<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290570</hangar_id>
 <dok_id>GG03131</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>131</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:131</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>131</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:40</publicerad>
 <titel>om vissa företagsskattefrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03131/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03131</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03131</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:131&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa företagsskattefrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03131/prop_199293__131-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03131/prop_199293__131-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om skatteregler som skall möjliggöra&lt;br&gt;att en ekonomisk förening på visst sätt ombildas till aktiebolag utan några&lt;br&gt;omedelbara skattekonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna tar sikte på det fallet att en ekonomisk förening&lt;br&gt;överför sina tillgångar och skulder till ett aktiebolag varefter föreningen&lt;br&gt;upplöses. Utskiftning vid upplösning av föreningen föreslås under vissa&lt;br&gt;förutsättningar bli skattefri för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattefrihet krävs att det är fråga om utskiftning av samtliga aktier&lt;br&gt;i ett svenskt aktiebolag. Andra tillgångar än aktier får inte skiftas ut i&lt;br&gt;annat än begränsad omfattning. Värdet får inte överstiga 5 % av&lt;br&gt;aktiernas nominella värde. Utskiftning av andra tillgångar än aktier&lt;br&gt;beskattas fullt ut. Aktien övertar andelens anskaffningsvärde och det&lt;br&gt;innebär att vinsten vid en försäljning beskattas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även vissa ändringar i bestämmelsen om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen då aktier avyttras till ett bolag och vederlaget&lt;br&gt;uteslutande utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget. Förslaget&lt;br&gt;innebär att uppskovsmöjligheten skall gälla även vid avyttring av andelar&lt;br&gt;i en ekonomisk förening. En generell jämkning förslås också beträffande&lt;br&gt;kravet att vederlaget uteslutande skall utgöras av aktier. Uppskov skall&lt;br&gt;kunna medges även om vederlaget till viss del utgörs av pengar&lt;br&gt;motsvarande högst 10 % av de nyemitterade aktiernas nominella värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat förslag gäller andelar som erhållits vid fusion av ekonomiska Prop.1992/93:131&lt;br&gt;föreningar. Sådana andelar skall överta anskaffningsvärdet från de&lt;br&gt;andelar som löstes in i samband med fusionen. Vid avyttring av andelar&lt;br&gt;som förvärvats före den 1 januari 1992 får anskaffningsvärdet schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknas till 20 % av försäljningsvederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att lagen (1958:575) om avskrivning å&lt;br&gt;vissa oljelagringsanläggningar, m.m. och lagen (1969:738) om rätt att vid&lt;br&gt;inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen&lt;br&gt;Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m. upphävs. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att den omfattande möjligheten till nedskrivning av beredskapslager av&lt;br&gt;olja för fredskriser tas bort. Lagerreservema föreslås kunna skattas av&lt;br&gt;under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar föreslås i reglerna om skatteutjämningsreserv. Ett av&lt;br&gt;förslagen innebär att aktier, andelar m.m. vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget skall tas upp till de anskaffningsvärden som skall användas vid&lt;br&gt;en reavinstberäkning. Ett annat förslag är att om fastigheter som&lt;br&gt;förvärvats före ingången av år 1991 värderas enligt altemativregeln får&lt;br&gt;utgifter för exempelvis tillbyggnader som utförts fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1991 läggas till det på så sätt beräknade anskaffningsvärdet. Ändringarna&lt;br&gt;bör tillämpas första gången vid 1993 års taxering. I fråga om värderingen&lt;br&gt;av aktier m.m. får dock skattskyldiga som avslutar sitt räkenskapsår före&lt;br&gt;den 31 december 1992 tillämpa bestämmelserna i dess nuvarande&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av det nya taxeringsförfärandet föreslås vidare en ändring i&lt;br&gt;bestämmelsen om avdrag för överavskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i olika sammanhang tidigare aviserade förändringen av reglerna&lt;br&gt;för beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag kommer inte&lt;br&gt;att genomföras nu. Som en följd av detta skjuts även förslaget om&lt;br&gt;ändrade bolagsskatteregler upp. Avsikten är emellertid att ett förslag skall&lt;br&gt;presenteras under nästa år. Med hänsyn till detta föreslås att tillämp-&lt;br&gt;ningen av reglerna om räntefördelning för enskilda näringsidkare skjuts&lt;br&gt;upp ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 års taxering gäller en särskild regel för skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag för att dessa företag skall få ett ökat reserveringsutrymme.&lt;br&gt;Säkerhetsreserven anses som skuld vid survavsättningen endast till den&lt;br&gt;del den överstiger 70 % av säkerhetsreserven enligt bokslutet till ledning&lt;br&gt;för 1991 års taxering. Även denna bestämmelse bör förlängas och&lt;br&gt;tillämpas också vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmän investeringsreserv föreslås att något tillägg inte skall&lt;br&gt;utgå vid återföring av reserver fr.o.m. 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat förslag rör upphovsmannakonton. Medel som är insatta på&lt;br&gt;sådana konton skall utan skattekonsekvenser kunna flyttas över från en&lt;br&gt;bank till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för avdragsrätt för företagshälsovård justeras på grund av att&lt;br&gt;statsbidraget för sådan verksamhet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kom munal skattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 §, punkt 1&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 §, punkterna 13 och 19 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, punkt 2 av anvisningarna till 24 § och punkt 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § samt punkterna 12 och 13 av öveigångsbestämmelsema till lagen&lt;br&gt;(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga&lt;br&gt;försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslut-&lt;br&gt;ningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för&lt;br&gt;sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §&lt;br&gt;2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den&lt;br&gt;del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa-&lt;br&gt;tionsverksa mheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att&lt;br&gt;hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med&lt;br&gt;större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fäll för utgifter&lt;br&gt;för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård,&lt;br&gt;sjukvård samt företagshälsovård,&lt;br&gt;för vilka avdrag inte medges enligt&lt;br&gt;denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård&lt;br&gt;för vilken ersättning inte utges&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring i den mån kostnaderna&lt;br&gt;inte avser antingen sjuk- och tand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård,&lt;br&gt;sjukvård samt företagshälsovård,&lt;br&gt;för vilka avdrag inte medges enligt&lt;br&gt;denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård&lt;br&gt;för vilken ersättning inte utges&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring i den mån kostnaderna&lt;br&gt;inte avser antingen sjuk- och tand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;vårdskostnader som uppkommer&lt;br&gt;vid insjuknande i samband med&lt;br&gt;tjänsteförrättning utomlands eller&lt;br&gt;sjuk- och tandvårdskostnader för&lt;br&gt;anställd som inte är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;kostnader för företagshälsovård&lt;br&gt;som inte uppfyller villkoren för&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1985:326) om bidrag till företags-&lt;br&gt;hälsovård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet&lt;br&gt;som avser rehabilitering eller lik-&lt;br&gt;nande och som inte bedrivs efter&lt;br&gt;grunder som fästställs i kollektiv-&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdskostnader som uppkommer&lt;br&gt;vid insjuknande i samband med&lt;br&gt;tjänsteförrättning utomlands eller&lt;br&gt;sjuk- och tandvårdskostnader för&lt;br&gt;anställd som inte är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;kostnader för företagshälsovård&lt;br&gt;som inte uppfyller villkoren i 3 §&lt;br&gt;1-7 den upphävda förordningen&lt;br&gt;(1985:326) om bidrag till företags-&lt;br&gt;hälsovård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet&lt;br&gt;som avser rehabilitering eller lik-&lt;br&gt;nande och som inte bedrivs efter&lt;br&gt;grunder som fästställs i kollektiv-&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för&lt;br&gt;varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda&lt;br&gt;gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter&lt;br&gt;befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga&lt;br&gt;den sista affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda&lt;br&gt;inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fäll som avses i 2 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs&lt;br&gt;av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk&lt;br&gt;förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga&lt;br&gt;om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom.,&lt;br&gt;av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet för upp-&lt;br&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;br&gt;Uttag av andra aktier än sådana&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte heller om akti-&lt;br&gt;erna delats ut enligt 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet för upp-&lt;br&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;br&gt;Uttag av andra aktier än sådana&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte heller om akti-&lt;br&gt;erna delats eller skiftats ut enligt&lt;br&gt;3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;br&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna&lt;br&gt;2 och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina&lt;br&gt;inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning. Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med&lt;br&gt;årsbokslut;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärde;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt&lt;br&gt;i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet&lt;br&gt;föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår be-&lt;br&gt;skattning; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före&lt;br&gt;avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga&lt;br&gt;restvärde vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har&lt;br&gt;förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga&lt;br&gt;utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på&lt;br&gt;annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Har inventa-&lt;br&gt;rierna ingått i en näringsverksamhet, som den skattskyldige har förvärvat&lt;br&gt;på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall,&lt;br&gt;om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga&lt;br&gt;restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära,&lt;br&gt;vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta&lt;br&gt;har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon&lt;br&gt;av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig medgivits avdrag for kontraktsavskrivning avseende&lt;br&gt;inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare&lt;br&gt;medgivna avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30&lt;br&gt;procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt&lt;br&gt;balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde näringsverksamheten. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har&lt;br&gt;anskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång,&lt;br&gt;avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till&lt;br&gt;försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under&lt;br&gt;beskattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den&lt;br&gt;i anledning av avyttringen eller försäkringsfället uppkomna intäkten.&lt;br&gt;Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag&lt;br&gt;enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall&lt;br&gt;nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventa-&lt;br&gt;rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för&lt;br&gt;en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande&lt;br&gt;omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har&lt;br&gt;anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag&lt;br&gt;som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde&lt;br&gt;stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med&lt;br&gt;belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång tillhörde näringsverksamheten, sedan från detta värde har&lt;br&gt;avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den&lt;br&gt;skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett&lt;br&gt;sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning&lt;br&gt;som motiveras av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,&lt;br&gt;förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur närings-&lt;br&gt;verksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas&lt;br&gt;för annat ändamål. Av bestämmelserna i 22 § med anvisningar framgår&lt;br&gt;att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig gjort avskriv- Har skattskyldig gjort avskriv-&lt;br&gt;ning med större belopp i räkenska- ning med större belopp i räkenska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pema än han får dra av vid taxe-&lt;br&gt;ringen, föranleder inte detta att det&lt;br&gt;värde, på vilket räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning beräknas, påverkas.&lt;br&gt;Det överskjutande beloppet får i&lt;br&gt;stället, sedan taxeringen i fråga&lt;br&gt;har blivit slutligt avgjord, dras av&lt;br&gt;genom årlig avskrivning efter 20&lt;br&gt;procent för helt år, räknat från och&lt;br&gt;med beskattningsåret efter det&lt;br&gt;under vilket avskrivningen i fråga&lt;br&gt;verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pema än han får dra av vid taxe-&lt;br&gt;ringen, föranleder inte detta att det&lt;br&gt;värde, på vilket räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning beräknas, påverkas.&lt;br&gt;Det överskjutande beloppet får i&lt;br&gt;stället dras av genom årlig avskriv-&lt;br&gt;ning efter 20 procent för helt år,&lt;br&gt;räknat från och med beskattnings-&lt;br&gt;året efter det under vilket avskriv-&lt;br&gt;ningen i fråga verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag&lt;br&gt;vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenska-&lt;br&gt;perna utgör inte hinder för skattskyldig att efter öveigång till räken-&lt;br&gt;skapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra&lt;br&gt;sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före&lt;br&gt;övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för&lt;br&gt;sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig före öveigång till räkenskapsenlig avskrivning&lt;br&gt;tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt&lt;br&gt;räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan&lt;br&gt;inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det&lt;br&gt;belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det&lt;br&gt;bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första&lt;br&gt;beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår&lt;br&gt;och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att&lt;br&gt;täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende närings-&lt;br&gt;verksamhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut&lt;br&gt;skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för&lt;br&gt;beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning&lt;br&gt;nästföljande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket får&lt;br&gt;uppgå till högst 25 procent av&lt;br&gt;underlaget, beräknat enligt tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket får&lt;br&gt;uppgå till högst 23 procent av&lt;br&gt;underlaget, beräknat enligt tredje&lt;br&gt;stycket. Ifråga om sådana inkoms-&lt;br&gt;ter som avses i 2 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomsterfår dock&lt;br&gt;avdraget uppgå till högst 15 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första— fjärde styckena gäller också för en fysisk&lt;br&gt;person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget&lt;br&gt;har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första&lt;br&gt;och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna&lt;br&gt;om handelsbolag skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-&lt;br&gt;hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den&lt;br&gt;andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt&lt;br&gt;för envar av makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid&lt;br&gt;självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna&lt;br&gt;skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte&lt;br&gt;tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga&lt;br&gt;värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd&lt;br&gt;som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,&lt;br&gt;anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än&lt;br&gt;lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-&lt;br&gt;ner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent&lt;br&gt;av det samlade anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning&lt;br&gt;som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fäll tas upp till&lt;br&gt;ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna&lt;br&gt;saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fästställer för vaije taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktions-&lt;br&gt;kostnaden. Har denna kostnad inte fästställts, t.ex. i fråga om särskilt&lt;br&gt;dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:693.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas&lt;br&gt;endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag&lt;br&gt;på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på&lt;br&gt;rättigheter till leverans av maskiner och andra for stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige&lt;br&gt;visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen&lt;br&gt;understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-&lt;br&gt;eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan&lt;br&gt;skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får&lt;br&gt;sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-&lt;br&gt;ge av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte&lt;br&gt;motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan&lt;br&gt;utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens&lt;br&gt;värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av&lt;br&gt;ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det&lt;br&gt;utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas&lt;br&gt;och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller&lt;br&gt;upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det&lt;br&gt;belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke&lt;br&gt;anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet&lt;br&gt;belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager&lt;br&gt;gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för dessa aktier anses&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för aktierna i det utdelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager&lt;br&gt;gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för dessa aktier anses&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för aktierna i det utdelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget skall minskas i motsvaran-&lt;br&gt;de mån. För sådan mottagare som&lt;br&gt;avses i 3 § 7 mom. femte stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts for rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget skall minskas i motsvaran-&lt;br&gt;de mån. För sådan mottagare som&lt;br&gt;avses i 3 § 7 mom. femte stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har akti-&lt;br&gt;er erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall som&lt;br&gt;anskaffningsvärde för dessa aktier&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för an-&lt;br&gt;delarna i den förening som skiftat&lt;br&gt;ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst som enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;utgör inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst med-&lt;br&gt;ges dessutom avdrag med 25 pro-&lt;br&gt;cent eller, om den skattskyldige&lt;br&gt;vid ingången av året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret fyllt 65 år eller avlidit&lt;br&gt;under året före taxeringsåret, med&lt;br&gt;18 procent av ett underlag beräknat&lt;br&gt;enligt nästa stycke. Medgivet av-&lt;br&gt;drag skall återföras till beskattning&lt;br&gt;nästföljande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst med-&lt;br&gt;ges dessutom avdrag med 23 pro-&lt;br&gt;cent eller, om den skattskyldige&lt;br&gt;vid ingången av året före&lt;br&gt;taxeringsåret fyllt 65 år eller inte&lt;br&gt;fyllt 65 år men under hela året&lt;br&gt;uppburit hel ålderspension eller&lt;br&gt;avlidit under året före taxerings-&lt;br&gt;året, med 75 procent av ett under-&lt;br&gt;lag beräknat enligt nästa stycke.&lt;br&gt;Medgivet avdrag skall återföras till&lt;br&gt;beskattning nästföljande beskatt-&lt;br&gt;ningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket&lt;br&gt;minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i&lt;br&gt;föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket d lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Intäkt enligt punkt 16 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § (räntefördel-&lt;br&gt;ning) skall inte påföras vid 1992&lt;br&gt;och 1993 års taxeringar, eller, om&lt;br&gt;den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras för inkomst från företaget&lt;br&gt;vid 1993 års taxering, vid 1994 års&lt;br&gt;taxering. Vid 1994 och 1995 års&lt;br&gt;taxeringar skall underlaget för&lt;br&gt;räntefördelning multipliceras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Intäkt enligt punkt 16 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § (räntefördel-&lt;br&gt;ning) skall inte påföras vid 1992-&lt;br&gt;1994 års taxeringar, eller, om den&lt;br&gt;skattskyldige på grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår inte skall taxeras för&lt;br&gt;inkomst från företaget vid 1994 års&lt;br&gt;taxering, vid 1995 års taxering.&lt;br&gt;Vid 1995 års taxering skall under-&lt;br&gt;laget för räntefördelning multi-&lt;br&gt;pliceras med 85 procent av stats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;70 respektive 85 procent av stats-&lt;br&gt;låneräntan vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna om räntefördelning i&lt;br&gt;punkt 16 tredje stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 &amp;nbsp;§ skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993—1999 års taxeringar i fråga&lt;br&gt;om delägare i handelsbolag, utöver&lt;br&gt;vad som följer av fjärde stycket i&lt;br&gt;nämnda punkt, bortses från en&lt;br&gt;övergångspost. Övergångsposten är&lt;br&gt;ett belopp motsvarande ett negativt&lt;br&gt;underlag för räntefördelning vid&lt;br&gt;1993 års taxering, eller, om del-&lt;br&gt;ägaren på grund av förlängt räken-&lt;br&gt;skapsår inte skall taxeras för in-&lt;br&gt;komst från handelsbolaget detta år,&lt;br&gt;vid 1994 års taxering, till den del&lt;br&gt;detta negativa underlag överstiger&lt;br&gt;fribeloppet. Vid beräkning av&lt;br&gt;skillnadsbeloppet enligt tredje&lt;br&gt;stycket tredje och fjärde meningar-&lt;br&gt;na i nämnda punkt skall tillgångar&lt;br&gt;som avses där tas upp till det&lt;br&gt;högsta av de värden som följer av&lt;br&gt;6 § andra stycket lagen om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsposten skall reduceras&lt;br&gt;i den mån delägarens nettouttag&lt;br&gt;från bolaget (uttag utöver tillskott)&lt;br&gt;under beskattningsår som taxerats&lt;br&gt;år 1991 och 1992 överstigit såväl&lt;br&gt;hans skattepliktiga nettoinkomst&lt;br&gt;från bolaget (skattepliktiga inkoms-&lt;br&gt;ter utöver avdragsgilla underskott)&lt;br&gt;som hans andel av bolagets resul-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låneräntan vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna om räntefördelning i&lt;br&gt;punkt 16 tredje stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 &amp;nbsp;§ skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7994—1999 års taxeringar i fråga&lt;br&gt;om delägare i handelsbolag, utöver&lt;br&gt;vad som följer av fjärde stycket i&lt;br&gt;nämnda punkt, bortses från en&lt;br&gt;övergångspost. Öveigångsposten är&lt;br&gt;ett belopp motsvarande ett negativt&lt;br&gt;underlag för räntefördelning vid&lt;br&gt;1994 års taxering, eller, om del-&lt;br&gt;ägaren på grund av förlängt räken-&lt;br&gt;skapsår inte skall taxeras för in-&lt;br&gt;komst från handelsbolaget detta år,&lt;br&gt;vid 7995 års taxering, till den del&lt;br&gt;detta negativa underlag överstiger&lt;br&gt;fribeloppet. Vid beräkning av&lt;br&gt;skillnadsbeloppet enligt tredje&lt;br&gt;stycket tredje och fjärde meningar-&lt;br&gt;na i nämnda punkt skall tillgångar&lt;br&gt;som avses där tas upp till det&lt;br&gt;högsta av de värden som följer av&lt;br&gt;6 § andra stycket lagen om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsposten skall reduceras&lt;br&gt;i den mån delägarens nettouttag&lt;br&gt;från bolaget (uttag utöver tillskott)&lt;br&gt;under beskattningsår som taxerats&lt;br&gt;år 1991-1993 överstigit såväl hans&lt;br&gt;skattepliktiga nettoinkomst från&lt;br&gt;bolaget (skattepliktiga inkomster&lt;br&gt;utöver avdragsgilla underskott)&lt;br&gt;som hans andel av bolagets resul-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 1-3&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den nya lydelsen av punkt 13 nionde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § får tillämpas första gången i fråga om överskjutande belopp som&lt;br&gt;hänför sig till 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 av anvisningarna till 33 § tillämpas alltjämt i fråga om avdrag som&lt;br&gt;belöper på tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i punkterna 12 och 13 av öveigångsbe-&lt;br&gt;stämmelsema till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas första gången vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § 8 mom., 24 § 2 mom. samt 27 § 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem&lt;br&gt;utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utdelning från svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening anses jämväl&lt;br&gt;vad som vid föreningens upp-&lt;br&gt;lösning utskiftats till medlem ut-&lt;br&gt;över inbetald insats, dock att vid&lt;br&gt;upplösning genom fusion, som&lt;br&gt;avses i 2 § 4 mom. första stycket,&lt;br&gt;såsom utdelning i intet fall skall&lt;br&gt;anses större belopp än som mot-&lt;br&gt;svarar vad medlemmen erhållit&lt;br&gt;kontant eller eljest i annat än an-&lt;br&gt;delar i den övertagande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utdelning från svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening anses — med&lt;br&gt;de begränsningar som anges i&lt;br&gt;tredje—femte styckena — jämväl&lt;br&gt;vad som vid föreningens upp-&lt;br&gt;lösning utskiftas till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhåller i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följ ande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant företag som avses i 3 §&lt;br&gt;72 mom. nionde stycket. Förening-&lt;br&gt;en skall äga samtliga aktier i bola-&lt;br&gt;get och samtliga aktier skall skiftas&lt;br&gt;ut. Värdet av den egendom som&lt;br&gt;skiftas ut i annan form än aktier&lt;br&gt;får inte överstiga fem procent av&lt;br&gt;det nominella värdet på aktierna.&lt;br&gt;Utgör de utskiftade aktierna lager&lt;br&gt;hos mottagaren skall denne som&lt;br&gt;intäkt ta upp värdet av aktierna.&lt;br&gt;Värdet skall bestämmas enligt&lt;br&gt;punkt 2 första och sjunde styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket, skall som&lt;br&gt;utdelning inte anses större belopp&lt;br&gt;än som motsvarar vad medlemmen&lt;br&gt;erhåller i annat än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen. Som inbe-&lt;br&gt;tald insats i den övertagande före-&lt;br&gt;ningen skall anses inbetald insats i&lt;br&gt;den överlåtande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena skall som ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;delning anses vad som utskiftas till&lt;br&gt;medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med avyttring av&lt;br&gt;egendom avses försäljning, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförlig överlåtelse&lt;br&gt;av egendom. Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs det fallet att ett finansiellt&lt;br&gt;instrument definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde genom att det bolag som&lt;br&gt;givit ut instrumentet upplöses&lt;br&gt;genom konkurs eller likvidation&lt;br&gt;eller genom fusion enligt 14 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618). Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs också att tiden för utnytt-&lt;br&gt;jande av en option löpt ut utan att&lt;br&gt;optionen har utnyttjats. Med avytt-&lt;br&gt;ring avses däremot inte utlåning av&lt;br&gt;egendom för blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Med avyttring av&lt;br&gt;egendom avses försäljning, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförlig överlåtelse&lt;br&gt;av egendom. Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs det fallet att ett finansiellt&lt;br&gt;instrument definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde genom att det bolag eller den&lt;br&gt;ekonomiska förening som givit ut&lt;br&gt;instrumentet upplöses genom kon-&lt;br&gt;kurs eller likvidation eller genom&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) eller&lt;br&gt;11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618). Med avytt-&lt;br&gt;ring jämställs också att tiden för&lt;br&gt;utnyttjande av en option löpt ut&lt;br&gt;utan att optionen har utnyttjats.&lt;br&gt;Med avyttring avses däremot inte&lt;br&gt;utlåning av egendom för blank-&lt;br&gt;ning. Avyttring anses inte heller&lt;br&gt;föreligga när en andel definitivt&lt;br&gt;förlorar sitt värde i fall som avses&lt;br&gt;i 3 § 8 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget&lt;br&gt;om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt&lt;br&gt;28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna&lt;br&gt;tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall&lt;br&gt;avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad&lt;br&gt;fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,&lt;br&gt;företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,&lt;br&gt;optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,&lt;br&gt;för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en&lt;br&gt;avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den&lt;br&gt;förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet&lt;br&gt;och annat vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genomsnitts-&lt;br&gt;metoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. femte stycket skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fäll&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är finansiella instrument som&lt;br&gt;avses i 1 mom. föremål för note-&lt;br&gt;ring på inländsk eller utländsk börs&lt;br&gt;eller annan kontinuerlig notering&lt;br&gt;av marknadsmässig omsättning,&lt;br&gt;som är allmänt tillgänglig (mark-&lt;br&gt;nadsnoterade), får utom såvitt&lt;br&gt;avser optioner och terminer an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet bestämmas till 20&lt;br&gt;procent av vad den skattskyldige&lt;br&gt;erhåller vid avyttringen efter av-&lt;br&gt;drag för kostnad för avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis,&lt;br&gt;bolag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Har en här i riket&lt;br&gt;bosatt eller hemmahörande person&lt;br&gt;avyttrat aktier till ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller ett motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genomsnitts-&lt;br&gt;metoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. femte stycket skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har akti-&lt;br&gt;er erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för dessa aktier anses anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för andelarna i den förening&lt;br&gt;som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om finansiella instrument&lt;br&gt;som avses i 1 mom. och som är&lt;br&gt;föremål för notering på inländsk&lt;br&gt;eller utländsk börs eller annan&lt;br&gt;kontinuerlig notering av marknads-&lt;br&gt;mässig omsättning, som är allmänt&lt;br&gt;tillgänglig (marknadsnotera-&lt;br&gt;de) samt andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar som förvärvats före den&lt;br&gt;1 januari 1992 får anskaffnings-&lt;br&gt;värdet bestämmas till 20 procent&lt;br&gt;av vad den skattskyldige erhåller&lt;br&gt;vid avyttringen efter avdrag för&lt;br&gt;kostnad för avyttringen. Mid nu&lt;br&gt;sagts gäller inte optioner och ter-&lt;br&gt;miner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som grundas på aktieinnehav i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Har en här i riket bo-&lt;br&gt;satt eller hemmahörande person&lt;br&gt;avyttrat aktier till ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag eller ett motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;utländskt bolag och utgörs veder-&lt;br&gt;laget for de avyttrade aktierna&lt;br&gt;uteslutande av nyemitterade aktier&lt;br&gt;i det köpande bolaget, skall skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt inte anses uppkomma.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte person som&lt;br&gt;har avflyttat från riket men som till&lt;br&gt;följd av reglerna om väsentlig&lt;br&gt;anknytning hit ändå anses bosatt&lt;br&gt;här. De mottagna aktierna skall&lt;br&gt;anses förvärvade till det anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde som gällde för de av-&lt;br&gt;yttrade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd som sagts i första stycket&lt;br&gt;gäller dock inte vid avyttring av&lt;br&gt;aktier i bolag som avses i 3 §&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket, om inte&lt;br&gt;skattemyndigheten lämnar med-&lt;br&gt;givande till detta. Sådant medgi-&lt;br&gt;vande får lämnas om inte någon&lt;br&gt;del av vinsten skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands&lt;br&gt;och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;till ett utländskt bolag varvid skat-&lt;br&gt;tepliktig intäkt inte ansetts upp-&lt;br&gt;komma på grund av bestämmelser-&lt;br&gt;na i första och andra styckena,&lt;br&gt;skall denna intäkt anses skatteplik-&lt;br&gt;tig när utflyttningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt bolag och utgörs veder-&lt;br&gt;laget för de avyttrade aktierna av&lt;br&gt;nyemitterade aktier i det köpande&lt;br&gt;bolaget och eventuellt pengar mot-&lt;br&gt;svarande högst tio procent av de&lt;br&gt;nyemitterade aktiernas nominella&lt;br&gt;värde skall som skattepliktig reali-&lt;br&gt;sationsvinst räknas den del av&lt;br&gt;vederlaget som utgörs av pengar.