<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288857</hangar_id>
 <dok_id>GG03150</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>150</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:150</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-04-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:02:05</publicerad>
 <titel>med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (komplettringsproposition)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1992/93:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(kompletteringsproposition)&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 15 april 1993 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94 som lades fram i årets&lt;br&gt;budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade&lt;br&gt;förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I&lt;br&gt;samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för&lt;br&gt;innevarande budgetår. Beräkningarna visar att budgetunderskottet för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 förbättras med 8,2 miljarder kronor jämfört med vad&lt;br&gt;som beräknades i årets budgetproposition. Alltså förutses nu ett under-&lt;br&gt;skott om 190,1 miljarder kronor. Statens lånebehov beräknas till 233,9&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknades i budgetpropositionen ett underskott&lt;br&gt;på statsbudgeten om 162,3 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar&lt;br&gt;ett underskott på 191,2 miljarder kronor. Statens lånebehov beräknas till&lt;br&gt;255,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin&lt;br&gt;bedömning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. Regeringens&lt;br&gt;besparingsprogram för åren 1994-1998 preciseras. Åtgärder om 80&lt;br&gt;miljarder kronor, huvudsakligen på utgiftssidan, aviseras. Vidare ges&lt;br&gt;riktlinjer för den kommunala skattefinansierade verksamheten och för de&lt;br&gt;statliga transfereringarna till kommunsektorn. Ett antal åtgärder för att&lt;br&gt;främja sysselsättningen föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: Bilaga 1 s. 5 sista stycket ändrat till: Regeringen---för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilda bilagor till propositionen har fogats bl.a. en reviderad Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nationalbudget för år 1993 med en prognos för den svenska ekonomin&lt;br&gt;åren 1993-1994 samt en kalkyl över ekonomin i ett medelfristigt&lt;br&gt;perspektiv. Vidare redovisas en långsiktig konsekvenskalkyl för&lt;br&gt;budgetåren 1993/94-1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Könbeig, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, Björck, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Ask, Hörnlund, Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition med förslag till slutlig reglering av&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.&lt;br&gt;(kompletteringsproposition)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100) förelagt&lt;br&gt;riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94. I de delar&lt;br&gt;där förslaget innehöll endast beräknade anslagsbelopp har regeringens&lt;br&gt;förslag därefter redovisats i särskilda propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen&lt;br&gt;— förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett&lt;br&gt;särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande&lt;br&gt;budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu&lt;br&gt;lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin&lt;br&gt;bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså&lt;br&gt;bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. I kompletterings-&lt;br&gt;propositionen bör också tas med vissa frågor som har klara samband med&lt;br&gt;den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m.m. och som bör&lt;br&gt;behandlas av riksdagen under det innevarande riksmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under nästa budgetår,&lt;br&gt;m.m. Statsråden Hellsvik, Björck, Könberg, Odell, Wibble, Lundgren,&lt;br&gt;Ask, Hörnlund och Friggebo föredrar de ifrågavarande förslagen inom&lt;br&gt;Justitie-, Försvars-, Social-, Kommunikations-, Finans-, Utbildnings-,&lt;br&gt;Arbetsmarknads-, Kultur- samt Civildepartementens områden. Anföran-&lt;br&gt;dena redovisas i underprotokollen för resp, departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble hemställer att regeringen i en gemensam proposition Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och&lt;br&gt;de ändamål som de hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-&lt;br&gt;protokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U tbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Den ekonomiska politiken i sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige befinner sig i en svår ekonomisk kris. Det allvarliga läget är en&lt;br&gt;följd av flera decenniers oförmåga att åtgärda djupgående obalanser i&lt;br&gt;ekonomin. Krisen medför stora påfrestningar för enskilda människor. Det&lt;br&gt;allvarligaste problemet är den uteblivna tillväxten och den höga&lt;br&gt;arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik är en samlad strategi för att genom&lt;br&gt;god tillväxt bygga en stabil grund för välfärden och sysselsättningen.&lt;br&gt;Ekonomin måste bli sund igen. Det skall löna sig att arbeta och att&lt;br&gt;investera för framtiden. Vi får inte fortsätta att vältra över kostnader på&lt;br&gt;kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall inte tvingas betala för den konsumtion som dagens hushåll på&lt;br&gt;felaktiga grunder beviljat sig själva. En accelererande skuldsättning måste&lt;br&gt;undvikas för att våra barn och barnbarn inte skall behöva betala alltmer&lt;br&gt;för allt sämre offentliga tjänster. Detta vore både omoraliskt och&lt;br&gt;orättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett kraftfullt program för att komma tillrätta med obalanserna i de&lt;br&gt;offentliga finanserna kan utvecklingen vändas i positiv riktning.&lt;br&gt;Reformeringen av välfärdspolitiken innebär också förbättringar av&lt;br&gt;samhällsekonomins funktionssätt. Motiven stärks för arbete och sparande&lt;br&gt;och produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin stimuleras. Frukterna av&lt;br&gt;de omfattande strukturreformer som redan beslutats och nu föreslås kan&lt;br&gt;skördas så att tillväxten kommer åter, arbetslösheten minskar och en&lt;br&gt;stabil bas för välfärden skapas. Medborgarnas levnadsstandard kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att skapa ett Sverige där frihet för den enskilde förenas med&lt;br&gt;rättvisa och social trygghet. Vi skall satsa på människor. Kunskap,&lt;br&gt;kreativitet och nyfikenhet skall tas tillvara. En valfrihetsrevolution inom&lt;br&gt;välfärdspolitiken ökar den enskildes makt. Var och en får självständigt&lt;br&gt;fatta fler viktiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor skall ges samma möjligheter i livet. Det kräver en stark&lt;br&gt;ekonomi och en stark välfärdspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomiska problem kan bara lösas genom åtgärder som&lt;br&gt;stimulerar tillväxten och som är förenliga med en långsiktigt god&lt;br&gt;ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och låg inflation. Tilltron&lt;br&gt;till den svenska ekonomins långsiktiga utvecklingskraft är helt avgörande&lt;br&gt;för möjligheterna att, också på kort sikt, bekämpa arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan komma stärkt ur krisen. Viktiga ljuspunkter i den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen visar att regeringens politik leder rätt och att&lt;br&gt;en exportledd expansion med ökade investeringar är inom räckhåll. Med&lt;br&gt;den politik som regeringen föreslår är målet att återupprätta Sverige som&lt;br&gt;en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi nu i&lt;br&gt;sikte. Med en kraftfull politik som systematiskt angriper de strukturella&lt;br&gt;obalanserna har vi alla förutsättningar att återerövra den ledande ställning&lt;br&gt;bland de utvecklade länderna som vi en gång hade. Det innebär att&lt;br&gt;Sverige mot mitten av 1990-talet kommer upp i en varaktig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt på samma nivå som jämförbara europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Den svenska ekonomin — problem och möjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin präglas för närvarande av stora problem: fallande&lt;br&gt;produktionsnivå, hög arbetslöshet, finanskris och ett stort underskott i de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Sverige genomlider nu sviterna av omställningen&lt;br&gt;efter överhettningsåren på 1980-talet. Läget förvärras av den svaga inter-&lt;br&gt;nationella konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande problemen i den svenska ekonomin är främst av&lt;br&gt;långsiktigt slag: svag tillväxt, stark inflationsbenägenhet och bristande&lt;br&gt;utvecklingskraft i såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Dessa&lt;br&gt;svagheter hänger samman med brister i de senaste tjugo årens politik och&lt;br&gt;samhällsinstitutioner. Hinder för stabilitet och tillväxt har byggts upp och&lt;br&gt;förvärrats under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige genomgår en nödvändig och oundviklig anpassning till en&lt;br&gt;sundare ekonomisk struktur. Att denna anpassning alltför länge sköts på&lt;br&gt;framtiden har lett till smärtsamma övergångsproblem som bidrar till&lt;br&gt;krisens djup.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kortsiktiga och långsiktiga problemen i svensk ekonomi måste ses&lt;br&gt;i ett sammanhang. Problemen kan bara lösas om stabiliseringspolitiken&lt;br&gt;och strukturpolitiken samverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga snabba och enkla lösningar på Sveriges problem. Vägen&lt;br&gt;ur krisen är lång och mödosam. Att bekämpa krisen kommer på kort sikt&lt;br&gt;att kräva insatser av och medföra kännbara uppoffringar för alla med-&lt;br&gt;borgare. Men om vi avstår från att ta itu med de ekonomiska problemen&lt;br&gt;blir följden permanent hög arbetslöshet, varaktigt sänkt levnadsstandard&lt;br&gt;och kraftigt minskade resurser till välfärdspolitiken. En sådan utveckling&lt;br&gt;skulle medföra stora fördelningspolitiska problem och måste med kraft&lt;br&gt;förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allvarligaste problemet är den höga arbetslösheten. Den leder till&lt;br&gt;stora sociala problem och innebär ett samhällsekonomiskt slöseri med&lt;br&gt;mänskliga resurser. Därför måste kampen mot arbetslösheten stå i&lt;br&gt;centrum för den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet i industriproduktionen som inleddes under 1990 uppgår till&lt;br&gt;sammanlagt ca 15 % under perioden 1990—1993. Att ekonomin åter&lt;br&gt;börjar växa är en förutsättning för att trygga sysselsättningen och&lt;br&gt;välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor i den ekonomiska utvecklingen är den skuldanpass-&lt;br&gt;ningsprocess som övergången från hög till låg inflation medför. Efter den&lt;br&gt;extremt höga skuldsättning som byggdes upp under 1980-talet sker nu en&lt;br&gt;snabb minskning av skuldsättningen för att klara de höga realräntor som&lt;br&gt;bl.a. inflationsnedväxlingen bidragit till. Detta medför att privat&lt;br&gt;konsumtion och näringslivets investeringar hämmas. Den inhemska efter-&lt;br&gt;frågan minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora kreditförlusterna i bankerna har medfört stora kostnader för&lt;br&gt;staten. Svårigheter att klara kapitaltäckningskraven riskerar leda till en&lt;br&gt;restriktiv utlåningspolitik från bankernas sida. En sådan utveckling kan&lt;br&gt;bidra till att försvåra återhämtningen av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna uppvisar ett mycket stort underskott. För 1993&lt;br&gt;beräknas underskottet uppgå till cirka 195 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;motsvarar 22 000 kronor per invånare. Underskottet består av två delar:&lt;br&gt;Den ena delen är en följd av att lågkonjunkturen och den fallande&lt;br&gt;produktionen leder till lägre skatteintäkter och höga kostnader för&lt;br&gt;arbetslösheten. Den andra delen, det strukturella underskottet, uppgår till&lt;br&gt;74 miljarder kronor och kommer inte att försvinna vid en konjunktur-&lt;br&gt;uppgång. Stora delar av detta underskott grundlädes under 1970- och 80-&lt;br&gt;talens offentliga utgiftsexpansion. De utgiftssystem som byggdes upp har&lt;br&gt;visat sig långsiktigt ohållbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att svensk ekonomi befinner sig i en allvarlig nedgångsfas finns&lt;br&gt;det också viktiga ljuspunkter som visar att förutsättningarna för en åter-&lt;br&gt;hämtning har stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturreformer som genomförts under de senaste åren har förbätt-&lt;br&gt;rat förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Sverige. Skattereformen och&lt;br&gt;förändringar i socialförsäkringarna har stärkt incitamenten för arbete och&lt;br&gt;sparande. Den offentliga sektorns tjänsteproduktion har öppnats för&lt;br&gt;konkurrens. EES-avtalet och den nya konkurrenslagen kommer ytterligare&lt;br&gt;att öka konkurrensen på produktmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom näringslivet sker en kraftig förbättring av konkurrenskraften. De&lt;br&gt;svenska företagen stärker sina positioner på världsmarknaderna och&lt;br&gt;exporten väntas öka med 4 1/2 % under 1993 och 9 % under 1994, trots&lt;br&gt;en svag tillväxt på de viktigaste marknaderna. Investeringarna i industrin&lt;br&gt;väntas öka, långsamt i år men snabbare under 1994 då expansionen&lt;br&gt;väntas bli lika stark som under högkonjunkturen på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande inflationstakten är mycket låg. En fortsatt låg och&lt;br&gt;stabil inflation är en förutsättning för varaktigt lägre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att grunden är lagd för en export- och&lt;br&gt;investeringsledd expansion av den svenska ekonomin under resten av&lt;br&gt;1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den ekonomiska politikens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjligheterna till en god ekonomisk utveckling skall kunna&lt;br&gt;tillvaratas ställs höga krav på den ekonomiska politiken. Tilltron till den&lt;br&gt;svenska ekonomins utvecklingskraft måste förstärkas. En hållbar strategi&lt;br&gt;för att varaktigt minska de offentliga underskotten är helt nödvändig för&lt;br&gt;att skapa denna tilltro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerhet om budgetutvecklingen är förenad med betydande kostnader,&lt;br&gt;bl.a. genom höga räntor och en försvagad växelkurs. Därmed försvåras&lt;br&gt;en återhämtning av ekonomin. Regeringens politik är inriktad på att&lt;br&gt;eliminera denna osäkerhet genom att lägga fast en långsiktig och trovär-&lt;br&gt;dig plan med konkreta åtgärder för sanering av de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att genom god&lt;br&gt;tillväxt bygga en långsiktigt stabil grund för välfärden och sysselsätt-&lt;br&gt;ningen. Under de närmaste åren bör — i enlighet med vad som också&lt;br&gt;anfördes i finansplanen i januari — följande riktlinjer gälla för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall präglas av ansvar för kommande Bilaga 1&lt;br&gt;generationer. Vi har som nation under lång tid levt över våra&lt;br&gt;tillgångar. Nu måste vi tänka om. Vi får inte fortsätta att vältra över&lt;br&gt;kostnader på våra barn och barnbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ett gott företagsklimat skall skapas. Detta sker genom strategiska&lt;br&gt;skattesänkningar, satsningar på forskning, utbildning och&lt;br&gt;infrastruktur och avregleringar för att öka konkurrensen. I detta&lt;br&gt;sammanhang är EES-avtalet och ett framtida svenskt medlemskap i&lt;br&gt;EG av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Arbetslösheten skall bekämpas. Detta kräver såväl långsiktigt som&lt;br&gt;kortsiktigt verkande åtgärder. På lång sikt kan sysselsättningen endast&lt;br&gt;tryggas genom en politik som leder till hög och uthållig tillväxt, god&lt;br&gt;konkurrenskraft och varaktigt låg inflation. På kort sikt måste&lt;br&gt;arbetslösheten mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik med&lt;br&gt;arbetslinjen som grund. Målet skall vara att förhindra långtids-&lt;br&gt;arbetslöshet och höja arbetskraftens kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Inflationstakten skall förbli låg. Detta är en nödvändig förutsättning&lt;br&gt;för varaktigt lägre räntor och återskapad tillväxt. Det största&lt;br&gt;misstaget i de senaste tjugo årens ekonomiska politik är att&lt;br&gt;prisstabiliseringen alltför länge sköts på framtiden. Om inflationen&lt;br&gt;åter tillåts öka skulle Sverige än en gång tvingas gå igenom den&lt;br&gt;smärtsamma omställningen till lägre inflation. Finans- och&lt;br&gt;penningpolitiken måste utformas så att detta förhindras. Den&lt;br&gt;underliggande inflationstakten på ca 2 % bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Underskottet i de offentliga finanserna skall minska. Detta kräver&lt;br&gt;stegvist ökande budgetförstärkningar och åtgärder för att främja den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. En långsiktig plan för de närmaste årens&lt;br&gt;budgetförstärkningar måste läggas fast. Om vi underlåter att sanera&lt;br&gt;de offentliga finanserna kvarstår en viktig osäkerhetsfaktor i&lt;br&gt;ekonomin vilket gör att återhämtningen fördröjs. Därför måste&lt;br&gt;arbetet med att sanera de offentliga finanserna drivas vidare. Målet&lt;br&gt;är att avlägsna det strukturella underskottet, dvs. den del av&lt;br&gt;underskottet som inte försvinner när konjunkturen förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Det offentliga utgiftstrycket skall sänkas som ett led i saneringen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Detta förutsätter fortsatta och målmedvetna&lt;br&gt;utgiftsminskningar. Omdaningen av socialförsäkringssystemen och&lt;br&gt;åtgärder för att skapa konkurrens i den offentliga tjänstesektorn är&lt;br&gt;viktiga delar av detta arbete. Syftet är att minska de offentliga&lt;br&gt;utgifterna, effektivisera hushållningen med skattemedel och stärka&lt;br&gt;motiven för arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall bidra till att alla människor ges&lt;br&gt;likvärdiga möjligheter i livet. Hög sysselsättning och tillväxt är&lt;br&gt;grundläggande förutsättningar för en rättvis fördelning. Likaledes är&lt;br&gt;en generell välfärdspolitik, valfrihetsrevolutionen i välfärden, en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknadspolitik och åtgärder för att öka jämställdheten&lt;br&gt;mellan kvinnor och män viktiga byggstenar i arbetet för ett tryggt&lt;br&gt;och rättvist samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall präglas av hänsyn till miljön och&lt;br&gt;naturresurserna. Balansen mellan ekonomi och ekologi måste säkras.&lt;br&gt;Genom ekonomisk tillväxt ökar utrymmet för nödvändiga miljösats-&lt;br&gt;ningar. En offensiv miljöpolitik är i sin tur en förutsättning för att&lt;br&gt;tillväxten skall bli uthållig. Utvecklingen av ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;är ett centralt inslag i en sådan politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Den ekonomiska politiken skall tillvarata utvecklingsmöjligheterna i&lt;br&gt;Sveriges alla regioner. Detta gäller inte minst landsbygden och de&lt;br&gt;mindre orterna. Regionala obalanser var en bidragande orsak till&lt;br&gt;överhettningen under 1980-talet. En kraftfull regionalpolitik är ett&lt;br&gt;viktigt medel för att tillvarata resurser i hela landet. Satsningar på&lt;br&gt;infrastruktur och åtgärder för att förbättra villkoren för de mindre&lt;br&gt;företagen är i detta sammanhang av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Samhällets förankring i en god etik är av central betydelse för en&lt;br&gt;väl fungerande ekonomi. Till de växande obalanserna i svensk eko-&lt;br&gt;nomi under 1980-talet bidrog bristen på respekt för de normer och&lt;br&gt;värderingar som är grunden för vårt välstånd. Politikens utgångs-&lt;br&gt;punkt skall vara den etik som betonar det personliga ansvaret.&lt;br&gt;Därmed minskar behovet av hämmande detaljregleringar och förut-&lt;br&gt;sättningarna för en effektiv ekonomisk struktur förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 En politik för att bekämpa arbetslösheten och säkra en&lt;br&gt;varaktigt låg inflation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta stabiliseringspolitiska problemet är den låga tillväxten och&lt;br&gt;den höga arbetslöshet som denna leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik för att skapa nya arbetstillfällen bygger på en&lt;br&gt;kombination av en kraftfull tillväxtpolitik och sanering av de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Finans- och penningpolitiken inriktas på att bibehålla en låg&lt;br&gt;inflationstakt. Detta är en förutsättning för en långsiktigt god ekonomisk&lt;br&gt;utveckling med stabil växelkurs, varaktigt lägre räntor, hög tillväxt och&lt;br&gt;tryggad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En målmedveten sanering av de offentliga finanserna stärker den eko-&lt;br&gt;nomiska politikens trovärdighet. Därmed förbättras möjligheterna att&lt;br&gt;sätta in effektiva åtgärder mot arbetslösheten på kort sikt. Tilltro till&lt;br&gt;politikens långsiktighet ger styrka åt kampen mot arbetslösheten på kort&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken är inriktad på att de offentliga underskotten skall elimi-&lt;br&gt;neras. Detta sker genom stegvist ökande budgetförstärkningar och åtgär-&lt;br&gt;der för att främja den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan regeringsskiftet har beslut fettats som på sikt innebär budgetför-&lt;br&gt;stärkningar, i huvudsak minskade offentliga utgifter, med sammantaget&lt;br&gt;drygt 80 miljarder kronor. Riksdagen har också slagit fest att utgifterna&lt;br&gt;för den offentliga konsumtionen skall vara realt oförändrad under den&lt;br&gt;närmaste femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar nu förslag om ytterligare förstärkningar av de&lt;br&gt;offentliga finanserna, varav 61 miljarder kronor är besparingar,&lt;br&gt;15 miljarder kronor är inkomstökningar och 5 miljarder kronor är för-&lt;br&gt;stärkningar av ATP-systemet. För åren 1994-1998 föreslås ett program&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förstärkningar om sammantaget 81 miljarder kronor när hänsyn också&lt;br&gt;tas till begränsningen av den offentliga konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunerna och landstingen måste delta i ansträngningarna för&lt;br&gt;att sanera de offentliga finanserna. Detta innebär att det inte finns något&lt;br&gt;utrymme för uppräkning av statsbidragen till kommunsektorn under de&lt;br&gt;närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har, med ett fåtal undantag, godkänt de förslag till&lt;br&gt;budgetförstärkningar som regeringen lagt fram. Det är dock av central&lt;br&gt;betydelse för politikens trovärdighet att de beslut som fettas har lång&lt;br&gt;varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och valutapolitiken är inriktad på prisstabilitet. Sedan&lt;br&gt;Riksbanken tvingades lämna den festa växelkursen har penningmarknads-&lt;br&gt;räntoma successivt sänkts. Grunden för denna politik är att tilltron till&lt;br&gt;prisstabiliteten inte får rubbas. Att den låga inflationen blir bestående är&lt;br&gt;en förutsättning för en varaktigt lägre ränta. Detta ökar möjligheterna att&lt;br&gt;höja aktivitetsnivån i ekonomin och därmed minska arbetslösheten.&lt;br&gt;Finanspolitikens inriktning stöder målet om prisstabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtpolitiken syftar till att långsiktigt förbättra den svenska&lt;br&gt;ekonomins effektivitet och tillväxtkraft. Ett stort antal områden berörs av&lt;br&gt;dessa ansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att återskapa balansen i den svenska ekonomin tar tid.&lt;br&gt;Under den närmaste tiden kommer arbetslösheten att vara mycket hög.&lt;br&gt;Utan omfettande åtgärder mot den öppna arbetslösheten finns det risk att&lt;br&gt;denna permanentas på en hög nivå. Stora ungdomsgrupper riskerar att&lt;br&gt;slås ut från arbetsmarknaden. Därför bedriver regeringen en aktiv&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik innefattande kraftfulla och samordnade insatser på&lt;br&gt;ett flertal områden. Särskilt prioriterade är insatser för ungdomar och&lt;br&gt;åtgärder mot långtidsarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till en brett inriktad&lt;br&gt;upprustning av den svenska infrastrukturen. Insatserna omfettar investe-&lt;br&gt;ringar i vägar, järnvägar, fastighetsbestånd och människors kunskaper.&lt;br&gt;Därmed stärks tillväxtkraften i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tidigareläggning av tillväxt befrämjande investeringar i vägar&lt;br&gt;och järnvägar skapas arbetstillfällen i byggsektorn. Regeringen har lagt&lt;br&gt;förslag om investeringar på totalt 98 miljarder kronor över en&lt;br&gt;tioårsperiod, varav 36 miljarder kronor för de tre närmaste budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program för att stimulera ROT-verksamhet under 1993 och 1994&lt;br&gt;genomförs. Insatserna väntas skapa ca 30 000 arbetstillfällen. Program-&lt;br&gt;met innehåller dels en tillfällig skattereduktion för vissa underhållsåtgär-&lt;br&gt;der, dels tillfälliga subventioner för att stimulera underhåll och reparatio-&lt;br&gt;ner av bl.a. vissa kommunala byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta det fortsatt försvagade läget på arbetsmarknaden föreslås&lt;br&gt;ytterligare åtgärder för att motverka arbetslösheten. Förslagen innebär&lt;br&gt;att ytterligare minst 130 000 - 140 000 personer kommer att beredas&lt;br&gt;arbete, utbildning eller praktik. Bland annat föreslås en massiv satsning&lt;br&gt;på utbildningsområdet. Ett stort antal extra platser tillförs gymnasie-&lt;br&gt;skolan, komvux, folkhögskolan och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 En politik för att återupprätta Sverige som tillväxt-och Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;företagarnation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten är grunden för välståndet. Genom tillväxten&lt;br&gt;skapas nya resurser som ger utrymme för ökad privat konsumtion och&lt;br&gt;säkrar en stabil bas för välfärdspolitiken. Tillväxt är också nödvändig för&lt;br&gt;att trygga sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken är inriktad på att återskapa tillväxtkraften i&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Detta sker genom fortsatta åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra ekonomins funktionssätt så att en expansion av näringslivet&lt;br&gt;främjas. De institutionella förutsättningarna för tillväxt måste stärkas. De&lt;br&gt;regler, normer och vanor som omgärdar ekonomiska transaktioner måste&lt;br&gt;vara sådana att transaktionskostnaderna hålls låga. Därigenom möjliggörs&lt;br&gt;ett omfattande välståndsskapande utbyte av varor och tjänster. Sverige&lt;br&gt;behöver genomsyras av hederlighet och respekt för de värderingar som&lt;br&gt;visat vägen under vår långa epok av ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europapolitiken har stor betydelse för möjligheterna att skapa ett gott&lt;br&gt;klimat för företagande och investeringar i Sverige. Genom EES-avtalet&lt;br&gt;blir Sverige del av EG:s inre marknad, vilket bl.a. innebär ökade export-&lt;br&gt;möjligheter. EES-avtalet är emellertid inte tillräckligt. Endast genom ett&lt;br&gt;fullt medlemskap i EG får Sverige medinflytande över EG:s regelverk.&lt;br&gt;Den 1 februari i år inledde Sverige förhandlingar om EG-medlemskap.&lt;br&gt;Det färdiga förhandlingsresultatet kommer att underställas svenska folket&lt;br&gt;i en folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan regeringsskiftet har en rad strategiska skattesänkningar&lt;br&gt;genomförts. Sammantaget har beslut fattats om skattesänkningar på&lt;br&gt;produktion och kapitalbildning med ca 40 miljarder kronor. De viktigaste&lt;br&gt;inslagen är sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt energiskatt för industrin,&lt;br&gt;successivt slopad förmögenhetsskatt och slopad omsättningsskatt på&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små- och medelstora företagen står i centrum för regeringens&lt;br&gt;näringspolitik. En rad viktiga förbättringar har redan genomförts.&lt;br&gt;Politiken drivs nu vidare. Under 1993 kommer förslag att läggas om att&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ges med aktiebolagen&lt;br&gt;likvärdiga skattemässiga möjligheter att investera och expandera. De nya&lt;br&gt;reglerna är avsedda att träda i kraft från 1994. I avvaktan på detta har&lt;br&gt;vissa lindringar i beskattningen genomförts redan för 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att tillvarata och utveckla de enskilda människomas kunskap&lt;br&gt;och kompetens är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Sedan&lt;br&gt;regeringsskiftet pågår en snabb utbyggnad av den högre utbildningen.&lt;br&gt;Antalet studerande vid universitet och högskolor ökar med ca 50 000 från&lt;br&gt;1991 till 1995. Samtidigt förändras tilldelningen av resurser till universi-&lt;br&gt;tet och högskolor för att stimulera nytänkande, kvalitetskonkurrens och&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forskningspolitik syftar till att ge varje forskningsområde&lt;br&gt;bästa tänkbara utvecklingsmöjligheter. Bland annat prioriteras ett förstärkt&lt;br&gt;samspel mellan forskningen och näringslivet. Genom avvecklingen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löntagarfonderna möjliggörs en kraftig förstärkning av den svenska&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba och säkra transporter blir ett allt viktigare konkurrensmedel. I&lt;br&gt;propositionen om investeringar i trafikens infrastruktur har regeringen&lt;br&gt;föreslagit en långsiktig investeringsplan för goda kommunikationer i hela&lt;br&gt;landet. Satsningarna omfattar bland annat en höjd standard på vägnätet,&lt;br&gt;nya linjer för snabbtåg, förbättringar för godstransporter och särskilda&lt;br&gt;insatser för upprustning av länsvägar och länsjämvägar. En viktig del i&lt;br&gt;den långsiktiga tillväxtpolitiken är skapandet av en fungerande&lt;br&gt;konkurrens på de svenska varu- och tjänstemarknaderna. Av stor&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang är den av regeringen framlagda&lt;br&gt;konkurrenslagen samt undertecknandet av EES-avtalet. Regeringen har&lt;br&gt;också lagt förslag om avreglering bl.a. på kommunikationsområdet,&lt;br&gt;finansmarknaden, elmarknaden, bostadsmarknaden, skogsbrukssektom,&lt;br&gt;kommunsektorn och utbildningssektom. Allt för att tillskapa fungerande&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 En politik för att trygga och förnya välfärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska välfärdspolitiken kräver en stark ekonomisk bas. För att&lt;br&gt;trygga välfärden måste obalanserna i ekonomin undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora underskottet i de offentliga finanserna gör det nödvändigt att&lt;br&gt;begränsa kostnaderna för välfärdssystemen. Regeringen har inlett en&lt;br&gt;genomgripande översyn och omprövning av inkomstöverföringarna till&lt;br&gt;hushållen i syfte att stärka motiven för arbete och sparande och minska&lt;br&gt;de offentliga utgifterna. Detta arbete måste drivas vidare. Särskilt&lt;br&gt;angelägen är en förändring av pensionssystemet i enlighet med de rikt-&lt;br&gt;linjer som tidigare aviserats och som preciseras i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken som regeringen inlett&lt;br&gt;införs konkurrens i den offentliga tjänstesektorn samtidigt som den&lt;br&gt;enskildes valfrihet och inflytande ökar. Dessa förändringar skapar nya&lt;br&gt;möjligheter till effektiviseringar och kvalitetsförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tider med krympande resurser ställs förmågan att prioritera på hårda&lt;br&gt;prov. Svaga och utsatta grupper måste värnas. Inkomstöverföringar som&lt;br&gt;har störst betydelse för inkomstsvaga grupper har därför undantagits från&lt;br&gt;besparingar, t.ex. bostadsbidragen. Dessutom genomförs ett antal riktade&lt;br&gt;åtgärder för att stödja utsatta grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna har&lt;br&gt;nivån på det kommunala bostadstillägget utjämnats så att bidragen blivit&lt;br&gt;mer enhetliga i olika kommuner. Samtidigt har pensionstillskottet höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny rättighetslag för personer med svåra funktionshinder införs från&lt;br&gt;1994. Lagen gäller bl.a. rätt till en personlig assistent. För att sjukvården&lt;br&gt;skall kunna tillförsäkra det ökande antalet gamla och svårt sjuka en god&lt;br&gt;och adekvat vård arbetar utredningen HSU 2000 med förslag som&lt;br&gt;kommer att presenteras under 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 En politik för att säkra en uthållig tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att säkra en uthållig tillväxt är en viktig del av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Sambandet mellan ekonomi och ekologi behöver&lt;br&gt;därför bli tydligt. På samma sätt som Sveriges skuld på det ekonomiska&lt;br&gt;området behöver minska, måste också en miljöskuld begränsas. Med&lt;br&gt;miljöskuld menas kostnaden för att återställa redan uppkomna skador på&lt;br&gt;miljön. Därigenom garanteras även framtida generationer rätten till en&lt;br&gt;god miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All produktion av varor och tjänster, inklusive underhållet av dessa,&lt;br&gt;kommer ytterst från ekosystemen. Hårda miljökrav måste ställas och&lt;br&gt;långtgående åtgärder vidtas för att ställa om produktion och konsumtion&lt;br&gt;i en riktning som innebär att naturens bärkraft inte överskrids. Miljökrav&lt;br&gt;kan spela en viktig, positiv roll i strukturomvandlingen. Åtgärder för att&lt;br&gt;minska miljöskulden medför därmed ökade möjligheter att exploatera nya&lt;br&gt;och för framtiden strategiskt viktiga tillväxtmarknader. Dessa möjligheter&lt;br&gt;torde i det korta perspektivet ha störst betydelse för små och medelstora&lt;br&gt;företag. Inte sällan är denna produktion relativt sett arbetskraftsintensiv,&lt;br&gt;vilket i nuvarande konjunkturläge framstår som särskilt positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit i uppdrag åt konjunkturinstitutet att utveckla&lt;br&gt;metoder för att komplettera de traditionella nationalräkenskaperna med&lt;br&gt;miljö- och naturresursräkenskaper, s.k. gröna nationalräkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen blir alltmer internationella. Utsläpp i luft, hav och&lt;br&gt;vattendrag känner inga nationsgränser. Regeringen lägger därför stor vikt&lt;br&gt;vid det internationella miljösamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest allvarliga globala miljöproblemet är utsläppens påverkan på&lt;br&gt;klimatet. I propositionen om åtgärder mot klimatpåverkan föreslås bl.a.&lt;br&gt;att riksdagen godkänner FN:s konvention i klimatfrågor och att kol-&lt;br&gt;dioxidskatten vidgas till att gälla nytillkommande elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveck-&lt;br&gt;ling föreslås åtgärder för att främja ett effektivt utnyttjande av naturresur-&lt;br&gt;serna genom återvinning och återanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Ekonomikommissionens betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i höstas åt ett antal fristående forskare att analysera&lt;br&gt;den svenska ekonomins problem och möjligheter i ett långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv. Utredningen, som antog namnet Ekonomikommissionen,&lt;br&gt;lämnade i mitten av mars sitt betänkande. Det är nu föremål för&lt;br&gt;remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens analys är ett värdefullt bidrag till förståelsen av dagens&lt;br&gt;ekonomiska problem och vad som behöver göras för att lösa dem.&lt;br&gt;Dagens situation sägs vara präglad av en komplicerad blandning av akuta&lt;br&gt;och kroniska problem. Lösningen innehåller därför både kortsiktiga och&lt;br&gt;långsiktiga åtgärder. Detta överensstämmer i hög grad med den analys&lt;br&gt;regeringen gjort och gör. Det överensstämmer också med inriktningen av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken sedan regeringsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bärande inslag i rapporten är betoningen av sambandet mellan Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;långsiktiga och kortsiktiga inslag i den ekonomiska politiken. Kommissio- Bilaga 1&lt;br&gt;nen understryker vikten av att långsiktigt verkande åtgärder för att&lt;br&gt;undanröja de värsta av dagens obalanser beslutas nu, helst i bred&lt;br&gt;parlamentarisk enighet. Önskemålet om en bred majoritet i riksdagen&lt;br&gt;sammanhänger med det faktum att åtgärder behöver genomföras under&lt;br&gt;flera år med mellanliggande val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag stödjer i grundläggande avseenden aen&lt;br&gt;inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen beslutat. På ett&lt;br&gt;flertal områden har konkreta steg redan tagits i den riktning som&lt;br&gt;kommissionen föreslår. Det gäller t.ex. främjande av konkurrens,&lt;br&gt;förändring av den offentliga sektorn, reformeringen av socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemen samt förstärkningen av den högre utbildningen. På andra&lt;br&gt;områden har regeringen tillsatt utredningar, t.ex. inom arbetsrättens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen och förslagen i kommissionens rapport utgår från en bred&lt;br&gt;helhetssyn på den ekonomiska politiken och det politiska beslutsfattandet.&lt;br&gt;En av de stora förtjänsterna med rapporten är just den betoning som görs&lt;br&gt;på sambandet mellan ekonomisk politik och den politiska beslutspro-&lt;br&gt;cessen i regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beslutsprocessen i regeringskansliet pågår sedan ett år en&lt;br&gt;omläggning av budgetprocessen till mer av rambudgettänkande. I fråga&lt;br&gt;om konstitutionella regler har regeringen tagit initiativ till en diskussion&lt;br&gt;mellan riksdagens partier om reformer med den inriktning kommissionen&lt;br&gt;föreslår, t.ex. längre valperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande proposition återfinns ställningstaganden till ett antal av&lt;br&gt;kommissionens förslag. Ställning tas också till den allmänna inriktningen&lt;br&gt;och därmed till sambandet mellan långsiktig och kortsiktig politik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 De internationella förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella ekonomiska utsikterna har försämrats sedan prognosen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i finansplanen i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella lågkonjunkturen har visat sig vara mycket mer&lt;br&gt;utdragen än de flesta bedömare räknade med. Det är främst osäkerhet om&lt;br&gt;hur lång tid det kommer att ta för hushåll och företag att minska de&lt;br&gt;skulder som byggdes upp under 1980-talet som gör det svårt att bedöma&lt;br&gt;när konjunkturuppgången kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i Europa det närmaste året blir troligen betydligt svagare än&lt;br&gt;det fanns skäl att tro för bara några månader sedan. Också länder där till-&lt;br&gt;växten länge hållits uppe relativt väl — såsom Frankrike, Italien och&lt;br&gt;Spanien — drabbas nu av en markant nedgång i den ekonomiska aktivi-&lt;br&gt;teten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst för Tysklands del som bedömningen nu är mer pessi-&lt;br&gt;mistisk. Dämpningen av den inhemska efterfrågan har visat sig vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigare än väntat. En ökad trovärdighet i budgetkonsolideringen i såväl Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Tyskland som flera andra europeiska länder skulle möjliggöra lägre Bilaga 1&lt;br&gt;räntor. Den långa räntan i Tyskland har sjunkit betydligt det senaste&lt;br&gt;halvåret. Utrymmet för den tyska centralbanken att gradvis sänka den&lt;br&gt;korta räntan utan att ge avkall på målet att på sikt få ned inflationen till&lt;br&gt;2 % har ökat. Prognosen för tillväxten i Tyskland i år har de senaste&lt;br&gt;månaderna reviderats ned från 1/2 % till -1 3/4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Öst- och Centraleuropa uppvisar både positiva och&lt;br&gt;negativa inslag. Det är främst de länder som genomfört ekonomiska&lt;br&gt;reformer som visar tecken till återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta indikatorer i Förenta staterna pekar nu i positiv riktning.&lt;br&gt;BNP-tillväxten under senare delen av 1992 var mycket hög, konsumen-&lt;br&gt;ternas förtroende har stärkts, försäljningen i detaljhandeln och nybyggna-&lt;br&gt;tionen av bostäder ökar. Det mesta talar för en fortsatt god återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya amerikanska regeringens planer på att reducera det federala&lt;br&gt;budgetunderskottet minskar på lång sikt trycket på penningpolitiken och&lt;br&gt;bidrar till att hålla nere de långa räntorna. En stramare finanspolitik&lt;br&gt;bidrar också till att reducera underskottet i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan har fallande aktie- och fastighetspriser medfört problem för den&lt;br&gt;finansiella sektorn. Den inhemska efterfrågan har minskat kraftigt och&lt;br&gt;arbetslösheten ökat något. Räntan har stegvis sänkts och diskontot ligger&lt;br&gt;nu på låga 2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga utvecklingen i den japanska ekonomin har lett till att&lt;br&gt;regeringen presenterat nya finanspolitiska åtgärder för att stödja den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan. Dessa åtgärder består av vissa skattelättnader, stöd&lt;br&gt;till investeringar i den privata sektorn, särskilda åtgärder för små och&lt;br&gt;medelstora företag samt vissa offentliga investeringar. Åtgärdspaketet är&lt;br&gt;det största som någonsin lagts fram i Japan. Japans statsfinansiella&lt;br&gt;ställning är mycket god och landet har ett mycket stort överskott i&lt;br&gt;bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett starkt behov av internationellt ekonomiskt-politiskt&lt;br&gt;samarbete. Ett snabbt och framgångsrikt avgörande i GATT-förhand-&lt;br&gt;lingarna, den s.k. Uruguayrundan, skulle undanröja en viktig källa till&lt;br&gt;osäkerhet. Ett misslyckande riskerar att leda till handelskonflikter,&lt;br&gt;förlorade arbetstillfällen och stora välfärdsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävanden till ökat ekonomisk-politiskt samarbete har visat sig i EG:s&lt;br&gt;tillväxtinitiativ i Edinburgh i december 1992 samt i EG:s och EFTA:s&lt;br&gt;gemensamma initiativ i Luxemburg i april 1993. Samtidigt som utrymmet&lt;br&gt;för nya finanspolitiska åtgärder överlag är mycket begränsat, skall&lt;br&gt;existerande manöverutrymme utnyttjas så långt möjligt. Åtgärderna inom&lt;br&gt;EG innefattar upprättandet av nya låne- och garantifaciliteter inriktade&lt;br&gt;främst på projekt inom infrastrukturområdet samt på att stödja små- och&lt;br&gt;medelstora företag. Detta bedöms kunna leda till ökade investeringar&lt;br&gt;motsvarande ca 1/2 % av EG-ländernas samlade BNP över ett antal år.&lt;br&gt;De nationella åtgärderna handlar om att främja investeringar och&lt;br&gt;säkerställa genomförandet av den inre marknaden. Inom EFTA-kretsen&lt;br&gt;avser åtgärderna bl.a. infrastrukturinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-Europa, årlig&lt;br&gt;procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-3.png" style="width:277pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedöms BNP tillväxten i OECD som helhet uppgå till&lt;br&gt;endast 1 1/4 % 1993 och till 2 3/4 % 1994. Bakom dessa genomsnitts-&lt;br&gt;siffror döljer sig dock stora skillnader: en återhämtning i Förenta staterna&lt;br&gt;och en svag utveckling i såväl Japan som Europa. Den japanska&lt;br&gt;ekonomin väntas trots åtgärderna växa med endast 1/2 % i år och 3 %&lt;br&gt;1994. I Europa väntas totalproduktionen stagnera i år åtföljt av en tillväxt&lt;br&gt;på 1 3/4 % 1994, diagram 2.1. Förenta staternas tillväxt väntas uppgå&lt;br&gt;till 3 resp. 3 1/2 % de båda åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utsikterna för den svenska ekonomin 1993-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP väntas i år sjunka med 1,7%. Nästa år väntas en tillväxt på 1,2 %.&lt;br&gt;Detta är något svagare än bedömningen i januari. De viktigaste orsakerna&lt;br&gt;till detta är den hastiga försämringen i Europa, främst Tyskland, den&lt;br&gt;större försvagningen av växelkursen, utfallet i slutet av 1992 samt den&lt;br&gt;pågående skuldanpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämpningen av den internationella konjunkturen, främst i Tyskland,&lt;br&gt;medför att marknaderna för svensk export växer långsamt under i första&lt;br&gt;hand 1993 men också under 1994. Marknadstillväxten väntas stanna på&lt;br&gt;ca 2 1/2 % i år och ca 5 % nästa år. Det är väsentligt lägre än bedöm-&lt;br&gt;ningen i finansplanen i januari 1993. De svenska företagens konkurrens-&lt;br&gt;kraft förbättras men det är svårare att vinna marknadsandelar i en låg- än&lt;br&gt;i en högkonjunktur. Företagen väntas därför till att börja med utnyttja det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkomna utrymmet till att både höja sina vinstmarginaler och öka sina Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;marknadsandelar. Exportvolymen bedöms dock öka betydligt, ca 5 % Bilaga 1&lt;br&gt;1993 och 9 % 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 436,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvagningen av den svenska kronan har fortsatt. I finansplanen&lt;br&gt;antogs att deprecieringen skulle stanna vid 12—13 %. Den har blivit&lt;br&gt;kraftigare, i dagsläget 19 %. Detta dämpar den inhemska efterfrågan.&lt;br&gt;Den faktiska ekonomiska utvecklingen under senare delen av 1992 visar&lt;br&gt;sig också ha varit sämre än som tidigare antogs. Utgångsläget för 1993&lt;br&gt;är därmed sämre än vad som angavs i finansplanen. Det skulle krävas en&lt;br&gt;betydande återhämtning under 1993 och 1994 för att kompensera för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som i flera andra länder betalar hushåll och företag av sina skulder&lt;br&gt;efter den kraftiga låneexpansionen under 1980-talet. Därigenom dämpas&lt;br&gt;på kort sikt konsumtion och investeringar. Denna efterfrågedämpande&lt;br&gt;effekt har blivit oväntat stor. De internationella erfarenheterna visar att&lt;br&gt;processen kan bli lång. Den är dock nödvändig och skapar förutsättningar&lt;br&gt;för en god utveckling. Den inhemska efterfrågan väntas falla med ca 4 %&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisfallet på bl.a. fastigheter skärper behovet av att minska skulderna.&lt;br&gt;Så länge aktörerna tror på fortsatt fallande priser avvaktar eventuella&lt;br&gt;köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långsiktiga inflationsriskerna tar sig uttryck i höga långa räntor.&lt;br&gt;De ekonomiska riskerna och osäkerheten kring bankernas kapitalbaser&lt;br&gt;kan medföra en mer restriktiv kreditprövning. Av dessa skäl kan&lt;br&gt;aktiviteten i ekonomin hämmas. Om denna osäkerhet består i uppgångs-&lt;br&gt;fasen när efterfrågan på krediter börjar stiga får detta negativa effekter&lt;br&gt;på tillväxten. Marginalen mellan in- och utlåningsräntor är stor, vilket&lt;br&gt;leder till höga kostnader för både företag och hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga aktiviteten i ekonomin leder till svag efterfrågan på arbets-&lt;br&gt;kraft och stigande arbetslöshet, ca 7 % (mätt med AKU:s nya defini-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner, enligt tidigare mätmetod motsvarar detta ca 6,5 %) för 1993.&lt;br&gt;Trots stigande vinster i den konkurrensutsatta sektorn väntas därför&lt;br&gt;lönerna öka i långsam takt. Den statistiskt uppmätta genomsnittslönen&lt;br&gt;ökar på grund av att personer med lägre lön än genomsnittet oftast blir&lt;br&gt;permitterade först när arbetsstyrkan skall minskas. Företag som läggs ner&lt;br&gt;har vanligen relativt lågt löneläge. Avgångsvederlag höjer också&lt;br&gt;lönenivån. Även om ingen enda person får ökad lön medför ändå dessa&lt;br&gt;faktorer att den genomsnittliga lönenivån i ekonomin stiger. Timlönerna&lt;br&gt;beräknas därför stiga med 3 % från 1992 till 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna dras upp av de höjda importpriser som följer av&lt;br&gt;den lägre kronkursen och av ökade indirekta skatter. Vid ett värde på&lt;br&gt;den svenska kronan som motsvarar genomsnittslaget för mars kommer&lt;br&gt;KPI sannolikt att stiga med ca 5 1/2 % under loppet av 1993. Detta är&lt;br&gt;något högre än prognosen i finansplanen. Den nuvarande kronkursen&lt;br&gt;innebär en överdriven depreciering och kronan kan därför väntas stiga i&lt;br&gt;värde. Den underliggande inflationstakten är fortfarande låg,&lt;br&gt;1 1/2-2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå i %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå i %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdkr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdkr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. KPI=konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens disponibla inkomster faller i år. Låga löneökningar,&lt;br&gt;tillfälligt höga prisstegringar och lägre transfereringar bidrar till detta.&lt;br&gt;För ett minskat hushållssparande talar att hushållen i möjligaste mån vill&lt;br&gt;upprätthålla sin konsumtionsstandard. I motsatt riktning pekar den fort-&lt;br&gt;farande pågående skuldanpassningen. Ökad arbetslöshet skapar osäkerhet&lt;br&gt;och kan därmed öka sparandet. En rimlig men osäker bedömning är att&lt;br&gt;den privata konsumtionen faller med ca 3 1/2 %. Hög realränta, ändrade&lt;br&gt;skatte- och transfereringsregler har ökat den långsiktiga sparbenägenhet-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den offentliga konsumtionen kommer sannolikt att minska. Inom&lt;br&gt;både den statliga och kommunala sektorn sker effektiviseringar och&lt;br&gt;besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringarna fortsätter att falla, ca 9 %, främst beroende på&lt;br&gt;utvecklingen för ny- och ombyggnad av bostäder. En volymnedgång på&lt;br&gt;över 25 % är trolig. Den hemmamarknadsinriktade delen av näringslivet&lt;br&gt;fortsätter att dra ned sina investeringar. Däremot väntas den konkurrens-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsatta sektorns investeringar börja stiga. Dessutom ger infrastruktur- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;investeringarnas ökning på ca 50 % ett starkt positivt bidrag till den Bilaga 1&lt;br&gt;totala investeringsaktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget väntas BNP falla med 1,7 % 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkare draghjälp från omvärlden i form av högre exportmarknads-&lt;br&gt;tillväxt och lägre räntor väntas leda till en återhämtning av den svenska&lt;br&gt;ekonomin under 1994. Det är främst den utlandskonkurrerande sektorn&lt;br&gt;som ökar sin produktion. Hushållens realinkomster beräknas sjunka&lt;br&gt;betydligt långsammare än i år, bl.a. beroende på att deprecieringens och&lt;br&gt;de indirekta skatternas genomslag på priserna försvinner. Därmed&lt;br&gt;begränsas nedgången i privat konsumtion till ca 1/4 %. Den kommunala&lt;br&gt;konsumtionen fortsätter att falla. Näringslivets investeringar utvecklas&lt;br&gt;gynnsammare än i år, på grund av förbättrat vinstläge och ökande&lt;br&gt;efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan BNP nästa år komma att stiga med drygt 1 %. Till&lt;br&gt;följd av de arbetsmarknadspolitiska insatserna hejdas arbetslösheten och&lt;br&gt;beräknas ligga kvar på ca 7 % (mätt med AKU:s nya definitioner, vilket&lt;br&gt;motsvarar ca 6,5 % med gamla mätmetoder). Den begränsade efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft medför att lönerna ökar långsamt. Inflationstrycket i&lt;br&gt;ekonomin förblir svagt. Faktiskt uppmätt KPI beräknas stiga med 3&lt;br&gt;1/4 % under loppet av året, medan den underliggande inflationstakten&lt;br&gt;stannar på ca 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.3 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av en expanderande utlandsberoende sektor och dämpad&lt;br&gt;inhemsk efterfrågan gör att handelsbalansen gradvis kommer att för-&lt;br&gt;stärkas ytterligare. Detta för med sig att bytesbalansen sannolikt blir&lt;br&gt;svagt negativ i år för att nästa år uppvisa ett betydande överskott,&lt;br&gt;motsvarande drygt 2 % av BNP, tabell 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns både mörka och ljusa inslag i den ekonomiska utvecklingen.&lt;br&gt;Till ljuspunkterna hör den låga underliggande inflationen, sjunkande&lt;br&gt;räntor, den förbättrade konkurrenskraften och som följd därav ökande&lt;br&gt;export. Det främsta hotet mot återhämtningen i ekonomin kommer från&lt;br&gt;de finansiella obalanserna och den svagare internationella konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Stabiliseringspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Finanspolitiken och den stabiliseringspolitiska&lt;br&gt;avvägningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en djup kris med hög arbetslöshet,&lt;br&gt;finansiella obalanser och ett stort underskott i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen sätter gränser för stabiliserings-&lt;br&gt;politiken. Samtidigt innebär den rörliga växelkursen nya förutsättningar.&lt;br&gt;Under den fasta växelkursen kunde penningpolitiken inte användas för att&lt;br&gt;påverka den inhemska efterfrågan och finanspolitiken bar då huvud-&lt;br&gt;ansvaret för att skapa förutsättningar för en stabil efterfrågenivå. Vid&lt;br&gt;rörlig växelkurs får finanspolitiken betydligt svagare effekter på&lt;br&gt;efterfrågan. Däremot ökar penningpolitikens möjligheter att påverka den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Den allvarligaste konsekvensen av den&lt;br&gt;ekonomiska krisen är den höga arbetslösheten. En hög arbetslöshet under&lt;br&gt;lång tid ökar risken för bestående långtidsarbetslöshet och en omfattande&lt;br&gt;utslagning från arbetsmarknaden. En sådan utveckling måste förhindras.&lt;br&gt;Att försöka öka sysselsättningen genom en generell stimulanspolitik är&lt;br&gt;emellertid ingen framkomlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag skulle en finanspolitisk expansion, genom ofinansierade utgiftsök-&lt;br&gt;ningar eller ofinansierade skattesänkningar, späda på budgetunderskottet&lt;br&gt;och därmed ge näring åt de långsiktiga inflationsförväntningarna.&lt;br&gt;Förtroendet för den ekonomiska politiken skulle allvarligt skadas. Risken&lt;br&gt;för en ytterligare försvagning av kronan skulle då vara betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelarna av en allmän finanspolitisk expansion i form av ett&lt;br&gt;bestående högre budgetunderskott och, på grund av den därav följande&lt;br&gt;högre räntan, lägre förtroende, lägre investeringar överväger därför klart&lt;br&gt;de fördelar som skulle kunna uppnås genom en på kort sikt något högre&lt;br&gt;aktivitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling skulle motverka den efterfrågestimulans som&lt;br&gt;expansionen syftade till. Effekten riskerar att bli den motsatta: ytterligare&lt;br&gt;ökningar av arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En penningpolitisk expansion genom snabba och kraftiga sänkningar av&lt;br&gt;den korta räntan som inte grundas på en långsiktig och trovärdig&lt;br&gt;budgetsaneringspolitik är inte heller någon framkomlig väg. En sådan&lt;br&gt;omläggning av politiken skulle riskera tilltron till fastheten i låginflations-&lt;br&gt;politiken och därmed kunna leda till stigande långa räntor med negativa&lt;br&gt;effekter på investeringsvilja och inhemsk efterfrågan. Även i detta fall&lt;br&gt;uppkommer långsiktiga skadeverkningar bl.a. genom högre inflation som&lt;br&gt;dominerar de fördelar som kan uppnås genom en sannolikt mycket&lt;br&gt;begränsad ökning av aktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom åtgärder för att stärka den ekonomiska politikens långsiktiga&lt;br&gt;trovärdighet kan emellertid en ökad stabiliseringspolitisk handlingsfrihet&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansproblem kan bara lösas genom åtgärder som är förenliga med en&lt;br&gt;långsiktigt god ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och låg&lt;br&gt;inflation. Tilltron till långsiktigheten i låginflationspolitiken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saneringen av de offentliga finanserna får inte rubbas. En effektiv stabili-&lt;br&gt;seringspolitik måste uppfylla dessa restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut i dag om successivt ökande budgetförstärkningar under&lt;br&gt;de närmaste åren stärks tilltron till möjligheterna att skapa balans i de&lt;br&gt;offentliga finanserna. En sådan trovärdig plan ökar den kortsiktiga hand-&lt;br&gt;lingsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om en plan för långsiktig och trovärdig sanering av de offentliga&lt;br&gt;finanserna skapar utrymme för lägre räntor. Detta skulle bidra till ytter-&lt;br&gt;ligare budgetförstärkningar, bl.a. genom lägre offentliga ränteutgifter&lt;br&gt;och minskade kostnader för bankstöd. Varaktigt lägre räntor medför&lt;br&gt;också en allmän förstärkning av efterfrågeläget i ekonomin, vilket&lt;br&gt;motverkar den efterfrågedämpande effekt som kan uppkomma genom en&lt;br&gt;stramare finanspolitik. Det är sålunda genom att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;lägre räntor som ekonomin bör stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lägre ränta åstadkommen genom ökad trovärdighet för budget-&lt;br&gt;politiken är den enskilda faktor som har störst betydelse för att höja&lt;br&gt;aktivitetsnivån i ekonomin och därmed minska arbetslösheten. Det faktum&lt;br&gt;att räntorna inte har sjunkit lika mycket som inflationstakten kan till stor&lt;br&gt;del förklaras av att Sverige under lång tid varit ett höginflationsland. En&lt;br&gt;förutsättning för lägre räntor är därför en varaktigt låg inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande inflationstakten är nu mycket låg, ca 2 %. Denna&lt;br&gt;låga inflationstakt har uppnåtts efter en period med sjunkande aktivitet&lt;br&gt;och betydande kapitalförluster. Detta utgör en smärtsam men oundviklig&lt;br&gt;anpassning efter överhettningen i slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift för den ekonomiska politiken är att bibehålla en låg&lt;br&gt;underliggande inflationstakt och låga löneökningar. Om inflationen tillåts&lt;br&gt;öka skulle Sverige än en gång tvingas genomgå den smärtsamma&lt;br&gt;omställningsprocessen till lägre inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna för att Sverige driver in en ny inflations- och lönespiral skall&lt;br&gt;inte underskattas. Den svenska ekonomin har ett antal särdrag som med-&lt;br&gt;för att inflationen lätt kan återkomma. Sedan länge har lönebildnings-&lt;br&gt;processen medfört att kostnaderna ökat mer än produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att förhindra att nya inflationsförväntningar uppstår är&lt;br&gt;avgörande för stabiliseringspolitiken. En stimulanspolitik som leder till&lt;br&gt;en fallande krona skulle genom ökade importpriser ge upphov till nya&lt;br&gt;inflationsimpulser. Finans- och penningpolitiken måste därför utformas&lt;br&gt;så att en varaktigt låg inflation säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Penning- och valutapolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1992 tvingades Riksbanken efter omfattande valutautflöden&lt;br&gt;att överge den fasta växelkursen. Kraven på den ekonomiska politiken är&lt;br&gt;emellertid oförändrade. Målet om en låg och stabil inflation ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken har enhälligt slagit fast att prisstabilitet&lt;br&gt;alltjämt är det övergripande målet för penningpolitiken. För 1995 och&lt;br&gt;följande år anges målet till en ökning av konsumentprisindex på 2 %,&lt;br&gt;med en tolerans om + 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rörlig växelkurs är förknippad med vissa nackdelar. Osäkerhet om Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;växelkursens utveckling skapar instabila villkor för utrikeshandel och Bilaga 1&lt;br&gt;investeringar. För en liten och handelsberoende nation som Sverige är en&lt;br&gt;fast växelkurs i längden att föredra. En sådan politik gör det också lättare&lt;br&gt;att skapa tilltro till låginflationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör därför på sikt återgå till en fast växelkurs. Detta förutsätter&lt;br&gt;emellertid att den fasta växelkursen kan göras trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronans kurs har försvagats väsentligt sedan november 1992. En orsak&lt;br&gt;till det kraftiga kursfallet är att den ökade osäkerhet som följer av den&lt;br&gt;flytande växelkursen medfört att många företag amorterat av sina lån i&lt;br&gt;utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftig depreciering av kronan skapar en obalanserad ekonomisk&lt;br&gt;utveckling där den inhemska efterfrågan stramas åt samtidigt som snabbt&lt;br&gt;stigande vinster inom exportsektorerna riskerar att driva upp lönerna. En&lt;br&gt;svagare krona riskerar också att ge näring åt inflationsförväntningarna.&lt;br&gt;Det är därför viktigt att förutsättningar skapas för en stabilisering av&lt;br&gt;kronans värde på en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att en lägre räntenivå kan uppnås. En lägre ränta&lt;br&gt;skulle förbättra det inhemska efterfrågeläget och minska problemen i&lt;br&gt;fastighetssektorn och banksystemet. Den ekonomiska politiken måste&lt;br&gt;utformas så att tilltron till den svenska ekonomins långsiktiga utveck-&lt;br&gt;lingkraft stärks. Bara då kan utrymme skapas för en uthålligt lägre&lt;br&gt;räntenivå. En hållbar strategi för att minska de offentliga underskotten är&lt;br&gt;här av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på penning- och valutamarknaderna under de senaste&lt;br&gt;månaderna har visat att osäkerhet om de politiska förutsättningarna för&lt;br&gt;att bedriva en fast ekonomisk politik skapar omedelbar oro på penning-&lt;br&gt;och valutamarknaderna. De effekter på ränta och växelkurs som följer&lt;br&gt;av en sådan oro orsakar stora kostnader för nationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken har i enlighet med prisstabiliseringsmålet inriktats på&lt;br&gt;en försiktig hantering av marginalräntan. Sedan den 19 november 1992&lt;br&gt;har marginalräntan sänkts från 12,5 till 9,75 %. Jämfört med sommaren&lt;br&gt;1992, då ett relativt lugn rådde på penning- och valutamarknaderna, har&lt;br&gt;de korta räntorna fallit med ca 2,5 procentenheter. Skillnaden gentemot&lt;br&gt;den korta tyska räntan är för närvarande ca 2 procentenheter. Den långa&lt;br&gt;räntenivån, som Riksbanken inte direkt kan styra, är i stort sett&lt;br&gt;oförändrad. Här är skillnaden gentemot den tyska räntan större, ca&lt;br&gt;3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittills förda penningpolitiken med en försiktig hantering av&lt;br&gt;marginalräntan, bedriven på ett sätt som inte rubbar tilltron till fastheten&lt;br&gt;i låginflationspolitiken, är en långsiktig styrkefaktor i den ekonomiska&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning av penningpolitiken mot snabba och kraftiga ränte-&lt;br&gt;sänkningar utan ett trovärdigt budgetsaneringsprogram skulle riskera&lt;br&gt;tilltron till låginflationspolitiken och därmed kunna pressa ned kronkursen&lt;br&gt;och ge upphov till inflationsimpulser. Detta skulle skapa förväntningar&lt;br&gt;om en högre inflation i framtiden och driva upp de långa räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låga räntor är möjliga enbart om penning- och finanspolitiken i&lt;br&gt;förening bidrar till att förtroende skapas för penningvärdets stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stärkt förtroende för den ekonomiska politikens långsiktighet skulle&lt;br&gt;öka den kortsiktiga handlingsfriheten för penningpolitiken. Riksbanks-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1993:20) har lagt fram förslag som kan bidra till detta.&lt;br&gt;Bland annat föreslås att Riksbankens mål att värna penningvärdet skall&lt;br&gt;lagfästas och att formerna för att utse fullmäktige i Riksbanken bör&lt;br&gt;ändras så att tilltron till penningpolitikens långsiktighet stärks. Det är min&lt;br&gt;uppfattning att förändringar i denna riktning är önskvärda. Efter remiss-&lt;br&gt;behandlingen av betänkandet bör regeringen återkomma med en proposi-&lt;br&gt;tion i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Lönebildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomikommissionen pekar ut institutionerna på arbetsmarknaden och&lt;br&gt;lönebildningsprocessen som en bidragande orsak till de återkommande&lt;br&gt;kostnadskriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommissionens uppfattning att lönebildningen måste&lt;br&gt;reformeras. Lönebildningen, både utvecklingen av den allmänna löne-&lt;br&gt;nivån och lönestrukturen, är dock i allt väsentligt ett ansvar som vilar&lt;br&gt;på arbetsmarknadens parter. Staten påverkar förutsättningarna genom den&lt;br&gt;ekonomiska politiken, arbetsmarknadslagstiftningen m.m. Staten bör&lt;br&gt;avstå från inkomstpolitik. Erfarenheterna av statliga ingrepp i&lt;br&gt;lönebildningen manar inte till efterföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fasta växelkursen var en viktig del av låginflationspolitiken.&lt;br&gt;Alltför höga löneökningar ledde till press på valutakursen, stigande räntor&lt;br&gt;och åtstramning som minskade sysselsättningen. Sambandet mellan alltför&lt;br&gt;höga lönelyft och sysselsättningsutvecklingen blev tydligt. Kostnadsläget&lt;br&gt;kunde successivt ha återställts genom en ansvarsfull lönebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att Sverige nu har en rörlig växelkurs förändrar inte de&lt;br&gt;spelregler som gäller för lönebildningen. Arbetsmarknadens parter måste&lt;br&gt;också under rörlig växelkurs ta hänsyn till avvägningen mellan löne- och&lt;br&gt;sysselsättningsutveckling. Löneutrymmet fastställs ytterst av produktivi-&lt;br&gt;tetsutvecklingen. En ansvarslös lönebildning kommer att motverkas av en&lt;br&gt;stram finans- och penningpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens huvuduppgift är att föra en sådan ekonomisk politik att allmänt&lt;br&gt;goda förutsättningar för lönebildningen skapas. Ett exempel på detta är&lt;br&gt;skattereformen. Genom de väsentligt sänkta marginalskatterna krävs det&lt;br&gt;numera en mycket lägre ökning av lönen före skatt för att uppnå en given&lt;br&gt;ökning av lönen efter skatt. Övergången till generella statsbidrag innebär&lt;br&gt;att kommunerna liksom privata arbetsgivare får bära de fulla kostnaderna&lt;br&gt;för en löne- eller volymökning. Sambandet mellan löne- och&lt;br&gt;sysselsättningsutveckling blir mera påtagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det direkta ansvaret för lönebildningens följder har ökat. De egna&lt;br&gt;avgifterna i arbetslöshetsförsäkringen har höjts. Ytterligare höjningar blir&lt;br&gt;sannolikt aktuella i samband med att arbetslöshetsförsäkringen reforme-&lt;br&gt;ras. Därmed blir kostnaderna för arbetslöshet mera påtagliga för personer&lt;br&gt;som har arbete, vilket kan bidra till att lönerna inte hamnar på en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ohållbar nivå. Arbetslöshetsersättningarna och utbildningsbidragen sänks Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fr.o.m. 1 juli 1993 vilket bör kunna bidra till en dämpad löneutveckling. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen redovisades ett förslag som innebär att ramar för&lt;br&gt;myndigheternas förvaltningskostnader införs och att Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk ombildas och får en i förhållande till regeringen mer&lt;br&gt;självständig ställning. Liknande tankegångar framfördes också av&lt;br&gt;ekonomikommissionen i dess betänkande. Denna decentralisering liksom&lt;br&gt;de nya villkoren för kommunerna medför också att det blir allt svårare&lt;br&gt;för regeringen att direkt ingripa i lönebildningen. Ansvarsfördelningen&lt;br&gt;blir klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög och stabil sysselsättning kan endast tryggas genom ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Regeringens politik för att komma till rätta med obalanserna i&lt;br&gt;samhällsekonomin skapar förutsättningar för detta. Endast i en dynamisk&lt;br&gt;ekonomi med livskraftiga företag kan människors rättmätiga krav på&lt;br&gt;riktiga arbeten tillfredsställas. Arbetsmarknadspolitiken är endast ett&lt;br&gt;komplement till en sådan ekonomisk politik, men ett komplement som&lt;br&gt;fyller en viktig funktion i den ekonomiska kris vi nu befinner oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan den förda politiken för en högre tillväxt ger resultat i form av&lt;br&gt;minskad arbetslöshet krävs aktiva insatser för att förhindra permanent&lt;br&gt;utslagning från arbetsmarknaden. Speciella åtgärder krävs också för att&lt;br&gt;möjliggöra för unga människor att få sitt första arbete. Arbetslinjen ligger&lt;br&gt;fast. Såväl individen som samhällsekonomin mår bäst av att den som&lt;br&gt;förlorat sin ordinarie anställning aktivt utnyttjar sina kunskaper och tid&lt;br&gt;i aktiva åtgärder eller förkovrar sig. På så sätt förhindras att människor&lt;br&gt;passiviseras eller förlorar kontakten med arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på arbetsmarknaden är mycket allvarligt. Sedan årsskiftet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 då nedgången började har sysselsättningen minskat med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 000 personer, eller med 9 % av arbetskraften. Betydande insatser&lt;br&gt;har gjorts för att bemästra den stigande arbetslösheten: en rad nya&lt;br&gt;åtgärdsformer såsom ungdomspraktikplatser och arbetslivsutveckling har&lt;br&gt;utvecklats, infrastrukturinvesteringar av en historisk omfattning har&lt;br&gt;beslutats och tidigarelagts. Såväl gymnasiet som högskolan har ökat sin&lt;br&gt;intagning. Dessutom utnyttjas hela arsenalen av traditionella arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna visar att arbetslösheten sannolikt kommer att kulminera&lt;br&gt;under nästa budgetår. De förslag som nu läggs fram innebär att&lt;br&gt;åtgärderna får en långt större omfattning än tidigare. För att så många&lt;br&gt;människor som möjligt skall nås av den aktiva arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;sker en koncentration och omläggning till billigare åtgärder. De medel&lt;br&gt;som står till buds måste utnyttjas så att de räcker till fler. Risken för en&lt;br&gt;kraftigare ökning av arbetslösheten än hittills bland kvinnor måste också&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu framlagda förslaget innebär en offensiv för upprustning och&lt;br&gt;förnyelse på en rad fronter. Tillsammans med de åtgärder som föreslogs&lt;br&gt;i budgetpropositionen erbjuds totalt 400 000 personer arbete eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning. Upprustningen omfattar ett flertal samhällssektorer, från Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;affärsverkens nyinvesteringar till utbyggd utbildning inom det ordinarie Bilaga 1&lt;br&gt;utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i människor genom utbildning är den viktigaste kapitalpla-&lt;br&gt;cering folkhushållet kan vidta. Förkovran och kompetensutveckling är&lt;br&gt;grunden för tillväxt och välfärd. Därför satsar regeringen på en kraftig&lt;br&gt;upprustning och förnyelse av kunskap och kompetens. Den mera kostsam-&lt;br&gt;ma arbetsmarknadsutbildningen får nu stå tillbaka för en kraftig&lt;br&gt;expansion av det reguljära utbildningsväsendet. Det innebär att resurser&lt;br&gt;avsätts för 40 000 platser i gymnasieskolan, 33 000 platser i kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning, 13 000 platser i folkhögskolor och folkbildning samt&lt;br&gt;ytterligare 3 000 platser i högskola. Utbildningsinsatser för invandrare&lt;br&gt;bör innefatta betydande inslag av svenskundervisning för att göra dem&lt;br&gt;bättre rustade för arbete och fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning, praktik och kompetensutveckling som kan ske ute på&lt;br&gt;arbetsplatserna skall också till fullo tas till vara i arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken. I en tid med minskat kapacitetsutnyttjande i företagen är det&lt;br&gt;angeläget att arbetsgivarna utnyttjar det utrymme som härigenom uppstår&lt;br&gt;till att utveckla de anställdas kompetens. På så sätt står både den enskilde&lt;br&gt;och företaget bättre rustat för en konjunkturuppgång. Bidrag till&lt;br&gt;utbildning i företag lämnas för närvarande med 40 kronor per timme. För&lt;br&gt;att öka utbudet av sådan företagsutbildning avsätts ytterligare medel så&lt;br&gt;att antalet platser kan öka från 8 000 till 28 000. Samtidigt höjs&lt;br&gt;statsbidraget till 60 kronor per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med ungdomspraktikplatser som introducerades i fjol har visat&lt;br&gt;sig vara mycket uppskattat och värdefullt. I slutet av mars praktiserade&lt;br&gt;hela 82 500 ungdomar under 25 år ute på arbetsplatserna. Nu utvidgas&lt;br&gt;antalet praktikplatser till 103 000 (inkl, unga akademiker).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella åtgärder för att underlätta för unga akademiker att efter&lt;br&gt;avslutade studier komma ut på arbetsmarknaden föreslås. Tiden mellan&lt;br&gt;utbildning och arbete inom utbildningsområdet får inte bli alltför lång för&lt;br&gt;då riskerar akademikerna att förlora värdefull kompetens. 3 000&lt;br&gt;nyexaminerade akademiker i åldern 25—29 år med minst 120 poäng skall&lt;br&gt;därför liksom de yngre ungdomarna med lägre utbildning kunna erbjudas&lt;br&gt;praktikarbete, dock i högst tre månader. Praktiken bör förläggas inom det&lt;br&gt;verksamhetsområde till vilket den akademiska utbildningen syftar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) har fått en god start.&lt;br&gt;Intresset har visat sig vara stort och i slutet av mars 1993 uppgick antalet&lt;br&gt;deltagare i ALU-projekt till ca 18 000. Antalet ALU-platser beräknas&lt;br&gt;kunna öka till 50 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa utbildnings- och kompetenshöj ande åtgärder blir de som&lt;br&gt;berörs bättre förberedda för att möta arbetsmarknadens krav. Arbets-&lt;br&gt;marknaden kommer att fungera bättre i en kommande högkonjunktur. Det&lt;br&gt;är av stor vikt att kunna undvika överhettningstendenser när efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft tar fart. Detta kan åstadkommas genom att arbetskraften&lt;br&gt;är väl utbildad och genom att lönebildning och rörlighet fungerar väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det tioåriga program för utbyggnad av infrastrukturen som&lt;br&gt;regeringen presenterade i prop. 1992/93:176, föreslås nu ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprustning och förnyelse genom medel till affärsverksinvesteringar, Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;statliga byggen, samlingslokaler och skogsbilvägar. Sammanlagt innebär Bilaga 1&lt;br&gt;dessa att ytterligare 5 000 personer får sysselsättning, samtidigt som&lt;br&gt;åtgärderna i sig bidrar till bättre och effektivare infrastruktur i vid&lt;br&gt;bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de åtgärder som redovisas här kommer effekterna av det ROT-&lt;br&gt;program som riksdagen tidigare har ställt sig bakom. Programmet&lt;br&gt;innebär bl.a. stöd för reparationer och bostadsförbättringar, ytterligare&lt;br&gt;räntebidrag för ombyggnad av bostäder, förhöjt bidrag för ombyggnad&lt;br&gt;av äldrebostäder, ytterligare resurser för kulturmiljövård och&lt;br&gt;stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa kommunala&lt;br&gt;fastigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. riksdagsbehandlingen om stimulanser till&lt;br&gt;byggsektorn inom skattesystemets ram presenterar statsrådet Lundgren&lt;br&gt;senare denna dag ett förslag rörande skattereduktion för reparations-&lt;br&gt;kostnader m.m. för bostadshus. Sysselsättningseffekten av detta beräknas&lt;br&gt;ligga i intervallet 15 000—28 000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Budgetpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Sanering av den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn uppvisar ett mycket stort underskott. Statens,&lt;br&gt;kommunernas och socialförsäkringssektorns samlade utgifter är väsentligt&lt;br&gt;större än inkomsterna. För innevarande år beräknas underskottet i den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till ca 195 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar 22 000 kronor per person. Innebörden är att&lt;br&gt;nuvarande offentliga utgifter i betydande utsträckning måste finansieras&lt;br&gt;genom framtida skatter, en belastning på framtida skattebetalare.&lt;br&gt;Nuvarande underskott ger vid 9 % ränta tillkommande räntebetalningar&lt;br&gt;på ca 15 miljarder kronor per år, vilket bidrar till ett över tiden växande&lt;br&gt;underskott. En växande offentlig nettoskuld medför stigande ränteutgifter&lt;br&gt;som tränger undan andra angelägna offentliga utgifter samt minskar&lt;br&gt;utrymmet för sänkningar av samhällsekonomiskt skadliga skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser måste saneras för att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;skapa förutsättningar för en stabil utveckling med hög tillväxt och låg&lt;br&gt;inflation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;skapa utrymme för varaktigt lägre räntor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;undvika utträngning av angelägna offentliga utgifter och möjliggöra&lt;br&gt;strategiska skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik har i hög grad varit inriktad på att sanera de&lt;br&gt;offentliga finanserna genom sänkta offentliga utgifter. I föregående års&lt;br&gt;kompletteringsproposition uttalades en målsättning om besparingar på&lt;br&gt;30 miljarder kronor på tre år. Detta mål har uppnåtts, och överträffats,&lt;br&gt;på mindre än ett år bl.a. genom den uppgörelse som uppnåddes mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen och socialdemokraterna under hösten 1992. De sammanlagda Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;budgetförstärkningar som beslutats av riksdagen fr.o.m. hösten 1991 Bilaga 1&lt;br&gt;beräknas på lång sikt uppgå till drygt 80 miljarder kronor. Detta innebär&lt;br&gt;ett mycket betydande steg mot sanering av de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda skatter kan innebära ökade skattekilar som snedvrider resurs-&lt;br&gt;användningen och motverkar tillväxt. Saneringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna bör därför ske genom en kombination av sänkta offentliga&lt;br&gt;utgifter och inkomstförstärkningar som sammantagna inte leder till större&lt;br&gt;skattekilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen sker i enlighet med den av regeringen föreslagna och av&lt;br&gt;riksdagen antagna långsiktiga utgiftsstrategin (LUS). Utgiftsutrymmen&lt;br&gt;och besparingskrav läggs fast för en treårsperiod med årliga rullande&lt;br&gt;avstämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fastställa den långsiktiga utgiftsstrategin görs årligen beräk-&lt;br&gt;ningar av den offentliga sektorns utveckling för den närmaste fem-årspe-&lt;br&gt;rioden i form av en långsiktig konsekvenskalkyl (LK). Den är ingen&lt;br&gt;prognos över utvecklingen utan visar hur budgetutvecklingen kan för-&lt;br&gt;väntas bli med utgångspunkt från redan fattade beslut. I årets LK-kalkyl&lt;br&gt;har det budgetförstärkningsprogram som föreslogs i finansplanen lagts in&lt;br&gt;i beräkningarna. Programmet har lagts in med 10 miljarder kronor per&lt;br&gt;budgetår fr.o.m. 1994/95 t.o.m. 1996/97. För budgetåret 1997/98 har&lt;br&gt;15 miljarder kronor lagts in. Vidare har beräkningarna utgått från att&lt;br&gt;utgifterna för offentlig konsumtion skall vara realt oförändrade under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Statsbudgetens saldo enligt LK-kalkyen&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;br&gt;exkl. statsskuldräntor,&lt;br&gt;inkl, justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-155,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-138,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-105,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den budgetbelastning i form av medlemsavgifter och inkomst-&lt;br&gt;minskningar som kan beräknas uppstå i samband med EG-medlemskapet&lt;br&gt;ingår inte i beräkningarna. Det innebär att dessa ökade utgifter eller&lt;br&gt;minskade inkomster bör kompenseras. Det bör samtidigt observeras att&lt;br&gt;närmandet till EG beräknas medföra förbättringar i förutsättningarna för&lt;br&gt;den svenska ekonomin med ökade offentliga inkomster som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Den långsiktiga utgiftstrategin (LUS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen angavs som en norm för budgetpolitiken att det strukturella&lt;br&gt;underskottet i de offentliga finanserna skall avskaffas. Jag redovisade då&lt;br&gt;att detta skulle kräva dels realt oförändrade utgifter för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen, dels tillkommande budgetförstärkningar på ca&lt;br&gt;5 miljarder kronor år 1994 samt ca 10 miljarder kronor per år därefter&lt;br&gt;till och med år 1998. Jag redovisade också att budgetförstärkningarna&lt;br&gt;kunde komma att beröra t.ex. socialförsäkringarna, bostadssektorn samt&lt;br&gt;grundavdraget i inkomstbeskattningen. Riksdagen har därefter ställt sig&lt;br&gt;bakom ett budgetsaneringsprogram på ca 25 miljarder kronor under åren&lt;br&gt;1994-96, dvs. de första tre åren i den angivna femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att ett mera detaljerat långsiktigt budgetsanerings-&lt;br&gt;program kan beslutas av riksdagen. En förstärkning av finanspolitiken i&lt;br&gt;detta perspektiv gör det möjligt att stabilisera den offentliga finansiella&lt;br&gt;skulden och undvika en accelererande offentlig skuldsättning. Därmed&lt;br&gt;undviks för det första att kommande generationer tvingas betala för den&lt;br&gt;konsumtion som dagens generationer på felaktiga grunder beviljat sig&lt;br&gt;själva. En accelererande skuldsättning skulle medföra krav på kommande&lt;br&gt;generationer att genom snabbt ökande räntebetalningar erlägga stigande&lt;br&gt;skatter för successivt sjunkande offentliga tjänster. Detta vore både&lt;br&gt;omoraliskt och orättvist. För det andra skulle en accelererande offentlig&lt;br&gt;skuldsättning leda till en allt svagare realekonomisk utveckling, inte minst&lt;br&gt;genom stigande räntor. Arbetslösheten skulle fortsätta att stiga och&lt;br&gt;levnadsstandarden skulle sjunka. Det vore oansvarigt att genom bristande&lt;br&gt;beslutsförmåga medverka till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett kraftfullt saneringsprogram för de offentliga finanserna kan å&lt;br&gt;andra sidan utvecklingen vändas i positiv riktning. De positiva effekterna&lt;br&gt;av de omfattande strukturreformer som redan beslutats ges en chans att&lt;br&gt;verka. Sverige återupprättas som industri- och företagarnation. Tillväxten&lt;br&gt;återkommer, arbetslösheten minskar och en stabil bas för välfärden kan&lt;br&gt;skapas. Medborgarnas levnadsstandard kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att Ekonomikommissionen i sitt betänkande starkt&lt;br&gt;understrukit behovet av ett långsiktigt och stabilt budgetsanerings-&lt;br&gt;program. &amp;quot;För en stabil makroekonomisk utveckling i framtiden är det&lt;br&gt;nödvändigt att bromsa den snabba försämring som under senare år&lt;br&gt;inträffat i de offentliga finanserna. En växande skuldsättning för staten&lt;br&gt;och den offentliga sektorn som helhet minskar nämligen handlingsfriheten&lt;br&gt;i finanspolitiken - och har redan gjort det på ett destruktivt sätt&amp;quot; (sid 42).&lt;br&gt;Ekonomikommissionen rekommenderar att den offentliga skulden stabili-&lt;br&gt;seras på en nivå av ca 45 % av BNP. Jag konstaterar att detta mål nås&lt;br&gt;genom den politik som regeringen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att alla medborgare på ett eller annat sätt kommer&lt;br&gt;att beröras av detta saneringsprogram. Detta kan beröra bidrag till såväl&lt;br&gt;enskilda som organisationer och företag. Beslut om att statsbidraget till&lt;br&gt;de politiska partierna skall minskas fr.o.m. 1994 har redan fattats.&lt;br&gt;Sammansättningen av de åtgärder som nu föreslås har därför gjorts så&lt;br&gt;att de skall upplevas som fördelningspolitiskt rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också erinra om de omfattande åtgärder som redan genomförts.&lt;br&gt;Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat om&lt;br&gt;budgetförstärkningar, i huvudsak minskningar i de offentliga utgifterna,&lt;br&gt;på drygt 80 miljarder kronor, eller ca 6 % av BNP. Utöver begränsning&lt;br&gt;av den offentliga konsumtionen sker detta huvudsakligen genom&lt;br&gt;minskning av subventionerna till bostadssektorn samt genom strukturella&lt;br&gt;förändringar i socialförsäkringssystemen. Med de förslag som nu&lt;br&gt;presenteras fullföljs dessa strukturella förändringar i budgeten. De&lt;br&gt;offentliga utgifterna sänks till ca 59 % av BNP från att som mest ha&lt;br&gt;utgjort drygt 70 %. Skattekvoten har sänkts från ca 56 % till ca 49 % av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 4.1 avskaffas det konjunkturrensade&lt;br&gt;underskottet i de offentliga finanserna under perioden. Underskottet i de&lt;br&gt;totala offentliga finanserna reduceras från 13,4 % av BNP år 1993 till&lt;br&gt;3,6 % av BNP år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1991-1998&lt;br&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-4.png" style="width:276pt;height:184pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella offentliga skulden stabiliseras på en nivå om ca 45 %&lt;br&gt;av BNP, diagram 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 Den offentliga sektorns finansiella nettoställning&lt;br&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-5.png" style="width:276pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaneringen bygger på en kombination av ekonomisk tillväxt med&lt;br&gt;bevarad låg inflation, betydande effektivisering och besparing inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn, samt reducering av utrymmet för privat konsumtion&lt;br&gt;genom i första hand minskade hushållstransfereringar och höjda avgifter&lt;br&gt;samt vissa höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den föreslagna konsolideringen har utrymme skapats&lt;br&gt;för en hög offentlig investeringsnivå, både vad gäller fysiskt kapital i&lt;br&gt;vägar och järnvägar och vad gäller mänskligt kapital i utbildning och&lt;br&gt;forskning. Infrastrukturinvesteringama fyrdubblas jämfört med 1980-&lt;br&gt;talet. Insatserna för forskning och utbildning ökas kraftigt, inte minst&lt;br&gt;genom den satsning på upprustning av medborgarnas kunskaper som nu&lt;br&gt;föreslås. Dessutom har utrymme skapats för en nödvändig satsning på de&lt;br&gt;mindre och medelstora företagen, särskilt i fråga om reformer inom&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna konsolideringen av de offentliga finanserna berör&lt;br&gt;därmed utrymmet för konsumtion, både privat och offentlig. Enligt&lt;br&gt;långtidsutredningen 1992 skulle den privata konsumtionen öka med 80-&lt;br&gt;90 miljarder kronor under 1990-talet. Detta utrymme reduceras med ca&lt;br&gt;46 miljarder kronor genom programmet. Samtidigt hålls utgifterna för&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen realt oförändrade. Om man antar att de reala&lt;br&gt;utgifterna för den offentliga konsumtionen annars skulle ha vuxit med ca&lt;br&gt;2 % per år motsvarar denna begränsning en besparing på ca&lt;br&gt;35 miljarder kronor. Programmet omfattar således totalt drygt&lt;br&gt;80 miljarder kronor i förstärkningar. Därtill är inriktningen på åtgärderna&lt;br&gt;sådan att väsentliga strukturella förbättringar genomförs i de ekonomiska&lt;br&gt;systemen, vilket långsiktigt förstärker ekonomins utvecklingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom detta program uppnås en förstärkning av de offentliga finanserna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av samma storlek som Ekonomikommissionen ansåg nödvändig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteras kan att Ekonomikommissionen har utgått från att utgifterna för&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen växer i takt med den faktiska tillväxten i&lt;br&gt;ekonomin, ca 3 % per år. Genom att förespråka att dessa utgifter hålls&lt;br&gt;realt oförändrade sparar Ekonomikommissionen ca 42 miljarder kronor.&lt;br&gt;Det faktum att denna besparing ser ut att vara större än vad jag föreslår&lt;br&gt;beror således enbart på att Ekonomikommissionen har antagit en högre&lt;br&gt;normal utveckling för den offentliga konsumtionen som jämförelsenorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till den närmare preciseringen av de åtgärder som enligt&lt;br&gt;min mening måste inrymmas i ett långsiktigt saneringsprogram för de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Åtgärdernas inriktning och omfattning framgår i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av den offentliga konsumtionen uppgår till ca 35&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion innebär mycket&lt;br&gt;omfattande krav på effektiviseringar och rationaliseringar inom både stat&lt;br&gt;och kommun. Både primärkommunema och landstingen möter under&lt;br&gt;perioden ökade krav på service på grund av förändringar i befolkningens&lt;br&gt;ålderssammansättning och tekniska förändringar inom sjukvården. Med&lt;br&gt;hänsyn tagen till en väntad reallöneökning för de offentligt anställda kan&lt;br&gt;besparingskravet ovan omräknas till ett krav på produktivitetsökningar på&lt;br&gt;2-3 % per år så att servicenivån kan upprätthållas. Detta är möjligt&lt;br&gt;enbart om konkurrens, entreprenader och privata alternativ utnyttjas i&lt;br&gt;betydligt större omfattning än för närvarande. Jag konstaterar att de&lt;br&gt;beräkningar som finns över produktivitetsutvecklingen inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn har visat på sjunkande produktivitet inom flera&lt;br&gt;områden under 1970-talet samt en måttlig ökning inom vissa områden&lt;br&gt;under 1980-talet. De förändringar som nu förestår innebär därmed&lt;br&gt;kraftigt ändrade förutsättningar för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den statliga verksamheten kommer att utsättas för omfattande&lt;br&gt;krav på rationaliseringar och effektiviseringar. Om omvärldsutvecklingen&lt;br&gt;blir gynnsam kommer det att påverka utgiftsnivån i 1997 års försvars-&lt;br&gt;beslut. Rationaliseringskravet kommer att ställas på all statlig verksamhet&lt;br&gt;och gäller i särskilt hög grad sådana verksamheter som under senare år&lt;br&gt;av olika skäl har expanderat kraftigt, t.ex. flyktingverksamheten.&lt;br&gt;Inriktningen är att fullfölja arbetet att så långt möjligt reducera kostnaden&lt;br&gt;per person genom förändringar i handläggningstider, förläggning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 29 första stycket flyttat till S. 30 efter tabellen och 60 ändrat till 75 i samma&lt;br&gt;stycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen reduceras med ca 46 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade transfereringar till hushållen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* arbetslöshetsförsäkringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* sjuk- och arbetsskadeförsäkringen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter inom sjuk- och tandvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* familjepolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* bostadssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerat ATP-system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* effektivare skatteindrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* breddad bas för mervärdesskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* miljö- och punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* ny fastighetstaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till hushållen begränsas med ca 26 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärerna berörs av förändringar på ca 8 miljarder. Där ingår&lt;br&gt;avskaffande av delpensionen samt olika åtgärder i syfte att höja den&lt;br&gt;genomsnittliga pensionsåldern med ett år. Bl.a. kommer reglerna för&lt;br&gt;förtida uttag, senare uttag, samt för förtidspensionerna att förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen går även framöver med stort underskott trots&lt;br&gt;den sänkning av ersättningsnivån till 80 % som nyligen beslutats och den&lt;br&gt;minskning av arbetslösheten som sker under perioden. Vid en arbets-&lt;br&gt;löshetsnivå på 4 % uppgår utbetalningarna till ca 32 miljarder kronor och&lt;br&gt;intäkterna till ca 13 miljarder. Avsikten är att reformera försäkringen så&lt;br&gt;att löntagarna och arbetsgivarna betalar ungefär hälften vardera av&lt;br&gt;kostnaderna vid en viss arbetslöshetsnivå medan staten skall stå för&lt;br&gt;kostnaderna vid högre nivåer. Löntagarnas egna avgifter kommer därför&lt;br&gt;att höjas kraftigt samtidigt som arbetsmarknadsavgiften också höjs. I&lt;br&gt;detta sammanhang bör också aktualiseras om ersättningsnivån inom löne-&lt;br&gt;garantisystemet skall sänkas till 80 % av lönen. Den frågan är för&lt;br&gt;närvarande under utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen betalas för närvarande med 15 % statsbidrag och&lt;br&gt;85 % arbetsgivaravgifter och egna avgifter. Statsbidraget på 15 %&lt;br&gt;motsvarar drygt 2 miljarder kronor. Detta bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientavgifterna inom sjuk- och tandvården kommer att höjas.&lt;br&gt;Förslagen kommer att baseras på den pågående utredningen om&lt;br&gt;sjukvårdens finansieringen, HSU 2000, som lämnar sitt betänkande våren&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom familjepolitiken kommer ersättningsnivån för föräldraförsäkringen&lt;br&gt;att sänkas från dagens 90 % till 80 % av inkomsten. I detta sammanhang&lt;br&gt;kommer även andra förändringar inom föräldraförsäkringen att prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med de nu föreslagna och redan genomförda förändringarna har&lt;br&gt;alla socialförsäkringar utom pensionerna radikalt ändrats. Självrisker har&lt;br&gt;införts och den statliga ersättningsnivån har sänkts till nära nog&lt;br&gt;genomgående 80 %. Reglerna kommer att uppmuntra arbete, sparandet&lt;br&gt;och rehabilitering på ett väsentligt bättre sätt än för några år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av perioden skall bostadssubventionerna reduceras. Det kan&lt;br&gt;t.ex. ske genom minskade räntebidrag åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare tagit initiativ till en reformering av ATP-&lt;br&gt;systemet. Arbetet sker i en arbetsgrupp med representation från alla&lt;br&gt;riksdagens partier. Arbetsgruppen har hösten 1992 presenterat en skiss&lt;br&gt;till en reformering av ATP-systemet. Avsikten är att regeringen skall&lt;br&gt;lämna en proposition till riksdagen våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av ATP-systemet är behäftad med flera&lt;br&gt;allvarliga brister från samhällsekonomisk utgångspunkt. Den svaga&lt;br&gt;kopplingen mellan avgifter och förmåner skapar höga skattekilar vilket&lt;br&gt;utgör samhällsekonomiska snedvridningar. Systemet främjar inte arbets-&lt;br&gt;kraftsdeltagande och personligt sparande, vilket i sin tur är en&lt;br&gt;förutsättning för den tillväxt som krävs för att systemet inte skall drabbas&lt;br&gt;av ständigt stigande underskott. Pensionssystemet är också instabilt&lt;br&gt;genom att ogynnsamma kombinationer av ekonomisk och demografisk&lt;br&gt;utveckling innebär kraftiga inskränkningar i den förvärvsarbetande&lt;br&gt;befolkningens reallöneutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet går för närvarande och under överskådlig framtid&lt;br&gt;med löpande underskott. Riksförsäkringsverket har därför aktualiserat en&lt;br&gt;successiv höjning av avgiftsuttaget, vilket med systemets nuvarande&lt;br&gt;utformning skulle vara samhällsekonomiskt skadligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med statsrådet Könberg anser jag att ATP-systemet måste&lt;br&gt;reformeras på ett mera grundläggande sätt i samband med att det årliga&lt;br&gt;underskottet avskaffas. Pensionsavgifterna bör delvis eller helt betalas av&lt;br&gt;den enskilde i form av en egenavgift. Utfallande pension bör i högre grad&lt;br&gt;spegla storleken på inbetalade premier. ATP-systemet blir därmed mera&lt;br&gt;aktuariemässigt. Ett led i en sådan förändring kan vara att införa en&lt;br&gt;försäkringspremie (egenavgift) som betalas av den enskilde för att&lt;br&gt;successivt täcka det löpande underskottet. I slutskedet kan hela&lt;br&gt;inbetalningen till ATP-systemet ske genom individuella avgifter. För att&lt;br&gt;uppfylla kravet på aktuariemässighet bör försäkringspremien ges samma&lt;br&gt;utformning som den nyligen införda sjukförsäkringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformering av ATP-systemet enligt dessa riktlinjer leder bl a till&lt;br&gt;lägre skattekilar. Detta ger utrymme för att också använda ökade&lt;br&gt;försäkringsavgifter för att öka stabiliteten i och intäkterna till systemet.&lt;br&gt;Avgifternas storlek skall balanseras mot effekten av en ökad ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och hanteringen av AP-fondema. Beräkningsmässigt har&lt;br&gt;effekterna av kommande åtgärder upptagits till ca 5 miljarder kronor&lt;br&gt;netto. Det väsentliga i sammanhanget är ATP-systemets strukturella&lt;br&gt;förändring och de starkt positiva effekter detta kommer att ha på&lt;br&gt;samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsprogrammet omfattar även ökade inkomster. Den effektivi-&lt;br&gt;sering av skattekontroll och skatteindrivning som skall ske kommer att&lt;br&gt;kräva ett mindre tillskott av personal m.m. under perioden. Under sådana&lt;br&gt;omständigheter bör det vara möjligt att öka inkomsterna till staten med&lt;br&gt;4 miljarder kronor. Jag konstaterar att Ekonomikommissionen har&lt;br&gt;beräknat att effektivare skatteindrivning skulle kunna öka inkomsterna&lt;br&gt;med 10 miljarder kronor. Detta är tyvärr orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Breddad bas för mervärdesskatten kan omfatta införd mervärdes-&lt;br&gt;skatteplikt för vissa områden som för närvarande är undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbreddningen kan också innebära att områden som har en skattesats på&lt;br&gt;0 % får den höjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskatterna utgår i många fall som ett visst belopp per styck.&lt;br&gt;Därmed sjunker den reala beskattningen över tiden. Jag har tidigare&lt;br&gt;anmält att användningen av miljöskatter bör vara ett aktivt instrument&lt;br&gt;inom miljöpolitiken. Jag räknar med att dessa skatter skall kunna bidra&lt;br&gt;med ca 8 miljarder kronor i ökade inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrad fastighetstaxering beräknas under perioden inbringa ytter-&lt;br&gt;ligare 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som görs i Ekonomikommissionens betänkande kan den&lt;br&gt;totala omfattningen av saneringsprogrammet sammanfattas, tabell 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låbell 4.2 Saneringsprogram för de offentliga finanserna 1994-1998&lt;br&gt;Mifjarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskade transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökade inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformerat ATP-system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total omfattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär ovanstående förslag att besparingarna i de offent-&lt;br&gt;liga utgifterna uppgår till ca 61 miljarder kronor. Det motsvarar 75 % av&lt;br&gt;den totala omfattningen av saneringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik inriktades i regeringsförklaringen hösten 1991 på&lt;br&gt;att successivt sänka skattetrycket. Som en effekt av dels beslutade åtgär-&lt;br&gt;der, dels omstruktureringen av ekonomin har skattetrycket minskat från&lt;br&gt;ca 57 % vid 1990-talets böljan till nu beräknade under 50 % i relation&lt;br&gt;till BNP. Detta är en snabbare nedgång av skattetrycket än vad som&lt;br&gt;hösten 1991 bedömdes som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste årens sanering av de offentliga finanserna kommer&lt;br&gt;politiken att inriktas på att skattetrycket inte skall öka. Att sanera&lt;br&gt;finanserna genom höjt skattetryck är inte acceptabelt. Att fortsatta snabba&lt;br&gt;sänkningar av skattetrycket under denna period inte är möjliga innebär&lt;br&gt;dock inte att arbetet med att sänka och avskaffa skadliga skatter upphör.&lt;br&gt;Detta kommer att drivas vidare med full kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med tidigare beslut om budgetförstärkningar för åren&lt;br&gt;1992-1994 innebär detta totalt sett förbättringar av de offentliga&lt;br&gt;finanserna med 160 miljarder kronor, inklusive den besparing som sker&lt;br&gt;vid realt oförändrade offentliga konsumtionsutgifter. Merparten av för-&lt;br&gt;stärkningen sker genom minskade utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt motsvarar detta drygt 10% av BNP, vilket bör vara till-&lt;br&gt;räckligt för att vända utvecklingen i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Lånebehov och statsskuldpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden består av statens ackumulerade lånebehov. Den största delen&lt;br&gt;av lånebehovet utgörs av budgetunderskottet. I statens lånebehov inklu-&lt;br&gt;deras även de åtaganden som inte finansieras via statsbudgetens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas finansiering av underskott i arbets- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;marknadsfonden och lönegarantifonden, lån som staten har tagit upp for Bilaga 1&lt;br&gt;att finansiera studiemedel, infrastrukturinvesteringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den totala statsskulden räknas de lån staten har i&lt;br&gt;utländsk valuta om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Statens lånebehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mifjarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig upp-&lt;br&gt;låning utanför&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Valutalånenormen avskaffades genom riksdagsbeslut den 16 december.&lt;br&gt;Riksdagen anmodade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag&lt;br&gt;till riktlinjer för den framtida statliga valutaupplåningen. Sådana riktlinjer&lt;br&gt;föreslås i det följande. En utförligare analys av frågeställningen redovisas&lt;br&gt;i Finansdepartementets bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att valutalånenormen nu är avskaffad innebär inte att statens valuta-&lt;br&gt;upplåning bör bedrivas utan någon form av handlingsregel. En viss förut-&lt;br&gt;sägbarhet för den statliga upplåningen bör finnas. Det är viktigt att alltför&lt;br&gt;stora kast i upplåningen undviks. Det bidrar till lägre upplånings-&lt;br&gt;kostnader. En handlingsregel bör emellertid även medge nödvändig&lt;br&gt;flexibilitet på litet längre sikt. Ett skäl till detta är att den statliga&lt;br&gt;valutaupplåningen måste ta hänsyn till inverkan på penning- och valuta-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En spridning av upplåningen på flera valutor minskar upplånings-&lt;br&gt;behovet i vaije enskild valuta och bidrar till lägre upplåningskostnader.&lt;br&gt;Staten utsätts dock vid valutaupplåning för valutakursrisker. En alltför&lt;br&gt;stor upplåning i utländsk valuta riskerar att leda till fördyrad upplåning.&lt;br&gt;Merparten av statens upplåning bör därför även i framtiden göras i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nuvarande skuld i utländsk valuta uppgår efter den&lt;br&gt;omfattande upplåning som i höstas beslutades genomföras för Riks-&lt;br&gt;bankens räkning till drygt 300 miljarder kronor. I riksdagens finansdebatt&lt;br&gt;den 10 mars redovisade jag regeringens uppfattning att ytterligare&lt;br&gt;motsvarande 50 miljarder kronor i utländsk valuta bör lånas upp under&lt;br&gt;de närmaste 9-12 månaderna. Denna upplåning bör vara slutförd senast&lt;br&gt;1 april 1994 och medför att den statliga skulden i utländsk valuta totalt&lt;br&gt;kommer att uppgå till knappt 1/3 av den totala statsskulden vilket är&lt;br&gt;ungefär samma andel som för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande riktlinjer för den statliga valutaupplåningen föreslås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudparten av statens skuld bör även fortsättningsvis avse svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den statliga valutaupplåningen skall bedrivas så att förutsägbarhet Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;främjas på kort sikt men flexibilitet upprätthålls på medellång sikt. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Regeringen får, under beaktande av de övergripande riktlinjerna för&lt;br&gt;valutaupplåningen, efter samråd med Riksbanken meddela Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret beslut om i vilken utsträckning valutaupplåning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Regeringen skall årligen redovisa för riksdagen hur den statliga&lt;br&gt;valutaupplåningen utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med början hösten 1992, innan riksdagen beslöt att avskaffa&lt;br&gt;valutalånenormen, har Riksgäldskontoret i två omgångar lånat upp&lt;br&gt;utländsk valuta för Riksbankens räkning. Valutalånenormen hindrade att&lt;br&gt;medlen från dessa lån användes för finansiering av statsutgifter. Medlen&lt;br&gt;från den första låneomgången kunde vid årsskiftet, efter riksdagens beslut&lt;br&gt;att avskaffa valutalånenormen, användas av Riksgäldskontoret för att&lt;br&gt;bidrar till att täcka det statliga upplåningsbehovet. I den mån det inte&lt;br&gt;möter penning- och valutapolitiska hinder bör regeringen få besluta att&lt;br&gt;medlen från den andra omgången på samma sätt får användas av&lt;br&gt;Riksgäldskontoret för sådan finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att finansiera statsskulden genom lån i utländsk valuta&lt;br&gt;innebär att Riksgäldskontorets emissioner på den inhemska marknaden&lt;br&gt;kan minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabbt växande statsskulden i kombination med en relativt kort&lt;br&gt;löptid på statsskulden medför en stor refinansieringsbörda i form av att&lt;br&gt;förfallande lån kontinuerligt måste ersättas. Riksgäldskontorets styrelse&lt;br&gt;har därför fattat beslut som innebär att statsskuldens genomsnittliga löptid&lt;br&gt;förlängs från 2,7 år till 3,1 år. Ett beslut om ökad finansiering i utländsk&lt;br&gt;valuta underlättar förlängningen av statsskuldens genomsnittliga löptid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Finanskrisen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 Finanskris, fastighetskris och den reala ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska krisen i Sverige har ett speciellt inslag som inte funnits&lt;br&gt;i tidigare krislägen under efterkrigstiden, finanskrisen. Grunden till denna&lt;br&gt;lades under 1980-talet. Överhettningen av ekonomin tillsammans med det&lt;br&gt;dåvarande skattesystemet och en alltför lättsinnig kreditgivning efter&lt;br&gt;avregleringen av kreditmarknaden vid decenniets mitt ledde till ökande&lt;br&gt;tillgångspriser på fastigheter och aktier och ökad skuldsättning i både&lt;br&gt;hushåll och företag. Övergången från en reglerad kreditmarknad gjorde&lt;br&gt;det möjligt för hushåll och företag att på ett helt annat sätt än tidigare&lt;br&gt;öka sina skulder. Tidigare hade regleringar försvårat en anpassning även&lt;br&gt;till en marknadsmässigt rationell skuldsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen skedde dock före skattereformen när höga marginal-&lt;br&gt;skatter och avdragsmöjligheter höll nere kostnaderna, mätt som realränta&lt;br&gt;efter skatt, för skuldsättning vid hög inflation. Den ökade skuldsättningen&lt;br&gt;möjliggjorde ökad konsumtion, investeringar och placeringar i olika&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen på kreditmarknaden skedde också före avskaffandet av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;valutaregleringen. Lånefinansierade investeringar hade därmed restriktio- Bilaga 1&lt;br&gt;nen att de måste ske inom landet. Detta bidrog till den kraftiga ökningen&lt;br&gt;av tillgångsvärden i Sverige under 1980-talet. Hade efterfrågan kunnat&lt;br&gt;rikta sig emot tillgångar i andra länder skulle situationen kunnat vara&lt;br&gt;gynnsammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Hushållens skuldstock och utgiftsräntor i relation till disponibel&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-6.png" style="width:276pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Många investeringsbeslut baserades på förväntningar om fortsatt&lt;br&gt;stigande tillgångspriser. Kostnaderna, mätt som realränta efter skatt, var&lt;br&gt;låga. Lättheten att erhålla finansiering bidrog till att skuldsättningen&lt;br&gt;ökade och tillgångspriserna drevs upp. Konsumtionen och investeringarna&lt;br&gt;kunde öka, sparandet föll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeståndet utgör en stor del av de tillgångar som finns i den&lt;br&gt;svenska ekonomin. Prisuppgången på fastigheter och den ökande&lt;br&gt;nyproduktionen byggde på förväntningar om fortsatta hyreshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förväntningarna om den ekonomiska utvecklingen vände omkring&lt;br&gt;år 1990 fick detta stora ekonomiska effekter. Enbart att förväntningarna&lt;br&gt;om fortsatt stigande tillgångspriser bröts fick dramatiska effekter. Den&lt;br&gt;snabbt minskande inflationen och skattereformen ledde till kraftigt ökade&lt;br&gt;reala finansieringskostnader efter skatt eftersom de nominella räntorna låg&lt;br&gt;kvar på förhållandevis höga nivåer, diagram 5.1. Därmed minskade&lt;br&gt;konsumtions- och investeringsbenägenheten, vilket i sin tur ledde till ett&lt;br&gt;kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både hushåll och företag har en alltför hög skuldsättning i den nya&lt;br&gt;situationen. En anpassning måste ske genom lägre konsumtion. För&lt;br&gt;företagssektorn sker anpassning via högre vinstmarginaler, ökad tillförsel&lt;br&gt;av riskkapital och minskad lånefinansiering av investeringar. Detta&lt;br&gt;dämpar under en tid den ekonomiska aktiviteten. Det är först när&lt;br&gt;soliditeten upprättats på en nivå som är förenlig med de nya förutsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama som utgiftsbenägenheten på nytt ökar. Flertalet bedömningar av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;den framtida inkomstutvecklingen under den närmaste tiden har dessutom Bilaga 1&lt;br&gt;ändrats i negativ riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.2 Icke-finansiella företags skulder&lt;br&gt;I relation till BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-7.png" style="width:9pt;height:11pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-8.png" style="width:276pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm. Skulder enligt finansräkenskaperna exkl. svenska koncernkrediter, svenska&lt;br&gt;handelskrediter samt “övriga skulder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på kommersiella lokaler har minskat särskilt kraftigt.&lt;br&gt;Priserna har rasat, i vissa städer med över 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisrörelserna på villor och lägenheter har varit mindre än på&lt;br&gt;kommersiella fastigheter och bostadshyreshus. Priserna på småhus har i&lt;br&gt;genomsnitt fallit med ca 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vikande efterfrågan har även resulterat i fallande priser på&lt;br&gt;bostadshyreshus. Prisnedgången har varit särskilt tydlig i den del av&lt;br&gt;beståndet som är nybyggt, vilket bl.a. sammanhänger med höga&lt;br&gt;produktionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanskrisen visar i hög grad på behovet av att hushåll och företag är&lt;br&gt;finansiellt starka och har ett högt eget sparande och hög soliditet för att&lt;br&gt;kunna möta hastiga förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Den&lt;br&gt;visar också på risken av att länge hålla fast vid skattesystem och regle-&lt;br&gt;ringar som inte är hållbara i den nya internationella omgivningen. När&lt;br&gt;dessa måste ändras kan konsekvenserna bli dramatiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Internationella erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanskrisen är inte unik för Sverige utan är märkbar i en rad länder,&lt;br&gt;såsom våra nordiska grannländer, Förenta staterna, Storbritannien och&lt;br&gt;Japan även om de svenska problemen förefaller större. Anpassnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processen inleddes något eller några år tidigare utomlands. Prisjuste- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ringen har varit störst på kommersiella fastigheter. I Förenta staterna Bilaga 1&lt;br&gt;och i Storbritannien har priserna i vissa städer fallit med mellan 25 %&lt;br&gt;och 50 %. I Norge, Finland och vissa delar av Storbritannien har&lt;br&gt;bostadsprisema fallit förhållandevis kraftigt, sedan toppnivån i slutet av&lt;br&gt;1980-talet med 25-40 %. I några länder liksom i Sverige har staten&lt;br&gt;tvingats till omfattande kapitalinsatser för att stödja banksystemet, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA, Norge och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.3 Privat finansiellt sparande % av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-9.png" style="width:276pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta räntebördan och de senaste årens prisfall har den privata&lt;br&gt;sektorns sparande ökat med en minskad kreditefterfrågan som följd. Det&lt;br&gt;är svårt att bedöma hur utdragen den pågående anpassningen blir. Europa&lt;br&gt;och Japan ligger efter Förenta staterna i den processen. För Sveriges del&lt;br&gt;visar statistik för hushållen att skuldbördan satt i relation till inkomsterna&lt;br&gt;redan i dag har kommit ner på nivåer som rådde vid mitten av 1980-&lt;br&gt;talet, diagram 5.1. Däremot har räntebetalningarna efter skatt i&lt;br&gt;förhållande till inkomsterna stigit till en historiskt hög nivå. Trots ökat&lt;br&gt;finansiellt sparande har vidare hushållens nettoförmögenhet totalt sett&lt;br&gt;minskat relativt inkomsterna. Orsaken är i första hand omsvängningen på&lt;br&gt;fastighetsmarknaden. I vilken utsträckning hushållen genom högt&lt;br&gt;finansiellt sparande söker återgå till tidigare relativt höga förmögen-&lt;br&gt;hetsnivå är svårt att förutsäga. Hushållen kan även på längre sikt&lt;br&gt;eftersträva en större finansiell buffert än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för finanskrisen i Sverige och övriga drabbade länder är&lt;br&gt;att den föregåtts av en omfattande skuldsättning i samband med ändringar&lt;br&gt;i kreditmarknadsregleringar. Denna skuldsättning har lett till ökad&lt;br&gt;efterfrågan på tillgångar som fastigheter och aktier vilkas priser därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivits upp ytterligare. När tilltron till fortsatt prisuppgång brutits i Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;samband med stigande räntor har kostnaderna för skuldtjänsten stigit Bilaga 1&lt;br&gt;kraftigt. Delvis hänger detta samman med ändringar i skattesystemen i&lt;br&gt;en riktning som motverkar skuldsättning. Hushåll och företag strävar nu&lt;br&gt;efter att minska dessa kostnader genom att minska sin skuldbörda. Under&lt;br&gt;denna period måste de hålla igen på konsumtions- och investerings-&lt;br&gt;utgifter. Denna anpassning tar viss tid. Även om denna process på kort&lt;br&gt;sikt leder till ett efterfrågebortfall är den i grunden sund. Hushåll och&lt;br&gt;företag som är mindre skuldsatta kommer att lättare kunna motstå&lt;br&gt;förändringar i ekonomin utan att tvingas till drastiska ändringar av&lt;br&gt;konsumtions- och investeringsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas resultat 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas kreditförluster mer än fördubblades under 1992 till drygt&lt;br&gt;70 miljarder kronor. Under de senaste tre åren har därmed bankerna&lt;br&gt;redovisat befarade och konstaterade kreditförluster för över 120 miljarder&lt;br&gt;kronor. Förutom rena kreditförluster drabbas bankerna av ett ökat&lt;br&gt;räntebortfall som härrör från den växande stocken av problemkrediter.&lt;br&gt;Trots vidgade marginaler mellan in- och utlåningsräntor på de friska&lt;br&gt;lånen samt kostnadsbesparingar försämrades därför även resultatet före&lt;br&gt;kreditförluster. Sammantaget redovisade de större bankkoncemema en&lt;br&gt;rörelseförlust på närmare 50 miljarder kronor jämfört med knappt&lt;br&gt;10 miljarder kronor år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden av utvecklingen är dock splittrad. Medan vissa banker uppvisar&lt;br&gt;en fortsatt förbättring av resultatet före kreditförluster, och därigenom&lt;br&gt;kan mildra effekterna av de ökade kreditförlusterna, tvingas andra banker&lt;br&gt;redovisa ett mycket svagt resultat redan före reservering för kredit-&lt;br&gt;förluster. Kapitaltäckningsgraden, vilken måste uppgå till 8 %, minskade&lt;br&gt;för nästan samtliga större banker under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankstödsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lundgren avser att senare under våren föreslå regeringen att&lt;br&gt;lämna riksdagen information om bankstödsarbetet. Jag berör därför —&lt;br&gt;efter samråd med statsrådet Lundgren — denna fråga mycket översiktligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas de hittills beslutade åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Beslutade statliga stödåtgärder för bankerna&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statligt&lt;br&gt;åtagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;belastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieemission (1991)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppköp av ute-&lt;br&gt;stående aktier (1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltillskott (1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Garanti/Kapitaltillskott (1993) 9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Garanti/Kapitaltillskott (1993) 19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av aktier (1993)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånegaranti (1993)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån med låg ränta (1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånegaranti (1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Första&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gota Bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garanti för förlust-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;täckning (1993)&lt;br&gt;(temporär lösning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De statliga åtagandena uppgår till sammanlagt 73,5 miljarder kronor.&lt;br&gt;De statliga utbetalningarna har uppgått till 44 miljarder kronor, varav&lt;br&gt;26 miljarder kronor har belastat statsbudgeten och resterande del har&lt;br&gt;lånefinansierats utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande behandlas ansökningar om stöd från Föreningsbanken,&lt;br&gt;Gota Bank, SE-banken och Sparbanken Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren väntas betydande belopp krävas i statligt stöd till&lt;br&gt;bankerna för att skydda betalningssystemet och kreditförsörjningen.&lt;br&gt;Dessa belopp kan dock ej preciseras för närvarande. Det belopp som&lt;br&gt;senare kan komma att återvinnas till staten kan ej heller preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av att skydda betalningssystemet och kreditförsörj ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga åtaganden som görs till skydd för betalningssystemet uppgår&lt;br&gt;således till utomordentligt stora belopp. Trots den dåliga statsfinansiella&lt;br&gt;situationen är dessa åtaganden nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankerna utgör kärnan i betalningssystemet. De kreditförluster som&lt;br&gt;vissa banker har gjort är så stora att de, utan statliga insatser, skulle gå&lt;br&gt;i konkurs. Om så skedde skulle insättare och andra långivare förlora en&lt;br&gt;del av sina fordringar. Dessutom skulle förtroendet för det svenska bank-&lt;br&gt;systemet skadas på ett utomordentligt allvarligt sätt. Många insättare&lt;br&gt;skulle ta ut sina pengar från bankerna, många långivare skulle säga upp&lt;br&gt;sina lån. Bankerna skulle därmed stå utan tillräcklig finansiering och&lt;br&gt;därmed riskera att snabbt drivas mot betalningsinställelse. Betalningsför-&lt;br&gt;medlingen skulle då till stor del upphöra att fungera. Hushållens och&lt;br&gt;företagens köp av varor och tjänster skulle allvarligt försvåras och den&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteten avta drastiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsförmedlingen inte fungerar erhålles utomordentligt starka&lt;br&gt;depressiva effekter. Statens åtagande innebär, förutom att betalnings-&lt;br&gt;förmedlingen säkerställs, att kreditförsörjningen främjas. De statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatserna är utformade så att det riskbärande kapitalet i bankerna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;upprätthålls och stärks så att kapitaltäckningskraven uppfylls. Därmed Bilaga 1&lt;br&gt;säkras en nödvändig förutsättning för att bankerna skall kunna fungera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin roll som kreditgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Tillväxtpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som analyserats närmare av långtidsutredningen, produktivitetsdelegatio-&lt;br&gt;nen och ekonomikommissionen har Sverige under de senaste 20 åren&lt;br&gt;utmärkts av ett långsiktigt tillväxtproblem genom en relativt låg&lt;br&gt;produktivitets- och produktionsutveckling. En förbättring av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillväxt på medellång och lång sikt skulle underlätta åter-&lt;br&gt;hämtningen även på kort sikt genom att skapa större förtroende för den&lt;br&gt;svenska ekonomin bland svenska och utländska företag och hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges långsiktiga tillväxtproblem illustreras av att Sveriges BNP per&lt;br&gt;invånare sjunkit från 108 % av genomsnittet inom OECD år 1970 till&lt;br&gt;94 % av genomsnittet år 1991. Även före den mycket svaga utvecklingen&lt;br&gt;av svensk ekonomi 1992-1994 har tillväxten i Sverige varit betydligt&lt;br&gt;lägre än OCED-ländema i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 BNP per invånare, köpkraftskorrigerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index OECD-genomsnittet = 1 000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rangordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rangordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Kanada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Kanada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Australien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Nya Zeeland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Island&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Australien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 Island&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 Nya Zeeland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 Turkiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 Turkiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD National Accounts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten har en avgörande betydelse för hur det totala konsumtions-&lt;br&gt;utrymmet för privat och offentlig konsumtion liksom möjligheterna att nå&lt;br&gt;en god miljö utvecklas. Om Sverige haft samma tillväxt som OECD-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna i genomsnitt 1970—1991 skulle den samlade produktionen nu Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;vara 214 miljarder kronor högre, vilket motsvarar ca 25 000 kronor per Bilaga 1&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund angeläget att förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;en god tillväxt på medellång och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande marknadsekonomi och internationellt samarbete och&lt;br&gt;handelsutbyte är det bästa sättet att uppnå en varaktigt hög välfärdsnivå&lt;br&gt;med en hög materiell standard, en god miljö och en hög grad av person-&lt;br&gt;lig frihet. Åtgärderna för att öka tillväxten bör därför även i ett mera&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv inriktas på att förstärka deltagandet i den inter-&lt;br&gt;nationella integrationen, att eliminera hinder för arbete, sparande och&lt;br&gt;företagande samt att förstärka konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt utgör inte dagens arbetslöshet något skäl mot att öka arbets-&lt;br&gt;utbudet. Arbetslöshet är i första hand ett obalansproblem som beror på&lt;br&gt;konjunkturläge, strukturanpassning och lönebildning. Det finns ingen&lt;br&gt;anledning att tro att ett högre arbetsutbud medför högre arbetslöshet på&lt;br&gt;lång sikt. Resurserna — inte minst arbetskraften — måste öka både&lt;br&gt;kvantitativt och kvalitativt. Ett högre arbetsutbud ger förutsättningar för&lt;br&gt;en högre inkomst per capita.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talets viktigaste bidrag till arbetslinjen var skattereformen. Genom&lt;br&gt;sänkningen av marginalskatterna förstärktes motiven för arbete, förkovran&lt;br&gt;och ansvar. Det är viktigt att marginaleffekterna inte höjs på nytt. Det&lt;br&gt;reformarbete som påbörjats inom skattesystemet måste föras vidare till&lt;br&gt;socialförsäkringarna. Sambandet mellan avgifter och förmåner bör&lt;br&gt;förstärkas så att avgifterna i större utsträckning utgör en försäkrings-&lt;br&gt;premie istället för en skatt. Därmed kan den totala marginaleffekten för&lt;br&gt;arbetsinkomster reduceras ytterligare. Reformarbetet inom social-&lt;br&gt;försäkringssystemet är inriktat på att göra det lönsamt att övergå från&lt;br&gt;stöd till arbete samt på att socialförsäkringen skall innehålla inslag av&lt;br&gt;självrisk och en begränsad kompensationsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrättslagstiftningen har betydande effekter på arbetsmarknadens&lt;br&gt;möjligheter att fungera tillfredsställande. Arbetsrättskommittén föreslår&lt;br&gt;att turordningsreglerna förändras, att möjligheterna till tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning och provanställning vidgas, att arbetstagarbegreppet definieras&lt;br&gt;klarare och att den fackliga vetorätten mot entreprenad avskaffas. Efter&lt;br&gt;sedvanlig remissbehandling avser regeringen att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med sitt ställningstagande till förslagen i en proposition hösten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Forsknings- och utbildningspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens kompetens måste höjas successivt för att underlätta&lt;br&gt;strukturomvandlingen samt för att bidra till en hög tillväxt, tabell 6.2.&lt;br&gt;Den offentliga sektorns uppgift är därvid att skapa förutsättningar för att&lt;br&gt;utbildning av hög kvalitet erbjuds på alla nivåer samt att utforma skatte-&lt;br&gt;och socialförsäkringssystemen på ett sådant sätt att utbildning och annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetensutveckling som är samhällsekonomiskt lönsam även blir privat- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ekonomiskt lönsam. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.2 Andel av arbetskraften med minst två års gymnasium eller&lt;br&gt;motsvarande 1987&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stor-&lt;br&gt;britannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sektorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bank och försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD, Employment Outlook 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala resurserna som satsas på forskning har ökat genom en&lt;br&gt;ökning av de ordinarie anslagen samt genom satsning av medel ur de&lt;br&gt;förutvarande löntagarfonderna. Effektiviteten förstärks bl.a. genom att&lt;br&gt;universiteten och högskolorna får ersättning för utbildningskostnader på&lt;br&gt;grundval av fullgjorda resultat. Universiteten och högskolorna får friare&lt;br&gt;händer att besluta om hur utbildningar skall utformas, hur lednings-&lt;br&gt;strukturerna skall se ut samt hur tjänsterna skall konstrueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Kapitalbildning och företagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriländernas förutsättningar för produktion av varor och tjänster har&lt;br&gt;under 1970- och 1980-talen blivit alltmera likartade. För att Sverige&lt;br&gt;skall kunna attrahera investeringar som höjer produktiviteten i ekonomin&lt;br&gt;och som säkrar en större industri- och tjänsteproduktion än idag krävs att&lt;br&gt;Sverige erbjuder en internationellt konkurrenskraftig ekonomisk miljö.&lt;br&gt;Investeringar och företagande i Sverige måste ha internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftiga villkor. Då kan Sverige dra till sig verksamhet som är&lt;br&gt;samhällsekonomiskt lönsam och som har god sysselsättnings- och&lt;br&gt;lönebetalningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör bidra till detta genom utformningen av skattestruktur och&lt;br&gt;andra regler. Även förutsättningarna för lönebildningen, avseende bl.a.&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken, bör utformas på ett sådant sätt att avkastningen&lt;br&gt;på investeringar i Sverige inte urholkas genom alltför höga löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att långsiktigt upprätthålla ett högre hushållssparande&lt;br&gt;än det som gällt under en följd av år för att ge utrymme för höga&lt;br&gt;investeringar utan underskott i bytesbalansen. Investeringar är nödvändiga&lt;br&gt;för att få en god tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga sparandet bör i första hand stimuleras genom generella&lt;br&gt;åtgärder. Sänkt kapitalinkomstskattesats innebär liksom slopad förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt en minskad snedvridning i valet mellan olika sparformer.&lt;br&gt;Principen bör vara att olika sparformer konkurrerar på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen av såväl pensionssystemet som de andra socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna är det angeläget att pröva hur sparandet långsiktigt kan&lt;br&gt;upprätthållas. Det nuvarande fördelningssystemet inom pensionsområdet&lt;br&gt;reducerar det privata sparandet. Inom socialförsäkringssystemet är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionerna som har de största förutsättningarna att bidra till en höjning Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av hushållens sparande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapital och småföretagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundstenarna i regeringens politik för tillväxt är ett livskraftigt&lt;br&gt;små- och nyföretagande. Det är i dessa företag som de nya möjligheterna&lt;br&gt;och de nya arbetstillfällena finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som mål att skapa goda generella förutsättningar för&lt;br&gt;nyetableringar och tillväxt i småföretag. En viktig förutsättning för ett&lt;br&gt;expansivt ny- och småföretagande är en effektiv privat riskkapital-&lt;br&gt;marknad för småföretag. Uppkomsten av en sådan riskkapitalmarknad har&lt;br&gt;underlättats genom skattereformen och senare beslutade skatteföränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av företagsetableringar och utvecklingsprojekt i unga&lt;br&gt;företag liksom insatserna för att utveckla en väl fungerande privat&lt;br&gt;riskkapitalmarknad förstärks och effektiviseras genom bildandet av&lt;br&gt;Industri- och nyföretagarfonden. Denna fond skall bl.a. ge förmånliga lån&lt;br&gt;vid etablering av nya företag i samarbete med privata finansiärer.&lt;br&gt;Riskkapitalmarknaden har tillförts 6,5 miljarder kronor från de förut-&lt;br&gt;varande löntagarfonderna genom tillskapandet av två riskkapitalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare underlätta riskkapitalförsörjningen samt för att&lt;br&gt;allmänt förbättra villkoren för investeringar och sparande i Sverige är det&lt;br&gt;angeläget att skatteuttaget för eget kapital görs likvärdigt med skatte-&lt;br&gt;uttaget för lånat kapital så att nuvarande skattemässiga diskriminering av&lt;br&gt;eget kapital elimineras. Detta överensstämmer med regeringens mål om&lt;br&gt;att genom generella åtgärder skapa goda förutsättningar för produktion&lt;br&gt;och investeringar i Sverige. En särskild utredare som utreder frågan om&lt;br&gt;lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen kommer inom kort att&lt;br&gt;presentera sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Infrastrukturpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en hög varaktig tillväxt samt för att göra Sverige attraktivt&lt;br&gt;för investeringar och företagande måste den svenska infrastrukturen&lt;br&gt;avseende bl.a. transporter, energi och telekommunikationer vara välut-&lt;br&gt;byggd och effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närmande till det övriga Europa gör att satsningar på en&lt;br&gt;förbättring av väg- och järnvägstrafikens kapacitet och kvalitet får stor&lt;br&gt;betydelse. Hälften av landets produktion exporteras och tre fjärdedelar&lt;br&gt;av denna export går till Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst de offentliga investeringarna i infrastruktur har varit&lt;br&gt;eftersatta under många år. Under åren 1980—1988 var infrastruktur-&lt;br&gt;investeringarnas andel av BNP knappt 0,6 % medan genomsnittet för&lt;br&gt;OECD-ländema var drygt 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har nu väsentligt ökat satsningarna inom detta&lt;br&gt;område. Vid nuvarande konjunkturläge är dessa satsningar särskilt&lt;br&gt;lämpliga samhällsekonomiskt sett eftersom de resurser som används i&lt;br&gt;många fall inte har någon alternativ användning på kort sikt. De måste&lt;br&gt;dock inriktas på de områden där de ger högst samhällsekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastning. Investeringsaktiviteten kommer av konjunkturskäl att vara Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;särskilt hög de närmaste åren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren presenterat en propositionen om Investe-&lt;br&gt;ringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176). I propositionen&lt;br&gt;föreslås en planeringsram för investeringar i vägar och järnvägar om&lt;br&gt;98 miljarder kronor för åren 1994—2003. Detta innebär bl.a. investe-&lt;br&gt;ringar i stomjämvägar för 32 miljarder kronor samt i stamvägar och&lt;br&gt;övriga riksvägar 40 miljarder. De närmaste tre åren uppgår&lt;br&gt;investeringarna till 36 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Skattepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatternas samhällsekonomiskt skadliga effekter har reducerats väsentligt&lt;br&gt;under de senaste åren. Arbetet med att minska skatteuttagets tillväxt-&lt;br&gt;hämmande effekter måste dock drivas vidare i syfte att sänka eller&lt;br&gt;avskaffa särskilt skadliga skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesänkningar bör finansieras genom motsvarande sänkningar av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna, genom ökad avgiftsfinansiering och genom åtgärder&lt;br&gt;inom skattesystemets ram. Utrymmet för skattesänkningar begränsas av&lt;br&gt;att det strukturella underskottet för den offentliga sektorn skall elimine-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt viktig är den totala marginaleffekten för beskattat arbete,&lt;br&gt;dvs. den andel av en extra arbetsinkomst som bortfaller genom ökade&lt;br&gt;direkta och indirekta skatter samt genom inkomstberoende avgifter och&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Total marginaleffekt för beskattat arbete&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-10.png" style="width:277pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala marginaleffekten för beskattat arbete bör reduceras Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;successivt bl.a. genom ett närmare samband mellan avgifter och förmåner Bilaga 1&lt;br&gt;i socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska företagsbeskattningen är gynnsam för investeringar och&lt;br&gt;produktion i Sverige. Detta bidrar till en hög investeringsnivå och&lt;br&gt;därmed hög tillväxt efter hand som olika gränshinder får en allt mindre&lt;br&gt;betydelse för lokaliseringen av investeringar och produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av sparande är emellertid inte konkurrenskraftig i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv. Ett högt inhemskt sparande underlättar&lt;br&gt;uppbyggandet av eget kapital i små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för det privata sparandet har nyligen förbättrats i flera&lt;br&gt;avseenden. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen togs&lt;br&gt;bort med omedelbar verkan år 1991. Den allmänna förmögenhetsskatten&lt;br&gt;sänks successivt och slopas helt fr.o.m. år 1995. Då sänks också&lt;br&gt;kapitalinkomstskatten till 25 %. Den högsta skattesatsen i arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen har sänkts från 65 % till 30 %. Möjligheterna för&lt;br&gt;privat sparande ökar genom införandet av pensionssparande i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska energibeskattningen har lagts om så att den i mindre&lt;br&gt;utsträckning hindrar produktion i Sverige. Industrins energiskatter har&lt;br&gt;sänkts i riktning mot den nivå som gäller i omvärlden. Samtidigt upprätt-&lt;br&gt;hålls den totala energibeskattningen på en förhållandevis hög nivå genom&lt;br&gt;höjda miljöskatter för hushållen inkl, höjd bensinskatt. Därigenom&lt;br&gt;baseras skatteuttaget i större utsträckning på aktiviteter med negativ&lt;br&gt;miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria från Finansdepartementet presenteras inom kort&lt;br&gt;förslag till ändringar i företagsbeskattningen. Förslagen grundas i&lt;br&gt;huvudsak på betänkandena Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100)&lt;br&gt;och Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67).&lt;br&gt;Betänkandena har remissbehandlats och i promemorian har förslagen&lt;br&gt;samordnats. Bl.a. föreslås att enskilda näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;skall beskattas enligt regler som motsvarar dem som gäller för&lt;br&gt;aktiebolagen. I fråga om bolagsbeskattningen märks förslagen att&lt;br&gt;skattesatsen sänks till 25 % och att skatteutjämningsreserven (surven) tas&lt;br&gt;bort. De nya reglerna bör gälla fr.o.m. den 1 januari 1994. Därmed&lt;br&gt;kommer den nuvarande överbeskattningen av enskild näringsverksamhet&lt;br&gt;att ha tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Konkurrenspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens mellan flera marknadsaktörer, i synnerhet förekomst av&lt;br&gt;potentiell konkurrens genom frånvaro av etableringshinder, är en grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för ett effektivt resursutnyttjande. För att&lt;br&gt;underlätta nyföretagandet är det viktigt att marknadstillträdet är fritt och&lt;br&gt;konkurrensvillkoren likvärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i den långsiktiga tillväxtpolitiken är säkerställandet av en&lt;br&gt;fungerande konkurrens på de svenska varu- och tjänstemarknaderna. Av&lt;br&gt;stor betydelse i detta sammanhang är den av regeringen framlagda&lt;br&gt;konkurrenslagen samt undertecknandet av EES-avtalet. Regeringen har&lt;br&gt;också lagt förslag om avreglering bl.a. på kommunikationsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bilaga 1&lt;br&gt;Rättelse: S. 45 rad 12 Står: höjda Rättat till: sänkta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansmarknadsområdet, elmarknaden, bostadsmarknaden, skogsbruks- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sektorn, kommunsektorn och utbildningssektom. Allt för att tillskapa Bilaga 1&lt;br&gt;fungerande marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tar genom EES-avtalet ett viktigt steg mot att ingå i det europe-&lt;br&gt;iska samarbetet. Sverige ansluter sig därmed till de spelregler för en&lt;br&gt;effektiv konkurrens som återfinns i Romfördraget. Detta innebär väsent-&lt;br&gt;ligt förstärkt konkurrens bl.a. genom eliminering av hinder för inter-&lt;br&gt;nationell rörlighet för varor, tjänster, arbete och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya konkurrenslagen är utformad med utgångspunkt i EG:s&lt;br&gt;konkurrensregler i Romfördraget och EES-avtalet. Lagen innehåller&lt;br&gt;uttryckliga förbud mot särskilt angivna typer av konkurrensbegränsning-&lt;br&gt;ar. Överträdelse av förbuden kan medföra ekonomiska sanktioner på upp&lt;br&gt;till 10 % av företagets årsomsättning. Lagen skall tillämpas av Konkur-&lt;br&gt;rensverket och ytterst av Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del innebär en offensiv konkurrenspolitik bl.a. att den&lt;br&gt;offentliga sektorn i större utsträckning utsätts för konkurrens. Detta gäller&lt;br&gt;inte minst kommunal verksamhet. Tidigare skyddade sektorer avregleras&lt;br&gt;och öppnas för konkurrens. Fasta och tydliga spelregler skapas för&lt;br&gt;konkurrensen i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Den kommunala ekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksam-&lt;br&gt;heten utvecklas i enlighet med real och finansiell samhällsekonomisk&lt;br&gt;balans. För att förena detta ansvar med ett betydande mått av kommunalt&lt;br&gt;självstyre har det nya system för statsbidrag till kommunerna som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1993 utformats så att staten sätter en finansiell ram&lt;br&gt;för kommunerna medan verksamheten inte längre detaljstyrs på samma&lt;br&gt;sätt som tidigare. Det nya bidraget ger kommunerna stor frihet och&lt;br&gt;innebär vidare en relativt långtgående inkomstutjämning mellan kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon omprövning av grundprinciper för bidraget är inte aktuell.&lt;br&gt;Däremot kan den praktiska utformningen av systemet behöva förändras&lt;br&gt;allt eftersom erfarenhet vinns. En utredning ser bl.a över vissa principer&lt;br&gt;för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader. Förändringar&lt;br&gt;av systemet beräknas kunna ske tidigast 1995. Med hänsyn till bl.a. den&lt;br&gt;pågående utredningen finner jag det lämpligt att &amp;quot;frysa&amp;quot; 1993 års&lt;br&gt;bidragsregler även för 1994. Bidragsförändringen för 1994 bör därmed&lt;br&gt;maximalt få uppgå till 1,5 % av summan av kommunens referensbidrag&lt;br&gt;och inkomster av kommunalskattemedel för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av de offentliga finanserna kan inte ske utan att också de&lt;br&gt;finansiella förutsättningarna för kommunsektorn påverkas. De stora krav&lt;br&gt;som det tidigare redovisade budgetsaneringsprogrammet innebär medför&lt;br&gt;att jag finner det uteslutet att skatteutjämningsbidragen kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i skattereformen var att de minskningar av marginal-&lt;br&gt;skatterna som uppnåddes i den statliga inkomstskatten inte fick omintet-&lt;br&gt;göras genom kommunala skattehöjningar. För åren 1991—1993 gäller ett&lt;br&gt;kommunalt skattestopp. Bakgrunden är dels skattereformen och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsekonomiska läget, dels förändringen av bidragssystemet år 1993. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;När skattestoppet upphör finns det, om inga åtgärder vidtas, risk för en Bilaga 1&lt;br&gt;höjning av kommunsektorns genomsnittliga debitering. Då skulle den&lt;br&gt;finansiella ekonomiska ramen för kommunsektorn kunna överskridas. Ett&lt;br&gt;utredningsarbete har påböljats i syfte att belysa förutsättningarna för ett&lt;br&gt;långsiktigt mer stabilt skatte- och bidragssystem för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta arbete beräknas vara slutfört så att förslag skall kunna föreläggas&lt;br&gt;riksdagen i böljan av 1994. Det tillfälliga skattestoppet upphör i och&lt;br&gt;med 1993. I syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget föreslås att&lt;br&gt;de kommuner och landsting som inte höjer sin utdebitering för år 1994&lt;br&gt;engångsvis får behålla skattemedel som motsvarar det ökade&lt;br&gt;skatteunderlag som beror av det sänkta grundavdraget. Detta skulle enligt&lt;br&gt;finansieringsprincipen annars ha dragits in till staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 EES och EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet torde kunna träda i kraft under innevarande år. Sverige får&lt;br&gt;med avtalet i praktiken tillträde till EG:s inre marknad, som förverk-&lt;br&gt;ligades den 1 januari i år. Detta innebär ökade möjligheter till export för&lt;br&gt;svenska företag, som därmed bättre kan utnyttja sina stordriftsfördelar.&lt;br&gt;Konkurrensen kommer också att öka, vilket bidrar till lägre priser och&lt;br&gt;ökad effektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet är emellertid inte tillräckligt för att trygga stabilitet och&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. EES-avtalet ger inte Sverige det politiska inflytandet&lt;br&gt;över EG:s regelverk. Ett fullt medlemskap ger däremot möjlighet att&lt;br&gt;tillvarata svenska intressen också i ett perspektiv där EG:s regelverk&lt;br&gt;förändras. Ett medlemskap skulle också, till skillnad från enbart ett EES-&lt;br&gt;avtal, ge Sverige en möjlighet att ta del av EG:s framtida utveckling.&lt;br&gt;Sverige skulle därmed få en större möjlighet att säkra sin konkurrenskraft&lt;br&gt;och ekonomiska stabilitet också på lång sikt. Ett fullt EG-medlemskap&lt;br&gt;förstärker möjligheten till ökade investeringar i Sverige genom att&lt;br&gt;företagen då kan verka på samma villkor som företag i andra länder i&lt;br&gt;Västeuropa. Därigenom förbättras förutsättningarna för förnyelse av den&lt;br&gt;svenska industristrukturen, vilket i sin tur leder till stärkt konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Medlemskap innebär deltagande fullt ut i gemenskapens institu-&lt;br&gt;tioner. Därvid kan vi reellt påverka EG:s fortsatta integrationsarbete på&lt;br&gt;ett sätt som gynnar svenska intressen. Inte minst kommer vi att bli&lt;br&gt;delaktiga i utformningen av ett fästare samarbete på det monetära&lt;br&gt;området i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är först som medlem i EG som vi kan säkra våra möjligheter att&lt;br&gt;skapa fler arbetstillfällen. Förhandlingarna om medlemskap i EG inleddes&lt;br&gt;den 1 februari i år. Det framförhandlade resultatet kommer att under-&lt;br&gt;ställas svenska folket i en folkomröstning. EES-avtalet utgör en viktig&lt;br&gt;etapp på vägen mot vårt deltagande i den europeiska integrationen.&lt;br&gt;Sverige måste dock gå vidare och bli fullvärdig EG-medlem för att en&lt;br&gt;långsiktig positiv välståndsutveckling skall kunna komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor prop. 1992/93:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Statsbudgeten budgetåren 1992/93 och 1993/94&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Beräkningsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs&lt;br&gt;om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV) har under hand lämnat en beräkning av statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster. (Beräkningen i sin slutgiltiga utformning avser RRV att&lt;br&gt;publicera den 20 april 1993). En sammanfattning av beräkningen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende (bilaga 1.3). De antaganden som&lt;br&gt;RRV räknat med redovisas i tabell 1. En del av de förslag som före-&lt;br&gt;dragandena nu lägger fram påverkar den ekonomiska utvecklingen.&lt;br&gt;Därför räknar jag med delvis andra antaganden än RRV. Även dessa&lt;br&gt;antaganden redovisas i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I RRV:s beräkningar avseende budgetåren 1992/93 (statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster och utgifter) och 1993/94 (statsbudgetens inkomster) har verket&lt;br&gt;tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat före den 19 mars 1993. RRV&lt;br&gt;har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har&lt;br&gt;därutöver beaktat även de riksdagsbeslut som fattats under återstoden av&lt;br&gt;mars samt de förslag från regeringen som lagts fram även efter den 19&lt;br&gt;mars. Det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar&lt;br&gt;för de ytterligare förändringar som jag inte har kunnat beakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har den 20 april 1993 presenterat en ny beräkning av budgetutfallet&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93, budgetprognos nr 5. Beräkningarna av inkomst-&lt;br&gt;erna för budgetåret 1992/93 redovisas också i verkets inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt underhandsinformation från RRV beräknas de totala inkomsterna&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 uppgå till 374 281 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de förändringar av inkomsterna i förhållande&lt;br&gt;till RRV:s beräkning som jag funnit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad jag anfört om den ekonomiska utvecklingen räknar jag Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 340 miljoner Bilaga 1&lt;br&gt;kronor och inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 10&lt;br&gt;miljoner kronor. Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Juridiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt med 63 miljoner kronor med anledning av att jag i&lt;br&gt;beräkningarna tagit hänsyn till de effekter av regeringens förslag om&lt;br&gt;skattereduktion för reparationskostnader m.m. för bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad jag nyss anfört angående lönesummans utveckling&lt;br&gt;justerar jag upp inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 107&lt;br&gt;miljoner kronor och inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 15&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget räknar jag därmed upp inkomsttiteln lagstadgade social-&lt;br&gt;avgifter, netto, med 122 miljoner kronor. Sammantaget räknar jag upp&lt;br&gt;inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 73 miljoner kronor.&lt;br&gt;Till följd av vad jag anfört angående den privata konsumtionens&lt;br&gt;utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdesskatt med 170 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt innebär avvikelsen från RRV:s beräkning en uppskrivning&lt;br&gt;av inkomsterna för budgetåret 1992/93 med 705 miljoner kronor. Jag&lt;br&gt;beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93 till&lt;br&gt;374 986 miljoner kronor. Förändringarna i förhållande till RRV:s&lt;br&gt;beräkningar framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvud/Inkomstgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;enligt före-&lt;br&gt;draganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift,netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar enligt föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 482 160 miljoner&lt;br&gt;kronor. Enligt underhandsinformation från RRV beräknas nu de totala&lt;br&gt;utgifterna uppgå till 578 419 miljoner kronor. Utgifterna exkl. statsskuld-&lt;br&gt;räntor prognosticeras till 493 419 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ovannämnda budgetprognos från RRV beräknas utgifterna för&lt;br&gt;statsskuldräntorna till 85,0 miljarder kronor för budgetåret 1992/93. Ny&lt;br&gt;information från Riksgäldskontoret ger vid handen att dessa utgifter kan&lt;br&gt;beräknas minska. Utgifterna för statsskuldräntoma uppgår i min&lt;br&gt;beräkning till 73,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan Riksgälds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontorets och RRV:s prognos av räntor på statsskulden består till största Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;delen av en kommande periodisering av valutakursförluster på de lån Bilaga 1&lt;br&gt;som Riksgäldskontoret under hösten 1992 tog upp för Riksbankens&lt;br&gt;räkning för deponering i det svenska banksystemet. För denna upplåning&lt;br&gt;erhöll Riksgäldskontoret en valutakursgaranti av Riksbanken. Då&lt;br&gt;Riksgäldskontorets valutalikvider i Riksbanken kommer att bokas om,&lt;br&gt;erhåller kontoret ersättning för valutakursförlusterna vid ombokningen&lt;br&gt;istället för när lånen förfaller, vilket sker huvudsakligen budgetår&lt;br&gt;1995/96 och 1997/98. Den tillfälliga budgetavlastning som nu erhålls är&lt;br&gt;alltså ingen besparing utan endast en periodisering av valutakursför-&lt;br&gt;lusterna. Ombokningen av valutalikvidema möjliggör en effektivare&lt;br&gt;förvaltning av valutaskulden och innebär på så sätt en viss besparing i&lt;br&gt;form av lägre transaktionskostnader i förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser den beräknade belastningen under övriga anslag räknar jag&lt;br&gt;ner anslaget Lokala polisorganisationen med 334 miljoner kronor som en&lt;br&gt;följd av att åtgärder kommer att vidtagas för att minska belastningen på&lt;br&gt;detta anslag. Vidare har jag på aggregerad nivå beaktat att konsek-&lt;br&gt;venserna av förskottsvisa hyresinbetalningar, i enlighet med vad som&lt;br&gt;anfördes i årets finansplan, senare kommer att hanteras i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1991/92&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning till&lt;br&gt;grund för stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar att anslagsbehållningarna på reservationsanslag under&lt;br&gt;innevarande budgetår kommer att minska med 3 503 miljoner kronor för&lt;br&gt;att uppgå till 32 358 miljoner kronor. Denna beräkning överenstämmer&lt;br&gt;med underhandsinformation från RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också nämna att RRV för Tillkommande utgiftsbehov, netto tar&lt;br&gt;upp 11 miljarder kronor. Jag beräknar dessa utgifter till 10 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget räknar jag därmed med att utgifterna under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 kommer att uppgå till 565 085 miljoner kronor. Beräkningarna&lt;br&gt;sammanfattas i tabell 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478 916&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring i anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;578 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansfullmaktsutnyttjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt underhandsinformation från RRV beräknas statsbudgetens totala&lt;br&gt;inkomster till 343 109 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. I det&lt;br&gt;följande redovisas de förändringar av inkomsterna i förhållande till&lt;br&gt;RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt till följd&lt;br&gt;av vad jag anfört om den ekonomiska utvecklingen samt med hänsyn till&lt;br&gt;ny information med 2 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att jag i beräkningarna tagit hänsyn till de effekter&lt;br&gt;av regeringens förslag om skattereduktion för reparationskostnader m.m.&lt;br&gt;för småhus justerar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt&lt;br&gt;med 370 miljoner kronor och inkomsttiteln Juridiska personers inkomst-&lt;br&gt;skatt med 342 miljoner kronor. Sammantaget justerar jag upp inkomst-&lt;br&gt;titeln Fysiska personers inkomstskatt med 3 020 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad jag nyss anfört om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;justerar jag upp inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 56&lt;br&gt;miljoner kronor. Sammanlagt justerar jag upp inkomsttiteln Juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt med 398 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad jag anfört om lönesummans utveckling justerar jag&lt;br&gt;upp inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 243 miljoner kronor.&lt;br&gt;Jag räknar samtidigt ner inkomsttitel Övriga socialavgifter, netto med 619&lt;br&gt;miljoner kronor. Till följd av de förslag om ändrade samordningsregler&lt;br&gt;mellan sjukpenning och utbildningsbidrag som arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;i samråd med socialministern presenterar senare idag räknar jag upp&lt;br&gt;inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 260 miljoner kronor.&lt;br&gt;Sammanlagt justerar jag upp inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;br&gt;med 503 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den privata konsumtionens utveckling som jag&lt;br&gt;tidigare redogjort för räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdesskatt med&lt;br&gt;520 miljoner kronor. Vidare justerar jag ner inkomsttiteln Mervärdes-&lt;br&gt;skatt med 42 miljoner kronor med anledning av regeringens proposition&lt;br&gt;om mervärdesskatt på väg och broavgifter m.m. (prop. 1992/93:190).&lt;br&gt;Till följd av förslaget om ändrade rutiner för myndigheternas redovisning&lt;br&gt;mot vissa inkomsttitlar som presenteras senare idag, justerar jag upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsttiteln Mervärdesskatt med 960 miljoner kronor. Inkomsttiteln Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Statliga pensioner justeras av samma anledning ner med 1 500 miljoner Bilaga 1&lt;br&gt;kronor. Sammantaget räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdesskatt med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 438 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens proposition om sänkt diseloljeskatt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,30 kronor per liter och sänkt fordonsskatt för tyngre lastbilar och släp,&lt;br&gt;yrkestrafik, (prop. 1992/93:192) justerar jag ner inkomsttiteln Energi-&lt;br&gt;skatt med 65 miljoner kronor och inkomsttiteln Fordonsskatt med 195&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt innebär detta att jag räknar upp inkomsterna i för-&lt;br&gt;hållande till RRV:s beräkningar med 2 980 miljoner kronor för budgetår&lt;br&gt;1993/94. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 till 346 089 miljoner kronor. Förändringen i förhållande till&lt;br&gt;RRV:s beräkningar framgår av tabell 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvud/Inkomstgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;enligt före-&lt;br&gt;draganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift.netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar enligt föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 (tabell 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nummerändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Namnändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av åtgärder för att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stärka det finansiella systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster för lån för kommunmarkförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namnändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det slutliga förslaget till statsbudget för budgetåret 1993/94 uppgår&lt;br&gt;utgifterna till 537 311 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition upptogs utgifterna till 520 698 miljoner&lt;br&gt;kronor. Av detta belopp svarade utgiftsanslagen för 415 198 miljoner&lt;br&gt;kronor. Tillkommande utgiftsbehov samt minskning av anslagsbehåll-&lt;br&gt;ningar svarade sammantaget för 10 500 miljoner kronor. Räntorna på&lt;br&gt;statsskulden beräknades uppgå till 95 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen förelädes budgetpropositionen har dels ett antal&lt;br&gt;propositioner innebärande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels&lt;br&gt;har riksdagen beslutat om ett antal förslag i budgetpropositionen. Vidare&lt;br&gt;lägger nu regeringen ett antal ytterligare förslag. Om riksdagen bifaller&lt;br&gt;förslagen i propositionerna ökar de samlade utgiftsanslagen med ca&lt;br&gt;16 613 miljoner kronor. Detta belopp rymmer ett flertal utgifts-&lt;br&gt;förändringar, varav de största är att hänföra till särskilda arbets-&lt;br&gt;marknads- och utbildningspolitiskt motiverade insatser. Cheferna för&lt;br&gt;Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementen kommer senare idag att&lt;br&gt;föreslå ytterligare sammanlagt 5 926 miljoner kronor för sysselsättnings-&lt;br&gt;skapande åtgärder. Åtgärderna omfattar ökade resusser till komvux,&lt;br&gt;gymnasieskolor, folkbildning samt universitet och högskolor med&lt;br&gt;tillhörande studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med min beräkning av anslagskonsekvensema har jag&lt;br&gt;upprättat en specifikation över föreslagna och i förekommande fall&lt;br&gt;beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budget-&lt;br&gt;propositionen. Denna specifikation (Bil. 1.5) täcker i princip perioden&lt;br&gt;t.o.m. mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 till 95 000 miljoner kronor. Belastningen på detta&lt;br&gt;anslag är beroende av den ackumulerade statsskulden under det budgetår&lt;br&gt;för vilket anslaget anvisas och av räntenivån inom och utom landet samt&lt;br&gt;av bokföringsmässiga valutadifferenser på grund av ändrade växelkurser&lt;br&gt;vid omsättning eller återbetalning av utlandslån. En ny beräkning från&lt;br&gt;Riksgäldskontoret ger vid handen att utgifter för räntor på statsskulden&lt;br&gt;fortfarande kommer att uppgå till 95 000 miljoner kronor men med en&lt;br&gt;delvis förändrad sammansättning av lån i svenska kronor och lån i&lt;br&gt;utländsk valuta. Riksgäldskontorets förslag till inkomst- och utgiftsstat för&lt;br&gt;Räntor på statsskulden m.m. bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 1.4. Anslaget Räntor på statsskulden bör i enlighet med förslaget&lt;br&gt;föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1993/94 med 95 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att statsbudgetens utgiftsanslag för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 uppgår till sammanlagt 431 811 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Räntor på statsskulden budgetåret 1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1992/93'150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;Bilaga&lt;/sub&gt; j&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av hela belastningen&lt;br&gt;på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar och beräknat&lt;br&gt;tillkommande utgiftsbehov, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen beräknades förbrukningen av anslags-&lt;br&gt;behållningar på reservationsanslag komma att uppgå till 4 500 miljoner&lt;br&gt;kronor netto, under budgetåret 1993/94. De propositioner innebärande&lt;br&gt;anslagsförändringar som därefter förelagts riksdagen motiverar ingen&lt;br&gt;ändring av den beräkning som gjordes i budgetpropositionen. Därför&lt;br&gt;räknar jag även nu med att anslagsbehållningarna minskar med 4 500&lt;br&gt;miljoner kronor under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en&lt;br&gt;realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida upp posten&lt;br&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna&lt;br&gt;post görs en uppskattning av sådana utgifts- och inkomstförändringar som&lt;br&gt;inte förts upp på något annat ställe i budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen beräknades denna post till 6 000 miljoner kronor.&lt;br&gt;Jag beräknar även nu denna post till 6 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ny&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1992/93 och&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och i&lt;br&gt;förslaget till statsbudget för budgetåret 1993/94 enligt vad som framgår&lt;br&gt;av tabellerna 9 och 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av budgetutfallet för innevarande budgetår ger vid handen&lt;br&gt;att budgetunderskottet minskar med 8,2 miljarder kronor jämfört med vad&lt;br&gt;som beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ett underskott om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190,1 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknas budgetunderskottet nu till 191,2&lt;br&gt;miljarder kronor. Det innebär att budgetunderskottet nu beräknas bli 28,9&lt;br&gt;miljarder kronor sämre än vad som beräknades i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsinkomsterna för budgetåret 1993/94 uppskattas nu till 346,1&lt;br&gt;miljarder kronor. Detta innebär en minskning med 12,3 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med budgetpropositionen. Minskningen är i huvudsak en följd av&lt;br&gt;en försämring i konjunkturutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exkl. statsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen till&lt;br&gt;425,7 miljarder kronor. Nu beräknas dessa utgifter till 442,3 miljarder&lt;br&gt;kronor. Att utgifterna ökar sammanhänger bl.a. med att ytterligare medel&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att föreslås senare idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget till statsbudget&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 sedan budgetpropositionen har jag även samman-&lt;br&gt;ställt i en specifikation som bör bifogas till regeringsprotokollet i detta&lt;br&gt;ärende. (Bil. 1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9. Statsbudgetens saldo budgetåren 1991/92-1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;493,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-198,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-204,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10. Statsbudgetens saldo budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från utfall&lt;br&gt;1991/92 till&lt;br&gt;ny beräkning&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från ny be-&lt;br&gt;räkning 1992/93&lt;br&gt;till ny beräkning&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-162,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;2 Underliggande budgetutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det&lt;br&gt;redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller&lt;br&gt;hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Som bas&lt;br&gt;används de förhållanden som skall gälla för budgetåret 1993/94. Detta&lt;br&gt;innebär att den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan jämföras med den i tidigare års budgetförslag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post Bilaga 1&lt;br&gt;skall betraktas som en reguljär inkomst eller utgift eller som en extra-&lt;br&gt;ordinär effekt. Trots att avgränsningen i det enskilda fallet inte är helt&lt;br&gt;självklar anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de&lt;br&gt;extraordinära effekterna uteslutits, så att statsbudgetens underliggande&lt;br&gt;utveckling framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid&lt;br&gt;framräkning av det underliggande budgetsaldot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vissa engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;inkomster från sjukförsäkringsfonden och delpensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillfälliga indragningar från arbetslivsfonden och arbetsmiljöfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utgiftssidan har bl.a. följande effekter betraktats som extraordinära&lt;br&gt;vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;engångsvisa besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kapitaltillskott till banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1991/92-1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-91,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-173,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-188,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;3 Budgetunderskott och statsskuld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens budgetsaldo utgör den viktigaste förklaringen till statsskuldens&lt;br&gt;förändring och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldförändringen under en given tidsperiod är lika med det totala,&lt;br&gt;utifrån kommande lånebehov som staten har att finansiera samt effekterna&lt;br&gt;av de tillfälliga bokföringstransaktioner av dispositiv karaktär som&lt;br&gt;Riksgäldskontoret vidtar och som påverkar statsskuldens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har till uppgift att låna för att finansiera utgifter som&lt;br&gt;beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster. Budgetunder-&lt;br&gt;skottet utgör den viktigaste beståndsdelen i detta lånebehov (tabell 12).&lt;br&gt;Det är emellertid inte det redovisade budgetutfallet baserat på inkomst/ut-&lt;br&gt;giftsmässiga principer som är relevant i det här sammanhanget, utan i&lt;br&gt;stället dess kassamässiga motsvarighet som är utfallet på statsverkets&lt;br&gt;checkräkning i Riksbanken. I tabellen är skillnaden mellan redovisat&lt;br&gt;budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning angivet som&lt;br&gt;kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast&lt;br&gt;göras i efterhand när utfallen är kända. För prognoser antas att de&lt;br&gt;kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12. Lånebehov och statsskuld &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassamässiga korrigeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av Vattenfalls&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av underskott i&lt;br&gt;Arbetsmarknadsfonden, inkl, ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av underskott i&lt;br&gt;Lönegarantifonden, inkl, ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån till Sparbanken Första&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infriat garantiåtagande Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av aktier i Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulddispositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld vid utgången&lt;br&gt;av resp, budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;711,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;996,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 242,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Inbetalning markeras med minustecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att Statens Vattenfallsverk ombildades till ett aktiebolag om-&lt;br&gt;vandlades verkets statslån till ett lån i Riksgäldskontoret. Detta skedde&lt;br&gt;genom att Riksgäldskontoret övertog Vattenfalls statslån på 17,2&lt;br&gt;miljarder kronor och avskrev detta lån. Riksgäldskontoret lämnade&lt;br&gt;samtidigt ett lån på samma belopp till Vattenfall AB och Svenska&lt;br&gt;kraftnät. Transaktionerna netto påverkade varken budgetutfall eller&lt;br&gt;lånebehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har, förutom denna speciella långivning, en om-&lt;br&gt;fattande utlåning till affärsverk och myndigheter, bl.a. till CSN för&lt;br&gt;studielån. Riksgäldskontorets utlåning påverkar inte budgeten men väl&lt;br&gt;statens lånebehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av&lt;br&gt;dispositiv karaktär som Riksgäldskontoret gör. Dessa transaktioner, eller&lt;br&gt;skulddispositioner, är ofta betingade av tidsförskjutningar mellan de&lt;br&gt;kassamässiga betalningar statsskulden ger upphov till och redovisningen&lt;br&gt;av dessa. Som exempel kan nämnas utbetalningar och regleringar av&lt;br&gt;förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster.&lt;br&gt;Valutaomvärderingar utgör en annan betydelsefull del av skulddisposi-&lt;br&gt;tionerna. Valutaskulden värderas löpande till aktuella valutakurser&lt;br&gt;samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutadifferensema. Redovisningen av uppköpta obligationer sker däremot&lt;br&gt;numera på ett sätt som inte påverkar statsskuldens förändring. Prognosen&lt;br&gt;för skulddispositionerna innehåller enbart beräknade realiseringar av&lt;br&gt;valutadifferenser. Dessa utgör en del av förändringarna på valutaomvär-&lt;br&gt;deringskontot. De övriga skulddispositionerna prognostiseras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom föregående år bör riksdagen utfärda bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Statliga garanti- och pensionsåtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1) redovisades att&lt;br&gt;statens ram för garantiåtaganden per den 1 juli 1992 uppgick till ca 185&lt;br&gt;miljarder kronor, en ökning med ca 16 miljarder kronor jämfört med den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har efter den 1 juli 1992 lagt fram förslag enligt tabell 12&lt;br&gt;till riksdagen som berör omfattningen av den statliga ramen för garanti-&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12. Föreslagna förändringar för statliga garantiåtaganden som&lt;br&gt;redovisades i prop. 1992/93:100 bil.l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Garantins &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;garantiram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen&lt;br&gt;garantiram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för&lt;br&gt;förändringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Friidrotts-VM&lt;br&gt;i Gtbg 1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-03-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbankens&lt;br&gt;rekonstruktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-01-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(infriad)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbankens&lt;br&gt;rekonstruktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-08-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbankens&lt;br&gt;rekonstruktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-01-04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbankens&lt;br&gt;rekonsturktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-01-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(delv. infr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gota bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-01-07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992:93:132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafikleder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av&lt;br&gt;förluster till&lt;br&gt;följd av statliga&lt;br&gt;beredskaps-&lt;br&gt;garantier Fö&lt;br&gt;OCB:J4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av&lt;br&gt;förluster p.g.a.&lt;br&gt;kreditgarantier&lt;br&gt;till företag i&lt;br&gt;glesbygden m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportkredit-&lt;br&gt;garantiram för&lt;br&gt;Central- och&lt;br&gt;Österuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-04-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Årsbokslut för staten budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) upprättar årligen ett årsbokslut för staten.&lt;br&gt;Årsbokslutet omfattar de statliga myndigheterna inklusive affärsverken&lt;br&gt;och myndigheter under riksdagen. Riksbanken, som tillhör den senare&lt;br&gt;kategorin, ingår dock endast med grundfonden på 1,1 miljarder kronor&lt;br&gt;i enlighet med särskilt riksdagsbeslut. I övrigt ligger Riksbankens till-&lt;br&gt;gångar helt vid sidan av den statliga redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas en preliminär version av balansräkningen för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Den slutliga versionen av årsbokslutet för staten&lt;br&gt;beräknas publiceras av RRV under maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Balansräkning med noter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen i årsbokslutet bygger på de tillgångar och skulder som&lt;br&gt;redovisas i nyssnämnda myndigheters bokslut. I dessa bokslut tas anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångarna upp till anskaffningsvärden, minskade med avskriv-&lt;br&gt;ningar. Kravet på myndigheterna att redovisa anläggningstillgångar har&lt;br&gt;hittills varit begränsat. Endast myndigheter vars verksamhet till över-&lt;br&gt;vägande del är finansierad med avgifter (affärsverk och uppdrags-&lt;br&gt;myndigheter) har varit skyldiga att i sin balansräkning ta upp sådana&lt;br&gt;tillgångar. Inom myndigheterna nyttjas således tillgångar av betydande&lt;br&gt;värde som inte finns med i tillgångsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsförordningen (1979:1212) fick en ny lydelse fr.o.m 1 juli&lt;br&gt;1991. Samma regler gäller numera för alla myndigheter. Enligt dessa&lt;br&gt;skall samtliga tillgångar redovisas i myndigheternas balansräkningar. De&lt;br&gt;nya reglerna träder emellertid i kraft successivt. För räkenskapsåret&lt;br&gt;1991/92 gäller de för ett begränsat antal myndigheter. Samtliga myndig-&lt;br&gt;heter beräknas ha övergått till att redovisa enligt de nya principerna&lt;br&gt;fr.o.m. räkenskapsåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen för staten redovisas också tillgångarna upptagna till&lt;br&gt;beräknade nukostnader. Nukostnad definieras som en tillgångs nyan-&lt;br&gt;skaffningsvärde minskat med avskrivningar grundade på detta värde. I&lt;br&gt;beloppen för nukostnad ingår såväl de bokförda tillgångarnas nukostnad&lt;br&gt;som värdet av vissa icke bokförda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få uppgift om värdet av icke bokförda tillgångar och nukostnad&lt;br&gt;för bokförda tillgångar har RRV sänt ut förfrågningar till ca 100 myn-&lt;br&gt;digheter. Det inkomna materialet har bearbetats och sammanställts i&lt;br&gt;kolumnen för nukostnad i balansräkningen. Uppgifter från några större&lt;br&gt;myndigheter saknas. Underlag för beräkning av kapitalvärdet för till-&lt;br&gt;gångar som används inom försvaret t.ex. flygplan och fordon redovisas&lt;br&gt;för närvarande inte. Däremot redovisas ett beräknat värde för försvarets&lt;br&gt;byggnader och mark i nukostnadskolumnen i balansräkningen. Värdet av&lt;br&gt;museisamlingar, bibliotek m.m. ingår inte i redovisningen. Den största&lt;br&gt;tillkommande posten bland nukostnadema är värdet av det statliga&lt;br&gt;vägnätet, som har beräknats och tagits in i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen är konsoliderad i viss omfattning. Fordringar och&lt;br&gt;skulder i myndigheternas mellanhavanden med Riksgäldskontoret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende löpande krediter och investeringslån är eliminerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas&lt;br&gt;och skuldernas värde. Den negativa förmögenheten består i stort sett av&lt;br&gt;ackumulerade nettounderskott i statsbudgeten. Nettoförmögenheten var&lt;br&gt;positiv fram till slutet av 1970-talet för att därefter bli negativ och snabbt&lt;br&gt;fallande fram till år 1986. Den fallande tendensen började då avta be-&lt;br&gt;roende på främst minskande budgetunderskott fram till 1991. Per den 30&lt;br&gt;juni 1992 var den bokförda nettoförmögenheten -441,1 miljarder kronor.&lt;br&gt;Balansräkningen återges i preliminär form i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Preliminär balansräkning för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokförda värden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräknad nukostnad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-06-30 1991-06-30 1992-06-30 1991-06-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella tillgångar&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lager och förråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skepp, maskiner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Byggnader och mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Statliga vägar&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Aktier m.m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skattefordringar&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Övriga fordringar&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Likvida tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKULDER OCH KAPITAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;698,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;698,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Donationskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Avsättningar, fonder mm&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet^’&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Vid budgetårets början&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-316,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-351,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Förändring under budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;året&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-124,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 34,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-222,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 124,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav verksamhetens netto-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-85,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga kapitalför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+78,3&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid budgetårets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-441,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-316,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-287,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nukostnad definieras som en tillgångs nyanskaffningsvärde minskat med avskriv-&lt;br&gt;ningar grundade på detta värde. I beloppen ingår även värdet av icke bokförda&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Minskningen av värdet på materiella tillgångar mellan budgetåren förklaras främst&lt;br&gt;av att affärsverket Vattenfall bolagiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under&lt;br&gt;den senaste 40-årsperioden som underlag. Som investering har räknats utfallet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta värde har lagts 10% av anslagen Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;till drift av statliga vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så stor andel av&lt;br&gt;anslaget utgöra värdehöjande förbättringsarbeten. De på detta sätt beräknade&lt;br&gt;investeringsbeloppen har omräknats till nukostnad med ledning av vägverkets&lt;br&gt;vägkostnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskriv-&lt;br&gt;ningar (avskrivningstid 40 år). Anskaffningsvärdet för vägarna minskat med&lt;br&gt;avskrivningar uppgår till 33,3 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; I posten aktier m.m. ingår statens aktier i Vattenfall AB till ett värde av 7,9&lt;br&gt;miljarder kronor. Dessa aktier har inte åsatts något bokfört värde hos Kammar-&lt;br&gt;kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förändringen mellan räkenskapsåren förklaras av att Riksskatteverket fr.o.m&lt;br&gt;1991/92 redovisar skattefordringar med det belopp som beräknas inflyta i stället för&lt;br&gt;med nominellt belopp. Nominellt uppgår skattefordringarna till 22,7 miljarder&lt;br&gt;kronor, därav beräknas 20 % inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Därav lånefordringar 119,7 miljarder kr. Lånefordringarna har tagits upp till sina&lt;br&gt;nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; I de bokförda värdena, enligt Riksgäldskontorets redovisning, har skulder inom&lt;br&gt;staten räknats bort. Utlandslånen upptas till den valutakurs som gällde på boksluts-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Affärsverkens avsättningar redovisas fr.o.m. 1991/92 under posten Statens nettoför-&lt;br&gt;mögenhet. Bokförda värden för 1990/91 har korrigerats enligt denna princip för att&lt;br&gt;uppnå jämförbarhet mellan åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas&lt;br&gt;värde. Förändringen av förmögenheten mellan två år motsvaras dels av statsbud-&lt;br&gt;getens nettounderskott, dels av kapitalförändringar som främst avser invärdering&lt;br&gt;och upp/nedskrivning av finansiella tillgångar.&lt;br&gt;Se även not 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Verksamhetens nettoförändring framkommer enligt följande (miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens underskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 80 758&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella transaktioner avseende utlåning m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 4 505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstransaktioner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens nettounderskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 85 694&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Finansfullmakten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen att för budgetåret 1992/93, om&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget kräver det, enligt vissa villkor besluta om utgifter&lt;br&gt;intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kronor (prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bil. 1:1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Denna s.k. finansfull-&lt;br&gt;makt får användas för att tidigarelägga, utvidga eller påskynda statliga&lt;br&gt;investeringar som normalt finansieras med anslag på statsbudgeten.&lt;br&gt;Regeringen kan också använda den för bidrag till kommunala projekt för&lt;br&gt;investering och sysselsättning. Bidragsprocenten får därvid fastställas med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 % av kostnaderna. Vidare får&lt;br&gt;finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn.&lt;br&gt;I dessa sammanhang får gällande bidragssatser tillfälligt höjas till högst&lt;br&gt;75 %. Regeringen kan också utnyttja finansfullmakten för arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och ytterligare sysselsättningsåtgärder såsom&lt;br&gt;ungdomspraktik. Slutligen kan regeringen med stöd av finansfullmakten&lt;br&gt;utöka några av de ramar för igångsättningstillstånd m.m. som riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställer för åtgärder inom bostadsförsörjningsområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 31 januari 1993 utnyttjades finansfullmakten med Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 miljoner kronor för utbildningsbidrag till ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det inför budgetåret 1993/94 behövs en beredskap för att&lt;br&gt;kunna ta i anspråk finansfullmakten för ytterligare sysselsättnings-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 förordar jag att en finansfullmakt begärs intill&lt;br&gt;ett sammanlagt belopp av 2 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Finansiell styrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1 Revision av statliga bolag och stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil. 1) sin syn på revision av statligt bildade bolag och stiftelser. Här&lt;br&gt;angavs att Riksrevisionsverket (RRV) bör utses till revisor eller ges rätt&lt;br&gt;att utse revisor i bolagen. Även då staten medverkar vid stiftelsebild-&lt;br&gt;ningar bör RRV utses som statens revisor. Även RRVs förvaltningsrevi-&lt;br&gt;sionella kompetens bör tillvaratas vid sådan ombildning. Riksdagen hade&lt;br&gt;ingen erinran mot detta (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets finansplan (prop. 1992/93:100 bil. 1) anmälde regeringen att det&lt;br&gt;även bör klargöras hur statsmakternas behov av insyn i verksamheter&lt;br&gt;som bedrivs i bolag och stiftelser som bildats av myndigheter skall&lt;br&gt;garanteras. RRV har föreslagit regeringen att RRV bör ges rätt att&lt;br&gt;granska samtliga av myndigheter bildade bolag och stiftelser. Regeringen&lt;br&gt;tog dock inte ställning till förslaget utan anmälde att man avsåg att be-&lt;br&gt;handla frågan i samband med prövningen av hur det statliga ekonomi-&lt;br&gt;administrativa regelverket skall tillämpas på organisationer som inte är&lt;br&gt;statliga myndigheter, vilket RRV utreder på uppdrag av regeringen. RRV&lt;br&gt;har nyligen i en skrivelse avrapporterat den del i nyss nämnda uppdrag&lt;br&gt;som avser revision av statliga bolag och stiftelser. Jag kommer nu att&lt;br&gt;föreslå hur revisionen av statliga bolag och stiftelser bör utformas, dels&lt;br&gt;vad gäller granskning av statliga bolags och stiftelsers verksamhet, dels&lt;br&gt;vad gäller extern årlig revision av statliga bolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Riksrevisionsverkets rätt att granska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV föreslår i sin skrivelse att lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser ändras så att regeringen&lt;br&gt;ges möjlighet att besluta om tillägg till den förteckning över statliga bolag&lt;br&gt;och stiftelser som lämnas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är angeläget att de statliga revisionsorganen kan&lt;br&gt;granska statlig verksamhet som är av väsentligt samhällsintresse. Stats-&lt;br&gt;makternas möjlighet till insyn i sådan verksamhet som bedrivs av bolag&lt;br&gt;och stiftelser regleras i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens&lt;br&gt;revisorer och i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av&lt;br&gt;statliga aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har enligt den förstnämnda lagen rätt att granska Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;all statlig verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag och stiftelser, om Bilaga 1&lt;br&gt;verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om&lt;br&gt;staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller&lt;br&gt;genom avtal eller på annat sätt har bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten. Härigenom tillgodoses riksdagens behov av insyn i den statliga&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i bolag och stiftelser. Riksdagen kan dock&lt;br&gt;föreskriva att en viss verksamhet skall vara undantagen från Riksdagens&lt;br&gt;revisorers granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens möjlighet till insyn via RRV:s granskningsrätt är mer&lt;br&gt;begränsad genom att det i lagen om RRV:s granskningsrätt föreskrivs&lt;br&gt;särskilt, i form av en förteckning, vilka statliga bolags och stiftelsers&lt;br&gt;verksamhet RRV får granska. När en verksamhet, helt eller delvis, över-&lt;br&gt;förs från en myndighet till ett bolag eller en stiftelse och det anses&lt;br&gt;lämpligt att RRV ges rätt att granska verksamheten måste en ändring av&lt;br&gt;lagen göras av riksdagen. Det innebär även att i de fall omvärlds-&lt;br&gt;förändringar talar för att RRV bör ges rätt att granska ett befintligt&lt;br&gt;bolags eller en stiftelses verksamhet som inte anges i lagen så måste ett&lt;br&gt;beslut härom föregås av en lagändring. Detsamma gäller vid ändring av&lt;br&gt;firma för bolag som redan finns upptagna i lagens förteckning över&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har i allt större utsträckning beslutat om att överföra verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av myndighet till annan verksamhetsform genom bildande&lt;br&gt;av bolag och stiftelser. Formerna för statsmakternas insyn och kontroll&lt;br&gt;förändras därmed. Det är angeläget att staten genom sina revisionsorgan&lt;br&gt;ges en fortsatt möjlighet till insyn i och kontroll av dessa bolags och&lt;br&gt;stiftelsers verksamhet, i de fall verksamheten till övervägande del är&lt;br&gt;beroende av fortlöpande finansiering med statliga medel, är reglerad i&lt;br&gt;allmän författning eller genom särskilda regeringsbeslut eller när staten&lt;br&gt;på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Detta&lt;br&gt;var också den principiella syn som låg till grund för 1987 års riksdags-&lt;br&gt;beslut som gav Riksdagens revisorer och RRV rätt att granska statliga&lt;br&gt;bolags och stiftelsers verksamhet (prop. 1986/87:99, bet. 1986/87:-&lt;br&gt;KU29, rskr. 1986/87:226). Som skäl för att RRV givits en mer&lt;br&gt;begränsad granskningsrätt än Riksdagens revisorer anfördes i propositio-&lt;br&gt;nen skillnaderna i syften, inriktning och utformning av revisionsverk-&lt;br&gt;samheten hos de båda revisionsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger inom regeringens ansvarsområde som verkställande organ&lt;br&gt;att ha en ändamålsenlig kontroll av effektiviteten i verksamhet som staten&lt;br&gt;i något hänseende kan anses vara ansvarig för eller har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över. I de fall förändringar i verksamhetens förutsättningar&lt;br&gt;eller innehåll visar sig vara påkallade ankommer det på regeringen att&lt;br&gt;underställa riksdagen frågan för prövning. En förutsättning för detta är&lt;br&gt;att regeringen ges möjlighet att på ett effektivt och tillförlitligt sätt erhålla&lt;br&gt;information om verksamhetens innehåll och resultat. RRV:s förvaltnings-&lt;br&gt;revisionella granskningar utgör härvid ett viktigt underlag för regeringens&lt;br&gt;prövning. Med de omfattande förändringar i statsförvaltningen som nu&lt;br&gt;sker genom att flera för staten angelägna verksamheter överförs från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter till bolag och stiftelser som ägs eller bildas av staten,&lt;br&gt;upphör RRV:s automatiska rätt att granska dessa verksamheter. Det&lt;br&gt;ligger i regeringens intresse att förändringar i verksamhetsformer inte&lt;br&gt;försvårar möjligheterna till en sådan allsidig och oberoende granskning&lt;br&gt;av hur statliga åtaganden och samhällsmål uppfylls som RRV:s förvalt-&lt;br&gt;ningsrevision representerar. Det är härvid angeläget att beslut om fortsatt&lt;br&gt;möjlighet att granska sådan statlig verksamhet genom RRV kan fattas på&lt;br&gt;ett mer ändamålsenligt och flexibelt sätt än vad som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets gransk-&lt;br&gt;ning av statliga bolag och stiftelser bör ändras på så sätt, att RRV ges&lt;br&gt;rätt att granska statlig verksamhet som bedrivs av bolag och stiftelser&lt;br&gt;som staten bildat för ändamålet eller som staten äger eller på annat sätt&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande över. Jag delar således inte RRV:s upp-&lt;br&gt;fattning, att regeringen bör genom förordning kunna besluta om tillägg&lt;br&gt;till förteckningen i lagen. Det förefaller inte ändamålsenligt att uppgifter&lt;br&gt;om vilka bolags och stiftelsers verksamhet RRVs granskningsrätt&lt;br&gt;omfattas av skall kunna återfinnas endera i lagen eller i en förordning.&lt;br&gt;Det kan också skapa oklarhet om i vilka fall t.ex. ett nytt av staten bildat&lt;br&gt;bolag vars verksamhet RRV bör ges rätt att granska bör föras upp i lagen&lt;br&gt;eller i förordningen. Riksdagen bör i stället genom en ändring i lagen,&lt;br&gt;på samma sätt som i fråga om Riksdagens revisorer, ge RRV rätt att&lt;br&gt;granska sådan statlig verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag eller&lt;br&gt;stiftelse. Det ankommer därefter på regeringen att, med stöd av 8 kap.&lt;br&gt;13 § 1 regeringsformen, genom förordning besluta föreskrifter om&lt;br&gt;verkställighet av lagen, innebärande att den nuvarande förteckningen i&lt;br&gt;lagen istället tas in i en förordning som utfärdas i samband med&lt;br&gt;lagändringen. Jag vill därvid understryka att verkställigheten av lagen&lt;br&gt;skall ske med samma utgångspunkter som nu gäller, dvs. att RRVs&lt;br&gt;granskningsrätt bör komma i fråga för aktiebolag och stiftelser som staten&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande över när dessa bedriver verksamhet som&lt;br&gt;är förenad med ett samhälleligt åtagande eller där en fungerande marknad&lt;br&gt;och konkurrens saknas. Avsikten är därmed inte att utöka tillämpnings-&lt;br&gt;området t.ex. genom att ge RRV rätt att granska verksamhet i bolag som&lt;br&gt;staten, av konjunkturella eller liknande skäl, iklätts ett ägaransvar för.&lt;br&gt;Ändringen syftar således enbart till en för statsmakterna effektivare&lt;br&gt;hantering av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Årlig revision av redovisningen och förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition angav regeringen att RRV vid ombildning&lt;br&gt;av myndigheter och affärsverk till statligt ägda aktiebolag bör utses till&lt;br&gt;revisor alternativt ges rätt att utse revisor i bolaget. Även då staten&lt;br&gt;medverkar vid stiftelsebildningar bör RRV utses som statens revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) väljer bolagsstämman&lt;br&gt;revisor. I bolagsordningen kan det dock bestämmas att en eller flera&lt;br&gt;revisorer, dock inte alla, skall utses i annan ordning. Den revisor som&lt;br&gt;utses på annat sätt än av bolagsstämman blir medrevisor, med samma&lt;br&gt;revisionsansvar som den av bolagsstämman utsedde revisorn. Till revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan enligt 10 kap. 2 § aktiebolagslagen även auktoriserat eller godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag utses. RRV kan däremot, som myndighet, inte utses till&lt;br&gt;revisor i aktiebolag. Jag anser emellertid inte att en ändring av aktie-&lt;br&gt;bolagslagen nu är behövlig eftersom lagen redan medger att det i bolags-&lt;br&gt;ordningen införs en föreskrift om att revisorer, utöver den av bolags-&lt;br&gt;stämman valde revisorn eller revisionsbolaget, skall utses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner mot denna bakgrund att regeringen vid ombildning av&lt;br&gt;statliga myndigheter och affärsverk till aktiebolag i vilka staten som ägare&lt;br&gt;ges ett bestämmande inflytande i aktiebolagslagens mening, bör tillse att&lt;br&gt;det tas in en bestämmelse i bolagsordningen att RRV skall utse revisor.&lt;br&gt;Bestämmande inflytande i aktiebolagslagens mening har den som är&lt;br&gt;majoritetsägare eller där ägaren genom föreskrift i bolagsordningen eller&lt;br&gt;genom avtal mellan aktieägarna (konsortialavtal) givits ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Mitt förslag innebär således att den av RRV utsedde revisorn&lt;br&gt;i dessa bolag blir medrevisor med samma revisionsansvar som den av&lt;br&gt;bolagsstämman utsedde revisorn eller revisionsbolaget. Jag anser även att&lt;br&gt;det, när verksamhet överförs från myndighet till ny associationsform&lt;br&gt;genom bildande av stiftelse, i stiftelseurkunden på samma sätt bör före-&lt;br&gt;skrivas att RRV skall utse revisor. Denna rätt bör även kunna regleras&lt;br&gt;i avtal mellan staten och stiftelsen. Mitt förslag överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med RRV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV påtalar i sin skrivelse att RRV:s instruktionsenliga uppgift att&lt;br&gt;revidera myndigheter inte låter sig göras enligt god revisionssed i de fall&lt;br&gt;RRV inte har insyn i bolag som, för statens räkning, bildats av myndig-&lt;br&gt;heter. Detta är givetvis inte tillfredsställande. Vad som nu anförts bör&lt;br&gt;därför även tillämpas när statliga myndigheter, efter föreskrivet tillstånd&lt;br&gt;från statsmakterna, medverkar i bolags- resp, stiftelsebildning. Detta&lt;br&gt;ligger väl i linje med vad som gäller för revision i moderbolag i&lt;br&gt;förhållande till dotterbolag i en koncern. Förslaget innebär att berörda&lt;br&gt;myndigheter vid upprättande av bolagsordning eller motsvarande har att&lt;br&gt;föreskriva att RRV skall utse revisor. För redan bildade bolag och&lt;br&gt;stiftelser bör staten verka för att motsvarande bestämmelse förs in i&lt;br&gt;bolagsordning och stadgar. Härigenom garanteras möjligheterna att&lt;br&gt;verifiera hur medlen används av berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa principer innebär sammanfattningsvis att RRV i normalfallet bör&lt;br&gt;utse en revisor i bolag och stiftelser där statlig verksamhet överförts från&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter eller affärsverk i vilka staten har ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande i aktiebolagslagens mening samt i de fall bolag&lt;br&gt;eller stiftelser bildats av myndighet. Jag avser således inte heller i detta&lt;br&gt;fall sådana bolag som staten, av t.ex. konjunkturella skäl, övergångsvis&lt;br&gt;iklätt sig ett ägaransvar för. Undantag från att föreskriva att RRV skall&lt;br&gt;utse revisor enligt de redovisade principerna bör dock kunna göras när&lt;br&gt;regeringen bedömer att särskilda skäl för det föreligger. Även i de fall&lt;br&gt;undantag görs från att RRV skall utse revisor i bolag och stiftelser som&lt;br&gt;bildas av myndighet bör det i bolagsordning eller stiftelseurkund före-&lt;br&gt;skrivas att RRV skall ha samma rätt som revisor för moderbolag har i&lt;br&gt;förhållande till dotterbolag i en koncern att inhämta uppgifter av bolaget&lt;br&gt;eller stiftelsen resp, dess revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid själva övergången från statliga affärsverk och myndigheter till annan&lt;br&gt;associationsform behöver ett antal frågor lösas. Exempel på detta är&lt;br&gt;värderings- och andra redovisningsfrågor, frågor om hantering av&lt;br&gt;ingångna avtal och andra åtaganden, t.ex. pensionsskulder. RRV har en&lt;br&gt;upparbetad kompetens om vilka bestämmelser som gäller för såväl myn-&lt;br&gt;digheter som aktiebolag och stiftelser och hur sådana frågor som jag nyss&lt;br&gt;nämnde bör hanteras vid överföring i ny verksamhetsform. Eftersom det&lt;br&gt;ofta är fråga om ansenliga ekonomiska värden som berörs vid ombild-&lt;br&gt;ning är det väsentligt att RRV:s kompetens på området utnyttjas redan i&lt;br&gt;ett tidigt skede inför ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på RRV att i sin årliga rapport till regeringen om&lt;br&gt;det ekonomiadministrativa läget och resultatet av årets revision även&lt;br&gt;redogöra för sina insatser vad gäller statliga bolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets gransk-&lt;br&gt;ning av statliga aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:1.6.&lt;br&gt;Förslaget, som faller inom Lagrådets granskningsområde, är av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från&lt;br&gt;Lagrådet behöver därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 In- och utbetalningstidpunkter för statliga betalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1) anfördes att en&lt;br&gt;översyn av statliga betalningstidpunkter har genomförts av Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och Riksrevisionsverket. Resultatet av denna översyn är nu&lt;br&gt;under beredning och jag avser att återkomma med förslag till åtgärder vid&lt;br&gt;ett senare tillfälle. En särskild utredare har i ett annat sammanhang&lt;br&gt;tillkallats med uppgift att göra en översyn av uppbördslagstiftningen (dir.&lt;br&gt;1993:22). I detta arbete ingår att väga in vad som har sagts i rapporten&lt;br&gt;om översynen av statliga betalningstidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Effekter på 1993/94 års statsbudget avseende införandet&lt;br&gt;av generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen att genomföra en räntebeläggning&lt;br&gt;av statliga medelsflöden (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:189). För att de myndigheter som skall omfattas av&lt;br&gt;räntebeläggningen skall erhålla avsett ränteincitament bör nuvarande&lt;br&gt;bokföringsmässiga omföringar ersättas med betalningar. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket och Riksgäldskontoret arbetar för närvarande med att utforma rutiner&lt;br&gt;för detta. Det står redan klart att det bör införas nya rutiner som kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att innebära en engångsvis förstärkning respektive merbelastning på&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Jag tänker då främst på inkomsttit-&lt;br&gt;larna 1411 Mervärdesskatt och 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande avräknar statliga myndigheter löpande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt mot inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt. Den förändring&lt;br&gt;som bör göras innebär att myndigheterna skall lämna uppgift om&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt samlat för en kalendermånad. Uppgifterna bör&lt;br&gt;lämnas månaden efter den månad som uppgifterna avser. Detta innebär&lt;br&gt;en förskjutning av redovisningen mot inkomsttiteln med en kalendermå-&lt;br&gt;nad. För budgetåret 1993/94 innebär detta att redovisningen mot&lt;br&gt;statsbudgeten endast kommer att avse elva månader. Inkomsttiteln 1411&lt;br&gt;Mervärdesskatt beräknas därför öka med omkring 1 miljard kronor&lt;br&gt;jämfört med motsvarande beräkning i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter överför för närvarande varje månad ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar myndighetens lönekostnadspålägg till inkomsttiteln 5211&lt;br&gt;Statliga pensionsutgifter, netto. Den förändring som bör göras innebär en&lt;br&gt;tidsmässig förskjutning av redovisningen mot inkomsttiteln med en&lt;br&gt;månad, vilket innebär att redovisningen för budgetåret 1993/94 även i&lt;br&gt;detta avseende kommer att omfatta elva månader. Inkomsttiteln 5211&lt;br&gt;Statliga pensionsutgifter, netto beräknas därför minska med 1,5 miljarder&lt;br&gt;kronor jämfört med motsvarande beräkning i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock understryka att effekterna av de förändrade rutiner som&lt;br&gt;jag nyss har redogjort för är av övergångskaraktär och statsfinansiellt&lt;br&gt;neutrala på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av de bestämmelser som behövs om hur&lt;br&gt;myndigheterna skall hantera frågorna om ingående mervärdesskatt och&lt;br&gt;lönekostnadspålägg avser jag att återkomma till regeringen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Postgirot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om avveckling av&lt;br&gt;Postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna (prop. 1991/92:100,&lt;br&gt;bil. 1, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). Riksdagen har vidare&lt;br&gt;beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:&lt;br&gt;189) att ett utvecklat statligt betalningssystem skall införas. Detta system&lt;br&gt;skall tillgodose statens krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information&lt;br&gt;och redovisning samt möjliggöra valfrihet för myndigheter och allmänhet&lt;br&gt;genom att tillåta att betalningar effektueras både genom Postgirot och&lt;br&gt;banksystemet. Målet är att detta nya system skall införas den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Postgirots kvarvarande ensamrätt till de statliga betalningarna upphör i&lt;br&gt;och med att det nya systemet tas i drift. Detta innebär att förordningen&lt;br&gt;(1974:591) om skyldighet att använda Riksbanken eller Postgirot för&lt;br&gt;statliga betalningar upphör att gälla. Riksdagen har uttalat att föränd-&lt;br&gt;ringar i det statliga betalningssystemet måste ske på ett sådant sätt att de&lt;br&gt;krav som riksdagen har ställt på systemet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 7) anfördes att den&lt;br&gt;översyn av Postgirots verksamhetsområde som aviserades i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:100 bil. 1, visar att Postgirot med nuvarande befogenheter klarar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av att den kvarvarande ensamrätten till statliga betalningar avskaffas. De Bilaga 1&lt;br&gt;minskade intäkter som kan bli effekten av ökad konkurrens om statliga&lt;br&gt;betalningar bör till viss del kunna kompenseras med ökade avgifts-&lt;br&gt;intäkter. I den mån Postgirot anser sig behöva komplettera betalnings-&lt;br&gt;tjänsten med banktjänster bör detta lösas genom samarbete med bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anfördes att avvecklingen av Postgirots kvarvarande ensamrätt&lt;br&gt;till statliga betalningar bidrar till ett effektivare betalningssystem.&lt;br&gt;Effektiviteten hämmas dock av att vissa systemlösningar, exempelvis&lt;br&gt;sådana som förutsätter att Postgirot får rätt att verkställa betalningar&lt;br&gt;genom debiteringar på bankkonton, inte har kunnat införas. Klargörandet&lt;br&gt;av konkurrensförutsättningarna på betalningsmarknaden förutsattes leda&lt;br&gt;till att Postgirot och bankema/Bankgirot gjorde ett förnyat försök att&lt;br&gt;finna lösningar som ytterligare ökar effektiviteten i betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 18 februari 1993 givit Riksrevisionsverket i&lt;br&gt;uppdrag att i samband med upprättande av avtal om statens betalningsför-&lt;br&gt;medling beakta nyss nämnda aspekt och att utan fördröjning rapportera&lt;br&gt;till regeringen om hinder för den avsedda utvecklingen uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat (bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189) att det&lt;br&gt;är av stor vikt från konkurrenssynpunkt att Postgirot kan förmedla&lt;br&gt;betalningar till och från banksystemet genom debiteringar av bank-&lt;br&gt;konton. Regeringen anmodas att i kompletteringspropositionen redovisa&lt;br&gt;för riksdagen hur dessa frågor utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har den 8 april 1993 inkommit med en skrivelse&lt;br&gt;till regeringen där de bl.a. redogör för att parterna ännu inte har nått&lt;br&gt;fram till någon lösning som möjliggör att Postgirot kan utföra debi-&lt;br&gt;teringar på alla bankers konton. Jag förutsätter att parterna fortsätter&lt;br&gt;ansträngningarna att finna affärsmässiga lösningar i denna fråga. Mitt mål&lt;br&gt;är oförändrat att ett utvecklat statligt betalningssytem skall kunna införas&lt;br&gt;den 1 juli 1993 och att förordningen (1974:591) om skyldighet att&lt;br&gt;använda Riksbanken eller Postgirot för statliga betalningar därmed skall&lt;br&gt;kunna upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Budgetar m.m. i internationella organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från statsbudgeten utbetalas bidrag till över 100 internationella organisa-&lt;br&gt;tioner. Flertalet av dessa organisationer är små och inriktade på väl&lt;br&gt;avgränsade specialområden. Andra åter har tusentals anställda och&lt;br&gt;bedriver en såväl ämnesmässigt som geografiskt spridd verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda bidragen uppgick till över 5 miljarder kronor&lt;br&gt;budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet genomförs en översiktlig granskning av de&lt;br&gt;ekonomiadministrativa styrsystemen i några av de större organisationer&lt;br&gt;som Sverige tillhör. Genomgången visar på att brister finns i detta&lt;br&gt;avseende, särskilt med avseende på uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten, men också i fråga om precisering av verksamhetsinriktn-&lt;br&gt;ing och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige som engagerad medlem och i vissa fall stor bidragsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det av intresse att ekonomiadminstrationen i de internationella Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;organisationerna håller en hög standard. Endast därigenom kan Sverige Bilaga 1&lt;br&gt;och andra medlemmar få tillfredsställande garantier för att de resurser&lt;br&gt;som, i konkurrens med nationella behov, ställs till organisationernas&lt;br&gt;förfogande används på effektivast möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyssnämnda granskning visar att flera organisationer har fastställt&lt;br&gt;regler i fråga om den ekonomiadministrativa styrningen som ger uttryck&lt;br&gt;för en hög ambitionsnivå. Efterlevnaden av reglerna varierar dock&lt;br&gt;avsevärt i många fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenta Nationerna har generalförsamlingen fastställt regler som&lt;br&gt;bygger på en modem syn på den ekonomiadministrativa styrningen i&lt;br&gt;offentliga organ. Ekonomistyrningen och verksamhetsuppföljningen ses&lt;br&gt;som en integrerad process. Medelfristiga planer omsätts successivt i&lt;br&gt;tvååriga budgetar. Stor vikt läggs vid den löpande uppföljningen av&lt;br&gt;verksamheten och vid att den utvärderas både internt och externt. Andra&lt;br&gt;organisationer i FN-systemet tillämpar liknande regler utan att ha&lt;br&gt;fastställt ett sammanhängande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör aktivt verka för en effektiv ekonomistyrning i de interna-&lt;br&gt;tionella organisationerna. Alla större organisationer med diversifierad&lt;br&gt;verksamhet bör utforma sin ekonomistyrning i linje med de principer som&lt;br&gt;ligger till grund för FN-modellen. Dessa organisationer bör också&lt;br&gt;utveckla en strategi för att omsätta principerna i verkligheten. Inslag i en&lt;br&gt;sådan strategi bör bl. a. vara ett kontinuerligt utvecklingsarbete syftande&lt;br&gt;till anpassning av generella modeller till den organisationsspecifika&lt;br&gt;verksamheten, centralt metodstöd till linjeansvariga samt utbildning av&lt;br&gt;personalen. Ett effektivt stöd kan också lämnas av revisionen. Den&lt;br&gt;externa revisionen bör bedrivas i enlighet med de riktlinjer som antagits&lt;br&gt;av International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande delar av verksamheterna inom flertalet av de undersökta&lt;br&gt;organisationerna finansieras med frivilliga bidrag vid sidan av de&lt;br&gt;reguljära budgetarna. Detta medför, som analysen i Nordiska FN-&lt;br&gt;projektet, vilken redovisats för riksdagen i budgetpropositionen 1991/92,&lt;br&gt;påvisar, risker för oönskade effekter på prioriteringarna i den reguljära&lt;br&gt;budgeten. För att motverka sådana effekter verkar regeringen dels för&lt;br&gt;att frivillig finansiering inte avser reguljär, löpande verksamhet, dels att&lt;br&gt;verksamheter som finansieras med frivilliga bidrag så långt som möjligt&lt;br&gt;planeras och budgeteras i samband med den reguljära planeringen och&lt;br&gt;budgeteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydande frivilligfinansieringen vid sidan av de reguljära&lt;br&gt;budgetarna i de internationella organisationerna innebär med nödvändig-&lt;br&gt;het svårigheter att redovisa dessa organisationers samlade verksamhet.&lt;br&gt;Detta medför att presentationen i budgetpropositionen av dessa organisa-&lt;br&gt;tioners verksamhet blir splittrad och sporadisk. Regeringen avser, i den&lt;br&gt;utsträckning som är möjlig, inkludera systematisk redovisning även av&lt;br&gt;den frivilligfinansierade delen i budgetpropositionen. En sådan redo-&lt;br&gt;visning förutses underlättas om och när det svenska synsättet på&lt;br&gt;budgetering slår igenom i dessa organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet stora bidragsgivare till de internationella organisationernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reguljära budgetar har som generell politik drivit linjen om real&lt;br&gt;nolltillväxt i de reguljära budgetarna. Sverige har i denna fråga intagit en&lt;br&gt;mera flexibel hållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att generellt förespråka real nolltillväxt i de internationella organisa-&lt;br&gt;tionernas reguljära budgetar innebär att alla organisationer bedöms som&lt;br&gt;likvärdiga med avseende på prioritet och ekonomiadministrativ kompe-&lt;br&gt;tens. Så är naturligvis inte förhållandet. En individuell prövning av varje&lt;br&gt;organisation är därför den principiellt mest tilltalande politiken och skulle&lt;br&gt;kunna resultera i förslag till såväl minskningar som ökningar. En&lt;br&gt;prövning med denna innebörd förutsätter emellertid en ingående&lt;br&gt;kännedom om verksamhetsresultat, dvs. fullgjorda prestationer och&lt;br&gt;effekter. En sådan kunskap kan endast erhållas genom en redovisning till&lt;br&gt;bidragsgivarna baserat på en väl fungerande ekonomiadministration&lt;br&gt;innefattande såväl löpande årlig uppföljning som utvärderingar av&lt;br&gt;verksamheten. Förvaltningsrevision med tillräcklig täckningsgrad bör&lt;br&gt;också utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån tillräcklig information för individuell bedömning av de&lt;br&gt;internationella organisationernas reguljära budgetar inte föreligger, finns&lt;br&gt;behov av en generell linje att falla tillbaka på. Real nolltillväxt ter sig&lt;br&gt;därvid, trots de invändningar av principiell natur som ovan redovisats,&lt;br&gt;som den mest användbara generella linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förordade linjen innebär sålunda inte att real nolltillväxt uppsätts&lt;br&gt;som en princip eller ett mål i sig. Kravet på real nolltillväxt tillgrips i fall&lt;br&gt;då adekvat beslutsunderlag saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förordade linjen innebär att stöd för förslag om ökade reala&lt;br&gt;budgetresurser bör ges endast i fall där det kan påvisas att nödvändigt&lt;br&gt;budgetutrymme inte kan eller bör beredas genom omprioriteringar inom&lt;br&gt;organet. Dessutom måste förutses att situationer kan uppkomma då ett&lt;br&gt;internationellt organ genom beslut i mellanstatligt forum åläggs nytill-&lt;br&gt;komna uppgifter av en omfattning som uppenbarligen måste kräva nya&lt;br&gt;resurser - även om organets ekonomiadministrativa system inte nått den&lt;br&gt;grad av transparens som enligt ovan bör krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som&lt;br&gt;förordats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna det saneringsprogram för de offentliga finanserna på&lt;br&gt;81 000 000 000 kr i 1994 års priser för åren 1994-1998 som jag&lt;br&gt;förordat i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna riktlinjerna för statlig valutaupplåning som förordats i&lt;br&gt;det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som&lt;br&gt;förordats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret&lt;br&gt;1993/94,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov,&lt;br&gt;netto för budgetåret 1993/94,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anta förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på&lt;br&gt;statsskulden, m.m. för budgetåret 1993/94,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. till Räntor på statsskulden, m.m. förbudgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 95 000 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. bemyndiga regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om&lt;br&gt;statens upplåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1993/94, om arbets-&lt;br&gt;marknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som&lt;br&gt;förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1987:519) om Riks-&lt;br&gt;revisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. godkänna principerna för revision av statliga bolag och stiftelser&lt;br&gt;i enlighet med vad som förordats (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. statliga garantiåtaganden (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. årsbokslut för staten (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. finansiell styrning (avsnitt 7.2 - 7.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. budgetar m.m. i internationella organisationer (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska politiken i sammanfattning ........ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Den svenska ekonomin — problem och möjligheter .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den ekonomiska politikens inriktning......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 En politik för att bekämpa arbetslösheten och säkra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en varaktigt låg inflation................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 En politik för att återupprätta Sverige som tillväxt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och företagarnation .................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 En politik för att trygga och förnya välfärden ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 En politik för att säkra en uthållig tillväxt ...... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Ekonomikommissionens betänkande .......... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 De internationella förutsättningarna........... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utsikterna för den svenska ekonomin 1993-1994 ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stabiliseringspolitiken...................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Finanspolitiken och den stabiliseringspolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvägningen......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Penning- och valutapolitiken............... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Lönebildningen....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Arbetsmarknadspolitiken................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetpolitiken.......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Sanering av den offentliga sektorns&amp;nbsp;finanser ..... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK)....... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Den långsiktiga utgiftsstrategin (LUS)......... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Lånebehov och statsskuldpolitik............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finanskrisen ........................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Finanskris, fastighetskris och den&amp;nbsp;reala ekonomin . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Internationella erfarenheter................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillväxtpolitiken......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Arbetsmarknaden...................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Forsknings- och utbildningspolitiken.......... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Kapitalbildning och företagande............. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Infrastrukturpolitiken................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Skattepolitiken ....................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Konkurrenspolitiken.................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Den&amp;nbsp;kommunala ekonomin................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;EES&amp;nbsp;och EG............................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten budgetåren 1992/93&amp;nbsp;och 1993/94 ...... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Beräkningsförutsättningar................. 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1992/93 .................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Statsbudgetens inkomster&amp;nbsp;och&amp;nbsp;utgifter&amp;nbsp;under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1993/94 .................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren&amp;nbsp;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1993/94 &amp;nbsp;  52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underliggande budgetutveckling................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetunderskott och statsskuld................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av statens garantiåtaganden........... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsbokslut för staten budgetåret&amp;nbsp;1991/92 .......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Balansräkning med noter................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansfullmakten......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiell styrning........................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Revision av statliga bolag och stiftelser ........... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 &amp;nbsp;Bakgrund...................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 &amp;nbsp;Riksrevisionsverkets rätt att granska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten ................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 &amp;nbsp;Årlig revision av redovisningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen ................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 &amp;nbsp;Övrigt........................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 &amp;nbsp;Upprättat lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;............... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 In- och utbetalningstidpunkter för statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningar..................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Effekter på 1993/94 års statsbudget avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införandet av generell räntebeläggning av statliga&lt;br&gt;medelsflöden ........................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Postgirot........................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetar m.m.&amp;nbsp;i&amp;nbsp;internationella organisationer....... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan ............................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43616, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Reviderad nationalbudget&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Reviderad Nationalbudget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förord&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den&lt;br&gt;internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika&lt;br&gt;verk och institutioner. För bedömningen av den internationella utveck-&lt;br&gt;lingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin baseras främst på underlag från Statistiska central-&lt;br&gt;byrån och på den prognos för de kommande åren som Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutet publicerade den 30 mars. Vidare har en grupp bransch- resp,&lt;br&gt;konjunkturexperter hörts. Ansvaret för de redovisade bedömningarna&lt;br&gt;åvilar dock helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver innehåller nationalbudgeten analyser av det ekonomiska&lt;br&gt;förloppet i ett medelfristigt perspektiv. De traditionella prognoserna för&lt;br&gt;åren 1993 och 1994 kompletteras med en kalkyl över den svenska&lt;br&gt;ekonomins utveckling under 1995-1998. Beräkningarna är gjorda med&lt;br&gt;hjälp av Konjunkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO. Dessutom&lt;br&gt;analyseras hot som kan leda till en sämre utveckling, men också positiva&lt;br&gt;faktorer som kan medföra en högre ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig för den preliminära nationalbudgeten är departementsrådet&lt;br&gt;Anders Palmér. Kalkylerna avslutades den 15 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Utvecklingen 1993-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan bedömningen av den ekonomiska utvecklingen gjordes i den&lt;br&gt;preliminära nationalbudgeten har den internationella konjunkturen&lt;br&gt;försämrats, främst beroende på utvecklingen i Tyskland. Därmed blir&lt;br&gt;marknadstillväxten för svensk export låg, i första hand under 1993 men&lt;br&gt;också under 1994. Uppgången väntas stanna på ca 2 1/2% i år och ca&lt;br&gt;5% nästa år, vilket är en väsentlig nedrevidering jämfört med bedöm-&lt;br&gt;ningen i januari. Samtidigt har de svenska företagens konkurrenskraft&lt;br&gt;stärkts ytterligare genom kronans fortsatta depreciering. Det är emellertid&lt;br&gt;svårare att vinna marknadsandelar i en låg- än i en högkonjunktur.&lt;br&gt;Företagen kommer sannolikt till stor del att utnyttja det uppkomna&lt;br&gt;utrymmet till att höja sina vinstmarginaler. Relativpriserna beräknas ändå&lt;br&gt;sjunka avsevärt och exportvolymen öka betydligt, både under 1993 och&lt;br&gt;1994. Genomslaget på de inhemska priserna av den lägre kronkursen&lt;br&gt;väntas bli begränsat p.g.a. den låga aktivitetsnivån. En viss nedrevidering&lt;br&gt;av den inhemska efterfrågan har dock gjorts. Sammantaget väntas BNP&lt;br&gt;falla med 1,7% 1993 och stiga med 1,2% 1994. Återhämtningen nästa&lt;br&gt;år beror helt på den konkurrensutsatta sektorns snabba expansion. Antalet&lt;br&gt;personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden ökar gradvis under&lt;br&gt;prognosperioden. Omfattande åtgärder gör att den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;väntas stanna på ca 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:1 K- respektive S-sektorns produktion 1981-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1981=100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1983&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-11.png" style="width:260pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Indelning enligt EFO-modellen, men där S-sektom också inkluderar stat och&lt;br&gt;kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska aktivitetsnivån påverkas i hög grad av den anpassning&lt;br&gt;som pågår i ekonomin. Hushåll och företag håller på att sanera sin&lt;br&gt;ekonomi efter den kraftiga låneexpansionen under senare delen av 1980-&lt;br&gt;talet. Konsolideringsbehovet accentueras av den sänkning av tillgångs-&lt;br&gt;priserna som inträffat. Därigenom ökar det finansiella sparandet och&lt;br&gt;konsumtion och investeringar dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket svårt att bedöma hur länge denna process varar och hur&lt;br&gt;stark den blir. De lägre räntor som etablerats efter det att kronan började&lt;br&gt;flyta mildrar de kontraktiva effekterna, även om realräntorna fortfarande&lt;br&gt;är höga. De stora utlandskonkurrerande företagens finansiella ställning&lt;br&gt;stärks av den lägre kronkursen och de därmed högre vinsterna. Många&lt;br&gt;små företag har däremot fått en försämrad finansiell ställning. Ökade&lt;br&gt;realinkomster under 1992 skapade utrymme för en viss konsolidering för&lt;br&gt;hushållen. De fallande inkomsterna i år tvingar dock många hushåll att&lt;br&gt;väsentligt dra ned sin konsumtion för att klara av räntor och amorte-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur utdragen konsolideringsprocessen blir hänger också nära samman&lt;br&gt;med hur ekonomin utvecklas framöver. Hushållens sparbeteende är&lt;br&gt;sannolikt känsligt för förväntningarna avseende arbetslösheten. Osäkerhet&lt;br&gt;om den framtida egna ekonomin ger hushållen starkare motiv att vidga&lt;br&gt;sina finansiella marginaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett eventuellt fortsatt prisfall på bl.a. egna hem och andra fastigheter&lt;br&gt;skulle skärpa behovet av skuldsanering och dämpa aktiviteten i ekonomin&lt;br&gt;under 1993 och 1994. Räntekänsligheten är sannolikt betydande. Ju mer&lt;br&gt;räntorna faller, desto gynsammare utvecklas tillgångspriserna och desto&lt;br&gt;bättre blir balansen mellan tillgångar och skulder. Därmed avtar&lt;br&gt;konsolideringsbehovet. Prisförväntningama är också av avgörande&lt;br&gt;betydelse. Så länge aktörerna tror på fallande tillgångspriser avvaktar&lt;br&gt;eventuella köpare. Eftersom det skapats ett stort sparandeöverskott i den&lt;br&gt;privata sektorn och konsumtion och investeringar inom vissa områden&lt;br&gt;hållits tillbaka under några år finns sannolikt en uppdämd efterfrågan.&lt;br&gt;Det är dock svårt att veta när förväntningarna bryts med en tydlig&lt;br&gt;uppgång av tillgångspriserna och en återhämtning av konsumtion och&lt;br&gt;investeringar som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanskrisen är fortsatt mycket djup, vilket får konsekvenser för den&lt;br&gt;reala ekonomin. Via belastningen på statsbudgeten kan inflations-&lt;br&gt;förväntningarna komma att påverkas, vilket tenderar att leda till högre&lt;br&gt;långa räntor. Bankernas behov av att banta sina balansräkningar för att&lt;br&gt;klara kapitaltäckningen kan medföra en mer restriktiv kreditprövning. I&lt;br&gt;så fall hämmas aktiviteten i ekonomin, särskilt i en uppgångsfas när&lt;br&gt;efterfrågan på krediter börjar stiga. Marginalen mellan in- och utlånings-&lt;br&gt;räntor är stor, vilket leder till en hög kostnadsbelastning på företag och&lt;br&gt;hushåll och till försämrad ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund ter sig utsikterna för den svenska ekonomin inte&lt;br&gt;särskilt ljusa för 1993, men betingelserna för en återhämtning därefter är&lt;br&gt;goda. De finansiella obalanserna kommer successivt att avta. Industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft kan förväntas fortsätta att vara mycket god samtidigt som&lt;br&gt;tillväxten på utlandsmarknaderna blir allt högre. Incitamenten för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och produktivitet har stärkts. Det sannolika är dock att genomslaget på&lt;br&gt;den svenska ekonomin av dessa positiva faktorer i huvudsak kommer att&lt;br&gt;dröja till efter 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för bedömningen av den svenska ekonomins utveckling&lt;br&gt;1993-1994 ligger några tekniska antaganden. För valutor används&lt;br&gt;stoppkurser som baseras på genomsnittet för mars månad 1993. När det&lt;br&gt;gäller räntor antas gradvisa sänkningar komma att genomföras i T\skland&lt;br&gt;och att Sverige följer med i denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:2 SEK: effektiv växelkurs 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-12.png" style="width:277pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Riksbanken och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten inom OECD-området uppgick till knappt 11/2% under förra&lt;br&gt;året. Den ekonomiska aktiviteten tilltog i Nordamerika samtidigt som&lt;br&gt;fallet dämpades i Storbritannien. I övriga Västeuropa och Japan mattades&lt;br&gt;konjunkturen markant under året. En ytterligare försvagning av tillväxten&lt;br&gt;inom OECD-området väntas i år. Visserligen ökar aktiviteten i Nor-&lt;br&gt;damerika och Storbritannien, men motverkas av en fortsatt nedgång i&lt;br&gt;Kontinentaleuropa och Japan, där återhämtningen väntas börja först under&lt;br&gt;1994 respektive senare delen av 1993. Sammantaget beräknas BNP inom&lt;br&gt;OECD-området stiga med 1 1/4% i år och med 2 3/4% nästa år.&lt;br&gt;Motsvarande siffror för Västeuropa — där sänkta räntor gradvis väntas&lt;br&gt;stimulera tillväxten — är noll respektive 1 3/4%. Expansionen inom&lt;br&gt;OECD biir därmed för svag för att hindra en fortsatt ökning av&lt;br&gt;arbetslösheten under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstegringarna i OECD-området dämpades kraftigt under 1992. Enda&lt;br&gt;undantaget bland de större länderna utgjordes av Tyskland, där in-&lt;br&gt;flationstakten steg något. Lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad arbetslöshet inom de flesta länder förutses stabilisera kostnads- och Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;inflationsutvecklingen på en låg nivå. Ett orosmoment är USA, där Bilaga 1.1&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet börjar närma sig den nivå som anses vara förenlig&lt;br&gt;med stabila priser. I Västeuropa väntas inflationstakten i allmänhet avta&lt;br&gt;ytterligare, med undantag av de länder där valutorna deprecierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:1 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(KPI årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råoljepris (dollar per fat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (i kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växelkursförändring SEK/ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Stoppkurs för kronan är den genomsnittliga kronkursen för mars 1993. Kronan&lt;br&gt;hade i mars i genomsnitt deprecierats med 18,9% mot ECU:n sedan den 19 november&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den under flera år svaga internationella tillväxten förklaras av att de&lt;br&gt;stora länderna befinner sig i olika konjunkturfaser. Uppgången i USA å&lt;br&gt;ena sidan och nedgången i Tyskland och Japan å den andra tenderar att&lt;br&gt;väga upp varandra, vilket resulterar i en utjämnad tillväxt på aggregerad&lt;br&gt;nivå. Avmattningen för OECD-området som helhet blir därmed relativt&lt;br&gt;utdragen men också grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt särdrag i den nuvarande konjunkturcykeln är att många&lt;br&gt;industriländer — med de i Kontinentaleuropa som främsta undantag —&lt;br&gt;hämmas av den skuldsanering som pågår som en reaktion på fallande&lt;br&gt;tillgångspriser. Även om variationer i skuldnivåer och tillgångspriser är&lt;br&gt;vanliga i konjunktursvängningar är förändringarna denna gång betydligt&lt;br&gt;större än normalt. Detta beror sannolikt på den liberalisering av de&lt;br&gt;finansiella marknaderna med åtföljande snabba skulduppbyggnad i både&lt;br&gt;hushåll och företag som inträffade under 1980-talet. Deima utveckling&lt;br&gt;förstärks av att skattesystemen inte var anpassade till de nya förutsätt-&lt;br&gt;ningarna. Därmed stimulerades lånefinansierad konsumtion och place-&lt;br&gt;ringar i olika tillgångar, främst fastigheter, vilket resulterade i snabbt&lt;br&gt;stigande priser. När penningpolitiken stramades åt, räntorna steg och&lt;br&gt;konjunkturen vände nedåt i början av 1990-talet bröts trenden. Ett prisfall&lt;br&gt;inleddes på många tillgångsmarknader. Det finansiella sparandet började&lt;br&gt;stiga och konsumtion och investeringar hämmades. Hur långt skuldan-&lt;br&gt;passningen kommit är osäkert. Sannolikt börjar dock situationen att&lt;br&gt;normaliseras i USA medan Japan och de nordiska länderna inte hunnit&lt;br&gt;lika långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet industriländer har betydande underskott i statsfinanserna. I&lt;br&gt;USA har den nya administrationen antagit ett program för att få balans&lt;br&gt;i de offentliga finanserna i ett medelfristigt perspektiv. I Europa är också&lt;br&gt;det finanspolitiska handlingsutrymmet ytterst begränsat, medan däremot&lt;br&gt;situationen i Japan möjliggör en expansiv finanspolitik. Även om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetkonsolidering i inånga länder skjuts på framtiden utgör ändå det&lt;br&gt;statsfinansiella läget en restriktion för den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerhetsmomenten i den internationella konjunkturutvecklingen under&lt;br&gt;1993 och 1994 gäller främst Japan och Tyskland. Japans BNP föll de&lt;br&gt;sista tre kvartalen 1992 och knappast några indikatorer under årets första&lt;br&gt;månader pekar på en vändning. De finansiella obalanserna är dessutom&lt;br&gt;stora. Det nyligen föreslagna stimulanspaketet bör dock höja tillväxttak-&lt;br&gt;ten. För Tyskland visar merparten av statistiken på en mycket negativ&lt;br&gt;utveckling och det är svårt att bedöma hur länge lågkonjunkturen&lt;br&gt;egentligen varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner och konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga aktiviteten i ekonomin leder till en mycket svag efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft. Trots stigande vinster i delar av näringslivet och en gynnsam&lt;br&gt;produktivitetsutveckling väntas därför lönerna öka relativt långsamt. En&lt;br&gt;viss löneglidning uppstår p.g.a. att personer med lägre lön än genomsnit-&lt;br&gt;tet oftast blir permitterade först när arbetsstyrkan ska reduceras, enligt&lt;br&gt;principen om sist-in — först-ut. När hela företag slås ut är det också&lt;br&gt;vanligen sådana som har relativt låg produktivitet och därmed lågt&lt;br&gt;löneläge. Dessutom får en del personer som friställs avgångsvederlag,&lt;br&gt;vilket höjer den genomsnittliga lönen per arbetad timmme. Även om&lt;br&gt;ingen enskild person skulle få höjd lön medför ändå dessa faktorer att&lt;br&gt;den genomsnittliga lönenivån i ekonomin stiger. Sammantaget väntas&lt;br&gt;timförtjänsten för ekonomin totalt öka med 3% från 1992 till 1993. Den&lt;br&gt;något högre aktivitetsnivån beräknas ge en uppgång i den genomsnittliga&lt;br&gt;timförtjänsten med 3 1/2% från 1993 till 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:2 Löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underliggande&amp;quot; Inflationstakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: KPI = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna dras i år upp av de höjda importpriser som följer&lt;br&gt;av den lägre kronkursen. Eftersom den inhemska efterfrågan är så svag&lt;br&gt;förväntas exportörer till Sverige vara relativt återhållsamma i sina&lt;br&gt;prishöjningar. I prognosen bedöms deprecieringens effekter slå igenom&lt;br&gt;med 50% 1993 och med ytterligare 10% 1994, vilket är något lägre än&lt;br&gt;genomslaget efter devalveringarna vid 1980-talets början. Svenska företag&lt;br&gt;väntas dock delvis kompensera höjda priser på importerade insatsvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sänkta vinstmarginaler. Därmed kommer höjda importpriser att dra&lt;br&gt;upp KPI med 2 3/4 procentenheter i år och med 3/4 procentenheter 1994.&lt;br&gt;Utöver effekter av stigande importpriser kommer förändrade indirekta&lt;br&gt;skatter att höja prisnivån med 1 1/2 respektive 1/3 procentenheter för&lt;br&gt;båda åren. Ökningen av den faktiska prisnivån under loppet av åren&lt;br&gt;beräknas bli 5 1/2% och 3 1/4%. Den &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakten&lt;br&gt;stannar på drygt 11/2% respektive knappt 2 1/2%, där KPI rensats från&lt;br&gt;effekter av olika politiska beslut och deprecieringens direkta effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året ökade hushållens realt disponibla inkomster med ca 3 % enligt&lt;br&gt;de preliminära nationalräkenskaperna. Hushållen upplevde ett starkt&lt;br&gt;behov att konsolidera sin finansiella ställning, varför sparkvoten steg med&lt;br&gt;nästan 5 procentenheter varför den privata konsumtionen föll med ca 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realinkomstema kommer att sjunka kraftigt i år, med drygt 4%.&lt;br&gt;Förutom de låga löneökningarna och den tillfälligt högre prisstegringstak-&lt;br&gt;ten begränsas också inkomsterna av neddragningar i transfereringssys-&lt;br&gt;temen. Hur konsumtionen utvecklas beror på vad som händer med&lt;br&gt;hushållssparandet. För ett minskat sparande talar det förhållandet att&lt;br&gt;sparkvoten nu kommit upp på en mycket hög nivån. Dessutom finns en&lt;br&gt;benägenhet hos hushållen att i möjligaste mån upprätthålla sin konsum-&lt;br&gt;tionsstandard, åtminstone om man upplever sin inkomstminskning som&lt;br&gt;tillfällig. I andra riktningen pekar det förhållandet att en del av skuldan-&lt;br&gt;passningen ännu inte är avklarad. En stigande arbetslöshet skapar också&lt;br&gt;osäkerhet om framtiden och kan därmed öka behovet av skuldkonsolide-&lt;br&gt;ring. En rimlig — men ändå mycket osäker — bedömning är att sparkvo-&lt;br&gt;ten avtar något 1993 för att sedan vara oförändrad 1994, vilket innebär&lt;br&gt;en nedgång av den privata konsumtionen med ca 3 1/2% respektive 1/4%&lt;br&gt;för de två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den offentliga konsumtionen kommer sannolikt att minska&lt;br&gt;betydligt. Kommunernas och landstingens ekonomi försämras under de&lt;br&gt;kommande åren. På många håll har betydande neddragningar inletts.