<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222638</hangar_id>
 <dok_id>GG0314</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>14</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:14</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>14</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-09-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:46</publicerad>
 <titel>om skolskjuts m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0314/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0314</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0314</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93: 14&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om skolskjuts m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0314/prop_199293__14-1.png" style="width:35pt;height:28pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93: 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;i propositionen föreslås att kommunernas skyldighet att sörja för kost-&lt;br&gt;nadsfri skolskjuts och att under vissa förhållanden svara för inackorde-&lt;br&gt;ring m.m., inte skall omfatta sådana elever som väljer att gå i en annan&lt;br&gt;kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha anvisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunernas skyldighet att lämna bidrag till fristående&lt;br&gt;skolor godkända för vanlig skolplikt föreslås att skolorna skall få bidrag&lt;br&gt;från varje elevs hemkommun och att bidraget skall relateras till det sta-&lt;br&gt;dium eleven tillhör. Vidare föreslås att kommunernas skyldighet att&lt;br&gt;lämna bidrag för elever som slutar den fristående skolan under bidrags-&lt;br&gt;året begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § och 9 kap. 4 a § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grund-&lt;br&gt;skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn&lt;br&gt;till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev&lt;br&gt;eller någon annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met, skall hemkommunen svara för&lt;br&gt;tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena om-&lt;br&gt;fattar inte sådana elever som avses&lt;br&gt;i 8 §. Aven för dessa elever skall&lt;br&gt;dock den mottagande kommunen&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i första stycket sörja för kostnadsfri&lt;br&gt;skolskjuts inom den kommunen.&lt;br&gt;Kostnaden härför ingår i de utbild-&lt;br&gt;ningskostnader som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att eleven utan extra kostnader får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena om-&lt;br&gt;fattat inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana elever som väljer att gå&lt;br&gt;i en annan grundskola än den som&lt;br&gt;kommunen annars skulle ha place-&lt;br&gt;rat dem i enligt 6 § tredje stycket&lt;br&gt;första meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana elever som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana elever som avses i&lt;br&gt;Si skall den mottagande kommu-&lt;br&gt;nen under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för elever som är hem-&lt;br&gt;mahörande i kommunen sörja för&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts inom den&lt;br&gt;kommunen. Kostnaden härför in-&lt;br&gt;går i de utbildningskostnader som&lt;br&gt;avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har vanlig&lt;br&gt;skolplikt, skall tilldelas medel för&lt;br&gt;verksamheten av den kommun där&lt;br&gt;skolan är belägen, lör varje elev&lt;br&gt;skall lämnas ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar den genomsnittliga kostna-&lt;br&gt;den per elev i kommunens grund-&lt;br&gt;skola det närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderåret. Vid tilldelningen får&lt;br&gt;kommunen göra ett avdrag som&lt;br&gt;uppgår till högst 15 procent av&lt;br&gt;den framräknade genomsnittskost-&lt;br&gt;naden. Regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer får&lt;br&gt;medge ett större avdrag, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. IiIIdelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever i den fri-&lt;br&gt;stående skolan den 15 september&lt;br&gt;under bidragsåret. Medlen skall&lt;br&gt;utbetalas med en tolftedel varje&lt;br&gt;månad. Utbetalningarna i juli-&lt;br&gt;september avpassas efter ett beräk-&lt;br&gt;nat antal elever och reglering görs&lt;br&gt;vid utbetalning i oktober. För en&lt;br&gt;skola som är nystartad, får bidrag,&lt;br&gt;som avser tiden juli-september må-&lt;br&gt;nad, betalas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en frislående skola, som har&lt;br&gt;tilldelats medel enligt första stycket,&lt;br&gt;har tagit in en elev som inte är hem-&lt;br&gt;mahörande i kommunen, har kom-&lt;br&gt;munen rätt till ersättning för sina&lt;br&gt;kostnader för elevens utbildning&lt;br&gt;från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har vanlig&lt;br&gt;skolplikt, skall tilldelas medel för&lt;br&gt;verksamheten av elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner lör varje elev skall&lt;br&gt;lämnas ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;den genomsnittliga kostnaden per&lt;br&gt;elev i hemkommunens grundskola&lt;br&gt;det närmast föregående kalender-&lt;br&gt;året på det stadium som eleven till-&lt;br&gt;hör. Vid tilldelningen får kommu-&lt;br&gt;nen göra ett avdrag som uppgår&lt;br&gt;till högst 15 procent av den fram-&lt;br&gt;räknade genomsnittskostnaden.