2308618GG031241992/93124propproppropProposition 1992/93:124PropositionProposition12401992-11-12 00:00:002025-12-19 13:45:402008-08-25 13:01:34om skatt på dieselolja m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GG03124/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GG03124https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03124
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1992/93:124</h1>
<p>om skatt på dieselolja m.m.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03124/prop_199293__124-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03124/prop_199293__124-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1992/93:124</p>
<p>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i<br>bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 november 1992.</p>
<p>På regeringens vägnar</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bo Lundgren</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna fordon<br>slopas den 1 oktober 1993 och ersätts med en särskild skatt på dieselolja.</p>
<p>Den särskilda skatten på dieselolja föreslås bli 1,35 kr per liter och<br>skall tas ut utöver nu gällande energi- och koldioxidskatter. Skatten skall<br>tas ut för sådan dieselolja som används i personbilar, bussar och lastbilar.<br>Energiskatten för oljeprodukter i miljöklass 1 föreslås sänkt till 5 kr<br>per m<sup>3</sup>.</p>
<p>Ett särskilt märkningssystem föreslås infört för att det skall bli möjligt<br>att skilja mellan hög- och lågbeskattad olja. Ett särskilt sanktionssystem<br>föreslås tillämpat vid oriktig användning av märkta oljeprodukter.</p>
<p>Vissa justeringar av fordonsskatterna på personbilar, lastbilar och<br>bussar föreslås. För lastfordonen föreslås dessutom vissa ändringar i for-<br>donsskatterna som en anpassning till nya bärighetsregler för vägnätet.</p>
<p>Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa skattereduktioner för<br>lastfordon som används i s.k. kombinerad trafik. Dessa regler föreslås<br>träda i kraft redan den 1 januari 1993.</p>
<p>En viss justering föreslås av ikraftträdandereglema för de regler om<br>försäljningsskatt inom miljöklassystemet som riksdagen tidigare beslutat<br>om. I samband därmed föreslås vissa ändringar av skattskyldighets-<br>reglema i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Dessa<br>ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.</p>
<p>1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 124</p>
<p>Propositionens lagförslag <sup>Pro</sup>P- 1992/93:124</p>
<h2>1 Förslag till</h2>
<h2>Lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Fastställande av dieseloljeskatt m.m.</p>
<p>1 § Dieseloljeskatt skall betalas till staten enligt denna lag för oljepro-<br>dukter som är skattepliktiga enligt lagen (1957:262) om allmän energi-<br>skatt. Skatt skall dock inte tas ut om oljeprodukten har en lägsta flyttem-<br>peratur på 15°C.</p>
<p>2 § Skatt skall inte tas ut för oljeprodukter som har försetts med<br>märkämnen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer<br>får meddela föreskrifter om vilka märkämnen som skall användas och<br>vilka mängder som skall tillsättas.</p>
<p>Märkning som avses i första stycket får ske endast på depå som är<br>godkänd av beskattningsmyndigheten och skall ha skett senast när<br>skattskyldighet för oljeprodukten inträder enligt 8 § första stycket 1 och<br>4 lagen (1957:262) om allmän energiskatt.</p>
<p>3 § Om skattepliktig oljeprodukt förs in i landet av någon som inte är<br>registrerad som skattskyldig hos beskattningsmyndigheten skall skatten<br>betalas till tullmyndigheten. Därvid är tullagen (1987:1065) och 9 kap.</p>
<p>4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter<br>tillämpliga.</p>
<p>I fell som avses i första stycket skall skatt inte tas ut om oljeprodukten<br>har försetts med märkämnen som avses i 2 § senast när produkten anmäls<br>till förtullning.</p>
<p>4 § Bränsletank på personbil, lastbil och buss som är eller bör vara<br>upptagen i bilregistret får inte innehålla oljeprodukt enligt 1 § som är<br>försedd med sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket om<br>bränsletanken förser fordonets motor med bränsle.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilka<br>märkämnen som avses i 2 § första stycket har avlägsnats.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för fordon som<br>brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen<br>(1972:599) samt fordon som förts in till Sverige för tillfälligt brukande<br>här och inte är registrerat här.</p>
<p>5 § Dieseloljeskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.</p>
<p>6 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungör-<br>elsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599).</p>
<p>Som ägare av ett fordon anses vid tillämpning av denna lag den som är Prop. 1992/93:124<br>eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare. I fråga om ett fordon<br>som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt<br>eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses<br>innehavaren som ägare. Innehas fordonet i annat fåll med nyttjanderätt,<br>anses innehavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om<br>förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett.</p>
<p>7 § Bestämmelserna i 6 § första stycket 1 och 2, 7 §, 8 § första stycket</p>
<p>1 och 4, 27 och 32 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt tillämpas</p>
<p>i fråga om dieseloljeskatt.</p>
<p>Regler om förfärandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter.</p>
<p>8 § I deklaration för redovisning av dieseloljeskatt får avdrag göras för<br>samma skatt på de oljeprodukter som</p>
<p>1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i<br>egen rörelse,</p>
<p>2. återtagits i samband med återgång av köp,</p>
<p>3. av den skattskyldige eller för hans räkning förts ut ur Sverige eller<br>förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,</p>
<p>4. sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför<br>sig till bristande betalning från köpare.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så<br>stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.<br>Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning<br>åter lämnas för skatten på den oljeprodukt som betalningen avser.</p>
<p>Straffbestämmelser m.m.</p>
<p>9 § Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som av-<br>ses i 2 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljepro-<br>dukter, för vilka dieseloljeskatt inte erlagts, i syfte att dessa skall<br>användas i strid mot 4 § döms till böter eller fängelse i högst sex<br>månader.</p>
<p>Har brottet rört betydande värden eller är det i annat fäll att anse som<br>grovt skall, om förfärandet inte utgör led i gärning som är belagd med<br>strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i<br>högst två år.</p>
<p>10 § För försök eller förberedelse till brott enligt 9 § andra stycket skall<br>dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</p>
<p>11 § Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag<br>eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att<br>förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.</p>
<p>Angående beslag av egendom som kan antas bli förverkad gäller<br>bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken.</p>
<p>12 § Anträffas oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 § Prop. 1992/93:124<br>första stycket har avlägsnats och för vilka dieseloljeskatt inte betalts, i</p>
<p>annat utrymme än bränsletank som förser motor på personbil, lastbil<br>eller buss med bränsle och är det uppenbart att oljeprodukterna avsetts<br>för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 4 §, påför beskattnings-<br>myndigheten den, som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats,<br>dieseloljeskatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits</p>
<p>ut för oljeprodukterna enligt 5 §.</p>
<p>Avgiftsbestämmelser rn.in.</p>
<p>13 § En särskild avgift tas ut för motorfordon vars bränsletank inne-<br>håller oljeprodukter i strid mot 4 §. Avgiften uppgår för personbil till</p>
<p>10 000 kronor. Avgiften beräknas för bussar och lastbilar på följande<br>sätt.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Avgift, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 - 3 500</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 501- 10 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 001 - 15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 001 - 20 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 001 -</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
</table>
<p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt<br>fordonsskattelagen (1988:327).</p>
<p>Avgiften tas ut för vaije tillfälle, som bränsletank påträffas med<br>oljeprodukter i strid mot 4 §.</p>
<p>14 § Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för<br>ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut<br>med en och en halv gång högre belopp än som följer av 13 §.</p>
<p>15 § Avgift enligt 13 och 14 §§ påförs ägaren till fordonet.</p>
<p>Brukar någon annans fordon utan lov, påförs brukaren avgiften.</p>
<p>16 § I fråga om fordon, som är registrerat här i landet, påförs avgift<br>enligt 13 och 14 §§ genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i<br>bilregistret antecknade ägaren av fordonet har sin adress enligt registret.<br>I fråga om andra fordon påförs avgiften av Länsstyrelsen i Stockholms<br>län.</p>
<p>17 § Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen medge nedsättning<br>av eller befrielse från avgift enligt 13 och 14 §§.</p>
<p>18 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag skall utövas av polis-<br>myndigheterna samt av tullmyndigheterna vad avser gränskontroll av<br>personbil, lastbil och buss till och från utlandet.</p>
<p>19 § För kontroll av efterlevnaden av denna lag har polismyndig- Prop. 1992/93:124<br>heterna och annan tillsynsmyndighet rätt till tillträde till låsta utrymmen</p>
<p>i fordon. Myndigheten har rätt att få de upplysningar, handlingar och<br>prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättning.</p>
<p>20 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första<br>meningen, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 66 och 85 §§<br>fordonsskattelagen (1988:327) skall tillämpas på avgift enligt denna lag.<br>Allmänt ombud för avgift enligt denna lag är den som förordnats som<br>ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.</p>
<p>21 § Bestämmelserna i 3 kap. 7—15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 §<br>lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får tillämpas<br>även för att begära upplysningar till ledning för beslutet om avgift enligt<br>13 — 14 §§ denna lag. Beslut om att begära upplysning får lättas, utom<br>av länsstyrelsen, av beskattningsmyndigheten.</p>
<p>22 § Länsstyrelsens beslut enligt 16 och 17 §§ får överklagas hos<br>länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till<br>länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av<br>beslutet. För allmänna ombudet räknas dock tiden från beslutets dag. I<br>fråga om överklagande tillämpas vidare 8 kap. 1 § andra stycket, 2 §<br>andra stycket samt 3 — 5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<h2>2 Förslag till</h2>
<h2>Lag om lagerskatt på dieselolja</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>1 § Den som den 1 oktober 1993 innehar oljeprodukter som anges i 1<br>§ lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljepro-<br>dukter skall till staten betala lagerskatt enligt denna lag.</p>
<p>2 § Lagerskatt tas ut för sådana oljeprodukter enligt 1 § för vilka<br>skattskyldighet enligt 8 § första stycket 1 lagen (1957:262) om allmän<br>energiskatt har inträtt den 1 oktober 1993 och som är avsedda att<br>förbrukas för framdrivande av sådana fordon som avses i 4 § lagen<br>(1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.<br>Lagerskatt tas dock inte ut för den del av produkterna som understiger</p>
<p>5 000 liter eller, i fråga om den som driver detaljhandel med skatteplikti-<br>ga oljeprodukter, 5 000 liter för vaije särskilt försäljningsställe.</p>
<p>3 § Lagerskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.</p>
<p>4 § Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration<br>till beskattningsmyndigheten om sitt innehav av oljeprodukter som skall<br>beskattas enligt denna lag. Deklarationen skall ta upp de lagrade<br>oljeprodukternas art och kvantitet, lagringsplatserna, den använda<br>mätningsmetoden och lagerskattens belopp.</p>
<p>Deklaration skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den<br>25 november 1993. Lagerskatten skall senast samma dag vara inbetald<br>till myndigheten.</p>
<p>Deklaration skall avges på heder och samvete samt upprättas på<br>blankett enligt formulär som fästställs av Riksskatteverket.</p>
<p>5 § Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter är<br>tillämplig i fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap 1-9 §§, 5<br>kap 1 § första och andra styckena, 3-5 §§ och 9 §, 6 kap samt 7 kap 5 §<br>skall inte tillämpas. Vad som föreskrivs i 4 kap 2 § första stycket skall<br>gälla om deklaration har kommit in senast den 20 december 1993.<br>Dröjsmålsavgift enligt 5 kap 8 § 1 skall tas ut om skattebeloppet inte har<br>betalats senast den 20 december 1993. Ränta enligt 5 kap 12 § första<br>stycket 1 utgår från den 20 december 1993.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<h2>3 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen</p>
<p>dels att 8, 26-35, 40, 48-50, 52, 71-73, 75 och 77 §§ samt bilaga 2 till<br>lagen skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att huvudrubrikerna närmast före 12 och 26 §§ och underrubriker-<br>na närmast före 26, 30, 34, 48, 69, 71, 74 och 77 §§ skall utgå,</p>
<p>dels att i 4, 56, 67 och 68 §§ ordet "vägtrafikskatt" i olika böjningsfor-<br>mer skall bytas ut mot "fordonsskatt" i motsvarande form,</p>
<p>dels att nuvarande bilaga 3 till lagen skall betecknas bilaga 2,</p>
<p>dels att rubriken till lagen skall lyda "Fordonsskattelag",</p>
<p>dels att i bilagorna 1 och 2 ordet "vägtrafikskattelagen" skall bytas ut<br>mot "fordonsskattelagen",</p>
<p>dels att huvudrubriken närmast före 69 § skall lyda "Återbetalning av<br>skatt för fordon som använts utomlands"</p>
<p>dels att 1, 2, 5, 9, 14, 36, 42, 46, 53, 55, 64-66, 69, 74, 76, 79, 83-<br>84 och 88 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 70 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Vägtrafikskatt skall betalas till<br>staten enligt denna lag i form av<br>fordonsskatt och kilometerskatt.</p>
<p>Beteckningar 1 denna lag har samma betydelse som i fordonskungörel-<br>sen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599), om inte annat<br>sägs.</p>
<p>Med bensin avses i denna lag de<br>produkter som är skattepliktiga<br>enligt lagen (1961:372) om bensin-<br>skatt.</p>
<p>Bestämmelserna om skatt i denna<br>lag, med undantag av bestämmel-<br>serna i 64 och 88 §§, gäller också<br>för skattetillägg, förseningsavgift,<br>ränta och dröjsmålsavgift.</p>
<p>§</p>
<p>Fordonsskatt skall betalas till<br>staten enligt denna lag.</p>
<p>Med dieselolja avses i denna lag<br>de produkter som är skattepliktiga<br>enligt 1 § lagen (1992:000) om<br>dieseloljeskatt och användning av<br>vissa oljeprodukter.</p>
<p>2</p>
<p>Bestämmelserna om skatt i denna<br>lag, med undantag av bestämmel-<br>serna i 64 och 88 §§, gäller också<br>för skattetillägg, ränta och dröjs-<br>målsavgift.</p>
<p>'Senaste lydelse av</p>
<p>50 § 1990:403</p>
<p>67 § 1990:403</p>
<p>68 § 1991:179<br>bilaga 2 1992:883.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:644.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>5 §<sup>J</sup></p>
<p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.<br>Skattevikten utgör for</p>
<p>personbil, motorcykel, traktor<br>eller motorredskap</p>
<p>buss, lastbil, tung terrängvagn<br>eller annan släpvagn än påhängs-<br>vagn</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>tjänstevikten</p>
<p>totalvikten, dock högst den brut-<br>tovikt med vilken fordonet får<br>föras på väg som är upplåten för<br>högst 10 tons axeltryck eller 16<br>tons boggitryck</p>
<p>den del av fordonets totalvikt</p>
<p>påhängsvagn som vilar på dess fästa axel eller</p>
<p>lästa axlar, dock högst den brutto-<br>vikt med vilken fordonet får foras<br>på väg som är upplåten för högst<br>10 tons axeltryck eller 16 tons<br>boggitryck.</p>
<p>Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två<br></p>
<p>eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som<br></p>
<p>ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med<br>anordning for påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets<br>totalvikt med sådan anordning.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 §</p>
<p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas.<br>Skattevikten utgör för</p>
<p>personbil, motorcykel, traktor tjänstevikten<br>eller motorredskap</p>
<p>buss, lastbil, tung terrängvagn total vikten, dock högst den brut-<br>eller annan släpvagn än påhängs- tovikt med vilken fordonet får<br>vagn föras på väg som hänförs till bä-</p>
<p>righetsklass 1 enligt 106 § vägtra-<br>fikkungörelsen (1972:603)</p>
<p>påhängsvagn den del av fordonets totalvikt</p>
<p>som vilar på dess fästa axel eller<br>fästa axlar, dock högst den brutto-<br>vikt med vilken fordonet får föras<br>på väg som hänförs till bärighets-<br>klass 1 enligt 106 § vägtrafikkun-<br>görelsen.</p>
<p>Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två<br>eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som<br>ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med<br>anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets<br>totalvikt med sådan anordning.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:28.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>9 §<sup>4</sup></p>
<p>Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret</p>
<p>har årsmodellsbeteckning 1950 eller</p>
<p>Påhängsvagnar med en skat-<br>tevikt över 3 000 kilogram är inte<br>skattepliktiga, om de dras uteslu-<br>tande av personbilar, lastbilar eller<br>bussar som inte är bensin- eller<br>gasoldrivna eller av sådana fordon<br>som avses i 21 § andra stycket 2.</p>
<p>14</p>
<p>För en personbil som hör hemma</p>
<p>i en kommun som anges i bilaga 3<br>till denna lag skall fordonsskatt<br>betalas enligt bilaga 1 endast till<br>den del fordonsskatten för år räk-<br></p>
<p>äldre är inte skattepliktiga.</p>
<p>Påhängsvagnar med en skat-<br>tevikt över 3 000 kilogram är inte<br>skattepliktiga, om de dras uteslu-<br>tande av personbilar, lastbilar eller<br>bussar som kan drivas med diesel-<br>olja eller av sådana fordon som<br>avses i 21 § andra stycket 2.</p>
<p>§</p>
<p>För en personbil som hör hemma<br>i en kommun som anges i bilaga 2<br>till denna lag skall fordonsskatt<br>betalas enligt bilaga 1 endast till<br>den del fordonsskatten för år räk-</p>
<p>nat överstiger 384 kronor. nat överstiger 384 kronor.</p>
<p>En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige<br>har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt som anges i 16 § första<br>eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 16 § tredje<br>stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara<br>antecknad i bilregistret.</p>
<p>Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall<br>betalas enligt vad som i övrigt gäller enligt denna lag.</p>
<p>36</p>
<p>Vägtrafikskatt beslutas, om inte<br>annat följer av 37-41 §§, genom<br>automatisk databehandling på<br>grundval av uppgifter i bilregistret.<br>Om det i bilregistret saknas uppgif-<br>ter som behövs för bestämmandet<br>av skatten, bestäms den enligt före-<br>skrifter som meddelas av regering-<br>en eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer.</p>
<p>§</p>
<p>Fordonsskatt beslutas, om inte<br>annat följer av 37-39 §§ och 41 §,<br>genom automatisk databehandling<br>på grundval av uppgifter i bil-<br>registret. Om det i bilregistret<br>saknas uppgifter som behövs för<br>bestämmandet av skatten, bestäms<br>den enligt föreskrifter som med-<br>delas av regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer.</p>
<p>Den som är missnöjd med ett beslut enligt första stycket kan begära<br>omprövning enligt 37-39 §§.</p>
<p>Regeringen föreskriver vilken myndighet som svarar för beslut om<br>skatt enligt första stycket.</p>
<p>42</p>
<p>Beskattningsmyndigheten skall<br>genom beslut om efterbeskattning<br>fastställa den ytterligare vägtrafik-<br>skatt som skall betalas i de fäll<br>skatt har undandragits genom att</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Beskattningsmyndigheten skall<br>genom beslut om efterbeskattning<br>fastställa den ytterligare fordons-<br>skatt som skall betalas i de fäll<br>skatt har undandragits genom att</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1989:702.</p>
<p><sup>5</sup>Senaste lydelse 1991:1911.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>1. ett fordon har brukats i strid mot vad som är föreskrivet om<br>registrering och avställning av fordon,</p>
<p>2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten inte har gjorts,</p>
<p>3. oriktig uppgift har lämnats i anmälan eller ansökan till registrerings-<br>eller beskattningsmyndigheten eller annars under förfärandet till ledning</p>
<p>för beskattningen,</p>
<p>4. fordonet inte har undergått<br>föreskriven registreringsbesiktning<br>efter ändring som avses i 15 §<br>eller 32 §,</p>
<p>5. uppgift om körsträcka för<br>kilometerskattepliktigt fordon inte<br>har lämnats i vederbörlig ordning<br>eller oriktig uppgift har lämnats<br>om körsträckan,</p>
<p>6. ett kilometerskattepliktigt<br>fordon har brukats i strid mot 26 §<br>andra stycket, eller</p>
<p>7. oriktig uppgift har lämnats i<br>mål om skatt.</p>
<p>4. fordonet inte har undergått<br>föreskriven registreringsbesiktning<br>efter ändring som avses i 15 §,<br>eller</p>
<p>5. oriktig uppgift har lämnats i<br>mål om skatt.</p>
<p>Vid efterbeskattning får 41 § tillämpas.</p>
<p>46 §</p>
<p>Har den som är skattskyldig<br>undandragit skatt på sätt som anges<br>i 42 §, skall han i samband med<br>beslut enligt 37, 38 eller 40 § eller<br>vid beslut om efterbeskattning<br>påföras en särskild avgift (skattetil-<br>lägg). Skattetillägget är tjugo pro-<br>cent av det skattebelopp som un-<br>dandragits.</p>
<p>Om den skattskyldige i mål om skatt skriftligen lämnat uppgift som<br>befinns oriktig, skall han påföras skattetillägg med tjugo procent av den<br>skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits.</p>
<p>Har den som är skattskyldig<br>undandragit skatt på sätt som anges<br>i 42 §, skall han i samband med<br>beslut enligt 37 eller 38 § eller vid<br>beslut om efterbeskattning påföras<br>en särskild avgift (skattetillägg).<br>Skattetillägget är tjugo procent av<br>det skattebelopp som undandragits.</p>
<p>53</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om undantag<br>från 51 och 52 §§ för vissa grup-<br>per av fordon.</p>
<p>55</p>
<p>Skatt som har fastställts enligt<br>37-42 §§ eller genom beslut om<br>rättelse enligt 45 § första stycket<br>skall betalas inom den tid som</p>
<p>§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om undantag<br>från 51 § för vissa grupper av<br>fordon.</p>
<p>§</p>
<p>Skatt som har fastställts enligt<br>37-59 §§, 41-42 §§ eller genom<br>beslut om rättelse enligt 45 § första<br>stycket skall betalas inom den tid</p>
<p>10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>beskattningsmyndigheten bestäm- som beskattningsmyndigheten<br>mer. bestämmer.</p>
<p>64</p>
<p>Ett skattepliktigt fordon får inte<br>användas, om vägtrafikskatten inte<br>har betalats inom den tid som har<br>bestämts enligt denna lag. Fordonet<br>får dock användas, om det är fråga<br>om</p>
<p>§</p>
<p>Ett skattepliktigt fordon får inte<br>användas, om fordonsskatten inte<br>har betalats inom den tid som har<br>bestämts enligt denna lag. Fordonet<br>får dock användas, om det är fråga<br>om</p>
<p>1. skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret,</p>
<p>2. skatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som<br>har fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 42 § eller avser<br>ytterligare skatt som beslutats efter ägarbytet,</p>
<p>3. kilometerskatt som en tidiga-</p>
<p>re ägare av fordonet är skyldig att<br>betala och som inte harförfallit till<br>betalning vid ägarbytet,</p>
<p>4. skatt för vilken anstånd med 3. skatt för vilken anstånd med<br>betalningen föreligger. betalningen föreligger.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får beskattningsmyndigheten medge att ett<br>visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.</p>
<p>65</p>
<p>Har ett fordon sålts vid exekutiv<br>försäljning eller av ett konkursbo,<br>får det brukas av den nye ägaren<br>även om fordonsskatt eller kilome-<br>terskatt, som tidigare ägare är<br>skattskyldig för, inte har betalats.<br>Detsamma gäller för fordon som<br>tillhör ett konkursbo i fråga om<br>skatt som konkursgäldenären eller<br>en tidigare ägare är skattskyldig<br>för.</p>
<p>§</p>
<p>Har ett fordon sålts vid exekutiv<br>försäljning eller av ett konkursbo,<br>får det brukas av den nye ägaren<br>även om fordonsskatt, som tidigare<br>ägare är skattskyldig för, inte har<br>betalats. Detsamma gäller för<br>fordon som tillhör ett konkursbo i<br>fråga om skatt som konkursgälde-<br>nären eller en tidigare ägare är<br>skattskyldig för.</p>
<p>66 §<sup>6</sup></p>
<p>Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.</p>
<p>Bestämmelserna i uppbördslagen<br>(1953:272) om indrivning, avkort-<br>ning och avskrivning gäller även<br>skatt enligt denna lag. Vad som<br>sägs i 67 § första stycket upp-<br>bördslagen om skattemyndighet<br>skall därvid i stället gälla beskatt-<br>ningsmyndigheten. Fordonsskatt<br>som skulle ha betalats men inte har<br>erlagts får avkortas genom auto-<br>matisk databehandling på grundval<br>av uppgifter i bilregistret. Vid</p>