&lt;br&gt;Fallet i den kommunala konsumtionen dämpas dock av arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder, inklusive det s.k. ROT-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala investeringarna har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Allt&lt;br&gt;lägre kapacitetsutnyttjande och produktion har inneburit att behovet av&lt;br&gt;nyinvesteringar minskat drastiskt. Det är främst näringslivet som hittills&lt;br&gt;drabbats av nedgången. Högre räntor och kapitalkostnader samt fallande&lt;br&gt;fastighetspriser och lägre soliditet i företagen har sannolikt medverkat till&lt;br&gt;uteblivna investeringar. Bankernas kreditförluster och därmed följande&lt;br&gt;restriktivitet i kreditgivningen, i kombination med högre utlåningsräntor,&lt;br&gt;dämpar aktiviteten ytterligare. Under de närmaste åren är det dock&lt;br&gt;framför allt raset i bostadsbyggandet som drar ned investeringarna.&lt;br&gt;Utvecklingen inom näringslivet förutses vända uppåt 1994 till följd av&lt;br&gt;främst expansionen inom industrin. De föreslagna ROT- och infrastruk-&lt;br&gt;turåtgärderna bromsar också nedgången. Sålunda ökar infrastrukturinve-&lt;br&gt;steringama sin andel av de totala investeringarna från 5% 1992 till 10%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994. Sammantaget bedöms investeringarna falla med knappt 9% i år och Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;med knappt 6% nästa år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lageravvecklingen blev under förra året betydligt långsammare än&lt;br&gt;tidigare beräknat, bl.a. beroende på en lageruppbyggnad inom industri&lt;br&gt;och detaljhandel mot slutet av året. Därigenom blev det positiva bidraget&lt;br&gt;till BNP så pass stort som 1,2 procentenheter. Detta förlopp innebär att&lt;br&gt;tidpunkten för avvecklingen av industrins stora färdigvarulager skjutits&lt;br&gt;upp till i år. Även inom detaljhandeln är lagren alltför stora och kommer&lt;br&gt;sannolikt att tas ned. Därigenom uppstår ett negativt bidrag till BNP på&lt;br&gt;i storleksordningen 1/2 procentenhet. Lageravvecklingen väntas sedan&lt;br&gt;fortgå under 1994, men i avtagande takt, vilket beräknas ge ett positivt&lt;br&gt;BNP-bidrag på knappt 1/2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:3 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 436,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1812,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg marknadstillväxt och fortsatta andelsförluster gjorde att den totala&lt;br&gt;exporten bara ökade med 2% 1992. Även i år kommer draghjälpen&lt;br&gt;utifrån att vara svag — främst beroende på den allt sämre utvecklingen&lt;br&gt;i Tyskland — medan en viss förbättring kan skönjas nästa år. Deprecie-&lt;br&gt;ringen av kronan gör, tillsammans med de sänkta arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;och den starka produktivitetsökningen, att industrins konkurrenskraft ökar&lt;br&gt;dramatiskt. Även om en betydande del av utrymmet används till att höja&lt;br&gt;vinstmarginalerna, kommer ändå relativpriserna att sänkas så pass mycket&lt;br&gt;att marknadsandelarna ökar betydligt. Exporten väntas därför växa snabbt&lt;br&gt;under loppet av 1993, men p.g.a. det kraftiga exportfallet under slutet av&lt;br&gt;fjolåret begränsas uppgången mellan årsgenomsnitten till knappt 5 %. Den&lt;br&gt;genomsnittliga exportökningen beräknas uppgå till ca 9% 1994, vilket&lt;br&gt;implicerar en något lugnare utveckling under loppet av året. Även&lt;br&gt;industriproduktionen ökar snabbt nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett stort fall 1991 steg importen något 1992, främst beroende på&lt;br&gt;lagerökningen. Under prognosperioden kommer den importtunga El-&lt;br&gt;sektorn gradvis att expandera. S-sektoms produktion faller båda åren,&lt;br&gt;men i avtagande takt. Importen kan p.g.a. relativprishöjningar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krondeprecieringens spår förväntas förlora andelar på den svenska Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;marknaden. Sammantaget bedöms importvolymen falla något i år men Bilaga 1.1&lt;br&gt;börja stiga nästa år beroende på återhämtningen av den importvägda&lt;br&gt;efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:4 Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av föregående års BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kommer utrikeshandeln att ge ett kraftigt positivt&lt;br&gt;bidrag till BNP under både 1993 och 1994. Samtidigt kommer såväl&lt;br&gt;konsumtionens som investeringarnas negativa bidrag att avta. BNP-&lt;br&gt;utvecklingen slår då om från en betydande nedgång till en liten uppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:3 BNP och produktivitet i Sverige 1981-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-13.png" style="width:277pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i handelsbalansen väntas nära på fördubblas i år för att sedan&lt;br&gt;fortsätta att öka ytterligare. Exportvolymen växer betydligt snabbare än&lt;br&gt;importvolymen. Trots deprecieringen försämras inte Sveriges terms of&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trade (exportpris/importpris). Visserligen medför deprecieringen ett Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;betydande genomslag på importprisema, men den svaga inhemska Bilaga 1.1&lt;br&gt;efterfrågan gör ändå att exportörerna till Sverige håller tillbaka sina&lt;br&gt;priser och pressar sina marginaler. Samtidigt väntas de svenska ex-&lt;br&gt;portpriserna (i svenska kronor) stiga relativt mycket, då företagen&lt;br&gt;sannolikt tar ut en stor del av det uppkomna utrymmet till marginalför-&lt;br&gt;stärkningar. Resultatet blir att exporten stiger betydligt snabbare än&lt;br&gt;importen i löpande priser. Underskottet i tjänstebalansen bedöms gradvis&lt;br&gt;avta under perioden, främst beroende på utvecklingen för resevaluta-&lt;br&gt;nettot. Kapitalavkastningen uppvisar ett fortsatt stort underskott, som&lt;br&gt;dock beräknas minska nästa år p.g.a. omslaget i bytesbalansen och den&lt;br&gt;svaga utvecklingen av utlandsinvesteringarna. Dessutom väntas lägre&lt;br&gt;marknadsräntor få en positiv effekt på räntenettot. Sammantaget leder&lt;br&gt;detta till ett blygsamt underskott i bytesbalansen i år, men ett överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nästa år motsvarande över 2 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:5 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på arbetsmarknaden har fortsatt att successivt försvagas&lt;br&gt;under 1992 och i början av 1993. Arbetslösheten steg till ca 7 1/2% (&lt;br&gt;enligt AKU:s nya definitioner ) samtidigt som närmare 5% sysselsattes&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Någon ljusning i efterfrågeläget kan&lt;br&gt;heller inte skönjas. Antalet lediga platser vid landets arbetsförmedlingar&lt;br&gt;är mycket lågt och antalet varsel om uppsägningar kvarstår på en hög&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aviserade åtgärderna, som omfattar drygt 130 000 personer inom&lt;br&gt;såväl arbetsmarknadspolitikens ram som inom den reguljära utbildningen,&lt;br&gt;förutses tillsammans med de föreslagna ROT- och infrastrukturprogram-&lt;br&gt;men begränsa den öppna arbetslösheten till en nivå på ca 7 % både i år&lt;br&gt;och nästa år. Det sker bl.a. genom att utbudet av arbetskraft dras ned&lt;br&gt;och motverkar effekterna på arbetslösheten av fallet i sysselsättningen.&lt;br&gt;Den totala arbetslösheten, räknat som öppen arbetslöshet plus andel i&lt;br&gt;konjunkturberoende åtgärder, beräknas stiga från ca 9% 1992 till drygt&lt;br&gt;12 1/2% 1993 och till ca 14% 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reala sparandet i ekonomin beräknas falla med hela 5 procentenheter&lt;br&gt;av BNP från 1991 till 1994, till stor del beroende på den kraftiga&lt;br&gt;nedgången för bostadsinvesteringarna. Bruttosparandet avtar något&lt;br&gt;långsammare, eftersom ett finansiellt sparandeöverskott genereras nästa&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala finansiella sparandet i ekonomin försämrades något förra&lt;br&gt;året. Ett växande privat sparande, främst för hushållen, förmådde inte att&lt;br&gt;motverka nedgången för den offentliga sektorn. I år fortsätter fallet i det&lt;br&gt;offentliga sparandet. Samtidigt förbättras företagssparandet kraftigt,&lt;br&gt;p.g.a. en kombination av låga investeringar och stigande lönsamhet i&lt;br&gt;deprecieringens spår. Hushållens sparande ligger kvar på en hög nivå.&lt;br&gt;Genom utvecklingen inom den privata sektorn genereras nästa år ett&lt;br&gt;betydande finansiellt sparandeöverskott i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:6 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:4 Finansiellt sparande i privat- offentlig sektor samt bytesbalans som&lt;br&gt;andel av BNP 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-14.png" style="width:277pt;height:184pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga sparandeunderskottet kan till drygt 60% förklaras av den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;låga aktivitetsnivån i ekonomin. Resten är strukturellt betingat, i Bilaga 1.1&lt;br&gt;kombination med tillfälliga faktorer som inte kan hänföras till kon-&lt;br&gt;junkturläget. Det primära sparandet, dvs. det totala offentliga sparandet&lt;br&gt;justerat för konjunkturen och nettot av räntor och kapitalinkomster,&lt;br&gt;försämrades kraftigt under 1991 och 1992. Under prognosperioden&lt;br&gt;beräknas en gradvis förstärkning komma till stånd, vilket indikerar att&lt;br&gt;finanspolitiken får en allt mer restriktiv inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:5 Faktisk och potentiell BNP i Sverige 1985-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-15.png" style="width:247pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter oron på den europeiska valutamarknaden har läget gradvis&lt;br&gt;stabiliserats. Allt svagare konjunktursignaler i Västeuropa och avtagande&lt;br&gt;spekulationer om kursförändringar inom det europeiska växelkurssamar-&lt;br&gt;betet innebar att räntorna föll tillbaka under slutet av 1992 och vid&lt;br&gt;inledningen av 1993. Denna utveckling väntas fortsätta under prog-&lt;br&gt;nosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Sverige har räntorna sjunkit. Nedgången har emellertid&lt;br&gt;begränsats av den osäkerhet som rått om bl.a. kronans depreciering och&lt;br&gt;om det parlamentariska läget. I prognosen över den svenska ekonomins&lt;br&gt;utveckling har antagits att de inhemska räntorna åtminstone kan följa med&lt;br&gt;den västeuropeiska nivån nedåt under 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försämrade allmänekonomiska utvecklingen och de höga räntorna&lt;br&gt;innebar att bankernas problemkrediter växte kraftigt under 1992 med&lt;br&gt;stora kreditförluster som följd. Den negativa utvecklingen innebar att&lt;br&gt;bankerna redovisade kraftigt ökade förluster, vilket urholkade kapital-&lt;br&gt;basen. I syfte att säkerställa stabiliteten i betalningssystemet och trygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditförsörjningen har staten garanterat att banker och vissa andra Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser. Mot bakgrund av de stora Bilaga 1.1&lt;br&gt;förlusterna under 1992, och en förväntad fortsatt negativ utveckling under&lt;br&gt;1993, har flera banker ansökt om statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten presenteras också en bild av den&lt;br&gt;svenska ekonomins utveckling fram till 1998. Det är dock inte frågan om&lt;br&gt;en prognos i vanlig mening eftersom osäkerheterna om ekonomin alltid&lt;br&gt;är större i ett längre tidsperspektiv. Denna gång är dessutom förutsätt-&lt;br&gt;ningarna i utgångsläget mycket speciella med en flytande valutakurs och&lt;br&gt;med en ekonomi som befinner sig i svår obalans och i en extrem&lt;br&gt;lågkonjunktur. Den kalkyl som presenteras kan sägas visa på en möjlig&lt;br&gt;och sannolik utvecklingsbana för ekonomin fram till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de kontraktiva effekterna av de finansiella obalanserna i de&lt;br&gt;anglosaxiska länderna och av den tyska återföreningen ebbat ut, bör den&lt;br&gt;internationella ekonomin komma in i en mer normal tillväxtbana.&lt;br&gt;Avregleringar, ökad integration och lägre realräntor bör möjliggöra en&lt;br&gt;årlig BNP-tillväxt inom OECD-området på 2 1/2-3% under perioden&lt;br&gt;1994-1998. Handeln mellan länderna kan då komma att expandera i en&lt;br&gt;takt av nära 6% per år. Inflationsbekämpning kan väntas ha hög prioritet&lt;br&gt;i den ekonomiska politiken, varför uppgången i konsumentpriserna antas&lt;br&gt;begränsas till ca 3 % per år. Dessutom kommer arbetslösheten sannolikt&lt;br&gt;att förbli hög, vilket bidrar till att hålla nere de nominella löneök-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som kan störa denna bild, och leda till en sämre utveckling, är&lt;br&gt;bl.a. spänningar på det handelspolitiska området. Dessutom kan de an-&lt;br&gt;passningsprocesser som pågår i många länder visa sig vara mer utdragna&lt;br&gt;än beräknat. Ett hot mot tillväxten är också om realräntorna etableras på&lt;br&gt;en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomins reala utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de stora förändringar som den svenska ekonomin&lt;br&gt;genomgår ter sig varje scenario över utvecklingen på medellång sikt som&lt;br&gt;spekulativt. Varaktigheten av anpassningsprocesserna i ekonomin är&lt;br&gt;synnerligen svårbedömd. Den flytande valutakursen ändrar påtagligt&lt;br&gt;förutsättningarna för bedömningen och gör etablerade samband och&lt;br&gt;erfarenheter mindre användbara. Det i utgångsläget stora underskottet i&lt;br&gt;de offentliga finanserna, och behovet av att sanera dessa, gör bilden ännu&lt;br&gt;mera oklar. De historiska erfarenheterna av omställningar av det slag den&lt;br&gt;svenska ekonomin nu genomgår är mycket begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett från produktionssidan finns förutsättningar för en hög tillväxt i&lt;br&gt;Sverige under resten av 1990-talet. I utgångsläget finns lediga resurser&lt;br&gt;i form av arbetskraft och kapital att ta tillvara. Dessutom har det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförts - eller håller på att genomföras - ett antal reformer som ökar&lt;br&gt;utbudet av arbetskraft och skapar förutsättningar för en snabbare&lt;br&gt;produktivitetsutveckling. Exempel på detta är skattereformen och senare&lt;br&gt;genomförda sänkningar av särskilt skadliga skatter, förändringar i&lt;br&gt;socialförsäkringen, avregleringar som leder till ökad konkurrens,&lt;br&gt;utbyggnad av infrastrukturen, utbildningssatsningar etc. Ekonomins&lt;br&gt;underliggande produktionsförmåga kan förväntas växa med en takt av&lt;br&gt;minst 2% framöver. Till detta ska läggas effekterna av en gradvis&lt;br&gt;normalisering av kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Sammantaget ger&lt;br&gt;detta en tillväxtpotenial på ca 4% per år i BNP fram till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är emellertid om det kommer att genereras efterfrågan på&lt;br&gt;svensk produktion i en sådan omfattning att tillväxtpotentialen kan tas i&lt;br&gt;anspråk utan att inflationstakten för den skull blir högre än i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konkurrenskraftsförbättring som svensk industri nu uppnått skapar&lt;br&gt;förutsättningar för en stark exportökning, särskilt om världsmarknadstill-&lt;br&gt;växten blir hög. Mot slutet av perioden klingar dock marknadsan-&lt;br&gt;delsvinsterna av. Denna expansion kan också förväntas generera en stark&lt;br&gt;investeringsuppgång inom K- sektorn, som dock bara utgör knappt 1/5&lt;br&gt;av den totala svenska ekonomin. Inom S-sektom i allmänhet och inom&lt;br&gt;fastighetssektorn i synnerhet blir investeringarna betydligt lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av stark exportökning och dämpad hemmamarknads-&lt;br&gt;efterfrågan leder till att överskottet i handelsbalansen successivt växer.&lt;br&gt;Därmed förbättras också bytesbalansen, som beräknas uppvisa ett&lt;br&gt;överskott motsvarande drygt 4% av BNP i slutet av perioden. Tillsam-&lt;br&gt;mans med en i övrigt tämligen gynnsam utveckling av svensk ekonomi&lt;br&gt;skapas förutsättningar för en förstärkning av kronans kurs. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund antas i kalkylen att en appreciering på i genomsnitt 1 1/2% per&lt;br&gt;år under perioden 1995-1998 kommer till stånd, i förhållande till&lt;br&gt;växelkursen under mars månad i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen antas minska i volym med 1% per år&lt;br&gt;under perioden fram till 1998. För att det ska vara möjligt att sanera de&lt;br&gt;offentliga finanserna måste utgifterna hållas nere. Något bidrag till ökad&lt;br&gt;aktivitet i ekonomin från offentlig sektor, som utgör knappt 30% av&lt;br&gt;BNP, antas således inte komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att produktionspotentialen ska kunna tas i anspråk krävs därför en&lt;br&gt;relativt stark utveckling av den privata konsumtionen. Neddragningar av&lt;br&gt;de offentliga transfereringarna till hushållen och skattehöjningar antas&lt;br&gt;komma till stånd - enligt vad som annonseras i den reviderade finanspla-&lt;br&gt;nen - vilket i sig begränsar hushållens realt disponibla inkomster. Dessa&lt;br&gt;stimuleras dock av att höga produktivitetsökningar och låg inflationstakt&lt;br&gt;beräknas leda till ökade reallöner. Dessutom har hushållens sparkvot&lt;br&gt;kommit upp på en historiskt sett hög nivå och behovet av ytterligare&lt;br&gt;skuldsanering avtar successivt. Sparkvoten kan därmed komma att sjunka&lt;br&gt;under perioden, ned till en nivå på ca 4%, vilket möjliggör en ökning av&lt;br&gt;den privata konsumtionen på 2 1/2-3% per år efter 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är en tillväxt i den svenska ekonomin under&lt;br&gt;perioden 1995-1998 på ca 3% i genomsnitt per år fullt möjlig. En&lt;br&gt;flexibel arbetsmarknad, i kombination med låga inflationsförväntningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och frånvaron av överhettning i ekonomin, gör att nominallöneökningen&lt;br&gt;bör kunna begränsas till ca 4%. Detta är väl förenligt med en in-&lt;br&gt;flationstakt i intervallet 2-3 %. Ökningen av konsumentpriserna begränsas&lt;br&gt;också av den gradvisa apprecieringen av kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.7 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgäng&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en förhållandevis god tillväxt i ekonomin kommer arbetslösheten&lt;br&gt;ändå att vara hög även slutåret 1998. Visserligen sker en nedgång, men&lt;br&gt;i relativt måttlig takt. Dels kommer produktiviteten att stiga ganska&lt;br&gt;snabbt, dels kommer efterfrågetillväxten inte att vara tillräcklig för att&lt;br&gt;ens i slutet av perioden generera ett normalt resursutnyttjande i ekono-&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera hot finns mot detta trots allt relativt gynnsamma scenario. Den&lt;br&gt;internationella tillväxten kan bli lägre, vilket får ett starkt genomslag på&lt;br&gt;den allt mer exportberoende svenska ekonomin. De anpassningsprocesser&lt;br&gt;som ekonomin genomgår med skuldsanering i hushåll och företag,&lt;br&gt;deflation på tillgångsmarknader och därmed sammanhängande finanskris,&lt;br&gt;kan komma att visa sig bli mer utdragna än beräknat. Om bankerna har&lt;br&gt;fortsatta svårigheter att klara kapitaltäckningen, uppstår problem med&lt;br&gt;kreditförsörjningen när efterfrågan tar fart. Dessutom har då bankerna&lt;br&gt;behov av att hålla höga marginaler mellan in- och utlåningsräntor. I så&lt;br&gt;fall blir konsekvenserna för den reala ekonomin allvarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förena hög tillväxt med låg inflation ställer stora krav på ar- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;betsmarknadens flexibilitet. En permanent hög långtidsarbetslöshet skulle Bilaga 1.1&lt;br&gt;utgöra ett hot mot en väl fungerande lönebildning framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att det ändå är möjligt att under perioden 1995-1998&lt;br&gt;uppnå en tillväxt på ca 3% per år, vilket för med sig fallande ar-&lt;br&gt;betslöshet, samtidigt som inflationstakten inte överstiger den i våra&lt;br&gt;konkurrentländer. För att detta ska lyckas måste finans- och pen-&lt;br&gt;ningpolitiken vara väl avvägd i kombination med att arbetsmarknaden,&lt;br&gt;och särskilt lönebildningen, visar sig vara tillräckligt flexibel. Dessutom&lt;br&gt;måste Sverige få draghjälp från omvärlden, och den finansiella anpass-&lt;br&gt;ningen av ekonomin får inte bli alltför utdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan heller inte uteslutas att utvecklingen blir mer fördelaktig än&lt;br&gt;vad som framgår av denna kalkyl. Om marknaderna utmärks av hög&lt;br&gt;flexibilitet, räntorna sjunker samt hushåll och företag bli mer optimistiska&lt;br&gt;angående den ekonomiska utvecklingen kan efterfrågan komma att öka&lt;br&gt;mer än beräknat. Tillväxttakten blir då högre och arbetslösheten kan&lt;br&gt;reduceras utan att detta leder till snabbare löne- och prisstegringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 uppvisar den offentliga sektorn ett stort underskott i sitt&lt;br&gt;finansiella sparande, motsvarande drygt 13% av BNP. Samtidigt är&lt;br&gt;bytesbalansen i stort sett i jämvikt och det finansiella sparandeöverskottet&lt;br&gt;i den privata sektorn uppgår följaktligen också till drygt 13%. Hushållen&lt;br&gt;har kraftigt dragit upp sitt sparande via stigande disponibelinkomster och&lt;br&gt;fallande konsumtion. Företagens finansiella överskott ökar genom&lt;br&gt;dämpade lönekostnader, en förbättrad produktivitetsutveckling och&lt;br&gt;depreciering av kronan, samtidigt som investeringsaktiviteten fortfarande&lt;br&gt;är låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till 1998 antas hushållen dra ned sin sparkvot,&lt;br&gt;även om nivån fortfarande ligger högt jämfört med de två senaste&lt;br&gt;decennierna. Företagens lönsamhet kommer — enligt kalkylen — att vara&lt;br&gt;hög under hela perioden. Den goda konkurrenskraften väntas bestå,&lt;br&gt;eftersom löneökningarna p.g.a. arbetsmarknadsläget blir måttliga&lt;br&gt;samtidigt som produktivitetstillväxten blir relativt stark, bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av de genomförda strukturella reformerna. Investeringarna&lt;br&gt;kommer att öka betydligt inom delar av näringslivet. Ändå beräknas de&lt;br&gt;finansiella överskotten ligga kvar på en hög nivå under hela perioden.&lt;br&gt;Totalt för den privata sektorn bedöms det finansiella sparandet uppgå till&lt;br&gt;drygt 7% av BNP 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala finansiella sparandeunderskottet i den offentliga sektorn&lt;br&gt;förbättras enligt kalkylerna till att motsvara ca 3% av BNP 1998.&lt;br&gt;Tillväxten i ekonomin gör att skatteintäkterna ökar och att utgifterna för&lt;br&gt;arbetslösheten avtar. De offentliga finanserna förbättras också av att den&lt;br&gt;statliga och kommunala konsumtionen hålls tillbaka och av övriga&lt;br&gt;planerade budgetförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:8 Finansiellt sparande 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr. 1992 av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den offentliga sektorns finansiella situation ändå inte förbättras&lt;br&gt;snabbare beror bl.a. på tillväxtens sammansättning. Genom att expan-&lt;br&gt;sionen i ekonomin huvudsakligen bärs upp av den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn, vilken har en betydligt lägre skattebelastning än den skyddade&lt;br&gt;sektorn, ökar inte skatternas andel av BNP under perioden. I samma&lt;br&gt;riktning verkar det förhållandet att en del skatter är volymanknutna och&lt;br&gt;därför inte stiger i takt med den nominella tillväxten i ekonomin.&lt;br&gt;Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande motverkas&lt;br&gt;även av att den växande nettoskulden ger snabbt ökande ränteutgifter.&lt;br&gt;Den offentliga sektorns nettoskuld beräknas öka från ca 14% av BNP&lt;br&gt;1993 till ca 45% 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt kalkyleras det finansiella sparandet i den svenska ekonomin, dvs.&lt;br&gt;överskottet i bytesbalansen, uppgå till drygt 4% av BNP 1998. En så hög&lt;br&gt;andel har för Sveriges del inte uppnåtts på flera decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sammanfattande översikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i bruttonationalprodukten i OECD-området 1992 uppgick till&lt;br&gt;knappt 1 1/2 procent, vilket var en svag ökning jämfört med 1991. Den&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteten tilltog i Nordamerika samtidigt som nedgången&lt;br&gt;dämpades i Storbritannien. I övriga Västeuropa och Japan — som ligger&lt;br&gt;senare i konjunkturförloppet — mattades den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;markant under året. I år väntas den svaga tillväxten fortsätta i OECD-&lt;br&gt;området. Under innevarande år beräknas tillväxten öka i Nordamerika&lt;br&gt;och Storbritannien. Detta förutses emellertid motverkas av en fortsatt&lt;br&gt;nedgång i Kontinentaleuropa och Japan där återhämtningen inträder först&lt;br&gt;under 1994 respektive senare hälften av 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av&lt;br&gt;OECD-&lt;br&gt;områdets&lt;br&gt;totala&lt;br&gt;BNP i %'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' 1987 års BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga BNP-tillväxten i OECD-området under 1992 förklaras delvis&lt;br&gt;av att de stora länderna befinner sig i olika konjunkturfaser. Uppgången&lt;br&gt;i USA å ena sidan och nedgången i å andra sidan Tyskland och Japan&lt;br&gt;tenderar att motverka varandra, vilket resulterar i en utjämnad tillväxt på&lt;br&gt;aggregerad nivå. Nedgången för OECD-området som helhet blir därmed&lt;br&gt;relativt utdragen men å andra sidan grund. Ett viktigt särdrag i den&lt;br&gt;nuvarande konjunkturcykeln är att många OECD-länder — undantagen är&lt;br&gt;främst de kontinentaleuropeiska länderna — hämmas av den förmögen-&lt;br&gt;hetsanpassning hushåll och företag genomgår som en reaktion på fallande&lt;br&gt;tillgångspriser, främst för fastigheter och aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationer i tillgångspriser och skuldnivåer är inte ovanliga i ko-&lt;br&gt;njunktursvängningar. De är emellertid betydligt större än vanligt i den&lt;br&gt;nuvarande cykeln. Detta beror till en del på den liberalisering av de&lt;br&gt;finansiella marknaderna med åtföljande snabba skulduppbyggnad i både&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushåll och företag som skedde under 1980-talet samtidigt som skattesys-&lt;br&gt;temen i vissa länder inte var anpassade för de nya förutsättningarna. En&lt;br&gt;viktig faktor bakom utvecklingen var sannolikt att många beslutsfattare&lt;br&gt;inte rätt kunde bedöma de makroekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;liberaliseringen. Hushållen finansierade i större utsträckning än tidigare&lt;br&gt;sin konsumtion med krediter samtidigt som sparandet föll till mycket låga&lt;br&gt;nivåer. För företagens del var effekten mest synbar på fastighets-&lt;br&gt;investeringama, där kraftigt stigande priser på i synnerhet kommersiella&lt;br&gt;fastigheter men även bostäder ledde till ett uppsving i byggnadsverksam-&lt;br&gt;heten under en stor del av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När penningpolitiken stramades åt, räntorna steg och konjunkturen&lt;br&gt;vände nedåt i början av 1990-talet inleddes en reversering av den process&lt;br&gt;som beskrivits ovan. Inkomster och vinster stagnerade samtidigt som&lt;br&gt;tillgångspriserna började falla — främst på fastigheter och aktier — vilket&lt;br&gt;ledde till att skuldstockarna nu blev övermäktiga. Detta resulterade i&lt;br&gt;dagens situation där dels en större del av hushållens inkomster och&lt;br&gt;företagens vinster tas i anspråk för räntebetalningar, dels att de försöker&lt;br&gt;återställa relationen mellan värdet på tillgångar och skulder genom att&lt;br&gt;amortera av skulderna. Detta har lett till att det privata finansiella&lt;br&gt;sparandet ökat kraftigt samtidigt som konsumtions- och investeringsut-&lt;br&gt;gifter minskat. Hur långt denna anpassningsprocess har kommit är&lt;br&gt;mycket svårbedömt. Neddragningen av hushållens skuldkvot i USA och&lt;br&gt;Japan har i denna konjunkturnedgång varit något större än under tidigare&lt;br&gt;perioder samtidigt som neddragningen varit mindre i t ex Frankrike.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan länderna är stora vad gäller företagens anpassning.&lt;br&gt;I USA är neddragningen av företagens skuldkvot större än vid tidigare&lt;br&gt;tillfällen, medan den i Japan hittills är betydligt mindre än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallande tillgångspriser har även lett till problem för banker och&lt;br&gt;finansiella institut i många länder. Den finansiella liberaliseringen under&lt;br&gt;1980-talet kom till stånd utan en ändamålsenlig förändring av över-&lt;br&gt;vakningmyndigheternas verksamhet. Många finansiella institut valde att&lt;br&gt;kraftigt expandera sina engagemang i fastighetsrelaterad långivning då&lt;br&gt;fastigheter traditionellt utgjort en mycket god säkerhet. Det efterföljande&lt;br&gt;häftiga prisfallet medförde att säkerheternas marknadsvärde minskade&lt;br&gt;dramatiskt. I kombination med låntagarnas betalningssvårigheter ledde&lt;br&gt;detta till försämrad lönsamhet och stigande kreditförluster. Bankerna har&lt;br&gt;i allmänhet också haft att anpassa sig till de strängare kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglerna. Detta har allmänt lett till att banker försökt höja lönsamheten&lt;br&gt;genom vidgade marginaler, dvs utlåningsräntoma har stigit i förhållande&lt;br&gt;till interbankräntan. Samtidigt har kredittillväxten mattats kraftigt. Det är&lt;br&gt;osäkert i vilken utsträckning detta är resultatet av å ena sidan en &amp;quot;credit&lt;br&gt;crunch&amp;quot; (dvs att också kreditvärdiga låntagare nekats kreditgivning av&lt;br&gt;bankerna) alternativt &amp;quot;capital crunch&amp;quot; (att utlåningen dras ner för att&lt;br&gt;kapitaltäckningskravet skall uppfyllas) eller å andra sidan av minskad&lt;br&gt;kreditefterfrågan från hushåll och företag. Påfrestningarna på banker och&lt;br&gt;andra finansinstitut kan leda till en förvärrad situation på främst fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaderna om en ökad utförsäljning sker från låntagare som inte&lt;br&gt;längre klarar sina betalningsåtaganden eller från långivare som övertagit&lt;br&gt;fastigheter som säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i penningpolitisk inriktning mellan USA och Japan å ena Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sidan och Tyskland å den andra har minskat något, främst till följd av Bilaga 1.1&lt;br&gt;lättnaderna i Tyskland. Fortfarande kvarstår emellertid betydande&lt;br&gt;räntedifferenser i de korta räntorna mellan dessa länder. För de långa&lt;br&gt;räntorna är differensen mellan Tyskland och Japan i stort sett oförändrad&lt;br&gt;sen en tid tillbaka. Skillnaden mellan Tyskland och USA har minskat och&lt;br&gt;uppgick i mitten av mars till ca 0,6 procentenheter. I prognosen förutses&lt;br&gt;ränteskillnaderna mellan USA och Tyskland minska ytterligare till följd&lt;br&gt;av förväntade lättnader i Tyskland. I Japan kan nya sänkningar av&lt;br&gt;diskontot inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken har utformats olika i de europeiska länder som&lt;br&gt;övergått till flytande växelkurser. I Storbritannien har penningpolitiken&lt;br&gt;snabbt lättats och de korta räntorna ligger klart under de tyska. I övriga&lt;br&gt;länder har mer gradvisa lättnader genomförts och en betydande räntemar-&lt;br&gt;ginal mot Tyskland kvarstår. De korta räntorna i Storbritannien, Italien&lt;br&gt;och Finland har sjunkit 4-5 procentenheter sedan juli 1992. I mitten av&lt;br&gt;mars hade pundet deprecierats med drygt 12 procent mot ECU sedan&lt;br&gt;valutan började flyta, jämfört med drygt 20 respektive 26 procent i&lt;br&gt;Italien och Finland. En förklaring till den jämförelsevis måttliga&lt;br&gt;deprecieringen för pundet kan vara att Storbritannien deltog i ERM-&lt;br&gt;samarbetet under endast en förhållandevis kort period. En fast växelkurs&lt;br&gt;blev bara en kort parentes efter en lång tid med flytande växelkurs.&lt;br&gt;Därmed har pundkursen inte påverkats av lika omfattande portfölj anpass-&lt;br&gt;ningar som t ex den svenska kronan. Pundet är dessutom en stor valuta&lt;br&gt;i ett globalt perspektiv. Utvecklingen i Norge kan tala emot denna&lt;br&gt;förklaring. Den norska kronan har endast deprecierat med 3 procent&lt;br&gt;sedan den släpptes att flyta fritt. Norge har högre aktivitet i ekonomin&lt;br&gt;och inte alls lika stor exponering i utlandsupplåning. Bytesbalansen&lt;br&gt;visade överskott under större delen av 1980-talet och under inledningen&lt;br&gt;av 90-talet och landet har genom sina stora oljetillgångar en långsiktigt&lt;br&gt;stark extembalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:2 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;Kalenderår, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. kostnader för inlåningsförsäkringen&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1987 års BNP-vikter och växelkurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xd//a.OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet OECD-länder har betydande budgetunderskott. I USA har den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nya administrationen presenterat ett program för medelfristig budgetkon- Bilaga 1.1&lt;br&gt;solidering. Det är dock inte tillräckligt för att få balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna ens i ett medelfristigt perspektiv. Den japanska regeringen&lt;br&gt;presenterade i tilläggsbudgeten i april det tredje stimulanspaketet inom&lt;br&gt;loppet av drygt ett år. Paketet är det största hittills och omfattar åtgärder&lt;br&gt;motsvarande 2,8 procent av BNI. I Europa är utrymmet för finanspolitisk&lt;br&gt;stimulans ytterst begränsat. De länder med fördelaktigt utgångsläge i de&lt;br&gt;offentliga finanserna har tidigare åtminstone kunnat låta de automatiska&lt;br&gt;stabilisatorerna verka, men i dagsläget är stimulansutrymmet till största&lt;br&gt;delen utnyttjat. Det tillväxtinitiativ som beslutades av EG-länderna i&lt;br&gt;december kommer att ha begränsad direkt effekt på tillväxten. Den&lt;br&gt;uttryckliga avsikten med initiativet är att det ska förbättra förväntningarna&lt;br&gt;hos hushåll och företag. För att skapa utrymme för generellt lägre räntor&lt;br&gt;är det nödvändigt med budgetkonsolidering. I ljuset av den svaga&lt;br&gt;ekonomiska utveckling som förutses i Europa under prognosperioden&lt;br&gt;kommer underskotten att öka ytterligare. Både Tyskland och Storbritan-&lt;br&gt;nien har presenterat konsolideringsplaner på medelfristig sikt. Ett&lt;br&gt;gemensamt drag är att konsolideringsplanema skjuts på framtiden. I&lt;br&gt;Storbritannien genomförs budgetkonsolideringar med början 1994, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland i huvudsak från 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltmer talar för att utvecklingen definitivt vänt i USA. Ekonomin&lt;br&gt;växte relativt snabbt under andra halvåret 1992 och tendensen tycks&lt;br&gt;fortsätta under första kvartalet 1993. Indikationer finns på att sysselsätt-&lt;br&gt;nings- och realinkomsttillväxten tagit fart vilket bör stödja en fortsatt&lt;br&gt;stark konsumtionsutveckling. Vinstläget i näringslivet tyder också på att&lt;br&gt;investeringarna kan fortsätta att utvecklas i god takt. Clinton-admini-&lt;br&gt;strationens aviserade stimulanspaket väntas ge endast marginella bidrag&lt;br&gt;till tillväxten i år och nästa år. En fortsatt lätt penningpolitik är sannolikt&lt;br&gt;av större betydelse för utvecklingen de närmaste åren. BNP-tillväxten&lt;br&gt;väntas uppgå till 3 procent 1993 och 3 1/2 procent 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De japanska och västtyska ekonomierna mattades under 1992 betydligt&lt;br&gt;snabbare än vad som förutsågs tidigare. I Japan tycks effekterna på privat&lt;br&gt;konsumtion och investeringar av deflationen på tillgångsmarknadema och&lt;br&gt;förmögenhetsanpassningen i den privata sektorn ha förstärkts under&lt;br&gt;loppet av 1992. Den likaså tilltagande nedgången i västra Tyskland har&lt;br&gt;sitt ursprung i den överhettning av ekonomin som återföreningen&lt;br&gt;medförde och det stora transfereringsbehov till östra Tyskland som&lt;br&gt;föreligger. På medelång sikt uppskattas detta uppgå till 5 procent av BNP&lt;br&gt;per år. I såväl Japan som Tyskland väntas tillväxten avta under 1993 för&lt;br&gt;att åter stiga 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstegringarna i OECD-området dämpades kraftigt under 1992. Enda&lt;br&gt;undantaget bland de större länderna utgjorde Tyskland där inflationstak-&lt;br&gt;ten steg något. Lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin och en ökad&lt;br&gt;arbetslöshet i de flesta OECD-länder förutses stabilisera pris- och&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen på en låg nivå. Ett orosmoment i denna bild är&lt;br&gt;USA där kapacitetsutnyttjandet börjar närma sig den nivå som anses&lt;br&gt;förenlig med stabil inflation. I Västeuropa väntas inflationen i allmänhet&lt;br&gt;avta ytterligare, medan länder där valutorna deprecierats förutses få en&lt;br&gt;viss uppgång i inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten i OECD-området steg under 1992 och uppgick vid slutet&lt;br&gt;av året till 7,7 procent av arbetskraften. Den förutsedda avmattningen av&lt;br&gt;den ekonomiska aktiviteten under 1993 kommer att leda till en fortsatt&lt;br&gt;uppgång av arbetslösheten och någon betydande förbättring är inte att&lt;br&gt;vänta förrän 1995. De dystra utsikterna om stigande arbetslöshet i Europa&lt;br&gt;har inneburit att frågan prioriteras högt i det internationella ekonomiska&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshandeln bedöms ha vuxit med ca 4 procent 1992. Under 1993&lt;br&gt;kan en viss dämpning ske av tillväxten i OECD-områdets handel. En&lt;br&gt;betydande ekonomisk aktivitet i Sydostasien och Kina bedöms emellertid&lt;br&gt;motverka dessa tendenser på världshandeln. Ett positivt utfall i de&lt;br&gt;segslitna GATT-förhandlingama skulle därtill undanröja ett osäkerhets-&lt;br&gt;moment för världshandelns utveckling och ge ett väsentligt bidrag för&lt;br&gt;dess långsiktiga utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerhetsmomenten i konjunkturutvecklingen under prognosperioden&lt;br&gt;gäller främst Japan och Tyskland. Den starka BNP-tillväxten i USA&lt;br&gt;under andra halvåret 1992 och en positiv utveckling av flertalet kon-&lt;br&gt;junkturindikatorer under inledningen av 1993 ger en betydligt mer&lt;br&gt;balanserad bild av riskerna än vad som tidigare var fallet. Japans BNP&lt;br&gt;föll de tre sista kvartalen 1992. Knappast några indikationer fanns heller&lt;br&gt;under årets första månader som pekade på att denna tendens är på väg&lt;br&gt;att vända. Prognosen har reviderats ned kraftigt för 1993 även med&lt;br&gt;beaktande av stimulanspaketet i april. Riskbilden är emellertid att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betrakta som mer balanserad än i tidigare bedömningar. I Europa &amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förefaller riskerna fortsatt vara på nedåtsidan. Osäkerhet råder hur stor Bilaga 1.1&lt;br&gt;konjunkturnedgången blir i Tyskland och dess inverkan på övriga&lt;br&gt;europeiska länder. Ett annat osäkerhetsmoment är hur stor påverkan&lt;br&gt;konsolideringen av de offentliga finanserna har på den reala delen av&lt;br&gt;ekonomin i länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Länderöversikter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten i den amerikanska ekonomin steg med 2,1&lt;br&gt;procent 1992. Under andra halvåret har emellertid tillväxten varit&lt;br&gt;avsevärt högre, och det tycks nu klart att ekonomin definitivt gått in i en&lt;br&gt;fas av högre tillväxt. Den relativt svaga efterfrågeutvecklingen i&lt;br&gt;kombination med begränsat resursutnyttjande bidrog till att konsumentpri-&lt;br&gt;serna steg med historiskt låga 3 procent under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under intryck av en expansiv penningpolitik och med höga förhopp-&lt;br&gt;ningar till den nya adminstrationen tycks framtidstron ha återvänt till&lt;br&gt;både konsumenter och företag. Den pessimism som hade sitt ursprung&lt;br&gt;i bl a hög skuldsättning och svag sysselsättnings- och real disponibel-&lt;br&gt;inkomstutveckling tycks vara borta. Alltfler konjunkturindikatorer, som&lt;br&gt;industriproduktion, lagerutveckling, detaljhandelsförsäljning, nybil-&lt;br&gt;registrering samt bostadsbyggande, pekar på att denna utveckling håller&lt;br&gt;i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken har hittills inte stimulerat den inhemska efterfrågan.&lt;br&gt;President Clintons finanspolitiska program — vilket inkluderar ett&lt;br&gt;kortsiktigt stimulanspaket och medelsiktiga budgetförstärkningar — har&lt;br&gt;tagits emot väl av väljarna. Programmet har stött på kritik i Kongressen&lt;br&gt;från såväl republikaner som demokrater i huvudsak för att de föreslagna&lt;br&gt;besparingarna anses vara otillräckliga. Redan innan den nya ad-&lt;br&gt;ministrationens tillträde ifrågasattes om ett stimulanspaket verkligen&lt;br&gt;behövs i ljuset av högre ekonomisk aktivitet och förbättrade konjunkturut-&lt;br&gt;sikter. President Clinton har emellertid entydigt tagit ställning för ett&lt;br&gt;stimulanspaket, sannolikt mer av politiska än av ekonomiska skäl. Paketet&lt;br&gt;uppgår till 15 miljarder dollar motsvarande 1/4 procent av BNP, av&lt;br&gt;vilket 8,5 miljarder avser nya utgifter och resten skattesänkningar.&lt;br&gt;Utgiftsökningen består till största del av kostnader för att förlänga&lt;br&gt;ersättningsperioden för arbetslösa och skattesänkningarna främst av&lt;br&gt;skattekrediter för investeringar. För åren efter 1993 kommer budgeten att&lt;br&gt;påverkas av föreslagna skattehöjningar, nya utgifter och besparingar.&lt;br&gt;Budgetunderskottet efter dessa åtgärder väntas minska från 4,0 procent&lt;br&gt;av BNP 1994 till 2,7 procent 1997 för att därefter stiga något. Det&lt;br&gt;strukturella underskottet förutses ligga stilla kring ca 3 procent av BNP&lt;br&gt;under perioden 1994-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken kommer sannolikt att vara expansivt inriktad under&lt;br&gt;1993. Skälen för detta är dels att det alltjämt råder osäkerhet om hur&lt;br&gt;långt den privata sektorns förmögenhetsanpassning kommit och att den&lt;br&gt;även fortsättningsvis kan behöva stöttas, dels att tillväxten i pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningmängdmåtten M2 och M3 är lägre än väntat och dessutom ligger Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;under centralbanken Federal Reserves målintervall. I detta ligger en viss Bilaga 1.1&lt;br&gt;risk för långsammare tillväxt än väntat under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen förutses ledas av privat konsumtion och investeringar,&lt;br&gt;men även övriga efterfrågekomponenter bör ge stöd åt uppsvinget. En&lt;br&gt;mindre återhållande verkan av hushållens skuldsättning i kombination&lt;br&gt;med förbättrad realinkomstutveckling och stigande framtidstro förutses&lt;br&gt;leda till en god tillväxt i den privata konsumtionen. Tilltagande inhemsk&lt;br&gt;efterfrågan, stigande vinster och ett gynnsamt ränteläge borgar för att&lt;br&gt;företagens investeringar stiger i år och nästa år. Mycket låga bostads-&lt;br&gt;räntor innebär också att uppsvinget i bostadsbyggandet väntas bestå under&lt;br&gt;1993 och 1994. Den stigande inhemska efterfrågan bör bidra till hög&lt;br&gt;importtillväxt i år varför nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-&lt;br&gt;tillväxten under 1993. Detta vänder först under 1994 när världseko-&lt;br&gt;nomin förbättrats och därmed exporten kommit igång på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedöms tillväxten uppgå till 3 procent 1993 och 3 1/2&lt;br&gt;procent 1994. Inflationen väntas oförändrat ligga kvar kring 3 procent de&lt;br&gt;närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin har sedan andra kvartalet 1992 gått in i den&lt;br&gt;kraftigaste ekonomiska tillbakagången på tjugo år, trots betydande&lt;br&gt;penning- och finanspolitiska insatser från den japanska regeringen. Den&lt;br&gt;främsta orsaken var att den inhemska efterfrågan föll kraftigt de sista tre&lt;br&gt;kvartalen — något som inte hänt sedan nationalräkenskapsdata började&lt;br&gt;insamlas 1955 — driven av en dämpning av privat konsumtion och&lt;br&gt;fallande privata investeringar. Bytesbalansöverskottet svällde till&lt;br&gt;rekordnivå bla på grund av vikande import. Sammantaget bedöms BNP-&lt;br&gt;tillväxten 1992 ha stannat vid 1,3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken har trots ett flertal sänkningar av diskontot i nästan&lt;br&gt;två års tid — den senaste till 2,5 procent — inte förmått stimulera ekono-&lt;br&gt;min. Det kan inte uteslutas att ytterligare någon sänkning genomförs.&lt;br&gt;Liksom i USA är det troligt att ineffektiviteten i penningpolitiken beror&lt;br&gt;på förmögenhetsanpassning i den privata sektorn, men problemen anses&lt;br&gt;vara ännu större i Japan. Ytterligare en likhet är att de bredare&lt;br&gt;penningmängdsmåtten i Japan minskar. Även banksektorn har fått känna&lt;br&gt;av dessa problem i form av ökade kreditförluster men det är osäkert hur&lt;br&gt;stora problemen är. I februari i år etablerades ett bankägt bolag, vilket&lt;br&gt;skall överta bankernas nödlidande lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens finanspolitiska stimulanspaket från augusti 1992 (mot-&lt;br&gt;svarande 2,3 procent av BNP) utgörs till stor del av en massiv satsning&lt;br&gt;på tidigareläggning av offentliga investeringsprojekt. De direkta&lt;br&gt;stimulanseffekterna på ekonomin beräknas till drygt 1 procent av BNP,&lt;br&gt;och infaller till stor del under budgetåret 1993. Uteblivna effekter av&lt;br&gt;stimulansåtgärderna och en fortgående försämring av ekonomin ledde till&lt;br&gt;att regeringen presenterade ett nytt stimulanspaket i april i år, med unge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fär samma inriktning på åtgärderna som i det förra paketet men något&lt;br&gt;större till omfattningen (2,8 procent av BNP). Regeringen uppskattar&lt;br&gt;paketets stimulanseffekt till ca 2 1/2% proecent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de flesta konjunkturindikatorer tyder på att den&lt;br&gt;japanska ekonomin fortsätter att försämras och vänder först under andra&lt;br&gt;halvåret 1993. Den privata konsumtionen förutses mattas ur ytterligare&lt;br&gt;av ett flertal skäl, bl a hushållens skuldsättning, lägre realinkomsttillväxt&lt;br&gt;och tilltagande pessimism. Trots att vinsterna i näringslivet väntas öka&lt;br&gt;något under 1993, förutses investeringarna fortsätta minska. Detta beror&lt;br&gt;på att den lägre efterfrågan medför att företagens försäljning stagnerar&lt;br&gt;och att vinstförbättringen sker som ett resultat av en neddragning av bl&lt;br&gt;a investeringskostnaderna. De finanspolitiska stimulansåtgärderna&lt;br&gt;kommer att motverka den negativa utvecklingen i den privata sektorn&lt;br&gt;men bedöms inte fullt ut kunna uppväga dessa. Utrikeshandelsöverskottet&lt;br&gt;väntas i år svälla ytterligare på grund av den allt starkare yenen. Först&lt;br&gt;i ett senare skede väntas importefterfrågan stiga och bidra till ett minskat&lt;br&gt;överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas BNP-tillväxten mätt som årsgenomsnitt uppgå&lt;br&gt;till endast 1/2 procent 1993, vilket till stor del förklaras av att negativa&lt;br&gt;kvartalssiffror under större delen av 1992 ger ett kraftigt sk &amp;quot;underhäng&amp;quot;&lt;br&gt;för genomsnittstillväxten 1993. Tillväxten väntas därefter öka till 3&lt;br&gt;procent 1994. Inflationen beräknas uppgå till 1 1/2 respektive 2 procent&lt;br&gt;1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen i Kontinentaleuropa fortsatte att försvagas under andra&lt;br&gt;hälften av 1992, till stor del beroende på det höga ränteläget.&lt;br&gt;Penningpolitiken har i många länder utformas efter externa mål och har&lt;br&gt;i flera länder varit stramare än vad som påkallats av den inhemska&lt;br&gt;utvecklingen. Inte minst har det allmänt höga ränteläget negativt påverkat&lt;br&gt;förtroendet och förväntningarna för den ekonomiska utvecklingen bland&lt;br&gt;företag och hushåll. Härtill har kommit oron på valutamarknaderna. BNP&lt;br&gt;i OECD-Europa väntas bli oförändrad 1993. En gradvis återhämtning&lt;br&gt;under 1994 förutses ge en tillväxt på 1 3/4 procent. Draghjälpen från&lt;br&gt;USA väntas bli ringa, då endast drygt 6 procent av OECD-Europas&lt;br&gt;export går till USA. Någon förbättring på arbetsmarknaden väntas inte&lt;br&gt;förrän tidigast 1995. Inflationen väntas dämpas något till 3 1/2 procent&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i den västtyska ekonomin accentuerades mot slutet av 1992&lt;br&gt;och den svaga utvecklingen har fortsatt under inledningen av 1993.&lt;br&gt;Orderingången till industrin sjönk gradvis under 1992. Särskilt starkt&lt;br&gt;minskade orderingången från utlandet. Enkätundersökningar pekar på att&lt;br&gt;industrin planerar att minska produktionen med inemot 5 procent 1993.&lt;br&gt;Investeringsplanerna har i takt med sjunkande kapacitetsutnyttjande och&lt;br&gt;minskad produktion reviderats ned kraftigt. Inflationen har trots den&lt;br&gt;avtagande ekonomiska aktiviteten ännu inte dämpats. Ökande hyror och&lt;br&gt;stigande priser inom tjänstesektorn bidrar främst till det fortsatt höga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationstrycket. I januari 1993 ökade inflationen ytterligare, främst till&lt;br&gt;följd av den momshöjning med en procentenhet som genomfördes vid&lt;br&gt;årsskiftet. De löneavtal som slutits den senaste tiden indikerar dock att&lt;br&gt;risken för en löneledd inflation har minskat betydligt. De offentligt&lt;br&gt;anställda har slutit avtal om lönelyft på 3 procent 1993, vilket de facto&lt;br&gt;innebär reallönesänkningar. Förhoppningarna om sjunkande inflation har&lt;br&gt;även stärkts av att penningmängdstillväxten har avtagit. Penningpolitiken&lt;br&gt;har gradvis lättats sedan september 1992, och de korta marknadsräntorna&lt;br&gt;har fallit med nära 2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgörelse om en s k solidaritetspakt mellan den federala&lt;br&gt;regeringen, oppositionen och delstaterna kunde nås i mitten av mars&lt;br&gt;1993. Solidaritetspakten innefattar planer för dels ökad stöd till de östra&lt;br&gt;delstaterna, dels finansieringen och fördelningen — mellan förbundssta-&lt;br&gt;ten och delstaterna — för kostnaderna för integrationen av östra Tysk-&lt;br&gt;land. Kostnaderna för återföreningen på medellång sikt beräknas till ca&lt;br&gt;5 procent av Tysklands BNP per år och begränsar det finanspolitiska&lt;br&gt;manöverutrymmet. Solidaritetspakts-överenskommelsen innebär att inga&lt;br&gt;större ansträngningar att konsolidera de offentliga finanserna görs under&lt;br&gt;de närmaste åren utan att dessa genomförs först fr o m 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten i den tyska ekonomin väntas fortsätta att&lt;br&gt;falla under 1993. Tillsammans med ett betydande underhäng från 1992,&lt;br&gt;innebär det ett fall i BNP med 1 3/4 procent i västra Tyskland. Ett stort&lt;br&gt;negativt bidrag kommer från maskin- och utrustningsinvesteringama.&lt;br&gt;Även den privata konsumtionen kommer att utvecklas svagt p g a&lt;br&gt;stigande arbetslöshet, höjd moms och svag reallöneutveckling. En&lt;br&gt;vändning i konjunkturen väntas under 1994, vilket ger en BNP-tillväxt&lt;br&gt;på 1 procent. Utrikeshandeln ger ett positivt bidrag till BNP under såväl&lt;br&gt;1993 som 1994, vilket främst beror på att importen utvecklas svagt.&lt;br&gt;Inflationen beräknas dämpas något som en följd av låga löneökningar och&lt;br&gt;därmed skapas utrymme för fortsatta lättnader av penningpolitiken.&lt;br&gt;Finanspolitiken kommer att verka återhållande på den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan, även om budgetunderskottet kommer att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i östra Tyskland uppgick preliminärt till 6 procent 1992 och&lt;br&gt;väntas bli ungefär lika hög 1993. De östra delstaterna är fortsatt beroende&lt;br&gt;av transfereringar från västra Tyskland och någon självbärande tillväxt&lt;br&gt;kan ännu inte skönjas. Höga löneökningar fortsätter att undergräva&lt;br&gt;konkurrenskraften. Lönerna uppgår i genomsnitt till ca 60 procent av de&lt;br&gt;västtyska samtidigt som produktiviteten uppgår till knappt 40 procent.&lt;br&gt;Enhetsarbetskostnaden är därmed betydligt högre i östra än i västra&lt;br&gt;Tyskland. Arbetslösheten fortsätter att vara hög. Inkluderas personer som&lt;br&gt;omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgår den till 25-30&lt;br&gt;procent av arbetskraften. Det förefaller nödvändigt att lönerna anpassas&lt;br&gt;till att bättre spegla produktiviteten. En mer konkurrenskraftigt industri&lt;br&gt;skulle minska behovet av transfereringar från väst och möjliggöra en&lt;br&gt;självgenererad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien råder fortsatt osäkerhet om en återhämtning har inletts.&lt;br&gt;BNP växte visserligen något under fjärde kvartalet 1992, men exkluderas&lt;br&gt;oljeproduktionen var det ett fortsatt fall i BNP. Arbetslösheten har stigit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt till följd av den svaga ekonomiska aktiviteten. Det finns dock&lt;br&gt;vissa positiva tecken i ekonomin. Detaljhandelns försäljning har ökat de&lt;br&gt;senaste månaderna och näringslivets förtroende är det högsta på 5 år.&lt;br&gt;Inflationstakten har dämpats. Den underliggande inflationen rensat från&lt;br&gt;bostadlåneräntor uppgick till 3,2 procent i januari, vilket var den lägsta&lt;br&gt;på sex år. Deprecieringen har ännu inte nämnvärt slagit igenom i kon-&lt;br&gt;sumentledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskottet har vuxit snabbt till följd av den svaga ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Statens inkomster har i stort sett stagnerat de senaste åren.&lt;br&gt;Trots försämrade statsfinanser innehåller budgeten för 1993/94 inte några&lt;br&gt;större besparingar utan dessa skjuts upp till nästa budgetår som inleds i&lt;br&gt;april 1994. Budgetunderskottet beräknas uppgå till 8 procent av BNP&lt;br&gt;1993/94. Penningpolitiken har lättats avsevärt sedan pundets utträde ur&lt;br&gt;ERM i september 1992. Basräntan är i dagsläget 6 procent och under-&lt;br&gt;stiger därmed klart den tyska räntan. Pundet hade i mitten av mars&lt;br&gt;deprecierats mot ECU med drygt 12 procent sedan september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten beräknas till 1 1/4 procent 1993 och 2 1/2 procent&lt;br&gt;1994. Storbritannien är det EG-land som sannolikt kommer få störst&lt;br&gt;draghjälp från USA. Andelen av den totala exporten som går till USA&lt;br&gt;uppgår till drygt 12 procent, vilket är dubbelt så mycket som EG-&lt;br&gt;genomsnittet. Den brittiska konkurrenskraften påverkas allmänt positivt&lt;br&gt;av deprecieringen av pundet. Det negativa bidraget på BNP från&lt;br&gt;nettoexporten väntas minska. Fallet i investeringarna upphör sannolikt.&lt;br&gt;Vidare antas hushållens inkomster påverkas gynnsamt av de sjunkande&lt;br&gt;räntorna. Bostadslåneräntan är vanligtvis rörlig och följer de korta&lt;br&gt;marknadsräntorna. Hushållens höga skuldsättning i kombination med den&lt;br&gt;långa perioden av sjunkande bostadspriser, innebär dock sannolikt att&lt;br&gt;hushållen till en del väljer att amortera på skulderna. En viss uppgång i&lt;br&gt;inflationen väntas 1993 till följd av deprecieringen. Löneökningarna hålls&lt;br&gt;tillbaka av fortsatt stigande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den franska ekonomin fortsatte att utvecklas svagt under det fjärde&lt;br&gt;kvartalet 1992, då BNP föll 0,3 procent. Industriproduktionen har avtagit&lt;br&gt;kraftigt de senaste månaderna. Ekonomin har påverkats negativt av det&lt;br&gt;höga ränteläge som rått sedan sommaren 1992 och dessutom har&lt;br&gt;konkurrenskraften försämrats till följd av apprecieringen av francen.&lt;br&gt;Arbetslösheten har stigit gradvis, vilket tillsammans med det höga&lt;br&gt;ränteläget inneburit ett försiktigt agerande hos hushållen och sparandet&lt;br&gt;har därmed ökat. Under 1993 väntas den svaga utvecklingen fortsätta och&lt;br&gt;BNP förutses öka med endast 1/4 procent. Investeringarna antas fortsätta&lt;br&gt;att falla. Den inhemska efterfrågan väntas ta fart under 1994, vilket ger&lt;br&gt;en tillväxt på 2 procent. Tillväxten är inte tillräcklig för att hindra&lt;br&gt;arbetslösheten att växa ytterligare. Inflationstrycket förutses bli fortsatt&lt;br&gt;lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 föll den inhemska efterfrågan i Danmark, liksom de två&lt;br&gt;föregående åren. Tillväxten i ekonomin blev tack vare ett positivt bidrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från utrikeshandeln ändå svagt positiv. Förhållandet väntas bli det&lt;br&gt;motsatta 1993 då såväl den privata som den offentliga konsumtionen och&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna spås öka och nettoexporten minska. Denna&lt;br&gt;utveckling leder 1993 till en svag BNP-tillväxt på ca 1 !4 och på drygt 2&lt;br&gt;procent för 1994 då världskonjunkturen förväntas vända uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillväxten inte blir större innebär, i kombination med en viss ökning&lt;br&gt;av produktiviteten, att sysselsättningen faller något. Således väntas&lt;br&gt;arbetslösheten stiga till ca 12 procent under 1993 och börja falla tidigast&lt;br&gt;1994. Danmark har de senaste åren haft en av OECD-områdets lägsta&lt;br&gt;inflationstakter. Detta förhållande väntas bestå även i fortsättningen då&lt;br&gt;inflationstrycket är utomordentligt lågt inte minst p g a kronans ap-&lt;br&gt;preciering. För 1993 och 1994 spås prisstegringstakten uppgå till 1‘A&lt;br&gt;respektive 2 1/4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeringen som tog över i januari är bunden av den budget&lt;br&gt;som antagits för 1993. Denna förutsätter en relativt restriktiv finans-&lt;br&gt;politik. Emellertid har regeringen i mars antagit ett program för att&lt;br&gt;främja aktiviteten i ekonomin. Programmet syftar bl. a. till att få till&lt;br&gt;stånd ökade investeringar i små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter valutaoron under hösten 1992 och början av 1993 har central-&lt;br&gt;banken kunnat sänka marginalräntan något och räntegapet till Tyskland&lt;br&gt;har krympt. En fortsättning av denna gynnsamma trend bedöms som&lt;br&gt;trolig givet en nedgång i de tyska räntorna och en majoritet för ja-sidan&lt;br&gt;i folkomröstningen om Maastricht-överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska ekonomin har ännu inte kommit ur den svåra recession som&lt;br&gt;plågat landet sedan 1991. Totalproduktionen föll med hela 3 I/2 procent&lt;br&gt;1992 trots en mycket stark exporttillväxt. Den konkur-&lt;br&gt;renskraftsförbättring som följt av den sammanlagda deprecieringen på ca&lt;br&gt;40 procent sedan slutet av 1991 väntas ge en fortsatt hög tillväxt i&lt;br&gt;exporten. Tudelningen av ekonomin i en krympande inhemsk del och en&lt;br&gt;växande exportsektor blir ännu mer uttalad under såväl 1993 som 1994.&lt;br&gt;Liksom under 1992 väntas inte exportökningen kunna kompensera fallet&lt;br&gt;i den inhemska efterfrågan under 1993 varför BNP minskar med ca 3/4&lt;br&gt;procent. 1994 spås dock utrikesbidraget bli så pass stort att det helt&lt;br&gt;uppväger den inhemska stagnationen och leder till en tillväxt på 2&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen sjönk betydligt 1992 och arbetslösheten uppgick till ca&lt;br&gt;15 procent. Den goda tillväxten i exportsektorn till trots väntas inte&lt;br&gt;arbetslösheten påverkas nämnvärt under vare sig 1993 eller 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har satt som mål att de offentliga utgifterna 1995 inte realt&lt;br&gt;skall överskrida nivån från 1991. Därför antogs i oktober 1992 ett&lt;br&gt;åtgärdspaket med avsevärda besparingar som stramar åt ekonomin&lt;br&gt;kraftigt och säkerställer oförändrade löner i hela ekonomin. I ett försök&lt;br&gt;att motverka en alltför stor åtstramning av den inhemska efterfrågan har&lt;br&gt;därefter ett blygsamt (1/2 procent av BNP) stimulanspaket antagits i&lt;br&gt;februari i år. Detta syftar till att få igång nyinvesteringar i små och&lt;br&gt;medelstora företag genom olika former av ränte- och garantistöd bl. a.&lt;br&gt;till underhåll och reparationsarbeten på bostadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strama finanspolitiken och den fallande inhemska aktiviteten leder&lt;br&gt;till ett mycket lågt underliggande inflationstryck. Den förväntade ökning&lt;br&gt;i KPI på 3 procent 1993 förklaras istället genom de tillfälliga höjningar&lt;br&gt;av de indirekta skatterna som ingick i åtgärdspaketet från oktober 1992.&lt;br&gt;Den stora deprecieringen väntas få utslag i inflationen först 1994, då KPI&lt;br&gt;likaledes spås uppgå till 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1993 antog Finlands Bank ett inflationsmål för KPI på 2&lt;br&gt;procent. Sedan frikopplingen av valutan i september 1992 tycks&lt;br&gt;centralbanken också haft som ambition att motverka en alltför kraftigt&lt;br&gt;depreciering av marken genom att låta räntan förbli hög. I takt med att&lt;br&gt;allt fler valutor deprecierats under hösten och vintern och att marken&lt;br&gt;fortsatt att försvagas tycks denna inställning ha mjuknat och räntorna har&lt;br&gt;kommit ner något. Den framtida penningpolitiken, som självfallet är&lt;br&gt;beroende av utvecklingen i Tyskland, bedöms således bli mindre&lt;br&gt;restriktiv, med ytterligare räntelättnader under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska ekonomin växte med knappt 3 procent 1992. Tillväxten&lt;br&gt;förklaras liksom tidigare år i huvudsak av verksamheten i oljesektorn.&lt;br&gt;BNP-tillväxten i fastlands-Norge uppgick till ca 1 procent. Prognosen&lt;br&gt;utgår ifrån att den finansiella konsolideringsprocessen är i det närmaste&lt;br&gt;avslutad. Samtliga komponenter i den inhemska efterfrågan väntas&lt;br&gt;uppvisa positiva tillväxttal för 1993 och 1994. Ökningen är dock inte&lt;br&gt;tillräckligt kraftig för att motverka den förväntade nedgången i nettoex-&lt;br&gt;porten som följer av den relativa apprecieringen av den norska kronan.&lt;br&gt;Den totala tillväxten i landet blir därför lägre 1993 än året innan och&lt;br&gt;stannar på ca 114 procent för att 1994 uppgå till drygt 2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge har under senare år fört en expansiv finanspolitik i uttalat syfte&lt;br&gt;att bekämpa arbetslösheten. Målet har inte kunnat uppfyllas utan ar-&lt;br&gt;betslösheten har förblivit lika hög som tidigare dvs drygt 6 procent.&lt;br&gt;Under 1993 väntas en fortsatt nedgång i sysselsättningen då tillväxten är&lt;br&gt;så pass blygsam och dessutom produktivitetsdriven. Liksom övriga&lt;br&gt;nordiska länder hade Norge under 1992 en mycket låg inflation på 2Vi&lt;br&gt;procent. För 1993 väntas förvisso en ökning i KPI till 3¥2 procent men&lt;br&gt;detta förklaras främst genom höjningen av momsen som ingick i&lt;br&gt;regeringens paket i december 1992 för att försvara kronans koppling till&lt;br&gt;ECU:n. 1994 väntas inflationen falla tillbaka till den nivå som rådde&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har för 1993 lagt en förhållandevis stram budget som&lt;br&gt;närmast kan karakteriseras som en inflationsjustering av fjolårets.&lt;br&gt;Budgeten uppvisar fortsatt ett underskott på ca 7 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kopplingen till ECU:n släpptes har penningpolitiken varit mindre&lt;br&gt;restriktiv och Norges Bank har sänkt dagslåneräntan vid sju tillfällen utan&lt;br&gt;att valutan försvagats nämnvärt. Ett fortsatt apprecieringstryck och en&lt;br&gt;gynnsam tysk ränteutveckling bäddar för ytterligare räntelättnader och&lt;br&gt;en minskning av räntegapet till Tyskland under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Utrikeshandel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Export och import&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges totala varuexport ökade med drygt 1% 1992. I år beräknas den&lt;br&gt;stiga med omkring 5% och med drygt 9 1/2% 1994. Marknadstillväxten&lt;br&gt;är fortsatt svag och exportökningen förklaras av andelsvinster som i&lt;br&gt;industrins tur beror på en förbättring i dess konkurrenskraft. Varuimpor-&lt;br&gt;ten sjunker ytterligare i år, beroende på efterfrågefallet på hem-&lt;br&gt;mamarknaden. I år'beräknas den minska med drygt 1 %, men stiger nästa&lt;br&gt;år med ca 3\l/2^&amp;gt; då inhemsk efterfrågan väntas vända uppåt och&lt;br&gt;exporten öka kraftigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadstillväxten för bearbetade varor bedöms bli svagare i år&lt;br&gt;än förra året. Det relativt kraftiga fallet i Tysklands BNP bidrar starkt till&lt;br&gt;den dämpade importutvecklingen inom OECD. Nedrevideringen av BNP-&lt;br&gt;prognosen för Tyskland med drygt två procentenheter sedan januari&lt;br&gt;beräknas dra ned marknadstillväxten för svensk export inom OECD med&lt;br&gt;en hel procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fall i Sveriges exportvolym till Tyskland inträffade redan under&lt;br&gt;hösten 1992. Den draghjälp till svensk export som den ekonomiska&lt;br&gt;återhämtningen i USA och Storbritannien väntas ge tycks dessutom&lt;br&gt;komma med eftersläpning. Svensk exportvolym till dessa länder&lt;br&gt;utvecklades svagt mot slutet av förra året, se diagram 3:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:1 Sveriges varuexport till några viktiga marknader 1988-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta priser, säsongsrensat, glidande medelvärde&lt;br&gt;Miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3600&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Tyskland | &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. /\/\ f\/ \&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;/'' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 Storbritannien 1 &amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\&amp;nbsp;&amp;nbsp;/ l&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;/i r&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;x/ t i\&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ii&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F A / i / &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;l / \&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.................... t l \ /\ A.... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.......................1.1........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ ^ \ /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' K /v* \/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'S&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A &amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;~ ’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/\/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\ A&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A a /\&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;' /'A/&amp;quot;&amp;quot;-'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\ / \&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;y \ \ / v. a ' &amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V \ /&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\/\l&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;w&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;br&gt;/\ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i A i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i \ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;/ -\ ll \ ■ l ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 \l \ \ /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;! USA 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vy/^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i / V/\ 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\» / &lt;sup&gt;v&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-16.png" style="width:273pt;height:103pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-marknaden för bearbetade varor beräknas öka med endast 6%&lt;br&gt;under perioden 1993-1994. Den nu mycket svaga tillväxten, och inte&lt;br&gt;minst importfallet på Sveriges största exportmarknad Tyskland, mot-&lt;br&gt;verkar en kraftigare uppgång för svensk export. Flera tungt vägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportprodukter möter i år fortsatta problem med dämpad efterfrågan, Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;alternativt överkapacitet och svag prisutveckling. Detta gäller bl.a. Bilaga 1.1&lt;br&gt;pappers- och massaindustrin, stål- och transportmedelsindustrin. Inve-&lt;br&gt;steringarna inom verkstadsindustrin i Västeuropa väntas falla ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i år, vilket också påverkar svensk export av investeringsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av marknadstillväxten och svensk export skiljer sig nu mot&lt;br&gt;utvecklingen efter devalveringarna i början av 1980-talet. I slutet av&lt;br&gt;1982, dvs. efter 1981 och 1982 års devalveringar, ökade de svenska&lt;br&gt;marknadsandelarna för bearbetade varor inom OECD-området mycket&lt;br&gt;kraftigt. Kvartalsstatistiken visar på en volymökning i storleksordningen&lt;br&gt;6% fjärde kvartalet 1982 från föregående kvartal, dvs. över 25% i&lt;br&gt;årstakt. Denna ökning är mycket svår att förklara utifrån gängse model-&lt;br&gt;ler och samband i utrikeshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på exportvolymema av devalveringarna i början av 1980-&lt;br&gt;talet inträffade sålunda oväntad snabbt. Detta kan sannolikt sättas i&lt;br&gt;samband med att den internationella konjunkturen började återhämta sig&lt;br&gt;mot slutet av 1982. År 1983 steg industrins andel av OECD:s import av&lt;br&gt;bearbetade varor med hela 8 %. Exportens produktsammansättning hade&lt;br&gt;under 1982 varit ogynnsam och denna negativa faktor bortföll sedan&lt;br&gt;successivt i takt med att efterfrågan på svenska exportprodukter tog fart.&lt;br&gt;Varusammansättningen blev allt gynnsammare i samband med den&lt;br&gt;stigande privata konsumtionen på de viktiga exportmarknaderna inom&lt;br&gt;OECD. Detta gynnade inte minst svensk export av personbilar. Härmed&lt;br&gt;underlättades möjligheterna för Sverige att öka marknadsandelarna. Läget&lt;br&gt;nu är annorlunda. Deprecieringen av kronan sedan slutet av 1992 inträf-&lt;br&gt;fade i ett läge då den internationella efterfrågan fortfarande var dämpad&lt;br&gt;och exportens varusammansättning fortsatt ogynnsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas varuexporten stiga kraftigt under loppet av året, med&lt;br&gt;13%, vilket innebär en volymökning mellan årsgenomsnitten 1992 och&lt;br&gt;1993 på knappt 5%. Exporten föll kraftigt fjärde kvartalet förra året,&lt;br&gt;vilket medför en begränsad uppgång mellan årsgenomsnitten även vid en&lt;br&gt;stark expansion under loppet av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som drar upp svensk export i år och de närmaste åren är den&lt;br&gt;förbättrade konkurrenskraften för exportindustrin, som beräknas vinna&lt;br&gt;andelar på världsmarknaden i växande utsträckning. Den omfattande&lt;br&gt;deprecieringen av den svenska kronan har tillsammans med andra&lt;br&gt;faktorer som minskningen av arbetsgivaravgifterna i år gett industrin&lt;br&gt;utrymme att sänka sitt relativpris på exportmarknaden och därmed&lt;br&gt;åstadkomma andelsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan förra året sjönk Sveriges relativpris på bearbetade varor, vilket&lt;br&gt;medförde en uppbromsning av andelsförlustema på OECD-marknaden.&lt;br&gt;Tappet uppgick till knappt 1%, att jämföra med 5 1/2% 1991. I år&lt;br&gt;beräknas industrins andel öka med 3% och nästa år med 7 1/2% på&lt;br&gt;denna marknad. Sänkningen av relativpriset med 10% i år väntas således&lt;br&gt;ge en större effekt på marknadsandelarna nästa år. Priselasticitetema&lt;br&gt;bygger här på historiska samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativprissänkningen i år begränsas sannolikt av att företagen&lt;br&gt;använder en stor del av utrymmet till att förbättra sina vinstmarginaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till detta är det svaga efterfrågeläget. Då det råder Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;överkapacitet och fallande efterfrågan på viktiga exportmarknader kan en Bilaga 1.1&lt;br&gt;relativprissänkning väntas ge förhållandevis små effekter på marknadsan-&lt;br&gt;delarna. Företagen vill undvika en alltför hård priskonkurrens. I ett&lt;br&gt;sådant läge väljer de att höja priserna mätt i svenska kronor i större&lt;br&gt;utsträckning och förbättra sina marginaler för att i ett senare skede, då&lt;br&gt;efterfrågan blivit gynnsammare, använda sin starkare konkurrenskraft till&lt;br&gt;andelsvinster. Med hjälp av vinstförstärkningen kan företagen dessutom&lt;br&gt;flytta fram sina positioner, t.ex. genom produktutveckling, produk-&lt;br&gt;tivitetsförbättringar och marknadsföring för att även därigenom vinna&lt;br&gt;marknadsandelar på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av den svaga internationella efterfrågan kan också ses i en&lt;br&gt;parallell med den finska exportindustrin. Erfarenheterna efter den finska&lt;br&gt;devalveringen 1991 och deprecieringen av marken i september förra året&lt;br&gt;visar att företagen sänkt sina relativpriser på världsmarknaden och vunnit&lt;br&gt;marknadsandelar, men exportökningen för finsk skogsindustri (som&lt;br&gt;svarar för omkring 40% av den totala exporten) har motverkats av&lt;br&gt;överkapacitet på världsmarknaden. Som en följd av överkapaciteten har&lt;br&gt;även konkurrenterna sänkt sina priser, vilket motverkat en starkare&lt;br&gt;volymuppgång för Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och&lt;br&gt;export av bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders&lt;br&gt;importriser, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska exportpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandelar, volym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av&lt;br&gt;bearbetade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som&lt;br&gt;mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser&lt;br&gt;vägs samman på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sveriges marknadsandelsvinster inte blir större beror också på att&lt;br&gt;svensk export av bearbetade varor i högre grad än konkurrentländernas&lt;br&gt;är inriktad på varor som möter särskilt svag efterfrågan eller missgynnas&lt;br&gt;av överkapacitet på exportmarknaden. Detta gäller t.ex. papper och papp&lt;br&gt;samt järn och stål, men också vissa investeringsvaror. I en jämförelse&lt;br&gt;med Sveriges 14 största konkurrentländer inom OECD ligger den största&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnaden i att andelen papper och papp samt järn och stål i exporten är Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;betydligt större för Sverige. Sveriges andel industrimaskiner, telekom- Bilaga 1.1&lt;br&gt;munikationsutrustning och vägfordon i exporten är också större än för&lt;br&gt;OECD-genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av andelsförlusterna som även drabbat flertalet OECD-länder&lt;br&gt;kan dessutom förklaras av den ökade konkurrensen från nyindustria-&lt;br&gt;liserade länder som Sydkorea, Hongkong, Singapore och Taiwan. De har&lt;br&gt;tillsammans vunnit andelar på exportmarknaden för bearbetade varor i&lt;br&gt;accelererande takt sedan mitten av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:2 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade&lt;br&gt;varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-17.png" style="width:294pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två åren har den svenska varuimporten minskat med&lt;br&gt;5% i volym. Den kraftiga nedgången hänger delvis samman med en&lt;br&gt;omfattande lageravveckling. Den svaga svenska konjunkturen, med bl.a.&lt;br&gt;fall i industriproduktion, investeringar och privat konsumtion har också&lt;br&gt;bidragit starkt till importraset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av importen av bearbetade varor baseras i hög grad på&lt;br&gt;utvecklingen av den s.k. importvägda efterfrågan. De olika efterfråge-&lt;br&gt;komponentema vägs där samman med avseende på genomsnittligt&lt;br&gt;importinnehåll av bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 föll den importvägda efterfrågan med nära 7%. Den starka&lt;br&gt;lageravvecklingen i kombination med de sjunkande maskininvesteringama&lt;br&gt;var de viktigaste faktorerna bakom detta. Under 1992 föll den privata&lt;br&gt;varukonsumtionen kraftigt samtidigt som maskininvesteringama fortsatte&lt;br&gt;att minska. Ett positivt lagerbidrag medförde att nedgången i importvägd&lt;br&gt;efterfrågan stannade vid drygt 2%. I år förutses en förskjutning av&lt;br&gt;användningssidan mot mer importtunga delar då efterfrågan för exporten&lt;br&gt;ökar, men den fortsatt svaga inhemska efterfrågan och ett negativt bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från lagren motverkar en uppgång i den importvägda efterfrågan, som Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fortsätter att falla i år. Den starka exporttillväxten bidrar i hög grad till Bilaga 1.1&lt;br&gt;ökningen med 5 1/2% av den importvägda efterfrågan nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till förändringen av importvägd efterfrågan, procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig varukonsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat varukonsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskininvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importvägd efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Beräkningarna av importvägd efterfrågan utgår från konstant importinnehåll.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt ökar importen snabbare än den importvägda efterfrågan. Detta&lt;br&gt;kan ses som en effekt av den tilltagande internationella specialiseringen&lt;br&gt;som kännetecknar världsekonomin. Ekonometriska skattningar tyder på&lt;br&gt;att importen har ökat med 1,5-2% per år under 1980-talet på grund av&lt;br&gt;denna faktor. I år finns det dock flera faktorer som bidrar till att&lt;br&gt;importen av bearbetade varor faller snabbare än den importvägda&lt;br&gt;efterfrågan. Under överhettningsåren mot slutet av 1980-talet drevs&lt;br&gt;importandelen upp av det extremt höga kapacitetsutnyttjandet. Under den&lt;br&gt;följande konjunkturnedgången återgår importandelen till mer normala&lt;br&gt;nivåer. Ett annat skäl är att deprecieringen av kronan gör importvaror&lt;br&gt;relativt sett dyrare vilket naturligtvis bör få effekter på importvolymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importpriset för bearbetade varor föll med 2% under 1992. I år väntas&lt;br&gt;en ökning med 10 1/2%, vilket till största delen förklaras av deprecie-&lt;br&gt;ringen av den svenska kronan. Deprecieringen antas få full effekt på&lt;br&gt;importpriset för råvaror, medan effekten på övriga varor blir mindre.&lt;br&gt;Den svaga inhemska efterfrågan och de pressade hemmamarknadspriserna&lt;br&gt;gör att såväl exportörerna till Sverige som importörerna här i landet&lt;br&gt;pressar sina marginaler. Importprisema bedöms ändå stiga avsevärt&lt;br&gt;snabbare än hemmamarknadsprisema. Under perioden november 1992&lt;br&gt;t.o.m. februari 1993 hade importpriset för varor stigit med 11% och&lt;br&gt;hemmamarknadspriset med knappt 1%. Hemmaproduktionen stärker&lt;br&gt;därmed sin konkurrenskraft och beräknas i år vinna andelar, då importen&lt;br&gt;av bearbetade varor utvecklas svagare än den importvägda efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i samband med devalveringarna i början av 1980-talet föll&lt;br&gt;hemmamarknadsprisema i förhållande till importprisema för bearbetade&lt;br&gt;varor. Utvecklingen av inhemsk efterfrågan såg emellertid helt annor-&lt;br&gt;lunda ut då än nu. Importen av bearbetade varor ökade starkt andra&lt;br&gt;halvåret 1983, men ändå inte lika kraftigt som den importvägda&lt;br&gt;efterfrågan, vilket indikerar att importen då tappade andelar på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Att importökningen hölls tillbaka förklaras just av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relativprissänkningar för hemmaproduktionen under 1982 och förstadelen Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av 1983, som får effekt med viss eftersläpning. För helåret 1983 steg Bilaga 1.1&lt;br&gt;dock importen av bearbetade varor något snabbare än den importvägda&lt;br&gt;efterfrågan, vilket förklaras av en hög efterfrågeandel för särskilt&lt;br&gt;importtunga investeringsvaror under första halvåret 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:3 Export och import av varor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell volymutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell prisutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetate varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen uppvisade 1992 ett underskott på 30 miljarder kr.,&lt;br&gt;motsvarande ca 2% av BNP. För 1993 och 1994 förutses en påtaglig&lt;br&gt;förbättring, som framför allt förklaras av en ökning av handelsbalansens&lt;br&gt;överskott. Handelsbalansen visade 1992 ett överskott på knappt 35&lt;br&gt;miljarder kr. och väntas i år förbättras med nära 30 miljarder kr. för att&lt;br&gt;nästa år visa ett rekordstort överskott på nästan 90 miljarder kr. Trots&lt;br&gt;betydande underskott i avkastning på kapital även nästa år beräknas&lt;br&gt;bytesbalansen visa ett överskott 1994 motsvarande drygt 2% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots deprecieringen av kronan försämras inte Sveriges terms of trade&lt;br&gt;(exportpris/importpris). Exportpriserna på varor stiger i år t.o.m. något&lt;br&gt;snabbare än importprisema. Visserligen medför deprecieringen ett&lt;br&gt;kraftigt genomslag på importprisema, som stiger med 12%, men den&lt;br&gt;svaga inhemska efterfrågan och utvecklingen av hemmamarknadsprisema&lt;br&gt;gör ändå att exportörerna till Sverige håller tillbaka sina priser på varor&lt;br&gt;hit och pressar sina marginaler. Samtidigt beräknas Sveriges exportpris&lt;br&gt;för varor stiga med 12 1/2% i år, då företagen sannolikt tar ut en relativt&lt;br&gt;stor del av &amp;quot;deprecieringsutrymmet&amp;quot; till marginalförstärkning. Föratom&lt;br&gt;att Sveriges terms of trade förbättras något uppnås redan i år kraftigt&lt;br&gt;positiva effekter av exportens resp, importens volymutveckling på&lt;br&gt;handelsbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i tjänstebalansen bedöms krympa med 7,5 miljarder kr.&lt;br&gt;under perioden 1993-1994 vilket förklaras av en förbättring i så gott som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga delposter, men främst en minskning i underskottet för resevaluta&lt;br&gt;för första gången på tio år. Resevalutainkomsterna bedöms under&lt;br&gt;prognosperioden 1993-1994 stiga med 15% i volym till följd av de&lt;br&gt;minskade relativpriserna på turisttjänster i Sverige, i kombination med&lt;br&gt;den internationella konjunkturuppgången. Svenska turisttjänster blir&lt;br&gt;betydligt billigare för utländska turister som en följd av kronans&lt;br&gt;depreciering. Resevalutautgifterna beräknas avta kraftigt i volym (-22%&lt;br&gt;perioden 1993-1994) i samband med fallet i privat konsumtion och&lt;br&gt;minskningen i hushållens disponibla inkomster. Deprecieringen av kronan&lt;br&gt;har medfört avsevärda kostnadsökningar för utlandsresandet, vilket&lt;br&gt;motverkar de positiva effekterna på resevalutanettot räknat i löpande&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:4 Bytesbalans&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntenetto&lt;br&gt;återinvesterade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinstmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 överenskommelse med rekommendationer från IMF ingår inte längre löner som&lt;br&gt;delpost i övriga tjänster. Dessa har lyfts ur och redovisas separat som faktor-&lt;br&gt;inkomster i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalavkastningen i bytesbalansen visar fortsatt stort underskott, men&lt;br&gt;det beräknas nästa år minska med 9 miljarder kr. Underskottet i&lt;br&gt;räntenettot förbättras då med 7,5 miljarder kr. Den räntebärande skulden&lt;br&gt;till utlandet minskar nästa år, vilket förklaras bl.a. av förbättringen i&lt;br&gt;bytesbalansen samt en svag utveckling av utlandsinvesteringarna.&lt;br&gt;Räntenettot försämras emellertid i år, vilket delvis beror på en övergång&lt;br&gt;från kortfristig till mer långfristig upplåning förra året, som vanligen&lt;br&gt;genererar halvårs- eller helårsvisa räntebetalningar. En stor del av denna&lt;br&gt;typ av lån som togs 1992 belastar följaktligen räntenettot först 1993.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteuppgången i samband med oron på de finansiella marknaderna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;under hösten förra året får således en uppdragande effekt på räntebetal- Bilaga 1.1&lt;br&gt;ningarna i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bidrar fallet i kronkursen till att utlandsskulden automatiskt&lt;br&gt;ökar. Den räntebärande nettoskulden till utlandet har skrivits upp med en&lt;br&gt;växelkurseffekt på över 80 miljarder kr. för perioden 1992-1993.&lt;br&gt;Förändringar i det europeiska valutasystemet hösten 1992 har också&lt;br&gt;påverkat utlandsskulden eftersom t.ex. D-marken stärkts mot andra&lt;br&gt;valutor, vilket inneburit valutakursförluster på utlandslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1992 ökade staten sin utlandsupplåning i ungefär samma&lt;br&gt;omfattning som den privata sektorn amorterade av utlandslån. Den&lt;br&gt;statliga upplåningen är huvudsakligen långfristig. Den upplåning som&lt;br&gt;gjordes förra året genererar följaktligen räntebetalningar först i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En successiv nedgång i marknadsräntorna i år och nästa år får en&lt;br&gt;positiv effekt på räntenettot 1994, då den räntebärande utlandsskulden&lt;br&gt;beräknas avta. En minskning med en procentenhet i räntenivån för&lt;br&gt;nettoskulden innebär en förbättring i räntenettot med ca 7 miljarder kr.&lt;br&gt;Räntefallet i år får störst genomslag nästa år eftersom ränteförändringar,&lt;br&gt;som tidigare redovisats, får effekt med ca ett halvårs eftersläpning.&lt;br&gt;Förbättringen i räntenettot 1994 har beräknats till 7,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:3 Sveriges bytesbalans uppdelad på handels- och tjänstebalans samt&lt;br&gt;netto av transfereringar totalt som andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-18.png" style="width:277pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Sveriges riksbank och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utländska direktinvesteringama i Sverige bedöms i det närmaste&lt;br&gt;balansera de svenska i utlandet under prognosperioden 1993-1994.&lt;br&gt;Mönstret under den senare hälften av 1980-talet, då utlandsinveste-&lt;br&gt;ringarna genererade betydande underskott, bröts redan 1991 då netto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utflödet för direktinvesteringama uppgick till ca 6 miljarder kr., att &amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämföra med hela 72 miljarder kr. året innan. Även förra året uppgick &amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoutflödet till endast omkring 6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 skedde en markant uppgång av de utländska direktinveste-&lt;br&gt;ringarna i Sverige. De steg från ca 12 miljarder kr. 1990 till 35 miljarder&lt;br&gt;kr. 1991. För 1992 föll nivån markant, till endast 1,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i både de svenska och utländska direktinvesteringama hör&lt;br&gt;sannolikt samman med den internationella lågkonjunkturen, ränteupp-&lt;br&gt;gången, skuldsaneringen, den negativa vinstutvecklingen m.m. Det finns&lt;br&gt;flera faktorer som talar för en uppgång i de utländska direktinveste-&lt;br&gt;ringama i Sverige på sikt. Den markanta förbättringen av näringslivets&lt;br&gt;konkurrenskraft, den mycket gynnsamma vinstutvecklingen framöver&lt;br&gt;samt fördelaktig företagsbeskattning kan väntas stimulera utländska&lt;br&gt;investeringar i Sverige. Det har dessutom blivit lättare för utländska&lt;br&gt;företag att köpa svenska företag sedan den nya förvärvslagstiftningen&lt;br&gt;trädde i kraft i januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Industrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Produktion och konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av arbetsgivaravgifterna från den 1 januari 1993, en kraftig&lt;br&gt;produktivitetsökning och deprecieringen av kronan ger en avsevärd&lt;br&gt;förbättring av industrins konkurrenskraft i år. Deprecieringen ger också&lt;br&gt;ett stort utrymme för företagen att förbättra sina vinstmarginaler. Detta&lt;br&gt;bidrar till att skapa gynnsamma betingelser för industriproduktionen, men&lt;br&gt;den svaga efterfrågan både internationellt och på hemmamarknaden gör&lt;br&gt;att uppgången fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revideringen av nationalräkenskaperna för de senaste åren visar en&lt;br&gt;gynnsammare utveckling av industriproduktionen, särskilt för 1990, än&lt;br&gt;tidigare uppgifter. Fallet i Sveriges industriproduktion inleddes först&lt;br&gt;tredje kvartalet 1990. Produktionen minskade år 1990 med 0,6% istället&lt;br&gt;för med 2% enligt de tidigare nationalräkenskaperna. Industriproduk-&lt;br&gt;tionen har fallit med sammanlagt 8% under åren 1990-1992. Tidigare&lt;br&gt;uppgifter visade en nedgång med ca 10% för samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revideringen av industriproduktionen för de senaste åren innebär att&lt;br&gt;bilden av produktionens utveckling i förhållande till kapacitetsutnyttjandet&lt;br&gt;nu ser annorlunda ut än tidigare. Den gynnsammare utvecklingen av&lt;br&gt;produktionen 1989 och 1990 innebär att produktionsnivån justerats upp&lt;br&gt;och produktionsfallet i förhållande till kapacitetsutnyttjandet inte blev så&lt;br&gt;kraftigt som enligt den tidigare statistiken. Under nedgångsfasen från&lt;br&gt;tredje kvartalet 1990 t.o.m. ljärde kvartalet 1992 kan kapacitetsutslag-&lt;br&gt;ningen nu uppskattas till 6 %, att jämföra med 1 % under konjunktur-&lt;br&gt;nedgången i början av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:1 Produktion och kapacitetsutnyttjande i industrin&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-19.png" style="width:286pt;height:217pt;"/&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med befintlig arbetsstyrka skulle industrin teoretiskt ha kunnat Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;producera ca 12% mer fjärde kvartalet 1992. Den beräknade ökningen Bilaga 1.1&lt;br&gt;i industriproduktionen 1993-1994 med totalt 9% skulle därmed inte&lt;br&gt;innebära någon omedelbar risk för flaskhalsar och brist på arbetskraft.&lt;br&gt;En alternativ beräkning i kapitel 13.4 visar emellertid att den möjliga&lt;br&gt;ökningen av industriproduktionen med dagens kapitalstock begränsas till&lt;br&gt;ca 8% från 1992 års nivå. Det finns därmed behov av att industrins&lt;br&gt;investeringar kommer igång relativt snabbt för att undvika att industrin&lt;br&gt;redan nästa år slår i kapacitetstaket. Den gynnsamma vinstutvecklingen&lt;br&gt;talar emellertid för att de nödvändiga investeringarna kommer att komma&lt;br&gt;igång och att industrikapaciteten åter ökar (se kapitel 13.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år bedöms industriproduktionen ta fart under andra halvåret som en&lt;br&gt;följd av uppgången inom i första hand exportindustrin. Första halvåret&lt;br&gt;väntas däremot bli svagt, då företagen planerar för en förhållandevis&lt;br&gt;kraftig lageravveckling. Industribarometern från mars visar att 35% av&lt;br&gt;företagen anser att deras färdigvarulager är för stora och 1/4 av företagen&lt;br&gt;planerar för lagerneddragningar under andra kvartalet. Produktions-&lt;br&gt;uppgången i år motverkas dessutom av den fortsatt svaga efterfrågan från&lt;br&gt;både export- och hemmamarknaden. Industriproduktionen föll dessutom&lt;br&gt;kraftigt fjärde kvartalet förra året, och detta s.k. underhäng bidrar också&lt;br&gt;till att industriproduktionen beräknas bli oförändrad mellan årsgenom-&lt;br&gt;snitten 1992 och 1993, trots en relativt kraftig uppgång under andra&lt;br&gt;halvåret. Nästa år visar prognosen däremot en stark ökning med 9%, då&lt;br&gt;vi istället får ett betydande &amp;quot;överhäng&amp;quot; från den relativt snabba tillväxten&lt;br&gt;andra halvåret 1993. Uppgången väntas fortsätta, främst i samband med&lt;br&gt;den accelererande exporttillväxten. Detta bidrar också till en mycket&lt;br&gt;kraftig produktivitetstillväxt inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:1 Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri exkl. varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, dvs. arbetskostnad per&lt;br&gt;producerad enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrentvikter, som tar&lt;br&gt;hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden.&lt;br&gt;Konkurrensen gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av industrins arbetskostnad per producerad enhet bygger Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nu delvis på uppgifterna om produktivitetsutvecklingen i industrin enligt Bilaga 1.1&lt;br&gt;de reviderade nationalräkenskaperna. Dessa uppgifter överensstämmer&lt;br&gt;numera med motsvarande uppgifter i industristatistiken. Tidigare skilde&lt;br&gt;sig källorna åt bl.a. vad gäller produktion och produktivitet. Statis-&lt;br&gt;tikomläggningen har visat att industristatistiken tidigare överskattade&lt;br&gt;utvecklingen i industrins konkurrenskraft medan nationalräkenskaperna&lt;br&gt;underskattade den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins produktivitet steg förra året markant, med 4,3%, vilket&lt;br&gt;ungefär uppvägde ökningen i industrins lönekostnad. Därmed var&lt;br&gt;arbetskostnaden per producerad enhet (Unit Labour Cost, ULC) så gott&lt;br&gt;som oförändrad. Konkurrentländernas ULC beräknas däremot ha stigit&lt;br&gt;med nära 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att kronans koppling till ecun släpptes den 19 november förra&lt;br&gt;året apprecierades kronan effektivt mot konkurrentländernas valutor med&lt;br&gt;ca 1% mellan årsgenomsnitten 1991 och 1992. Det förklaras till stor del&lt;br&gt;av att dollarkursen föll kraftigt tidigare under 1992. Räknat i gemensam&lt;br&gt;valuta begränsades därmed fallet i industrins relativa ULC till knappt&lt;br&gt;1% 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakurserna antas under prognosperioden rent tekniskt ligga kvar på&lt;br&gt;genomsnittskurserna för mars månad i år, vilket konkurrentvägd&lt;br&gt;appreciering mot kronan med 21,5% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det kraftiga bidraget från kronans depreciering till industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft ökar produktiviteten i år med drygt 6%. I konkur-&lt;br&gt;rentländerna väntas en produktivitetstillväxt inom industrin på 3 1/2% i&lt;br&gt;år. Den snabba produktivitetsökningen inom svensk industri hör bl.a.&lt;br&gt;samman med att företagens tidigare satsningar på olika slag av rationa-&lt;br&gt;liseringar, teknikutveckling av produktionsprocessen, omorganisation&lt;br&gt;m.m. nu börjar mogna ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan timlönen i industrin bedöms stiga i år med 4 % sänks de sociala&lt;br&gt;kostnaderna med 3,1%. Följaktligen stiger lönekostnaden per timme med&lt;br&gt;knappt 1 %. Den starka produktivitetstillväxten bidrar till att industrins&lt;br&gt;ULC beräknas minska med omkring 5% i år medan den stiger med&lt;br&gt;knappt 1 % i konkurrentländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räknat i gemensam valuta uppgår förbättringen i industrins konkur-&lt;br&gt;renskraft (relativa ULC) till nära 23% 1993 och med ca 24% för hela&lt;br&gt;perioden 1992-1994. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande&lt;br&gt;förbättring uppgick till drygt 21% under perioden 1982-1983 (se även&lt;br&gt;kapitel 14.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt Prop 1992/93’ 150&lt;br&gt;14 OECD-länder 1980-1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;D1&lt;/sub&gt; &lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt; , ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140-1--------------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-20.png" style="width:268pt;height:135pt;"/&gt;
&lt;p&gt;701-------------,-------------,-------------.-------------,----- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ ---------,-------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1982&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1984&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Lönsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 nådde industrins lönsamhet en bottennivå. Försämringen hör&lt;br&gt;samman med det kraftiga efterfrågefallet för flertalet industribranscher&lt;br&gt;både på export- och hemmamarknaden, överkapacitet, fall i försäljnings-&lt;br&gt;priserna etc. Vinstfallet kan också bero på andra faktorer som t.ex. för&lt;br&gt;långsam produktutveckling jämfört med konkurrenterna och därav&lt;br&gt;följande marknadsandelsförluster. Till detta ska läggas industrins ökade&lt;br&gt;kostnadsproblem och försämrade konkurrenskraft från senare delen av&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens finansiella ställning har dessutom försvagats av ökade&lt;br&gt;räntekostnader, både som en följd av den tidigare kraftiga upplåningen&lt;br&gt;för investeringar och som en följd av höjd räntenivå. De högre ränte-&lt;br&gt;nivåerna i samband med valutaoron hösten 1992 påverkade resultaten.&lt;br&gt;Dessutom gjorde många företag omfattande valutakursförluster i samband&lt;br&gt;med kronans depreciering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1990 har ökningstakten i insatsvarukostnadema per producerad&lt;br&gt;enhet för industrin (se tabell 4:2) dämpats markant. Förra året var de så&lt;br&gt;gott som oförändrade. Ökningstakten i lönekostnaderna per timme&lt;br&gt;dämpades från 11,4% 1989 till 3,3% 1992. Ökningstakten för industrins&lt;br&gt;rörliga kostnader totalt per producerad enhet föll från 7,8% till -0,4%&lt;br&gt;under samma period. Produktpriserna höjdes i allt långsammare takt&lt;br&gt;under perioden för att t.o.m. minska 1992. Bruttomarginalen, d.v.s.&lt;br&gt;bruttoöverskottet som andel av bruttoproduktionsvärdet, pressades där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med, trots fallet i de rörliga kostnaderna. Bruttomarginalen har krympt&lt;br&gt;under de senaste fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här presenterade prognosen över industrins lönsamhet baseras på&lt;br&gt;nationalräkenskaperna och inte på företagsstatistiken. Beräkningen av&lt;br&gt;bruttomarginalen görs med olika metoder beroende på vilken av dessa&lt;br&gt;källor som används, och marginalutvecklingen kan därför skilja sig åt.&lt;br&gt;I prognosen beräknas bruttomarginalen som bruttoöverskott i procent av&lt;br&gt;bruttoproduktionsvärdet. Bruttoöverskottet uttrycker hur mycket som&lt;br&gt;återstår av förädlingsvärdet då lönekostnaderna räknats bort. I företags-&lt;br&gt;ekonomiska termer motsvaras bruttoöverskottet närmast av rörelseresultat&lt;br&gt;exkl. lagerprisvinster, före kalkylmässiga avskrivningar. Bruttomar-&lt;br&gt;ginalen motsvarar i företagsstatistiken rörelseresultat före avskrivningar&lt;br&gt;i procent av omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:3 Industrins bruttomarginal 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-21.png" style="width:277pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttomarginalen beräknas stiga i år med ca 5 procentenheter, vilket&lt;br&gt;innebär att förlusterna under de senaste åren mer än återhämtas. En stor&lt;br&gt;del av förbättringen förklaras av det utrymme för marginalförstärkningar&lt;br&gt;som deprecieringen av kronan ger. Deprecieringen gynnar ex-&lt;br&gt;portföretagen, men för de hemmamarknadsorienterade företagen pressas&lt;br&gt;marginalerna, dels till följd av den svaga inhemska efterfrågan och&lt;br&gt;prisutvecklingen, dels p.g.a. de höjda importprisema på insatsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins vinstandel, d.v.s. driftsöverskottet brutto som andel av&lt;br&gt;förädlingsvärdet, beräknas 1994 ligga på en rekordhög nivå, t.o.m. över&lt;br&gt;toppnivåerna under 1980-talet. Den höga vinstandelen bör dock ses mot&lt;br&gt;bakgrund av den kraftiga utslagningen av olönsamma företag, vilket&lt;br&gt;automatiskt drar upp genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:2 Industrins rörliga kostnader och produktpriser per producerad&lt;br&gt;enhet, marginaler samt bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Per producerad enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(procentuell förändring):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukningskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa rörlig kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttomarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marginalförändring p.e.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lönekostnad per timme avser löner inkl, kollektiva avgifter och icke varuan-&lt;br&gt;knutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i&lt;br&gt;fasta priser per arbetad timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som andel av förädlingsvärdet till faktorpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen för verkstadsindustrin blir ännu något gynnsammare än&lt;br&gt;för industrin som helhet. Bruttomarginalen väntas stiga markant i år,&lt;br&gt;liksom vinstandelen. Bruttomarginalen för verkstadsindustrin exkl. varv&lt;br&gt;beräknas uppgå till omkring 10% 1993-1994, att jämföra med 4,5%&lt;br&gt;bottenåret 1992. De senaste toppnivåerna uppnåddes åren 1984-1985, då&lt;br&gt;marginalen låg på 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basindustrins priser har fallit kraftigt under de senaste två åren, i&lt;br&gt;samband med vikande råvarupriser, ökande konkurrens och överkapacitet&lt;br&gt;på världsmarknaden. Trots en minskning av såväl insatsvarukostnader&lt;br&gt;som lönekostnader per producerad enhet pressades vinstmarginalen&lt;br&gt;kraftigt 1992, för tredje året i följd. Först i år väntas en snabb förbättring&lt;br&gt;i basindustrins vinstutveckling. De rörliga kostnaderna minskar med&lt;br&gt;0,5% medan produktpriserna stiger med 5%. Bruttovinstandelen når&lt;br&gt;nästa år lite över 1990 års nivå, vilket ändå är omkring fem procenten-&lt;br&gt;heter under den genomsnittliga nivån för toppåren 1987-1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin har trots successivt sänkta råvarukostnader, personal-&lt;br&gt;nedskärningar och andra kostnadsbesparingar gått med kraftig förlust&lt;br&gt;1992. Resultatet före extraordinära poster uppgick till -3,7 miljarder kr.&lt;br&gt;1992, vilket kan jämföras med toppvinsten 1989 på drygt 9 miljarder kr.&lt;br&gt;I år väntas skogsindustrins insatsvarupriser fortsätta minska, bl.a. till&lt;br&gt;följd av sjunkande vedpriser och slopandet av den allmänna energi-&lt;br&gt;skatten. Energiskattesänkningen har beräknats minska skogsindustrins&lt;br&gt;kostnader med 900 miljoner kr. Till detta ska läggas den stora deprecie-&lt;br&gt;ringen av den svenska kronan samt sänkningen av arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;den 1 januari. Branschen gynnas också av att importandelen är låg och&lt;br&gt;att deprecieringen av kronan därmed får ett begränsat genomslag på&lt;br&gt;kostnaderna. Vidare förbättras nu konjunkturen i Nordamerika och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dollarkursen stärks vilket gynnar skogsindustrins export. Å andra sidan Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;motverkas uppgången i exporten av dämpad efterfrågan i Europa, och Bilaga 1.1&lt;br&gt;särskilt i Tyskland. Sammantaget väntas ändå skogsindustrins bruttomar-&lt;br&gt;ginal i år öka markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Näringslivets tjänster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteproduktionen i samhället kan delas in i två olika grupper beroende&lt;br&gt;på hur den finansieras. Offentliga tjänster är sådana som främst&lt;br&gt;finansieras genom skatter. Övriga tjänster, där kostnaden till övervägande&lt;br&gt;del debiteras användaren, klassificeras som näringslivets tjänster. Detta&lt;br&gt;innebär att tjänster producerade av statliga och kommunala bolag och&lt;br&gt;affärsverk räknas till näringslivets tjänster. Trots detta används ofta&lt;br&gt;benämningen privata tjänster synonymt med näringslivets tjänster. I&lt;br&gt;kapitlet används denna vedertagna omskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn har blivit allt mer betydelsefull. I produk-&lt;br&gt;tions- och sysselsättningstermer har denna sektorn varit större än&lt;br&gt;industrisektorn alltsedan slutet av 1970-talet. Ökningen är sannolikt delvis&lt;br&gt;en konsekvens av höjd levnadsstandard som vridit över hushållens&lt;br&gt;efterfrågan mot en större andel tjänstekonsumtion. Denna faktor skulle&lt;br&gt;ha bidragit till en ännu större tillväxt av privat tjänstesektor om inte&lt;br&gt;tjänsteproduktionen inom den offentliga sektorn samtidigt expanderat&lt;br&gt;kraftigt. En ytterligare förklaring till den starka tillväxten för de privata&lt;br&gt;tjänsterna är den utbredda avknoppningen av tjänstefunktioner från&lt;br&gt;företag som i övrigt sysslar med varuproduktion. Detta är dock i grunden&lt;br&gt;en definitionsfråga, eftersom dessa tjänster producerades även tidigare,&lt;br&gt;men i en annan sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1990 har industrins produktion minskat kraftigt i volym. Detta&lt;br&gt;fick tidigt återverkningar på den del av tjänstesektorn som levererar&lt;br&gt;tjänster till andra företag, sk. producenttjänster. Totalt hölls efterfrågan&lt;br&gt;på tjänster uppe så länge den privata konsumtionen fortfarande ökade.&lt;br&gt;Under förra året föll även den privata konsumtionen, vilket medförde att&lt;br&gt;sysselsättningen totalat sett minskade inom den privata tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 5:1 framgår hur sysselsättningen utvecklats inom den privata&lt;br&gt;tjänstesektorn, grupperad enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributionstjänster (SNI 6) består av detaljhandel, partihandel, hotell&lt;br&gt;och restaurang. Sysselsättningen inom gruppen har sjunkit alltsedan 1989.&lt;br&gt;Fallet för privat konsumtion förra året medförde att detaljhandeln&lt;br&gt;minskade sin försäljningsvolym med drygt 5% enligt SCB. Utvecklingen&lt;br&gt;väntas bli svag även i år, i synnerhet för sällanköpsvaruhandeln.&lt;br&gt;Partihandeln har generellt sett utvecklats sämre än detaljhandeln, som en&lt;br&gt;konsekvens av den starkare inriktningen mot företagssektorn. Minskad&lt;br&gt;industriproduktion har därmed påverkat partihandeln mer än detaljhan-&lt;br&gt;deln. Enligt Konjunkturinstitutets tjänstebarometer väntas konjunkturläget&lt;br&gt;inom partihandeln fortsätta att försvagas under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationssektorn (SNI 7) var tidigare kraftigt reglerad. Under&lt;br&gt;senare år har den dock blivit allt mer avreglerad, vilket bidragit till en&lt;br&gt;ökad konkurrens för exempelvis buss- och taxitransporter samt in-&lt;br&gt;rikesflyget. Konkurrensen har även ökat för post- och teletjänster, inte&lt;br&gt;minst genom den snabba tekniska utvecklingen. Antalet arbetade timmar&lt;br&gt;har inom kommunikationssektorn minskat kontinuerligt sedan 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5:1 Arbetade timmar i privat tjänstesektor. Säsongsrensade data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 4:e kvartalet 1987=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-22.png" style="width:276pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: SNI 6: distribution, SNI 7: kommunikation, SNI 8: finansiella tjänster,&lt;br&gt;fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet, SNI 9: övriga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora prisfallet på främst kommersiella fastigheter, tillsammans&lt;br&gt;med den djupa lågkonjunkturen har medfört stora problem inom såväl&lt;br&gt;den finansiella sektorn (ingående i SNI 8) som inom fastighetsförvaltning&lt;br&gt;(ingående i SNI 8). För bankernas del beräknas de sammanlagda&lt;br&gt;kreditförlusterna ha uppgått till ca 70 mdr kr under fjolåret. Trots fortsatt&lt;br&gt;relativt god intjäningsförmåga har därmed ett flertal banker tvingats&lt;br&gt;vända sig till staten för att inte hamna i en akut insolvenssituation.&lt;br&gt;Betydande krav på kostnadsbesparingar väntas medföra att syssel-&lt;br&gt;sättningen minskar, framför allt inom den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom uppdragsverksamheten (ingående i SNI 8) har lågkonjunkturen&lt;br&gt;drabbat delbranscherna olika hårt. Den bransch som hittills klarat sig bäst&lt;br&gt;är juridisk uppdragsverksamhet. Andelen företag inom denna sektor som&lt;br&gt;uppger sig ha fullt kapacitetsutnyttjande har sjunkit något under det&lt;br&gt;senaste året, men är fortfarande högre än i andra branscher. Detta gäller&lt;br&gt;även omdömet om lönsamheten. Den mycket svaga efterfrågan på&lt;br&gt;byggnadsinvesteringar avspeglas i utvecklingen för byggnadskonsulter.&lt;br&gt;Drygt 60% av dessa företag uppgav i mars i år minskad sysselsättning&lt;br&gt;jämfört med föregående kvartal. Andelen har ökat kontinuerligt och&lt;br&gt;företagen väntar sig en fortsatt minskad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster (SNI 9) riktar sig såväl till hushåll som företag. Antalet&lt;br&gt;arbetade timmar har under de senaste åren legat relativt konstant. Den&lt;br&gt;del av sektorn som riktar sig mot privat slutkonsumtion väntas i år möta&lt;br&gt;en sjunkande efterfrågan. I den mån offentliga tjänster övergår till den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn väntas dock övriga tjänster expandera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver rent konjunkturella faktorer kommer tjänstesektorn framöver att&lt;br&gt;påverkas av andra mer strukturella faktorer. Ett exempel på detta är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de institutionella spelreglerna för den privata tjänstesektorn nu ändras Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;relativt hastigt, bl.a. i samband med ett eventuellt EES-avtal och den Bilaga 1.1&lt;br&gt;därmed sammanhängande lagen om offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1992:1528). Dessutom träder den nya konkurrenslagen i kraft 1 juli&lt;br&gt;i år. Dessa nya förhållanden medför ökad konkurrens inom tjänsteområ-&lt;br&gt;det, såväl nationellt som internationellt. Den privata tjänstesektorns inter-&lt;br&gt;nationella konkurrenskraft kommer därmed att ställas allt mer i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att tjänstesektorn är så heterogen är det svårt att kortfattat&lt;br&gt;beskriva utvecklingen av dess konkurrenskraft på ett rättvisande sätt.&lt;br&gt;Möjligheterna till tjänsteexport skiljer sig radikalt mellan exempelvis&lt;br&gt;sjöfartsnäring och fastighetsförvaltning. En jämförelse av aggregerade&lt;br&gt;data ger dock en viss ledning. Enligt GATT:s beräkningar uppgick&lt;br&gt;Sveriges andel av världens tjänsteexport 1990 till 1,8%, vilket placerade&lt;br&gt;Sverige på 15:e plats i världen. Sverige var samtidigt det 10:e största&lt;br&gt;importlandet, med 2,1% av världsimporten. Detta förhållande avspeglas&lt;br&gt;i att Sverige sedan mitten av 1980-talet haft ett negativt tjänstenetto i&lt;br&gt;utrikeshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5:1 Utrikeshandel med tjänster netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av OECD:s Miljarder US$&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP (1987)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Tjänster enligt betalningsbalansstatistik inklusive löner. P.g.a annan definition av försäkringstjänster är&lt;br&gt;dock siffrorna inte direkt jämförbara med betalningsbalansens statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Sveriges Riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5:1 framkommer att Sveriges tjänstenetto under de senaste åren&lt;br&gt;varit sämre än för många andra länder av liknande storlek. Statistiken på&lt;br&gt;tjänsteområdet är förhållandevis outvecklad vilket försvårar jämförelser&lt;br&gt;mellan länder, i synnerhet som det i detta fall handlar om nettotal.&lt;br&gt;Jämförelsen pekar dock på att den svenska tjänstesektorn totalt sett skulle&lt;br&gt;ha en relativt sett svag internationell konkurrenskraft. Det bör samtidigt&lt;br&gt;uppmärksammas att Sverige inom vissa enskilda sektorer, som sjöfart&lt;br&gt;respektive bygg- och tekniktjänster, har en i OECD-perspektiv betydande&lt;br&gt;marknadsandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kommer den privata tjänstesektorn att påverkas av de nya&lt;br&gt;reglerna? Närings- och teknikutvecklinsverket (NUTEK) utreder för&lt;br&gt;EFTA:s räkning vilka effekter den gemensamma marknaden skulle få för&lt;br&gt;tjänstesektorn i Sverige. Utredningen är inte färdig, men vissa prelimi-&lt;br&gt;nära resultat föreligger från bl.a. Kommmerskollegium. Vidare har&lt;br&gt;Konkurrensverket undersökt vilka effekter ett EES-avtal skulle få för ett&lt;br&gt;antal svenska marknader, varav en del avser privat tjänsteproduktion. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;korthet skulle enligt dessa undersökningar effekterna av ett EES-avtal bli&lt;br&gt;relativt blygsamma för den privata tjänstesektorn. Vissa områden, som&lt;br&gt;t.ex. marknaden för finansiella tjänster, har redan i hög grad öppnats för&lt;br&gt;internationell konkurrens. Inom t.ex. teleområdet, kommer dessutom&lt;br&gt;svensk lagstifning att gå längre i sin liberalisering än vad EES-avtalet&lt;br&gt;stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med EES-avtalets ikraftträdande börjar även lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling att gälla. Lagen innebär på tjänsteområdet att&lt;br&gt;externt producerade tjänster som köps av offentlig sektor skall vara&lt;br&gt;föremål för anbudsgivning. Om upphandlingen uppgår till ett visst belopp&lt;br&gt;skall den offentliggöras inom hela EES-området. Lagen ökar sålunda&lt;br&gt;ytterligare konkurrenstrycket inom den privata tjänstesektorn, samtidigt&lt;br&gt;som möjligheterna till tjänsteexport ökar. Hur mycket den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen till slut kommer att betyda för den privata svenska tjänstenäringen&lt;br&gt;är svårt att säga, men det faktum att tjänster i hög utsträckning produce-&lt;br&gt;ras lokalt innebär sannolikt att den rena tjänstehandeln inte kommer att&lt;br&gt;öka dramatiskt. Däremot medför den nya förvärvslagen, som trädde i&lt;br&gt;kraft vid årsskiftet 1992/1993, ökade möjligheter för utländska företag&lt;br&gt;och hushåll att förvärva aktier i ett svenskt bolag. Detta får sannolikt som&lt;br&gt;följd att utländska företag kommer att öka sin verksamhet i Sverige&lt;br&gt;genom att köpa upp svenska tjänsteföretag. Detta kan förväntas bidra&lt;br&gt;till förstärkt konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling avser som nämnts upphandling från&lt;br&gt;extern leverantör och inte verksamhet i egen regi. En tendens inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn är dock att i allt högre grad utsätta den egna verksam-&lt;br&gt;heten för konkurrens från den privata sektorn. Än så länge gäller detta&lt;br&gt;en relativt liten del av verksamheten. Enligt en undersökning av f.d.&lt;br&gt;Statens pris- och konkurrensverk var endast 6% av kommunernas&lt;br&gt;verksamhet 1990 utlagd på entreprenad (exklusive bygg- och anläggnings-&lt;br&gt;arbeten). I takt med att utvecklingen tar fart bör marknaden för den&lt;br&gt;privata tjänsteproduktionen kunna öka avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen förväntas bli fortsatt svag för den privata tjänstesektorn.&lt;br&gt;Enligt Tjänstebarometern räknar en majoritet inom i stor sett samtliga&lt;br&gt;undersökta delbranscher med att konjunkturen mattas inom den egna&lt;br&gt;branschen under första halvåret i år. I de allra flesta fall har denna andel&lt;br&gt;dock minskat jämfört med tidigare mätning. Utvecklingen blir sannolikt&lt;br&gt;olika mellan branscher med tanke på de skilda förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för hemmamarknads- respektive exportmarknadsorienterade företag.&lt;br&gt;Förväntningarna är generellt sett mindre pessimistiska gällande exporten&lt;br&gt;inom både partihandel och uppdragsverksamhet. Den del av tjänstesek-&lt;br&gt;torn som levererar tjänster till exportindustrin kan komma att expandera&lt;br&gt;något, särskilt mot slutet av prognosperioden. Tjänsteföretag som i något&lt;br&gt;led kommer in i produktion ämnad för inhemsk slutkonsumtion väntas&lt;br&gt;dock möta en vikande efterfrågan. Det kraftiga fallet inom privat&lt;br&gt;konsumtion kommer att drabba delar av tjänsteproduktionen, bl.a. detalj-&lt;br&gt;och partihandeln. Inom detaljhandeln väntas framför allt sällanköpsvaru-&lt;br&gt;handelns försäljning falla kraftigt. Fortsatt sjunkande in-&lt;br&gt;vesteringsaktivitet, framför allt på byggsidan, medför ytterligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvagning för byggnadsrelaterade tjänster och viss partihandel. Den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kraftiga deprecieringen av den svenska kronan bör dock dämpa de Bilaga 1.1&lt;br&gt;negativa effekterna för restaurang och hotell, som annars skulle drabbats&lt;br&gt;hårt av den försvagade inhemska efterfrågan. Totalt väntas sys-&lt;br&gt;selsättningen inom privat tjänstesektor falla med 4,1% 1993 och&lt;br&gt;ytterligare 0,8% 1994. Produktionen väntas inte minska fullt så mycket,&lt;br&gt;vilket medför att produktiviteten ökar med 2,5 resp 0,9%. En förklaring&lt;br&gt;till den kraftiga produktivitetstillväxten är att produktionen hålls uppe av&lt;br&gt;personer som deltar i olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;exempelvis ungdomspraktik. Dessa personer inräknas inte i den för&lt;br&gt;sektorn registrerade sysselsättningen, vilket innebär att den beräknade&lt;br&gt;produktiviteten stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5:2 Varsel om uppsägning inom privat tjänstesektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal personer per månad, 3-månaders glidande medelvärde&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-23.png" style="width:278pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Arbetsmarknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Situationen på arbetsmarknaden fortsatte att försämras under inledningen&lt;br&gt;av 1993. Arbetslösheten steg till ca 7,5% av arbetskraften samtidigt som&lt;br&gt;närmare 5 % deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ljusning från efterfrågesidan kan inte heller skönjas. Nyanmäl-&lt;br&gt;ningar av lediga platser till landets arbetsförmedlingar fortsätter att falla&lt;br&gt;från ett redan tidigare rekordlågt antal. Antalet varsel om uppsägningar&lt;br&gt;samt konkurser kvarstår dessutom på en mycket hög nivå och bristen på&lt;br&gt;arbetskraft är enligt företagen i stort sett helt obefintlig. Sammantaget&lt;br&gt;indikerar detta ett fortsatt mycket svagt arbetsmarknadsläge under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:1 Antal varsel samt antal nyanmälda lediga platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-24.png" style="width:285pt;height:200pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna åtgärderna, som innebär en ökning med drygt&lt;br&gt;130 000 personer inom arbetsmarknadspolitikens ram och inom det&lt;br&gt;ordinarie utbildningsväsendet, förutses dämpa uppgången av den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten under prognosperioden. Det sker främst genom att utbudet&lt;br&gt;av arbetskraft dras ned. Dessutom tillkommer effekten av de föreslagna&lt;br&gt;satsningarna på infrastruktur och s.k. ROT-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsminskningen väntas fortsätta under prognosperioden,&lt;br&gt;dock i avtagande takt. Nästa år bromsas fallet av en uppgång inom&lt;br&gt;främst exportsektorn medan utvecklingen i de hemmamarknads-&lt;br&gt;dominerade näringarna blir fortsatt svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen förutses bli relativt kraftig både 1993 och&lt;br&gt;1994. En viss uppdragande effekt har sannolikt den ökande åtgärdsvoly-&lt;br&gt;men. Deltagande i ungdomspraktik och arbetslivsutveckling registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. inte som sysselsatta men bidrar sannolikt med en viss produktions- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;volym som registreras i statistiken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala arbetslösheten, räknat som öppen arbetslöshet plus andel i&lt;br&gt;konjunkturberoende åtgärder, beräknas stiga från ca 9% 1992 till 13%&lt;br&gt;1993 och 14% 1994. Den förväntade BNP-tillväxten 1994 räcker således&lt;br&gt;inte till för att vända utvecklingen av arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen började minska i början av 1991. Nedgången har&lt;br&gt;därefter fortsatt i takt med den avtagande ekonomiska aktiviteten. Antalet&lt;br&gt;sysselsatta reducerades med ca 260 000 personer mellan 1990 och 1992.&lt;br&gt;Det kan jämföras med en minskning med endast några tusen under&lt;br&gt;lågkonjunkturen i början av 1980-talet. Timsysselsättningen föll inte lika&lt;br&gt;mycket beroende på att sjukfrånvaron minskade och att medelarbetstiden&lt;br&gt;därmed steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligast har sysselsättningsfallet varit inom industrin, som också&lt;br&gt;svarat för huvuddelen av nedgången. Under loppet av perioden har dock&lt;br&gt;nedgången blivit allt starkare också inom övriga sektorer som privat&lt;br&gt;tjänstesektor, byggsektor och mot slutet också inom kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:1 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Preliminär justering av siffrorna har gjorts för att anpassa nivåerna till 1993&lt;br&gt;års statistikomläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk har minskat under lång tid.&lt;br&gt;Nedgången väntas fortsätta också under 1993 och 1994 om än i&lt;br&gt;avtagande takt. Det är svårt att hitta alternativ sysselsättning för&lt;br&gt;jordbrukare i det besvärliga arbetsmarknadsläget vilket torde bromsa&lt;br&gt;fallet. Den minskning som förutses för jordbrukare under prognos-&lt;br&gt;perioden består framförallt av att äldre lägger ned sina jordbruk. Inom&lt;br&gt;skogsbruket har sysselsättningen minskat kraftigt. Genomgripande&lt;br&gt;strukturrationaliseringar har pågått de senaste åren. Den ljusning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutses av produktionen under prognosperioden innebär endast att fallet&lt;br&gt;i sysselsättningen bromsas eftersom nuvarande kapacitet bedöms räcka till&lt;br&gt;för betydande produktionsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin har antalet sysselsatta sjunkit med ca 16% mellan 1989&lt;br&gt;och 1992, vilket motsvarar 168 000 personer. Inom exportsektorn&lt;br&gt;förutses produktionen stiga medan den hemmamarknadsinriktade delen&lt;br&gt;av industrin fortsätter att utvecklas relativt svagt under 1993 och 1994.&lt;br&gt;Vändningen uppåt i industriproduktionen under loppet av 1993 bedöms&lt;br&gt;inte leda till ökad sysselsättning under 1993 till följd av den lediga&lt;br&gt;kapacitet som finns i företagen. Rationaliseringar och effektiviseringar&lt;br&gt;som reducerar antalet anställda fortsätter. Det återspeglas också i&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen som förutses bli mycket stark under prognos-&lt;br&gt;perioden. Enligt länsarbetsnämnderna tas dock en del planerade varsel&lt;br&gt;tillbaka. År 1994 förutses en vändning uppåt i sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamheten ligger sent i konjunkturcykeln vilket medförde&lt;br&gt;att sysselsättningen började minska först mot slutet av 1991. Byggkon-&lt;br&gt;junkturen försvagades kraftigt under 1992, då sysselsättningen föll med&lt;br&gt;närmare 40 000 personer, och nedgången bedöms fortsätta också under&lt;br&gt;prognosperioden. Satsningar i form av det s.k. ROT-programmet samt&lt;br&gt;tidigareläggningar av infrastrukturinvesteringar bromsar dock fallet inom&lt;br&gt;sektorn under prognosperioden. Trots detta bedöms antalet sysselsatta&lt;br&gt;minska med ca 50 000 personer sammanlagt under 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den privata tjänstesektorn avtog sysselsättningen kontinuerligt&lt;br&gt;under 1991 och 1992. Sammanlagt minskade sysselsättningen med ca&lt;br&gt;45 000 personer, eller med 3%. Den låga inhemska aktiviteten i&lt;br&gt;ekonomin i år med starkt fallande privat konsumtion samt fortsatt&lt;br&gt;nedgång inom byggsektorn innebär en än starkare neddragning av&lt;br&gt;sysselsättningen. Nästa år förutses nedgången mattas av då fallet i privat&lt;br&gt;konsumtion bromsas upp och expansionen inom industrin tar fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den kommunala sektorn stagnerade sysselsättningen under 1991.&lt;br&gt;Förra året föll sysselsättningen med drygt 20 000 personer. Primärkom-&lt;br&gt;munernas försämrade ekonomi samt landstingens skärpta besparingskrav&lt;br&gt;medverkar till en fortsatt neddragning med ca 50 000 personer samman-&lt;br&gt;lagt under 1993 och 1994. Förslaget att kommunerna tillfälligt tillförs ca&lt;br&gt;4 miljarder kr. 1994 innebär sannolikt att en del av de personalreduce-&lt;br&gt;ringar som annars skulle ha skett skjuts på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta inom staten var relativt oförändrat under 1992. I år&lt;br&gt;och nästa år förutses minskningar med totalt uppemot 10 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis fortsätter sysselsättningen att avta starkt också&lt;br&gt;1993. Fallet berör samtliga branscher men särskilt tjänstesektorn och&lt;br&gt;industrin drar ned utvecklingen. År 1994 bromsas nedgången av en&lt;br&gt;förväntad expansion inom industrin samt ett långsammare fall i tjänste-&lt;br&gt;sektorn. Rot- och infrastrukturåtgärder lindrar raset i byggnadsverksam-&lt;br&gt;heten under hela prognosperioden. Mellan 1990, då det totala antalet&lt;br&gt;sysselsatta var som störst, och 1994 beräknas sysselsättningen ha fallit&lt;br&gt;med ca 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten antas stiga med 2,7% 1993 och med 2,1% 1994. Den&lt;br&gt;starka utvecklingen 1993 kan vara en överskattning i och med att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns en viss risk att AKU, p.g.a. statistiska mätproblem, inte fullt ut Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fångade in det sysselsättningsfall som skedde 1992. Det skulle innebära Bilaga 1.1&lt;br&gt;att sysselsättningsnivån enligt AKU är överskattad 1992 och att syssel-&lt;br&gt;sättningsminskningen 1993 därför överskattas. Annan statistik tyder på&lt;br&gt;detta. Dessutom torde de personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder, som ungdomspraktik och arbetslivsutveckling, bidra till en viss&lt;br&gt;produktion som inte motsvaras av någon registrerad arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:2 Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;br&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom produktiviteten påverkar också medelarbetstiden antalet&lt;br&gt;sysselsatta. Lågkonjunkturen innebär att arbetstiderna förkortas i vissa&lt;br&gt;branscher. Det gäller t.ex. inom tjänstesektorerna där en stor del av&lt;br&gt;småföretagen har otillräcklig efterfrågan och försäljning i förhållande till&lt;br&gt;sina personalstyrkor. Utvecklingen bekräftas av AKU-statistiken där den&lt;br&gt;registrerade sysselsättningsminskningen hittills är koncentrerad till de&lt;br&gt;heltidsarbetande. Antalet deltidsarbetande har endast minskat svagt och&lt;br&gt;korta deltider (1-19 timmar) har ökat något. Andelen deltidsarbetande av&lt;br&gt;det totala antalet sysselsatta har således stigit. Att sysselsättningen fallit&lt;br&gt;starkare bland männen än bland kvinnorna drar också ner medelarbets-&lt;br&gt;tiden eftersom män har längre arbetstider än kvinnor. I uppdragande&lt;br&gt;riktning verkar däremot minskad frånvaro. Efter den starka uppgången&lt;br&gt;av medelarbetstiden 1992, som sannolikt till stor del var en följd av&lt;br&gt;ändrade sjukförsäkringsregler, förutses en nästan oförändrad nivå 1993.&lt;br&gt;Införandet av en karensdag i sjukförsäkringen från 1 april i år betyder&lt;br&gt;sannolikt inte att sjukfrånvaron avtar markant. En stor del av anpass-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen till mer restriktiva regler skedde troligen i samband med förra Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;omläggningen under 1992. År 1994 bedöms en viss ökning av medelar- Bilaga 1.1&lt;br&gt;betstiden ske främst till följd av minskningen av antalet semesterdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det osäkra arbetsmarknadsläget kan en mer försiktig hållning hos&lt;br&gt;arbetsgivarna vid rekryteringar registreras i form av att de fast anställda&lt;br&gt;svarar för hela sysselsättningsnedgången medan antalet tidsbegränsat&lt;br&gt;anställda stigit något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Utbud av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer i arbetskraften började falla under 1991 i samband med&lt;br&gt;att efterfrågan avtog. Nedgången fortsatte 1992. Sammanlagt har antalet&lt;br&gt;minskat med ca 115 000 personer under de båda åren. Enligt AKU-&lt;br&gt;mätningarna fortsatte fallet också under början av 1993. Minskningen av&lt;br&gt;antalet i arbetskraften fördelar sig relativt jämnt mellan könen. Det kan&lt;br&gt;bl.a. förklaras med att antalet deltagande i åtgärder som inte inräknas i&lt;br&gt;arbetskraften fördelats relativt jämnt mellan män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsförändringar har betydelse för arbetskraftsutbudet. Trots att&lt;br&gt;befolkningen i åldern 16-64 år har stigit med ca 50 000 personer mellan&lt;br&gt;1990 och 1992 har utbudet sjunkit. Det är således minskningen av det&lt;br&gt;relativa arbetskraftstalet, dvs. andelen i arbetskraften i förhållande till&lt;br&gt;befolkningen, som svarat för hela reduktionen. Jämfört med 1990 har&lt;br&gt;andelen minskat med ca 2,8 procentenheter till i genomsnitt 81,2% 1992.&lt;br&gt;Bakom detta fall ligger en markant nedgång i de yngre åldersgrupperna.&lt;br&gt;En orsak till att arbetskraftsdeltagandet sjunker så kraftigt är den&lt;br&gt;betydande ökningen av antalet studerande inom främst arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens ram men också inom det ordinarie skolväsendet. Alla&lt;br&gt;som studerar på heltid anses stå utanför arbetskraften. Som studerande&lt;br&gt;räknas också deltagande i åtgärderna ungdomspraktik och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutveckling. Jämfört med 1990 har antalet studerande inom arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens område 1992 ökat med 65 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsmedeltal 1991 och förändring i procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Nivån 1992 är preliminärt omräknad till 1993 års definition. Förändringstalen&lt;br&gt;t.o.m 1992 är ej omräknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan orsak till det fallande arbetskraftsdeltagandet utgörs av den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ökande gruppen arbetslösa som tappar motivationen att aktivt söka arbete Bilaga 1.1&lt;br&gt;i och med att utsikterna att lyckas bedöms som mycket små. Dessa ingår&lt;br&gt;enligt AKU-mätningarna i gruppen latent arbetssökande, dvs. personer&lt;br&gt;som vill och kan arbeta men som inte aktivt sökt arbete. Av dessa var i&lt;br&gt;genomsnitt 55 000 utanför arbetskraften 1992 av andra orsaker än t.ex.&lt;br&gt;studier. Det är framför allt ungdomar som lämnat arbetskraften eller valt&lt;br&gt;att vänta med att söka sig ut på arbetsmarknaden. Det är också ungdomar&lt;br&gt;som dominerar i statistiken över latent arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutbudet väntas fortsätta att falla även i år. Främst beror detta på&lt;br&gt;ökade utbildningsinsatser inom såväl det ordinarie utbildningssystemet&lt;br&gt;som inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som framgår av&lt;br&gt;tabell 6.4 är det främst expansionen av ungdomspraktikplatsema som&lt;br&gt;bidrar till nedgången. De extra insatserna inom den ordinarie utbild-&lt;br&gt;ningen uppgår till 89 000 personer, varav 23 000 togs upp i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen i januari. Det totala utbudet väntas sjunka med ca 2,5%, vilket&lt;br&gt;motsvarar 109 000 personer. Nästa år förutses utbudsminskningen bli av&lt;br&gt;mindre omfattning, 0,9%, eller 40 000 personer. Det beror bl.a. på att&lt;br&gt;förlängningen av gymnasieskolans tidigare två-åriga linjer med ett tredje&lt;br&gt;gymnasieår innebär att det kommer ut betydligt fler ungdomar på&lt;br&gt;arbetsmarknaden sommaren 1994 än i år. Därtill beräknas ökningen av&lt;br&gt;antalet personer i åtgärder inte bli lika stor som i år. Ett tekniskt&lt;br&gt;antagande har då gjorts om en oförändrad volym av åtgärderna andra&lt;br&gt;halvåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:4 Procentuell förändring av arbetskraftsutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därav bidrag från utbudspåverkande arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav bidrag från åtgärder:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten började stiga våren 1990 från den rekordlåga nivå som&lt;br&gt;nåddes i den överhettade svenska ekonomin. Därefter har en kontinuerlig&lt;br&gt;ökning fortgått. I början av 1993 försämrades arbetsmarknaden ytter-&lt;br&gt;ligare. Arbetslösheten steg till ca 7,5%, eller 320 000 personer.&lt;br&gt;Samtidigt deltar allt fler i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antalet&lt;br&gt;uppgick till mer än 200 000 personer i februari i år, vilket motsvarar&lt;br&gt;närmare 5% av arbetskraften. Den totala arbetslösheten uppgick således&lt;br&gt;till drygt 12%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst arbetslöshet noteras bland ungdomarna i åldern 16-24 år. Trots Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;den starka expansionen av åtgärder riktade mot ungdomar, i mars deltog Bilaga 1.1&lt;br&gt;82 000 i ungdomspraktik, ökade antalet arbetslösa i denna grupp. Ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 000 ungdomar var öppet arbetslösa i februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:5 Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Siffrorna för åren 1983-1986 är inte helt jämförbara med värden för åren&lt;br&gt;därefter p.g.a omläggning av mätmetod i AKU från år 1987. Ännu en omläggnining&lt;br&gt;skedde januari 1993. För att skapa jämförbarhet är därför nivån preliminärt justerad&lt;br&gt;fr.o.m 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot föregående lågkonjunktur är arbetslösheten bland män&lt;br&gt;betydligt högre än bland kvinnor. Det hänger samman med att syssel-&lt;br&gt;sättningen minskat mest inom mansdominerade näringar. Dessutom deltar&lt;br&gt;fler kvinnor än män i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till&lt;br&gt;deras arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa längre tid&lt;br&gt;än sex månader, har stigit snabbare än den totala arbetslösheten. I&lt;br&gt;februari var närmare 85 000 personer långtidsarbetslösa. Det motsvarar&lt;br&gt;27% av totalen. Under föregående lågkonjunktur uppgick andelen som&lt;br&gt;mest till ca 30%. En motsvarande andel 1994 skulle innebära 90 000&lt;br&gt;långtidsarbetslösa. En omfattande långtidsarbetslöshet riskerar att&lt;br&gt;försämra arbetsmarknadens funktionsförmåga samt lönebildningen i&lt;br&gt;ekonomin, se kapitel 13.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt vikande sysselsättning förutses under prognosperioden.&lt;br&gt;Uppgången av den öppna arbetslösheten bromsas dock av att också&lt;br&gt;utbudet dras ned av expansionen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;samt av utbildningssatsningarna inom det reguljära skolväsendet.&lt;br&gt;Årsgenomsnittet för arbetslösheten beräknas stiga från 5,3% 1992 till&lt;br&gt;6,9% 1993 och 7% 1994. Om också andelen deltagande i konjunktur-&lt;br&gt;beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder läggs till uppgår andelen till&lt;br&gt;ca 13% 1993 resp, ca 14% 1994. Till detta kan läggas ökningen av&lt;br&gt;antalet platser i det reguljära skolväsendet med motsvarande 1,3&lt;br&gt;procentenheter 1993 och ca 2,0 procentenheter 1994 i förhållande till&lt;br&gt;1992 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:2 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-25.png" style="width:276pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Arbetslösheten är omräknad till 1993 års definition enligt AKU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheterna i prognosen är många. Svårigheterna att bedöma produk-&lt;br&gt;tivitetsutvecklingen är stora. En viss risk för överskattning finns för 1993&lt;br&gt;till följd av de tidigare nämnda statistikproblemen. Detta innebär i så fall&lt;br&gt;endast en omfördelning till en högre produktivitetsutveckling 1992 och&lt;br&gt;en lägre 1993. De senaste åren har också en tendens funnits att prognos-&lt;br&gt;ticera en för snabb produktivitetstillväxt genom att BNP-utvecklingen&lt;br&gt;överskattats. Dessutom är effekterna av de stora volymerna av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder svårbedömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har successivt utökats under&lt;br&gt;1991 och 1992. Andelen i förhållande till arbetskraften har stigit från ca&lt;br&gt;1% till uppemot 5% i början av 1993. Till skillnad mot tidigare&lt;br&gt;lågkonjunkturer har tyngdpunkten förskjutits mot en större del utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser. De nu föreslagna åtgärderna innebär en ytterligare ökning&lt;br&gt;av antalet inom arbetslivsutveckling, ungdomspraktik och företagsutbild-&lt;br&gt;ning med sammanlagt 78 000 platser. Nettoökningen av antalet i åtgärder&lt;br&gt;blir dock 11 000 mindre p.g.a. att antalet deltagande i arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning samtidigt dras ned. Dessutom tillkommer 66 000 platser inom&lt;br&gt;det reguljära skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken, som infördes 1 juli 1992, kommer att vara den&lt;br&gt;mest omfattande åtgärden räknat i personer. Ungdomar upp till 25 år ges&lt;br&gt;genom denna åtgärd möjlighet till en praktisk inriktad utbildning på&lt;br&gt;arbetsplatser inom näringsliv eller offentlig sektor. Ännu en ny åtgärd,&lt;br&gt;s.k. arbetslivsutveckling (ALU), introducerades den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Åtgärden riktas mot arbetslösa som uppbär kassaersättning eller KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att bryta långtidsarbetslöshet och förstärka skyddet mot Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utförsäkring. Antalet deltagande i ALU har ökat mycket snabbt efter Bilaga 1.1&lt;br&gt;inrättandet. Mot slutet av mars deltog över 15 000 personer i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental, genomsnitt per år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Avtalad inskolningsplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning (AMU)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagsutbildning&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för arbets-&lt;br&gt;handikappade&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av arbets-&lt;br&gt;kraften&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; T.o.m 30 juni 1989 ungdomslag. Den 1 juli 1989 - juni 1992 särskild inskolnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m. Omräknat till heltidsutbil-&lt;br&gt;dade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstitutet och offentligt skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade. Arbetskraften omräknad till 1993 års&lt;br&gt;AKU-defmition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Löner och konsumentpriser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 92/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste två åren har en markant nedväxling av löne- och prisöknings-&lt;br&gt;takten skett. Till följd av den stora konkurrenskraftsförbättringen kommer&lt;br&gt;löneutvecklingen i den konkurrensutsatta sektorn att vara märkbart&lt;br&gt;starkare än i den skyddade sektorn. En mycket svag efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft kommer emellertid att hålla tillbaka de totala nominella&lt;br&gt;löneökningarna under prognosperioden. Den genomsnittliga timlönen&lt;br&gt;beräknas öka med 3% respektive 3,5% 1993 och 1994. Dessa löneök-&lt;br&gt;ningar är dock i hög grad ett statistiskt fenomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda indirekta skatter och deprecieringens effekter i form av stigande&lt;br&gt;importpriser kommer tillfälligt att dra upp prisökningstakten i kon-&lt;br&gt;sumentledet. Konsumentprisindex (KPI) beräknas öka med 5,5% under&lt;br&gt;1993 och drygt 3% 1994. Den &amp;quot;underliggande&amp;quot; prisökningstakten är&lt;br&gt;fortsatt lugn och beräknas uppgå till 1,6% respektive 2,4% under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utmärkande drag för den svenska lönebildningen är den kraftiga&lt;br&gt;utjämning av lönerna som följde av den solidariska lönepolitiken. Under&lt;br&gt;1980-talet började motståndet växa mot relativlönernas utveckling och&lt;br&gt;mot de centrala löneförhandlingarna. Lönespridningen började successivt&lt;br&gt;stiga när de centrala låglönesatsningarna alltmer kompenserades via&lt;br&gt;branschvisa och lokala avtal. Löneförhandlingar i flera nivåer bidrog till&lt;br&gt;att driva upp de totala nominella löneökningarna i det överhettade&lt;br&gt;arbetsmarknadsläge som rådde 1989-1990. Därefter skedde en markant&lt;br&gt;nedväxling i löneökningstakten till följd av lågkonjunkturens svaga&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft. Den sista mars i år löpte de stabiliseringsavtal&lt;br&gt;ut som reglerat löneökningarna under de senaste två åren. Med hänsyn&lt;br&gt;till den snabba försämring som skett på arbetsmarknaden under loppet av&lt;br&gt;1991-1992 verkar Rehnbergavtalet vara något högt 1992, även om det&lt;br&gt;troligen fick till stånd en kraftigare sänkning av löneökningstakten 1991&lt;br&gt;än vad arbetsmarknadsläget motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dramatiska försämringen på arbetsmarknaden kommer att hålla&lt;br&gt;tillbaka de nominella löneökningarna under prognosperioden. Andelen&lt;br&gt;öppet arbetslösa och de som sysselsätts i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;steg till sammanlagt 9% av arbetskraften 1992. Arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;fortsätter att försämras kraftigt i år och motsvarande andel väntas uppgå&lt;br&gt;till knappt 13% 1993 och 14% 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling med god tillväxt i ett medelfristigt perspektiv ställer&lt;br&gt;stora krav på en väl fungerande och flexibel arbetsmarknad redan nu.&lt;br&gt;Annars finns det risk att konkurrenskraften successivt urholkas på samma&lt;br&gt;sätt som under 1980-talet. Utifrån den mycket svaga efterfrågan av&lt;br&gt;arbetskraft som förutses under prognosperioden bedöms den lönedrivande&lt;br&gt;effekten för ekonomin som helhet vara försumbar. Det finns dock en risk&lt;br&gt;att en gradvis tilltagande löneglidning kan uppkomma inom den konkur-&lt;br&gt;rensutsatta sektorn för de arbetare och tjänstemän som är svåra att&lt;br&gt;ersätta. Den tudelning som karaktäriserar den svenska ekonomin, med en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relativt sett god exportutveckling och en mycket svag inhemsk efter-&lt;br&gt;frågan, förväntas också återspegla sig i löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver arbetsmarknadsläget påverkas lönebildningen också av vinster,&lt;br&gt;prisförväntningar och produktivitet. Exportindustrin verkar hittills ha&lt;br&gt;utnyttjat deprecieringen till både vinstmarginalförstärkningar och till&lt;br&gt;förbättrade relativpriser. Bruttoöverskottsandelen i industrin stiger kraftigt&lt;br&gt;i år och uppgår till drygt 34 %. De skyddade sektorernas vinstutveckling&lt;br&gt;försvagas däremot av en fallande kronkurs och den svaga utvecklingen&lt;br&gt;av den inhemska efterfrågan. Inflationstakten enligt KPI ökar 1993, vilket&lt;br&gt;främst är en effekt av höjda importpriser och ökade indirekta skatter.&lt;br&gt;Dessa tillfälliga prisstegringar har inte ökat hushållens förväntningar&lt;br&gt;avseende den fortsatta inflationen. Produktiviteten beräknas stiga markant&lt;br&gt;i år, till följd av fortsatt kraftiga neddragningar av sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:1 Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga löntagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriarbetare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;br&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;br&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sociala&lt;br&gt;kost-&lt;br&gt;nader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbets-&lt;br&gt;krafts-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baseras på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare&lt;br&gt;grundas på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp,&lt;br&gt;som ej ingår i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen för industriarbetare 1987 omöjliggör en meningsfull&lt;br&gt;uppdelning på avtal och löneglidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förväntas det svaga arbetsmarknadsläget dominera&lt;br&gt;lönebildningen under prognosperioden. Den genomsnittliga timförtjänsten&lt;br&gt;bedöms stiga med 3% i år och 3,5% 1994. Den nominella timlönen inom&lt;br&gt;industrin beräknas öka med 2 procentenheter mer än genomsnittet för&lt;br&gt;ekonomin 1994, som en konsekvens av tudelningen av den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Detta ställer stora krav på arbetsmarknaden och lönebild-&lt;br&gt;ningens flexibilitet. En låg inflationstakt tillsammans med nominallöne-&lt;br&gt;stelheter kan förhindra de relativlöneförändringar som behövs för en&lt;br&gt;effektiv omallokering av arbetskraft från de skyddade till den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn. Om löneutvecklingen i den konkurrensutsatta sektorn&lt;br&gt;sprids till övriga sektorer blir sannolikt den genomsnittliga timlöneök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen högre än vad som är förenligt med en låg inflation, vilket kan Prop. 92/93:150&lt;br&gt;komma att bromsa återhämtningen i förtid genom bl.a. högre räntor. Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneprognosen ovan innebär inte att alla löntagare får 3% mer i&lt;br&gt;bruttolön 1993. En stor del av den registrerade timlöneökningen är&lt;br&gt;orsakad av statistiska effekter. När arbetslösheten stiger kan den&lt;br&gt;genomsnittliga lönen öka som en följd av att företag tillämpar principen&lt;br&gt;sist-in-först-ut vid uppsägningar. Den sist anställde har vanligen lägre lön&lt;br&gt;än genomsnittet och efter avskedandet stiger således den registrerade&lt;br&gt;genomsnittliga timlönen. Samma effekt uppkommer om företag med&lt;br&gt;genomsnittligt lägre lönenivå slås ut. Avgångsvederlag vid uppsägningar&lt;br&gt;kommer också att tillfälligt dra upp lönekostnaderna i förhållande till&lt;br&gt;antalet arbetade timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige nu har en rörlig växelkurs påverkar egentligen inte den&lt;br&gt;avvägning arbetsmarknadens parter måste göra mellan löne- och&lt;br&gt;sysselsättningsutveckling. I kapitel 13.3 analyseras lönebildning under en&lt;br&gt;rörlig växelkurs närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av arbetsgivaravgifterna 1993 drar ned de totala lönekost-&lt;br&gt;naderna med ca 3 %. Dessutom beräknas de två slopade semesterdagarna&lt;br&gt;sänka lönekostnaden med 1/2 procentenhet 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:1 Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, nationell valuta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-26.png" style="width:276pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige på världsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finandsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD-området beräknas lönerna i tillverkningsindustrin stiga&lt;br&gt;med 3,6% respektive 3,8%. Den svenska industrins löner stiger därmed&lt;br&gt;något snabbare under prognosperioden. Deprecieringen av den svenska&lt;br&gt;kronan medför emellertid, tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och en hög produktivitetsutveckling, att den svenska relativa enhets-&lt;br&gt;arbetskostnaden beräknas sjunka med ca 23% mellan 1992 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet ökade konsumentpriserna med i genomsnitt 8% per år.&lt;br&gt;Under 1990-1991 fortsatte konsumentpriserna att stiga med ca 10% per&lt;br&gt;år, delvis till följd av att skattereformen innebar en omläggning från&lt;br&gt;direkt till indirekt beskattning. Förra året skedde en markant nedväx-&lt;br&gt;ling av inflationen till 2,4% mätt som årsgenomsnitt. En snabb övergång&lt;br&gt;från en hög till en låg inflationstakt medför en mängd anpassningssvårig-&lt;br&gt;heter. För Sverige förvärras problemen av att processen sammanfaller&lt;br&gt;med - och delvis orsakar - en djup lågkonjunktur. På kort sikt medför&lt;br&gt;den lägre inflationstakten att realräntorna stiger. På lite längre sikt&lt;br&gt;kommer dock en låg och stabil inflationstakt att främja tillväxten. Den&lt;br&gt;turbulens som rådde på valutamarknaderna under hösten 1992 drev upp&lt;br&gt;de nominella räntorna till rekordhöga nivåer. Oro för att inflationen skall&lt;br&gt;ta fart igen tillsammans med den parlamentariska osäkerheten har hållit&lt;br&gt;kvar de nominella räntorna på en relativt hög nivå också efter det att&lt;br&gt;kronan deprecierats. Under prognosperioden förväntas de internationella&lt;br&gt;och svenska marknadsräntorna sjunka något. Bankernas räntemarginaler&lt;br&gt;gentemot hushållen förutses däremot ligga kvar på en hög nivå mot&lt;br&gt;bakgrund av den finansiella sektorns fortsatta svårigheter. Sannolikheten&lt;br&gt;för någon större sänkning av realräntan i ett kortfristigt perspektiv&lt;br&gt;bedöms vara liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 sänkte förändrade indirekta skatter och subventioner KPI&lt;br&gt;med 3/4 procentenhet. De skatte- och subventionsändringar som&lt;br&gt;genomförs i år medför i stället att konsumentpriserna dras upp med 11/2&lt;br&gt;procentenheter. Deprecieringen av den svenska kronan leder till att&lt;br&gt;importpriserna stiger. Eftersom den inhemska efterfrågan är mycket svag&lt;br&gt;förväntas exportörer till Sverige vara relativt återhållsamma i sina&lt;br&gt;prishöjningar. Dessutom kommer svenska företag som riktar sig till&lt;br&gt;hemmamarknaden delvis att kompensera höjda priser på importerade&lt;br&gt;insatsvaror med sänkta vinstmarginaler. I prognosen bedöms deprecie-&lt;br&gt;ringens effekter slå i genom i KPI med 50% 1993 och ytterligare 10%&lt;br&gt;1994. Detta är något lägre än genomslaget efter devalveringarna vid&lt;br&gt;1980-talets början med hänsyn till det rådande svaga inhemska efterfråge-&lt;br&gt;läget. Höjda importpriser drar upp KPI med 3 procentenheter i år och&lt;br&gt;drygt 3/4 procentenhet 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:2 Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månaderna&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-27.png" style="width:277pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den heldragna kurvan representerar endast de hushåll som i sina svar angivit&lt;br&gt;en förväntad inflationstakt mellan 0-15%. Brottet i tidsserien avspeglar att hushållens&lt;br&gt;förväntningar fr.o.m. 1993 mäts varje månad. Eftersom det bara finns två obser-&lt;br&gt;vationer med det nya urvalsförfarandet bör man vara försiktig i tolkningen av&lt;br&gt;förväntningarnas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:3 Industrins prisförväntningar det kommande kvartalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-28.png" style="width:276pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1986 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1987&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen industriföretag som tror att&lt;br&gt;priserna på hemmamarknaden kommer att öka och andelen som tror att de kommer&lt;br&gt;minska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från tillfälliga inflationseffekter av höjda indirekta skatter och&lt;br&gt;deprecieringen bedöms prisutvecklingen under de kommande åren bli&lt;br&gt;mycket lugn. Hushållens inflationsförväntningar avseende de kommande&lt;br&gt;12 månaderna låg i februari 1993 kvar på en nivå kring 2,5%. Enligt&lt;br&gt;industrins förväntningar kommer priserna på hemmamarknaden att vara&lt;br&gt;oförändrade under andra kvartalet 1993. Det är lika många som tror på&lt;br&gt;höjda som på sänkta priser. Under den innevarande lågkonjunkturen har&lt;br&gt;industrin dessutom tenderat att överskatta prisutvecklingen. Genom&lt;br&gt;relativt måttliga löneökningar, sänkta arbetsgivaravgifter och en hög&lt;br&gt;produktivitetstillväxt dämpas arbetskraftskostnaderna per producerad&lt;br&gt;enhet avsevärt. Det är därmed främst de tillfälliga effekter som nämnts&lt;br&gt;ovan som förorsakar att KPI beräknas stiga med 5,5% under 1993.&lt;br&gt;Under 1994 faller inflationstakten tillbaka till 3,3%. Regeringen har&lt;br&gt;fastslagit att det inte finns något utrymme för kompensation för deprecie-&lt;br&gt;ringens prishöjande effekter. I prognosen korrigerades därför 1994 års&lt;br&gt;basbelopp för deprecieringens direkta effekter, vilket påverkar pensioner&lt;br&gt;och andra basbeloppsanknutna transfereringar samt grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:2 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoprisindex dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importpriser, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse taxor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutsatt svensk produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftskostnad i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoprisindex årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD, KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Implicitprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotteri m.m.,&lt;br&gt;TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl.&lt;br&gt;indirekta skatter och subventioner. Vid beräkning av basbeloppet 1994 har en&lt;br&gt;avräkning skett för deprecieringens direkta effekter. OECD-länderna är sammanvägda&lt;br&gt;enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De antaganden som görs om ränte- och valutakursutvecklingen under&lt;br&gt;prognosperioden påverkar i hög grad prisutvecklingen. Den skillnad som&lt;br&gt;finns jämfört med den prisprognos som publicerades i den preliminära&lt;br&gt;nationalbudgeten avspeglar framförallt en väsentligt större valutakursför-&lt;br&gt;ändring. Den svenska kronan har i denna prognos försvagats gentemot&lt;br&gt;en importvägd jämförelsekorg med 23% 1993, där de genomsnittliga&lt;br&gt;valutakurserna under mars 1993 antas gälla för resten av prog-&lt;br&gt;nosperioden. Motsvarande förändring var 13% i januari. Att använda sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av stoppkurser från ett visst datum eller genomsnittet under en viss Prop. 92/93:150&lt;br&gt;period är det gängse förfarandet i kortsiktiga prognoser. Samtidigt var Bilaga 1.1&lt;br&gt;den politiska oron stor under mars månad, varför man inte kan utesluta&lt;br&gt;att den svenska kronan var undervärderad ur ett konkurrenskraftsperspek-&lt;br&gt;tiv. Om det istället antas att kronan stärks med 5 % 1994 jämfört med den&lt;br&gt;genomsnittliga kursen 1993, skulle den inhemska prisutvecklingen&lt;br&gt;dämpas med uppskattningsvis 0,6 procentenheter 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPI skall spegla hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för&lt;br&gt;hela den privata konsumtionen, vilket påverkar pensioner och vissa andra&lt;br&gt;transfereringar. En annan viktig uppgift för KPI är att vara ett mått på&lt;br&gt;den allmänna inflationstakten i hela ekonomin och därigenom avspegla&lt;br&gt;efterfrågetryck och kostnadsläge. Som sådant har KPI dock vissa brister.&lt;br&gt;Ökad indirekt beskattning eller sänkta subventioner som höjer KPI är&lt;br&gt;inte ett uttryck för ett högt efterfrågeläge. Inte heller bör en övergång&lt;br&gt;från offentlig till privat finansiering av en viss vara eller tjänst, som&lt;br&gt;förvisso höjer KPI, uppfattas som ett ökat inflationstryck. KPI utgör trots&lt;br&gt;detta ofta ett mått på hela ekonomins inflationstakt i underlagen för olika&lt;br&gt;beslut. Förändringar i nettoprisindex (NPI) visar KPI exklusive effekter&lt;br&gt;av ändrade indirekta skatter och subventioner och utgör därmed ett&lt;br&gt;inflationsmått som bättre motsvarar efterfråge- och kostnadsläget&lt;br&gt;avseende privat konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:4 Prisutvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-29.png" style="width:276pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Konsumentpriser visar prisutvecklingen gentemot konsumentledet (KPI).&lt;br&gt;Nettopriser anger konsumentpriser exklusive indirekta skatter och subventioner (NPI).&lt;br&gt;BNP-deflatorn visar prisutvecklingen på den totala svenska produktionen och slutligen&lt;br&gt;visar den &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakten KPI rensat för politiska beslut och&lt;br&gt;deprecieringens direkta effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda skäl till att följa flera olika prisindexars utveckling för Prop. 92/93:150&lt;br&gt;att kunna bedöma inflationen i hela ekonomin i nuläget samt dess Bilaga 1.1&lt;br&gt;framtida utveckling. Av diagram 7:4 framgår att inflationstakten har&lt;br&gt;dämpats märkbart de senaste åren, oavsett vilket mått som används.&lt;br&gt;Karaktäristiskt för en samhällsekonomisk ansats är att exkludera&lt;br&gt;effekterna av politiska åtgärder som syftar till att minska de samhällseko-&lt;br&gt;nomiska obalanserna eller till en omläggning av skattesystemet. En mer&lt;br&gt;rättvisande beräkning av den &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakten utgår från&lt;br&gt;KPI, men där direkta effekter från politiskt fattade beslut om bl.a.&lt;br&gt;förändrade indirekta skatter, subventioner och arbetsgivaravgifter är&lt;br&gt;avräknade liksom de direkta effekterna av kronans depreciering. Till&lt;br&gt;skillnad från beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten är&lt;br&gt;deprecieringens indirekta effekter, via t.ex. lönebildning och räntor, nu&lt;br&gt;inkluderade i den &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakten. Att den är lägre 1993&lt;br&gt;än 1994 avspeglar att företagen i det rådande efterfrågeläget delvis&lt;br&gt;kompenserar för de tillfälliga prishöjande faktorerna med att pressa&lt;br&gt;vinstmarginalerna. Det bör understrykas att detta är ett sätt att mäta en&lt;br&gt;&amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakt bland en mängd andra tänkbara alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:3 &amp;quot;Underliggande&amp;quot; inflationstakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underliggande&amp;quot; inflationstakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter, subventioner&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deprecieringens direkta effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Begreppet &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakt används för en mängd olika mått.&lt;br&gt;En del refererar till nettoprisindex som den underliggande inflationstakten. OECD&lt;br&gt;använder KPI rensat för mat och energi. Med deprecieringens direkta effekter avses&lt;br&gt;effekter från höjda importpriser och höjda priser på importkonkurrerande varor. P.g.a&lt;br&gt;avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av KPI kommer i år att överstiga den i våra viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländer. Den &amp;quot;underliggande&amp;quot; inflationstakten i Sverige, enligt&lt;br&gt;ovanstående definition, ligger emellertid klart under omvärldens. Det bör&lt;br&gt;också uppmärksammas att även om KPI ofta används för att jämföra&lt;br&gt;inflationstakten mellan olika länder, finns det stora nationella skillnader&lt;br&gt;i hur KPI är konstruerat. I Maastricht-avtalet slog EG fast de konver-&lt;br&gt;genskriterier som skall användas inom EMU. Ett av dem är att in-&lt;br&gt;flationstakten inte får överstiga genomsnittet hos högst de tre länderna&lt;br&gt;med lägst inflationstakt med ett tillägg på 1,5 procentenheter. Vidare&lt;br&gt;anges att inflationen skall mätas som förändringen i KPI. Ett har-&lt;br&gt;moniseringsarbete kommer att inledas inom EG under sommaren 1993.&lt;br&gt;Detta kommer att medföra krav på förändringar av den svenska indexen.&lt;br&gt;Frågan är om Sverige kan behålla KPIs nuvarande roll som kompensa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsindex om det samtidigt skall avspegla zzz/Zaf zonsutvecklingen i ett Prop. 92/93:150&lt;br&gt;europeiskt sammanhang. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:5 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-30.png" style="width:277pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mått som används allt oftare inom EG för internationella prisjäm-&lt;br&gt;förelser är s.k köpkraftspariteter (Purchasing Power Parities, PPP). Det&lt;br&gt;är bl.a. med hjälp av köpkraftspariteter som man inom EG bestämmer&lt;br&gt;hur mycket varje EG-land skall betala till den regionala utjämnings-&lt;br&gt;fonden. En köpkraftsparitet mellan två valutor är lika med kvoten mellan&lt;br&gt;de belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma&lt;br&gt;mängd varor och tjänster. Om köpkraftspariteten relateras till den&lt;br&gt;officiella växelkursen fås ett index som visar ett lands prisnivå i&lt;br&gt;förhållande till ett annat, dvs. hur många enheter av den valda jämförel-&lt;br&gt;sevalutan som det krävs för att köpa samma mängd varor och tjänster i&lt;br&gt;respektive land. Enligt den senast genomförda PPP-undersökningen var&lt;br&gt;de svenska priserna 41% högre än genomsnittet för EG 1991. Med&lt;br&gt;hänsyn till de stora växelkursförändringar som skett under det sista&lt;br&gt;halvåret relateras som en jämförelse 1991 års köpkraftspariteter till den&lt;br&gt;genomsnittliga ECU-kursen under mars 1993. Det visar att prisnivån i&lt;br&gt;Sverige fortfarande skulle vara högre än EG-genomsnittet, med uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis 16%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året steg hushållens realt disponibla inkomster med ca 3 % enligt&lt;br&gt;de preliminära nationalräkenskaperna. Då den privata konsumtionen&lt;br&gt;minskade med ca 2% steg sparandet kraftigt. Sedan 1989 har sparkvoten&lt;br&gt;ökat med 13 procentenheter till en nivå 1992 motsvarande ca 8% av de&lt;br&gt;disponibla inkomsterna. Statliga besparingar och vissa skattehöjningar&lt;br&gt;bidrar till att realinkomstema faller i år. Nedgången beräknas till drygt&lt;br&gt;4%. Köpkraften sjunker med ytterligare 1/2 procentenhet när jämförelsen&lt;br&gt;inkluderar återbetalningen av det tillfälliga sparandet förra året. Den&lt;br&gt;privata konsumtionen beräknas minska med 3,5%, vilket innebär att&lt;br&gt;sparkvoten går ned något. För 1994 beräknas en mindre nedgång av både&lt;br&gt;inkomster och konsumtion, se tabell 8:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;651,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagarinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter, avgifter m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;855,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;791,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Hushållens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två senaste åren har hushållens realt disponibla inkomster stigit&lt;br&gt;mycket starkt trots att sysselsättningen minskat. År 1992 steg hushållens&lt;br&gt;realinkomster med ca 3% och låg därmed 8% högre än 1990 samtidigt&lt;br&gt;som BNP gått ned med knappt 3,5% och arbetslösheten ökat kraftigt.&lt;br&gt;Inkomstbortfallet genom minskad sysselsättning har till stor del kompen-&lt;br&gt;serats av bidrag till arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder. Nedväxlingen av inflationen bidrog till att både timlönen och&lt;br&gt;basbeloppet (och därmed pensionerna) ökade realt förra året. Uppgången&lt;br&gt;av sparandet medförde att hushållens räntenetto förbättrades, vilket gav&lt;br&gt;ett positivt bidrag på nära 1 procentenhet till inkomstutvecklingen 1992.&lt;br&gt;Det reala skatteuttaget sänktes genom att grundavdraget och skiktgränsen&lt;br&gt;för statsskatten räknades upp med 1991 års högre inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet i sysselsättningen fortsätter i år. Uppgången av inflationen bidrar&lt;br&gt;till att reallönen före skatt minskar med nära 2,5%. Ersättningen vid&lt;br&gt;sjukdom, arbetslöshet och pension sänks. Inkomstbeskattningen ökar till&lt;br&gt;föjd av avskaffat schablonavdrag, reducerad uppräkning av skiktgränsen&lt;br&gt;för statsskatten samt av att en egenavgift införts i sjukförsäkringen. Den&lt;br&gt;svaga utvecklingen av skatteunderlagen medför, trots skattehöjningarna,&lt;br&gt;att hushållens direkta skattebetalningar minskar realt i år, vilket ger ett&lt;br&gt;positivt bidrag till realinkomsutvecklingen i tabell 8:2. Att skatten höjts&lt;br&gt;framgår av att skattebetalningarna minskar mindre än de skattepliktiga&lt;br&gt;inkomsterna (löner, pensioner m.m.). De realt disponibla inkomsterna&lt;br&gt;beräknas minska med drygt 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:2 Hushållens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell utveckling&lt;br&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuellt bidrag till&lt;br&gt;realinkomstutvecklingen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma exkl. sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner från offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m. inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt sparande, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster inkl, tillfälligt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med konsumentprisindex (KPI).&lt;br&gt;Disponibel inkomst och tillfälligt sparande är deflaterade med implicitprisindex för privat konsumtion (IPI).&lt;br&gt;Skillnaden mellan KPI och IPI påverkar posten &amp;quot;övriga inkomster, netto”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1994 förutses att nedgången i sysselsättningen och ökningen av&lt;br&gt;arbetslösheten dämpas. Inflationstakten går ned så att reallönen inte&lt;br&gt;längre faller. Den trendmässiga uppgången av pensionsinkomstema&lt;br&gt;reduceras av att deprecieringseffekten på KPI ska avräknas vid beräkning&lt;br&gt;av pensioner och andra basbeloppsanknutna transfereringar. Inkomstbe-&lt;br&gt;skattningen skärps genom att grundavdraget sänks. Det höga sparandet&lt;br&gt;leder till en fortsatt förbättring av hushållens räntenetto. Sammantaget&lt;br&gt;beräknas realinkomstema minska något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1991 steg hushållens köpkraft utöver de disponibla inkomsterna&lt;br&gt;med drygt 1 procentenhet, dels genom att det tillfälliga sparandet&lt;br&gt;upphörde och dels genom att 1989 års sparande återbetalades i maj 1991.&lt;br&gt;I februari 1992 återbetalades 1990 års tillfälliga sparande, vilket bidrog&lt;br&gt;till att öka hushållens köpkraft med knappt 1/2 procentenhet förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år minskar köpkraften totalt med drygt 4 1/2% beroende på att&lt;br&gt;jämförelsenivån 1992 innefattar återbetalning av det tillfälliga sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar har nyligen genomförts och kommer att genomföras&lt;br&gt;under det närmaste året inom socialförsäkringarna. Som nämnts ovan&lt;br&gt;reduceras pensionsutbetalningarna under prognosperioden till följd av att&lt;br&gt;ersättningsnivån har sänkts, och av att deprecieringseffekten på KPI ska&lt;br&gt;avräknas vid beräkning av pensionerna för 1994. De sämst ställda&lt;br&gt;pensionärerna kompenseras genom höjda bostadstillägg och pensions-&lt;br&gt;tillskott. Pensionsåldern höjs successivt, med början nästa år, till 66 år.&lt;br&gt;En karensdag infördes i sjukförsäkringen från den 1 april i år och&lt;br&gt;samtidigt sänktes ersättningsnivåerna vid längre sjukperioder. Inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen har kraven på att få en sjukdom klassad som&lt;br&gt;arbetsskada skärpts sedan 1 januari 1993. Den 1 juli i år upphör&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenningen och samordnas med sjukförsäkringen och&lt;br&gt;därmed sänks ersättningsnivåerna. Den 1 juli i år införs fem karensdagar&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen och ersättningsnivån sänks med 10 procenten-&lt;br&gt;heter. Sammantaget medför förändringarna av transfereringssystemen ett&lt;br&gt;inkomstbortfall för hushållen på ca 9 miljarder kr. 1993 och ytterligare&lt;br&gt;ca 7 miljarder kr. 1994, jämfört med en situation utan dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:3 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension inkl. KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AMU-bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KAS och lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstöverföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Deflatering är gjord med konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen 1990-1991 innebar en genomgripande förändring av&lt;br&gt;skattesystemet. Skatten på arbetsinkomster sänktes kraftigt. Alla&lt;br&gt;kapitalinkomster sammanförs till ett inkomstslag och beskattas med en&lt;br&gt;enhetlig statlig skatt om 30%. Skattesänkningen finansieras delvis inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattesystemet genom basbreddningar och skärpning av kapital- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;beskattningen. I skattereformen ligger en årlig justering av skatteskalan. Bilaga 1.1&lt;br&gt;Grundavdraget höjs i takt med basbeloppets ökning och skiktgränsen för&lt;br&gt;statsskatten räknas upp med ökningen av konsumentprisindex föregående&lt;br&gt;år plus 2 procentenheter. Genom att skatteskalan räknas upp med den&lt;br&gt;historiska inflationen uppkommer en real skattesänkning när löneök-&lt;br&gt;ningarna och inflationen avtar medan det motsatta gäller vid höjd&lt;br&gt;inflation. För 1992 innebar systemet på detta sätt en real sänkning av&lt;br&gt;skatteuttaget motsvarande ca 4 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993 och 1994 justeras skiktgränsen för statsskatten endast med&lt;br&gt;ökningen av konsumentprisindex. Ökad preliminärbeskattning av&lt;br&gt;biinkomster fr.o.m. 1 april i år snabbar upp skattebetalningarna. Det&lt;br&gt;fr.o.m. 1993 avskaffade schablonavdraget under inkomst av tjänst&lt;br&gt;beräknas medföra en skattehöjning på ca 7 miljarder kr. Egenavgiften i&lt;br&gt;sjukförsäkringen beräknas öka skatteuttaget med ca 3 miljarder kr.&lt;br&gt;Avtrappningan av pensionärernas särskilda grundavdrag mot kapitalin-&lt;br&gt;komster och förmögenhet upphör 1993. Nästa år sänks grundavdraget&lt;br&gt;med ca 2 400 kr., vilket medför en skatteskärpning på ca 5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Privat konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens konsumtionsefterfrågan har under de senast åren genomgått&lt;br&gt;en mycket kraftig förändring. Efter en stark expansion under den senare&lt;br&gt;delen av 1980-talet inledde hushållen en konsolideringsprocess, vilket i&lt;br&gt;fjol resulterade i ett fall i privat konsumtion med nära 2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:1 Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-31.png" style="width:278pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den privata konsumtionen växte med drygt 17% i volym mellan&lt;br&gt;1984 och 1989 skall bl.a. ses mot bakgrund av att hushållen fram till&lt;br&gt;mitten av 1980-talet varit ransonerade på krediter. Detta innebar att det&lt;br&gt;förelåg ett latent efterfrågetryck på bl.a. bostäder. I samband med att&lt;br&gt;kreditmarknaden avreglerades inleddes därför en relativt kraftig&lt;br&gt;prisuppgång på småhus och bostadsrätter. Trots en markant ökning av&lt;br&gt;hushållens upplåning, tilltog därmed hushållens nettoförmögenhet. Detta&lt;br&gt;gav i sin tur ökade möjligheter till lånefinansierad konsumtion. Det&lt;br&gt;faktum att en stor del av konsumtionsexpansionen tog sig uttryck i inköp&lt;br&gt;av olika typer av varaktiga varor, gav till följd att hushållens innehav av&lt;br&gt;varor med relativt lång livslängd växte. Det uppstod därför ett avsevärt&lt;br&gt;utrymme för att dra ned sådana inköp, utan att den faktiska konsum-&lt;br&gt;tionsstandarden minskade i motsvarande mån. Förra årets minskning av&lt;br&gt;den privata konsumtionen drabbade framför allt denna typ av varor.&lt;br&gt;Avsevärda fall registrerades för exempelvis möbel-, foto- och bilhandeln,&lt;br&gt;medan dagligvaruhandeln ökade svagt. I och med att hushållens realt&lt;br&gt;disponibla inkomster förra året växte med drygt 3 % steg sparkvoten till&lt;br&gt;8.1%. Sedan bottennivån 1988 har sparkvoten därmed höjts med hela&lt;br&gt;13 procentenheter. Sparkvotens nivå är i och med detta den högsta under&lt;br&gt;efterkrigstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av förklaringen till den ökade sparbenägenhet står sannolikt&lt;br&gt;att finna i försämringen av relationen mellan hushållens tillgångar och&lt;br&gt;skulder samt att räntekostnaderna tilltagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:2 Hushållens skuldkvot och utgiftsräntor i relation till disponibel&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% %&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-32.png" style="width:276pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Deklarerade bruttoränteutgifter före respektive efter skatt, 1992 preliminärt.&lt;br&gt;Källor: Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepar-&lt;br&gt;tementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 8.2 framgår hur hushållens skuldstock utvecklats i relation Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;till disponibel inkomst. I och med att kreditmarknaden avreglerades Bilaga 1.1&lt;br&gt;ökade hushållen den sk skuldkvoten hastigt och som mest motsvarade&lt;br&gt;skuldstocken drygt 130% av disponibel inkomst. Som en följd av ökat&lt;br&gt;sparande, sjönk sedan skuldkvoten till att motsvara ungefär 100% av de&lt;br&gt;disponibla inkomsterna. Detta motsvarar nivån före kreditmarknadens&lt;br&gt;avreglering. I diagrammet framgår även hushållens bruttoräntekostnader,&lt;br&gt;före och efter skatt, i relation till disponibel inkomst. Som synes ökade&lt;br&gt;bruttoräntekvoten fram till 1990. Därefter inträffade en nedgång före&lt;br&gt;skatt 1991, men p.g.a. den minskade avdragsrätten ökade fortfarande&lt;br&gt;bruttoräntekvoten efter skatt. I och med att hushållen före kredit-&lt;br&gt;marknadens avreglering var ransonerade på krediter bör skuldkvotens&lt;br&gt;nivå vid den tiden ha varit lägre än önskat, vilket illustreras av den&lt;br&gt;kraftiga skuldökningen efter avregleringen. Det är därför svårt att värdera&lt;br&gt;var den nuvarande jämviktsnivån kan ligga. Det faktum att en stor del av&lt;br&gt;räntekostnadsökningen efter skatt inte är ett resultat av en önskad&lt;br&gt;skuldstocksökning, utan orsakats av skattereformen, torde dock innebära&lt;br&gt;att hushållen har fortsatt kraftiga incitament att dra ned sin skuldkvot. En&lt;br&gt;ytterligare faktor som talar för detta är att inflationstakten nu är väsentligt&lt;br&gt;lägre än tidigare. Skuldens reala värde minskas då inte automatiskt på&lt;br&gt;samma sätt som i en höginflationsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett relaterat problem är att prisfallet på småhus och bostadsrätter&lt;br&gt;minskat det tillgängliga belåningsutrymmet. Vissa hushåll är i situationen&lt;br&gt;att värdet på tillgångarna nu understiger skulderna, vilket medför mycket&lt;br&gt;starka incitament för sparande genom amortering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:3 Hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-33.png" style="width:277pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bostadrätter 1970-1979 schablonberäknade enligt småhusposten. Förmögen-&lt;br&gt;heten 1993-1994 grundad på sparande enligt prognos samt antaganden om att aktie-&lt;br&gt;och bostadstillgångar utvecklas som dispnibel inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 8.3 presenteras en uppskattning av hushållens netto- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;förmögenhetsutveckling i relation till disponibel inkomst. I förmögenhets- Bilaga 1.1&lt;br&gt;måttet ingår finansiella nettotillgångar enligt SCB:S finansräkenskaper&lt;br&gt;samt marknadsvärden för småhus och bostadsrätter. Observera att&lt;br&gt;hushållens nettoförmögenhet trots skuldkvotens avsevärda ökning 1985-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 steg kraftigt. Detta förklaras av de snabbt stigande priserna på&lt;br&gt;bostäder och aktier. Med denna beskrivning ser inte hushållens nuvarande&lt;br&gt;förmögenhetssituation ut att vara så dramatisk, jämfört med läget efter&lt;br&gt;tidigare nedgångar. Däremot har fallet sedan toppnivån 1989 varit&lt;br&gt;markant. Det förefaller dock vara den höga nettoförmögenhetskvoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 som är exeptionell, snarare än dagens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens samlade nettoförmögenhet, så som den här presenteras,&lt;br&gt;döljer dock en stor del av dramatiken i dagens situation. Framför allt&lt;br&gt;visar den situationen för hushållssektorn som aggregat. Många enskilda&lt;br&gt;hushåll har en betydligt sämre ställning nu än tidigare. För dessa är&lt;br&gt;amorteringsbehoven avsevärt mycket större än vad som framkommer av&lt;br&gt;den aggregerade nettoförmögenheten. Dessutom är beräkningarna&lt;br&gt;känsliga för bostadsprisutvecklingen. I kalkylen har det totala bos-&lt;br&gt;tadsprisfallet beräknats till ca 15% 1992. Statistik från mäklarföretag ger&lt;br&gt;dock en bild av att prissänkningen varit kraftigare än så. Om prisfallet&lt;br&gt;i verkligheten är större än beräknat betyder det att förmögenhetskvoten&lt;br&gt;kan vara överskattad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de hittills nämnda problemen finns ett antal faktorer som bör&lt;br&gt;ha påverkat hushållens långsiktiga inkomstförväntningar i negativ&lt;br&gt;riktning. Hit hör framför allt den ökade arbetslösheten. I både Norge och&lt;br&gt;Storbritannien, där hushållssektorn också har drabbats av skuldproblem,&lt;br&gt;har samvariationen mellan arbetslösheten och sparkvoten varit slående&lt;br&gt;(för en närmare illustration av detta, se kapitel 13.2). Både sparkvot och&lt;br&gt;arbetslöshet har där ökat avsevärt och ännu inte visat tecken på att vända&lt;br&gt;ned. Uppgången av den svenska arbetslösheten väntas bli något större än&lt;br&gt;som varit fallet i dessa länder. Samtidigt har dock den svenska sparkvot-&lt;br&gt;suppgången uppvisat ett hastigare förlopp, vilket kan ha att göra med att&lt;br&gt;de disponibla inkomsterna ökat ansenligt under de senaste tre åren. Detta&lt;br&gt;skulle eventuellt kunna tolkas som att anpassningen av sparkvoten i&lt;br&gt;Sverige kan bli mindre utdragen än i Norge och Storbritannien. Några&lt;br&gt;säkra slutsatser om sparkvotens framtida utveckling är det dock mycket&lt;br&gt;svårt att dra. Den önskade nettoförmögenheten kan p.g.a. lägre inflation,&lt;br&gt;högre räntekostnad och oro för framtida arbetslöshet mycket väl vara&lt;br&gt;högre nu än tidigare. I sådana fall kan sparkvoten förbli hög under flera&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Empiriska undersökningar tyder på att hushållen tidigare i hög grad&lt;br&gt;agerat på ett sätt som är konsistent med den s.k. permanenta in-&lt;br&gt;komsthypotesen. Den grundläggande tanken med denna hypotes är att&lt;br&gt;hushållen strävar efter att ligga på en konsumtionsnivå som är långsiktigt&lt;br&gt;hållbar, med avseende på deras förväntningar om framtida inkomster.&lt;br&gt;Under förutsättning att hushållen i år inte får någon ny information som&lt;br&gt;påverkar deras förväntningar avseende räntan eller de långsiktiga&lt;br&gt;inkomsterna, borde hushållens konsumtionsnivå 1992 i princip avspegla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nivå hushållen upplever som långsiktigt hållbar. Ett förväntat fall av&lt;br&gt;de realt disponibla inkomsterna mellan 1992 och 1993 borde då inte&lt;br&gt;medföra någon speciellt minskad konsumtion, utan snarare en nedgång&lt;br&gt;i sparandet. Utifrån denna teori är det således svårt att finna stöd för en&lt;br&gt;vidare konsumtionsnedgång, såvitt inte hushållen reviderat ned sina&lt;br&gt;förväntningar angående de långsiktiga inkomsterna eller räntan. Flera&lt;br&gt;faktorer talar emellertid för att hushållen har reviderat ned sina in-&lt;br&gt;komstförväntningar under det senaste året. Arbetslösheten har ökat och&lt;br&gt;väntas fortsätta att öka. Sänkta kompensationsnivåer inom olika försäk-&lt;br&gt;ringssystem, liksom diskussionen om fortsatta förändringar av dessa, har&lt;br&gt;lett till lägre förväntade inkomster samt en tilltagande osäkerhet avseende&lt;br&gt;inkomsten. Detta leder enligt den permanenta inkomsthypotesen till ett&lt;br&gt;ökat sparande. Även denna teori är således förenlig med att den privat&lt;br&gt;konsumtionen beräknas falla i år med 3,5% och 0,2% 1994. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl till att konsumtionen nu förväntas dras ned, snarare än&lt;br&gt;sparandet, är att andelen hushåll som lever på marginalen sannolikt ökat&lt;br&gt;under senare tid. En minskning av den disponibla inkomsten får då med&lt;br&gt;nödvändighet en mer direkt koppling till minskad konsumtion. Sparkvo-&lt;br&gt;ten väntas mot bakgrund av detta gå ned till mellan 7 och 8% i år och&lt;br&gt;ligga kvar på en oförändrad nivå 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:4 Hushållens sparkvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-34.png" style="width:276pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Investeringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den starka expansionen av investeringarna under andra hälften av&lt;br&gt;1980-talet har ett markant fall skett de senaste två åren. Minskat&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande och produktion har inneburit att behovet av&lt;br&gt;nyinvesteringar avtagit dramatiskt. Det är främst näringslivet som hittills&lt;br&gt;drabbats av nedgången. Högre räntor och kapitalkostnader samt fallande&lt;br&gt;fastighetspriser och lägre soliditet i företagen har sannolikt medverkat till&lt;br&gt;uteblivna investeringar. Bankernas kreditförluster och därmed följande&lt;br&gt;restriktivitet i kreditgivningen, i kombination med högre utlåningsräntor,&lt;br&gt;dämpar aktiviteten ytterligare. Under prognosperioden är det främst raset&lt;br&gt;i bostadsbyggandet som förutses dra ned totalsiffrorna. Efterfrågan på&lt;br&gt;bostäder väntas bli mycket låg samtidigt som mer strukturella faktorer&lt;br&gt;som avtrappningen av bostadssubventionerna minskar byggandet under&lt;br&gt;en lång anpassningsperiod. Utvecklingen inom näringslivet förutses&lt;br&gt;emellertid vända uppåt 1994 till följd av den ökade aktiviteten inom&lt;br&gt;främst industrin. De föreslagna ROT- och infrastrukturåtgärdema&lt;br&gt;bromsar nedgången i den totala byggnadsverksamheten genom en stark&lt;br&gt;expansion inom främst reparations- och underhållsverksamheten.&lt;br&gt;Investeringarna totalt beräknas falla med ca 9% i år och med uppemot&lt;br&gt;6% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har investeringfallet varit mest markant inom näringslivet. Det&lt;br&gt;finns ett tydligt samband mellan produktion och investeringar, vilket&lt;br&gt;framgår av figur 9.1. I förhållande till toppnivån 1989 var investerings-&lt;br&gt;volymen 30% lägre 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin var den bransch som drabbades tidigast av konjunktur-&lt;br&gt;nedgången. Enligt SCB:s februarienkät innebär industrins planer att&lt;br&gt;investeringarna stiger med 3 - 5% i år. Med tanke på att utvecklingen&lt;br&gt;har tenderat att överskattas de senaste åren torde den lägre volymutveck-&lt;br&gt;lingen vara mest sannolik. Som framgår av kapitel 4 samt kapitel 13.4&lt;br&gt;finns vissa indikationer på att produktionskapacitet har lagts ned under&lt;br&gt;innevarande lågkonjunktur. Trots detta är kapacitetsutnyttjandet lågt,&lt;br&gt;vilket är ytterligare en indikation på att uppgången av investeringarna blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blygsam i år. Nedgången av byggnadsinvesteringarna förutses fortsätta Prop. 92/93:150&lt;br&gt;medan maskininvesteringama vänder uppåt. Det är främst inom Bilaga 1.1&lt;br&gt;basindustrin och verkstadsindustrin som de totala investeringarna&lt;br&gt;expanderar medan stora delar av övrig industri får vidkännas fortsatta&lt;br&gt;minskningar, om än i långsammare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 förutses däremot en relativt kraftig expansion av industrins&lt;br&gt;investeringar till följd av uppgången i produktionen och den starka&lt;br&gt;lönsamhetsförbättringen i exportföretagen. Den utslagning som kan ha&lt;br&gt;skett av produktionskapaciteten innebär att ett behov finns av att utöka&lt;br&gt;investeringarna relativt snart efter det att produktionen kommit igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i övrigt näringsliv började avta ett år senare än inom&lt;br&gt;industrin. Mellan 1990 och 1992 sjönk investeringarna med en tredjedel.&lt;br&gt;I motsats till industrin väntas den negativa utvecklingen fortsätta också&lt;br&gt;i år. Inriktningen mot den svaga hemmamarknaden medför en fallande&lt;br&gt;investeringsaktivitet i och med den dåliga lönsamhets- och efterfrågeut-&lt;br&gt;vecklingen samt svårigheterna att ordna finansieringen. Enligt in-&lt;br&gt;vesteringsenkäterna fortsätter nedgången främst inom varuhandels-,&lt;br&gt;byggnads- samt inom bank- och försäkringsbolagssektom. Som framgår&lt;br&gt;av kapitel 13.2 var skulduppbyggnaden under slutet av 1980-talet mest&lt;br&gt;omfattande inom fastighetsrelaterad verksamhet. Det avsevärda prisfallet&lt;br&gt;på olika typer av fastigheter verkar hämmande på denna sektors&lt;br&gt;investeringar under prognosperioden. Även övriga sektorer har dock&lt;br&gt;drabbats av obalans mellan sina tillgångar och skulder, om än inte i lika&lt;br&gt;stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år vänder investeringarna uppåt i nästan samtliga sektorer inom&lt;br&gt;det övriga näringslivet. Inom byggnadsindustrin fortsätter dock ned-&lt;br&gt;gången då den totala byggnadsverksamheten faller ytterligare, främst till&lt;br&gt;följd av raset för bostäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:1 Procentuell förändring av investeringar och produktion i&lt;br&gt;näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-35.png" style="width:276pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Offentliga investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet för de offentliga investeringarna år 1992 blev lägre än prognos-&lt;br&gt;tiserat. Den statliga sektorn svarade för hela nedrevideringen. Nedgången&lt;br&gt;kan inte hänföras till uteblivna infrastruktursatsningar. Inom de statliga&lt;br&gt;affärsverken var det främst Banverket (som ingår i affärsverken enligt&lt;br&gt;nationalräkenskapernas definition) som drog upp investeringarna medan&lt;br&gt;t.ex. Televerket uppgav minskande volym. Inom de statliga myndighe-&lt;br&gt;terna steg väginvesteringarna som väntat medan övriga delar, som statliga&lt;br&gt;byggnader, utvecklades svagare än förutsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:3 Offentliga investeringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit en omläggning av finansieringen av Prop. 92/93:150&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar som innebär att Vägverkets och Banverkets Bilaga 1.1&lt;br&gt;investeringar kommer att finansieras genom att lån tas upp i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret i stället för genom anslag. Ränte- och amorteringsutgifterna för&lt;br&gt;lånefinansierade investeringar skall sedan betalas genom ett särskilt&lt;br&gt;anslag efter hand som lån och räntor förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om investeringar i trafikens infrastruktur föreslås en&lt;br&gt;total planeringsram för investeringar i vägar och järnvägar omfattande 88&lt;br&gt;miljarder kronor t.o.m. år 2003. Därtill kommer 10 miljarder kr. för&lt;br&gt;redan beslutade men ännu ej finansierade infrastrukturinvesteringar.&lt;br&gt;Jämfört med vad som ingick i kalkylerna i budgetpropositionen i januari&lt;br&gt;innebär det en ökning med 20 miljarder sammanlagt under hela perioden.&lt;br&gt;I den tidigare prognosen bedömdes den då beslutade låneramen inte ge&lt;br&gt;någon större volymeffekt på investeringarna åren 1993 och 1994. Nu har&lt;br&gt;emellertid en förskjutning skett genom en tidigareläggning av en del av&lt;br&gt;investeringarna. En viss del av de nya satsningarna hamnar också på&lt;br&gt;dessa år. Dessutom föreslås 1,2 miljarder kr. satsas på sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgärder i form av upprustning och förbättring av&lt;br&gt;länsvägar och länsjärnvägar under det kommande budgetåret. För&lt;br&gt;budgetåret därpå beräknas en lika stor satsning på sysselsättnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder behövas. Sammantaget innebär detta att investeringar-&lt;br&gt;na i vägar och järnvägar stiger från ca 11 miljarder kr. 1992 till ca 17&lt;br&gt;miljarder 1993 (i 1992 års priser) enligt Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;beräkningar. Därefter sker en ytterligare ökning med runt en miljard kr.&lt;br&gt;Det kan jämföras med den ordinarie investeringsnivån på 4,5 till 5&lt;br&gt;miljarder kr. per år de närmast föregående åren. Som andel av de totala&lt;br&gt;investeringarna innebär detta en ökning från ca 2% 1991 till ca 5% 1992&lt;br&gt;och ca 10% 1994. De totala statliga investeringarna beräknas stiga med&lt;br&gt;ca 18% 1993 och med ytterligare 6% 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunerna beräknas däremot investeringarna falla med ca 6,5%&lt;br&gt;1993 och med ca 10,5% 1994 som en följd av den alltmer pressade&lt;br&gt;ekonomiska situationen i de flesta kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas de offentliga investeringarna stiga med över 6 %&lt;br&gt;1993 och kvarstå på i stort sett samma nivå 1994. Orsaken är främst&lt;br&gt;infrastruktursatsningar. Kommunerna däremot drar samtidigt ned&lt;br&gt;investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på lägenheter har minskat i takt med stigande räntor, ökade&lt;br&gt;boendekostnader, minskad sysselsättning och avtagande inkomster. Ett&lt;br&gt;tecken på detta är ett växande antal outhyrda lägenheter. Enligt SCB:s&lt;br&gt;senaste mätning, i september 1992, var ca 18 000 lägenheter lediga för&lt;br&gt;uthyrning i allmännyttiga bostadsföretag. Det var ett betydligt lägre antal&lt;br&gt;än vad som uppnåddes under förra lågkonjunkturen. Ökningen av antalet&lt;br&gt;lediga lägenheter har dock sannolikt fortsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-36.png" style="width:276pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år till och med 1991,&lt;br&gt;samt antalet outhyrda lägenheter hos allmännyttan i september 1992. Antalet&lt;br&gt;påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken över påbörjade lägenheter och ansökningar om statligt stöd&lt;br&gt;är ovanligt svårtolkad till följd av ändringar i regelsystemet. En stark&lt;br&gt;uppgång noterades mot främst slutet av 1992. Detta beror på att&lt;br&gt;regelförändringar skapade starka incitament för att starta projekten innan&lt;br&gt;den 1 januari 1993 eftersom räntebidrag då utgår enligt 1992 års regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en indikator för framtida nybyggande av bostäder används&lt;br&gt;ansökningar samt beslut om statligt stöd. Den starka uppgången av&lt;br&gt;ansökningarna mot slutet av året är sannolikt en följd av att vissa&lt;br&gt;förväntningar fanns om mer generösa övergångsregler skulle komma och&lt;br&gt;att dessa skulle grundas på ansökningsdatumet. En sådan ändring har&lt;br&gt;också kommit till stånd, vad gäller ombyggnader av bostäder, som en del&lt;br&gt;av det ROT-program som riksdagen ställt sig bakom för år 1993 och&lt;br&gt;1994. För nybyggnad av bostäder gäller emellertid fortfarande enligt&lt;br&gt;tidigare beslut att de som sökt stöd före den 18 november 1992 men inte&lt;br&gt;fått bidragsbeslut senast den 3 december 1992 kan få stöd enligt 1992 års&lt;br&gt;regler även om de påbörjas under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet påbörjade lägenheter uppnådde 1992 nästan samma nivå som&lt;br&gt;året innan, 54 000 mot 57 000 1991. Enligt Boverkets bedömningar finns&lt;br&gt;det en stor potential av projekt som kan byggas till 1992 års regler under&lt;br&gt;kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet registrerade påbörj anden beräknas falla dramatiskt till 8 000&lt;br&gt;1993 och till 12 000 1994. Utvecklingen av investeringsvolymen följer&lt;br&gt;dock inte detta antal eftersom en omfördelning av byggandet från 1992&lt;br&gt;till 1993 och 1994 antas ske. Volymen av nyinvesteringar i bostäder&lt;br&gt;beräknas falla med närmare 40% 1993 och med 50% 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Incitamenten för ombyggnader av bostäder var desamma som för Prop. 92/93:150&lt;br&gt;nyproduktion vad gäller att ansöka om statligt stöd och att påbörja Bilaga 1.1&lt;br&gt;byggnadsarbetena före 1992 års utgång. Detta återspeglas också i&lt;br&gt;statistiken. Antalet ansökningar om statligt stöd till ombyggnad av&lt;br&gt;flerbostadshus steg med närmare 40% jämfört med året innan. Antalet&lt;br&gt;ansökningar gällande småhus var fyra gånger fler än under ett normalår.&lt;br&gt;Till detta kommer enligt Boverket ett stort antal ombyggnader som&lt;br&gt;påbörjats men ännu inte inrapporterats till nämnderna. Det finns således&lt;br&gt;en stor potential för framtida genomförande. Kreditrestriktionema uppges&lt;br&gt;inte vara lika besvärande för ombyggnader som för nyproduktionen.&lt;br&gt;Dessutom är de nu aktuella ombyggnaderna mindre omfattande och&lt;br&gt;kräver inte högre hyreshöjningar än vad marknaden bedöms klara av. De&lt;br&gt;nya övergångsreglerna som tillkom i och med ROT-programmet innebär&lt;br&gt;att byggherrar som ansökt om statligt stöd till ombyggnad av flerbostads-&lt;br&gt;hus före 1 januari 1993 kan få stöd enligt 1992 års regler även om de&lt;br&gt;påbörjar ombyggnaden först under 1993. Övriga delar i ROT-program-&lt;br&gt;met som verkar uppdragande på ombyggnaderna av bostäder är förläng-&lt;br&gt;ningen av RBF-stödet (statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus)&lt;br&gt;samt bidrag till ombyggnader av äldrebostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att antalet ombyggnader beräknas vara högt under prog-&lt;br&gt;nosperioden väntas investeringsvolymen falla med 14% 1993 och med&lt;br&gt;ytterligare ca 30% 1994. Till detta medverkar den fortsatt minskade&lt;br&gt;omfattningen av varje projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:4 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas bostadsbyggandet falla kraftigt 1993 och 1994.&lt;br&gt;Orsaken är främst minskad efterfrågan till följd av den fallande sys-&lt;br&gt;selsättningen och de höga realräntorna efter skatt. Dessa faktorer har&lt;br&gt;bidragit till lägre fastighetspriser, vilket gör nyinvesteringar olönsamma.&lt;br&gt;Svårigheterna att finansiera projekten har också ökat i och med den&lt;br&gt;skärpta kreditgivningen. Även nedtrappningen av bostadssubventionerna&lt;br&gt;drar ned produktionen under en anpassningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:3 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-37.png" style="width:278pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggnadsverksamheten ingår förutom byggnadsinvesteringar också&lt;br&gt;reparationer och underhåll av fastigheter och anläggningar. Näringslivets&lt;br&gt;byggnadsinvesteringar började stiga i mitten av 1980-talet samtidigt som&lt;br&gt;efterfrågan på bostäder ökade. Avregleringen av kreditmarknaden&lt;br&gt;medverkade till en stark kreditexpansion som underblåste prisökningarna&lt;br&gt;på kommersiella fastigheter och bostäder. Det tidigare skattesystemets&lt;br&gt;egenskaper, med betydande avdragsmöjligheter, medförde också en låg&lt;br&gt;räntekänslighet hos låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med en allt mer besvärande överhettning på byggmarknaden&lt;br&gt;tillgreps omfattande regleringar för att hålla tillbaka byggandet. Avsikten&lt;br&gt;var dels att dämpa det allmänna efterfrågetrycket, dels att skapa utrymme&lt;br&gt;för nyproduktion av bostäder. Dessa regleringar avskaffades under 1990&lt;br&gt;och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:4 Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-38.png" style="width:277pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statististiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tecken på avmattning inom byggnadsverksamheten kom 1990 i form&lt;br&gt;av pris- och investeringsfall. Valutaavregleringens avskaffande vid&lt;br&gt;halvårsskiftet 1989 bidrog till att dämpa prisuppgången på kommersiella&lt;br&gt;fastigheter eftersom köp i utlandet då blev möjligt. Prisfallet blev allt&lt;br&gt;tydligare 1990. Fallet förstärktes av starkt ökad realränta efter skatt,&lt;br&gt;ökade driftskostnader samt av sjunkande efterfrågan på lokaler och&lt;br&gt;därmed lägre hyror. En nedgång av byggnadsinvesteringarna inleddes&lt;br&gt;under andra halvåret 1990. Sedan dess har arbetslösheten bland bygg-&lt;br&gt;nadsarbetare stigit kontinuerligt. Under 1992 skedde en utplåning på runt&lt;br&gt;20%. De senaste månaderna har andelen återigen stigit till omkring 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:5 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reparationer och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;underhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringarna minskade med 8% 1992. Det var främst&lt;br&gt;näringslivets investeringar som drog ned utvecklingen. Fallet beräknas bli&lt;br&gt;betydligt starkare 1993 och 1994, i första hand beroende på bostadsin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vesteringarna. Företagens förväntningar om det inhemska byggandet är Prop. 92/93:150&lt;br&gt;mycket dämpade. Enligt Konjunkturinstitutets barometermätning i mars Bilaga 1.1&lt;br&gt;planderade två tredjedelar av företagen för minskande byggvolym under&lt;br&gt;det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i den totala byggnadsverksamheten bromsas dock av de ROT-&lt;br&gt;åtgärder samt infrastruktursatsningar som föreslagits. De åtgärder som&lt;br&gt;det gäller är främst subventioner av underhåll och reparationer av vissa&lt;br&gt;kommunala byggnader samt förslaget om avdrag mot fastighetsskatten för&lt;br&gt;underhåll av bostadsbyggnader. Till följd av dessa satsningar förutses en&lt;br&gt;betydande expansion av reparations- och underhållsverksamheten. Den&lt;br&gt;totala byggnadsverksamheten beräknas minska med runt 7% både 1993&lt;br&gt;och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet skedde en strukturell utveckling mot sjunkande&lt;br&gt;lagerkvoter, dvs lager i förhållande till produktionen. Totalt sett&lt;br&gt;minskade lagren med 55 miljarder kr (1985 års priser). För industrins del&lt;br&gt;halverades i det närmaste lagerkvoten. I samband med att industrikon-&lt;br&gt;junkturen vände nedåt under 1989 och 1990 avstannade denna utveckling.&lt;br&gt;Anpassningen av produktionen till den svagare efterfrågan skedde&lt;br&gt;emellertid snabbare än vad som varit fallet i tidigare konjunktur-&lt;br&gt;nedgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:6 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El- och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrektionspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt inkl, korrektionspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lageravvecklingen tog åter fart med intensifierad styrka under 1991.&lt;br&gt;Den totala minskningen av lagren uppgick till ca 16 miljarder kr (1985&lt;br&gt;års priser). Det negativa bidraget till BNP-tillväxten blev därmed hela 1,5&lt;br&gt;procentenheter. I PNB förutsågs lagemeddragningar med 12,5 miljarder&lt;br&gt;kr för 1992. I Nationalräkenskapernas definitiva utfall begränsades dock&lt;br&gt;denna avveckling till ca 4,5 miljarder kr. Förklaringen till denna stora&lt;br&gt;skillnad är delvis av teknisk natur och har att göra med NR:s hantering&lt;br&gt;av de s.k. korrektionsposterna i detaljhandelns lager (se nedan).&lt;br&gt;Emellertid skedde också en verklig lageruppbyggnad under 4:e kvartalet.&lt;br&gt;Efterfrågan försvagades ytterligare under denna period vilket omöjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorde neddragningar av industrins färdigvarulager. Även detaljhandelns&lt;br&gt;lager ökade kraftigt mot slutet av året. Detta beror dels på att konsum-&lt;br&gt;tionsefterfrågan blev svagare än väntat men troligen också på att kronans&lt;br&gt;fall ledde till en inköpsvåg från utlandet. En sådan kan förklaras med att&lt;br&gt;detaljhandeln hade möjligheter att importera till tillfälligt lägre priser&lt;br&gt;innan försvagningen av kronan slog igenom på importpriserna. Enligt&lt;br&gt;nationalräkenskaperna gav lagerinvesteringarna ett positivt bidrag till&lt;br&gt;BNP-tillväxten 1992 uppgående till 1,2 procentenheter jämfört med 0,9&lt;br&gt;i PNB. Att bidraget blir positivt trots att lagren minskade beror på att det&lt;br&gt;är förändringen av lagerinvesteringama som påverkar förändringen av&lt;br&gt;BNP.Trots det positiva bidragit för 1992 måste lagemeddragningama de&lt;br&gt;senaste åren betraktas som kraftiga. I hög grad sammanhänger detta med&lt;br&gt;desinflationsprocessen. Den höga realräntan har inneburit en allmän press&lt;br&gt;på alla typer av kapitalanvändning. Insikten om att möjligheterna till&lt;br&gt;framtida prishöjningar är små innebär att incitamenten för lagerhållning&lt;br&gt;i prisspekulationssyfte försvinner. Åtstramningen på kreditmarknaden har&lt;br&gt;också inneburit ökade svårigheter att lånefinansiera lager. Denna effekt&lt;br&gt;är mest påtaglig för handelns vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:5 BNP-utveckling och lagerbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-39.png" style="width:270pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_4 J-----------------------------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;1973&amp;nbsp;&amp;nbsp;1976 1979&amp;nbsp;&amp;nbsp;1982 1985 1988 1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa avseenden kan motiven för restriktiv lagerhållning ha försvagats&lt;br&gt;genom övergången till flytande växelkurs, t.ex. genom förväntningar om&lt;br&gt;lägre realräntea. Trots detta väntas lageravvecklingen tillta i år. Den&lt;br&gt;svaga efterfrågeutvecklingen under slutet av 1992, innebar att tidpunkten&lt;br&gt;för avvecklingen av industrins stora färdig varulager sköts framåt. Denna&lt;br&gt;avveckling väntas kunna påbörjas i år. Även inom detaljhandeln kommer&lt;br&gt;lagren att minska i år. Inte minst gäller detta de lager av importvaror&lt;br&gt;som inköptes under föregående höst. Den totala lagemeddragningen för&lt;br&gt;1993 väntas uppgå till ca 7 miljarder kr. Det negativa bidraget till BNP-&lt;br&gt;tillväxten blir då 0,2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 92/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:6 Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-40.png" style="width:276pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 väntas industriproduktionen öka kraftigt. Därmed förutses en viss&lt;br&gt;uppgång av lagren av insatsvaror och varor i arbete. Ökningen av dessa&lt;br&gt;lager är dock, relativt sett, mindre än produktionsökningen vilket innebär&lt;br&gt;fortsatt nedgång av lagerkvoten för dessa varor. Den starka utveck-&lt;br&gt;lingen av efterfrågan på industrivaror innebär att färdigvarulagren kan&lt;br&gt;fortsätta att avvecklas. Även inom handeln väntas en viss fortsatt&lt;br&gt;lagerneddragning. Lagerminskningarna blir totalt sett tämligen små 1994.&lt;br&gt;De beräknas uppgå till ca 3 miljarder kr. och därmed ge ett positivt&lt;br&gt;BNP-bidrag på ca 0,4 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalräkenskaperna har de senaste åren haft svårt med avstämningen&lt;br&gt;mellan ekonomins användnings- och produktionssida. Man har av detta&lt;br&gt;skäl lagt in korrigeringsposter i detaljhandelns lager. På så sätt justerar&lt;br&gt;man ned användningssidan och därmed det officiella BNP-måttet. Dessa&lt;br&gt;korrektionsposter är inte att betrakta som några egentliga lagerneddrag-&lt;br&gt;ningar. Det rimliga är därför att lägga in motsvarande poster även under&lt;br&gt;prognosperioden. På så sätt undviker man att BNP-tillväxten påverkas.&lt;br&gt;I de nya nationalräkenskaperna som presenterades i mars 1993 är&lt;br&gt;korrektionspostema betydligt mindre än tidigare (ca 1,5 miljarder kr.&lt;br&gt;jämfört med 6,5 miljarder kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Den offentliga sektorn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser försämrades kraftigt under 1991 och&lt;br&gt;1992. För 1992 uppgick underskottet i det finansiella sparandet till&lt;br&gt;motsvarande nära 8% av BNP. Den strukturella delen av underskottet&lt;br&gt;beräknas till ca 3% av BNP, medan resterande delen beror på det låga&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Underskottet fortsätter att öka i år&lt;br&gt;främst beroende på den svaga ekonomiska utvecklingen och stigande&lt;br&gt;ränteutgifter. För 1994 förutses en förbättring av de offentliga finanserna&lt;br&gt;och det konjunkturjusterade underskottet beräknas då uppgå till ca 3,5%&lt;br&gt;av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1970-talet hade den offentlig sektorn finansiella&lt;br&gt;sparandeöverskott motsvarande 3-5% av BNP. Den svaga ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i slutet av decenniet och under de första åren av 1980-talet&lt;br&gt;medförde en kraftig försämring av den offentliga sektorns finanser. Det&lt;br&gt;finansiella sparandet sjönk till motsvarande ca minus 7% av BNP 1982.&lt;br&gt;Sparandet förbättrades sedan under den långa högkonjunkturen och 1990&lt;br&gt;uppnåddes ett finansiellt överskott motsvarande ca 4% av BNP, se&lt;br&gt;diagram 10:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10:1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-41.png" style="width:268pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;1973&amp;nbsp;&amp;nbsp;1976&amp;nbsp;&amp;nbsp;1979&amp;nbsp;&amp;nbsp;1982&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom förstärkningen av den offentliga sektorns finanser låg, förutom&lt;br&gt;den starka konjunkturen, de mot slutet av 1980-talet tilltagande löne- och&lt;br&gt;prisökningarna. Detta tillsammans med de icke inflationsskyddade&lt;br&gt;skatteskalorna bidrog till att driva upp skattekvoten (skatterna och&lt;br&gt;socialavgifternas andel av BNP). Sammantaget steg skattekvoten från&lt;br&gt;50% 1985 till ca 56% 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifternas andel av BNP minskade under samma period med drygt 4&lt;br&gt;procentenheter, huvudsakligen till följd av att ränteutgifterna sjönk när&lt;br&gt;den finansiella ställningen förbättrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturnedgången med sänkt kapacitetsutnyttjande och nedväxling&lt;br&gt;av inflationen medförde en mycket kraftig försämring av den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande under 1991 och 1992. Därtill kommer de&lt;br&gt;statliga insatserna under 1992 för bankstödet. Det finansiella sparandet&lt;br&gt;visade ett underskott på ca 112 miljarder kr. 1992 enligt preliminära&lt;br&gt;nationalräkenskaper, vilket var 16 miljarder kr. mindre än vad som&lt;br&gt;beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Fördjupningen av&lt;br&gt;lågkonjunkturen under 1993 medför en fortsatt försämring av den&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser, trots de budgetförstärkningar som vidtagits&lt;br&gt;inom stat och kommun. Underskottet i det finansiella sparandet beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 196 miljarder kr. i år, motsvarande ca 13,5% av BNP.&lt;br&gt;Därvid har utgifterna belastats med 23 miljarder kr. till bankstöd. Något&lt;br&gt;ytterligare kapitaltillskott till bankerna ingår inte i beräkningarna för&lt;br&gt;1994. Då kalyleras underskottet till drygt 165 miljarder kr., se tabell&lt;br&gt;10:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;866,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1037,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1033,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Subventioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-195,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-166,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och&lt;br&gt;försäljning av fastigheter och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de sedan 1991 ökande underskotten är den offentliga sektorns&lt;br&gt;nettoskuld fortfarande lägre än i många andra länder. För Sverige&lt;br&gt;beräknas den till ca 25% 1994, medan genomsnittet för OECD-ländema&lt;br&gt;då uppgår till ca 37 % av BNP. Försämringen av den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella ställning är dock ojämförligt störst i Sverige under prognos-&lt;br&gt;perioden, se diagram 10:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10:2 Den offentliga sektorns finansiella nettoställning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-42.png" style="width:276pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En orsak till försämringen av de offentliga finanserna under 1992 och&lt;br&gt;1993 är att skatteinkomsterna minskar. Det beror huvudsakligen på den&lt;br&gt;svaga utvecklingen av skattebaserna. Förändringar av skatteregler&lt;br&gt;avspeglas i viss utsträckning på makronivå i skattekvoten. Men det är&lt;br&gt;inte bara förändringar i skatteregler som har betydelse för skattekvoten,&lt;br&gt;utan skattekvotens utveckling beror också på hur skatteunderlagen&lt;br&gt;utvecklas i förhållande till BNP. Även betalningsrutiner och redovisnings-&lt;br&gt;principer påverkar skattekvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skattekvotens nedgång med nära 2 procentenheter mellan 1991 och&lt;br&gt;1992 beror ca 1 procentenhet på att en arbetsgivarperiod infördes i&lt;br&gt;sjukförsäkringen 1992. Därmed sänktes också de offentiga utgifterna i&lt;br&gt;motsvarande grad. Sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel m.m.&lt;br&gt;under 1992 bidrog till att mervärdeskatteintäktema minskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas skattekvoten gå ned med ytterligare knappt 2 procenten-&lt;br&gt;heter för att sedan vara oförändrad 1994, se tabell 10:2. Hushållens&lt;br&gt;direkta skatter ökar som andel av BNP under prognosperioden till följd&lt;br&gt;av att schablonavdraget under inkomst av tjänst slopas fr.o.m. i år och&lt;br&gt;att grundavdraget sänks med ca 2 400 kr. fr.o.m. 1994. Pensionärerna&lt;br&gt;har fått en skattelättnad fr.o.m. 1993 genom deras särskilda grundavdrag&lt;br&gt;inte längre avtrappas mot kaptitalinkomster och förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifterna har sänkts från årsskiftet 1992/93 med 3,8&lt;br&gt;procentenheter netto, när man även beaktar den höjning som skett för&lt;br&gt;att arbetsgivarens besparingar till följd av lägre sjuklönekostnader skall&lt;br&gt;tillfalla staten. Som framgår av tabell 10:2 bidrar detta till en sänkning&lt;br&gt;av skattekvoten med 2,1 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:2 Skattekvoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagens direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatten på livsmedel m.m. höjdes från 18% till 21% vid&lt;br&gt;årsskiftet 1992/93. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen&lt;br&gt;(skatteunderlaget) under prognosperioden medför att mervärdeskattein-&lt;br&gt;täkterna som andel av BNP beräknas sjunka något 1994 trots årets&lt;br&gt;skattehöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterna på bensin och tobak har höjts medan en rad andra punktskat-&lt;br&gt;ter avskaffats fr.o.m. 1993. Energibeskattningen läggs om 1993 genom&lt;br&gt;att skatten på energianvändningen inom industrin sänks medan övriga&lt;br&gt;sektorer får höjd skatt. Omläggningen beräknas vara i stort sett neutral&lt;br&gt;för de totala skatteinkomsterna. Fastighetsskatten för s.k. kommersiella&lt;br&gt;lokaler slopas från 1993 medan fastighetsskatten på småhus höjs från 1,2&lt;br&gt;till 1,5% av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna steg realt med ca 6% 1992. Som andel av BNP&lt;br&gt;uppgick utgifterna till ca 69%. Transfereringarna till hushåll ökade&lt;br&gt;kraftigt till följd av det försvagade läget på arbetsmarknaden. Nedgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 inflationen medförde en relativt stark real ökning av pensionsutgiftema.&lt;br&gt;Stödet till bankerna drog upp transfereringarna till näringslivet. Den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen och investeringarna steg till följd av bl.a.&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser och infrastrukturinvesteringar, se tabell&lt;br&gt;10:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas den reala utgiftsökningen understiga 1 %, delvis beroende&lt;br&gt;på höjd inflationstakt (KPI). Som andel av BNP stiger utgifterna med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 procentenheter. Transfereringarna till hushåll ökar realt med endast 1 %&lt;br&gt;trots fortsatt stark uppgång av arbetsmarknadsrelaterade bidrag.&lt;br&gt;Ersättningsnivån sänks för pensionärer samt inom sjuk- och arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar inom bostadssektorn börjar ge effekt under 1993 och nästa&lt;br&gt;år börjar utgifterna för räntebidrag minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringar inom den statliga och kommunala verksamheten drar&lt;br&gt;ned den offentliga konsumtionen under prognosperioden. Kommunerna&lt;br&gt;minskar även sina investeringar. När också ökningstakten för arbets-&lt;br&gt;marknadsrelaterade utgifter och räntor går ned nästa år faller de totala&lt;br&gt;offentliga utgifterna realt med nära 3.5% och som andel av BNP med ca&lt;br&gt;2,5 procentenheter. En mindre nedgång kvarstår även jämfört med&lt;br&gt;utgifterna exkl. bankstöd 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:3 Real förändring av den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar (subv.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Inkomsterna och transfereringarna är deflaterade med konsumentprisindex.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Statens finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i det föregående sagts om hela den offentliga sektorns finanser,&lt;br&gt;gäller i synnerhet statens finanser. Därtill påverkas statens finansiella&lt;br&gt;sparande under prognosperioden av förändringar vad gäller utbetalningar&lt;br&gt;av kommunalskattemedel och statsbidrag till kommunerna. De relativt&lt;br&gt;starka svängningarna i kommunernas finansiella sparande mellan 1991&lt;br&gt;och 1994 motsvaras huvudsakligen av förändringar i statliga överföringar&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens finansiella sparande försämrades med över 100 miljarder kr.&lt;br&gt;1992 till ett underskott på ca 160 miljarder kr. I underskottet ingår&lt;br&gt;kapitaltransfereringar till näringslivet på ca 18 miljarder kr. Därav utgörs&lt;br&gt;12,5 miljarder kr. av kapitaltillskott till banksektorn medan ca 5 miljarder&lt;br&gt;kr. utdelats ur de förutvarande löntagarfonderna i samband med bildandet&lt;br&gt;av riskkapitalbolag. I år beräknas underskottet öka till ca 238 miljarder&lt;br&gt;kr. Utbetalningar av bankstöd beräknas uppgå till 23 miljarder kr. Nästa&lt;br&gt;år väntas underskottet minska med ca 46 miljarder kr. Hälften av&lt;br&gt;förbättringen beror på att inga nya medel för bankstöd är budgeterade för&lt;br&gt;1994, se tabell 10:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen (inkl, socialförsäkringssektorn) ökade under&lt;br&gt;1992 med ca 3,5% i löpande priser. I nationalräkenskaperna bedöms&lt;br&gt;detta motsvara en real ökning med ca 1%. De reala lönekostnaderna&lt;br&gt;sjönk med 2,5% medan andra kostnader steg relativt kraftigt. Nedgången&lt;br&gt;av den statliga sysselsättningen väntas fortsätta under prognosperioden&lt;br&gt;och den totala konsumtionen beräknas minska med 0,5% i år och med&lt;br&gt;ytterligare 1 % nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;br&gt;Tabell 10:4 Statens inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;347,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-9,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;538,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;555,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statbidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till socialf.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-238,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar ingår även lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Socialförsäkringssektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssektorn i nationalräkenskaperna omfattar allmän&lt;br&gt;tilläggspensionering (AP-fonden inkl, de förutvarande löntagarfonderna),&lt;br&gt;sjukförsäkringen samt arbetslöshetsförsäkringen. Det finansiella sparandet&lt;br&gt;inom sektorn är uteslutande hänförligt till AP-fonden. De finansiella&lt;br&gt;över- eller underskotten inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna&lt;br&gt;räknas i nationalräkenskaperna som en del av statens sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens sparande minskade med ca 5 miljarder kr. 1992 till 39,5&lt;br&gt;miljarder kr. Avgiftsinkomsterna var i stort sett oförändrade p.g.a. den&lt;br&gt;svaga utvecklingen av lönesumman (avgiftsunderlaget) medan pensionsut-&lt;br&gt;giftema steg med ca 9,5%. Sparandet hölls uppe genom en kraftig&lt;br&gt;ökning av ränteinkomsterna. Avvecklingen av löntagarfonderna innebär&lt;br&gt;i nationalräkenskapernas redovisning att tillgångar på 21,5 miljarder kr.&lt;br&gt;överförts från socialförsäkringssektorn till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas pensionsutbetalningarna stiga med endast drygt 4% till&lt;br&gt;följd av sänkt ersättningsnivå och av att basbeloppet räknats upp med&lt;br&gt;endast 2% till följd av den låga inflationen 1992. Men eftersom&lt;br&gt;lönesumman, och därmed avgiftsinkomsterna, sjunker går ändå sparandet&lt;br&gt;ned med 6 miljarder kr. För 1994 beräknas sparandet gå ned till ca 30&lt;br&gt;miljarder kr., se tabell 10:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:5 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av löntagarfonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksförsäkringsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Kommunernas finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella situationen i den kommunala sektorn, dvs kommuner,&lt;br&gt;landsting, kyrkliga kommuner och kommunalförbund, förbättrades&lt;br&gt;avsevärt 1992. Det finansiella sparandet uppvisade då ett överskott på ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 miljarder kronor efter att ha visat underskott varje år sedan 1985.&lt;br&gt;Bakom denna förbättring låg en betydande dämpning av kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen, genom att löne- och prisökningarna sjönk avsevärt, samtidigt som&lt;br&gt;skatteintäkterna ökade kraftigt. Assymetrin i utgifts- och inkomstutveck-&lt;br&gt;lingen har sin grund i den tvååriga eftersläpningen i utbetalningen av&lt;br&gt;kommunalskattemedel. Utbetalningen av skattemedel till kommuner och&lt;br&gt;landsting 1992 byggde sålunda på skatteunderlaget 1990, då den&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteten i ekonomin som helhet var hög och lönesummans&lt;br&gt;ökning förhållandevis kraftig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1993 har ett nytt system för utbetalning av skattemedel&lt;br&gt;till kommuner och landsting införts. Det nya systemet, som inte får fullt&lt;br&gt;genomslag förrän 1995, innebär att skatteutbetalningarna sker det år&lt;br&gt;skatten avser. Därmed kan inkomster och utgifter budgeteras i samma&lt;br&gt;pris- och löneläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller statsbidragen har i år ett nytt system införts. Flertalet&lt;br&gt;specialdestinerade statsbidrag har avvecklats och ersatts av ett generellt&lt;br&gt;utformat system. Syftet är dels att reducera den statliga detaljstyrningen&lt;br&gt;och därmed ge kommunerna större handlingsfrihet vad gäller verksam-&lt;br&gt;hetens utformning och prioritering, dels att skapa mer likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna och mellan landstingen.&lt;br&gt;Skatteutjämningsavgifterna och avräknings skatten har också avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 och 1994 dämpas utvecklingen av skatteintäkterna avsevärt&lt;br&gt;genom att den kraftiga försvagningen av aktiviteten i ekonomin som&lt;br&gt;helhet då slår igenom på kommunsektorns skatteunderlag. År 1993 väntas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunsektorns finansiella sparande likväl uppvisa ett överskott av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ungefär samma storleksordning som 1992. Bakom denna förhållandevis Bilaga 1.1&lt;br&gt;gynnsamma finansiella utveckling ligger i första hand dels en planerad&lt;br&gt;minskning av konsumtionsvolymen dels en fortsatt låg lönekostnadsut-&lt;br&gt;veckling. Den kommunala konsumtionen beräknas minska med 1,2% i&lt;br&gt;volym 1993, samtidigt som lönerna, vilka utgör ca 80% av konsumtions-&lt;br&gt;kostnaderna, fortsätter att öka förhållandevis långsamt. Även investe-&lt;br&gt;ringarna förutses minska i omfattning från 1992. Nedgången av den&lt;br&gt;kommunala aktiviteten begränsas emellertid av olika arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder inklusive det s k ROT-programmet. Syssel-&lt;br&gt;sättningen i kommunerna beräknas falla med ca 2% från 1992 till 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skulle sysselsättningen&lt;br&gt;kalkylmässigt ha minskat med inemot en halv procentenhet mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsvolymen i kommunerna beräknas komma att minska även&lt;br&gt;1994. Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget tvingar fram fortsatta&lt;br&gt;neddragningar i den kommunala aktivitetsnivån. Planerade arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärder begränsar emellertid nedgången även 1994. Det&lt;br&gt;skattestopp som för närvarande gäller för den kommunala sektorn&lt;br&gt;föreslås nu bli upphävt från och med 1994. I stället föreslås att den&lt;br&gt;sänkning av grundavdraget som sker 1994 inte skall reducera kommuner-&lt;br&gt;nas skatteinkomster under 1994, utan först 1995, för de kommuner som&lt;br&gt;inte höjer sin skatt. Härmed tillförs kommunerna tillfälligt 4,2 miljareder&lt;br&gt;kronor 1994. De under våren 1993 planerade åtgärderna beräknas&lt;br&gt;sammantaget resultera i att den kommunala konsumtionsvolymen blir&lt;br&gt;drygt en procentenhet högre 1994 än vad den skulle ha blivit utan&lt;br&gt;åtgärder. Totalt beräknas konsumtionsvolymen falla med 1,5% från 1993&lt;br&gt;till 1994. Även investeringarna beräknas fortsätta att minska 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:6 Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;372,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar m.m. ingår förutom kommunala myndigheters investeringar även kommunala affärsverks&lt;br&gt;investeringar, investeringar i personalbostäder samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots fortsatta minskningar av konsumtions- och investeringsvolymerna&lt;br&gt;och likaledes fortsatt låga löne- och prisökningar beräknas det finansiella&lt;br&gt;sparandet i kommunsektorn försämras avsevärt från 1993 till 1994. Detta&lt;br&gt;har huvudsakligen sin grund i att skatteintäkterna väntas sjunka kraftigt.&lt;br&gt;Det gamla utbetalningssystemet för skattemedel bestämmer 1994&lt;br&gt;fortfarande kommunernas och landstingens skatteinkomster. Härmed får&lt;br&gt;den låga löneökningstakten och den negativa tillväxten i ekonomin som&lt;br&gt;helhet 1992 ett kraftigt genomslag på kommunernas skatteintäkter 1994.&lt;br&gt;Statsbidragen beräknas också avta från 1993 till 1994. Det är mot&lt;br&gt;bakgrund av denna utveckling som de nu föreslagna åtgärderna skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns beräknade skatter och statsbidrag 1994, räknat som&lt;br&gt;andel av BNP, uppgår ungefärligen till den nivå som genomsnittligt sett&lt;br&gt;rådde under 1980-talet, dvs ca 22%. För 1992 och 1993 beräknas denna&lt;br&gt;kvot uppgå till drygt 24% respektive drygt 23%. Även det finansiella&lt;br&gt;sparandet var tillfälligt högt såväl 1992 som 1993. Det beräknade&lt;br&gt;finansiella sparandet som andel av BNP är mer normalt 1994. Det&lt;br&gt;överstiger till och med nivån under perioden 1986-1991 mätt på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Konjunkturjustering av den offentliga sektorns sparande&lt;br&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande beror i hög grad på&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. När konjunkturen går ned minskar&lt;br&gt;skatteinkomsterna samtidigt som utgifterna för arbetsmarknadspolitik,&lt;br&gt;ersättning till arbetslösa m.m. ökar. Under överhettningsåren i slutet av&lt;br&gt;1980-talet bidrog det då höga kapacitetsutnyttjandet till den offentliga&lt;br&gt;sektorns positiva finansiella sparande. Nuvarande recession beräknas dra&lt;br&gt;ned den offentliga sektorns sparande med 110 - 120 miljarder kr. per år&lt;br&gt;under 1993 och 1994, jämfört med ett läge med normalt kapacitetsutnytt-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justerat för kapacitetsutnyttjande och utgifterna för bankstödet beräknas&lt;br&gt;underskottet i den offentliga sektorns sparande till ca 74 miljarder kr. i&lt;br&gt;år. Det är en försämring med över 30 miljarder kr. jämfört med 1992.&lt;br&gt;Mer än hela denna försämring förklaras av minskade kapitalinkomster&lt;br&gt;och ökade ränteutgifter. Kapitalinkomsterna drogs upp 1992 av tillfälligt&lt;br&gt;stora inleveranser från affärsverken. Budgetförstärkningar inom stat och&lt;br&gt;kommun medför att det konjunkturjusterade sparandet förbättras med&lt;br&gt;knappt 20 miljarder kr. 1994 till ett underskott på ca 56 miljarder kr. för&lt;br&gt;den offentliga sektorn totalt. Statens del av det justerade underskottet&lt;br&gt;beräknas till ca 88 miljarder kr., se tabell 10:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:7 Den offentliga sektorns finanser, konjunkturjusterat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-74,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-122,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-94,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det konjunkturjusterade sparandet korrigeras endast&lt;br&gt;för kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och tillfälliga kapitaltransfereringar,&lt;br&gt;som bankstödet. Inga korrigeringar görs för t.ex. priser, räntor,&lt;br&gt;vinstandel eller sammansättning av BNP, trots att även dessa faktorer&lt;br&gt;orsakar stora variationer i den offentliga sektorns sparande. Även&lt;br&gt;slutskatteregleringen (nettot av fyllnadsinbetalningar, kvarskatt och&lt;br&gt;överskjutande skatt) kan ha stor betydelse för variationer i skatte-&lt;br&gt;inkomsterna mellan åren. I tabell 10:8 har skatteinkomsterna också&lt;br&gt;justerats för variationer i vinstandel, hushållens sparkvot samt slutskatte-&lt;br&gt;reglering. Högre vinstandel och högre sparkvot än &amp;quot;normalt&amp;quot; medför&lt;br&gt;lägre skatteinkomster, eftersom kapitalavkastning särskilt på kort sikt är&lt;br&gt;lägre beskattad än löner och konsumtion. Den &amp;quot;normala&amp;quot; vinstandelen i&lt;br&gt;ekonomin har vid justeringen satts till 39,5% av näringslivets förädlings-&lt;br&gt;värde, vilket är den genomsnittliga driftsöverskottsandelen under perioden&lt;br&gt;1985 - 1994. Den genomsnittliga sparkvoten är under samma period lägre&lt;br&gt;än 2%. Det nya skattesystemet och ökad självrisk i socialförsäkringarna&lt;br&gt;medför sannolikt, att sparkvoten i genomsnitt över konjunkturcykeln,&lt;br&gt;kommer att ligga högre under 1990-talet. Vid justeringen har därför&lt;br&gt;sparkvoten satts till 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:8 Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;br&gt;Faktiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-195,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-166,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturjusterat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-74,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunktur- och&lt;br&gt;skattekvotsjusterat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justerat primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteinkomsterna reduceras med ca 11 miljarder kr. 1993 och med ca Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;13 miljarder kr. 1994 genom att både vinstandelen och sparkvoten är Bilaga 1.1&lt;br&gt;högre än &amp;quot;normalt&amp;quot;. För 1992 var sparkvoten något högre än vad som&lt;br&gt;väntas under 1993 och 1994, men vinstandelen låg på &amp;quot;normal&amp;quot; nivå.&lt;br&gt;Slutskatteregleringen, som drog upp skatteinkomsterna med ca 6&lt;br&gt;miljarder kr. förra året, påverkar inkomsterna obetydligt under 1993 och&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konjunktur- och skattekvotsjusterade underskottet beräknas till ca&lt;br&gt;41 miljarder kr. 1994. Detta begrepp visar det underskott som kvarstår&lt;br&gt;efter att skatteinkomsterna även korrigerats för andra faktorer än&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn hade ännu 1992 ett positvt netto av räntor och&lt;br&gt;andra kapitalinkomster. Ökningen av statsskulden sedan 1991 har medfört&lt;br&gt;att statens ränteutgifter ökat kraftigt, och i år får hela den offentliga&lt;br&gt;sektorn underskott av kapitalinkomster, netto. Detta underskott ökar till&lt;br&gt;drygt 15 miljarder kr. nästa år. Det konjunktur- och skattekvotsjusterade&lt;br&gt;primära sparandet (sparandet exkl. kapitalinkomster, netto) beräknas stiga&lt;br&gt;med ca 15 miljarder kr. i år och med ytterligare ca 30 miljarder kr.&lt;br&gt;1994. Detta visar att de budgetförstärkande åtgärder, som gjorts inom&lt;br&gt;stat och kommun, leder till att finanspolitiken har en åtstramande&lt;br&gt;inriktning under prognosperioden, se tabell 10:8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodbeskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den Preliminära Nationalbudgeten 1993 beskrevs konjunkturjusteringen&lt;br&gt;av den offentliga sektorns finansiella sparande tämligen utförligt. Nedan&lt;br&gt;följer en kortfattad redogörelse av metoden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konjunkturjusterade sparandet avser att visa vad den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande skulle vara för beräkningsåret vid ett&lt;br&gt;genomsnittligt kapacitesutnyttjande i ekonomin. Framtida besparingar&lt;br&gt;eller utgiftsåtaganden beaktas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 är utgångspunkt för beräkningarna. Kapacitetsutnyttjandet får&lt;br&gt;då anses ha legat på en över konjunkturcykeln genomsnittlig nivå. BNP&lt;br&gt;skrivs sedan fram med 2% per år, vilket bedöms vara den potentiella&lt;br&gt;tillväxttakten vid konstant kapacitetsutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den offentliga sektorns konjunkturjusterade&lt;br&gt;sparande korrigeras huvuddelen av skatteinkomsterna propotionellt med&lt;br&gt;BNP-gapet (skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP-nivå). Den&lt;br&gt;offentliga sektorns övriga inkomster, som till 75% består av kapitalin-&lt;br&gt;komster, justeras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken och arbetslösheten skrivs fram&lt;br&gt;från 1991 års nivå med en antagen utveckling av arbetskraftsutbudet på&lt;br&gt;0,5% per år och timlöneutvecklingen. Dessa beräknade utgifter ersätter&lt;br&gt;sedan de faktiska kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken och ersättning&lt;br&gt;till arbetslösa, vid beräkningarna av det konjunkturjusterade sparandet.&lt;br&gt;Andra konjunkturberoende kostnader som t.ex. finns inom det reguljära&lt;br&gt;utbildningssystemet, offentliga investeringar och reperationer, social- och&lt;br&gt;bostadsbidrag m.m. är svåra att kvantifiera. I beräkningarna av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konjunkturjusterade sparandet har därför sådana utgifter antagits motsvara Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;10% av BNP-gapet. För 1994 innebär det att ca 12,5 miljarder kr. av de Bilaga 1.1&lt;br&gt;offentliga utgifterna antas bero på det låga kapacitetsutnyttjandet i&lt;br&gt;ekonomin. Denna schablon kan jämföras med att de nu föreslagna&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna omfattande ca 6 miljarder kr.&lt;br&gt;huvudsakligen ligger inom den reguljära utbildningen. Utgifterna för&lt;br&gt;bostads- och socialbidragen beräknas 1994 vara 6,5 miljarder kr. större&lt;br&gt;än 1991. När BNP-gapet är positivt, som var fallet under andra hälften&lt;br&gt;av 1980-talet, får denna schablon motsatt tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Kapitalmarknaden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 dominerades utvecklingen på den svenska kapitalmarknaden bilaga&lt;br&gt;av orolighetema på den europeiska valutamarknaden. Efter omfattande&lt;br&gt;spekulationer tvingades flera EG-länder till devalveringar samtidigt som&lt;br&gt;några länder lämnade växelkurssystemet, ERM. Även Sverige, Norge&lt;br&gt;och Finland, som under de senaste åren haft en ensidig knytning till&lt;br&gt;ecun, tvingades överge den fasta växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt svagare konjunktur i Västeuropa och ökad stabilitet inom det&lt;br&gt;europeiska växelkurssamarbetet bidrog till att räntorna föll tillbaka under&lt;br&gt;slutet av 1992 och inledningen av 1993. Också i Sverige har ett&lt;br&gt;betydande räntefall registrerats, även om nedgången har begränsats&lt;br&gt;genom en förhållandevis stram penningpolitik, som i sin tur sam-&lt;br&gt;manhänger med att kronan deprecierats inte bara vid övergången till&lt;br&gt;flytande växelkurs i november 1992 utan även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försämrade allmänekonomiska utvecklingen medförde tillsammans&lt;br&gt;med höga räntenivåer att bankernas problemkrediter växte kraftigt under&lt;br&gt;1992 med stora kreditförluster som följd. Bankerna redovisade kraftigt&lt;br&gt;ökade förluster samt därav följande urholkade kapitalbaser. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de stora förlusterna under 1992 och en förväntad fortsatt&lt;br&gt;negativ utveckling under 1993 har flera banker ansökt om statligt&lt;br&gt;kapitalstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERM utsattes under hösten 1992 för en allvarlig förtroendekris med&lt;br&gt;omfattande spekulationer som följd. Bakgrunden var att processen mot&lt;br&gt;en ekonomisk och monetär union (EMU), om vilken EG:s medlemsstater&lt;br&gt;hade enats i december 1991, hamnade i ett osäkert läge. Vid den danska&lt;br&gt;folkomröstningen om bl.a. EMU i juni fick nej-sidan majoritet. Under&lt;br&gt;sommaren växte kritiken mot EMU även i Storbritannien och osäkerheten&lt;br&gt;om utfallet i den franska folkomröstningen i september tilltog. Ett&lt;br&gt;växande tvivel om tidsplanen för den monetära unionen ökade spekulatio-&lt;br&gt;nerna om kommande växelkursjusteringar. Dessa förstärktes av den tyska&lt;br&gt;centralbankens, Bundesbank, beslut i mitten av sommaren att höja&lt;br&gt;diskontot med 0,75 procentenheter till 8,75%. Genom räntehöjningen&lt;br&gt;ville Bundesbank stävja de fortsatta inflationstendenser som registrerades&lt;br&gt;i spåren av den tyska återföreningen och som under de senaste åren&lt;br&gt;medfört överhettning av den tyska ekonomin. Sedan återföreningen år&lt;br&gt;1990 och fram till sommaren 1992 höjdes det tyska diskontot med&lt;br&gt;sammanlagt 2,75 procentenheter. Här ligger alltså en bidragande&lt;br&gt;förklaring till omfattningen av sommarens oro på valutamarknaden.&lt;br&gt;Medan den tyska ekonomin präglades av överhettning och inflationsten-&lt;br&gt;denser, vilket drev fram en restriktiv penningpolitik, kännetecknades&lt;br&gt;utvecklingen i de övriga EG-ländema av en svagare konjunktur och&lt;br&gt;stigande arbetslöshet, vilket snarare talade för en expansiv penningpolitik&lt;br&gt;i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Internationell ränte- och valutautveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:1 6-månaders euromarknadsräntor 1991-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla årsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-43.png" style="width:277pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 13 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växelkurserna inom ERM hade, innan höstens turbulens, i princip legat&lt;br&gt;fast sedan 1987. Genom den tyska valutans centrala ställning betraktas&lt;br&gt;D-marken som ankaret inom växelkurssystemet. Så länge den realekono-&lt;br&gt;miska utveckling inom gemenskapen, med Tyskland som riktmärke, var&lt;br&gt;likartad skapades trovärdighet för en gemensam inriktning av penning-&lt;br&gt;politiken, vilket gav krympande ränteskillnader. De senaste årens&lt;br&gt;olikartade realekonomiska utvecklingen i kombination med den ökade&lt;br&gt;osäkerheten om den monetära unionen undergrävde dock förtroendet för&lt;br&gt;de fastställda växelkurserna inom ERM. Trots betydande interventioner&lt;br&gt;på valutamarknaden och räntehöjningar tvingades flera länder under&lt;br&gt;hösten och vintern devalvera sina valutor och Italien och Storbritannien&lt;br&gt;lämnade tills vidare växelkurssamarbetet. Sammantaget har den spanska&lt;br&gt;pesetan devalverats med 11%, den portugiska escudon med 6% och det&lt;br&gt;irländska puntet med 10%. Den italienska liren och det brittiska pundet&lt;br&gt;har sedan slutet av augusti 1992 och fram till mitten av april deprecierats&lt;br&gt;med 21% respektive 13% gentemot D-marken. Även den franska francen&lt;br&gt;och den danska kronan har periodvis varit utsatta för spekulationer.&lt;br&gt;Valutaorolighetema bidrog vidare till att den finska marken, den svenska&lt;br&gt;kronan och den norska kronan tvingades släppa den ensidiga ecu-&lt;br&gt;anknytningen och låta sina valutor flyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste halvåret har den tyska konjunkturen försvagats,&lt;br&gt;vilket har möjliggjort lättnader i penningpolitiken. Diskontot har sänkts&lt;br&gt;till 7,5% och de korta marknadsräntorna har fallit med ca 2,5 procenten-&lt;br&gt;heter. En nedgång har även registrerats för obligationsräntorna. Den&lt;br&gt;tyska ränteutvecklingen har fört med sig allmänt lägre räntor i Väst-&lt;br&gt;europa och bidragit till att spänningarna inom ERM minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:2 10-åriga obligationsräntor 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-44.png" style="width:276pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckovisa observationer. Sista observationen avser 13 april 1993&lt;br&gt;Källor: Financial Times och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjunkande trenden för de japanska och amerikanska räntorna&lt;br&gt;fortsatte under loppet av 1992 och inledningen av 1993. Räntenedgången&lt;br&gt;har varit något mer uttalad i Japan vilket sammanhänger med att ett&lt;br&gt;svagare konjunkturförlopp och prisfall på olika tillgångsmarknader har&lt;br&gt;gett utrymme för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Förväntningarna&lt;br&gt;om ytterligare amerikanska räntesänkningar har successivt avtagit i takt&lt;br&gt;med återhämtningen i Förenta staternas ekonomi. Den expansiva&lt;br&gt;inriktningen av den japanska penningpolitiken har underlättats av yenens&lt;br&gt;fortsatta appreciering. Från årsskiftet 1991/92 och fram till mitten av&lt;br&gt;april steg yenen med ca 10% gentemot dollarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med valutaorolighetema under hösten var intresset för D-&lt;br&gt;mark mycket stort och D-marken noterades till 1,40 per dollar. Den&lt;br&gt;avtagande räntedifferensen mellan Tyskland och Förenta staterna har&lt;br&gt;minskat köpintresset för D-mark. Samtidigt har dollarn stärkts av tecknen&lt;br&gt;på en starkare amerikansk konjunktur. Från toppnoteringen och fram till&lt;br&gt;mitten av april har D-marken sjunkit med cirka 14% mot dollarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resten av 1993 förväntas räntenivån, företrädesvis i Västeuropa,&lt;br&gt;sjunka ytterligare. Under det närmaste året bedöms den allmänekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen i Tyskland försämras ytterligare med minskade&lt;br&gt;inflationsförväntningar som följd. Förutsättningarna har vidare ökat för&lt;br&gt;löneavtal på en lägre nivå än vad som varit fallit under de senaste åren.&lt;br&gt;Den s.k. solidaritetspakten som nyligen träffats innehåller ett program&lt;br&gt;för långsiktig budgetkonsolidering vilket bedöms öka utrymmet för en&lt;br&gt;mer expansiv penningpolitik. Lägre räntor i Tyskland skapar i sin tur&lt;br&gt;förutsättningar för en allmän räntenedgång i hela Europa och en ökad&lt;br&gt;stabilitet på valutamarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Den svenska ränte- och valutakursutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska situationen i Sverige har under de senaste åren gradvis&lt;br&gt;försämrats med återkommande spekulationer mot kronan som följd.