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;ett större avdrag, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TiIIdelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från&lt;br&gt;kommunen i den fristående skolan&lt;br&gt;den 15 september under bidrags-&lt;br&gt;året. Medlen skall utbetalas med&lt;br&gt;en tolftedel varje månad. Utbetal-&lt;br&gt;ningarna i juli-september avpassas&lt;br&gt;efter ett beräknat antal elever och&lt;br&gt;reglering görs vid utbetalning i ok-&lt;br&gt;tober. F ör en skola som är nystar-&lt;br&gt;tad, får bidrag, som avser tiden&lt;br&gt;juli-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omen elev slutar i den friståen-&lt;br&gt;de skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte&lt;br&gt;skyldig all tilldela skolan medel för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalender-&lt;br&gt;månaden efter den då eleven sluta-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1992:710.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första, andra och tredje styckena gäller inte de friståen-&lt;br&gt;de skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för&lt;br&gt;vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkning av tilldelning enligt 9 kap. 4 a § i dess nya lydelse&lt;br&gt;skall första gången tilldelning beräknas enbarl för tiden januari-juni&lt;br&gt;månad 1993. Till grund för tilldelningen under denna period ligger an-&lt;br&gt;talet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september&lt;br&gt;1992, om inte annat följer av tredje stycket i samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.3. l ör bidragsåret 1992/9.3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig&lt;br&gt;skolplikt, startar sin verksamhet senare under bidragsåret än den 15&lt;br&gt;september, skall bidrag utgå för den del av bidragsåret som återstår. Till-&lt;br&gt;delningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början. Bi-&lt;br&gt;drag för de två första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans&lt;br&gt;med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i’&amp;gt;«P 1992/93:14&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund. Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel&lt;br&gt;och P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om skolskjuts m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med behandlingen av regeringens proposition&lt;br&gt;om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet.&lt;br&gt;l991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346) beslutat ge regeringen till känna vad&lt;br&gt;utbildningsutskottet anfört om rätten till skolskjuts för elever i grund-&lt;br&gt;skolan och om stadierelaterat kommunbidrag till fristående skolor på&lt;br&gt;grundskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening skulle det leda mycket långt att ge elever och&lt;br&gt;föräldrar, som väljer en annan skola än den som kommunen anvisar&lt;br&gt;och som normalt är den närmast belägna, rätt att också kräva gratis&lt;br&gt;skolskjuts. Utskottet ansåg det därför vara rimligt att kommunen själv&lt;br&gt;får avgöra om den skall bekosta skolskjuts även till annan skola än den&lt;br&gt;som kommunen vill anvisa eleven. Vidare anförde utskottet att skolla-&lt;br&gt;gen bör få en sådan lydelse att kommunen, vid tilldelning av medel till&lt;br&gt;fristående skolor som är godkända för vanlig skolplikt, skall utgå från&lt;br&gt;den genomsnittliga kostnaden per elev på varje stadium i stället för ge-&lt;br&gt;nomsnittet i hela grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen om valfrihet och fristående skolor anförde jag att de&lt;br&gt;fristående skolorna på grundskolenivå bör få bidragen från elevernas&lt;br&gt;hemkommuner, inte från de kommuner där skolorna är belägna, men&lt;br&gt;att rådande statsbidragssystem lade hinder i vägen för en sådan lösning.&lt;br&gt;Den 1 januari 1993 träder ett nytt statsbidragssystem till kommunerna i&lt;br&gt;kraft och något hinder mot den av mig förordade lösningen kommer&lt;br&gt;inte längre att finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementet bereds bl.a. frågor om ökad valfrihet&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet. Det förslag som jag nu lägger fram hör&lt;br&gt;visserligen samman med dessa frågor. Jag anser det emellertid vara an-&lt;br&gt;geläget att redan nu lägga fram förslag som begränsar kommunens skyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheter i fråga om skolskjuts och inackordering m.m. om en elev har Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;valt att gå i en annan grundskola än den som kommunen skulle ha an-&lt;br&gt;visat eleven. Vidare