<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228953</hangar_id>
 <dok_id>GG03139</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>139</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:139</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartement</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>139</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-11-26 00:00:00</publicerad>
 <titel>om olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:139&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om olovligt bortförande och andra&lt;br&gt;övergrepp mot barn&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03139/prop_199293__139-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp&lt;br&gt;i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas två frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena frågan rör olovligt bortförda barn i internationella&lt;br&gt;förhållanden. Det föreslås att det i lagen (1989:14) om erkännande&lt;br&gt;och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn införs särskilda regler beträffande förfarandet&lt;br&gt;i mål om verkställighet eller överflyttning. Reglerna syftar till att -&lt;br&gt;med bibehållande av skyddet för barnen - effektivisera förfarandet&lt;br&gt;för att bättre uppnå syftet med Europarådskonventionen den 20 maj&lt;br&gt;1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande&lt;br&gt;vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn och Haag-&lt;br&gt;konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på&lt;br&gt;internationella bortföranden av barn. Det föreslås vidare att särskilda&lt;br&gt;regler införs i syfte att säkerställa verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan rör umgängesreglerna i föräldrabalken. Det&lt;br&gt;föreslås att en uttrycklig bestämmelse förs in i föräldrabalken om att&lt;br&gt;domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för&lt;br&gt;att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och&lt;br&gt;om överflyttning av barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:14) om erkännande&lt;br&gt;och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 16 och 17-19 §§ skall betecknas 17 respektive&lt;br&gt;21-23 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § samt den nya 21 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 16 och 18-20&lt;br&gt;§§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 18 § skall sättas närmast&lt;br&gt;före den nya 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;17 och 29 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om barn samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;barn (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-19 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;21 och 23 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om barn samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;barn (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-23 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella bortföranden av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;internationella bortföranden av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn (Haagkonventionen). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;barn (Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att&lt;br&gt;lagens bestämmelser om erkännande och verkställighet av vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. eller lagens bestämmelser om överflyttning av barn&lt;br&gt;skall tillämpas även i förhållande till en stat som inte har tillträtt&lt;br&gt;Europarådskonventionen eller Haagkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsrätten förordnar&lt;br&gt;om verkställighet eller över-&lt;br&gt;flyttning får den uppdra åt en&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;socialnämnden eller en tjänste-&lt;br&gt;man inom socialtjänsten att&lt;br&gt;verka för att den som har&lt;br&gt;hand om barnet frivilligt skall&lt;br&gt;fullgöra vad som åligger&lt;br&gt;honom eller henne. Ett sådant&lt;br&gt;uppdrag får även lämnas åt&lt;br&gt;någon annan lämplig person.&lt;br&gt;Uppdrag får lämnas endast om&lt;br&gt;det kan antas att detta kommer&lt;br&gt;att leda till att barnet över-&lt;br&gt;lämnas utan att målets be-&lt;br&gt;handling onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett upp-&lt;br&gt;drag enligt första stycket skall&lt;br&gt;inom den tid som länsrätten&lt;br&gt;bestämmer lämna rätten en&lt;br&gt;redogörelse för de åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits och vad som&lt;br&gt;i övrigt har kommit fram.&lt;br&gt;Tiden får inte sättas längre än&lt;br&gt;två veckor. Om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger, får länsrätten dock&lt;br&gt;bestämma en längre tid eller&lt;br&gt;förlänga en redan bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om&lt;br&gt;verkställighet eller överflytt-&lt;br&gt;ning, får den förelägga vite,&lt;br&gt;om detta kan antas komma att&lt;br&gt;leda till att barnet överlämnas&lt;br&gt;utan onödigt dröjsmål, eller&lt;br&gt;besluta att barnet skall hämtas&lt;br&gt;genom polismyndighetens&lt;br&gt;försorg. Länsrätten kan i&lt;br&gt;samband med förordnandet&lt;br&gt;lämna uppdrag enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om umgänge, får&lt;br&gt;dock länsrätten besluta om&lt;br&gt;hämtning av barnet endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl att&lt;br&gt;anta att verkställighet annars&lt;br&gt;inte kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av&lt;br&gt;förelagt vite prövas av läns-&lt;br&gt;rätten på ansökan av den part&lt;br&gt;som har begärt verkställig-&lt;br&gt;heten eller överflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett mål enligt denna&lt;br&gt;lag finns risk för att barnet&lt;br&gt;förs ur landet eller att verk-&lt;br&gt;ställigheten eller överflytt-&lt;br&gt;ningen på annat sätt för-&lt;br&gt;svåras, kan länsrätten omedel-&lt;br&gt;bart förordna att barnet skall&lt;br&gt;tas om hand på det sätt som&lt;br&gt;länsrätten finner lämpligt.&lt;br&gt;Länsrätten kan därvid med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om villkor&lt;br&gt;eller tidpunkt för umgänge&lt;br&gt;med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta att barnet&lt;br&gt;överflyttas kan länsrätten i&lt;br&gt;samband med dom eller beslut&lt;br&gt;om verkställighet eller över-&lt;br&gt;flyttning föreskriva att barnet&lt;br&gt;tillfälligt skall tas om hand på&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan enligt denna lag&lt;br&gt;inte väckts eller kan ett beslut&lt;br&gt;enligt 19 § första stycket inte&lt;br&gt;a vvaktas, får polismyndigheten&lt;br&gt;genast omhänderta barnet eller&lt;br&gt;vidta andra omedelbara åt-&lt;br&gt;gärder som kan ske utan skada&lt;br&gt;för barnet. När en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas skall om möjligt&lt;br&gt;en läkare samt en företrädare&lt;br&gt;för socialtjänsten eller i före-&lt;br&gt;kommande fall en sådan kon-&lt;br&gt;taktperson för barnet som&lt;br&gt;avses i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) vara närvarande.&lt;br&gt;Åtgärden skall genast anmälas&lt;br&gt;till länsrätten, som utan dröjs-&lt;br&gt;mål prövar om den skall be-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;barn enligt 11 § tillämpas 27&lt;br&gt;kap. 2 och 3 §§, 4 § första&lt;br&gt;och andra styckena samt 9-16&lt;br&gt;§§ föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;barn enligt 11 § tillämpas 27&lt;br&gt;kap. 9 och 11-16 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;21 kap. 13 § föräldrabalken&lt;br&gt;om kostnader för utförande av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag skall gälla i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag enligt 16 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 15 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av social-&lt;br&gt;nämnden i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;br&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten&lt;br&gt;beakta risken för att barnet i&lt;br&gt;samband med utövande av um-&lt;br&gt;gänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvar-&lt;br&gt;hålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om olovligt bortförande och andra&lt;br&gt;övergrepp mot barn&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av&lt;br&gt;utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn&lt;br&gt;införlivades två konventioner med svensk rätt, nämligen Europa-&lt;br&gt;rådskonventionen den 20 maj 1980 om erkännande och verkställig-&lt;br&gt;het av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av&lt;br&gt;vård av barn och Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de&lt;br&gt;civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Lagen&lt;br&gt;trädde i kraft delvis den 1 juni 1989 och i övrigt den 1 juli 1989.&lt;br&gt;Konventionerna har kungjorts genom publicering i Sveriges&lt;br&gt;överenskommelser med främmande makter (SÖ 1989:7 och 8) i sin&lt;br&gt;lydelse på originalspråken engelska och franska. En översättning av&lt;br&gt;konventionerna till svenska finns intagen i bilaga till prop. 1988/89:8&lt;br&gt;om olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del är Europarådskonventionen i kraft i förhållande&lt;br&gt;till Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Irland, Luxemburg,&lt;br&gt;Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien&lt;br&gt;och Nordirland, Tyskland samt Österrike. Haagkonventionen är i&lt;br&gt;kraft mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater, Argentina,&lt;br&gt;Australien, Belize, Canada, Danmark, Frankrike, Jugoslavien, Irland,&lt;br&gt;Israel, Luxemburg, Mexico, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland,&lt;br&gt;Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tyskland,&lt;br&gt;Ungern samt Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett första led i en översyn av 1989 års lag anordnade Justitie-&lt;br&gt;departementet hösten 1991 en hearing angående olovligt bortförda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn i internationella förhållanden. I hearingen deltog företrädare för Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Domstolsverket, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Uppsala län, Rikspolisstyrelsens interpolsektion samt Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen framfördes synpunkter framfor allt på de förfarande-&lt;br&gt;regler som skall tillämpas i mål och ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Justitiedepartementet upprättad departementspromemoria,&lt;br&gt;Ds 1992:39, Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn,&lt;br&gt;föreslås ändringar i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet&lt;br&gt;av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian föreslås också att det genom ett tillägg i föräldrabalken&lt;br&gt;uttryckligen skall slås fast att domstolen när den bedömer en&lt;br&gt;umgängesfråga skall beakta risken för att barnet i samband med&lt;br&gt;utövande av umgänge utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller&lt;br&gt;kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;bör fogas dels en sammanfattning av promemorian som bilaga 1, dels&lt;br&gt;promemorians lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentets dnr 91-3333).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 september 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till dels lag om ändring i lagen (1989:14) om&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m.&lt;br&gt;och om överflyttning av barn, dels lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Jag har gjort några&lt;br&gt;redaktionella ändringar i det remitterade lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olovligt bortförande&amp;nbsp;&amp;nbsp;av barn i internationella&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med olovligt bortförande av barn avses framför allt fall då en förälder&lt;br&gt;utan lov för med sig sitt barn till ett annat land i syfte att undanhålla&lt;br&gt;den andra föräldern vårdnaden om barnet. Hit hör också fall då en&lt;br&gt;förälder olovligen håller kvar barnet i ett annat land efter utgången av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en umgängestid eller efter det att en domstol har anförtrott vårdnaden Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;om barnet åt den andra föräldern. Barnet som bortförs kan även vara&lt;br&gt;omhändertaget för vård efter ett beslut av ett bamavårdande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FN:s konvention från år 1989 om barnets rättigheter stadgas i&lt;br&gt;artikel 11 att konventionsstatema skall vidta åtgärder för att bekämpa&lt;br&gt;olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. För detta&lt;br&gt;ändamål skall konventionsstatema främja ingåendet av bilaterala eller&lt;br&gt;multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga&lt;br&gt;överenskommelser. Sverige har ratificerat barnkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att Sverige har anslutit sig till Europarådskonventionen kan&lt;br&gt;avgöranden om vårdnad, umgänge eller rätten att ta vård om barn&lt;br&gt;som har meddelats i en konventionsstat erkännas och verkställas i&lt;br&gt;Sverige. På motsvarande sätt kan avgöranden av detta slag som har&lt;br&gt;meddelats här i landet få verkan i de andra konventionsstatema. Även&lt;br&gt;i de fall då en förälder har vårdnaden om sitt bam direkt på grund av&lt;br&gt;lag och bamet olagligen förs bort till en annan konventionsstat kan det&lt;br&gt;komma i fråga att flytta över bamet från den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningen till Haagkonventionen innebär att det är möjligt mellan&lt;br&gt;konventionsstatema att få överflyttat ett bam som olovligen har förts&lt;br&gt;bort från den stat där bamet hade sitt hemvist vid bortförandet eller&lt;br&gt;som olovligen hålls kvar i en annan konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet är centralmyndighet när det gäller frågor om&lt;br&gt;bortförda bam (se förordningen, 1989:177, om erkännande och verk-&lt;br&gt;ställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflytt-&lt;br&gt;ning av bam). Centralmyndigheten skall ta emot och förmedla&lt;br&gt;framställningar om åtgärder enligt konventionerna, hjälpa till med att&lt;br&gt;leta efter bam som olovligen har förts till Sverige eller som olovligen&lt;br&gt;hålls kvar här, söka få till stånd lösningar på frivillighetens väg samt&lt;br&gt;samarbeta med centralmyndigheterna i de andra konventionsstatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om verkställighet av ett avgörande som avses i 5 § 1989&lt;br&gt;års lag eller om överflyttning av bam enligt 11 § samma lag görs&lt;br&gt;hos länsrätten. Dessa mål skall handläggas skyndsamt. Om ett mål&lt;br&gt;om överflyttning av bara enligt 11 § 1989 års lag inte har avgjorts&lt;br&gt;inom sex veckor från det att ansökan gjordes om överflyttningen,&lt;br&gt;måste rätten på sökandens begäran redogöra för orsaken till dröjs-&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet inför länsrätten följer i stora delar reglerna i 21 kap.&lt;br&gt;föräldrabalken. Detta innebär att rätten har möjlighet att lämna med-&lt;br&gt;lingsuppdrag enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken för att få den som har&lt;br&gt;hand om bamet att frivilligt fullgöra vad som åligger honom eller&lt;br&gt;henne. Om rätten förordnar om verkställighet, får den enligt 21 kap.