&lt;br&gt;Under åren 1990 och 1991 stabiliserades valutaflödena efter kraftiga&lt;br&gt;räntehöjningar och finanspolitiska åtstramningspaket. Under hösten 1992&lt;br&gt;tilltog spekulationerna ånyo. Denna gång blev den tändande gnistan&lt;br&gt;valutaorolighetema inom ERM och Finlands beslut att låta marken flyta.&lt;br&gt;Den lättrörliga privata lånestocken i utländsk valuta, som under de&lt;br&gt;senaste åren vuxit kraftigt, ökade kronans sårbarhet. Samtidigt försämra-&lt;br&gt;des utsikterna för samhällsekonomin i rask takt, vilket bl.a. tog sig&lt;br&gt;uttryck i en betydande vinstminskning i näringslivet, ökad arbetslöshet,&lt;br&gt;fallande tillgångspriser och därav följande förluster inom finanssektorn&lt;br&gt;samt ett allt större underskott i statsbudgeten. Att förtroendet för&lt;br&gt;kronkursen denna gång var lägre än vid tidigare valutakriser belyses av&lt;br&gt;att obligationsräntorna under sommaren och hösten steg påfallande&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:3 Ränteutvecklingen 1989-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-45.png" style="width:276pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: 6-månaders statsskuldväxlar och 5-åriga statsobligationer. Veckogenomsnitt.&lt;br&gt;Sista observationen avser 13 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höstens överenskommelser om finanspolitiska åtstramningar mellan&lt;br&gt;regeringen och socialdemokraterna och kraftigt höjda räntor lyckades&lt;br&gt;endast tillfälligt dämpa spekulationerna. Förtroendet för den fasta&lt;br&gt;växelkursen förblev svagt. I slutet av oktober och i början av november&lt;br&gt;tilltog valutautflödena på nytt. Den höga räntenivån och de allt dystrare&lt;br&gt;ekonomiska utsikterna bidrog till ett ytterligare försvagat förtroende för&lt;br&gt;kronan. Under perioden mellan den 12 och 19 november uppgick&lt;br&gt;valutautflödena till närmare 160 miljarder kronor. Riksbanksfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömde i det läget att det inte längre var hållbart att försvara kronkur- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sen och beslöt den 19 november att låta kronan flyta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis deprecierades kronan med ca 10% gentemot det tidigare&lt;br&gt;riktmärket, ecun. Efter beslutet att låta kronan flyta fritt sattes mar-&lt;br&gt;ginalräntan till 12,5%, vilket var en procentenhet högre än i början av&lt;br&gt;november. Under avslutningen av 1992 och inledningen av 1993&lt;br&gt;registrerades en betydande räntenedgång. Obligationsräntan föll med&lt;br&gt;cirka en procentenhet jämfört med i mitten av november till ca 10%&lt;br&gt;varvid skillnaden till de tyska obligationsräntorna föll med cirka 0,8&lt;br&gt;procentenheter. Riksbanken sänkte successivt marginalräntan till 10,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under december och i början av januari försvagades kronan ytterligare&lt;br&gt;och index mot ecun noterades till uppemot 122. Det fanns flera förkla-&lt;br&gt;ringar till kronans försvagning. Bl.a. valde många privata låntagare att&lt;br&gt;återbetala sina utlandslån vilket skapade ett säljtryck mot kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av januari preciserade Riksbanken sitt mål för pen-&lt;br&gt;ningpolitiken. Från och med år 1995 är målet att ökningen av kon-&lt;br&gt;sumentprisindex begränsas till 2%, med en tillåten avvikelse på en&lt;br&gt;procentenhet. I januari började Riksbanken vidare intervenera på&lt;br&gt;valutamarknaden genom att stödköpa kronor och gav på detta och andra&lt;br&gt;sätt uttryck för uppfattningen att kronans försvagning var för stor.&lt;br&gt;Riksbankens åtgärder minskade osäkerheten på ränte- och valutamarknad-&lt;br&gt;en och kronan kunde åter stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyska räntesänkningen i början av februari skapade utrymme för&lt;br&gt;en fortsatt neddragning av marginalräntan med 0,75 procentenheter till&lt;br&gt;9,75%. Nedgången av marknadsräntorna fortsatte därmed. I slutet av&lt;br&gt;februari uppstod vissa förväntningar om ytterligare snabba och kraftfulla&lt;br&gt;räntesänkningar varvid osäkerheten ökade avseende kronkursen. Detta&lt;br&gt;bidrog till att företagens amortering av lån i utländsk valuta fortsatte och&lt;br&gt;att svenska företag dröjde med att växla in sina exportintäkter i kronor.&lt;br&gt;Kronan försvagades och index mot ecun steg till uppemot 126. I slutet&lt;br&gt;av februari genomförde Riksbanken marknadsoperationer på pen-&lt;br&gt;ningmarknaden. Genom försäljningar av statsskuldväxlar sökte Riks-&lt;br&gt;banken bryta förväntningarna om en snar räntesänkning och hejda&lt;br&gt;kronans fall. De korta penningmarknadsräntoma steg med en halv&lt;br&gt;procentenhet samtidigt som kronan stärktes. Den tioåriga stats-&lt;br&gt;obligationsräntan föll med ca 0,75 procentenheter varvid räntedifferensen&lt;br&gt;jämfört med motsvarande tyska ränta sjönk med cirka 0,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av mars bröts den positiva utvecklingen till följd av den ökade&lt;br&gt;parlamentariska osäkerheten. Från de lägsta nivåerna i början av mars&lt;br&gt;och fram till mitten av april steg såväl de korta som de långa marknads-&lt;br&gt;räntorna med som mest ca 0,75 procentenheter. Samtidigt försvagades&lt;br&gt;kronan åter och ecuindex ökade till ca 126. Den ofördelaktiga utveck-&lt;br&gt;lingen förstärktes av att kreditvärderingsinstitutet Standard &amp;amp; Poor's&lt;br&gt;nedgraderade den svenska statens långfristiga valutaupplåning med ett&lt;br&gt;steg till det näst högsta betyget, dvs från AAA till AA + . Korträntediffe-&lt;br&gt;rensen mot Tyskland som i mitten av februari uppgick till ca en&lt;br&gt;procentenhet ökade till som mest ca 2,5 procentenheter. I mitten av april&lt;br&gt;föll räntorna åter tillbaka något samtidigt som kronan noterades till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124, vilket motsvarar en depreciering av kronan med ca 19% mot den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;tidigare riktkursen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:4 Växelkurser i kronor 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-46.png" style="width:277pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsobservationer. Sista observationen avser 13 april 1993.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet av augusti 1992, då osäkerheten på valutamarknaderna&lt;br&gt;inleddes på allvar, och fram till mitten av april, har kronan deprecierats&lt;br&gt;med 22% mot D-marken, 31% mot dollarn och 36% mot yenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i Riksbankens politik under inledningen av 1993 har&lt;br&gt;varit att genom interventioner på valutamarknaden dämpa deprecieringen&lt;br&gt;och minska variationerna i växelkursen. Under det första kvartalet 1993&lt;br&gt;sålde Riksbanken utländsk valuta för motsvarande ca 35 miljarder&lt;br&gt;kronor. Redan under hösten 1992 tog Riksgäldskontoret upp lån i&lt;br&gt;utländsk valuta för Riksbankens räkning. Syftet med upplåningen var dels&lt;br&gt;att förstärka valutareserven som ett led i försvaret av den fasta växel-&lt;br&gt;kursen och dels att stödja svenska bankers finansiering i utländsk valuta.&lt;br&gt;Genom den statliga valutaupplåningen underlättas för närvarande&lt;br&gt;Riksbankens penning- och valutapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförutsättningarna för en mer positiv utveckling innebärande bl.a.&lt;br&gt;en något starkare krona och en lägre ränta måste betraktas som goda. En&lt;br&gt;betydelsefull faktor är antagandet om en successiv nedgång av de&lt;br&gt;europeiska räntorna och en fortsatt stabilisering av det europeiska&lt;br&gt;växelkurssamarbetet, vilket torde utgöra en god draghjälp för en positiv&lt;br&gt;utveckling i Sverige. En viktig orsak till kronans fortsatta försvagning,&lt;br&gt;efter den 19 november, har varit att många låntagare valt att lösa sina&lt;br&gt;utlandslån. Denna anpassningsprocess torde till största delen nu vara&lt;br&gt;avslutad vilket minskar pressen mot kronan. En annan faktor som talar&lt;br&gt;för att den negativa utvecklingen för kronan kommer att upphöra och&lt;br&gt;vändas till en uppgång är att bytesbalansen förbättras successivt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väntas ge ett snabbt växande överskott fr.o.m. 1994. Statens upplåning Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;i utländsk valuta utgör ytterligare en stabiliserande faktor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer positiv utveckling av kronan skulle underlätta en minskning av&lt;br&gt;räntedifferensen mot omvärlden både för korta och långa räntor.&lt;br&gt;Nedgången av obligationsräntorna kommer sannolikt att bli mindre,&lt;br&gt;eftersom de längre räntorna är allmänt mer stabila och eftersom&lt;br&gt;draghjälpen från omvärlden begränsas av att obligationsräntorna i många&lt;br&gt;länder redan i dag ligger på en förhållandevis låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Finanskrisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 fördjupades finanskrisen. Kreditförlusterna mer än fördubbla-&lt;br&gt;des och samtliga större banker redovisade negativa rörelseresultat. För&lt;br&gt;några banker var förlusterna av en sådan omfattning att hela eller stora&lt;br&gt;delar av det egna kapitalet var hotat. Under året beslutades om nya&lt;br&gt;betydande insatser för en fortsatt rekonstruktion av Nordbanken. Staten&lt;br&gt;tvingades vidare överta hela Gota Bank. I samband med höstens ränte -&lt;br&gt;och valutakris sjönk förtroendet för de finansiella instituten snabbt,&lt;br&gt;vilket bl.a. tog sig uttryck i betydande finansieringssvårigheter, inte minst&lt;br&gt;i utlandet. Därigenom ökade finansieringskostnadema högst väsentligt.&lt;br&gt;För att trygga stabiliteten i det finansiella systemet beslöt riksdagen i&lt;br&gt;december att staten skall garantera att banker och vissa andra kreditinsti-&lt;br&gt;tut skall kunna fullgöra sina förpliktelser. Mot slutet av året anmälde&lt;br&gt;flera banker att de var i behov av statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:5 Bankernas kreditförluster och resultat&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-47.png" style="width:286pt;height:209pt;"/&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 1980-talet var kreditexpansionen kraftig och lånevolym-&lt;br&gt;en steg under vissa år med över 20 %. Den sämre ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen och höga utlåningsräntor har minskat kreditefterfrågan betydligt&lt;br&gt;och ökningen av lånevolymema avstannade under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt djupare lågkonjunkturen med vikande lönsamhet, höga räntor&lt;br&gt;och fallande tillgångspriser, inte minst på fastighetsmarknaden, innebar&lt;br&gt;att allt fler låntagare inte kunde betala räntor och amorteringar. Kreditins-&lt;br&gt;titutens problemkrediter växte därmed. Genom de senaste årens prisfall&lt;br&gt;på framför allt kommersiella fastigheter har värdet på säkerheterna för&lt;br&gt;lånen i hög grad urholkats med nödvändiga reserveringar för befarade&lt;br&gt;och konstaterade kreditförluster som följd. Under åren 1990-1992&lt;br&gt;uppgick bankernas redovisade kreditförluster till över 120 miljarder&lt;br&gt;kronor. Vid årsskiftet uppgick de resterande problemkreditema, dvs.&lt;br&gt;krediter som inte genererade marknadsmässig ränta, netto, till ca 130&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av kreditförlusterna härrör från utlåning till fas-&lt;br&gt;tighetssektorn. Dagens finanskris är därför i stor utsträckning en&lt;br&gt;fastighetskris. Under 1980-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Grogrun-&lt;br&gt;den var en inflationsekonomi som skapade förväntningar om fortsatt&lt;br&gt;stigande hyror och priser. Direktavkastningskraven på fastighetskapital&lt;br&gt;var låga och stora delar av bygg- och fastighetssektorn var subven-&lt;br&gt;tionerad och reglerad. Genom avregleringen av kreditmarknaden i mitten&lt;br&gt;av 1980-talet var tillgången på kapital god, med en hög belåning som&lt;br&gt;följd, vilket inte minst det gamla skattesystemet uppmuntrade till. Den&lt;br&gt;reala räntan efter skatt var låg och ofta t.o.m. negativ. I löpande priser&lt;br&gt;mer än fördubblades den totala utlåningsvolymen under åren 1987 till&lt;br&gt;1991. Den svenska kreditmarknaden var också outvecklad i så måtto att&lt;br&gt;långivarna nöjde sig med en mycket låg riskkompensation vid utlåning&lt;br&gt;till bygg- och fastighetssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1980-talets låneboom trädde bankerna in i 1990-talet med en hög&lt;br&gt;exponering gentemot bygg- och fastighetssektorn. Denna sektor mottog&lt;br&gt;ca 50% av bankernas utlåning. År 1990 inleddes en dramatisk omvärde-&lt;br&gt;ring av fastighetskapitalet. Lågkonjunkturen minskade efterfrågan på&lt;br&gt;kommersiella lokaler. Hyrorna började falla och vakansgraden steg.&lt;br&gt;Genom skattereformen och den snabbt fallande inflationen i kombination&lt;br&gt;med fortsatt höga nominella räntor steg den reala lånekostnaden efter&lt;br&gt;skatt. Sedan toppnivån och fram till början av 1993 har priserna på&lt;br&gt;kommersiella fastigheter fallit med över 50%. Prisnedgången har varit&lt;br&gt;störst i storstadsområdena Stockholm och Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade stocken av problemkrediter, och i allt högre utsträckning&lt;br&gt;övertagna egendomar, medförde att kreditinstituten även förlorade&lt;br&gt;ränteinkomster. Under 1992 blev räntebortfallet av en sådan omfattning&lt;br&gt;att även resultatet före kreditförluster för banksektorn i sin helhet&lt;br&gt;försämrades, trots vidgade marginaler mellan in- och utlåningsräntoma&lt;br&gt;och kostnadsnedskärningar. Bilden var emellertid splittrad. Medan vissa&lt;br&gt;banker även under år 1992 lyckades förbättra resultatet före kreditförlus-&lt;br&gt;ter redovisade andra banker ett kraftigt försämrat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:6 Utlåningsvolym 1987-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-48.png" style="width:276pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Månadsobservationer. Sista observationen avser januari 1993.&lt;br&gt;Källa: Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget redovisade de större bankkoncernema en förlust på&lt;br&gt;närmare 50 miljarder kronor, jämfört med knappt 10 miljarder kronor år&lt;br&gt;1991. För några banker blev förlusterna av en sådan omfattning att de&lt;br&gt;under 1992 blev i behov av statliga stödinsatser. Nordbanken redovisade&lt;br&gt;en förlust på över 16 miljarder kronor. Staten har vidtagit en omfattande&lt;br&gt;rekonstruktion av banken. Dåliga lån och panter för motsvarande ca 67&lt;br&gt;miljarder kronor har lyfts över i ett särskilt bolag, Securum. För att möta&lt;br&gt;nedskrivningsbehoven sköt staten, i slutet av 1992 och i början av 1993,&lt;br&gt;till kapital motsvarande 34 miljarder kronor samt lämnade garantier för&lt;br&gt;ytterligare 16 miljarder kronor. De sammanlagda kapitaltillskotten till&lt;br&gt;Nordbanken/Securum har sedan 1991 uppgått till drygt 40 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1991 åsamkades Sparbanken Första betydande kreditförluster&lt;br&gt;vilket erfordrade en statlig garanti. Under inledningen av 1992 bedömdes&lt;br&gt;kreditförlusterna vara väsentligt högre än vad som tidigare förutsetts och&lt;br&gt;riksdagen beslutade att dels lämna ett lågförräntat lån på 3,8 miljarder&lt;br&gt;kronor till sparbanksstiftelsema, vilket betalades ut i slutet av 1992, och&lt;br&gt;dels gå i borgen för ett lån på 3,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1992 framkom det att Gota AB, med dess dotterbolag Gota&lt;br&gt;Bank, stod inför betydande förluster som riskerade att föra banken på&lt;br&gt;obestånd. För 1992 redovisade Gota Bank en rörelseförlust på 13&lt;br&gt;miljarder kronor. Kreditförlusterna som andel av utlåningen uppgick till&lt;br&gt;18%, vilket kan jämföras med genomsnittet för banksektorn, 5%. För att&lt;br&gt;trygga stabiliteten i betalningssystemet gjorde regeringen en utfästelse att&lt;br&gt;Gota Banks förpliktelser skulle infrias. I början av 1993 tillställdes Gota&lt;br&gt;Bank, som en temporär lösning, en förlusttäckningsgaranti på 10&lt;br&gt;miljarder kronor samtidigt som staten tog över samtliga aktier i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 ökade farhågorna för kreditinstitutens kapitalsituation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;accentuerades i samband med turbulensen på ränte- och valutamarknaden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;i september. Förtroendet för de finansiella instituten minskade, och Bilaga 1.1&lt;br&gt;innebar bl.a. fallande kurser på bankaktier, sämre kreditvärdighet och&lt;br&gt;högre upplåningskostnader på kapitalmarknaden. Exempelvis steg&lt;br&gt;räntedifferensen mellan bostads- och statsobligationer till som högst 3&lt;br&gt;procentenheter och kreditinstituten mötte ökade svårigheter att emittera&lt;br&gt;räntebärande papper. I det läget bedömde regeringen det som nödvändigt&lt;br&gt;att genom ett generellt åtagande trygga stabiliteten i det finansiella&lt;br&gt;systemet, vilket annonserades i slutet av september. I december beslutade&lt;br&gt;riksdagen om de närmare formerna för hur staten skall stödja banker och&lt;br&gt;vissa andra kreditinstitut så att de kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslutet bemyndigas regeringen att från fall till fall pröva&lt;br&gt;lämpliga stödinsatser, vilka exempelvis kan ges i form av lån, garantier&lt;br&gt;och kapitaltillskott. Runt årsskiftet 1992/93 anmälde SE-Banken,&lt;br&gt;Sparbanken Sverige och Föreningsbanken att de sannolikt kommer att&lt;br&gt;vara i behov av statligt kapitalstöd. En särskild myndighet, Bankstöds-&lt;br&gt;nämnden, bildas inom kort för att handlägga frågor om statliga stödinsat-&lt;br&gt;ser till bankerna och vissa kreditinstitut.För närvarande pågår en grundlig&lt;br&gt;genomlysning av bankernas problemkrediter och bankernas långsiktiga&lt;br&gt;intjäningsförmåga i syfte att finna rätt storlek och avvägning av stödinsat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till april 1993 har staten betalat ut sammanlagt ca 44 miljarder&lt;br&gt;kronor i kapitalstöd, vilket motsvarar ca 3% av BNP. Utöver detta har&lt;br&gt;staten lämnat garantier motsvarande 30 miljarder kronor. Bedömningen&lt;br&gt;är att även år 1993 kommer att bli ett betungande förlustår för banksek-&lt;br&gt;torn i sin helhet, trots betydande kostnadsnedskämingar. Det kommer&lt;br&gt;därför bli nödvändigt med ytterligare stöd under de närmaste åren. I detta&lt;br&gt;sammanhang är det emellertid viktigt att ha i åtanke att insatserna är&lt;br&gt;högre än de slutliga statliga kostnaderna för bankstödet. Staten skall i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning få tillbaka insatserna, i form av återbetalning&lt;br&gt;från de stödberättigade instituten eller, i de fall en mer omfattande&lt;br&gt;rekonstruktion har vidtagits, försäljning av tillgångar som staten har&lt;br&gt;förvärvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förluster inom banksektorn med därtill hörande stödinsatser är inte en&lt;br&gt;för Sverige unik företeelse, utan förekommer i en rad länder såsom&lt;br&gt;Förenta staterna, Norge och Finland. Finanskrisens förlopp är också i&lt;br&gt;långa stycken likartad. Ett 1980-tal kännetecknat av överhettning,&lt;br&gt;kreditexpansion och kraftigt stigande tillgångspriser har följts av ett sent&lt;br&gt;1980-tal och ett tidigt 1990-tal med lågkonjunktur, minskad inflationstakt,&lt;br&gt;fallande tillgångspriser och en allmänt ökad försiktighet hos olika privata&lt;br&gt;aktörer. I Norge har banksystemet ända sedan slutet av 1980-talet&lt;br&gt;uppvisat negativa rörelseresultat och sammantaget har den norska staten&lt;br&gt;lämnat stöd för motsvarande drygt 3% av BNP. I takt med den fördjupa-&lt;br&gt;de krisen i den finska ekonomin har bankernas resultat försämrats kraftigt&lt;br&gt;och under 1992 redovisade de finska bankerna en förlust motsvarande&lt;br&gt;4% av BNP. Fram t.o.m. 1992 har den finska staten lämnat stöd mot-&lt;br&gt;svarande ca 8 % av BNP. Vidare har den finska regeringen för innevaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de år begärt en ram för ytterligare insatser motsvarande mellan 3 och 4% Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av BNP. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen svarar endast för en mindre del av de svenska institutens&lt;br&gt;kreditförluster, nämligen 4,6 miljarder kronor eller ca 7% av det totala&lt;br&gt;förlusterna. Den stigande arbetslösheten och förväntningar om minskade&lt;br&gt;disponibla inkomster har ökat farhågorna om att hushållen kan stå på tur&lt;br&gt;att svara för nästa förlustvåg. Även om mycket talar för stigande&lt;br&gt;kreditförluster från hushållssektorn är ändå den sammantagna bedöm-&lt;br&gt;ningen att ökningen blir förhållandevis begränsad. På bostadsmarknaden&lt;br&gt;har prisrörelserna varit betydligt mindre än på den kommersiella&lt;br&gt;fastighetsmarknaden, åtminstone vad beträffar enfamiljshus. Medan&lt;br&gt;priserna på kommersiella fastigheter under 1980-talet steg med ca sju&lt;br&gt;gånger har en dryg fördubbling noterats för villaprisema. En viktig&lt;br&gt;förklaring är sannolikt de minskade ränteavdragsmöjlighetema i början&lt;br&gt;av 1980-talet. I genomsnitt för hela landet har priserna på villor fallit&lt;br&gt;med ca 15% sedan 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet är att hushållen, tack vare en gynnsam&lt;br&gt;utveckling av inkomsterna under de senaste åren, har kunnat öka&lt;br&gt;sparandet kraftigt och härigenom i viss utsträckning balansera de senaste&lt;br&gt;årens förmögenhetsfall. Ett uttryck för att hushållens situation trots allt&lt;br&gt;ser hanterbar ut är att hushållens skulder som andel av disponibel&lt;br&gt;inkomst under de senaste åren fallit från 1,3 till 1. Hushållen förutses&lt;br&gt;under 1993 minska sin skuldsättning i absoluta belopp. För vissa hushåll,&lt;br&gt;bl.a. de som förvärvade bostad sent under prisuppgångsfasen, kvarstår&lt;br&gt;sannolikt en betydande del av anpassningen. Hushållens mer försiktiga&lt;br&gt;agerande märks bl.a. på den fallande privata konsumtionen och en&lt;br&gt;minskad bostadsefterfrågan, vilket förutom de fallande priserna på villor&lt;br&gt;och bostadsrätter, även kan avläsas i att antalet tomma lägenheter snabbt&lt;br&gt;ökar. Under de senaste åren har bostadskostnadernas andel av hushållens&lt;br&gt;utgifter ökat. Fastighetsägare till flerbostadshus möter härigenom växande&lt;br&gt;svårigheter att övervältra ökade kostnader på hyresgästerna, vilket har&lt;br&gt;varit särskilt tydligt för det nybyggda beståndet, som karaktäriseras av&lt;br&gt;höga produktionskostnader och ett stort beroende av räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens svårigheter har bl.a. inneburit att rutinerna för&lt;br&gt;utlåningen skärpts och att marginalerna mellan in- och utlåningsräntor&lt;br&gt;vidgats. Statistiken över bankernas in- och utlåningsräntor är bristfällig&lt;br&gt;men indikerar att den genomsnittliga ränteskillnaden vidgats med ett par&lt;br&gt;procentenheter under de senaste åren. Även räntorna på bostadskredit-&lt;br&gt;marknaden vittnar om att låntagarna får betala relativt sett högre räntor.&lt;br&gt;Dels har räntedifferensen mellan bostads- och statsobligationer vidgats,&lt;br&gt;vilket bl.a. är ett uttryck för kapitalmarknadens ökade riskkompen-&lt;br&gt;sationskrav, och dels har bostadsinstituten vidgat sina marginaler för att&lt;br&gt;möta ökade kreditförluster. Staten har under de senaste åren i större&lt;br&gt;utsträckning än privata låntagare kunnat tillgodogöra sig en allt lägre&lt;br&gt;upplåningskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:7 Bostadräntor 1989-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-49.png" style="width:277pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Månadsgenomsnitt. Sista observationen avser 13 april 1993. Tyskland avser&lt;br&gt;statsobligationsränta. Hypotek fästa avser Statdshypoteks utlåning till villa med fem&lt;br&gt;års bunden ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens ökade försiktighet i kreditgivningen är i många&lt;br&gt;avseenden en sund och delvis senkommen anpassning. När de ekonomis-&lt;br&gt;ka tiderna försämras ökar risken med kreditgivning, vilket dels tar sig&lt;br&gt;uttryck i att långivarna i högre utsträckning än tidigare nekar kreditsökan-&lt;br&gt;de och dels att de kräver större riskkompensation. Ett av syftena med&lt;br&gt;statens stödåtgärder är att trygga kreditförsörjningen. Genom att staten&lt;br&gt;tillhandahåller möjligheter till kapitalstöd minskar osäkerheten över&lt;br&gt;kreditinstitutens kapitalsituation, med positiva effekter på räntemarknaden&lt;br&gt;och kreditinstitutens långivning som följd. Det synes dock inte vara&lt;br&gt;realistiskt att tro att räntedifferensema skall återgå till 1980-talets nivå.&lt;br&gt;Från senare delen av 1980-talet och fram till år 1990 baserades den&lt;br&gt;omfattande långivningen på förväntningar om fortsatta prisuppgångar och&lt;br&gt;god vinstutveckling, medan riskerna avseende bl.a. fastighetsprisutveck-&lt;br&gt;lingen inte beaktades i adekvat utsträckning. Alltför sällan gjordes en&lt;br&gt;ordentlig genomlysning av låntagarens långsiktiga betalningsförmåga. Hos&lt;br&gt;många kreditinstitut sattes volymtänkande framför soliditetsmål vilket&lt;br&gt;nu i hög grad har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 kännetecknades flertalet utländska aktiebörser av betydande&lt;br&gt;kursrörelser. De höga räntorna i samband med orolighetema på&lt;br&gt;valutamarknaden innebar att de europeiska aktiebörserna registrerade&lt;br&gt;fallande kurser under sommaren och hösten, med en viss återhämtning&lt;br&gt;mot slutet av året. Pundets depreciering medförde att intresset för aktier&lt;br&gt;på Londonbörsen var betydande under hösten. Under det första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 fortsatte aktiekurserna på Tokyobörsen att falla kraftigt, varefter en&lt;br&gt;viss stabilisering ägde rum under det andra halvåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:8 Börsutvecklingen 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-50.png" style="width:276pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 13 april 1993.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Stockholmsbörsen var kursrörelserna särskilt stora. Från årsskiftet&lt;br&gt;1991/92 till början av oktober 1992 föll aktiekurserna med i genomsnitt&lt;br&gt;30% för att sedan, under stor omsättning, skjuta i höjden under årets&lt;br&gt;sista månader. Det under årets första del minskade köpintresset för aktier&lt;br&gt;förklarades av ett kraftigt vinstfall för näringslivet, de relativt sett höga&lt;br&gt;räntorna samt nedrevideringama av förutsättningarna avseende den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige och utomlands. Preliminärt&lt;br&gt;visade boksluten för 1992 att börsföretagens samlade vinster föll till&lt;br&gt;några få miljarder kronor jämfört med ca 40 miljarder kronor år 1991.&lt;br&gt;Många företag har vidare valt att slopa eller minska aktieutdelningen som&lt;br&gt;sammantaget minskade med ca 35 %. Beslutet att låta kronan flyta fritt&lt;br&gt;och den efterföljande deprecieringen har kraftigt ökat köpintresset varvid&lt;br&gt;kurserna har stigit i kronor. Genom den svagare kronan förbättras&lt;br&gt;företagens konkurrenskraft högst väsentligt.Börsåret 1993 inleddes med&lt;br&gt;stigande aktiekurser. Lägre räntor och allt tydligare signaler om en&lt;br&gt;återhämtning för den amerikanska ekonomin har stimulerat köpintresset.&lt;br&gt;På börserna i New York, Tokyo, London och Frankfurt hade kurserna&lt;br&gt;fram till mitten av april stigit med i genomsnitt 9%. Även på Stock-&lt;br&gt;holmsbörsen steg aktiekurserna med i genomsnitt ca 9% fram till mitten&lt;br&gt;av april. Lägre räntor och den fortsatta krondeprecieringen har bidragit&lt;br&gt;till det stora köpintresset för svenska aktier. Det kan dock noteras att&lt;br&gt;aktiekurserna i genomsnitt alltjämt ligger ca 20% under nivån vid&lt;br&gt;årsskiftet 1989/90. En följd av det stora köpintresset under slutet av 1992&lt;br&gt;och i inledningen av 1993 är att aktieomsättningen stigit kraftigt. Under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helåret 1992 steg omsättningen med 33% till 165 miljarder kronor Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;jämfört med 1991. Numera är en dagsomsättning på en miljard kronor Bilaga 1.1&lt;br&gt;eller mera ingen ovanlighet vilket skall jämföras med år 1990 när den&lt;br&gt;genomsnittliga dagsomsättningen låg på ca 375 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av omsättningsskatten på aktier i december 1991 har bidragit&lt;br&gt;till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandets intresse för svenska aktier var fortsatt stort under 1992.&lt;br&gt;Sammanlagt uppgick utlandets nettoköp till ett värde av 13,3 miljarder&lt;br&gt;kronor vilket skall jämföras med 11,2 miljarder kronor år 1991.&lt;br&gt;Köpintresset riktades främst mot de stora exportinriktade företagen såsom&lt;br&gt;Astra, Volvo, Asea, SKF och Ericsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Utvecklingen av svensk ekonomi i ett&lt;br&gt;medelfristigt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medelfristiga kalkyler som Finansdepartementet publicerar innehåller&lt;br&gt;i regel scenarier med alternativa utvecklingsvägar för ekonomin.&lt;br&gt;Därigenom illustreras de osäkerheter och riskmoment som kan tänkas&lt;br&gt;finnas i bedömningarna. Denna gång publiceras endast en kalkyl.&lt;br&gt;Osäkerheten är så stor och de alternativa vägarna för ekonomin så många&lt;br&gt;att det inte har ansetts meningsfullt att beskriva något specifikt alternativ-&lt;br&gt;scenario. I kapitel 13 diskuteras istället ett antal områden där riskerna för&lt;br&gt;en sämre utveckling än vad som förutsätts i kalkylen är uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Fördröjd internationell konjunkturuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Fördjupade skadeverkningar av den finansiella krisen och de finan-&lt;br&gt;siella obalanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En sämre fungerande arbetsmarknad med mindre flexiblitet och högre&lt;br&gt;grad av utslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Begränsad expansionsförmåga för den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal andra avseenden kan utvecklingen i kalkylen å andra sidan&lt;br&gt;karaktäriseras som försiktig. En mer gynnsam utveckling är möjlig i bl.a.&lt;br&gt;följande avseenden, vilka behandlas i kapitel 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En kraftigare expansion av svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Starkare positiva effekter av strukturella reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel (12) redovisas en kalkyl för den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen t.o.m. 1998. I ett sådant tidsperspektiv är informationsunderlaget&lt;br&gt;otillräckligt för att prognoser i vanlig mening skall kunna utarbetas.&lt;br&gt;Därtill kommer att förutsättningarna i nuvarande läge är mycket speciella&lt;br&gt;med en ny växelkursregim och med en ekonomi som befinner sig i en&lt;br&gt;extrem lågkonjunktur med svåra obalanser. Trots dessa svårigheter finns&lt;br&gt;ett stort behov av att belysa den ekonomiska utvecklingen på längre sikt.&lt;br&gt;Det medelfristiga perspektivet har fått allt större uppmärksamhet i den&lt;br&gt;ekonomisk-politiska debatten de senaste åren. Därigenom har också den&lt;br&gt;ekonomiska politiken i hög grad blivit inriktad på problem och frågeställ-&lt;br&gt;ningar som kräver en medelfristig analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen för åren 1995-1998 har gjorts med hjälp av den ekonome-&lt;br&gt;triska modellen KOSMOS, som utvecklats vid Konjunkturinstituetet.&lt;br&gt;Modellen innehåller ekonometriskt skattade samband för utrikeshandel,&lt;br&gt;investeringar, privat konsumtion, pris- och lönebildning samt efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft. De finansiella beräkningarna har gjorts med hjälp av den&lt;br&gt;finansiella modellen FIMO. I denna modell beräknas inkomster och&lt;br&gt;utgifter för de sex institutionella sektorerna stat, socialförsäkring,&lt;br&gt;kommuner, hushåll samt icke-finansiella och finansiella företag.&lt;br&gt;Dessutom redovisas Sveriges transaktioner med utlandet. Det förekom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer inga skattade beteendesamband i FIMO, utan framskrivningar görs Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;med utgångspunkt i den reala ekonomins utveckling. Kalkylerna i Bilaga 1.1&lt;br&gt;KOSMOS och FIMO har genomförts i flera beräkningsomgångar och&lt;br&gt;modifierats och kompletterats med exogena bedömningar. Det är&lt;br&gt;uppenbart att ekonometriska samband är av begränsat intresse i en&lt;br&gt;situation som i många avseenden kraftigt avviker från den period under&lt;br&gt;vilken de är estimerade. Behovet av kompletterande bedömningar har&lt;br&gt;därför varit ovanligt stort. De finansiella beräkningarna i FIMO har&lt;br&gt;gjorts med stöd av de s.k. långsiktiga konsekvensberäkningama som&lt;br&gt;finansdepartementets budgetavdelning utför avseende utvecklingen för den&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förutsättningar och antaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normala utgångspunkten vid kalkyler på medellång sikt är att den&lt;br&gt;ekonomiska politiken och de gällande regelsystemen inte förändras. I&lt;br&gt;några avseenden har denna princip frångåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den plan för budgetförstärkningar som presenterades i 1993 års&lt;br&gt;finansplan inkluderas i kalkylen. De totala budgetförstärkningarna&lt;br&gt;uppgår till totalt 45 miljarder kr. Transfereringarna till hushållen&lt;br&gt;minskar med 25 miljarder kr. under perioden 1995 till 1998.&lt;br&gt;Samtidigt sker ett ökat skatteuttag från hushållen med 20 miljarder&lt;br&gt;kr årligen. Dessutom förutsätts utgifterna för den offentliga konsum-&lt;br&gt;tionen vara realt oförändrade (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna antas minska i takt med att&lt;br&gt;arbetslösheten sjunker. Neddragningen görs med utgångspunkt från&lt;br&gt;de nivåer som föreslås i kompletteringspropostionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prognosen för åren 1993 och 1994 används de genomsnittliga valutakur-&lt;br&gt;serna för mars 1993 som stoppkurs, dvs. de förutsätts gälla för hela&lt;br&gt;prognosperioden. Detta är ett rimligt och vedertaget förfarande i ett&lt;br&gt;kortare tidsperspektiv. I det medelfristiga perspektivet är det dock inte&lt;br&gt;lämpligt att a priori utgå från en konstant växelkurs. Utvecklingen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin innebär att en viss förstärkning av kronkursen är&lt;br&gt;trolig. Under åren 1995 till 1998 antas därför att kronan appricieras med&lt;br&gt;1,5% årligen (motiven till detta diskuteras mer utförligt senare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nominella räntorna förutsätts successivt falla under perioden. En&lt;br&gt;dämpad inflationstakt i Tyskland antas, tillsammans med stabilare&lt;br&gt;förhållanden på valutamarknaderna, resultera i lägre räntor i Europa.&lt;br&gt;Med den utveckling den svenska ekonomin uppvisar i kalkylen bör för-&lt;br&gt;troendet tillta och därmed skapas också förutsättningar för lägre&lt;br&gt;räntemarginaler gentemot omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Utgångsläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prognos som presenteras i RNB för åren 1993 och 1994 visar att&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin kommer att vara mycket&lt;br&gt;lågt de närmaste åren. I år faller bruttonationalprodukten för tredje året&lt;br&gt;i rad och den sammanlagda nedgången uppgår till ca 5 procent under&lt;br&gt;perioden 1991-1993. Nästa år förutses BNP öka med drygt 1% vilket&lt;br&gt;dock inte är tillräckligt för att hindra en fortsatt ökning av arbetslösheten.&lt;br&gt;Den kraftiga deprecieringen av kronan i kombination med sänkningen av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna, måttliga löneökningar och hög produktivitetstillväxt&lt;br&gt;har inneburit en dramatisk konkurrenskraftsförbättring för industrisek-&lt;br&gt;torn. Deprecieringen innebär emellertid också en åtstramning av den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan via höjda importpriser och därmed minskade&lt;br&gt;realinkomster för hushållen. Försvagningen av hushållens inkomster&lt;br&gt;accentueras också av de besparingar i de offentliga utgifterna som&lt;br&gt;beslutats. Därtill kommer att krisen i finanssektom medför fortsatt höga&lt;br&gt;räntemarginaler som belastar hushållens ekonomi. Bedömningen av den&lt;br&gt;svenska ekonomins utveckling på medellång sikt är i hög grad avhängig&lt;br&gt;av hur de spänningar och obalanser som nu föreligger kommer att&lt;br&gt;utvecklas under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den konkurrensutsatta sektorn har ett mycket gynnsamt kostnadsläge&lt;br&gt;och en stark lönsamhet. Skillnaden gentemot de skyddade eller hem-&lt;br&gt;mamarknadsorienterade delarna av ekonomin är påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Underskotten i de offentliga finanserna är mycket stora. En&lt;br&gt;konsolidering är nödvändig. Snabba och kraftiga utgiftsnedskärningar&lt;br&gt;verkar å andra sidan hämmande på den inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Arbetslösheten är hög. En mycket stor del av arbetskraften står&lt;br&gt;utanför den reguljära arbetsmarknaden. Långtidsarbetslöshet och&lt;br&gt;utslagning hotar att tillta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den privata sektorns stora konsolideringsbehov och därmed ökande&lt;br&gt;sparande har inneburit en drastisk nedgång i den inhemska efterfrå-&lt;br&gt;gan. Det är osäkert när denna process kulminerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora potentiella tillväxtmöjligheter finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtmöjligheterna sett från ekonomins utbudssida måste bedömas&lt;br&gt;som mycket goda under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Resursutnyttjandet i ekonomin är mycket lågt i början av perioden.&lt;br&gt;En gradvis normalisering av detta ger ett avsevärt positivt bidrag till&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Utsikterna till produktivitetsförbättringar är tämligen goda. Kostnads-&lt;br&gt;besparande rationaliseringar har genomförts de senaste åren, såväl&lt;br&gt;inom den privata som den offentliga sektorn. Den internationella&lt;br&gt;integrationen innebär att nya sektorer av ekonomin blir utsatta för&lt;br&gt;utländsk konkurrens. Konkurrensen skärps också som en följd av&lt;br&gt;EES-avtalet samt genom den nya konkurrenslagen. De stora satsning -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna på infrastruktur och utbildning kan också tänkas påverka pro- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;duktiviteten positivt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Det finns en stor potential till ökat arbetskraftsutbud. En rad politiska&lt;br&gt;förändringar har genomförts vars effekt långsiktigt höjer arbets-&lt;br&gt;kraftsutbudet. Till dessa hör bl.a. skattereformen, den höjda pen-&lt;br&gt;sionsåldern samt reformeringen av sjukförsäkringen. Denna potential&lt;br&gt;till ökat utbud har emellertid inte kunnat realiseras under lågkon-&lt;br&gt;junkturen. Istället har arbetskraftsutbudet fallit kraftigt under&lt;br&gt;perioden 1991 till 1994. Detta beror till en del på att antalet personer&lt;br&gt;i utbildning ökat kraftigt för att motverka arbetslösheten. Till detta&lt;br&gt;kommer också att vissa grupper har lämnat arbetsmarknaden när&lt;br&gt;utsikterna att få arbete så drastiskt försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna stora tillväxpotential ska kunna realiseras eller inte avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i huvudsak av två övergripande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;I vilken grad kommer det att genereras en efterfrågan riktad mot&lt;br&gt;svensk produktion ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Kommer flexibiliteten bl. a. på arbetsmarknaden att vara tillräcklig för&lt;br&gt;att olika typer av arbetskraft skall kunna erhålla sysselsättning vid&lt;br&gt;fortsatt låga pris- och löneökningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 En kalkyl för periden 1995-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell återhämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en fortsatt nedgång i tillväxten i OECD-området 1993 förutses en&lt;br&gt;måttlig återhämtning i den internationella konjunkturen under 1994. BNP-&lt;br&gt;tillväxten i OECD når en topp på omkring 3 procent 1995 för att&lt;br&gt;successivt dämpas åren därefter. Konjunkturuppgången är betydligt&lt;br&gt;långsammare än vad som kunnat observeras historiskt. En viktig&lt;br&gt;förklaring till den mer måttliga utvecklingen är fasförskjutningen mellan&lt;br&gt;å ena sidan USA och å andra sidan Tyskland respektive Japan som&lt;br&gt;jämnar ut konjunktursvängningarna på aggregerad nivå. Olikheterna i&lt;br&gt;förloppen har inneburit dels att nedgången inte blev så djup som enligt&lt;br&gt;tidigare mönster, dels att återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;förutses bli mindre markerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturella åtgärder som har vidtagits under 1980- och 1990-talet&lt;br&gt;i syfte att förbättra ekonomiernas funktionssätt bör bidra till en gynnsam&lt;br&gt;internationell utveckling. Inte minst har de skattereformer och den&lt;br&gt;avtrappning av subventioner som genomförts i många OECD-länder, har&lt;br&gt;medfört mindre snedvridna strukturer. Därmed har en grund till högre&lt;br&gt;effektivitet i ekonomierna lagts. Även genomförandet av EGs inre&lt;br&gt;marknad och ikraftträdandet av EES-avtalet kommer att på sikt ha en&lt;br&gt;gynnsam effekt. Såväl den tyska återföreningen som en bättre ekonomisk&lt;br&gt;utveckling i de centraleuropeiska delarna av det forna östblocket bör&lt;br&gt;bidra till en stigande efterfrågan på konsumtions- och investeringsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:1 Utvecklingen i OECD 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt OECD (14)&lt;br&gt;bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importpriser OECD (14)&lt;br&gt;bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlöner OECD (14)&lt;br&gt;tillverkningsindustrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULC OECD (14)&lt;br&gt;tillverkningsindustrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid en rad faktorer som talar för en jämförelsevis svag&lt;br&gt;uppgång i den innevarande konjunkturcykeln. Avregleringen på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna i många OECD-länder under 1980-talet gav&lt;br&gt;upphov till dels en skulduppbyggnad bland hushåll och företag, dels&lt;br&gt;kraftigt stigande tillgångspriser. En hög skuldsättning i kombination med&lt;br&gt;fallande tillgångspriser pekar på att hushållen sannolikt kommer att vara&lt;br&gt;mer återhållsamma i sitt konsumtionsbeteende även på medellång sikt.&lt;br&gt;En långsiktig förbättring av sparandet inom OECD är nödvändig i ljuset&lt;br&gt;av det stora kapitalbehov som föreligger, men innebär samtidigt en mer&lt;br&gt;dämpad konsumtionsutveckling. Vidare kan kapitalbehovet — bl a för&lt;br&gt;restaureringen av de central- och östeuropeiska ekonomierna — leda till&lt;br&gt;att realräntan hålls uppe på fortsatt höga nivåer. I de länder som&lt;br&gt;genomgår bankkriser kan det inte uteslutas att bankerna vidmakthåller&lt;br&gt;relativt stora marginaler mellan in- och utlåningsräntor för att förbättra&lt;br&gt;lönsamheten och därmed öka täckningen för faktiska eller befarade&lt;br&gt;kreditförluster. Därmed riskerar räntan för den genomsnittlige låntagaren&lt;br&gt;att förbli hög. Denna anpassningsprocess kan bli relativt långvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora underskott kännetecknar de offentliga finanserna i flertalet&lt;br&gt;OECD-länder och behovet av budgetkonsolidering är betydande. Denna&lt;br&gt;process kommer sannolikt att ges fortsatt prioritet under de kommande&lt;br&gt;åren i syfte att lägga grunden till ökat sparande och därmed möjlighet till&lt;br&gt;en uthålligt hög och stabil tillväxt. På aggregerad nivå bedöms dock&lt;br&gt;konsolideringen verka återhållande på den ekonomiska aktiviteten på kort&lt;br&gt;sikt. Det beror inte minst på en förväntad svag utveckling av hushållens&lt;br&gt;disponibla inkomster till följd av minskade transfereringar, alternativt&lt;br&gt;höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna förutses konjunkturuppgången fortsätta och BNP-&lt;br&gt;tillväxten kulminera 1994. Det finns tecken på att den potentiella&lt;br&gt;tillväxttakten har sjunkit i USA och att det därmed inte kommer att&lt;br&gt;realiseras lika höga tillväxttal som efter tidigare uppgångsfaser. Den nya&lt;br&gt;administrationen har därtill att brottas med svårhanterliga problem som&lt;br&gt;underskotten i budget- och bytesbalansen samt reformeringen av&lt;br&gt;sj ukförsäkringssy temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa fortsätter den dämpade konjunkturen och en mer markerad Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;återhämtning väntas inte förrän 1995. Avgörande för utvecklingen är Bilaga 1.1&lt;br&gt;förloppet i Tyskland. Kostnaderna för återföreningen fortsätter att hämma&lt;br&gt;den tyska ekonomin. Transfereringarna till de östra delstaterna beräknas&lt;br&gt;till ca 5 procent av BNP per år på medellång sikt. Kraftiga besparingar&lt;br&gt;i de övriga offentliga utgifterna är därmed oundvikliga. Räntorna i&lt;br&gt;Tyskland väntas fortsätta att falla gradvis under 1993 och 1994 till följd&lt;br&gt;av ett minskat inflationstryck. Därmed skapas också förutsättningar för&lt;br&gt;en realräntenedgång i övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan sker nu en kraftig försvagning av den inhemska efterfrågan&lt;br&gt;som medför en dämpad tillväxt under 1993 och 1994. På sikt kan Japan&lt;br&gt;få betydande problem bl.a. beroende på att en ofördelaktig ålderspyramid&lt;br&gt;leder till lägre sparande och investeringar. Det verkar därför inte särskilt&lt;br&gt;troligt att 1980-talets enorma investeringssatsningar kommer att åter-&lt;br&gt;upprepas under detta årtionde. En successiv förändring av arbets-&lt;br&gt;livsvillkoren och en utdragen bankkris kan också komma att påverka&lt;br&gt;ekonomin i negativ riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utdragna lågkonjunkturen i OECD innebär att det finns ett&lt;br&gt;betydande BNP-gap i flertalet länder. Tillsammans med den höga&lt;br&gt;prioritet som inflationsbekämpningen ges, beräknas detta leda till ett lågt&lt;br&gt;inflationstryck under kalkylperioden. Så låga bestående inflationstal på&lt;br&gt;aggregerad nivå observerades varken under 1970- eller 1980-talet.&lt;br&gt;Löneökningarna i industrin väntas bli återhållsamma och möjliggör&lt;br&gt;därmed mycket låga ökningar av enhetsarbetskostnaderna. Det innebär&lt;br&gt;också att lönsamheten gradvis kommer att förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att utvecklingen blir svagare än i detta scenario.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En diskussion om riskerna för detta förs i kapitel 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten dämpar löneökningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den höga arbetslösheten under perioden kan de svenska&lt;br&gt;timlöneökningama förväntas bli tämligen låga. Den goda lönsamheten i&lt;br&gt;industrin i kombination med en svag utveckling av den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan och underskotten i de offentliga finanserna kan väntas leda till&lt;br&gt;en viss ökning av den relativa lönen för industrin. Detta kan ses som ett&lt;br&gt;naturligt inslag i den expansion av industrisektorn som sker i kalkylen.&lt;br&gt;Under 1980-talet hindrades en sådan relativlöneändring av expansionen&lt;br&gt;i de skyddade sektorerna. En svag utveckling i delar av den privata&lt;br&gt;tjänstesektorn och i byggsektorn kombinerat med neddragningar i den&lt;br&gt;offentlig sektorn gör att förutsättningarna för 1990-talet är annorlunda än&lt;br&gt;de var på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för lönebildningen är emellertid i flera avseenden&lt;br&gt;helt nya, vilket gör det svårare att dra några säkra slutsatser. Vissa&lt;br&gt;omständigheter tyder på att löneökningarna kan bli mycket låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Traditionella ekonometriska skattningar tyder i allmänhet på betydligt&lt;br&gt;långsammare löneökningar vid den beräknade nivån på arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösheten än vad som antas i denna kalkyl. Skattningarna är emellertid&lt;br&gt;estimerade under perioder med genomgående betydligt lägre arbets-&lt;br&gt;löshet. Det är troligt att löneökningarnas känslighet för variationer&lt;br&gt;i arbetslösheten är lägre vid högre arbetslöshetsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Enligt teorier för jämviktsarbetslöshet faller löneökningstakten så&lt;br&gt;länge man ligger över den naturliga arbetslöshetsnivån (NAIRU).&lt;br&gt;Skattningar från bl a OECD tyder på att NAIRU för Sverige under&lt;br&gt;1980-talet var ca 2,5%. Även om det är rimligt att räkna med viss&lt;br&gt;uppgång av denna under 1990-talet överstiger den beräknade arbets-&lt;br&gt;lösheten NAIRU under hela perioden. Mot denna bakgrund kan den&lt;br&gt;antagna successiva uppgången i löneökningstakten ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.2 Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;br&gt;'z Procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också en rad skäl till varför lönebildningen kan&lt;br&gt;fungera sämre och därmed komma att ge upphov till betydligt högre&lt;br&gt;ökningstal än i kalkylen. Dessa diskuteras mer utförligt i ett senare&lt;br&gt;kapitel. Vissa faktorer som där tas upp är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den rörliga växelkursen gör att den direkta kopplingen mellan höga&lt;br&gt;nominella löneökningar och försämrad konkurrenskraft försvunnit.&lt;br&gt;Disciplinen i detta avseende är nu i hög grad beroende av trovärdig-&lt;br&gt;heten i inflationsbekämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den långvariga och höga arbetslösheten riskerar att orsaka en mer&lt;br&gt;permanent utslagning av arbetskraft, varför den faktiskt tillgängliga&lt;br&gt;arbetskraften kan vara mindre under nästa högkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Kalkylen innebär en kraftig expansion av den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn. Den omallokering av arbetskraften som detta innebär kan&lt;br&gt;leda tillförhållandevis höga ökningar även av genomsnittslönen om&lt;br&gt;lönebildningen också i fortsättningen kommer att präglas av&lt;br&gt;kompensationstänkande mellan olika grupper. Om man ska kunna&lt;br&gt;undvika detta krävs en ökad flexibilitet i lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låga prisökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de måttliga löneökningarna kommer till stånd föreligger goda&lt;br&gt;möjligheter för en varaktig nedväxling av inflationstakten. När effekterna&lt;br&gt;av deprecieringens inflationsimpulser klingat av uppgår prisökningarna&lt;br&gt;i kalkylen till mellan 2 och 2 1/2% per år. Prisökningstakten dämpas&lt;br&gt;också av några andra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Produktivitetsutvecklingen är relativt god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Lönsamheten är initialt mycket stark. En viss försvagning av mar-&lt;br&gt;ginalerna sker därför i kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Apprecieringen av kronan medför låga importprisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna påverkas emellertid också av olika förändringar i&lt;br&gt;skatte- och utgiftspolitiken. Subventionerna till bostäderna förutsätts&lt;br&gt;sålunda minska vilket bidrar till att öka konsumentpriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabil internationell tillväxt ger goda exportmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den antagna stabila internationella tillväxten skapar förutsättningar för&lt;br&gt;en varaktigt stark exporttillväxt under hela perioden. Relativpriserna&lt;br&gt;sänks kraftigt under 1993. Därigenom återtas i viss mån marknadsandelar&lt;br&gt;i världshandeln under de närmaste åren. En stor del av det förbättrade&lt;br&gt;kostnadsläget används dock till marginalförstärkningar. Detta ska ses i&lt;br&gt;ljuset av att den svenska exportindustrin inte genomförde några relativ-&lt;br&gt;prishöjningar under perioden 1990 till 1992 trots de kraftiga kostnadsök-&lt;br&gt;ningarna. Dessa tog sig istället uttryck i sänkta marginaler och drastiskt&lt;br&gt;försämrad lönsamhet. Den goda lönsamheten i exportindustrin som nu&lt;br&gt;uppstår kan också tänkas innebära ökade marknadsandelar av skäl som&lt;br&gt;inte direkt är hänförliga till prissänkningar, t.ex. ökade kvalitétssatsningar&lt;br&gt;eller intensifierad marknadsföring. Dessutom kan den svaga efterfrågan&lt;br&gt;på hemmamarknaden väntas medföra ökat intresse för exportsastningar.&lt;br&gt;I detta avseende var situationen den motsatta under överhettningsåren mot&lt;br&gt;slutet av 1980-talet då efterfrågesituationen och prisutvecklingen på&lt;br&gt;hemmamarknaden hämmade exporten. Under slutet av perioden upphör&lt;br&gt;marknadsandelsökningen vilket innebär att den totala exporten ökar med&lt;br&gt;i genomsnitt 5,5% årligen under perioden 1995 till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-51.png" style="width:94pt;height:3pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:1 Sveriges export, jämförelse 1980-talet och 1990-talet.&lt;br&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-52.png" style="width:286pt;height:198pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-53.png" style="width:4pt;height:127pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Stora bytesbalans överskott leder till viss appreciering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den inhemska efterfrågan gradvis återhämtar sig stiger också&lt;br&gt;importen. Detta innebär att netto exportens bidrag till tillväxten successivt&lt;br&gt;avtar under perioden. Icke desto mindre visar kalkylen att överskotten i&lt;br&gt;utrikeshandeln blir betydande. Exportnettot, dvs. nettot av handeln med&lt;br&gt;varor och tjänster, ökar från knappt 2% av BNP 1992 till ca 6,% 1995.&lt;br&gt;Därefter väntas exportnettot ligga kvar på denna mycket höga andel.&lt;br&gt;Därmed kommer också bytesbalansen att visa kraftiga överskott under&lt;br&gt;perioden 1995 till 1998. Överskotten i bytesbalansen i kombination med&lt;br&gt;den starka tillväxten och den låga inflationen bör innebära ett ökat&lt;br&gt;förtroende för svensk ekonomi. Detta förhållande tillsammans med en&lt;br&gt;låg kostnadsnivå i utgångsläget gör att det är högst realistiskt att räkna&lt;br&gt;med viss appreciering av kronan under åren 1995 till 1998. Denna&lt;br&gt;appreciering uppgår i kalkylerna till 1,5% årligen. Omfattningen av&lt;br&gt;apprecieringen är självfallet mycket svårbedömd. En appreciering med&lt;br&gt;1,5% per år innebär att svensk export håller oförändrade relativpriser&lt;br&gt;under perioden. Detta sker dock genom en viss försämring eller&lt;br&gt;&amp;quot;normalisering&amp;quot; av lönsamheten från den höga nivån 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.3 Industrin och utrikeshandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttomarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadspris&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknad&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real utrikesbalans&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I procent av förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Exportpris/världsmarknadspris för bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världsmarknadspriset på bearbetade varor förutsätts öka med ca 3%&lt;br&gt;årligen i utländsk valuta vilket innebär en uppgång i svenska kronor med&lt;br&gt;1,5%. På motsvarande sätt skulle också importprisema öka med 1,5%&lt;br&gt;årligen om växelkurseffekten läggs till världsmarknadspriset. I prognoser-&lt;br&gt;na för 1993 och 1994 väntas importprisema öka betydligt långsammare&lt;br&gt;än vad som motiveras av växelkursförändringar. Bakgrunden är att det&lt;br&gt;svaga efterfrågeläget i Sverige väntas innebära en viss försiktighet i&lt;br&gt;prissättningen och därmed försämrade marginaler för de utländska&lt;br&gt;leverantörerna. Dessa marginalförsämringar kan inte väntas bestå när&lt;br&gt;efterfrågeläget i Sverige förbättras fr.o.m. 1995. Importprisema väntas&lt;br&gt;därför öka snabbare än exportpriserna vilket bidrar till att begränsa&lt;br&gt;uppgången i exportnetto och bytesbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:2 K och S-sektorn till 1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-54.png" style="width:277pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Perioden kännetecknas alltså av att de utländska leverantörerna till&lt;br&gt;Sverige förstärker sina marginaler efter de stora försämringarna&lt;br&gt;omedelbart efter deprecieringen i slutet av 1992. Därmed höjs import-&lt;br&gt;prisema något mer än vad omvärldsinflationen och växelkursförändringen&lt;br&gt;motiverar. För den svenska exportsektorn är förhållandet det motsatta.&lt;br&gt;Där sänks marginalerna vilket möjliggör oförändrade relativpriser trots&lt;br&gt;apprecieringen av kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna återhämtar sig successivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala bruttoinvesteringarna i ekonomin beräknas vara drygt 30%&lt;br&gt;lägre 1994 än 1990. Bruttoinvesteringarnas andel av BNP minskar&lt;br&gt;därmed kraftigt. Mätt i 1985 års priser minskar denna andel från ca 22%&lt;br&gt;1990 till drygt 16% 1994. I löpande priser är nedgången ännu kraftigare,&lt;br&gt;från 22% till endast 13 %. En viss nedgång är naturlig i en lågkonjunktur&lt;br&gt;men storleken här är exceptionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen för investeringarna börjar i de exportberoende delarna.&lt;br&gt;Investeringsaktiviteten i industrin väntas sålunda öka redan i år. Den&lt;br&gt;svaga inhemska efterfrågan innebär dock att uppgången för övriga&lt;br&gt;investeringar kommer senare. Fr.o.m. 1995 finns förutsättningar för en&lt;br&gt;stark investeringstillväxt. Industrins investeringar fortsätter att öka&lt;br&gt;samtidigt som återhämtningen av den inhemska efterfrågan då blir&lt;br&gt;påtaglig. Stark lönsamhet, fallande räntor samt kraftig produktionstillväxt&lt;br&gt;gör att förutsättningarna för en expansion av näringslivets investeringar&lt;br&gt;är goda. Samtidigt fortsätter satsningarna på infrastrukturinvesteringar.&lt;br&gt;Under perioden 1996 till 1998 väntas de totala bruttoinvesteringarna öka&lt;br&gt;med ca 8 % årligen och därmed vara den del av efterfrågesidan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växer snabbast. Det positiva bidraget till BNP-tillväxten uppgår dessa Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;år till ca 1,4 procentenheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:3 BNP-tillväxten och dess användning 1982-1998. Förändring i&lt;br&gt;procent av BNP föregående år. Årliga genomsnitt, 1985 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□ BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-55.png" style="width:277pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1982-1986 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1986-1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990-1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.4 Investeringarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskininvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna uppgång utgör investeringarna endast 15% av BNP 1998&lt;br&gt;jämfört med 22% 1990 (löpande priser). Det finns flera faktorer som gör&lt;br&gt;att denna andel inte når upp till 1990 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bostadsinvesteringarna väntas förbli mycket låga under perioden.&lt;br&gt;Främst gäller detta nybyggandet där antalet påbörjade lägenheter&lt;br&gt;uppgår till mellan 10 000 och 20 000 per år jämfört med ca 70 000&lt;br&gt;år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;De höga investeringsnivåerna under 1980-talet för kommersiella&lt;br&gt;kontorslokaler, hotell och restauranger m.m. får knappast någon&lt;br&gt;motsvarighet under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En utveckling från kapitalintensiv till kunskapsintensiv industri kan Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;väntas medföra lägre investeringsbehov. En god tillgång på ar- Bilaga 1.1&lt;br&gt;betskraft kan också möjligen innebära att den arbetsintensiva delen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av industrin ökar sin andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Prisnivån i byggnadssektorn drevs upp kraftigt under överhettningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i slutet av 1980-talet. Under perioden 1992 till 1994 väntas priserna&lt;br&gt;på byggnadsinvesteringar falla med totalt ca 16%. Därefter utvecklas&lt;br&gt;investeringspriserna i paritet med övriga priser i ekonomin. Det&lt;br&gt;kraftiga fallet i investeringskvoten t.o.m. 1994 inkluderar således&lt;br&gt;också en priskomponent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:4 Investeringskvot samt bruttosparande 1970-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP, %&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-56.png" style="width:285pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att se det kraftiga bytesbalansöverskottet i ljuset av denna&lt;br&gt;investeringsutveckling. Som framgår av diagram 12.4 är bruttosparandet&lt;br&gt;i ekonomin 1998 inte onormalt högt. Skillnaden mellan bruttosparandet&lt;br&gt;och investeringsnivån, som definitionsmässigt utgör bytesbalansen, är&lt;br&gt;dock betydande. Under en period med så låg investeringsnivå är det&lt;br&gt;naturligt att en del av det inhemska sparandet kanaliseras till utlandet,&lt;br&gt;vilket tar sig uttryck i ett bytesbalansöverskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:5 Bruttoinvesteringar (LP) samt bruttoinvesteringar exklusive Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostäder (FP), andelar av BNP &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-57.png" style="width:285pt;height:208pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I diagram 12.5 framgår att de totala bruttoinvesteringarna som andel&lt;br&gt;av BNP i löpande pris faller kraftigt mellan 1990 och 1994 och att&lt;br&gt;motsvarande återhämtning under perioden 1995 till 1998 är tämligen&lt;br&gt;begränsad. Den undre kurvan visar utvecklingen i fasta priser och med&lt;br&gt;bostadsinvesteringna exkluderade. Med detta mått är nivån 1998 nästan&lt;br&gt;i paritet med 1990 års nivå. Slusatsen som kan dras utifrån diagram 12:5&lt;br&gt;är att skillnaden i investeringskvot mellan 1990 och 1998 till övervägande&lt;br&gt;del kan förklaras med det lägre bostadsbyggandet i kombination med det&lt;br&gt;prisfall på byggnadsinvesteringar som diskuteras ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måttlig ökning av den privata konsumtionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens reala inkomster växer under perioden 1995 till 1998 med&lt;br&gt;1,7% årligen. De minskade transfereringarna och de höjda skatterna som&lt;br&gt;ingår i kalkylens förutsättningar ger ett negativt bidrag till realinkomstut-&lt;br&gt;vecklingen som uppgår till ca 1 procentenhet årligen. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen beräknas öka med i genomsnitt 2,6% per år. Denna&lt;br&gt;konsumtionstillväxt kan alltså endast uppnås genom ett minskat sparande.&lt;br&gt;Hushållens nettosparkvot minskar från 7,5% 1994 till ca 4% 1998.&lt;br&gt;Således är hushållens sparandeminskning under perioden av ungefär&lt;br&gt;samma storleksordning som den totala effekten av besparingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbeteendet — en stabiliseringspolitisk nyckelfråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dramatiska förändringarna i hushållens sparbeteende de senaste åren&lt;br&gt;gör att det är mycket vanskligt att bedöma sparkvotens utveckling i detta&lt;br&gt;tidsperspektiv. Samtidigt är denna fråga ytterst väsentlig för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen ur stabiliseringspolitisk synvinkel. Det förlopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 150 Bil. 1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hushållssparandet som skisseras i kalkylen kan i flera avseenden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;karaktäriseras som gynnsamt. Om sparkvoten istället skulle fortsätta att Bilaga 1.1&lt;br&gt;stiga under t.ex. 1995 riskerar återhämtningen av den inhemska&lt;br&gt;ekonomin att fördröjas väsentligt. Visserligen sker en stark tillväxt av&lt;br&gt;exporten och därmed sysselsättning och investeringar i den konkurrensut-&lt;br&gt;satta sektorn. Denna är emellertid för liten för att ensam kunna bryta&lt;br&gt;trenden med ökad arbetslöshet i ekonomin som helhet. Om den privata&lt;br&gt;konsumtionen blir alltför svag uteblir också uppgången av de totala&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna och därmed återhämtningen i ekonomin som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kommer då in i en ond cirkel där de offentliga finanserna förämras&lt;br&gt;ytterligare, vilket i sin tur kan öka hushållens osäkerhet om framtida&lt;br&gt;pensioner, försäkringssystemen m.m. och leda till ett ännu högre&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.5 Konsumtionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Hushållens totala nettosparande i procent av disponibel inkomst.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sparkvoten når mycket höga nivåer och detta beteende inte har&lt;br&gt;någon egentlig grund i den långsiktiga incitamentsstrukturen etc riskerar&lt;br&gt;också så småningom hot om ett motsatt stabiliseringpolitiskt problem att&lt;br&gt;uppstå. Potentialen för snabba och kraftiga ökningar av den privata&lt;br&gt;konsumtionen blir då mycket stora. När denna potential till slut realiseras&lt;br&gt;kan efterfrågeeffekten bli så våldsam att en överhettning hotar. En&lt;br&gt;ytterligare utdragen lågkonjunktur innebär också ökade inslag av&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet med åtföljande utslagning. Därmed kan en sådan&lt;br&gt;överhettning inträffa vid relativt höga arbetslöshetsnivåer. Ett scenario&lt;br&gt;med denna karaktär presenterades i Långtidsutredningen 1992. Sedan&lt;br&gt;dess har ekonomin försvagats väsentligt. Detta gör att en sådan hotbild&lt;br&gt;inte är aktuell i ett så närliggande tidsperspektiv som i LU-scenariot, där&lt;br&gt;överhettningen inträffade redan vid 1990-talets mitt. Å andra sidan&lt;br&gt;innebär ovanstående att en utveckling med överhettning etc. kan bli&lt;br&gt;mycket dramatiskt i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen hålls tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen bygger på förutsättningen att utgifterna för den skattefinan-&lt;br&gt;sierade offentliga konsumtionen skall vara realt konstanta. Detta innebär&lt;br&gt;att utgifterna får öka högst i takt med den allmänna prisutvecklingen -&lt;br&gt;BNP-deflatorn. Eftersom merparten av utgifterna för offentlig konsumtion&lt;br&gt;utgörs av lönekostnader, vilka beräknas öka snabbare än BNP-deflatorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till följd av produktivitetsökningar i den privata sektorn, ökar i kalkylerna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;priset för offentlig konsumtion jämfört med BNP-deflatorn med 1 % per Bilaga 1.1&lt;br&gt;år under perioden 1995-1998. För att de skattefinansierade utgifterna för&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen skall vara realt oförändrade krävs därför att&lt;br&gt;volymen av de resurser som används för skattefinansierad offentlig&lt;br&gt;konsumtion minskar lika mycket som det relativa priset ökar. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund räknas i kalkylerna med en årlig minskning av den offentliga&lt;br&gt;konsumtionsvolymen — såväl den statliga som den kommunala — med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % under perioden 1995-1998. Innebörden i detta är att antalet arbetstim-&lt;br&gt;mar som används för produktion av skattefinansierad offentlig konsum-&lt;br&gt;tion måste minska med 1 % per år. En minskning av den relativa lönen&lt;br&gt;jämfört med den privata sektorn reducerar volymminskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demografiska utvecklingen innebär en press på en snabbare&lt;br&gt;konsumtionsutveckling. När kommunerna inte kan tillfredställa denna&lt;br&gt;efterfrågan är det troligt att den privata konsumtionen av samma slags&lt;br&gt;tjänster ökar istället. Denna typ av tjänsteproduktion är ofta arbetsinten-&lt;br&gt;siv. Om sådan produktion i högre grad också produceras inom den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn innebär det att den genomsnittliga produktiviteten&lt;br&gt;i näringlivet av detta skäl blir lägre. Denna sammansättningseffekt&lt;br&gt;dämpar alltså tillväxttalen för produktiviteten i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet på höga nivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 7 % av arbetskraften nästa år.&lt;br&gt;Samtidigt utgör antalet personer i arbetsmarknadspoltiska åtgärder också&lt;br&gt;7% av arbetskraften. Således väntas över 14% av arbetskraften stå&lt;br&gt;utanför den reguljära arbetsmarknaden år 1994. När den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten enligt kalkylen tar fart fr.o.m 1995 börjar också arbetslösheten&lt;br&gt;att minska. Det finns dock en rad skäl till att nedgången kommer att bli&lt;br&gt;tämligen långsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:6 Arbetskraftens produktivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975-1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982-1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Produktiviteten har förutsättningar att utvecklas gynnsamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Det finns en stor potential till ökat arbetskraftsutbud när efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft tar fart. En växande grupp människor har inte ansett&lt;br&gt;det vara lönt att aktivt söka jobb under krisåren och därmed inte&lt;br&gt;heller registrerats som arbetslösa (de s.k. latent arbetslösa). Till detta&lt;br&gt;kommer avvecklingen av den temporära utbyggnaden av det reguljära&lt;br&gt;utbildningssystemet som genomförts de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En kraftig expansion sker i K-sektom samtidigt som t.ex kommuner- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;na gör stora neddragningar. Därmed blir ekonomin mer kapitalinten- Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siv och mindre arbetsintensiv. Neddragningarna i den offentliga&lt;br&gt;sektorn slår därmed hårdare på sysselsättningssidan än vad försörj-&lt;br&gt;ningsbalansens volymutvecklingar antyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Inslaget av strukturomvandling är påtagligt. Det är inte samma typ&lt;br&gt;av kompetens som kommer att efterfrågas som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Risken är uppenbar att långtidsarbetslöshet och utslagning inte går att&lt;br&gt;undvika. Därmed skulle jämviktsarbetslösheten successivt öka under&lt;br&gt;perioden även om en ambitiös arbetsmarknadspolitik bör innebära att&lt;br&gt;utvecklingen inte behöver bli lika allvarlig som i Europa i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:6 BNP-tillväxt och arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-58.png" style="width:276pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten minskar i kalkylen med ca 1 procentenhet årligen.&lt;br&gt;Produktivitetstillväxten i näringslivet är i genomsnitt 2%. Detta innebär&lt;br&gt;att näringslivets sysselsättningsexpansion under perioden 1995-1998 totalt&lt;br&gt;uppgår till 10% eller ca 270 000 personer. Under samma period faller&lt;br&gt;den offentliga sysselsättningen med ca 60 000 personer. Den totala&lt;br&gt;arbetslösheten (inkl personer i åtgärder) minskar från ca 14% av&lt;br&gt;arbetskraften 1994 till drygt 10% 1998. Med antagandet om oförändrad&lt;br&gt;relation mellan antalet öppet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka åtgärder kommer den öppna arbetslösheten mot slutet av perioden att&lt;br&gt;uppgå till ca 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.7 Arbetsmarknaden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hii&lt;sub&gt;aoa&lt;/sub&gt; 1 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutbud, personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiska åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Procent av arbetskraften.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparandet i den svenska ekonomin, dvs. summan av det reala och&lt;br&gt;det finansiella sparandet, var relativt stabilt under 1980-talet. En viss&lt;br&gt;uppgång i bruttosparandets andel av BNP skedde mot slutet av decenniet&lt;br&gt;främst genom att de reala investeringarna och den offentliga sektorns&lt;br&gt;bruttosparande då steg påtagligt. Under 1990-talets inledning har&lt;br&gt;bruttosparandets andel av BNP gått ned till följd av att investeringarna&lt;br&gt;och sparandet i den offentliga sektorn sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala finansiella sparandet i den svenska ekonomin, vilket är lika&lt;br&gt;med bytesbalansens saldo, förbättrades under 1980-talets första hälft men&lt;br&gt;minskade under slutet av 1980-talet främst på grund av att det finansiella&lt;br&gt;sparandet i den privata sektorn föll. Avregleringen av kreditmarknaden&lt;br&gt;i mitten av 1980-talet medförde en kraftigt ökad utlåning. Hushållens&lt;br&gt;sparande sjönk från omkring 2% av den disponibla inkomsten 1985 till&lt;br&gt;ca -5% i slutet av 1980-talet. Samtidigt steg den offentliga sektorns&lt;br&gt;sparande, framför allt under överhettningsperioden i slutet av 1980-talet,&lt;br&gt;bl a genom att de nominella skattebaserna växte kraftigt och genom att&lt;br&gt;utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder var relativt låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhand som överhettningen avtog bröts den negativa sparutveck-&lt;br&gt;lingen i den privata sektorn. Fallande fastighetspriser och värdeminsk-&lt;br&gt;ningar på andra tillgångar under 1990-talets början, det nya skatte-&lt;br&gt;systemet, den stigande arbetslösheten, en ökad osäkerhet inför framtiden&lt;br&gt;etc. bidrog till att vända det privata sparandets utveckling. Hushållens&lt;br&gt;sparkvot steg härmed snabbt och låg under 1992 kring 8%. Företagens&lt;br&gt;finansiella sparande har också ökat markant, främst på grund av låga&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den offentliga sektorn utvecklades det finansiella sparandet från&lt;br&gt;början av 1990-talet åt motsatt håll. Överskottet i den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorn under slutet av 1980-talet har under 1990-talets&lt;br&gt;inledning övergått i ett växande underskott, vilket för 1993 beräknas&lt;br&gt;motsvara drygt 13% av BNP. Konjunkturnedgången har medfört att&lt;br&gt;skatteinkomsterna minskat samtidigt som kostnaderna för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken och ersättningen till de arbetslösa liksom stödet till&lt;br&gt;banksektorn stigit. De växande underskotten har också inneburit att&lt;br&gt;ränteutgifterna ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växlingen i utvecklingen mellan den privata och den offentliga sektorns Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;finansiella sparande har emellertid inte varit helt symmetrisk. Den Bilaga 1.1&lt;br&gt;kraftiga nedgången av sparandet i den privata sektorn under slutet av&lt;br&gt;1980-talet möttes inte fullt ut av den offentliga sektorns sparande-&lt;br&gt;uppgång. Detta bidrog i hög grad till den överhettning som uppstod i den&lt;br&gt;svenska ekonomin under slutet av 1980-talet. Bristen på sparande&lt;br&gt;avspeglades i ett ökat underskott i bytesbalansen. Under 1990-talet har&lt;br&gt;den externa balansen successivt förbättrats och underskottet väntas ha&lt;br&gt;eliminerats 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de kalkyler över den reala ekonomiska utvecklingen fram till&lt;br&gt;1998 som redovisats tidigare beräknas bruttosparandet i den svenska&lt;br&gt;ekonomin öka som andel av BNP under den närmaste femårsperioden.&lt;br&gt;Såväl investeringarna som den offentliga sektorns bruttosparande stiger&lt;br&gt;avsevärt. Bruttosparandet i den privata sektorn, vilket för närvarande är&lt;br&gt;mycket högt, beräknas minska som andel av BNP. Det antas emellertid&lt;br&gt;ligga klart över 1980-talets nivå under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgång i den höga sparkvoten men ändå ett högt sparande sett i&lt;br&gt;historiskt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparande har stigit kraftigt under 1990-talets inledande år. År&lt;br&gt;1992 uppgick sparkvoten till 8,1%, vilket är en mycket hög nivå&lt;br&gt;historiskt sett. En viss nedgång förutses för 1993 och 1994. Den&lt;br&gt;konsolidering av hushållens skulder som sker efter den kraftiga låneex-&lt;br&gt;pansionen under senare delen av 1980-talet torde efterhand minska i&lt;br&gt;styrka. Detta tillsammans med den påtagligt förbättrade BNP-tillväxten,&lt;br&gt;de ökade realinkomstema och den sjunkande arbetslösheten kan väntas&lt;br&gt;medföra en fortsatt nedgång i hushållens sparkvot under perioden 1995-&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:8 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell förändring&lt;br&gt;kr. 1992 Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från off. sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer talar emellertid för att denna nedgång blir begränsad och&lt;br&gt;att sparkvoten kan väntas komma att ligga på en förhållandevis hög nivå&lt;br&gt;under perioden fram till 1998. En sådan faktor är att den ekonomiska&lt;br&gt;krisen under 1990-talets inledning sannolikt har en &amp;quot;demonstrations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekt&amp;quot; som innebär att sparbenägenheten ökar. Enligt kalkylerna minskar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;arbetslösheten under perioden, men arbetslöshetsnivån beräknas, även vid Bilaga 1.1&lt;br&gt;slutet av perioden ligga på en för Sveriges del hög nivå. Detta tillsam-&lt;br&gt;mans med kraven på nedskärningar och förändringar i de offentliga&lt;br&gt;transfereringssystemen medför sannolikt att benägenheten att spara, för&lt;br&gt;att sörja för den sociala tryggheten, ökar. Det viktigaste långsiktiga&lt;br&gt;sparmotivet, de framtida pensionerna, kan också väntas få ökad betydelse&lt;br&gt;framdeles. Dessutom innebär den demografiska utvecklingen att den&lt;br&gt;andel av befolkningen som är i de åldrar som är särskilt sparbenägna&lt;br&gt;växer under 1990-talet. Vidare torde den lägre skatten på kapitalinkom-&lt;br&gt;ster även långsiktigt stimulera ett högt sparande. Härutöver innebär de&lt;br&gt;ökade kraven på egeninsats vid köp av bostad ett skärpt sparkrav, vilket&lt;br&gt;sannolikt blir märkbart framför allt i de yngre åldersgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 och 1994 beräknas hushållens sparkvot ligga kring 7&lt;br&gt;1/2%. I kalkylerna har antagits att denna i utgångsläget historiskt sett&lt;br&gt;mycket höga sparkvot sjunker successivt under femårsperioden och&lt;br&gt;stannar vid ca 4% 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:7 Hushållens sparkvot 1980-1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-59.png" style="width:276pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gynnsam konkurrenskraftsutveckling medför god vinstutveckling i den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i företagen, som länge varit negativt, har&lt;br&gt;förbättrats under 1990-talets inledning och beräknas bli positivt 1993.&lt;br&gt;Minskade investeringsvolymer, dämpade lönekostnader, en förbättrad&lt;br&gt;produktivitetsutveckling samt deprecieringen av kronan är bidragande&lt;br&gt;faktorer härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstandelarna i näringslivet, vilka var påtagligt tillbakapressade under Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;1990 och 1991, steg 1992 och återhämtningen beräknas fortsätta under Bilaga 1.1&lt;br&gt;1993. Den därmed uppnådda vinstnivån, vilken är i paritet med den som&lt;br&gt;uppnåddes i början av 1970- och 1980-talen, kalkyleras bli ungefär&lt;br&gt;oförändrad under perioden fram till 1998. Enligt kalkylerna skulle&lt;br&gt;härmed det finansiella sparandet i de icke-finansiella företagen unge-&lt;br&gt;färligen ligga kvar på den nivå som uppnåtts 1993, dvs. motsvara 2-3%&lt;br&gt;av BNP fram till 1998. Denna utveckling kan huvudsakligen föras&lt;br&gt;tillbaka på en låg kostnadsutveckling samt en, trots kraftiga ökningar&lt;br&gt;under perioden, förhållandevis låg investeringsnivå.Det är framför allt i&lt;br&gt;industrin som en stark utveckling är att vänta genom den avsevärda&lt;br&gt;konkurrenskraftsförstärkning som skett och den härigenom genererade&lt;br&gt;exportledda tillväxten. För de finansiella företagen, vilka drabbats mycket&lt;br&gt;hårt av fallande tillgångsvärden, kreditförluster etc., kalkyleras det&lt;br&gt;finansiella sparandet däremot sjunka. (Finanskrisen och dess effekter i ett&lt;br&gt;medelfristigt perspektiv behandlas i kapitel 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets investeringar, som har minskat flera år i rad, beräknas&lt;br&gt;öka avsevärt fram till 1998. Härigenom sjunker företagens finansiella&lt;br&gt;sparande som andel av BNP mot slutet av kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:9 Företagens inkomster 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell andel&lt;br&gt;av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftöverskott, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättring av den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande har försämrats kraftigt under&lt;br&gt;1990-talets inledande år. För 1993 beräknas underskottet i det finansiella&lt;br&gt;sparandet för sektorn som helhet uppgå till 196 miljarder kronor och&lt;br&gt;därmed motsvara drygt 13% av BNP. Inemot 40% av detta underskott&lt;br&gt;beräknas vara av strukturell karaktär, dvs ej hänförligt till det låga&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. I den reviderade finansplanen&lt;br&gt;presenteras en plan för hur den offentliga sektorns strukturella underskott&lt;br&gt;kan minskas successivt och elimineras fram till 1998. Programmet&lt;br&gt;innebär årliga budgetförstärkningar med 10 miljarder i fasta priser samt&lt;br&gt;realt oförändrade offentliga konsumtionsutgifter under perioden fram till&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten, dvs skatterna och avgifternas andel av BNP som år 1993&lt;br&gt;uppgår till ca 49%, beräknas vara ungefär oförändrad under perioden&lt;br&gt;fram till 1998. Som nämndes inledningsvis förutsätts ett ökat skatteuttag&lt;br&gt;från hushållen under perioden som ett led i konsolideringen av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga sektorns finanser. Vid oförändrade skatteregler sjunker Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;skattekvoten. Härtill bidrar för det första den &amp;quot;duala&amp;quot; utvecklingen av Bilaga 1.1&lt;br&gt;ekonomin framdeles, dvs att den konkurrensutsatta sektorn beräknas växa&lt;br&gt;snabbare än den skyddade sektorn. Detta har en dämpande effekt på&lt;br&gt;skatteintäkterna på grund av att den konkurrensutsatta sektorn genererar&lt;br&gt;förhållandevis låga skatteintäkter bl.a. genom att mervärdeskatt inte utgår&lt;br&gt;på den förhållandevis snabbt växande exporten. Vidare är vissa punkt-&lt;br&gt;skatter bestämda i kronor och ören i stället för i procent av värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisökningar medför därför realt sjunkande punktskatter, vilket leder till&lt;br&gt;en sänkning av skatternas andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12:10 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell andel&lt;br&gt;kr. 1992 av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="8"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektorns nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns utgifter beräknas minska från ca 71 % av BNP&lt;br&gt;1993 till att motsvara ca 59% 1998. Det är härvid att märka att andelen&lt;br&gt;1990 uppgick till omkring 61%. Exklusive ränteposten minskar andelen&lt;br&gt;från ca 64,5% 1993 till omkring 53% 1998. Nedgången har till stor del&lt;br&gt;sin grund i förändringar i transfereringarna. Viktiga förutsättningar för&lt;br&gt;kalkylen är att den offentliga konsumtionsvolymen minskar med 1%&lt;br&gt;årligen under perioden samt att ovan redovisade budgetförstärkningspro-&lt;br&gt;gram i övrigt genomförs. Underskottet i statens finansiella sparande&lt;br&gt;minskar från att motsvara ca 16% av BNP 1993 till att motsvara drygt&lt;br&gt;4% 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i kommunerna ökade kraftigt 1992 och&lt;br&gt;uppvisade då ett överskott på drygt 9 miljarder kronor efter att ha&lt;br&gt;uppvisat underskott varje år sedan 1985. För 1993 beräknas ett överskott&lt;br&gt;i det finansiella sparandet i samma storleksordning. Överskotten har sin&lt;br&gt;grund i att skatteinkomsterna, till följd av eftersläpningseffekter, fortsatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att öka avsevärt medan utgiftsutvecklingen, på grund av en lägre löne- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;och prisökning, dämpats påtagligt. Genom att skatteinkomsterna, till Bilaga 1.1&lt;br&gt;följd av nedgången i aktiviteten i den svenska ekonomin, dämpas&lt;br&gt;försämras kommunernas finansiella sparande avsevärt 1994. Under&lt;br&gt;perioden 1995 till 1998 beräknas det finansiella sparandet till att börja&lt;br&gt;med uppvisa förhållandevis stora underskott för att sedan förbättras. Med&lt;br&gt;kalkylens förutsättningar uppstår ett mindre överskott 1998. (Kommuner-&lt;br&gt;na behandlas närmare i Bil 6.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn har sjunkit under&lt;br&gt;de senaste åren och beräknas motsvara drygt 2% av BNP 1993. Andelen&lt;br&gt;kalkyleras fortsätta att sjunka till ca 1% 1998. Orsaken till denna&lt;br&gt;utveckling är i huvudsak att pensionsutbetalningarna överstiger avgifts-&lt;br&gt;inkomsterna i ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kalkylerna förbättras det totala finansiella sparandeunderskottet&lt;br&gt;i den offentliga sektorn från att motsvara nära 13 1/2% av BNP 1993 till&lt;br&gt;att motsvara drygt 3 1/2% 1998. Det i utgångsläget mycket stora&lt;br&gt;underskottet i de offentliga finanserna reduceras sålunda avsevärt. Det&lt;br&gt;strukturella underskottet elimineras helt. Emellertid uppkommer varje år&lt;br&gt;under perioden likväl avsevärda underskott i det offentliga finansiella&lt;br&gt;sparandet. Härmed ökar den offentliga nettoskulden, vilken 1993&lt;br&gt;motsvarade drygt 14% av BNP, till motsvarande 46 1/2% av BNP 1998,&lt;br&gt;se diagram 12:8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:8 Den offentliga sektorns finansiella nettoställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-60.png" style="width:277pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala finansiella sparandet förbättras och bytesbalansen uppvisar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;överskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av de olika sektorernas finansiella sparande, vilket motsvarar&lt;br&gt;bytesbalansens saldo, beräknas öka successivt under den närmaste&lt;br&gt;femårsperioden. Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande motverkas av att det för närvarande förhållandevis höga&lt;br&gt;finansiella sparandet i den privata sektorn väntas avta något. Nedgången&lt;br&gt;i det privata finansiella sparandet beräknas emellertid bli mindre än&lt;br&gt;uppgången i den offentliga sektorns sparande. Som andel av BNP&lt;br&gt;kalkyleras överskottet i bytesbalansen växa från drygt 2% 1994 till drygt&lt;br&gt;4% 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12:9 Finansiellt sparande 1980-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-61.png" style="width:277pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska sparbalansen beräknas uppvisa flera särdrag under&lt;br&gt;perioden fram till 1998. Överskottet i bytesbalansen, som andel av BNP,&lt;br&gt;ligger på en historiskt sett hög nivå. Det privata sparandet är högt, även&lt;br&gt;om det avtar något. Särskilt anmärkningsvärt, sett i ett historiskt&lt;br&gt;perspektiv, är den höga nivån för icke-finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots relativt snabb ekonomisk tillväxt och omfattande besparingar&lt;br&gt;kommer det offentliga sparandeunderskottet att vara betydande även i&lt;br&gt;slutet av perioden. Det strukturella underskottet elimineras emellertid och&lt;br&gt;förloppet indikerar gradvis minskade finansiella spänningar. Den sanering&lt;br&gt;av de offentliga finanserna som genomförs under kalkylperioden förbätt-&lt;br&gt;rar förutsättningarna för sänkta räntor och ökar sannolikheten för en god&lt;br&gt;realekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Hot mot en balanserad utveckling av svensk &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;br&gt;ekonomi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en mycket besvärlig situation&lt;br&gt;präglad av djup lågkonjunktur och långtgående strukturell obalans. De&lt;br&gt;historiska erfarenheterna av hur en anpassning till mer normala förhållan-&lt;br&gt;den skulle kunna gå till är ytterst begränsade. De senaste årens utveck-&lt;br&gt;ling - såväl i Sverige och utomlands - har visat att starka och svåranaly-&lt;br&gt;serade krafter påverkar det ekonomiska förloppet. I detta kapitel&lt;br&gt;diskuteras närmare påtagliga hot mot en balanserad utveckling av den&lt;br&gt;svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella tillväxten kan bli lägre än förutsett. Stora anpass-&lt;br&gt;ningsproblem i de ledande länderna, höga realräntor och restriktioner på&lt;br&gt;det handelspolitiska området är några faktorer som kan påverka&lt;br&gt;utvecklingen i negativ riktning. Därmed försämras också högst påtagligt&lt;br&gt;Sveriges möjligheter att uppnå en god tillväxt under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat hot emanerar från de finansiella obalanser som föreligger i&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Om företag och hushåll upplever att balansen&lt;br&gt;mellan tillgångar och skulder är otillfredställande och strävar efter en&lt;br&gt;fortsatt konsolidering av sin finansiella ställning, kan investeringar och&lt;br&gt;konsumtion komma att utvecklas svagare än vad som angivits i huvudkal-&lt;br&gt;kylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relativt hög tillväxt beräknas vara möjlig att uppnå, samtidigt som&lt;br&gt;inflationstakten ligger på en nivå som t.o.m. är lägre än i omvärlden.&lt;br&gt;Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens flexibilitet och en väl&lt;br&gt;fungerande lönebildning. Om dessa förutsättningar inte uppnås, kommer&lt;br&gt;också utvecklingen att bli sämre än kalkylerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorn i tillväxten under perioden fram till 1998 måste vara den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn. I utgångsläget utgör den dock en relativt liten&lt;br&gt;del av ekonomin. Någon djupgående strukturell förändring inom industrin&lt;br&gt;kan inte förväntas i ett så begränsat tidsperspektiv. För att kalkylens&lt;br&gt;gynnsamma utveckling ska vara möjlig att uppnå måste befintliga företag&lt;br&gt;uppvisa en mycket hög grad av flexibilitet och expansionskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 En sämre internationell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den internationella utvecklingen blir sämre ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kalkyl över den medelfristiga utvecklingen av den svenska ekonomin&lt;br&gt;som presenteras i föregående kapitel bygger på en relativt optimistisk&lt;br&gt;bedömning av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden fram till 1998.&lt;br&gt;BNP-tillväxten i OECD-området kalkyleras där i genomsnitt uppgå till 2&lt;br&gt;3/4% per år under perioden 1995-1998.1 ett historiskt perspektiv innebär&lt;br&gt;detta likväl en tämligen måttlig tillväxttakt. Flera faktorer bidrar härtill.&lt;br&gt;Återhämtningen av den internationella konjunkturen förväntas bli&lt;br&gt;förhållandevis dämpad eftersom de stora ekonomierna inte är i fas med&lt;br&gt;varandra. Detta verkar utjämnande på konjunktursvängningarna. Effekter&lt;br&gt;av skuldkonsolidering i såväl hushåll som företag håller tillbaka&lt;br&gt;efterfrågan i många länder. Flertalet OECD-länder har vidare stora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskott i de offentliga finanserna, vilket gör att behovet av budgetsa-&lt;br&gt;nering är betydande. Detta verkar också återhållande på den ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteten. Det finns dessutom tecken på att de mer långsiktiga&lt;br&gt;tillväxttakterna kommer att bli lägre framöver än vad de varit historiskt,&lt;br&gt;bl a i USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella tillväxt som bedömts som mest trolig, och som&lt;br&gt;lagts till grund för den medelfristiga kalkyl som redovisats i föregående&lt;br&gt;kapitel, är sålunda relativt låg sedd i ett historiskt perspektiv. Det kan&lt;br&gt;emellertid inte uteslutas att utvecklingen blir svagare än vad som antagits&lt;br&gt;i kalkylen. Återhämtningen i USA kan komma att hämmas av en långsam&lt;br&gt;uppgång av sysselsättning och hushållsinkomster. Hushållens benägenhet&lt;br&gt;att minska sparkvoten ytterligare från den mycket låga nivån i utgångs-&lt;br&gt;läget torde vara mycket begränsad. I Japan förutses anpassningsproces-&lt;br&gt;serna dra ut på tiden. Effekterna av skuldsanering etc på hushållen kan&lt;br&gt;visa sig bli större än beräknat. Företagens investeringar kan dämpas till&lt;br&gt;en nivå mer i linje med övriga industriländer. Nedgången i Tyskland&lt;br&gt;riskerar att förlängas och fördjupas, vilket då håller tillbaka tillväxten i&lt;br&gt;övriga delar av Europa. Handelspolitiska restriktioner, utebliven&lt;br&gt;överenskommelse om liberalisering av världshandeln inom ramen för&lt;br&gt;GATT etc kan också komma att verka hämmande på världsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger sålunda en viss risk att BNP-tillväxten i omvärlden blir&lt;br&gt;lägre än vad som antagits i den redovisade kalkylen. Marknadstillväxten&lt;br&gt;för Sveriges export skulle härmed dämpas påtagligt. I ett sådant&lt;br&gt;alternativt scenario kan den internationella prisutvecklingen också antas&lt;br&gt;bli lägre. Under normala omständigheter skulle då även räntenivåerna&lt;br&gt;tendera att sjunka, något som sannolikt skulle leda till lägre räntor även&lt;br&gt;i Sverige. Osäkerhet om takten i det europeiska samarbetets framtida&lt;br&gt;utveckling, valutasystemens och den ekonomiska politikens utformning&lt;br&gt;etc. kan emellertid föra med sig en utveckling med förhållandevis höga&lt;br&gt;internationella räntor, såväl nominella som reala. Detta skulle verka&lt;br&gt;dämpande på tillväxten i omvärlden och även motverka en tillväxtstimule-&lt;br&gt;rande räntenedgång i Sverige. Det kan heller inte uteslutas att en sådan&lt;br&gt;osäkerhet tar sig uttryck i en ökad sparbenägenhet hos hushåll och&lt;br&gt;företag, vilket verkar återhållande på efterfrågan och produk-&lt;br&gt;tionstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvantifiering av dessa risker i termer av BNP-tillväxt etc är givetvis&lt;br&gt;mycket vansklig. Med utgångspunkt från de riskfaktorer som berörts&lt;br&gt;ovan kan det emellertid bedömas rimligt att räkna med att den årliga&lt;br&gt;BNP-tillväxten i OECD-området kan bli åtminstone 1/2% lägre under&lt;br&gt;kalkylperioden än vad som antagits i den i föregående kapitel redovisade&lt;br&gt;kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;... drabbas Sverige hårt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den internationella ekonomin skulle utvecklas i enlighet med de&lt;br&gt;farhågor som skisseras ovan kan följderna för den svenska ekonomin bli&lt;br&gt;allvarliga. Två av de viktigaste förutsättningarna för grundkalkylens&lt;br&gt;återhämtning kan i ett sådant scenario äventyras. Om marknadstillväxten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för svensk export blir väsentligt lägre riskerar exportexpansionen att bli Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;för svag för att kunna ge den inhemska ekonomin nödvändig draghjälp. Bilaga 1.1&lt;br&gt;Om den svenska räntenedgången dessutom uteblir kan de finansiella&lt;br&gt;obalanserna komma att ge upphov till betydligt större skadeverkningar på&lt;br&gt;den reala ekonomin än vad som förutsätts i grundkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konkurrensutsatta sektorns andel av ekonomin är inte tillräckligt&lt;br&gt;stor för att i sig själv trots kraftig tillväxt kunna pressa ned den totala&lt;br&gt;arbetslösheten i någon högre grad. Emellertid spelar exporten en viktig&lt;br&gt;roll i det återhämtningsförlopp för hela ekonomin som skisseras i&lt;br&gt;grundkalkylen. Under åren 1994 och 1995 ökar exporten med totalt drygt&lt;br&gt;17%. Denna expansion får direkta följdverkningar för den inhemska&lt;br&gt;ekonomin genom ökade investeringar, inkomster och sysselsättning.&lt;br&gt;Genom att exportexpansionen dämpar arbetslösheten ger den också&lt;br&gt;upphov till en ökad optimism och framtidstro hos hushållen. Därigenom&lt;br&gt;bidrar den i hög grad till att hushållens sparkvot vänder nedåt och&lt;br&gt;därigenom till en ökad privat konsumtion. Denna konsumtionsefterfrågan&lt;br&gt;är i sin tur en förutsättning för att investeringstillväxten i de skyddade&lt;br&gt;sektorerna ska ta fart. Om världsmarknadstillväxten de närmaste åren&lt;br&gt;skulle bli avsevärt lägre samtidigt som svensk export inte förmår&lt;br&gt;återvinna marknadsandelar i högre utsträckning än vad som förutsätts i&lt;br&gt;grundkalkylen blir exportuppgången alltför svag för att kunna fungera&lt;br&gt;som en sådan tillväxtmotor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga vad gäller möjligheterna till en kraftig expansion är hur&lt;br&gt;avgörande själva tillväxten av våra exportmarknader är i den nuvarande&lt;br&gt;situationen. Förbättringen av det relativa kostnadsläget för den svenska&lt;br&gt;industrin förutsätts bli mycket kraftig. Man kan hävda att möjligheterna&lt;br&gt;att vinna andelar på den befintliga marknaden bör vara mycket stora i en&lt;br&gt;sådan situation. Storleken på de marginaltillskott som bestäms av&lt;br&gt;marknadstillväxten skulle då inte behöva vara så viktiga för exportutveck-&lt;br&gt;lingen. Stora delar av svensk exportindustri arbetar emellertid på&lt;br&gt;marknader där det existerar avsevärda trögheter när det gäller möjlig-&lt;br&gt;heterna att med priskonkurrens erövra nya kunder. Långa kontraktstider,&lt;br&gt;traditionellt etablerade kundrelationer etc. förhindrar snabba växlingar&lt;br&gt;från en leverantör till en annan. I sådana avseenden är rörligheten&lt;br&gt;sannolikt större vid en expansiv utveckling med många nyetablerade&lt;br&gt;företag. Därigenom skulle det gå lättare att snabbt vinna marknadsandelar&lt;br&gt;vid en hög marknadstillväxt. Den svenska ekonomins känslighet för&lt;br&gt;variationer i världsmarknadstillväxten skulle då vara extra stor i den&lt;br&gt;nuvarande situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående diskussion har främst berört de direkta följderna av en&lt;br&gt;långsammare världmarknadstillväxt. Det internationella hotscenario som&lt;br&gt;diskuteras ovan innebär också fortsatta finansiella störningar med högre&lt;br&gt;räntenivåer och större räntemarginaler gentemot hushåll och företag. En&lt;br&gt;sådan utveckling skulle för svensk del bli extra problematisk. Grundkal-&lt;br&gt;kylens konsumtions- och investeringsbeteende baseras på en gradvis&lt;br&gt;sjunkande räntenivå. En bestående hög ränta skulle innebära fortsatt press&lt;br&gt;nedåt på tillgångspriserna. För hushållens del skulle främst lägre&lt;br&gt;bostadspriser ge upphov till ytterligare behov av skuldkonsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed skulle hushållssparandet öka och den privata konsumtionen bli Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;lägre. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallande priser på företagens tillgångar skulle också minska deras&lt;br&gt;belåningsutrymme och därigenom hämma investeringarna. Därtill&lt;br&gt;kommer att färre investeringsprojekt blir lönsamma vid en högre&lt;br&gt;räntenivå. Ovanstående scenario accentuerar också de risker för&lt;br&gt;störningar i det finansiella systemet som diskuteras i kapitel 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att ett scenario för den internationella ekonomin med&lt;br&gt;lägre tillväxt och högre räntor skulle få mycket negativa konsekvenser för&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Exporten räcker i ett sådant fall inte till som&lt;br&gt;motor i ett återhämtningsförlopp. De inhemska anpassningsproblemen&lt;br&gt;som finns i ekonomin fördjupas. Arbetslösheten riskerar att permanentas&lt;br&gt;på en mycket hög nivå och saneringen av statsfinanserna skjuts på&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Utdragna anpassningsprocesser på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylen över den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1998 har an-&lt;br&gt;tagits att de stora obalanser som karaktäriserat det svenska finansiella&lt;br&gt;systemet kommer att klinga av under de närmaste åren. Några kraftiga&lt;br&gt;begränsningar av kreditutbudet antas således inte föreligga på lite längre&lt;br&gt;sikt. Hushållens och företagens efterfrågan på krediter under senare delen&lt;br&gt;av 1990-talet antas inte i någon högre grad hämmas av fortsatt försiktig-&lt;br&gt;het och en vilja att ytterligare konsolidera sin ställning. Båda dessa&lt;br&gt;villkor måste vara uppfyllda för att den kalkylerade tillväxten skall&lt;br&gt;uppnås. Erfarenheter från andra länder pekar dock på att an-&lt;br&gt;passningsprocessen kan komma att ta ännu längre tid. Ett exempel är&lt;br&gt;USA, där motsvarande process hämmade tillväxten under lång tid, trots&lt;br&gt;en mycket expansiv penningpolitik. Om de finansiella störningarna blir&lt;br&gt;mer långvariga uppstår allvarliga effekter på den reala ekonomin. I detta&lt;br&gt;avsnitt diskuteras riskerna för en mer utdragen anpassning, där både&lt;br&gt;utbud och efterfrågan på krediter utvecklas svagt under en längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisens nuläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avregleringen av kreditmarknadema expanderade både&lt;br&gt;företag och hushåll sin skuldsättning. Den ökade tillgängligheten på&lt;br&gt;krediter utnyttjades i stor utsträckning till att investera i olika typer av&lt;br&gt;fastigheter, såväl bostäder som kommersiella lokaler. Priserna drevs&lt;br&gt;därmed upp, vilket ökade säkerheternas värde och möjliggjorde ytter-&lt;br&gt;ligare skuldsättning. En prisbubbla uppstod för framför allt kommersiella&lt;br&gt;fastigheter och flerbostadshus, se diagram 13:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:1 Prisutvecklingen på olika fastighetstyper&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-62.png" style="width:277pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Egna hem 1992 utveckling under loppet av året&lt;br&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förutsättningarna förändrades, bl.a. genom lägre tillväxt, sänkt&lt;br&gt;inflationstakt och som en följd av skattereformen minskad skattelättnad&lt;br&gt;för ränteutgifter, vändes prisuppgången i sin motsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många fastighetsköp hade genomförts med mycket låga krav på&lt;br&gt;direktavkastning. I kalkylen låg ofta en förväntan om fortsatt prisupp-&lt;br&gt;gång, vilket genom försäljningar skulle trygga företagets likviditet.&lt;br&gt;Övergången från prisuppgång till prisfall förändrade radikalt förustätt-&lt;br&gt;ningama för dessa fastighetsköp, både soliditets- och likviditetsmässigt.&lt;br&gt;Följden har blivit att en mängd fastighetsrelaterade företag gått omkull.&lt;br&gt;Bankernas kreditförluster har ökat dramatiskt och uppgick enligt&lt;br&gt;Finansinspektionen till ca 70 mdr. kr. 1992. Av dessa kreditförluster är&lt;br&gt;nära 50% fastighetsrelaterade medan övriga förluster främst beror på&lt;br&gt;lågkonjunkturens effekter inom andra branscher. Trots en i många fall&lt;br&gt;god intjäningsförmåga står nu många banker inför akuta insol-&lt;br&gt;vensproblem. Staten ligger f.n. i förhandlingar angående stödåtgärder&lt;br&gt;gällande Gota bank, SE-banken, Sparbanken Sverige samt Föreningsban-&lt;br&gt;ken. Hittills har stödinsatserna uppgått till ca 44 mdr kr, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 3% av BNP. Staten har dock gjort garantiåtaganden på ytterligare ca&lt;br&gt;30 mdr. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på den reala ekonomin: Kreditefterfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittills kraftigaste reala effekten av krisen är att byggandet i olika&lt;br&gt;former avtagit avsevärt. Förklaringen är att lägre fastighetspriser gör&lt;br&gt;byggande olönsamt eftersom det då oftast är billigare att köpa befintliga&lt;br&gt;byggnader än att bygga nytt. Bostadsinvesteringama minskade förra året&lt;br&gt;med 6,5% och beräknas rasa med ytterligare 57% t.o.m. 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för byggnadsinvesteringarna totalt lyder på en minskning Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;med 13 resp. 15% i år och nästa år. Från 1991 till 1994 väntas minsk- Bilaga 1.1&lt;br&gt;ningen av byggnadsinvesteringarna ha givit ett negativt bidrag till BNP&lt;br&gt;på ca 3,5 procentenheter. Att fallet blivit så stort beror även på att&lt;br&gt;byggnadsinvesteringarna var mycket höga före nedgången, vilket var en&lt;br&gt;konsekvens av de dåvarande höga priserna. Detta visar vilka problem den&lt;br&gt;reala ekonomin utsätts för vid stora prisfall på ekonomiskt centrala&lt;br&gt;tillgångsmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan effekt på den reala ekonomin av prisfallet på bostäder och&lt;br&gt;andra tillgångar är den sjunkande efterfrågan från hushåll och företag&lt;br&gt;som beror på minskade förmögenhetsvärden. För hushållens del påverkar&lt;br&gt;detta både konsumtion och investeringar genom att hushållen blivit&lt;br&gt;fattigare samt genom minskade möjligheter att utöka sina krediter.&lt;br&gt;Egnahemsprisema har t.o.m. 4:e kvartalet 1992 i genomsnitt sjunkit med&lt;br&gt;ca 15% sedan toppnivån 1991. I vissa regioner har prisfallet varit mer&lt;br&gt;dramatiskt än så. I många fall är marknadsvärdet på huset t.o.m. lägre&lt;br&gt;än skulden, vilket eliminerar möjligheten till ökad belåning samt skapar&lt;br&gt;starka incitament för amorteringar. Sjunkande tillgånspriser har på detta&lt;br&gt;och många andra sätt medverkat till konsumtionen föll med nästan 2%&lt;br&gt;i fjol. De allt lägre fastighetspriserna har även drabbat många företag och&lt;br&gt;bidragit till minskade investeringar, både genom att nyinvesteringar blivit&lt;br&gt;olönsamma jämfört med att köpa befintliga tillgångar och genom allmänt&lt;br&gt;sjunkande soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det föreligger en överdriven återhållsamhet med att låna ut,&lt;br&gt;sk credit crunch, har länge varit föremål för en het debatt. Vissa&lt;br&gt;undersökningar har gjorts, men resultaten har inte kurmat ge någon&lt;br&gt;entydig bild. Helt klart är att bankerna med tiden blivit restriktivare i sin&lt;br&gt;utlåning. Detta är naturligt eftersom oförsiktig utlåning var en viktig&lt;br&gt;orsak till de problem som nu drabbat finanssektom. Denna anpassning&lt;br&gt;av bankernas riskbenägenhet är därför i grunden positiv. Frågan är dock&lt;br&gt;om utlåningen blivit så restriktiv att i grunden lönsamma projekt stoppas,&lt;br&gt;eller t.o.m. att långsiktigt livskraftiga företag går omkull. Som redan&lt;br&gt;konstaterats är frågan svår att besvara, men med tanke på de uppenbara&lt;br&gt;svårigheter som är kopplade till riskbedömning förefaller det inte troligt&lt;br&gt;att denna nu plötsligt skulle vara optimal. En viss överreaktion från&lt;br&gt;bankernas sida kan i detta perspektiv inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditutbudets utveckling beror dock inte bara på bankernas vilja att&lt;br&gt;låna ut, utan också på deras faktiska möjligheter. I dagsläget står många&lt;br&gt;banker inför akuta insolvensproblem. En direkt följd av detta är att&lt;br&gt;bankernas utlåningsmöjligheter starkt begränsats. I vilken mån detta&lt;br&gt;påverkat den reala ekonomin är inte uppenbart, med tanke på den mycket&lt;br&gt;svaga investeringsefterfrågan som råder p.g.a. lågkonjunkturen. En&lt;br&gt;bidragande orsak till att den efterfrågade kreditvolymen är så låg är att&lt;br&gt;utlåningsräntorna, särskilt de reala räntorna efter skatt, är mycket höga.&lt;br&gt;Förklaring till detta är bl.a. att banker och bostadsinstitut ökat sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marginaler mellan in- och utlåning, vilket i sin tur är en konsekvens av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;de ökade kreditförlusterna i kombination med bristfällig konkurrens. Bilaga 1.1&lt;br&gt;Enligt Riksbankens beräkningar uppgick den genomsnittliga skillnaden&lt;br&gt;mellan bankernas in- och utlåningsräntor per den 31 december 1992 till&lt;br&gt;7,4 procentenheter. De höga marginalerna verkar dämpande på investe-&lt;br&gt;ringar och konsumtion och utgör ytterligare ett exempel på hur den&lt;br&gt;finansiella krisen återverkat på den reala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer utdragen kris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som nu vidlåder de finansiella marknaderna är inte unika för&lt;br&gt;Sverige. Liknande förlopp med kraftiga prisuppgångar följda av prisfall&lt;br&gt;och soliditetsproblem samt därav följande låga investeringar och&lt;br&gt;återhållsam konsumtion, har drabbat t.ex. USA, Canada, Storbritannien,&lt;br&gt;Norge och Finland. Erfarenheter från dessa länder antyder att det kan ta&lt;br&gt;avsevärd tid innan effekterna på den reala ekonomin klingar ut. Hur ser&lt;br&gt;risken för ett mer utdraget förlopp ut för Sveriges del?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella instituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kredittillgången riskerar att utgöra en tillväxtrestriktion under kalkyl-&lt;br&gt;perioden, dels som en följd av begränsad kapitalbas i banker och andra&lt;br&gt;finansiella institut, dels p.g.a bestående höga räntemarginaler mellan in-&lt;br&gt;och utlåning. Bankernas intjäningsförmåga kommer troligen att behöva&lt;br&gt;ligga högt under en relativt lång tid framöver. Hur lång period detta&lt;br&gt;gäller är mycket ovisst, då det till stor del styrs av hur de framtida&lt;br&gt;kreditförlusterna utvecklas, vilket i sin tur beror på tillgångspriserna. Det&lt;br&gt;är inte omöjligt att det stöd bankerna erhåller från staten kommer att&lt;br&gt;ställa krav på den framtida intjäningsförmåga. Följaktligen föreligger det&lt;br&gt;en risk för att räntemarginalerna kommer att fortsätta att ligga på en&lt;br&gt;historiskt sett hög nivå, samtidigt som tillväxten av kapitalbasen hämmas&lt;br&gt;som en konsekvens av tidigare och tillkommande kreditförluster. Dessa&lt;br&gt;problem kan i viss mån dämpas som en följd av den internationellt&lt;br&gt;integrerade kapitalmarknaden. In- och utlåning kan i större utsträckning&lt;br&gt;komma att ske via utlandet samtidigt som utländska banker kan etablera&lt;br&gt;sig i Sverige, t.ex. genom uppköp av hela eller delar av befintliga&lt;br&gt;banker. Utländskt kapital kan då bidra till den svenska kreditförsörj-&lt;br&gt;ningen samtidigt som räntemarginalerna reduceras genom ökad konkur-&lt;br&gt;rens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulduppbyggnaden inom icke-finansiella företag har medfört en ökad&lt;br&gt;sårbarhet med avseende på utlåningsräntoma. Företagens skuldsättning&lt;br&gt;har ökat från drygt 70% av BNP 1985 till drygt 100% under 1990-1991.&lt;br&gt;Ökningen av lånen i svenska kronor, vilket motsvarar ungefär hälften av&lt;br&gt;den totala uppgången, avsåg till ca 50% fastighetsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:2 Icke finansiella företags skulder samt reala och finansiella&lt;br&gt;tillgångar i relation till BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-63.png" style="width:273pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Amn.: I reala tillgångar ingår kommersiella-, industri samt flerbostadsfastigheter.&lt;br&gt;Skulder är exklusive Svensa koncernskulder, Svenska handelskrediter samt övriga&lt;br&gt;skulder. Finansiella tillgångar är exklusive Svenska koncernfordringar, Svenska&lt;br&gt;handelskrediter, tillgångar i utlandet samt övriga tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 13:2 medförde den påtagliga prisuppgången&lt;br&gt;på fastighetsmarknaden under slutet av 1980-talet att de icke-finansiella&lt;br&gt;företagens nettoförmögenhet (d.v.s. skillnaden mellan de två översta&lt;br&gt;kurvorna) ökade trots höjd skuldsättningsgrad. I och med att priserna på&lt;br&gt;kommersiella fastigheter och flerbostadshus fallit snabbt ser dock&lt;br&gt;företagens nuvarande situation betydligt sämre ut än 1991. Hårdast har&lt;br&gt;fastighetsrelaterade företag drabbats, men även andra företag har fått en&lt;br&gt;betydande obalans mellan tillgångar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:3 Icke finansiella företags ränteutgiftsnetto i relation till rörelsere- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sultat efter avskrivningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;B&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-64.png" style="width:277pt;height:198pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: SNI 1-9 exklusive fastighetsbolag och statliga affärsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:3 demonstrerar hur nettoräntekostnaden utvecklats för&lt;br&gt;icke-finansiella företag exkl. fastighetsförvaltning och statliga affärsverk.&lt;br&gt;Som synes upptar räntekostnaden en allt större andel av resultatet. Detta&lt;br&gt;har ökat företagens sårbarhet och därmed incitamenten att dra ned&lt;br&gt;skuldsättningen. Genom att de reala tillgångarna samtidigt minskat i&lt;br&gt;värde förstärks incitamenten till skuldminskningar. En ekonomisk&lt;br&gt;återhämtning i enlighet med kalkylen ställer krav på förhållandevis höga&lt;br&gt;investeringar, bl.a. i K-sektom. För att möjliggöra detta måste utlånings-&lt;br&gt;räntoma sjunka och lönsamheten öka. I detta perspektiv framstår risken&lt;br&gt;i framtiden som relativt olika för exportföretag respektive hemma-&lt;br&gt;marknadsorienterade företag. Exportföretagen beräknas förbättra sin&lt;br&gt;lönsamhet avsevärt under de närmaste åren, vilket underlättar investe-&lt;br&gt;ringsmöjligheterna. Dessa relativt stora företag har också bättre&lt;br&gt;möjligheter än småföretagen att finna finansiering utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken är större för att de hemmamarknadsorienterade företagen&lt;br&gt;kommer att hålla tillbaka sina investeringar under kalkylperioden. Dels&lt;br&gt;bidrar en svag inhemsk efterfrågan till att lönsamheten inte förbättras på&lt;br&gt;samma sätt som i exportföretagen, dels har framför ellt de mindre hem-&lt;br&gt;mamarknadsföretagen inte samma möjligheter att finna alternativ&lt;br&gt;finansiering vid sidan av bankerna. Om dagens höga marginaler mellan&lt;br&gt;in- och utlåning skulle bli bestående innebär det en allvarlig restriktion&lt;br&gt;för investeringar inom hemmamarknadsföretagen samt för hushållens&lt;br&gt;investeringar i bl.a. bostäder och andra varaktiga konsumtionsvaror. Ett&lt;br&gt;eventuellt fortsatt fall i fastighetspriserna skulle dessutom ytterligare&lt;br&gt;skärpa kraven på skuldavveckling. En sådan konsolidering skulle dämpa&lt;br&gt;investeringsincitamenten för småföretagen än mer. Med tanke på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisuppgången under 1980-talet bidrog till att företagens fastighetsinnehav Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;genomsnittligt ökade nära 5 gånger i värde bör fallhöjden från toppnivån Bilaga 1.1&lt;br&gt;vara avsevärd. I vilken mån denna process kommer att fortsätta är dock&lt;br&gt;svårt att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska hushållens skuldsättning ökade kraftigt i samband med&lt;br&gt;kreditmarknadens avreglering. Under 1980-talet som helhet har dock&lt;br&gt;skuldsättningen i t.ex Storbritannien ha ökat betydligt mer. Relateras de&lt;br&gt;svenska hushållens skuldstock till disponibel inkomst visar det sig&lt;br&gt;dessutom att denna kvot redan kommit ned till nivån före kredit-&lt;br&gt;marknadens avreglering. Detta har åstadkommits genom den remarkabla&lt;br&gt;sparkvotshöjning som hushållen genomfört sedan 1989. Sett ur denna&lt;br&gt;synvinkel verkar sålunda hushållens skuldproblem inte vara speciellt&lt;br&gt;allvarligt i Sverige. Kostnaden för skulden är dock mer betungande nu&lt;br&gt;än tidigare, vilket till en del har att göra med att ränteavdragen minskade&lt;br&gt;i värde genom skattereformen. Detta innebär i sin tur att det krävs en&lt;br&gt;fortsatt amortering av hushållens skuldstock. Med det finansiella sparande&lt;br&gt;som grundkalkylen bygger på finns det dock ett ordentligt utrymme för&lt;br&gt;fortsatta amorteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:4 Hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-65.png" style="width:277pt;height:171pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-66.png" style="width:281pt;height:109pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Förmögenhetsutvecklingen 1993-1998 är grundad på sparande enligt kalkyl&lt;br&gt;samt antagande om att aktie- och bostadstillgångar utvecklas som disponibel inkomst.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 13:4 visas hur hushållens nettoförmögenhetskvot beräknas&lt;br&gt;utvecklas, under förutsättning att bostads- och aktieförmögenheten följer&lt;br&gt;disponibelinkomstutvecklingen från år 1993 till år 1998. Från dagens&lt;br&gt;nivå ökar hushållens nettoförmögenhetskvot kontinuerligt för att 1998&lt;br&gt;ligga på en historiskt sett mycket hög nivå. En kärnfråga i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang är naturligtvis hur priserna för egnahem och bostadsrätter Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utvecklas. Genom att bostäderna utgör ca hälften av hushål Issektorns &amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala tillgångar ger prisfluktuationer stora genomslag på hushållens&lt;br&gt;samlade förmögenhet. En genomsnittlig prisförändring med 10%&lt;br&gt;motsvarar en förändring av hushållssektoms nettoförmögenheten med ca&lt;br&gt;120 mdr kr. Ett fortsatt prisfall skulle därmed kunna få en uppdragande&lt;br&gt;effekt på sparkvoten. Om hushållen ändrar sitt finansiella sparande&lt;br&gt;följande år med t.ex. 1/10 av nämnda förmögenhetsförändring så&lt;br&gt;motsvarar dessa 12 mdr. kr. en konsumtionsändring på ca 1,6%, som i&lt;br&gt;sin tur kan ändra BNP med ca 0,5%. Fortsatta prisfall för egnahem och&lt;br&gt;bostadsrätter, liksom en kanske lika trolig återhämtning, kan således få&lt;br&gt;betydelsefulla effekter för konsumtions- och produktionsutvecklingen. Att&lt;br&gt;prognosticera bostadsprisernas fortsatta utveckling är mycket svårt, men&lt;br&gt;erfarenheter från andra sektorer och länder kan ge en viss ledning i&lt;br&gt;analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgick ur diagram 13:1 var prisuppgången på småhus under&lt;br&gt;1980-talet inte lika markant som för kommersiella fastigheter och&lt;br&gt;flerbostadshus. Detta innebär att det totala prisfallet på hushållens&lt;br&gt;tillgångar sannolikt inte kommer att bli lika kraftigt som för fastighets-&lt;br&gt;företagen. Vidare har bostadsprisema redan fallit relativt mycket i&lt;br&gt;jämförelse med många andra länder. I både Storbritannien och USA har&lt;br&gt;de genomsnittliga priserna nätt och jämnt sjunkit i nominella tal, medan&lt;br&gt;priserna i Norge har fallit mer. I Norge har dessutom priserna gått ned&lt;br&gt;under en följd av år, vilket sammanfallit med en mycket svag utveckling&lt;br&gt;av den privata kosumtionen. Också i jämförelse med Norge måste dock&lt;br&gt;den svenska anpassningen anses ha varit relativt hastig, även om den&lt;br&gt;totala prissänkningen för Norges del varit något större. En tolkning av&lt;br&gt;detta skulle kunna vara att den svenska prisnedgången till stor del redan&lt;br&gt;har inträffat. En annan tolkning är att obalansen i Sverige är större än i&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisutvecklingen på bostäder beror bl.a. på ränteläget och i synnerhet&lt;br&gt;realräntan efter skatt som under senare år höjts markant. Ökningen&lt;br&gt;förklaras av skattereformen, vilken meförde lägre skattelättnad för&lt;br&gt;utgiftsräntor, den hastiga nedväxlingen av inflationen samt en höjning av&lt;br&gt;det nomiella ränteläget. Med den stabilt låga inflationstakt som antagits&lt;br&gt;i kalkylen kan fortsatt höga räntor leda till förhållandevis låga fastig-&lt;br&gt;hetspriser, även framdeles. I sammanhanget kan det vara på sin plats att&lt;br&gt;konstatera att en sänkning av det allmänna ränteläget i framtiden knappast&lt;br&gt;kommer att höja hushållens disponibla inkomst efter ränteutgifter, i och&lt;br&gt;med den förväntade kraftiga ökningen av hushållens räntebärande&lt;br&gt;tillgångar. En ändring av räntan kommer i stället att påverka hushållens&lt;br&gt;konsumtion och investeringar främst via effekter på tillgångspriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsprisernas förändring beror även på hushållens framtids-&lt;br&gt;förväntningar, som i sin tur påverkas av den ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;allmänhet och av arbetslösheten i synnerhet. Ökad oro för den framtida&lt;br&gt;inkomstutvecklingen gör hushållen mer sparbenägna, vilket under senare&lt;br&gt;tid visat sig genom höjd sparkvot och fallande huspriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:5 Hushållen nettosparkvot i olika länder.&lt;br&gt;Andel av disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-67.png" style="width:276pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Uppgifter för Finland; Finlands finansdepartement. Prognos för Sverige;&lt;br&gt;Finansdepartementet. Övriga uppgifter OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: ÖECD, Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet och Finlands finansde-&lt;br&gt;partement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:6 Arbetslösheten i olika länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| Storbritannien |&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-68.png" style="width:263pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;| Sverige 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0-1—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1984&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Uppgifter för Finland 1992-1994; Finlands finansdepartement. Prognos för&lt;br&gt;Sverige; Finansdepartementet. Övriga uppgifter OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet och Finlands finansde-&lt;br&gt;partement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i diagram 13:5 och 13:6 är samvariationen mellan&lt;br&gt;arbetslöshet och sparkvot påtaglig även i andra länder. Både arbetslöshet&lt;br&gt;och tillväxt väntas i Sverige stabiliseras nästa år, men sysselsättningen&lt;br&gt;väntas sjunka även 1994. Det finns följaktligen en risk att vändningen i&lt;br&gt;huspriserna dröjer. På samma sätt påverkas fastighetspriserna och därmed&lt;br&gt;kreditförlusternas framtida utveckling av t.ex. den internationella&lt;br&gt;efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en inte obetydlig risk för att den finansiella krisen kommer att&lt;br&gt;medföra en svagare efterfrågan och därmed en långsammare återhämtning&lt;br&gt;än vad som antagits i kalkylen. Fortsatt höga räntemarginaler mellan in-&lt;br&gt;och utlåning kan komma att utgöra en broms på framför allt hemma-&lt;br&gt;marknadsorienterade företags investeringsmöjligheter utöver vad som&lt;br&gt;beaktats i kalkylen. 1980-talets explosiva utvecklingen av priserna på&lt;br&gt;fastighetsmarknaden skapade en avsevärd fallhöjd i tillgångsvärdena.&lt;br&gt;Kombinationen av höga marknadsräntor och svag efterfrågan riskerar att&lt;br&gt;hålla nere efterfrågan på bl.a. lokaler. Fortsatt sjunkande fastighetspriser&lt;br&gt;skulle då öka bankernas kreditförluster. Företagens lånemöjligheter&lt;br&gt;begränsas därmed ännu mer, både genom ytterligare fallande säkerheter&lt;br&gt;och rena kapitalrestriktioner i bankerna. Investeringarna inom framför allt&lt;br&gt;småföretag riskerar därför att bli mindre än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hushållssidan var inte prisuppgången lika dramatisk under 1980-&lt;br&gt;talet, vilket borgar för att nedgången heller inte borde behöva bli lika&lt;br&gt;allvarlig. I ett internationellt perspektiv har hushållens anpassning både&lt;br&gt;vad gäller skuldkvot och huspriser varit mycket hastig, vilket skulle&lt;br&gt;kunna innebära att anpassningstiden blir kortare än i andra länder. Det&lt;br&gt;fortsatt svaga arbetsmarknadsläget hotar dock att pressa upp hushållens&lt;br&gt;sparkvot, vilket i ett kort och medelfristigt perspektiv skulle få mycket&lt;br&gt;negativa följder för den samlade efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kan emellertid också bli mer fördelaktig en i kalkylen.&lt;br&gt;Fastighetspriserna har kanske redan anpassats fullt ut. Sjunkande räntor&lt;br&gt;och ökande produktion kan leda till stigande fastighetspriser, väsentligt&lt;br&gt;lägre kreditförluster och därmed förbättrad kreditförsörjning. Därav&lt;br&gt;följande investeringar och konsumtion bidrar till en ytterligare ökning&lt;br&gt;av fastighetspriser och tillväxt, varför återhämtningen av ekonomin kan&lt;br&gt;komma att ske snabbare än i kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 En sämre fungerande arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 12 redovisades ett scenario för den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;fram till år 1998. Den för svenska förhållanden höga arbetslösheten&lt;br&gt;under perioden innebär en dämpad pris- och löneökningstakt. Utifrån den&lt;br&gt;beräknade nivån på arbetslösheten tyder traditionella ekonometriska&lt;br&gt;skattningar på en i allmänhet ännu lägre löneökningstakt än vad som&lt;br&gt;antas i denna kalkyl. Dessa skattningar är dock grundade på statistiska&lt;br&gt;samband som uppskattats för en period med betydligt lägre arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylen ingår en effekt av att löneökningarnas känslighet för föränd- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ringar i arbetslösheten sannolikt avtar vid högre arbetslöshetsnivåer. Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl att peka på risken att lönerna stiger mer än&lt;br&gt;scenariets antagande om en genomsnittlig årlig ökning på 4-5%.&lt;br&gt;Dessutom kan lönebildningen visa sig vara mindre flexibel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rörliga växelkursen kan medföra att sambanden mellan löne- och&lt;br&gt;sysselsättningsutveckling blir mindre tydligt för parterna. Det finns&lt;br&gt;betydande risker för en snabbare lönestegringstakt i framför allt den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn, som dessutom kan spridas till övriga inhemska&lt;br&gt;sektorer med både en snabbare inflationstakt och en högre arbetslöshet&lt;br&gt;som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en högre arbetslöshetsnivå etableras under en längre period och en&lt;br&gt;växande del av de arbetslösa permanent hamnar utanför den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden finns det en risk för att löneökningarnas känslighet för&lt;br&gt;arbetslösheten minskar i ännu större utsträckning än vad som antas i&lt;br&gt;kalkylen. Löneökningarna riskerar då att tillta redan vid en förhållandevis&lt;br&gt;hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:7 Arbetslöshet- och löneutveckling i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-69.png" style="width:277pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Arbetslösheten är justerad hela perioden för att anpassas till den nya&lt;br&gt;definitionen som gäller fr.o.m. januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statsistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga inflationstakten tillsammans med nominallönestelheter kan&lt;br&gt;begränsa möjligheterna till nödvändiga relativlöneförskjutningar och&lt;br&gt;därmed försvåra omallokeringen av arbetskraft från den skyddade till den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn. Det kan dessutom finnas en uppdämd önskan&lt;br&gt;från vissa grupper att återställa eller förändra lönerelationer efter en&lt;br&gt;period av centrala avtal, vilket kan leda till en högre genomsnittlig&lt;br&gt;löneökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildning under nya villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från fast till rörlig växelkurs i Sverige borde inte förändra&lt;br&gt;de spelregler som gäller för lönebildningen. Arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;måste också under rörlig växelkurs ta hänsyn till den traditionella&lt;br&gt;avvägningen mellan löne- och sysselsättningsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fast växelkurs finns det starka och lätt påvisbara skäl för den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn att hålla tillbaka löneökningarna så att dess&lt;br&gt;konkurrenskraft inte försämras. De svenska pris- och löneökningarna kan&lt;br&gt;på sikt inte överstiga omvärldens. Det utrymme som finns för löneök-&lt;br&gt;ningar fastställs ytterst av produktivitetstillväxten. Löneutvecklingen&lt;br&gt;bestäms sedan utifrån efterfrågan och utbud av arbetskraft. Höga&lt;br&gt;nominella löneökningar leder till förlorade marknadsandelar om företagen&lt;br&gt;inte motverkar kostnadsökningarna med en minskad vinstmarginal, vilket&lt;br&gt;på sikt är ohållbart. En minskad efterfrågan på svenska produkter orsakat&lt;br&gt;av ett för högt kostnadsläge för med sig produktionsneddragningar och&lt;br&gt;leder till utslagning av företag, kapital och arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en helt rörlig växelkurs finns det ingen sådan direkt och automatisk&lt;br&gt;dämpande mekanism i den konkurrensutsatta sektorn. Om de nominella&lt;br&gt;lönerna överstiger produktivitetsutvecklingen kan det kompenseras av en&lt;br&gt;motsvarande korrigering av växelkursen. Prisstabilitet har emellertid&lt;br&gt;fastställts som det övergripande målet för både finans- och pen-&lt;br&gt;ningpolitik. Riksbanken kan därmed bemöta en &amp;quot;för hög&amp;quot; löneökning -&lt;br&gt;som tolkas som en icke-önskvärd inflationsimpuls - med att höja den&lt;br&gt;korta räntan och på så vis motverka en depreciering. Även vid en rörlig&lt;br&gt;växelkurs kommer sålunda för höga löneökningar att medföra en&lt;br&gt;dämpning av den inhemska aktivitetsnivån. I jämförelse med ett läge med&lt;br&gt;en fast växelkurs blir den kontraktiva effekten i dagsläget mer omedelbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte arbetsmarknadens parter uppfattar den ekonomiska politiken&lt;br&gt;som trovärdig kan de utgå från att en ofördelaktig kostnadsutveckling&lt;br&gt;korrigeras via växelkursen. Då kan löneutvecklingen komma att överstiga&lt;br&gt;det utrymme som genereras genom produktivitetsförbättringar. Det kan&lt;br&gt;inte heller uteslutas att den konkurrensutsatta sektorns löneutvecklingen&lt;br&gt;sprids till andra sektorer. Om Riksbanken reagerar på löneutvecklingen&lt;br&gt;med att höja räntenivån uppstår en dämpande effekt på aktivitetsnivån,&lt;br&gt;tillväxten minskar och arbetslösheten stiger. Därmed ökar riskerna för&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet och utslagning. Om å andra sidan Riksbanken inte&lt;br&gt;vidtar några åtgärder kommer en okontrollerad löneutveckling sannolikt&lt;br&gt;medföra att kronans värde sjunker och inflationen tar fart, vilket på lite&lt;br&gt;längre sikt kan driva upp marknadsräntorna med motsvarande effekter för&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög arbetslöshet och samtidigt höga löneökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kalkylen över utvecklingen av Sveriges ekonomi i ett medelfristigt&lt;br&gt;perspektiv antas att arbetsmarknadens funktionsförmåga inte försämras&lt;br&gt;påtagligt. Detta kan dock ifrågasättas med tanke på de höga arbets-&lt;br&gt;löshetsnivåer som förutses under prognosperioden. Hög och bestående&lt;br&gt;arbetslöshet kan leda till att tillväxtförutsättningarna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:8 Arbetslöshet inom EG 1972-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-70.png" style="width:285pt;height:219pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utvecklingen i Västeuropa, se diagrammet ovan, finns&lt;br&gt;ett antal hypoteser om vilka faktorer som hindrar arbetslösheten att återgå&lt;br&gt;till tidigare långsiktiga jämviktsnivå efter en störning i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trögheter i realkapitalets storlek kan vara en förklaring. Kapital-&lt;br&gt;stocken ökar långsammare, eller minskar, vid en konjunkturnedgång eller&lt;br&gt;störning i ekonomin. Det tar sedan tid att återuppbygga kapitalet. En&lt;br&gt;brist på realkapital kan därför uppstå när konjunkturen vänder uppåt.&lt;br&gt;Kapacitetstaket nås innan den arbetskraft som friställts i den tidigare&lt;br&gt;nedgången åter har absorberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också uppkomma en humankapitalbrist genom att personer&lt;br&gt;som varit arbetslösa länge förlorar en del av sin kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsarbetslöshet kan verka passiviserande såtillvida att de&lt;br&gt;arbetssökande slutar att söka arbete. Därmed uteblir den nedpressande&lt;br&gt;effekten på lönebildningen. Ersättningsnivåer och ersättningstider vid&lt;br&gt;arbetslöshet torde inverka på incitamenten att aktivt söka arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga kostnader för att anställa och avskeda personal tenderar att&lt;br&gt;konservera den aktuella sysselsättningsnivån. Dessutom finns risk för att&lt;br&gt;trygghetslagarna verkar hindrande för rörligheten på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insider-outsider teorin bygger också på att kostnaderna för att anställa&lt;br&gt;och avskeda personal är höga. De som är sysselsatta kan pressa upp sina&lt;br&gt;löner i en konjunkturuppgång utan att förlora sina jobb, istället för att&lt;br&gt;genom återhållsamma lönekrav underlätta för de som står utanför&lt;br&gt;arbetsmarknaden att komma in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vid internationella jämförelser historiskt visat sig ha en&lt;br&gt;mycket väl fungerande arbetsmarknad, med en hög grad av flexibilitet.&lt;br&gt;Med ledning av hypoteserna ovan kan det dock inte uteslutas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslösheten inte kommer sjunka, eller framför allt kommer att ha en&lt;br&gt;för lönebildningen ogynnsam sammansättning i riktning mot större andel&lt;br&gt;långtidsarbetslösa, till följd av större utslagning av kapital och arbets-&lt;br&gt;kraft. Överhettningstendenser kan då uppkomma relativt tidigt i en&lt;br&gt;ekonomisk uppgångsfas. En situation kan etableras med en kvarvarande&lt;br&gt;förhållandevis hög arbetslöshet och samtidigt höga löneökningar. Det&lt;br&gt;innebär att den BNP-tillväxt som förutsätts i kalkylen inte kan realiseras&lt;br&gt;p.g.a. den ekonomiska åtstramning som då blir nödvändig för att uppfylla&lt;br&gt;inflationsmålet, varvid ekonomins reala utveckling blir allmänt svagare&lt;br&gt;samtidigt som det krävs ännu mera omfattande beslut om nya budgetför-&lt;br&gt;stärkningar för att sanera de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativlöner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis betonades att den allmänna lönenivån inte får öka i alltför&lt;br&gt;snabb takt om en hög sysselsättning ska kunna säkras. Relativlönerna är&lt;br&gt;emellertid också viktiga. Lönestrukturen måste ge en rimlig balans&lt;br&gt;mellan utbud och efterfrågan på olika delarbetsmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alltför rigid lönestruktur riskerar att ge upphov till långsiktiga&lt;br&gt;samhällsekonomiska skadeverkningar. Lönestrukturen måste ge en rimlig&lt;br&gt;jämvikt mellan utbud och efterfrågan på olika delarbetsmarknader för att&lt;br&gt;inte leda till produktionsbortfall genom outnyttjade resurser t.ex. i form&lt;br&gt;av en bestående hög ungdomsarbetslöshet, en bestående hög regional&lt;br&gt;arbetslöshet eller förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl. Lönebild-&lt;br&gt;ningen måste underlätta en väl fungerande omfördelning av arbetskraft&lt;br&gt;och sysselsättningstillfällen. Både arbetskraft och företag måste ha motiv&lt;br&gt;att utvecklas och söka sig till expansiva delar av ekonomin. Val av&lt;br&gt;utbildning, yrke, bransch, bostadsort etc försvåras om lönebildningen ger&lt;br&gt;otydliga eller felaktiga signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt sett har Sverige en platt lönestruktur. Det fanns en&lt;br&gt;tendens till ökad lönespridning under 1980-talet som dock bröts i&lt;br&gt;samband med den s.k. Rehnbergsöverenskommelsen. Uppgörelsen&lt;br&gt;innebar en relativt dämpad löneutveckling, men samtidigt medförde&lt;br&gt;avtalens konstruktion små möjligheter till förändrade relativlöner mellan&lt;br&gt;branscher och individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scenariot pekar på en fortsatt förhållandevis låg löneökningstakt fram&lt;br&gt;till och med 1998. Även om detta är ett nödvändigt steg för ökad tillväxt&lt;br&gt;så kan det försvåra erforderliga justeringar av relativlöner, vilket medför&lt;br&gt;att lönestrukturen på sikt utgörs ett orosmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt sett har Sverige karakteriserats av relativt stela nominallöner&lt;br&gt;och det har dessutom varit en stor följsamhet mellan olika avtalsområden.&lt;br&gt;Detta medförde under 1980-talet att den konkurrensutsatta sektorn&lt;br&gt;drabbades av arbetskraftsbrist. Trots 1980-talets höga inflation var det&lt;br&gt;således inte möjligt att få till stånd nödvändiga relativlöneförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som skisseras i scenariot ställer dock andra krav. 1 en&lt;br&gt;ekonomi med en låg inflationstakt kan relativlöneförskjutningar mellan&lt;br&gt;olika grupper och branscher innebära nominallönesänkningar för vissa&lt;br&gt;kategorier. En nödvändig expansion av den konkurrensutsatta sektorn kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock försvåras om inflationsnedväxlingen karakteriseras av nominella&lt;br&gt;stelheter och löneföljsamhet. Drivkrafterna till överflyttning av arbets-&lt;br&gt;kraft till den konkurrensutsatta sektorn blir då för små. Därmed hotas&lt;br&gt;den exportledda tillväxtuppgång som skisseras i scenariot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nominallönestelheter kan också på sikt påverka den allmänna lönenivån&lt;br&gt;i inflationsdrivande riktning. Krav på att återställa eller förbättra&lt;br&gt;nödvändiga relativlönepositioner kan öka konkurrensen mellan olika&lt;br&gt;grupper och resultera i en löne-löne-spiral med väl kända effekter på&lt;br&gt;lönenivån. Den svenska lönebildningen har tidigare haft stora inslag av&lt;br&gt;relativlönekonkurrens och det finns en risk för en likartad utveckling när&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget börjar lätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ekonomi med låg inflation får också antalet förhandlingsnivåer&lt;br&gt;större betydelse. Organiseras lönebildningen liksom tidigare i två eller tre&lt;br&gt;förhandlingsnivåer kan det krävas nominella lönesänkningar på central&lt;br&gt;nivå för att uppnå en återhållsam reallöneutveckling. Olika former av&lt;br&gt;låglönepotter medför dessutom spänningar i förhållande till en mer&lt;br&gt;marknadskonform lönesättning. Erfarenheterna från 1980-talet visar att&lt;br&gt;centrala låglönesatsningar drev upp den allmänna lönenivån och&lt;br&gt;försvårade en effektiv resursallokering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det konstateras att den bild som tecknas i&lt;br&gt;kalkylen med en dämpad pris- och löneökningstakt förutsätter en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad. Det finns dock en del osäkerhetsfaktorer som&lt;br&gt;kan orsaka en mindre gynnsam utveckling. Snabbare löneökningar än de&lt;br&gt;4-5% som skisseras i kalkylen kan inträffa, vilket i så fall dämpar&lt;br&gt;tillväxten och driver upp arbetslösheten. Risken ökar för utslagning och&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet, vilket är det ur välfärdssynpunkt allvarligaste&lt;br&gt;problemet. Det är också osäkert om arbetsmarknaden kan hantera de&lt;br&gt;redan höga arbetslöshetsnivåer som finns i kalkylen. Med en låg&lt;br&gt;inflationstakt försvåras dessutom den relativlöneutveckling som krävs för&lt;br&gt;att kunna allokera arbetskraft effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Kan K-sektorn expandera tillräckligt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av målen i den ekonomiska politiken är att främja en exportledd&lt;br&gt;tillväxt av den svenska ekonomin. Det är den s.k. konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn som via ökad export ska stimulera tillväxten samtidigt som den&lt;br&gt;skyddade sektorns andel av ekonomin hålls tillbaka. Problemet är att K-&lt;br&gt;sektorn krympt och är för liten i utgångsläget för att varaktigt kunna&lt;br&gt;generera den önskvärda expansionen. Det är avgörande att investeringar&lt;br&gt;i sektorn tar fart för att en god tillväxt ska vara möjlig. Frågan är om det&lt;br&gt;kan ske tillräckligt snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de främsta skälen till varför K-sektom bör expandera är att&lt;br&gt;ökade exportintäkter kan finansiera en motsvarande ökning i importen.&lt;br&gt;Sverige är i hög grad beroende av import på en rad viktiga områden,&lt;br&gt;t.ex. energiförsörjningen, livsmedel och insatsvaror i produktionen.&lt;br&gt;Importinnehållet i slutlig användning uppgår till ca 27% för offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion, ca 23% för privat konsumtion, 38% för bruttoinvesteringar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;och ca 36% för export. Importens andel av BNP uppgick år 1970 till Bilaga 1.1&lt;br&gt;25%, 1980 till 31 % och 1990 till 30%. Under innevarande lågkonjunktur&lt;br&gt;har andelen fallit till 26%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att expansionen inom K-sektom inte är ett självända-&lt;br&gt;mål utan beror på utvecklingen i importefterfrågan. Dessutom bör K-&lt;br&gt;sektorns tillväxt ses mot bakgrund av om det ger den största samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska avkastningen. Här sker en avvägning mellan valet av den&lt;br&gt;import som blir möjlig genom exporten och den alternativa konsumtion&lt;br&gt;som kan komma till stånd om istället den skyddade sektorn expanderar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutsatta sektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi kan delas in i en konkurrensutsatt varuproducerande&lt;br&gt;sektor och en skyddad varu- och tjänsteproducerande sektor, se tabell&lt;br&gt;13.1. Denna indelning svarar mot den som gjordes i Långtidsutred-&lt;br&gt;ningen 1992 (SOU 1992:19). I denna uppdelning har det inte gått att&lt;br&gt;sortera ut konkurrensutsatt tjänstesektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för K-sektom är att den är utsatt för konkurrens från&lt;br&gt;utländska producenter och är starkt exportorienterad. Den möter också&lt;br&gt;konkurrens från utländska konkurrenter på hemmamarknaden. I det&lt;br&gt;följande kommer vi använda Långtidsutredningens definition av K-&lt;br&gt;sektom, som delas upp i kapitalintensiv, arbetsintensiv och kunskaps-&lt;br&gt;intensiv varuproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K-sektorns utveckling från 1980-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utmärkande drag i utvecklingen av den svenska produktionens&lt;br&gt;struktur på 1980-talet var att K-sektom expanderade efter devalveringarna&lt;br&gt;1981/1982. Tillväxttakten inom K-sektom under perioden 1982-1986&lt;br&gt;uppgick i genomsnitt till nära 5% per år. För de skyddade sektorerna&lt;br&gt;inom näringslivet totalt låg tillväxttakten omkring 2%. Under överhett-&lt;br&gt;ningsåren 1986-1988 avtog däremot tillväxttakten betydligt för K-&lt;br&gt;sektorn, särskilt för den kunskapsintensiva produktionen. Den skyddade&lt;br&gt;sektorn inom näringslivet började istället expandera, se tabell 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avtagande tillväxttakten inom K-sektom under andra hälften av&lt;br&gt;1980-talet kan delvis förklaras av de flaskhalsar som uppstod i produk-&lt;br&gt;tionen. Flera branscher nådde ett så högt kapacitetsutnyttjande att det var&lt;br&gt;svårt att möta efterfrågan med ökad produktion. Denna kapacitetsbrist&lt;br&gt;orsakade en stor del av industrins marknadsandelsförluster mot slutet av&lt;br&gt;överhettningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1988-1991 minskade produktionen inom samtliga tre&lt;br&gt;delsektorer av K-sektom, och särskilt för den kapitalintensiva produk-&lt;br&gt;tionen. För K-sektom totalt minskade förädlingsvärdet i volym med i&lt;br&gt;genomsnitt 1,5% per år. Tillväxttakten inom de skyddade sektorerna&lt;br&gt;inom näringslivet dämpades, men produktionen steg med drygt 1 % per&lt;br&gt;år. Den offentliga produktionen, dvs. förädlingsvärdet för statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter, steg med 1,4% per år, ungefär som den&lt;br&gt;genomsnittliga tillväxttakten perioden 1982-1986. Nedgången inom K-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorn speglar hur lågkonjunkturen särskilt drabbat denna sektor. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Utvecklingen förklaras också av K-sektoms försämrade konkurrenskraft Bilaga 1.1&lt;br&gt;och lönsamhet, som medfört kraftiga effekter på produktionstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:1 Produktionens tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärde till producentpris&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Tillväxt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gruvor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pappers- och massaind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Baskemisk- och plastind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raffinaderier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järn- och stålverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dryckesvaruind. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskinind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elektroind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T ransportmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instrumentvaruind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan kemisk ind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutsatt livsmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sågverk m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Träfiberind. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gummivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Plastvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metallvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textil- och konfektionsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan tillverkningsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa K-sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddad varuproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddad livsmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trävaruind.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grafisk ind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och stenvaruind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk samt fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig produktion, näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder och energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skyddade sektorer i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela ekonomin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 1985 års fasta priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exkl. sågverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskande produktionskapacitet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1A A 1 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fall i efterfrågan inleddes mot slutet av 1990. Under nedgångsfasen &lt;sup&gt;g&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;t.o.m. fjärde kvartalet 1992 har industriproduktionen minskat med ca&lt;br&gt;16%. Därmed har fallet varit kraftigare än under motsvarande nedgångs-&lt;br&gt;fas i början av 1980-talet, då industriproduktionen sjönk med 9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera tecken på att industrins produktionsbas under in-&lt;br&gt;nevarande lågkonjunktur minskat mer än i tidigare nedgångar. Det är&lt;br&gt;emellertid svårt att göra noggranna beräkningar av omfattningen.&lt;br&gt;Sannolikt har dock utslagningen av industrikapacitet varit kraftigare nu&lt;br&gt;jämfört med konjunkturfallet i början av 1980-talet. En grov uppskattning&lt;br&gt;av hur stor utslagningen varit är skillnaden mellan förändringen i&lt;br&gt;produktionen och kapacitetsutnyttjandet under nedgångsfasen. Måttet&lt;br&gt;visar att ca 6% av industrins kapacitet slagits ut mellan tredje kvartalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 och fjärde kvartalet 1992. Utslagningen under motsvarande&lt;br&gt;nedgångsfas i början av 1980-talet uppskattas till endast ca 1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken omfattning K-sektorn krympt kan illustreras med hur dess&lt;br&gt;andel av förädlingsvärdet för hela ekonomin utvecklats. Mellan 1975 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 hade andelen minskat med drygt 7 procentenheter till knappt 17%,&lt;br&gt;se tabell 13:2. Mellan 1980 och 1985 skedde en liten uppgång, men&lt;br&gt;andelen var ändå betydligt mindre än i mitten av 1970-talet. I tabell 13:2&lt;br&gt;framgår också att det framför allt är den kunskapsintensiva varuproduk-&lt;br&gt;tionen som krympt. Den skyddade industriproduktionens andel har också&lt;br&gt;minskat, men inte i lika stor omfattning som K-sektorns andel. De&lt;br&gt;skyddade sektorernas andel totalt sett har ökat, från drygt 56% 1975 till&lt;br&gt;lite över 59% 1991. Den offentliga produktionens andel har också växt,&lt;br&gt;från nära 20% 1975 till 24% 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:2 Produktionens andel av det totala förädlingsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärde till producentpris, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gruvor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pappers- och massaind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Baskemisk- och plastind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raffinaderier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järn- och stålverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dryckesvaruind. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskinind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elektroind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T ransportmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instrumentvaruind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan kemisk ind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsintensiv produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutsatt livsmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sågverk m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Träfiberind. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gummivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Plastvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metallvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Textil- och konfektionsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan tillverkningsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa K-sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddad varuproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddad livsmedelsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trävaruind.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grafisk ind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och stenvaruind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk samt fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsind.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig produktion, näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäder och energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skyddade sektorer i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa offentlig produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela ekonomin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. sågverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tänkbar indikator på utslagningen av produktionskapacitet får&lt;br&gt;man genom att studera det historiska sambandet mellan kapitalstockens&lt;br&gt;förändring och utvecklingen av produktionen och kapacitetsutnyttjandet.&lt;br&gt;Förändringen av kapitalstocken motsvaras av nettoinvesteringar, dvs.&lt;br&gt;bruttoinvesteringar minskat med förslitning. Under lågkonjunkturen har&lt;br&gt;skillnaden ökat mellan kapitalstockens storlek och produktionsnivån vid&lt;br&gt;fullt kapacitetsutnyttjande. Mellan 1988 och 1992 växte kapitalstocken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 8%. Samtidigt var den möjliga produktionen vid fullt kapacitetsut- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nyttjande ungefär oförändrad. Kapitalkvoten vid fullt kapacitetsut- Bilaga 1.1&lt;br&gt;nyttjande, dvs. kapitalstocken dividerad med den möjliga industriproduk-&lt;br&gt;tionen vid fullt kapacitetsutnyttjande, har därför ökat, tabell 13:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:3 Produktionen, kapitalstocken och kapacitetsutnyttjandet i in-&lt;br&gt;dustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalstock&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkvot&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitetsutnyttjande&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlig produktion&lt;br&gt;vid fullt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapacitetsutnyttjande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkvot vid fullt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapacitetsutnyttjande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Kapitalstocken enligt Konjunkturinstitutets beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Förädlingsvärdet till producentpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Kapitalstocken dividerad med förädlingsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Med industrin avses gruvor och tillverkningsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den växande kapitalkvoten kan bero på att Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;beräkningar överskattar kapitalstockens verkliga storlek. Det är mer&lt;br&gt;troligt att den faktiska utslagningen av kapital har varit snabbare än de&lt;br&gt;historiska avskrivningstakter som antas, vilket är sannolikt särskilt under&lt;br&gt;lågkonjunkturer. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar var kapital-&lt;br&gt;stockens storlek 1992 ca 370 miljarder kr. i 1985 års prisnivå. Ett annat&lt;br&gt;sätt att beräkna kapitalstockens storlek är att utgå från att kapitalkvoten&lt;br&gt;vid fullt kapacitetsutnyttjande borde vara ungefär oförändrad över tiden.&lt;br&gt;1988 var kapitalkvoten vid fullt kapacitetsutnyttjande 1,5. För att få&lt;br&gt;samma relation 1992 hade det bara krävts en kapitalstock på ca 345&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsen indikerar att ca 7% av industrins produktionskapital kan&lt;br&gt;ha försvunnit på grund av en snabbare utslagning. Det skulle då krävas&lt;br&gt;investeringar för ca 25 miljarder kr. i 1985 års prisnivå eller ca 30&lt;br&gt;miljarder kr. i 1992 års penningvärde för att ersätta det industrikapital&lt;br&gt;som har slagits ut under lågkonjunkturen. Detta belopp ligger alltså&lt;br&gt;utöver de investeringar som krävs för att upprätthålla den nuvarande&lt;br&gt;kapitalstockens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar av denna omfattning innebär betydande resursanspråk. 30&lt;br&gt;miljarder kr. motsvarar ca 2% av BNP. Under 1980-talet växte BNP med&lt;br&gt;i genomsnitt 2% per år. De resurser som krävs för investeringar på 30&lt;br&gt;miljarder kr. motsvarar därför den genomsnittliga produktionstillväxten&lt;br&gt;i hela ekonomin under ett år på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins investeringsbehov under 1990-talet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När industrins investeringsbehov ska bedömas spelar det stor roll vilka&lt;br&gt;antaganden som görs om utrymmet för produktionsökningar med den&lt;br&gt;befintliga kapitalstocken. Ett fallande kapacitetsutnyttjande skapar en&lt;br&gt;produktionspotential, som sedan ger utrymme för en snabb produk-&lt;br&gt;tionsökning när industriproduktionen återhämtar sig. Efter en tid når dock&lt;br&gt;allt fler företag sitt kapacitetstak och ytterligare produktionsökningar&lt;br&gt;kräver investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig uppskattning är att industriproduktionen med dagens kapital-&lt;br&gt;stock kan öka ca 8% från 1992 års nivå. Enligt Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;beräkningar ökade kapitalstocken med 8% mellan 1988 och 1992.&lt;br&gt;Samtidigt minskade produktionen med drygt 7%. Under lågkonjunkturen&lt;br&gt;har därför kapitalkvoten ökat från 1,7 till 2,0 (tabell 13:3). Enligt&lt;br&gt;diskussionen ovan är det dock troligt att kapitalstockens storlek är&lt;br&gt;överskattad. Den alternativa kalkylen tydde på en kapitalstock runt 345&lt;br&gt;miljarder kr. 1992, vilket ger en kapitalkvot på drygt 1,8. Antar man&lt;br&gt;sedan att den långsiktiga nivån på kapitalkvoten bör vara ca 1,7, som den&lt;br&gt;var under slutet av 1980-talet, borde industriproduktionen kunna öka med&lt;br&gt;ca 8% till drygt 200 miljarder kr. med dagens kapitalstock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av investeringar vid en given tidpunkt kan indelas i två&lt;br&gt;komponenter. En komponent behövs för att underhålla den befintliga&lt;br&gt;kapitalstocken, dvs. för att ersätta det kapital som förslits varje år. Den&lt;br&gt;andra komponenten behövs för att anpassa kapitalstocken till förändringar&lt;br&gt;i industriproduktionen. Skulle industriproduktionen under 1990-talet&lt;br&gt;stagnera vid 1992 års nivå blir denna komponent negativ, eftersom&lt;br&gt;kapitalstocken i utgångsläget beräknas ge utrymme för en produktionsnivå&lt;br&gt;som är ca 8% högre än 1992 års nivå. På samma sätt skulle en produk-&lt;br&gt;tionsökning med 8% innebära att denna komponent blir oförändrad, dvs.&lt;br&gt;det skulle inte fordras investeringar utöver de som krävs för att under-&lt;br&gt;hålla den befintliga kapitalstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi antar att den faktiska kapitalstocken idag har ett värde av 425&lt;br&gt;miljarder kr. (345 miljarder kr. i 1985 års prisnivå) och att förslitningen&lt;br&gt;torde motsvara ca 8% per år, vilket är den förslitningstakt Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutet använder sig av, krävs det investeringar till ett värde av&lt;br&gt;ca 34 miljarder kr. per år för att underhålla den nuvarande kapitalstocken&lt;br&gt;(tabell 13:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökar produktionen med 20% fram till 1998 måste kapitalstocken växa.&lt;br&gt;Det innebär ett investeringsbehov på ca 9 miljarder kr. per år för att&lt;br&gt;anpassa kapitalstocken till den högre nivån. Det totala in-&lt;br&gt;vesteringsbehovet blir då ca 43 miljarder kr. per år mellan 1992 och&lt;br&gt;1998. Sammanlagt krävs investeringar i industrin för ca 260 miljarder kr.&lt;br&gt;fram till 1998. Beräknat på samma sätt skulle en produktionsökning med&lt;br&gt;30% förutsätta investeringar för ca 300 miljarder kr. fram till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:4 Investeringsbehovet i industrin vid olika nivåer på industriproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års priser. Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årligt investeringsbehov om industri-&lt;br&gt;produktionen 1998 överstiger nivån 1992 med:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga investeringar&lt;br&gt;för att underhålla&lt;br&gt;1992 års kapitalstock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar för att anpassa&lt;br&gt;kapitalstocken till den nya&lt;br&gt;produktionsnivån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa årligt investeringsbehov&lt;br&gt;mellan 1992 och 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa årligt investeringsbehov&lt;br&gt;i procent av 1992 års BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudkalkylen i kapitel 12 beräknas industrins investeringar till i&lt;br&gt;genomsnitt ca 50 miljarder kr. per år i 1992 års priser mellan 1992 och&lt;br&gt;1998. Det innebär sammanlagt investeringar för ca 300 miljarder kr. I&lt;br&gt;kalkylen ökar industrins produktion med 30% mellan 1992 och 1998,&lt;br&gt;vilket är i överensstämmelse med uppskattningarna av investerings-&lt;br&gt;behovet i detta kapitel (tabell 13:4). Prognosen innebär att den industri-&lt;br&gt;kapacitet som tidigare slagits ut under lågkonjunkturen mer än väl&lt;br&gt;återskapas. Investeringsbehovet hade blivit ca fem miljarder kr. mindre&lt;br&gt;per år (1992-års penningvärde) om inte industrikapacitet slagits ut enligt&lt;br&gt;den tidigare redovisade beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kapital för nyinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På medellång sikt väntas den internationella konjunkturen återhämta sig,&lt;br&gt;världsmarknadstillväxten bli gynnsammare och svensk export öka starkt.&lt;br&gt;Industrins konkurrenskraft har förbättrats markant, både till följd av&lt;br&gt;kronans depreciering och andra faktorer som arbetsgivaravgiftssänkningen&lt;br&gt;och en snabbare produktivitetstillväxt än i konkurrentländerna. Därmed&lt;br&gt;gynnas en expansion inom K-sektom. Lönsamheten inom sektorn bedöms&lt;br&gt;öka kraftigt då företagen antas utnyttja en stor del av utrymmet som&lt;br&gt;deprecieringen av kronan ger för prisökningar och en förbättring av&lt;br&gt;vinstmarginalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den kalkyl som presenteras i kapitel 12 ökar vinstema snabbt i de&lt;br&gt;icke-finansiella företagen mellan 1991 och 1993, för att sedan stabilisera&lt;br&gt;sig på en jämn och hög nivå. Vinstnivån, mätt som bruttovinstens andel&lt;br&gt;av förädlingsvärdet i de icke-finansiella företagen, blir fr.o.m. 1993&lt;br&gt;högre än någon gång tidigare under de senaste decennierna. Vinstema i&lt;br&gt;det svenska näringslivet har enligt OECD:s uppgifter sedan 1970 varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre än för OECD-området i genomsnitt (tabell 13:5). Statistiken är Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;emellertid mycket osäker. Den stora skillnaden i vinstnivå mellan Sverige Bilaga 1.1&lt;br&gt;och OECD kan ändå ses som en indikator på att lönsamheten varit lägre&lt;br&gt;i Sverige än i OECD. Kapitalets ökade rörlighet mellan länderna innebär&lt;br&gt;att detta inte längre är hållbart. För att det skall vara attraktivt att&lt;br&gt;investera i Sverige krävs nu att den förväntade avkastningen är lika hög&lt;br&gt;som i utlandet. Investeringarna riktas annars mot andra länder och&lt;br&gt;därmed permanentas de senaste årens nedgång i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13:5 Avkastning på arbetande kapital i näringslivet&lt;br&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970-1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Industriförbundet (1992), Det ekonomiska läget - industrikrisen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bestående positivt finansiellt sparande i de icke-finansiella företagen&lt;br&gt;tyder på att graden av egenfinansierade investeringar blir högt, om&lt;br&gt;huvudkalkylen förverkligas. Den goda vinstnivån och fallande bostadsin-&lt;br&gt;vesteringar fram till 1996 medför att det finansiella sparandet förblir&lt;br&gt;positivt även när industrins investeringar börjar att växa. För industri-&lt;br&gt;företagen ökar investeringarna från 34 miljarder kr. 1992 till 64 miljarder&lt;br&gt;kr. 1998 i 1992 års penningvärde, dvs. nästan en dubblering. Investe-&lt;br&gt;ringarna som andel av industrins förädlingsvärde ökar långsammare&lt;br&gt;(diagram 13:9). Investeringsandelens ökningstakt ter sig rimlig mot&lt;br&gt;bakgrund av den höga vinstnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 13:9 Industrins bruttoinvesteringar 1980-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av industrin förädlingsvärde i löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-71.png" style="width:275pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av denna genomgång är att en investeringsökning av den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;omfattning som är nödvändig för en balanserad utveckling av svensk Bilaga 1.1&lt;br&gt;ekonomi under 1990-talet bör vara möjlig att uppnå. Utvecklingen av&lt;br&gt;efterfrågan, kapacitetsutnyttjande och vinster inom K-sektom tyder på&lt;br&gt;detta. En förutsättning är dock att banker och andra kreditgivare inte för&lt;br&gt;en så restriktiv utlåningspolitik att den externa kreditförsörjningen&lt;br&gt;hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppbyggnad av kapitalstocken är dock inte enbart en fråga om&lt;br&gt;kvantitet utan också om kvalitet. Under så kort tid som fram till 1998&lt;br&gt;hinner ingen omfattande strukturomvandling ske inom industrin. Det är&lt;br&gt;i allt väsentligt de befintliga företagen som måste svara för nyinveste-&lt;br&gt;ringar och varianter på redan existerande produkter som ska tillgodose&lt;br&gt;den internationella och inhemska efterfrågan. Detta ställer stora krav på&lt;br&gt;industrins flexibilitet och expansionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Möjligheter till högre tillväxt under 1990-talet Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Bilaga 1.1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Starkare draghjälp från omvärlden än vad som ligger till grund för&lt;br&gt;huvudkalkylen är en extern faktor som kan innebära att utvecklingen blir&lt;br&gt;gynnsammare än beräknat. Det ligger dock utanför den ekonomiska&lt;br&gt;politikens kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också en rad inhemska och därmed påverkbara&lt;br&gt;faktorer som kan motivera en mer positiv bedömning av den framtida&lt;br&gt;utvecklingen. Prognoser och scenarier tenderar att bli präglade av de&lt;br&gt;förhållanden som råder när de görs. Det leder ofta till att förändrings-&lt;br&gt;kraften i ekonomin underskattas. Erfarenheten visar att såväl nedgångar&lt;br&gt;som uppgångar i ekonomin blivit kraftigare än förväntat. Osäkerheten&lt;br&gt;kring den svenska ekonomins förmåga till återhämtning är särskilt stor&lt;br&gt;med hänsyn till att förutsättningarna i viktiga avseende förändrats till&lt;br&gt;följd av den dramatiska förändringen av industrins konkurrenskraft, en&lt;br&gt;ökad integration med omvärlden och en rad reformer som syftat till att&lt;br&gt;förbättra ekonomins funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Svensk export kan öka snabbare än beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkalkylen bygger på en ganska försiktig bedömning av marknadsan-&lt;br&gt;delsutvecklingen för svensk export under prognosperioden 1993-1998. En&lt;br&gt;alternativ och mer gynnsam utvecklingsväg kan vara möjlig. Företagen&lt;br&gt;kan komma att sänka relativpriserna ytterligare de närmaste åren. Ex-&lt;br&gt;porten kan därmed få en extra skjuts när den internationella efterfrågan&lt;br&gt;åter tar fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins konkurrenskraft har nu avsevärt förbättrats till följd av&lt;br&gt;deprecieringen av kronan, sänkningen av arbetsgivaravgifterna i januari&lt;br&gt;1993 och en starkare produktivitetstillväxt inom industrin än i kon-&lt;br&gt;kurrentländerna. Deprecieringen i förhållande till ecun uppgick i slutet&lt;br&gt;av mars till ca 20 % sedan kronans knytning till ecun släpptes. Deprecie-&lt;br&gt;ringen kan jämföras med den sammanlagda devalveringen av kronan åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981 och 1982, som uppgick till ca 25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins internationella konkurrenskraft förbättras emellertid mer&lt;br&gt;under prognosperioden 1993-1994 än i samband med devalveringarna i&lt;br&gt;början av 1980-talet. Det beror på att lönekostnaderna, men framför allt&lt;br&gt;produktiviteten inom industrin utvecklar sig gynnsammare relativt&lt;br&gt;konkurrentländerna jämfört med den tidigare perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer inom OECD&lt;br&gt;beräknas industrins arbetskostnad per producerad enhet minska med&lt;br&gt;omkring 23% åren 1993-1994. I samband med devalveringarna 1981 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 föll industrins relativa enhetsarbetskostnader med sammanlagt drygt&lt;br&gt;21 %, räknat på årsgenomsnitt. Det innebär att det relativa kostnadsläget&lt;br&gt;blir lägre 1993-1994 än 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen i industrins konkurrenskraft kan delas in i delkomponen-&lt;br&gt;terna relativ lönekostnad, produktivitet samt effektiv växelkurs. Av&lt;br&gt;konkurrenskraftsförbättringens storlek perioden 1993-1994 på totalt ca&lt;br&gt;23% bidrar den effektiva växelkursutvecklingen med hela 17 procenten-&lt;br&gt;heter. Det näst största bidraget kommer från den relativa produk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivitetstillväxten med 4,6 procentenheter. Den relativa lönekostnaden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bidrar därmed i mindre utsträckning, se diagram 14:1 (en ökning i Bilaga 1.1&lt;br&gt;diagrammet motsvarar en förbättring i relativ enhetsarbetskostnad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande uppdelning för perioden 1982-1983 visar att bidraget från&lt;br&gt;växelkursutvecklingen då var dominerande och bidrog med 20,7&lt;br&gt;procentenheter av den totala konkurrenskraftsökningen med drygt 21%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strax efter devalveringen 1981 sänkte företagen relativpriset för&lt;br&gt;exporten av bearbetade varor med 8%. Därefter höjdes relativpriset&lt;br&gt;successivt och tredje kvartalet 1982 återstod drygt hälften av den&lt;br&gt;ursprungliga sänkningen. Det innebär att knappt hälften av 1981 års&lt;br&gt;devalvering utnyttjades till en relativprissänkning. Relativpriset sjönk&lt;br&gt;ytterligare med nästan 11% fjärde kvartalet 1982, dvs. med drygt 2/3 av&lt;br&gt;de 16% som devalveringen i oktober 1982 uppgick till. Därpå följde tre&lt;br&gt;kvartal med relativprishöjningar. Relativprissänkningen efter 1982 års&lt;br&gt;devalvering stannade därmed vid lite över hälften av devalveringsutrym-&lt;br&gt;met. De svenska relativa exportpriserna för bearbetade varor var för&lt;br&gt;helåret 1981 i genomsnitt oförändrade, föll 1982 med 5% och med drygt&lt;br&gt;3 1/2% 1983. År 1984 steg åter relativpriset. Den sammantagna rela-&lt;br&gt;tivprissänkningen i samband med de två devalveringarna begränsades&lt;br&gt;sålunda till drygt 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 14:1 Relativ ULC uppdelad på delkomponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-72.png" style="width:277pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativprissänkningen åren 1993-1994 har i huvudkalkylen beräknats&lt;br&gt;till 10 1/2%. För perioden närmast därefter 1995-1998 antas oförändrade&lt;br&gt;relativpriser, trots att kronan från och med 1995 antas apprecieras kon-&lt;br&gt;kurrentvägt med 1,5% per år. (Rent tekniskt antas-växelkurserna i&lt;br&gt;genomsnitt för mars ligga kvar t.o.m. 1994. Därefter antas kronan appre-&lt;br&gt;cieras mot konkurrentvalutoma med 1,5% per år). Mätt i nationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutor antas således de svenska priserna öka något långsammare än i&lt;br&gt;konkurrentländerna under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativprissänkningen 1993-1994 antas leda till att marknadsandelen för&lt;br&gt;bearbetade varor till 14 OECD-länder växer med totalt 14% under hela&lt;br&gt;prognosperioden fram till 1998. Det innebär att mer än hälften av den&lt;br&gt;sammanlagda andelsförlusten under perioden 1984-1992 på drygt 22%&lt;br&gt;återtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens prisbeteende antas alltså skilja sig från perioden i början av&lt;br&gt;1980-talet, eftersom relativpriset hålls oförändrat på medellång sikt.&lt;br&gt;Under perioden 1984-1989 steg relativpriset däremot med i genomsnitt&lt;br&gt;drygt 2 % per år. Företagen beräknas i år ta ut något mindre än hälften&lt;br&gt;av utrymmet som kronans depreciering ger till en relativprissänkning&lt;br&gt;(sedan de ökade kostnaderna för importerade insatsvaror räknats bort).&lt;br&gt;Den återstående delen används till en marginalförstärkning. Orsaken till&lt;br&gt;detta baseras på efterfrågeläget. Då det råder överkapacitet och fallande&lt;br&gt;internationell efterfrågan för viktiga exportvaror anses en relativpris-&lt;br&gt;sänkning ge mindre effekter på marknadsandelar och exportvolym.&lt;br&gt;Därför väljer företagen att ta ut en större andel i en marginalförbättring.&lt;br&gt;Förhoppningen är att den kraftiga vinstförstärkningen lämnar utrymme&lt;br&gt;för fortsatta marknadsandelsvinster, antingen genom ytterligare relativ-&lt;br&gt;prissänkningar längre fram eller annan typ av konkurrenskraftsför-&lt;br&gt;bättring, som t.ex. investeringar i produktutveckling, service, marknads-&lt;br&gt;föring etc. Antagandet om oförändrade relativpriser under 1995-1998 är&lt;br&gt;följaktligen försiktigt och naturligtvis mycket osäkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den relativt kraftiga marginalförstärkning som ligger&lt;br&gt;i prognosen kan det firmas utrymme för ytterligare relativprissänkningar&lt;br&gt;efter 1994, då den internationella efterfrågan återhämtat sig. En relativ-&lt;br&gt;prissänkning kan då ge större effekt på exportvolymen än i början av&lt;br&gt;prognosperioden. Industrins andelsvinster på exportmarknaden skulle i så&lt;br&gt;fall bli ännu högre än beräknat enligt huvudkalkylen. Om vi istället antar&lt;br&gt;att relativpriset för exporten av bearbetade varor faller med en procent&lt;br&gt;per år under 1995-1998 skulle exporten öka drygt 5% snabbare under&lt;br&gt;perioden jämfört med huvudkalkylen. Därmed skulle industrin så gott&lt;br&gt;som återta de tidigare andelsförlusterna på OECD-marknaden. Mark-&lt;br&gt;nadsandelen skulle alltså växa med totalt 20% under 1993-1998 mot 14%&lt;br&gt;enligt huvudkalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna alternativa beräkning antas samma marknadstillväxt som i&lt;br&gt;huvudkalkylen. Exporten kan dock komma att växa ännu snabbare om&lt;br&gt;marknadstillväxten blir gynnsammare än beräknat. Importtillväxten för&lt;br&gt;bearbetade varor på OECD-marknaden har beräknats uppgå till totalt&lt;br&gt;33% för prognosperioden 1993-1998. Det är en relativt svag ökning&lt;br&gt;jämfört med tidigare uppgångsfaser i den internationella konjunkturen.&lt;br&gt;Motsvarande tillväxt under högkonjunkturen 1983-1988 var nästan&lt;br&gt;dubbelt så stor och uppgick till 60%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14:1 Exportmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel och export av&lt;br&gt;bearbetade varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandel, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alternativ beräkning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av&lt;br&gt;bearbetade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som&lt;br&gt;mottagare av svensk export av bearbetade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ökningstakten nu antas bli lägre förklaras bl.a. av att OECD-&lt;br&gt;länder, som t.ex. Japan, Tyskland, Belgien och Nederländerna, ligger&lt;br&gt;sent i konjunkturcykeln. Detta påverkar de länder som är starkt beroende&lt;br&gt;av export till dessa marknader. Den internationella lågkonjunkturen&lt;br&gt;väntas därmed bli mer utdragen. Problemen med den höga skuldsätt-&lt;br&gt;ningen, både inom offentlig och privat sektor, kommer sannolikt finnas&lt;br&gt;kvar på medellång sikt och hämma konsumtion och investeringar. Stora&lt;br&gt;statliga budgetunderskott i flera länder utgör en restriktion för finanspol-&lt;br&gt;itiken, då den ekonomiska politiken inriktas på offentliga besparingar för&lt;br&gt;att minska underskotten. Det finns även en skillnad i efterfrågesamman-&lt;br&gt;sättning de närmaste åren jämfört med 1980-talet. Ett exempel är efter-&lt;br&gt;frågan på bilar, som kan väntas bli svagare, åtminstone inledningsvis,&lt;br&gt;jämfört med uppgången på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att uppsvinget i världsekonomin får en&lt;br&gt;mer &amp;quot;normal&amp;quot; karaktär än beräknat. Om skuldkonsolideringen i de&lt;br&gt;anglosaxiska och de nordiska länderna snart är avklarad och om&lt;br&gt;realräntorna i Europa snabbt faller, skapas gynnsamma tillväxtförutsätt-&lt;br&gt;ningar. Den positiva utväxlingen på den svenska ekonomin av ett sådant&lt;br&gt;förlopp kan bli mycket stor med tanke på industrins starka konkurrens-&lt;br&gt;situation och den i utgångsläget omfattande outnyttjade produk-&lt;br&gt;tionskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Strukturreformer kan ge högre tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomins institutionella villkor, dvs. lagstiftning och avtal m.m. spelar&lt;br&gt;en viktig roll för förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och hur snabbt&lt;br&gt;ekonomins struktur anpassas till förändringar i efterfrågan och priser.&lt;br&gt;Under lång tid har ekonomer riktat kritik mot olika slags regleringar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot skattesystemet för att dessa hämmat ekonomins anpassnings- och&lt;br&gt;tillväxtförmåga. Under de senaste åren har det dock skett betydande&lt;br&gt;förändringar av de institutionella förhållandena och ytterligare reformer&lt;br&gt;har beslutats eller aviserats. Dessa förändringar bör, åtminstone på sikt,&lt;br&gt;ha stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och deras effekt under&lt;br&gt;kalkylperioden kan ha underskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentiell och faktiskt tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen i huvudalternativet innebär att BNP-tillväxten blir ca 3 % per år&lt;br&gt;under perioden 1994-1998. Jämfört med de senaste två decennierna är det&lt;br&gt;en förhållandevis hög tillväxt. Men det är i nivå med genomsnittet för&lt;br&gt;perioden 1950-1990. Det är också i nivå med prognosen för BNP-&lt;br&gt;tillväxten i OECD-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen bygger på förutsättningen att den underliggande eller&lt;br&gt;potentiella BNP-tillväxten, dvs. den långsiktiga tillväxt som är möjlig att&lt;br&gt;uppnå om resurserna utnyttjas fullt ut, uppgår till ca 2% per år. Den&lt;br&gt;mycket svaga utvecklingen de senaste åren, med ett BNP-fall på nära 5&lt;br&gt;1/2% under perioden 1990-93, har skapat ett relativt stort gap mellan&lt;br&gt;potentiell och faktisk produktion. Detta gap ger utrymme för en snabbare&lt;br&gt;tillväxttakt än den potentiella. Huvudalternativet bygger på att halva detta&lt;br&gt;gap kommer att hämtas in under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten kan i huvudalternativet ha underskattats i&lt;br&gt;två olika avseenden. Dels finns förutsättningar att den potentiella&lt;br&gt;tillväxten blir högre än vad som antagits. Dels kan det ske en snabbare&lt;br&gt;återhämtning inom ramen för den antagna potentiella tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett samspel mellan faktisk och potentiell BNP-tillväxt. Ju&lt;br&gt;större gapet är mellan den faktiska produktionen och den som är möjlig&lt;br&gt;att uppnå, desto starkare är rimligen drivkrafterna för en produk-&lt;br&gt;tionstillväxt eftersom kostnaden att öka produktionen då är låga. Med&lt;br&gt;högre potentiell tillväxt ges också ett större utrymme för efterfrågeökning&lt;br&gt;utan att detta leder till inflationstendenser. Det är därför rimligt att räkna&lt;br&gt;med att om den potentiella BNP-tillväxten underskattats innebär det också&lt;br&gt;en underskattning av den faktiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har ett viktigt mål för den ekonomiska politiken&lt;br&gt;varit att på olika sätt stärka ekonomins anpassningsförmåga och förbättra&lt;br&gt;dess funktionssätt. Det har genomförts och planeras att genomföras en&lt;br&gt;rad åtgärder som har det primära syftet att stärka förutsättningarna för&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Dessa förändringar har beaktats i huvudkalkylen.&lt;br&gt;Men effekterna är svårbedömda och betydelsen av reformerna kan ha&lt;br&gt;underskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa reformer kan innebära att den svenska ekonomin kommer att&lt;br&gt;visa sig ha en bättre konkurrenskraft och förmåga till anpassning än vad&lt;br&gt;som ligger bakom huvudscenariets kalkyler. Men det är främst effekterna&lt;br&gt;på den långsiktiga potentiella tillväxten som, till följd av att reformerna&lt;br&gt;ger nya förutsättningar, kan ha underskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1950-1975 ökade BNP med i genomsnitt över 3 1/2%&lt;br&gt;per år. Den genomsnittliga tillväxten har under perioden efter 1975, då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillväxttakten varit lägre i de flesta industriländer, har uppgått till 1,7 %&lt;br&gt;per år. Inom t.ex. EG-området har den varit ca 2 1/2% per år under&lt;br&gt;samma period. Mot den bakgrunden är en långsiktig tillväxt på 2% ett&lt;br&gt;relativt försiktigt antagande. Om svensk ekonomi till följd av de reformer&lt;br&gt;som genomförts och planeras i framtiden kommer att fungera bättre än&lt;br&gt;tidigare borde det därför finnas förutsättningar för en högre potentiell&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den potentiella tillväxten istället för antagna 2 % skulle uppgå till&lt;br&gt;2 1/2% per år räknat från 1991 innebär detta, givet att halva gapet&lt;br&gt;gentemot potentiell produktion kan hämtas in, att tillväxten under&lt;br&gt;perioden 1994-1998 kan uppgå till ca 4% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I politiska reformer har hänsynen till samhällsekonomin traditionellt varit&lt;br&gt;en restriktion på vilken omfattning och inriktning reformerna kunnat få.&lt;br&gt;Under de senaste åren har emellertid genomförts och aviserats en rad&lt;br&gt;reformer där samhällsekonomiska överväganden varit en viktig utgångs-&lt;br&gt;punkt och ett huvudsyfte varit att förbättra ekonomins funktionssätt.&lt;br&gt;Genom att stimulera arbete, sparande och investeringar och att genom&lt;br&gt;bättre fungerande marknader effektivisera allokeringen av resurser, skulle&lt;br&gt;det skapas förutsättningar för en högre tillväxt. Flera av dessa reformer&lt;br&gt;har effekt redan nu eller kommer att få effekt under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen 1990-91 innebar en omfattande omläggning av beskatt-&lt;br&gt;ningen. Den innehöll två huvudsakliga element, dels breddades skat-&lt;br&gt;tebaserna och i gengäld sänktes skattesatserna, dels gjordes beskattningen&lt;br&gt;mer likformig mellan olika slags inkomster, konsumtion och investe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar en påtaglig förbättring av de ekonomiska&lt;br&gt;incitamenten för arbete. Ersättningen efter skatt för ytterligare arbets-&lt;br&gt;insatser ökade relativt sett mycket kraftigt. Detta skedde med ett i stort&lt;br&gt;sett oförändrat totalt skatteuttag på hushållens inkomster, varför den&lt;br&gt;arbetsstimulerande effekten renodlades. Dessa förändringar i beskatt-&lt;br&gt;ningen av arbetsinkomster har potentiellt mycket stora effekter på&lt;br&gt;arbetsutbudet. Studier i anslutning till reformen tydde på att arbetsutbudet&lt;br&gt;på lång sikt skulle stiga med ca 5% till följd av reformen. (Detta enbart&lt;br&gt;reformeffektema, andra faktorer kan verka i motsatt riktning.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den positiva effekten på arbetsutbudet har helt dolts av lågkonjunk-&lt;br&gt;turen. Den svaga efterfrågan på arbetskraft har hållit tillbaka arbetsut-&lt;br&gt;budet, som istället minskat med drygt 3% sedan 1990. Med den fortsatt&lt;br&gt;höga arbetslösheten i huvudkalkylen sker det en relativt måttlig ökning&lt;br&gt;av arbetsutbudet under resten av 1990-talet, en uppgång med drygt 1&lt;br&gt;1/2% räknat i arbetstimmar fram till 1998. Om effekterna av skattere-&lt;br&gt;formen är korrekt bedömda kommer det under 1990-talet således att&lt;br&gt;finnas ett stort potentiellt arbetsutbud. Detta har betydelse för den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Även om det sker en viss permanentning av&lt;br&gt;arbetslösheten (hysteresis-effekt) finns det likväl en potential för snabb&lt;br&gt;sysselsättningstillväxt. Därmed hålls också inflationstendenserna tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ur arbetsmarknadssynvinkel utrymme för en snabb efterfråge- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;tillväxt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar också stora förändringar i företagsbeskattningen&lt;br&gt;som bl.a. innebar att intern och extern finansiering fick mer likartade&lt;br&gt;skattevillkor och att skattesystemets snedvridande effekter mellan olika&lt;br&gt;typer av investeringar reducerades. Även efter skattereformen har&lt;br&gt;genomförts en rad ytterligare skattesänkningar med syfte att minska&lt;br&gt;skattebelastningen för företagande, bl.a. har förmögenhetsskatten på&lt;br&gt;arbetande kapital slopats. De ekonomiska effekterna av reformerad&lt;br&gt;företagsbeskattning är mycket svåra att bedöma. Det kan dock konsta-&lt;br&gt;teras att beskattningen på investeringar i Sverige nu är lägre än i många&lt;br&gt;andra länder. I takt med att den internationella integrationen på kapital-&lt;br&gt;marknaden vidareutvecklas kan detta få en stor betydelse för den svenska&lt;br&gt;investeringsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens förbättrar tillväxtförutsättningama på flera olika sätt. För&lt;br&gt;det första innebär konkurrens att pris- och marknadsmekanismen får&lt;br&gt;större genomslag och därmed en mer effektiv resursallokering i&lt;br&gt;ekonomin. För det andra pressar konkurrens till en effektivare resurs-&lt;br&gt;användning. Resurser frigörs som kan komma till användning på annat&lt;br&gt;håll. För det tredje leder konkurrens till förnyelse genom att kraven på&lt;br&gt;anpassning till konsumenten och att ta tillvara innovationer skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för större konkurrens har förbättrats i flera avseen-&lt;br&gt;den. Ett flertal marknader har eller kommer att avregleras och därmed&lt;br&gt;öppnas för konkurrens. Det gäller t.ex. flyget, post- och telekom-&lt;br&gt;munikationer och elmarknaden. Konkurrenslagstiftningen skärps i och&lt;br&gt;med den nya konkurrenslagen som införs från 1 juli 1993. Den innebär&lt;br&gt;bl.a. att flera konkurrenshämmande åtgärder blir direkt förbjudna. EES-&lt;br&gt;avtalet kommer att medföra att en större del av ekonomin öppnas för&lt;br&gt;internationell konkurrens. Formerna för offentlig upphandling förändras,&lt;br&gt;så att denna i ökad utsträckning måste ske i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kortsiktiga effekterna av ökad konkurrens är svårbedömda, eftersom&lt;br&gt;effektiviseringen till viss del uppvägs av en utslagning och omstrukture-&lt;br&gt;ring. På längre sikt är effekterna entydigt positiva. Studier bl.a. för&lt;br&gt;produktivitetsdelegationen visade att marknader som är utsatta för hög&lt;br&gt;grad av konkurrens har en påtagligt högre produktivitetstillväxt än mer&lt;br&gt;skyddade marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna i infrastruktur har reducerats under det senaste&lt;br&gt;decenniet. Den andel av BNP som sätts av till investeringar i främst&lt;br&gt;kommunikationer har varit nästan hälften så stor som i andra länder. En&lt;br&gt;effektiv infrastruktur innebär lägre transportkostnader, vilket i sin tur&lt;br&gt;möjliggör att utnyttja skalfördelar och kompensera för Sveriges naturliga&lt;br&gt;lägesnackdelar. Infrastrukturinvesteringar tenderar också att stimulera&lt;br&gt;till innovationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en proposition till riksdagen har regeringen föreslagit ett omfattande&lt;br&gt;program för infrastrukturinvesteringar under resterande del av 1990-&lt;br&gt;talet. Detta kan komma att få både direkta och indirekta tillväxtstimule-&lt;br&gt;rande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna har förändrats i viktiga avseenden och är föremål Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;för fortsatt översyn. Den allmänna inriktningen på dessa reformer är att Bilaga 1.1&lt;br&gt;ersättningsnivåerna reduceras och sambandet mellan socialförsäkringsav-&lt;br&gt;gifter och förmåner stärks. Det ger ökade incitament för arbete.&lt;br&gt;Skatteinnehållet i avgiften reduceras och därmed också skattekilen för&lt;br&gt;arbetsinkomster. Det ekonomiska utfallet av arbete förbättras jämfört med&lt;br&gt;ersättning från försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av socialförsäkringarna är också en viktig del i&lt;br&gt;saneringen av statsfinanserna. Så länge det råder osäkerhet huruvida den&lt;br&gt;långsiktiga budgetutvecklingen är under kontroll påverkar detta ränte-&lt;br&gt;nivån och därmed investeringarna. Nedskärningar inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna bidrar till att öka förtroendet för den svenska valutan och&lt;br&gt;möjliggör en lägre räntenivå. Ett ökat företroende i detta avseende för&lt;br&gt;den svenska ekonomin kan därför ses som ett bidrag till en högre&lt;br&gt;potentiell tillväxt genom att skapa ett bättre investeringsklimat. I&lt;br&gt;huvudkalkylen är nu beslutade förändringar beaktade, liksom aviserade&lt;br&gt;besparingar. Fortsatta reformer av pensionssystem, sjuk- och föräldraför-&lt;br&gt;säkring kan dock innebära att det långsiktiga strukturella budgetunder-&lt;br&gt;skottet reduceras mer än vad kalkylen indikerar och därmed bidrar till att&lt;br&gt;ytterligare stärka förtroendet för den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur reformerna verkar på lång sikt återstår att se, men de skapar en&lt;br&gt;potential för högre tillväxt. Hur stor denna är går inte att säga. Om&lt;br&gt;analysen av och kritiken mot tidigare regleringar, skattesystem m.m. var&lt;br&gt;korrekt kan den potentialen vara mycket stor. De mycket kraftiga, och&lt;br&gt;ofta underskattade, anpassningseffekterna av reformerna som nu visar sig&lt;br&gt;tyder på att ekonomiska faktorer spelar en stor roll för hushållens och&lt;br&gt;företagens beslutsfattande. De förhållandevis kraftiga förändringar som&lt;br&gt;skett av de ekonomiska förutsättningarna bör därför på sikt ha stor&lt;br&gt;betydelse för tillväxten. Osäkerheten gäller främst om dessa effekter&lt;br&gt;hinner påverka utvecklingen under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17?&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1 Utveckling 1993-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perpektiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Internationell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sammanfattande översikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 Länderöversikter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Utrikeshandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1 Export och import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2 Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1 Produktion och konkurrenskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2 Lönsamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Näringslivets tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1 Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2 Utbud av arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Löner och konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.1 Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.2 Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1 Hushållens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2 Privat konsumtion och sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.2 Offentliga investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5 Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Den offentlig sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.2 Statens finanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3 Socialförsäkringssektorns finanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.4 Kommunernas finanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.5 Konjunkturjustering av den offentliga sektorns sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Kapitalmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.1 Internationell ränte- och valutautveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.2 Den svenska ränte- och valutakursutvecklingen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.3 Finanskrisen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Utvecklingen av svensk ekonomi i ett medelfristigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;perpektiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:1 Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:2 Förutsättningar och antaganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:3 Utgångsläget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:4 En kalkyl för perioden 1995-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 Hot mot en balanserad utveckling av svensk ekonomi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:1 En sämre internationell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:2 Utdragna anpassningsprocesser på de finansiella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;marknaderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:3 En sämre fungerande arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:4 Kan K-sektom expandera tillräckligt?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Möjligheter till högre tillväxt under 1990-talet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14:1 Svensk export kan öka snabbare än beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14:2 Strukturreformer kan ge högre tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner och priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande 1992-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar&lt;br&gt;och export av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importvägd efterfrågan på bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export och import av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins rörliga kostnader och produktpriser per&lt;br&gt;producerad enhet, marginaler samt bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel med tjänster netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring av arbetskraftsutbudet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underliggande&amp;quot; inflationstakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagervolymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real förändring av den offentliga sektorns inkomster och&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser, konjunkturjusterat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i OECD 1992-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalansen och vissa nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin och utrikeshandeln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och&lt;br&gt;sparande 1992-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagens inkomster 1992-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1992-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionens tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionens andel av det totala förädlingsvärdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionen, kapitalstocken och kapacitetsutnyttjandet&lt;br&gt;i industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbehovet i industrin vid olika nivåer på&lt;br&gt;industriproduktionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på arbetande kapital i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel och&lt;br&gt;export av bearbetade varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K- respektive S-sektoms produktion 1981-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SEK: effektiv växelkurs 1980-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP och produktiviteten i Sverige 1981-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i privat- och offentlig sektor&lt;br&gt;samt bytesbalans som andel av BNP 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktisk och potentiell BNP i Sverige 1985-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges varuexport till några viktiga marknader 1988-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandel och relativpris för Sveriges export&lt;br&gt;av bearbetade varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bytesbalans uppdelad på handels- och&lt;br&gt;tjänstebalans samt netto av transfereringar totalt&lt;br&gt;som andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion och kapacitetsutnyttjande i industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige&lt;br&gt;relativt 14 OECD-länder 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins bruttomarginal 1980-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetade timmar i privat tjänstesektor. Säsongsrensade data.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varsel om uppsägning inom privat tjänstesektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal varsel samt antal nyanmälda lediga platser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månaderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins prisförväntningar det kommande kvartalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisutvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens skuldkvot utgiftsräntor i relation till&lt;br&gt;disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring av investeringar och produktion&lt;br&gt;i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade&lt;br&gt;lägenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-utveckling och lagerbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella nettoställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6-månaders Euromarknadsräntor 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10-åriga obligationsräntor 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutvecklingen 1989-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växelkurser i kronor 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bankernas kreditförluster och resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåningsvolym 1986-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsräntor 1989-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsutvecklingen 1991-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges export, jämförelse 1980-talet och 1990-talet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K och S-sektorn till 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten och dess användning 1982-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringskvot samt bruttosparande 1970-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar (LP) samt bruttoinvesteringar&lt;br&gt;exklusive bostäder (FP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten och arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot 1980-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella nettoställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande 1980-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisutveckling på olika fastighetstyper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke finansiella företags skulder samt reala och&lt;br&gt;finansiella tillgångar i relation till BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke finansiella företags ränteutgiftsnetto i relation&lt;br&gt;till rörelse- resultat efter avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot i olika länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten i olika länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshets- och löneutveckling i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet inom EG 1972-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins bruttoinvesteringar 1980-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC uppdelad på delkomponenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 43617, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl&lt;br&gt;för perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 — 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för&lt;br&gt;perioden 1993/94 - 1997/98&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förord&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK) för perioden 1993/94 -1997/98&lt;br&gt;som här presenteras består av två delar, dels en huvudtext dels en&lt;br&gt;appendixdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudtexten redovisas en samlad konsekvensberäkning av den&lt;br&gt;offentliga sektorns inkomster och utgifter utifrån vissa antaganden om den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Huvudtexten är uppdelad i separata kapitel for&lt;br&gt;respektive del i offentlig sektors redovisning dvs. statsbudgeten, övriga&lt;br&gt;staten, AP-fonden och kommunerna. I kapitel 6 görs även en redovisning&lt;br&gt;av statens samlade utgifter på olika områden. I appendixdelen redovisas&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen på respektive fåckdepartement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK:ns inriktning varierar år från år i syfte att belysa och analysera&lt;br&gt;aktuella frågeställningar. Ett viktigt syfte med LK:n är att tjäna som&lt;br&gt;underlag inför beslut som rör den offentliga sektorns utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen bygger på material från fackdepartement, olika verk&lt;br&gt;och institutioner. Finansdepartementets ekonomiska avdelning svarar för&lt;br&gt;de bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som ligger till grund för&lt;br&gt;LK-beräkningama. LK:n har utarbetats inom finansdepartementets&lt;br&gt;budgetavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm i april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Ahlenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetchef&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för perioden&lt;br&gt;1993/94 - 1997/98&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning ..............................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den långsiktiga konsekvenskalkylen 1993/94-1997/98 ... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning...........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Beräkningsmetod ......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Samhällsekonomisk bakgrund...............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utveckling....................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Budgetsaldo..........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Konjunkturrensat saldot...............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Statsbudgetens inkomster 1986/87-1997/98 ....... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Inkomstutveckling för budgetåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87-1993/94 ................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Utveckling 1993/94-1997/98, LK-perioden ... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Konjunkturrensad inkomstnivå...........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utgiftsutvecklign för budgetåren 1986/87-1997/98 . . 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Historisk utveckling.................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 LK-perioden 1993/94-1997/98 ........... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Utgiftsstyrande faktorer...............29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Utgifterna fördelade på realekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kategorier .......................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.6 Konsumtion......................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7 Investeringar......................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8 Transfereringar ....................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9 Den konjunkturrensade utgiftsnivån .......34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens inkomster och utgifter&amp;nbsp;utanför statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exkl. AP-fonden under LK-perioden .............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Arbetsmarknadsfonden...................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Delpensionsfonden......................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Arbetsgivaravgifter .....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens tillgångar och skulder&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Statens lånebehov och skuld................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Statsskuldens utveckling under LK-perioden .. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förmögenhetsutveckling..................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fonden.............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter fördelade på områden.............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Ålderspensioner.......................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Arbetsmarknadspolitik...................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpension ..........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Bidrag från staten till kommunsektorn..........57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Barnfamiljer .........................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Utbildning och forskning..................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Försvar ............................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Bostadsförsörjning......................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Rättsväsendet inkl, skatt och tull&amp;nbsp;m.m..........70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Komminikationer. .....................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Internationellt bistånd...................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Invandring..........................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 Näringsliv och jordbruk .................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 Vård och omsorg......................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 Central förvaltning.....................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.16 Fritidsverksamhet och&amp;nbsp;kultur...............83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.17 Utrikesförvaltning och&amp;nbsp;internationell samverkan ... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.18 Samhällsplanering och&amp;nbsp;regionalutveckling.......87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.19 Miljöskydd, naturvård&amp;nbsp;och energi............88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.20 Övriga utgifter.......................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Budgeteffekter av EG-medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Den kommunala sektorn.....................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Finansiellt&amp;nbsp;sparande&amp;nbsp;åren&amp;nbsp;1993/94-1997/98 ....... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Inkomster&amp;nbsp;och&amp;nbsp;utgifter år&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp; 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Inkomster...........................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Skatteinkomster....................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Statsbidrag.......................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Inkomster åren 1993/94-1997/98 ......... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Utgifter............................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Utgifter åren 1993/94-1997/98 .......... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Strukturella och konjunkturbetingade underskott .... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Tillgångar och skulder ...................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Känslighetsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Appendix, departementens verksamhetsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för&lt;br&gt;perioden 1993/94-1997/98&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i årets långsiktiga konsekvenskalkyl (LK) omfettar&lt;br&gt;perioden 1993/94 - 1997/98 och är på sedvanligt sett gjorda utifrån vissa&lt;br&gt;antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Utgångspunkten för&lt;br&gt;antagandena är att den svenska ekonomin befinner sig mitt i efter-&lt;br&gt;krigstidens djupaste lågkonjunktur och att det sker en kraftig uppgång i&lt;br&gt;den svenska ekonomin under hela LK-perioden. Utveckling baserar sig&lt;br&gt;på dels en uppgång i den internationella ekonomin vilket ger dragkraft åt&lt;br&gt;en inhemsk återhämtning under LK-perioden, dels ökande marknadsan-&lt;br&gt;delar för svensk exportindustri bl.a. till följd av deprecieringen av den&lt;br&gt;svenska kronan. Beräkningarna i LK:n grundar sig därmed på en&lt;br&gt;genomgående gynnsam ekonomisk utveckling under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Utvecklingen av viktiga ekonomiska antaganden&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-73.png" style="width:298pt;height:158pt;"/&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten antas stiga från ca - 2 % 1992 till ca 3 % per år under&lt;br&gt;perioden 1995-98. Antalet personer utanför den egentliga arbetsmarkna-&lt;br&gt;den sjunker långsamt, från drygt 14 % 1994 ner till ca 11 % 1998. Löne-&lt;br&gt;och prisutvecklingstakten ligger på historiskt sett låga nivåer, 4,3 % resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 % under slutet av perioden. Den privata konsumtionen ökar med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 % per år under tidsperioden 1995-1998. Den reala räntenivån antas&lt;br&gt;sjunka men förblir hög jämfört med nivån under 70- och 80-tal. Real-&lt;br&gt;räntans betydelse för beräkningsresultaten är jämfört med tidigare års&lt;br&gt;betydligt högre eftersom statsskulden både i nivå och som andel av BNP&lt;br&gt;är avsevärt större. För ekonomin som helhet har därmed betydelsen av&lt;br&gt;en låg nivå på realräntan ökat kraftigt, eftersom realräntan efter skatt är&lt;br&gt;högre för den privata sektorn i det nya skattesystemet än i det gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i LK:n är att beräkna utgifter och inkomster till följd av&lt;br&gt;lättade beslut och gjorda åtaganden. På följande punkter bör det dock&lt;br&gt;särskilt poängteras att inga slutgiltiga beslut är fattade, men att effekterna&lt;br&gt;är beaktade i kalkylen. Detta gäller för förslagen i finansplanen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budgetförstärkningar på ca 10 miljarder kronor per budgetår fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1994/95,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har i beräkningarna bl.a. förutsatts att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgiftsökningar och inkomstbortfall till följd av ett eventuellt med-&lt;br&gt;lemsskap i EG finansieras inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inga ytterligare utgifter uppstår för insatser i det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993/94 beräknas statsbudgetens underskott uppgå till ca 190&lt;br&gt;miljarder kr eller till 12,9 % av BNP. Under perioden kommer både det&lt;br&gt;konjunkturrensade och det konjunkturberoende underskottet att minska.&lt;br&gt;Den sammantagna inkomst- och utgiftsutvecklingen innebär att statsbud-&lt;br&gt;getens underskott successivt minskar till ca 70 miljarder kr vid slutet av&lt;br&gt;perioden. Underskottet mätt som andel av BNP minskar till ca 3,9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Statsbudgetens underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kr/innevånare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-74.png" style="width:272pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-5000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-15000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-20000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-25000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturrensad del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-80-&lt;br&gt;-120 -&lt;br&gt;-160-&lt;br&gt;-200 -&lt;br&gt;-240-L-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots antaganden om en mycket gynnsam ekonomisk utveckling är&lt;br&gt;underskottet slutåret fortfarande betydande och statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;består till allt större del av ränteutgifter för statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konjunkturrensade saldot förbättras under LK-perioden framför allt Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;genom besparingsprogrammet. Den konjunkturbetingade delen av Bilaga 1.2&lt;br&gt;underskottet minskar främst beroende på sjunkande arbetslöshet och en&lt;br&gt;hög tillväxt i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster, netto ökar under LK-perioden med ca 75&lt;br&gt;miljarder kronor, eller i genomsnitt 4,9 % per år i löpande priser vilket&lt;br&gt;motsvarar 2,5 % per år i fästa priser. Ökningen förklaras av stigande&lt;br&gt;inkomster från samtliga skatteområden. Inkomsterna är i stort sett&lt;br&gt;konstanta i förhållande till BNP. Statsbudgetens skatteinkomster&lt;br&gt;beräknade som andel av BNP, skattekvoten, stiger något från ca 25 % till&lt;br&gt;ca 26 % under LK-perioden, vilket kan jämföras med budgetåret 1989/90&lt;br&gt;då skattekvoten uppgick till 33 %. Att kvoten inte stiger snabbare&lt;br&gt;förklaras främst av att tillväxten i BNP är baserad på export och&lt;br&gt;investeringar och inte på konsumtion vilket skulle öka statens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3 Statsbudgetens utveckling 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/innevånare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-75.png" style="width:354pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter, netto inkl ränteutgifter minskar under LK-&lt;br&gt;perioden med ca 45 miljarder kronor, eller i genomsnitt 2,2 % per år i&lt;br&gt;löpande priser vilket motsvarar ca 5,7 % i festa priser. Nedgången beror&lt;br&gt;främst på de besparingar som är aviserade i finansplanen och antagandet&lt;br&gt;om minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiska insatser. Nedgången&lt;br&gt;beror även på att utgifterna för räntebidrag minskar till följd av an-&lt;br&gt;taganden om minskande bostadsbyggande och sjunkande räntenivåer&lt;br&gt;under perioden samt antaganden om minskade utgifter för asyl- och&lt;br&gt;flyktingmottagning. Statsbudgetens utgifter i festa priser exkl. stats-&lt;br&gt;skuldräntor sjunker med i genomsnitt 7,5 % per år under tidsperioden&lt;br&gt;1993/94-1997/98. Ränteutgifterna för statsskulden ökar dock med i&lt;br&gt;genomsnitt 1,4 % per år under LK-perioden. Den låga ökningstakten&lt;br&gt;beror främst på antagandet om sjunkande räntenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster och utgifter utanför statsbudgeten exkl AP-fonden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens inkomster och utgifter utanför statsbudgeten exkl. AP-systemet&lt;br&gt;går med betydande underskott under hela LK-perioden. Underskottet&lt;br&gt;beror främst på ett betydande underskott i arbetsmarknadsfonden vilket&lt;br&gt;är en konsekvens av det svaga sambandet mellan inkomster och utgifter.&lt;br&gt;Antagandet om en sjunkande arbetslöshet under LK-perioden gör att&lt;br&gt;underskottet minskar men är trots detta slutåret fortfarande mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1993/94 beräknas underskottet för statens inkomster och utgifter&lt;br&gt;utanför statsbudgeten exkl. AP-fonden uppgå till ca 40 miljarder kr. eller&lt;br&gt;till ca 2,8 % av BNP. Underskottet minskar något till ca 35 miljarder lo-&lt;br&gt;vid slutet av LK-perioden eller som andel av BNP till ca 2,1 %. De&lt;br&gt;ackumulerade underskotten i fondema är betydande. Gränserna mellan&lt;br&gt;vad som belastar statsbudgeten och vad som ligger utanför har varierat&lt;br&gt;mellan budgetåren vilket gör en historisk analys svår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling styrs av nivån på den statliga upplåningen.&lt;br&gt;Upplåningsbehovet består i princip av underskottet i statsbudgeten,&lt;br&gt;korrigerat för vissa poster som påverkar upplåningen, underskottet i&lt;br&gt;statens verksamhet utanför statsbudgeten t.ex. Arbetsmarknadsfondens&lt;br&gt;underskott och övrig upplåning via Riksgäldskontoret, t.ex. för studielån&lt;br&gt;och investeringar i infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4 Statsskuldens utveckling 1992/93 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.500t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/innevånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årligt budgetunderskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.000- -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-280000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.000 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-76.png" style="width:259pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;J-240000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden sker en kraftig ökning av statskulden från en nivå&lt;br&gt;på ca 970 miljarder kr efter budgetåret 1992/93 till ca 2 000 miljarder kr&lt;br&gt;efter budgetåret 1997/98. Uttryckt som procent av BNP ökar statsskulden&lt;br&gt;från 69 % till 109 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens utveckling under LK-perioden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AP-fonden ökar utgifterna snabbare än inkomsterna framför allt&lt;br&gt;beroende på att lönesumman utvecklas i långsammare takt än ATP-&lt;br&gt;utbetalningama. Under hela perioden kommer fondens utgifter att&lt;br&gt;överstiga avgiftsinkomsterna. Som följd av detta försämras AP-fondens&lt;br&gt;finansiella sparande med ca 13 miljarder kr under perioden. Fondens&lt;br&gt;löpande avgiftsinkomster täcker således inte de löpande utgifterna utan&lt;br&gt;avkastningen från fonden kapital tas i anspråk. Fondstyrkan (hur länge&lt;br&gt;fonden kan täcka utgifterna) fäller under perioden från 5,1 år till 4,9 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bygger på finansplanens krav på realt oförändrade utgifter&lt;br&gt;för offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993/94 försämras det finansiella sparandet något, men är&lt;br&gt;fortfarande positivt. Under resten av LK-perioden uppvisar kommunsek-&lt;br&gt;torn ett negativt finansiellt sparande på mellan 5-16 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;är framförallt från åren 1993/94 till 1995/96 som det sker en kraftig&lt;br&gt;försämring. Till stor del förklaras försämringen av skatteinkomsternas&lt;br&gt;utveckling. Jämfört med staten har kommunsektorn en förhållandevis&lt;br&gt;stark finansiell ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter,&lt;br&gt;löpande priser (mdkr)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/innevånare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-77.png" style="width:292pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;br&gt;Överskott&lt;br&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av skatteinkomster och statsbidrag till kommunsektorn i&lt;br&gt;förhållande till BNP sjunker från ca 22% år 1993/94 till ca 20% år&lt;br&gt;1997/98. Nedgången förklaras dels av den effekt som det nya systemet&lt;br&gt;för utbetalningar av skatteinkomster får vid en nedväxling av löne- och&lt;br&gt;prisökningstakten och dels av de förväntade ekonomiska regleringarna&lt;br&gt;mellan staten och kommunsektorn. Samtidigt bedöms statsbidragen&lt;br&gt;utvecklas restriktivt under LK-perioden vilket svarar för en del av&lt;br&gt;minskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att det kommunala skatteuttaget inte höjs och att de statliga Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;överföringarna till kommunsektorn utvecklas restriktivt blir slutsatsen att Bilaga 1.2&lt;br&gt;den kommunala sektorn står inför betydande krav på anpassning av&lt;br&gt;utgiftsnivån till det finansiella utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de kommunala utgifternas andel av BNP sjunker från en topp på&lt;br&gt;ca 26% år 1993/94 till ca 23% år 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i den offentliga sektom förbättras från -13,4 %&lt;br&gt;av BNP 1993/94 till -5,2 % av BNP 1997/98. Huvuddelen av under-&lt;br&gt;skottet utgörs under hela perioden främst av de fortsatt stora underskotten&lt;br&gt;i statsbudgeten. Statsbudgetens utveckling svarar dock för den förbättring&lt;br&gt;som sker i den samlade offentliga sektorns finansiella sparande. Det&lt;br&gt;finansiella sparande i kommuner och i AP-fonden försämras under hela&lt;br&gt;LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6 Offentlig sektors utgiftsnivå och finansiering&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-78.png" style="width:274pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För den offentliga sektorn ökar inkomsterna i förhållande till BNP&lt;br&gt;under LK-perioden. Skattekvoten i offentlig sektor ligger i stort sett&lt;br&gt;konstant under perioden på ca 49 %. De offentliga utgifternas andel av&lt;br&gt;BNP sjunker under perioden från ca 70 % till ca 60 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighets kalkyl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en känslighetskalkyl redovisas ett scenario där ett antal för-&lt;br&gt;ändringar i de ekonomiska förutsättningarna gjorts gentemot huvud-&lt;br&gt;alternativet. Förändringarna som vidtagits är i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inget besparingsprogram på 10 miljarder per budgetår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ej realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av förändringarna revideras antagandebilden för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Finanspolitiken blir i detta scenario betydligt&lt;br&gt;mer expansiv. Till en böljan leder utvecklingen till en högre BNP-tillväxt&lt;br&gt;genom en totalt sett starkare konsumtionsutveckling. Efterhand blir de&lt;br&gt;negativa effekterna allt tydligare. Det allt större offentliga upplåningsbe-&lt;br&gt;hovet medför ett tryck uppåt på räntenivåerna. Inflationsimpulsema blir&lt;br&gt;också större än i huvudalternativet vilket ställer krav på en mer restriktiv&lt;br&gt;penningpolitik vilket motverkar en räntesänkning. Denna utveckling leder&lt;br&gt;på sikt till lägre export och investeringsvolym och därmed lägre BNP-&lt;br&gt;tillväxt. Skillnaden i genomsnittlig BNP-tillväxt blir dock inte så stor&lt;br&gt;eftersom de negativa konsekvenserna för den reala ekonomin endast i&lt;br&gt;begränsad omfattning hinner ta sig uttryck under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsresultat i känslighetsalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna inkomst- och utgiftsutvecklingen innebär att statsbud-&lt;br&gt;getens saldo visar på ett underskott på ca 135 miljarder kronor slutåret&lt;br&gt;i LK-perioden. Utvecklingen leder även till att statens upplåningsbehov&lt;br&gt;ligger på i genomsnitt ca 200 mdr per år med en minskning i slutet av&lt;br&gt;perioden. De stora upplåningsbehovet beror främst på de stora negativa&lt;br&gt;primärsaldot och att den därmed högre statsskulden, ca 2 200 miljarder&lt;br&gt;kr slutåret, ger högre utgifter för statsskuldräntor än i huvudscenariet.&lt;br&gt;Därtill kommer ett större underskott i arbetsmarknadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7 Budgetsaldo i huvudalternativ och i känslighetsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i % av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-79.png" style="width:289pt;height:117pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-300-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighetsalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt&lt;br&gt;r--'&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; • i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K-alt i % av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H-alt i % av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns underskott blir betydligt svagare i känslighetsalter-&lt;br&gt;nativet utifrån dessa förutsättningar. För att fa kontroll över utgiftsutveck-&lt;br&gt;lingen och skuldtillväxten kräver detta scenario att betydligt kraftfullare&lt;br&gt;åtgärder än i huvudscenariet måste vidtas i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Den långsiktiga konsekvenskalkylen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94 -1997/98&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK) är ett av regeringens underlag&lt;br&gt;inför beslut om utformningen av en långsiktig utgiftsstrategi. Beräk-&lt;br&gt;ningarna i den långsiktiga konsekvenskalkylen visar bl.a. hur stor del av&lt;br&gt;samhällets resurser som - givet redan fattade beslut - kommer att tas i&lt;br&gt;anspråk av staten och kommunerna och därmed hela den offentliga&lt;br&gt;sektorn under perioden 1993/94 - 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets LK beskrivs i kapitel 6 utvecklingen för statens utgifter inom&lt;br&gt;olika områden under perioden 1987/88 - 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för LKn är att beräkna utgifter och inkomster till följd&lt;br&gt;av fattade beslut och gjorda åtaganden. På följande punkter bör det dock&lt;br&gt;särskilt poängteras att statsmakterna ännu inte fettat några slutgiltiga&lt;br&gt;beslut, men att effekterna likväl är beaktade i kalkylen. Detta gäller för&lt;br&gt;förslagen i finansplanen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budgetförstärkningar, i 1993/94 års prisnivå, på 10 miljarder kronor&lt;br&gt;per budgetår fr.o.m. budgetåren 1994/95 - 1996/97 och 15 miljarder&lt;br&gt;kr. budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har kravet på realt oförändrade utgifter för offentlig&lt;br&gt;konsumtion behandlats på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En generell neddragning av statens utgifter, för den statliga för-&lt;br&gt;valtningen inkl, försvaret. Neddragningen är gjord med 0,5 mdr kr&lt;br&gt;1994/95, 1 mdr kr 1995/96, 1,5 mdr kr 96/97 och 2 mdr kr 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller för beräkningarna under LK-perioden att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgiftsökningar och inkomstbortfall till följd av ett eventuellt med-&lt;br&gt;lemskap i EG förutsätts finansieras inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nominellt oförändrade generella statsbidrag till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ingen hänsyn har tagits till den tillfälliga statsbudgetförsvagning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 miljarder kr som den ej utförda regleringen avseende det sänkta&lt;br&gt;grundavdraget för kommunsektorn innebär för budgetåren 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inga ytterligare utgifter är beräknade för insatser i det finansiella&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Östeuropaprogrammet bibehålls även efter 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgifter för flerårsprogram som t.ex. forskning ligger kvar på oför-&lt;br&gt;ändrad real nivå efter programmets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En förväntad nedgång i arbetslösheten i slutet av perioden har omsatts&lt;br&gt;i en minskning av resurserna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Be-&lt;br&gt;räkningarna avseende arbetsmarknadsfonden är konsistenta med denna&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Barnbidragen är ej värdesäkrade och har därför inte räknats upp med&lt;br&gt;prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Infrastrukturinvesteringar på ca 10 mdr kr per år finansieras via lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antagandet om ränteutvecklingen påverkar beräkningarna av stats-&lt;br&gt;skuldräntor fr o m 1994/95. För 1992/93 och 1993/94 gäller stopp-&lt;br&gt;räntan vid beräkningstillfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Beräkningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i LKn är gjorda utifrån vissa antaganden om den ekon-&lt;br&gt;omiska utveckling. Dessa redovisas i avsnitt 1.3. I prognosen för den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen ingår en bedömning av den offentliga&lt;br&gt;sektorns utveckling. Detta är nödvändigt för att kunna ta fram prognoser&lt;br&gt;för BNP, inflation, löneutveckling etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För LK-perioden är beräkningarna i festa priser räknade i 1993/94 års&lt;br&gt;prisnivå om inget annat anges. Detta gäller även för den historiska&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de diagram där utgifter och inkomster har satts i relation till&lt;br&gt;befolkningen har en genomsnittlig folkmängd på 8,8 milj under LK-&lt;br&gt;perioden använts genomgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningarna baseras på riksrevisionsverkets (RRV) beräkningar&lt;br&gt;med utgångspunkt i den ekonomiska utveckling som redovisas i tabell 1.1&lt;br&gt;och 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstnivå vid vilken skyldighet föreligger för fysiska personer&lt;br&gt;att betala statlig inkomstskatt skrivs upp med utvecklingen av konsument-&lt;br&gt;prisindex plus två procentenheter från och med inkomståret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av inkomstskatter för juridiska personer baseras på bl.a.&lt;br&gt;antaganden om bruttodriftsöverskott, exkl egna hem, i industrin och&lt;br&gt;privatkonsumtionens påverkan på detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen, d.v.s. kommunalskatten, antas vara&lt;br&gt;oförändrad under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att beräkna utgifter till följd av redan fattade beslut&lt;br&gt;och gjorda åtaganden. En konsekvens av beräkningsmetoden är att många&lt;br&gt;anslag antas ha realt oförändrad nivå under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna antas utvecklas i enlighet med beräkningen av&lt;br&gt;volymförändringar. För dessa anslag har den demografiska utvecklingen&lt;br&gt;stor betydelse, t.ex. antalet födda barn och antalet pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utgifter för investeringar har under budgetåret 1993/94 till stora&lt;br&gt;delar lyfts ur statsbudgeten. Förändringen innebär ingen förbättring av&lt;br&gt;statens finansiella situation. Upplåningbehovet är oförändrat. Däremot&lt;br&gt;belastas statsbudgeten enbart med utgifter för räntor och avskrivningar&lt;br&gt;och kan därmed redovisa ett minskat underskott. Denna &amp;quot;saldoför-&lt;br&gt;bättring&amp;quot; uppgår till ca 10 miljarder kronor för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inkomst- och utgiftsförändringar redovisas som tillkommande&lt;br&gt;utgiftsbehov, netto. Antalet sjukdagar (inom sjukförsäkringssystemet)&lt;br&gt;antas under LK-perioden ligga kvar på 1994 års nivå, 13,1 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av statsskuldräntor för budgetåret 1993/94 grundas på&lt;br&gt;gällande räntenivåer vid beräkningstillfället. För perioden därefter baseras&lt;br&gt;ränteberäkningama på antagen räntenivå. I beräkningarna antas netto-&lt;br&gt;upplåningen i utlandet vara oförändrad. Uppräkningen av utgifterna från&lt;br&gt;fästa till löpande priser har gjorts enligt de antaganden om pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen som redovisas i tabellerna 1.1 och 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Samhällsekonomisk bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella utveckling bestäms dels av beslut om&lt;br&gt;förändringar i de offentliga systemen, dels av den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad kopplingar mellan samhällsekonomin och offentliga&lt;br&gt;utgifter och inkomster. Skatteinkomsterna bestäms ytterst av den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Lönesumman, dvs sysselsättning och löneutveck-&lt;br&gt;ling är jämte den privata konsumtionen den viktigaste skattebasen. En&lt;br&gt;större andel löner och privat konsumtion i BNP ger därför på kort sikt&lt;br&gt;ökade skatteinkomster, men innebär samtidigt att vinstandel och resurser&lt;br&gt;till investeringar pressas tillbaka vilket på sikt reducerar BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk tillväxt ger den offentliga sektorn ökade reala inkomster. De&lt;br&gt;offentliga utgifterna följer till stor del prisutvecklingen, men påverkas&lt;br&gt;inte direkt av ökade realinkomster. Istället leder en högre tillväxt via&lt;br&gt;ökad sysselsättning till lägre utgifter för t.ex. arbetsmarknadsåtgärder och&lt;br&gt;arbetslöshetsunderstöd. I Sveriges ekonomiska situation med mycket stora&lt;br&gt;offentliga underskott i kombination med ett högt skattetryck bör&lt;br&gt;utgiftskvoten minska. En sänkt utgiftskvot kan inte förväntas komma till&lt;br&gt;stånd enbart genom en god tillväxt utan kräver också sänkt ambitionsnivå&lt;br&gt;på många områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt bestäms BNP-utvecklingen i hög grad av den samlade&lt;br&gt;efterfrågan i ekonomin. Okade offentliga utgifter leder då till ökad&lt;br&gt;efterfrågan och därmed, i situationer med ledig kapacitet i ekonomin, till&lt;br&gt;högre produktion. Ett stort budgetunderskott verkar dock kontraktivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att det tenderar att driva upp ränteläget i ekonomin och därigenom Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;hämma den privata efterfrågan. På lång sikt är produktivitetsutvecklingen Bilaga 1.2&lt;br&gt;och arbetskraftsutbudet avgörande faktorer för den ekonomiska tillväxten.&lt;br&gt;Produktivitetens långsiktiga utveckling bestäms av ett komplicerat&lt;br&gt;samspel mellan storleken på kapitalstocken, utbildningsnivån och den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen. Även institutionella förhållanden såsom marknads-&lt;br&gt;strukturer och ägandeförhållanden har stor betydelse för den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Den ekonomiska politiken påverkar dessa tillväxtfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden bedöms bli gynnsam under&lt;br&gt;kalkylperioden. När de kontraktiva effekterna av de finansiella obalanser-&lt;br&gt;na i de anglosaxiska länderna och av den tyska återföreningen ebbat ut&lt;br&gt;väntas den internationella ekonomin komma in i en mer normal tillväxt-&lt;br&gt;bana. Avregleringar och en ökad integration bör möjliggöra en BNP-&lt;br&gt;tillväxt på 2,5 - 3 % årligen under perioden 1994-1998. Handeln av varor&lt;br&gt;mellan länderna kan då väntas öka i en takt av närmare 6 % årligen. In-&lt;br&gt;flationsbekämpningen kan förväntas ha fortsatt hög prioritet i den ekono-&lt;br&gt;miska politiken, varför konsumentprisökningama bedöms till ca 3 % per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad hotbilder mot denna utveckling. Spänningarna på det&lt;br&gt;handelspolitiska området tycks ha tilltagit den senaste tiden. En ut-&lt;br&gt;veckling med betydande protektionistiska störningar mellan de stora&lt;br&gt;handelsblocken EG, USA och Japan kan därför inte uteslutas. Dessutom&lt;br&gt;kan de anpassningprocesser som nu pågår i många länder visa sig mer&lt;br&gt;utdragna än beräknat. En annan fåra för tillväxten är om realräntorna i&lt;br&gt;Europa etableras på en alltför hög nivå till följd av det stora kapitalbehov&lt;br&gt;som föreligger i Öst- och Centraleuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångsläget och utvecklingen 1993-94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig nu mitt i efterkrigstidens djupaste&lt;br&gt;lågkonjunktur. Under 1993 minskar BNP för tredje året i rad. BNP-nivån&lt;br&gt;1993 är därmed nästan 5% lägre än 1990 års nivå. Nedgången i den&lt;br&gt;svenska ekonomin har varit betydligt allvarligare än i omvärlden.&lt;br&gt;Omställningsprocessen har varit kraftigare och de tidigare grundlagda&lt;br&gt;obalanserna i ekonomin större än i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen i svensk ekonomi under 1980-talets sista år ledde till&lt;br&gt;en kostnadsexplosion och därmed kraftigt försvagad konkurrenskraft. Den&lt;br&gt;första fasen av nedgången kännetecknades därför av en exportnedgång&lt;br&gt;som förstärktes av den internationella konjunkturavmattningen. Efterhand&lt;br&gt;har emellertid hemmamarknaden alltmer förvagats. Det kraftigt ökade&lt;br&gt;hushållssparandet, raset i bostadsbyggandet samt snabbt fallande&lt;br&gt;investeringar i näringslivet är de avgörande faktorerna bakom detta.&lt;br&gt;Finanskrisen och de exceptionellt höga realräntorna har tillsammans med&lt;br&gt;fallande priser på ett flertal tillgångsmarknader bidragit till och förstärkt&lt;br&gt;denna utveckling. Parallellt med försvagningen av hemmamarknaden har&lt;br&gt;dock förutsättningarna för export och konkurrensutsatt sektor successivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrats. Denna utveckling har självfallet förstärkts dramatiskt av den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kraftiga deprecieringen av kronan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren kommer därför att kännetecknas av två motsatta&lt;br&gt;tendenser i ekonomin. Den konkurrensutsatta sektorn expanderar gradvis&lt;br&gt;medan den skyddade sektorn pressas tillbaka av fällande efterfrågan och&lt;br&gt;svag lönsamhet. 1993 väntas exporttillväxten bli så kraftig som 5 %. Den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan väntas dock fälla med över 4 procent. En ex-&lt;br&gt;ceptionellt svag inkomstutveckling för hushållen samt fortsatt kraftigt fäll&lt;br&gt;i bostadsbyggandet bidrar till detta. BNP förutsätts därför minska med&lt;br&gt;1,7%. Nästa år förutses en ännu starkare exporttillväxt, ca 9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet i den inhemska efterfrågan väntas då bli betydligt mindre än i år&lt;br&gt;varför en tillväxt i BNP på drygt 1 % bör vara möjlig. En så svag tillväxt&lt;br&gt;är dock inte tillräcklig för att förbättra situationen på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Den öpnna arbetslösheten hålls dock tillbaka genom ökade arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen 1995-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de snabba förändringar som den svenska ekonomin&lt;br&gt;genomgår ter sig vaije scenario över utvecklingen på medellång sikt som&lt;br&gt;mycket osäkert. Varaktigheten av de anpassningsprocesser som pågår i&lt;br&gt;ekonomin är avgörande för hur återhämtningsförloppet kommer att&lt;br&gt;gestalta sig. Den flytande valutan ändrar också påtagligt möjligheterna att&lt;br&gt;förutse utvecklingen. I det scenario som ligger till grund för huvud-&lt;br&gt;kalkylen i LK:n utvecklas den svenska ekonomin i många avseenden&lt;br&gt;gynnsamt under perioden 1995-1998. BNP ökar med ca 3 % i genomsnitt&lt;br&gt;under perioden. Inflationstakten överstiger inte under något år 2,5&lt;br&gt;procent. Arbetslösheten fäller succesivt from 1995 även om nivån under&lt;br&gt;hela perioden förblir hög jämfört med tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1992-98&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett från produktionssidan råder ingen tvekan om att en tillväxt av&lt;br&gt;denna storlek är möjlig. Kapacitetsutnyttjandet är i utgångsläget extremt&lt;br&gt;lågt. En rad reformer har också genomförts som skapar förutsättningarna&lt;br&gt;för en god utveckling av produktivitet och arbetskraftsutbud. Ekonomins&lt;br&gt;underliggande produktionsförmåga kan därför förväntas växa med minst&lt;br&gt;2% under senare delen av 1990-talet. Till detta kommer en gradvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normalisering av kapacitetsutnyttjandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande frågan är emellertid om det kan genereras en efter- Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan på svensk produktion som gör att denna tillväxtpotential kan&lt;br&gt;utnyttjas. En förutsättning för kalkylen är att det besparingsprogram för&lt;br&gt;den offentliga sektorn som annonserades i 1993 års finansplan genomförs.&lt;br&gt;Detta innebär beslut om ytterligare budgetförstärkningar på 10 miljarder&lt;br&gt;kronor per år i fasta priser samt realt oförändrade konsumtionsutgifter,&lt;br&gt;vilket innebär att den offentliga konsumtionen måste minska med 1%&lt;br&gt;årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den totala konsumtionen på detta sätt hålls tillbaka krävs en&lt;br&gt;kraftig expansion av export och investeringar för att tillväxten ska bli så&lt;br&gt;pass hög som 3% i genomsnitt. Huvudkalkylen innebär att en sådan&lt;br&gt;expansion blir möjlig. Nödvändiga förutsättningar är dock bl.a. den goda&lt;br&gt;internationella tillväxten samt en väl fungerande arbetsmarknad som gör&lt;br&gt;att låga nominella löneökningar och därmed låg inflation kan kombineras&lt;br&gt;med den höga tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse med 1980-talet skillnader och likheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens ekonomiska läge påminner i vissa avseenden om situationen i&lt;br&gt;böijan på 1980-talet. Även då var de offentliga underskotten stora.