<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289912</hangar_id>
 <dok_id>GG03127</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>127</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:127</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>127</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:36</publicerad>
 <titel>om vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03127/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03127</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03127</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:127&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa frågor om beskattning av inkomst&lt;br&gt;av tjänst&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03127/prop_199293__127-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt V&amp;amp;sterberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen berör i huvudsak, olika frågor i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst. Dessutom föreslås att lagen (1980:865) mot skatteflykt upphävs&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen rörande inkomst av tjänst innebär bl.a. skattefrihet för fri&lt;br&gt;kost som åtnjuts på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och för fri&lt;br&gt;frukost som åtnjuts på hotell eller liknande inrättning om kosten&lt;br&gt;obligatoriskt ingår i priset för resan eller rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för ökade levnadskostnader skall inte behöva reduceras för&lt;br&gt;tillhandahållna förmåner på allmänna transportmedel, men däremot skall&lt;br&gt;det reduceras för övriga tillhandahållna måltider och således bl.a. för&lt;br&gt;hotellfrukostar och representationsmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reseförsäkringar som tecknats av en arbetsgivare för anställds&lt;br&gt;tjänsteresor blir undantagna från beskattning. En motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse införs i inkomstslaget näringsverksamhet beträffande&lt;br&gt;egenföretagares reseförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader relateras till&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för värdering av förmån av räntefria eller lågförräntade lån&lt;br&gt;ändras i flera avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lån med fest ränta eller för räntefria lån införs en ny värderings-&lt;br&gt;princip som innebär att värderingen skall ske med utgångspunkt i&lt;br&gt;förhållandena vid lånetillfället. Förmånen skall sålunda beräknas på&lt;br&gt;giundval av skillnaden mellan å ena sidan statslåneräntan vid lånetillfället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntesat- Prop. 1992:127&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga lån behålls nuvarande värderingsprincip men en jämknings-&lt;br&gt;regel införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattning av hobbyinkomster ändras på så sätt&lt;br&gt;att avdragsrätten för kostnader i hobbyverksamheten som betalats före&lt;br&gt;beskattningsåret utvidgas tidsmässigt till de fem år som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om hemresor för den som på grund av sitt arbete vistas på&lt;br&gt;annan ort än sin hemort ändras på så sätt att den särskilda avståndsgräns&lt;br&gt;som gäller för flygresor slopas och att avdragsrätten för kostnader för&lt;br&gt;tågresor utvidgas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten för vissa utbildningsstipendier inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för kostnader för bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;föreslås bli 12 kr per mil även för inkomståret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa mindre justeringar görs i reglerna om skattefrihet för barnpension&lt;br&gt;och om särskilt grundavdrag för pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. sexmånadersregeln för sjömän på utländska fartyg föreslås&lt;br&gt;få fortsatt giltighet t.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkterna 3, 10 och 14 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 §, punkterna 3, 3 a och 3 b av anvisningarna till 33 §, punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 §, punkt 1 av anvisningarna till 48 § samt punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Såsom intäkt av tjänst skall 3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräk-&lt;br&gt;nas vid löneförmånernas uppskatt-&lt;br&gt;ning. Såsom intäkt skall även&lt;br&gt;upptagas exempelvis värdet av fri&lt;br&gt;kost och fria resor ävensom skat-&lt;br&gt;ter, försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller eljest tillhandahållit.&lt;br&gt;Arbetsgivares kostnader för tryg-&lt;br&gt;gande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör dock icke skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt för den anställde.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräk-&lt;br&gt;nas vid löneförmånernas uppskatt-&lt;br&gt;ning. Såsom intäkt skall även&lt;br&gt;upptagas exempelvis värdet av fri&lt;br&gt;kost och fria resor ävensom skat-&lt;br&gt;ter, försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller som den anställde&lt;br&gt;annars tillhandahållits pä grund av&lt;br&gt;anställningen. Skattepliktföreligger&lt;br&gt;dock inte för värdet av fri kost som&lt;br&gt;åtnjuts på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa eller för&lt;br&gt;värdet av fri frukost som åtnjuts på&lt;br&gt;hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att kosten obligatoriskt&lt;br&gt;ingår i priset för transporten eller&lt;br&gt;övernattningen i fråga. Värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid representa-&lt;br&gt;tion utgör inte heller skattepliktig&lt;br&gt;intäkt. Såvitt avser intern repre-&lt;br&gt;sentation gäller detta endast om&lt;br&gt;sammankomsten är tillfällig och av&lt;br&gt;kort varaktighet. Arbetsgivares&lt;br&gt;kostnader för tryggande av arbets-&lt;br&gt;tagares pension genom avsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller pensionsförsäkring utgör&lt;br&gt;inteskattepliktig intäkt för den an-&lt;br&gt;ställde. Förmån av fri försäkring&lt;br&gt;avseende reseskydd under tjäns-&lt;br&gt;teresa är inte heller skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,&lt;br&gt;som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. Ar tjänstebostad med hänsyn till vederbörande&lt;br&gt;tjänstinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än&lt;br&gt;som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning&lt;br&gt;men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall&lt;br&gt;såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses&lt;br&gt;motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erfor-&lt;br&gt;derligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinneha-&lt;br&gt;vare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens&lt;br&gt;uppskattade värde därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Har arbetsgivare eller uppdragsgivare lämnat arbetstagare eller&lt;br&gt;uppdragstagare förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas för&lt;br&gt;värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Belopp motsvarande värdet av&lt;br&gt;förmånen skall anses som en betald ränteutgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om&lt;br&gt;det finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall beräknas&lt;br&gt;till skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattnings-&lt;br&gt;året med tillägg av en procenten-&lt;br&gt;het och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall för så-&lt;br&gt;dant lån i svensk valuta beträffan-&lt;br&gt;de vilket räntan bestämts att utgå&lt;br&gt;ffter en fast räntesats eller i fast&lt;br&gt;förhållande till marknadsräntan för&lt;br&gt;lån av ifrågavarande slag, beräk-&lt;br&gt;nas på grundval av skillnaden&lt;br&gt;mellan å ena sidan statslåneräntan&lt;br&gt;vid lånetillfället med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan den&lt;br&gt;avtalade räntesatsen. I fråga om&lt;br&gt;lån av nu angivet slag som upp-&lt;br&gt;tagits före den 5 december 1986&lt;br&gt;skall, i stället för statslåneräntan&lt;br&gt;vid lånetillfället, tillämpas när-&lt;br&gt;mast motsvarande ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annat lån i svensk valuta än&lt;br&gt;lån som avses i tredje stycket skall&lt;br&gt;förmånens värde beräknas på&lt;br&gt;grundval av skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser lån som upptagits i&lt;br&gt;utländsk valuta skall förmånens&lt;br&gt;värde beräknas till skillnaden&lt;br&gt;mellan å ena sidan marknadsrän-&lt;br&gt;tan i den aktuella valutan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i denna punkt&lt;br&gt;gäller ej i fäll som avses i punkt&lt;br&gt;14 sjätte stycket av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Har vid utgången av&lt;br&gt;maj under beskattningsåret stats-&lt;br&gt;låneräntan ändrats med minst tvä&lt;br&gt;procentenheter i förhållande till&lt;br&gt;dess storlek vid utgången av no-&lt;br&gt;vember året före beskattningsåret,&lt;br&gt;skall förmånens värde för tiden&lt;br&gt;juli-december beskattningsåret be-&lt;br&gt;stämmas till skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av maj beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av en procentenhet och&lt;br&gt;å andra sidan den avtalade räntan.&lt;br&gt;Såvitt avser lån som upptagits i&lt;br&gt;utländsk valuta tillämpas vad som&lt;br&gt;sagts i tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;med den ändringen att vad som där&lt;br&gt;sagts om statslåneräntan i stället&lt;br&gt;skall avse närmast motsvarande&lt;br&gt;ränta för lån i den aktuella valu-&lt;br&gt;tan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i denna punkt&lt;br&gt;första och andra styckena gäller ej&lt;br&gt;i fäll som avses i punkt 14 sjätte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14? Anskaffär ett fåmansforetag från annan än delägare eller delägare&lt;br&gt;närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu-&lt;br&gt;tande är avsedd for privat bruk för företagsledare i företaget eller&lt;br&gt;företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos&lt;br&gt;företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som&lt;br&gt;föranleder beskattning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i fåmansforetag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda&lt;br&gt;undantagsregler gäller för fästighet och bostadsrätt. Avser avyttringen&lt;br&gt;sådan egendom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur&lt;br&gt;priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag&lt;br&gt;för något omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt&lt;br&gt;av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan&lt;br&gt;bostadsrätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses&lt;br&gt;i andra stycket av samma moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmansforetag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde,&lt;br&gt;skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från&lt;br&gt;handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan&lt;br&gt;lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli&lt;br&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när&lt;br&gt;det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats&lt;br&gt;enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagsledare i ett fåmansforetag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning&lt;br&gt;från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller&lt;br&gt;den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas&lt;br&gt;såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som&lt;br&gt;han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan under-&lt;br&gt;stiger marknadsräntan, skall lånta-&lt;br&gt;garen beskattas för värdet av för-&lt;br&gt;månen som intäkt av tjänst. För-&lt;br&gt;månens värde skall beräknas till&lt;br&gt;skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattnings-&lt;br&gt;året med tillägg av en procenten-&lt;br&gt;het och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan. Såvitt avser lån som upp-&lt;br&gt;tagits i utländsk valuta skall för-&lt;br&gt;månens värde beräknas till skillna-&lt;br&gt;den mellan å ena sidan marknads-&lt;br&gt;räntan i den aktuella valutan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan under-&lt;br&gt;stiger marknadsräntan, skall lånta-&lt;br&gt;garen beskattas för värdet av för-&lt;br&gt;månen som intäkt av tjänst. För-&lt;br&gt;månens värde skall beräknas på&lt;br&gt;sätt som anges i punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,&lt;br&gt;skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansforetag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett&lt;br&gt;fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa&lt;br&gt;personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i&lt;br&gt;företaget; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person&lt;br&gt;genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv-&lt;br&gt;ständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansforetag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt in-&lt;br&gt;siderlagen (1990:1342). Som fåmansforetag räknas inte heller bo-&lt;br&gt;stadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansägt handelsbolag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer&lt;br&gt;genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,&lt;br&gt;avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten&lt;br&gt;över sådan verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagsledare i fåmansforetag eller fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses&lt;br&gt;i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-&lt;br&gt;stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga&lt;br&gt;över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående per-&lt;br&gt;son räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller av-&lt;br&gt;komlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo&lt;br&gt;vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med&lt;br&gt;avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhetsorten utgörs av ett område inom ett avstånd av&lt;br&gt;50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verksam-&lt;br&gt;hetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad. Tjänsteställe är den plats där en arbetstagare&lt;br&gt;fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller&lt;br&gt;på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och&lt;br&gt;lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbets-&lt;br&gt;uppgifter. Om arbete på vaije arbetsplats pågår begränsad tid enligt de&lt;br&gt;villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings-&lt;br&gt;branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad anses som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter - dagtrak-&lt;br&gt;tamente -, och visar den skatt-&lt;br&gt;skyldige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst 150 kronor per dag (helt&lt;br&gt;maximibelopp för dag).&lt;br&gt;Detta maximibelopp avser kost-&lt;br&gt;nadsökning för måltider och små-&lt;br&gt;utgifter under vaije hel dag som&lt;br&gt;har tagits i anspråk för resan. Som&lt;br&gt;hel dag anses även avresedag om&lt;br&gt;resan har påböijats före kl. 12.00&lt;br&gt;och hemkomstdag om resan har&lt;br&gt;avslutats efter kl. 19.00. Om resan&lt;br&gt;har påböijats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;75 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente), och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst med ett belopp per dag som&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det för&lt;br&gt;beskattningsåret gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kro-&lt;br&gt;nor (helt maximibelopp).&lt;br&gt;Detta maximibelopp avser kost-&lt;br&gt;nadsökning för måltider och små-&lt;br&gt;utgifter under vaije hel dag som&lt;br&gt;har tagits i anspråk för resan. Som&lt;br&gt;hel dag anses även avresedag om&lt;br&gt;resan har påböijats före kl. 12.00&lt;br&gt;och hemkomstdag om resan har&lt;br&gt;avslutats efter kl. 19.00. Om resan&lt;br&gt;har påböijats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;ett halvt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma anställning&lt;br&gt;varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen avse hans samtliga förrättningar inom riket i nämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad for logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;br&gt;med belopp motsvarande ersättning&lt;br&gt;som uppburits från arbetsgivaren&lt;br&gt;nattraktamente. Detta avdrag&lt;br&gt;får dock inte överstiga 75 kronor&lt;br&gt;per natt (maximi-&lt;br&gt;belopp för natt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;br&gt;med belopp motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning som uppburits från arbets-&lt;br&gt;givaren (nattraktamente).&lt;br&gt;Detta avdrag får dock inte över-&lt;br&gt;stiga ett halvt maximibelopp per&lt;br&gt;natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och&lt;br&gt;samma ort inom riket under längre tid än tre månader i en följd bedöms&lt;br&gt;rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a.&lt;br&gt;En löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att&lt;br&gt;arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt erhållit kost-&lt;br&gt;förmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna trans-&lt;br&gt;portmedel vid tjänsteresa och som&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning under förrättning som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;på utrikes ort, får beräknas för vaije förrättning för sig. Avdraget skall&lt;br&gt;även här, om den skattskyldige inte visar större ökning, anses ha uppgått&lt;br&gt;till belopp som motsvarar den kostnadsersättning som arbetsgivaren givit&lt;br&gt;ut, dock högst med belopp som kan anses motsvara största normala&lt;br&gt;ökning i levnadskostnaden under ett dygn för respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader kan&lt;br&gt;inte anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige&lt;br&gt;arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Avdrag medges dock&lt;br&gt;i följande fäll, nämligen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet avser endast en kortare tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet visserligen inte kan betecknas som kortvarigt men ändå typiskt&lt;br&gt;sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fäst anknytning till&lt;br&gt;den tidigare bostadsorten krävs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör&lt;br&gt;ske till arbetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som ovan sagts har en skattskyldig, som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete flyttat till ny bostadsort, rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;om bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj&lt;br&gt;behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är&lt;br&gt;skälig på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makes eller sambos förvärvsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt denna punkt medges endast om övernattning på arbetsor-&lt;br&gt;ten äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om avståndet mellan bostadsorten och arbetsor-&lt;br&gt;ten är längre än 50 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges under längst två år och i övrigt&lt;br&gt;under längst tre år för gifta eller samboende par och under längst ett år&lt;br&gt;för ensamstående skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid&lt;br&gt;under vilken avdrag för samma förrättning medgetts enligt punkt 3.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens&lt;br&gt;natur eller andra särskilda skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon medgivits avdrag enligt&lt;br&gt;punkt 3 ovan och som alltjämt&lt;br&gt;uppbär kostnadsersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren till 700 kronor per&lt;br&gt;dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till 75&lt;br&gt;kronor per dag (ett halvt maximi-&lt;br&gt;belopp) under de första tre måna-&lt;br&gt;derna av bortovaron och därefter&lt;br&gt;samt i fall av dubbel bosättning till&lt;br&gt;50 kronor per dag (ett tredjedels&lt;br&gt;maximibelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt erhållit kost-&lt;br&gt;förmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon medgivits avdrag enligt&lt;br&gt;punkt 3 ovan och som alltjämt&lt;br&gt;uppbär kostnadsersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren till 70 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp per dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon och därefter samt i fall av&lt;br&gt;dubbel bosättning till 30 procent&lt;br&gt;av helt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna trans-&lt;br&gt;portmedel vid tjänsteresa och som&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller&lt;br&gt;sin familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för kostnad for en&lt;br&gt;hemresa vaije vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget gäller endast kostnad för resa inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Om avståndet mellan hemorten&lt;br&gt;och arbetsorten överstiger sjuhun-&lt;br&gt;dra kilometer eller resan företagits&lt;br&gt;till eller från Gotland medges dock&lt;br&gt;avdrag för kostnad för flygresa.&lt;br&gt;Om godtagbara allmänna kom-&lt;br&gt;munikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad&lt;br&gt;som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna&lt;br&gt;kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Förmånsvärdet av fri måltid&lt;br&gt;bestående av ett mål om dagen&lt;br&gt;(lunch eller middag) är lika med&lt;br&gt;genomsnittspriset i riket för en&lt;br&gt;lunchmåltid av normal beskaffen-&lt;br&gt;het. Förmånsvärdet av helt fri kost&lt;br&gt;är lika med 250 procent av nämn-&lt;br&gt;da genomsnittspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förmånsvärdet av helt fri kost&lt;br&gt;beräknas per dag till ett belopp -&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kro-&lt;br&gt;nor - som motsvarar 250 procent&lt;br&gt;av genomsnittspriset i riket för en&lt;br&gt;lunchmåltid av normal beskaffen-&lt;br&gt;het. Förmånsvärdet av en fri måltid&lt;br&gt;bestående av ett mål om dagen&lt;br&gt;(lunch eller middag) är lika med&lt;br&gt;40 procent av förmånsvärdet för&lt;br&gt;helt fri kost. Förmånsvärdet av fri&lt;br&gt;frukost är lika med 20 procent av&lt;br&gt;förmånsvärdet för helt fri kost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar arbetsgivaren till kostnaderna för anställds måltid och kommer&lt;br&gt;härigenom den anställdes kostnad för måltiden att understiga genom-&lt;br&gt;snittspriset skall skillnaden tas upp som förmån av delvis fri måltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.* Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt&lt;br&gt;iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård-&lt;br&gt;bidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller&lt;br&gt;minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpension&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda&lt;br&gt;lagrum angiven livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive&lt;br&gt;tredje stycket första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas&lt;br&gt;med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samord-&lt;br&gt;ning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som&lt;br&gt;uppburit folkpension med belopp&lt;br&gt;som tillkommer gift vars make&lt;br&gt;uppbär folkpension, uppgår det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget till 1,325&lt;br&gt;basbelopp. För övriga skattskyldiga&lt;br&gt;uppgår avdraget till 1,5 basbelopp.