&lt;br&gt;3 § föräldrabalken förelägga vite eller besluta att bamet skall hämtas&lt;br&gt;genom polismyndighetens försorg. Är det fråga om dom eller beslut&lt;br&gt;om vårdnad eller överlämnande av bam, får rätten besluta om&lt;br&gt;hämtning av bamet endast om verkställighet annars inte kan ske eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hämtning är nödvändig för att undvika att bamet lider allvarlig Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;skada. När det gäller dom eller beslut om umgänge mellan bamet och&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, får rätten besluta om&lt;br&gt;hämtning av bamet endast om verkställighet annars inte kan ske och&lt;br&gt;bamet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning får inte ske när det är fråga om umgänge mellan bamet och&lt;br&gt;annan än förälder. När rätten förordnar om verkställighet, kan den&lt;br&gt;även lämna medlingsuppdrag. Ett sådant uppdrag skall enligt 21 kap.&lt;br&gt;4 § föräldrabalken lämnas när rätten beslutat att bamet skall hämtas&lt;br&gt;genom polismyndighetens försorg, om inte särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett verkställighets- eller överflyttningsmål föreligger fara&lt;br&gt;för att bamet förs ur landet eller om saken av annan anledning&lt;br&gt;brådskar, kan länsrätten enligt 21 kap. 10 § första stycket föräldra-&lt;br&gt;balken omedelbart förordna att bamet skall tas om hand på lämpligt&lt;br&gt;sätt. Om ett sådant beslut inte kan avvaktas, får polismyndigheten&lt;br&gt;enligt 21 kap. 10 § andra stycket föräldrabalken, oavsett om något&lt;br&gt;mål pågår, vidta sådana omedelbara åtgärder som kan ske utan skada&lt;br&gt;för bamet. Vidare har polisen enligt allmänna regler befogenhet och&lt;br&gt;skyldighet att förebygga och hindra brott samt att ingripa när brott har&lt;br&gt;begåtts. Allmänna bestämmelser härom finns i polislagen (1984:387)&lt;br&gt;och i polisförordningen (1984:730). I samband med att rätten&lt;br&gt;förordnar om verkställighet kan den enligt 21 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för att underlätta att bamet överflyttas,&lt;br&gt;föreskriva att bamet tillfälligt skall tas om hand på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 21 kap. 14 § föräldrabalken följer att länsrätten kan förordna&lt;br&gt;att ett beslut om vite eller hämtning skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till de övriga nordiska länderna gäller vissa särskilda&lt;br&gt;regler i fråga om erkännande och verkställighet av nordiska av-&lt;br&gt;göranden rörande vårdnaden om eller umgänge med bam (se&lt;br&gt;förordningen, 1931:429, om vissa internationella rättsförhållanden&lt;br&gt;rörande äktenskap, adoption och förmynderskap samt lagen,&lt;br&gt;1977:595, om erkännande och verkställighet av nordiska domar på&lt;br&gt;privaträttens område). Denna reglering innebär i huvudsak att ett&lt;br&gt;avgörande av detta slag som har meddelats i ett nordiskt land har&lt;br&gt;samma verkan i ett annat nordiskt land som om det hade meddelats&lt;br&gt;i det landet. Den nordiska regleringen är emellertid inte heltäckan-&lt;br&gt;de. Sålunda är det bara vissa avgöranden som erkänns; utanför&lt;br&gt;regleringen i denna del faller bl.a. avgöranden rörande vårdnaden&lt;br&gt;om bam till ogifta föräldrar. Av 1 § första stycket 1989 års lag&lt;br&gt;framgår att de bestämmelser som grundas på Europarådskonven-&lt;br&gt;tionen inte skall tillämpas i förhållande till de övriga nordiska&lt;br&gt;länderna i den mån särskilda regler gäller mellan dessa länder.&lt;br&gt;Haagkonventionens regler skall däremot tillämpas vid sidan av den&lt;br&gt;särskilda nordiska regleringen (se prop. 1988/89:8 s. 22 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i förhållande till Schweiz gäller särskilda regler i fråga om Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av vårdnadsavgöranden e.d. (se lagen,&lt;br&gt;1936:79, om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i&lt;br&gt;Schweiz). Såväl Europaråds- som Haagkonventionen gäller vid sidan&lt;br&gt;om den särskilda regleringen mellan Sverige och Schweiz (se prop.&lt;br&gt;1988/89:8 s. 23 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Utgångspunkter för en reform&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ökande rörligheten över gränserna har medfört ett allt större&lt;br&gt;behov av samarbete mellan länderna för att motverka att föräldrar&lt;br&gt;eller andra personer obehörigen för med sig barn till ett annat land&lt;br&gt;eller olovligen håller kvar dem där och på så sätt skiljer barnen från&lt;br&gt;deras vårdnadshavare. Det är därför angeläget att anslutningen till&lt;br&gt;Haag- och Europarådskonventionema blir så stor som möjligt. Det är&lt;br&gt;också väsentligt att Sverige lever upp till de folkrättsliga förpliktelser&lt;br&gt;som vi har åtagit oss genom ratificeringen av de båda konventionerna.&lt;br&gt;Från svensk sida förutsätter vi att andra konventionsstater medverkar&lt;br&gt;till att bam som olovligen har förts bort från Sverige snabbt återförs&lt;br&gt;hit. På motsvarande sätt förutsätter givetvis andra stater att vi från&lt;br&gt;svensk sida medverkar till att snabbt återföra bam till andra konven-&lt;br&gt;tionsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke bakom de båda konventionerna är att hänsynen&lt;br&gt;till barnets bästa skall sättas främst när man bedömer frågor röran-&lt;br&gt;de vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haagkonventionen har enligt sin preambel till syfte att ge barnen&lt;br&gt;ett skydd på internationell nivå mot de skadliga effekterna av ett&lt;br&gt;olovligt bortförande eller kvarhållande av dem, att fastställa för-&lt;br&gt;faranden i syfte att säkerställa ett snabbt återförande av dem till den&lt;br&gt;stat i vilken de har sitt hemvist samt att säkerställa ett skydd för rätten&lt;br&gt;till umgänge. I konventionen betonas att man skall söka få bamet&lt;br&gt;återlämnat på frivillig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europarådskonventionen sägs på motsvarande sätt att man genom&lt;br&gt;att träffa överenskommelser för att säkerställa att avgöranden rörande&lt;br&gt;vårdnaden om bam blir mer allmänt erkända och verkställda kommer&lt;br&gt;att ge ett bättre skydd för barnens bästa. Det framhålls också att&lt;br&gt;föräldrars rätt till umgänge är en naturlig följd av vårdnadsrätten.&lt;br&gt;Europarådskonventionen har även till syfte att åstadkomma en lämplig&lt;br&gt;ordning för att göra det möjligt att återställa vården av bam som&lt;br&gt;egenmäktigt har avbrutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen enligt konventionerna är att det inte skall löna sig&lt;br&gt;för en förälder eller någon annan person att föra bort ett bam från&lt;br&gt;dess hemland eller hålla kvar ett bam i ett främmande land. Ett beslut&lt;br&gt;om vårdnad i barnets hemland skall därför normalt verkställas och&lt;br&gt;bamet skall enligt huvudregeln flyttas över dit. Avsikten är att bamet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt skall fä komma tillbaka till sin hemvanda miljö. En vårdnads- Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;process skall äga rum under ordnade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de båda konventionerna framhålls vikten av snabb handläggning.&lt;br&gt;Enligt Haagkonventionen art. 2 skall staterna använda de snabbaste&lt;br&gt;förfaranden som finns tillgängliga. Om ett avgörande inte har fattats&lt;br&gt;inom sex veckor från den dag då förfarandet inleddes, har sökanden&lt;br&gt;eller centralmyndigheten enligt Haagkonventionen art. 11 rätt att&lt;br&gt;kräva en redogörelse för orsakerna till dröjsmålet (se även 15 § 1989&lt;br&gt;års lag). Detta innebär visserligen inte en absolut skyldighet att målet&lt;br&gt;skall vara slutligt avgjort inom sex veckor, men härigenom under-&lt;br&gt;stryks vikten av ett snabbt och effektivt förfarande. Riktpunkten bör&lt;br&gt;därför vara att ett mål om verkställighet eller överflyttning i normal-&lt;br&gt;fallet skall kunna avslutas inom sex veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skydd för bamet finns det emellertid vissa möjligheter att vägra&lt;br&gt;att erkänna och verkställa ett avgörande eller att vägra att besluta om&lt;br&gt;överflyttning av bam. Dessa förutsättningar, som givetvis är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse, regleras i 6-9 och 12 §§ 1989 års lag.&lt;br&gt;Erkännande och verkställighet eller överflyttning skall således under&lt;br&gt;vissa förutsättningar vägras, om ändrade förhållanden inträtt, om&lt;br&gt;bamet riskerar att ta skada av verkställigheten eller överflyttningen&lt;br&gt;eller om bamet självt motsätter sig verkställighet eller överflyttning&lt;br&gt;och har nått en sådan mognad att dess vilja bör beaktas. Dessutom&lt;br&gt;finns ordre public-regler. Vissa formella krav beträffande den&lt;br&gt;utländska domstolens behörighet m.m. ställs också upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1989 års lag har det emellertid visat sig att&lt;br&gt;vissa problem har uppstått i Sverige. Det gäller främst fall där bam&lt;br&gt;olovligen har förts till eller kvarhållits i Sverige och där verk-&lt;br&gt;ställighet av vårdnadsavgöranden eller återförande till utlandet har&lt;br&gt;begärts, men det gäller också fall avseende verkställighet av um-&lt;br&gt;gängesavgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet har i sin egenskap av centralmyndighet under&lt;br&gt;tiden den 1 januari 1990 - 31 december 1991 handlagt 37 ärenden&lt;br&gt;(beträffande sammanlagt 52 barn) avseende överflyttning av bam&lt;br&gt;enligt Haagkonventionen. Därav avser 18 ärenden (sammanlagt 25&lt;br&gt;bam) fall där barn har förts till eller kvarhållits i Sverige. Av de&lt;br&gt;ärenden som avser barn som har förts till Sverige har överflyttning&lt;br&gt;kunnat ske endast i fem fall (åtta barn) och då först efter avsevärd&lt;br&gt;tidsutdräkt. Förlikning har träffats i fem fall, fyra ärenden pågår, i ett&lt;br&gt;fall har ansökan avvisats och i två fall har barnen förts till ett annat&lt;br&gt;land. När det gäller bam som har förts från Sverige har överflytt-&lt;br&gt;ning skett i tio fall (14 barn), förlikning har träffats i tre fall,&lt;br&gt;överflyttning har vägrats i ett fall och förfarandet pågår i sju fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ärenden enligt Europarådskonventionen är mycket litet såväl&lt;br&gt;när det gäller barn som har förts till Sverige som när det gäller bam&lt;br&gt;som har förts från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i mål om verkställighet av vårdnads- eller umgänges- Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;avgöranden och om överflyttning av bam följer, som jag tidigare&lt;br&gt;nämnt, i stora delar reglerna i 21 kap. föräldrabalken. Hand-&lt;br&gt;läggningstiden i förvaltningsdomstolarna kan ofta bli lång med&lt;br&gt;skriftväxling, eventuellt inhämtande av bampsykiatriskt utlåtande,&lt;br&gt;medling, ett eller flera vitesförelägganden samt hämtningsbeslut.&lt;br&gt;Därutöver följer tidsutdräkt på grund av överklaganden, in-&lt;br&gt;hibitionsbeslut och prövning av frågor om utdömande av försuttna&lt;br&gt;viten. Ett ärende kan på detta sätt passera de olika instanserna flera&lt;br&gt;gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långa handläggningstiden kan komma i konflikt med syftet med&lt;br&gt;konventionerna samt kravet på snabb handläggning (se Haagkonven-&lt;br&gt;tionen art. 1, 2 och 11, Europarådskonventionen art. 14 samt 15 §&lt;br&gt;1989 års lag). Det finns därför anledning att överväga om förfarande-&lt;br&gt;reglerna, med beaktande av skyddet för barnen, kan göras effektivare.&lt;br&gt;Vid den hearing som Justitiedepartementet höll under hösten 1991&lt;br&gt;framfördes också uppfattningen att förfarandet borde effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås lagändringar som syftar till att dessa&lt;br&gt;önskemål skall tillgodoses. Förfarandet bör enligt vad som sägs i&lt;br&gt;promemorian inriktas på att - med beaktande av skyddet för barnen&lt;br&gt;- så fort som möjligt nå ett avgörande i sak, ett avgörande som i&lt;br&gt;förekommande fall verkligen kan verkställas. I första hand bör man&lt;br&gt;givetvis försöka få bamet överlämnat på frivillig väg, men om detta&lt;br&gt;inte kan antas leda till önskat resultat måste enligt promemorian&lt;br&gt;möjligheter till ett effektivt ingripande med tvångsmedel finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian tar upp några särskilda inslag i förfarandet enligt 21&lt;br&gt;kap. föräldrabalken som har visat sig ge upphov till problem när de&lt;br&gt;skall tillämpas på 1989 års lag. Främst gäller det reglerna om medling&lt;br&gt;och om hur tvångsmedel (vitesföreläggande och polishämtning) skall&lt;br&gt;användas. Ett annat problem är att verkställighet av ett vårdnads- eller&lt;br&gt;umgängesavgörande samt överflyttning av bam kan försvåras eller&lt;br&gt;omöjliggöras genom att en förälder eller någon annan person innan,&lt;br&gt;under eller efter domstolsförfarandet gömmer undan bamet. I flera&lt;br&gt;fall har polisen aldrig kunnat verkställa ett hämtningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att särskilda regler i dessa hänseen-&lt;br&gt;den skall införas i 1989 års lag och att motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;21 kap. föräldrabalken inte längre skall tillämpas på förfarandet vid&lt;br&gt;mål om verkställighet eller överflyttning enligt 1989 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppläggning godtas genomgående av remissinstanserna, som&lt;br&gt;allmänt vitsordar att förfarandet behöver stramas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag delar uppfattningen att förfarandet vid tillämpningen av&lt;br&gt;1989 års lag måste bli effektivare än det nu är. Jag menar också att&lt;br&gt;det är en lämplig ordning som föreslås i promemorian. I det följan-&lt;br&gt;de skall jag behandla den närmare utformningen av reglerna om&lt;br&gt;medling (avsnitt 2.1.3), vite (avsnitt 2.1.4), polishämtning (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5) respektive åtgärder för att säkerställa verkställighet eller Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;överflyttning (avsnitt 2.1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ifrågasatt om inte de skäl som ligger till&lt;br&gt;grund för promemorieförslagen motiverar en motsvarande översyn&lt;br&gt;även av förfarandereglema i 21 kap. föräldrabalken för inhemska fall.&lt;br&gt;Jag är emellertid inte beredd att i detta lagstiftningsärende föreslå&lt;br&gt;några ändringar i föräldrabalkens verkställighetsregler. Behovet av&lt;br&gt;sådana ändringar får övervägas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1991:106)&lt;br&gt;Domstolarna inför 2000-talet föreslagit att frågor om verkställighet&lt;br&gt;av avgöranden om vårdnad om och umgänge med bam samt frågor&lt;br&gt;om överflyttning av bam skall handläggas av tingsrätterna i stället&lt;br&gt;för av länsrätterna. Utredningen har också föreslagit att det skall&lt;br&gt;införas ett krav på prövningstillstånd för att få ett sådant avgörande&lt;br&gt;överprövat av hovrätt och att det - utom i prejudikatfall - inte skall&lt;br&gt;gå att överklaga hovrättens avgörande. I konsekvens härmed har&lt;br&gt;utredningen föreslagit ändringar i 1989 års lag så att ansökan om&lt;br&gt;verkställighet av ett avgörande som avses i 5 § eller om överflytt-&lt;br&gt;ning av bam enligt 11 § skall göras hos tingsrätten i den ort där&lt;br&gt;vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavama har sitt hemvist.