<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228618</hangar_id>
 <dok_id>GG03137</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:45</publicerad>
 <titel>om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:137&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om gränsdragningen mellan handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03137/prop_199293__137-1.png" style="width:40pt;height:67pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ändrad gränsdragning mellan handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag. Den nya gränsdragningen innebär att ett handelsbolag&lt;br&gt;uppkommer först genom registrering i handelsregistret och att närings-&lt;br&gt;verksamhet kan utövas även i ett enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att ge-&lt;br&gt;mensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som medför skyl-&lt;br&gt;dighet att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att ge-&lt;br&gt;mensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i bolag och bolaget har förts in&lt;br&gt;i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen (1974:&lt;br&gt;156) och handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva&lt;br&gt;verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag blir ett handels-&lt;br&gt;bolag, om bolaget förs in i han-&lt;br&gt;delsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag&lt;br&gt;gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller&lt;br&gt;1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant&lt;br&gt;bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är&lt;br&gt;bolaget upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § handelsregisterlagen (1974:157) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som idkar näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka regi-&lt;br&gt;strering, innan bolaget börjar sin&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller en-&lt;br&gt;skild näringsidkare, ideell före-&lt;br&gt;ning och stiftelse som skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1929:117), om den-&lt;br&gt;na gällt även efter utgången av år&lt;br&gt;1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i han-&lt;br&gt;delsregister i den ordning som före-&lt;br&gt;skrives för handelsbolag. Vad i&lt;br&gt;denna lag sägs om handelsbolag&lt;br&gt;gäller även i fråga om sålunda regi-&lt;br&gt;strerat enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret förs in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskild näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som utövar näringsverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmän i enkla bolag, om&lt;br&gt;näringsverksamhet utövas i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare, ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse som skulle&lt;br&gt;ha varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1929:117), om&lt;br&gt;denna gällt även efter utgången av&lt;br&gt;år 1976, skall söka registrering in-&lt;br&gt;nan verksamheten börjar. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller bolagsmännen i ett enkelt&lt;br&gt;bolag, om den verksamhet som&lt;br&gt;skall utövas i bolaget skulle ha&lt;br&gt;medfört sådan bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;enskild näringsidkare skall tilläm-&lt;br&gt;pas på de bolagsmän i ett enkelt&lt;br&gt;bolag som förs in i handelsregistret,&lt;br&gt;dock med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon firma skall inte regi-&lt;br&gt;streras för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bolagsmännen skall registreras&lt;br&gt;under sina namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-&lt;br&gt;gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om gränsdragningen mellan&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den inom Justitiedepartementet upprättade promemorian Enmans-&lt;br&gt;handelsbolag (dnr 89-2816) föreslås dels en ändrad gränsdragning&lt;br&gt;mellan handelsbolag och enkla bolag och dels att en fysisk person&lt;br&gt;ensam skall kunna bilda ett handelsbolag. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorians huvud-&lt;br&gt;sakliga innehåll som bilaga 1, dels lagförslagen i promemorian som&lt;br&gt;bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr 89-2816).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets beredning i Justitiedepartementet har kontakt hållits&lt;br&gt;med företrädare för de danska, finländska, isländska och norska justi-&lt;br&gt;tiedepartementen samt det danska industridepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 januari 1992 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslagen. De till lagrådet överlämnade förslagen fram-&lt;br&gt;går av bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 29&lt;br&gt;januari 1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Vissa redaktionella&lt;br&gt;jämkningar har gjorts i ett av de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas frågorna om&lt;br&gt;gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag (avsnitt 2.1),&lt;br&gt;registrering i samband med det enkla bolaget (avsnitt 2.2),&lt;br&gt;det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen (avsnitt 2.3),&lt;br&gt;enmanshandeisbolag (avsnitt 2.4),&lt;br&gt;ikraftträdande (avsnitt 2.5), och&lt;br&gt;övergångsbestämmelser (avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i specialmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett handelsbolag uppkommer först genom att bola-&lt;br&gt;get förs in i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsverksamhet får utövas även i ett enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har i huvudsak till-&lt;br&gt;styrkt eller lämnat promemorians förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Regler om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag&lt;br&gt;(HBL) som trädde i kraft den 1 juli 1981. Genom den upphävdes&lt;br&gt;lagen (1895:64 s.l) om handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolaget utmärks av att det är en juridisk person, vilket bl.a.&lt;br&gt;innebär att bolagets borgenärer har företräde till bolagsförmögenheten&lt;br&gt;framför bolagsmännens privata borgenärer. Vidare ansvarar bolags-&lt;br&gt;männen solidariskt för de förbindelser som ingås på bolagets vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enkla bolaget däremot är inte någon juridisk person. I det enkla&lt;br&gt;bolaget svarar en bolagsman i princip endast för förpliktelser på grund&lt;br&gt;av avtal som han själv har deltagit i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § handelsregisterlagen (1974:157) föreskrivs att ett handelsbolag&lt;br&gt;skall söka registrering innan bolaget börjar sin verksamhet. Registrer-&lt;br&gt;ing eller ansökan om sådan är dock inte någon förutsättning för att ett&lt;br&gt;handelsbolag skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1895 års lag krävdes för att ett handelsbolag skulle föreligga,&lt;br&gt;utöver bolagsavtalet, att bolaget hade gemensam firma och att bokför-&lt;br&gt;ingsskyldighet skulle ha förelegat beträffande verksamheten enligt 1929&lt;br&gt;års bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 1 kap. 1 § första stycket HBL föreligger ett&lt;br&gt;handelsbolag, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva&lt;br&gt;näringsverksamhet i bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda handelsbolagsdefinitionen i HBL innebär bl.a. att ett&lt;br&gt;handelsbolag föreligger så snart den verksamhet som bolagsmännen&lt;br&gt;har avtalat att utöva gemensamt är att hänföra till näringsverksamhet.