<p>Bestämmelserna i uppbördslagen<br>(1953:272) om indrivning, avkort-<br>ning och avskrivning gäller även<br>skatt enligt denna lag. Vad som<br>sägs i 67 § första stycket upp-<br>bördslagen om skattemyndighet<br>skall därvid i stället gälla beskatt-<br>ningsmyndigheten. Fordonsskatt<br>som skulle ha betalats men inte har<br>erlagts får avkortas genom auto-<br>matisk databehandling på grundval<br>av uppgifter i bilregistret. Vid</p>
<p><sup>6</sup>Senaste lydelse 1992:644.</p>
<p>11</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>återbetalning av skatt skall avrä-<br>knas endast sådan till betalning<br>förfellen fordonsskatt eller kilome-<br>terskatt som inte erlagts, dröjs-<br>målsavgift och skattetillägg som<br>belöper på sådan skatt, försenings-<br>avgift enligt 48 § samt sådana av-<br>gifter enligt bilregisterkungörelsen<br>(1972:599) som uppbärs i samband<br>med uppbörd av vägtrafikskatt. I<br>fråga om avräkningen skall 37, 38,<br>45 och 84 §§ tillämpas.</p>
<p>Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av<br>skatten.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>återbetalning av fordonsskatt skall<br>avräknas endast sådan till betalning<br>förfellen fordonsskatt som inte<br>erlagts, dröjsmålsavgift och skatte-<br>tillägg som belöper på sådan skatt<br>samt sådana avgifter enligt bil-<br>registerkungörelsen (1972:599)<br>som uppbärs i samband med upp-<br>börd av fordonsskatt. I fråga om<br>avräkningen skall 37, 38, 45 och<br>84 §§ tillämpas.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>69 §</p>
<p>Om det för kilometerskattepliktig<br>buss, lastbil eller släpvagn som<br>använts utomlands har utgått skatt<br>eller avgift där för trafik med eller<br>innehav av fordonet, får beskatt-<br>ningsmyndigheten, efter ansökan,<br>medge återbetalning av fordons-<br>skatt för vaije dygn för vilket skatt<br>eller avgift har erlagts i utlandet.<br>Skatten betalas tillbaka med ett<br>belopp per dygn som motsvarar 3<br>procent av skatten för den månad<br>under vilken användningen skett.<br>Motsvarande gäller när ett sådant<br>fordon använts i Norge och det har<br>utgått kilometerskatt där för for-<br>donet.</p>
<p>Beskattningsmyndighetenfår efter<br>ansökan medge återbetalning av<br>fordonsskatt om en buss eller en<br>lastbil som kan drivas med diesel-<br>olja eller en släpvagn som dras av<br>ett sådant fordon har använts<br>utomlands, och om skatt eller<br>avgift där tagits ut för trafik med<br>eller innehav av fordonet. Återbe-<br>talning får medges för vaije dygn<br>för vilket skatt eller avgift har<br>erlagts i utlandet. Skatten betalas<br>tillbaka med ett belopp per dygn<br>som motsvarar 3 procent av skatten<br>för den månad under vilken an-<br>vändningen skett.</p>
<p>70 a §</p>
<p>Om en lastbil eller en släpvagn<br>har transporterats på järnväg inom<br>Sverige får beskattningsmyndig-<br>heten, efter ansökan, medge åter-<br>betalning av hela eller halva den<br>fordonsskatt som har betalats för<br>fordonet för det skatteår då trans-<br>porten ägt rum.</p>
<p>Har fordonet transporterats på<br>järnväg sammanlagt minst 120<br>dygn under skatteåret återbetalas<br>hela fordonsskatten. Har fordonet<br>transporterats på järnväg under<br>minst 60 dygn men mindre än 120<br>dygn återbetalas halva fordonsskat-<br>ten.</p>
<p>12</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Berättigad till återbetalning är<br>den som är skattskyldig för for-<br>donet vid utgången av skatteåret<br>eller, om skatteplikten för fordonet<br>upphört dessförinnan av annan<br>anledning än avställning, den som<br>då var skattskyldig för fordonet.<br>Ansökan om återbetalning tas upp<br>till prövning endast om den har<br>kommit in till beskattningsmyndig-<br>heten inom fyra månader efter<br>skatteårets utgång. För beskatt-<br>ningsmyndighetens beslut tillämpas<br>37 och 38 §§.</p>
<p>74 §</p>
<p>Som förutsättning for återbe-<br>talning eller avräkning enligt 69<br>eller 71 § gäller att uppgifter om<br>användningen utomlands lämnas i<br>enlighet med de föreskrifter som<br>regeringen meddelar. Beskattnings-<br>myndigheten får på ansökan av<br>fordonsägaren ändå medge återbe-<br>talning eller avräkning, om det<br>finns särskilda skäl.</p>
<p>I fråga om fordon som re-<br>gelmässigt förs ut ur eller in i<br>landet flera gånger per dygn får<br>beskattningsmyndigheten på be-<br>gäran av den skattskyldige medge<br>att uppgifter enligt första stycket<br>inte behöver lämnas.</p>
<p>Som förutsättning för återbe-<br>talning enligt 69 § gäller att upp-<br>gifter om användningen utomlands<br>lämnas i enlighet med de föreskrif-<br>ter som regeringen meddelar.</p>
<p>76 §</p>
<p>Har återbetalning av skatt skett<br>med för högt belopp till följd av<br>oriktig uppgift som lämnats av den<br>skattskyldige eller för hans räk-<br>ning, skall den skattskyldige betala<br>tillbaka vad han fått för mycket.<br>Detsamma gäller när den skattskyl-<br>dige inte lämnat någon uppgift.</p>
<p>I fråga om åtgärd för uttagande av vad som skall betalas tillbaka enligt<br>första stycket gäller bestämmelserna om skattebeslut och efterbeskattning<br>i tillämpliga delar.</p>
<p>Har återbetalning av skatt skett<br>med for högt belopp till följd av<br>oriktig uppgift som lämnats av den<br>skattskyldige, skall den skattskyldi-<br>ge betala tillbaka vad han fått för<br>mycket.</p>
<p>79 §<sup>7</sup></p>
<p>Brukas ett fordon i strid mot 64 § sedan fordonets registreringsskyltar har<br>tagits om hand enligt 78 §, döms ägaren till böter eller fängelse i högst<br>sex månader.</p>
<p><sup>7</sup>Senaste lydelse 1991:312.</p>
<p>13</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Till samma straff döms ägaren till ett avställt fordon som brukas, om<br>fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 § och<br>brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 64 § om fordonet hade</p>
<p>varit skattepliktigt.</p>
<p>Brukas ett fordon på annat sätt<br>i strid mot 26 § andra stycket eller<br>64 §, döms ägaren till penning-<br>böter.</p>
<p>Brukas ett fordon på annat sätt i<br>strid mot 64 §, döms ägaren till<br>penningböter.</p>
<p>Om ägaren visar att han iakttagit vad som ankommit på honom för att<br>hindra att fordonet brukades, är han fri från ansvar.</p>
<p>83</p>
<p>Den som uppsåtligen eller av<br>grov oaktsamhet lämnar oriktiga<br>uppgifter som är ägnade att leda<br>till att skatten enligt 69 eller 71 §<br>betalas tillbaka eller avräknas med<br>för högt belopp döms till böter<br>eller fängelse i högst sex månader,<br>om ej gärningen är belagd med<br>strängare straff i skattebrottslagen<br>(1971:69).</p>
<p>Detsamma gäller den som med<br>avsikt att skatt skall återbetalas<br>eller avräknas med för högt belopp<br>underlåter att lämna uppgifter<br>enligt 74 §.</p>
<p>§</p>
<p>Den som uppsåtligen eller av<br>grov oaktsamhet lämnar oriktiga<br>uppgifter som är ägnade att leda<br>till att skatten enligt 69 eller<br>70 a § betalas tillbaka med för<br>högt belopp döms till böter eller<br>fängelse i högst sex månader, om<br>ej gärningen är belagd med sträng-<br>are straff i skattebrottslagen<br>(1971:69).</p>
<p>84 §<sup>8</sup></p>
<p>Beslut om skatt som avses i 38, 39 eller 42 § eller beslut som avses i<br>89 § eller som avser rättelse enligt 45 § första stycket eller anstånd att<br>betala skatt får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige och av det<br>allmänna ombudet. Allmänna ombudets överklagandetid räknas från</p>
<p>beslutets dag.</p>
<p>Beslut enligt 64 § andra stycket<br>eller enligt 74 § andra stycket får<br>överklagas hos riksskatteverket.<br>Riksskatteverkets beslut får inte<br>överklagas.</p>
<p>Länsrättens beslut avseende undantagande av handling från skatterevi-</p>
<p>sion får inte överklagas.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 1 §<br>andra stycket, 7 och 8 §§ lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter gäller även<br>för vägtrafikskatt. Vad där sägs om<br>allmänt ombud gäller då allmänt<br>ombud enligt 3 §. Det allmänna<br>ombudet får föra talan till den<br>skattskyldiges förmån. Han har då</p>
<p>Beslut enligt 64 § andra stycket<br>får överklagas hos Riksskattever-<br>ket. Riksskatteverkets beslut får<br>inte överklagas.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 1 §<br>andra stycket, 7 och 8 §§ lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter gäller även<br>för fordonsskatt. Vad där sägs om<br>allmänt ombud gäller då allmänt<br>ombud enligt 3 §. Det allmänna<br>ombudet får föra talan till den<br>skattskyldiges förmån. Han har då</p>
<p><sup>8</sup>Senaste lydelse 1990:403.</p>
<p>14</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>samma behörighet som den skatt- samma behörighet som den skatt-<br>skyldige. skyldige.</p>
<p>Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om<br>efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för<br>honom stadgade överklagandetiden gått ut. Motpartens överklagande skall<br>ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken det<br>första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller förfäller<br>på annat sätt det första överklagandet, är även det senare förfallet.</p>
<p>88</p>
<p>Om det finns synnerliga skäl,<br>kan regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer medge<br>nedsättning av eller befrielse från<br>skatt enligt denna lag eller medge<br>att traktor, som enligt denna lag<br>skall höra till klass I, hänförs till<br>klass II. Regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer kan också, om det finns syn-<br>nerliga skäl, besluta om befrielse<br>från kilometerskatteplikt och om att<br>förhöjd fordonsskatt i stället skall<br>påföras. Medges nedsättning av<br>eller befrielse från skatt, får med-<br>givandet avse även på skatten<br>belöpande skattetillägg, försenings-<br>avgift, ränta och dröjsmålsavgift.</p>
<p>§’</p>
<p>Om det finns synnerliga skäl,<br>kan regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer medge<br>nedsättning av eller befrielse från<br>skatt enligt denna lag eller medge<br>att traktor, som enligt denna lag<br>skall höra till klass I, hänförs till<br>klass II. Medges nedsättning av<br>eller befrielse från fordonsskatt, får<br>medgivandet avse även på skatten<br>belöpande skattetillägg, ränta och<br>dröjsmålsavgift.</p>
<p><sup>9</sup>Senaste lydelse 1992:644.</p>
<p>15</p>
<p>Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)'°</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Fordonsskatt</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>grund- tilläggsbelopp</p>
<p>belopp för varje helt hundratal</p>
<p>kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
</table>
<p>A Motorcyklar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Tvåhjulig motorcykel</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>utan sidvagn</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Annan motorcykel</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Personbilar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 900</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>901</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>445</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Bussar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Buss som är</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>inrättad för</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>drift endast<br>med bensin</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller gasol</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Annan buss</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 7 000</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>7 001</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>1 455</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10 001</p></td><td>
<p>-30 000</p></td><td>
<p>2 505</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>30 001</p></td><td></td><td>
<p>14 705</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Lastbilar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Lastbil som är</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>inrättad för</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>drift endast<br>med bensin</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller gasol</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Annan lastbil</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.1 med anordning<br>för påhängs-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>vagn</p>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>565</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>915</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10 001</p></td><td>
<p>-14 000</p></td><td>
<p>6 865</p></td><td>
<p>193</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>14 001</p></td><td></td><td>
<p>14 585</p></td><td>
<p>339</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>565</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>915</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>8 515</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>15 001</p></td><td>
<p>-18 000</p></td><td>
<p>13 115</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>18 001</p></td><td>
<p>-23 000</p></td><td>
<p>17 165</p></td><td>
<p>246</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>23 001</p></td><td>
<p>-27 000</p></td><td>
<p>29 465</p></td><td>
<p>210</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>27 001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>37 865</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>*°Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:28.</p>
<p>16</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Fordonsslag</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td colspan="2">
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>grund-<br>belopp</p></td><td>
<p>tilläggsbelopp<br>för varje helt hundratal<br>kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.2 utan anordning<br>för påhängs-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>vagn<br>med två hjul-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 6000</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>6 001</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>1 705</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10 001</p></td><td>
<p>-14 000</p></td><td>
<p>3 225</p></td><td>
<p>111</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>14 001</p></td><td>
<p>-17 000</p></td><td>
<p>7 665</p></td><td>
<p>199</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>17 001</p></td><td></td><td>
<p>13 635</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>2 575</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>15 001</p></td><td>
<p>-18 000</p></td><td>
<p>6 095</p></td><td>
<p>155</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>18 001</p></td><td>
<p>-27000</p></td><td>
<p>10 745</p></td><td>
<p>194</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>27 001</p></td><td></td><td>
<p>28 205</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Traktorer m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Traktor klass 1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 300</p></td><td>
<p>370</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(trafiktraktor)</p></td><td>
<p>1 301</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>425</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>som inrättats</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 7 000</p></td><td>
<p>1 360</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>för drift med<br>annat drivmedel<br>än dieselolja</p></td><td>
<p>7 001</p></td><td></td><td>
<p>5 160</p></td><td>
<p>168</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Traktor klass I</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 1 300</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(trafiktraktor)</p></td><td>
<p>1 301</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>som inrättats</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 7 000</p></td><td>
<p>2 660</p></td><td>
<p>180</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>for drift med<br>dieselolja</p></td><td>
<p>7 001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>9 860</p></td><td>
<p>320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Traktor klass II</p>
<p>(jordbrukstraktor)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Motorredskap,</p></td><td>
<p>2 001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>som inte beskattas<br>enligt punkterna<br>1-3</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>5 Tung terrängvagn,<br>som inte beskattas</p>
<p>enligt punkt 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>med två hjulaxlar</p></td><td>
<p>2 001 - 6 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6 001 -14 000</p></td><td>
<p>1 700</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14 001 -</p></td><td>
<p>7 300</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>2 001 - 6 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>6 001 -14 000</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>14 001 -18 000</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>130</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>18 001 -</p></td><td>
<p>10 700</p></td><td>
<p>170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Släpvagnar</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Släpvagnar med</p></td><td>
<p>0 - 1 000</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattevikt högst</p></td><td>
<p>1 001 - 3 000</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
</table>
<p>3 000 kilogram</p>
<p>2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 124</p>
<p>17</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td colspan="2">
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>grund-<br>belopp</p></td><td>
<p>tilläggsbelopp</p>
<p>för varje helt hundratal<br>kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Släpvagnar med<br>skattevikt över</p>
<p>3 000 kilogram,<br>som dras av en<br>bensin- eller<br>gasoldriven bil<sup>1<br></sup>med en hjulaxel</p></td><td>
<p>3 001 -</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001 -13 000</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>13 001 -</p></td><td>
<p>1 480</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001 -13 000</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>13 001 -</p></td><td>
<p>1 180</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>3</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Kilometerskatte-<br>pliktiga släpvagnar<br>och andra släpvagnar<br>med skattevikt över<br>3 000 kilogram, som<br>dras av en bil som<br>inte är bensin- eller<br>gasoldriven, om det är<br>fråga om<br>3.1 styraxel för<br>påhängsvagn</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>med en hjul-</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 5 000</p></td><td>
<p>630</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axel</p></td><td>
<p>5 001</p></td><td>
<p>- 8 000</p></td><td>
<p>2 730</p></td><td>
<p>134</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>8 001</p></td><td></td><td>
<p>6 750</p></td><td>
<p>248</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två eller</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 8 000</p></td><td>
<p>610</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>8 001</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>3 360</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>-14 000</p></td><td>
<p>6 210</p></td><td>
<p>143</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14 001</p></td><td></td><td>
<p>10 500</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
</table>
<p>3.2 andra släp-<br>vagnar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>med en hjul-<br>axel</p></td><td>
<p>3 001</p>
<p>8 001</p></td><td>
<p>- 8 000</p></td><td>
<p>320<br>2 670</p></td><td>
<p>47</p>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>- 8 000</p></td><td>
<p>310</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>8 001</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>1 810</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>-14 000</p></td><td>
<p>3 250</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14 001</p></td><td>
<p>-17 000</p></td><td>
<p>5 410</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>17 001</p></td><td></td><td>
<p>8 260</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>-17 000</p></td><td>
<p>1 820</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>17 001</p></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>4 040</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25 001</p></td><td>
<p>-32 000</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>32 001</p></td><td></td><td>
<p>14 670</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av<br>en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släp-<br>vagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.</p>
<p>18</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>grund- tilläggsbelopp</p>
<p>belopp för varje helt hundratal</p>
<p>kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>4 Släpvagnar med<br>skattevikt över<br>3 000 kilogram,<br>som dras av en<br>trafiktraktor<sup>2<br></sup>eller ett<br>motorredskap<sup>2</sup> som<br>beskattas som<br>en trafiktraktor<br>eller av en tung<br>terrrängvagn<sup>2<br></sup>som beskattas</p>
<p>enligt E 5</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>med en hjulaxel</p></td><td>
<p>3 001</p>
<p>8 001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>8 001</p>
<p>11 001</p>
<p>17 001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>11 001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>14 001</p></td></tr>
</table>
<p>20 001</p>
<p>25 001</p>
<p>30 001</p>
<p>35 001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>050</p></td><td>
<p>170</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>850</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup>Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskatteplikrig bil, eller av<br>en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.</p>
<p>19</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Fordonsskatt</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Fordonsslag</p>
<p>Skattevikt, Skatt, kronor</p>
<p>kilogram ------------------------------</p>
<p>grund- tilläggsbelopp</p>
<p>belopp för varje helt hundra-<br>tal kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p>
<p>A Motorcyklar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p>
<p>2</p></td><td>
<p>Tvåhjulig motorcykel<br>utan sidvagn</p>
<p>Annan motorcykel</p></td><td>
<p>0 -</p>
<p>76 -</p>
<p>0 -</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>100</p>
<p>125</p>
<p>200</p></td><td>
<p>0</p>
<p>0</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Personbilar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Personbil som inte</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kan drivas med<br>dieselolja</p></td><td>
<p>901 -</p></td><td></td><td>
<p>445</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Personbil som kan<br>drivas med diesel-<br>olja</p>
<p>2.1 som enligt bil-</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>registret har års-<br>modellsbeteckning<br>1993 eller äldre</p></td><td>
<p>901 -</p></td><td></td><td>
<p>890</p></td><td>
<p>180</p></td></tr>
<tr><td></td><td rowspan="2">
<p>2.2 annan personbil</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>1 775</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>901 -</p></td><td></td><td>
<p>2 225</p></td><td>
<p>450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Bussar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bussar som inte</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kan drivas med</p></td><td>
<p>1 601 -</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>dieselolja</p></td><td>
<p>3 001 -</p></td><td></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bussar som kan</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>drivas med</p></td><td>
<p>1 601 -</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>705</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>dieselolja</p></td><td>
<p>3 001 -</p></td><td></td><td>
<p>1 405</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Lastbilar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Lastbil som</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>inte kan drivas</p></td><td>
<p>1 601 -</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med dieselolja</p></td><td>
<p>3 001 -</p></td><td></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Lastbil som kan<br>drivas med</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>dieselolja</p>
<p>2.1 med anordning<br>för påhängsvagn<br>med två hjul-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>845</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>1 615</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10 001</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>6 865</p></td><td>
<p>193</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>14 001</p></td><td></td><td>
<p>14 585</p></td><td>
<p>339</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>1 601</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>825</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>1 315</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>11 001</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>8 515</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>15 001</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>13 115</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>18 001</p></td><td>