&lt;br&gt;Statens budgetunderskott uppgick t.ex. 1982 till ca 13% av BNP. Detta&lt;br&gt;underskott eliminerades emellertid påfallande snabbt under loppet av&lt;br&gt;1980-talet. Det finns en dock rad faktorer som gör att man inte kan&lt;br&gt;förvänta sig samma snabba budgetkonsolidering under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna ökade snabbt under 1980-talet. Den kraftiga inflationen i&lt;br&gt;kombination med det gamla skattesystemets höga progressivitet bidrog i&lt;br&gt;hög grad till detta. Skillnaden gentemot bedömningarna för 1990-talet är&lt;br&gt;därvidlag stor. Inflationen var i genomsnitt ca 7 % under perioden 1982&lt;br&gt;till 1990 jämfört med beräknade ca 3 % för perioden 1992 till 1998. Detta&lt;br&gt;innebär också att nominella BNP ökade mycket snabbare under 1980-talet&lt;br&gt;även om den reala tillväxten snarast var lägre. Mer avgörande för&lt;br&gt;utvecklingen av budgetsaldot är emellertid sammansättningen av BNP-&lt;br&gt;tillväxten. Andra delen av 1980-talet kännetecknades av att den privata&lt;br&gt;konsumtionen expanderade kraftigt. Detta berodde delvis på att av-&lt;br&gt;regleringen av kreditmarknaden möjliggjorde en mycket hög lånefinansie-&lt;br&gt;rad konsumtion. Den stora konsumtionsboomen var dock också en följd&lt;br&gt;av höga löneökningar vilket också innebar att löneandelen i ekonomin&lt;br&gt;ökade kraftigt på bekostnad av vinstandelen. När de tunga skattebaserna&lt;br&gt;expanderar på detta sätt medför det förstås att statsinkomsterna ökar på&lt;br&gt;kort sikt. På lång sikt hämmas emellertid tillväxtmöjligheterna genom&lt;br&gt;försämrad lönsamhet, fällande investeringar samt minskat utrymme för&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 Utvecklingen under 1981 - 1998 för vissa parametrar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-80.png" style="width:317pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;* A rbetslöshet som öppen arbetlöshet och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;som andel av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden gentemot 1990-talet är som kan utläsas i diagramet här&lt;br&gt;påtaglig. Utvecklingen som den förutsätts under LK-perioden känneteck-&lt;br&gt;nas av en mycket måttlig konsumtionsökning medan istället investeringar&lt;br&gt;och export håller uppe tillväxten. Löneökningarna är måttliga under hela&lt;br&gt;perioden även om de tilltar något i slutet av perioden samtidigt som&lt;br&gt;näringslivets lönsamhet gradvis normaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utgiftssidan innebär scenariot att kostnaderna för arbetslöshets-&lt;br&gt;understöd och arbetsmarknadspolitik förblir hög under hela LK-perioden.&lt;br&gt;Nivån på arbetslösheten kommer under 1990-talet att ligga betydligt&lt;br&gt;högre än på 1980-talet. Någon snabb nedgång från de rekordhöga nivån&lt;br&gt;1994 kan inte förväntas trots den relativt starka tillväxten. Anledningen&lt;br&gt;till detta är flera. Goda förutsättningar för en hög produktivitetstillväxt&lt;br&gt;när ekonomin tar fårt gör att behovet av nyanställningar begränsas. En&lt;br&gt;stor grupp latent arbetssökande som väntar på att träda in på arbets-&lt;br&gt;marknaden har skapats under den djupa lågkonjunkturen. Därtill kommer&lt;br&gt;troligtvis vissa skadeverkningar på arbetsmarknadens funktionsätt av den&lt;br&gt;höga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realräntan väntas vara fortsatt hög under 1990-talet. Även om nivån&lt;br&gt;inte är nämnvärt högre än under 1980-talet blir verkningarna allvarligare&lt;br&gt;eftersom statsskulden som andel av BNP nu når betydligt högre nivåer.&lt;br&gt;Därtill kommer att realräntan efter skatt nu är betydligt högre än i det&lt;br&gt;gamla skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Statsbudgetens utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Budgetsaldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1986/87 - 1988/89 gick statsbudgeten från underskott&lt;br&gt;till överskott. Denna utveckling förklaras framför allt av en snabb&lt;br&gt;inkomstökning 1988/89 och 1989/90 samt att investeringar lyftes ut från&lt;br&gt;statsbudgeten för att bl.a. finansieras via Riksgäldskontoret. Till följd av&lt;br&gt;saldoförbättringen minskade även utgifterna för statsskuldräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1989/90 till 1992/93 försämrades budgeten återigen&lt;br&gt;kraftigt. Denna försämring kan delvis förklaras av den sämre kon-&lt;br&gt;junkturen samt den finansiella krisen som lett till stora utgiftsökningar för&lt;br&gt;insatser i bankväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 Budgetsaldots utveckling 1986/87 - 1997/98. Miljarder kronor och&lt;br&gt;som procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-81.png" style="width:294pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Under LK-periden sker en viss återhämtning av underskottet från ca&lt;br&gt;190 miljarder kronor 1993/94 till ca 70 miljarder kronor 1997/98. Under-&lt;br&gt;skottet är dock fortfarande betydande 1997/98. Förbättringen under LK-&lt;br&gt;perioden förklaras främst av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- finansplanens besparingsprogram som för slutåret 1997/98 fördelats&lt;br&gt;med 20 miljarder som skatteökningar och 25 miljarder som totala&lt;br&gt;utgiftsminskningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att inga ytterligare utgifter för insatser i det finansiella systemet är&lt;br&gt;beräknade under LK-perioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- successivt minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiska insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kraftigt minskande utgifter för asyl- och flyktingmottagning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antaganden om sjunkande räntenivå och hög tillväxttakt under LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens underskott är som störst det första året i LK-perioden,&lt;br&gt;(1993/94), för att sedan förbättras successivt under LK-perioden. Trots&lt;br&gt;den höga tillväxttakten kvarstår dock ett betydande underskott på ca 70&lt;br&gt;miljarder kronor slutåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.2 Inkomster och utgifter brutto 1986/87 till 1997/98, i miljarder Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kronor, löpande priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;sub&gt;01&lt;/sub&gt;-------------------------------------------------------------------------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-82.png" style="width:294pt;height:97pt;"/&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till och med budgetåret 1989/90 följdes utgifter och inkomster åt,&lt;br&gt;dvs budgetsaldot låg i stort sett kring noll. Från och med budgetåret&lt;br&gt;1990/91 fortsatte utgifterna att öka medan inkomsterna låg kvar på en&lt;br&gt;relativt oförändrad nivå i löpande priser, dvs en realt sett fällande&lt;br&gt;inkomstutveckling. Utgiftsökningen förklaras delvis av att en stor del av&lt;br&gt;statens utgifter styrs av automatik vilket innebär att de följer inflationen&lt;br&gt;(se vidare kapitel 2.3.4). Ökad inflation leder därmed automatiskt till&lt;br&gt;ökade utgifter. Att inkomsterna fäller beror på skattereformen i kom-&lt;br&gt;bination med en allt svagare konjunkturutveckling. Budgetåren 1992/93&lt;br&gt;och 1993/94 är skillnaden mellan inkomster och utgifter som störst vilket&lt;br&gt;även innebär att budgetunderskottet är som störst under dessa år. Mot&lt;br&gt;slutet av LK-perioden närmar sig inkomsterna återigen utgiftsnivån. Detta&lt;br&gt;förklaras av en förutsatt stramare finanspolitik som dels minskar ut-&lt;br&gt;giftsnivån dels ökar skatteinkomsterna samt en hög tillväxttakt som gör&lt;br&gt;att inkomsterna utvecklas gynnsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.3 Inkomster och utgifter brutto 1986/87 till 1997/98, i miljarder&lt;br&gt;kronor fästa priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-83.png" style="width:298pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen för utgifts- och inkomstnivån i fästa priser följer den i&lt;br&gt;löpande priser. Vad som är värt att notera är att statens utgifter i slutet&lt;br&gt;av LK-perioden sjunker realt sett, vilket beror på den stramare finans-&lt;br&gt;politiken samt de realt fällande generella statsbidragen till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Budgetsaldo 1986/87 - 1996/97. Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;br&gt;-netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;br&gt;netto exkl.&lt;br&gt;stats-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo som&lt;br&gt;andel av&lt;br&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Konjunkturrensat saldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konjunkturrensade saldot förbättras under LK-perioden framför allt&lt;br&gt;p.g.a. finansplanens besparingsprogram. Mot slutet av LK-perioden&lt;br&gt;närmar sig det konjunkturrensade saldot det totala saldot som en följd av&lt;br&gt;ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.4 Det konjunkturrensade saldot 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-84.png" style="width:276pt;height:156pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Statsbudgetens inkomster 1986/97 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster indelas i skatter, inkomster av statens verksam-&lt;br&gt;het, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån samt kalkyl-&lt;br&gt;mässiga inkomster. Skatteinkomsterna utgörs av fysiska och juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatter, lagstadgade socialavgifter, skatt på egendom&lt;br&gt;samt skatt på varor och tjänster. På statsbudgetens inkomstsida redovisas&lt;br&gt;85% av utgifterna för föräldra- och sjukförsäkringen samt de totala&lt;br&gt;utgifterna för arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna för dessa försäkringar,&lt;br&gt;som redovisas på statsbudgeten, uppgår till 56 miljarder kronor 1993/94.&lt;br&gt;Inkomsterna redovisas fortsättningsvis brutto, om inget annat uppges.&lt;br&gt;Alla utgifter redovisas under utgiftsavsnittet, 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt leder hög nominell pris- och löneökningstakt till snabbt&lt;br&gt;stigande inkomster, även om den reala tillväxten är låg. På lång sikt är&lt;br&gt;det utvecklingen av produktivitet och sysselsättning som avgör den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten och därmed utvecklingen av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.5 Statsbudgetens skatteinkomster,brutto, och övriga inkomster i&lt;br&gt;huvudalternativet i fasta priser, 1993/94-1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-85.png" style="width:300pt;height:198pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas skatterna utgöra ca 90 % av statsbud-&lt;br&gt;getens inkomster. Statsbudgetens inkomster, brutto, ökar med i genom-&lt;br&gt;snitt 5% per år i löpande priser och med 2% i fästa priser mellan&lt;br&gt;1993/94 och 1997/98. Den relativt låga ökningstakten förklaras till största&lt;br&gt;del av antagandet om låga pris- och löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatternas andel av BNP, statsbudgetens skattekvot, stiger något under&lt;br&gt;perioden och uppgår till 26% av BNP 1997/98. Skattekvoten skulle ökat&lt;br&gt;ytterligare om det inte var så att BNP-tillväxten uppnås genom att svensk&lt;br&gt;export utvecklas framgångsrikt samtidigt som investeringsvolymen ökar.&lt;br&gt;Dessa faktorer bidrar inte på kort sikt direkt till statens skatteinkomster&lt;br&gt;i samma utsträckning som t.ex. den privata konsumtionen i det korta&lt;br&gt;perspektivet gör. Skattekvotens ökning förklaras av att finansplanens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program for budgetförstärkning lagts in som en skattehöjning med 20 Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;miljarder kronor under perioden. Skattekvoten, exklusive denna Bilaga 1.2&lt;br&gt;budgetförstärkning stiger något över LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.6 Statsbudgetens skatteinkomster, fasta priser 1986/87-1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;br&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300-1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala avgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Uppdelningen på inkomster och utgifter för inkomsttitlarna fysiska och juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt är preliminära för 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Inkomstutvecklingen för budgetåren 1986/87 - 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1986/87 och 1993/94 har statsbudgetens bruttoinkomster ökat med&lt;br&gt;123 miljarder kronor i löpande priser. Detta motsvarar en genomsnittlig&lt;br&gt;ökningstakt på knappt 2 % per år i löpande priser. I fasta priser feller in-&lt;br&gt;komsten, brutto, med 109 miljarder kronor, vilket motsvarar en&lt;br&gt;genomsnittlig inkomstminskning på 4% per år under perioden. En viktig&lt;br&gt;förklaring till de minskande inkomsterna är det försämrade konjunkturlä-&lt;br&gt;get under senare delen av perioden. De inkomstskategorier som ökar&lt;br&gt;under perioden är egendomsskattema och mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsskattema ökar med i genomsnitt 9 % per år i löpande priser&lt;br&gt;och med 3% i festa priser mellan 1986/87 och 1993/94. Ökningen&lt;br&gt;förklaras bl. a. av att inkomsterna från fastighetsskatt överförs från&lt;br&gt;kommunerna till staten fr.o.m. 1987 samt av att såväl stämpelskatten som&lt;br&gt;den tillfälliga omsättningsskatten på värdepapper höjts under perioden.&lt;br&gt;Mervärdesskatten ökade mellan 1986/87 och 1993/94 med i genomsnitt&lt;br&gt;7 % per år i löpande priser och 1 % per år i festa priser. Detta förklaras,&lt;br&gt;förutom av en snabb ökning av den privata konsumtionen under andra&lt;br&gt;hälften av 1980-talet även av den breddning av mervärdeskattebasen som&lt;br&gt;var en del av skattereformen samt höjningen av mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1990/91 och 1993/94 minskar bruttoinkomsterna med ca 80&lt;br&gt;miljarder kronor i löpande priser och med 146 miljarder kronor i festa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser. Minskningen beror på ökad arbetslöshet, ökat sparande, om-&lt;br&gt;läggning av systemet för utbetalning av kommunalskatt, minskade&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, nettobudgetering av mervärdesskatten samt skattere-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens skatteinkomster mätt som andel av BNP minskade från&lt;br&gt;32% till 25 % under perioden 1986/87 till 1993/94. Av denna nedgång på&lt;br&gt;7 procentenheter svarade de ökade kommunalskatteutbetalningama för en&lt;br&gt;betydande del. Kommunalskatteutbetalningama ökade med i genomsnitt&lt;br&gt;9% under perioden medan skatteinkomsterna, brutto, ökade med i&lt;br&gt;genomsnitt 2% under perioden. Den stora ökningen av utbetalningarna&lt;br&gt;kan bl.a. förklaras av det nya systemet för kommunalskatteutbetalningar.&lt;br&gt;Resterande del av skatteinkomsternas nedgång, som andel av BNP,&lt;br&gt;förklaras bl. a. av hushållens ökande sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Utveckling 1993/94-1997/98, LK-perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 minskar inkomsterna, brutto, med 38 miljarder&lt;br&gt;kronor, främst till följd av att skatteutjämningsavgift och avräkningsskatt&lt;br&gt;samt barnomsorgs- och utbildningsavgiften slopas. Vidare sänks arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna. Dessutom bortfaller stora engångsinkomster. Statsbud-&lt;br&gt;getens samlade bruttoinkomster beräknas under LK-perioden öka med 84&lt;br&gt;miljarder kronor eller i genomsnitt 5% per år, i löpande priser. I fasta&lt;br&gt;priser ökar bruttoinkomsten med 39 miljarder kronor vilket innebär en&lt;br&gt;genomsnittlig ökning på 2 % per år under LK-perioden. Fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt beräknas öka med 22 miljarder kronor, i festa priser mellan&lt;br&gt;1993/94 och 1997/98 vilket motsvarar drygt hälften av den totala&lt;br&gt;inkomstökningen. Juridiska personers inkomstskatt beräknas öka med&lt;br&gt;drygt 6 miljarder kronor i festa priser under samma tid. Inkomster av&lt;br&gt;lagstadgade socialavgifter, brutto, svarar for ca 14 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilket motsvarar nära en två femtedelar av den totala inkomstökningen.&lt;br&gt;Tnkomstema av mervärdesskatt beräknas öka med 6 miljarder kronor och&lt;br&gt;skatt på egendom med 3 miljarder kronor i festa priser. Inkomsterna av&lt;br&gt;övriga indirekta skatter beräknas minska med ca 6 miljarder kronor under&lt;br&gt;LK-perioden, liksom inkomster av statens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens totala skatteinkomster, brutto, beräknas öka med 63&lt;br&gt;miljarder kronor eller i genomsnitt 4% per år i löpande priser under LK-&lt;br&gt;perioden. BNP ökar under samma period med i genomsnitt 3 % per år.&lt;br&gt;Därmed beräknas statsbudgetens skattekvot öka med en procentenhet från&lt;br&gt;25% 1993/94 till 26% 1997/98. Höjningen förklaras av finansplanens&lt;br&gt;program för budgetförstärkning som i beräkningarna delvis är inlagda&lt;br&gt;som en skatteökningen på 20 miljarder kronor under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av fysiska personers inkomstskatt är främst beroende av den&lt;br&gt;nominella löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgränsen över vilken statlig skatt utgår är reallöneskyddad med&lt;br&gt;två procentenheter med undantag för 1993 och 1994, då reallöneskyddet&lt;br&gt;tillfälligt är borttaget. En högre reallönetillväxt än 2% ökar det reala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteuttaget genom att fler personer träffas av den högre skattesatsen&lt;br&gt;ovanför inkomstgränsen. Under perioden överstiger den årliga real-&lt;br&gt;löneökningen 2% från 1995 och fram till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt består av två delar, statlig och&lt;br&gt;kommunal skatt. Dessa uppbärs tillsammans, nettot av uppbörd och&lt;br&gt;kommunalskatteutbetalningar redovisas över statsbudgeten. Den 1 januari&lt;br&gt;1993 ändrades systemet för utbetalning av kommunalskatten för&lt;br&gt;borgerliga kommuner och landsting vilket ökar utbetalningarna och&lt;br&gt;minskar inkomsterna på titeln fysiska personers inkomstskatt under en&lt;br&gt;övergångsperiod. I det gamla systemet sker utbetalning av kommunalskatt&lt;br&gt;till kommunerna i två steg. Ett givet år utbetalas ett förskott till&lt;br&gt;kommunerna, som baseras på den beskattningsbara inkomsten två år&lt;br&gt;tidigare. Två år efter förskottsutbetalningen slutregleras kommunalskat-&lt;br&gt;ten. Detta innebär att statsbudgetens redovisning av fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt avser ett nettobelopp av bl.a. uppbörd av statlig och&lt;br&gt;kommunal skatt samt förskottsutbetalning och slutreglering av kommunal&lt;br&gt;skatt. Nettobeloppet på statsbudgeten blir därmed också beroende av&lt;br&gt;nominell löneutveckling två till fyra år tidigare. Med det nya systemet får&lt;br&gt;kommunerna kommunalskattemedlen som baseras på en prognos, samma&lt;br&gt;år som den preliminära inkomstskatten betalas in. Införandet av det nya&lt;br&gt;kommunalskattesystemet och slutavräkning av det gamla systemet ger en&lt;br&gt;periodiseringseffekt som ökar kommunalskatteutbetalningama för 1993/94&lt;br&gt;och 1994/95. År 1995 beräknas det nya systemet löpa fullt ut. Den&lt;br&gt;tidigare tvååriga eftersläpningen av kommunalskatteutbetalningama&lt;br&gt;upphör 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoinkomsten av fysiska personers inkomstskatt ökar med 21&lt;br&gt;miljarder kronor i fästa priser under LK-perioden, från 11 miljarder&lt;br&gt;kronor 1993/94 till 32 miljarder kronor 1997/98. Under perioden ökar&lt;br&gt;inkomstskattens andel av statsbudgetens bruttoinkomst från 3 % 1993/93&lt;br&gt;till 7 % 1997/98. Ökningen beror dels på att bruttouppbörden ökar kraftigt&lt;br&gt;till följd av en reallöneutveckling som överstiger reallöneskyddets 2%,&lt;br&gt;samtidigt som utbetalningarna av kommunalskatt ökar till följd av den&lt;br&gt;högre löneökningstakten två år tidigare samt slutavräkningen av det gamla&lt;br&gt;kommunalskattesystemet i böijan av LK-perioden. Ytterligare för-&lt;br&gt;klaringar är att kapitalskatten, netto, ökar över tidsperioden, vilket är en&lt;br&gt;följd av den ökade sparkvoter i hushållssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av juridiska personers inkomstskatt beror främst på vinsten&lt;br&gt;efter bokslutsdispositioner i näringslivet. I LK-beräkningama baseras&lt;br&gt;utvecklingen av inkomsterna från juridiska personers inkomstskatt på&lt;br&gt;antaganden om bl.a. utvecklingen av driftsöverskottet i företagen, brutto,&lt;br&gt;(exkl. egna hem) och privatkonsumtion, som påverkar detaljhandeln.&lt;br&gt;Dessa inkomster är i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen.&lt;br&gt;Under inkomstgruppen juridiska personers inkomstskatt redovisas även&lt;br&gt;effekter av upplösning av företagens reserver, s.k. avskattning, och&lt;br&gt;beskattning av tjänstegrupplivförsäkringar. Avskattningen beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 miljarder kronor för 1993 och 4,4 miljarder kronor 1994. Av-&lt;br&gt;skattningen av företagens reserver upphör 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas juridiska personers inkomstskatt, netto,&lt;br&gt;uppgå till 24 miljarder kronor och utgöra ca 6% av statsbudgetens&lt;br&gt;bruttoinkomster. Inkomstskattens andel av statsbudgetens bruttoinkomster&lt;br&gt;är i stort sett oförändrad över perioden. Inkomsterna av juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt beräknas under LK-perioden öka med 6 miljarder&lt;br&gt;kronor i fasta priser eller i genomsnitt 6 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen under LK-perioden kan delvis förklaras av att antagandet om&lt;br&gt;att driftsöverskottet ökar, dvs. företagens förluster minskar under LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade sociala avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstadgade sociala avgifterna följer, vid oförändrat avgiftsuttag,&lt;br&gt;lönesummans utveckling. Denna beror på timlön och sysselsättnings-&lt;br&gt;graden i ekonomin. Socialavgiftsinkomstema styrs således i mycket hög&lt;br&gt;grad av den nominella och reala tillväxten i ekonomin. Det totala&lt;br&gt;avgiftsuttaget framgår av tabell 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procent av avgiftsunderlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka helt redovisas på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsavgift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka nettoredovisas på statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukförsäkringsavgift&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringsavgift&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka ej redovisas på statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsavgift&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantiavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift för sjöfolks pensionering&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;^uxenutbildningsavgift uppgår till 0,31% fr.o.m. 1 juli 1992. 1 jan 1993 tas avgiften&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Särskild löneskatt utgår på passiv näringsverksamhet, för lön och aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet efter 65 års ålder samt för arbetsgivares pensionspremier.Ingår inte i&lt;br&gt;&amp;quot;summan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiften höjs från 8,27% till 8,43% 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Arbetsskadeförsäkringsavgift uppgår till 0,9% t.o.m. 30 juni 1992. 1,2% 1 juli 1992&lt;br&gt;t.o.m. 31 december 1992. 1,38% fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Delpensionsavgift uppgår till 0,50% t.o.m. 30 juni 1992 fr.o.m. 1 juli 1992 sänks&lt;br&gt;avgiften till 0,20%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Avgift för sjöfolks pensionering betalas endast av arbetsgivare som sysselsätter&lt;br&gt;sjömansskattepliktig personal. Ingår inte i &amp;quot;summa&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En knapp tredjedel av avgiftsinkomsterna redovisas på statsbudgeten.&lt;br&gt;Resten redovisas direkt till fonder utanför statsbudgeten. Den största av&lt;br&gt;dessa är AP-fonden. Sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgiftema redovisas&lt;br&gt;netto på statsbudgetens inkomstsida, dvs med avdrag för de utgifter som&lt;br&gt;de avses finansiera. Detta betyder att underskott kan uppstå på respektive&lt;br&gt;inkomsttitel om utgifterna överstiger avgiftsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster av lagstadgade socialavgifter beräknas uppgå&lt;br&gt;till 110 miljarder kronor brutto budgetåret 1993/94. De utgör därmed&lt;br&gt;drygt en fjärdedel av statsbudgetens inkomster. I beloppet ingår en&lt;br&gt;överföring från arbetsmarknadsfonden om knappt sex miljarder kronor&lt;br&gt;per år, avsedd att bidra till finansieringen av utbildningsbidragen inom&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen. De på statsbudgeten redovisade utgifterna&lt;br&gt;för arbetsskade-, sjuk- och föräldraförsäkringen redovisas under avsnittet&lt;br&gt;om statsbudgetens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden beräknas inkomsterna av lagstadgade sociala&lt;br&gt;avgifter, brutto, öka med ca 14 miljarder kronor i fästa priser eller i&lt;br&gt;genomsnitt 3% per år. De soiala avgifternas andel av bruttoinkomsten&lt;br&gt;uppgår till ca 27 % och är relativt konstant över LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom utgörs av skatt på fäst egendom, förmögenhetsskatt,&lt;br&gt;arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt. Under budgetåret 1993/94&lt;br&gt;beräknas dessa skatter inbringa 25 miljarder kronor. Under LK-perioden&lt;br&gt;beräknas inkomsterna av dessa skatter ökar med 3 miljarder kronor i&lt;br&gt;festa priser eller i genomsnitt 3 % per år. Utvecklingen förklaras av ökade&lt;br&gt;inkomster från fästighetsskatten som ökar dels till följd av den rullande&lt;br&gt;taxeringen samt av antagandena om festighetemas värde under LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna från mervärdesskatt styrs främst av den privata konsumtio-&lt;br&gt;nens utveckling. Därmed är de i hög grad beroende av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Mervärdesskatt utgår med 25% på konsumtionen av de&lt;br&gt;flesta varor och tjänster. För livsmedel, inrikes transporter samt hotell&lt;br&gt;och restaurangtjänster höjdes mervärdesskatten från 1 januari 1993 från&lt;br&gt;18% till 21%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas inkomsterna av mervärdesskatt uppgå till&lt;br&gt;116 miljarder kronor. Under LK-perioden beräknas inkomsterna av&lt;br&gt;mervärdesskatt öka med 6 miljarder kronor i fästa priser eller 1 % per år.&lt;br&gt;I löpande priser ökar inkomsterna från mervärdesskatten med 4% och&lt;br&gt;följer i stort sett privatkonsumtionens utveckling under LK-perioden.&lt;br&gt;Inkomsternas andel av statsbudgetens bruttoinkomster är relativt konstant&lt;br&gt;över perioden och uppgår till 28 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de övriga indirekta skatterna utgår med fästa belopp för viss&lt;br&gt;volym eller per enhet. Detta innebär att beskattningen realt sett minskar&lt;br&gt;vid prisökningar. Under LK-perioden beräknas inkomsterna av övriga&lt;br&gt;indirekta skatter minska med 6 miljarder kronor i fästa priser eller i&lt;br&gt;genomsnitt 2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster består av inkomster från statens verksamhet (bl.a.&lt;br&gt;rörelseöverskott, ränteinkomster, inkomster av statens aktier och&lt;br&gt;offentligrättsliga avgifter), inkomster av försåld egendom och åter-&lt;br&gt;betalning av lån m.m. Dessa inkomster utgör tillsammans 42 miljarder&lt;br&gt;kronor eller drygt 10 % av statsbudgetens bruttoinkomster 1993/94. Under&lt;br&gt;LK-perioden beräknas dessa inkomster minska med 7 miljarder kronor&lt;br&gt;eller i genomsnitt 4% per år. Det beror dels på stora inkomstbortfäll i&lt;br&gt;böljan av perioden då bl.a. ränteinkomster och amortering avseende&lt;br&gt;statslån till affärsverk som bolagiseras bortfäller samt att ränteinkomster-&lt;br&gt;na minskar till följd av att lån amorteras av under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Konjunkturrensad inkomstnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.7 Statsbudgetens bruttoinkomster i huvudalternativet och det&lt;br&gt;konjunkturrensade alternativet, 1993/94-1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturrensat alternativ: inkomsternas andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-86.png" style="width:293pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ Konjunkturrensat alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konjunkturrensade inkomstnivån, brutto, uppgår till 429 miljarder&lt;br&gt;kronor 1993/94. Jämfört med huvudalternativet är det en justering med&lt;br&gt;27 miljarder kronor i löpande priser 1993/94. År 1997/98 uppgår in-&lt;br&gt;ko mstjusteringen till 19 miljarder kronor. I det konjunkturrensade&lt;br&gt;alternativet ökar inkomsterna, brutto, med i genomsnitt 4% per år mellan&lt;br&gt;1993/94 och 1997/98 mot 5% i huvudalternativet. Förändringen jämfört&lt;br&gt;med huvudalternativet beror till största del på beräkningsförutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama. Lönesumman, privatkonsumtionen och BNP ligger på en lägre Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;nivå i det konjunkturrensade beräkningsaltemativet än i huvudalternativet Bilaga 1.2&lt;br&gt;mot slutet av LK-perioden. År 1997/98 uppgår det konjunkturrensade&lt;br&gt;underskottet till ca 23 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 beräknas statsbudgetens utgifter uppgå till ca&lt;br&gt;593 miljarder kronor. Av dessa utgifter redovisas 85 % av sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemets utgifter samt de totala utgifterna för arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen på statsbudgetens inkomstsida. Sammanlagt uppgår dessa utgifter&lt;br&gt;till ca 56 miljarder kronor. Framställningen i det följande avser statsbud-&lt;br&gt;getens bruttoutgifter, dvs inklusive utgifter som redovisas på inkomst-&lt;br&gt;sidan, såvida inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Utgiftsutveckling för budgetåren 1986/87 - 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.8 Statsbudgetens utgifter, brutto, 1986/87 - 97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j «/„ &lt;sub&gt;av&lt;/sub&gt; gNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-87.png" style="width:290pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsnivån i festa priser kommer enligt LK-beräkningama att nå sin&lt;br&gt;topp under innevarande budgetår; ca 630 miljarder kronor inklusive&lt;br&gt;räntor på statsskulden och utgifterna på inkomstsidan. Också utgiftskvo-&lt;br&gt;ten kommer att vara som högst 1992/93. Utgifternas andel av BNP&lt;br&gt;sjunker under hela LK-perioden från toppnoteringen ca 44%, till ca 31 %&lt;br&gt;1997/98.1 utvecklingen inkluderas det besparingsprogram som regeringen&lt;br&gt;presenterat i finansplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Historisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter inkl, statsskuldräntor ökade med ca 0,7 % per år&lt;br&gt;i festa priser under perioden 1986/87-1991/92. Ränteutgifterna föll under&lt;br&gt;samma tidsperiod realt med i genomsnitt 7,7% per år. De minskande&lt;br&gt;ränteutgifterna beror på successivt förbättrade statsfinanser under senare&lt;br&gt;delen av 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I böijan av 90-talet ökar budgetunderskottet återigen. Budgetåret&lt;br&gt;1991/92 uppgick underskottet till 80 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor ökade realt under perioden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;1986/87 - 1991/92 med i genomsnitt ca 2,2% per år. Den reala BNP- Bilaga 1.2&lt;br&gt;tillväxten var samtidigt i genomsnitt 0,8% per år. För utgiftskvoten,&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter som andel av BNP, innebar det att den var relativt&lt;br&gt;konstant under perioden ca 40% för både 1986/87 och 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgifter som har ökat mest är utgifter för räntebidrag till bostäder,&lt;br&gt;bidrag till kommuner för flyktingar, försvaret, internationellt utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete, utgifter för sjukförsäkringen samt utgifter för arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen. Vidare har utgifterna för barnbidrag ökat samt&lt;br&gt;utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ökningen av de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna inträffer framför allt under 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utgifterna totalt sett inte ökat mer förklaras delvis av att ut-&lt;br&gt;giftsminskningar skett inom vissa områden. Vidare har vissa affärsverks&lt;br&gt;investeringsanslag lyfts ut från statsbudgeten och företagsstöden har&lt;br&gt;successivt dragits ner. Slutligen har utgifterna för statsskuldräntor&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår beräknas utgiftsnivån uppgå till ca 630&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 73 miljarder kronor är räntor på statsskulden. De&lt;br&gt;största utgiftsökningarna under 1992/93 är utgifter för insatser i det&lt;br&gt;finansiella systemet samt utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 LK-perioden 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden, dvs 1993/94 - 1997/98, beräknas statsbudgetens&lt;br&gt;utgifter exkl. statsskuldräntor minska med i genomsnitt 7,5% per år i&lt;br&gt;festa priser, vilket innebär att utgiftsnivån sjunker med ca 90 miljarder&lt;br&gt;kronor i 93/94-års penningvärde 1997/98 jämfört med 1993/94. En&lt;br&gt;väsentlig förklaring till att utgifterna minskar totalt sett sammanhänger&lt;br&gt;med att kalkylerna inkluderar det besparingsprogram som regeringen&lt;br&gt;presenterat i finansplanen. Det minskar utgiftsnivån med 25 miljarder&lt;br&gt;kronor 1997/98. Utgifterna exkl. besparingarna sjunker med i genomsnitt&lt;br&gt;5,7%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förklaring till utgiftsminskningen är att bostadssubven-&lt;br&gt;tionerna minskar kraftigt under LK-perioden. Räntebidragen och investe-&lt;br&gt;ringsbidragen minskar sammanlagt med drygt 15 miljarder kronor i festa&lt;br&gt;priser under LK-perioden. Denna nedgång beror dels på tidigare beslut&lt;br&gt;angående en omläggning av räntebidragssystemet samt föreslagna&lt;br&gt;besparingar i det befintliga systemet, dels på beräkningsförutsättningarna.&lt;br&gt;Således antas en minskning i lägenhetsbyggandet samt en sjunkande&lt;br&gt;räntenivå under LK-perioden. Beräkningarna utgår från att investerings-&lt;br&gt;bidraget successivt avskaffes fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna minskar vidare realt till följd av att de generella stats-&lt;br&gt;bidragen till kommunsektorn är nominellt oförändrade under LK-&lt;br&gt;perioden. Utgifterna för flyktingmottagningen sjunker under LK-perioden&lt;br&gt;p.g.a. antaganden om att flyktingtillströmningen kommer att avta under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementets område ökar utgifterna för barnbidrag&lt;br&gt;nominellt, vilket beror på att antalet bidragstagare under LK-perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökar. Realt sett sjunker utgifterna för barnbidrag pga att dessa inte är Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;realt värdesäkrade. Inom Utbildningsdepartementets område ökar Bilaga 1.2&lt;br&gt;utgifterna till följd av ökat antal högskoleplatser. Mellan 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95 sjunker däremot utgifterna kraftigt pga att antalet utbildnings-&lt;br&gt;platser som föreslagits i syfte att förbättra situationen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;under 1993/94 fäller bort 1994/95. Delar av det s.k. arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärdpaketet förs över till Arbetsmarknadsdepartementet fr.o.m.&lt;br&gt;1994/95 där de successivt avvecklas i takt med att arbetslösheten sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de fortsatt stora underskotten i statsbudgeten under LK-&lt;br&gt;perioden ökar statsskulden vaije år och därmed även utgifterna för&lt;br&gt;statsskuldräntor. Dessa beräknas öka från 95 miljarder kronor budgetåret&lt;br&gt;1993/94 till 111 miljarder kronor 1997/98, vilket motsvarar en årlig&lt;br&gt;genomsnittlig ökning med 4%. Som jämförelse kan nämnas att den&lt;br&gt;genomsnittliga ökningstakten för BNP under samma tidsperiod uppgår till&lt;br&gt;5,3% och att statsskulden ökar med 5%. Räntan på femåriga stats-&lt;br&gt;obligationer antas sjunka från ca 8% till ca 6,5% under LK-perioden&lt;br&gt;vilket innebär att utgifterna för statsskuldräntoma skulle ha varit ännu&lt;br&gt;högre om nuvarande räntenivå skulle bestå under hela LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.9 Utgifter för statsskuldräntor. Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-88.png" style="width:301pt;height:148pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löpande priser beräknas statsbudgetens totala utgifter minska med i&lt;br&gt;genomsnitt 1,6% per år. Den genomsnittliga ökningstakten för BNP&lt;br&gt;beräknas bli 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av att utgifterna ökar långsammare än BNP är att stats-&lt;br&gt;budgetens utgiftskvot minskar. Under budgetåret 1993/94 beräknas&lt;br&gt;utgifternas andel av BNP uppgå till 40% och minska till 31 % 1997/98.&lt;br&gt;Den största orsaken till den utgiftsutvecklingen är finansplanens&lt;br&gt;besparingsprogram som minskar utgifterna med 25 miljarder 1997/98,&lt;br&gt;samtidigt som antaganden om en relativt långsam pris- och löneök-&lt;br&gt;ningstakt under perioden leder till att utgiftsnivån i de prisindexerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen utvecklas långsamt. Detta medför således att indexbundna trans- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fereringar som pensioner, sjukförsäkring och arbetsskador ökar relativt Bilaga 1.2&lt;br&gt;långsamt. Den del av besparingsprogrammet som definierats som&lt;br&gt;utgiftsminskningar har schablonmässigt fördelats på hushållstrans-&lt;br&gt;fereringar. Hushållstransfereringarna exklusive besparingspaketet&lt;br&gt;beräknas under LK-perioden utvecklas med en genomsnittlig ökningstakt&lt;br&gt;på -2,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.10 Utgiftsstyrande faktorer 1993/94 respektive 1997/98&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-89.png" style="width:161pt;height:132pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-90.png" style="width:158pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;M Kompens, enl. praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Fullständig automatik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutad automatik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Separata beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 45 % av utgifterna på statsbudgeten, vilket 1993/94 motsvarar&lt;br&gt;260 miljarder kronor, styrs av automatiskt verkande regelsystem. Dessa&lt;br&gt;utgifter ökar automatiskt i takt med t.ex. inflation, räntenivå eller volym,&lt;br&gt;om inga nya politiska beslut fattas. Exempel på stora utgifter, vilka styrs&lt;br&gt;av sådan automatik, är sjukförsäkringen, pensionerna och räntebidragen&lt;br&gt;till bostäder. Dessa utgifter kan sägas vara föremål för beslutad auto-&lt;br&gt;matik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer ca 17 % eller 103 miljarder kronor för verksamheter&lt;br&gt;som i efterhand kompenseras enligt praxis för historisk prisutveckling.&lt;br&gt;Till denna kategori hänförs främst utgifter för den statliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för räntor på statsskulden svarar för drygt 16 % och beräknas&lt;br&gt;uppgå till 95 miljarder kronor. Dessa utgifter styrs av den historiska&lt;br&gt;utvecklingen av statsbudgetens saldo, vilket avspeglas i statsskulden, samt&lt;br&gt;av räntenivån. Ungefar 135 miljarder kronor eller ca 23% av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter bestäms av separata beslut. De två största utgifts-&lt;br&gt;posterna i denna kategori är allmänna barnbidrag och utgifter för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder minskar under LK-perioden vilket får till följd att andelen&lt;br&gt;separata beslut minskar mellan 1993/94 och 1997/98. Dessutom fäller&lt;br&gt;barnbidragen realt p.g.a. att dessa ej skrivs upp med inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att endast en liten del av utgifterna styrs&lt;br&gt;genom separata beslut, medan merparten endast kan påverkas genom&lt;br&gt;ändringar i befintliga regelsystem. Huvuddelen av utgifterna bestäms av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pris- och löneutvecklingen. Detta innebär att en ekonomisk utveckling Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;med hög BNP-tillväxt och måttliga pris- och löneökningar ger en långsam Bilaga 1.2&lt;br&gt;ökning av statsutgifterna och fällande statlig utgiftskvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt görs en uppdelning av utgifterna i realekonomiska&lt;br&gt;kategorier. Det innebär att utgifterna delas upp på konsumtion, invester-&lt;br&gt;ingar, transfereringar och statsskuldräntor. Utgifterna inkluderar utgifter&lt;br&gt;på inkomstsidan. Utgifterna i tillkommande utgiftsbehov realfördelas&lt;br&gt;också enligt samma princip som används för övriga utgifter. Upp-&lt;br&gt;delningen som görs stämmer i stort sett överens med det internationella&lt;br&gt;nationalräkenskapssystemet SNA (System of National Accounts).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.11 Realekonomisk fördelning för de totala utgifterna för budgetären; Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87, 1993/94 och 1997/98. Miljarder kronor, fasta priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-91.png" style="width:108pt;height:166pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-92.png" style="width:54pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-93.png" style="width:70pt;height:126pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-94.png" style="width:67pt;height:37pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-övriga t ransb -&lt;br&gt;Utlandstransf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ Kotnmuniransf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investering + övr&lt;br&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kategorier som har ökat mest under perioden är utgifter for&lt;br&gt;konsumtion och transfereringar till hushåll. Noteras kan att utgifterna för&lt;br&gt;investeringar har sjunkit markant under perioden från 23 miljarder&lt;br&gt;1986/87 till 13 miljarder 1997/98. Till en väsentlig del förklaras detta av&lt;br&gt;att vissa affärsverksinvesteringar förts ut från budgeten för att i stället&lt;br&gt;belasta statens lånebehov i Rgk. Övriga transfereringar minskar också&lt;br&gt;kraftigt vilket förklaras av att utgifterna för räntebidrag och investerings-&lt;br&gt;bidrag sjunker under LK-perioden. I tabellen har finansplanens be-&lt;br&gt;sparingsprogram om 25 miljarder kronor i nivå 1997/98 schablonmässigt&lt;br&gt;lagts in under rubriken hushållstransfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.3 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;1993/94 - 1997/98&lt;br&gt;fp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav redov. på ink. sidan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transf till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transf till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Finansplanens program om utgiftsnedskärningar har i sin helhet fördelats på&lt;br&gt;hushållstransfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive tillkommande utgiftsbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksrevisionsverket och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.6 Konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statlig konsumtion beräknas 1993/94 utgöra ca en fjärdedel&lt;br&gt;av statsbudgetens utgifter. Konsumtionsutgifterna består av löner och&lt;br&gt;andra utgifter framför allt för statlig förvaltning, försvaret och högskolan.&lt;br&gt;Under perioden 1986/87 - 1990/91 ökade den statliga konsumtionen med&lt;br&gt;i medeltal 2,6 % per år realt. De konsumtionsutgifter som ökat mest avser&lt;br&gt;drift av vägar och järnvägar, arbetsmarknadsutbildning samt utgifter för&lt;br&gt;förläggningskostnader för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1993/94 - 1997/98 beräknas de statliga konsumtions-&lt;br&gt;utgifterna i fästa priser minska med i genomsnitt 1,7% per år dels till&lt;br&gt;följd av att finansplanens krav på realt oförändrad konsumtion i offentlig&lt;br&gt;sektor lagts in i beräkningarna dels på att utgifterna för arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder som under 1993/94 utgörs av utbildningsåtgärder till&lt;br&gt;stor del bortfaller 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7 Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsutgiftema beräknas 1993/94 utgöra drygt 1 % av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter. Endast de av statens egna investeringar som finan-&lt;br&gt;sieras över statsbudgeten redovisas i denna kategori. Investeringar som&lt;br&gt;finansieras över statsbudgeten och som går till andra sektorer i ekonomin&lt;br&gt;redovisas som transfereringar till respektive sektor. Utgifter för byggna-&lt;br&gt;der och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål betraktas som&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De investeringar som finansieras över statsbudgeten har tidigare främst&lt;br&gt;bestått av investeringar i vägar och järnvägar. Från och med 1993/94&lt;br&gt;lyfts infrastrukturinvesteringar om ca 4,5 miljarder kronor ut från&lt;br&gt;statsbudgeten för att finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Investering-&lt;br&gt;arna inom affärsverken uppgår till omkring 15 miljarder kronor. Dessa&lt;br&gt;finansieras inte över statsbudgeten utan via Riksgäldskontorets upplåning.&lt;br&gt;Investeringarna minskade under perioden 1986/87 - 1990/91 i festa&lt;br&gt;priser med i genomsnitt -8,9% per år. Att investeringarna minskat&lt;br&gt;förklaras av främst två finansieringstekniska förändringar. Statens vatten-&lt;br&gt;fellsverks investeringsanslag lyftes av från statsbudgeten 1988/89. Vidare&lt;br&gt;avvecklades byggnadsstyrelsens investeringsanslag fr.o.m budgetåret&lt;br&gt;1990/91. De sistnämnda investeringarna finansieras numera genom lån&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret. Från och med budgetåret 1992/93 finansierar även&lt;br&gt;de statliga myndigheterna sina investeringar för förvaltningsändamål via&lt;br&gt;lån i riksgäldskontoret. Sammanlagt innebär de tekniska förändringarna&lt;br&gt;att endast en mindre del av statens anskaffningsutgifter för investeringar&lt;br&gt;redovisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8 Transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda transfereringarna beräknas 1993/94 uppgå till knappt&lt;br&gt;två tredjedelar av statsbudgetens utgifter. Transfereringarna går främst till&lt;br&gt;hushåll, kommuner, företag och som bistånd till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1986/87 - 1991/92 minskade utgifterna för företags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd samtidigt som transfereringarna till hushåll ökade kraftigt. De hus- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;hållstransfereringar som ökat mest är utgifter för sjukförsäkring, Bilaga 1.2&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring och studiemedel. Räntebidrag till bostäder, vilka&lt;br&gt;klassificeras som transfereringar till foretag, ökade också relativt kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar svarar för knappt hälften av statsbudgetens&lt;br&gt;transfereringsutgifter. De största hushållstransfereringarna på stats-&lt;br&gt;budgeten är folkpensioner, sjuk- och föräldrapenning, allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag, arbetsskadeersättningar och studiestöd. De utgiftsminskningar som&lt;br&gt;annonserats i besparingsprogrammet har i LK-beräkningama schablon-&lt;br&gt;mässigt fördelats på hushållstransfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringarna sjunker i festa priser under LK-perioden,&lt;br&gt;främst på grund besparingsprogrammet med 5,2%. Om den under-&lt;br&gt;liggande utvecklingen beräknas d.v.s. utan att inkludera besparingspro-&lt;br&gt;grammet så kommer hushållstransfereringarna att minska med i genom-&lt;br&gt;snitt 1,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för pensioner minskar från 1993/94 till 1997/98 dels pga&lt;br&gt;regeringens förslag i prop 1992/93:155 om bl.a. höjd pensionsålder, dels&lt;br&gt;p.g.a. ökade intjänandepoäng i ATP-systemet vilket minskar utgifterna&lt;br&gt;för folkpensionen. Detta ökar dock i sin tur utgifterna inom ATP-&lt;br&gt;systemet som ligger utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1990 har sjukfrånvaron minskat, vilket till en del förklaras av&lt;br&gt;lägre ersättningsnivåer men också reflekterar ett sämre arbetsmarknadslä-&lt;br&gt;ge. Sedan 1992 har ett nytt begrepp införts. Istället för det gamla&lt;br&gt;sjuktalet används nu sjukpenningtalet som motsvarighet till sjuktalet. Med&lt;br&gt;anledning av den samordning som skett mellan sjukförsäkring- och&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen är sjukpenningtalet inte direkt jämförbart med det&lt;br&gt;gamla sjuktalet. Sjukpenningtalet som legat till grund för LK-beräk-&lt;br&gt;ningama är 13,1 dagar/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.12 Transfereringar till hushåll uppdelat på folkpensioner, sjukför-&lt;br&gt;penning, föräldrapenning och arbetsskadeersättningar. Miljarder kronor, löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-95.png" style="width:311pt;height:165pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksrevisionsverket och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till kommuner, minskar under LK-perioden realt med&lt;br&gt;ca 10,1 % per år. De minskade reala utgifterna sammanhänger till största&lt;br&gt;delen med att de generella statsbidragen till kommunsektorn antas vara&lt;br&gt;nominellt oförändrade under perioden, dvs realt sjunkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till utlandet består huvudsakligen av anslag till ut-&lt;br&gt;vecklingsbistånd. I samband med uppgörelsen med Socialdemokraterna&lt;br&gt;hösten 1992, gick regeringen tillfälligt ifrån målet om att biståndsramen&lt;br&gt;skall utgöra en procent av BNI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar minskar kraftigt i fasta priser. Det förklaras till&lt;br&gt;största delen av antagandet om minskat bostadsbyggande, samt de&lt;br&gt;besparingar som genomförts i och med övergången till ett nytt räntebi-&lt;br&gt;dragssystem, vilket medför kraftigt minskade utgifter för ränte- och&lt;br&gt;investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntorna ökar med 1,4% beroende på att de stora under-&lt;br&gt;skotten i statens budget under perioden leder till en kraftig ökning av&lt;br&gt;statsskulden under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9 Den konjunkturrensade utgiftsnivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konjunkturrensade utgiftsnivån exkl. räntor sjunker under LK-&lt;br&gt;perioden från 558 miljarder kronor till 517 miljarder kronor. Det beror&lt;br&gt;framför allt på besparingsprogrammet från finansplanen. Mot slutet av&lt;br&gt;LK-perioden närmar sig strukturaltemativets utgiftsnivå huvudalternati-&lt;br&gt;vets pga huvudalternativets högre tillväxttakt. Statsskuldräntoma antas&lt;br&gt;enligt den metod som används vara samma som de i huvudalternativet&lt;br&gt;och ökar således med i genomsnitt 4 % under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Statens inkomster och utgifter utanför&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;statsbudgeten exkl. AP-fonden under LK-perioden Bilaga 1.2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LK-beräkningama avser i första hand statsbudgeten. Då kalkylerna skall&lt;br&gt;ligga till grund for regeringens långsiktiga utgifitsstrategi för hela den&lt;br&gt;offentliga sektorn måste beräkningarna också utsträckas till att omfatta&lt;br&gt;även övriga delar av den offentliga sektorn. Statens utgifter och&lt;br&gt;inkomster utanför statsbudgeten är en del av hela den offentlig sektorn.&lt;br&gt;En sammanställning och konsolidering av offentlig sektor, ger en&lt;br&gt;heltäckande bild av de offentliga finanserna och den offentliga sektorns&lt;br&gt;resursanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas utvecklingen för övriga staten dvs. arbetsmar-&lt;br&gt;knadsfonden, delpensionsfonden, arbetsskadefonden och arbetslivsfonden.&lt;br&gt;AP-fonden redovisas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Finansiellt sparande i fonder som ingår i övriga statens saldo&lt;br&gt;1986/87-1997/98, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-96.png" style="width:276pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar att det framför allt är arbetsmarknadsfonden som går&lt;br&gt;med betydande underskott. Resterande fonder är i stort sett i balans i&lt;br&gt;slutet av LK-perioden. Arbetsmarknadsfonden belastar statsskulden och&lt;br&gt;sparandet i offentlig sektor. Arbetsmarknadsfondens underskott mot slutet&lt;br&gt;av perioden är ett resultat av den höga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i arbetsskadefonden förbättras under perioden.&lt;br&gt;Det är ett resultat av att arbetsskadesjukpenningen slopas. Ersättning&lt;br&gt;utgår fr.o.m. den 1 juli 1993 enligt sjukförsäkringens regler. Lönegaran-&lt;br&gt;tifonden används för att finansiera den statliga lönegarantin vid konkur-&lt;br&gt;ser. Fonden har ett underskott under första delen av 1990-talet. Delpen-&lt;br&gt;sionsfondens finansiella sparande är i stort sett oförändrat över LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Arbetsmarknadsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de beräkningsförutsättningar som ligger till grund för LK-kalkylen,&lt;br&gt;huvudalternativ, ökar den öppna arbetslösheten successivt från 5,3 % år&lt;br&gt;1992 till 7,0% år 1994. Därefter vänder utvecklingen och år 1998 är den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten tillbaka på 5,3%. Beräkningarna bygger också på&lt;br&gt;att 5,8% av arbetskraften omfettas av olika arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder år 1993 och 7,0% år 1994. Därefter minskar åtgärderna i takt&lt;br&gt;med arbetslösheten. År 1998 omfattas 5,3% av arbetskraften av arbet-&lt;br&gt;marknadspolitiksa åtgärder. I känslighetsaltemativet är tillväxten lägre&lt;br&gt;och arbetslöshetsnivån något högre än i huvudalternativet i slutet av&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.2 Arbetsmarknadsfondens finansiella sparande inklusive ränta,&lt;br&gt;löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslig hetsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-20000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-30000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■—--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-500Ool------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-97.png" style="width:143pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet är negativt och fortsätter att försämras under&lt;br&gt;LK-perioden. Försämringen förklaras till stor del av ökade ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.3 Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter 1993/94-1997/98,&lt;br&gt;löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-98.png" style="width:12pt;height:10pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-99.png" style="width:12pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-100.png" style="width:7pt;height:8pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av diagram 3.3 framgår att arbetsmarknadsfondens inkomster inte har Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;en koppling till utgifternas utveckling. Merparten av utgifterna, dvs. Bilaga 1.2&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen, följer arbetslösheten utveckling. Inkomsterna&lt;br&gt;ökar däremot i stort sett i takt med lönesumman, dvs. underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Arbetsmarknadsfonden belastas också av vissa&lt;br&gt;utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfondens utgifter finansieras dels med arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter, dels de försäkrades egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifterna uppgår till 2,12% av avgiftsunderlaget. Från&lt;br&gt;avgiften kan arbetsgivarna dra sina utgifter för utbildningsvikariat.&lt;br&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas arbetsgivarna finansiera drygt 20% av&lt;br&gt;utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga finansieringsavgiften, dvs. de försäkrades avgifter,&lt;br&gt;uppgår till ca 30 kronor per månad. Budgetåret 1993/94 beräknas&lt;br&gt;finansieringsavgiften finansiera mindre än 3% av de totala utgifterna.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsfondens utgifter finansieras till 23 % av arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter. Underskottet, 77 % av utgifterna, finansieras via statens upplåning&lt;br&gt;via Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan inkomster och utgifter beräknas uppgå till ca 34&lt;br&gt;miljarder kronor, exklusive ränta, vid utgången av budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan fondens inkomster och utgifter minskar något under&lt;br&gt;den kommande femårsperioden. Utvecklingen skulle vara mer positiv om&lt;br&gt;inte fonden belastades av räntor på den rörliga krediten. Räntorna ökar&lt;br&gt;successivt och motsvarar budgetåret 1997/98 28% av fondens utgifter,&lt;br&gt;exklusive räntor. Olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder motsvarar&lt;br&gt;ytterligare ca 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå balans i fonden skulle utgifterna behöva minska med&lt;br&gt;75%. För att uppnå en så stor besparing krävs emellertid mycket&lt;br&gt;genomgripande åtgärder. Som exempel kan nämnas att dagersättningen&lt;br&gt;skulle behöva sänkas till ungefär samma nivå som det kontanta arbets-&lt;br&gt;marknadsstödet. Alternativt skulle personkretsen och kvalifikationskraven&lt;br&gt;behöva begränsas radikalt. Om balans skall uppnås genom ökade&lt;br&gt;inkomster skulle dessa på kort sikt behöva tredubblas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Delpensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsförsäkringen finansieras med arbetsgivaravgifter, som för&lt;br&gt;innevarande år uppgår till 0,20% av avgiftsunderlaget. Regeringen&lt;br&gt;föreslog i årets budgetproposition vissa inskränkningar i rätten till&lt;br&gt;delpension. Riksdagen avslog dock förslaget. Som ett resultat av bl.a.&lt;br&gt;detta kommer det finansiella sparandet i fonden att minska kraftigt.&lt;br&gt;Fondens ränteinkomster, tillsammans med avgiftsinkomsterna, täcker&lt;br&gt;emellertid delpensionsutbetalningama under år 1993. Fr.o.m. 1994&lt;br&gt;kommer fondkapitalet emellertid att tas i anspråk för löpande utbetal-&lt;br&gt;ningar, dvs. utgifterna överstiger de totala inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.4 Delpensionsfondens utgifter och inkomster 1991-1998, löpande priser Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-101.png" style="width:296pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga minskningen av ränteinkomsterna mellan åren 1993 och&lt;br&gt;1994 förklaras till övervägande del av att 8,3 miljarder kronor av delpen-&lt;br&gt;sionsfondens tillgångar överförs till arbetsskadefonden under budgetåret&lt;br&gt;1992/92. Detta innebär att det ackumulerade underskottet i arbets-&lt;br&gt;skadefonden kommer att reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomster som inte redovisas på statsbudgeten består främst av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter samt AP-fondens ränteinkomster. AP-fonden redovisas&lt;br&gt;i avsnitt 5. Avgiftsinkomsternas utveckling styrs, vid oförändrat&lt;br&gt;avgiftsuttag, av lönesummans utveckling. Lönesumman beror av timlön&lt;br&gt;och sysselsättning i ekonomin. Utvecklingen av inkomster från arbets-&lt;br&gt;givaravgifter är således i hög grad beroende av tillväxten i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna från arbetsgivaravgifterna ökar med i genomsnitt 5,3 % per&lt;br&gt;år under LK-perioden och följer därmed i stort sett lönesummans&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetslöshetsförsäkringen finansieras i huvudsak genom arbets-&lt;br&gt;givaravgiften, som för närvarande uppgår till 2,12% av lönesumman.&lt;br&gt;Därutöver betalar arbetslöshetskassornas medlemmar en avgift som för&lt;br&gt;närvarande utgör ca 3 % av arbetslöshetsförsäkringens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Statens tillgångar och skulder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;, , &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, , ,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Statens lånebehov och skuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsförändringen under en given tidsperiod är lika med det totala,&lt;br&gt;tillkommande lånebehov som staten har att finansiera samt de effekter av&lt;br&gt;de tillfälliga bokföringstransaktionerna av dispositiv karaktär som&lt;br&gt;Riksgäldskontoret vidtar och som påverkar statsskuldens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov bestäms av följande faktorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-statens budgetsaldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-kassamässiga korrigeringar&lt;br&gt;-Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet&lt;br&gt;-finansiering av underskott i fonder som ligger utanför statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens negativa budgetsaldo är den viktigaste orsaken till uppkomsten&lt;br&gt;av lånebehovet. Det är emellertid inte det redovisade budgetutfället&lt;br&gt;baserat på inkomst/utgiftsmässiga principer som är relevant för att&lt;br&gt;fastställa upplåningsbehovet utan i stället dess kassamässiga motsvarighet,&lt;br&gt;dvs utfallet på statsverkets checkräkning i Riksbanken. Skillnaden mellan&lt;br&gt;redovisat budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning&lt;br&gt;betecknas kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i&lt;br&gt;allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. I prognosper-&lt;br&gt;spektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret bedriver en omfattande utlåningsverksamhet till&lt;br&gt;affärsverk och myndigheter. Som exempel på sådan utlåning kan nämnas&lt;br&gt;myndigheternas lån för investeringar i anläggningstillgångar för för-&lt;br&gt;valtningsändamål och utlåning till CSN för studielån. Bankstödsnämnden&lt;br&gt;skall ta upp lån i Riksgäldskontoret för vidare utlåning till nödlidande&lt;br&gt;banker. Affärsverk och myndigheter kommer under de närmaste åren ta&lt;br&gt;upp stora lån för investeringar i infrastruktur. Riksgäldskontorets&lt;br&gt;utlåningsverksamhet påverkar inte statsbudgeten, men däremot lånebeho-&lt;br&gt;vets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av ökad arbetslöshet, beroende på det försämrade kon-&lt;br&gt;junkturläget, har underskott i arbetsmarknadsfonden uppstått vilket&lt;br&gt;medför ett upplåningsbehov. Detta upplåningsbehov beräknas till 16&lt;br&gt;miljarder kronor för budgetåret 1992/93 och 37 miljarder kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. På grund av det försämrade konjunkturläget har även&lt;br&gt;underskott i lönegaranti fonden uppstått. I detta fall sammanhänger&lt;br&gt;underskottet med ett ökat antal konkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beräknade totala upplåningsbehovet uppgår till ca 235 miljarder&lt;br&gt;kronor 1992/93 och till ca 255 miljarder 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring påverkas, utöver av lånebehovet, av trans-&lt;br&gt;aktioner av dispositiv karaktär som Riksgäldskontoret gör. Dessa&lt;br&gt;transaktioner, eller skulddispositioner, uppstår ofta p.g.a tidsförskjut-&lt;br&gt;ningar mellan de kassamässiga betalningar som statsskulden ger upphov&lt;br&gt;till och deras redovisning. Som exempel kan nämnas utbetalningar och&lt;br&gt;regleringar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligation-&lt;br&gt;svinster. Valutaomvärderingar utgör en annan betydelsefull del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulddispositionerna. Valutaskulden värderas löpande till aktuella Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;valutakurser samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser Bilaga 1.2&lt;br&gt;de realiserade valutadifferenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens valutaskuld ökade under hösten 1992, då Riksbanken i två&lt;br&gt;omgångar begärde att Riksgäldskontoret skulle ta upp lån i utländsk&lt;br&gt;valuta för Riksbankens räkning. Syftet med upplåningen var dels att&lt;br&gt;stärka valutareserven, dels att underlätta svenska bankers finansiering i&lt;br&gt;utländsk valuta. Den första omgången lån uppgick till ca 13 miljarder&lt;br&gt;ecu, vilket vid dåvarande valutakurser motsvarade ca 100 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den andra omgången lån uppgick till ca 15 miljarder ecu, vilket&lt;br&gt;motsvarade, med dåvarande valutakurser ca 110 miljarder kronor.&lt;br&gt;Valutalånenormen avskaffades genom riksdagsbeslut den 16 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att den svenska kronan har deprecierats, ökar&lt;br&gt;valutaskulden. Detta återspeglas i beräkning av skulddispositionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Statsskuldens utveckling under LK-perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden sker en kraftig ökning av statsskulden från ca 1 250&lt;br&gt;miljarder kronor vid utgången av 1993/94 till drygt 1 950 miljarder&lt;br&gt;kronor 1997/98. Detta förklaras i huvudsak av de stora underskotten i&lt;br&gt;statsbudgeten. Budgetåret 1996/97 kommer, enligt beräkningarna i LK-&lt;br&gt;kalkylen, statsskulden att överstiga BNP. Dessutom kommer samma år&lt;br&gt;räntorna på statsskulden att överstiga underskottet i statsbudgeten, dvs.&lt;br&gt;statsbudgeten kommer att uppvisa ett överskott i finansieringen av de&lt;br&gt;verkliga statsutgifterna, dvs ett positivt s.k. primärsaldo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Statsskuldens utveckling 92/93 - 97/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-102.png" style="width:307pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av de offentliga finanserna och den därav följande Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;skulduppbyggnaden innebär potentiellt högre skatter på framtida Bilaga 1.2&lt;br&gt;generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten skall kunna amortera av på statsskulden, för att på så sätt&lt;br&gt;minska denna börda måste skillnaden mellan statens inkomster och statens&lt;br&gt;utgifter exkl. räntor överstiga utgifterna för räntor på statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mått som används på statens skuldbörda är skuldkvoten, dvs&lt;br&gt;förhållandet mellan skuldstocken och BNP. Under LK-perioden beräknas&lt;br&gt;skuldkvoten öka från ca 80% 1993/94 till ca 110% 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en analys av utvecklingen uppstår frågan; om och när blir&lt;br&gt;statsskulden en övermäktig börda att bära? Flera synsätt kan anföras. I&lt;br&gt;Nya villkor för ekonomi och politik, (SOU, 1993:16), (Ekonomikommis-&lt;br&gt;sionen) konstateras att ett av problemen med en snabbt växande statsskuld&lt;br&gt;är att handlingsfriheten i finanspolitiken avtar, p.g.a. att en stor del av&lt;br&gt;statens inkomster vid en hög skuldbörda går till att betala räntor. Det&lt;br&gt;konstateras att det är önskvärt att stabilisera statens skuld så att den inte&lt;br&gt;växer snabbare än BNP. Om statsskulden inte stabiliseras kommer&lt;br&gt;skuldkvoten in i en &amp;quot;exploderande&amp;quot; bana och statsskulden bli ohanterlig.&lt;br&gt;Ekonomikommissionens slutsatser är att skuldkvoten bör stabiliseras.&lt;br&gt;EG:s konvergenskrav innebär en skuldkvot om maximalt 60%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur analytisk synpunkt kan det vara intressant att dela upp en förändring&lt;br&gt;i skuldkvoten mellan två faktorer. Nämligen den del som beror på&lt;br&gt;utvecklingen av det primära budgetsaldot och den del som beror på&lt;br&gt;skillnaden mellan realränta och BNP-tillväxt. I det här kapitlet (4.1.1)&lt;br&gt;likställs det primära budgetsaldot med det primära lånebehovet, dvs&lt;br&gt;statens lånebehov exkl. räntor på statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av primärsaldot slår direkt igenom som en förändring av&lt;br&gt;skuldkvoten allt annat lika p.g.a. att täljaren förändras samtidigt som&lt;br&gt;nämnaren är konstant. Förändringar i realräntenivån påverkar statens&lt;br&gt;skuldstock på så sätt att kostnaden för upplåningen förändras ett ev&lt;br&gt;budgetunderskott måste lånefinansieras till den aktuella realräntan, d.v.s.&lt;br&gt;även här så förändras täljaren samtidigt som nämnaren förblir konstant.&lt;br&gt;Slutligen påverkar BNP-tillväxten direkt skuldkvoten genom att nämnaren&lt;br&gt;varierar i storlek. BNP-tillväxten påverkar även indirekt skuldkvoten&lt;br&gt;genom att skatteinkomsterna påverkas av BNP-tillväxten. Vid en låg&lt;br&gt;BNP-tillväxt växer skatteinkomsterna långsamt. Därmed försämras bud-&lt;br&gt;getsaldot, vilket i sin tur försämrar skuldkvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer ingående diskussion om utvecklingen av skuldkvoten kräver att&lt;br&gt;vissa antaganden görs angående primärbudgetunderskottets utveckling.&lt;br&gt;Vid antagandet om att primärsaldot sätts till noll nås följande resultat: om&lt;br&gt;realräntan överstiger tillväxttakten så kommer skuldkvoten att öka. Då det&lt;br&gt;omvända förhållandet råder d.v.s. att tillväxttakten överstiger realräntan&lt;br&gt;kommer skuldkvoten att sjunka. En på förhand given differens mellan&lt;br&gt;realräntan och BNP-tillväxten får dessutom en större effekt på skuld-&lt;br&gt;kvoten ju högre skuldkvoten är i utgångsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs alltså ett visst förhållande mellan realränta och tillväxt för att&lt;br&gt;s.k. långsiktig hållbarhet (sustainability) ska uppnås, d.v.s. för att stats-&lt;br&gt;skuldens tillväxt skall kunna kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lk-kalkylen visar att primärsaldot närmar sig noll mot slutet av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;perioden. Realräntan kommer i böijan av LK-perioden, dvs fram till Bilaga 1.2&lt;br&gt;1995/96, att överstiga BNP-tillväxten. Om primärsaldot är negativt och&lt;br&gt;om realräntan överstiger tillväxten innebär med tidigare nämnda&lt;br&gt;resonemang att skuldkvoten ökar. Skuldkvoten stiger från ca 80% till ca&lt;br&gt;100%. En stor del av ökningstakten får dock tillskrivas primärbud-&lt;br&gt;getunderskottet. Den senare delen av LK-perioden hinner tillväxttakten&lt;br&gt;upp realräntan och mot slutet överstiger tillväxten realräntan. Under&lt;br&gt;samma period sjunker primärbudgetunderskottet. Dessa faktorer bidrar&lt;br&gt;till att hejda statsskuldens snabba utveckling. Tidsperspektivet är dock&lt;br&gt;inte tillräckligt långt för att skuldkvoten ska kunna sjunka. Däremot avtar&lt;br&gt;ökningstakten och den genomsnittliga ökningstakten för de sista åren blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 3%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av beräkningarna visar att trots den relativt ljusa utveck-&lt;br&gt;lingen med en snabb ökningstakt av BNP samt den gynnsamma ut-&lt;br&gt;vecklingen på räntemarknaden som förutspås kommer skuldkvoten att&lt;br&gt;fortsätta stiga under hela LK-perioden. Ökningstakten av skuldkvoten&lt;br&gt;avtar dock mot slutet av LK-perioden och vid en förlängning av LK-&lt;br&gt;perspektivet är det möjligt att utvecklingen skulle kunna stabiliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förmögenhetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 till årets budgetproposition gjordes i särskilda frågor en&lt;br&gt;beräkning av den statliga verksamhetens effekter på statens förmögenhet.&lt;br&gt;För att i ett längre perspektiv knyta an till den redovisningen görs här&lt;br&gt;liknande beräkningar med utgångspunkt i RRVs årsbokslut för staten&lt;br&gt;1991/92. Årsbokslutet är i sin nuvarande utformning inte fullständigt.&lt;br&gt;RRV har för avsikt att till bokslutet för 1993/94 ha ett betydligt bättre&lt;br&gt;underlag samt utvecklat en modell för att presentera en fullständig&lt;br&gt;årsredovisning för staten. Ur RRVs årsbokslut har värden till nukostnad&lt;br&gt;har använts. Det innebär att beräkningarna baseras på nyanskaffhings-&lt;br&gt;värde och omfattar vissa tillgångar (t.ex. vägar) som ännu inte bokförs&lt;br&gt;av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av statens tillgångar, skulder och nettoförmögenhet visas&lt;br&gt;i diagram 4.2.1. För att beräkna tillgångarna har vaije års investeringar&lt;br&gt;och utlåning lagts till de tillgångar som RRV har beräknat för 1991/92&lt;br&gt;samtidigt som avskrivningar på tidigare investeringar och återbetalning&lt;br&gt;av lån dragits bort. Skuldutvecklingen har erhållits genom ackumulering&lt;br&gt;av statens upplåningsbehov, främst till följd av statsbudgetens saldo. Hur&lt;br&gt;nettoförmögenheten utvecklas beror sedan sammantaget på det årliga&lt;br&gt;resultatet i statens och kan utläsas som skillnad mellan staplarna i&lt;br&gt;diagrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 Statens tillgängar och skulder 1986/87-1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-103.png" style="width:325pt;height:136pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenheten har i första hand påverkats av hur budgetsaldot&lt;br&gt;utvecklats. De investeringar som aviserats inför LK-perioden motverkar&lt;br&gt;särskilt inledningsvis, om än förhållandevis marginellt, minskningen av&lt;br&gt;nettoförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vikt för det fortsatta upplåningsbehovet är vilken avkastning&lt;br&gt;tillgångarna ger eller kan förväntas ge till staten. Här måste en avvägning&lt;br&gt;ske mellan å ena sidan alternativet att behålla en tillgång och å andra&lt;br&gt;sidan alternativet att vid en viss tidpunkt sälja den för att istället kunna&lt;br&gt;minska kostnaderna för statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nedanstående diagram framgår att avkastningen på statens tillgångar&lt;br&gt;beräknas sjunka under LK-perioden. De investeringar som planeras de&lt;br&gt;närmaste åren är dock till stor del i infrastruktur, vilka inte ger någon&lt;br&gt;avkastning direkt in i statsbudgeten. Att t.ex. vägar inkluderas bland&lt;br&gt;tillgångarna gör av samma skäl även att avkastningen ligger på en något&lt;br&gt;lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om om hänsyn tas till att staten har vissa tillgångar som inte är&lt;br&gt;avsedda att ge avkastnig in i budgeten, kan det konstateras att avkast-&lt;br&gt;ningnivån är låg. Ett sätt att höja den är att staten säljer sådana tillgångar&lt;br&gt;som ger låg avkastning och som inte av andra skäl bör vara en statlig&lt;br&gt;angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prop. 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag skall&lt;br&gt;34 statligt ägda företag säljas. Regeringen har riksdagens bemyndigande&lt;br&gt;att genomföra privatiseringsarbetet. Ägaransvaret för de olika statliga&lt;br&gt;företagen är fördelat mellan ett antal departement som också har ansvaret&lt;br&gt;för att genomföra privatiseringarna inom sina resp områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet är huvudman för såväl det största antalet berörda&lt;br&gt;företag som för de största kommersiella företagen. Näringsministern har&lt;br&gt;ett speciellt koordineringsansvar för regeringens privatiseringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1993 har (bilaga 13, sid 36 ff) har en redo-&lt;br&gt;visning av verksamheten lämnats. Den tidigare angivna målsättningen att&lt;br&gt;utförsäljningen ska inriktas på en volym av ca 10 miljarder kronor per år&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.3 Avkastning på statens tillgångar 1986/87-1997/98&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-104.png" style="width:265pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 AP-fonden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga utvecklingen av avgiftsunderlaget för ATP-avgifter i kom-&lt;br&gt;bination med allt högre ATP-pensioner för nytillkommande pensionärer&lt;br&gt;gör att ATP-systemets utgifter ökar väsentligt snabbare än inkomsterna.&lt;br&gt;Trots en gynnsam demografisk utveckling under 1990-talet kommer allt&lt;br&gt;större delar av AP-fondens ränteinkomster att tas i anspråk för de&lt;br&gt;löpande pensionsutbetalningama. Under budgetåret 1993/94 beräknas&lt;br&gt;avgiftsinkomsterna täcka endast ca 80% av de totala ATP-utgifterna;&lt;br&gt;resterande ca 20% av utgifterna finansieras med fondens kapitalavkast-&lt;br&gt;ning. Som ett resultat av detta minskar AP-fondens finansiella sparande&lt;br&gt;kraftigt under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens inkomster och utgifter under LK-perioden redovisas i&lt;br&gt;diagram 5.1. Den vänstra stapeln för resp, budgetår visar totala utgifter&lt;br&gt;för ATP-pensioner, medan den högra stapeln visar AP-fondens inkomster&lt;br&gt;fördelade på avgifter och räntor. Ökningstakten i pensionsutbetalningama&lt;br&gt;avtar svagt efter budgetåret 1991/92, till följd av beslutade regelförän-&lt;br&gt;dringar i form av reducerade pensionsutbetalningar och höjd pensionsål-&lt;br&gt;der. Figuren visar tydligt hur ATP-systemets avgiftsfinansieringsgrad&lt;br&gt;avtar. Under LK-perioden klarar emellertid ATP-systemet de löpande&lt;br&gt;pensionsutbetalningama, genom ta i anspråk allt större delar av AP-&lt;br&gt;fondens ränteinkomster. På längre sikt kommer dock ATP-systemet att&lt;br&gt;vara ohållbart till följd av systemets beroende av den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 AP-fondens inkomster och utgifter (löpande priser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160t-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-105.png" style="width:277pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-16000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-14000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-12000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-6000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter Avgiftsinkomster Avkastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/inv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet var AP-fondens andel av BNP relativt konstant främst&lt;br&gt;till följd av ett relativt högt finansiellt sparande. Mellan 1989 och 1994&lt;br&gt;ökar andelen kraftigt, vilket primärt förklaras av en mycket svag BNP-&lt;br&gt;utveckling. Efter 1994 avtar andelen till följd av en ökning i BNP-&lt;br&gt;tillväxten och ökande utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.2 AP-fondens kapitalutveckling i procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkapital&lt;br&gt;i % av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-106.png" style="width:247pt;height:157pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens fondstyrka anger storleken på de löpande pensionsutbe-&lt;br&gt;talningama i relation till fondens storlek. Fondstyrkan avtar trendmässigt&lt;br&gt;under hela LK-perioden. I början av perioden täcker fondens tillgångar&lt;br&gt;pensionsutbetalningar för ca 7,5 år framåt. År 1997 beräknas fondens&lt;br&gt;tillgångar klara utbetalningar för knappt 5 år framåt. Mot slutet av&lt;br&gt;perioden planar den fällande trenden ut något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.3 Fondstyrkan i AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-107.png" style="width:254pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Statens utgifter fördelade efter ändamålsområden &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;br&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet redovisas statens och socialförsäkringssektorns utgifter,&lt;br&gt;exklusive räntor på statsskulden, fördelade efter olika ändamål. In-&lt;br&gt;delningen i ändamålsområden är gjord i syfte att visa statens utgifter för&lt;br&gt;olika verksamheter och följer inte den rådande departementsindelningen.&lt;br&gt;Redovisningen omfattar utgiftsutvecklingen under perioden 1987/88 -&lt;br&gt;1997/98 samt en närmare analys av utvecklingen under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna redovisas i 1993/94 års prisnivå och utgiftsstruktur. Vissa&lt;br&gt;tekniska anpassningar har varit nödvändiga att göra for att uppnå jämför-&lt;br&gt;barhet mellan utgifterna för respektive ändamål under perioden. Den mest&lt;br&gt;genomgripande förändringen består i att föra över de tidigare specialdesti-&lt;br&gt;nerade statsbidragen till det nya utjämningsbidraget från staten till&lt;br&gt;kommunerna. En ändamålsfördelning av statsbudgetens utgifter ger inte&lt;br&gt;en komplett bild av resursfördelningen per sektor. I skattelagstiftningen&lt;br&gt;finns många olika typer av avvikelser som fyller samma funktion som en&lt;br&gt;transferering från budgetens utgiftsida. Momsbefrielse av dagstidningar&lt;br&gt;är exempel på ett sådant undantag. Om momsbefrielsen slopades, vilket&lt;br&gt;skulle ge ökade skatteintäkter om cirka 1,6 miljarder kronor, och ett lika&lt;br&gt;stort bidrag betalades ut från statsbudgetens utgiftsida skulle dagspressens&lt;br&gt;situation vara oförändrad. Åtgärden skulle innebära en mer öppen&lt;br&gt;redovisning och underlätta regeringens och riksdagens arbete när det&lt;br&gt;gäller prioriteringar av olika utgifter. Vidare försvåras jämnförelsen&lt;br&gt;mellan de olika ändamålen beroende på om utgifterna är skattepliktiga&lt;br&gt;eller ej. Inom finansdepartementet pågår ett arbete med att kartlägga och&lt;br&gt;beräkna effekterna av skatteawikelser samt beräkna utgifterna exkl. skatt.&lt;br&gt;Detta arbete beräknas vara klart under hösten 1993. Statens utgifter för&lt;br&gt;olika ändamål inkluderar förutom utgifter som redovisas på anslag även&lt;br&gt;utgifter som redovisas på inkomsttitel samt utgifter som helt redovisas&lt;br&gt;utanför statsbudgeten t.ex. delpension och ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Statens utgifter fördelade på ändamålsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidr. till kommun 8 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk/arbetss. förs,&lt;br&gt;förtidspens. 13 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-108.png" style="width:141pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utbildn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvar 5 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner 23 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WW / Kommunikation 4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsv, skatt och tull 4 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsf. 5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens och socialförsäkringssektorns utgifter för sociala ändamål svarar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;för ca 45 % av dessa sektorers totala utgifter 1993/94. De största Bilaga 1.2&lt;br&gt;utgiftsområdena är pensioner och fämiljestöd samt ersättningar vid&lt;br&gt;sjukdom, arbetsskada och förtidspension. Statens utgifter för arbets-&lt;br&gt;marknadsåtgärder uppgår till 15 % av de totala utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna förväntas i genomsnitt öka med 7 % i fästa priser under&lt;br&gt;perioden 1987/88 - 1997/98. Under den första delen av perioden, fram&lt;br&gt;till år 1993/94, ökade utgifterna med i genomsnitt 17 %, medan&lt;br&gt;utgifterna beräknas minska med i genomsnitt 9 % under återstoden av&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående sammanställning visas ändamålområdenas utgiftsutveck-&lt;br&gt;ling fördelade efter ökning respektive minskning under perioden 1987/88&lt;br&gt;-1998/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen 1987/88 - 1997/98 i fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden med utgiftsökning,&lt;br&gt;procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden med utgiftsminskning,&lt;br&gt;procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspol itik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv och jordbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård och omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till kommunsektorn*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milskydd, naturvård m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsende m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Central förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritidsverksamhet och kultur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadeförsäkr. m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* En effekt av omläggningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;av den kommunala ekonomin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden (1993/94 - 1997/98) är det ett fåtal områden som&lt;br&gt;beräknas få en utgiftsökning. Kommunikationsområdet beräknas få den&lt;br&gt;största ökningen med 15 % i real utgiftsökning, inklusive lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret (RGK-lån). Statens utgifter för sjukdom och arbetsskada&lt;br&gt;förväntas också öka med 2 %, liksom utgifterna för ålderspension som&lt;br&gt;ökar med 1 % under samma period. De områden som beräknas få den&lt;br&gt;största utgiftsminskningen är bostadsförsöijning, invandring, näringsliv&lt;br&gt;och jordbruk och arbetsmarknadsåtgärder. Inom dessa områden minskar&lt;br&gt;utgifterna realt med i storleksordningen 20-50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen inom respektive område beror framförallt på de&lt;br&gt;politiska prioriteringar som görs under perioden. På vissa områden är det&lt;br&gt;dock endast regelverk och demografiska förändringar, s.k. automatik,&lt;br&gt;som styr utgifterna, utan att politiska beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsområdena är i de följande avsnitten redovisade efter fällande&lt;br&gt;utgiftsandel. Måttet utgiftsandel anger ändamålsområdets storlek i procent&lt;br&gt;av statens och socialförsäkringssektorns totala utgifter 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Ålderspensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet ålderspensioner redovisas folkpensioner, inklusive&lt;br&gt;tilläggsförmåner, ATP samt delpension. Ändamålet inkluderar endast&lt;br&gt;utgifter för ålderspensioner. Förtidspensioner redovisas under ändamålet&lt;br&gt;Sjuk- och arbetsskadeförsäkring. De totala utgifterna för ålderspensioner&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 147 miljarder kronor under budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;vilket utgör ca 22 % av statens och socialförsäkringssektorns totala&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.2 Utgifter för ålderspensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-109.png" style="width:221pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-25,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-20,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'-15,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■-10,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter i miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--5,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i % av utg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-30,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutgiftema styrs huvudsakligen av antalet pensionärer, de totala&lt;br&gt;ATP-poängen och den allmänna prisutveckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för pensionssystemet kommer de närmaste åren i första hand&lt;br&gt;att öka på grund av att nytillkommande pensionärer har allt högre ATP-&lt;br&gt;poäng. Den genomsnittliga pensionspoängen för ATP stiger vilket,&lt;br&gt;förutom ökade utgifter totalt, innebär en förskjutning av utgifterna från&lt;br&gt;statsbudgeten till AP-fonden. I takt med att de totala ATP-utgiftema ökar&lt;br&gt;minskar folkpensionsutgiftema till följd av att delar av folkpensionen&lt;br&gt;reduceras proportionellt mot ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden ökar antalet nytillkommande pensionärer mycket&lt;br&gt;svagt. På längre sikt kommer däremot det totala antalet pensionärer att&lt;br&gt;öka kraftigt. När de stora 40-talskullama pensioneras efter år 2005&lt;br&gt;kommer påfrestningarna på pensionssystemet att bli stora. Hur stora&lt;br&gt;påfrestningarna på pensionssystemet blir beror i hög grad på den reala&lt;br&gt;tillväxten i ekonomin. En allt större andel pensionärer i kombination med&lt;br&gt;låg tillväxt innebär att dagens pensionssystem blir ohållbart på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med dagens pensionssystem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens pensionsystem är behäftat med ett antal allvarliga brister. Ett&lt;br&gt;problem är systemets svaga följsamhet till den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Systemet är starkt beroende av ekonomisk tillväxt. I ett&lt;br&gt;perspektiv med låg tillväxt av avgiftsunderlaget i kombination med&lt;br&gt;demografiska förskjutningar, där den förvärvsarbetande befolkningens&lt;br&gt;relativa andel sjunker, kommer pensionssystemet att utsättas för stora&lt;br&gt;påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett problem med dagens pensionssystem är dess svaga&lt;br&gt;samband mellan avgifter och förmåner. Ett större inslag av försäkrings-&lt;br&gt;mässighet i pensionssystemet skulle minska skattekilama i ekonomin och&lt;br&gt;därmed sannolikt bidra till bl.a. ett ökat arbetskraftsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ger dagens system mycket svaga incitament till långsiktigt&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp har bl.a mot bakgrund av&lt;br&gt;ovan angivna skäl fått i uppdrag att lämna förslag till ett nytt pensions-&lt;br&gt;system. Arbetsgruppen har redovisat en skiss till ett reformerat pensions-&lt;br&gt;system som bl.a. innebär ett tydligare samband mellan avgifter och&lt;br&gt;förmåner. Ett genomarbetat förslag förväntas föreligga under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att redan nu minska belastningarna på pensionssystemet har&lt;br&gt;regeringen presenterat förslag om successivt höjd pensionsålder samt om&lt;br&gt;förändarde ersättningsnivåer i delpensionsförsäkringen. Vidare gäller&lt;br&gt;fr.o.m. år 1993 reducerade ersättningsnivåer för flertalet pensionsför-&lt;br&gt;måner. Riksdagen har emellertid nyligen avvisat förslaget om förändrade&lt;br&gt;ersättningsnivåer i delpensionsförsäkringen. Detta innebär en ökning av&lt;br&gt;utgifterna med ca 2 100 miljoner kronor (i löpande priser) vid LK-&lt;br&gt;periodens slut relativt regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Arbetsmarknadspolitik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet redovisas de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som&lt;br&gt;finansieras över statsbudgeten, bidrag till Samhall AB, utgifterna for&lt;br&gt;arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut, länsarbetsnämnder och AMS.&lt;br&gt;Här ingår också utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder som&lt;br&gt;finansieras av arbetsmarknadsfonden liksom fondens utgifter för&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd och permitteringslön.&lt;br&gt;Vidare ingår de utgifter som belastar lönegaranti fonden, arbetsmiljöfon-&lt;br&gt;den och arbetslivsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala utgifterna beräknas uppgå till ca 100 miljarder kronor bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94, vilket motsvarar drygt 15 % av statens totala utgifter.&lt;br&gt;När också de ca 6 miljarder kronor som budgetåret 1993/94 tillfälligt&lt;br&gt;avsätts för utbildningsändamål räknas in, ökar andelen till drygt 16 %.&lt;br&gt;Ändamålet är därmed det näst största. Ungefär tre fjärdedelar av&lt;br&gt;utgifterna avser transfereringar till hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna beräknas realt sett minska med ca 20 % under perioden, i&lt;br&gt;takt med att arbetslösheten minskar. Ändamålets andel av de totala&lt;br&gt;utgifterna sjunker till ca 14 % i slutet av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.3 Statens utgifter för arbetsmarknadspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;' &lt;sup&gt;0/&lt;/sup&gt;° &lt;sup&gt;av ut&lt;/sup&gt;9-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-110.png" style="width:277pt;height:115pt;"/&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för arbetsmarknadspolitiken är att förbättra arbetsmarknadens&lt;br&gt;funktionsförmåga genom att öka rörligheten och anpassningen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och därmed motverka inflation. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken skall också motverka konjunkturbetingad arbetslöshet på grund&lt;br&gt;av dess sociala och samhällsekonomiska kostnader på kort och lång sikt.&lt;br&gt;I takt med att arbetslösheten minskar måste omfattningen på de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna dras ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas&lt;br&gt;omfatta 5,8 % av arbetskraften år 1993 och 7,0 % år 1994. Därtill finns&lt;br&gt;åtgärder som riktas till arbetshandikappade, vilket motsvarar ytterligare&lt;br&gt;ca 1,9 % av arbetskraften. De extraresurser som regeringen föreslår för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1993/94 inom utbildningsområdet motsvarar ca 2 % av&lt;br&gt;arbetskraften. Sammantaget innebär detta att totalt ca 11 % av arbets-&lt;br&gt;kraften, ca 475 000 sysselsatta, kommer att omfattas av olika arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.2 Antal personer i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;inkl extra utbildningsplatser budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr 1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- upphandlad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- reguljär (exkl. platskostnad)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstöd/beredskap sarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga konjunktur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beroende åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsl i vsutveckl ing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a arbetsmarknadsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komvux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extra vuxenstudiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(11 800)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag och offentligt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skyddat arbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning vid Samhall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a arbetshandikappade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till ca 7 % budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;LK-kalkylen redovisar normalt konsekvenser av fattade beslut. En strikt&lt;br&gt;tillämpning av denna princip skulle innebära att de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärderna ligger kvar på en oförändrat hög nivå under LK-&lt;br&gt;perioden. En sådan tillämpning av LK-tekniken ger emellertid en&lt;br&gt;orealistisk utveckling av den öppna arbetslösheten i förhållande till den&lt;br&gt;totala arbetslöshetens utveckling. I LK-kalkylen ingår därför som en&lt;br&gt;beräkningsförutsättning att de konjunkturberoende åtgärderna utvecklas&lt;br&gt;i takt med den öppna arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen innebär att de reala resurser som avsätts för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder (inkl, insatserna inom utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tet) minskar med ca 17 % under femårsperioden. Dessutom minskar&lt;br&gt;utgifterna i arbetsmarknadsfonden med ca 16 % under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma långsiktig tillväxt bör samhällets resurser i första&lt;br&gt;hand satsas på ordinarie utbildnings- och kompetenshöj ande insatser och&lt;br&gt;tillväxtbefrämjande investeringar. Även de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna bör ha en sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de totalt ca 100 miljarder kronor som staten beräknas betala ut&lt;br&gt;1993/94 till följd av arbetslöshet kan ca 20 % anses ha en tillväxtbefräm-&lt;br&gt;jande inriktning. I detta inräknas i första hand åtgärder inom ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningsområdet, dvs. utgifter for arbetsmarknadsutbildning, företags- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utbildning och utbildningsbidrag till dem som studerar och också den Bilaga 1.2&lt;br&gt;extra satsningen inom den ordinarie utbildningen budgetåret 1993/94. Det&lt;br&gt;är nästan lika mycket som kommunernas utgifter för gymnasieskola och&lt;br&gt;vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär hälften av statens utgifter för ändamålet arbetsmarknadspolitik&lt;br&gt;m.m. avser passivt kontantstöd som t.ex. arbetslöshetsersättning, kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd och ersättning från lönegarantin. Drygt 13 % avser&lt;br&gt;ersättning vid aktiviteter såsom ungdomspraktik och arbetslivsutveckling.&lt;br&gt;Av återstående utgifter avser merparten statsbidrag till statliga, kommu-&lt;br&gt;nala och privata arbetsgivare vid anställning av bl.a. beredskapsarbetare&lt;br&gt;och arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 11 bet. 1992/93:AU19, rskr. 1992/93:258) att begränsa arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen till 80 % av tidigare lön. Personer som sysselsätts i&lt;br&gt;beredskapsarbete erhåller avtalsenlig lön, utbildning är kompetenshöj ande&lt;br&gt;och arbetslivsutveckling och ungdomspraktik ger de arbetslösa möjlighet&lt;br&gt;till ett fäste på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa åtgärder kvalifice-&lt;br&gt;rar också för fortsatt arbetslöshetsersättning. Det ger incitament för den&lt;br&gt;enskilde att söka arbete och delta i olika arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder. I takt med att möjligheterna att erhålla arbete på den ordinarie&lt;br&gt;arbetsmarknaden ökar bör regelsystemen ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att omfördela befintliga resurser är stora. De arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska insatserna måste ha en sådan utformning att arbets-&lt;br&gt;kraften inte låses fäst i åtgärder eller sektorer utan står till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande när efterfrågan ökar. En förutsättning för detta&lt;br&gt;är att åtgärderna skall vara möjliga att avsluta snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är tidsbegränsade till&lt;br&gt;sex månader. Undantag gäller för arbetshandikappade där lönebidrag kan&lt;br&gt;beviljas upp till fyra år och förlängas därefter. Även anställning vid&lt;br&gt;Samhall är av längre varaktighet. Vissa begränsade möjligheter till&lt;br&gt;förlängning finns inom övriga åtgärder. Rent teoretiskt skulle de&lt;br&gt;tidsbegränsade arbetsmarknadspolitiska medlen kunna dras in under&lt;br&gt;loppet av ett år, i takt med att enskilda individer slutar i åtgärd.&lt;br&gt;Regelsystemet ger således den önskvärda flexibiliteten på individnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är emellertid inte tillräckligt. Det är minst lika viktigt att&lt;br&gt;åtgärdernas sammansättning och inrikning successivt ses över så att de&lt;br&gt;anpassas efter rådande konjunkturläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna styrs allt mer över från offentlig Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sektor till näringslivet. Någon fullständig uppföljning av hur åtgärderna Bilaga 1.2&lt;br&gt;fördelas på olika näringsgrenar finns inte men gjorda undersökningar&lt;br&gt;indikerar följande utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligt Näringslivet Övriga&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarb/rekryt. stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I årets kompletteringsproposition föreslås vissa regeländringar bl.a. i&lt;br&gt;syfte att i än högre grad styra åtgärderna till näringslivet. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;beredskapsarbeten där statsbidraget till statliga myndigheter föreslås&lt;br&gt;minskas från 100 % till 65 %, vilket innebär att subventionen i stort blir&lt;br&gt;den samma som vid beredskapsarbeten/rekryteringsstöd i näringslivet.&lt;br&gt;Vidare tillkommer 20 000 platser i företagsutbildning, vilka är förbe-&lt;br&gt;hållna näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och förtidspension&lt;br&gt;Under ändamålet redovisas socialförsäkringsförmåner vid ohälsa.&lt;br&gt;Följande förmåner utges enligt sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;och förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* dagersättningar (sjukpenning, rehabiliteringsersättning och närstående-&lt;br&gt;penning) och livränta till följd av arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* kostnadsersättningar och bidrag (prisnedssättning eller kostnadsbefrielse&lt;br&gt;på läkemedel, subvention av tandvård, ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* förtidspension (folkpension, pensionstillskott, kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;och allmän tilläggspension)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens och socialförsäkringens utgifter för ohälsa uppgår till ca 85&lt;br&gt;miljarder kronor under budgetåret 1993/94, vilket motsvarar ca 13 % av&lt;br&gt;statens och socialförsäkringssektorns totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.4 Utgifter för sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och förtids-&lt;br&gt;pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-111.png" style="width:276pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna och genomförda förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal förändringar har genomförts eller föreslagits som påverkar&lt;br&gt;utvecklingen av utgifterna för ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En ökad självrisk för de försäkrade har införts i sjukförsäkringen i&lt;br&gt;form av en karensdag och sänkta ersättningsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En självrisk har införts för arbetsgivare i sjukförsäkringen i form av&lt;br&gt;sjuklön under de inledande 14 dagarna i en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En allmän sjukförsäkringsavgift har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Egenavgiftema för läkemedel och tandvård har höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsskadebegreppet har skärpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förslag har lagts om en fullständig samordning av arbetsskadesjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning och sjukpenning enligt sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Insatserna för rehabilitering har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsstyrande faktorerna för ersättningarna inom sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen är löneutvecklingen och antalet förvärvsarbetande.&lt;br&gt;Utgiftsutvecklingen för läkemedel och tandvård beror bl.a på pris- och&lt;br&gt;volymökningar samt att nya och dyrare preparat tas i bruk i snabb takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1992 infördes sjuklön. Det sjuktal som används för att beräkna&lt;br&gt;sjukpenningutgiftema omfattar endast de dagar när sjukpenning utbetalas.&lt;br&gt;Dagar med sjuklön ingår inte. Mot bakgrund av de pågående för-&lt;br&gt;ändringarna i sjukförsäkringen utgår kalkylen från att sjuktalet ligger kvar&lt;br&gt;på 1993/94 års nivå under hela LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen förelagt riksdagen ett förslag (prop.&lt;br&gt;1992/93:178) om fullständig samordning av sjukpenning och arbets-&lt;br&gt;skadesjukpenning. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Det&lt;br&gt;innebär att arbetsskadesjukpenningen slopas och att samtliga utgifter för&lt;br&gt;sjukpenning i framtiden kommer att belasta sjukförsäkringen. Besparingen&lt;br&gt;uppgår på sikt till 1 700 miljoner kronor (1993/94 års prisnivå).&lt;br&gt;Övergångsvis kommer dock arbetsskadeförsäkringen att belastas med&lt;br&gt;sjukpenningkostnader som avser sjukdomsfall som inträffat före den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånerna inom sjukförsäkringen skall enligt nuvarande regler&lt;br&gt;finansieras med statsbidrag och avgifter, medan arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;helt och hållet skall finansieras med arbetsgivaravgifter. Under senare&lt;br&gt;delen av 1980-talet har avgifterna emellertid inte täckt de lagreglerade&lt;br&gt;delarna av utgifterna för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen, vilket har&lt;br&gt;inneburit att staten via underskottsfmansiering fått täcka mellanskillnaden.&lt;br&gt;Budgetåret 1990/91 gick sjukförsäkringen med drygt 4 miljarder kronor&lt;br&gt;i underskott. Sedan 1991/92 går sjukförsäkringen däremot med överskott.&lt;br&gt;Arbetsskadeförsäkringen har sedan år 1987 uppvisat ett årligt underskott&lt;br&gt;som vid utgången av år 1992 uppgår till ett ackumulerat underskott på&lt;br&gt;drygt 26 miljarder kronor. Beslutade och föreslagna åtgärder inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen beräknas successivt förbättra avgiftstäcknings-&lt;br&gt;graden i systemet och bidra till att på sikt reducera det ackumulerade&lt;br&gt;underskottet i arbetsskadefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän sjukförsäkringsavgift avseende inkomst av anställning och&lt;br&gt;annat förvärvsarbete, har fr.o.m. den 1 januari 1993 införts i sjukför-&lt;br&gt;säkringen. Nettoinkomsten från avgiften kommer redovisningsmässigt att&lt;br&gt;tillföras sjukförsäkringen budgetåret 1994/95 och beräknas uppgå till ca&lt;br&gt;4 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att besluta om direktiv till en&lt;br&gt;beredning att lämna förslag till en ny ordning för sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen som innebär att försäkringarna flyttas ut ur statsbud-&lt;br&gt;geten. Beredningen skall bl.a. överväga om förtidspensioneringen bör&lt;br&gt;ingå i den nya ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Bidrag från staten till kommunsektorn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet redovisas generella statsbidrag mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn. De största av dessa är det statliga utjämningsbidraget&lt;br&gt;till kommuner och skatteutjämningsbidraget till landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala utgifterna för bidrag från staten till kommunsektorn beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 50 miljarder kronor budgetåret 1993/94, vilket motsvarar&lt;br&gt;knappt 8 % av statens totala utgifter. I fästa priser minskar bidragen i&lt;br&gt;genomsnitt med 3,3 % per år under perioden 1987/88 - 1997/98.&lt;br&gt;Fluktuationerna mellan åren 1990/91 - 1993/94 beror framförallt på&lt;br&gt;tillkomsten av avräkningsskatten, förändringarna av skatteutjämningsav-&lt;br&gt;giftema och övergången till ett nytt statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har det statliga utjämningsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;antagits ligga på nominellt oförändrad nivå med undantag för regleringar&lt;br&gt;med hänsyn till finansieringsprincipen (prop. 1991/92:150 del II, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) under LK-perioden 1993/94 -&lt;br&gt;1997/98. Detsamma gäller skatteutjämningsbidraget till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.5 Statens utgifter för bidrag från staten till kommunsektorn&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-112.png" style="width:274pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 9 juni 1992 om ett nytt statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner (prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr.&lt;br&gt;1991/92:345). Förändringen trädde i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolv av de tidigare specialdestinerade statsbidragen, bl.a. bidragen till&lt;br&gt;skola och barnomsorg samt skatteutjämningsbidraget, extra skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidraget och bidrag med anledning av avskaffandet av den kommu-&lt;br&gt;nala företagsbeskattningen, avskaffades och ersattes av ett nytt generellt&lt;br&gt;statsbidrag till kommunerna fr.o.m. år 1993. Även skatteutjämningsav-&lt;br&gt;gifterna och avräkningsskatten avskaffades fr.o.m. år 1993 for att&lt;br&gt;rundgången av pengar mellan staten och kommuner skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med utjämningsbidraget är att skapa mer likvärdiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;komplement till kommunernas skatteinkomster och är inte kopplat till den Bilaga 1.2&lt;br&gt;verksamhet som den enskilda kommunen bedriver. Det nya utjämnings-&lt;br&gt;bidraget består av tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en generell garantinivå, uttryckt i procent av en&lt;br&gt;uppräknad medelskattekraft för bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av&lt;br&gt;opåverkbara skillnader i strukturella forhållanden&lt;br&gt;(grundas på ett strukturkostnadsindex) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillägg för befolkningsminskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet har getts en utformning som innebär att riksdagen i&lt;br&gt;princip fastställer en bidragsram med utgångspunkt i finansierings-&lt;br&gt;principen och vad som bedöms vara förenligt med det samhällseko-&lt;br&gt;nomiska utrymmet för den kommunala sektorn. Det innebär att i stort sett&lt;br&gt;all automatik i statsbidragen har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsregler gäller för utjämningsbidraget åren 1993 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994. Övergångsreglerna innebär att ingen kommun skall år 1993, till&lt;br&gt;följd av det nya statsbidragssystemet, vinna eller förlora bidrag över-&lt;br&gt;stigande 1,5 % av kommunernas beräknade sammantagna inkomster av&lt;br&gt;skatt och bidrag enligt ett s.k. referensaltemativ (prop. 1991/92:150 del&lt;br&gt;II, bet.l991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). För år 1994 får skillnaden&lt;br&gt;mellan bidraget för år 1994 och utbetalt utjämningsbidrag år 1993 uppgå&lt;br&gt;till högst 3 % av summan av de beräknade skatteinkomsterna år 1994 och&lt;br&gt;utbetalt utjämningsbidrag år 1993. De huvudsakliga motiven för&lt;br&gt;övergångsreglerna är dels att undvika alltför stora förändringar i enskilda&lt;br&gt;kommuners bidrag, dels att åstadkomma en successiv infäsning av det&lt;br&gt;nya bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har framkommit mot strukturkostnadsindexet. En mer ingående&lt;br&gt;analys görs därför för att utveckla grunder och metoder för utjämning av&lt;br&gt;strukturella skillnader inom ramen för det nya statsbidragssystemet. En&lt;br&gt;särskild utredare har tillkallats för att vidareutveckla systemet för&lt;br&gt;strukturutjämning. Den särskilde utredaren beräknas lägga fram förslag&lt;br&gt;i juni 1993. Ändringarna i systemet avses träda i kraft den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag till landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag ges till landsting i syfte att utjämna skattekraft&lt;br&gt;och garantera medborgarna likvärdig service oavsett i vilket landsting&lt;br&gt;man bor. Varje landstings skattekraft anges i procent av medel skattekraf-&lt;br&gt;ten och omfattar följande delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingets kostnader för sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidraget till landsting ändrades i vissa delar fr.o.m. år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993. Vissa smärre justeringar av systemet gjordes bl.a. genom att en&lt;br&gt;renodlad landstingskommunal åldersfaktor tillämpas för de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna. Vidare görs numera ett tillägg för befolkningsminskning&lt;br&gt;om folkmängden under den senaste femårsperioden har minskat med över&lt;br&gt;två procent av folkmängden vid femårsperiodens böljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidraget följer automatiskt skatteunderlagets förändring&lt;br&gt;eftersom det är knutet till medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har en skatteutjämningsavgift tagits ut för att neutralisera&lt;br&gt;ökningen av bidraget och under år 1993 kvarstår för detta syfte en&lt;br&gt;reducerad skatteutjämningsavgift. Val av långsiktig metod för att&lt;br&gt;neutralisera ökningen av kostnaderna i skatteutjämningssystemet framöver&lt;br&gt;är ännu ej klart. Tillsvidare hålls därför bidraget i beräkningarna&lt;br&gt;nominellt oförändrat under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Barnfamiljer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet barnfamiljer redovisas statens direkta ekonomiska stöd&lt;br&gt;till barnfamiljer. Stödet utgörs främst av allmänna barnbidrag inkl, fler-&lt;br&gt;barnstillägg, föräldraförsäkring, bidragsförskott, bostadsbidrag, barnpen-&lt;br&gt;sioner samt vårdbidrag för barn med funktionshinder. Vidare finns ett&lt;br&gt;särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar samt ett bidrag till&lt;br&gt;omkostnader vid adoption av barn från utlandet. Statens direkta stöd till&lt;br&gt;barnfamiljer beräknas uppgå till ca 49 miljarder kronor under budgetåret&lt;br&gt;1993/94, vilket utgör ca 7 % av statens och socialförsäkringssektorns&lt;br&gt;totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.6 Utgifter för ekonomiskt stöd till barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-113.png" style="width:275pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet med det ekonomiska stödet till barnfamiljer är att&lt;br&gt;ge en ekonomisk grundtrygghet under perioder då de har hög för-&lt;br&gt;sörjningsbörda och relativt låga inkomster. Familjer med barn är generellt&lt;br&gt;sett unga och har ofta relativt låga inkomster i kombination med höga&lt;br&gt;levnadsomkostnader. En utgångspunkt vid utformningen av systemen har&lt;br&gt;därmed varit att utjämna inkomster över livscykeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens del av det ekonomiska stödet till barnfamiljer omfattas dels av&lt;br&gt;direkt ekonomiskt stöd till barnfamiljer, dels bidrag till kommunerna. Ett&lt;br&gt;antal specialdestinerade statsbidrag såsom exempelvis bidrag till bar-&lt;br&gt;nomsorgen har tagits bort och utgör numera en del av det generella&lt;br&gt;statsbidraget. Vid fördelning av det generella statsbidraget beaktas&lt;br&gt;emellertid bl a andelen barnfamiljer m.m. (se även avsnitt 6.4 Bidrag&lt;br&gt;från staten till kommunsektorn). En del av statsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;kan därför sägas utgöra ett indirekt stöd till barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det direkta ekonomiska stödet till barnfamiljer beräknas uppgå till ca&lt;br&gt;16% av statens totala utgifter för transfereringar till hushållen under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Den beräknade utveckligen över LK-perioden fram-&lt;br&gt;går av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de familjepolitiska stöden styrs av en mängd olika fåkto- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;rer. Demografisk utveckling och den allmänna pris- och löneutvecklingen Bilaga 1.2&lt;br&gt;är de faktorer som har störst betydelse för utgiftsutveckligen. Därutöver&lt;br&gt;har politiska beslut beträffande konstruktionen av stödsystemens regelverk&lt;br&gt;en avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen av de familjepolitiska&lt;br&gt;stöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för bostadsbidragen styrs främst av löne- och bostadskost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen. Bidragen är inkomstprövade och utgörs huvudsakligen&lt;br&gt;av två komponenter, dels en icke bostadskostnadsberoende del som utgår&lt;br&gt;till barnfamiljer och kan ses som ett behovsprövat barnbidrag, dels en del&lt;br&gt;som är beroende av bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 minskar utgifterna för&lt;br&gt;bostadsbidrag kraftigt. Denna minskning förklaras av att staten engångs-&lt;br&gt;vis betalar ut bostadsbidrag för ett och ett halvt verksamhetsår under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Effekten uppstår engångsvis till följd av förändrade&lt;br&gt;betalningsströmmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen presenterat ett förslag om nya regler för bos-&lt;br&gt;tadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Förslaget innebär att staten&lt;br&gt;övertar hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen. Idag svarar staten och&lt;br&gt;kommunerna för hälften var av kostnaderna. Förslaget innebär en ökad&lt;br&gt;statlig kostnad för bostadsbidragssystemet. Samtidigt görs emellertid&lt;br&gt;motsvarande indragning av statsbidraget till kommunerna, vilket innebär&lt;br&gt;att statens totala utgifter, i princip, blir oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de allmänna barnbidragen styrs av det totala antalet barn,&lt;br&gt;antalet barn i vaije familj och bidragets storlek. Bidragets storlek fast-&lt;br&gt;ställs av statsmakterna genom särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden beräknas antalet barn med barnbidrag öka med ca&lt;br&gt;80 000 barn. Utgifterna för barnbidragen minskar realt med i genomsnitt&lt;br&gt;ca 230 miljoner kronor/år under LK-perioden. Minskningen förklaras av&lt;br&gt;att barnbidragen beräknas ligga på nominellt oförändrat belopp per barn&lt;br&gt;under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för försäkringen styrs huvudsakligen av antalet födda barn,&lt;br&gt;löneutvecklingen, basbeloppets storlek samt ersättningens nivå. Föräldra-&lt;br&gt;försäkringen ersätter inkomstbortfall vid barns födelse och vid vård av&lt;br&gt;sjukt barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna minskar svagt under LK-perioden, vilket främst förklaras av&lt;br&gt;att antalet födda barn beräknas minska under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott lämnas för barn under 18 år, vars föräldrar lever åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott länmas med 40 % av basbeloppet. Utgifterna for bidrags- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;förskott styrs av antalet bamföräldrar som lever åtskilda, den under- Bilaga 1.2&lt;br&gt;hållsskyldiges betalningsförmåga samt basbeloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system for bidragsförskott innehåller allvarliga brister, vilket&lt;br&gt;bl.a Underhållsbidragskommittén pekade på i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:8). En arbetsgrupp inom regeringskansliet presenterade under 1992&lt;br&gt;ett förslag till reformerat bidragsförskottssystem (Ds 1992:53). Remissbe-&lt;br&gt;handligen av förslaget visade på ett negativt mottagande och resulterade&lt;br&gt;därför inte till några förändringar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna beräknas minska med 335 miljoner kronor mellan bud-&lt;br&gt;getåren 1993/94 och 1994/95, vilket förklaras av att en del av utgiften för&lt;br&gt;bidragsförskott integreras inom ramen för bostadsbidragssystemet. För&lt;br&gt;LK-perioden i övrigt ökar utgifterna svagt, vilket förklaras av att det&lt;br&gt;totala antalet barn med föräldrar som lever åtskilda beräknas öka under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Utbildning och forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet redovisas statens stöd till utbildning och forskning, dvs.&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola, folkbildning, grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning samt forskning och forskarutbildning. Utgifterna uppgår till&lt;br&gt;sammanlagt ca 41 miljarder kronor vilket motsvarar ca 6 % av statens&lt;br&gt;totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare skolstatsbidragen som tillförts utjämningsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna ingår ej i beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.7 Statens utgifter för utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i % av utg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;br&gt;6,0%&lt;br&gt;5,0%&lt;br&gt;4,0%&lt;br&gt;3,0%&lt;br&gt;2,0%&lt;br&gt;1,0%&lt;br&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-114.png" style="width:245pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för utbildning och forskning har ökat under senare år och&lt;br&gt;fortsätter att öka. Den engångsvisa ökningen under 1993/94 förklaras av&lt;br&gt;särskilda arbetsmarknadsinsatser. Utgiftsökningen under LK-perioden&lt;br&gt;beror främst på fler högskoleplatser. De ökade utgifterna uttrycker stats-&lt;br&gt;makternas prioritering av detta ändamåls betydelse för tillväxt och&lt;br&gt;arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en betydande decentralisering skett inom&lt;br&gt;skolväsendet. Syftet har varit att göra skolan mer mål- och resultatorien-&lt;br&gt;terad. Regering och riksdag fastställer de nationella målen för skolan,&lt;br&gt;bl.a. genom skollag och läroplaner. Kommunerna har frihet att själva&lt;br&gt;besluta om sin skolorganisation. Enligt skollagen skall kommunen anta&lt;br&gt;en skolplan, av vilken skall framgå de åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;vidta för att uppnå de nationella målen. I skollagen regleras kommuner-&lt;br&gt;nas skyldighet att anordna utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1993 ingår bidraget till det kommunala&lt;br&gt;offentliga skolväsendet (sektorsbidraget) och bidraget till undervisning av&lt;br&gt;invandrare i svenska språket i det statliga utjämningsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna. Därmed har kommunerna full frihet att själva avgöra hur&lt;br&gt;stor del av kommunens resurser som skall satsas på kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolväsende avseende såväl grundskola, gymnasieskola som vuxenut- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bildning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I snitt har statens bidrag täckt ca 45 % av de totala kostnaderna för&lt;br&gt;grundskolan. Kostnaderna påverkas bl.a. av elevutvecklingen. Prog-&lt;br&gt;noserna for elevutvecklingen under 1990-talet visar på en ökning av&lt;br&gt;antalet elever i grundskoleåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för gymnasieskolan är att alla ungdomar skall genomgå&lt;br&gt;en treårig gymnasieutbildning. Kommunen är skyldig att erbjuda vaije&lt;br&gt;16-19-åring plats i antingen sin egen eller någon annan kommuns gym-&lt;br&gt;nasieskola. Utbildningen i gymnasieskolan utgörs av nationella, specialut-&lt;br&gt;formade eller individuella program. En reformering av gymnasieskolan&lt;br&gt;i denna riktning inleddes fr.o.m. läsåret 1992/93 och skall vara fullt&lt;br&gt;genomförd läsåret 1995/96 (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:356). Utvecklingen går i riktning mot en allt mer&lt;br&gt;kursutformad gymnasieskola. Antalet 16-19-åringar fram till år 2000 samt&lt;br&gt;en prognos över elevutvecklingen framgår av följande diagram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.8 Antalet 16-19-åringar samt en prognos över elevutvecklingen i&lt;br&gt;gymnasieskolan&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-115.png" style="width:289pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;□ Prognos antal elever □ Extra insatser ■ Ej i gymnasieutb.&lt;br&gt;Källa: Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för studiehjälp har för budgetåret 1993/94 beräknats till ca 2,1&lt;br&gt;miljarder kronor. Av dessa kostnader svarar studiebidraget för ca 95 %.&lt;br&gt;Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med det allmänna barn-&lt;br&gt;bidraget, för närvarande 750 kronor per månad, och kommer fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 att utgå endast under 10 månader per år. Kostnaderna&lt;br&gt;för studiebidraget är således avgörande vad gäller anslagets utveckling.&lt;br&gt;Denna utgift är i sin tur beroende av antalet elever på gymnasial nivå.&lt;br&gt;Under perioden beräknas antalet elever successivt stiga till ca 340 000&lt;br&gt;elever budgetåret 1997/98, vilket medför en utgiftshöjning på ca 230&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) består sedan den 1 juli&lt;br&gt;1991 av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt påbyggnadsutbildning. Hösten 1992 studerade 129 000 elever i Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;komvux. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut är kommunerna fr.o.m. läsåret 1992/93&lt;br&gt;skyldiga att betala bidrag till fristående skolor godkända för vanlig&lt;br&gt;skolplikt. I prop. 1992/93:230 om valfrihet i skolan har regeringen&lt;br&gt;lämnat förslag om bl.a. statsbidrag till fristående skolor över grundskole-&lt;br&gt;nivån samt om rätten för föräldrar och elever att välja skola inom det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1991/92 infördes ett nytt system för&lt;br&gt;statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Det nya systemet innebär&lt;br&gt;en övergång från regelstyrning till målstyrning. Regering och riksdag har&lt;br&gt;fästställt målen för den statsbidragsberättigade delen av folkbildningen.&lt;br&gt;Statsbidraget ges till Folkbildningsrådet som ett samlat finansiellt stöd till&lt;br&gt;folkbildningen. Det ankommer på Folkbildningsrådet att fördela anvisade&lt;br&gt;medel mellan studieförbund och folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsavgiften, som finansierade utgifter för vuxenstudiestöd&lt;br&gt;m.m., upphörde den 1 januari 1993. Det innebär att vuxenstudiestödet i&lt;br&gt;fortsättningen finansieras över statsbudgeten. För budgetåret 1993/94 har&lt;br&gt;1 078 miljoner kronor anvisats för vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning&lt;br&gt;föreslås tillämpas fr.o.m. budgetåret 1993/94. Det innebär att resurstill-&lt;br&gt;delningen kommer att baseras på presterade resultat istället för som&lt;br&gt;hittills på antalet planerade nybörjarplatser. För varje universitet och&lt;br&gt;högskola kommer en resursram att anges för all grundutbildning. För&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 föreslås den grundläggande högskoleutbildningen&lt;br&gt;inom Utbildningsdepartementets område erhålla 6 968 miljoner kronor,&lt;br&gt;exkl. anslag till lokalkostnader och särskilda resurser för inredning och&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beslutades om en nivåhöjning under tre år av&lt;br&gt;antalet nybörjarplatser med 4000. Därutöver tillkom som en engångs-&lt;br&gt;satsning 2000 nybörjarplatser under vårterminen 1993 och läsåret&lt;br&gt;1993/94. Tidigare beslutade nivåökningar av nybörjarplatser får&lt;br&gt;konsekvenser även under 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningarna under de därpå följande åren under LK-perioden är en följd&lt;br&gt;av tidigare beslutade volymökningar av antalet studenter, samt en&lt;br&gt;flerårsplan för kvalitetsförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av budgetperioden 1993/94 - 1995/96 beräknas resurser för en&lt;br&gt;förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningama motsvarande&lt;br&gt;knappt 1100 helårsstudenter. Samtidigt sker inom ram en omstrukturering&lt;br&gt;av utbildningsutbudet som innebär en förstärkning av framförallt&lt;br&gt;civilingenjörsutbildningarna och en minskning av förskollärar- och&lt;br&gt;fritidspedagogutbildningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelskostnaderna är beroende av antalet studiemedelstagare, den&lt;br&gt;andel av maximibeloppet för studiemedel som de studerande faktiskt&lt;br&gt;utnyttjar (utnyttjandegrad), nivån på upplåningsräntan i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret, basbeloppets storlek, den ackumulerade skuldstocken, hur stora Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;återbetalningarna blir samt hur stora avskrivningar av redan beviljade lån Bilaga 1.2&lt;br&gt;som måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen består av bidrag och lån. Utgifterna för bidrag beräknas&lt;br&gt;öka succesivt från 3 457 miljoner kronor under budgetåret 1993/94 till&lt;br&gt;ca 4 057 miljoner kronor under budgetåret 1997/98, dvs. med ca 600&lt;br&gt;miljoner kronor på grund av ökat antal nybörjarplatser i högskolan samt&lt;br&gt;vissa gjorda antaganden om en årlig uppräkning av basbeloppet. I fästa&lt;br&gt;priser blir ökningen ca 175 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldstocken avseende lånedelen för budgetåret 1993/94 beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 21 miljarder kronor. Mot slutet av långtidsperioden beräknas&lt;br&gt;skuldstocken uppgå till ca 45 miljarder kronor. Detta medför en kraftig&lt;br&gt;ökning av kostnaderna för CSN:s ränteutgifter till Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Utöver skuldstockens storlek påverkas anslaget i hög grad av Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets utlåningsränta. Varje procentenhets förändring av denna&lt;br&gt;ränta innebär vid slutet av perioden en ökning eller minskning med ca&lt;br&gt;450 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg föreslås för&lt;br&gt;treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bl.a. förstärkningar av forskarut-&lt;br&gt;bildningen och forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medel-&lt;br&gt;stora högskolorna. Vissa omfördelningar bör göras i syfte att finansiera&lt;br&gt;nya uppgifter och ökade kostnader för internationellt samarbete. Anslagen&lt;br&gt;inom Utbildningsdepartementets område föreslås för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;uppgå till 8 218 miljoner kronor. Totalt beräknas forskningsanslagen&lt;br&gt;under samtliga departement (exkl. Försvarsdepartementet) till ca&lt;br&gt;12 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsöijningsansvaret åvilar fr.o.m 1 juli 1993 vatje universitet och&lt;br&gt;högskola. Anslagstilldelningen för lokaler (ca 3 000 miljoner kronor)&lt;br&gt;föreslås för budgetåret 1993/94 ske inom ett system med särskilda&lt;br&gt;medelstillskott som får användas tillsammans med andra medel hög-&lt;br&gt;skolorna disponerar. Den fortsatta utvecklingen av lokalkostnaderna&lt;br&gt;under perioden följer av dimensioneringsförändringen av den grund-&lt;br&gt;läggande högskoleutbildningen och av gjorda beslut om förbättrad&lt;br&gt;lokalstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda arbetsmarknadspolitiskt och utbildningspolitiskt motiverade&lt;br&gt;insatser föreslås under 1993/94 med sammanlagt 5 926 miljoner kronor.&lt;br&gt;Åtgärderna omfattar ökade resurser till komvux, gymnasieskolor,&lt;br&gt;folkbildning samt universitet och högskolor med tillhörande studiestöd.&lt;br&gt;För budgetåren 1994/95 och 1995/96 föreslås vardera 162 miljoner&lt;br&gt;kronor (universitet och högskolor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ändamålet försvar ingår all verksamhet inom totalförsvaret, dvs.&lt;br&gt;totalförsvarets militära och civila del som finansieras över statsbudgeten.&lt;br&gt;Utgifterna uppgår till ca 40 miljarder kronor vilket utgör ca 6 % av&lt;br&gt;statens totala utgifter 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.9 Statens utgifter för försvaret&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-116.png" style="width:288pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utformningen och inriktningen av 1992 års totalförsvarsbeslut avsåg att&lt;br&gt;reparera den obalans som under senare år uppstått för det militära&lt;br&gt;försvaret mellan angivna uppgifter och tilldelade resurser och mellan&lt;br&gt;kvalitet och kvantitet. Ett återställande av en långsiktigt stabil balans i&lt;br&gt;dessa avseenden krävde såväl en viss resursförstärkning som en&lt;br&gt;omformulering av försvarets mål och uppgifter. Dessutom krävdes en&lt;br&gt;omfattande omstruktureringsprocess. I detta ingick att tillskapa och&lt;br&gt;säkerställa ett utrymme för kvalitetshöjande åtgärder i den framtida&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgick av 1992 års försvarsbeslutsproposition (prop. 1991/92:&lt;br&gt;102) och vilket understryks ytterligare i 1993 års budgetproposition finns&lt;br&gt;några klara identifierbara förutsättningar för ett genomförande av det&lt;br&gt;långsiktiga försvarsbeslutet. Förutom det statsekonomiska åtagandet enligt&lt;br&gt;försvarsbeslutet är det vidare av vikt att de i försvarsbeslutet initierade&lt;br&gt;förändringarna kan fullföljas i den omfattning och takt som förutsatts.&lt;br&gt;Enligt försvarsbeslutet skall anslagen för anskaffning av materiel räknas&lt;br&gt;upp med en teknikfäktor om 1,5 % per år, förutom kompensation enligt&lt;br&gt;försvarsprisindex. Teknikfäktom är ämnad att i rimlig omfattning&lt;br&gt;säkerställa planerad materielanskaffhing. Till detta skall läggas be-&lt;br&gt;sparingar enligt 1992 års stabiliseringsproposition som innebär en stegvis&lt;br&gt;upptrappning till en årlig besparing om 1,2 miljarder fr.o.m. 1996/97 för&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års försvarsbeslut och 1993 års budgetproposition innebär för-&lt;br&gt;ändringar inom grundorganisationen med nedläggningar och sam-&lt;br&gt;lokalisering av ett antal förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär 1992 års försvarsbeslut och 1993 års budgetproposition Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;en omfattande omstrukturering av lednings- och myndighetsstrukturen Bilaga 1.2&lt;br&gt;inom den militära delen av totalförsvaret. Myndigheterna inom nuvarande&lt;br&gt;huvudprogram 1-4, dvs. armén, marinen, flygvapnet och operativ&lt;br&gt;ledning, kommer fr.o.m. den 1 juli 1994 att utgöra en myndighet.&lt;br&gt;Förändringarna innebär att antalet anställda kommer att minska med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 civila och ca 1 500 yrkesofficerare t.o.m. 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dessutom lämnat förslag till riksdagen om verksamheten&lt;br&gt;vid flera av de s.k. gemensamma myndigheterna samt om Civilbefäl-&lt;br&gt;havama. Förslagen innebär att dessa myndigheter avvecklas, bolagiseras&lt;br&gt;eller slås samman. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisatio-&lt;br&gt;nen för försvaret (LEMO) kommer under 1993 att lämna förslag till&lt;br&gt;regeringen om den civila lednings- och myndighetsstrukturen och om&lt;br&gt;verksamheten vid försvarets materielverk m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1992 har två utredningar lämnat betänkanden rörande&lt;br&gt;frivilliga försvarsorganisationer och totalförsvarsplikt. Betänkandena, som&lt;br&gt;för närvarande remissbehandlas, rör både den militära och den civila&lt;br&gt;delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Bostadsförsöijning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens åtaganden inom området omfattar stöd i form av räntesubventio-&lt;br&gt;ner för ny- och ombyggnad av bostäder, det s.k. RBF-stödet för&lt;br&gt;underhåll och reparation av bostäder samt ett antal äldre stödformer,&lt;br&gt;däribland investeringsbidrag och tilläggslån, som är under avveckling. I&lt;br&gt;fråga om de stödformer som är under avveckling återstår fortfarande en&lt;br&gt;del utbetalningar vilka ger anslagseffekt under perioden. Utgifterna utgör&lt;br&gt;ca 5 % av statens totala utgifter 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.10 Statens utgifter för bostadsförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i % ™ &lt;sup&gt;ut&lt;/sup&gt;9-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-117.png" style="width:269pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd i form av räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;svarar för huvuddelen av statens utgifter på detta område. Det är främst&lt;br&gt;räntenivåer, bostadsbyggandets omfattning samt produktionskostnadernas&lt;br&gt;storlek som påverkar statens kostnader för stödet. Det kraftigt ökade&lt;br&gt;bostadsbyggandet under senare delen av 1980-talet i förening med höga&lt;br&gt;byggkostnader har lett till att statens kostnader för stödet har ökat kraftigt&lt;br&gt;under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1993 gäller nya regler för statens stöd vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnad av bostäder. Underlaget för beräkning av subven-&lt;br&gt;tionens storlek bestäms vid nybyggnad utifrån antalet kvadratmeter och&lt;br&gt;ett på förhand fastställt schablonbelopp per kvadratmeter. På basis av&lt;br&gt;detta underlag beräknas ett räntebelopp genom att underlaget mul-&lt;br&gt;tipliceras med en räntesats, den s.k. subventionsräntan. Den bestäms med&lt;br&gt;ledning av marknadsräntan på bostadsobligationer med en återstående&lt;br&gt;löptid av fem år. Räntesubventionen lämnas med en viss andel av detta&lt;br&gt;räntebelopp. Vid ombyggnad beräknas underlaget i första hand med&lt;br&gt;ledning av faktiska kostnader. Underlaget får dock inte överstiga 80 %&lt;br&gt;av bidragsunderlaget för en motsvarande nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet är i övrigt så konstruerat att bidragsandelen minskar -&lt;br&gt;förutom för vatje nytt år av bidragstiden - för vaije ny årgång av ny-&lt;br&gt;eller ombyggnad. Härigenom kommer statens kostnader för stödet att&lt;br&gt;minska under LK-perioden. Utgifterna minskar även vid höga pro-&lt;br&gt;duktionsvolymer och produktionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Rättsväsendet inkl, skatt och tull m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andamålsområdet omfattar bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet,&lt;br&gt;domstolsväsendet, kriminalvården, rättshjälpen, skatteförvaltningen, ex-&lt;br&gt;ekutionsväsendet och tullväsendet. De totala utgifterna för ändamålet&lt;br&gt;uppgår till ca 27 miljarder kronor vilket motsvarar ca 4 % av statens&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.11 Statens utgifter för rättsväsendet inkl, skatt och tull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-118.png" style="width:287pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna har ökat kontinuerligt de senaste åren. Riksdagen har med&lt;br&gt;anledning av regeringens proposition om åtgärder för att stabilisera den&lt;br&gt;svenska ekonomin beslutat att sammanlagt 500 miljoner kronor ska sparas&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell EG anpassning ställer krav på anpassning av svensk&lt;br&gt;lagstiftning med EG-lagstiftning. EG-parollen om &amp;quot;de fyra friheterna&amp;quot;,&lt;br&gt;avreglering av tullväsende inom den gemensamma marknaden m.m.,&lt;br&gt;kommer att ställa krav på rättsvårdande myndigheter att utveckla och&lt;br&gt;anpassa sina oiganisationer och arbetsmetoder till nya förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom ändamålsområdet är grundläggande för den enskildes&lt;br&gt;rättssäkerhet och rättstrygghet. Det är rättsstatens uppgift att tillgodose&lt;br&gt;den enskildes självklara krav på rättstrygghet, dvs. trygghet för liv,&lt;br&gt;hälsa, integritet och egendom. Rättssäkerheten ställer krav på bl.a.&lt;br&gt;likformighet och förutsebarhet i normgivning och rättstillämpning.&lt;br&gt;Rättstryggheten uppnås främst genom effektivitet i brottsbekämpningen.&lt;br&gt;Det övergripande målet för verksamheten är således att förbättra och&lt;br&gt;förstärka den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3)&lt;br&gt;föreslagit att besparingen på 500 miljoner kronor inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentets område skall tas ut på polisväsendet och fördelas med 150 Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;miljoner kronor på 1993/94 och 175 miljoner kronor på vardera av de Bilaga 1.2&lt;br&gt;nästföljande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare fattat beslut om att öka antagningen av&lt;br&gt;aspiranter till Polishögskolan. I LK-kalkylen har beräknats ett successivt&lt;br&gt;tillskott av medel för polislöner i takt med att antalet utexaminerade&lt;br&gt;poliser från polishögskolan ökar t.o.m. budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare och Domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två utredningar, Domstolsutredningen och Åklagarutredningen, har&lt;br&gt;föreslagit ganska betydande förändringar av domstols- och åklagarväsen-&lt;br&gt;dena. Det gäller såväl arbetsuppgifter som arbetssätt. Domstolsutred-&lt;br&gt;ningens förslag har berörts i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 3). Förslagen i övrigt bereds inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns viktiga faktorer inom andra departementsområden som&lt;br&gt;påverkar utgiftsnivån för rättsväsendet, för domstolarna exempelvis&lt;br&gt;antalet socialtjänstemål, psykiatrimål och socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan rättshjälpslagen trädde i kraft år 1972 har statens utgifter för&lt;br&gt;rättshjälp successivt ökat kraftigt. Flera försök har gjorts för att dämpa&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen dock utan större framgång. Rättshjälpskostnadema&lt;br&gt;har sedan budgetåret 1989/90 ökat från 350 miljoner kronor i anvisade&lt;br&gt;medel (utfall 493 miljoner kronor) till 815 miljoner kronor i anvisade&lt;br&gt;medel för budgetåret 1993/94. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med&lt;br&gt;regeringens förslag i prop. 1992/93:109 om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;m.m. om besparingar på ca 15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningen vid kriminalvårdsanstaltema har under innevarande&lt;br&gt;budgetår ökat kraftigt. Sedan augusti 1992 har beläggningssituationen vid&lt;br&gt;anstalterna varit mycket ansträngd och dessa har därefter i det närmaste&lt;br&gt;varit fullbelagda. Beläggningen vid häktena har med något undantag ökat&lt;br&gt;stadigt under åren 1987 - 1992. Under innevarande budgetår har belägg-&lt;br&gt;ningssituationen också vid häktena blivit alltmer ansträngd. Dessa har&lt;br&gt;under långa perioder varit fullbelagda och vid flera tillfällen t.o.m.&lt;br&gt;överbelagda. Till följd av denna volymökning behöver kriminalvården ett&lt;br&gt;tillskott av såväl anstalts- som häktesplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande obligatoriska halvtidsfrigivningen avskaffas den 1 juli&lt;br&gt;1993. De nya reglerna om villkorlig frigivning innebär i huvudsak en&lt;br&gt;återgång till det system som gällde före den 1 juli 1983. Villkorlig&lt;br&gt;frigivning skall nu kunna ske först efter att två tredjedelar av strafftiden,&lt;br&gt;dock minst två månader, har avtjänats. Reglerna är fakultativa, vilket&lt;br&gt;innebär att en prövning av den villkorliga frigivningen skall göras i vaije&lt;br&gt;enskilt fäll. De ändrade reglerna medför en ökad belastning på kriminal-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skatteförvaltningen finns det 24 skattemyndigheter, en i varje län,&lt;br&gt;med Riksskatteverket (RSV) som chefsmyndighet och central för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet. Fr.o.m. den 1 juli 1993, svarar skattemyndigheterna&lt;br&gt;för alla beskattningsuppgifter inom landet utom såvitt gäller arvsskatt och&lt;br&gt;fordonsskatt. Sedan den 1 juli 1991 handhar skattemyndigheterna också&lt;br&gt;folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rationaliseringar, utveckling av ADB-stöd samt införande av en&lt;br&gt;ny organisation för skatteväsendet, kommer resursbehovet att minska med&lt;br&gt;ca 250 miljoner kronor under LK-periodens tre första år. I detta arbete&lt;br&gt;utgör de ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet som riksdagen&lt;br&gt;nyligen beslutat om en viktig del. En utgångspunkt vid beräkningen av&lt;br&gt;anslagen har vidare varit att den som betalar in skatt i fortsättningen skall&lt;br&gt;svara för avgiften för betalningsförmedlingen. Denna kostnad har hittills&lt;br&gt;staten svarat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom exekutionsväsendet finns 24 kronofogdemyndigheter, med RSV som&lt;br&gt;chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet. Utöver verkställighet&lt;br&gt;enligt utsökningsbalken m.fl. författningar svarar kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheterna bl.a. för handläggningen av mål om betalningsföreläggande&lt;br&gt;och handräckning (summarisk process). Vissa av kronofogdemyndigheter-&lt;br&gt;na är också tillsynsmyndighet i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av mål och ärenden inom kronofogdemyndigheternas&lt;br&gt;verksamhetsområde har de senaste åren ökat kraftigt. Det finns f.n. inget&lt;br&gt;som tyder på att den utvecklingen skulle vara på väg att brytas. För både&lt;br&gt;innevarande budgetår och budgetåret 1993/94 har kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna fått visst medelstillskott för att möta denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverksamheten har genomgått ett omfattande förnyelse- och föränd-&lt;br&gt;ringsarbete. Sedan den 1 november 1992 är Tullens omfattande datasy-&lt;br&gt;stem i full drift, med undantag för vissa delsystem. I budgetpropositionen&lt;br&gt;1991/92 uppställdes ett besparingskrav på totalt 300 miljoner kronor&lt;br&gt;under en femårsperiod för tulldatasystemets finansiering. De besparingar&lt;br&gt;som redovisas i LK-kalkylen är planerade besparingar för att finansiera&lt;br&gt;tulldatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsområdet omfattar drift- och underhåll av vägar och järnvägar,&lt;br&gt;bidrag till post- och telekommunikationer samt till sjöfart- och luftfart.&lt;br&gt;Totalt uppgår utgifterna på statsbudgeten till ca 15,6 miljarder kronor år&lt;br&gt;1993/94, därutöver tillkommer en utökad låneram i Riksgäldskontoret på&lt;br&gt;ca 10,5 miljarder kronor. Totalt motsvarar resurserna över 4 % av&lt;br&gt;statens utgifter. Drift- och underhåll av vägar och järnvägar utgör 54 %&lt;br&gt;av området. Investeringar i vägar och järnvägar har hittills huvudsakligen&lt;br&gt;finansierats genom anslag på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.12 Statens utgifter för kommunikationer&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-119.png" style="width:298pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för investeringar på kommunikationsområdet har stigit&lt;br&gt;kraftigt på senare år. Regeringen har i sin proposition om investeringar&lt;br&gt;i infrastruktur m.m. (1992/93:176) lämnat förslag om inriktning och&lt;br&gt;finansiering av framtida investeringar i trafikens infrastruktur. In-&lt;br&gt;vesteringarna föreslås finansieras genom att lån tas upp i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret. För att finansiera räntor och amorteringar av upptagna lån inrättas ett&lt;br&gt;särskilt anslag för kapitalkostnaderna för investeringarna på statsbudgeten&lt;br&gt;för 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en lånefinansiering innebär en temporär förbättring av&lt;br&gt;statsbudgetens saldo. I den takt investeringarna sker kommer denna effekt&lt;br&gt;att successivt minska. Kapitalkostnadsanslaget beräknas uppgå till 1,4&lt;br&gt;miljarder kronor 1993/94 och till 5 miljarder 1997/98. Dessa utgifter&lt;br&gt;kommer att ingå som en del av statens totala ränteutgifter till följd av&lt;br&gt;upplåningsbehovet för att täcka budgetunderskottet. Budgetåret 1997/98&lt;br&gt;beräknas statens totala ränteutgifter uppgå till ca 100 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya finansieringssystemet innebär inte att det skapas något realt&lt;br&gt;utrymme som gör det möjligt att öka investeringarna i samhället. Även&lt;br&gt;finansiering via anslag innebär, i den mån inte statsinkomsterna räcker&lt;br&gt;till, att lån upptas i Riksgäldskontoret. En omläggning till lånefinansiering&lt;br&gt;innebär dock flera fördelar. Med lånefinansiering kommer de faktiska&lt;br&gt;ränte- och amorteringskostnadema för investeringar i vägar- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;järnvägar att tydliggöras på statsbudgeten. Idag ingår kostnaderna som Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;staten har för infrastrukturinvesteringar med ett okänt belopp i de totala Bilaga 1.2&lt;br&gt;räntekostnaderna för statsupplåningen inom anslaget Räntor på stats-&lt;br&gt;skulden. Lånefinansieringen innebär vidare att en periodisering av&lt;br&gt;anskaffningsutgifterna görs på statsbudgeten i stället för att dessa till fullo&lt;br&gt;får täckas med anslag det aktuella budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en planeringsram för perioden 1994 - 2003&lt;br&gt;inrättas på 88 miljarder kronor. Därtill kommer finansieringen av 10&lt;br&gt;miljarder kronor för sådana projekt som redan har beslutats inom den av&lt;br&gt;riksdagen tidigare beslutade planeringsramen om 20 miljarder kronor.&lt;br&gt;Planeringsramen skall fördelas med 32 miljarder kronor för investeringar&lt;br&gt;i stomjämvägar, med 40 miljarder kronor för investeringar i riksvägar,&lt;br&gt;med 9 miljarder kronor för investeringar i länstrafikanläggningar och med&lt;br&gt;7 miljarder kronor för bärighetsåtgärder på vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga inriktningen för väginvesteringarna planeras for&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö&lt;br&gt;och regional balans. Jämvägsinvesteringama inriktas mot ökad till-&lt;br&gt;gänglighet och bättre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av rådande arbetsmarknadssituation och behovet av att&lt;br&gt;snabbt göra ett antal strategiska infrastruktursatsningar föreslås att&lt;br&gt;utbyggnaden av infrastrukturen påskyndas. Därför läggs en stor del av&lt;br&gt;investeringarna i början av tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1993/94 - 1995/96 beräknas det totala lånebehovet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 miljarder kronor. Härtill skall läggas tidigare lånskulder om 6&lt;br&gt;miljarder kronor. Därmed uppgår låneramen för perioden 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96 till 42 miljarder kronor. Låneramen för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;uppgår till 16,5 miljarder kronor varav 6 miljarder kronor avser tidigare&lt;br&gt;låneskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnaderna för budgetåret 1993/94 beräknas till 1 353 miljoner&lt;br&gt;kronor varav drygt 480 miljoner kronor avser kapitalkostnader för&lt;br&gt;tidigare upptagna lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.3 Lånebehov budgetåren 1993/94 - 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljoner kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverkets skuld på grund&lt;br&gt;av planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets skuld på grund&lt;br&gt;av planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidigare låneskulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad skuld för&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Internationellt bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andamålsområdet omfattar biståndsramen, samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa och Sveriges andel av EFTA:s fond för ekonomisk och social&lt;br&gt;utjämning inom ramen för EES-avtalet. Biståndsramen utgör närmare&lt;br&gt;98 % av området. Totalt uppgår ändamålsområdet till ca 13,2 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1993/94, vilket motsvarar ca 2 % av statens utgifter. Bistånds-&lt;br&gt;ramen är föremål för en besparing som innebär ett temporärt avsteg från&lt;br&gt;1 %-målet. Under LK-perioden sker en successiv ökning som innebär att&lt;br&gt;1%-målet uppnås 1997/98. Samarbetet med Central- och Östeuropa&lt;br&gt;grundar sig på beslut om en ram som sträcker sig t.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1994/95. Vid beräkningen av LK-kalkylen har förutsatts att denna&lt;br&gt;förlängs under hela LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.13 Statens utgifter för internationellt bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-120.png" style="width:237pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i % av utg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de åtgärder för att stabilisera svensk ekonomi som&lt;br&gt;regeringen tidigare aviserat föreslås i proposition 1992/93: 100 bil. 4&lt;br&gt;en besparing på 1 500 miljoner kronor. Biståndsramen är därmed&lt;br&gt;budgeterad att utgöra 0,93 % av BNI eller 12 960 miljoner kronor. För&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 fördelas ramen enligt regeringens förslag med 24%&lt;br&gt;till bidrag till internationella biståndsprogram, 52 % till utvecklingssam-&lt;br&gt;arbete genom SIDA samt 14 % till andra biståndsprogram bl.a. u-&lt;br&gt;krediter, forskningsstöd, näringslivsbistånd, stöd till ekonomiska&lt;br&gt;reformprogram, skuldlättnadsåtgärder och projektbistånd till vissa länder.&lt;br&gt;För administration av biståndet beräknas 3,3 % av totalramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det svenska biståndet kvarstår de kriterier som särskilt betonades&lt;br&gt;i föregående års budgetproposition. Det innebär att mottagarländernas&lt;br&gt;agerande avseende demokrati, respekt för mänskliga rättigheter,&lt;br&gt;utveckling av marknadsekonomi och effektivitet i biståndet har betydelse&lt;br&gt;för fördelningen av biståndsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både vad gäller bilateralt och multilateralt bistånd är effektiviteten i&lt;br&gt;biståndet en prioriterad fråga som bl.a. kommer till uttryck i pågående&lt;br&gt;utredningar liksom i utredningar som regeringen ämnar tillsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingssekretariatet som startar under våren 1993 är ytterligare ett Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;viktigt uttryck för strävanden att förstärka biståndets effektivitet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem i EG kan Sverige bedömas komma att bidra med omkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 miljarder kronor till EG:s olika biståndsprogram. Grovt räknat skulle&lt;br&gt;hälften utgöras av utbetalningar till European Development Fund, genom&lt;br&gt;vilken biståndet under Lomé-konventionen finansieras. Dessa bidrag&lt;br&gt;skulle enligt nuvarande ordning betalas ut över den svenska statsbud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s övriga bistånd finansieras över EG:s ordinarie budget. Den del&lt;br&gt;av detta bidrag som avser u-landsbistånd förutses bli finansierad med&lt;br&gt;medel inom biståndsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa baserar sig på ett&lt;br&gt;treårigt program uppgående till sammanlagt 3 miljarder kronor under&lt;br&gt;perioden 1992/93 - 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Treårsprogrammet baseras på övertygelsen att främjandet av stabil&lt;br&gt;demokrati, ett ekonomiskt system baserat på marknadsekonomi och en&lt;br&gt;förbättrad miljö i de central- och östeuropeiska länderna är av största&lt;br&gt;betydelse både för dessa stater själva och för hela Europa. I denna&lt;br&gt;utveckling behöver de central- och östeuropeiska länderna omvärldens&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut koncentreras det bilaterala stödet till&lt;br&gt;länderna i vårt eget närområde, dvs. de Baltiska staterna, Polen och&lt;br&gt;nordvästra Ryssland. Samarbetet med övriga länder löper huvudsakligen&lt;br&gt;via multilaterala kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsöverföring är den främsta stödformen i det bilaterala&lt;br&gt;samarbetet. Genom SWEDECORP och det på nordiskt initiativ upp-&lt;br&gt;rättade baltiska investeringsprogrammet lämnas även stöd till små- och&lt;br&gt;medelstora företags verksamhet i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit en exportkreditgarantiram om 1 miljard&lt;br&gt;kronor för att främja en utvidgad handel med länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Ramen avser Baltikum men kan även användas för Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i det multilaterala samarbetet till stöd för länderna&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa. Här kan främst nämnas den s.k. G 24-gruppen,&lt;br&gt;OECD, Europarådet, Världsbanken (IBRD) och den europeiska återupp-&lt;br&gt;byggnads- och utvecklingsbanken (EBRD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av ovanstående finns beslut om en ram för samarbetet&lt;br&gt;med Central- och Östeuropa till och med budgetåret 1994/95. Ett fortsatt&lt;br&gt;samarbete därefter förutsätter nya politiska beslut, baserade på be-&lt;br&gt;dömningar av den då rådande situationen i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Invandring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga verksamhetsområdena är tillståndsprövning avseende&lt;br&gt;invandring och medborgarskap, överföring av flyktingar till Sverige,&lt;br&gt;mottagande av asylsökande och flyktingar och åtgärder för invandrares&lt;br&gt;långsiktiga integration i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala statsutgifterna för området uppgår budgetåret 1993/94 till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1,8 % av statens totala&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden beräknas statens utgifter för invandring minska&lt;br&gt;med i genomsnitt 20 % årligen, för att budgetåret 1997/98 uppgå till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 0,9 % av statens totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.14 Statens utgifter för invandring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-121.png" style="width:281pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna på invandringsområdet består främst av inkvartering av och&lt;br&gt;försöijningsstöd till asylsökande under den tid deras asylsökningar prövas&lt;br&gt;samt statsbidrag till kommunerna för mottagande av flyktingar. Dessa&lt;br&gt;utgifter styrs främst av antalet asylsökande, asylprövningstiden samt&lt;br&gt;beviljat antal uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande utgiftstyrande faktorn är tillströmningen av&lt;br&gt;asylsökande. Kortsiktigt är möjligheterna att styra asyltillströmningen&lt;br&gt;begränsade och kan endast ske genom t ex viseringsplikt och &amp;quot;signaler&amp;quot;&lt;br&gt;om vilka kategorier som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Långsiktigt&lt;br&gt;kan styrningen ske genom ändrad invandringspolitik och internationella&lt;br&gt;överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en nivå på 5 000 - 10 000 personer per år i böljan av 1980-talet&lt;br&gt;ökade antalet asylsökande successivt under senare delen av 1980-talet och&lt;br&gt;uppgick budgetåret 1989/90 till 38 700 personer. Under budgetåret&lt;br&gt;1990/91 sjönk antalet asylsökande till 20 500 för att under 1991/92 åter&lt;br&gt;stiga kraftigt till 54 500 som en följd av händelserna i f d Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetårs första nio månader har 62 500 personer&lt;br&gt;sökt asyl i Sverige. Av dessa kom över 80 % från f d Jugoslavien. Vid&lt;br&gt;månadsskiftet mars/april månad bodde 83 300 personer i invandrarverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förläggningar. En trolig utveckling för innevarande budgetår är att det Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kommer totalt ca 70 000 - 80 000 asylsökande till Sverige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition antogs för anslagsberäkningarna avseende&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 en inströmningsvolym om 30 000 asylsökande.&lt;br&gt;Beräkningarna i LK-kalkylen baseras för hela perioden på en årlig&lt;br&gt;inströmmning av 30 000 asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnadema för Invandrarverkets förläggningsverksamhet påverkas,&lt;br&gt;förutom av antalet asylsökande, bl.a. av handläggningstidema i asyl-&lt;br&gt;processen, formen av boende vid förläggningarna, kapacitetsutnyttjande&lt;br&gt;och innehållet i verksamheten. Enligt Riksrevisionsverket, som på&lt;br&gt;regeringens uppdrag genomfört en granskning av Invandrarverkets&lt;br&gt;upphandling av förläggningskapacitet, bör en betydande kostnadseffektiv-&lt;br&gt;isering kunna åstadkommas. Detta skulle påverka utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandevis få asylsökande medges för närvarande uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Detta gör att behovet av platser för kommunplaceringar av flyktingar inte&lt;br&gt;är så stort. Översynen av mottagandet av asylsökande och flyktingar&lt;br&gt;(SOU 1992:133) remissbehandlas under våren 1993, med sikte på en pro-&lt;br&gt;position till riksdagen senare under 1993 som möjliggör att förändringar&lt;br&gt;kan genomföras den 1 januari 1994. Förslagen om förändringar kan få&lt;br&gt;stor betydelse för utgiftsutvecklingen under LK-perioden, främst vad&lt;br&gt;avser förläggningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av invandrar-, invandrings- och flyktingpolitiken (Dir&lt;br&gt;1993:1) påböijas under våren 1993. Översynen skall vara slutförd senast&lt;br&gt;den 1 mars 1994 i den del som avser de invandrarpolitiska frågorna. Vad&lt;br&gt;avser invandrings- och flyktingpolitiken skall arbetet vara avslutat den 1&lt;br&gt;mars 1995. Resultatet av översynen kan komma att få stor betydelse för&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen under senare delen av planeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 Näringsliv och jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom detta område går främst till olika former av&lt;br&gt;branschstöd, främst inom jordbrukssektorn. Under det senaste året har&lt;br&gt;betydande belopp utgått till att stödja det finansiella systemet. Under LK-&lt;br&gt;perioden är inga ytterligare utgifter inlagda för insatser i det finansiella&lt;br&gt;systemet. I övrigt ingår i ändamålsområdet bl.a. små företagsutveckling&lt;br&gt;och bransch- och konsumentstödjande myndigheter. Utgifterna utgör ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 % av statens totala utgifter 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.15 Statens utgifter för näringsliv- och jordbruk&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-122.png" style="width:278pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna har de senaste åren dominerats av stödet till det finansiella&lt;br&gt;systemet och utgifter för omställningen av jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens mål att med hjälp av lagstiftning och generella&lt;br&gt;regler i stället för statliga bidrag och subventioner skapa förutsättningar&lt;br&gt;för ett effektivt fungerande näringsliv. I huvudsak skall regleringar&lt;br&gt;accepteras bara om de leder till effektivisering av marknaderna. Statligt&lt;br&gt;ägande och branschstöd skall avvecklas så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudfrågan för jordbrukspolitiken är att under de kommande åren&lt;br&gt;reformera den svenska jordbruks- och livsmedelspolitiken och anpassa&lt;br&gt;politiken till medlemskap i EG och resultatet av ett eventuellt GATT-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om en ny skogspolitik innebär en betydande&lt;br&gt;avreglering och en ökad frihet för skogsägarna. Det statliga ekonomiska&lt;br&gt;stödet till skogsbruket föreslås minska kraftigt och huvudsakligen lämnas&lt;br&gt;till ädellövskogsbruk och vissa natur- och kulturvårdsåtgärder. Skogssty-&lt;br&gt;relsens och skogsvårdsstyrelsemas organisation rationaliseras och&lt;br&gt;anpassas till den nya skogspolitiken och myndigheternas sektorsansvar för&lt;br&gt;miljöfrågorna markeras tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Omställningen av jordbruket genomförs&lt;br&gt;med siktet inställt mot en bättre balans mellan produktion och efterfrågan&lt;br&gt;inom landet samtidigt med en satsning på alternativ till dagens livsme-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv näringspolitik kräver fästa och tydliga spelregler som ger&lt;br&gt;konkurrens på lika villkor och möjligheter för nya företag att komma in&lt;br&gt;på marknaden. Den 1 juli 1993 träder en ny skärpt konkurrenslag i kraft,&lt;br&gt;som innehåller förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och miss-&lt;br&gt;bruk av dominerande ställning samt regler om kontroll av företagsför-&lt;br&gt;värv. Den nya lagen innebär principiellt stora förändringar i den svenska&lt;br&gt;konkurrensrätten. Lagen och de tillämpningsföreskrifter till den i form av&lt;br&gt;gruppundantag som regeringen utfärdar kommer successivt att följas upp.&lt;br&gt;Ett omfattande avregleringsarbete kommer att bedrivas framöver. Arbetet&lt;br&gt;berör ett flertal samhällssektorer. Ytterligare initiativ kommer att att tas&lt;br&gt;till avreglering på nya områden och genomförda reformer kommer att&lt;br&gt;följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpolitiken ses för närvarande över av en parlamentarisk&lt;br&gt;kommitté, Konsumentpolitiska kommittén. I uppdraget ingår att överväga&lt;br&gt;konsumentpolitikens framtida inriktning, omfattning och organisation.&lt;br&gt;Utredningsarbetet skall avslutas under hösten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av en EG-anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma&lt;br&gt;jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. Ambitionen bör&lt;br&gt;därvid vara att inga öveigångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan&lt;br&gt;Sverige har blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande&lt;br&gt;åtgärder undanröjs, i båda fållen på basis av ömsesidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket och fisket hålls i stort sett utanför den integrationsprocess&lt;br&gt;som blir följden av ett EES-avtal. Ett EG-medlemskap kommer däremot&lt;br&gt;att medföra stora förändringar med bl.a. anpassning till EG:s regelverk&lt;br&gt;och deltagande i EG:s omfettande system. GATT:s Uruguayrunda har på&lt;br&gt;jordbruksområdet som mål att leda till ett avtal om successiv sänkning av&lt;br&gt;stödet till jordbruket. Genom att sänka handelssnedvridande exportstöd&lt;br&gt;och gränsskydd är avsikten att få en stabilare och mer livskraftig&lt;br&gt;världsmarknad för jordbrukets råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut i behandlingen av EES-avtalet skall öppna&lt;br&gt;system för provning och kontroll införas både för områden som regleras&lt;br&gt;av EG-direktiv och för sådana som regleras nationellt. Det innebär&lt;br&gt;konkurrens mellan kompetensprövande aktörer, som utför provning och&lt;br&gt;certifiering på affärsmässig bas. Utöver kompetensprövningen är&lt;br&gt;marknadskontrollen ett statligt åliggande. Enligt en nyligen genomförd&lt;br&gt;utredning måste marknadskontrollen i Sverige förstärkas på många om-&lt;br&gt;råden. Omslutningen i svensk marknadskontroll kan på några års sikt&lt;br&gt;komma att uppgå till något hundratal miljoner kronor. Huvuddelen bör&lt;br&gt;kunna finansieras genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 Vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ändamålet redovisas statens utgifter för vård och omsorg. I&lt;br&gt;huvudsak består dessa av vissa bidrag till hälso- och sjukvården, äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorgen samt missbrukar- och ungdomsvården. Statens&lt;br&gt;utgifter inom detta område uppgår till ca 8,0 miljarder kronor under bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94, vilket motsvarar ca 1,2 % av statens totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom detta ändamål utgör endast en liten del av de&lt;br&gt;samlade utgifterna inom ändamålet då ansvaret för vård och omsorg i&lt;br&gt;första hand är en kommunal angelägenhet. Vidare har de specialdestinera-&lt;br&gt;de statsbidragen i stor utsträckning slopats i samband med den om-&lt;br&gt;läggning av statens bidrag till kommunsektorn som skett år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.16 Statens utgifter för vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-123.png" style="width:276pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag om en handikappreform&lt;br&gt;(prop. 1992/93:159). Genom denna träder den 1 januari 1994 en ny&lt;br&gt;rättighetslag i kraft, som ger funktionshindrade rätt till olika insatser,&lt;br&gt;bl.a. till biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan&lt;br&gt;assistans. Reformens merkostnad är ca 1 600 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också föreslagit riksdagen att ett husläkarsystem införs&lt;br&gt;(prop. 1992/93:160). Det föreslås vara utbyggt till utgången av år 1995.&lt;br&gt;För sjukvårdshuvudmännens kostnader under genomförandetiden föreslås&lt;br&gt;ett stimulansbidrag från staten med totalt 600 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 Central förvaltning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I området ingår främst utgifter för kungliga hov- och slottsstatema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen, regeringskansliet, sametinget, stabsmyndigheterna och&lt;br&gt;länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala utgifterna för central förvaltning uppgår till ca 5,0 miljarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor under budgetåret 1993/94, vilket utgör ca 0,8 % av statens totala&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.17 Statens utgifter för central förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i % av utg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-r---------------------------------------------&lt;sub&gt;T&lt;/sub&gt; 1,4%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-124.png" style="width:265pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom detta ändamål har miskat under de senaste åren. An-&lt;br&gt;ledningen är främst att anslaget för ADB-investeringar via Statskontoret&lt;br&gt;har upphört, samt de besparingar som gjorts inom förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom länsstyrelsernas områden pågår ett stort antal statliga utredningar&lt;br&gt;som i större eller mindre utsträckning berör verksamheterna inom&lt;br&gt;länsstyrelserna. Den viktigaste är den parlamentariska Regionberedningen&lt;br&gt;som har i uppdrag att utforma förslag om den offentliga verksamhetens&lt;br&gt;uppbyggnad och inledning på regional nivå. Resultatet av arbetet skall&lt;br&gt;redovisas senast den 1 mars 1994. Det är således inte möjligt att nu i&lt;br&gt;verksamhetsmässiga termer bedöma hur Regionberedningens förslag och&lt;br&gt;annat utredningsarbete kan komma att påverka länsstyrelsernas uppgifter&lt;br&gt;och utgiftsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.16 Fritidsverksamhet och kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ändamålsområdet för fritidsverksamhet och kultur anslås medel till&lt;br&gt;kultur- och medieverksamhet, idrott, folkrörelser och kooperationen samt&lt;br&gt;ungdomsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala statsutgifterna för ändamålsområdet uppgår budgetåret&lt;br&gt;1993/94 till ca 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 0,7 % av statens&lt;br&gt;totala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.18 Statens utgifter för fritidsverksamhet och kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-125.png" style="width:280pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter till ändamålet har ökat stadigt under de senaste åren. Den&lt;br&gt;genomsnittliga reala ökningen uppgår till ca 6 % årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden förändras inte statens utgifter realt sett, mer än&lt;br&gt;marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal anslag inom området avser förvaltningskostnader. I&lt;br&gt;övrigt består utgifterna bl.a. av produktionsstöd, konstnärsstöd och annat&lt;br&gt;verksamhetsstöd på kultur- och medieområdet, bidrag till organisationer&lt;br&gt;och till olika anläggningar för idrott och friluftsliv inom idrottsområdet,&lt;br&gt;bidrag till bl.a. allmänna samlingslokaler inom folkrörelseområdet, stöd&lt;br&gt;till kooperativ utveckling samt till barn- och ungdomsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala statsutgifterna för kultur- och medieverksamheten beräknas&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 uppgå till 3,9 miljarder kronor. Den av riksdagen&lt;br&gt;begärda parlamentariska kommittén (Dir 1993:24) med huvuduppgift att&lt;br&gt;utvärdera 1974 års kulturpolitiska beslut har tillsatts. Uppdraget skall&lt;br&gt;vara slutfört under 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.17 Utrikesförvaltningen och internationell samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ändamålsområdet for utrikesförvaltning och internationell sam-&lt;br&gt;verkan anslås medel till Utrikesdepartementet m.m., Sveriges bidrag till&lt;br&gt;internationella organisationer information om Sverige i utlandet och&lt;br&gt;europeisk integration m.m. Totalt har ca 3,1 miljarder kronor budgeterats&lt;br&gt;for detta ändamålsområde budgetår 1993/94, viket innebär att det utgör&lt;br&gt;ca 0,5 % av statsbudgetens utgifter. Utgifterna minskar något under&lt;br&gt;perioden dels till följd av nedläggning av utlandsmyndigheter, dels till&lt;br&gt;följd av att vissa investeringar avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.19 Statens utgifter för utrikesförvaltningen och internationell&lt;br&gt;samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-126.png" style="width:239pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;utg. i mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i % av utg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för utlandsmyndigheterna, inkl, specialattachéer m.m. uppgår&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 till 2 229 miljoner kronor, varav 1 598&lt;br&gt;miljoner fäller under UD:s huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fäst penningvärde har utgifterna för utrikesförvaltningen stigit under&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av UD:s förvaltningsanslag utgör ca 40 % löner och ca 30 % hyror&lt;br&gt;för kanslilokaler, residens och bostäder för utlandsstationerad personal&lt;br&gt;samt inventarier. Resterande del utgörs av övriga förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesrepresentationen består av 108 beskickningar och konsulat, sju&lt;br&gt;delegationer och 425 honorärkonsulat. Under de senaste tre budgetåren&lt;br&gt;har tio utlandsmyndigheter lagts ned och nio nya upprättats. Per den 1&lt;br&gt;juli 1993 kommer ytterligare tio utlandsmyndigheter att ersättas med&lt;br&gt;alternativ representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av utlänningsärenden tar oförändrat i anspråk stora&lt;br&gt;resurser vid utlandsmyndigheterna. Detta kommer särskilt till uttryck i en&lt;br&gt;kraftig ökning av ärenden som rör uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;anknytning. Antalet UAT-ärenden (uppehålls- och arbetstillstånd) ökade&lt;br&gt;under femårsperioden 1987-1991 med 133 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viseringsverksamheten ställer liksom tidigare år krav på stora arbetsin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satser från utlandsmyndigheternas sida. Antalet viseringsansökningar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ökade under perioden 1987 till 1991 med 35 %. En ökad delegering från Bilaga 1.2&lt;br&gt;Statens invandrarverk till utlandsmyndigheterna av handläggningen av&lt;br&gt;viseringsärenden har ägt rum under 1992 i syfte att effektivisera&lt;br&gt;ärendehanteringen. Personalåtgången för utlänningsärenden var 133&lt;br&gt;årsarbetskrafter år 1991 jämfört med 124 år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;640 miljoner kronor eller ca 16 % av de anvisade medlen under Utrikes-&lt;br&gt;departementet, exklusive internationellt utvecklingssamarbete, avser&lt;br&gt;bidrag till vissa internationella organisationer. Därutöver anvisas 407&lt;br&gt;miljoner kronor budgetåret 1993/94 för fredsbevarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största enskilda bidraget under budgetåret 1992/93 går till Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet (35 %). En stor post (18 %) utgör bidrag till FN:s reguljära&lt;br&gt;budget och Sveriges obligatoriska kostnader för FN:s fredsbevarande&lt;br&gt;operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges obligatoriska bidrag till respektive organisations budget&lt;br&gt;uttaxeras enligt en särskild fördelningsnyckel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ESK:s ministerrådsmöte i Stockholm i december 1992&lt;br&gt;övertog Sverige ordförandeskapet i ESK för en period på 11-12&lt;br&gt;månader. Därefter kommer Sverige att ingå i ESK:s s.k. trojka i&lt;br&gt;ytterligare cirka ett år. Sverige har därmed tagit på sig ett stort ansvar för&lt;br&gt;att leda och utveckla organisationens mångskiftande och växande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeisk integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingar om ett svenskt medlemskap i EG/EU inleddes den 1&lt;br&gt;februari 1993 och beräknas pågå under hela året med sikte på inträde år&lt;br&gt;1995. I LK-kalkylen har dock ingen hänsyn tagits till de utgiftsök-&lt;br&gt;ningar/inkomstbortfåll som följer av medlemskapet. Däremot ingår i detta&lt;br&gt;område medel för förhandlingarna och förberedelser för medlemskapet,&lt;br&gt;liksom för insatser för information till allmänheten inför den planerade&lt;br&gt;folkomröstningen. De senare uppgår till 50 miljoner kronor vart och ett&lt;br&gt;av budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan EFTA-ländema och EG om det europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, EES, avses träda ikraft den 1 juli 1993. Avtalet ger&lt;br&gt;upphov till kostnader för staten inom detta ändamålsområde dels i form&lt;br&gt;av kostnader för gemensamma EFTA- och EES-institutioner, dels i form&lt;br&gt;av kostnader för s.k. programsamarbete och olika administrationskost-&lt;br&gt;nader. Kostnaderna för EFTA:s fond för regional och social utjämning&lt;br&gt;redovisas under ändamålsområdet Internationellt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om Sverige i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området information om Sverige i utlandet innefattar Svenska Institutet&lt;br&gt;(46% av resurserna), radioprogramverksamheten för utlandet (42% av&lt;br&gt;resurserna) och övrig information om Sverige i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen för Sverige-information beräknas under treårsperioden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;1991/92 - 1993/94 minska med ca 26 miljoner kronor. Anslagsutveck- Bilaga 1.2&lt;br&gt;lingen för området under LK-perioden påverkas av Sveriges Rundradios&lt;br&gt;byte av sändare. Den av Svensk Rundradion AB föreslagna investerings-&lt;br&gt;planen framgår av prop. 1992/93:100 bil. 4 sid. 199. Under 1995&lt;br&gt;tillkommer ett belopp beräknat till 2 miljoner kronor för destruktion av&lt;br&gt;miljögiftet PCB i samband med skrotning av de uttjänta kortvågssändama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i slutet av 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.18 Samhällsplanering och regional utveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom detta ändamål omfattar dels utgifterna för fastig-&lt;br&gt;hetsdata och lantmäteri, dels de direkta regional politiska anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna uppgår budgetåret 1993/94 till ca 3,1 miljarder kronor vilket&lt;br&gt;motsvarar ca 0,5 % av statens totala utgifter. Statens utgifter är i stort&lt;br&gt;oförändrade över LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.20 Statens utgifter för samhällsplanering och regional utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-127.png" style="width:70pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;i % av utg.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-128.png" style="width:263pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverksamheten omfattar fastighetsbildning, mätningsverksamhet&lt;br&gt;och allmän kartläggning. Ca 70 % av verksamheten är avgiftsfinansierad.&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata har ansvaret för fastighetdatareformen&lt;br&gt;som beräknas vara avslutad 1995. Det ADB-baserade systemet ersätter&lt;br&gt;de manuella fastighets- och inskrivningsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionalpolitiska stöden omfattar medel för lokaliseringsbidrag,&lt;br&gt;utvecklingsbidrag, lokaliseringslån, sysselsättningsbidrag, nedsatta&lt;br&gt;socialavgifter, transportstöd, regionala utvecklingsinsatser och särskilda&lt;br&gt;regionalpolitiska infrastrukturåtgärder. Under de senaste åren har en för-&lt;br&gt;skjutning skett från direkt företagsstöd till åtgärder för att förbättra de&lt;br&gt;allmänna förutsättningarna för näringslivet. Det bör noteras att de&lt;br&gt;åtgärder som betalas med medel från de regionalpolitiska anslagen, endast&lt;br&gt;är en liten del av de åtgärder som sammantagna formar villkoren för&lt;br&gt;regional balans. Många sektorer har betydelse därvid, t.ex. kommunika-&lt;br&gt;tion, utbildning, forskning, statsbidragsystem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.19 Miljöskydd, naturvård och energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 15)&lt;br&gt;redovisat sin miljöpolitiska strategi. En av regeringens viktigaste&lt;br&gt;uppgifter är att främja en långsiktig och hållbar utveckling mot ett&lt;br&gt;samhälle med frisk luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar.&lt;br&gt;Under detta ändamål inkluderas även energiområdet då utvecklingen av&lt;br&gt;fömybara energislag är en viktig del i denna strategi. Ändamålsområdets&lt;br&gt;utgifter uppgår till ca 2,4 miljarder kronor vilket motsvarar ca 0,4 % av&lt;br&gt;statens totala utgifter för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.21 Statens utgifter för miljöskydd, naturvård och energi&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-129.png" style="width:286pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för olika bidrag inom området har ökat kraftigt de senaste&lt;br&gt;åren. Utgifterna sjunker dock mot slutet av LK-perioden främst genom&lt;br&gt;att vissa program avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro våren 1992&lt;br&gt;(UNCED) undertecknades en ramkonvention om bl.a. klimatfrågor.&lt;br&gt;Syftet med konventionen är att begränsa utsläppen av växthusgaser&lt;br&gt;framför allt koldioxid. Försurningen fortsätter att vara ett stort problem&lt;br&gt;i Sverige, dock måste den övervägande delen av utsläppsminskningama&lt;br&gt;vidtas i Central- och Östeuropa. Ett nytt svavelprotokoll förbereds för&lt;br&gt;undertecknande under år 1993 där utgångspunkten bör vara att åtgärder&lt;br&gt;kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1992 undertecknade miljöministrarna i länderna runt Östersjön&lt;br&gt;en deklaration om ett åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i&lt;br&gt;ekologisk balans. Den totala kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknas&lt;br&gt;till ca 150 miljarder kronor. I kompletteringspropositionen våren 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:150) aviserades en årlig avsättning på 500 miljoner&lt;br&gt;kronor att användas dels för stöd till fömybara energislag och dels för&lt;br&gt;miljö- och kämsäkerhetsåtgärder i Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat utreda hur Sverige kan uppfylla internationella Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;miljökonventioner genom att få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar vid Bilaga 1.2&lt;br&gt;åtgärder i andra länder som helt eller delvis finansieras med svenska&lt;br&gt;medel. Sådana åtgärder kan i vissa fåll kan vara den kostnadseffektivaste&lt;br&gt;lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stöd till åtgärder för sanering och återställning av milj oskadade&lt;br&gt;områden har riksdagen beslutat om ett femårigt program som löper t.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Miljöövervakningen byggs successivt ut på nationell&lt;br&gt;och regional nivå. På internationell nivå blir satellitövervakning allt&lt;br&gt;viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konvention om biologisk mångfald undertecknades också vid&lt;br&gt;UNCED, regeringen avser att under år 1993 lägga en proposition där&lt;br&gt;man föreslår att ratificera konventionen samt lägga fram en strategi för&lt;br&gt;svensk naturvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har inom ramen för beslutet om den nya livsmedelspolitiken&lt;br&gt;fattat beslut om stöd till landskapsvårdande åtgärder. Statens naturvårds-&lt;br&gt;verk har regeringens uppdrag att utvärdera behovet av resurser för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. Även omställningskommissionen (Jo 1991:07) utreder&lt;br&gt;formerna för och omfattningen av fortsatt stöd till landskapsvårdande&lt;br&gt;åtgärder och i avvaktan på bl.a. detta har inget belopp tagits upp efter&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga inslag i energipolitiken är att, med beaktande av grund-&lt;br&gt;läggande miljökrav, främja utvecklingen av energimarknader som präglas&lt;br&gt;av ökad konkurrens och effektivitet. Andra viktiga uppgifter inom&lt;br&gt;energiområdet är uppfyllandet av Sveriges åtaganden inom det in-&lt;br&gt;ternationella energisamarbetet, bl.a. inom IEA, och den harmoniserings-&lt;br&gt;process som krävs genom EES-avtalet och inför ett medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi- och miljöskatternas nivåer och strukturer bör vara anpassade&lt;br&gt;bl.a. till den utveckling på dessa områden som pågår inom EG. Ett steg&lt;br&gt;mot en sådan anpassning togs under året då skattenivån för industrin&lt;br&gt;sänktes och nedsättningsreglema för den elintensiva industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen avskaffades. Samtidigt höjdes skattenivån för övriga&lt;br&gt;förbrukare. En översyn av kraftvärmebeskattningen kommer att genom-&lt;br&gt;föras under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest framträdande arbetsuppgiften inom eneigiområdet de&lt;br&gt;närmaste åren är omstruktureringen av elmarknaden i syfte att öka&lt;br&gt;konkurrensen och effektiviteten. Ett första steg har redan tagits med&lt;br&gt;bolagiseringen av Vattenfåll och överförandet av storkraftnätet med&lt;br&gt;utlandsförbindelserna till Affärsverket svenska kraftnät. En översyn av&lt;br&gt;ellagen pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning måste ske till de EG-regler som tagits in i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av Sveriges beredskapslagring av olja skall genomföras under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.20 Övriga utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området har utgifterna för täckande av merutgifter till följd av&lt;br&gt;statliga löneavtal historiskt sett varit en dominerad post. Bidrag till&lt;br&gt;politiska partier, Statshälsan och till Svenska kyrkan samt beräknade&lt;br&gt;merutgifter till följd av minskade reservationer på vissa anslag är andra&lt;br&gt;utgifter inom området. Utgifterna utgör ca 0,2 % av statens totala utgifter&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.22 Statens utgifter för de övriga utgifterna&lt;br&gt;(miljarder kronor i 1993/94 års prisnivå)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-130.png" style="width:282pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna var under slutet av 80-talet stora till följd av den höga löne-&lt;br&gt;ökningstakten. Utgifterna under området faller under LK-perioden till&lt;br&gt;följd av ändrade principer för budgetering av ramanslag för förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader samt förändrad finansiering av Statshälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om Svenska kyrkans framtida ställning, organisation och&lt;br&gt;ekonomi utreds av Kyrkoberedningen. De första förslagen från Kyrkobe-&lt;br&gt;redningen avlämnas under våren 1993. Utredningsarbetet skall enligt&lt;br&gt;direktiven vara avslutat senast den 1 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det fortsatta arbetet i kyrkstatsfrågan kommer också de&lt;br&gt;fria trosamfundens ställning att övervägas. Frågan om det statliga stödet&lt;br&gt;till de fria trosamfunden kommer också att prövas i samband med en&lt;br&gt;allmän översyn av det statliga stödet till folkrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Budgeteffekter av EG-medlemskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige ansökte 1991 om medlemskap i de europeiska gemenskaperna,&lt;br&gt;EG, och förhandlar for närvarande om en anslutning. Med nuvarande&lt;br&gt;tidsplaner skulle Sverige kunna vara medlem i EG år 1995. Ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG påverkar därmed utvecklingen under den period den&lt;br&gt;långsiktiga konsekvensanalysen beskriver. De budgeteffekter som kan&lt;br&gt;förutses i form av ökade utgifter har dock inte beaktats i kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt EG-medlemskap ger upphov till ett antal budgetkonsekven-&lt;br&gt;ser, dels i form av svenska utbetalningar till gemenskapsåtaganden, dels&lt;br&gt;i form av inhemska anpassningsåtgärder. Utbetalningarna till EG utgörs&lt;br&gt;främst av det svenska bidraget till gemenskapsbudgeten och Europeiska&lt;br&gt;utvecklingsfonden (EDF) samt inbetalningen till Europeiska Investerings-&lt;br&gt;banken (EIB). De ekonomiskt mest betydelsefulla inhemska anpassnings-&lt;br&gt;åtgärdema är anpassningen på skattesidan, framfor allt av de indirekta&lt;br&gt;skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av budgeteffekterna av EG-medlemskap grundar sig&lt;br&gt;därför framfor allt på dessa poster. I beräkningarna antas Sverige vara&lt;br&gt;medlem av EG år 1995. Beräkningarna utgår vidare tekniskt från den&lt;br&gt;förutsättningen att Sverige redan från detta första år betalar fullt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna avser endast finansiella flöden till och från den svenska&lt;br&gt;ekonomin, inkl, statsbudgeten, och tar inte hänsyn till positiva sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska effekter av en EG-integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna och de inhemska anpassningsåtgärdema skiljer sig åt&lt;br&gt;så till vida att de första festställs i förhandlingarna med gemenskapens&lt;br&gt;nuvarande medlemsländer och/eller följer av EG:s regelverk, medan&lt;br&gt;anpassningsåtgärdema till huvuddelen följer av interna svenska beslut.&lt;br&gt;Dessa beslut grundar sig på en bedömning av vilka krav i formell eller&lt;br&gt;reell bemärkelse medlemskapet ställer, bl.a. effekterna av gränshandelns&lt;br&gt;omfettning. Det finns alltså vad gäller anpassningsåtgärdema ett större&lt;br&gt;utrymme för interna svenska avvägningar och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem av EG kommer Sverige att delta i finansieringen av EG:s&lt;br&gt;budget. Både budgetens omfettning och grunderna för uttaxeringen från&lt;br&gt;medlemsländerna lades för perioden 1993-99 fest i den budgetuppgörelse&lt;br&gt;som träffedes vid ministerrådsmötet i Edinburgh år 1992. För svensk del&lt;br&gt;skulle detta innebära att vi år 1995 skulle kunna antas betala ett bidrag&lt;br&gt;till EG-budgeten om ca 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalningen till EIB och bidraget till EDF skulle mot bakgrund av en&lt;br&gt;jämförelse grundad på den svenska ekonomins storlek i jämförelse med&lt;br&gt;EG-medlemsländema kunna uppskattas till totalt ca 2 miljarder kronor år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de beräkningsmässiga förutsättningarna som angets ovan kan de&lt;br&gt;totala utbetalningarna från statsbudgeten alltså beräknas till ca 22&lt;br&gt;miljarder kronor i löpande priser 1995. Bidragen kan förväntas öka över&lt;br&gt;LK-perioden beroende dels på en real tillväxt för EG-budgeten, dels på&lt;br&gt;att den s.k. BNI-baserade avgiften enligt Edinbuigh-uppgörelsen ökar i&lt;br&gt;betydelse vilket för svensk del också innebär ökat bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av indirekta skatter ger budgeteffekter genom att den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;leder till ett inkomstbortfall för statsbudgeten. Vissa av anpassningarna Bilaga 1.2&lt;br&gt;är formella, dvs EG:s regelverk medför krav på förändringar av de&lt;br&gt;svenska skatterna. Dessa anpassningar ger såväl positiva som negativa&lt;br&gt;budgeteffekter (bland de positiva kan nämnas breddning av momsbasen)&lt;br&gt;med resultat att nettoeffekten är av liten omfettning. De reella an-&lt;br&gt;passningarna kan ge mera omfettande effekter som dock varierar kraftigt&lt;br&gt;beroende på vilka antaganden som görs vad gäller gränshandeln och&lt;br&gt;undantag från EG:s regler på alkoholområdet samt inte minst vilken&lt;br&gt;politisk avvägning som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet innebär också att vi får en överföring av resurser från&lt;br&gt;EG-budgeten till den svenska ekonomin. Det s.k. återflödet kan beräknas&lt;br&gt;till 8-11 miljarder kronor 1995 och utgår till övervägande delen som&lt;br&gt;stöd till jordbrukssektorn och regionalpolitiken. Återflödet är alltså riktat&lt;br&gt;vad gäller ändamål/mottagare och kan därför inte bli föremål för svensk&lt;br&gt;budgetprövning och utgör därmed inte heller en finansiering av bidraget&lt;br&gt;till EG. Vissa besparingar i den svenska budgeten borde dock kunna&lt;br&gt;göras till följd av återflödet från gemenskapsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Den kommunala sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn omfattar olika typer av kommuner: borgerliga&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner, dvs. församlingar, pastorat&lt;br&gt;och andra kyrkliga samfälligheter. Till sektorn räknas även den verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs i samarbete mellan kommuner eller landsting i form av&lt;br&gt;kommunalförbund. Landstingens verksamhet har, framförallt under 1960-&lt;br&gt;talet, byggts ut i snabbare takt än kommunernas. Därmed har lands-&lt;br&gt;tingens andel av den kommunala sektorn ökat från ungefär 1/8 under&lt;br&gt;1950-talet till dagens andel på ca 1/3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Finansiellt sparande åren 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha uppvisat ett underskott på mellan 5-8 miljarder kronor per år&lt;br&gt;mellan åren 1985 och 1990 förbättrades den kommunala sektoms&lt;br&gt;finansiella sparande under år 1991. Denna positiva effekt förstärks under&lt;br&gt;åren 1992 och 1993 då ett finansiellt överskott på mellan 8-9 miljarder&lt;br&gt;kronor uppstår. De positiva resultaten är emellertid tillfälliga och&lt;br&gt;förklaras till största delen av den nedväxling av pris- och löneöknings-&lt;br&gt;takten som ägde rum under år 1991 i kombination med ökade skatteintäk-&lt;br&gt;ter till följd av den tvååriga eftersläpningen i det gamla systemet för&lt;br&gt;utbetalning av kommunalskattemedel. I diagram 8.1 redovisas den&lt;br&gt;kommunala sektoms finansiella sparande åren 1993/94 - 1997/98 enligt&lt;br&gt;LK:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Den kommunala sektorns finansiella sparande i löpande priser&lt;br&gt;(miljarder kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/innevånare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-131.png" style="width:293pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;br&gt;Överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen bygger på finansplanens krav på realt oförändrade utgifter&lt;br&gt;för offentlig konsumtion. Under år 1993/94 försämras det finansiella&lt;br&gt;sparandet något, men är fortfarande positivt. Under resten av LK-&lt;br&gt;perioden uppvisar kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande på&lt;br&gt;mellan 5-16 miljarder kronor. Det är framförallt från åren 1993/94 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 som det sker en kraftig försämring. Till stor del förklaras Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;försämringen av skatteinkomsternas utveckling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns inkomster ökar med i genomsnitt 1,8 % per år under&lt;br&gt;LK-perioden vilket kan jämföras med statens bruttoinkomstökning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,9 % per år under motsvarande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av det finansiella sparandet motsvaras inte av en ökad&lt;br&gt;uppbyggnad av den kommunala sektorns reala tillgångar. Realinvestering-&lt;br&gt;ama ökar något under LK-perioden men inte lika snabbt som det&lt;br&gt;finansiella sparandet försämras. Fortfarande är dock investeringarna&lt;br&gt;under hela LK-perioden större än det finansiella sparandeunderskottet,&lt;br&gt;dvs. bruttosparandet är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att det kommunala skatteuttaget inte höjs och att de statliga&lt;br&gt;överföringarna till kommunerna utvecklas restriktivt blir slutsatsen att den&lt;br&gt;kommunala sektorn står inför betydande krav på anpassning. En&lt;br&gt;möjlighet är att effektivisera och rationalisera och på så sätt öka&lt;br&gt;produktiviteten i den kommunala verksamheten och därigenom minska&lt;br&gt;kostnaderna. I detta sammanhang kan en viss ökning av de kommunala&lt;br&gt;avgifterna fungera som ett instrument för att minska efterfrågan på och&lt;br&gt;därmed också omfattningen av den kommunala verksamheten. Enbart&lt;br&gt;höjda avgifter utan att utgifterna minskar kan dock i praktiken jämställas&lt;br&gt;med ökat skatteuttag om medborgarna inte har någon möjlighet att&lt;br&gt;anpassa efterfrågan. Dessutom blir kommunsektorn tvungen att i större&lt;br&gt;utsträckning ifrågasätta det offentliga engagemanget och helt eller delvis&lt;br&gt;avveckla vissa kommunala verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Inkomster och utgifter år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 diagram 8.2 redovisas den kommunala sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.2 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter år 1991&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter 427 miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster 427 miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.vgifter,&lt;br&gt;:h&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-132.png" style="width:132pt;height:109pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag 15%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp-&lt;br&gt;låning 3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt 8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämningsbidrag 5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpta&lt;br&gt;tjänster 16%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-133.png" style="width:132pt;height:108pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Matrial 7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt 17%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunernas finanser 1991, SCB och Finansdepartementet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Uppgifterna inkluderar affärsdrivande verksamhet. Däremot ingår inte verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommunägda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av sektorns totala inkomster, 232 miljarder kronor, Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kommer från kommunalskatten. Statsbidrag i form av skatteutjämnings- Bilaga 1.2&lt;br&gt;bidrag och specialdestinerade bidrag svarade för en femtedel av&lt;br&gt;inkomsterna. Det bör understrykas att även dessa finansieras med skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den kommunala sektorns utgifter utgörs drygt hälften av personalut-&lt;br&gt;gifter, dvs. löner och arbetsgivaravgifter. Inköp av material och tjänster&lt;br&gt;svarar för 23 % av utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Den kommunala sektorns inkomster år 1992 (miljarder kronor)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Skatteinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens inkomster bestäms främst av skatteinkom-&lt;br&gt;sternas utveckling (skatteunderlag och utdebitering) och statsbidrag. Pro-&lt;br&gt;portionerna mellan inkomstkällorna skiljer sig något mellan kommuner&lt;br&gt;och landsting. Den största inkomstkällan är skatteinkomsterna som svarar&lt;br&gt;för två tredjedelar av kommunernas, fyra femtedelar av landstingens och&lt;br&gt;tre fjärdedelar av de kyrkliga kommunernas inkomster. Underlaget för&lt;br&gt;skatteinkomsterna utgörs till ca 80 % av den samlade lönesumman och&lt;br&gt;transfereringar knutna till denna (t.ex. sjukpenning). Resterande del&lt;br&gt;utgörs i huvudsak av pensioner. Den kommunala sektorns inkomster är&lt;br&gt;således nära knutna till hur löner och sysselsättning utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten sköter uppbörd och taxering av alla skatteinkomster dvs. även de&lt;br&gt;kommunala. Staten betalar enligt särskilda regler ut skattemedlen till&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. Av diagram 8.3 framgår&lt;br&gt;hur kommunalskattemedel och skatteutjämningsbidrag används för att&lt;br&gt;finansiera olika kommunala verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Uppgifterna bygger på nationalräkenskaperna. Det innebär att utgifterna och&lt;br&gt;inkomsterna i affärsdrivande verksamhet inte ingår i omslutningen. Däremot ingår&lt;br&gt;driftöverskott från och subventioner till affäirsdrivande verksamhet. I national-&lt;br&gt;räkenskaperna avräknas även försäljning och avgifter t.ex. inom barnomsorg från&lt;br&gt;utgifterna. Som en följd av detta är såväl utgifterna som inkomter enligt national-&lt;br&gt;räkenskaperna lägre än de kommuner och landsting i sina räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.3 Den skattefinansierade delen av den kommunala sektorns driftkost- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nader år 1991 för olika verksamheter.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-134.png" style="width:284pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa'. Kommunernas finanser 1991, SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från stat och socialförsäkring till den kommunala sektorn&lt;br&gt;uppgick år 1992 till 79 miljarder kronor och svarade därmed för 20 %&lt;br&gt;av sektorns inkomster. Även dessa finansieras med skatter. Sammantaget&lt;br&gt;uppgick därmed skattinkomstemas andel av den kommunala sektorns&lt;br&gt;inkomster till 88 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna har införts fr.o.m. år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993. Tolv av de tidigare specialdestinerade statsbidragen, bl.a. bidragen&lt;br&gt;till skola och barnomsorg avskaffades och ersattes av ett nytt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommuner. Även skatteutjämningsavgiftema och avräknings-&lt;br&gt;skatten avskaffades för att rundgången mellan staten och kommuner&lt;br&gt;skulle upphöra. Det nya systemet har givits en utformning som innebär&lt;br&gt;att riksdagen festställer en bidragsram med utgångspunkt i vad som&lt;br&gt;bedöms vara förenligt med det samhällsekonomiska utrymmet för den&lt;br&gt;kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen avvecklades sex specialdestinerade bidrag. Avräknings-&lt;br&gt;skatten avvecklades och skatteutjämningsavgiften reducerades. Effekterna&lt;br&gt;av dessa förändringar kvittades mot ramen för vissa ersättningar till&lt;br&gt;sj uk vårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom infördes den s.k. finansieringsprincipen. Principen innebär&lt;br&gt;att om staten vill ge kommuner och landsting nya uppgifter, avveckla&lt;br&gt;uppgifter eller ändra ambitionsnivåer eller regler för befintliga åtaganden&lt;br&gt;bör statsmakterna anvisa hur de skall finansieras. Finansieringsprincipen&lt;br&gt;innebär också att statsbidragen bör minska om kommunsektorn i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Uppgifterna inkluderar affarsdrivande verksamhet. Däremot ingår inte verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommunägda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden fråntas skyldigheter eller om de till följd av regeländringar får Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;möjlighet att bedriva en effektivare verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Inkomster åren 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna av den kommunala sektoms skatteinkomster har det&lt;br&gt;antagits att den genomsnittliga kommunala utdebiteringen ligger&lt;br&gt;oförändrad på 31,04 kronor per skattekrona under hela kalkylperioden.&lt;br&gt;Skatteinkomsterna har reducerats med anledning av de förväntade&lt;br&gt;ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunsektorn till följd av&lt;br&gt;finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förväntade effekterna av förändringarna avseende kommunala&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension (KBT), bostadsbidrag och handikapp-&lt;br&gt;omsorgen har beaktats. Förändringarna har dock inte antagits påverka&lt;br&gt;kommunernas finansiella sparande. I beräkningarna har det statliga&lt;br&gt;utjämningsbidraget till kommunerna antagits ligga på nominellt oför-&lt;br&gt;ändrad nivå under LK-perioden 1993/94 - 1997/98 efter erforderliga&lt;br&gt;regleringar med hänsyn till finansieringsprincipen. Detsamma gäller&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löpande priser ökar skattinkomster och statsbidrag till kommunsektorn&lt;br&gt;med i genomsnitt 1,7 % per år under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av skatteinkomster och statsbidrag till kommunsektorn i för-&lt;br&gt;hållande till BNP sjunker från 22 % år 1993/94 till 20 % år 1997/98.&lt;br&gt;Detta innebär att den ökning som noterades under 90-talets första år nu&lt;br&gt;bryts. Nedgången förklaras dels av den effekt som det nya systemet för&lt;br&gt;utbetalningar av skatteinkomster får vid en nedväxling av löne- och&lt;br&gt;prisökningstakten och dels av de förväntade ekonomiska regleringarna&lt;br&gt;mellan staten och kommunsektorn. Samtidigt bedöms statsbidragen&lt;br&gt;utvecklas restriktivt under LK-perioden vilket svarar för en del av&lt;br&gt;minskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna från stat och socialförsäkring har minskat i betydelse&lt;br&gt;under 1980-talet. Med de bedömningar som görs i den långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkylen kommer denna utveckling att fortsätta. I böljan av&lt;br&gt;1980-talet utgjorde de 30 % av inkomsterna, jämfört med 20 % år 1992.&lt;br&gt;År 1997/98 beräknas transfereringarna utgöra 13 % av den kommunala&lt;br&gt;sektorns totala inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster som framförallt utgörs av kapitalförslitning, drifts-&lt;br&gt;överskott från affärsdrivande verk och kommunsektorns interna trans-&lt;br&gt;fereringar m.m. beräknas öka med i genomsnitt 2,1 % per år under&lt;br&gt;perioden. Många av dessa poster återfinns även på utgiftssidan t.ex. de&lt;br&gt;sektorsintema transfereringarna och kapitalförslitningen vilket gör att de&lt;br&gt;till stor del kan betraktas som interna poster som inte påverkar det&lt;br&gt;finansiella sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Den kommunala sektorns utgifter år 1992&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoköp av fastigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns totala utgifter motsvarar ungefär 27 % av BNP&lt;br&gt;(1992). Den övervägande delen av utgifterna avser kommunal konsum-&lt;br&gt;tion, framförallt inom utbildning, vård och omsorg. Av diagram 8.4&lt;br&gt;framgår hur utgifterna fördelar sig på olika typer av verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.4 Den kommunala sektorns utgifter fördelad på olika verksamhetsom-&lt;br&gt;råden år 1991&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-135.png" style="width:258pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunernas finanser 1991, SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Uppgifterna bygger på nationalräkenskaperna. Det innebär att utgifterna och&lt;br&gt;inkomsterna i affärsdrivande verksamhet inte ingår i omslutningen. Däremot ingår&lt;br&gt;driftöverskott från och subventioner till affärsdrivande verksamhet. I national-&lt;br&gt;räkenskaperna avräknas även försäljning och avgifter t.ex. inom barnomsorg från&lt;br&gt;utgifterna. Som en följd av detta är såväl utgifterna som inkomter enligt national-&lt;br&gt;räkenskaperna lägre än de kommuner och landsting i sina räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Uppgifterna inkluderar affärsdrivande verksamhet. Däremot ingår inte verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommunägda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av utgifterna för konsumtion består av löner och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter, vilka normalt ökar i snabbare takt än priserna. Utgifterna&lt;br&gt;för den kommunala konsumtionen tenderar därför att växa snabbare än&lt;br&gt;nominell BNP även om den reala tillväxten är densamma för båda.&lt;br&gt;Dessutom ingår förbrukning av material och kapitalförslitning i begreppet&lt;br&gt;kommunal konsumtion. Från den kommunala konsumtionen dras inkom-&lt;br&gt;ster från försäljning av varor och tjänster samt avgifter för tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna från kommunsektorn omfattar bl.a. bostadsbidrag,&lt;br&gt;KBT, socialbidrag m.m. till hushållen och subventioner till företagen&lt;br&gt;samt ränteutgifter. De påverkas delvis av den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen, bl.a. genom att en sämre inkomstutveckling för hushållen&lt;br&gt;medför en ökning i antalet bidragssökanden vid givna bidragsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Utgifter åren 1993/94 - 1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen bygger på finansplanens mål om realt oförändrade utgifter&lt;br&gt;för offentlig konsumtion. Detta innebär att utgifterna för den offentligt&lt;br&gt;skattefinansierade konsumtionen får öka högst i takt med den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen så som den mäts i förhållande till prisutvecklingen på&lt;br&gt;bruttonationalprodukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom merparten av utgifterna för kommunal konsumtion utgörs av&lt;br&gt;löner, ökar enligt antagandena de resurser i form av arbetskraft och&lt;br&gt;insatsvaror som används i produktionen av kommunal konsumtion mer&lt;br&gt;i pris än BNP-deflatorn. För perioden fram till år 1998 ökar ett vägt&lt;br&gt;kommunalt prisindex (ca 80 % löner och 20 % priser) vaije år ca 1 %&lt;br&gt;snabbare än BNP-deflatorn. För att de skattefinansierade utgifterna för&lt;br&gt;kommunal konsumtion skall vara realt oförändrade krävs då att volymen&lt;br&gt;för de resurser som används för skattefinansierad offentlig konsumtion&lt;br&gt;minskar med lika mycket som det relativa priset ökar, dvs. med 1 % per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun- resp, landstingsförbundet räknar med att demografiska för-&lt;br&gt;ändringar samt medicinsk teknisk utveckling leder till en årlig ökning av&lt;br&gt;behovet av kommunala tjänster med 1 % för kommunerna och 1,5 % för&lt;br&gt;landstingen. En årlig minskning av insatsvolymen med 1 % skulle således&lt;br&gt;kräva årliga besparingar motsvarande 2 % för kommunerna och 2,5 %&lt;br&gt;för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall tilläggas att produktivitetsökningar, avgiftsökningar och&lt;br&gt;sänkningar av den relativa lönen medför att den faktiska kommunala&lt;br&gt;konsumtionen inte behöver påverkas lika mycket. I löpande priser ökar&lt;br&gt;konsumtionen i genomsnitt med 2,5 % per år under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns investeringar antas förbli realt, dvs. volym-&lt;br&gt;mässigt oförändrade under hela LK-perioden. Kostnaden per enhet antas&lt;br&gt;följa prisutvecklingen. Detta skall jämföras med utvecklingen under 1980-&lt;br&gt;talet då investeringarna uppvisade en mycket svag utveckling med&lt;br&gt;nominella minskningar vissa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektoms utgifter för transfereringar till hushåll och&lt;br&gt;företag utvecklades under 1980-talet i takt med övriga kommunala&lt;br&gt;utgifter. Under LK-perioden antas dessa transfereringar växa i takt med&lt;br&gt;prisutvecklingen, utom vad gäller de förväntade effekterna av för-&lt;br&gt;ändringarna avseende KBT, bostadsbidrag och handikappreformen samt&lt;br&gt;vissa förändringar på grund av ekonomiska regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektora. Förändringarna antas dock inte påverka kommunernas&lt;br&gt;finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifternas andel av BNP sjunker från en topp på 26 %&lt;br&gt;år 1993/94 till 23 % år 1997/98. Under 1970-talet ökade de kommunala&lt;br&gt;utgifterna snabbare än BNP. De kommunala utgifternas andel av BNP&lt;br&gt;steg från 22 % år 1970 till 27 % år 1980. Under 1980-talet begränsades&lt;br&gt;den kommunala utgiftsexpansionen och andelen reducerades till 25 % år&lt;br&gt;1991, trots att volymtillväxten för den kommunala konsumtionen översteg&lt;br&gt;den reala BNP-tillväxten. En viktig förklaring till detta är att det relativa&lt;br&gt;priset för den kommunala konsumtionen reducerades. Under LK-perioden&lt;br&gt;förutses en fortsatt minskning av de kommunala utgifternas andel av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Strukturella och konjunkturbetingade underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera strukturella faktorer påverkar kommunernas ekonomi de närmaste&lt;br&gt;åren. De åldersrelaterade behoven ökar. Enligt Kommunförbundets&lt;br&gt;baskalkyl, som presenterades som ett underlag till Långtidsutredningen -&lt;br&gt;92, innebär utvecklingen av folkmängden och fördelningen på ålders-&lt;br&gt;grupper att anspråken på kommunala tjänster ökar med drygt 1 % om&lt;br&gt;året under 1990-talet. Med hänsyn till det ekonomiska målet om realt&lt;br&gt;oförändrade utgifter for offentlig konsumtion motsvarar det årliga&lt;br&gt;ökningar av de kommunala insatserna med ca 4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella faktorer som påverkar landstingets ekonomi är enligt&lt;br&gt;Landstingsförbundet främst ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Ökningen beror dels på att antalet äldre ökar, dels på att utvecklingen&lt;br&gt;inom medicintekniken möjliggör fler insatser inom vården. I landstingens&lt;br&gt;bilaga till Långtidsutredningen -92 bedöms efterfrågeökningen till drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 % per år fram till sekelskiftet vilket tillsammans med kravet på realt&lt;br&gt;oförändrad offentlig konsumtion motsvaras av årliga ökningar med drygt&lt;br&gt;2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden skulle detta således innebära en minskning av den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen med ca 30 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de viktigare effekterna av lågkonjunkturen hör att kommunernas&lt;br&gt;och landstingens skatteinkomster minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan effekt av den försämrade konjunkturen är att transfereringsut-&lt;br&gt;giftema ökar. Den mest kostnadskrävande ökningen avser socialbidragen.&lt;br&gt;Även kommunernas kostnader för bostadsbidrag och KBT påverkas såväl&lt;br&gt;av konjunkturen som nertrappningen av bostadssubventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8.5 Tillgångar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.3 Balansräkning för den kommunala sektorn år&lt;br&gt;1991*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Likvida medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S tatsbidragsfordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga kortfristiga fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter och anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordon, maskiner och inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder och eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunernas finanser 1991, SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns soliditet dvs. hur stor del av tillgångarna som finans-&lt;br&gt;ierats med eget kapital uppgick år 1991 till ca 49 %. Soliditeten varierar&lt;br&gt;dock mellan kommuner, landsting och kyrkokommuner. Lägst belåning&lt;br&gt;av tillgångarna har kyrkokommunerna där soliditeten år 1991 uppgick till&lt;br&gt;ca 88 % och högst belåning av tillgångarna har landstingen som uppvisar&lt;br&gt;en soliditet år 1991 på ca 43 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en omfattande korrigering av kommunernas och&lt;br&gt;landstingens redovisning genom att allt fler redovisar pensionsskulden&lt;br&gt;som en långfristig skuld. Pensionsskulden utgör värdet av kommunernas&lt;br&gt;och landstingens beräknade framtida åtaganden både till nuvarande och&lt;br&gt;framtida pensionärer. För att täcka ökningen av pensionsskulden och för&lt;br&gt;att investeringar skall finansieras utan att öka nettoupplåningen krävs ett&lt;br&gt;finansiellt sparande som är positivt. Det innebär att kommunsektorn för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Uppgifterna inkluderar affärsdrivande verksamhet. Däremot ingår inte verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommunägda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att täcka sina kostnader för pensionsskulden enligt Kommun- resp. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Landstingsförbundet bör ha ett positivt finansiellt sparande på minst 6 Bilaga 1.2&lt;br&gt;miljarder kronor om året för att inte minska kommunsektorns egna&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Offentliga sektorns finansiella sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den konsoliderade offentliga sektorn menas staten, AP-fonden, och&lt;br&gt;kommunsektorn (kommuner, landsting, kyrkokommuner och kommunal-&lt;br&gt;förbund). Staten omfattar förutom statsbudgeten också vissa fonder som&lt;br&gt;redovisas utanför budgeten och benämns övriga staten. De samlade&lt;br&gt;offentliga utgifterna beräknas 1993/94 uppgå till 70% av BNP. Av dessa&lt;br&gt;svarar staten för 38%, den kommunala sektorn för ca 26% medan&lt;br&gt;resterande 7 % utgörs av utgifter för ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens och riksdagens beslutsfettande är inte avgränsat enbart till&lt;br&gt;statsbudgeten. Gränserna mellan delsektorema är inte för alltid givna -&lt;br&gt;både finansierings- och verksamhetsansvar har över tiden ändrats. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas förstatligandet av den kommunala polisen under&lt;br&gt;1960-talet och den överflyttning av arbetsgivaransvaret för lärare från&lt;br&gt;staten till kommunerna som skedde 1991. Skatter och avgifter flyttas&lt;br&gt;också mellan delsektorema. Detta gäller t.ex. avvecklingen av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen och fastighetsbeskattningen. Ytterligare&lt;br&gt;exempel utgör växlingen av inkomster av arbetsgivaravgifter med två&lt;br&gt;procentenheter från statsbudgeten till AP-fonden fr.o.m. den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990. I denna LK-kalkyl är förändringar av statsbidragsystemet till&lt;br&gt;kommunerna ett aktuellt exempel på överföringar inom den offentliga&lt;br&gt;sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK-beräkningama avser i första hand statsbudgeten men ska också&lt;br&gt;ligga till grund för regeringens långsiktiga utgiftsstrategi för hela den&lt;br&gt;offentliga sektom. En samlad analys av hela den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektom är därför nödvändig för att ge en heltäckande bild av den&lt;br&gt;finansiella situationen och de resursanspråk som den offentliga sektom&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens finansiella sparande består av budgetsaldot, korrigerat för vissa&lt;br&gt;inkomster och utgifter som inte påverkar det finansiella sparandet, samt&lt;br&gt;arbetsmarknadsfondens finansiella netto. Därtill kommer också det&lt;br&gt;finansiella sparandet i delpensionsfonden, lönegarantifonden samt&lt;br&gt;arbetslivsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas det finansiella sparandet i staten uppgå till&lt;br&gt;-224 miljarder kronor eller -15,1% av BNP. Sparandeunderskottet i&lt;br&gt;arbetsmarknadsfonden har ökat kraftigt under budgetåret 1993/94 och&lt;br&gt;uppgår till närmare 37 miljarder kronor. Till följd av det stora antalet&lt;br&gt;konkurser i lågkonjunkturens spår uppvisar lönegarantifonden ett&lt;br&gt;sparandeunderskott om 4,5 miljarder kronor. Resterande del förklaras av&lt;br&gt;budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden förbättras det finansiella sparandet i staten med 124&lt;br&gt;miljarder kronor och underskottet slutåret 1997/1998 uppgår därmed till&lt;br&gt;100 miljarder kronor eller 5,5% av BNP. Statens budgetsaldo förbättras&lt;br&gt;med ca 120 miljarder kronor. Trots den minskande arbetslösheten&lt;br&gt;beräknas sparandet i arbetsmarknadsfonden försämras med ca 4 miljarder&lt;br&gt;och därmed överstiger underskottet 40 miljarder kronor budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98. Detta beror på snabbt stigande ränteutgifter. Det finansiella Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sparandet i lönegaranti fonden är detta år i balans. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga reallöneutvecklingen under slutet av 1980-talet innebar att&lt;br&gt;pensionsutbetalningama ökade snabbare än de inbetalda ATP-avgiftema.&lt;br&gt;En följd av detta var att ränteinkomsterna togs i anspråk för de löpande&lt;br&gt;pensionsutgiftema. För att förstärka ATP-systemet höjdes ATP-avgiften&lt;br&gt;med två procentenheter till 13,0% den 1 januari 1990. Trots detta&lt;br&gt;fortsätter skillnaden mellan avgifter och utbetalningar att öka under hela&lt;br&gt;LK-perioden och uppgår 1997/98 till ca 26 miljarder kronor. I och med&lt;br&gt;att ATP-systemets avgiftsfinansieringsgrad successivt avtar måste en allt&lt;br&gt;större del av ränteinkomsterna tas i anspråk till pensionsutbetalningama.&lt;br&gt;Under LK-perioden kan ATP-systemet på detta sätt bibehålla ett positivt&lt;br&gt;finansiellt sparande. Till detta bidrar också att antalet nytillkomna&lt;br&gt;pensionärer ökar mycket svagt under perioden. På längre sikt ställs dock&lt;br&gt;ATP-systemet inför stora påfrestningar. Under nästa årtionde kommer det&lt;br&gt;totala antalet pensionärer att öka kraftigt. För att inte systemet ska bli&lt;br&gt;ohållbart krävs då en mycket stark ekonomisk tillväxt. Avsaknaden av&lt;br&gt;koppling mellan pensionsutbetalningar och samhällsekonomisk utveckling&lt;br&gt;är i detta perspektiv allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet under LK-perioden minskar från 26 miljarder&lt;br&gt;1993/94 till endast 13 miljarder 1997/98. Därmed ger AP-fonden ett&lt;br&gt;negativt bidrag till återhämtningen av den offentliga sektoms sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha uppvisat en underskott 5-8 miljarder kronor per år under&lt;br&gt;perioden 1985 till 1990 förbättrades den kommunala sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande under 1991. Denna positiva tendens förstärks under åren 1992&lt;br&gt;och 1993 då ett finansiellt överskott på ca 8 miljarder förutses. Denna&lt;br&gt;uppgång är dock tillfällig och förklaras till största delen av den ned-&lt;br&gt;växling av pris- och löneökningsakten som ägde rum under år 1991 i&lt;br&gt;kombinationmed ökade skatteintäkter till följd av den tvååriga efter-&lt;br&gt;släpningen i det gamla systemet för utbetalning av kommunala skatteme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993/94 försvagas det finansiella sparandet något, men är&lt;br&gt;fortfarande positivt. Under resten av LK-perioden perioden uppvisar&lt;br&gt;kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande på mellan 5 och 16&lt;br&gt;miljarder kronor. Det är under åren 1994/95 och 1995/96 som sparandet&lt;br&gt;försämras medan en viss återhämtning sker under periodens sista år. Till&lt;br&gt;stor del förklaras förloppet av skatteintäkternas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella sparande i offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 beräknas den offentliga sektoms sammantagna&lt;br&gt;inkomster uppgå till 57% av BNP medan utgifterna uppgår till hela&lt;br&gt;70,5% av BNP. Den offentliga sektom uppvisar därmed ett underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i finansiellt sparande som överstiger 13% av BNP. Försämringen har Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;varit mycket snabb och dramatisk. Så sent som 1990 uppvisades ett Bilaga 1.2&lt;br&gt;överskott på ca 4 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden förbättras det finansiella sparandet sucessivt när&lt;br&gt;tillväxten i ekonomin tar fert och kapacitetsutnyttjandet ökar. Trots detta&lt;br&gt;är underskotten betydande även slutåret 1997/98 då underskottet i det&lt;br&gt;finansiella sparandet utgör 5,2% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9.1 Finansieringen av den konsoliderade offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-136.png" style="width:248pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Övriga inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Övriga utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H Konsumtion + inv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;il Hushållstransf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna minskar tämligen kraftigt under LK-perioden. De totala&lt;br&gt;utgifterna fäller från drygt 70% av BNP 1993/94 till ca drygt 60%&lt;br&gt;1997/98. Konsumtionen hålls tillbaka genom restriktionen på kommuner-&lt;br&gt;na samtidigt som transfereringsutgiftema minskar. Transfereringsminsk-&lt;br&gt;ningen kan till stor del förklaras av det besparingsprogram som som&lt;br&gt;regeringen aviserade i finansplanen, men också av kraftigt minskade&lt;br&gt;bostadssubventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av det finansiella sparandet begränsas i viss mån av att&lt;br&gt;även inkomsterna minskar under perioden som andel av BNP. Skattekvo-&lt;br&gt;ten är i huvudsak oförändrad under LK-perioden. De makroekonomiska&lt;br&gt;antaganden som ligger till grund för kalkylen skulle vid en oförändrad&lt;br&gt;ekonomisk politik ge upphov till en minskad skattekvot. I beräkningarna&lt;br&gt;har dock en del av regeringens besparingsprogram behandlats som&lt;br&gt;skattehöjningar, vilket gör att skattekvoten t.o.m. ökar något. Nedgången&lt;br&gt;i inkomstkvot beror istället på att ränteintäkterna från AP-fonden&lt;br&gt;minskar, samt en viss nedgång av de s.k. övriga inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela LK-perioden kännetecknas alltså av kraftiga underskott i det&lt;br&gt;offentliga sparandet. Därmed försämras den finansiella nettoförmögen-&lt;br&gt;heten i offentlig sektor kraftigt. I och med de överskott som genererades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under slutet av 1980-talet hade den offentliga sektorn en finansiell Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nettofordran på 3,8% av BNP vid utgången av budgetåret 1991/92. De Bilaga 1.2&lt;br&gt;stora underskotten under perioden därefter innebär att nettoskulden vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutet av perioden uppgår till ca 50% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9.2 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet&lt;br&gt;Miljarder kr och % av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-137.png" style="width:294pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Känslighetsanalys för perioden 1993/94-1997/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som en känslighetskalkyl redovisas ett scenario där ett antal förändringar&lt;br&gt;i de ekonomiska förutsättningarna gjorts gentemot huvudalternativet.&lt;br&gt;Förändringarna som vidtagits är i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inget besparingsprogram under LK-perioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ej realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av dessa förändringar revideras antagandebilden för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen för perioden 1995 - 1998. Finanspolitiken är i&lt;br&gt;känslighetsaltemativet betydligt expansivare. Till en böljan leder detta till&lt;br&gt;en högre BNP-tillväxt genom en starkare total konsumtionsutveckling.&lt;br&gt;Efterhand blir de negativa effekterna allt tydligare. Det allt större&lt;br&gt;offentliga upplåningsbehovet medför ett tryck uppåt på räntenivåerna.&lt;br&gt;Inflationsimpulsema blir också större än i huvudalternativet vilket ställer&lt;br&gt;krav på en mer restriktiv penningpolitik vilket förstärker ränteuppgången.&lt;br&gt;Denna utveckling leder på sikt till lägre export och investeringar och&lt;br&gt;därmed lägre BNP-tillväxt. Skillnaden i genomsnittlig BNP-tillväxt blir&lt;br&gt;dock inte så stor under LK-perioden men kan på sikt bli betydande. De&lt;br&gt;negativa konsekvenserna för den reala ekonomin hinner endast i&lt;br&gt;begränsad omfattning ta sig uttryck under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1992 - 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;br&gt;H-alt K-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K-alt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;br&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;politiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsresultat i känslighetsaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna inkomst- och utgiftsutvecklingen innebär att statsbud-&lt;br&gt;getens saldo visar på ett underskott på ca 135 miljarder kronor slutåret&lt;br&gt;i LK-perioden. Jämfört med huvudalternativet är saldot ca 65 miljarder&lt;br&gt;lägre främst beroende på uteblivet besparingsprogram och högre&lt;br&gt;räntekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.1 Budgetsaldo i huvudalternativ och i känslighetsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdr kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i % av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-138.png" style="width:262pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsljghetsalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalt&lt;br&gt;r—i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K-alt i % av BNP&lt;br&gt;H-alt i % av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i känslighetskalkylen leder till att statens upplåningsbehov&lt;br&gt;ligger på i genomsnitt ca 200 mdr per år med en minskning i slutet av&lt;br&gt;perioden. Det stora upplåningsbehovet beror främst på det stora negativa&lt;br&gt;primärsaldot och att den därmed högre statsskulden ger högre utgifter för&lt;br&gt;statsskuldräntor än i huvudscenariet samt ett större underskott i arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden ökar i relation till huvudalternativet med ytterligare ca 200&lt;br&gt;mdr under perioden. Statsskuldens snabba ökning under perioden leder&lt;br&gt;till att statens beroende av det allmänna ränteläget ökar betydligt. Det&lt;br&gt;högre ränteläget i känslighetskalkylen står för en stor del av de totala&lt;br&gt;utgiftsökningarna i slutet av LK-perioden. Skuldens storlek gör således&lt;br&gt;i sig att den relativa betydelsen av en låg räntenivå ökar jämfört med&lt;br&gt;andra faktor i ekonomin vad gäller ambitionen att uppnå en långsiktig och&lt;br&gt;stabil utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektors finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I känslighetsaltemativet ökar AP-fondens inkomster snabbare jämfört&lt;br&gt;med huvudalternativet till följd av en högre löneökningstakt. Utbe-&lt;br&gt;talningarna ökar inte i motsvarande utsträckning. Som en följd av detta&lt;br&gt;förbättras AP-fondens finansiella sparande jämfört med huvudaltenativet&lt;br&gt;med ca 12 mdr kr under budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i den kommunala sektoms utvecklas sämre i&lt;br&gt;känslighetsaltemativet än huvudalternativet. I böljan av perioden blir det&lt;br&gt;finansiella sparandet i stort sett lika negativt i bägge scenarierna för att&lt;br&gt;därefter försämras i känslighetsaltemativet. För budgetåret 1997/98&lt;br&gt;beräknas underskottet i löpande priser vara ca 8 miljarder kronor större&lt;br&gt;än i huvudscenariet. Skillnaden förklaras främst av att inflationen ökar&lt;br&gt;snabbare än i huvudalternativet, vilket innebär en snabbare ökning av de&lt;br&gt;pris- och löneindexerade utgifterna. Dessutom ökar utgifterna eftersom&lt;br&gt;någon restriktion inte lagts på den kommunala konsumtionen i be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkningarna. Även inkomsterna ökar något i känslighetscenariet p.g.a.&lt;br&gt;högre pris- och löneökningar. I övrigt är likheten mellan scenarierna stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den offentliga sektorn innebär känslighetsaltemativet att det finans-&lt;br&gt;iella sparandet i den offentliga sektom förbättras något, från -13,4 % av&lt;br&gt;BNP 1993/94 till -9,7 % av BNP 1997/98 men underskottet är betydligt&lt;br&gt;högre än i huvudalternativet. Huvuddelen av underskottet utgörs under&lt;br&gt;perioden främst av de stora underskotten i statsbudgeten. Det finansiella&lt;br&gt;sparande i kommuner och i AP-fonden försämras under hela LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större underskotten i offentlig sektor leder till ökad upplåning vilket&lt;br&gt;medför ännu högre utgifter för statsskuldräntor än i huvudscenariet. Vid&lt;br&gt;givna restriktioner för utgiftsutvecklingen medför utveckling att betydligt&lt;br&gt;kraftfullare åtgärder än i huvudscenariet måste vidtas i ett senare skede&lt;br&gt;för att minska de offentliga utgifterna och skuldtillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i årets långsiktiga konsekvenskalkyl visar historiskt sett&lt;br&gt;stora underskott för det finansiella sparandet i offentlig sektor under hela&lt;br&gt;LK-perioden. Trots att en förbättring sker under perioden är underskottet&lt;br&gt;fortfarande betydande trots mycket positiva antaganden i beräkningen&lt;br&gt;bl.a. en gynnsam internationell utveckling under perioden, en snabb&lt;br&gt;återhämtning för den svenska ekonomin med en tillväxt per år på ca 3 %,&lt;br&gt;sjunkande realräntor och betydande besparingar i de offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighetskalkylen visar på att negativa förändringar av de ekonomis-&lt;br&gt;ka parametrarna gentemot huvudkalkylen snabbt kan ge en utveckling där&lt;br&gt;statens finansiella situation blir långsiktigt ohållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden som andel av BNP ökar under hela LK-perioden och är&lt;br&gt;slutåret uppe i ca 110 % av BNP. Offentlig sektors sparandet är negativt&lt;br&gt;men förbättras i huvudkalkylen. Den offentliga sektom har vid perioden&lt;br&gt;slut en stor negativ finansiell förmögenhet - den största i modera tid -&lt;br&gt;vilket innebär att den nu levande generationen lämnar över större skulder&lt;br&gt;än tillgångar i offentlig sektor till kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APPENDIX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementens verksamhetsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande appendix ges en beskrivning av den reala utvecklingen inom&lt;br&gt;de olika departementens verksamhetsområden samt de utgiftsstyrande&lt;br&gt;faktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;procentuell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. Miljö- och natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;resursdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 784&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;494 370 467 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket, Finansdepartementet och respektive departement.&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstols- och åklagarväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala utgiftsnivån for myndigheterna inom rättsväsendet styrs&lt;br&gt;primärt av mål- och ärendeutvecklingen. Brottsutvecklingen, anmälda&lt;br&gt;brott, mängden mål och dess svårighetsgrad är typiska exempel på&lt;br&gt;utgiftsstyrande faktorer. Rättsväsendet styrs också i stor utsträckning av&lt;br&gt;faktorer som direkt eller indirekt regleras av lagar och förordningar.&lt;br&gt;Myndigheter inom polis-, åklagar-, domstolsväsendet och inom kriminal-&lt;br&gt;vården förfogar över mer än 90 % av Justitiedepartementets totala&lt;br&gt;resurser. Verksamheten är mycket personalintensiv vilket innebär att&lt;br&gt;löneutvecklingen har stor betydelse för den totala utgiftsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Utrikesdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procentuell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93* 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95 &amp;nbsp;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 535 16 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 890 14 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde utgör internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete den största enskilda utgiftsposten. 75% av det&lt;br&gt;samlade anslaget under tredje huvudtiteln föreslås 1993/94 gå till bistånd&lt;br&gt;till tredje världen. Inklusive Östeuropabiståndet utgör andelen 80%.&lt;br&gt;Biståndsramen uppgår enligt förslag i propositionen 1992/93:100 bil 4 till&lt;br&gt;12 960 miljoner kronor. Detta utgör drygt 0,9% av beräknade BNI.&lt;br&gt;Sänkningen av biståndsramen är temporär och så snart Sveriges ekonomi&lt;br&gt;det tillåter skall biståndet åter utgöra 1% av BNI. För LK-perioden&lt;br&gt;innebär detta att biståndet successivt ökar för att 1997/98 åter utgöra 1 %&lt;br&gt;av BNI. Från ramen avräknas vissa asylkostnader och vissa kostnader&lt;br&gt;inom andra huvudtitlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementets förvaltningskostnader, 9,9% av departements-&lt;br&gt;ramen, styrs främst av pris- och löneutvecklingen men också av&lt;br&gt;kronkursens utveckling, då en stor del av verksamheten sker utomlands.&lt;br&gt;Ca 74% av förvaltningskostnaderna, eller 981 000 kr, avsåg budgetåret&lt;br&gt;1991/92 direkta kostnader för de 115 svenska utlandsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av Utrikesdepartementets anslag har tillkommit för att finansiera&lt;br&gt;Sveriges deltagande i internationella organisationer. I de flesta fåll avser&lt;br&gt;dessa anslag obligatoriska bidrag till respektive organisations budget,&lt;br&gt;vilka uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel.&lt;br&gt;Utvecklingen av de olika organisationernas budgetar blir därmed en viktig&lt;br&gt;utgiftsstyrande faktor. Bidragen uttaxeras i normalfallet i annan valuta än&lt;br&gt;svenska kronor, vilket innebär att även kronans kurs är en viktig sådan&lt;br&gt;faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;IV. Försvarsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93» 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95 &amp;nbsp;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 086 38 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 717 38 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 560 38 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦♦ -0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** Enligt de beräkningsnormer som används i LKn blir utgifterna 38 560 miljoner kronor budgetåret 1997/98.&lt;br&gt;(I enlighet med planeringsramen i 1992 års försvarsbeslut blir utgifterna 38 787 miljoner kronor.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna styrs av femåriga försvarsbeslut. Budgetåret 1993/94 är det&lt;br&gt;andra året i försvarsbeslutsperioden och regeringen föreslår i prop.&lt;br&gt;1992/93:100, bil. 5 att totalförsvarets militära del tilldelas 35 986,8&lt;br&gt;miljoner kronor. För totalförsvarets civila del föreslås en ekonomisk ram&lt;br&gt;om 2091 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. 1992 års stabiliserings-&lt;br&gt;proposition (prop. 1992/93:50) innebär att anslagen inom totalförsvaret&lt;br&gt;kommer att reduceras med 200 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och&lt;br&gt;ytterligare 600 miljoner kronor budgetåret 1996/97. Därmed reduceras&lt;br&gt;totalförsvaret anslag med 1,2 miljarder kronor per år fr.o.m budgetåret&lt;br&gt;1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom en metod att i rimlig omfattning säkerställa planerad materielan-&lt;br&gt;skaffhing räknas anslaget för materielanskaffhing årligen upp med 1,5 %.&lt;br&gt;Denna uppräkning sker utöver sedvanlig pris- och löneuppräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priskompensationssystemet har ändrats för att ta hänsyn till prisutveck-&lt;br&gt;lingen på de olika typer av varor och tjänster som försvaret utnyttjar.&lt;br&gt;Förändringen innebär bl.a. att ett försvarsspecifikt löneindex och ett&lt;br&gt;anpassat index för inhemsk materiel används. Vidare kan regeringen&lt;br&gt;numera själv besluta om viktningen av de olika delindex som ingår i för-&lt;br&gt;svarsprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;V. Socialdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;97/98 &amp;nbsp;&amp;nbsp;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93» 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukdom, handikapp och ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsorg om äldre och handikappade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialt behandlingsarbete,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;alkohol- och narkotikapolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mynd. under socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Socialdepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen på femte huvudtiteln speglar endast delvis ut-&lt;br&gt;vecklingen inom socialdepartementets verksamhetsområde. För att få en&lt;br&gt;fullständig bild av utgiftsutvecklingen måste redovisningen kompletteras&lt;br&gt;med den del av socialförsäkringssektorns utgifter som inte redovisas på&lt;br&gt;statsbudgetens utgiftssida. Dessa utgifter redovisas dels på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida - 85 % av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkring och för&lt;br&gt;ersättning vid närståendevård samt 100% av arbetsskadeförsäkringens&lt;br&gt;utgifter, dels utanför statsbudgeten - allmän tilläggspension och delpen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens och socialförsäkringssektorns utgifter i miljoner kronor, 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter på inkomstsidan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* 85 % av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen och för ersättning vid närståendevård samt 100 % av&lt;br&gt;utgifterna för arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av socialdepartementets utgifter på drygt 289 miljarder&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 utgörs av transfereringar till hushållen. Beräknad&lt;br&gt;utgiftsutveckling under LK-perioden for de största transfereringarna&lt;br&gt;framgår av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen för de största transfereringarna i mi ijoner kronor, 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension (inkl. ATP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålders- och efterlevande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensioner inkl. ATP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;KBT&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet transfereringar till hushållen garanteras en viss följsamhet i&lt;br&gt;utbetalningarna relativt inflationen och löneutvecklingen. Basbeloppets&lt;br&gt;storlek styr t.ex. utgiftsnivån för pensionsförmånerna medan utgifterna&lt;br&gt;för sjuk- och föräldraförsäkring främst styrs av löneutvecklingen.