&lt;br&gt;Om det inte finns någon behörig domstol, skall frågan enligt förslaget&lt;br&gt;tas upp vid Stockholms tingsrätt. Även för dessa fall har utredningen&lt;br&gt;föreslagit regler om prövningstillstånd i hovrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningens betänkande remissbehandlas för närvarande.&lt;br&gt;Därefter kommer förslagen att beredas inom regeringskansliet. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill behandlar jag nu inte frågan om vilka domstolar som&lt;br&gt;skall pröva ansökningar om verkställighet av vårdnads- eller um-&lt;br&gt;gängesavgöranden samt om överflyttning av bam. Inte heller tar jag&lt;br&gt;upp frågan om eventuella fullföljdsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.3 Medling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Innan länsrätten förordnar om verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning skall den få lämna medlingsuppdrag, om det kan&lt;br&gt;antas att detta kommer att leda till att bamet överlämnas utan att&lt;br&gt;ärendets behandling onödigt fördröjs. Tiden för uppdraget skall&lt;br&gt;inte utan synnerliga skäl få sättas längre än två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se prome-&lt;br&gt;morian s.20 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Domstolsverket har dock ansett&lt;br&gt;att medlingstiden inte bör få sättas längre än två veckor men att&lt;br&gt;länsrätten vid synnerliga skäl skall få förlänga tiden. Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitets juridiska fakultetsstyrelse har ifrågasatt om inte en kort Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;medling borde vara obligatorisk, medan Föreningen jurister vid&lt;br&gt;Sveriges allmänna advokatbyråer har befarat att promemorians förslag&lt;br&gt;kan ge stora möjligheter till förhalning. Föreningen BRIS - Barnens&lt;br&gt;Rätt I Samhället har ansett att ledamot eller suppleant i socialnämnden&lt;br&gt;inte bör få medlingsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande ordning (21 kap. 2 §&lt;br&gt;föräldrabalken) får länsrätten, innan den förordnar om verkställig-&lt;br&gt;het, uppdra åt ledamot eller suppleant i socialnämnden eller tjänste-&lt;br&gt;man inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om bamet&lt;br&gt;frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne. Sådant&lt;br&gt;uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig person. Tiden för&lt;br&gt;medlingsuppdraget får inte sättas längre än två veckor. Om det finns&lt;br&gt;förutsättningar för att nå en frivillig fullgörelse får dock länsrätten&lt;br&gt;förlänga tiden. Enligt 4 § förordningen (1967:715) om tillämpning av&lt;br&gt;21 kap. föräldrabalken bör medlingsuppdrag inte lämnas, om det är&lt;br&gt;osannolikt att ett sådant uppdrag kommer att leda till att bamet&lt;br&gt;överlämnas eller om uppdraget kan antas onödigt fördröja ärendets&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande reglerna om medling infördes i föräldrabalken den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1983 (prop. 1982/83:165, bet. 1982/83:LU41, rskr.&lt;br&gt;1982/83:369). Departementschefen ansåg det vara av största betydelse&lt;br&gt;att alla ansträngningar gjordes för att bamet skulle överlämnas&lt;br&gt;frivilligt, så att ett förordnande om verkställighet inte behövde&lt;br&gt;meddelas (se a. prop. s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller verkställighets- eller överflyttningsmål enligt&lt;br&gt;1989 års lag är det givetvis i hög grad önskvärt att bamet överläm-&lt;br&gt;nas frivilligt. Vid internationella bortföranden av bam torde emel-&lt;br&gt;lertid motsättningarna mellan parterna ofta vara så djupgående att&lt;br&gt;utsikterna är små att bamet återlämnas frivilligt. I sådana fall kan&lt;br&gt;medlingen leda till onödig tidsutdräkt. Av denna anledning anser jag&lt;br&gt;att medling inte bör vara obligatorisk utan att en prövning skall ske&lt;br&gt;i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att medling kan komma att leda till att bamet&lt;br&gt;överlämnas frivilligt, bör emellertid ett sådant uppdrag lämnas. Det&lt;br&gt;är dock väsentligt att ärendets behandling inte därigenom onödigt&lt;br&gt;fördröjs. Annars finns det risk för att konventionsåtagandena om&lt;br&gt;snabb handläggning inte kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att domstolen inte lämnar medlingsuppdrag rutin-&lt;br&gt;mässigt utan bara efter en bedömning av förhållandena i det enskil-&lt;br&gt;da fallet. Om det inte föreligger konkreta omständigheter som ger&lt;br&gt;anledning att räkna med att en medling skulle bli framgångsrik, bör&lt;br&gt;domstolen normalt avstå från medling och i stället förelägga vite eller&lt;br&gt;förordna om polishämtning (se avsnitt 2.1.4 och 2.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten lämnar ett medlingsuppdrag, är det av hänsyn till Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;risken för tidsutdräkt viktigt att tiden för uppdraget inte sätts för lång.&lt;br&gt;Före den 1 juli 1983 gällde att tiden inte utan synnerliga skäl fick&lt;br&gt;sättas längre än två veckor. Det var således i rena undantagsfall som&lt;br&gt;längre tid kunde förekomma. De nu gällande reglerna innebär att&lt;br&gt;tiden visserligen inte från början kan sättas längre än två veckor men&lt;br&gt;att länsrätten är oförhindrad att förlänga denna tid. En sådan&lt;br&gt;förlängning borde enligt förarbetena (se prop. 1982/83:165 s. 27)&lt;br&gt;kunna komma i fråga i fall då det alltjämt finns förutsättningar för att&lt;br&gt;komma fram till en frivillig lösning. Tiden kan förlängas flera gånger.&lt;br&gt;I förarbetena framhålls dock att särskilt av hänsyn till bamet ett&lt;br&gt;utdraget förfarande så långt möjligt bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdraget medlingsförfarande måste alltså undvikas. Med tanke&lt;br&gt;på det snabba förfarande som krävs enligt konventionerna bör tiden&lt;br&gt;för medlingsuppdraget inte sättas längre än vad som i det enskilda&lt;br&gt;fallet är absolut nödvändigt. Om hela förfarandet skall kunna avslutas&lt;br&gt;inom sex veckor, kan medlingen knappast få ta längre tid än två&lt;br&gt;veckor. Den tiden bör också normalt vara tillräcklig för att det skall&lt;br&gt;kunna utrönas om det går att få till stånd ett frivilligt överlämnande.&lt;br&gt;Det kan dock inte uteslutas att förhållandena i undantagsfall är sådana&lt;br&gt;att länsrätten redan från början kan bedöma att det behövs något&lt;br&gt;längre tid för att medlingen skall bli framgångsrik. Ena parten kan&lt;br&gt;exempelvis vistas utomlands och inte omedelbart hinna infinna sig i&lt;br&gt;Sverige. Även under ett pågående medlingsuppdrag kan det visa sig&lt;br&gt;att det finns utsikter att medlingen lyckas om längre tid ges härför.&lt;br&gt;Länsrätten bör därför ha rätt att redan från början sätta en längre tid&lt;br&gt;än två veckor eller att förlänga en redan bestämd tid, om synnerliga&lt;br&gt;skäl motiverar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse med denna innebörd bör införas i 1989&lt;br&gt;års lag att gälla i stället för de nuvarande reglerna i 21 kap. 2 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av de personer till vilka länsrätten kan lämna ett med-&lt;br&gt;lingsuppdrag överensstämmer i promemorians förslag med vad som&lt;br&gt;gäller enligt 21 kap. 2 § första stycket föräldrabalken. Enligt min&lt;br&gt;mening finns det ingen anledning att i det hänseendet ha en annan&lt;br&gt;reglering i 1989 års lag än i föräldrabalken. Jag vill dock framhålla&lt;br&gt;att det är väsentligt att den person som utses till medlare - förutom&lt;br&gt;de allmänna kunskaper som en medlare skall ha - även har kunskap&lt;br&gt;om olika kulturmönster och annat som har särskild betydelse när det&lt;br&gt;gäller tvister mellan parter med olika nationellt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det framhållas att det, även om ett medlingsuppdrag&lt;br&gt;inte lämnas, finns utrymme för frivilliga överenskommelser under&lt;br&gt;pågående handläggning av målet i länsrätten, t.ex. i samband med&lt;br&gt;muntlig förhandling. Av denna anledning kan det vara lämpligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten förelägger parterna att inställa sig personligen till muntlig Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.4 Vite&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När länsrätten förordnar om verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning skall den få förelägga vite, om detta kan antas&lt;br&gt;komma att leda till att bamet överlämnas utan onödigt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 22 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanema har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Uppsala universitet har&lt;br&gt;emellertid ansett att vite bör få förekomma endast när det gäller&lt;br&gt;verkställighet av avgörande om umgänge med bam. Föreningen&lt;br&gt;jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer har befarat att förslaget&lt;br&gt;kan ge möjlighet till förhalning. Länsrätten i Uppsala län har&lt;br&gt;föreslagit att beslut enligt 1989 års lag skall gälla omedelbart om inte&lt;br&gt;annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om ansträngningarna att uppnå en lösning&lt;br&gt;på frivillighetens väg har misslyckats eller om länsrätten bedömer att&lt;br&gt;ett medlingsuppdrag inte kan lämnas, återstår det för länsrätten att ta&lt;br&gt;ställning till om den ändå skall besluta om verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning. Utgångspunkten bör vara att det utländska avgörandet&lt;br&gt;skall verkställas eller att barnet skall överflyttas. Emellertid kan det&lt;br&gt;föreligga olika hinder mot verkställighet eller överflyttning. I 6-9 och&lt;br&gt;12 §§ 1989 års lag regleras under vilka förutsättningar domstolen kan&lt;br&gt;vägra att verkställa ett utländskt avgörande eller att flytta över ett&lt;br&gt;bam. Som jag har varit inne på i det föregående (se avsnitt 2.1.2) är&lt;br&gt;dessa regler uppställda till skydd för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att det inte föreligger hinder mot verkställig-&lt;br&gt;het eller överflyttning, har rätten att besluta om hur verkställigheten&lt;br&gt;eller överflyttningen skall genomföras i praktiken. De tvångsmedel&lt;br&gt;som kan komma i fråga för närvarande är vite och hämtning genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg (21 kap. 3 § föräldrabalken). Hämtning får&lt;br&gt;beslutas bara i särskilt angivna fall och under särskilda förutsättning-&lt;br&gt;ar. Vite är således det tvångsmedel som i första hand skall komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesinstitutet är emellertid förenat med vissa olägenheter som har&lt;br&gt;framträtt tydligt vid tillämpningen av 1989 års lag. Om den som&lt;br&gt;vitesföreläggandet riktas mot inte vill efterkomma föreläggandet, har&lt;br&gt;han eller hon stora möjligheter att förhala hela verkställighets-&lt;br&gt;förfarandet. Till att börja med kan föreläggandet överklagas. Om&lt;br&gt;parten inte efterkommer föreläggandet, kan länsrätten därefter på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan av den part som har begärt verkställigheten eller överflytt- Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;ningen pröva frågan om utdömande av vitet. Även ett beslut om att&lt;br&gt;döma ut vitet kan överklagas. Länsrätten kan inte förordna om&lt;br&gt;hämtning eller döma ut vitet innan vitesföreläggandet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft (se RÅ 1980 2:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis behöver ett överklagande inte vara en förhalningsmanöver.&lt;br&gt;En part kan naturligtvis ha sakligt motiverade skäl att överklaga ett&lt;br&gt;vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vitesinstitutet inte är ägnat att främja en snabb verk-&lt;br&gt;ställighet, bör det få en mindre framskjuten plats vid tillämpningen&lt;br&gt;av 1989 års lag. Som har konstaterats i avsnittet om medling råder&lt;br&gt;i allmänhet stora motsättningar mellan parterna i mål av detta slag.&lt;br&gt;Situationen är nog oftast sådan att man inte kan räkna med att den&lt;br&gt;som ett vitesförläggande skulle riktas mot skulle komma att rätta sig&lt;br&gt;efter det. Dessutom kan partens ekonomiska situation vara så dålig att&lt;br&gt;ett vitesföreläggande även av detta skäl blir verkningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock inte gå så långt som Uppsala universitets juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelse har föreslagit och helt avskaffa möjligheten till vites-&lt;br&gt;föreläggande när det gäller verkställighet av ett vårdnadsavgörande&lt;br&gt;eller överflyttning av ett olovligt bortfört bam. Trots allt finns det&lt;br&gt;utan tvivel fall där ett vitesföreläggande kan vara effektivt. Länsrät-&lt;br&gt;ten bör därför få förelägga vite, men endast om förhållandena i det&lt;br&gt;särskilda fallet är sådana att ett vite bedöms vara ändamålsenligt för&lt;br&gt;att förmå den som har hand om barnet att fullgöra vad som åligger&lt;br&gt;honom eller henne. Därvid bör det vara en förutsättning för att ett&lt;br&gt;vitesföreläggande skall få meddelas att detta kan antas leda till att&lt;br&gt;bamet överlämnas utan onödigt dröjsmål. Liksom när det gäller&lt;br&gt;medling är det viktigt att länsrätten här gör en omsorgsfull bedöm-&lt;br&gt;ning av utsikterna till framgång i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att ett vitesföreläggande meddelas bör länsrätten&lt;br&gt;liksom nu kunna lämna ett medlingsuppdrag, eftersom det är bäst för&lt;br&gt;bamet om överlämnandet kan genomföras på frivillighetens väg. Ett&lt;br&gt;sådant uppdrag bör få lämnas även om ett medlingsuppdrag redan&lt;br&gt;tidigare har lämnats men inte lett till åsyftat resultat. Om utsikterna&lt;br&gt;att nå ett resultat är små, bör dock länsrätten underlåta att lämna ett&lt;br&gt;sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka effektiviteten av vitesförelägganden har länsrätten&lt;br&gt;i Uppsala län föreslagit att beslut enligt 1989 års lag skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat förordnas. En sådan regel skulle ersätta&lt;br&gt;den nuvarande bestämmelsen i 21 kap. 14 § föräldrabalken, som&lt;br&gt;säger att länsrätten kan förordna att beslut skall gälla omedelbart. Den&lt;br&gt;ordning som länsrätten föreslår överensstämmer med vad som gällde&lt;br&gt;enligt föräldrabalken före den 1 januari 1977, då den nu gällande&lt;br&gt;ordningen infördes (se prop. 1975/76:170, bet. 1975/76:LU33, rskr.&lt;br&gt;1975/76:397). Som skäl för ändringen anfördes bl.a. (se a. prop. s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154 f.) att länsrättens avgöranden, trots att dessa har en exekutiv&lt;br&gt;prägel, delvis också har en materiell karaktär samt att avgörandena&lt;br&gt;ofta rör mycket känsliga frågor. Det ansågs därför inte lämpligt att ha&lt;br&gt;en huvudregel som innebar att avgörandena skulle gälla omedelbart.