<p>23 000</p></td><td>
<p>17 165</p></td><td>
<p>246</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>23 001</p></td><td></td><td>
<p>29 465</p></td><td>
<p>210</p></td></tr>
</table>
<p>20</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td colspan="2">
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>grund-<br>belopp</p></td><td>
<p>tilläggsbelopp</p>
<p>för varje helt hundra-<br>tal kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.2 utan anordning</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>för påhängsvagn<br>med två hjul-</p></td><td>
<p>0 - 1 600</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>1 601 - 3 000</p></td><td>
<p>705</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 001 - 6 000</p></td><td>
<p>1 405</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>6 001 -10 000</p></td><td>
<p>1 705</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10 001 -14 000</p></td><td>
<p>3 225</p></td><td>
<p>111</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>14 001 -17 000</p></td><td>
<p>7 665</p></td><td>
<p>199</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>17 001 -</p></td><td>
<p>13 635</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>0 - 1 600</p></td><td>
<p>620</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>1 601 - 3 000</p></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>3 001 -11 000</p></td><td>
<p>1 295</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>11 001 -15 000</p></td><td>
<p>2 575</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>15 001 -18 000</p></td><td>
<p>6 095</p></td><td>
<p>155</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>18 001 -</p></td><td>
<p>10 745</p></td><td>
<p>194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Traktorer m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Traktor klass I</p></td><td>
<p>0 - 1 300</p></td><td>
<p>370</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(trafiktraktor)</p></td><td>
<p>1 301 - 3 000</p></td><td>
<p>425</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>som inte kan</p></td><td>
<p>3 001 - 7 000</p></td><td>
<p>1 360</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>drivas med<br>dieselolja</p></td><td>
<p>7 001 -</p></td><td>
<p>5 160</p></td><td>
<p>168</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Traktor klass I</p></td><td>
<p>0 - 1 300</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(trafiktraktor)</p></td><td>
<p>1 301 - 3 000</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>som kan drivas</p></td><td>
<p>3 001 - 7 000</p></td><td>
<p>2 660</p></td><td>
<p>180</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med dieselolja</p></td><td>
<p>7 001 -</p></td><td>
<p>9 860</p></td><td>
<p>320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Traktor klass II</p>
<p>(jordbrukstraktor)</p></td><td>
<p>0 -</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Motorredskap,<br>som inte beskattas<br>enligt punkterna<br>1-3</p></td><td>
<p>2 001 -</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Tung terrängvagn,<br>som inte beskattas</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>enligt punkt 3<br>med två hjulaxlar</p></td><td>
<p>2 001 - 6 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>6 001 -14 000</p></td><td>
<p>1 700</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>14 001 -</p></td><td>
<p>7 300</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>2 001 - 6 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>6 001 -14 000</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>14 001 -18 000</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>130</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>18 001 -</p></td><td>
<p>10 700</p></td><td>
<p>170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F</p></td><td>
<p>Släpvagnar</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Släpvagnar med</p></td><td>
<p>0 - 1 000</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>skattevikt högst</p>
<p>3 000 kilogram</p></td><td>
<p>1 001 - 3 000</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Släpvagnar<br>med skattevikt över</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3 000 kilogram, som<br>dras av en bil<sup>1</sup> som<br>inte kan drivas med<br>dieselolja<br>med en hjulaxel</p></td><td>
<p>3 001 -</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
</table>
<p>'Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja,<br>tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat<br>motorredskap tas skatt ut enligt 4.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td colspan="2">
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>grund-<br>belopp</p></td><td>
<p>tilläggsbelopp</p>
<p>för varje helt hundra-<br>tal kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001 -13 000</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>13 001 -</p></td><td>
<p>1 480</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001 -13 000</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-<br>axlar</p></td><td>
<p>13 001 -</p></td><td>
<p>1 180</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Släpvagnar</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>med skattevikt över</p>
<p>3 000 kilogram, som<br>dras av en bil som<br>kan drivas med</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>dieselolja, om det är<br>fråga om</p>
<p>3.1 styraxel for<br>påhängsvagn</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>med en hjul-</p></td><td>
<p>3 001 - 5 000</p></td><td>
<p>630</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axel</p></td><td>
<p>5 001 - 8 000</p></td><td>
<p>2 730</p></td><td>
<p>134</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>8 001 -</p></td><td>
<p>6 750</p></td><td>
<p>248</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två eller</p></td><td>
<p>3 001 - 8 000</p></td><td>
<p>610</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>8 001 -11 000</p></td><td>
<p>3 360</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>11 001 -14 000</p></td><td>
<p>6 210</p></td><td>
<p>143</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14 001 -</p></td><td>
<p>10 500</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.2 andra släp-<br>vagnar<br>med en hjul-</p></td><td>
<p>3 001 - 8 000</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axel</p></td><td>
<p>8 001 -</p></td><td>
<p>2 670</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001 - 8 000</p></td><td>
<p>310</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>8 001 -11 000</p></td><td>
<p>1 810</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>11 001 -14 000</p></td><td>
<p>3 250</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14 001 -17 000</p></td><td>
<p>5 410</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>17 001 -</p></td><td>
<p>8 260</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001 -11 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>11 001 -17 000</p></td><td>
<p>1 820</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>17 001 -25 000</p></td><td>
<p>4 040</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25 001 -</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>4 Släpvagnar med<br>skattevikt över<br>3 000 kilogram,<br>som dras av en<br>trafiktraktor<sup>2<br></sup>eller ett<br>motorredskap<sup>2</sup> som<br>beskattas som<br>en trafiktraktor<br>eller av en<br>tung terrängvagn<sup>2<br></sup>som beskattas<br>enligt E 5</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>med en hjulaxel</p></td><td>
<p>3 001 - 8 000</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>8 001 -</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med två hjul-</p></td><td>
<p>3 001 - 8 000</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td>
<p>8 001 -11 000</p></td><td>
<p>1 550</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>11 001 -17 000</p></td><td>
<p>3 050</p></td><td>
<p>170</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>17 001 -</p></td><td>
<p>13 250</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup>Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja<br>tas skatt ut enligt 3.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Fordonsslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td colspan="2">
<p>Skatt, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>grund-<br>belopp</p></td><td>
<p>tilläggsbelopp</p>
<p>för varje helt hundra-<br>tal kilogram över den<br>lägsta vikten i klassen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med tre eller</p></td><td>
<p>3 001 -11 000</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flera hjul-</p></td><td>
<p>11 001 -14 000</p></td><td>
<p>2 150</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar,</p></td><td>
<p>14 001 -20 000</p></td><td>
<p>3 350</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>20 001 -25 000</p></td><td>
<p>7 850</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25 001 -30 000</p></td><td>
<p>13 100</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>30 001 -</p></td><td>
<p>19 100</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 70 a § den 1 januari 1993, och<br>i övrigt den 1 oktober 1993.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som<br>hänför sig till tid före den 1 oktober 1993.</p>
<p>3. Skyldig att betala kilometerskatt för fordon, som har varit kilometer-<br>skattepliktigt under någon del av tiden mellan närmast föregående<br>avstämpling som har legat till grund för beräkning av kilometerskatt och<br>utgången av september månad 1993, är den som ägde fordonet vid<br>ingången av oktober månad 1993.</p>
<p>4. Regeringen får förordna att den sista uppbörden av kilometerskatt<br>får avse annan tid än skatteperiod.</p>
<p>5. Närmare föreskrifter om uppbörd i samband med upphörandet av<br>bestämmelserna om kilometerskatt meddelas av regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>6. Äldre bestämmelser i 64 och 65 §§ om brukandeförbud på grund av<br>obetald kilometerskatt gäller även efter den 1 oktober 1993.</p>
<p>7. Om ett dieseldrivet motorfordon som den 1 oktober 1993 ägs av en<br>handikappad är befriat från skatteplikt enligt äldre bestämmelser i 40 §<br>första stycket vägtrafikskattelagen (1973:601), skall särskilt bidrag utgå<br>till fordonets ägare. Bidraget skall utgå så länge fordonet enligt be-<br>stämmelserna i lagen (1988:356) om ändring i nämnda lag är befriat från<br>fordonsskatteplikt, och motsvara för år räknat skatten enligt lagen<br>(1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter på<br>en kvantitet av 700 liter dieselolja. Närmare föreskrifter om bidraget<br>meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>8. Används kilometerskattepliktigt fordon utomlands enligt 72 § andra<br>eller tredje stycket den 1 oktober 1993 medges avräkning av kilometer-<br>skatt i enlighet med bestämmelserna i 71—73 §§ för körsträcka som<br>tillryggalagts under tid fram till nämnda dag efter särskild ansökan, under<br>förutsättning att bestämmelserna i 74 och 75 §§ iakttagits vid utresan.</p>
<p>Ansökan som avses i första stycket skall göras hos beskattningsmyndig-<br>heten. Den skall ha kommit in dit inom fyra månader efter det att<br>fordonet återförts till Sverige.</p>
<p>9. Bestämmelsen i 70 a § tillämpas i fråga om järnvägstransporter som<br>har påbörjats den 1 januari 1993 eller senare.</p>
<p>23</p>
<h2>4 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att det i vägtrafikskattelagen (1988:327) skall<br>införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse.</p>
<p>26 a § Skyldighet enligt 26 § att förse kilometerskattepliktigt fordon med<br>kilometerräknarapparatur skall inte gälla fordon, som första gången blir<br>kilometerskattepliktigt efter utgången av mars månad 1993.</p>
<p>Om det efter utgången av mars månad 1993 visas att kilometerräknaren<br>på ett fordon har upphört att vara i föreskrivet skick, finns det inte längre<br>skyldighet enligt 26 § att förse fordonet med kilometerräknarapparatur.</p>
<p>Saknar ett fordon kilometerräknarapparatur i de i första eller andra<br>styckena angivna fallen, skall kilometerskatten beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 41 §.</p>
<p>I fäll som avses i första eller andra styckena behöver fordonet inte vara<br>försett med kilometerskattemärke enligt 28 §.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 april 1993 och upphör att gälla den<br>1 oktober samma år. Lagen är dock även därefter tillämplig på för-<br>hållanden som hänför sig till den tid lagen varit i kraft.</p>
<p>24</p>
<h2>5 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på<br>utländska fordon</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:328) om vägtrafikskatt<br>på utländska fordon<sup>1</sup></p>
<p>dels att 6 och 7 §§ samt bilaga 2 till lagen skall upphöra att gälla,<br>dels att rubriken närmast före 6 § skall utgå,</p>
<p>dels att i 8 § ordet "vägtrafikskatt'' skall bytas ut mot "fordonsskatt",</p>
<p>dels att nuvarande bilaga 1 till lagen skall betecknas bilaga,</p>
<p>dels att rubriken till lagen skall lyda "lagen om fordonsskatt på<br>utländska fordon",</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>dels att rubriken närmast före 2 §<br>dels att 1, 2, 11 och 14 §§ samt<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>För lastbilar, bussar och andra<br>släpvagnar än påhängsvagnar, som<br>dras av lastbilar eller bussar, skall<br>betalas fordonsskatt och kilometer-<br>skatt enligt denna lag, om fordonen<br>har förts in till Sverige för tillfäl-<br>ligt brukande här och inte är regi-<br>strerade här.</p>
<p>Skatt tas ut endast för fordon med</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i vägtrafik-<br>skattelagen<br>(1988:327).</p>
<p>2<br>Fordonsskattens storlek framgår<br>av bilaga 1 till denna lag.</p>
<p>11</p>
<p>Saknas införselhandling i fäll<br>som avses i 10 §, skall kilometer-<br>skatt debiteras efter en korsträcka<br>om 400 kilometer för varje på-<br>börjat dygn fordonet befunnit sig<br>här i landet. Är det uppenbart att<br>körsträckan varit längre, skall dock<br>den verkliga körsträckan läggas till<br>grund för debiteringen. Kan antalet</p>
<p>skall lyda "skattens storlek m.m.",<br>bilagan till lagen skall ha följande</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>För lastbilar, bussar och andra<br>släpvagnar än påhängsvagnar, som<br>dras av lastbilar eller bussar, skall<br>betalas fordonsskatt enligt denna<br>lag, om fordonen har förts in till<br>Sverige för tillfälligt brukande här<br>och inte är registrerade här.</p>
<p>en totalvikt över 6 000 kilogram.</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i fordons-<br>skattelagen (1988:327).</p>
<p>§</p>
<p>Fordonsskattens storlek framgår<br>av bilagan till denna lag.</p>
<p>§</p>
<p>Saknas införselhandling i fäll<br>som avses i 10 § och kan antalet<br>dygn fordonet befunnit sig här inte<br>utredas, skall vid debitering av<br>skatt vistelsens längd uppskattas<br>efter vad som är skäligt.</p>
<p>'Senaste lydelse av</p>
<p>7 § 1990:1152.</p>
<p>Bilaga 2 1992:884.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:1152.</p>
<p>25</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>dygn fordonet befunnit sig här inte<br>utredas, skall vid debitering av for-<br>donsskatt och kilometerskatt vistel-<br>sens längd uppskattas efter vad<br>som är skäligt.</p>
<p>Tullmyndighet får, om det finns<br>särskilda skäl, debitera kilometer-<br>skatt efter en kortare körsträcka än<br>som anges i första stycket första<br>meningen.</p>
<p>14 §<sup>3</sup></p>
<p>Har införselhandling utfärdats och kan den inte företes i fäll som avses<br>i 9 § andra stycket eller i 10 §, skall den som svarar för fordonet dömas</p>
<p>till penningböter.</p>
<p>Den som uppsåtligen eller av<br>grov oaktsamhet till tullmyndighet<br>lämnar en felaktig uppgift om ett<br>fordons väglängdmätarställning<br>eller om annat förhållande som är<br>av betydelse för fästställande av<br>skatt enligt denna lag, skall dömas<br>till böter eller fängelse i högst sex<br>månader, om gärningen inte är<br>belagd med straff i skattebrottsla-<br>gen (1971:69).</p>
<p>Den som uppsåtligen eller av<br>grov oaktsamhet till tullmyndighet<br>lämnar en felaktig uppgift om<br>förhållande som är av betydelse för<br>fästställande av skatt enligt denna<br>lag, skall dömas till böter eller<br>fängelse i högst sex månader, om<br>gärningen inte är belagd med<br>straff i skattebrottslagen (1971:69).</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1991:313.</p>
<p>26</p>
<p>Bilaga 1 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon<sup>4</sup></p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Nuvarande lydelse<br>Fordonsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fordonsslag</p></td><td>
<p>Totalvikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Skatt,<br>kronor för<br>påbörjat<br>dygn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lastbilar, bussar</p></td><td>
<p>6 001- 10 000</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>eller släpvagnar,</p></td><td>
<p>10 001- 15 000</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kopplade till eller</p></td><td>
<p>15 001- 20 000</p></td><td>
<p>42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avsedda att kopplas<br>till lastbilar eller bussar</p></td><td>
<p>20 001-</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
</table>
<p>Bilaga till lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Fordonsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fordonsslag</p></td><td>
<p>Totalvikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Skatt,<br>kronor för<br>påbörjat<br>dygn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1. Bussar</p></td><td>
<p>6 007-</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Lastbilar</p></td><td>
<p>6 001- 10 000</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>eller släpvagnar,</p></td><td>
<p>10 001- 15 000</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kopplade till eller</p></td><td>
<p>15 001- 20 000</p></td><td>
<p>42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avsedda att kopplas</p></td><td>
<p>20 001-</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>till lastbilar eller bussar</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>Äldre bestämmelser om kilometerskatt gäller fortfarande i fråga om<br>beskattningen av fordon som har förts ut ur landet före den 1 oktober<br>1993.</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1990:1152.</p>
<p>27</p>
<h2>6 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 5—7 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt<br>på motorfordon skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 §</p>
<p>Skattskyldig är</p>
<p>1. tillverkaren, för skattepliktigt motorfordon som yrkesmässigt<br>tillverkas inom landet,</p>
<p>2. importör som har registrerats<br>enligt 6 § andra stycket, för skatte-<br>pliktigt motorfordon som han för<br>in till landet,</p>
<p>2. importör eller exportör som<br>har registrerats enligt 6 § andra<br>stycket, för skattepliktigt motorfor-<br>don som han för in till eller ut ur<br>landet,</p>
<p>3. ägaren, for skattepliktigt motorfordon som tillverkas inom landet av<br>annan tillverkare än som avses i 1 och för motorfordon som efter ändring<br>har blivit skattepliktigt.</p>
<p>Tillverkare som avses i 5 § 1<br>skall vara registrerad som skatt-<br>skyldig hos riksskatteverket (re-<br>gistrerad tillverkare).</p>
<p>Importör, som inför skatteplikti-<br>ga motorfordon för försäljning till<br>återförsäljare, kan registeras som<br>skattskyldig hos riksskatteverket<br>(registrerad importör).</p>
<p>6 §</p>
<p>Tillverkare som avses i 5 § 1<br>skall vara registrerad som skatt-<br>skyldig hos Riksskatteverket (re-<br>gistrerad tillverkare).</p>
<p>Importör som inför skattepliktiga<br>motorfordon för yrkesmässig för-<br>säljning till återförsäljare och ex-<br>portör med yrkesmässig försäljning<br>till utlandet kan, om verksamheten<br>är av större omfattning registreras<br>som skattskyldig hos Riksskatte-<br>verket (registrerad importör re-<br>spektive exportör).</p>
<p>Skattskyldighet inträder i fall<br>som avses i 5 § 1 och 2, när mo-<br>torfordon levereras till köpare eller<br>tages ut från rörelsen utan samband<br>med försäljning.</p>
<p>Skattepliktigt motorfordon anses uttaget från rörelsen den dag fordonet<br>införts i bilregistret eller, om fordonet samtidigt avställts, då avställ-<br>ningen upphört.</p>
<p>Skattskyldighet inträder i fäll<br>som avses i 5 § 1 och 2, när mo-<br>torfordon levereras till köpare som<br>inte är registrerad enligt 6 §, eller<br>tas ut från rörelsen utan samband<br>med försäljning.</p>
<p>28</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>I fall som avses i 5 § 3 inträder skattskyldighet när fordonet föres in<br>i bilregistret eller efter ändring tages upp i registret som fordon av<br>skattepliktigt slag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.</p>
<p>29</p>
<h2>7 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsema till lagen<br>(1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon skall ha följande lydelse.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.</p>
<p>2. För fordon med en totalvikt av högst 3 500 kilogram som vid<br>registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 eller tidigare års<br>modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och med utgången av<br>december 1992. För fordon med en totalvikt överstigande 3 500 kilogram<br>som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 eller<br>tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och med<br>utgången av juni 1993. Efter nämnda tidpunkt skall de angivna fordonen<br>vid tillämpningen av 8 § anses tillhöra miljöklass 3.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>30</p>
<p>8 Förslag till Prop. 1992/93:124</p>
<h2>Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän<br>energiskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt'</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tulltaxenr</p></td><td>
<p>Bränsle</p></td><td>
<p>Skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.01,<br>ur 27.02<br>eller<br>ur 27.04</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>230 kr. per ton</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.10<br>eller</p>
<p>ur 38.14</p></td><td>
<p>Fotogen, motorbränn-<br>oljor och eldningsoljor<br>samt andra oljeprodukter,<br>med undantag för smörj-<br>oljor och smörjfetter<br>som inte används för<br>energialstring, till-<br>höriga<br>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p></td><td>
<p>90 kr. per m<sup>3</sup></p>
<p>290 kr. per m<sup>3</sup></p>
<p>540 kr. per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.11</p></td><td>
<p>Naturgas</p></td><td>
<p>175 kr. per 1000 nr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.11<br>eller</p>
<p>ur 38.23</p></td><td>
<p>Gasol som används för</p>
<p>a) drift av motorfordon</p>
<p>b) annat ändamål än drift<br>av motorfordon</p></td><td>
<p>85 öre per liter</p>
<p>105 kr. per ton</p></td></tr>
</table>
<p>'Senaste lydelse 1991:675.</p>
<p>31</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tulltaxenr</p></td><td>
<p>Bränsle</p></td><td>
<p>Skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.01,<br>ur 27.02<br>eller</p>
<p>ur 27.04</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>230 kr. per ton</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.10<br>eller</p>
<p>ur 38.14</p></td><td>
<p>Fotogen, motorbränn-<br>oljor och eldningsoljor<br>samt andra oljeprodukter,<br>med undantag för smörj-<br>oljor och smörjfetter<br>som inte används för<br>energialstring, till-<br>höriga<br>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p></td><td>
<p>5 kr. per m<sup>3</sup></p>
<p>290 kr. per m<sup>3</sup></p>
<p>540 kr. per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.11</p></td><td>
<p>Naturgas</p></td><td>
<p>175 kr. per 1000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 27.11<br>eller</p>
<p>ur 38.23</p></td><td>
<p>Gasol som används för</p>
<p>a) drift av motorfordon</p>
<p>b) annat ändamål än drift<br>av motorfordon</p></td><td>
<p>85 öre per liter</p>
<p>105 kr. per ton</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>32</p>
<h2>9 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §'</p>
<p>Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>1. lagen (1928:376) om skatt på<br>lotterivinster, lagen (1941:251) om<br>särskild varuskatt, lagen<br>(1957:262) om allmän energiskatt,<br>lagen (1961:372) om bensinskatt,<br>lagen (1961:394) om tobaksskatt,<br>lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel, lagen<br>(1973:37) om avgift på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1973:1216) om särskild skatt för<br>oljeprodukter och kol, bilskrot-<br>ningslagen (1975:343), lagen<br>(1977:306) om dryckesskatt, lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon, lagen (1978:144) om<br>skatt på vissa resor, lagen<br>(1982:691) om skatt på vissa kas-<br>settband, lagen (1982:1200) om<br>skatt på videobandspelare, lagen<br>(1982:1201) om skatt på viss elekt-<br>risk kraft, lagen (1983:1053) om<br>skatt på omsättning av vissa värde-<br>papper, lagen (1983:1104) om<br>särskild skatt för elektrisk kraft<br>från kärnkraftverk, lagen<br>(1984:351) om totalisatorskatt,<br>lagen (1984:355) om skatt på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:410) om avgift<br>på bekämpningsmedel, lagen<br>(1988:1567) om miljöskatt på<br>inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)<br>om koldioxidskatt, lagen<br>(1990:587) om svavelskatt, lagen<br>(1990:662) om skatt på vissa pre-</p>