&lt;br&gt;Det behöver således inte längre vara fråga om något av de slag av&lt;br&gt;näringsverksamhet som räknas upp i 1929 års bokföringslag. Detta&lt;br&gt;betyder en i förhållande till 1895 års lag avsesvärd utvidgning av&lt;br&gt;användningsområdet för handelsbolagen och en motsvarande inskränk-&lt;br&gt;ning för de enkla bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyssnämnda huvudregeln om vad som är handelsbolag gäller&lt;br&gt;emellertid inte i fråga om verksamhet som medför skyldighet att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen, 1979:141, (se 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket HBL). Detta innebär att om två eller flera fysiska&lt;br&gt;personer eller dödsbon har avtalat att i bolag utöva näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom jord- eller skogsbruk så föreligger inte ett handelsbolag utan ett&lt;br&gt;enkelt bolag (se 1 kap. 3 § HBL). Särbehandlingen av jord- och&lt;br&gt;skogsbruk i förhållande till annan näring beror bl.a. på att den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs på jordbruksfastighet i allmänhet är av mind-&lt;br&gt;re omfattning (se prop. 1979/80:143 s. 40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom HBL även gäller för bolag som har bildats enligt äldre rätt,&lt;br&gt;innebär HBL:s bestämning av begreppet handelsbolag att vissa verk-&lt;br&gt;samheter som tidigare har drivits som enkelt bolag omvandlas till&lt;br&gt;handelsbolag. Lagstiftaren fann det dock skäligt att delägarna i ett&lt;br&gt;näringsdrivande enkelt bolag gavs en viss övergångstid för att inrätta&lt;br&gt;sig efter den nya ordningen. Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till HBL skulle således den nya gränsdragningen emellan handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag först efter utgången av år 1985 gälla för bolag som har&lt;br&gt;bildats före HBL:s ikraftträdande. Denna övergångstid har senare för-&lt;br&gt;längts vid flera tillfällen och gäller nu till utgången av år 1994 (se SFS&lt;br&gt;1992:1210).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande Staketmetod för beskattning av handelsbolag (SOU&lt;br&gt;1986:44) föreslog 1980 års företagskommitté att handelsbolaget skulle&lt;br&gt;behandlas som ett särskilt skattesubjekt. Detta förutsatte enligt kom-&lt;br&gt;mittén att full klarhet måste råda om när ett handelsbolag förelåg.&lt;br&gt;Kommittén föreslog därför att ett handelsbolag skall anses föreligga&lt;br&gt;först sedan bolaget har förts in i handelsregistret. För en sådan ordning&lt;br&gt;kunde enligt kommittén starka skäl anföras även från civilrättsiig&lt;br&gt;synpunkt. Förutom att någon tveksamhet inte längre skulle råda om&lt;br&gt;när ett handelsbolag förelåg, innebär nämligen denna ordning att det&lt;br&gt;blev möjligt att driva näringsverksamhet i enkelt bolag. Det sistnämnda&lt;br&gt;ansåg kommittén vara av särskild betydelse vid jordbruksdrift och fiske&lt;br&gt;samt vid uthyrning av lägenheter i samägda fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de av företagskommittén anförda grunderna föreslog även utred-&lt;br&gt;ningen om reformerad företagsbeskattning (se betänkandet Reformerad&lt;br&gt;företagsbeskattning, SOU 1989:34) att ett handelsbolag skall anses&lt;br&gt;föreligga först sedan bolaget har förts in i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda utredningarnas förslag har inte såvitt nu är i fråga lett&lt;br&gt;till någon lagstiftning. I stället har utredningen om beskattning av&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande&lt;br&gt;Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslagit nya regler om&lt;br&gt;hur enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall beskattas.&lt;br&gt;Dessa regler förutsätter varken att handelsbolaget görs till skattesubjekt&lt;br&gt;eller att någon ny gräns dras mellan handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nuvarande gränsdragningen mellan&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag innebär i princip att varje bolagsavtal&lt;br&gt;om att utöva näringsverksamhet grundar ett handelsbolag. Denna&lt;br&gt;gränsdragning kan enligt min mening med fog kritiseras på två olika&lt;br&gt;grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan den nuvarande gränsdragningen i vissa fall göra&lt;br&gt;det svårt att dra en klar gränslinje mellan å ena sidan handelsbolag och&lt;br&gt;å andra sidan enkla bolag och vissa konsortier (jfr prop. 1979/80:143 s.&lt;br&gt;39 f och bet. 1980/81:LU4 s.7 f). Denna oklarhet kan medföra betydan-&lt;br&gt;de olägenheter. Tveksamhet kan således uppkomma både hos bolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männen och hos tredje man om i vilken rättslig form en viss verksam-&lt;br&gt;het utövas. En sådan tveksamhet kan leda till osäkerhet om vilka&lt;br&gt;regler som är tillämpliga när det gäller företagets inre rättsförhållanden&lt;br&gt;och ansvarigheten gentemot tredje man. Vidare finns det från skatte-&lt;br&gt;rättslig synpunkt ett starkt intresse av att det inte föreligger någon&lt;br&gt;oklarhet om när ett handelsbolag är för handen, även om de skatte-&lt;br&gt;rättsliga reformförslag som ursprungligen åberopades till stöd för en ny&lt;br&gt;gränsdragning fatt minskad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra tillåter den nuvarande gränsdragningen mellan han-&lt;br&gt;delsbolag och enkla bolag endast att sådan näringsverksamhet som&lt;br&gt;medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;får utövas i enkelt bolag. Enligt min mening finns det emellertid ett&lt;br&gt;behov av att kunna utöva även annan näringsverksamhet än jordbruk&lt;br&gt;och skogsbruk i enkelt bolag. Ett exempel på sådan verksamhet är&lt;br&gt;uthyrning av samägda fastigheter, där det ofta både för fastighetsägarna&lt;br&gt;och för tredje man torde framstå som verklighetsfrämmande att betrak-&lt;br&gt;ta uthyrningsverksamheten som ett handelsbolag. Ett annat exempel&lt;br&gt;gäller yrkesfisket. Ofta drivs en och samma fiskeverksamhet av två&lt;br&gt;bolag, av vilka det ena sedan gammalt utgjort ett enkelt bolag (fiskela-&lt;br&gt;get) och det andra ett partrederi (båtlaget) som äger och tillhandahåller&lt;br&gt;båten. Ett fiskelag har ofta kort varaktighet eller består av en växlande&lt;br&gt;personkrets. Bl.a. av dessa skäl torde på detta område det enkla bolaget&lt;br&gt;med dess delade betalningsansvar för bolagsmännen utgöra en lämplig&lt;br&gt;företagsform (jfr skrivelse från Sveriges fiskares riksförbund i bilaga till&lt;br&gt;prop. 1984/85:99). Enligt min uppfattning kan det inte uteslutas att det&lt;br&gt;även på andra näringsområden föreligger ett behov av det enkla&lt;br&gt;bolaget som en alternativ företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om att ett handelsbolag uppkommer först då det på&lt;br&gt;bolagsmännens begäran har förts in i handelsregistret tillgodoser enligt&lt;br&gt;min mening önskemålet om en klar och entydig gränsdragning mellan&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag. Regeln innebär också att det överlämnas&lt;br&gt;till bolagsmännen att avgöra om en näringsverksamhet skall utövas i&lt;br&gt;handelsbolag eller enkelt bolag. Därigenom blir det alltså möjligt att&lt;br&gt;utöva näringsverksamhet i enkelt bolag även i andra fall än då det är&lt;br&gt;fråga om jordbruk eller skogsbruk. Det föreligger därför enligt min&lt;br&gt;mening starka skäl av både civilrättslig och skatterättslig natur för den&lt;br&gt;nu föreslagna gränsdragningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har avstyrkt promemorians förslag främst på den&lt;br&gt;grunden att inträdet av bolagsmännens solidariska ansvar för bolags-&lt;br&gt;skulderna i fråga om näringsdrivande verksamhet är