&lt;br&gt;För gift skattskyldig, som under&lt;br&gt;viss del av beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension med belopp&lt;br&gt;som tillkommer gift vars make&lt;br&gt;uppbär folkpension och under&lt;br&gt;återstoden av året uppburit folk-&lt;br&gt;pension med belopp som tillkom-&lt;br&gt;mer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion, uppgår avdraget till 1,5 bas-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som&lt;br&gt;uppburit folkpension med belopp&lt;br&gt;som tillkommer gift vars make&lt;br&gt;uppbär folkpension, uppgår det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget till 1,325&lt;br&gt;särskilt basbelopp enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. För övriga skattskyl-&lt;br&gt;diga uppgår avdraget till 1,5 sär-&lt;br&gt;skilt basbelopp. För gift skattskyl-&lt;br&gt;dig, som under viss del av be-&lt;br&gt;skattningsåret uppburit folkpension&lt;br&gt;med belopp som tillkommer gift&lt;br&gt;vars make uppbär folkpension och&lt;br&gt;under återstoden av året uppburit&lt;br&gt;folkpension med belopp som&lt;br&gt;tillkommer gift vars make saknar&lt;br&gt;folkpension, uppgår avdraget till&lt;br&gt;1,5 särskilt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela&lt;br&gt;beskattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som&lt;br&gt;enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av förtidspension, halv eller en fjärdedels&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som avlidit:&lt;br&gt;uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller&lt;br&gt;2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta som&lt;br&gt;avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen&lt;br&gt;i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det är&lt;br&gt;till fördel för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av&lt;br&gt;uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra&lt;br&gt;stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan&lt;br&gt;pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar&lt;br&gt;folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65&lt;br&gt;procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid&lt;br&gt;rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa&lt;br&gt;bestämmelser i stället hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Skattefrihet enligt 54 § första stycket föreligger om anställningen&lt;br&gt;och vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten&lt;br&gt;beskattats i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än&lt;br&gt;svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk&lt;br&gt;församling medges dock sådan befrielse även om inkomsten inte&lt;br&gt;beskattats i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administrativ&lt;br&gt;praxis i detta land eller annat avtal än avtal för undvikande av dubbelbe-&lt;br&gt;skattning som detta land ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid&lt;br&gt;anställning ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg. I fråga om sådan anställ-&lt;br&gt;ning gäller vid 1986—7993 års&lt;br&gt;taxeringar att skattefrihet föreligger&lt;br&gt;om anställningen och vistelsen&lt;br&gt;utomlands varat minst sex månader&lt;br&gt;och avsett anställning hos ar-&lt;br&gt;betsgivare, som är en inländsk&lt;br&gt;juridisk person eller en här i riket&lt;br&gt;bosatt fysisk person, och anställ-&lt;br&gt;ningen utövats ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg som huvudsakligen går i&lt;br&gt;sådan oceanfart som avses i 1 kap.&lt;br&gt;7 § 8 fartygssäkerhetsförordningen&lt;br&gt;(1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tid för vistelse som avses i första och andra styckena far inräknas&lt;br&gt;kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är&lt;br&gt;förlagda till böljan eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i&lt;br&gt;Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som&lt;br&gt;motsvarar högst sex dagar för vaije hel månad som anställningen&lt;br&gt;utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige påböljat anställningen och kunde det därvid på&lt;br&gt;goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att&lt;br&gt;undantas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffer&lt;br&gt;under anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för&lt;br&gt;att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid&lt;br&gt;anställning ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg. I fråga om sådan anställ-&lt;br&gt;ning gäller vid 1986—1994 års&lt;br&gt;taxeringar att skattefrihet föreligger&lt;br&gt;om anställningen och vistelsen&lt;br&gt;utomlands varat minst sex månader&lt;br&gt;och avsett anställning hos ar-&lt;br&gt;betsgivare, som är en inländsk&lt;br&gt;juridisk person eller en här i riket&lt;br&gt;bosatt fysisk person, och anställ-&lt;br&gt;ningen utövats ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg som huvudsakligen går i&lt;br&gt;sådan oceanfert som avses i 1 kap.&lt;br&gt;7 § 8 fertygssäkerhetsförordningen&lt;br&gt;(1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1866.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likväl undantas från beskattning i Sverige om de ändrade forhållandena&lt;br&gt;beror på omständigheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och&lt;br&gt;en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) i paragrafens lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1992:651) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fäll&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas&lt;br&gt;ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan&lt;br&gt;är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår&lt;br&gt;på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatteplik-&lt;br&gt;tig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfäll eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lydelse enligt bet. 1992/93:SfUl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;br&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och&lt;br&gt;dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund&lt;br&gt;av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på&lt;br&gt;grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke&lt;br&gt;förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;mottagarens utbildning och inte&lt;br&gt;utgör ersättning för arbete som har&lt;br&gt;utförts eller skall utföras för ut-&lt;br&gt;givarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;mottagarens utbildning och inte&lt;br&gt;utgör ersättning för arbete eller&lt;br&gt;annan prestation som har utförts&lt;br&gt;eller skall utföras för utgivarens&lt;br&gt;räkning eller eljest i dennes in-&lt;br&gt;tresse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:000) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt&lt;br&gt;barnbidrag, samt barnpension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;till den del pensionen efter varje&lt;br&gt;avliden förälder inte överstiger 0,4&lt;br&gt;basbelopp-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt&lt;br&gt;barnbidrag, samt barnpension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;till den del pensionen för varje&lt;br&gt;månad den avser inte överstiger en&lt;br&gt;tolftedel av fyrtio procent eller, vid&lt;br&gt;pension efter båda föräldrarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åttio procent, av basbeloppet den&lt;br&gt;månad pensionen avser samt sådan&lt;br&gt;i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring angiven livränta&lt;br&gt;i form av efterlevandelivränta till&lt;br&gt;barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan&lt;br&gt;föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skatteplik-&lt;br&gt;tig-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för&lt;br&gt;resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd,&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn samt&lt;br&gt;hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller&lt;br&gt;landstingskommunala medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fåra eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat oigan, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse for utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar&lt;br&gt;som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt, 50 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 22 § tullagen (1973:670),&lt;br&gt;20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i&lt;br&gt;kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfäller på grund av avtalsgruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. De nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om introduktionsersättning i&lt;br&gt;19 § tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering. De nya be-&lt;br&gt;stämmelserna om ränta i 20 §&lt;br&gt;tillämpas på ränta som belöper på&lt;br&gt;tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. De nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om introduktionsersättning,&lt;br&gt;stipendium och barnpension i 19 §&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1994&lt;br&gt;års taxering. De nya bestämmelser-&lt;br&gt;na om ränta i 20 § tillämpas på&lt;br&gt;ränta som belöper på tid efter&lt;br&gt;ikraftträdandet. Efterlevandelivrän-&lt;br&gt;ta till barn enligt lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;annan i 17 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;angiven livränta räknas dock vid&lt;br&gt;1993 års taxering inte som skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst till den del livrän-&lt;br&gt;tan föranlett att barnpension under&lt;br&gt;1992 utbetalats med lägre belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än 0,4 basbelopp vid pension efter&lt;br&gt;en förälder och 0,8 basbelopp vid&lt;br&gt;pension efter båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § 1 mom. och punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) i paragrafens och anvis-&lt;br&gt;ningspunktens lydelse enligt lagen (1992:841) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av&lt;br&gt;tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader&lt;br&gt;för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats&lt;br&gt;särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp&lt;br&gt;såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen&lt;br&gt;eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den&lt;br&gt;skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts&lt;br&gt;utförande och som han själv avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst&lt;br&gt;redovisningsskyldig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam-&lt;br&gt;hetsorten som varit förenad med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för&lt;br&gt;tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande&lt;br&gt;självständigt bedriven verksamhet&lt;br&gt;som ej skall hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet gäller följande. Avdrag&lt;br&gt;får göras för utgifter som är att&lt;br&gt;anse som kostnader för intäktens&lt;br&gt;förvärvande om de betalats under&lt;br&gt;beskattningsåret. Avdrag får också&lt;br&gt;ske för sådana kostnader om de&lt;br&gt;betalats under året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret i den mån de överstiger&lt;br&gt;det årets intäkter. Avdrag får inte&lt;br&gt;ske med större belopp än som&lt;br&gt;motsvarar beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;av verksamheten. Underskott av en&lt;br&gt;verksamhet får inte dras av mot&lt;br&gt;överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande&lt;br&gt;självständigt bedriven verksamhet&lt;br&gt;som ej skall hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet gäller följande. Avdrag&lt;br&gt;får göras för utgifter som är att&lt;br&gt;anse som kostnader för intäktens&lt;br&gt;förvärvande om de betalats under&lt;br&gt;beskattningsåret. Avdrag får också&lt;br&gt;ske för sådana kostnader om de&lt;br&gt;betalats under något av de fem år&lt;br&gt;som närmast föregått beskatt-&lt;br&gt;ningsåret i den mån de överstiger&lt;br&gt;respektive års intäkter. Avdrag får&lt;br&gt;inte ske med större belopp än som&lt;br&gt;motsvarar beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;av verksamheten. Underskott av en&lt;br&gt;verksamhet får inte dras av mot&lt;br&gt;överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller&lt;br&gt;annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;som tecknats av fysisk person i&lt;br&gt;hans egenskap av utövare av viss&lt;br&gt;näringsverksamhet, utgör avdrags-&lt;br&gt;gill omkostnad i näringsverksam-&lt;br&gt;heten. Om den ersättning, som kan&lt;br&gt;komma att utfalla på grund av för-&lt;br&gt;säkringen, utgår efter väsentligt&lt;br&gt;förmånligare grunder än vad som&lt;br&gt;gäller enligt gruppliv- försäkring&lt;br&gt;för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst, skall dock endast den del av&lt;br&gt;premien som kan anses motsvara&lt;br&gt;förmåner enligt grupplivförsäkring&lt;br&gt;för nämnda befattningshavare&lt;br&gt;räknas som omkostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;som tecknats av fysisk person i&lt;br&gt;hans egenskap av utövare av viss&lt;br&gt;näringsverksamhet, utgör avdrags-&lt;br&gt;gill omkostnad i närings- verksam-&lt;br&gt;heten. Om den ersättning, som kan&lt;br&gt;komma att utfalla på grund av för-&lt;br&gt;säkringen, utgår efter väsentligt&lt;br&gt;förmånligare grunder än vad som&lt;br&gt;gäller enligt grupplivförsäkring för&lt;br&gt;befattningshavare i statens tjänst,&lt;br&gt;skall dock endast den del av pre-&lt;br&gt;mien som kan anses motsvara&lt;br&gt;förmåner enligt grupplivförsäkring&lt;br&gt;för nämnda befattningshavare&lt;br&gt;räknas som omkostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten. Premie för rese-&lt;br&gt;skyddsförsäkring avseende resa i&lt;br&gt;verksamheten utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av&lt;br&gt;fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § uppbördslagen (1953:272)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk- Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fåll som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan un-&lt;br&gt;derstiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom vaije område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om&lt;br&gt;bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat&lt;br&gt;med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fäll som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1992:489.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av formånen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte haft inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan inkomst av tjänst än folkpen-&lt;br&gt;sion och pensionstillskott enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott eller allmän tilläggspension&lt;br&gt;som föranlett avräkning av sådant&lt;br&gt;pensionstillskott gäller i stället för&lt;br&gt;vad som sägs i 4 § första stycket 1&lt;br&gt;följande. Skyldighet att lämna&lt;br&gt;självdeklaration föreligger endast&lt;br&gt;om den uppburna pensionen över-&lt;br&gt;stiger för gift skattskyldig som inte&lt;br&gt;under någon del av året uppburit&lt;br&gt;pension med belopp som tillkom-&lt;br&gt;mer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion 1,325 basbelopp och för an-&lt;br&gt;nan skattskyldig 1,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte haft inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan inkomst av tjänst än folkpen-&lt;br&gt;sion och pensionstillskott enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott eller allmän tilläggspension&lt;br&gt;som föranlett avräkning av sådant&lt;br&gt;pensionstillskott gäller i stället för&lt;br&gt;vad som sägs i 4 § första stycket 1&lt;br&gt;följande. Skyldighet att lämna&lt;br&gt;självdeklaration föreligger endast&lt;br&gt;om den uppburna pensionen över-&lt;br&gt;stiger för gift skattskyldig som inte&lt;br&gt;under någon del av året uppburit&lt;br&gt;pension med belopp som tillkom-&lt;br&gt;mer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion 1,325 särskilt basbelopp enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och för annan&lt;br&gt;skattskyldig 1,5 särskilt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1992. Den upphävda lagen tillämpas&lt;br&gt;dock alltjämt på rättshandlingar som företagits under tiden den 1 januari&lt;br&gt;1981—den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen 1990:302 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdandebestämmelserna 1990:1464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbets-&lt;br&gt;platsen vid 1994 års taxering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 §§ kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall vid 1994 års taxering medges, i stället för enligt&lt;br&gt;schablon som anges i andra stycket nämnda anvisningspunkt, med&lt;br&gt;1 krona 20 öre per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03127/prop_199293__127-2.png" style="width:14pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:127&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lund-&lt;br&gt;gren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa frågor om beskattning av&lt;br&gt;inkomst av tjänst m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 tillkallades efter regeringens bemyndigande en särskild&lt;br&gt;utredare, regeringsrådet Arne Baekkevold, med uppdrag att se över vissa&lt;br&gt;regler i inkomstslaget tjänst. Bakgrunden var att vissa inslag i 1990/91&lt;br&gt;års skattereform kritiserats för att bl.a. ge upphov till administrativt&lt;br&gt;krångel. En huvuduppgift för utredaren har därför varit att se över vissa&lt;br&gt;materiella regler och försöka åstadkomma regler som är enklare att&lt;br&gt;hantera för skattskyldiga och arbetsgivare. Utredningen har antagit nam-&lt;br&gt;net Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor har i enlighet med direktiven förtursbehandlats och redo-&lt;br&gt;visats i ett i juni 1992 avgivet betänkande, (SOU 1992:57) Beskattning&lt;br&gt;av vissa naturaförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet&lt;br&gt;och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3323/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall i det följande behandla de frågor som tas upp i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer dessutom att föreslå några andra förändringar än de som&lt;br&gt;föranleds av förslagen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäller en inskränkning i skattefriheten för vissa utbildningsstipen-&lt;br&gt;dier. En annan är att reglerna om avdrag för kostnader för hemresor för&lt;br&gt;den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller sin fa-&lt;br&gt;miljs hemort ändras på så sätt att det i större utsträckning blir möjligt&lt;br&gt;att få avdrag för kostnader för tåg- och flygresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter föreslår jag som ett led i regeringens arbete för att öka rätts-&lt;br&gt;säkerheten att lagen (1980:865) mot skatteflykt, den s.k. generalklau-&lt;br&gt;sulen, slopas fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar slutligen upp följande frågor, nämligen avdrag för kostnader för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats med egen bil, mindre justeringar i&lt;br&gt;reglerna om skattefrihet för barnpension och särskilt grundavdrag för&lt;br&gt;pensionärer samt en förlängning av den s.k. sexmånadersregeln för&lt;br&gt;sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över vissa lagförslag. De till Lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas&lt;br&gt;till protokollet som bilaga 2. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet&lt;br&gt;som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har kommit med vissa synpunkter rörande utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna beträffande beskattningen av representationsmåltider och&lt;br&gt;skattefriheten för vissa utbildningsstipendier. Jag återkommer till Lag-&lt;br&gt;rådets synpunkter i specialmotiveringen (avsnitt 9.1 och 9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar av redaktionell karaktär har företagits i förhållande till&lt;br&gt;de till Lagrådet remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förändringar i inkomstslaget tjänst&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen företogs omfettande förändringar i in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst. Förändringarna berörde bl.a. traktamentsbeskatt-&lt;br&gt;ningsreglema samt värderingen av vissa förmåner såsom fria måltider&lt;br&gt;och lån på förmånliga villkor. De nya reglerna som i huvudsak tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m. 1992 års taxering, har i vissa delar kritiserats för att ge upphov&lt;br&gt;till administrativt krångel för anställda och arbetsgivare. Andra inslag i&lt;br&gt;skattereformen har kritiserats för att medföra beskattningseffekter som i&lt;br&gt;vissa fell inte kan anses skäliga. Det sistnämnda gäller t.ex. reglerna om&lt;br&gt;lån från arbetsgivaren på förmånliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. denna kritik tillkallades den inledningsvis&lt;br&gt;nämnde särskilde utredaren. Huvuduppgiften för utredningen är enligt&lt;br&gt;direktiven att se över reglerna i inkomstslaget tjänst i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma enklare och mer lättillämpade regler så att administrativt krångel&lt;br&gt;och olikfbrmig regeltillämpning minimeras för såväl enskilda som arbets-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu avgivna delbetänkandet redovisas vissa frågor som behandlats&lt;br&gt;med förtur. Dessa gäller beskattning av kostförmåner, vissa traktamenten&lt;br&gt;m.m., personal vårdsförmåner, förmånliga lån och hobbyinkomster. I&lt;br&gt;fråga om traktamenten och avdrag för ökade levnadskostnader har för-&lt;br&gt;tursbehandlingen i huvudsak begränsats till frågor som har samband med&lt;br&gt;kostförmåner vid tjänsteresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har överlag fått ett positivt bemötande av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Även för egen del kan jag, på något undantag när, ansluta&lt;br&gt;mig till utredningens förslag. Dessa bör därför i allt väsentligt genom-&lt;br&gt;föras. På ett par punkter, som jag återkommer till i det följande, anser&lt;br&gt;jag emellertid att det finns anledning att avvika från vad utredningen&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på förslagen i detalj vill jag mot bakgrund av ett&lt;br&gt;uttalande av Kammarrätten i Stockholm ta upp en principiell fråga.