&lt;br&gt;Xhd nu sagts tillämpas också vid&lt;br&gt;avyttring av andelar i ekonomisk&lt;br&gt;förening. De mottagna aktierna&lt;br&gt;skall anses förvärvade till det&lt;br&gt;anskaffningsvärde som gällde för&lt;br&gt;de avyttrade aktierna eller andelar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte person som har avflyttat&lt;br&gt;från riket men som till följd av&lt;br&gt;reglerna om väsentlig anknytning&lt;br&gt;hit ändå anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som avses i 3 §&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket, tillämpas&lt;br&gt;första stycket endast om skattemyn-&lt;br&gt;digheten lämnar medgivande till&lt;br&gt;detta. Sådant medgivande får läm-&lt;br&gt;nas om inte någon del av vinsten&lt;br&gt;skulle ha tagits upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Riksskatteverkets beslut får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands&lt;br&gt;och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;eller andelar till ett utländskt bolag&lt;br&gt;varvid bestämmelserna i första&lt;br&gt;eller tredje styckena tillämpats,&lt;br&gt;skall skatteplikt anses uppkomma&lt;br&gt;när utflyttningen sker i fråga om&lt;br&gt;den del av realisationsvinsten som&lt;br&gt;tidigare inte tagits upp till beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket och&lt;br&gt;27 § 4 mom. i deras nya lydelse tillämpas inte i fråga om avyttringar&lt;br&gt;som skett före utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § samt punkterna 6 och 8 av öveigångsbe-&lt;br&gt;stämmelsema till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-6 skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt&lt;br&gt;räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas&lt;br&gt;upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12-14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till&lt;br&gt;skattemässiga restvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar tas upp till de värden&lt;br&gt;som anges i 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och andelar i utländ-&lt;br&gt;ska juridiska personer till 65 pro-&lt;br&gt;cent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra tillgångar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 mom. nämnda lag än aktier&lt;br&gt;och andelar tas upp till de värden&lt;br&gt;som anges i 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket och 3 mom. samma lag&lt;br&gt;eller, om den underliggande egen-&lt;br&gt;domen är andel i utländsk juridisk&lt;br&gt;person, till 65 procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar tas upp till anskaffnings-&lt;br&gt;värden beräknade enligt genom-&lt;br&gt;snittsmetoden och andelar i utländ-&lt;br&gt;ska juridiska personer till 65 pro-&lt;br&gt;cent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra tillgångar som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt än aktier och&lt;br&gt;andelar tas upp till anskaffnings-&lt;br&gt;värden beräknade enligt genom-&lt;br&gt;snittsmetoden eller, om den under-&lt;br&gt;liggande egendomen är andel i&lt;br&gt;utländsk juridisk person, till 65&lt;br&gt;procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och&lt;br&gt;liknande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet som avses i första Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;stycket 4 förvärvats före ingången 4 får fastighet som förvärvats före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;av år 1991 får som anskaffnings-&lt;br&gt;värde i stället anses viss del av det&lt;br&gt;för år 1991 gällande taxeringsvär-&lt;br&gt;det minskat med vid 1982-1991 års&lt;br&gt;taxeringar medgivna värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och liknande avdrag&lt;br&gt;om avdragen för år räknat uppgått&lt;br&gt;till sammanlagt minst 10 procent&lt;br&gt;av nämnda värde. Med del av&lt;br&gt;taxeringsvärdet avses i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhusenheter 70 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenheter 60 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industrienheter 75 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lantbruksenheter 100 procent&lt;br&gt;av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet enligt andra stycket skall&lt;br&gt;i skälig mån jämkas om marknads-&lt;br&gt;värdet vid beskattningsårets ingång&lt;br&gt;på fastighetens byggnader, mark&lt;br&gt;och markanläggningar inte översti-&lt;br&gt;ger 75 procent av värdet enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgången av år 1990 i stället anses&lt;br&gt;förvärvad den 1 januari 1991.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet vid denna tid-&lt;br&gt;punkt anses motsvara viss del av&lt;br&gt;det för år 1991 gällande taxerings-&lt;br&gt;värdet minskat med vid 1982-1991&lt;br&gt;års taxeringar medgivna värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag om avdragen for år räknat&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 10&lt;br&gt;procent av nämnda värde. Med del&lt;br&gt;av taxeringsvärdet avses i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhusenheter 70 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenheter 60 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industrienheter 75 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lantbruksenheter 100 procent&lt;br&gt;av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet enligt andra stycket skall&lt;br&gt;i skälig mån jämkas om marknads-&lt;br&gt;värdet på byggnader, mark och&lt;br&gt;markanläggningar vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång inte överstiger 75&lt;br&gt;procent av detta värde. Jämförel-&lt;br&gt;sen skall avse marknadsvärdet på&lt;br&gt;den egendom som omfattas av&lt;br&gt;värderingen enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond e.d. tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget för fysiska personer och&lt;br&gt;dödsbon gäller följande. Vid&lt;br&gt;1993-1999 års taxeringar skall som&lt;br&gt;kapitalunderlag anses den skatt-&lt;br&gt;skyldiges kapitalunderlag enligt 4 §&lt;br&gt;med tillägg för en övergångspost.&lt;br&gt;Övergångsposten är ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den skattskyldiges&lt;br&gt;negativa kapitalunderlag vid 1993&lt;br&gt;års taxering eller, om företaget på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras detta år, vid 1994 års&lt;br&gt;taxering, till den del detta negativa&lt;br&gt;underlag överstiger fribeloppet en-&lt;br&gt;ligt punkt 16 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vid beräkning av kapitalunder-&lt;br&gt;laget för fysiska personer och&lt;br&gt;dödsbon gäller följande. Vid&lt;br&gt;1994-1999 års taxeringar skall som&lt;br&gt;kapitalunderlag anses den skatt-&lt;br&gt;skyldiges kapitalunderlag enligt 4 §&lt;br&gt;med tillägg för en övergångspost.&lt;br&gt;Övergångsposten är ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den skattskyldiges&lt;br&gt;negativa kapitalunderlag vid 1994&lt;br&gt;års taxering eller, om företaget på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras detta år, vid 1995 års&lt;br&gt;taxering, till den del detta negativa&lt;br&gt;underlag överstiger fribeloppet&lt;br&gt;enligt punkt 16 gärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av&lt;br&gt;första stycket övergångsposten bestämmas med ledning av förvärvskällor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1845.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;nas sammanlagda kapitalunderlag. Ar det sammanlagda kapitalunderlaget&lt;br&gt;negativt skall det fördelas mellan förvärvskällorna med negativt&lt;br&gt;kapitalunderlag i förhållande till deras andel av det sammanlagda&lt;br&gt;kapitalunderlaget i dessa förvärvskällor. Det sålunda beräknade negativa&lt;br&gt;underlaget utgör förvärvskällans övergångspost till den del beloppet&lt;br&gt;överstiger det till förvärvskällan hänförliga fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderla-&lt;br&gt;get vid 1993 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget på grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår inte skall taxeras&lt;br&gt;detta år, vid 1994 års taxering,&lt;br&gt;skall fastigheter som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar tas upp till&lt;br&gt;det högsta av de värden som följer&lt;br&gt;av 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderla-&lt;br&gt;get vid 1994 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget på grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår inte skall taxeras&lt;br&gt;detta år, vid 1995 års taxering,&lt;br&gt;skall festigheter som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar tas upp till&lt;br&gt;det högsta av de värden som följer&lt;br&gt;av 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller inte vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget för skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag skall vid 1992 års taxering&lt;br&gt;säkerhetsreserv räknas som skuld&lt;br&gt;endast till den del reserven översti-&lt;br&gt;ger 70 procent av säkerhetsreser-&lt;br&gt;ven i bokslut till ledning för 1991&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid beräkning av kapitalun-&lt;br&gt;derlaget för skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag skall vid 1992 och 1993 års&lt;br&gt;taxeringar säkerhetsreserv räknas&lt;br&gt;som skuld endast till den del reser-&lt;br&gt;ven överstiger 70 procent av säker-&lt;br&gt;hetsreserven i bokslut till ledning&lt;br&gt;för 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1993 års taxering. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 5&lt;br&gt;och 6 tillämpas dock vid 1993 års taxering i fråga om skattskyldiga vars&lt;br&gt;räkenskapsår avslutats före den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1845.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskat-&lt;br&gt;tade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt, vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) skall över-&lt;br&gt;låtande och övertagande företag&lt;br&gt;anses som en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt, vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) skall över-&lt;br&gt;låtande och övertagande företag&lt;br&gt;anses som en skattskyldig. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits&lt;br&gt;upp till beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det&lt;br&gt;överlåtande företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg&lt;br&gt;enligt 5 § tredje stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget. Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfond skall återföras till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4-6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av den förvärvskälla där&lt;br&gt;avsättningen till fonden har gjorts&lt;br&gt;under beskattningsåret har överlå-&lt;br&gt;tits eller verksamheten har upphört&lt;br&gt;och fonden inte har övertagits&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusion och fonden inte har övertagits&lt;br&gt;iretag som innehar fonden skall träda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av den förvärvskälla där&lt;br&gt;avsättningen till fonden har gjorts&lt;br&gt;under beskattningsåret har överlå-&lt;br&gt;tits eller verksamheten har upp-&lt;br&gt;hört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fattats om att det fi&lt;br&gt;i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i&lt;br&gt;konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för&lt;br&gt;avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att hela eller en&lt;br&gt;del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare&lt;br&gt;genom bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att&lt;br&gt;fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans&lt;br&gt;nye ägare. I beslutet skall anges i vilken förvärvskälla hos den nye&lt;br&gt;ägaren fonden skall anses avsatt. Vidare skall bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsätt-&lt;br&gt;ningen har gjorts. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till&lt;br&gt;ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras i den&lt;br&gt;förvärvskälla där avsättningen har gjorts till den del fonden motsvarar&lt;br&gt;belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 5 första och tredje—sjätte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras&lt;br&gt;till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark skall&lt;br&gt;återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond&lt;br&gt;som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid,&lt;br&gt;dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under&lt;br&gt;sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får ersättningsfond övertas. Har&lt;br&gt;fonden övertagits skall anses som&lt;br&gt;om det övertagande företaget har&lt;br&gt;gjort avsättningen under det be-&lt;br&gt;skattningsår då avsättningen gjorts&lt;br&gt;hos det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får ersättningsfond övertas. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;nämnda lag får ersättningsfond i&lt;br&gt;föreningen övertas av det aktiebo-&lt;br&gt;lag vars aktier skiftats ut. Har&lt;br&gt;fonden övertagits skall anses som&lt;br&gt;om det övertagande företaget har&lt;br&gt;gjort avsättningen under det be-&lt;br&gt;skattningsår då avsättningen gjorts&lt;br&gt;hos det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 och 12 §§ lagen (1979:611) om upphovs-&lt;br&gt;mannakonto skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt resterande&lt;br&gt;ränta på sådant belopp skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet för&lt;br&gt;det beskattningsår då utbetalning från upphovsmannakontot sker eller&lt;br&gt;skulle ha skett enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med resterande ränta avses ränta efter avdrag för skatt enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalat belopp skall inte anses som upphovsmannaintäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning enligt första stycket&lt;br&gt;skall inte ske om medel på upp-&lt;br&gt;hovsmannakonto hos en bank till&lt;br&gt;hela beloppet direkt överförs till ett&lt;br&gt;motsvarande konto i en annan&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som yrkar uppskov&lt;br&gt;med beskattning skall till självde-&lt;br&gt;klarationen foga utredning på blan-&lt;br&gt;kett enligt av riksskatteverket fast-&lt;br&gt;ställt formulär samt besked från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som yrkar uppskov&lt;br&gt;med beskattning skall till självde-&lt;br&gt;klarationen foga utredning på&lt;br&gt;blankett enligt av Riksskatteverket&lt;br&gt;fastställt formulär samt besked från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken om insättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken om insättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande&lt;br&gt;på upphovsmannakonto vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av kontomedel&lt;br&gt;skall den överförande banken läm-&lt;br&gt;na den mottagande banken de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att den&lt;br&gt;mottagande banken skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas endast på överföringar av kontomedel som gjorts efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för viss aktieutdelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för viss aktieutdelning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte senare än vid taxeringen för tjugonde beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter det beskattningsår då inbetalning för aktierna först skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed avdrag med-&lt;br&gt;ges får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;vad som inbetalats för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed avdrag med-&lt;br&gt;ges får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;vad som inbetalats för aktierna.&lt;br&gt;Har aktierna skiftats ut enligt 3 §&lt;br&gt;&amp;lt;8 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får avdraget dock ej överstiga ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot insatskapi-&lt;br&gt;talet i den förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för&lt;br&gt;utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktie-&lt;br&gt;bolag (SILA)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för&lt;br&gt;utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, som i&lt;br&gt;kapitalplaceringssyfte innehar aktie&lt;br&gt;i Svensk interkontinental lufttrafik&lt;br&gt;aktiebolag (SILA) och som ej är&lt;br&gt;sådant företag som avses i 7 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;skall utdelning på aktie i SILA icke&lt;br&gt;utgöra skattepliktig inkomst vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt i&lt;br&gt;den mån sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;utdelning, som SILA utbetalat för&lt;br&gt;ett beskattningsår, motsvaras av&lt;br&gt;utdelning som detta bolag under&lt;br&gt;samma beskattningsår uppburit på&lt;br&gt;aktier i Aktiebolaget Aerotransport&lt;br&gt;(ABA). Vid bedömningen härav&lt;br&gt;skall av SILA verkställd utdelning&lt;br&gt;anses i första hand motsvara ut-&lt;br&gt;delning från ABA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, som i&lt;br&gt;kapitalplaceringssyfte innehar aktie&lt;br&gt;i Svensk interkontinental lufttrafik&lt;br&gt;aktiebolag (SILA) och som ej är&lt;br&gt;sådant företag som avses i 7 §&lt;br&gt;8 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;skall utdelning på aktie i SILA icke&lt;br&gt;utgöra skattepliktig inkomst vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt i&lt;br&gt;den mån sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;utdelning, som SILA utbetalat för&lt;br&gt;ett beskattningsår, motsvaras av&lt;br&gt;utdelning som detta bolag under&lt;br&gt;samma beskattningsår uppburit på&lt;br&gt;aktier i Aktiebolaget Aerotransport&lt;br&gt;(ABA). Vid bedömningen härav&lt;br&gt;skall av SILA verkställd utdelning&lt;br&gt;anses i första hand motsvara ut-&lt;br&gt;delning från ABA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 a § skogskontolagen (1954:142)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har under året medel på skogs-&lt;br&gt;konto eller skogsskadekonto be-&lt;br&gt;talats ut enligt 6 § skall banken&lt;br&gt;lämna uppgift om detta till skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Detsamma gäller om&lt;br&gt;medlen överförts till annan bank&lt;br&gt;enligt 8 § andra stycket eller ban-&lt;br&gt;ken fått kännedom om avtal som&lt;br&gt;avses i 9 § tredje stycket. Upp-&lt;br&gt;giften skall lämnas senast den 31&lt;br&gt;januari följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har under året medel på skogs-&lt;br&gt;konto eller skogsskadekonto be-&lt;br&gt;talats ut enligt 6 § skall banken&lt;br&gt;lämna uppgift om detta till skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Detsamma gäller om&lt;br&gt;banken fått kännedom om avtal&lt;br&gt;som avses i 9 § tredje stycket.&lt;br&gt;Uppgiften skall lämnas senast den&lt;br&gt;31 januari följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av kontomedel skall den överförande banken lämna den&lt;br&gt;mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande&lt;br&gt;banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Den nya bestämmelsen&lt;br&gt;tillämpas endast på överföringar av kontomedel som gjorts efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:325.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:345.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om återföring av allmän investeringsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen (1990:685) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1979:610) om allmän investeringsreserv gäller följande. Återförs allmän&lt;br&gt;investeringsreserv till beskattning enligt 11 § första stycket a—e eller 12 §&lt;br&gt;andra stycket den upphävda lagen skall särskilt tillägg enligt 13 § första&lt;br&gt;stycket sagda lag inte tas upp som skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1958:575) om avskrivning å&lt;br&gt;vissa oljelagringsanläggningar, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1993 och&lt;br&gt;tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om värdering av tvångslagret i 7 § den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas även på 50 procent av tvångslagret vid 1994 års taxering,&lt;br&gt;eller om företaget inte taxeras då, vid 1995 års taxering, i den mån&lt;br&gt;företaget vid närmast föregående taxering tagit upp tvångslagret till lägre&lt;br&gt;värde än vad som följer av bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Obeskattade lagerlån som avses i 5 § 2 mom. den upphävda lagen&lt;br&gt;skall utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket nämnda lagrum&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid 1994 års taxering, eller om företaget inte&lt;br&gt;taxeras då, vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:940&lt;br&gt;Lagen omtryckt 1977:940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att vid&lt;br&gt;inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts&lt;br&gt;Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustri-&lt;br&gt;ens Beredskapsfond, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P •&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;992/93:131&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Laurén, Hörnlund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa företagsskattefrågor, m.m,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har i olika sammanhang aviserats en förändring av företagsbe-&lt;br&gt;skattningen till i höst (jfr t.ex. dir. 1992:61). Den mest angelägna frågan&lt;br&gt;var att införa nya regler för beskattning av enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;handelsbolag. Ett sådant förslag redovisas i betänkandet (SOU 1991:100)&lt;br&gt;Neutral företagsbeskattning. Detta förslag har anknytning till ett förslag&lt;br&gt;om vissa ändringar i bolagsbeskattningen, (SOU 1992:67) Fortsatt&lt;br&gt;reformering av företagsbeskattningen. Betänkandena har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Flertalet remissinstanser ställer sig bakom huvudlinjerna i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i den krisuppgörelse som slutits mellan regeringen och den&lt;br&gt;socialdemokratiska oppositionen är att förslaget om beskattningen av&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och handelsbolag inte skall genomföras nu. Enligt&lt;br&gt;min bedömning bör man därmed också avvakta med att ta ställning till&lt;br&gt;ändrade bolagsskatteregler. Jag avser emellertid att återkomma till&lt;br&gt;regeringen med ett sammanhållet förslag som bör komma att gälla&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1994. Det finns emellertid vid sidan av det berörda&lt;br&gt;arbetet ett antal frågor som bör bli föremål för lagstiftning redan i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag&lt;br&gt;till ändrade skatteregler för vissa omstruktureringsfall. Det gäller framför&lt;br&gt;allt frågor som är specifika för omstrukturering av ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och då särskilt möjligheterna att ombilda en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i en annan inom Finansdepartementet utarbetad promemoria&lt;br&gt;behandlats frågan att ta bort de särskilda skattereglerna som finns&lt;br&gt;avseende beredskapslagring av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över de remissin-&lt;br&gt;stanser som yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet. Remissam-&lt;br&gt;manställningar finns tillgängliga i lagstiftningsärendena (dnr 3480/92 och&lt;br&gt;3324/92). Vidare bör som bilaga 2 fogas ett utdrag ur promemorian om&lt;br&gt;oljelag ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i ett tillkännagivande begärt att regeringen prövar frågan&lt;br&gt;om överföring av medel på upphovsmannakonto från en bank till en&lt;br&gt;annan (bet. 1991/92:SkU30, rskr. 324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) har i framställningar till Finansdepartementet Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;hemställt om vissa lagändringar. Det gäller bl.a. vissa ändringar i lagen&lt;br&gt;(1990:654) om avsättning till skatteutjämningsreserv, survlagen. Det&lt;br&gt;förordas att bestämmelserna om värdering av aktier och andelar samt&lt;br&gt;bestämmelserna om värdering av fastigheter som inte utgör omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar justeras. Vidare föreslås en ändring i bestämmelserna om&lt;br&gt;avdrag för värdeminskning av inventarier i punkt 13 nionde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, som en&lt;br&gt;följd av det nya taxeringsförfärandet med en femårig omprövningsperiod.&lt;br&gt;Framställningarna bör fogas till protokollet som bilaga 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i framställningar från vissa näringslivsorganisationer&lt;br&gt;önskemål framförts om lättnader vid beskattningen för främst småföretag.&lt;br&gt;En annan fråga som uppmärksammats gäller företagens rätt till avdrag&lt;br&gt;för kostnader för företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över vissa lagförslag. De till Lagrådet remitterade lagförslagen&lt;br&gt;bör fogas till protokollet som bilaga 5. Lagrådets yttrande bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 6. Jag redovisar mina förslag i anledning av&lt;br&gt;Lagrådets yttrande i avsnitt 3.2. samt i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa mina förslag med anledning av&lt;br&gt;de nu anmärkta frågorna. Vidare tas upp bl.a. frågan om en upprepning&lt;br&gt;av de lagstiftningsärenden avseende räntefördelning och skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företagens beskattning som beslutades förra hösten (jfr prop.&lt;br&gt;1991/92:60).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Skattefrihet för utskiftning i samband med upplösning&lt;br&gt;av föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskilda skatteregler föreslås för att en ekonomisk&lt;br&gt;förening skall kunna ombildas till ett aktiebolag utan omedelbara&lt;br&gt;inkomstskattekonsekvenser. Utgångspunkten är att föreningen&lt;br&gt;överför tillgångar och skulder till ett aktiebolag varefter föreningen&lt;br&gt;upplöses. Utskiftningen vid upplösningen skall under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar vara skattefri för mottagaren. Samtliga aktier i aktiebolaget&lt;br&gt;skall skiftas ut. Det får inte vara fråga om utskiftning av andra&lt;br&gt;tillgångar än aktier i annat än obetydlig omfattning. Värdet får inte&lt;br&gt;överstiga 5 % av aktiernas nominella värde. Skattefriheten omfattar&lt;br&gt;endast utskiftning av aktier. De utskiftade aktierna övertar an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för andelarna i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattefrihet för utskiftning kombineras med&lt;br&gt;undantag från uttagsbeskattning hos föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförsiaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;förslaget. Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund m.fl. framhåller dock behovet av en allmän översyn av&lt;br&gt;omstruktureringsreglema. Sveriges Industriförbund m.fl. anser vidare att&lt;br&gt;det inte finns skäl att undanta föreningar som utgör fåmansföretag från&lt;br&gt;möjligheten till skattelättnad. Några remissinstanser anser att det saknas&lt;br&gt;ett resonemang huruvida det finns bestämmelser i föreningslagen som kan&lt;br&gt;förhindra ett ombildningsförferande. LRF anser att ytterligare klarläggan-&lt;br&gt;den behövs utifrån skatterättsliga aspekter men framfor allt med tanke på&lt;br&gt;föreningsrättsliga aspekter. LRF tar därför inte ställning till förslaget&lt;br&gt;utan förutsätter att ett fullständigare förslag presenteras. Kammarrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Stockholm framför vissa lagtekniska synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Den ekonomiska föreningen är vid sidan&lt;br&gt;av aktiebolaget den enda associationsform som är avsedd för närings-&lt;br&gt;verksamhet utan personligt ansvar för ägarna. Bestämmelser om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar finns i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening har till ändamål att genom ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Uppkomna&lt;br&gt;överskott delas i huvudsak ut i form av efterlikvid eller återbäring.&lt;br&gt;Utmärkande för föreningsformen är det kooperativa inslaget, dvs. att&lt;br&gt;medlemmarna skall delta i verksamheten som konsumenter, leverantörer&lt;br&gt;eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan beskrivas som en personassociation vars&lt;br&gt;ändamål är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen i deras&lt;br&gt;egenskap av exempelvis leverantörer eller konsumenter. Den ekonomiska&lt;br&gt;föreningen skiljer sig härigenom från ett aktiebolag som är en kapital-&lt;br&gt;association där utgångspunkten är att vaije delägare skall få del av&lt;br&gt;bolagets vinst i förhållande till sin andel av bolagets aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i den ekonomiska föreningen kan vara fysiska och/eller&lt;br&gt;juridiska personer. Föreningen skall ha minst 5 medlemmar. Antalet&lt;br&gt;medlemmar får dock vara 3 eller 4 om minst 3 medlemmar är ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar eller andra föreningar som är juridiska personer (2 kap. 1 §&lt;br&gt;föreningslagen)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antalet&lt;br&gt;inträder likvidationsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningslagen bygger på den grundläggande kooperativa principen om&lt;br&gt;självfinansiering. Den ekonomiska föreningen är för sin kapitalförsöijning&lt;br&gt;främst hänvisad till medlemsinsatser och till de vinster som kan&lt;br&gt;genereras i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsade möjligheter finns att anskaffa riskkapital - utöver&lt;br&gt;vinstkonsolidering och medlemsinsatser - genom förlagsinsatser. Det är&lt;br&gt;fråga om särskilda kapitalinsatser som räknas till föreningens bundna&lt;br&gt;egna kapital men intar en mellanställning mellan medlemskapital och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Regeringen har i en nyligen avlämnad lagrådsremiss föreslagit en ändring i&lt;br&gt;föreningslagen av innebörd att det minsta antal medlemmar som skall ingå i en ekono-&lt;br&gt;misk förening sänks från fem till tre. Förslaget innebär också att den nuvarande&lt;br&gt;skillnaden mellan fysiska och juridiska personer slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånat kapital. Vid föreningens upplösning har förlagsinsatserna rätt till Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;betalning framför medlemsinsatsema men efter alla borgenärer. Förlags-&lt;br&gt;insatser kan tecknas av andra än medlemmarna. Avkastningen på för-&lt;br&gt;lagsinsatser utgör utdelning och inte ränta. Insatserna är bundna under&lt;br&gt;minst 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. föreningslagen finns bestämmelser som reglerar i vilken&lt;br&gt;utsträckning föreningens medel får utbetalas till medlemmarna. Utbe-&lt;br&gt;talning i annan form än utdelning får förekomma vid nedsättning eller&lt;br&gt;återbetalning av medlemsinsatsema och vid likvidation av föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av överskott i föreningen kan ske på två olika sätt. Överskot-&lt;br&gt;tet kan fördelas efter den omfattning i vilken medlemmarna deltagit i&lt;br&gt;föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk. Det kan&lt;br&gt;exempelvis vara fråga om efterlikvider, återbäring etc. Överskottet kan&lt;br&gt;också fördelas i förhållande till vaije medlems inbetalda medlemsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om principerna för inkomstberäkning, koncernbidrag, kedje-&lt;br&gt;beskattning etc. överensstämmer i huvudsak beskattningsreglerna för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar med de bestämmelser som gäller för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall vinsten i en ekonomisk förening dubbelbeskattas. Det&lt;br&gt;innebär att vinsten först beskattas hos föreningen och därefter - när den&lt;br&gt;delas ut - hos delägarna. Principen om dubbelbeskattning har emellertid&lt;br&gt;luckrats upp för ekonomiska föreningar som i beskattningshänseende&lt;br&gt;anses som kooperativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening anses som kooperativ om den är öppen och i sina&lt;br&gt;angelägenheter tillämpar lika rösträtt (2 § 8 mom. tionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL). Har en kooperativ förening av&lt;br&gt;vinsten på sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i&lt;br&gt;förhållande till gjorda köp eller försäljningar har föreningen rätt till&lt;br&gt;avdrag för denna utdelning. En kooperativ förening har också rätt till&lt;br&gt;avdrag för insatsutdelning, dvs. vinstutdelning i förhållande till insatser-&lt;br&gt;nas storlek (2 § 8 mom. första och andra styckena SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en enskild näringsidkare innehar en andel i en ekonomisk förening&lt;br&gt;och andelsinnehavet är betingat av den verksamhet som bedrivs skall&lt;br&gt;utdelning från föreningen och reavinst vid försäljning av andelen tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (punkt 1 tredje stycket och punkt 2&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till 22 § KL). I annat fäll skall utdelning&lt;br&gt;och reavinst tas upp som inkomst av kapital (3 § 1 mom. SIL). Koopera-&lt;br&gt;tiv utdelning som utgör en besparing av levnadskostnaderna är dock&lt;br&gt;skattefri för medlemmen (3 § 7 mom. första stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag m.fl. juridiska personer hänförs alla inkomster till&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för utskiftning vid föreningens likvidation. Sådan&lt;br&gt;utskiftning behandlas skattemässigt som utdelning till den del det&lt;br&gt;utskiftade beloppet överstiger inbetald insats (3 § 8 mom. andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIL). I samband med fusion som avses i 2 § 4 mom. SIL skall dock Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;endast den del av utskiftningen som utgörs av annat än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen behandlas som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inbetald insats avses det belopp som finns bokfört på andelskapita-&lt;br&gt;lets konto i den ekonomiska föreningen. Har insatskontot ökats på annat&lt;br&gt;sätt än genom inbetalda insatser under den ekonomiska föreningens&lt;br&gt;bestånd skall medlemmarna beskattas för utdelning vid ökningstillfället&lt;br&gt;för att förhindra att vinstmedlen blir obeskattade vid föreningens&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ekonomiska föreningen har till ändamål&lt;br&gt;att genom medlemmarnas deltagande skapa en direkt ekonomisk fördel&lt;br&gt;för medlemmarna. De begränsade möjligheterna till kapitalförsörjning gör&lt;br&gt;emellertid att den ekonomiska föreningen kan vara mindre lämpad som&lt;br&gt;associationsform för mer kapitalkrävande verksamheter. För en verksam-&lt;br&gt;het som en gång startades i föreningsform kan därför en expansion med&lt;br&gt;krav på ökade investeringar innebära ett behov av att öveigå till&lt;br&gt;aktiebolagsformen för att förbättra möjligheterna att anskaffa riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningslagen innehåller bestämmelser om fusion i vissa fåll. En&lt;br&gt;fusion kan ske genom att en ekonomisk förening går upp i en annan&lt;br&gt;ekonomisk förening (absorption) eller genom att två eller flera ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar förenas så att de bildar en ny förening (kombination).