<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288540</hangar_id>
 <dok_id>GG03128</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>128</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:128</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>128</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:37</publicerad>
 <titel>om vissa sjöfartspolitiska åtgiirder</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03128/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03128</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03128</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:128&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa sjöfartspolitiska åtgärder&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03128/prop_199293__128-1.png" style="width:42pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de åtgärder och det ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Odell&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till frågan om&lt;br&gt;åtgärder till stöd för svensk sjöfart, att det för innevarande budgetår införs&lt;br&gt;ett särskilt statsbidrag för svenska handelsfartyg som huvudsakligen går i&lt;br&gt;fjärrfart. Bidraget består i dels återbetalning av inbetald sjömansskatt, dels&lt;br&gt;ett bidrag för sociala avgifter som uppgår till 38 000 kronor för första halvan&lt;br&gt;av budgetåret och därefter till 29 000 kronor, allt räknat per helårsanställd&lt;br&gt;sjöman. Kostnaden beräknas till 450 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd för anställning av utländskt sjöfolk avskaffas för fartyg&lt;br&gt;i fjärrfart. För övriga fartyg öppnas arbetsmarknaden för medborgare i en&lt;br&gt;stat som ingår i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för&lt;br&gt;anställning på fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om anställning på fartyg&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning skall ha tillstånd för&lt;br&gt;att ha anställning som avser befatt-&lt;br&gt;ning på svenskt fartyg i utrikes trafik&lt;br&gt;(anställningstillstånd) om inte utlän-&lt;br&gt;ningen har permanent uppehållstill-&lt;br&gt;stånd i Sverige eller är medborgare i&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva andra&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning skall ha tillstånd för&lt;br&gt;att ha anställning som avser befatt-&lt;br&gt;ning på svenskt fartyg i utrikes trafik&lt;br&gt;(anställningstillstånd) om inte utlän-&lt;br&gt;ningen har permanent uppehållstill-&lt;br&gt;stånd i Sverige eller är medborgare i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) eller om&lt;br&gt;fartyget huvudsakligen används i så-&lt;br&gt;dan fjärrfart som avses i 2§ lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dantag från kravet på anställningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa sjöfartspolitiska åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp, den s.k. flagglagen,&lt;br&gt;med krav på tillstånd för utflaggning av svenskflaggade fartyg har upphävts&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1992. Vidare har det särskilda stödet till vissa&lt;br&gt;bemanningskostnader - dvs. återbetalning till rederierna av erlagd skatt för&lt;br&gt;ombordanställda och ett bidrag på 38 000 kronor per anställd på fartyg i fjärr-&lt;br&gt;fart för sociala avgifter - upphört vid halvårsskiftet 1992. Detta stöd har av-&lt;br&gt;sett huvuddelen av den svenska handelsflottan utom färjorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsläget för fartygsdrift med avseende på bemanningskostnaderna&lt;br&gt;är väsentligt lägre i vissa asiatiska länder än i Sverige, ca en tredjedel av&lt;br&gt;svenska kostnader. Flera europeiska länder har skapat möjligheter till kost-&lt;br&gt;nadsminskningar för fartyg under sin flagg genom att inrätta s.k. andraregis-&lt;br&gt;ter med möjlighet att anställa utländskt sjöfolk till lägre kostnad. Inom EG&lt;br&gt;har ett sådant register (EUROS) föreslagits av EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har inom Kommunikationsdepartementet utarbetats&lt;br&gt;promemorian (Ds 1992:21) En ny svensk sjöfartspolitik. Promemorian inne-&lt;br&gt;håller förslag till hur målsättningen att stärka svensk sjöfarts konkurrens-&lt;br&gt;kraft skulle kunna genomföras. Till protokollet i detta ärende bör fogas en&lt;br&gt;sammanfattning av promemorian som bilaga 1 och promemorians lagförslag&lt;br&gt;som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som jag återkommer till i det följande anser jag att det ännu är för&lt;br&gt;tidigt att ta slutlig ställning till den framtida sjöfartspolitiken. I avvaktan på&lt;br&gt;ett sådant ställningstagande föreslår jag vissa åtgärder för att fram till dess&lt;br&gt;möjliggöra fortsatt handelssjöfart under svensk flagg i ungefär samma om-&lt;br&gt;fattning som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmän bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1976 bestod den svenska handelsflottan av ca 480 fartyg om totalt 13&lt;br&gt;miljoner ton dödvikt med ca 24 000 ombordanställda. Vid den tiden böljade&lt;br&gt;handelsflottan att minska kraftigt både med avseende på antalet fartyg och&lt;br&gt;antalet sysselsatta ombord. Den främsta anledningen var att skillnaden i be-&lt;br&gt;manningskostnader mellan fartyg under svensk flagg och vissa andra natio-&lt;br&gt;ners flagg då hade blivit så stora, att svenska redare hade svårt att driva farty-&lt;br&gt;gen lönsamt i den internationella konkurrensen. Problemet var detsamma&lt;br&gt;för flertalet traditionella sjöfartsnationer. Svenska rederier böljade därför i&lt;br&gt;ökad utsträckning engagera sig i ägande och drift av fartyg under utländsk&lt;br&gt;flagg. Genom att fartygen efter överlåtelsen kom att föra andra nationers&lt;br&gt;flagg kunde de bemannas med utländsk arbetskraft, varvid bemanningskost-&lt;br&gt;naden sjönk betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsikt bl.a. att förhindra att svenskägda fartyg registrerades under s.k.&lt;br&gt;bekvämlighetsflagg infördes år 1977 lagen (1977:494) om tillstånd till överlå-&lt;br&gt;telse av fartyg. Med stöd av 1977 års lag kunde överlåtelser som medförde&lt;br&gt;att fartyget upphörde att vara svenskt förbjudas. Särskilt avsågs fall då det&lt;br&gt;svenska rederiet även efter överlåtelsen hade kvar den ekonomiska och&lt;br&gt;driftsmässiga kontrollen över fartyget. Lagen var tidsbegränsad men giltig-&lt;br&gt;hetstiden förlängdes åtskilliga gånger fram till dess att en ny lag i ämnet, la-&lt;br&gt;gen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp (flagglagen), trädde i&lt;br&gt;kraft den ljuli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1989 års flagglag lades vid tillståndsprövningen huvudvikten vid hänsy-&lt;br&gt;nen till den svenska beredskapen. Det ansågs från beredskapssynpunkt an-&lt;br&gt;geläget att det fanns såväl ett tillräckligt antal fartyg under svensk flagg som&lt;br&gt;aktiva svenska sjömän att bemanna dem med. Även den lagen gav emeller-&lt;br&gt;tid utrymme för förbud mot överlåtelser med bibehållet driftsinflytande i&lt;br&gt;ungefär samma utsträckning som tidigare lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1989 bestod den svenska handelsflottan av ca 230 fartyg om&lt;br&gt;sammanlagt 1,8 miljoner ton dödvikt och med ca 12000 ombordanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den numera upphävda förordningen (1989:9) om statligt bidrag till&lt;br&gt;vissa bemanningskostnader har sedan år 1989 bidrag utgått till svenska rede-&lt;br&gt;rier för svenska handelsfartyg i fjärrfaTt. Bidraget utgjordes dels av återbe-&lt;br&gt;talning av den sjömansskatt som redaren betalat in, dels ett bidrag om 38 000&lt;br&gt;kronor per helårsanställd sjöman för kostnaden för de sociala avgifterna.&lt;br&gt;Anslaget för bidraget har uppgått till 550 mkr per år. Genom bidraget har&lt;br&gt;svenska redares bemanningskostnader blivit mer jämförbara med andra re-&lt;br&gt;dares kostnader på de marknader där svensk sjöfart i huvudsak är verksam.&lt;br&gt;Bidraget i förening med bl.a. en gynnsammare sjöfartskonjunktur har med-&lt;br&gt;fört att minskningen av handelsflottan har upphört och en viss återhämtning&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor om bidrag fattas av Nämnden för rederistöd. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Göteborgs och Bohus län, som administrerar sjömansskattesyste-&lt;br&gt;met, biträder nämnden med uppgifter om de utbetalningsberättigade farty-&lt;br&gt;gen. Bidragen utbetalas av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelser i samband med upphävandet av den nyss- Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;nämnda förordningen (se SFS 1992:912) sker alltjämt utbetalningar av-&lt;br&gt;seende kvalifikationstid före den ljuli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fjärrfart definieras i sjömansskattelagen (1958:295). Det täcker&lt;br&gt;all fart utom närfart och inre fart. Närfart omfattar linjefart (dvs. tidtabells-&lt;br&gt;bunden fart) mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid&lt;br&gt;kusterna, samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan ut-&lt;br&gt;ländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs el-&lt;br&gt;ler bortom Cuxhaven. Inre fart är trafik inom landet eller inomskärs vid kus-&lt;br&gt;terna eller i Kalmarsund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av fjärrfart har inneburit att huvuddelen av den svenska han-&lt;br&gt;delsflottan med undantag av fäijefarten till våra grannländer omfattades av&lt;br&gt;stödet. År 1990 klassificerades 57 svenska fartyg i närfart, varav åtta lastfar-&lt;br&gt;tyg och 49 färjor. Stödet till fjärrfarten berör ca 11000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid halvårsskiftet 1991 omfattade den svenska handelsflottan ca 300 fartyg&lt;br&gt;om 3,3 miljoner ton dödvikt och med ca 14000 ombordanställda. Den&lt;br&gt;svenskkontrollerade utlandsregistrerade handelsflottan omfattar för närva-&lt;br&gt;rande ca 12 miljoner ton dödvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flagglagen upphörde att gälla vid utgången av år 1991 (prop. 1991/92:64,&lt;br&gt;bet. 1991/92:TU6, rskr. 1991/92:89, SFS 1991:1879). Efter förslag i 1992 års&lt;br&gt;budgetproposition har stödet till svenska rederier avvecklats vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 7, s.100, bet. 1991/92:TU11 och 24, rskr.&lt;br&gt;1991/92:186). I de ärenden jag nu nämnt har förklarats att avsikten är att&lt;br&gt;rederistödet skall ersättas med andra åtgärder för att utveckla svensk sjöfart.&lt;br&gt;I förra höstens proposition om den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38&lt;br&gt;s. 61) angav regeringen som målsättning att det i Sverige skall skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för rederinäringen som är likvärdiga med dem som det danska in-&lt;br&gt;ternationella fartygsregistret (DIS) ger.