<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355897</hangar_id>
 <dok_id>GG03151</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>151</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:151</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>151</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:02:19</publicerad>
 <titel>om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03151/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03151</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03151</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:151&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om beskattning av inkomst från handelsbolag&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03151/prop_199293__151-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i samband med att andelen i bolaget överlåtits. Lagstift-&lt;br&gt;ningen tar i första hand sikte på överlåtelse från en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo till annan än fysisk person eller dödsbo. Beskattning skall ske&lt;br&gt;enligt särskilda regler som föreslås tas in i en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att den del av inkomsten från ett handelsbolag som&lt;br&gt;utgör inkomst av näringsverksamhet för en delägare som är fysisk person&lt;br&gt;eller dödsbo skall beskattas i princip likvärdigt med andra inkomster av&lt;br&gt;näringsverksamhet även om delägaren har avyttrat sin andel under räken-&lt;br&gt;skapsåret. De särskilda reglerna gäller i normalfallet endast om överlå-&lt;br&gt;taren har varit verksam i handelsbolaget i en förvärvskälla avseende aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås med ett undantag gälla för andelar som över-&lt;br&gt;låts efter den 30 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har över-&lt;br&gt;låtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Lagen gäller inte om en andel&lt;br&gt;överlåtits till ett handelsbolag i vilket inte annan är delägare än fysisk&lt;br&gt;person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från&lt;br&gt;en fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägarna i&lt;br&gt;handelsbolaget inte är fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller om överlåtaren varit verksam i handelsbolaget i en&lt;br&gt;förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet under det räkenskapsår&lt;br&gt;då överlåtelsen skedde. Lagen gäller också om någon närstående till&lt;br&gt;överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksam i detta i en&lt;br&gt;förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet eller varit anställd hos&lt;br&gt;handelsbolaget under räkenskapsåret. Vid tillämpning av första och andra&lt;br&gt;meningarna skall i fall som avses i 2 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;som överlåtare anses även tidigare innehavare av andelen under samma&lt;br&gt;räkenskapsår. Frågan om en förvärvskälla skall anses avse aktiv eller&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet bedöms med hänsyn till förhållandena under&lt;br&gt;den del av räkenskapsåret som föregått överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Overlåtaren skall ta upp ett belopp motsvarande realisationsvinst på&lt;br&gt;grund av överlåtelsen som inkomst av aktiv näringsverksamhet från&lt;br&gt;handelsbolaget. Har överlåtelsen under samma räkenskapsår för handels-&lt;br&gt;bolaget föregåtts av en eller flera överlåtelser från fysisk person bosatt&lt;br&gt;i Sverige eller svenskt dödsbo skall beloppet enligt första meningen ökas&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande summan av realisationsvinsterna från nu&lt;br&gt;nämnda överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket första meningen gäller även för&lt;br&gt;realisationsvinst på grund av att tilläggsköpeskilling erhållits efter det&lt;br&gt;räkenskapsår för handelsbolaget då överlåtelsen skedde om överlåtaren&lt;br&gt;eller någon närstående till honom — direkt eller indirekt — varit verksam&lt;br&gt;i handelsbolaget efter överlåtelsen och det inte är uppenbart att verksam-&lt;br&gt;heten saknat betydelse för storleken av tilläggsköpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av realisationsvinst med tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall andelens justerade ingångsvärde inte ökas med&lt;br&gt;belopp motsvarande realisationsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Overlåtaren får — i stället för vad som anges i 2 § — ta upp inkomst&lt;br&gt;från handelsbolaget av förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;som belöper på tiden före överlåtelsen. I fall som avses i 1 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket andra meningen skall — om överlåtaren väljer att beskattas enligt Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;föreliggande paragraf — även inkomst av sådan förvärvskälla avseende&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet i vilken den närstående varit verksam eller&lt;br&gt;anställd tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till&lt;br&gt;honom — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett&lt;br&gt;särskilt bokslut avseende den nämnda tiden. Bokslutet och sådana upp-&lt;br&gt;gifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av&lt;br&gt;förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid tillämpning av denna lag skall såsom närstående räknas de&lt;br&gt;personer som anges i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370). Vidare skall när överlåtelse sker från&lt;br&gt;ett dödsbo delägare i dödsboet likställas med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas om andelen&lt;br&gt;har överlåtits efter den 30 november 1992. 2 § andra stycket tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om överlåtelser som skett den 1 januari 1992 — den 30&lt;br&gt;november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:151&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 en framställning till Finansdepartementet har Riksskatteverket (RSV)&lt;br&gt;hemställt om ett omedelbart lagstiftningsingripande i syfte att förhindra&lt;br&gt;att bestämmelserna om avyttring av handelsbolagsandelar utnyttjas för att&lt;br&gt;omvandla inkomst av eget arbete till kapitalinkomst. Framställningen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 12 november 1992 lämnat en skrivelse till riks-&lt;br&gt;dagen (skr. 1992/93:138) med meddelande om kommande förslag till&lt;br&gt;lagstiftning mot förfaranden av det slag som RSV uppmärksammat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från&lt;br&gt;RSV. De synpunkter som framförts har i allt väsentligt beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 november 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslaget. Det till Lagrådet remitterade lagförslaget bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 2. Lagrådets yttrande bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 3. Jag redovisar mina synpunkter i anledning av&lt;br&gt;Lagrådets yttrande i avsnitt 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att ta upp frågan om beskattning av inkomst från handels-&lt;br&gt;bolag i samband med att andelen i bolaget överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänt om beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag är en juridisk person som kan förvärva tillgångar och&lt;br&gt;ikläda sig förpliktelser. För att ett handelsbolag skall föreligga krävs att&lt;br&gt;två eller flera personer har avtalat att gemensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het. Vaije fysisk och juridisk person kan delta som delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteförfättningama finns huvudstadgandet om handelsbolag i 53 §&lt;br&gt;2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL. Där framgår att bolaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är skattesubjekt och att bolagets inkomst i stället hänförs till Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;delägarna. Att en delägare beskattas för sin andel av bolagets inkomst&lt;br&gt;innebär att den civilrättsliga inkomstfördelningen i princip är avgörande&lt;br&gt;även skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en överlåtelse av en andel i ett handelsbolag beskattas i regel&lt;br&gt;köparen för hela den del av bolagets årsinkomst som belöper på andelen.&lt;br&gt;Gällande rätt torde emellertid även innehålla en möjlighet för säljaren&lt;br&gt;och köparen att komma överens om att säljaren beskattas för tiden fram&lt;br&gt;till avyttringsdagen och köparen för tiden därefter (jfr Mattsson,&lt;br&gt;Beskattning av handelsbolag, 1991 s. 53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en delägare i ett handelsbolag som är fysisk person utgör hans&lt;br&gt;andel av inkomsten i bolaget inkomst av näringsverksamhet. Detta gäller&lt;br&gt;således även i vad inkomsten är hänförlig till exempelvis utdelning eller&lt;br&gt;vinst på kapitalplaceringsaktier. Reavinster på fastigheter och bostads-&lt;br&gt;rätter beskattas dock i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller i fråga om en delägare som är fysisk person att närings-&lt;br&gt;verksamhet i handelsbolag delas in i förvärvskällor enligt de regler som&lt;br&gt;tillämpas för enskild näringsverksamhet med den skillnaden att även&lt;br&gt;aktiva verksamheter bildar skilda förvärvskällor om verksamheterna&lt;br&gt;saknar naturlig anknytning med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om näringsidkaren i inte&lt;br&gt;oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1989/90:110 anförs följande om gränsen mellan aktiv och&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet (s. 646). Kravet på aktivitet innebär i normal-&lt;br&gt;fallet att den skattskyldige skall ha ägnat sysslorna i verksamheten minst&lt;br&gt;en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid.&lt;br&gt;Detta krav får i vissa fäll jämkas med hänsyn till omständigheterna. En&lt;br&gt;person som vid sidan av en anställning driver näringsverksamhet som i&lt;br&gt;huvudsak baseras på hans egen arbetskraft får således regelmässigt anses&lt;br&gt;uppfylla aktivitetskravet. Detta gäller däremot inte beträffande verksam-&lt;br&gt;het med en betydande balansomslutning. I fråga om t.ex. förvaltning av&lt;br&gt;egna fastigheter bör således arbetsinsatsen motsvara minst en tredjedel av&lt;br&gt;arbetstiden i en heltidsanställning för att verksamheten skall vara hän-&lt;br&gt;förlig till aktiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en delägare i ett handelsbolag som är fysisk person beskattas&lt;br&gt;inkomst av aktiv näringsverksamhet som överstiger 7,5 basbelopp&lt;br&gt;(252 750 kronor år 1992) efter en genomsnittlig skattesats om 63,42 %&lt;br&gt;räknat på inkomsten inkl, skatt (egenavgifter 25,29 %, genomsnittlig&lt;br&gt;kommunalskatt 31,04 % och statlig inkomstskatt 20 %). En motsvarande&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverksamhet beskattas efter en skattesats om&lt;br&gt;ungefär 60 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag beskattas alla inkomster i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet i en enda förvärvskälla. Aktiebolag beskattas efter en skattesats&lt;br&gt;om 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en delägare som är fysisk person avyttrar en andel i ett handels-&lt;br&gt;bolag sker beskattning i inkomstslaget kapital om andelen inte utgör om-&lt;br&gt;sättningstillgång i enskild näringsverksamhet. Skattesatsen är 25 %. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag reavinstbeskattas som framgått i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda fallen gäller vid reavinstberäkningen att ingångsvärdet för&lt;br&gt;andelen skall ökas med tillskott till handelsbolaget och minskas med&lt;br&gt;uttag. Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande&lt;br&gt;skattepliktiga inkomsterna och minskas med motsvarande avdragsgilla&lt;br&gt;underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett aktiebolag är en förlust vid avyttring av en handelsbolagsandel&lt;br&gt;avdragsgill utan särskilda begränsningar. En fysisk person får avdrag&lt;br&gt;med endast 70 % av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löneinkomst som en ägare till ett fåmansaktiebolag tar ut från&lt;br&gt;bolaget blir föremål för en beskattning som är likvärdig med den som en&lt;br&gt;vinst i ett handelsbolag träffas av om delägaren är en fysisk person och&lt;br&gt;näringsverksamheten räknas som aktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en delägare som varit verksam i ett fåmansaktiebolag i betydande&lt;br&gt;omfattning gäller särskilda regler för beskattning av utdelning på aktierna&lt;br&gt;och reavinst vid avyttring av aktierna (3 § 12 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, SIL). Syftet med reglerna är att hindra att inkomst&lt;br&gt;av eget arbete beskattas som kapitalinkomst i stället för som förvärvsin-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i en framställning till Finansdepartementet (dnr 4870/1992)&lt;br&gt;anfört att det blivit mycket vanligt att handelsbolagsandelar överlåts med&lt;br&gt;tillhörande årsvinst. Det innebär i många fall att inkomst av eget arbete&lt;br&gt;omvandlas till kapitalinkomst. RSV förordar ett omedelbart lagstiftnings-&lt;br&gt;ingripande för att förhindra detta skatteundandragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhandsuppgifter från skatteförvaltningen och uppgifter som redo-&lt;br&gt;visats i massmedia förstärker intrycket av företeelsens omfattning. Bl.a.&lt;br&gt;förekommer det att modeller för omvandling av handelsbolagsinkomster&lt;br&gt;öppet marknadsförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare tillvägagångssättet kan illustreras med ett stiliserat&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person driver sin verksamhet i ett handelsbolag. Genom&lt;br&gt;hans arbetsinsats uppkommer en vinst på 1 000 i handelsbolaget. Innan&lt;br&gt;handelsbolagets räkenskapsår löper ut avyttras andelarna i handelsbo-&lt;br&gt;laget till ett av den skattskyldige ägt aktiebolag för 1 000. Aktiebolaget&lt;br&gt;redovisar hela den inkomst som belöper på andelen. Vid avyttringen&lt;br&gt;av andelen beskattas säljaren för reavinsten 1 000 (ingångsvärde 0) som&lt;br&gt;inkomst av kapital. Skatten uppgår till (25 % * 1 000 =) 250. Aktie-&lt;br&gt;bolaget som nu äger handelsbolaget tar i samband med räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång ut vinsten 1 000 ur handelsbolaget samtidigt som andelen&lt;br&gt;avyttras för ett symboliskt belopp eller handelsbolaget likvideras.&lt;br&gt;Eftersom andelens justerade ingångsvärde är (1 000 + 1 000 - 1 000&lt;br&gt;= ) 1 000 får aktiebolaget i båda fållen en reaförlust på 1 000 minskat&lt;br&gt;i förekommande fäll med en symbolisk köpeskilling. I aktiebolaget&lt;br&gt;beskattas all inkomst som inkomst av näringsverksamhet i en förvärvs-&lt;br&gt;källa. Handelsbolagsinkomsten (1 000) kan därför kvittas mot&lt;br&gt;reaförlusten (1 000). Aktiebolagets inkomst av näringsverksamhet såvitt&lt;br&gt;nu är aktuellt uppgår alltså till 0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda skatten på handelsbolagsinkomsten (1 000) uppgår Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;till 250. Om handelsbolagsinkomsten i stället beskattats enligt vanliga&lt;br&gt;regler hade skattebelastningen (egenavgifter, kommunalskatt och statlig&lt;br&gt;skatt) uppgått till 634.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandet kan sättas i system och upprepas år från år. Det kan ske&lt;br&gt;genom att verksamheten vaije år flyttas över till ett nytt handelsbolag. En&lt;br&gt;annan konstruktion syftar till att överlåtaren skall kunna omvandla även&lt;br&gt;framtida förvärvsinkomst från samma handelsbolag till kapitalinkomst.&lt;br&gt;Modellen kan beskrivas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet om överlåtelse av handelsbolagsandelen utgörs&lt;br&gt;vederlaget — utöver av köpeskillingen — av en rätt för säljaren att&lt;br&gt;uppbära en tilläggsköpeskilling. Utbetalningen av tilläggsköpeskillingen&lt;br&gt;kopplas till verksamhetens framtida resultatutveckling. Eftersom&lt;br&gt;handelsbolaget skall fortsätta att drivas med aktiebolaget som delägare&lt;br&gt;förutsätts att handelsbolagsinkomsten i aktiebolaget kan kvittas mot ett&lt;br&gt;underskott i förvärvskällan eller en förlust från någon annan verksam-&lt;br&gt;het i aktiebolaget. Så långt överensstämmer de skattemässiga effekterna&lt;br&gt;i princip med vad som framgår av det tidigare redovisade exemplet.&lt;br&gt;Utnyttjandet av ett underskott (förlust på annan verksamhet) medför att&lt;br&gt;en latent reaförlust på andelen kvarstår (det justerade ingångsvärdet vid&lt;br&gt;utgången av år 1 är 1 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen synes innebära att säljaren fortsätter verksamheten i&lt;br&gt;handelsbolaget som tidigare men nu som anställd. Hans löneuttag kan&lt;br&gt;begränsas till ett belopp motsvarande den pensionsgrundande nivån.&lt;br&gt;Handelsbolagsinkomsten efter avdrag för lönen och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;(1 000) kvittas på motsvarande sätt som år 1. Det justerade ingångsvär-&lt;br&gt;det på andelen är oförändrat (1 000) med hänsyn till att ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den skattepliktiga inkomsten tas ut ur handelsbolaget av&lt;br&gt;köparen. Samma belopp förs över till säljaren som tilläggsköpeskilling.&lt;br&gt;Utgivandet av tilläggsköpeskillningen höjer det justerade ingångsvärdet&lt;br&gt;till (1 000 -I- 1 000 =) 2 000. Enligt modellen beskattas mottagaren&lt;br&gt;för tilläggsköpeskillingen i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Särskilda regler för beskattning av inkomst från &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:151&lt;br&gt;handelsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Huvuddragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådan inkomst från ett handelsbolag som är att anse&lt;br&gt;som inkomst av näringsverksamhet för en delägare som är fysisk&lt;br&gt;person eller dödsbo bör i princip beskattas likvärdigt med andra&lt;br&gt;inkomster av näringsverksamhet även om delägaren under räken-&lt;br&gt;skapsåret har överlåtit sin andel i handelsbolaget genom köp, byte&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de särskilda reglerna skall tillämpas uppställs vissa krav.&lt;br&gt;Överlåtaren skall alltså vara en fysisk person eller ett dödsbo.&lt;br&gt;Vidare skall i normalfallet förvärvaren vara ett annat subjekt än en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo. En annan begränsning är att endast&lt;br&gt;andelar i handelsbolag i vilket överlåtaren eller någon honom&lt;br&gt;närstående har bedrivit aktiv näringsverksamhet omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Möjligheten för en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo att på ett fördelaktigt sätt omvandla löpande förvärvsinkomst från&lt;br&gt;handelsbolag till kapitalinkomst bygger på att den inkomst som är en&lt;br&gt;följd av delägarens arbete under året i handelsbolaget överlåts på någon&lt;br&gt;som är föremål för en lägre beskattning, t.ex. ett aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;ägs av överlåtaren. Att bara &amp;quot;flytta in&amp;quot; förvärvsinkomsten i ett aktiebolag&lt;br&gt;innebär emellertid begränsade skattefördelar. Inkomsten från handels-&lt;br&gt;bolaget skulle då beskattas dels som kapitalvinst hos den fysiske&lt;br&gt;personen, dels som inkomst av näringsverksamhet i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för att den åsyftade skattefördelen skall uppnås är att&lt;br&gt;inkomsten i aktiebolaget kan kvittas. Det kan ske antingen genom reali-&lt;br&gt;sering av den latenta reaförlust som är hänförlig till andelen efter det att&lt;br&gt;årets vinst tagits ut eller genom utnyttjande av ett underskott från tidigare&lt;br&gt;år eller en förlust från annan verksamhet i aktiebolaget. Tekniken kan&lt;br&gt;användas även om handelsbolagsandelen avyttras till ett aktiebolag som&lt;br&gt;ägs av en utomstående person. Transaktionen görs på samma sätt som&lt;br&gt;vid avyttring till eget aktiebolag. Det ekonomiska utfallet försämras dock.&lt;br&gt;Det köpande aktiebolaget vill ha betalt för sina tjänster, transaktionskost-&lt;br&gt;nader i form av mäklararvoden m.m. kan tillkomma. Om andelen över-&lt;br&gt;låts på någon som inte är skattskyldig för inkomst uppkommer inga&lt;br&gt;skatteeffekter hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som väljer att utnyttja förfaranden av redovisat slag ställs&lt;br&gt;stora skattefördelar i utsikt. Det får hållas för sannolikt att det i flertalet&lt;br&gt;fäll är skattefördelarna som är det enda eller väsentliga syftet med trans-&lt;br&gt;aktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså fråga om förfaranden som kan utnyttjas systematiskt och&lt;br&gt;medföra stora skattefördelar. Ur det allmännas synvinkel är det naturligt-&lt;br&gt;vis oacceptabelt om avsedda beskattningseffekter kan undvikas på det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt som nu illustrerats. Även om det är möjligt att i vissa fäll ifrågasätta Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;om konstruktionerna skulle accepteras skattemässigt anser jag — bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till den omfattning som förfarandena kan befaras få — att det&lt;br&gt;är nödvändigt med ett omedelbart lagstiftningsingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika synpunkter kan anläggas på hur ett ingripande lämpligen bör&lt;br&gt;göras. Anledningen till att konstruktioner av det här slaget aktualiseras&lt;br&gt;är som framgått att förvärvsinkomster beskattas efter en avsevärt högre&lt;br&gt;skattesats än kapitalinkomster. En lösning i ett längre tidsperspektiv bör&lt;br&gt;enligt min mening vara att sänka skatten på förvärvsinkomster. Ett steg&lt;br&gt;i den riktningen har för övrigt tagits genom den sänkning av socialav-&lt;br&gt;gifterna med 4,3 procentenheter som föreslås i prop. 1992/93:50 om&lt;br&gt;åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin. Även efter en sådan&lt;br&gt;åtgärd är emellertid de fördelar som kan uppnås med de diskuterade&lt;br&gt;förfarandena stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För delägare i fåmansaktiebolag finns särskilda regler för beskattning&lt;br&gt;av utdelning och reavinst. Syftet är att motverka att förvärvsinkomster i&lt;br&gt;bolaget omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Reglerna, som&lt;br&gt;endast tillämpas om den skattskyldige varit verksam i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning, innebär i stora drag följande. Överstiger utdelning&lt;br&gt;på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för aktierna som svarar mot statslåneräntan med tillägg av fem procenten-&lt;br&gt;heter skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Är&lt;br&gt;utdelningen lägre får skillnaden sparas. Uppkommer reavinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall hälften av reavinsten utöver&lt;br&gt;sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av reavinster vid avyttring av aktier i fåmansaktiebolag&lt;br&gt;skiljer sig alltså från reavinstbeskattningen vid avyttring av andelar i&lt;br&gt;handelsbolag. Bakgrunden till denna skillnad är att frågan om beskatt-&lt;br&gt;ningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag inte kunde slutföras&lt;br&gt;i arbetet med skattereformen. Frågan har emellertid förts vidare därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1991:100) Neutral företagsbeskattning föreslås en&lt;br&gt;långtgående anpassning i fråga om beskattningen av handelsbolag och&lt;br&gt;enskilda näringsidkare till vad som gäller för aktiebolag. Bl.a. föreslås&lt;br&gt;att reavinst vid avyttring av andel i fåmansägt handelsbolag bör behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som reavinst vid avyttring av aktie i fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget har fått ett i huvudsak&lt;br&gt;positivt mottagande. Avsikten har varit att ett förslag om ändrade regler&lt;br&gt;för beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag skulle före-&lt;br&gt;lagts riksdagen tidigare i höst. Regeringen och socialdemokraterna&lt;br&gt;beslutade emellertid i krisuppgörelsen att förslaget inte skulle genomföras&lt;br&gt;enligt dessa planer. Ett förslag på grundval av betänkandet bör i stället&lt;br&gt;läggas fram så att ett nytt regelsystem kan gälla fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin framställning med begäran om lagstiftning mot möjligheten till&lt;br&gt;omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst har RSV pekat på&lt;br&gt;förslaget att skärpa reavinstreglema i SOU 1991:100 som en minimiåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning skulle innebära att en del av förslaget fogas in i Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;nuvarande system utan att övriga föreslagna ändringar görs. Det skulle&lt;br&gt;leda till oönskade beskattningsresultat i vissa fäll, t.ex. då en vinst i sin&lt;br&gt;helhet kan hänföras till kapitalavkastning. Med hänsyn främst härtill bör&lt;br&gt;andra åtgärder vidtas. De förslag som redovisas i det följande bör&lt;br&gt;omprövas i anslutning till att den förutskickade förändringen av enskilda&lt;br&gt;näringsidkares och handelsbolags beskattning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts utgjorde bakgrunden till förslaget i lagrådsre-&lt;br&gt;missen. Förslaget tog sikte på att en aktiv delägare överlåter sin andel i&lt;br&gt;ett handelsbolag genom köp, byte eller därmed jämförligt fång till annan&lt;br&gt;än fysisk person eller dödsbo. Utgångspunkten för förslaget var att&lt;br&gt;åstadkomma att ett belopp motsvarande den upparbetade inkomsten i&lt;br&gt;handelsbolaget inte skulle beskattas lindrigare till följd av överlåtelsen&lt;br&gt;än vad som annars skulle ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teknik som valdes var att samla de föreslagna reglerna i en&lt;br&gt;särskild lag. I den mån särskilda regler inte gavs i den lagen skulle KL&lt;br&gt;och SIL gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det materiella innehållet i förslaget kan följande sägas. Den&lt;br&gt;närmast till hands liggande lösningen ansågs vara att beskatta överlåtaren&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet för den del av handelsbolagsinkomsten&lt;br&gt;som belöper på andelen fram till överlåtelsedagen. En sådan materiellt&lt;br&gt;tilltalande lösning framstod emellertid samtidigt som tekniskt besvärlig.&lt;br&gt;Svårigheterna bedömdes vara av sådant slag att det inte skulle vara&lt;br&gt;möjligt att alltid beskatta överlåtaren för den löpande inkomsten från&lt;br&gt;handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medförde att beskattning av mer schablonartat slag måste föras in&lt;br&gt;i bilden. De olika möjligheter som diskuterades hade enligt min mening&lt;br&gt;var för sig sina brister. Min bedömning var att det mest tillfredsställande&lt;br&gt;materiella resultatet skulle uppnås genom att anvisa vissa alternativa&lt;br&gt;beskattningsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen av förslaget kan sammanfattas enligt följande. Beskatt-&lt;br&gt;ning skulle kunna ske hos antingen överlåtaren eller förvärvaren. 1&lt;br&gt;princip skulle parterna själva kunna avgöra vem som skulle beskattas.&lt;br&gt;Utan en skriftlig överenskommelse skulle som regel förvärvaren&lt;br&gt;beskattas. En beskattning av överlåtaren skulle normalt innebära att ett&lt;br&gt;belopp motsvarande den skattskyldiges reavinst på grund av avyttringen&lt;br&gt;skulle tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Alternativt skulle&lt;br&gt;överlåtaren kunna beskattas för den inkomst som belöper på överlåtarens&lt;br&gt;andel fram till avyttringsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av en schablonmässig metod framstod det som förhållandevis&lt;br&gt;enkelt och i typfallet rättvisande att grunda beskattningen på överlåtarens&lt;br&gt;reavinst. I de fall en del av reavinsten berodde på kapitalavkastning&lt;br&gt;skulle emellertid en sådan metod leda till ett mer eller mindre oskäligt&lt;br&gt;beskattningsresultat. I sådana fall skulle överlåtaren vara hänvisad till att&lt;br&gt;lägga den faktiska löpande inkomsten till grund för beskattningen. Av&lt;br&gt;bl.a. praktiska skäl skulle det inte vara möjligt i många fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anvisades den ytterligare möjligheten att beskatta förvärvaren Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;för inkomsten avseende hela räkenskapsåret. Beskattningen skulle dock&lt;br&gt;begränsas till ett belopp motsvarande överlåtarens reavinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet skulle efter uppräkning med en viss faktor beskattas enligt&lt;br&gt;gällande skattesats för inkomster hos forvärvaren. Någon kvittning mot&lt;br&gt;denna inkomst skulle inte tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfättningvis var utgångspunkten för det remitterade förslaget att&lt;br&gt;ingripandet mot de aktuella transaktionerna skulle ske på ett effektivt sätt&lt;br&gt;utan att affärsmässigt motiverade transaktioner skulle påverkas mer än&lt;br&gt;absolut nödvändigt. Lagrådet har riktat stark kritik mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är bl.a. tveksamt till om ett genomförande av förslaget skulle&lt;br&gt;leda till att den åsyftade neutraliteten uppnås. Den allvarligaste in-&lt;br&gt;vändningen i den delen gäller utformningen av reglerna om beskattning&lt;br&gt;av överlåtaren för ett belopp motsvarande reavinsten och reglerna om&lt;br&gt;jämkning av förvärvarens beskattning av inkomsten från handelsbolaget.&lt;br&gt;Lagrådets slutsats grundas på ett exempel som redovisas i remissyttran-&lt;br&gt;det. I exemplet gör Lagrådet en jämförelse av det skattemässiga utfallet&lt;br&gt;av förfaranden av det aktuella slaget på grundval av förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen och enligt gällande regler. Härvid synes Lagrådet inte ha&lt;br&gt;beaktat att förvärvaren i det senare fallet har möjlighet att utnyttja en&lt;br&gt;reaförlust avseende andelen i handelsbolaget eller ett underskott av sin&lt;br&gt;egen verksamhet eller en förlust från tidigare beskattningsår. Jag anser&lt;br&gt;därför att Lagrådets tveksamhet om möjligheten att uppnå neutralitet inte&lt;br&gt;är befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet invänder vidare att förslaget i lagrådsremissen kan komma att&lt;br&gt;vålla betydande tillämpningsproblem. Även om jag anser att lösningen&lt;br&gt;av vissa av de problem som Lagrådet pekar på står att finna i det&lt;br&gt;remitterade förslaget drar jag ändå slutsatsen av Lagrådets yttrande att&lt;br&gt;besvärande tillämpningsproblem kan kvarstå. Önskemålet att försöka&lt;br&gt;begränsa effekterna för affärsmässigt motiverade transkationer bör därför&lt;br&gt;inte drivas så långt som skett i det remitterade förslaget. En enklare&lt;br&gt;lösning bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger enligt min mening med denna utgångspunkt närmast till&lt;br&gt;hands att undersöka en lösning enligt vilken enbart överlåtaren beskattas.&lt;br&gt;Den enklaste lösningen synes vara att alltid beskatta överlåtaren för&lt;br&gt;reavinsten som inkomst av näringsverksamhet. En strävan bör vidare&lt;br&gt;vara att så långt som möjligt undvika att beskatta kapitalavkastning. Av&lt;br&gt;det skälet bör beskattning i princip endast ske om överlåtaren varit&lt;br&gt;verksam i handelsbolaget i en förvärvskälla avseende aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en sådan inskränkning kan en metod som går ut på att alltid&lt;br&gt;beskatta överlåtaren för ett belopp motsvarande reavinsten som inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet befaras leda till att överlåtelser av andelar där en&lt;br&gt;stor del av vinsten är att hänföra till kapitalavkastning hindras. Det skulle&lt;br&gt;kunna hävdas att en sådan effekt kan minskas om en undantagsregel&lt;br&gt;införs av innebörd att överlåtaren undgår den särskilda beskattningen om&lt;br&gt;han visar att reavinsten inte beror på arbete i bolaget. Reglerna för&lt;br&gt;beskattning av delägare i fåmansföretag i 3 § 12 mom. SIL innehöll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare ett undantag med sådant innehåll. Undantaget slopades med Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;hänvisning till de tillämpningsproblem och det utrymme för skönsmässiga&lt;br&gt;bedömningar i lagstiftningen som kunde förutses (jfr prop. 1990/91:54&lt;br&gt;s. 221 f.). Det är därför inte lämpligt att införa en sådan undantagsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder enligt min mening till att det bör finnas någon form&lt;br&gt;av alternativ för beskattning av överlåtaren i nu avsedda fåll. En lösning&lt;br&gt;som får anses på ett godtagbart sätt balansera kraven på å ena sidan&lt;br&gt;enkelhet och lättillämplighet och å andra sidan en rättvis beskattning i det&lt;br&gt;enskilda fallet är att beskatta överlåtaren i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreslogs i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att en överlåtare som varit verksam i bolaget i en förvärvs-&lt;br&gt;källa avseende aktiv näringsverksamhet i normalfallet beskattas för sin&lt;br&gt;reavinst som inkomst av näringsverksamhet. Overlåtaren har möjlighet&lt;br&gt;att i stället bli beskattad för den inkomst från handelsbolaget som belöper&lt;br&gt;på tiden fram till överlåtelsen av andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av om förvärvskällan avser aktiv eller passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet bör göras med hänsyn till förhållandena under den del av&lt;br&gt;räkenskapsåret som föregått överlåtelsen. I de fall överlåtaren väljer att&lt;br&gt;beskattas för inkomsten följer uppdelningen i aktiv och passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet reglerna i KL. Det kan som jag återkommer till (avsnitt 3.2)&lt;br&gt;i vissa fall komma i fråga att beskatta överlåtaren även för inkomst av&lt;br&gt;förvärvskälla avseende passiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtaren i stället beskattas på grundval av reavinsten uppkom-&lt;br&gt;mer frågan vad som bör gälla om verksamheten i handelsbolaget avsett&lt;br&gt;såväl aktiv som passiv näringsverksamhet. Av praktiska skäl bör ett&lt;br&gt;belopp motsvarande hela reavinsten beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget beskattas överlåtaren i förekommande fall för reavinst&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet. Samtidigt gäller enligt SIL att han&lt;br&gt;skall beskattas för reavinsten i inkomstslaget kapital. Reglerna samverkar&lt;br&gt;på det sättet att en beskattning enligt de särskilda reglerna höjer andelens&lt;br&gt;ingångsvärde. Vid överlåtarens reavinstberäkning på grund av överlåtel-&lt;br&gt;sen enligt SIL kommer därför vinsten att minska (eller förlusten öka) i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheten för överlåtaren att beskattas