<p>1. lagen (1928:376) om skatt på<br>lotterivinster, lagen (1941:251) om<br>särskild varuskatt, lagen<br>(1957:262) om allmän energiskatt,<br>lagen (1961:372) om bensinskatt,<br>lagen (1961:394) om tobaksskatt,<br>lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel, lagen<br>(1973:37) om avgift på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1973:1216) om särskild skatt för<br>oljeprodukter och kol, bilskrot-<br>ningslagen (1975:343), lagen<br>(1977:306) om dryckesskatt, lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon, lagen (1978:144) om<br>skatt på vissa resor, lagen<br>(1982:691) om skatt på vissa kas-<br>settband, lagen (1982:1200) om<br>skatt på videobandspelare, lagen<br>(1982:1201) om skatt på viss elekt-<br>risk kraft, lagen (1983:1053) om<br>skatt på omsättning av vissa värde-<br>papper, lagen (1983:1104) om<br>särskild skatt för elektrisk kraft<br>från kärnkraftverk, lagen<br>(1984:351) om totalisatorskatt,<br>lagen (1984:355) om skatt på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:410) om avgift<br>på bekämpningsmedel, lagen<br>(1988:1567) om miljöskatt på<br>inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)<br>om koldioxidskatt, lagen<br>(1990:587) om svavelskatt, lagen<br>(1990:662) om skatt på vissa pre-</p>
<p>'Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.</p>
<p>3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 124</p>
<p>33</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>miebetalningar, lagen (1990:1087)<br>om lagerskatt på vissa oljeproduk-<br>ter, lagen (1990:1427) om särskild<br>premieskatt för grupplivförsäkring,<br>m.m., lagen (1991:1482) om lotte-<br>riskatt, lagen (1991:1483) om skatt<br>på vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin,<br></p>
<p>miebetalningar, lagen (1990:1087)<br>om lagerskatt på vissa oljeproduk-<br>ter, lagen (1990:1427) om särskild<br>premieskatt för grupplivförsäkring,<br>m.m., lagen (1991:1482) om lotte-<br>riskatt, lagen (1991:1483) om skatt<br>på vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin, lagen (1992:000) om die-<br>seloljeskatt och användning av<br>vissa oljeprodukter, lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på diese-<br>lolja,</p>
<p>2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen<br>(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om<br>avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jord-<br>bruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen<br>(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.</p>
<p>Har i författning som anges i första stycket eller i författning som<br>utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker<br>från denna lag gäller dock den bestämmelsen.</p>
<p>2 §<sup>2<br></sup>Vissa bestämmelser i denna lag<br>gäller också för överlastavgift,<br>vägtrafikskatt, väx tförädlingsavgi ft,<br>tillfällig förmögenhetsskatt och<br>miljöavgift enligt vad som före-<br>skrivs i lagen (1972:435) om över-<br>lastavgift, vägtrafikskattelagen<br>(1973:601), utsädeslagen<br>(1976:298) och lagen (1986:1225)<br>om tillfällig förmögenhetsskatt för<br>livförsäkringsbolag, under-<br>stödsföreningar och<br>pensionsstiftelser, vägtrafikskattela-<br>gen (1988:327) samt lagen<br>(1990:613) om miljöavgift på<br>utsläpp av kväveoxider vid ener-<br>giproduktion.</p>
<p>Vissa bestämmelser i denna lag<br>gäller också för överlastavgift,<br>fordonsskatt, växtförädlingsavgift,<br>tillfällig förmögenhetsskatt och<br>miljöavgift enligt vad som före-<br>skrivs i lagen (1972:435) om över-<br>lastavgift, vägtrafikskattelagen<br>(1973:601), utsädeslagen<br>(1976:298) och lagen (1986:1225)<br>om tillfällig förmögenhetsskatt för<br>livförsäkringsbolag, under-<br>stödsföreningar och pen-<br>sionsstiftelser, fordonsskattelagen<br>(1988:327) samt lagen (1990:613)<br>om miljöavgift på utsläpp av kvä-<br>veoxider vid energiproduktion.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1991:702.</p>
<p>34</p>
<h2>10 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt</p>
<p>1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner<br>och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags<br>tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om<br>ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen<br>(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)<br>om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen<br>(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för<br>livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen<br>(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt<br>för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta</p>
<p>artister m.fl., lagen (1991:687) om<br>nader,</p>
<p>2. lagen (1928:376) om skatt på<br>lotterivinster, lagen (1941:251) om<br>särskild varuskatt, lagen<br>(1957:262) om allmän energiskatt,<br>lagen (1961:372) om bensinskatt,<br>lagen (1961:394) om tobaksskatt,<br>stämpelskattelagen (1964:308),<br>lagen (1968:430) om mervärdes-<br>katt, lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel, lagen<br>(1973:37) om avgift på vissa<br>dryckesförpackningar, vägtrafik-<br>skattelagen (1973:601), lagen<br>(1973:1216) om särskild skatt för<br>oljeprodukter och kol, bilskrot-<br>ningslagen (1975:343), lagen<br>(1976:338) om vägtrafikskatt på<br>vissa fordon, som icke är regi-<br>strerade i riket, lagen (1977:306)<br>om dryckesskatt, lagen (1978:69)<br>om försäljningsskatt på motorfor-<br>don, lagen (1978:144) om skatt på</p>
<p>särskild löneskatt på pensionskost-</p>
<p>2. lagen (1928:376) om skatt på<br>lotterivinster, lagen (1941:251) om<br>särskild varuskatt, lagen<br>(1957:262) om allmän energiskatt,<br>lagen (1961:372) om bensinskatt,<br>lagen (1961:394) om tobaksskatt,<br>stämpelskattelagen (1964:308),<br>lagen (1968:430) om mervärdes-<br>katt, lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel, lagen<br>(1973:37) om avgift på vissa<br>dryckesförpackningar, vägtrafik-<br>skattelagen (1973:601), lagen<br>(1973:1216) om särskild skatt för<br>oljeprodukter och kol, bilskrot-<br>ningslagen (1975:343), lagen<br>(1976:338) om vägtrafikskatt på<br>vissa fordon, som icke är regi-<br>strerade i riket, lagen (1977:306)<br>om dryckesskatt, lagen (1978:69)<br>om försäljningsskatt på motorfor-<br>don, lagen (1978:144) om skatt på</p>
<p>'Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.</p>
<p>35</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>vissa resor, lagen (1982:691) om<br>skatt på vissa kassettband, lagen<br>(1982:1200) om skatt på video-<br>bandspelare, lagen (1982:1201) om<br>skatt på viss elektrisk kraft, lagen<br>(1983:1053) om skatt på omsätt-<br>ning av vissa värdepapper, lagen<br>(1983:1104) om särskild skatt för<br>elektrisk kraft från kärnkraftverk,<br>lagen (1984:351) om totalisator-<br>skatt, lagen (1984:355) om skatt på<br>vissa dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:409) om avgift<br>på gödselmedel, lagen (1984:410)<br>om avgift på bekämpningsmedel,<br>lagen (1984:852) om lagerskatt på<br>viss bensin, vägtrafikskattelagen<br>(1988:327), lagen (1988:328) om<br>vägtrafikskatt på utländska fordon,<br>lagen (1988:1567) om miljöskatt på<br>inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)<br>om koldioxidskatt, lagen<br>(1990:587) om svavelskatt, lagen<br>(1990:613) om miljöavgift på<br>utsläpp av kväveoxider vid ener-<br>giproduktion,</p>
<p>lagen (1990:662) om skatt på vissa<br>premiebetalningar, lagen<br>(1990:1087) om lagerskatt på vissa<br>oljeprodukter, lagen (1990:1427)<br>om särskild premieskatt för grup-<br>plivförsäkring, m.m.,</p>
<p>lagen (1991:1482) om lotteriskatt,<br>lagen (1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin,</p>
<p>vissa resor, lagen (1982:691) om<br>skatt på vissa kassettband, lagen<br>(1982:1200) om skatt på video-<br>bandspelare, lagen (1982:1201) om<br>skatt på viss elektrisk kraft, lagen<br>(1983:1053) om skatt på omsätt-<br>ning av vissa värdepapper, lagen<br>(1983:1104) om särskild skatt för<br>elektrisk kraft från kärnkraftverk,<br>lagen (1984:351) om totalisator-<br>skatt, lagen (1984:355) om skatt på<br>vissa dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:409) om avgift<br>på gödselmedel, lagen (1984:410)<br>om avgift på bekämpningsmedel,<br>lagen (1984:852) om lagerskatt på<br>viss bensin, fordonsskattelagen<br>(1988:327), lagen (1988:328) om<br>fordonsskatt på utländska fordon,<br>lagen (1988:1567) om miljöskatt på<br>inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)<br>om koldioxidskatt, lagen<br>(1990:587) om svavelskatt, lagen<br>(1990:613) om miljöavgift på<br>utsläpp av kväveoxider vid ener-<br>giproduktion, lagen (1990:662) om<br>skatt på vissa premiebetalningar,<br>lagen (1990:1087) om lagerskatt på<br>vissa oljeprodukter, lagen<br>(1990:1427) om särskild premies-<br>katt för grupplivförsäkring, m.m.,<br>lagen (1991:1482) om lotteriskatt,<br>lagen (1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin, lagen (1992:000) om die-<br>seloljeskatt och användning av<br>vissa oljeprodukter, lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på diesel-<br>olja,</p>
<p>3. lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande<br>skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).</p>
<p>Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fästställs eller uppbärs<br>i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-<br>gift, skattetillägg eller liknande avgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>36</p>
<h2>11 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade<br>skattefordringar m.m.</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade<br>skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>1 §*</p>
<p>Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med<br>fordran på</p>
<p>1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen<br>(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för<br>särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,<br>kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,<br>lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,<br>understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,</p>
<p>3. skatt eller avgift enligt lagen<br>(1928:376) om skatt på lotterivin-<br>ster, lagen (1941:251) om särskild<br>varuskatt, lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt, lagen<br>(1961:372) om bensinskatt, lagen<br>(1961:394) om tobaksskatt, stäm-<br>pelskattelagen (1964:308), lagen<br>(1972:266) om skatt på annonser<br>och reklam, lagen (1972:820) om<br>skatt på spel, lagen (1973:37) om<br>avgift på vissa dryckesförpack-<br>ningar, lagen (1973:1216) om<br>särskild skatt för oljeprodukter och<br>kol, bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1977:306) om dryckesskatt,<br>lagen (1978:69) om försäljnings-<br>skatt på motorfordon, lagen<br>(1978:144) om skatt på vissa resor,<br>lagen (1982:691) om skatt på vissa<br>kassettband, lagen (1982:1200) om<br>skatt på videobandspelare, lagen<br>(1982:1201) om skatt på viss elekt-<br>risk kraft, lagen (1983:1053) om<br>skatt på omsättning av vissa värde-<br>papper, lagen (1983:1104) om<br>särskild skatt för elektrisk kraft</p>
<p>3. skatt eller avgift enligt lagen<br>(1928:376) om skatt på lotterivin-<br>ster, lagen (1941:251) om särskild<br>varuskatt, lagen (1957:262) om<br>allmän energiskatt, lagen<br>(1961:372) om bensinskatt, lagen<br>(1961:394) om tobaksskatt, stäm-<br>pelskattelagen (1964:308), lagen<br>(1972:266) om skatt på annonser<br>och reklam, lagen (1972:820) om<br>skatt på spel, lagen (1973:37) om<br>avgift på vissa dryckesförpack-<br>ningar, lagen (1973:1216) om<br>särskild skatt för oljeprodukter och<br>kol, bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1977:306) om dryckesskatt,<br>lagen (1978:69) om försäljnings-<br>skatt på motorfordon, lagen<br>(1978:144) om skatt på vissa resor,<br>lagen (1982:691) om skatt på vissa<br>kassettband, lagen (1982:1200) om<br>skatt på videobandspelare, lagen<br>(1982:1201) om skatt på viss elekt-<br>risk kraft, lagen (1983:1053) om<br>skatt på omsättning av vissa värde-<br>papper, lagen (1983:1104) om<br>särskild skatt för elektrisk kraft</p>
<p>'Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.</p>
<p>37</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>från kärnkraftverk, lagen<br>(1984:351) om totalisatorskatt,<br>lagen (1984:355) om skatt på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:410) om avgift<br>på bekämpningsmedel, lagen<br>(1984:852) om lagerskatt på viss<br>bensin, lagen (1988:1567) om<br>miljöskatt på inrikes flygtrafik,<br>lagen (1990:582) om koldioxid-<br>skatt, lagen (1990:587) om svavel-<br>skatt,</p>
<p>lagen (1990:613) om miljöavgift på<br>utsläpp av kväveoxider vid ener-<br>giproduktion, lagen (1990:662) om<br>skatt på vissa premiebetalningar,<br>lagen (1990:1087) om lagerskatt på<br>vissa oljeprodukter, lagen<br>(1990:1427) om särskild premies-<br>katt för grupplivförsäkring, m.m.,<br>lagen (1991:1482) om lotteriskatt,<br>lagen (1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin,</p>
<p>från kärnkraftverk, lagen<br>(1984:351) om totalisatorskatt,<br>lagen (1984:355) om skatt på vissa<br>dryckesförpackningar, lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter, lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier, lagen (1984:410) om avgift<br>på bekämpningsmedel, lagen<br>(1984:852) om lagerskatt på viss<br>bensin, lagen (1988:1567) om<br>miljöskatt på inrikes flygtrafik,<br>lagen (1990:582) om koldioxid-<br>skatt, lagen (1990:587) om svavel-<br>skatt, lagen (1990:613) om miljö-<br>avgift på utsläpp av kväveoxider<br>vid energiproduktion, lagen<br>(1990:662) om skatt på vissa pre-<br>miebetalningar, lagen (1990:1087)<br>om lagerskatt på vissa oljeproduk-<br>ter, lagen (1990:1427) om särskild<br>premieskatt för grupplivförsäk-<br>ring, m.m., lagen (1991:1482) om<br>lotteriskatt, lagen (1991:1483) om<br>skatt på vinstsparande m.m., lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på viss<br>bensin, lagen (1992:000) om die-<br>seloljeskatt och användning av<br>vissa oljeprodukter, lagen<br>(1992:000) om lagerskatt på diesel-<br>olja,</p>
<p>4. skatt enligt vägtrafikskattela-<br>gen (1973:601), lagen (1976:339)<br>om saluvagnsskatt, vägtrafikskatte-<br>lagen (1988:327), lagen (1988:328)<br>om vägtrafikskatt på utländska<br>fordon,</p>
<p>4. skatt enligt vägtrafikskattela-<br>gen (1973:601), lagen (1976:339)<br>om saluvagnsskatt, fordonsskattela-<br>gen (1988:327), lagen (1988:328)<br>om fordonsskatt på utländska for-<br>don,</p>
<p>5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt<br>lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,</p>
<p>6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets<br>område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen<br>(1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på<br>vissa jordbruksprodukter m.m. och lagen (1990:616) om införande av<br>lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.,</p>
<p>7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,</p>
<p>8. avgift enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens<br></p>
<p>område.</p>
<p>Förmånsrätten omfattar ej dröjsmålsavgift och liknande avgift som</p>
<p>38</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller<br>skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>39</p>
<h2>12 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>20 §'</p>
<p>Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla<br>omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och<br>bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde<br>(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.</p>
<p>Avdrag får inte göras för:</p>
<p>den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så<br>som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller<br>därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;</p>
<p>sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som<br>anges i anvisningarna;</p>
<p>kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar<br>eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är<br>skattefria enligt 19 §;</p>
<p>värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts<br>av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges<br>barn som ej fyllt 16 år;</p>
<p>ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans<br>förvärvsverksamhet;</p>
<p>svenska allmänna skatter;<br>kapitalavbetalning på skuld;</p>
<p>ränta enligt 8 kap. 1 § studies-<br>tödslagen (1973:349), 52, 52 a och<br>55 §§ lagen (1941:416) om arvs-<br>skatt och gåvoskatt, 32 § och 49 §<br>4mom. uppbördslagen (1953:272),<br>44 a och 46 §§ lagen (1968:430)<br>om mervärdeskatt, 5 kap. 12 §<br>lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter, 13 och<br>14 §§ lagen (1984:668) om upp-<br>börd av socialavgifter från arbets-<br>givare, 30 § tullagen (1987:1065)<br>och 60 § vägtrafikskattelagen</p>
<p>(1988:327) samt kvarskatteavgift<br>och dröjsmålsavgift enligt upp-<br>bördslagen;</p>
<p>avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;<br>avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);</p>
<p>ränta enligt 8 kap. 1 § studies-<br>tödslagen (1973:349), 52, 52 a och<br>55 §§ lagen (1941:416) om arvs-<br>skatt och gåvoskatt, 32 § och 49 §<br>4mom. uppbördslagen (1953:272),<br>44 a och 46 §§ lagen (1968:430)<br>om mervärdeskatt, 5 kap. 12 §<br>lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter, 13 och<br>14 §§ lagen (1984:668) om upp-<br>börd av socialavgifter från arbets-<br>givare, 30 § tullagen (1987:1065)<br>och 60 § fordonsskattelagen</p>
<p>(1988:327) samt kvarskatteavgift<br>och dröjsmålsavgift enligt upp-<br>bördslagen;</p>
<p>'Senaste lydelse 1992:651.</p>
<p>40</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);</p>
<p>avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);</p>
<p>skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i<br>arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och<br>arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;</p>
<p>företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;</p>
<p>straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;</p>
<p>belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 §<br>uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger<br>på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om<br>avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;</p>
<p>avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</p>
<p>kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig<br>parkering;</p>
<p>överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);</p>
<p>vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot<br>vattenförorening från fartyg;</p>
<p>avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela<br>föreskrifter om in- eller utförsel av varor;</p>
<p>lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja<br>och kol eller lagen (1985:635) om försöijningsberedskap på naturgasom-<br>rådet;</p>
<p>avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser<br>om elektriska anläggningar;</p>
<p>kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs,</p>
<p>avgift enligt 13 och 14 §§ lagen<br>(1992:000) om dieseloljeskatt och<br>användning av vissa oljeprodukter.<br>(Se vidare anvisningarna.)</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse 1992:651.</p>
<p>41</p>
<h2>13 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att i 3 § skatteregisterlagen (1980:343)' ordet<br>"vägtrafikskatt" skall bytas ut mot "fordonsskatt".</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse av 3 § 1991:1920.</p>
<p>42</p>
<h2>14 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i<br>taxeringsfrågor</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1951:442) om förhandsbesked<br>i taxeringsfrågor<sup>1</sup> ordet "vägtrafikskattelagen" skall bytas ut mot<br>" fordonsskattelagen ”.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse av 1 § 1991:699.</p>
<p>43</p>
<h2>15 Förslag till</h2>
<h2>Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-<br>och avgiftsprocessen</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att i 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för<br>skatte- och avgiftsprocessen<sup>1</sup> orden "vägtrafikskattelagen (1988:327)"<br>skall bytas ut mot "fordonsskattelagen (1988:327).</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse av 1 § 1991:594.</p>
<p>44</p>
<h2>16 Förslag till</h2>
<p>Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift<br>Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift<sup>1<br></sup>ordet "vägtrafikskattelagen" skall bytas ut mot "fordonsskattelagen".</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse av 9 § 1992:631.</p>
<p>45</p>
<h2>17 Förslag till</h2>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<h2>Lag om ändring i tullagen (1987:1065)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § tullagen (1987:1065)<sup>1</sup> skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet</p>
<p>1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de<br>föreskrifter som regeringen meddelar,</p>
<p>2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn eller exportbutik<br>enligt 46-52 §§,</p>
<p>3. innehas med temporär tullfrihet enligt föreskrifter som meddelas<br>med stöd av 17 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.,</p>
<p>4. återutföras, eller</p>
<p>5. överlåtas till staten eller förstöras enligt 109 §.</p>
<p>Oförtullad oljeprodukt får<br>tillföras sådana märkämnen som<br>avses i 2 § lagen (1992:000) om<br>dieseloljeskatt och användning av<br>vissa oljeprodukter.</p>
<p>Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver<br>anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som<br>gäller för införseln eftersätts.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>'Senaste lydelse 1991:157.</p>
<p>46</p>
<p>Finansdepartementet <sup>Pro</sup>P- 1992/93:124</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 november 1992</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-<br>berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,<br>Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel,<br>P. Westerberg, Ask</p>
<p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p>
<p>Proposition om skatt på dieselolja m.m.</p>
<p>1 Inledning</p>
<p>Regeringen beslutade i december 1991 att låta utreda beskattningen av<br>dieseldrivna fordon. Som särskild utredare tillkallade jag generaldirek-<br>tören Lennart Nilsson. Utredningen har i juni 1992 i betänkandet Skatt<br>på dieselolja (SOU 1992:53) lämnat förslag om att ersätta nuvarande<br>kilometerskattesystem för dieseldrivna fordon med en särskild punktskatt<br>på dieselolja.</p>
<p>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-<br>ser som har yttrat sig över betänkandet bör fogas som bilaga 1 till pro-<br>tokollet i detta ärende. En sammanställning över remissyttrandena har<br>upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet, dnr 3358/92.</p>
<p>Jag kommer i det följande att på grundval av utredningens betänkande<br>lämna förslag till ett nytt beskattningssystem som skall ersätta kilometer-<br>skatten.</p>
<p>Samtidigt föreslår jag att, som en följd av EES-avtalet, vissa skattelätt-<br>nader för fordon i s.k. kombinerad trafik införs. Vidare föreslås en<br>ändring i övergångsreglerna till en av riksdagen år 1991 beslutad<br>miljöklassindelning i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-<br>don, samt vissa ändringar beträffande skattskyldighetsreglema i den<br>lagen.</p>
<p>Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över förslagen till lagändringar i nämnda frågor. Lagrådets<br>yttrande bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag<br>återkommer till Lagrådets yttrande i avsnitt 9, 10, 14 och 16 i det<br>följande. Som bilaga 3 till protokollet bör fogas ett lagförslag som<br>remitterats till Lagrådet och som avviker från propositionens lagförslag.<br>I övriga till Lagrådet remitterade förslag har i propositionen endast<br>smärre redaktionella ändringar gjorts.</p>
<p>47</p>
<p>2 Nuvarande ordning</p>
<p>Vägtrafiken beskattas i dag med såväl fasta skatter på innehav av fordon,<br>fordonsskatt, som rörliga skatter på användning av fordonen. Den rörliga<br>skattedelen utgörs för bensindrivna fordon av bensinskatt och koldioxid-<br>skatt (enligt lagarna 1961:372 och 1990:582). För dieseldrivna fordon tas<br>rörlig skatt ut i form av dels bränsleskatt, dels kilometerskatt. Bränsle-<br>skatterna består av allmän energiskatt, svavelskatt (se lagarna 1957:262<br>och 1990:708) och den tidigare nämnda koldioxidskatten. Svavelhaltema<br>i de oljor som används för fordonsdrift är dock så låga att någon<br>svavelskatt i praktiken inte utgår för dessa produkter. Kilometerskatten<br>tas ut med stöd av bestämmelserna i vägtrafikskattelagen (1988:327,<br>VSL), som också innehåller reglerna om fordonsskatt.</p>
<p>Drivmedel och andra energiprodukter är i Sverige belagda med mer-<br>värdeskatt. Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget, saluvärdet eller<br>inköpsvärdet av produkten, inklusive andra statliga skatter och avgifter<br>än mervärdeskatt. De ovan nämnda punktskatterna, dvs. bensinskatt och<br>andra bränsleskatter, räknas således in i underlaget för beräkningen av<br>mervärdeskatten. Mervärdeskatten uppgår f.n., med några undantag där<br>skattesatsen är 18 %, till 25 %.</p>
<p>Fordonsskatt skall betalas för motorcyklar, personbilar, lastbilar,<br>bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar. Påhängsvagnar med<br>skattevikt över 3 000 kg är dock inte skattepliktiga om de dras uteslut-<br>ande av kilometerskattepliktigt fordon. Fordonsskattens storlek varierar<br>med fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets konstruktion.</p>
<p>Kilometerskatten är beroende av fordonets körsträcka och tas ut med<br>ett visst belopp per tiotal kilometer. Skattesatserna är utformade efter<br>fordonsslag och skattevikt. Kilometerskatten infördes den 1 januari 1974<br>för dieseldrivna personbilar, lastbilar och bussar och utvidgades den<br>1 juni 1976 till att avse även tyngre släpvagnar (skattevikt över</p>