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Nuvarande förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Sjömansskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskatt är en statlig definitiv källskatt för sjömän som tjänstgör på&lt;br&gt;svenska handelsfartyg som går i när- eller fjärrfart. Den gäller även vid&lt;br&gt;tjänstgöring på utländska fartyg som hyrs in av svenska redare utan besätt-&lt;br&gt;ning, s.k. ”bare-boat charter”. Skatteskalan följer den som finns enligt land-&lt;br&gt;skattesystemet, med särskilda avdrag och skattereduktioner som gör den&lt;br&gt;lägre än landskatt. Naturaförmåner beskattas också förmånligare än i land-&lt;br&gt;skattesystemet. Sjöinkomsterna sammanläggs inte med andra inkomster&lt;br&gt;(landinkomster) som sjömannen kan ha. Sjömän betalar inte kommunal-&lt;br&gt;skatt för sjöinkomster, eftersom sjömansskatten är en statlig skatt. I stället&lt;br&gt;kompenseras kommunerna för skattebortfallet med mellan 50 och 75 miljo-&lt;br&gt;ner kronor per år. Ca 22000 personer betalar sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som upprättats inom Finansdepartementet (Ds 1991:41)&lt;br&gt;Beskattning av sjömän förordas att sjömansskattesystemet avskaffas. För-&lt;br&gt;slaget är i huvudsak inriktat på att sjömännen skall beskattas i landskattesy-&lt;br&gt;stemet. För huvuddelen av sjömännen skulle systemförändringen inte med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra några skattehöjningar avseende sjöinkomsterna, eftersom vissa sär- Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;skilda avdrag för sjömän föreslås. Promemorian har remissbehandlats men&lt;br&gt;ännu inte föranlett någon åtgärd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;gäller särskild skattebefrielse för i Sverige bosatta sjömän som är anställda&lt;br&gt;ombord på utlandsflaggade fartyg som går i oceanfart. Skattebefrielsen gäl-&lt;br&gt;ler för inkomster ombord på fartyget. Förutsättningarna för sådan skattebe-&lt;br&gt;frielse är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas ett svenskt driftsintresse beträffande fartyget. Sjömannen&lt;br&gt;skall arbeta på fartyget under en sammanhängande tid om minst sex måna-&lt;br&gt;der. Villkoren för detta regleras genom det s.k. internationaliseringsavtalet,&lt;br&gt;som slutits mellan de sjöfackliga organisationerna och Sveriges redareföre-&lt;br&gt;ning. Skattebefrielsen omfattar för närvarande ca 500 anställda på&lt;br&gt;ca 25 fartyg. Skattebortfallet kan beräknas till ca 40 000 kronor per person.&lt;br&gt;Regeln är tidsbegränsad och gäller t.o.m. 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Sociala avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala avgifterna för sjömän - den s.k. redaravgiften - är enligt nu gäl-&lt;br&gt;lande lag 32,79 %. Till detta kommer kostnader enligt avtal på 8,5 % för be-&lt;br&gt;fäl och 5,9 % för manskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala avgifterna enligt allmänna regler uppgår för närvarande till&lt;br&gt;34,83%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan redaravgiften och de sociala avgifter som utgår enligt&lt;br&gt;allmänna regler är att redarna också betalar en sjömanspensionsavgift på&lt;br&gt;1,2%. Vidare reduceras sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifterna i för-&lt;br&gt;hållande till andelen utländska sjömän på svenska handelsfartyg. Regler&lt;br&gt;härom finns i 2kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala avgifter debiteras i dag fullt ut för samtliga ombordanställda på&lt;br&gt;svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Det sociala skyddets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska socialförsäkringssystemet gäller fullt ut för sådana ombordan-&lt;br&gt;ställda som är svenska medborgare eller som är bosatta i Sverige. Systemet&lt;br&gt;omfattar dessutom medborgare i länder med vilka Sverige har avtal om soci-&lt;br&gt;alförsäkringsskydd. Den omfattning i vilken skyddet gäller beror då på avta-&lt;br&gt;lets innehåll. Av EES-avtalet följer att en medborgare i ett EES-land i social-&lt;br&gt;försäkringshänseende kommer att behandlas som om han vore medborgare&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige och som&lt;br&gt;inte omfattas av något socialförsäkringsavtal gäller att de omfattas av till-&lt;br&gt;läggspension (ATP). Vidare omfattas de av arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Utländsk arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för medborgare i de nordiska länderna gäller i princip förbud&lt;br&gt;mot anställning av utländsk arbetskraft på svenskregistrerade fartyg. Detta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg och av förord- Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;ningen (1989:995) i samma ämne. I fartygssäkerhetsförordningen (1988:594)&lt;br&gt;finns vidare en föreskrift om att befälhavaren på ett svenskt fartyg skall vara&lt;br&gt;svensk medborgare. Från dessa föreskrifter kan dock dispens medges om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det eller om ett svenskregistrerat fartyg chartras ut&lt;br&gt;till utlänning utan besättning, s.k. bare-boat charter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att reglerna i fartygssäkerhetslagen (1988:49), fartygs-&lt;br&gt;säkerhetsförordningen och förordningen (1982:892) om behörigheter för&lt;br&gt;sjöpersonal kan, även med bortseende från de bestämmelser som tidigare&lt;br&gt;nämnts, medföra att den som har utländsk behörighet inte får anställas i vissa&lt;br&gt;befattningar. Också här finns dock utrymme för dispenser, som meddelas av&lt;br&gt;Sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Utländska förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl de nordiska länderna som i vissa av EG:s medlemsstater finns regler&lt;br&gt;som skapar särskilda ekonomiska arbetsbetingelser för sjöfartsnäringen.&lt;br&gt;Det har i allmänhet rört sig om åtgärder för att sänka bemanningskostna-&lt;br&gt;derna. Detta har huvudsakligen skett genom att s.k. andraregister, ofta med&lt;br&gt;särskilda skatteregler, särskilda regler om socialavgifter och särskilda arbets-&lt;br&gt;rättsliga regler inrättats. Också inom EG har ett förslag till ett sådant register&lt;br&gt;(EUROS) lagts fram. Bakgrunden till dessa åtgärder är densamma som jag&lt;br&gt;inledningsvis berört, nämligen den stora spännvidden mellan kostnadsläget&lt;br&gt;i Västeuropa och kostnadsläget i t.ex. vissa asiatiska länder. Jag avser inte&lt;br&gt;att i detta sammanhang gå närmare in på förhållandena i andra länder. En&lt;br&gt;tämligen utförlig redovisning i detta avseende finns i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har nämnt föranledde den negativa utvecklingen för den&lt;br&gt;svenska sjöfarten som tog sin början under andra hälften av 1970-talet vissa&lt;br&gt;sjöfartspolitiska motåtgärder. Insatser av såväl generell som selektiv karak-&lt;br&gt;tär beslutades för att ge rederierna större ekonomisk uthållighet. Svenska&lt;br&gt;redare började också i ökad utsträckning engagera sig i ägande och drift av&lt;br&gt;fartyg under utländsk flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande orsaken till den svenska handelsflottans minskning&lt;br&gt;och det ökade intresset för att driva sjöfarten vidare under utländsk flagg var&lt;br&gt;det höga kostnadsläget. De svenska bemanningskostnaderna blev ett avgö-&lt;br&gt;rande hinder för en lönsam fartygsdrift på den extremt konkurrensutsatta&lt;br&gt;internationella sjöfartsmarknaden. Konkurrens från fartyg från länder med&lt;br&gt;ingen eller låg företagsskatt och låga kostnader för sociala förmåner som&lt;br&gt;pension, sjukersättning eller semester blev utslagsgivande inte bara i fråga&lt;br&gt;om svenskflaggade fartyg. Flertalet traditionella sjöfartsländer drabbades&lt;br&gt;hårt av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utvecklingsförlopp är inte unikt för sjöfarten. Företag eller hela&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;branscher har drabbats eller gynnats i den internationella konkurrensen. Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;Men i flertalet länder har den speciella konkurrenssituationen på sjöfartens&lt;br&gt;område föranlett sjöfartspolitiska åtgärder för att på olika sätt återställa&lt;br&gt;konkurrenskraften. Intresset för att bibehålla en sjöfartsnäring under natio-&lt;br&gt;nell flagg har varit starkt och genomgående i flertalet västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har nämnt har de åtgärder som vidtagits inriktats på att med&lt;br&gt;olika metoder skapa förutsättningar som medger minskade bemanningskost-&lt;br&gt;nader. Bemanningskostnaderna utgör totalt sett en mindre del av kostnaden&lt;br&gt;för att driva ett fartyg. För nya, stora fartyg utgör bemanningskostnaden i&lt;br&gt;dag bara ca tio procent av totalkostnaden, men det är framför allt variatio-&lt;br&gt;nerna i denna del som är utslagsgivande i konkurrensen. Övriga kostnader&lt;br&gt;är i princip lika för fartyg under alla flaggor, i vissa fall med undantag för en&lt;br&gt;del av kapitalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett antal års överväganden om behov och inriktning av lämpliga sjö-&lt;br&gt;fartspolitiska åtgärder beslutade riksdagen år 1988 om de åtgärder som jag&lt;br&gt;redan redogjort för (prop. 1987/88:129, bet. 1987/88:TU27, rskr.&lt;br&gt;1987/88:337 och prop. 1988/89:56, bet. 1988/89:TU6, rskr. 1988/89:75). Ge-&lt;br&gt;nom dessa åtgärder kunde bemanningskostnaderna sänkas med ca 40 % till&lt;br&gt;ungefär samma nivå som nåddes enligt det tidigare nämnda internationalise-&lt;br&gt;ringsavtalet och därigenom återge svenska redare konkurrenskraft på de hu-&lt;br&gt;vudsakliga marknaderna för svensk sjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konstaterades emellertid (prop. 1987/88:129) att en reducering med&lt;br&gt;ca 55 % behövdes för att svenska fartyg skulle kunna konkurrera med fartyg&lt;br&gt;i det norska internationella registret (NIS). För att svensk sjöfart skulle bli&lt;br&gt;jämställd med de verkliga lågkostnadsländerna skulle behövas sänkningar&lt;br&gt;av bemanningskostnaderna med ca 80%. En registerlösning som skulle ge&lt;br&gt;möjlighet till anställning av utländsk arbetskraft avvisades dock för svenskt&lt;br&gt;vidkommande. Departementschefen uttalade i denna fråga&lt;br&gt;(prop. 1987/88:129) att någon enighet från sjöarbetsmarknadens parter inte&lt;br&gt;redovisats beträffande ett sådant förslag, som lagts fram av Sveriges redare-&lt;br&gt;förening. Han konstaterade för egen del att en registerlösning skulle kunna&lt;br&gt;sänka kostnaderna till en internationellt konkurrenskraftig nivå och att en&lt;br&gt;sådan kostnadsnivå var närmast avgörande för en lönsam verksamhet i tank-&lt;br&gt;och bulksjöfarten, men förklarade sig emellertid inte beredd att förorda en&lt;br&gt;sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de riksdagsbeslut jag nu har nämnt har utvecklingen vänt. Den långa&lt;br&gt;perioden av närmast kontinuerlig nedgång för svensk sjöfart har övergått i&lt;br&gt;en tid av stabilisering och försiktig tillväxt. De statliga åtgärderna har bidra-&lt;br&gt;git men även den internationella konjunkturen har spelat roll i samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska redare har stora intressen i drift av fartyg under utländsk flagg.