&lt;br&gt;Fusion mellan ekonomisk förening och aktiebolag är endast möjlig i fråga&lt;br&gt;om en moderförening och ett helägt dotteraktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om fusion fattas av föreningsstämman. För ett sådant beslut&lt;br&gt;gäller särskilda omröstningsregler. Vidare fordras rättens tillstånd att&lt;br&gt;genomföra fusionen. De civilrättsliga reglerna skyddar såväl borgenärer-&lt;br&gt;na i den överlåtande föreningen som den eventuella minoritet medlemmar&lt;br&gt;som motsätter sig fusionen. Innebörden av en fusion är att det överlåtan-&lt;br&gt;de företaget upphör utan likvidation och dess tillgångar och skulder&lt;br&gt;övertas av det övertagande företaget utan särskilda uppgörelser med&lt;br&gt;borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningslagen innehåller inte några särskilda regler för ombildning av&lt;br&gt;en ekonomisk förening till ett aktiebolag. En sådan ombildning är likväl&lt;br&gt;möjlig men den måste genomföras i flera steg. Olika alternativ är&lt;br&gt;tänkbara men oavsett vilken lösning som väljs kommer de allmänna&lt;br&gt;inkomstskattereglema normalt att medföra skatteeffekter för såväl&lt;br&gt;föreningen som dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min inställning är att det i möjligaste mån bör undvikas att skattereg-&lt;br&gt;lerna lägger hinder i vägen för valet av företagsform. I olika samman-&lt;br&gt;hang har också särskilda skatteregler införts för att underlätta samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt önskvärda omstruktureringar. Även i detta sammanhang finns&lt;br&gt;skäl att föreslå sådana regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självklar utgångspunkt för mina fortsätta överväganden är att&lt;br&gt;ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag skall ske enligt&lt;br&gt;gällande civilrättsliga regler i föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är medlemmarna - direkt eller indirekt genom deltagande i&lt;br&gt;föreningsstämman - som skall ta ställning till om formen för verksam-&lt;br&gt;heten i det enskilda fallet skall ändras. För den förening vars medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutar att övergå till bolagsformen innebär de förslag jag nu kommer Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;att lägga fram att det på ett enkelt och rationellt sätt skall vara möjligt att&lt;br&gt;ombilda en ekonomisk förening till aktiebolag utan omedelbara skatte-&lt;br&gt;effekter för föreningen och dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om olika alternativ kan vara möjliga ligger det närmast till hands&lt;br&gt;att de särskilda skattereglerna utformas för följande ombildningsförfäran-&lt;br&gt;de. Föreningen bildar ett aktiebolag. Vid bolagsbildningen använder&lt;br&gt;föreningen sina tillgångar som apportegendom. Föreningens tillgångar&lt;br&gt;kommer därefter att utgöras av aktier i bolaget. Föreningen upplöses&lt;br&gt;genom likvidation och tillgångarna skiftas ut till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med det nu beskrivna förfärandet är att föreningsstämman&lt;br&gt;utöver nödvändiga stadgeändringar bör kunna fätta samtliga beslut som&lt;br&gt;erfordras för en ombildning. Förfärandet kräver alltså inte direkt aktivitet&lt;br&gt;från samtliga medlemmar. Det här är också det förfärande som använts&lt;br&gt;vid bl.a. ombildning av sparbank till bankaktiebolag (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:136).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har framfört den synpunkten att en ekonomisk&lt;br&gt;förening normalt inte får överlåta verksamheten till ett dotterbolag&lt;br&gt;eftersom föreningen inte enbart får syssla med aktieförvaltning. För att&lt;br&gt;överlåtelsen från föreningen till aktiebolag skall bli giltig förenings-&lt;br&gt;rättsligt torde det enligt Bankföreningen krävas en ändring i förenings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 1 § föreningslagen framgår att ett kriterium för en ekono-&lt;br&gt;misk förening är att medlemmarna deltar i verksamheten. En förening&lt;br&gt;som har till ändamål att äga och förvalta aktier i syfte att få avkastning&lt;br&gt;på insatt kapital kan inte registreras. Någon aktieförvaltning i den&lt;br&gt;meningen är det inte fråga om när en förening i samband med om-&lt;br&gt;bildning innehar ett aktiebolag. I dessa fäll är det endast fråga om att&lt;br&gt;som ett led i en avvecklingsprocess flytta över den verksamhet med-&lt;br&gt;lemmarna tidigare bedrev i föreningen till aktiebolaget. Bestämmelserna&lt;br&gt;i föreningslagen torde därför inte lägga hinder i vägen för ett sådant&lt;br&gt;förfärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av tillgångar i samband med en omstrukturering&lt;br&gt;betraktas som en avyttring som i princip skall beskattas enligt allmänna&lt;br&gt;regler. Överlåtelser vid omstruktureringar sker i många fäll till skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärden. Vid en överlåtelse som sker till underpris kan det bli&lt;br&gt;fråga om uttagsbeskattning (punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § KL). Uttagsbeskattning innebär att skatteeffekten blir densamma&lt;br&gt;som om egendomen sålts till marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får enligt det nämnda lagrummet uttagsbe-&lt;br&gt;skattning underlåtas (jfr prop. 1989/90:110 s. 556 f.). Under vissa&lt;br&gt;förutsättningar godtas alltså att tillgångar vid företagsombildning överförs&lt;br&gt;från ett företag till ett annat till skattemässiga restvärden även om&lt;br&gt;marknadsvärdet är högre. Till skillnad mot tidigare gäller efter skattere-&lt;br&gt;formen att uttagsbeskattning kan aktualiseras även i fråga om reavinstbe-&lt;br&gt;skattad egendom, t.ex. aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian uttalades att särskilda skäl att underlåta uttagsbe-&lt;br&gt;skattning torde föreligga när en ekonomisk förening som ett första steg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett ombildningsförforande överlåter sin verksamhet till ett dotteraktiebo- Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;lag mot ett vederlag av nyemitterade aktier. Några invändningar har inte&lt;br&gt;framkommit vid remissbehandlingen. Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;Universitet anser emellertid att detta undantag uttryckligen bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering i denna fråga skulle begränsas till överlåtelser som sker&lt;br&gt;under samma beskattningsår som föreningen löses upp och tillgångarna&lt;br&gt;skiftas ut till medlemmarna. Frågan om uttagsbeskattning avgörs ju vid&lt;br&gt;taxeringen för det beskattningsår under vilket överlåtelsen sker. Den&lt;br&gt;omständigheten att utskiftning av de nyemitterade aktierna sker först ett&lt;br&gt;senare beskattningsår bör emellertid inte utgöra hinder mot att underlåta&lt;br&gt;uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förening som ett led i en awecklingsprocess överlåter sin&lt;br&gt;verksamhet till ett helägt dotterbolag i utbyte mot nyemitterade aktier får&lt;br&gt;särskilda skäl mot uttagsbeskattning anses föreligga (jfr också Regerings-&lt;br&gt;rättens dom i det s.k. Sipanomålet, dnr 3745-1991, dom den 26 maj&lt;br&gt;1992). Någon särskild reglering kan enligt min mening inte anses&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i ombildningsprocessen är att föreningsstämman fattar beslut&lt;br&gt;om likvidation av föreningen. Tillgångarna, dvs. aktierna, skall då skiftas&lt;br&gt;ut till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning i samband med likvidation av föreningen behandlas skatte-&lt;br&gt;mässigt som utdelning till den del det utskiftade beloppet överstiger&lt;br&gt;inbetald insats i föreningen (3 § 8 mom. andra stycket SIL). Det finns&lt;br&gt;inte några uttryckliga regler som innebär att utdelningsbeskattning kan&lt;br&gt;underlåtas om särskilda skäl föreligger. Att detta ändå kan medges i vissa&lt;br&gt;situationer torde framgå av praxis (jfr Regeringsrättens dom i det s.k.&lt;br&gt;Sipanomålet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsefulla undantag har gjorts från principen om dubbelbeskattning&lt;br&gt;i fråga om vinster i ekonomiska föreningar. En utskiftning från en&lt;br&gt;ekonomisk förening till dess medlemmar får ändå anses innebära att&lt;br&gt;tillgångar lämnar den dubbelbeskattade sektorn. Detta torde utgöra ett&lt;br&gt;hinder mot att - utan särskilda regler - underlåta utdelningsbeskattning.&lt;br&gt;Att de tillgångar som skiftas ut utgörs av aktier förändrar inte denna&lt;br&gt;bedömning (jfr också prop. 1990/91:167 s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna regler innebär att föreningen vid utskiftning kan komma att&lt;br&gt;uttagsbeskattas. Möjlighet torde inte heller föreligga att underlåta&lt;br&gt;uttagsbeskattning när det är fråga om uttag av tillgångar som skall skiftas&lt;br&gt;ut och lämna den dubbelbeskattade sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis krävs således särskilda bestämmelser om skattefri-&lt;br&gt;het för medlemmarna för utskiftning i form av aktier vid upplösning av&lt;br&gt;den ekonomiska föreningen och om undantag från uttagsbeskattning för&lt;br&gt;föreningen i fråga om uttag av de aktier som skall skiftas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattefrihet för utskiftning i form av aktier bör inte regleras som en&lt;br&gt;definitiv skattebefrielse utan endast som ett uppskov med beskattningen.&lt;br&gt;Framtida utdelning på aktien och en vinst vid en eventuell försäljning av&lt;br&gt;aktien bör beskattas enligt allmänna regler. En uppskovsregel bör inte&lt;br&gt;vara generell utan begränsas till sådan utskiftning av aktier som sker i&lt;br&gt;anslutning till att föreningen öveigår till aktiebolagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig utgångspunkt skulle kunna vara att ställa det kravet att Prop.1992/93:131&lt;br&gt;föreningen skall överföra samtliga tillgångar till ett nybildat aktiebolag&lt;br&gt;och därefter skifta ut aktierna i bolaget. Detta krav skulle säkerställa att&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivits i föreningen i oförändrad omfattning&lt;br&gt;kommer att överföras till bolaget. För att tidsmässigt hålla ihop de olika&lt;br&gt;faserna i ombildningsförfärandet kunde vidare det kravet ställas att&lt;br&gt;utskiftning sker inom viss tid efter överlåtelsen till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena kan emellertid vara sådana att föreningen överlåter&lt;br&gt;verksamheten till ett dotteraktiebolag i vilket redan viss del av verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs. Detta är rimligen inte något som bör diskvalificera från&lt;br&gt;skattebefrielse. Villkoren skall säkerställa att den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivits i föreningen forsättningsvis kommer att bedrivas i aktiebolaget.&lt;br&gt;Detta syfte bör uppnås om det krävs att utskiftningen väsentligen skall&lt;br&gt;avse aktier i ett bolag och att samtliga aktier i bolaget skall skiftas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningslagen är det tillåtet med olika insatsskyldighet för olika&lt;br&gt;medlemsgrupper. För att inte praktiska problem skall uppkomma vid&lt;br&gt;utskiftning av aktierna till medlemmarna kan det av avrundningsskäl vara&lt;br&gt;nödvändigt att viss kontantersättning lämnas. Värdet av den del av&lt;br&gt;utskiftningen som avser annat än aktier bör dock begränsas till maximalt&lt;br&gt;5 % av det nominella värdet på aktierna. Skattebefrielsen bör enbart&lt;br&gt;omfatta utskiftning i form av aktier. Ersättning som utgår i annan form&lt;br&gt;bör beskattas fullt ut. Av allmänna regler följer att vid beskattningen&lt;br&gt;skall andra tillgångar än kontanter tas upp till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttryckligt undantag föreslås från huvudregeln om uttagsbeskattning&lt;br&gt;beträffande uttag av aktier som skall skiftas ut. I den mån andra&lt;br&gt;tillgångar än aktier och kontanter skiftas ut gäller den allmänna regeln&lt;br&gt;om uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian undantogs föreningar som utgör fämansföretag från&lt;br&gt;möjligheten till skattelättnad. Skälet var att de särskilda reglerna för&lt;br&gt;beskattning av utdelning och reavinst armars skulle kunna kringgås i&lt;br&gt;samband med att en förening ombildas till ett aktiebolag. Särreglerna för&lt;br&gt;delägare i fämansföretag innebär att utdelning och reavinst på aktier och&lt;br&gt;andelar skall beskattas i inkomstslaget kapital till den del inkomsten kan&lt;br&gt;anses utgöra en schablonmässigt beräknad normal kapitalavkastning&lt;br&gt;medan eventuell överskjutande utdelning och reavinst i princip skall&lt;br&gt;beskattas som om det vore fråga om lön (3 § 12 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund m.fl. har hävdat att de allmänna motiv som&lt;br&gt;ligger till grund för förslaget gör sig lika starkt gällande i fråga om&lt;br&gt;fämansföretag som andra föreningar. Jag delar givetvis den uppfattningen&lt;br&gt;men jag är med hänsyn till de särskilda fåmansföretagsreglema ändå inte&lt;br&gt;beredd att i det här sammanhanget låta fämansföretag omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om skattefrihet för utskiftning av aktier bör tas in i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. SIL och den kompletterande bestämmelsen om undantag från&lt;br&gt;uttagsbeskattning i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Särskilda frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Obeskattade reserver m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid ombildning av en ekonomisk förening som&lt;br&gt;uppfyller de krav som ställs för skattebefrielse får den del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet i föreningen som ännu inte återförts till be-&lt;br&gt;skattning återföras till beskattning i aktiebolaget enligt de villkor&lt;br&gt;som gällde för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Svenska Bankföreningen framför synpunkter avseende&lt;br&gt;möjligheten att neutralisera effekten av en återföring av skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserven. Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet framhåller att det&lt;br&gt;kan underlätta med en uttrycklig regel som medger att avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv får övertas av aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Avsättning till skatteutjämningsreserv (surv)&lt;br&gt;kan enligt survlagen beräknas på ett underlag motsvarande bolagets egna&lt;br&gt;kapital (K-surv) eller på lönesumman (L-surv). En mot survavdraget&lt;br&gt;svarande avsättning skall göras i räkenskaperna. Avsättningen skall&lt;br&gt;återföras till beskattning nästföljande beskattningsår varefter ny avsättning&lt;br&gt;för året kan beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ekonomisk förening som gjort en survavsättning upplöses&lt;br&gt;kommer föreningen att beskattas för en intäkt som svarar mot återföring-&lt;br&gt;en av föregående års survavsättning. För att denna återföring inte skall&lt;br&gt;föranleda några skattekonsekvenser i föreningen i samband med en&lt;br&gt;ombildning kan föreningen lämna ett koncernbidrag till bolaget med ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot den återförda survavsättningen. Bolaget kan i sin&lt;br&gt;tur kvitta denna intäkt mot en survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för rätt till avdrag för koncernbidrag finns i 2 §&lt;br&gt;3 mom. SIL. En av förutsättningarna är att dotterföretag som mottar&lt;br&gt;koncernbidrag skall ha varit helägt under hela beskattningsåret för både&lt;br&gt;givare och mottagare eller sedan dotterföretaget böljade driva verksamhet&lt;br&gt;av något slag. Svenska Bankföreningen är av den uppfattningen att&lt;br&gt;förutsättningarna för koncernbidrag inte är uppfyllda under det beskatt-&lt;br&gt;ningsår som föreningen upplöses beroende på att kravet att dotterföre-&lt;br&gt;taget skall vara helägt under hela beskattningsåret för såväl givare som&lt;br&gt;mottagare i sådant fäll inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min inställning är att om föreningen lämnar koncernbidrag och därefter&lt;br&gt;upplöses under samma beskattningsår får det anses som om föreningen&lt;br&gt;avkortat sitt beskattningsår. Kravet att dotterföretaget skall ha varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för mottagaren får därmed anses vara&lt;br&gt;uppfyllt. Även om motsvarande krav inte är uppfyllt när det gäller&lt;br&gt;givaren torde det ändå vara förenligt med grunderna för lagstiftningen att&lt;br&gt;medge avdrag. Skälet till att kravet inte formellt är uppfyllt är ju att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen har upphört att existera (jfr bl.a. RÅ 1973 ref 37). Det&lt;br&gt;innebär alltså att det inte torde finnas något behov av en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse i survlagen att survavsättning får övertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver reglerar i&lt;br&gt;vilken omfattning och under vilken tid obeskattade reserver skall&lt;br&gt;återföras till beskattning. Vid 1992 års taxering - i vissa fäll vid 1993 års&lt;br&gt;taxering - beslutas ett uppskovsbelopp som utgörs av skillnaden mellan&lt;br&gt;de obeskattade reserver föreningen redovisar och den survavsättning som&lt;br&gt;gjorts. Uppskovsbeloppet skall återföras till beskattning med i princip&lt;br&gt;25 % per år under fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan särskilda regler kommer återstående uppskovsbelopp i föreningen&lt;br&gt;att i sin helhet återföras till beskattning vid föreningens upplösning. Vid&lt;br&gt;en ombildning som uppfyller de krav som ställs för skattebefrielse bör&lt;br&gt;den del av uppskovsbeloppet i föreningen som ännu inte återförts till&lt;br&gt;beskattning få återföras till beskattning i aktiebolaget enligt de villkor&lt;br&gt;som gällde för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 8 § återföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Annell-avdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För det bolag till vilket föreningen överfört sina&lt;br&gt;tillgångar begränsas rätten till Annell-avdrag för nyemissioner före&lt;br&gt;utskifitningstillfället till ett belopp som svarar mot insatskapitalet i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV ifrågasätter om rätt till Annell-avdrag skall&lt;br&gt;medges eftersom något nytt kapital inte har tillförts företagssektorn&lt;br&gt;genom ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, Annell-lagen, medges avdrag&lt;br&gt;(Annell-avdrag) för utdelning som lämnas på nyemitterade aktier. Genom&lt;br&gt;avdraget begränsas första ledet i dubbelbeskattningen. I princip skall&lt;br&gt;avdrag inte medges när utdelningen går till en aktieägare som är befriad&lt;br&gt;från skatt på utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att inbetalning för aktierna skett genom tillskott av&lt;br&gt;apportegendom hindrar inte att Annell-avdrag medges. Apportegendomen&lt;br&gt;får emellertid inte bestå av aktier, andelar i ekonomiska föreningar eller&lt;br&gt;i vissa fäll andelar i handelsbolag (5 § Annell-lagen). Ett skäl till detta&lt;br&gt;är att det emitterande bolaget kan vara frikallat från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning på de som apportegendom erhållna aktierna eller andelarna.&lt;br&gt;Möjlighet till dispens finns om bestämmelsen kan antas hindra strukturra-&lt;br&gt;tionalisering som är önskvärd från allmän synpunkt (5 § andra stycket&lt;br&gt;Annell-lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bolag till vilket föreningen överfört sin verksamhet bör inte ha rätt&lt;br&gt;till Annell-avdrag för nyemissioner som ligger i tiden före utskiftnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfället. Skälet är att den dubbelbeskattade sektorn inte har tillförts något&lt;br&gt;nytt eget kapital vid emissionstillfället. I fråga om ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot insatskapitalet i föreningen är emellertid förhållandena annorlunda.&lt;br&gt;Det kapitalet har en gång tillförts företagssektorn och när föreningen&lt;br&gt;upplöses bör aktiebolaget få tillgodoräkna sig beloppet som underlag för&lt;br&gt;Annell-avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i 4 § Annell-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Ersättningsfonder m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid ombildning till aktiebolag får ersättningsfond i&lt;br&gt;den ekonomiska föreningen övertas av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Förslaget innehöll inte någon möjlighet att&lt;br&gt;överta ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att generella regler bör göra det möjligt&lt;br&gt;att vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag föra över&lt;br&gt;olika fonder till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Före skattereformen hade företagen möjlighet&lt;br&gt;att göra avsättningar till olika fonder vars syfte var att företaget skulle&lt;br&gt;kunna undvika ett besvärande skatteuttag om vissa tillgångar realiserades&lt;br&gt;och återinvestering därefter skedde i samma slag av tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika fondlagama byggde i huvudsak på samma teknik. Den&lt;br&gt;skattepliktiga vinst som uppkom när en viss tillgång realiserades fick&lt;br&gt;sättas av till en särskild fond. Fonden skulle tas i anspråk för investering-&lt;br&gt;ar i samma slags tillgångar inom tre år. Tidsrymden kunde efter dispens&lt;br&gt;förlängas med tre år. När fonden togs i anspråk för en viss tillgång&lt;br&gt;reducerades tillgångens avskrivningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen sänktes skattesatsen för ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;aktiebolag m.fl. till 30 %. Vid full avsättning till K-surv sjunker den&lt;br&gt;effektiva skatten på en reavinst till ca 23 %. Det ansågs därför inte&lt;br&gt;föreligga tillräckliga skäl för att behålla reglerna om allmänna investe-&lt;br&gt;ringsfonder, färtygsfonder, särskilda nyanskaffningsfonder m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte längre finns möjlighet att göra avsättning till dessa&lt;br&gt;fonder anser jag att det inte bör införas en möjlighet att föra över&lt;br&gt;eventuella kvarvarande fonder till ett aktiebolag. För övrigt finns enligt&lt;br&gt;gällande regler möjligheter att efter ansökan överta vissa fondavsätt-&lt;br&gt;ningar, exempelvis allmän investeringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För extraordinära fäll fanns möjlighet att skjuta upp beskattningen&lt;br&gt;genom en avsättning till de s.k. eldsvådefondema. Avsättningen gjordes&lt;br&gt;i en force majeuresituation. Tillämpningsområdet för fondema utvidgades&lt;br&gt;i och med skattereformen och fondema benämns numera ersättnings-&lt;br&gt;fonder. För dessa fonder bör införas en möjlighet till övertagande när en&lt;br&gt;ekonomisk förening ombildas till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 9 § lagen (1990:663) om ersättnings-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.4 Aktiernas anskaffningsvärde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Föreligger förutsättningar för skattefrihet vid ut-&lt;br&gt;skiftning av aktier i samband med likvidation av föreningen skall&lt;br&gt;den mottagna aktien överta andelens anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När förutsättningar för skattefrihet föreligger&lt;br&gt;för utskiftning av aktier i samband med likvidation av föreningen bör den&lt;br&gt;mottagna aktien överta andelens anskaffningsvärde. Framtida utdelning&lt;br&gt;på aktien och vinst vid en eventuell försäljning av aktien skall beskattas&lt;br&gt;enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det fråga om utskiftning som utgörs dels av aktier, dels av annan&lt;br&gt;egendom, omfattar skattebefrielsen endast värdet av de aktier som skiftas&lt;br&gt;ut. Annan ersättning beskattas fullt ut utan hänsyn till andelens an-&lt;br&gt;skaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall kan den situationen uppkomma att de utskiftade aktierna&lt;br&gt;utgör omsättningstillgångar hos mottagaren. Skattelättnaden bör gälla&lt;br&gt;även i dessa situationer. Huvudregeln får anses vara att en bokförings-&lt;br&gt;skyldig som erhåller utdelning på sina aktier skall ta upp en intäkt som&lt;br&gt;motsvarar den utdelade egendomens marknadsvärde. Denna princip får&lt;br&gt;anses gälla oavsett i vilken form utdelning lämnas och oavsett om den är&lt;br&gt;skattepliktig eller ej (jfr prop. 1990/91:167, s.20). En bestämmelse om&lt;br&gt;skattefrihet för utskiftning i form av aktier måste därför kombineras med&lt;br&gt;en särskild lagervärderingsregel. Den närmare utformningen av reglerna&lt;br&gt;redovisas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om anskaffningsvärdet på utskiftade aktier bör tas in&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. SIL och en regel om värdering av lagret i punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL. I bestämmelsen om skattefrihet för utskiftning&lt;br&gt;av aktier i 3 § 8 mom. SIL föreslås en särskild bestämmelse för de fall&lt;br&gt;de utskiftade aktierna utgör omsättningstillgångar hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en medlem som bedriver näringsverksamhet kan andelsinnehavet&lt;br&gt;vara betingat äv verksamheten. I sådant fall skall reavinsten vid avyttring&lt;br&gt;av andelen beskattas som intäkt av näringsverksamhet. En enskild&lt;br&gt;näringsidkares innehav av aktier kan däremot - om aktierna inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar - aldrig ingå i näringsverksamheten. Byte av&lt;br&gt;andelar till aktier i samband med ombildning skulle alltså formellt kunna&lt;br&gt;betraktas som ett uttag ur näringsverksamheten. När skattefrihet&lt;br&gt;föreligger i fråga om utskiftning av aktier i samband med ombildning blir&lt;br&gt;det självfallet inte aktuellt att tillämpa den allmänna regeln om uttagsbe-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. RSV påpekat kommer reavinsten vid avyttring av aktier som&lt;br&gt;erhålls vid ombildning av en förening att beskattas som inkomst av&lt;br&gt;kapital. Den lägre skattesatsen vid beskattning av reavinsten motverkas&lt;br&gt;till viss del av att aktien inte får räknas in i survunderlaget. Någon åtgärd&lt;br&gt;från min sida i denna fråga torde inte vara påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Byte av aktier och andelar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Byte av andelar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjlighet till uppskov skall finnas även när andelar i&lt;br&gt;en ekonomisk förening avyttras till ett bolag och vederlaget utgörs&lt;br&gt;av nyemitterade aktier i det köpande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av en majoritet av remissin-&lt;br&gt;stanserna. Erinringar framförs emellertid mot att ett ombildnings-&lt;br&gt;förferande som sker med hjälp av uppskovsregeln inte kan ske helt utan&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Det finns exempelvis inte regler som medger att&lt;br&gt;uppskovsbelopp som ännu inte har återförts till beskattning får återföras&lt;br&gt;till beskattning i aktiebolaget. LRF anser inte att det är lämpligt att&lt;br&gt;utvidgningen av uppskovsregeln - som föreslagits i promemorian -&lt;br&gt;används för ett alternativt ombildningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Med avyttring avses i reavinsthänseende&lt;br&gt;försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom (24 § 1&lt;br&gt;mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen infördes en bestämmelse som innebär&lt;br&gt;att uppskov med beskattningen kan medges vid avyttring av aktier i vissa&lt;br&gt;situationer. Förutsättningarna är att aktierna avyttras till ett bolag och att&lt;br&gt;vederlaget uteslutande utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget&lt;br&gt;(27 § 4 mom. SIL). Under dessa förhållanden anses att bytet regelmässigt&lt;br&gt;genomförs av strukturella skäl (jfr prop. 1989/90:110, s. 453). Skatte-&lt;br&gt;plikt inträder först när de nyemitterade aktier som erhållits i utbyte&lt;br&gt;avyttras. De mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde&lt;br&gt;som gällde för de avyttrade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Möjligheten till uppskov som infördes i och&lt;br&gt;med skattereformen ersatte den s.k. strukturrationaliseringsregeln som&lt;br&gt;innebar att regeringen helt eller delvis kunde medge befrielse från&lt;br&gt;reavinstbeskattning vid avyttring av aktier och andelar som innehafts mer&lt;br&gt;än två år (35 § 3 mom. tredje stycket KL i dess lydelse t.o.m. den 30&lt;br&gt;juni 1990). En förutsättning för sådan befrielse var att beskattningen&lt;br&gt;kunde antas hindra strukturrationalisering som ansågs önskvärd från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till den s.k. strukturrationaliseringsregeln omfattar inte&lt;br&gt;bestämmelsen i 27 § 4 mom. SIL andelar i ekonomiska föreningar. Något&lt;br&gt;skäl som talar mot att föra in andelar i tillämpningsområdet för be-&lt;br&gt;stämmelsen torde inte finnas. Jag föreslår att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en enskild näringsidkare kan som redan nämnts ett andelsinnehav&lt;br&gt;vara betingat av den bedrivna verksamheten. Detta gäller däremot inte&lt;br&gt;aktier om det inte är fråga om aktier som utgör omsättningstillgångar.&lt;br&gt;Avyttring av andelarna innebär därför ett uttag ur näringsverksamheten.&lt;br&gt;I de fäll uppskov med beskattningen medges enligt 27 § 4 mom. SIL vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byte av andelar mot aktier blir det emellertid inte aktuellt att beskatta Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;uttaget av andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utsträckning av tillämpningsområdet för uppskovsregeln kan också&lt;br&gt;innebära en alternativ möjlighet att ombilda en förening till aktiebolag.&lt;br&gt;En sådan ombildning skulle ske på så sätt att medlemmarna och inte&lt;br&gt;föreningen bildar ett aktiebolag. Som apportegendom använder med-&lt;br&gt;lemmarna sina andelar. I och med bolagsbildningen övergår med-&lt;br&gt;lemmarna till att vara aktieägare. Därefter beslutar bolaget som ensam&lt;br&gt;ägare till samtliga andelar i föreningen att upplösa föreningen genom&lt;br&gt;likvidation. Vid upplösning av föreningen skiftas samtliga tillgångar ut&lt;br&gt;till föreningens medlemmar som i detta fall enbart utgörs av aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts (avsnitt 2.1) behandlas utskiftning vid likvidation&lt;br&gt;skattemässigt som utdelning till den del utskiftat belopp överstiger&lt;br&gt;inbetald insats (3 § 8 mom. SIL). I 7 § 8 mom. SIL finns regler för ett&lt;br&gt;aktiebolags eller en ekonomisk förenings skattefrihet för mottagen&lt;br&gt;utdelning. Skattefrihet föreligger bl.a. om det sammanlagda röstetalet för&lt;br&gt;företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet. När det är&lt;br&gt;fråga om upplösning av det utdelande bolaget får innehavets storlek vid&lt;br&gt;utskiftningstillfallet antas vara avgörande för bedömningen av om&lt;br&gt;innehavet är så stort att förutsättningar för utdelningsskattefrihet&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombildningsförfarande enligt den nu beskrivna modellen har den&lt;br&gt;nackdelen att det kräver aktivitet från samtliga medlemmar. Var och en&lt;br&gt;skall vara beredd att avyttra sin andel. Om aktiebolaget inte kan förvärva&lt;br&gt;samtliga andelar måste andra lösningar användas beträffande de andelar&lt;br&gt;som inte kan förvärvas. Det innebär praktiska svårigheter eftersom&lt;br&gt;upplösning av föreningen kan dra ut på tiden. Som uttalades i pro-&lt;br&gt;memorian kan emellertid förfarandet vara en lämplig lösning för en&lt;br&gt;förening med ett begränsat antal medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påpekat att en ombildning enligt detta&lt;br&gt;alternativ inte är möjlig att genomföra helt utan skattekonsekvenser. Bl.a.&lt;br&gt;saknas bestämmelser som medger att föreningens uppskovsbelopp övertas&lt;br&gt;av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är inte att det nu beskrivna ombildningsförfärandet skall&lt;br&gt;omfattas av andra skattelättnader än den som följer av uppskovsregeln.&lt;br&gt;Det innebär alltså bl.a. att jag inte föreslår någon särskild bestämmelse&lt;br&gt;för övertagande av uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i 27 § 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Vederlaget vid byte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vederlaget vid byte av aktier och andelar får förutom&lt;br&gt;nyemitterade aktier i det köpande bolaget utgöras av kontanter&lt;br&gt;motsvarande högst 10 % av de nyemitterade aktiernas nominella&lt;br&gt;värde. Den del av vederlaget som utgörs av pengar beskattas fullt&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Den del Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;av vederlaget som inte utgår i nyemitterade aktier kunde dock utgå i&lt;br&gt;annan form än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;anser att det inte är nödvändigt att begränsa den del av vederlaget som&lt;br&gt;får utgå i annan form än aktier eftersom det förhållandet att sådan&lt;br&gt;ersättning skall beskattas i sin helhet torde utgöra en tillräcklig spärr mot&lt;br&gt;annat än begränsade kontantersättningar. Bedöms en spärr ändå vara&lt;br&gt;nödvändig anser föreningen att den bör knytas till marknadsvärdet och&lt;br&gt;inte till aktiernas nominella värde som ofta är mycket lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En förutsättning för uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid avyttring av aktier är enligt 27 § 4 mom. SIL att&lt;br&gt;vederlaget uteslutande utgörs av nyemitterade aktier i det köpande&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppköpsvillkor som lämnas till aktieägarna i ett bolag kan formuleras&lt;br&gt;på olika sätt. Ett alternativ kan omfatta nyemitterade aktier och ett annat&lt;br&gt;kontant vederlag. Huruvida 27 § 4 mom. SIL är tillämplig bedöms&lt;br&gt;utifrån vaije aktieägares avyttring för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska svårigheter kan föreligga att formulera utbytesvillkoren så att&lt;br&gt;förutsättningarna för uppskov är uppfyllda. Är det exempelvis fråga om&lt;br&gt;aktier i olika serier noterade till olika kurser kan det vara nödvändigt att&lt;br&gt;komplettera erbjudandet om nyemitterade aktier med viss kon tantersätt-&lt;br&gt;ning. När det är fråga om en mindre kontantersättning kan ifrågasättas&lt;br&gt;om förekomsten av denna skall utesluta möjligheten till uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör att EG:s ministerråd har antagit ett direktiv&lt;br&gt;(90/434/EEG) som behandlar frågan om gemensamma skatteregler vid&lt;br&gt;fusion m.m. Syftet med direktivet är att vissa omstruktureringar skall&lt;br&gt;kunna genomföras utan att några omedelbara skattekonsekvenser&lt;br&gt;uppkommer för det överlåtande bolaget och dess aktieägare. En&lt;br&gt;förutsättning för att uppskov med beskattningen skall medges vid byte av&lt;br&gt;aktier är enligt direktivet att vederlaget utgörs av aktier i det köpande&lt;br&gt;bolaget och att eventuell kontant ersättning uppgår till högst 10 % av det&lt;br&gt;nominella värdet på aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min inställning är att det bör ges möjlighet till uppskov även om en del&lt;br&gt;av vederlaget utgörs av annat än nyemitterade aktier. Uppskov skall dock&lt;br&gt;inte komma ifråga för den del av reavinsten som belöper på annat än&lt;br&gt;aktierna. Denna del motsvarar i princip så stor del av den totala&lt;br&gt;reavinsten (vederlaget med avdrag för det genomsnittliga anskaffnings-&lt;br&gt;värdet) som svarar mot förhållandet mellan kontant ersättning och det&lt;br&gt;totala vederlaget. En sådan reavinstberäkning innebär emellertid praktiska&lt;br&gt;svårigheter. Bl.a. uppkommer problem om det är fråga om olika serier&lt;br&gt;av aktier för vilka olika genomsnittsberäkningar måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorieförslaget anses ett praktiskt hanterbart alternativ vara att&lt;br&gt;den del av vederlaget som utgår i annat än aktier beskattas utan hänsyn&lt;br&gt;till de avyttrade aktiernas anskaffningsvärde. Jag delar den uppfattningen.&lt;br&gt;En remissinstans har framfört den synpunkten att denna lösning i sig&lt;br&gt;utgör en tillräcklig spärr mot annat än begränsade kontantersättningar.