<p>3 000 kg), som är avsedda att dras av kilometerskattepliktiga fordon.<br>Påhängsvagnar, med skattevikt över 3 000 kg, undantogs dock från och<br>med den 1 januari 1985 från beskattning i de fäll då de dras av kilo-<br>meterskattepliktigt fordon och i stället höjdes skattesatserna för drag-<br>bilarna.</p>
<p>Kilometerskatt skall även betalas för vissa utländska fordon som<br>tillfälligt används här i landet. Det rör sig om dieseldrivna lastbilar och<br>bussar samt andra släpvagnar än påhängsvagnar, om de är avsedda att<br>dras av dieseldriven lastbil eller dieseldriven buss. Bestämmelser om<br>detta finns i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.</p>
<p>Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som har årsmodell-<br>beteckning 1950 eller äldre är undantagna från skyldighet att erlägga<br>vägtrafikskatt. Detsamma gäller diplomatfordon, militärfordon samt vissa<br>fordon som uteslutande eller så gott som uteslutande används vid<br>räddningstjänst. Handikappade kunde tidigare erhålla befrielse från<br>skyldigheten att betala vägtrafikskatt. Denna möjlighet har numera<br>upphört, men den som medgetts befrielse enligt äldre bestämmelser får<br>ha kvar den så länge fordonet behålls, dock längst till och med utgången<br>av september 1995.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>48</p>
<p>Utöver de nu nämnda skatterna uttas även vissa andra skatter på Prop. 1992/93:124<br>vägtrafiken. Det rör sig om försäljningsskatt på motorfordon och<br>saluvagnsskatt för fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt</p>
<p>38 § bilregisterkungörelsen (1972:599).</p>
<p>3 Skatt på dieselolja i stället för kilometerskatt</p>
<p>Mitt förslag: Kilometerskattesystemet slopas och ersätts med en<br>särskild punktskatt på dieselolja, som skall tas ut utöver nu gällande<br>energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Den särskilda skatten på<br>dieselolja skall tas ut på sådan olja som används för drift av fordon<br>som i dag är kilometerskattepliktiga. Bestämmelserna om den nya<br>skatten tas in i en ny lag.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.<br>Utredningens förslag innefettar dock att även dieselolja som används i<br>fritidsbåtar skall beskattas med den nya särskilda skatten.</p>
<p>Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser välkomnar,<br>tillstyrker eller har inga invändningar mot att kilometerskatten slopas.<br>Några få remissinstanser är dock tveksamma. Vägverket anser att skatten<br>inte bör slopas förrän alternativa styrmedel mot vägvänliga fordon<br>studerats. Statens naturvårdsverk anser att utvecklingen i Europa bör<br>studeras innan beslut om avveckling av kilometerskatten fettas. Natur-<br>vårdsverket kan dock se vissa miljöfördelar med en öveigång till<br>bränsleskatt. Svenska Petroleum Institutet avstyrker, mot bakgrunden av<br>kontrollproblem med en dieseloljeskatt, att kilometerskatten slopas innan<br>det är fullt klarlagt att gränstrafikproblemen inte kan lösas på annat sätt.<br>Motormännens Riksförbund ser med stor tillfredsställelse att kilometer-<br>skatten slopas, men anser att den skall ersättas med en tillfällig skatt på<br>all dieselolja/lätt eldningsolja med 40 öre per liter.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Kilometerskattesystemet infördes den 1<br>januari 1974 och ersatte då en tidigare beskattningsordning, som innebar<br>att en s.k. brännoljeskatt togs ut för sådan dieselolja som var avsedd för<br>motorfordon. Statsmakterna angav då i huvudsak tre skäl för att övergå<br>från den tidigare brännoljeskatten till en ny beskattningsform. Kilometer-<br>skatten skulle erbjuda de bästa möjligheterna till en anpassning av<br>beskattningen efter den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen för uttaget av<br>skatter på vägtrafiken, som statsmakterna hade antagit 1963. Kilometer-<br>skatten skulle vidare på ett effektivare sätt än en brännoljeskatt kunna<br>avgränsa beskattningen till vägsektom. Slutligen ansågs de kontroll-<br>problem och det skatteundandragande som förekommit med brännolje-<br>skatten kunna avhjälpas med ett införande av kilometerskatt.</p>
<p>Systemet med kilometerskatt har ofta kritiserats för att vara tekniskt<br>komplicerat och administrativt tungrott. För fordonsägamas del innebär<br>kilometerskatten kostnader för anskaffning, underhåll och besiktningar av</p>
<p>4 Riksdagen 1992192. 1 saml. Nr 124<br></p>
<p>49</p>
<p>apparaturen. Avstämplingsrutiner m.m. kan också vara resurskrävande, Prop. 1992/93:124<br>särskilt för dem som äger ett stort antal fordon. Kilometerskatten medför<br>även mycket arbete för de myndigheter som är sysselsatta med den,<br>nämligen Riksskatteverket, Trafiksäkerhetsverket, Tullverket, länsstyrel-<br>serna samt kronofogdemyndigheterna.</p>
<p>En utredning som gjordes i mitten av 1980-talet (Ds Fi 1984:22)<br>belyste de olika problemen och ställde mot nackdelarna med kilometer-<br>skatten bl.a. att en återgång till ett dieseloljeskattesystem skulle kräva<br>betydande investeringar hos oljebolagen och oljedistributörema. Vidare<br>ansåg utredningen att märkning av vissa oljeprodukter borde införas för<br>att en dieseloljeskatt skulle kunna fungera på ett acceptabelt sätt.<br>Utredningen gick dock inte in på frågan om kilometerskattens lämplighet<br>ur ett internationellt perspektiv.</p>
<p>När kilometerskatten infördes åberopades närmast att skatten skulle<br>vara en lämplig beskattningsform med hänsyn till den internationella<br>trafiken. Systemet bygger på att skatt endast tas ut för köming i Sverige.<br>Om ett kilometerskattepliktigt fordon skall användas utomlands skall ett<br>särskilt stämpelkort stämplas vid utresan och lämnas till tullmyndigheten.<br>Vid därpå följande inresa skall ett nytt kort stämplas i fordonets<br>kilometerräknare och lämnas till tullmyndigheten på inreseorten. Med<br>hjälp av dessa stämpelkort kan en avräkning ske, så att skatt inte behöver<br>betalas för utlandskömingen.</p>
<p>Även för utländska dieseldrivna tyngre fordon som tillfälligt används<br>här i Sverige tas kilometerskatten ut. Skattenivån är densamma som den<br>som gäller för svenska fordon. De utländska fordonen är naturligtvis<br>dock inte försedda med kilometerräknare. Beskattningen får ske med<br>hjälp av ett deklarationsförfärande. Tullverket svarar för uppbörd och<br>kontroll.</p>
<p>Det nuvarande kilometerskattesystemet medför således att beskattnings-<br>åtgärder skall vidtas vid vaije gränspassage av dieseldrivna fordon, såväl<br>svenska som utländska. Detta innebär ett hanteringsmässigt problem med<br>tanke på att den gränsöverskridande trafiken ökat kraftigt. En fortsatt<br>ökning av trafiken kan förväntas, inte minst med tanke på den liberali-<br>sering av den kommersiella vägtrafiken som nu äger rum i Europa. Ett<br>svenskt medlemskap i EG kommer också på sikt att medföra en ökad<br>trafik.</p>
<p>Sveriges deltagande i en kommande europeisk transportmarknad ställer<br>också krav på att trafiken över gränserna kan ske på ett effektivt sätt,<br>utan gränshinder. Inom EG skall i princip alla gränshinder vara<br>avskaffade till år 1993, då den gemensamma marknaden skall vara fullt<br>genomförd. Inför ett kommande svenskt medlemsskap i EG måste<br>beskattningsregler bl.a. på vägtrafikområdet anpassas så att gränskontroll-<br>åtgärder inte längre erfordras.</p>
<p>Inom EG pågår för närvarande ett arbete på att anta gemensamma<br>regler för hur beskattningen av den tunga vägtrafiken skall vara<br>utformad. Enighet föreligger hittills om regler för beskattningen av<br>dieselolja från och med år 1993. Reglerna innebär bl.a. att en miniminivå<br>motsvarande ca 1,82 kr per liter införs. Medlemsländerna får ha en högre</p>
<p>50<br></p>
<p>skattenivå, men skatten på dieselolja får inte underskrida den beslutade Prop. 1992/93:124<br>nivån. Skattenivån på dieselolja i Sverige utgör, efter de höjningar som<br>skall träda i kraft den 1 januari 1993, sammanlagt (energiskatt och<br>koldioxidskatt) 1,01 kr per liter i miljöklass 1, 1,21 kr per liter i<br>miljöklass 2 och 1,46 kr per liter i miljöklass 3. Den svenska skatten är<br>således lägre än den av EG beslutade miniminivån. I Sverige tillkommer<br>i stället kilometerskatten.</p>
<p>I EG har vidare under flera år diskuterats gemensamma regler för<br>fordonsskatt, också inkluderande miniminivåer. Olika former av motor-<br>vägsavgifter har också diskuterats. Ännu föreligger emellertid ingen<br>enighet om hur dessa frågor kommer att lösas. Det kan antas att det<br>kommer att ta väsentlig tid ännu innan någon mera betydelsefull<br>harmonisering kan åstadkommas på detta område. Det står emellertid<br>klart att de allmänna principerna för fria gränspasseringar inte gör det<br>möjligt att införa ett beskattningssystem som är konstruerat på samma<br>sätt som den svenska kilometerskatten.</p>
<p>I Norge har stortinget tidigare i år beslutat att kilometerskatten skall<br>avvecklas och ersättas med en beskattning av dieselolja. Troligt datum<br>för genomförandet av reformen är den 1 juli 1993. En form av kilo-<br>meterskatt finns även på Island, och även där övervägs en avveckling av<br>systemet. I andra europeiska länder finns inte beskattningssystem av<br>denna typ.</p>
<p>Med hänsyn till den pågående utvecklingen i Europa och till utveck-<br>lingen av den gränsöverskridande trafiken finner jag att förutsättningarna<br>för att behålla kilometerskattesystemet inte längre föreligger. Beskatt-<br>ningen av de dieseldrivna fordonen måste läggas om så att den bättre<br>motsvarar vad som förekommer i andra länder, och så att beskattningen<br>inte ger upphov till gränshinder.</p>
<p>Kilometerskattesystemet bör således avvecklas. Den alternativa be-<br>skattningsform som därvid ligger närmast till hands är en punktskatt på<br>det bränsle som idag används i de kilometerskattepliktiga fordonen. En<br>sådan punktskatt tillämpas i övriga europeiska länder, och kommer att<br>införas som en gemensam norm för EG-ländema.</p>
<p>En möjlighet, som på ett effektivt sätt skulle avhjälpa olika avgräns-<br>ningsproblem, vore att belägga såväl all dieselolja som den jämförbara<br>och ibland identiska produkten lätt eldningsolja med en lika hög skatt. En<br>skattehöjning om 0,40 kr per liter på all diesel- och eldningsolja skulle<br>motsvara kilometerskatteintäktema. En sådan skatteomläggning skulle<br>innebära en kraftig förenkling av skattesystemet och lösa många<br>kontrollfrågor m.m. En skatteomläggning av sådant slag skulle emellertid<br>innebära en opåkallad ökning av skatten på bl.a. lätt eldningsolja,<br>samtidigt som det samlade avgiftsuttaget från vägtrafiksektorn radikalt<br>skulle minskas. En sådan lösning skulle inte heller vara förenlig med EG-<br>reglema.</p>
<p>Jag anser det därför ofrånkomligt att belägga sådan olja, som används<br>för drift av motorfordon, med en särskild skatt som ersättning för den<br>samtidigt slopade kilometerskatten.</p>
<p>51</p>
<p>Utredningens forslag innefattade även att sådan olja som används i Prop. 1992/93:124<br>fritidsbåtar skulle beläggas med dieseloljeskatt. För tillfället är jag<br>emellertid inte beredd att föreslå en sådan utvidgning av skatteplikten.</p>
<p>Som jag tidigare nämnt var just frågan om avgränsningen av beskatt-<br>ningen till vägsektom ett betydelsefullt skäl för införandet av kilometer-<br>skatten. Ett kilometerskattesystem erbjuder i detta avseende möjligheter<br>till en differentiering som inte är möjlig med en bränsleskatt. Detsamma<br>gäller i fråga om en exakt anpassning till vägkostnadsansvaret. Med ett<br>sådant märkningssystem för oljeprodukter som jag i det följande föreslår,<br>ökar dock möjligheten väsentligt för en avgränsning som i stort mot-<br>svarar den som uppnås med kilometerskatten. Märkningssystemet avses<br>också begränsa de kontrollproblem som fanns med det gamla brännolje-<br>skattesystemet före år 1974.</p>
<p>Några remissinstanser har varit tveksamma till möjligheterna att med<br>en skatt på dieselolja uppnå en lika god anpassning till vägkostnads-<br>ansvaret som med nuvarande kilometerskatt. Jag håller med om att<br>kilometerskatten i detta avseende har fördelar. A andra sidan har det<br>nuvarande svenska fordonsskattesystemet, med dess mycket differen-<br>tierade skattenivåer, också i hög utsträckning de styrande effekter som<br>erfordras. Jag kommer i det följande dessutom att lämna vissa förslag till<br>anpassning av fordonsskatten för olika fordonsslag, så att den samman-<br>lagda beskattningseffekten blir lämpligt avvägd.</p>
<p>Jag vill slutligen beröra miljöaspekterna på ett nytt beskattningssystem.<br>Utredningen har konstaterat att Sverige, i förhållande till de flesta andra<br>europeiska länder, nått långt i fråga om att söka minska de skadliga<br>verkningarna av t.ex. avgasutsläpp. Således har Sverige infört såväl en<br>särskild koldioxidskatt som miljöklassning av olika oljeprodukter och en<br>förhållandevis stor andel av bränsleskatterna utgörs numera av miljö-<br>relaterade skatter. Därtill, införs fr.o.m. 1993 års bilmodeller ett system<br>med miljöklasser, som genom att försäljningsskatten på motorfordon<br>differentieras och utvidgas till dieseldrivna tyngre fordon också medför<br>en styrning mot minskade avgasutsläpp.</p>
<p>En övergång till en bränslebeskattning för de dieseldrivna fordonen<br>kommer enligt utredningen med all sannolikhet att innebära en mer<br>effektiv användning av fordonsbeståndet. Val av fordonskombinationer<br>med stor lastkapacitet gynnas således, vilket skulle leda till en viss<br>minskning av det totala antalet transporter i Sverige. Det nuvarande<br>kilometerskattesystemet innehåller inte något skatteincitament till att<br>minska bränsleförbrukningen. I det nya skattesystemet kommer däremot<br>skatt att tas ut i förhållande till mängden förbrukad dieselolja, vilket i<br>viss mån torde stimulera till bränslesnålare köming.</p>
<p>Bestämmelserna om en särskild skatt på dieselolja bör tas in i en ny<br>lag, som i huvudsak byggs upp på samma sätt som befintliga lagar om<br>punktskatter på bl.a. bränslen.</p>
<p>En dieselmotor drivs normalt med dieselolja. Emellertid kan en sådan<br>motor också drivas med t.ex. etanol eller rapsoljemetylester. För<br>etanoldrift fordras en särskild anpassning av motorn men för rapsolje-<br>metylestem är detta inte nödvändigt. Etanoldrivna fordon som försetts</p>
<p>52<br></p>
<p>med sådana anpassade motorer har således registrerats som etanoldrivna Prop. 1992/93:124<br>och blir därmed inte kilometerskattepliktiga. Bilar försedda med normala<br>dieseloljemotorer registreras alltid som dieseloljedrivna. En övergång<br>från kilometerskatt till dieselskatt kommer därför att göra bränslen som<br>baseras på vegetabiliska oljor konkurrenskraftigare. Det gäller också de<br>blandningar av vegetabiliska oljor och mineraloljor som på senare tid<br>böljat saluföras som motorbränslen.</p>
<p>Biobränslen, t.ex. rapsoljor, svarar för närvarande visserligen endast<br>för en obetydlig del av den sammanlagda bränsleförbrukningen i Sverige.<br>Men omläggningen av skattesystemet kan således stimulera till en ökad<br>användning av dessa produkter. Den bensinskattehöjning som regeringen<br>nu lagt fram förslag om, i samband med uppgörelsen med social-<br>demokraterna, innebär också att etanolens konkurrenskraft gentemot<br>andra bränslen stärks. Biobränslen svarar till skillnad från fossila<br>bränslen inte för något nettotillskott av koldioxid. En övergång från<br>dieselolja och andra oljebaserade bränslen till biobränslen skulle kunna<br>medverka till en minskning av växthuseffekten.</p>
<p>Regeringen beslutade i juni om en utredning om teknisk översyn av<br>energibeskattningen (dir. 1992:80). Utredningens förslag skall utformas<br>med beaktande av EG:s regler på energi- och miljöområdet.</p>
<p>EG kommissionen har i februari 1992 redovisat förslag till begränsning<br>av punktskatterna på s.k. biobränslen. Enligt förslaget skall medlems-<br>länderna maximalt kunna ta ut en skatt på dessa bränslen som motsvarar<br>10 procent av skatten på jämförbara oljebaserade bränslen, dvs. främst<br>dieselolja och blyfri bensin. Om detta EG-förslag skulle träda ikraft<br>skulle en svensk anpassning bland annat innebära att skatten på etanol vid<br>inblandning i bensin kan komma att sänkas vilket ytterligare skulle<br>stimulera till en användning av miljövänliga bränslen. Arbete pågår inom<br>regeringskansliet med att ta fram förslag till ytterligare åtgärder för att<br>minska utsläpp av växthusgaser.</p>
<p>En betydelsefull effekt av övergången till ett dieseloljebeskattnings-<br>system är att administrationskostnaderna hos de myndigheter som i dag<br>hanterar kilometerskatten kan minskas. A andra sidan tillkommer för<br>några av myndigheterna nya arbetsuppgifter. Utredningen har närmare<br>redovisat vilka effekter på myndigheternas resursåtgång som det kan bli<br>fråga om. Effekter av detta slag får beaktas i samband med den ordinarie<br>budgetprocessen.</p>
<p>4 Skattesatsen på dieselolja m.m.</p>
<p>Mitt förslag: Skattesatsen för den särskilda bränsleskatten skall vara<br>1,35 kr per liter. Den allmänna energiskatten för oljeprodukter i<br>miljöklass 1 sänks från 90 kr till 5 kr per m<sup>3</sup>.</p>
<p>Utredningens förslag: Föreslår en särskild skatt på dieselolja om 1,40<br>kr per liter.</p>
<p>53</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte närmare Prop. 1992/93:124<br>kommenterat den av utredningen föreslagna skattesatsen på den särskilda<br>dieseloljeskatten. Bilindustriföreningen, Föreningen Skogsindustrierna,<br>Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Akeriförbundet och Sveriges<br>Industriförbund förordar dock en lägre skattesats så att den samlade<br>skatten på dieselolja, inkl, energiskatt och koldioxidskatt, motsvarar EG:s<br>miniminivå. Liknande synpunkter framförs av Närings- och teknik-<br>utvecklingsverket och LRF. Motormännens Riksförbund förordar som<br>tidigare nämnts också en lägre skattesats. SJ anser däremot att enbart den<br>särskilda dieselskatten bör ligga på minst EG:s miniminivå.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: En utgångspunkt vid fastställande av den nya<br>skattens nivå är i dagens statsfinansiella läge att den skall avvägas så att<br>skatteomläggningen blir intäktsmässigt neutral. Detta ligger också bakom<br>utredningens beräkningar och förslag till skattesats.</p>
<p>Skattesatsen för dieseloljan skall därvid fastställas till 1,35 kr per liter,<br>i enlighet med utredningens beräkningar. Jag har därvid inte, som i<br>utredningens förslag, gjort en extra uppräkning till 1,40 kr per liter för<br>att täcka en viss bidragsgivning till busstrafik.</p>
<p>Skatten kommer, liksom kilometerskatten, att tas ut utöver de<br>nuvarande skatterna på bränslet, energiskatt och koldioxidskatt.</p>
<p>Genomsnittligt sett innebär detta ett oförändrat skatteuttag för de<br>dieseldrivna fordonen. Vissa avvikelser härifrån kommer dock att uppstå,<br>och jag återkommer till den frågan senare. Jag kan dock nämna att för<br>lastfordon innebär omläggningen i stort sett en oförändrad total skatte-<br>belastning.</p>
<p>Övergången från kilometerskatt till dieseloljeskatt motiverar att en extra<br>insats görs för att stimulera användningen av diesel som har mindre<br>skadeverkningar på miljön. Genom sänkning av skatten på dieselolja av<br>miljöklass 1, som huvudsaklingen bedöms kunna komma att användas för<br>transporter, får bränslen i denna miljöklass en konkurrensfördel. Den<br>allmänna energiskatten syftar till att utjämna skillnader i produktions-<br>kostnad mellan olika bränslen. Incitamentet att använda miljövänligare<br>dieseloljor är huvudmotivet till att jag föreslår avsteg från den principen.<br>Energiskatten för oljor i miljöklass 2 och miljöklass 3, vilka står för<br>huvudparten av förbrukningen, förändras dock inte. Regeringen kommer<br>senare att pröva behovet av en ytterligare differentiering av den allmänna<br>energiskatten av miljöskäl.</p>
<p>Sveriges geografiska läge med långa avstånd till de stora marknaderna<br>i Europa innebär att transportkostnaderna är en viktig faktor att räkna<br>med för de svenska företag som skall konkurrera på den europeiska<br>marknaden. Sveriges fortsatta närmande till Europa kan väntas öka<br>behovet av lastbilstransporter.</p>
<p>Utredningen konstaterade att den avgörande orsaken till de svenska<br>företagarnas kostnadsnivå var arbetskraftskostnaderna där naturligtvis de<br>sociala avgifterna skiljer sig jämfört med övriga länder.</p>
<p>De nuvarande skatterna på vägtrafiken i Sverige är emellertid också<br>förhållandevis höga vid en jämförelse med övriga europeiska länder. Den<br>samlade beskattningen på dieselolja i exempelvis Danmark är 1,64 kr per</p>
<p>54<br></p>
<p>liter och i Tyskland 1,97 kr per liter, vilket kan jämföras med den totala<br>svenska skattenivån efter genomförande av mitt förslag, nämligen 2,81 kr<br>per liter i miljöklass 3, 2,56 kr per liter i miljöklass 2 och 2,275 kr per<br>liter i miljöklass 1. Även de svenska fordonsskatterna på lastfordon är<br>vid en internationell jämförelse höga.</p>
<p>Enligt min mening bör på sikt eftersträvas att den svenska beskattnings-<br>nivån inte skiljer sig markant från den i våra närmaste grannländer. En<br>lämplig avvägning får göras mellan krav på att trafiken skall bära sitt<br>kostnadsansvar och svenska företagens förmåga att konkurrera inter-<br>nationellt. Det är i detta sammanhang också värt att notera att utveck-<br>lingen mot en gemensam marknad i Europa kommer att medföra en helt<br>ny konkurrenssituation för de svenska företagen. Upphävande av nu<br>gällande kvoteringar av den gränsöverskridande trafiken samt av förbud<br>mot utländska åkerier att åta sig körningar i Sverige är exempel på<br>faktorer som i hög grad kommer att öka konkurrensen för den svenska<br>åkerinäringen. Alla kostnadsskillnader kommer i detta perspektiv att bli<br>än mer betydelsefulla och de olika ländernas<br>skatteuttag är av intresse för bedömningen av de konkurrensförhållanden<br>som gäller internationellt.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>5 Personbilar</p>
<p>Mitt förslag: För att motverka en sänkt beskattning av dieseldrivna<br>personbilar höjs fordonsskatten för existerande dieseldrivna person-<br>bilar till det dubbla nuvarande beloppet och för nya sådana bilar till<br>det femdubbla nuvarande beloppet.</p>
<p>Utredningens förslag: Föreslår en fördubbling av fordonsskatten för<br>existerande dieseldrivna personbilar, och en fyrdubbling av fordonsskat-<br>ten för nya sådana bilar.</p>
<p>Remissinstanserna: Transportforskningsberedningen och Närings- och<br>teknikutvecklingsverket anser att utredningsförslaget på ett felaktigt sätt<br>gynnar dieselpersonbilar med långa körsträckor, särskilt taxibilar. Statens<br>naturvårdsverk anför liknande synpunkter och anser att det inte är<br>önskvärt att andelen dieseldrivna personbilar ökar. Konsumentverket<br>anser däremot att förslaget kommer att leda till en fortsatt minskad<br>efterfrågan på dieselpersonbilar, vilket är negativt ur eneigihushållnings-<br>synpunkt. LRF anser att de föreslagna fordonsskattehöjningama går väl<br>långt, och hänvisar till skattenivån för dieseldrivna bussar. Motormännens<br>riksförbund anser det vara helt oacceptabelt med en höjd fordonsskatt på<br>dieselpersonbilar. Även Svenska Taxiförbundet avvisar förslaget med<br>hänvisande till dieselfordonens höga inköpspris.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: De dieseldrivna personbilarna utgör i dag<br>endast ca 3 % av det totala personbilsbeståndet i landet och antalet<br>nyregistrerade fordon har gått ner väsentligt under senare år.</p>
<p>55</p>
<p>Ett ersättande av kilometerskatten med en dieseloljeskatt om 1,35 kr Prop. 1992/93:124<br>per liter innebär en viss minskning av skatteutgiftema for den enskilde<br>fordonsägaren. Detta beror på att beloppet 1,35 kr per liter beräknats<br>från de genomsnittliga kilometerskatteintäkterna för alla slags fordon.<br>Utredningen har redovisat ett omfattande material som visar skatteeffek-<br>terna för personbilar.</p>
<p>Hittills har den samlade beskattningen av bensin- respektive diesel-<br>drivna personbilar avvägts så att skatten per körd vägsträcka är ungefär<br>lika hög för respektive kategori. Utredningens beräkningar visar också<br>att skattekostnaden per mil för en bensindriven och en dieseldriven<br>personbil i samma skatteklass i dag inte väsentligt skiljer sig mellan de<br>båda fordonstypema. De exempel utredningen redovisar ger emellertid<br>vid handen att en dieseloljeskatt av föreslagen nivå skulle medföra att<br>kostnaderna för dieseldrivna personbilar skulle bli lägre per körd mil i<br>förhållande till ett jämförbart, bensindrivet fordon. Beaktas att diesel-<br>bilamas bränslekonsumtion är lägre än bensinbilamas kan enligt<br>utredningens exempel antas att kostnadsskillnaden motsvarar ca 1,30 kr<br>per mil. Därtill kommer bensinskattehöjningen med anledning av<br>krisuppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna. I prop.<br>1992/93:50 föreslås en höjning med ca en krona inkl. moms. Den totala<br>kostnadsfördelen för dieseldrivna personbilar skulle därmed bli ca 2,30 kr<br>per körd mil. Dieseldrivna personbilar kommer således att ytterligare<br>gynnas i förhållande till bensindrivna personbilar. Det är därför motiverat<br>att höja fordonsskatten för de dieseldrivna personbilarna i samband med<br>att kilometerskatten slopas.</p>