&lt;br&gt;Uppskattningsvis kontrollerar svenska redarintressen numera en något&lt;br&gt;större flotta uttryckt i ton än före sjöfartskrisen år 1975. Svenska redare har&lt;br&gt;vidare ett betydande antal fartyg i beställning. I vilket land dessa fartyg kom-&lt;br&gt;mer att registreras blir beroende av redarens bedömning av var de bästa kon-&lt;br&gt;kurrensförutsättningarna kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den statliga sjöfartspolitiken är enligt riksdagens beslut att&lt;br&gt;kunna bibehålla en svensk handelsflotta av rimlig omfattning. Riksdagen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också tillmätt sjöfartsnettot, sysselsättningen och beredskapsmotivet sådan&lt;br&gt;betydelse att de ansetts kunna motivera statliga stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnde uttalades redan vid beslutet om bidraget till vissa&lt;br&gt;bemanningskostnader att det inte förmådde att helt skapa ett kostnadsläge&lt;br&gt;som var likvärdigt med vad som gällde för fartyg registrerade i t.ex. det&lt;br&gt;norska registret. Skattereformen och den omständigheten att 38000 kro-&lt;br&gt;norsbidraget inte har höjts i takt med inflationen har bidragit till att förstärka&lt;br&gt;skillnaderna ytterligare. Stödåtgärderna torde i dag motsvara en minskning&lt;br&gt;av bemanningskostnaderna med ca 30%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av bemanningskostnaderna mellan identiska fartyg med i&lt;br&gt;det ena fallet svensk och i det andra huvudsakligen filippinsk bemanning vi-&lt;br&gt;sar på betydande skillnader. Ett fartyg på drygt 50000 ton dödvikt beräknas&lt;br&gt;på årsbasis kosta ca 13 mkr med svensk bemanning. Med sjöfartsstödet sjun-&lt;br&gt;ker kostnaden till ca 10 mkr. Ett identiskt fartyg med i huvudsak filippinsk&lt;br&gt;bemanning beräknas kosta ca 6 mkr per år. Motsvarande siffror för ett fartyg&lt;br&gt;på ca 12000 tons dödvikt kan beräknas till ca 11 mkr med svensk bemanning,&lt;br&gt;8 mkr med sjöfartsstöd och 5 mkr med i huvudsak filippinsk bemanning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska redare har kunnat anställa svensk arbetskraft på utlandsflaggade&lt;br&gt;fartyg till en betydligt lägre bemanningskostnad jämfört med svenskflaggade&lt;br&gt;fartyg innan sjöfartsstödet infördes. Orsaken ligger i den skattebefrielse som&lt;br&gt;följer av 54 § f) kommunalskattelagen (1928:370) och i att man löst de sociala&lt;br&gt;skyddsfrågorna utanför det ordinarie svenska systemet genom internationa-&lt;br&gt;liseringsavtalet. Kostnadsreduktionen är i dag ca 30 % och motsvarar således&lt;br&gt;fortfarande ungefärligen vad som uppnåtts för svenskflaggade fartyg i fjärr-&lt;br&gt;fart genom de nämnda stödinsatserna. Men som jag tidigare nämnt skulle&lt;br&gt;det krävas kostnadsreduktioner på ca 7 mkr i stället för de 3 mkr som kan&lt;br&gt;uppnås genom internationaliseringsavtalet eller de nuvarande statliga stöd-&lt;br&gt;insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte ens om man helt slopar skattskyldighet och socialavgifter går det&lt;br&gt;alltså att på de fartyg som är mest utsatta för konkurrens av fartyg med låg-&lt;br&gt;kostnadsbesättning få en konkurrenskraft som är helt i nivå med den som&lt;br&gt;kan erhållas på fartyg med utländsk arbetskraft anställd på lokala villkor.&lt;br&gt;Detta beror på att en helt annan lönenivå och andra arbetsvillkor i stort gäl-&lt;br&gt;ler för de sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock framhållas att utbildningsnivån för svenska sjömän normalt&lt;br&gt;är god och genom fackkunskap och delegering av ansvar kan det därför med&lt;br&gt;svensk besättning vara möjligt att reducera besättningsstorlek och även&lt;br&gt;minska underhålls- och driftskostnader. För en del fartyg i viss form av trafik&lt;br&gt;har dessa skillnader stor betydelse men i många fall kan emellertid inte de&lt;br&gt;betydande kostnadsskillnaderna mellan bemanning med svensk respektive&lt;br&gt;utländsk besättning uppvägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. flagglagen har numera avskaffats. Det betyder att det inte längre&lt;br&gt;behövs tillstånd till överlåtelse av ett skepp som vid överlåtelsen upphör att&lt;br&gt;vara svenskt. Härigenom har rederinäringen fått den frihet vid val av flagg&lt;br&gt;som gäller för övrig näringsverksamhet vid val av verksamhetsland. Den in-&lt;br&gt;nebär samtidigt en ökad risk för att svenska handelsfartyg flaggas ut till län-&lt;br&gt;der med mer attraktivt kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns otvivelaktigt skäl som talar för att också Sverige i enlighet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorieförslaget väljer den väg som våra nordiska grannländer och Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;andra länder i Europa slagit in på, nämligen att tillskapa andraregister med&lt;br&gt;möjlighet att anställa utländskt sjöfolk på lokala villkor. Det finns en avse-&lt;br&gt;värd risk för att en satsning på sjöfarten genom ekonomiska stödåtgärder&lt;br&gt;kommer att visa sig otillräcklig om den inte kombineras med en möjlighet till&lt;br&gt;sänkning av bemanningskostnaderna under den nuvarande svenska nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöarbetsmarknadens parter är ense om att enbart statliga stödåtgärder av&lt;br&gt;det slag som föreslagits i promemorian inte är tillräckliga för att den mest&lt;br&gt;konkurrensutsatta fjärrsjöfarten i längden skall kunna drivas vidare under&lt;br&gt;svensk flagg. Någon enighet föreligger emellertid inte om en lösning i enlig-&lt;br&gt;het med promemorians förslag om möjlighet att anställa utlänningar på vill-&lt;br&gt;kor som avviker från vad som är normalt på svenska arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning enligt promemorieförslaget skulle otvivelaktigt innebära en av-&lt;br&gt;sevärd förbättring av sjöfartens konkurrensläge. Den innebär samtidigt en&lt;br&gt;risk för att antalet arbetstillfällen för svenska sjömän inom fjärrsjöfarten&lt;br&gt;minskar, särskilt om promemorieförslaget om att införande i den särskilda&lt;br&gt;förteckningen skulle utgöra saklig grund för uppsägning genomförs. Även&lt;br&gt;med en modifiering av promemorieförslaget på denna punkt kan det inte&lt;br&gt;uteslutas att antalet arbetstillfällen skulle minska. Mot detta måste dock vä-&lt;br&gt;gas risken för att ett stort antal fartyg flaggas ut, om inte utländska sjömän&lt;br&gt;kan anställas på lokala villkor. Därmed försvinner kanske ett ännu större&lt;br&gt;antal arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag strax skall återkomma till föreslår jag att det inte längre skall fin-&lt;br&gt;nas lagliga hinder mot att utländska sjömän skall kunna vara verksamma i&lt;br&gt;svensk sjöfart. Det är givetvis en fråga för arbetsgivare och företrädare för&lt;br&gt;anställda att därvid avtala om löne- och arbetsvillkor. Jag utgår från att sjöar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter utnyttjar sin frihet att ingå sådana avtal som långsik-&lt;br&gt;tigt är till gagn för svensk sjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöarbetsmarknadens parter har nyligen träffat en överenskommelse om&lt;br&gt;rationaliseringar och andra åtgärder som enligt parternas beräkning kommer&lt;br&gt;att medföra kostnadssänkningar på i genomsnitt 15 %. Utfallet kommer med&lt;br&gt;nödvändighet att variera mellan olika typer av sjöfart, företag och fartyg.&lt;br&gt;Med ekonomiska åtgärder från statens sida, innefattande skattebefrielse och&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifterna med 18 procentenheter, skulle enligt par-&lt;br&gt;terna den sammanlagda kostnadsreduktionen därmed uppgå till i genomsnitt&lt;br&gt;ca 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening anledning att ta fasta på överenskommelsen&lt;br&gt;och den vilja till samförstånd som parterna har visat på denna punkt. Går&lt;br&gt;det att genom olika åtgärder nå en kostnadsreduktion i den storleksordning&lt;br&gt;som parterna räknar med förbättras förutsättningarna för ett bevarande och&lt;br&gt;utveckling av den svenska fjärrsjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid framhålla att de insatser som skulle behövas också från&lt;br&gt;statens sida för att stärka konkurrensförutsättningarna inte är självklara i da-&lt;br&gt;gens ansträngda ekonomiska läge. Stödet till sjöfarten utgör ett stöd till en&lt;br&gt;enskild näringsgren som i stort sett saknar motsvarighet inom andra områ-&lt;br&gt;den. Det finns därför skäl som talar för att stödet, om det nu återinförs i en&lt;br&gt;eller annan form, avvecklas så snart det låter sig göra. Samtidigt måste beak-&lt;br&gt;tas att stöd i olika former förekommer i ett antal västeuropeiska länder. Sve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rige har därför knappast något val om man vill bevara en sjöfart under&lt;br&gt;svensk flagg. Uppfattningen att svensk sjöfart har en positiv betydelse i olika&lt;br&gt;hänseenden tror jag delas av de flesta. Den har också varit vägledande för&lt;br&gt;riksdagens tidigare ställningstaganden. Om sjöfartsnäringen och sjöarbets-&lt;br&gt;marknadens parter förmår att åstadkomma rationaliseringar och nytän-&lt;br&gt;kande så att näringen utvecklas positivt bör detta därför motivera statliga&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle emellertid parterna inte klara av att nå det rationaliseringsmål som&lt;br&gt;ställts upp i avtalet ökar risken, särskilt i en sviktande internationell kon-&lt;br&gt;junktur, för att delar av näringen ändå slås ut i konkurrensen och att redarna&lt;br&gt;då väljer att driva verksamheten vidare under annan flagg. I den utsträck-&lt;br&gt;ning så sker har de statliga stödinsatserna varit gagnlösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag till långsiktig lös-&lt;br&gt;ning av den svenska fjärrsjöfartens problem. Innan så sker bör resultatet av&lt;br&gt;parternas egna åtgärder avvaktas. Visar det sig vid en utvärdering sedan par-&lt;br&gt;terna haft rimlig tid på sig för att genomföra åtgärderna att förutsättningar&lt;br&gt;skapats för en utvecklad svensk sjöfart är jag beredd att återkomma med&lt;br&gt;förslag om en mer permanent insats från statens sida. En utvärdering bör&lt;br&gt;göras före halvårsskiftet 1993. Fram till dess bör gälla ett bidragssystem som&lt;br&gt;i huvudsak ansluter till vad som tidigare gällde enligt förordningen (1989:9)&lt;br&gt;om statligt bidrag till vissa bemanningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Statligt bidrag till bemanningskostnaderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För innevarande budgetår införs ett statligt bidrag till be-&lt;br&gt;manningskostnaderna på fartyg i fjärrfart enligt den definition som&lt;br&gt;finns i sjömansskattelagen (1958:295). Bidraget består av dels återbe-&lt;br&gt;talning av den sjömansskatt som redaren skall betala och också har&lt;br&gt;betalat in, dels ett bidrag till socialavgifterna med 38 000 kronor för&lt;br&gt;första hälften av budgetåret och med 29 000 kronor för andra hälften,&lt;br&gt;allt räknat per helårsanställd sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås i stället befrielse från sjö-&lt;br&gt;mansskatt och nedsättning av socialavgifterna med 25 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak instämt i promemorieförslaget såvitt&lt;br&gt;gäller det ekonomiska stödet. Svenska Sjö folks förbundet och befälsorganisa-&lt;br&gt;tionema har ansett att ett system med återbetalning till arbetsgivaren av in-&lt;br&gt;betalad skatt i stället för skattebefrielse borde övervägas. Två huvudskäl&lt;br&gt;åberopas. Det första är att systemet står i samklang med EG-kommissionens&lt;br&gt;förslag till EG-skeppsregister (EUROS). Det andra skälet är att ett sådant&lt;br&gt;system skulle innebära att inkomsttagarens skattskyldighet skulle kvarstå&lt;br&gt;och att man bl.a. skulle kunna utnyttja underskottsavdrag för villalån m.m.