för upplupen&lt;br&gt;inkomst får jag anföra följande. Tidigare har redovisats att gällande rätt&lt;br&gt;torde innehålla en möjlighet för överlåtaren och förvärvaren att komma&lt;br&gt;överens om att överlåtaren beskattas för tiden fram till överlåtelsedagen&lt;br&gt;och förvärvaren för tiden därefter. Det är emellertid osäkert vilka krav&lt;br&gt;som kan tänkas uppställas för att en sådan fördelning skall godtas av&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Erfarenheter från skatteförvaltningen tyder&lt;br&gt;nämligen på att det i praktiken nästan aldrig förekommer att överlåtare&lt;br&gt;och förvärvare kommer överens att dela på årsinkomsten vid beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte syftet med beskattningen skall förfelas kan naturligtvis inte&lt;br&gt;en fri fördelning av inkomsten från handelsbolaget mellan överlåtaren och&lt;br&gt;förvärvaren tillåtas. Det bör endast komma i fråga att acceptera en för-&lt;br&gt;delning mellan parterna som är gjord med utgångspunkt i att överlåtaren&lt;br&gt;tillgodoförs den del av inkomsten från handelsbolaget som belöper på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelen enligt bolagsavtalet för tiden fram till överlåtelsedagen. Om&lt;br&gt;överlåtaren och förvärvaren i sina resp, deklarationer yrkar att beskattas&lt;br&gt;för inkomsten enligt en fördelning som avviker från denna norm eller&lt;br&gt;som inte uppfyller formkraven får överlåtaren inte beskattas för upplupen&lt;br&gt;inkomst enligt de särskilda reglerna. I stället skall överlåtaren beskattas&lt;br&gt;enligt de särskilda reglerna för ett belopp motsvarande reavinsten och&lt;br&gt;dessutom — om fördelningen godtas av skattemyndigheten - för sin del&lt;br&gt;av inkomsten enligt vanliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall läggas till grund för en beskattning av inkomsten enligt&lt;br&gt;de särskilda reglerna bör närmare bestämt vara den inkomst som med&lt;br&gt;tillämpning av god redovisningssed kan anses hänförlig till tiden fram&lt;br&gt;till överlåtelsedagen. Till grund för inkomstberäkningen bör därför&lt;br&gt;upprättas ett särskilt bokslut. Bokslutet skall utformas så att sådana&lt;br&gt;uppgifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter kan hämtas från&lt;br&gt;bokslutet. Det är uppgifter om intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner,&lt;br&gt;tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital m.m. För det&lt;br&gt;särskilda bokslutet skall alltså gälla samma regler som för ordinarie&lt;br&gt;bokslut i fråga om bl.a. olika bokslutsdispositioner. En överenskommelse&lt;br&gt;om en fördelning av inkomsten mellan överlåtare och förvärvare bör&lt;br&gt;komma till uttryck genom att bokslutet och de lämnade uppgifterna&lt;br&gt;godkänns skriftligen av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna bör tas in i en särskild lag. I den mån särskilda&lt;br&gt;regler inte ges i lagen bör KL och SIL gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Vissa särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Huvudreglerna kompletteras med vissa spärrar.&lt;br&gt;Hänsyn tas även till överlåtelser under handelsbolagets räkenskapsår&lt;br&gt;som föregått den överlåtelse som utlöser beskattning. Särskilda före-&lt;br&gt;skrifter ges också för överlåtelser till förvärvare i utlandet. De&lt;br&gt;särskilda reglerna tillämpas även om inlösen skett av en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag som innehafts av en fysisk person eller ett dödsbo om&lt;br&gt;det bland övriga delägare finns någon som inte är en fysisk person&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av de särskilda reglerna kan aktualiseras även efter&lt;br&gt;det räkenskapsår då överlåtelsen skedde. Det sker om tilläggsköpe-&lt;br&gt;skilling utgår och överlåtaren varit verksam i handelsbolaget efter&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser införs för att beakta om en överlåtaren&lt;br&gt;närstående person är verksam i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag&lt;br&gt;utlöser beskattning enligt mitt förslag om överlåtaren är fysisk person&lt;br&gt;eller dödsbo och förvärvaren inte är ett sådant subjekt. En överlåtelse&lt;br&gt;från ett handelsbolag som ägs av t. ex. enbart fysiska personer bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot inte omfattas. Handelsbolags vinst vid överlåtelse av andel i Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;handelsbolag behandlas nämligen som inkomst av näringsverksamhet hos&lt;br&gt;dess ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för en överlåtare av handelsbolag som bör omfattas av de&lt;br&gt;särskilda reglerna är att hans inkomst av näringsverksamhet beskattas&lt;br&gt;enligt en högre skattesats än skattesatsen för den reavinst som upp-&lt;br&gt;kommer vid överlåtelse av andel i handelsbolag. För att överlåtelsen skall&lt;br&gt;utlösa beskattning bör förvärvaren vara aktiebolag eller annan skattskyl-&lt;br&gt;dig med proportionell beskattning och med all inkomst hänförlig till&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Beskattning bör ske även om förvärvaren är en&lt;br&gt;juridisk person som helt eller delvis är frikallad från skattskyldighet för&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har bl.a. på grund av åtaganden i dubbelbeskattningsavtal ofta&lt;br&gt;begränsade möjligheter att beskatta ett subjekt som är bosatt eller&lt;br&gt;hemmahörande i utlandet. Överlåts en andel till ett sådant subjekt bör&lt;br&gt;därför beskattning alltid ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de tidigare föreslagna reglerna kan beskattningen grundas på&lt;br&gt;överlåtarens reavinst. Genom att låta denna överlåtelse föregås av t.ex.&lt;br&gt;en överlåtelse till en närstående person skulle priset kunna sättas så att&lt;br&gt;beskattningen enligt de särskilda reglerna undviks. Ett sätt att motverka&lt;br&gt;detta är att kräva att beskattningen grundas på summan av de reavinster&lt;br&gt;som uppkommit under räkenskapsåret för överlåtaren och tidigare inne-&lt;br&gt;havare. En sådan åtgärd är inte problemfri. Det beror på att det kan vara&lt;br&gt;svårt för överlåtaren att beräkna det belopp som skall grunda beskatt-&lt;br&gt;ningen. Han behöver inte ens känna till alla tidigare överlåtelser under&lt;br&gt;handelsbolagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation med flera tidigare överlåtelser framstår dock som speciell.&lt;br&gt;Det torde sällan finnas affärsmässiga skäl att överlåta en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag — där verksamhet bedrivits som är att anse som aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet — flera gånger under samma räkenskapsår. Mot bak-&lt;br&gt;grund av vad som anförts anser jag att en spärregel av diskuterat slag&lt;br&gt;bör införas. Det innebär att en fysisk person eller ett dödsbo som&lt;br&gt;förvärvar en andel i ett handelsbolag bör begära uppgifter från överlåta-&lt;br&gt;ren om när denne förvärvade andelen m.m. Det får vidare ankomma på&lt;br&gt;skattemyndigheterna i de fäll de särskilda reglerna skall tillämpas och&lt;br&gt;successiva förvärv förekommit under räkenskapsåret att kontrollera&lt;br&gt;överlåtarens uppgift i deklarationen mot överlåtarens och tidigare&lt;br&gt;innehavares reavinster. Om sådana uppgifter föranleder en ändrad&lt;br&gt;beskattning har överlåtaren rätt att ta del av de uppgifter som tillförts&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som uppkommer vid successiva överlåtelser gäller&lt;br&gt;kravet på att överlåtaren har bedrivit aktiv näringsverksamhet för att de&lt;br&gt;särskilda reglerna skall tillämpas. Om den som bedrivit aktiv verksamhet&lt;br&gt;överlåter sin andel till en fysisk person som inte är aktiv i handelsbolaget&lt;br&gt;och denne i sin tur överlåter andelen till ett aktiebolag skulle enligt&lt;br&gt;huvudregeln beskattning kunna undvikas. För att inte skapa sådana&lt;br&gt;möjligheter bör kravet på aktiv näringsverksamhet anses uppfyllt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtaren eller någon av av dem som tidigare under räkenskapsåret Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;innehaft andelen bedrivit aktiv näringsverksamhet i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat fall där överlåtaren kan tänkas utnyttja systemet om ingen&lt;br&gt;spärr finns är att han överlåter andelen men ändå fortsätter att vara&lt;br&gt;verksam i handelsbolaget. Det finns då möjlighet att minimera beskatt-&lt;br&gt;ningen genom anpassningar i fråga om tidpunkt för överlåtelsen, köpe-&lt;br&gt;skillingens storlek m.m. En särskild bestämmelse bör därför införas som&lt;br&gt;innebär att beskattningen i ett sådant fäll endast får ske på grundval av&lt;br&gt;reavinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna bör också vara tillämpliga om en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo löser in sin andel i handelsbolaget under förutsättning att&lt;br&gt;någon därefter kvarvarande delägare är annan än fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller svenskt dödsbo. Med inlösen avses att en bolagsman&lt;br&gt;utträder ur bolaget utan att andelen överlåts till någon annan eller bolaget&lt;br&gt;upplöses. Den som fått sin andel inlöst bör beskattas enligt de särskilda&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell för omvandling av inkomst av näringsverksamhet till&lt;br&gt;inkomst av kapital går ut på att överlåtaren av andelen fortsätter att&lt;br&gt;arbeta i handelsbolaget mot att han får betalt i form av s.k. tilläggsköpe-&lt;br&gt;skillingar från aktiebolaget. I den mån dessa är kända till sina belopp tas&lt;br&gt;de upp till beskattning vid taxeringen för överlåtelseåret. I övriga fall&lt;br&gt;sker beskattningen vid taxeringen för det eller de år då beloppen blir&lt;br&gt;kända och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxe-&lt;br&gt;ringen för överlåtelseåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att förvärvsinkomster skall omvandlas till kapitalinkomster&lt;br&gt;under en följd av år. Enligt min mening är det i hög grad tveksamt om&lt;br&gt;ett sådant förfärande skulle leda till att tilläggsköpeskillingama reavinst-&lt;br&gt;beskattas. Konstruktionen är emellertid så utmanande att situationen bör&lt;br&gt;regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overlåtaren bör alltid beskattas för ett belopp motsvarande denna rea-&lt;br&gt;vinst som inkomst av näringsverksamhet. En förutsättning bör dock vara&lt;br&gt;att överlåtaren — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter överlåtelsen. Beskattning bör underlåtas om det är uppenbart att&lt;br&gt;överlåtarens verksamhet i handelsbolaget saknat betydelse för storleken&lt;br&gt;av tilläggsköpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de föreslagna reglerna knyts tillämpningen i olika situationer till att&lt;br&gt;överlåtaren varit verksam på visst sätt. Det gäller bl.a. om han varit&lt;br&gt;verksam i en förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet eller om&lt;br&gt;han fortsatt att vara verksam i bolaget efter det att andelen överlåtits.&lt;br&gt;Med en sådan lagstiftningsteknik är det nödvändigt att reglerna utformas&lt;br&gt;så att inte överlåtaren i samverkan med en närstående kan sätta be-&lt;br&gt;stämmelserna ur spel. Sådana kompletteringar bör därför göras.