&lt;br&gt;I det enskilda fallet borde dock länsrätten ha befogenhet att förordna&lt;br&gt;att dess beslut skulle gälla omedelbart. I propositionen anfördes som&lt;br&gt;exempel på när ett sådant förordnande kunde vara påkallat att saken&lt;br&gt;rörde umgängesrätt som skulle utövas vid en nära förestående&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som uttalades i samband med lagändringen&lt;br&gt;1977 är jag inte beredd att föreslå en sådan ändring som länsrätten i&lt;br&gt;Uppsala län har förordat. Jag vill emellertid understryka att länsrätten&lt;br&gt;i samband med att den fattar beslut enligt 1989 års lag noga måste&lt;br&gt;överväga om det finns skäl att förordna att beslutet skall gälla&lt;br&gt;omedelbart. Ges ett sådant förordnande kan överrätten efter besvär&lt;br&gt;förordna om inhibition med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.5 Polishämtning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När länsrätten förordnar om verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning skall den få besluta att barnet skall hämtas genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg. Är det fråga om umgänge, skall&lt;br&gt;länsrätten få besluta om hämtning av barnet endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att anta att verkställighet annars inte kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 23 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. BRIS har emellertid ansett att&lt;br&gt;det för polishämtning för verkställighet av umgängesavgöranden&lt;br&gt;dessutom bör krävas att barnet har ett uttalat starkt behov av&lt;br&gt;umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som har framhållits i föregående avsnitt&lt;br&gt;har man att räkna med åtskilliga fall där ett vitesföreläggande inte är&lt;br&gt;tillräckligt för att förmå en part att överlämna barnet, i vart fall inte&lt;br&gt;inom rimlig tid. Många gånger torde länsrätten redan från början&lt;br&gt;kunna göra den bedömningen att ett vitesföreläggande inte kommer&lt;br&gt;att leda till önskat resultat. Därtill kommer att det i fall då länsrätten&lt;br&gt;har förelagt vite men föreläggandet inte har efterkommits i allmänhet&lt;br&gt;torde vara meningslöst att förelägga nytt vite. I dessa fall återstår för&lt;br&gt;länsrätten att besluta om polishämtning. Redan vetskapen om att&lt;br&gt;hämtning kan tillgripas kan å andra sidan vara tillräcklig för att förmå&lt;br&gt;en tredskande part att medverka till en så skonsam överflyttning som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polishämtning kan utgöra en psykologisk påfrestning för bamet som Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;det kan ta skada av, varför det är angeläget att hämtning inte kommer&lt;br&gt;till användning annat än när det är nödvändigt. Om det å andra sidan&lt;br&gt;står klart att verkställighet eller överflyttning skall ske, torde det&lt;br&gt;oftast vara bäst för barnet att detta sker så snart som möjligt för att&lt;br&gt;minimera skadorna av det olovliga bortförandet eller kvarhållandet.&lt;br&gt;Av 21 kap. 9 § föräldrabalken följer att hämtning skall utföras på ett&lt;br&gt;sätt som är så skonsamt som möjligt för bamet. Det är en grannlaga&lt;br&gt;uppgift för länsrätten att avväga vilket tvångsmedel som bör användas&lt;br&gt;för att verkställighet eller överflyttning skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 kap. 3 § föräldrabalken får länsrätten besluta om hämt-&lt;br&gt;ning bara under särskilt angivna förutsättningar (se avsnitt 2.1.1).&lt;br&gt;Vid tillämpningen av 1989 års lag måste nog polishämtning tillgripas&lt;br&gt;i relativt stor utsträckning, eftersom ett vitesföreläggande ofta inte är&lt;br&gt;ändamålsenligt. I en ny regel i 1989 års lag bör därför inte - utom då&lt;br&gt;fråga är om umgänge med barn - anges några särskilda inskränkande&lt;br&gt;förutsättningar för att länsrätten skall få förordna om polishämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande ordning (21 kap. 3 § tredje stycket föräldrabal-&lt;br&gt;ken) får länsrätten inte besluta om hämtning av bamet, om det är&lt;br&gt;fråga om verkställighet av en dom eller ett beslut om umgänge mellan&lt;br&gt;bamet och någon annan än barnets förälder. Reglerna i Europaråds-&lt;br&gt;konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om&lt;br&gt;umgänge med bam är emellertid inte begränsade till att avse umgänge&lt;br&gt;mellan bam och dess förälder. Även avgöranden om umgänge mellan&lt;br&gt;bam och någon annan person omfattas av Europarådskonventionen.&lt;br&gt;De svenska reglerna bör därför möjliggöra att även sådana avgöran-&lt;br&gt;den verkligen kan verkställas. Den vanligaste situationen är dock&lt;br&gt;naturligtvis att verkställighet begärs beträffande ett avgörande rörande&lt;br&gt;umgänge mellan ett barn och dess förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umgänge avser samvaro endast under en begränsad tid. Å andra&lt;br&gt;sidan skall det normalt upprepas regelbundet. Verkställighet av&lt;br&gt;umgängesavgöranden har därför en annan karaktär än verkställighet&lt;br&gt;av vårdnadsavgöranden. Härtill kommer att en polishämtning - även&lt;br&gt;om den utförs under lugna former - kan hämma förutsättningarna för&lt;br&gt;ett harmoniskt umgänge mellan barnet och den andra personen och&lt;br&gt;därmed medföra att syftet med umgänget förfelas. Situationen kan&lt;br&gt;vara sådan att man tvingas godta att ett umgängesavgörande inte kan&lt;br&gt;verkställas omedelbart. Till en del är det således hänsyn av speciellt&lt;br&gt;slag som gör sig gällande vid verkställighet av umgängesavgöranden.&lt;br&gt;Möjligheterna att använda polishämtning för verkställighet av sådana&lt;br&gt;avgöranden bör därför vara mer begränsade än när det gäller&lt;br&gt;verkställighet av vårdnadsavgöranden eller överflyttning av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör naturligtvis ansträngningar göras för att få bamet&lt;br&gt;överlämnat för umgänge på annat sätt än genom polismyndighetens&lt;br&gt;försorg. Om detta misslyckas eller om det redan från början står klart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att motsättningarna mellan parterna är så stora att det är meningslöst Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;att förordna om medling eller att förelägga vite, bör länsrätten kunna&lt;br&gt;förordna om polishämtning för att verkställa ett umgängesavgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid krävas att det på grund av någon särskild om-&lt;br&gt;ständighet i det enskilda fallet kan antas att verkställighet annars inte&lt;br&gt;kan ske. Förutom då vite redan har förelagts kan det vara fråga om&lt;br&gt;situationer där vårdnadshavaren vid flera tidigare tillfällen har vägrat&lt;br&gt;att överlämna bamet för umgänge eller då denne har gjort sådana&lt;br&gt;uttalanden att det klart framgår att han eller hon inte godvilligt&lt;br&gt;kommer att överlämna barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets egen inställning till umgänget har givetvis stor betydelse&lt;br&gt;för länsrättens prövning. Liksom nu (se 16 §) bör därför gälla att&lt;br&gt;rätten skall inhämta barnets egen mening, om det inte är omöjligt&lt;br&gt;med hänsyn särskilt till barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det inte bör ställas upp något krav på att bamet skall&lt;br&gt;ha ett särskilt starkt behov av umgänge med personen i fråga. Detta&lt;br&gt;innebär en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt 21 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket föräldrabalken. Anledningen till mitt ställningstagande&lt;br&gt;är att Sverige i och med ratificeringen av Europarådskonventionen har&lt;br&gt;förbundit sig att verkställa avgöranden om umgänge med barn.&lt;br&gt;Reglerna i 6-9 §§ 1989 års lag, som jag har redogjort för tidigare (se&lt;br&gt;avsnitt 2.1.2), ger tillräckliga garantier för att ett avgörande som inte&lt;br&gt;är förenligt med barnets bästa inte erkänns och verkställs här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att länsrätten beslutar om polishämtning bör den&lt;br&gt;kunna lämna ett medlingsuppdrag för att få bamet överlämnat&lt;br&gt;frivilligt. Om utsikterna att nå ett resultat är små, bör dock länsrätten&lt;br&gt;underlåta att lämna ett sådant uppdrag. Detsamma gäller om bamet&lt;br&gt;omedelbart måste hämtas från den miljö där det vistas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.6 Åtgärder för att säkerställa verkställighet eller överflytt-&lt;br&gt;ning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att säkerställa kommande verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning skall länsrätten omedelbart kunna förordna att bamet&lt;br&gt;skall tas om hand på lämpligt sätt. Länsrätten skall därvid kunna&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkor eller tidpunkt för umgänge med&lt;br&gt;bamet. Länsrätten skall också i samband med dom eller beslut om&lt;br&gt;verkställighet eller överflyttning kunna föreskriva att bamet&lt;br&gt;tillfälligt skall tas om hand på lämpligt sätt för att underlätta att&lt;br&gt;bamet överflyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrättens beslut inte kan avvaktas, skall polismyndigheten&lt;br&gt;omedelbart kunna omhänderta barnet eller vidta andra omedelbara&lt;br&gt;åtgärder som kan ske utan skada för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemo- Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;rian s. 25 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Idégruppen för mansrolls-&lt;br&gt;frågor har dock ansett att omhändertagandetiden skall begränsas samt&lt;br&gt;att åklagare i jourberedskap i stället för polismyndigheten skall fatta&lt;br&gt;beslut i de fall då länsrättens beslut inte kan avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Verkställighet av ett vårdnads- eller&lt;br&gt;umgängesavgörande samt överflyttning av bam kan försvåras eller&lt;br&gt;omöjliggöras genom att en förälder eller någon annan person före,&lt;br&gt;under eller efter domstolsförfarandet gömmer undan bamet. Så har&lt;br&gt;också skett i praktiken. I flera fall har polisen aldrig kunnat verk-&lt;br&gt;ställa ett av domstol meddelat hämtningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 kap. 10 § föräldrabalken ges föreskrifter om interimistiskt in-&lt;br&gt;gripande av länsrätt och av polismyndighet. En förutsättning för ett&lt;br&gt;sådant ingripande är att det föreligger fara för att bamet förs ur landet&lt;br&gt;eller att saken av annan anledning är brådskande. I samband med att&lt;br&gt;länsrätten förordnar om verkställighet kan den vidare enligt 21 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket föräldrabalken föreskriva att bamet tillfälligt skall&lt;br&gt;tas om hand för att underlätta att barnet överflyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan mycket brådskande åtgärder vara påkallade. Exempel-&lt;br&gt;vis kan en utländsk centralmyndighet meddela den svenska central-&lt;br&gt;myndigheten att ett barn olovligen är på väg att föras till Sverige.&lt;br&gt;Det kan då finnas anledning att ingripa redan när bamet förs in i&lt;br&gt;landet. Uppgifter kan också framkomma om att ett bam som&lt;br&gt;olovligen har förts hit är på väg att lämna landet igen eller att&lt;br&gt;gömmas undan på okänd plats i Sverige. Ju längre tid föräldern eller&lt;br&gt;någon annan person har att arrangera för barnets undangömmande i&lt;br&gt;Sverige, desto svårare kan det antas bli att verkställa länsrättens&lt;br&gt;kommande dom. Även i fall då någon akut brådska inte föreligger,&lt;br&gt;kan det vara angeläget att omedelbart kunna vidta åtgärder som&lt;br&gt;möjliggör en kommande verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dansk rätt kan domstolen bestämma att bamet under målets&lt;br&gt;handläggning skall vistas hos en av föräldrarna eller, efter med-&lt;br&gt;verkan av de sociala myndigheterna, på en neutral plats. Enligt norsk&lt;br&gt;rätt kan domstolen bestämma att bamavårdsmyndighetema skall&lt;br&gt;överta omsorgen om bamet till dess målet har avgjorts. Den norska&lt;br&gt;domstolen kan också bestämma att barnet skall vistas hos en av&lt;br&gt;föräldrarna under målets handläggning och domstolen kan därvid&lt;br&gt;bestämma villkor för umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att polisen så ofta inte har kunnat verkställa hämtningsbeslut tyder&lt;br&gt;på att bestämmelserna i 21 kap. 10 § föräldrabalken är otillräckliga&lt;br&gt;så som de har tillämpats. Möjligen kan det förklaras av att det i&lt;br&gt;rättstillämpningen har uppfattats som en förutsättning för ett interi-&lt;br&gt;mistiskt ingripande att saken är brådskande. Hovrätten för Västra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har emellertid ifrågasatt om lagtexten bör läsas så att det Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;föreligger ett absolut krav på att saken skall vara brådskande. Det&lt;br&gt;tycks således råda delade meningar om hur lagtexten skall uppfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger kan nog situationen vara sådan att det finns grundad&lt;br&gt;anledning att befara att en part kommer att försöka omintetgöra en&lt;br&gt;kommande verkställighet, även om det inte föreligger någon mer&lt;br&gt;påtaglig omständighet som visar att någon åtgärd är omedelbart&lt;br&gt;förestående. I sådana situationer bör det vara möjligt att ingripa redan&lt;br&gt;på den grunden att det kan befaras att verkställigheten eller överflytt-&lt;br&gt;ningen försvåras. Detta bör framgå otvetydigt av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett pågående mål enligt 1989 års lag föreligger fara för&lt;br&gt;att bamet förs ur landet eller att verkställigheten eller överflyttningen&lt;br&gt;på annat sätt försvåras, bör således länsrätten omedelbart kunna&lt;br&gt;förordna att bamet skall tas om hand på lämpligt sätt. Länsrätten bör&lt;br&gt;t.ex. - som föreskrivs i den danska och den norska lagen - kunna&lt;br&gt;bestämma att bamet skall vistas hos en av föräldrarna eller att bamet&lt;br&gt;skall placeras på lämpligt ställe genom de sociala myndigheternas&lt;br&gt;försorg. Länsrätten bör däi 'id även kunna meddela föreskrifter om&lt;br&gt;villkor eller tidpunkt för umgänge med barnet. Exempelvis bör&lt;br&gt;länsrätten kunna föreskriva att den förälder som har fört bort bamet&lt;br&gt;skall få träffa det endast i närvaro av en tredje person och på särskild&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan behov av ett omedelbart ingripande uppkomma redan&lt;br&gt;innan ett mål har anhängiggjorts vid länsrätten, t.ex. då ett bam just&lt;br&gt;har förts in i landet. Polismyndigheten bör då omedelbart kunna&lt;br&gt;omhänderta bamet eller vidta sådana andra omedelbara åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att hindra att barnet förs ur landet eller att verkställig-&lt;br&gt;heten på annat sätt försvåras. Polismyndigheten bör också kunna vidta&lt;br&gt;sådana brådskande åtgärder trots att ett mål pågår vid länsrätten. En&lt;br&gt;förutsättning är då att länsrättens beslut inte kan avvaktas. Det är&lt;br&gt;viktigt att polisen endast vidtar sådana åtgärder som kan ske utan&lt;br&gt;skada för bamet. Liksom enligt nu gällande rätt bör polis-&lt;br&gt;myndighetens åtgärd genast anmälas till länsrätten, som utan dröjsmål&lt;br&gt;skall pröva om den skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 16 § första stycket punkt 7 polisförordningen&lt;br&gt;(1984:730) skall beslut om åtgärd enligt 21 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;föräldrabalken i princip fattas av en tjänsteman med polischefsut-&lt;br&gt;bildning. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att detta skall gälla&lt;br&gt;även i fråga om polismyndighets beslut enligt 1989 års lag om&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idégruppen för mansrollsfrågor har ansett att omhändertagandetiden&lt;br&gt;skall tidsbegränsas. Omständigheterna i dessa fall är emellertid&lt;br&gt;speciella så till vida att omhändertagandet sker för att säkerställa&lt;br&gt;kommande verkställighet eller överflyttning. Det är därför svårt att&lt;br&gt;i förväg ange under hur lång tid omhändertagandet skall få pågå. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är emellertid ytterst angeläget att påskynda målets handläggning då Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;bamet är omhändertaget. Som jag tidigare har sagt skall länsrätten&lt;br&gt;bestämma att bamet skall vistas på lämpligt ställe, exempelvis hos en&lt;br&gt;av föräldrarna. Det ankommer därmed på domstolen att se till att&lt;br&gt;negativa verkningar av omhändertagandet undviks så långt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bamet inte har tagits om hand tidigare under målets hand-&lt;br&gt;läggning, kan det i vissa fall vara lämpligt att bamet i samband med&lt;br&gt;länsrättens dom eller beslut om verkställighet eller överflyttning&lt;br&gt;tillfälligt tas om hand på lämpligt sätt. Länsrätten bör kunna förordna&lt;br&gt;om barnets omhändertagande, om det krävs för att underlätta att&lt;br&gt;bamet överflyttas. Det kan annars finnas risk att bamet göms undan&lt;br&gt;inför den kommande verkställigheten eller överflyttningen. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller enligt motsvarande bestämmelse i 21 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket föräldrabalken bör det inte ställas upp som&lt;br&gt;förutsättning att det skall föreligga särskilda skäl för att bamet skall&lt;br&gt;få tas om hand. I mål av förevarande slag bör länsrätten efter en&lt;br&gt;helhetsbedömning ta ställning till vad som erfordras för att verkställig-&lt;br&gt;het eller överflyttning skall kunna genomföras. Om bamet skall tas&lt;br&gt;om hand, får länsrätten avgöra hur barnet skall placeras med hänsyn&lt;br&gt;till vad som är lämpligt med tanke på omständigheterna och de&lt;br&gt;möjligheter som står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler om umgänge i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. föräldrabalken om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;sätter bamet i centrum. De avgöranden som fattas skall bygga på&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag stor enighet inom beteendevetenskapen om att det&lt;br&gt;för ett bams utveckling är viktigt att bamet har nära och goda&lt;br&gt;relationer till båda föräldrarna även om dessa är i konflikt med&lt;br&gt;varandra. Under de olika faserna i barnets utveckling kan föräldrar-&lt;br&gt;na stå bamet olika nära och fylla skilda behov. En bristfällig kontakt&lt;br&gt;med en av föräldrarna kan försämra barnets utveckling i olika&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i föräldrabalken som trädde i kraft den 1 mars&lt;br&gt;1991 (prop. 1990/91:8, bet. 1990/91 :LU13, rskr. 1990/91:53, SFS&lt;br&gt;1990:1526) betonas ytterligare det gemensamma föräldraansvaret och&lt;br&gt;framhålls vikten av att bamet, även om föräldrarna bor på skilda håll,&lt;br&gt;kan hålla kontakt med båda föräldrarna. Det slås uttryckligen fast att&lt;br&gt;frågan om barnets behov av kontakt med båda föräldrarna skall ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskilt framträdande plats vid prövningen av vad som är bäst för Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;bamet (6 kap. 6 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en nära och god kontakt mellan bamet och&lt;br&gt;båda föräldrarna torde typiskt sett vara bättre om föräldrarna gemen-&lt;br&gt;samt utövar vårdnaden än om en förälder är ensam vårdnadshavare.&lt;br&gt;Genom de nämnda lagändringarna 1991 ökades möjligheterna att få&lt;br&gt;till stånd gemensam vårdnad (se a. prop. s. 31 f.). I de fall då&lt;br&gt;vårdnaden om ett bam skall anförtros en av föräldrarna skall utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att den av föräldrarna skall förordnas till vårdnadshavare&lt;br&gt;som kan antas bäst främja ett nära och gott umgänge mellan bamet&lt;br&gt;och den andra föräldern (jfr a. prop. s. 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 15 § föräldrabalken om umgänge anknyter&lt;br&gt;till det nu sagda. Enligt en uttrycklig föreskrift har barnets vårdnads-&lt;br&gt;havare ett ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att lagstiftningen utgår från att det är viktigt&lt;br&gt;för ett bam att få umgås med båda sina föräldrar, även om dessa bor&lt;br&gt;på skilda håll, innebär naturligtvis inte att det alltid är bäst för bamet&lt;br&gt;att ett umgänge med den förälder som bamet inte bor tillsammans&lt;br&gt;med kommer till stånd. I förarbetena till de ovan nämnda lagänd-&lt;br&gt;ringarna framhålls vikten och betydelsen av att umgänget blir&lt;br&gt;individuellt anpassat och flexibelt och att domstolars beslut om&lt;br&gt;umgänge också i övrigt utformas så att de beaktar de skilda aspekter&lt;br&gt;som kan förekomma i sammanhanget och svarar mot barnets behov.&lt;br&gt;Det sägs vidare (a. prop. s. 38): &amp;quot;En schabloniserad bedömning av&lt;br&gt;umgängesfrågor kan leda inte bara till stereotypa umgängesmodeller&lt;br&gt;utan också till att en förälders talan om umgänge bifalls trots att det&lt;br&gt;vore bäst för bamet om något umgänge inte alls förekom. Det kan i&lt;br&gt;ett enskilt fall förhålla sig på det sättet att det ur barnets synvinkel är&lt;br&gt;bäst om något umgänge inte alls äger rum eller om umgänge kommer&lt;br&gt;till stånd först när bamet har nått en mogen ålder. Så kan vara fallet&lt;br&gt;exempelvis om föräldern har gjort sig skyldig till ett allvarligt&lt;br&gt;övergrepp mot bamet. Därmed är dock inte sagt att umgänge bör&lt;br&gt;uteslutas i alla sådana fall. Det måste som alltid bli beroende av en&lt;br&gt;individuell prövning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Beaktande av risk för övergrepp m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I föräldrabalken skall föras in en uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om att rätten vid bedömande av en umgängesfråga skall beakta risken&lt;br&gt;för att bamet i samband med umgänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemo- Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;rian s. 29 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser, bl.a. Social-&lt;br&gt;styrelsen, har avstyrkt förslaget och anfört att det kan leda till en&lt;br&gt;upptrappning av umgängeskonfliktema. En del har också ansett att&lt;br&gt;gällande rätt ger utrymme för att beakta de omständigheter som&lt;br&gt;omfattas av förslaget. Sveriges Domareförbund har framhållit att&lt;br&gt;domstolarna inte gör schabloniserade bedömningar i umgängesfrågor.&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige har understrukit att umgängesfrågor&lt;br&gt;skall avgöras efter en bedömning av samtliga omständigheter i det&lt;br&gt;enskilda fallet och att det därför är mindre lämpligt att i lagtexten&lt;br&gt;framhålla vissa av de omständigheter som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har nämnt tidigare (se avsnitt&lt;br&gt;2.1.2) har den ökande rörligheten över gränserna medfört ett behov&lt;br&gt;av en fungerande internationell reglering i syfte att motverka att&lt;br&gt;föräldrar, som inte har vårdnaden om sina bam, obehörigen för med&lt;br&gt;sig barnen till ett annat land eller olovligen håller dem kvar där och&lt;br&gt;på så sätt skiljer barnen från deras vårdnadshavare. Detta utesluter&lt;br&gt;naturligtvis inte att det finns ett behov av att också på det rent&lt;br&gt;nationella planet finna en ordning som motverkar att bam olovligen&lt;br&gt;förs ut ur landet. Tvärtom bör ambitionen vara att de nationella&lt;br&gt;reglerna skall vara utformade så att behovet av att använda konven-&lt;br&gt;tionerna blir så litet som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget kan jag peka på straffbestämmelsen i 7 kap. 4 §&lt;br&gt;brottsbalken om egenmäktighet med barn. Den bestämmelsen innebär&lt;br&gt;att det är brottsligt att obehörigen skilja ett bam under 15 år från&lt;br&gt;någon som har vårdnaden om barnet. Också reglerna i 21 kap.&lt;br&gt;föräldrabalken om verkställighet av domar eller beslut om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge m.m. är av betydelse. Reglerna innebär att en länsrätt,&lt;br&gt;om det föreligger fara för att ett barn förs ut ur landet, kan förordna&lt;br&gt;att bamet tas om hand på sätt som länsrätten finner lämpligt (10 §&lt;br&gt;första stycket). Kan ett beslut av detta slag inte avvaktas, får polis-&lt;br&gt;myndigheten vidta sådana omedelbara åtgärder som kan ske utan&lt;br&gt;skada för barnet (10 § andra stycket). I polisens allmänna uppgifter&lt;br&gt;ingår naturligtvis också att söka förebygga brott (se bl.a. 2 § polis-&lt;br&gt;lagen, 1984:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de grundläggande reglerna i föräldrabalken om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge är, genom att de utgår från barnets bästa, ägnade att&lt;br&gt;motverka att bam olovligen förs bort av en förälder i samband med&lt;br&gt;utövande av umgänge. I den praktiska tillämpningen tycks emeller-&lt;br&gt;tid utgången i umgängesmål tendera att följa vissa modeller (se&lt;br&gt;Socialstyrelsen redovisar 1988:11). Det har i skilda sammanhang&lt;br&gt;gjorts gällande att umgänge bestäms på ett schablonartat sätt också i&lt;br&gt;fall där det finns risker för att barnet kan komma till skada, exempel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis genom att olovligen föras från landet eller utsättas för övergrepp. Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;Det har därvid hävdats att domstolarna avviker från standardnormen&lt;br&gt;endast om det kan ledas i bevis att den förälder som inte är vårdnads-&lt;br&gt;havare är olämplig att umgås med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har beskrivit (se avsnitt 2.2.1) har i förarbetena till&lt;br&gt;de lagändringar som vidtogs år 1991 betonats vikten av att um-&lt;br&gt;gängesbeslut inte fattas efter schabloner utan grundas på omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet. Den debatt som har förts om umgänges-&lt;br&gt;frågor i vid bemärkelse har dock inte avstannat efter de nämnda&lt;br&gt;lagändringarna. Kritiken mot reglernas praktiska tillämpning, med&lt;br&gt;udden riktad mot schabloniseringar, är fortfarande stark. Det för-&lt;br&gt;hållandet att den praktiska tillämpningen av umgängesreglerna av&lt;br&gt;många inte upplevs som tillfredsställande trots de uttalanden om&lt;br&gt;önskvärdheten av en individualiserad prövning som gjordes i&lt;br&gt;propositionen till de nyssnämnda lagändringarna talar för att lagregler-&lt;br&gt;na bör förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen torde det inte stå att få någon enkel och för alla fall&lt;br&gt;giltig lösning på de problem som hänger samman med att bam&lt;br&gt;kommer till skada i samband med utövande av umgänge. Tvärtom&lt;br&gt;måste, som jag nyss har framhållit, varje fall bedömas utifrån de&lt;br&gt;omständigheter som föreligger i just det fallet. Detta utesluter&lt;br&gt;emellertid inte att en lagbestämmelse som mera direkt fäster upp-&lt;br&gt;märksamheten på de aktuella problemen kan fylla en funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sina håll har den nya bestämmelsen i 6 kap. 6 a § föräldra-&lt;br&gt;balken kommit att uppfattas så att vårdnadshavaren skulle vara skyldig&lt;br&gt;att medverka till umgänge även när detta riskerar att skada bamet.&lt;br&gt;Detta är naturligtvis inte fallet. Ett klarläggande är därför på sin plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är viktigt för ett bam att ha nära och goda relationer&lt;br&gt;till båda föräldrarna fastän dessa bor isär, är det givetvis också viktigt&lt;br&gt;för bamet att inte fara illa när barnet umgås med en förälder som det&lt;br&gt;inte bor tillsammans med. Intresset av att förhindra det senare får inte&lt;br&gt;offras för intresset av att kunna tillgodose det förra. Bedömningen&lt;br&gt;skall inte utgå från att en förälder i princip har rätt till umgänge med&lt;br&gt;mindre det kan slås fast att föräldern är olämplig därtill. Det är&lt;br&gt;barnets och inte förälderns bästa som skall vara avgörande (jfr prop.&lt;br&gt;1981/82:168 s. 41 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att det inte kan vara enbart i sådana fall där det måste&lt;br&gt;hållas för visst att exempelvis en förälder kommer att olovligen föra&lt;br&gt;ett bara ut ur landet som detta spörsmål bör få inverka på umgänges-&lt;br&gt;beslutet. Också i de fall där det annars finns en risk för ett olovligt&lt;br&gt;bortförande e.d. bör umgängesbeslutet utformas med beaktande av&lt;br&gt;denna risk för att barnets bästa skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan då föreskriva exempelvis att umgänge skall få utövas&lt;br&gt;endast i Sverige eller att umgänget bara skall få utövas i närvaro av&lt;br&gt;en socialtjänsteman eller annan person. Det kan också förekomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att risken för att bamet olovligen fors utomlands är så påtaglig att Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;rätten över huvud taget inte bör förordna om umgänge eller kring-&lt;br&gt;gärda detta med även andra försiktighetsmått än som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart är det inte bara i de fall som nu har berörts som bamet&lt;br&gt;kan råka illa ut i samband med utövande av umgänge. Bamet kan&lt;br&gt;olovligen föras bort eller hållas kvar inom landets gränser, kanske&lt;br&gt;på en för vårdnadshavaren okänd ort. Bamet kan också, vilket&lt;br&gt;sannolikt torde vara mera vanligt än de förut nämnda fallen, utsättas&lt;br&gt;för andra former av övergrepp, t.ex. misshandel eller sexuella&lt;br&gt;förgripelser. Ett bam kan även fara illa genom att exempelvis behöva&lt;br&gt;vistas i olämpliga miljöer när det umgås med en förälder som har&lt;br&gt;missbruksproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som mera direkt fäster uppmärksamheten hos&lt;br&gt;domstolar, föräldrar och andra inblandade på betydelsen av att bam&lt;br&gt;inte kommer till skada i samband med utövande av umgänge bör&lt;br&gt;därför ges en vid ram. Det kan dock finnas anledning att uttryckligen&lt;br&gt;peka på övergreppsfallen och inte minst då de olovliga bortförandena&lt;br&gt;och kvarhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det nu anförda anser jag att det i 6 kap. 15 §&lt;br&gt;föräldrabalken bör tas in ett nytt fjärde stycke av innehåll att rätten&lt;br&gt;vid beslut om umgänge skall beakta risken för att bamet i samband&lt;br&gt;med utövande av umgänge kan komma att utsättas för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortföras eller kvarhållas eller annars fara illa. Till den&lt;br&gt;närmare innebörden av en sådan bestämmelse återkommer jag i&lt;br&gt;specialmotiveringen (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen syftar till att i vissa avseenden&lt;br&gt;precisera när umgänge bör komma till stånd. Den kan därmed bidra&lt;br&gt;till att undanröja missförstånd om räckvidden av bestämmelsen i 6&lt;br&gt;kap. 6 a § föräldrabalken. Som jag tidigare har framhållit måste dock&lt;br&gt;en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet&lt;br&gt;göras när en umgängesfråga skall avgöras. Den möjlighet till&lt;br&gt;samarbetssamtal som