&lt;br&gt;Redareföreningen och befälsorganisationema har föreslagit en större reduk-&lt;br&gt;tion av socialavgifterna, ca 30 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har nyss (avsnitt 3.1) redogjort för mina skäl&lt;br&gt;att tills vidare föreslå att system som motsvarar det tidigare bidraget till vissa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*’ Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 128&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemanningskostnader. Systemet bör gälla fram till dess att det kunnat bedö-&lt;br&gt;mas om de rationaliseringar och andra åtgärder som parterna avtalat om&lt;br&gt;medför en kostnadssänkning på i genomsnitt 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till socialavgifter bör för första halvan av innevarande budgetår&lt;br&gt;uppgå till 38 000 kr per helårsanställd sjöman. Ett bidrag av den storleken,&lt;br&gt;dvs. i enlighet med vad bidraget omfattade fram till utgången av juni i år, har&lt;br&gt;förutsatts för att överbrygga tiden från den 1 juli 1992 och fram till dess att&lt;br&gt;nya sjöfartspolitiska åtgärder kunde träda i kraft, vilket beräknades ske den&lt;br&gt;1 januari 1993. Att jag nu har valt att föreslå att ställningstagandet till dessa&lt;br&gt;åtgärder senareläggs bör inte föranleda någon annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller första halvåret 1993 bör emellertid bidraget bestämmas till&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar den reduktion av socialavgifterna som parterna&lt;br&gt;utgått från i rationaliseringsavtalet, nämligen med 18 procentenheter eller&lt;br&gt;29 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En permanent lösning som sänker bemanningskostnaderna avseende sjö-&lt;br&gt;mansskatt och sociala kostnader får som jag tidigare nämnt redovisas vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle. Jag vill också erinra om att förändringar på skatteområdet&lt;br&gt;underlättas om de genomförs vid ett kalenderårsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår innebär följaktligen mitt förslag att återbetal-&lt;br&gt;ning av sjömansskatt enligt tidigare ordning återinförs. När det gäller reduk-&lt;br&gt;tionen av de sociala kostnaderna skall ett bidrag utgå med 38 000 kronor per&lt;br&gt;helårsanställd sjöman på fartyg i fjärrfart för andra halvåret 1992 och med&lt;br&gt;29000 kronor under första halvåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet finns regler om statsstöd. Innebörden av dessa regler är att&lt;br&gt;möjligheten för de fördragsslutande staterna att lämna sådant stöd allmänt&lt;br&gt;sett begränsas. Enligt min mening torde dock de åtgärder jag nu föreslår vara&lt;br&gt;förenliga med avtalet. Jag gör denna bedömning mot bakgrund av att likar-&lt;br&gt;tade regler om statsstöd finns i Romfördraget och att likartade ordningar fö-&lt;br&gt;rekommer i ett antal EG-stater samt att EG-kommissionen i flera sjöfartspo-&lt;br&gt;litiska dokument föreslagit åtgärder av den typ som mitt förslag innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Möjlighet att anställa utländskt sjöfolk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utländskt sjöfolk skall få anställas på svenska fartyg i&lt;br&gt;fjärrfart utan tillstånd. För övriga fartyg skall endast medborgare i stat&lt;br&gt;inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kunna an-&lt;br&gt;ställas utan särskilt tillstånd. Särskilda behörighetsregler skall gälla på&lt;br&gt;de fartyg där det finns rätt att anställa utländskt sjöfolk utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget avviker från mitt förslag bl.a. genom att där föreslås&lt;br&gt;att utländskt sjöfolk inte skall få anställas på passagerarfartyg. Vidare före-&lt;br&gt;slås att utländska sjömän som inte är bosatta i Sverige skall vara undantagna&lt;br&gt;från rätten till ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet har varit blandat vad gäller denna del&lt;br&gt;av promemorieförslaget. Bland annat SPK, Kommerskollegium, Sjöfartsver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket, Redareföreningen och befälsorganisationema stödjer förslagets huvudin- Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;riktning. Svenska Sjöfolksförbundet, LO, och AMS är kritiska till förslaget.&lt;br&gt;Ett flertal remissinstanser har synpunkter på förslagets utformning och mo-&lt;br&gt;tiv. Detta gäller sätskÅXl Arbetsdomstolen, som bl.a. efterlyst en bättre moti-&lt;br&gt;vering av varför en möjlighet att anställa utländskt sjöfolk behövs. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser, nämligen Försäkringsöverdomstolen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;befälsorganisationema och Sjöfolksförbundet tar avstånd från förslaget att&lt;br&gt;utländska sjömän inte skall omfattas av ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som nämnts tidigare skall enligt lagen (1989:532)&lt;br&gt;om tillstånd för anställning på fartyg en utlänning ha särskilt tillstånd för an-&lt;br&gt;ställning på ett svenskt fartyg i utrikestrafik. Detta krav gäller dock inte ut-&lt;br&gt;länningar med permanent uppehållstillstånd i Sverige och inte heller med-&lt;br&gt;borgare i ett annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet måste under alla omständigheter den svenska ar-&lt;br&gt;betsmarknaden öppnas för medborgare i EES-stater. Det är tydligt att den&lt;br&gt;nuvarande regleringen på detta område härigenom förlorar en del av sin be-&lt;br&gt;tydelse. Frågan är då om man inte bör gå ett steg längre och generellt av-&lt;br&gt;skaffa kravet på tillstånd för att anställa utlänningar på svenska fartyg. Saken&lt;br&gt;torde få betydelse främst för det fall att fartyg med utländsk besättning flag-&lt;br&gt;gas in. Man kan då knappast utan vidare ersätta dessa sjömän med EES-&lt;br&gt;medborgare. Eftersom det vid anställning på svenska fartyg i princip gäller&lt;br&gt;svenska villkor finns det inte någon anledning att tro att arbetsgivarna gene-&lt;br&gt;rellt har intresse av att anställa andra än EES-medborgare på fartygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utan särskilt tillstånd anställa utländskt sjöfolk som inte&lt;br&gt;är medborgare i en EES-stat bör dock inte gälla alla svenska fartyg. Närmast&lt;br&gt;till hands ligger att låta den rätten gälla för samma fartyg som omfattats av&lt;br&gt;sjöfartsstödet, dvs. fartyg som huvudsakligen används i fjärrfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. SPK och befälsorganisationema, har tagit upp&lt;br&gt;frågan om en eventuell kvotering av antalet utländska sjömän. De har därvid&lt;br&gt;bl.a. åberopat behovet att trygga återväxten av svenskt sjöfolk och att det&lt;br&gt;EG-förslag till EG-register (EUROS) som jag tidigare nämnt innehåller&lt;br&gt;kvoteringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att övervägande skäl talar mot kvoteringsregler. Intresset och&lt;br&gt;behovet av att anställa utländskt sjöfolk torde växla mellan olika fartyg och&lt;br&gt;kommer knappast med nu givna förutsättningar att vara särskilt stort. Om&lt;br&gt;det sker inflaggning av ett svenskkontrollerat fartyg med utländsk besättning&lt;br&gt;måste vid en kvotering en del av besättningen genast sägas upp. En lagregle-&lt;br&gt;rad kvotering kan därför leda till en olycklig stelbenthet som inte tjänar nå-&lt;br&gt;gons intresse. Möjligheten att anställa utlänningar bör därför enligt min me-&lt;br&gt;ning i princip gälla oinskränkt på de fartyg som går i fjärrfart. Jag förordar&lt;br&gt;därför att undantag görs från reglerna i lagen (1989:532) om tillstånd för an-&lt;br&gt;ställning på fartyg. Däremot delar jag den av Sjöfartsverket framförda upp-&lt;br&gt;fattningen att någon möjlighet att göra undantag från mönstringslagen&lt;br&gt;(1983:929) inte behövs. I praktiken är det en fråga för sjöarbetsmarknadens&lt;br&gt;parter att avtala om i vilken utsträckning utländska sjömän kan vara verk-&lt;br&gt;samma på svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att det inte bör finnas någon möjlighet att&lt;br&gt;anställa utländskt sjöfolk på fartyg som i huvudsak används för befordran av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passagerare. Som skäl har anförts att möjligheten till väl fungerande kom-&lt;br&gt;munikation inom besättningen och mellan besättning och passagerare har&lt;br&gt;särskilt stor betydelse på passagerarfartyg. Både redareföreningen och be-&lt;br&gt;fälsorganisationerna har dock anfört att en sådan begränsning inte är moti-&lt;br&gt;verad när det gäller fartyg som inte anlöper Sverige. Redareföreningen har&lt;br&gt;också anfört att några hinder att anställa utländskt sjöfolk inte bör finnas för&lt;br&gt;de fartyg som är registrerade som färjor men som huvudsakligen används för&lt;br&gt;godstransporter och bara har begränsade passagerarutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte promemorians uppfattning att sådana säkerhetsproblem&lt;br&gt;skulle föreligga om utländskt sjöfolk anställs på passagerarfartyg att dessa&lt;br&gt;bör särbehandlas då det gäller möjligheten att anställa utlänningar. Svenska&lt;br&gt;säkerhetsnormer kommer att gälla på fartygen. I kontrollen av säkerhetsni-&lt;br&gt;vån på ett fartyg ingår bl.a. kontroll av besättningens förmåga att sköta sina&lt;br&gt;uppgifter och göra sig förstådda. Det problemet kan för övrigt uppkomma&lt;br&gt;redan genom anställning av sjöfolk från vissa EES-stater, vilket som nämnts&lt;br&gt;under alla omständigheter måste tillåtas. Det bör också beaktas att på t.ex.