<p>Det är inte enbart den skattemässiga kostnaden per mil som är relevant<br>när en konsument står i valet att skaffa en dieseldriven eller en bensin-<br>driven personbil. Skillnaden i produktionskostnad, både för bilar och<br>bränsle är av betydelse. Tar man hänsyn till detta krävs en femdubbling<br>av den nuvarande fordonsskatten för att den totala kostnaden per körd mil<br>för en normalbilist skall vara ungefär lika stor oavsett om en dieseldriven<br>eller en bensindriven bil väljs. Därför bör fordonsskatten femdubblas för<br>nya dieseldrivna personbilar. Vad gäller befintliga personbilar med<br>dieseldrift delar jag utredningens bedömning och föreslår en fördubbling<br>av dagens fordonsskatter.</p>
<p>Dieselpersonbilar som körs långt — t.ex. i yrkesmässig trafik —<br>kommer trots höjningen av fordonsskatten att gynnas i förhållande till<br>dagsläget. En sådan konsekvens är dock i princip ofrånkomlig vid en<br>omläggning från kilometerskatt till dieseloljeskatt och jag anser inte att<br>det finns förutsättningar att genom andra skattemässiga differentieringar<br>motverka en sådan ändring av skattebelastningen. Däremot bör det<br>övervägas om andra instrument än skatter kan användas för att säkerställa<br>en god miljöeffekt. Dessa frågor får beredas i särskild ordning.</p>
<p>56</p>
<p>6 Lastfordon</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Mitt förslag: För dieseldrivna lastbilar och släpvagnar föreslås<br>endast vissa justeringar av fordonsskatten för de lättaste fordonen.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Förslaget<br>innefattar dock ingen justering av fordonsskatten för lätta lastbilar.</p>
<p>Remissinstanserna: SJ anser att den föreslagna skattenivån för<br>lastfordon inte ger täckning för vägkostnadsansvaret. Vägverket anser att<br>t.ex. en justering av fordonsskatten för lastfordonen kan behövas så att<br>skatteomläggningen inte gynnar fordon som sliter på vägbanan. Trans-<br>portforskningsberedningen anser att det behövs en total översyn av<br>skatteutformningen. Kammarrätten i Sundsvall, Motormännens riks-<br>förbund och Svenska Akeriförbundet anser att det finns skäl att belägga<br>användningen även av andra typer av motorfordon med dieseloljeskatt,<br>medan Sveriges Industriförbund välkomnar att förslaget inte medför<br>fördyringar för t.ex. dumprar och traktorer. Industriförbundet anser att<br>en särskild fordonsskatteskala för fyraxliga fordon bör införas, medan<br>Akeriförbundet anser att fordonsskatten bör sänkas med 50 % som en<br>EG-anpassning.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Om en dieseloljeskatt på föreslagen nivå<br>införs som ersättning för kilometerskatten kommer detta genomsnittligt<br>sett, för samtliga lastbilar och släpvagnar, att innebära ett oförändrat<br>skattetryck. Inom dessa grupper av fordon kommer dock förskjutningar<br>av skattebelastningen att ske. Effekterna för den enskilde fordonsägaren<br>beror på hur fordonet används, men också på t.ex. vilken typ av<br>fordonskombination det är fråga om.</p>
<p>En lastbils användningsområde påverkar fordonets bränsleförbrukning<br>och därmed även uttaget av dieseloljeskatt. Används en lastbil för t.ex.<br>anläggningstransporter, dvs. grus, schaktmassor eller dylikt, eller för<br>varudistribution i tätort blir bränsleförbrukningen större än om fordonet<br>används för mer långväga transporter. I det nuvarande kilometerskatte-<br>systemet är beskattningen oberoende av sådana skillnader i användningen.<br>Denna typ av förskjutningar i skattebelastningen av lastbilar till följd av<br>en övergång till dieseloljebeskattning måste emellertid accepteras. Någon<br>möjlighet att kompensera sådana effekter inom skattesystemets ram finns<br>inte.</p>
<p>För den enskilde fordonsägaren kan omläggningen också få olika<br>effekter beroende på fordonsparkens sammansättning. Kilometerskatten<br>debiteras separat för lastbilar och släpvagnar (när det gäller dragbilar och<br>påhängsvagnar läggs dock hela skatten på dragbilen). Detta har möjlig-<br>gjort att beskattningen för vaije del i en fordonskombination kunnat<br>bestämmas efter kostnadsansvarighetsprincipen. En dieseloljebeskattning<br>kan däremot inte avvägas på detta sätt utan endast dragbilens, lastbilens,<br>bränsleförbrukning kommer att bli föremål för beskattning.</p>
<p>57</p>
<p>Eftersom bränsleförbrukningen ökar vid tillkoppling av släpvagn, Prop. 1992/93:124<br>kommer dock en viss beskattning även att ske på grund av användningen<br>av släpvagnen. Lastbilarnas bränsleförbrukning vid tillkoppling av<br>släpvagn ökar dock vanligtvis inte i sådan omfattning att intäkterna från<br>dieseloljeskatten uppgår till det belopp som tidigare tagits ut i kilometer-<br>skatt. Detta innebär att användningen av fordonskombinationer relativt<br>sett gynnas vid en övergång till dieseloljebeskattning medan genomsnitt-<br>ligt sett en viss förskjutning sker till nackdel för transporter som sker<br>med lastbil utan släpvagn. Enligt min mening kan emellertid ett<br>ytterligare incitament till användning av fordonskombinationer vara<br>positivt ur transporteffektivitets- och miljösynpunkt. Jag anser därför, i<br>likhet med utredningen, att det inte är nödvändigt att vidta några<br>justeringar av t.ex. fordonsskatteskaloma för lastbilar och släpvagnar för<br>att kompensera dessa effekter.</p>
<p>Dagens kilometerskatt följer relativt väl variationerna i vägslitage, dvs.<br>skattesatserna är högst for de fordons- och axelkonstruktioner som ger<br>upphov till störst vägslitage. En dieseloljeskatt motsvarar däremot som<br>jag tidigare nämnt inte på samma sätt de skillnader som finns i slitage-<br>kostnader mellan olika fordonstyper. Alltjämt kommer dock en differen-<br>tiering att ske inom fordonsskattens ram. Den differentiering av fordons-<br>skatten som sker för fordon med olika axelantal och olika vikt bygger på<br>skillnaderna i vägkostnader. Något underlag for att nu införa en<br>ytterligare differentiering av fordonsskatten för lastfordonen finns inte.<br>Enligt min mening bör kommande åtgärder vad gäller fordonsbeskatt-<br>ningen samordnas med de gemensamma regler på detta område som EG<br>så småningom kan förväntas besluta om.</p>
<p>Även om jag således förordar att någon ändring av fordonsskatten för<br>huvuddelen av lastfordonen inte nu görs till följd av att kilometerskatten<br>slopas, återkommer jag i det följande till vissa ändringar i fordonsskatte-<br>reglerna till följd av ändrade bärighetsregler för det svenska vägnätet.</p>
<p>För de lättaste dieseldrivna lastbilarna visar utredningens beräkningar<br>att skattebelastningen kommer att sjunka till följd av skatteomläggningen.<br>Fordonsskatten för dessa lätta lastbilar ligger nu på ungefär samma nivå<br>som personbilar i motsvarande storlek, vilket är önskvärt om skatte-<br>systemet inte skall ge upphov till snedvridningseffekter. Om fordons-<br>skatten för de dieseldrivna personbilarna höjs enligt mitt förslag, är det<br>nödvändigt att något höja fordonsskatten också för de lättaste dieseldrivna<br>lastbilarna. Totalt sett innebär skatteomläggningen ändå för dessa fordon<br>inte någon fördyring.</p>
<p>58</p>
<p>7 Bussar</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Mitt förslag: Huvuddelen av fordonsskatten för dieseldrivna bussar<br>slopas.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår dels en sänkning av<br>fordonsskatten till belopp som motsvarar skattenivån för bensindrivna<br>bussar, dels ett kompensationsbelopp om ca 100 miljoner kronor per år<br>att utges i form av en ökning av de generella statsbidragen till kom-<br>munerna.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett betydande antal remissinstanser ifrågasätter<br>behovet av eller utformningen av den särskilda kompensationen till<br>busstrafiken. Några remissinstanser anser att vägkostnadsansvarsprincipen<br>inte motiverar någon särskild kompensation, eller att det är oacceptabelt<br>att en höjd bränsleskatt för övriga fordonskategorier får bekosta en sådan<br>subventionering. Åtskilliga remissinstanser pekar på att den avreglering<br>av busstrafiken som skett gör det olämpligt att ge bidraget till kommun-<br>erna. Vägverket föreslår att utvecklingen av miljövänliga vägtransport-<br>system i stället stöds. Statskontoret för fram tanken att övergångsvis<br>införa ett stimulansbidrag för utbyte av bussbeståndet. Statens naturvårds-<br>verk anser att någon form av restitutionssystem effektivare garanterar att<br>stödet kommer den lokala busstrafiken till godo. Liknande synpunkter<br>anför Bilindustriföreningen. Svenska Lokaltrafikföreningen förordar att<br>medlen i stället används till ökade satsningar på forskning och utveckling<br>av kollektivtrafiken. Svenska Busstrafilförbundet förordar att det<br>föreslagna bidraget till kommunerna slopas och att bussägarna i stället<br>tillåts att, om de så önskar, köra buss med märkt lågbeskattad olja mot<br>erläggande av en förhöjd fordonsskatt.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Dagens kilometerskattesatser är, vad gäller<br>bussar i förhållande till annan tung trafik, förhållandevis låga. Vid<br>övergång till en enhetlig skatt på dieselolja kommer bussägarna därför<br>att få vidkännas en viss ökning av sina kostnader, om inga korrigerande<br>åtgärder vidtas. Kostnadsökningen drabbar, till följd av hög bränsleför-<br>brukning, särskilt de bussar som används i kollektivtrafik inom tätort.<br>Enligt utredningen kommer en normalbuss i tätortstrafik att få vidkännas<br>en kostnadsökning i storleksordningen 15 000 kr per år vid 5 000 mils<br>köming. Å andra sidan pekar utredningen på att ägarna till bussar och<br>andra fordon kommer att slippa kostnader för bl.a. anskaffning, underhåll<br>och besiktningar av kilometerräknarapparaturen, avstämplingsrutiner<br>m.m. De besparingar som kommer att göras på detta sätt är enligt<br>utredningen inte obetydliga.</p>
<p>I dag är fordonsskatten för bussar differentierad, inte bara efter<br>fordonets skattevikt, utan också efter vilket drivmedel bussen är inrättad<br>för. Sålunda uppgår skatten för en buss — som är inrättad för drift endast<br>med bensin eller gasol — till maximalt 895 kr per år, medan skatteskalan<br>för andra bussar, dvs. främst dieseldrivna, är progressiv och når sitt</p>
<p>59</p>
<p>maximimum vid en skatt om 14 705 kr per år för de tyngsta bussarna. Prop. 1992/93:124</p>
<p>Utredningen har föreslagit att skattesatserna för de dieseldrivna<br>bussarna bestäms till vad som nu gäller för bensin- och gasoldrivna<br>bussar. En så långt gående sänkning innebär emellertid, mot bakgrund<br>av mitt förslag till höjd fordonsskatt för dieseldrivna personbilar, att lätta<br>bussregistrerade fordon vanligen skulle få väsentligt lägre fordonsskatt än<br>personbilar. Skattenedsättningen bör därför begränsas något i jämförelse<br>med utredningsförslaget. För de tyngre bussarna, som används i<br>kollektivtrafik m.m., innebär mitt förslag ändå att huvuddelen av<br>fordonsskatten bortfaller. Härigenom får busstrafiken en betydande<br>kompensation för sina ökade kostnader till följd av skatteomläggningen.</p>
<p>Även med fordonsskattenedsättningen uppkommer enligt utredningen<br>för busstrafik i tätorter en kostnadsfördyring, beroende på den relativt<br>höga drivmedelsförbrukningen. Utredningen har därför förordat att<br>bussägarna, utöver den generella sänkningen av fordonsskatten, skall<br>erhålla en ytterligare kompensation för de kostnadsökningar som uppstår<br>för de bussar som används i kollektivtrafik till följd av skatteomlägg-<br>ningen. Utredaren har föreslagit att kompensationen skall utgå i form av<br>en ökning av de generella statsbidragen till kommunerna.</p>
<p>Förslaget i denna del har, som jag tidigare redogjort för, rönt en<br>kraftig kritik från remissinstanserna, även om flera remissinstanser<br>understött behovet av någon form av åtgärder till fromma for kollektiv-<br>trafiken. Jag delar uppfattningen att ett bidragssystem inte bör införas.<br>Den mellan regeringen ock socialdemokraterna nu i höst överenskomna<br>kraftiga höjningen av bensinskatten innebär dessutom att kollektiv-<br>trafikens konkurrenssituation relativt sett förbättras. Jag anser därför att<br>något behov av kompensationsåtgärder, utöver fordonsskattesänkningen,<br>inte föreligger.</p>
<p>8 Märkning av oljeprodukter</p>
<p>Mitt förslag: Vissa särskilda märk- och färgämnen skall tillsättas<br>sådana lättare oljor som inte skall omfattas av dieseloljeskatten, dvs.<br>sådan olja som inte är avsedd för drift av personbilar, bussar och<br>lastbilar.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter<br>på det föreslagna märkningsförfarandet. Generaltullstyrelsen anser att<br>det bör gå att göra vissa inskränkningar vad gäller de typer av oljepro-<br>dukter som bör bli föremål för märkning. Statens naturvårdsverk<br>framhåller att märkämnenas eventuella miljöpåverkan måste utredas.<br>Liknande synpunkter framförs av Svenska Petroleum Institutet.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Ett införande av en särskild beskattning av<br>enbart sådan dieselolja, som används för drift av motorfordon som i dag</p>
<p>60</p>
<p>är kilometerskattepliktiga, kan ge upphov till förhållandevis stora<br>kontrollproblem. Det nya beskattningssystemet innebär att likvärdiga<br>oljeprodukter beskattas med olika skattesatser beroende på användnings-<br>sättet. Sålunda är t.ex. lätt eldningsolja, som används för uppvärmning<br>av bostäder, och dieselolja för fordonsdrift i stort sett tekniskt likvärdiga<br>och ibland identiska produkter. Skillnaderna i skatt skulle dock till följd<br>av mitt förslag komma att bli betydande. Användning av lågbeskattad<br>dieselolja skall dessutom tillåtas för drift av vissa fordonstyper, t.ex.<br>jordbrukstraktorer och motorredskap, som nu inte är kilometerskatte-<br>pliktiga.</p>
<p>De stora skatteskillnadema gör att det är stor risk att ett betydande<br>skatteundandragande, genom olaglig användning av lågbeskattad olja<br>istället för högbeskattad, kan komma att äga rum. Det är därför viktigt<br>att söka utforma ett system som förhindrar användning av lågbeskattad<br>olja för andra ändamål än de tillåtna.</p>
<p>De flesta västeuropeiska länder uppvisar i dag betydande skatteskill-<br>nader på lätt eldningsolja och dieselolja för fordonsdrift (vägdiesel) och<br>har, i avsikt att söka stävja skatteundandragande, infört olika typer av<br>system med märkning av olika oljeprodukter. Utredningen redovisar<br>mycket utförligt de märkningssystem som förekommer. Gemensamt för<br>dem är att det är den lågbeskattade oljan (eldningsolja m.m.) som märks,<br>och att märkningen vanligen sker med olika spår- och färgämnen.<br>Utredningen redogör också för de tankar som finns inom EG-kommis-<br>sionen om att införa vissa gemensamma regler för märkämnen m.m.,<br>som dock skall kunna användas parallellt med nationella märkmetoder.</p>
<p>I likhet med vad som sker i flertalet andra länder, anser jag att det är<br>nödvändigt att lågbeskattad dieselolja och lätt eldningsolja såväl färgas<br>som märks med ett kemiskt ämne, som kan urskiljas vid en kemisk<br>analys. En färgning kan visserligen underlätta polisens kontroll av<br>fordonen, men möjliggör framförallt för fordonsägarna att se att de inte<br>erhåller fel sorts olja vid tankning. Tillsats av andra märkämnen,<br>möjliggör å sin sida en enkel och effektiv hantering av bränsleprover<br>såväl initialt av polisen i samband med fordonskontroller som vid<br>efterföljande laboratorieanalyser.</p>
<p>Det är viktigt att märkningssystemet utformas så säkert som möjligt,<br>dvs. att märkningen är tillförlitlig, lätt att kontrollera och svår att<br>kringgå.</p>
<p>Den lågbeskattade oljan skall märkas på depå som godkänts av be-<br>skattningsmyndigheten. Märkning måste ske senast i samband med<br>skattskyldighetens inträde enligt lagen om allmän energiskatt. Utred-<br>ningen har närmare beskrivit de olika tekniker, märkämnen m.m. som<br>kan komma till användning. De närmare detaljerna i ett sådant system<br>bör emellertid inte fastslås i lag, utan i bestämmelser som utfärdas av<br>regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Reger-<br>ingen har i juni 1992 uppdragit åt Riksskatteverket att utreda frågor<br>rörande utformningen av oljemärkningen. Uppdraget skall redovisas till<br>regeringen i november 1992. Jag räknar med att detalj föreskrifter om<br>märkningsförfärandet m.m. skall kunna utfärdas på grundval av denna<br>redovisning.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>61</p>
<p>9 Skattskyldighet, kontrollförfarande</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Mitt förslag: Skattskyldiga till den nya dieseloljeskatten skall vara<br>de som inom landet producerar dieselolja eller förbrukar sådan olja<br>för framställning av en skattepliktig vara. De som återförsäljer eller<br>förbrukar skattepliktig olja skall kunna registrera sig hos beskatt-<br>ningsmyndigheten som skattskyldiga. Beskattningssystemet utformas<br>enligt vad som gäller på punktskatteområdet i övrigt. När det gäller<br>att kontrollera hur oljeprodukter används skall polisen utföra de<br>kontroller av fordon som behövs för att stävja ett missbruk av<br>dieseloljeskattereglema. Tullen skall vara tillsynsmyndighet för<br>fordon som passerar gränserna.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anser att kontrollen blir enklare<br>och mindre tidsödande för polisen än vad som erfordras med nuvarande<br>kilometerskatt. RPS anser att den av utredningen angivna kontrollfre-<br>kvensen kan uppnås. Generaltullstyrelsen anser att det bör åligga den<br>tullskyldige att i förekommande fäll märka olja vid import. Statskontoret<br>anser att det inte finns skäl för att ålägga tullmyndigheterna kontrollåt-<br>gärder i samband med gränspasseringar av fordon.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Den nya lagstiftningen om en särskild skatt<br>på dieselolja bör till huvudsaklig del utformas i enlighet med vad som<br>gäller på punktskatteområdet i övrigt. I enlighet därmed bör skattskyldig-<br>heten åvila dem som inom landet producerar dieselolja eller förbrukar<br>sådan olja för framställning av skattepliktig vara. Vidare skall de som<br>återförsäljer eller förbrukar skattepliktig olja ha möjlighet att registrera<br>sig som skattskyldiga. Denna registering sker hos beskattningsmyndig-<br>heten, som för närvarande är Riksskatteverket.</p>
<p>De skattskyldiga skall redovisa skatten till beskattningsmyndigheten<br>genom att i deklaration lämna uppgift om vilken kvantitet olja som<br>skattskyldighet inträtt för och betala den därpå belöpande dieseloljeskat-<br>ten till staten. De skattskyldiga skall ansvara för att märkning sker på<br>godkänd depå av all olja, för vilken den särskilda dieseloljeskatten inte<br>tas ut.</p>
<p>Beskattningssystemet byggs i övrigt upp på samma sätt som i lagen<br>(1957:262) om allmän energiskatt, och genom att grundläggande<br>bestämmelser i den lagen tillämpas även i fråga om skatten på dieselolja.<br>Samma teknik används även i fråga om den särskilda koldioxidskatten<br>och i fråga om bensinskatten. Lagrådet har anmärkt att den valda<br>tekniken försvårar överblicken av regleringen. Jag är också av den<br>uppfattningen att lagstiftningstekniken på energiskatteområdet behöver ses<br>över, och jag har därför nyligen tillkallat en särskild utredare (Fi<br>1992:15) med uppgift att göra en teknisk översyn av energibeskattningen.</p>
<p>62</p>
<p>Om oljeprodukter förs in i landet av annan än den som är registrerad Prop. 1992/93:124<br>skall dieseloljeskatt i förekommande fall betalas till tullmyndigheten. I de<br>fåll någon som inte är registrerad som skattskyldig vill föra in olja, för<br>vilken dieseloljeskatt inte skall erläggas, skall oljan märkas senast när<br>den anmäls till förtullning. Märkning får endast ske på godkänd depå.</p>
<p>För att ett system med differentierad beskattning av oljeprodukter och<br>märkning av de lågbeskattade oljekvalitetema skall fungera tillfredsställ-<br>ande, är det nödvändigt att all lågbeskattad olja verkligen blir märkt. Om<br>omärkt, lågbeskattad olja kommer ut på den öppna marknaden kan<br>felaktig användning av den knappast upptäckas, varför det således är<br>nödvändigt att utforma märkningssystemet så säkert som möjligt och<br>vidare säkerställa att märkningsanläggningama står under tillfredsställ-<br>ande myndighetskontroll.</p>
<p>Det bör åligga beskattningsmyndigheten att utföra erforderliga<br>kontroller av såväl de godkända depåernas märkning som de skattskyldi-<br>gas bokföring, lager, etc. Det får anses vara av vikt att kontroller sker<br>i förhållandevis stor omfattning.</p>
<p>Jag anser att det är naturligt att polisen åläggs att utföra de kontroller<br>av fordon, som erfordras för att stävja ett missbruk av dieseloljeskatte-<br>reglema. Polisen har i dag en omfattande kontrollverksamhet av fordons<br>beskaffenhet och utrustning och får därför anses ha den största kompe-<br>tensen att även utföra kontroller av innehållet i fordonens bränsletankar.<br>Sådana kontroller torde också på ett smidigt sätt kunna utföras i samband<br>med att polisen fullgör sina andra skyldigheter gällande kontroller av<br>fordon. Det bör härvid poängteras att det, för att upprätthålla lagreglerna<br>på området, kommer att krävas fordonskontroller i förhållandevis stor<br>omfattning.</p>
<p>Tullmyndigheterna företar för närvarande olika slags kontroller av<br>fordon som passerar de svenska gränserna, bl.a. i fråga om begräns-<br>ningarna av de mängder bränsle som kan införas tull- och avgiftsfritt.<br>Tullen bör inom ramen för den nu befintliga kontrollverksamheten även<br>kunna göra stickprovsvisa kontroller av fordonens bränsletankar.</p>
<p>Vid en svensk anslutning till EG kommer dock denna typ av gränskon-<br>troller att bortfalla i förhållande till annat EG-land.</p>
<p>10 Sanktionsregler</p>
<p>Mitt förslag: Vid felaktig användning av lågbeskattad olja skall<br>ägaren och i vissa fall brukaren av fordon påföras en särskild avgift.<br>Avgiften föreslås bli 10 000 kr för personbil och 10 000—50 000 kr<br>för bussar och lastfordon. Den som avlägsnar märkämnen från olja<br>skall drabbas av straffrättsliga sanktioner.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår högre särskilda avgifter<br>samt en kombination av straffrättsliga sanktioner och avgifter för ägare<br>och i vissa fäll förare som använder lågbeskattad olja för fordonsdrift.</p>
<p>63</p>
<p>Remissinstanserna: Riksåklagaren anser att det inte finns behov av en Prop. 1992/93:124<br>kriminalisering i de situationer där de särskilda avgifterna kan tillämpas.<br>En genomgång av det föreslagna sanktionssystemet behövs enligt RÅ.<br>Statskontoret anser att de föreslagna nivåerna på avgifterna krävs för att<br>de skall få avsedd avskräckande effekt. Göta hovrätt anser att det i<br>många fall är motiverat med en hög sanktionsavgift, men att främst när<br>det gäller personbilar avgiften kan komma att bli oproportionerligt hög<br>och behöva sättas ned. Fråga om dispens från avgiften bör prövas av<br>länsstyrelsen i samband med avgiftsfrågan i övrigt. Liknande synpunkter<br>framförs av Kammarrätten i Sundsvall. Motormännens riksförbund anser<br>att de föreslagna sanktionerna är oacceptabelt höga. Även LRF anser att<br>påföljderna bör bestämmas till en lägre nivå.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: För de som skall vara skattskyldiga enligt<br>dieseloljeskattelagen bör skatten enligt sedvanliga principer redovisas till<br>beskattningsmyndigheten genom ett deklarationsförfarande. Reglerna i<br>lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter bör gälla för<br>förfarandet. Därmed kan bl.a. bestämmelserna i den lagstiftningen om<br>skattetillägg komma ifråga vid oriktiga deklarationer. Även skattebrotts-<br>lagen (1971:69) bör gälla i fråga om dieseloljeskatten.</p>
<p>Jag anser inte att det är erforderligt att för de skattskyldiga enligt<br>dieseloljeskattelagen införa några särskilda straffregler, utan bedömer att<br>de som finns i skattebrottslagen är tillfyllest.</p>
<p>Även om all olja som inte omfettas av dieseloljeskatt (s.k. lågbeskattad<br>olja) märks, utesluter inte detta att sådan olja tekniskt kan användas i de<br>fordon, som enligt lag skall drivas med bränsle som är belagt med<br>dieseloljeskatt, dvs. högbeskattad olja. Eftersom den lågbeskattade oljan<br>kommer att finnas t.ex. i fastigheternas oljetankar, i s.k. fermaraggregat<br>och troligen även på en del bensinstationer, kommer den att vara<br>lättillgänglig. Det är därför nödvändigt med förhållandevis kraftiga<br>sanktioner, som verkar avskräckande mot missbruk.</p>
<p>Utredningen har utförligt redovisat de sanktionssystem som används i<br>vissa andra länder och gjort bedömningen att det inte är tillräckligt med<br>vanliga straffrättsliga sanktioner. Utöver straffbestämmelserna föreslås ett<br>system med särskilda avgifter, i huvudsak efter mönster av avgiftssy-<br>stemet enligt lagen (1972:435) om överlastavgift. Lagrådet har ifrågasatt<br>behovet av att kriminalisera ägares och förares bruk av fordon, vars<br>bränsletank innehåller märkt olja. Jag är beredd att godta Lagrådets<br>synpunkter och föreslår därför endast ett avgiftssystem vad gäller ägare<br>och förares otillåtna användning av lågbeskattad olja. Om det visar sig<br>vara otillräckligt med det sanktionssystem som nu föreslås får frågan<br>övervägas på nytt.</p>
<p>Straffbestämmelser är dock nödvändiga för den som avlägsnar märk-<br>ämnen från lågbeskattade oljeprodukter eller på annat sätt tar befattning<br>med sådana produkter i syfte att de skall användas i strid mot lagens<br>bestämmelser.</p>
<p>Straffsatsen för brott mot dieseloljeskattelagen bör bestämmas till böter<br>eller fängelse i högst sex månader. Om brottet rört betydande värden<br>eller det i annat fell är att anse som grovt bör dock fängelse i högst två<br>år kunna dömas ut.</p>
<p>64</p>
<p>Som jag tidigare angivit behövs en särskild sanktionsavgift. Det Prop. 1992/93:124<br>kommer med all sannolikhet att vara svårt att i efterhand fastställa hur<br>stor mängd lågbeskattad olja som totalt använts i stället for högbeskattad<br>olja. En avgift som enbart knyter an till det undandragna skattebeloppet,<br>av nödvändighet ofta beräknat endast på fordonstankens innehåll, torde<br>därför bli ganska låg.</p>