infördes den 1 mars 1991 bör kunna utnyttjas&lt;br&gt;för att motverka upptrappning av konflikter i samband med um-&lt;br&gt;gängestvister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Kostnader och resursbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i förfarandereglema syftar till att - med&lt;br&gt;bibehållande av skyddet för barnen - göra förfarandet snabbare och&lt;br&gt;mer effektivt. Länsrätten får större möjligheter att pröva om en&lt;br&gt;föreslagen åtgärd verkligen kan antas leda till att bamet överlämnas&lt;br&gt;eller om någon annan mer verkningsfull åtgärd bör sättas in. Detta&lt;br&gt;torde leda till att långvariga processer undviks. Dessa mål är inte så&lt;br&gt;många. De besparingar som kan uppstå torde därför bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare torde de föreslagna åtgärderna för att säkerställa att en Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;kommande verkställighet eller överflyttning inte saboteras komma att&lt;br&gt;medföra att polisens kostnader för eftersökning och hämtning av bam&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tas mycket av centralmyndighetens tid i anspråk för&lt;br&gt;att förklara handläggningen för berörda parter och försöka skynda på&lt;br&gt;förfarandet samt att efterforska barnen. Om förfarandet effektiviseras&lt;br&gt;och handläggningstiden för ärendena förkortas, torde arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen på centralmyndigheten därför komma att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de enskilda partema kan de nya reglerna medföra lägre&lt;br&gt;processkostnader. I den mån processandet bedrivs med stöd av allmän&lt;br&gt;rättshjälp kan även statens kostnader komma att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillägg i föräldrabalken som föreslås innefattar en markering&lt;br&gt;av att rätten vid bedömningen av en umgängesfråga skall väga in&lt;br&gt;förekommande risker för att barnet i samband med utövande av&lt;br&gt;umgänge kan komma att fara illa. Detta kan inte antas leda till några&lt;br&gt;ökade kostnader för domstolsväsendet. För det allmännas del torde&lt;br&gt;snarare en viss besparing vara att räkna med. Ett noga övervägt och&lt;br&gt;individuellt utformat umgängesbeslut är ägnat att motverka att bamet&lt;br&gt;kommer till skada och kan därmed i en del fall bespara samhället&lt;br&gt;kostnader för hjälp- och biståndsinsatser som annars skulle ha blivit&lt;br&gt;nödvändiga. Samtliga nu berörda besparingar torde bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör kunna ske den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte vara påkallat med några övergångsbestämmelser till&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna i 1989 års lag. Också i mål som har inletts&lt;br&gt;vid ikraftträdandet bör de nya reglerna kunna tillämpas. Det är&lt;br&gt;nämligen angeläget att Sverige snarast möjligt kan leva upp till&lt;br&gt;konventionernas krav på att dessa mål skall avgöras snabbt. Detta&lt;br&gt;betyder bl.a. att om domstolen före ikraftträdandet har lämnat ett&lt;br&gt;medlingsuppdrag, de nya reglerna beträffande förutsättningarna för&lt;br&gt;att förlänga tiden för uppdraget skall gälla efter lagändringens&lt;br&gt;ikraftträdande. På samma sätt skall de nya reglerna beträffande vite&lt;br&gt;och hämtning tillämpas. Även reglerna som syftar till att säkerställa&lt;br&gt;en kommande verkställighet eller överflyttning skall tillämpas i&lt;br&gt;pågående mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller när det gäller det föreslagna tillägget i 6 kap. 15 §&lt;br&gt;föräldrabalken är det påkallat med några övergångsbestämmelser.&lt;br&gt;Också i mål som har inletts vid ikraftträdandet bör domstolen kunna&lt;br&gt;tillämpa den nya regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och verk-&lt;br&gt;ställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflytt-&lt;br&gt;ning av barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:14) om&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av utländska vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. och om överflyttning av bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-21 och 23 §§ tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;stater som har tillträtt den i Luxemburg d. 20 maj 1980 dagtecknade&lt;br&gt;konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bam samt om återställande av vård av bam&lt;br&gt;(Europarådskonventionen). Bestämmelserna tillämpas dock ej i&lt;br&gt;förhållande till Danmark, Finland, Island eller Norge i den mån&lt;br&gt;särskilda bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och 11-23 §§ tillämpas i förhållande till stater&lt;br&gt;som har tillträtt den i Haag d. 25 okt. 1980 dagtecknade konventionen&lt;br&gt;om de civila aspektema på internationella bortföranden av bara&lt;br&gt;(Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att&lt;br&gt;lagens bestämmelser om erkännande och verkställighet av vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. eller lagens bestämmelser om överflyttning av bam&lt;br&gt;skall tillämpas även i förhållande till en stat som inte har tillträtt&lt;br&gt;Europarådskonventionen eller Haagkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i förhållande till vilka stater de olika be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen skall tillämpas. Eftersom vissa förfaranderegler&lt;br&gt;nu införs i 1989 års lag har hänvisningen till olika paragrafer i första&lt;br&gt;och andra styckena anpassats härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsrätten förordnar om verkställighet eller överflyttning får&lt;br&gt;den uppdra åt en ledamot eller suppleant i socialnämnden eller en&lt;br&gt;tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om&lt;br&gt;barnet frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne. Ett&lt;br&gt;sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig person.&lt;br&gt;Uppdrag får lämnas endast om det kan antas att detta kommer att&lt;br&gt;leda till att barnet överlämnas utan att målets behandling onödigt&lt;br&gt;fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall inom den tid Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;som länsrätten bestämmer lämna rätten en redogörelse för de åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram. Tiden får&lt;br&gt;inte sättas längre än två veckor. Om synnerliga skäl föreligger, får&lt;br&gt;länsrätten dock bestämma en längre tid eller förlänga en redan&lt;br&gt;bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om medling i mål om verk-&lt;br&gt;ställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1.3) är&lt;br&gt;det i hög grad önskvärt att barnet överlämnas frivilligt. Med&lt;br&gt;beaktande av konventionernas krav på kort handläggningstid har&lt;br&gt;bestämmelsen utformats så att medling skall komma till stånd i de&lt;br&gt;fall där detta snabbt kan leda till ett frivilligt överlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte meningen att rätten rutinmässigt skall besluta om&lt;br&gt;medling i alla mål om verkställighet eller överflyttning. I stället skall&lt;br&gt;det i varje enskilt fall prövas huruvida omständigheterna är sådana&lt;br&gt;att det framstår som lämpligt att försöka få till stånd ett frivilligt&lt;br&gt;överlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det således kan antas att medling kan komma att leda till att&lt;br&gt;bamet överlämnas frivilligt, bör ett sådant uppdrag lämnas. Vid den&lt;br&gt;bedömning som länsrätten därvid skall göra har det tidigare hand-&lt;br&gt;landet av den person som har fört bort eller hållit kvar bamet liksom&lt;br&gt;dennes inställning i målet naturligtvis stor betydelse. Länsrätten måste&lt;br&gt;därför noga pröva hur stora motsättningarna mellan parterna är samt&lt;br&gt;om medling kan antas leda till önskat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts är det väsentligt att handläggningen av&lt;br&gt;målen - med beaktande av skyddet för barnen - är snabb och effektiv.&lt;br&gt;Ett medlingsuppdrag får därför inte lämnas, om det kan antas att&lt;br&gt;uppdraget medför att ärendets behandling onödigt fördröjs. I annat fall&lt;br&gt;finns det risk för att medlingen leder till sådan tidsutdräkt att målet&lt;br&gt;inte kan avgöras inom den korta tid som konventionerna förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om länsrätten inte skulle lämna ett medlingsuppdrag, finns&lt;br&gt;det emellertid inom ramen för en pågående process normalt tid och&lt;br&gt;utrymme för frivilliga överenskommelser i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av de personer till vilka länsrätten kan lämna ett medlings-&lt;br&gt;uppdrag överensstämmer med vad som gäller enligt 21 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 § framgår att länsrätten kan lämna medlingsuppdrag också i&lt;br&gt;samband med att den förordnar om vite eller polishämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten beslutar om medling, skall den också bestämma den&lt;br&gt;tid inom vilken medlingsuppdraget skall vara avslutat. Tiden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;fär inte utan synnerliga skäl sättas längre än två veckor. I vissa fall&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att tiden för uppdraget sätts till kortare tid för&lt;br&gt;att undvika onödig tidsutdräkt. Visar det sig under medlingsarbetets&lt;br&gt;gång att det finns mycket goda förutsättningar att åstadkomma ett&lt;br&gt;frivilligt överlämnande, kan länsrätten förlänga tiden. Ett utdraget&lt;br&gt;förfarande måste dock undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt 21 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;föräldrabalken skall medlaren till länsrätten lämna en redogörelse för&lt;br&gt;medlingsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om verkställighet eller överflyttning, får den&lt;br&gt;förelägga vite, om detta kan antas komma att leda till att barnet&lt;br&gt;överlämnas utan onödigt dröjsmål, eller besluta att barnet skall&lt;br&gt;hämtas genom polismyndighetens försorg. Länsrätten kan i samband&lt;br&gt;med förordnandet lämna uppdrag enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge, får dock läns-&lt;br&gt;rätten besluta om hämtning av barnet endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl att anta att verkställighet annars inte kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på&lt;br&gt;ansökan av den part som har begärt verkställigheten eller överflytt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om tvångsmedel i de fall då&lt;br&gt;verkställighet eller överflyttning har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med nu gällande regler i 21 kap. 3 § första och andra&lt;br&gt;styckena föräldrabalken innebär bestämmelsen bl.a. att möjligheterna&lt;br&gt;att förordna om polishämtning ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När länsrätten i samband med att den förordnar om verkställighet&lt;br&gt;eller överflyttning beslutar om tvångsmedel skall den av hänsyn till&lt;br&gt;barnets bästa tillgripa den minst ingripande åtgärd som kan antas leda&lt;br&gt;till att domen kan verkställas. Om vite kan antas vara tillräckligt&lt;br&gt;effektivt för att verkställighet eller överflyttning skall komma till&lt;br&gt;stånd, bör länsrätten inte besluta om polishämtning. På grund av&lt;br&gt;risken för förhalning är det dock en förutsättning för att vite skall få&lt;br&gt;meddelas att vitesföreläggandet kan antas leda till att barnet över-&lt;br&gt;lämnas utan onödigt dröjsmål. Länsrätten måste därför göra en&lt;br&gt;noggrann prövning av omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där medling eller vite inte har lett till att verkställighet eller&lt;br&gt;överflyttning har kommit till stånd återstår endast polishämtning. 1&lt;br&gt;andra fall kan länsrätten redan från början ha gjort den bedömningen&lt;br&gt;att varken medling eller vite kan antas leda till att barnet överlämnas&lt;br&gt;utan onödigt dröjsmål. I de fallen kan länsrätten direkt förordna om&lt;br&gt;polishämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 sanil. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inskränkningar beträffande polishämtning av barn gäller dock Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;då det är fråga om verkställighet av dom eller beslut om umgänge&lt;br&gt;med bam. Så långt det är möjligt bör ansträngningar göras för att få&lt;br&gt;bamet överlämnat på annat sätt än genom polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Det kan emellertid inträffa fall då vite redan har förelagts utan att&lt;br&gt;detta har lett till att bamet har överlämnats. Vårdnadshavaren kan&lt;br&gt;vidare vid flera tidigare tillfällen ha vägrat att överlämna bamet för&lt;br&gt;umgänge. Vårdnadshavaren kan också ha gjort sådana uttalanden att&lt;br&gt;det klart framgår att han eller hon inte godvilligt kommer att&lt;br&gt;överlämna bamet. Om det på grund av sådana eller andra omständig-&lt;br&gt;heter i det enskilda fallet finns särskilda skäl att anta att verkställig-&lt;br&gt;het annars inte kan ske, bör rätten kunna förordna om polishämtning.&lt;br&gt;Barnets egen inställning till umgänget har naturligtvis stor betydelse&lt;br&gt;för länsrättens prövning. Barnets mening skall enligt den nya 18 §&lt;br&gt;(tidigare 16 §) inhämtas, om det inte är omöjligt med hänsyn särskilt&lt;br&gt;till barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt 21 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;föräldrabalken kan länsrätten förordna om hämtning av barnet även&lt;br&gt;då fråga är om umgänge mellan bamet och annan person än dess&lt;br&gt;förälder. Den vanligaste situationen torde dock vara att fråga är om&lt;br&gt;umgänge mellan barn och förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer i sak med innehållet i 21 kap. 