&lt;br&gt;kryssningsfartyg kanske majoriteten av passagerarna över huvud taget inte&lt;br&gt;behärskar något nordiskt språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om säkerhetsbestämmelser, svensk rätts tillämplighet&lt;br&gt;m.m. vill jag framhålla att anställning av utländsk arbetskraft på ett fartyg&lt;br&gt;inte påverkar tillämpligheten av svensk rätt vad gäller säkerhetskrav beträf-&lt;br&gt;fande fartyget. Självfallet är fartyget som varje annat svenskflaggat fartyg&lt;br&gt;underställt svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behörighetsfrågorna får jag anföra följande.I den av bl.a. Sve-&lt;br&gt;rige antagna internationella konventionen angående normer för sjöfolks ut-&lt;br&gt;bildning, certifiering och vakthålling, den s.k. STCW-konventionen, anges&lt;br&gt;de minimikrav i fråga om utbildning och praktisk tjänstgöring på fartyg som&lt;br&gt;personal med ansvarsfunktioner och viss annan personal skall ha för att få&lt;br&gt;uppehålla en befattning på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna om DIS och NIS gäller att ett certifikat som utfärdats av&lt;br&gt;en stat som är ansluten till STCW-konventionen godtas som behörighets-&lt;br&gt;grundande för en utländsk sjöman. Jag anser att en motsvarande ordning&lt;br&gt;bör gälla beträffande de fartyg där det är tillåtet att fritt anställa utlänningar.&lt;br&gt;Om en behörighet enligt STCW-konventionen i något fall skulle visa sig otill-&lt;br&gt;räcklig, har Sjöfartsverket enligt allmänna regler möjlighet att ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de särskilda krav som bör ställas på fartygets befälhavare&lt;br&gt;och maskinchef anser jag emellertid att dessa skall ha svensk behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den svenska lagstiftningen om t.ex. fartygssäkerhet och arbets-&lt;br&gt;miljö i flera avseenden är mer långtgående än motsvarande lagstiftning i&lt;br&gt;vissa andra länder, är det väsentligt att utländska sjömän görs förtrogna med&lt;br&gt;de svenska reglerna. Vid anställning av utländska sjömän måste stor upp-&lt;br&gt;märksamhet ägnas åt deras introduktion i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur utlänningsrättslig synpunkt kan jag säga följande om förslaget. Kravet&lt;br&gt;på anställningstillstånd för arbete på svenska fartyg i utrikes trafik infördes&lt;br&gt;ursprungligen år 1974 (prop. 1974:31 s. 42 ff., bet. 1974:JuU8, rskr.&lt;br&gt;1974:135). Regleringen infördes av arbetsmarknadspolitiska skäl. Bl.a.&lt;br&gt;nämndes de svenska och nordiska sjömännens intressen och intresset av en&lt;br&gt;god utbildningsnivå. Reglerna saknar alltså egentligt samband med invand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rings- och flyktingpolitiken. Anställningstillstånd respektive arbete på ett&lt;br&gt;svenskt fartyg i utrikes fart torde inte grunda någon rätt till arbets- eller up-&lt;br&gt;pehållstillstånd i Sverige. I samband med att nu gällande utlänningslag&lt;br&gt;(1989:529) infördes, bröts reglerna om anställningstillstånd ut till en särskild&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel att utlänningar utan hinder av bestämmelserna om anställnings-&lt;br&gt;tillstånd för arbete på svenska fartyg i utrikes trafik får anställas på fartyg i&lt;br&gt;fjärrfart, torde därför inte medföra några problem i utlänningsrättsligt hän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kontrollsynpunkt är enligt min mening nu gällande regler tillräckliga.&lt;br&gt;Här bör särskilt nämnas utlänningsförordningens (1989:547) regler om sjö-&lt;br&gt;mansvisering (2kap. 4§) och om inresa med fartyg (5kap. 8 —10§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har som nämnts föreslagits att utländska sjömän som arbe-&lt;br&gt;tar på svenska fartyg i fjärrfart och inte är bosatta i Sverige bör undantas från&lt;br&gt;ATP-systemet. För egen del menar jag att ställning till den frågan bör tas i&lt;br&gt;samband med övervägandet av ett mer permanent system för stärkande av&lt;br&gt;sjöfartens konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kostnadsberäkning och administration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det förutvarande stödet till svenska rederier avvecklades vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 7 s. 100, bet. 1991/92:TU24, rskr.&lt;br&gt;1991/92:186). För att täcka kostnaderna för kvalifikationsperioden 1 ja-&lt;br&gt;nuari - 30 juni 1992 har riksdagen anvisat 200 miljoner kronor för inneva-&lt;br&gt;rande budgetår på anslaget Bidrag till svenska rederier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För första hälften av innevarande budgetår bör enligt vad jag anfört i det&lt;br&gt;föregående stödet vara detsamma som under våren 1992. Detta innbär till-&lt;br&gt;kommande kostnader för staten på ca 240 miljoner kronor. För andra hälften&lt;br&gt;av samma budgetår bör bidraget för socialavgifter utgå med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar en sänkning av socialavgifterna med 18 procentenheter, eller med&lt;br&gt;29 000 kronor. Utbetalningen av detta stöd som kan beräknas till ca 90 miljo-&lt;br&gt;ner kronor kommer att belasta budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillkommande medelsbehovet för innevarande budgetår kan beräknas&lt;br&gt;till ca 360 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att återkomma i budgetpropositionen när det gäller me-&lt;br&gt;delsbehovet för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör som tidigare administreras av Nämnden för rederistöd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för Kulturdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rör ett ämne som faller inom Lagrådets granskningsområde en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 8 kap. 18 § regeringsformen. Med hänsyn till ändringens beskaffenhet Prop. 1992/93:128&lt;br&gt;anser jag dock att lagrådsgranskning kan underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd&lt;br&gt;för anställning på fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Bidrag för svenska rederier på tilläggsbudget till statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 360 000 000 kronor,&lt;br&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta del av vad jag anfört angående den framtida inriktningen av&lt;br&gt;sjöfartspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;En ny svensk sjöfartspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas åtgärder till stöd för svensk sjöfartsnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. flagglagen, med krav på tillstånd för utflaggning av svenskflag-&lt;br&gt;gade fartyg har upphävts från och med den 1 januari 1992. Förslag har lagts&lt;br&gt;fram som innebär att det särskilda stödet till vissa bemanningskostnader Ä&lt;br&gt;dvs. återbetalning till rederierna av erlagd skatt för ombordanställda och ett&lt;br&gt;klumpsummebidrag på 38 000 kr per anställd på fartyg i fjärrfart för att finan-&lt;br&gt;siera sociala avgifter, skall upphöra vid halvårsskiftet 1992. Detta stöd har&lt;br&gt;avsett huvuddelen av den svenska handelsflottan, utom färjorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsläget för fartygsdrift i handelssjöfart är väsentligt lägre i vissa&lt;br&gt;asiatiska länder än i Sverige, ca en tredjedel av svenska kostnader. Flera&lt;br&gt;europeiska länder har skapat möjligheter till kostnadsminskningar för fartyg&lt;br&gt;under sin flagg genom att inrätta s.k. andraregister med möjlighet att an-&lt;br&gt;ställa utländskt sjöfolk till lägre kostnad. Inom EG har ett sådant register&lt;br&gt;(EUROS) också föreslagits av EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan stöd blir, med oförändrade förutsättningar i övrigt, sjöfart under&lt;br&gt;svensk flagg inte konkurrenskraftig i förhållande till sjöfart från tongivande&lt;br&gt;sjöfartsnationer. Därför föreslås i promemorian en särskild lagstiftning en-&lt;br&gt;ligt vilken fartyg som huvudsakligen används i fjärrfart skall kunna föras in&lt;br&gt;i en särskild förteckning. Fjärrfartsområdet är i huvudsak området bortom&lt;br&gt;en linje Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Detta innebär att de&lt;br&gt;flesta svenska handelsfartyg utom färjorna kan föras in i förteckningen. För&lt;br&gt;skepp införda i förteckningen skall gälla skattefrihet för ombordanställda&lt;br&gt;och reduktion av de sociala avgifterna med 25 procentenheter. Kravet på till-&lt;br&gt;stånd för anställning av utländskt sjöfolk avskaffas också för sådana fartyg,&lt;br&gt;med undantag för passagerarfartyg. Särskilda avtal skall gälla för arbetsvill-&lt;br&gt;kor på skepp i förteckningen där utlänningar får anställas utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd. Sådana avtal skall kunna avvika från vissa föreskrifter som annars är&lt;br&gt;tvingande. Särskilda uppsägningsgrunder skall också gälla. Det skall också&lt;br&gt;gälla särskilda behörighetsregler för vissa befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om särskild förteckning över svenska skepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett skepp som är infört i skeppsregistret enligt 2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1) med en bruttodräktighet på minst 100 och som huvudsakligen&lt;br&gt;används i fjärrfart skall, om ägaren begär det, föras in i en särskild förteck-&lt;br&gt;ning. Att ett skepp förts in i förteckningen har den verkan som anges i denna&lt;br&gt;lag. Föreskrifterna i 5-13 §§ denna lag skall inte gälla för fartyg som i huvud-&lt;br&gt;sak används för befordran av passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fjärrfart avses detsamma som i 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ En sjöman är frikallad från skattskyldighet för inkomst ombord på ett&lt;br&gt;skepp som är infört i förteckningen. Sådan inkomst skall inte heller beaktas&lt;br&gt;vid taxering till skatt för annan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman och inkomst ombord avses detsamma som i 2§ lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De avgifter som en arbetsgivare skall betala enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lagen (1989:634) om procentsats för uttag av avgift för&lt;br&gt;åren 1990-1994 till försäkringen för tilläggspension skall i fråga om sjömän&lt;br&gt;som åtnjuter skattefrihet enligt 2§ beräknas på följande sätt. Avgiftsunder-&lt;br&gt;laget utgörs av lön i pengar eller annan ersättning med anledning av tjänsten&lt;br&gt;ökad med fyrtiotre procent (försäkringslön). Det procenttal med vilket av-&lt;br&gt;gifter enligt nämnda lagar sammanlagt skall betalas enligt vad som är stadgat&lt;br&gt;för sjömän skall minskas med tjugofem procentenheter. Vid avgiftsberäk-&lt;br&gt;ningen skall 2 kap. 2 § andra stycket lagen om socialavgifter inte gälla. Avgif-&lt;br&gt;ter skall betalas med sammanlagt det procenttal av avgiftsunderlaget som&lt;br&gt;därvid erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om redaravgift i lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare skall gälla för uppbörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och la-&lt;br&gt;gen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader äger inte tillämp-&lt;br&gt;ning på sådan inkomst som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För den som har rätt till statliga eller kommunala bidrag eller andra för-&lt;br&gt;måner som är beroende av någons inkomst, skall sjömannens inkomst av an-&lt;br&gt;ställning ombord på skepp som är infört i den särskilda förteckningen anses&lt;br&gt;utgöra den i 3 § angivna försäkringslönen.Arbetsgivaren skall lämna uppgift&lt;br&gt;om försäkringslönen i den redovisning av utgiven lön m.m. som han skall&lt;br&gt;lämna enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska sjömän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg gäller inte för an-&lt;br&gt;ställning på ett skepp som är infört i den särskilda förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fartyg som är infört i den särskilda förteckningen får regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket meddela föreskrifter om un-&lt;br&gt;dantag från mönstringslagen (1983:929).