så viktigt för&lt;br&gt;tredje man, att denna rättsverkan inte bör vara beroende av att bolaget&lt;br&gt;registreras. För egen del kan jag inte tillmäta denna synpunkt någon&lt;br&gt;avgörande vikt. Till följd av den nu föreslagna handelsbolagsdefinitio-&lt;br&gt;nen kan nämligen tredje man alltid genom handelsregistret skaffa sig&lt;br&gt;säker kännedom om huruvida han har att göra med ett handelsbolag&lt;br&gt;där bolagsmännen är solidariskt ansvariga eller med ett enkelt bolag&lt;br&gt;där endast den eller de bolagsmän som ingår förbindelsen ansvarar för&lt;br&gt;dess fullgörande. Vidare finns redan i gällande rätt (se 4 kap. 6 § HBL)&lt;br&gt;en bestämmelse om solidariskt ansvar för bolagsmännen i bl.a. sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall då en vilseledande beteckning används som kan ge en medkontra- Prop. 1992/93:137&lt;br&gt;hent den felaktiga föreställningen att han avtalar med ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att det inte heller i framtiden torde vara praktiskt&lt;br&gt;möjligt att utöva näringsverksamhet i någon större skala i ett enkelt&lt;br&gt;bolag. Frånvaron av rättssubjektivitet och solidariskt ansvar är nämli-&lt;br&gt;gen ägnad att begränsa kreditmöjligheterna för ett sådant bolag. Inte&lt;br&gt;heller kan någon firma registreras för det enkla bolaget. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till detta i det följande (avsnitt 2.2). I de flesta fall av näringsverk-&lt;br&gt;samhet torde bolagsmännen därför, liksom hittills, i eget intresse&lt;br&gt;komma att välja handelsbolagsformen framför det enkla bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Registreringsfrågor i samband med det enkla&lt;br&gt;bolaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bolagsmännen i ett enkelt bolag har rätt att föras&lt;br&gt;in i handelsregistret, om näringsverksamhet utövas i bolaget.&lt;br&gt;Registreringsskyldighet för bolagsmännen föreligger, om närings-&lt;br&gt;verksamheten skulle ha medfört bokföringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1929:117) om denna gällt även efter utgången av år&lt;br&gt;1976. Någon firma skall inte registreras för näringsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorian innehåller inte något förslag angående&lt;br&gt;registrering av enkla bolag eller av bolagsmännen i sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Hovrätten över Skåne och Blekinge är det&lt;br&gt;inkonsekvent att ett enkelt bolag till skillnad från näringsverksamhet&lt;br&gt;av samma slag som drivs av t.ex. en enskild person inte skall vara&lt;br&gt;underkastat registrering i handelsregistret. En tänkbar lösning är enligt&lt;br&gt;hovrätten att vid registrering i handelsregistret skilja på handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Revisorsamfundet SRS föreligger det ett behov av&lt;br&gt;firmaskydd för enkla bolag som driver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Enligt 2 § andra stycket handelsregisterlagen&lt;br&gt;gäller registreringsskyldighet bl.a. för enskilda näringsidkare som skul-&lt;br&gt;le ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokföringslag om denna&lt;br&gt;gällt efter utgången av 1976. (Sistnämnda lag upphörde att gälla med&lt;br&gt;utgången av sistnämnda år.) Grunden för registreringsskyldigheten är&lt;br&gt;inte bara att näringslivet och allmänheten har intresse från informa-&lt;br&gt;tionssynpunkt av att näringsidkare i största möjliga mån låter registre-&lt;br&gt;ra sina företag, utan även att en något så när fullständig företagsregi-&lt;br&gt;strering är av stor betydelse också från offentligrättsliga synpunkter (se&lt;br&gt;prop. 1974:4 s. 193 och prop. 1975:104 s. 144). Enligt min uppfattning&lt;br&gt;är det otillfredsställande om en näringsverksamhet, som skulle ha varit&lt;br&gt;registreringsskyldig om den bedrevs av en enskild näringsidkare, und-&lt;br&gt;går denna skyldighet enbart av det skälet att verksamheten utövas i&lt;br&gt;enkelt bolag. Även i det fallet bör därför registreringsskyldighet inträ-&lt;br&gt;da, om verksamheten skulle ha medfört bokföringsplikt enligt 1929 års&lt;br&gt;bokföringslag. Ett enkelt bolag utgör emellertid inget rättssubjekt utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i princip endast ett obligationsrättsligt förhållande mellan bolags-&lt;br&gt;männen (se 1 kap. 4 § HBL, jfr SOU 1978:67 s. 118 f. och prop.&lt;br&gt;1979/80:143 s. 56). Registreringsskyldigheten bör därför enligt min&lt;br&gt;uppfattning inte innebära att själva bolaget skall registreras. I stället&lt;br&gt;bör varje bolagsman registreras för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset från bl.a. offentligrättslig synpunkt av en registrering angå-&lt;br&gt;ende näringsverksamhet är mindre framträdande när det gäller typiska&lt;br&gt;småföretagare utan anställda (se prop. 1975:104 s.144). För sådana&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och vissa andra näringsdrivande rättssubjekt&lt;br&gt;som inte skulle ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokförings-&lt;br&gt;lag föreligger därför enligt handelsregisterlagen ingen registreringsplikt&lt;br&gt;utan endast en rätt till registrering. Grunden för denna rätt är främst&lt;br&gt;att varje näringsidkare skall ha möjlighet att fa sin firma skyddad&lt;br&gt;genom registrering (se prop. 1974:4 s. 192). Som jag strax skall&lt;br&gt;återkomma till anser jag att firma inte bör kunna registreras för det&lt;br&gt;enkla bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock inte uteslutas att en bolagsman i ett näringsdrivande&lt;br&gt;enkelt bolag av andra skäl än som nu nämnts kan önska registrering,&lt;br&gt;även om näringsverksamheten inte skulle ha varit bokföringspliktig&lt;br&gt;enligt 1929 års lag. Från allmän synpunkt möter det enligt min&lt;br&gt;mening inte något hinder mot en sådan ordning. Den ordningen&lt;br&gt;skulle bl.a. medföra att redan registrerade bolagsmän inte behöver&lt;br&gt;avföras ur registret endast av det skälet att verksamheten inte längre&lt;br&gt;har sådan omfattning som krävdes för bokföringsplikt enligt 1929 års&lt;br&gt;lag. Jag anser således att en bolagsman i ett enkelt bolag bör ha rätt till&lt;br&gt;registrering i handelsregistret under samma förutsättningar som bl.a.&lt;br&gt;enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § firmalagen (1974:156) är firma den benämning under&lt;br&gt;vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Med näringsidkare avses&lt;br&gt;var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, både&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer (se t.ex. prop. 1975:104 s.140). Sedan&lt;br&gt;länge (se t.ex. NJA II 1895 s. 49) gäller att ett enkelt bolag inte kan ha&lt;br&gt;någon firma (jfr 4 kap. 5 och 6 §§ HBL). Bakgrunden till detta är att&lt;br&gt;det enkla bolaget inte är en juridisk person och alltså inte kan ha&lt;br&gt;någon egen förmögenhet, rättigheter eller skyldigheter som skall sam-&lt;br&gt;manhållas genom en firma. Något påtagligt praktiskt behov av att&lt;br&gt;ändra denna ordning har inte påvisats. Förekomsten av en firma skulle&lt;br&gt;vidare enligt min mening kunna ge sken av att det enkla bolaget är ett&lt;br&gt;särskilt rättssubjekt. Vid en samlad bedömning kan jag därför inte&lt;br&gt;finna att det nu bör öppnas möjlighet att registrera firma för det enkla&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna möjligheten att utöva näringsverksamhet i enkelt&lt;br&gt;bolag aktualiserar frågan om redovisningslagstiftningens tillämplighet i&lt;br&gt;sådana fall (jfr 1 § bokföringslagen, 1976:125). Frågan har inte berörts&lt;br&gt;i promemorian eller av remissinstanserna. Redovisningskommittén (Ju&lt;br&gt;1991:07) har emellertid i uppdrag att göra en allmän översyn av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningslagstiftningen och bör enligt sina direktiv slutföra utred- Prop. 1992/93:137&lt;br&gt;ningsuppdraget före den 1 december 1993. I avvaktan på resultatet av&lt;br&gt;kommitténs arbete och då min avsikt är att den nya gränsdragningen&lt;br&gt;mellan handelsbolag och enkla bolag skall börja gälla först den 1&lt;br&gt;januari 1995, avstår jag från att nu ta upp redovisningsfrågan till&lt;br&gt;närmare behandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Enmanshandelsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Det införs inte någon möjlighet för en&lt;br&gt;person att ensam bilda ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: En fysisk person far möjlighet att ensam bilda&lt;br&gt;ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har lått ett blandat motta-&lt;br&gt;gande under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt ställningstagande: HBL medger inte att ett&lt;br&gt;handelsbolag bildas av en ensam fysisk eller juridisk person. Däremot&lt;br&gt;tillåter HBL att en enda person efter bildandet förvärvar alla andelarna&lt;br&gt;i bolaget. I syfte att begränsa möjligheten att arbeta med enmanshan-&lt;br&gt;delsbolag föreskrivs dock i 2 kap. 28 § HBL att ett handelsbolag i&lt;br&gt;vilket antalet bolagsmän har gått ned till en skall, när detta förhållande&lt;br&gt;har bestått under sex månader, anses ha trätt i likvidation om så inte&lt;br&gt;har skett tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare nämnda betänkandet SOU 1989:34 presenterade utred-&lt;br&gt;ningen om reformerad företagsbeskattning bl.a. två alternativa förslag&lt;br&gt;till beskattning av egenföretagare som båda skulle ge egenföretagarna&lt;br&gt;samma skattemässiga reserveringsmöjligheter som samtidigt föreslogs&lt;br&gt;för aktiebolag. Det ena av dessa alternativ förutsatte att möjlighet&lt;br&gt;skapades för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbolag. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund har frågan om bildandet av sådana handelsbolag&lt;br&gt;analyserats närmare ur civilrättslig synvinkel i den inom Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet upprättade promemorian Enmanshandelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har därefter utredningen om beskattning av&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande&lt;br&gt;SOU 1991:100 föreslagit nya regler om bl.a. hur enskilda näringsidka-&lt;br&gt;re skall beskattas. Dessa förslag kräver emellertid inte för sitt genomfö-&lt;br&gt;rande att det skapas möjlighet för en person att ensam bilda ett&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för mitt ställningstagande: Med hänsyn till förslagen i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1991:100 och det positiva bemötande som dessa&lt;br&gt;förslag fått under remissbehandlingen av betänkandet finns det enligt&lt;br&gt;min mening inte längre någon anledning att av skatterättsliga skäl&lt;br&gt;införa en möjlighet för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbo-&lt;br&gt;lag. Vidare har det varken i promemorian eller av remissinstanserna&lt;br&gt;gjorts gällande att några avgörande civilrättsliga skäl talar för ett&lt;br&gt;införande av denna möjlighet. Inte heller jag anser att några sådana&lt;br&gt;skäl föreligger. I stället skulle enligt min uppfattning godtagandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag med en enda delägare såsom en normal företeelse vara&lt;br&gt;ägnat att öka riskerna för godtyckliga förmögenhetsöverföringar mellan&lt;br&gt;olika rättssubjekt (jfr SOU 1978:67 s. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser alltså inte att det finns tillräckliga skäl att ändra den&lt;br&gt;nuvarande begränsningen i HBL av möjligheterna att arbeta med&lt;br&gt;enmanshandelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom registrer-&lt;br&gt;ingen. Det är därför givetvis angeläget att ärenden om sådan registrer-&lt;br&gt;ing handläggs snabbt. Goda förutsättningar för detta har skapats genom&lt;br&gt;den av riksdagen nyligen antagna lagstiftningen om ändrad handels-&lt;br&gt;och föreningsregistrering (se prop. 1992/93:27, bet. 1992/93:LU10, rskr.&lt;br&gt;1992/93:75, SFS 1992:1448-1459). Sistnämnda lagstiftning innebär att&lt;br&gt;ansvaret för handels- och föreningsregistren förs över från länsstyrel-&lt;br&gt;serna till Patent- och registreringsverket (PRV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika länens register skall vara överförda till PRV senast den 31&lt;br&gt;december 1994. Som jag tidigare nämnt (se avsnitt 2.1) innebär vidare&lt;br&gt;nu gällande övergångsbestämmelser till HBL att frågan om ett bolag&lt;br&gt;som har bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag&lt;br&gt;eller ett enkelt bolag intill utgången av sistnämnda år skall bedömas&lt;br&gt;enligt 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag. Den nu föreslag-&lt;br&gt;na lagstiftningen bör därför lämpligen träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna torde inte medföra några kostnader för&lt;br&gt;det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya reglerna om gränsdragningen mellan han-&lt;br&gt;delsbolag och enkla bolag skall gälla även för bolag som har&lt;br&gt;bildats före den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett handelsbolag som har bildats enligt äldre rätt gäller dock&lt;br&gt;de äldre gränsdragningsreglerna så länge bolaget är oregistrerat.&lt;br&gt;Om ett sådant bolag ännu vid utgången av år 1995 är oregistre-&lt;br&gt;rat, skall det då anses upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I&lt;br&gt;promemorian föreslås även särskilda regler om att bolagsmännen skall&lt;br&gt;svara solidariskt mot tredje man för ett upplöst bolags förpliktelser och&lt;br&gt;inträda i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med&lt;br&gt;tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat prome-&lt;br&gt;morians förslag utan erinran. En remissinstans har befarat att förslaget&lt;br&gt;kan innebära en försämring för bolagsborgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt min mening är det uppenbart oprak- Prop.&lt;br&gt;tiskt att ha olika bolagsdefinitioner beroende på vid vilken tidpunkt ett&lt;br&gt;bolag bildats. De nya reglerna bör därför i princip gälla även för bolag&lt;br&gt;som har bildats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den nya gränsdragningen tillämpas fullt ut på äldre bolag,&lt;br&gt;skulle detta emellertid innebära att vid ikraftträdandet befintliga oregi-&lt;br&gt;strerade handelsbolag då förlorar sin egenskap av särskilda rättssubjekt&lt;br&gt;och i stället formlöst övergår till att bli enkla bolag. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle kunna leda till oklarhet om rättsläget och rättsförluster för&lt;br&gt;bolagets befintliga borgenärer. Samtidigt är det dock önskvärt att&lt;br&gt;oregistrerade äldre handelsbolag inte består som särskilda rättssubjekt&lt;br&gt;under någon längre tid vid sidan av registrerade handelsbolag. En&lt;br&gt;lösning som knyter an till HBL:s regelverk är att betrakta oregistrerade&lt;br&gt;handelsbolag som upplösta. En sådan lösning innebär inte enligt min&lt;br&gt;mening att bolagsborgenärernas intressen åsidosätts. Redan enligt gäl-&lt;br&gt;lande rätt (se 2 kap. 34 § HBL) kan nämligen bolagsmännen, om de är&lt;br&gt;ense, fördela bolagets tillgångar mellan sig på det sätt de önskar.