&lt;br&gt;Förslagen kommenteras närmare i förfättningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ikraftträdandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De föreslagna reglerna bör tillämpas på överlåtelser&lt;br&gt;som gjorts efter den 30 november 1992. I fall med tilläggsköpe-&lt;br&gt;skillingar bör de föreslagna reglerna även gälla för överlåtelser som&lt;br&gt;gjorts under tiden den 1 januari 1992 - den 30 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget i lagrådsremissen innebar att de&lt;br&gt;särskilda reglerna skulle komma att tillämpas redan fr.o.m. den 13&lt;br&gt;november 1992, dvs. dagen efter det att riksdagen fick regeringens&lt;br&gt;meddelande om den planerade lagstiftningen (skr. 1992/93:138). Anled-&lt;br&gt;ningen till att låta reglerna tillämpas även beträffande tid före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet är önskemålet att så snart som möjligt ingripa mot den omotive-&lt;br&gt;rade skattelättnad som kan uppnås enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot retroaktiv skattelag finns i 2 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Skatt får enligt den bestämmelsen inte tas ut i vidare&lt;br&gt;mån än som följer av föreskrift som gällde när den omständighet&lt;br&gt;inträffade som utlöste skattskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall en överlåtare väljer att beskattas för den del av inkomsten&lt;br&gt;som belöper på hans innehavstid sker beskattningen i princip enligt&lt;br&gt;gällande regler. Overlåtaren kan alternativt beskattas för reavinsten efter&lt;br&gt;en förhöjd skattesats. Vid beskattning av reavinster är tidpunkten för&lt;br&gt;avyttringen av avgörande betydelse för skattskyldighetens inträde (jfr&lt;br&gt;prop. 1988/89:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av de särskilda reglerna som föreslås i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissens förslag kan leda till ett annat skatteutfall för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som deltagit i en överlåtelse av andel i handelsbolag än vad de räknat&lt;br&gt;med. Med hänsyn härtill bör de särskilda reglerna tillämpas på överlåtel-&lt;br&gt;ser först efter den 30 november 1992, dvs. fr.o.m. dagen efter det att&lt;br&gt;propositionen överlämnas till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av tilläggsköpeskilling sker enligt 24 § 4 mom. andra&lt;br&gt;stycket SIL på grundval av förhållanden vid avyttringen och med tillämp-&lt;br&gt;ning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avytt-&lt;br&gt;ringsåret. En tilläggsköpeskilling bör beskattas om avtalet ingåtts efter&lt;br&gt;utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att mitt förslag inte står i strid med förbudet mot&lt;br&gt;retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lag om särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka slag av överlåtelser som skall beskattas med&lt;br&gt;tillämpning av den nya lagen. Överlåtelse skall ha skett genom köp, byte&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt. Överlåtaren skall vara fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo. Självfallet gäller lagen endast subjekt som är skattskyldiga i&lt;br&gt;Sverige. Den som förvärvat andelen skall inte vara en fysisk person som&lt;br&gt;är bosatt i Sverige eller ett svenskt dödsbo. Det vanligaste torde vara att&lt;br&gt;ett aktiebolag förvärvar andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om andel i ett handelsbolag överlåtits till ett&lt;br&gt;handelsbolag i vilket inte annan är delägare än fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller svenskt dödsbo. Med svenskt dödsbo avses dödsbo efter&lt;br&gt;någon som vid sitt frånfälle var bosatt i Sverige (jfr 3 § 2 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § 2 mom. andra stycket SIL anges bl.a. att en delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om andelen&lt;br&gt;inlöses. Om det bland kvarvarande delägare finns någon som inte är&lt;br&gt;fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo omfattas inlösenfällen&lt;br&gt;av den nya lagen. Detta har uttryckligen angetts i första styckets sista&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges som en förutsättning för att lagen skall gälla att&lt;br&gt;överlåtaren varit verksam i handelsbolaget i en förvärvskälla avseende&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet under det räkenskapsår då överlåtelsen skedde.&lt;br&gt;Har överlåtaren enbart varit verksam i en förvärvskälla avseende passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet skall beskattning normalt inte ske. Vid bedömningen&lt;br&gt;av om en verksamhet skall anses som aktiv eller passiv bör de uttalanden&lt;br&gt;som gjordes i prop. 1989/90:110 s. 646 vara vägledande (se avsnitt 2).&lt;br&gt;Lagen gäller också om någon närstående till överlåtaren varit delägare i&lt;br&gt;handelsbolaget och verksam i detta i en förvärvskälla avseende aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet under räkenskapsåret. Anta att en delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag arbetar heltid i bolaget. Före en överlåtelse av andelen&lt;br&gt;exempelvis till ett aktiebolag för han över sin andel till sin make t.ex.&lt;br&gt;genom bodelning. Maken som inte är verksam i bolaget överlåter andelen&lt;br&gt;vidare till aktiebolaget. Om den make som arbetat i bolaget varit verksam&lt;br&gt;i en förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet (jfr nästa stycke)&lt;br&gt;gäller lagen. Lagen omfattar också det fallet att en närstående som inte&lt;br&gt;varit delägare varit anställd i handelsbolaget under räkenskapsåret.&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra meningen kommenteras i anslutning till 2 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket fjärde meningen anges att frågan om en förvärvskälla&lt;br&gt;skall anses avse aktiv eller passiv näringsverksamhet vid tillämpning av&lt;br&gt;denna lag skall bedömas med hänsyn till förhållandena under den del av&lt;br&gt;räkenskapsåret som föregått överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att överlåtaren tar upp ett belopp motsvarande&lt;br&gt;reavinsten på grund av överlåtelsen som inkomst av aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet från handelsbolaget. I första stycket andra meningen finns&lt;br&gt;bestämmelser för att hindra kringgående. Om en överlåtelse som avses&lt;br&gt;i 1 § under samma räkenskapsår har föregåtts av överlåtelser från en&lt;br&gt;fysisk person bosatt i Sverige eller ett svenskt dödsbo skall beloppet&lt;br&gt;enligt paragrafens första mening (överlåtarens reavinst) ökas med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande summan av dessa tidigare innehavares reavinster.&lt;br&gt;Utan dessa bestämmelser skulle en delägare som arbetat i handelsbolaget&lt;br&gt;genom att avyttra andelen till ett aktiebolag via en fysisk person kunna&lt;br&gt;åstadkomma att reavinsten tas fram vid överlåtelsen till den fysiske&lt;br&gt;personen. Denne skulle kunna överlåta andelen vidare till aktiebolaget till&lt;br&gt;oförändrat pris varigenom någon reavinst inte skulle uppkomma för&lt;br&gt;honom. Möjligheten att skjuta in en eller flera innehavare före över-&lt;br&gt;låtelsen till annan än fysisk person eller dödsbo får även betydelse i fråga&lt;br&gt;om tillämpning av aktivitetskravet i 1 § andra stycket. I 1 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen föreskrivs att vid tillämpningen av aktivitetskravet&lt;br&gt;hänsyn skall tas till tidigare innehavares verksamhet före den överlåtelse&lt;br&gt;som skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket äger vad som föreskrivs i första stycket första&lt;br&gt;meningen också tillämpning på tilläggsköpeskilling som erhållits efter det&lt;br&gt;räkenskapsår för handelsbolaget då överlåtelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen utvidgas tillämpningen av lagen till att omfatta&lt;br&gt;även senare års taxeringar (dvs. taxeringar efter taxeringen av det&lt;br&gt;räkenskapsår då överlåtelsen skedde) i vissa fall. Det gäller fall där&lt;br&gt;vederlaget för överlåtelsen har gjorts beroende av t.ex. handelsbolagets&lt;br&gt;framtida vinstutveckling (tilläggsköpeskilling). En förutsättning för att&lt;br&gt;kunna tillämpa regeln är att överlåtaren eller en närstående till honom -&lt;br&gt;direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter överlåtelsen.&lt;br&gt;Om det är uppenbart att den verksamhet som överlåtaren - eller den&lt;br&gt;närstående — utfört saknat betydelse för köpeskillingens storlek skall&lt;br&gt;beskattning av tilläggsköpeskillingen dock inte ske enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en bestämmelse om hur reavinstberäkningen skall&lt;br&gt;göras när beloppen som avses i första och andra styckena beräknas. Det&lt;br&gt;justerade ingångsvärdet skall inte ökas med ett belopp motsvarande rea-&lt;br&gt;vinsten. Om reavinsten enligt första stycket första meningen uppgår till&lt;br&gt;400 skall överlåtaren alltså beskattas för 400 i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet (ingångsvärdet innan hänsyn tas till den skattepliktiga inkomsten&lt;br&gt;antas vara 0). Vid den vanliga reavinstberäkningen enligt SIL höjer dessa&lt;br&gt;400 det justerade ingångsvärdet varför ingen reavinst uppkommer i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital (400 - 400 = 0).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till bestämmelsen i 2 § första stycket ges i första&lt;br&gt;stycket första meningen en möjlighet för överlåtaren att — om vissa&lt;br&gt;förutsättningar är uppfyllda — ta upp den fram till överlåtelsen upparbeta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de inkomsten från handelsbolaget av förvärvskälla avseende aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen får tillämpas oavsett om handelsbolagets resultat är positivt&lt;br&gt;eller negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § andra stycket andra meningen framgår att lagen kan gälla även&lt;br&gt;om överlåtaren inte varit verksam i handelsbolaget. Så är fallet om någon&lt;br&gt;närstående till överlåtaren arbetat i bolaget under räkenskapsåret. I 3 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen anges att överlåtaren skall beskattas även&lt;br&gt;för inkomst av förvärvskälla avseende passiv näringsverksamhet i vilken&lt;br&gt;den närstående arbetat om en sådan situation föreligger. Anta att en&lt;br&gt;överlåtare själv arbetat i en sådan omfattning i en förvärvskälla avseende&lt;br&gt;hotellverksamhet att den är att anse som aktiv näringsverksamhet. Anta&lt;br&gt;vidare att handelsbolaget även driver en konsultverksamhet i vilken&lt;br&gt;verksamhet överlåtaren inte varit verksam men där en närstående till&lt;br&gt;överlåtaren varit anställd. Anta slutligen att det i handelsbolaget även&lt;br&gt;finns verksamhet avseende fastighetsförvaltning i vilken verksamhet&lt;br&gt;varken överlåtaren eller någon närstående till honom arbetat. I detta fall&lt;br&gt;skall överlåtaren beskattas enligt de särskilda reglerna för både inkomst&lt;br&gt;som är hänförlig till hotellverksamheten och konsultverksamheten. Däre-&lt;br&gt;mot skall inkomst som hänförs till fastighetsförvaltningen inte beskattas&lt;br&gt;enligt de särskilda reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att bestämmelserna i första stycket endast får&lt;br&gt;tillämpas om överlåtaren — eller någon närstående till honom — inte varit&lt;br&gt;verksam i bolaget efter avyttringsdagen. Detta gäller oavsett om han varit&lt;br&gt;verksam direkt eller indirekt, t.ex. genom ett aktiebolag. Ett exempel kan&lt;br&gt;illustrera. Anta att överlåtaren avyttrar andelen till ett aktiebolag den 31&lt;br&gt;januari. I handelsbolaget finns en upparbetad vinst på 100. Eftersom&lt;br&gt;överlåtaren avses arbeta i bolaget resten av räkenskapsåret sätts köpe-&lt;br&gt;skillingen till 1 000. Om överlåtaren kunde välja att beskattas för den&lt;br&gt;upparbetade vinsten vid överlåtelsetidpunkten på 100 och aktiebolaget&lt;br&gt;likviderar handelsbolaget den 31 december skulle aktiebolaget kunna&lt;br&gt;undgå beskattning och överlåtaren beskattas — utöver beskattningen i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet av 100 — endast med 25 % av 900&lt;br&gt;(ingångsvärde 100). Aktiebolaget får en reaförlust vid likvidationen&lt;br&gt;(anskaffningsvärde 1 000 + en skattepliktig inkomst på 900 - uttag på&lt;br&gt;1 000 =) 900. Förlusten kvittas mot inkomsten som uppgår till motsva-&lt;br&gt;rande belopp (900). Genom bestämmelsen i detta stycke förhindras för-&lt;br&gt;faranden av de slag som nu exemplifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att det krävs ett särskilt bokslut till grund för&lt;br&gt;inkomstberäkningen för att metoden skall få tillämpas. Bokslutet skall&lt;br&gt;avse perioden från ingången av räkenskapsåret till dagen för överlåtelsen.