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Bestämmelserna i lkap. 3§ andra stycket lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring rörande försäkring för tilläggspension gäller inte en utländsk sjö-&lt;br&gt;man som inte är bosatt i Sverige och som är anställd på ett skepp som är&lt;br&gt;infört i den särskilda förteckningen. En sådan sjöman är försäkrad för ar-&lt;br&gt;betsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kollektivavtal gäller för arbete ombord på skepp som införts i den sär-&lt;br&gt;skilda förteckningen bara om detta särskilt anges i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avtal om anställning gäller för arbete ombord på skepp som införts i den&lt;br&gt;särskilda förteckningen bara om detta särskilt anges i avtalet. Ett sådant av-&lt;br&gt;tal skall uppfylla kravet på skriftlig form enligt 4 § sjömanslagen (1973:282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Ett avtal enligt 7 och 8 §§ får innehålla undantag från sjömanslagen&lt;br&gt;(1973:282) med undantag för 4, 6, 8-11, 15, 22, 29-33, 36, 37, 38, 45, 58,&lt;br&gt;61,63 och 75 §§, mönstringslagen (1983:929) med undantag för 5 § punkt 2-4&lt;br&gt;samt 7, 9, 10, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 21 och 26§§, sjöarbetstidslagen&lt;br&gt;(1970:105), med undantag för 12 och 16 §§, och lagen (1974:981) om arbets-&lt;br&gt;tagares rätt till ledighet för utbildning. Arbetsgivaren skall underrätta Sjö-&lt;br&gt;fartsverket om innehållet i sådana undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om sjömans anställningsförhållande får inte dras inför utländsk myn-&lt;br&gt;dighet. I kollektivavtal får dock överenskommas att annan domstol skall&lt;br&gt;vara behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om annat följer av lagen (1992:000) med anled-&lt;br&gt;ning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund för uppsägning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbetstagare som är anställd för arbete ombord på ett skepp när detta&lt;br&gt;förs in i den särskilda förteckningen och beträffande vilken inte gäller an-&lt;br&gt;ställningsavtal enligt 8 § får därvid sägas upp från sin anställning utan hinder&lt;br&gt;av bestämmelserna i 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppsägning i övrigt skall arbetsgivaren vid tillämpning av 7 § lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd inte vara skyldig att erbjuda arbetstagare som inte har an-&lt;br&gt;ställningsavtal enligt 8 § denna lag arbete ombord på ett skepp som är infört&lt;br&gt;i den särskilda förteckningen. Inte heller skall arbetsgivare vara skyldig att&lt;br&gt;erbjuda arbetstagare som har anställningsavtal enligt 8§ denna lag, arbete&lt;br&gt;på ett skepp som inte är infört i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid tillämpning av 22 och 25 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall de skepp som införts i den särskilda förteckningen utgöra en driftsen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana kollektivavtal som avses i 2 § andra stycket lagen om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd gäller inte där angivna särskilda krav på den avtalsslutande ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder skall inte&lt;br&gt;gälla för skepp som är infört i den särskilda förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Befälhavaren och maskinchefen skall inneha den behörighet som krävs&lt;br&gt;enligt svenska föreskrifter om behörigheter för sjöpersonal. I fråga om öv-&lt;br&gt;riga befattningar som ingår i minimibesättningen gäller att den anställde&lt;br&gt;skall inneha behörighet som godkänts i en stat som tillträtt 1978 års konven-&lt;br&gt;tion angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning&lt;br&gt;(STCW-konventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avförande ur förteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett skepp som är infört i den särskilda förteckningen skall avföras ur&lt;br&gt;denna, om förutsättningarna för att skeppet skall få vara infört där inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som för förteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den särskilda förteckningen förs av Sjöfartsverket, som beslutar angå-&lt;br&gt;ende införande i eller avförande ur förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna lag samt i enskilda&lt;br&gt;fall besluta om undantag från 9 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Sjöfartsverkets beslut angående införande i eller avförande ur förteck-&lt;br&gt;ningen får överklagas hos regeringen. Andra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ sjölagen (1891:35 s. I)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största&lt;br&gt;bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över svenska skepp förs ett&lt;br&gt;skeppsregister. Över båtar förs ett&lt;br&gt;båtregister enligt bestämmelser i la-&lt;br&gt;gen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.&lt;br&gt;och ett fritidsbåtsregister enligt be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1987:773) om&lt;br&gt;fritidsbåtsregister. Över skepp un-&lt;br&gt;der byggnad i Sverige förs ett&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över svenska skepp förs ett&lt;br&gt;skeppsregister. Över båtar förs ett&lt;br&gt;båtregister enligt bestämmelser i la-&lt;br&gt;gen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.&lt;br&gt;och ett fritidsbåtsregister enligt be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1987:773) om&lt;br&gt;fritidsbåtsregister. Över skepp un-&lt;br&gt;der byggnad i Sverige förs ett&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregister. Vissa av de&lt;br&gt;i skeppsregistret införda skeppen&lt;br&gt;finns intagna i en särskild förteck-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1992:000) om sär-&lt;br&gt;skild förteckning över svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret förs av den&lt;br&gt;myndighet, som regeringen bestämmer (registermyndigheten). Register-&lt;br&gt;myndigheten förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren.&lt;br&gt;Efter regeringens förordnande får registren föras med användning av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:776.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § mönstringslagen (1983:929) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte i fråga om fartyg med mindre bruttodräktighet än 20 och&lt;br&gt;fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat än-&lt;br&gt;damål än att i allmän trafik transportera gods eller passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för fartyg&lt;br&gt;med särskild verksamhetsinriktning eller för inhyrda utländska fartyg före-&lt;br&gt;skriva eller i enskilda fall medge ytterligare undantag från lagens tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om undantag från&lt;br&gt;denna lag finns i lagen (1992:000) om&lt;br&gt;särskild förteckning över svenska&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2kap.2och 3§§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som ut-&lt;br&gt;getts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjömän skall sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgift och folkpensionsav-&lt;br&gt;gift beräknas efter de procentsatser&lt;br&gt;som regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket årligen fastställer. Procent-&lt;br&gt;satserna skall utgöra den andel av de&lt;br&gt;i 1 § första stycket 1 och 2 angivna&lt;br&gt;procentsatserna som svarar mot för-&lt;br&gt;hållandet mellan antalet svenska&lt;br&gt;sjömän och hela antalet sjömän på&lt;br&gt;svenska handelsfartyg i medeltal för&lt;br&gt;den 30 september de tre år som när-&lt;br&gt;mast föregått det år då procentsat-&lt;br&gt;serna fastställs. Hänsyn skall därvid&lt;br&gt;inte tas till fartyg med en bruttod-&lt;br&gt;räktighet understigande 300. Pro-&lt;br&gt;centsatserna beräknas med två deci-&lt;br&gt;maler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjömän skall sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgift och folkpensionsav-&lt;br&gt;gift beräknas efter de procentsatser&lt;br&gt;som regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket årligen fastställer. Procent-&lt;br&gt;satserna skall utgöra den andel av de&lt;br&gt;i 1 § första stycket 1 och 2 angivna&lt;br&gt;procentsatserna som svarar mot för-&lt;br&gt;hållandet mellan antalet svenska&lt;br&gt;sjömän och hela antalet sjömän på&lt;br&gt;svenska handelsfartyg i medeltal för&lt;br&gt;den 30 september de tre år som när-&lt;br&gt;mast föregått det år då procentsat-&lt;br&gt;serna fastställs. Hänsyn skall därvid&lt;br&gt;inte tas till fartyg införda i den sär-&lt;br&gt;skilda förteckningen över svenska&lt;br&gt;skepp enligt lagen (1992:000) om sär-&lt;br&gt;skildförteckning över svenska skepp&lt;br&gt;och inte heller till fartyg med en brut-&lt;br&gt;todräktighet understigande 300.