&lt;br&gt;Kammarrätten påpekar att skattereformen har varit i kraft så kort tid att&lt;br&gt;det är naturligt att en mer fördjupad erferenhet avbidas innan större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar vidtas. Kammarrätten uttalar vidare att den kritik som enligt Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;utredningsbetänkandet riktats mot vissa inslag i reformen väsentligen&lt;br&gt;bygger på önskemål som syftar till att tillgodose olika särintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att jag för egen del kan instämma i vad Kammar-&lt;br&gt;rätten framfört. I bl.a. direktiven till utredningen har jag också påpekat&lt;br&gt;att en hel del av de svårigheter av administrativ art som uppstått i sam-&lt;br&gt;band med skattereformen kan antas vara av övergångskaraktär och därför&lt;br&gt;kommer att minska när rutiner och praxis utbildats. Jag har i direktiven&lt;br&gt;vidare understrukit att principen att olika typer av förmåner skall be-&lt;br&gt;skattas likformigt, oavsett om de utgår i form av kontantlön eller natura-&lt;br&gt;förmåner, ligger fäst. Det finns därför anledning att nu vara återhållsam&lt;br&gt;med förändringar. De förslag som läggs fram i det följande har enligt&lt;br&gt;min bedömning karaktär av detaljjusteringar i regelsystemet vilka inte&lt;br&gt;rubbar de grundläggande principerna. Det finns således enligt min&lt;br&gt;mening från principiella utgångspunkter inga hinder mot att genomföra&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Kostförmån, traktamenten m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om kostförmån och avdrag för ökade levnadskostnader har ett&lt;br&gt;nära samband varför jag väljer att behandla dem i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på förslagen till regeländringar skall jag först kortfattat&lt;br&gt;redogöra för gällande regler på det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostförmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattning av kostförmån återfinns i punkt 3 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 §, 42 § tredje stycket och punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Förmåns-&lt;br&gt;värdet av fri måltid bestående av ett mål om dagen (lunch eller middag)&lt;br&gt;är lika med genomsnittspriset i riket för en lunchmåltid av normal&lt;br&gt;beskaffenhet medan förmånsvärdet av helt fri kost är lika med 250 % av&lt;br&gt;nämnda genomsnittspris. Bidrar arbetsgivaren till kostnaderna för&lt;br&gt;anställds måltid och kommer härigenom den anställdes kostnad för&lt;br&gt;måltiden att understiga genomsnittspriset skall skillnaden mellan vad den&lt;br&gt;anställde betalar för måltiden och genomsnittspriset tas upp som förmån&lt;br&gt;av fri måltid. Reglerna torde medföra att även om arbetsgivarens&lt;br&gt;subvention av måltiden understiger skillnaden mellan genomsnittspriset&lt;br&gt;och det pris den anställde betalar skall den anställde förmånsbeskattas för&lt;br&gt;hela denna skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, RSV, har för år 1992 fästställt genomsnittspriset för&lt;br&gt;en lunchmåltid till 44 kr 40 öre (RSFS 1991:27). Detta genomsnittspris&lt;br&gt;representerar enligt RSV:s rekommendationer (RSV Dt 1991:24) en&lt;br&gt;lunchmåltid av normal beskaffenhet med beaktande av olika måltidsalter-&lt;br&gt;nativ, dvs. såväl med som utan måltidstillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsbeskattning blir aktuell endast om arbetsgivaren lämnat någon&lt;br&gt;form av subvention till den anställde. Det kan därför inte bli aktuellt att&lt;br&gt;beskatta en anställd i den situationen att en personal restaurang på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av t.ex. stordriftsfördelar kan hålla ett pris som understiger det genom- Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;snittliga lunchpriset och där marknadsmässiga villkor styr förhållandet&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och restauratören (se prop. 1989/90:110, s. 328).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri kost är en skattepliktig förmån oavsett om den tillhandahålls&lt;br&gt;fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen, såsom under tjänste-&lt;br&gt;resa/förrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, kon-&lt;br&gt;ferenser, studieresor o.d. medan fri måltid i samband med representation&lt;br&gt;(extern eller intern) och liknande enligt RSV:s rekommendationer inte är&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet representation definieras inte i skattelagstiftningen men det&lt;br&gt;återfinns i punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL. Där anges att utgifter&lt;br&gt;för representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader&lt;br&gt;i förvärvskälla endast under förutsättning att utgifterna har ett omedelbart&lt;br&gt;samband med verksamheten såsom då fråga uteslutande är om att inleda&lt;br&gt;eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggningar för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då&lt;br&gt;utgifterna är att hänföra till personalvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har utfärdat rekommendationer om avdrag för represen-&lt;br&gt;tationskostnader m.m. att tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering (RSV Dt&lt;br&gt;1991:20). Enligt dessa rekommendationer hör till extern representation&lt;br&gt;bl.a. affärsförhandlingar, jubileum, invigning av anläggningar, demon-&lt;br&gt;strationer och visningar. Med intern representation avses enligt RSV:s&lt;br&gt;anvisningar (RSV Dt 1991:24) bl.a. personalfester, informationsmöten&lt;br&gt;med personalen, interna kurser och planeringskonferenser. En förutsätt-&lt;br&gt;ning är att det är fråga om i huvudsak interna möten, att sammankomsten&lt;br&gt;har en varaktighet på högst en vecka, att det inte är fråga om möten som&lt;br&gt;regelbundet hålls med kort mellanrum samt att det är gemensamma&lt;br&gt;måltidsarrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traktamenten och avdrag för ökade levnadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med traktamente avses sådan extra ersättning utöver lön som utgår för&lt;br&gt;anställd vid resa i tjänsten utanför den vanliga verksamhetsorten. Med&lt;br&gt;dagtraktamente avses ersättning som utgår för att täcka kostnadsökningen&lt;br&gt;för måltider samt diverse småutgifter. Med nattraktamente avses&lt;br&gt;ersättning som utgår för logikostnader. Beskattningen av traktamenten&lt;br&gt;regleras i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traktamentsersättning är skattepliktig inkomst för den som erhållit&lt;br&gt;ersättningen. Avdrag medges dock för bl.a. ökade levnadskostnader vid&lt;br&gt;resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med&lt;br&gt;övernattning. Med den vanliga verksamhetsorten förstås i regel ett&lt;br&gt;område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren utgett traktamente för förrättning i Sverige medges&lt;br&gt;den skattskyldige avdrag med belopp motsvarande den uppburna&lt;br&gt;ersättningen, dock högst med helt maximibelopp för dag som är 150 kr.&lt;br&gt;Maximibeloppet avser kostnadsökning för måltider och småutgifter under&lt;br&gt;vaije hel dag som tagits i anspråk för resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte utgett traktamente har den skattskyldige rätt till&lt;br&gt;schablonavdrag med 75 kr per dag, om han gör sannolikt att han har haft&lt;br&gt;sådan merkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få avdrag med högre belopp än schablonavdragen krävs att den&lt;br&gt;skattskyldige kan visa att kostnadsökningen varit större totalt sett vid&lt;br&gt;samtliga förrättningar inom riket under hela året i samma anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa&lt;br&gt;logikostnaden medges avdrag med belopp motsvarande ersättning som&lt;br&gt;uppburits från arbetsgivaren. Detta avdrag får dock inte överstiga&lt;br&gt;maximibeloppet for natt som är 75 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för fördyrade levnadskostnader skall reduceras om den&lt;br&gt;skattskyldige erhållit kostförmån samtidigt som han uppburit traktamente.&lt;br&gt;RSV har utfärdat rekommendationer om avdrag för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader (RSV Dt 1992:2) och i dessa anges med vilka belopp schablonav-&lt;br&gt;dragen bör reduceras när kostförmån erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetet varit förlagt till samma ort inom riket mer än tre månader&lt;br&gt;i sträck bedöms avdragsrätten enligt reglerna för tillfälliga arbeten m.m.&lt;br&gt;och för dubbel bosättning i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen i kostnader för måltider och småutgifter på arbetsorten&lt;br&gt;beräknas efter de tre första månaderna, antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt, till 100 kr per&lt;br&gt;dag för skattskyldig som under de tre första månaderna av bortovaron&lt;br&gt;medgetts avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa utom den&lt;br&gt;vanliga verksamhetsorten och som alltjämt uppbär kostnadsersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren. Även efter tremånadersperioden skall avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader reduceras om den skattskyldige erhållit kostförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Förenklingar av regelsystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fri kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa och fri frukost som åtnjuts på hotell&lt;br&gt;eller liknande inrättning blir skattefri om kosten obligatoriskt ingår&lt;br&gt;i priset för resan eller rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för ökade levnadskostnader skall inte reduceras för&lt;br&gt;tillhandahållna förmåner på allmänna transportmedel, men det skall&lt;br&gt;däremot reduceras för övriga tillhandahållna måltider och således&lt;br&gt;även för skattefria hotellfrukostar och&lt;br&gt;representationsmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten för representationsmåltider lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader relateras&lt;br&gt;till basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonvärderingen av kostförmån ändras så att öretal inte kan&lt;br&gt;uppkomma vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna godtar utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Flera remissinstanser, t.ex. Kommunförbundet och S4V&lt;br&gt;anser dock att även kostförmån i samband med s.k. extern utbildning&lt;br&gt;skall vara skattefri. Riksgäldskontoret föreslår att traktamentsbeloppet för&lt;br&gt;tjänsteresa skall justeras nedåt eftersom hotellfrukost nästan alltid ingår&lt;br&gt;i priset för hotellrummet. RSV och Kammarrätten i Stockholm ställer sig&lt;br&gt;tveksamma till den av utredningen föreslagna lydelsen av punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL. De anser att det behövs ytterligare utredning&lt;br&gt;innan beskattningsrätten vid naturaförmåner kan hänföras till åtnjutandet&lt;br&gt;i stället för som i dag till tillhandahållandet av förmånen.&lt;br&gt;Överbefälhavaren föreslår att värdet av fri kost vid förbandsövningar&lt;br&gt;skall reduceras till noll samt att begreppet &amp;quot;vanliga verksamhetsorten&amp;quot;&lt;br&gt;skall ändras för reservofficerare. Länsrätten i Kronobergs län och SAV&lt;br&gt;anser inte att traktamentsbeloppen skall relateras till basbeloppet,&lt;br&gt;beloppen skall vara klart angivna i lagtexten. Lunchfrämjandet efterlyser&lt;br&gt;en utvärdering om hur den slopade skattesubventionen av måltidsförmå-&lt;br&gt;ner påverkat dels arbetstagarnas matvanor, dels restaurangbranschen. LO,&lt;br&gt;Hotell- och Restauranganställdas Förbund och Svenska Re-&lt;br&gt;stauratörförbundets Arbetsgivarförening anser att värdet av kostförmån&lt;br&gt;för restauranganställda skall sättas ned med hänsyn till att s.k. obligato-&lt;br&gt;risk inackordering i kost ingår i de restauranganställdas anställningsavtal.&lt;br&gt;SACO anser att maximibeloppet för dagtraktamente skall höjas till 1 %&lt;br&gt;av basbeloppet eftersom det nuvarande beloppet är för lågt. Or-&lt;br&gt;ganisationerna (Svenska BankjÖreningen, Bankinstitutens Arbetsgivareor-&lt;br&gt;ganisation och Sveriges Föreningsbank) anser att avdraget för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader inte behöver reduceras på grund av åtnjuten hotell fru-&lt;br&gt;kost. Svenska revisorsamfundet SRS anser att nattraktamentet behöver&lt;br&gt;höjas. Länsrätten i Stockholms län anser slutligen att det är en risk för&lt;br&gt;att skattefrihet för måltider på allmänna transportmedel och hotellfrukos-&lt;br&gt;tar kan &amp;quot;sprida sig&amp;quot; med ytterligare erbjudanden om måltider och för-&lt;br&gt;friskningar som ingår i priset för tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: En av utredningens uppgifter är att föreslå&lt;br&gt;förenklingar av det rådande regelsystemet så att komplikationer av&lt;br&gt;administrativ art som skattereformen gett upphov till elimineras. Ett&lt;br&gt;problem som uppmärksammats är att det är svårt för arbetsgivare att&lt;br&gt;kontrollera om kostförmån utnyttjats eller inte vid tjänsteresor samt att&lt;br&gt;det är administrativt krångligt att hantera den mängd av småbelopp som&lt;br&gt;det här rör sig om. De fäll som orsakat mest problem i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen är måltider på allmänna transportmedel samt hotellfrukos-&lt;br&gt;tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först beträffar allmänna transportmedel ingår måltider ofta i det&lt;br&gt;pris som arbetsgivaren betalar för färdbiljetten och någon möjlighet att&lt;br&gt;köpa en färdbiljett som inte inkluderar måltiderna finns inte. Framför allt&lt;br&gt;gäller detta vid flygresor. Till skillnad från de flesta fäll när fri kost&lt;br&gt;tillhandahålls av arbetsgivaren har denne i dessa fäll således inte någon&lt;br&gt;valmöjlighet. Han ådrar sig automatiskt den administrativa hantering som&lt;br&gt;följer med en kostförmån. När det gäller fri frukost på hotell finns vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likheter med måltider på transportmedel. Förmånen är ofta förekomman- Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;de och rör i det enskilda fallet endast ett mindre värde. Arbetsgivaren&lt;br&gt;kan inte heller här alltid välja att skaffa ett hotellrum där frukost inte&lt;br&gt;ingår i priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet för dessa förmåner kan antas medföra betydande ad-&lt;br&gt;ministrativa lättnader utan att för den skull några påtagliga skatteförmåner&lt;br&gt;uppkommer för de anställda. Jag föreslår därför att skattefrihet införs för&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och för&lt;br&gt;fri frukost som åtnjuts på hotell eller liknande inrättning om kosten&lt;br&gt;obligatoriskt ingår i priset för resan eller rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principiella invändningar som kan riktas mot ett sådant undantag&lt;br&gt;väger enligt min mening inte särskilt tungt när det gäller förmåner som&lt;br&gt;utgår under så pass speciella förhållanden. En viss &amp;quot;spridningsrisk&amp;quot; av&lt;br&gt;det slag Länsrätten i Stockholms län tar upp i sitt yttrande torde i och för&lt;br&gt;sig finnas. Jag bedömer emellertid denna risk som liten, bl.a. då det&lt;br&gt;ligger i arbetsgivarens intresse att hålla nere kostnaderna. Det finns&lt;br&gt;emellertid anledning att noga följa den fortsatta utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principiella skäl bör avdraget för ökade levnadskostnader reduceras&lt;br&gt;om kostförmån tillhandahålls. Jag delar utredningens uppfattning att det&lt;br&gt;i och för sig inte finns anledning till avsteg härifrån på grund av att&lt;br&gt;kostförmån undantas från beskattning. Såsom utredningen påpekat torde&lt;br&gt;det i regel också förhålla sig så att arbetsgivare reducerar trak-&lt;br&gt;tamentsersättningen i den mån han tillhandahåller kostförmåner. Någon&lt;br&gt;svårighet för arbetsgivaren att veta när en anställd tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån föreligger ju normalt inte. Ett undantag förefaller dock vara&lt;br&gt;kostförmåner på allmänna transportmedel - i första hand vid flygresor.&lt;br&gt;Någon reduktion synes i dessa fall ofta inte ske i praktiken. Anledningen&lt;br&gt;till det torde främst vara att det, bl.a. på grund av måltidernas skiftande&lt;br&gt;karaktär, många gånger är oklart om en skattepliktig förmån erhållits.&lt;br&gt;Förenklingsskäl talar för att man i dessa avseenden så långt som möjligt&lt;br&gt;försöker anpassa skattereglerna till de rutiner som gäller på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Jag föreslår därför att avdragsreduktion inte bör ske&lt;br&gt;beträffande kostförmåner på allmänna transportmedel men att sådan&lt;br&gt;reduktion däremot bör ske i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s rekommendationer (RSV Dt 1991:24) är fri måltid i&lt;br&gt;samband med representation (extern eller intern) och liknande inte&lt;br&gt;skattepliktig. Någon begränsning till representation vid enstaka tillfällen&lt;br&gt;har inte direkt uppställts. Såvitt gäller intern representation har dock&lt;br&gt;denna i rekommendationen definierats på ett sådant sätt att undantaget för&lt;br&gt;kostförmån kommer att gälla i stort sett bara enstaka tillfällen eller&lt;br&gt;kortare tidsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att RSV:s rekommendationer om undantaget&lt;br&gt;från förmånsbeskattning beträffande representationsmåltider skall kvarstå&lt;br&gt;oförändrade och att skattefriheten skall lagfästas. Jag instämmer i&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har föreslagit att skattefriheten för fri kost vid&lt;br&gt;representation skall sträckas ut till att gälla även vid externa kurser. Jag&lt;br&gt;anser emellertid inte att begreppet representation bör ges en mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidsträckt innebörd än som nu skett i verkets rekommendationer. Jag Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;återkommer till frågan i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande system kan värde av kostförmån komma att hamna på&lt;br&gt;ett belopp som innehåller ören. Detta medför administrativt arbete som&lt;br&gt;inte framstår som motiverat. En avrundning till närmaste hela krontal bör&lt;br&gt;därför i vart fäll ske. En avrundning av genomsnittspriset för en&lt;br&gt;lunchmåltid till en hel krona eller femtal kronor medför dock att värdet&lt;br&gt;för helt fri kost kan komma att hamna på värden med öretal. Om man&lt;br&gt;däremot först räknar ut värdet för helt fri kost och avrundar detta belopp&lt;br&gt;till närmaste tiotal kronor och därefter bryter ut värdet av en måltid från&lt;br&gt;detta belopp undviker man att hamna på öretal. Jag anser att en sådan&lt;br&gt;avrundning är motiverad ur förenklingssynpunkt. Detta föranleder en&lt;br&gt;ändring i punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att schablonbelopp för avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader skall relateras till basbeloppet i stället för som i dag&lt;br&gt;anges i nominella belopp i lagtexten. Fördelarna med en sådan koppling&lt;br&gt;är att man inte behöver göra lagändringar som endast har till syfte att&lt;br&gt;justera avdragets nominella belopp. Maximibeloppet för dag skulle med&lt;br&gt;en konstruktion som anknyter till basbeloppet kunna bestämmas till&lt;br&gt;0,5 % av det för beskattningsåret gällande basbeloppet, avrundat till&lt;br&gt;närmaste tiotal kronor och maximibeloppet för natt skulle i enlighet&lt;br&gt;härmed bestämmas till hälften härav. Det reducerade avdragsbeloppet&lt;br&gt;efter de tre första månaderna bör lämpligen bestämmas till 70 % av helt&lt;br&gt;maximibelopp och det i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL angivna&lt;br&gt;avdraget uppgående till ett tredjedels maximibelopp, dvs. 50 kr, bör&lt;br&gt;bestämmas till 30 % av maximibeloppet. Procentsatserna har bestämts till&lt;br&gt;hela tiotal för att inte schablonbeloppen skall hamna på öretal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med en koppling till basbeloppet är att det inte lika lätt går&lt;br&gt;att av lagtexten utläsa beloppets storlek. Jag anser emellertid att&lt;br&gt;fördelarna med att få en kontinuerlig automatisk omräkning av beloppen&lt;br&gt;väger tyngre. Reglerna bör därför ändras i enlighet med utredningens&lt;br&gt;förslag. Detta föranleder ändringar i punkterna 3 och 3 a av anvisningar-&lt;br&gt;na till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL&lt;br&gt;skall ändras på så sätt att kriteriet för att beskattning av en naturaförmån&lt;br&gt;skall inträda ändras från tillhandahållits till åtnjutits. Det skulle således&lt;br&gt;inte vara tillräckligt för att beskattning skall ske att en förmån enbart&lt;br&gt;tillhandahållits en skattskyldig utan den skattskyldige skall även ha&lt;br&gt;åtnjutit förmånen för att förmånsbeskattning skall utlösas. RSV och&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm har i sina remissvar ställt sig tvekande till den&lt;br&gt;föreslagna ändringen. De anser att det behövs ytterligare utredning av&lt;br&gt;konsekvenserna av den föreslagna förändringen innan denna kan ske. Jag&lt;br&gt;delar dessa remissinstansers uppfattning och är således inte beredd att nu&lt;br&gt;föreslå en sådan förändring. Det förefaller lämpligt att utredningen&lt;br&gt;ytterligare får penetrera frågeställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om beskattning av kostförmån för restauranganställda och&lt;br&gt;liknande grupper har tagits upp av flera remissinstanser. Dessa har ansett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det felaktigt att restauranganställda skall beskattas för det av RSV Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;fastställda schablonvärdet av måltidsförmån eftersom priset för luncherna&lt;br&gt;för restauranganställda oftast endast motsvarar arbetsgivarens mar-&lt;br&gt;ginalkostnader för lunchmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att en schablonvärdering av förevarande slag&lt;br&gt;i vissa fäll innebär en övervärdering och i andra fäll en undervärdering&lt;br&gt;av den förmån som utgår. Det är vidare att märka att utgångspunkten för&lt;br&gt;schablonregeln är att värderingen skall ske - inte på grundval av arbets-&lt;br&gt;givares kostnader för lunchförmånen - utan på grundval av genomsnitts-&lt;br&gt;priset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet. Värderingen&lt;br&gt;skall således ske med utgångspunkt i det pris som en måltid normalt&lt;br&gt;betingar på en lunchrestaurang utan hänsyn till om måltiden tillhandahålls&lt;br&gt;i en lunchmatsal hos arbetsgivaren eller i en vanlig restaurang för all-&lt;br&gt;mänheten och också utan hänsyn till priset i det enskilda fallet. Det kan&lt;br&gt;mot denna bakgrund knappast komma i fråga att låta arbetsgivarens&lt;br&gt;kostnader för måltiden påverka värderingen av förmånen. Den omstän-&lt;br&gt;digheten att kostförmånen reglerats i en grupp anställdas anställningsavtal&lt;br&gt;bör inte heller påverka skattereglernas utformning. Utvecklingen har&lt;br&gt;under senare år gått i motsatt riktning. Exempel härpå är att kopplingen&lt;br&gt;till de statliga kollektivavtalen har slopats vad gäller traktamentsbeskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände de frågor Överbefälhavaren tar upp i sitt yttrande vill jag&lt;br&gt;uttala följande. Jag anser att det inte finns tillräckliga skäl att göra fri&lt;br&gt;kost vid förbandsövningar skattefri. Den nedsättning till halvt förmåns-&lt;br&gt;värde som nu sker enligt RSV:s rekommendationer får enligt min mening&lt;br&gt;anses rimlig. Frågan om vanliga verksamhetsorten för reservofficerare&lt;br&gt;har samband med frågor rörande resor till arbetet vid tillfälliga anställ-&lt;br&gt;ningar m.m. Det kan finnas anledning att återkomma till de problem som&lt;br&gt;föreligger på detta område i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag i detta sammanhang ta upp en fråga som bl.a.