<p>Vad man i stället bör tänka sig, är att införa en form av särskild avgift<br>enligt förebild i lagen om överlastavgift.</p>
<p>164 § vägtrafikkungörelsen (VTK) föreskriver penningböter — dvs<br>högst 2 000 kr — som straff för diverse förseelser, bl.a. överskridande<br>av bestämmelser för maximilast och axel-, boggi- eller trippelaxeltryck.<br>Vad gäller reglerna om överlast kan såväl föraren som ägaren åläggas<br>straffrättsligt ansvar.</p>
<p>Beträffande överlast kompletteras straffstadgandet i VTK med en<br>särskild avgift som fästställs av länsstyrelsen. Reglerna härom finns i<br>lagen om överlastavgift. En sådan avgift tas ut om lastbilar m.fl. fordon<br>framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippeltryck eller<br>bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.</p>
<p>En schabloniserad avgift tas ut for varje axel, boggi eller trippelaxel<br>och varierar från 200 kr per 100 kg överlast för den del av överlasten<br>som ligger mellan 100 och 2 000 kg till 1 000 kr per 100 kg för den del<br>av överlasten som går utöver 8 100 kg. Overlastavgiften påförs för bil,<br>ägaren och för släpvagn, ägaren av dragbilen. I fråga om bil, som<br>innehas på grund av avbetalningsköp anses innehavaren som ägare. Om<br>någon brukar annans bil utan lov påförs brukaren avgiften.</p>
<p>Om överlastavgift påförts någon för färd med visst fordon och om<br>sådan avgift skall påföras honom på nytt för färd som företagits med<br>samma fordon inom ett år efter den tidigare färden, utgår överlastavgiften<br>med ett 50 % högre belopp än sedvanlig avgift.</p>
<p>I huvudsak motsvarande sanktionsavgifter bör införas vid otillåten<br>användning av märkta oljor. Det synes vara lämpligt att skapa en<br>schabloniserad avgift som knyter an till fordonstyp och vikt. För att dessa<br>avgifter skall få avsedd, avhållande, verkan är det enligt min mening<br>nödvändigt att bestämma dem till belopp som är höga i förhållande till<br>vad som tidigare varit vanligt i svensk lagstiftning. Avgifternas nivå bör<br>relateras till det skatteundandragande som kan bli följden av överträdelser<br>av bestämmelserna. Jag förordar dock att avgifterna nu bestäms till ett<br>lägre belopp än vad utredningen föreslagit. Enligt min mening bör frågan<br>om avgifter på den nivå utredningen förordat tas upp om det av mig<br>föreslagna sanktionssystemet inte skulle visa sig vara tillräckligt effektivt.</p>
<p>Jag anser att en enhetlig avgift om 10 000 kr bör tas ut för personbilar,<br>oavsett fordonsvikten, medan däremot fordonets skattevikt skall vara<br>avgörande för avgiftens storlek vad gäller lastbilar och bussar. Avgiften<br>bör för dessa fordonstyper maximalt kunna uppgå till 50 000 kr.</p>
<p>En förhöjd avgift bör utgå, om någon inom ett år från tidigare tillfälle<br>då han påförts avgift åter är föremål för avgiftsbeläggning. Jag förordar<br>att avgiften i sådant fell sätts till ett belopp, som är en och en halv gång<br>högre än den avgift som normalt tas ut.</p>
<p>5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 124</p>
<p>65</p>
<p>Avgiften bör som huvudregel påföras fordonets ägare eller vid Prop. 1992/93:124<br>kreditköp innehavaren. Vid leasing bör leasinghavaren påföras avgiften.<br>Brukar någon annans fordon utan lov, bör brukaren påföras avgiften.</p>
<p>En viss möjlighet bör finnas att medge nedsättning av eller befrielse<br>från avgifterna. Detta bör dock endast kunna ske om särskilda skäl<br>föreligger. Bedömningen skall vara sträng. De nämnda enhetliga<br>avgifterna skall normalt alltid tas ut, oavsett omständigheterna. Ned-<br>sättning eller befrielse bör endast förekomma i enstaka undantagsfall. Ett<br>fäll då befrielse givetvis måste medges är då det visas att ett fordon vid<br>tankning fyllts med märkt bränsle utan att ägaren eller annan som<br>ombesöijt tankningen var medveten om detta. Nedsättning bör däremot<br>inte ske med hänsyn t.ex. till den betalningskyldiges ekonomiska eller<br>personliga förhållanden.</p>
<p>Avgifterna bör inte vara avdragsgilla i inkomstskattehänseende, vilket<br>föranleder ändringar i 20 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>11 Anpassning av fordonsskatten till det svenska<br>vägnätets bärighetsbestämmelser</p>
<p>Mitt förslag: Skatteviktsbestämmelsema för fordonsskatten anpassas<br>till de nya bärighetsbestämmelsema för vägnätet. Därvid skall<br>skattevikten bestämmas efter de förhållanden som råder på vägar i<br>bärighetsklass 1. Fordonsskatteskaloma för lastfordon justeras i<br>enlighet med detta.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Föreningen Skogsindustrierna, Svenska Åkeriför-<br>bundet och LRF motsätter sig att fordonsskatterna nu justeras på grund<br>av ändrade bärighetsregler, eftersom den nya vägstandarden inte ännu<br>införts överallt. SJ anser dock att förslaget i denna del är riktigt för att<br>korrigera felaktigheter i kostnadsansvarsfördelningen.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Skattenivån för fordonsskatten är för ett<br>enskilt fordon beroende av fordonets vikt och ett särskilt viktbegrepp,<br>skattevikt, används i vägtrafikskattelagen, VSL. Av 5 § VSL framgår att<br>skattevikten för bl.a. lastbilar och släpvagnar motsvaras av totalvikten.<br>Begreppet totalvikt definieras i bl.a. fordonskungörelsen (1972:595), till<br>vilken VSL hänvisar.</p>
<p>När skattevikten skall bestämmas till totalvikten finns dock en be-<br>gränsningsregel i 5 § VSL. Den innebär att skattevikten för ett visst<br>fordon inte skall beräknas vara högre än den bruttovikt med vilket<br>fordonet får framföras på väg som är upplåten för högst 10 tons<br>axeltryck eller 16 tons boggityck. Begränsningsregeln ger uttryck för<br>principen att skatt inte bör erläggas för högre vikt än den vikt fordonet<br>får framföras med i trafik.</p>
<p>66</p>
<p>Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att förstärka de svenska Prop. 1992/93:124<br>broarna m.m., för att därigenom möjliggöra en anpassning till de<br>bestämmelser om fordonsvikt som är vanliga inom bl.a. EG-området. Ett<br>särskilt investeringsprogram för detta har upprättats och målet är att på<br>sikt kunna tillåta att den maximalt tillåtna fordonsvikten höjs till 60 ton.<br>En närmare redogörelse för detta finns i prop. 1987/88:50 om trafik-<br>politiken inför 1990—talet.</p>
<p>Regeringen har, som ett led i detta program för att höja maximalt<br>tillåtna fordonsvikter, beslutat om vissa ändringar i VTK (se SFS<br>1989:670). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 1990 och innebär i<br>huvudsak att maximalt tillåten vikt för fordonståg från detta datum höjdes<br>till 56 ton.</p>
<p>Det allmänna vägnätet delas enligt de nya reglerna in i bärighetsklas-<br>ser. Bärighetsklass 1 omfattar, enligt 106 § VTK, vägar där de nya högre<br>fordonsviktema är tillåtna. Så gott som alla riks— och länsvägar har<br>kunnat hänföras till denna bärighetsklass, där således fordonståg med upp<br>till 56 tons bruttovikt får framföras. Vissa kortare sträckor av riks— och<br>länsvägama har för närvarande inte sådan standard att de tål förhöjda<br>belastningar. Dessa vägavsnitt hänförs till bärighetsklass 2 enligt 106 §<br>VTK och där gäller alltjämt tidigare maximalt tillåten bruttovikt<br>51,4 ton.</p>
<p>Ändringarna i 106 § VTK innebär också vissa andra justeringar när det<br>gäller tillåtet axeltryck m.m. Bl.a. tillåts på vägar i bärighetsklass 1 i<br>vissa fall ett maximalt boggitryck om 20 ton, medan det maximala<br>boggitrycket på vägar i bärighetsklass 2 liksom tidigare är 16 ton. Det<br>bör i detta sammanhang nämnas att det alltjämt finns vissa delar av det<br>allmänna vägnätet där tillåtna axel— och boggitryck är lägre, s.k.<br>8/12—vägar.</p>
<p>Skatteviktsbestämmelsema i 5 § VSL bör nu anpassas till den nya<br>regleringen i VTK så att bestämmelsen på ett entydigt sätt anger hur<br>skattevikten i vaije enskilt fäll skall beräknas. VSL bör direkt hänvisa<br>till tillämplig bärighetsklass. Med hänsyn till att så gott som hela<br>huvudvägnätet nu tillhör bärighetsklass 1 bör denna bärighetsklass vara<br>bestämmande för skatteuttaget. Det innebär visserligen att vissa<br>fordonsägare vid en del transporter kan komma att få erlägga fordons-<br>skatt som avser en bruttovikt som inte alltid tillfullo kan utnyttjas. Att<br>helt undvika sådana konsekvenser är dock inte möjligt. Motsvarande<br>effekter har i vissa fäll uppkommit även med hittillsvarande regler.</p>
<p>Förutom vad som nu sagts om 5 § VSL bör också vissa ändringar<br>göras i bilaga 1 till VSL, där fordonskattesatsema för de olika fordons-<br>slagen anges. Det gäller lastbilar med tre eller flera axlar och skattevikt<br>över 27 000 kg, släpvagnar med tre eller flera axlar och skattevikt över<br>32 000 kg samt vissa släpvagnar till trafiktraktorer m.m. med skattevikt<br>över 35 000 kg. För dessa fordon har skatteskalan slutat vid angivna<br>viktgränser. De nya viktbestämmelsema för bärighetsklass 1 innebär att<br>vissa fordon kan framföras med högre bruttovikter, exempelvis<br>36 000 kg för släpvagnarna. Med hänsyn härtill bör skatteskalorna för<br>dessa fordon justeras så att den övre begränsningen tas bort.</p>
<p>67</p>
<p>De föreslagna ändringarna i fråga om skatteviktsreglema i VSL berör Prop. 1992/93:124<br>cirka 20 000 fordon och innebär statistiskt sett ökade skatteintäkter i<br>storleksordningen 60 - 70 miljoner kr per år jämfört med de nuvarande<br>reglerna, där full skatt inte betalas för vissa fordon. När det gäller<br>skatteintäkterna måste emellertid framhållas att de högre tillåtna<br>bruttoviktema innebär en effektivitetsvinst i form av ett minskat antal<br>fordonskilometer, med därav följande successivt lägre skatteintäkter.</p>
<p>12 Kombitrafik</p>
<p>Mitt förslag: För lastbilar och släpvagnar som i Sverige i samband<br>med s.k. kombinerade transporter i större omfattning fraktas per<br>järnväg, återbetalas hela eller delar av den fordonsskatt som betalats<br>för fordonet för det skatteår under vilket transporten företogs.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Som framgår av regeringens EES - pro-<br>position (prop. 1991/92:170 bilaga 5) omfattar EES-avtalet vissa regler<br>om kombinerade transporter, som skall tillämpas även för svensk del.<br>Reglerna återfinns i direktivet 75/130/EEG, som<br>innehåller vissa gemensamma regler i syfte att underlätta kombitrans-<br>porter. Genom direktivet 82/603/EEG, som ändrar det nämnda grund-<br>läggande direktivet, utökades regelverket med en skyldighet för staterna<br>att återbetala eller sätta ned fordonsskatten när last-, drag- eller släp-<br>fordon har transporterats på järnväg i kombitransport. Detta kan ske<br>antingen med ett standardbelopp eller i proportion till järnvägssträckan.</p>
<p>Bakgrunden till reglerna är en strävan att gynna kombinerade trans-<br>porter där lastfordon på längre sträckor transporteras med järnväg.<br>Därigenom kan belastningen på vägnätet minskas och bl.a. miljöfördelar<br>vinnas. Eftersom tekniken med kombinerade transporter minskar de<br>samhälleliga kostnaderna för trafiken, är det logiskt att en reduktion av<br>trafikavgifterna sker.</p>
<p>Enligt direktivet skall en reduktion eller återbetalning av fordonsskatt<br>ske i den stat där ett fordon är registrerat, och med utgångspunkt i hur<br>mycket fordonet transporterats på järnväg inom denna stat. Ett medlems-<br>land har också rätt, men inte skyldighet, att i detta sammanhang beakta<br>om fordonet transporterats på järnväg utomlands.</p>
<p>För svensk del är den skatt som bör kunna bli föremål för reduktion<br>enligt direktivet den fordonsskatt som tas ut enligt bestämmelserna i<br>vägtrafikskattelagen. De fordonsskattepliktiga fordon som är aktuella är<br>lastbilar och olika slags släpvagnar. Den typ av släpvagn som oftast<br>används i kombinerad trafik, nämligen påhängsvagnar, är emellertid helt<br>skattefri i Sverige, eftersom all beskattning har lagts på det dragande<br>fordonet. Det innebär att behovet av skattereduktioner för kombitrafik är<br>mycket begränsat vad avser fordon som är registrerade i Sverige.</p>
<p>68</p>
<p>Eftersom ändå övriga typer lastfordon, som är skattepliktiga, kan<br>komma att användas i kombinerad trafik bör regler om skattereduktioner<br>införas.</p>
<p>Fordonsskatten betalas i förskott för skatteår eller, för tyngre fordon,<br>för skatteperiod. Med hänsyn härtill måste reglerna om skattereduktion<br>vid kombitrafik utformas som ett återbetalningssystem. För att undvika<br>en alltför komplicerad hantering bör en enkel schablon för återbetalnings-<br>beloppen väljas. Jag förordar att återbetalningen grundas på det antal<br>dygn under skatteåret som ett fordon i Sverige har transporterats på<br>järnväg. Det är därvid tillräckligt att fordonet någon gång under dygnet<br>transporterats på järnväg. Har fordonet under sammanlagt minst 120<br>dygn under skatteåret transporterats på detta sätt tillbakabetalas hela<br>skatten. Vid sammanlagt minst 60 dygn sådan transport bör halva skatten<br>återbetalas.</p>
<p>Eventuella järnvägstransporter av svenska fordon utomlands bör tills<br>vidare inte beaktas i återbetalningssystemet. Sådana regler skulle<br>komplicera förfarandet.</p>
<p>Beslut om återbetalning bör fattas av länsstyrelsen efter ansökan av den<br>skattskyldige. Det bör ankomma på den skattskyldige att därvid styrka<br>omfattningen av den uppgivna kombitrafiken.</p>
<p>Bestämmelserna bör tas in i en ny 70a § i vägtrafikskattelagen.</p>
<p>13 Försäljningsskatten på motorfordon</p>
<h2>13.1 Miljöklasser för nya fordon</h2>
<p>Riksdagen beslöt i juni 1991 att införa ett miljöklassystem för nya fordon<br>(prop. 1990/91:156, bet. 1990/9l:SkU25, rskr. 1990/91:344, SFS<br>1991:608-610, 655). Beslutet innebär att bilar som omfattas av krav på<br>avgasgodkännande enligt bilavgaslagen (1986:1386) skall delas in i<br>miljöklasser. En bil hänförs i samband med avgasgodkännandet till den<br>miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen uppfyller utsläppskraven<br>för den angivna miljöklassen.</p>
<p>Indelningen i miljöklasser omfattar enligt bilavgaslagen tre olika<br>klasser. Miljöklass 3 omfattar bilar som uppfyller de krav i fråga om<br>utsläpp av avgaser och andra ämnen som är obligatoriska enligt 2 §<br>bilavgaslagen. Miljöklass 2 omfattar bilar som har väsentligt lägre<br>utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga om avgasreningssystemens<br>hållfasthet. Miljöklass 1 omfattar bilar som dessutom uppfyller särskilt<br>höga krav beträffande avgasreningssystemens hållbarhet eller som till<br>följd av låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga bulleremis-<br>sioner är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik.</p>
<p>Kraven för indelning av fordonen i de olika miljöklasserna anges<br>närmare i bilavgasförordningen (1991:1481).</p>
<p>Beslutet om en miljöklassindelning innebär också att försäljningsskatten<br>för nya fordon enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-<br>don differentieras med hänsyn till fordonens miljöklass. För personbilar</p>
<p>6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 124<br></p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>69</p>
<p>och vissa lätta lastbilar och bussar innebär detta att försäljningsskatten Prop. 1992/93:124<br>höjs för sådana fordon som tillhör miljöklass 3, medan den sänks för<br>fordon i miljöklass 1. I miljöklass 2 tas oförändrad skatt ut. För tunga<br>dieseldrivna lastbilar och bussar, som tidigare inte varit försäljnings-<br>skattepliktiga, införs en försäljningsskatt på 20 000 - 65 000 kr i<br>miljöklass 3 och 6 000 - 20 000 kr i miljöklass 2. Tunga fordon i<br>miljöklass 1 skall dock alltjämt vara fria från försäljningsskatt.</p>
<p>För att uppnå skatteneutralitet vad avser de tyngre fordonen beslutades<br>samtidigt en sänkning av kilometerskatten enligt vägtrafikskattelagen.</p>
<p>De nya reglerna i bilavgaslagen trädde i kraft den 1 januari 1992, och<br>miljöklassystemet tillämpas för fordon av årsmodell 1993 eller senare. De<br>nya reglema om försäljningsskatt har trätt i kraft den 1 juli 1992, och<br>tillämpas för fordon av 1993 års modell eller senare samt för fordon av<br>tidigare årsmodell om skatteplikten inträder efter utgången av år 1992.</p>
<p>De nya reglema om miljöklasser har således helt nyligen böijat<br>tillämpas. Från flera håll har emellertid redan kritiska synpunkter<br>framförts på utformningen av systemet.</p>
<p>I EG-kommissionens yttrande över Sveriges ansökan om medlemskap</p>
<p>i EG, som offentliggjordes den 31 juli i år, anför kommissionen att de<br>svenska reglema innebär ett allvarligt problem sett i relation till EG:s<br>regelverk på detta område.</p>
<p>Statens naturvårdsverk har i en framställning till regeringen i juni i år<br>anfört att utformningen av de ekonomiska styrmedlen mottagits mycket<br>negativt av fordonsindustrin. Verket föreslår att de ekonomiska styrmed-<br>len omformas så att fordon i bättre miljöklass subventioneras, och så att<br>subventioneringen finansieras med avgifter på äldre fordon som saknar<br>katalysatorrening. Naturvårdsverket ifrågasätter också avvägningen av<br>nivån för de nuvarande styrmedlen.</p>
<p>Bilindustriföreningen har hemställt att de nya reglema om försäljnings-<br>skatt på tunga fordon inte skall träda i kraft förrän den 1 juli 1993 såvitt<br>avser fordon av 1992 års modell eller tidigare.</p>
<p>Jag anser inte att det finns skäl att nu föreslå någon grundläggande<br>omläggning av miljöklassystemet. Det är dock viktigt att en uppföljning<br>av systemet i sin helhet sker. De effekter systemet har för miljön och<br>för bilindustrin bör kartläggas i belysning av de erfarenheter som nu<br>vinns. Särskild hänsyn måste tas till de krav som EES-avtalet och ett<br>kommande medlemskap i EG ställer. En översyn med denna inriktning,<br>innefattande även de svenska bilavgasreglema i övrigt, har påböljats<br>inom regeringskansliet. Förslag som syftar till att stimulera en snabbare<br>övergång till miljöklass 1 och 2 kommer att övervägas i detta samman-<br>hang.</p>
<p>I avvaktan på resultatet av en sådan översyn avser jag emellertid nu att<br>i anknytning till Bilindustriföreningens hemställan föreslå en viss<br>senareläggning av de nya försäljningsskattereglema för tunga fordon av<br>1992 års modell eller tidigare.</p>
<p>70</p>
<p>Mitt förslag: För tunga fordon av 1992 års modell eller tidigare<br>skjuts ikraftträdandet av de nya reglema om försäljningsskatt upp till<br>den 1 juli 1993.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Skälen för mitt förslag: De nya reglema om miljöklassindelning<br>tillämpas i bilavgashänseende för fordon av 1993 års modeller eller<br>senare. Fordon av tidigare årsmodell kan registreras fram till den sista<br>juni 1993 med tillämpning av äldre bilavgasbestämmelser. De nya<br>reglema om försäljningsskatt anknyter härtill och skall enligt ikraftträdan-<br>debestämmelserna tillämpas för fordon av 1993 års modell eller senare,<br>oavsett när skattskyldighet för fordonen inträffar. Därtill skall enligt de<br>beslutade ikraftträdandebestämmelsema fordon av 1992 års modell eller<br>tidigare, for vilka skattskyldigheten inträffar den 1 januari 1993 eller<br>senare, skattemässigt behandlas som om de tillhör miljöklass 3. Enligt<br>propositionen skulle denna regel förhindra en försening av introduktionen<br>av nya årsmodeller med bättre miljöegenskaper. Även om fordon av 1993<br>års modell kan böija säljas redan under hösten 1992, kan nämligen<br>fordon av 1992 års modell säljas under i princip obegränsat lång tid<br>framöver. Tillverkning av fordon med årsmodellbeteckningen 1992 kan<br>dock inte ske efter utgången av år 1992.</p>
<p>Bilindustriföreningen har anfört att de tillämpningsföreskrifter och<br>andra regler som anknyter till de nya reglema i bilavgaslagen och<br>bilavgasförordningen har kunnat fastställas så sent att introduktionen av<br>nya tunga fordon av årsmodell 1993 har försenats kraftigt. Produktion<br>och import av fordon av årsmodell 1992 måste därför fortsätta längre än<br>vad som annars varit fallet. Mot bakgrund av att tillverkningen av tunga<br>fordon vanligen bara omfattar chassier, som före leverans till kunden<br>måste förses med påbyggnad, finns inte möjligheter att avyttra produ-<br>cerade fordon av 1992 års modell innan de nya reglema om försäljnings-<br>skatt böljar gälla. Bilindustriföreningen hänvisar till att fordon av 1992<br>års modell kan registreras fram till och med juni 1993 med åberopande<br>av äldre bilavgasregler, och önskar att tidpunkten för införande av de nya<br>försäljningsskattereglema för tunga fordon förskjuts i motsvarande mån.</p>
<p>Jag delar bilindustrins uppfattning att de nya försäljningsskattereglema<br>för tunga fordon av 1992 års modell bör senareläggas. Med hänsyn till<br>den försening av introduktionen av 1993 års modell som ändå inträffat<br>kan en viss senareläggning inte ha några negativa miljöeffekter. Det är<br>skäligt att ikraftträdandet anpassas så att produktionen av 1992 års<br>modeller kan säljas ut på ett normalt sätt. En senareläggning med ett<br>halvt år säkerställer detta, samtidigt som en bättre överensstämmelse med<br>bilavgasförordningens regler om införande av de nya kraven åstadkoms.</p>
<p>Däremot saknas skäl att nu vidta några ändringar i ikraftträdandetid-<br>punkten av de nya reglema såvitt gäller personbilar och andra lätta<br>fordon. Sådana fordon av 1993 års modell har redan böijat saluföras.</p>
<p>71</p>
<h2>13.2 Skattskyldighet till försäljningsskatt på motorfordon Prop. 1992/93:124</h2>
<p>Mitt förslag: Exportör av motorfordon skall kunna registrera sig<br>som skattskyldig till försäljningsskatt på motorfordon, under<br>förutsättning att han bedriver yrkesmässig försäljning till utlandet i<br>större omfattning.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Det nya miljöklassystemet innebär som jag<br>tidigare nämnt att även tunga lastbilar och bussar omfattas av reglema<br>om försäljningsskatt enligt lagen om försäljningsskatt på motorfordon.<br>Detta har visat sig accentuera behovet av en ändring av bestämmelserna<br>om registrering som skattskyldig till försäljningsskatt.</p>
<p>De nuvarande registreringsreglema innebär att den som yrkesmässigt<br>tillverkar motorfordon inom landet skall registreras som skattskyldig,<br>medan importör som inför skattepliktiga motorfordon för försäljning till<br>återförsäljare efter ansökan kan registreras som skattskyldig. Skattskyl-<br>diga har rätt att vid export av motorfordon göra avdrag för skatten i<br>deklaration.</p>
<p>När det gäller tyngre fordon förekommer att färdiga chassin levereras<br>från en svensk tillverkare för vidare byggnation, åtföljd av export av<br>fordonet i färdigbyggt skick. De nuvarande reglema innebär att försälj-<br>ningsskatt tas ut redan vid leverans av chassiet. Det företag som utför<br>påbyggnationen kan inte registreras till försäljningsskatt, och har därför<br>ingen avdragsrätt. Exporten kan på detta sätt komma att belastas av<br>försäljningsskatt med upp till 65 000 kr per fordon. En sådan effekt har<br>inte varit avsedd.</p>
<p>Lagen om försäljningsskatt bör därför ändras så att även exportör kan<br>registreras och vara skattskyldig. En förutsättning bör vara att fråga är<br>om yrkesmässig verksamhet av större omfattning. Förslaget innebär<br>ändringar i 5-7 §§ lagen om försäljningsskatt på motorfordon.</p>
<p>Förslaget har beretts i samråd med Riksskatteverket.</p>
<p>14 Ikraftträdande och övergångsregler</p>
<p>Mitt förslag: Det nya skattesystemet tillämpas från den 1 oktober<br>1993. För fordon som blir kilometerskattepliktiga efter den 31 mars<br>1993 skall kilometerräknarapparatur inte behöva monteras, utan<br>kilometerskatteberäkningen görs efter schablon. En särskild la-<br>gerskatt införs på den dieselolja som vid ikraftträdandet finns i<br>lager.</p>
<p>Utredningens förslag: Ikraftträdandetidpunkt den 1 juli 1993.</p>
<p>72</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att om en kilometerräknare Prop. 1992/93:124<br>upphör att fungera under första halvåret 1993 bör en generell dispens<br>från skyldigheten att montera ny räknare gälla. Motsvarande synpunkter<br>framförs av Länsstyrelsen i Stockholms län och av Bilindustriföreningen.<br>LRF anser i stället att skatt under en övergångstid kan debiteras på<br>samma sätt som nu sker för utländska fordon. Sveriges Industriförbund<br>anser det viktigt att övergångstiden görs så kort som möjligt. Svenska<br>Petroleum Institutet däremot anser att ikraftträdandetidpunkten måste<br>senareläggas eftersom det inte är möjligt att till den 1 juli 1993 införa det<br>föreslagna märkningssystemet. Tidigast den 1 juli 1994 kan systemet<br>införas. Även Närings- och teknikutvecklingsverket håller det inte för<br>osannolikt att oljemarknaden inte hinner installera ett tillfredsställande<br>system till halvårsskiftet 1993.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Flera skäl talar för att en övergång till en<br>dieseloljeskatt sker så snart som möjligt. Viktigt är att de förenklingar för<br>den gränsöverskridande trafiken som skatteomläggningen medför kan<br>införas snarast. Med anledning av de direktiv som utredningen fick om<br>att ta fram ett nytt beskattningssystem har tillverkarna av kilometerräk-<br>narapparatur böijat planera för en avveckling av kilometerräknarsystemet.<br>Denna planering har fortsatt sedan utredningen offentliggjort sitt förslag<br>om en övergång till en ny beskattningsordning från och med den 1 juli<br>1993.</p>