&lt;br&gt;Procentsatserna beräknas med två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;decimaler.Med sjöman avses i denna&lt;br&gt;lag den som skall betala sjömans-&lt;br&gt;skatt enligt 1 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren un-&lt;br&gt;der året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner eller, i fall som avses i 3 kap. 2§ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Bidrag&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring likställs&lt;br&gt;med lön. Med lön likställs även kostnadsersättning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också ersättning som en arbetsgivare utger till en allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassa som följd av bestämmelsen i 24 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som avses i andra stycket skall anses som ersättning till arbets-&lt;br&gt;tagare vid tillämpning av 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller om under-&lt;br&gt;lag för beräkning av avgifterna enligt&lt;br&gt;lagen (1992: 000) om särskild för-&lt;br&gt;teckning över svenska skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 1§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Övriga bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med månad&lt;br&gt;kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjöman-&lt;br&gt;slagen (1973:282) anses som sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på ut-&lt;br&gt;ländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om&lt;br&gt;anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Ut-&lt;br&gt;hyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos fartygets&lt;br&gt;ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket äga icke tillämpning i fall då&lt;br&gt;lagen (1958: 295) om sjömansskatt&lt;br&gt;enligt beslut jämlikt 36 a § nämnda&lt;br&gt;lag icke skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i lkap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket gäller inte i fall då lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt enligt&lt;br&gt;beslut jämlikt 36 a § nämnda lag inte&lt;br&gt;skall tillämpas eller ifall som avses i&lt;br&gt;6§ lagen (1992:000) om särskild för-&lt;br&gt;teckning över svenska skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt 3 kap. 2§&lt;br&gt;och pensionsgrundande inkomst en-&lt;br&gt;ligt 11 kap. 2§ skall inkomst av an-&lt;br&gt;ställning ombord på ett skepp som är&lt;br&gt;infört i den särskilda förteckningen&lt;br&gt;enligt 1§ lagen (1992: 000) om sär-&lt;br&gt;skildförteckning över svenska skepp&lt;br&gt;utgöra den försäkringslön som anges&lt;br&gt;i 3 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning&lt;br&gt;avpensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning, för vilken&lt;br&gt;den försäkrade inte är skattskyldig&lt;br&gt;här i riket enligt kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928: 370) samt inkomst av an-&lt;br&gt;ställning, för vilken den försäkrade&lt;br&gt;är skattskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, skall bestäm-&lt;br&gt;mas med ledning av särskild uppgift&lt;br&gt;från arbetsgivaren. Sådan uppgift&lt;br&gt;skall senast den 31 januari året näst&lt;br&gt;efter det år, som inkomsten avser,&lt;br&gt;avlämnas till den myndighet, som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter. I uppgiften skall anges&lt;br&gt;den försäkrades fullständiga namn,&lt;br&gt;födelsetid och adress samt beloppet&lt;br&gt;av den utbetalade lönen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen och den tidrymd som denna&lt;br&gt;avser. Vidare skall i uppgiften anges,&lt;br&gt;om den försäkrade fått skatteplik-&lt;br&gt;tiga naturaförmåner. Ett exemplar&lt;br&gt;av uppgiften skall inom tid som nyss&lt;br&gt;sagts av arbetsgivaren sändas till den&lt;br&gt;försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning, för vilken&lt;br&gt;den försäkrade inte är skattskyldig&lt;br&gt;här i riket enligt kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928: &amp;nbsp;&amp;nbsp;370) eller lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:000) om särskild förteckning&lt;br&gt;över svenska skepp samt inkomst av&lt;br&gt;anställning, för vilken den försäk-&lt;br&gt;rade är skattskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, skall bestäm-&lt;br&gt;mas med ledning av särskild uppgift&lt;br&gt;från arbetsgivaren. Sådan uppgift&lt;br&gt;skall senast den 31 januari året näst&lt;br&gt;efter det år, som inkomsten avser,&lt;br&gt;avlämnas till den myndighet, som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter. I uppgiften skall anges&lt;br&gt;den försäkrades fullständiga namn,&lt;br&gt;födelsetid och adress samt beloppet&lt;br&gt;av den utbetalade lönen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen och den tidrymd som denna&lt;br&gt;avser. Vidare skall i uppgiften anges,&lt;br&gt;om den försäkrade fått skatteplik-&lt;br&gt;tiga naturaförmåner. Förden som är&lt;br&gt;anställd på ett skepp som är infört i&lt;br&gt;den särskilda förteckningen enligt 1 §&lt;br&gt;lagen (1992: 000) om särskild för-&lt;br&gt;teckning över svenska skepp skall&lt;br&gt;uppgiften avse den försäkringslön&lt;br&gt;som anges i 3 § samma lag. Ett exem-&lt;br&gt;plar av uppgiften skall inom tid som&lt;br&gt;nyss sagts av arbetsgivaren sändas&lt;br&gt;till den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som ut-&lt;br&gt;givit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1840.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 59 §§ sjömanslagen (1973:282) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om sjömans anställningsför- Tvist om sjömans anställningsför-&lt;br&gt;hållande får ej dragas inför utländsk hållande får ej dragas inför utländsk&lt;br&gt;myndighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;myndighet. Särskilda regler gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock enligt lagen (1992:000) om sär-&lt;br&gt;skild förteckning över svenska&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redaren eller ägaren av ett svenskt fartyg helt eller delvis upplåtit drif-&lt;br&gt;ten av fartyget till en utlänning, får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning,&lt;br&gt;ägaren medge att denna lag helt eller delvis inte skall gälla i fråga om farty-&lt;br&gt;get. Ett medgivande skall begränsas till viss tid och förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande enligt första stycket får lämnas endast om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl och undantaget är förenligt med Sveriges internationella åtagan-&lt;br&gt;den. Vidare krävs att sökanden visar att arbetstagarna på fartyget genom&lt;br&gt;utländsk lagstiftning eller på annat sätt i rimlig utsträckning tillförsäkras&lt;br&gt;skydd i de hänseenden som regleras i denna lag och i kollektivavtal, som&lt;br&gt;upptar frågor av den art som behandlas i eller har nära samband med denna&lt;br&gt;lag och som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation,&lt;br&gt;vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580)&lt;br&gt;om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras de förutsättningar som ligger till grund för ett medgivande enligt&lt;br&gt;första stycket, skall den som fått medgivandet eller fartygets befälhavare&lt;br&gt;utan dröjsmål underrätta den myndighet som lämnat medgivandet om änd-&lt;br&gt;ringen. I ett sådant fall får andra villkor för medgivandet föreskrivas eller,&lt;br&gt;om ändringen innebär risk för arbetstagarnas skydd, medgivandet återkal-&lt;br&gt;las. Ett medgivande får också återkallas, om villkoren i det inte iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om undantag från&lt;br&gt;denna lag gäller enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om särskild förteckning&lt;br&gt;över svenska skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ sjöarbetstidslagen (1970:105) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning undantages skeppstjänst som utföres av&lt;br&gt;befälhavare, om utom denne minst tre personer är anställda på fartyget,&lt;br&gt;maskinchef, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter,&lt;br&gt;främste styrman, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreståndare för ekonomiavdelning, om utom denne minst sex personer är&lt;br&gt;anställda inom avdelningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;musiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som är anställd uteslutande för att meddela undervisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem av redarens familj, om fartygets bruttodräktighet understiger 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning undantages även skeppstjänst på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fiskefartyg när det användes som sådant och fartyg som användes till verk-&lt;br&gt;samhet omedelbart förbunden med fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räddningsfartyg när det användes som sådant,&lt;br&gt;lustfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare undantag från lagens tillämpning får göras genom kollektivavtal,&lt;br&gt;som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vilken är att&lt;br&gt;anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redaren eller ägaren av ett svenskt fartyg helt eller delvis upplåtit drif-&lt;br&gt;ten av fartyget till en utlänning, får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning,&lt;br&gt;ägaren medge att denna lag helt eller delvis inte skall gälla i fråga om farty-&lt;br&gt;get. Ett medgivande skall begränsas till viss tid och förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förutsättningarna för ett medgivande, underrättelseskyldighet,&lt;br&gt;ändrade villkor och återkallelse av ett medgivande gäller 59 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena sjömanslagen (1973:282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna, att denna lag ej skall gälla på staten tillhörigt&lt;br&gt;fartyg. Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer även i övrigt medge undantag från tillämpningen av la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om undantag från&lt;br&gt;denna lag finns i lagen (1992:000) om&lt;br&gt;särskild förteckning över svenska&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagaresrätt till&lt;br&gt;ledighet för utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till le-&lt;br&gt;dighet för utbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränkes&lt;br&gt;är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får avvikelse från 3§, 4§ tredje stycket, 5&lt;br&gt;och 7 §§ samt 10 § andra och tredje styckena göras med stöd av kollektivavtal&lt;br&gt;som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att&lt;br&gt;anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket,&lt;br&gt;får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslu-&lt;br&gt;tande organisationen på arbetstagarsidan, under förutsättning att arbetsta-&lt;br&gt;garen sysselsättes i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat&lt;br&gt;tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om undantag från&lt;br&gt;denna lag finns i lagen (1992:000) om&lt;br&gt;särskild förteckning över svenska&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:595.