&lt;br&gt;Till grund för bokslutet skall ligga sådana uppgifter till ledning för&lt;br&gt;taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter. Bokslutet och uppgifterna skall skriftligen ha&lt;br&gt;godkänts av förvärvaren. Den fördelning av handelsbolagets resultat som&lt;br&gt;skall ske enligt bolagsavtalet skall gälla även vid fördelning mellan&lt;br&gt;överlåtaren och övriga delägare av det resultat som det särskilda&lt;br&gt;bokslutet visar. Däremot kan överlåtare och förvärvare inte enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag fritt avtala om hur fördelningen av inkomsten på tiden före resp. Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ske. Detta framgår av första stycket där det&lt;br&gt;stadgas att överlåtaren tar upp inkomst från handelsbolaget av förvärvs-&lt;br&gt;källa avseende aktiv näringsverksamhet som belöper på tiden före över-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exempel kan illustrera. Om den del av handelsbolagets inkomst&lt;br&gt;som belöper på andelen vid räkenskapsårets utgång uppgår till 1 000 och&lt;br&gt;överlåtarens inkomst enligt inkomstberäkningen som gjorts på grundval&lt;br&gt;av det särskilda bokslutet var 400 kommer förvärvarens inkomst efter&lt;br&gt;jämkning att uppgå till (1 000 - 400 =) 600. Om det resultat som be-&lt;br&gt;löper på andelen vid bokslutet vid räkenskapsårets utgång uppgår till&lt;br&gt;1 000 och överlåtarens andel av resultatet var -400 enligt inkomst-&lt;br&gt;beräkningen som gjorts på grundval av det särskilda bokslutet kommer&lt;br&gt;den på förvärvaren belöpande andelen av handelsbolagets resultat att&lt;br&gt;uppgå till (1 000 - (-400) =) 1 400. Om, slutligen, det resultat som&lt;br&gt;belöper på andelen vid bokslutet vid räkenskapsårets utgång uppgår till&lt;br&gt;-1 000 och överlåtarens andel av resultatet var -400 enligt inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen som gjorts på grundval av det särskilda bokslutet kommer den på&lt;br&gt;förvärvaren belöpande andelen av handelsbolagets resultat att uppgå till&lt;br&gt;(-1 000) - (-400) =) -600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reavinstbeskattningen i inkomstslaget kapital sker den på&lt;br&gt;vanligt sätt enligt SIL. Den inkomst från handelsbolaget som överlåtaren&lt;br&gt;beskattas för enligt paragrafen utgör därvid skattepliktig inkomst vid&lt;br&gt;tillämpning av 28 § SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som skall anses som närstående till överlåtaren regleras genom en&lt;br&gt;hänvisning till närståendekretsen i punkt 14 sista stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § KL. Vidare skall när överlåtelse sker från ett dödsbo delägare&lt;br&gt;i dödsboet likställas med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993. Den skall tillämpas om andel i&lt;br&gt;handelsbolag har överlåtits efter den 30 november 1992. För de fall som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket, dvs. där tilläggsköpeskilling har utgått,&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna även om andelen har överlåtits under tiden den&lt;br&gt;1 januari 1992 — den 30 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att besluta att Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;motionstiden förkortas till två dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-10-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dnr 36761-92/900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hemställan om vissa lagändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) hemställer att Finansdepartementet tar initiativ till&lt;br&gt;ändringar av gällande skatteregler i nedan återgivna avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Avyttring av andelar i handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad RSV erfarit har förfarandet med att överlåta andel i handels-&lt;br&gt;bolag med tillhörande årsvinst blivit en mycket frekvent företeelse.&lt;br&gt;Förfärandet innebär i många fall att förvärvsinkomst omvandlas till&lt;br&gt;väsentligt lägre beskattad kapitalinkomst. Motsvarande förfärande&lt;br&gt;beträffände aktier ger på grund av bestämmelserna i 3 § 12 mom SIL inte&lt;br&gt;samma reducering av beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkande Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslogs en&lt;br&gt;tillämpning av reglerna i 3 § 12 mom SIL även på andelar i handels-&lt;br&gt;bolag (sid 111). RSV berörde i sitt yttrande över betänkande företeelsen&lt;br&gt;med skatteplanering via handelsbolag (yttrandet s 5 och 6 och Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholms läns yttrande som bilagts RSVs yttrande). Mot&lt;br&gt;bakgrund av den ökande frekvensen av förfärandet är det enligt RSVs&lt;br&gt;uppfättning, även om övriga förslag i betänkandet inte genomförs nu,&lt;br&gt;angeläget med en snar lagreglering i detta avseende. I avvaktan på att&lt;br&gt;sådan hinner utarbetas i detaljer skulle en tillämpning av reglerna i 3 §&lt;br&gt;12 mom SIL även på andelar i handelsbolag i vart fall reducera de&lt;br&gt;skattemässiga vinsterna av förfärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärendet har lättats av undertecknad överdirektör. Vid den&lt;br&gt;slutliga handläggningen har i övrigt närvarit skattechefen Sjöstrand samt&lt;br&gt;skattedirektören Jansson, föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Grufberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sune E Jansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid tillämpning av kommunal skattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag genom köp, byte eller därmed jämförligt fång har överlåtits&lt;br&gt;från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo och handelsbolaget har bedrivit aktiv näringsverksamhet. Denna&lt;br&gt;lag gäller också om överlåtelse skett till fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;eller dödsbo som är hemmahörande i utlandet. Inlösen av andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag från en fysisk person eller ett dödsbo anses som en&lt;br&gt;överlåtelse av andelen om någon av delägarna i handelsbolaget inte är&lt;br&gt;fysisk person eller dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om handelsbolaget har bedrivit aktiv näringsverksamhet avgörs&lt;br&gt;på grundval av förhållandena under den del av räkenskapsåret som&lt;br&gt;föregått överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Overlåtaren beskattas för inkomst enligt denna lag avseende det&lt;br&gt;räkenskapsår för handelsbolaget då överlåtelsen skedde om det skriftligen&lt;br&gt;har avtalats mellan överlåtaren och förvärvaren. 5 § tillämpas dock inte&lt;br&gt;om överlåtaren — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket andra och tredje meningarna och&lt;br&gt;4 § andra stycket beskattas överlåtaren för inkomsten oberoende av om&lt;br&gt;avtal som avses i första stycket föreligger eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första och andra styckena beskattas förvärv-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har överlåtelsen under samma räkenskapsår för handelsbolaget&lt;br&gt;föregåtts av en eller flera överlåtelser där överlåtaren varit fysisk person&lt;br&gt;eller dödsbo tillämpas inte 4 § första stycket eller 7 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av överlåtaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Overlåtaren skall ta upp ett belopp motsvarande realisationsvinst på&lt;br&gt;grund av överlåtelsen som inkomst av aktiv näringsverksamhet från&lt;br&gt;handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket gäller även för realisationsvinst på&lt;br&gt;grund av att tilläggsköpeskilling erhållits efter det räkenskapsår för&lt;br&gt;handelsbolaget då överlåtelsen skedde om överlåtaren — direkt eller&lt;br&gt;indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter överlåtelsen om det inte&lt;br&gt;är uppenbart att detta saknat betydelse för storleken av tilläggsköpe-&lt;br&gt;skillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av realisationsvinst vid tillämpning av första och Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;andra styckena skall det justerade ingångsvärdet inte ökas med belopp Bilaga 2&lt;br&gt;motsvarande realisationsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överlåtaren får — i stället för vad som anges i 4 § — ta upp inkomst&lt;br&gt;från handelsbolaget av förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;som belöper på tiden före överlåtelsen. Frågan om en förvärvskälla är&lt;br&gt;aktiv eller passiv bedöms med hänsyn till förhållandena under den del av&lt;br&gt;räkenskapsåret som föregått överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för inkomstberäkningen skall ligga ett särskilt bokslut&lt;br&gt;avseende den nämnda tiden. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning&lt;br&gt;för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om överlåtaren beskattas enligt 4 § första stycket eller 5 § skall&lt;br&gt;förvärvarens inkomst från handelsbolaget jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 300 procent av inkomst från handelsbolaget av förvärvskälla&lt;br&gt;avseende aktiv näringsverksamhet beskattas hos förvärvaren. Till beskatt-&lt;br&gt;ning tas dock upp högst ett belopp motsvarande 300 procent av överlå-&lt;br&gt;tarens realisationsvinst på grund av avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket gäller 18 § femte stycket kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). 5 § första stycket andra meningen denna lag&lt;br&gt;tillämpas vid bedömningen av om förvärvskällan är aktiv eller ej.&lt;br&gt;Förvärvskälla som påböljats efter överlåtelsen beaktas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtarens realisationsvinst läggs till grund för beskattning enligt&lt;br&gt;första stycket tillämpas lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;inkomsten från handelsbolaget i den mån den överstiger realisations-&lt;br&gt;vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte vid beräkning av andelens justerade&lt;br&gt;ingångsvärde enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har andelen överlåtits vidare under samma räkenskapsår för handels-&lt;br&gt;bolaget till annan än fysisk person eller dödsbo skall vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § som förvärvare anses den som innehade andelen vid utgången av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen överlåtits vidare under samma räkenskapsår för handels-&lt;br&gt;bolaget till fysisk person eller dödsbo eller någon som är bosatt eller&lt;br&gt;hemmahörande i utlandet skall vid tillämpning av 7 § beskattning ske&lt;br&gt;med det belopp som angetts i första stycket andra meningen nämnda&lt;br&gt;paragraf. Om såväl överlåtelse som anges i 3 § som överlåtelse som&lt;br&gt;anges i första meningen förekommit under räkenskapsåret skall vid&lt;br&gt;tillämpning av 7 § beskattning ske med ett belopp motsvarande summan&lt;br&gt;av realisationsvinsterna under räkenskapsåret avseende sådana överlå-&lt;br&gt;telser som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Är förvärvaren ett handelsbolag tillämpas 7 § endast i den mån Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsten hos detta beskattas hos annan än fysisk person eller dödsbo. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid tillämpning av denna lag skall den som är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller annan lag anses skattskyldig för sådan&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas om andelen&lt;br&gt;har överlåtits efter den 12 november 1992. 4 § andra stycket tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om överlåtelser som skett efter utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Lars A Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till lag om beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i remissen framlagda lagförslaget skall enligt övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna tillämpas på överlåtelser som har gjorts efter den 12 november&lt;br&gt;1992, dvs. den dag då riksdagen fick meddelande från regeringen om&lt;br&gt;den planerade lagstiftningen (skr 1992/93:138). I skrivelsen till riksdagen&lt;br&gt;redovisades att det blivit mycket vanligt att handelsbolagsandelar överlåts&lt;br&gt;med tillhörande årsvinst och att detta i många fall innebär att inkomst av&lt;br&gt;eget arbete omvandlas till kapitalinkomst; ett förfärande som kan medföra&lt;br&gt;stora skattefördelar. Vidare hänvisades till att det får hållas för sannolikt&lt;br&gt;att det i flertalet fäll är skattefördelarna som är det enda syftet med&lt;br&gt;transaktionerna. Med hänsyn till bl.a. det anförda ansåg föredragande&lt;br&gt;statsrådet att det var nödvändigt med ett lagstiftningsingripande för att&lt;br&gt;ändra de förutsättningar som gör sådana förfäranden lönsamma. Ett för-&lt;br&gt;slag till riksdagen borde dock föregås av en remiss till lagrådet.&lt;br&gt;Skrivelsen avslutades med ett konstaterande att det fänns anledning att&lt;br&gt;med tillämpning av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen (RF) låta de nya reglerna tillämpas i fråga om avyttring&lt;br&gt;och förvärv av andel i handelsbolag efter den 12 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse väcker frågan hur pass detaljerad beskrivningen&lt;br&gt;av ett kommande förslag skall vara för att en skatteregel skall med stöd&lt;br&gt;av den nämnda undantagsbestämmelsen i RF få tillämpas retroaktivt. Av&lt;br&gt;uttalanden i förarbeten till bestämmelsen (prop. 1978/79:195 s. 56)&lt;br&gt;framgår att syftet med kravet på ett meddelande från regeringen till&lt;br&gt;riksdagen är att de skattskyldiga skall i förväg få ett auktorativt besked&lt;br&gt;om att en kommande skatteregel avses få retroaktiv tillämpning. Som&lt;br&gt;regel torde det inte vara möjligt för regeringen att i det skedet ge något&lt;br&gt;mer detaljerat besked om skatteregelns utformning. I specialmotiveringen&lt;br&gt;till bestämmelsen (a. prop. s. 61) angavs också att det väsentliga är att&lt;br&gt;det genom meddelandet görs klart vilken typ av transaktion, intäkt,&lt;br&gt;avdrag etc. som förslaget avser ingripa mot. Med hänsyn till det anförda&lt;br&gt;kan det inte anses att det i regeringens skrivelse lämnade meddelandet&lt;br&gt;har — även om det endast presenterar det aktuella missförhållandet —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana brister att en retroaktiv lagtillämpning skulle förhindras. Enligt&lt;br&gt;lagrådets mening hade det dock varit önskvärt att meddelandet hade varit&lt;br&gt;mer preciserat, inte minst med tanke på att lagförslaget kan leda till en&lt;br&gt;ökad skattebelastning inte endast för överlåtaren av en andel i handels-&lt;br&gt;bolag utan även för förvärvaren av andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslaget har inte föregåtts av någon sedvanlig utredning utan&lt;br&gt;har sin grund i en framställning från Riksskatteverket. Förslaget har inte&lt;br&gt;heller varit föremål för sådant remissförfarande som avses i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;RF i annan mån än att under beredningen av ärendet synpunkter&lt;br&gt;inhämtats från förslagsställaren, Riksskatteverket, vars synpunkter anges&lt;br&gt;i allt väsentligt ha beaktats. Genom vad som sålunda förekommit under&lt;br&gt;beredningen av det framlagda lagförslaget får föreskrifterna i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;RF emellertid med hänsyn bl.a. till ärendets brådskande natur anses vara&lt;br&gt;i och för sig uppfyllda. Lagrådet konstaterar dock att en sedvanlig&lt;br&gt;remissbehandling i detta fäll hade varit av särskilt värde eftersom&lt;br&gt;förslaget berör komplicerade frågor och innehåller principiella nyheter.&lt;br&gt;Lagrådet har därför haft svårigheter vid fullgörandet av sina åligganden&lt;br&gt;enligt 8 kap. 18 § RF (jfr lagrådets uttalanden av samma innebörd vid&lt;br&gt;bl.a. tillkomsten av lagen, 1989:346, om tillfällig vinstskatt, prop.&lt;br&gt;1988/89:132 s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter angående lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen läggs förslag fram om särskilda regler för beskattning&lt;br&gt;av handelsbolag. Förslaget tar sikte på en aktiv delägare som avyttrar sin&lt;br&gt;andel i bolaget till annan än svensk fysisk person eller svenskt dödsbo.&lt;br&gt;Utgångspunkten för förslaget är att åstadkomma skattemässig neutralitet&lt;br&gt;mellan en sådan andelsavyttring och uttag av handelsbolagets inkomst.&lt;br&gt;De föreslagna reglerna är samlade i en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förståelse för att regler införs i syfte att hindra att en&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag genom andelsavyttring tillgodogör sig bolagets&lt;br&gt;inkomst i form av lågbeskattad reavinst. Med tanke bl.a. på att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna har karaktären av ett provisorium — i remissproto-&lt;br&gt;kollet anmärks att förslaget bör omprövas i anslutning till genomförandet&lt;br&gt;av de, efter tidigare omfattande utredningsarbete, i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:100) Neutral företagsbeskattning presenterade förslagen — är det&lt;br&gt;emellertid angeläget att reglerna blir enkla att förstå och tillämpa. Ett&lt;br&gt;givet krav är också att det tilltänkta systemet kan förväntas få avsedd&lt;br&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet måste dessvärre konstatera att det remitterade förslaget har&lt;br&gt;betydande brister i nyss nämnda hänseenden. Det framstår exempelvis&lt;br&gt;som tveksamt om ett genomförande av förslaget skulle leda till att den&lt;br&gt;åsyftade neutraliteten uppnås. På viktiga punkter är det vidare oklart hur&lt;br&gt;säljarens och köparens beskattning skall samordnas vid tillämpning av&lt;br&gt;dels den föreslagna lagen, dels reglerna i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).&lt;br&gt;Lagrådet finner slutligen att förslaget kan komma att vålla betydande&lt;br&gt;tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet redovisar i det följande vissa allmänna synpunkter rörande de Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;nu antydda problemområdena. Därefter kommer lagrådet mer i detalj Bilaga 3&lt;br&gt;kommentera olika delar av lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av andel i handelsbolag måste först fästställas om&lt;br&gt;avyttringen lett till reavinst eller reaförlust för säljaren (här och i&lt;br&gt;fortsättningen bortses från att en andel undantagsvis kan utgöra omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång). För det andra måste ställning tas till hur den på andelen&lt;br&gt;belöpande delen av bolagets inkomst skall delas upp mellan säljaren och&lt;br&gt;köparen. Som anförs i remissen torde parterna enligt gällande praxis ha&lt;br&gt;möjligheter att fördela beskattningen av denna inkomst på det sätt de&lt;br&gt;finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt lagrådets uppfattning osäkert i vad mån det föreslagna&lt;br&gt;systemet innefattar ett avsteg från vad som i dag gäller beträffande&lt;br&gt;fördelning av handelsbolagsinkomst. Frågan har stor betydelse vid&lt;br&gt;tillämpning av 5 §. Enligt 5 § får nämligen säljaren -i stället för vad som&lt;br&gt;anges i 4 § — ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper på tiden&lt;br&gt;före överlåtelsen. Till grund för inkomstberäkningen skall ligga ett&lt;br&gt;särskilt bokslut per överlåtelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan antytts kan någon helt säker slutsats inte dras om i vilken&lt;br&gt;utsträckning parternas normala frihet att sinsemellan fördela handels-&lt;br&gt;bolagets inkomst är upphävd vid tillämpning av 5 §. Lagtextens&lt;br&gt;utformning i förening med kravet på särskilt bokslut kan dock anföras&lt;br&gt;som argument för att avtalsfriheten är inskränkt och att säljaren skall&lt;br&gt;beskattas för den &amp;quot;verkliga&amp;quot; inkomsten fram till försäljningstidpunkten.&lt;br&gt;Mot denna tolkning talar att varken lagtext eller remissen i övrigt&lt;br&gt;innehåller några närmare uttalanden om hur inkomsten skall beräknas.&lt;br&gt;Det kan exempelvis diskuteras vilka materiella regler beträffande&lt;br&gt;överavskrivningar och andra bokslutsdispositioner som skall gälla vid&lt;br&gt;upprättandet av det särskilda bokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger således enligt lagrådets mening viss risk för att en&lt;br&gt;försäljning av andel i handelsbolag även framdeles kommer att beskattas&lt;br&gt;i huvudsak enligt nuvarande praxis. En tillämpning av 5 § som svarar&lt;br&gt;mot det uttalade syftet att uppnå större neutralitet synes med andra ord&lt;br&gt;förutsätta att lagtexten preciseras på flera punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid beskattning med stöd av 4 § synes det kunna sättas i fråga&lt;br&gt;om regelsystemet är ägnat att åstadkomma åsyftad skattemässig neutralitet&lt;br&gt;mellan andelsöverlåtelse och uttag av handelsbolagsinkomst. En&lt;br&gt;tillämpning av 4 § innebär för säljarens vidkommande att reavinsten&lt;br&gt;beskattas enligt en skattesats (inkl, egenavgifter) på maximalt omkring&lt;br&gt;63 % mot nuvarande 25 %. Understiger säljarens förvärvsinkomst 7,5&lt;br&gt;basbelopp kan skattesatsen (inkl, egenavgiftemas skattedel) enligt&lt;br&gt;förslaget uppskattas till omkring 43 %. Om reavinsten uppgår till 1 000&lt;br&gt;kronor träffes således säljaren av ett ökat skatteuttag i storleksordningen&lt;br&gt;180 - 380 kr. Hänsyn måste emellertid också tas till att köparen, dvs. i&lt;br&gt;regel ett aktiebolag, enligt 6 § föreslås få rätt till avdrag med belopp&lt;br&gt;motsvarande säljarens reavinst. Köparens skatt minskas därför i det valda&lt;br&gt;exemplet med 300 kronor (30 % av 1 000). En tillämpning av 4 §&lt;br&gt;medför således totalt sett att skattebelastningen minskar med 120 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ökar med 80 kronor eller stannar på något belopp däremellan. Av&lt;br&gt;detta drar lagrådet slutsatsen att systemets förmåga att motverka den&lt;br&gt;bristande neutralitet som för närvarande råder torde bli förhållandevis&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § första stycket framgår att det är säljaren som i normalfallet&lt;br&gt;skall beskattas enligt den föreslagna lagen såvida parterna träffat skriftligt&lt;br&gt;avtal om detta. Föreligger inte sådant avtal eller fäll som avses i andra&lt;br&gt;stycket skall enligt paragrafens tredje stycke köparen beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu återgivna reglerna ger intryck av att det antingen är säljaren&lt;br&gt;eller köparen som träffas av beskattning enligt lagen. Så är emellertid&lt;br&gt;inte alltid fallet. Tydligt är att såväl säljare som köpare skall beskattas&lt;br&gt;enligt förslaget om handelsbolagsinkomsten fördelas med stöd av 5 §.