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett i mål enligt denna lag finns risk för att barnet förs ur&lt;br&gt;landet eller att verkställigheten eller överflyttningen på annat sätt&lt;br&gt;försvåras, kan länsrätten omedelbart förordna att barnet skall tas om&lt;br&gt;hand på det sätt som länsrätten finner lämpligt. Länsrätten kan därvid&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkor eller tidpunkt för umgänge med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta att barnet överflyttas kan länsrätten i samband&lt;br&gt;med dom eller beslut om verkställighet eller överflyttning föreskriva att&lt;br&gt;barnet tillfälligt skall tas om hand på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som syftar till att säkerställa&lt;br&gt;kommande verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fall av internationella bortföranden av barn kan det&lt;br&gt;finnas stor risk för att barnet förs ur landet eller göms inom landets&lt;br&gt;gränser så att en kommande verkställighet eller överflyttning försvåras&lt;br&gt;eller omöjliggörs. Det kan därför finnas behov av att mycket&lt;br&gt;brådskande åtgärder vidtas i ett pågående mål för att förhindra att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställigheten eller överflyttningen saboteras. I dessa situationer kan Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;länsrätten förordna att bamet skall tas om hand på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får med ledning av omständigheterna i det enskilda fallet&lt;br&gt;bestämma var bamet skall placeras. Bamet kan t.ex. placeras på&lt;br&gt;lämpligt ställe genom de sociala myndigheternas försorg eller hos&lt;br&gt;sökanden eller någon anhörig i den mån detta bedöms lämpligt. Det&lt;br&gt;är viktigt att bamet placeras på ett tryggt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att länsrätten beslutar att omhänderta bamet kan&lt;br&gt;domstolen meddela föreskrifter om villkor och tidpunkt för umgänge&lt;br&gt;med bamet. Exempelvis kan föreskrifter ges om att en förälder som&lt;br&gt;har fört bort eller hållit kvar bamet skall få träffa det endast i närvaro&lt;br&gt;av en tredje person för att förhindra ett nytt bortförande. Föreskrifter&lt;br&gt;kan också ges om att umgänge skall få utövas bara på viss plats eller&lt;br&gt;på bestämda tidpunkter. Länsrätten kan vidare besluta att en förälder&lt;br&gt;måste lämna ifrån sig sitt pass i samband med umgänge med bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domstolen har beslutat att omhänderta ett bara är det av största&lt;br&gt;vikt att målet handläggs så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om i ett enskilt fall risken för att bamet skall föras ut ur&lt;br&gt;landet eller gömmas inom landets gränser har bedömts inte vara så&lt;br&gt;stor under målets handläggning, kan risken öka i samband med att&lt;br&gt;länsrättens dom eller beslut om verkställighet eller överflyttning&lt;br&gt;meddelas. För att underlätta att barnet överflyttas kan länsrätten&lt;br&gt;därvid föreskriva att barnet tillfälligt skall tas om hand. Liksom är&lt;br&gt;fallet beträffande omhändertaganden enligt första stycket får länsrätten&lt;br&gt;med ledning av omständigheterna i det enskilda fallet och de&lt;br&gt;möjligheter som står till buds bestämma var bamet skall placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med en bestämmelse med liknande innehåll i 21 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket föräldrabalken är ändamålet med omhändertagandet att&lt;br&gt;skapa gynnsamma betingelser för överflyttningen. Endast kortvariga&lt;br&gt;omhändertaganden bör komma ifråga i dessa situationer och något&lt;br&gt;behov av längre omhändertaganden torde inte heller föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan enligt denna lag inte väckts eller kan ett beslut enligt 19 §&lt;br&gt;första stycket inte avvaktas, får polismyndigheten genast omhänderta&lt;br&gt;barnet eller vidta andra omedelbara åtgärder som kan ske utan skada&lt;br&gt;för barnet. När en sådan åtgärd vidtas skall om möjligt en läkare&lt;br&gt;samt en företrädare för socialtjänsten eller i förekommande fall en&lt;br&gt;sådan kontaktperson för barnet som avses i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) vara närvarande. Åtgärden skall genast anmälas till&lt;br&gt;länsrätten, som utan dröjsmål prövar om den skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om interimistiskt ingripande av&lt;br&gt;polismyndighet för att säkerställa verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer kan länsrättens beslut enligt 19 § första stycket Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;inte avvaktas. Det kan vara fråga om fall där talan ännu inte har&lt;br&gt;väckts, exempelvis då ett barn just har förts in i landet. Det kan också&lt;br&gt;vara fråga om fall där saken är så brådskande att det inte finns tid att&lt;br&gt;avvakta ett beslut av länsrätten i ett pågående mål. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att uppgifter framkommer om att bamet inom mycket kort tid&lt;br&gt;kommer att föras ur landet, eller att ett bam som tidigare har vistats&lt;br&gt;på känd adress är på väg att gömmas undan. Polismyndigheten skall&lt;br&gt;då ha möjlighet att vidta interimistiska åtgärder för att säkerställa&lt;br&gt;verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När polisen ingriper med stöd av denna bestämmelse bör den inte&lt;br&gt;vidta mer ingripande åtgärder än som fordras för att skydda bamet.&lt;br&gt;I vissa fall kan det räcka med att barnets pass omhändertas. Den mest&lt;br&gt;verkningsfulla åtgärden torde dock vara att polisen tar hand om&lt;br&gt;bamet. Bamet kan därvid placeras genom de sociala myndigheternas&lt;br&gt;försorg eller på ett barnsjukhus eller annat lämpligt ställe. Det kan&lt;br&gt;vara mindre lämpligt att bamet på detta stadium överlämnas till en&lt;br&gt;förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redogörelsen för den nuvarande ordningen (avsnitt&lt;br&gt;2.1.1) har polisen enligt allmänna regler befogenhet och skyldighet att&lt;br&gt;förebygga och hindra brott samt att ingripa när brott har begåtts. Det&lt;br&gt;bör framhållas att den förevarande bestämmelsen inte är avsedd att&lt;br&gt;inskränka polisens befogenheter att ingripa i anledning av brott som&lt;br&gt;hänger samman med det här aktuella ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt de nu gällande reglerna i 21 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;föräldrabalken skall om möjligt en läkare samt företrädare för&lt;br&gt;socialtjänsten eller en kontaktperson för bamet vara närvarande då&lt;br&gt;polismyndigheten vidtar en interimistisk åtgärd och åtgärden skall&lt;br&gt;genast anmälas till länsrätten, som utan dröjsmål skall pröva om den&lt;br&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i övrigt i mål om verkställighet av ett&lt;br&gt;avgörande som avses i 5 § eller om överflyttning av barn enligt 11 §&lt;br&gt;tillämpas 27 kap. 9 och 11-16 §§ föräldrabalken. Vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 21 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken om kostnader för&lt;br&gt;utförande av uppdrag skall gälla ifråga om uppdrag enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen (tidigare betecknad 17 §) innebär att huvuddelen av de&lt;br&gt;gemensamma bestämmelserna i 21 kap. föräldrabalken gäller även i&lt;br&gt;mål om verkställighet eller överflyttning av bam enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande paragrafen anges att även 21 kap. 2 och 3 §§, 4 §&lt;br&gt;första och andra styckena samt 10 § föräldrabalken är tillämpliga i&lt;br&gt;mål enligt 1989 års lag. De frågor som regleras i dessa bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särregleras nu i 1989 års lag under 16 och 18-20 §§. I övrigt införs Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;inga ändringar i sak i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om övergångsregleringen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Om vårdnad och umgänge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av social-&lt;br&gt;nämnden i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och tredje styckena skall rätten beakta risken&lt;br&gt;för att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om umgänge mellan barn och&lt;br&gt;förälder samt andra som står barnet särskilt nära. Bestämmelsen i&lt;br&gt;sista stycket är ny. Som har anförts i den allmänna motiveringen är&lt;br&gt;tanken med tillägget att markera vikten av att domstolen vid av-&lt;br&gt;görandet av umgängesfrågor beaktar föreliggande risker för att bamet&lt;br&gt;vid utövandet av umgänge far illa. Det behöver alltså inte vara ställt&lt;br&gt;utom allt tvivel att förhållanden kommer att inträffa som kan leda till&lt;br&gt;att bamet far illa för att det skall inverka på beslutet om umgänge.&lt;br&gt;Det räcker med att det föreligger konkreta omständigheter som talar&lt;br&gt;för att det finns en risk för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten nämns till en början risk för övergrepp. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om fysiska övergrepp, såsom misshandel eller sexuella&lt;br&gt;förgripelser. Omständigheter som därvid kan spela in kan vara&lt;br&gt;umgängesföräldems allmänna attityd till våld, eventuella tidigare&lt;br&gt;övergrepp, hotelser om övergrepp m.m. Också övergrepp som enbart&lt;br&gt;är av psykisk natur måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten nämns vidare risken för att barnet olovligen bortförs&lt;br&gt;eller kvarhålls. Även sådana förfaranden är en form av övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men det har ansetts viktigt att uttryckligen nämna dessa fall i Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;lagtexten. Vad det här handlar om är att umgängesföräldern bortför&lt;br&gt;eller kvarhåller bamet i strid mot den rätt att ta vård om barnet som&lt;br&gt;tillkommer vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risk för att ett barn olovligen kommer att föras ut ur landet&lt;br&gt;föreligger naturligtvis framför allt om föräldrarna eller någon av dem&lt;br&gt;har anknytning till något annat land än Sverige. En omständighet som&lt;br&gt;kan påverka bedömningen kan vara i vilken mån umgängesföräldern&lt;br&gt;har funnit sig i att den andra föräldera tillerkänts vårdnaden om&lt;br&gt;barnet; enligt vissa främmande rättsuppfattningar erkänns sålunda i&lt;br&gt;princip inte att modern har bestämmanderätten över var bamet skall&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även risken för att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar inom&lt;br&gt;landet måste beaktas. Om omständigheterna ger anledning att anta att&lt;br&gt;den förälder som inte är vårdnadshavare kommer att föra bamet till&lt;br&gt;en okänd ort eller inte lämna tillbaka bamet på föreskriven tid,&lt;br&gt;exempelvis därför att föräldern tidigare agerat på sådant sätt, är detta&lt;br&gt;en faktor som domstolen har att väga in vid bedömningen av hur&lt;br&gt;umgängesbeslutet skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall också ta hänsyn till risken för att bamet annars&lt;br&gt;kan komma att fara illa i samband med utövande av umgänge. Om&lt;br&gt;exempelvis den förälder som barnet skall umgås med är missbrukare&lt;br&gt;och det finns en risk för att föräldern kommer att lämna bamet vind&lt;br&gt;för våg under umgängestillfällena eller låta bamet vistas i olämpliga&lt;br&gt;miljöer, är detta omständigheter som bör vägas in vid bestämmandet&lt;br&gt;av umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer domstolen till uppfattningen att försiktighetsmått är&lt;br&gt;påkallade, har domstolen möjlighet att föreskriva exempelvis att&lt;br&gt;umgänget skall få utövas enbart i Sverige eller enbart i närvaro av&lt;br&gt;en tredje person eller enbart under kortare stunder. Naturligtvis kan&lt;br&gt;också risken för att bamet far illa vara så beaktansvärd att det med&lt;br&gt;hänsyn till barnets bästa framstår som lämpligast att umgänge över&lt;br&gt;huvud taget inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att bamet, om det olovligen bortförs eller kvarhålls&lt;br&gt;utom landet, kan återföras till Sverige enligt Europaråds-och Haag-&lt;br&gt;konventionema (se avsnitt 2.1.2), bör inte utgöra skäl att underlåta att&lt;br&gt;vidta sådana försiktighetsmått som annars är påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i den allmänna motiveringen måste en bedöm-&lt;br&gt;ning av samtliga föreliggande omständigheter i det enskilda fallet ske&lt;br&gt;när en umgängesfråga skall avgöras. Utgångspunkten för den&lt;br&gt;helhetsbedömningen skall - som framgår av andra stycket - vara vad&lt;br&gt;som är bäst för bamet. Vid bedömningen av vad som är bäst för&lt;br&gt;bamet kan bl.a. beaktas barnets ålder och mognadsgrad och den&lt;br&gt;känslomässiga anknytningen mellan bamet och den som begär&lt;br&gt;umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om övergångsregleringen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och verkställig-&lt;br&gt;het av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 1992:39)&lt;br&gt;Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas två frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena frågan rör olovligt bortförda bam i internationella&lt;br&gt;förhållanden. Det föreslås att det i lagen (1989:14) om erkännande&lt;br&gt;och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av bam införs särskilda regler beträffande förfarandet&lt;br&gt;i mål om verkställighet eller överflyttning. De föreslagna reglerna&lt;br&gt;syftar till att - med bibehållande av skyddet för barnen - effektivisera&lt;br&gt;förfarandet för att bättre uppnå syftet med Europarådskonventionen&lt;br&gt;den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bam samt om återställande av vård av bam och&lt;br&gt;Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på&lt;br&gt;internationella bortföranden av barn. Det föreslås vidare att särskilda&lt;br&gt;regler införs i syfte att säkerställa verkställighet eller överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan rör umgängesreglerna i föräldrabalken. Det&lt;br&gt;föreslås att en uttrycklig bestämmelse förs in i föräldrabalken om att&lt;br&gt;domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för&lt;br&gt;att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för över-&lt;br&gt;grepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:14) om erkännande&lt;br&gt;och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 16 och 17-19 §§ skall betecknas 18 respektive&lt;br&gt;21-23 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § samt den nya 21 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 16, 17, 19 och&lt;br&gt;20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 18 S skall sättas närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före den nya 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;17 och 19 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bam samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;bam (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-19 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;21 och 23 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bam samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;bam (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-23 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella bortföranden av&lt;br&gt;bam (Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella bortföranden av&lt;br&gt;barn (Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att&lt;br&gt;lagens bestämmelser om erkännande och verkställighet av vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. eller lagens bestämmelser om överflyttning av bam&lt;br&gt;skall tillämpas även i förhållande till en stat som inte har tillträtt&lt;br&gt;Europarådskonventionen eller Haagkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsrätten förordnar&lt;br&gt;om verkställighet eller över-&lt;br&gt;flyttning får den uppdra åt&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;socialnämnden eller tjänste-&lt;br&gt;man inom socialtjänsten att&lt;br&gt;verka för att den som har&lt;br&gt;hand om barnet frivilligt skall&lt;br&gt;fullgöra vad som åligger&lt;br&gt;honom eller henne. Sådant&lt;br&gt;uppdrag får även lämnas åt&lt;br&gt;någon annan lämplig person.&lt;br&gt;Uppdrag får lämnas endast om&lt;br&gt;det kan antas att detta kommer&lt;br&gt;att leda till att barnet över-&lt;br&gt;lämnas utan att ärendets be-&lt;br&gt;handling onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett upp-&lt;br&gt;drag enligt första stycket skall&lt;br&gt;inom den tid som länsrätten&lt;br&gt;bestämmer lämna rätten en&lt;br&gt;redogörelse för de åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits och vad som&lt;br&gt;i övrigt har kommit fram.