&lt;br&gt;Skatteutskottet aktualiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet har i betänkandet 1991/92:SkU20 uttalat att det är&lt;br&gt;angeläget att utredningen också redovisar konsekvenserna av det nya&lt;br&gt;systemet med avseende på hur lunchätandet påverkats och hur eventuella&lt;br&gt;förändringar har påverkat branschen och de anställda. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser har också efterlyst denna undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först vill jag påpeka att det inte ålegat utredningen enligt de direktiv&lt;br&gt;(Dir. 1992:3) som utfärdats att företa denna undersökning och utred-&lt;br&gt;ningen har inte heller haft möjlighet att företa en sådan undersökning&lt;br&gt;med hänsyn till den tid som stått den till buds. Jag har emellertid&lt;br&gt;inhämtat att utredningen haft ett stort antal överläggningar med företrä-&lt;br&gt;dare för näringsliv och organisationer rörande bl.a. lunchsubventionema&lt;br&gt;och härigenom fått en god inblick i de problem som de nuvarande&lt;br&gt;reglerna gett upphov till. Dessa erfarenheter har legat till grund för de&lt;br&gt;förslag utredningen nu lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning av det slag Skatteutskottet efterfrågat förefaller enligt&lt;br&gt;min bedömning vara förenad med flera svårigheter. Många andra faktorer&lt;br&gt;än de ändrade skattereglerna har således sannolikt påverkat lunchätandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter skattereformens genomförande såsom t.ex. den höjda mervärde-&lt;br&gt;skatten för restauranger, den allmänna lågkonjunkturen och den ökade&lt;br&gt;arbetslösheten. Det torde således vara vanskligt att med någon större&lt;br&gt;säkerhet avgöra vilka effekter som beror just på de ändrade skatteregler-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad skatteutskottet uttalat är jag emellertid ändå beredd&lt;br&gt;att ta initiativ till att en sådan undersökning företas. Det är dock inte en&lt;br&gt;uppgift som lämpar sig för utredningen utan bör ske i annat samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förmån i form av reseförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reseförsäkringar som tecknats för anställds tjänstere-&lt;br&gt;sor blir skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten&lt;br&gt;skall utgöra avdragsgill omkostnad i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt såvitt avser reseför-&lt;br&gt;säkringar i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas inställning: RSV påpekar att regler motsvarande&lt;br&gt;skattefriheten för reseförsäkringar i inkomstslaget tjänst även bör införas&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Värde av försäkring som arbetsgivaren betalar&lt;br&gt;för den anställde är skattepliktig intäkt. Reseförsäkring som arbetsgivaren&lt;br&gt;betalar för den anställde vid tjänsteresor är således en skattepliktig&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn dels till det administrativa merarbete som beskattning av&lt;br&gt;förmån av reseförsäkring medför och dels till att skatteintäkterna från&lt;br&gt;beskattningen av denna förmån är låga föreslår jag att reseförsäkringar&lt;br&gt;som tecknats för anställds tjänsteresor blir skattefria. Detta föranleder en&lt;br&gt;ändring i punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL. Jag delar RSV:s&lt;br&gt;uppfattning att en motsvarande bestämmelse också i likformighetens&lt;br&gt;intresse bör införas såvitt avser egenföretagares reseförsäkringar. Kostnad&lt;br&gt;för en sådan reseförsäkring bör således bli avdragsgill i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detta föranleder en ändring i punkt 23 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Personalvårdsförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nuvarande regler angående personalvårdsförmåner&lt;br&gt;behålls tills vidare oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som uttalat sig&lt;br&gt;i denna fråga tillstyrker utredningens förslag att behålla nuvarande regler.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation och Köpmannaförbundet anser dock att Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;personal rabatt skall få betalas ut i efterhand och inte endast vid inköpstill-&lt;br&gt;fället för att vara skattefri. Organisationerna hävdar att lån med&lt;br&gt;förmånlig ränta är en personalvårdsförmån för anställda inom bankerna.&lt;br&gt;Svenska Golfförbundet menar att golf är en sport som skall hänföras till&lt;br&gt;skattefri motionsidrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med personalvårdsförmåner avses&lt;br&gt;förmåner som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete utan avser&lt;br&gt;enklare åtgärder av mindre värde vilka syftar till att skapa trivsel i&lt;br&gt;arbetet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller&lt;br&gt;den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas&lt;br&gt;dock inte förmåner som den anställde får byta mot kontant ersättning,&lt;br&gt;förmåner som inte riktar sig mot hela personalen samt andra förmåner&lt;br&gt;som den anställde får åtnjuta utanför arbetsgivarens arbetsplats mot&lt;br&gt;betalning med kupong eller annat motsvarande betalningssystem (32 § 3&lt;br&gt;e mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 b av anvisningarna till 32 § KL lämnas exempel på per-&lt;br&gt;sonalvårdsförmåner som är skattefria. Dit räknas bl.a. sedvanliga rabatter&lt;br&gt;vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud&lt;br&gt;eller i ett annat företags ordinarie utbud om företaget är närstående&lt;br&gt;arbetsgivarens företag och varorna eller tjänsterna har ett nära samband&lt;br&gt;med arbetsgivarens verksamhet samt möjlighet till enklare slag av motion&lt;br&gt;och annan friskvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss mån kan reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner&lt;br&gt;sägas innebära ett avsteg från principen om en neutral inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ning. Som argument för att behålla skattefriheten anfördes i samband&lt;br&gt;med skattereformen bl.a. att skattereglerna inte i onödan borde lägga&lt;br&gt;hinder i vägen för vad som kan ses som god personalpolitik. Vidare&lt;br&gt;anfördes kontrollaspekter för att behålla en viss skattefrihet (prop.&lt;br&gt;1989/90:110, s. 318 - 319). En viss skärpning av förutsättningarna för&lt;br&gt;att förmån skulle anses som skattefri personalvårdsförmån gjordes dock&lt;br&gt;genom att det markerades att det skulle röra sig om förmån av mindre&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening uppenbart att reglerna om beskattning av&lt;br&gt;personalvårdsförmåner av många upplevs som orättvisa. Detta kan ha sin&lt;br&gt;grund i att exempelvis personalrabatter av betydande värde i vissa fäll&lt;br&gt;kan undgå beskattning medan i andra fäll förmåner av begränsat värde,&lt;br&gt;såsom tidningsprenumerationer blir beskattade. Det är emellertid svårt att&lt;br&gt;finna godtagbara lösningar på dessa problem. En generell liberalisering&lt;br&gt;av reglerna skulle således kunna strida mot den grundläggande principen&lt;br&gt;om en likformig beskattning. Att gå den motsatta vägen, t.ex. genom&lt;br&gt;att strama åt reglerna beträffände bl.a. personalrabatter, innebär också&lt;br&gt;svårigheter. Ett problem med en sådan lösning är exempelvis gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mot normala kundrabatter. En åtstramning skulle förmodligen&lt;br&gt;också kunna upplevas som ett utslag av småaktighet från statsmakternas&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det finns behov av att försöka åstadkomma&lt;br&gt;förbättringar i regelsystemet för personalvårdsförmåner. Utredningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i sitt delbetänkande diskuterat dessa frågor, har inte lagt fram&lt;br&gt;förslag till förändringar men aviserat att man återkommer till frågorna i&lt;br&gt;det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att nu föreslå några ändrade regler beträffande&lt;br&gt;personalvårdsförmåner. Frågan bör enligt min mening tas upp på nytt vid&lt;br&gt;beredningen av utredningens slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förmånliga lån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny värderingsprincip införs för bundna lån med&lt;br&gt;fast ränta (inkl, räntefria lån) och för sådana lån med rörlig ränta&lt;br&gt;där räntan skall utgå i fast förhållande till marknadsräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana lån skall värderingen ske med utgångspunkt i förhållan-&lt;br&gt;dena vid lånetillfället. Förmånen skall beräknas på grundval av skill-&lt;br&gt;naden mellan å ena sidan statslåneräntan vid lånetillfället med tillägg&lt;br&gt;av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga lån behålls nuvarande värderingsprincip. En jämknings-&lt;br&gt;möjlighet införs dock av följande innehåll. Om statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av maj under beskattningsåret har ändrats med minst två&lt;br&gt;procentenheter i förhållande till dess storlek vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattningsåret, skall förmånens värde för tiden&lt;br&gt;juli - december beskattningsåret bestämmas till skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation framför att särregleringen av ränteförmån till företagsle-&lt;br&gt;dare i fåmansforetag borde slopas. Vissa remissinstanser, t.ex. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg och Länsrätten i Stockholms län anser att möjlighe-&lt;br&gt;ten till jämkning har en komplicerande effekt på regeltillämpningen.&lt;br&gt;Andra remissinstanser, t.ex. SACO och Organisationerna anser att&lt;br&gt;jämkningsmöjlighetema bör utökas med fler avstämningstidpunkter.&lt;br&gt;Organisationerna framhåller vidare att begreppet marknadsränta har en&lt;br&gt;annorlunda innebörd för bankanställda än för andra kunder. Jämförelse-&lt;br&gt;räntan borde vara endast statslåneräntan, statslåneräntan plus 1 % är för&lt;br&gt;högt. Jämkning borde endast kunna ske till den skattskyldiges fördel.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret föreslår dels att lånesummans storlek skall bestämma&lt;br&gt;hur många värderingstidpunkter som skall föreligga, ju högre belopp&lt;br&gt;desto fler jämförelsetidpunkter vid värderingen, dels att Riksbankens&lt;br&gt;diskonto skall vara jämförelseränta i stället för statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förmånliga lån avses här sådana räntefria lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan som arbetstagare eller uppdragstagare&lt;br&gt;erhåller av arbetsgivaren resp, uppdragsgivaren. Förmånliga lån&lt;br&gt;förekommer i stor utsträckning bland bankanställda men också bland&lt;br&gt;andra grupper. Förmån av räntefria eller lågförräntade lån intar i bl.a.&lt;br&gt;ett avseende något av en särställning bland förmånerna genom att&lt;br&gt;förmånen gäller en kostnad för arbetstagaren som är avdragsgill för&lt;br&gt;denne vid inkomsttaxeringen. Normalt gäller ju förmånerna privata&lt;br&gt;levnadskostnader - t.ex. för kost, bostad eller bil - som inte berättigar till&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1990/91 års skattereform utgjorde förmån av räntefria eller&lt;br&gt;lågförräntade lån inte en skattepliktig intäkt av tjänst. Förmånen&lt;br&gt;påverkade i stället beräkningen av underlaget för tilläggsbelopp vid den&lt;br&gt;statliga inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen slopades reglerna om beräkning av tilläggs-&lt;br&gt;belopp vid den statliga taxeringen. Värdet av ränteförmån skall i stället&lt;br&gt;tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst, vilket medför att socialav-&lt;br&gt;gifter skall tas ut på förmånens värde. Det beskattade beloppet är&lt;br&gt;avdragsgillt enligt vad som gäller för räntekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;statslåneräntan, SLR, vid utgången av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan. Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens&lt;br&gt;värde beräknas till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den&lt;br&gt;aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med&lt;br&gt;tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagsledare eller företagsledare närstående person erhåller ett&lt;br&gt;förmånligt lån från fåmansforetag skall låntagaren beskattas för värdet av&lt;br&gt;förmånen i inkomstslaget tjänst. Han har dock inte rätt till motsvarande&lt;br&gt;avdrag i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beskattning skall bli aktuell måste det till att bötja med föreligga&lt;br&gt;en förmån som utgår på grund av tjänsten. Detta innebär att den anställde&lt;br&gt;behandlas mer gynnsamt än andra som arbetsgivaren erbjuder sina varor&lt;br&gt;eller tjänster. För att bedöma om en förmån föreligger måste man således&lt;br&gt;göra en jämförelse mellan de villkor den anställde erbjuds och de villkor&lt;br&gt;som allmänheten erbjuds. Ett lån som upptas till marknadsmässiga villkor&lt;br&gt;är inte någon förmån och föranleder givetvis inte någon förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ning. Marknadsräntan skall således beaktas när man avgör om det&lt;br&gt;föreligger en förmån eller ej. Finner man vid denna värdering att det&lt;br&gt;föreligger en förmån skall denna värderas med hjälp av SLR. Förmånen&lt;br&gt;beräknas till skillnaden mellan räntan enligt lånevillkoren och en&lt;br&gt;beräknad ränta motsvarande SLR vid utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en procentenhet (jämförelseräntan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLR festställs regelbundet av Riksgäldskontoret och är den genom-&lt;br&gt;snittliga marknadsräntan på obligationslån utgivna av Riksgäldskontoret&lt;br&gt;med en löptid på minst fem år. Den är således någon procentenhet lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än den lägsta marknadsränta som normalt erbjuds allmänheten. Den Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;sistnämnda räntan förutsätts då vara fäst ränta på lån bundna i fem år&lt;br&gt;med bästa säkerhet i permanent bostadsfästighet. Ar det i stället fråga om&lt;br&gt;rörlig ränta på lån utan säkerhet blir marginalen mellan marknadsräntan&lt;br&gt;och jämförelseräntan betydligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglernas nuvarande konstruktion får olika konsekvenser för den&lt;br&gt;skattskyldige beroende på kommunalskattens storlek, de totala tjänstein-&lt;br&gt;komstemas storlek och storleken av den skattskyldiges totala ränteutgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag vill inledningsvis slå fast att jag vad&lt;br&gt;beträffar förmån i form av förmånliga lån delar utredningens bedömning&lt;br&gt;att denna förmån, bl.a. med hänsyn till att den kan ha ett betydande&lt;br&gt;värde, inte bör hänföras till kategorin skattefria personalvårdsförmåner.&lt;br&gt;Förmånen bör därför bli föremål för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av förmåner som rör stora grupper anställda, såsom&lt;br&gt;ränteförmåner, måste i regel i viss utsträckning bygga på en schablon-&lt;br&gt;mässig värdering av förmånen. Därvid får en många gånger svår&lt;br&gt;avvägning göras mellan krav på enkelhet och ett i huvudsak rättvist&lt;br&gt;beskattningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler för beskattning av ränteförmåner har kritiserats för&lt;br&gt;att i många fall inte ge rimliga beskattningseffekter. Med endast en&lt;br&gt;värderingstidpunkt - utgången av november året före beskattningsåret -&lt;br&gt;kan exempelvis ogynnsamma effekter uppstå om ränteläget sjunker&lt;br&gt;kraftigt från november till böljan av beskattningsåret. Å andra sidan&lt;br&gt;medför ett system med alltför många värderingstidpunkter att det blir&lt;br&gt;administrativt tungrott och att uttagandet av preliminärskatt och ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter försvåras. Nuvarande regler innebär också svårigheter&lt;br&gt;att förutse skattekonsekvenserna för t.ex. skattskyldiga med förmånliga&lt;br&gt;lån med fast ränta. I sistnämnda fall växlar förmånens storlek från år till&lt;br&gt;år beroende på att SLR varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget innebär att man inför två olika värderingsprinciper&lt;br&gt;beroende på vilket slags lån det är frågan om. Såvitt avser lån med fast&lt;br&gt;ränta, helt räntefria lån eller sådana lån med rörlig ränta där räntan skall&lt;br&gt;utgå i fast förhållande till marknadsräntan görs värderingen med&lt;br&gt;utgångspunkt från ränteläget när lånet tas upp. I fråga om lån som löper&lt;br&gt;med rörlig ränta behålls nuvarande värderingsregel men en jämknings-&lt;br&gt;möjlighet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör dessa förslag leda till att reglerna på detta&lt;br&gt;område får en tillfredsställande utformning. Dels blir det lättare för den&lt;br&gt;skattskyldige att förutse skattekonsekvenserna av förmånen när det gäller&lt;br&gt;fasträntelån, dels bör oskäliga effekter av det slag nuvarande regler&lt;br&gt;kritiserats för också kunna undvikas. De föreslagna förändringarna&lt;br&gt;innebär således enligt min bedömning också en rimlig avvägning mellan&lt;br&gt;kraven på rättvisa och administrativ hanterbarhet. Jag anser därför att&lt;br&gt;förslagen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beträffande fasträntelån innebär att man fastställer räntemar-&lt;br&gt;ginalen redan vid lånetillfället och låter denna gälla för hela låneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånen skall således i dessa fall värderas på grundval av skillnaden Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;mellan SLR vid lånetillfället med tillägg av en procentenhet och den&lt;br&gt;räntesats som bestämts vid lånetillfället. För lån som tagits innan SLR&lt;br&gt;tillskapades som räntebegrepp skall närmast motsvarande ränta tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att förslaget innebär en förenkling jämfört med nuvarande metod&lt;br&gt;med löpande värdering för vaije år blir det som nyss nämnts betydligt&lt;br&gt;lättare för den skattskyldige att bedöma skattekonsekvenserna av&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas anledning att här påpeka att om villkoren för lånen&lt;br&gt;ändras skall en ny bedömning av förmånsvärdet göras. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;t.ex. på grund av ett sjunkande ränteläge tillåter den anställde att i förtid&lt;br&gt;lösa in ett bundet lån eller under bindningstiden sänker räntan bör detta&lt;br&gt;i sig kunna ses som en förmån med ett värde motsvarande den kostnad&lt;br&gt;som långivaren vid marknadsmässiga villkor tar ut i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga lån, dvs. de som löper med rörlig ränta, skall&lt;br&gt;nuvarande värderingsregel bibehållas. Detta innebär att förmånens värde&lt;br&gt;beräknas till skillnaden mellan SLR vid utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan.&lt;br&gt;Om det allmänna ränteläget ändras efter denna tidpunkt kommer&lt;br&gt;värderingen emellertid att slå fel. En jämkningsmöjlighet som kan justera&lt;br&gt;värderingen av förmånen är således befogad. Av förenklingsskäl måste&lt;br&gt;emellertid en sådan jämkningsregel begränsas till mer betydande&lt;br&gt;ränteförändringar. Den får inte heller försvåra uppbörden av preliminär-&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter. Jag föreslår därför - för det fäll SLR ändras&lt;br&gt;med minst två procentenheter från november året före beskattningsåret&lt;br&gt;till utgången av maj under beskattningsåret - att ränteförmånen för andra&lt;br&gt;halvan av beskattningsåret skall beräknas på grundval av SLR vid&lt;br&gt;utgången av maj med tillägg av en procentenhet. Detta innebär en&lt;br&gt;principiell nyhet såtillvida att olika värderingar skall gälla för olika delar&lt;br&gt;av beskattningsåret. Något hinder för en sådan ordning synes dock inte&lt;br&gt;föreligga. Det bör påpekas att jämkningsmöjligheten kan medföra att&lt;br&gt;ränteförmånen värderas till ett högre belopp om räntenivån höjs under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att synpunkter på utredningens förslag lämnas tar några&lt;br&gt;remissinstanser upp vissa angränsande frågor. Förslag förs fram om att&lt;br&gt;använda Riksbankens diskonto i stället för SLR och att slopa särreglerna&lt;br&gt;för företagsledare i fåmansforetag. Jag är inte beredd att nu ompröva&lt;br&gt;gällande bestämmelser i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna skall även gälla för förmånliga lån i utländsk&lt;br&gt;valuta, med det undantaget att jämförelseräntan skall - som i dag är fallet&lt;br&gt;- vara marknadsräntan för lån av likartat slag som ligger till grund för&lt;br&gt;SLR i det lånets valuta med tillägg av en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar av bestämmelserna i punkterna 10 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 av anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Hobbyverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avdragsrätten för kostnader i hobbyverksamhet som&lt;br&gt;betalats före beskattningsåret utvidgas tidsmässigt. Avdrag får&lt;br&gt;således göras för utgifter som är att anse som kostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande om de betalats under beskattningsåret eller&lt;br&gt;om de betalats under något av de fem år som föregått beskatt-&lt;br&gt;ningsåret i den mån de överstiger resp, års intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att nuvarande regler&lt;br&gt;skall behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga har tillstyrkt utredningens förslag. Sveriges Biodlares Riksförbund&lt;br&gt;och Svenska Travsportens Centralförbund, Svenska Galoppsportens&lt;br&gt;Centralförbund samt AB Trav och Galopp anser dock att utövare av resp,&lt;br&gt;hobby borde skattebefrias för sina hobbyinkomster. Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg anser att det vore lämpligt att införa ett skattefritt belopp på&lt;br&gt;5 000 kr för inkomster av hobbybiodling. SACO föreslår att det borde&lt;br&gt;införas en möjlighet att &amp;quot;rulla&amp;quot; ett underskott framför sig som i företags-&lt;br&gt;beskattningen och Svenska Revisorsamfundet SRS anför att möjligheterna&lt;br&gt;att dra av underskott av hobbyverksamhet borde utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skattelagstiftningen saknar en definition av&lt;br&gt;begreppet hobbyverksamhet. I allmänt språkbruk avses med hobby ett&lt;br&gt;slags fritidssysselsättning eller ett intresse av något slag. Det utmärkande&lt;br&gt;för en hobbyverksamhet är att den utövas av hobbyidkaren själv på&lt;br&gt;dennes fritid och att vinstsyfte saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget tjänst har genom skattereformen utvidgats och fungerar&lt;br&gt;som uppsamlingsplats för sådana varaktiga och tillfälliga inkomster som&lt;br&gt;inte kan hänföras till näringsverksamhet eller kapital. Inkomst från&lt;br&gt;hobbyverksamhet som ger överskott beskattas numera i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst om inkomsten inte är befriad från skatteplikt enligt 19 § KL. Från&lt;br&gt;beskattning undantas bl.a. intäkter av försäljning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del&lt;br&gt;intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr och inte kan&lt;br&gt;hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller&lt;br&gt;liknande förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskattning av hobbyverksamhet får avdrag göras för&lt;br&gt;utgifter som är att anse som kostnader för intäkternas förvärvande om de&lt;br&gt;betalats under beskattningsåret. Avdrag får också göras för sådana&lt;br&gt;kostnader om de betalats under året före beskattningsåret i den mån de&lt;br&gt;överstiger det årets intäkter. Avdrag får inte medges med större belopp&lt;br&gt;än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskottet&lt;br&gt;av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet&lt;br&gt;(33 § 1 mom. tredje stycket KL). Bestämmelsen har motiverats med dels&lt;br&gt;utrednings- och kontrollproblem, dels att utgifterna för hobbyverksam-&lt;br&gt;heten till sin natur är att anse som privata levnadskostnader och således&lt;br&gt;inte avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en generell skatteplikt för hobby inkomster motiverades Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;med bl.a. neutralitetsaspekter. Det ansågs som en brist att överskott av&lt;br&gt;hobbyverksamhet som bedrevs självständigt och varaktigt men utan&lt;br&gt;påvisbart vinstsyfte undgick beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anledning att nu frångå de grundläggande principerna och införa&lt;br&gt;en generell skattefrihet för hobbyinkomster föreligger enligt min mening&lt;br&gt;inte. Jag är inte heller beredd att föreslå något skattefritt belopp för&lt;br&gt;hobbyinkomster. Jag vill dock erinra om att utredningen i sitt fortsatta&lt;br&gt;arbete avser att återkomma till frågan om beloppsgränser i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen att utnyttja gamla underskott till året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har kritiserats för att vara alltför restriktiv. Kritiken har kommit&lt;br&gt;från flera håll men kanske främst från företrädare för trav- och ga-&lt;br&gt;loppsporten. Det har bl.a. framhållits att kostnaderna för travsportverk-&lt;br&gt;samhet dels kan uppgå till höga belopp, dels till viss del belöpa på tid&lt;br&gt;långt före den då eventuella intäkter böljar flyta in. I sistnämnda&lt;br&gt;avseende gäller exempelvis att en travhäst i regel inte böljar tävla förrän&lt;br&gt;tidigast två till tre år efter födseln och att det i vissa fäll kan dröja ända&lt;br&gt;upp till fem år innan några intäkter uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det finns visst fog för kritiken och att det&lt;br&gt;finns anledning att göra den aktuella regeln mindre restriktiv. För vissa&lt;br&gt;verksamheter skulle en sådan utvidgning vara av påtaglig betydelse. Bl.a.&lt;br&gt;skulle de problem som framhållits från bl.a. travsporthåll då minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelen med en utvidgad avdragsrätt torde främst ligga i att den,&lt;br&gt;såsom utredningen påpekat, komplicerar systemet samtidigt som behovet&lt;br&gt;av en utvidgad avdragsrätt är litet för de flesta hobbyverksamheter.&lt;br&gt;Vidare krävs ökade kontrollinsatser från skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nackdelar är dock enligt min mening inte så allvarliga att de&lt;br&gt;utgör hinder mot en utvidgad avdragsrätt. Beträffande kontrollproblemen&lt;br&gt;vill jag framhålla att det i enlighet med allmänna skatterättsliga principer&lt;br&gt;i första hand måste ankomma på den skattskyldige att styrka sina&lt;br&gt;avdragsyrkanden. Det ligger således i den enskildes intresse att prestera&lt;br&gt;ett fullständigt deklarationsunderlag. Det torde dessutom röra sig om ett&lt;br&gt;förhållandevis begränsat antal fäll där den utvidgade avdragsrätten kan&lt;br&gt;bli aktuell att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att avdragsrätten utvidgas med ytterligare fyra år.&lt;br&gt;Avdrag bör sålunda få göras för utgifter som betalats under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret samt under de fem år som föregått beskattningsåret i den mån&lt;br&gt;de överstiger resp, års intäkter. Avdrag far, liksom nu, inte medges med&lt;br&gt;högre belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten.&lt;br&gt;Naturligtvis gäller detta all hobbyverksamhet och inte endast trav- eller&lt;br&gt;galoppsportverksamhet. Förslaget föranleder en ändring i 33 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beskattningen av hobbyverksamhet avser jag att avslut-&lt;br&gt;ningsvis ta upp frågan om hobbybiodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för hobbybiodlama har i olika sammanhang hävdat att&lt;br&gt;skattereformen inneburit påtagliga nackdelar för hobbybiodlingen.&lt;br&gt;Kritiken har framför allt riktat in sig på att biodlama nödgas föra&lt;br&gt;anteckningar och deklarera blygsamma belopp. Som en lösning på detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem har föreslagits att biodling som omfattar fem eller färre&lt;br&gt;bisamhällen skall vara skattefri. En annan lösning som förespråkats av&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg är att det införs ett skattefritt belopp på 5 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av avdragsrätten för kostnader hänförliga till tidigare&lt;br&gt;år än beskattningsåret som jag föreslagit i det föregående måste anses&lt;br&gt;förbättra även hobbybiodlamas skattesituation i vissa fäll. Den löser dock&lt;br&gt;inte det problem som kritiken främst riktat in sig på, nämligen kravet på&lt;br&gt;att föra anteckningar m.m. För att helt komma till rätta med detta torde&lt;br&gt;krävas att man inför en skattefrihet för mindre biodlingar antingen genom&lt;br&gt;en beloppsgräns eller genom att ett visst antal bisamhällen undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå särregler för biodling eller&lt;br&gt;någon annan typ av hobbyverksamhet. Såsom utredningen påpekat är&lt;br&gt;särregler förknippade med många nackdelar. Skattefrihet för en viss typ&lt;br&gt;av verksamhet innebär avsteg från en neutral beskattning samt medför&lt;br&gt;gränsdragningsproblem och risk för spridningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror dessutom att problemen för biodlama i praktiken inte bör bli&lt;br&gt;alltför besvärande. Den typ av redovisning som kan krävas är av enklaste&lt;br&gt;slag. Normalt torde det räcka att notera vilka intäkter man haft och spara&lt;br&gt;de kvitton som avser kostnader för biodlingen. RSV har också uttalat att&lt;br&gt;hobbyverksamhet som inte ger överskott inte behöver redovisas i själv-&lt;br&gt;deklaration. Vidare kan nämnas att RSV i en information angående&lt;br&gt;biodling (RSV Dt 1978:6) funnit att det minsta antalet bisamhällen som&lt;br&gt;krävs för att vinst skall kunna uppkomma i vart fäll snarare torde ligga&lt;br&gt;över än under tio per odlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biodlare med tio eller färre bisamhällen torde det därför i praktiken&lt;br&gt;sällan bli aktuellt att deklarera inkomster från biodlingen med hänsyn till&lt;br&gt;att verksamheten i dessa fäll normalt inte synes ge någon vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda måste det anses att biodlamas krav i stor&lt;br&gt;utsträckning redan är tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Hemresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om hemresor för den som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete vistas på annan ort än sin hemort ändras på så sätt att den&lt;br&gt;särskilda avståndsgräns som gäller för flygresor slopas. Avdrags-&lt;br&gt;rätten för tågresor utvidgas också något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Denna fråga har inte tagits upp av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid vistelse för arbete på annan ort än&lt;br&gt;hemorten har skattskyldig enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL&lt;br&gt;rätt till avdrag för kostnad för hemresor mellan arbetsorten och hemor-&lt;br&gt;ten. Avdragsrätten för denna i och för sig privata levnadskostnad har&lt;br&gt;införts av sociala skäl och för att inte försvåra rörligheten på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Avdraget gäller för en hemresa vaije vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdraget&lt;br&gt;skall normalt motsvara kostnaden för billigaste färdsätt. Såvitt avser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för flygresa godtas den dock om avståndet mellan hemorten och Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;arbetsorten överstiger 700 kilometer eller resan företagits till eller från&lt;br&gt;Gotland. Saknas godtagbara allmänna kommunikationer får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inskränkningar i möjligheterna att företa hemresor med flyg som&lt;br&gt;nuvarande regler innebär är enligt min mening inte längre motiverade.&lt;br&gt;Inrikesflyget har utvecklats kraftigt under senare år och används alltmer&lt;br&gt;frekvent. Prisskillnaderna mellan flyg- och tågbiljetter har också minskat&lt;br&gt;och många gånger är det möjligt att flyga en sträcka för i stort sett&lt;br&gt;samma kostnad som för tågbiljetten på motsvarande sträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler missgynnar på ett enligt min mening inte försvarbart&lt;br&gt;sätt de som har tidsmässigt långa resor på grund av stora avstånd eller&lt;br&gt;bristande tillgång till andra kommunikationer än flyg. Jag anser mot&lt;br&gt;bakgrund härav att avdrag för kostnader för hemresor med flyg bör&lt;br&gt;medges även om detta inte är billigaste färdsätt. Avdragsrätten bör dock&lt;br&gt;begränsas till skälig kostnad för flyg. Därmed bör avses det billigaste till&lt;br&gt;buds stående alternativet för den aktuella sträckan vid den ifrågavarande&lt;br&gt;tidpunkten. Vidare bör förutsättas att resan företas med reguljär&lt;br&gt;flygförbindelse och inte med t.ex. ett chartrat flygplan. Avdrag bör dock&lt;br&gt;kunna medges i sistnämnda fäll om detta alternativ är billigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att det i realiteten torde bli sällsynt att flygresor&lt;br&gt;utnyttjas vid resor med kortare avstånd än 30 mil med hänsyn till att det&lt;br&gt;under detta avstånd knappast lönar sig tidsmässigt med flyg. En annan&lt;br&gt;återhållande faktor är att det ligger i den enskildes intresse att hålla nere&lt;br&gt;kostnaderna för hemresorna. Även om kostnaden är avdragsgill drabbar&lt;br&gt;den till betydande del också den enskilde. Man kan därför förvänta sig&lt;br&gt;att de skattskyldiga normalt väljer billigaste färdsätt även i fortsättningen.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav och av vad jag tidigare framhållit om att prisskillna-&lt;br&gt;derna mellan flyg och tåg ofta inte är så stora bör förslaget inte medföra&lt;br&gt;några statsfinansiella konsekvenser av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. miljöskäl är det angeläget att tågresor inte missgynnas i&lt;br&gt;förhållande till flygresor. Avdrag för kostnader för tågresor bör därför&lt;br&gt;medges även om tåg inte skulle vara billigaste färdsätt. Vidare bör&lt;br&gt;beträffande tågresor inte krävas att billigaste alternativ utnyttjas. Även&lt;br&gt;kostnader för reguljär resa i första klass eller med s.k. snabbtåg bör&lt;br&gt;berättiga till avdrag, givetvis under förutsättning att den skattskyldige&lt;br&gt;vid påfordran kan styrka sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot bakgrund härav en justering av den aktuella be-&lt;br&gt;stämmelsen i förhållande till lagrådsremissens förslag som innebär en&lt;br&gt;utvidgad avdragsrätt för kostnader för tågresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Beskattning av vissa utbildningsstipendier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattefriheten for vissa utbildningsstipendier slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt 19 § KL räknas inte till skattepliktig&lt;br&gt;inkomst stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte&lt;br&gt;utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för&lt;br&gt;utgivarens räkning. Stipendium som är avsett för andra ändamål och som&lt;br&gt;inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts&lt;br&gt;eller skall utföras för utgivarens räkning är inte heller skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om utbildningsstipendier har i sin nuvarande lydelse gällt&lt;br&gt;fr.o.m. 1988 års taxering och innebar en permanentning av en tidsbe-&lt;br&gt;gränsad lagstiftning som avsåg 1983 - 1987 års taxeringar. Enligt den&lt;br&gt;tidigare lydelsen av 19 § KL var stipendier skattefria om de utgått till&lt;br&gt;studerande vid undervisningsanstalter eller annars varit avsedda för&lt;br&gt;mottagarens utbildning. Syftet med 1983 års regeländring var att&lt;br&gt;inkomstbeskattning inte längre skulle utlösas i de fäll då mottagaren av&lt;br&gt;stipendiet deltar i utbildning som stipendiegivaren visserligen har nytta&lt;br&gt;av men där stipendiet inte utgör ersättning för en bestämd prestation.&lt;br&gt;Stipendier som utgår till någon som är helt fristående från stipen-&lt;br&gt;diegivaren skulle inte heller i fortsättningen beskattas. Principen om&lt;br&gt;beskattning av stipendier till anställda eller som eljest kan antas utgöra&lt;br&gt;ersättning för någon prestation skulle således kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebar en viss utvidgning av skattefriheten och tog sikte på&lt;br&gt;stipendier som utgår för deltagande i fackliga kurser. Dessa stipendier&lt;br&gt;avsåg att göra det möjligt för anställda som inte har rätt till ledighet för&lt;br&gt;studier att med bibehållen lön delta i fackliga kurser. Stipendierna avsåg&lt;br&gt;alltså att täcka inkomstbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den ovan angivna lagändringen var en serie avgöranden&lt;br&gt;från Regeringsrätten (RA 81 1:31) där det fästslogs att stipendier som&lt;br&gt;utgick för deltagande i fäckliga kurser beskattades om mottagaren&lt;br&gt;innehade ett förtroendeuppdrag inom den fäckliga organisationen trots att&lt;br&gt;något anställningförhållande inte förelåg. Om kursen däremot hade till&lt;br&gt;syfte att höja den allmänna kunskapsnivån var stipendiet skattefritt även&lt;br&gt;om det utgick till en förtroendeman. Den som enbart var medlem kunde&lt;br&gt;utan skattekonsekvenser ta emot ett stipendium för deltagande i även&lt;br&gt;fäckligt orienterade kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om beskattningen av stipendier har därefter vid ett par tillfällen&lt;br&gt;tagits upp i utredningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning som&lt;br&gt;Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, RINK, lade fram&lt;br&gt;föreslogs att skattefriheten för stipendier borde slopas. RINK anförde&lt;br&gt;vidare att skattefriheten för fäckliga stipendier syntes från neutralitetssyn-&lt;br&gt;punkt tveksam, med hänsyn dels till att dessa stipendier i realiteten&lt;br&gt;ersätter mistad inkomst, dels till uppdragsgivarens intresse av utbild-&lt;br&gt;ningen. Utredningens slutsats var att flera skäl såsom neutralitets- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enkelhetsskäl samt krav på basbreddning talade för att slopa skattefriheten&lt;br&gt;för stipendier. RINK ansåg emellertid att det krävdes en del kartlägg-&lt;br&gt;ningsarbete för att lösa de frågor som uppkom vid en ändring av reglerna&lt;br&gt;och att det på denna grund var lämpligare att Stiftelse- och föreningsskat-&lt;br&gt;tekommittén behandlade denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse- och föreningsskattekommittén avgav i maj 1990 ett betänkan-&lt;br&gt;de, (SOU 1990:47) Beskattning av stipendier. Kommittén föreslog att&lt;br&gt;huvudprincipen skulle vara att stipendier inkomstbeskattades. Vad&lt;br&gt;beträffar utbildningsstipendier skulle dock även i fortsättningen stipendier&lt;br&gt;avsedda för mottagarens grundutbildning vara skattefria. Skälen till&lt;br&gt;förslaget var desamma som låg bakom skattereformen, nämligen att&lt;br&gt;beskattningen skulle vara likformig och neutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag ledde inte till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss justering av stipendiebestämmelsema företogs i samband med&lt;br&gt;skattereformen (prop. 1990/91:54, bet. SkUlO). Syftet härmed var att&lt;br&gt;klargöra att stipendier och liknande bidrag skulle vara skattefria i samma&lt;br&gt;utsträckning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del gör jag följande bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en som stipendium betecknad ersättning skall undgå inkomstbe-&lt;br&gt;skattning bör den vara av benefik karaktär. Stipendier från arbetsgivare&lt;br&gt;eller honom närstående samt från uppdragsgivare till anställda resp,&lt;br&gt;uppdragstagare liksom stipendier som eljest utgör ersättning för prestation&lt;br&gt;bör däremot inkomstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett direkt anställnings- eller uppdragstagarförhållande föreligger&lt;br&gt;råder det normalt knappast någon tvekan om att en ersättning för en&lt;br&gt;utförd prestation skall beskattas, även om den betecknats som ett&lt;br&gt;stipendium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fäll kan dock gränsen mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga&lt;br&gt;stipendier vara svår att dra. Så har exempelvis varit fallet beträffande&lt;br&gt;vissa utbildningsstipendier där mottagaren har någon form av förtroende-&lt;br&gt;uppdrag för stipendiegivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tidigare nämnda avgörandena från Regeringsrätten drogs i dessa&lt;br&gt;fäll gränsen mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga stipendier på så sätt&lt;br&gt;att om mottagaren hade ett fäckligt förtroendeuppdrag och kursen var&lt;br&gt;inriktad på den fäckliga verksamheten bedömdes stipendiet som&lt;br&gt;skattepliktigt. Om kursen däremot hade mer allmänbildande karaktär&lt;br&gt;ansågs skatteplikt inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning är den gränsdragning beträffände ut-&lt;br&gt;bildningsstipendier som gjordes i praxis genom Regeringsrättens&lt;br&gt;avgöranden rimlig och i överensstämmelse med inkomstbeskattningens&lt;br&gt;grunder. Föreligger ett uppdragstagarförhållande mellan givaren av&lt;br&gt;stipendiet och mottagaren, t.ex. i form av ett förtroendeuppdrag, och&lt;br&gt;givaren har ett eget intresse av att mottagaren deltar i utbildningen bör&lt;br&gt;således skatteplikt föreligga. I dessa fäll kan det enligt min mening&lt;br&gt;hävdas att mottagaren utför en prestation som är av direkt intresse för&lt;br&gt;givaren och alltså ersättning för arbete. Den utvidgning av det skattefria&lt;br&gt;området som skedde i och med 1983 års lagstiftning är mot bakgrund&lt;br&gt;härav från principiella utgångspunkter alltför vidsträckt. En inskränkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skattefriheten till vad som gällde före denna lagändring bör därför ske. Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;I övrigt finner jag inte anledning att nu föreslå några ändringar beträffan-&lt;br&gt;de beskattningsreglerna för stipendier. Förslaget föranleder en ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upphävande av lagen mot skatteflykt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen (1980:865) mot skatteflykt upphävs fr.o.m. den&lt;br&gt;januari 1993. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas på&lt;br&gt;rättshandlingar som företagits under tiden den 1 januari 1981 - den&lt;br&gt;31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen mot skatteflykt infördes genom lagstiftning år 1980 (prop.&lt;br&gt;1980/81:17, SkU 8, rskr. 27, SFS 1980:865). Lagen tidsbegränsades till&lt;br&gt;att gälla i fråga om rättshandlingar som företogs under åren 1981 t.o.m.&lt;br&gt;1985. Tidsbegränsningen motiverades med att klausulen mot slutet av&lt;br&gt;femårsperioden skulle utvärderas från rättssäkerhetssynpunkt och kunna&lt;br&gt;omprövas på nytt. Justitiekanslem (JK) erhöll regeringens uppdrag att&lt;br&gt;utföra en sådan värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalklausulen tog sikte på sådana skatteflyktsförfaranden som&lt;br&gt;innebar att den skattskyldige vid genomförandet av ekonomiska affärer&lt;br&gt;skaffar sig skatteförmåner som inte är avsedda av lagstiftaren genom att&lt;br&gt;använda förfaranden som från kommersiella och liknande synpunkter&lt;br&gt;utgör omvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1983 (prop. 1982/83:84, SkU 20, rskr. 139, SFS&lt;br&gt;1983:75), som trädde i kraft den 1 mars 1983, utvidgades klausulens&lt;br&gt;tillämpningsområde till att gälla även sådana förfaranden som - utan att&lt;br&gt;kunna karakteriseras som omvägar - tillkommit uteslutande i avsikt att&lt;br&gt;uppnå skatteförmåner. Tidsbegränsningen av klausulens tillämpning&lt;br&gt;gällde såväl den ursprungliga som den utvidgade utformningen av&lt;br&gt;klausulen. Lagens giltighetstid förlängdes ytterligare ett år genom&lt;br&gt;lagstiftning år 1988 (prop. 1987/88:150 (bil. 3), SkU 40, rskr. 397, SFS&lt;br&gt;1988:780), dvs. t.o.m. utgången av år 1989. Samma år tillsattes en&lt;br&gt;särskild utredare för att göra en översyn av lagen eftersom den ansågs&lt;br&gt;vara alltför snävt utformad för att utgöra ett tillräckligt instrument för&lt;br&gt;att komma åt skatteflyktsåtgärder och att den därför borde ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (SOU 1989:81) Ny generalklausul mot skatteflykt avgavs&lt;br&gt;i oktober 1989. Giltighetstiden för skatteflyktslagen förlängdes ytterligare&lt;br&gt;ett år, dvs. t.o.m. år 1990 eftersom lagen borde fortsätta att gälla under&lt;br&gt;den tid som beräknades åtgå till remissbehandling och övrig beredning&lt;br&gt;av betänkandet (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 96, SFS 1989:1037).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen var i de övervägande antalet fäll avvaktande eller helt&lt;br&gt;avvisande till utredningens förslag. Föredragande statsrådet anförde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför i prop. 1990/91:56 s. 17 att det fanns skäl att vänta med att pröva Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;skatteflyktslagens utformning till dess att erfarenheter från tillämpningen&lt;br&gt;av skattereformens regler förelåg. Han föreslog att lagens giltighetstid&lt;br&gt;skulle förlängas t.o.m. år 1993 (prop. 1990/91:56, SkUll, rskr. 105,&lt;br&gt;SFS 1990:1464).