&lt;br&gt;Vidare svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser även&lt;br&gt;sedan detta upplösts (se 2 kap. 20 § HBL). Om behov av en likvida-&lt;br&gt;tionsåtgärd uppkommer efter upplösningen är bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;45 § HBL om fortsatt likvidation tillämpliga. På grund av vad jag nu&lt;br&gt;anfört anser jag, i enlighet med förslaget i promemorian, att ett&lt;br&gt;oregistrerat handelsbolag bör betraktas som upplöst. Med hänsyn till&lt;br&gt;den nyssnämnda bestämmelsen i 2 kap. 20 § HBL kan jag dock inte&lt;br&gt;finna att det i detta sammanhang behöver införas några särskilda regler&lt;br&gt;angående bolagsmännens solidariska ansvar för det upplösta bolagets&lt;br&gt;förpliktelser. Vidare kan bolagsmännen genom en enkel registrerings-&lt;br&gt;åtgärd säkra handelsbolagets fortsatta bestånd. Därför anser jag, i&lt;br&gt;motsats till vad som föreslagits i promemorian, att det är obefogat med&lt;br&gt;en bestämmelse som - för att skydda bolagsmännens intressen - före-&lt;br&gt;skriver att bolagsmännen skall inträda i bolagets ställe som part i de&lt;br&gt;avtal som bolaget har slutit med tredje man (jfr prop. 1973:168 s. 16&lt;br&gt;f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst för att olägenheter skall undvikas för bolagsmän som ansö-&lt;br&gt;ker om registrering av bolaget under tiden närmast före eller efter de&lt;br&gt;nya reglernas ikraftträdande bör, som föreslagits i promemorian, en-&lt;br&gt;dast handelsbolag som ännu ett år efter ikraftträdandet är oregistrerade&lt;br&gt;betraktas som upplösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de föreslagna ändringarna i handelsregisterlagen be-&lt;br&gt;hövs inte några särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemen-&lt;br&gt;samt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handels-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156) och handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.1), innebär att det för att ett handelsbolag skall uppkomma krävs att&lt;br&gt;bolaget har förts in i handelsregistret. För uppkomsten av handelsbola-&lt;br&gt;get krävs därutöver, liksom enligt hittills gällande rätt, att &amp;quot;två eller&lt;br&gt;flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (s. 23) föreslogs att ordet gemensamt i den citerade&lt;br&gt;texten skall utgå. Grunden för förslaget synes vara att ordet gemensamt&lt;br&gt;ursprungligen infördes i lagtexten för att underlätta bedömningen av&lt;br&gt;om ett konsortialavtal skall anses grunda ett handelsbolag eller inte&lt;br&gt;samt att den nya, klarare gränsdragningen mellan handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag gör ordet överflödigt. Ordet gemensamt torde emellertid ge&lt;br&gt;uttryck för den mera övergripande och alltjämt giltiga principen att ett&lt;br&gt;bolagsavtal skall konstituera ett handelsbolag endast när näringsverk-&lt;br&gt;samheten verkligen skall ske i det gemensamma bolaget och inte hos&lt;br&gt;bolagsmännen (se bet. 1980/81:LU4 s. 14). Ordet gemensamt har därför&lt;br&gt;fatt stå kvar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (s.4, se även SOU 1989:34 s. 395) föreslås vidare att i&lt;br&gt;den nyss citerade lagtexten ordet näringsverksamhet skall ersättas med&lt;br&gt;ordet verksamhet. Några sakliga skäl för att annan verksamhet än&lt;br&gt;näringsverksamhet skall kunna utövas i handelsbolag torde dock inte&lt;br&gt;föreligga. Även ordet näringsverksamhet har därför fatt kvarstå i lag-&lt;br&gt;texten (se även specialmotiveringen till 1 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en undantagsbestäm-&lt;br&gt;melse som innebar att i bolag utövad näringsverksamhet med skyldig-&lt;br&gt;het att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen inte utgjorde&lt;br&gt;handelsbolag. Eftersom bolagsmännen i fortsättningen skall kunna&lt;br&gt;välja om en näringsverksamhet skall utövas i handelsbolag eller enkelt&lt;br&gt;bolag har undantagsbestämmelsen blivit obehövlig och stycket har&lt;br&gt;därför fatt utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket överensstämmer med det hittillsvarande tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten, som är oförändrad, anger att ett enkelt bolag föreligger om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att&lt;br&gt;handelsbolag föreligger enligt 1 §. Den föreslagna ändringen av sist-&lt;br&gt;nämnda lagrum innebär följaktligen, som närmare utvecklats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (se avsnitt 2.1), att i fortsättningen näringsverk-&lt;br&gt;samhet kan utövas i enkla bolag även i andra fall än som hittills har&lt;br&gt;varit möjligt. Frågan har uppkommit om detta nya rättsläge bör&lt;br&gt;föranleda någon ändring av bestämmelserna i 4 kap. HBL om bolags-&lt;br&gt;männens inbördes rättigheter och skyldigheter i ett enkelt bolag. Vid&lt;br&gt;tillkomsten av dessa bestämmelser var nämligen utgångspunkten att det&lt;br&gt;enkla bolaget i princip inte skall användas för näringsdrift. Ingen av&lt;br&gt;bestämmelserna är dock tvingande och bolagsmännen kan alltså ge-&lt;br&gt;nom avtal reglera sina inbördes förhållanden på ett från lagen avvikan-&lt;br&gt;de sätt. Härtill kommer att det redan i de ursprungliga förarbetena till&lt;br&gt;HBL har förutsatts att bestämmelserna i 2 kap. om handelsbolagsmän-&lt;br&gt;nens inbördes förhållanden kan komma till analog tillämpning på&lt;br&gt;vissa enkla bolag (se prop. 1979/80:143 s. 142). Mot denna bakgrund&lt;br&gt;och då det har antagits (se avsnitt 2.1) att det enkla bolaget även i&lt;br&gt;fortsättningen endast mera undantagsvis kommer att användas för&lt;br&gt;näringsdrift, har de berörda bestämmelserna i 4 kap. inte ansetts&lt;br&gt;behöva ändras. Inte heller i övrigt har det ansetts erforderligt med&lt;br&gt;några ändringar i sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ett handelsbolag för sin uppkomst kräver inför-&lt;br&gt;ande i handelsregistret medför att bolaget dessförinnan utgör ett enkelt&lt;br&gt;bolag. Att så är fallet framgår av bestämmelserna i förevarande stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 6 § HBL om solidariskt&lt;br&gt;ansvar i vissa fall för bolagsmännen i ett enkelt bolag har det inte&lt;br&gt;ansetts erforderligt med några särskilda regler angående ansvaret för&lt;br&gt;förbindelser i sådana bolag som avses bli införda i handelsregistret,&lt;br&gt;men där detta ännu inte har skett (jfr 2 kap. 13 § aktiebolagslagen,&lt;br&gt;1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en bestämmelse om att&lt;br&gt;ett enkelt bolag kan övergå till att bli handelsbolag genom att föras in i&lt;br&gt;handelsregistret. Den nya konstruktionen av handelsbolagsbegreppet&lt;br&gt;har gjort bestämmelsen överflödig och stycket har därför fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stycket har utgått innebär också att i fortsättningen endast bolag&lt;br&gt;som driver näringsverksamhet får föras in i handelsregistret (se 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket denna lag jämfört med 2 § handelsregisterlagen;&lt;br&gt;angående det hittillsvarande rättsläget se Nial, Om handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag, 1983, s.96, tidskriften Balans 2/1989 s. 44 och 5/1989 s.47,&lt;br&gt;SOU 1989:34 s. 395 samt Pettersson m.fl., Handelsbolag/Årsredovis-&lt;br&gt;ning, 1991, s.33 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsfrågor har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.5 och 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;handelsregisterlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret förs in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskild näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ideell förening eller stiftelse som utövar näringsverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmän i enkla bolag, om näringsverksamhet utövas i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1929:117), om denna&lt;br&gt;gällt även efter utgången av år 1976, skall söka registrering innan&lt;br&gt;verksamheten börjar. Detsamma gäller bolagsmännen i ett enkelt bolag&lt;br&gt;om den verksamhet som skall utövas i bolaget skulle ha medfört sådan&lt;br&gt;bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på&lt;br&gt;de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med&lt;br&gt;följande undanlag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon firma skall inte registreras för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bolagsmännen skall registreras under sina namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i punkt 4 innebär att bolagsmännen i ett enkelt&lt;br&gt;bolag far föras in i handelsregistret om näringsverksamhet utövas i&lt;br&gt;bolaget. Det bör observeras att det är bolagsmännen och inte bolaget&lt;br&gt;som far föras in i handelsregistret enligt punkt 4. På det sättet skiljer&lt;br&gt;sig verksamhet som bedrivs i form av enkelt bolag från verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i form av handelsbolag. När det gäller handelsbolaget är&lt;br&gt;det bolaget som är föremål för registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera personer som skall bedriva näringsverksamhet i&lt;br&gt;bolagsform kan alltså välja mellan att låta registrera bolaget eller att&lt;br&gt;låta registrera bolagsmännen. I det förra fallet blir det fråga om ett&lt;br&gt;handelsbolag och i det senare fallet blir det ett enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i stycket är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 § första stycket HBL i dess nu föreslagna lydelse&lt;br&gt;uppkommer ett handelsbolag först genom registreringen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i den hittillsvarande första meningen av förevarande stycke om&lt;br&gt;registreringsskyldighet för handelsbolag har därför blivit överflödig och&lt;br&gt;meningen har fatt utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya första meningen överensstämmer i sak med den hittillsva- Prop. 1992/93:137&lt;br&gt;rande andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya andra meningen innebär att registreringsskyldighet förelig-&lt;br&gt;ger för bolagsmännen i ett enkelt bolag under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om att bestämmelserna i förevarande lag om enskild&lt;br&gt;näringsidkare skall tillämpas på bolagsmännen innebär bl.a. att sådana&lt;br&gt;uppgifter, med undantag för uppgift om firma, som handelsregistret&lt;br&gt;enligt 4 § skall innehålla om en enskild näringsidkare även skall&lt;br&gt;redovisas för bolagsmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det enkla bolaget inte utgör ett särskilt rättssubjekt torde&lt;br&gt;prokuralagen (1974:158) inte vara tillämplig i fråga om näringsverk-&lt;br&gt;samhet som utövas i sådant bolag (se 1 § första stycket sistnämnda lag).&lt;br&gt;Bestämmelserna i 8 § handelsregisterlagen om registrering av prokura&lt;br&gt;är följaktligen inte tillämpliga när det gäller ett enkelt bolag eller dess&lt;br&gt;bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 skall inte någon firma registreras för verksamhet som&lt;br&gt;utövas i ett enkelt bolag. Detta innebär att de bestämmelser i handels-&lt;br&gt;registerlagen som avser enskilda näringsidkares firma (se 4 § första&lt;br&gt;stycket, 5 — 7 §§, 15 § första stycket och 16 § första och tredje styckena)&lt;br&gt;inte blir tillämpliga vare sig på det enkla bolaget eller på bolagsmän-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 finns en bestämmelse om att bolagsmännen skall registre-&lt;br&gt;ras under sina namn (jfr 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser inte ansetts erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vissa ändringar i lagen om handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag samt i handelsregisterlagen. Förslaget innebär att det skall&lt;br&gt;bli möjligt för en fysisk person att ensam bilda och driva handelsbolag,&lt;br&gt;s.k. enmanshandelsbolag. Förslaget innebär vidare att registreringen i&lt;br&gt;handelsregistret, såsom redan föreslagits i betänkandet (SOU 1989:34)&lt;br&gt;Reformerad företagsbeskattning, skall konstituera handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 2 kap. 17, 19, 20, 28 och&lt;br&gt;35 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att ge-&lt;br&gt;mensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som medför skyl-&lt;br&gt;dighet att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om firma för&lt;br&gt;(1974:156) och handelsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommanditbolag är ett han-&lt;br&gt;delsbolag i vilket en eller flera&lt;br&gt;bolagsmän har förbehållit sig att&lt;br&gt;inte svara för bolagets förbindel-&lt;br&gt;ser med mera än han har satt in&lt;br&gt;eller åtagit sig att sätta in i bola-&lt;br&gt;get. En sådan bolagsman kallas&lt;br&gt;kommanditdelägare. Annan bo-&lt;br&gt;lagsman i kommanditbolaget kal-&lt;br&gt;las komplementär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att utöva&lt;br&gt;verksamhet i bolag och bolaget har&lt;br&gt;registrerats i handelsregistret. Ett&lt;br&gt;handelsbolag föreligger också om&lt;br&gt;en ensam fysisk person driver när-&lt;br&gt;ingsverksamhet och verksamheten&lt;br&gt;är registrerad i handelsregistret som&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommanditbolag är ett han-&lt;br&gt;delsbolag med flera bolagsmän i&lt;br&gt;vilket en eller flera av dessa har&lt;br&gt;förbehållit sig att inte svara för&lt;br&gt;bolagets förbindelser med mera&lt;br&gt;än han har satt in eller åtagit sig&lt;br&gt;att sätta in i bolaget. En sådan&lt;br&gt;bolagsman kallas kommanditdelä-&lt;br&gt;gare. Annan bolagsman i kom-&lt;br&gt;manditbolaget kallas komplemen-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av bolagsmännen fö-&lt;br&gt;reträder bolaget, om inte något&lt;br&gt;annat har avtalats eller följer av&lt;br&gt;31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag med flera bolagsmän&lt;br&gt;företräds av var och en av des-&lt;br&gt;sa, om inte något annat har avta-&lt;br&gt;lats eller följer av 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som har visat trolöshet i bolagets angelägenheter kan&lt;br&gt;på talan av någon annan bolagsman av domstol skiljas från rätten att&lt;br&gt;företräda bolaget. Domstolens avgörande får verkställas utan hinder av&lt;br&gt;att det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prokura får meddelas endast av&lt;br&gt;samtliga bolagsmän i förening.&lt;br&gt;Varje bolagsman som är behörig&lt;br&gt;att företräda bolaget kan återkalla&lt;br&gt;prokuran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om nå&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ ett bolag med flera bolagsmän&lt;br&gt;får prokura meddelas endast av&lt;br&gt;samtliga bolagsmän i förening.&lt;br&gt;Varje bolagsman som är behörig&lt;br&gt;att företräda bolaget kan återkalla&lt;br&gt;prokuran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5t annat har avtalats mellan bolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BI övrigt finns bestämmelser om prokura i prokuralagen (1974:158).