&lt;br&gt;Det skulle därför inte finnas något behov att begränsa utrymmet för&lt;br&gt;kontant ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motiv for uppskov med beskattningen är att ett byte av aktier inte Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;innebär att den skattskyldige får några kontanta medel att betala en&lt;br&gt;reavinstskatt med. Det argumentet förlorar givetvis i betydelse om en&lt;br&gt;större del av vederlaget betalas ut i annan form än aktier. Min inställning&lt;br&gt;är därför att det bör vara en uttrycklig förutsättning för uppskov att&lt;br&gt;vederlaget endast till en begränsad del får utgå i annat än aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorieförslaget sattes gränsen för värdet av annan ersättning än&lt;br&gt;nyemitterade aktier till högst 10 % av de nyemitterade aktiernas&lt;br&gt;nominella värde. Det förhållandet att marknadsvärdet på aktierna många&lt;br&gt;gånger kan vara högre ansågs sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har framhållit att många företag har låga&lt;br&gt;nominella värden på sina aktier och att det kan vara praktiskt omöjligt att&lt;br&gt;inför ett aktiebyte höja dessa värden. Om skillnaden är stor mellan&lt;br&gt;marknadsvärdet på aktierna och det nominella värdet ger ett utrymme för&lt;br&gt;kontant ersättning på högst 10 % av det nominella värdet inte tillräcklig&lt;br&gt;möjlighet att formulera utbytesvillkor som täcker olika innehav och&lt;br&gt;samtidigt uppfyller förutsättningarna för uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att knyta möjligheten till kontantersättning till aktiernas nominella&lt;br&gt;belopp innebär att utrymmet blir beroende av relationen mellan mark-&lt;br&gt;nadsvärdet och det nominella värdet på aktierna. Det kan hävdas att ett&lt;br&gt;mer rättvisande resultat erhålls om utrymmet i stället knyts till aktiernas&lt;br&gt;marknadsvärde men det alternativet innebär också praktiska problem.&lt;br&gt;Bl.a. uppkommer värderingsfrågor för aktier som inte är noterade.&lt;br&gt;Utformningen av uppköpsvillkor kan också försvåras av att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för uppskov kan ändras beroende på fällande aktiekurser.&lt;br&gt;Behovet av att kunna förutse skattekonsekvenserna när ett erbjudande om&lt;br&gt;uppköp lämnas skulle därför kunna kräva att förutsättningarna för&lt;br&gt;uppskov knyts till den tidpunkt då erbjudandet lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utrymmet för kontantersättning blir aktuell även vid an-&lt;br&gt;passning till det EG-direktiv som behandlar fusioner och andra företags-&lt;br&gt;ombildningar. I möjligaste mån bör en med direktivet likformig lösning&lt;br&gt;eftersträvas. I avvaktan på denna anpassning anser jag därför att en&lt;br&gt;lämplig begränsning för den del av vederlaget som - utan att möjligheten&lt;br&gt;till uppskov går förlorad - får utgöras av annat än aktier bör vara högst&lt;br&gt;10 % av aktiernas nominella värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i lagrådsremissen innebar att den del av vederlaget som utgår&lt;br&gt;i annat än nyemitterade aktier inte var begränsad till pengar. Lagrådet&lt;br&gt;har emellertid påpekat att aktiebolagskommittén nyligen lagt fram förslag&lt;br&gt;(SOU 1992:83) till anpassning av aktiebolagslagen till bl.a. EG:s tredje&lt;br&gt;bolagsdirektiv (78/855/EEG) som handlar om fusioner. Enligt förslaget&lt;br&gt;får vederlaget vid fusion - förutom aktier - inte utgöras av annat än&lt;br&gt;kontant ersättning. Lagrådet anser att den nya regleringen i 27 § 4 mom.&lt;br&gt;bör utformas på motsvarande sätt för att man skall vara säker på att den&lt;br&gt;står i överensstämmelse med EG:s direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i Lagrådets synpunkter. Bestämmelsen i 27 § 4 mom.&lt;br&gt;bör alltså utformas så att vederlaget utöver nyemitterade aktier får&lt;br&gt;utgöras av pengar motsvarande högst 10 % av de nyemitterade aktiernas&lt;br&gt;nominella värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattepliktig intäkt inte anses uppkomma vid ett aktiebyte enligt Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;27 § 4 mom. SIL innebär också att avdrag inte medges for en eventuell&lt;br&gt;forlust vid ett aktiebyte. En förlust uppkommer om värdet på de aktier&lt;br&gt;som erhållits i byte understiger anskaffningsvärdet på de utbytta aktierna.&lt;br&gt;Avdrag kan i ett sådant fäll medges först när de mottagna aktierna&lt;br&gt;avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att kontantersättning skall beskattas fullt ut gäller även i de&lt;br&gt;fäll marknadsvärdet på aktier som erhålls i byte understiger anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på de avyttrade aktierna. En eventuell förlust blir avdragsgill först&lt;br&gt;när de mottagna aktierna säljs. Är det fråga om aktier som inte är&lt;br&gt;marknadsnoterade är förlusten avdragsgill till 70 % (3 § 2 mom. SIL).&lt;br&gt;Det kan således i dessa fäll bli fråga om en viss merbeskattning. Det&lt;br&gt;köpande bolaget torde dock vanligen kunna utforma bytesvillkoren så att&lt;br&gt;vederlag lämnas i sådan form att uppskovsbestämmelsen inte blir&lt;br&gt;tillämplig för de aktieägare för vilka bytet innebär en förlust. Det kan&lt;br&gt;exempelvis vara fråga om ett vederlag som uteslutande utgörs av kontant&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bytesvillkoren kan variera mellan olika aktieägare är det&lt;br&gt;naturligt att beräkna utbytesförhållandet med utgångspunkt från de aktier&lt;br&gt;som tillfäller den enskilde aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 27 § 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Anskaffningsvärdet för andelar som erhållits i&lt;br&gt;samband med fusion av ekonomiska föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Andelar som erhållits vid fusion mellan två eller flera&lt;br&gt;ekonomiska föreningar skall överta anskaffningsvärdet för de andelar&lt;br&gt;som avyttrades vid fusionen. För andelar som förvärvats före den&lt;br&gt;1 januari 1992 får anskaffningsvärdet beräknas till 20 % av försälj-&lt;br&gt;ningsvederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LRF anser att det saknas tillräckligt bärande skäl&lt;br&gt;för att ändra den hittillsvarande ordningen. I vart fall anser LRF - med&lt;br&gt;instämmande av FAR - att en ändring bör gälla endast fusioner som äger&lt;br&gt;rum efter att bestämmelsen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I föreningslagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;fusion mellan ekonomiska föreningar, om fusion mellan en ekonomisk&lt;br&gt;förening och ett helägt dotterbolag samt om en ekonomisk förenings&lt;br&gt;inlösen av aktierna i ett dotteraktiebolag. Utmärkande för en fusion enligt&lt;br&gt;föreningslagen är att medlemmarna i den överlåtande föreningen alltid&lt;br&gt;blir medlemmar i den övertagande föreningen om de inte utträder enligt&lt;br&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion upphör en eller flera föreningar att existera. Medlemmarna&lt;br&gt;beskattas endast till den del de erhåller annat än andelar i den övertagan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de föreningen (3 § 8 mom. andra stycket SIL). Medlemmarna i den Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;överlåtande föreningen kan tillgodoföras ett högre insatsbelopp i den&lt;br&gt;övertagande föreningen än de inbetalt i den överlåtande föreningen utan&lt;br&gt;att mellanskillnaden föranleder att de beskattas. Det kan bl.a. bero på att&lt;br&gt;det finns övervärden i den överlåtande föreningen. Eftersom beskattning&lt;br&gt;vid en framtida försäljning eller inlösen av andelarna torde ske med&lt;br&gt;utgångspunkt från insatsbeloppet i den övertagande föreningen kommer&lt;br&gt;ett belopp motsvarande skillnaden mellan insatsbeloppen i den gamla&lt;br&gt;resp, den nya föreningen att bli obeskattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande regleringen för beskattning av andelsägare i samband med&lt;br&gt;fusion infördes år 1957. Av förarbetena (prop. 1957:46 s. 29) framgår&lt;br&gt;att man bl.a. diskuterade att vid en senare avyttring beskatta andelsägaren&lt;br&gt;med utgångspunkt från inbetald insats i den överlåtande föreningen. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse ansågs emellertid föranleda stora praktiska svårig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för skattelättnader vid omstruktureringar är att det&lt;br&gt;skall vara fråga om ett uppskov med beskattningen och inte en definitiv&lt;br&gt;skattebefrielse. Jag föreslår därför en uttrycklig bestämmelse som slår&lt;br&gt;fest att vid fusion skall anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna&lt;br&gt;övertas av de andelar som erhålls i byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig föreslagna regeln ger ett korrekt materiellt resultat.&lt;br&gt;Däremot kan det inte undvikas att mitt förslag att anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;andelar som avyttrats i samband med en fusion skall övertas av de&lt;br&gt;andelar som erhålls i byte kan innebära vissa praktiska svårigheter. Det&lt;br&gt;gäller särskilt i de fell lång tid förflutit sedan fusionen genomfördes. Det&lt;br&gt;förhållandet är dock inte specifikt för äldre innehav av andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om marknadsnoterade aktier - och andra finansiella instrument&lt;br&gt;utom optioner och terminer - finns en särskild schablonregel för&lt;br&gt;beräkning av anskaffningsvärdet. Denna schablonregel innebär att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet bestäms till 20 % av vederlaget vid avyttringen (27 §&lt;br&gt;2 mom. andra stycket SIL). Ett skäl till att schablonregeln behölls i&lt;br&gt;samband med skattereformen var svårigheterna att visa den verkliga&lt;br&gt;anskaffningskostnaden speciellt när aktierna förvärvats genom ett benefikt&lt;br&gt;fång (prop. 1989/90:110 s. 456).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl bör schablonregeln få tillämpas även vid avyttring av&lt;br&gt;andelar i ekonomiska föreningar. Det innebär att anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;andelar får beräknas till en kvotdel av försäljningsintäkten. En förutsätt-&lt;br&gt;ning bör dock vara att andelen har förvärvats före den 1 januari 1992.&lt;br&gt;Det innebär att om andelen har erhållits i samband med en fusion bör&lt;br&gt;schablonregeln vara tillämplig om fusionen genomförts före den 1 januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring av beräkning av anskaffningsvärdet för andelar&lt;br&gt;som erhållits i samband med fusion föranleder en ändring i 3 § 8 mom.&lt;br&gt;SIL. En utvidgning av schablonregeln vid beräkning av anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för andelar bör tas in i 27 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Avyttring av andel i ekonomisk förening vid&lt;br&gt;likvidation och konkurs&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: På samma sätt som för finansiella instrument som&lt;br&gt;utgivits av ett aktiebolag införs en uttrycklig regel att finansiellt&lt;br&gt;instrument som utgivits av en ekonomisk förening anses avyttrat om&lt;br&gt;det definitivt förlorat sitt värde till följd av att föreningen har&lt;br&gt;upplösts genom likvidation eller konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Avgörande för om en avyttring skett är att&lt;br&gt;egendomen eller en del av egendomen definitivt avhänts ägaren. Av&lt;br&gt;rättspraxis framgår att en avyttring i vissa fäll ansetts föreligga även när&lt;br&gt;en egendom utslocknar utan att den byter ägare. I syfte att undanröja&lt;br&gt;vissa oklarheter men även i viss mån utsträcka området för vad som&lt;br&gt;anses som avyttring infördes i samband med skattereformen en be-&lt;br&gt;stämmelse i 24 § 2 mom. SIL att med avyttring jämställs förlust som&lt;br&gt;uppkommit genom att aktier och andra finansiella instrument blivit&lt;br&gt;värdelösa beroende på att det bolag som utgett instrumentet upplösts&lt;br&gt;genom konkurs eller likvidation (prop. 1989/90:110, s. 392).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats så att den endast avser finansiella&lt;br&gt;instrument som utgetts av bolag. Även andelar och andra finansiella&lt;br&gt;instrument som utgetts av en ekonomisk förening bör emellertid omfattas&lt;br&gt;av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 24 § 2 mom. första stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den särskilda skattelagstiftningen om&lt;br&gt;beredskapslagring av olja avvecklas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om avskrivning å vissa oljelagringsanlägg-&lt;br&gt;ningar, m.m. upphävs. Den praktiska konsekvensen av en sådan&lt;br&gt;åtgärd är att de alternativa möjligheterna att värdera beredskapsla-&lt;br&gt;ger av olja tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en tillämpning av generella lagervärderingsregler&lt;br&gt;föreslås ske under en tvåårsperiod med böljan vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp&lt;br&gt;som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m.&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fyra remissinstanser, Sveriges Industriförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Petroleum Institutet (SP1), \bttenfall AB och Kraftverksföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, avstyrker forslaget att ta bort lagervärderingsreglema. Bl.a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförs att beredskapslagret inte bör tas upp till något värde vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen eftersom det inte kan disponeras fritt av lagerhållaren. En&lt;br&gt;annan argumentationslinje är att lagervärderingsreglema bör omprövas&lt;br&gt;först vid en framtida översyn av beredskapslagringspolitiken. Vidare&lt;br&gt;anförs från några håll att avskattningsperioden bör förlängas till fyra år&lt;br&gt;om förslaget genomförs. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i övrigt tillstyrks eller lämnas utan erinran. När det gäller&lt;br&gt;avskrivningsregler för skyddade anläggningar - som begränsats till att&lt;br&gt;gälla anläggningar som färdigställts under en viss tidsperiod - anser SPI&lt;br&gt;att motsvarande regler kan komma att behövas om en diskuterad ändring&lt;br&gt;av lagringsskyldigheten genomförs som innebär att de statliga krigslagren&lt;br&gt;sprids till ett större antal platser och ansluts till oljeindustriens an-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I den remissbehandlade promemorian&lt;br&gt;finns bl.a. en utförlig redovisning av utvecklingen av den svenska&lt;br&gt;beredskapspolitiken avseende oljelagring. Redovisningen har bifogats som&lt;br&gt;bilaga 2. En sammanfattning kan göras enligt följande. Ar 1938 infördes&lt;br&gt;en skyldighet för oljehandeln och raffinaderierna att hålla lager av&lt;br&gt;oljeprodukter i händelse av avspärrning eller andra kriser. Något stöd&lt;br&gt;från samhället utgick inte till de lagringsskyldiga företagen vare sig i&lt;br&gt;form av direkta bidrag eller genom gynnande skatteregler knutna till&lt;br&gt;lagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till slutet av 1950-talet gjordes endast smärre&lt;br&gt;förändringar av den ursprungliga beredskapspolitiken. De bedömningar&lt;br&gt;som då gjordes var att oljekonsumtionen under den närmaste trettioårspe-&lt;br&gt;rioden skulle tredubblas (se bl.a. SOU 1957:4 s. 16). Det var därför&lt;br&gt;nödvändigt att radikalt utvidga oljeberedskapen. Det medförde att&lt;br&gt;lagringsskyldigheten ökade i avsevärd omfattning. Vidare kom företag&lt;br&gt;som importerade olja för egen förbrukning och vissa större förbrukare att&lt;br&gt;omfattas av lagringsskyldigheten. Regeringen fick också rätt att förordna&lt;br&gt;att del av lagret skulle förvaras i beigrum. Olika stödformer infördes.&lt;br&gt;Statliga anläggnings- och lagringslån (i realiteten bidrag) utgick till&lt;br&gt;oljebranschen för att uppföra lagringsanläggningar och anskaffa lager.&lt;br&gt;Särskilda skatteregler infördes genom lagen (1958:575) om avskrivning&lt;br&gt;å vissa oljelagringsanläggningar, m.m. och senare även genom lagen&lt;br&gt;(1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som&lt;br&gt;tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m. Reglerna&lt;br&gt;gjorde det bl.a. möjligt för företagen att på skattemässigt fördelaktiga&lt;br&gt;villkor skriva av bergrumsanläggningar samt skriva ner värdet på&lt;br&gt;beredskapslagren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om lagringsskyldighet finns i lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. I lagen föreskrivs att&lt;br&gt;säljare och förbrukare skall hålla beredskapslager (tvångslager) av bl.a.&lt;br&gt;olika oljeprodukter om försäljningen eller förbrukningen uppgått till en&lt;br&gt;viss nivå. Förslagen i lagrådsremissen innebär inte några förändringar av&lt;br&gt;lagstiftningen att hålla beredskapslager. Sedan år 1975 bestäms lagrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheten for fredskrissituationer även av vissa åtaganden som Sverige&lt;br&gt;gjort mot andra länder. Fredskrislagren skall motsvara 90 dagars&lt;br&gt;förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling av oljeanvändningen som förutsågs på 1950-talet har&lt;br&gt;brutits. Sedan år 1970 har oljeförbrukningen halverats, från&lt;br&gt;31 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; till 15 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. För budgetåret 1991/92 uppgår&lt;br&gt;näringslivets beredskapslager av bensin och olja till drygt 3 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;br&gt;Antalet lagringsskyldiga oljehandelsföretag och förbrukare är ungefär&lt;br&gt;140. Av dessa svarar 7 oljebolag för 70 % av lagringen. 1958 års lag om&lt;br&gt;avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m. innehåller dels&lt;br&gt;fördelaktiga bestämmelser om värdering av beredskapslager av olja, dels&lt;br&gt;bestämmelser om de statliga lån som utgick för uppbyggnaden av&lt;br&gt;oljelagringen och dels bestämmelser om avskrivning av skyddade&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär i korthet följande. Bestämmelser finns bl.a. om&lt;br&gt;beskattning av lagerlån och om värdering av beredskapslager. Dessa&lt;br&gt;regler är kopplade till varandra. Lagerlånen är statliga bidrag utformade&lt;br&gt;som amorterings- och räntefria lån. Lånen skrivs av eller efterskänks&lt;br&gt;med 5 % om året. Samtliga lån är i sin helhet avskrivna per den 30 juni&lt;br&gt;1989. Lagerlånen tas upp till beskattning enligt den skattskyldiges&lt;br&gt;bestämmande. Värderingsregeln innebär att den i räkenskaperna gjorda&lt;br&gt;värdesättningen på beredskapslagret skall godkännas vid taxeringen om&lt;br&gt;inte värdet understiger värdet på obeskattade lagerlån. När ett lån&lt;br&gt;beskattats i sin helhet kan beredskapslagret värderas till 0 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också särskilda bestämmelser om avskrivning på olje-&lt;br&gt;lagringsanläggningar. Bestämmelserna som var tidsbegränsade har inte&lt;br&gt;förlängts efter den senaste tidsperiodens utgång (1989 års taxering).&lt;br&gt;Skyddade lagringsanläggningar i bergrum skrevs av under fem år. Stat-&lt;br&gt;liga anläggningslån som utgick för uppförande av bergrummen beskatta-&lt;br&gt;des med en femtedel om året. Intäkterna kunde alltså kvittas mot&lt;br&gt;avskrivningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att fa tillämpa de särskilda lagervärderingsreglema&lt;br&gt;är att lagerlån utgått. Sådana lån lämnades till år 1978. Säljare och&lt;br&gt;förbrukare av olja som inte fått lagerlån kan alltså inte värdera sina&lt;br&gt;beredskapslager enligt de förmånliga reglerna. Till den kategorin hör&lt;br&gt;nästan två tredjedelar av de lagringsskyldiga företagen. Dessa företag&lt;br&gt;svarar dock för endast en liten del av den totala lagringsmängden. Enligt&lt;br&gt;uppgift från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har lagerlån&lt;br&gt;inte utgått för lagring av gasol (som i det här sammanhanget jämställs&lt;br&gt;med olja). Inte heller förbrukare av natuigas som lagrar ersättnings-&lt;br&gt;bränsle lär ha tillämpat reglerna. Skattereglerna gäller överhuvudtaget&lt;br&gt;inte för beredskapslager av kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av ett lagringsskyldigt företags lager som inte värderas&lt;br&gt;enligt den särskilda lagen (kommersiellt lager) tillämpas de generella&lt;br&gt;lagervärderingsreglema i KL. Dessa gav före skattereformen möjlighet&lt;br&gt;att i normalfallet värdera lagret till ungefär halva anskaffningsvärdet.&lt;br&gt;Skattereformen innebar en radikal förändring på den punkten. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att utnyttja lagervärderingen i ett allmänt resultatutjämnande syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är mycket begränsade. Numera anknyts bestämmelsen till lägsta värdets Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;princip. Den värdering av lagret som gjorts i räkenskaperna godtas&lt;br&gt;skattemässigt om värderingen inte understiger det lägsta av anskaffnings-&lt;br&gt;värdet eller verkliga värdet. Alternativt får lagret tas upp till 97 % av&lt;br&gt;lagrets samlade anskaffningsvärde (prop. 1991/92:86, bet. 1991/92:&lt;br&gt;SkU30, SFS 1992:693). Bestämmelserna återfinns numera i punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL. Reglerna för tvångslager av olja i 1958 års&lt;br&gt;lagstiftning behandlades inte i skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dämpa skatteeffekterna av omläggningen av lagervärderingen&lt;br&gt;i skattereformen tillskapades en möjlighet att återföra företagens&lt;br&gt;lagerreserver successivt. Bestämmelserna finns i lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver (återföringslagen). Systemet innebär&lt;br&gt;i stora drag att ett belopp motsvarande de reserver som formellt skall tas&lt;br&gt;upp till beskattning vid 1992 års taxering minskat med det årets&lt;br&gt;avsättning till skatteutjämningsreserv i stället får skattas av under en&lt;br&gt;fyraårsperiod (i normalfallet vid 1992 - 1995 års taxeringar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa företag synes, trots att de fortfarande är lagringsskyldiga för olja,&lt;br&gt;ha återfört sina lagerreserver avseende beredskapslager med stöd av&lt;br&gt;återföringslagen och tillämpar numera fullt ut de generella lagervärde-&lt;br&gt;ringsreglema. Många lagringsskyldiga företag använder emellertid&lt;br&gt;fortfarande 1958 års lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagervärderingsreglema infördes tillsammans&lt;br&gt;med andra subventionsformer när skyldigheten att lagra olja kraftigt&lt;br&gt;utvidgades mot slutet på 1950-talet som en följd av den ökade oljekon-&lt;br&gt;sumtionen. Redan vid införandet betonades att åtgärderna skulle vara&lt;br&gt;tidsbegränsade (prop. 1958:124 s. 40). De behov som motiverade&lt;br&gt;införandet föreligger inte längre. Nu är utvecklingen den motsatta. Sedan&lt;br&gt;1970-talet har konsumtionen gradvis gått ner. Lagringsskyldigheten har&lt;br&gt;också minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling har också en motsvarighet när det gäller statens syn&lt;br&gt;på de olika stödformerna i tvångslagringssystemet. Några lagerlån har&lt;br&gt;inte lämnats sedan slutet av 1970-talet. Möjligheten att få lagerlån var&lt;br&gt;särskilt betydelsefull eftersom rätten att tillämpa lagervärderingsreglema&lt;br&gt;bl.a. förutsätter att den skattskyldige fått sådana lån. Som en följd av ett&lt;br&gt;ändrat lagringssystem där staten övertagit ansvaret för krigslagringen&lt;br&gt;förlängdes inte de tidsbegränsade föreskrifterna om avdrag för avskriv-&lt;br&gt;ning på oljelagringsanläggningar ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utvecklingen under de senaste decennierna framstår&lt;br&gt;det som konsekvent att också slopa det stöd som lagervärderingsreglema&lt;br&gt;innebär. Frågan om att nu ta detta steg har en naturlig koppling till&lt;br&gt;beslutet i skattereformen att ta bort rätten till nedskrivning på lager enligt&lt;br&gt;de generella reglerna i KL. Jag delar därför uppfattningen i promemorian&lt;br&gt;att de särskilda lagervärderingsreglema bör tas bort. Mitt ställnings-&lt;br&gt;tagande innebär att det inte finns anledning att vänta med ett beslut tills&lt;br&gt;resultatet av en eventuell framtida översyn av beredskapslagringspolitiken&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagervärderingen bör särskilda övergångsregler införas. En&lt;br&gt;rimlig avvägning är att öveigångsperioden anknyter till den avskattnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period som skulle ha gällt för ett företag som i stället valt att utnyttja Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;återföringslagens regler för återföring av obeskattade reserver i skattere-&lt;br&gt;formen. Nämnas kan att motsvarande gäller för hypoteksföreningamas&lt;br&gt;obeskattade reserver (prop. 1991/92:119, bet. 1991/92:NU32, SFS&lt;br&gt;1992:702).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det leder till att KL:s lagervärderingsregler i normalfallet tillämpas på&lt;br&gt;hela beredskapslagret senast vid 1995 års taxering. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs att det vid 1994 års taxering borde vara möjligt att använda&lt;br&gt;de förmånliga bestämmelserna i 7 § 1 mom. lagen om avskrivning å&lt;br&gt;vissa oljelagringsanläggningar, m.m. på en fjärdedel av tvångslagret. För&lt;br&gt;att få en mjukare övergång anser jag att den särskilda lagervärderings-&lt;br&gt;regeln i stället bör få tillämpas på högst hälften av beredskapslagret vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att utnyttja övergångsreglerna bör gälla endast i den mån ett&lt;br&gt;företag vid närmast föregående taxering - i normalfallet vid 1993 års&lt;br&gt;taxering - utnyttjat bestämmelserna i 7 § 1 mom., dvs. redovisat&lt;br&gt;tvångslagret till ett lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning&lt;br&gt;av KL:s generella regler (punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL). Det&lt;br&gt;innebär att nedskrivningsrätten begränsas till högst 50 % av föregående&lt;br&gt;års nedskrivning av tvångslagret. Om ett företag vid 1993 års taxering&lt;br&gt;skrivit ned sitt tvångslager (värde 100 enligt KL:s regler) med t.ex. 20&lt;br&gt;och redovisat det till 80 får tvångslagret vid 1994 års taxering skrivas&lt;br&gt;ned enligt öveigångsbestämmelsema med högst 10 (50 % av 20). Om&lt;br&gt;tvångslagret fortfarande är värt 100 vid 1994 års taxering skall det&lt;br&gt;således tas upp till lägst 90 (lagerreserv 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 av öveigångsbestämmelsema till upphävandelagen bör därför&lt;br&gt;justeras något i förhållande till promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden (BFN) har i sitt remissyttrande framfört synpunkter&lt;br&gt;till ledning för redovisningen av reserverna under avvecklingen. BFN&lt;br&gt;anför bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFN hänvisar beträffande de redovisningsmässiga aspektema på&lt;br&gt;upphävandet av de särskilda lagervärderingsreglema och på de&lt;br&gt;nämnda övergångsreglerna till två av nämndens uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uttalandet BFN U 91:1 behandlas frågan hur uppskovsbelopp och&lt;br&gt;avveckling av obeskattade reserver i bl.a. lager skall redovisas. Av&lt;br&gt;uttalandet framgår att upplösning av öppet redovisade reserver i lager&lt;br&gt;redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Övrig&lt;br&gt;resultatpåverkan till följd av att bolaget i sin bokföring ändrat&lt;br&gt;principer för värdering av lager ingår i rörelseresultatet före&lt;br&gt;avskrivningar. Storleken av denna resultatpåverkan skall, om den inte&lt;br&gt;är oväsentlig, framgå av not till resultaträkningen. Den del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet som inte tas upp till beskattning omedelbart&lt;br&gt;redovisas i balansräkningen som obeskattad reserv under beteck-&lt;br&gt;ningen uppskovsbelopp för lagerreserv m.m. Avsättning till liksom&lt;br&gt;framtida upplösning av uppskovsbelopp redovisas som boksluts-&lt;br&gt;disposition under beteckningen avsättning till/upplösning av&lt;br&gt;uppskovsbelopp för lagerreserv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uttalandet BFN U 92:1 behandlas frågan hur lagret skall&lt;br&gt;redovisas i bokföringen om företag utnyttjar möjligheten att enligt&lt;br&gt;den s.k. altemativregeln vid beskattningen ta upp lagret till 97 % av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det samlade anskaffningsvärdet. Av uttalandet framgåratt det tidigare Prop.1992/93:131&lt;br&gt;var vanligt att lagret på tillgångssidan togs upp netto efter reducering&lt;br&gt;med det då tillåtna skattemässiga inkuransavdraget även om värdet&lt;br&gt;därmed kom att understiga ett värde beräknat enligt lägsta värdets&lt;br&gt;princip. En motsvarande redovisning - innebärande att lagret tas upp&lt;br&gt;till ett enligt altemativregeln skattemässigt godtaget värde - bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis kunna tillåtas under förutsättning att avvikelsen från&lt;br&gt;en värdering enligt lägsta värdets princip inte i väsentlig grad&lt;br&gt;påverkar bedömningen av företagets resultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om avskrivning av skyddade anläggningar innebär bl.a. att&lt;br&gt;bergrummen får skrivas av under en femårsperiod på liknande sätt som&lt;br&gt;ovanjordscistemer eller andra inventarier. De första avskrivningsreglema&lt;br&gt;gällde anläggningar som färdigställdes under de beskattningsår för vilka&lt;br&gt;taxering verkställdes åren 1959 - 1966. Härefter har reglerna förlängts&lt;br&gt;till att omfatta anläggningar som färdigställdes under det beskattningsår&lt;br&gt;för vilket taxering skedde år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp&lt;br&gt;som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m. kunde&lt;br&gt;företagen betala in medel till stiftelsen med avdragsrätt. När utbetalning&lt;br&gt;sker beskattas beloppen hos företaget. Genom detta system kunde&lt;br&gt;intäkterna (pristillägg) för att uppföra lagringsanläggningar kvittas mot&lt;br&gt;kostnaderna (avskrivningarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1987 har staten tagit över ansvaret för den skyddade&lt;br&gt;lagringen. Som ett led i omställningen har flertalet av näringslivets&lt;br&gt;skyddade anläggningar överlåtits till staten. Enligt vad som inhämtats&lt;br&gt;från NUTEK och SPI finns det inte längre kvar några oavskrivna&lt;br&gt;skyddade anläggningar i privat regi. Enligt SPI utnyttjas inte längre&lt;br&gt;stiftelsen. Eftersom de tidsbegränsade avskrivningsreglema inte längre&lt;br&gt;kan tillämpas bör det inte finnas något hinder mot att de formellt&lt;br&gt;upphävs. Stiftelselagen bör också kunna upphävas. Gamla regler bör&lt;br&gt;fortfarande gälla för avsättningar som skett före avskaffandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella obeskattade lagerlån bör tas upp till beskattning vid 1994&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Skatteutjämningsreserv (surv)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid beräkning av kapitalunderlaget skall aktier,&lt;br&gt;andelar m.m. tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt&lt;br&gt;genomsnittsmetoden, dvs. de anskaffningsvärden som skall användas&lt;br&gt;vid en reavinstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter som värderas enligt altemativregeln skall anses an-&lt;br&gt;skaffade den 1 januari 1991. Det innebär bl.a. att utgifter för&lt;br&gt;tillbyggnad av fastigheten fr.o.m. denna tidpunkt får läggas till ett&lt;br&gt;enligt altemativregeln beräknat anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regler for värderingen av tillgångar vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlaget finns i 5 § survlagen. Av 5 § första&lt;br&gt;stycket 5 nämnda lag framgår att aktier i svenska aktiebolag och andelar&lt;br&gt;i svenska ekonomiska föreningar skall tas upp till de värden som anges&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. första stycket SIL. Andelar i utländska företag skall tas&lt;br&gt;upp till 65 % av dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 § 2 mom. första stycket SIL finns grundregeln för beräkning av&lt;br&gt;anskaffningsvärden enligt genomsnittsmetoden. Vid beräkningen utgår&lt;br&gt;man från faktiska anskaffningsutgifter för finansiella instrument av&lt;br&gt;samma slag och sort som det avyttrade instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier kan i vissa fäll uppskovsregler bli tillämpliga.&lt;br&gt;En uppskovsregel i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL gäller vid kon-&lt;br&gt;cemintema avyttringar av aktier och andelar som innehas av organisato-&lt;br&gt;riska skäl. När det köpande företaget avyttrar den erhållna aktien till en&lt;br&gt;köpare utanför koncernen beräknas den skattepliktiga reavinsten eller&lt;br&gt;avdragsgilla reaförlusten med utgångspunkt från anskaffhingspriset hos&lt;br&gt;det bolag som ursprungligen innehade aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan uppskovsregel har tidigare beskrivits. Det är bestämmelsen&lt;br&gt;i 27 § 4 mom. SIL som är tillämplig när aktier förvärvas av ett bolag&lt;br&gt;och vederlaget för aktierna uteslutande utgörs av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande bolaget. Här övertar de mottagna aktierna de avyttrade aktiernas&lt;br&gt;anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av aktier beräknas anskaffningsvärdet enligt huvudre-&lt;br&gt;geln i 27 § 2 mom. första stycket SIL. I fråga om koncemintema avytt-&lt;br&gt;ringar används det faktiska anskaffningsvärdet för det bolag inom kon-&lt;br&gt;cernen som ursprungligen innehade aktierna (2 § 4 mom. tionde stycket).&lt;br&gt;Har aktierna erhållits genom sådant byte att uppskovsregeln i 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL tillämpats används det faktiska anskaffningsvärdet för de vid&lt;br&gt;bytet avyttrade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för survavsättning är det beskattade egna kapitalet. Avsätt-&lt;br&gt;ningsunderlaget skall inte påverkas av andra förändringar i det egna&lt;br&gt;kapitalet än sådana som haft skattemässig verkan. Har uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av en reavinst medgetts bör det belopp som svarar mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reavinsten inte heller påverka kapitalunderlaget. Att detta varit avsikten Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;framgår av ett uttalande i förarbetena i anslutning till 5 § survlagen&lt;br&gt;(prop. 1989/90:110 s. 739).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 4 mom. åttonde stycket SIL får avdrag för förlust inte&lt;br&gt;göras vid koncemintema avyttringar av fastigheter, aktier m.m. Det&lt;br&gt;förvärvande företaget övertar alltså det ingångsvärde som gällde för&lt;br&gt;det övertagande företaget. Av detta följer också att det förvärvande&lt;br&gt;företaget övertar det överlåtande företagets kapitalunderlag avseende&lt;br&gt;egendomen. Avyttringen leder alltså till ett minskat kapitalunderlag&lt;br&gt;för det överlåtande företaget och ett i samma mån ökat kapital-&lt;br&gt;underlag för det förvärvande företaget. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;sådana fusioner som avses i 2 § 4 mom. SIL. Någon uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om detta har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i en av RSV åberopad dom den 28 september 1992&lt;br&gt;avseende ett överklagat förhandsbesked (mål nr 1254-1991) prövat&lt;br&gt;utformningen av 5 § första stycket 5 survlagen. Omständigheterna i målet&lt;br&gt;var i huvudsak följande. Ett företag hade till ett utländskt koncernföretag&lt;br&gt;apporterat andelar i ett antal dotterföretag. I utbyte erhölls nyemitterade&lt;br&gt;andelar i det mottagande företaget. Uppskovsregeln i 27 § 4 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL var tillämplig på avyttringen av andelarna. Frågan gällde&lt;br&gt;vilket värde på de nyemitterade andelarna som skulle ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av survunderlaget. Regeringsrätten förklarade att det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet skulle beräknas med utgångspunkt från&lt;br&gt;marknadsvärdet av de apporterade aktierna vid bytestidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I domen anförde Regeringsrätten bl.a. att hänvisningen i 5 § första&lt;br&gt;stycket 5 survlagen till 27 § 2 mom. första stycket SIL avser en av ett&lt;br&gt;stort antal föreskrifter i SIL som är av betydelse för hur reavinst skall&lt;br&gt;beräknas. Eftersom survlagen endast hänvisar till detta lagrum kan något&lt;br&gt;annat lagrum inte vara tillämpligt vid bestämmande av survunderlaget.