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK har haft till uppdrag att granska tillämpningen av skatteflyktslagen&lt;br&gt;från rättssäkerhetssynpunkt. JK har redovisat sitt uppdrag dels år 1985,&lt;br&gt;dels år 1988. JK:s granskning upphörde år 1988. JK fann vid sin&lt;br&gt;granskning att tillämpningen av lagen präglades av stor försiktighet och&lt;br&gt;att det genomgångna materialet inte gav stöd för antagandet att lagen och&lt;br&gt;dess tillämpning lett till att kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet för&lt;br&gt;de skattskyldiga blivit åsidosatta. En genomgång av rättspraxis efter år&lt;br&gt;1988 ger även vid handen att tillämpningen av skatteflyktslagen synes&lt;br&gt;vara fortsatt restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När den nuvarande regeringen tillträdde&lt;br&gt;fastslogs i regeringsförklaringen att en av den nya regeringens avsikter&lt;br&gt;var att stärka den enskildes rättssäkerhet. Detta har bl.a. kommit till&lt;br&gt;uttryck i att regeringen tillkallat en parlamentarisk kommitté för att se&lt;br&gt;över rättssäkerheten vid beskattningen. Kommitténs uppgift blir att belysa&lt;br&gt;i vilka avseenden det finns brister i rättssäkerheten vid beskattningen och&lt;br&gt;att föreslå åtgärder för att avhjälpa dessa. I direktiven (Dir. 1992:27) till&lt;br&gt;utredningen nämns lagen mot skatteflykt som ett exempel på en lag som&lt;br&gt;rör den enskildes rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen mot skatteflykt har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt ända&lt;br&gt;sedan dess tillkomst. Kritiken har bl.a. gällt att förekomsten av en sådan&lt;br&gt;lagstiftning stärker det allmännas ställning gentemot den enskilde på ett&lt;br&gt;sätt som inte är rimligt i ett rättssamhälle. Vidare medför lagen svårighe-&lt;br&gt;ter för den enskilde att bedöma skattekonsekvenserna av olika rättshand-&lt;br&gt;lingar. Den omständigheten att lagen hittills synes ha tillämpats med&lt;br&gt;försiktighet förtar enligt min mening inte dessa principiella invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftiga sänkningar av skattesatserna som skett genom skatterefor-&lt;br&gt;men medför dessutom att intresset för skatteundandragande åtgärder&lt;br&gt;minskat avsevärt. Motivet för skatteflyktslagen - att motverka skatte-&lt;br&gt;flyktsåtgärder - har därför inte längre samma tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser med hänsyn till det ovan anförda att starka skäl talar för att&lt;br&gt;skatteflyktslagen skall upphävas så snart som möjligt. Det finns ingen&lt;br&gt;anledning att avvakta att giltighetstiden löper ut den 31 december 1993&lt;br&gt;utan lagen bör upphöra att gälla redan vid utgången av år 1992.&lt;br&gt;Skatteflyktslagen bör således begränsas till att gälla rättshandlingar som&lt;br&gt;företas t.o.m. den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Avdraget för kostnader för bilresor till och från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1992/93:127&lt;br&gt;arbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats med bil skall medges med 12 kr per mil vid 1994 års&lt;br&gt;taxering. Beloppet skall gälla oavsett körsträckans längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Avdragsrätten för kostnader för resor till och&lt;br&gt;från arbetsplatsen är reglerad i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;br&gt;Enligt anvisningspunkten skall avdraget bestämmas enligt schablon.&lt;br&gt;Beräkningen av schablonavdragets storlek utförs av RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda bestämmelse lämnades oförändrad i 1991 års skattereform.&lt;br&gt;Avdragsbeloppet kom emellertid att uttryckligen regleras - samt höjas -&lt;br&gt;genom föreskrifter i en särskild lag, nämligen lagen (1990:1451) om&lt;br&gt;avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och&lt;br&gt;1992 års taxeringar. Som framgår var regleringen endast av tillfällig&lt;br&gt;karaktär. Avdragsbeloppet uppgick vid 1992 års taxering till 12 kr per&lt;br&gt;mil, oavsett körsträckans längd. Genom lag (1991:1867) om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1993 års taxering&lt;br&gt;stadgades att avdragsbeloppet för resor till och från arbetsplatsen med&lt;br&gt;egen bil skulle medges med 12 kr per mil även för sistnämnda taxe-&lt;br&gt;ringsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om beskattning av vissa naturaförmåner m.m. har fått till&lt;br&gt;uppgift att lämna förslag till den framtida utformningen av kost-&lt;br&gt;nadsavdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats, (Dir. 1992:3).&lt;br&gt;Utredarens arbete bör i sin helhet vara slutfört senast den 1 april 1993.&lt;br&gt;Om bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL skulle&lt;br&gt;tillämpas vid 1994 års taxering skulle avdraget för kostnader för bilresor&lt;br&gt;- enligt den uppskattning om prisutvecklingen som nu kan göras - uppgå&lt;br&gt;till strax under 12 kr per mil. Någon anledning att sänka avdragsbeloppet&lt;br&gt;finns enligt min mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på utredningens slutbetänkande anser jag därför att&lt;br&gt;avdragsrätten bör regleras särskilt även vid 1994 års taxering på samma&lt;br&gt;sätt som skett vid de tre föregående taxeringarna. Detta bör ske genom&lt;br&gt;en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Barnpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattefriheten för barnpension skall överensstämma&lt;br&gt;med pensionens garantibelopp även i de fall utbetalningarna avser&lt;br&gt;del av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet införs för yrkesskadelivränta till den del den motsvarar&lt;br&gt;nedsättning av skattefri barnpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Partiell skattefrihet för barnpension infördes Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;genom lagstiftning år 1990 (prop. 1990/91:54, SkU12, rskr. 107, SFS&lt;br&gt;1990:1457). Skattefriheten gäller för barnpension till den del den inte&lt;br&gt;överstiger 40 % av basbeloppet (garantinivån för helt år). Barnpension&lt;br&gt;som utgår efter båda föräldrarna är skattefri till den del den inte&lt;br&gt;överstiger 80 % av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten, 40 eller 80 % av basbeloppet, avser barnpension som&lt;br&gt;utgår under hela beskattningsåret. Reglerna medför att den avsedda&lt;br&gt;skattefriheten för garantinivån inte uppnås i de fäll som barnpensionen&lt;br&gt;utbetalas retroaktivt för år före beskattningsåret. Vidare uppkommer en&lt;br&gt;inte avsedd skattefrihet för det fall barnpensionen utgår under endast en&lt;br&gt;del av året. Reglernas nuvarande utformning medför också att den&lt;br&gt;faktiska fördelningen mellan skattepliktigt och skattefritt belopp inte kan&lt;br&gt;beräknas med säkerhet förrän efter beskattningsårets utgång. I de fall&lt;br&gt;byte av utbetalare skett under beskattningsåret måste dessa utbetalningar&lt;br&gt;först summeras innan den skattefria delen kan beräknas. Kontrolluppgift&lt;br&gt;har därför hittills lämnats på hela den utbetalda barnpensionen och&lt;br&gt;beräkningen av den skattefria delen har gjorts av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av nyssnämnda brister i nuvarande system föreslår jag&lt;br&gt;att bestämmelsen justeras på så sätt att den del av vaije månads&lt;br&gt;barnpension som motsvarar den s.k. garantinivån den månaden omfattas&lt;br&gt;av skattefriheten men att överskjutande belopp beskattas. Detta medför&lt;br&gt;att såväl utbetalare som mottagare av barnpension kan beräkna det&lt;br&gt;skattepliktiga beloppet vid vaije utbetalning och skattefrihetens omfatt-&lt;br&gt;ning blir inte beroende av utbetalningstidpunkten. Korrekta skatteavdrag&lt;br&gt;kan också verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i 17 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;samordnas bl.a. barnpension med efterlevandelivränta enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring och vissa andra liknande livräntor,&lt;br&gt;alla avseende skador som uppkommit före den 1 juli 1977 då bl.a. lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring trädde i kraft. Samordningen&lt;br&gt;innebär att tre fjärdedelar av livräntans belopp avräknas från bl.a.&lt;br&gt;barnpension enligt vissa regler. Detta medför i vissa fall att den&lt;br&gt;barnpension som utbetalas understiger garantinivån, 40 resp. 80 % av&lt;br&gt;basbeloppet, samtidigt som livräntan helt beskattas. Den avsedda&lt;br&gt;skattefriheten för barnpensionen motsvarande den s.k. garantinivån&lt;br&gt;uppnås således inte i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att hänsyn bör tas till samordningens negativa effekter för&lt;br&gt;dem som uppbär såväl barnpension som yrkesskadelivränta. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att sådan yrkesskadelivränta som föranlett minskning av skattefri&lt;br&gt;barnpension inte skall beskattas. Skattefriheten skall alltså avse belopp&lt;br&gt;motsvarande minskningen av den skattefria barnpensionen. De båda&lt;br&gt;förslagen föranleder ändringar i 19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas,&lt;br&gt;såvitt avser bestämmelserna om skattefrihet för viss del av efterlevan-&lt;br&gt;delivränta, vid 1993 års taxering. Bestämmelsen om beräkning av det&lt;br&gt;skattefria garantibeloppet för viss del av år skall gälla fr.o.m. 1994 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Det särskilda grundavdraget för pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det särskilda grundavdraget för pensionärer beräknas&lt;br&gt;enligt det särskilda basbeloppet i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i stället för enligt det vanliga basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1992/93:116 om ersättningsnivåer för&lt;br&gt;vissa pensionsförmåner m.m. föreslås en förändring av basbeloppet vid&lt;br&gt;beräkning av vissa sociala förmåner såsom folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, återfinns&lt;br&gt;bestämmelser om beräkningar inom den allmänna försäkringen med&lt;br&gt;anknytning till basbeloppet. I propositionen föreslås att ett nytt s.k.&lt;br&gt;särskilt basbelopp införs som skall användas vid beräkning av vissa i&lt;br&gt;lagrummet angivna sociala förmåner t.ex. folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda basbeloppet föreslås i propositionen bli två procent lägre&lt;br&gt;än det ordinarie basbeloppet. Det innebär, avseende dessa sociala&lt;br&gt;förmåner, att endast 98 % av det belopp som tidigare beräknats med&lt;br&gt;hjälp av det vanliga basbeloppet betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 av anvisningarna till 48 § KL stadgas att skattskyldiga som&lt;br&gt;uppburit folkpension kan erhålla ett s.k. särskilt grundavdrag vid&lt;br&gt;taxeringen. Vid beräkningen av det särskilda grundavdraget relateras till&lt;br&gt;basbeloppet. Med hänsyn till det särskilda grundavdragets konstruktion&lt;br&gt;måste det anknytas till det nya särskilda basbeloppet. Detta föranleder en&lt;br&gt;ändring i punkt 1 av anvisningarna till 48 § KL. En konsekvensändring&lt;br&gt;måste även göras i 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Beskattning av sjömän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den särskilda sexmånadersregeln för sjömän på ut-&lt;br&gt;ländska fartyg ges fortsätt giltighet t.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inkomster som åtnjutits under vistelse&lt;br&gt;utomlands och som uppburits vid anställning hos arbetsgivare som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet från fest driftställe i det land där arbetet&lt;br&gt;utförs är, t.o.m 1991 års taxering, skattefria om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst sex månader och inkomsten belastat&lt;br&gt;driftstället som omkostnad. Sådan skattefrihet gäller normalt inte vid&lt;br&gt;anställning ombord på utländskt fertyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna huvudregel infördes dock genom lagstiftning år 1985 ett&lt;br&gt;tidsbegränsat undantag (prop. 1984/85:175, SkU 59, rskr. 351, SFS&lt;br&gt;1985:362). Undantaget tar sikte på ombordanställda på utländska fertyg,&lt;br&gt;vilka huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7 § 8&lt;br&gt;fartygssäkerhetsförordningen (1988:594), och där anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst sex månader hos arbetsgivare, som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person. Regeln Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;avsågs gälla enbart 1986—1988 års taxeringar. Bakgrunden till be-&lt;br&gt;stämmelsen var det s.k. internationaliseringsavtalet som kom till för att&lt;br&gt;stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Regelns giltighetstid har dock&lt;br&gt;förlängts till att gälla även 1989 t.o.m 1993 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår arbete att se över sjöfartspolitiken. I&lt;br&gt;avvaktan på att en sådan översyn blir klar föreslår jag att giltighetstiden&lt;br&gt;för den särskilda sexmånadersregeln för sjömän förlängs till att avse&lt;br&gt;också 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i punkt 3 av anvisningarna till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att under vissa förutsättningar från inkomstbeskattning undanta&lt;br&gt;dels fri kost på transportmedel, dels fri frukost vid hotellövemattningar&lt;br&gt;kan antas leda till ett visst skattebortfall. Storleken av detta är dock svårt&lt;br&gt;att beräkna. Enligt vad utredningen redovisat angående antalet övernatt-&lt;br&gt;ningar på hotell skulle skattebortfallet på grund av att frukosten undantas&lt;br&gt;från beskattning som mest kunna uppgå till 90 - 100 milj. kr. Därtill&lt;br&gt;kommer de minskade skatteintäkter som blir följden av att fri kost på&lt;br&gt;transportmedel undantas från beskattning. Som utredningen framhåller&lt;br&gt;torde det dock vara så att många av dessa fåll av fri kost inte redovisas&lt;br&gt;i dag. De minskade skatteintäkter som blir följden av förslaget i denna&lt;br&gt;del torde därför vara marginella. I sammanhanget får också vägas in de&lt;br&gt;administrativa besparingar förslagen bör leda till för såväl näringsliv som&lt;br&gt;stat och kommuner. Storleken av dessa besparingar är dock svår att&lt;br&gt;uppskatta beloppsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den uppjustering av schablonbeloppen för traktamenten&lt;br&gt;som föreslås bör framhållas att även dagens regler förutsätter att&lt;br&gt;justeringar görs med jämna mellanrum. Förslaget bör därför, såsom&lt;br&gt;utredningen framhållit, anses statsfinansiellt neutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rörande utbildningsstipendier torde kunna medföra en viss,&lt;br&gt;om än mycket begränsad, ökning av skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag torde ha i stort sett försumbara statsfinansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrol luppgi fter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande förslagen under 1&lt;br&gt;(förutom punkt 1 av anvisningarna till 48 § och punkt 3 av anvisningarna&lt;br&gt;till 54 §), förslagen under 2 (beträffande beskattning av vissa utbild-&lt;br&gt;ningsstipendier) samt förslagen 3, 4 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som inte granskats av Lagrådet är av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet&lt;br&gt;behöver därför inte inhämtas över dessa lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 första stycket anges att värdet av förmån av bl.a. fri kost och&lt;br&gt;fri försäkring skall tas upp som skattepliktig intäkt. De nya reglerna&lt;br&gt;innebär vissa undantag från skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två typer av fri kost under tjänsteresa undantas, nämligen dels kost&lt;br&gt;som åtnjuts under resa med allmänna transportmedel, dels frukost som&lt;br&gt;åtnjuts i samband med övernattning på hotell eller liknande inrättning. En&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för att sådan kostförmån skall undantas från&lt;br&gt;beskattning är att den skall obligatoriskt ingå i priset för tjänsten i fråga.&lt;br&gt;För att fri frukost skall undgå skatteplikt skall den skattskyldige dessutom&lt;br&gt;ha övernattat på hotellet eller inrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmänna transportmedel avses flyg, tåg och andra kom-&lt;br&gt;munikationsmedel som mot betalning är tillgängliga för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med hotell och liknande inrättning bör inte vålla några&lt;br&gt;problem. Med liknande inrättning förstås andra yrkesmässigt bedrivna&lt;br&gt;rumsuthymingar som t.ex. pensionat, värdshus m.m. Viss ledning kan&lt;br&gt;här erhållas genom lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för kostundantagen är som nämnts att de skall obligatoriskt&lt;br&gt;ingå i priset för tjänsten i fråga. Härmed avses att resan eller rummet&lt;br&gt;inte kan erhållas till ett lägre pris om man inte önskar erhålla kosten. För&lt;br&gt;den som reser första klass skall således en förstaklassbiljett inte kunna&lt;br&gt;köpas till lägre pris utan kost. Motsvarande skall gälla för logi. Kan rum&lt;br&gt;av samma standard erhållas till lägre pris om kost inte önskas inträder&lt;br&gt;inte skattefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom undantagen för viss kost vid tjänsteresa införs undantag för&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid representation. Som framgått av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen bör begreppet representation ges den innebörd som det&lt;br&gt;givits i RSV:s rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till s.k. extern representation bör således räknas bl.a. representation Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;i samband med affärsförhandlingar, jubileum, invigning av anläggningar,&lt;br&gt;demonstrationer och visningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som s.k. intern representation som inte bör föranleda förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ning bör i förevarande sammanhang ses personalfester, informations-&lt;br&gt;möten med personalen, interna kurser, planeringskonferenser (t.ex.&lt;br&gt;diskussioner om budgetering, personalfrågor, inköps- och försäljnings-&lt;br&gt;politik). En förutsättning för skattefrihet bör vara att det är fråga om i&lt;br&gt;huvudsak interna möten (för företaget, koncernen eller dylikt), att&lt;br&gt;sammankomsten har en varaktighet av högst en vecka, att det inte är&lt;br&gt;fråga om möten som regelbundet hålls med kort mellanrum (vaije eller&lt;br&gt;varannan vecka) samt att det är gemensamma måltidsarrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffande intern representation anfört att det inte&lt;br&gt;förefaller lämpligt att en tidsbegränsning skall kunna utläsas enbart av&lt;br&gt;själva begreppet representation. Lagrådet vänder sig främst emot att de&lt;br&gt;avsedda inskränkningarna i skattefriheten vid representation inte på något&lt;br&gt;sätt antyds i författningstexten. Lagrådet har därför föreslagit att i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissens lagtextförslag ett förtydligande görs så&lt;br&gt;att det klart framgår av lagtexten att skattefriheten gäller endast om&lt;br&gt;sammankomsten är tillfällig och av kort varaktighet. Lagförslaget har&lt;br&gt;därför kompletterats på sätt Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet införs för premie för av arbetsgivaren tagen försäkring&lt;br&gt;avseende reseskydd under anställds tjänsteresa. Med reseskydd avses&lt;br&gt;skydd mot skador på person eller egendom som uppkommer vid resa.&lt;br&gt;Reseskyddet kan omfatta bl.a. stöld av och skador på resgods, ansvars-&lt;br&gt;skada, rättsskydd, överfallsskydd, kostnader vid olycksfall eller akut&lt;br&gt;sjukdom, invaliditets- och dödsfellsersättning på grund av olycks-&lt;br&gt;fellsskada, hemresa vid t.ex. sjukdom eller dödsfall hemma, strejk och&lt;br&gt;andra förseningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt regleras värderingen av förmån av räntefria lån eller lån&lt;br&gt;där räntan understiger marknadsräntan, som lämnats av arbetsgivare eller&lt;br&gt;uppdragsgivare till arbetstagare eller uppdragstagare. Vid bedömningen&lt;br&gt;av om ett förmånligt lån föreligger skall, som hittills varit fallet, en&lt;br&gt;jämförelse göras med marknadsräntan vid lånetillfället. Enligt gällande&lt;br&gt;regler skall ett sådant förmånligt lån i svensk valuta alltid värderas till&lt;br&gt;skillnaden mellan å ena sidan statslåneräntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra&lt;br&gt;sidan den avtalade räntan. När det gäller värderingen införs delvis nya&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges hur lån i svensk valuta, beträffande vilka räntan&lt;br&gt;bestämts att utgå efter en fäst räntesats eller i fast förhållande till&lt;br&gt;marknadsräntan för lån av ifrågavarande slag, skall beräknas. Med lån&lt;br&gt;för vilka räntan bestämts att utgå efter en fest räntesats avses till att böija&lt;br&gt;med lån som löper med en på förhand bestämd ränta under hela&lt;br&gt;lånetiden/lånets villkorstid. Ett typiskt exempel är ett femårigt bundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslån där räntesatsen för hela femårsperioden anges vara t.ex. 12,50 Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;procent. Även räntefria lån hör hit. Till denna grupp skall också räknas&lt;br&gt;lån där räntan är bestämd i en fast relation till marknadsräntan. Så kan&lt;br&gt;t.ex. vara fallet om det avtalats att räntan under en viss bestämd period&lt;br&gt;skall utgå efter en räntesats som vid vaije tillfälle ligger en procentenhet&lt;br&gt;under marknadsräntan för den typ av lån som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa lånetyper skall värderingen göras utifrån en jämförelse som&lt;br&gt;avser lånetillfället. Den avtalade räntan vid lånetillfället skall jämföras&lt;br&gt;med den då gällande statslåneräntan, SLR. Förmånens värde bestäms&lt;br&gt;således på grundval av skillnaden mellan å ena sidan SLR vid lånetill-&lt;br&gt;fället med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntesatsen. Den räntemarginal som sålunda bestäms gäller under hela&lt;br&gt;den tid som lånet löper med oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppkomma situationer där det bedöms föreligga ett förmånligt&lt;br&gt;lån, eftersom den avtalade räntan understiger marknadsräntan, men där&lt;br&gt;något förmånsvärde inte uppkommer på grund av att jämförelseräntan&lt;br&gt;understiger den avtalade räntan. Om så är fallet uppkommer inte heller&lt;br&gt;senare något förmånsvärde såvida inte lånevillkoren ändras så att ett nytt&lt;br&gt;avtal får anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lån som tillhör den grupp som skall värderas enligt tredje stycket&lt;br&gt;men som tecknats före det att SLR böljade fastställas (den 5 december&lt;br&gt;1986) skall som jämförelseränta - i stället för SLR plus en procentenhet -&lt;br&gt;gälla den vid lånetillfället gällande marknadsräntan för lån av samma typ&lt;br&gt;som ligger till grund för SLR med tillägg av en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke regleras hur värderingen av övriga lån i svensk&lt;br&gt;valuta skall ske. Huvudregeln är att värderingen sker på samma sätt som&lt;br&gt;hittills, nämligen genom en jämförelse mellan å ena sidan SLR vid&lt;br&gt;utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Huvudregeln&lt;br&gt;kompletteras dock med en regel som innebär att man vid en avstämnings-&lt;br&gt;tidpunkt, utgången av maj, under beskattningsåret kontrollerar om SLR&lt;br&gt;sedan utgången av november året före beskattningsåret har förändrats -&lt;br&gt;uppåt eller nedåt - med minst två procentenheter. Om en sådan&lt;br&gt;förändring av SLR har inträtt skall förmånen för beskattningsårets andra&lt;br&gt;halvår värderas till skillnaden mellan å ena sidan SLR vid utgången av&lt;br&gt;maj under beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra&lt;br&gt;sidan den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmånliga lån i utländsk valuta införs i femte stycket motsvarande&lt;br&gt;värderingsregler med det undantaget att jämförelseräntan, i