&lt;br&gt;Härutöver utgör befolkningsutvecklingen den mest betydande utgiftspå-&lt;br&gt;verkande faktorn. Utvecklingen på arbetsmarknaden är ytterligare en&lt;br&gt;annan faktor som påverkar utgifterna inom den sociala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringens finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av socialförsäkringsförmånerna varierar. De olika&lt;br&gt;förmåner som ryms inom sjukförsäkringen och folkpensionsförsäkringen&lt;br&gt;finansieras av socialavgifter och av statliga medel. Förmåner inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen skall enligt gällande regler endast till 85 procent&lt;br&gt;finansieras med socialavgifter. För fblkpensionsförmånema finns ingen&lt;br&gt;bestämmelse om hur stor andel av utgifterna som skall finansieras via&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tilläggspensionen, arbetsskadeförsäkringen och delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkringen skall finansieras med socialavgifter, samt i före-&lt;br&gt;kommande fall med fondkapitalets avkastning. De kommunala bostadstill-&lt;br&gt;äggen till pensionärer finansieras för närvarande dels av kommunala&lt;br&gt;medel, dels av skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall avgiftsinkomsterna inte täcker den avsedda andelen av&lt;br&gt;utgifterna täcks underskottet löpande via skattefinansiering. Budgetåret&lt;br&gt;1990/91 gick sjukförsäkringen med drygt 4 miljarder kronor i underskott.&lt;br&gt;Sedan år 1987 har arbetsskadeförsäkringen uppvisat ett årligt underskott&lt;br&gt;som vid utgången av år 1992 uppgår till ett ackumulerat underskott på&lt;br&gt;drygt 26 miljarder kronor. Beslutade och föreslagna åtgärder inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen beräknas, vid oförändrat avgiftsuttag, successivt&lt;br&gt;leda till löpande överskott, vilket därmed kan reducera det ackumulerade&lt;br&gt;underskottet i arbetsskadefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Kommunikationsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;25 530 &amp;nbsp;15 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;16 547 16 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader för infralån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’ 2 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjö/Luftfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900 *&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’ &lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 447’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;’ 1 366’ 1 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’ &amp;nbsp;-15,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Fr.o.m kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag till kommunerna i det nya generella statsbidragssystemet.&lt;br&gt;Forskning, kollektivtrafik underhåll för sysselsättning, investeringar i trafikens infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Forskning, kollektivtrafik, underhåll för sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Fr.o.m 93/94 finansieras alla investeringar i vägar och järnvägar med lån. Ränta och amortering sker via&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementets område är det framför allt&lt;br&gt;regeringens prioritering av infrastrukturen samt avreglering och&lt;br&gt;bolagisering av affärsverken, som de närmaste åren kommer att vara de&lt;br&gt;viktigaste utgiftsstyrande faktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgifter inom kommunikationsdepartementets område som relateras&lt;br&gt;till infrastrukturen har kommit att öka i omfattning. Konsumtionsut-&lt;br&gt;gifterna avser huvudsakligen drift av statliga vägar. Investeringsutgiftema&lt;br&gt;avser främst väg- och jämvägsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1991 och 1992 har beslut fattats om stora investeringar i&lt;br&gt;vägar och järnvägar. Investeringarna har ökat till en andel av ca 1 % av&lt;br&gt;BNP under 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om investeringar i&lt;br&gt;infrastruktur m.m. (1992/93:176). I denna förslås dels ett nytt finans-&lt;br&gt;ieringssystem för investeringar i vägar, järnvägar och kollektivtrafikan-&lt;br&gt;läggningar, dels en långsiktig inriktning för utbyggnad av väg- och&lt;br&gt;järnvägsnätet. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 föreslås investeringarna&lt;br&gt;finasieras genom att lån tas upp i Riksgäldskontoret. För att finansiera&lt;br&gt;räntor och amorteringar inrättas ett särskilt anslag för kapitalkostnaderna&lt;br&gt;för investeringarna på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En planeringsram för perioden 1994-2003 föreslås inrättas på 88&lt;br&gt;miljarder kronor. Därtill kommer finansieringen av 10 miljarder kronor&lt;br&gt;för sådana projekt som redan beslutats inom den av riksdagen tidigare&lt;br&gt;beslutade planeringsramen om 20 miljarder kronor. Ordinarie investering-&lt;br&gt;ar samt investeringar som redan idag finansieras med lån såsom eldrifts-&lt;br&gt;och teleanläggningar vid järnvägen samt utbyggnaden av Grödingebanan&lt;br&gt;ligger idag på 4,8 miljarder per år. Det innebär 40 miljarder kronor i nya&lt;br&gt;investeringar under planeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av rådande arbetsmarknadssituation och behovet av att&lt;br&gt;snabbt göra ett antal strategiska infrastruktursatsningar föreslås att en stor&lt;br&gt;del av investeringarna läggs i böljan av tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1993/94-1995/96 beräknas det totala lånebehovet till 36&lt;br&gt;miljarder kronor. Härtill skall läggas tidigare låneskulder om 6 miljarder&lt;br&gt;kronor. Därmed uppgår låneramen för perioden 1993/94-1995/96 till 42&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora satsningarna som nu sker på investeringar i infrastrukturen&lt;br&gt;kommer framdeles att medföra ett ökat krav på underhållsinsatser.&lt;br&gt;Underhållet av bl.a. vägar är för övrigt redan i dagsläget eftersatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna de närmaste åren påverkas bl a av avtalsbundna bidrag till&lt;br&gt;länsjämvägar och bidrag till inlandsbanan. Vidare kan statens köp av&lt;br&gt;interregional järnvägstrafik komma att upphandlas för längre perioder än&lt;br&gt;ett år. Stödet till Gotlandstrafiken är till stor del bundet genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De system för bidrag till enskilda, företag och kommuner som tidigare&lt;br&gt;funnits inom kommunikationsdepartementets område, har till stora delar&lt;br&gt;överförts till andra departementsområden. Arbetet med bolagisering av&lt;br&gt;affärsverk och avreglering kan dock innebära att nya anslag behöver&lt;br&gt;inrättas för att täcka kostnader för statens särskilda åtaganden som t ex&lt;br&gt;vad gäller försvar, handikapp och regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VII. Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och ersättningar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom Finansdepartementets område domineras av transfere-&lt;br&gt;ringar till bostadsbyggandet och kommunerna. Statens utgifter för&lt;br&gt;räntebidrag och investeringsbidrag påverkas främst av räntenivåer, ny-och&lt;br&gt;ombyggandets omfattning samt produktionskostnadernas omfattning och&lt;br&gt;utveckling. Utgifterna består huvudsakligen av transfereringar till ägare&lt;br&gt;av flerbostadshus och småhus. Transfereringar till kommunerna utgår i&lt;br&gt;form av skatteutjämningsbidrag. Bidragets utveckling påverkas av&lt;br&gt;skattesatsändringar och utvecklingen av skatteunderlaget totalt sett.&lt;br&gt;Konsumtionsutgifterna utgörs bl.a. av löneutgifter för framförallt&lt;br&gt;skatteförvaltning och tullväsendet. Dessa utgifter styrs främst av löne-&lt;br&gt;och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIII. Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande högskole-&lt;br&gt;utbildning m.m.&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalförsörjning mm^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag i utjämningsbidraget till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt; Beloppen för 1992/93 har justerats så att anslagsstrukturen motsvarar den som gäller för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av kostnadsutvecklingen for verksamheterna inom Ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementets område - t.ex. grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning, forskning och folkbildning - är beroende av pris- och lö-&lt;br&gt;neutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden sker dessutom en ökning av anslagen till den&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildningen som beror på lättade beslut om ökat&lt;br&gt;antal utbildningsplatser. Vidare har beslut tagits om kvalitetsförstärk-&lt;br&gt;ningar av den högre utbildningen. Dimensioneringsförändringama&lt;br&gt;påverkar även ersättningen för lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och&lt;br&gt;framsteg för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bl.a. förstärkningar av&lt;br&gt;forskarutbildningen och forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom studiestödsområdet styrs utgiftsutvecklingen av flera olika&lt;br&gt;faktorer såsom antalet studiestödstagare, utnyttjandegrad och nivån på de&lt;br&gt;olika studiestöden. Antalet studiestödstagare på gymnasienivå är främst&lt;br&gt;beroende av den demografiska utvecklingen. Inom det övriga utbildnings-&lt;br&gt;väsendet är antalet studiestödstagare huvudsakligen en följd av ut-&lt;br&gt;bildningarnas dimensionering. Viktiga utgiftsfäktorer för studielånen är&lt;br&gt;även den ackumulerade skuldstockens storlek och Riksgäldskontorets&lt;br&gt;utlåningsränta. En procentenhets förändring av denna ränta vid slutet av&lt;br&gt;LK-perioden innebär en förändring av anslagsbelastningen med ca 450&lt;br&gt;miljoner kronor. Bidragen till det kommunala offentliga skolväsendet&lt;br&gt;(sektorsbidraget) och undervisning av invandrare i svenska språket ingår&lt;br&gt;sedan 1 januari 1993 i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna.&lt;br&gt;De specialdestinerade bidragen till särskolor och särvux har avvecklats&lt;br&gt;och ingår numera i de totala bidragen till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;IX. Jordbruksdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna består till över hälften av transfereringar, främst stöd till&lt;br&gt;jordbruksföretag i samband med reformeringen av jordbrukspolitiken.&lt;br&gt;Konsumtionsutgifterna avser förvaltningskostnader, av vilka Lantbruks-&lt;br&gt;universitetets kostnader utgör en stor del. De tekniska faktorer som är&lt;br&gt;styrande för utgifternas utveckling är framför allt löne- och prisutveck-&lt;br&gt;lingen. Under perioden 1993/94-1997/98 beräknas transfereringarna till&lt;br&gt;jordbruks- och skogsägare minska främst till följd av det livsmedels-&lt;br&gt;politiska beslutet inkl, företags- och branchstöd, med ca 0,7 miljarder&lt;br&gt;kronor från ca 4,4 miljarder kronor till ca 3,6 miljarder kronor. Antalet&lt;br&gt;heltidsjordbr samt jordbruk med ett arbetsbehov överstigande 16 000&lt;br&gt;timmar med mer än 5 ha åker uppgår till ca 37 000, medan antalet&lt;br&gt;deltidsjordbrukare uppgår till ca 39 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen styrs inom Jordbruksdepartementets område främst&lt;br&gt;av de kommande årens är arbete med en reformering av den svenska&lt;br&gt;jordbruks- och livsmedelspolitiken samt anpassning av politiken till med-&lt;br&gt;lemskap i EG och resultatet av ett eventuellt GATT-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av svenskt jordbruk och livsmedelsindustri består nu i huvudsak&lt;br&gt;av ett gränsskydd. Ett EG-medlemskap kommer däremot att medföra&lt;br&gt;stora förändringar med bl.a. anpassnings av de svenska regler till EG:s&lt;br&gt;regelverk och deltagande i EG:s omfattande finansieringssystem. Trots&lt;br&gt;en utveckling mot avsevärt ökad användning av bidrag över statsbudgeten&lt;br&gt;kommer marknadinterventioner och exportsubventioner med stor&lt;br&gt;sannolikhet även fortsättningen att vara viktiga instrument i en reformerad&lt;br&gt;CAP. Samtidigt får struktur-, regional- och miljörelaterade utgifter ökad&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GATT:s Uruguay runda har på jordbruksområdet som mål att leda till&lt;br&gt;ett avtal om successiv sänkning av stödet till jordbruket. Genom att sänka&lt;br&gt;handelssnedvridande exportstöd och gränsskydd är avsikten att få en&lt;br&gt;stabilare och mer livskraftig världsmarknad för jordbrukets råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X. Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsl ivsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill har av bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl, särskilda medel avsatts&lt;br&gt;inom andra departement budgetåret 1993/94. Inom t.ex. Utbildnings-&lt;br&gt;departementet avsätts 5 926 miljoner kronor extra av hänsyn till läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 redovisas Utbildnings-&lt;br&gt;departementets extra resurser under Arbetsmarknadsdepartementet, vilket&lt;br&gt;förklarar ökningen mellan de två budgetåren i tabellen ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan hela Arbetsmarknadsdepartementets utgifter (97 %) regleras av&lt;br&gt;reservationsanslag eller ramanslag. Det innebär att det krävs nya&lt;br&gt;ställningstaganden och beslut för att utgifterna skall öka eller minska.&lt;br&gt;Om hänsyn också tas till arbetsmarknadsfondens totala utgifter sjunker&lt;br&gt;andelen reservationsanslag och ramanslag till drygt 50 %. Belastningen&lt;br&gt;på arbetsmarknadsfonden är i hög grad konjunkturkänslig, liksom efter-&lt;br&gt;frågan på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade utvecklingen av utgifterna under LK-perioden bygger&lt;br&gt;på att den öppna arbetslösheten sjunker från 7 % budgetåret 1993/94 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,5 % budgetåret 1997/98. Fr.o.m. år 1994 beräknas 5,3 % av arbets-&lt;br&gt;kraften omfattas av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I kapitel 6&lt;br&gt;redovisas en sammanställning av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna får inte överstiga anvisade medel på ett reservationsanslag vars&lt;br&gt;storlek främst grundar sig på arbetslöshetens utveckling. Kostnaden för&lt;br&gt;olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna varierar. Sammansättningen av&lt;br&gt;åtgärderna påverkar därför det totala antalet personer som kan erbjudas&lt;br&gt;en åtgärd. Utgifterna för de olika åtgärderna påverkas bl.a. av den&lt;br&gt;allmänna löneutvecklingen, nivån på arbetslöshetsersättningen och&lt;br&gt;upphandlingsförfårandet av arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens utgifter bestäms framför allt av arbets-&lt;br&gt;lösheten bland kassamedlemmama. Även omfattningen på vissa ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder påverkar den direkta belastningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonden. Det gäller t.ex. arbetslivsutveckling, utbildningsvikariat och ut-&lt;br&gt;bildningsbidrag for arbetslösa. Utgifterna påverkas vidare av löneutveck-&lt;br&gt;lingen och sammansättningen av gruppen arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:100, bil. 11 bet. 1992/93:AU19,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:258) att kontant arbetsmarknadsstöd och den högsta&lt;br&gt;dagersättningen i arbetslöshetskassan inte längre skall räknas upp auto-&lt;br&gt;matiskt. From 1 juli 1993 sänks också ersättningen till den som är&lt;br&gt;arbetslös så att ersättningen högst motsvarar 80 % av tidigare inkomst.&lt;br&gt;Utredningen om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kommer att&lt;br&gt;föreslå ytterligare förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna under rubriken Arbetslivsfrågor avser i första hand sys-&lt;br&gt;selsättningsåtgärder riktade till arbetshandikappade. Även här bestäms&lt;br&gt;utgifterna av politiska beslut, men löneutvecklingen och sam-&lt;br&gt;mansättningen av de arbetslösa är av betydelse för hur många personer&lt;br&gt;som kan få sysselsättning inom ramen för anvisade medel. Ut-&lt;br&gt;giftsminskningen under perioden beror på ett successivt minskat stöd till&lt;br&gt;Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 60 % av de utgifter som avsätts för regional utveckling uppförs&lt;br&gt;som reservationsanslag. Det gäller bl.a. lokaliseringsbidrag, utveck-&lt;br&gt;lingsbidrag och särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder.&lt;br&gt;Transportstöd, sysselsättningsbidrag och nedsatta socialavgifter styrs av&lt;br&gt;konjunkturen. Den minskade belastningen under perioden beror på&lt;br&gt;beslutade regeländringar vad gäller de nedsatta socialavgifterna. Utfallet&lt;br&gt;av de pågående förhandlingarna om medlemskap i EG kan påverka ut-&lt;br&gt;vecklingen och inriktningen på de regionalpolitiska stöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;XI. Kulturdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur och massmedia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Kulturdepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal anslag inom Kulturdepartementets område avser för-&lt;br&gt;valtningskostnader och dessa styrs främst av löne- och prisutvecklingen.&lt;br&gt;I övrigt består utgifterna bl a av produktionsstöd, konstnärsstöd och annat&lt;br&gt;verksamhetsstöd på kultur- och medieområdet samt på invandringsom-&lt;br&gt;rådet av inkvarteringar och försöijningsstöd till asylsökande samt&lt;br&gt;statsbidrag till kommunerna för mottagande av flyktingar. Dessa utgifter&lt;br&gt;styrs främst av antalet asylsökande, asylprövningstiden samt beviljat antal&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av antalet asylsökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetårs första nio månader har 62 500 personer&lt;br&gt;sökt asyl i Sverige. Av dessa kom över 80% från f d Jugoslavien. Vid&lt;br&gt;månadsskiftet mars/april bodde 83 300 personer i invandrarverkets för-&lt;br&gt;läggningar. En trolig utveckling för innevarande budgetår är att det&lt;br&gt;kommer totalt ca 70 000 - 80 000 asylsökande till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition antogs för anslagsberäkningarna avseende&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 en inströmningsvolym om 30 000 asylsökande.&lt;br&gt;Beräkningarna bör under såväl nästa budgetår som under resterande del&lt;br&gt;av LK-perioden baseras på ett antagande om ca 30 000 asylsökande per&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets minskade utgiftsbelastning under LK-perioden&lt;br&gt;förklaras nästan helt av att inströmningen av antalet asylsökande antas&lt;br&gt;sjunka jämfört med innevarande budgetår och av att handläggningstidema&lt;br&gt;i asylprocessen därmed antas minska successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;XII. Näringsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;958&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsstyrande faktorerna inom Näringsdepartementet är främst pris-&lt;br&gt;och löneutvecklingen. Utgifterna styrs också till stor del via särskilda&lt;br&gt;politiska beslut. Regeringen har den 22 februari 1993 i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg lagt förslag till&lt;br&gt;statliga satsningar på Näringsdepartementets område om drygt 2 miljarder&lt;br&gt;kronor för industri- och näringslivsinriktad FoU. Propositionen innebär&lt;br&gt;att utgifterna för FoU-området ökar med ca 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i EG:s ramprogram för industriell teknisk FoU. EG&lt;br&gt;finansierar som regel halva kostnaden för projekten och den andra halvan&lt;br&gt;finansieras av projektet deltagaren. Villkoren för svenskt deltagande&lt;br&gt;kommer att förändras då EES-avtalet träder i kraft. För FoU-området blir&lt;br&gt;de direkta kostnaderna, i form av avgifter till EG, i storleksordningen&lt;br&gt;500 miljoner kronor årligen när fullt deltagande uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av satsningarna på rymdverksamhet görs inom&lt;br&gt;europeiskt samarbete genom deltagande i European Space Agency&lt;br&gt;(ESA). ESA:s samarbetsprogram omfattar grundforskning, praktiska&lt;br&gt;tillämpningar och utveckling av rymdtransportsystem. Sverige har i&lt;br&gt;internationella avtal åtagit sig utgifter på över 2 miljarder kronor under&lt;br&gt;de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut i behandlingen av EES-avtalet skall öppna&lt;br&gt;system för provning och kontroll införas både för områden som regleras&lt;br&gt;av EG-direktiv och för sådana som regleras nationellt. Det innebär&lt;br&gt;konkurrens mellan kompetensprövade aktörer, som utför provning och&lt;br&gt;certifiering på affärsmässig bas. Utöver kompetensprövningen är&lt;br&gt;marknadskontrollen ett statligt åliggande. Utgifterna för svensk mark-&lt;br&gt;nadskontroll kan på några års sikt komma att öka betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom energirområdet styrs utgifterna i stor utsträckning av de beslut&lt;br&gt;som fattades av riksdagen våren 1991 som en följd av den s.k. energi-&lt;br&gt;överenskommelsen. Beslutet innebar bl.a. att ekonomiska ramar&lt;br&gt;fastställdes för program för omställning och utveckling av energisystemet&lt;br&gt;t.o.m. budgetåret 1995/96. Programmen avser åtgärder för effektivare&lt;br&gt;energianvändning, insatser för ny energiteknik och stöd till investeringar&lt;br&gt;i anläggningar för produktion av fömybar energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;XIII. Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p- 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Civildepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anslag som Civildepartementet svarar för på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida avser förvaltningskostnader för myndigheterna. Pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen är således en faktor av avgörande betydelse för&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen inom departementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom länstyrelsemas områden pågår ett stort antal statliga utredningar&lt;br&gt;som i större eller mindre utsträckning berör verksamheterna inom&lt;br&gt;länsstyrelserna. Den viktigaste är den parlamentariska Regionberedningen&lt;br&gt;som har i uppdrag att utforma förslag om den offentliga verksamhetens&lt;br&gt;uppbyggnad och indelning på regional nivå. Resultatet av arbetet skall&lt;br&gt;redovisas senast den 1 mars 1994. Det är således inte möjligt att nu i&lt;br&gt;verksamhetsmässiga termer bedöma hur Regionberedningens förslag och&lt;br&gt;annat utredningsarbete kan komma att påverka länsstyrelemas uppgifter&lt;br&gt;och utgiftsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIV. Miljö- och naturresursdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljövård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd, kärnsäkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdata och lantmäteri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Miljö- och naturresursdepartementet&lt;br&gt;* 1992/93 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av utgifterna på denna huvudtitel avser konsumtion, som i&lt;br&gt;sin tur till största delen består av löner. De största övriga utgifterna är&lt;br&gt;investeringar i mark för naturvård, bidrag för kalkning av försurade&lt;br&gt;sjöar, ersättning för landskapsvårdande åtgärder samt åtgärder för att&lt;br&gt;uppfylla internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de statliga utgifterna inom Miljö- och naturresursdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde är avgiftsfinansierade och redovisas inte i&lt;br&gt;tabellen ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 15)&lt;br&gt;redovisat sin miljöpolitiska strategi. En av regeringens viktigaste&lt;br&gt;uppgifter är att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett&lt;br&gt;samhälle med frisk luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XV. övrigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1993/94 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;RRV-&lt;br&gt;prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93* 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94 - 97/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;104 900 100 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande utgiftsbehov m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas verksamhets- och utgiftsområden i statsbudgeten&lt;br&gt;som ej ingår i den departementsvisa redovisningen. Dessa områden är&lt;br&gt;kungliga hov- och slottsstatema, riksdagen och dess myndigheter, räntor&lt;br&gt;på statsskulden m.m. samt beräknat tillkommande utgiftsbehov m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43612, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;reviderade inkomst-&lt;br&gt;beräkningar för budgetåret&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regeringen&lt;br&gt;lämna en reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för det kom-&lt;br&gt;mande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen. RRV redovisar med denna skrivelse nya beräkningar&lt;br&gt;av inkomsterna för budgetåret 1993/94 på de större inkomsttitlarna samt&lt;br&gt;vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkning-&lt;br&gt;arna har även utfallet för budgetåret 1992/93 bedömts. Underlag för beräk-&lt;br&gt;ningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av in-&lt;br&gt;komstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels från RRVs taxerings-&lt;br&gt;statistiska undersökning avseende inkomståret 1991, dels från RRVs aktie-&lt;br&gt;bolagsenkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har hänsyn kunnat tas till riksdagsbeslut samt propositio-&lt;br&gt;ner och andra regeringsbeslut som förelåg den 19 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av&lt;br&gt;RRV utgivna publikationen Inkomstberäkningen våren 1993 lämnas kom-&lt;br&gt;mentarer till förändringar för vissa titlar avseende budgetåret 1993/94, där&lt;br&gt;RRV nu förordar förändringar. För att underlätta jämförelse med progno-&lt;br&gt;serna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i bilaga 1 också beräk-&lt;br&gt;ningsresultaten kalenderårsvis för åren 1992-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs inkomstberäkning från hösten 1992 finns utgiven i en separat pub-&lt;br&gt;likation och kan tillsammans med den av RRV utgivna Inkomstliggaren an-&lt;br&gt;vändas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vilka in-&lt;br&gt;komster som hänför sig till de olika inkomsttitlarna och vilka bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överdirektör Arne Gadd har beslutat i detta ärende i närvaro av direktör&lt;br&gt;Gert Jönsson, revisionsdirektör Georg Danielsson, avdelningsdirektör Jör-&lt;br&gt;gen Hansson, byrådirektör Nikolaos Chryssanthou, revisor Peter Håkans-&lt;br&gt;son, revisor Jens Swahn, byråassistent Catarina Frank-Lundkvist, byråassis-&lt;br&gt;tent Maj-Britt Medjaoui och föredragande, avdelningsdirektör Birgitta&lt;br&gt;Hallstener.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Gadd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hallstener&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 150 Bil. 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. SAMMANFATTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets (RRV) förslag till reviderad beräkning av statsbudge-&lt;br&gt;tens inkomster för budgetåret 1993/94 och den nu gjorda beräkningen av in-&lt;br&gt;komsterna för budgetåret 1992/93 grundas på den ekonomiska politik som&lt;br&gt;har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts&lt;br&gt;fram av regeringen i propositioner som av oss är kända. Förutom de institu-&lt;br&gt;tionella förutsättningarna är bedömningen av konjunkturutvecklingen bety-&lt;br&gt;delsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. RRV har därför haft&lt;br&gt;kontakt med Finansdepartementet under det pågående arbetet med den re-&lt;br&gt;viderade nationalbudgeten för år 1993 och med Konjunkturinstitutet. På&lt;br&gt;grundval härav har RRV utgått från följande grundläggande antaganden för&lt;br&gt;beräkningarna:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsmedeltal&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fasta priser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadslåneränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande beräkningar har hänsyn tagits till följande propositioner,&lt;br&gt;regeringsbeslut och skrivelser:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansplanen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om höjd pensionsålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om vissa punktskattefrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om reserabatter för studerande m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om administrationen av bostadsbidragen till barnfamil-&lt;br&gt;jer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnä-&lt;br&gt;ringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om individuellt pensionssparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Fiu:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vidare grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomstskat-&lt;br&gt;terna. RRV har även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag under&lt;br&gt;februari månad för att förbättra underlaget för beräkningen av juridiska per-&lt;br&gt;soners inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343,1 mdkr. Det är 15,2 mdkr mindre än vad som beräknades i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen. De största förändringarna på inkomsttitlar kommenteras under av-&lt;br&gt;snittet utveckling av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-139.png" style="width:293pt;height:271pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På&lt;br&gt;ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettore-&lt;br&gt;dovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida. I tabell 1 finns en sammanställning av bruttobeloppen budget-&lt;br&gt;åren 1992/93 och 1993/94. I RRVs prognosarbete ingår att för dessa titlar&lt;br&gt;bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1992/93-1993/94 (mkr)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst-&lt;br&gt;huvudgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster (brutto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utgifter (brutto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster på stats-&lt;br&gt;budgeten (netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;902 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;886 261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;582 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100* Skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200* Lagstadgade&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206 502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på&lt;br&gt;varor och&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av sta-&lt;br&gt;tens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav 5200* Statliga&lt;br&gt;pensionsavgifter,&lt;br&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;944 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605 022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Omföringar mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på in-&lt;br&gt;komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till&lt;br&gt;största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;m.m.). Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel&lt;br&gt;och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna&lt;br&gt;öka med 2,3 % mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94. Bruttoutgifterna be-&lt;br&gt;räknas öka med 2,3 % för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna inom huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. I bruttoredovisningen ingår såväl ATP-avgifter som övriga arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som överförs till fonder eller konton utanför statsbudgeten. Ut-&lt;br&gt;gifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar&lt;br&gt;inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgiftens andel&lt;br&gt;av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200&lt;br&gt;beräknas minska med 10,3 % mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94. Detta&lt;br&gt;beror bl.a. på sänkningen av folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och&lt;br&gt;utbildningsavgiften fr.o.m. år 1993 med sammanlagt 4,3 procentenheter. I&lt;br&gt;inkomsterna för budgetåret 1992/93 ingår överföringen från Delpensionsfon-&lt;br&gt;den till arbetsskadeavgiften (8 300 mkr). Utgifterna beräknas minska med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,1 %. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 bruttoredovisas Försäkringskassornas ut-&lt;br&gt;gifter under anslaget på statsbudgetens utgiftssida. I beloppet för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 för utgifterna under huvudgruppen 1200 ingår 3,6 mdkr för försäk-&lt;br&gt;ringskassornas utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 287,2 mdkr för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 och bruttoutgifterna till 101,1 mdkr för samma år. Brut-&lt;br&gt;toutgifterna utgör återbetalningar av mervärdesskatt. För budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 beräknas bruttoinkomsterna öka med 2,7% och bruttoutgifterna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;öka med 3,8 % jämfört med budgetåret 1992/93. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av inkomsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93 beräknas till 374,3 mdkr&lt;br&gt;vilket är 6,9 mdkr mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen. För&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 minskar inkomsterna med 15,2 mdkr i förhållande till&lt;br&gt;budgetpropositionen och beräknas därmed uppgå till totalt 343,1 mdkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande tablå redovisas de inkomsttitlar som har de största föränd-&lt;br&gt;ringarna för budgetåren 1992/93 och 1993/94 mellan beräkningarna till bud-&lt;br&gt;getpropositionen och RRVs nuvarande beräkning (mkr). Orsakerna till&lt;br&gt;dessa förändringar beskrivs i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 9 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot på titeln Fysiska personers inkomstskatt beräknas för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 till 3,5 mdkr, vilket är en minskning med 4,9 mkr jämfört med bud-&lt;br&gt;getpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknas nettot på titlen till 7,5 mdkr, vilket är en&lt;br&gt;minskning med 4,9 mdkr jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablån nedan redovisas en analys av orsakerna till förändringarna för&lt;br&gt;budgetåren 1992/93 och 1993/94 (mdkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antaganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-i,o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modelljusteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med antaganden menas förändringar i de antaganden om den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen som RRV bygger sina beräkningar på. Förändringar av löne-&lt;br&gt;summan är här av central betydelse. Tablån på sidan 3 redogör för hur anta-&lt;br&gt;gandena förändrats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagandeförändringen står för en stor del av den totala förändringen&lt;br&gt;1992/93. Denna andel minskar 1993/94, vilket delvis beror på antaganden om&lt;br&gt;minskade ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigeringar består av korrigeringar med hänsyn till debiterad pre-&lt;br&gt;liminär F-skatt (tidigare B-skatt) för inkomståret 1993. Den debiterade skat-&lt;br&gt;ten har skrivits ner på grundval av uppgifter från RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under posten Modelljusteringar ligger ett byte av modell och urval som&lt;br&gt;skedde i februari 1993. Skattereformen 1991 innebar en helt ny struktur på&lt;br&gt;beskattningen av fysiska personer. Modell-/urvalsbytet visar att beskatt-&lt;br&gt;ningsbar förvärvsinkomst överskattades i den gamla modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler avser det s.k. ROT- programmet ( 1992/93:FiU10) samt de skatte-&lt;br&gt;lättnader för egna företagare som angavs i budgetpropositionen&lt;br&gt;(1992/93:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot på titeln Juridiska personers inkomstskatt beräknas för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 till 20,2 mdkr. Det är en ökning med cirka 1,8 mdkr jämfört med&lt;br&gt;budgetpropositionen. För budgetåret 1993/94 beräknas nettot på titeln till 18&lt;br&gt;mdkr, vilket är en ökning med 857 mkr jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablån nedan redovisas en analys av orsakerna till förändringarna för&lt;br&gt;budgetåren 1992/93 och 1993/94 (mdkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modelljustering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-140.png" style="width:17pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigeringen utgår från RSVs preliminära redovisningar av in- el-&lt;br&gt;ler utbetalda skatter t.o.m. februari månad. Den största enskilda posten ut-&lt;br&gt;görs av den utbetalda överskjutande skatten i december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I modelljusteringar ingår effekter av att en ny beräkningsmodell har an-&lt;br&gt;vänts sedan januari 1993. Modellen bygger på förändrade beskattningsun-&lt;br&gt;derlag och nya framskrivningskoefficienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler består av två komponenter, dels felaktigt redovisade regelföränd-&lt;br&gt;ringar i budgetprop. (1992/93:100), dels föreslagna regelförändringar om&lt;br&gt;ändrad beskattning av livförsäkringsbolagen enligt prop. 1992/93:197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av lagstadgade socialavgifter, netto beräknas uppgå till 64,9&lt;br&gt;mdkr under budgetåret 1992/93 och till 54,4 mdkr under budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;I förhållande till budgetpropositionen innebär detta en minskning med 2,4&lt;br&gt;mdkr för budgetåret 1992/93 och med 9,4 mdkr för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Minskningen beror bl.a. på lägre antaganden om lönesummans utveckling&lt;br&gt;och på högre utgifter för den allmänna försäkringen under inkomsttiteln&lt;br&gt;Sjukförsäkringsavgift, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senare beror främst på att sjuktalet beräknas bli högre än vad som&lt;br&gt;tidigare antagits. Sjuktalet definieras som antal under året ersatta sjukpen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningdagar per sjukförsäkrad. I budgetpropositionen togs 4 721 mkr upp på Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;inkomsttiteln Allmän sjukförsäkringsavgift för budgetåret 1993/94. Denna Bilaga 1.3&lt;br&gt;avgift uppbärs i samband med inkomstskatten och omförs först budgetåret&lt;br&gt;1994/95 till denna inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av skatt på egendom beräknas till totalt 25,2 mdkr för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 och till 24,6 mdkr för budgetåret 1993/94. Det är en minskning med&lt;br&gt;0,5 resp. 0,8 mdkr jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beloppsmässigt största inkomsttiteln under Skatt på varor och tjänster&lt;br&gt;är Mervärdesskatt. Inkomsterna av mervärdesskatt har räknats ned med 0,8&lt;br&gt;mdkr för budgetåret 1992/93. För budgetåret 1993/94 har inkomsterna av&lt;br&gt;mervärdesskatt räknats ned med 2,0 mdkr jämfört med budgetpropositio-&lt;br&gt;nen. Nedjusteringar har gjorts bl.a. till följd av utfall för 1992 och ändrade&lt;br&gt;antaganden för den privata konsumtionen och maskin- och byggnadsinveste-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bostadsbyggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningarna av lån för bostadsbyggande beräknas till 2 700 mkr för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Detta är 1 800 mkr mindre än i budgetpropositionen.&lt;br&gt;Orsaken är att inlösen av anslagsfinansierade lån tenderar att minska avse-&lt;br&gt;värt beroende på läget på finans- och fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknas inkomsterna till 3 000 mkr vilket är oför-&lt;br&gt;ändrat i förhållande till budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot på titeln Statliga pensionsavgifter beräknas öka med 350 mkr för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 och med 1 649 mkr för budgetåret 1993/94. Från denna in-&lt;br&gt;komsttitel omförs statliga myndigheters socialavgifter till inkomsthuvud-&lt;br&gt;gruppen 1200 Lagstadgade socialavgifter. Av budgettekniska skäl beräkna-&lt;br&gt;des dessa avgifter i budgetpropositionen enligt de avgiftssatser som gällde&lt;br&gt;före sänkningen av folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och utbild-&lt;br&gt;ningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 nedan redovisas RRVs förnyade beräkning jämfört med budget-&lt;br&gt;propositionen på samtliga inkomsttitlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs beräkning för budgetåren 1992/93&lt;br&gt;och 1993/94 (tkr)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326 144 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319 495 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 648 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322 596 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;305 598 892 -16 997 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 569 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 537 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 032 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 561 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 389 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4 171800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110 Fysiska personers inkomst-&lt;br&gt;skatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8330000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 458 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4872 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 442 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7522 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 920 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 330 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 458 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 872 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 442 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 522 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 920 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120 Juridiska personers in-&lt;br&gt;komstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24568000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 441 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 088 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 468 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 228 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 148 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens&lt;br&gt;reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 934 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-208 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1123 Beskattning av tjänste-&lt;br&gt;gruppliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1130 Ofördelbara inkomst-&lt;br&gt;skatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 281 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomst-&lt;br&gt;skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 281 0Q0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1140 övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 456 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 536 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 408 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 498 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och er-&lt;br&gt;sättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotteriskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 973 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 973 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 043 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 043 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200 Lagstadgade socialavgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 295 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 884 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 411000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 809 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 447 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 362 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 940 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 008 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-932 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 212 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 464 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 748 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukfrsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-410 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1441000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1031000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11209 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 597 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—4 612 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1222 Allmän sjukförsäkringsav-&lt;br&gt;gift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 721 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—4 721 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 780 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 511000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-269 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 496 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1096 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Utbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-152 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 371 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 081 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-290 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 509 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 764 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 255 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1271 Inkomster av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter till arbetarskydds-&lt;br&gt;verkets och arbetsmiljöinsi-&lt;br&gt;tutets verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 842 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 947 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 234 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1436000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300 Skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 654 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 176 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-477 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 377 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 585 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-791 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310 Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 570 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1653 7 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16267 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 654 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 141 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16112 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 548 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320 Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 509 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 509 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 235 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 129000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 447 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 447 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 170 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 041 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 129 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330 Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1375 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340 Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 755 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 755 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-445 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-445 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 450 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 840 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 112 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-728 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 849 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 177 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 672 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1410 Allmänna försäljnings-&lt;br&gt;skatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-750000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-750 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420,1430 Skatt på specifika&lt;br&gt;varor:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 068 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56125 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 647500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 145 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—502 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 580 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 580 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 027 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 265 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-265 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 060 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 920 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läske-&lt;br&gt;drycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 676 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 690 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 655 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 037 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 037 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhal-&lt;br&gt;tigt bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt på elektrisk&lt;br&gt;kraft från kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1432 Kassettskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1433 Skatt på videobandspelare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;970 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;970 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot försur-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning av&lt;br&gt;varor med statsmonopol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s inle-&lt;br&gt;vererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 412 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1257000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-185 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 002 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 002 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 012 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 012 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 050 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 050 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5185115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 785 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 185 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 185 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter på varor och&lt;br&gt;tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens verk-&lt;br&gt;samhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 128 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 906 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;777 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 992 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 186 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100 Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11601 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 927 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 595 399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 569 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2110 Affärsverkens inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 449593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2347385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-102 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 548 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 406 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-142 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;position&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;position&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2111 Postverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2112 Televerkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2113 Statens järnvägars inleve-&lt;br&gt;rerade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets inlevere-&lt;br&gt;rade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2116 Affärsverket svenska kraft-&lt;br&gt;näts inlevererade utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2117 Domänverkets inlevere-&lt;br&gt;rade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets inlevere-&lt;br&gt;rade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2119 Affärsverket svenska kraft-&lt;br&gt;näts inleverans av motsva-&lt;br&gt;righet till statlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2720 Övriga myndigheters inle-&lt;br&gt;vererade överskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2123 Inlevererat överskott av ut-&lt;br&gt;hyrning av ADB-utrust-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2124 Inlevererat överskott av&lt;br&gt;Riksgäldskontorets&lt;br&gt;garantiverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2130 Riksbankens inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2131 Riksbankens inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2750 Överskott från spelverk-&lt;br&gt;samhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2151 Tipsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2152 Lotterimedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2200 Överskott av statens fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2270 Överskott av fastighetsför-&lt;br&gt;valting:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2214 Överskott av byggnadssty-&lt;br&gt;relsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2300 Ränteinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2310,2320 Räntor på näringslån:&lt;br&gt;2314 Ränteinkomster på lån till&lt;br&gt;fiskerinäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på vat-&lt;br&gt;tenkraftslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2318 Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;lån till den mindre skepps-&lt;br&gt;farten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2321 Ränteinkomster på skogs-&lt;br&gt;väglån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga närings-&lt;br&gt;lån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;938 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 828 900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 096 800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;732 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 007 570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 190 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;811070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 670&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 967405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 198 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;768 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 084 020&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 232 400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;851 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1850000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1850000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 875 580&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 382 460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;506 880&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 463 822&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 505 727&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 905&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga närings-&lt;br&gt;lån, Statens jordbruksverk&lt;br&gt;2325 Räntor på Postverkets&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2330 Räntor på bostadslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsförsörjning för&lt;br&gt;mindre bemedlade barn-&lt;br&gt;rika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga bostads-&lt;br&gt;lån, Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2340 Räntor på studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;lån för universitetsstudier&lt;br&gt;och garantilån för stude-&lt;br&gt;rande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på all-&lt;br&gt;männa studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2350 Räntor på energisparlän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2351 Räntor på energisparlän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2360 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;pensioner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2361 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;folkpensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2370 Räntor på beredskapslag-&lt;br&gt;ring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslag-&lt;br&gt;ring och förrådsanlägg-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2380,2390 Övriga ränteinkoms-&lt;br&gt;ter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;studentkårslokaler&lt;br&gt;Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2389 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;inventarier i vissa special-&lt;br&gt;bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på mark&lt;br&gt;förvärv för jordbrukets ra-&lt;br&gt;tionalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor på intressemedel&lt;br&gt;Övriga ränteinkomster&lt;br&gt;Räntor på särskilda räk-&lt;br&gt;ningar i Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2396 Ränteinkomster på det av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen förval-&lt;br&gt;tade kapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2400 Aktieutdelning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2410 Inkomster av statens aktier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 908 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5302100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4030 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 091 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 906 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 029 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 090 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 976 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 002 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 203 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 203 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 218 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt Enligt Ökning () Enligt Enligt Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning&amp;nbsp;budgetpro-&amp;nbsp;RRVs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&amp;nbsp;&amp;nbsp;(-)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;position&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&amp;nbsp;&amp;nbsp;(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2500 Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditions-och ansök-&lt;br&gt;ningsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av-&lt;br&gt;filmer och videogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll av&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering i&lt;br&gt;förenings- m.fl. register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2532 Avgifter vid kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2534 Vissa avgifter för registre-&lt;br&gt;ring av körkort och motor-&lt;br&gt;fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga garan-&lt;br&gt;tier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel och handels-&lt;br&gt;gödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid tandlä-&lt;br&gt;karutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2545 Närradioavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för Telestyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2548 Avgifter för Finansinspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2549 Avgifter för provning vid&lt;br&gt;riksprovplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2551 Avgifter från kärnkraftver-&lt;br&gt;ken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2552 Övriga offentligrättsliga av-&lt;br&gt;gifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2600 Försäljningsinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2611 Inkomster vid kriminal-&lt;br&gt;vården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av&lt;br&gt;felparkeringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av bered-&lt;br&gt;skapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2700 Böter m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 790 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 714 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75 856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 134 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024 138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 759 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 759 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 219 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 142 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;711500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;674 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;914 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;554 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 036&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360 643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 119 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 007 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 182 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-127 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;905 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;905 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 211 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 322 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 094 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 023 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800 Övriga inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av sta-&lt;br&gt;tens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 676 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 676 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 756 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 756 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;680 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000 Inkomster av försåld egen-&lt;br&gt;dom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 357 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 357 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100 Inkomster av försålda bygg-&lt;br&gt;nader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110 Affärsverkens inkomster av&lt;br&gt;försålda fastigheter och ma-&lt;br&gt;skiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3113 Statens järnvägars inkoms-&lt;br&gt;ter av försålda fastigheter&lt;br&gt;och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120 Statliga myndigheters in-&lt;br&gt;komster av försålda bygg-&lt;br&gt;nader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124 Statskontorets inkomster&lt;br&gt;av försålda datorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200 Övriga inkomster av mark-&lt;br&gt;försäljning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3211 Övriga inkomster av mark-&lt;br&gt;försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300 Övriga inkomster av försåld&lt;br&gt;egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 356 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 356 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruv-&lt;br&gt;egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 325 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 325 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 582 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 686 161 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 896 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 160 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 114 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100 Återbetalning av närings-&lt;br&gt;lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4110 Återbetalning av industri-&lt;br&gt;lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120 Återbetalning av jordbruks-&lt;br&gt;lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till&lt;br&gt;fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 853&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4130 Återbetalning av övriga nä-&lt;br&gt;ringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av vatten-&lt;br&gt;kraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens&lt;br&gt;lån till den mindre skepps-&lt;br&gt;farten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväg-&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga nä-&lt;br&gt;ringslån, Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga nä-&lt;br&gt;ringslån, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro- RRVs&lt;br&gt;position&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;beräkning (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro- RRVs&lt;br&gt;position&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;beräkning (-)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av tidigare&lt;br&gt;infriade statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av bostadslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 502 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 702 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 799 880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 002 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 002 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bo-&lt;br&gt;stadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för bo-&lt;br&gt;stadsförsörjning för mindre&lt;br&gt;bemedlade barnrika&lt;br&gt;familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga bo-&lt;br&gt;stadslån, Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 525 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 475 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens&lt;br&gt;lån för universitetsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av allmänna&lt;br&gt;studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studieme-&lt;br&gt;del&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 521 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 471000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 606 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 606 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energi-&lt;br&gt;sparlån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energi-&lt;br&gt;sparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för&lt;br&gt;studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för all-&lt;br&gt;männa samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av utgivna&lt;br&gt;startlån och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning från Portu-&lt;br&gt;galfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för in-&lt;br&gt;ventarier i vissa specialbo-&lt;br&gt;städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån för&lt;br&gt;svenska FN-styrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 208 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och amorte-&lt;br&gt;ringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 571 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 530 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 489 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens avskriv-&lt;br&gt;ningar och amorteringar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägars avskriv-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar på fastighe-&lt;br&gt;ter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar på fastighe-&lt;br&gt;ter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 608 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-41 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-141.png" style="width:12pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro- RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;position &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5130 Uppdragsmyndigheters&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;komplementkostnader:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheters m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;komplementkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5140 Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;740 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1161172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;420 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2362 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2 321274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-41 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 147 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 349 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 308 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förråds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anläggningar för civilt to-&lt;br&gt;talförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200 Statliga pensionsavgifter,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;netto:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 137 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-787 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 649 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 137 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-787 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 649 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5300 Statliga avgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5311 Avgifter för företagshälso-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381 228 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374 281 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 946 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 351 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343 109 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 242 502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43571, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar för anslaget&lt;br&gt;räntor på statsskulden, m.m.,&lt;br&gt;budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1992/93:100 med förslag till statsbudget for&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 upptogs under utgiftsanslaget XVI. Räntor på&lt;br&gt;statsskulden, m.m. ett - efter samråd med Riksgäldskontoret - preliminärt&lt;br&gt;beräknat belopp på 95 000 000 000 kr. I bilaga 17 till budgetpro-&lt;br&gt;positionen 1993 angående Räntor på statsskulden, m.m. erinrades om att&lt;br&gt;under senare år förslaget i budgetpropositionerna reviderats i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionema och att avsikten därför var att återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i kompletteringspropostionen med förslag till beräkning av&lt;br&gt;anslag för statsskuldräntoma avseende budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har överlämnat förslag till beräkning av anslaget&lt;br&gt;Räntor på statsskulden, m.m. budgetåret 1993/94. Samtidigt har Riks-&lt;br&gt;gäldskonotet lämnat en översikt över utvecklingen av ränteutgifter för&lt;br&gt;statsskulden, m.m. under några år bakåt i tiden samt en förnyad&lt;br&gt;beräkning av dessa utgifter för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter för statsskulden, m m 1987/88 - 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Ränteutgifter för statsskulden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987/88&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988/89&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutadifferenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsträntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från mitten av 1970-talet ökade statsskulden kraftigt år för år under en&lt;br&gt;tioårsperiod till 609,2 miljarder kronor vid slutet av budgetåret 1986/87.&lt;br&gt;Fr.o.m. budgetåret 1985/86 avtog dock ökningstakten och under&lt;br&gt;1987/88-1989/90 minskade statsskulden successivt till 582,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Därefter har statsskulden åter ökat till 711,0 miljarder kronor vid&lt;br&gt;utgången av budgetåret 1991/92, vilket motsvarar ca 50 % av BNP.&lt;br&gt;Budgetåret 1984/85 motsvarade statsskulden 68 % av BNP och minskade&lt;br&gt;därefter kontinuerligt som andel av BNP ner till ca 45 % 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna på statsskulden m.m. (netto) ökade kraftigt från 1970-talets&lt;br&gt;slut och var som högst budgetåret 1984/85 med 75,2 miljarder kronor&lt;br&gt;motsvarande 23 % av statsbudgetens totala utgifter. Därefter minskade&lt;br&gt;ränteutgifternas m.m. andel av de totala utgifterna och 1991/92 utgjorde&lt;br&gt;de 12,5 % motsvarande 60,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största utgiftsposten inom anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;utgörs av ränteutgifterna. En annan stor post är realiserade valutadifferen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser. På anslaget redovisas också andra inkomster och utgifter, främst Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ränteinkomster från Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet, uppkomna Bilaga 1.4&lt;br&gt;kursvinster och kursförluster samt inkomster/utgifter från över- resp,&lt;br&gt;underkurs vid emissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 redovisas ränteutgifterna för statsskulden, m.m. under de&lt;br&gt;senast förflutna fem budgetåren. Ränteutgifterna för lån i svenska kronor&lt;br&gt;har ökat successivt. Nedgången under 1988/89 beror på att en om-&lt;br&gt;läggning av redovisningen av räntor på statsskuldväxlar medförde en&lt;br&gt;engångseffekt av minskade ränteutgifter med 6,9 miljarder kronor.&lt;br&gt;Räntorna på lån i utländsk valuta minskade i takt med minskad valutaup-&lt;br&gt;plåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen har förändringen av de totala utgifterna för&lt;br&gt;statsskulden även varit beroende av utvecklingen av realiserade valutadif-&lt;br&gt;ferenser uppkomna i samband med inlösen och amortering av lån i&lt;br&gt;utländsk valuta. Under de i tabellen redovisade senaste fem budgetåren&lt;br&gt;har valutadifferensema svängt mellan valutaförlust (netto) med 2,3&lt;br&gt;miljarder kronor och valutavinst (netto) med 5,0 miljarder kronor.&lt;br&gt;Budgetåret 1991/92 redovisades valutaförlust på 0,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots kraftigt ökat lånebehov under budgetåren 1990/91 och 1991/92&lt;br&gt;minskade de totala ränteutgifterna m.m. för statsskulden. Detta förklaras&lt;br&gt;av att Riksgäldskontoret under senare år ökat kreditgivningen till&lt;br&gt;affärsverk, myndigheter och statliga bolag och därmed också fått ökade&lt;br&gt;ränteinkomster. Under 1991/92 uppstod också stora inkomster i form av&lt;br&gt;överkurs vid obligationsemissioner (uppgäld). Vidare minskade ränteut-&lt;br&gt;gifterna genom att Riksbankens rekvisitioner av statsskuldväxlar i&lt;br&gt;december 1991 medförde en omperiodisering av ränteutgifter, netto, från&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till 1992/93. Därtill kommer att ränteläget föll&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 jämfört med 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter m.m. 1992/93 och 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden, m.m. har i statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 upptagits till 69,0 miljarder kronor och i budgetpropositionen&lt;br&gt;1993 har för budgetåret 1993/94 upptagits ett beräknat belopp av 95,0&lt;br&gt;miljarder kronor. De senaste årens relativt kraftiga stegring beror främst&lt;br&gt;på stigande budgetunderskott och på en alltmer omfettande kreditgivning&lt;br&gt;från Riksgäldskontorets sida. I tabell 2 redovisas inkomst- och utgifitsstat&lt;br&gt;för i statsbudgeten för 1992/93 upptaget belopp och nu reviderad&lt;br&gt;beräkning samt förslag avseende budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Beräknade räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reviderad&lt;br&gt;beräkning&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 425 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 465 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underkurs vid emissioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(kapitalrabatter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Depositioner på lån i utländsk valuta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 360 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 465 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkurs vid emission&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(uppgäld)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursvinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preskriberade obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kuponger och vinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 360 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 465 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa nettoutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förnyad beräkning av anslaget räntor på statsskulden, m.m. visar att&lt;br&gt;utgifterna för innevarande budgetår blir större än vad som angetts i&lt;br&gt;statsbudgeten, 73,0 miljarder kronor mot i statsbudgeten 69,0 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av anslagsbelastningen sammanhänger främst med ett ökat&lt;br&gt;lånebehov. Riksgäldskontoret har, på Riksbankens begäran, med böljan&lt;br&gt;i september 1992 i två omgångar genomfört en omfettande upplåning i&lt;br&gt;utländsk valuta för Riksbankens räkning. Denna syftade dels till att&lt;br&gt;förstärka valutareserven som ett led i försvaret av den festa växelkursen&lt;br&gt;och dels till att underlätta svenska bankers finansiering i utländsk valuta.&lt;br&gt;Valutaskulden ökade från 51 miljarder kronor vid utgången av augusti&lt;br&gt;1992 till 304 miljarder kronor vid utgången av mars 1993. Av ökningen&lt;br&gt;utgörs 50 miljarder kronor av uppskrivning av skulden till följd av&lt;br&gt;deprecieringen. Influtet belopp till följd av valutaupplåningen uppgår&lt;br&gt;således till 203 miljarder kronor. Valutalånenormen har slopats under&lt;br&gt;innevarande budgetår, vilket har möj liggort att den första omgången&lt;br&gt;upplåning motsvarande 100 miljarder kronor har kunnat användas för att&lt;br&gt;minska upplåningen på den inhemska marknaden medan den resterande&lt;br&gt;delen av valutalikvidema placerats på särskilt räntebärande inlåningskonto&lt;br&gt;i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framförallt till följd av dessa förhållanden beräknas räntorna för lån i&lt;br&gt;svenska kronor minska med netto 2,8 miljarder kronor i förhållande till&lt;br&gt;upptaget belopp i statsbudgeten. Faktorer som verkat i motsatt riktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är den höga räntenivån under en stor del av hösten 1992 samt rekvisitio-&lt;br&gt;ner av statsskuldväxlar från Riksbankens sida till höga räntor i september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydande utgifts-/ inkomstpost i svenska kronor är under-&lt;br&gt;kurser/överkurser i samband med emissioner av obligationer. Om&lt;br&gt;kupongräntan på en obligation är lägre/högre än den ränta till vilken&lt;br&gt;obligationen emitteras resulterar detta i en kompenserande under-&lt;br&gt;kurs/överkurs på obligationen. En överkurs medför en omedelbar inkomst&lt;br&gt;för Riksgäldskontoret. Å andra sidan kommer kontoret att under de&lt;br&gt;följande åren av obligationens löptid att betala en högre löpande ränta än&lt;br&gt;vad räntenivån vid emissionstillfället motiverar. Hittills under budgetåret&lt;br&gt;har emissionerna av obligationer medfört betydande överkurser netto som&lt;br&gt;tillförts anslaget som inkomster, varför beräkningen för budgetåret som&lt;br&gt;helhet nu pekar på att överkurserna netto kommer att uppgå till 5&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna på lån i utländsk valuta beräknas öka med hela 12,3 miljarder&lt;br&gt;kronor. Realiserade valutadifferenser beräknas nu resultera i en förlust&lt;br&gt;på 1,9 miljarder netto. Tredubblingen av ränteutgifterna på lån i utländsk&lt;br&gt;valuta beror på den kraftiga ökningen av valutaskulden som ägt rum&lt;br&gt;sedan september förra året samt den kraftiga deprecieringen av den&lt;br&gt;svenska kronan de senaste fem månaderna. Att valutaförlusterna (netto)&lt;br&gt;beräknas uppgå till endast 1,9 miljarder kronor trots den kraftiga&lt;br&gt;försvagningen av kronan beror på att Riksgäldskontoret under budgetåret&lt;br&gt;väntas erhålla kompensation från Riksbanken för de valutaförluster som&lt;br&gt;med nu gällande valutakurser uppstår i framtiden på den av Riksbanken&lt;br&gt;begärda särskilda upplåningen för det svenska banksystemets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den under hösten och vintern för Riksbankens räkning företagna&lt;br&gt;upplåningen hade en mycket kort genomsnittlig räntebindningstid -&lt;br&gt;mindre än 0,5 år. I syfte att dra upp skuldens genomsnittliga räntebind-&lt;br&gt;ningstid i överensstämmelse med gällande ramar och riktlinjer för statens&lt;br&gt;valutaskuld har kontoret avslutat ett stort antal valuta- och ränteswappar&lt;br&gt;där kontoret huvudsakligen varit mottagare av en fest och betalare av en&lt;br&gt;rörlig ränta. En stor del av de swappar som nu avslutats (med kontantbe-&lt;br&gt;talningar till eller från kontoret) hade ursprungligen ingåtts för att dra&lt;br&gt;nytta av en förutsedd nedgång i det internationella ränteläget. Med den&lt;br&gt;nedgång i ränteläget som faktiskt inträffet under 1992 och hittills under&lt;br&gt;1993 har dessa swappar blivit utomordentligt värdefulla för kontoret.&lt;br&gt;Hittills har 92 swappar avslutats med kontantbetalningar. Resultatet har&lt;br&gt;blivit att 3,0 miljarder kronor (netto) betalats in till kontoret. Samtidigt&lt;br&gt;uppnåddes en betydande förlängning av skuldens genomsnittliga&lt;br&gt;räntebindningstid från drygt 0,5 till ca 1 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition har anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;upptagits med ett beräknat belopp på 95,0 miljarder kronor. Medel för&lt;br&gt;Riksgäldskontoret att anvisas på anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 beräknas nu till samma belopp som i budgetpro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positionen. Specifikationen av beräkningarna framgår av tabell 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beräkningsteknisk förutsättning för räntekalkyleringen ligger ett Bilaga 1.4&lt;br&gt;antaget nettoupplåningsbehov för budgetåret 1993/94 i storleksordningen&lt;br&gt;270 miljarder kronor. Kalkyleringen av räntor har skett utifrån räntenivån&lt;br&gt;i böljan av april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det totala anslagsbeloppet beräknas till samma belopp som i budget-&lt;br&gt;propositionen trots att lånebehovet har ökat sammanhänger bl.a. med den&lt;br&gt;förlängning av statsskuldens löptid som nu sker. Därigenom minskar&lt;br&gt;stocken av kortfristiga statsskuldväxlar till förmån för långfristiga&lt;br&gt;obligationer. Effekten blir att en större del av räntebetalningarna skjuts&lt;br&gt;framåt i tiden, vilket allt annat lika minskar anslagsbelastningen under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Nedgången i marknadsräntorna sedan beräkningen&lt;br&gt;till budgetpropositionen medverkar också till att den beräknade anslagsbe-&lt;br&gt;lastningen hålls nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av upplåningen i riktning mot ökad andel valutaupplå-&lt;br&gt;ning gör att ränteutgifterna netto i svenska kronor hålls på ungefär&lt;br&gt;oförändrad nivå mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94. Ränteutgifterna&lt;br&gt;och ränteinkomsterna brutto i svenska kronor ökar däremot kraftigt till&lt;br&gt;följd av en snabb expansion av kontorets kreditgivning, bl a till arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna för lån i utländsk valuta beräknas till följd av den&lt;br&gt;omfettande valutaupplåningen som skett stiga med ca 7 miljarder kronor&lt;br&gt;mellan budgetåren. Valutaförlusterna netto beräknas öka med 8,4&lt;br&gt;miljarder kronor då deprecieringens effekter får fullt genomslag på&lt;br&gt;resultatet under kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighetsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntomas storlek är i hög grad beroende av räntenivån.&lt;br&gt;Upplåningens inriktning på olika låneinstrument är också av betydelse.&lt;br&gt;Kalkyleringen av räntorna avseende såväl budgetåret 1992/93 som&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 har skett utifrån räntenivån i böljan av april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att&lt;br&gt;något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivå&lt;br&gt;m.m. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på&lt;br&gt;hela statsskulden utan enbart på låneformer med rörlig ränta och på&lt;br&gt;nyupplåning. Efter hand får den effekt på upplåning som sker för att&lt;br&gt;omsätta förfellande lån med bunden ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skulden i svenska kronor inklusive utlåningen i svenska kronor&lt;br&gt;medför en förändring i räntenivån med en procentenhet från 1 juli 1993&lt;br&gt;inga större förändringar i ränteutgifterna netto för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Detta beror på att det till följd av neddragningen av statsskuldväxelstock-&lt;br&gt;en och den kvarvarande räntebärande inlåningen i Riksbanken orsakat av&lt;br&gt;den omfettande valutaupplåningen i stort sett råder balans mellan&lt;br&gt;Riksgäldskontorets kortfristiga tillgångar och skulder. En ränteförändring&lt;br&gt;påverkar därför inkomsterna ungefär lika mycket som skulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar räntor för lån i utländsk valuta skulle en ränteförändring&lt;br&gt;med en procentenhet från 1 juli 1993 leda till att ränteutgifterna, under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt oförändrade förhållanden, förändras med ca 1,8 miljarder kronor Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;förbudgetåret 1993/94. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av kronans värde med 1% medför en förändring av&lt;br&gt;valutadifferensema, (netto), med ca 1 miljard kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43618, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderat förslag till&lt;br&gt;statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Reviderat förslag till statsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare&lt;br&gt;ändringar&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;322 596 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 12 517 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 078 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 992 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;193 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 186 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 160 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 114 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;108 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 708 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 351 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 12 262 402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;346 089 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191 222 261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;537 311 371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1993/94 Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senare&lt;br&gt;ändringar&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 030 169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 139 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 103 498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 101 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 902 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 902 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 721 443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 845 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 566 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 387 231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 770 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 617 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 871 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 073 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 656 648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 916 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 573 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 966 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 003 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 232 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 209 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 898 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 927 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 250 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 258 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 179 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 228 243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 064 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 258 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;866 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;883 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sumina:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510 198 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 613 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526 811 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgifts-&lt;br&gt;behov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520 698 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 613 096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537 311 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 542 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 542 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 402 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 934 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1123 Beskattning av tjänstegruppliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 486 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ofördelbara inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 281 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 281 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotterivinstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 043 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 498 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 807 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade socialavgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 464 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 100 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Vuxenutbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 145 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetarskyddsverkets och arbets-&lt;br&gt;miljöinsitutets verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 331 1OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 331 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 548 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 654 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 041 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 375 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 585 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäljningsskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 938 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 938 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1420, 1430 Skatt på specifika varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 600 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på motorfordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 580 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 OOO 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 990 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läskedrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhaltigt&lt;br&gt;bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt på elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 698 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 972 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;933 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 000 63 080 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning av varor&lt;br&gt;med statsmonopol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1453 Totalisatorskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 012 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 257 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt pä vägtrafik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 925 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 335 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;5 260 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 185 115 &amp;nbsp;&amp;nbsp;5 185 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter på varor och tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;435 OOO&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;191 355 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa skatter 310 078 992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens inlevererade överskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2111 Postverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2112 Televerkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2113 Statens järnvägars inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2116 Statens vattenfallsverks inlevererade&lt;br&gt;utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2119 Statens vattenfallsverks inleverans av&lt;br&gt;motsvarighet till statlig skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;850 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177 529&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 406 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a myndigheters inlevererade överskott:&lt;br&gt;Inlevererat överskott av uthyrning av&lt;br&gt;ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlevererat överskott av Riksgäldskon-&lt;br&gt;torets garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2131 Riksbankens inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott från spelverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2151 Tipsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2152 Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 232 400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;851 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 084 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av statens fastighetsförvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av fastighetsjorvalting:&lt;br&gt;2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2320 Räntor pä näringslän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2318 Ränteinkomster på statens lån till de&lt;br&gt;mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2321 Räntor på skogsväglån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga näringslån,&lt;br&gt;Lantbruksstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2325 Räntor på postverkets statslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2327 Räntor på statens vattenfallsverks&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor pä bostadslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för bostads-&lt;br&gt;försörjning för mindre bemedlad&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga bostadslån,&lt;br&gt;Bostadsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 090 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 091 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor pä studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens län för&lt;br&gt;universitetsstudier och garantilån&lt;br&gt;för studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på energisparlän:&lt;br&gt;2351 Räntor på energisparlän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på medel avsatta till pensioner:&lt;br&gt;2361 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor pä beredskapslagring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslagring och&lt;br&gt;förrådsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11 569 636&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2380, 2390 Övriga ränteinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för kommunala&lt;br&gt;markförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för student-&lt;br&gt;kårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på lån för inventarier&lt;br&gt;vissa specialbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster på markförvärv för&lt;br&gt;jordbrukets rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på särskilda räkningar i&lt;br&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2400 Aktieutdelning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2410 Inkomster av statens aktier:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av filmer och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2523 Avgifter för särskild prövning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fyllnadsprövning inom skolväsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll av krigs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;materieltillverkningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- och registrering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;väsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering i förenings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.fl. register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;905 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534 Vissa avgifter för registrering av kör-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kort och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 532&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid tandläkarutbild-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545 Närradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för Telestyrelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2548 Avgifter för Finansinspektionens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2549 Avgifter för provning vid riksprovplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 727&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2551 Avgifter från kärnkraftverken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2552 Offentlig rättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 007 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 505 727&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 328 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 007 055&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2611 Inkomster vid kriminlavården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av felparkerings-&lt;br&gt;avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid Banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;690 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 322 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 322 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter och dröjesmålsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;647 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376 670&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 023 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 023 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av statens verk-&lt;br&gt;samhemhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av staten verksamhet 28 186 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3000 Inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försålda byggnader och&lt;br&gt;maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens inkomster av försålda&lt;br&gt;fastigheter och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheters inkomster av&lt;br&gt;försålda byggnader och maskiner:&lt;br&gt;3124 Statskontorets inkomster av försålda&lt;br&gt;datorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäjjning:&lt;br&gt;3211 Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruvegendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av försåld egendom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4100 Återbetalning av näringslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4120 Återbetalning av jordbrukslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till fiskeri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 853&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 853&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4130 Återbetalning av övriga näringslän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av vattenlaaftslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens lån till den&lt;br&gt;mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare infriade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;88 083&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;97 788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;128 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statliga garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av bostadslån m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4212 Återbetalning av lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4213 Återbetalning av lån för bostadsför-&lt;br&gt;sörjning för mindre bemedlade&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4214 Återbetalning av övriga bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 002 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 002 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4311 Återbetalning av statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4312 Återbetalning av allmänna studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4313 Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 606 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energisparlän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4411 Återbetalning av energisparlän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4514 Återbetalning av lån för studentkårs-&lt;br&gt;lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4515 Återbetalning av lån för allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4516 Återbetalning av utgivna startlån och&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4517 Återbetalning från Portugalfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4519 Återbetalning av statens bosättningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4521 Återbetalning av lån för inventarier&lt;br&gt;vissa specialbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4525 Återbetalning av lån för svenska&lt;br&gt;FN-styrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4526 Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;br&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalning av lån 6 114 806&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5000 Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5100 Avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5110 Affärsverkens avskrivningar och&lt;br&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars avskrivningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5116 Statens vattenfallsverks amorteringar ______________0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar pä fastigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5121 Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsmyndigheters komplement-&lt;br&gt;kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komp-&lt;br&gt;lementkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar&lt;br&gt;för civilt totalförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 308 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 321 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 489 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-781 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-781 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-781 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;mma kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 708 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346 089 110&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-142.png" style="width:13pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Specifikation av förändringar i utgiftsanslag för budgetåret &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;br&gt;1993/94 i förhållande till förslagen i budgetpropositionen Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( + )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;II. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna m.m., ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, förslagsanslag&lt;br&gt;Utvecklingskostnader, reservationsanslag&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Utrikesdepartmentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stockholms internationella&lt;br&gt;fredsforskningsinstitut (SIPRI),&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning&lt;br&gt;och nedrustning, anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet av särskild utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitisk betydelse,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet, ramanslag&lt;br&gt;Utredningar, utveckling, samverkan m.m.&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till föräldraförsäkringen,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till sjukförsäkringen,förslagsanslag&lt;br&gt;Bidrag till husläkarsystemen m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa statsbidrag inom handikappområdet,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för statlig assistansersättning,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, ramanslag&lt;br&gt;Socialstyrelsen, ramanslag&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet, ramansanslag&lt;br&gt;Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnmiljörådet, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet:&lt;br&gt;Forskningsmedel, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 445 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 458 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 298 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 394 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 775 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 885 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 560 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4-6 260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 750 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 759 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 649 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 353 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;704 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;604 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159,174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Regeringsbeslut 11 dec 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teckning av aktier i SBL Vaccin Aktiebolag,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av Statens bakteriologiska&lt;br&gt;laboratorium, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 903 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 748 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 8 845 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VI. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader förenade med statens ägande i SOS&lt;br&gt;Alarmering AB, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östersjösamarbetet om trafik och&lt;br&gt;miljö, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för avveckling av styrelsen för riksfärdtjänst,&lt;br&gt;förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggande av riksvägar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 556 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 556 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggande av länstrafikanläggningar,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;925 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;925 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Särskilda bärighetshöjande&lt;br&gt;åtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift och vidmakthållande av statliga&lt;br&gt;järnvägar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 825 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 861 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyinvesteringar i stomjärnvägar,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 392 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 392 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till banverket för vissa&lt;br&gt;kapitalkostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänst, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningen,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till forskning om el- och hybrid-&lt;br&gt;fordon, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen: Upphandling av särskilda sammhälls&lt;br&gt;åtaganden, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader avseende lån till investeringar&lt;br&gt;i vägar, järnvägar och kollektivtrafik-&lt;br&gt;anläggningar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 353 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+1 353 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsåtgärder för sysselsättning och&lt;br&gt;tillväxt, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 1 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 013 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 243 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 770 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Regeringsbeslut 11 dec 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( + )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;VII. Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik, register och prognoser, ramanslag&lt;br&gt;Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;br&gt;Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa investeringar m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt utjämningsbidrag till kommuner,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån till kommuner, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social&lt;br&gt;utjämning, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIII. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för utveckling av skolväsendet,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag&lt;br&gt;Bidrag till viss verksamhet inom det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa handikappåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande högskoleutbildning samt&lt;br&gt;vissa andra ändamål inom högskoleområdet&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitetet: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska Institutet: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers Tekniska högskola:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska Institutet: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 200 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 041 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 201 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 402 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 857&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194,150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 994 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 917 543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 456 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 867&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 346 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- 8 346 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;875 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;875 718&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare forslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( + )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Grafiska institutet och institutet för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre kommunikations- och reklamutbildning:&lt;br&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;br&gt;Högskolan i Borås: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping: Grundutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;br&gt;Högskolan i Växjö: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning på Gotland:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning, reservationsanslag&lt;br&gt;Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfack: Grundutbildning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag&lt;br&gt;Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mälardalens högskola: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanslersämbetet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet för grundläggande högskoleutbildning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter inom universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;och högskolor m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Europeisk utbildningssamverkan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för Universitets- och högskoleämbetets,&lt;br&gt;Forskningsrådsnämden och Utrustningsnämndens&lt;br&gt;för universitet och högskolor awecklingsorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaganslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan samt vissa andra forskningsändamål 7 039 137&lt;br&gt;Univerisitetet i Uppsala: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbilning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska Institutet: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola: Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa högskoleenheter, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsstödjande åtgärder vid mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och medelstora högskolor, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsändamål, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för klinisk utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och forskning, förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden: Forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsinformation, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämden: Förvaltning, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet: Forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet: Förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapi iga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetetnskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdforskning, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolor, reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeisk forskningssamverkan, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 7 039 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 667 809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720 782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 720 782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 502 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 534 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 407 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 231 766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 344 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 303 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 257 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;117 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;13 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 106 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 308 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 446 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 446 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;83 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 208 004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- 357 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;12 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- 508 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;17 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- 228 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;41 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- 445 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare forslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. biblioteket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polarforskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa bidrag till forskningsverksamhet,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 086 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194,150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 350 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 389 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 078 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 867 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4-2 788 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;br&gt;högskoleenheterna m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader m.m. vid universitet&lt;br&gt;och högskolor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 986 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4-2 986 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler m.m.&lt;br&gt;vid universitet och högskolor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 871 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 788 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 8 916 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IX. Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;br&gt;i norra Sverige, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;971 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skogsvård m.m.,förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 492&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Främjande av skogsvård m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Insatser för skogsbruket, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till fiskets rationalisering m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti&lt;br&gt;till fiske, förslaganslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglerande åtgärder på fiskets område,&lt;br&gt;förslagansanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser för fisket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsstatistik, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbrukuniversitet,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslaganslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;295 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;169 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningkostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bioenergiforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 837 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;X. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag&lt;br&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktad rehabilitering : Utbildningsbidrag,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum, Jorslaganslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal iseringslån, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 448 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 389 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 386 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 956 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 636 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 613 976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;XI. Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövård, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsater inom kulturområdet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr.253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag&lt;br&gt;Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;225 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;XII. Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser inom industriforsknings-&lt;br&gt;systemet, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag&lt;br&gt;Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i&lt;br&gt;bl.a. Östeuropa och Baltikum, reservationsanslag&lt;br&gt;Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag&lt;br&gt;Materialteknisk forskning, reservationsanslag&lt;br&gt;Informationsteknologi, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;575 548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Regeringsbeslut 11 dec 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat Senare förslag eller beslut&lt;br&gt;belopp -----------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budget- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Propositio-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;nens eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skrivelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt rymdsamarbete m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning för ett avfalltssnålt samhälle:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassad produktutveckling, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till experimentbyggande, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut&lt;br&gt;för byggnadsforskning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 250 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 258 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XIII. Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelserna m.m. ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 693 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 741 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala&lt;br&gt;verksamhet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 698 839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 747 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;XIV. Miljö- och naturresursdepartementet&lt;br&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag&lt;br&gt;Miljöforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella miljöinstitut,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för en kretsloppsanpassad samhälls&lt;br&gt;utveckling: Avfallshantering, reservationsanslag&lt;br&gt;Miljöinsatser i Östersjöregionen,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till internationellt samarbetet kring&lt;br&gt;den byggda miljön m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;XV. Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175 400 förs.RFK 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;192 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175 400 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;192 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;17 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;17 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa Förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136 943 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 556 268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 16 613 096&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43619, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.6&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagförslag&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 1.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1987:519) om Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse. Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och&lt;br&gt;med den dag då denna lag träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket far granska&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs i följ-&lt;br&gt;ande aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Statens anläggnings-&lt;br&gt;provning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Tipstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;br&gt;Aktiebolaget Vin- &amp;amp; Spritcentralen&lt;br&gt;Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Dramatiska teatern&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga teatern Aktiebolag&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;br&gt;Samhall Aktiebolag och de dotter-&lt;br&gt;bolag som ingår i Samhallgruppen&lt;br&gt;SEMKO, Svenska Elektriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialkontrollanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag, SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish Geotechnical Systems&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish National Road Consulting&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Avfallskonvertering&lt;br&gt;Aktiebolag (SAKAB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Kämbränslehantering&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Rundradio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penninglotteriet&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska&lt;br&gt;den verksamhet som staten bedri-&lt;br&gt;ver i form av aktiebolag eller stif-&lt;br&gt;telse, om verksamheten är regle-&lt;br&gt;rad i lag eller någon annan för-&lt;br&gt;fattning eller om staten som ägare&lt;br&gt;eller genom tillskott av anslags-&lt;br&gt;medel eller genom avtal eller på&lt;br&gt;något annat sätt har ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:423.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V.T.I. Utveckling Aktiebolag&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMU-Gruppen AB och de dotter-&lt;br&gt;bolag som ingår i AMU-gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden för industriellt samarbete&lt;br&gt;med u-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden för industriellt&lt;br&gt;utvecklingsarbete (Industrifonden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för framtidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Nordiska Museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Riksutställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Statshälsan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Sveriges teknisk-&lt;br&gt;vetenskapliga attachéverksamhet&lt;br&gt;Stiftelsen Sveriges tekniska&lt;br&gt;museum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska rikskonserter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges turistråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktiebolag och stiftelser som&lt;br&gt;nämns i 1 § är skyldiga att på be-&lt;br&gt;gäran av Riksrevisionsverket lämna&lt;br&gt;verket de upplysningar som behövs&lt;br&gt;om den granskade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktiebolag och stiftelser som&lt;br&gt;Riksrevisionsverket granskar enligt&lt;br&gt;1 § är skyldiga att på begäran av&lt;br&gt;Riksrevisionsverket lämna verket&lt;br&gt;de upplysningar som behövs om&lt;br&gt;den granskade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43620, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Justitiedepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 150 Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till&lt;br&gt;slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1993/94, m.m., såvitt avser Justitiedepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Justitiedepartementet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Statsrådsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:100,&lt;br&gt;bilaga 3, 1992/93:JuU20, rskr. 224) att för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 49 224 000 kr. Motsvarande anslag till alla övriga&lt;br&gt;departement är av riksdagen numera anvisade som ramanslag. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning skulle det vara ändamålsenligt om även anslaget till&lt;br&gt;Statsrådsberedningen fördes upp i statsbudgeten för nästa budgetår som&lt;br&gt;ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslags-&lt;br&gt;anslaget Statsrådsberedningen i stället anvisas med anslags-&lt;br&gt;beteckningen ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:100,&lt;br&gt;bilaga 3, 1992/93:JuU20, rskr. 224) att för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 63 229 000 kr. Motsvarande anslag till alla övriga&lt;br&gt;departement är av riksdagen numera anvisade som ramanslag. Enligt min&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning skulle det vara ändamålsenligt om även anslaget till Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Justitiedepartementet fördes upp i statsbudgeten för nästa budgetår som Bilaga 2&lt;br&gt;ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslags-&lt;br&gt;anslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med anslags-&lt;br&gt;beteckningen ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A3. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:100,&lt;br&gt;bilaga 3, 1992/93:JuU20, rskr. 224) att för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 30 200 000 kr. Motsvarande anslag till alla övriga&lt;br&gt;departement är av riksdagen numera anvisade som ramanslag. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning skulle det vara ändamålsenligt om även anslaget till&lt;br&gt;Utredningar m.m. fördes upp i statsbudgeten för nästa budgetår som ett&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade reservations-&lt;br&gt;anslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med anslagsbeteckningen&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Domstolsväsendet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 2. Domstolarna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till prop. 1992/93:100 anförde jag bl.a. att det inom&lt;br&gt;Socialdepartementets område på tre områden förekom lagstiftningsarbete&lt;br&gt;som skulle medföra ökade kostnader för domstolsväsendet. Jag syftade&lt;br&gt;då på lagstiftningen rörande stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;handikappade, ändrade regler om bostadsbidrag och ett lagförslag rörande&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag som redan hade förelagts riksdagen i prop.&lt;br&gt;1992/93:58. Jag förutskickade vidare att frågor rörande de kostnads-&lt;br&gt;ökningar för domstolsväsendet som lagstiftningen skulle föranleda,&lt;br&gt;sammanlagt 22,2 miljoner kronor per år, av tekniska skäl skulle för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 behandlas först i den nu aktuella&lt;br&gt;kompletteringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. föreskrivs att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut av en kommun i en fråga som regleras i lagen skall kunna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;överklagas till länsrätt. Lagen har trätt i kraft den 1 januari 1993. Bilaga 2&lt;br&gt;Kostnaden för den ökade måltillströmning hos de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna som förväntas bli följden av lagregeln har beräknats till&lt;br&gt;3 miljoner kronor per år. Hela detta belopp bör nu tillföras anslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:159 föreslås bl.a. en ny lag om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade, en ny lag om assistansersättning och ändringar&lt;br&gt;i vissa redan befintliga lagar. Förslagen innebär att nya måltyper kommer&lt;br&gt;att tillföras främst de allmänna förvaltningsdomstolarna. Kostnaderna&lt;br&gt;härför är beräknade till 14 miljoner kronor per år (prop. 1992/93:159&lt;br&gt;s. 160). De föreslagna nya reglerna är avsedda att träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1994. Därför bör för budgetåret 1993/94 halva beloppet, eller&lt;br&gt;7 miljoner kronor, tillföras anslaget Domstolarna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller reformen om bostadsbidrag har frågorna om ökade kostnader&lt;br&gt;för domstolsväsendet redan behandlats i prop. 1992/93:174.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör under detta anslag begäras&lt;br&gt;ytterligare 10 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisa 10 000 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E. Kriminalvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;E 2. Kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till 1993 års budgetproposition (1992/93:100 bilaga 3) anmälde jag att&lt;br&gt;beläggningssituationen vid anstalter och häkten var relativt svårbedömd&lt;br&gt;och att det sannolikt skulle finnas anledning för mig att återkomma till&lt;br&gt;regeringen med förnyade prognoser vad avser beläggningsutvecklingen&lt;br&gt;inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att riksdagen den 25 mars i år har beslutat om ändrade&lt;br&gt;regler beträffande villkorlig frigivning, vilka träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993. Riksdagen har i samband därmed gett regeringen i uppdrag att&lt;br&gt;under våren återkomma i kompletteringspropositionen med förslag till&lt;br&gt;budgetreglering och att samtidigt presentera en långsiktig konsekvens-&lt;br&gt;analys för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning härtill återkommer jag nu med en ny bedömning av&lt;br&gt;resursbehovet för kriminalvården under budgetåret 1993/94 och de därpå&lt;br&gt;närmast följande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningssituationen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år, t.o.m. budgetåret 1991/92, har beläggningen vid&lt;br&gt;kriminalvärdsanstalterna legat på en konstant nivå på omkring 3 600&lt;br&gt;intagna. I medeltal har närmare 90 % av de tillgängliga platserna&lt;br&gt;(ca 4 000) varit belagda. Under innevarande budgetår har det emellertid&lt;br&gt;skett en kraftig volymökning. Sedan augusti 1992 har beläggnings-&lt;br&gt;situationen vid anstalterna således varit mycket ansträngd och anstalterna&lt;br&gt;har sedan dess i det närmaste varit fullbelagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera faktorer som kan förklara beläggningsutvecklingen.&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i en rapport Fängelsedomar 1975-&lt;br&gt;1992 (BRÅ-rapport 1992:5) analyserat utvecklingen av fängelsedomar&lt;br&gt;under senare år. Av rapporten framgår bl.a. att den totalt utdömda&lt;br&gt;fängelsestrafftiden år 1992 ökat med uppskattningsvis 14 procent jämfört&lt;br&gt;med år 1991. Detta kan enligt BRÅ bl.a. förklaras av att antalet&lt;br&gt;åtalspunkter i vaije brottmålsdom genomsnittligt har ökat. Härtill kommer&lt;br&gt;att de genomsnittligt utdömda fängelsestrafftidema kontinuerligt också har&lt;br&gt;ökat under de senaste åren. Vidare framgår av statistiken att både andelen&lt;br&gt;och antalet intagna som efter beslut av Kriminalvårdsnämnden avtjänar&lt;br&gt;två tredjedelar av strafftiden ökat under det senaste budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsdömda ökar dessutom stadigt, vilket leder till en ökad&lt;br&gt;belastning på den slutna anstaltsorganisationen. Tabellen nedan visar&lt;br&gt;antalet inskrivna i kriminalvårdsanstalt fördelade efter strafftider den 1&lt;br&gt;oktober 1991 respektive 1992.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Strafftid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inskrivna den 1 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 2 mån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 mån &amp;lt; 4 mån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 mån &amp;lt; 2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 år eller mer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beläggningen vid häktena har med något undantag ökat stadigt under&lt;br&gt;åren 1987-1992. Under innevarande budgetår har beläggningssituationen&lt;br&gt;vid häktena blivit alltmer ansträngd. Dessa har under långa perioder varit&lt;br&gt;fullbelagda och vid flera tillfällen t.o.m. överbelagda. Antalet häktade&lt;br&gt;personer har mellan budgetåren 1985/86 och 1991/92 ökat med över 50&lt;br&gt;procent. Denna ökning har fortsatt under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelantalet inskrivna häktade budgetåren 1985/86 - 1991/92 samt prognos för Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-143.png" style="width:265pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringens bedömning av beläggningssituationen i samband med&lt;br&gt;beredningsarbetet inför budgetpropositionen hösten 1992 hade den&lt;br&gt;kraftiga volymökningen just inträffat. Situationen var vid den tidpunkten&lt;br&gt;då synnerligen svårbedömd. De fördjupade analyser som gjorts av&lt;br&gt;utvecklingen därefter visar att det framför allt är de långtidsdömda som&lt;br&gt;står för volymökningen. En närliggande slutsats av dessa analyser skulle&lt;br&gt;kunna vara att vi står inför en fortsatt volymökning de närmaste åren. En&lt;br&gt;rad faktorer bidrar dock samtidigt till att den fortsatta beläggnings-&lt;br&gt;utvecklingen fortfarande är svår att förutse. Den månadsvisa statistiken&lt;br&gt;över beläggningen tyder dock på en minskad ökningstakt och en möjlig&lt;br&gt;stabilisering av beläggningen på en ny högre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. detta och för att kunna göra en samlad&lt;br&gt;bedömning av vilka krav som kommer att ställas på kriminalpolitiken i&lt;br&gt;framtiden har regeringen gett BRÅ i uppdrag att i samverkan med&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbeta en framtids- och&lt;br&gt;omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska verksamhetsområdet.&lt;br&gt;Analysen kommer att ge underlag för fortsatta och mer långsiktiga&lt;br&gt;överväganden inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom&lt;br&gt;kriminalpolitikens område. Regeringen bör i 1994 års budgetproposition&lt;br&gt;redovisa en plan med förslag till långsiktigt verkande åtgärder mot&lt;br&gt;brottsligheten i samhället. Det finns då också anledning för mig att&lt;br&gt;återkomma till frågan om beläggningsutvecklingen inom kriminalvården&lt;br&gt;och de resursbehov som föranleds av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om att jag längre fram kommer att&lt;br&gt;redovisa min syn på betänkandet Grovt rattfylleri och Sjöfylleri (SOU&lt;br&gt;1992:131) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås&lt;br&gt;bl.a. en utvidgad användning av fängelsestraffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att Straffsystemkommittén (Ju 1992:07, dir. 1992:47)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare i år kommer att redovisa delförslag som tar sikte på en Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;reformering av påfölj dssystemet, bl.a. innefattande reglerna för villkorlig Bilaga 2&lt;br&gt;frigivning. Det finns alltså skäl för mig att i olika sammanhang&lt;br&gt;återkomma i frågor som gäller den framtida belastningen och strukturen&lt;br&gt;inom anstaltsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler om villkorlig frigivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1992/93:4) om villkorlig frigivning, m.m. föreslog&lt;br&gt;regeringen att den obligatoriska halvtidsfrigivningen skulle avskaffas&lt;br&gt;fr. o. m. den 1 juli 1993 genom en huvudsaklig återgång till de regler&lt;br&gt;som gällde före den 1 juli 1983. Propositionen behandlades av justitieut-&lt;br&gt;skottet i betänkandet 1992/93:JuUl 1. Vid kammarbehandlingen den 10&lt;br&gt;december 1992 beslutade riksdagen att återförvisa ärendet till utskottet&lt;br&gt;för ytterligare beredning. Vid den förnyade behandlingen godtog&lt;br&gt;justitieutskottet (bet. 1992/93:JuU19) i huvudsak regeringens förslag med&lt;br&gt;den ändringen att villkorlig frigivning inte får ske förrän verkställigheten&lt;br&gt;har pågått i minst två månader. Riksdagen beslutade i enlighet med&lt;br&gt;utskottet (rskr. 1992/93:223). De nya reglerna träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut beträffande minimitiden för villkorlig frigivning&lt;br&gt;innebär enligt mina beräkningar att den dagliga beläggningen - utöver det&lt;br&gt;platsbehov som uppkommer till följd av propositionen - ökar med&lt;br&gt;ytterligare 210 intagna vid kriminalvårdsanstaltema. Sammantaget innebär&lt;br&gt;riksdagens beslut om ändrade regler beträffande villkorlig frigivning att&lt;br&gt;den dagliga beläggningen ökar med omkring 510 intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen om villkorlig frigivning och behovet av platser till följd därav&lt;br&gt;måste som jag nyss har redovisat ses i samband med den redan höga och&lt;br&gt;ansträngda beläggningssituationen, som under vissa perioder har inneburit&lt;br&gt;att det inte funnits tillräckligt med platser på anstalter och häkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget är det av vikt att framhålla att den höga&lt;br&gt;beläggningsnivån också försvårar differentiering av de intagna. För att&lt;br&gt;det skall vara möjligt att differentiera de intagna krävs att det finns ett&lt;br&gt;visst överskott av platser i anstaltsoiganisationen. De intagna, vars&lt;br&gt;brottslighet varierar, är olika både i fråga om personliga egenskaper och&lt;br&gt;vad gäller t.ex. rymningsbenägenhet, farlighet, kriminell identifikation&lt;br&gt;och missbruk. Detta innebär att alla intagna inte kan placeras på alla&lt;br&gt;anstalter. En alltför hög beläggningsnivå försvårar också utplacering från&lt;br&gt;häkten till anstalter av dömda personer med lagakraftvunna domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottet har vid ett antal tillfallen uttalat att beläggningsnivån&lt;br&gt;bör vara omkring 85 procent för att möjliggöra önskvärd differentiering&lt;br&gt;av olika intagna samtidigt med ett gott resursutnyttjande (jfr bl.a. bet.&lt;br&gt;1992/93 :JuU19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör i dag den bedömningen att det behövs omkring 360 nya&lt;br&gt;anstaltsplatser till följd av den redan inträffade beläggningsökningen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att kunna möjliggöra den önskvärda differentieringen i enlighet med Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;riksdagens riktlinjer för kriminalvården. Dessa platser bör dessutom i Bilaga 2&lt;br&gt;huvudsak vara slutna och med relativt hög säkerhetsgrad, eftersom&lt;br&gt;ökningen av anstaltsplatser framför allt hänför sig till gruppen&lt;br&gt;långtidsdömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver tillkommer ett behov av ytterligare anstaltsplatser till följd&lt;br&gt;av de ändrade reglerna om villkorlig frigivning. Totalt beräknas reformen&lt;br&gt;medföra att platsbehovet ökar med omkring 580 med hänsyn tagen till&lt;br&gt;den önskvärda differentieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen om villkorlig frigivning tillsammans med beläggnings-&lt;br&gt;ökningen beräknas således medföra ett behov av tillskott med ca 940&lt;br&gt;anstaltsplatser. Byggnadsprojekt är beslutade eller påbörjade för omkring&lt;br&gt;325 nya anstaltsplatser. Bland annat beslutade regeringen i november&lt;br&gt;förra året om tillbyggnader av paviljonger med totalt 192 slutna platser&lt;br&gt;vid sex befintliga anstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den planering som nu pågår inom departementet och vid&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kommer platsbehovet i huvudsak att kunna&lt;br&gt;tillgodoses genom om- och tillbyggnader av det nuvarande anstalts-&lt;br&gt;beståndet. Den långsiktiga planeringen omfattar även uppförande av&lt;br&gt;någon eller några nya anstalter. Utbyggnaden av anstaltsorganisationen&lt;br&gt;kommer dock inte att kunna ske i takt med det successivt ökade behovet&lt;br&gt;av platser. Under om- och tillbyggnadsperioden kan det därför komma&lt;br&gt;att behövas provisoriska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande häktessituationen gör jag bedömningen att&lt;br&gt;häktesorganisationen behöver ett tillskott av ca 60 platser utöver vad som&lt;br&gt;redan har beslutats. Platsbehovet kan tillgodoses genom ombyggnader och&lt;br&gt;utökningar av befintliga häkten samt genom att häktesplatser som enligt&lt;br&gt;tidigare planering skulle läggas ned tills vidare behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala merkostnaden till följd av det redovisade platstillskottet&lt;br&gt;avseende anstalter och häkten kan under budgetåren 1993/94 - 1997/98,&lt;br&gt;i förhållande till de bedömningar som har redovisats i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition, beräknas till följande. Jag erinrar dock om att jag nyss&lt;br&gt;har nämnt att det finns skäl för mig att vid senare tillfällen återkomma till&lt;br&gt;dessa mer långsiktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till (i tusental kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997/98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 2. Kriminalvården &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 152 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;261 679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna till följd av reformen om villkorlig frigivning finansieras&lt;br&gt;genom omprioriteringar och rationaliseringar inom Justitiedepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde. Det redovisade platsbehovet för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;kan dock inte finansieras inom den ekonomiska ram som har angivits för&lt;br&gt;kriminalvården i 1993 års budgetproposition. Kriminalvården behöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning härav tillskjutas ytterligare medel för budgetåret 1993/94. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisa 96 396 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Effektivare distribution av författningssamlingarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Svensk författningssamling betalas bl.a. den kostnadsfria&lt;br&gt;tilldelning av Svensk författningssamling (SFS) som regleras i 7 §&lt;br&gt;författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.k. frilistan. I&lt;br&gt;budgetpropositionen beräknades anslaget till 10 112 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Effektivare distribution av författningssamlingarna (Ds&lt;br&gt;1993:21) föreslås att den kostnadsfria tilldelningen av SFS tas bort för&lt;br&gt;domstolar och andra myndigheter från årsskiftet 1993/94. De skall i&lt;br&gt;fortsättningen själva betala för alla abonnemang och lösnummer som de&lt;br&gt;beställer. Motsvarande ändringar föreslås i fråga om de författnings-&lt;br&gt;samlingar som centrala myndigheter under regeringen ger ut, länens&lt;br&gt;författningssamlingar och Svenska kyrkans författningssamling. Förslaget&lt;br&gt;remissbehandlas för närvarande. Det kan genomföras genom att&lt;br&gt;regeringen beslutar ändringar i förfättningssamlingsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas däremot inte frågan om konsekvensändringar&lt;br&gt;i de regler om en frilista som finns i lagen (1982:1255) om författnings-&lt;br&gt;samlingar för Riksdagens förvaltningskontor och Riksbanken och som har&lt;br&gt;utformats efter mönster av vad som gäller för SFS enligt förfättnings-&lt;br&gt;samlingsförordningen. Det ankommer på riksdagen att göra de ändringar&lt;br&gt;som här kan vara motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget syftar till att stimulera till en så kostnadseffektiv&lt;br&gt;distribution av författningssamlingarna som möjligt. Om förslaget&lt;br&gt;genomförs kommer större delen av SFS-anslaget att sparas in. Kostnader&lt;br&gt;flyttas dock över på dem som i dag har gratis abonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta frilisteabonnenter har endast ett frilisteabonnemang. För var&lt;br&gt;och en av dessa mottagare innebär förslaget en kostnadsökning som&lt;br&gt;motsvarar abonnemangspriset. Abonnemangspriset för år 1993 är 660 kr.&lt;br&gt;Priset för kommande år är beroende av en upphandling som&lt;br&gt;Justitiedepartementet har påböljat. Upphandlingen gäller ett nytt avtal om&lt;br&gt;förlags- och tryckeri tjänster för utgivningen av SFS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare med många frilisteabonnemang finns framför allt inom&lt;br&gt;rättsväsendet. För att kompensera dem kommer enligt förslaget delar av&lt;br&gt;SFS-anslaget att behöva föras över till berörda myndigheter. Sedan&lt;br&gt;remissbehandlingen är klar avser jag att återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag om hur detta skall göras och vilka övergångslösningar som kan&lt;br&gt;behövas i väntan på att myndigheternas abonnemangskostnader kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas vid beräkningen av myndigheternas anslag för budgetåret Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu&lt;br&gt;har anfört om effektivare distribution av författningssamlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43610, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;F örsvarsdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser Försvarsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalisering av försvarets internationella centrum&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Försvarets FN-skola är i dag lokali-&lt;br&gt;serade till Almnäs i Södertälje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1989 (prop. 1989/90:9, bet.&lt;br&gt;1989/90:FöU3, rskr. 1989/90:87) bl.a. att Ing 1 skulle flytta från&lt;br&gt;Almnäs till Strängnäs och där samlokaliseras med Södermanlands rege-&lt;br&gt;mente (P 10/Fo 43), att Försvarets FN-skola också skulle flytta från&lt;br&gt;Almnäs och samlokaliseras med Svea livgarde (I 1/Fo 44) i Upplands-&lt;br&gt;Bro och att ett truppslagcentrum för ingenjörtruppema skulle inrättas&lt;br&gt;vid Göta ingenjörregemente (Ing 2) i Eksjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 beslutade riksdagen på nytt i ärendet (bet. 1990/91 :FöU8,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:285) sedan regeringen föreslagit (prop. 1990/91:102) att&lt;br&gt;Ing 1 skulle läggas ned. Riksdagens beslut innebar dock - med avvikelse&lt;br&gt;från regeringens förslag - att en regementsledning, liksom Almnäsetab-&lt;br&gt;lissementet, skulle behållas i avvaktan på en samlad bedömning av&lt;br&gt;grundorganisationen i 1992 års försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102, bet.&lt;br&gt;1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) beslutades att Ing 1 skall läggas&lt;br&gt;ned senast den 30 juni 1994 och etablissementet avvecklas. Vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutades att Försvarets FN-skola skulle omlokaliseras till Upplands- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Bro (Kungsängen) och slås samman med FN-avdelningen hos Chefen Bilaga 3&lt;br&gt;för armén till ett FN-centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for beslutet var främst att Försvarets FN-skola behöver stöd i&lt;br&gt;fråga om utbildning och förrådslokaler. Detta stöd skulle komma att&lt;br&gt;upphöra i och med att ingenjörsutbildningen flyttade. En utgångspunkt&lt;br&gt;för beslutet var också att utbildningsvolymen i Kungsängen skulle vara&lt;br&gt;av samma omfattning som den varit på Almnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 december 1992 att FN-centrum fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1993 skall benämnas försvarets internationella centrum&lt;br&gt;(SFS 1992:1161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen den 2 november 1992 har en projekt-&lt;br&gt;grupp (Försvar för Fred) genom Rolf Lindgren - mot bakgrund av att&lt;br&gt;Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg skall avvecklas - föreslagit att ett&lt;br&gt;internationellt räddningscenter inrättas bestående av bl.a. försvarets in-&lt;br&gt;ternationella centrum, och att detta lokaliseras till F 6:s område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Sveriges engagemang i fredsfrämjande insatser&lt;br&gt;bedöms komma att öka har det blivit nödvändigt att närmare undersöka&lt;br&gt;om de förutsättningar som låg till grund for beslutet att lokalisera för-&lt;br&gt;svarets internationella centrum till Kungsängen alltjämt är giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet uppdrog därför den 19 mars 1993 till en sär-&lt;br&gt;skild utredningsman (generallöjtnanten Gustaf Welin) att utreda frågan&lt;br&gt;om försvarets internationella centrums framtida lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget redovisades till Försvarsdepartementet den 31&lt;br&gt;mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Karlsborgs kommun m.fl. har den 14&lt;br&gt;april 1993 redovisat en förstudie avseende inrättandet av ett internatio-&lt;br&gt;nellt räddningscenter på F 6:s område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lokalisering av försvarets internationella centrum m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Almnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försvarets internationella centrum lokaliseras till Alm-&lt;br&gt;näs senast den 31 december 1993. Delar av ingenjörsutbildningen&lt;br&gt;bibehålls på Almnäs, men Svea livgarde I 1/Fo 44 ges det övergri-&lt;br&gt;pande ansvaret för stödproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överenstämmer med mitt förslag vad avser lokali-&lt;br&gt;seringen av försvarets internationella centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sverige bidrar i dag med ca 1200 personer i&lt;br&gt;skilda internationella fredsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:1153) om väpnad styrkas tjänstgöring utomlands anges att&lt;br&gt;högst 3000 personer ur utlandsstyrkan samtidigt får tjänstgöra utomlands i&lt;br&gt;väpnad tjänst. Detta antal kan räcka för fredsbevarande operationer. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska förband därutöver skall kunna delta i fredsframtvingande operatio-&lt;br&gt;ner torde, enligt min mening, denna siffra behöva höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en normal belastning kan utbildning av förband för fredsfrämjande&lt;br&gt;insatser bedrivas i Kungsängen inom ramen för nu planerade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att utbildningsbehovet vid försvarets internationella&lt;br&gt;centrum, beroende bl.a. på den internationella utvecklingen och Sveriges&lt;br&gt;ambitioner, kan komma att variera inom relativt vida ramar. I de översikt-&lt;br&gt;liga beräkningar som redovisas i utredningen uppgår utbildningsomfånget&lt;br&gt;till mellan 11080 och 15600 manveckor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan innefatta bl.a. två till tre 600-mans bataljoner som ställs till&lt;br&gt;FN och/eller ESK:s förfoganden för fredsbevarande insatser samt en årlig&lt;br&gt;omsättning av 8-10 kompanier i en styrka om ca 5000 man som hålls i&lt;br&gt;beredskap för fredsframtvingande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur Sveriges ambitioner när det gäller att medverka i fredsfrämjande&lt;br&gt;operationer kommer att vara på längre sikt är svårt att förutse. En lokalise-&lt;br&gt;ring av försvarets internationella centrum som starkt inskränker handlings-&lt;br&gt;friheten för framtiden bör emellertid enligt min mening undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller valet av lokaliseringsort kan jag till att börja med instäm-&lt;br&gt;ma i utredarens uppfattning avseende en tänkt lokalisering av verksam-&lt;br&gt;heten till Karlsborg. Utredaren anför att mot en lokalisering till Karlsborg&lt;br&gt;talar att det är mindre lämpligt att flytta försvarets internationella centrum&lt;br&gt;till en plats som ligger relativt långt från samverkande parter i Stockholms-&lt;br&gt;området. Vidare anför utredaren bl.a. att det i Karlsborgsområdet saknas&lt;br&gt;erfarenhet och infrastruktur vad gäller utbildning av förband för fredsbe-&lt;br&gt;främjande insatser och att det kan vara svårt att rekrytera de befattnings-&lt;br&gt;havare som behövs till verksamheten. Av de skäl som nu nämns anser jag&lt;br&gt;att försvarets internationella centrum inte bör lokaliseras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6:s område i Karlsborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om en lokalisering till I 1/Fo 44 i Kungs-&lt;br&gt;ängen kan konstateras att regementet har ett stort ansvar för produktion av&lt;br&gt;prioriterade krigsförband. Regementets kaserner och övningsfält har en bra&lt;br&gt;kapacitet, men konkurrens kan komma att uppstå mellan regementet och&lt;br&gt;försvarets internationella centrum om dessa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige kommer att öka sina insatser för fredsfrämjande insatser,&lt;br&gt;räcker inte nuvarande resurser i Kungsängen till. En utbyggnad krävs då,&lt;br&gt;vilket medför ytterligare investeringskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringskostnaderna i Kungsängen för en samlokalisering av för-&lt;br&gt;svarets internationella centrum är i dag beräknade till 29,5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Om ytterligare en kasern erfordras, ökar kostnaderna med 20 miljoner&lt;br&gt;kronor till 49,5 miljoner kronor. Ytterligare investeringskostnader kan&lt;br&gt;tillkomma för skjutbanor och utökning av övningsfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även utbildning av utländsk personal skall genomföras i en ökad&lt;br&gt;omfattning jämfört med i dag och denna personal mer regelbundet kommer&lt;br&gt;att vistas vid försvarets internationella centrum, kan detta på ett besväran-&lt;br&gt;de sätt komma i konflikt med den prioriterade verksamheten vid I 1/Fo 44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda talar enligt min mening med viss styrka mot en lokalise-&lt;br&gt;ring till Kungsängen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar, i likhet med utredaren, att det i stället finns flera för-&lt;br&gt;delar med att lokalisera försvarets internationella centrum till Almnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. finns det goda förutsättningar att utan om fettande konkurrens med&lt;br&gt;annan förbandsproduktion bedriva utbildning för både svenska och utländs-&lt;br&gt;ka förband for fredsfrämjande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer vidare att kraven i framtiden kan komma att öka när det&lt;br&gt;gäller att organisera och utbilda svenska förband för fredsfrämjande in-&lt;br&gt;satser. Handlingsfrihet finns att - utan större investeringskostnader - utöka&lt;br&gt;denna utbildningsverksamhet på Almnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare beslutade avvecklingen av Ing 1 innebär att delar av ingen-&lt;br&gt;jörsutbildningen skall flyttas till Strängnäs. Den planerade investeringen är&lt;br&gt;36 miljoner kronor. Genom att tills vidare bibehålla denna utbildning på&lt;br&gt;Almnäs kan investeringen undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren anser jag att de utbildningsanordningar som finns&lt;br&gt;på Almnäsfältet hade behövt ianspråktas för viss utbildning av Mellersta&lt;br&gt;militärområdets ingenjörsförband under 1990-talet, även om flyttningen till&lt;br&gt;Strängnäs hade fullföljts. Den utbildning som ingenjörsförbanden kommer&lt;br&gt;att bedriva på Almnäsfältet är dock inte av en sådan omfettning att den&lt;br&gt;bedöms komma att konkurera med försvarets internationella centrums&lt;br&gt;verksamhet vad gäller övningsfältets utnyttjande. Att tills vidare bibehålla&lt;br&gt;utbildningen på Almnäs av den utbildningsenhet som skulle flyttat till&lt;br&gt;Strängnäs synes därför även av detta skäl rationellt. Ledningen bör dock&lt;br&gt;ske från I 1/Fo 44 i Kungsängen. Om det framtida utbildningsbehovet för&lt;br&gt;försvarets internationella centrum kommer att öka i stor omfettning, kan&lt;br&gt;detta dock medföra att utbildningen av ingenjörsförband får flyttas vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Mälarbanan kommer i sin nya sträckning att beröra den nordöstra&lt;br&gt;delen av övnings- och skjutfältet i Almnäs. Jag anser dock inte att detta&lt;br&gt;förhållande kommer att påverka kapaciteten när det gäller utbildning av&lt;br&gt;förband för fredsfrämjande uppgifter. Vissa åtgärder behöver dock vidtas&lt;br&gt;med anledning av banans dragning bl.a. undergångar vid järnvägen. Kost-&lt;br&gt;naderna för dessa åtgärder kommer att belasta Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finner jag fördelar med att lokalisera ytterligare verksamhet&lt;br&gt;till Almnäs för att nedbringa driftskostnaderna. Utredaren föreslår bl.a. att&lt;br&gt;förrådshållning av ett antal krigsförband och förrådsställning av två FN-&lt;br&gt;bataljoner flyttas till Almnäs. Jag avser att återkomma till regeringen med&lt;br&gt;kompletterande förslag på verksamheter som bör lokaliseras till Almnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bilaga 5 s.&lt;br&gt;162 och bilaga 4 s. 56) har regeringen föreslagit att medel för FN-verk-&lt;br&gt;samhet fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall tas upp under anslag på tredje&lt;br&gt;huvudtiteln i stället för som hittills på fjärde huvudtiteln (anslag under&lt;br&gt;littera L).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lokaliseringen av försvarets internationella centrum&lt;br&gt;kommer inte i sig att förändra nuvarande omfettning av uppdragen enligt&lt;br&gt;FN-anslagen. Den ger dock handlingsfrihet att, om så beslutas, utöka&lt;br&gt;verksamheten. Behovet av medel för eventuella ombyggnader och flyttning&lt;br&gt;ryms under fjärde huvudtitelns anslag B 3. Arméförband: Anskaffning av&lt;br&gt;anläggningar. Kostnaderna för ingenjörsutbildningen som samlokaliseras&lt;br&gt;med försvarets internationella centrum belastar anslaget B 1. Arméförband:&lt;br&gt;Ledning och förbandsverksamhet, inom fjärde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag&lt;br&gt;anfört om lokalisering av försvarets internationella centrum och av fortsatt&lt;br&gt;utbildning av ingenjörsförband vid Almnäs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43600, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Socialdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till&lt;br&gt;slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1993/94, m.m., såvitt avser socialdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Bidrag för vissa ersättningar från sjukförsäkringen&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För bidrag till vissa ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till sjukvårdshuvudmännen fastställs en utgiftsram på totalt&lt;br&gt;2 703 miljoner kronor för år 1994. Samtidigt ges sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen det direkta kostnadsansvaret för och övertar administratio-&lt;br&gt;nen av ersättningen till försäkringsanslutna privatpraktiserande&lt;br&gt;läkare och sjukgymnaster från försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1992 om betydande förändringar i statsbi-&lt;br&gt;dragssystemen för bl.a. landstingen fr.o.m. år 1993. Detta skedde i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen för&lt;br&gt;1992/93 (prop. 1991/92:150 del II). Syftet var att minska rundgången av&lt;br&gt;transfereringar mellan statlig och kommunal sektor. För landstingens del&lt;br&gt;har detta för år 1993 inneburit att avräkningsskatten avskaffats samt att&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften reducerats till 0,40 kronor per skattekrona. I&lt;br&gt;fråga om bidraget till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen fast-&lt;br&gt;ställdes en utgiftsram på 6 995 miljoner kronor av riksdagen för år&lt;br&gt;1993. För år 1994 har regeringen för avsikt att föreslå riksdagen att&lt;br&gt;slopa skatteutjämningsavgiften på 0,40 kronor. Efter reducering med&lt;br&gt;1 500 miljoner kronor, som motsvarar den tillfälliga återbetalningen år&lt;br&gt;1993, återstår en total utgiftsram på ca 2 700 miljoner kronor att fördela&lt;br&gt;mellan sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avveckla skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994 och&lt;br&gt;därmed skapa en ström av pengar enbart från staten till landstingen&lt;br&gt;konstaterade jag i min anmälan till fjolårets kompletteringsproposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en översyn måste göras av systemet med ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen m.m. i syfte att finna en ny utformning av systemet. I&lt;br&gt;denna översyn skulle sambanden mellan den allmänna sjukförsäkringen&lt;br&gt;och hälso- och sjukvården särskilt belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för översynsarbetet har under året efter hand klarlagts,&lt;br&gt;främst genom att regeringen nyligen förelagt riksdagen ett förslag om&lt;br&gt;införande av ett nationellt husläkarsystem för vilket sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen avses få finansieringsansvaret. Vidare har en översyn företagits&lt;br&gt;av läkarvårdstaxan med utgångspunkt i att ett system med husläkare&lt;br&gt;införs över hela landet. Översynens förslag, som innebär betydande&lt;br&gt;förbättringar och förenklingar av taxan, har remissbehandlats och bereds&lt;br&gt;för närvarande inom Socialdepartementet. Jag återkommer senare till&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig utgångspunkt är att regeringen i regeringsförklaringen&lt;br&gt;uttalat sin avsikt att successivt införa fri etableringsrätt för läkare. Ett&lt;br&gt;första steg är den etableringsfrihet som har föreslagits för husläkare i&lt;br&gt;den för riksdagen nyligen förelagda propositionen om husläkare m.m.&lt;br&gt;(prop. 1992/93:160). För att kunna gå vidare med etableringsfrihet för&lt;br&gt;övriga privatpraktiserande läkare krävs system som dels gör det möjligt&lt;br&gt;för sjukvårdshuvudmännen att leva upp till sitt planeringsansvar, dels&lt;br&gt;garanterar de privata vårdgivarna en möjlighet att driva sin verksamhet&lt;br&gt;på i huvudsak samma villkor som de offentligt verksamma vårdgivarna.&lt;br&gt;Sjukvårdshuvudmännen måste också ha en reell möjlighet att kontrollera&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Ersättning till privatpraktiserande läkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande konstruktionen av ersättningssystemet för försäkringsan-&lt;br&gt;slutna privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster innebär att försäk-&lt;br&gt;ringskassan vid utbetalning av allmän sjukvårdsersättning till resp, sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudman skall frånräkna det belopp som motsvarar under närmast&lt;br&gt;föregående år utbetalade försäkringsersättningar till de försäkringsanslut-&lt;br&gt;na vårdgivare som var verksamma inom resp, sjukvårdshuvudmans&lt;br&gt;geografiska område. De ersättningar på sammanlagt 1 725 miljoner&lt;br&gt;kronor som försäkringskassorna utbetalade till försäkringsanslutna läkare&lt;br&gt;och sjukgymnaster under år 1992 avräknas således mot den allmänna&lt;br&gt;sjukvårdsersättning som kassorna utbetalar till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;under år 1993 på sammanlagt 5 006 miljoner kronor. Av detta följer att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen i realiteten har hela finansieringsansvaret för&lt;br&gt;nämnda privata vårdgivare även om administrationen av ersättnings-&lt;br&gt;systemet handhas av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Översynen av läkarvårdstaxan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i mars förra året om en översyn av läkarvårds-&lt;br&gt;taxan med utgångspunkt i att ett system med husläkare införs över hela&lt;br&gt;landet senast fr.o.m. år 1995. I direktiven angavs att taxan skall ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formas så att special istläkamas insatser inriktas mot sådana undersök-&lt;br&gt;ningar och behandlingar som ligger inom deras speciella kompetensom-&lt;br&gt;råde. Utformningen av taxemodellen skall underlätta för privatpraktiker&lt;br&gt;att i framtiden bedriva en kvalificerad mottagningsverksamhet. Vidare&lt;br&gt;ingick att se över vissa bestämmelser som den särskilda taxan för läkare&lt;br&gt;fyllda 66 år, begränsningen av försäkringsersättningen till 6 000 besök&lt;br&gt;per kalenderår samt vikariats- och sanktionsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen har redovisats i ett betänkande Arvoden för privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkare (SOU 1992:118). I detta föreslås en ersättningsmodell som&lt;br&gt;är uppbyggd på tre arvodesgrupper med utgångspunkt i ett s.k. normal-&lt;br&gt;arvode. Detta är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av en&lt;br&gt;läkares verksamhet. Enklare undersökningar eller behandlingar som&lt;br&gt;utförs av läkare själv eller under dennes överinseende ersätts med ett&lt;br&gt;lägre arvode, s.k. enkelt arvode. De åtgärder som av tidsmässiga eller&lt;br&gt;kostnadsmässiga skäl inte ryms inom normalarvodet föreslås ersättas&lt;br&gt;med ett högre s.k. särskilt arvode. För att skapa förutsättningar för att i&lt;br&gt;förväg bättre kunna bedöma storleken av kostnaden för den försäkrings-&lt;br&gt;anslutna privatläkarvården föreslås att en gräns i form av ett ekonomiskt&lt;br&gt;tak införs för varje specialitet under ett år. När summan av arvodena&lt;br&gt;under ett kalenderår når detta tak utbetalas ingen läkarvårdsersättning&lt;br&gt;för återstoden av året. Undantag kan dock göras med sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att en åldersgräns på 70 år införs för anslutning till&lt;br&gt;försäkringen och att den särskilda taxan för läkare fyllda 66 år av-&lt;br&gt;skaffas. Ändrade vikariats- och sanktionsregler förordas också samt att&lt;br&gt;kassorna skall få författningsenlig rätt att ta del av en ansluten läkares&lt;br&gt;patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren visar att den föreslagna ersättningsmodellen mottagits&lt;br&gt;positivt även om olika synpunkter vad gäller de föreslagna nivåerna på&lt;br&gt;beräknade normalarvoden och frågan om de särskilda arvodena har&lt;br&gt;framförts. Övriga förslag från utredningen tillstyrks också av en majori-&lt;br&gt;tet av remissinstanserna. Förslaget om kassans rätt att få ta del av an-&lt;br&gt;sluten läkares patientjournal stöds av flertalet remissinstanser men med&lt;br&gt;vissa förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från främst sjukvårdshuvudmännens sida betonas det angelägna i att&lt;br&gt;huvudmännen för att kunna leva upp till sitt ansvar enligt HSL i fråga&lt;br&gt;om uppföljning och kvalitetskontroll övertar administrationen av den&lt;br&gt;försäkringsanslutna privatvården. Som ytterligare ett skäl för detta an-&lt;br&gt;förs att sjukvårdshuvudmännen har byggt upp administrativa resurser för&lt;br&gt;de icke försäkringsanslutna privata vårdgivare de har vårdavtal med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det som anförts finner jag att finansieringsansvaret och&lt;br&gt;därmed administrationen för de nu försäkringsanslutna läkarna och sjuk-&lt;br&gt;gymnasterna bör föras över till sjukvårdshuvudmännen vid ingången av&lt;br&gt;år 1994. En sådan förändring ligger i linje inte bara med hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagens intentioner utan även med regeringens ambitioner att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydliggöra kostnadsansvar, att renodla betalningsströmmar inom offent-&lt;br&gt;ligt finansierad verksamhet och att genom stärkt konkurrens skapa ökad&lt;br&gt;valfrihet för medborgarna. Genom en sådan förändring skapas förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en enhetlig och effektiv uppföljning av hela den öppna vården&lt;br&gt;ifråga om kvalitet, effektivitet och produktivitet samt resursutnyttjande i&lt;br&gt;stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör också den bedömningen att införandet av en ändrad ersätt-&lt;br&gt;ningsmodell - i huvudsak enligt vad som föreslagits - skapar goda förut-&lt;br&gt;sättningar för en avveckling av nuvarande etableringsbegränsningar för&lt;br&gt;specialistläkare den 1 januari 1994. En avreglering av vad gäller privat-&lt;br&gt;praktiserande läkares anslutning till det offentliga ersättningssystemet&lt;br&gt;innebär - tillsammans med ett genomförande av förslaget till ett natio-&lt;br&gt;nellt husläkarsystem - att betydelsefulla steg tas mot att bl.a. åstadkom-&lt;br&gt;ma ett breddat vårdutbud och en ökad valfrihet för patienten. Detta är&lt;br&gt;viktiga mål i regeringens hälso- och sjukvårdspolitik. En motsvarande&lt;br&gt;avreglering bör även övervägas för de privatpraktiserande sjukgymnas-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör efter sommaren kunna återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;ett mer detaljerat förslag om hur dessa förändringar skall genomföras&lt;br&gt;och vilken reglering som krävs för detta samt hur en effektiv kostnads-&lt;br&gt;kontroll skall kunna åstadkommas. De förändringar som jag syftar på&lt;br&gt;skall kunna utformas på ett sådant sätt att de dels ger den enskilde pati-&lt;br&gt;enten valfrihet i sitt vårdsökande, dels inom vissa givna ramar medger&lt;br&gt;en fri etablering av privatpraktiserande specialistläkare. Jag vill i an-&lt;br&gt;slutning härtill understryka vikten av att systemförändringen sker med&lt;br&gt;beaktande av vad som anges i hälso- och sjukvårdslagen, bl.a. att vården&lt;br&gt;skall ges på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ändrade systemet måste dessutom ge finansiären, dvs. sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen, möjligheter att förutse och kontrollera kostnaderna för&lt;br&gt;den specialiserade läkarvården och de privatpraktiserande sjukgymnas-&lt;br&gt;terna. Jag vill vidare framhålla att i ett förändrat system skall de nu-&lt;br&gt;varande försäkringsanslutna privatpraktiserande läkarna och sjukgym-&lt;br&gt;nasterna tillförsäkras fortsatt verksamhet genom sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att föreslå regeringen att Riksförsäkringsverket ges i&lt;br&gt;uppdrag att med utgångspunkt i det nyss redovisade utredningsförslaget&lt;br&gt;till ändrad läkarvårdstaxa utarbeta ett förslag till en ny läkarvårdstaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat avräknas ersättningen till försäkrings-&lt;br&gt;anslutna läkare och sjukgymnaster mot den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen med ett års eftersläpning. Det innebär att utbetalda ersättningar&lt;br&gt;till vårdgivarna för år 1993 inte kommer att kunna avräknas på sedvan-&lt;br&gt;ligt sätt under år 1994. Med hänsyn till att sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1994 avses överta det direkta kostnadsansvaret för dessa&lt;br&gt;vårdgivares verksamhet anser jag att någon avräkning av beloppet inte&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landstingskommunalt övertagande av det direkta kostnadsansvaret&lt;br&gt;för ersättningarna till nämnda privata vårdgivare föranleder vissa&lt;br&gt;konsekvensändringar i AFL. Dessa liksom resultatet av överläggningar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na med företrädare för sjukvårdshuvudmännen om den närmare fördel-&lt;br&gt;ningen av utgiftsramen för år 1994 får redovisas för riksdagen vid det&lt;br&gt;senare tillfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag erinra om det utredningsarbete som pågår inom&lt;br&gt;den kommitté (HSU 2000) med uppdrag att dels analysera hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens resursbehov fram till år 2000, dels överväga hur hälso- och&lt;br&gt;sjukvården bör finansieras och organiseras på den övergripande sam-&lt;br&gt;hällsnivån (dir. 1992:30). Vad jag här har föreslagit får självfallet inte&lt;br&gt;vara något hinder för utredningens överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Smittskyddsinstitutet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Riksdagens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av regeringens proposition om ett natio-&lt;br&gt;nellt smittskyddsinstitut m.m. bl.a. godkänt att Statens smittskyddsinsti-&lt;br&gt;tut inrättas med de arbetsuppgifter och den organisation som angetts i&lt;br&gt;propositionen och att Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) av-&lt;br&gt;vecklas i enlighet med vad som anförts i propositionen (prop. 1992/93:46,&lt;br&gt;bet. 1992/93:SoU7, rskr. 1992/93:86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beträffande bildandet av ett aktiebolag för nuvarande&lt;br&gt;vaccintillverkning m.m. vid SBL givit regeringen till känna vad social-&lt;br&gt;utskottet anfört om att ett slutligt ställningstagande kan ske först sedan&lt;br&gt;de ekonomiska villkoren för bildandet av bolaget har redovisats för&lt;br&gt;riksdagen. Utskottet har emellertid tillstyrkt att aktiebolaget bildas och&lt;br&gt;om möjligt övertar vaccinproduktionen den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också antagit lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)&lt;br&gt;som innebär att anmälningspliktiga sjukdomar skall anmälas till Statens&lt;br&gt;smittskyddsinstitut fr.o.m. den 1 juli 1993 i stället för till SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Smittskyddsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Inriktningen av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutets uppgifter har beskrivits närmare i betänkandet&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet - ny organisation för Sveriges nationella smitt-&lt;br&gt;skyddsfunktioner (SOU 1992:29). Förslagen i propositionen om ett&lt;br&gt;nationellt smittskyddsinstitut m.m. bygger bl.a. på detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 15 oktober 1992 bemyndigat mig att tillkalla en&lt;br&gt;organisationskommitté för Statens smittskyddsinstitut för att utföra för-&lt;br&gt;beredelsearbetet. Organisationskommittén tillkallades den 10 november&lt;br&gt;1992 och har lämnat förslag till instruktion för Smittskyddsinstitutet. På&lt;br&gt;grundval av förslaget har regeringen den 18 februari 1993 utfärdat för-&lt;br&gt;ordningen (1993:110) med instruktion för Smittskyddsinstitutet, som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet (SMI) skall enligt instruktionen vara en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet med uppgift att bevaka det epidemiologiska läget&lt;br&gt;i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och att främja skyd-&lt;br&gt;det mot sådana sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internatio-&lt;br&gt;nellt i fråga om smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämna Socialstyrelsen och andra berörda information om det epide-&lt;br&gt;miologiska läget och föreslå åtgärder som detta kan föranleda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övervaka att landet försörjs med vacciner och andra ämnen som skyd-&lt;br&gt;dar mot smitta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ta initiativ till åtgärder som medför ett gott skydd i landet mot smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar, även i kris och krig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätthålla kompetens att utföra diagnostiska undersökningar av unik&lt;br&gt;natur som ett led i landets smittskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätthålla ett för landets smittskydd relevant förråd av bakterier,&lt;br&gt;virus och andra ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svara för kvalitetsstöd och kvalitetskontroll över landets mikrobiolo-&lt;br&gt;giska och infektionsimmunologiska diagnostik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bedriva forskning, metodutveckling samt utbildning inom smitt-&lt;br&gt;skyddsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delta i internationellt samarbete inom smittskyddsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stödja och samordna bekämpning av sjukhusinfektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Medelsram för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har haft i uppdrag att bl.a. utarbeta förslag&lt;br&gt;beträffande SMI:s anslagsfmansierade verksamhet för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;med utgångspunkt från en total resursram om högst 75 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1992/93:170 Forskning för kunskap&lt;br&gt;och framsteg bl.a. erinrat om att tre professurer i smittskydd med in-&lt;br&gt;riktning mot särskilt klinisk immunologi, särskilt klinisk parasitologi&lt;br&gt;respektive särskilt klinisk virologi inrättades vid Karolinska institutet&lt;br&gt;(Kl) den 1 juli 1990. Innehavarna av professurerna skulle tillika vara&lt;br&gt;avdelningsföreståndare vid SBL. Medel för professurerna beräknades&lt;br&gt;under anslag som disponerades av KL Regeringen redovisade bl.a. ett&lt;br&gt;förslag om att ytterligare tre professurer skulle inrättas i smittskydd med&lt;br&gt;inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi respektive vaccinforsk-&lt;br&gt;ning och kombineras med tjänster vid SMI. Regeringen har därvid ut-&lt;br&gt;talat att de bästa förutsättningarna för att finna former för hur sam-&lt;br&gt;arbetet mellan Kl och SMI bör byggas upp finns lokalt och i en dialog&lt;br&gt;mellan myndigheterna. Regeringen avsåg att återkomma till medels-&lt;br&gt;frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att beräkna, utöver nämnda resursram om&lt;br&gt;ca 75 miljoner kronor, ett medelsbehov på ca 5 miljoner kronor som&lt;br&gt;avser det utökade samarbetet med KI. Jag återkommer i det följande till&lt;br&gt;denna anslagsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Organisationskommitténs överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina överväganden, som redovisats i överlämnade promemorior, har&lt;br&gt;organisationskommittén utgått från SMI:s huvudsakliga arbetsuppgifter&lt;br&gt;och bedömt hur dessa bör påverka myndighetens organisation och&lt;br&gt;dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI skall följa den infektionsepidemiologiska situationen nationellt och&lt;br&gt;internationellt samt bl.a. registrera, bearbeta och analysera de inkomna&lt;br&gt;uppgifterna. Socialstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;landets smittskydd, och andra berörda skall informeras om det epidemio-&lt;br&gt;logiska läget. SMI skall föreslå behövliga åtgärder. SMI kommer också&lt;br&gt;att lämna Folkhälsoinstitutet vetenskapligt underlag för folkhälsoarbetet.&lt;br&gt;Kontakterna med och informationen till hälso- och sjukvården anser&lt;br&gt;kommittén vara av stor betydelse. SMI skall också samarbeta med WHO&lt;br&gt;och EG. SMI bör vidare inom sina ekonomiska ramar delta i det inter-&lt;br&gt;nationella forsknings- och utvecklingsarbetet genom kontakter med inter-&lt;br&gt;nationella vetenskapliga organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI bör på grundval av kunskaper om vacciners tillförlitlighet och&lt;br&gt;verkningssätt övervaka att Sverige har en god försörjning i fråga om&lt;br&gt;effektiva vacciner och immunoglobuliner m.m. SMI bör också ägna&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet åt immunitetsstudier för att säkerställa ett gott&lt;br&gt;vaccinskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör alltjämt ha ett ansvar för att viss särpräglad och unik&lt;br&gt;diagnostik skall kunna utföras centralt. När sådan diagnostik utförs vid&lt;br&gt;SMI skall det vara mot full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det försvarsmedicinska området bör SMI:s insatser syfta till att&lt;br&gt;ge möjlighet till skydd mot epidemier under krigs- och beredskapsför-&lt;br&gt;hållanden. Det medicinska hotet från biologiska stridsmedel bör bevakas&lt;br&gt;i samarbete med Försvarets forskningsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI:s verksamhet bör också inriktas på referensfunktioner gentemot&lt;br&gt;landets kliniskt-mikrobiologiska laboratorier. Nya diagnostiska metoder&lt;br&gt;behöver utvecklas och utvärderas i samarbete med infektionsläkare och&lt;br&gt;mikrobiologer. Karaktärisering och typbestämning av mikroorganismer&lt;br&gt;samt verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser, som är en be-&lt;br&gt;tydelsefull del av smittskyddsarbetet, bör utföras vid SMI. Typning för&lt;br&gt;att kartlägga smittvägar bör enligt kommittén som regel vara avgiftsfri&lt;br&gt;under det att övrig typningsverksamhet bör jämställas med särpräglad&lt;br&gt;diagnostik. Kommittén betonar att ett adekvat nationellt referensförråd&lt;br&gt;av sera, cellstammar och mikroorganismer bör finnas vid SMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI bör i samarbete med nationell och internationell sakkunskap delta&lt;br&gt;i kvalitetssäkring och samordning av landets mikrobiologiska verksam-&lt;br&gt;het. Sålunda bör SMI i samråd med sjukvårdshuvudmännen och Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapets sektion för medicinsk mikrobiologi initiera och delta i&lt;br&gt;framtagandet av referensmetodik, minimikriterier och kvalitetssäkring&lt;br&gt;för mikrobiologisk diagnostik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att den organisatoriska indelningen bör medge&lt;br&gt;att nya uppgifter kan tillföras, uppgifter avvecklas och arbetsmetoder&lt;br&gt;förändras utan störande ingrepp i den övergripande organisationsstruk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turen. Verksamhetsgrenar som har nära samband med varandra med&lt;br&gt;avseende på innehåll eller förfaringssätt bör organisatoriskt hållas sam-&lt;br&gt;man. Tillgång till hög kompetens har en avgörande betydelse för hur&lt;br&gt;framgångsrikt SMI kommer att vara. En väsentlig utgångspunkt är enligt&lt;br&gt;organisationskommittén att bygga upp organisationen kring professio-&lt;br&gt;nella grupper. Detta bör enligt kommittén ge goda förutsättningar för en&lt;br&gt;kunskapsutvecklande miljö. Vidare bör enheter utformas, som har verk-&lt;br&gt;samhetsansvar kopplat till ett ekonomiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser också att en del av tillgängliga anslagsmedel bör&lt;br&gt;reserveras för projektverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI:s operativa verksamheter bör enligt kommittén vara epidemiologi,&lt;br&gt;bakteriologi, virologi, immunologi, parasitologi, virologi, vaccinforsk-&lt;br&gt;ning och försvarsmikrobiologi. Kommittén anser att epidemiologin har&lt;br&gt;en central roll i SMI:s verksamhet. Därför bör den bilda stommen i en&lt;br&gt;huvudenhet. Vaccinforskningen bör enligt kommittén inordnas i samma&lt;br&gt;huvudenhet. De laborativa verksamheterna, som bör ha ett nära sam-&lt;br&gt;arbete med varandra, bör enligt kommittén föras till en andra huvuden-&lt;br&gt;het, i vilken även försvarsmikrobiologi bör ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har lämnat ett förslag till en organisations-&lt;br&gt;struktur för SMI i överensstämmelse med nämnda överväganden. Därvid&lt;br&gt;föreslås att två rådgivande nämnder knyts till verkschefen, nämligen en&lt;br&gt;epideminämnd och en centrallaboratorienämnd. Från kommittén har&lt;br&gt;också under hand lämnats uppgiften att den tills vidare utgår från en&lt;br&gt;basorganisation, som omfattar drygt hundratalet helårstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Lokaliseringen av Smittskyddsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen uppdrog i september 1991 åt Byggnadsstyrelsen att&lt;br&gt;utarbeta en samordnad lokalförsörjningsplan för Kl och SBL. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för arbetet skulle vara att åstadkomma en samlad lokallösning&lt;br&gt;för KI:s och SBL:s anslagsfmansierade verksamhet i Solna. Vidare&lt;br&gt;skulle en plan för den framtida användningen av SBL-området upprättas,&lt;br&gt;varvid eventuella möjligheter till avyttring av delar av området särskilt&lt;br&gt;borde beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ett nationellt smittskyddsinstitut m.m. framhölls&lt;br&gt;bl.a. att SMI avsågs, liksom bl.a. de övriga nordiska smittskyddsinstitu-&lt;br&gt;ten, få sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;inom smittskyddsområdet. Jag uttalade då att jag ansåg att de bästa&lt;br&gt;betingelserna för detta arbete skulle ges om institutet fick möjlighet till&lt;br&gt;ett nära samarbete med Kl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet framhöll att det bör ankomma på regeringen att besluta&lt;br&gt;om den nya myndighetens lokalisering och att riksdagen inte borde&lt;br&gt;föregripa organisationskommitténs bedömning om lämplig lokaliserings-&lt;br&gt;ort. Utskottet utgick från att kommittén skulle beakta arbetsmarknads-&lt;br&gt;utskottets uttalanden (yttr. 1990/91 :AU3y) om lokalisering av nya stat-&lt;br&gt;liga myndigheter. Riksdagen biföll socialutskottets hemställan (prop.&lt;br&gt;1992/93:46, bet. 1992/93:SoU7, rskr. 1992/93:86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting har föreslagit att SMI förläggs till Novum&lt;br&gt;forskningscentrum vid Huddinge sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för SMI har redovisat tre alternativ till lokali-&lt;br&gt;sering. Alternativen som redovisas är KI:s campusområde i Solna,&lt;br&gt;Novum forskningscentrum i Huddinge och SBL:s nuvarande område i&lt;br&gt;Solna. Enligt kommitténs uppfattning är en lokalisering till KI:s område&lt;br&gt;i Solna den mest fördelaktiga med avseende på smittskyddsverksam-&lt;br&gt;hetens inriktning och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och fram-&lt;br&gt;steg bl.a. behandlat KI:s lokalfråga. I propositionen föreslås bl.a. ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram vad gäller KI:s lokaler. Härigenom skulle erforderliga&lt;br&gt;lokaler för SMI kunna frigöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående kortfattat redogjort för förslagen från Organisa-&lt;br&gt;tionskommittén för Smittskyddsinstitutet. Jag anser att förslagen om&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutets organisation och dimensionering stämmer väl&lt;br&gt;överens med den övergripande målsättningen för institutet och att de kan&lt;br&gt;ligga till grund för det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom socialutskottet har framhållit bör det ankomma på regeringen att&lt;br&gt;besluta om den nya myndighetens lokalisering. Jag avser att inom kort&lt;br&gt;återkomma till regeringen i fråga om lokaliseringen i ett annat samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 SBL Vaccin Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Organisationskommitténs uppdrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt har riksdagen beträffande bildandet av ett aktie-&lt;br&gt;bolag för nuvarande vaccintillverkning m.m. vid SBL gett regeringen till&lt;br&gt;känna vad socialutskottet anfört om att ett slutligt ställningstagande kan&lt;br&gt;ske först sedan de ekonomiska villkoren för bildandet av bolaget har&lt;br&gt;redovisats för riksdagen. Utskottet har emellertid tillstyrkt att aktie-&lt;br&gt;bolaget bildas och om möjligt övertar vaccinproduktionen den 1 juli&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 15 oktober 1992 bemyndigat mig att tillkalla en&lt;br&gt;organisationskommitté för bildandet av ett aktiebolag för produktion av&lt;br&gt;vacciner m.m. Organisationskommittén tillkallades den 10 november&lt;br&gt;1992. I direktiven för kommittén uttalas att aktiebolaget åtminstone&lt;br&gt;inledningsvis skall vara statligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har bl.a. haft i uppdrag att närmare klargöra&lt;br&gt;dels vilket ekonomiskt underlag som aktiebolaget behöver för sin verk-&lt;br&gt;samhet, såsom aktiekapital, medel till driften och medel till investe-&lt;br&gt;ringar, dels vilka förutsättningar som krävs för att aktiebolagets framtida&lt;br&gt;verksamhet skall uppvisa lönsamhet. Förslag om på vilket sätt pensions-&lt;br&gt;åtagandena vid SBL borde infrias av aktiebolaget skulle också redovisas&lt;br&gt;av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 17 december 1992 beslutat att bilda ett aktiebolag&lt;br&gt;med ett aktiekapital på 50 000 kronor. Bolaget får emellertid inte be-&lt;br&gt;driva rörelse förrän regeringens beslut föreligger med anledning av&lt;br&gt;riksdagens beslut i de ekonomiska frågorna. Bolaget har registrerats&lt;br&gt;under namnet SBL Vaccin Aktiebolag i aktiebolagsregistret hos Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har den 15 mars 1993 lämnat en rapport med&lt;br&gt;förslag att ombilda SBL:s vaccinverksamhet till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Organisationskommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén redovisar en bedömning av förväntat utfall&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 för SBL:s vaccinverksamhet. Försäljningen beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 260 miljoner kronor och resultatet (överskottet) till ca&lt;br&gt;18 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att målsättningen skall vara att bygga upp ett inter-&lt;br&gt;nationellt konkurrenskraftigt vaccinbolag. Kommittén menar att det finns&lt;br&gt;ett framstående, internationellt konkurrenskraftigt vaccinkunnande både&lt;br&gt;hos externa, med SBL hopkopplade forskargrupper och inom SBL,&lt;br&gt;vilket bör tas till vara. Bolaget föreslås få en strikt inriktning på human-&lt;br&gt;vaccinprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets affärsidé bör enligt kommittén vara att utveckla, tillverka och&lt;br&gt;försälja vacciner för i första hand offentliga skyddsympningsprogram på&lt;br&gt;den nordiska marknaden, samt i samarbete med stora vaccinföretag även&lt;br&gt;verka på den internationella marknaden inom nischområden. Vidare&lt;br&gt;skall bolaget sälja kompletterande importerade vaccinprodukter inom&lt;br&gt;Sverige men på sikt även inom övriga Norden genom erhållande av&lt;br&gt;agentur- och distributionsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciellt framhålls betydelsen av att vaccinbolaget får fortsätta att&lt;br&gt;bedriva den väl etablerade och kostnadseffektiva distributionsverksam-&lt;br&gt;heten till sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har inte tagit slutlig ställning i frågan om den&lt;br&gt;framtida lokaliseringen av vaccinbolaget. Fortsatt utvärdering av vissa&lt;br&gt;huvudalternativ pågår. En ny anläggning beräknas emellertid kunna tas&lt;br&gt;i bruk under första halvåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget föreslås preliminärt få en organisation med ca 90 heltidsan-&lt;br&gt;ställda. Bolagets ledning och styrelse har att besluta om den slutgiltiga&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att full pensionsavsättning inklusive löneskatt görs&lt;br&gt;i det kommande bokslutet för budgetåret 1992/93 för SBL. Totalt beräk-&lt;br&gt;nas pensionsskulden uppgå till ca 15 miljoner kronor. Den avser perso-&lt;br&gt;nal vid SBL som sannolikt blir anställda i bolaget. Kommittén fram-&lt;br&gt;håller att vaccinverksamheten vid SBL under budgetåret 1992/93 be-&lt;br&gt;döms, såsom framgår av det föregående, uppnå ett resultat som över-&lt;br&gt;stiger den beräknade pensionsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget förutsätts överta vaccinverksamhetens tillgångar i form av bl.a.&lt;br&gt;varulager, maskiner och inventarier samt pensionsskuld. 1 fråga om&lt;br&gt;tillgångarna föreslås att dessa i princip övertas till bokförda värden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser dock att det finns anledning att göra en försiktigare&lt;br&gt;värdering beträffande varulagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget har enligt kommittén ett i förhållande till verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning stort kapitalbehov, främst till följd av behovet av investeringar&lt;br&gt;i en ny produktionsanläggning, betydande förestående förändringsinsat-&lt;br&gt;ser samt behovet av ett relativt stort rörelsekapital på grund av långa&lt;br&gt;tillverkningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén föreslår att bolaget tillförs ett aktiekapital på&lt;br&gt;55 miljoner kronor och att behovet av rörelsekredit löses initialt genom&lt;br&gt;en etappvis betalning för de tillgångar som övertas från SBL. Med den&lt;br&gt;av kommittén föreslagna kapitalstrukturen uppnås en soliditet på ca 50&lt;br&gt;procent. Det framtida kapitalbehovet bedöms kunna klaras utan ytter-&lt;br&gt;ligare insatser från ägaren. Kommittén bedömer att bolaget efter ca fem&lt;br&gt;år kommer att uppnå en för branschen normal vinstnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén ser inte något acceptabelt alternativ till den&lt;br&gt;föreslagna bolagiseringen. En avveckling av verksamheten skulle vara&lt;br&gt;en utdragen process, som skulle medföra att internationellt sett kon-&lt;br&gt;kurrenskraftig vaccinkunskap inte tillvaratas, samtidigt som betydande&lt;br&gt;avvecklingskostnader skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redogjort för förslagen från Organisationskommittén för bildan-&lt;br&gt;det av ett aktiebolag för produktion av vacciner m.m. Jag anser att för-&lt;br&gt;slagen om SBL Vaccin AB och bolagets affärsidé kan ligga till grund för&lt;br&gt;det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också beredd att förorda att full pensionsavsättning, då även&lt;br&gt;avseende löneskatt, görs i nästa bokslut för SBL i enlighet med kom-&lt;br&gt;mitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillstyrker vidare förslaget att bolaget tillförs ett aktiekapital på&lt;br&gt;55 miljoner kronor och att behovet av rörelsekredit löses initialt genom&lt;br&gt;en etappvis betalning för de tillgångar som övertas från SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna riktlinjerna för de eko-&lt;br&gt;nomiska villkoren för det slutliga bildandet av bolaget. Aktiebolaget har&lt;br&gt;sedan att självständigt besluta om sin organisation och inriktningen av&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Avvecklingen av SBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnt i det föregående har riksdagen med anledning av prop.&lt;br&gt;1992/93:46 om ett nationellt smittskyddsinstitut m.m. bl.a. godkänt att&lt;br&gt;SBL avvecklas i enlighet med vad som anförts i propositionen. SBL har&lt;br&gt;ansvaret för denna avveckling fram till den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid den 15 oktober 1992 beslutat att en särskild&lt;br&gt;kommitté för avveckling av verksamheten vid SBL skall tillkallas för att&lt;br&gt;utföra det arbete som behövs för en avveckling av verksamheten vid&lt;br&gt;SBL utöver det arbete som SBL ombesörjer för att avveckla laboratoriet.&lt;br&gt;Kommittén bör bl.a. se till att bokslut upprättas för SBL och att slutlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivläggning sker. Arkivfrågorna bör handläggas i samråd med Riks-&lt;br&gt;arkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser nu att det blir aktuellt med en särskild avvecklingsorgani-&lt;br&gt;sation när det gäller SBL för tiden efter den 30 juni 1993. Jag har tills&lt;br&gt;vidare förordnat en särskild utredningsman för att handlägga också de&lt;br&gt;frågor som föranleds härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;C. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och&lt;br&gt;ålderdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;C 1. Bidrag till sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 6)&lt;br&gt;beräknat de totala sjukförsäkringsutgifterna brutto till 30 991 miljoner&lt;br&gt;kronor vilket motsvarar ett belopp på 4 649 miljoner kronor som före-&lt;br&gt;slogs anvisas till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Därefter har regeringen genom prop. 1992/93:178 om vissa socialför-&lt;br&gt;säkringsfrågor föreslagit att under anslaget anvisas ett belopp som är&lt;br&gt;750 miljoner kronor högre än vad som föreslagits i budgetpropositionen&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Hörnlund kommer att senare denna dag lägga fram vissa&lt;br&gt;förslag om utbildningsbidrag som påverkar anslaget. Förslagen innebär&lt;br&gt;att kostnaderna för utbildningsbidragen ökar, samtidigt som utgifterna&lt;br&gt;för sjukförsäkringen minskar i motsvarande mån. För sjukförsäkringen&lt;br&gt;innebär förslagen en utgiftsminskning på 306 miljoner kronor, vilket&lt;br&gt;motsvarar 46 miljoner kronor på anslaget. Samtidigt innebär förslagen&lt;br&gt;en ökning på inkomsttiteln 1221 Sjukförsäkringsavgift netto på drygt&lt;br&gt;250 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av vad jag anfört innebär en ökning av&lt;br&gt;ifrågavarande anslag med 704 miljoner kronor, vilket medför att under&lt;br&gt;anslaget kan anvisas ett belopp som är 46 miljoner kronor lägre än vad&lt;br&gt;som tidigare har föreslagits riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade utgifterna budgetåret 1993/94 för sjukförsäkringen upp-&lt;br&gt;går till närmare 35 700 miljoner kronor, varav 5 353 miljoner kronor&lt;br&gt;kommer att belasta detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G. Myndigheter under Socialdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 5. Smittskyddsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80 561 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 6)&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att under ett nytt anslag till Smittskyddsinstitutet för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 beräkna ett ramanslag på 62 117 000 kronor i av-&lt;br&gt;vaktan på en särskild proposition i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet skall börja sin verksamhet den 1 juli 1993. Insti-&lt;br&gt;tutets övergripande mål skall vara att bevaka det epidemiologiska läget i&lt;br&gt;fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och att främja skyddet&lt;br&gt;mot sådana sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett ramanslag begärs för budgetåret 1993/94 på&lt;br&gt;80 561 000 kronor till Smittskyddsinstitutets verksamhet. Resursbehovet&lt;br&gt;har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden&lt;br&gt;som jag har redovisat i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i 1993 års budgetproposition redo-&lt;br&gt;visat ett förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;br&gt;samt presenterat den modell som bör tillämpas. Smittskyddsinstitutet&lt;br&gt;kommer att tillämpa denna modell. Institutet kommer därför att tilldelas&lt;br&gt;ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Medlen under ram-&lt;br&gt;anslaget Smittskyddsinstitutet förs till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 19. Avveckling av Statens bakteriologiska laboratorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt förutser jag att det blir aktuellt med en särskild&lt;br&gt;avvecklingsorganisation när det gäller SBL för tiden efter den 30 juni&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avvecklingen av SBL bör bestridas från ett nytt för-&lt;br&gt;slagsanslag, Avveckling av Statens bakteriologiska laboratorium. Kost-&lt;br&gt;naderna för avvecklingsorganisationen låter sig emellertid inte nu beräk-&lt;br&gt;nas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att anslaget tas upp med ett formellt belopp på&lt;br&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingskostnadema finansieras genom omprioriteringar inom&lt;br&gt;Socialdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör i budgetpropositionen 1994 lämna riksdagen en när-&lt;br&gt;mare uppgift om vilken anslagsbelastning under detta anslag som kan bli&lt;br&gt;aktuell under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 20. Teckning av aktier i SBL Vaccin Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående förordat att full pensionsavsättning, även&lt;br&gt;avseende löneskatt, görs i bokslutet för budgetåret 1992/93 för SBL i&lt;br&gt;enlighet med kommitténs förslag. Jag har också tillstyrkt att bolaget&lt;br&gt;tillförs ett aktiekapital på 55 miljoner kronor och att behovet av rörelse-&lt;br&gt;kredit löses initialt genom en etappvis betalning för de tillgångar som&lt;br&gt;övertas från SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För teckning av aktier i bolaget behövs ett särskilt anslag i statsbud-&lt;br&gt;geten. Anslaget, som bör vara ett förslagsanslag, bör tas upp med det&lt;br&gt;nominella teckningsbeloppet, 55 000 000 kronor. Belastningen på an-&lt;br&gt;slaget kan dock förväntas bli lägre än detta belopp, eftersom emissions-&lt;br&gt;likviden beräknas kunna till viss del kvittas mot statens överförda till-&lt;br&gt;gångar till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna riktlinjerna för ändringar i systemet med ersätt-&lt;br&gt;ningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1994 (avsnitt 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna den övergripande målsättningen för verksamheten&lt;br&gt;inom ansvarsområdet för Smittskyddsinstitutet i enlighet med vad&lt;br&gt;som förordats (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna riktlinjerna för de ekonomiska villkoren för det&lt;br&gt;slutliga bildandet av aktiebolaget SBL Vaccin Aktiebolag (avsnitt&lt;br&gt;2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med ändring av förslagen i dels prop. 1992/93:100 bil. 6,&lt;br&gt;dels prop. 1992/93:178 till Bidrag till sjukförsäkringen för budget-&lt;br&gt;året 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 5 353 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;ramanslag på 80 561 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Avveckling av Statens bakteriologiska laboratorium för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Teckning av aktier i SBL Vaccin Aktiebolag för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43604, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kommunikations-&lt;br&gt;departementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av Statens järnvägars bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av föredragandens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De befogenheter som affärsverket SJ har haft under perioden&lt;br&gt;fr.o.m. år 1988 till den 30 juni 1993 får gälla fram till den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret regleras med en ram på&lt;br&gt;7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ-koncemens verksamhet inriktas på kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil. 1,&lt;br&gt;bet. 1987/88:TU19, rskr. 1987/88:260) lades grunden för en ny&lt;br&gt;ansvarsfördelning inom jämvägssektom. Avsikten var att genom den s.k.&lt;br&gt;vägtrafikmodellen, där staten genom Banverket övertog ansvaret för&lt;br&gt;infrastrukturen, stärka järnvägens konkurrenskraft och ge järnvägen&lt;br&gt;möjligheter att förstärka sin ställning som ett konkurrenskraftigt,&lt;br&gt;miljövänligt och energisnålt transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innefattade bl.a. ett resultatkrav för SJ under den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. k. rekonstruktionsperioden 1988-1992. Under denna period erhöll SJ&lt;br&gt;också vissa utvidgade befogenheter och verksamhetsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet.&lt;br&gt;1990/91 :TU25, rskr. 1990/91:325) modifierades strategin för SJ-&lt;br&gt;koncemen samtidigt som SJ:s vidgade befogenheter förlängdes att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. o.m. den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas en Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;preliminär bedömning av SJ-koncemens verksamhetsutveckling under Bilaga 5&lt;br&gt;perioden 1988-1992. En fortsatt analys av SJ:s ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar på längre sikt liksom av frågan om SJ:s framtida associationsform&lt;br&gt;framstod då som nödvändig. Avsikten var att återkomma till dessa frågor&lt;br&gt;under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1993 avlämnades betänkandet Ökad konkurrens på järnvägen&lt;br&gt;(SOU 1993:13). Betänkandet är föremål för överväganden inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vidgade befogenheter som SJ gavs i samband med det trafikpolitiska&lt;br&gt;beslutet år 1988 syftade till att öka handlingsfriheten och möjligheten att&lt;br&gt;agera mer affärsmässigt. Riksdagens bemyndiganden var i korthet&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bemyndigades av riksdagen att under rekonstruktions-&lt;br&gt;perioden t.o.m. år 1992 godkänna avtal om försäljning av fäst&lt;br&gt;egendom från SJ inom den beloppsgräns som utskottet angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bemyndigades av riksdagen att under rekonstruktions-&lt;br&gt;perioden t.o.m. år 1992 fastställa beloppsgräns for försäljning av fast&lt;br&gt;egendom från SJ som verket självt får besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände att SJ under rekonstruktionsperioden t.o.m. år&lt;br&gt;1992 tillfördes utdelning från AB Swedcarrier på det sätt som&lt;br&gt;föreslagits i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen godkände att SJ:s överskottsmedel inte skulle inlevereras&lt;br&gt;till statsbudgeten under rekonstruktionsperioden t.o.m år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen vidgade under rekonstruktionsperioden t.o.m. år 1992&lt;br&gt;regeringens och SJ:s bemyndigande att besluta i organisationsfrågor&lt;br&gt;till att omfatta avyttring av verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bemyndigades av riksdagen att under rekonstruktions-&lt;br&gt;perioden t.o.m. år 1992 godkänna aktieöverföringar mellan SJ och&lt;br&gt;AB Swedcarrier i enlighet med vad som förordats i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen godkände att de regler som gällde för SJ vid det trafik-&lt;br&gt;politiska beslutet år 1988, skulle gälla för SJ vid köp och försäljning&lt;br&gt;av aktier, lån till dotterbolag och borgen för dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bemyndigades av riksdagen att för år 1989 fastställa mål&lt;br&gt;för SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen godkände att SJ fick låna och placera medel utanför&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. SJ gavs därigenom möjlighet att ta upp lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret eller på marknaden om det var mer förmånligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksdagen bemyndigade regeringen att fastställa ram för SJ:s upp-&lt;br&gt;låning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksdagen bemyndigade regeringen att besluta om vilka regler som&lt;br&gt;skall gälla for SJ:s lån och placering av medel utanför Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har vidare bemyndigats att inom en av riksdagen beslutad ram&lt;br&gt;avyttra dotterbolag i Swedcarrier-koncemen samt att försälja eller upplåta&lt;br&gt;tomträtt till fest egendom. Är 1988 fastställde riksdagen i det trafik-&lt;br&gt;politiska beslutet (se bet. 1987/88:TU 19 s. 70 och 82) ramen till 2,7&lt;br&gt;miljarder kronor. I samband med behandlingen av 1991 års budgetpro-&lt;br&gt;position beslutade riksdagen att ramen skulle utökas med ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står numera klart att vissa ytterligare frågor kring formerna för&lt;br&gt;avreglering av järnvägstrafiken och effekten av avreglering på organisa-&lt;br&gt;tionen av gemensamma funktioner inom jämvägssektom kvarstår att&lt;br&gt;utreda. Jag tänker då närmast på trafikledning och tillgången till fastighe-&lt;br&gt;ter såsom rangerbangårdar och stationsbyggnader. Det har även visat sig&lt;br&gt;att behov föreligger av en fördjupad analys av den framtida strukturen för&lt;br&gt;SJ mot bakgrund av den ökade konkurrensen från flyget och den fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1993 avreglerade långväga busstrafiken. Jag finner det av&lt;br&gt;stor betydelse att SJ i sin tågverksamhet ges en sådan struktur att&lt;br&gt;framtida investeringar klaras med egengenererade medel. Kapitalstruktur&lt;br&gt;och kapitalförsörjning inom det framtida SJ kräver därför ytterligare&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare meddelat min avsikt att föreslå att SJ ombildas till&lt;br&gt;aktiebolag den 1 juli 1993. Av de skäl jag anfört ovan är det inte möjligt&lt;br&gt;för regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till riktlinjer&lt;br&gt;förrän tidigast under hösten år 1993. Jag föreslår därför att SJ får behålla&lt;br&gt;de vidgade befogenheter som SJ har haft under rekonstruktionsperioden&lt;br&gt;fram till den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ram för avyttring av fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala ram på 5,2 miljarder kronor som tilldelats SJ för avyttring&lt;br&gt;av aktier och fastigheter m.m., har ca 2,3 miljarder kronor utnyttjats. Jag&lt;br&gt;gör bedömningen att denna redan godkända ram är av tillräcklig omfatt-&lt;br&gt;ning även under förlängningsperioden och föreslår därför regeringen att&lt;br&gt;föreslå riksdagen att godkänna att SJ:s möjlighet att avyttra tillgångar i&lt;br&gt;affärsverket och Swedcarrier-koncemen för högst 5,2 miljarder kronor,&lt;br&gt;inkl, de 2,3 miljarder kronor som redan utnyttjats, förlängs att gälla även&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ram för SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ är det enda affärsverk vars upplåning i Riksgäldskontoret inte reglerats&lt;br&gt;med en ram för högsta tillåtna upplåning. SJ:s upplåning har i stället&lt;br&gt;reglerats genom de krav på soliditet i affärsverk och koncern som be-&lt;br&gt;slutats av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1992 hade SJ lån i Riksgäldskontoret på ca 4,9 Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;miljarder kronor och andra lån på ca 0,4 miljarder kronor. Att reglera Bilaga 5&lt;br&gt;SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret genom krav på soliditet har visat sig&lt;br&gt;medföra vissa svårigheter. Det är därför angeläget att SJ:s upplåning i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret regleras genom att en ram for upplåningen festställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot bakgrund härav att en ram på 7 miljarder kronor&lt;br&gt;införs för SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 7. Ersättning till Statens järnvägar i samband med ut-&lt;br&gt;delning från AB Swedcarrier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra utdelning till SJ av medel som frigörs vid försäljning&lt;br&gt;av tillgångar inom Swedcarrierkoncemen, infördes i samband med det&lt;br&gt;trafikpolitiska beslutet år 1988 ett förslagsanslag. SJ har fått belasta&lt;br&gt;anslaget med det belopp som utdelningen från AB Swedcarrier reduceras&lt;br&gt;med på grund av skatt till följd av att AB Swedcarrier inte står i ett&lt;br&gt;skattemässigt koncemförhållande till SJ. Jag anser att denna möjlighet&lt;br&gt;skall finnas även under budgetåret 1993/94. Mot bakgrund härav föreslår&lt;br&gt;jag att anslaget Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning&lt;br&gt;från AB Swedcarrier kvarstår under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s förräntningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den hittillsvarande rekonstruktionsperioden har SJ inte haft något&lt;br&gt;förräntningskrav från ägaren på investerat kapital. Staten har varken ställt&lt;br&gt;krav på marknadsmässig förräntning av det egna kapitalet eller begärt&lt;br&gt;utdelning utan i stället angivit ett resultatförbättringsmål. Jag bedömer att&lt;br&gt;tidpunkten ännu inte är lämplig att införa krav på SJ på marknadsmässig&lt;br&gt;förräntning och utdelning. Jag avser att återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag till riksdagen om avkastning och utdelning i samband med att jag&lt;br&gt;lämnar förslag om en ny inriktning for SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s solid itetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1992 var soliditeten i affärsverket 31,3 % jämförd&lt;br&gt;med kravet på 40 % och i koncernen var soliditeten 28,9 % jämförd med&lt;br&gt;kravet på 35 %. SJ:s soliditet kommer att sjunka ytterligare under den&lt;br&gt;närmaste treårsperioden om inget görs till följd av att investeringar delvis&lt;br&gt;måste finansieras med lån. Den försämrade soliditeten i förhållande till&lt;br&gt;de krav som riksdagen fastställt är otillfredsställande. SJ står inför stora&lt;br&gt;investeringar i jämvägsmateriel under senare delen av 1990-talet. Inför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa utgifter bör en tillfredsställande soliditet ha uppnåtts i SJ. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömer mot bakgrund härav att en fortsatt försämring av soliditeten inte Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;är godtagbar. Vid det arbete som bedrivs för en ny inriktning för SJ Bilaga 5&lt;br&gt;avser jag att återkomma med förslag till rekonstruktion för att åter uppnå&lt;br&gt;en tillfredsställande soliditet. Jag vill dock framhålla att det måste vara&lt;br&gt;en prioriterad uppgift för SJ:s ledning att arbeta för att de uppställda&lt;br&gt;soliditetskraven uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s fortsatta inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition konstaterades att SJ-koncemen uppnått det&lt;br&gt;resultatmål som ålagts den under rekonstruktionsperioden. Enligt SJ:s&lt;br&gt;senaste affärsplan pågår alltjämt en omställning av verksamheten i fråga&lt;br&gt;om rationaliseringar och effektiviseringar av kapitalanvändningen inom&lt;br&gt;SJ. En intensifiering av detta arbete är nödvändig för att kunna möta den&lt;br&gt;konkurrens som väntas komma på en, som planeras fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995, avreglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att driva SJ med ett positivt resultat, efter omställning av&lt;br&gt;verksamheten, bedöms som god. Konkurrenseffekter till följd av en&lt;br&gt;avreglering av järnvägstrafiken kan dock komma att påverka resultatet&lt;br&gt;negativt. Det starkt förbättrade resultatet sedan år 1988 räcker inte for att&lt;br&gt;självfinansiera planerade nyinvesteringar. Utvecklingen på bl.a. fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaden under de senaste åren har därutöver inneburit svårigheter&lt;br&gt;för SJ att finansiera sin verksamhet genom avyttring av tillgångar.&lt;br&gt;Samtidigt försvårar SJ:s stora fastighetsinnehav en marknadsmässig&lt;br&gt;avkastning i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det därför nödvändigt att SJ koncentrerar sin fortsatta&lt;br&gt;inriktning till kärnverksamheten, främst då järnvägstrafiken, och att SJ&lt;br&gt;genom fortsatta rationaliseringar och kapitalfrigörelse uppnår en så god&lt;br&gt;lönsamhet att nyinvesteringar möjliggörs inom ramen för det överskott&lt;br&gt;som erhålls från den löpande driften. Den frigörelse av kapital som&lt;br&gt;härigenom kan åstadkommas utgör en väsentlig del av det förslag till&lt;br&gt;kapitalisering av SJ:s verksamhet som kommer att ligga till grund för ett&lt;br&gt;ställningstagande om en ny inriktning för SJ som regeringen bör åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen om tidigast under hösten år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna vad jag anfört om förlängning av SJ:s nuvarande be-&lt;br&gt;fogenheter till den 1 juli 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag anfört om SJ-koncemens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna vad jag anfört om ram för SJ-koncemens upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Riksgäldskontoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Ersättning till Statens Järnvägar i samband med utdelning&lt;br&gt;från AB Swedcarrier för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslags-&lt;br&gt;anslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E. Luftfart&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiskt betingad flygtrafik mellan Östersund och&lt;br&gt;Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina bedömningar och mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett grundläggande flygtrafikutbud bör tryggas mellan Östersund&lt;br&gt;och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En förhandlingsman bör ges i uppdrag att upphandla denna&lt;br&gt;flygtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kostnaden skall belasta anslaget Köp av interregional person-&lt;br&gt;trafik på järnväg för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska inrikesflyget avreglerades den 1 juli 1992. I regeringsbeslut&lt;br&gt;den 29 april 1992 fastställdes riktlinjer för beviljande av trafiktillstånd.&lt;br&gt;Dessa innebär bl.a. att någon ensamrätt inte skall ges för flygbolag på&lt;br&gt;inrikes linjer. Undantag från denna regel skall dock kunna göras av&lt;br&gt;regionalpolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) har regeringen&lt;br&gt;uttalat att ett nationellt flygnät har betydelse för att nå det av riksdagen&lt;br&gt;uppställda målet att söka nå regional balans och en tillfredsställande&lt;br&gt;transportförsörjning och att samhällets infrastruktur förutsätter flygför-&lt;br&gt;bindelser mellan vissa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog därför bl.a. att bidraget till kommunala flygplatser&lt;br&gt;i skogslänen tydligare koncentreras till sådana flygplatser i Norrlands&lt;br&gt;inland som har särskilt stor betydelse för trafikförsörjningen. Anslaget&lt;br&gt;Bidrag till kommunala flygplatser m.m. föreslås fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1993/94 utgå som ett rent driftstöd. Investeringar i kommunala flyg-&lt;br&gt;platser föreslås inrymmas i länstrafikanläggningsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterades vidare att Umeå genom tidigare riksdags-&lt;br&gt;beslut fått en särskild ställning i sjukvårdssystemet och att det därför&lt;br&gt;ansågs angeläget att fokusera det statliga intresset mot just trafiken Öster-&lt;br&gt;sund-Umeå-Luleå. I propositionen aviserades också ett uppdrag till&lt;br&gt;Luftfartsverket att bl.a. särskilt studera flygtrafikförsörjningen mellan&lt;br&gt;dessa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 11 februari 1993 Luftfartsverket i uppdrag att i&lt;br&gt;samråd med berörda intressenter studera effekterna i Norrlands inland av&lt;br&gt;flygmarknadens avreglering. Luftfartsverket skall dels redovisa hur en&lt;br&gt;effektiv flygtrafikförsörjning kan upprätthållas mellan i första hand&lt;br&gt;Östersund och Umeå, dels redovisa effekterna av avregleringen i Norr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands inland och i Norrland som helhet. Den senare delen av uppdraget&lt;br&gt;skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket inkom den 15 mars 1993 till regeringen med en&lt;br&gt;redovisning av uppdragets första del. I korthet anser verket att av-&lt;br&gt;regleringen ännu inte medfört några påtagliga förändringar i avseende på&lt;br&gt;linjesträckningar och priser. Med hänvisning till marknadssituationen och&lt;br&gt;riksdagsmålen om trafik och regionalpolitik anser verket att kraven på&lt;br&gt;den särskilda trafiken inom Norrland till regionsjukhuset i Umeå bör&lt;br&gt;motivera statliga insatser för enhetlig trafik från Kiruna, Gällivare,&lt;br&gt;Luleå, Östersund och Sundsvall till Umeå. Verket föreslår bl.a. att en&lt;br&gt;sådan trafik bör upphandlas i konkurrens i enlighet med EG:s regler&lt;br&gt;inom området. Verket föreslår vidare att en viss del av anslaget Köp av&lt;br&gt;interregional persontrafik på järnväg skall finansiera upphandlingen av&lt;br&gt;regionalpolitiskt motiverad flygtrafik. Kostnaden for det av Luftfarts-&lt;br&gt;verket förordade flygnätet bedömer verket till i storleksordningen 25-50&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på Luftfartsverkets rapport har under hand inhämtats från&lt;br&gt;bl.a. Samverkansnämnden för Norrlandslandstingen som understrukit de&lt;br&gt;standardkrav som föreligger vid sjukvårdsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har som tidigare nämnts vid ett flertal tillfallen uttalat att&lt;br&gt;staten har ett särskilt ansvar för att snabba och bra kommunikationer&lt;br&gt;mellan Jämtlands län och regionsjukhuset i Umeå kan säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har jag uttalat att den inomnorrländska&lt;br&gt;trafikförsörjningen i ett avseende har en särskild betydelse och det gäller&lt;br&gt;tillgången till samhällelig service. En förutsättning for omläggningen av&lt;br&gt;Jämtlands läns regionsjukhustillhörighet från Akademiska sjukhuset i&lt;br&gt;Uppsala till regionsjukhuset i Umeå var också att staten kunde säkerställa&lt;br&gt;en god trafikförsörjning mellan Östersund och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att det för närvarande med tanke på avståndet mellan&lt;br&gt;Umeå och Östersund krävs en direkt flygförbindelse. Trafiken på denna&lt;br&gt;sträcka har med hänsyn till sjukvårdens organisation en särställning som&lt;br&gt;motiverar särskilda insatser för att trygga en flygförbindelse mellan&lt;br&gt;Östersund och Umeå. Med utgångspunkt från Luftfartsverkets rapport&lt;br&gt;bedömer jag att det kan bli nödvändigt att staten genom upphandling&lt;br&gt;säkrar en fortsatt flygtrafik mellan Östersund och Umeå. En sådan&lt;br&gt;upphandling skall ske i konkurrens mellan olika flygoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa en god trafikforsöijning för patienter och övriga&lt;br&gt;resenärer bör riktlinjen vara ett utbud på lägst två dubbelturer per dag.&lt;br&gt;Vid bedömning av antalet turer skall hänsyn också tas till det befintliga&lt;br&gt;trafikutbudet och dess förmåga att tillfredsställa nämnda behov. Vad&lt;br&gt;gäller valet av flygplansstandard bör operatörer godkända av Luftfarts-&lt;br&gt;inspektionen för linjetrafik ha möjlighet att i sina anbud specificera de&lt;br&gt;flygplanstyper och den eventuella specialutrustning som operatören avser&lt;br&gt;utnyttja. En fortsatt dialog om trafikstandard är emellertid av intresse för&lt;br&gt;alla berörda intressenter. Möjligheten att påverka trafikstandarden genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokal eller regional samverkan bör därför prövas i samband med Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;upphandlingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör utses en forhandlare som ges bemyndigande att ansvara för och&lt;br&gt;administrera upphandling av flygtrafiken på sträckan Östersund-Umeå om&lt;br&gt;denna inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Jag avser att inom&lt;br&gt;kort begära regeringens bemyndigande att tillkalla en sådan förhandlare&lt;br&gt;vars förslag till trafiklösning skall underställas regeringen för god-&lt;br&gt;kännande. Förhandlarens förslag till trafiklösning bör så långt som&lt;br&gt;möjligt vara regionalt förankrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med Luftfartsverket att kostnaden för flygtrafik-&lt;br&gt;upphandlingen, i avvaktan på Luftfartsverkets slutrapport, bör belasta&lt;br&gt;anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Beloppet bör med hänsyn till den föreslagna upphandlingen nu&lt;br&gt;inte redovisas men kommer att understiga verkets kostnadsberäkning då&lt;br&gt;mitt förslag endast omfattar upphandling av en delsträcka av det flygnät&lt;br&gt;verket förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 har anslaget Köp av interregional persontrafik&lt;br&gt;på järnväg i budgetpropositionen föreslagits anvisat med 511 miljoner&lt;br&gt;kronor. Anslaget har av naturliga skäl beräknats med utgångspunkt i&lt;br&gt;behoven för nämnda järnvägstrafik och skall i första hand utnyttjas för&lt;br&gt;dessa behov. Om flygtrafikupphandlingen inte kan rymmas inom anslaget&lt;br&gt;bör regeringen återkomma till riksdagen under budgetåret 1993/94 i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna vad jag har anfört om statens ansvar för flygtrafik&lt;br&gt;mellan Östersund och Umeå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att sjätte huvudtitelns reservationsanslag Köp av&lt;br&gt;interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1993/94 får&lt;br&gt;disponeras även för kostnader för upphandling av flygtrafik på&lt;br&gt;sträckan Östersund-Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F. Kollektivtrafik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunalisering av riksfardtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittets huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslag i 1993 års budgetproposition (bil. 7) kommunalise-&lt;br&gt;ras riksfardtjänsten fr.o.m. årsskiftet 1993/94. Fram till den tidpunkten&lt;br&gt;åvilar huvudmannaskapet Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande målen för riksfardtjänsten ligger fest. Det innebär&lt;br&gt;att den som på grund av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa&lt;br&gt;på ett särskilt kostsamt sätt bör vara berättigad till riksfärdtjänst och&lt;br&gt;därmed kunna göra längre resor till normala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunaliseringen bör kunna leda till effektiviseringar av verksam-&lt;br&gt;heten genom bättre samordning med andra samhällsbetalda resor.&lt;br&gt;Besparingar bör också uppstå genom samordning av upphandlingen av&lt;br&gt;taxiresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om kommunal riksfärdtjänst anges att kommunens&lt;br&gt;beslut om riksfärdtjänst skall kunna överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För första halvåret av budgetåret 1993/94 föreslås ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72,5 miljoner kronor. För andra halvåret av nämnda budgetår finansieras&lt;br&gt;riksfärdtjänsten genom en ökning med 57,2 miljoner kronor av det&lt;br&gt;statliga utjämningsbidraget till kommuner. Därjämte föreslås att 20,5&lt;br&gt;miljoner kronor anvisas för att täcka kostnader för avvecklingen av&lt;br&gt;Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Syftet med riksfärdtjänsten, nuvarande organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten inrättades år 1980 som en försöksverksamhet. Den&lt;br&gt;permanentades år 1984 varvid ansvaret lades på Transportrådet. Efter det&lt;br&gt;att Transportrådet avvecklats vid årsskiftet 1991/92 tigger ansvaret på ett&lt;br&gt;tillfälligt inrättat organ, Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med riksfärdtjänsten är att ge svårt funktionshindrade möjlighet&lt;br&gt;att göra längre resor inom landet till normala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, tåg och andra allmänna kommu-&lt;br&gt;nikationer samt med taxibilar eller specialfordon till ett pris för resenären&lt;br&gt;som är anpassat till normala reskostnader med tåg i andra klass.&lt;br&gt;Dåvarande Transportrådet hade i uppgift att utfärda föreskrifter, fördela&lt;br&gt;medelsramar till kommunerna, betala ersättning för genomförda resor,&lt;br&gt;informera och ge råd samt i vissa fall att träffa avtal med trafikföretag.&lt;br&gt;Uppgifterna har övertagits av Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten bekostas med statliga medel som täcker resenärens&lt;br&gt;reskostnader till den del de överstiger den s.k. egenavgiften. Det är&lt;br&gt;emellertid kommunen som på grundval av ett statligt regelverk beslutar&lt;br&gt;om färdtjänsten. Besluten avser bl.a. utfärdande av tillstånd att anlita&lt;br&gt;riksfärdtjänst, vilket färdmedel som får användas, om ledsagare skall få&lt;br&gt;följa med utan kostnad, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resandet inom riksfardtjänsten har successivt ökat. Antalet resenärer har&lt;br&gt;stigit från 6 600 budgetåret 1981/82 till ca 22 500 budgetåret 1991/92.&lt;br&gt;Totala antalet resor per år har ökat ännu snabbare - från 10 600 till&lt;br&gt;49 300. Detta beror bl.a. på att resandet av ett förhållandevis litet antal&lt;br&gt;personer, som gör många resor per år, har ökat kraftigt. Däremot synes&lt;br&gt;det inte längre ske någon ökning av det antal resenärer som använder sig&lt;br&gt;av riksfärdtjänsten, tvärtom har antalet successivt minskat mellan&lt;br&gt;budgetåren 1989/90 och 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen år 1979 beslöt att inrätta en riksfärdtjänst var avsikten&lt;br&gt;att ekonomiskt stödja resor på längre avstånd. En stor del av resorna sker&lt;br&gt;emellertid på relativt korta avstånd. Sambandet med den kommunala&lt;br&gt;färdtjänsten har därför blivit allt tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av resorna sker således på avstånd under 10 mil. En&lt;br&gt;fjärdedel av resorna sker uteslutande inom ett och samma län. Samtidigt&lt;br&gt;sker en utveckling inom den kommunala färdtjänsten som innebär att allt&lt;br&gt;fler resor företas över kommungränserna. I Stockholms län är länet ett&lt;br&gt;enda färdtjänstområde. I Östergötlands län finns sedan några år tillbaka&lt;br&gt;en länsfärdtjänst som administreras av trafikhuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga utgifterna för riksfärdtjänsten har ökat från 12,5 miljoner&lt;br&gt;kronor budgetåret 1981/82 till ca 124 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Riksdagen har i enlighet med ett förslag i 1992 års budgetpro-&lt;br&gt;position beslutat om ett förslagsanslag på 113,3 miljoner kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. För budgetåret 1993/94 har Styrelsen för riks-&lt;br&gt;färdtjänst begärt ett anslag på 139 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Riksfärdtjänst 1981/82 - 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av bidrag och resefrekvens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bud-&lt;br&gt;getår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;br&gt;mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;br&gt;mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rese-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;br&gt;per resa&lt;br&gt;kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årlig änd-&lt;br&gt;ring av bi-&lt;br&gt;drag per&lt;br&gt;resa, pro-&lt;br&gt;cent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resor per&lt;br&gt;legitime-&lt;br&gt;rad för&lt;br&gt;RFT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81/82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82/83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83/84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84/85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Med resor avses i detta sammanhang tur- och returresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1992/93:84 om organisationen av riks-&lt;br&gt;färdtjänsten finns en omfattande beskrivning av riksdagens behandling av&lt;br&gt;tidigare förslag om en kommunalisering av riksfärdtjänsten. Vid inte&lt;br&gt;mindre än tre olika tillfallen hade riksdagen då uttalat sig för att verk-&lt;br&gt;samheten bör kommunaliseras. Det organ som å statens vägnar skall vara&lt;br&gt;central myndighet för riksfardtjänsten har därför bara fått ett tillfälligt&lt;br&gt;mandat. Enligt riksdagens beslut hösten 1991 med anledning av rege-&lt;br&gt;ringens proposition 1991/92:12 om vissa yrkestrafikfrågor och om riks-&lt;br&gt;färdtjänsten (bet. 1991/92:TU3, rskr. 1991/92:46) skulle Styrelsen för&lt;br&gt;riksfärdtjänst vara i verksamhet endast fram till kalenderårsskiftet&lt;br&gt;1992/93. I förutnämnda proposition 1992/93:84 om organisationen av&lt;br&gt;riksfärdtjänsten uttalade föredragande statsrådet dock att en mera lämplig&lt;br&gt;tidpunkt var utgången av år 1993. Orsaken var att en kommunalisering&lt;br&gt;kräver en ganska lång förberedelsetid. Avtal behöver således träffas med&lt;br&gt;trafikföretagen. Anbudsupphandlingen av taxitjänster tar också sin tid.&lt;br&gt;Vidare behöver avtal träffas med dataföretag för hantering av de ekono-&lt;br&gt;miska transaktioner som vaije enskild resa med riksfärdtjänsten ger upp-&lt;br&gt;hov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har anslutit sig till förslaget att Styrelsen för riksfärdtjänst&lt;br&gt;skall finnas kvar fram till årsskiftet 1993/94 (bet. 1992/93 :TU8,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet framhöll i sitt betänkande bl.a. att frågan om huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för riksfardtjänsten borde beredas med omsorg för att&lt;br&gt;säkerställa att svårt handikappade även fortsättningsvis kan göra längre&lt;br&gt;resor inom landet till normala kostnader samtidigt som möjliga effekti-&lt;br&gt;viseringsvinster tillvaratas. Utskottet hade inte något att erinra mot att&lt;br&gt;tidpunkten för genomförandet av en kommunalisering av riksfardtjänsten&lt;br&gt;senarelades till kalenderårsskiftet 1993/94. Mot den bakgrunden avstyrkte&lt;br&gt;utskottet en motion om att Styrelsen för riksfärdtjänst borde permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (bil. 7) föreslås att riksfardtjänsten bör&lt;br&gt;kommunaliseras vid kalenderårsskiftet 1993/94. Det anges också att&lt;br&gt;närmare förslag om framtida regler och villkor för verksamheten skall&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av föredragandens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De grundläggande målen för riksfardtjänsten ligger fast. Det&lt;br&gt;innebär att den som på grund av ett stort och varaktigt funktions-&lt;br&gt;hinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt skall vara berättigad&lt;br&gt;till riksfärdtjänst och därmed kunna göra längre resor till normala&lt;br&gt;kostnader. Resorna skall avse rekreation, fritidsverksamhet eller&lt;br&gt;annan enskild angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Styrelsen för riksfärdtjänst avvecklas vid utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksfardtjänsten kommunaliseras fr.o.m. den 1 januari 1994. En ny&lt;br&gt;lag införs om kommunal riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kommunens beslut om riksfärdtjänst skall kunna överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste målen för trafikpolitiken är att en grundläggande&lt;br&gt;transportförsörjning skall finnas tillgänglig för alla i samhället. Det&lt;br&gt;innebär att en tillfredsställande transportförsöijning skall kunna erbjudas&lt;br&gt;även de trafikanter som har funktionshinder. Dessa skall härigenom&lt;br&gt;kunna delta i arbets- och samhällsliv på samma villkor som andra med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För funktionshindrade och äldre är kommunikationernas utformning&lt;br&gt;särskilt viktig för möjligheterna att kunna delta i olika samhällsaktivite-&lt;br&gt;ter. Funktionshindrade har emellertid inte samma möjligheter att resa&lt;br&gt;trots att de kan ha samma behov av och önskemål om detta som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa grupper, bestående av ett begränsat antal personer, kommer&lt;br&gt;det inom överskådlig tid - trots den ökande handikappanpassningen inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken - inte att vara möjligt att göra längre resor med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektiva färdmedel utan att det uppstår merkostnader for resenären. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Nuvarande handikappanpassning har hittills i första hand varit inriktad på Bilaga 5&lt;br&gt;åtgärder som är till nytta för stora grupper av funktionshindrade, dvs. för&lt;br&gt;den helt övervägande majoriteten av den miljon personer som är&lt;br&gt;handikappade i förflyttningssammanhang. Även om allt fler funktions-&lt;br&gt;hindrade kommer att kunna färdas med kollektiva färdmedel, bl.a. genom&lt;br&gt;snabbtågens tillkomst, ökad användning av rullstolslyftar även i andra tåg&lt;br&gt;än snabbtågen samt genom bussar med låga golv, behövs därutöver också&lt;br&gt;särskilda transportlösningar. Det gäller framför allt dem som har grava&lt;br&gt;orienteringssvårigheter, svåra rörelsehinder eller är flerhandikappade och&lt;br&gt;som därför har behov av enskild service. Det kommer därför under över-&lt;br&gt;skådlig tid att behövas särlösningar för dem som har mycket stora funk-&lt;br&gt;tionshinder vid resor. Till sådana nödvändiga lösningar hör riksfärdtjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande målen för riksfärdtjänsten bör enligt min mening&lt;br&gt;därför ligga fest. Det innebär att följande mål bör gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksfärdtjänsten skall vara till for dem som på grund av ett stort och&lt;br&gt;varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksfärdtjänsten skall göra det möjligt för dessa personer att göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre resor inom landet till normala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resorna skall avse rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild&lt;br&gt;angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med normala reskostnader avses liksom hittills genomsnittskostnader&lt;br&gt;för resa med tåg i andra klass inkl, sittplatsbiljett samt kostnader for&lt;br&gt;anslutningsresor. Jag återkommer längre fram till den närmare angivelsen&lt;br&gt;av denna s.k. egenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten får dock inte göra att handikappanpassning av de&lt;br&gt;vanliga kollektiva färdmedlen framstår som mindre angelägen for&lt;br&gt;trafikföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall riksfärdtjänsten fungera kostnadseffektivt. Som ett led i&lt;br&gt;denna strävan lägger jag nu fram förslag om kommunalisering av&lt;br&gt;riksfärdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning kan en sådan överflyttning av ansvaret mycket&lt;br&gt;väl förenas med att de övergripande målen for riksfärdtjänsten kan&lt;br&gt;tillgodoses. En viss kontroll av att så blir fallet blir möjlig genom att&lt;br&gt;överklagande av tillståndsmyndighetens beslut skall kunna göras hos&lt;br&gt;länsrätten. Jag återkommer senare till den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad riksdagen uttalat med anledning av förslag i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. 1990/91 :TU18, rskr.&lt;br&gt;1990/91:176) finner jag att en fördel med en kommunalisering av&lt;br&gt;riksfärdtjänsten är att beslut och kostnadsansvar kan läggas på samma&lt;br&gt;organ. För funktionshindrade som söker tillstånd till riksfärdtjänst kan&lt;br&gt;detta innebära ett förenklat resande med färre inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utan tvekan så att det finns ett grundläggande fel i nuvarande&lt;br&gt;system, som innebär att kommunerna beslutar om riksfärdtjänstresoma,&lt;br&gt;medan staten står för den allra största delen av kostnaderna. Riksdagens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ferhågor våren 1984, att en stor andel av riksfärdtjänstresoma skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöras av taxiresor har besannats. Närmare 80 % av resorna sker&lt;br&gt;således med taxifordon eller specialfordon vilket är en helt annorlunda&lt;br&gt;fördelning än vad som förutsattes när riksfärdtjänsten inrättades år 1980.