&lt;br&gt;Det innebär att till grund för beräkning av kapitalunderlaget skall läggas&lt;br&gt;de &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot; som avses i 27 § 2 mom. första stycket&lt;br&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten konstaterade vidare att de ovan åteigivna motivuttalan-&lt;br&gt;dena visar att avsikten varit att de anskaffningsvärden som skall användas&lt;br&gt;vid en reavinstberäkning också skall användas vid beräkning av&lt;br&gt;survunderlaget. Regeringsrätten ansåg emellertid att en sådan tillämpning&lt;br&gt;skulle vara oförenlig med lagtextens ord &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot;&lt;br&gt;och med det förhållandet att 5 § första stycket 5 lagen om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv innehåller en hänvisning enbart till 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL men inte till övriga nyss nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har således ansett att den aktuella bestämmelsen i&lt;br&gt;survlagen skall tillämpas så att det inte finns något utrymme att beakta&lt;br&gt;olika föreskrifter i SIL om övertagande av anskaffningsvärden i samband&lt;br&gt;med att en uppskovsregel tillämpats vid reavinstberäkningen. Det får&lt;br&gt;bl.a. till följd att en obeskattad reavinst kan påverka kapitalunderlaget&lt;br&gt;och ge utrymme för en större survavsättning. En sådan tillämpning&lt;br&gt;strider mot grunderna för lagstiftningen och kan ge ett materiellt helt&lt;br&gt;otillfredställande resultat. Utformningen av värderingsbestämmelsema i&lt;br&gt;survlagen bör därför ändras så att detta undviks och att syftet vid lagens&lt;br&gt;tillkomst uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen bör tillämpas första gången vid 1993 års&lt;br&gt;taxering. Med hänsyn till att bestämmelsen med den tolkning Regerings-&lt;br&gt;rätten gett den kan ge ett gynnsammare resultat bör skattskyldig som har&lt;br&gt;ett räkenskapsår som avslutas före den 31 december 1992 få beräkna&lt;br&gt;kapitalunderlaget i enlighet med äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har aktualiserat ytterligare en fråga som rör survlagens till-&lt;br&gt;lämpning. I 5 § första stycket 4 survlagen finns huvudregeln för&lt;br&gt;värdering av fastighet som inte utgör omsättningstillgång. En sådan&lt;br&gt;fastighet skall tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och&lt;br&gt;markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och&lt;br&gt;liknade avdrag. I 5 § andra stycket survlagen finns en alternativ&lt;br&gt;värderingsregel. Bestämmelsen erbjuder ett alternativ för att värdera äldre&lt;br&gt;fastigheter med låga anskaffningsvärden. I dessa fäll kan det också vara&lt;br&gt;praktiskt svårt att säkert fastställa det skattemässiga restvärdet. Fastighet&lt;br&gt;som förvärvats före ingången av år 1991 får i stället tas upp till viss del&lt;br&gt;av taxeringsvärdet minskat med värdeminskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag som medgetts vid 1982-1991 års taxeringar om avdraget per år&lt;br&gt;räknat uppgått till minst 10 % av det nämnda värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till syftet med bestämmelsen bör utgifterna för exempel-&lt;br&gt;vis en tillbyggnad som sker efter utgången av år 1990 få läggas till det&lt;br&gt;värde som räknats fram enligt den alternativa värderingsregeln. Det har&lt;br&gt;satts i fråga om en tillämpning av den nuvarande bestämmelsen leder till&lt;br&gt;ett sådant resultat. Bestämmelsen bör justeras för att undanröja denna&lt;br&gt;oklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder ändringar i 5 § första stycket 5 och 6&lt;br&gt;survlagen och i andra stycket nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kompenserande avdrag på grund av överavskrivning av&lt;br&gt;inventarier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I gällande rätt finns ett krav på att en taxering skall&lt;br&gt;ha blivit slutligt avgjord för att avdrag för överavskrivning av&lt;br&gt;inventarier skall kunna medges vid följande års taxeringar. Detta&lt;br&gt;krav slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den som har gjort avskrivning av inventarier&lt;br&gt;i räkenskaperna med större belopp än han kan medges avdrag för vid&lt;br&gt;taxeringen får dra av det överskjutande beloppet genom en årlig&lt;br&gt;avskrivning efter 20 %. Beloppet behandlas som en tillkommande post&lt;br&gt;i deklarationen och avskrivs sedan planmässigt under fem år räknat från&lt;br&gt;och med beskattningsåret efter det då överavskrivningen gjordes. Det&lt;br&gt;värde på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas påverkas inte. En&lt;br&gt;förutsättning för att få tillämpa förfarandet är att taxeringen i fråga skall&lt;br&gt;ha blivit slutligt avgjord. Bestämmelser om detta finns i punkt 13 nionde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse (dnr 4233/92) till Finansdepartementet har RSV föreslagit&lt;br&gt;att kravet på att taxeringen i fråga skall ha blivit slutligt avgjord slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya taxeringsförfärandet, som tillämpas fr.o.m. 1991 års taxering&lt;br&gt;(prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32, SFS 1990:324), kan en&lt;br&gt;omprövning av taxeringen göras inom fem år efter utgången av taxerings-&lt;br&gt;året. En taxering som inte överklagas anses slutligt avgjord först vid&lt;br&gt;femårsperiodens utgång. Reglerna om omprövning innebär att i det fäll&lt;br&gt;ett taxeringsbeslut ändras vid omprövning eller efter överklagande kan&lt;br&gt;följdändring ske i efterföljande taxeringar (4 kap. 13 § andra stycket 1&lt;br&gt;och 17 § 3 taxeringslagen (1990:324)). Det finns därför enligt min&lt;br&gt;mening inte skäl att behålla ett krav på att taxeringen skall ha blivit&lt;br&gt;slutligt avgjord för att avdrag för överavskrivning skall kunna medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att en ändring görs i punkt 13 nionde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL. Eftersom regeln bör tillämpas när beslut om&lt;br&gt;avvikelse från avskrivningen i räkenskaperna har fättats vid taxeringen&lt;br&gt;enligt den nya ordningen bör de föreslagna nya bestämmelserna få&lt;br&gt;tillämpas första gången i fråga om avskrivning som skett i räkenskaper&lt;br&gt;som legat till grund för 1991 års taxering. Frågan om när överavskriv-&lt;br&gt;ning får böija avskrivas kan då uppkomma första gången vid 1992 års&lt;br&gt;taxering. Har avdrag vid denna taxering vägrats före lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de kan omprövning ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Räntefördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillämpningen av reglerna om räntefördelning m.m.&lt;br&gt;för enskilda näringsidkare och handelsbolag skjuts upp ytterligare&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För enskilda näringsidkare finns särskilda&lt;br&gt;regler om räntefördelning. Dessa innebär att om en förvärvskällas&lt;br&gt;kapitalunderlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ survlagen, är negativt skall&lt;br&gt;ett belopp motsvarande det negativa kapitalunderlaget multiplicerat med&lt;br&gt;statslåneräntan redovisas som intäkt av näringsverksamhet. Ett motsva-&lt;br&gt;rande belopp får dras av i inkomstslaget kapital. Bestämmelserna verkar&lt;br&gt;så att avdragseffekten för vissa skuldräntor schablonmässigt begränsas till&lt;br&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om räntefördelning infördes i och med skattereformen. För&lt;br&gt;att lindra övergången infördes vissa lättnadsregler. Negativa underlag&lt;br&gt;som uppkommit före övergången till det nya skattesystemet undantas&lt;br&gt;t.o.m. 1999 års taxering genom bestämmelser om en övergångspost. Vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlaget får fastigheter som utgör anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar tas upp till 70 % av det bokförda restvärdet alternativt 70 %&lt;br&gt;av 60-100 % av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet. Overgångspos-&lt;br&gt;ten motsvarar det negativa kapitalunderlaget till den del det överstiger&lt;br&gt;ett fribelopp om 50 000 kr. Vidare gäller att övergångsposten får&lt;br&gt;behandlas som en tillgångspost vid beräkning av kapitalunderlaget i&lt;br&gt;surv sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de ursprungliga öveigångsreglema skulle övergångsposten&lt;br&gt;normalt ha beräknats vid 1992 års taxering på grundval av kapital-&lt;br&gt;underlaget per den 1 januari 1991. Genom lagändringar förra hösten&lt;br&gt;uppsköts tillämpningen av reglerna ett år i avvaktan på resultatet av&lt;br&gt;utredningsarbetet om beskattningen av enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;handelsbolag (prop. 1991/92:60 s. 92 ff.). Arbetet har slutförts (SOU&lt;br&gt;1991:100). Betänkandet har remissbehandlats. Som jag inledningsvis&lt;br&gt;redovisat avser jag att senare återkomma till regeringen med ett förslag&lt;br&gt;på grundval av förslaget i betänkandet. De nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;räntefördelning m.m. bör därför inte börja tillämpas. I avvaktan på&lt;br&gt;slutligt ställningstagande bör tillämpningen av reglerna om räntefördel-&lt;br&gt;ning skjutas upp ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsposten skall således - om inte mitt senare förslag innebär&lt;br&gt;annat - beräknas tidigast vid 1994 års taxering på grundval av kapital-&lt;br&gt;underlaget den 1 januari 1993. Det föranleder ändringar i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till KL och survlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Skadeförsäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid&lt;br&gt;beräkningen av kapitalunderlaget i survhänseende skall gälla även&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fråga som uppkom vid övergången till det&lt;br&gt;nya företagsskattesystemet och som ännu inte fått en slutlig lösning gäller&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretagens reserveringsmöjligheter och avskattning av&lt;br&gt;obeskattade reserver (se prop. 1991/92:60 s. 94 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna har sin grund i främst skattefördelar vid byte av företags-&lt;br&gt;form från ömsesidigt bolag till försäkringsaktiebolag. Särskilt de&lt;br&gt;ömsesidiga bolagen har ansett sig bli missgynnade i jämförelse med till&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag ombildade ömsesidiga bolag. En ombildning ökar&lt;br&gt;kapitalunderlaget för survavsättning (K-surv) och utrymmet för avsättning&lt;br&gt;till säkerhetsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett förslag till permanent lösning skulle kunna läggas&lt;br&gt;fram infördes särskilda bestämmelser för 1992 års taxering (prop.&lt;br&gt;1991/92:60, bet. 1991/92:SkU 10, SFS 1991:1845). Enligt dessa räknas&lt;br&gt;säkerhetsreserven som skuld vid beräkning av survunderlaget endast till&lt;br&gt;den del reserven överstiger 70 % av säkerhetsreserven i bokslutet till&lt;br&gt;ledning för 1991 års taxering (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;survlagen). Bestämmelserna innebär att någon avskattning av obeskattade&lt;br&gt;reserver inte aktualiseras vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis redovisat (avsnitt 1) pågår ett arbete med&lt;br&gt;ytterligare förändringar av företagsbeskattningen. Bl.a. föreslås i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:67) Fortsatt reformering av företagsbeskattningen&lt;br&gt;sänkt bolagsskattesats och att avdragsrätten för survavsättning slopas.&lt;br&gt;Förslaget innebär alltså ändrade förutsättningar för skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företagens beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör ställningstagandet till frågan om skadeförsäk- Prop.1992/93:131&lt;br&gt;ringsföretagens beskattning tas i samband med beslut om den framtida&lt;br&gt;företagsbeskattningen. Den övergångsbestämmelse till survlagen som&lt;br&gt;infördes förra året bör därför förlängas till att gälla även vid 1993 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Flyttning av medel på upphovsmannakonto mellan&lt;br&gt;banker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medel på upphovsmannakonto skall kunna flyttas över&lt;br&gt;från en bank till en annan utan skattekonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas uppgiftsskyldighet då medel på skogskonto flyttas&lt;br&gt;mellan olika banker tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Upphovsmannakonto är ett särskilt bankkonto&lt;br&gt;för fysiska personer och för sådana dödsbon som inte beskattas enligt&lt;br&gt;handelsbolagsreglema. Syftet med reglerna i lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto är att göra det möjligt för fria kulturarbetare att&lt;br&gt;fördela de ofta mycket varierande intäkterna över en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna anknyter tekniskt sett till skogskontoreglerna och innebär att&lt;br&gt;uppskov med taxeringen medges för belopp som svarar mot vad som&lt;br&gt;betalats in på upphovsmannakonto. Beloppet räknas av från intäkterna i&lt;br&gt;förvärvskällan och träffas inte av inkomstskatt och socialavgifter e.d.&lt;br&gt;under den tid medlen står inne på kontot. De medel som står inne på&lt;br&gt;upphovsmannakonto löper med ränta. På gottskriven ränta utgår en&lt;br&gt;särskild skatt enligt lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-&lt;br&gt;medel m.m. När uttag görs intäktsförs dessa i näringsverksamheten och&lt;br&gt;inkomstskatt och socialavgifter e.d. tas ut. Inga krav gäller för an-&lt;br&gt;vändningen av uttagna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsrätten omfattar bara intäkter som fysisk person får i egenskap&lt;br&gt;av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och&lt;br&gt;konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt). Lagen omfattar vidare bara&lt;br&gt;intäkter av näringsverksamhet och är alltså inte tillämplig på intäkter som&lt;br&gt;uppbärs på grund av anställning (inkomst av tjänst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal beloppsgränser i lagen om upphovsmannakonto. En&lt;br&gt;är att upphovsmannaintäkten det aktuella året skall överstiga intäkterna&lt;br&gt;under något av de två närmast föregående åren med minst 50 procent.&lt;br&gt;Kostnaderna beaktas inte vid denna jämförelse. Vidare får uppskovsbe-&lt;br&gt;loppet avse högst två tredjedelar av nettointäkten före uppskov och&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egenavgifter. Uppskov får aldrig medges med&lt;br&gt;högre belopp än att nettointäkten efter uppskov uppgår till 30 000 kronor.&lt;br&gt;Minsta uppskovsbelopp är 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov medges för den del av upphovsmannaintäkten som har&lt;br&gt;betalats in på upphovsmannakonto i bank (riksbanken, affärsbank,&lt;br&gt;sparbank eller föreningsbank). Inbetalningen till banken skall ha gjorts&lt;br&gt;senast den dag då den skattskyldige skall ha avlämnat självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige har för ett och samma beskattningsår rätt till uppskov Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;endast för inbetalning på upphovsmannakonto i en bank. Har den&lt;br&gt;skattskyldige för visst beskattningsår gjort inbetalning till mer än en&lt;br&gt;bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först&lt;br&gt;anlitade banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1979:825) om upphovsmannakonto får insättning&lt;br&gt;på kontot göras vid ett eller flera tillfällen. Den som gör insättning på&lt;br&gt;kontot skall lämna uppgift till banken om vilket beskattningsår som&lt;br&gt;insättningen avser. Banken skall bokföra medel på kontot på sådant sätt&lt;br&gt;att det av bokföringen framgår hur stort belopp innehavaren har&lt;br&gt;innestående för vaije beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag från kontot får göras efter utgången av november månad&lt;br&gt;taxeringsåret och deluttag får inte understiga 1 000 kronor. Sedan fem år&lt;br&gt;förflutit från utgången av det år då inbetalning för visst beskattningsår&lt;br&gt;senast skall ha gjorts är banken skyldig att betala ut eventuellt kvarståen-&lt;br&gt;de medel och resterande ränta (ränta efter avdrag för uttagen skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning från kontot skall motsvarande belopp tas upp som&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Återföring till beskattning skall vidare ske&lt;br&gt;om avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medlen, om medlen&lt;br&gt;tillagts den skattskyldiges make genom bodelning eller om den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte längre är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som tas ut från upphovsmannakontot tas upp till beskattning för&lt;br&gt;det beskattningsår då utbetalning sker. Beskattning aktualiseras även när&lt;br&gt;kontomedel förs över från en bank till en annan. En överföring anses&lt;br&gt;som ett uttag. Tidigare beskattades även skogskontomedel som fördes&lt;br&gt;över mellan banker. Fr.o.m. den 1 januari 1989 har en möjlighet öppnats&lt;br&gt;att flytta skogskontomedel mellan banker utan skattekonsekvenser (prop.&lt;br&gt;1988/89:41, bet. 1988/89:SkU3, SFS 1988:1520 och 1521).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som yrkar uppskov med beskattning skall till självdeklara-&lt;br&gt;tionen foga utredning på blankett enligt av RSV festställt formulär samt&lt;br&gt;besked från banken om insättningen. Skattskyldig skall vidare lämna&lt;br&gt;uppgift i självdeklarationen om tillgodohavande på upphovsmannakonto&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. Sedan 1992 års taxering fullgörs upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten på de ordinarie deklarationsblanketterna för inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet (N 1 resp. N 2). Någon uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;bankerna i samband med uttag från kontot finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjligheten att flytta medel som satts in på upphovsmanna-&lt;br&gt;konto från en bank till en annan utan skattekonsekvenser behandlades av&lt;br&gt;skatteutskottet i våras med anledning av en motion (bet. 1991/92:SkU30,&lt;br&gt;rskr. 324). Utskottet anförde att 1988 års ändring i skogskontolagen&lt;br&gt;(1954:142) syftade till att undanröja eventuella olägenheter med att vara&lt;br&gt;bunden till en bank och att man i det sammanhanget framhållit skogskon-&lt;br&gt;tots förhållandevis långa omloppstid, tio år. Även om omloppstiden för&lt;br&gt;ett upphovsmannakonto är väsentligt kortare än för ett skogskonto, fenns&lt;br&gt;det enligt utskottets mening anledning att pröva om en möjlighet att byta&lt;br&gt;bank utan skattekonsekvenser skall införas även för innehavare av&lt;br&gt;upphovsmannakonto. Utskottet ansåg det var lämpligt att regeringen&lt;br&gt;gjorde denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del får jag anföra följande. Under den tid som gått sedan Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;möjligheten till bankbyte infördes i skogskontolagstiftningen har i olika&lt;br&gt;sammanhang önskemål framförts om en motsvarande reglering för&lt;br&gt;upphovsmannakontona. Även om medel inte får stå inne på upphovs-&lt;br&gt;mannakonto längre tid än fem år kan det finnas behov av att byta bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga är vilka kontrolltekniska eller andra administrativa konsekven-&lt;br&gt;ser en ändring kan medföra. Som framgått skiljer sig lagstiftningarna om&lt;br&gt;skogskonto och upphovsmannakonto åt bl.a. i fråga om underlag för&lt;br&gt;kontroll av uttag av medel från konto m.m. En bank är skyldig att lämna&lt;br&gt;uppgift till skattemyndigheten då skogskontomedel tas ut eller då sådana&lt;br&gt;medel överförs från en bank till en annan. I systemet med upphovs-&lt;br&gt;mannakonton bygger skattemyndigheternas hantering på uppgifter som&lt;br&gt;lämnas av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldighet från en tredje man ger typiskt sett ett tillförlit-&lt;br&gt;ligare underlag för kontroll än om uppgiften lämnas av den skattskyldige.&lt;br&gt;Enligt RSV:s bedömning får emellertid den möjlighet till kontroll som&lt;br&gt;upphovsmannakontosystemet för närvarande erbjuder anses tillräcklig (jfr&lt;br&gt;RSV:s utredning av vissa frågor rörande upphovsmannakonto, maj 1989).&lt;br&gt;En rätt att byta bank innebär knappast att möjligheterna till kontroll&lt;br&gt;försämras. Företrädare för bankerna har från sina utgångspunkter också&lt;br&gt;ställt sig bakom att systemet görs flexiblare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon invändning mot den föreslagna ändringen har alltså inte&lt;br&gt;framförts vare sig från skattemyndigheternas eller bankernas sida. Med&lt;br&gt;hänsyn till det bör önskemålet om en möjlighet att överföra medel på&lt;br&gt;upphovsmannakonto från en bank till annan tillmötesgås. En reglering&lt;br&gt;bör ske efter förebild av 1988 års lagstiftning om skogskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att byte av bank skall få ske bör vara att över-&lt;br&gt;föringen görs direkt mellan bankerna och på ett sådant sätt att medlen&lt;br&gt;inte blir tillgängliga för kontohavaren i samband med överföringen (jfr&lt;br&gt;8 § skogskontolagen). När det gäller skogskonto måste hela behållningen&lt;br&gt;på kontot flyttas. Även för upphovsmannakonto bör en överföring avse&lt;br&gt;hela behållningen på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med upphovsmannakonto förutsätter medverkan från&lt;br&gt;bankernas sida. Det gäller t.ex. för banken att bevaka att medlen inte står&lt;br&gt;inne för kort eller för lång tid. Om medlen får föras över till en annan&lt;br&gt;bank måste den överförande banken lämna den mottagande banken de&lt;br&gt;uppgifter om ursprunglig inbetalningstidpunkt m.m. som behövs för att&lt;br&gt;den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter (jfr 9 a §&lt;br&gt;skogskontolagen). En motsvarande bestämmelse om skyldighet att&lt;br&gt;meddela den mottagande banken relevanta uppgifter bör tas in i lagen om&lt;br&gt;upphovsmannakonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effekt av att flytta ett konto till en annan bank är att den överföran-&lt;br&gt;de banken är skyldig att innehålla skatt om den ränta som gottskrivs&lt;br&gt;kontot vid överföringstillfallet uppgår till minst 100 kronor (3 och 5 §§&lt;br&gt;lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). Det innebär att det&lt;br&gt;är det belopp för vilket uppskov med beskattning erhållits och resterande&lt;br&gt;ränta som förs över till den andra banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis ta upp en fråga om bankernas uppgiftsskyldighet Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;till skattemyndigheten enligt skogskontolagen. Som framgått av den&lt;br&gt;tidigare redogörelsen är en bank skyldig att lämna uppgift till skattemyn-&lt;br&gt;digheten såväl då skogskontomedel betalats ut som då medlen överförts&lt;br&gt;till en annan bank. Företrädare för RSV har framfört att bankernas&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet vid överföring av skogskontomedel bör tas bort så att&lt;br&gt;reglerna för skogskonto och upphovsmannakonto överensstämmer även&lt;br&gt;på denna punkt. En ändring medför att bankernas uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;minskar något samtidigt som skatteförvaltningen kan utforma vissa&lt;br&gt;gemensamma rutiner för de båda kontoformema kring överföring av&lt;br&gt;bankmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda bör skogskontolagen ändras. Förslaget&lt;br&gt;innebär att 9 a § justeras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Avdrag för företagshälsovård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen om avdrag för företagshälsovård&lt;br&gt;justeras på grund av att förordningen (1985:326) om bidrag till&lt;br&gt;företagshälsovård upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsgivares kostnader för den sjukvård&lt;br&gt;m.m. som erbjuds anställda är principiellt en personalkostnad i verksam-&lt;br&gt;heten och därmed avdragsgill. De nuvarande reglerna fick sin utformning&lt;br&gt;i samband med en översyn av beskattningen av naturaförmåner på 1980-&lt;br&gt;talet. Då infördes bl.a. bestämmelser som begränsade arbetsgivares&lt;br&gt;avdragsrätt (prop. 1987/88:52, bet. 1987/88:SkU8, SFS 1987:1303).&lt;br&gt;Begränsningarna infördes samtidigt som beskattningen av de anställdas&lt;br&gt;förmåner av fri sjukvård m.m. i väsentliga delar togs bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag innebär nuvarande regler att avdrag medges för kostnader&lt;br&gt;för anställdas hälso- och sjukvård. Undantag görs för kostnader som&lt;br&gt;hänför sig till privat sjukvård vilka inte ersätts via den allmänna&lt;br&gt;försäkringen. Avdrag medges för kostnader för företagshälsovård som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för statsbidrag enligt förordningen om bidrag till&lt;br&gt;företagshälsovård. Avdrag medges vidare för kostnader för rehabilitering&lt;br&gt;som bedrivs efter grunder som festställs i kollektivavtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens huvudorganisationer. Bestämmelserna finns i 20 § och&lt;br&gt;32 § 3 b mom. KL samt punkt 1 av anvisningarna till 20 §. Några&lt;br&gt;förändringar av reglerna gjordes inte i samband med skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en översyn av företagshälsovården. Riksdagen&lt;br&gt;beslutade i våras att statsbidraget till företagshälsovården skall avvecklas&lt;br&gt;vid årsskiftet 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet. 1991/92:AU12,&lt;br&gt;rskr. 251). Det innebär att bidragsförordningen kommer att upphävas&lt;br&gt;före årsskiftet. I våras tillsattes en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;utreda företagshälsovårdens oiganisation och finansiering. Arbetet har&lt;br&gt;nyligen slutförts och redovisas i betänkandet (SOU 1992:103) FRU92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. beroende på resultatet av sådana överväganden kan det finnas behov&lt;br&gt;av att se över skattereglerna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att förordningen om bidrag till företagshälsovård&lt;br&gt;skall upphävas behövs ett lagstiftningsingripande redan nu. Som nämnts&lt;br&gt;är en förutsättning för rätt till avdrag för kostnader för företagshälsovård&lt;br&gt;att verksamheten uppfyller villkoren för statsbidrag enligt förordningen.&lt;br&gt;För att undvika att avdragsrätten ändras till följd av att förordningen&lt;br&gt;upphävs bör bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL&lt;br&gt;justeras. Avdragsrätten bör i stället knytas till den upphävda förord-&lt;br&gt;ningen. Med hänsyn till att några bidrag inte längre kommer att betalas&lt;br&gt;ut kan en koppling begränsas till 3 § 1 - 7. Dessa bestämmelser anger de&lt;br&gt;grundläggande förutsättningarna för bidragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Återföring av allmän investeringsreserv utan särskilt&lt;br&gt;tillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avsättningar till allmän investeringsreserv får återföras&lt;br&gt;till beskattning utan särskilt tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen (1979:610) om allmän investerings-&lt;br&gt;reserv upphävdes i samband med skattereformen men tillämpas alltjämt&lt;br&gt;i fråga om äldre avsättningar. Avsättningar till investeringsreserv kunde&lt;br&gt;göras av enskilda näringsidkare och handelsbolag i vissa fåll. Enligt&lt;br&gt;gällande frisläpp får investeringsreserven tas i anspråk för bl.a. bygg-&lt;br&gt;nadsinvesteringar och inventarieanskaffningar. Görs uttag från investe-&lt;br&gt;ringskonto utan att beloppet tas i anspråk för sådana investeringar skall&lt;br&gt;en motsvarande del av investeringsreserven återföras till beskattning&lt;br&gt;jämte ett särskilt tillägg om 30 % av det återförda beloppet. RSV kan om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger medge befrielse från det särskilda tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagamas Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund, som samverkar i skattefrågor inom ramen för Familjeför-&lt;br&gt;etagens Skatteberedning (FAMS), har i gemensamma framställningar till&lt;br&gt;Finansdepartementet föreslagit vissa åtgärder i syfte att lindra be-&lt;br&gt;skattningen för småföretag. Beredningen har bl.a. krävt att det särskilda&lt;br&gt;tillägget inte skall påföras när allmän investeringsreserv återförs till&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den situation som för närvarande råder med högt ränteläge och låg&lt;br&gt;efterfrågan är många företagare tvingade att rikta in alla tillgängliga&lt;br&gt;resurser på att förse den löpande driften med kapital. Nuvarande regler&lt;br&gt;medför att företagare kan tvingas till ökad extern finansiering till höga&lt;br&gt;räntesatser samtidigt som deras innestående medel på allmänt investe-&lt;br&gt;ringskonto förräntas efter en mycket lägre räntesats. Med hänsyn bl.a.&lt;br&gt;härtill bör investeringsreservema kunna få återföras till beskattning utan&lt;br&gt;att särskilt tillägg påförs. Detta bör gälla återföringar i bokslut till&lt;br&gt;ledning för 1993 och senare års taxeringar. Eftersom investerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reserverna är under avveckling finns inte anledning att tidsbegränsa de&lt;br&gt;nya bestämmelserna, som bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts innebär uppgörelsen mellan regeringen och den&lt;br&gt;socialdemokratiska oppositionen att den nödvändiga omläggningen av&lt;br&gt;enskilda näringsidkares och handelsbolags beskattning skjuts upp. Jag&lt;br&gt;avser snarast att återkomma med förslag i denna del. Utöver vad som nu&lt;br&gt;föreslagits är jag därför inte beredd att lör närvarande vidta ytterligare&lt;br&gt;åtgärder i syfte att tillfälligt lindra beskattningen för småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Vissa lagtekniska justeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en sak kan nämnas här. I regeringens proposition 1992/93:50&lt;br&gt;om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin föreslås sänkningar&lt;br&gt;av socialavgifterna i syfte att förbättra kostnadsläget i näringslivet.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgiften och egenavgiften föreslås sänkta med 4,3 procenten-&lt;br&gt;heter till 30,53 % resp. 29,55 % fr.o.m. den 1 januari 1993. Den&lt;br&gt;särskilda löneskatten föreslås sänkt med 4,16 procentenheter till 17,69 %.&lt;br&gt;Egenavgifter och särskild löneskatt är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.&lt;br&gt;Uttryckt som procent av inkomster före avdrag uppgår de nya pro-&lt;br&gt;centsatserna till högst 22,81 % resp. 15,03 % vilket bör avrundas till&lt;br&gt;23 % resp. 15 %. Nedsättningama av procentsatserna medför därför&lt;br&gt;följdändringar i KL (anvisningarna till 23 och 33 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redaktionell ändring företas i lagen (1969:630) om viss skattefrihet&lt;br&gt;för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag&lt;br&gt;(SILA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om upphävande av de särskilda skattereglerna för beredskaps-&lt;br&gt;lagring av olja leder till följande beräknade budgeteffekter. Värdet av&lt;br&gt;beredskapslagren uppgår till 3-3,5 miljarder kronor. Under förutsättning&lt;br&gt;att lagren skrivits ned maximalt kan skatteintäkterna på grund av åter-&lt;br&gt;förda reserver vid 1994 och 1995 års taxeringar antas uppgå till 400&lt;br&gt;miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagens ökade skattebelastning leder till ett fullt och genomsnitt-&lt;br&gt;ligt prisgenomslag för olika oljeprodukter kan priserna under år 1994&lt;br&gt;beräknas öka med 3 öre/1 jämfört med prisnivån året dessförinnan. Under&lt;br&gt;år 1995 bör det högre priset ligga fast för att år 1996 sjunka till den&lt;br&gt;ursprungliga nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De temporärt höjda priserna ger tillfälligt förhöjda momsintäkter som&lt;br&gt;emellertid, låt vara med viss fördröjning, balanseras av likaledes&lt;br&gt;temporära effekter på offentliga utgifter och skatteskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga förslagen är av sådan karaktär att de statsfinansiella&lt;br&gt;effekterna är obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;för viss aktieutdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning&lt;br&gt;på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om återföring av allmän investeringsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om upphävande av lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindu-&lt;br&gt;striens Beredskapsfond.m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under punkten 1 har till viss del upprättats i samråd med&lt;br&gt;chefen för Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen under punkterna 11&lt;br&gt;och 12 har upprättats i samråd med chefen för Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av förslagen under punkterna 6 och 9 har synpunkter&lt;br&gt;inhämtats från RSV, Sparbankernas Bank, Svenska Bankföreningen och&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande förslagen under punkterna&lt;br&gt;2, 4-5, 7 och 11-12 och i vissa delar beträffende förslagen under&lt;br&gt;punkterna 1 och 3 (jfr bilaga 5). Övriga förslag har inte granskats av&lt;br&gt;Lagrådet eftersom de är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att avdragsrätten ändras på grund av att bidragsförord-&lt;br&gt;ningen upphävs knyts avdragsrätten i stället till den upphävda förord-&lt;br&gt;ningen. Hänvisningen sker till 3 § som innehåller de grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningarna för avdragsrätt. Någon hänvisning behöver inte ske till Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;punkten 8 som har betydelse enbart för bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns bestämmelser om uttagsbeskattning. En undantags-&lt;br&gt;regel gör det möjligt att i vissa omstruktureringsfäll underlåta uttagsbe-&lt;br&gt;skattning. Tillägget i fjärde stycket sista meningen innebär ytterligare ett&lt;br&gt;undantag och avser uttag av aktier som skall skiftas ut från en ekonomisk&lt;br&gt;förening enligt 3 § 8 mom. tredje stycket SIL. Uttag av andra tillgångar&lt;br&gt;än aktier omfattas inte av undantaget. Detsamma gäller uttag av sådana&lt;br&gt;aktier som enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § utgör omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten handlar om avdrag för egenavgifter. Fjärde stycket&lt;br&gt;ändras på grund av den i annat sammanhang föreslagna nedsättningen av&lt;br&gt;egenavgiftema fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:50). Genom&lt;br&gt;den tillagda meningen anges nu uttryckligen en lägre procentsats för&lt;br&gt;skattskyldiga som erlägger egenavgifter i form av särskild löneskatt.&lt;br&gt;Tillägget görs i förtydligande syfte och innebär - bortsett från den&lt;br&gt;faktiska nedsättningen med tre procentenheter - ingen ändring av gällande&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten innehåller bestämmelser för värderingen av lagertill-&lt;br&gt;gångar. Tillägget i sista stycket behandlar värderingen av aktier som&lt;br&gt;skiftas ut från en ekonomisk förening enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;SIL. Som anskaffningsvärde för de mottagna aktierna skall anses&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som företagit utskift-&lt;br&gt;ningen. Dessa värden skall användas såväl vid inkomstberäkningen vid&lt;br&gt;eventuell avyttring som vid lagervärderingen. Eftersom värdet på&lt;br&gt;andelarna i den utskiftande föreningen i och med utskiftningen kan&lt;br&gt;skrivas ned till noll uppkommer emellertid inte någon skatteeffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ändras på grund av den i annat sammanhang föreslagna&lt;br&gt;nedsättningen av socialavgifterna fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop.&lt;br&gt;1992/93:50). Den inskjutna bisatsen &amp;quot;eller inte fyllt 65 år men under hela&lt;br&gt;året uppburit hel ålderspension&amp;quot; föranleds av en ändring i 2 § lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SFS&lt;br&gt;1991:1846).