likhet med&lt;br&gt;vad som i dag är fallet, skall vara marknadsräntan för lån av likartat slag&lt;br&gt;som ligger till grund för SLR i det lånets valuta med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket görs en följdändring på grund av att reglerna i punkt 14&lt;br&gt;hänvisar till punkt 10 tredje—femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående&lt;br&gt;person ett förmånligt lån skall det värderas på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare eller uppdragstagare enligt punkt 10 tredje - femte styckena Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse föreslås också ändrad i proposition 1992/93:108,&lt;br&gt;Skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten finns regler om avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;vid tjänsteresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges maximibeloppet för dag till 0,5 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet för beskattningsåret avrundat till närmaste tiotal kr. Detta belopp&lt;br&gt;kallas helt maximibelopp och motsvarar vad som tidigare kallats helt&lt;br&gt;maximibelopp för dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga belopp i anvisningspunkten anges i relation till det hela&lt;br&gt;maximibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en ändring görs, nämligen i nionde stycket. Enligt gällande&lt;br&gt;lydelse skall skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader enligt denna punkt och som erhållit kostförmån reducera&lt;br&gt;avdraget med hänsyn härtill. Sådan skyldighet skall i stället inträda så&lt;br&gt;fort en kostförmån tillhandahållits. Härigenom tydliggörs att det för&lt;br&gt;reduktion inte krävs att kostförmånen faktiskt åtnjutits. Undantag görs&lt;br&gt;dock för sådana kostförmåner på transportmedel som enligt punkt 3&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till 32 § inte är skattepliktiga. För&lt;br&gt;sistnämnda kostförmåner behöver någon reducering inte göras. För&lt;br&gt;övriga kostförmåner skall avdraget däremot reduceras även om kostför-&lt;br&gt;månen är skattefri - som t.ex. viss hotellfrukost vid tjänsteresa eller kost&lt;br&gt;vid representation. Detta gäller dock inte om den skattskyldige inte&lt;br&gt;kunnat åtnjuta kostförmånen på grund av t.ex. fysiska hinder eller&lt;br&gt;tidsmässiga skäl. I dessa fäll kan det inte anses att kostförmånen&lt;br&gt;tillhandahållits den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt regleras avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid&lt;br&gt;tillfällig anställning och dubbel bosättning. Ändringarna i sjätte och&lt;br&gt;sjunde styckena är i princip av samma slag som ändringarna i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt regleras rätten till avdrag för kostnad för hemresor vid&lt;br&gt;dubbel bosättning och har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av denna punkt är föranledd av att värdet av fri kost skall&lt;br&gt;avrundas så att öretal inte uppkommer. Om man först räknar ut värdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av helt fri kost och avrundar detta belopp till närmast tiotal kronor - Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;belopp som avslutas med 1—4 avrundas nedåt och belopp som avslutas&lt;br&gt;med 5—9 avrundas uppåt och därefter bryter ut värdet av en måltid från&lt;br&gt;detta belopp undviker man att hamna på ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärdet av fri frukost bör också framgå av lagtexten och vara&lt;br&gt;lika med 20 % av förmånsvärdet för helt fri kost.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lydelsen av det led i paragrafen som reglerar skat-&lt;br&gt;tefriheten för utbildningsstipendier har som villkor för skattefrihet angetts&lt;br&gt;att stipendiet inte får utgöra ersättning för arbete eller annan prestation.&lt;br&gt;Uttrycket prestation måste anses ha en något vidare innebörd än&lt;br&gt;begreppet arbete. Därigenom markeras att en viss inskränkning skett av&lt;br&gt;det skattefria området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffande denna fråga anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om frihet från inkomstskatt i fråga om stipendium, som&lt;br&gt;är avsett för mottagarens utbildning, föreslås i lagrådsremissen ändrad&lt;br&gt;när det gäller undantag från skattebefrielsen. Till föreskriften att&lt;br&gt;stipendiet inte får utgöra ersättning för &amp;quot;arbete, som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning&amp;quot; skall nu fogas en undantagsregel&lt;br&gt;beträffande &amp;quot;annan prestation&amp;quot; under samma förutsättning. I motiveringen&lt;br&gt;till ändringen talas i stället för om prestationer &amp;quot;för utgivarens räkning&amp;quot;&lt;br&gt;om prestationer som är av &amp;quot;direkt intresse&amp;quot; för utgivaren. Eftersom&lt;br&gt;begreppen &amp;quot;för utgivarens räkning&amp;quot; och &amp;quot;i utgivarens intresse&amp;quot; inte alltid&lt;br&gt;torde sammanfalla har Lagrådet för att det senare alternativet skall&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen, föreslagit en viss justering av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsbestämmelsen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vidtas några justeringar i reglerna om skattefrihet för barnpen-&lt;br&gt;sion och om särskilt grundavdrag för pensionärer. Ändringarna kom-&lt;br&gt;menteras närmare i den allmänna motiveringen, (avsnitten 6.1 och 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;33 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det sker en tidsmässig utvidgning av avdrags-&lt;br&gt;rätten för kostnader i hobbyverksamhet hänförliga till år före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret med ytterligare fyra år. Avdrag får göras för utgifter som är att&lt;br&gt;anse som kostnader för intäkternas förvärvande om de betalats under&lt;br&gt;beskattningsåret, eller om de betalats under något av de fem år som&lt;br&gt;föregår beskattningsåret, i den mån de överstiger resp, års intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel. En travhäst vinner år 1992 ett lopp och hästens ägare&lt;br&gt;erhåller 100 000 kr i prispengar. De avdragsgilla kostnaderna för trav-&lt;br&gt;hästverksamheten har under året uppgått till 40 000 kr varför det upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer en skattepliktig inkomst av hobbyverksamhet vid 1993 års taxe- Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;ring med 60 000 kr. År 1989 uppgick emellertid ägarens avdragsgilla&lt;br&gt;utgifter i hobbyverksamheten till 30 000 kr och inkomsterna endast till&lt;br&gt;5 000 kr, varför det under detta år uppkom ett underskott på 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta underskott kan emellertid utnyttjas vid 1993 års taxering. År 1990&lt;br&gt;gick verksamheten jämnt ut och år 1991 redovisade ägaren ett underskott&lt;br&gt;på 10 000 kr. Även detta underskott kan utnyttjas vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av hobbyverksamheten blir således för beskattningsåret 1992&lt;br&gt;(60 000 - 25 000 - 10 000) = 25 000 kr. Enligt de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;skulle endast underskottet från år 1991 kunnat utnyttjas. Eftersom de nya&lt;br&gt;bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1994 års taxering kommer underskott som går att utnyttja&lt;br&gt;enligt de nya reglerna att hänföra sig tidigast till år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för reseskyddsförsäkring för egenföretagare blir avdragsgill i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst återfinns&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i punkt 3 av anvisningarna till 32 §. Vad som&lt;br&gt;avses med reseskydd har närmare utvecklats i specialmotiveringen till&lt;br&gt;sistnämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke görs ett tillägg som anger att värdering av&lt;br&gt;förmånliga lån skall göras i enlighet med vad som gäller vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kommenteras i den allmänna motiveringen, (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen mot skatteflykt upphävs fr.o.m. den 1 januari 1993. Den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas dock alltjämt på rättshandlingar som företagits under tiden&lt;br&gt;den 1 januari 1981 - den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de processuella bestämmelserna i lagen kan framställan&lt;br&gt;om prövning göras inom fem år efter utgången av det ifrågavarande&lt;br&gt;taxeringsåret. Framställning om prövning avseende en rättshandling som&lt;br&gt;företagits i december 1992 kan således göras före 1998 års utgång, eller&lt;br&gt;vid brutna räkenskapsår, 1999 års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från Prop- 1992/93:127&lt;br&gt;arbetsplatsen vid 1994 års taxering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i kommunalskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande om lagen (1980:865) mot skatteflykt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om avdrag for kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen&lt;br&gt;vid 1994 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:57) Beskattning av vissa naturaförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Göta Hovrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsrätten i Kronobergs län, Riksbanken, Riksgäldskontoret, Statens&lt;br&gt;Arbetsgivarverk, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Centralorganisatio-&lt;br&gt;nen SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Kooperativa Förbundet, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Sparbankernas Bank, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Föreningsbank, Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Industriför-&lt;br&gt;bundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Rikskuponger AB, Svenska&lt;br&gt;Travsportens Centralförbund, Svenska Galoppsportens Centralförbund,&lt;br&gt;AB Trav och Galopp, Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Biodlares Riksförbund samt Lunchfrämjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har dessutom inkommit från Svenska Restauratör-&lt;br&gt;förbundets Arbetsgivareförening, Svenska Golfförbundet, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Hotell- och Restauranganställdas Förbund, Folkhälso-&lt;br&gt;institutet samt Överbefälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och Sveriges Försäkringsförbund har avstått från att yttra&lt;br&gt;sig. SACO har åberopat ett av Förbundet för Jurister, Samhällsvetare och&lt;br&gt;Ekonomer (JUSEK) upprättat yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation, Stockholms Handelskammare, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund samt Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund åberopar ett av Näringslivets Skattedelegation upprättat&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation,&lt;br&gt;(Organisationerna), har avgett ett gemensamt yttrande. Sveriges Före-&lt;br&gt;ningsbank har åberopat Organisationernas yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkterna 3, 10 och 14 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 §, punkterna 3,3 a och 3 b av anvisningarna till 33 § samt punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräk-&lt;br&gt;nas vid löneförmånernas uppskatt-&lt;br&gt;ning. Såsom intäkt skall även&lt;br&gt;upptagas exempelvis värdet av fri&lt;br&gt;kost och fria resor ävensom skat-&lt;br&gt;ter, försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller eljest tillhandahållit.&lt;br&gt;Arbetsgivares kostnader för tryg-&lt;br&gt;gande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör dock icke skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt för den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptagas, bland annat, hyresvärdet&lt;br&gt;av bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån medräk-&lt;br&gt;nas vid löneförmånernas uppskatt-&lt;br&gt;ning. Såsom intäkt skall även&lt;br&gt;upptagas exempelvis värdet av fri&lt;br&gt;kost och fria resor ävensom skat-&lt;br&gt;ter, försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller som den anställde&lt;br&gt;annars tillhandahållits på grund av&lt;br&gt;anställningen. Skattepliktföreligger&lt;br&gt;dock inte för värdet av fri kost som&lt;br&gt;åtnjuts på allmänna transport-&lt;br&gt;medel vid tjänsteresa eller för&lt;br&gt;värdet av fri frukost som åtnjuts på&lt;br&gt;hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att kosten obligatoriski&lt;br&gt;ingår i priset för tjänsten i fråga.&lt;br&gt;Värdet av fri kost som åtnjuts vid&lt;br&gt;representation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Arbetsgivares&lt;br&gt;kostnader för tryggande av arbet-&lt;br&gt;stagares pension genom avsättning&lt;br&gt;eller pensionsförsäkring utgör inte&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för den an-&lt;br&gt;ställde. Förmån av fri försäkring&lt;br&gt;avseende reseskydd under tjäns-&lt;br&gt;teresa är inte heller skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,&lt;br&gt;som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. Ar tjänstebostad med hänsyn till vederbörande&lt;br&gt;tjänstinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än&lt;br&gt;som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning&lt;br&gt;men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall&lt;br&gt;såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses&lt;br&gt;motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erfor-&lt;br&gt;derligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinneha-&lt;br&gt;vare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens&lt;br&gt;uppskattade värde därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Har arbetsgivare eller uppdragsgivare lämnat arbetstagare eller&lt;br&gt;uppdragstagare förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas för&lt;br&gt;värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Belopp motsvarande värdet av&lt;br&gt;förmånen skall anses som en betald ränteutgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om&lt;br&gt;det finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall beräknas&lt;br&gt;till skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattnings-&lt;br&gt;året med tillägg av en procenten-&lt;br&gt;het och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall för så-&lt;br&gt;dant lån i svensk valuta beträffan-&lt;br&gt;de vilket räntan bestämts att utgå&lt;br&gt;efter en fast räntesats eller i fast&lt;br&gt;förhållande till marknadsräntan för&lt;br&gt;lån av ifrågavarande slag, beräk-&lt;br&gt;nas på grundval av skillnaden&lt;br&gt;mellan å ena sidan statslåneräntan&lt;br&gt;vid lånetillfället med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan den&lt;br&gt;avtalade räntesatsen. I fråga om&lt;br&gt;lån av nu angivet slag som upp-&lt;br&gt;tagits före den 5 december 1986&lt;br&gt;skall, i stället för statslåneräntan&lt;br&gt;vid lånetillfället, tillämpas när-&lt;br&gt;mast motsvarande ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annat lån i svensk valuta än&lt;br&gt;lån som avses i tredje stycket skall&lt;br&gt;förmånens värde beräknas på&lt;br&gt;grundval av skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Har vid utgången av&lt;br&gt;maj under beskattningsåret stats-&lt;br&gt;låneräntan ändrats med minst två&lt;br&gt;procentenheter i förhållande till&lt;br&gt;dess storlek vid utgången av no-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagits i&lt;br&gt;förmånens&lt;br&gt;skillnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser lån som&lt;br&gt;utländsk valuta skall&lt;br&gt;värde beräknas till&lt;br&gt;mellan å ena sidan marknadsrän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tan i den aktuella valutan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg&lt;br&gt;procentenhet och å andra&lt;br&gt;den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i denna punkt&lt;br&gt;gäller ej i fäll som avses i punkt&lt;br&gt;14 sjätte stycket av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en&lt;br&gt;sidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vember året före beskattningsåret,&lt;br&gt;skall förmånens värde för tiden&lt;br&gt;juli-december beskattningsåret be-&lt;br&gt;stämmas till skillnaden mellan ä&lt;br&gt;ena sidan statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av maj beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av en procentenhet och&lt;br&gt;å andra sidan den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser lån som upptagits i&lt;br&gt;utländsk valuta tillämpas vad som&lt;br&gt;sagts i tredje och jjärde styckena&lt;br&gt;med den ändringen att vad som där&lt;br&gt;sagts om statslåneräntan i stället&lt;br&gt;skall avse närmast motsvarande&lt;br&gt;ränta för lån i den aktuella valu-&lt;br&gt;tan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i denna punkt&lt;br&gt;första och andra styckena gäller ej&lt;br&gt;i fäll som avses i punkt 14 sjätte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14? Anskaffär ett fåmansforetag från annan än delägare eller delägare&lt;br&gt;närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som ute-&lt;br&gt;slutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller&lt;br&gt;företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos&lt;br&gt;företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som&lt;br&gt;föranleder beskattning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i fåmansforetag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda&lt;br&gt;undantagsregler gäller för fästighet och bostadsrätt. Avser avyttringen&lt;br&gt;sådan egendom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur&lt;br&gt;priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag&lt;br&gt;för något omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt&lt;br&gt;av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan&lt;br&gt;bostadsrätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses&lt;br&gt;i andra stycket av samma moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmansforetag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde,&lt;br&gt;skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från&lt;br&gt;handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan&lt;br&gt;lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli&lt;br&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när&lt;br&gt;det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats&lt;br&gt;enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagsledare i ett fåmansforetag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning&lt;br&gt;från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller&lt;br&gt;den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas&lt;br&gt;såsom intakt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som&lt;br&gt;han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan under-&lt;br&gt;stiger marknadsräntan, skall lånta-&lt;br&gt;garen beskattas för värdet av för-&lt;br&gt;månen som intäkt av tjänst. För-&lt;br&gt;månens värde skall beräknas till&lt;br&gt;skillnaden mellan ä ena sidan&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattnings-&lt;br&gt;året med tillägg av en procenten-&lt;br&gt;het och å andra sidan den avtalade&lt;br&gt;räntan. Såvitt avser lån som upp-&lt;br&gt;tagits i utländsk valuta skall för-&lt;br&gt;månens värde beräknas till skillna-&lt;br&gt;den mellan ä ena sidan marknads-&lt;br&gt;räntan i den aktuella valutan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan under-&lt;br&gt;stiger marknadsräntan, skall lånta-&lt;br&gt;garen beskattas för värdet av för-&lt;br&gt;månen som intäkt av tjänst. För-&lt;br&gt;månens värde skall beräknas på&lt;br&gt;sätt som anges i punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansforetag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,&lt;br&gt;skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansforetag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett&lt;br&gt;fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa&lt;br&gt;personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i&lt;br&gt;företaget; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person&lt;br&gt;genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv-&lt;br&gt;ständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansforetag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt in-&lt;br&gt;siderlagen (1990:1342). Som fåmansforetag räknas inte heller bo-&lt;br&gt;stadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansägt handelsbolag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer&lt;br&gt;genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,&lt;br&gt;avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten&lt;br&gt;över sådan verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagsledare i fåmansforetag eller fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses&lt;br&gt;i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-&lt;br&gt;stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga&lt;br&gt;över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående&lt;br&gt;person räknas föräldrar, lär- och morföräldrar, make, avkomling eller&lt;br&gt;avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt&lt;br&gt;dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är&lt;br&gt;delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets orten utgörs av ett område inom ett avstånd av&lt;br&gt;50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Med vanlig verksam-&lt;br&gt;hetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad. Tjänsteställe är den plats där en arbetstagare&lt;br&gt;fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om detta sker under förflyttning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den&lt;br&gt;plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och&lt;br&gt;lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbets-&lt;br&gt;uppgifter. Om arbete på vaije arbetsplats pågår begränsad tid enligt de&lt;br&gt;villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggnings-&lt;br&gt;branschen eller därmed jämförliga branscher skall den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad anses som tjänsteställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter - dagtrak-&lt;br&gt;tamente -, och visar den skatt-&lt;br&gt;skyldige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst 150 kronor per dag (helt&lt;br&gt;maximibelopp för dag).