&lt;br&gt;Till grund för detta sistnämnda riksdagsbeslut fanns ett antagande om att&lt;br&gt;80 % av resorna i stället skulle ske med allmänna färdmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också hänvisa till att inte mindre än en fjärdedel av resorna&lt;br&gt;med riksfardtjänsten sker inom länsgränsema. För denna del av resandet&lt;br&gt;finns ett uppenbart samband inte bara med den kommunala färdtjänsten&lt;br&gt;utan också med sjukresoma och den länsfärdtjänst som finns på några&lt;br&gt;håll i landet. Alla dessa verksamheter syftar till att underlätta för&lt;br&gt;handikappade och äldre att förflytta sig men har hittills nästan alltid varit&lt;br&gt;organiserade var för sig på ett sådant sätt att det som regel inte skett&lt;br&gt;någon samåkning i fordonen eller ens några returtransporter, trots att&lt;br&gt;resmålen kan vara desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera övergripande och samordnande syn såväl på riks-, läns- och&lt;br&gt;kommunal färdtjänst som på sjukreseverksamheten bör kunna leda till&lt;br&gt;rationaliseringsvinster, t.ex. i samband med upphandling av trans-&lt;br&gt;porttjänster från taxi och andra transportföretag. Inrättandet av moderna,&lt;br&gt;gemensamma beställnings- och samordningsenheter kan också medföra&lt;br&gt;vinster, samtidigt som den enskildes kontakter for beställning av resor&lt;br&gt;m.m. underlättas. Möjligheterna att påverka resandet i tid och rum och&lt;br&gt;att åstadkomma returtransporter eller att öka samåkningen mellan olika&lt;br&gt;resandekategorier är sannolikt inte obetydliga. Detta har skett i en del län&lt;br&gt;sedan ansvaret for sjukresoma överfördes till landstingen vid årsskiftet&lt;br&gt;1991/92. Redan nu kan konstateras stora kostnadssänkningar på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ökad handikappanpassning av färdmedel och terminaler och&lt;br&gt;genom inrättande av s.k. servicelinjer bör, som erfarenheterna från bl.a.&lt;br&gt;Borås visar, kostnaderna för funktionshindrade personers resor kunna&lt;br&gt;minska. Sådana anpassningsåtgärder inom den kollektiva trafiken ingår&lt;br&gt;som en betydelsefull del i vad som brukar benämnas normaliseringsprin-&lt;br&gt;cipen för funktionshindrade. En integrering av deras resor i det normala&lt;br&gt;resmönstret har störst förutsättningar att lyckas om ansvarsfrågorna&lt;br&gt;samordnas. Genom att ansvaret för riksfärdtjänsten överförs till&lt;br&gt;kommunerna kommer trafikhuvudmannen i länet att utsättas för ett&lt;br&gt;starkare ekonomiskt tryck att vidta anpassningsåtgärder i trafikmedel och&lt;br&gt;terminaler. Kostnadsökningen för riksfärdtjänsten bör härigenom kunna&lt;br&gt;begränsas, samtidigt som man tar ett viktigt steg i riktning mot en&lt;br&gt;normalisering av funktionshindrades resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nytillkommande omständighet som ökar behovet av samordning är&lt;br&gt;avregleringen av taxi med bl.a. ett avskaffande av den av staten&lt;br&gt;fastställda maximitaxan som följd. Detta innebär att en anbudsupphand-&lt;br&gt;ling från olika samhällsorgans sida av sådana taxitjänster som bekostas&lt;br&gt;av samhället blir en nödvändighet. Utan någon form av anbudsupphand-&lt;br&gt;ling är det stor risk att taxikostnadema kan springa i höjden eftersom&lt;br&gt;taxesättningen är fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller resor med riksfärdtjänsten torde dock inte någon&lt;br&gt;regelrätt upphandling av sådana resor, utförda av taxiföretag över hela&lt;br&gt;landet, kunna genomföras av en central myndighet. Så har heller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett, även om en viss prispress gentemot taxiföretagen uppges ha&lt;br&gt;förekommit. Med en överföring av ansvaret för riksfardtjänsten till&lt;br&gt;kommunerna kommer däremot upphandlingen av taxiresor med riks-&lt;br&gt;färdtjänsten att lokalt kunna samordnas med motsvarande upphandling för&lt;br&gt;den kommunala färdtjänsten. Genom överföringen av ansvaret för&lt;br&gt;sjukresoma till landstingen skapas ytterligare incitament för en sam-&lt;br&gt;ordnad upphandling av taxitjänster i länen. Likheterna mellan de olika&lt;br&gt;ansvarsområdena ökar vid en utbyggd länsfardtjänst med vilken en&lt;br&gt;betydande andel av nuvarande riksfärdtjänstresenärer bör kunna färdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de stora kostnadsbesparingar som kan uppnås genom&lt;br&gt;en bättre samordning av olika former av samhällsbetalda resor finns det&lt;br&gt;anledning att från statens sida medverka till att ytterligare kunskap tas&lt;br&gt;fram. Ett projekt avseende beställningscentraler för samhällsbetalda&lt;br&gt;taxiresor har också initierats av regeringskansliet (Kommunikations-&lt;br&gt;departementet) i samverkan med kommun- och landstingsförbunden och&lt;br&gt;Svenska taxiförbundet inom ramen för Transportforskningsberedningens&lt;br&gt;program för persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kvarstår den bedömningen som redovisats till&lt;br&gt;riksdagen vid två olika tillfallen under år 1991, att det är stora fördelar&lt;br&gt;förknippade med en kommunalisering av riksfärdtjänsten. Riksdagen har&lt;br&gt;båda gångerna anslutit sig till dessa bedömningar. Så har också skett vid&lt;br&gt;ytterligare tillfällen, bl.a. våren 1992 (bet. 1991/92:TU14,&lt;br&gt;bet. 1991 /92:FiU29) varvid trafikutskottet och finansutskottet avstyrkt två&lt;br&gt;motioner i vilka begärts att riksdagen skulle uttala sig mot en kommunali-&lt;br&gt;sering av riksfärdtjänsten. Riksdagen har beslutat i enlighet med vad de&lt;br&gt;båda utskotten hemställt (rskr. 1991/92:209 resp. 1991/92:345). Som&lt;br&gt;tidigare nämnts avstyrkte riksdagen även hösten 1992 en motion om att&lt;br&gt;Styrelsen för riksfärdtjänst borde permanentas (bet. 1992/93 :TU8,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:107). Riksdagen har alltså vid fyra olika tillfällen ställt sig&lt;br&gt;bakom principen om att riksfärdtjänsten bör kommunaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunalisering av riksfärdtjänsten bör också enligt 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (bil. 7) ske och då lämpligen vid utgången av år 1993.&lt;br&gt;Fram till dess ligger myndighetsansvaret på Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;br&gt;Tidpunkten är vald med hänsyn till att det kommunala budgetåret&lt;br&gt;omfattar ett kalenderår. Tidpunkten for kommunaliseringen medger en&lt;br&gt;relativt god framförhållning med hänsyn till de avtal som kan behöva&lt;br&gt;tecknas med bl.a. trafikföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten har hittills varit reglerad enbart genom en bidragsfor-&lt;br&gt;ordning nämligen förordningen (1989:340) om riksfärdtjänst. En&lt;br&gt;kommunalisering av riksfärdtjänsten förutsätter reglering genom lag.&lt;br&gt;Lagstiftningen skall ses som en markering från statens sida av betydelsen&lt;br&gt;av en bibehållen riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mitt förslag till lag om kommunal riksfärdtjänst ges en&lt;br&gt;skyldighet för kommunerna att meddela tillstånd för riksfärdtjänst på de&lt;br&gt;grunder som anges. Fortsättningsvis skall kommunerna under eget ekono-&lt;br&gt;miskt ansvar också lämna ersättning för resa med riksfärdtjänst. Bidrag&lt;br&gt;skall sålunda ges till resekostnaderna for personer som till följd av ett&lt;br&gt;stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt&lt;br&gt;sätt. Bidraget skall motsvara skillnaden mellan reskostnaden och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resenärens egenavgift. Denna avgift skall liksom nu är fallet motsvara&lt;br&gt;normala respriser i kollektivtrafiken på längre avstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet normala reskostnader har hittills haft en anknytning till&lt;br&gt;kostnaderna for resa med andra klass tåg. En sådan prissättning av&lt;br&gt;egenavgifter kommer emellertid inte att vara möjlig efter en avreglering&lt;br&gt;av tågtrafiken, något som kan komma att påbörjas redan under år 1994.&lt;br&gt;SJ kommer därefter, beroende på marknadsförhållandena, att tillämpa&lt;br&gt;olika respriser på de bandelar där SJ svarar for persontrafiken. På andra&lt;br&gt;bandelar, där andra järnvägsföretag är trafikansvariga, kan det antas att&lt;br&gt;taxesättningen skiljer sig från t.ex. SJ-taxoma. Någon rikstaxa i form av&lt;br&gt;en enda kilometertaxetabell kommer således inte längre att finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att egenavgiften även fortsättningsvis kan&lt;br&gt;grundas på vad som allmänt sett kan uppfattas som normala reskostnader.&lt;br&gt;En utgångspunkt bör då vara nuvarande föreskrifter (TPRFS 1990:12)&lt;br&gt;om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Redan i dessa föreskrifter&lt;br&gt;har egenavgiftema fästställts på ett schabloniserat sätt vid resa med flyg,&lt;br&gt;taxi eller specialfordon. Utgångspunkten är prissättningen for resa med&lt;br&gt;andra klass tåg. Taxesättningen grundas på riksdagens beslut våren 1989&lt;br&gt;med anledning av propositionen 1988/89:81 om riksfärdtjänsten&lt;br&gt;(bet. 1988/89:TU17, rskr. 1988/89:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på regeringen att efter riksdagens beslut om&lt;br&gt;kommunaliseringen av riksfardtjänsten men innan denna träder i kraft&lt;br&gt;utfärda en förordning om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst.&lt;br&gt;Förordningen bör festställas efter samråd med Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;samt med Landstingsförbundet i den mån något landsting efter överens-&lt;br&gt;kommelse med kommunerna i länet svarar för att meddela tillstånd till&lt;br&gt;riksfärdtjänst. I förordningen bör anges den egenavgift som skall tas ut.&lt;br&gt;Det kan nämnas att ett liknande förfaringssätt tillämpas för felparkerings-&lt;br&gt;avgifter i enlighet med förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift&lt;br&gt;och förordningen (1986:210) om felparkeringsavgifter i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgiftema skall givetvis kunna ändras om förhållandena så&lt;br&gt;påkallar, t.ex. om taxesättningen inom järnvägstrafiken allmänt sett&lt;br&gt;ändras. Ändringarna bör ske efter samråd med Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och i förekommande fall också med Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under&lt;br&gt;resan, skall tillståndet omfatta även ledsagaren. Denne skall inte erlägga&lt;br&gt;någon egenavgift. Det kan nämnas att en längre riksfärdtjänstresa med&lt;br&gt;tåg eller flyg och med ledsagare som regel kostar avsevärt mindre än en&lt;br&gt;motsvarande resa med taxi eller specialfordon utan ledsagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad trafikutskottet anfört i sitt betänkande&lt;br&gt;1992/93 :TU8 om vikten av att en resenär skall kunna färdas med&lt;br&gt;specialfordon, skall kommunen självfallet kunna bevilja tillstånd till ett&lt;br&gt;sådant ressätt i det fall personens funktionshinder inte medger resa med&lt;br&gt;något annat färdmedel, även om en ledsagare följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till riksfärdtjänst skall kunna förenas med villkor om färdsätt.&lt;br&gt;I detta begrepp lägger jag inte bara villkor om vilket färdmedel som får&lt;br&gt;användas utan också föreskrifter om samåkning i fordonen, om hur&lt;br&gt;beställningar av resor skall göras m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande villkoren i övrigt för att tillstånd till riksfärdtjänst skall Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kunna beviljas vill jag göra ett förtydligande. Till de grundläggande Bilaga 5&lt;br&gt;villkoren hör att en resa inte kan företas till normala reskostnader. Vad&lt;br&gt;som menas med normala reskostnader skall kunna utläsas av den&lt;br&gt;regeringsförordning om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst som jag&lt;br&gt;nyss redogjort för. Den omständigheten att allmänna kommunikationer&lt;br&gt;saknas eller är bristfälliga i den del av landet där sökanden bor är&lt;br&gt;naturligtvis inte något argument for att tillstånd till riksfärdtjänst skall&lt;br&gt;beviljas. Denna omständighet är en nackdel som gäller för samtliga&lt;br&gt;medborgare i området. För de personer som har ett stort och varaktigt&lt;br&gt;funktionshinder och som av den anledningen kan få tillstånd till&lt;br&gt;riksfärdtjänst med t.ex. tåg kan tillståndsgivningen i ett sådant fall avse&lt;br&gt;medgivande till anslutningsresa med taxi eller specialfordon till en&lt;br&gt;järnvägsstation och därifrån en fjärrtransport med tåg. Motsvarande&lt;br&gt;förfarande kan gälla om tillståndet i stället avser resa med flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskrävande direktresor med taxi kan på så sätt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör erinras om att riksdagen, efter förslag i propositionen&lt;br&gt;1991/92:12 om vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten, beslutat&lt;br&gt;att det skall vara möjligt att återkalla ett tillstånd for riksfärdtjänst om&lt;br&gt;resenären gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;br&gt;de regler som gäller for riksfärdtjänsten (bet. 1991/92:TU3,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:46). Det skall också vara möjligt att avkorta giltighetstiden&lt;br&gt;för ett s.k. generellt tillstånd som sträcker sig över flera år, i det fall då&lt;br&gt;uppenbarligen ett felaktigt beslut fattats, t.ex. beträffande valet av&lt;br&gt;färdmedel i förhållande till tillståndshavarens förflyttningsproblem.&lt;br&gt;Bestämmelser härom bör tas in i förslaget till lag om kommunal&lt;br&gt;riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheterna för svårt funktionshindrade att efter en&lt;br&gt;kommunalisering av riksfärdtjänsten kunna resa över landet till normala&lt;br&gt;respriser ser jag framför mig ungefär samma villkor som hittills. En&lt;br&gt;parallell kan härvid dras med utvecklingen inom den lokala och&lt;br&gt;kommunala kollektivtrafiken i länen. Denna trafik regleras genom lagen&lt;br&gt;(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Det&lt;br&gt;politiska och ekonomiska ansvaret för trafiken ligger i flertalet län på&lt;br&gt;kommunerna och landstinget gemensamt, i Stockholms län och Jämtlands&lt;br&gt;län dock på landstinget ensamt och i Gotlands län på kommunen.&lt;br&gt;Standarden i trafiken i form av linjedragningar, turtäthet, respris m.m.&lt;br&gt;är inte reglerad från statens sida. Den bestäms helt och hållet inom&lt;br&gt;ramen för det kommunala ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett känt faktum att kollektivtrafiken byggts ut betydligt i länen&lt;br&gt;sedan början av 1980-talet då huvudmannaskapet infördes. Detta talar för&lt;br&gt;att standarden inom riksfärdtjänsten inte försämras efter en kommunalise-&lt;br&gt;ring. Däremot kommer verksamheten med all säkerhet att effektiviseras&lt;br&gt;i och med att beslut och kostnadsansvar läggs på ett och samma organ.&lt;br&gt;Risken för överträdelser av de regler som gäller för riksfärdtjänsten&lt;br&gt;kommer härigenom också att minska. Incitamenten for kommunerna att&lt;br&gt;i ökad utsträckning bidra till att handikappanpassa kollektivtrafiken&lt;br&gt;kommer vidare att stärkas, något som i sin tur kan komma stora &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappgrupper till godo. En bättre hushållning med offentliga medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan alltså uppnås och därmed också förbättrade resmöjligheter for mera Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;svårt funktionshindrade personer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock inte uteslutas att det kan bli vissa skillnader kommunerna&lt;br&gt;emellan vad gäller villkoren för att resa med riksfärdtjänsten. Det bör&lt;br&gt;därför vara en statlig angelägenhet att fortsättningsvis ha en översikt över&lt;br&gt;att skillnaderna mellan kommunerna i fråga om funktionshindrade per-&lt;br&gt;soners förutsättningar att använda sig av riksfardtjänsten inte blir alltför&lt;br&gt;stora. En sådan utvärdering bör genomföras och vara klar under år 1996&lt;br&gt;med redovisning därefter för riksdagen. Jag återkommer strax till den&lt;br&gt;frågan (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer det också som viktigt att den som ansökt om tillstånd till&lt;br&gt;riksfärdtjänst och som inte är nöjd med tillståndsmyndighetens beslut,&lt;br&gt;skall ha möjlighet att överklaga. Det kan gälla beslutet som sådant,&lt;br&gt;villkor om färdsätt samt om ledsagare behövs för att genomföra resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att överklagande kan ske hos Styrelsen för&lt;br&gt;riksfärdtjänst. Antalet ärenden per år är ca 50 och gäller i regel&lt;br&gt;överklaganden rörande kommunens beslut om vilket slag av färdmedel&lt;br&gt;som får användas. Med mitt förslag om kommunalisering av riks-&lt;br&gt;färdtjänsten kan denna tillfälligt inrättade myndighet avvecklas. Jag&lt;br&gt;föreslår att kommunens beslut fortsättningsvis skall kunna överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 14 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar. I propositionen 1992/93:185 om tobakslag föreslår&lt;br&gt;regeringen en ny, mera generell lydelse av 14 §, som bör kunna träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1993. Om det förslaget leder till lagstiftning kommer de&lt;br&gt;nu aktuella besluten att omfattas. Något förslag om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar läggs därför inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsdomstolarna får genom mitt förslag en ökad ärendebelast-&lt;br&gt;ning och därmed ökade kostnader. Jag återkommer till finansierings-&lt;br&gt;frågan längre fram i avsnittet (2.2) Anslagsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunalisering av riksfärdtjänsten den 1 januari 1994 skall ses&lt;br&gt;som ett steg mot en bättre samordning av de samhällsbetalda resorna.&lt;br&gt;Som jag tidigare nämnt har i många län kostnadsbesparingar och&lt;br&gt;effektiviseringar uppnåtts till följd av att ansvaret för sjukresoma&lt;br&gt;överförts från staten till landstingen fr.o.m. den 1 januari 1992. En&lt;br&gt;kommunalisering av riksfärdtjänsten ligger i linje med ett förslag från&lt;br&gt;1989 års handikapputredning om en ännu vidare samordning på&lt;br&gt;länsplanet av samhällsbetalda resor, nämligen av ansvaret för kollektiv-&lt;br&gt;trafiken, den kommunala färdtjänsten, riksfärdtjänsten och sjukresoma.&lt;br&gt;Förslaget finns i Handikapputredningens betänkande Ett samhälle för alla&lt;br&gt;(SOU 1992:52). Samordningen skall enligt utredningen kunna ske&lt;br&gt;antingen genom avtal mellan berörda huvudmän eller genom lagreglering.&lt;br&gt;En utgångspunkt för utredningen är i båda alternativen att riksfärdtjänsten&lt;br&gt;är kommunaliserad. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning på länsplanet i enlighet med Handikapputredningens&lt;br&gt;förslag har, som jag ser det, många fördelar. Såsom utredningen&lt;br&gt;framhåller förutsätter ett genomförande dock ytterligare konsekvensbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningar och det kan därför sannolikt ta ganska lång tid innan man når&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram till ett förverkligande. Orsaken härtill är att lyra olika ansvarsom-&lt;br&gt;råden skulle beröras av samordningen med därtill hörande överföringar&lt;br&gt;av ekonomiska medel. En samordning i form av enbart en kommunalise-&lt;br&gt;ring av riksfardtjänsten bör däremot kunna genomföras så snart som&lt;br&gt;möjligt, dvs. vid utgången av kalenderåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt bör i allt väsentligt de grundläggande prin-&lt;br&gt;ciperna för riksfärdtjänsten ligga fest. Riksfärdtjänst bör definieras,&lt;br&gt;liksom nu är fallet, som en resa mellan två kommuner. Särskilda regler&lt;br&gt;gäller emellertid nu för Stockholms län. Detta hänger samman med att&lt;br&gt;detta län är ett för kommunerna gemensamt geografiskt område för den&lt;br&gt;kommunala färdtjänsten. Efter legitimering av Stockholms läns landsting&lt;br&gt;är det möjligt för en person, bosatt i en kommun i detta län, att resa med&lt;br&gt;den kommunala färdtjänsten inom hela länet. Något behov av riksfärd-&lt;br&gt;tjänst för resa inom länet finns alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får närmast ankomma på kommunerna i Stockholms län att avgöra&lt;br&gt;om de själva vill besluta om riksfärdtjänstresor eller om de vill, efter&lt;br&gt;överenskommelse med Stockholms läns landsting, överlåta legitimeringen&lt;br&gt;till landstinget som redan i dag är det organ som meddelar tillstånd för&lt;br&gt;riksfärdtjänst till personer bosatta i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om kommunal riksfärdtjänst är så utformat att det&lt;br&gt;skall vara möjligt för kommuner också i andra län i landet att överlåta&lt;br&gt;legitimeringen till landstinget. Om samtliga kommuner i ett län och&lt;br&gt;landstinget i länet är överens om det, får detta då konsekvenser också för&lt;br&gt;definitionen av begreppet riksfärdtjänst enligt lagförslagets 3 § punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:100 bil. 7 har regeringen föreslagit riksdagen att&lt;br&gt;i avvaktan på särskild proposition om kommunalisering av riksfärdtjäns-&lt;br&gt;ten, till Riksfärdtjänst för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;113 300 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar nu upp anslagsfrågan, avseende anslag F 1. Riksfärdtjänst för&lt;br&gt;första halvåret av budgetåret 1993/94 samt det belopp som, vid en&lt;br&gt;kommunalisering av riksfärdtjänsten, bör tillgodoföras det statliga&lt;br&gt;utjämningsbidraget till kommuner. Jag tar i detta sammanhang också upp&lt;br&gt;förslag om ett särskilt anslag för att finansiera kostnaderna för av-&lt;br&gt;vecklingen av Styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1. Riksfärdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113 300 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsframställning från Styrelsen för riksfärdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen grundar sig på förutsättningen att riksfärdtjänsten bedrivs&lt;br&gt;under oförändrade former hela det aktuella budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verksamheten har allt sedan riksfardtjänsten inrättades&lt;br&gt;år 1980 ökat mycket kraftigt. Under hela 1980-talet ökade i stort sett&lt;br&gt;samtliga variabler inom riksfärdtjänsten, dvs. antalet resenärer, antalet&lt;br&gt;resor, antalet resor per resenär och därmed också kostnaderna. Ett första&lt;br&gt;trendbrott inträffade under budgetåret 1990/91 genom att antalet&lt;br&gt;resenärer minskade något. Antalet resor per resenär, liksom också statens&lt;br&gt;bidrag per resa fortsätter emellertid att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär analys av resandet under budgetåret 1991/92 ger vid&lt;br&gt;handen att antalet flygresor ökat kraftigt medan antalet tågresor minskat.&lt;br&gt;Antalet taxiresor förefaller inte ha förändrats i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknar styrelsen, vid vissa antaganden om&lt;br&gt;färdmedelsfördelning och kostnadsutveckling, att utfallet blir ca&lt;br&gt;133 miljoner kronor, dvs. en ökning med 7,2 % i förhållande till utfallet&lt;br&gt;for budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 förutses inte några större förändringar i&lt;br&gt;resmönstret. För samtliga slag av transporter har antagits en prisökning&lt;br&gt;med ca 3 %. På grundval härav hemställer styrelsen att medel för&lt;br&gt;verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsanslag på&lt;br&gt;139 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av föredragandens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För riksfärdtjänst föreslås för andra halvåret 1993 ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 72 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bemyndigas att ta i anspråk ett engångsbelopp på&lt;br&gt;200 000 kronor från anslaget F 1. Riksfärdtjänst för verksamhet&lt;br&gt;hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För resten av budgetåret 1993/94 finansieras riksfärdtjänsten genom&lt;br&gt;en ökning med 57 200 000 kronor av det statliga utjämnings-&lt;br&gt;bidraget till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens anslagsframställan innebär en fortsatt ökning av det statliga&lt;br&gt;bidraget till riksfardtjänsten. Det beror dels på att själva resandet antas&lt;br&gt;öka, dels på en av styrelsen bedömd prisökning för resorna med 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller prisökningen har jag bedömt den som något för lågt beräk-&lt;br&gt;nad med hänsyn till hur konsumentprisindex kan förväntas utvecklas&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994. Jag har för min del räknat med en ökning&lt;br&gt;med 4 % i genomsnitt för budgetåret 1993/94, vilket ger ett medelsbehov&lt;br&gt;för budgetåret på 140,4 miljoner kronor. Vid beräkning av anslaget bör&lt;br&gt;beaktas höjningen av mervärdesskatten med 3 %. Mitt beräknade&lt;br&gt;anslagsbelopp bör därför höjas till 144,6 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att utbetalningarna för verksamhetens bedrivande under&lt;br&gt;tidigare budgetår fördelat sig jämnt över resp, år beräknar jag att&lt;br&gt;medelsförbrukningen för perioden 1 juli-31 december 1993 bör uppgå till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halva beloppet, dvs. till 72,3 miljoner kronor. Vid bestämningen av Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;erforderligt anslagsbelopp bör emellertid beaktas att förvaltningsdom- Bilaga 5&lt;br&gt;stolarna får ökade kostnader genom mitt förslag om att kommunens&lt;br&gt;beslut om riksfärdtjänst skall kunna överklagas hos länsrätten. Samtidigt&lt;br&gt;försvinner de kostnader som Styrelsen för riksfärdtjänst tidigare har haft&lt;br&gt;for prövning av överklagningsärenden. Det rör sig självfallet inte om&lt;br&gt;några stora kostnader per år men överföringen bör ändå regleras. Detta&lt;br&gt;bör ske genom att regeringen bemyndigas att disponera ett engångsbelopp&lt;br&gt;på 200 000 kronor från anslaget F 1. Riksfärdtjänst för att täcka kost-&lt;br&gt;nader för de allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet med&lt;br&gt;riksfärdtjänstmålen. I konsekvens härmed bör anslaget F 1. Riksfärdtjänst&lt;br&gt;höjas med motsvarande belopp, dvs. till 72,5 miljoner kronor. I denna&lt;br&gt;fråga har jag samrått med chefen för Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiering av riksfärdtjänst under den andra hälften av budgetåret&lt;br&gt;1993/94 bör en utgångspunkt för erforderligt belopp vara ett prognos-&lt;br&gt;ticerat utfall för kalenderåret 1993 på 137 miljoner kronor samt att&lt;br&gt;kommunerna enligt 18 a § lagen (1990:576) om lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdesskatt får göra avdrag för ingående skatt. En&lt;br&gt;reduktion har därför gjorts med 17,36 %, dvs. en minskning av beloppet&lt;br&gt;till sammanlagt 113,2 miljoner kronor. Med en antagen kostnadsökning&lt;br&gt;på 2,8 % för år 1994 blir helårskostnaden 116,4 miljoner kronor och for&lt;br&gt;ett halvt år 58,2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta belopp bör avräknas 1 miljon kronor till följd av att staten&lt;br&gt;bör stå för de kostnader för resor med riksfärdtjänst för vilka tillstånd&lt;br&gt;meddelats före årsskiftet 1993/94 enligt förordningen (1989:340) om&lt;br&gt;riksfärdtjänst men som äger rum fram t.o.m. utgången av januari månad&lt;br&gt;1994. Kostnaderna för kommunerna minskar emellertid i motsvarande&lt;br&gt;mån. Kostnadsneutraliteten mellan stat och kommun bibehålls därför i&lt;br&gt;övergångsskedet men nyttan av kommande effektiviseringar i verksam-&lt;br&gt;heten får kommunerna tillgodogöra sig. Erforderligt medelsbelopp som&lt;br&gt;bör tillgodoforas det statliga utjämningsbidraget till kommuner blir alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57,2 miljoner kronor. Jag återkommer till frågan längre fram när jag&lt;br&gt;behandlar förslagsanslaget Kostnader för avveckling av Styrelsen för&lt;br&gt;riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina nu gjorda beräkningar av medelsbehoven bygger på att reglerna&lt;br&gt;för riksfärdtjänsten är oförändrade i sin helhet. I ett hänseende har&lt;br&gt;emellertid utvecklingen gått i en riktning som medfört att kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten stigit kraftigt. Jag avser det mycket stora antal resor per&lt;br&gt;år som ett litet antal personer gör med riksfärdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det antal resor som varje resenär genomsnittligt gör har ökat år från&lt;br&gt;år, från 1,61 tur- och returresor år 1981/82 till 2,19 tur- och returresor&lt;br&gt;under år 1991/92. Det är framför allt denna ökning i resffekvensen som&lt;br&gt;ligger bakom den stora ökningen av de statliga utgifterna för riks-&lt;br&gt;färdtjänsten, nämligen från 12,5 miljoner kronor budgetåret 1981/82 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124,1 miljoner kronor under budgetåret 1991/92. Det antal resenärer som&lt;br&gt;är berättigade till riksfärdtjänst har däremot inte ökat i samma takt. I&lt;br&gt;stället har en minskning skett under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En resfrekvens på 2,19 tur- och returresor per år kan vid första an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blicken synas som låg. Denna genomsnittssiffra innefattar emellertid en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket stor spridning i antalet resor per person. De resenärer som gör Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;högst en tur- och returresa per år utgör således inte mindre än två tredje- Bilaga 5&lt;br&gt;delar av det sammanlagda antalet resenärer med riksfärdtjänst. Ett jäm-&lt;br&gt;förelsevis litet antal resenärer gör däremot många resor per år. Det kan&lt;br&gt;beräknas att 500 personer gjorde mer än 10 tur- och returresor under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Ungefär 100 personer gjorde mer än 25 tur- och&lt;br&gt;returresor per år. Det är dessa grupper som ökar kraftigt i antal medan&lt;br&gt;det sker en viss minskning i det antal personer som bara gör ett litet antal&lt;br&gt;resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i samband med att riksfärdtjänsten permanentades år 1984 var&lt;br&gt;regering och riksdag medvetna om problemet med de högffekventa&lt;br&gt;resorna. Föredragande departementschefen uttalade i 1984 års budgetpro-&lt;br&gt;position att erfarenheterna från försöket med riksfärdtjänst gav vid&lt;br&gt;handen att ett fåtal personer gör väldigt många resor per år. Någon&lt;br&gt;tendens till avmattning i ökningstakten for riksfärdtjänsten kunde då ännu&lt;br&gt;inte skönjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon sådan avmattning har heller inte senare skett. Den framtida&lt;br&gt;utvecklingen av de högfrekventa resorna bör därför följas noga. Jag&lt;br&gt;återkommer strax till den frågan (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen bifaller regeringens förslag om en kommunalisering av&lt;br&gt;riksfärdtjänsten följer därmed att Styrelsen för riksfärdtjänst upphör vid&lt;br&gt;kalenderårsskiftet 1993/94. Det är rimligt att staten står för kostnaderna&lt;br&gt;for de resor med riksfärdtjänsten för vilka tillstånd meddelats före&lt;br&gt;årsskiftet enligt förordningen (1989:340) om riksfärdtjänst, oavsett om&lt;br&gt;dessa resor ägt rum före eller efter den tidpunkten, dock senast vid&lt;br&gt;utgången av januari månad 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar att 19,5 miljoner kronor bör anvisas för statens ut-&lt;br&gt;betalning av ersättning för resor av de slag jag nu nämnt. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av beloppet har hänsyn tagits till att staten står för kostnaderna för&lt;br&gt;de resor för vilka tillstånd meddelats före den 1 januari 1994 men som&lt;br&gt;äger rum fram t.o.m. den 31 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens medverkan vid de nämnda utbetalningarna förutsätter en viss&lt;br&gt;organisation för verksamheten. Härtill kommer andra aktiviteter som&lt;br&gt;hänger samman med avvecklingen av Styrelsen för riksfärdtjänst såsom&lt;br&gt;arkivering m.m. Jag beräknar kostnaden för denna verksamhet till&lt;br&gt;1 miljon kronor. Anslaget som bör benämnas A 7. Kostnader för&lt;br&gt;avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. bör vara ett förslags-&lt;br&gt;anslag. Det bör i formellt hänseende disponeras av en särskild kommitté&lt;br&gt;som bör finnas under första halvåret 1994. Kommittén bör också&lt;br&gt;disponera den delpost på 19,5 miljoner kronor som jag nämnt i det&lt;br&gt;föregående. Det sammanlagda medelsbehovet inom anslaget A 7. Kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader for avveckling av Styrelsen for riksfärdtjänst m.m. blir därmed Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,5 miljoner kronor.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Överläggningar med kommunförbunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en kommunalisering av riksfärdtjänsten har behandlats vid&lt;br&gt;överläggningar med Svenska kommunförbundet och med Landstingsför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet delar uppfattningen att det finns ett grundläggande&lt;br&gt;fel i nuvarande system och att därför besluts- och kostnadsansvaret bör&lt;br&gt;läggas på samma organ. Förbundet anser det dock inte vara en kommunal&lt;br&gt;uppgift att organisera en rikstäckande transportservice som omfattar hela&lt;br&gt;landet. Det bör i första hand ankomma på staten att sköta sådana&lt;br&gt;uppgifter. I synnerhet om man vill säkerställa att service och avgifter&lt;br&gt;skall vara lika i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att kommunalisera riksfärdtjänsten anges vara att man&lt;br&gt;därigenom skulle kunna göra betydande rationaliseringsvinster. Genom&lt;br&gt;att kommunerna skulle kunna påverka resandet i tid och rum skulle sam-&lt;br&gt;åkningen kunna öka betydligt. Man har också framhållit att riksfärdtjänst-&lt;br&gt;resoma med taxi och specialfordon kan samordnas med den kommunala&lt;br&gt;färdtjänsten och sjukresoma. Förbundet delar inte den uppfattningen.&lt;br&gt;Riksfärdtjänstresor med taxi är till sin karaktär sådana, att endast&lt;br&gt;marginella samordningsvinster kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enda möjligheten att reducera kostnaderna för riksfärdtjänsten är enligt&lt;br&gt;förbundet att man har en restriktivare bedömning när det gäller riks-&lt;br&gt;färdtjänstresor. Detta är dock inte i överensstämmelse med de grund-&lt;br&gt;läggande målen for riksfärdtjänsten som staten vid flera tillfällen tydligt&lt;br&gt;markerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har i överläggningarna med staten hävdat, att&lt;br&gt;riksfärdtjänst även fortsättningsvis bör vara en statlig uppgift. Eftersom&lt;br&gt;riksfärdtjänsten syftar till att ge människor möjligheter att resa över hela&lt;br&gt;riket bör ansvaret för tillstånd och kostnader vara statligt av samma skäl&lt;br&gt;som ansvaret för den kommunala färdtjänsten for äldre och handikappade&lt;br&gt;ligger på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om kommunal riksfärdtjänst åläggs kommunerna&lt;br&gt;ansvaret för riksfärdtjänst. Stockholms läns landsting anges emellertid&lt;br&gt;särskilt och av lagtexten liksom av motivtexten kan man få intrycket att&lt;br&gt;landstinget förutsätts även fortsättningsvis svara for riksfärdtjänsten i&lt;br&gt;Stockholms län. Landstingsförbundet anser - i likhet med vad som anförs&lt;br&gt;i förslaget - att det är fel att en part svarar för finansieringen av resorna&lt;br&gt;och att en annan svarar for tillståndsgivningen. De medel som avsätts till&lt;br&gt;riksfärdtjänst förutsätts ingå i det statliga utjämningsbidraget till&lt;br&gt;kommuner avseende kalenderåret 1994. Det blir alltså kommunerna som&lt;br&gt;får det ekonomiska ansvaret for riksfärdtjänsten och de bör därför också&lt;br&gt;ha det verkställande ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser dock, att såväl landsting som kommuner bör&lt;br&gt;ha betydande frihet att organisera riksfärdtjänsten - förutsatt att den mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. landstingens önskemål blir kommunaliserad. Lagen om kommunal&lt;br&gt;riksfärdtjänst bör därför innehålla en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till lag om kommunal riksfärdtjänst som de båda förbunden&lt;br&gt;anfört synpunkter på översändes till förbunden i december 1992. Lagför-&lt;br&gt;slaget har därefter i viss mån modifierats med hänsyn till synpunkterna.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. möjligheten för kommuner i ett län att överlåta tillstånds-&lt;br&gt;givningen för riksfärdtjänst till landstinget i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av föredragandens förslag: En utvärdering av&lt;br&gt;kommunaliseringen av riksfärdtjänsten bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare nämnt att staten bör stödja modellprojekt av utveck-&lt;br&gt;lingskaraktär när det gäller att få en bättre samordning av samhällsbetalda&lt;br&gt;resor. Inom ramen för sitt program för persontransporter stödjer&lt;br&gt;Transportforskningsberedningen (TFB) redan sådana projekt. Jag finner&lt;br&gt;det emellertid angeläget att TFB även i övrigt följer effekterna av en&lt;br&gt;kommunalisering av riksfärdtjänsten. Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet medverkar i det samordningsprojekt som jag nyss&lt;br&gt;nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av kommunaliseringen av riksfärdtjänsten bör, som&lt;br&gt;nämnts, genomföras och vara klar år 1996 med redovisning därefter till&lt;br&gt;riksdagen. Den framtida utvecklingen av resandet bör således följas noga&lt;br&gt;och då inte minst utvecklingen av de mera högfrekventa resorna och&lt;br&gt;effekterna av dessa för kommunernas kostnader för riksfärdtjänsten. Om&lt;br&gt;utvecklingen så påkallar bör regeringen överväga ändrad lagstiftning och&lt;br&gt;också återkomma till riksdagen med nya beräkningar av kostnadsbelast-&lt;br&gt;ningen för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats förslag till lag om kommunal riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller en bestämmelse som avser domstolarnas&lt;br&gt;rättskipningsuppgifter och hör därför till Lagrådets granskningsområde.&lt;br&gt;Med hänsyn till frågans begränsade räckvidd anser jag att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om kommunal riksfärdtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag anfört om de grundläggande målen för Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksfardtjänsten (avsnitt 2.1), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BilagaS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna vad jag anfört om en avveckling av Styrelsen för&lt;br&gt;riksfärdtjänst vid utgången av år 1993 (avsnitt 2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Riksfärdtjänst för första halvåret av budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 72 500 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medge att anslaget F 1. Riksfärdtjänst används för att bekosta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet hos de allmänna förvaltningsdomstolarna (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 500 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna vad jag anfört om en uppföljning av effekterna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kommunalisering av riksfärdtjänsten (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;K Övriga infrastrukturåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;K 2. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 700 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 200 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det eftersatta underhållet på statliga vägar samt den&lt;br&gt;rådande arbetslöshetssituationen beslutade riksdagen år 1992 att anvisa&lt;br&gt;ett reservationsanslag om totalt 3,7 miljarder kronor for underhålls-&lt;br&gt;åtgärder for sysselsättning och tillväxt i vägar och järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anmälde i propositionen om investeringar i trafikens&lt;br&gt;infrastruktur m.m. (prop. 1992/93:176) att man avsåg att återkomma med&lt;br&gt;förslag om sysselsättningsfrämjande åtgärder som riktas mot upprustning&lt;br&gt;och förbättring av länsvägar och länsjärnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortsiktiga konjunkturberoende insatser bör göras som ett komplement&lt;br&gt;till de långsiktiga och samlade insatser i upprustningar och investeringar&lt;br&gt;i det nationella och regionala transportnätet som presenterats i pro-&lt;br&gt;positionen om investeringar i trafikens infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långsiktiga investeringarna i det nationella transportnätet ökar&lt;br&gt;förutsättningarna för en god regional utveckling i hela landet. De&lt;br&gt;särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder som jag nu föreslår&lt;br&gt;bör avsättas för särskilda insatser på länsvägnätet, förstärker de positiva&lt;br&gt;regionala effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som kommer att användas för särskilda insatser på länsväg-&lt;br&gt;nätet ökar de positiva regionala effekterna och stärker förutsättningarna&lt;br&gt;för en positiv utveckling på landsbygden. Länsjämvägama spelar också&lt;br&gt;en viktig roll i den regionala trafikförsöijningen. Erfarenheterna från&lt;br&gt;olika delar av landet visar att det är möjligt att ordna attraktiv person-&lt;br&gt;trafik på många länsjärnvägar. En sådan trafik bidrar till att stärka&lt;br&gt;utvecklingskraften i städer och mindre orter längs banans sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsjämvägama fungerar ofta som matarbanor för godstransporter. I&lt;br&gt;detta sammanhang bör banornas betydelse för den regionala utvecklingen&lt;br&gt;uppmärksammas. Länsjämvägama är i många fall anslutande linjer till&lt;br&gt;stomnätets godstrafik. Tunga systemtransporter, t.ex. massa och timmer,&lt;br&gt;går fram på detta nät. En viktig åtgärd är därför att höja bärigheten på&lt;br&gt;detta nät för att undvika ett högre slitage på vägarna. Begränsningar i&lt;br&gt;axellast minskar även järnvägens konkurrensförmåga gentemot den tunga&lt;br&gt;trafiken på vägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur godstransportsynvinkel är det värdefullt med punktinsatser på&lt;br&gt;länsjämvägama. Många av dessa arbeten är av den typen att de väl&lt;br&gt;lämpar sig från sysselsättningssynpunkt. Exempel på sådana projekt som&lt;br&gt;snabbt kan komma igång är byggande av triangelspår i Bastuträsk och&lt;br&gt;Alvsbyn samt upprustning av järnvägen mellan Storuman och Hoting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på andra länsjärnvägar där länsstyrelserna tidigare har anmält&lt;br&gt;särskilt intresse av investeringar är Blekinge Kustbana, Bohusbanan,&lt;br&gt;Stångådalsbanan, Hargshamnsbanan och Haparandabanan vilken har&lt;br&gt;föreslagits ingå i stomnätet. Det bör ankomma på resp, länsstyrelse att&lt;br&gt;göra nödvändiga prioriteringar och bedömningar av det framtida&lt;br&gt;trafikunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör bedömningen att satsningarna på att snabbt utveckla och förbättra&lt;br&gt;länsjämvägama och länsvägama kräver flera olika insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om investeringar i trafikens infra-&lt;br&gt;struktur föreslagit att fördelningen av medel till byggande av länstrafik-&lt;br&gt;anläggningar görs så att särskilt omfattande insatser kan genomföras&lt;br&gt;under de två kommande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1993/94 och 1994/95 har därför föreslagits att den del&lt;br&gt;av skuldsättningsramen för investeringar i vägar och järnvägar som är&lt;br&gt;avsedd för byggande av länstrafikanläggningar höjs för att möjliggöra en&lt;br&gt;tidigareläggning av investeringar i länstrafikanläggningar. För budgetåret&lt;br&gt;1993/94 har föreslagits att ramen höjs från 400 till totalt 870 miljoner&lt;br&gt;kronor. För budgetåret 1994/95 har en motsvarande höjning föreslagits&lt;br&gt;från 800 till 1 330 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den föreslagna tidigareläggningen inom ramen för den totala&lt;br&gt;planeringsramen för länstrafikanläggningar bör särskilda insatser göras&lt;br&gt;för utvecklingen av infrastrukturen under budgetåren 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95. Dessa särskilda insatser bör riktas mot upprustning och&lt;br&gt;underhåll av länsvägar och länsjärnvägar. Medlen bör fördelas med&lt;br&gt;hänsyn till upprustningsbehovet och till arbetsmarknadsläget i länen. Vid&lt;br&gt;fördelning av medlen bör också hänsyn tas till i vilka län övriga in-&lt;br&gt;vesteringar i det regionala transportnätet är av jämförelsevis mindre&lt;br&gt;omfattning. Det bör ankomma på regeringen att fördela medlen mellan&lt;br&gt;länen. Hur medlen skall användas beslutas sedan av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för dessa särskilda insatser är det svåra arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;och det är därför viktigt att dessa investeringar inriktas mot projekt som&lt;br&gt;kan påbörjas snabbt och där sysselsättningseffekten är hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört föreslår jag därför att till anslaget&lt;br&gt;Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt anvisas 1 200 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1993/94. Med anledning av de bedömningar som&lt;br&gt;kan göras av utvecklingen på arbetsmarknaden under de närmaste åren&lt;br&gt;är det rimligt att räkna med att det även under budgetåret 1994/95&lt;br&gt;kommer att vara nödvändigt med insatser av denna art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kapitalkostnaderna för den tidigare aviserade tidigarelägg-&lt;br&gt;ningen av investeringar i länstrafikanläggningar bör betalas inom ramen&lt;br&gt;för anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de närmare bedömningarna nu inte kan göras av omfattningen&lt;br&gt;längre fram, kan insatserna under nämnda tvåårsperiod komma att uppgå&lt;br&gt;till ca 2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt innebär det att regeringen bedömer att länsstyrelserna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;redan under budgetåret 1993/94 kommer att kunna disponera ca 2,4 Bilaga 5&lt;br&gt;miljarder kronor for investeringar i länsvägar, länsjärnvägar och andra&lt;br&gt;länstrafikanläggningar. Jag bedömer att motsvarande volym kommer att&lt;br&gt;kunna upprätthållas även under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att investeringsvolymen under dessa budgetår förstärks&lt;br&gt;med ca 1,5 miljarder kronor per år jämfört med en linjär fördelning över&lt;br&gt;tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har jag samrått med chefen för Arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 1 200 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om kommunal riksfärdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna&lt;br&gt;ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort och&lt;br&gt;varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksfärdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått tillstånd&lt;br&gt;till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen eller, efter överens-&lt;br&gt;kommelse mellan en kommun och ett landsting, landstinget i det län där&lt;br&gt;den sökande är folkbokförd (tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillstånd skall meddelas under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala&lt;br&gt;reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan&lt;br&gt;göras utan ledsagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller&lt;br&gt;någon annan enskild angelägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. resan görs inom Sverige och från en kommun till en annan kommun&lt;br&gt;eller, om samtliga kommuner i ett län överlåtit rätten att meddela&lt;br&gt;tillstånd till landstinget, resan görs till eller från ett annat län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. resan görs med allmänna kommunikationer, taxi eller ett för&lt;br&gt;ändamålet särskilt anpassat fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. resan inte av någon annan anledning bekostas av staten, en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare&lt;br&gt;under resan, skall tillståndet gälla även ledsagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med villkor om färdsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid resa med riksfardtjänsten skall tillståndshavaren betala en&lt;br&gt;avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna&lt;br&gt;färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för en riksfardtjänstresa lämnas med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och avgiften. Ersättning för&lt;br&gt;ledsagares resa skall dock motsvara reskostnaden för denne. Ersättningen&lt;br&gt;betalas ut till den som har utfört transporten eller till den som har betalat&lt;br&gt;transporten. Beslut om ersättning meddelas av tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En tillståndsmyndighet får återkalla ett tillstånd att anlita riks-&lt;br&gt;fardtjänst om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller om&lt;br&gt;ändrade förhållanden medför att tillståndets villkor bör ändras. Ett till-&lt;br&gt;stånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvar-&lt;br&gt;liga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riks-&lt;br&gt;färdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;länsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1993 och tillämpas i fråga&lt;br&gt;om resor som görs fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förordningen (1989:340) om riksfärdtjänst och med stöd därav&lt;br&gt;meddelade tillstånd upphör att gälla den 1 januari 1994. Förordningen&lt;br&gt;tillämpas dock fortfarande i fråga om resor for vilka tillstånd har&lt;br&gt;meddelats före den tidpunkten och som görs fore utgången av januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Järnvägar................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av Statens järnvägars bemyndiganden........ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. &amp;nbsp;Luftfart.................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiskt betingad flygtrafik mellan Östersund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Umeå ................................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. &amp;nbsp;Kollektivtrafik m.m........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalisering av riksfardtjänsten................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Syftet med riksfärdtjänsten, nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation ......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Utveckling.......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Huvudmannaskapet&amp;nbsp;för riksfardtjänsten ........ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Anslagsfrågor........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Överläggningar med&amp;nbsp;kommunförbunden ........... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning............................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag........................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Hemställan............................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. Övriga infrastrukturåtgärder ..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 2. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt..... &amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5.1 Förslag till Lag om kommunal riksfärdtjänst..... &amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43624, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;F inansdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren såvitt avser avsnitt 1, statsrådet&lt;br&gt;Wibble såvitt avser övriga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser Finansdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Skattereduktion för reparationskostnader m.m. för&lt;br&gt;bostadshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att stimulera konjunkturen inom byggsektorn genom av-&lt;br&gt;dragsrätt eller skattereduktion för kostnader för reparationer m.m. på&lt;br&gt;bostadshus har framförts från flera håll under senare tid. Frågan om&lt;br&gt;sådana stödåtgärder har också nyligen tagits upp i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet har i sina betänkanden 1992/93:FiU10 och FiU20&lt;br&gt;(mom. 4) föreslagit stimulanser till ökade reparationer, ombyggnader och&lt;br&gt;tillbyggnader av fastigheter under åren 1993 och 1994 (ökad s.k. ROT-&lt;br&gt;verksamhet). Finansutskottet har förutsatt att övriga utskott under våren&lt;br&gt;1993 lägger fram sina förslag till riksdagen om den närmare utform-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skatteområdet innebär finansutskottets förslag att skatte-&lt;br&gt;reduktion skall medges villaägare, bostadsrättsföreningar och ägare till&lt;br&gt;andra bostadshus för kostnader för underhålls- och reparationsarbeten&lt;br&gt;som utförs t.o.m. den 31 december 1994. Skattereduktion skall medges&lt;br&gt;med 30 % av de direkta arbetskostnaderna för åtgärder som utförts av&lt;br&gt;företag registrerade till mervärdesskatt. Utskottets förslag innebär vidare&lt;br&gt;att skattereduktion skall medges endast för arbetskostnader som översti-&lt;br&gt;ger 2 000 kr och med maximalt 10 000 kr per lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet har i ett yttrande till skatteutskottet (1992/93 :BoU6y)&lt;br&gt;anslutit sig till huvudlinjerna i finansutskottets förslag men har av&lt;br&gt;bostadspolitiska skäl föreslagit vissa detaljändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet har i betänkandet 1992/93 :SkU33 uttalat att det delar&lt;br&gt;uppfattningen att en tillfällig stimulans av reparationer och arman reno-&lt;br&gt;vering är väl motiverad men anser att riksdagens närmare ställningsta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande till detaljutformningen bör anstå i avvaktan på regeringens förslag&lt;br&gt;i frågan. Vad skatteutskottet anfört har riksdagen gett regeringen till&lt;br&gt;känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. den diskussion som förekommit i riksdagen om&lt;br&gt;stimulanser till byggsektorn inom skattesystemets ram har under våren ett&lt;br&gt;beredningsarbete rörande denna fråga företagits inom regeringskansliet.&lt;br&gt;Ett förslag till sådana åtgärder efter i huvudsak de riktlinjer som kommit&lt;br&gt;till uttiyck i nämnda utskottsbetänkanden har utarbetats inom Finansde-&lt;br&gt;partementet. Jag kommer i det följande att presentera detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget har under hand inhämtats från Riksskatte-&lt;br&gt;verket, RSV. Ett utkast till förslag har överlämnats till Datainspektionen&lt;br&gt;som under hand meddelat bl.a. att man anser det nödvändigt med en&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2 Förslagets allmänna utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En skattereduktion medges för kostnader för repara-&lt;br&gt;tioner m.m. på bostadshus som utförts under tiden den 15 februari&lt;br&gt;1993 - 31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen medges efter särskild ansökan hos skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Den handläggs åtskild från inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som anförts av bl.a. skatteutskottet är en&lt;br&gt;tillfällig stimulans av reparationer och andra renoveringsåtgärder&lt;br&gt;angelägen av konjunkturskäl. En metod för att uppnå denna stimulans&lt;br&gt;är att medge avdrag vid inkomsttaxeringen eller ge en skattereduktion för&lt;br&gt;kostnader för sådana åtgärder. Ett annat sätt att åstadkomma stimulans-&lt;br&gt;effekten är att införa ett bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att införa stimulansåtgärder av detta slag inom skattesystemets&lt;br&gt;ram kan anföras både principiella öch praktiska invändningar. För&lt;br&gt;näringsfastigheter som beskattas konventionellt är utgifter för reparationer&lt;br&gt;och ombyggnader m.m. avdragsgilla, antingen direkt eller i form av&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag. Vid innehav av småhus sker numera det löpande&lt;br&gt;skatteuttaget i form av fastighetsskatt. För det stora flertalet småhus,&lt;br&gt;föreligger således ingen avdragsrätt för sådana utgifter, frånsett vid&lt;br&gt;reavinstberäkningen. De kan emellertid anses beaktade genom nivån på&lt;br&gt;fastighetsskatten som i praktiken innebär en schablonmässig inkomstbe-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatteminskning för utgifter av här aktuellt slag utöver vad som&lt;br&gt;sker inom det ordinarie regelsystemet ligger således inte i linje med&lt;br&gt;skattesystemets grundläggande principer. Med hänsyn till att det är fråga&lt;br&gt;om en tidsbegränsad åtgärd har dock enligt min mening de principiella&lt;br&gt;invändningarna inte samma tyngd som om det varit fråga om ett per-&lt;br&gt;manent inslag i skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdragsrätt vid sidan av vad som redan nu medges eller en&lt;br&gt;skattereduktion för reparationer m.m. är också förhållandevis besvärlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att hantera från administrativ synpunkt. För att inte inbjuda till fusk eller&lt;br&gt;missbruk krävs ett tämligen omfettande uppgiftslämnande från de&lt;br&gt;skattskyldiga och en relativt ingående kontroll från skattemyndigheternas&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minst lika omfettande kontrollsystem skulle dock behövas i ett&lt;br&gt;bidragssystem. Dessutom har skatteförvaltningen redan nu tillgång till&lt;br&gt;uppgifter om festigheter och vilka som äger dessa. Mot ett bidragssystem&lt;br&gt;talar enligt min mening också att man då får en onödig &amp;quot;rundgång&amp;quot; av&lt;br&gt;pengar mellan staten och den enskilde. Jag anser därför att övervägande&lt;br&gt;skäl talar för att ge den aktuella stimulansen inom skattesystemets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta den administrativa hanteringen bör handläggningen&lt;br&gt;dock ske åtskild från inkomsttaxeringen genom en prövning i särskild&lt;br&gt;ordning efter ansökan av fastighetsägaren. Av samma skäl bör kompen-&lt;br&gt;sationen för utgifterna ges i form av en skattereduktion och inte i form&lt;br&gt;av en avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med stimulansen är att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsek-&lt;br&gt;torn och att motverka arbetslösheten. Den bör av den anledningen vara&lt;br&gt;begränsad till den tid då det kan bedömas särskilt angeläget med&lt;br&gt;stimulansåtgärder. Jag delar i denna fråga i huvudsak den bedömning&lt;br&gt;som gjorts av finansutskottet, nämligen att åtgärder under åren 1993 och&lt;br&gt;1994 bör omfettas av stimulansen. Beträffande år 1993 bör dock i viss&lt;br&gt;utsträckning undantas sådana åtgärder som redan vidtagits. Tidsgränsen&lt;br&gt;kan mot bakgrund bl.a. av de uttalanden som gjorts i samband med&lt;br&gt;riksdagsbehandlingen av frågan lämpligen sättas till den 15 februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall jag närmare beskriva utformningen av skattereduk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.3 Förutsättningarna för skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattereduktion skall medges ägare och vissa andra&lt;br&gt;som vid fastighetstaxeringen jämställs med ägare, däribland den&lt;br&gt;som innehar fastighet med tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbeten som grundar rätt till skattereduktion skall ha utförts&lt;br&gt;på byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus&lt;br&gt;eller som hyreshus till den del den används för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skattereduktion skall kunna erhållas av&lt;br&gt;fastighetens ägare. Härvid bör man knyta an till de begrepp som finns i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som också används i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägare bör i detta samman-&lt;br&gt;hang således också anses den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen skall likställas med ägare. Däribland finns tomträttshavare men&lt;br&gt;däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad eller innehar den&lt;br&gt;med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De byggnader som bör komma i fråga för skattereduktionen är de som&lt;br&gt;används för bostadsändamål. Även här är det lämpligt att knyta an till de&lt;br&gt;definitioner som används vid fastighetstaxeringen och vid uttag av&lt;br&gt;fastighetsskatt. Således bör avses dels sådana byggnader som vid fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen betecknas som småhus, dels hyreshus till den del de avser&lt;br&gt;värderingsenhet för bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ägare av konventionellt beskattade hyreshus finns som jag nämnt&lt;br&gt;tidigare redan nu möjlighet att få avdrag för kostnader för reparationer&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulanseffekt bör denna&lt;br&gt;omständighet dock inte föranleda att de konventionellt beskattade&lt;br&gt;hyreshusen undantas. Dessutom skulle en enligt min mening omotiverad&lt;br&gt;olikformighet uppstå till nackdel för konventionellt beskattade fastigheter&lt;br&gt;mot bakgrund av att man för schablonbeskattade fastigheter vid fastställ-&lt;br&gt;andet av schablonen har beaktat att avdrag inte medges för bl.a.&lt;br&gt;reparationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om fritidsfåstigheter bör omfettas av den föreslagna&lt;br&gt;skattereduktionen. Vill man betona skattereduktionens anknytning till&lt;br&gt;bostadsförsöijningen finns det skäl att låta systemet omfetta endast&lt;br&gt;bostäder för permanentboende. Mot detta talar dock dels att det inte finns&lt;br&gt;något entydigt begrepp som gör att man lätt kan urskilja fritidsfåstigheter&lt;br&gt;från sådana som används för permanentboende, dels att det ur stimulans-&lt;br&gt;synpunkt inte finns anledning att undanta ägarna till fritidsfåstigheter från&lt;br&gt;möjligheten att få skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar således enligt min mening för att låta såväl&lt;br&gt;konventionellt beskattade hyreshus som fritidsfåstigheter omfettas av det&lt;br&gt;här föreslagna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.4 Underlaget för skattereduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Underlaget för skattereduktionen skall vara fastig-&lt;br&gt;hetsägarens kostnader för reparations- och underhållsarbeten samt&lt;br&gt;utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för material skall inte ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget skall inte heller ingå sådana åtgärder för vilka&lt;br&gt;beviljats statligt räntebidrag, statligt bidrag till åtgärder mot radon&lt;br&gt;i egnahem eller stöd från statens fond för fukt- och mögelskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning för utfört arbete skall ha skett senast den 15 februari&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattereduktion skall medges för arbeten som påbörjas den&lt;br&gt;1 april 1993 eller senare, skall arbetet vara utfört av näringsidkare&lt;br&gt;som innehar F-skattebevis antingen när ersättningen för arbetet&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av arbete som utförs av ägaren skall inte ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såväl reparations- och underhållsarbeten som&lt;br&gt;om- och tillbyggnader på bostadshus bör grunda rätt till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begränsa underlaget till endast vissa av de nu nämnda åtgärderna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;skulle leda till besvärliga avgränsningsproblem och kan inte heller anses Bilaga 6&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till syftet med skattereduktionen. Begränsningen&lt;br&gt;till arbeten på bostadshus medför att markarbeten inte skall ingå i&lt;br&gt;underlaget för skattereduktionen i annan mån än de avser ledningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i direkt anslutning till byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skattereduktionen kommer att vara av förhållandevis&lt;br&gt;begränsad storlek kan det inte antas att den skulle få någon nämnvärd&lt;br&gt;effekt när det gäller att stimulera till nybyggnad av bostadshus. Utgifter&lt;br&gt;för att uppföra en ny byggnad bör därför inte ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka skattereduktionens effekt vad gäller att skapa nya&lt;br&gt;arbetstillfällen bör reduktion medges endast för arbetskostnader och inte&lt;br&gt;för materialkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger dock svårigheter att göra sistnämnda avgränsning. Ett&lt;br&gt;alternativ skulle kunna vara att försöka definiera vad som skall avses med&lt;br&gt;arbetskostnad. Jag bedömer dock inte detta som en framkomlig väg,&lt;br&gt;främst med hänsyn till att det kan diskuteras vad som skall ingå i&lt;br&gt;arbetskostnaden. Skall t.ex., förutom den direkta lönen till den som utfört&lt;br&gt;arbetet, också inräknas bl.a. mervärdesskatt och arbetsgivarens pålägg för&lt;br&gt;vinst m.m. Jag anser det inte heller lämpligt att schablonmässigt ange ett&lt;br&gt;visst belopp per arbetad timme som skälig lönekostnad. Det skulle i&lt;br&gt;många fall bli mycket svårt för skattemyndigheterna att bedöma om den&lt;br&gt;angivna tidsåtgången är rimlig. För att uppnå den eftersträvade effekten&lt;br&gt;förefaller det enklare att i stället undanta utgifter för material inklusive&lt;br&gt;därpå belöpande mervärdesskatt, samt ställa upp som krav att utgifter för&lt;br&gt;material specificeras på fakturan eller motsvarande. Jag är medveten om&lt;br&gt;att det kan föreligga vissa risker för att en del materialutgifter kan döljas&lt;br&gt;genom att anges som arbete. Det bör dock ofta i regel vara möjligt för&lt;br&gt;skattemyndigheten att göra en bedömning av om de materialutgifter som&lt;br&gt;angetts i en faktura förefaller skäliga med hänsyn till de åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits på byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att material undantas från underlaget kommer t.ex. den som&lt;br&gt;reparerar sitt kök att kunna få skattereduktion för arbetskostnaderna för&lt;br&gt;att måla om köket och för att installera nya maskiner. Däremot erhålls&lt;br&gt;ingen skattereduktion för inköp av nya maskiner eller för färg och&lt;br&gt;tapeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dubbel kompensation inte skall utgå i vissa fall bör i underlaget&lt;br&gt;för skattereduktionen inte ingå utgifter för åtgärder för vilka räntebidrag&lt;br&gt;eller motsvarande utgått. Den som beviljats stöd enligt ombygg-&lt;br&gt;nadslåneförordningen för bostäder (1986:693) eller förordningen&lt;br&gt;(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;för en vidtagen åtgärd bör således inte också erhålla skattereduktion.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla beträffande bidrag som utgått enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem samt stöd enligt&lt;br&gt;förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt-&lt;br&gt;och mögelskador i småhus, m.m. Däremot bör räntestöd enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus inte&lt;br&gt;utgöra hinder för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utgöra grund för skattereduktion skall ett arbete enligt vad jag Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;anfört tidigare vara utfört under tiden den 15 februari 1993 - 31 decem- Bilaga 6&lt;br&gt;ber 1994. Av kontroll skäl och för att hanteringen av ansökningar om&lt;br&gt;skattereduktion inte skall bli alltför utdragen tidsmässigt bör också&lt;br&gt;festställas ett sista datum då betalning för åtgärderna skall ha skett. Detta&lt;br&gt;bör lämpligen kunna bestämmas till den 15 februari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om F-skattebevis har trätt i kraft den 1 april 1993. För&lt;br&gt;att gynna seriösa företag bör arbetet, om det påböljats den 1 april 1993&lt;br&gt;eller senare, för att ge rätt till skattereduktion vara utfört av näringsid-&lt;br&gt;kare som innehar F-skattebevis antingen när ersättningen för arbetet&lt;br&gt;bestäms eller när betalning sker. Härigenom uppnås också bättre kontroll-&lt;br&gt;möjligheter samtidigt som anlitande av &amp;quot;svart&amp;quot; arbetskraft motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete som utförs av fastighetsägaren bör inte grunda rätt till skatte-&lt;br&gt;reduktion även om förutsättningarna härför i övrigt är uppfyllda. Det&lt;br&gt;torde vara tveksamt om skattereduktionen verkligen kan anses ha någon&lt;br&gt;stimulanseffekt i dessa fell. Dessutom uppstår tillämpningsvårigheter. En&lt;br&gt;egenföretagare som utför arbeten på den egna villan får alltså ingen&lt;br&gt;skattereduktion. Detsamma gäller för ett företag som med egna anställda&lt;br&gt;utför t.ex. reparationer på företagets festigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.5 Skattereduktionens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattereduktion medges endast om underlaget samman-&lt;br&gt;taget uppgår till minst 2 (XX) kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus medges skattereduktion med 30 % av underlaget till&lt;br&gt;den del detta sammantaget för tiden den 15 februari 1993 - 31&lt;br&gt;december 1994 inte överstiger 35 000 kr per taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus skall skattereduktionen uppgå till 30 % av under-&lt;br&gt;laget. Skattereduktion medges dock sammantaget under nämnda tid&lt;br&gt;med högst 20 000 kr per taxeringsenhet eller ett belopp motsvarande&lt;br&gt;tre gånger den fastighetsskatt som beräknats för kalenderåret 1993,&lt;br&gt;om sistnämnda belopp är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om småhus som ägs av bostadsföretag som avses i 2 §&lt;br&gt;7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt får vad som&lt;br&gt;gäller i fråga om hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom&lt;br&gt;blir högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den maximala skattereduktion för en delägare till en fastighet skall&lt;br&gt;utgöra så stor del av den totala skattereduktionen som svarar mot&lt;br&gt;hans andel i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av administrativa skäl bör skattereduktion&lt;br&gt;komma ifråga endast om underlaget under den aktuella tiden sam-&lt;br&gt;mantaget uppgår till ett visst minsta belopp. Detta kan skäligen be-&lt;br&gt;stämmas till 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för småhus inklusive småhus på lantbruk bör medges&lt;br&gt;med 30 % av underlaget till den del det sammantaget under tiden 15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;februari 1993 - 31 december 1994 inte överstiger 35 OOO kr per taxe- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ringsenhet. Ett underlag om 35 000 kr ger således en skattereduktion på Bilaga 6&lt;br&gt;10 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus bör dock frånsett minimibeloppet gälla andra gränser.&lt;br&gt;Eftersom antalet lägenheter i ett hyreshus varierar även mellan hus med&lt;br&gt;lika stor bostadsyta är det inte lämpligt att knyta an skattereduktionen till&lt;br&gt;antalet lägenheter. Det kan dessutom ibland vara oklart vad som skall&lt;br&gt;anses som en lägenhet, t.ex. i fråga om uthyrningsrum med pentiy, av-&lt;br&gt;delade lägenheter m.m. Att knyta skattereduktionen till antal lägenheter&lt;br&gt;kan således ge upphov till gränsdragningsproblem samtidigt som maximi-&lt;br&gt;gränsen för skattereduktionen skulle kunna variera kraftigt mellan lika&lt;br&gt;stora hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det lämpligare att i stället ha gränser som knyter&lt;br&gt;an till den fastighetsskatt som beräknats för fastigheten. Härigenom&lt;br&gt;undantas automatiskt lokaler eftersom fastighetsskatt från och med år&lt;br&gt;1993 inte tas ut på lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten per kvadratmeter för villor varierar kraftigt mellan&lt;br&gt;olika regioner. De regionala skillnaderna är för hyreshusens del avsevärt&lt;br&gt;mindre. Detta beror på att det nuvarande bruksvärdessystemet för hyror&lt;br&gt;har lett till en relativt jämn hyresnivå i landet. Hyresnivån är i sin tur&lt;br&gt;bestämmande för fastigheternas taxeringsvärden. Enligt tillgänglig&lt;br&gt;statistik kan det beräknas att fastighetsskatten per kvadratmeter i&lt;br&gt;genomsnitt uppgår till ca 25 kr. En skattereduktion på 10 000 kr torde&lt;br&gt;för en normalstor villa motsvara ungefär 75 kr per kvadratmeter.&lt;br&gt;Skattereduktionen för hyreshus bör därför uppgå till högst tre gånger den&lt;br&gt;fastighetsskatt som beräknats för kalenderåret 1993 för att nivån i&lt;br&gt;genomsnitt skall bli ungefär jämförbar med villaägarnas. Detta motsvarar&lt;br&gt;en skattereduktion på ca 5 600 kr för en lägenhet på 75 kvadratmeter vid&lt;br&gt;angiven nivå på fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förenklingsskäl bör reduktionen för hyreshus kopplas till den skatt&lt;br&gt;som utgår för år 1993. För år 1994 sker en allmän fastighetstaxering av&lt;br&gt;hyreshus. Under första halvåret 1994 är det därför i många fåll oklart&lt;br&gt;vilka taxeringsvärden som kommer att gälla för år 1994. Av samma skäl&lt;br&gt;bör man även bortse från brutet, förkortat eller förlängt räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte mindre hyreshus med låga taxeringsvärden skall missgyn-&lt;br&gt;nas i förhållande till småhus bör dock ett alternativt tak för skattereduk-&lt;br&gt;tionen på 20 000 kr per taxeringsenhet få tillämpas om det är förmånli-&lt;br&gt;gare för fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nybyggda bostadshus betalar under en femårsperiod ingen fastighets-&lt;br&gt;skatt (3 § andra stycket lagen om statlig fastighetsskatt). Skattereduk-&lt;br&gt;tionen för dessa kommer därför med den här föreslagna lösningen att&lt;br&gt;högst kunna uppgå till 20 000 kr enligt altemativregeln. Med hänsyn till&lt;br&gt;att reparationsbehovet för dessa byggnader kan antas vara mycket begrän-&lt;br&gt;sat anser jag denna begränsning rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för hyreshus skall skattereduktionen uppgå till 30 % av under-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar kan äga småhus som upplåts med bostadsrätt.&lt;br&gt;Detta medför att vid beräkning av skattereduktion samma regler kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att gälla för dessa som för övriga småhus. Eftersom småhus som ingår&lt;br&gt;i en bostadsrättsförening tillsammans utgör en taxeringsenhet kan detta&lt;br&gt;komma att innebära att en förening som exempelvis består av 100 småhus&lt;br&gt;skulle få ett sammanlagt högsta underlag om 35 000 kr eller 350 kr per&lt;br&gt;hus. För att undvika en sådan konsekvens bör enligt min mening i fråga&lt;br&gt;om småhus som ägs av sådant bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom.&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt reglerna för&lt;br&gt;hyreshus få tillämpas om skattereduktionen därigenom blir högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fåll att en fastighet har flera ägare bör en proportionering av&lt;br&gt;taket för skattereduktionen ske i förhållande till resp, ägares andel av&lt;br&gt;fastigheten. Om två personer äger hälften var av ett småhus blir således&lt;br&gt;det maximala underlaget för skattereduktion 17 500 kr för var och en av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid bl.a. riksdagsbehandlingen av den nu aktuella frågan&lt;br&gt;föreslagits att skattereduktionen skall medges enbart mot fastighets-&lt;br&gt;skatten. Om skattereduktion medges enbart mot den fastighetsskatt som&lt;br&gt;belöper på inkomståren 1993 och 1994 skulle dock stora grupper av&lt;br&gt;småhusägare få en maximal skattereduktion som är betydligt lägre än&lt;br&gt;10 500 kr, framför allt skulle det bli fallet utanför storstadsområdena.&lt;br&gt;För att undvika denna effekt skulle det bli nödvändigt att tillåta avräkning&lt;br&gt;mot fastighetsskatten även för senare år. En sådan lösning skulle&lt;br&gt;emellertid leda till betydande administrativa problem. Vidare blir&lt;br&gt;stimulanseffekten av skattereduktionen avsevärt mindre om kompensation&lt;br&gt;för åtgärder på fastigheten ges flera år efter det att de vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl bör därför skattereduktionen konstrueras som en&lt;br&gt;allmän skattereduktion. En hänvisning till bestämmelserna härom i 2 §&lt;br&gt;4 mom. uppbördslagen (1953:272) bör därför införas i lagtexten. Detta&lt;br&gt;innebär att skattereduktionen sker mot statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget framhålla att skattereduktionen inte påverkar&lt;br&gt;det kommunala skatteunderlaget eftersom detta baseras på den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattemyndigheten skall kunna fatta beslut i ärenden om skatte-&lt;br&gt;reduktion krävs bl.a. att RSV tar fram nya datarutiner och underlag för&lt;br&gt;fastighetsskatt. Detta innebär att skattemyndigheten först i slutet av 1993&lt;br&gt;kan bölja fatta beslut i dessa ärenden. Någon avräkning redan vid 1993&lt;br&gt;års taxering blir därför inte möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beslutad skattereduktion på grundval av en ansökan som kommit in&lt;br&gt;till skattemyndigheten senast den 28 februari 1994 bör avräknas vid 1994&lt;br&gt;års taxering och beslutad skattereduktion på grundval av ansökan som&lt;br&gt;kommit in därefter bör avräknas vid 1995 års taxering. Det blir häri-&lt;br&gt;genom möjligt för fastighetsägaren att för arbeten som utförts under år&lt;br&gt;1993 och böljan av år 1994 i viss utsträckning fördela skattereduktionen&lt;br&gt;mellan 1994 och 1995 års taxeringar, vilket kan ha betydelse för effekten&lt;br&gt;av skattereduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering&lt;br&gt;då den enligt bestämmelserna skall avräknas kan inte sparas till ett senare&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska och administrativa skäl bör skattereduktionen inte beaktas&lt;br&gt;vid bestämmandet av preliminär F-skatt, särskild A-skatt, jämkning av&lt;br&gt;preliminär skatt eller vid återbetalning av preliminär skatt som betalats&lt;br&gt;med för högt belopp. Skattskyldig som betalar sjömansskatt bör dock ha&lt;br&gt;rätt att få denna jämkad på grund av skattereduktion enligt de här före-&lt;br&gt;slagna reglerna på samma sätt som sker för skattereduktion på grund av&lt;br&gt;underskott av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.6. Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig&lt;br&gt;och ges in till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel&lt;br&gt;i fastigheten, vilka arbeten som utförts på fastigheten och när dessa&lt;br&gt;utförts, underlaget för yrkad skattereduktion, organisation- eller&lt;br&gt;personnummer för den som utfört arbetet, försäkran att räntebidrag&lt;br&gt;eller motsvarande inte beviljats för det arbete som utförts samt, om&lt;br&gt;fastigheten förvärvats under något av åren 1993 och 1994, uppgift&lt;br&gt;om förvärvet och vem fastigheten förvärvats från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas kopia av faktura eller liknande av vilken&lt;br&gt;framgår vilket arbete som utförts, utgiften för arbetet och eventuella&lt;br&gt;utgifter för material samt uppgift om när arbetet betalts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räntebidrag eller liknande beviljats efter det att en ansökan om&lt;br&gt;skattereduktion lämnats in skall sökanden inom en månad från den&lt;br&gt;dag stödet beviljades anmäla detta till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten senast den 28 februari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara&lt;br&gt;skriftlig och lämnas in till skattemyndigheten. Ansökan bör kunna lämnas&lt;br&gt;in till vilken skattemyndighet som helst. Om sedan samtliga skatte-&lt;br&gt;myndigheter i landet eller endast ett begränsat antal skall handlägga&lt;br&gt;ärenden om skattereduktion är en fråga som det bör ankomma på RSV&lt;br&gt;att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan måste för att kunna läggas till grund för ett beslut om&lt;br&gt;skattereduktion innehålla uppgifter om sökandens personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i fastig-&lt;br&gt;heten, vilka arbeten som utförts på fastigheten och när dessa utförts,&lt;br&gt;underlaget för skattereduktionen, organisations- eller personnummer för&lt;br&gt;den som utfört arbetet samt försäkran att räntebidrag eller liknande inte&lt;br&gt;beviljats för det arbete för vilken skattereduktion yrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet har överlåtits under år 1993 eller år 1994 behövs&lt;br&gt;också uppgift om detta och om vem fastigheten förvärvats från. Dessa&lt;br&gt;uppgifter är nämligen inte med säkerhet tillgängliga för skattemyn-&lt;br&gt;digheten på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fastighet bytt ägare under den här aktuella tiden kan det finnas&lt;br&gt;flera personer som uppfyller kraven för skattereduktion. Det kan enligt&lt;br&gt;min mening förutsättas att det normalt i samband med överlåtelsen av&lt;br&gt;fastigheten klaras ut i vad mån skattereduktion skall utnyttjas av den&lt;br&gt;tidigare eller nye ägaren. Det bör dock finnas en regel som klargör vad&lt;br&gt;som skall gälla i denna situation. Av enkelhetsskäl bör i sådana fäll den&lt;br&gt;som först ansöker om reduktion medges reduktionen, givetvis under för-&lt;br&gt;utsättning att kraven i övrigt är uppfyllda. Om hela reduktionen inte&lt;br&gt;utnyttjas genom den första ansökningen får naturligtvis den som söker&lt;br&gt;senare utnyttja återstoden. Skulle båda ansökningarna komma in samtidigt&lt;br&gt;är det enligt min mening skäligt att fördela skattereduktionen mellan&lt;br&gt;sökandena i förhållande till storleken av sökandenas underlag för&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller liknande&lt;br&gt;av vilken framgår vilket arbete som utförts. Av fakturan bör också&lt;br&gt;framgå eventuella utgifter för material. Framgår inte det sistnämnda får&lt;br&gt;sökanden på annat sätt visa vad som belöper på material. Till ansökan&lt;br&gt;skall också fogas uppgift om när arbetet betalts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighetsägare efter det att ansökan lämnats in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten beviljats räntebidrag m.m. för den åtgärd för vilken skattereduk-&lt;br&gt;tion sökts skall han inom en månad anmäla detta till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får då möjlighet att ompröva sitt beslut med beaktande&lt;br&gt;av de nya fakta som tillkommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag är inte egna skattesubjekt. Beskattning sker i stället hos&lt;br&gt;delägarna i bolaget. För att det skall bli möjligt att tillgodoföra delägare&lt;br&gt;i ett handelsbolag som äger en fastighet skattereduktion enligt den här&lt;br&gt;föreslagna ordningen bör det krävas att det i ansökningen anges hur&lt;br&gt;skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får prövas av skattemyndigheten så snart underlaget uppgår&lt;br&gt;till minst 2 000 kr. För att kunna uppnå en effektiv hantering av&lt;br&gt;ärendena och för att inte skattemyndigheterna skall behöva handlägga&lt;br&gt;alltför många ansökningar där underlaget är mycket lågt bör, sedan beslut&lt;br&gt;fattats i det första ärendet, någon ny ansökan inte få prövas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten förrän efter utgången av år 1994 om inte ytterligare utgifter&lt;br&gt;på minst 1 000 kr som utgör underlag för skattereduktion uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.7 Beslut om skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller&lt;br&gt;de skattemyndigheter RSV bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut får överklagas av sökanden till länsrätt&lt;br&gt;inom tre veckor från det han fått del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av ärende om skattereduktion skall de uppgifter&lt;br&gt;som skall finnas med i ansökan få tillföras skatteregistret. Även&lt;br&gt;uppgifter om beslutad skattereduktion skall få tillföras skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett beslut i ärende om skattereduktion fattas&lt;br&gt;sedan en fullständig ansökan kommit in till skattemyndigheten. För att&lt;br&gt;uppnå bästa möjliga effektivitet vid handläggningen bör det som jag&lt;br&gt;tidigare nämnt ankomma på RSV att besluta om vilken eller vilka skatte-&lt;br&gt;myndigheter som skall handlägga ärenden om skattereduktion enligt den&lt;br&gt;här föreslagna lagen. Sökanden skall dock oavsett detta kunna lämna in&lt;br&gt;sin ansökan till den skattemyndighet som han finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som är missnöjd med skattemyndighetens beslut i ett ärende&lt;br&gt;om skattereduktion skall kunna överklaga detta hos länsrätt inom tre&lt;br&gt;veckor från det att han fått del av beslutet. RSV skall kunna överklaga&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut inom tre veckor från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i dessa ärenden skall i länsrätt och kammarrätt&lt;br&gt;föras av skattemyndigheten. I Regeringsrätten bör det allmännas talan&lt;br&gt;föras av RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör förvaltningslagens (1986:223) regler gälla för hand-&lt;br&gt;läggningen av ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion&lt;br&gt;och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid&lt;br&gt;handläggning av dessa ärenden få tillföras dels de uppgifter som skall&lt;br&gt;finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.8 Omprövning och straffansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut om skattereduktion skall kunna rättas om det&lt;br&gt;blivit felaktigt till följd av skattemyndighetens eller någon annans&lt;br&gt;skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Omprövning av skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut skall kunna ske om det är uppenbart oriktigt på&lt;br&gt;grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, om&lt;br&gt;sökanden lämnat oriktig uppgift eller, efter det att beslut om&lt;br&gt;skattereduktion meddelats, beviljats räntebidrag eller annat stöd som&lt;br&gt;utesluter rätt till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning skall kunna ske intill utgången av femte kalenderåret&lt;br&gt;efter utgången av det då beslutet om skattereduktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift som är ägnad att leda till skatte-&lt;br&gt;reduktion med för högt belopp skall dömas till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader om inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om ett beslut om skattereduktion blivit felaktigt&lt;br&gt;till följd av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende&lt;br&gt;kan det rättas enligt reglerna i 26 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;br&gt;Omprövning kan också ske enligt reglerna i 27 § förvaltningslagen. Har&lt;br&gt;skattereduktion beviljats med för högt belopp på grund av att sökanden&lt;br&gt;lämnat oriktig uppgift bör beslutet också kunna omprövas. Detsamma bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla om det efter det att ansökan om skattereduktion beviljats också&lt;br&gt;beviljas sådant stöd som avses i 2 § andra stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan omprövning bör kunna företas intill utgången av femte kalender-&lt;br&gt;året efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsam-&lt;br&gt;het lämna oriktig uppgift som är ägnad att leda till skattereduktion med&lt;br&gt;för högt belopp bör enligt min mening beläggas med straffansvar.&lt;br&gt;Sökande som gjort sig skyldig till detta bör dömas till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader om inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattetillägg i taxeringslagen (1990:324) blir inte tillämp-&lt;br&gt;liga i ärenden som handläggs enligt denna lag med hänsyn till att det inte&lt;br&gt;kan anses vara fråga om taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.9 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder&lt;br&gt;som ger rätt till skattereduktion enligt denna lag kommer i gång så snabbt&lt;br&gt;som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993 men i enlighet med vad jag tidigare anfört omfatta åtgärder som&lt;br&gt;företagits fr.o.m. den 15 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.10 Statsfinansiella effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för de finansiella effekterna är i vilken utsträckning den&lt;br&gt;föreslagna skattereduktionen kan bidra till att höja aktivitetsnivån i&lt;br&gt;byggsektorn. Detta kan huvudsakligen ske på tre sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första uppkommer incitament att tidigarelägga vissa reparatio-&lt;br&gt;ner. Därutöver kan vissa arbeten som i dag utförs i egen regi eller med&lt;br&gt;anlitande av &amp;quot;svart&amp;quot; arbetskraft komma att utföras av näringsidkare eller&lt;br&gt;företag vars arbetskostnader enligt detta förslag medför skattereduktion.&lt;br&gt;I dessa fäll kommer de direkta kostnaderna för det allmänna, i form av&lt;br&gt;medgivna skattereduktioner, mer än väl att balanseras av indirekta&lt;br&gt;effekter som förstärker den offentliga sektorns sparande. Detta blir&lt;br&gt;resultatet av kombinationen av hög privat medfinansiering och ökade&lt;br&gt;skatteintäkter/minskade offentliga utgifter. De indirekta effekterna består&lt;br&gt;av ökade intäkter av mervärdesskatt, ökad inkomstskatt och socialavgifter&lt;br&gt;samt minskade utgifter i form av utbetald arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förenat med betydande svårigheter att bedöma storleken på den&lt;br&gt;aktivitetshöjning som skattereduktionen framkallar. Vad gäller substitu-&lt;br&gt;tion av arbeten som i annat fäll skulle ha utförts i egen regi eller med&lt;br&gt;&amp;quot;svart&amp;quot; arbetskraft med anlitande av F-skatteskatteregistrerade närings-&lt;br&gt;idkare innebär skattereduktionen ett väsentligt förbättrat konkurrensläge&lt;br&gt;för den senare gruppen. Skattereduktionen är dock lägre än den samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagda skatten på de utförda åtgärderna. Den mest betydelsefulla effekten Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;torde i stället bli tidigareläggning av åtgärder som i annat fall skulle ha Bilaga 6&lt;br&gt;utförts senare. Nivån på tidigareläggningen är givetvis svår att bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller sannolikt att tidigareläggningen kan ge en ökning med 35-&lt;br&gt;50 % i förhållande till de åtgärder som tidigare planerats för 1993 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994. I det följande redovisas de offentligfinansiella effekterna vid en&lt;br&gt;ökning med 50 %. Inom parentes anges resultat om ökningen stannar vid&lt;br&gt;35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjda aktivitetsnivån under dessa år kan beräknas ge en positiv&lt;br&gt;nettobudgeteffekt för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,6 (2,7)&lt;br&gt;miljarder kr (varav 3,1 (2,2) miljarder kr på grund av tidigareläggning)&lt;br&gt;för vart och ett av åren 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekten av en höjd aktivitetsnivå skall emellertid reduceras med&lt;br&gt;den kostnad som uppkommer genom att skattereduktion även medges för&lt;br&gt;åtgärder som skulle genomförts oavsett denna. Reduktionen kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till 3,6 miljarder kr för vart och ett av åren 1993 och 1994.&lt;br&gt;Tillsammans med tidigareläggningseffekter m.m. ger detta ett budget-&lt;br&gt;neutralt utfall för den konsoliderade offentliga sektorn (vid den lägre&lt;br&gt;tidigareläggningseffekten ett budgetbortfåll på 0,9 miljarder kr per år).&lt;br&gt;Sysselsättningseffekten kan beräknas till 23 000 - 28 000 (15 000 -&lt;br&gt;20 000) årsarbeten för vart och ett av de två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statsbudgeten innebär förslaget en budgetförstärkning på 1,2 (0,5)&lt;br&gt;miljarder kr för budgetåret 93/94, en budgetförsvagning med 2,9&lt;br&gt;(3,1) miljarder kr för budgetåret 94/95 och en budgetförsvagning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 (3,7) miljarder kr för budgetåret 95/96. Hänsyn måste dock tas till&lt;br&gt;effekter i form av minskade utbetalningar av arbetslöshetsersättning, som&lt;br&gt;redovisas utanför statsbudgeten, och som minskar statens upplånings-&lt;br&gt;behov med 2,9 (2,2) miljarder kr per år för åren 1993 och 1994. Om&lt;br&gt;man ser till den sammantagna effekten på det totala upplåningsbehovet&lt;br&gt;och därvid beaktar effekter såväl på som utanför statsbudgeten är åt-&lt;br&gt;gärden neutral (vid en lägre tidigareläggningseffekt ökar upplånings-&lt;br&gt;behovet sett över hela perioden med 2,2 miljarder kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattereduktion av detta slag borde beaktas vid reavinstberäkningen&lt;br&gt;vid avyttringen av fastigheter genom en reduktion av anskaffningskost-&lt;br&gt;naden. Av adminstrativa skäl är emellertid en sådan korrigering inte&lt;br&gt;möjlig. Därigenom kommer intäkterna från framtida reavinstbeskattning&lt;br&gt;att bli lägre än vid den principiellt riktiga justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av effekterna för den offentliga sektorn har förutsatts&lt;br&gt;att antalet sysselsatta i byggsektorn inte fäller när skattereduktionen tas&lt;br&gt;bort efter år 1994. I annat fåll kommer tidigareläggningen endast att&lt;br&gt;medföra en omfördelning i tiden av åtgärder. Nettokostnaden för det all-&lt;br&gt;männa kommer då att öka markant genom negativa budgeteffekter under&lt;br&gt;senare år. Den tillkommande budgetkostnaden uppgår till 80-90 % av de&lt;br&gt;tidigare redovisade tidigareläggningseffektema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter för skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av förslaget kräver ganska omfattande information till&lt;br&gt;allmänheten. Kostnader uppkommer för annonsering samt framtagning&lt;br&gt;och distribution av informationsmaterial m.m. Vidare måste ADB-stöd&lt;br&gt;utvecklas för administrationen av skattereduktionen. Arbetet innefattar&lt;br&gt;skapande av transaktionsprogram och kontrollfiler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkostnaderna för att hantera bestämmelserna är helt beroende&lt;br&gt;av mängden ansökningar och dessas kvalitet. Med hänsyn till osäker-&lt;br&gt;heten om antalet ansökningar och tiden för dessa anser jag att regeringen&lt;br&gt;längre fram bör kunna besluta om merutgift för att täcka kostnaderna för&lt;br&gt;administrationen av skattereduktionen. Regeringen bör också kunna besl-&lt;br&gt;uta om merutgift avseende de genomförandekostnader som uppkommer&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga myndigheter t.ex. förvaltningsdomstolarna, utgår jag från&lt;br&gt;att det merarbete som förslaget kan orsaka är försumbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.11 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för bo-&lt;br&gt;stadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § skatteregisterlagen föreslås också ändrad i prop. 1992/93:198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är av den beskaffenheten att Lagrådets yttrande bör inhäm-&lt;br&gt;tas. Med hänsyn till det besvärliga läget på arbetsmarknaden är det&lt;br&gt;mycket angeläget att genom stimulansåtgärder söka minska arbetslös-&lt;br&gt;heten. Sysselsättningseffekten av de här föreslagna åtgärderna kan som&lt;br&gt;jag tidigare redogjort för beräknas till 23 000 - 28 000 årsarbeten för vart&lt;br&gt;och ett av de två åren. För att den eftersträvade stimulanseffekten skall&lt;br&gt;uppnås måste emellertid riksdagen fetta beslut rörande förslaget under&lt;br&gt;innevarande riksmöte. Detta skulle enligt min bedömning inte bli möjligt&lt;br&gt;om Lagrådets yttrande först inhämtas. Ett remissförfarande skulle därför&lt;br&gt;fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle&lt;br&gt;uppkomma. Det är därför inte möjligt att låta Lagrådet yttra sig över&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärendet som bilaga 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Vissa frågor om inbetalning av skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 Andra betalningsförmedlare än Pöstgirot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 132&lt;br&gt;ff) föreslagit att det statliga betalningssystemet skall utvecklas så att&lt;br&gt;betalningar till och från staten kan förmedlas av både Postgirot och&lt;br&gt;banksystemet. Målet är att ett utvecklat betalningssystem skall tas i drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 juli 1993. Genomförandet av ett utvecklat statligt betalningssystem Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;innebär att Postgirots ensamrätt till statliga betalningar upphör. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skatteområdet gäller att det i ett antal lagar finns bestämmelser om&lt;br&gt;att inbetalning av skatt skall göras till ett särskilt postgirokonto, i vissa&lt;br&gt;fall kallat skattepostgirokonto. Dessa bestämmelser bör nu ändras så att&lt;br&gt;det även på skatteområdet blir möjligt att göra inbetalning till andra&lt;br&gt;konton än postgirokonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 Avgiftsfriheten vid inbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter sker i dag utan kostnad för&lt;br&gt;inbetalaren. Betalningsförmedlaren tar i stället ut kostnaden av staten.&lt;br&gt;Enligt min mening finns det inte skäl att behålla denna ordning. I&lt;br&gt;samband med att Postgirots ensamrätt till förmedling av statliga&lt;br&gt;betalningar upphör bör man i stället ansluta till vad som gäller i&lt;br&gt;allmänhet i fråga om in- och utbetalningar, dvs. att det är den som gör&lt;br&gt;betalningen, inte mottagaren, som svarar för kostnaden för betal-&lt;br&gt;ningsförmedlingen. Härigenom kommer också olika förmedlare att&lt;br&gt;gentemot inbetalama kunna konkurrera i fråga om såväl priser som andra&lt;br&gt;villkor som är knutna till betalningstjänstema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder ändring i 53 § lagen (1941:416) om arvsskatt&lt;br&gt;och gåvoskatt, 52 och 57 §§ uppbördslagen (1953:272), 14 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt, 44 § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, 19 § kupongskattelagen (1970:624), 5 kap. 2 § lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter, 58 § fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327) och 8 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-&lt;br&gt;tomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör, både vad gäller möjligheten att använda andra&lt;br&gt;konton än postgirokonton och slopandet av avgiftsfriheten, träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-&lt;br&gt;tomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Något yttrande från Lagrådet över förslagen har därför inte&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Utbyggnad av skattemyndigheternas kontroll-&lt;br&gt;verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de förslag till budgetförstärkningar som Ekonomikommissionen&lt;br&gt;lagt fram finns ett förslag om effektivare skatteindrivning, som leder till&lt;br&gt;att i demokratisk ordning beslutade skatter i ökad utsträckning faktiskt&lt;br&gt;betalas in. Kommissionen gör bedömningen att detta kan ge en budgetför-&lt;br&gt;stärkning på ca 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag tar främst sikte på den ekonomiska brottslighet&lt;br&gt;som medför att årligen stora belopp undandras beskattning. Det är alltså&lt;br&gt;i första hand en utbyggnad av skattekontrollen som kommissionen&lt;br&gt;förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommissionens uppfattning att åtgärder bör vidtas för att inte&lt;br&gt;en betydande omsättning ostört skall kunna äga rum utan att skatter och&lt;br&gt;avgifter som statsmakterna beslutat om tas ut. Okade kontrollinsatser ger&lt;br&gt;inte bara direkta intäktsökningar i de fall där felaktigheter upptäcks, utan&lt;br&gt;har också en viktig preventiv effekt. Åtgärderna är vidare angelägna för&lt;br&gt;att förbättra konkurrenssituationen för seriösa företag, något som indirekt&lt;br&gt;också ger ökade skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inriktningen av insatserna gör jag följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet bör ägnas kontrollverksamheten på mervärdes-&lt;br&gt;skattens område. Det finns tydliga tecken på att det rådande kon-&lt;br&gt;junkturläget har lett till ett starkt ökat intresse av att genom oegentlighe-&lt;br&gt;ter i redovisningen av mervärdesskatt komma över likvida medel. För att&lt;br&gt;försvåra missbruk av mervärdesskattesystemet krävs ökade kontrollinsat-&lt;br&gt;ser såväl vid registreringen av skattskyldiga som vid behandlingen av&lt;br&gt;s.k. negativa deklarationer, dvs. deklarationer som, om de följdes, skulle&lt;br&gt;föranleda en utbetalning till den skattskyldige. Detta är det område där&lt;br&gt;en förstärkt kontroll har de största förutsättningarna att ge omedelbara&lt;br&gt;effekter i form av ökade nettointäkter av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid även andra områden där man redan på kort sikt&lt;br&gt;kan räkna med ett gott utfall av ökade insatser. Sådana områden är&lt;br&gt;granskningen under det löpande taxeringsarbetet av såväl företags- som&lt;br&gt;löntagardeklarationer och utbyggnad av verksamheten med ur-&lt;br&gt;valsrevisioner. Vidare finns det skäl att intensifiera uppföljningen av att&lt;br&gt;större belopp betalas vid den ordinarie uppbörden, så att indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder vid bristande betalning kan sättas in snabbare än för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en första åtgärd för att förstärka skattekontrollen anser jag att&lt;br&gt;regeringen bör kunna medge skattemyndigheterna merutgift budgetåret&lt;br&gt;1993/94 i storleksordningen 20 miljoner kronor för särskilda insatser vad&lt;br&gt;gäller mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att längre fram återkomma till regeringen med förslag om&lt;br&gt;ytterligare insatser för att förstärka skattekontrollen i enlighet med vad&lt;br&gt;jag nu har anfört. För att kronofogdemyndigheterna skall kunna ägna&lt;br&gt;tillräcklig kraft åt indrivningen av beloppen avser jag att i det samman-&lt;br&gt;hanget också föreslå en viss förstärkning hos dessa myndigheter. Min&lt;br&gt;bedömning är att man med en total resursinsats i storleksordningen 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kronor per år fram till år 1998 bör kunna öka skatteintäkterna&lt;br&gt;med bortåt 4 miljarder kronor per år. Jag anser alltså att det finns skäl&lt;br&gt;att göra en något mera försiktig bedömning av vad som kan uppnås med&lt;br&gt;en rimlig resursinsats än den som kommissionen redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag understryka vikten av att resultatet av insatserna följs&lt;br&gt;upp noga och att dessa längre fram kan göras till föremål för en samlad&lt;br&gt;utvärdering. Jag utgår från att Riksskatteverket vidtar de åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att detta skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för&lt;br&gt;bostadshus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgi fter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-&lt;br&gt;tomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag har anfört om utbyggnad av skattemyn-&lt;br&gt;digheternas kontrollverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Statens upplåning i utländsk valuta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens beslut att avskaffa valutalånenormen behövs&lt;br&gt;nya riktlinjer för den statliga valutaupplåningen. Riksdagen har begärt att&lt;br&gt;regeringen skall återkomma med en analys av statlig valutaupplåning och&lt;br&gt;förslag till nya riktlinjer (bet. 1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134).&lt;br&gt;Regeringen angav i årets finansplan att statens valutaupplåning fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör bedrivas med någon form av handlingsregel. Jag har&lt;br&gt;redovisat ett förslag till nya riktlinjer i den reviderade finansplanen. I det&lt;br&gt;följande ges en bakgrund och analys av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1984 etablerades den s.k. utlandslånenormen som innebar att staten&lt;br&gt;åtog sig att inte nettolåna i utlandet för att finansiera statliga budgetun-&lt;br&gt;derskott. Efter avvecklingen av valutaregleringen i juli 1989 preciserades&lt;br&gt;normen till att gälla statlig upplåning i utländsk valuta och fick beteck-&lt;br&gt;ningen valutalånenormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växande budgetunderskott under andra hälften av 1970-talet medförde&lt;br&gt;ett ökat statligt upplåningsbehov vilket inledningsvis finansierades med&lt;br&gt;inhemsk upplåning. Samtidigt behövde ökade underskott i bytesbalansen&lt;br&gt;finansieras i utlandet genom privat utlandsupplåning. År 1977 böljade&lt;br&gt;staten delta i valutaupplåningen för att mildra den åtstramande effekt på&lt;br&gt;den inhemska kreditmarknaden som annars befarades uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till 1983 var den statliga utlandsupplåningen&lt;br&gt;omfattande och översteg vissa år underskottet i bytesbalansen. Då&lt;br&gt;utlandslånenormen infördes 1984 uppgick den statliga utlandsskulden till&lt;br&gt;ca 130 miljarder kronor, vilket utgjorde ungefär 1/4 av den totala&lt;br&gt;statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med utlandslånenormen var att lägga fäst en trovärdig ram för&lt;br&gt;penning- och valutapolitiken och att verka återhållande på den statliga&lt;br&gt;utgiftsexpansionen. För att försvara den fasta växelkursen var pen-&lt;br&gt;ningpolitiken tvungen att vara tillräckligt stram för att den privata&lt;br&gt;sektorns valutatransaktioner skulle hållas i balans. Ett underskott i&lt;br&gt;bytesbalansen måste således finansieras med ett privat kapitalinflöde,&lt;br&gt;vilket var liktydigt med att valutaflödena balanserade över tiden. Den&lt;br&gt;högre inhemska räntenivå som krävdes för att stimulera den privata&lt;br&gt;sektorn att finansiera eventuella underskott väntades bidra till att bromsa&lt;br&gt;den inhemska efterfrågan och stimulera sparandet. Den högre räntenivån&lt;br&gt;var även ämnad att signalera behovet av en finanspolitisk åtstramning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata sektorns skuldsättning, framför allt i utländsk valuta, ökade&lt;br&gt;betydligt under slutet av 1980-talet. Skuldtill växten i utländsk valuta var&lt;br&gt;särskilt snabb åren direkt efter valutaregleringens avskaffende 1989. De&lt;br&gt;icke-finansiella företagens skulder i utländsk valuta ökade från en andel&lt;br&gt;på diygt 20 % av deras totala skulder vid ingången av 1989 till ca 35 %&lt;br&gt;vid utgången av 1990. Den kraftigt växande skulden i utländsk valuta&lt;br&gt;innebar en ökad valutaexponering, i den mån den inte motsvarades av&lt;br&gt;ökade tillgångar i utländsk valuta. Sedan valutaregleringen avskaffats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade också utländska placerares exponering i kronor till följd av&lt;br&gt;omfattande köp av svenska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 Statens och den privata sektorns skuld i utländsk valuta, brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-144.png" style="width:277pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den privata sektorn har även tillgångar i utländsk valuta. Dessa redovisas inte&lt;br&gt;i diagrammet. Den privata sektorns skuld utgör således bruttoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet nettoamorterade staten delar av&lt;br&gt;skulden i utländsk valuta. Under dessa år bedrevs en förhållandevis stram&lt;br&gt;penningpolitik i syfte att motverka överhettningen i ekonomin. Periodvis&lt;br&gt;hölls således räntan uppe på en högre nivå än vad som behövdes för att&lt;br&gt;uppnå balans i valutaflödena. Genom att nettoamortera på statsskulden i&lt;br&gt;utländsk valuta understöddes den penningpolitiska inriktningen. Även&lt;br&gt;under 1990 och 1991 nettoamorterade staten på den statliga valutaskul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera förklaringar till den ökade privata upplåningen i&lt;br&gt;utländsk valuta. En kraftig ökning av tillgångarna i utländsk valuta, i&lt;br&gt;form av direkta investeringar och köp av utländska aktier, gav ett ökat&lt;br&gt;behov av finansiering i utländsk valuta. Direktinvesteringar och finansie-&lt;br&gt;ring av dessa i utländsk valuta var tillåtna även innan valutaregleringen&lt;br&gt;avskaffades 1989. Till detta kom de ökade bytesbalansunderskotten mot&lt;br&gt;slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med avvecklingen av valutaregleringen blev det lättare att&lt;br&gt;affärsmässigt utnyttja skillnader i räntenivå mellan Sverige och omvärl-&lt;br&gt;den. För att utnyttja skillnaden mellan svenska och utländska räntor kan&lt;br&gt;aktörer t.ex. låna i utländsk valuta och placera i svenska räntebärande&lt;br&gt;tillgångar. Aktörerna tar därmed på sig risken att den svenska kronan&lt;br&gt;försvagas, varvid det blir dyrare att betala tillbaka lånet i utländsk valuta.&lt;br&gt;Riskerna i sådana transaktioner ökar med längre löptid och de är därför&lt;br&gt;normalt kortsiktiga. Under slutet av 1980-talet och i böljan av 1990-talet&lt;br&gt;ökade omfattningen av denna typ av transaktioner betydligt. Med en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande räntedifferens mot utlandet och en liten sannolikhet för en Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;devalvering av den svenska kronan var de förväntade vinsterna stora. De Bilaga 6&lt;br&gt;omfattande transaktionerna av den här karaktären medförde att en mycket&lt;br&gt;stor stock av kortfristigt och lättrörligt kapital byggdes upp. Kom-&lt;br&gt;binationen av en allt större stock av lättrörligt kapital och en tydligare&lt;br&gt;obalans i den svenska ekonomin ökade risken för omfattande valutautflö-&lt;br&gt;den. Aktörerna ställde därmed allt högre krav på kompensation för risken&lt;br&gt;att den svenska kronan skulle depreciera/devalveras, vilket tvingade&lt;br&gt;Riksbanken att hålla en stor räntedifferens mot utlandet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-145.png" style="width:286pt;height:207pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I diagrammet används den s.k. underliggande balansen (&amp;quot;basic balance”) för&lt;br&gt;att mäta upplåningsbehovet. Med detta begrepp avses flöden som åtminstone på kort&lt;br&gt;sikt inte är nämnvärt räntekänsliga. Bytesbalansen, nettot av direkta investeringar och&lt;br&gt;portföljaktier brukar räknas till dessa. För balans i valutaflödena måste ett utflöde i&lt;br&gt;den underliggande balansen därför kompenseras med ett inflöde av räntekänsligt&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sommaren 1992 uppstod en betydande oro inom EG:s växelkurs-&lt;br&gt;samarbete ERM. Oron hade sin grund i en ökad osäkerhet om den&lt;br&gt;fortsatta processen mot en ekonomisk och monetär union samt ökade&lt;br&gt;spekulationer om justeringar i de fastställda växelkurserna orsakade av&lt;br&gt;en lång period av olikartad realekonomisk utveckling i flera länder&lt;br&gt;anslutna till ERM. Valutaoron under hösten tvingade flera länder inom&lt;br&gt;ERM att devalvera sina valutor och Italien och Storbritannien lämnade&lt;br&gt;ERM. Även valutorna i de nordiska länder som inte var anslutna till&lt;br&gt;ERM utsattes för devalveringsförväntningar och den finska centralbanken&lt;br&gt;tvingades redan i böljan av september att överge den fästa växelkursen.&lt;br&gt;Obalanserna i den svenska ekonomin, bl.a. i form av växande budgetun-&lt;br&gt;derskott och stigande arbetslöshet, ledde till att oron i omvärlden fick ett&lt;br&gt;starkt genomslag i Sverige. Valutaturbulensema resulterade i omfattande&lt;br&gt;valutautflöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i försvaret av den fasta växelkursen tog Riksgäldskontoret Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;i september 1992 upp lån i utländsk valuta för Riksbankens räkning. Bilaga 6&lt;br&gt;Enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning får staten ta upp lån för&lt;br&gt;att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Samtidigt lånade&lt;br&gt;Riksbanken även på egen hand. Syftet med upplåningen var att stärka&lt;br&gt;valutareserven. Upplåningen via Riksgäldskontoret uppgick i en första&lt;br&gt;omgång till motsvarande ca 13 miljarder ecu, vilket vid dåvarande&lt;br&gt;valutakurser motsvarade ca 100 miljarder kronor. Motvärdet i svenska&lt;br&gt;kronor av lånen för Riksbankens räkning fick dock i enlighet med&lt;br&gt;valutalånenormen inte användas för budgetfmansiering utan placerades på&lt;br&gt;konto i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av september beslutades att Riksgäldskontoret i en andra&lt;br&gt;omgång upplåning skulle låna upp ytterligare medel motsvarande 15&lt;br&gt;miljarder ecu, eller vid dåvarande valutakurser ca 110 miljarder kronor,&lt;br&gt;för Riksbankens räkning. Syftet var denna gång dels att stärka valutare-&lt;br&gt;serven och dels att underlätta svenska bankers finansiering i utländsk&lt;br&gt;valuta eftersom utländska banker var mycket återhållsamma med lån till&lt;br&gt;svenska banker. De svenska bankernas egna möjligheter till valutafinan-&lt;br&gt;siering har därefter förbättrats samtidigt som intresset att låna i utländsk&lt;br&gt;valuta minskat betydligt och behovet av deponerade medel från Riksban-&lt;br&gt;ken har avtagit. Som mest deponerades knappt 60 miljarder kronor i&lt;br&gt;svenska banker.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03150/prop_199293__150-146.png" style="width:287pt;height:225pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det statliga budgetunderskottet har, trots förbudet att låna i utländsk&lt;br&gt;valuta, ökat betydligt under de senaste åren. I och med valutaregleringens&lt;br&gt;avskaffande kunde utländska placerare bidra till finansieringen av&lt;br&gt;budgetunderskottet genom att köpa statspapper utgivna i svenska kronor.&lt;br&gt;Normen kom därför efter den 1 juni 1989 att avse lån i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfettande uppbyggnaden av privata valutapositioner som följde av&lt;br&gt;de växande budgetunderskotten och valutalånenormen utgjorde en&lt;br&gt;potential för stora valutaflöden. Under valutaoron hösten 1992 tog&lt;br&gt;Riksgäldskontoret upp lån i utländsk valuta för Riksbankens räkning.&lt;br&gt;Lånen togs upp i syfte att stärka valutareserven och för att försvara den&lt;br&gt;festa växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutalånenormen avskaffedes genom riksdagsbeslut den 16 december&lt;br&gt;1992 (bet. 1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134). Efter valutalånenormens&lt;br&gt;avskaffende beslutade regeringen, efter samråd med Riksbanken, att&lt;br&gt;Riksgäldskontoret kunde använda motvärdet i svenska kronor av den&lt;br&gt;första omgången upplåning, motsvarande ca 100 miljarder kronor, för&lt;br&gt;budgetfinansiering. Detta innebär att upplåningen i kronor har kunnat&lt;br&gt;dras ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens valutaskuld, inklusive upplåningen för Riksbankens räkning,&lt;br&gt;uppgår till totalt drygt 300 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 1/3&lt;br&gt;av den totala statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Statlig upplåning i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en öppen ekonomi som den svenska uppstår ett nettoupplåningsbehov&lt;br&gt;gentemot utlandet om landets inkomster inte täcker utgifterna, d.v.s. om&lt;br&gt;landets finansiella sparande - bytesbalanssaldot - är negativt. Ett negativt&lt;br&gt;finansiellt sparande innebär således att det inhemska sparandet är&lt;br&gt;otillräckligt för att finansiera landets investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den offentliga sektorns finansiella sparande är i balans över&lt;br&gt;konjunkturcykeln uppstår ett långsiktigt upplåningsbehov i utlandet enbart&lt;br&gt;till följd av variationer i balansen mellan det privata sparandet och de&lt;br&gt;privata investeringarna. Under de senaste decennierna har emellertid den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande varit negativt och under vissa&lt;br&gt;perioder uppvisat mycket stora underskott. Ett offentligt budgetunderskott&lt;br&gt;kompenseras till viss del av en ökning av det privata sparandet eftersom&lt;br&gt;en del av de högre inkomsterna som kommer den privata sektorn till del&lt;br&gt;sparas då statens budget underbalanseras. Det ökade privata sparandet&lt;br&gt;kan emellertid inte i allmänhet förväntas kompensera det offentliga&lt;br&gt;sparandeunderskottet fullt ut, även om detta för närvarande är fellet. Ett&lt;br&gt;offentligt budgetunderskott kan å andra sidan orsakas av att det privata&lt;br&gt;sparandet av någon anledning ökar. Ett högre privat sparande kan&lt;br&gt;nämligen medföra minskande skatteintäkter om den ekonomiska&lt;br&gt;aktivitetsnivån feller då det privata sparandet ökar. Det kan därför&lt;br&gt;konstateras att det inte på något enkelt sätt går att hänföra ett&lt;br&gt;upplåningsbehov i utlandet till underskott i den ena av dessa sektorer,&lt;br&gt;eftersom det finns ett samband mellan det finansiella sparandet i den&lt;br&gt;privata respektive den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fria kapitalrörelser är det i princip meningslöst att ställa frågan&lt;br&gt;om vilken sektor som står för landets utlandsupplåning. Stat eller företag&lt;br&gt;som söker finansiering på kapitalmarknaden i form av emissioner av&lt;br&gt;räntebärande värdepapper eller aktier väljer nämligen endast i vilken&lt;br&gt;valuta som finansieringen skall ske. Om långivaren eller placeraren i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutänden är svensk eller utländsk avgörs av vem som köper de utgivna&lt;br&gt;värdepapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av ovanstående är att det inte på ett meningsfullt sätt går att&lt;br&gt;hänföra landets totala nettoupplåningsbehov till någon särskild sektors&lt;br&gt;upplåningsbehov eller att bestämma vilken sektor som bör stå för denna&lt;br&gt;upplåning. Den fråga som bör bli föremål för ett ställningstagande för&lt;br&gt;statens del är i stället i vilka valutor som staten skall finansiera sitt&lt;br&gt;finansiella sparandeunderskott. Denna fråga måste analyseras ur flera&lt;br&gt;perspektiv. Den statliga valutaupplåningen är vidare en del av stats-&lt;br&gt;skuldspolitiken och måste således bedömas ur ett statsfinansiellt perspek-&lt;br&gt;tiv där statens kostnader och risktagande är avgörande. De makroekono-&lt;br&gt;miska frågeställningarna är vilken roll staten skall ha i detta sammanhang&lt;br&gt;och hur politikens trovärdighet påverkas av olika upplåningsstrategier. En&lt;br&gt;ytterligare fråga är här hur benägenheten att begränsa budgetunderskotten&lt;br&gt;och motverka inflationen påverkas av statlig valutaupplåning. Slutligen&lt;br&gt;måste effekterna på penning- och valutapolitiken bedömas. Den statliga&lt;br&gt;valutaupplåningen får inte försvåra uppnåendet av penningpolitikens&lt;br&gt;prisstabiliseringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ett statsskuldspolitiskt perspektiv finns det flera skäl som talar för&lt;br&gt;upplåning i andra valutor än kronor. En spridning av upplåningen på&lt;br&gt;flera valutor medför att lånebehovet i vaije enskild valuta minskar. Att&lt;br&gt;staten har fler alternativ för sin upplåning kan medföra att antalet möjliga&lt;br&gt;långivare ökar. Vissa grupper av långivare kan ha satt upp gränser för&lt;br&gt;sin utlåning i svenska kronor och möjligheten att erbjuda placeringar i&lt;br&gt;utländsk valuta kan därmed utgöra ett alternativ. Sådana alternativ kan&lt;br&gt;i princip även tänkas öka intresset hos utländska investerare för&lt;br&gt;räntebärande värdepapper utgivna i kronor av svenska staten och t.o.m.&lt;br&gt;för andra svenska låntagare. Spridningen av upplåningen på flera valutor&lt;br&gt;kan därför liksom spridningen på låneinstrument och löptider bidra till&lt;br&gt;lägre upplåningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för valutaupplåning är att statens skatteintäkter visser-&lt;br&gt;ligen levereras i kronor men inte till sin storlek är bestämda i kronor.&lt;br&gt;Skatten är normalt bestämd som en viss andel av en skattebas, t.ex. lön,&lt;br&gt;företagsvinster eller kapitalinkomster. Dessa skattebaser beror av&lt;br&gt;storleken på landets inkomster som i sin tur är beroende av hur mycket&lt;br&gt;av den svenska produktionen som utlandet köper och hur mycket som&lt;br&gt;efterfrågas inom landet. Statens åtaganden i form av framtida räntebetal-&lt;br&gt;ningar och amorteringar på statsskulden är således beroende av landets&lt;br&gt;inkomstutveckling och därmed beroende av landets inkomster i både&lt;br&gt;utländsk valuta och kronor. Detta talar för att en spridning av statens&lt;br&gt;upplåning på flera valutor totalt sett minskar statens finansiella risktagan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har däremot inte några nämnvärda tillgångar i utländsk valuta,&lt;br&gt;bortsett från Riksbankens valutareserv. Ur detta perspektiv innebär&lt;br&gt;valutaupplåning att staten utsätter sig för ökade valutakursrisker. I den&lt;br&gt;mån valutareserven räknas in bland statens tillgångar motsvaras en del av&lt;br&gt;skulden i utländsk valuta för Riksgäldskontoret av tillgångar i utländsk&lt;br&gt;valuta i valutareserven. I vilken mån den del av valutaskulden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvaras av valutareserven utgör en valutakursrisk bestäms av hur väl Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;dessa motsvarar varandra med hänsyn till val av valutor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utländska långivares benägenhet att lämna lån till svenska&lt;br&gt;låntagare är begränsad, kan en omfattande statlig upplåning i utländsk&lt;br&gt;valuta till viss del tränga ut privat upplåning från de internationella&lt;br&gt;kapitalmarknaderna. Detta innebär att landets totala valutaupplåning&lt;br&gt;sannolikt inte ökar proportionellt mot statens valutaupplåning. För&lt;br&gt;närvarande tränger emellertid inte den statliga valutaupplåningen undan&lt;br&gt;den privata valutaupplåningen eftersom de privata aktörernas efterfrågan&lt;br&gt;på valutalån har minskat. Det bör dock understrykas att en omfattande&lt;br&gt;statlig upplåning i utländsk valuta kan leda till att förtroendet för staten&lt;br&gt;som låntagare minskar och att upplåningskostnadema därmed stiger.&lt;br&gt;Valutaupplåning utgör således ingen outtömlig källa för finansiering av&lt;br&gt;statsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statsskuldspolitisk aspekt på valutaupplåningen är att förutsägbarhet&lt;br&gt;i statens upplåning, såväl i kronor som i utländsk valuta, bidrar till att&lt;br&gt;minska osäkerheten på marknaderna och bör på sikt medföra lägre&lt;br&gt;upplåningskostnader. Valutaupplåningen bör således inte normalt bli&lt;br&gt;föremål för alltför stora kast, även om det kan vara värdefullt med en&lt;br&gt;viss flexibilitet även på kortare sikt i valutaupplåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de statsskuldspolitiska aspekterna bör statens valutaupplåning&lt;br&gt;utformas så att inte den ekonomiska politikens trovärdighet påverkas&lt;br&gt;negativt. En handlingsregel för valutaupplåningen bör bidra till eller&lt;br&gt;åtminstone inte motverka ansträngningarna att få ned budgetunderskotten.&lt;br&gt;Detta var det viktigaste skälet till den tidigare valutalånenormen. Denna&lt;br&gt;norm innebar, åtminstone implicit, att statens skuld i utländsk valuta på&lt;br&gt;sikt skulle försvinna helt. En handlingsregel som tog sikte på att hålla en&lt;br&gt;fäst eller en högsta andel av statsskulden i utländsk valuta skulle delvis&lt;br&gt;få samma återhållande effekt på finanspolitiken eftersom växande&lt;br&gt;budgetunderskott endast till en viss del skulle kunna finansieras i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder är normer för valutaupplåning vanliga. Dessa är dock&lt;br&gt;i allmänhet inte så explicit formulerade som den tidigare svenska&lt;br&gt;valutalånenormen. I de länder där statlig valutaupplåning förekommer,&lt;br&gt;eller har förekommit, motiveras upplåningen i huvudsak med att enbart&lt;br&gt;inhemsk upplåning skulle leda till en alltför stor belastning på den&lt;br&gt;inhemska marknaden samt att upplåningen i utlandet endast kan ske i&lt;br&gt;utländsk valuta. Behovet av upplåning i utländsk valuta blir då beroende&lt;br&gt;av en bedömning av i vilken grad den inhemska marknaden klarar av att&lt;br&gt;finansiera det uppkomna lånebehovet samt i vilken grad utländska&lt;br&gt;långivare är benägna att ge lån i inhemsk valuta. En sådan användning&lt;br&gt;av valutaupplåningen är emellertid inte tillfredsställande av trovärdighets-&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaupplåning bör inte användas för att försöka ta bort pris- och&lt;br&gt;ränteeffekter av en obalanserad ekonomisk utveckling eller nationella&lt;br&gt;sparandeunderskott. Sådana pris- och ränteeffekter är en viktig del av det&lt;br&gt;signalsystem som behövs för att styra den privata sektorns ekonomiska&lt;br&gt;beslut och vägleda den ekonomiska politiken. Statlig valutaupplåning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en del i en passiv anpassning till en obalanserad ekonomisk utveckling Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kan förhindra snarare än bidra till ett uppnående av ekonomisk balans. Bilaga 6&lt;br&gt;Erfarenheterna från det sena 1970-talet och tidiga 1980-talet talar för att&lt;br&gt;statlig valutaupplåning inte bör användas för att kontinuerligt kompensera&lt;br&gt;en alltför expansiv ekonomisk politik. Problemen och den nödvändiga&lt;br&gt;anpassningen skjuts då endast på framtiden. Valutaupplåning kan inte&lt;br&gt;ersätta målmedvetna åtgärder för att begränsa budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåning i utländsk valuta kan, vilket även påpekats i Ekonomikom-&lt;br&gt;missionens betänkande (SOU 1993:16), bidra till att minska incitamenten&lt;br&gt;att inflatera bort statsskulden eftersom realvärdet av statsskulden i&lt;br&gt;utländsk valuta ej beror av den inhemska inflationen. Upplåning i&lt;br&gt;utländsk valuta skulle därmed kunna bidra till att dämpa inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna. Lägre inflationsförväntningar bidrar till att investerarnas&lt;br&gt;kompensation för befarad inflation blir lägre och därmed sjunker de&lt;br&gt;nominella räntorna och statens upplåningskostnader minskar. Ur dessa&lt;br&gt;perspektiv kan således en ökad valutaupplåning bidra till lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen måste en handlingsregel för statens upplåning i utländsk&lt;br&gt;valuta utformas med hänsyn till effekterna på penning- och&lt;br&gt;valutapolitiken. Då staten lånar i utländsk valuta placeras denna i&lt;br&gt;Riksbankens valutareserv och Riksgäldskontoret erhåller motsvarande&lt;br&gt;tillgångar i kronor. När Riksgäldskontoret använder dessa tillgångar för&lt;br&gt;budgetfinansiering ökar likviditeten i ekonomin vilket, allt annat lika,&lt;br&gt;medför att räntenivån faller. Likviditetsökningen elimineras emellertid&lt;br&gt;normalt av Riksbanken med marknadsoperationer. Om Riksbanken väljer&lt;br&gt;att använda valutaupplåningen för att stärka kronan genom att sälja&lt;br&gt;valutan på marknaden uppstår däremot ingen likviditetshöjande effekt.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret kan då dra ned på kronupplåningen utan att&lt;br&gt;Riksbanken behöver kompensera detta med marknadsoperationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande statlig upplåning i utländsk valuta i ett läge då det inte&lt;br&gt;finns några penning- och valutapolitiska skäl att använda statlig valuta-&lt;br&gt;upplåning för att bygga upp valutareserven eller för att stärka kronan&lt;br&gt;skulle däremot tynga penningpolitiken i och med att upplåningens&lt;br&gt;likviditetspåverkande effekter hela tiden måste pareras av Riksbanken.&lt;br&gt;Även om de penningpolitiska målen inte skulle hotas av statlig&lt;br&gt;valutaupplåning bör de statsskuldspolitiska skälen för valutaupplåningen&lt;br&gt;i ett sådan läge vägas mot de penningpolitiska nackdelarna. Ett skäl till&lt;br&gt;att tillåta en viss flexibilitet i den statliga valutaupplåningen, och inte&lt;br&gt;binda den till exempelvis en fast andel av statsskulden eller ett givet&lt;br&gt;belopp, är således bl.a. att en statlig valutaupplåning bör utformas så att&lt;br&gt;de penning- och valutapolitiska målen inte motverkas. Det är således&lt;br&gt;angeläget att besluten om statlig upplåning i utländsk valuta tas med&lt;br&gt;beaktande av penningpolitikens inriktning. Beslut om valutaupplåning bör&lt;br&gt;därför fattas efter samråd med Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande läge finns ingen målkonflikt mellan statlig upplåning i&lt;br&gt;utländsk valuta och penning- och valutapolitikens inriktning utan&lt;br&gt;valutaupplåningen ligger i linje med penningpolitikens mål, dvs. att värna&lt;br&gt;penningvärdet. Efter att Riksbanken tvingats överge den fasta växelkursen&lt;br&gt;har den svenska kronan kraftigt försvagats. Övergången till rörlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växelkurs har medfört att valutarisken ökat. Detta påverkar i hög grad Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;svenska låntagares upplåning i utländsk valuta och utländska investerares Bilaga 6&lt;br&gt;placeringar i svenska kronor. Tillsammans med en minskad räntedifferens&lt;br&gt;mot utlandet har aktörernas strävan att minska valutaexponeringen&lt;br&gt;bidragit till kronans försvagning. Betalningsbalansstatistiken visar att&lt;br&gt;mycket omfettande valutautflöden orsakats av svenska företags neddrag-&lt;br&gt;ning av skuldsättningen i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alltför stor depreciering av kronkursen leder till att möjligheten att&lt;br&gt;försvara penningvärdet försämras. Genom att säkerställa att inflations-&lt;br&gt;målet uppnås kan möjligheterna till en stabil och uthållig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt förbättras. För närvarande förbättrar en statlig valutaupplåning&lt;br&gt;penning- och valutapolitikens möjligheter att motverka en försvagning av&lt;br&gt;kronans värde. Riksbanken kan sälja en del av den valuta som staten&lt;br&gt;lånar för att stabilisera och stärka kronan eller använda den för att stärka&lt;br&gt;valutareserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Den framtida statliga upplåningen i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har i nuläget en skuld i utländsk valuta på drygt 300 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar knappt 1/3 av den totala statsskulden. Jag har&lt;br&gt;i riksdagen den 10 mars tillkännagett att det är regeringens uppfattning&lt;br&gt;att ytterligare utländsk valuta motsvarande 50 miljarder kronor, netto,&lt;br&gt;bör lånas upp inom de kommande 9-12 månaderna. Denna ytterligare&lt;br&gt;upplåning ligger väl i linje med penning- och valutapolitikens inriktning.&lt;br&gt;Med denna storlek på valutaupplåningen sjunker andelen utländsk valuta&lt;br&gt;av den totala statsskulden något under den nämnda perioden, jämfört med&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med böljan hösten 1992, innan riksdagen beslöt att avskaffe valu-&lt;br&gt;talånenormen, har Riksgäldskontoret i två omgångar lånat upp utländsk&lt;br&gt;valuta för Riksbankens räkning. Valutalånenormen hindrade att medlen&lt;br&gt;från dessa lån användes för finansiering av statsutgifter. Medlen från den&lt;br&gt;första låneomgången kunde vid årsskiftet, efter riksdagens beslut att&lt;br&gt;avskaffa valutalånenormen, användas av Riksgäldskontoret för finan-&lt;br&gt;siering av budgetunderskott. Att staten skall kunna låna i utländsk valuta&lt;br&gt;stöds i nuläget av de skäl jag redogjort för. I linje med detta och i den&lt;br&gt;mån det inte möter penning- och valutapolitiska hinder bör medlen från&lt;br&gt;den andra omgången upplåning på samma sätt få användas av Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret för budgetfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statlig valutaupplåning bör ta hänsyn till penningpolitikens&lt;br&gt;inriktning samt till det totala lånebehovets utveckling, vilket innebär att&lt;br&gt;valutaupplåningen bör ha viss flexibilitet. Behovet av flexibilitet medför&lt;br&gt;att det är olämpligt att på längre tid binda upplåningen till ett givet&lt;br&gt;belopp eller en fast andel av statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens upplåning i utländsk valuta bör dock inte bedrivas utan någon&lt;br&gt;form av handlingsregel. En sådan bör vara att huvuddelen av upplåningen&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall ske i kronor. Detta bör ge en tillräcklig&lt;br&gt;långsiktig handlingsregel för valutaupplåningens storlek och medför även&lt;br&gt;att en långsiktigt disciplinerande effekt av att ha en begränsad möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till valutaupplåning behålls. Denna långsiktiga handlingsregel tillgodoser&lt;br&gt;även behovet av flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bidrar en handlingsregel till att öka förutsägbarheten för den&lt;br&gt;statliga upplåningen, såväl i utländsk valuta som i kronor. Det är viktigt&lt;br&gt;att alltför stora kast i upplåningen undviks. Kraven på mer kortsiktig&lt;br&gt;förutsägbarhet, främst från de långivare som bidrar till finansieringen av&lt;br&gt;statens lånebehov, kan mötas genom att regeringen mer precist an-&lt;br&gt;nonserar statens valutaupplåning för en kortare period. Detta kan&lt;br&gt;exempelvis ske i samband med att regeringen redovisar för riksdagen hur&lt;br&gt;den statliga valutaupplåningen utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statlig valutaupplåning bör beakta den förda penningpolitiken, vilket&lt;br&gt;förutsätter att regeringens beslut om statlig valutaupplåning fattas efter&lt;br&gt;samråd med Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad&lt;br&gt;jag har anfört om statens upplåning i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Sverige och EMU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har hemställt om en redogörelse av regeringens analysarbete&lt;br&gt;vad gäller Sverige och det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa&lt;br&gt;(bet. 1991/92:FiU30 mom. 3, rskr. 1991/92:350).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän i Finansdepartementet (internationella avdelningen) har&lt;br&gt;utarbetat en rapport om det ekonomisk-politiska samarbetet inom EG&lt;br&gt;efter Maastricht och följderna för Sverige (Ds 1992:116). En redogörelse&lt;br&gt;för analysarbetet har färdigställts inom den internationella avdelningen&lt;br&gt;med utgångspunkt i den nämnda rapporten och med tyngdpunkt på de&lt;br&gt;krav som ställs på medlemsländerna vid öveigången till EMU:s slutfäs&lt;br&gt;och vidare på möjliga följder av att Sverige deltar respektive står utanför&lt;br&gt;samarbetet. Jag hänvisar till redogörelsen. Redogörelsen bör bifogas&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag nu anfört om Sverige och EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Personalkonsekvenser vid strukturförändringar &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till förra årets kompletteringsproposition (prop. 1991/92:&lt;br&gt;150 Bilaga 1:5) redogjorde jag för de bedömningar som gjorts inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet beträffande de personalkonsekvenser som blir en följd av&lt;br&gt;pågående strukturförändringar inom statsförvaltningen. Bedömningarna&lt;br&gt;avsåg våren 1992 och de närmaste tre budgetåren. Bedömningarna var&lt;br&gt;mycket grova på grund av många osäkra faktorer, bl.a. pågående organi-&lt;br&gt;sationsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redogjorde vidare för det statliga trygghetssystemets mål och&lt;br&gt;huvuddragen i det statliga trygghetsavtalet som disponeras av de centrala&lt;br&gt;parterna. De centrala parterna avsatte i 1992 års avtalsrörelse ytterligare&lt;br&gt;medel för trygghetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till årets budgetproposition anmälde jag att jag avsåg att&lt;br&gt;återkomma med en samlad bild av de personalpolitiska konsekvenserna&lt;br&gt;av förslagen i årets budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har nu en uppföljning av de personalkonse-&lt;br&gt;kvenser som redovisades 1992 gjorts. Vidare har en bedömning gjorts av&lt;br&gt;de personalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i årets budget-&lt;br&gt;proposition och de andra propositioner som förelagts riksdagen under&lt;br&gt;våren. Hänsyn har också tagits till eventuellt nya myndigheter och ar-&lt;br&gt;betstillfällen för att få en heltäckande bild. Bedömningarna av per-&lt;br&gt;sonalkonsekvenserna kommer även i år att vara grova eftersom det finns&lt;br&gt;många osäkra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen är den oiganisation som enligt det statliga trygghets-&lt;br&gt;avtalet bistår dem som är övertaliga (försäkringskasseområdet omfattas&lt;br&gt;inte av avtalet). Enligt vad jag inhämtat från Trygghetsstiftelsen hade, per&lt;br&gt;den 30 mars 1993, 23 765 personer registrerats som uppsagda sedan&lt;br&gt;starten i april 1990. Antalet uppsagda under tiden 1 juli 1992 - 30 mars&lt;br&gt;1993 uppgick till 9 517.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten hade ca 360 000 anställda den 1 september 1992. Under&lt;br&gt;budgetåren 1993/94-1995/96 beräknas överslagsmässigt ca 13 000&lt;br&gt;statsanställda komma att avgå med ålderspension. Detta antal kan komma&lt;br&gt;att öka bl.a. till följd av att arbetstagare kan avgå tidigare med pension&lt;br&gt;eller pensionsersättning motsvarande pension enligt övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser i pensionsavtalet och bestämmelser i trygghetsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de beräkningar som redovisas i det följande riskerar mellan&lt;br&gt;23 000 och 24 000 personer att bli övertaliga under våren 1993 och de&lt;br&gt;tre närmaste budgetåren. Hur många av dem som verkligen blir arbets-&lt;br&gt;lösa går för närvarande inte att närmare bedöma. Ansvaret för att&lt;br&gt;genomföra strukturförändringar vilar på myndigheterna och deras&lt;br&gt;ledningar. Enligt det statliga trygghetssystemet har arbetsgivaren ett&lt;br&gt;betydande ansvar. Det förutsätts att arbetsgivaren arbetar effektivt med&lt;br&gt;trygghetsåtgärderna och därvid använder trygghetssystemets möjligheter&lt;br&gt;och resurser så att arbetslöshet så långt som möjligt undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Vissa finansieringsfrågor i samband med bolagsbildning&lt;br&gt;Staten har i allt större utsträckning beslutat om att överföra verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av myndigheter till andra associationsformer genom bildande&lt;br&gt;av bolag och stiftelser. Regeringen redovisade i kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tionen 1992 riktlinjer för överlåtelse av pensionsåtagandena i samband&lt;br&gt;med överföring av statlig verksamhet till en annan associationsform. De&lt;br&gt;nybildade bolagen bör även utfösta sig att reglera trygghetsfrågoma för&lt;br&gt;statligt anställda som övergår till anställning hos bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhandlingarna mellan staten och bolagen bör därför trygghets-&lt;br&gt;frågoma för dem som anställs av bolagen särskilt uppmärksammas.&lt;br&gt;Bolagen bör utfösta sig att avsätta medel för trygghetsåtgärder så att de&lt;br&gt;anställda kan omfettas av ett nytt trygghetssystem utan karenstider eller&lt;br&gt;att avsätta reserver så att det statliga systemet kan tillämpas till dess de&lt;br&gt;anställda kan omfettas av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statsanställd som erbjuds anställning i ett bolag i samband med&lt;br&gt;bolagsbildning men som dessförinnan har sagts upp från den statliga&lt;br&gt;anställningen omfettas i vissa fell av det statliga trygghetsavtalet enligt en&lt;br&gt;särskild s.k. efterskyddsregel. Detta gäller dock endast om han eller hon&lt;br&gt;inte omfattas av något trygghetssystem i den nya anställningen. Bolagen&lt;br&gt;bör i dessa fell efter förhandlingar överta statens ekonomiska förpliktel-&lt;br&gt;ser. Detta bör regleras i avtal mellan staten och bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Departementsvisa bedömningar av personal-&lt;br&gt;konsekvenserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementets område har 82 personer sagts upp under&lt;br&gt;perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993. Uppsägningarna har&lt;br&gt;skett inom kriminalvården, inom polisen och vid tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av regeringens proposition om åtgärder&lt;br&gt;för att stabilisera den svenska ekonomin beslutat att sammanlagt 500&lt;br&gt;miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets område.&lt;br&gt;Besparingarna kommer att genomföras genom rationaliseringar inom&lt;br&gt;polisens område under en treårsperiod. Riksdagen har uttalat att&lt;br&gt;besparingar inom polisområdet i första hand bör göras genom admini-&lt;br&gt;strativa rationaliseringar. Indragningar inom den redan ansträngda&lt;br&gt;polisverksamheten på fältet måste undvikas (bet. 1992/93 :JuU2y, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 skall en besparing om 150 miljoner kronor&lt;br&gt;tas ut inom polisväsendet. Den återstående besparingen om 350 miljoner&lt;br&gt;kronor fördelas lika mellan de följande två budgetåren. Under budgetåret&lt;br&gt;1994/95 skall dessutom 45 miljoner kronor sparas i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens beslut med anledning av 1991 års kompletteringsproposition.&lt;br&gt;Under budgetåret 1994/95 uppgår därmed besparingen till 220 miljoner&lt;br&gt;kronor. Före utgången av juni 1993 skall länsstyrelserna till Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen redovisa planer för rationaliseringar t.o.m. budgetåret 1995/96.&lt;br&gt;Personalkonsekvenser går därför inte att bedöma i nuläget. Risk för&lt;br&gt;övertalighet kan emellertid komma att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarutredningens betänkande Ett reformerat åklagarväsende (SOU Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;1992:61) har varit på remiss. Aklagarutredningen hade till uppgift att se Bilaga 6&lt;br&gt;över åklagarväsendets arbetsuppgifter, arbetssätt och organisation.&lt;br&gt;Frågorna bereds vidare inom departementet. Eventuella personalkonse-&lt;br&gt;kvenser kan för närvarande inte bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen, med uppgift att överväga domstolarnas uppgifter&lt;br&gt;och arbetssätt har redovisat sitt betänkande Domstolarna inför 2 000-&lt;br&gt;talet (SOU 1991:106). Betänkandet är remissbehandlat och bereds för&lt;br&gt;närvarande inom Justitiedepartementet. Utredningens förslag får såvitt nu&lt;br&gt;kan överblickas betydande personalkonsekvenser endast för de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. Under tiden juli 1992 - februari 1993 har nio&lt;br&gt;personer vid tingsrätterna blivit uppsagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården skall enligt 1991 års budgetproposition spara totalt 150&lt;br&gt;miljoner kronor budgetåren 1991/92 - 1995/96. Omkring 200 personer&lt;br&gt;har fram till februari 1993 fått lämna organisationen till följd av&lt;br&gt;besparingen. På grund av beläggningsökningen vid anstalter och häkten&lt;br&gt;samt ändrade regler om villkorlig frigivning kommer kriminalvården att&lt;br&gt;ställas inför förändrade och ökade krav. Eventuella personalkonsekvenser&lt;br&gt;går därför för närvarande inte att bedöma. För Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;gäller ytterligare rationaliseringskrav på 10 miljoner kronor under&lt;br&gt;budgetåren 1991/92 - 1993/94 enligt 1991 års kompletteringsproposition.&lt;br&gt;Besparingarna har i huvudsak realiserats under innevarande budgetår vad&lt;br&gt;avser personalkonsekvenserna. Totalt har 24 personer på Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen blivit uppsagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utrikesdepartementets område har under perioden den 1 juli 1992&lt;br&gt;- den 15 februari 1993 sex personer inom utrikesförvaltningen sagts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltningen ställs budgetåret 1993/94 i likhet med andra&lt;br&gt;offentliga verksamheter, inför långtgående krav på besparingar och&lt;br&gt;rationaliseringar. Förutom allmän sparsamhet vad gäller driftskostnaderna&lt;br&gt;kommer strukturella förändringar att krävas som syftar till en mindre,&lt;br&gt;men samtidigt effektivare utrikesförvaltning. För att uppnå detta kommer&lt;br&gt;tio utlandsmyndigheter att ersättas med alternativ representation, de två&lt;br&gt;delegationerna i Geneve slås samman till en myndighet den 1 juli 1993&lt;br&gt;och ett 30-tal tjänster vid övriga utlandsmyndigehter kommer att dras in.&lt;br&gt;Vidare kommer departementets organisation att minskas. Här redovisade&lt;br&gt;åtgärder resulterar i att 50 lokalanställda och 70 tjänstemän stationerade&lt;br&gt;i Stockholm och i utlandet sägs upp och kommer att lämna organisationen&lt;br&gt;under andra halvåret 1993. Därutöver beräknas en personalminskning ske&lt;br&gt;genom ett 30-tal naturliga och frivilliga pensionsavgångar av UD-&lt;br&gt;tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning pågår om den handelspolitiska förvaltningen i ett EG-&lt;br&gt;perspektiv, bl.a. i vad avser Kommerskollegiets roll och uppgifter och&lt;br&gt;relationen mellan Utrikesdepartementets handelsavdelning och kollegiet.&lt;br&gt;Vidare har utredningsarbete påbörjats i syfte att renodla Kommerskol-&lt;br&gt;legium som handelspolitisk myndighet. Detta arbete avser möjligheterna&lt;br&gt;att föra över kollegiets uppgifter på det näringsrättsliga området till andra&lt;br&gt;myndigheter. Nämnda utredningar avses bli slutförda under hösten 1993.&lt;br&gt;Förslag bör redovisas i kommande budgetproposition. Det är dessförinn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;an inte möjligt att bedöma risken för uppsägningar och övriga per-&lt;br&gt;sonalkonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalnedskärningar som en följd av den reducering av anslaget till&lt;br&gt;Kommerskollegium som föreslås i prop. 1992/93:100, bil. 4, förväntas&lt;br&gt;kunna genomföras med naturlig avgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rationalisering av biståndsadministrationen kommer en&lt;br&gt;särskild utredare att tillkallas med uppdrag att avlämna förslag till&lt;br&gt;besparingar inom biståndsadministrationen. Huruvida utredningen kan få&lt;br&gt;konskevenser för personal, är för tidigt att nu uttala sig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det i januari i år framlagda betänkandet av kommittén rörande styr-&lt;br&gt;nings- och samarbetsformer i biståndet (SOU 1993:1) presenteras ett&lt;br&gt;förslag om integration av de allmänna avdelningarna och biståndskonto-&lt;br&gt;ren vid biståndsambassadema. Utredningen beräknar att en sådan&lt;br&gt;integration, som i första hand leder till personalminskningar, fullt&lt;br&gt;genomförd ger besparingar på upp till 20 miljoner kronor per år.&lt;br&gt;Regeringen kommer att återkomma till hur utredningens principförslag&lt;br&gt;närmare skall utformas och genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsdepartementets område har, inom den militära delen av&lt;br&gt;totalförsvaret, t.o.m. den 31 december 1992 cirka 800 civilanställda sagts&lt;br&gt;upp. Dessutom har genom särskilda avgångsstimulerande åtgärder cirka&lt;br&gt;780 yrkesofficerare med fullmakt förbundit sig att lämna sina anställning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills bedrivna awecklingsarbetet inom totalförvarets militära del&lt;br&gt;ligger i linje med vad regeringen angav i 1992 års försvarsbeslut (prop.&lt;br&gt;1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12 rskr. 1991/92:337). Regeringen&lt;br&gt;anmälde därvid att försvarsmaktens behov av anställd personal till följd&lt;br&gt;av föreslagna strukturförändringar minskar under försvarsbeslutsperioden&lt;br&gt;med ca. 1500 yrkesofficerare och med ca. 4500 civilanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av myndighets- och ledningsstrukturen inom totalförsvarets&lt;br&gt;civila del pågår för närvarande. Det är därför inte möjligt att redan nu&lt;br&gt;bedöma vilka personalkonsekvenser de förslag som kommer att lämnas&lt;br&gt;till regeringen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementets område görs följande bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 har förnyelsearbetet inom socialförsäkringsadmini-&lt;br&gt;strationen intensifierats. Den budgetmässiga effekten beräknas till en&lt;br&gt;resursminskning på ca 200 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 900&lt;br&gt;årsarbetare. En viss del av personalminskningen sker genom naturlig&lt;br&gt;avgång. Antalet uppsagda uppgår dock till närmare 500 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av ett förbättrat lokalt ADB-stöd för försäkringskassorna&lt;br&gt;förväntas innebära betydande utgiftsminskningar på sikt beträffande såväl&lt;br&gt;administrationen som försäkringsutgiftema. I budgetpropositionen anges&lt;br&gt;att ADB-investeringen beräknas på några års sikt innebära en årlig&lt;br&gt;rationaliseringsvinst inom administrationen motsvarande 98 miljoner&lt;br&gt;kronor. Intjänandetiden för investeringen beräknas till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelse- och förändringsarbetet inom såväl förmånssystemen som&lt;br&gt;försäkringskassorna fortsätter. Det är mot den bakgrunden svårt att i dag&lt;br&gt;bedöma vilka ytterligare resursminskningar som kan bli aktuella i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har nyligen varit föremål för omfattande förändringar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;i organisation och uppgifter. Ett hundratal anställda har blivit uppsagda Bilaga 6&lt;br&gt;till följd av minskade resurser. Under budgetåret 1993/94 är avsikten att&lt;br&gt;etablera en ny regional tillsynsenhet i Göteborg. I samband härmed&lt;br&gt;kommer ett tiotal personer att anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av Socialstyrelsens tidigare uppgifter har övertagits av Folkhälso-&lt;br&gt;institutet, som inrättades den 1 juli 1992. När institutets verksamhet har&lt;br&gt;kommit i full produktion beräknas ca 40 personer vara anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) hade ca 550 anställda,&lt;br&gt;motsvarande drygt 400 helårsarbetskrafter, vid böljan av år 1993.&lt;br&gt;Riksdagen har hösten 1992 med anledning av propositionen 1992/93:46&lt;br&gt;om ett nationellt smittskyddsinstitut m.m. godkänt att Smittskydds-&lt;br&gt;institutet inrättas den 1 juli 1993 med de arbetsuppgifter och den&lt;br&gt;organisation som angavs i propositionen samt att SBL avvecklas.&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutets personalstyrka beräknas till ca 120 helårstjänster.&lt;br&gt;Till detta kommer vissa tillfälliga projektanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall vissa uppgifter inom SBL: s vaccinproduktion&lt;br&gt;fortsättningsvis utföras inom ett statligt aktiebolag. Detta bolag beräknas&lt;br&gt;få ca 90 helårstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beräknas ett privatägt aktiebolag att kunna bereda sysselsättning&lt;br&gt;för ett tjugotal av de nu anställda vid SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket (RMV) inrättades den 1 juli 1991 för de&lt;br&gt;verksamheter som Statens rättsläkarstationer och Statens rättskemiska&lt;br&gt;laboratorium tidigare svarade för. Vidare har RMV övertagit ansvaret för&lt;br&gt;den rättsmedicinska undersökningsverksamheten från Socialstyrelsen.&lt;br&gt;Sammanlagt berördes ca 500 personer av dessa förändringar, vilka&lt;br&gt;beräknades medföra en besparing på ca 20 miljoner kronor under en&lt;br&gt;treårsperiod. De rättspsykiatriska stationerna i Umeå och Linköping&lt;br&gt;överfördes i landstingskommunal regi fr.o.m. den 1 januari 1992. Den&lt;br&gt;rättspsykiatriska avdelningen i Lund har avvecklats under år 1992, vilket&lt;br&gt;innebar att ca 60 personer sades upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition angavs att RMV har en alltför stor rättsmedi-&lt;br&gt;cinsk kapacitet i förhållande till behovet av kvalificerade rättsmedicinska&lt;br&gt;undersökningar. Som en följd därav har föreslagits att den rättsmedi-&lt;br&gt;cinska avdelningen i Uppsala avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 15 december 1992 (prop. 1992/93:61, bet.&lt;br&gt;1992/93:SoU10, rskr. 1992/93:106) att de särskilda ungdomshemmen och&lt;br&gt;LVM-hemmen skall övergå från kommunalt eller landstingskommunalt&lt;br&gt;till statligt huvudmannaskap. Den 1 juli 1993 inrättas en ny myndighet,&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse, som skall svara för administrationen av&lt;br&gt;hemmen. Förhandlingar kommer att föras med de nuvarande huvudmänn-&lt;br&gt;en om vilka institutioner som skall övergå i statlig verksamhet. Uppemot&lt;br&gt;3 000 tjänster kommer att beröras, varav 30-40 avser den centrala delen&lt;br&gt;av myndigheten. Överförandet skall vara avslutat senast den 1 juli 1994&lt;br&gt;då öveigångsbestämmelserna i berörd lagstiftning upphör att gälla. Totalt&lt;br&gt;kommer antalet tjänster inom området att minska vid det statliga&lt;br&gt;övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Bammiljörådet kan det bli organisatoriska förändringar och en Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;mindre ökning av personalstyrkan i samband med inrättandet av Bilaga 6&lt;br&gt;Barnombudsman den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kommunikationsdepartementets område har 5665 personer sagts&lt;br&gt;upp under perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993. Merparten&lt;br&gt;av uppsägningarna har skett vid affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågående generella arbetet med strukturförändringar och rationali-&lt;br&gt;seringar inom departementets område medför svårigheter att bedöma&lt;br&gt;personalkonsekvenserna under den kommande treårsperioden. En&lt;br&gt;översiktlig bedömning som berörda myndigheter och affärsverk själva&lt;br&gt;genomfört, pekar mot att 12 500-13 000 personer kan komma att sägas&lt;br&gt;upp under treårsperioden. Huvudelen av dessa finns vid de stora&lt;br&gt;affärsverken. Omfattningen av övertaligheten är dock svårbedömd med&lt;br&gt;tanke på de insatser som sker för att klara neddragningarna genom&lt;br&gt;naturlig avgång, utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementets område har 204 personer sagts upp under&lt;br&gt;perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993. Uppsägningarna har&lt;br&gt;skett inom skatteförvaltningen, Byggnadsstyrelsen, TUllverket, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket och länsbostadsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare besparingskravet på 300 miljoner kronor för Tull verket&lt;br&gt;perioden 1991/92 - 1995/96 gäller fortfarande. Det ger ett minskat anslag&lt;br&gt;på lokal och regional nivå med 24,5 miljoner kronor 1993/94 och 20,6&lt;br&gt;miljoner kronor 1994/95. Anslagsminskningarna motsvarar totalt ca 170&lt;br&gt;årsarbeten för de två budgetåren. På central nivå tillkommer anslags-&lt;br&gt;minskningar på 6,5 miljoner kronor 1993/94 och 2,6 miljoner kronor&lt;br&gt;1994/95. Anslagsminskningarna motsvarar 36 årsarbeten för de två&lt;br&gt;budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala&lt;br&gt;administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering föreslås bl.a. att&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år 1993 och att&lt;br&gt;uppgiften att sköta den regionala administrationen av statens stöd för&lt;br&gt;bostadsfinansiering i stället läggs på länsstyrelserna. Hösten 1993&lt;br&gt;beräknas personal motsvarande 380 årsarbetskrafter finnas kvar vid&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna. Fr.o.m. den 1 januari 1994 tillförs länsstyrelserna&lt;br&gt;resurser motsvarande 210 årsarbetskrafter som bör tillsättas med personal&lt;br&gt;från resp, länsbostadsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omstruktureringen innebär vidare att vid Boverket löper 10 personer&lt;br&gt;under våren 1994 resp. 20 personer budgetåret 1994/95 risk för&lt;br&gt;uppsägning, samt att 180 personer vid länsbostadsnämnderna löper risk&lt;br&gt;för uppsägning under andra halvåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd (BKN) räknar med en ökning från åtta&lt;br&gt;anställda budgetåret 1991/93 till 15 heltidsanställda vid utgången av&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Fullt utbyggd kommer verksamheten att omfatta&lt;br&gt;högst 20 heltidstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Byggnadsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1993 kommer&lt;br&gt;enligt prop. 1991/92:44 och 1992/93:37 att innebära att viss övertalighet&lt;br&gt;kommer att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyråns (SCB:s) anslagsfinansierade verksamhet Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;föreslås i prop. 1992/93:101 minskas till 50 % av hela verksamheten. Bilaga 6&lt;br&gt;SCB:s totala verksamhet blir härigenom mer beroende av uppdrags-&lt;br&gt;verksamhetens utveckling. En kommitté har tillkallats med uppgift att&lt;br&gt;förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken.&lt;br&gt;Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 1993. De&lt;br&gt;krav på besparingar som ålagts SCB har resulterat i en minskning av&lt;br&gt;personalen med 84 personer sedan den 1 september 1992. Detta har&lt;br&gt;åstadkommits genom rationaliseringar, förtidspensioneringar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar inom skatteförvaltningen innebär att 600 personer under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 kommer att löpa risk för uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig minskning av verksamheten vid Statskontoret innebär att&lt;br&gt;ca 100 personer riskerar att sägas upp under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet för bankstödet (Bankstödsnämnden) inrättas under&lt;br&gt;1993. Ca tio personer kommer att beredas arbete vid nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementets område har 70 personer sagts upp&lt;br&gt;under perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993. I regeringens&lt;br&gt;proposition 1991/92:76 om vissa förändringar av myndighetsstrukturen&lt;br&gt;inom högskoleområdet och studiestödsområdet, m.m. föreslogs sålunda&lt;br&gt;en ändring av den centrala myndighetsstrukturen för högskoleutbildning&lt;br&gt;och forskning. Förslaget innebar att Universitets- och högskoleämbetet&lt;br&gt;(UHÄ) och Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)&lt;br&gt;lades ned den 30 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre nya myndigheter bildades istället, Verket för högskoleservice&lt;br&gt;(VHS), Kanslersämbetet och Overklagandenämnden för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår i prop. 1992/93:231, Högskolor i Stiftelseform, att&lt;br&gt;två högskolor nämligen Högskolan i Jönköping och Tekniska högskolan&lt;br&gt;i Stockholm (KTH) eller Chalmers tekniska (CTH) skall öveigå till&lt;br&gt;stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtlig personal kommer att erbjudas tjänster i de nya organisationer-&lt;br&gt;na. Det rör sig om 2 200 personer som skall övergå till anställning hos&lt;br&gt;enskild huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 beräknas den nya myndigheten Sametinget böija sin&lt;br&gt;verksamhet. Sametinget har som uppgift att bevaka frågor som rör&lt;br&gt;samisk kultur i Sverige samt verka för en levande samisk kultur genom&lt;br&gt;att ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna&lt;br&gt;kultur (prop. 1992/93:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametingets kansli beräknas kunna ge sju nya arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiemedelsnämnden (CSN) föreslås att under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 få en tillfällig förstärkning av sin personal för handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bl.a. vuxenstudiestöd för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Jordbruksdepartementets område har 32 personer sagts upp under&lt;br&gt;perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturförändringar som pågår inom Jordbruksdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde har betydande personalkonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare redovisade antaganden om personalminskningar för Jordbruks-&lt;br&gt;verket (prop. 1991/92:150 bil. 1:5) grundade sig på avvecklingen av&lt;br&gt;regleringsverksamheten inom jordbruket och genomförandet av den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelspolitiken. Jordbruksverkets ökade arbete med implementeringen Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av EES-avtalet och förberedelser för ett svenskt EG-medlemskap har Bilaga 6&lt;br&gt;dock lett till ett ökat personalbehov. För budgetåren 1992/93 och 1993/94&lt;br&gt;tillförs Jordbruksverket mot denna bakgrund ytterligare medel. Sam-&lt;br&gt;mantaget innebär detta en personal förstärkning inom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226)&lt;br&gt;föreslås en omfördelning av de skogspolitiska medlen med betoning på&lt;br&gt;ett ökat sektorsansvar, avreglering av skogsvårdslagen och en minskning&lt;br&gt;av det statliga ekonomiska stödet. Den statliga produktionen av skogsfrö&lt;br&gt;och skogsplantor förs över till ett aktiebolag. Skogsstyrelsens och&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsemas organisation anpassas till den nya skogspolitiken&lt;br&gt;genom en minskning med ca 300 årsarbetskrafter under budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingskravet på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) innevarande&lt;br&gt;budgetår på 30 miljoner kronor har hittills lett till att ca 25 personer har&lt;br&gt;sagts upp. Awecklingsplaner föreligger för ytterligare 13 personer.&lt;br&gt;Härtill kommer uppsägningar med anledning av andra anslagsnedskär-&lt;br&gt;ningar eller av att extemfinansierade projekt har upphört. Enligt den&lt;br&gt;forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) innebär skogs-&lt;br&gt;vårdsavgiftemas avveckling en minskning av SLU:s resurser motsvaran-&lt;br&gt;de diygt 13 miljoner kronor. Inom anslaget skall SLU vidare omfördela&lt;br&gt;medel till vissa i propositionen angivna ändamål. Sammantaget för SLU&lt;br&gt;kommer de här nämnda besparingskraven att beröra 100-150 tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets område har 96 personer sagts upp&lt;br&gt;under perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993. Uppsägningarna&lt;br&gt;har skett vid Arbetsmarknadsverket (AMV) och inom AMU-gruppen. I&lt;br&gt;budgetpropositionen angavs för 1993/94 administrativa besparingar för&lt;br&gt;AMV med 42,5 miljoner kronor, varav 21 miljoner kronor hänför sig till&lt;br&gt;lönemedel. Minskningen av lönemedlen motsvarar 74 helårsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMV försöker att undvika uppsägningar genom förtida pensions-&lt;br&gt;avgångar och omplaceringar av personal från Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;till arbetsförmedlingar. Planering pågår varför inget exakt besked kan&lt;br&gt;lämnas för närvarande. Samtidigt med minskningen sker en tillfällig&lt;br&gt;förstärkning av personal genom extra medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bolagiseringen av AMU-gruppen per den 1 juli 1993 gör&lt;br&gt;kommittén för ombildande av AMU-gruppen till aktiebolag den bedöm-&lt;br&gt;ningen att 1 700 personer riskerar att sägas upp under andra halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfonden (den centrala och de regionala) med 127 anställda&lt;br&gt;kommer att avvecklas successivt fram till den 1 juli 1995. Detta innebär&lt;br&gt;att en viss andel av personalen kan komma att sägas upp under våren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994. Resterande personal sägs upp hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kulturdepartementets område har 14 personer sagts upp under&lt;br&gt;perioden den 1 juli 1992 - den 15 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asyltillströmningen bedöms för innevarande budgetår ligga på 70 000-&lt;br&gt;80 000 personer, vilket skall jämföras med det ursprungliga antagandet&lt;br&gt;att det skulle komma ca 30 000 personer. Förläggningssystemet inrymde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid månadsskiftet mars/april 1993 83 300 personer. Grunddimensionerin-&lt;br&gt;gen av utredningsslussar och förläggningar har däremot sin utgångspunkt&lt;br&gt;i att genomsnittligt 17 000 personer vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man jämför med de ärendehanteringsnivåer och de förläggnings-&lt;br&gt;volymer som förutskickades i budgetpropositionen 1993/94 så behöver&lt;br&gt;bemanningsnivåema för SIV och Utlänningsnämnden ligga långt över vad&lt;br&gt;som är &amp;quot;normalt&amp;quot;. Balanserna av ej avgjorda asylprövningsärenden -&lt;br&gt;såväl grundbeslut som överklaganden - kommer inte ned till normalnivån&lt;br&gt;förrän tidigast under budgetåret 1994/95. Behovet av förläggningsplatser&lt;br&gt;beror i sin tur på hur många asylsökande som väntar på beslut från SIV&lt;br&gt;och Utlänningsnämnden, hur länge de måste vänta samt möjligheterna att&lt;br&gt;slutligen kommunplacera dem som får uppehållstillstånd och skall stanna&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV har ur kostnadseffektivitetssynpunkt att välja mellan att antingen&lt;br&gt;driva förläggningar i egen regi eller att köpa förläggningstjänster utifrån.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund kan antalet SIV-anställda mycket väl komma att&lt;br&gt;minska i en situation med stort behov av förläggningskapacitet, men där&lt;br&gt;SIV köper tjänsterna. Förslag om att SIV i ökad utsträckning skall&lt;br&gt;upphandla förläggningskapacitet och att de asylsökande även skall kunna&lt;br&gt;bo utanför förläggningssystemet har lämnats i betänkandet Mottagandet&lt;br&gt;av asylsökande och flyktingar (SOU 1992:133) som för närvarande&lt;br&gt;remissbehandlas. Redan nu bor en viss andel av de asylsökande &amp;quot;enskilt&amp;quot;&lt;br&gt;i kommunerna utanför förläggningssystemet. Okar den andelen kan det&lt;br&gt;påverka SIV:s personalstorlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV hade den 1 september 1992 ca 4 000 anställda. I februari 1993 låg&lt;br&gt;bemanningen på drygt 4 900 personer. Det förefaller troligt att verket&lt;br&gt;under 1993/94 kommer att ligga kvar på den senare bemanningsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden hade den 1 september 1993 144 anställda. Under&lt;br&gt;1993/94 kommer nämndens genomsnittliga bemanning att ligga på 170&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av invandrar-, invandrings- och flyktingpolitiken påböijas&lt;br&gt;under våren 1993. Översynen skall vara slutförd senast den 1 mars 1994&lt;br&gt;i den del som avser de invandrarpolitiska frågorna. Vad avser invan-&lt;br&gt;drings- och flyktingpolitiken skall arbetet vara avslutat den 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk utredning med uppgift att se över kulturpolitiken&lt;br&gt;tillsattes den 12 mars 1993. I uppdraget ingår bl.a. att se över kultursek-&lt;br&gt;torns myndighetsstruktur. Utredningen skall redovisas i december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagisering av Riksantikvarieämbetet kan tidigast komma till stånd&lt;br&gt;den 1 juli 1994. Bolagiseringen torde knappast resultera i någon över-&lt;br&gt;talighet då särskilt planerade infrastrukturinvesteringar leder till en ökad&lt;br&gt;aktivitet för undersökningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet, Styrelsen för lokalradiotillstånd, inrättas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 april 1993 med två anställda. Myndigheten har till uppgift att besluta&lt;br&gt;om licenser för privat lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementets område har de personalkonsekvenser som&lt;br&gt;aviserades i prop. 1991/92:150 föranledda av strukturförändringar blivit&lt;br&gt;något mindre än vad som bedömdes. På grund av minskade medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknades att 33 tjänster skulle beröras vid Närings- och teknikutveck- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK). Det blev i stället elva tjänster. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga myndigheter överensstämmer personalkonsekvenserna med&lt;br&gt;vad som beräknades. Således sades 13 personer upp vid Nämnden för&lt;br&gt;statens gruvegendom, fyra vid Verkstadstekniska delegationen, 34 vid&lt;br&gt;Näringsfrihetsombudsmannen och 151 vid Statens pris- och konkurrens-&lt;br&gt;verk. Vid bildandet av Konkurrensverket anställdes 125 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen presenterade i prop. 1992/93:100 bil. 13&lt;br&gt;beräknas få följande personalkonsekvenser. Genom minskat förvaltnings-&lt;br&gt;anslag för NUTEK beräknas att ca 30 tjänster berörs under treårsperio-&lt;br&gt;den 1993/94 - 1995/96. Det rationaliseringskrav om 2 % som gäller&lt;br&gt;generellt för samtliga myndigheter leder till att Sprängämnesinspektionen&lt;br&gt;beräknar att en tjänst berörs. Sveriges geologiska undersökning, som&lt;br&gt;utöver rationaliseringskravet fått en minskning av förvaltningsanslaget,&lt;br&gt;beräknar att 15 tjänster berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg föreslås en&lt;br&gt;omstrukturering av byggforskningsverksamheten, innebärande bl.a. att&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning (SIB) avvecklas den 30 juni 1993&lt;br&gt;och en ny institution lokaliserad i Gävle som knyts till Tekniska&lt;br&gt;högskolan i Stockholm inrättas. Vid SIB är för närvarande 160 personer&lt;br&gt;anställda. Organisation och storlek på institutionen kommer att utredas&lt;br&gt;under våren 1993. Den anslagsminskning som föreslås för Statens råd för&lt;br&gt;byggnadsforskning beräknas beröra ca 20 tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementets område har under perioden den 1 juli 1992&lt;br&gt;- den 15 februari 1993 151 personer sagts upp inom länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 föreslås besparingar om 83 miljoner kronor på&lt;br&gt;länsstyrelseområdet. Detta kan mycket schablonmässigt beräknat leda till&lt;br&gt;övertalighet i storleksordningen 220 personer. Som tidigare angivits&lt;br&gt;kommer uppgiften att sköta den regionala administrationen av statens stöd&lt;br&gt;för bostadsfinansiering att överföras till länsstyrelserna. Fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1994 tillförs länsstyrelserna resurser motsvarande 210 årsarbets-&lt;br&gt;krafter. Dessa tjänster bör tillsättas med personal från resp, länsbostads-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket ses över bl.a. vad gäller uppgifter och myndighets-&lt;br&gt;struktur. Denna översyn får troligen inte eventuella personalkon-&lt;br&gt;sekvenser förrän under budgetåret 1994/95. Effekten kan därför inte&lt;br&gt;preciseras närmare idag. Allmänna reklamationsnämnden ses över&lt;br&gt;samtidigt som Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningen (C 1992:06) utreder den regionala nivåns uppbygg-&lt;br&gt;nad och indelning. Förslag skall redovisas oktober 1993. Utredningen&lt;br&gt;berör bl.a. ansvars- och uppgiftsfördelning på regional nivå. Eventuella&lt;br&gt;personalkonsekvenser kan för närvarande inte förutsägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Miljö- och naturresursdepartementets område har under perioden&lt;br&gt;den 1 juli 1993 - den 15 februari 1993 17 personer vid Lantmäteriverket&lt;br&gt;sagts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatareformen skall vara genomförd år 1995. De resurser som&lt;br&gt;har avsatts för genomförandet av reformen avvecklas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1994/95 kan ca 30 personer vid Statens lantmäteriverk&lt;br&gt;komma att bli uppsagda. Vid Centralnämnden för fastighetsdata bedöms&lt;br&gt;berörd personal kunna erhålla andra arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare beslutat att utreda en ny organisation för bl.a.&lt;br&gt;fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsverksamhet samt&lt;br&gt;produktionen av kartor och annan landskapsinformation m.m. En ny&lt;br&gt;organisation är aktuell tidigast den 1 juli 1995 och torde bl.a. innebära&lt;br&gt;ett minskat personalbehov totalt sett inom dessa verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar om 10 miljoner kronor på Statens naturvårdsverk beräknas&lt;br&gt;kunna klaras bl.a. genom indragning av projektmedel och naturlig&lt;br&gt;avgång. Uppsägningar är därför i nuläget inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljölagstiftningen är föremål för översyn. Effekter av resultatet av&lt;br&gt;utredningsförslagen kan inte förväntas förrän efter år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet statsanställda har minskat med ca 20 000 under perioden den&lt;br&gt;1 september 1991 - den 1 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Trygghetsstiftelsen påböljade sin verksamhet i april 1990 och&lt;br&gt;fram till den 30 mars 1993 har 23 765 personer registrerats som&lt;br&gt;uppsagda. Av dessa har 9 517 sagts upp under den senaste niomånad-&lt;br&gt;ersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen till detta avsnitt redogjordes för regeringskansliets&lt;br&gt;bedömning att mellan 23 000 och 24 000 personer riskerar att bli&lt;br&gt;övertaliga under våren 1993 och de tre närmaste budgetåren. (I&lt;br&gt;motsvarande bedömning som redovisades i 1992 års kompletterings-&lt;br&gt;proposition angavs att mellan 24 000 och 25 000 personer riskerade&lt;br&gt;att bli övertaliga under våren 1992 och de tre närmaste budgetåren.)&lt;br&gt;Samtliga departementsområden berörs mer eller mindre av uppsäg-&lt;br&gt;ningar. Av de ca 24 000 hör drygt hälften (13 000) hemma inom&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets område, ca 6 000 inom Försvarsde-&lt;br&gt;partementets område, ca 1 800 inom Arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;område och ca 1 000 inom vardera Socialdepartementets respektive&lt;br&gt;Finansdepartementets områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Bankstödsnämnden,&lt;br&gt;Sametinget och Styrelsen för lokalradiotillstånd är nya myndigheter&lt;br&gt;som bildas under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att två högskolor skall övergå till stiftelseform.&lt;br&gt;Samtlig personal kommer att erbjudas tjänster i de nya organisa-&lt;br&gt;tionema. Det rör sig om 2 200 personer som skall övergå till&lt;br&gt;anställning hos enskild huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen skall övergå från&lt;br&gt;kommunalt eller landstingskommunalt till statligt huvudmannaskap.&lt;br&gt;Uppemot 3 000 tjänster kommer att beröras. Totalt kommer antalet&lt;br&gt;tjänster inom området att minska vid det statliga övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om per-&lt;br&gt;sonalkonsekvenser vid strukturförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Regeringskansliets arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen ges befogenhet att inom ramen för&lt;br&gt;anvisade anslag till regeringskansliets verksamhet disponera anslagen&lt;br&gt;till departementen och Regeringskansliets förvaltningskontor på ett&lt;br&gt;med hänsyn till ändamål sbestämningen friare sätt för att öka&lt;br&gt;effektiviteten i regeringskansliets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag på 50 miljoner kr anvisas till gemensamma ända-&lt;br&gt;mål för regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Den institutionella ramen för rege-&lt;br&gt;ringens arbete finns i 7 kap. 1 § regeringsformen. Där föreskrivs att det&lt;br&gt;för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket&lt;br&gt;ingår departement för skilda verksamhetsgrenar, samt att regeringen&lt;br&gt;fördelar ärenden mellan departementen. Grundlagsbestämmelserna är&lt;br&gt;således mycket kortfettade och de är avsedda att ge regeringen ett stort&lt;br&gt;eget handlingsutrymme när det gäller regeringskansliets organisation och&lt;br&gt;arbetsformer i övrigt. I regeringskansliet ingår Statsrådsberedningen,&lt;br&gt;vars uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte&lt;br&gt;biträds av något departement. Statsrådsberedningen har i huvudsak&lt;br&gt;samordnings- och rådgivningsfunktioner. Vidare ingår i regeringskansliet&lt;br&gt;de för närvarande 13 departementen med uppgift att bereda reger-&lt;br&gt;ingsärendena samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivarorganet&lt;br&gt;Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisationen av&lt;br&gt;regeringskansliet framgår av departementsförordningen (1982:1177),&lt;br&gt;förordningen (1982:1282) med instruktion för Utrikesdepartementet och&lt;br&gt;förordningen (1988:1147) med instruktion för Regeringskansliets&lt;br&gt;förvaltningskontor. Föreskrifter om utrikesrepresentationen finns i&lt;br&gt;förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar själv om indelningen i departement m.m., men&lt;br&gt;organisationen är under ett budgetår bunden av de anslag riksdagen&lt;br&gt;anvisar till departementen. Detta har under åren lett till att om-&lt;br&gt;organisationer inte har kunnat genomföras förrän riksdagen har anvisat&lt;br&gt;anslag till nya departement eller har medgett en disposition av tidigare&lt;br&gt;anslag så att en tänkt departementsindelning skall kunna genomföras. För&lt;br&gt;att ta bort behovet av komplicerade öveigångslösningar under den ofta&lt;br&gt;långa tid det tar att få ett riksdagsmedgivande har riksdagen år 1991&lt;br&gt;medgett att regeringen, vid sådana organisatoriska förändringar inom&lt;br&gt;regeringskansliet som hänger samman med omfördelningar av arbets-&lt;br&gt;uppgifterna, får disponera anvisade anslag till departement och utred-&lt;br&gt;ningar m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen beräknats (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 2, bet. 1990/91:FiU20, rskr. 1990/91:132). En&lt;br&gt;förutsättning är dock att den samlade anslagssumman som riksdagen&lt;br&gt;anvisat för regeringskansliet som helhet inte överskrids annat än i mycket&lt;br&gt;begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intemadministrationen i regeringskansliet har utretts av en särskild Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utredare (f.d. statssekreteraren Åse Lidbeck). Utredarens förslag har Bilaga 6&lt;br&gt;redovisats i betänkandet Administrationen i kanslihuset (SOU 1992:112),&lt;br&gt;vilket har remissbehandlats. Därefter har regeringen uppdragit åt en&lt;br&gt;särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet att fortsätta beredningen av&lt;br&gt;frågorna om regeringskansliets organisation och arbetsformer. I detta&lt;br&gt;uppdrag ingår även att bereda frågor om intemadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har som ett första led i sitt arbete tagit upp vissa frågor&lt;br&gt;om dispositionen av de anslag riksdagen anvisar till regeringskansliets&lt;br&gt;verksamhet. Avsikten har varit att ge regeringen möjligheter att snabbare&lt;br&gt;omprioritera resurser och genomföra förändringar inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De motiv som låg bakom de åtgärder&lt;br&gt;statsmakterna beslutade om vid riksmötet 1990/91 bottnade i synsättet att&lt;br&gt;regeringskansliet skall vara en samlad resurs för regeringen vid&lt;br&gt;regeringsärendenas beredning, även om det är organiserat i olika&lt;br&gt;departement för skilda verksamhetsgrenar. Bemyndigandet från år 1991&lt;br&gt;har också väsentligt underlättat de ändringar i departementsorganisationen&lt;br&gt;som vidtagits under senare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens arbete blir emellertid mer och mer präglat av snabba&lt;br&gt;förändringar i vår omvärld. Behovet av förnyelse gäller i alla delar av&lt;br&gt;samhället och ekonomin. Fortsatt avreglering, delegering och resul-&lt;br&gt;tatstyrning förutsätter nya arbetssätt och en ny roll- och&lt;br&gt;uppgiftsfördelning mellan statsmakterna och myndigheterna. Detta&lt;br&gt;tillsammans med den fortgående Europaintegrationen leder till ökade krav&lt;br&gt;på såväl samordning som förändring inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya lösningar krävs för att åstadkomma en effektivare intemad-&lt;br&gt;ministration och en tydligare fördelning av ansvar, befogenheter och&lt;br&gt;kostnader inom regeringskansliet. Organisationen av intemad-&lt;br&gt;ministrationen, bl.a. frågan om en uppdelning av vissa gemensamma&lt;br&gt;funktioner inom regeringskansliet, övervägs för närvarande av den&lt;br&gt;arbetsgrupp jag nyss nämnde. I dagsläget är drygt 15% av regeringskan-&lt;br&gt;sliets gemensamma kostnader budgeterade under anslaget Regerings-&lt;br&gt;kansliets förvaltningskontor. Ett större inslag av efterfrågestyrning&lt;br&gt;förutsätter att resurser kan omfördelas till de olika departementen så att&lt;br&gt;kostnadsansvar och beslut om resursförbrukning följs åt. Frågan huruvida&lt;br&gt;det är ändamålsenligt att i detta syfte föra samman regeringskansliets&lt;br&gt;resurser under ett enda anslag bereds för närvarande av arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den beskrivna bakgrunden anser jag att det finns goda skäl till att&lt;br&gt;det bemyndigande att disponera om anslagen till departementen m.m.&lt;br&gt;som regeringen fick år 1991 vidgas på så sätt att regeringen får möjlighet&lt;br&gt;att friare förfoga över regeringskansliets samlade resurser, t.ex. genom&lt;br&gt;att förslags- och ramanslag till departementen merbelastas under det att&lt;br&gt;anslaget till Regeringskansliets förvaltningskontor inte utnyttjas i&lt;br&gt;motsvarande mån. En sådan ordning skulle bidra till att de resurser som&lt;br&gt;står till förfogande kan utnyttjas på ett effektivare sätt och ge en&lt;br&gt;flexibilitet som är ägnad att sänka kostnaderna för intemadministrationen&lt;br&gt;inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare öka flexibiliteten i regeringskansliets organisation bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare ett utrymme skapas för vissa för regeringskansliet gemensamma&lt;br&gt;ändamål samt för oförutsedda angelägna insatser. Jag syftar med detta&lt;br&gt;bl.a. på behovet av särskilda insatser med anledning av den ökande inter-&lt;br&gt;nationaliseringen. Regeringen bör under nästa budgetår kunna förfoga&lt;br&gt;över ett särskilt anslag i statsbudgeten för dessa ändamål. Jag beräknar&lt;br&gt;medelsbehovet under detta anslag till 50 miljoner kr. Finansieringen bör&lt;br&gt;ske inom ramen för befintliga resurser för regeringskansliet och centrala&lt;br&gt;myndigheter. Jag är dock inte beredd att nu lägga fram ett färdigt förslag&lt;br&gt;utan återkommer i samband med 1994 års budgetproposition när&lt;br&gt;arbetsgruppens arbete med anslagsfrågorna har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att disponera anvisade anslag till departemen-&lt;br&gt;ten och Regeringskansliets förvaltningskontor i enlighet med vad jag&lt;br&gt;nu förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;till Gemensamma ändamål för Regeringskansliet m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 under andra huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på&lt;br&gt;50 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Vissa anslagsfrågor inom sjunde huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1 Vissa investeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik anvisade riksdagen ett reservationsanslag på&lt;br&gt;950 000 000 kr på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 (prop. 1991/92:25 bil. 6, bet. 1991/92:FiU6, rskr.&lt;br&gt;1991/92:105). Anslaget anvisades mot bakgrund av det svåra läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. På detta anslag fanns vid ingången av innevarande&lt;br&gt;budgetår en medelsreservation på drygt 845 miljoner kronor. Något&lt;br&gt;anslag för detta ändamål finns däremot inte upptaget i statsbudgeten för&lt;br&gt;innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det rådande sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden är det&lt;br&gt;angeläget att kunna tidigarelägga statliga byggnadsarbeten. Dessa bör&lt;br&gt;kunna avse såväl ny- och ombyggnader som olika typer av under-&lt;br&gt;hållsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen och Fortifikationsförvaltningen är för närvarande&lt;br&gt;under ombildning. Ombildningen av Byggnadsstyrelsen innebär bl.a. att&lt;br&gt;en fastighetsförvaltande myndighet och ett antal aktiebolag bildas.&lt;br&gt;Finansieringen av investeringar har hittills skett via lån i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret eller genom anslag, det senare huvudsakligen inom Försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets område. Tidigareläggning av underhållsåtgärder kan finansieras&lt;br&gt;med anslag, eftersom underhåll normalt inte är förmögenhetshöjande och&lt;br&gt;därför inte bör lånefmansieras. I framtiden kommer huvuddelen av&lt;br&gt;investeringar att lånefmansieras till marknadsmässiga villkor. Detta&lt;br&gt;hindrar enligt min mening inte att ur sysselsättningssynpunkt prioriterade&lt;br&gt;projekt påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör mot denna bakgrund inhämta riksdagens bemyndigande&lt;br&gt;att besluta om byggnadsprojekt upp till ett sammanlagt belopp om&lt;br&gt;800 000 000 kr. Dessa satsningar bedöms ge många arbetstillfällen och&lt;br&gt;det finns goda möjligheter att sprida insatserna över hela landet. För&lt;br&gt;finansieringen av dessa projekt bör ett reservationsanslag om&lt;br&gt;800 000 000 kr föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94 till&lt;br&gt;Vissa investeringar m.m. I den utsträckning som bemyndigandet utnyttjas&lt;br&gt;för byggnadsprojekt som lånefinanseras kommer anslaget inte att belastas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Ytterligare medel för täckning av merkostnader för&lt;br&gt;löner och pensioner m.m. under budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompletterande ålderspensionen (den s.k. KÅPAN) är en tjänstepen-&lt;br&gt;sionsförmån som infördes genom det statliga pensionsavtalet den 15 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. De anställda skall för tid fr.o.m. den 1 januari 1991 tillgodoräknas&lt;br&gt;avsättningar (1,5 % av lönen). För handhavandet av KÅPAN har bildats&lt;br&gt;en särskild förening, Försäkringsföreningen för det statliga området&lt;br&gt;(FSO). Avsättningarna medför att staten skall erlägga skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden den 1 januari 1991 - den 30 juni 1992 har med stöd av riks-&lt;br&gt;dagens beslut (prop. 1991/92:125 bil. 5, bet. 1991/92:FiU24, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:274) en premie betalats till FSO från det under trettonde Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;huvudtiteln för budgetåret 1991/92 uppförda anslaget C. 14 Täckning av Bilaga 6&lt;br&gt;merkostnader för löner och pensioner m.m. Den särskilda löneskatten för&lt;br&gt;KÅPAN för tiden t.o.m. den 30 juni 1992, som beräknats till ca 165&lt;br&gt;mkr, har inte beaktats vid beräkningen av anslagen för 1991/92 eller&lt;br&gt;1992/93. För tiden fr.o.m. den 1 juli 1992 fördelas kostnaden för såväl&lt;br&gt;den kompletterande ålderspensionen som den därav följande särskilda&lt;br&gt;löneskatten på respektive anställningsmyndighet. Till den del dessa&lt;br&gt;kostnader hänförs till anslagsfinansierad verksamhet ligger de fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1992/93 inom beräknade anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den särskilda löneskatten på avsättningen för tiden den 16&lt;br&gt;mars 1991 - den 30 juni 1992 bör belasta det på sjunde huvudtiteln för&lt;br&gt;innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget F 7. Täckning av&lt;br&gt;merkostnader för löner och pensioner m.m. för att tillföras inkomsttiteln&lt;br&gt;1291 Särskild löneskatt. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget för&lt;br&gt;innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att besluta om utförande av byggnadsprojekt&lt;br&gt;inom det statliga fastighetsförvaltningsområdet till en sammanlagd&lt;br&gt;kostnad av 800 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1993/94 under sjunde&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 800 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. på&lt;br&gt;tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 165 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Kommunal ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn genomgår för närvarande stora förändringar. Riksdagen&lt;br&gt;har under det senaste året fattat flera beslut av stor betydelse för sektorn.&lt;br&gt;De största förändringarna som riksdagen beslutade om under år 1992 var&lt;br&gt;dels ett nytt utbetalningssystem för kommunalskattemedel, dels ett nytt&lt;br&gt;statligt utjämningsbidrag till kommunerna. Riksdagen beslutade även att&lt;br&gt;förlänga det kommunala skattestoppet till att gälla år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345 och&lt;br&gt;prop. 1992/93:36, bet. 1992/93:FiU2, rskr. 1992/93:119). Förändringar-&lt;br&gt;na trädde i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken med det nya utbetalningssystemet för kommunalskatteme-&lt;br&gt;del är att kommunernas och landstingens skatteinkomster skall beräknas&lt;br&gt;i samma års löne- och prisnivå som utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av målen för det nya utjämningsbidraget är att stimulera en&lt;br&gt;förnyelse och utveckling av den offentliga sektorn. Ett annat mål är att&lt;br&gt;ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar så att utdebitering-&lt;br&gt;en främst avspeglar skillnader i service och avgiftsnivå samt hur effektivt&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Det nya utjämningssystemet bör därigenom leda&lt;br&gt;till minskade utdebiteringsskillnader. Ett arbete med att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera systemomläggningen har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer långsiktig stabilitet i skatte- och bidragssystemet bör efter-&lt;br&gt;strävas. Ett utredningsarbete har också påbörjats i syfte att förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för detta i nuvarande system. Avsikten är att tillsätta en&lt;br&gt;särskild utredare med uppgift att se över skatteutjämningssystemet för&lt;br&gt;landstingen. Utredningsarbetet avses bli klart i sådan tid att en ny&lt;br&gt;ordning kan gälla från år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn främst till följd av den s.k. finansieringsprin-&lt;br&gt;cipens tillämpning. Det utredningsarbete som nu påbörjats kommer även&lt;br&gt;att inriktas mot att finna en långsiktig lösning för hanteringen av de&lt;br&gt;ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunsektorn. För-&lt;br&gt;ändringar som föranleder ekonomiska regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn för år 1994 bör därför i avvaktan på utredningsarbetets&lt;br&gt;resultat regleras enligt samma metod som för år 1993, dvs med ett visst&lt;br&gt;belopp per invånare i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör fastställa riktlinjer för den kommunala ekonomin.&lt;br&gt;Riktlinjerna bör ange omfattningen av den skattefinansierade verksam-&lt;br&gt;heten i den kommunala sektorn. Denna påverkas dels av det kommunala&lt;br&gt;skatteunderlaget och kommunsektorns skatteuttag och dels de statliga&lt;br&gt;bidragen till sektorn. Det tillfälliga skattestoppet upphör i och med&lt;br&gt;utgången av år 1993. I syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget&lt;br&gt;föreslås ett undantag från tillämpningen av finansieringsprincipen under&lt;br&gt;år 1994. Förslaget innebär att de kommuner och landsting som inte höjer&lt;br&gt;sin utdebitering för år 1994, som en tillfällig åtgärd, får behålla kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munalskattemedel motsvarande det ökade skatteunderlag som beror på det&lt;br&gt;sänkta grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag sagt i min anmälan av&lt;br&gt;den reviderade finansplanen om det ekonomiska läget anser jag att även&lt;br&gt;kommunsektorn bör dela ansvaret för att eliminera det strukturella&lt;br&gt;underskottet i de offentliga finanserna. Det innebär att det inte finns&lt;br&gt;utrymme för någon uppräkning av statsbidragen under de närmaste åren.&lt;br&gt;De generella statsbidragen bör förbli nominellt oförändrade med undantag&lt;br&gt;av regleringar med hänsyn till finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Kommunerna och de samhällsekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har en central roll för välfärden. De svarar för&lt;br&gt;viktiga välfärdsuppgifter där vård, omsorg och utbildning dominerar. Den&lt;br&gt;kommunala sektorn spelar även en viktig samhällsekonomisk roll.&lt;br&gt;Kommunerna och landstingen har under de senaste decennierna ex-&lt;br&gt;panderat mycket kraftigt vilket har lett till att de också har fått en stor&lt;br&gt;betydelse som arbetsgivare och tjänsteproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för den offentliga sektorns ut-&lt;br&gt;veckling. Den ekonomiska politikens huvuduppgifter är att öka tillväxt-&lt;br&gt;och utvecklingskraften i ekonomin och lägga grunden för en god&lt;br&gt;konkurrenskraft och en varaktigt låg inflationstakt. Behovet av att sanera&lt;br&gt;de offentliga finanserna och minska de offentliga utgifterna berör även&lt;br&gt;den kommunala sektorn. Det skattefinansierade utrymmet som fastställs&lt;br&gt;av statsmakterna motiveras av samhällsekonomiska hänsyn och syftar till&lt;br&gt;att skapa stabilitet i hela samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ekonomiska situation kommer att leda till omprövningar&lt;br&gt;under hela 1990-talet. De utgiftsminskningar som gjordes under 1980-&lt;br&gt;talet var inte tillräckligt stora. För att få bukt med de strukturella&lt;br&gt;underskotten krävs mer kraftfulla åtgärder. Den kommunala utgiftskvoten&lt;br&gt;måste sjunka för att anpassas till framtida finansieringsmöjligheter.&lt;br&gt;Samtidigt som finansieringsproblemen accentueras kan efterfrågan på&lt;br&gt;kommunal service väntas öka. Detta följer bland annat av demografiska&lt;br&gt;förändringar. Vidare tenderar de relativa priserna för offentlig konsum-&lt;br&gt;tion att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag tidigare har sagt om målen för regeringens&lt;br&gt;budgetpolitik och med hänsyn till att medborgarnas behov av service på&lt;br&gt;bästa möjliga sätt måste tillgodoses, måste arbetet med att öka pro-&lt;br&gt;duktiviteten i den kommunala verksamheten drivas vidare. Om utrymme&lt;br&gt;skall skapas för angelägna reformer kan det också bli nödvändigt att&lt;br&gt;minska eller avveckla verksamheter som nu skattefinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Förutsättningar för de närmaste åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget sker&lt;br&gt;ingen uppräkning av statsbidragen till kommuner och landsting år&lt;br&gt;1994. Bidragen bör förbli nominellt oförändrade med undantag av&lt;br&gt;regleringar med hänsyn till finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Saneringen av de offentliga finanserna kan&lt;br&gt;inte ske utan att också de finansiella förutsättningarna för kommunsektorn&lt;br&gt;påverkas. De stora krav på sanering av de offentliga finanserna som jag&lt;br&gt;tidigare redovisat i den reviderade finansplanen kommer således att få&lt;br&gt;effekter även för den kommunala sektorn. Det är därför av stor vikt att&lt;br&gt;kommunföreträdarna känner ett ansvar för helheten i den svenska&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 beräknas statsbudgetens underskott uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191,2 miljarder kronor medan den kommunala sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande för budgetåret 1993/94 visar på ett överskott på ca 2 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den kommunala sektorn har således jämfört med staten&lt;br&gt;fortfarande goda ekonomiska förhållanden. De kan dock variera kraftigt&lt;br&gt;inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1994/95 försämras dock situationen. Med de&lt;br&gt;beräkningsförutsättningar som ligger till grund för den långsiktiga konse-&lt;br&gt;kvenskalkylen uppvisar kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande&lt;br&gt;på 5-16 miljarder kronor. Det är framförallt budgetåren 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96 som det sker en kraftig försämring. Till stor del förklaras&lt;br&gt;försämringen av skatteinkomsternas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag tidigare har sagt om det ekonomiska läget&lt;br&gt;anser jag att även kommunsektorn bör delta i ansträngningarna att&lt;br&gt;eliminera det strukturella underskottet i de offentliga finanserna under&lt;br&gt;perioden. Det innebär att det inte finns utrymme för någon uppräkning&lt;br&gt;av statsbidragen för år 1994 och de närmaste åren därefter. Jag finner&lt;br&gt;således att nominellt oförändrad bidragsram till kommuner och landsting,&lt;br&gt;med undantag för regleringar med hänsyn till finansieringsprincipen, är&lt;br&gt;den nivå som bör vara aktuell under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en anpassning av den kommunala verksamheten när&lt;br&gt;den ekonomiska situationen snabbt försämras föreslås, som jag nämnde&lt;br&gt;i inledningen, som en engångsåtgärd att finansieringsprincipen inte&lt;br&gt;tillämpas för år 1994 vad gäller den beslutade sänkningen av grundav-&lt;br&gt;draget. Detta innebär att kommuner och landsting tillförs 4,2 miljarder&lt;br&gt;kronor för år 1994 som de annars inte skulle ha erhållit. Jag utgår ifrån&lt;br&gt;att detta tillskott skall medföra att de kommunala skattesatserna inte höjs&lt;br&gt;utan snarare i vissa fall borde kunna sänkas. Som villkor för att få del av&lt;br&gt;dessa medel bör för varje enskild kommun eller varje enskilt landsting&lt;br&gt;gälla att skattesatsen inte höjs för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Den kommunala ekonomin budgetåren 1993/94-1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det kommer framgent att krävas en mycket stram&lt;br&gt;prövning av den kommunala sektorns utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Försämringen i statens finanser har skett i&lt;br&gt;snabb takt. Budgetunderskottet för innevarande budgetår beräknas uppgå&lt;br&gt;till 190,1 miljarder kronor eller 13,1 procent i förhållande till BNP.&lt;br&gt;Underskottet för budgetåret 1993/94 beräknas bli av motsvarande&lt;br&gt;storleksordning. Jag baserar min bedömning på den långsiktiga konse-&lt;br&gt;kvenskalkylen (LK) som är ett av regeringens underlag inför beslut om&lt;br&gt;utformningen av en långsiktig utgiftsstrategi. Beräkningarna i LK:n visar&lt;br&gt;bland annat hur stor del av samhällets resurser som beräknas tas i&lt;br&gt;anspråk av staten och kommunsektorn och därmed hela den offentliga&lt;br&gt;sektorn under perioden 1993/94 - 1997/98. Bedömningen överensstäm-&lt;br&gt;mer med den som görs i den reviderade nationalbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade finansplanens mål om realt oförändrade utgifter för&lt;br&gt;offentlig konsumtion innebär att utgifterna för den offentliga skattefinan-&lt;br&gt;sierade konsumtionen får öka högst i takt med den allmänna prisutveck-&lt;br&gt;lingen så som den mäts i förhållande till utvecklingen av BNP. För att&lt;br&gt;den skattefinansierade kommunala konsumtionen skall vara realt&lt;br&gt;oförändrad krävs att volymen för de resurser som används för skattefi-&lt;br&gt;nansierad offentlig konsumtion minskar med lika mycket som det relativa&lt;br&gt;priset ökar, dvs. sannolikt med ca 1 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i min bedömning även tagit hänsyn till ökade behov med&lt;br&gt;anledning av demografiska förändringar och medicinsk-teknisk ut-&lt;br&gt;veckling. Svenska kommunförbundet resp. Landstingsförbundet räknar&lt;br&gt;med att demografiska förändringar samt medicinsk-teknisk utveckling&lt;br&gt;skulle leda till en årlig ökning av den kommunala konsumtionen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 % för kommunerna och 1,5 % för landstingen. En årlig minskning av&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen med 1 % kräver således årliga utgifts-&lt;br&gt;minskningar, produktivitetsföbättringar eller höjda avgifter motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 % för kommunerna och 2,5 % för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av kommunsektorns finansiella sparande förstärks under&lt;br&gt;åren 1992 och 1993 då ett finansiellt överskott på 8-9 miljarder kronor&lt;br&gt;per år uppstår. De positiva resultaten är emellertid tillfälliga och&lt;br&gt;förklaras till största delen av den nedväxling av pris- och löneöknings-&lt;br&gt;takten som ägde rum under år 1991 i kombination med ökade skatteintäk-&lt;br&gt;ter till följd av den tvååriga eftersläpningen i det gamla systemet för&lt;br&gt;utbetalning av kommunalskattemedel. I tabell 2 redovisas den kommunala&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande budgetåren 1993/94 - 1997/98. I dessa&lt;br&gt;beräkningar har hänsyn inte tagits till den tillfälliga inkomstförstärkning&lt;br&gt;på 4,2 miljarder kronor som den ej utförda regleringen avseende det&lt;br&gt;sänkta grundavdraget innebär för kommunsektorn år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Den kommunala sektorns finansiella sparande (mdkr)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 2,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 försämras det finansiella sparandet för&lt;br&gt;kommunsektorn något, men är fortfarande positivt. Under resten av LK-&lt;br&gt;perioden förväntas ett negativt finansiellt sparande på 5-16 miljarder&lt;br&gt;kronor per budgetår. Det är framförallt från budgetåren 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96 som det sker en kraftig försämring. Till stor del förklaras&lt;br&gt;försämringen av skatteinkomsternas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen antas oförändrad under&lt;br&gt;hela kalkylperioden. Skatteinkomsterna har reducerats på grund av de&lt;br&gt;förväntade ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunsektorn&lt;br&gt;med anledning av finansieringsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen av det finansiella sparandet motsvaras inte av en ökad&lt;br&gt;uppbyggnad av den kommunala sektorns reala tillgångar. Realinvestering-&lt;br&gt;arna förväntas öka något under LK-perioden men inte lika snabbt som det&lt;br&gt;finansiella sparandet försämras. Fortfarande är dock investeringarna&lt;br&gt;under hela LK-perioden större än det finansiella sparandeunderskottet,&lt;br&gt;dvs. bruttosparandet är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en omfattande korrigering av kommunernas och&lt;br&gt;landstingens redovisning genom att allt fler redovisar pensionsskulden&lt;br&gt;som en långfristig skuld. Pensionsskulden utgör värdet av kommunernas&lt;br&gt;och landstingens beräknade framtida åtaganden både till nuvarande och&lt;br&gt;framtida pensionärer. För att täcka ökningen av pensionsskulden och för&lt;br&gt;att investeringar skall finansieras utan att öka kommunernas nettoupplå-&lt;br&gt;ning krävs ett finansiellt sparande som är positivt. Det innebär att&lt;br&gt;kommunsektorn för att täcka sina kostnader för pensionskulden enligt&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet bör ha ett positivt&lt;br&gt;finansiellt sparande på minst 6 miljarder kronor om året för att inte&lt;br&gt;minska kommunsektorns eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att det kommunala skatteuttaget inte höjs och att de statliga&lt;br&gt;överföringarna utvecklas restriktivt blir slutsatsen att den kommunala&lt;br&gt;sektorn står inför betydande krav på anpassning. En möjlighet är att&lt;br&gt;effektivisera och rationalisera och på så sätt öka produktiviteten i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten och därigenom minska kostnaderna. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan en viss ökning av de kommunala avgifterna bidra till&lt;br&gt;finansieringen av angelägen verksamhet och också fungera som ett&lt;br&gt;instrument för att minska efterfrågan på och därmed också omfattningen&lt;br&gt;av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det är rimligt att en del av den ökning av&lt;br&gt;hushållens disponibla inkomster som kan förväntas vid en åter-&lt;br&gt;hämtning av den svenska ekonomin tas i anspråk för en ökad grad&lt;br&gt;av avgiftsfinansiering av den kommunala verksamheten. Varje&lt;br&gt;kommun bör därför noga pröva och utveckla sin avgiftspolitik. I&lt;br&gt;detta arbete måste en avvägning mellan såväl fördelningspolitiska&lt;br&gt;konsekvenser som samhällsekonomiska effektivitetsaspekter göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsarbete avses påbörjas inom Finansdepartementet med&lt;br&gt;inriktning mot att belysa möjligheten att öka avgiftsbeläggningen och&lt;br&gt;höja de redan nu existerande avgifterna samt vilka fördelnings-&lt;br&gt;politiska effekter som uppstår i samband med ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Skattefinansiering kommer även i framtiden&lt;br&gt;att spela en dominerande roll för finansieringen av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten. Det begränsade resursutrymmet för den kommunala&lt;br&gt;verksamheten aktualiserar dock frågan om avgifternas roll som finans-&lt;br&gt;ieringskälla. Avgiftsfinansiering kan på en del områden ha vissa fördelar&lt;br&gt;som komplement till skattefinansiering. Konsumenten avgör själv om hon&lt;br&gt;vill betala för tjänsten eller avstå från den. Därmed kan efterfrågan&lt;br&gt;påverkas av medborgarnas betalningsvilja. Avgiftssättningen kan&lt;br&gt;därigenom bli ett instrument för att genomföra de omprioriteringar inom&lt;br&gt;den kommunala verksamheten som är samhällsekonomiskt önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter kan också fungera som styrmedel genom att avgiftsnivån sätts&lt;br&gt;så att den avspeglar kostnaden för olika tjänster. Därmed kan en&lt;br&gt;överkonsumtion av vissa kostsamma tjänster förhindras. Ett exempel är&lt;br&gt;att ett högre avgiftsuttag inom den dyra akutsjukvården uppmuntrar&lt;br&gt;patienten att i första hand söka sig till den billigare primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad grad av avgiftsfinansiering kan också innebära nackdelar,&lt;br&gt;främst fördelningspolitiska. Ökade avgifter får inte innebära att vissa&lt;br&gt;individer i praktiken utestängs från kommunal service. Ett sätt att lösa&lt;br&gt;detta problem är t.ex. användningen av högkostnadsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för avgiftsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en pålaga skall anses utgöra en skatt eller en avgift är av&lt;br&gt;betydelse för i vilken grad riksdagen enligt regeringformen kan delegera&lt;br&gt;kompetensen att besluta om skatten eller avgiften. Skatter kännetecknas&lt;br&gt;främst av att betalningen är obligatorisk samt att någon motprestation inte&lt;br&gt;lämnas när skatten betalas. Avgifter utmärks i allmänhet av att de är&lt;br&gt;frivilliga och att man får en bestämd tjänst eller prestation för den summa&lt;br&gt;pengar man betalar. Om en avgift innefattar en vinst eller ett överuttag&lt;br&gt;kan den ur statsrättslig synpunkt vara att betrakta som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsarbete avses påbörjas inom Finansdepartementet med&lt;br&gt;inriktning mot att belysa möjligheten att öka avgiftsbeläggningen och höja&lt;br&gt;de redan nu existerande avgifterna samt vilka fördelningspolitiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppstår i samband med ett sådant förfarande. Utredningen skall Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bland annat belysa vilka effekter som kan uppstå i de fall kraftiga Bilaga 6&lt;br&gt;avgiftshöjningar kombineras med sänkt utdebitering inom den kommunala&lt;br&gt;sektorn, samt vilken effekt en sådan åtgärd kan få på efterfrågan och&lt;br&gt;behovet av kommunala tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidrags-&lt;br&gt;system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har jag redovisat min uppfattning och bedömning när&lt;br&gt;det gäller det samhällsekonomiska utrymmet för den kommunala sektorn&lt;br&gt;för de närmaste åren. Sammanfattningsvis kan sägas att det kommer att&lt;br&gt;ställas stora krav på kommunsektorns anpassningsförmåga. Det är därför&lt;br&gt;av stor vikt att skatte- och bidragssystemen fungerar på ett ändamålsen-&lt;br&gt;ligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1993 gäller ett nytt system för statsbidrag till&lt;br&gt;kommuner samt för utbetalning av kommunalskattemedel till kommuner&lt;br&gt;och landsting. Statsbidraget till kommuner innebär en relativt långt-&lt;br&gt;gående inkomstutjämning. Systemet omfattar dock inte de kommuner som&lt;br&gt;har högst skattekraft. Skatteutjämningssystemet för landsting omfattar inte&lt;br&gt;heller alla landsting respektive kommuner utanför landsting. Stats-&lt;br&gt;bidragssystemen är därför, med nuvarande konstruktion och omfattning,&lt;br&gt;otillräckliga för att klara både en utjämning av ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar mellan kommuner respektive landsting och behovet av sådana&lt;br&gt;generella ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn som&lt;br&gt;följer av finansieringsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 görs en sådan ekonomisk reglering mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn, vilken innebär att ca 10 miljarder kronor återförs från&lt;br&gt;kommunsektorn till staten. Metoden för att göra denna reglering är ett&lt;br&gt;avdrag från kommunalskattemedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Problem i nuvarande skatte- och bidragssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redogjort för den restriktivitet som framöver bör gälla i&lt;br&gt;fråga om statsbidragen till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidraget till kommuner uppgår till närmare 40 miljarder&lt;br&gt;kronor för år 1993. Med denna ram tillförsäkras alla kommuner en&lt;br&gt;garantinivå på ca 127 % av den uppräknade medelskattekraften. År 1993&lt;br&gt;är det två kommuner som inte omfattas av systemet. Särskilda övergångs-&lt;br&gt;regler gäller för åren 1993 och 1994. Fler kommuner kommer att hamna&lt;br&gt;utanför bidragssystemet när övergångsreglerna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande problemet för inkomstutjämningen är att skillnader-&lt;br&gt;na i skattekraft mellan kommunerna är så stora att det skulle krävas en&lt;br&gt;betydligt större bidragsvolym för att utjämna skattekraftsskillnaderna helt.&lt;br&gt;Alternativt skulle nivån på de tillämpade länsvisa enhetliga skattesatserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i systemet kunna sänkas. Nivån är nu fastställd till 95 % av utdebite- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ringstaket i det tidigare skatteutjämningssystemet, 16 kronor plus den Bilaga 6&lt;br&gt;länsvisa skatteväxlingssatsen till följd av huvudmannaskapsförändring-&lt;br&gt;ar, främst äldrereformen. En sänkning från 95 % skulle innebära en&lt;br&gt;sänkning av systemets kompensationsgrad och därmed en försvagning av&lt;br&gt;inkomstutjämningen. Detta skulle dock möjliggöra en höjning av&lt;br&gt;garantinivån varmed fler kommuner skulle ingå i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutjämningen för kommuner har kritiserats för att den inte ger&lt;br&gt;tillräckliga incitament att behålla eller öka det egna skatteunderlaget.&lt;br&gt;Bakgrunden till kritiken är främst nivån på de tillämpade länsvisa&lt;br&gt;enhetliga skattesatserna och den därmed höga kompensationsgraden. För&lt;br&gt;vissa kommuner är de länsvisa enhetliga skattesatserna högre än den&lt;br&gt;utdebitering som gäller för det egna skatteuttaget. En sänkt nivå på de&lt;br&gt;länsvisa enhetliga skattesatserna skulle kunna stärka incitamenten men&lt;br&gt;skulle samtidigt kunna ge andra, negativa effekter, t.ex. att kommuner&lt;br&gt;med mycket låg skattekraft, främst kommuner med ett svagt näringsliv&lt;br&gt;och ett vikande befolkningsunderlag, skulle kunna få ekonomiska&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader som nu sker&lt;br&gt;inom ramen för utjämningsbidraget till kommuner grundas på ett förslag&lt;br&gt;som lades av Kommunalekonomiska kommittén (se SOU 1991:98).&lt;br&gt;Förslaget blev utsatt för omfattande kritik under remissbehandlingen,&lt;br&gt;både när det gäller den beräkningsmetod som används och de strukturfak-&lt;br&gt;torer som utjämningen baseras på. Mot denna bakgrund tillkallades en&lt;br&gt;särskild utredare (dir. 1992:77), med uppgift att utveckla principer och&lt;br&gt;metoder för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan&lt;br&gt;kommuner. Utredningen, till vilken bl.a. knutits en parlamentarisk&lt;br&gt;referensgrupp, beräknas vara klar under juni månad 1993. Förslaget skall&lt;br&gt;remitteras. Ett reviderat system för kostnadsutjämning avses kunna träda&lt;br&gt;i kraft fr.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som för kommunerna kan nuvarande statsbidragssystem&lt;br&gt;för landsting och kommuner utanför landsting sägas vara otillräckligt för&lt;br&gt;att klara både en utjämning av ekonomiska förutsättningar och generella&lt;br&gt;ekonomiska regleringar mellan staten och landstingen till följd av&lt;br&gt;finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till landsting och landstingsfria kommuner utges dels i form&lt;br&gt;av skatteutjämningsbidrag till landsting, dels i form av vissa ersättningar&lt;br&gt;från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Sammanlagt uppgår&lt;br&gt;statsbidragen till 14,8 miljarder kronor år 1993 utan hänsyn tagen till&lt;br&gt;skatteutjämningsavgifterna och återbetalningen av den tillfälliga in-&lt;br&gt;dragningen under år 1992. Av landstingen och kommuner utanför&lt;br&gt;landsting omfattas alla utom fyra av skatteutjämningssystemet år 1993.&lt;br&gt;Vissa ersättningar från sjukförsäkringen utgår till alla sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;män. Omläggningen år 1993 syftade till att åstadkomma en nettoström av&lt;br&gt;pengar från staten till kommunsektorn. År 1993 var det inte möjligt när&lt;br&gt;det gäller landstingen, varför en reducerad skatteutjämningsavgift finns&lt;br&gt;kvar för dessa även under detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett antal problem förknippade med det faktum att de&lt;br&gt;nuvarande utjämningssystemen för kommuner respektive landsting är&lt;br&gt;olika utformade. Det finns också skillnader mellan länen när det gäller&lt;br&gt;fördelningen mellan kommuner och landsting av ansvaret för vissa&lt;br&gt;verksamheter. Det gäller främst kollektivtrafiken samt vården och&lt;br&gt;omsorgen om äldre. En förändring av ansvarsfördelningen pågår också&lt;br&gt;när det gäller särskolan och omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Den ekonomiska regleringen vid sådana huvudmannaskapsförändringar&lt;br&gt;försvåras av att olika bidragssystem tillämpas. Problemen har framför allt&lt;br&gt;kommit till uttryck i samband med fastställandet av skatteväxlingsnivåer.&lt;br&gt;Jag återkommer senare denna dag till frågan om skatteväxlingar vid&lt;br&gt;huvudmannaskapsförändringar. Ytterligare ett problem på grund av olika&lt;br&gt;huvudmannaskap och olika bidragssystem uppstår vid utformningen av&lt;br&gt;den tidigare nämnda strukturkostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1992 beslutade riksdagen om ett antal större förändringar&lt;br&gt;inom skatte- och transfereringssystemen för år 1993 och framåt. Eftersom&lt;br&gt;dessa förändringar påverkar underlaget för den kommunala beskatt-&lt;br&gt;ningen, och i vissa fall även kommunernas övriga intäkter samt&lt;br&gt;kostnader, görs en ekonomisk reglering mellan staten och kommunerna,&lt;br&gt;vilken för år 1993 innebär att ca 10 miljarder kronor återförs från&lt;br&gt;kommunsektorn till staten. Det kommer även framöver att finnas ett&lt;br&gt;behov av ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn till&lt;br&gt;följd av finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemen når, med nuvarande konstruktion och omfattning,&lt;br&gt;inte alla kommuner och landsting. Det är därför förenat med problem att&lt;br&gt;använda dem för generella ekonomiska regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn. För att denna reglering skall omfatta alla kommuner och&lt;br&gt;landsting har för år 1993 valts en metod som innebär att skatteinkom-&lt;br&gt;sterna minskas med ett visst belopp per invånare. För kyrkliga kommu-&lt;br&gt;ner minskas den vid ingången av år 1993 ingående skattemedelsfordran&lt;br&gt;med en viss procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anförde i min föredragning till prop. 1992/93:123 att den valda&lt;br&gt;regleringsmetoden inte är långsiktigt hållbar och att jag avsåg att&lt;br&gt;återkomma med förslag till regeringen om en permanent metod för&lt;br&gt;ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Vid riksdags-&lt;br&gt;behandlingen av prop. 1992/93:123 uttalade finansutskottet att den nu&lt;br&gt;gällande metoden är acceptabel under en övergångsperiod (bet. 1992/93:-&lt;br&gt;FiU2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En permanent metod bör uppfylla krav på rättvisa, enkelhet och&lt;br&gt;hållbarhet på sikt. Med rättvisa avses i detta sammanhang bl.a. att alla&lt;br&gt;kommuner och landsting skall omfattas och att metoden inte får innebära&lt;br&gt;att kommunen eller landstinget kan påverka regleringsbeloppet genom ett&lt;br&gt;visst beteende. Regleringsmetoden bör heller inte ha karaktären av avgift.&lt;br&gt;Dessa krav skulle kunna uppfyllas om de ekonomiska regleringarna&lt;br&gt;kunde ske genom anpassning av statsbidragen, under förutsättning att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa omfattade alla kommuner och landsting. För att statsbidragen skall Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;omfatta alla kommuner och landsting krävs antingen en betydligt större Bilaga 6&lt;br&gt;bidragsvolym än den nuvarande eller en lägre kompensationsgrad i&lt;br&gt;bidragssystemen. En annan möjlighet är att modifiera det kommunala&lt;br&gt;skatteunderlaget för att därigenom åstadkomma en större utjämning av&lt;br&gt;skattekraften mellan kommuner respektive landsting och därmed också&lt;br&gt;minska behovet av utjämning genom statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten anger riktlinjer för omfattningen på kommunsektorns skattefinansi-&lt;br&gt;erade verksamhet. Denna påverkas dels av det kommunala skatte-&lt;br&gt;underlaget och kommunsektorns skatteuttag och dels av de statliga&lt;br&gt;bidragen till sektorn. Om skatteuttaget ökar vid en given ram så borde&lt;br&gt;i princip statsbidragen minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1993 gäller, liksom för åren 1991 och 1992, ett kommunalt&lt;br&gt;skattestopp. Utdebiteringen för kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner får inte överstiga den utdebitering som gällde år 1990. Skälen&lt;br&gt;till att skattestoppet förlängdes till att gälla även år 1993 var främst att&lt;br&gt;det samhällsekonomiska läget inte medger en ökning av den skattefinansi-&lt;br&gt;erade verksamheten samt att den kommunala sektorn är inne i en mycket&lt;br&gt;intensiv och genomgripande omdaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i utdebitering mellan olika kommuner och landsting är för&lt;br&gt;närvarande stora. Dessutom har närmare 80 % av medborgarna en&lt;br&gt;sammanlagd kommunalskatt på mer än 30 kronor, vilket var den högsta&lt;br&gt;nivå som angavs som önskvärd i samband med skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bidrag till kommuner och landsting syftar till att jämna ut&lt;br&gt;sådana skillnader i utdebitering som beror på skillnader i skattekraft och&lt;br&gt;strukturella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu pågående kommunalekonomiska reformen innebär inkomstför-&lt;br&gt;ändringar för många kommuner i både positiv och negativ riktning till&lt;br&gt;följd av det nya utjämningssystemet. En anpassning av utdebiteringen&lt;br&gt;borde därför kunna ske. Några skattesänkningar har inte gjorts år 1993.&lt;br&gt;Till följd av gällande skattestopp har kommuner och landsting inte heller&lt;br&gt;kunnat höja skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de närmaste åren bör vara att den sammantagna&lt;br&gt;kommunala utdebiteringen inte får öka. Ett utrymme för omfördelning av&lt;br&gt;det kommunala skatteuttaget bör däremot finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en minskning av spännvidden i utdebitering&lt;br&gt;mellan kommuner och landsting skulle kunna förbättras genom en&lt;br&gt;jämnare fördelning av det kommunala skatteunderlaget. Kommuner med&lt;br&gt;en låg egen skattekraft har i genomsnitt högre utdebitering än kommuner&lt;br&gt;med en hög egen skattekraft. För landstingen gäller ett liknande&lt;br&gt;samband. Den utjämning som sker genom statsbidragen kompenserar inte&lt;br&gt;skattekraftsskillnader fullt ut. Den sänkning av bidragssystemens&lt;br&gt;kompensationsgrad som kan vara angelägen av andra skäl försämrar dock&lt;br&gt;förutsättningarna för en minskning av spännvidden i utdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en jämnare fördelning av det kommunala skatteunderlaget och Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;med ett förbättrat system för kostnadsutjämning skulle skillnaderna i ut- Bilaga 6&lt;br&gt;debitering kunna begränsas till sådana som i första hand beror på&lt;br&gt;skillnader i effektivitet samt service- och avgiftsnivå, dvs. sådant som&lt;br&gt;varje enskild kommun och varje enskilt landsting mera påtagligt rår över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Förändring av skatte- och bidragssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Mer stabila skatte- och bidragssystem bör efter-&lt;br&gt;strävas, vilka möjliggör en långsiktigt hållbar nettoström av pengar&lt;br&gt;från staten till kommunsektorn och därigenom ger utrymme för&lt;br&gt;framtida ekonomiska regleringar till följd av finansieringsprincipen.&lt;br&gt;Ett utredningsarbete har påbörjats i syfte att förbättra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för detta i nuvarande system. En särskild utredare bör&lt;br&gt;tillkallas för att se över utjämningssystemet för landsting. Förslag i&lt;br&gt;dessa frågor avses kunna föreläggas riksdagen i början av år 1994&lt;br&gt;och förändringarna skulle i så fall kunna träda i kraft år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med utgångspunkt i vad jag redovisat i det&lt;br&gt;föregående kan konstateras att det finns ett antal problem förknippade&lt;br&gt;med de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn och&lt;br&gt;även inom kommunsektorn. Dessa problem kräver en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;lösning. Det kan behövas mer än marginella förändringar för att lösa&lt;br&gt;dem. De viktigaste problemen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i saneringen av landets ekonomi måste utrymmet för bl.a.&lt;br&gt;den kommunala skattefinansierade verksamheten begränsas. Staten måste&lt;br&gt;därvid förfoga över generella instrument för att reglera den kommunala&lt;br&gt;sektorns inkomster, utan omotiverade ingrepp i den enskilda kommunens&lt;br&gt;självstyre. Det är således fråga om att göra en avvägning mellan å ena&lt;br&gt;sidan statens rätt att fastställa det samhällsekonomiska utrymmet och&lt;br&gt;skattetrycket och å andra sidan den kommunala självstyrelsen, främst&lt;br&gt;beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattestoppet upphör finns det risk för en höjning av kommunsek-&lt;br&gt;torns genomsnittliga utdebitering som kan leda till att det samhällsekono-&lt;br&gt;miskt motiverade skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn&lt;br&gt;överskrids. Någon form av åtgärder kan därför behöva övervägas. En&lt;br&gt;omfattande ekonomisk reglering mellan kommunsektorn och staten görs&lt;br&gt;år 1993 i form av en omvänd penningström från kommunsektorn&lt;br&gt;eftersom statsbidragen med nuvarande omfattning och konstruktion är&lt;br&gt;otillräckliga som regleringsinstrument. Dessutom motverkas önskvärda&lt;br&gt;huvudmannaskapsförändringar av att olika bidragssystem gäller för&lt;br&gt;kommuner respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av skatte- och bidragssystemen bör göras mot denna&lt;br&gt;bakgrund. Ett syfte bör vara att åstadkomma en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;nettoström av pengar från staten till kommunsektorn vilken ger staten&lt;br&gt;möjlighet att göra de generella ekonomiska regleringar som krävs till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av finansieringsprincipen och det samhällsekonomiskt tillgängliga Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utrymmet. Ett annat syfte bör vara att skapa bättre förutsättningar för Bilaga 6&lt;br&gt;tillväxt och för en minskad spännvidd i utdebiteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsarbete har påbörjats inom Finansdepartementet, med&lt;br&gt;inriktningen att belysa förutsättningarna för ett reviderat skatte- och&lt;br&gt;bidragssystem. Utredningsarbetet förutsätts leda till förslag till för-&lt;br&gt;ändringar som bidrar till att lösa de problem jag nyss redovisat. Arbetet&lt;br&gt;bör bedrivas i samarbete med kommunförbunden. Arbetet bör utmynna&lt;br&gt;i en rapport som sedan skickas ut på remiss. Ett förslag bör därefter&lt;br&gt;kunna föreläggas riksdagen i början av år 1994. Förändringar bör då&lt;br&gt;kunna träda i kraft år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En metod för att revidera skatte- och bidragssystemet är att omför-&lt;br&gt;dela en del av skatteunderlaget, hänförligt till höga inkomster, från&lt;br&gt;kommunsektorn till staten. Kommunalskatten skulle för denna del av&lt;br&gt;skatteunderlaget kunna ersättas med en statlig enhetlig skatt på 30 %,&lt;br&gt;vilket skulle ge en högsta marginalskatt på 50 % i det aktuella intervallet.&lt;br&gt;De ökade statliga skatteinkomsterna återförs till kommunsektorn efter det&lt;br&gt;att hänsyn tagits till de tidigare beskrivna regleringarna. Detta ligger i&lt;br&gt;linje med ambitionen i den genomförda skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan metod är att bredda den kommunala skattebasen. En sådan&lt;br&gt;breddning skulle kunna åstadkommas t.ex. genom att den kommunala&lt;br&gt;beskattningen baseras på fysiska personers bruttoinkomst före avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa och andra tänkbara metoder bör belysas inom ramen för det&lt;br&gt;nämnda utredningsarbetet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor&lt;br&gt;som rör systemets incitamentseffekter för stat, kommun och medborgare,&lt;br&gt;samt frågor som rör den mer långsiktiga ekonomiska relationen mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn. Utredningsarbetet bör också innefatta vilka&lt;br&gt;förändringar i bidragssystemen som kan bli erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör i det sammanhanget särskilda överväganden göras när det&lt;br&gt;gäller de kyrkliga kommunernas skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation är&lt;br&gt;för närvarande föremål för utredning (dir. 1992:30). Utredningen skall&lt;br&gt;vara slutförd i mars 1994. De förslag som utredningen kommer att&lt;br&gt;presentera kan självfallet komma att påverka finansieringsfrågorna när det&lt;br&gt;gäller landstingens verksamhet. En beredskap måste därför finnas för&lt;br&gt;ändrade förutsättningar härvidlag, vilket bl.a. gäller statsbidragssystemet.&lt;br&gt;Oavsett vilka förändringar som kommer att ske när det gäller skatte- och&lt;br&gt;bidragssystemen bör dock övervägas på vilka grunder en resursför-&lt;br&gt;delning till nuvarande landstingsverksamheter skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av tidigare redovisade problem när det gäller lands-&lt;br&gt;tingen samt av vad jag nu har anfört bör en särskild utredare tillkallas&lt;br&gt;med uppgift att se över utjämningssystemet för landsting. En parlamenta-&lt;br&gt;riskt sammansatt referensgrupp bör följa utredarens arbete. Jag anser att&lt;br&gt;denna referensgrupp med fördel kan vara samma som har knutits till&lt;br&gt;Strukturkostnadsutredningen. Inriktningen på utredningens arbete bör&lt;br&gt;vara att utjämningssystemet för landsting bättre skall överensstämma med&lt;br&gt;utjämningssystemet för kommuner. En större likformighet mellan de båda&lt;br&gt;systemen är önskvärd. Arbetet bör i första hand ta sikte på förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som måste genomföras fr.o.m. år 1995. För tiden därefter bör arbetet Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;syfta till att finna en långsiktig lösning. Jag återkommer senare till Bilaga 6&lt;br&gt;regeringen beträffande direktiven för en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Ekonomiska utgångspunkter för kommunsektorn de&lt;br&gt;närmaste åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kommunsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel andra&lt;br&gt;halvåret 1993 skall, för kommunerna, kommunalskattemedlen&lt;br&gt;minskas med 679 kronor per invånare i kommunen den 1 novem-&lt;br&gt;ber år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av landstingsskattemedel andra halvåret 1993 skall,&lt;br&gt;för landstingen, landstingsskattemedlen minskas med 396 kronor per&lt;br&gt;invånare i landstinget den 1 november år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de landstingsfria kommunerna skall, vid utbetalning av&lt;br&gt;kommunalskattemedel andra halvåret 1993, dessa minskas med&lt;br&gt;1 075 kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 1992 års kompletteringsproposition och i&lt;br&gt;prop. 1992/93:123 om vissa ekonomiska regleringar år 1993 mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn förespråkades att finansieringsprincipen&lt;br&gt;fortsättningsvis bör tillämpas när det gäller förhållandet mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn. Riksdagen har biträtt denna princip (bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Finansieringsprincipen innebär att&lt;br&gt;kommuner och landsting inte bör åläggas nya uppgifter utan att de&lt;br&gt;samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter.&lt;br&gt;Om statsmakterna fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten&lt;br&gt;kan bedrivas billigare bör statsmakterna på motsvarande sätt minska de&lt;br&gt;statliga bidragen. På liknande sätt bör hänsyn tas till statliga åtgärder som&lt;br&gt;inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för&lt;br&gt;kommunsektorn. Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:123, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiU2, rskr. 1992/93:119) om en ekonomisk reglering för år&lt;br&gt;1993 mellan staten och kommunsektorn till följd av ett antal åtgärder&lt;br&gt;med ekonomiska effekter för kommunsektorn. I princip bör den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen ske i form av en förändring av statsbidrags-&lt;br&gt;ramen. Med nuvarande bidragskonstruktion används denna reglerings-&lt;br&gt;metod endast för förändringar av kommunernas verksamhet. Regleringen&lt;br&gt;till följd av förändringar i skatte- och transfereringssystemen görs&lt;br&gt;övergångsvis genom att kommunalskattemedlen justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan beslutade regleringar för år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen avseende år 1993 sker för kommuner och landsting genom&lt;br&gt;att kommunalskattemedlen för inkomståret 1993 vid utbetalningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskas med ett fastställt belopp per invånare. Dessa belopp har tidigare&lt;br&gt;av riksdagen fastställts till, för kommuner 739 kronor per invånare, för&lt;br&gt;landsting 398 kronor per invånare och för kommun som inte ingår i ett&lt;br&gt;landsting 1 137 kronor per invånare. De förändringar som påverkar det&lt;br&gt;kommunala skatteunderlaget får för de kyrkliga kommunerna genomslag&lt;br&gt;först år 1995 eftersom utbetalningssystemet för kommunalskattemedel till&lt;br&gt;dessa kommuner inte har ändrats. Då kommer å andra sidan en dubbel&lt;br&gt;effekt att uppstå, eftersom både förskott och slutavräkning påverkas.&lt;br&gt;Regleringen gentemot de kyrkliga kommunerna avser därför endast de&lt;br&gt;kostnadsminskningar som uppstår på grund av sänkt arbetsgivaravgift och&lt;br&gt;sänkt särskild löneskatt. För de kyrkliga kommunerna minskas skatteme-&lt;br&gt;del sfordran vid ingången av år 1993 med 1,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande regleringar för år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter fastställandet av regleringsbeloppet för år 1993 har det tillkommit&lt;br&gt;flera av riksdagen beslutade och av regeringen föreslagna förändringar&lt;br&gt;som gör ytterligare regleringar för år 1993 mellan staten och kommun-&lt;br&gt;sektorn nödvändiga. Jag skall nu redovisa dessa förändringar och de&lt;br&gt;belopp som regleringen bör omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8) föreslås att vissa&lt;br&gt;förändringar som skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993 bör regleras mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn. Gymnasieskolans reformering innebär en&lt;br&gt;ökad kostnad för kommunerna med 242 miljoner kronor för det andra&lt;br&gt;halvåret 1993. Uppbyggnaden av en tvåårig ingenjörsutbildning inom&lt;br&gt;högskolan innebär att den fyraåriga tekniska utbildningen inom gym-&lt;br&gt;nasieskolan avskaffas och att kommunerna därmed får lägre kostnader.&lt;br&gt;Kostnadsminskningen för det andra halvåret 1993 beräknas uppgå till 19&lt;br&gt;miljoner kronor. Överföring av tandteknikerutbildningen till högskolan&lt;br&gt;innebär på liknande sätt att kommunernas kostnader minskar med 3&lt;br&gt;miljoner kronor för det andra halvåret 1993. Kommunerna kommer från&lt;br&gt;och med den 1 juli också att få ett ökat ansvar för att anskaffa praktik-&lt;br&gt;platser. Kommunernas kostnadsökning för andra halvåret 1993 beräknas&lt;br&gt;till 13 miljoner kronor. Förändringarna innebär för andra halvåret 1993&lt;br&gt;sammantaget en ökad kostnad med uppskattningsvis 233 miljoner kronor&lt;br&gt;för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det i dessa fall är fråga om förändringar som direkt rör&lt;br&gt;kommunernas verksamhet borde regleringen ske genom en anpassning av&lt;br&gt;statens bidrag till kommunerna. Således föreslog regeringen i årets&lt;br&gt;budgetproposition att regleringen fr.o.m. år 1994 bör ske genom att det&lt;br&gt;statliga utjämningsbidraget till kommuner ökas med medel motsvarande&lt;br&gt;den kostnadsökning kommunerna får. Då det av tekniska och praktiska&lt;br&gt;skäl inte är lämpligt att justera ramen för utjämningsbidraget under&lt;br&gt;löpande år bör emellertid den ekonomiska reglering som avser andra&lt;br&gt;halvåret 1993 göras på annat sätt. Jag föreslår nu att denna reglering sker&lt;br&gt;på samma sätt som regleringen av ovan nämnda förändringar i skatte-&lt;br&gt;och transfereringssystemen, dvs. genom att kommunalskattemedlen&lt;br&gt;minskas med ett visst belopp per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut (prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:&lt;br&gt;SkU19, rskr. 1992/93:167) om vissa tillfälliga skattelättnader för&lt;br&gt;egenföretagare. Skattelättnaden innebär att utrymmet för den inkomst-&lt;br&gt;baserade avsättningen till skatteutjämningsreserven, den s.k. I-surven, för&lt;br&gt;beskattningsåret 1993 höjs från 20 till 25 %. Åtgärden innebär att det&lt;br&gt;kommunala skatteunderlaget för år 1993 minskar. Kommunernas och&lt;br&gt;landstingens skatteinkomster beräknas till följd av detta minska med 347&lt;br&gt;miljoner kronor, vilket också bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omläggningen till ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;minskades kommunernas och landstingens slutavräkning av kommu-&lt;br&gt;nalskattemedel avseende år 1991 med ett belopp motsvarande den del av&lt;br&gt;de avvecklade statsbidragen avseende år 1992 som betalas ut först år&lt;br&gt;1993. Detta gjordes för att undvika en merbelastning på statsbudgeten vid&lt;br&gt;omläggningen. Beträffande bostadsanpassningsbidraget förutsattes då att&lt;br&gt;denna effekt enbart gällde år 1992. Senare har det framkommit att statens&lt;br&gt;kostnader även för andra halvåret 1991 måste regleras. Detta innebär att&lt;br&gt;130 miljoner kronor ytterligare bör föras till staten från kommunerna. På&lt;br&gt;liknande sätt avsåg minskningen för bidraget till särskolan endast en del&lt;br&gt;av det bidrag som betalas ut år 1993. Återstående del bör nu föras till&lt;br&gt;staten från landstingen. Beloppet uppgår till 145 miljoner kronor. En&lt;br&gt;felaktig minskning gjordes dessutom för bidraget till särvux om 19&lt;br&gt;miljoner kronor. Beloppet bör återföras till landstingen från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:134, bet. 1992/93:SfU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:157) att pensionstillskottet skall höjas. Beslutet föranleder&lt;br&gt;konsekvenshöjningar vad beträffar det särskilda grundavdraget. Detta&lt;br&gt;innebär att kommunernas och landstingens skatteinkomster beräknas&lt;br&gt;minska med 209 miljoner kronor. En ekonomisk reglering bör således&lt;br&gt;ske även för denna åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om omläggning av statens stöd till bostads-&lt;br&gt;finansiering (prop. 1991/92:56, bet. 1991/92:BoU9, rskr. 1991/92:75).&lt;br&gt;Genom denna omläggning upphör kommunernas uppgifter att förmedla&lt;br&gt;ansökningar om lån och bidrag för bostadsfinansieringsändamål vilket&lt;br&gt;innebär att de s.k. förmedlingsorganen kan avvecklas. Den besparing&lt;br&gt;som kommunerna gör till följd av detta beräknas uppgå till 100 miljoner&lt;br&gt;kronor för ett helår. Som regeringen tidigare anfört (se prop.&lt;br&gt;1992/93:172 s. 15) bör denna besparing regleras i enlighet med finan-&lt;br&gt;sieringsprincipen. Omläggningen skall vara helt genomförd den 1 juli&lt;br&gt;1993. En ekonomisk reglering för det andra halvåret 1993 dvs. om 50&lt;br&gt;miljoner kronor bör göras på samma sätt som övriga nu nämnda för-&lt;br&gt;ändringar. Från och med 1994 bör en reglering ske genom en minskning&lt;br&gt;av utjämningsbidraget till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (bet. 1992/93:SkU 14, rskr. 1992/93:148) att&lt;br&gt;avdragsbeloppet för bilresor till och från arbetet och resor i tjänsten skall&lt;br&gt;höjas från 12 till 13 kr per mil. Eftersom detta är en åtgärd som&lt;br&gt;visserligen påverkar kommunernas skatteunderlag men som bör ses som&lt;br&gt;en naturlig anpassning till prisutvecklingen bör den inte omfattas av&lt;br&gt;finansieringsprincipen. Utbetalningssystemets tekniska utformning när det&lt;br&gt;gäller slutavräkningen av kommunalskattemedel avseende år 1991 gör att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringen bör beaktas i den ekonomiska regleringen för år 1993. Den Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ekonomiska effekten av det höjda bilavdraget beräknas till 232 miljoner Bilaga 6&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av underlag för ekonomiska regleringar för år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av beräknade ekonomiska effekter för kommunsektorn&lt;br&gt;år 1993 av beslutade och föreslagna förändringar (miljoner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslutade regleringar för år 1993:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schablonavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsförmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionsnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioneringstidpunkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård i sjukhem mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande regleringar för år 1993:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt grundavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I-surv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans reformering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandteknikerutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Praktikplatsanskaffning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingsorganen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanp. bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särvux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa att reglera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ändring av den ekonomiska regleringen för år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av de tillkommande beloppen bör som nämnts göras på&lt;br&gt;samma sätt som den tidigare fastställda regleringen för år 1993. Med&lt;br&gt;hänvisning till vad jag nu redovisat bör det belopp med vilket kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen skall minskas för andra halvåret 1993 fastställas till 679&lt;br&gt;kronor per invånare för kommuner, 396 kronor per invånare för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting och till 1 075 kronor per invånare för kommuner som inte ingår&lt;br&gt;i ett landsting. Förslaget föranleder en ändring i lagen (1992:1590) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kyrkliga kommunerna får de tillkommande förändringarna effekt&lt;br&gt;för skatteunderlaget först år 1995, varför den nuvarande beslutade&lt;br&gt;ekonomiska regleringen för år 1993 för dessa inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för in-&lt;br&gt;komståret 1994 skall, för kommunerna, kommunalskattemedlen&lt;br&gt;minskas med 771 kronor per invånare i kommunen den 1 november&lt;br&gt;år 1993. För de kommuner som för år 1994 höjer sin utdebitering&lt;br&gt;skall minskningen uppgå till 1 065 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1994&lt;br&gt;skall, för landstingen, landstingsskattemedlen minskas med 396&lt;br&gt;kronor per invånare i landstinget den 1 november år 1993. För de&lt;br&gt;landsting som för år 1994 höjer sin utdebitering skall minskningen&lt;br&gt;uppgå till 577 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de landstingsfria kommunerna skall, vid utbetalning av&lt;br&gt;kommunalskattemedel för inkomståret 1994, dessa minskas med&lt;br&gt;1 167 kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1993.&lt;br&gt;För de landstingsfria kommuner som höjer sin utdebitering för år&lt;br&gt;1994 skall minskningen uppgå till 1 642 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kyrkliga kommunerna skall skattemedelsfordran vid&lt;br&gt;ingången av år 1994 minskas med 1,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Huvuddelen av de förändringar som regleras för&lt;br&gt;år 1993 är av permanent karaktär och skall således regleras även år&lt;br&gt;1994. De ekonomiska effekterna för kommunsektorn för år 1994 som&lt;br&gt;beror på förändringar fr.o.m. år 1993 beräknas till samma belopp som&lt;br&gt;för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande regleringar för år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1992/93:134) att en sänkning av grundavdraget skall ske fr.o.m.&lt;br&gt;inkomståret 1994. Denna sänkning leder till en ökning av det kommunala&lt;br&gt;skatteunderlaget och borde, enligt finansieringsprincipen, regleras genom&lt;br&gt;att 4 142 miljoner kronor förs till staten från kommunsektorn. Med&lt;br&gt;hänvisning till vad jag tidigare har anfört bör staten avstå från denna&lt;br&gt;reglering för de kommuner och landsting som år 1994 bibehåller eller&lt;br&gt;sänker sin skattesats i jämförelse med år 1993. Någon reglering görs inte&lt;br&gt;heller om en kommun eller ett landsting har höjt skattesatsen år 1994 till&lt;br&gt;följd av skatteväxling i samband med huvudmannaskapsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:63, bet. 1992/93:BoU5, rskr. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;1992/93:99) att statsbidraget för bostadsbidrag för år 1993 skall utges Bilaga 6&lt;br&gt;med 100 % av kommunernas kostnader för statsbidragsberättigade&lt;br&gt;bostadsbidrag detta år. Orsaken är den minskning av utjämningsbidraget&lt;br&gt;som gjordes för år 1993 på grund av ett antagande om förstatligande av&lt;br&gt;bostadsbidragen redan detta år. En återreglering från kommunerna till&lt;br&gt;staten skall dock ske med hälften av skillnaden mellan de totala kost-&lt;br&gt;naderna för statsbidragsberättigade bostadsbidrag år 1993 och den&lt;br&gt;tidigare prognosticerade kostnaden 4 570 miljoner kronor. Skillnaden&lt;br&gt;beräknas enligt prop. 1992/93:174 komma att uppgå till 1 000 miljoner&lt;br&gt;kronor varav alltså hälften, 500 miljoner kronor, skall återföras till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidragen för landsting följer automatiskt skatteunderla-&lt;br&gt;gets förändring, eftersom de är knutna till medelskattekraften. Bidragsök-&lt;br&gt;ningen mellan år 1993 och år 1994 beräknas till 175 miljoner kronor.&lt;br&gt;Denna ökning bör liksom tidigare finansieras av landstingen själva. För&lt;br&gt;år 1994 föreslår jag att detta sker genom att beloppet regleras på samma&lt;br&gt;sätt som nu nämnda förändringar, dvs. kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av underlag för ekonomiska regleringar för år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av beräknade ekonomiska effekter för kommunsektorn&lt;br&gt;år 1994 av beslutade och föreslagna förändringar (miljoner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslutade regleringar för år 1994:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schablonavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukförsäkringsförmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionsnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioneringstidpunkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård i sjukhem mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt grundavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande åtgärder för år 1994:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återreglering av bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Automatiken i skatteutjämn.systemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa att reglera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod för ekonomisk reglering år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utredningsarbete som påbörjats inom Finansdepartementet för att&lt;br&gt;finna en långsiktig lösning på problemet kring ekonomiska regleringar&lt;br&gt;mellan staten och kommunsektorn beräknas kunna leda till förändringar&lt;br&gt;tidigast år 1995. De nu nämnda förändringarna för år 1994 bör därför&lt;br&gt;som en tillfällig lösning regleras på samma sätt som förändringarna&lt;br&gt;avseende år 1993. Detta innebär att kommunernas och landstingens&lt;br&gt;skattemedel inkomståret 1994 vid utbetalning bör minskas med ett visst&lt;br&gt;belopp per invånare. För kommuner bör skattemedelsutbetalningen&lt;br&gt;minskas med 771 kronor per invånare, för landsting med 396 kronor per&lt;br&gt;invånare och för kommun som inte ingår i ett landsting med 1 167 kr per&lt;br&gt;invånare. För de kommuner och landsting som år 1994 höjer skattesatsen&lt;br&gt;utan att ha skatteväxlat blir motsvarande minskning för kommuner 1 065&lt;br&gt;kronor, för landsting 577 kronor och för kommun som inte ingår i ett&lt;br&gt;landsting 1 642 kronor. För de kyrkliga kommunerna får de till-&lt;br&gt;kommande förändringarna effekt för skatteunderlaget först år 1995,&lt;br&gt;varför den nuvarande beslutade ekonomiska regleringen för år 1993 inte&lt;br&gt;bör ändras. Det innebär att skattemedelsfordran vid ingången av år 1994&lt;br&gt;föreslås minskad med oförändrat 1,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda föranleder en lag med särskilda bestämmelser om utbe-&lt;br&gt;talning av skattemedel år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.3 Övergångsregler år 1994 för utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ingen kommun skall, till följd av det statliga ut-&lt;br&gt;jämningsbidraget för år 1994 jämfört med motsvarande bidrag år&lt;br&gt;1993 efter övergångsregler, vidkännas en bidragsförändring&lt;br&gt;överstigande 1,5 % av summan av kommunens inkomster av&lt;br&gt;kommunalskattemedel för år 1994 och ett referensbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat om ett nytt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommuner och övergångsregler under åren 1993 och 1994 för&lt;br&gt;detta bidrag (prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr.&lt;br&gt;1991/92:345 och prop. 1992/93:36, bet. 1992/93:FiU2, rskr. 1992/93:1-&lt;br&gt;19). De huvudsakliga motiven för övergångsreglerna är dels att undvika&lt;br&gt;alltför stora förändringar i enskilda kommuners bidrag, dels att åstad-&lt;br&gt;komma en successiv infasning av det nya utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsreglerna sätter en maximigräns för storleken på bidragsför-&lt;br&gt;ändringarna mellan åren under övergångsperioden. Bidragsförändringen&lt;br&gt;år 1993 utgörs av skillnaden mellan nytt utjämningsbidrag år 1993 och&lt;br&gt;ett referensbidrag. Referensbidraget motsvarar vad kommunen skulle fått&lt;br&gt;i de tidigare systemen minskat med en samhällsekonomiskt motiverad&lt;br&gt;indragning. Bidragsförändringen får uppgå till maximalt 1,5 % av&lt;br&gt;summan av kommunens referensbidrag och inkomster av kommunalskat-&lt;br&gt;temedel för år 1993. För år 1994 utgörs bidragsförändringen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnaden mellan utjämningsbidraget för år 1994 före övergångsregler&lt;br&gt;och utjämningsbidraget år 1993 efter övergångsregler. Bidragsför-&lt;br&gt;ändringen får maximalt uppgå till 3 % av summan av kommunens&lt;br&gt;inkomster av kommunalskattemedel för år 1994 och utjämningsbidrag&lt;br&gt;efter övergångsregler för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader som sker&lt;br&gt;inom ramen för det nuvarande utjämningsbidraget har varit och är utsatt&lt;br&gt;för omfattande kritik. En särskild utredare har som jag tidigare nämnt&lt;br&gt;tillkallats (dir. 1992:77) med uppgift att utveckla principer och metoder&lt;br&gt;för kostnadsutjämning mellan kommuner (Strukturkostnadsutredningen).&lt;br&gt;Utredningen beräknas vara avslutad i juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i en skrivelse till Finansdepartementet den 24 februari&lt;br&gt;1993 (dnr Fi 1246/93) föreslagit att övergångsreglerna för år 1993 bör&lt;br&gt;gälla även år 1994. Anledningen är att de preliminära analyser som har&lt;br&gt;gjorts tyder på väsentliga avvikelser jämfört med den av riksdagen&lt;br&gt;beslutade strukturkostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter vad jag erfarit har det fortsatta arbetet stärkt utredarens slutsat-&lt;br&gt;ser. Jag delar utredarens uppfattning att det är olämpligt att låta&lt;br&gt;nuvarande strukturkostnadsindex få ännu större genomslag år 1994 om&lt;br&gt;utredningen kan komma att leda till beslut fr.o.m. år 1995 som innebär&lt;br&gt;betydande omfördelningar jämfört med de principer för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning som nu gäller. På grund härav bör bidragsförändringen för år 1994&lt;br&gt;maximalt få uppgå till 1,5 % av summan av kommunens referensbidrag&lt;br&gt;och inkomster av kommunalskattemedel för år 1994 dvs. i princip en&lt;br&gt;&amp;quot;frysning&amp;quot; av 1993 års bidragsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.4 Slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som skall regleras mellan staten och kommunsektorn för&lt;br&gt;år 1994 skall inte påverka den s.k. nivåjusteringen i slutavräkningen&lt;br&gt;avseende år 1992. En korrigering med de totala ekonomiska reglering-&lt;br&gt;ar som påverkar det kommunala skatteunderlaget (och därmed upp-&lt;br&gt;räkningsfaktorn) bör därför göras av slutavräkningen avseende år 1992,&lt;br&gt;på samma sätt som gjordes för slutavräkningen avseende år 1991 (prop.&lt;br&gt;1992/93:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123). Jag avser att i höst återkomma med förslag om hur slutavräkningen&lt;br&gt;avseende år 1992 skall hanteras. Jag kommer då också att lämna förslag&lt;br&gt;till de övriga regleringar som skall göras i slutavräkningen (jfr prop.&lt;br&gt;1992/93:36 och 1992/93:123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.5 Skatteväxlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till prop. 1992/93:36 uttalade jag avsikten att vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt återkomma med ett förslag till lösning på problemet med&lt;br&gt;att utjämningssystemen för kommuner resp, landsting i vissa fall&lt;br&gt;motverkar skatteväxlingar i samband med huvudmannaskapsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till problemet är att utjämningssystemet för kommunerna&lt;br&gt;och skatteutjämningssystemet för landstingen är olika utformade. Detta&lt;br&gt;leder till att landstingen i vissa län har en högre garanterad skattekraft än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den garantinivå som gäller för kommunerna. I andra län gäller motsatsen.&lt;br&gt;Skillnaderna i garanterad skattekraft utgör en komplikation vid skatteväx-&lt;br&gt;lingar eftersom bidragsförändringen för landstinget inte blir densamma&lt;br&gt;som den sammantagna förändringen för kommunerna i länet. Till detta&lt;br&gt;kommer att kostnads- och intäktsökningarna vid ett uppgiftsövertagande&lt;br&gt;fördelar sig ojämnt mellan kommunerna inom ett län. Det sistnämnda&lt;br&gt;problemet kan dock med stöd av gällande lagstiftning lösas genom&lt;br&gt;mellankommunala utjämningar som kommunerna själva kommer överens&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt olika metoder att lösa det beskrivna problemet och&lt;br&gt;kan konstatera att det inte finns någon riktigt bra lösning beroende på de&lt;br&gt;båda systemens olika konstruktion och på de stora skillnaderna i&lt;br&gt;garanterad skattekraft för landstinget respektive kommunerna i vissa län.&lt;br&gt;Som jag i det föregående har nämnt bör en särskild utredare med uppgift&lt;br&gt;att se över skatteutjämningssystemet för landstingen tillkallas. I det&lt;br&gt;arbetet bör även ingå att söka finna en långsiktig lösning på skatteväx-&lt;br&gt;lingsproblematiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till dess att en sådan långsiktig lösning kan genomföras är det&lt;br&gt;angeläget att inte önskvärda förändringar av ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;landsting och kommuner motverkas. Mot bakgrund av den nämnda&lt;br&gt;utredningen är jag dock inte nu beredd att föreslå några genomgripande&lt;br&gt;ändringar i systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvida inte annat beslutas av statsmakterna bestämmer landstingen och&lt;br&gt;kommunerna själva på vilken nivå en skatteväxling skall göras. Däremot&lt;br&gt;är det regeringen som beslutar om att ändra de skattesatser som skall&lt;br&gt;användas vid beräkning av skatteutjämningsbidragen till landstingen&lt;br&gt;respektive utjämningsbidragen till kommunerna. För de skatteväxlingar&lt;br&gt;som nu kan bli aktuella bör utgångspunkten för fastställande av dessa&lt;br&gt;skattesatser vara hittillsvarande tillämpning. Denna innebär att vid en&lt;br&gt;skatteväxling ändras den högsta skattesats som får användas vid&lt;br&gt;beräkningen av skatteutjämningsbidraget för det berörda landstinget&lt;br&gt;motsvarande skatteväxlingssatsen. På motsvarande sätt ändras den&lt;br&gt;länsvisa enhetliga skattesatsen som används vid beräkningen av ut-&lt;br&gt;jämningsbidraget till kommunerna med 95 % av skatteväxlingssatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns enligt särskild lagstiftning också möjlighet att reglera&lt;br&gt;en huvudmannaskapsförändring ekonomiskt genom att den huvudman&lt;br&gt;som lämnar ifrån sig uppgifter behåller beskattningsrätten och i stället&lt;br&gt;lämnar bidrag till den nye huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den nämnda utredningen skulle leda till beslut som ändrar&lt;br&gt;förutsättningarna för redan genomförda eller nu förestående skatteväx-&lt;br&gt;lingar är det, under förutsättning att landsting och kommuner är överens,&lt;br&gt;möjligt att göra en kompletterande skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ytterligare skattesänkningar bör kunna göras av&lt;br&gt;kyrkliga kommuner motsvarande kostnadsminskningar på grund av&lt;br&gt;att kyrkan inte längre handhar folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den 1 juli 1991 överfördes folkbok-&lt;br&gt;föringen till skattemyndigheterna. På några års sikt bedömdes förändring-&lt;br&gt;en medföra en årlig kostnadsminskning för de kyrkliga kommunerna på&lt;br&gt;ca 300 miljoner kronor (prop. 1990/91:100 bil. 9). Det motsvarar en&lt;br&gt;minskning av utdebiteringen med i genomsnitt ca 4 öre per skattekrona.&lt;br&gt;I min anmälan till förra årets budgetproposition framförde jag åsikten att&lt;br&gt;de kyrkliga kommunerna inte skall ta ut skatt för uppgifter man inte&lt;br&gt;längre handhar och att de minskade kostnaderna skall resultera i ett&lt;br&gt;minskat skatteutttag hos dessa kommuner. Denna uppfattning delades av&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund som rekommenderade&lt;br&gt;berörda kyrkliga kommuner att sänka skatten. Jag anförde vidare att om&lt;br&gt;sådan skattesänkning inte sker bör regeringen överväga särskilda&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan nu konstatera att skattesänkningar har gjorts under åren 1992&lt;br&gt;och 1993 motsvarande i genomsnitt drygt 1 öre per skattekrona. Jag&lt;br&gt;anser att de kyrkliga kommuner som har fått minskade kostnader till följd&lt;br&gt;av folkbokföringsreformen men ännu inte sänkt sina skattesatser&lt;br&gt;motsvarande kostnadsminskningen bör göra detta nästkommande&lt;br&gt;budgetår. I denna fråga har överläggningar ägt rum med Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;br&gt;Därvid har överenskommits att förbundet skall upprepa rekommendatio-&lt;br&gt;nen om skattesänkning till de kyrkliga kommuner som inte sänkt sina&lt;br&gt;skattesatser motsvarande kostnadsminskningen till följd av folkbok-&lt;br&gt;föringsreformen. Jag utgår ifrån att denna överenskommelse leder till&lt;br&gt;sådana skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Statligt lån till Haninge kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Haninge kommun erhåller lån av staten med högst 350&lt;br&gt;miljoner kronor. Regeringen bemyndigas att utforma de närmare&lt;br&gt;villkoren för lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Haninge kommun har lämnat in en skrivelse av&lt;br&gt;den 22 mars 1993 till regeringen (dnr Fi 1759/93). Till skrivelsen har&lt;br&gt;bilagts kommunfullmäktiges protokoll i ärendet och en rapport som&lt;br&gt;överlämnats till kommunen av landshövdingen i Stockholms län. Av&lt;br&gt;protokollet framgår att kommunfullmäktige till alla delar ställer sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakom rapporten, som innehåller förslag till sanering av ekonomin för&lt;br&gt;kommunen och dess bostadsstiftelse Haningehem. Med de förslagen som&lt;br&gt;grund har kommunen hemställt om ett lån på 350 miljoner kronor med&lt;br&gt;en löptid om 10 år. Kommunen vill vidare att lånet skall vara amorte-&lt;br&gt;ringfritt under löptiden och löpa utan ränta till den 1 oktober 1996,&lt;br&gt;varvid förnyad prövning skall ske av räntevillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens önskan om ett lån föranleds av att Haningehem inte kan&lt;br&gt;fullgöra sina betalningsförpliktelser och att kommunen därmed successivt&lt;br&gt;kommer att behöva infria borgensåtaganden som ingåtts för bostads-&lt;br&gt;stiftelsens räkning. Kommunen anser sig sakna möjlighet att fullt ut infria&lt;br&gt;dessa åtaganden. Enligt rapporten beräknas Haningehems låneskulder till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 miljarder kronor och kommunen har tecknat borgen för samtliga lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sanera såväl bostadsstiftelsens som kommunens ekonomi&lt;br&gt;föreslås i rapporten vissa åtgärder som har godkänts av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige. Dessa innebär i korthet att kommunen övertar skulder från&lt;br&gt;stiftelsen och täcker underskott på sammanlagt 1,3 miljarder kronor. För&lt;br&gt;att klara denna för kommunen tillkommande skuld föreslås i rapporten&lt;br&gt;bl.a. försäljning av anläggningstillgångar, särskild uppgörelse med vissa&lt;br&gt;av långivarna samt det nyss nämnda sökta statliga lånet. Dessutom krävs&lt;br&gt;enligt rapporten att ett tidigare beslutat besparingsprogram för åren 1993-&lt;br&gt;1995 genomförs och att kommunalskatten höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör följande bedömning. Varje kommun måste själv ta ansvar för&lt;br&gt;sin ekonomi och hushålla med de resurser den har till sitt förfogande.&lt;br&gt;Detta har inte minst markerats i den nya kommunallagen genom att&lt;br&gt;kommuner och landsting getts ökad ekonomisk frihet och därmed också&lt;br&gt;ett större ansvar. Min utgångspunkt är alltså att varje kommun själv skall&lt;br&gt;reda ut sina ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge kommun har i likhet med ett antal andra kommuner en hårt&lt;br&gt;ansträngd ekonomi vilket i och för sig inte borde föranleda några&lt;br&gt;särskilda åtgärder från statens sida. Det som gör kommunens situation&lt;br&gt;speciell är att kommunen på grund av att man måste infria stora&lt;br&gt;borgensåtaganden har hamnat i ett akut ekonomiskt trångmål, som man&lt;br&gt;enligt min bedömning på kort sikt inte kan klara av utan att särskilda&lt;br&gt;insatser görs. Kommunen har fattat ett principbeslut om ett åtgärdspaket&lt;br&gt;för att reda ut den uppkomna situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller framställningen om ett statligt lån föreslår jag att&lt;br&gt;kommunen erbjuds ett lån på följande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grundläggande förutsättning gäller att lånet skall användas för att&lt;br&gt;lösa in andra lån. Lånebeloppet är högst 350 miljoner kronor. Engångs-&lt;br&gt;utbetalning görs så snart vederbörliga beslut är fattade. Löptiden bestäms&lt;br&gt;till 10 år och räntan är marknadsmässig, dvs. motsvarande statens upp-&lt;br&gt;låningskostnader. Räntan erläggs årligen i efterskott, men under de tre&lt;br&gt;första åren av lånets löptid bör den årliga räntan kunna läggas till&lt;br&gt;kapitalet och räntebeläggs då på samma sätt som skulden i övrigt.&lt;br&gt;Återbetalning av lånet sker med årlig rak amortering i efterskott fr.o.m.&lt;br&gt;sjätte året av lånets löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättas&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;utbetalning av skattemedel år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år&lt;br&gt;1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 2 avser i och för sig en fråga som kan anses falla&lt;br&gt;inom Lagrådets granskningsområde. Ett remissförfarande skulle&lt;br&gt;emellertid fördröja lagstiftningsfrågan så att avsevärt men skulle&lt;br&gt;uppkomma med hänsyn till att förslaget utgör en integrerad del av de&lt;br&gt;olika förslagen om den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 1 och 3 avser sådana frågor där Lagrådets yttrande&lt;br&gt;inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1590) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anta förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av skattemedel år 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndiga regeringen att utforma de närmare lånevillkoren&lt;br&gt;under reservationsanslaget Lån till kommuner (avsnitt 7.5.2),&lt;br&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den kommunala sektorns anpassning till det samhällsekonomiska&lt;br&gt;läget och den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitten 7.2.1 och&lt;br&gt;7.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt 7.3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Bidrag och ersättningar till kommunerna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redogjort för idag har den kommunala sektorn som&lt;br&gt;helhet i jämförelse med andra sektorer i samhället, acceptabla ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden fram till innevarande år. Förhållandena kan dock&lt;br&gt;variera kraftigt mellan enskilda kommuner och landsting. Det finns inte&lt;br&gt;förutsättningar att sanera de offentliga finanserna enbart genom reduktion&lt;br&gt;av statens konsumtion och transfereringar. Detta innebär att tilldelningen&lt;br&gt;av resurser till kommuner och landsting måste utvecklas mycket&lt;br&gt;restriktivt. Ett mycket stort ansvar vilar på statsmakterna vad gäller att&lt;br&gt;fastställa stabila finansiella förutsättningar. Handlingsutrymmet för&lt;br&gt;kommuner och landsting kommer till stor del att bestämmas av möjlig-&lt;br&gt;heterna att effektivisera och avgiftsfinansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8.1 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteutjämningsavgift för landsting finns i lagen&lt;br&gt;(1987:560) om skatteutjämningsavgift och förordningen (1992:679) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgiften uppgick år 1992 till 1:15 kr/skr för kommuner&lt;br&gt;och 0:92 kr/skr för landsting. För kommuner avskaffades skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgiften år 1993 och för landstingen sänktes den till 0:40&lt;br&gt;kr/skr. De landstingsfria kommunerna erlägger inte någon avgift. Som&lt;br&gt;chefen för Socialdepartementet och jag anförde i 1992 års komplette-&lt;br&gt;ringsproposition måste nuvarande system för vissa ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen göras om för att skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgiften för landstingen skall kunna tas bort fr.o.m. år 1994.&lt;br&gt;Statsrådet Könberg har tidigare i dag aviserat att efter sommaren&lt;br&gt;återkomma med ett mer detaljerat förslag om förändringar av det&lt;br&gt;nuvarande systemet för vissa ersättningar från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Erforderliga förändringar avses kunna träda i&lt;br&gt;kraft fr.o.m. den 1 januari 1994. Ett sådant förslag avses leda till att&lt;br&gt;finansieringsansvaret och därmed administrationen för de försäkrings-&lt;br&gt;anslutna läkarna och sjukgymnasterna förs över till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen fr.o.m. år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i anslutning till att det detaljerade förslaget läggs fram&lt;br&gt;återkomma med lagförslag om att skatteutjämningsavgiften skall avskaffas&lt;br&gt;fr.o.m. år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8.2 Finansiering av skatteutjämningsbidrag till landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt skatte-&lt;br&gt;underlagets förändringar, eftersom de är knutna till medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan åren 1993 och 1994 beräknas ökningen till ca 175 miljoner&lt;br&gt;kronor. Liksom tidigare år bör denna ökning finansieras av landstingen&lt;br&gt;själva. Som jag anförde i 1992 års kompletteringsproposition bör detta&lt;br&gt;ske antingen genom att vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;minskas eller att nivån på grundgarantiema i skatteutjämningssystemet&lt;br&gt;sänks. Mot bakgrund av den utredning jag tidigare har nämnt beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragssystemen gör jag dock bedömningen att ökningen av skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidragen mellan åren 1993 och 1994 bör regleras genom att&lt;br&gt;landstingsskattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare (se&lt;br&gt;avsnitt 7.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8.3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sjunde huvudtitelns anslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;betalas statligt utjämningsbidrag till kommunerna enligt lagen (1992:670)&lt;br&gt;om statligt utjämningsbidrag till kommuner. Ytterligare föreskrifter för&lt;br&gt;bidragsgivningen finns i förordningarna (1992:1591) om statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och (1992:678) om skattesatser vid&lt;br&gt;beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidraget till kommuner fastställs kalenderårsvis. Anslaget&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 innefattar kostnaden för utjämningsbidrag jämte&lt;br&gt;övergångsregler för andra halvåret 1993 och första halvåret 1994. I årets&lt;br&gt;budgetproposition angavs den totala bidragsramen för år 1993 till 40 128&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 1994 till 40 273 miljoner kronor. För bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 beräknade jag preliminärt kostnaderna för bidrag från&lt;br&gt;detta anslag till 40 200,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar nu förslag till förändringar som avses genomföras under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94, men som inte är beaktade i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;position och som i enlighet med finansieringsprincipen bör påverka&lt;br&gt;bidragsramen för år 1994. Ytterligare förändringar kan behöva göras till&lt;br&gt;följd av kommande riksdagsbeslut eller andra förändringar som föran-&lt;br&gt;leder en justering av bidragsramen. Regeringen avser att slutligt fastställa&lt;br&gt;bidragets storlek i december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om omläggning av statens stöd till bostads-&lt;br&gt;finansiering (prop. 1991/92:56, bet. 1991/92:BoU9, rskr. 1991/92:75).&lt;br&gt;Denna omläggning medför att kommunernas uppgifter att förmedla&lt;br&gt;ansökningar om lån och bidrag för bostadsfinansieringsändamål upphör.&lt;br&gt;Omläggningen skall vara helt genomförd den 1 juli 1993. Den besparing&lt;br&gt;som kommunsektorn som helhet gör till följd av denna omläggning&lt;br&gt;beräknas uppgå till 100 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Som&lt;br&gt;regeringen tidigare anfört (se prop. 1992/93:172) bör denna besparing&lt;br&gt;regleras i enlighet med finansieringsprincipen. Av tekniska och praktiska&lt;br&gt;skäl är det dock inte lämpligt att ändra ramen för utjämningsbidraget&lt;br&gt;under löpande budgetår. Regleringen för andra halvåret 1993 görs genom&lt;br&gt;att kommunal skattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare i&lt;br&gt;kommuner (se avsnitt 7.4.1). För år 1994 bör dock bidragsramen&lt;br&gt;minskas med 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om administrationen av bostadsbidragen&lt;br&gt;till barnfamiljer m.m. (prop. 1992/93:174) föreslagit att ansvaret för&lt;br&gt;bostadsbidragen och administrationen av dessa skall föras över från&lt;br&gt;kommunerna till de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994. En ekonomisk reglering avseende bostadsbidragen skall göras&lt;br&gt;mellan staten och kommunerna till följd av att staten övertar ansvaret.&lt;br&gt;Dels skall en engångsvis återreglering från kommunerna till staten göras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende statsbidraget för bostadsbidrag under verksamhetsåret 1993 (se Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;avsnitt 7.4.2). Dels skall en permanent återföring göras genom en Bilaga 6&lt;br&gt;minskning av utjämningsbidraget till följd av förstatligandet av bostads-&lt;br&gt;bidragen fr.o.m. år 1994. Den permanenta återföringen kan nu beräknas&lt;br&gt;till 785 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslagen i propositionen Stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade (prop. 1992/93:159) skall också en reglering göras&lt;br&gt;gentemot kommuner. Reformen avses träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;br&gt;Kommunerna befrias från uppgifter för personlig assistans och åläggs&lt;br&gt;samtidigt nya skyldigheter för avlösar- och ledsagarservice, korttidstill-&lt;br&gt;syn och kontaktpersoner. Därmed beräknas kommunernas kostnader netto&lt;br&gt;minska med 1 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 årets budgetproposition anmälde chefen för Kulturdepartementet att&lt;br&gt;det principiella kostnadsansvaret för grundskolan för de asylsökande&lt;br&gt;barnen också i fortsättningen skall ligga på staten. Skolgången för&lt;br&gt;asylsökande barn som bor på förläggning kommer att bekostas av Statens&lt;br&gt;invandrarverk enligt en ny ordning. Utjämningsbidraget minskas därför&lt;br&gt;fr.o.m. år 1994 med 65 miljoner kronor vilket motsvarar det beräknade&lt;br&gt;beloppet för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kommunikationsdepartementet har tidigare idag föreslagit&lt;br&gt;att kommunerna skall ta över ansvaret för riksfärdtjänsten fr.o.m.&lt;br&gt;årsskiftet 1993/94. Kommunerna bör i så fall under budgetåret 1993/94&lt;br&gt;tillföras ytterligare 57 miljoner kronor till följd av kommunaliseringen.&lt;br&gt;Utjämningsbidraget år 1994 ökar således med helårsbeloppet 114&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt att den statliga delen av finansieringen av&lt;br&gt;gymnasiereformen inleds budgetåret 1993/94 (bet. 1991/92: UbulO, rskr.&lt;br&gt;1991/92:190). I årets budgetproposition tillfördes därför utjämnings-&lt;br&gt;bidraget för år 1994 483 miljoner kronor. Budgetåret 1994/95 skall&lt;br&gt;ytterligare 300 miljoner kronor, tillskjutas, vilket innebär att utjämnings-&lt;br&gt;bidraget för år 1994 bör ökas med 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:230 om valfrihet i skolan har regeringen föreslagit att&lt;br&gt;det offentliga stödet till fristående gymnasieskolor med utbildningar som&lt;br&gt;kan anses motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella program&lt;br&gt;eller specialutformade program skall lämnas av hemkommun. Regeringen&lt;br&gt;kommer under budgetåret 1993/94 att pröva vilka fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor som anses uppfylla dessa krav. Förändringen av bidrags-&lt;br&gt;givningen föreslås träda i kraft från och med budgetåret 1994/95 och det&lt;br&gt;tillkommande beloppet uppskattas till 34 miljoner kronor. För år 1994&lt;br&gt;inräknas hälften av detta belopp, dvs. 17 miljoner kronor i utjämnings-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den tidigare bidragsramen 40 273 miljoner kronor&lt;br&gt;(inkl, övergångsregler) för år 1994 och vad jag i övrigt har redovisat&lt;br&gt;beräknar jag således preliminärt bidragsramen för år 1994 till 37 954&lt;br&gt;miljoner kronor (inkl, övergångsregler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition angavs den totala bidragsramen för år&lt;br&gt;1993 till 40 128 miljoner kronor (inkl, övergångsregler) och för år 1994&lt;br&gt;beräknar jag nu preliminärt bidragsramen för år 1994 till 37 954 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. För budgetåret 1993/94 beräknar jag således kostnaderna för Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bidrag från detta anslag till 39 041 miljoner kronor. I budgetpropositio- Bilaga 6&lt;br&gt;nen angavs anslagsbehovet till 40 200,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kommuner för budgetåret 1993/94 anvisa ett belopp som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 159 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för&lt;br&gt;bostadshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattereduktion enligt denna lag medges ägare till bostadshus, eller&lt;br&gt;den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall&lt;br&gt;likställas med ägare och som haft kostnader eller utgifter som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;behandlas som handelsbolag, tillkommer rätten till skattereduktion i&lt;br&gt;stället delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknas&lt;br&gt;som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del&lt;br&gt;detta avser en värderingsenhet för bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Underlaget för skattereduktionen är kostnader för reparation och&lt;br&gt;underhåll samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget inräknas inte utgifter för material och inte värdet av arbete&lt;br&gt;som utförts av ägaren. I underlaget inräknas inte heller kostnader eller&lt;br&gt;utgifter för vilka beviljats statligt räntebidrag, statligt bidrag till åtgärder&lt;br&gt;mot radon i egnahem samt stöd från statens fond för fukt- och mögelska-&lt;br&gt;dor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattereduktion medges endast för arbete som har utförts under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 februari 1993 - 31 december 1994 och som har betalats senast den 15&lt;br&gt;februari 1995. Vidare skall underlaget för skattereduktionen uppgå till&lt;br&gt;sammantaget minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbete som påböijas den 1 april 1993 eller senare gäller att skatte-&lt;br&gt;reduktion medges endast om arbetet utförts av näringsidkare som innehar&lt;br&gt;F-skattebevis antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För småhus uppgår skattereduktionen till 30 procent av underlaget till&lt;br&gt;den del det sammantaget under den i 3 § första stycket angivna tidsperio-&lt;br&gt;den inte överstiger 35 000 kronor per taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus uppgår skattereduktionen till 30 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen får dock sammantaget under den i 3 § första stycket&lt;br&gt;angivna tidsperioden inte överstiger 20 000 kronor per taxeringsenhet&lt;br&gt;eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknats&lt;br&gt;för fastigheten kalenderåret 1993, om detta belopp är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om småhus som ägs av bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får vad som gäller Bilaga 6.1&lt;br&gt;i fråga om hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom blir&lt;br&gt;högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för en delägare till en fastighet utgör högst så stor&lt;br&gt;andel av den totala skattereduktionen för fastigheten som svarar mot hans&lt;br&gt;andel i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skattemyndigheten fattat beslut i ärendet får en ny ansökan inte&lt;br&gt;prövas förrän efter utgången av år 1994 om inte ytterligare utgifter på&lt;br&gt;minst 1 000 kronor som utgör underlag för skattereduktion uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökningen skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sökandens personnummer eller organisationsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighetens beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökandens andel i fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det arbete som utförts på fastigheten och när arbetet utförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underlaget för skattereduktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. försäkran att sådant stöd som avses i 2 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen inte beviljats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvärv och vem fastigheten förvärvats från om fastigheten förvär-&lt;br&gt;vats under åren 1993 eller 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande av&lt;br&gt;vilken framgår det arbete som utförts, utgift för arbetet och uppgift om&lt;br&gt;utgift för material samt uppgift om när betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ägs fastigheten av ett handelsbolag eller av dödsbo som vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag skall av ansökningen&lt;br&gt;framgå hur skattereduktionen skall fördelas mellan dess ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beviljas sådant stöd som avses i 2 § andra stycket andra meningen&lt;br&gt;efter det att ansökan om skattereduktion lämnats in skall sökanden, inom&lt;br&gt;en månad från den dag stödet beviljades, anmäla detta till skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en fastighet har bytt ägare och därför flera är berättigade till&lt;br&gt;skattereduktion enligt denna lag skall den vars ansökan först kom in till&lt;br&gt;skattemyndigheten i första hand medges skattereduktion. Kom ansökning-&lt;br&gt;arna in samtidigt skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i&lt;br&gt;förhållande till storleken av de sökandes underlag för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ansökan enligt 5 § skall ha kommit in till skattemyndigheten senast&lt;br&gt;den 28 februari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion på grundval av ansökan som kommit in senast den 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;februari 1994 avräknas vid 1994 års taxering och i annat fall vid 1995 Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;års taxering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Beslut i ärende enligt denna lag fettas av den eller de skattemyn-&lt;br&gt;digheter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riks-&lt;br&gt;skatteverket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom&lt;br&gt;i fell som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift eller efter det att beslut meddelats beviljats sådant stöd&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter&lt;br&gt;det då beslutet om skattereduktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden till&lt;br&gt;länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor&lt;br&gt;från det att han fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas av Riksskatteverket inom tre veckor från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt förs av skattemyn-&lt;br&gt;digheten och i Regeringsrätten av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift döms om uppgiften för honom eller&lt;br&gt;den han företräder är ägnad att leda till skattereduktion med för högt&lt;br&gt;belopp till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen&lt;br&gt;är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna&lt;br&gt;lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt eller jämkning av sådan skatt. Jämkning av sjömansskatt&lt;br&gt;får dock ske som för skattereduktion på grund av underskott av kapital&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt i fråga om&lt;br&gt;skattskyldiga som skall betala sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller&lt;br&gt;om skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) om inte&lt;br&gt;annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den&lt;br&gt;skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa-&lt;br&gt;tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett&lt;br&gt;regionalt skatteregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas vid beskattning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysis-&lt;br&gt;ka och juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon-&lt;br&gt;trollverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom använ-&lt;br&gt;das för avräkning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid åter-&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom använ-&lt;br&gt;das för avräkning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid åter-&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;och för bestämmande av skatte-&lt;br&gt;reduktion enligt lagen (1993:000)&lt;br&gt;om skattereduktion för reparations-&lt;br&gt;kostnader m.m. för bostadshus.&lt;br&gt;också användas för utredningar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet och för Riksskattever-&lt;br&gt;kets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska&lt;br&gt;personer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-&lt;br&gt;laration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller&lt;br&gt;mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt. För vatje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod,&lt;br&gt;skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller&lt;br&gt;underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida&lt;br&gt;bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälenför&lt;br&gt;beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), lagen om mervärdeskatt, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt&lt;br&gt;på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfåll föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, allmän&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 13 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,upp-&lt;br&gt;gift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om&lt;br&gt;anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-&lt;br&gt;talningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord,&lt;br&gt;likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,&lt;br&gt;beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som&lt;br&gt;ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera&lt;br&gt;ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat samman-&lt;br&gt;träffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen om mer-&lt;br&gt;värdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-&lt;br&gt;skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan be-&lt;br&gt;räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20. Uppgift för beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för fackförenings- skattereduktion för fackförenings-&lt;br&gt;avgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift och uppgifter enligt 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1993:000) om&lt;br&gt;skattereduktion för reparations-&lt;br&gt;kostnader m.m. för bostadshus för&lt;br&gt;bestämmande av skattereduktion&lt;br&gt;enligt samma lag samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fell som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-&lt;br&gt;omslutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 53 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fåll där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skattemyndighet,&lt;br&gt;som enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet, snarast&lt;br&gt;översända till rätten ingiven bouppteckning eller någon annan handling,&lt;br&gt;som sägs i 51 § andra stycket, eller bouppteckning som tillhandahållits&lt;br&gt;rätten jämlikt tredje stycket nämnda paragraf. Därjämte åligger det rätten&lt;br&gt;att, enligt vad regeringen bestämmer, tillställa skattemyndigheten de&lt;br&gt;uppgifter, som fordras för uppbörd av skatten. Vad nu sagts skall äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning, när överrätt fastställt skatt till ett högre belopp&lt;br&gt;än förut beräknats eller när en skattskyldig vitsordat en anmärkning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställts av den enligt 64 § 1&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall ske till post-&lt;br&gt;girokonto hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Inbetalningen sker kostnadsfritt.&lt;br&gt;Skatten skall anses vara erlagd den&lt;br&gt;dag, då inbetalningskort eller för-&lt;br&gt;sändelse innehållande girokort&lt;br&gt;inkommit till en postanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt icke erlagts inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten, om ej annat följer av vad&lt;br&gt;i 6 § sista stycket stadgas, förord-&lt;br&gt;na om uttagande av felande belopp&lt;br&gt;i den ordning som enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) gäller&lt;br&gt;för indrivning av restförd skatt.&lt;br&gt;Därvid tas dröjsmålsavgift ut enligt&lt;br&gt;58 § 2-5 mom. lagen. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten får medge befrielse helt&lt;br&gt;eller delvis från skyldigheten att&lt;br&gt;betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. förordnade granskningsmyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall ske till konto&lt;br&gt;hos skattemyndigheten. Skatten&lt;br&gt;skall anses vara betald den dag, då&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till den som&lt;br&gt;förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt inte betalas inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten, om inte annat följer av 6&lt;br&gt;§ sista stycket, förordna om ut-&lt;br&gt;tagande av felande belopp i den&lt;br&gt;ordning som enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) gäller för indrivning av&lt;br&gt;restförd skatt. Därvid tas dröjs-&lt;br&gt;målsavgift ut enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;lagen. Skattemyndigheten får med-&lt;br&gt;ge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling, som enligt första stycket tillställts skattemyndigheten och&lt;br&gt;som ingivaren äger återfå må skattemyndigheten icke utlämna till denne&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:625.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrän skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd.&lt;br&gt;Innan handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet&lt;br&gt;av inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i 49 a § överlämnas till den skattskyldige sedan&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan&lt;br&gt;handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av&lt;br&gt;inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 52 och 57 §§ uppbördslagen (1953:272)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas in senast&lt;br&gt;den 18 i den uppbördsmånad som&lt;br&gt;infaller närmast efter den månad,&lt;br&gt;då skatteavdraget gjordes genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos den skattemyndighet som avses&lt;br&gt;i 2 a § andra stycket. Inbetalning&lt;br&gt;från landsting och kommun skall&lt;br&gt;dock, såvitt gäller preliminär A-&lt;br&gt;skatt, ske genom avräkning mot&lt;br&gt;fordran enligt 4 § lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär eller kvarståen-&lt;br&gt;de skatt, som inte har innehållits&lt;br&gt;genom skatteavdrag samt tillkom-&lt;br&gt;mande skatt skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos den skattemyndighet till vilken&lt;br&gt;skatten skall betalas enligt&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättning enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket kan göras också&lt;br&gt;genom inbetalning hos de banker,&lt;br&gt;med vilka regeringen har träffat&lt;br&gt;avtal därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt&lt;br&gt;eller skattskyldig inte vet till vilken&lt;br&gt;skattemyndighet inbetalning skall&lt;br&gt;göras, skall skatten sättas in på&lt;br&gt;skattepostgirokonto hos skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den som har&lt;br&gt;innehållit skatten respektive den&lt;br&gt;skattskyldige är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas in senast&lt;br&gt;den 18 i den uppbördsmånad som&lt;br&gt;infaller närmast efter den månad,&lt;br&gt;då skatteavdraget gjordes genom&lt;br&gt;insättning på konto hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som avses i 2 a §&lt;br&gt;andra stycket. Inbetalning från&lt;br&gt;landsting och kommun skall dock,&lt;br&gt;såvitt gäller preliminär A-skatt, ske&lt;br&gt;genom avräkning mot fordran&lt;br&gt;enligt 4 § lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär eller kvarståen-&lt;br&gt;de skatt, som inte har innehållits&lt;br&gt;genom skatteavdrag samt tillkom-&lt;br&gt;mande skatt skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på konto hos den&lt;br&gt;skattemyndighet till vilken skatten&lt;br&gt;skall betalas enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt&lt;br&gt;eller skattskyldig inte vet till vilken&lt;br&gt;skattemyndighet inbetalning skall&lt;br&gt;göras, skall skatten betalas in till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;som har innehållit skatten respek-&lt;br&gt;tive den skattskyldige är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas skatt genom girering/ran&lt;br&gt;postgirokonto skall skatten anses&lt;br&gt;vara inbetald den dag då girerings-&lt;br&gt;handlingarna kom in till&lt;br&gt;postanstalt. Statlig myndighet, som&lt;br&gt;använder det centrala redovis-&lt;br&gt;ningssystemet (system S) för betal-&lt;br&gt;ning av skatt, skall anses ha betalt&lt;br&gt;den dag då uppdrag att betala&lt;br&gt;skatten sändes till redovis-&lt;br&gt;ningscentral i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt sker kost-&lt;br&gt;nadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt betalas genom girering&lt;br&gt;skall skatten anses vara inbetald&lt;br&gt;den dag då gireringshandlingama&lt;br&gt;kom in till den som förmedlar&lt;br&gt;betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket redovisar inbetald&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter som&lt;br&gt;uppbärs enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall i den ordning som föreskrivs av regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för&lt;br&gt;vaije skattskyldig samt upprätta restlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förmedlar betalningen&lt;br&gt;redovisar inbetald skatt och ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter som uppbärs&lt;br&gt;enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § 1 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Det åligger redare att till sjömansskattekonloret för vaije&lt;br&gt;period om två månader, räknat från beskattningsårets böljan, inbetala och&lt;br&gt;redovisa under perioden innehållen sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av skatten skall ske i den ordning Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije redovisningsperiod&lt;br&gt;utom november-december skall&lt;br&gt;redaren senast den sista dagen i&lt;br&gt;andra månaden efter periodens&lt;br&gt;utgång å sjömansskattekon torets&lt;br&gt;postgirokonto insätta den skatt som&lt;br&gt;skall inbetalas. För redovis-&lt;br&gt;ningsperioden november-december&lt;br&gt;skall inbetalning ske senast den 15&lt;br&gt;därpå följande februari. Sjömans-&lt;br&gt;skattekontoret får efter därom&lt;br&gt;gjord framställning bevilja anstånd&lt;br&gt;med skattens inbetalning och redo-&lt;br&gt;visning, i regel dock högst en&lt;br&gt;månad. Anstånd för redovis-&lt;br&gt;ningsperioden november-december&lt;br&gt;far beviljas endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av sjömansskatt sker&lt;br&gt;kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije redovisningsperiod utom&lt;br&gt;november-december skall redaren&lt;br&gt;senast den sista dagen i andra&lt;br&gt;månaden efter periodens utgång&lt;br&gt;sätta in den skatt som skall in-&lt;br&gt;betalas på sjömansskattekontorets&lt;br&gt;konto. För redovisningsperioden&lt;br&gt;november-december skall inbetal-&lt;br&gt;ning ske senast den 15 därpå följ-&lt;br&gt;ande februari. Sjömansskattekonto-&lt;br&gt;ret får efter därom gjord framställ-&lt;br&gt;ning bevilja anstånd med skattens&lt;br&gt;inbetalning och redovisning, i regel&lt;br&gt;dock högst en månad. Anstånd för&lt;br&gt;redovisningsperioden november-&lt;br&gt;december får beviljas endast om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:916.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 44 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt sker utan&lt;br&gt;kostnad för den skattskyldige och&lt;br&gt;anses ha skett den dag inbetal-&lt;br&gt;ningskort eller försändelse som&lt;br&gt;innehåller gireringskort inkommit&lt;br&gt;till postanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt anses ha&lt;br&gt;skett den dag inbetalningskort eller&lt;br&gt;gireringshandlingar kommit in till&lt;br&gt;den som förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kupongskattelagen (1970:624)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på särskilt postgirokonto.&lt;br&gt;Inbetalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller försändelse,&lt;br&gt;som innehåller gireringskort, in-&lt;br&gt;kommit till postanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalas kupongskatt ej inom&lt;br&gt;den tid som anges i 8 eller 15 §&lt;br&gt;eller i den ordning som anges i&lt;br&gt;första stycket, skall dröjsmålsavgift&lt;br&gt;tas ut enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på särskilt konto. In-&lt;br&gt;betalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller girerings-&lt;br&gt;handlingar kommit in till den som&lt;br&gt;förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kupongskatt inte betalas&lt;br&gt;inom den tid som anges i 8 eller&lt;br&gt;15 § eller i den ordning som anges&lt;br&gt;i första stycket, skall dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift tas ut enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning&lt;br&gt;på ett särskilt postgirokonto utan&lt;br&gt;kostnad för den skattskyldige.&lt;br&gt;Betalningen anses ha skett den dag&lt;br&gt;då den har bokförts på det sär-&lt;br&gt;skilda postgirokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp som för en redovisningsperiod eller en skattepliktig&lt;br&gt;händelse understiger femtio kronor skall inte betalas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning&lt;br&gt;på ett särskilt konto. Betalningen&lt;br&gt;anses ha skett den dag då den har&lt;br&gt;bokförts på det särskilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 58 § fordonsskattelagen (1988:327)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning&lt;br&gt;på särskilt postgirokonto utan&lt;br&gt;kostnad för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning anses ha skett den&lt;br&gt;dag inbetalningskortet eller för-&lt;br&gt;sändelse som innehåller girerings-&lt;br&gt;handling kommit in till postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning&lt;br&gt;på särskilt konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning anses ha skett den&lt;br&gt;dag inbetalningskort eller gire-&lt;br&gt;ringshandlingar kommit in till den&lt;br&gt;som förmedlar betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken skall betala skatten till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län inom den tid som anges i 6 §.&lt;br&gt;Betalning skall göras genom insätt-&lt;br&gt;ning på särskilt postgirokonto.&lt;br&gt;Inbetalning anses ha skett den dag&lt;br&gt;inbetalningskort eller försändelse,&lt;br&gt;som innehåller gireringskort, in-&lt;br&gt;kommit till postanstalt. Inbetalning&lt;br&gt;av skatt sker kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken skall betala skatten till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län inom den tid som anges i 6 §.&lt;br&gt;Betalning skall göras genom insätt-&lt;br&gt;ning på särskilt konto. Inbetalning&lt;br&gt;anses ha skett den dag inbetal-&lt;br&gt;ningskort eller gireringshandlingar&lt;br&gt;kommit in till den som förmedlar&lt;br&gt;betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella avdelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993-03-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och den ekonomiska och monetära unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten Ds 1992:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till EMU:s slutfas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen &amp;quot;valutaunion&amp;quot; och &amp;quot;EMU” används synonymt för att beteckna&lt;br&gt;den monetära delen av EMU:s slutfäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad ekonomisk konveigens mellan medlemsländerna anses vara&lt;br&gt;nödvändig för att undvika spänningar i EMU:s slutfäs. Proceduren för&lt;br&gt;övergången till fäs tre är därför upphängd kring begreppet &amp;quot;kon-&lt;br&gt;vergenskriterier&amp;quot;. Som ett villkor för deltagande i EMU:s slutfäs skall&lt;br&gt;länderna ha uppnått en låg och stabil prisutveckling och stabila växelkurs-&lt;br&gt;relationer inom ramen för växelkursmekanismen ERM, samt inte ha&lt;br&gt;alltför stora underskott i de offentliga finanserna (ERM är den viktigaste&lt;br&gt;delen av EG:s nuvarande valutasamarbete (EMS). Hållbarheten i denna&lt;br&gt;utveckling förutsätts avspeglad i nivån på de långa räntorna. Kriterierna&lt;br&gt;preciseras närmare i ett protokoll till Maastricht-överenskommelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* inflationstakten får under året före examinationen inte vara mer än 1,5&lt;br&gt;procentenheter högre än i de EG-länder (högst tre) som har lägst&lt;br&gt;inflationstakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* de långa räntorna får under året före examinationen inte vara mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 procentenheter högre än i de EG-länder (högst tre) som har den&lt;br&gt;lägsta inflationstakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* växelkursen skall ha hållits stabil utan allvarliga störningar och utan&lt;br&gt;devalveringar på eget initiativ, inom ramen för ERM:s normala&lt;br&gt;fluktuationsmaiginaler, under en period av minst två år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* den konsoliderade offentliga sektorns underskott får utgöra högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld får uppgå till högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen och EMI skall mot slutet av fäs två, dvs. i god tid&lt;br&gt;före utgången av 1996, avrapportera utfallet av fäs två. En bedömning&lt;br&gt;görs då av graden av ekonomisk konvergens som medlemsländerna&lt;br&gt;uppnått samt om en majoritet av medlemsländerna uppfyller de stipule-&lt;br&gt;rade kraven. Rådet av ekonomi- och finansministrar (Ekofin-rådet) ska,&lt;br&gt;på basis av EG-kommissionens och EMI:s bedömning, med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet göra en bedömning av om en majoritet av medlemsländerna&lt;br&gt;uppfyller konveigenskraven. Anses förutsättningarna uppfyllda skall det&lt;br&gt;Europeiska rådet besluta att inleda fäs tre, för berörda länder, den 1&lt;br&gt;januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot inte en majoritet av medlemsländerna uppfyllt kraven,&lt;br&gt;föreskrivs i Maastricht-överenskommelsen att EMU:s tredje fäs skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inledas den 1 januari 1999. Motsvarande examinations- och Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;beslutsprocedur som 1996/97 skall genomföras men med den viktiga Bilaga 6.3&lt;br&gt;skillnaden att hänsyn inte skall tas till om en majoritet av med-&lt;br&gt;lemsländerna vid denna tidpunkt uppfyller konvergenskraven. Stats- och&lt;br&gt;regeringscheferna har endast att, med kvalificerad majoritet, notera och&lt;br&gt;bekräfta vilka medlemsländer som uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför bilda en europeisk valutaunion?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaunionen kan enligt EG-kommissionen väntas medföra en rad&lt;br&gt;positiva ekonomiska effekter. Betydande besparingar görs genom&lt;br&gt;minskade transaktionskostnader (bl.a. kostnader för valutaväxling).&lt;br&gt;Elimineringen av växelkursriskema anses få positiva effekter på tillväxten&lt;br&gt;genom ökade investeringar. Samtidigt upphör risken för den typ av&lt;br&gt;instabilitet som uppkommit under de senaste månaderna i det nuvarande&lt;br&gt;växelkursarrangemanget, EMS. För flertalet EG-länder är valutaunionen&lt;br&gt;också ett sätt att säkra en fortsatt låg inflationstakt och låga räntor.&lt;br&gt;Ansvaret för penningpolitiken förs över till en gemensam centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har även rests frågetecken kring EMU-projektet. Det har&lt;br&gt;ifrågasatts om EG är ett s.k. optimalt valutaområde. Inom EG finns&lt;br&gt;betydande olikheter i produktionsstruktur, samtidigt som arbetskraftens&lt;br&gt;rörlighet mellan och inom länderna är begränsad. Det skulle därför,&lt;br&gt;enligt vissa kritiker, vara motiverat att behålla det anpassningsinstrument&lt;br&gt;som möjligheten till nationella växelkursförändringar utgör. EG-&lt;br&gt;kommissionen menar dock att den ökade integrationen till följd av den&lt;br&gt;inre marknaden kommer att leda till större likheter i produktionsstruktur&lt;br&gt;mellan länderna. Därmed skulle risken för eventuella spänningar i&lt;br&gt;unionen minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan typ av kritik riktar sig inte mot valutaunionen som sådan utan&lt;br&gt;mot dess utformning enligt Maastricht-överenskommelsen. Innebörden i&lt;br&gt;denna kritik är att de krav som uppställts för deltagande i valutaunionen,&lt;br&gt;konveigenskriteriema, är otillräckliga för att säkerställa den monetära&lt;br&gt;stabiliteten i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bretton Woods-systemets sammanbrott och den ökande omfattningen&lt;br&gt;av de finansiella flödena har skapat en kraftigt ökad potential för&lt;br&gt;svängningar i växelkurser och räntenivåer. Mot denna bakgrund har EG-&lt;br&gt;ländema funnit att den mest ändamålsenliga ordningen är att knyta&lt;br&gt;valutorna tätt till varandra i ett system av fästa växelkurser. Devalve-&lt;br&gt;ringar har generellt förkastats som ett ekonomisk-politiskt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att den ekonomiska och monetära unionen kommer till stånd är&lt;br&gt;den avgörande frågan hur Sverige påverkas av att delta i respektive stå&lt;br&gt;utanför unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och det ekonomiska och monetära samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet kommer inte att omfatta frågor som rör växelkurspolitiken,&lt;br&gt;t.ex. deltagande i EMS eller samordning av den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandlingarna med EG leder till ett svenskt medlemskap kommer Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;Sverige att omfattas av EG:s ekonomiska och monetära samarbete. Det Bilaga 6.3&lt;br&gt;skulle innebära bl.a. deltagande i EMS samt i den samordning av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken inom ramen för vilken utvecklingen i med-&lt;br&gt;lemsländerna granskas med utgångspunkt för gemensamt överenskomna&lt;br&gt;mål. Dessa mål omfattar bl.a. hög tillväxt, låg inflation, hög sys-&lt;br&gt;selsättning samt en mer likartad ekonomisk utvecking (&amp;quot;konvergens&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom EG vid tiden för ett svenskt medlemskap sannolikt befinner&lt;br&gt;sig i den andra fasen av EMU är det i detta sammanhang relevant att titta&lt;br&gt;närmare på troliga följder för Sveriges ekonomi av att delta i EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt deltagande i en europeisk valutaunion kan bl.a. leda till&lt;br&gt;följande fördelar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Transaktionskostnader elimineras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Intresset för att investera i Sverige ökar genom att valutarisker&lt;br&gt;elimineras och Sverige blir del av ett större valutaområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Prisstabilitet kan bli lättare att uppnå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam valuta införs bortfaller transaktionskostnader för&lt;br&gt;växling, omräkning och ommärkning av priser, etc. inom valutaområdet.&lt;br&gt;En eliminering av transaktionskostnaderna förutsätter att valutaunionen&lt;br&gt;leder till en gemensam valuta. Det torde inte räcka med en permanent&lt;br&gt;låsning av växelkurserna. Preliminära bedömningar inom Finansdepar-&lt;br&gt;tementet tyder på att den möjliga kostnadsbesparingen för Sveriges del&lt;br&gt;ligger i nivå med EG-genomsnittet, dvs. 0,3-0,4 procent av BNP eller 4-&lt;br&gt;6 miljarder kronor i 1991 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar och tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De eventuella vinster som nämnts är statiska. De höjer BNP:s nivå. Vad&lt;br&gt;som kan få väl så stor betydelse är emellertid de dynamiska effekterna,&lt;br&gt;dvs. effekterna på BNP:s tillväxttakt, av ett svenskt deltagande i&lt;br&gt;valutaunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En osäkerhet om den långsiktiga svenska växelkursen innebär att&lt;br&gt;investeringarna, och därmed tillväxten, påverkas negativt. Såväl en&lt;br&gt;osäkerhet om huruvida kronan kan komma att devalveras vid en fast&lt;br&gt;växelkurs som den faktiska variationen i växelkursen mot enskilda&lt;br&gt;EG-valutor vid en flytande kurs bidrar sannolikt till att dämpa in-&lt;br&gt;vesteringsviljan och därmed tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentiella investerare har lättare att skydda sig mot ett stort valuta-&lt;br&gt;områdes risker, eftersom större valutor i regel är mer gångbara som&lt;br&gt;internationella betalningsmedel. För många investerare är det också en&lt;br&gt;fördel att begränsa sina placeringar till ett fåtal stora valutaområden,&lt;br&gt;eftersom det minskar kostnaderna för att följa den politiska utvecklingen&lt;br&gt;i de länder där kapitalet är placerat. För att dra till sig kapital måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige därför kunna erbjuda en högre förväntad avkastning än större&lt;br&gt;länder med internationellt mer gångbara valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstabilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaunionen påverkar förutsättningarna för att uppnå prisstabilitet. Den&lt;br&gt;gemensamma valutan skärper kravet på statsmakterna att föra en&lt;br&gt;ekonomisk politik som är förenlig med omvärldens inflationstakt,&lt;br&gt;eftersom växelkursen definitivt bortfaller som instrument i den ekonomis-&lt;br&gt;ka politiken. En snabbare inflation i Sverige än i omvärlden skulle hota&lt;br&gt;de svenska företagens konkurrenskraft och därmed också leda till&lt;br&gt;minskade investeringar och svagare ekonomisk tillväxt. I takt med att&lt;br&gt;denna insikt vinner insteg är det rimligt att tro, att också pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen anpassas till kostnadslägets krav och att inflationstrycket&lt;br&gt;därmed dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb inflation är ofta förknippad med betydande variationer i&lt;br&gt;inflationstakten. Förändringar i relativpriserna blir därmed mindre&lt;br&gt;tydliga, vilket försämrar prissystemets resursallokeringsfunktion. En&lt;br&gt;variabel inflation skapar också osäkerhet om framtida priser och dämpar&lt;br&gt;därigenom investeringsviljan. En låg och stabil inflationstakt gynnar&lt;br&gt;troligen investeringar och tillväxt. Det är emellertid svårt att bedöma hur&lt;br&gt;stor denna påverkan är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att tro att ett deltagande i valutaunionen kan bidra till att&lt;br&gt;förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. När växelkursen bortfaller som&lt;br&gt;instrument i den ekonomiska politiken ökar trycket på arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter att ta ansvar för en lönebildning som respekterar konkurrenskraf-&lt;br&gt;tens krav. Möjligen kan även rörligheten på arbetsmarknaden öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaunionen kan emellertid även innebära en ökad risk för tillfälliga&lt;br&gt;ökningar i arbetslösheten. Deltagandet i valutaunionen stänger den&lt;br&gt;&amp;quot;reservutgång&amp;quot; som möjligheten till en devalvering inneburit. Om en&lt;br&gt;störning drabbar hela unionen kan denna lindras genom penning- och&lt;br&gt;valutapolitiska insatser för hela unionen. Om däremot störningen drabbar&lt;br&gt;Sverige hårdare än andra far de svenska systemen själva svara för&lt;br&gt;huvuddelen av anpassningen. Om arbetsmarknaden i ett sådant läge inte&lt;br&gt;är tillräckligt flexibel, i termer av lönebildning och geografisk och&lt;br&gt;branschmässig rörlighet hos arbetskraften, kan betydande sys-&lt;br&gt;selsättningsproblem uppstå på kort sikt. Detsamma gäller naturligtvis&lt;br&gt;även vid fest växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bedöma riskerna för en sådan tillfällig negativ effekt på&lt;br&gt;sysselsättningen är det viktigt att veta dels hur sannolikt det är att en&lt;br&gt;ojämnt fördelad störning av betydande omfettning kan drabba Sverige,&lt;br&gt;dels hur ett deltagande i valutaunionen påverkar flexibiliteten på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Några betydelsefulla faktorer kan urskiljas när det&lt;br&gt;gäller risken för en avvikande utveckling:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den svenska utrikeshandelns exportsammansättning är den faktor som Bilaga 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mest sannolikt kan leda till skillnader. Jämfört med de andra tänkta&lt;br&gt;deltagarna i valutaunionen spelar t.ex. basindustriernas produkter en&lt;br&gt;större roll för Sverige. Svängningarna i Sveriges handelsvillkor har&lt;br&gt;under de senaste åren varit större än t.ex. Tysklands (LU 92, tab.&lt;br&gt;3.10). Betydelsen av denna skillnad bör dock inte överdrivas. Ungefär&lt;br&gt;70 procent av Sveriges handel med EG-länderna är s.k. inom bransch-&lt;br&gt;handel, att jämföras med ca 50 procent för t.ex. Danmark. Endast en&lt;br&gt;mindre del av exporten härrör från sektorer där Sverige är klart mer&lt;br&gt;exponerat än andra länder. Det gäller framförallt skogssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Skillnaden när det gäller marknadssammansättning är förhållandevis&lt;br&gt;liten. Drygt två tredjedelar av det svenska handelsutbytet sker med de&lt;br&gt;nuvarande EG- och EFTA-ländema, vilket är detsamma som EG-&lt;br&gt;genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* LU 92 pekar på lägesnackdelamas betydelse (tabell 3.10). Sveriges&lt;br&gt;geografiska läge innebär att en störning i form av t.ex. kraftigt ökade&lt;br&gt;transportkostnader skulle drabba Sverige hårdare än de flesta andra&lt;br&gt;länder i en europeisk valutaunion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är den svenska industristrukturen och handeln så&lt;br&gt;pass lik t.ex. den tyska, att risken för en avvikande utveckling antagligen&lt;br&gt;är mindre för svensk del än t.ex. för norsk eller finsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge ett perspektiv på risken för en verkligt allvarlig yttre&lt;br&gt;störning som drabbar Sverige ensamt är det viktigt att betona, att den&lt;br&gt;svenska ekonomin knappast varit utsatt för någon sådan i modem tid.&lt;br&gt;Går man utomlands kan möjligen den finska sovjethandelns kollaps&lt;br&gt;utgöra ett exempel, men då handlar det om bortfallet av avsättnings-&lt;br&gt;marknaden för ca en sjättedel av den egna exporten och allvarligt&lt;br&gt;försämrade villkor för importen av viktiga varor såsom olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadens flexibilitet finns flera studier som&lt;br&gt;pekar dessutom på att den svenska arbetsmarknadens anpassningsförmåga&lt;br&gt;är internationellt sett hög, vilket talar för att Sverige skulle klara&lt;br&gt;valutaunionens anpassningskrav jämförelsevis väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem med de studier som finns om reallöneflexibiliteten i&lt;br&gt;Sverige är emellertid att det under 1980-talet skedde flera devalveringar.&lt;br&gt;Det är just i samband med dessa tillfällen som reallönerna anpassats.&lt;br&gt;Reallönerna har således sänkts utan motsvarande nedväxling i de&lt;br&gt;nominella lönernas utveckling. Det är därför troligt att studierna ger en&lt;br&gt;överdrivet positiv bild av reallöneflexibiliteten. Ett deltagande i valuta-&lt;br&gt;unionen kräver därför sannolikt en ökad flexibilitet i lönebildningen och&lt;br&gt;en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Å andra sidan är det det troligt att&lt;br&gt;ett deltagande i unionen i sig bidrar till att öka arbetsmarknadens&lt;br&gt;flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följder för den ekonomiska politiken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige deltar i valutaunionen fullbordas den förskjutning av&lt;br&gt;tyngdpunkter och roller i den svenska ekonomiska politiken som inleddes&lt;br&gt;med den fästa växelkursen, anknytningen till ecun och EES-avtalet.&lt;br&gt;Ramen för den svenska ekonomiska integreringen med EG-ländema&lt;br&gt;skulle bli ännu fästare om kronan bands oåterkalleligt till de övriga&lt;br&gt;valutorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och valutapolitiken centraliseras till den europeiska nivån. Det&lt;br&gt;innebär dock ingen avgörande förändring i förhållande till en situation&lt;br&gt;med fest växelkurs, då den svenska penningpolitiken till största delen&lt;br&gt;bestäms av den tyska penningpolitiken. Deltagandet i valutaunionen kan&lt;br&gt;i själva verket innebära påtagliga fördelar jämfört en fest växelkurs-&lt;br&gt;politik. Penningpolitiken i Europa utformas idag defacto med hänsyn till&lt;br&gt;Tysklands problem och behov. Innebörden är att den tyska återföreningen&lt;br&gt;i dag hämmar utvecklingen inom hela området. Inom en union skulle&lt;br&gt;t.ex. ränteläget i stället bestämmas med hänsyn till hela områdets behov.&lt;br&gt;Vidare bör sägas att det å andra sidan är troligt att Tysklands pen-&lt;br&gt;ningpolitik under 1980-talet bidrog till att hjälpa andra länder i Europa,&lt;br&gt;framför allt inom ERM, att få ned sin inflation till en lägre kostnad i&lt;br&gt;form av förlorad produktion och arbetslöshet. Genom att knyta sin valuta&lt;br&gt;till D-marken kunde andra länder dra nytta av Tysklnads restriktiva&lt;br&gt;penningpolitik och låga inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ytterligare ett viktigt avseende innebär valutaunionen en betydelsefull&lt;br&gt;fördel i förhållande till en situation med fäst växelkurs. När växel-&lt;br&gt;kurserna låses oåterkallerligen upphör de kapitalflöden som beror på&lt;br&gt;förväntningar om växelkursjusteringar. Därmed blir också förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den ekonomiska politiken mer stabila. Valutamarknadens&lt;br&gt;krav ersätts för det enskilda landet av unionens mer formaliserade och&lt;br&gt;stabila konvergenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller finanspolitiken innebär ett deltagande i valutaunionen&lt;br&gt;inga större förändringar. De s.k. konvergenskraven för deltagande i&lt;br&gt;EMU:s tredje fes sammanfeller i stor utsträckning dels med vad en fest&lt;br&gt;växelkurs fordrar, dels med vad den inhemska strukturomvandlingen&lt;br&gt;kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått avser det framtida samarbetet inom ramen för&lt;br&gt;EMU framför allt en samordning av de deltagande ländernas penning-&lt;br&gt;politik och en integration av de institutioner som ansvarar för denna.&lt;br&gt;Kraven på finanspolitiken, där den offentliga sektorns utgifts- och&lt;br&gt;skattepolitik utgör beståndsdelarna, är av ett mer indirekt slag. Dessa&lt;br&gt;krav är i första hand kopplade till de konvergenskriterier som i kvan-&lt;br&gt;titativa termer reglerar vilka finansiella underskott och vilken skuldsätt-&lt;br&gt;ning som kan accepteras i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på att minska det strukturella underskottet är emellertid&lt;br&gt;angelägen oavsett konvergenskraven: underskottet har också betydelse för&lt;br&gt;förtroendet för den svenska växelkurspolitiken och därmed för ränte-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige utanför en valutaunion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t j &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;«&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den europeiska debatten diskuteras framfor allt om den föreslagna&lt;br&gt;valutaunionen är ett klokt projekt ur hela gemenskapens synvinkel.&lt;br&gt;Rapporten betonar emellertid att frågan kan ställa sig delvis annorlunda&lt;br&gt;för svensk del. Om valutaunionen blir av måste Sverige bedöma hur&lt;br&gt;ekonomin skulle påverkas av att Sverige stod utanför det nya valuta-&lt;br&gt;området. I flera avseenden skulle ett utanförskap sannolikt innebära&lt;br&gt;större påfrestningar än dagens växelkursarrangemang eller ett ensidigt&lt;br&gt;åtagande om fäst växelkurs. Vid ett utanförskap måste trovärdigheten för&lt;br&gt;den svenska kronan succesivt byggas upp, vilket med stor sannolikhet&lt;br&gt;skulle kräva en betydligt stramare penning- och finanspolitik och en mer&lt;br&gt;återhållsam lönebildning än vid ett deltagande i EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra effekter av ett utanförskap är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* När transaktionskostnaderna minskar inom unionen försämras&lt;br&gt;konkurrenskraften för svenska exportföretag på de marknader som&lt;br&gt;omfattas av valutaunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Risken för växelkursstömingar kommer antagligen att ses som större&lt;br&gt;än i dag. Därmed ökar den finansiella osäkerheten för Sverigebaserad&lt;br&gt;verksamhet med internationella kopplingar med åtföljande negativa&lt;br&gt;effekter på ränteläget och investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sveriges dragningskraft som investeringsland minskar antagligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanförskapet i sig ökar den finansiella osäkerheten vid placeringar i&lt;br&gt;Sverige. Risken blir särskilt påtaglig vid investeringar på tio-femton års&lt;br&gt;sikt. Investerare kan visserligen delvis försäkra sig, men de ådrar sig&lt;br&gt;då transaktionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige inte heller kan delta i den europeiska unionen i vidare&lt;br&gt;mening, kan potentiella investerare inte lita på att Sverige blir delaktigt&lt;br&gt;i gemenskapens fortsatta utveckling. Sverige har inte heller samma&lt;br&gt;möjlighet som medlemsstater att värna om sitt näringslivs intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örfattningsförs lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1992:1590) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993 skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;eller landstingsskattemedel enligt&lt;br&gt;4 § lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m., skall för inkomståret&lt;br&gt;1993 kommunalskattemedlen mins-&lt;br&gt;kas med 739 kronor per invånare i&lt;br&gt;kommunen den 1 november 1992&lt;br&gt;och landstingsskattemedlen med&lt;br&gt;398 kronor per invånare i lands-&lt;br&gt;tinget den 1 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kommun som inte ingår i&lt;br&gt;ett landsting skall kommunalskat-&lt;br&gt;temedlen minskas med 1 137 kro-&lt;br&gt;nor per invånare i kommunen den&lt;br&gt;1 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;eller landstingsskattemedel enligt&lt;br&gt;4 § lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m. m., skall för inkomståret&lt;br&gt;1993 kommunalskattemedlen mins-&lt;br&gt;kas med 679 kronor per invånare i&lt;br&gt;kommunen den 1 november 1992&lt;br&gt;och landstingsskattemedlen med&lt;br&gt;396 kronor per invånare i lands-&lt;br&gt;tinget den 1 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kommun som inte ingår i&lt;br&gt;ett landsting skall kommunalskat-&lt;br&gt;temedlen minskas med 1 075 kro-&lt;br&gt;nor per invånare i kommunen den&lt;br&gt;1 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av&lt;br&gt;skattemedel år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt 4 §&lt;br&gt;lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m., skall för inkomståret 1994&lt;br&gt;kommunalskattemedlen minskas med 771 kronor per invånare i kom-&lt;br&gt;munen den 1 november 1993 och landstingsskattemedlen med 396 kronor&lt;br&gt;per invånare i landstinget den 1 november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kommun som inte ingår i ett landsting skall kommunalskat-&lt;br&gt;temedlen minskas med 1 167 kronor per invånare i kommunen den 1 no-&lt;br&gt;vember 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har en kommun, ett landsting eller en kommun som inte ingår i&lt;br&gt;landsting för år 1994 fastställt en högre skattesats än den som har gällt&lt;br&gt;för år 1993 skall den minskning av kommunal- eller landstingsskat-&lt;br&gt;temedel som avses i 1 § i stället göras med 1 065 kronor, 577 kronor&lt;br&gt;respektive 1 642 kronor. Detta gäller dock inte om höjningen av&lt;br&gt;skattesatsen avser att täcka ökade kostnader som uppkommit på grund av&lt;br&gt;en omfördelning av uppgifter mellan landsting och kommunerna inom&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets ford-&lt;br&gt;ran enligt 4 a § fjärde stycket lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran&lt;br&gt;vid ingången av år 1994 minskas med 1,7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 5 skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 4 och 6 skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om bidragsåret 1993&lt;br&gt;gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära skatteutjämningsbidra-&lt;br&gt;get enligt 6 § och ett referens-&lt;br&gt;bidrag överstiger 1,5 procent av&lt;br&gt;summan av referensbidraget och&lt;br&gt;kommunens preliminära kom-&lt;br&gt;munalskattemedel enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m. för år 1993, skall det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;justeras upp eller ned med den del&lt;br&gt;som överstiger 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; I fråga om bidragsåret 1994&lt;br&gt;gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;enligt 6 § för år 1994, och det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;enligt samma paragraf för år 1993,&lt;br&gt;efter tillämpningen av punkt 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna, över-&lt;br&gt;stiger 3 procent av summan av&lt;br&gt;preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för år 1994 enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m.m. och det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om bidragsåret 1993&lt;br&gt;gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära skatteutj ämningsbidra-&lt;br&gt;get enligt 6 § och ett referens-&lt;br&gt;bidrag överstiger 1,5 procent av&lt;br&gt;summan av referensbidraget och&lt;br&gt;kommunens preliminära kom-&lt;br&gt;munalskattemedel enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m. för år 1993, skall det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;justeras upp eller ned med den del&lt;br&gt;som överstiger 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, fastställer&lt;br&gt;referensbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 1 fråga om bidragsåret 1994&lt;br&gt;gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;enligt 6 § för år 1994, och det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;enligt samma paragraf för år 1993,&lt;br&gt;efter tillämpningen av punkt 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna, över-&lt;br&gt;stiger 7,5 procent av summan av&lt;br&gt;preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för år 1994 enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m.m. och ett&lt;br&gt;referensbidrag, skall det prelimi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av punkt 5 1992:1585.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1585.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1585.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 6 § för år 1993, efter till- nära utjämningsbidraget justeras&lt;br&gt;lämpningen av punkt 4 i över- upp eller ned med den del som&lt;br&gt;gångsbestämmelserna, skall det överstiger 1,5 procent,&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;justeras upp eller ned med den del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, fastställer&lt;br&gt;referensbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om bidragsåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Skattefrågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för reparationskostnader m.m.&lt;br&gt;för bostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor om inbetalning av skatt och&lt;br&gt;arbetsgi varavgi fter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av skattemyndigheternas&lt;br&gt;kontrollverksamhet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statens upplåning i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig upplåning i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den framtida statliga upplåningen i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Sverige och EMU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Pfcrsonalkonsekvenser vid strukturförändringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa finansieringsfrågor i samband&lt;br&gt;med bolagsbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Departementsvisa bedömningar av&lt;br&gt;personalkonsekvenserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 Regeringskansliets arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Vissa anslagsfrågor inom sjunde huvudtiteln&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Vissa investeringar m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Ytterligare medel för täckning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merkostnader för löner och pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. under budgetåret 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Kommunal ekonomi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och de samhällsekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behov av förändringar i nuvarande skatte-&lt;br&gt;och bidragssystem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska utgångspunkter för kommunsektorn&lt;br&gt;de närmaste åren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och ersättningar till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om skattereduktion för&lt;br&gt;reparationskostnader m.m. för bostadshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lag om ändring i lagen (1968:430) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige och den ekonomiska och monetära unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten Ds 1992:116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om ändring i lagen (1992:1590) med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om utbetalning av&lt;br&gt;skattemedel år 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Lag med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;utbetalning av skattemedel år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43622, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1993/94, m.m. såvitt avser&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kris vi nu befinner oss i är inte enbart en följd av en internationell&lt;br&gt;lågkonjuktur, utan den beror också på strukturella brister i vårt eget&lt;br&gt;samhälle. En av de viktigaste förutsättningarna för Sveriges fortbestånd&lt;br&gt;som en av de ekonomiskt sett ledande nationerna i världen är att vi kla-&lt;br&gt;rar av den kunskapsmässiga omstruktureringen. Utbildningsväsendet&lt;br&gt;har en väsentlig uppgift för att möta de strukturella bristerna i det&lt;br&gt;svenska samhället. Det behövs ökade utbildningssatsningar främst inom&lt;br&gt;naturvetenskap och teknik, språk och informationsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningar fyller en långsiktigt betydelsefull funktion. Det-&lt;br&gt;ta är viktigt att framhålla i en tid då utbildningsväsendet också bidrar&lt;br&gt;till att mer kortsiktigt hålla nere den öppna arbetslösheten. Ett exempel&lt;br&gt;på detta är att genom undervisning i svenska förbättra invandrares möj-&lt;br&gt;ligheter på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför påfrestningarna med kraftiga dimensioneringsökningar av ut-&lt;br&gt;bildningsutbudet under de närmaste åren, måste budskapet till de stude-&lt;br&gt;rande vara att utbildning är långsiktigt meningsfull både för den enskil-&lt;br&gt;de och för samhället. Med den utgångspunkten är det absolut nödvän-&lt;br&gt;digt att utbildningen får ett meningsfullt innehåll vad beträffar både in-&lt;br&gt;riktning och kvalitativ nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Åttonde huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B. Det offentliga skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskilt statsbidrag ges till kommunerna för ytterli-&lt;br&gt;gare 29 000 platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår&lt;br&gt;utöver de 11 000 platser som tidigare föreslagits för budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall statsbidrag kunna ges för 33 000 extra platser&lt;br&gt;inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen om särskilt statsbidrag till kom-&lt;br&gt;muner för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår&lt;br&gt;(prop. 1992/93:194) föreslogs att 330 miljoner kronor för 11 000 platser&lt;br&gt;för ett tredje gymnasieår skulle avsättas budgetåret 1993/94 samt att re-&lt;br&gt;geringen skulle bemyndigas att vid behov ytterligare öka antalet platser.&lt;br&gt;Jag räknar med att ytterligare 29 000 platser kommer att utnyttjas för&lt;br&gt;det tredje gymnasieåret, vilket kostar 870 miljoner kronor utöver vad&lt;br&gt;som beräknats i prop. 1992/93:194. Medlen avser ett tredje gymnasieår&lt;br&gt;för ungdomar som gått ut en tvåårig gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att för våren 1993 ställa resurser till AMS för-&lt;br&gt;fogande för bidrag till bl.a. utbildning i komvux, 13 000 platser, och&lt;br&gt;folkhögskola, 5 000 platser (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1992/93:134). Också härvidlag finns det enligt min mening anledning&lt;br&gt;att höja ambitionsnivån. Under budgetåret 1993/94 bör målsättningen&lt;br&gt;vara att 33 000 extra helårsplatser anordnas inom komvux och 10 000&lt;br&gt;platser inom folkhögskolan. Jag föreslår därför att 752 010 000 kronor&lt;br&gt;anvisas under detta anslag budgetåret 1993/94 för bidrag till de kommu-&lt;br&gt;ner som anordnar extra komvuxplatser utöver den ordinarie organisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig i det här sammanhanget understryka det grundansvar kom-&lt;br&gt;munerna har för att tillgodose behoven av komvux. Detta ansvar är&lt;br&gt;klarlagt i skollagen. Det finns enligt min mening anledning att göra&lt;br&gt;denna markering så att det står alldeles klart att de statliga bidrag som&lt;br&gt;nu tillkommer skall användas för nya platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis framhållit skall dessa utbildningssatsningar ses&lt;br&gt;som inslag i en långsiktig strategi för nationell kompetensuppbyggnad.&lt;br&gt;Jag vill i det sammanhanget något uppehålla mig vid vad jag uppfattar&lt;br&gt;som angelägna utbildningsbehov, bland andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i många sammanhang markerat behovet av förbättra-&lt;br&gt;de språkkunskaper - såväl i svenska som i främmande språk. Den syn-&lt;br&gt;punkten kommer säkerligen att få sitt mest betydande genomslag i de&lt;br&gt;läroplansförändringar som för närvarande förbereds. Reformer i ung-&lt;br&gt;domsutbildningen påverkar emellertid den samlade kompetensen i sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hället endast i den takt som studerande tar sig igenom de reformerade&lt;br&gt;utbildningarna. Många invandrare, såväl ungdomar som vuxna, behöver&lt;br&gt;förbättra sina svenskkunskaper för att förstärka sina möjligheter i fråga&lt;br&gt;om arbete och fortsatta studier. Genom satsningar nu, i och för sig be-&lt;br&gt;tingade av arbetslöshetsläget, har vi fått chansen att bygga upp kunska-&lt;br&gt;perna snabbare än vad som eljest skulle ha varit fallet. Det är angeläget&lt;br&gt;att ta vara på det tillfället. Härvidlag har egentligen alla aktörer på ut-&lt;br&gt;bildningsområdet, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolan och bild-&lt;br&gt;ningsförbunden, goda förutsättningar att göra betydande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare uttryckt sin oro för det vikande intresset för&lt;br&gt;naturvetenskapliga och tekniska studier. Här är det inte minst viktigt att&lt;br&gt;ge de studerande information. Det är angeläget att i detta informations-&lt;br&gt;arbete särskilt uppmärksamma utbildningar med naturvetenskaplig och&lt;br&gt;teknisk inriktning. Minst lika viktigt är emellertid att forma utbildning-&lt;br&gt;ens innehåll så att ungdomar fullföljer den utbildning de valt och fin-&lt;br&gt;ner den intressant. Bättre reklam än att eleverna uppsakattar den kan&lt;br&gt;ingen utbildning få. På detta område är det särskilt viktigt att utbild-&lt;br&gt;ningarna planeras och genomförs med stor kreativitet och lyhördhet&lt;br&gt;gentemot dem utbildningarna avses för. Såväl renodlat praktisk utbild-&lt;br&gt;ning, t.ex. en teknisk grundkurs, som mera studieförberedande eller all-&lt;br&gt;mänorienterande bör kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den treåriga gymnasieskolan införs nu runt om i landet. Den innebär&lt;br&gt;naturligtvis en betydande kunskapsförstärkning på sikt. Samtidigt riske-&lt;br&gt;rar de som endast har en tvåårig gymnasieutbildning att hamna på efter-&lt;br&gt;kälken. Det är därför angeläget att de som har den kortare gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen får möjlighet att komplettera så att de når den nivå den tre-&lt;br&gt;åriga gymnasieskolan ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla är inte intresserade av en sådan komplettering. Det finns de som&lt;br&gt;hellre vill fördjupa sig inom det område där de redan har tyngdpunkten&lt;br&gt;i sin utbildning eller vill förbättra sina teoretiska kunskaper. Det tredje&lt;br&gt;gymnasieåret bör även kunna ges en sådan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de föreslagna utbildningsinsatserna genomförs&lt;br&gt;utan en tyngande administrativ apparat. Samtidigt rör det sig här om&lt;br&gt;medel i en storleksordning som definitivt motiverar uppföljning. Kun-&lt;br&gt;skaper och erfarenheter av de satsningar som nu genomförs kan också&lt;br&gt;vara av nytta för framtida insatser. En heltäckande utvärdering av kvali-&lt;br&gt;teten i och inriktningen av utbildningsinsatserna är förstås svår att ge-&lt;br&gt;nomföra. Det är emellertid viktigt att åstadkomma en så tillförlitlig bild&lt;br&gt;som möjligt av insatserna. En volymkontroll bör också genomföras så&lt;br&gt;att de statliga bidragen inte används för verksamhet som huvudmannen&lt;br&gt;ändå borde eller skulle bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:UbU8,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:207) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1 994 849 000 kr. Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Folkbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;C 1. Bidrag till folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidrag beräknas för 10 000 extra platser inom&lt;br&gt;folkhögskolan. Därutöver beräknas 100 miljoner kronor för sär-&lt;br&gt;skilda kurser för arbetslösa förlagda till folkhögskolor eller stu-&lt;br&gt;dieförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt vad jag tidigare redovisat föreslår jag att&lt;br&gt;10 000 extra platser anordnas inom folkhögskolan för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 med anledning av det kärva arbetsmarknadsläget. I fråga om in-&lt;br&gt;riktningen av insatserna vill jag hänvisa till vad jag anfört under ansla-&lt;br&gt;get B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet.&lt;br&gt;Jag beräknar kostnaden för dessa platser till 438 920 000 kr. Dessutom&lt;br&gt;föreslår jag att de medel om 100 miljoner kronor som anvisats inneva-&lt;br&gt;rande budgetår som särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbild-&lt;br&gt;ning inom folkbildningen, dvs. studieförbund och folkhögskolor, får ut-&lt;br&gt;gå även nästa budgetår. Medlen för budgetåret 1993/94 bör tillföras detta&lt;br&gt;anslag och platserna fördelas mellan utbildningsanordnarna av Folk-&lt;br&gt;bildningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:KrU13,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:192) till Bidrag till folkbildningen för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett anslag på 2 456 463 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Grundläggande högskoleutbildning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Utökning av utbildningsplatser inom den&lt;br&gt;högre utbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Antalet utbildningsplatser i grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildning ökas med 1 500 fr.o.m. budgetåret 1993/94. För&lt;br&gt;utvecklings- och utbildningskostnader anvisas 81 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Vidare föreslås platser för 1 500 helårsstudenter på s.k. be-&lt;br&gt;hörighetsgivande förutbildning vid universiteten och högskolor-&lt;br&gt;na. För detta ändamål anvisas 81 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sökande till högre utbildning är nu större än någonsin. Anta-&lt;br&gt;let platser inom den högre utbildningen måste bestämmas inom ramen&lt;br&gt;för en avvägning mellan individernas efterfrågan på sådan utbildning&lt;br&gt;och möjligheterna att erbjuda studenterna en från kvalitativa utgångs-&lt;br&gt;punkter tillfredsställande utbildning. Detta synsätt motiveras bland an-&lt;br&gt;nat av studiefinansieringssystemet. Självfallet måste utbildningen hålla&lt;br&gt;hög kvalitet då studenterna lånefinansierar sitt uppehälle under studieti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet helårsstudenter inom den grundläggande utbildningen vid de&lt;br&gt;statliga universiteten och högskolorna växer snabbt. Efter att ha varit i&lt;br&gt;stort sett oförändrat under 1980-talet kommer antalet studenter att öka&lt;br&gt;från ca 130 000 år 1990 till ca 180 000 år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver utomordentliga ansträngningar av den ansvariga perso-&lt;br&gt;nalen vid universitet och högskolor. Det finns risker för att det uppstår&lt;br&gt;brist på såväl behöriga lärare som på lokaler och studentbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har tidigare tagit ställning för kraftfulla åtgärder&lt;br&gt;i syfte att bevara och helst stärka kvaliteten inom den högre utbildning-&lt;br&gt;en (prop. 1992/93:42, bet. 1992/93:UbU05, rskr. 1992/93:159). Jag bedö-&lt;br&gt;mer nu att det inte är möjligt att åstadkomma några mera väsentliga ök-&lt;br&gt;ningar av den reguljära utbildningen på universitets- och högskoleor-&lt;br&gt;terna med de kvalitetskrav som samtidigt måste upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av den traditionella högre utbildningen med nuvarande&lt;br&gt;anläggningar och lärartillgång är alltså inte lämplig för närvarande.&lt;br&gt;Först på längre sikt när systemet stabiliserats och en ökning av antalet&lt;br&gt;forskarutbildade skett kan en mera betydande utbyggnad ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är utbildningsnivåns betydelse för individen i en framtida&lt;br&gt;yrkesverksamhet så stor att alla ansträngningar måste göras för att bere-&lt;br&gt;da en så stor andel som möjligt av de sökande ungdomarna plats i högre&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det perspektivet anser jag att nya grepp bör prövas för att möjliggöra&lt;br&gt;en viss ytterligare dimensioneringsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning på distans har diskuterats länge i vårt land och bety-&lt;br&gt;dande summor har satsats på utveckling av metoder och läromedel. Nå-&lt;br&gt;gon verklig bredd har emellertid inte uppnåtts. Antalet studerande på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;distans kan beräknas till knappt 15 OOO (troligen betydligt mindre ut-&lt;br&gt;tryckt i helårsstudenter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansundervisning borde vara en verksamhetsform som under alla&lt;br&gt;omständigheter måste utvecklas och utvidgas för att i framtiden kunna&lt;br&gt;utnyttjas i fortbildning och vidareutbildning. En kraftfull satsning på&lt;br&gt;utveckling av distansundervisningen bör därför ske. Inom ramen för&lt;br&gt;denna bedömer jag att förutsättningar kan skapas även för ett ökat antal&lt;br&gt;ungdomsstuderande att inleda sina studier. Jag anser därför att följande&lt;br&gt;tillvägagångssätt bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor erbjuds att utveckla och bedriva distansut-&lt;br&gt;bildning i samverkan. Jag utgår från att universitet och högskolor i det-&lt;br&gt;ta sammanhang presenterar väl utvecklade förslag till större samarbets-&lt;br&gt;projekt. Regeringen bör därefter tillsammans med de berörda universi-&lt;br&gt;teten och högskolorna pröva om det är möjligt att anordna ett större an-&lt;br&gt;tal platser på grundläggande kurser (t.ex. 20 poäng i matematik, stati-&lt;br&gt;stik, ekonomi, historia etc.) och därmed göra det möjligt att på&lt;br&gt;universitets- och högskoleorterna öka andelen studenter på högre nivå-&lt;br&gt;er. I avvaktan på ett ställningstagande till det slutliga utrymmet bör me-&lt;br&gt;del nu beräknas för 1 500 nya studenter i huvudsak inom distansutbild-&lt;br&gt;ning redan fr.o.m. budgetåret 1993/94. Om garantier från kvalitativ ut-&lt;br&gt;gångspunkt inte kan skapas för viss utbyggnad av den traditionella hög-&lt;br&gt;re utbildningen bör det ankomma på regeringen att besluta om annan&lt;br&gt;användning av platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar nu kostnaderna för utveckling och drift av di-&lt;br&gt;stansutbildning - utöver de 10 miljoner kronor som föreslagits redan i&lt;br&gt;proposition 1992/93:169, s 57 - till 81 miljoner kronor. Av dessa utgör&lt;br&gt;ca 25 miljoner kronor studiemedelskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av regering och riksdag (prop. 1991/92: 150 bil. 1:6, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350) tillkom för innevarande budgetår ca&lt;br&gt;1 200 platser på s.k. behörighetsgivande förutbildning vid universiteten&lt;br&gt;och högskolorna. Denna utbildning utgör ett alternativ till andra for-&lt;br&gt;mer inom utbildningssystemet när det gäller att ge framtida studenter&lt;br&gt;den behörighet som krävs för högre studier framför allt inom det natur-&lt;br&gt;vetenskapliga och tekniska området. Ett särskilt mål med utbildningen&lt;br&gt;var att framfor allt flickor skall stimuleras till att söka sig till det natur-&lt;br&gt;vetenskapliga och tekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär utvärdering av verksamheten innevarande budgetår,&lt;br&gt;som utförts inom Utbildningsdepartementet, ger vid handen att det för-&lt;br&gt;sta årets verksamhet varit förhållandevis lyckad, särskilt om man beak-&lt;br&gt;tar den mycket korta planerings- och rekryteringstid som stod till förfo-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna redovisar att de kan anordna platser&lt;br&gt;som motsvarar ca 1 400 helårsstudenter. Det bör vara möjligt att uppnå&lt;br&gt;en något större volym t.ex. genom att erbjuda Sveriges Lantbruksuniver-&lt;br&gt;sitet att delta i verksamheten. Universiteten och högskolorna bör i sin&lt;br&gt;planering kunna utgå från att de platsbehov som har anmälts till Ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att verksamheten bör fortsätta och be-&lt;br&gt;räknar därför medel för resurser motsvarande 1 500 helårsstudenter per&lt;br&gt;år under den kommande treårsperioden. Kostnaderna beräknas till ca&lt;br&gt;81 miljoner kronor varav ca 25 miljoner kronor avser studiemedels-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet, som här avses, bör kunna vara ett betydelsefullt in-&lt;br&gt;slag i ett långsiktigt arbete med att generellt stödja och stimulera ungdo-&lt;br&gt;mars intresse för tekniska och naturvetenskapliga studier och för yrkes-&lt;br&gt;verksamhet med sådan inriktning. Jag avser att i annat sammanhang&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag om samlade insatser i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta arbete kommer bl.a. VHS att behöva spela en viktig roll. För in-&lt;br&gt;formation till stöd för rekrytering till den behörighetsgivande förutbild-&lt;br&gt;ningen och för fortsatta åtgärder med den inriktining som redan inletts&lt;br&gt;beräknar jag 3,5 miljoner kronor till VHS förfogande under budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Jag räknar med att verksamheten skall bedrivas på denna nivå&lt;br&gt;under planeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppgår kostnaderna för budgetåret 1993/94 till 162 miljoner&lt;br&gt;kronor varav 21 miljoner kronor utgörs av kostnader för lokaler och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49,5 miljoner kronor av kostnader för studiemedel. Kostnaderna för&lt;br&gt;studiemedel beräknar jag senare under littera F. För de därpå följande&lt;br&gt;åren i planeringsperioden 1993/94 - 1995/96 bör motsvarande resurser&lt;br&gt;beräknas. Mot bakgrund av vunna erfarenheter från framför allt distans-&lt;br&gt;studieprojektet räknar jag med att återkomma till regeringen i dessa frå-&lt;br&gt;gor i kommande budgetpropositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa sär-&lt;br&gt;skilda utgifter inom universitetet och högskolor m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa 112 500 000 kronor utöver vad som föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1992/93:169.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;Handelshögskola i Riga, Lettland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min anmälan av förslaget sker i samråd med utrikesministern&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (prop.1992/93:100 bil.4) framhållit att de struk-&lt;br&gt;turella förändringarna i länderna i Central- och Östeuropa fortsatt&lt;br&gt;framstår som en av vår tids ödesfrågor. Samarbetet med dessa länder ut-&lt;br&gt;gör idag en av våra allvarligaste och viktigaste utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet för samarbete med Central- och Östeuropa syftar till att&lt;br&gt;stödja återupprättande och konsolidering av demokratins och rättssta-&lt;br&gt;tens institutioner, att stödja återinförandet av en fungerande marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomi samt för att förbättra miljön särskilt i Östersjön. För de baltis-&lt;br&gt;ka staterna gäller vidare att bistå dem att befästa sin nationella suveräni-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 blir det andra året i treårsprogrammet för samar-&lt;br&gt;bete med Central- och Östeuropa som riksdagen antog förra året. Pro-&lt;br&gt;grammet innebär att en miljard kronor ställs till östsamarbetets förfo-&lt;br&gt;gande under vart och ett av de tre budgetåren 1992/93, 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95. Medel för programmet finns anslaget under tredje huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop.1991/92:100 bil.4, bet.l991/92:UU16,&lt;br&gt;rskr.1991/92:233) skall de bilaterala ansträngningarna koncentreras till&lt;br&gt;länderna i vårt eget närområde medan samarbetet med övriga länder&lt;br&gt;huvudsakligen löper via multilaterala kanaler. En särskilt central roll&lt;br&gt;spelar samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och Litauen där&lt;br&gt;Sverige har kommit att inta en ledande internationell roll. Också i&lt;br&gt;framtiden kommer samarbetet med de baltiska staterna att inta en fram-&lt;br&gt;trädande ställning inom Sveriges samarbetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare slagit fast att kunskapsöverföring skall priorite-&lt;br&gt;ras som biståndsform i det bilaterala samarbetet. Denna inriktning har&lt;br&gt;bedömts utgöra den mest strategiska insatsen med de resurser som står&lt;br&gt;till förfogande. Avsikten är att länderna skall få hjälp i arbetet med att&lt;br&gt;förnya sina samhällsstrukturer och bygga upp en egen kompetens inom&lt;br&gt;olika områden. Insatser efterfrågas särskilt i fråga om utbildning och&lt;br&gt;rådgivning på ett antal områden som alla har det gemensamt att det un-&lt;br&gt;derstödjer och förstärker reformprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Sveriges samarbete med Baltikum på&lt;br&gt;utbildningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de kunskapsinsatser som behövs för det pågående reformarbe-&lt;br&gt;tet är det nödvändigt att initiera och stödja långsiktiga satsningar på ut-&lt;br&gt;bildningsområdet. Insatser för att förstärka den högre utbildningen är&lt;br&gt;av fundamental betydelse för utveckling av näringslivet i de baltiska sta-&lt;br&gt;terna. Av dem har särskilt prioriterats utbildning på det ekonomiska&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bedrivs i statlig regi ekonomiutbildning i Lettland vid&lt;br&gt;de ekonomiska fakulteterna vid Lettlands universitet och vid Tekniska&lt;br&gt;högskolan. Utbildningarna har såväl ekonomiska problem som förnyel-&lt;br&gt;seproblem. På privat initiativ har startats en avgiftsbelagd 2-årig vida-&lt;br&gt;reutbildning, med oviss framtid, vid den Tekniska högskolan. Den vän-&lt;br&gt;der sig till redan yrkesverksamma med akademisk utbildning. I Estland&lt;br&gt;och Litauen finns motsvarande utbildningar med liknande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande samarbetet med Baltikum på utbildningsområdet be-&lt;br&gt;står dels av olika större och mindre enstaka samarbetsprojekt inom oli-&lt;br&gt;ka områden mellan svenska universitet och högskolor och baltiska, dels&lt;br&gt;av projekt finansierade genom Svenska institutet (SI). Nuvarande medel&lt;br&gt;som SI har att fördela, 23 miljoner kronor, har under innevarande år&lt;br&gt;till en del fördelats på samarbetsprojekt på högskoleområdet. Fördel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen har skett utifrån en geografisk prioritering på närområdet dvs.&lt;br&gt;Polen, Baltikum och S:t Petersburg, samt utifrån en ämnesmässig prio-&lt;br&gt;ritering mot projekt med inriktning på demokratisering, marknadseko-&lt;br&gt;nomi och ekologi. Cirka 13 miljoner kronor har gått till projekt, 3 mil-&lt;br&gt;joner kronor till stipendier, 4,5 miljoner kronor till expertutbyte samt 2&lt;br&gt;miljoner kronor till samarbetsprojekt på det icke-akademiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kraftfulla och snabba insatser på utbildningsområdet har&lt;br&gt;visat sig vara mycket stort, särskilt sådana som leder till en förstärkning&lt;br&gt;av ländernas ekonomi. Utbildningar anpassade till marknadsekonomi&lt;br&gt;och demokratiskt statsskick har särskild prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det stora behovet av kvalificerad högskoleutbildning&lt;br&gt;i Balitikum väcktes ett förslag vid Östersjörådets första session i Köpen-&lt;br&gt;hamn i mars 1992 att inrätta en Euro-fakultet för juridik, ekonomi och&lt;br&gt;förvaltning i Balikum för studenter från hela regionen. Ostersjörådet är&lt;br&gt;ett forum för att främja och fördjupa samarbetet mellan länderna kring&lt;br&gt;Östersjön och består av Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen,&lt;br&gt;Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och EG-kommissionen. Rå-&lt;br&gt;det, som leds av deltagarländernas utrikesministrar, tillsatte en arbets-&lt;br&gt;grupp med uppdrag att följa upp förslaget. EG-kommissionen, som är&lt;br&gt;en av medlemmarna i Ostersjörådet, påtog sig ansvaret för att koordine-&lt;br&gt;ra arbetsgruppens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådets arbetsgrupp för Euro-fakulteten tillsatte en kommitté&lt;br&gt;bestående av representanter för alla medlemmar för att undersöka en&lt;br&gt;lämplig lokalisering av Euro-fakulteten. Efter besök vid universiteten i&lt;br&gt;Tartu, Riga och Vilnius i september 1992, rekommenderas enhälligt Ri-&lt;br&gt;ga. Arbetsgruppen tillsatte i december 1992 en projektgrupp bestående&lt;br&gt;av representanter för alla deltagande universitet från medlemsländerna&lt;br&gt;för att utarbeta ett konkret projektförslag. Detta projektförslag godkän-&lt;br&gt;des vid Östersjörådets andra session i Helsingfors i mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt projektförslaget kommer Euro-fakulteten att finansieras med&lt;br&gt;nationella bidrag från medlemsländerna samt från EG-kommissionen&lt;br&gt;via Tempusprogrammet (Trans-European Mobility Scheme for Univer-&lt;br&gt;sity Studies). De nationella bidragen administreras av respektive lands&lt;br&gt;deltagande universitet. Aktiviteterna inom ramen för Euro-fakulteten&lt;br&gt;finansieras antingen bilateralt eller multilateralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euro-fakulteten kommer att vara en paraplyorganisation för att koor-&lt;br&gt;dinera verksamheten inom de olika ämnesområdena, dvs. juridik, eko-&lt;br&gt;nomi och förvaltning. Ett tiotal universitet har hittills meddelat intresse&lt;br&gt;av att delta i Euro-fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en Euro-fakultet har mottagits med stort intresse från&lt;br&gt;svensk sida och ligger i linje med Handelshögskolans i Stockholm&lt;br&gt;(HHS) förslag om att etablera en svensk handelshögskola i Riga, Lett-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då båda projekten väl överensstämde med inriktningen på regering-&lt;br&gt;ens program för samarbetet med Central- och Östeuropa fick HHS i&lt;br&gt;uppgift att närmare utreda förutsättningarna för att upprätta en han-&lt;br&gt;delshögskola i Riga som ett svenskt bidrag till Euro-fakulteten. För det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta ändamål avsattes för budgetåret 1992/93 2 miljoner kronor under an-&lt;br&gt;slaget Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HHS har inkommit med ett förslag. Svenska institutet har lämnat syn-&lt;br&gt;punkter på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Inrättande av en handelshögskola i Riga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att bidra till upprättandet&lt;br&gt;av en handelshögskola i Riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall särskilda riktlinjer gälla för budget-&lt;br&gt;åren 1993/94 - 1995/96 samt för budgetåren 1996/97 - 2002/03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolans i Stockholm förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm (HHS), har inom ramen för de medel&lt;br&gt;som tilldelats SI för samarbetet med Central- och Östeuropa fått reger-&lt;br&gt;ingens uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta ekonomisk ut-&lt;br&gt;bildning i Baltikum. HHS har föreslagit att en handelshögskola i Riga&lt;br&gt;upprättas och föreslår följande utifrån den förstudie som genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens syfte och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bygga upp ett fungerande näringsliv, vilket är en förutsättning&lt;br&gt;för landets fortsatta utveckling, är det av största vikt att en högkvalitativ&lt;br&gt;och modern ekonomutbildning på högskolenivå kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av HHS föreslagna utbildningen vänder sig till unga studenter&lt;br&gt;utan tidigare akademisk utbildning. Efter utbildningen skall dessa som&lt;br&gt;nyckelpersoner - i verksamma företag eller vid etablerande av nya före-&lt;br&gt;tag - kunna hjälpa till att bygga upp näringslivet i de baltiska staterna.&lt;br&gt;Utbildningen skall i inledningsskedet rikta sig till studenter i Lettland,&lt;br&gt;men avsikten är att den på sikt också skall vända sig till studenter i Est-&lt;br&gt;land och Litauen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att så småningom även utveckla utbildningsprogram med in-&lt;br&gt;riktning på företagsekonomi och företagsledning för anställda i företag&lt;br&gt;och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens omfattning och uppläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HHS har räknat med ett årligt intag om 100 studenter, det första året&lt;br&gt;50. Rekryteringen av studenter skall ske genom tester och urvalsinter-&lt;br&gt;vjuer under medverkan av HHS, handelshögskolan i Riga och svenska&lt;br&gt;företag på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall omfatta kurser i bl.a. ekonomi, juridik, administ-&lt;br&gt;ration, statistik och engelska. Utbildningen är tvåårig och antalet studie-&lt;br&gt;veckor per år har beräknats till 45. Detta innebär att studieåren blir av-&lt;br&gt;sevärt längre än de svenska akademiska läsåren vilket i sin tur innebär&lt;br&gt;hushållning med tid och att välutbildade studenter kan examineras&lt;br&gt;snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utbildningen skall för alla studenter ingå studiebesök om cirka 5&lt;br&gt;veckor i Sverige. Utbildningen skall bedrivas på engelska. För att upp-&lt;br&gt;nå en effektiv och ändamålsenlig utbildning kommer innehållet i kur-&lt;br&gt;serna, liksom den pedagogiska uppläggningen, att skräddarsys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna skall inledningsvis hämtas från Sverige - från HHS och andra&lt;br&gt;svenska universitet och högskolor - men ansvaret för utbildningen skall&lt;br&gt;efter hand övergå till Lettland. I projektet ingår utbildning av lettiska&lt;br&gt;lärare. Som gästlärare räknar HHS också med att man skall kunna en-&lt;br&gt;gagera företrädare för lettiska, svenska och internationella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HHS skall vara värd/huvudman för verksamheten. I princip kommer&lt;br&gt;utbildningen att inledningsvis bedrivas som en del av HHS men under&lt;br&gt;ledning av en egen styrelse, tillsatt av HHS och med en självständig lo-&lt;br&gt;kal ledningsfunktion. I styrelsen bör finnas företrädare för regeringarna&lt;br&gt;i Sverige och Lettland, HHS och svenska företag i Lettland. Ordförande&lt;br&gt;bör vara rektor för HHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa personalen skall enligt förslaget hämtas från såväl&lt;br&gt;Lettland som Sverige. Successivt skall personalen bytas ut så att verk-&lt;br&gt;samheten vid periodens slut sköts helt lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har av HHS kostnadsberäknats till 122 275 000 kronor&lt;br&gt;för perioden 1993/94 - 2002/03. I beräkningarna ingår kostnader för lä-&lt;br&gt;rare, utveckling av kurser, studenter, antagning, ledning och adminstra-&lt;br&gt;tion, inredning och utrustning samt lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HHS fortsätter under våren och hösten 1993 utbildningsplanering samt&lt;br&gt;lokalplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till den första utbildningsomgången skall enligt planer-&lt;br&gt;na genomföras under hösten 1993 och den första kursen starta våren&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutets yttrande över förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet (SI) har beretts tillfälle att yttra sig över HHS förslag&lt;br&gt;och lämnat bl.a. följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ämnesmässiga inriktningen motsvarar väl direktiven för använd-&lt;br&gt;ningen av medlen för samarbete med Central- och Östeuropa och re-&lt;br&gt;geringens mål att medverka till uppbyggnaden av en fungerande mark-&lt;br&gt;nadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den geografiska inriktningen framhåller SI att valet av Lett-&lt;br&gt;land är motiverat av följande skäl. Landet har varit och är ett indust-&lt;br&gt;riellt och kommersiellt centrum för hela sydöstra Östersjöområdet. Riga&lt;br&gt;har, jämfört med grannländernas universitetsorter, erhållit en mindre&lt;br&gt;andel stöd ur SI:s anslag. Stöd till ett enskilt projekt av den nu aktuella&lt;br&gt;storleksordningen bör dock medföra att andra projekt riktade mot Lett-&lt;br&gt;land måste prioriteras lägre för att balansera biståndets geografiska in-&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI understryker att man vid bedömningen av andra högskoleprojekt&lt;br&gt;inom ramen för östmedlen fäster stort avseende vid att existerande hög-&lt;br&gt;skolor i Öst- och Centraleuropa involveras. SI framhåller - med anled-&lt;br&gt;ning av att projektet innebär att det från svensk sida är en part som på&lt;br&gt;ett mycket direkt sätt kommer att leda verksamheten - vikten av med-&lt;br&gt;verkan av andra svenska universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI framhåller att man för egen del inte kan göra åtaganden av den ka-&lt;br&gt;raktär och storleksordning det här är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att HHS bör erhålla stöd för att fortsätta planeringen och star-&lt;br&gt;ta en handelsutbildning i Lettland. Eftersom HHS är ett enskilt rättssub-&lt;br&gt;jekt bör ett civilrättsligt avtal slutas mellan HHS och regeringen om&lt;br&gt;villkoren för statligt stöd för detta projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att Lettlands regering välkomnar etableringen av en&lt;br&gt;handelshögskola i Riga och ser utbildningen som ett led i utvecklingen&lt;br&gt;mot marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning av det skisserade slaget skulle utgöra ett utomordentligt&lt;br&gt;värdefullt bidrag till de baltiska staternas utveckling. Endast en kraftfull&lt;br&gt;satsning som denna kan få ett långsiktigt värde såväl för den högre eko-&lt;br&gt;nomiska utbildningen i Baltikum som för näringslivets utveckling. Att&lt;br&gt;utbilda på platsen innebär ökad kostnadseffektivitet samt ökar dessutom&lt;br&gt;väsentligen chanserna att de utbildade stannar kvar i sina hemländer&lt;br&gt;vilket är nödvändigt för ländernas framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör ges den inriktning och ansvarsfördelning som före-&lt;br&gt;slagits av HHS samt kopplas till Östersjörådets Euro-fakultet. Utbild-&lt;br&gt;ning av lärare är ett väsentligt inslag i verksamheten och en viktig förut-&lt;br&gt;sättning för att ansvaret för handelshögskolan skall kunna övergå till&lt;br&gt;värdlandet. Detta gör också att kostnaderna successivt kan sänkas. Ef-&lt;br&gt;fektiviteten i studieplaneringen, t.ex. längre studieår, gör vidare att väl-&lt;br&gt;utbildade studenter kan examineras snabbare. Jag har erfarit att den let-&lt;br&gt;tiska staten kommer att ställa en byggnad till förfogande samt bekosta&lt;br&gt;driften av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HHS har sedan en lång tid tillbaka en allmänt erkänd utbildning på&lt;br&gt;såväl grundutbildnings- som forskarutbildningsnivå. HHS är vidare in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ternationellt erkänd och har stor erfarenhet av internationellt samarbe-&lt;br&gt;te. HHS bör därför ges huvudansvaret för den verksamhet jag här före-&lt;br&gt;slår. Jag utgår emellertid från att verksamheten i Riga kommer att be-&lt;br&gt;drivas i samarbete med andra universitet och högskolor i Sverige som&lt;br&gt;har kompetens på särskilda områden. Sålunda har t.ex. Högskolan i&lt;br&gt;Växjö särskild erfarenhet av utbildning för småföretagare. Vidare räk-&lt;br&gt;nar jag med att HHS som gästlärare engagerar företrädare för företag i&lt;br&gt;de baltiska länderna samt svenska och internationella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har räknat med att projektet skall kunna genomföras till en något&lt;br&gt;lägre kostnad än i det av HHS framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör projektet bedrivas med en viss flexibilitet i&lt;br&gt;planeringen. Jag räknar med att en första planerings- och utbildnings-&lt;br&gt;period skall omfatta budgetåren 1993/94 - 1995/96. Jag har räknat med&lt;br&gt;ett bidrag om sammanlagt högst 45 000 000 kronor för denna period,&lt;br&gt;varav högst 15 000 000 kronor avser lokal/hyreskostnader för projektet i&lt;br&gt;dess helhet, dvs. t.o.m. budgetåret 2002/03. Kostnaderna kommer att be-&lt;br&gt;lasta tredje huvudtiteln, anslaget G 1. Samarbete med länderna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 har jag räknat med högst 10 000 000 kronor&lt;br&gt;av de medel som föreslagits till Svenska institutet under tredje huvudti-&lt;br&gt;teln, anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;(prop.1992/93:100 bil.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då medel för programmet för Samarbete med Central- och Östeuro-&lt;br&gt;pa endast omfattar treårsperioden 1992/93 - 1994/95 och handelshög-&lt;br&gt;skoleprojektet enligt HHS' plan sträcker sig fram till och med budget-&lt;br&gt;året 2002/03 bör medel härför anvisas senare av riksdagen. I samband&lt;br&gt;med budgetarbetet hösten 1995 inför budgetpropositionen 1996/97, efter&lt;br&gt;förebild av den fördjupade anslagsframställningen bör en analys göras&lt;br&gt;som underlag för beslut om förändringar i verksamheten under perio-&lt;br&gt;den 1996/97 - 2002/03. Sålunda kan Euro-fakultetsprojektets utveck-&lt;br&gt;ling, ett svenskt EG-medlemsskap samt möjligheterna att finna alterna-&lt;br&gt;tiva finansieringsmöjligheter påverka regeringens ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stöd skall kunna lämnas till HHS i enlighet med vad jag här&lt;br&gt;beskrivit, behövs ett bemyndigande från riksdagen till regeringen. Om&lt;br&gt;ett sådant bemyndigande lämnas av riksdagen kan regeringen snabbt ge&lt;br&gt;HHS i uppdrag att starta verksamheten. Det statliga stödet bör vara för-&lt;br&gt;enat med vissa villkor. I avtalet mellan HHS och regeringen bör regle-&lt;br&gt;ras bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ krav på prestationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ krav på uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ avgränsning av statens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra svenska och&lt;br&gt;baltiska universitet och högskolor med relevant kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att verksamheten skall utgöra Sveriges bidrag till Östersjörådets&lt;br&gt;Euro-fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa kvaliteten avser jag att tillkalla en referensgrupp&lt;br&gt;med internationell vetenskaplig förankring. Gruppen bör kunna ge väg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning inför regeringens fastställande av de konkreta villkor för den&lt;br&gt;här förordade verksamheten. Gruppen bör också följa igångsättningen&lt;br&gt;av handelshögskolan i Riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Euro-fakultetens övergripande målsättning skall utbildningen&lt;br&gt;vara öppen för studenter från hela regionen. Verksamheten vid handels-&lt;br&gt;högskolan i Riga kan inledningsvis vara inriktad på Lettlands behov&lt;br&gt;men skall senare även vara öppen för studenter från Estland och Litau-&lt;br&gt;en. Tidpunkten för detta får avgöras efter vad som är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndiga regeringen att bidra till upprättandet av en han-&lt;br&gt;delshögskola i Riga i enlighet med vad jag förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna de riktlinjer för verksamhetens omfattning som&lt;br&gt;jag angett för budgetåren 1993/94 - 1995/96,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F. Studiestöd m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För de föreslagna extra platserna inom skolväsen-&lt;br&gt;det, folkbildningen och den högre utbildningen anvisas medel&lt;br&gt;för ett utökat studiestöd med totalt 3 239,4 miljoner kronor.&lt;br&gt;Vissa ändringar görs i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-&lt;br&gt;diestöd för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har under anslaget B 9. Bidrag till viss&lt;br&gt;verksamhet inom det kommunala skolväsendet föreslagit ytterligare re-&lt;br&gt;surser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som har genomfört en&lt;br&gt;tvåårig gymnasieutbildning. Det innebär en utökning med 29 000 plat-&lt;br&gt;ser utöver de 11 000 platser som redan tidigare föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:194. Utökningen av antalet platser medför även ökade kostna-&lt;br&gt;der för studiehjälp. Jag beräknar denna kostnad till 191,4 miljoner kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma anslag föreslog jag en utökning av antalet platser inom&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen med 33 000 platser. Vidare föreslog&lt;br&gt;jag under anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen en resursförstärkning&lt;br&gt;motsvarande 10 000 nya platser i folkhögskolan. Resurser bör också av-&lt;br&gt;sättas som gör det möjligt för huvuddelen av de studerande att erhålla&lt;br&gt;studiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). För&lt;br&gt;att nå avsedd effekt med denna tillfälliga åtgärd förordar jag också att&lt;br&gt;vissa ändringar görs i reglerna för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser kan svuxa beviljas tidigast under det&lt;br&gt;kalenderår då den arbetslöse fyller 25 år. Vidare krävs att personen ifrå-&lt;br&gt;ga förvärvsarbetat eller ägnat sig åt motsvarande verksamhet under&lt;br&gt;minst fyra år. Jag anser att åldersgränsen bör sänkas till 21 år och kra-&lt;br&gt;vet på förvärvsarbete till tre år. Förslaget kräver ändring i 2 a § lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Vidare anser jag&lt;br&gt;att det nuvarande kravet på att den arbetslöse skall vara medlem i en ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa bör tas bort. Någon minskning av bidragets andel för&lt;br&gt;den som inte tillhör en arbetslöshetskassa bör inte heller göras. Mina&lt;br&gt;förslag i den delen kräver en ändring i 2 § samma lag. Det bör i övrigt&lt;br&gt;ankomma på regeringen att besluta om de förordningsändringar som&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har under littera D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. fö-&lt;br&gt;reslagit att resurser anvisas för ytterligare 3 000 platser inom den högre&lt;br&gt;utbildningen. Det innebär att även kostnaderna för studiemedel ökar.&lt;br&gt;Jag beräknar denna kostnad till 49,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknar jag kostnaden för studiemedel inkl, räntekostnader&lt;br&gt;för lånedelen i vuxenstudiestödet till 259,1 miljoner kronor och för&lt;br&gt;vuxenstudiestödets bidragsdel till 2 788,9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utökade resurserna för studiestöd kommer att medföra en bety-&lt;br&gt;dande ökning av ärendemängden hos Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN), i synnerhet när det gäller ärenden om särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;för arbetslösa. CSN bör anvisas ytterligare 11 miljoner kronor för hand-&lt;br&gt;läggningen av dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag anfört har inom Utbildningsdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vux-&lt;br&gt;enstudiestöd för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1030) om sär-&lt;br&gt;skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr.&lt;br&gt;1992/93:208) till Centrala studiestödsnämnden för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett ramanslag på 170 610 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr.&lt;br&gt;1992/93:208) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till Stu-&lt;br&gt;diehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;2 350 780 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr.&lt;br&gt;1992/93:208) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 6 389 095 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:208) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 3 867 535 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underbilaga 7.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 kap. 1, 2,&lt;br&gt;4-5 a, 7-9 och 16-20 §§ och 9 kap.&lt;br&gt;1-3 och 7 &amp;nbsp;§§ studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349) skall tillämpas på sär-&lt;br&gt;skilt vuxenstudiestöd för arbetslö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa får lämnas tidigast under&lt;br&gt;det kalenderår då den arbetslöse&lt;br&gt;fyller 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa kan utgå till en studerande&lt;br&gt;som har förvärvsarbetat under&lt;br&gt;minst fyra kalenderår före det ka-&lt;br&gt;lenderår för vilket vuxenstudiestö-&lt;br&gt;det skall utgå. Med förvärvsarbete&lt;br&gt;får jämställas vissa andra verksam-&lt;br&gt;heter. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;vilken omfattning förvärvsarbetet&lt;br&gt;skall ha haft under ett kalenderår&lt;br&gt;för att få medräknas samt om vilka&lt;br&gt;andra verksamheter som får jäm-&lt;br&gt;ställas med förvärvsarbete, medde-&lt;br&gt;las av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa lämnas enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 7 kap. 7 a-7 c §§ studiestödsla-&lt;br&gt;gen (1973:349) vare sig den stude-&lt;br&gt;rande är medlem i en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa eller inte. I övrigt skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 kap. 1, 2, 4-5 a,&lt;br&gt;8 b-9 och 16-20 §§ samt 9 kap. 1-3&lt;br&gt;och 7 §§ studiestödslagen tillämpas&lt;br&gt;på särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa får lämnas tidigast under&lt;br&gt;det kalenderår då den arbetslöse&lt;br&gt;fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa kan lämnas till en stude-&lt;br&gt;rande som har förvärvsarbetat un-&lt;br&gt;der minst tre kalenderår före det&lt;br&gt;kalenderår för vilket vuxenstudie-&lt;br&gt;stödet skall lämnas. Med förvärvs-&lt;br&gt;arbete får jämställas vissa andra&lt;br&gt;verksamheter. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om vilken omfattning för-&lt;br&gt;värvsarbetet skall ha haft under ett&lt;br&gt;kalenderår för att få medräknas&lt;br&gt;samt om vilka andra verksamheter&lt;br&gt;som får jämställas med förvärvsar-&lt;br&gt;bete, meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989: 230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985: 479.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43613, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser Arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påfrestningarna på arbetsmarknaden är mycket stora. Efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft är oförändrat mycket svag inom samtliga sektorer i ekono-&lt;br&gt;min. Varslen om uppsägning och permitteringar tredubblades såväl år&lt;br&gt;1990 som år 1991 och en ytterligare ökning med 25 % skedde år 1992.&lt;br&gt;Sedan oktober 1990 har totalt 383 000 personer varslats om uppsägning,&lt;br&gt;vilket motsvarar ca 9 % av alla sysselsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen böljade minska redan vid årsskiftet 1990/91. Mellan&lt;br&gt;första kvartalen 1990 och 1991 sjönk antalet sysselsatta med 26 000&lt;br&gt;personer, och mellan fjärde kvartalen 1990 och 1991 uppgick minsk-&lt;br&gt;ningen till 140 000. Sedan årsskiftet 1990/91 har sysselsättningen totalt&lt;br&gt;minskat med ca 400 000 personer, eller med 9 %. Det innebär att&lt;br&gt;antalet sysselsatta är tillbaka på samma nivå som under lågkonjunktur-&lt;br&gt;åren 1982 och 1983. Den snabba ökningen av sysselsättningen under&lt;br&gt;1980-talets senare år har därför på grund av lågkonjunkturen och svåra&lt;br&gt;hemmalagade problem i sin helhet gått förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga efterfrågan på arbetskraft har i mycket hög grad drabbat&lt;br&gt;ungdomar. Dessa är ofta nyinträdda på arbetsmarknaden och har kort&lt;br&gt;eller ingen arbetslivserfarenhet. Bland ungdomar i åldern 16 - 24 år har&lt;br&gt;sysselsättningen minskat med knappt 200 000 personer, eller med 30 %.&lt;br&gt;Ungdomarna svarar således för en mycket stor del av nedgången i&lt;br&gt;sysselsättningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att betydande insatser i form av arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder har satts in under de senaste åren för att bemästra den stigande&lt;br&gt;arbetslösheten har den öppna arbetslösheten nått nivåer som är väsent-&lt;br&gt;ligt över dem som uppmätts tidigare under efterkrigstiden. I februari i&lt;br&gt;år uppgick arbetslösheten till 315 OOO personer, eller 7,3 %. Därtill&lt;br&gt;kommer 210 000 personer i olika konjunkturberoende åtgärder, mot-&lt;br&gt;svarande 4,9 % av arbetskraften. Av dessa var ca 120 000 ungdomar i&lt;br&gt;åldern 18-24 år, varav 93 000 hade en ungdomspraktikplats. Ung-&lt;br&gt;domsarbetslösheten uppgick samtidigt till drygt 70 000 personer. Det&lt;br&gt;innebär att nära var femte pojke eller flicka i befolkningen i åldern 16 -&lt;br&gt;24 år var antingen öppet arbetslös eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd&lt;br&gt;i februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Det förklaras av att&lt;br&gt;sysselsättningsminskningen främst har ägt rum i sektorer där män domi-&lt;br&gt;nerar, som industrin och byggsektorn. I februari uppgick arbetslösheten&lt;br&gt;till 8,9 % för män och 5,6 % för kvinnor. Skillnaden är ännu större&lt;br&gt;bland de yngre åldersgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra grupper som drabbats av det försämrade arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;är arbetshandikappade samt invandrare och flyktingar. I februari var&lt;br&gt;71 000 personer med arbetshandikapp inskrivna vid arbetsförmedlingen.&lt;br&gt;Det är en ökning med 13 000 personer jämfört med ett år tidigare.&lt;br&gt;Arbetslösheten bland personer med utomnordiskt medborgarskap har&lt;br&gt;ökat kraftigt, från 8,5 % år 1991 till nära 18 % år 1992 som årsgenom-&lt;br&gt;snitt. Det skall jämföras med en arbetslöshet för hela befolkningen åren&lt;br&gt;1991 och 1992 på 2,9 respektive 5,3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I spåren av den utdragna konjunkturnedgången och det svåra arbets-&lt;br&gt;marknadsläget följer en ökad långtidsarbetslöshet. I februari 1993 var&lt;br&gt;84 000 personer långtidsarbetslösa (mer än 6 månader) enligt SCB:s&lt;br&gt;arbetskraftsundersökningar (AKU). Det motsvarar ca 27 % av alla&lt;br&gt;arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin präglas av mycket allvarliga problem. De inne-&lt;br&gt;bär stora påfrestningar för många enskilda människor och företag samt&lt;br&gt;för hela samhällsekonomin. Vissa problem, t.ex. den internationella&lt;br&gt;konjunkturavmattningen, är av övergående eller cyklisk karaktär. De&lt;br&gt;nog så allvarliga svårigheterna är emellertid inhemska strukturella och&lt;br&gt;har mångårig bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rådande situationen på arbetsmarknaden är den största prövning&lt;br&gt;som den svenska samhällsekonomin stått inför under decennier. Bort-&lt;br&gt;fallet i sysselsättning inom både privat och offentlig sektor och ök-&lt;br&gt;ningen av arbetslösheten har skett med skrämmande snabbhet och&lt;br&gt;styrka. Välfärden vilade på otrygg grund. Bristema doldes under infla-&lt;br&gt;tionens täckmantel och upprepade devalveringar. Dessa brister och&lt;br&gt;sviterna från 1980-talets spekulationsekonomi ställer nu samhälle och&lt;br&gt;invånare inför tunga besparingar som ett led i att skapa underlag för en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av bl.a. den flytande kronan har industrins internationella&lt;br&gt;konkurrenskraft förbättrats betydligt. Industrin är emellertid för liten för&lt;br&gt;att kunna generera den sysselsättningsexpansion som behövs för att&lt;br&gt;uppnå en radikal sänkning av arbetslösheten. Erfarenheterna visar dess-&lt;br&gt;utom att effekterna på arbetsmarknaden av en uppgång i produktionen&lt;br&gt;kommer med tre ä fyra kvartals eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för en bestående och hög långtidsarbetslöshet ökar markant om&lt;br&gt;den allmänna arbetslöshetsnivån fortsätter att stiga lika snabbt som&lt;br&gt;under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens höga räntenivå har en depressiv effekt på ekonomin.&lt;br&gt;En bestående sänkning av räntorna kräver bl.a. att de strukturella&lt;br&gt;underskotten angrips och att inflationsförväntningarna motverkas. En&lt;br&gt;väl fungerande lönebildning är en viktig aspekt i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för lönebildningen vilar på arbetsmarknadens parter. Det är&lt;br&gt;beklagligt att dessa inte utnyttjade tiden under stabiliseringsavtalen till&lt;br&gt;att finna nya och hållbara former för lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba och ansvarsfulla, långsiktiga avtal är nu avgörande för att åter&lt;br&gt;skapa stabilitet i ekonomin och ge utrymme för räntesänkningar och&lt;br&gt;tillväxt. Det är emellertid också viktigt att det snarast kommer tydliga&lt;br&gt;signaler från parterna om att de är beredda att gemensamt utforma en&lt;br&gt;konstruktiv lönebildningsmodell. Modellen måste baseras på samverkan,&lt;br&gt;samförstånd och samhällsekonomiskt ansvar. Den måste begränsa kon-&lt;br&gt;fliktrisken och underlätta förhållandet mellan arbetsgivare och arbets-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska välståndet bygger på vår förmåga att genom kompetens,&lt;br&gt;initiativkraft och produktivitet hävda oss på världsmarknaden. Arbete är&lt;br&gt;grunden för välfärd och trygghet. Arbetsmarknadspolitiken måste där-&lt;br&gt;för, i likhet med andra delar av den ekonomiska politiken, inriktas på&lt;br&gt;att mobilisera resurser och stärka den svenska ekonomins struktur samt&lt;br&gt;att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Därmed ges ökade förut-&lt;br&gt;sättningar för uthållig tillväxt inom hela näringslivet och inom både små&lt;br&gt;och stora företag. Därmed underlättas också omvandlingen och effekti-&lt;br&gt;viseringen av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna visar att påfrestningarna sannolikt kommer att kulminera&lt;br&gt;under nästa budgetår, även om det efter hand kommer till stånd en&lt;br&gt;vändning i den ekonomiska utvecklingen till följd av industrins ökade&lt;br&gt;konkurrensförmåga. Arbetsmarknadspolitiken måste därför koncentreras&lt;br&gt;på att så långt möjligt hejda en ytterligare skärpning av läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen för att motverka arbetslösheten innebär en satsning och en&lt;br&gt;omfattning långt utöver vad som tidigare ansetts möjligt. Totalt innebär&lt;br&gt;regeringens förslag i år, inkl, förslag i denna proposition, att 438 000&lt;br&gt;personer i genomsnitt per månad beräknas få en sysselsättning eller&lt;br&gt;utbildning under nästa budgetår. I denna uppgift ingår även de ökade&lt;br&gt;sysselsättningstillfällena som riksdagens beslut om reparations-, om-&lt;br&gt;byggnads- och tillbyggnadsinsatser (ROT) medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i arbetsmarknadsfonden beräknas nästa budgetår uppgå&lt;br&gt;till ca 60 miljarder kronor om ingenting görs. Genom regeringens sats-&lt;br&gt;ning på aktiva åtgärder minskar emellertid belastningen på fonden med&lt;br&gt;4-5 miljarder kronor. Det är också i ljuset av detta kraftiga underskott i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsfonden som besparingarna i fråga om arbetslöshetsersätt- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ningarna skall ses. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte ställa Arbetsmarknadsverket (AMV) och arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen inför helt omöjliga uppgifter, när det gäller att hantera de stora&lt;br&gt;flöden som på ett eller annat sätt kommer att beröras av arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser, måste&lt;br&gt;fokuseringen på utbildning och nya administrativt enkla åtgärder bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning är en god investering. Genom förkovran och kompetens&lt;br&gt;läggs grunden för tillväxt och framåtskridande. För att ge möjlighet till&lt;br&gt;utbildning för så många som möjligt måste kostnadsutvecklingen brytas.&lt;br&gt;Därför föreslås en minskad volym på upphandlad arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samtidigt som en kraftig ökning av mindre kostnadskrävande&lt;br&gt;utbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av såväl den allmänna som den yrkesrelaterade kompe-&lt;br&gt;tensen hos arbetskraften ökar möjligheterna att uppnå stabilt ökade&lt;br&gt;reallöner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik och arbetslivsutveckling är exempel på nya åtgärder&lt;br&gt;som är både friare från byråkratiskt krångel och billigare än de alterna-&lt;br&gt;tiva lösningar som finns eller som föreslagits. Därmed öppnas möjlig-&lt;br&gt;heter för en större omfattning på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna&lt;br&gt;än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regeländringar som gjorts sedan införandet av dessa åtgärder, och&lt;br&gt;de ytterligare förslag som kommer att presenteras, är klara uttryck för&lt;br&gt;att åtgärderna fortlöpande måste anpassas till det ansträngda arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppslutningen kring de nya åtgärderna från både näringsliv och&lt;br&gt;offentlig sektor, för att ta till vara de möjligheter som ungdomsprak-&lt;br&gt;tiken och arbetslivsutvecklingen erbjuder, är stark. Det är viktigt att&lt;br&gt;detta engagemang kan bibehållas. Då skapas möjligheter för ytterligare&lt;br&gt;tiotusentals ungdomar och vuxna män och kvinnor att få praktik och att&lt;br&gt;göra meningsfulla insatser ur såväl egen som samhällets synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De infrastrukturinvesteringar som regeringen föreslagit vid olika&lt;br&gt;tillfällen under mandatperioden är viktiga framtidsinvesteringar men ger&lt;br&gt;också direkt och indirekt många arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En välutvecklad infrastruktur är en förutsättning för näringslivets&lt;br&gt;utveckling. Viljan till nyföretagande och entreprenörskap kan lättare tas&lt;br&gt;till vara. En rik flora av små och medelstora företag över hela landet är&lt;br&gt;den bästa garanten för stabilt framåtskridande. Fler arbetstillfällen&lt;br&gt;förutsätter fler arbetsgivare. Ny företagandet måste därför underlättas.&lt;br&gt;Starta-eget-bidraget är en del i den strävan. Det är ett exempel på en&lt;br&gt;åtgärd där de sekundära effekterna många gånger kan bli väsentligt&lt;br&gt;större än de primära. Åtgärden skall ges högsta prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppsättning av åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken och ut-&lt;br&gt;bildningsområdet, som i dag presenteras, innebär en till omfattning och&lt;br&gt;bredd unik satsning för att direkt angripa problemen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Den situation som råder, inom ekonomin i sin helhet och på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, har emellertid sina rötter långt bakåt i tiden. Den är&lt;br&gt;en följd av att en serie olägenheter och stötestenar under årens lopp inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösts utan ackumulerats i ett komplicerat nätverk. Det kommer därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också att ta flera år med fortsatta påfrestningar för enskilda människor,&lt;br&gt;företag och offentliga institutioner innan strukturella knutar och flask-&lt;br&gt;halsar lösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den massiva insatsen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är en viktig&lt;br&gt;del i regeringens samlade strategi för att långsiktigt stärka den svenska&lt;br&gt;ekonomin och förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning av män-&lt;br&gt;niskor, branscher och regioner. Den innebär att arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tikens möjligheter utnyttjas till det yttersta. Med de resurser som före-&lt;br&gt;slås kommer långt fler människor än någonsin tidigare att ges hjälp för&lt;br&gt;att komma in på eller stanna kvar på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt stora beroende av internationell handel och internationaliseringen&lt;br&gt;av produkt- och kapitalmarknaderna gör oss starkt beroende av utveck-&lt;br&gt;lingen i andra länder. Detta förhållande innebär både möjligheter och&lt;br&gt;krav. Ur ekonomisk synvinkel är de åtgärder som föreslås i dag motive-&lt;br&gt;rade på både lång och kort sikt. Den mänskliga dimensionen, där det&lt;br&gt;gäller att förhindra en segregering av det svenska samhället, gör det&lt;br&gt;ännu viktigare att de genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har tidigare i dag redogjort for reger-&lt;br&gt;ingens bedömningar av den ekonomiska utvecklingen under innevarande&lt;br&gt;och nästa budgetår. Enligt dessa blir den ökade exporten och industri-&lt;br&gt;produktionen inte tillräcklig för att uppnå en vändning på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. De djupgående strukturella bristerna i den svenska ekonomin&lt;br&gt;medför därför att påfrestningarna på arbetsmarknaden består även under&lt;br&gt;nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med alla de förslag som berör arbetsmarknaden är att rusta de&lt;br&gt;arbetssökande och producenterna av varor och tjänster så att ekonomins&lt;br&gt;växtkraft och flexibilitet, under hård internationell konkurrens, kan&lt;br&gt;återfås. Endast så kan ytterligare arbetslöshet och välfärdsförluster&lt;br&gt;förhindras. Endast så kan fördelarna av industrins förbättrade konkur-&lt;br&gt;renssituation och en internationell konjunkturuppgång tillvaratas. Ett&lt;br&gt;brett ansvarstagande om detta i det svenska samhället, och över de&lt;br&gt;politiska blocken, skulle väsentligt stärka omvärldens tillit till den&lt;br&gt;svenska ekonomin och därmed vidga möjligheterna för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 min anmälan till 1993 års budgetproposition redogjorde jag för den&lt;br&gt;inriktning som borde gälla för arbetsmarknadspolitiken under nästa&lt;br&gt;budgetår. Mot bakgrund av det försämrade arbetsmarknadsläget anser&lt;br&gt;jag nu att inriktningen av arbetsmarknadspolitiken budgetåret 1993/94&lt;br&gt;bör utgå från följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser som ställs till förfogande av arbetsmarknadspolitiska skäl&lt;br&gt;skall i första hand användas för dem som riskerar permanent utslagning.&lt;br&gt;Dessutom skall möjligheterna till expansion hos de företag som är&lt;br&gt;livskraftiga och förväntar en ökad efterfrågan tillvaratas. Resurserna&lt;br&gt;skall användas så effektivt att så många personer som möjligt får del av&lt;br&gt;resurserna. Det innebär att en avvägning måste ske i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna skall också ge den enskilde bästa möjliga förutsättningar att Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bidra till en snabb återgång till en ekonomi i balans. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens och den reguljära utbildningens möjligheter måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand skall den ordinarie marknadens möjligheter utnyttjas.&lt;br&gt;Trots lågkonjunkturen nyanmäldes nästan 300 000 lediga platser år&lt;br&gt;1992. De lediga platserna som finns på arbetsmarknaden måste tillsättas&lt;br&gt;snabbt. Det innebär således att insatserna for att hålla korta vakanstider&lt;br&gt;skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet inskrivna vid landets förmedlingar gör det nödvän-&lt;br&gt;digt att förnya och effektivisera arbetet för att klara av den höga belast-&lt;br&gt;ningen. AMV måste intensifiera utvecklingen av de arbetsmetoder och&lt;br&gt;former som ger de bästa resultaten. Jobbsökaraktiviteter har för många&lt;br&gt;visat sig vara ett värdefullt instrument för att utnyttja de lediga platserna&lt;br&gt;och stödja ett aktivt arbetssökande. De som deltar i dessa aktiviteter&lt;br&gt;söker ofta upp lediga platser som annars inte hade kommit till arbetsför-&lt;br&gt;medlingens kännedom. För att kunna ge samtliga arbetssökande service&lt;br&gt;och hålla kontakt med företagen utan att de prioriterade grupperna&lt;br&gt;trängs undan måste det gruppinriktade arbetssättet nyttjas inom hela&lt;br&gt;arbetsförmedlingsorganisationen. Arbetsförmedlingen måste öka sina&lt;br&gt;insatser för att nå företagen och skapa intresse för de arbets-&lt;br&gt;kraftsresurser som finns. Det kräver ett målmedvetet och aktivt utåt-&lt;br&gt;riktat arbete av förmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken kan inte ensamt klara de påfrestningar som&lt;br&gt;vi nu upplever. Det är därför nödvändigt att utnyttja de möjligheter som&lt;br&gt;finns inom andra politikområden. Åtgärder föreslås därför inom flera&lt;br&gt;områden. Dessa skall så långt möjligt utnyttjas innan arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder övervägs. När det gäller utbildning bör således alltid&lt;br&gt;en ordinarie utbildningsplats prioriteras framför en arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är framför allt&lt;br&gt;viktigt att ungdomarna går till det reguljära utbildningsväsendet för att&lt;br&gt;de skall få en stabil och väldokumenterad utbildningsbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utsatta grupperna och långtidsarbetslösa skall prioriteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de arbetssökande finns grupper som är särskilt utsatta och som&lt;br&gt;löper stor risk att bli långtidsarbetslösa och i förlängningen permanent&lt;br&gt;utslagna. Många ungdomar, flyktingar och invandrare samt arbetshandi-&lt;br&gt;kappade har en svag förankring på arbetsmarknaden och de är de värst&lt;br&gt;drabbade grupperna under denna lågkonjunktur. Då resurserna är be-&lt;br&gt;gränsade måste de sökande som har de största behoven prioriteras&lt;br&gt;genom att åtgärderna i första hand används för dessa grupper. De svaga&lt;br&gt;grupperna måste få en betydligt större andel av resurserna än deras&lt;br&gt;andel av arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdheten på arbetsmarknaden skall ökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad med traditionella kvinno- och&lt;br&gt;mansyrken. Kvinnor arbetar på en begränsad del av arbetsmarknaden&lt;br&gt;och många sysselsätts inom den offentliga sektorn. Den ekonomiska&lt;br&gt;situationen medger inte en fortsatt expansion av offentlig sysselsättning&lt;br&gt;utan det har på senare tid i stället varit fråga om ett omfattande effekti-&lt;br&gt;viseringsarbete. Det innebär att många kvinnor måste bredda sin kom-&lt;br&gt;petens och sitt yrkesval. Genom väglednings- och utbildningsinsatser&lt;br&gt;och genom direkt påverkan på arbetsgivarna kan arbetsförmedlingen&lt;br&gt;bidra till en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvändning måste effektiviseras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget kräver att AMV noggrant planerar sin verk-&lt;br&gt;samhet utifrån de resurser som ställs till verkets förfogande. Använd-&lt;br&gt;ningen av de anslagna medlen måste således präglas av en god resurs-&lt;br&gt;hushållning. Förutsättningen för en ansvarsfull budgetering är dels en&lt;br&gt;ökad medvetenhet om vad olika åtgärder kostar, dels en förbättrad&lt;br&gt;ekonomisk uppföljning. Den löpande kostnadsredovisningen måste&lt;br&gt;förbättras så att konsekvenser av fattade beslut kan följas. För att få en&lt;br&gt;fullständig uppfattning om resultaten av insatta resurser måste även&lt;br&gt;organisationens effektivitet, utbetalningen av arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag inom andra politikområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har påpekat är de traditionella arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna inte tillfyllest för att klara de påfrestningar som nu drabbar&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder inom&lt;br&gt;ett brett fält i syfte att minska trycket på arbetsmarknadspolitiken. Av&lt;br&gt;stor betydelse i detta sammanhang är den omfattande satsningen på&lt;br&gt;utbyggnaden av infrastruktur som redovisats i mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1992/93:176) föreslogs att 98 miljarder kronor&lt;br&gt;investeras i vägar och järnvägar under perioden 1993 - 2003. Redan&lt;br&gt;under de tre första åren under tioårsperioden investeras ungefär lika&lt;br&gt;mycket som under hela 1980-talet. Programmet beräknas tillsammans&lt;br&gt;med projekt som finansieras genom avgifter och statsgarantier leda till&lt;br&gt;att sysselsättningen ökar starkt redan under år 1993 för att uppnå en&lt;br&gt;kulmen runt år 1995 då över 50 000 personer beräknas vara direkt eller&lt;br&gt;indirekt sysselsatta genom planerade infrastrukturprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma proposition aviserades också förslag till särskilda insatser&lt;br&gt;och tidigareläggning av investeringar i länstrafikanläggningar under&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 och 1994/95. Motivet för dessa satsningar är att&lt;br&gt;snabbt komma i gång med sysselsättningsintensiva projekt i hårt drabba-&lt;br&gt;de regioner. Chefen för Kommunikationsdepartementet har tidigare i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag redovisat detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en överenskommelse i riksdagen (bet. 1992/93:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1992/93:189) har beslut fattats om ett program för att stimulera s.k.&lt;br&gt;ROT-insatser. Ett av inslagen i programmet avser bidrag for reparation&lt;br&gt;och underhåll av vissa kommunala lokaler. Ett anslag under sjunde&lt;br&gt;huvudtiteln omfattande 800 miljoner kronor har med anledning av riks-&lt;br&gt;dagens beslut ställts till Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) disposition.&lt;br&gt;Bidrag utgår med 30 % av kostnaden och omfattar reparations- och&lt;br&gt;underhållsarbeten som påböijas före den 1 juli 1994 och som slutförs&lt;br&gt;senast den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för bidraget är stort och det kan ifrågasättas om inte åtskil-&lt;br&gt;liga projekt skulle kunna komma till stånd även om bidragsdelen är&lt;br&gt;mindre än 30 %. Jag föreslår därför att AMV ges möjlighet att i för-&lt;br&gt;handling med intresserade kommuner komma överens om en lägre&lt;br&gt;bidragsdel per objekt. Bidrag bör således utgå med högst 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ROT-programmet omfattar utöver detta stöd till kommunala bygg-&lt;br&gt;nader en rad andra insatser: RBF-stödet (dvs. räntestödet for reparation&lt;br&gt;av främst allmännyttans hyreshus) förlängs och gäller under åren 1993&lt;br&gt;och 1994, bidrag utges för ombyggnad av äldrebostäder, viss för-&lt;br&gt;längning av 1992 års regler för räntebidrag för ombyggnad av bostäder,&lt;br&gt;uppräkning av Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård,&lt;br&gt;medel för konstnärlig utsmyckning och möjlighet till skattereduktion för&lt;br&gt;reparationer m.m. för bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapputredningen (S 1988:03) har i sitt arbete konstaterat att det&lt;br&gt;finns påtagliga brister vad gäller tillgängligheten för personer med&lt;br&gt;funktionshinder i stora delar av beståndet av offentliga lokaler. Den&lt;br&gt;satsning som nu görs på reparationer, ombyggnad och tillbyggnad ger&lt;br&gt;förutsättningar att åstadkomma en förbättrad tillgänglighet i skolor,&lt;br&gt;daghem, ålderdomshem etc. Enligt min uppfattning bör projekt som&lt;br&gt;leder till ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder ges sär-&lt;br&gt;skild uppmärksamhet vid prövningen av olika projektansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare i dag har chefen för Finansdepartementet redovisat förslag&lt;br&gt;till omfattande investeringar i statliga byggnadsprojekt. Dessa investe-&lt;br&gt;ringar kommer att skapa ytterligare välbehövliga sysselsättningstillfällen&lt;br&gt;i den hårt ansträngda byggbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har chefen för Utbildningsdepartementet tidigare i dag redo-&lt;br&gt;visat åtgärder som innebär en omfattande satsning på utbildning inom&lt;br&gt;skolväsendet, folkbildningen, universitet och högskolor. Förslagen&lt;br&gt;syftar till att motverka dagens arbetslöshet men skall framför allt på&lt;br&gt;lång sikt bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation. De redovisade&lt;br&gt;förslagen innebär att de olika utbildningsformema totalt kommer att&lt;br&gt;tillföras 89 000 extra utbildningsplatser under nästa budgetår, varav&lt;br&gt;40 000 i gymnasieskolan, 33 000 i Komvux, 13 000 i folkhögskolan och&lt;br&gt;studieförbunden, samt 3 000 inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen på utbildningsområdet innehåller förutom medel till utbild-&lt;br&gt;ningsplatser också förslag om medel för olika studiestöd där en rejäl&lt;br&gt;förstärkning föreslås av medlen för det särskilda vuxenstudiestödet för&lt;br&gt;arbetslösa (Svuxa). Det innebär att den som satsar på att förkovra sig&lt;br&gt;och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden kan erhålla en&lt;br&gt;studiefinansiering. Förslag till vissa regeljusteringar, för att göra Svuxa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgängligt även för yngre studerande och dem som inte är arbets- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;löshetsförsäkrade, ingår också i den redovisning som lämnades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa ett antal förslag till regeländringar&lt;br&gt;m.m. och mina medelsberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;A 1. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under detta anslag anvisat 42 524 000&lt;br&gt;kronor (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93 :AU8, rskr.&lt;br&gt;1992/93:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att redogöra for behov av ett tillskott av medel&lt;br&gt;och tjänster till Arbetsmarknadsverket och arbetsförmedlingen på grund&lt;br&gt;av det rådande arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;kommer att behöva ett begränsat resurstillskott p.g.a. det&lt;br&gt;bekymmersamma arbetsmarknadsläget. Jag föreslår därför att Arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet tillfälligt tillförs 820 000 kr motsvarande kost-&lt;br&gt;naden för två tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet för budget&lt;br&gt;året 1993/94 anvisa 820 000 kr utöver vad riksdagen har anvisat&lt;br&gt;med anledning av prop. 1992/93:100 bil. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har riksdagen under detta anslag anslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 220 000 kr (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93:AU8, rskr.&lt;br&gt;1992/93:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet för arbetsgruppen för att följa förhandlingarna om nya&lt;br&gt;avtal på arbetsmarknaden har löpt ut den 31 mars 1993. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att anslaget minskas med 5 miljoner kronor som motsvarar de&lt;br&gt;medel som beräknats för gruppens arbete för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under reservationsanslaget Utredningar m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett belopp som är 5 000 000 kr lägre än vad riks-&lt;br&gt;dagen anvisat med anledning av prop. 1992/93:100 bil. 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B. Arbetsmarknad m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (1992/93:100 bil. 11) aviserades att event-&lt;br&gt;uella justeringar under anslaget skulle tas upp mer i detalj i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen. Inför de förslag som jag strax kommer att redovisa&lt;br&gt;har jag övervägt både AMS anslagsframställning hösten 1992 och en&lt;br&gt;skrivelse från AMS den 19 februari 1993 inför kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen. Dessutom har ett flertal skrivelser kommit in från myndig-&lt;br&gt;heter, organisationer m.fl. angående arbetsmarknadspolitiska åtgärder i&lt;br&gt;olika delar av landet. De förslag från AMS och andra som jag inte&lt;br&gt;berör i det följande tillstyrks inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 AMS skrivelse den 19 februari 1993 redovisas två alternativa nivåer&lt;br&gt;för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. AMS första alternativ inne-&lt;br&gt;bär endast omdisponeringar mellan de olika arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna och ryms inom de ramar som regeringen föreslog för an-&lt;br&gt;slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i budgetpropositionen. Det&lt;br&gt;andra alternativet innebär att verket tillförs ytterligare 8 432 miljoner&lt;br&gt;kronor utöver vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen, dvs.&lt;br&gt;totalt 36 832 miljoner kronor. Detta skulle medge placering av 320 000&lt;br&gt;personer i genomsnitt per månad i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell redovisas AMS förslag enligt det andra alternativet&lt;br&gt;till fördelning av kostnader och antalet personer i genomsnitt per månad&lt;br&gt;i de åtgärder som ingår under anslaget samt för arbetslivsutveckling och&lt;br&gt;utbildningsvikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;br&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal personer&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;företagsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rekryteringsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet(l)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidigareläggning av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;invest.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Platser i reguljära&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildningsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1) Avser utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m., bidrag till utbildning i&lt;br&gt;företag, utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning, bidrag till arbetslösa för att&lt;br&gt;starta egen verksamhet samt insatser för flyktingar och invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har jag beräknat kostnaderna för utbudsstimulerande&lt;br&gt;åtgärder till 22 303,6 miljoner kronor. Kostnaderna för de efterfråge-&lt;br&gt;påverkande åtgärderna har beräknats till 6 086,1 miljoner kronor. Av&lt;br&gt;anslagets medel bör regeringen disponera 210 miljoner kronor. Av&lt;br&gt;dessa senare medel bör 250 miljoner kronor användas för särskilda&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser på utsatta orter m.m. och 10 miljoner&lt;br&gt;kronor för olika utvecklingsprojekt inom arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell redovisas anvisade medel för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;(Bå 92/93) inkl, medel på tilläggsbudget (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.&lt;br&gt;1992/93 :FiUl, yttr. 1992/93 :AU2y, rskr. 1992/93:134) och anvisade&lt;br&gt;medel från finansfullmakten samt mina nu beräknade kostnader för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 (Bå 93/94) och beräknat antal personer i genomsnitt&lt;br&gt;per månad fördelat på konjunkturberoende åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bå 92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bå 93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;9 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flyttningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt anordnad&lt;br&gt;arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 708 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 664 869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, ut-&lt;br&gt;bildningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 516 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 552 742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning i&lt;br&gt;det reguljära&lt;br&gt;utbildningsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 817 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik,&lt;br&gt;utbildningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 893 912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleprakti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kanter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utbildning&lt;br&gt;i företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;612 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 649 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevsocial verksamhet&lt;br&gt;vid arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Komvux(l)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till gymnasie-&lt;br&gt;utbildning(l)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utbildning&lt;br&gt;vid folkhögskolor(l)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vidgad arbetsprövning,&lt;br&gt;utbildningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 481&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J obbsökaraktiviteter,&lt;br&gt;utbildningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U tbildningsvikariat(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starta-eget-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansfullmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utbuds-&lt;br&gt;stimulerande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 272 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 303 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete,&lt;br&gt;rekryteringsstöd&lt;br&gt;och avtalade in-&lt;br&gt;skolningsplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 193 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 363 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till tidi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gareläggningar av&lt;br&gt;affärsverks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till skogs-&lt;br&gt;bilvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet&lt;br&gt;med syselsätt-&lt;br&gt;ningsskapande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för flyk-&lt;br&gt;tingar och in-&lt;br&gt;vandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med&lt;br&gt;arbetslivsut-&lt;br&gt;veckling(2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa efterfrågepå-&lt;br&gt;verkande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överfört till&lt;br&gt;Utbildnings-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 086 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872 575 (3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 389 655 (4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 392 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1) Medlen för dessa åtgärder förs under budgetåret 1993/94 upp under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Kostnader för deltagare i utbildningsvikariat och arbetslivsutveckling bekostas&lt;br&gt;inte från anslaget utan från arbetsmarknadsfonden men räknas in i de&lt;br&gt;konjunkturberoende åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Av medlen har 8 066 miljoner kronor anvisats på tilläggsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Av de totala medlen får högst 300 miljoner kronor användas for otraditionelia&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning i min anmälan till årets budgetproposition att en för-&lt;br&gt;stärkning av arbetsförmedlingens personal är nödvändig kvarstår.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsläget innebär en fortsatt hög arbetsbelastning för arbets-&lt;br&gt;förmedlingen. I slutet av januari 1993 fanns 829 000 sökande vid&lt;br&gt;landets förmedlingar. Det motsvarar ca 19 % av arbetskraften. Antalet&lt;br&gt;sökande vid motsvarande tidpunkt år 1990 var 330 000 personer. För&lt;br&gt;att markera att förstärkningen är tillfällig, föreslår jag att högst 350&lt;br&gt;miljoner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder får disponeras för personalförstärkning vid arbetsförmedlingen&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återigen påpeka vikten av att AMS gör en systematisk uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av olika arbetssätt och organisation vid landets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmedlingar för att dessa skall kunna fortsätta att ge en god Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;service när de tillfälliga personalförstärkningama upphör. En mindre del Bilaga 8&lt;br&gt;av den här föreslagna tillfälliga förstärkningen bör därför avsättas för&lt;br&gt;utvärdering av arbetsförmedlingsorganisationens och åtgärdernas effekti-&lt;br&gt;vitet inkl, arbetslöshetsersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Ändrade regler för vissa stödformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på mina medelsberäkningar vill jag redovisa ett antal&lt;br&gt;förslag som är ämnade att öka medelseffektiviteten i åtgärderna och&lt;br&gt;skapa utrymme för fler personer i åtgärderna inom givna resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att lämna förslag till ett antal förändringar&lt;br&gt;beträffande utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning m.m.&lt;br&gt;Syftet med förslagen är att dels uppnå en större likhet mellan kursdel-&lt;br&gt;tagare med olika former av studiestöd, dels uppnå en ökad rättvisa&lt;br&gt;mellan olika kursdeltagare med utbildningsbidrag och dels åstadkomma&lt;br&gt;vissa besparingar. Genom de lämnade förslagen uppnås också admini-&lt;br&gt;strativ enkelhet och en effektivare medelsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiefinansiering av utbildning i det reguljära utbildnings-&lt;br&gt;väsendet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiefinansieringen för vuxna är ett komplicerat och svåröverskådligt&lt;br&gt;område. Delvis beror det på att den skall täcka in studerande med olika&lt;br&gt;bakgrund och ekonomiska behov på alla nivåer i studiesystemet. Den&lt;br&gt;stora mängden av olika former för studiestöd och de olika regelverken&lt;br&gt;innebär problem. Om man ser till de tre största finansieringsformerna -&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag, som delvis&lt;br&gt;har samma målsättning - så skiljer de sig väsentligt i fråga om materiellt&lt;br&gt;innehåll. Såväl Centrala studiestödsnämnden (CSN) som Finvuxutred-&lt;br&gt;ningen i sitt betänkande (SOU 1991:65) har var för sig framfört önske-&lt;br&gt;mål om en långtgående samordning av de stöd som finns för vuxnas&lt;br&gt;studiefinansiering. De menar bl.a. att det är näst intill omöjligt att&lt;br&gt;informera om vilka villkor som gäller och förklara rättvisan i dessa&lt;br&gt;villkor för de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika stöden skiljer sig från varandra framför allt när det gäller&lt;br&gt;bidragsdelen, dvs. den samhälleliga subventionsgraden. Det skapar&lt;br&gt;rättviseproblem i första hand genom att det inte behöver vara behovet&lt;br&gt;av utbildning och stöd som är avgörande för vilket stöd den enskilde&lt;br&gt;erhåller. Det handlar i stor utsträckning i stället om det sätt på vilket&lt;br&gt;den studerande har sökt sig till utbildningen. Problemet blir särskilt&lt;br&gt;påtagligt när arbetslösa för samma studier beviljas studiestöd med olika&lt;br&gt;bidragsnivåer beroende på om ansökan lämnats in hos arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen eller CSN. Principen i dessa fall bör vara att studiestöd utgår&lt;br&gt;med samma bidragsnivåer och i huvudsak enligt likartade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag med lånedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningsbidraget för deltagare dels i särskilt&lt;br&gt;anordnad arbetsmarknadsutbildning för den som är under 25 år,&lt;br&gt;dels i arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet&lt;br&gt;skall i huvudsak motsvara det vuxenstudiebidrag som utges enligt&lt;br&gt;reglerna för det särskilda vuxenstudiestöd som utges till arbetslösa&lt;br&gt;(Svuxa). Den som deltar i arbetsmarknadsutbildning som nu sagts&lt;br&gt;skall också tillhandahållas motsvarande lånemöjligheter som inom&lt;br&gt;Svuxa. Också återbetalningsregler och övriga bestämmelser skall&lt;br&gt;utformas i huvudsaklig överensstämmelse med Svuxa. Förmånerna&lt;br&gt;vid all arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 25 år, dock&lt;br&gt;inte ungdomspraktik, och för övriga deltagare i arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning i det reguljära utbildningsväsendet kommer därvid att&lt;br&gt;bestå av en bidragsdel och en lånedel. Den lånemöjlighet jag före-&lt;br&gt;slår skall genomföras i form av en lag om särskilt studielån för den&lt;br&gt;som genomgår arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande finns det två olika studiestöd&lt;br&gt;som direkt riktar sig till arbetslösa som är i behov av att komplettera sin&lt;br&gt;utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Det är dels utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag som utgår när den arbetslöse efter ansökan beviljas utbild-&lt;br&gt;ningen som arbetsmarknadsutbildning, dels särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa (Svuxa) som kan utgå efter ansökan till CSN när den arbets-&lt;br&gt;löse på eget initiativ börjar en utbildning. Därutöver finns särskilt vuxe-&lt;br&gt;nstudiestöd (Svux) som kan beviljas även den som inte är arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag betalas ut med samma belopp som den studerande&lt;br&gt;vid arbetslöshet skulle ha erhållit i ersättning från arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen eller med ett lägre belopp om den arbetslöse inte är försäkrad.&lt;br&gt;Svux/Svuxa beräknas efter samma principer som gäller för utbildnings-&lt;br&gt;bidrag, men består av ett vuxenstudiebidrag och studielån. Lånedelen&lt;br&gt;utgör skillnaden mellan utbildningsbidraget och vuxenstudiebidraget&lt;br&gt;efter skatt. Vuxenstudiebidraget efter skatt och lånedelen blir tillsam-&lt;br&gt;mans ett lika stort belopp som utbildningsbidraget efter skatt. Den&lt;br&gt;enskilde kan själv avgöra hur mycket av lånedelen han vill ta ut eller&lt;br&gt;om han enbart vill ha bidragsdelen, vilken för den som är medlem i en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa motsvarar 65 % av den ersättning han skulle ha&lt;br&gt;erhållit i arbetslöshetsersättning före skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser beviljas Svuxa endast den som är&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkrad. Svux däremot kan även beviljas den som inte&lt;br&gt;försäkrad. För den som har en låg dagpenning från arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen eller inte är försäkrad gäller, precis som för utbildnings-&lt;br&gt;bidraget, en miniminivå för dagpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt kan den enskilde själv avgöra hur stor andel&lt;br&gt;han vill söka, av den totala lånedel han har rätt till, 25, 50 eller 100 %, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om han enbart vill söka bidragsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 sarrd. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen av lånet börjar tidigast sex månader efter avslutade&lt;br&gt;studier. Lånet återbetalas med ett årsbelopp som är 4 % av den sam-&lt;br&gt;manräknade inkomsten. Räntan på lånet löper från utbetalningsdagen&lt;br&gt;och är under 1993 fastställd till 8,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning otillfredsställande att stöd med så olika&lt;br&gt;bidragsnivåer och bestämmelser i övrigt kan utgå för en i princip lik-&lt;br&gt;värdig åtgärd. Jag anser att det är skäligt att den enskilde själv betalar&lt;br&gt;en viss del för studier som är att betrakta som en allmän kompetenshöj-&lt;br&gt;ning. Det får även anses skäligt att ungdomar under 25 år som erbjuds&lt;br&gt;och väljer att delta i särskilt anordnade kurser inom ramen för arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen i likhet med ungdomar som väljer andra studie-&lt;br&gt;former och studievägar får betala en del av studiestödet for sina studier.&lt;br&gt;Det är därför min mening att utbildningsbidraget vid all arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning för ungdomar under 25 år och för övriga deltagare vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning som den enskilde ansökt om och blivit an-&lt;br&gt;tagen till i konkurrens med andra i alla väsentliga avseenden bör lik-&lt;br&gt;ställas med Svux/Svuxa. Detta bör gälla såväl studiebidragets storlek&lt;br&gt;som lånemöjligheter och återbetalningsregler samt i övrigt gällande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar jag avser med begreppet reguljära utbildningsväsendet&lt;br&gt;är utbildningar dels på grundskole- och gymnasienivå inom kommunal&lt;br&gt;och statlig vuxenutbildning i gymnasieskola eller på folkhögskola, dels&lt;br&gt;på högskolenivå vid universitet och högskola eller motsvarande efter-&lt;br&gt;gymnasial utbildning hos andra utbildningsanordnare. Mina förslag om&lt;br&gt;utbildningsbidrag med lånedel avser endast de i avsnittet nämnda ut-&lt;br&gt;bildningarna och således inte utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering vid arbetsmarknadsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånerna vid dessa arbetsmarknadsutbildningar som omfattas av&lt;br&gt;mitt förslag kommer därvid att i likhet med Svux/Svuxa bestå av ett&lt;br&gt;bidrag och ett studielån. Detta stöd bör även i fortsättningen och precis&lt;br&gt;som Svux kunna beviljas även den som inte är medlem i arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa. Till skillnad från vad som för närvarande gäller för Svux anser&lt;br&gt;jag dock att studiebidragsdelen även for den som inte är arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkrad bör vara 65 % av miniminivån för utbildningsbidrag. Mitt&lt;br&gt;förslag till nytt studiefinansieringssystem vid arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;bör gälla vid utbildningar som beviljas fr.o.m. den 1 juli 1993. De&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna bör regleras i en lag om särskilt studie-&lt;br&gt;lån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning. Den närmare&lt;br&gt;utformningen av reglerna, huvudsakligen i överensstämmelse med reg-&lt;br&gt;lerna för Svux/Svuxa, bör ankomma på regeringen. Lånedelen bör&lt;br&gt;finansieras med upplåning genom Riksgäldskontorets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa handikappade ungdomar, som nu får utbildningsbidrag, kan&lt;br&gt;en övergång till delfinansiering av studierna med lån innebära en be-&lt;br&gt;tydande försämring. Det gäller dem som på grund av sitt handikapp får&lt;br&gt;skolgången fördröjd, exempelvis därför att handikappet hindrar normal&lt;br&gt;studietakt eller därför att studierna avbryts av operationer eller annan&lt;br&gt;medicinsk behandling, habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser eller av&lt;br&gt;liknande skäl. Denna grupp ungdomar har tidigare beaktats särskilt vid&lt;br&gt;utformningen av reglerna för ungdomspraktik och dessförinnan särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskolningsplatser. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bestämmelser om återbetalning och i förekommande fall eftergift av &amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av lån som beviljats enligt den föreslagna lagen om sär-&lt;br&gt;skilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser för Svuxa kan stödet ges till den som&lt;br&gt;har fyllt 25 år och förvärvsarbetat minst lyra år medan arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning kan beviljas den som har fyllt 20 år, med vissa undantag.&lt;br&gt;Därtill kommer att Svuxa enligt nuvarande bestämmelser enbart kan&lt;br&gt;beviljas för den som är arbetslöshetsförsäkrad. Svux kan däremot be-&lt;br&gt;viljas den som inte är arbetslöshetsförsäkrad, men då med en lägre&lt;br&gt;bidragsdel. För att nå en likhet mellan de olika studiestödens regel-&lt;br&gt;system även i dessa avseenden måste nuvarande bestämmelser ändras&lt;br&gt;för Svuxa beträffande ålders- och förvärvsarbetskrav samt vilka som&lt;br&gt;kan få tillgång till stödet. Chefen för Utbildningsdepartementet har&lt;br&gt;tidigare i dag redovisat förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.2 Ändrade regler för utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp har under våren 1992 sett över reglerna för utbildnings-&lt;br&gt;bidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering&lt;br&gt;m.m. i syfte att göra reglerna för bidragen och den samordning som&lt;br&gt;sker med andra förmåner enklare och mer rättvisa. Gruppen har i juni&lt;br&gt;1992 avgivit betänkandet (Ds 1992:66) Översyn av reglerna för utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV), Riksförsäkringsverket (RFV), Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;(FKF), AMS, AMU-gruppen, CSN, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsarbetsnämnden (LAN) i Stockholms län, Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;(FÖD), Kammarrätten i Jönköping, Statens handikappråd (SHR), Öre-&lt;br&gt;bro kommun, Nämnden för vårdartjänst (NV), Handikappförbundens&lt;br&gt;centralkommitté (HCK), De Handikappades Riksförbund (DHR),&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens centralorganisa-&lt;br&gt;tion (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Sveriges Psykologförbund, Arbetslöshetskassornas samorganisation&lt;br&gt;(SO), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) samt Statens&lt;br&gt;löne- och pensionsverk (SPV). Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A92/1524/A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialpolitiska bidragssystemen består av ett stort antal olika för-&lt;br&gt;måner för den enskilde. De många specialinriktade bidragen med skilda&lt;br&gt;regleringar och den uppdelade handläggningen kan emellertid skapa&lt;br&gt;problem. Dessa problem blir särskilt påtagliga i de situationer när rätt&lt;br&gt;till stöd kan föreligga från mer än ett ersättningssystem. Regler som&lt;br&gt;syftar till att lösa konflikten mellan olika regelsystem kan utformas på&lt;br&gt;två olika sätt. Dels kan en författning innehålla bestämmelser om att&lt;br&gt;ersättning utgår under tid då viss annan ersättning utgår, dels kan ersätt-&lt;br&gt;ningarna avräknas mot varandra. Avräkningsreglema kan sägas inne- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bära att om någon för samma tid är berättigad till flera ersättningar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;utbetalas maximalt ett belopp som motsvarar den högsta ersättningen. Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen bör vara att endast ett stöd skall kunna betalas ut för&lt;br&gt;en och samma åtgärd. När två olika ersättningar skall samordnas är det&lt;br&gt;emellertid en principiellt viktig fråga på vilken av dem avdrag skall&lt;br&gt;göras. Frågan är delvis av teknisk art och har betydelse för bl.a. vilket&lt;br&gt;anslag på statsbudgeten som skall belastas. Den har också betydelse för&lt;br&gt;redovisningen av hur många som erhåller ersättning och hur mycket&lt;br&gt;som betalas ut i olika ersättningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också betydelsefullt för överskådligheten i regelsystemen att&lt;br&gt;regleringen görs efter samma princip. En rimlig utgångspunkt bör vara&lt;br&gt;att avdraget görs på dagersättningen, om en dagersättning samordnas&lt;br&gt;med en tillsvidareersättning eller en tidsbegränsad ersättning som avser&lt;br&gt;en längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning består förutom av&lt;br&gt;dagpenning av s.k. särskilt bidrag, som ersättning för kursavgifter,&lt;br&gt;läromedel, resor och traktamente m.m. Jag kommer i det följande att&lt;br&gt;lämna förslag såväl beträffande dagpenningen som det särskilda bi-&lt;br&gt;draget. Syftet med mina förslag är att uppnå en ökad administrativ&lt;br&gt;enkelhet och en effektivare medelsanvändning samt lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnderna har det ekonomiska ansvaret för och beslutar&lt;br&gt;om rätten till utbildningsbidrag, medan försäkringskassan fastställer&lt;br&gt;nivån på utbildningsbidragen, i förekommande fäll efter samordning&lt;br&gt;med andra ersättningar, och beräkning av det särskilda bidraget. För-&lt;br&gt;säkringskassan gör även utbetalningen. Jag vill här nämna att jag för&lt;br&gt;närvarande överväger hur och av vem utbildningsbidragen bör admini-&lt;br&gt;streras i framtiden. En fråga som är aktuell i det sammanhanget är om&lt;br&gt;denna tjänst kan upphandlas av arbetsmarknadsmyndigheterna. Jag&lt;br&gt;återkommer senare till regeringen med mina överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.3 Dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning med vissa socialförsäkringsförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningsbidragets dagpenning skall samordnas&lt;br&gt;med vissa andra kontantstöd endast när ersättningarna avser samma&lt;br&gt;inkomstbortfall. Detta skall gälla i fråga om förtidspension och&lt;br&gt;sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)&lt;br&gt;och vissa andra pensionsförmåner som utgår jämte sådan pension,&lt;br&gt;egenlivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;(LAF) och motsvarande äldre författningar samt delpension enligt&lt;br&gt;lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vissa dagersättningar skall samordning ske endast&lt;br&gt;om förmånerna utges för samma tid. Detta gäller t.ex. rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt AFL. I samtliga fall skall samordningen ske&lt;br&gt;genom att dagpenningen minskas med den del av den andra för-&lt;br&gt;månen som läggs till grund för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning med privat pension begränsas till pensionsförmån&lt;br&gt;som hänför sig till tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i huvudsak med arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag. RFV anser emellertid i motsats till arbetsgruppen att den före-&lt;br&gt;slagna samordningen med livränta och arbetsskadesjukpenning även&lt;br&gt;skall gälla kursdeltagare som inte utfört förvärvsarbete i sådan omfatt-&lt;br&gt;ning att arbetsvillkoret uppfyllts om denne hade varit arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkrad. Därutöver bör inte dagpenning begränsas till samma storlek som&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, i de fell där samordning inte skall ske. Detta för&lt;br&gt;att undvika merarbete och alltför svåra regler, som endast blir tillämpli-&lt;br&gt;ga i ett fåtal fall. Vidare framhåller RFV och FKF att om den enskilde&lt;br&gt;sökt och beviljats rehabiliteringspenning bör detta innebära att utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag inte bör komma i fråga. AMS och TCO menar att rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning alltid bör utgå i första hand vid utbildning på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller arbetsskada. NV menar att arbetsgruppens förslag att den&lt;br&gt;enskilde själv skall kunna välja stödform är orimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En kursdeltagare kan under utbildningstiden&lt;br&gt;vara berättigad till andra kontantstöd som utgår oberoende av utbild-&lt;br&gt;ningen för att kompensera för ett helt eller partiellt inkomstbortfall. I&lt;br&gt;det senare fellet kan det vara fråga om t.ex. förtidspension och sjuk-&lt;br&gt;bidrag, delpension eller livränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsersättning kan utges till försäkrad vars arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel, om han eller&lt;br&gt;hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. I vissa fell kan den för-&lt;br&gt;säkrade vara berättigad till utbildningsbidrag - som samordnas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringsersättningen enligt AFL - för samma rehabilitering. Mot-&lt;br&gt;svarande förhållande gäller vid en arbetsmarknadsutbildning som be-&lt;br&gt;viljats på grund av arbetsskada. Den skadade är då under utbildnings-&lt;br&gt;tiden berättigad till en ersättning - sjukpenning eller livränta - enligt&lt;br&gt;LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nuvarande samordningsreglerna i förordningen (1987:406)&lt;br&gt;om arbetsmarknadsutbildning (FAMU) kan deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning som uppbär partiell förtidspension/sjukbidrag enligt AFL och&lt;br&gt;vissa andra pensionsförmåner som utgår jämte sådan pension eller&lt;br&gt;livränta enligt LAF och motsvarande ersättning enligt äldre författ-&lt;br&gt;ningar, eller delpension enligt lagen om delpensionsförsäkring bli&lt;br&gt;underkompenserade i vissa situationer. De får med andra ord en lägre&lt;br&gt;ersättning för den del av förvärvshindret som motsvaras av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen än övriga kursdeltagare. Mitt förslag att dessa kontant-&lt;br&gt;stöd endast skall samordnas med dagpenningen när ersättningen avser&lt;br&gt;samma inkomstbortfall är ämnat att undanröja denna orättvisa. Ett&lt;br&gt;genomförande av denna princip måste ske med beaktande av de sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden som gäller för vaije förmån för sig. Jag avser därför&lt;br&gt;inte att här i detalj presentera hur samordningen bör ske, utan avser att&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag härom. I likhet med RFV anser&lt;br&gt;jag också att förslaget skall gälla även de deltagare som inte uppfyller&lt;br&gt;arbetsvillkoret enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande föräldrapenningförmånema gäller för närvarande olika&lt;br&gt;samordningsregler avseende föräldrapenning och tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning. Jag finner inga skäl som talar för att denna ordning bör bibehål-&lt;br&gt;las. I fråga om sjukpenning enligt AFL eller LAF och motsvarande&lt;br&gt;äldre författningar eller föräldrapenningförmåner och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt AFL bör samordning ske om förmånen utges för&lt;br&gt;samma tid som dagpenning utges enligt FAMU. Dagpenning enligt&lt;br&gt;FAMU kan, enligt vad jag har inhämtat, stundom utges för samma&lt;br&gt;åtgärd som den för vilken den arbetslöse uppbär rehabiliteringspenning.&lt;br&gt;Den allvarligaste nackdelen med en sådan ordning är att den ekono-&lt;br&gt;miska redovisningen av ersättningssystemen blir missvisande, vilket i&lt;br&gt;sin tur försvårar uppföljningen av olika åtgärder. Det medför även ett&lt;br&gt;onödigt administrativt merarbete. Enligt min mening är det olyckligt när&lt;br&gt;två ersättningar utges för samma åtgärd. Jag lägger emellertid i denna&lt;br&gt;del inte fram något förslag. Däremot förutsätter jag att länsarbets-&lt;br&gt;nämnden samråder med försäkringskassan innan beslut om arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sjukpenning, föräldrapenningförmåner eller rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt AFL eller sjukpenning enligt LAF eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt äldre författningar utges för samma tid som dagpenning&lt;br&gt;enligt FAMU bör samordning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör liksom inom arbetslöshetsförsäkringen endast&lt;br&gt;privata pensioner som hänför sig till tjänst samordnas med utbildnings-&lt;br&gt;bidraget. Samordning med olika privata pensionsförsäkringar bör därför&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga fall när samordning skall ske, bör samordningen göras&lt;br&gt;genom att dagpenning enligt FAMU minskas med den andra förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag i denna del förutsätter en ändring i 8 kap. 12 § och 22 kap.&lt;br&gt;15 § AFL. Genom att 5 kap. 9 § LAF hänvisar till 8 kap. 12 § AFL får&lt;br&gt;en ändring i nämnda lagrum i AFL automatiskt genomslag också i LAF.&lt;br&gt;Bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1993. I fråga om de for-&lt;br&gt;ordningsändringar som blir behövliga avser jag att återkomma till rege-&lt;br&gt;ringen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning med sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som del-&lt;br&gt;tagaren har då studierna påbörjas hålls vilande under utbildnings-&lt;br&gt;tiden. Kursdeltagaren får i stället behålla dagpenningen vid från-&lt;br&gt;varo på grund av sjukdom. En karensdag infors vid sjukfrånvaro&lt;br&gt;vid varje sjuktillfalle i fråga om dagpenningen. För den inkomst av&lt;br&gt;eget arbete som kursdeltagaren kan ha vid sidan av studierna fast-&lt;br&gt;ställs en studietids-SGI. Vid sjukfrånvaro utbetalas timberäknad&lt;br&gt;sjukpenning utifrån denna SGI. Den vilande SGI:n skall enligt&lt;br&gt;huvudregeln inte aktiveras under studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för-&lt;br&gt;slag. Arbetsgruppen föreslår dock att den vilande SGLn skall kunna&lt;br&gt;aktiveras under ferieuppehåll. Frågan om karensdag har inte behandlats&lt;br&gt;av arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stöder i huvudsak arbetsgruppens förslag. RFV&lt;br&gt;anser emellertid att den vilande sjukpenningen enbart bör aktiveras vid&lt;br&gt;sommaruppehåll i studierna för en kursdeltagare som är arbetslös eller&lt;br&gt;inte kan söka arbete på grund av sjukdom. AMS framhåller att läns-&lt;br&gt;arbetsnämnderna bör meddelas vid längre sjukfrånvaro (inom 30 dagar)&lt;br&gt;samt vid upprepad korttidsfrånvaro. TCO anser att det är principiellt&lt;br&gt;oacceptabelt att löntagare som ofrivilligt blir arbetslösa och har en lön&lt;br&gt;som överstiger 13 800 kronor skall sakna det sjukpenningskydd som de&lt;br&gt;hade före arbetslösheten. Taket inom arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;därmed också utbildningsbidraget bör höjas till samma nivå som inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser får del-&lt;br&gt;tagare i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid arbetsmarknads-&lt;br&gt;institut (Ami) behålla 90 % av dagpenningen vid sjukdom. Dagpen-&lt;br&gt;ningen minskas med det belopp som kursdeltagaren för samma tid som&lt;br&gt;utbildningsbidrag får i sjukpenning. Den som är inskriven vid Ami eller&lt;br&gt;genomgår arbetsmarknadsutbildning och som har haft SGI vid studier-&lt;br&gt;nas början får vid sjukdom en kalenderdagberäknad sjukpenning enligt&lt;br&gt;denna SGI oberoende av om han har något arbete vid sidan av studierna&lt;br&gt;eller inte. Sjukpenningen utgår under sju och dagpenningen under fem&lt;br&gt;av veckans dagar. Bestämmelserna medför att kursdeltagaren kan bli&lt;br&gt;över- respektive underkompenserad, beroende av om han har arbete vid&lt;br&gt;sidan av studierna eller inte. Detta inträffar, t.ex. när någon sjukskriver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig under tiden lördag - söndag, de dagar under vilka utbildningsbidrag Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;inte betalas ut. Den som skulle ha varit helgledig dessa dagar över- Bilaga 8&lt;br&gt;kompenseras medan den som skulle ha arbetat blir underkompenserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör i fråga om beräkning av sjukpenning för dem&lt;br&gt;som är inskrivna vid Ami eller genomgår arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;samma regler gälla som för studerande som uppbär vanligt studiestöd.&lt;br&gt;Detta innebär att den SGI som kursdeltagaren har innan studierna på-&lt;br&gt;börjas inte får sänkas utan skall hållas vilande under studietiden. Sjuk-&lt;br&gt;penningen skall under studietiden inte beräknas på den vilande SGI:n&lt;br&gt;utan på en studietids-SGI, som grundas på de förvärvsinkomster som&lt;br&gt;kursdeltagaren har under studietiden. Timberäknad sjukpenning skall&lt;br&gt;utges under hela sjukdomsfallet. I likhet med RFV anser jag att det nu&lt;br&gt;sagda bör gälla också under ferieuppehåll i studierna. Endast kursdel-&lt;br&gt;tagare som avses i 3 kap. 10 c § första stycket 1 eller 2 AFL, dvs. är&lt;br&gt;arbetslösa eller skulle ha uppburit annan socialförsäkringsförmån, bör&lt;br&gt;under sommaruppehåll kunna få aktivera den vilande SGI:n och få en&lt;br&gt;kalenderdagberäknad sjukpenning. Mitt förslag innebär en mera rätt-&lt;br&gt;visande kompensation vid frånvaro på grund av sjukdom. Kursdeltagare&lt;br&gt;i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid Ami skulle därvid få&lt;br&gt;behålla sin dagpenning vid frånvaro på grund av sjukdom. Endast den&lt;br&gt;som har arbete vid sidan av studierna skulle få sjukpenning, grundad på&lt;br&gt;en framräknad studietids-SGI. Därutöver anser jag att karensregler, i&lt;br&gt;likhet med dem som finns i sjukförsäkringssystemet, bör införas i fråga&lt;br&gt;om dagpenningen. Förslaget medför att i huvudsak samma ersättnings-&lt;br&gt;principer vid sjukdom kommer att gälla för den som deltar i arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller är inskriven vid Ami som för studerande med&lt;br&gt;vanligt studiestöd. Detta underlättar såväl försäkringskassornas informa-&lt;br&gt;tion om förmånerna till de försäkrade som förståelsen för reglerna.&lt;br&gt;Enhetliga regler medför också en ökad administrativ enkelhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om vilande SGI och studietids-SGI medför att tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt AFL, smittbärarpenning enligt lagen (1989:225)&lt;br&gt;om ersättning för smittbärare och närståendepenning enligt lagen&lt;br&gt;(1989:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård beräknas på&lt;br&gt;studietids-SGI för den som har arbete vid sidan av studierna. Vid ledig-&lt;br&gt;het för vård av eget barn, för vård av närstående och då kursdeltagaren&lt;br&gt;är smittbärare utges dessutom dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som förutom utbildningsbidraget har rätt till rehabilite-&lt;br&gt;nngspenning bör rehabiliteringspenningen - på samma sätt som för den&lt;br&gt;som uppbär studiestöd - beräknas på den vilande SGI:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag kommer att innebära ökade kostnader för utbildnings-&lt;br&gt;bidragen med 306 miljoner kronor under nästa budgetår. Samtidigt&lt;br&gt;reduceras kostnaden för sjukförsäkringen med motsvarande belopp. Jag&lt;br&gt;har samrått med statsrådet Könberg i denna fråga. Detta innebär att en&lt;br&gt;omfördelning måste ske av medel mellan de olika bidragsformerna. Jag&lt;br&gt;återkommer till denna fråga (avsnitt 2.3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om beräkning av sjukpenning bör genomföras som en&lt;br&gt;ändring i 3 kap. 5, 10 och 10 c §§ samt 4 kap. 14 a § AFL. Förslaget&lt;br&gt;medför också behov av förordningsändringar. Jag avser i den delen att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkomma till regeringen med förslag. Ett förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring har upprättats inom Arbetsmark- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;nadsdepartementet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påminna om att förslag rörande 3 kap. 5 och 10 §§ AFL lagts&lt;br&gt;också i propositionen 1992/93:178. I samma proposition föreslås också&lt;br&gt;upphävande av 3 kap. 5 § LAF, som innehåller bestämmelser i bl.a. det&lt;br&gt;avseende jag nu tagit upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning med lön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningsbidragets dagpenning skall samordnas&lt;br&gt;med lön från arbetsgivaren, dock inte med kompletteringslön som&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar ut med anledning av utbildningen. Denna&lt;br&gt;samordning skall även avse avgångsvederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen skall göras genom att dagpenning enligt FAMU&lt;br&gt;minskas med lön eller avgångsvederlag som betalas för eller skall&lt;br&gt;beräknas avse den tid under vilken arbetstagaren deltar i arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning. Härifrån skall dock göras ett undantag. I fråga&lt;br&gt;om förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979) skall samord-&lt;br&gt;ningen också fortsättningsvis ske genom att utbildningsbidraget - i&lt;br&gt;närmare angiven situation - skall minska förmånsrätten för upp-&lt;br&gt;sägningslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i huvudsak med arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag, bortsett från vissa tekniska lösningar av problemet. FKF, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms län, TCO, SACO och SO har en avvikande&lt;br&gt;mening beträffande samordningen med avgångsvederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen För mitt förslag: I ett ansträngt arbetsmarknadsläge med&lt;br&gt;arbetsbrist i företagen är det inte ovanligt att arbetsgivaren befriar&lt;br&gt;arbetstagaren från arbetsskyldighet under uppsägningstiden. Överens-&lt;br&gt;kommelser finns också om att anställningen skall upphöra mot att&lt;br&gt;arbetstagaren får ett engångsbelopp, s.k. avgångsvederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till arbetslöshetsersättning och kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd (KAS) gäller att dessa stöd inte betalas ut då en arbetstagare är&lt;br&gt;berättigad till uppsägningslön. Som jag kommer att redogöra för i det&lt;br&gt;följande föreslås i fråga om dessa stödformer att den tid som ett av-&lt;br&gt;gångsvederlag skall beräknas avse skall jämställas med tid under vilken&lt;br&gt;den försäkrade har utfört förvärvsarbete. Detta medför bl.a. att stöd inte&lt;br&gt;kommer att utges för den sålunda beräknade tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte anledning till att utbildningsbidraget&lt;br&gt;skall behandlas principiellt annorlunda när uppsägningslön eller av-&lt;br&gt;gångsvederlag utges. Uppsägningslönen skall ge arbetstagaren en eko-&lt;br&gt;nomisk trygghet under en omställningsperiod. Det är således en kostnad&lt;br&gt;för företagens avveckling av arbetskraften. Det finns inget skäl att&lt;br&gt;staten skall ta över arbetsgivarnas ansvar for en del av uppsägnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönen av den anledningen att en arbetstagare böljar en arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning. Regleringen i 13 § LAS om minskning av lön med utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag bör därför upphävas. I stället bör samordningen ske genom&lt;br&gt;att dagpenning enligt FAMU minskas med uppsägningslönen. Mot-&lt;br&gt;svarande reglering finns i 12 § förmånsrättslagen. Betalning av en&lt;br&gt;arbetstagares fordran hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs&lt;br&gt;sker dock regelmässigt genom den statliga lönegarantin enligt löne-&lt;br&gt;garantilagen (1992:497). Jag finner därför inte skäl att föreslå någon&lt;br&gt;ändring i fråga om förmånsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även avgångsvederlag som betalas ut av arbetsgivaren i samband med&lt;br&gt;uppsägningen bör omfattas av motsvarande samordning. I likhet med&lt;br&gt;grunderna för den föreslagna regleringen vad gäller arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen och KAS bör samordning ske under den tid efter anställningens&lt;br&gt;upphörande som avgångsvederlaget skall beräknas avse. Till grund för&lt;br&gt;samordningen med utbildningsbidraget bör läggas ett belopp som per&lt;br&gt;månad motsvarar den lön m.m. som kursdeltagaren fått i genomsnitt per&lt;br&gt;månad i anställningen under de senaste tolv månaderna innan anställ-&lt;br&gt;ningens slut eller, om anställningen varat kortare tid, under den sam-&lt;br&gt;manlagda tid som anställningen varat. Däremot bör enligt min mening&lt;br&gt;eventuell löneutfyllnad, s.k. kompletteringslön, som arbetsgivaren be-&lt;br&gt;talar utöver dagpenningen inte omfattas av den föreslagna samord-&lt;br&gt;ningen. Mitt förslag förutsätter en ändring i 13 § LAS. Ändringen bör&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1993. I fråga om de förordningsändringar som&lt;br&gt;mitt förslag föranleder avser jag att återkomma till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantibelopp vid samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningsbidragets dagpenning skall kunna reduce-&lt;br&gt;ras till noll kronor vid samordning med andra förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt gällande regler betalas dagpenning&lt;br&gt;alltid ut med lägst 10 kronor, även i fall där samordning med andra&lt;br&gt;förmåner i realiteten helt reducerat utbildningsbidraget. Den nuvarande&lt;br&gt;regleringen innebär emellertid en resurskrävande administration utan att&lt;br&gt;ha någon egentlig ekonomisk betydelse för bidragstagaren. Dessa om-&lt;br&gt;ständigheter motiverar att bestämmelsen om att dagpenning alltid skall&lt;br&gt;lämnas med minst 10 kronor upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.4 Särskilt bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läromedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Självkostnaden vid ersättning för läromedel höjs från&lt;br&gt;i genomsnitt 100 kronor per månad till hälften av kostnaden för&lt;br&gt;studielitteraturen under studietiden. För kostnader som understiger&lt;br&gt;300 kronor för hela studietiden lämnas ingen ersättning. För handi-&lt;br&gt;kappade deltagare skall dock merkostnaden för läromedel som har&lt;br&gt;en särskild utformning på grund av handikappets art ersättas, om&lt;br&gt;inte kostnaden helt eller delvis täcks av kursanordnaren eller an-&lt;br&gt;svarig sjukvårdshuvudman. Liksom hittills skall ersättning kunna&lt;br&gt;lämnas även för s.k. tekniska hjälpmedel. I fråga om sådana hjälp-&lt;br&gt;medel skall regler införas om återbetalning m.m. i huvudsaklig&lt;br&gt;överensstämmelse med reglerna enligt förordningen (1991:1046)&lt;br&gt;om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Hela kostnaden för läromedel ersätts. I&lt;br&gt;fråga om tekniska hjälpmedel föreslås att det uttryckligen i FAMU bör&lt;br&gt;anges att ersättning utgår. Vidare anser gruppen att dessa hjälpmedel&lt;br&gt;bör ersättas utan några begränsningar av kostnaderna eller någon åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Hjälpmedlet bör dock återlämnas om det inte&lt;br&gt;längre används för studier eller arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: NV delar arbetsgruppens uppfattning, men anser&lt;br&gt;samtidigt att hela studiematerialsituationen för funktionshindrade inom&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande reglering lämnas särskilt&lt;br&gt;bidrag bl.a. för skäliga kostnader for läromedel som inte täcks av kurs-&lt;br&gt;anordnaren i den mån de överstiger i genomsnitt 100 kronor per månad.&lt;br&gt;Till handikappade deltagare lämnas bidrag för merkostnader för läro-&lt;br&gt;medel som inte täcks av kursanordnaren eller ansvarig sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man. Självkostnaden vid ersättning för läromedel har under en lång&lt;br&gt;följd av år legat på en oförändrad nivå. En höjning av självkostnaden är&lt;br&gt;därför motiverad. Jag tycker till skillnad från arbetsgruppen att det får&lt;br&gt;anses skäligt att även deltagare i arbetsmarknadsutbildning betalar del&lt;br&gt;av sina egna läromedel. Enligt min uppfattning bör deltagare i såväl&lt;br&gt;särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning som arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning inom det reguljära utbildningsväsendet själva stå för halva kost-&lt;br&gt;naden för sin studielitteratur. Kostnader för kurslitteratur får inte bakas&lt;br&gt;in i det kurspris som länsarbetsnämnden betalar vid upphandling av&lt;br&gt;utbildning. Det innebär att kostnaden för kurslitteratur vid upphandlade&lt;br&gt;kurser skall särredovisas så att försäkringskassan kan göra avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltagarens självkostnad före utbetalningen av det särskilda bidraget för&lt;br&gt;läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också i regleringen av ersättning för läromedel klargöras att&lt;br&gt;ersättning även lämnas för studietekniska hjälpmedel. I dessa fall bör i&lt;br&gt;huvudsak samma bestämmelser gälla som för arbetshjälpmedel enligt&lt;br&gt;förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälp-&lt;br&gt;medel. I nämnda förordningar finns bestämmelser om maximibelopp,&lt;br&gt;återbetalning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kost och logi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kursavgifter vid intematutbildning får inte inkludera&lt;br&gt;kostnader för kost och logi. Dock kan särskilt bidrag lämnas för&lt;br&gt;kursavgift som inkluderar kostnader för logi när det är fråga om&lt;br&gt;särskilt handikappanpassat boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid korttidskurser skall skäliga, styrkta boendekostnader betalas&lt;br&gt;för högst 30 kalenderdagar om studieorten inte ligger inom rimligt&lt;br&gt;pendlingsavstånd. Detsamma skall gälla när utbildningen tillfälligt&lt;br&gt;är förlagd till annan ort än den ordinarie studieorten för högst 30&lt;br&gt;kalenderdagar. Till kursdeltagare, som enligt vad som nyss sagts,&lt;br&gt;är berättigade till särskilt bidrag för boendekostnader lämnas inget&lt;br&gt;traktamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: FKF pekar på svårigheten med att kursanord-&lt;br&gt;naren ofta inte kan precisera hur stor del av kursavgiften som utgör&lt;br&gt;kostnad för logi. RIO anser att kostnader för både kost och logi vid&lt;br&gt;folkhögskolornas internatkurser även fortsättningsvis skall täckas genom&lt;br&gt;kursavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kostnader för kost och logi bör i princip&lt;br&gt;inte betalas genom ersättning för kursavgift. Kursdeltagarna bör själva&lt;br&gt;svara för kost och logikostnader genom dagpenningen och eventuell&lt;br&gt;ersättning för dubbel bosättning. Det föreligger enligt min mening inga&lt;br&gt;skäl för en särskild reglering för elever vid folkhögskolornas intemat-&lt;br&gt;utbildningar. Såväl deltagare i arbetsmarknadsutbildning, med vissa&lt;br&gt;undantag, som inskrivna vid Ami skall själva svara för kost och liksom&lt;br&gt;andra hyresgäster på bostadsmarknaden betala faktisk hyreskostnad till&lt;br&gt;bostadshållaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl att i vissa fall göra undantag från denna&lt;br&gt;princip. När det gäller kursdeltagare som tillhandahålls särskilt handi-&lt;br&gt;kappanpassad bostad vid arbetsmarknadsutbildning bör boendekost-&lt;br&gt;naderna ersättas genom särskilt bidrag för kursavgift och betalas direkt&lt;br&gt;till bostadshållaren. I dessa fall bör inget traktamente lämnas till del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagarna. Nuvarande ordning som innebär att kursdeltagare som får sin&lt;br&gt;boendekostnad ersatt genom kursavgift eller får sitt boende inom ramen&lt;br&gt;för upphandlingen, betalar en viss del av boendekostnaden genom trak-&lt;br&gt;tamentet, anser jag vara en onödig administrativ rundgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handikappanpassade boendet för deltagare inskrivna vid Ami och&lt;br&gt;den särskilda boendeservice som dessa tillhandahålls av Ami berörs inte&lt;br&gt;av detta undantag. Merkostnaderna för handikappanpassningen av dessa&lt;br&gt;bostäder och denna service betalas inte genom särskilt bidrag. För&lt;br&gt;handikappade som får arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära&lt;br&gt;utbildningsväsendet innan de fyllt 18 år bör det särskilda bidraget även&lt;br&gt;fortsättningsvis kunna innehålla kostnader för kost och logi. I dessa fall&lt;br&gt;görs avdrag eller reglering av kostnader för kost och logi enligt avgift&lt;br&gt;som meddelas genom föreskrifter som utfärdas av regeringen eller av&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även skäl för en särreglering vad gäller boendekostnader vid&lt;br&gt;korta vistelser på annan ort. I dessa fall kan det vara både svårt och&lt;br&gt;kostnadskrävande att hyra en bostad på kort tid. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;föreslår jag att nuvarande regler om ersättning för logikostnader vid&lt;br&gt;korttidskurser utvidgas från att omfatta kurser om högst 15 kursdagar&lt;br&gt;till att omfatta kurser om högst 30 kalenderdagar. Traktamente skall&lt;br&gt;inte heller i dessa fall lämnas till kursdeltagare. Då förläggningen på&lt;br&gt;annan ort är kortvarig anser jag inte att det är motiverat med ersättning&lt;br&gt;för resa till hemorten under kurstiden i dessa fall. Bestämmelserna om&lt;br&gt;korttidskurser och tillfällig förläggning av utbildning på annan ort än&lt;br&gt;ordinarie studieort, som finns i RFV:s föreskrifter, bör tas in i FAMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Självkostnaden för dagliga resor höjs från 100 kr. till&lt;br&gt;300 kr. per månad. Alla resor med bil ersätts med 90 öre per kilo-&lt;br&gt;meter. Resa med allmänna kommunikationsmedel ersätts med&lt;br&gt;skälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till särskilt bidrag för resor mellan utbildningsorten och&lt;br&gt;hemorten vid dubbel bosättning inskränks från två resor till en resa&lt;br&gt;per kalendermånad. Dock kan särskilt bidrag lämnas för kostnader&lt;br&gt;för två hemresor per kalendermånad när det är fråga om vissa&lt;br&gt;unga handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Nuvarande traktamente och ersättning för&lt;br&gt;månadsresor bör ersättas av en schablonersättning för merkostnader&lt;br&gt;med 160 kr per dag för kursdeltagare som bor utom rimligt pendlings-&lt;br&gt;avstånd, även om denne väljer att pendla. Ersättning för dagliga resor&lt;br&gt;med bil föreslås betalas med 120 öre per kilometer, dock högst med&lt;br&gt;belopp som motsvarar ersättningen för merkostnader per dag. Schablon-&lt;br&gt;ersättningen föreslås ersätta både eventuella boendekostnader och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. månadsresorna. Om särskilda skäl föreligger skall tilläggsbelopp Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;kunna utbetalas för månadsresor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: NV anser att särskild reseersättning bör ges då&lt;br&gt;funktionshindrade tvingas resa till och från skolan på grund av bristande&lt;br&gt;anpassning av internatmiljön. NV delar i huvudsak arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag beträffande schablonersättning för dagliga resor samt dubbel-&lt;br&gt;bosättning och månadsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Självkostnaden för dagliga resor har varit&lt;br&gt;oförändrad under en lång följd av år. Jag anser det skäligt mot denna&lt;br&gt;bakgrund att höja självkostnaden för det dagliga resandet till 300 kronor&lt;br&gt;per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för resa med egen bil till och från utbildningen betalas med&lt;br&gt;lägst 80 öre och högst 120 öre per kilometer. Bestämmelser i RFV:s&lt;br&gt;föreskrifter redogör för under vilka förhållanden de olika ersättningarna&lt;br&gt;kan betalas ut. Möjligheten till differentierad kilometerersättning vid&lt;br&gt;resa med egen bil medför ett stort administrativt merarbete, då det kan&lt;br&gt;vara svårt att avgöra vilken ersättning som skall utgå i olika fall. De&lt;br&gt;flesta resor betalas också med den högre ersättningen, vilket innebär att&lt;br&gt;den dagliga bilersättningen överstiger traktamente som lämnas vid dub-&lt;br&gt;bel bosättning redan vid ett dagligt pendlande på sammanlagt 9 mil. Det&lt;br&gt;medför att kostnaderna för dagliga resor utgör en väsenlig del av den&lt;br&gt;totala kostnaden för det särskilda bidraget. Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;ersättning vid resa med egen bil endast utges med ett och samma be-&lt;br&gt;lopp. Detta belopp bör vara 90 öre per kilometer. För den som för-&lt;br&gt;värvsarbetar är avdraget vid beskattningen högre men nettokostnaden&lt;br&gt;blir i stort sett densamma eller lägre beroende på skattesats. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att framöver bestämma detta ersättningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till tidsvinsten eller av andra särskilda skäl är&lt;br&gt;motiverat får flygresa företas. Enligt nuvarande bestämmelser ersätts&lt;br&gt;denna resa med den faktiska kostnaden, medan resa med tåg och fårtyg&lt;br&gt;ersätts med kostnaden för plats i 2 klass. Med hänsyn till att nuvarande&lt;br&gt;bestämmelse angående ersättningen för dessa resor kan ha en kostnads-&lt;br&gt;drivande effekt anser jag att ersättningen bör begränsas till skälig kost-&lt;br&gt;nad för alla resor med allmänna kommunikationsmedel. Därmed bör&lt;br&gt;avses det billigaste till buds stående alternativet för den aktuella&lt;br&gt;sträckan den ifrågavarande resdagen. Flygresor bör även i fortsättningen&lt;br&gt;få företas om det är motiverat med hänsyn till tidsvinst eller andra&lt;br&gt;särskilda skäl. Skälig kostnad bör då ses i relation till de alternativ som&lt;br&gt;står till buds inom flygtrafiken för den aktuella sträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har särskilda skäl att bo tillfälligt på utbildningsorten&lt;br&gt;under utbildningstiden lämnas, enligt nuvarande regler, särskilt bidrag&lt;br&gt;för kostnaderna för två resor i månaden. Denna möjlighet kan nyttjas av&lt;br&gt;bidragstagaren, familjemedlem till denne eller av annan närstående för&lt;br&gt;resor upp till ett belopp som svarar mot kostnaden för resa tur och retur&lt;br&gt;mellan utbildningsorten och ordinarie bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för hemresor utgör merparten av kostnaderna för det sär-&lt;br&gt;skilda bidraget. Resor i samband med utbildningen har blivit allt för&lt;br&gt;kostnadskrävande. En fri hemresa i månaden bör gälla med tanke på att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de flesta utbildningar är kortvariga. Handikappade som får utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag innan de fyllt 18 år bör även fortsättningsvis under utbildnings-&lt;br&gt;tiden kunna beviljas två fria hemresor per kalendermånad. Deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning blir härigenom även mer jämställda med de&lt;br&gt;studerande som själva betalar sina resor, men genom CSN-kort får dem&lt;br&gt;till rabatterade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskott och lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheten till förskott på utbildningsbidraget samt&lt;br&gt;lån efter avslutad utbildning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Behandlar enbart frågan om möjligheten till&lt;br&gt;lån efter genomförd utbildning. Förslaget överensstämmer till denna del&lt;br&gt;med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län menar att det&lt;br&gt;borde finnas undantag från denna regel, medan Länsarbetsnämnden i&lt;br&gt;Stockholms län i sin underremiss till Länsstyrelsen anser att rätten till&lt;br&gt;både förskott och lån bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Under vissa förutsättningar kan kursdeltaga-&lt;br&gt;re beviljas förskott på utbildningsbidraget. Utestående förskott på dag-&lt;br&gt;penningen får inte överstiga ett belopp som motsvarar dagpenning för&lt;br&gt;fyra kalenderveckor. När arbetsmarknadsutbildningen genomförts får&lt;br&gt;kursdeltagaren beviljas lån med ett belopp som motsvarar högst 70 %&lt;br&gt;av dagpenningen för en månad. Lånet skall betalas tillbaka senast inom&lt;br&gt;ett år efter utbildningen. Om det finns särskilda skäl, får lånets löptid&lt;br&gt;förlängas eller skulden helt eller delvis efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förskott på utbildningsbidraget anser jag i likhet med&lt;br&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län att det innebär att problemen&lt;br&gt;skjuts på framtiden. Förskott ger upphov till behov av lån i slutet av&lt;br&gt;utbildningen och återbetalningssvårigheter. Lånemöjligheten kan inte&lt;br&gt;lösa de ekonomiska problem som kan uppstå för de kursdeltagare som&lt;br&gt;inte kan börja förvärvsarbete direkt efter utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.5 Kostnadsberäkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om att i huvudsak jämförbara regler skall gälla mellan&lt;br&gt;utbildningsbidrag och Svux/Svuxa för ungdomar under 25 år vid särskilt&lt;br&gt;anordnad arbetsmarknadsutbildning och för alla deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet medför att fler kan få&lt;br&gt;utbildningsbidrag för tillgängliga medel. De medel som annars skulle ha&lt;br&gt;gått ut i form av utbildningsbidrag föreslår jag skall omfördelas till&lt;br&gt;andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dock skall räntekost-&lt;br&gt;nader för lånedelen i utbildningsbidraget samt administrativa kostnader&lt;br&gt;för det nya bidragssystemet först betalas av dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mina förslag i övrigt avseende förändringar av reglerna för&lt;br&gt;utbildningsbidrag kommer att betyda en effektivisering och minskade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för utbildningsbidragen. Vissa enskilda förslag, som förslagen&lt;br&gt;om ändrade samordningsregler for vissa pensioner och livräntor samt&lt;br&gt;ändrade regler vid korttidsutbildning, medför marginella kostnadsök-&lt;br&gt;ningar. De föreslagna samordningsreglerna i fråga om lön och avgångs-&lt;br&gt;vederlag samt slopandet av ersättning for kost och logi vid intemat-&lt;br&gt;boende och möjligheten till förskott och lån på dagpenningen medför&lt;br&gt;minskade kostnader. Förslaget om vilande SGI och studietids-SGI vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning innebär ökade kostnader för utbildningsbi-&lt;br&gt;dragen med 306 miljoner kronor och samtidigt en motsvarande minsk-&lt;br&gt;ning av kostnaderna för sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna del beräknas innebära minskade kostnader för ut-&lt;br&gt;bildningsbidragen med ca 271 miljoner kronor. Det är främst genom&lt;br&gt;förslag till ändrade regler beträffande ersättningarna för kurslitteratur&lt;br&gt;och resor som dessa besparingar uppstår. Den ökade självkostnaden vid&lt;br&gt;särskilt bidrag till läromedel och dagliga resor medför en beräknad&lt;br&gt;kostnadsminskning med 180 miljoner kronor, varav självkostnaden vid&lt;br&gt;resor utgör 140 miljoner kronor. Därutöver minskar kostnaderna för&lt;br&gt;dagliga resor med 39 miljoner kronor och kostnaderna för hemresor&lt;br&gt;med 42 miljoner kronor genom förslagen till sänkt kilometerersättning&lt;br&gt;och slopandet av en fri hemresa per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.6 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enighet med vad jag nu anfört har inom Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1980:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagförslagen 1 och 3 har jag samrått med statsråden Kön-&lt;br&gt;berg och Ask. Lagförslaget 2 avser ett ämne som faller inom Lagrådets&lt;br&gt;granskningsområde. Det får dock sägas vara av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagförslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som underbilaga 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Ändrade regler for beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och&lt;br&gt;avtalade inskolningsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen för budgetåret 1993/94 och i en skrivelse den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 februari 1993 har AMS hemställt att ett nytt samordnat arbetsgivar-&lt;br&gt;bidrag, benämnt anställningsstöd, införs senast fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Förslaget innebär att åtgärder som bl.a. beredskapsarbeten,&lt;br&gt;rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser, som innebär löne-&lt;br&gt;subventioner till arbetsgivare, slås samman och ges en enhetlig utform-&lt;br&gt;ning. Enligt AMS medför förslaget en väsentligt enklare ärendehante- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring och en rationellare bidragsadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till budgetpropositionen för budgetåret 1992/93 anförde&lt;br&gt;jag att RRV fått i uppdrag att se över de åtgärder som innebär stats-&lt;br&gt;bidrag till arbetsgivare. I uppdraget ingick också att analysera AMS&lt;br&gt;förslag om ett samordnat arbetsgivarbidrag. RRV har till regeringen i&lt;br&gt;två rapporter, den 15 mars (F 1992:10) och den 7 oktober 1992&lt;br&gt;(F 1992:30), redovisat sina överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 bil. 1:8)&lt;br&gt;angavs att regeringen skulle återkomma till riksdagen i fråga om ut-&lt;br&gt;formningen av ett nytt åtgärdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för närvarande inte beredd att tillstyrka AMS förslag om att&lt;br&gt;införa ett samordnat arbetsgivarstöd. Analysen av AMS förslag och&lt;br&gt;RRV:s redovisningar visar emellertid att nuvarande konstruktion av&lt;br&gt;statsbidragen för beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och avtalade&lt;br&gt;inskolningsplatser försvårar kostnadsuppföljningen av åtgärderna och&lt;br&gt;medför en omfattande bidragsadministration för AMV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anförde jag i min anmälan till årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 11) att jag till kompletteringspropositionen skulle&lt;br&gt;föreslå förändringar i fråga om beredskapsarbeten, som jämfört med&lt;br&gt;dagens regler skall innebära en kostnadsminskning med 600 miljoner&lt;br&gt;kronor utan att volymen påverkas. I den följande redogörelsen för&lt;br&gt;regelförändringar kommer förslag, vad gäller statliga beredskapsarbeten&lt;br&gt;och beredskapsarbeten som innebär investeringar, att presenteras som&lt;br&gt;uppfyller detta besparingsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller följande statsbidragsnivåer för de tre åtgärder-&lt;br&gt;na. Till statliga beredskapsarbeten får bidrag lämnas med ett belopp&lt;br&gt;som högst svarar mot hela kostnaden för arbetet. Till kommunala be-&lt;br&gt;redskapsarbeten inom stödområdena får bidrag lämnas med högst 70 %&lt;br&gt;av lönekostnaderna. Bidraget till lönekostnaderna är högst 60 % för&lt;br&gt;kommunala beredskapsarbeten i övriga delar av landet, för rekryterings-&lt;br&gt;stöd och avtalade inskolningsplatser. Till beredskapsarbeten hos en-&lt;br&gt;skilda arbetsgivare får bidrag lämnas med högst 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande övriga bidrag bör nämnas. Tilläggsbidrag om högst 10 % får&lt;br&gt;lämnas till beredskapsarbeten som medför investeringar. Till ett kom-&lt;br&gt;munalt beredskapsarbete som varvas med utbildning får bidrag lämnas&lt;br&gt;med högst 75 %. Vid anställning av en flykting eller invandrare som&lt;br&gt;behöver svenskundervisning får rekryteringsstöd lämnas med antingen&lt;br&gt;högst 85 % av lönekostnaden under sex månader eller högst 50 %&lt;br&gt;under tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidrag till beredskapsarbeten, rekryteringsstöd&lt;br&gt;och avtalade inskolningsplatser skall, på samma sätt som för när-&lt;br&gt;varande, bestämmas som en viss procent av lönekostnaden. Bidrag&lt;br&gt;skall dock endast lämnas för kontant bruttolön inkl, sjuklön och&lt;br&gt;semesterersättning samt för lagstadgade sociala avgifter. Endast&lt;br&gt;sådana lönekostnader som hänför sig till normal veckoarbetstid&lt;br&gt;skall vara bidragsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla beredskapsarbeten lämnas statsbidrag endast for arbets-&lt;br&gt;tid som är fyra timmar lägre än normal veckoarbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragets storlek i kronor skall fastställas redan vid be-&lt;br&gt;slutstillfället och skall gälla hela bidragsperioden. Bidraget skall&lt;br&gt;reduceras vid frånvaro. Bidragets storlek skall begränsas genom att&lt;br&gt;ett bidragstak införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeländringarna skall på försök prövas under budgetåren&lt;br&gt;1993/94 och 1994/95. AMS skall regelbundet redovisa effekterna&lt;br&gt;av och erfarenheterna från försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bidragsregler för de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska lönesubventionema utbetalas statsbidraget till arbets-&lt;br&gt;givare genom att en högstbestämd procentsats multipliceras med den&lt;br&gt;totala lönekostnaden. I AMS föreskrifter sägs att bidragsgrundande&lt;br&gt;lönekostnader utgörs av kontant utbetalad bruttolön inkl, sjuklön och&lt;br&gt;semesterlön samt lönebikostnader. Lönebikostnadema schablonberäknas&lt;br&gt;och avser att täcka lagstadgade sociala avgifter och avtalsreglerade&lt;br&gt;försäkringsavgifter. I bidragsrekvisitionen från arbetsgivarna kan även&lt;br&gt;andra kostnader ingå t.ex. ackordsöverskott, retroaktiv lön, vinstdel-&lt;br&gt;ning, lunchsubventioner, pensionsförsäkringar samt skyddskläder och&lt;br&gt;annan personlig utrustning. Det är ofta svårt för länsarbetsnämnden att&lt;br&gt;avgöra för vilka kostnader det skall utgå bidrag till arbetsgivaren och&lt;br&gt;länsarbetsnämnden lägger ner ett omfattande arbete för att fastställa&lt;br&gt;statsbidraget. Effekten av den nu gällande bidragskonstruktionen blir att&lt;br&gt;arbetsförmedlingen inte vet vilka lönekostnader arbetsgivaren faktiskt&lt;br&gt;har förrän arbetsgivaren lämnar en rekvisition. Först därefter kan läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden fastställa det slutliga statsbidraget. En rekvisition skall&lt;br&gt;enligt gällande regler lämnas av arbetsgivaren inom sex månader efter&lt;br&gt;den period som stödet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med syfte att underlätta kostnadsuppföljningen och bidragsadmi-&lt;br&gt;nistrationen samt för att förbättra kostnadseffektiviteten inom AMV&lt;br&gt;föreslår jag med utgångspunkt i vad jag nu har anfört följande ändringar&lt;br&gt;av bidragskonstruktionen vad avser beredskapsarbeten, rekryteringsstöd&lt;br&gt;och avtalade inskolningsplatser. Statsbidraget till åtgärderna bör, på&lt;br&gt;samma sätt som för närvarande, utgå som en viss procent av lönekost-&lt;br&gt;naden. De bidragsgrundande lönekostnaderna bör dock avgränsas till att&lt;br&gt;endast avse kontant bruttolön inkl, sjuklön och semesterersättning samt&lt;br&gt;avgifter enligt lägen (1981:691) om socialavgifter. Förslaget innebär att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra kostnader som arbetsgivaren kan ha som för t.ex. administration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lunchsubventioner, skyddskläder m.m. inte skall vara bidragsgrundande.&lt;br&gt;När bidraget beräknas, skall oavsett arbetsgivarkategori, för lagstadgade&lt;br&gt;sociala avgifter de procentsatser gälla som anges i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter. Vid beslut om bidrag skall hänsyn tas till om arbetsgiva-&lt;br&gt;ren helt eller delvis har beviljats nedsättning av sociala avgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgränsat bidragsunderlag får dock inte negativt påverka arbets-&lt;br&gt;givarens vilja att anställa arbetslösa. Bidragsprocenten bör, efter en viss&lt;br&gt;justering för icke lönekostnader, därför sättas på en sådan nivå att det&lt;br&gt;genomsnittliga utbetalade statsbidraget mätt i kronor blir i princip oför-&lt;br&gt;ändrat. Med utgångspunkt i förslaget om att avgränsa bidragsunder-&lt;br&gt;lagets omfattning bör statsbidraget för samtliga beredskapsarbeten av&lt;br&gt;tjänstekaraktär, rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser utgå&lt;br&gt;med högst 65 % av kontant bruttolön inkl, sjuklön och semesterersätt-&lt;br&gt;ning samt lagstadgade sociala avgifter. I detta sammanhang bör nämnas&lt;br&gt;att vid mina medelsberäkningar under anslaget Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder har jag tagit hänsyn till sänkningen, fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993, av de lagstadgade sociala avgifterna med 4,3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bidragskonstruktion innebär att för beredskapsarbeten som&lt;br&gt;inrättas inom den statliga sektorn kommer samma bidrag att utgå som&lt;br&gt;för åtgärder inom andra samhällssektorer. Förslaget om sänkta stats-&lt;br&gt;bidrag inom den statliga sektorn innebär en kostnadsminskning om ca&lt;br&gt;280 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förordningar som berörs av förslaget bör även, vilket redan är&lt;br&gt;fallet för lönebidrag enligt förordningen (1991:333) om anställning med&lt;br&gt;lönebidrag, anges att som bidragsgrundande lönekostnader endast får&lt;br&gt;räknas lönekostnader som hänför sig till normal veckoarbetstid. Stats-&lt;br&gt;bidrag till alla beredskapsarbeten skall utgå för den arbetstid som kvar-&lt;br&gt;står efter det att fyra timmar har avräknats från arbetets normala vecko-&lt;br&gt;arbetstid. Den tid som på detta sätt frigörs bör personen i beredskaps-&lt;br&gt;arbetet aktivt utnyttja för att söka ordinarie arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skogliga beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom natur-,&lt;br&gt;miljö- och fomvård bör dock bidrag lämnas med ett belopp som högst&lt;br&gt;svarar mot hela kostnaden för arbetet. Beloppen bör helst vara kända i&lt;br&gt;förväg genom anbudsförfaranden. För beredskapsarbeten som medför&lt;br&gt;investeringar bör konstruktionen med grund- och tilläggsbidrag slopas&lt;br&gt;och ersättas av bidrag uttryckta som högstbestämda krontalsbelopp.&lt;br&gt;Inom stödområdena bör bidragsbeloppet vara högst 2 500 kronor per&lt;br&gt;dag och i övriga landet högst 1 500 kronor per dag. Den genomsnittliga&lt;br&gt;dagsverkskostnaden för beredskapsarbeten som medför investeringar&lt;br&gt;uppgick under budgetåret 1991/92 till ca 3 000 kronor. Genom att&lt;br&gt;införa högstbestämda krontalsbelopp uppstår en kostnadsminskning om&lt;br&gt;ca 370 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett kommunalt beredskapsarbete som varvas med utbildning bör&lt;br&gt;bidrag få lämnas med högst 80 %. Vid anställning med rekryteringsstöd&lt;br&gt;av en flykting eller invandrare som behöver svenskundervisning bör&lt;br&gt;bidrag lämnas med högst 75 % av kontant bruttolön inkl, sjuklön och&lt;br&gt;semesterersättning samt lagstadgade sociala avgifter under högst tolv&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör bidragets storlek i kronor festställas redan vid beslutstill- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fallet och bör gälla hela bidragsperioden. Tidpunkten när den fektiska Bilaga 8&lt;br&gt;kostnaden kan bedömas flyttas därmed bakät i tiden från utbetalnings-&lt;br&gt;till beslutstillfallet. Det fektum att bidragsbeloppet är konstant under&lt;br&gt;hela bidragsperioden medför, förutom en förbättrad kostnadsredovis-&lt;br&gt;ning, att arbetsgivaren får stå för de löneökningar som sker under bi-&lt;br&gt;dragsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda fektom som under bidragsperioden, efter införande av dessa&lt;br&gt;regler, kan medföra skillnader mellan den preliminära och fektiska&lt;br&gt;bidragskostnaden är frånvaro. Bidraget i de aktuella förordningarna bör&lt;br&gt;minskas proportionellt med de lönereduktioner som sker till följd av&lt;br&gt;oavlönad frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare förstärka åtgärdernas kostnadseffektivitet och deras&lt;br&gt;inriktning mot prioriterade grupper bör slutligen ett statsbidragstak&lt;br&gt;angivet i kronor införas. Statsbidragstaket bör festställas till 14 300 kr&lt;br&gt;per månad, vilket motsvarar en månadslön, när statsbidragsnivån uppgår&lt;br&gt;till maximala 65 %, om ca 15 000 kr per månad. Vid beslut om bidrag&lt;br&gt;som ligger över statsbidragstaket sker en avtrappning av bidragspro-&lt;br&gt;centen som står i direkt proportion till den aktuella lönenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt C. Arbetslivsfrågor, 2.1) att föreslå i&lt;br&gt;huvudsak motsvarande förändringar för statsbidragen till anställning&lt;br&gt;med lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade utformningen av de aktuella åtgärderna bör tillämpas&lt;br&gt;på bidragsbeslut som fettas fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Utredningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för utredningskostnader har jag efter pris-och löneupp-&lt;br&gt;räkning beräknat till 9,4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Flyttningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande arbetsmarknadsläge är den geografiska rörligheten på&lt;br&gt;arbetsmarknaden låg. Regeringens ambition är dessutom att i landets&lt;br&gt;alla delar skapa förutsättningar så att varaktiga arbeten kan komma till&lt;br&gt;stånd på hemorten. Efter noggrant övervägande föreslås därför att för-&lt;br&gt;söksverksamheterna med flyttningsbidrag i form av merkostnadsbidrag,&lt;br&gt;fria hemresor för byggnads- och kulturarbetare slopas fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993. Detta innebär en kostnadsminskning med 85 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta förslag kommer flyttningsbidrag som ersätter fektiska kost-&lt;br&gt;nader i form av bohagstransport, sökande- och tillträdesresor och åter-&lt;br&gt;flyttningskostnader samt traktamente att finnas kvar. Det gäller även&lt;br&gt;försöksverksamheterna med starthjälp för nyckelpersoner och medflyt-&lt;br&gt;tandebidrag. Mot bakgrund av det ringa utnyttjandet anser jag emeller-&lt;br&gt;tid att de återstående bidragsformerna bör ses över. Översynsarbetet bör&lt;br&gt;inledas snarast med representanter från Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;och AMS. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföra de förändringar i bidragen som översynen föranleder. Jag Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;avser att återkomma till regeringen i denna fråga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöksverksamheten med bidrag till sökanderesor från&lt;br&gt;Finland har Finland bedrivit motsvarande verksamhet i fråga om per-&lt;br&gt;soner som vistas i Sverige och söker arbete i Finland. Då Finland har&lt;br&gt;meddelat att landet inte längre tillämpar denna verksamhet bör försöks-&lt;br&gt;verksamheten med sökanderesor från Finland upphöra fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993. Detta innebär en ytterligare kostnadsminskning på 1 miljon&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har föreslagit beräknar jag medels-&lt;br&gt;behovet för flyttningsbidrag under budgetåret 1993/94 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117,5 miljoner kronor (-82,5 miljoner kronor) efter pris- och löneupp-&lt;br&gt;räkning. I beloppet ingår även 1 miljon kronor för inlösen av fastigheter&lt;br&gt;och bostadsrätter av arbetsmarknadsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 A rbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av AMS årsberättelse över arbetsmarknadsutbildningen för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 framgår att 190 000 personer deltog i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;varav ca 164 000 i den särskilt anordnade utbildningen och 26 000 i&lt;br&gt;utbildningar i det reguljära utbildningsväsendet. Det innebär en ökning&lt;br&gt;med 48 000 deltagare jämfört med budgetåret innan. 