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsmännen svarar solidariskt Bolagsmän svarar solidariskt för&lt;br&gt;för bolagets förpliktelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bolagets förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en bolagsmans konkurs skall utdelning för en bo lagsborgenärs&lt;br&gt;fordran beräknas på fordringens belopp efter avdrag för vad bolagsbor-&lt;br&gt;genären kan fa ut av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag i vilket antalet&lt;br&gt;bolagsmän har gått ned till en&lt;br&gt;skall, när dett;-. förhållande har&lt;br&gt;bestått under sex månader, anses&lt;br&gt;ha trätt i likvidation, om så ej&lt;br&gt;skett tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett handelsbolag i vilket an-&lt;br&gt;talet bolagsmän har gått ned till en&lt;br&gt;har trätt i likvidation, far bolagets&lt;br&gt;rörelse fortsättas eller annars&lt;br&gt;rättshandlingar eller andra åtgär-&lt;br&gt;der vidtas endast i den mån det&lt;br&gt;behövs för en ändamålsenlig av-&lt;br&gt;veckling eller för att de anställda&lt;br&gt;skall få skälig tid för att skaffa en&lt;br&gt;ny anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättshandling, som är otillåten enligt första stycket, far åberopas&lt;br&gt;mot bolaget av den mot vilken rättshandlingen företogs endast om&lt;br&gt;denne varken kände till eller borde ha känt till de omständigheter som&lt;br&gt;medförde att rättshandlingen var otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet bolagsmän i ett han-&lt;br&gt;delsbolag har gått ned så att en&lt;br&gt;juridisk person är ensam bolags-&lt;br&gt;man skall bolaget, när detta för-&lt;br&gt;hållande har bestått under sex&lt;br&gt;månader, anses ha trätt i likvida-&lt;br&gt;tion, om så ej skett tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett handelsbolag har trätt i&lt;br&gt;likvidation enligt 28 §, får bolagets&lt;br&gt;rörelse fortsättas eller annars&lt;br&gt;rättshandlingar eller andra åtgär-&lt;br&gt;der vidtas endast i den mån det&lt;br&gt;behövs för en ändamålsenlig av-&lt;br&gt;veckling eller för att de anställda&lt;br&gt;skall fä skälig tid för att skaffa en&lt;br&gt;ny anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1991&lt;br&gt;gäller 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1991. Om ett&lt;br&gt;sådant handelsbolag vid utgången av år 1991 inte har registrerats i&lt;br&gt;handelsregistret är bolaget upplöst. Bolagsmännen i sådant bolag svarar&lt;br&gt;solidariskt för förpliktelser som handelsbolaget har ingått före den 1&lt;br&gt;januari 1992. Bolagsmännen inträder i bolagets ställe som part i de&lt;br&gt;avtal bolaget har slutit med tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) att&lt;br&gt;2, 4 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening eller stiftelse som idkar näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall soka regi-&lt;br&gt;strering, innan bolaget börjar sin&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller en-&lt;br&gt;skild näringsidkare, ideell före-&lt;br&gt;ning och stiftelse som skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1929:117), om den-&lt;br&gt;na gällt även efter utgången av år&lt;br&gt;1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i han-&lt;br&gt;delsregister i den ordning som före-&lt;br&gt;skrives för handelsbolag. Vad i&lt;br&gt;denna lag sägs om handelsbolag&lt;br&gt;gäller även i fråga om sålunda regi-&lt;br&gt;strerat enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregister skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild näringsidkare, ideell&lt;br&gt;förening och stiftelse, som skulle&lt;br&gt;ha varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1929:117), om&lt;br&gt;denna gällt även efter utgången av&lt;br&gt;år 1976, skall söka registrering in-&lt;br&gt;nan verksamheten börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i han-&lt;br&gt;delsregistret med verkan att bolaget&lt;br&gt;enligt lagen (1980:1102) om han-&lt;br&gt;delsbolag och enkla bolag utgör ett&lt;br&gt;handelsbolag. Motsvarande gäller&lt;br&gt;en enskild näringsidkare som ansö-&lt;br&gt;ker om registrering av sin verksam&lt;br&gt;het som handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande uppgifter om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkarens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkarens fullständiga namn, bostads- och postadress samt&lt;br&gt;telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den ort där huvudkontoret är inrättat samt kontorets postadress och&lt;br&gt;telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort där huvudkontoret är&lt;br&gt;inrättat samt kontorets postadress&lt;br&gt;och telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bolagsmännens fullständiga&lt;br&gt;namn, bostads- och postadresser&lt;br&gt;samt telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamhetens art och&lt;br&gt;i förekommande fall arten av an-&lt;br&gt;nan verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort där huvudkontoret är&lt;br&gt;inrättat samt kontorets postadress&lt;br&gt;och telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bolagsmännens fullständiga&lt;br&gt;namn, bostads- och postadresser&lt;br&gt;samt telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av vem och hur bolagets fir-&lt;br&gt;ma tecknas, när ej firman far&lt;br&gt;tecknas av varje bolagsman en-&lt;br&gt;sam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör komman-&lt;br&gt;ditbolag, vilken eller vilka av bo-&lt;br&gt;lagsmännen som är kommandit-&lt;br&gt;delägare och beloppet av varje så-&lt;br&gt;dan bolagsmans utfåsta insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och stiftelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av vem och hur bolagets fir-&lt;br&gt;ma tecknas, när ej firman får&lt;br&gt;tecknas av varje bolagsman en-&lt;br&gt;sam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bolaget utgör komman-&lt;br&gt;ditbolag, vilken eller vilka av bo-&lt;br&gt;lagsmännen som är kommandit-&lt;br&gt;delägare och beloppet av varje så-&lt;br&gt;dan bolagsmans utfåsta insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den firma under vilken föreningen eller stiftelsen idkar näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningens eller stiftelsens namn, om det ej sammanfaller med&lt;br&gt;firman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsverksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den ort där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte samt&lt;br&gt;föreningens eller stiftelsens postadress och telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständi-&lt;br&gt;ga namn, bostads- och postadresser samt telefon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om ej&lt;br&gt;namnet tecknas av styrelsen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåtes verksam-&lt;br&gt;heten eller sättes den under likvidation eller sker i annat fall ändring i&lt;br&gt;fråga om uppgift som registrerats, skall anmälan härom ofördröjligen&lt;br&gt;göras till varje länsstyrelse där registrering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan göres och handlägges i den ordning som gäller för ansökan&lt;br&gt;om registrering, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs&lt;br&gt;eller av vad Konungen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enskild näringsidkare avli-&lt;br&gt;dit, är den som har vård om boet&lt;br&gt;skyldig att göra anmälan med an-&lt;br&gt;ledning av dödsfallet. Har deläga-&lt;br&gt;re i handelsbolag avlidit, åligger&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten övriga&lt;br&gt;bolagsmän. Om domstol utsett&lt;br&gt;likvidator i handelsbolag, är han&lt;br&gt;anmälningsskyldig beträffande bo-&lt;br&gt;laget. Bolagsman som lämnat bo-&lt;br&gt;laget har rätt att göra anmälan om&lt;br&gt;sin avgång. Aterkallelse av proku-&lt;br&gt;ra får anmälas av varje bolagsman&lt;br&gt;som ej är utesluten från rätten att&lt;br&gt;företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enskild