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att någon räntefördelning inte skall göras vid&lt;br&gt;1992—1994 års taxeringar. Skall den skattskyldige på grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår inte taxeras för inkomst från företaget vid 1994 års taxering&lt;br&gt;skall räntefördelning inte heller ske vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet handlar om beräkning av öveigångspost för delägare i&lt;br&gt;handelsbolag. Enligt första stycket skall övergångsposten beräknas först&lt;br&gt;vid 1994 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räken-&lt;br&gt;skapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget det året, vid&lt;br&gt;1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande andra stycket anges att utskiftning i samband med upplösning&lt;br&gt;av svensk ekonomisk förening skall behandlas som utdelning. Förslaget&lt;br&gt;om skattefrihet för utskiftning av aktier i ett aktiebolag i vissa fäll har&lt;br&gt;föranlett vissa redaktionella ändringar i momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket anges att utskiftning från en svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening i samband med dess upplösning skall behandlas som utdelning&lt;br&gt;med de begränsningar som anges i tredje — femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns de bestämmelser som innebär att utskiftning av&lt;br&gt;aktier kan vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande förutsättningen att det skall vara fråga om&lt;br&gt;utskiftning från en svensk ekonomisk förening i samband med att&lt;br&gt;föreningen upplöses framgår redan av andra stycket. För att hindra att de&lt;br&gt;särskilda reglerna om beskattning av fämansföretag i 3 § 12 mom. SIL&lt;br&gt;kringgås ställs det kravet att den utskiftande föreningen inte är ett&lt;br&gt;fämansföretag. Av hänvisningen till nionde stycket nämnda lagrum&lt;br&gt;framgår att det är definitionen av fämansföretag i punkt 14 av an-&lt;br&gt;visningarna till 32 § KL som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftningen skall i huvudsak avse aktier i ett svenskt aktiebolag. Det Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;skall vara fråga om ett helägt bolag och samtliga aktier i bolaget skall&lt;br&gt;skiftas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver aktierna får utskiftningen — utan att möjligheten till skattefrihet&lt;br&gt;går förlorad — innefatta kontanter eller andra tillgångar under förutsätt-&lt;br&gt;ning att värdet på dessa tillgångar inte överstiger 5 % av det nominella&lt;br&gt;värdet på aktierna. Andra tillgångar än kontanter tas upp till marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser finns för den situationen att de utdelade&lt;br&gt;aktierna kommer att utgöra lager hos mottagaren. Denne skall ta upp en&lt;br&gt;intäkt motsvarande värdet på de utskiftade aktierna. Värdet skall&lt;br&gt;bestämmas med ledning av punkt 2 första och sjunde styckena av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL. Någon skatteeffekt uppkommer emellertid&lt;br&gt;inte eftersom andelarna i den utskiftande föreningen inte längre har något&lt;br&gt;värde och därför kan skrivas ned till noll (jfr specialmotiveringen till&lt;br&gt;punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 24 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fjärde stycket har flyttats den nuvarande bestämmelsen om be-&lt;br&gt;skattning av utskiftning i samband med fusion enligt 2 § 4 mom. SIL.&lt;br&gt;Som utdelning behandlas endast utskiftning i annan form än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen. Vissa redaktionella ändringar har gjorts. I sista&lt;br&gt;meningen i stycket finns ett tillägg. En medlem i en överlåtande förening&lt;br&gt;kan i samband med fusion tillgodoföras ett högre inbetalt insatsbelopp i&lt;br&gt;den övertagande föreningen än han faktiskt betalat in i den överlåtande&lt;br&gt;föreningen. I sista meningen regleras vinstberäkningen vid avyttring av&lt;br&gt;andelar som erhållits genom fusion. Ändringen innebär inte någon&lt;br&gt;skillnad i den skattemässiga behandlingen i samband med fusionen.&lt;br&gt;Däremot säkerställer den kontinuitet i fråga om vinstberäkning vid en&lt;br&gt;senare överlåtelse eller vid inlösen av andelen. En sådan vinstberäkning&lt;br&gt;skall ske med utgångspunkt från insatsbeloppet i den överlåtande&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning i samband med likvidation av en förening skall — om det&lt;br&gt;inte är fråga om utskiftning av aktier enligt tredje stycket eller om&lt;br&gt;utskiftning i samband med fusion — enligt femte stycket behandlas som&lt;br&gt;utdelning till den del beloppet överstiger inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en bestämmelse att med avyttring skall jämställas&lt;br&gt;den situationen att aktier och andra finansiella instrument blir definitivt&lt;br&gt;värdelösa genom att det bolag som givit ut instrumentet upplöses.&lt;br&gt;Tillägget i första stycket innebär att detta gäller även finansiella&lt;br&gt;instrument som givits ut av en ekonomisk förening. I fråga om reavinst-&lt;br&gt;beräkningen gäller emellertid i detta hänseende olika regler för aktier&lt;br&gt;resp, andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla utbetalningar från ett aktiebolag till aktieägaren vid bl.a.&lt;br&gt;likvidation behandlas som utdelning (jfr 3 § 1 mom. tredje stycket). Det&lt;br&gt;innebär att utbetalt belopp inte till någon del kan anses utgöra vederlag&lt;br&gt;för själva aktien. Bolagets upplösning kommer därför alltid att leda till&lt;br&gt;en reaförlust motsvarande anskaffningspriset på aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andelar i ekonomiska föreningar gäller enligt 3 § 8 mom. Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;att utskiftat belopp behandlas som utdelning till den del det överstiger&lt;br&gt;inbetald insats. I de fäll anskaffningsvärdet och inbetald insats överens-&lt;br&gt;stämmer kommer bestämmelserna om avyttring därför att vara av intresse&lt;br&gt;först om utbetalat belopp understiger inbetald insats. I dessa fäll anses&lt;br&gt;andelen avyttrad för mottaget belopp och reaförlusten motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan inbetald insats och utbetalat belopp. Eftersom&lt;br&gt;utskiftning av aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket inte behandlas som&lt;br&gt;utdelning anses enligt den nya sista meningen i första stycket andelen inte&lt;br&gt;avyttrad vid sådan ombildning av föreningen till aktiebolag. Att avyttring&lt;br&gt;inte heller anses föreligga vid fusion enligt föreningslagen beror på att&lt;br&gt;vid en fusion kommer medlemmarna i den överlåtande föreningen alltid&lt;br&gt;att bli medlemmar i den övertagande föreningen och de erhåller alltså&lt;br&gt;andelar i den övertagande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i första stycket framgår att aktier som erhållits genom sådan&lt;br&gt;utskiftning från ekonomisk förening som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall överta det anskaffningsvärde som gällde för andelarna i den&lt;br&gt;förening som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en altemativregel för fästställande av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för marknadsnoterade finansiella instrument. Tillägget&lt;br&gt;innebär att denna schablonregel får användas även i fråga om andelar i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar under förutsättning att andelen har förvärvats före&lt;br&gt;den 1 januari 1992. Ändringen hänger samman med att andelar som&lt;br&gt;erhållits genom fusion skall överta anskaffningsvärdet för andelarna i den&lt;br&gt;överlåtande föreningen. Möjligheten att utnyttja schablonregeln är&lt;br&gt;generell och alltså inte begränsad till andelar som erhållits genom fusion.&lt;br&gt;I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet innehåller den uppskovsregel som är tillämplig när vederlaget&lt;br&gt;utgörs av nyemitterade aktier. Två ändringar har gjorts i första stycket.&lt;br&gt;Den första innebär att uppskov kan medges även när andelar i en&lt;br&gt;ekonomisk förening avyttras. Vidare har skett en generell jämkning av&lt;br&gt;det nuvarande kravet att vederlaget uteslutande skall utgöras av nyemitte-&lt;br&gt;rade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av vederlaget som utgörs av annat än nyemitterade aktier får&lt;br&gt;inte överstiga 10 % av det nominella värdet av aktierna. Det får endast&lt;br&gt;vara fråga om pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till 10 % hänför sig till det nominella värdet av de&lt;br&gt;aktier som tillfaller den enskilde aktieägaren. Det är alltså inte möjligt att&lt;br&gt;beräkna maximigränsen på det totala värdet av samtliga nyemitterade&lt;br&gt;aktier som lämnas i vederlag och på så sätt ge vissa aktieägare en högre&lt;br&gt;kontantersättning än som motsvarar 10 % av det nominella värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovet avser enbart den del av vederlaget som utgår i aktier. Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;Vederlaget i övrigt beskattas fullt ut utan hänsyn till anskaffningsvärdet&lt;br&gt;på de avyttrade aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra och tredje styckena är av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1994 års taxering. Lagrådet har påpekat att det kan&lt;br&gt;förekomma att avyttringar som skett före utgången av år 1992 skall&lt;br&gt;redovisas först vid 1994 års taxering, exempelvis beroende på att det&lt;br&gt;företag som är skattskyldigt har ett brutet räkenskapsår. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse föreslås därför för att de nya bestämmelserna om uppskov&lt;br&gt;i 27 § 4 mom. resp, regleringen begräffande inbetald insats vid fusioner&lt;br&gt;i 3 § 8 mom. fjärde stycket skall tillämpas först i fråga om avyttringar&lt;br&gt;som skett efter utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i första stycket 5 och 6 har den uttryckliga hän-&lt;br&gt;visningen till 27 § 2 mom. första stycket SIL tagits bort. I stället&lt;br&gt;hänvisas till begreppet anskaffningsvärde beräknat enligt genomsnittsme-&lt;br&gt;toden. Eftersom detta begrepp inte närmare definieras i survlagen har&lt;br&gt;begreppet samma betydelse som i KL och SIL (jfr 14 § survlagen). Det&lt;br&gt;innebär att förutom bestämmelserna i 27 § 2 mom. första stycket SIL blir&lt;br&gt;även bestämmelserna om övertagande av anskaffningsvärden i exempelvis&lt;br&gt;27 § 4 mom. SIL i förekommande fall aktuella vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att fastigheter som förvärvats före&lt;br&gt;utgången av år 1990 skall anses förvärvade den 1 januari 1991. Det på&lt;br&gt;visst sätt beräknade taxeringsvärdet får då användas som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för fastigheten. Värdet av exempelvis tillbyggnader som uppförts&lt;br&gt;efter den 1 januari 1991 får läggas till det enligt altemativregeln&lt;br&gt;beräknade anskaffningsvärdet. I tredje stycket finns en jämkningsregel.&lt;br&gt;Jämkning kan bli aktuell exempelvis om fastighetens värde minskat till&lt;br&gt;följd av brand eller av andra orsaker. Marknadsvärdet vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång på fästig-hetens byggnader, mark och markanläggning skall&lt;br&gt;jämföras med 75 % av värdet beräknat enligt altemativregeln. Av&lt;br&gt;ändringen framgår att det är marknadsvärdet på de delar av fastigheten&lt;br&gt;som fanns den 1 januari 1991 och som finns kvar vid den tidpunkt då&lt;br&gt;jämförelsen görs som skall utgöra utgångspunkt för jämkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet handlar om övergångspost vid räntefördelning. Ändringen i&lt;br&gt;första stycket innebär att övergångsposten skall beräknas först vid 1994&lt;br&gt;års taxering eller, för det fall företaget på grund av förlängt räkenskapsår&lt;br&gt;inte skall taxeras då, vid 1995 års taxering. Har näringsidkaren kalender-&lt;br&gt;år som räkenskapsår skall således övergångsposten beräknas vid 1994 års&lt;br&gt;taxering på grundval av kapitalunderlaget den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs en följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 &amp;nbsp;Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;s§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket innebär att när en ekonomisk förening ombildas&lt;br&gt;till ett aktiebolag får återstående del av ett eventuellt uppskovsbelopp i&lt;br&gt;föreningen återföras till beskattning i bolaget enligt samma regler som&lt;br&gt;gäller för föreningen. Förutsättningen är att föreningen i samband med&lt;br&gt;upplösning har skiftat ut aktierna i bolaget i enlighet med 3 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 &amp;nbsp;Lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ekonomisk förening ombildas till ett aktiebolag får ersättningsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i föreningen övertas av aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 &amp;nbsp;Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har kommenterats i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 &amp;nbsp;Lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;viss aktieutdelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är avdragsrätten för Annell-avdrag begränsad till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad som inbetalats för aktierna. Har aktierna i&lt;br&gt;bolaget har skiftats ut enligt 3 § 8 mom. tredje stycket SIL begränsas&lt;br&gt;dock underlaget för Annell-avdrag på dessa aktier till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande insatskapitalet i den ekonomiska förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 &amp;nbsp;Lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen har gjorts en redaktionell ändring föranledd av att styckeindel-&lt;br&gt;ningen i 7 § 8 mom. SIL tidigare ändrats (SFS 1990:651) med verkan&lt;br&gt;från och med 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 &amp;nbsp;Skogskontolagen (1954:142)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 Lagen om återföring av allmän investeringsreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i avsnitt 7.7. Det bör obeserveras att&lt;br&gt;återföringar enligt 11 § första stycket f) eller g) inte omfettas av lagen.&lt;br&gt;Vid sådana återföringar skall särskilt tillägg alltjämt tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.11-10.12 Lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar, m.m., och lagen (1969:738) om&lt;br&gt;rätt att vid inkomsttaxeringen erhålla avdrag för belopp som&lt;br&gt;tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna upphävs och övergångsbestämmelserna har kommenterats i&lt;br&gt;avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;för viss aktieutdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1969:630) om skattefrihet för utdelning på&lt;br&gt;aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om återföring av allmän investeringsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om upphävande av lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindu-&lt;br&gt;striens Beredskapsfond,m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria Inkomstskattefrågor vid&lt;br&gt;omstrukturering av ekonomiska föreningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Finansinspektionen, Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet,&lt;br&gt;Centraloiganisationen SACO/SR, Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR, HSB:s Riksförbund ek.för., Kooperativa Förbundet (KF),&lt;br&gt;Landsoiganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),&lt;br&gt;Riksförbundet Energileverantörema — REL ekonomisk förening,&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, Svenska Bankföreningen, Svenska Åkeri förbundet,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund, Tjänstemännens Centraloiganisation (TCO)&lt;br&gt;och Värdepapperscentralen VPC AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksoiganisation, Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF)&lt;br&gt;och Sveriges Industriförbund har avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från revisor Stig Beigström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria Skatteregler vid&lt;br&gt;beredskapslagring av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksskatteverket,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Bokföringsnämnden, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Försvarets Materielverk, Överstyrelsen för civil beredskap, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Riksrevisionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Svenska Gasföreningen, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska&lt;br&gt;Petroleum Institutet, Sveriges Industriförbund, Vattenfall AB och&lt;br&gt;V ärmeverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utdrag ur promemorian Skatteregler vid beredskapslagring Prop- 1992/93:131&lt;br&gt;av olja &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INLEDNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BAKGRUNDEN TILL NUVARANDE REGLER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De första reglerna om beredskapslagring av olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1958 - 1962 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av oljelagringsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdering av oljelager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963 - 1969 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970 - 1977 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978 - 1986 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya regler för beredskapslagring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88 - 1991/92 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93 - 1996/97 års oljelagringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 INLEDNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1930-talet har företag varit skyldiga att hålla lager av olja för att&lt;br&gt;trygga landets behov av oljeprodukter i händelse av krig eller andra&lt;br&gt;kriser (tvångslager, i fortsättningen används synonymt även begreppet&lt;br&gt;beredskapslager). Enligt nuvarande bestämmelser — lagen (1984:1049)&lt;br&gt;om beredskapslagring av olja och kol — skall säljare och förbrukare hålla&lt;br&gt;beredskapslager av bl.a. olika oljeprodukter om försäljningen eller&lt;br&gt;förbrukningen uppgått till en viss nivå. Sedan år 1975 bestäms lagrings-&lt;br&gt;skyldigheten för fredskrissituationer bl.a. av vissa åtaganden som Sverige&lt;br&gt;gjort mot andra länder (se avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lagra olja för beredskapsändamål kompletterades med&lt;br&gt;böijan år 1958 med särskilda skatteregler. Dessa föreskrifter finns i lagen&lt;br&gt;(1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m. och&lt;br&gt;lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för&lt;br&gt;belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avdrag medgavs för avskrivning av anläggning i beigrum för lagring&lt;br&gt;av mineralolja eller annan anläggning för lagring av mineralolja som&lt;br&gt;innefattade skäligt skydd mot förstöring genom bombanfall eller&lt;br&gt;beskjutning. Avskrivningstiden var fem år. En förutsättning var att&lt;br&gt;anläggningen färdigställdes under något av de beskattningsår för vilka&lt;br&gt;taxering i första instans verkställdes åren 1959 - 1989. Avdrag medgavs&lt;br&gt;endast för godkända anläggningar med en volym på minst 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. För&lt;br&gt;det lagringsskyldiga företaget var fördelen med bestämmelserna att&lt;br&gt;anläggningarna kunde skrivas av i snabbare takt än vad som var möjligt&lt;br&gt;enligt de vanliga avskrivningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Statliga lån (bidrag) för att uppföra lagringsanläggningar beskattades&lt;br&gt;i takt med att anläggningarna skrevs av. Statliga lån (bidrag) för&lt;br&gt;anskaffning av oljelager beskattas i princip enligt företagets bestämman-&lt;br&gt;de. Obeskattade lagerlån minskar emellertid företagets möjlighet att&lt;br&gt;skriva ner tvångslagret med stöd av den nedan beskrivna särskilda&lt;br&gt;lagervärderingsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tvångslager (beredskapslager) av mineralolja får i räkenskaperna&lt;br&gt;skrivas ned i takt med att lagerlånen tas upp till beskattning. Avdrag för&lt;br&gt;nedskrivning medges vid inkomsttaxeringen. När hela lagerlånet&lt;br&gt;beskattats får lagret skrivas ned till 0 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Företag, som träffat visst avtal med Stiftelsen Petroleumindustriens&lt;br&gt;Beredskapsfond, medges avdrag för bidrag till stiftelsen. När företaget&lt;br&gt;får medel från stiftelsen beskattas dessa hos företaget. Stiftelsen är&lt;br&gt;frikallad från inkomst- och förmögenhetsskatt för belopp som enligt&lt;br&gt;avtalet betalats till stiftelsen samt avkastningen av inbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna kom till under en tid då beredskapslagringen var under&lt;br&gt;ett uppbyggnadsskede. Under årens lopp har förhållandena ändrats på sätt&lt;br&gt;som gör att bestämmelserna antingen helt saknar aktualitet eller kan&lt;br&gt;ifrågasättas. Inte minst genom skattereformen har förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrats. Mot bakgrund av de ändrade förhållandena görs i denna&lt;br&gt;promemoria en översyn av skattereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 BAKGRUNDEN TILL NUVARANDE REGLER&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 De första reglerna om beredskapslagring av olja&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1938 infördes skyldighet för oljehandeln att hålla lager av&lt;br&gt;oljeprodukter för att trygga landets behov i händelse av avspärrning eller&lt;br&gt;andra kriser. Denna skyldighet reglerades genom förordningen&lt;br&gt;(1938:367) angående handel med vissa mineraloljor. Förordningen trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1939 (SOU 1933:25, prop. 1938:233, 2LU 1938:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen skulle importörer av olja hålla lager inom riket.&lt;br&gt;Samma skyldighet hade den som köpte raffinerad olja från svenskt&lt;br&gt;oljeraffinaderi för försäljning inom landet. Även raffinaderierna var&lt;br&gt;lagringsskyldiga för viss andel av den raffinerade olja som såldes till&lt;br&gt;svenska förbrukare. Lagret skulle uppgå till viss andel av den olja som&lt;br&gt;företaget sålt till förbrukare under föregående kalenderår. Regeringen&lt;br&gt;bestämde lagringsskyldighetens storlek. Under år 1957, som var det sista&lt;br&gt;året förordningen tillämpades, var den 25 % för bensin och fotogen samt&lt;br&gt;15 % för motor- och eldningsolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda skatteregler knutna till lagringsskyldigheten enligt 1938&lt;br&gt;års lagstiftning fanns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under femtiotalet steg oljekonsumtionen. Sverige var på tredje plats&lt;br&gt;bland världens länder i fråga om oljekonsumtion per invånare. Oljomas&lt;br&gt;andel i förbrukningen av importerade bränslen, som år 1938 var ca&lt;br&gt;17 %, hade år 1955 stigit till ca 62 %. År 1939 förbrukades i landet 1,5&lt;br&gt;miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; drivmedel och eldningsoljor medan motsvarande siffra år&lt;br&gt;1955 var 9 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 1958 - 1962 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1950-talet kom krav på att utvidga beredskapslagringen. Ett nytt&lt;br&gt;system för oljelagringen föreslogs av 1955 års oljelagringskommitté&lt;br&gt;(SOU 1957:4). År 1957 antogs ett nytt program för lagring av mineral-&lt;br&gt;oljor under femårsperioden 1958 - 1962 (prop. 1957:144, 2LU 34, SFS&lt;br&gt;1957:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagstiftningen ökade lagringsskyldigheten för oljehan-&lt;br&gt;deln och raffinaderierna i avsevärd omfattning. Även näringsidkare som&lt;br&gt;importerade olja för egen förbrukning och vissa större förbrukare kom&lt;br&gt;att omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljelagringsprogrammet innebar en övergång till festa lagringsmål för&lt;br&gt;olika oljeslag. Lagringsmålet festställdes med beaktande av dels den&lt;br&gt;mängd som i krig bedömdes komma att erfordras under viss tidsperiod&lt;br&gt;(krigsreserven), dels vad som kunde behövas med hänsyn till tänkbara&lt;br&gt;störningar i oljetillförseln under fred (försörjningsreserven). Krigs-&lt;br&gt;reserven skulle tillgodose behoven såväl för totalförsvaret som för&lt;br&gt;samhället i övrigt. Försörjningsreservens storlek bestämdes med hänsyn&lt;br&gt;till vad som ansågs erforderligt för att trygga försörjningen under vintrar&lt;br&gt;med svåra isförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagringen sköttes främst av oljebolagen. De som importerade olja för Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;egen förbrukning, samt återförsäljare av olja med en omsättning av Bilaga 2&lt;br&gt;lägst 20 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; om året, var också lagringsskyldiga. Vidare föreskrevs&lt;br&gt;lagringsskyldighet för företag som under en treårsperiod förbrukat minst&lt;br&gt;15 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1958 uppgick antalet lagringsskyldiga foretag till något över 100,&lt;br&gt;varav 85 utgjordes av storförbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Avskrivning av oljelagringsanläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De första lagringsbestämmelsema hade saknat föreskrifter om utförandet&lt;br&gt;och karaktären av lagringscistemanläggningar och övriga lagerutrymmen.&lt;br&gt;Emellertid underströks redan i förarbetena till 1938 års förordning&lt;br&gt;behovet av skyddad lagring (prop. 1938:233). Under fyrtio- och&lt;br&gt;femtiotalen anlades bergrumsanläggningar företrädesvis i statlig regi.&lt;br&gt;Statsbidrag kunde utgå för att täcka framför allt merkostnaderna jämfört&lt;br&gt;med anläggningar ovanjord (SFS 1948:73). Beigrum hyrdes i många fäll&lt;br&gt;ut till näringslivet. Anläggningarna nyttiggjordes även under fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1957 års förordning om oljelagring m.m. kunde regeringen,&lt;br&gt;beträffande olja av visst slag, bestämma att del av lagret skulle förvaras&lt;br&gt;i beigrum eller på annat säkert sätt. Oljelagringskommittén ansåg att det&lt;br&gt;var angeläget att så stor del av oljelagren som möjligt förvarades i&lt;br&gt;skyddade anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lagringsanläggningar i berg gjorde kommittén bedömningen att&lt;br&gt;man kunde utgå från att dessa i regel ansågs som byggnader. Skatte-&lt;br&gt;mässigt kunde därför i allmänhet inte godkännas en högre avskrivning än&lt;br&gt;1 å 2 %. Anläggningar ovan jord (cisterner med ledningar och pumpan-&lt;br&gt;ordningar) fick skrivas av som inventarier. Kostnaden för dessa&lt;br&gt;anläggningar kunde skrivas av på fem år. Det var därför ofördelaktigare&lt;br&gt;att uppföra en skyddad bergrumsanläggning än en cistern ovanjord. Från&lt;br&gt;de synpunkter som oljelagringskommittén företrädde framstod en&lt;br&gt;uppmjukning av de skattemässiga avskrivningsprincipema som starkt&lt;br&gt;befogad (SOU 1957:4 s. 76). Kommittén lämnade dock inte något förslag&lt;br&gt;till lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skattemässiga avskrivningsregler för anläggningar i bergrum&lt;br&gt;togs med anledning av oljelagringskommitténs betänkande upp av några&lt;br&gt;remissinstanser. Företrädare för industrin och oljebranschen samt bl.a.&lt;br&gt;riksskattenämnden ansåg att lättnader borde komma till stånd. Man ansåg&lt;br&gt;att valet mellan skyddad och oskyddad lagring inte skulle påverkas av&lt;br&gt;skattetekniska överväganden (prop. 1957:144 s. 30-31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avskrivning av bergrum och andra skyddade anläggningar&lt;br&gt;behandlades av en särskild utredare. Förslaget finns redovisat i en&lt;br&gt;promemoria som i valda delar åteiges i prop. 1958:124. Av förslaget&lt;br&gt;framgår bl.a. följande. Ränte- och amorteringsfria anläggningslån&lt;br&gt;avskrevs av staten med 1/20 om året. Eftersom lånen efterskänktes av&lt;br&gt;staten skulle 1/20 tas upp till beskattning vaije år. De skattemässiga&lt;br&gt;avskrivningsreglema gick därför inte i takt med låneavskrivningama.&lt;br&gt;Särskilda avskrivningsregler kunde vara berättigade om de var avsedda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dels stimulera till en frivillig ökad lagring i skyddade utrymmen, dels Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;mildra de ekonomiska verkningarna av en snabb tvångsvis utbyggnad av Bilaga 2&lt;br&gt;skyddade anläggningar. Bestämmelserna borde gälla anläggningar som&lt;br&gt;färdigställdes under en viss begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanlägg-&lt;br&gt;ningar, m.m. infördes särskilda avskrivningsregler för anläggningar i&lt;br&gt;beigrum för lagring av mineralolja eller annan anläggning för lagring av&lt;br&gt;mineralolja, som innefattar skäligt skydd mot förstöring genom bomban-&lt;br&gt;fall eller beskjutning (prop. 1958:B 6, BeU Bli). Avskrivningsreglema&lt;br&gt;var tidsbegränsade och tog i princip sikte på det första oljelagringspro-&lt;br&gt;grammet som sträckte sig under åren 1958 - 1962. Eftersom det var ett&lt;br&gt;omfattande arbete att färdigställa ett beigrum till oljelager gällde&lt;br&gt;avskrivningsreglema anläggningar som färdigställdes under de be-&lt;br&gt;skattningsår för vilka taxering verkställdes åren 1959 - 1966. Avskriv-&lt;br&gt;ningsreglema för en skyddad anläggning utformades så, att avdrag för&lt;br&gt;avskrivning medgavs med en femtedel av anskaffningskostnaden per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att få tillämpa de särskilda avskrivningsreglema&lt;br&gt;var att anläggningen hade en volym om minst 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och att riksnämn-&lt;br&gt;den för ekonomisk försvarsberedskap godkände anläggningen som&lt;br&gt;skyddad. (I lagen anges numera överstyrelsen för ekonomiskt försvar&lt;br&gt;som tillsynsmyndighet. Myndigheten, som ändrat namn till överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap, har inte längre kvar ansvaret för enetgiberedskapen&lt;br&gt;utan tillsynsmyndighet är i dag närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;NUTEK.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Värdering av oljelager&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreslog oljelagringskommittén i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1957:4) att lagringsskyldigheten skulle öka. I remissvar över&lt;br&gt;betänkandet uttalade ett flertal myndigheter och oiganisationer, bl.a.&lt;br&gt;riksskattenämnden, att det fanns skäl att införa särskilda lättnadsregler för&lt;br&gt;värderingen av beredskapslager (prop. 1958:124 s. 32-33). Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund förordade att lagerägare befriades från skyldighet att vid&lt;br&gt;lagervärderingen uppta något värde eftersom lagret representerade en fast&lt;br&gt;tillgång som lagerhållaren inte kunde fritt disponera (a. prop. s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren om avskrivning av oljelagringsanläggningar berörde även&lt;br&gt;frågan om särskilda värderingsregler vid inkomstbeskattningen för&lt;br&gt;beredskapslagret (a. prop. s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har endast berörts frågan om ökade avskrivnings-&lt;br&gt;möjligheter i fråga om oljelagringsanläggningar. Men även kostnaden&lt;br&gt;att hålla beredskapslager är betydande och kan föranleda svårigheter&lt;br&gt;vid finansieringen. Emellertid synes, som tidigare framhållits, den&lt;br&gt;omständigheten att en viss verksamhet göres mera kapitalkrävande&lt;br&gt;inte böra föranleda permanenta regler av speciell karaktär i skattelag-&lt;br&gt;stiftningen. Av praktiska skäl bör varken permanenta eller tillfälliga&lt;br&gt;bestämmelser utformas så, att den del av oljelagret, som vid viss&lt;br&gt;tidpunkt överstiger vad som kräves för den löpande driften, får&lt;br&gt;värderas på särskilt sätt. Vill man införa speciella bestämmelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig karaktär, synes de böra innebära, att lager av olja (eventuellt&lt;br&gt;även annat bränsle) hos sådana skattskyldiga, som omfattas av&lt;br&gt;tvångslagringsbestämmelsema, under en övergångsperiod får värderas&lt;br&gt;lägre än enligt kommunalskattelagens bestämmelser. Med hänsyn till&lt;br&gt;att statsbidrag skall utgå med 60 procent av sammanlagda kost-&lt;br&gt;naderna för ökning av anläggningar och lager under åren 1958 - 1962&lt;br&gt;synes, om tillfälliga avskrivningsregler för skyddade anläggningar&lt;br&gt;införes på sätt i det föregående föreslagits, specialbestämmelser i&lt;br&gt;fråga om lagervärdering kunna undvikas. Något förslag till dylika&lt;br&gt;bestämmelser har därför inte utformats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda gäller den lagerökning som föranleds av förordningen&lt;br&gt;om oljelagring m.m. Vill man genom liberala värderingsregler&lt;br&gt;stimulera till en frivillig lagerhållning utöver den gräns, som betingas&lt;br&gt;av rent kommersiella och drifttekniska hänsyn, kan bestämmelser att&lt;br&gt;lager av olja vid inkomsttaxeringen får värderas lägre än andra&lt;br&gt;lagertillgångar vara tänkbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1958:124 anförde departementschefen (s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i samband med behandlingen av avskrivningsreglema&lt;br&gt;för de skyddade anläggningarna förordat en lösning, som i princip&lt;br&gt;innebär att avskrivning skall få ske i samma takt som lånen upptages&lt;br&gt;till beskattning. Jag är beredd att tillstyrka en liknande anordning i&lt;br&gt;fråga om tvångslagret. Bestämmelserna för värdering av tvångslagret&lt;br&gt;synes kunna utformas så, att den i räkenskaperna gjorda värdesätt-&lt;br&gt;ningen å detta lager godkännes, därest sistnämnda värde inte&lt;br&gt;understiger vid beskattningsårets utgång obeskattade lagerlån. Den&lt;br&gt;del av tvångslagret som finansierats med statsmedel bör, som&lt;br&gt;allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden i sitt&lt;br&gt;yttrande framhållit, endast få nedskrivas i den takt som lånemedlen&lt;br&gt;upptages som intäkt vid beskattningen. Om lagerlånen i sin helhet&lt;br&gt;upptages till beskattning får sålunda tvångslagret nedskrivas till noll&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen. Utformas reglerna på detta sätt kan man&lt;br&gt;överlåta till den skattskyldige att avgöra när han vill upptaga&lt;br&gt;lagerlånen till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså endast företag som fått lagerlån som kan utnyttja de&lt;br&gt;särskilda lagervärderingsreglema. Dessutom krävs att företaget fullgjort&lt;br&gt;sin lagringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid lagens tillkomst stod det klart att reglerna var av tillfällig&lt;br&gt;karaktär (a. prop. s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övergångsbestämmelser kan bli erforderliga när de tillfälliga&lt;br&gt;bestämmelserna om värderingen av tvångslagret upphör att gälla.&lt;br&gt;Även för det fallet att tvångslagren under en tillfällig kris får tas i&lt;br&gt;anspråk i större utsträckning kan möjligen specialbestämmelser bli&lt;br&gt;erforderliga. Dylika öveigångs- och specialbestämmelser torde böra&lt;br&gt;utformas först när behov därav uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till finansieringen av investeringskostnaderna för 1958 - 1962 års&lt;br&gt;oljelagringsprogram infördes ett system med statliga lån. Lånen&lt;br&gt;bekostades bl.a. genom införandet av den allmänna energiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagringsskyldiga foretagen tog ut sina kostnader för programmet Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;genom prissättningen på oljeprodukterna. De statliga lånen fördelades Bilaga 2&lt;br&gt;mellan de lagringsskyldiga i förhållande till den mängd olja som de skulle&lt;br&gt;hålla i lager. Lånen, som löpte på 20 år, var ränte- och amorteringsfria&lt;br&gt;och avskrevs av staten med 5 % om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan beskattas anläggningslånen med minst en femtedel&lt;br&gt;om året. Huvudregeln för lagerlånen är att de beskattas enligt företagets&lt;br&gt;bestämmande. Obeskattade lagerlån beskattas emellertid till den del de&lt;br&gt;överstiger värdet på lagret. Beredskapslagret får å andra sidan inte&lt;br&gt;skrivas ner till ett värde som understiger de obeskattade lagerlånen.