&lt;br&gt;Mer tveksamt är däremot vad som händer om parterna vid överlåtelsen&lt;br&gt;av andelen visserligen överenskommit att inkomsten skall fördelas på&lt;br&gt;visst sätt men — exempelvis till följd av att skriftligt avtal enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket inte förelegat — förutsättningarna för tillämpning av 5 §&lt;br&gt;första stycket inte är uppfyllda. Köparen torde i detta fäll beskattas enligt&lt;br&gt;7 §. Av lagförslaget synes dock inte kunna utläsas om säljaren skall&lt;br&gt;beskattas enligt vanliga regler i KL och SIL, d.v.s. för dels reavinst, dels&lt;br&gt;den avtalade delen av bolagets inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation då tvekan kan uppkomma om hur beskattningen&lt;br&gt;skall ske är om parterna visserligen uppfyllt de formella villkoren för&lt;br&gt;inkomstfördelning enligt 5 § första stycket men skattemyndigheten&lt;br&gt;underkänt den fäktiska fördelningen av bolagets inkomst. Här synes tre&lt;br&gt;olika alternativ kunna komma i fråga. Det första är att 5 § första stycket&lt;br&gt;tillämpas med den av skattemyndigheten bestämda inkomstfördelningen.&lt;br&gt;Säljaren torde för det andra vara oförhindrad att begära tillämpning av&lt;br&gt;4 § i följd varav reavinsten på grund av andelsförsäljningen beskattas&lt;br&gt;som inkomst av näringsverksamhet i stället för inkomst av kapital och&lt;br&gt;köparen medges avdrag med motsvarande belopp. Huruvida en tillämp-&lt;br&gt;ning av 4 § i stället för 5 § dessutom medför att all beskattning enligt KL&lt;br&gt;och SIL av handelsbolagsinkomsten bortfäller framstår inte som helt&lt;br&gt;klart. Det tredje alternativet är att säljaren under åberopande av&lt;br&gt;skattemyndighetens underkännande av inkomstfördelningen hävdar att&lt;br&gt;avtalet enligt 2 § inte längre gäller och att köparen därför skall beskattas&lt;br&gt;enligt 7 §. Tvekan kan i ett sådant fäll råda om en beskattning enligt 7 §&lt;br&gt;skulle frita säljaren från beskattning enligt KL och SIL för sin del av&lt;br&gt;handelsbolagets inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad nu anförts framgår att den tilltänkta lagstiftningen även i&lt;br&gt;relativt okomplicerade situationer kan bli besvärlig att tillämpa. Om&lt;br&gt;delade meningar föreligger beträffande innebörden av avtal som träffats&lt;br&gt;mellan parterna kan det sålunda vara svårt för skattemyndigheterna att&lt;br&gt;avgöra om avyttringen skall föranleda beskattning enligt 4, 5 eller 7 §.&lt;br&gt;Det förhållandet att köparens beskattning enligt 7 § är direkt kopplad till&lt;br&gt;storleken av säljarens reavinst kan också föranleda tillämpningsproblem.&lt;br&gt;Så länge tvist pågår om hur stor säljarens reavinst är kan köparens&lt;br&gt;taxering inte fastställas. I detta liksom andra fall torde det ofta bli&lt;br&gt;nödvändigt för parterna att genom reservationsbesvär hålla sin talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppen i avvaktan på utgången av andra taxeringsprocesser. Ån mer &amp;nbsp;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvärlig kan situationen givetvis bli om fråga inte endast är om en Bilaga 3&lt;br&gt;försäljning utan om en serie försäljningar (se t.ex. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner lagrådet att sådan kritik kan riktas mot&lt;br&gt;förslaget att detta inte utan genomgripande förändringar kan läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning. Ett tillgodoseende av syftet med förslaget bör&lt;br&gt;enligt lagrådets mening åstadkommas genom val av en enklare och mer&lt;br&gt;lättillämpad lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse det remitterade förslaget efter bearbetning ändå läggs&lt;br&gt;till grund för lagstiftning lämnar lagrådet i det följande vissa ytterligare&lt;br&gt;kommentarer till enskilda bestämmelser i förslaget. Dessa kommentarer&lt;br&gt;har delvis baserats på vad som, utöver remissprotokollets innehåll,&lt;br&gt;upplysts under föredragningen av remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket första meningen anges som en av förutsättningarna för att&lt;br&gt;lagen skall gälla att &amp;quot;handelsbolaget har bedrivit aktiv näringsverksam-&lt;br&gt;het&amp;quot;. Eftersom sistnämnda begrepp enligt föreliggande författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser och förarbetsuttalanden alltid är personrelaterat och att det&lt;br&gt;här skall vara fråga om en överlåtelse av den andel i ett handelsbolag,&lt;br&gt;som en fysisk person eller ett dödsbo innehar, synes kravet på att det&lt;br&gt;skall ha varit fråga om en sådan verksamhet rätteligen böra anknytas till&lt;br&gt;överlåtaren. Vad som krävs i detta hänseende när ett dödsbo är säljare&lt;br&gt;har inte belysts i remissen. Det bör som tidigare nämnts vidare noteras&lt;br&gt;att vare sig lagtexten eller motiven ger någon säker vägledning angående&lt;br&gt;det närmare inbördes sambandet mellan reglerna i KL och SIL å ena&lt;br&gt;sidan och den föreslagna lagens bestämmelser å andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i bestämmelsen i 9 § kan ifrågasättas om inte 1 §&lt;br&gt;också borde innehålla ett undantag för fall då andel i handelsbolag&lt;br&gt;förvärvas av handelsbolag i vilket inte annan än fysisk person (eller&lt;br&gt;dödsbo) är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förståelsen av den tänkta regleringen bör särskilt framhållas,&lt;br&gt;att det skriftliga avtal som avses i första stycket första meningen endast&lt;br&gt;avser det förhållandet att överlåtaren skall beskattas för viss inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet under det räkenskapsår då överlåtelsen skedde.&lt;br&gt;Huruvida även förvärvaren i sådant fall också kan bli skattskyldig för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet under samma räkenskapsår framgår inte&lt;br&gt;direkt av följande bestämmelser i lagen, men kan motsättningsvis utläsas&lt;br&gt;av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i första stycket bör lämpligen ersättas av ett nytt andra&lt;br&gt;stycke i 5 § med innebörd att vad som i den paragrafens första stycke&lt;br&gt;sägs inte gäller om överlåtaren — direkt eller indirekt — har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksam i handelsbolaget efter överlåtelsen. Även här är det oklart vad Prop. 1992/93:151&lt;br&gt;som avses gälla beträffande dödsbo. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad nyss sagts följer att den avsedda innebörden av den föreslagna&lt;br&gt;regleringen i tredje stycket torde vara att i annat fäll, dvs. när inte första&lt;br&gt;eller andra stycket är tillämpliga, är det endast förvärvaren som skall&lt;br&gt;beskattas för inkomst av näringsverksamhet. Som tidigare anförts är det&lt;br&gt;emellertid oklart om inte även överlåtaren ibland kan träffas av sådan&lt;br&gt;beskattning. Överlåtaren avses vidare alltid bli skattskyldig enligt vanliga&lt;br&gt;regler — för eventuell realisationsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken före 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att 5 §, låt vara motsättningsvis, även berör förvärvarens&lt;br&gt;skattskyldighet, är rubriken inte helt korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under 2 § påpekats att det i första stycket nämnda skriftliga&lt;br&gt;avtalet inte avses innehålla något om hur inkomsten skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med detta i minne kan som tidigare nämnts ifrågasättas om&lt;br&gt;bestämmelserna i förevarande paragraf tillräckligt tydligt klargör att det&lt;br&gt;här är fråga om ett avsteg från den i övrigt i skattesammanhang&lt;br&gt;accepterade principen om avtalsfrihet. Vare sig lagtexten eller motiven&lt;br&gt;ger någon vägledning i vad mån eller hur mellan delägarna i handels-&lt;br&gt;bolaget träffade överenskommelser om den inbördes fördelningen av&lt;br&gt;inkomsten skall beaktas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare behov att klargöra hur 5 § skall tillämpas då fråga&lt;br&gt;uppkommer huruvida denna paragraf eller föreskriften i 2 § första stycket&lt;br&gt;är infriade eller lett till ett godtagbart resultat. Av särskilt intresse i&lt;br&gt;sammahanget är då förhållandet till reglerna i 7 § om förvärvarens&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vad nu sagts kommer vad lagrådet anfört under 2 § angående&lt;br&gt;förvärvarens skattskyldighet vid tillämpning av förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts vid föredragningen avses i första stycket&lt;br&gt;föreslagna bestämmelser gälla bara i fall då förvärvaren ensam skall vara&lt;br&gt;skattskyldig för inkomst från handelsbolaget. Att regleringen således inte&lt;br&gt;skall tillämpas när skattskyldighet inträder för förvärvaren enligt 5 §&lt;br&gt;framgår emellertid inte av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket torde kunna bli tillämpligt endast i fäll där vidareöverlå-&lt;br&gt;telsen sker till svensk juridisk person. När hänvisning görs i andra&lt;br&gt;stycket första meningen till 7 § första stycket andra meningen torde den&lt;br&gt;avsedda innebörden vara att det är den första överlåtarens realisations-&lt;br&gt;vinst som det gäller. Att så skall vara fallet framgår inte av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För parter, som efter den 12 november 1992 men före den föreslagna&lt;br&gt;lagens ikraftträdande har träffat avtal om en sådan överlåtelse som faller&lt;br&gt;under den föreslagna lagen, bör finnas en möjlighet att i efterhand&lt;br&gt;åstadkomma en tillämpning av 5 § i fäll då detta är möjligt och därige-&lt;br&gt;nom undvika att förvärvaren armars beskattas enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 8 § kan bestämmelserna i 7 § träffa t.ex. ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som förvärvar en andel i ett handelsbolag från ett annat&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Denna situation omfattas inte av regeringens skrivelse&lt;br&gt;till riksdagen. Enligt lagrådets mening kan vägande skäl anföras mot en&lt;br&gt;retroaktiv tillämpning i ett sådant och liknande fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42511, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-12-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 14:56:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03151</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 14:56:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03151</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__151.pdf</filnamn>
<filstorlek>1427203</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0E2D15F5-99A2-4659-98F3-B87A5B0849BF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU17</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av inkomst från handelsbolag i samband med att andelen överlåtits</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:151&lt;br/&gt;
Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:151 Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:151&lt;br/&gt;
Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:151 Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:151&lt;br/&gt;
Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:151 Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Annerstedt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:151&lt;br/&gt;
Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:151 Beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Annerstedt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>