näringsidkare eller&lt;br&gt;bolagsman i handelsbolag med en&lt;br&gt;bolagsman avlidit, är den som har&lt;br&gt;vård om boet skyldig att göra an-&lt;br&gt;mälan med anledning av dödsfal-&lt;br&gt;let. Har delägare i handelsbolag&lt;br&gt;med flera bolagsmän avlidit, ålig-&lt;br&gt;ger anmälningsskyldigheten övri-&lt;br&gt;ga bolagsmän. Om domstol utsett&lt;br&gt;likvidator i handelsbolag, är han&lt;br&gt;anmälningsskyldig beträffande bo-&lt;br&gt;laget. Bolagsman som lämnat bo-&lt;br&gt;laget har rätt att göra anmälan om&lt;br&gt;sin avgång. Aterkallelse av proku-&lt;br&gt;ra får anmälas av varje bolagsman&lt;br&gt;som ej är utesluten från rätten att&lt;br&gt;företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar överlåtelse av näringsverksamhet även firman, skall anmä-&lt;br&gt;lan om överlåtelsen göras av den nye innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Riksåklagaren, Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Länssty-&lt;br&gt;relsernas organisationsnämnd, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Ackordscentral, Tjänstemännens Centralor-&lt;br&gt;ganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Fi-&lt;br&gt;nansbolagens Förening, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Företagareförbundet,&lt;br&gt;Småföretagens Riksorganisation, Entrepenörföreningen, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk Handel, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Auk-&lt;br&gt;toriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsuiters Förbund, Föreningen Ekonomer inom exeku-&lt;br&gt;tionsväsendet samt Föreningen Sveriges Kronofogdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De remitterade förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att ge-&lt;br&gt;mensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som medför skyl-&lt;br&gt;dighet att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag föreligger, om&lt;br&gt;två eller flera har avtalat att ge-&lt;br&gt;mensamt utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het i bolag och bolaget har förts in&lt;br&gt;i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156) och handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva&lt;br&gt;verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag blir ett handels-&lt;br&gt;bolag, om bolaget förs in i han-&lt;br&gt;delsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag&lt;br&gt;gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 1&lt;br&gt;kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant&lt;br&gt;bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är&lt;br&gt;bolaget upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § handelsregisterlagen (1974:157) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregister införes enskild&lt;br&gt;näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;samt ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som idkar näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall söka regi-&lt;br&gt;strering, innan bolaget börjar sin&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller en-&lt;br&gt;skild näringsidkare, ideell före-&lt;br&gt;ning och stiftelse som skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1929:117), om den-&lt;br&gt;na gällt även efter utgången av år&lt;br&gt;1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag får införas i han-&lt;br&gt;delsregister i den ordning som före-&lt;br&gt;skrives för handelsbolag. Vad t&lt;br&gt;denna lag sägs om handelsbolag&lt;br&gt;gäller även i fråga om sålunda regi-&lt;br&gt;strerat enkelt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret förs in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskilda näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ideella föreningar eller stiftel-&lt;br&gt;ser som utövar näringsverksamhet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsmän i enkla bolag, om&lt;br&gt;näringsverksamhet utövas i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare, ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse som skulle&lt;br&gt;ha varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1929:117), om&lt;br&gt;denna gällt även efter utgången av&lt;br&gt;år 1976, skall söka registrering in-&lt;br&gt;nan verksamheten börjar. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller bolagsmännen i ett enkelt&lt;br&gt;bolag, om den verksamhet som&lt;br&gt;skall utövas i bolaget skulle ha&lt;br&gt;medfört sådan bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;enskilda näringsidkare skall tilläm-&lt;br&gt;pas på de bolagsmän i ett enkelt&lt;br&gt;bolag som förs in i handelsregistret,&lt;br&gt;dock med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon firma skall inte regi-&lt;br&gt;streras för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bolagsmännen skall registreras&lt;br&gt;under sina namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-01-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 januari 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagom ändring i handelsregisterlagen (1974:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Per Petters-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll .................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ............................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 ............................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning....................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering ............................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag........................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Registreringsfrågor i samband&amp;nbsp;med&amp;nbsp;det enkla&amp;nbsp;bolaget&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen&amp;nbsp;....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Enmanshandelsbolag......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Ikraftträdande m.m........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Övergångsbestämmelser....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättade lagförslag.............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering ................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lagom ändring i lagen om handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och enkla bolag................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;handelsregisterlagen&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan ..................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut ......................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians huvudsakliga innehåll............ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ............. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 De remitterade förslagen...................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande........................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43183, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU43</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:27:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03137</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:27:10</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03137</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__137.pdf</filnamn>
<filstorlek>920597</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4D48B9B5-0BFA-43DC-BD13-CEAEAD177352</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU43</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i lagen om handelsbolag och enkla bolag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>