&lt;br&gt;Detta maximibelopp avser kost-&lt;br&gt;nadsökning för måltider och små-&lt;br&gt;utgifter under vaije hel dag som&lt;br&gt;har tagits i anspråk för resan. Som&lt;br&gt;hel dag anses även avresedag om&lt;br&gt;resan har påböijats före kl. 12.00&lt;br&gt;och hemkomstdag om resan har&lt;br&gt;avslutats efter kl. 19.00. Om resan&lt;br&gt;har påböijats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning&lt;br&gt;inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för målti-&lt;br&gt;der och småutgifter (dagtrakta-&lt;br&gt;mente), och visar den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte större ökning, medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande&lt;br&gt;den uppburna ersättningen, dock&lt;br&gt;högst med ett belopp per dag som&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det för&lt;br&gt;beskattningsåret gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kro-&lt;br&gt;nor (helt maximibelopp). Detta&lt;br&gt;maximibelopp avser kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider och småutgifter&lt;br&gt;under vaije hel dag som har tagits&lt;br&gt;i anspråk för resan. Som hel dag&lt;br&gt;anses även avresedag om resan har&lt;br&gt;påböijats före kl. 12.00 och hem-&lt;br&gt;komstdag om resan har avslutats&lt;br&gt;efter kl. 19.00. Om resan har&lt;br&gt;påböijats senare eller avslutats&lt;br&gt;tidigare skall avdraget bestämmas&lt;br&gt;till högst ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;ett halvt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökning för måltider&lt;br&gt;och småutgifter men gör sannolikt&lt;br&gt;att han haft sådana merkostnader&lt;br&gt;medges avdrag enligt schablon med&lt;br&gt;75 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma anställning&lt;br&gt;varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall&lt;br&gt;utredningen avse hans samtliga förrättningar inom riket i nämnda&lt;br&gt;anställning under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi vid&lt;br&gt;förrättning inom riket medges med&lt;br&gt;belopp motsvarande den faktiska&lt;br&gt;utgiften. Kan den skattskyldige inte&lt;br&gt;visa logikostnaden medges avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med belopp motsvarande ersättning&lt;br&gt;som uppburits från arbetsgivaren&lt;br&gt;(nattraktamente). Detta av-&lt;br&gt;drag får dock inte överstiga ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med belopp motsvarande ersättning&lt;br&gt;som uppburits från arbetsgivaren&lt;br&gt;— nattraktamente. Detta&lt;br&gt;avdrag får dock inte över-&lt;br&gt;stiga 75 kronor per natt&lt;br&gt;(maximibelopp för natt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och&lt;br&gt;samma ort inom riket under längre tid än tre månader i en följd bedöms&lt;br&gt;rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a.&lt;br&gt;En löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att&lt;br&gt;arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt erhållit kost-&lt;br&gt;förmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits på allmänna trans-&lt;br&gt;portmedel vid tjänsteresa och som&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning under förrättning som varit förenad med övernattning&lt;br&gt;på utrikes ort, får beräknas för vaije förrättning för sig. Avdraget skall&lt;br&gt;även här, om den skattskyldige inte visar större ökning, anses ha uppgått&lt;br&gt;till belopp som motsvarar den kostnadsersättning som arbetsgivaren givit&lt;br&gt;ut, dock högst med belopp som kan anses motsvara största normala&lt;br&gt;ökning i levnadskostnaden under ett dygn för respektive förrättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader kan&lt;br&gt;inte anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige&lt;br&gt;arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Avdrag medges dock&lt;br&gt;i följande fäll, nämligen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet avser endast en kortare tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet visserligen inte kan betecknas som kortvarigt men ändå typiskt&lt;br&gt;sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till&lt;br&gt;den tidigare bostadsorten krävs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör&lt;br&gt;ske till arbetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som ovan sagts har en skattskyldig, som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete flyttat till ny bostadsort, rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;om bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj&lt;br&gt;behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är&lt;br&gt;skälig på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makes eller sambos förvärvsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet att anskaffa fest bostad på verksamhetsorten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt denna punkt medges endast om övernattning på arbetsor-&lt;br&gt;ten äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om avståndet mellan bostadsorten och arbetsor-&lt;br&gt;ten är längre än 50 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges under längst två år och i övrigt&lt;br&gt;under längst tre år för gifta eller samboende par och under längst ett år&lt;br&gt;för ensamstående skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid&lt;br&gt;under vilken avdrag för samma förrättning medgetts enligt punkt 3.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens&lt;br&gt;natur eller andra särskilda skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon medgivits avdrag enligt&lt;br&gt;punkt 3 ovan och som alltjämt&lt;br&gt;uppbär kostnadsersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren till 100 kronor per&lt;br&gt;dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till 75&lt;br&gt;kronor per dag (ett halvt maximi-&lt;br&gt;belopp) under de första tre måna-&lt;br&gt;derna av bortovaron och därefter&lt;br&gt;samt i fall av dubbel bosättning till&lt;br&gt;50 kronor per dag (ett tredjedels&lt;br&gt;maximibelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt erhållit kost-&lt;br&gt;förmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi be-&lt;br&gt;räknas till belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. För skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i punkt 3 ovan medges&lt;br&gt;dock avdrag enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen&lt;br&gt;i kostnaderna för måltider och&lt;br&gt;småutgifter på arbetsorten beräknas&lt;br&gt;antingen enligt utredning om den&lt;br&gt;faktiska kostnadsökningens storlek&lt;br&gt;eller schablonmässigt. Den scha-&lt;br&gt;blonmässiga ökningen beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som under de&lt;br&gt;första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon medgivits avdrag enligt&lt;br&gt;punkt 3 ovan och som alltjämt&lt;br&gt;uppbär kostnadsersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren till 70 procent av helt&lt;br&gt;maximibelopp per dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som medges&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket till ett&lt;br&gt;halvt maximibelopp per dag under&lt;br&gt;de första tre månaderna av borto-&lt;br&gt;varon och därefter samt i fall av&lt;br&gt;dubbel bosättning till 30 procent&lt;br&gt;av helt maximibelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits&lt;br&gt;kostförmån skall avdraget reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn härtill, såvida inte&lt;br&gt;förmånen avser fri kost som till-&lt;br&gt;handahållits pä allmänna trans-&lt;br&gt;portmedel vid tjänsteresa och som&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller&lt;br&gt;sin familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för kostnad för en&lt;br&gt;hemresa vaije vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget gäller endast kostnad för resa inom&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt, efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten överstiger sjuhundra&lt;br&gt;kilometer eller resan företagits till&lt;br&gt;eller från Gotland medges dock&lt;br&gt;avdrag för kostnad för flygresa.&lt;br&gt;Om godtagbara allmänna kom-&lt;br&gt;munikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godtagbara allmänna kom-&lt;br&gt;munikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4. Avdrag medges&lt;br&gt;även för skälig kostnad för flyg-&lt;br&gt;resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Förmånsvärdet av fri måltid&lt;br&gt;bestående av ett mål om dagen&lt;br&gt;(lunch eller middag) är lika med&lt;br&gt;genomsnittspriset i riket för en&lt;br&gt;lunchmåltid av normal beskaffen-&lt;br&gt;het. Förmånsvärdet av helt fri kost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förmånsvärdet av helt fri kost&lt;br&gt;beräknas per dag till ett belopp -&lt;br&gt;avrundat till närmaste tiotal kro-&lt;br&gt;nor - som motsvarar 250 procent&lt;br&gt;av genomsnittspriset i riket för en&lt;br&gt;lunchmåltid av normal beskaffen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är lika med 250 procent av nämn-&lt;br&gt;da genomsnittspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Förmånsvärdet av en fri måltid&lt;br&gt;bestående av ett mål om dagen&lt;br&gt;(lunch eller middag) är lika med&lt;br&gt;40 procent av förmånsvärdet för&lt;br&gt;helt fri kost. Förmånsvärdet av fri&lt;br&gt;frukost är lika med 20 procent av&lt;br&gt;förmånsvärdet för helt fri kost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar arbetsgivaren till kostnaderna för anställds måltid och kommer&lt;br&gt;härigenom den anställdes kostnad för måltiden att understiga genom-&lt;br&gt;snittspriset skall skillnaden tas upp som förmån av delvis fri måltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1992:651) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fäll&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas&lt;br&gt;ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan&lt;br&gt;är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår&lt;br&gt;på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatteplik-&lt;br&gt;tig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och&lt;br&gt;dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund&lt;br&gt;av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på&lt;br&gt;grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke&lt;br&gt;förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;mottagarens utbildning och inte&lt;br&gt;utgör ersättning för arbete som har&lt;br&gt;utförts eller skall utföras för ut-&lt;br&gt;givarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett for&lt;br&gt;mottagarens utbildning och inte&lt;br&gt;utgör ersättning för arbete eller&lt;br&gt;annan prestation som har utförts&lt;br&gt;eller skall utföras för utgivarens&lt;br&gt;räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter vaije avliden&lt;br&gt;förälder inte överstiger 0,4 basbelopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kon tantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för&lt;br&gt;resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd,&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn samt&lt;br&gt;hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller&lt;br&gt;landstingskommunala medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fästställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fäll räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fära eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar&lt;br&gt;som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbörds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 50 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i&lt;br&gt;kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfäller på grund av avtalsgruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § 1 mom. och punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) i paragrafens och anvis-&lt;br&gt;ningspunktens lydelse enligt lagen (1992:841) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av&lt;br&gt;tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader&lt;br&gt;för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats&lt;br&gt;särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp&lt;br&gt;såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen&lt;br&gt;eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den&lt;br&gt;skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts&lt;br&gt;utförande och som han själv avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst&lt;br&gt;redovisningsskyldig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam-&lt;br&gt;hetsorten som varit förenad med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för&lt;br&gt;tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande&lt;br&gt;självständigt bedriven verksamhet&lt;br&gt;som ej skall hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet gäller följande. Avdrag&lt;br&gt;får göras för utgifter som är att&lt;br&gt;anse som kostnader för intäktens&lt;br&gt;förvärvande om de betalats under&lt;br&gt;beskattningsåret. Avdrag får också&lt;br&gt;ske för sådana kostnader om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande&lt;br&gt;självständigt bedriven verksamhet&lt;br&gt;som ej skall hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet gäller följande. Avdrag&lt;br&gt;får göras för utgifter som är att&lt;br&gt;anse som kostnader för intäktens&lt;br&gt;förvärvande om de betalats under&lt;br&gt;beskattningsåret. Avdrag får också&lt;br&gt;ske för sådana kostnader om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalats under året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret i den mån de överstiger&lt;br&gt;det årets intäkter. Avdrag får inte&lt;br&gt;ske med större belopp än som&lt;br&gt;motsvarar beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;av verksamheten. Underskott av en&lt;br&gt;verksamhet får inte dras av mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalats under något av de fem år&lt;br&gt;som närmast föregått beskatt-&lt;br&gt;ningsåret i den mån de överstiger&lt;br&gt;respektive års intäkter. Avdrag får&lt;br&gt;inte ske med större belopp än som&lt;br&gt;motsvarar beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;av verksamheten. Underskott av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskott i en annan verksamhet. verksamhet får inte dras av mot&lt;br&gt;överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller&lt;br&gt;annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma&lt;br&gt;att utfälla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda be-&lt;br&gt;fattningshavare räknas som omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av&lt;br&gt;fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för reseskyddsförsäkring&lt;br&gt;avseende resa i verksamheten utgör&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § uppbördslagen (1953:272)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fäll som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fäll som avses i sjätte stycket ne-&lt;br&gt;dan. Värdet av förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan un-&lt;br&gt;derstiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom vaije område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om&lt;br&gt;bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat&lt;br&gt;med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunal skattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fäll som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:489.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socia-&lt;br&gt;lavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt for år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1992. Den upphävda lagen tillämpas&lt;br&gt;dock alltjämt på rättshandlingar som företagits under tiden den 1 januari&lt;br&gt;1981—den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet Lars Å. Beck-&lt;br&gt;man, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Bo Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i kommunal skatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Carl&lt;br&gt;Gustav Femlund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet &amp;quot;Fri kost vid enstaka tillfällen&amp;quot; redogörs i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1992:57) &amp;quot;Beskattning av vissa naturaförmåner m.m.&amp;quot; (s. 27 ff) för de&lt;br&gt;överväganden i frågan om skattefrihet för kostförmån vid representation&lt;br&gt;som föregick 1989/1990 års skattereform. Redogörelsen visar att frågan&lt;br&gt;om beskattning eller ej av kostförmån vid enstaka tillfällen tilldrog sig&lt;br&gt;särskilt intresse och att, oavsett uppfattning om hur den borde lösas, en&lt;br&gt;klargörande lagstiftning eftersträvades i ett som det bedömdes, tidigare&lt;br&gt;oklart rättsläge. Utan att någon precisering skedde i lagtexten gjordes i&lt;br&gt;prop. 1989/90:110 (del 1, s. 328) uttalanden som enligt lagrådets mening&lt;br&gt;tyder på att avsikten var att från skatteplikt genomgående undanta endast&lt;br&gt;representation vid enstaka tillfällen. Enligt betänkandet (s. 61) torde&lt;br&gt;bestämmelserna emellertid tillämpas i enlighet med rekommendationer&lt;br&gt;som Riksskatteverket utfärdat i meddelandet RSV Dt 1991:24. Dessa&lt;br&gt;rekommendationer innehåller sammanfattningsvis dels en vägledande&lt;br&gt;exemplifiering i frågan vad som skall anses utgöra extern respektive&lt;br&gt;intern representation, och dels, beträffande intern representation, vissa&lt;br&gt;villkor för att representation skall anses föreligga i lagens mening. Det&lt;br&gt;måste enligt rekommendationerna i den delen vara fråga om samman-&lt;br&gt;komster med &amp;quot;varaktighet av högst en vecka&amp;quot; och får inte gälla &amp;quot;möten&lt;br&gt;som regelbundet hålls med kort mellanrum (vaije eller varannan vecka)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föredragande statsrådets uttalanden under avsnitt 2.2.2 i föreva-&lt;br&gt;rande lagrådsremiss och i specialmotiveringen till den nu föreslagna&lt;br&gt;författningsbestämmelsen — punkt 3 i anvisningarna till 32 § — framgår&lt;br&gt;att fri kost vid representation nu avses bli undantagen från förmånsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning i den utsträckning som Riksskatteverkets rekommendationer Prop. 1992/93:127&lt;br&gt;medger. I lagtexten anges endast att &amp;quot;värdet av fri kost som åtnjuts vid Bilaga 3&lt;br&gt;representation&amp;quot; inte utgör skattepliktig intäkt. I motiven anförs att, såvitt&lt;br&gt;gäller intern representation, undantaget för kostförmån kommer att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i stort sett bara enstaka tillfällen eller kortare tidsperioder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från synpunkten att regleringen bör vara tydlig och lätt att tillämpa kan&lt;br&gt;förslaget inte anses vara en bra lösning. De preciseringar Riksskatte-&lt;br&gt;verket gjort tycks lämna utrymme för skilda tolkningar och den innebörd&lt;br&gt;som angetts i lagrådsremissen är väl inte en helt invändningsfri samman-&lt;br&gt;fattning av rekommendationerna. Det förefaller inte heller lämpligt att en&lt;br&gt;tidsbegränsning skall kunna utläsas enbart av själva begreppet representa-&lt;br&gt;tion. Främst vill lagrådet vända sig mot att de avsedda inskränkningarna&lt;br&gt;i skattefriheten vid representation inte på något sätt antyds i författnings-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagstiftningen skall ges den innebörd som nu anges i lagrådsremis-&lt;br&gt;sen bör efter den särskilda meningen om representation i lagtexten till-&lt;br&gt;fogas satsen: &amp;quot;Såvitt avser intern representation gäller detta endast om&lt;br&gt;sammankomsten är tillfällig och av kort varaktighet.&amp;quot; Det bör tilläggas&lt;br&gt;att om i stället den förut angivna, av riksdagen synbarligen godtagna&lt;br&gt;lösningen skulle väljas, dvs. skattefrihet enbart för enstaka tillfällen av&lt;br&gt;såväl intern som extern representation, en motsvarande precisering i&lt;br&gt;lagen bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om frihet från inkomstskatt i fråga om stipendium, som är&lt;br&gt;avsett för mottagarens utbildning, föreslås i lagrådsremissen ändrad när&lt;br&gt;det gäller undantag från skattebefrielsen. Till föreskriften att stipendiet&lt;br&gt;inte får utgöra ersättning för &amp;quot;arbete, som har utförts eller skall utföras&lt;br&gt;för utgivarens räkning&amp;quot; skall nu fogas en undantagsregel beträffande&lt;br&gt;&amp;quot;annan prestation&amp;quot; under samma förutsättning. I motiveringen till änd-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 3 i remissen, talas i stället för om prestationer &amp;quot;för utgiva-&lt;br&gt;rens räkning&amp;quot; om prestationer som är av &amp;quot;direkt intresse&amp;quot; för utgivaren.&lt;br&gt;Eftersom begreppen &amp;quot;för utgivarens räkning&amp;quot; och &amp;quot;i utgivarens intresse&amp;quot;&lt;br&gt;inte alltid torde sammanfalla bör, om det senare alternativet avses, lag-&lt;br&gt;texten i denna del lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör&lt;br&gt;ersättning för arbete eller annan prestation som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning eller eljest i dennes intresse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1980:865)&amp;nbsp;mot skatteflykt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsen vid 1994 års taxering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 november 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i inkomstslaget tjänst&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna synpunkter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Kostförmån, traktamenten m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Gällande rätt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Förenklingar av regelsystemet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förmån i form av reseförsäkring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Personalvårdsförmåner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förmånliga lån&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Hobbyverksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Hemresor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av vissa utbildningsstipendier&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphävande av lagen mot skatteflykt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdraget för kostnader för bilresor till&amp;nbsp;och&amp;nbsp;från arbetet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Barnpension&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Det särskilda grundavdraget för pensionärer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Beskattning av sjömän&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Uppbördslagen (1953:272)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Lagen (1990:325) om självdeklaration&amp;nbsp;och&amp;nbsp;kontrolluppgifter 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Lagen (1980:865) mot skatteflykt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsen vid 1994 års taxering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt&lt;br&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 &amp;nbsp;Prop. 1992/93:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42265, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:15:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03127</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:15:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03127</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__127.pdf</filnamn>
<filstorlek>3602736</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BB1397FD-A77C-4908-848D-CB559B5FF3A8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU14</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Öhman  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Öhman  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  () och Sten Andersson i Malmö  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  () och Sten Andersson i Malmö  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rosa Östh  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:127&lt;br/&gt;
Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosa Östh  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>