föreslår jag i fråga om de fristående skolor som en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 4 a § skollagen (1985:1 100) har rätt till medel av kommunen,&lt;br&gt;att elevernas hemkommuner, inte de kommuner där skolorna är beläg-&lt;br&gt;na, skall tilldela skolorna medel samt att bidraget skall relateras till det&lt;br&gt;stadium eleverna tillhör. Därmed kan dessa förändringar, om de antas&lt;br&gt;av riksdagen, träda i kraft redan den I januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Rätt till skolskjuts m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunens skyldighet att sörja för kostnadsfri&lt;br&gt;skolskjuts och att svara för att elever som till följd av skolgång-&lt;br&gt;en måste bo utanför det egna hemmet får tillfredsställande för-&lt;br&gt;hållanden utan extra kostnader, skall inte omfatta sådana elever&lt;br&gt;som väljer att gå i en annan kommunal grundskola än den som&lt;br&gt;kommunen skulle ha anvisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 6 § skollagen (1985:1100) skall&lt;br&gt;en kommun vid fördelningen av elever på olika skolor eftersträva att&lt;br&gt;placera eleverna så att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadsha-&lt;br&gt;vares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom&lt;br&gt;kommunen skall beaktas så långt det är möjligt utan att andra elevers&lt;br&gt;berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts. Hem-&lt;br&gt;kommunen är enligt 4 kap. 7 § skyldig att sörja för att det för eleverna i&lt;br&gt;grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med&lt;br&gt;hänsyn till färdvägens längd, trafikföl hållandena, fysiskt handikapp hos&lt;br&gt;en elev eller någon annan särskild omständighet. Vidare är hemkom-&lt;br&gt;munen skyldig att svara för att en elev utan extra kostnader får tillfreds-&lt;br&gt;ställande förhållanden när eleven till följd av skolgången måste bo utan-&lt;br&gt;för det egna hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbildningsutskottet behandlade frågan om rätt att välja skola i&lt;br&gt;anledning av prop. 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m. (bet.&lt;br&gt;1990/9l:UbU 17, rskr. 1990/91:357) anförde utskottet att önskemål om&lt;br&gt;placering vid annan skola inom det offentliga skolväsendet än den som&lt;br&gt;innebär den kortaste skolvägen bör beaktas så långt det är praktiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt möjligt. Hänsynstagande till vad som är praktiskt och eko-&lt;br&gt;nomiskt möjligt har inte kommit till särskilt uttryck i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit, har vissa tvister förekommit mellan kommuner&lt;br&gt;och föräldrar i fråga om rätt till skolskjuts när en elev valt och placerats&lt;br&gt;i en annan skola än den som eleven skulle ha placerats i om några ön-&lt;br&gt;skemål inte framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara viktigt att elever och föräldrar ges rätt att i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning välja skola inom det offentliga skolväsendet. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag nämnt avser jag senare att återkomma i tlenna fråga, f öräldrars och Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;elevers val av skola får emellertid inte leda till oacceptabelt höga kost-&lt;br&gt;nader för kommunerna. Många kommuner låter i dag, eller planerar att&lt;br&gt;låta, föräldrars och elevers önskemål om att få gå i en viss skola i större&lt;br&gt;utsträckning än tidigare vara avgörande för placeringen. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att redan nu reglera kommunernas skyldigheter i fråga om&lt;br&gt;skolskjuts och inackordering m.m. nät elever väljer och placeras i sko-&lt;br&gt;lor som ligger längre bort från hemmet än den närmast belägna skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det rimligt att en begränsning införs i fråga om&lt;br&gt;kommunens skyldigheter i dessa avseenden. Kommunen bör inte vara&lt;br&gt;skyldig att sörja för att kostnadsfri skolskjuts anordnas för en elev som&lt;br&gt;har valt en annan skola än den som eleven normalt skulle ha placerats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Inte heller bör kommunen vara skyldig att svara för sådana inackor-&lt;br&gt;deringskostnader och andra kostnader som kan uppkomma till följd av&lt;br&gt;att en elev på grund av valet av skola måste bo utanför det egna hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall en kommun i sin grund-&lt;br&gt;skola även ta emot en elev som inte hör hemma i kommunen om ele-&lt;br&gt;ven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att&lt;br&gt;få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av den-&lt;br&gt;na skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader&lt;br&gt;för elevens utbildning från elevens hemkommun. Hemkommunens&lt;br&gt;skyldighet att anordna skolskjuts gäller inte för dessa elever, f or dessa&lt;br&gt;elever skall dock den mottagande kommunen sörja för kostnadsfri skol-&lt;br&gt;skjuts inom den kommunen under samma föl utsättningar som gäller&lt;br&gt;för de elever som hör hemma i kommunen. Kostnaden härför ingår i&lt;br&gt;de utbildningskostnader som den mottagande kommunen har rätt till&lt;br&gt;från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att för dessa elever bör liksom för närvarande kostnadsfri&lt;br&gt;skolskjuts anordnas av den mottagande kommunen under samma förut-&lt;br&gt;sättningar som gäller för de elever som är hemmahörande i kommunen.