1 genomsnitt om-&lt;br&gt;fattade arbetsmarknadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, 68 175&lt;br&gt;deltagare varje månad under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildningen nådde under budgetåret den volym som&lt;br&gt;beräknades vid medelstilldelningen till AMS. Yrkesutbildningarnas&lt;br&gt;andel av arbetsmarknadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, var ca&lt;br&gt;70 % vilket innebär en minskning med fem procentenheter jämfört med&lt;br&gt;föregående budgetår. Andelen direkt yrkesförberedande kurser har&lt;br&gt;minskat sin andel av de teoretiska utbildningarna vilka fått ett ökande&lt;br&gt;inslag av orienterande och allmänt aktiverande kurser. Som en för-&lt;br&gt;klaring till det senare framhålls att den stora volymökningen inte har&lt;br&gt;kunnat mötas med egna vägledningsresurser. Arbetsförmedlingen har&lt;br&gt;därför upphandlat denna kompetens i form av arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga faktiska utbildningstiden har förkortats ytterligare&lt;br&gt;under budgetåret. Det har sin förklaring delvis i den nämnda upphand-&lt;br&gt;lingen av yrkesvägledande korta kurser, men också i ett förändrat in-&lt;br&gt;nehåll i de upphandlade yrkeskursema och en stor andel unga kursdel-&lt;br&gt;tagare med relativt god utbildningbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen deltagare som fullföljer de yrkesinriktade utbildningarna&lt;br&gt;ligger kvar på en oförändrat hög nivå. Däremot har den andel av dessa&lt;br&gt;som fått arbete inom sex månader efter fullföljd utbildning minskat&lt;br&gt;kraftigt som en följd av det försämrade arbetsmarknadsläget. För när-&lt;br&gt;varande uppgår denna andel till 28 %. Kostnaderna per person som fått&lt;br&gt;arbete efter yrkesinriktad utbildning har också ökat bl.a. som en följd&lt;br&gt;av det nyss nämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesutbildningen och de direkt förberedande utbildningarna för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna skall enligt min uppfattning utgöra merparten av arbetsmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningen. En prioritering av dessa utbildningar måste därför göras &amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av länsarbetsnämnderna. Den omfattande utbildningsvolymen får heller &amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte medföra att utbildningarnas innehåll och kvalitet åsidosätts eller att&lt;br&gt;prövningen av vilka personer som beviljas utbildning försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning genom bidrag till utbildning i företag ökade&lt;br&gt;kraftigt under budgetåret 1991/92. Antalet personer som någon gång&lt;br&gt;under året deltog i denna utbildning uppgick till 85 000. Varsel om&lt;br&gt;permittering eller uppsägning var den främsta anledningen till att bidrag&lt;br&gt;beviljades. Andelen utbildning av detta skäl utgjorde 72 % medan reste-&lt;br&gt;rande del utgjordes av s.k. flaskhalsutbildning. Tillverkningsindustrin,&lt;br&gt;inom vilken bidrag även kan beviljas för lönekostnader för den som&lt;br&gt;utbildas, ökade sin andel av utbildningen i foretag till 72 %. Enligt&lt;br&gt;AMS årsberättelse över arbetsmarknadsutbildningen kan det senare&lt;br&gt;också vara förklaringen till att den genomsnittliga kostnaden per ut-&lt;br&gt;bildad ökade från 7 000 kr till 11 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utbildningsvikariaten kan nämnas att 80 % av vikarierna&lt;br&gt;har haft sin anställning hos offentliga arbetsgivare. De som fick vikariat&lt;br&gt;var främst unga kvinnor som tjänstgjorde inom barnomsorgen, kök och&lt;br&gt;lokalvård eller som vårdbiträden. Den genomsnittliga vikariatstiden var&lt;br&gt;99 dagar. I övrigt kan nämnas att de som utbildades hade en lägre&lt;br&gt;formell utbildning än vikarierna, medan det omvända förhållandet gällde&lt;br&gt;beträffande arbetslivserfarenhet. Detta medförde att det ofta bildades&lt;br&gt;långa vikariatskedjor där arbetskamrater till dem som utbildades tog&lt;br&gt;över de mer kvalificerade sysslorna medan vikarierna fick mindre kvali-&lt;br&gt;ficerade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regeljusteringar behöver enligt min mening göras beträffande&lt;br&gt;möjligheten till arbetsmarknadsutbildning för bl.a. korttidsutbildade,&lt;br&gt;icke arbetslösa. Denna möjlighet bör utsträckas till att generellt gälla&lt;br&gt;hela arbetsmarknaden. Den begränsning som infördes under hög-&lt;br&gt;konjunkturen för att stimulera valet av utbildningar till yrken inom&lt;br&gt;tillverkningsindustrin samt vård- och omsorgssektorema bör därför tas&lt;br&gt;bort. Samtidigt bör dock möjligheten att använda platser i den upphand-&lt;br&gt;lade arbetsmarknadsutbildningen för icke arbetslösa inskränkas från&lt;br&gt;nuvarande 20 till 2 % av de tillgängliga platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver anser jag att en förändring bör göras beträffande tillträdet&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning. Enligt nuvarande grundvillkor skall man&lt;br&gt;ha fyllt 20 år för att kunna beviljas arbetsmarknadsutbildning. Vissa&lt;br&gt;ungdomar som har fyllt 18 år kan emellertid beviljas upphandlad arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning. Åldersgränsen för att beviljas arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning bör generellt vara 20 år. Dock skall ungdomar med registrerat&lt;br&gt;handikapp som inte har fyllt 20 år även i fortsättningen kunna beviljas&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har inför kompletteringspropositionen begärt att få 3 332 miljoner&lt;br&gt;kronor, utöver de beräkningar som gjordes i budgetpropositionen, för&lt;br&gt;särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, dvs. totalt 9 040 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor exkl. utbildningsbidrag. Enligt AMS bedömning motsvarar det&lt;br&gt;ytterligare 19 000 personer och totalt 100 000 personer i genomsnitt per&lt;br&gt;månad under budgetåret 1993/94 i denna form av arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av resurserna för arbetsmarknadsutbildning bör enligt min&lt;br&gt;mening, av flera skäl, i stället användas till andra arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder. Detta dels for att komma fler arbetslösa till godo, dels&lt;br&gt;för att utbildningen inte leder till arbete i den utsträckning som är önsk-&lt;br&gt;värd. För att tillgodose behovet av särskilt anordnad arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning bör medel under nästa budgetår beräknas för 42 100 deltagare&lt;br&gt;i genomsnitt per månad, vilket är i genomsnitt 8 000 deltagare mindre&lt;br&gt;än vad som beräknats för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vid mina medelsberäkningar utgått från en genomsnittlig ut-&lt;br&gt;bildningstid på 17 veckor. Totalt kommer ca 129 000 personer att kun-&lt;br&gt;na delta i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under nästa bud-&lt;br&gt;getår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en mindre utbildningsvolym ökar kraven på att den särskilt an-&lt;br&gt;ordnade arbetsmarknadsutbildningen har en klar yrkesinriktning. Ut-&lt;br&gt;bildningen skall vara anpassad till både den aktuella och den väntade&lt;br&gt;efterfrågan på kompetens samt till behoven av yrkesutbildning hos de&lt;br&gt;arbetssökande. Allmänteoretisk eller orienterande utbildning kan utgöra&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning när den är en nödvändig förberedelse för eller&lt;br&gt;utgör en del i yrkesutbildning som t.ex. yrkesinriktad svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare. Som villkor för att bevilja arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning skall en bedömning alltjämt göras om huruvida utbildningen kan&lt;br&gt;leda till stadigvarande arbete eller inte. Rena vägledande uppgifter som&lt;br&gt;normalt skall skötas av förmedlingen får inte upphandlas som arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet för vilken särskilt&lt;br&gt;statsbidrag lämnas får inte heller upphandlas som arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen be-&lt;br&gt;står fr.o.m. budgetåret 1993/94 enbart av hälsovårdande och kurativ&lt;br&gt;verksamhet som upphandlas tillsammans med utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppdrag som AMS fick i april 1989 av den dåvarande regeringen,&lt;br&gt;att avveckla den boendeservice som bedrivs i samband med arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen skall vara slutfört vid utgången av innevarande bud-&lt;br&gt;getår. Avvecklingen av boendeservicen innebär bl.a. att tidigare hyres-&lt;br&gt;subventioner har slopats. Jag föreslår en höjning av traktamentsbeloppet&lt;br&gt;från 103 till 109 kronor under nästa budgetår. Kostnaden härför be-&lt;br&gt;räknar jag till 7,6 miljoner kronor. Denna höjning har jag inkluderat i&lt;br&gt;min beräkning av kostnaderna för utbildningsbidrag vid särskilt anord-&lt;br&gt;nad utbildning och utbildning i det reguljära utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att den slutliga avvecklingen av boendeservicen&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer att medföra minskade kostnader&lt;br&gt;som täcker traktamentshöjningen. Vid mina beräkningar har jag därför&lt;br&gt;räknat av 7,6 miljoner kronor under detta anslag, som skulle ha utgjort&lt;br&gt;medel för AMS boendeservice. I 1993 års budgetproposition har jag&lt;br&gt;räknat av 3,6 miljoner kronor under anslaget Arbetsmarknadsverkets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningskostnader för dessa minskade kostnader. Det totala medels- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;behovet för elevsocial verksamhet under nästa budgetår har jag beräknat Bilaga 8&lt;br&gt;till 60,6 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mina medelsberäkningar har jag förutsatt att AMS fortsätter det&lt;br&gt;arbete som inletts under innevarande budgetår i syfte att minska kost-&lt;br&gt;naderna för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 beräknar jag till 4 664,9 miljoner kronor för upp-&lt;br&gt;handling av kurser och 4 552,7 miljoner kronor for utbildningsbidrag&lt;br&gt;till deltagarna. Jag återkommer strax till frågan om utbildningsbidragen&lt;br&gt;(avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör medel för utbildningsbidrag med lånedel för&lt;br&gt;utbildning i det reguljära utbildningsväsendet eller hos vissa andra&lt;br&gt;utbildningsanordnare beräknas för ca 840 000 utbildningsveckor, vilket&lt;br&gt;motsvarar ca 16 200 deltagare i genomsnitt per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vid min medelsberäkning utgått från att den genomsnittliga&lt;br&gt;utbildningstiden inte skall överstiga 29 veckor. Ca 29 000 personer kan&lt;br&gt;därmed få ullgång till denna utbildningsmöjlighet under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bevilja utbildningsbidrag för utbildning i det reguljära&lt;br&gt;utbildningsväsendet gör att arbetsförmedlingen kan tillgodose mer&lt;br&gt;speciella utbildningsbehov för i första hand arbetshandikappade, flyk-&lt;br&gt;tingar och invandrare samt lokalt bunden arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att utbildningsbidrag skall kunna beviljas för&lt;br&gt;praktik under sex månader i samband med kompletterande utbildning&lt;br&gt;och s.k. tillvaratagandeprojekt för invandrare med yrkesutbildning på&lt;br&gt;högskolenivå. Jag delar AMS uppfattning att dessa högutbildade in-&lt;br&gt;vandrare i vissa fall kan behöva en praktikperiod direkt efter utbild-&lt;br&gt;ningen för att få en möjlighet till förankring på den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Jag tillstyrker därför förslaget med det förbehållet att möjlig-&lt;br&gt;heten till denna praktik bör begränsas till att omfatta de invandrare som&lt;br&gt;inte tidigare prövats på svensk arbetsmarknad i sina utbildningsyrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;inom det reguljära utbildningsväsendet under budgetåret 1993/94 har jag&lt;br&gt;beräknat till 1 490,8 miljoner kronor exkl. lånedelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Bidrag till utbildning i företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar AMS uppfattning att situationen på arbetsmarknaden är sådan&lt;br&gt;att det finns starka arbetsmarknadspolitiska skäl att förstärka satsningen&lt;br&gt;på utbildning i företag. Det finns tecken som tyder på en vändning i&lt;br&gt;konjunkturen, främst för exportföretagen. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;företagen nu utnyttjar det utrymme som uppstått genom ett minskat&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande till att utveckla de anställdas kompetens. På så sätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står såväl företagen som de enskilda bättre rustade inför en konjunktur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgång. Utbildning av anställda bör vara ett alternativ till att lagda&lt;br&gt;varsel om permitteringar eller uppsägningar verkställs. Utbildning och&lt;br&gt;kompetensutveckling är av central betydelse i en nödvändig förnyelse av&lt;br&gt;näringslivet. Arbetskraftens utbildning och kompetens kommer under&lt;br&gt;1990-talet att vara av största vikt för företagens möjligheter att hävda&lt;br&gt;sig i en hårdnande internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer mot denna bakgrund ett behov av utbildning i företag&lt;br&gt;som motsvarar i genomsnitt 28 000 personer per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utbildning i företag lämnas for närvarande med 40 kr per&lt;br&gt;utbildningstimme. För att öka den arbetsmarknadspolitiska effekten av&lt;br&gt;bidraget föreslår jag att detta höjs till högst 60 kr per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en försöksverksamhet under innevarande budgetår får bidrag&lt;br&gt;lämnas till arbetsgivare inom tillverkningsindustrin med högst 50 kr per&lt;br&gt;timme för lönekostnader vid utbildning av anställda. Mot bakgrund av&lt;br&gt;mitt förslag till höjning av bidraget till utbildning finner jag inte skäl att&lt;br&gt;föreslå någon förlängning av denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utbildning i företag bör lämnas for högst 920 timmar per&lt;br&gt;person. Möjligheten till bidrag för ett högre antal timmar per person,&lt;br&gt;högst 1 840 timmar, vid vidareutbildning av tekniker bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för bidrag till utbildning i företag beräknar jag&lt;br&gt;till 2 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.4 Försöksverksamhet med särskilda insatser i samband med otradi-&lt;br&gt;tionell utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med särskilt stöd i samband med otraditionell&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning infördes budgetåret 1987/88 (prop.&lt;br&gt;1987/88:105). Syftet med verksamheten är att erbjuda stöd och under-&lt;br&gt;lätta för deltagare i för sitt kön otraditionell arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;som skall leda till en mindre könsuppdelad arbetsmarknad. Av medlen&lt;br&gt;beräknade för arbetsmarknadsutbildning, får AMS använda 30 miljoner&lt;br&gt;kronor endast för detta ändamål. Försöksverksamheten avslutas i och&lt;br&gt;med innevarande budgetårs utgång. AMS har på uppdrag av regeringen&lt;br&gt;redovisat effekterna av åtgärden. Av AMS rapport framgår att medlen&lt;br&gt;använts i ringa utsträckning, men att de genomförda projekten varit&lt;br&gt;framgångsrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med en könsuppdelad arbetsmarknad är dock på intet sätt&lt;br&gt;löst. Parterna på arbetsmarknaden har givetvis stort ansvar i frågan,&lt;br&gt;men även AMS uppgifter och rådgivning är mycket betydelsefulla för&lt;br&gt;utvecklingen av kvinnors och mäns yrkesval. Arbetsförmedlingens&lt;br&gt;personal skall i samarbete med den arbetssökande komma fram till en&lt;br&gt;lämplig väg att lösa arbetslöshetssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att medlen för försöksverksamheten kvarstår och&lt;br&gt;att de även fortsättningsvis används for åtgärder för att stimulera ökad&lt;br&gt;jämställdhet på arbetsmarknaden. Medlen bör även få användas för&lt;br&gt;projektverksamhet vars syfte skall vara att bryta den könsuppdelade&lt;br&gt;arbetsmarknaden samt för utbildningsinsatser för den egna personalen i&lt;br&gt;samband med projekten. AMS bör redovisa sin strategi för jämställd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsarbetet de närmaste tre åren, senast den 1 oktober 1993. I verksam- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;heten bör invandrade kvinnors situation uppmärksammas särskilt. Jag Bilaga 8&lt;br&gt;beräknar 30 miljoner kronor for dessa insatser. Medlen skall liksom&lt;br&gt;tidigare rymmas inom de medel som beräknats for arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.5 Övrig utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11) har regeringen&lt;br&gt;beräknat medel för 23 000 platser, inkl, studiestöd inom gymnasie-&lt;br&gt;skolan, komvux och folkhögskolan under anslag på Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementets huvudtitel. Under nästa budgetår bör denna typ av ut-&lt;br&gt;bildning inte finansieras från anslaget för Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder. Kraftiga förstärkningar i fråga om dessa utbildningar som jag&lt;br&gt;nyss har nämnt, har tidigare i dag föreslagits under anslag på Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att jag inte har beräknat medel för dessa utbildnings-&lt;br&gt;insatser inom det reguljära utbildningsväsendet under förevarande an-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på mina beräkningar av medelsbehovet för utbildnings-&lt;br&gt;bidrag vid arbetsmarknadsutbildning under nästa budgetår vill jag erinra&lt;br&gt;om att jag i överensstämmelse med riksdagens beslut (bet.&lt;br&gt;1992/93:AU19, rskr. 1992/93:258) i fråga om arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningarna senare kommer att föreslå regeringen att utbildningsbidraget&lt;br&gt;vid arbetsmarknadsutbildning m.m. fr.o.m. den 5 juli 1993 bör vara&lt;br&gt;högst 564 kr och lägst 338 kr för den som är berättigad till ersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassa. För den som är lägst 20 år eller har vårdnaden&lt;br&gt;om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget barn och inte har rätt till&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetskassa bör bidraget vara 338 kr. I övriga fall&lt;br&gt;bör det vara 239 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar den totala kostnaden för utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, inkl, den av mig nyss föreslagna traktamentshöj-&lt;br&gt;ningen till 6 043,5 miljoner kronor under nästa budgetår. Härav avser&lt;br&gt;4 552,7 miljoner kronor utbildningsbidrag vid särskilt anordnad utbild-&lt;br&gt;ning och 1 490,8 miljoner kronor utbildningsbidrag vid utbildning i det&lt;br&gt;reguljära utbildningsväsendet. Jag har då beräknat det totala antalet&lt;br&gt;deltagare till 129 000 i särskilt anordnad utbildning med en genomsnitt-&lt;br&gt;lig utbildningstid på 17 veckor och 29 000 i utbildning i det reguljära&lt;br&gt;utbildningsväsendet med en genomsnittlig utbildningstid på 29 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel, 5 000 miljoner kronor, som jag har beräknat för utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag till personer som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkringslagen bör liksom tidigare överföras från influtna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsavgifter, eller den s.k. arbetsmarknadsfonden, till in- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;komsttitel 1251. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Vidgad arbetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning&lt;br&gt;(VAP) bör beräknas för 4 000 deltagare under nästa budgetår. VAP&lt;br&gt;skall i första hand användas för sökande med arbetshand ikapp. Beslut&lt;br&gt;om VAP tas direkt av arbetsförmedlingen och får omfatta högst fyra&lt;br&gt;veckor. Kostnaderna för dessa utbildningsbidrag har jag beräknat till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.3 Jobbsökaraktiviteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att utbildningsbidrag för jobbsökaraktiviteter för ungdomar&lt;br&gt;under 25 år, under nästa budgetår, bör beräknas för 17 000 deltagare.&lt;br&gt;Jobbsökaraktiviter är en aktiv förmedlingsåtgärd som skall användas&lt;br&gt;som ett första instrument för att slussa ut ungdomarna på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Jag beräknar kostnaderna för dessa utbildningsbidrag till 100,5&lt;br&gt;miljoner kronor. Jag återkommer strax (avsnitt 2.9) till beräknade&lt;br&gt;medel för utbildningsbidrag vid ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat innebär att arbetsgivare får göra avdrag på arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna, om de efter anvisning av arbetsförmedlingen anställer&lt;br&gt;en ersättare för den som utbildas. Avdraget uppgår under innevarande&lt;br&gt;budgetår till 475 kr per dag. För av länsarbetsnämnden godkänd ut-&lt;br&gt;bildning får avdrag dessutom göras med högst 75 kr per utbild-&lt;br&gt;ningstimme, dock högst med 30 000 kr per arbetstagare som utbildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till avdrag vid utbildningsvikariat bör finnas även under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Även om åtgärden ännu inte nått upp till den be-&lt;br&gt;räknade volymen utgör den ett viktigt komplement till övriga arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder, dels för att den möjliggör vikariatsanställ-&lt;br&gt;ningar för arbetslösa, dels för att den stimulerar utbildning av anställda.&lt;br&gt;Åtgärden utgör ett bra instrument för att höja kompetensen hos arbets-&lt;br&gt;kraften, särskilt vad avser kvinnor inom offentlig sektor. Jag förväntar&lt;br&gt;mig därför att AMS genom ökade informationsinsatser och ett i övrigt&lt;br&gt;offensivt arbetssätt bättre än för närvarande kan nå ut med detta er-&lt;br&gt;bjudande till arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avdrag som arbetsgivarna får göra för lönekostnader för vikarien&lt;br&gt;bör även under nästa budgetår uppgå till 475 kr per arbetsdag. I fråga&lt;br&gt;om avdrag för utbildningskostnader bör likaså nuvarande regler gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med avdrag är konstruerat så att den enskilde abetsgivaren&lt;br&gt;gör avdragen från de samlade arbetsgivaravgifterna. Därefter skall RFV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra dessa avdrag från arbetsmarknadsavgiften. Mitt förslag till utbild- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ningsvikariat och RFV:s rätt att göra avdrag från arbetsmarknads- Bilaga 8&lt;br&gt;avgifterna föranleder en lag om ändring i lagen (1993:000) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (jfr. prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93:AU19, rskr. 1992/93:258). Lagen&lt;br&gt;bör gälla under budgetåret 1993/94. Ett förslag till lag har upprättats&lt;br&gt;inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende som underbilaga 8.2. Jag har i denna fråga samrått med&lt;br&gt;statsrådet Könberg. Lagförslaget faller under Lagrådets gransknings-&lt;br&gt;område. Förslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att jag anser att&lt;br&gt;Lagrådets hörande inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Ungdomspraktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt ungdomar som drabbats hårt av den fallande efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft. Ungdomsarbetslösheten har ökat dramatiskt under den&lt;br&gt;nuvarande lågkonjunkturen. Behovet av åtgärder riktade särskilt till&lt;br&gt;ungdomar har därmed ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland ungdomar i åldern 16 - 24 år var arbetslösheten i slutet av&lt;br&gt;februari i år 13,6 % av arbetskraften och ytterligare 23 % befann sig i&lt;br&gt;någon konjunkturberoende arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sammantaget&lt;br&gt;var alltså nästan fyra av tio ungdomar i arbetskraften utan en reguljär&lt;br&gt;anställning. 1 februari var drygt 93 000 ungdomar anvisade ungdoms-&lt;br&gt;praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt har arbetslösheten stigit kraftigt för unga män i denna&lt;br&gt;åldersgrupp och då främst bland 20 - 24-åringar. Bland invandrarung-&lt;br&gt;domar är andelen ännu större. De snabba strukturella förändringarna&lt;br&gt;inom industrin med syfte att öka produktiviteten är i kombination med&lt;br&gt;lågkonjunkturen en stor orsak till den höga arbetslösheten bland unga&lt;br&gt;män. Vidare är regeln sist in först ut något som också ofta drabbar just&lt;br&gt;ungdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av konjunkturläge kommer den offentliga sektorn att&lt;br&gt;genomgå strukturella förändringar under åren 1993 och 1994. De unga&lt;br&gt;kvinnorna, vars arbetsmarknad till stor del återfinns inom denna sektor,&lt;br&gt;riskerar därmed en tilltagande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet den 1 juli 1992 av försöksverksamheten med ungdoms-&lt;br&gt;praktik framhöll såväl regeringen som riksdagen vikten av att noga följa&lt;br&gt;och utvärdera den nya åtgärden. Detta har skett genom två upphandlade&lt;br&gt;intervjuundersökningar, två av AMS utförda enkätundersökningar samt&lt;br&gt;en AMS-rapport. Utöver detta gör AMS månatliga ekonomiska upp-&lt;br&gt;följningar av samtliga åtgärder riktade till ungdomsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IMU-Testologen har i september 1992 på uppdrag av Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet genomfört en kartläggning av &amp;quot;Arbetsgivarnas kun-&lt;br&gt;skaper om och inställning till ungdomspraktik&amp;quot;. Undersökningsresultatet&lt;br&gt;visade bl.a. att tillgången till praktikplatser var så stor att den gav&lt;br&gt;arbetsförmedlingen möjlighet att välja platser. Resultatet visade vidare&lt;br&gt;att ca 40 % av de arbetsgivare som var intresserade av en praktikant &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansåg att möjligheterna var mycket eller ganska goda att praktiken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunde leda till en anställning på samma arbetsplats. Arbetsgivarna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;trodde att åtgärden skulle komma att underlätta framtida rekrytering och Bilaga 8&lt;br&gt;fungera som en form av provanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppdrog Arbetsmarknadsdepartementet till TEMO att under&lt;br&gt;februari 1993 genomföra intervjuundersökningen &amp;quot;Ungdomsprakti-&lt;br&gt;kanternas syn på ungdomspraktikplatsema&amp;quot;. Undersökningsresultaten&lt;br&gt;visade att systemet med praktikplatser i hög grad uppskattades av ung-&lt;br&gt;domarna. De har fått praktikplats som ligger i linje med framtidsmål,&lt;br&gt;de blir väl omhändertagna, är nöjda med arbetet och trivs på sina&lt;br&gt;arbetsplatser. De ansåg också att praktikplatsema ökar deras möjligheter&lt;br&gt;att få arbete i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen visar vidare att ungdomar med enbart grundskola&lt;br&gt;(9 % av urvalsgruppen) är mer missnöjda, skeptiska och inaktiva när&lt;br&gt;det gäller att söka arbete än övriga. De har dessutom oftare en besvärtig&lt;br&gt;ekonomisk situation. Närmare två av tio har socialbidrag. De får också&lt;br&gt;i mindre utsträckning än övriga ekonomiskt stöd från familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på dessa ungdomars framtida situation på arbetsmarknaden&lt;br&gt;anser jag att det är mycket viktigt att ungdomar med enbart grundskola&lt;br&gt;genomför sina gymnasieskolestudier så att de får en yrkeskompetens&lt;br&gt;som gör dem konkurrenskraftiga på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens uppdrag till AMS att följa upp ungdomspraktiken ingår&lt;br&gt;bl.a. att studera vilka grupper av arbetsgivare som har tagit emot ung-&lt;br&gt;domarna och inom vilka yrken ungdomarna fullgör praktiken. AMS har&lt;br&gt;genomfört två enkätundersökningar, en i början av november förra året&lt;br&gt;och en i januari i år. Av den senare framgår att av det totala antalet&lt;br&gt;ungdomar i ungdomspraktik återfanns 58 % vid enskilda företag medan&lt;br&gt;35 % fanns inom den offentliga sektorn och 6,5 % hos ideella organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda sektorns dominans har därmed ökat sedan november och&lt;br&gt;till skillnad från i november 1992 fanns i januari i år även en majoritet&lt;br&gt;av de unga kvinnorna inom den enskilda sektorn. Av ungdomar som&lt;br&gt;anvisats ungdomspraktik i enskilda företag fanns 40 % i företag med&lt;br&gt;färre än nio anställda. De vanligaste yrkesområdena var försäljare inom&lt;br&gt;detaljhandel, barnskötare, kontorist, arbete i skola/förskola och restau-&lt;br&gt;rang/kök. Jag anser att målsättningen att ungdomspraktiken skall för-&lt;br&gt;läggas till hela arbetsmarknaden därmed har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av AMS rapport den 1 mars 1993 &amp;quot;Ungdomsarbetslöshet och arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder för ungdomar&amp;quot; framgår både goda och&lt;br&gt;mindre goda effekter av ungdomspraktiken. Detta är emellertid något&lt;br&gt;som gällt även tidigare åtgärder med stor omfattning som beredskaps-&lt;br&gt;arbete, ungdomslag och särskilda inskolningsplatser vilka syftat till att i&lt;br&gt;svåra arbetsmarknadslägen skapa sysselsättning och därmed motverka&lt;br&gt;långtidsarbetslöshet bland ungdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen, att ungdomspraktik skall vara en sista åtgärd efter pröv-&lt;br&gt;ning av alla andra alternativ, har inte kunnat fullföljas fullt ut. Förut-&lt;br&gt;sättningen att ungdomarna själva aktivt skall finna en plats inom åt-&lt;br&gt;gärden - men framför allt den dåliga arbetsmarknaden tillsammans med&lt;br&gt;det stora trycket på arbetsförmedlingen från mängden arbetslösa ung- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domar - har begränsat möjligheterna att pröva andra alternativ före&lt;br&gt;anvisningen till ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset från arbetsgivarnas sida att ta emot ungdomspraktikanter har&lt;br&gt;varit stort och frågan om undanträngningseffekter har därmed uppstått.&lt;br&gt;Antalet personer i ungdomspraktik har under hösten ökat från drygt&lt;br&gt;35 000 i slutet av september 1992 till knappt 93 000 i slutet av februari&lt;br&gt;1993. Enligt AMS visar beräkningar att antalet nyanmälda platser under&lt;br&gt;denna period minskat med 12 000 i förhållande till den förväntade&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetslösa ungdomar var i februari 1993 ca 75 000. Om ung-&lt;br&gt;domspraktiken saknats och antalet ungdomar i andra arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder legat på samma nivå som i dag skulle antalet arbets-&lt;br&gt;lösa ungdomar uppgått till minst 150 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att ingen annan åtgärd skulle ha kunnat uppnå&lt;br&gt;denna mycket stora omfattning. Införandet av ungdomspraktiken har&lt;br&gt;därmed i stället för sysslolöshet parad med kontantbidrag gett ung-&lt;br&gt;domarna möjlighet att praktisera i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har beräknat att ungdomspraktiken är mellan 20 och 25 % billi-&lt;br&gt;gare för staten än vad som gällde de särskilda inskolningsplatsema. Jag&lt;br&gt;vill här särskilt framhålla att detta är en förutsättning som gör det eko-&lt;br&gt;nomiskt möjligt att hålla denna stora omfattning på åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare visar AMS rapport att mindre än hälften av dem som böljat i&lt;br&gt;ungdomspraktik (92 000) under perioden september 1992 - januari 1993&lt;br&gt;har varit långtidsarbetslösa omedelbart före. Ungdomspraktikanterna har&lt;br&gt;således inte främst hämtats från gruppen långtidsarbetslösa, dvs. arbets-&lt;br&gt;lösa i mer än 2 respektive 4 månader. AMS måste arbeta kraftfullt för&lt;br&gt;att långtidsarbetslöshet inte skall uppstå hos gruppen ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland 20-24-åringama är männen starkt underrepresenterade i ung-&lt;br&gt;domspraktik i förhållande till sin andel av de arbetslösa. Vidare är&lt;br&gt;ungdomar med gymnasiekompetens kraftigt överrepresenterade i för-&lt;br&gt;hållande till sin andel av de arbetslösa och av arbetskraften, medan&lt;br&gt;ungdomar - även 20-24-åringar - med högst grundskolekompetens är&lt;br&gt;underrepresentarade. Ungdomspraktiken har kommit de mer välutbil-&lt;br&gt;dade till del. Också ungdomar med arbetshandikapp och ungdomar med&lt;br&gt;utländskt medborgarskap är underrepresenterade i förhållande till sin&lt;br&gt;andel av de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS rapport och enkätundersökningar visar att min intention att&lt;br&gt;ungdomspraktiken i första hand skall inriktas mot näringslivet har upp-&lt;br&gt;fyllts. Genom att tyngdpunkten ligger på näringslivet får ungdomarna i&lt;br&gt;ungdomspraktik möjlighet att erhålla viktiga kunskaper om arbetslivet&lt;br&gt;som senare kommer att underlätta deras inträde på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden. Denna min uppfattning bekräftas av ungdomarna själva&lt;br&gt;enligt TEMO:s intervjuundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden har inte och kommer&lt;br&gt;sannolikt inte att förbättras inom den närmaste tiden. Behovet av en&lt;br&gt;kostnadseffektiv åtgärd som också kan motsvara kravet på en stor om-&lt;br&gt;fattning kvarstår därmed. Jag föreslår mot denna bakgrund att åtgärden&lt;br&gt;fortsätter även under nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av det nya åtgärdssystemet med ungdomspraktik be-&lt;br&gt;slöts att anvisning till praktikplats under perioden den 1 juni - den 31&lt;br&gt;augusti normalt inte bör ske. Skälet var att inte riskera att störa den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden med semestervikariat under sommarmåna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då nu det temporära systemet med ungdomspraktik föreslås fortsätta&lt;br&gt;under nästa budgetår har jag ansett det särskilt viktigt att den ordinarie&lt;br&gt;sommararbetsmarknaden för ungdomar inte ersätts med ungdoms-&lt;br&gt;praktik. Jag vill därför nämna att jag inom kort kommer att föreslå&lt;br&gt;regeringen följande ändringar i förordningen (1992:330) om ungdoms-&lt;br&gt;praktikanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisning till ungdomspraktik som löper över sommaren skall nor-&lt;br&gt;malt undvikas. Ungdomar som påböljar en praktikplats under våren&lt;br&gt;som sträcker sig över sommaren skall avbryta praktiktiden i två måna-&lt;br&gt;der under perioden juni - augusti. Ungdomar med registrerat handikapp&lt;br&gt;samt de ungdomar som annars skulle utförsäkras från A-kassa eller&lt;br&gt;KAS bör emellertid undantas från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får ungdomar under denna period inte anvisas någon annan&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk åtgärd än rekryteringsstöd vid en tillsvidare-&lt;br&gt;anställning samt starta-eget-bidrag. Undantag från denna regel får även&lt;br&gt;göras för de ungdomar som påbörjar terminsbunden arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning i augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1992:330) om ungdomspraktikanter får den som&lt;br&gt;inte har fullföjt en minst tvåårig gymnasieutbildning anvisas en praktik-&lt;br&gt;plats endast om det föreligger synnerliga skäl. I sådana fell skall läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden samråda med den unges hemortskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma restriktion bör också gälla om den unge har fullgjort en tvåårig&lt;br&gt;gymnasieutbildning men har erbjudits ett tredje gymnasieår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningstiden till ungdomspraktik är enligt huvudregeln sex måna-&lt;br&gt;der. Denna tid kan förlängas med ytterligare sex månader efter en&lt;br&gt;lämplighetsprövning av arbetsförmedlingen. Jag anser att ungdomar&lt;br&gt;under 20 år som genomfört ungdomspraktik i maximala tolv månader&lt;br&gt;inte bör få del av ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder innan de&lt;br&gt;fullföljt en treårig gymnasieutbildning, om inte synnerliga skäl talar för&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det viktigt att de ungdomar under 20 år som inte har en&lt;br&gt;treårig gymnasieutbildning skaffar sig den utökade kompetens som det&lt;br&gt;innebär att fortsätta gymnasiestudierna ytterligare ett år. Ungdomar na&lt;br&gt;bör inte lockas att välja ungdomspraktik av ekonomiska skäl. Inom bara&lt;br&gt;ett par år skall dessa ungdomar konkurrera på den reguljära arbetsmark-&lt;br&gt;naden med sina något yngre kamrater som genomfört sina studier i den&lt;br&gt;nya treåriga gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också mot bakgrund av den av mig tidigare redovisade kraftiga&lt;br&gt;utökningen av det reguljära utbildningsväsendet och då särskilt de&lt;br&gt;40 000 gymnasieskoleplatsema, det tredje gymnasieåret, som jag lägger&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp arbetssökande vars arbetsmarknadssituation försvårats kraf-&lt;br&gt;tigt under den senaste tiden är de nyexaminerade högskoleutbildade som&lt;br&gt;fyllt 25 år. De är ofta liksom sina något yngre kamrater nytillträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsmarknaden. De kan i dag inte anvisas ungdompraktik som&lt;br&gt;skulle ge dem den yrkes- och arbetslivserfarenhet som de behöver för&lt;br&gt;att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Risk finns, om tiden&lt;br&gt;mellan avslutad utbildning och arbete inom utbildningsområdet blir&lt;br&gt;alltför lång, att de nyexaminerade förlorar värdefull kompetens. Detta&lt;br&gt;är ett problem såväl för den enskilde individen som for samhället. Vi&lt;br&gt;behöver våra välutbildade ungdomar för att utveckla vårt näringsliv och&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än hälften av de högutbildade i åldersgruppen 25 - 30 år står&lt;br&gt;utanför arbetslöshetskassan och en stor del av dem som är medlemmar&lt;br&gt;har inte hunnit kvalificera sig för ersättning. Det innebär att ett mycket&lt;br&gt;stort antal arbetssökande högutbildade i denna åldersgrupp även har&lt;br&gt;ekonomiska bekymmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att 25 - 29-åriga nyexaminerade&lt;br&gt;ungdomar med högskoleutbildning om minst 120 poäng skall kunna&lt;br&gt;anvisas ungdomspraktik i högst tre månader. Innan en anvisning till&lt;br&gt;ungdomspraktik sker skall den arbetssökande ha varit anmäld på arbets-&lt;br&gt;förmedlingen i minst tre månader och aktivt ha sökt arbete. Vidare&lt;br&gt;anser jag att praktiken bör vara förlagd inom det verksamhetsområde till&lt;br&gt;vilket utbildningen syftar och på s.k. akademikemivå. Praktiken bör&lt;br&gt;efter tre månader övergå till arbete med rekryteringsstöd. Samma eko-&lt;br&gt;nomiska villkor skall gälla som för övriga ungdomspraktikanter. Om-&lt;br&gt;fattningen bör begränsas till högst 3 000 årsplatser till en kostnad av&lt;br&gt;286 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sökande som avslutat sin utbildning under våren gäller särskilda&lt;br&gt;regler i fråga om tidpunkten för en anvisning. En ungdomspraktikplats&lt;br&gt;får anvisas tidigast den 1 september. För arbete på avtalade inskolnings-&lt;br&gt;platser och med rekryteringsstöd gäller i stället den 1 oktober. Samma&lt;br&gt;tidpunkt bör enligt min mening gälla för alla de tre åtgärderna. Jag&lt;br&gt;föreslår därför i fråga om avtalade inskolningsplatser och platser med&lt;br&gt;rekryteringsstöd att tidpunkten för den dag som anvisning tidigast kan&lt;br&gt;ske tidigareläggs från den 1 oktober till den 1 september, om den&lt;br&gt;arbetssökande har slutat skolan eller någon annan längre utbildning&lt;br&gt;under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 14 september 1992 hemställt om ändring av&lt;br&gt;2 § förordningen (1992:330) om ungdomspraktikanter som innebär att&lt;br&gt;en anvisning till ungdomspraktik skall kunna avse verksamhet på deltid&lt;br&gt;även för vissa andra ungdomar än ungdomar med handikapp. Jag vill&lt;br&gt;här erinra om att bl.a. följande ändringar gjorts fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993 i reglerna som gör det möjligt att i vissa fell anvisa ungdoms-&lt;br&gt;praktik på deltid. Det gäller om den unge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har ett reguljärt deltidsarbete men hos arbetsförmedlingen söker ett&lt;br&gt;heltidsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är invandrare och genomgår grundutbildning för vuxna eller svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppfyller villkoren i lagen (1978:410) om rätt till ledighet for vård Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;av barn, m.m. i frågan om rätten till förkortning av arbetstid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det kan finnas andra skäl till ungdomspraktik på deltid, bör&lt;br&gt;AMS enligt min mening även i andra undantagsfall kunna bevilja ung-&lt;br&gt;domspraktik på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken skall vara en tillfällig åtgärd för ungdomar i rådan-&lt;br&gt;de svåra arbetsmarknadsläge. I 1993 års budgetproposition gjorde jag&lt;br&gt;bedömningen att behovet av ungdomspraktikplatser för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 motsvarade antalet platser för innevarande budgetår, dvs.&lt;br&gt;75 000 platser till en kostnad av 5,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det försämrade läget på arbetsmarknaden bedömer&lt;br&gt;jag ett ökat behov av åtgärder för ungdomar. Behovet av ytterligare&lt;br&gt;ungdomspraktikplatser kan dock begränsas genom den tidigare redovisa-&lt;br&gt;de kraftiga utökningen av utbildningplatser inom det reguljära utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet, bl.a. det tredje gymnasieåret. Antalet praktikplatser&lt;br&gt;under nästa budgetår bör dock ökas till 100 000 i genomsnitt per må-&lt;br&gt;nad. Kostnaden för dessa 100 000 platser beräknar jag till 7,9 miljarder&lt;br&gt;kronor. Härtill kommer kostnaderna, 286 miljoner kronor, för 3 000&lt;br&gt;praktikplatser för vissa nyexaminerade ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beräknade medel för ungdomspraktik bör högst 30 miljoner kronor&lt;br&gt;i undantagsfall få användas för resebidrag till ungdomar som har onor-&lt;br&gt;malt höga resekostnader. Det gäller främst ungdomar i glesbygd som&lt;br&gt;inte kan få praktik på hemorten eller inom pendlingsavstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Bidrag till arbetslösa m.fl. för att starta egen näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen är mycket betydelsefulla för ekonomins utveckling och&lt;br&gt;för sysselsättningen. Inte minst när konjunkturläget är svagt, är det&lt;br&gt;viktigt att stimulera till att nya företag kan startas och utvecklas, när&lt;br&gt;bärkraftiga idéer finns. Det är väsentligt att även företag som startas i&lt;br&gt;branscher som traditionellt drivits i offentlig regi, kan erbjudas stöd och&lt;br&gt;hjälp med korrekta verksamhetsbedömningar och annat professionellt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som ger&lt;br&gt;arbetslösa m.fl. möjlighet att starta egen näringsverksamhet, det s.k.&lt;br&gt;starta-eget-bidraget, är goda. Detta framgår bl.a. av den undersökning&lt;br&gt;som gjorts i fyra län på uppdrag av Arbetsmarknads- och Närings-&lt;br&gt;departementen, av revisionsbolaget Öhrlings Reveko. Rapporten visar&lt;br&gt;att företag som startades år 1988 med hjälp av bidraget uppvisade lika&lt;br&gt;stor överlevnadsgrad och omsättning efter tre år, som andra företag som&lt;br&gt;startades år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra åtgärden så tillgänglig och lättarbetad som möjligt, för-&lt;br&gt;enklades reglerna fr.o.m. den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:8).&lt;br&gt;Jag vill dessutom erinra om att regeringen nyligen beslutat om ytterliga-&lt;br&gt;re en ändring. Den innebär att starta-eget-bidraget även kan beviljas den&lt;br&gt;som vill bedriva verksamhet på deltid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starta-eget-bidraget passar mycket väl in bland regeringens insatser&lt;br&gt;för att främja företagande, och har visat sig vara en lämplig arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk åtgärd. Av de personer som fick starta-eget-bidrag i januari&lt;br&gt;1993, var ca en fjärdedel kvinnor. Det bör vara en målsättning att&lt;br&gt;andelen kvinnor bland företagarna ökar. Sökande ur de prioriterade&lt;br&gt;grupperna, t.ex. flyktingar och invandrare, måste naturligtvis också få&lt;br&gt;en så god företagsstart som möjligt. För många blivande företagare är&lt;br&gt;en period av olika typer av förberedelser före inregistrering av firman&lt;br&gt;nödvändig. Jag vill peka på möjligheten att låta bidragsperioden föregås&lt;br&gt;av t.ex. arbetsmarknadsutbildning och arbetslivsutveckling (ALU).&lt;br&gt;Många av de personer som önskar starta eget företag behöver bättre&lt;br&gt;grundläggande kunskaper i juridik och ekonomi, t.ex. arbets- och&lt;br&gt;skatterätt, bokföring, marknadsföring och prissättning. AMS bör tillse&lt;br&gt;att sådan praktiskt inriktad utbildning kan erbjudas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar starta-eget-bidrag måste utveckla en affärsidé och&lt;br&gt;konkretisera den i en affärsplan med bl.a. marknadsanalys och finan-&lt;br&gt;sieringsplan. Möjligheten att tillgodose detta inom ramen för ALU-&lt;br&gt;verksamhet bör prövas av AMS, liksom lämpliga former för verksam-&lt;br&gt;heten och nätverk bestående av personer som lokalt har relevanta kun-&lt;br&gt;skaper och erfarenheter. En sådan kombination av åtgärder har visat sig&lt;br&gt;framgångsrik i flera län. För att få fram så goda affärsidéer och entre-&lt;br&gt;prenörer som möjligt, och för att utnyttja de möjligheter som starta-&lt;br&gt;eget-bidraget och andra åtgärder erbjuder, bör AMS redovisa dels&lt;br&gt;vidtagna och planerade åtgärder, dels en strategi för sitt arbete med&lt;br&gt;sökande som vill starta egna företag till den 1 oktober 1993. I den bör&lt;br&gt;en plan för utbildning, prövning av affärsidé osv. ingå, liksom lämpligt&lt;br&gt;samarbete med olika lokala organisationer. Syftet med en sådan strategi&lt;br&gt;skall vara att ge den nyblivne företagaren så goda förutsättningar för&lt;br&gt;entreprenörskapet som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel har under senare år beräknats för ca 1 000 årsbidrag till en&lt;br&gt;kostnad runt ca 100 miljoner kronor per budgetår. Under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 beviljades ca 2 500 årsbidrag för drygt 272 miljoner kronor.&lt;br&gt;Under innevarande budgetårs första åtta månader, har redan 327&lt;br&gt;miljoner kronor utbetalats. Efterfrågan på bidraget överstiger således&lt;br&gt;kraftigt de beräknade medlen. En anpassning av medelsberäkningen till&lt;br&gt;den faktiska förbrukningen bör nu ske. Jag beräknar nu kostnaderna för&lt;br&gt;starta-eget-bidraget under budgetåret 1993/94 till 450 miljoner kronor.&lt;br&gt;Detta räcker till ca 4 000 årsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också erinra om vad jag tidigare nämnt, nämligen att&lt;br&gt;starta-eget-bidraget måste prioriteras mycket högt bland de olika åt-&lt;br&gt;gärderna. Bidraget är en åtgärd som skapar ny och varaktig sysselsätt-&lt;br&gt;ning. Med hänsyn till detta och det faktum att kostnaden motsvaras av&lt;br&gt;minskad belastning i arbetsmarknadsfonden, bör AMS så långt möjligt&lt;br&gt;vid sin medelsdisposition tillse att erforderliga resurser finns för alla&lt;br&gt;lämpliga sökande med hållbara idéer. Det är viktigt att AMS vid sin&lt;br&gt;bedöming inte ger bidrag som snedvrider konkurrensen. Jag avser att&lt;br&gt;senare föreslå en ny uppföljning och utvärdering av bidraget till den 1&lt;br&gt;december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och avtalade inskolnings- Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1991/92 uppgick antalet personer i beredskapsarbete&lt;br&gt;till i genomsnitt 13 900 per månad. Detta var en ökning jämfört med&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 med ca 5 200 personer. Antalet personer i arbete&lt;br&gt;med rekryteringsstöd fyrdubblades under budgetåret 1991/92 och upp-&lt;br&gt;gick i genomsnitt till 10 200 personer per månad. De avtalade inskol-&lt;br&gt;ningsplatsema ökade från 2 200 i genomsnitt, budgetåret 1990/91, till&lt;br&gt;4 300 per månad budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas andel av samtliga i beredskapsarbeten uppgick budgetåret&lt;br&gt;1991/92 till 37 %, vilket var en minskning med fyra procentenheter&lt;br&gt;jämfört med budgetåret 1990/91. Vad gäller rekryteringsstödet och&lt;br&gt;avtalade inskolningsplatser uppgick kvinnornas andel till 35 % resp.&lt;br&gt;44 %. För rekryteringsstöd innebär utfallet att kvinnornas andel, jäm-&lt;br&gt;fört med budgetåret 1990/91, ökade med fyra procentenheter medan&lt;br&gt;deras andel av de avtalade inskolningsplatsema minskade med sex&lt;br&gt;procentenheter. Kvinnornas andel av den totala arbetslösheten minska-&lt;br&gt;de, under samma tidsperiod, från 45 % till 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för statsbidrag till beredskapsarbeten har under perioden&lt;br&gt;1987/88 - 1991/92 minskat från 793 kr till 738 kr i fasta priser. Kost-&lt;br&gt;nadsminskningen kan i första hand förklaras av den kraftiga sänkningen&lt;br&gt;av dagsverkskostnaden för investeringsarbeten som under perioden&lt;br&gt;minskade från 4 009 kr till 3 032 kr, eller med ca 24 %. Investerings-&lt;br&gt;arbetenas andel av det totala antalet sysselsättningsdagar i beredskaps-&lt;br&gt;arbete ökade från 3,7 % budgetåret 1990/91 till 6,4 % budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Andelen beredskapsarbeten inom skogs-, natur- och fommin-&lt;br&gt;nesvård minskade från 16,3 % till 11,9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen av de personer som erhöll arbete eller arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning efter att lämnat ett beredskapsarbete uppgick under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 till drygt 23 %. Detta innebär att denna andel har minskat med&lt;br&gt;tio procentenheter jämfört med budgetåret 1990/91. Hela nedgången&lt;br&gt;förklaras av att andelen som erhållit ett arbete har minskat med elva&lt;br&gt;procentenheter på grund av den minskade efterfrågan på arbetskraft.&lt;br&gt;Däremot har andelen som erhållit en arbetsmarknadsutbildning ökat med&lt;br&gt;en procentenhet. Andelen personer som varit i beredskapsarbete längre&lt;br&gt;än sex månader var lägre än under budgetåret 1990/91. Den lägre an-&lt;br&gt;delen med långa tider i beredskapsarbete tyder på att omsättningen i&lt;br&gt;åtgärden har ökat, vilket medför att fler arbetslösa har kommit i åt-&lt;br&gt;njutande av ett beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsstöd är en åtgärd som skall prioriteras. Rekryterings-&lt;br&gt;stödet är genom sin utformning och inriktning mot näringslivet ett&lt;br&gt;användbart verktyg för arbetsförmedlingen att tidigarelägga anställ-&lt;br&gt;ningar inom denna sektor. Samtidigt kan arbetsförmedlingen med hjälp&lt;br&gt;av denna åtgärd påverka arbetsgivarnas val av arbetssökande. Bered-&lt;br&gt;skapsarbeten i sin tur skall främst förbehållas utförsäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har jag beräknat kostnaderna för beredskapsarbete,&lt;br&gt;rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser till 5 363 miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Vid beräkningarna har jag tagit hänsyn till de av mig tidigare i Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;dag föreslagna regelförändringar och besparingar (avsnitt 2.3.2). Bilaga 8&lt;br&gt;Medlen beräknas motsvara en volym om i genomsnitt 42 500 personer&lt;br&gt;i dessa åtgärder per månad. Av medlen bör regeringen disponera 250&lt;br&gt;miljoner kronor för särskilda insatser på utsatta orter m.m. Vidare bör&lt;br&gt;20 miljoner kronor av medlen användas för införandet av byggnads-&lt;br&gt;identiteter i Lantmäteriverkets fästighetsdatasystem. Förslaget att&lt;br&gt;komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter presentera-&lt;br&gt;des i årets budgetproposition. Riksdagen har nyligen godkänt förslaget&lt;br&gt;(bet. 1992/93:BoU 14, rskr. 1992/93:217). Ett snabbt genomförande är&lt;br&gt;angeläget bl.a. för att möjliggöra ett utnyttjande i den allmänna fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen av småhus. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet&lt;br&gt;Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ytterst allvarliga situationen på arbetsmarknaden in-&lt;br&gt;nebär att det finns ett stort behov av att skapa sysselsättningstillfällen,&lt;br&gt;inte minst i landets glesbygder. Vissa av de arbetsuppgifter som rör&lt;br&gt;insatser på naturvårdens område utgör projekt som lämpar sig väl inom&lt;br&gt;ramen för beredskapsinsatser och för den nya arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärden arbetslivsutveckling (ALU). Även vad gäller ungdomspraktik&lt;br&gt;och invandrarverksamhet finns positiva erfarenheter. Jag har i rege-&lt;br&gt;ringens proposition om åtgärder för att stabilisera den svenska ekono-&lt;br&gt;min (prop. 1992/93:50) bl.a. anfört att det inom Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementets område har redovisats en inventering av lämpliga be-&lt;br&gt;redskapsarbeten. Jag förutsätter att Naturvårdsverket och Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket överlägger om möjligheterna att utföra sådana arbeten. Jag&lt;br&gt;har i denna fråga samrått med chefen för Miljö- och naturresursdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Insatser för flyktingar och invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 30 september 1992 redovisat effekterna av de&lt;br&gt;särskilda arbetsmarknadspolitiska insatserna för flyktingar och invandra-&lt;br&gt;re. Medlen har använts till verksamhet vars syfte varit att underlätta&lt;br&gt;inträdet för invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden. Trots att det&lt;br&gt;svaga konjunkturläget försvårat arbetsmarknadssituationen betydligt för&lt;br&gt;flyktingar och invandrare, har många lyckosamma projekt kunnat&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadssituationen för invandrare och flyktingar är mycket&lt;br&gt;allvarlig. Arbetslösheten för totalbefolkningen uppgick till i genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,3 % år 1992 enligt AKU. Motsvarande siffra för utomnordiska med-&lt;br&gt;borgare låg på närmare 18%. Oroande är även att utländska medborga-&lt;br&gt;re är långtidsarbetslösa i större utsträckning än övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftsdeltagandet för utländska medborgare har sjunkit betydligt&lt;br&gt;under 1980- och 1990-talen. För utomnordiska medborgare var det&lt;br&gt;genomsnittliga arbetskraftstalet år 1992 endast 60 %, medan motsvaran-&lt;br&gt;de siffra för totalbefolkningen var 81 % enligt AKU. Särskilt kvinnor i&lt;br&gt;vissa utomnordiska grupper uppvisar låga arbetskraftstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS påpekar i sin skrivelse att invandringen till Sverige under bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 var den största hittills. AMS skriver vidare att andelen&lt;br&gt;lågutbildade bland de utomnordiska arbetssökande har ökat, vilket stäl-&lt;br&gt;ler höga krav på förmedlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av AMS kvartalsrapport 1992:4 framgår att flyktingars och invand-&lt;br&gt;rares andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna endast marginellt&lt;br&gt;överstiger deras andel av de arbetssökande. Med tanke på den mycket&lt;br&gt;svåra situationen för arbetssökande med utländsk bakgrund, är det&lt;br&gt;angeläget att arbetet med att stärka invandrares och flyktingars ställning&lt;br&gt;på arbetsmarknaden inte försvagas. Det är väsentligt att behoven för&lt;br&gt;både kvinnor och män i olika åldrar beaktas. Det är naturligtvis av stor&lt;br&gt;vikt i sammanhanget att svenskundervisning och grundläggande vuxen-&lt;br&gt;utbildning fungerar väl i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal invandare har av olika skäl även efter ett antal år i&lt;br&gt;Sverige bristfälliga kunskaper och färdigheter i det svenska spåket.&lt;br&gt;Detta gör givetvis dessa personer mindre attraktiva på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;När det tidgare rådde brist på arbetskraft fanns det dock i många fäll&lt;br&gt;arbete även för personer med dåliga kunskaper i svenska. I dagens&lt;br&gt;arbetsmarknadsläge är det givetvis särskilt svårt för dessa personer att&lt;br&gt;finna anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns redan i dag möjligheter för indvandrare med bristfälliga&lt;br&gt;kunskaper i svenska att förbättra sina kunskaper främst inom ramen för&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen, men även i form av särskild under-&lt;br&gt;visning om en person får delta i upphandlad arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl är det uppenbart att detta är ett allvarligt problem. Det är otill-&lt;br&gt;fredsställande och oroande att så många har bristfälliga kunskaper i det&lt;br&gt;svenska språket. Dessa riskerar att stängas ute från arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Jag avser därför att senare i samråd med chefen för Kulturdepartementet&lt;br&gt;återkomma till regeringen i frågan. Det är viktigt att formerna och an-&lt;br&gt;svaret för svenskundervisning för arbetslösa invandrare ses över och&lt;br&gt;klarlägges. Detta kommer att göras skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om inträdet på arbetsmarknaden för personer med utländsk&lt;br&gt;bakgrund i huvudsak skall lösas inom ramen för de ordinarie åtgärder-&lt;br&gt;na, har jag tidigare föreslagit (avsnitt 2.6.2) att invandrare med yrkesut-&lt;br&gt;bildning på högskolenivå, skall ges möjlighet att erhålla utbildnings-&lt;br&gt;bidrag i sex månader under en praktikperiod i samband med komplet-&lt;br&gt;terande arbetsmarknadsutbildning. Detta skall gälla för invandrare som&lt;br&gt;inte tidigare prövats i sitt utbildningsyrke på svensk arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget peka på vikten av att de särskilda möjligheter&lt;br&gt;för invandrare och flyktingar som redan finns bl.a. inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen, tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare att försöksverksamheten med de särskilda arbets-&lt;br&gt;marknadsinsatserna för flyktingar och invandrare skall fortsätta även&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94. Jag beräknar 151 miljoner kronor för in-&lt;br&gt;satserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) har fått en god start.&lt;br&gt;Intresset för åtgärden har visat sig vara stort. I början av april 1993&lt;br&gt;uppgick antalet deltagare i olika ALU-projekt till mer än 20 000 per-&lt;br&gt;soner. Antalet har ökat vecka för vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har verksamheten med ALU visat sig vara inriktad mot ett&lt;br&gt;brett spektrum av områden. Åtgärden används bl.a. för projekt med&lt;br&gt;inriktning mot kompetensutveckling och utbildning, teknikutveckling,&lt;br&gt;frisk-och hälsovård, socialt arbete, ideellt arbete i föreningslivet, in-&lt;br&gt;ternationellt hjälparbete, kulturminnesvård, näringslivsutveckling och&lt;br&gt;starta-eget-verksamhet samt natur- och miljövård. Detta är enbart ett&lt;br&gt;urval av alla de projekt som hittills startat och det finns ytterligare&lt;br&gt;områden inom vilka åtgärden används och kan användas. Jag vill också&lt;br&gt;peka på att länsarbetsnämnderna bör undersöka möjligheterna att an-&lt;br&gt;vända sig av de resurser i form av lokaler och utbildningsutrustning&lt;br&gt;som AMU-gruppen förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redovisat har antalet deltagare i åtgärden hittills stigit snabbt.&lt;br&gt;Jag gör därför den bedömningen att antalet personer som anvisas åt-&lt;br&gt;gärden kommer att uppgå till minst 50 000 personer per månad under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94, vilket överstiger det antal som jag redovisade i min&lt;br&gt;anmälan till 1993 års budgetpropostion (prop. 1992/93:100 bil. 11 s.&lt;br&gt;56-57). Enligt mitt förmenande har åtgärden redan nu fått en inriktning&lt;br&gt;och omfattning som gör att den bidrar till att på ett positivt sätt bryta&lt;br&gt;passivitet och skapa meningsfull sysselsättning för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under nästa budgetår bör medel beräknas för att täcka vissa&lt;br&gt;kostnader i samband med ALU. För nästa budgetår beräknar jag denna&lt;br&gt;kostnad till 207 miljoner kronor. Dessa medel skall användas på samma&lt;br&gt;sätt som angivits i regeringens proposition om åtgärder för att stabili-&lt;br&gt;sera den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag går nu över till att behandla en annan fråga som sammanhänger&lt;br&gt;med ALU. Enligt nuvarande regler kan den som avböjer att delta i&lt;br&gt;ALU inte avstängas från arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 28 §&lt;br&gt;lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd kan den som avböjer&lt;br&gt;ett erbjudande om arbetsmarknadsutbildning avstängas från ersättning&lt;br&gt;om det är skäligt. Sett ur den enskildes perspektiv är skillnaden mellan&lt;br&gt;en arbetsmarknadsutbildning och en verksamhet med ALU inte sådan att&lt;br&gt;det finns skäl till särregler när det gäller avstängning. Genom att er-&lt;br&gt;bjuda en arbetslös en arbetsmarknadsutbildning ges denne möjlighet att&lt;br&gt;skaffa sig kompetens och kunskaper som ökar möjligheterna att åter få&lt;br&gt;anställning på den reguljära arbetsmarknaden. På motsvarande sätt&lt;br&gt;förhåller det sig med ALU. Genom denna åtgärd bereds den arbetslöse&lt;br&gt;möjlighet att bryta passivitet och social isolering samtidigt som han eller&lt;br&gt;hon fortfarande bibehåller en kontakt med arbetslivet. I likhet med en&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning är dessutom deltagande i ALU likställt med&lt;br&gt;förvärvsarbete, vilket gör att ALU är återkvalificerande för nya ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder. Mot denna bakgrund anser jag att ALU aktivt skall bidra&lt;br&gt;till att motverka långtidsarbetslöshet och utförsäkring. Den som avvisar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett erbjudande om ALU bör således kunna avstängas från aretslöshetser- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sättning på samma sätt som vid avvisande av arbetsmarknadsutbildning. Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag bör genomföras genom införande av en ändring i lagen&lt;br&gt;(1992:1331) om arbetslivsutveckling. Ett förslag till lag har upprättats&lt;br&gt;inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende som underbilaga 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Otraditionella insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 15 december 1992 har AMS redovisat de otraditionella&lt;br&gt;insatserna och dessas effekter under budgetåret 1991/92. AMS dispone-&lt;br&gt;rade under budgetåret 100 miljoner kronor samt en ingående reservation&lt;br&gt;på 227 miljoner kronor. Centralt har AMS fattat beslut om 4 miljoner&lt;br&gt;kronor och fördelat resten till länsarbetsnämnderna för egna beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån insatsernas art har följande fördelning gjorts av de regionalt&lt;br&gt;och lokalt beslutade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jobbsökaraktiviteter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsprojekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insatser för kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flykting- och invandrarprojekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Projekt för deltidsarbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företags- och näringslivs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inriktade åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga projekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak har de otraditionella insatserna inriktats mot företag och&lt;br&gt;näringsliv. De projekt som i redovisningen tas upp som exempel under&lt;br&gt;övriga projekt har främst arbetslösa tjänstemän och akademiker som&lt;br&gt;målgrupp. Andra exempel är projekt som syftar till att höja kompe-&lt;br&gt;tensen, stimulera företagsidéer och utveckla landsbygden. AMV:s bi-&lt;br&gt;drag till projekten avser oftast en delfinansiering. Totalkostnaden för de&lt;br&gt;olika projekten har uppgått till 271 miljoner kronor, dvs. AMV:s bidrag&lt;br&gt;har utgjort 45 % av de totala kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen visar att insatserna leder till att personer i hög ut-&lt;br&gt;sträckning får arbete, påbörjar en utbildning eller en arbetsmarknads-&lt;br&gt;politisk åtgärd. Andra projekt har syftat till att söka upp lediga platser&lt;br&gt;vilket har lett till att antalet sådana platser och åtgärdsplatser har ökat.&lt;br&gt;Även andra effekter som är svåra att mäta nämns såsom t.ex. kompe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tensutveckling, indirekta sysselsättningseffekter och effektivare medels- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;användning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMV disponerar under innevarande budgetår 450 miljoner kronor för&lt;br&gt;otraditionella insatser. I en ändring av regleringsbrevet för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 den 17 december 1992 ändrades inriktningen något för dessa&lt;br&gt;insatser. I första hand skall insatserna liksom tidigare syfta till förnyelse&lt;br&gt;av arbetsmetoderna inom arbetsförmedlingsorganisationen och av de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna men de otraditionella medlen får&lt;br&gt;även bekosta insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl. Medlen får&lt;br&gt;inte användas till andra administrativa kostnader inom AMV än projekt-&lt;br&gt;ledning. Insatserna får emellertid inte rymmas inom ordinarie regelverk&lt;br&gt;och får inte berättiga till andra statliga stöd. Vid användningen skall&lt;br&gt;vidare speciellt kvinnors och ungdomars behov uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förväntade svåra arbetsmarknadsläget under nästa budgetår med-&lt;br&gt;för att behovet av otraditionella insatser fortfarande är stort. Jag föreslår&lt;br&gt;att 300 miljoner kronor av medlen under förevarande anslag bör få&lt;br&gt;användas för otraditionella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.75 Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerade 10 miljoner kronor under budgetåret 1991/92&lt;br&gt;för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Försöks-&lt;br&gt;verksamheten har bedrivits inom ett flertal områden. En fördelning av&lt;br&gt;medlen visar att medlen till största del har använts till glesbygdsin-&lt;br&gt;satser, projekt för kvinnor och samverkansprojekt. Därutöver har ca&lt;br&gt;5 miljoner kronor av reserverade medel avsatts till utvecklingsinsater av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken i Öst- och Centraleuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar samma belopp under innevarande budgetår för&lt;br&gt;detta ändamål. Jag föreslår att 10 miljoner kronor bör anvisas även&lt;br&gt;nästa budgetår för denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Bidrag till tidigareläggning av investeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1992 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93 :FiUl, rksr.&lt;br&gt;1992/93:134) beslutade riksdagen bl.a. att 1 000 miljoner kronor skulle&lt;br&gt;anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa&lt;br&gt;möjligheter att tidigarelägga vissa sysselsättningsintensiva investeringar.&lt;br&gt;Åtgärden var riktad till de affärsverk som finansierar sina investeringar&lt;br&gt;utanför statsbudgeten samt till Byggnadsstyrelsen. I mars 1993 (bet.&lt;br&gt;1992/93:AU15, rskr. 1992/93:188) beslutade riksdagen vidare att ut-&lt;br&gt;vidga användningsområdet till att omfatta även Banverkets och Väg-&lt;br&gt;verkets investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår att ytterligare en miljard kronor avsätts för samma&lt;br&gt;ändamål under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar AMS uppfattning att ytterligare medel bör anvisas för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stimulera tidigareläggning av statliga investeringar. För detta ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår jag att 200 miljoner kronor anvisas under anslaget Arbetsmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadspolitiska åtgärder. Liksom tidigare bör de affärsverk som finan- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;sierar investeringar utanför statsbudgeten komma i fråga för bidrag samt Bilaga 8&lt;br&gt;Vägverket och Banverket. Ombildningen av Byggnadsstyrelsen innebär&lt;br&gt;emellertid att tidigareläggningsstöd inte längre bör komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbilvägarna utgör en viktig del av landets infrastruktur Skogs-&lt;br&gt;bilvägama har primärt betydelse för skogsnäringen men är också av vikt&lt;br&gt;för elkrafts- och teleföretagens möjligheter att utföra utbyggnad, service&lt;br&gt;och underhåll på sina anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en för-&lt;br&gt;hållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;90 miljoner kronor ställs till AMS förfogande för bidrag om högst 50 %&lt;br&gt;till arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december&lt;br&gt;1994. AMS skall samråda med Skogsstyrelsen och så långt möjligt&lt;br&gt;utnyttja det planeringsunderlag och den administrativa erfarenhet, vad&lt;br&gt;gäller stöd till skogsbilvägar, som skogsvårdsmyndigheten besitter.&lt;br&gt;Arbetskraften skall anvisas eller godkännas av arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Bidrag till samlingslokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har kartlagt effekterna av det statliga stödet till allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler. Denna kartläggning visar att de allmänna samlings-&lt;br&gt;lokalerna har central betydelse för livskvalitet och kultur- och nöjesliv,&lt;br&gt;särskilt på landsbygden och på mindre orter. Lokalerna är av särskild&lt;br&gt;vikt för det lokala föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår disponerar Boverket under förevarande&lt;br&gt;anslag 50 miljoner kronor för bidrag till om-, till- och nybyggnad av&lt;br&gt;samlingslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår föreslår jag att anslaget tillförs 50 miljoner kronor&lt;br&gt;för bidrag till allmänna samlingslokaler och 15 miljoner kronor för&lt;br&gt;lokalbidrag till trossamfund. Vad gäller samlingslokaler bör högsta&lt;br&gt;tillåtna kostnad få vara 6 miljoner kronor per projekt. Bidrag bör få&lt;br&gt;utgå med högst 65 % av arbetskraftskostnaden. I stödområdena bör&lt;br&gt;dock bidraget vara högst 70 %. Medlen bör disponeras av Boverket&lt;br&gt;resp. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Objekt och&lt;br&gt;tidpunkt för arbetenas igångsättning bör beslutas efter samråd med&lt;br&gt;AMS. Vid val av objekt skall, för såväl samlingslokaler som för lokaler&lt;br&gt;för trossamfund, projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras.&lt;br&gt;Arbetena bör bedrivas med arbetskraft som anvisats eller godkänts av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;br&gt;rfe/s att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (avnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1980:80) om anställningsskydd (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning (avsnitt 2.3.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:000) om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling (av-&lt;br&gt;snitt 2.13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;godkänna vad jag har föreslagit i fråga om statsbidrag for ROT-&lt;br&gt;insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna att högst 350 miljoner kronor av anslaget Arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder får användas till förstärkning av arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänna vad jag har anfört om utbildningsbidrag med en lånedel&lt;br&gt;vid viss arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.3.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. godkänna vad jag har föreslagit i fråga om upplåningen av medel&lt;br&gt;för att finansiera utbildningsbidragets lånedel vid viss arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning (avsnitt 2.3.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;godkänna vad jag har anfört om samordning av utbildnings-&lt;br&gt;bidrag med vissa socialförsäkringsförmåner och med lön (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;godkänna vad jag har anfört om garantibelopp vid samordning&lt;br&gt;av utbildningsbidrag med andra förmåner (avsnitt 2.3.1.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;godkänna vad jag har anfört om det särskilda bidraget vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 2.3.1.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;godkänna den försöksverksamhet med statsbidrag till bereds-&lt;br&gt;kapsarbeten, rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser som jag&lt;br&gt;har föreslagit (avsnitt 2.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att vidta de ändringar av flyttningsbi-&lt;br&gt;dragen som kan komma att erfordras (avsnitt 2.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. godkänna vad jag har förordat i fråga om praktik för invandrare&lt;br&gt;med yrkesutbildning på högskolenivå (avsnitt 2.6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. godkänna vad jag har föreslagit i fråga om bidrag till utbildning&lt;br&gt;i företag (avsnitt 2.6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;godkänna förslaget till fortsatt försöksverksamhet för att stimu-&lt;br&gt;lera Ull jämställdhet på arbetsmarknaden (avsnitt 2.6.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;godkänna förslaget om en förlängning under tiden den 1 juli&lt;br&gt;1993 - den 30 juni 1994 av försöksverksamheten med arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (ungdomspraktik) (av-&lt;br&gt;snitt 2.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;godkänna förslagen om ändrade villkor för anvisning till ung-&lt;br&gt;domspraktik (avsnitt 2.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;godkänna förslaget i fråga om rätt till ungdomspraktik för den&lt;br&gt;som tackat nej till ett tredje gymnasieår (avsnitt 2.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;godkänna förslaget om att 25 - 29-åriga nyexaminerade ung-&lt;br&gt;domar med högskoleutbildning om 120 poäng eller längre skall&lt;br&gt;kunna anvisas ungdomspraktik i högst tre månader (avsnitt 2.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;godkänna förslaget om ändring av tidpunkten for anvisning till&lt;br&gt;avtalad inskolningsplats och plats med rekryteringsstöd (avsnitt 2.9).&lt;br&gt;Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. att, med ändring av dels riksdagens beslut (bet. 1992/93:AU19,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:258), dels regeringens förslag i prop. 1992/93:194,&lt;br&gt;under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på&lt;br&gt;28 389 655 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 budgetpropostionen för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil&lt;br&gt;11) redovisade regeringen förslag till åtgärder som måste vidtas för att&lt;br&gt;nedbringa de snabbt stigande kostnaderna för arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningarna. Med anledning härav redovisades för riksdagen att regeringen&lt;br&gt;skulle återkomma med erforderliga lagförslag i kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen för budgetåret 1993/94. Riksdagen har beslutat att besparingar-&lt;br&gt;na skall genomföras enligt de av regeringen redovisade riktlinjerna&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil 11, bet. 1992/93:AU19, rskr. 1992/93:258).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens beslut redovisar jag nu de lagändringar&lt;br&gt;som detta beslut medför. Därutöver kommer jag att redovisa två andra&lt;br&gt;förslag som berör företagares rätt till ersättning och ersättningsrätten i&lt;br&gt;samband med avgångsvederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även i detta sammanhang nämna att den särskilde utredare&lt;br&gt;som fått i uppdrag att utreda en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;(dir. 1992:24 och dir. 1993:5) skall lämna sitt betänkande under våren&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En karenstid om fem dagar fors in i lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning skall inte lämnas förrän den arbetslöse har varit&lt;br&gt;arbetslös fem dagar under en sammanhängande tid av fem kalen-&lt;br&gt;derveckor (karensvillkor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I karenstiden skall räknas in endast dag, för vilken ersättning&lt;br&gt;skulle ha lämnats, om bestämmelserna om karens inte hade&lt;br&gt;tillämpats (karensdag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslösheten upphör innan ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända, skall den arbetslöse ha rätt till ersättning under återstående&lt;br&gt;antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om han eller hon&lt;br&gt;då inte uppfyller arbets- och karensvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till ända men har den arbetslöse&lt;br&gt;under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas ersättning&lt;br&gt;under ytterligare en ersättningsperiod. Därvid skall dock karens-&lt;br&gt;villkoret på nytt uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall bemyndigas att meddela föreskrifter med&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser om karenstid for arbetslösa som regel-&lt;br&gt;bundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbets-&lt;br&gt;lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om karenstid skall inte gälla för den som är&lt;br&gt;anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om karenstid skall träda i kraft den 5 juli&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Före den 1 januari 1989 fanns i såväl arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen som KAS ett karensdagssystem. Detta tidigare&lt;br&gt;regelsystem innebar att ersättning inte fick utgå till den arbetslöse förrän&lt;br&gt;han eller hon varit arbetslös under fem dagar under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av fem kalenderveckor. Efter det att karensvillkoret full-&lt;br&gt;gjorts utgick ersättning under hela den föreskrivna ersättningsperioden&lt;br&gt;utan någon ytterligare karens. Från vad nu sagts gjordes dock ett undan-&lt;br&gt;tag. Hade en sammanhängande tid av tolv månader förflutit - i vilken&lt;br&gt;inte inräknades s.k. överhoppningsbar tid - sedan den arbetslöse senast&lt;br&gt;uppbar ersättning skulle denne på nytt uppfylla karensvillkoret och&lt;br&gt;arbetsvillkoret. Reglerna om karensdagar togs bort år 1989, bl.a. med&lt;br&gt;hänvisning till att det inte fanns några karensdagar i sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 april 1993 infördes bl.a. i sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring ett system med en karensdag i vaije&lt;br&gt;sjukperiod, dock högst tio dagar under en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av karensdagar för arbetslöshetsförsäkringen och KAS&lt;br&gt;motiveras i hög utsträckning av det ekonomiska läget i arbetsmarknads-&lt;br&gt;fonden och av det svåra statsfinansiella läget. Utöver detta skäl är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rimligt att en självrisk införs även för KAS och arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen när en sådan införts i övriga dominerande socialförsäkringar med&lt;br&gt;dag eller timberäknade förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förmenande bör ett nytt karensdagssystem så nära som&lt;br&gt;möjligt ansluta till det system som gällde fram till år 1989. Ersättning&lt;br&gt;bör således lämnas först sedan den arbetslöse anmält sig som arbets-&lt;br&gt;sökande vid en offentlig arbetsförmedling och därefter varit arbetslös&lt;br&gt;sammanlagt fem dagar, anmälningsdagen inräknad. Dessa dagar be-&lt;br&gt;höver inte ligga i en följd men skall rymmas inom en sammanhängande&lt;br&gt;tid av högst fem kalenderveckor. En arbetslös bör enligt huvudregeln&lt;br&gt;inte behöva genomgå karens mer än en gång vaije ersättningsperiod.&lt;br&gt;Karensvillkoret bör dock uppfyllas på nytt, om en sammanhängande tid&lt;br&gt;av tolv kalendermånader, vari inte inräknas s.k. överhoppningsbar tid,&lt;br&gt;har förflutit sedan den arbetslöse senast uppbar ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslös som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då han&lt;br&gt;eller hon i övrigt är arbetslös kan emellertid komma att uppbära ersätt-&lt;br&gt;ning under en tidsperiod som är längre än ca 14 månader. I förhållande&lt;br&gt;till andra grupper av arbetslösa ter det sig inte rättvist om ersättning i&lt;br&gt;vissa fall skall kunna lämnas under så långa tidsperioder utan att karens-&lt;br&gt;villkoret på nytt uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är helt arbetslös eller den som utför deltidsarbete som inte&lt;br&gt;är regelbundet utförsäkras efter ca 14 kalendermånader. Därefter måste&lt;br&gt;han eller hon genom arbete eller någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd&lt;br&gt;kvalificera sig för en ny ersättningsperiod. Innan denne arbetslöse på&lt;br&gt;nytt kan få ersättning måste han eller hon dessutom fullgöra en ny&lt;br&gt;karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt möjligt likställa arbetslösa som regelbundet utför&lt;br&gt;deltidsarbete med övriga arbetslösa bör det enligt min mening införas en&lt;br&gt;särreglering. En sådan reglering bör ske i form av föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperiodemas längd bör vara oförändrade, dvs. 300 eller 450&lt;br&gt;dagar i fråga om arbetslöshetsförsäkringen och 150, 300 eller 450 dagar&lt;br&gt;beträffande KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya arbetsmarknadpolitiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU)&lt;br&gt;bedrivs som en försöksverksamhet till utgången av år 1994 och gäller&lt;br&gt;från den 1 januari 1993 inom arbetslöshetsförsäkringen och från den 1&lt;br&gt;april samma år också inom KAS. Åtgärden syftar till att ta till vara de&lt;br&gt;arbetslösas vilja till aktivitet och utveckling för att bryta sin arbets-&lt;br&gt;löshet. Åtgärden är angelägen. Enligt min bedömning skulle de arbets-&lt;br&gt;lösas vilja att delta i denna åtgärd minska, om de omfattades av reglerna&lt;br&gt;om karenstid. Bestämmelserna bör därför inte gälla under den tid då&lt;br&gt;den arbetslöse deltar i en ALU-åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av administrativa skäl bör ett karensdagssystem, liksom de för-&lt;br&gt;ändringar av ersättningsbeloppen som jag strax återkommer till, träda i&lt;br&gt;kraft en måndag. Tidpunkten för ikraftträdande bör därför bestämmas&lt;br&gt;till den 5 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om karens bör tillämpas i fråga om rätt till ersättning&lt;br&gt;som avser tid efter ikraftträdandet. Reglerna bör tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om en ersättningsperiod som har böijat före ikraftträdandet. Karens-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna skall i det fallet gälla när den arbetslöse blir arbetslös första Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;gången efter ikraftträdandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag bör genomföras genom införande av en ny paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §, i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Vidare bör följdändringar&lt;br&gt;göras i 11, 15, 16 och 30 §§ i förstnämnda lag och 11, 15, 16, 27 §§ i&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagersättning och kompensationsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag och min bedömning: Beräkningssystemet för faststäl-&lt;br&gt;lande av det högsta dagpenningbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;och för fastställande av stödbeloppet för KAS slopas. Regeringen&lt;br&gt;skall bemyndigas att fastställa dessa belopp. Förändring av de&lt;br&gt;nämnda ersättningsbeloppen grundas på en bedömning av pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen samt det statsfinansiella läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens beslut sänkas från 90 % till 80 % av den försäkrades&lt;br&gt;tidigare dagsförtjänst inom ramen for den gällande högsta och&lt;br&gt;lägsta dagpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det högsta dagpenningbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen bör&lt;br&gt;vara 564 kr fr.o.m. den 5 juli 1993. Från samma tidpunkt bör&lt;br&gt;stödbeloppet för KAS vara 198 kr. Som lägsta dagpenning i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen bör gälla stödbeloppet för KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;(FAMU) och i förordningen (1992:330) om ungdomspraktikanter&lt;br&gt;fastställda krontalsbeloppen, 358 kr och 253 kr, bör fr.o.m. den 5&lt;br&gt;juli sänkas till 338 kr respektive till 239 kr. Det i 18 § p. 3 i&lt;br&gt;sistnämnda förordning fastställda krontalsbeloppet 504 kr som&lt;br&gt;utgår till vissa handikappade vid ungdomspraktik bör fr.o.m. den 5&lt;br&gt;juli 1993 sänkas ull 475 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag och min bedömning: Kostnaderna för de&lt;br&gt;kontanta understöden och utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning m.m. har under det senaste året stigit kraftigt och täcks för&lt;br&gt;närvarande i stor utsträckning genom upplåning. Som jag framhöll i min&lt;br&gt;anmälan till årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11 s. 29-&lt;br&gt;30) är det mot bakgrund av det snabbt växande underskottet i arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden samt det besvärliga statsfinansiella läget nödvändigt att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att komma till rätta med kostnadsutvecklingen för&lt;br&gt;dessa bidragsformer. Bl.a. av denna anledning har riksdagen beslutat att&lt;br&gt;kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall sänkas från 90 %&lt;br&gt;till 80 % av den tidigare inkomsten samtidigt som den högsta dagpen-&lt;br&gt;ningnivån sänks från 598 kr per dag till 564 kr per dag. Även stöd-&lt;br&gt;beloppet för KAS skall enligt riksdagens beslut sänkas från 210 kr till&lt;br&gt;198 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också framhålla att de av riksdagen beslutade sänkningarna&lt;br&gt;skall ses mot bakgrund av att det inte nu varit möjligt att höja finansie-&lt;br&gt;ringsavgiftema, i vardagligt tal de s.k. egenavgiftema, eftersom rege-&lt;br&gt;ringen kommit överens med Socialdemokratiska arbetarepartiet i den&lt;br&gt;s.k. krisöverenskommelsen från hösten 1992, om att inte höja dessa&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på utbildningsbidragen regleras förordningsvis. Dessa bidrag är&lt;br&gt;emellertid kopplade till ersättningnivåema i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Utbildningsbidragen skall förändras i motsvarande mån som den högsta&lt;br&gt;dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn till att denna&lt;br&gt;koppling finns bör utbildningsbidraget för arbetslöshetsförsäkrade&lt;br&gt;sänkas så att det motsvarar en kompensationsnivå på 80 % av den&lt;br&gt;tidigare inkomsten och det högsta utbildningsbidraget sänkas från 598 kr&lt;br&gt;till 564 kr per dag. Utbildningsbidrag till arbetslösa som inte är A-&lt;br&gt;kasseberättigade bör sänkas från 358 kr till 338 kr per dag samt från&lt;br&gt;253 kr till 239 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget enligt förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa med&lt;br&gt;flera som startar egen näringsverksamhet är kopplat till FAMU. För-&lt;br&gt;ändringar av ersättningsbeloppen i FAMU får därför automatiskt&lt;br&gt;genomslag också på starta-eget-bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall den högsta dagpenningen i arbetlöshets-&lt;br&gt;försäkringen och stödbeloppet för KAS vaije år justeras i motsvarande&lt;br&gt;utsträckning som lönerna ändras för vuxna industriarbetare inom egent-&lt;br&gt;lig industri. Denna förändring skall ske med automatik. Inom arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen utges utbildningsbidrag till kassamedlemmar med&lt;br&gt;samma belopp som de skulle ha varit berättigade att få i form av arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förmenande bör reglerna for hur dessa höjningar skall ske&lt;br&gt;förändras på ett sådant sätt att större hänsyn kan tas till bl.a. det stats-&lt;br&gt;finansiella läget. Den ekonomiska situationen är för närvarande allvarlig&lt;br&gt;och det är i ett sådant läge särskilt viktigt att varje kostnadsökning&lt;br&gt;noggrant prövas för sig. Mot denna bakgrund bör det inte finnas någon&lt;br&gt;indexering eller någon annan grund som med mer eller mindre auto-&lt;br&gt;matik höjer ersättningsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder förändringar i 17 och 20 §§ lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring och i 18 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd. Därutöver föranleder förslagen förordningsänd-&lt;br&gt;ringar. I fråga om dessa avser jag att återkomma till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångsvederlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den tid då den arbetslöse från en arbetsgivare får&lt;br&gt;annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande&lt;br&gt;(avgångsvederlag) skall jämställas med den tid under vilken en&lt;br&gt;arbetslös utfört förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid&lt;br&gt;för uppfyllande av arbetsvillkoret. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;beräkning av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är inte ovanligt på arbetsmarknaden att&lt;br&gt;avgångsvederlag utgår i samband med att en anställning upphör. De&lt;br&gt;överenskommelser om avgångsvederlag som ingås innebär ofta att den&lt;br&gt;försäkrade erhåller ett avgångsvederlag som vida överstiger det antal&lt;br&gt;månadslöner som den anställde är berättigad till på grund av reglerna&lt;br&gt;om uppsägningstid enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).&lt;br&gt;Från skattesynpunkt likställs fr.o.m. år 1991 avgångsvederlaget med&lt;br&gt;lön. Detta beskattas sålunda fullt ut som intäkt av tjänst och arbetsgiva-&lt;br&gt;ren har att betala sociala avgifter på hela avgångsvederlaget. Den förut&lt;br&gt;anställde får vidare tillgodoräkna sig hela beloppet som förmåns-&lt;br&gt;grundande enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och anslutande&lt;br&gt;förmånssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen (FÖD) har i ett avgörande från år 1992&lt;br&gt;(2009/91:4), alltså efter det att den ovan redovisade förändringen av&lt;br&gt;skattelagstiftningen trätt i kraft, prövat hur frågan om avgångsvederlag&lt;br&gt;skall påverka rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enligt&lt;br&gt;detta avgörande, som replierade på tidigare avgöranden, skall avgångs-&lt;br&gt;vederlag jämställas med lön för uppsägningstid till den del vederlaget&lt;br&gt;motsvarar den uppsägningslön som den försäkrade är berättigad till&lt;br&gt;enligt 11 § LAS. När denna uppsägningstid löpt ut skall den försäkrade&lt;br&gt;enligt domstolen betraktas som arbetslös på sätt som anges i lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Domstolen uttalade vidare att&lt;br&gt;det i ärendet inte fanns skäl att göra en annan bedömning än i tidigare&lt;br&gt;avgöranden i frågan, när det inte klart framgick vad avgångsvederlaget&lt;br&gt;avsåg eller hur det hade beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 26 januari 1993 överlämnat till regeringen&lt;br&gt;att bedöma om ekonomisk ersättning från arbetsgivare i större utsträck-&lt;br&gt;ning än nu bör påverka arbetslöshetsersättningen. I skrivelsen fram-&lt;br&gt;håller styrelsen bl.a. att det som följd av den djupa lågkonjunkturen och&lt;br&gt;omfattande strukturella förändringar på arbetsmarknaden har blivit allt&lt;br&gt;vanligare att försäkrade som slutit avtal med sin arbetsgivare om ett&lt;br&gt;ekonomiskt vederlag för att sluta sin anställning också ansöker om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning. Enligt AMS är praxis inom arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen att den tid under vilken den arbetslöse inte kan få ersättning&lt;br&gt;på grund av att han eller hon fått ekonomisk ersättning från arbetsgiva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren, räknas som arbetad tid vid en senare prövning av arbetsvillkoret.&lt;br&gt;AMS framhåller även att Försäkringsöverdomstolens avgörande beträf-&lt;br&gt;fande avgångsvederlagen innebär att personer som träffat avtal om&lt;br&gt;avgångsvederlag, i två fall motsvarande 32 månadslöner, är berättigade&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning efter utgången av den lagstadgade uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden som gäller i varje enskilt fall. AMS anser att de förändringar&lt;br&gt;som gjorts i socialförsäkrings- och skattelagstiftningen borde få mot-&lt;br&gt;svarande genomslag också inom arbetslöshetsförsäkringen. För detta&lt;br&gt;talar enligt AMS också att det torde uppfattas som stötande att personer&lt;br&gt;som fått stora belopp i avgångsvederlag också kompenseras av sam-&lt;br&gt;hällsmedel för en inkomstförlust. Enligt AMS talar för en ändring också&lt;br&gt;följderna, i fråga om arbetsvillkorets uppfyllande, för de försäkrade&lt;br&gt;som sett det som självklart och riktigt att inte begära arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning därför att de erhållit ersättning från arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för min del instämma i vad AMS anfört om behovet av en&lt;br&gt;bättre samordning mellan avgångsvederlagen och arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningarna. Det förhållande att ett avgångsvederlag utöver kompensation&lt;br&gt;för mistad lön även ofta innefattar ersättning av ideell natur utgör enligt&lt;br&gt;mitt förmenande inte något skäl mot en samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen bör ske genom att avgångsvederlaget skall jämställas&lt;br&gt;med förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid för uppfyllandet&lt;br&gt;av arbetsvillkoret. Detta bör åstadkommas genom att avgångsvederlaget&lt;br&gt;beräknas avse en viss tid. Utgångspunkten för beräkningen bör vara&lt;br&gt;avgångsvederlagets storlek i förhållande till storleken av den försäkrades&lt;br&gt;genomsnittliga månadsinkomst i anställningen under en viss period. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att meddela föreskrifter om den närmare beräkningen av denna&lt;br&gt;tid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, bör&lt;br&gt;därför bemyndigas att meddela sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av att avgångsvederlaget omräknas till viss tid som&lt;br&gt;skall jämställas med förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid&lt;br&gt;för uppfyllande av arbetsvillkoret, är att den försäkrade för samma tid&lt;br&gt;inte är att anse som arbetslös i försäkringens mening och följaktligen&lt;br&gt;inte heller berättigad till arbetslöshetsersättning. Den tid som avgångs-&lt;br&gt;vederlaget skall beräknas avse, skall i detta hänseende alltså behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som övriga i 7 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring angivna situationer, t.ex. tid då den försäkrade har semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min åsikt bör den föreslagna samordningen gälla även i fråga&lt;br&gt;om KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag förutsätter ändring i 7 § i lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring och i 6 § i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt utreder för närvarande en särskild ut-&lt;br&gt;redare utformningen av en framtida arbetslöshetsförsäkring. Jag har&lt;br&gt;erfarit att utredaren även i sitt arbete överväger hur samordningen&lt;br&gt;mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag skall ske. Med&lt;br&gt;anledning härav vill jag framhålla att det kan finnas anledning för mig&lt;br&gt;att återkomma till regeringen med ytterligare förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagares arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att anses som företagare enligt lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd skall den arbetslöse äga del i näringsverksam-&lt;br&gt;het som han eller hon aktivt deltar i och som han eller hon dess-&lt;br&gt;utom har ett väsentligt inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag&lt;br&gt;från regeln om att ersättning endast kan lämnas till företagare när&lt;br&gt;verksamheten upphört annat än tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fråga av grundläggande betydelse när&lt;br&gt;rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller KAS prövas, är&lt;br&gt;om den arbetslöse i dessa lagars bemärkelse är att anse som anställd&lt;br&gt;eller företagare. För den som är att betrakta som företagare gäller att&lt;br&gt;ersättning utges endast om den personliga verksamheten i rörelsen&lt;br&gt;upphört annat än tillfälligt. I förarbetena till införandet av de nämnda&lt;br&gt;lagarna anförde föredragande departementschef (prop. 1973:56 s. 185&lt;br&gt;ff) i fråga om företagarbegreppet bl.a. att den som arbetar åt sin make&lt;br&gt;eller annan familjemedlem inte på grund av detta förhållande skall&lt;br&gt;kunna vägras inträde i arbetslöshetskassa. Förutsättning för rätt till&lt;br&gt;medlemskap är emellertid att det klart framgår att ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande föreligger. Det är enligt propositionen även av vikt att det&lt;br&gt;klarläggs att den försäkrade tidigare verkligen haft inkomst av anställ-&lt;br&gt;ningen som tyder på att ett ordinärt anställningsförhållande förelegat.&lt;br&gt;En omständighet att beakta i sammanhanget kan vara att arbetsgivaren&lt;br&gt;betalat avgifter till sjukförsäkringen, ATP m.m., sägs det i proposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen togs en fråga upp särskilt. Departementschefen an-&lt;br&gt;förde följande: &amp;quot;Jag vill i detta sammanhang även beröra det problem&lt;br&gt;som de allt vanligare förekommande s.k. enmansbolagen kan medföra.&lt;br&gt;Jag syftar då på sådana bolag där den anställde eller hans familj äger&lt;br&gt;huvudparten av aktierna. I praktiken är en sådan anställd oftast att&lt;br&gt;jämställa med en egen företagare fastän han formellt står i ett arbets-&lt;br&gt;tagarförhållande gentemot bolaget. De regler som jag förordar skall&lt;br&gt;gälla i fråga om företagare bör därför normalt tillämpas även när det&lt;br&gt;gäller innehavare av enmansbolag. Dessutom bör arbetslöshetskassa för&lt;br&gt;arbetstagare kunna vägra sådan anställd medlemskap i kassan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har framförts mot att det utvecklats en restriktiv praxis för&lt;br&gt;anställda anhöriga i familjeföretag. Det har sagts mig att anhöriga till&lt;br&gt;företagare, om de som anställda aktivt deltagit i rörelsen, har kommit&lt;br&gt;att jämställas med företagare även om de inte ägt någon andel i före-&lt;br&gt;taget. En sådan praxis kan självfallet få som yttersta konsekvens att den&lt;br&gt;som arbetat åt t.ex. sin make eller annan familjemedlem redan på grund&lt;br&gt;av släktskapsförhållandet diskvalificeras från arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagen har företagarbegreppet inom arbetslöshetsförsäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen och KAS givits en alltför vidsträckt tolkning och med anledning&lt;br&gt;härav har riksdagen hemställt (bet. 1992/93:AU17, rskr. 1992/93:202)&lt;br&gt;om ett klarläggande genom lag angående vem som är att betrakta som&lt;br&gt;företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i riksdagens bedömning. Jag föreslår att det i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringslagen och lagen om KAS slås fast att endast den som&lt;br&gt;äger någon del av en näringsverksamhet som han eller hon aktivt deltar&lt;br&gt;i och som han eller hon dessutom har ett väsentligt inflytande över bör&lt;br&gt;betraktas som företagare. Härigenom anser jag också att frågan om&lt;br&gt;huruvida närstående till företagare skall jämställas med företagare fått&lt;br&gt;sin lösning. Anställda närstående skall vid arbetslöshet behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som andra anställda. Skulle det uppstå tveksamheter om att&lt;br&gt;det föreligger en verklig arbetslöshetssituation bör arbetslöshetskassan&lt;br&gt;eller länsarbetsnämnden kunna begära intyg om detta av t.ex. auktorise-&lt;br&gt;rad revisor i företaget eller annan betrodd person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av förslaget måste vid en bedömning huruvida den&lt;br&gt;arbetslöse är att anse som företagare hänsyn tas till ett flertal aspekter.&lt;br&gt;Om den arbetslöse är delägare i näringsverksamheten och samtidigt&lt;br&gt;aktivt deltar i denna bedömer jag som mindre problematiskt att klar-&lt;br&gt;lägga. Det är förmodligen mer komplicerat att avgöra om den arbetslöse&lt;br&gt;dessutom har ett väsentligt inflytande över näringsverksamheten. Enligt&lt;br&gt;min åsikt bör med väsentligt inflytande menas att den arbetslöse har haft&lt;br&gt;ett inflytande på verksamheten totalt som har varit så starkt att det&lt;br&gt;ekonomiska utfallet till stor del berott på dennes kompetens samt de&lt;br&gt;åtgärder och ställningstaganden som han eller hon gjort i verksamheten.&lt;br&gt;För att avgöra om så varit fallet måste självfallet i varje enskilt ersätt-&lt;br&gt;ningsärende en sammanvägning göras av samtliga relevanta omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redogjort för är en företagare inte att betrakta som arbetslös&lt;br&gt;förrän hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen upphört annat&lt;br&gt;än tillfälligt. Denna regel innebär i princip att företagaren definitivt&lt;br&gt;skall ha upphört med sin rörelse för att betraktas som arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en från regeringens sida prioriterad uppgift att skapa förhål-&lt;br&gt;landen som ger nya företag och tillväxt i små- och medelstora företag.&lt;br&gt;Dessutom är det av stor betydelse att kunna ge rimliga förhållandena för&lt;br&gt;dem som vill starta ett eget företag. En viktigt förutsättning för att&lt;br&gt;kunna lösa den nuvarande arbetslöshetskrisen är just att företagandet&lt;br&gt;ökar. Därför framstår det som orimligt att ersättningssystemet tvingar&lt;br&gt;många arbetslösa att göra sig av med företaget, som ofta är deras möj-&lt;br&gt;lighet att åter få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden. Detta står&lt;br&gt;inte i överensstämmelse med arbetsmarknadspolitikens målsättningar.&lt;br&gt;Det finns således starka skäl att förändra de nuvarande reglerna som&lt;br&gt;stadgar att företagaren måste ha definitivt upphört med sin rörelse för&lt;br&gt;att vara berättigad till arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet som jag anser bör övervägas är att arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning skall kunna utgå i samband med tillfälliga uppehåll. Vid ett sådant&lt;br&gt;uppehåll skulle det kunna uppställas ett krav på att företagaren skall&lt;br&gt;genomgå en viss karenstid innan ersättning kan utgå. Vid behov bör,&lt;br&gt;för att kunna bedöma om det föreligger arbetsbrist som motiverar ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehåll, tillämpande instanser kunna kräva intyg om detta från auktori- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;serad revisor i företaget eller annan betrodd person. Jag är emellertid Bilaga 8&lt;br&gt;nu inte beredd att i detalj redogöra för hur denna reglering skall ut-&lt;br&gt;formas. Bl.a. vill jag invänta den utredning om en obligatorisk arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring som inom kort kommer att redovisa sina överväganden&lt;br&gt;vad gäller företagarproblematiken. Jag vill därför föreslå att regeringen&lt;br&gt;ges rätt att meddela föreskrifter om undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag bör genomföras som en ändring i 4 § lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring och i 4 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av arbetslöshetsersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms&lt;br&gt;huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;medlemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade dagpen-&lt;br&gt;ningen. Med utgångspunkt från den bedömning som nu föreligger an-&lt;br&gt;gående arbetslöshetens utveckling och med hänsyn till de olika förslag&lt;br&gt;som läggs fram i denna proposition bedömer jag att arbetslösheten bland&lt;br&gt;medlemmarna kommer att motsvara 19 dagar per medlem under nästa&lt;br&gt;budgetåret. Med denna arbetslöshet och en genomsnittligt utbetalad dag-&lt;br&gt;penning om 464 kr samt ca 3,6 miljoner medlemmar beräknar jag&lt;br&gt;kostnaderna för statsbidragen under budgetåret 1993/94 till 30,6&lt;br&gt;miljarder kronor efter avdrag för finansieringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen finansieras inte med an-&lt;br&gt;slagsmedel, utan med dels en socialavgift, benämnd arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgift, dels en avgift från arbetslöshetskassorna, benämnd finansierings-&lt;br&gt;avgift. Dessa avgifter samlas på ett konto hos Riksgäldskontoret, van-&lt;br&gt;ligtvis kallat arbetsmarknadsfonden, varifrån utbetalningarna av stats-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag görs. Som jag nyss nämnt beräknar jag kostnaderna för stats- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;bidrag till försäkringen till 30,6 miljarder kronor. Härtill kommer kost- Bilaga 8&lt;br&gt;naderna för kontant arbetsmarknadsstöd, vissa utbildningsbidrag och&lt;br&gt;permitteringslöneersättning, sammanlagt 12,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar antalet stöddagar med KAS under budgetåret 1993/94 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,7 miljoner dagar. Vidare beräknar jag att det genomsnittligt ut-&lt;br&gt;betalade stödbeloppet kommer att uppgå till 184 kr. Den totala kost-&lt;br&gt;naden för KAS blir härigenom ca 2,2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för statsbidragen till permitteringslöneersättning beräknar&lt;br&gt;jag till 300 miljoner kronor. Jag har härvid räknat med oförändrat stats-&lt;br&gt;bidrag, dvs. 375 kr per dag i normalfallet och 290 kr per dag vid väder-&lt;br&gt;permittering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de sammanlagda utgifterna på 43,5 miljarder kronor skall ställas&lt;br&gt;de beräknade inkomsterna under nästa budgetår på ca 9,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Kostnaderna kommer således enligt min bedömning att över-&lt;br&gt;stiga intäkterna med ca 34 miljarder kronor under budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Till detta belopp skall även läggas ett redan befintligt underskott i&lt;br&gt;arbetsmarknadsfonden som kommer att uppgå till ca 16,2 miljarder&lt;br&gt;kronor vid ingången av budgetåret 1993/94. Med denna beräkning&lt;br&gt;kommer arbetsmarknadsfonden att uppvisa ett underskott på ca 50,2&lt;br&gt;miljarder kronor vid utgången av budgetåret 1993/94. Härtill kommer&lt;br&gt;räntekostnader på ca 2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den nu av mig redovisade beräkningen har jag även tagit hänsyn&lt;br&gt;till att karensdagar införs och att ersättningsnivåerna sänks på sätt som&lt;br&gt;jag tidigare har redovisat. Dessa besparingsförslag minskar statens&lt;br&gt;kostnader för arbetslöshetsförsäkringen och KAS med ca 5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Som framgår av min redovisning kommer intäkterna inte att&lt;br&gt;räcka till för att täcka statens kostnader för de kontanta understöden,&lt;br&gt;permitteringslöneersättningen och vissa utbildningsbidrag under nästa&lt;br&gt;budgetår. Jag vill i detta sammanhang framhålla att de av riksdagen&lt;br&gt;fattade besluten i fråga om att slopa den s.k. 150-dagarsregeln och&lt;br&gt;ändra regler vad gäller anhörig till företagare kommer att öka utgifterna&lt;br&gt;i arbetsmarknadsfonden. Det är för närvarande svårt att med säkerhet&lt;br&gt;beräkna hur stor kostnadsökningen blir. Jag kommer därför att noggrant&lt;br&gt;följa upp effekterna av dessa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfonden måste således tillföras ytterligare medel. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket disponerar för närvarande en rörlig kredit i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret om högst 20 miljarder kronor för de ändamål som skall finan-&lt;br&gt;sieras ur arbetsmarknadsfonden. Denna rörliga kredit bör utökas till&lt;br&gt;högst 55 miljarder kronor för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att medge att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om&lt;br&gt;högst 55 000 000 000 kr under budgetåret 1993/94 för statsbidrag&lt;br&gt;till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av den statliga lönegarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som blir utan lön på grund av att arbetsgivaren har&lt;br&gt;försatts i konkurs kan i vissa fall få ersättning från lönegarantifonden&lt;br&gt;enligt lönegarantilagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det stora antalet konkurser under de gångna åren har&lt;br&gt;utbetalningarna från lönegarantifonden ökat kraftigt. Med hänsyn till det&lt;br&gt;nuvarande konjunkturläget bedömer jag att antalet konkurser kommer&lt;br&gt;att ligga kvar på en hög nivå under nästa budgetår. Jag beräknar därför&lt;br&gt;att kostnaderna for den statliga lönegarantin kommer att uppgå till ca&lt;br&gt;4 700 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Mot detta skall ställas&lt;br&gt;de beräknade inkomsterna på ca 1 200 miljoner kronor. Kostnaderna&lt;br&gt;kommer således att överstiga intäkterna med ca 3 500 miljoner kronor.&lt;br&gt;Till detta belopp på ca 3 500 miljoner kronor skall läggas ett underskott&lt;br&gt;i fonden som kommer att uppgå till ca 3 000 miljoner kronor vid in-&lt;br&gt;gången av budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således nödvändigt att for budgetåret 1993/94 förstärka löne-&lt;br&gt;garantifonden. Kammarkollegiet disponerar för närvarande en rörlig&lt;br&gt;kredit i Riksgäldskontoret om högst 4 000 miljoner kronor för löne-&lt;br&gt;garantikostnader. Förstärkningen av lönegarantifonden bör ske genom&lt;br&gt;att denna rörliga kredit höjs från högst 4 000 miljoner kronor till högst&lt;br&gt;7 000 miljoner kronor under nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att medge att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om&lt;br&gt;högst 7 000 000 000 kr under budgetåret 1993/94 för utbetalningar&lt;br&gt;enligt lönegarantilagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Arbetslivsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;C 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skrivelse den 17 mars 1993 har AMS hemställt om regeringens med-&lt;br&gt;givande att överskrida förslagsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering:&lt;br&gt;Utbildningsbidrag med 304 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Vidare&lt;br&gt;har styrelsen begärt att ytterligare 230 miljoner kronor skall anvisas för&lt;br&gt;ändamålet budgetåret 1993/94. AMS hänvisar bl.a. till att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstituten (Ami) har kapacitet att ta emot fler sökande i yrkes-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering än vad som motsvarar de 300 000 deltagarveckor,&lt;br&gt;som anslaget har beräknats för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagens beslut (bet. 1992/93: AU12, rskr.&lt;br&gt;1992/93:203) om medel till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag for budgetåret 1993/94 upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För budgetåret 1993/94 har riksdagen anvisat&lt;br&gt;570 017 000 kr till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100, bil. 11, bet. 1992/93:AU12, rskr. 1992/93: 203).&lt;br&gt;Jag kommer i det följande att föreslå att medel till utbildningsbidrag till&lt;br&gt;inskrivna sökande vid Ami anvisas i en särskild anslagspost under an-&lt;br&gt;slaget C 6. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Dessa medel&lt;br&gt;skulle då ingå i ett väsentligt mycket större anslag, vilket skulle göra&lt;br&gt;Ami-verksamheten mindre känslig för kostnads- och volymförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det av riksdagen fettade beslutet om medel&lt;br&gt;till förslagsanslaget C 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 har enligt AMS kostnaderna för utbildningsbidrag&lt;br&gt;till inskrivna sökande vid Ami blivit högre än beräknat, vilket skulle&lt;br&gt;kunna bero på att numera en större andel av de inskrivna är berättigade&lt;br&gt;till ersättning från arbetslöshetskassa än tidigare och därmed till ett&lt;br&gt;högre utbildningsbidrag. Dessutom har fler sökande skrivits in än be-&lt;br&gt;räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med AMS anser jag att Ami:s kapacitet bör utnyttjats fullt ut&lt;br&gt;och komma så många sökande till del som möjligt. Brist på medel till&lt;br&gt;utbildningsbidrag bör inte hindra ett effektivt kapacitetsutnyttjande. I&lt;br&gt;dagens läge med en svag arbetskraftsefterfrågan kan en inskrivning vid&lt;br&gt;Ami med bl.a. praktisk arbetsprövning och träning på arbetsplatser på&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden väsentligt öka möjligheterna för bl.a.&lt;br&gt;arbetshandikappade sökande att finna och få ett lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att medge att AMS&lt;br&gt;får överskrida under förslagsanslaget C 4. Yrkesinriktad rehabilitering:&lt;br&gt;Utbildningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisade medel med högst&lt;br&gt;268 miljoner kronor. Vidare avser jag föreslå att medgivandet för-&lt;br&gt;knippas med ett krav på att Ami skall ta emot fler sökande eller minst&lt;br&gt;motsvarande 370 000 deltagarveckor under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör dock den del av utgifts-&lt;br&gt;ökningen som hänför sig till volymökningen finansieras. Jag avser&lt;br&gt;därför att senare föreslå regeringen att 158 miljoner kronor av under&lt;br&gt;anslaget C 6. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisade medel inte får disponeras av AMS. I sammanhanget&lt;br&gt;kan noteras att knappt hälften av det sistnämnda anslaget hade för-&lt;br&gt;brukats vid utgången av februari månad 1993, då fyra månader återstod&lt;br&gt;av budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 6. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 De handikappades arbetsmarknadssituation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen den 19 februari 1993 inför kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen framhåller AMS de ökande svårigheterna för arbetshandikap-&lt;br&gt;pade sökande till följd av den rådande extremt låga efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft. Arbetslösheten för icke arbetshandikappade ökade mer&lt;br&gt;under år 1991 och större delen av år 1992, men sedan september 1992&lt;br&gt;är ökningstakten i arbetslösheten större för gruppen arbetshandikappade&lt;br&gt;jämfört med samtliga arbetslösa. Vid slutet av december var drygt 80 %&lt;br&gt;fler arbetshandikappade arbetslösa än ett år tidigare, vilket kan jämföras&lt;br&gt;med en ökning med 70 % för samtliga arbetslösa. Vid slutet av decem-&lt;br&gt;ber 1992 var 12 000 arbetshandikappade arbetslösa och antalet kan&lt;br&gt;väntas öka det kommande budgetåret. AMS påpekar också att många&lt;br&gt;arbetshandikappade utan arbete inte kan ta arbete omedelbart. Den&lt;br&gt;gruppen uppgick vid slutet av december till 27 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Anställning med lönebidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetshandikappade med lönebidrag och anställda i skyddat&lt;br&gt;arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) har successivt minskat från&lt;br&gt;50 500 år 1991 till 47 000 personer under år 1992. Det har, enligt&lt;br&gt;AMS, följaktligen inte varit möjligt att uppfylla kravet i reglerings-&lt;br&gt;brevet för budgetåret 1992/93 på att minst 51 000 personer sysselsätts&lt;br&gt;för anvisade medel. AMS upprepar förslaget att lönebidrag skall kunna&lt;br&gt;lämnas för en anställd som på grund av handikapp inte kan behålla&lt;br&gt;anställningen men som kan få andra arbetsuppgifter hos samma arbets-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår AMS att högst 1 % av anslaget skall få användas för&lt;br&gt;att stödja otraditionella insatser i syfte att främja arbetshandikappades&lt;br&gt;rätt till arbete. Avsikten är bl.a. att finna former för att stödja arbets-&lt;br&gt;handikappade att själva eller tillsamans med andra intressenter skapa&lt;br&gt;verksamhetsområden och nya företag - t.ex. bolag, stiftelser, kooperativ&lt;br&gt;- där avancerad datorbaserad teknologi kan användas för att få till stånd&lt;br&gt;varaktig sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Anställning med lönebidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidrag till anställning med lönebidrag och skyd-&lt;br&gt;dat arbete hos offentliga arbetsgivare skall endast lämnas för brut-&lt;br&gt;tolön inklusive sjuklön och semesterlön eller semesterersättning,&lt;br&gt;lagstadgade sociala avgifter och premier för avtalsenliga arbets-&lt;br&gt;marknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar. Bidragen&lt;br&gt;skall reduceras för oavlönad frånvaro. Bidragens storlek skall&lt;br&gt;fastställas i kronor vid beslutstillfallet att gälla för den beslutade&lt;br&gt;bidragsperioden. Regeländringarna skall på försök prövas under&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 - 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående (avsnitt B. Arbets-&lt;br&gt;marknad m.m., 2.3.2) lagt fram förslag om en försöksverksamhet som&lt;br&gt;bl.a. innebär att vissa lönerelaterade bidrag till arbetsgivare skall be-&lt;br&gt;stämmas som fasta krontalsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna principen bör även gälla för lönebidrag till arbets-&lt;br&gt;givare för arbetshandikappade anställda samt bidrag till skyddat arbete&lt;br&gt;hos offentliga arbetsgivare (OSA). Som jag har anfört bör därmed&lt;br&gt;kostnadsuppföljningen och bidragsadministrationen kunna underlättas.&lt;br&gt;Förändringen innebär bl.a. att arbetsförmedlingen redan vid beslutstill-&lt;br&gt;fället känner till vilken högsta kostnad ett beslut medför och inte som&lt;br&gt;nu först när arbetsgivaren rekvirerar bidraget. Det blir därigenom tyd-&lt;br&gt;ligare vilket utrymme som finns för nya bidragsbeslut. Mitt förslag om&lt;br&gt;vilka kostnader som skall ligga till grund för bidrag innebär tydligare&lt;br&gt;och mer enhetliga regler för beräkningen av bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsnivån skall, på samma sätt som för närvarande, bestämmas&lt;br&gt;med viss procent av lönekostnaden och med hänsyn tagen till den&lt;br&gt;arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning.&lt;br&gt;Det krontalsbelopp som man därvid erhåller skall utgöra det högsta&lt;br&gt;bidrag, som kan utbetalas under den tidsperiod som bidragsbeslutet&lt;br&gt;avser. Bidraget skall minskas proportionellt med de lönereduktioner,&lt;br&gt;som sker till följd av oavlönad frånvaro eller av andra skäl, t.ex.&lt;br&gt;minskad kompensationsnivå under en sjuklöneperiod. I de fall det finns&lt;br&gt;anledning förvänta sig att en anställds arbetsförmåga förbättras - vilket&lt;br&gt;bör föranleda en minskning av bidragsnivån - bör bidragsperiodens&lt;br&gt;längd anpassas så att nivån kan omprövas vid lämplig tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lönekostnader som kan ligga till grund för bidrag bör vara brutto-&lt;br&gt;lön, semesterlön eller semesterersättning och sociala avgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter. Till de bidragsgrundande kostnader-&lt;br&gt;na för bidragen bör även få räknas kostnader för avtalsenliga arbets-&lt;br&gt;marknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar, som utgör villkor&lt;br&gt;för bidraget. För att underlätta beräkningen av bidrag bör AMS kunna&lt;br&gt;beräkna dessa lönebikostnader schablonmässigt på samma sätt som sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dag. Vid beslut om bidrag skall hänsyn tas till om arbetsgivaren helt&lt;br&gt;eller delvis har beviljats nedsättning av sociala avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att andra kostnader som arbetsgivare kan ha&lt;br&gt;exempelvis for lunchsubventioner, arbetskläder, administration m.m.&lt;br&gt;inte skall ligga till grund för bidrag. Inte heller löneökningar, som&lt;br&gt;inträffar under den beslutade bidragsperioden, skall ligga till grund for&lt;br&gt;bidrag. De får bedömas vid de omprövningar av bidragen, som skali&lt;br&gt;ske regelbundet. Enligt förordningen (1991:333) om anställning med&lt;br&gt;lönebidrag är endast lönekostnader som hänför sig till normal vecko-&lt;br&gt;arbetstid bidragsgrundande. Samma princip bör gälla för OSA. Det&lt;br&gt;innebär att lönekostnader för obekväm arbetstid endast ersätts om&lt;br&gt;arbetet normalt är organiserat i skift, med förskjuten arbetstid eller&lt;br&gt;liknande. I övrigt är inte övertidsersättningar eller lönetillägg för arbete&lt;br&gt;på s.k. obekväm arbetstid bidragsgrundande. Den här föreslagna model-&lt;br&gt;len för arbetsgivarstöd med ett fast krontalsbelopp bör prövas som en&lt;br&gt;försöksverksamhet under budgetåren 1993/94 - 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade utformningen av de här nämnda stöden bör tillämpas på&lt;br&gt;nya bidragsbeslut som fattas fr.o.m. den 1 juli 1993. I fråga om äldre&lt;br&gt;beslut bör de nya bestämmelserna gälla senast fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994. Det innebär att de nya reglerna successivt blir gällande för äldre&lt;br&gt;beslut vartefter de omprövas under tidsperioden den 1 juli - 31 decem-&lt;br&gt;ber 1993 och senast fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Otraditionella insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medelsramen för s.k. otraditionella insatser höjs till&lt;br&gt;30 miljoner kronor budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: AMS begäran om att högst 1 % av anslaget&lt;br&gt;skall få användas till s.k. otraditionella insatser innebär en ökning av&lt;br&gt;medlen till sådana insatser från for närvarande 5 miljoner kronor till 64&lt;br&gt;miljoner kronor. Förbrukningen av medel till sådana insatser har hittills&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93 varit mycket blygsam. Jag förordar mot&lt;br&gt;denna bakgrund att högst 30 miljoner kronor får användas för otraditio-&lt;br&gt;nella insatser. Jag förutsätter då att medlen används till åtgärder som&lt;br&gt;ligger klart utanför det befintliga regelsystemet och således inte för att&lt;br&gt;vidga målgrupper, höja beloppsgränser eller på annat sätt ändra vill-&lt;br&gt;koren i de befintliga stödsystemen. Medlen bör användas så att de ger&lt;br&gt;minst samma sysselsättningseffekt som motsvarande användning till&lt;br&gt;lönebidrag skulle ha gett. AMS bör särskilt redovisa hur medel för s.k.&lt;br&gt;otraditionella insatser har använts och vilka sysselsättningseffekter som&lt;br&gt;uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medel till utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering anvisas under anslaget Särskilda åtgärder for arbetshandi-&lt;br&gt;kappade. Detta anslag tillfors det av riksdagen för utbildnings-&lt;br&gt;bidrag anvisade beloppet, dvs. 570 017 000 kr, utöver vad som har&lt;br&gt;anvisats efter förslag i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har, som jag redan berört, anvisat&lt;br&gt;570 017 000 kr till utbildningsbidrag till inskrivna sökande som får del&lt;br&gt;av arbetsmarknadsinstitutens tjänster (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet.&lt;br&gt;1992/93:AU12, rskr. 1992/93:203). Jag har nyss förordat att riksdagen&lt;br&gt;upphäver sitt beslut om medel på förslagsanslaget C 4. Yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering: Utbildningsbidrag. I stället skall det belopp, som riks-&lt;br&gt;dagen har anvisat för det nämnda ändamålet, tillföras anslaget C 6.&lt;br&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, som därigenom skulle uppgå&lt;br&gt;till 6 956 220 000 kr budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna omfördelningen mellan de nämnda anslagen&lt;br&gt;skulle medlen till utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid Ami bli&lt;br&gt;mindre känsliga för kostnads- och volymförändringar. Risken för att&lt;br&gt;sådana förändringar skall ge oönskade effekter på Ami:s verksamhet&lt;br&gt;och kapacitetsutnyttjande skulle minska väsentligt. Ami:s planerings-&lt;br&gt;förutsättningarna förbättras. Arbetsmarknadsmyndigheterna skulle få&lt;br&gt;möjlighet att avväga fördelningen av medel till olika åtgärder. Exempel-&lt;br&gt;vis kan ökade insatser av Ami påverka kostnaderna för lönebidrag&lt;br&gt;genom mer träffsäkra arbetsplaceringar och därmed mindre bidrags-&lt;br&gt;behov. Med den svaga arbetskraftsefterfrågan som råder för närvarande&lt;br&gt;är dessutom praktik och arbetsträning genom Ami ofta ett alternativ till&lt;br&gt;anställning med lönebidrag eller en förutsättning för att en anställning&lt;br&gt;skall komma till stånd. Mitt förslag innebär vidare att den ram på högst&lt;br&gt;300 000 deltagarveckor i yrkesinriktad rehabilitering, som i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition föreslogs gälla för förslagsanslaget C 4. Yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering: Utbildningsbidrag, inte gäller för det här behandlade&lt;br&gt;reservationsanslaget. Det får ankomma på arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;heterna att inom ramen för tillgängliga medel och andra resurser be-&lt;br&gt;döma vilken volym som är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfallen uppmärksammat (bet. 1991/92:AU12,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:251, bet. 1992/93:AU12, rskr. 1992/93:203) problem&lt;br&gt;som kan uppstå i vissa fall vid omprövning enligt de regler som gäller&lt;br&gt;för s.k. flexibelt lönebidrag av bidrag som beslutats enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser. Främst myndigheter och allmännyttiga organisationer som fått&lt;br&gt;hela eller nästan hela lönekostnaden täckt av bidraget har i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft svårt att svara för en så stor del av lönekostnaden, som i det enskil- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da fallet kan följa av reglerna för flexibelt bidrag. Arbetsmarknads- &amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utskottet (1992/93: AU 12) har uttalat att arbetsförmedlingarna i denna&lt;br&gt;situation inte skall agera på ett sådant sätt att enskilda människor råkar&lt;br&gt;illa ut. Detta är den handlingslinje som skall gälla vid arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheternas bedömning av den fortsatta bidragsgivningen för de&lt;br&gt;personer som hade en anställning vid övergången till det nya bidrags-&lt;br&gt;systemet, dvs. till systemet med flexibla bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip har inte klart kommit till uttryck i reglerna för anställ-&lt;br&gt;ning med lönebidrag. Förordningen (1991:333) om anställning med&lt;br&gt;lönebidrag bör därför tillföras en bestämmelse om att risken för att den&lt;br&gt;berörde anställde blir arbetslös vid en nedtrappning av bidraget bör&lt;br&gt;kunna beaktas vid omprövning av beslut om lönebidrag, som fattats före&lt;br&gt;den 1 juli 1991. Risken för arbetslöshet bör dock i dessa fall vara på-&lt;br&gt;taglig och ha kommit till uttryck exempelvis genom varsel eller upp-&lt;br&gt;sägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna den försöksverksamhet med ändrade regler för&lt;br&gt;statsbidrag vid anställning med lönebidrag och skyddat arbete hos&lt;br&gt;offentliga arbetsgivare som jag har förordat (avsnitt 2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag har anfört om medel till s.k. otraditionella&lt;br&gt;insatser för arbetshandikappade (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphäva det tidigare under riksmötet (bet. 1992/93:AU12,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:203) fettade beslutet om anslag till Yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:AU12, rskr.&lt;br&gt;1992/93:203) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 6 956 220 000&lt;br&gt;kr (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Regional utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;D 11. Lokaliseringslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94 807 715 Reservation 323 315 404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har jag närmare redogjort för utfallet av det&lt;br&gt;regionalpolitiska företagsstödet under de senaste budgetåren (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 11, s.33-37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1992 att lokaliseringslån i särskilda fall Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;åter skall kunna lämnas för finansiering av projekt inom ramen for det&lt;br&gt;regionalpolitiska företagsstödet (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93: AU 13, rskr. 175).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för verksamheten tas enligt nämnda beslut dels från kvar-&lt;br&gt;stående reservationer på två äldre anslag för lokaliseringslån, dels från&lt;br&gt;inflytande räntor och avbetalningar på utelöpande lokaliseringslån. Över&lt;br&gt;statsbudgeten har medel anvisats senast för budgetåret 1989/90 under&lt;br&gt;reservationsanslaget på tionde huvudtiteln D3. Lokaliseringslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler för disposition av anslag förfogar inte rege-&lt;br&gt;ringen över behållningen på nämnda anslag längre än till utgången av&lt;br&gt;innevarande budgetår. Även förfogandet över inflytande räntor och av-&lt;br&gt;betalningar kan anses knutet till den tid anslaget disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det finns ett fortsatt behov av att kunna lämna lokaliserings-&lt;br&gt;lån enligt de riktlinjer som beslutades vid förra riksmötet, bör rätten att&lt;br&gt;förfoga över nämnda medel förlängas genom att ett reservationsanslag&lt;br&gt;för lokaliseringslån åter förs upp på statsbudgeten. Några ytterligare&lt;br&gt;medel behöver inte anvisas för nästa budgetår utan anslaget bör föras&lt;br&gt;upp med endast ett formellt belopp, 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Lokaliseringslån för budgetåret 1993/94 anvisa ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 8.1 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5, 10 och 10 c §§, 4 kap. 14 a §, 8&lt;br&gt;kap. 12 § samt 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän forsäkring&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställ-&lt;br&gt;ning, dennes årsarbetstid. Sådan festställelse skall också ske för för-&lt;br&gt;säkrad som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans in-&lt;br&gt;komstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad&lt;br&gt;mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställ-&lt;br&gt;ning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall&lt;br&gt;omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhål-&lt;br&gt;landen, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av&lt;br&gt;betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller&lt;br&gt;redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den&lt;br&gt;försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a) skall ske från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Ändring skall i fell som avses i 1 § fjärde stycket och 12 a § gälla från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1992/93:178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med den första dagen med sjukpenning. Ändring skall i annat fall&lt;br&gt;än som avses i första stycket a) ske så snart anledning till ändringen&lt;br&gt;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den för-&lt;br&gt;säkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel&lt;br&gt;eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildnings-&lt;br&gt;bidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning for&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstitut eller efter förmedling&lt;br&gt;av en arbetsmarknadsmyndighet&lt;br&gt;genomgår yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmark&lt;br&gt;nadsinstitut eller genomgår&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning som&lt;br&gt;beslutats av en arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten här-&lt;br&gt;för,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt&lt;br&gt;1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet for vård av barn, m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn&lt;br&gt;som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att&lt;br&gt;adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade&lt;br&gt;fick barnet i sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår&lt;br&gt;militär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i&lt;br&gt;tredje stycket 1 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under ut-&lt;br&gt;bildningstiden, beräkna sjukpen-&lt;br&gt;ningen på en sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som&lt;br&gt;har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete&lt;br&gt;som den försäkrade kan antas få&lt;br&gt;under denna tid. Om därvid den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;helt eller delvis är att hänföra till&lt;br&gt;anställning, skall årsarbetstiden&lt;br&gt;beräknas på grundval av enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i&lt;br&gt;tredje stycket 1 eller 3 skall&lt;br&gt;försäkringskassan, vid sjukdom&lt;br&gt;under utbildningstiden, beräkna&lt;br&gt;sjukpenningen på en sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst som har&lt;br&gt;fastställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som&lt;br&gt;den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid. Om därvid den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis är att hänföra till&lt;br&gt;anställning, skall årsarbetstiden&lt;br&gt;beräknas på grundval av enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det antal arbetstimmar som den&lt;br&gt;försäkrade kan antas ha i ifråga-&lt;br&gt;varande förvärvsarbete under ut-&lt;br&gt;bildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det antal arbetstimmar som den&lt;br&gt;försäkrade kan antas ha i ifråga-&lt;br&gt;varande förvärvsarbete under&lt;br&gt;utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid&lt;br&gt;sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen&lt;br&gt;på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få&lt;br&gt;under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall&lt;br&gt;dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den för-&lt;br&gt;säkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1,&lt;br&gt;sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som&lt;br&gt;följer av första - tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än&lt;br&gt;sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket&lt;br&gt;6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedel-&lt;br&gt;bart anslutande repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;br&gt;under förutsättning att den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha förvärvsarbetat&lt;br&gt;om han inte hade varit sjuk. För&lt;br&gt;en försäkrad som avses i 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 1, femte eller&lt;br&gt;sjunde stycket skall vad som har&lt;br&gt;sagts nu gälla även för tid efter&lt;br&gt;de första 14 dagarna av sjuk-&lt;br&gt;perioden. För sjukpenningen skall&lt;br&gt;10 a och 10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;br&gt;under förutsättning att den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha förvärvsarbetat&lt;br&gt;om han inte hade varit sjuk. För&lt;br&gt;en försäkrad som avses i 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 eller 3, femte&lt;br&gt;eller sjunde stycket skall vad som&lt;br&gt;har sagts nu gälla även för tid&lt;br&gt;efter de första 14 dagarna av&lt;br&gt;sjukperioden. För sjukpenningen&lt;br&gt;skall 10 a och 10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;br&gt;semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av&lt;br&gt;sjukdom inte räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning&lt;br&gt;eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär kort-&lt;br&gt;tidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som&lt;br&gt;är anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 10 - 10 b §§ beräknas sjukpenning&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket när den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helt eller delvis arbetslös&lt;br&gt;och anmäld som arbetssökande på&lt;br&gt;arbetsförmedling samt är beredd&lt;br&gt;att anta erbjudet arbete i en om-&lt;br&gt;fattning som svarar mot den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning, föräldrapenning eller reha-&lt;br&gt;biliteringspenning skulle ha upp-&lt;br&gt;burits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstitut eller efter förmedling&lt;br&gt;av en arbetsmarknadsmyndighet&lt;br&gt;genomgår yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helt eller delvis arbetslös&lt;br&gt;och anmäld som arbetssökande på&lt;br&gt;arbetsförmedling samt är beredd&lt;br&gt;att anta erbjudet arbete i en om-&lt;br&gt;fattning som svarar mot den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning, föräldrapenning eller reha-&lt;br&gt;bili te ringspenning skulle ha upp-&lt;br&gt;buri ts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjuk-&lt;br&gt;penning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 14 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den försäkrade skall uppbära tillfällig föräldrapenning för tid&lt;br&gt;då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning skulle ha uppburits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 3 kap. 10&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. i fäll som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c § första stycket 1 och 3 samt 10 c § första stycket 1 samt andra&lt;br&gt;andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöj-&lt;br&gt;ligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av&lt;br&gt;nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepen-&lt;br&gt;sionen med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förtidspension enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och yrkes-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering i form av&lt;br&gt;dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) vuxenstudiebidrag enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd för arbetslösa, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd for arbetslösa,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning for psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5&lt;br&gt;kap. utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning&lt;br&gt;enligt första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av&lt;br&gt;förmån som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av&lt;br&gt;utländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkra-&lt;br&gt;de för samma tid får som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,&lt;br&gt;dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del&lt;br&gt;ersättningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen&lt;br&gt;är avsedd att täcka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;korttidsstudiestöd, särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd eller utbildningsarvode&lt;br&gt;enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), dock inte till den del&lt;br&gt;ersättningen är återbetalnings-&lt;br&gt;pliktig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. dagpenning enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1987:406) om arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;korttidsstudiestöd, särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd eller utbildningsarvode&lt;br&gt;enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), dock inte till den del&lt;br&gt;ersättningen är återbetalnings-&lt;br&gt;pliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 5, 10 och 10 c §§ skall fortfarande&lt;br&gt;gälla i fråga om sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser i 4 kap. 14 a § skall fortfarande gälla i fråga&lt;br&gt;om tillfällig föräldrapenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre bestämmelser i 8 kap. 12 § och 22 kap. 15 § skall fort-&lt;br&gt;farande gälla i fråga om dagpenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har förklarat&lt;br&gt;att arbetstagaren inte behöver stå&lt;br&gt;till förfogande under uppsägnings-&lt;br&gt;tiden eller en del därav, får&lt;br&gt;arbetsgivaren från förmåner enligt&lt;br&gt;12 § första stycket avräkna in-&lt;br&gt;komster som arbetstagaren under&lt;br&gt;samma tid har förvärvat i annan&lt;br&gt;anställning. Arbetsgivaren har&lt;br&gt;också rätt att avräkna inkomster&lt;br&gt;som arbetstagaren under denna tid&lt;br&gt;uppenbarligen kunde ha förvärvat&lt;br&gt;i annan godtagbar anställning.&lt;br&gt;Utbildningsbidrag som utgår efter&lt;br&gt;beslut av arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;het får avräknas i den mån bi-&lt;br&gt;draget avser samma tid som an-&lt;br&gt;ställningsförmånerna och har&lt;br&gt;beviljats arbetstagaren efter upp-&lt;br&gt;sägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har förklarat&lt;br&gt;att arbetstagaren inte behöver stå&lt;br&gt;till förfogande under uppsägnings-&lt;br&gt;tiden eller en del därav, får&lt;br&gt;arbetsgivaren från förmåner enligt&lt;br&gt;12 § första stycket avräkna in-&lt;br&gt;komster som arbetstagaren under&lt;br&gt;samma tid har förvärvat i annan&lt;br&gt;anställning. Arbetsgivaren har&lt;br&gt;också rätt att avräkna inkomster&lt;br&gt;som arbetstagaren under denna tid&lt;br&gt;uppenbarligen kunde ha förvärvat&lt;br&gt;i annan godtagbar anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;fortfarande om uppsägningstiden har börjat löpa före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om särskilt studielån för den som genomgår&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Särskilt studielån får enligt denna lag den som beviljats rätt till&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning för vilken statligt utbildningsbidrag lämnas,&lt;br&gt;och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har fyllt 25 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt 25 år, om arbetsmarknadsutbildningen avser utbildning&lt;br&gt;inom det reguljära utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Studielån ges med belopp som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Följande bestämmelser om studielån i studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;skall tillämpas på särskilt studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 1 § första och andra styckena samt tredje stycket, i fråga om&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 5-5 a, 17, 18 och 20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 kap. 1-3, 5 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Särskilt studielån enligt denna lag beviljas efter ansökan. Ansökan&lt;br&gt;ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt studielån får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett beslut att avslå en ansökan om särskilt studielån får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas när arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning beviljas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 150 Bil. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 8.2 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1993:000) om tillfällig avvikelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:000) om tillfällig av-&lt;br&gt;vikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande bestämmelse skall betecknas 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2-5 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som låter en&lt;br&gt;anställd delta i utbildning på&lt;br&gt;arbetstid med bibehållna anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner och som efter&lt;br&gt;anvisning av länsarbetsnämnden&lt;br&gt;anställer en ersättare för den som&lt;br&gt;deltar i utbildningen, får göra&lt;br&gt;avdrag enligt bestämmelserna i 3&lt;br&gt;och 4 §§ från de arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter som han enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ersättare som avses i 2 §&lt;br&gt;får arbetsgivaren göra avdrag med&lt;br&gt;475 kronor per arbetsdag som&lt;br&gt;ersättaren har varit anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren får göra avdrag&lt;br&gt;med högst 75 kronor per utbild-&lt;br&gt;ningstimme, dock sammanlagt&lt;br&gt;högst 30 OOO kronor, för varje&lt;br&gt;arbetstagare som deltar i av&lt;br&gt;länsarbetsnämnden godkänd yrkes-&lt;br&gt;inriktad utbildning eller utbildning&lt;br&gt;som ökar arbetstagarens förut-&lt;br&gt;sättningar att tillgodogöra sig ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknik eller utföra nya arbetsupp- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;gifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av influtna&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter skall de avdrag som görs&lt;br&gt;enligt 3 och 4 §§ minska det&lt;br&gt;belopp som förs till staten enligt 4&lt;br&gt;kap. 7 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 8.3 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveck-&lt;br&gt;ling skall införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning i 31 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och i 28 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas på beslut om&lt;br&gt;avstängning som grundar sig på händelser som inträffar efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 8.4 Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 11, 15-17, 20, 24 och 30 §§ samt rubriken närmast efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken&lt;br&gt;han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;i den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke kan erhålla lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagare anses arbetslös, när&lt;br&gt;hans personliga verksamhet i&lt;br&gt;rörelsen har upphört annat än&lt;br&gt;tillfälligt, om idce arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen av särskilda skäl&lt;br&gt;föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare enligt denna lag&lt;br&gt;anses den som äger eller är del-&lt;br&gt;ägare i näringsverksamhet som&lt;br&gt;han är personligt verksam i och&lt;br&gt;som han har ett väsentligt in-&lt;br&gt;flytande över. Företagare anses&lt;br&gt;arbetslös, när hans personliga&lt;br&gt;verksamhet i näringsverksamheten&lt;br&gt;har upphört annat än tillfälligt, om&lt;br&gt;inte regeringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete jämställs tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;nrgdtr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller barns födel-&lt;br&gt;se med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;Ersättning utgår i form av ett för&lt;br&gt;dag beräknat belopp (dagpenning).&lt;br&gt;Under en kalendervecka får&lt;br&gt;summan av antalet ersatta och&lt;br&gt;arbetade dagar samt avstäng-&lt;br&gt;ningsdagar uppgå till högst fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningstidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrapenningförmån enligt lagen&lt;br&gt;båda fallen dock tillsammans högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. haft semester,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller bams födel-&lt;br&gt;se med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frän en arbetsgivare för an-&lt;br&gt;nan ersättning än pension på&lt;br&gt;grund av anställningens upphöran-&lt;br&gt;de (avgångsvederlag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om beräkning av tid&lt;br&gt;som avses i första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas i form av ett&lt;br&gt;per dag beräknat belopp (dag-&lt;br&gt;penning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en kalendervecka får&lt;br&gt;summan av antalet ersatta och&lt;br&gt;arbetade dagar samt karens- och&lt;br&gt;avstängningsdagar uppgå till högst&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid och ersättningstidens&lt;br&gt;längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning för inte lämnas förrän&lt;br&gt;den försäkrade under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av fem kalender-&lt;br&gt;veckor varit arbetslös fem dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(karensvillkor). I karenstiden Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;räknas in endast de dagar för Bilaga 8&lt;br&gt;vilka dagpenning skulle ha&lt;br&gt;lämnats, om karenstiden gått till&lt;br&gt;ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om karenstid i&lt;br&gt;denna paragraf skall inte tillämpas&lt;br&gt;pä den som är anvisad verksamhet&lt;br&gt;för arbetslivsutveckling i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har den försäkrade, om annat inte&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till ersättning&lt;br&gt;under återstående antal dagar av&lt;br&gt;perioden vid ny arbetslöshet, även&lt;br&gt;om han då inte uppfyller arbets-&lt;br&gt;villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har den försäkrade&lt;br&gt;under perioden på nytt uppfyllt&lt;br&gt;arbetsvillkoret, utgår ersättning&lt;br&gt;under ytterligare en ersättnings-&lt;br&gt;period. Den nya perioden räknas&lt;br&gt;från inträdet av den arbetslöshet&lt;br&gt;då den försäkrade senast uppfyllde&lt;br&gt;arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har den försäkrade, om annat inte&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till ersättning&lt;br&gt;under återstående antal dagar av&lt;br&gt;perioden vid ny arbetslöshet, även&lt;br&gt;om han då inte uppfyller arbets-&lt;br&gt;och karensvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har den försäkrade&lt;br&gt;under perioden på nytt uppfyllt&lt;br&gt;arbetsvillkoret, lämnas ersättning&lt;br&gt;under ytterligare en ersättnings-&lt;br&gt;period. Därvid skall dock karens-&lt;br&gt;villkoret på nytt uppfyllas. Den&lt;br&gt;nya perioden räknas från inträdet&lt;br&gt;av den arbetslöshet då den för-&lt;br&gt;säkrade senast uppfyllde arbets-&lt;br&gt;villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sammanhängande tid av&lt;br&gt;tolv månader, i vilken inte in-&lt;br&gt;räknas tid som avses i 8 §, för-&lt;br&gt;flutit från det den försäkrade&lt;br&gt;senast uppbar ersättning, före-&lt;br&gt;ligger rätt till ersättning endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sammanhängande tid av&lt;br&gt;tolv månader, i vilken inte in-&lt;br&gt;räknas tid som avses i 8 §, för-&lt;br&gt;flutit från det den försäkrade&lt;br&gt;senast uppbar ersättning, före-&lt;br&gt;ligger rätt till ersättning endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade på nytt uppfyller&lt;br&gt;arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade på nytt uppfyller&lt;br&gt;arbets- och karensvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas högst med&lt;br&gt;det belopp som regeringen för&lt;br&gt;varje år festställer. Beloppet utgör&lt;br&gt;450 kronor multiplicerat med det&lt;br&gt;tal (jämförelsetal) som anger&lt;br&gt;förhållandet mellan den genom-&lt;br&gt;snittliga tidlönen jämte ackords-&lt;br&gt;tillägg för vuxna industriarbetare&lt;br&gt;avseende andra kvartalet året före&lt;br&gt;det som beloppet avser och mot-&lt;br&gt;svarande lön andra kvartalet år&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas lägst med&lt;br&gt;det belopp som bestäms enligt&lt;br&gt;reglerna i 18 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte vid nedsättning av dagpenning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 21 §&lt;br&gt;förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas högst med&lt;br&gt;det belopp som regeringen fest-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas lägst med&lt;br&gt;det belopp som bestäms enligt&lt;br&gt;18 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte vid nedsättning av dag-&lt;br&gt;penning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;21 § före varande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas med 90&lt;br&gt;procent av den försäkrades dags-&lt;br&gt;förtjänst, om inte annat följer av&lt;br&gt;17 § första stycket och andra&lt;br&gt;stycket första meningen. Dag-&lt;br&gt;penning till en försäkrad som har&lt;br&gt;tillerkänts ålderspension i form av&lt;br&gt;folkpension, allmän tilläggspen-&lt;br&gt;sion eller annan pension som&lt;br&gt;utgår på grund av förvärvsarbete,&lt;br&gt;lämnas med 65 procent av den&lt;br&gt;försäkrades dagsförtjänst, med den&lt;br&gt;begränsning som följer av 17 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas med 80&lt;br&gt;procent av den försäkrades dags-&lt;br&gt;förtjänst, om inte annat följer av&lt;br&gt;17 § första stycket och andra&lt;br&gt;stycket första meningen. Dag-&lt;br&gt;penning till en försäkrad som har&lt;br&gt;tillerkänts ålderspension i form av&lt;br&gt;folkpension, allmän tilläggspen-&lt;br&gt;sion eller annan pension som&lt;br&gt;lämnas på grund av förvärvs-&lt;br&gt;arbete, lämnas med 65 procent av&lt;br&gt;den försäkrades dagsförtjänst, med&lt;br&gt;den begränsning som följer av&lt;br&gt;17 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i&lt;br&gt;fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månads-&lt;br&gt;inkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt&lt;br&gt;under arbetstid som var normal för den försäkrade. Föreligger särskilda&lt;br&gt;omständigheter, får Arbetsmarknadsstyrelsen medge att större andel av&lt;br&gt;medlems inkomst än som nu sagts skall utgöra medlemmens dagsför-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas underlag för beräkning av dagsfortjänsten enligt andra stycket,&lt;br&gt;skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbets-&lt;br&gt;förtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med&lt;br&gt;samma arbetsförmåga som medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelema i första - tredje styckena får dagpen-&lt;br&gt;ning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt utbildningsbidrag har utgått&lt;br&gt;svarar utbildningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtjnuter medlem med anledning&lt;br&gt;av arbetslöshet fortlöpande ersätt-&lt;br&gt;ning från annan än arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa, får dagpenning utges högst&lt;br&gt;med belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan det högsta belopp&lt;br&gt;som får utgå enligt första - fjärde&lt;br&gt;styckena och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som regel-&lt;br&gt;bundet utför deltidsarbete under&lt;br&gt;veckor då han i övrigt är arbetslös&lt;br&gt;får, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen föreskriva begränsningar&lt;br&gt;i ersättningsrätten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas till belopp som mot-&lt;br&gt;Åtjnuter medlem med anledning&lt;br&gt;av arbetslöshet fortlöpande ersätt-&lt;br&gt;ning från annan än arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa, får dagpenning utges högst&lt;br&gt;med belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan det högsta belopp&lt;br&gt;som får lämnas enligt första -&lt;br&gt;fjärde styckena och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som regel-&lt;br&gt;bundet utför deltidsarbete under&lt;br&gt;veckor då han i övrigt är arbetslös&lt;br&gt;får, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva&lt;br&gt;om begränsningar i ersättnings-&lt;br&gt;rätten och om karenstid utöver vad&lt;br&gt;som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 29 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I fall som avses i 29 § 1-2&lt;br&gt;utgör dock avstängningstiden tio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 29 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I avstängningstiden in-&lt;br&gt;räknas endast dagar för vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 respektive 25 ersättningsdagar.&lt;br&gt;I avstängningstiden inräknas&lt;br&gt;endast dagar för vilka dagpenning&lt;br&gt;skulle ha utgått, om avstängningen&lt;br&gt;inte hade skett, eller dagar under&lt;br&gt;vilka den försäkrade har utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete. Den totala av-&lt;br&gt;stängningstiden får inte överstiga&lt;br&gt;14, 28 respektive 56 kalender-&lt;br&gt;dagar. I fall som avses i 29 § 1-2&lt;br&gt;gäller i stället att denna tid inte&lt;br&gt;får överstiga 28, 42 respektive 70&lt;br&gt;kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller dagpenning skulle ha&lt;br&gt;lämnats, om avstängningen inte&lt;br&gt;hade skett, eller dagar under vilka&lt;br&gt;den försäkrade har utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Den totala avstängnings-&lt;br&gt;tiden får dock inte överstiga 14,&lt;br&gt;28 respektive 56 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §, be-&lt;br&gt;räknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande&lt;br&gt;avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det uppenbart att en försäkrad ej vill antaga lämpligt arbete, såsom&lt;br&gt;då den försäkrade vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet&lt;br&gt;sådant arbete eller lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, skall&lt;br&gt;den försäkrade vara avstängd till dess han eller hon utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i&lt;br&gt;29 § mträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 5 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 4 § tillämpas fortfarande i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som avser tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 7 § tillämpas om anställningen har upphört efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 11, 13, 15-17, 20, 24 och 30 §§ skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om ersättning som avser tid efter ikrafträdandet. Vid tillämpning&lt;br&gt;av 13 § första stycket skall därvid, om ersättningsperioden har börjat&lt;br&gt;före den 5 juli 1993, karensvillkoret uppfyllas när den försäkrade blir&lt;br&gt;arbetslös första gången efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § orden &amp;quot;erkänd arbetslöshetskassa&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 11, 15, 16, 18 och 27 §§ samt rubriken närmast efter&lt;br&gt;12 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 13 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet tillkommer den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 20 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning minst tre timmar vaije arbetsdag och i genomsnitt&lt;br&gt;minst 17 timmar i veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken&lt;br&gt;han icke anmält hinder som kan godtagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;i den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. icke kan erhålla lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagare anses arbetslös, när&lt;br&gt;hans personliga verksamhet i&lt;br&gt;rörelsen har upphört annat än&lt;br&gt;tillfälligt, om icke arbetsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare enligt denna lag&lt;br&gt;anses den som äger eller är del-&lt;br&gt;ägare i näringsverksamhet som&lt;br&gt;han är personligt verksam i och&lt;br&gt;som han har ett väsentligt in-&lt;br&gt;flytande över. Företagare anses&lt;br&gt;arbetslös, när hans personliga&lt;br&gt;verksamhet i näringsverksam-&lt;br&gt;heten, har upphört annat än till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:433.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 1 § 1984:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsstyrelsen av särskilda skäl falligt, om inte regeringen före- Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;föreskriver annat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skriver annat.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken sökanden enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;jämställs tid då sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sökanden varit förhindrad att stå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte särskil-&lt;br&gt;da skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till arbetsmarknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte särskil-&lt;br&gt;da skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller barns födel-&lt;br&gt;se med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utgår i form av ett för dag be-&lt;br&gt;räknat belopp. Under en kalender-&lt;br&gt;vecka får summan av antalet&lt;br&gt;ersatta och arbetade dagar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. haft semester,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller barns födel-&lt;br&gt;se med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. från en arbetsgivare får an-&lt;br&gt;nan ersättning än pension på&lt;br&gt;grund av anställningens upphöran-&lt;br&gt;de (avgångsvederlag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om beräkning av tid&lt;br&gt;som avses i första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas i form av ett per dag be-&lt;br&gt;räknat belopp. Under en kalender-&lt;br&gt;vecka får summan av antalet&lt;br&gt;ersatta och arbetade dagar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstängningsdagar uppgå till högst karens- och avstängningsdagar Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;fem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgå till högst fem.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningstidens längd&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har stödtagaren, om inte annat&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd under åter-&lt;br&gt;stående antal dagar av perioden&lt;br&gt;vid ny arbetslöshet, även om han&lt;br&gt;då inte uppfyller arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har stödtagaren inom en&lt;br&gt;tid av tolv månader dessförinnan&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret, utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid och ersättningstidens&lt;br&gt;längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning får inte lämnas&lt;br&gt;förrän den sökande under en sam-&lt;br&gt;manhängande tid av fem kalender-&lt;br&gt;veckor varit arbetslös fem dagar&lt;br&gt;(karensvillkor). I karenstiden&lt;br&gt;räknas in endast de dagar för&lt;br&gt;vilka stöd skulle ha lämnats, om&lt;br&gt;karenstiden gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som avses i 1 § 3 be-&lt;br&gt;höver inte uppfylla karensvillkoret.&lt;br&gt;Detsamma gäller dem som är&lt;br&gt;ersättningsberättigade enligt 9 §&lt;br&gt;eller är anvisade verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har stödtagaren, om inte annat&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd under åter-&lt;br&gt;stående antal dagar av perioden&lt;br&gt;vid ny arbetslöshet, även om han&lt;br&gt;då inte uppfyller arbets- och&lt;br&gt;karensvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har stödtagaren inom en&lt;br&gt;tid av tolv månader dessförinnan&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd under&lt;br&gt;ytterligare en ersättningsperiod.&lt;br&gt;Den nya ersättningsperioden&lt;br&gt;räknas från inträdet av den arbets-&lt;br&gt;löshet, då stödtagaren senast&lt;br&gt;uppfyllde arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd under Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;ytterligare en ersättningsperiod. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall dock karensvillkoret&lt;br&gt;på nytt uppfyllas. Den nya ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden räknas från inträdet&lt;br&gt;av den arbetslöshet, då stöd-&lt;br&gt;tagaren senast uppfyllde arbets-&lt;br&gt;villkoret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För den som regelbundet utfor&lt;br&gt;deltidsarbete under tid då han i&lt;br&gt;övrigt är arbetslös får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande, arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;föreskriva begränsningar i ersätt-&lt;br&gt;ningsrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För den som regelbundet utför&lt;br&gt;deltidsarbete under tid då han i&lt;br&gt;övrigt är arbetslös får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriva om be-&lt;br&gt;gränsningar i ersättningsrätten och&lt;br&gt;om karenstid utöver vad som följer&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har en sammanhängande tid av&lt;br&gt;tolv månader, i vilken inte in-&lt;br&gt;räknas tid som avses i 8 §, för-&lt;br&gt;flutit från det stödtagaren senast&lt;br&gt;uppbar kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd , föreligger rätt till sådant stöd&lt;br&gt;vid därefter inträffad arbetslöshet&lt;br&gt;endast om stödtagaren då upp-&lt;br&gt;fyller arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har en sammanhängande tid av&lt;br&gt;tolv månader, i vilken inte in-&lt;br&gt;räknas tid som avses i 8 §, för-&lt;br&gt;flutit från det stödtagaren senast&lt;br&gt;uppbar kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, föreligger rätt till sådant stöd&lt;br&gt;vid därefter inträffad arbetslöshet&lt;br&gt;endast om stödtagaren då upp-&lt;br&gt;fyller arbets- och karensvillkoren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas med det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen för varje år fastställer om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet utgör 158 kronor multi-&lt;br&gt;plicerat med det jämförelsetal som&lt;br&gt;fastställs enligt 17 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas med det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen fastställer om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsförsäkring. Beloppet avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under&lt;br&gt;del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar&lt;br&gt;per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 26 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I fall som avses i 26 § 1—2&lt;br&gt;utgör dock avstängningstiden tio,&lt;br&gt;15 respektive 25 ersättningsdagar.&lt;br&gt;1 avstängningstiden inräknas&lt;br&gt;endast dagar för vilka kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd skulle ha&lt;br&gt;utgått, om avstängningen inte hade&lt;br&gt;skett, eller dagar under vilka den&lt;br&gt;försäkrade har utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Den totala avstängnings-&lt;br&gt;tiden får inte överstiga 14, 28&lt;br&gt;respektive 56 kalenderdagar. I fall&lt;br&gt;som avses i 26 § 7-2 gäller i&lt;br&gt;stället att denna tid inte får över-&lt;br&gt;stiga 28, 42 respektive 70 kalen-&lt;br&gt;derdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 26 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I avstängningstiden in-&lt;br&gt;räknas endast dagar för vilka&lt;br&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;skulle ha lämnats, om avstäng-&lt;br&gt;ningen inte hade skett, eller dagar&lt;br&gt;under vilka den försäkrade har&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete. Den totala&lt;br&gt;avstängningstiden får dock inte&lt;br&gt;överstiga 14, 28 respektive 56&lt;br&gt;kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 26 §, be-&lt;br&gt;räknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande&lt;br&gt;avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en försäkrad ej vill antaga lämpligt arbete, såsom&lt;br&gt;då den försäkrade vid upprepade tillfallen antingen har avvisat erbjudet&lt;br&gt;sådant arbete eller lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, skall&lt;br&gt;den försäkrade vara avstängd till dess han eller hon utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i Prop. 1992,'93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § inträffat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 5 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 4 § tillämpas fortfarande i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som avser tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 7 § tillämpas om anställningen har upphört efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 11, 13, 15, 16, 18, 20 och 27 §§ skall tillämpas&lt;br&gt;i fråga om ersättning som avser tid efter ikrafträdandet. Vid tillämpning&lt;br&gt;av 13 § första stycket skall därvid, om ersättningsperioden har böijat&lt;br&gt;före den 5 juli 1993, karensvillkoret uppfyllas när stödtagaren blir&lt;br&gt;arbetslös första gången efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43614, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kulturdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser Kulturdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Kulturverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[1] Ny organisation för Dialekt- och ortnamnsarkiven&lt;br&gt;samt svenskt arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i årets budgetproposition (bil. 12 s. 117) har en särskild&lt;br&gt;utredare haft i uppdrag att lägga fram förslag om den framtida verksamheten&lt;br&gt;och organisationen vid Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv&lt;br&gt;(DOVA). I avvaktan på beredningen av utredarens förslag föreslog rege-&lt;br&gt;ringen att anslaget till DOVA skulle beräknas till ett i förhållande till inneva-&lt;br&gt;rande budgetår oförändrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA har under de senaste åren utretts i flera omgångar. Förslag om&lt;br&gt;DOVA:s organisation har nu lagts fram. Jag anser att det är synnerligen&lt;br&gt;angeläget att ställning tas till en förstärkt ledningsfunktion och övriga för-&lt;br&gt;ändringar som behöver vidtas, så att förnyelsearbetet vid myndigheten kan&lt;br&gt;inledas. Jag anhåller därför om att nu få ta upp dessa frågor. I detta samman-&lt;br&gt;hang behandlar jag också DOVA:s fördjupade anslagsframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om Dialekt- och ortnamnsarkivens samt svenskt&lt;br&gt;visarkivs organisation och verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 december 1991 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga&lt;br&gt;fram förslag om den framtida verksamheten och organisationen vid Dialekt-&lt;br&gt;och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren avlämnade i januari 1993 betänkandet Det dolda kulturarvet&lt;br&gt;(SOU 1992:142). En sammanfattning av ärendet bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta Bilaga 9&lt;br&gt;ärende som bilaga 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndigheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)&lt;br&gt;ingår Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, Ortnamnsarkivet i Uppsala,&lt;br&gt;Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Dialekt-, ortnamns- och folkminnes-&lt;br&gt;arkivet i Göteborg, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå,&lt;br&gt;Svenskt visarkiv, Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn&lt;br&gt;samt Arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har till uppgift&lt;br&gt;att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om svenska, samiska och&lt;br&gt;finska dialekter, personnamn, ortnamn, visor, folkmusik, folkminnen och&lt;br&gt;den svenska jazzens historia samt att avge yttranden i ärenden om fastställan-&lt;br&gt;de av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För myndigheten gäller förordningen (1988:969) med instruktion för&lt;br&gt;Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekt- och ortnsamnsarkiven samt svenskt visarkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA har lämnat in en fördjupad anslagsframställning för budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För femårsperioden 1986/87-1990/91 beskrivs dialekt-, ortnamns- och&lt;br&gt;folkminnesverksamheten enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DOVA har insamlingsarbetet under senare år gått ner något. Detta&lt;br&gt;beror bl.a. på att resurserna inte längre räckt till för den relativt kostsamma&lt;br&gt;insats som det innebär att sända ut arkivpersonal på insamlingsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållandet har ökat, om än relativt blygsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningen, som är relativt omfattande, har varit relativt stor på dialekt-&lt;br&gt;områden medan den varit lägre på ortnamnsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av dialektvolymema har sålts mest, beroende på en aktiv in-&lt;br&gt;formation om dessa skrifter vid konferenser, utställningar, i radioprogram, på&lt;br&gt;släktforskarstämmor o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Svenskt visarkiv visar att arkivet i växande utsträckning&lt;br&gt;fyller ett väl dokumenterat behov hos både forskare från olika discipliner och&lt;br&gt;den intresserade allmänheten. Utgivningen är betydande och håller en erkänt&lt;br&gt;hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid projektet Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) får excerperingsarbe-&lt;br&gt;tet nu i huvudsak anses vara avslutat. Arbetet kommer i fortsättningen att&lt;br&gt;koncentreras på redigering och utgivning. Denna förändrade inriktning får&lt;br&gt;betydelse för arbetets planering och krav på medarbetarnas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även projektet Sveriges medeltida personnamn, som ligger närmare sitt Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;slutförande än OSD, arbetar nu huvudsakligen med redigering och utgivning. Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA gör bedömningen att DOV A-arkivens material kan förväntas bli efter-&lt;br&gt;frågat i något ökad omfattning inom den framtid som kan överblickas. Intres-&lt;br&gt;set för regional och nationell särart torde kräva en fortsatt analys av det folk-&lt;br&gt;liga, immateriella kulturarv som DOVA-arkiven handhar. Avvägningen blir&lt;br&gt;att inom givna resursramar balansera nytillkommande behov - inte minst ut-&lt;br&gt;ökat internationellt kulturutbyte - mot pågående arbetskrävande åtaganden&lt;br&gt;som till stora delar är av långsiktig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA har för närvarande 86 tjänster fördelade på 92 personer varav 16 per-&lt;br&gt;soner, dvs. 17,2 % är anställda med lönebidrag från Arbetsmarknadsverket.&lt;br&gt;Ortnamnen förbrukar 41 % av resurserna, dialekterna 34 % och folkminnen&lt;br&gt;25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursplaneringen, som utgår från ett modifierat besparingsuttag och att&lt;br&gt;inga nya medel tillförs myndigheten innebär att DOVA måste avstå från att&lt;br&gt;genomföra större utvecklingsprojekt som t.ex. gemensam databas för register&lt;br&gt;och samlingar eller att starta nya kostnadskrävande forskningsprojekt. I stället&lt;br&gt;måste ansträngningarna inriktas på internt utvecklings- och utredningsarbete&lt;br&gt;för att öka kapacitet och spara pengar som kan genomföras till låg kostnad.&lt;br&gt;Dit hör bl.a. att se över formerna för arbetet med bl.a. ortnamnsseriema, att&lt;br&gt;se över formerna för framställning och upphandling av publikationer, att fort-&lt;br&gt;sätta vardagsrationaliseringen vid de olika arkiven inom ramen för befintlig&lt;br&gt;datautrustning, att försöka öka intäkterna genom ökad avgiftsfinansiering och&lt;br&gt;förbättrad marknadsföring, att höja kompetensnivån genom aktiv kompe-&lt;br&gt;tensutveckling och att minska lokalkostnaderna genom en mera rationell&lt;br&gt;lokalanvändning, varvid även flyttning till nya lokaler kan övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I första hand begär DOVA att, med hänsyn till arkivens ställning som&lt;br&gt;forsknings- och kulturinstitutioner, DOVA undantas från besparingskrav. Om&lt;br&gt;detta inte bifalls, begärs en minskning med ett s.k. modifierat huvudförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För förstärkning av ledningsfunktionen begärs 100 000 kr och för per-&lt;br&gt;sonalutveckling 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sedan fastighetsbeteckningsreformen genomförts behövs arbetskraft för&lt;br&gt;namngranskning och namn vård. DOVA begär 275 000 kr för inrättande av&lt;br&gt;en tjänst som arkivarie för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För ortnamnsuppteckningar begärs arvodesmedel med 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För ökade lokalhyror begärs 1 789 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Då fastighetsbeteckningsreformen är på väg in i sitt slutskede föreslår Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;DOVA att medlen minskas med 500 000 kr vardera budgetåren 1993/94 och Bilaga 9&lt;br&gt;1994/95 och resterande 320 000 kr budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. För skyddskopiering begärs en engångsanvisning på 90 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. För höjning av produktiviteten inom myndigheten begärs 200 000 kr&lt;br&gt;för tekniska hjälpmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. För ökad publicering begärs 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. För anskaffande av en klimatanläggning till arkivet i Umeå begärs en&lt;br&gt;engångsanvisning på 160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har sedan år&lt;br&gt;1989 varit föremål för två utredningar. Den första utredningen tillkom som en&lt;br&gt;följd av regeringens uppdrag år 1987 till Statskontoret att göra en översyn av&lt;br&gt;samtliga statliga myndigheter med färre än 100 anställda. Statskontoret före-&lt;br&gt;slog därvid att det borde utredas om DOVA-arkiven organisatoriskt kunde&lt;br&gt;knytas till universiteten på de orter, till vilka de är förlagda. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund fick Statskontoret i uppdrag att i samråd med Universitets- och hög-&lt;br&gt;skoleämbetet utreda detta förslag. I sin rapport (1990:10) konstaterade Stats-&lt;br&gt;kontoret att DOVA har merparten av sina funktionella kontakter med institu-&lt;br&gt;tioner för forskning och forskarutbildning inom universiteten eller med ama-&lt;br&gt;törinriktad hembygdsforskning samt att DOVA i sin egenskap av myndighet&lt;br&gt;har en alltför vagt utformad ledningsfunktion. Statskontoret föreslog att&lt;br&gt;DOVA administrativt skulle knytas till universitetet i Uppsala. Vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen framkom synpunkter som gjorde att föredragande departements-&lt;br&gt;chefen i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 286) inte&lt;br&gt;fann det helt tillfredsställande att ta fasta enbart på de administrativa frågorna i&lt;br&gt;myndighetens verksamhet utan att ytterligare överväganden behövde göras&lt;br&gt;om den framtida organisationen av den verksamhet som DOVA bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav har under år 1992 en särskild utredare haft i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta förslag om DOVA:s framtida organisation och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arkiv och långsiktiga forskningsprojekt som ingår i myndigheten har&lt;br&gt;enligt min mening viktiga uppgifter att fylla när det gäller att ta vara på de&lt;br&gt;delar av vårt kulturarv som gäller ortnamn, dialekter, folkminnen och visor.&lt;br&gt;Bland annat med ledning av utredningens analys vill jag ge min syn på myn-&lt;br&gt;dighetens uppgifter under fem punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på myndigheten att samla in och dokumentera det språkliga&lt;br&gt;talade kulturarvet. Dokumentationsansvaret är generellt, utan på förhand&lt;br&gt;givna begränsningar i tid och rum. Det ingår i myndighetens kulturpolitiska&lt;br&gt;och vetenskapliga ansvar att bedöma hur insamlingsarbetet skall inriktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom insamlingsarbetet bygger myndigheten upp arkiv och beläggssam-&lt;br&gt;lingar. Dessa behöver ges sedvanlig arkivvård, inkluderat att de ordnas och&lt;br&gt;förtecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännedomen om arkivens innehåll sprids genom att innehållet på olika sätt&lt;br&gt;systematiseras, bearbetas och publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten är generellt sett inriktad på forskning. All insamling, be-&lt;br&gt;arbetning och publicering är sålunda ett led i en systematisk och långsiktig&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad om det immateriella kulturarvet. Därutöver har myn-&lt;br&gt;digheten också en mer specifik forskningsfunktion i och med att arkivens&lt;br&gt;samlingar och baspublikationer ligger till grund för avhandlingar och uppsat-&lt;br&gt;ser om språk och folkminnen. Sådan forskning kan utföras av arkivens egna&lt;br&gt;tjänstemän men likaväl av andra forskare, t.ex. vid universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vara en aktivt kulturvdrdande institution. Det innebär att&lt;br&gt;verksamheten bl.a. bör syfta till att i ett brett perspektiv sprida och hålla det&lt;br&gt;språkliga kulturarvet levande. Detta sker när myndigheten aktivt vänder sig&lt;br&gt;mot en intresserad allmänhet, när den i populär form sprider kunskap om&lt;br&gt;folkminnen eller när den verkar för att landets ortnamnstraditioner förs vidare&lt;br&gt;i officiellt namnbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttre ram för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för att organisera de olika arkiv som hittills ingått i DOVA bör enligt&lt;br&gt;min mening avgöras utifrån önskemålet att samtliga fem nu angivna aspekter&lt;br&gt;på språk- och folkminnesarbetet skall ges goda förutsättningar att fungera och&lt;br&gt;utvecklas. De huvudsakliga alternativ som finns att välja mellan är därvid att&lt;br&gt;bibehålla arkiven i en särskild myndighet eller att anknyta dem till en eller&lt;br&gt;flera institutioner som har uppgifter som ligger nära DOV A-arkivens. Utreda-&lt;br&gt;ren har sålunda belyst bl.a. behovet av samordning och samband mellan&lt;br&gt;DOVA-arkiven och universiteten, Nordiska museet, kulturmiljövården och&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet samt med arkivväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren och en bred majoritet av remissinstanserna gör jag&lt;br&gt;bedömningen att den särskilda myndigheten bör bibehållas. Den organisa-&lt;br&gt;tionsformen innebär att de olika arkiven som har närbesläktade uppgifter hålls&lt;br&gt;samman och kan befrukta varandra inbördes. Myndigheten blir tillräckligt&lt;br&gt;stor för att bilda underlag för en aktiv och slagkraftig verksamhet inom sitt&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör, i enlighet med utredarens förslag, ges det nya namnet&lt;br&gt;Språk- och folkminnesinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avvisar förslag som förts fram av bl.a. Universitetet i Uppsala om att&lt;br&gt;DOVA bör integreras i universitetsorganisationen. Det förslaget utgår från att&lt;br&gt;DOVA-arkiven i främsta rummet är forskningsinstitutioner med en verksam-&lt;br&gt;het som för sin kvalitet är beroende av en universitetsanknytning. Även insti-&lt;br&gt;tutionerna vid universiteten skulle därigenom berikas. Dessa vinster kan&lt;br&gt;emellertid uppnås även om DOVA behålls som en egen myndighet. Det finns&lt;br&gt;också en risk för att ett inordnande i universiteten kanske skulle gå ut över det&lt;br&gt;bredare verksamhetsperspektiv som jag beskrivit. Som framhålls av Institu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen för nordiska språk vid Universitetet i Stockholm överensstämmer inte&lt;br&gt;arkivvårdande uppgifter med universitetstraditionens inriktning. Det verk-&lt;br&gt;samhetsavsnitt som jag har kallat aktiv kulturarvsvård motsvaras i högre grad&lt;br&gt;av den verksamhet som bedrivs inom museiväsendet och kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas skäl att överväga om samtliga hittillsvarande&lt;br&gt;DOV A-enheter bör inordnas i den nya myndigheten. Utredaren har för sin del&lt;br&gt;anfört att verksamheten vid Svenskt visarkiv skiljer sig från de övriga&lt;br&gt;arkivens på ett sådant sätt att den inte på något självklart sätt hör hemma i&lt;br&gt;organisationen. I sina remissyttranden anger både Svenskt visarkiv och&lt;br&gt;Statens musiksamlingar att ett samgående institutionerna emellan kan te sig&lt;br&gt;naturligt. Utredaren har å andra sidan föreslagit att Folklivsarkivet i Lund&lt;br&gt;(LUF), nu inordnat i Universitetet i Lund, med fördel kunde överflyttas till&lt;br&gt;myndigheten. Slutligen har Riksantikvarieämbetet anslutit sig till Universitetet&lt;br&gt;i Uppsala vad gäller överföringen av projektet Sveriges medeltida person-&lt;br&gt;namn (SMP) till universitetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vart fall beträffande Svenskt visarkiv anser jag dock att mycket talar för&lt;br&gt;en ändrad organisationstillhörighet. Förslagen om ändrad organisationstill-&lt;br&gt;hörighet för Svenskt visarkiv och SMP behöver dock beredas ytterligare&lt;br&gt;innan ett slutligt förslag kan presenteras. Jag räknar med att återkomma till&lt;br&gt;regeringen i det ärendet i samband med budgetpropositionen 1994. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anför erinringar mot förslaget att överföra LUF till DOVA.&lt;br&gt;Enligt Universitetet i Lund fungerar LUF väl inom universitetets ram. Jag&lt;br&gt;delar mot den bakgrunden uppfattningen att någon överflyttning av LUF ej&lt;br&gt;bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens inre organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har sammanfattat sin analys av DOVA med att det råder vissa&lt;br&gt;obalanser inom myndigheten. Folkminnesarbetet framstår som underdimen-&lt;br&gt;sionerat i jämförelse med arbetet med namn och dialekter. Gränserna mellan&lt;br&gt;arkivens insamlingsområden, särskilt i södra och västra Sverige, är inte funk-&lt;br&gt;tionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika arkivens insamlingsarbete har startat med olika utgångspunkter&lt;br&gt;och vid olika tidpunkter. 1920-talets betoning på vikten av att dokumentera&lt;br&gt;arvet från det då försvinnande bondesamhället präglar fortfarande verksamhe-&lt;br&gt;ten i hög grad. Arkiven har däremot i mycket liten utsträckning ägnat sig åt&lt;br&gt;utvecklingen av språk- och folkminnen i 1900-talets samhälle. Arkivens ut-&lt;br&gt;givning av materialpublikationer är uppbunden i tiotalet långsiktiga projekt,&lt;br&gt;varav flera saknar realistisk planering. Den forskning som bedrivs vid arki-&lt;br&gt;ven visar brister i fråga om teoretisk och metodisk kontakt med forskningen&lt;br&gt;inom resp, discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utredningen sålunda delvis är kritisk mot DOVA-arkivens verk-&lt;br&gt;samhet såsom den nu bedrivs, är det sammanfattande omdömet att myndighe-&lt;br&gt;ten sammantaget förfogar över en stor utvecklingspotential som borde kunna&lt;br&gt;utvecklas väl inom en moderniserad verksamhetsidé, genom styrning av en&lt;br&gt;sammanhållande verksledning och genom en modifierad organisation. Utre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;daren betonar också att viktiga steg mot en inre reformering av verksamheten&lt;br&gt;redan har tagits, bl.a. inom ramen för DOVA:s arbete med den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredarens syn på att det finns goda förutsättningar att utveckla&lt;br&gt;verksamheten inom myndigheten. Det är viktigt att understryka att de ingåen-&lt;br&gt;de arkivens regionala förankring är en viktig resurs och förutsättning för&lt;br&gt;arbetet. Dialekter, ortnamn och folkminnen är i grunden uttryck för regional&lt;br&gt;identitet. I samverkan med de andra institutioner som är verksamma inom&lt;br&gt;området skall myndigheten verka för att hela landets kulturarv i fråga om ort-&lt;br&gt;namn, dialekter och folkminnen dokumenteras, vårdas, görs tillgängligt för&lt;br&gt;forskning samt forskas om. Myndighetens övergripande målsättning bör vara&lt;br&gt;att verka för att kunskaperna om detta kulturarv hålls levande och sprids i&lt;br&gt;samhället. Det skall ha ett helhetsperspektiv som inte innebär någon avgräns-&lt;br&gt;ning i tid eller rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag i fråga om hur verksamheten skall organiseras innebär&lt;br&gt;vissa förändringar av nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att myndigheten bör ledas av en verkschef som vid&lt;br&gt;sin sida har en styrelse. Under verkschefen bör de olika arkiven fungera som&lt;br&gt;regionala enheter. Det bör vara en uppgift för regeringen att bestämma om&lt;br&gt;detta. Jag räknar med att föreslå regeringen att utse en styrelse som består av&lt;br&gt;företrädare för de samhällsområden som står myndigheten nära. Den bör in-&lt;br&gt;kludera företrädare för de delar av forskarsamhället som verkar inom myn-&lt;br&gt;dighetens område. Eftersom myndighetens verksamhet bygger på en veten-&lt;br&gt;skaplig grund är den vetenskapliga anknytningen viktig. Något instruktions-&lt;br&gt;bundet krav på att det vid de enskilda arkivenhetema skall finnas rådgivande&lt;br&gt;nämnder bör i fortsättningen inte finnas. Behovet av sådana rådgivande organ&lt;br&gt;bör avgöras av myndighetens ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En heltidstjänst som verkschef bör inrättas vid myndigheten. Verkschefen&lt;br&gt;bör ha allmän vetenskaplig kompetens samt ha erfarenhet av och intresse för&lt;br&gt;administrativa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har lämnat en rad förslag till hur verksamheten vid myndigheten&lt;br&gt;bör utvecklas. Förslagen har huvudsakligen tillstyrkts av remissinstanserna.&lt;br&gt;Det bör ankomma på myndighetens ledning att utveckla verksamheten med&lt;br&gt;stöd av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill särskilt understryka vikten av att myndigheten utvecklar sitt sam-&lt;br&gt;spel med universiteten. Med beaktande av den nödvändiga långsiktigheten&lt;br&gt;måste prioriteringar, vetenskaplig relevans och inriktningen i övrigt för de&lt;br&gt;publikationer som myndigheten ger ut löpande prövas. Forskning som drivs&lt;br&gt;vid myndigheten måste ha hög standard och utvärderas med jämna mellan-&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör utforma sin verksamhet så att den både möter och&lt;br&gt;främjar det intresse som finns för ortnamn, dialekter och folkminnen hos&lt;br&gt;allmänheten. Det är en ansvarsuppgift för myndigheten att verka för att med-&lt;br&gt;vetenheten om detta kulturarv förstärks i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har pekat på behovet av att gränserna för arkivens geografiska&lt;br&gt;insamlingsområden bör ändras. Det bör ankomma på myndigheten att över-&lt;br&gt;väga möjligheterna att åstadkomma en mer ändamålsenlig indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa anslagsberäkningar m.m. för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 25. Språk- och folkminnesinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) 26 452 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv anvisas för&lt;br&gt;närvarande under två anslag, nämligen dels förslagsanslaget Dialekt- och ort-&lt;br&gt;namnsarkiven samt svenskt visarkiv, dels reservationsanslaget Statliga arkiv:&lt;br&gt;Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m., anslagsposten 2. Dessa&lt;br&gt;medel bör nu föras samman till ett gemensamt ramanslag, benämnt Språk-&lt;br&gt;och folkminnesinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetet med fastighetsdatareformen disponerar myndigheten en årlig&lt;br&gt;resurs, som har karaktär av återkommande engångsanvisning. För budgetåret&lt;br&gt;1992/93 uppgår den till 1 320 000 kr. Då reformen nu går in i sitt slutskede&lt;br&gt;skall en successiv avveckling ske under budgetåren 1993/94-1995/96. Myn-&lt;br&gt;digheten har föreslagit att anslaget minskas med 500 000 kr för vardera bud-&lt;br&gt;getåren 1993/94 och 1994/95 och med resterande 320 000 kr budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Jag föreslår att det utrymme som skapas genom minskade insatser&lt;br&gt;för fastighetsdatareformen, dvs. 500 000 kr, skall utnyttjas för att förstärka&lt;br&gt;ledningsfunktionen m.m. Minskningen för de följande budgetåren bör ske i&lt;br&gt;enlighet med myndighetens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens anslag för nästa budgetår uppgår till 29 621 000 kr. Av&lt;br&gt;tekniska skäl kan emellertid nu endast oförändrat anslag med 26 452 000 kr&lt;br&gt;anvisas. Mellanskillnaden, som innefattar pris- och löneomräkning samt&lt;br&gt;kostnader för verksamhetsanknutna ombyggnadsåtgärder, uppgår till&lt;br&gt;3 169 000 kr. Jag avser att så snart som möjligt återkomma till regeringen&lt;br&gt;med förslag på tilläggsbudget om den pris- och löneomräkning m.m. som&lt;br&gt;myndigheten får disponera för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet redovisade i sin anmälan till budgetpro-&lt;br&gt;positionen ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;br&gt;samt presenterade den modell som bör tillämpas. Myndigheten kommer&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell och kommer därför att&lt;br&gt;tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under&lt;br&gt;anslaget B 25. Språk- och folkminnesinstitutet förs till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheterna övergår senast den 1 juli 1993 till de redovis-&lt;br&gt;ningskrav enligt bokföringsförordningen (1991:1026) som utgör en förut-&lt;br&gt;sättning för lån i Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar i&lt;br&gt;anläggningstillgångar. Myndighetens behov av låneram under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 uppgår till 900 000 kr för investeringar i ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats utan hänsyn till de riktlinjer som chefen för&lt;br&gt;Finansdepartementet redovisat i sin anmälan till budgetpropositionen när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller förändringar av lönekostnadspålägg, finansieringsform för Statshälsan,&lt;br&gt;övergång till lån i Riksgäldskontoret samt nya principer för budgetering av&lt;br&gt;anslaget (jff bil. 1 avsnittet Styrning av statsförvaltningen och de finansiella&lt;br&gt;förutsättningarna för myndigheterna). Medelsförbrukningen kommer att fast-&lt;br&gt;ställas slutligt enligt dessa riktlinjer, och kan därför komma att avvika från det&lt;br&gt;här föreslagna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheten inom&lt;br&gt;Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområde skall vara i enlighet med&lt;br&gt;vad jag har förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Spräk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;ramanslag på 26 452 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Massmedier m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;[2] C 21. Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin behandling av regeringens proposition 1992/93:70 Privat lokal-&lt;br&gt;radio beslutade riksdagen (bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168) att en ny&lt;br&gt;myndighet, kallad Styrelsen för lokalradiotillstånd skulle inrättas. Vidare an-&lt;br&gt;visade riksdagen 1 000 000 kr på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 till ett nytt förslagsanslag Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;br&gt;under elfte huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 25 februari 1993 beslutat en förordning (1993:127)&lt;br&gt;med instruktion för Styrelsen för lokalradiotillstånd, vilken trädde i kraft den&lt;br&gt;15 mars 1993. Regeringen har vidare den 11 mars 1993 förordnat ledamöter i&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1993/94 till 2 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Styrelsen för lokalradiotillstdnd för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;ramanslag på 2 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Invandring m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;[3] D 9. Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till budgetpropositionen redovisade jag beräkningar för det&lt;br&gt;anslag - 70 680 000 kr - Utlänningsnämnden behöver disponera under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 om nämnden skall kunna bibehålla nuvarande&lt;br&gt;ärendekapacitet under hela nästa budgetår. Jag föreslog emellertid att&lt;br&gt;nämnden tills vidare borde anvisas anslag på en lägre nivå - 51 550 000 kr -&lt;br&gt;för det fall nämnden skulle ha att besluta i färre antal ärenden och därmed&lt;br&gt;kunna avveckla extrapersonal redan under hösten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av hittillsvarande asyltillströmning från f.d. Jugoslavien&lt;br&gt;och de nu liggande ärendebalansema hos Statens invandrarverk och Utlän-&lt;br&gt;ningsnämnden talar allt för att Utlänningsnämnden behöver vidmakthålla nu-&lt;br&gt;varande kapacitet under hela budgetåret 1993/94. Jag föreslår därför att an-&lt;br&gt;slag anvisas med ytterligare 19 130 000 kr så att nämnden kan disponera&lt;br&gt;totalt 70 680 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under elfte huvudtitelns ramanslag Utlänningsnämnden för budget-&lt;br&gt;året 1993/94 anvisa 19 130 000 kr utöver vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Det dolda kulturarvet&lt;br&gt;(SOU 1992:142)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har sammanfattat betänkandet på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv har enligt sin förord-&lt;br&gt;ning till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter,&lt;br&gt;personnamn, ortnamn, visor, folkmusik, folkminnen och den svenska&lt;br&gt;jazzens historia samt avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn&lt;br&gt;och granska förslag till namn på allmänna kartor. Myndigheten består för&lt;br&gt;närvarande av åtta arkivenheter, förkortade ULMA, OAU, SMP och OSD i&lt;br&gt;Uppsala, SVA i Stockholm, DAUM i Umeå, DAG i Göteborg och DAL i&lt;br&gt;Lund. Ledningen utgöres av en styrelse med en ordförande och företrädare&lt;br&gt;för närmast berörda universitetsämnen och hembygdsrörelsen. Till myndig-&lt;br&gt;heten finns knutet ett mindre sekretariat och en EA/PA-enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamhet upptas till större delen av omfattande och i fler-&lt;br&gt;talet fall mycket långsiktiga publiceringsprojekt avseende ortnamn, person-&lt;br&gt;namn, dialekter och medeltida ballader. Publiceringsverksamheten i övrigt i&lt;br&gt;skilda skriftserier, monografier etc. är betydande. Utgångsmaterial är det in-&lt;br&gt;samlade materialet som arkiverats i de skilda enheterna. Insamlandet av nytt&lt;br&gt;material pågår kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkminnesverksamhet finns framför allt i ULMA men även i DAG och&lt;br&gt;DAUM. SVA:s verksamhet omfattar till mycket stor del musikaliska folkmin-&lt;br&gt;nen, till vilka även jazzen kan räknas. Insamlandet av folkminnen i övrigt är&lt;br&gt;en ringa del i den totala verksamheten, särskilt vid jämförelse med den språk-&lt;br&gt;liga delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren kan konstatera att en stor del av verksamheten i DOVA utgår&lt;br&gt;från olika beslut som fattats för länge sedan. Den har kommit att avlägsna sig&lt;br&gt;från viss universitetsforskning, särskilt den moderna etnologin. I viss mån&lt;br&gt;gäller detta även språkforskningen, i mindre grad namnforskningen. Vad&lt;br&gt;gäller ortnamn har myndigheten ett särskilt vårdansvar vilket utövas i sam-&lt;br&gt;arbete med Lantmäteriverket och Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren finner vissa obalanser i verksamheterna mellan publicerings-&lt;br&gt;verksamhet, forskning, insamlande och regional fördelning. Delar av de&lt;br&gt;resurskrävande publiceringsprojekten, särskilt ortnamnsseriema, bör omprö-&lt;br&gt;vas beträffande ambitionsnivåer. Insamlandet av folkminnen och dialekt-&lt;br&gt;material bör göras mera nutidsinriktat. De kombinerade kvalitativa och kvanti-&lt;br&gt;tativa metoder som används kan med fördel prövas för insamlande av material&lt;br&gt;som kan ligga till grund för en analys av dagens kulturella mönster och där-&lt;br&gt;med bli av stor betydelse för samhället. För att förstärka folkminnesdelen&lt;br&gt;tillika den regionala verksamheten föreslår utredaren att Folklivsarkivet i&lt;br&gt;Lund, LUF, tillföres DOVA den 1 juli 1994.1 regionalt avseende föreslår ut-&lt;br&gt;redaren vidare ett tydligare ansvarstagande för södra och västra Sverige så-&lt;br&gt;tillvida att för dialekter och folkminnen klargöres två större områden för&lt;br&gt;arkivavdelningarna i Lund (DAL+LUF) och Göteborg (DAG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom Svenskt visarkiv har här ej närmare analyserats. Sär-&lt;br&gt;skilda behov av detta synes ej föreligga och verksamheten skiljer sig något&lt;br&gt;från den inom det övriga DOVA. Utredaren kan konstatera att SVA ej har på-&lt;br&gt;fallande samhörighet med DOVA:s övriga delar. SVA skulle kunna avskiljas&lt;br&gt;från myndigheten, men något konkret förslag till annat huvudmannaskap&lt;br&gt;framlägges ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller intem organisation föreslår utredaren en förstärkt ledningsfunk-&lt;br&gt;tion med verkschef och samhällsinriktad styrelse och viss ökning av kansli-&lt;br&gt;funktionerna. Placeringen föreslås till Stockholm med Uppsala som andra&lt;br&gt;alternativ. Den nuvarande styrelsen föreslås bli omvandlad till en vetenskaplig&lt;br&gt;nämnd och de till vaije arkiv knutna rådgivande nämnderna föreslås bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att de båda långsiktiga forsknings- och publiceringsföreta-&lt;br&gt;gen OSD och SMP placeras direkt under verksledningen för att snabbare ut-&lt;br&gt;givning skall möjliggöras. Utgivandet av ortnamnsseriema bör organiseras&lt;br&gt;fastare inom OAU. Personnamnsforskningen, även avseende nyare tid, före-&lt;br&gt;slås bli koncentrerad till Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår vidare en genomgripande datorisering av det insamlade&lt;br&gt;materialet, vad gäller ortnamnen i nära samarbete med Lantmäteriverket och&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA:s ställning i de vetenskapliga nätverken bör förstärkas genom&lt;br&gt;projekt. Rollen som förvaltare av den ickemateriella delen av kulturarvet&lt;br&gt;måste förtydligas i relation till universiteten, kulturmiljövården, Nordiska&lt;br&gt;museet och andra samt vara baserad på en nutidsorienterad verksamhetsidé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser och sammanställning av&lt;br&gt;remissyttranden över betänkandet Det dolda kulturarvet&lt;br&gt;(SOU 1992:142)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över utredningen avgetts av Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV), Riksarkivet (RA), Riksantikvarieämbetet (RAÄ),&lt;br&gt;Statens musiksamlingar (SMS), Statens lantmäteriverk (LMV), Universiteten&lt;br&gt;i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, Humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Dialekt- och ortnamnsarkiven samt&lt;br&gt;svenskt visarkiv (DOVA), Stiftelsen Nordiska museet, Kungl. Vitterhetsaka-&lt;br&gt;demien, Sveriges Hembygdsförbund, TCO, SACO, Upplandsmuseet,&lt;br&gt;Kulturhistoriska museet i Lund, Göteborgs museer och Västerbottens&lt;br&gt;museum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ansluter sig i huvudsak till utredarens huvudförslag&lt;br&gt;att DOVA skall bestå som självständig myndighet, men att verksamheten&lt;br&gt;inom DOVA bör omprövas och förnyas. Detta kräver en förändrad styrelse-&lt;br&gt;konstruktion och förstärkt ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA som självständig myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Uppsala universitet där-&lt;br&gt;emot förordar att DOVA-arkiven (med undantag av Svenskt visarkiv) knyts&lt;br&gt;till universiteten i resp. Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Detta skulle&lt;br&gt;enligt universitetets bedömning kraftigt befrämja verksamheten vid arkiven&lt;br&gt;och dessutom få positiva återverkningar på forskningen vid berörda institu-&lt;br&gt;tioner, särskilt vid lärosäten där det vetenskapliga studiet av dialekter och&lt;br&gt;namn för närvarande röner ett förhållandevis svagt intresse. Kungl. Vitter-&lt;br&gt;hetsakademiens slutsats är att DOV A-arkiven har mer att ge i samverkan med&lt;br&gt;näraliggande universitetsinstitutioner än med en central lednings- och sam-&lt;br&gt;ordningsorganisation. Nordiska museets uppfattning är att betydande rationa-&lt;br&gt;liseringsvinster kan göras om Nordiska museet anförtroddes ledningsansvaret&lt;br&gt;för DOVA. Museet framhåller att dess breda erfarenhet av insamlings- och&lt;br&gt;dokumentationsverksamhet, såväl som arkivhantering och forskning är en&lt;br&gt;garanti för en framgångsrik verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att ledningen för DOVA skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- styrelse med företrädare för statsmakterna, arkivväsendet, kulturmiljövår-&lt;br&gt;den (centralt och regionalt), Nordiska museet, universiteten, Statens Lant-&lt;br&gt;mäteriverk och hembygdsrörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en vetenskaplig nämnd med företrädare för berörda universitetsämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de nuvarande rådgivande nämnderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en verkschef och kanslichef (50 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredaren bör kansliet i första hand placeras i Stockholm, i andra&lt;br&gt;hand i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag till styrelse tillstyrks i stort av bl.a. RAÄ, LMV,&lt;br&gt;Stockholms universitet, DOVA, TCO och SACO. Enligt LMV är det viktigt&lt;br&gt;att styrelsen tydliggör och genomför verksamhetsidén och att den vetenskap-&lt;br&gt;liga nämnden får en stark roll. Nordiska museet anser att en vetenskaplig&lt;br&gt;nämnd bör vara rådgivande i verksamheten. DOVA, RAÄ och RA däremot&lt;br&gt;avstyrker förslaget om en vetenskaplig nämnd. RAÄ finner det mest praktiskt&lt;br&gt;att de vetenskapliga intressena beaktas genom representation i styrelsen.&lt;br&gt;DOVA tillstyrker att de rådgivande nämnderna kvarstår. Enligt RA:s be-&lt;br&gt;dömning torde det inte finnas skäl att ha såväl en central vetenskaplig nämnd&lt;br&gt;som rådgivande nämnder för de olika arkiven. Uppsala universitet ifrågasätter&lt;br&gt;starkt om den föreslagna dimensioneringen av ledningen över huvud taget har&lt;br&gt;rimliga proportioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utredarens förslag om att inrätta tvä halvtidstjänster för en&lt;br&gt;verkschef och en kanslichef redovisar remissinstanserna skilda synpunkter.&lt;br&gt;TCO och SACO föreslår att tjänsterna skall upprätthållas av en person på&lt;br&gt;heltid, eftersom rekryteringsmöjlighetema då skulle förbättras och engage-&lt;br&gt;manget i verksamheten fördjupas. TCO och SACO föreslår också att&lt;br&gt;verkschefen skall ha allmän vetenskaplig kompetens men med intresse för&lt;br&gt;och erfarenhet av administrativa frågor. RAÄ förutsätter att verkschefen skall&lt;br&gt;ha hög vetenskaplig kompetens. DOVA tillstyrker förslaget om att inrätta en&lt;br&gt;tjänst som kanslichef men med heltidstjänstgöring. Enligt DOVA bör styrel-&lt;br&gt;sens ordförande kunna fungera som verkschef med 20 % tjänstgöringsskyl-&lt;br&gt;dighet. En ledamot har reserverat sig mot DOVA:s förlag och föreslår att&lt;br&gt;myndigheten leds av en heltidsanställd verkschef med vetenskaplig kompe-&lt;br&gt;tens inom något av DOVA:s forskningsområden. Umeå universitet ifrågasät-&lt;br&gt;ter om det inte kan räcka med en samhällsinriktad styrelse och en arbetande&lt;br&gt;styrelseordförande på halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet och Nordiska museet tillstyrker en placering av&lt;br&gt;verksledningen i Stockholm. RRV, LMV, TCO och SACO förordar en place-&lt;br&gt;ring i Uppsala. DOVA.s slutliga ställningstagande till placeringen av kansliet&lt;br&gt;görs när den framtida organisationen är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslå att myndigheten bör byta namn till Språk- och folkminnes-&lt;br&gt;institutet. TCO understryker att myndighetens namn bör bytas ut, eftersom&lt;br&gt;det är långt och krångligt och ofta leder till missförstånd. RA anser att ett&lt;br&gt;namnbyte bör övervägas inte minst för att minska riskerna för ihopblandning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med de statliga arkivmyndigheterna. DOVA anser att ett namnbyte behövs, då Prop. 1992/93:150&lt;br&gt;det nuvarande namnet är långt och ger en otydlig profil. Förväxlingar och Bilaga 9&lt;br&gt;missförstånd förekommer. DOVA föreslår namnet Kulturminnesarkiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt visarkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att huvudmannaskapet för Svenskt visarkiv kan övervägas&lt;br&gt;och ser ett samgående med SMS som ett möjligt alternativ. Universitetet i&lt;br&gt;Göteborg anser att ett överförande till SMS bör övervägas. SMS anser att&lt;br&gt;SMS skulle vara ett naturligt hemvist för Visarkivet vid en omorganisation&lt;br&gt;och är självt odelat positiv till en sådan lösning. SMS anser att en förutsätt-&lt;br&gt;ning för ett genomförande bör vara att det inom Visarkivet finns en någor-&lt;br&gt;lunda samstämmig uppfattning om att en sådan lösning är acceptabel. Svenskt&lt;br&gt;visarkiv anser att arkivet i första hand bör ges en fristående ställning med&lt;br&gt;egen styrelse, i andra hand ges en kraftigt markerad ställning inom en större&lt;br&gt;myndighet (DOVA, eventuellt SMS). RRV föreslår i syfte att renodla&lt;br&gt;DOVA:s verksamhet, inriktning och ansvarsområden att Svenskt visarkiv&lt;br&gt;görs till egen myndighet. TCO anser att Visarkivets ställning som självständig&lt;br&gt;myndighet eller huvudmannaskap i annan form bör utredas. HSFR och&lt;br&gt;DOVA förordar att nuvarande ordning inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folklivsarkivet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsikt att förstärka folkminnesdelen och insamlandet föreslår utredaren att&lt;br&gt;Folklivsarkivet i Lund tillförs DOVA. RRV, DOVA och Göteborgs museer&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. TCO och SACO anser att frågan inte bör aktualiseras&lt;br&gt;förrän den utredning som pågår vid Lunds universitet om dess museer och&lt;br&gt;samlingar genomförts. Universiteten i Stockholm, Lund och Umeå avvisar&lt;br&gt;förslaget. HSFR anser att man bör iaktta stor försiktighet innan man bryter&lt;br&gt;upp det nära sambandet mellan Folklivsarkivet och institutionen för etnologi i&lt;br&gt;Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala ansvarsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår en justering av arkivens regionala ansvarsområden för&lt;br&gt;folkminnen och dialekter. Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som yttrat&lt;br&gt;sig i frågan. Därvid föreslås att indelningen också skall gälla för ortnamnen.&lt;br&gt;Bland andra RAÄ och DOVA framhåller att en sådan förändring kräver ytter-&lt;br&gt;ligare resurser. SACO framhåller att ytterligare utredning av praktiska och&lt;br&gt;ekonomiska möjligheter att genomföra regionala omorganisationer är nöd-&lt;br&gt;vändig. Det måste rimligen bli en fråga för den nya verksledningen att pröva,&lt;br&gt;så snart de ekonomiska förutsättningarna för förnyelse och förändringar är&lt;br&gt;klarlagda anser SACO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43609, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Civildepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 150 Bil. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser Civildepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som chefen for Arbetsmarknadsdepartementet har anfört tidigare denna&lt;br&gt;dag är läget på arbetsmarknaden mycket ansträngt. Det råder enighet&lt;br&gt;om att arbetslösheten måste bekämpas till det yttersta. Regeringen är&lt;br&gt;beredd att utnyttja alla sina möjligheter för att skapa arbetstillfällen och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa lågkonjunktur vi befinner oss i kommer att leda till att&lt;br&gt;antalet arbetslösa fortsätter att vara högt. Det är angeläget att alla goda&lt;br&gt;krafter samlas för att mildra arbetslöshetens konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det arbetsmarknadspolitiska området behövs det fortsatt särskilda&lt;br&gt;åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Det gäller även inom bygg-&lt;br&gt;nadssektorn. Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet har tidigare&lt;br&gt;denna dag föreslagit att Arbetsmarknadsstyrelsen tillförs 50 miljoner&lt;br&gt;kronor för allmänna samlingslokaler och 15 miljoner kronor för lokal-&lt;br&gt;bidrag till trossamfund. Medlen skall fördelas i samråd med Boverket&lt;br&gt;respektive Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Vid val&lt;br&gt;av objekt skall, för såväl allmänna samlingslokaler som för lokaler för&lt;br&gt;trossamfund, mindre projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör särskilda initiativ tas för att mobilisera det ideella före-&lt;br&gt;ningslivet till ökade insatser för att motverka ungdomsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss utökning sker fr.o.m. den 1 januari 1994 av länsstyrelsernas&lt;br&gt;uppgifter, bl.a. tillsynsverksamhet kring stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade. Det gäller också övertagandet av länsbostadsnämn-&lt;br&gt;dernas uppgifter. De nya uppgifterna medför att anslaget till länsstyrel-&lt;br&gt;serna räknas upp genom att medel omdisponeras från andra departe-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Trettonde huvudtiteln &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B. Länsstyrelserna m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B 1. Länsstyrelserna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 32-78) har föresla-&lt;br&gt;gits att till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 skall anvisas&lt;br&gt;ett ramanslag på 1 693 900 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade föreslagit en ny rättighetslag för personer med svåra&lt;br&gt;funktionshinder. Enligt lagförslaget skall länsstyrelsen inom länet ha&lt;br&gt;tillsyn över verksamhet enligt den nya lagen. Därutöver skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksam-&lt;br&gt;heten, biträda kommunerna med råd samt främja samverkan i planering&lt;br&gt;mellan kommunerna, landstingen och andra samhällsorgan. Av den&lt;br&gt;nämnda propositionen (s. 105-107) framgår, att länsstyrelserna för att&lt;br&gt;kunna bedriva en aktiv tillsynsverksamhet behöver tillföras vissa ut-&lt;br&gt;ökade personella resurser. Efter samråd med chefen för Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet beräknas anslaget till länsstyrelserna behöva räknas upp med 10&lt;br&gt;miljoner kronor på helårsbasis för ändamålet. Eftersom den nya lagen&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 bör anslaget för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 räknas upp med hälften av detta belopp, dvs. med 5 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i prop. 1992/93:172 om anslag till Boverket&lt;br&gt;och den regionala administrationen av statens stöd for bostadsfinansie-&lt;br&gt;ring m.m. föreslagit att länsbostadsnämnderna läggs ned vid utgången&lt;br&gt;av år 1993 och att uppgiften att sköta den regionala administrationen av&lt;br&gt;statens stöd för bostadsfinansiering i stället läggs på länsstyrelserna. Av&lt;br&gt;den nämnda propositionen (s. 16) framgår att länsstyrelserna bör till-&lt;br&gt;föras utökade resurser för att kunna sköta denna uppgift. Det totala&lt;br&gt;medelsbehovet för den verksamhet som länsstyrelserna tar över beräk-&lt;br&gt;nas till 86 miljoner kronor på helårsbasis. Detta innebär att anslaget för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 bör räknas upp med hälften av detta belopp, dvs.&lt;br&gt;med 43 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis beräknar jag alltså att anslaget för 1993/94 bör&lt;br&gt;föras upp med 48 miljoner kronor utöver vad som har föreslagits i 1993&lt;br&gt;års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under trettonde huvudtitelns ramanslag Länsstyrelserna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret 1993/94 anvisa 48 000 000 kr utöver vad som före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1992/93:100 bil. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43611, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 2 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 2 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Gemensamma ändamål för Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Gemensamma ändamål för Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 165 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 165 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den kommunala sektorns anpassning till det samhällsekonomiska läget och den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitten 7.2.1 och 7.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den kommunala sektorns anpassning till det samhällsekonomiska läget och den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitten 7.2.1 och 7.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt 7.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt 7.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt 7.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt 7.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om samordning av utbildningsbidrag med vissa socialförsäkringsförmåner och med lön (avsnitt 2.3.1.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om samordning av utbildningsbidrag med vissa socialförsäkringsförmåner och med lön (avsnitt 2.3.1.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utbyggnad av skattemyndigheternas kontrollverksamhet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utbyggnad av skattemyndigheternas kontrollverksamhet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om det särskilda bidraget vid arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 2.3.1.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om det särskilda bidraget vid arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 2.3.1.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den försöksverksamhet med statsbidrag till beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser som föreslagits i propositionen (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den försöksverksamhet med statsbidrag till beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser som föreslagits i propositionen (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de ändringar av flyttningsbidragen som kan komma att erfordras i enlighet med vad som angivits i propositionen (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de ändringar av flyttningsbidragen som kan komma att erfordras i enlighet med vad som angivits i propositionen (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner var som förordats i propositionen i fråga om praktik för invandrare med yrkesutbildning på högskolenivå (avsnitt 2.6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner var som förordats i propositionen i fråga om praktik för invandrare med yrkesutbildning på högskolenivå (avsnitt 2.6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen i fråga om bidrag till utbildning i företag (avsnitt 2.6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen i fråga om bidrag till utbildning i företag (avsnitt 2.6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt försöksverksamhet för att stimulera till jämställdhet på arbetsmarknaden (avsnitt 2.6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt försöksverksamhet för att stimulera till jämställdhet på arbetsmarknaden (avsnitt 2.6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner i propositionen framlagt förslag om en förlängning under tiden den 1 juli 1993 -- den 30 juni 1994 av försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (ungdomspraktik) (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner i propositionen framlagt förslag om en förlängning under tiden den 1 juli 1993 -- den 30 juni 1994 av försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (ungdomspraktik) (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen om ändrade villkor för anvisning till ungdomspraktik (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen om ändrade villkor för anvisning till ungdomspraktik (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget i fråga om rätt till ungdomspraktik för den som tackat nej till ett tredje gymnasieår (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget i fråga om rätt till ungdomspraktik för den som tackat nej till ett tredje gymnasieår (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om att 25--29-åriga nyexaminerade ungdomar med högskoleutbildning om 120 poäng eller längre skall kunna anvisas ungdomspraktik i högst tre månader (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om att 25--29-åriga nyexaminerade ungdomar med högskoleutbildning om 120 poäng eller längre skall kunna anvisas ungdomspraktik i högst tre månader (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om ändring av tidpunkten för anvisning till avtalad inskolningsplats och plats med rekryteringsstöd (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om ändring av tidpunkten för anvisning till avtalad inskolningsplats och plats med rekryteringsstöd (avsnitt 2.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med ändring av dels riksdagens beslut (bet. 1992/93:AU19, rskr. 258), dels regeringens förslag i proposition 1992/93:194, under tionde huvudtitelns reservationsanslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 28 389 655 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med ändring av dels riksdagens beslut (bet. 1992/93:AU19, rskr. 258), dels regeringens förslag i proposition 1992/93:194, under tionde huvudtitelns reservationsanslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 28 389 655 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns ramanslag Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 48 000 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 14.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns ramanslag Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 48 000 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 14.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under elfte huvudtitelns ramanslag Utlänningsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar 19 130 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under elfte huvudtitelns ramanslag Utlänningsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar 19 130 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse></lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statens upplåning i utländsk valuta</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statens upplåning i utländsk valuta</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om Sverige och EMU</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om Sverige och EMU</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om personalkonsekvenser vid strukturförändringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om personalkonsekvenser vid strukturförändringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera anvisade anslag till departementen och Regeringskansliets förvaltningskontor i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera anvisade anslag till departementen och Regeringskansliets förvaltningskontor i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om utförande av byggnadsprojekt inom det statliga fastighetsförvaltningsområdet till en sammanlagd kostnad av 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om utförande av byggnadsprojekt inom det statliga fastighetsförvaltningsområdet till en sammanlagd kostnad av 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 1 159 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 8 (avsnitt 7.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 1 159 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 8 (avsnitt 7.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar 820 000 kr utöver vad som tidigare anvisats med anledning av proposition 1992/93:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar 820 000 kr utöver vad som tidigare anvisats med anledning av proposition 1992/93:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 5 000 000 kr lägre än vad som tidigare anvisats med anledning av proposition 1992/93:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 5 000 000 kr lägre än vad som tidigare anvisats med anledning av proposition 1992/93:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:UbU8, rskr. 1992/93:207) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 994 849 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:UbU8, rskr. 1992/93:207) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 994 849 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 55 000 000 000  kr under budgetåret 1993/94 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 55 000 000 000  kr under budgetåret 1993/94 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 7 000 000 000 kr under budgetåret 1993/94 för utbetalningar enligt lönegarantilagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 7 000 000 000 kr under budgetåret 1993/94 för utbetalningar enligt lönegarantilagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den försöksverksamhet med ändrade regler för statsbidrag vid anställning med lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare som förordats i propositionen (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den försöksverksamhet med ändrade regler för statsbidrag vid anställning med lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare som förordats i propositionen (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lokaliseringslån för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lokaliseringslån för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för ändringar i systemet med ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 januari 1994 (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för ändringar i systemet med ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 januari 1994 (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall lagförslagen delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU36</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Statsrådsberedningen i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Statsrådsberedningen i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94 anvisar 96 396 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94 anvisar 96 396 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om effektivare distribution av författningssamlingarna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om effektivare distribution av författningssamlingarna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om lokalisering av Försvarets internationella centrum och av fortsatt utbildning av ingenjörsförband vid Almnäs m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FöU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om lokalisering av Försvarets internationella centrum och av fortsatt utbildning av ingenjörsförband vid Almnäs m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förlängning av SJ:s nuvarande befogenheter till den 1 juli 1994</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förlängning av SJ:s nuvarande befogenheter till den 1 juli 1994</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdsagen godkänner vad i propositionen anförts om statens ansvar för flygtrafik mellan Östersund och Umeå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdsagen godkänner vad i propositionen anförts om statens ansvar för flygtrafik mellan Östersund och Umeå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 800 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om medel till s.k. otraditionella insatser för arbetshandikappade (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om medel till s.k. otraditionella insatser för arbetshandikappade (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192) till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 456 463 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192) till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 456 463 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det saneringsprogram för de offentliga finanserna på 81 000 000 000 kr i 1994 års priser för åren 1994--1998 som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det saneringsprogram för de offentliga finanserna på 81 000 000 000 kr i 1994 års priser för åren 1994--1998 som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Smittskyddsinstitutet i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Smittskyddsinstitutet i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 26 452 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 26 452 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om SJ-koncernens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om SJ-koncernens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att sjätte huvudtitelns reservationsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1993/94 får disponeras även för kostnader för upphandling av flygtrafik på sträckan Östersund--Umeå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att sjätte huvudtitelns reservationsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1993/94 får disponeras även för kostnader för upphandling av flygtrafik på sträckan Östersund--Umeå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om de grundläggande målen för riksfärdtjänsten (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om de grundläggande målen för riksfärdtjänsten (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver det tidigare under riksmötet (bet. 1992/93:AU12, rskr. 203) fattade beslutet om anslag till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen upphäver det tidigare under riksmötet (bet. 1992/93:AU12, rskr. 203) fattade beslutet om anslag till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 112 500 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:169</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 112 500 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:169</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statlig valutaupplåning som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statlig valutaupplåning som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för de ekonomiska villkoren för det slutliga bildandet av aktiebolaget SBL Vaccin Aktiebolag (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för de ekonomiska villkoren för det slutliga bildandet av aktiebolaget SBL Vaccin Aktiebolag (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförtsd om ram för SJ-koncernens upplåning i Riksgäldskontoret</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförtsd om ram för SJ-koncernens upplåning i Riksgäldskontoret</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst vid utgången av år 1993 (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst vid utgången av år 1993 (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet 1992/93:AU12, rskr. 203) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 956 220 000 kr (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet 1992/93:AU12, rskr. 203) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 956 220 000 kr (avsnitt 2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av förslagen i dels prop. 1992/93:100 bilaga 6, dels prop. 1992/93:178 till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 5 353 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av förslagen i dels prop. 1992/93:100 bilaga 6, dels prop. 1992/93:178 till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 5 353 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksfärdtjänst för första halvåret av budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 72 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksfärdtjänst för första halvåret av budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 72 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utforma de närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner (avsnitt 7.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50003</nummer>
<beteckning>50003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utforma de närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner (avsnitt 7.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen  godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som angetts för budgetåren 1993/94 - 1995/96.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50004</nummer>
<beteckning>50004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen  godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som angetts för budgetåren 1993/94 - 1995/96.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80 561 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50005</nummer>
<beteckning>50005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80 561 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50006</nummer>
<beteckning>50006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslaget F 1. Riksfärdjtänst används för att bekosta verksamhet hos de allmänna förvaltningsdomstolarna (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50006</nummer>
<beteckning>50006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att anslaget F 1. Riksfärdjtänst används för att bekosta verksamhet hos de allmänna förvaltningsdomstolarna (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om statsbidrag för ROT-insatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om statsbidrag för ROT-insatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60003</nummer>
<beteckning>60003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avveckling av Statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60004</nummer>
<beteckning>60004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avveckling av Statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.m för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 20 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60005</nummer>
<beteckning>60005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.m för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 20 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att högst 350 miljoner kronor av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till förstärkning av arbetsförmedlingen (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70002</nummer>
<beteckning>70002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att högst 350 miljoner kronor av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till förstärkning av arbetsförmedlingen (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 170 610 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70003</nummer>
<beteckning>70003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 170 610 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70004</nummer>
<beteckning>70004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teckning av aktier i SBL Vaccin Aktiebolag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70005</nummer>
<beteckning>70005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teckning av aktier i SBL Vaccin Aktiebolag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70006</nummer>
<beteckning>70006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en uppföljning av effekterna av en kommunalisering av riksfädtjänsen (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70006</nummer>
<beteckning>70006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en uppföljning av effekterna av en kommunalisering av riksfädtjänsen (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om utbildningsbidrag med en lånedel vid viss arbetsmarknadsutbildning, (avsnitt 2.3.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80002</nummer>
<beteckning>80002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om utbildningsbidrag med en lånedel vid viss arbetsmarknadsutbildning, (avsnitt 2.3.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 350 780 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80003</nummer>
<beteckning>80003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) och regeringens förslag i prop. 1992/93:194 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 350 780 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80004</nummer>
<beteckning>80004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen i fråga om upplåningen av medel för att finansiera utbildningsbidragets lånedel vid viss arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.3.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90002</nummer>
<beteckning>90002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen i fråga om upplåningen av medel för att finansiera utbildningsbidragets lånedel vid viss arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.3.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 389 095 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90003</nummer>
<beteckning>90003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 389 095 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90004</nummer>
<beteckning>90004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90004</nummer>
<beteckning>90004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 867 535 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100002</nummer>
<beteckning>100002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 867 535 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100003</nummer>
<beteckning>100003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100003</nummer>
<beteckning>100003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om garantibelopp vid samordning av utbildningsbidrag med andra förmåner (avsnitt 2.3.1.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110002</nummer>
<beteckning>110002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om garantibelopp vid samordning av utbildningsbidrag med andra förmåner (avsnitt 2.3.1.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110003</nummer>
<beteckning>110003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1993/94, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110003</nummer>
<beteckning>110003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1993/94, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130002</nummer>
<beteckning>130002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för revision av statliga bolag och stiftelser i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130002</nummer>
<beteckning>130002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för revision av statliga bolag och stiftelser i enlighet med vad som förordats i propositionen (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140002</nummer>
<beteckning>140002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga garantiåtaganden (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>140002</nummer>
<beteckning>140002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga garantiåtaganden (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150002</nummer>
<beteckning>150002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om årsbokslut för staten (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>150002</nummer>
<beteckning>150002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om årsbokslut för staten (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>160002</nummer>
<beteckning>160002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om finansiell styrning (avsnitt 7.2--7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>170002</nummer>
<beteckning>170002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om finansiell styrning (avsnitt 7.2--7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om budgetar m.m. i internationella organisationer (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>180002</nummer>
<beteckning>180002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om budgetar m.m. i internationella organisationer (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-04-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-04-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-05-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:50:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03150</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:50:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03150</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__150.pdf</filnamn>
<filstorlek>41414867</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (komplettringsproposition)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7DF8EF67-1E65-4A18-9324-9D85EAA5F343</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU28</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Räntor på statsskulden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU29</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU30</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU32</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FöU14</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FöU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokalisering av Försvarets internationella centrum m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU38</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kompletteringspropositionen 1992/93:150 Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KrU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KrU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny organisation för Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KU39</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KU39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag till Styrelsen för lokalradiotillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU27</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Indrivningslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU36</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skattereduktion för vissa reparationsarbeten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SoU28</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SoU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Smittskyddsinstitutet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:TU39</uppgift>
<ref_dok_id>GG01TU39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kompletteringspropositionen inom trafikutskottets område</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UU33</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handelshögskola i Riga, Lettland</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.  (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering  av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.  (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Egnerfors  och Reynoldh Furustrand  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Egnerfors  och Reynoldh Furustrand  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  m.fl. (C, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  m.fl. (C, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Lindqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Lindqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.  (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Arvidson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Arvidson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo G Jenevall  och Peter Kling  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo G Jenevall  och Peter Kling  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Georg Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Georg Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  och Göran Magnusson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  och Göran Magnusson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  och Anita Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  och Anita Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson  och Margareta Viklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson  och Margareta Viklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Brohult  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Brohult  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  och Rosa Östh  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  och Rosa Östh  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Bäckström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Bäckström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Sundin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Sundin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ulander  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ulander  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Bergdahl  och Arne Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Bergdahl  och Arne Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering  av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.  (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  och Roland Larsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  och Roland Larsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pierre Schori  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pierre Schori  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Lében  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Lében  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sture Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sture Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  och Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  och Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>