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian En ny svensk&lt;br&gt;sjöfartspolitik (Ds 1992:21)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Stockholms tingsrätt, Arbets-&lt;br&gt;domstolen, Kustbevakningen, Statens pris- och konkurrensverk, Socialsty-&lt;br&gt;relsen, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län, Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Statens invand-&lt;br&gt;rarverk, ILO-kommittén, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet, Sveriges redareförening, Sveriges Fartygsbefälsförening och&lt;br&gt;Svenska Maskinbefälsförbundet, som avgivit gemensamt yttrande, Svenska&lt;br&gt;Sjöfolksförbundet, Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommis-&lt;br&gt;sionen, Lennart Revborn, Sjöassuradörerna, Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation, Överstyrelsen för civil beredskap, samt LO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissintanserna har Chefen för marinen, Göteborgs allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet avstått&lt;br&gt;från att avge yttrande. Ett antal remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Arbetsdomstolen och Försäkringskasseförbundet tar upp frågan om&lt;br&gt;det är motiverat att genomföra särskilda åtgärder för att förbättra sjöfartens&lt;br&gt;konkurrensförutsättningar. Bland andra Statens pris- och konkurrensverk,&lt;br&gt;Sjöfartsverket, befälsorganisationema och Sveriges redareförening har tagit&lt;br&gt;upp frågan om förslagets omfattning. Samtliga dessa remissinstanser har på&lt;br&gt;olika sätt ansett att tillämpningsområdet för de regler jag föreslagit bör ut-&lt;br&gt;vidgas. Statens pris- och konkurrensverk anser att inga fartyg bör undantas&lt;br&gt;från någon del av förslaget. Verket menar att man på så sätt når den största&lt;br&gt;förbättringen av konkurrenskraften och den bästa marknadsanpassningen.&lt;br&gt;Övriga nu nämnda remissinstanser menar att möjligheten att anställa ut-&lt;br&gt;ländskt sjöfolk på olika sätt bör vidgas vad gäller passagerarfartyg. Det gäl-&lt;br&gt;ler då framför allt passagerarfartyg som inte anlöper svensk hamn eller som&lt;br&gt;endast i ringa omfattning för passagerare. Man menar här att de sjösäker-&lt;br&gt;hetsresonemang som förekommer i promemorian inte har tillräcklig tyngd&lt;br&gt;vad gäller dessa fartyg. Också Sjöfartsverket har framfört likartade synpunk-&lt;br&gt;ter. Sveriges redareförening önskar skapa en dispensmöjlighet för färjor som&lt;br&gt;inte går i fjärrfart vad gäller skattebefrielse och nedsättning av sociala avgif-&lt;br&gt;ter för ombordanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu angivna remissinstanser jämte bl.a. Kustbevakningen, Överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap, Kommerskollegium och Sjöfartsverket har ingen erinran&lt;br&gt;mot eller stöder huvudpunkterna i förslaget och förslagets allmänna inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två delar av promemorieförslaget som gäller skattefrihet och nedsätt-&lt;br&gt;ning av sociala avgifter har i huvudsak stötts eller lämnats utan erinran av&lt;br&gt;samtliga remissintanser. Bland andra Försäkringskasseförbundet har dock i&lt;br&gt;sitt remissvar anmärkt att förslaget om nedsättning av sociala avgifter och&lt;br&gt;beräkning av s.k. försäkringslön innebär en systemfrämmande nyhet som&lt;br&gt;bör införas bara om ändamålet med åtgärden anses ha tillräckligt stor bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller förslagets tekniska utformning i denna del har Sveriges reda-&lt;br&gt;reförening och befälsorganisationema föreslagit att försäkringslönen inte&lt;br&gt;fastställs efter ett fast procenttal utan enligt en glidande skala enligt en ta-&lt;br&gt;bell. De har också föreslagit en något högre nedsättning av de sociala avgif-&lt;br&gt;terna för att nå en effekt av stödet vad gäller skattebefrielse och avgiftsre-&lt;br&gt;duktion som motsvarar den nivå som det nu gällande särskilda stödet till&lt;br&gt;vissa bemanningskostnader hade då det infördes, eller ca 40 %. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen har, liksom Sjöfolksförbundet och befälsförbunden, motsatt sig att sär-&lt;br&gt;skilda regler införs angående rätten till ATP för utländska sjömän anställda&lt;br&gt;på fartyg i den särskilda förteckningen. Man har i denna del anfört att försla-&lt;br&gt;get står i strid mot en allmän icke-diskrimineringsgrundsats som finns för-&lt;br&gt;ankrad i regeringsformen. Förslaget strider i denna del enligt yttrandena&lt;br&gt;också mot vissa ILO-konventioner som visserligen inte tillträtts av Sverige&lt;br&gt;men där svenskt tillträde föreslås i SOU1991:103, En ny Sjömanslagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag om vidgade möjligheter att anställa&lt;br&gt;utländskt sjöfolk på svenskflaggade fartyg har fått ett blandat mottagande&lt;br&gt;av remissintanserna. Ett flertal remissinstanser, t.ex. Statens pris- och kon-&lt;br&gt;kurrensverk, Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap, Sveriges redareförening och befälsorganisatio-&lt;br&gt;nerna anser åtgärden motiverad. Befälsförbunden - som alltså instämmer i&lt;br&gt;att behov av vidgad möjlighet att anställa utländskt sjöfolk på svenskflag-&lt;br&gt;gade fartyg föreligger - har haft starka invändningar mot de förslag till sär-&lt;br&gt;skilda arbetsrättsliga regler som finns i promemorian. Sjöfolksförbundet har&lt;br&gt;haft starka invändningar mot den vidgade möjligheten att anställa utländskt&lt;br&gt;sjöfolk i den form som föreslås i promemorian. Argumenteringen har här&lt;br&gt;framför allt riktat sig mot de arbetsrättsliga delarna avförslaget. Dessa delar&lt;br&gt;av förslaget har också starkt ifrågasatts av LO, TCO, Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen och ILO-kommittén. ILO-kommittén har framför allt ifrågasatt de ar-&lt;br&gt;betsrättsliga delarna av förslagets förenlighet med Sveriges konventionsåta-&lt;br&gt;ganden på arbetsrättens område i allmänhet och särskilt vad gäller behand-&lt;br&gt;ling av migrerande arbetskraft. Samma frågor har tagits upp av Svenska Av-&lt;br&gt;delningen av Internationella Juristkommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller formerna för anställning av utländskt sjöfolk har Sjöfartsver-&lt;br&gt;ket ifrågasatt behovet av möjlighet att göra undantag från mönstringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfolksförbundet, befälsorganisationema, TCO och LO har vad gäller&lt;br&gt;förslagets arbetsrättsliga delar bl.a. motsatt sig förslaget om en regel att det&lt;br&gt;skall framgå av avtal som gäller för fartyg införda i förteckningen att det gäl-&lt;br&gt;ler sådana fartyg. De har också motsatt sig förslaget att särskild grund för&lt;br&gt;uppsägning skall kunna föreligga då ett fartyg förs in i förteckningen och de&lt;br&gt;övriga särskilda regler angående förhållanden som regleras i lagen om an-&lt;br&gt;ställningsskydd som promemorieförslaget innehåller. Till grund för invänd-&lt;br&gt;ningarna har åberopats att förslaget i denna del strider mot svenska arbets-&lt;br&gt;rättsliga grundsatser och mot svenska konventionsåtaganden, bl.a. inom ra-&lt;br&gt;men för ILO. Arbetsdomstolen har beträffande förslaget i dessa delar tagit&lt;br&gt;upp ett stort antal lagtekniska frågor. Framför allt har domstolen i sitt re-&lt;br&gt;missyttrande tagit upp frågor som sammanhänger med kravet på precisering&lt;br&gt;i anställningsavtal att sådant avtal gäller för fartyg infört i förteckningen. Vi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dare har domstolen tagit upp frågor som rör effekten av bindningen till det&lt;br&gt;tillfälle då ett fartyg förs in i den särskilda förteckningen av den särskilda&lt;br&gt;uppsägningsgrund som promemorieförslaget innehåller. Bl.a. Sjöfolksför-&lt;br&gt;bundet och befälsorganisationema har vidare ifrågasatt omfattningen av de&lt;br&gt;möjligheter till avvikelser från tvingande arbetsrättsliga regler som förslaget&lt;br&gt;innehåller. Dessa avvikelsers förenlighet med Sveriges internationella åta-&lt;br&gt;ganden och den lagtekniska utformningen av förslaget i denna del har också&lt;br&gt;ifrågasatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälsorganisationema har ifrågasatt förslagets regel att behörighet enligt&lt;br&gt;den s.k. STCW-konventionen skall vara tillräcklig för de flesta befattningar&lt;br&gt;ombord på fartyg införda i förteckningen.Stockholm tingsrätt och Svea hov-&lt;br&gt;rätt har tagit upp vissa frågor angående underrättelse till sjöfartsregistret då&lt;br&gt;ett fartyg förs in i eller avförs ur förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot promemorie-&lt;br&gt;förslaget att en särskild förteckning skall föras över de fartyg beträffande&lt;br&gt;vilka de föreslagna åtgärderna skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på&lt;br&gt;fartyg..................................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmän bakgrund.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Nuvarande&amp;nbsp;förhållanden............................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjömansskatten............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sociala avgifter............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det sociala skyddets&amp;nbsp;omfattning.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländsk arbetskraft........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländska förhållanden...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna synpunkter.............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Statligt bidrag till bemanningskostnaderna............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Möjlighet att anställa utländskt sjöfolk............... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsberäkning och administration.................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departements- promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:21) En ny svensk sjöfartspolitik............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag............................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över departements-&lt;br&gt;promemorian En ny svensk sjöfartspolitik............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42204, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag för svenska rederier på tilläggsbuget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 360 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag för svenska rederier på tilläggsbuget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 360 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts angående den framtida inriktningen av sjöfartspolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts angående den framtida inriktningen av sjöfartspolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:04:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03128</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:04:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03128</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__128.pdf</filnamn>
<filstorlek>1333684</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa sjöfartspolitiska åtgiirder</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7A6CCE98-7E8B-4800-A950-27AE3AF50A66</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:TU12</uppgift>
<ref_dok_id>GG01TU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Kenneth Attefors  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Kenneth Attefors  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:128&lt;br/&gt;
Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>