&lt;br&gt;Därför bör den begränsning av kommunens skolskjutsskyldighet som&lt;br&gt;jag föreslår skall införas gentemot de elever som hör hemma i kommu-&lt;br&gt;nen även gälla de elever som har tagits emot med stöd av 4 kap. 8 § och&lt;br&gt;som inom den kommunen fått välja skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den begränsning av kommunernas skyldighet att svara för skol-&lt;br&gt;skjuts m.m. som jag föreslår blir det naturligt all kommunerna gör klart&lt;br&gt;för föräldrarna var barnen skulle placeras om några särskilda önskemål&lt;br&gt;inte uttalas. Utan sådant klart besked kan ju föräldrarna inte bedöma ef-&lt;br&gt;fekten av ett visst val. 1 detta sammanhang vill jag påpeka att det är na-&lt;br&gt;turligt att kommunen erbjuder placering också i en mer traditionell&lt;br&gt;skola, om den närmaste skolan har blivit myckel starkt profilerad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Resurstilldelning till fristående skolor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bidragen till fristående skolor som är godkända&lt;br&gt;för vanlig skolplikt skall lämnas av varje elevs hemkommun.&lt;br&gt;Genomsnittskostnaden skall utgöra den genomsnittliga kostna-&lt;br&gt;den per elev och stadium under föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas skyldighet att tilldela den fristående skolan&lt;br&gt;medel för elever som slutar skolan under bidragsåret begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen om valfrihet och fristående&lt;br&gt;skolor (prop. 1991/92:95) anförde jag att det i och för sig skulle vara&lt;br&gt;lämpligare att en elevs hemkommun lämnade medel till fristående sko-&lt;br&gt;lor på grundskolenivå i stället för den kommun där skolan är belägen.&lt;br&gt;Skälen för detta är framför allt principiella. En kommuns invånare har&lt;br&gt;att i val och genom sina valda ombud avgöra kommunens utgifter och&lt;br&gt;prioriteringar. Om kommunens utgifter är beroende av de genomsnittli-&lt;br&gt;ga elevkostnaderna i en annan kommun och inte i den egna, minskar&lt;br&gt;kommuninvånarnas möjligheter att avgöra sina egna kostnader och&lt;br&gt;prioriteringar. Jag anser därför, trots de administrativa olägenheter detta&lt;br&gt;kan medföra, att det ät principiellt mest tilltalande att hemkommunens&lt;br&gt;genomsnittskostnad är styrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid stod detta inte i överensstämmelse med rådande statsbi-&lt;br&gt;dragssystem och en omläggning skulle medföra administrativa svårighe-&lt;br&gt;ter. I det bidragssystem som trädde i kraft den 1 juli 1992 är det därför&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen som skall tilldela skolan medel.&lt;br&gt;Om det finns elever i skolan som är hemmahörande i någon annan&lt;br&gt;kommun har kommunen där skolan är belägen rätt till ersättning för&lt;br&gt;sina kostnader från elevens hemkommun. Den 1 januari 1993 träder&lt;br&gt;det nya statsbidragssystemet till kommunerna i kraft. Det finns då inte&lt;br&gt;längre något hinder mot att införa ordningen att elevernas hemkommu-&lt;br&gt;ner skall tilldela medel till de fristående skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragssystemet till de fristående skolorna måste enligt min mening&lt;br&gt;vara enkelt att tillämpa och så konstruerat att det relativt lätt går att få&lt;br&gt;fram den genomsnittskostnad som skall ligga till grund för beräkningen&lt;br&gt;av bidragets storlek. Ett sådant system blir med nödvändighet schabloni-&lt;br&gt;serat. Denna aspekt får emellertid inte slå igenom på ett sådant sätt att&lt;br&gt;bidragssystemet leder till alltför orättvisa resultat. Såsom riksdagen utta-&lt;br&gt;lat varierar genomsnittskostnaden per elev beroende på vilket stadium&lt;br&gt;eleven tillhör. Med nuvarande bidragssystem får exempelvis en friståen-&lt;br&gt;de skola som enbart har lågstadieelever med hänsyn till genomsnitts-&lt;br&gt;kostnaderna för sådana elever ett högt belopp medan en skola som en-&lt;br&gt;bart har högstadieelever får ett lågt belopp per elev. Det kan därför vara&lt;br&gt;rimligt att man i bidragssystemet tar hänsyn till vilket stadium eleverna&lt;br&gt;tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att kommunernas redovisningssystem kan varie-&lt;br&gt;ra. För en del kommuner kan det vata svårt att dela upp kostnaderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pér stadium, exempelvis där varje skola oavsett antalet stadier tilldelas Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;ett sammanhållet driftanslag, bor att inte i onödan komplicera arbetet&lt;br&gt;för sådana kommuner bör dessa vid framräknandet av genomsnittskost-&lt;br&gt;naden få göra en så