&lt;br&gt;Tiden får inte utan synnerliga&lt;br&gt;skäl sättas längre än två&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om&lt;br&gt;verkställighet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;överflyttning, får den&lt;br&gt;förelägga vite, om detta kan&lt;br&gt;antas komma att leda till att&lt;br&gt;barnet överlämnas utan&lt;br&gt;onödigt dröjsmål, eller besluta&lt;br&gt;att barnet skall hämtas genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg.&lt;br&gt;Länsrätten kan i samband med&lt;br&gt;förordnandet lämna uppdrag&lt;br&gt;enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det fråga om dom eller&lt;br&gt;beslut om umgänge, får dock&lt;br&gt;länsrätten besluta om hämt-&lt;br&gt;ning av barnet endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl att anta att&lt;br&gt;verkställighet annars inte kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av&lt;br&gt;förelagt vite prövas av läns-&lt;br&gt;rätten på ansökan av den part&lt;br&gt;som har begärt verkställig-&lt;br&gt;heten eller överflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger i mål enligt denna&lt;br&gt;lag fara för att barnet förs ur&lt;br&gt;landet eller att verkställig-&lt;br&gt;heten eller överflyttningen på&lt;br&gt;annat sätt försvåras, kan läns-&lt;br&gt;rätten omedelbart förordna att&lt;br&gt;barnet skall tas om hand på&lt;br&gt;det sätt som länsrätten finner&lt;br&gt;lämpligt. Länsrätten kan där-&lt;br&gt;vid meddela föreskrifter om&lt;br&gt;villkor eller tidpunkt för um-&lt;br&gt;gänge med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta att barnet&lt;br&gt;överflyttas kan länsrätten i&lt;br&gt;samband med dom eller beslut&lt;br&gt;i målet föreskriva att barnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;tillfälligt skall tas om hand på&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ett beslut enligt 19 §&lt;br&gt;första stycket inte avvaktas, får&lt;br&gt;polismyndigheten, oavsett om&lt;br&gt;något mål pågår, genast om-&lt;br&gt;händerta barnet eller vidta&lt;br&gt;andra omedelbara åtgärder&lt;br&gt;som kan ske utan skada för&lt;br&gt;barnet. När en sådan åtgärd&lt;br&gt;vidtas skall om möjligt en&lt;br&gt;läkare samt företrädare för&lt;br&gt;socialtjänsten eller i före-&lt;br&gt;kommande fall en sådan kon-&lt;br&gt;taktperson för barnet som&lt;br&gt;avses i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) vara närvarande.&lt;br&gt;Åtgärden skall genast anmälas&lt;br&gt;till länsrätten, som utan dröjs-&lt;br&gt;mål prövar om den skall be-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;bam enligt 11 § tillämpas 21&lt;br&gt;kap. 2 och 3 §§, 4 § första&lt;br&gt;och andra styckena samt 9-16&lt;br&gt;§§ föräldrabalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;barn enligt 11 § tillämpas 27&lt;br&gt;kap. 9 och 11-16 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;21 kap. 13 § föräldrabalken&lt;br&gt;om kostnader för utförande av&lt;br&gt;uppdrag skall gälla i fråga om&lt;br&gt;uppdrag enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 15 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande bamet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av social-&lt;br&gt;nämnden i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten&lt;br&gt;beakta risken för att barnet i&lt;br&gt;samband med utövande av um-&lt;br&gt;gänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvar-&lt;br&gt;hålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian (Ds 1992:39)&lt;br&gt;Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, Kammarrätten i Jönköping, Stockholms tingsrätt,&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Uppsala län, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Domstolsverket, Statens invandrarverk, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Uppsala universitets juridiska fakultetsstyrelse, Riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän, Brottsförebyggande rådet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Malmö kommun, Sveriges advokatsamfund, Föreningen jurister vid&lt;br&gt;Sveriges allmänna advokatbyråer, Sveriges domareförbund, Förening-&lt;br&gt;en kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare, Föreningen&lt;br&gt;BRIS - Barnens Rätt I Samhället, Rädda Barnens riksförbund,&lt;br&gt;Bortrövade barns förening, Umgängesrättsföräldramas Riksförening,&lt;br&gt;Söndagsföräldramas i Stockholm förening, Riksorganisationen för&lt;br&gt;kvinnojourer i Sverige, Husmodersförbundet Hem och Samhälle,&lt;br&gt;Föreningen Familj och Rätt, Idégruppen om mansrollsfrågor och&lt;br&gt;Riksförbundet mot sexuella övergrepp på bam (RMSÖ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Kvinnojouren i Umeå, Föreningen&lt;br&gt;Söndagsförälder - Hudiksvall och Föreningen Mullvadarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Mansjourers Riksorganisation har översänt ett yttrande från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mansföreningen i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Hem och Skola samt Fredrika-Bremer-Förbundet har&lt;br&gt;beretts tillfälle att avge yttranden men har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Prop. 1992/93:139&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:14) om erkännande&lt;br&gt;och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 16 och 17-19 §§ skall betecknas 18 respektive&lt;br&gt;21-23 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § samt den nya 21 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 16, 17, 19 och&lt;br&gt;20 §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 18 § skall sättas närmast&lt;br&gt;före den nya 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;17 och 19 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bara samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;bara (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-19 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-10, 13-&lt;br&gt;21 och 23 §§ tillämpas i för-&lt;br&gt;hållande till stater som har&lt;br&gt;tillträtt den i Luxemburg d. 20&lt;br&gt;maj 1980 dagtecknade konven-&lt;br&gt;tionen om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av avgöranden&lt;br&gt;rörande vårdnad om bara samt&lt;br&gt;om återställande av vård av&lt;br&gt;bara (Europarådskonvention-&lt;br&gt;en). Bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;dock ej i förhållande till Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge i den mån särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och&lt;br&gt;11-23 §§ tillämpas i förhållan-&lt;br&gt;de till stater som har tillträtt&lt;br&gt;den i Haag d. 25 okt. 1980&lt;br&gt;dagtecknade konventionen om&lt;br&gt;de civila aspekterna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella bortföranden av&lt;br&gt;bam (Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella bortföranden av&lt;br&gt;bam (Haagkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att&lt;br&gt;lagens bestämmelser om erkännande och verkställighet av vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. eller lagens bestämmelser om överflyttning av bam&lt;br&gt;skall tillämpas även i förhållande till en stat som inte har tillträtt&lt;br&gt;Europarådskonventionen eller Haagkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsrätten förordnar&lt;br&gt;om verkställighet eller över-&lt;br&gt;flyttning får den uppdra åt en&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;socialnämnden eller en tjänste-&lt;br&gt;man inom socialtjänsten att&lt;br&gt;verka for att den som har&lt;br&gt;hand om barnet frivilligt skall&lt;br&gt;fullgöra vad som åligger&lt;br&gt;honom eller henne. Ett sådant&lt;br&gt;uppdrag får även lämnas åt&lt;br&gt;någon annan lämplig person.&lt;br&gt;Uppdrag får lämnas endast om&lt;br&gt;det kan antas att detta kommer&lt;br&gt;att leda till att barnet över-&lt;br&gt;lämnas utan att ärendets be-&lt;br&gt;handling onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett upp-&lt;br&gt;drag enligt första stycket skall&lt;br&gt;inom den tid som länsrätten&lt;br&gt;bestämmer lämna rätten en&lt;br&gt;redogörelse för de åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits och vad som&lt;br&gt;i övrigt har kommit fram.&lt;br&gt;Tiden får inte utan synnerliga&lt;br&gt;skäl sättas längre än två&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnar länsrätten om&lt;br&gt;verkställighet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;överflyttning, får den före-&lt;br&gt;lägga vite, om detta kan antas&lt;br&gt;komma att leda till att barnet&lt;br&gt;överlämnas utan onödigt&lt;br&gt;dröjsmål, eller besluta att&lt;br&gt;barnet skall hämtas genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan i samband med&lt;br&gt;förordnandet lämna uppdrag&lt;br&gt;enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en dom eller&lt;br&gt;ett beslut om umgänge, får&lt;br&gt;dock länsrätten besluta om&lt;br&gt;hämtning av barnet endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl att&lt;br&gt;anta att verkställighet annars&lt;br&gt;inte kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av&lt;br&gt;förelagt vite prövas av läns-&lt;br&gt;rätten på ansökan av den part&lt;br&gt;som har begärt verkställig-&lt;br&gt;heten eller överflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett mål enligt denna&lt;br&gt;lag finns risk för att barnet&lt;br&gt;förs ur landet eller att verk-&lt;br&gt;ställigheten eller överflytt-&lt;br&gt;ningen på annat sätt för-&lt;br&gt;svåras, kan länsrätten omedel-&lt;br&gt;bart förordna att barnet skall&lt;br&gt;tas om hand på det sätt som&lt;br&gt;länsrätten finner lämpligt.&lt;br&gt;Länsrätten kan därvid med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om villkor&lt;br&gt;eller tidpunkt för umgänge&lt;br&gt;med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta att barnet&lt;br&gt;överflyttas kan länsrätten i&lt;br&gt;samband med dom eller beslut&lt;br&gt;i målet föreskriva att barnet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;tillfälligt skall tas om hand på&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 19 §&lt;br&gt;första stycket inte kan avvak-&lt;br&gt;tas, får polismyndigheten,&lt;br&gt;oavsett om något mål pågår,&lt;br&gt;genast omhänderta barnet eller&lt;br&gt;vidta andra omedelbara åt-&lt;br&gt;gärder som kan ske utan skada&lt;br&gt;för barnet. När en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas skall om möjligt&lt;br&gt;en läkare samt en företrädare&lt;br&gt;för socialtjänsten eller i före-&lt;br&gt;kommande fall en sådan kon-&lt;br&gt;taktperson för barnet som&lt;br&gt;avses i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) vara närvarande.&lt;br&gt;Åtgärden skall genast anmälas&lt;br&gt;till länsrätten, som utan dröjs-&lt;br&gt;mål prövar om den skall be-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;bam enligt 11 § tillämpas 21&lt;br&gt;kap. 2 och 3 §§, 4 § första&lt;br&gt;och andra styckena samt 9-16&lt;br&gt;§§ föräldrabalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet i&lt;br&gt;övrigt i mål om verkställighet&lt;br&gt;av ett avgörande som avses i&lt;br&gt;5 § eller om överflyttning av&lt;br&gt;baro enligt 11 § tillämpas 21&lt;br&gt;kap. 9 och 11-16 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;21 kap. 13 § föräldrabalken&lt;br&gt;om kostnader för utförande av&lt;br&gt;uppdrag skall gälla i fråga om&lt;br&gt;uppdrag enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 15 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande bamet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av social-&lt;br&gt;nämnden i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten&lt;br&gt;beakta risken för att barnet i&lt;br&gt;samband med utövande av um-&lt;br&gt;gänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvar-&lt;br&gt;hålls eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BilagaS Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande-, justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1992&lt;br&gt;har regeringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Meit&lt;br&gt;Camving Gillberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition.......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll .................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.......................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november 1992 &amp;nbsp;  8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering .......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Olovligt bortförande av bam i internationella för-&lt;br&gt;hållanden ............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Utgångspunkter för&amp;nbsp;en&amp;nbsp;reform............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;Medling .........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 &amp;nbsp;Vite ...........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 &amp;nbsp;Polishämtning .....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 &amp;nbsp;Åtgärder för att säkerställa verkställighet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överflyttning ......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Regler om umgänge i föräldrabalken ............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning&amp;nbsp;&amp;nbsp;..................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Beaktande av risk för&amp;nbsp;övergrepp m.m.......26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Kostnader och resursbehov&amp;nbsp;&amp;nbsp;..................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Ikraftträdande m.m.......................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag ........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ...........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:14) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erkännande och verkställighet av utländska vårdnads-&lt;br&gt;avgöranden m.m. och om överflyttning av bam .....31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget&amp;nbsp;till lag om ändring i föräldrabalken.......37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ...............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ..................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian (Ds 1992:39) Olovligt&lt;br&gt;bortförande och andra övergrepp mot bam ........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag ...................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:39) Olovligt&lt;br&gt;bortförande och andra övergrepp mot bam ........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag .................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde den 12&lt;br&gt;november 1992 ......................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42445, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-12-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:40:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03139</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:40:31</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03139</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__139.pdf</filnamn>
<filstorlek>2118435</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/36131BF1-55F9-4410-B6FE-9A1A3BBED3AE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU22</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Olovliga bortföranden av barn samt vårdnad och umgänge m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Öhrsvik  och Margareta Israelsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Öhrsvik  och Margareta Israelsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:139 Olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>