&lt;br&gt;Härigenom beskattades de statliga lånen i takt med att lagringsan-&lt;br&gt;läggningama skrevs av och oljelagren skrevs ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerlånen skall tas upp till beskattning senast under det år då den&lt;br&gt;särskilda lagervärderingsregeln upphör att gälla. Särskilda regler infördes&lt;br&gt;för det fäll beredskapslagren minskade genom eldsvåda eller liknande. I&lt;br&gt;sådana situationer kan tillsynsmyndigheten ge dispens under viss tid från&lt;br&gt;lagringsskyldigheten. Under denna tid kan lagerlånen kvarstå obeskattade&lt;br&gt;trots att värdet på beredskapslagret är lägre än de obeskattade lagerlånen.&lt;br&gt;Vidare infördes bestämmelser som tog sikte på företag som har obeskat-&lt;br&gt;tade lagerlån och inte fullgjort sin lagringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 1963 - 1969 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eneigi- och bränsleförbrukningen fortsatte att stiga. Vidare fortsatte&lt;br&gt;förbrukningen att förskjutas från fästa bränslen till eldningsoljor.&lt;br&gt;Konsumtionen av flytande drivmedel och eldningsoljor steg från 1,5&lt;br&gt;miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; år 1939 till över 13 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; år 1960. Importen av olja&lt;br&gt;uppgick år 1965 till 19 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1963 hade antalet lagringsskyldiga företag ökat till omkring 130,&lt;br&gt;varav 100 var storförbrukare. Oljelagringsprogrammet för åren 1963 -&lt;br&gt;1969 medförde en ytterligare ökning av lagren (SOU 1962:40, prop.&lt;br&gt;1962:194, BeU 68, 2LU 45). Vidare ökade mängden oljeprodukter som&lt;br&gt;skulle förvaras i skyddade anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare finansierades programmet genom statliga lån och&lt;br&gt;branschens pristillägg. Enligt departementschefen var det i och för sig&lt;br&gt;rimligt att oljehandeln svarade för hela finansieringen av oljelagringen&lt;br&gt;eftersom fullgörandet av lagringsskyldigheten var en förutsättning för&lt;br&gt;handeln med olja i landet (prop. 1962:194 s. 45). Att staten i ökad&lt;br&gt;omfättning bidragit till finansieringen fick ses mot bakgrund av att det&lt;br&gt;varit fråga om en snabb uppbyggnad och förstärkning under ett begränsat&lt;br&gt;antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagringsanläggningar kunde skrivas av först när de var färdigställda.&lt;br&gt;Pristilläggen beskattades omedelbart hos företagen. Beskattningen&lt;br&gt;reducerade de medel som skulle användas till anläggningarna. Genom&lt;br&gt;förordningen (1963:565) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag&lt;br&gt;för belopp, som tillförts Stiftelsen Petroleumbranschens Beredskapsfond,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1963:168, BeU 54) infördes ett system med reglering av&lt;br&gt;pristilläggen via en stiftelse. Ett företag kunde med avdragsrätt betala in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel till stiftelsen. Utbetalning från stiftelsen av tillförda belopp skedde&lt;br&gt;i princip i proportion till vaije företags andel i de statliga ränte- och&lt;br&gt;amorteringsfria lånen, dock med den inskränkningen att inget oljeföretag&lt;br&gt;hade rätt att få ut större belopp än vad företaget betalat in till stiftelsen.&lt;br&gt;När stiftelsen betalade ut medel inkomstbeskattades dessa hos företaget.&lt;br&gt;Skattereglerna tog enbart sikte på företag som hade träffat ett visst avtal&lt;br&gt;med stiftelsen. Stiftelsen befriades från skyldigheten att betala skatt för&lt;br&gt;inkomst och förmögenhet för medel som företagen inbetalade eller&lt;br&gt;avkastningen av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidsbegränsade avskrivningsreglema förlängdes till att avse lagrings-&lt;br&gt;anläggningar som färdigställdes senast under beskattningsåret 1972.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 1970 - 1977 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På grundval av 1968 års oljelagringskommittés betänkande (SOU&lt;br&gt;1969:31) beslöts om en ny oljelagringperiod som till en böijan avsåg&lt;br&gt;åren 1970 - 1976 (prop. 1969:136, BeU66, 2LU86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt utvidgades lagringsskyldigheten till att avse även gasol och&lt;br&gt;råvaror för framställning av stadsgas. Gasol betraktades som olja i lagens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att samtliga gasverk var kommunala ansågs det inte&lt;br&gt;finnas skäl att införa statliga lån till lagringen. Bidrag utgick inte heller&lt;br&gt;till gasollagringen eftersom den var av ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidsbegränsade avskrivningsreglema förlängdes till att avse lagrings-&lt;br&gt;anläggningar som färdigställdes senast under beskattningsåret 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter oljekrisen åren 1973 - 1974 upprättades under år 1974 inom&lt;br&gt;OECD ett internationellt energiorgan, International Energy Agency (IEA)&lt;br&gt;med uppgift att genomföra ett energiprogram, International Energy&lt;br&gt;Program (IEP). Ar 1975 beslöt riksdagen att Sverige skulle ansluta sig&lt;br&gt;till detta program. Syftet är bl.a. att tillförsäkra de avtalsslutande&lt;br&gt;länderna en inbördes likvärdig försörjning i händelse av en oljekris.&lt;br&gt;Vaije land har åtagit sig att hålla en försörjningsberedskap i form av&lt;br&gt;särskilda lager, i dagsläget motsvarande 90 dagars konsumtion. Det&lt;br&gt;gällande oljelagringsprogrammet för åren 1970 - 1977 avsåg att skapa&lt;br&gt;beredskap mot krig och avspärrning. Genom IEP-avtalet utvidgades&lt;br&gt;kravet på beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagringsprogrammet för perioden 1970 - 1976 förlängdes med ett år&lt;br&gt;(prop. 1975/76:152, FöU 35).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De statliga bidragen minskade jämfört med tidigare program. Staten&lt;br&gt;svarade för merkostnaden för den skyddade lagringen bl.a. med hänsyn&lt;br&gt;till de fortifikatoriska krav, som gäller för skyddad lagring. Av samma&lt;br&gt;skäl förordades statlig finansiering av merkostnaderna för lokaliserad&lt;br&gt;lagring (SOU 1969:31 s.53 och 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1963 - 1969 medgavs rätt till avdrag för de pristillägg som&lt;br&gt;betalades in till Stiftelsen Petroleumbranschens Beredskapsfond. Avdrags-&lt;br&gt;rätten var tidsbegränsad (jfr avsnitt 2.6). Med anledning av 1968 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oljelagringskommittés förslag till oljelagringsprogram för påföljande&lt;br&gt;period begärde Svenska Petroleum Institutet att ett motsvarande system&lt;br&gt;med stiftelse skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av oljelagringsprogrammet för vilken inga statsbidrag utgick&lt;br&gt;finansierades genom beredskapslagringsavgifter (pristillägg) som togs ut&lt;br&gt;av konsumenterna. Genom lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustri-&lt;br&gt;ens Beredskapsfond, m.m. infördes det andra systemet med reglering av&lt;br&gt;pristilläggen via stiftelse (prop. 1969:141, BeU 68).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 1978 - 1986 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1970-talet svarade importen av olja för omkring 70 % av&lt;br&gt;landets energitillförsel. I böijan av åttiotalet hade oljans andel gått ned&lt;br&gt;till omkring 55 %. Mellan åren 1979 och 1983 sjönk tillförseln av olja&lt;br&gt;från 30 till 20 miljoner ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa lagringsperiod omfattade åren 1978 - 1984 (SOU 1976:67, prop.&lt;br&gt;1976/77:74 bil. 2, FöU 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredskapslagringen utgick avgifter i två former. Oljehandeln tog&lt;br&gt;ut beredskapslagringsavgifter, dvs. pristillägg. Vidare tog staten ut en&lt;br&gt;särskild beredskapsavgift på vissa oljeprodukter för finansiering av statlig&lt;br&gt;lagring. En del av beredskapsavgiftema gick ut till näringslivet som&lt;br&gt;bidrag till skyddade anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga bidragen för finansieringen av uppbyggnaden av närings-&lt;br&gt;livets beredskapslager upphörde helt fr.o.m. år 1978. Härefter har inte&lt;br&gt;några lager- eller anläggningslån beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet förlängdes med två år, t.o.m. år 1986 (prop. 1981/82:102&lt;br&gt;bil. 3, FöU 18). Avskrivningsreglema för skyddade lagringsanläggningar&lt;br&gt;förlängdes t.o.m. det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9 Nya regler för beredskapslagring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av energisystemet gick snabbt. Av den totala energitillför-&lt;br&gt;seln utgjorde år 1985 oljeprodukterna omkring 50 % jämfört med&lt;br&gt;omkring 70 % år 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler infördes för beredskapslagringen genom lagen (1984:1049)&lt;br&gt;om beredskapslagring av olja och kol (prop. 1984/85:53, FöU 6); den&lt;br&gt;lag som i dag reglerar lagringsskyldigheten. Lagen ersatte bl.a. lagen&lt;br&gt;(1957:343) om oljelagring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förändring genom den nya lagstiftningen gällde ordningen för&lt;br&gt;att fastställa beredskapslagren. Reglerna innebar en återgång till systemet&lt;br&gt;med procentuella lagringsmål, vilket medförde att vaije lagringsskyldig&lt;br&gt;under lagringsåret skulle lagra en procentuell andel av sin basmängd av&lt;br&gt;den lagringspliktiga varan. Regeringen fastställer den procentuella&lt;br&gt;andelen utifrån en bedömning av det totala beredskapslagringsbehovet.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten NUTEK fastställer sedan beredskapslagrets storlek&lt;br&gt;för vaije lagringsskyldig för ett år i taget fr.o.m. den 1 juli (lagrings-&lt;br&gt;året). Storleken grundar sig på försäljningen eller förbrukningen under&lt;br&gt;närmast föregående kalenderår (basåret). Den lagringsskyldige skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför före den 1 februari närmast efter basåret komma in till NUTEK&lt;br&gt;med en deklaration över försäljningen eller förbrukningen av lagrings-&lt;br&gt;bränslen under basåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förändring som den nya lagstiftningen medförde var att&lt;br&gt;importörer, säljare och förbrukare av kol blev lagringsskyldiga fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1985. Enligt riktlinjerna för beredskapslagringen av kol&lt;br&gt;skall denna avse endast neutralitets/krigsfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grova drag avser lagringsskyldigheten kol, bensin, fotogen, dieselolja,&lt;br&gt;olika slag av eldningsoljor samt gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldiga att hålla beredskapslager är samtliga importörer samt vissa&lt;br&gt;säljare och förbrukare av lagringsbränslen. Oljeraffinaderierna är alltid&lt;br&gt;lagringsskyldiga. Övriga säljare är lagringsskyldiga om försäljningen nått&lt;br&gt;en viss nivå. Även natuigas är i vissa fäll lagringsgrundande (för&lt;br&gt;närvarande med ersättningsbränsle).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 1987/88 - 1991/92 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Oljans andel av den svenska energiförsörjningen var år 1989 ca 44 %&lt;br&gt;mot närmare 70 % i slutet av 1970-talet. Omställningen av energisyste-&lt;br&gt;met mot en minskad oljeandel väntas fortgå men i något långsammare&lt;br&gt;takt. Beroendet av importerad olja ligger dock kvar på en mycket hög&lt;br&gt;nivå när det gäller drivmedel, dvs. bensin och dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande mål och inriktning för energiberedskapen bestämdes genom&lt;br&gt;1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bilaga 12, FöUll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall beredskapslagret avseende fredskriser&lt;br&gt;motsvara 25 % av föregående års förbrukning eller försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under programperioden omstrukturerades ansvaret för oljelagringen.&lt;br&gt;De statliga lagren av råolja och oljeprodukter var avsedda främst för&lt;br&gt;kriser i fredstid. Näringslivets beredskapslager var avsedda främst för&lt;br&gt;behoven under avspärrning och krig. Ett förkrigsskede kan delvis liknas&lt;br&gt;vid en fredskris - åtminstone i ett inledningsskede. I sådana lägen ansågs&lt;br&gt;det naturligt att oljebranschen i det längsta fungerade på normala&lt;br&gt;företagsekonomiska villkor, dvs. med så små krav som möjligt på direkt&lt;br&gt;statligt agerande inom raffinering, distribution, osv. I allvarligare lägen&lt;br&gt;väntas staten reglera varumarknaden. Det fanns därför skäl för att staten&lt;br&gt;tog ansvar för de lager som var avsedda för de allvarligaste kriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring på oljeområdet var att staten fick det samlade ansvaret för&lt;br&gt;de delar av oljelagren som är avsedda för neutralitet/krig och att&lt;br&gt;näringslivet svarade för övrig lagring. Som ett led i den ändrade&lt;br&gt;ansvarsfördelningen förvärvade staten bergrumsanläggningar från&lt;br&gt;näringslivet. Mot bakgrund av riksdags- och regeringsbeslut avskrev&lt;br&gt;statens energiverk (nuvarande NUTEK) sina fordringar hos de företag&lt;br&gt;som hade lån för utbyggnaden av oljelagringen. Med hänsyn till bl.a. den&lt;br&gt;sjunkande oljeförbrukningen kunde lagringsskyldigheten minska i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 beslöts (prop. 1990/91:102, FöU8) att programperioden skulle&lt;br&gt;ändras och omfatta perioden t.o.m. budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 1992/93 - 1996/97 års oljelagringsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av oljeberoendet har gått mycket snabbt och oljans andel av&lt;br&gt;energiförsöijningen har i dag minskat till drygt 40 %. Regeringen&lt;br&gt;föreslog (prop. 1991/92:102) att beredskapslagren kan minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För programperioden 1992/93 - 1996/97 föreslog regeringen vidare att&lt;br&gt;antalet statliga lagringsanläggningar kan minskas samtidigt som lagringen&lt;br&gt;flyttas närmare marknaden bl.a. genom anslutning till oljehandelns lager.&lt;br&gt;Den nuvarande ordningen att oljebranschen svarar för landets fredskris-&lt;br&gt;lagring föreslås behållas. Samtidigt bör fredskrislagringen kompletteras&lt;br&gt;genom att ett statligt buffertlager byggs upp. Förslagen har nyligen&lt;br&gt;beslutats av riksdagen (FÖU12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992-09-04 Dnr 34090-92/900 Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inan sdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan om ändring i 23 § anv p 13 nionde stycket kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), KL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig i räkenskaperna har gjort avskrivning med större&lt;br&gt;belopp än han får dra av vid taxeringen (s.k. överavskrivning), får det&lt;br&gt;överskjutande beloppet enligt 23 § anv p 13 st 9 KL dras av genom 20 %&lt;br&gt;årlig avskrivning. Detta får ske först sedan taxeringen vid vilken avdraget&lt;br&gt;vägrats blivit slutligt avgjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya taxeringsförfärandet med en femårig omprövningsperiod och&lt;br&gt;sakprocess innebär att oklarhet kan uppstå om från vilken tidpunkt&lt;br&gt;avskrivning enligt särskild plan skall medges. Härtill kommer att&lt;br&gt;omprövning av de avdrag som medges enligt nyssnämnda regel kan ske&lt;br&gt;som en följdändring om den skattskyldige efter omprövning eller&lt;br&gt;överklagande medges avdrag i enlighet med den avskrivning som skett&lt;br&gt;i räkenskaperna eller eljest med högre belopp än det ursprungligen&lt;br&gt;medgivna (se 4 kap 17 § p 3 TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslår därför att kravet på att taxeringen i fråga skall&lt;br&gt;ha blivit slutligt avgjord får utgå ur lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeln bör tillämpas i samtliga fåll av överavskrivning där&lt;br&gt;beslut om avvikelse från avskrivningen i räkenskaperna fattats vid&lt;br&gt;taxering enligt den nya ordningen bör de föreslagna nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas första gången i fråga om avskrivning som skett i räkenskaper&lt;br&gt;som legat till grund för 1991 års taxering. Frågan om när överavskriv-&lt;br&gt;ning får böija avskrivas kan då uppkomma första gången vid 1992 års&lt;br&gt;taxering. Har avdrag vid denna taxering vägrats före lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de kan omprövning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad överdirektör. Vid den&lt;br&gt;slutliga handläggningen har i övrigt närvarit skattechefen Hulgaard samt&lt;br&gt;skatted i rektören Jansson, föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Grufberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sune E Jansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992-10-08 Dnr 36761-92/900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inansdepartemen tet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan om vissa lagändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) hemställer att Finansdepartementet tar initiativ&lt;br&gt;till ändringar av gällande skatteregler i nedan återgivna avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet faktiska anskaffningsutgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten (RR) har i dom den 28 september 1992 (överklagat&lt;br&gt;förhandsbesked, sekretessbelagt) ansett att uttrycket &amp;quot;faktiska anskaff-&lt;br&gt;ningsutgifter&amp;quot; i 27 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, (SIL), vid utbyte av aktier inte kan avse annat än mark-&lt;br&gt;nadsvärdet på de utbytta aktierna vid bytestidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de situationer när beskattning på grund av bytet inte skall ske, t.ex.&lt;br&gt;enligt 27 § 4 mom. SIL, leder RRs tolkning till att olika värden kommer&lt;br&gt;att användas vid beräkning av realisationsvinst och vid beräkning av&lt;br&gt;underlag för avsättning till skatteutjämningsreserv enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 5. lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv (SurvL). Detta&lt;br&gt;trots att avsättningen i princip skall baseras på skattemässiga värden.&lt;br&gt;Samma gäller när beskattning inte skall ske enligt 2 § 4 mom. tionde&lt;br&gt;stycket SIL. Surv-underlaget påverkas alltså av sådana bytestransaktioner&lt;br&gt;trots att beskattning i övrigt inte utlöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också diskuteras om RRs dom även leder till oklarhet om vad&lt;br&gt;som gäller t.ex. i det fall att aktier i utländskt dotterbolag överlåts inom&lt;br&gt;en koncern och marknadsvärdet på aktierna vid bytestidpunkten är lägre&lt;br&gt;än det ursprungliga anskaffningsvärdet. Den förlust som då uppkommer&lt;br&gt;får enligt 2 § 4 mom. nionde stycket SIL inte utnyttjas skattemässigt nu&lt;br&gt;utan först när aktierna avyttras utanför koncernen. Skall dessa aktier vid&lt;br&gt;beräkning av Surv-underlag tas upp till det lägre värdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt RSVs uppfattning angeläget att reglerna i nu berörda&lt;br&gt;avseenden ses över snarast så att underlag vid Surv-avsättning och&lt;br&gt;anskaffningsvärdet vid reavinstberäkning kommer att beräknas på samma&lt;br&gt;sätt samt att den osäkerhet som RRs dom i vissa avseenden medför&lt;br&gt;undanröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Fastigheter i K-Surv-underlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § första stycket 4. SurvL tas anläggningsfastighet upp till&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med&lt;br&gt;medgivna värdeminskningsavdrag o.d. (huvudregeln). Enligt andra&lt;br&gt;stycket (altemativregeln) får i fråga om fastighet som förvärvats före&lt;br&gt;ingången av 1991 som anskaffningsvärde i stället anses viss del av 1991&lt;br&gt;års taxeringsvärde minskat med angivna värdeminskningsavdrag o.d. vid&lt;br&gt;1982-1991 års taxeringar (om dessa uppgått till viss storlek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummets utformning är olycklig i två hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första skall det värde som beräknas enligt andra stycket ersätta Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;anskaffningsvärdet vilket strikt formellt innebär att det sedan skall Bilaga 4&lt;br&gt;minskas med alla medgivna värdeminskningsavdrag. Detta kan uppen-&lt;br&gt;barligen inte vara avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra råder oklarhet vad som skall inträffa vid förändringar&lt;br&gt;efter ingången av år 1991 t.ex. när tillbyggnad (eller ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad) sker. Vid en strikt formell läsning kan denna inte beaktas utan&lt;br&gt;den skattskyldige får välja mellan att tillämpa huvudregeln eller&lt;br&gt;altemativregeln. Om altemativregeln väljs och tillbyggnaden inte beaktas&lt;br&gt;torde det ändock vara nödvändigt att reducera värdet med alla kommande&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag, även sådana som belöper på tillbyggnaden. Detta&lt;br&gt;innebär att de svårigheter i fråga om mycket gamla anskaffningsvärden&lt;br&gt;som altemativregeln avsåg att eliminera återuppstår. Motsvarande, fest&lt;br&gt;i motsatt riktning, inträffer om en byggnad brinner ner och inte byggs&lt;br&gt;upp igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetens omfattning kan också förändras genom förvärv av till-&lt;br&gt;skottsmark eller genom avstyckning. Fråga kan då uppstå om även i&lt;br&gt;detta fell 1991 års taxeringsvärde kan användas. I vissa fell torde t.o.m.&lt;br&gt;tvekan kunna uppkomma vilken av de nybildade fastigheterna som skall&lt;br&gt;anses motsvara den gamla festigheten. En rent mekanisk anknytning till&lt;br&gt;festighetsbeteckningen kan ge egendomliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda problemen synes kunna undvikas och ett materiellt mer&lt;br&gt;tillfredsställande resultat uppnås om regeln i andra stycket uppfettas så&lt;br&gt;att en festighet som innehas vid 1991 års ingång får anses förvärvad vid&lt;br&gt;denna tidpunkt med det anskaffningsvärde som en beräkning enligt&lt;br&gt;lagrummet ger. Vad som inträffer därefter skulle beaktas på samma sätt&lt;br&gt;som om ett köp verkligen skett då. En sådan tolkning är emellertid inte&lt;br&gt;helt förenlig med utformningen och det kan inte med säkerhet sägas att&lt;br&gt;den varit åsyftad. Det är därför enligt RSVs uppfettning angeläget med&lt;br&gt;ett förtydligande av reglernas innebörd i nu berörda avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fettats av undertecknad överdirektör. Vid den&lt;br&gt;slutliga handläggningen har i övrigt närvarit skattechefen Sjöstrand samt&lt;br&gt;skattedirektören Jansson, föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Grufberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sune E Jansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-10-16 Dnr 38179-92/900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inan sdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Komplettering av hemställan om vissa lagändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;RSVs skrivelse 8 oktober 1992 dnr 36761-92/900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare belysa punkt 1 i hemställan bifogas en redogörelse för&lt;br&gt;skälen för regeringsrättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ansökningen om förhandsbesked gäller följande förutsättningar: AB&lt;br&gt;A har apporterat aktier i helägda utländska dotterföretag till ett likaledes&lt;br&gt;helägt utländskt dotterföretag B, och därvid som enda likvid erhållit&lt;br&gt;nyemitterade aktier i detta senare företag. -Riksskatteverkets nämnd för&lt;br&gt;rättsärenden har i ett förhandsbesked förklarat att bestämmelserna i 27 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket SIL är tillämpliga på apporten. De överlåtna&lt;br&gt;dotterbolagsaktiema hade AB A ursprungligen förvärvat genom en&lt;br&gt;koncemintem transaktion. AB A skulle därför vid beräkning av&lt;br&gt;realisationsvinst i anledning av en avyttring av dotterbolagsaktiema ha&lt;br&gt;rätt att tillgodoräkna sig de anskaffningsvärden som överlåtaren haft rätt&lt;br&gt;till. Det faktiska vederlag som AB A lämnat vid sitt förvärv av aktierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dotterbolagen översteg nämnda anskaffningsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om skatteutjämningsreserv får bl.a. ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;göra avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv. Sådan avsättning&lt;br&gt;beräknas på bl.a. ett kapitalunderlag (2 §). Kapitalunderlaget är&lt;br&gt;skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och skulder&lt;br&gt;(3 §). I fråga om värdering av tillgångarna hos juridiska personer&lt;br&gt;föreskrivs i 5 § första stycket 5. lagen om skatteutjämningsreserv att&lt;br&gt;&amp;quot;aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;tas upp till de värden som anges i 27 § 2 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt och andelar i utländska juridiska&lt;br&gt;personer till 65 procent därav&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 § 2 mom. första stycket föreskrivs såvitt är av intresse i detta mål&lt;br&gt;följande: &amp;quot;Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det&lt;br&gt;avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med&lt;br&gt;hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet (genomsnittsme-&lt;br&gt;toden).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB A:s fråga i målet avser vilket värde de nyemitterade aktierna i B&lt;br&gt;skall tas upp med vid den genomsnittsberäkning som anges i 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket SIL när kapitalunderlaget för skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserven skall beräknas. Enligt bolagets yrkande är det marknadsvärdet&lt;br&gt;på de utbytta aktierna vid bytestidpunkten som bör läggas till grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket gör i målet gällande att avsikten med hänvisningen i&lt;br&gt;5 § första stycket 5. lagen om skatteutjämningsreserv till 27 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket SIL är att samma anskaffningsvärde skall tillämpas vid be-&lt;br&gt;stämmande av kapitalunderlaget for skatteutjämningsreserven som vid&lt;br&gt;realisationsvinstberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten konstaterar att hänvisningen i 5 § första stycket 5.&lt;br&gt;lagen om skatteutjämningsreserv till 27 § 2 mom. första stycket SIL&lt;br&gt;avser en av ett stort antal föreskrifter i SIL som är av betydelse för hur&lt;br&gt;realisationsvinst skall beräknas. En föreskrift i SIL om beräkning av&lt;br&gt;realisationsvinst, till vilken lagen om skatteutjämningsreserv inte hänvisar&lt;br&gt;men som i och för sig skulle kunna vara av intresse vid beräkning av&lt;br&gt;skatteutjämningsreserven, är föreskriften om koncemintema överlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § 4 mom. SIL. En annan föreskrift av intresse är 27 § 4 mom. SIL&lt;br&gt;om realisationsvinst vid avyttring av aktier mot vederlag uteslutande i&lt;br&gt;nyemitterade aktier i det köpande bolaget. Enligt denna föreskrift skall&lt;br&gt;de mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som&lt;br&gt;gällde för de avyttrande aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att hänvisningen i 5 § första stycket 5. lagen om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv endast avser 27 § 2 mom. första stycket SIL och&lt;br&gt;inte samtliga de bestämmelser i SIL som är av betydelse för beräkning&lt;br&gt;av realisationsvinst kan inte leda till annat än att endast 27 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket är tillämpligt vid bestämmande av underlaget för avsätt-&lt;br&gt;ningen till skatteutjämningsreserv. Till grund för bestämmande av&lt;br&gt;kapitalunderlaget för avsättning till skatteutjämningsreserv skall alltså&lt;br&gt;läggas endast de &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot; som avses i 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket SIL. Däremot skall de övriga lagrum i SIL som&lt;br&gt;redovisats i det föregående inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår då att avgöra vilken närmare innebörd som man bör ge&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot; i 27 § 2 mom. första stycket SIL&lt;br&gt;i det fäll som avses i ansökningen om förhandsbesked. I motiven finns&lt;br&gt;vissa uttalanden som ger vid handen att avsikten varit att samma&lt;br&gt;anskaffningsvärden skall tillämpas vid bestämmande av kapitalunderlaget&lt;br&gt;för avsättning till skatteutjämningsreserv som vid realisationsvinstbe-&lt;br&gt;räkning (prop. 1989/90:110 s. 522 f och 739). Där uttalas nämligen att&lt;br&gt;tillgångarna skall värderas till skattemässiga värden. Vidare sägs att till&lt;br&gt;grund för skatteutjämningsreserven bör ligga sådana förändringar i det&lt;br&gt;egna kapitalet som haft skattemässig verkan. I fråga om koncemintema&lt;br&gt;överlåtelser anförs bl.a. att avyttringen leder till ett minskat kapital-&lt;br&gt;underlag för det överlåtande företaget och ett i samma mån ökat&lt;br&gt;kapitalunderlag för det förvärvande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av hänvisningen till 27 § 2 mom. första stycket SIL i&lt;br&gt;enlighet med de citerade motivuttalandena på den transaktion som&lt;br&gt;redovisas i ansökningen om förhandsbesked skulle närmast leda till att&lt;br&gt;värdet på de nyemitterade aktierna i B skulle bestämmas till det värde&lt;br&gt;som skulle gälla om man tillämpade föreskrifterna om koncemintema&lt;br&gt;förvärv i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL eller föreskrifterna i 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL. En sådan tillämpning skulle emellertid vara oförenlig med&lt;br&gt;lagtextens ord &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot; och med det förhållandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 5 § första stycket 5. lagen om skatteutjämningsreserv innehåller en&lt;br&gt;hänvisning enbart till 27 § 2 mom. första stycket SIL men inte till övriga&lt;br&gt;nyss nämnda lagrum. En sådan tolkning kan därför inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som &amp;quot;faktiska anskaffningsutgifter&amp;quot; i det fell som anges i ansökningen&lt;br&gt;torde endast kunna accepteras marknadsvärdet på de utbytta aktierna vid&lt;br&gt;bytestidpunkten, då detta värde är det riktiga uttrycket för vad det&lt;br&gt;faktiskt kostat AB A att förvärva de nyemitterade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 13&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § och punkt 2 av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för&lt;br&gt;varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda&lt;br&gt;gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter&lt;br&gt;befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga&lt;br&gt;den sista affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda&lt;br&gt;inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fåll som avses i 2 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs&lt;br&gt;av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk&lt;br&gt;förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga&lt;br&gt;om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom.,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet för upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tillgångar som avses i 28 §, 29 §&lt;br&gt;samt av förpliktelser som avses i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet för upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;br&gt;Uttag av andra aktier än sådana&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte heller om akti-&lt;br&gt;erna delats ut enligt 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;br&gt;Uttag av andra aktier än sådana&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte heller om akti-&lt;br&gt;erna delats eller skiftats ut enligt&lt;br&gt;3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;br&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna&lt;br&gt;2 och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina&lt;br&gt;inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning. Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med&lt;br&gt;årsbokslut;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärde;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt&lt;br&gt;i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet&lt;br&gt;föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår be-&lt;br&gt;skattning; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före&lt;br&gt;avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga&lt;br&gt;restvärde vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har&lt;br&gt;förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga&lt;br&gt;utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på&lt;br&gt;annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Har inventa-&lt;br&gt;rierna ingått i en näringsverksamhet, som den skattskyldige har förvärvat&lt;br&gt;på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall,&lt;br&gt;om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga&lt;br&gt;restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära,&lt;br&gt;vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett&lt;br&gt;högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta&lt;br&gt;har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon&lt;br&gt;av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende&lt;br&gt;inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare&lt;br&gt;medgivna avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30&lt;br&gt;procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt&lt;br&gt;balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde näringsverksamheten. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har&lt;br&gt;anskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång,&lt;br&gt;avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till&lt;br&gt;försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under&lt;br&gt;beskattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den&lt;br&gt;i anledning av avyttringen eller försäkringsfället uppkomna intäkten.&lt;br&gt;Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag&lt;br&gt;enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall&lt;br&gt;nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventa-&lt;br&gt;rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för&lt;br&gt;en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande&lt;br&gt;omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har&lt;br&gt;anskaffets, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag&lt;br&gt;som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde&lt;br&gt;stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med&lt;br&gt;belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång tillhörde näringsverksamheten, sedan från detta värde har&lt;br&gt;avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den&lt;br&gt;skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett&lt;br&gt;sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning&lt;br&gt;som motiveras av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,&lt;br&gt;förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur närings-&lt;br&gt;verksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for annat andamål. Av bestämmelserna i 22 § med anvisningar framgår&lt;br&gt;att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig gjort avskriv-&lt;br&gt;ning med större belopp i räkenska-&lt;br&gt;perna än han får dra av vid taxe-&lt;br&gt;ringen, föranleder inte detta att det&lt;br&gt;värde, på vilket räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning beräknas, påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig gjort avskriv-&lt;br&gt;ning med större belopp i räkenska-&lt;br&gt;perna än han får dra av vid taxe-&lt;br&gt;ringen, föranleder inte detta att det&lt;br&gt;värde, på vilket räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning beräknas, påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överskjutande beloppet får i&lt;br&gt;stället, sedan taxeringen i fråga&lt;br&gt;har blivit slutligt avgjord, dras av&lt;br&gt;genom årlig avskrivning efter 20&lt;br&gt;procent för helt år, räknat från och&lt;br&gt;med beskattningsåret efter det&lt;br&gt;under vilket avskrivningen i fråga&lt;br&gt;verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överskjutande beloppet får i&lt;br&gt;stället dras av genom årlig avskriv-&lt;br&gt;ning efter 20 procent för helt år,&lt;br&gt;räknat från och med beskattnings-&lt;br&gt;året efter det under vilket avskriv-&lt;br&gt;ningen i fråga verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag&lt;br&gt;vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenska-&lt;br&gt;perna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskap-&lt;br&gt;senlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig&lt;br&gt;avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före&lt;br&gt;övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för&lt;br&gt;sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning&lt;br&gt;tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt&lt;br&gt;räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan&lt;br&gt;inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det&lt;br&gt;belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det&lt;br&gt;bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första&lt;br&gt;beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår&lt;br&gt;och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2? Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte&lt;br&gt;tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga&lt;br&gt;värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd&lt;br&gt;som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,&lt;br&gt;anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än&lt;br&gt;lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-&lt;br&gt;ner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent&lt;br&gt;av det samlade anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning&lt;br&gt;som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fäll tas upp till&lt;br&gt;ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna&lt;br&gt;saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fästställer för vaije taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktions-&lt;br&gt;kostnaden. Har denna kostnad inte fästställts, t.ex. i fråga om särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:693.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;br&gt;dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas&lt;br&gt;endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag&lt;br&gt;på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på&lt;br&gt;rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige&lt;br&gt;visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen&lt;br&gt;understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-&lt;br&gt;eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan&lt;br&gt;skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får&lt;br&gt;sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-&lt;br&gt;ge av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte&lt;br&gt;motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan&lt;br&gt;utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens&lt;br&gt;värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av&lt;br&gt;ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det&lt;br&gt;utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas&lt;br&gt;och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller&lt;br&gt;upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det&lt;br&gt;belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke&lt;br&gt;anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet&lt;br&gt;belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager&lt;br&gt;gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för dessa aktier anses&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager&lt;br&gt;gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för dessa aktier anses&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av utdelningen. Anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för aktierna i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget skall minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån. För sådan mot-&lt;br&gt;tagare som avses i 3 § 7 mom.&lt;br&gt;femte stycket lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall, om vederlag&lt;br&gt;erlagts för rätten till utdelning,&lt;br&gt;vederlaget anses som anskaffhings-&lt;br&gt;värde. I annat fäll skall de utdelade&lt;br&gt;aktierna anses anskaffade utan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av utdelningen. Anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för aktierna i det utdelande&lt;br&gt;bolaget skall minskas i motsvaran-&lt;br&gt;de mån. För sådan mottagare som&lt;br&gt;avses i 3 § 7 mom. femte stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fäll&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har akti-&lt;br&gt;er erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall som&lt;br&gt;anskaffningsvärde för dessa aktier&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för an-&lt;br&gt;delarna i den förening som skiftat&lt;br&gt;ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering. Den nya lydelsen av punkt 13 nionde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § får dock tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;överskjutande belopp som hänför sig till 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § 8 mom., 24 § 2 mom. samt 27 § 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem&lt;br&gt;utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utdelning från svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening anses jämväl&lt;br&gt;vad som vid föreningens upp-&lt;br&gt;lösning utskiftats till medlem ut-&lt;br&gt;över inbetald insats, dock att vid&lt;br&gt;upplösning genom fusion, som&lt;br&gt;avses i 2 § 4 mom. första stycket,&lt;br&gt;såsom utdelning i intet fall skall&lt;br&gt;anses större belopp än som mot-&lt;br&gt;svarar vad medlemmen erhållit&lt;br&gt;kontant eller eljest i annat än an-&lt;br&gt;delar i den övertagande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utdelning från svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening anses - med de&lt;br&gt;begränsningar som anges i tredje-&lt;br&gt;femte styckena - jämväl vad som&lt;br&gt;vid föreningens upplösning utskif-&lt;br&gt;tats till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhållit i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant företag som avses i 3 § 12&lt;br&gt;mom. nionde stycket. Samtliga&lt;br&gt;aktier i bolaget skall skiftas ut.&lt;br&gt;Värdet av den egendom som skiftas&lt;br&gt;ut i annan form än aktier får inte&lt;br&gt;överstiga fem procent av det nomi-&lt;br&gt;nella värdet på aktierna. Utgör de&lt;br&gt;utskiftade aktierna lager hos motta-&lt;br&gt;garen skall denne som intäkt ta&lt;br&gt;upp värdet av aktierna. Värdet&lt;br&gt;skall bestämmas enligt punkt 2&lt;br&gt;första och sjunde styckena av an-&lt;br&gt;visningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 § 4&lt;br&gt;mom. första stycket, skall som&lt;br&gt;utdelning inte anses större belopp&lt;br&gt;än som motsvarar vad medlemmen&lt;br&gt;erhållit i annat än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen. Som inbe-&lt;br&gt;tald insats i den övertagande före-&lt;br&gt;ningen skall anses inbetald insats i&lt;br&gt;den överlåtande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra fall än som avses i tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena skall som ut-&lt;br&gt;delning anses vad som utskiftas till&lt;br&gt;medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med avyttring av&lt;br&gt;egendom avses försäljning, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförlig överlåtelse&lt;br&gt;av egendom. Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs det fallet att ett finansiellt&lt;br&gt;instrument definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde genom att det bolag som&lt;br&gt;givit ut instrumentet upplöses&lt;br&gt;genom konkurs eller likvidation&lt;br&gt;eller genom fusion enligt 14 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618). Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs också att tiden för utnytt-&lt;br&gt;jande av en option löpt ut utan att&lt;br&gt;optionen har utnyttjats. Med avytt-&lt;br&gt;ring avses däremot inte utlåning av&lt;br&gt;egendom för blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Med avyttring av&lt;br&gt;egendom avses försäljning, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförlig överlåtelse&lt;br&gt;av egendom. Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs det fallet att ett finansiellt&lt;br&gt;instrument definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde genom att det bolag eller den&lt;br&gt;ekonomiska förening som givit ut&lt;br&gt;instrumentet upplöses genom kon-&lt;br&gt;kurs eller likvidation eller genom&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) eller&lt;br&gt;11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618). Med avytt-&lt;br&gt;ring jämställs också att tiden för&lt;br&gt;utnyttjande av en option löpt ut&lt;br&gt;utan att optionen har utnyttjats.&lt;br&gt;Med avyttring avses däremot inte&lt;br&gt;utlåning av egendom för blank-&lt;br&gt;ning. Avyttring anses inte heller&lt;br&gt;föreligga när en andel definitivt&lt;br&gt;förlorar sitt värde till följd av att&lt;br&gt;föreningen upplöses enligt 3 § 8&lt;br&gt;mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget&lt;br&gt;om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt&lt;br&gt;28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna&lt;br&gt;tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall&lt;br&gt;avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad&lt;br&gt;fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,&lt;br&gt;företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,&lt;br&gt;optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,&lt;br&gt;för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en&lt;br&gt;avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den&lt;br&gt;förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet&lt;br&gt;och annat vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genomsnitts-&lt;br&gt;metoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. femte stycket skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fäll&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är finansiella instrument som&lt;br&gt;avses i 1 mom. föremål för note-&lt;br&gt;ring på inländsk eller utländsk börs&lt;br&gt;eller annan kontinuerlig notering&lt;br&gt;av marknadsmässig omsättning,&lt;br&gt;som är allmänt tillgänglig (mark-&lt;br&gt;nadsnoterade), får utom såvitt&lt;br&gt;avser optioner och terminer an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet bestämmas till 20&lt;br&gt;procent av vad den skattskyldige&lt;br&gt;erhåller vid avyttringen efter av-&lt;br&gt;drag för kostnad för avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genomsnitts-&lt;br&gt;metoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. femte stycket skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fäll&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffäde utan kostnad. Har akti-&lt;br&gt;er erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för dessa aktier anses anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för andelarna i den förening&lt;br&gt;som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om finansiella instrument&lt;br&gt;som avses i 1 mom. och som är&lt;br&gt;föremål för notering på inländsk&lt;br&gt;eller utländsk börs eller annan&lt;br&gt;kontinuerlig notering av marknads-&lt;br&gt;mässig omsättning, som är allmänt&lt;br&gt;tillgänglig (marknadsnotera-&lt;br&gt;de) samt andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar som förvärvats före den&lt;br&gt;1 januari 1992 får anskaffnings-&lt;br&gt;värdet bestämmas till 20 procent&lt;br&gt;av vad den skattskyldige erhåller&lt;br&gt;vid avyttringen efter avdrag för&lt;br&gt;kostnad för avyttringen. \hd nu&lt;br&gt;sagts gäller inte optioner och ter-&lt;br&gt;miner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Har en här i riket bo-&lt;br&gt;satt eller hemmahörande person&lt;br&gt;avyttrat aktier till ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag eller ett motsvarande ut-&lt;br&gt;ländskt bolag och utgörs vederlaget&lt;br&gt;för de avyttrade aktierna uteslutan-&lt;br&gt;de av nyemitterade aktier i det kö-&lt;br&gt;pande bolaget, skall skattepliktig&lt;br&gt;intäkt inte anses uppkomma. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte person som har&lt;br&gt;avflyttat från riket men som till&lt;br&gt;följd av reglerna om väsentlig&lt;br&gt;anknytning hit ändå anses bosatt&lt;br&gt;här. De mottagna aktierna skall&lt;br&gt;anses förvärvade till det anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde som gällde för de av-&lt;br&gt;yttrade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket&lt;br&gt;gäller dock inte vid avyttring av&lt;br&gt;aktier i bolag som avses i 3 § 12&lt;br&gt;mom. nionde stycket, om inte&lt;br&gt;skattemyndigheten lämnar med-&lt;br&gt;givande till detta. Sådant medgi-&lt;br&gt;vande får lämnas om inte någon&lt;br&gt;del av vinsten skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut får överklagas hos&lt;br&gt;riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands&lt;br&gt;och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;till ett utländskt bolag varvid skat-&lt;br&gt;tepliktig intäkt inte ansetts upp-&lt;br&gt;komma på grund av bestämmelser-&lt;br&gt;na i första och andra styckena,&lt;br&gt;skall denna intäkt anses skatteplik-&lt;br&gt;tig när utflyttningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har en här i riket bo-&lt;br&gt;satt eller hemmahörande person&lt;br&gt;avyttrat aktier eller andelar i eko-&lt;br&gt;nomisk förening till ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller ett motsvarande&lt;br&gt;utländskt bolag och utgör värdet av&lt;br&gt;den del av vederlaget för de avytt-&lt;br&gt;rade aktierna eller andelarna som&lt;br&gt;utgår i annat än nyemitterade&lt;br&gt;aktier i det köpande bolaget högst&lt;br&gt;tio procent av det nominella värdet&lt;br&gt;på dessa aktier skall som skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst räknas&lt;br&gt;endast den del av vederlaget som&lt;br&gt;utgörs av annat än aktier. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte person som har&lt;br&gt;avflyttat från riket men som till&lt;br&gt;följd av reglerna om väsentlig&lt;br&gt;anknytning hit ändå anses bosatt&lt;br&gt;här. De mottagna aktierna skall an-&lt;br&gt;ses förvärvade till det anskaffnings-&lt;br&gt;värde som gällde för de avyttrade&lt;br&gt;aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket&lt;br&gt;gäller dock inte vid avyttring av&lt;br&gt;aktier eller andelar i företag som&lt;br&gt;avses i 3 § 12 mom. nionde styck-&lt;br&gt;et, om inte skattemyndigheten&lt;br&gt;lämnar medgivande till detta. Så-&lt;br&gt;dant medgivande får lämnas om&lt;br&gt;inte någon del av vinsten skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands&lt;br&gt;och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;eller andelar till ett utländskt bolag&lt;br&gt;varvid skattepliktig intäkt inte&lt;br&gt;ansetts uppkomma på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena, skall denna intäkt anses&lt;br&gt;skattepliktig när utflyttningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämnings-&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;reserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1990:654) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar tas upp till genomsnitt-&lt;br&gt;liga anskaffningsvärden och an-&lt;br&gt;delar i utländska juridiska perso-&lt;br&gt;ner till 65 procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-6 skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt&lt;br&gt;räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas&lt;br&gt;upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12-14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till&lt;br&gt;skattemässiga restvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar tas upp till de värden&lt;br&gt;som anges i 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och andelar i utländ-&lt;br&gt;ska juridiska personer till 65 pro-&lt;br&gt;cent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra tillgångar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 mom. nämnda lag än aktier&lt;br&gt;och andelar tas upp till de värden&lt;br&gt;som anges i 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket och 3 mom. samma lag&lt;br&gt;eller, om den underliggande egen-&lt;br&gt;domen är andel i utländsk juridisk&lt;br&gt;person, till 65 procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och&lt;br&gt;liknande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 förvärvats före ingången&lt;br&gt;av år 1991 får som anskaffhings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra tillgångar som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt än aktier och&lt;br&gt;andelar tas upp till genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärden eller, om den&lt;br&gt;underliggande egendomen är andel&lt;br&gt;i utländsk juridisk person, till 65&lt;br&gt;procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;4 får fastighet som förvärvats före&lt;br&gt;ingången av år 1991 i stället anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde i stället anses viss del av det&lt;br&gt;för år 1991 gällande taxeringsvär-&lt;br&gt;det minskat med vid 1982-1991 års&lt;br&gt;taxeringar medgivna värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och liknande avdrag&lt;br&gt;om avdragen för år räknat uppgått&lt;br&gt;till sammanlagt minst 10 procent&lt;br&gt;av nämnda värde. Med del av&lt;br&gt;taxeringsvärdet avses i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhusenheter 70 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenheter 60 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industrienheter 75 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lantbruksenheter 100 procent&lt;br&gt;av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet enligt andra stycket skall&lt;br&gt;i skälig mån jämkas om marknads-&lt;br&gt;värdet vid beskattningsårets ingång&lt;br&gt;på fastighetens byggnader, mark&lt;br&gt;och markanläggningar inte översti-&lt;br&gt;ger 75 procent av värdet enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvad den 1 januari 1991.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet vid denna tid-&lt;br&gt;punkt anses motsvara viss del av&lt;br&gt;det för år 1991 gällande taxerings-&lt;br&gt;värdet minskat med vid 1982-1991&lt;br&gt;års taxeringar medgivna värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag om avdragen för år räknat&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 10&lt;br&gt;procent av nämnda värde. Med del&lt;br&gt;av taxeringsvärdet avses i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhusenheter 70 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenheter 60 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industrienheter 75 procent av&lt;br&gt;taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lantbruksenheter 100 procent&lt;br&gt;av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet enligt andra stycket skall&lt;br&gt;i skälig mån jämkas om marknads-&lt;br&gt;värdet vid beskattningsårets ingång&lt;br&gt;på byggnader, mark och markan-&lt;br&gt;läggningar som fanns på fastig-&lt;br&gt;heten den 1 januari 1991 inte&lt;br&gt;överstiger 75 procent av värdet&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond e.d. tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1993 års taxering. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 5&lt;br&gt;och 6 tillämpas dock vid 1993 års taxering i fråga om skattskyldiga vars&lt;br&gt;räkenskapsår avslutats före den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:131&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskat- &lt;sup&gt;Bilaga 5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;tade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, vid ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande enligt 10 kap.&lt;br&gt;8 a § föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) skall överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag anses som en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits&lt;br&gt;upp till beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det&lt;br&gt;överlåtande företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fäll tillägg&lt;br&gt;enligt 5 § tredje stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget. Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, vid ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande enligt 10 kap.&lt;br&gt;8 a § föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) skall överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag anses som en&lt;br&gt;skattskyldig. Har en ekonomisk&lt;br&gt;förening skiftat ut aktier enligt 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall föreningen&lt;br&gt;och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som en skattskyl-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfond skall återföras till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4-6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av den förvärvskälla där&lt;br&gt;avsättningen till fonden har gjorts&lt;br&gt;under beskattningsåret har överlå-&lt;br&gt;tits eller verksamheten har upp-&lt;br&gt;hört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fettats om att det fc&lt;br&gt;i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av den förvärvskälla där&lt;br&gt;avsättningen till fonden har gjorts&lt;br&gt;under beskattningsåret har överlå-&lt;br&gt;tits eller verksamheten har upphört&lt;br&gt;och fonden inte har övertagits&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusion och fonden inte har övertagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i retag som innehar fonden skall träda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i&lt;br&gt;konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för&lt;br&gt;avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att hela eller en&lt;br&gt;del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare&lt;br&gt;genom bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att&lt;br&gt;fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans&lt;br&gt;nye ägare. I beslutet skall anges i vilken förvärvskälla hos den nye&lt;br&gt;ägaren fonden skall anses avsatt. Vidare skall bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsätt-&lt;br&gt;ningen har gjorts. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till&lt;br&gt;ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fell som avses i&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras i den&lt;br&gt;förvärvskälla där avsättningen har gjorts till den del fonden motsvarar&lt;br&gt;belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras&lt;br&gt;till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark skall&lt;br&gt;återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond&lt;br&gt;som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid,&lt;br&gt;dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under&lt;br&gt;sjätte taxeringsåret efter det då avdrag for avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får ersättningsfond övertas. Har&lt;br&gt;fonden övertagits skall anses som&lt;br&gt;om det övertagande företaget har&lt;br&gt;gjort avsättningen under det be-&lt;br&gt;skattningsår då avsättningen gjorts&lt;br&gt;hos det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får ersättningsfond övertas. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;nämnda lag får ersättningsfond&lt;br&gt;övertas av det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut. Har fonden över-&lt;br&gt;tagits skall anses som om det över-&lt;br&gt;tagande företaget har gjort avsätt-&lt;br&gt;ningen under det beskattningsår då&lt;br&gt;avsättningen gjorts hos det överlå-&lt;br&gt;tande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för viss aktieutdelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för viss aktieutdelning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges mte senare än vid taxeringen för tjugonde beskattnings-&lt;br&gt;året efter det beskattningsår då inbetalning för aktierna först skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed avdrag med-&lt;br&gt;ges får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;vad som inbetalats för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed avdrag med-&lt;br&gt;ges får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;vad som inbetalats för aktierna.&lt;br&gt;Har aktierna skiftats ut enligt 3 § 8&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall dock som inbetalning för&lt;br&gt;aktierna anses ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot insatskapitalet i den&lt;br&gt;förening som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1958:575) om avskrivning å&lt;br&gt;vissa oljelagringsanläggningar, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1993 och tidigare&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om värdering av tvångslagret i 7 § den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas även på 50 procent av tvångslagret vid 1994 års taxering,&lt;br&gt;eller om företaget inte taxeras då, vid 1995 års taxering, i den mån&lt;br&gt;företaget vid närmast föregående taxering tagit upp tvångslagret till lägre&lt;br&gt;värde än vad som följer av bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Obeskattade lagerlån som avses i 5 § 2 mom. den upphävda lagen&lt;br&gt;skall utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket nämnda lagrum&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid 1994 års taxering, eller om företaget inte&lt;br&gt;taxeras då, vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att vid&lt;br&gt;inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts&lt;br&gt;Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustri-&lt;br&gt;ens Beredskapsfond, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Bo Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av beskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;för viss aktieutdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1958:575) om avskrivning å vissa&lt;br&gt;oljelagringsanläggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att vid inkomst-&lt;br&gt;taxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleum-&lt;br&gt;industriens Beredskapsfond, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid&lt;br&gt;Melbi och kammarrättsassessorn Lars Emanuelsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet behandlas den situationen att vederlaget för föreningsandelar&lt;br&gt;utgörs av dels aktier dels annan egendom. Skattepliktig intäkt anses&lt;br&gt;därvid inte uppkomma om värdet på den andra egendomen utgör högst&lt;br&gt;10 procent av det nominella värdet på aktierna. Procentsatsen har hämtats&lt;br&gt;från EG:s direktiv (90/434/EEG) som behandlar frågan om gemensamma&lt;br&gt;skatteregler vid fusion m.m. En förutsättning för att uppskov med&lt;br&gt;beskattningen skall medges vid byte av aktier är enligt direktivet att&lt;br&gt;vederlaget utgörs av aktier i det köpande bolaget och att eventuell kontant&lt;br&gt;ersättning uppgår till högst 10 procent av det nominella värdet på&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget godtas emellertid inte bara kontanter utan&lt;br&gt;också annan egendom som vederlag för föreningsandelama under&lt;br&gt;förutsättning att komplementvederlagets värde håller sig under den&lt;br&gt;nämnda gränsen. Något skäl för denna avvikelse från direktivet ges inte&lt;br&gt;i remissen. Som jämförelse kan nämnas att aktiebolagskommittén, som&lt;br&gt;nyligen lagt fram förslag till anpassning av aktiebolagslagen till bl.a.&lt;br&gt;EG:s tredje bolagsdirektiv (78/855/EEG) som handlar om fusioner, inte&lt;br&gt;ansett sig böra föreslå annan egendom än kontanter som fusionsvederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I art. 3 av det tredje bolagsdirektivet finns nämligen en bestämmelse Prop. 1992/93:131&lt;br&gt;som svarar mot den nämnda skattebestämmelsen och som föreskriver att Bilaga 6&lt;br&gt;fusion skall ske &amp;quot;mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande&lt;br&gt;bolagen i form av aktier i det övertagande bolaget och i förekommande&lt;br&gt;fäll kontant ersättning som inte får överstiga tio procent av dessa aktiers&lt;br&gt;nominella värde, eller i avsaknad av sådant värde, det bokförda&lt;br&gt;parivärdet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill vara fullständigt säker på att den nya regleringen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med EG:s direktiv, bör den utformas så att vid sidan&lt;br&gt;av aktier endast kontanter godtas som vederlag för föreningsandelama.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder enligt förslaget i kraft den 1 januari 1993&lt;br&gt;och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. Övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser bör införas som förhindrar att de nya bestämmelserna i vissa fäll kan&lt;br&gt;få retroaktiv verkan till nackdel för de skattskyldiga. Det gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket och 27 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förstnämnda lagrummet avser bl.a. anskaffningsvärdet för sådana&lt;br&gt;andelar i ekonomisk förening som erhållits i samband med fusion. De&lt;br&gt;nya bestämmelserna kan innebära att den skattskyldige vid avyttring av&lt;br&gt;en andel i den övertagande föreningen får tillgodoräkna sig ett lägre&lt;br&gt;ingångsvärde på andelen (lägre insatskapital) än enligt nuvarande regler.&lt;br&gt;Det andra lagrummet avser bl.a. förutsättningarna för uppskov med&lt;br&gt;reavinstbeskattning vid avyttring av aktier och andelar mot vederlag i&lt;br&gt;nyemitterade aktier i det köpande bolaget. De nya bestämmelserna kan&lt;br&gt;bl.a. innebära att den skattskyldige får uppskov med beskattningen och&lt;br&gt;därigenom inte omedelbart får avdrag för en reaförlust som enligt&lt;br&gt;nuvarande regler berättigar till sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma att avyttringar som skett före utgången av år 1992&lt;br&gt;skall redovisas först vid 1994 års taxering, exempelvis beroende på att&lt;br&gt;det företag som är skattskyldigt har ett brutet räkenskapsår. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 8 mom. gärde stycket och 27 § 4 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt bör med hänsyn till det nyss anförda tillämpas först&lt;br&gt;i fråga om avyttringar som skett efter utgången av år 1992. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår att övergångsbestämmelser till lagen införs av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1994 års taxering. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. gärde&lt;br&gt;stycket och 27 § 4 mom. i deras nya lydelse tillämpas inte i fråga om&lt;br&gt;avyttringar som skett före utgången av år 1992.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;INNEHÅLL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Lag om ändring i kommunal skattelagen (1928:370)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningsreserv &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:655) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföring av obeskattade reserver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1979:611) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphovsmannakonto &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1967:94) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1969:630) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Lag om återföring av allmän investeringsreserv,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Lag om upphävande av lagen (1958:575) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,m.m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Lag om upphävande av lagen (1969:738) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt av vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsfond, m.m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den&amp;nbsp;10&amp;nbsp;november&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ombildning av ekonomisk förening&amp;nbsp;till aktiebolag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Skattefrihet för utskiftning i samband med upplösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av föreningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Särskilda frågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Obeskattade reserver m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Annell-avdrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Ersättningsfonder m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Aktiernas anskaffningsvärde&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Byte av aktier och andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Byte av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Vederlaget vid byte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Anskaffningsvärdet för andelar som erhållits&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med fusion av ekonomiska föreningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Avyttring av andel i ekonomisk förening vid&amp;nbsp;likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och konkurs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Den särskilda skattelagstiftningen om beredskapslagring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av olja avvecklas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Övriga frågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Skatteutjämningsreserv (surv)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Kompenserande avdrag på grund av överavskrivning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inventarier &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Räntefördelning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Skadeförsäkringsföretag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Flyttning av medel på upphovsmannakonto mellan&amp;nbsp;banker m.m. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Avdrag för företagshälsovård&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Återföring av allmän investeringsreserv utan&amp;nbsp;särskilt&amp;nbsp;tillägg&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Vissa lagtekniska justeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Budgeteffekter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för viss aktieutdelning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning&lt;br&gt;på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SILA) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 Skogskontolagen (1954:142)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 Lagen om återföring av&amp;nbsp;allmän investeringsreserv&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.11 Lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.12 Lag om upphävande av lagen (1969:738) om rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som&lt;br&gt;tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskaps-&lt;br&gt;fond,m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 Prop. 1992/93:131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur promemorian Skatteregler vid beredskaps-&lt;br&gt;lagring av olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Framställning från RSV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42284, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:28:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03131</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:28:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03131</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__131.pdf</filnamn>
<filstorlek>4976899</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa företagsskattefrågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FBDD213C-DDAD-46C0-84D6-5A3C589C4B31</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>