god uppskattning som möjligt av kostnaderna per&lt;br&gt;stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom hemkommunen kommer att tilldela medel direkt till den&lt;br&gt;fristående skolan och bidragsskyldigheten relateras till det stadium ele-&lt;br&gt;ven tillhör är det rimligt att begränsa kommunens skyldighet gentemot&lt;br&gt;skolan om en elev slutar under bidragsåret. Skyldigheten bör i princip&lt;br&gt;upphöra i och med att eleven slutar. En fristående skola kan emellertid&lt;br&gt;ha vissa kostnader som inte påverkas av att eleven slutar. Därför bör&lt;br&gt;skolan ha rätt till medel under en kortare tid även sedan eleven har slu-&lt;br&gt;tat. För att undvika tvister mellan kommun och skola om hur lång den-&lt;br&gt;na tid skall vara bör kommunens skyldighet regleras i lagen. Ersättning&lt;br&gt;bör utgå till och med kalendermånaden efter den då eleven har slutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ställningstagande till betänkandet Fristående skolor -&lt;br&gt;Bidrag och elevavgifter (SOU 1992:38) kan det, mot bakgrund av vunna&lt;br&gt;erfarenheter, finnas anledning att överväga ytterligare justeringar i bi-&lt;br&gt;dragssystemet till fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Övergångsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vata angeläget att de ändringar jag nu föreslår kan träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993. Beträffande bidragsskyldigheten till fristående&lt;br&gt;skolor fordras särskilda bestämmelser när det gäl ler den tilldelning som&lt;br&gt;skall ske för tiden januari-juni 1993. Till grund för beräkningen bör lig-&lt;br&gt;ga det antal elever som den 15 september 1992 gick i den fristående sko-&lt;br&gt;lan och som hör hemma i den kommun som skall tilldela medlen. Om&lt;br&gt;någon elev, som gick i den fristående skolan den 15 september 1992,&lt;br&gt;har slutat skall skolan ha rätt till bidrag i enlighet med vad jag föreslår&lt;br&gt;fortsättningsvis skall gälla vid sådana förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit, har i vissa fall beslut om godkännande fattats&lt;br&gt;vid en sådan tidpunkt att något laga kraftvunnet beslut inte kommer att&lt;br&gt;finnas den 15 september innevarande år. Detta kan leda till problem för&lt;br&gt;skolor som avsett att starta sin verksamhet innevarande bidragsår. Det&lt;br&gt;stora antalet ansökningar innevarande år beror på införandet av det nya&lt;br&gt;bidragssystemet och vissa av de problem som uppkommit torde därför&lt;br&gt;vara av övergående natur. Med hänsyn till bi.a. kommunernas plane-&lt;br&gt;ring kan det emellertid övervägas om det finns behov av bestämmelser&lt;br&gt;om exempelvis senaste datum för ansökan. Den frågan övervägs f.n.&lt;br&gt;inom Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte försvåra för dem som avsett eller avser att inom kort star-&lt;br&gt;ta fristående skolor förordar jag under en övergångstid särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser då verksamheten inleds senare än vid läsårets början. En fristå-&lt;br&gt;ende skola som har godkänts för elever som har vanlig skolplikt och&lt;br&gt;som startar sin verksamhet efter den 15 september under bidragsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 bör få bidrag under återstående del av bidragsåret. Tilldelning- Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;en bör beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början och bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragen för de två första verksam hetsmånaderna bör få betalas ut tillsam-&lt;br&gt;mans med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att sörja för att det tor eleverna i grundsko-&lt;br&gt;lan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till&lt;br&gt;färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev el-&lt;br&gt;ler någon annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet,&lt;br&gt;skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får till-&lt;br&gt;fredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar&lt;br&gt;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som&lt;br&gt;kommunen annars skulle ha placerat dem i enligt 6 § tredje stycket för-&lt;br&gt;sta meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana elever som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen&lt;br&gt;under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahöran-&lt;br&gt;de i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen.&lt;br&gt;Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andringen i iredje styckei innebär att hemkommunens skyldighet att&lt;br&gt;erbjuda skolskjuts för elever som behöver sådan och att svara för att ele-&lt;br&gt;ver som måste bo utanför det egna hemmet får tillfredsställande förhål-&lt;br&gt;landen utan extra kostnader, inte gäller elever som väljer en annan&lt;br&gt;kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha placerat ele-&lt;br&gt;ven i om något val inte gjorts. Såsom framhållits i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 2) får det förutsättas att kommunerna klargör för för-&lt;br&gt;äldrarna var barnet skulle ha placerats om särskilda önskemål inte utta-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges vad som gäller i fråga om rätt till kostnadsfri Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;skolskjuts för en elev som med hänsyn till sina personliga förhållanden&lt;br&gt;har tagits emot i en grundskola som inte ligger i hemkommunen. För&lt;br&gt;dessa elever är den mottagande kommunen skyldig att anordna kost-&lt;br&gt;nadsfri skolskjuts inom den kommunen under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för elever som hör hemma i den kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är godkänd för elever sont har vanlig skolplikt,&lt;br&gt;skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. För&lt;br&gt;varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det närmast föregående&lt;br&gt;kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får&lt;br&gt;kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den&lt;br&gt;framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det Finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår bör-&lt;br&gt;jar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i&lt;br&gt;den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Medlen skall&lt;br&gt;utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september&lt;br&gt;avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetal-&lt;br&gt;ning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser ti-&lt;br&gt;den juli-september månad, betalas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan medel för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första, andra och tredje styckena gäller inte de fristå-&lt;br&gt;ende skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för&lt;br&gt;vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att en fristående skola som är&lt;br&gt;godkänd för skolpliktens fullgörande och som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;sen skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner.&lt;br&gt;Detta innebär att det är hemkommunens genomsnittskostnader som av-&lt;br&gt;gör storleken på bidraget till den fristående skolan. Det är också hem-&lt;br&gt;kommunen som beslutar om avdrag skall göras från den framräknade&lt;br&gt;genomsnittskostnaden. En skola kan därför komma att få olika stora bi-&lt;br&gt;drag per elev beroende på var eleverna är hemmahörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär ändringen att den genomsnittskostnad som skall ligga&lt;br&gt;till grund för bidragets storlek är den genomsnittliga kostnaden per elev&lt;br&gt;för det stadium som eleven tillhör. De stadier som finns i grundskolan&lt;br&gt;anges i 4 kap 3 §. Som jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) kan 'genomsnittskostnaden under vissa förhållanden grundas på en Prop. 1992/93:14&lt;br&gt;uppskattning av kostnaderna per stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att det är elevernas&lt;br&gt;hemkommuner som skall tilldela de aktuella skolorna medel för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges kommunernas bidragsskyldighet om en elev slu-&lt;br&gt;tar i en fristående skola efter den 15 september under ett pågående bi-&lt;br&gt;dragsår. Kommunen är då inte skyldig att tilldela skolan medel under&lt;br&gt;längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regering-&lt;br&gt;en föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1 100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 september 1092 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Rätt till skolskjuts m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Resurstilldelning till fristående skolor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Övergångsfrågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Upprättat lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42033, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:12:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0314</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:12:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0314</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__14.pdf</filnamn>
<filstorlek>404488</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om skolskjuts m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6DABF77F-FF16-4BCC-8484-521328F8FF2E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skolskjuts m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:14&lt;br/&gt;
Skolskjuts m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:14 Skolskjuts m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:14&lt;br/&gt;
Skolskjuts m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:14 Skolskjuts m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:14&lt;br/&gt;
Skolskjuts m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:14 Skolskjuts m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:14&lt;br/&gt;
Skolskjuts m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:14 Skolskjuts m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>