<p>Avgörande för när kilometerskatten kan slopas är den takt med vilken<br>det nya systemet med dieseloljebeskattning kan införas. En förutsättning<br>för att systemet skall fungera effektivt är att all den olja, för vilken<br>dieseloljeskatt inte skall erläggas, verkligen märks i enlighet med<br>föreskrifterna i den kommande dieseloljeskattelagen. Det kommer att<br>åligga oljebolagen och andra skattskyldiga att se till att sådan märkning<br>sker och vanligtvis torde detta ske genom att utlastningsanläggningama<br>förses med utrustning som möjliggör injicering av märkämnena.</p>
<p>Utredningen har gjort en noggrann genomgång av den tid som kan<br>bedömas nödvändig för installation m.m. av den tekniska apparatur som<br>behövs for märkningen. Utredningen har därav dragit slutsatsen att<br>märkningssystemet bör kunna vara i funktion från och med den 1 juli<br>1993.</p>
<p>Svenska Petroleum Institutet har i sitt remissvar dock anfört att det inte<br>är möjligt att till den 1 juli 1993 genomföra de åtgärder som oljemärk-<br>ningen kräver. Tidigaste tidpunkt är enligt SPI den 1 juli 1994.</p>
<p>Enligt min mening bör ett ikraftträdande i enlighet med utredningens<br>förslag eftersträvas. Jag anser att det emellertid är möjligt att utan alltför<br>stora påfrestningar i systemet förlägga ikraftträdandetidpunkten till den<br>1 oktober 1993.</p>
<p>Jag anser att det är realistiskt att anta att oljebranschen till dess skall<br>kunna installera utrustning o.d. i sådan omfattning att märkning kan äga<br>rum av oljeprodukter i enlighet med bestämmelserna i dieseloljeskatte-<br>lagen.</p>
<p>Några bidrag från statens sida till de skattskyldiga för installation av<br>injiceringsutrustning o.d. bör inte komma i fråga, utan kostnaderna för</p>
<p>73<br></p>
<p>märkningssystemet får i likhet med gällande punktskatter tas ut via Prop. 1992/93:124<br>försäljningspriset på oljeprodukterna.</p>
<p>Med hänsyn till att det kan finnas betydande kvantiteter av obeskattade<br>oljeprodukter i lager hos vissa förbrukare och då det inte finns några skäl<br>för att dessa skall förbli obeskattade bör en särskild lagerskatt tas ut<br>samtidigt som den föreslagna dieseloljeskattelagen träder i kraft. Det<br>finns också en risk att stora partier köps upp av säljare som inte blir<br>registrerade som skattskyldiga. Även den som är registrerad skattskyldig<br>kan förvara oljeprodukter på ett sådant sätt att skattskyldighet redan<br>inträtt.</p>
<p>Praktiska skäl talar för en volymmässig gräns för hur stort lagret måste<br>vara för att skyldighet att betala lagerskatt skall inträda. Denna gräns bör<br>lämpligen vara 5 000 liter. De skattskyldiga skall lämna deklaration till<br>beskattningsmyndighet senast den 25 november 1993, då också skatten<br>senast skall vara betald. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter<br>bör tillämpas i relevanta delar. Skattebrottslagen och lagen (1971:1072)<br>om förmånsberättigade skattefordringar m.m. bör göras tillämpliga på<br>lagerskatten.</p>
<p>Lagrådet har anfört att möjligheten att kontrollera deklarerade uppgifter<br>om lagerskatt torde vara mycket liten. Lagrådet ifrågasätter om inte ett<br>märkningsförferande bör införas för oljeprodukter som finns i lager när<br>det nya systemet träder i kraft, förutsatt att en sådan ordning är tekniskt<br>möjlig. Enligt min mening är emellertid ett sådant märkningsförferande<br>för befintliga lager av oljeprodukter inte genomförbar. Det skulle<br>medföra mycket stora kostnader, och inte nämnvärt förbättra kontrollen.<br>Lagerskattens syfte är inte minst att förhindra att stora obeskattade lager<br>av oljeprodukter byggs upp inför ikraftträdandet av de nya reglema.<br>Lagerskatter konstruerade på samma sätt som den nu föreslagna har<br>tidigare prövats vid bensinskattehöjningar, och därvid fungerat tillfreds-<br>ställande. Jag bedömer därför att även lagerskatten på dieselolja, som är<br>en tillfällig åtgärd i samband med införande av den nya skatten, skall väl<br>kunna uppfylla sitt syfte utan några ytterligare tekniska kontrollmetoder.</p>
<p>Jag finner det skäligt att krav inte skall föreligga på installation av<br>kilometerräknarapparatur i fordon, som första gången blir kilometer-<br>skattepliktiga efter den 31 mars 1993. Med hänsyn till kostnaden är det<br>inte rimligt att kräva installation av räknarapparatur, som endast skall<br>användas i ett halvt år.</p>
<p>I dag sker schablonmässig debitering av kilometerskatt om uppgift om<br>körsträcka inte har kommit in i sådan tid att den kan beaktas vid<br>skattedebiteringen. Jag anser, i likhet med utredningen, att en sådan<br>schablonmässig skattedebitering kan ske för fordon som inte är försedda<br>med kilometerräknare. Den fordonsägare som så önskar skall givetvis ha<br>rätt att få skatten debiterad med hjälp av kilometerräknarutrustning som<br>han anskaffet.</p>
<p>För äldre fordon bör i princip kravet på fungerande kilometerräknar-<br>apparatur kvarstå så länge bestämmelserna om kilometerskatt gäller.<br>Enligt utredningens förslag skall en räknare som blir obrukbar under<br>perioden närmast före ikraftträdandet bytas ut, om det inte finns särskilda</p>
<p>74<br></p>
<p>skäl till dispens. Jag anser emellertid att man, som bl.a. Riksskatteverket Prop. 1992/93:124<br>förordat, generellt kan medge undantag från skyldighet att montera ny<br>kilometerräknare, om det visas att räknaren har upphört att vara i<br>föreskrivet skick under halvåret närmast före ikraftträdandet. Skatteberäk-<br>ningen får då ske med stöd av den tidigare nämnda schablonen.</p>
<p>De ändringar i fordonsskattereglema som beror på nya bärighetsklasser<br>för vägnätet bör också lämpligen träda i kraft den 1 oktober 1993. De<br>nya reglema om skatt vid kombitrafik bör däremot träda i kraft redan<br>den 1 januari 1993, mot bakgrund av de krav som EES-avtalet ställer.<br>Även reglema om att exportör skall kunna registrera sig som skattskyldig<br>till försäljningsskatt på motorfordon bör träda i kraft den 1 januari 1993.</p>
<p>15 Upprättade lagförslag</p>
<p>I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats<br>förslag till</p>
<p>1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,</p>
<p>2. lag om lagerskatt på dieselolja,</p>
<p>3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska<br>fordon,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-<br>avgifter,</p>
<p>10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-<br>fordringar,</p>
<p>12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-<br>frågor,</p>
<p>15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och<br>avgiftsprocessen,</p>
<p>16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,</p>
<p>17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).</p>
<p>Förslaget 16 har upprättats i samråd med chefen för kommunikations-<br>departementet.</p>
<p>Lagförslagen har granskats av Lagrådet.</p>
<p>75</p>
<p>16 Författningskommentarer <sup>Pr</sup>°P- 1992/93:124</p>
<p>Lagen om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter</p>
<p>1 §</p>
<p>Dieseloljeskatten behöver inte omfatta alla oljeprodukter som är energi-<br>och koldioxidskattepliktiga. De tjockare oljorna undantas från skatteplik-<br>ten eftersom de inte lämpar sig som drivmedel i fordon. Om de tjockare<br>oljorna inte undantas från skatteplikten skulle märkämnen behöva<br>tillsättas också till dem.</p>
<p>Som grund för att skilja de tjockare oljorna från de oljor som är<br>lämpliga som drivmedel har lägsta flyttemperaturen valts. Genom att<br>undanta de oljor som har en lägsta flyttemperatur på 15° C kan en<br>lämplig avgränsning åstadkommas. Med en sådan gräns kommer s.k.<br>WRD-oljor (Wide range distillate) och eldningsolja 3 och högre inte att<br>behöva märkas. Det finns en svensk standard SS 15 51 09 för bestämning<br>av den lägsta flyttemperaturen.</p>
<p>Som Generaltullstyrelsen anmärkt i sitt remissvar är denna avgränsning<br>inte invändningsfri. En ännu snävare avgränsning borde kunna vara<br>möjlig. Ett underlag för ett ställningstagande härtill saknas dock för<br>närvarande. Avgränsningsproblem av motsvarande slag finns också<br>generellt när det gäller energibeskattningen på oljeprodukter. Frågan<br>kommer att tas upp av utredningen (Fi 1992:15) om teknisk översyn av<br>energibeskattningen.</p>
<p>2 §</p>
<p>Skatten skall enbart träffa sådana i 1 § angivna oljeprodukter som inte är<br>märkta på visst sätt. Märkning får ske endast på depå som godkänts av<br>beskattningsmyndigheten. Dieseloljeskatt skall tas ut om inte oljepro-<br>dukten har märkts senast när skattskyldighet enligt 8 § första stycket 1<br>och 4 lagen (1957:262) om allmän energiskatt inträtt. Har däremot<br>märkning då skett, tas enbart allmän energiskatt och koldioxidskatt ut.</p>
<p>2 § informerar även om att regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om märkämnen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Förs skattepliktigt bränsle in i landet av någon som inte är registrerad<br>som skattskyldig skall skatten betalas till tullmyndigheten i likhet med<br>vad som gäller i övrigt på energiskatteområdet, jämför 8 § andra stycket<br>lagen om allmän energiskatt. Skatt tas inte ut om oljeprodukten har<br>märkts senast när produkten anmäls till förtullning. Även vid import<br>måste märkning ske på godkänd depå.</p>
<p>4 §</p>
<p>Genom begränsningen att skyldigheten att använda omärkt olja endast<br>gäller för fordon av angivna slag som är eller bör vara upptagna i<br>bilregistret undantas de fordon för vilka registreringsplikt inte föreligger,<br>t.ex. därför att de används inom inhägnat område. Vidare kan fordon</p>
<p>76<br></p>
<p>som är upptagna i militärt fordonsregister använda olja som inte beskattas Prop. 1992/93:124<br>med dieseloljeskatt.</p>
<p>För fordon som används med stöd av saluvagnslicens, eller utländska<br>fordon som tillfälligt används här, bör skyldighet att använda beskattad<br>olja gälla.</p>
<p>De särskilda undantag från kilometerskatteplikt som gäller vissa äldre<br>fordon, diplomatfordon, räddningstjänstfordon och fordon som ägs av<br>handikappade får dock inga motsvarande undantag enligt dieseloljeskatte-<br>lagen.</p>
<p>För de handikappades del föreslås dock i ikraftträdandereglema till<br>ändringarna i vägtrafikskattelagen att ett bidrag motsvarande det s.k.<br>bensinbidraget enligt lagen (1960:603) om vissa handikappade ägare av<br>motorfordon övergångsvis skall utgå, som längst till utgången av<br>september 1995.</p>
<p>För diplomatfordon kommer återbetalning av skatten på dieselolja att<br>ske i samma form som nu gäller befintliga skatter på bränslen av olika<br>slag, jämför 7 § lagförslaget samt 27 § lagen om allmän energiskatt.</p>
<p>Bränsletank på sådant fordon som avses i paragrafens första stycke får<br>inte heller innehålla oljeprodukt som har märkts i annat land med sådant<br>märkämne som avses i 2 § första stycket om bränsletanken förser motor<br>på fordonet med bränsle.</p>
<p>6 §</p>
<p>Beteckningarna i lagen har samma betydelse som i bilregister- och<br>fordonskungörelsen. Av paragrafen framgår även vem som skall anses<br>som ägare.</p>
<p>7-8 §§</p>
<p>Beskattningsreglerna, inklusive reglema om skattskyldighet, registrering<br>som skattskyldig och tidpunkt för inträde av skattskyldigheten är<br>desamma som i lagen om allmän energiskatt. Förfarandet vid beskatt-<br>ningen regleras enligt bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter.</p>
<p>9 §</p>
<p>Paragrafen kriminaliserar förfaranden som möjliggör att lågbeskattad olja<br>kan användas som högbeskattad olja utan att skatt betalas. Uppsåt krävs<br>för att straffansvar skall inträda. Eftersom svårare straff än böter eller<br>fängelse i högst sex månader inte kan ådömas enligt paragrafens första<br>stycke får strafföreläggande utfärdas. Har brottet rört betydande värden<br>eller är det i annat fäll att anse som grovt skall fängelse i högst två år<br>kunna dömas ut. Om gärningen är belagd med strängare straff enligt<br>skattebrottslagen (1971:69) skall dock den lagen tillämpas i stället.</p>
<p>10 §</p>
<p>Bestämmelsen kriminaliserar försök eller förberedelse till grovt brott<br>enligt 9 § andra stycket.</p>
<p>7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 124</p>
<p>77</p>
<p>12 § Prop. 1992/93:124</p>
<p>Skatt tas ut med stöd av denna paragraf för den som är ansvarig för att<br>märkämnen avlägsnats. Fråga är om olja som märkts och beskattats med<br>energi- och koldioxidskatt i sedvanlig ordning, men där märkningen tagits<br>bort. I dessa fall skall den avmärkta kvantiteten beskattas i den i<br>paragrafen angivna ordningen. När det gäller olja i bränsletank på fordon<br>tillämpas de särskilda avgifterna enligt 13 §.</p>
<p>15 §</p>
<p>Definition av ägarbegreppet görs i 6 § andra stycket.</p>
<p>17 §</p>
<p>Den särskilda nedsättningsregeln skall, som närmare utvecklas i avsnitt</p>
<p>10, användas endast i undantagsfall.</p>
<p>18-19 §§</p>
<p>Polismyndigheterna skall vid fordonskontroll övervaka att fordonens<br>bränsletankar inte innehåller märkt olja i strid mot 4 § och även i övrigt<br>kontrollera att lagens bestämmelser efterlevs. Polisens rapporter<br>tillsammans med analysresultat ligger till grund för länsstyrelsernas beslut<br>om särskild avgift enligt 13 och 14 §§. Beskattningsmyndigheten är även<br>att anse som tillsynsmyndighet. Tullmyndigheterna skall sköta gränskon-<br>trollen av fordon till och från utlandet.</p>
<p>Vägtrafikskattelagen</p>
<p>Lagförslaget innehåller i huvudsak tekniska justeringar beroende på att<br>reglema om kilometerskatt tas bort. Dessutom görs de skattesatsjuster-<br>ingar som beskrivs i avsnitten 5-7 och 11.</p>
<p>I 53 § vägtrafikskattelagen, som i propositionen föreslås ändras på så<br>sätt att en hänvisning till 52 § tas bort, bemyndigas regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om<br>undantag för vissa grupper av fordon från de regler som ges i 51 § om<br>när fordonsskatt skall betalas. Bestämmelser om sådana undantag har av<br>regeringen utfärdats i 3 § vägtrafikskatteförordningen (1988:1065).<br>Undantagen avser att möjliggöra att för fordon med vissa slutsiffror i<br>registreringsnumret, för vilka enligt huvudregeln skatten skall betalas<br>under juli månad, skatten i stället skall kunna betalas under augusti<br>månad. Detta är till fördel såväl för de skattskyldiga som för myndig-<br>heterna.</p>
<p>Lagrådet har anfört att det från tillämpningssynpunkt är viktigt att<br>osäkerhet inte råder om räckvidden av bemyndigande för regeringen eller<br>annan att meddela föreskrifter. Lagrådet har, utöver bemyndigandet i<br>53 §, också hänvisat till ett bemyndigande i 56 § samt i punkten 5<br>övergångsbestämmelserna, och uttalat att grundlagsenligheten av dessa<br>bör belysas närmare.</p>
<p>De bestämmelser Lagrådet pekat på avser regler om uppbörd av skatt.<br>Grunderna för uppbördsförfarandet skall regleras i lag. Så har också skett</p>
<p>78<br></p>
<p>i fråga om vägtrafikskatten, där mycket utförliga regler om bl.a. Prop. 1992/93:124<br>betalningen finns i vägtrafikskattelagen. Bestämmelserna i 53 och 56 §§<br>kan inte utnyttjas av regeringen för att meddela föreskrifter om sådant<br>som måste lagregleras. Uppskovet med skattebetalningar för vissa<br>grupper av fordon under juli månad är enligt min mening heller inte av<br>den karaktären att en lagreglering har behövt ske. Det bemyndigande som<br>återfinns i 56 § för regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-<br>mer att meddela närmare föreskrifter om uppbörd avser endast reglering<br>av sådana frågor som har karaktär av verkställighetsföreskrifter.</p>
<p>Detsamma gäller det i punkten 5 övergångsbestämmelserna lämnade<br>bemyndigandet.</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagförslag 2, avseende lagerskatt på dieselolja, och lagförslag 4 har<br>närmare kommenterats i avsnitt 14,</p>
<p>lagförslag 5 innehåller i huvudsak tekniska justeringar beroende på att<br>reglema om kilometerskatt tas bort. Dessutom görs de skattesatsjuster-<br>ingar som beskrivs i avsnitten 5—7 och 11,</p>
<p>lagförslagen 6—7 har kommenterats i avsnitt 13 och lagförslag 8 i<br>avsnitt 4.</p>
<p>Övriga lagförslag avser smärre konsekvensändringar till övriga förslag.</p>
<p>17 Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till</p>
<p>1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,</p>
<p>2. lag om lagerskatt på dieselolja,</p>
<p>3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska<br>fordon,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-<br>avgifter,</p>
<p>10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-<br>fordringar,</p>
<p>12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-<br>frågor,</p>
<p>79</p>
<p>15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) for skatte- och Prop. 1992/93:124<br>avgiftsprocessen,</p>
<p>16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgifit,</p>
<p>17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).</p>
<p>18 Beslut</p>
<p>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att<br>genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-<br>den lagt fram.</p>
<p>80</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>betänkandet (SOU 1992:53) skatt på dieselolja</p>
<p>Efter remiss har yttranden över betänkandet lämnats av Riksdagens<br>ombudsmän, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium,<br>Kustbevakningen, Statens järnvägar, Vägverket, Trafiksakerhetsverket,<br>Transportforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens<br>väg- och trafikinstitut, Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Närings-<br>och teknikutvecklingsverket, Statskontoret, Konsumentverket, Statens<br>naturvårdsverk, Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen<br>i Stockholms län, AB Svensk Bilprovning, Bilindustriföreningen,<br>Båtbranschens Riksförbund, De Handikappades Riksförbund, Skogsindu-<br>strierna, Motormännens Riksförbund, Sjösportens samarbetsdelegation,<br>Svenska busstrafikförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska<br>Petroleum Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenska Akeriförbundet,<br>Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation, AB Volvo<br>Penta, Mannesmann Kienzle AB, Föreningen Svenska Jämvägsfrämjandet<br>och Lantbrukarnas Riksförbund.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>81</p>
<p>LAGRÅDET</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-20</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,<br>justitierådet Inger Nyström.</p>
<p>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har<br>regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta<br>lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,</p>
<p>2. lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter,</p>
<p>3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska<br>fordon,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-<br>fordon,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-<br>regleringsavgi fter,</p>
<p>10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade<br>skattefordringar,</p>
<p>12. lag om ändring i kommunal skattelagen (1928:370),</p>
<p>13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-<br>frågor,</p>
<p>15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) for skatte- och<br>avgiftsprocessen,</p>
<p>16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,</p>
<p>17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).</p>
<p>Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Agneta Bergqvist.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</p>
<p>Förslag till lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter<br>Lagrådet konstaterar inledningsvis att förslaget från såväl systematisk<br>som materiell synpunkt har vissa brister. Regleringens innehåll fram-<br>träder således först stegvis och ibland endast motsättningsvis. Väsentliga<br>inslag i den föreslagna ordningen återfinns därtill i andra författningar,<br>till vilka hänvisningar görs. Nu nämnda förhållanden försvårar över-<br>blicken av regleringen och kan därmed också tänkas ge upphov till vissa<br>tillämpningssvårigheter. Som exempel på systematiska brister i förslaget<br></p>
<p>82</p>
<p>den som enligt 18—20 §§ kan påföras särskild avgift skall företas en<br>åtalsprövning innan talan får väckas om ansvar enligt 9 §.</p>
<p>Av vad redan sagts framgår att lagrådet anser att det finns behov av<br>ytterligare överväganden angående den slutliga utformningen av förslaget.<br>Till vägledning för detta arbete lämnas i det följande vissa ytterligare<br>kommentarer till skilda bestämmelser i en del paragrafer.</p>
<p>Sista meningen i 9 § andra stycket synes obehövlig. Samma bestäm-<br>melse återfinns i 6 § andra stycket sista meningen.</p>
<p>Mot bakgrund av vad tidigare sagts om straffvärdet hos gärning som<br>avses i 9 § kan det ifrågasättas om det i praktiken kommer att finnas<br>något utrymme för att rubricera ett brott mot 9 § som grovt (77 §).</p>
<p>72 § andra stycket innehåller bestämmelser vilka framstår som onödiga.<br>Vad där sägs får anses gälla enligt allmänna straffrättsliga principer.</p>
<p>Bestämmelserna i 14 § andra stycket behövs inte. Reglema i 36 kap.<br>3 § 1 brottsbalken är tillämpliga även beträffande andra brott än brott<br>enligt balken.</p>
<p>76 § torde vara onödig. Såväl polis- som tullmyndigheterna har som<br>övergripande uppgifter inom sina verksamhetsområden att uppdaga och<br>utreda brott. Vad särskilt gäller den föreslagna regeln angående<br>polismyndigheterna bör vidare anmärkas, att begränsningen till<br>"personbilar, bussar och lastbilar" inte är ändamålsenlig. "Tillsynen" bör<br>naturligtvis också omfatta sådana förfaranden som avses i 10 §.</p>
<p>Förslag till lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter</p>
<p>Skattskyldig till lagerskatt är enligt 1 § den som vid ikraftträdandet, dvs.<br>den 1 oktober 1993, innehar oljeprodukter som avses i 1 § lagen om<br>dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. I 2 och 3 §§ finns<br>närmare bestämmelser om skattskyldighetens omfattning. För att en<br>oljeprodukt skall medföra lagerskatt krävs sålunda enligt 2 § dels att<br>skattskyldighet för produkten inträtt vid tillämpning av 8 § första stycket<br>1 lagen (1957:262) om allmän energiskatt, dels att produkten är avsedd<br>att förbrukas för framdrivande av sådana fordon som avses i 4 §<br>dieseloljeskattelagen. Av 3 § framgår vidare att lagerskatt skall tas ut<br>bara på den del av ett innehav som överstiger viss kvantitet.</p>
<p>I 4 § föreskrivs att den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna<br>en deklaration till beskattningsmyndigheten om sitt innehav av skatteplik-<br>tiga oljeprodukter. Deklarationen, som skall ha kommit in till skattemyn-<br>digheten senast den 20 december 1993, skall ta upp de lagrade olje-<br>produkternas art och kvantitet, lagringsplatserna, den använda mätnings-<br>metoden och lagerskattens belopp.</p>
<p>Som framhållits i remissprotokollet bygger övergången från kilometer-<br>skatt till dieseloljeskatt på att endast högbeskattade oljeprodukter skall<br>komma till användning som drivmedel för motorfordon. Den märkning<br>av villaolja och annan lågbeskattad olja som avses komma till stånd har<br>härvid en central roll. Målsättningen är att all olja som förbrukas vid<br>sidan av drivmedelsområdet skall vara försedd med märkämnen. Utan<br>sådan märkning torde exempelvis ansvarsbestämmelserna i dieselolje-<br>skattelagen bli förhållandevis verkningslösa.</p>
<p>Prop. 1992/93:a</p>
<p>Bilaga 2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03124/prop_199293__124-3.png" style="width:31pt;height:162pt;"/>
<p>84</p>
<p>kan anges de olika bestämmelserna om ägare och brukare i 6 § andra<br>stycket 9 §, 12 § och 20 § samt dessa bestämmelsers inbördes samman-<br>hang.</p>
<p>Förslagets bestämmelser om straffrättsligt ansvar, tillsyn och avgifter<br>utgör en mycket stor del av lagens innehåll. Lagrådet har i och för sig<br>förståelse för detta förhållande. Den föreslagna nya ordningen för<br>beskattning av oljeprodukter, vilka används som drivmedel för person-<br>bilar, lastbilar och bussar, kommer således uppenbarligen att medföra ett<br>påtagligt behov av både en effektiv tillsyn och ett verksamt sanktions-<br>system. Enligt lagrådets mening kan det emellertid ifrågasättas om inte<br>de föreslagna lösningarna gjorts mer komplicerade och långtgående än<br>nödvändigt.</p>
<p>Vad till en böljan gäller de föreslagna straffrättsliga bestämmelserna<br>så finns i 9 § första stycket, efter mönster från bl.a. 79 § vägtrafik-<br>skattelagen (1988:327), en regel som innebär ett nära nog strikt ansvar<br>för ägaren till fordon i vars bränsletank har påträffats märkt, s.k.<br>lågbeskattad dieselolja. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex<br>månader. Av andra stycket i paragrafen framgår att även fordonets<br>förare, om han kände till eller bort känna till att bränsletanken innehöll<br>lågbeskattad olja, kan dömas till ansvar enligt samma straffskala. I<br>samma stycke föreskrivs också att den som brukar annans fordon utan<br>lov "döms i ägarens ställe". 6 § andra stycket innehåller särskilda<br>bestämmelser om vem som i olika fäll skall betraktas som ägare till ett<br>fordon. I 12 § ges därtill detaljerade regler om vem som skall anses som<br>ägare eller brukare till fordon som tillhör eller brukas av staten, kommun<br>eller en juridisk person.</p>
<p>Vid tillämpningen av skattebrottslagen (1971:69) och andra ansvars-<br>bestämmelser på skatteområdet utgör det undandragna beloppets storlek<br>normalt en viktig utgångspunkt för bedömningen av en gärnings<br>straffvärde. Bortsett från fall då det blir fråga om upprepade överträdel-<br>ser av bestämmelserna i 4 § kan noteras, att det här sällan kan bli fråga<br>om några större undandragna belopp. Bränsletankens rymd sätter här<br>gränsen. Även om hänsyn tas till vad tidigare sagts om föreliggande<br>behov av verksamma reaktioner framstår det som uteslutet att det i<br>normalfallet kan finnas skäl för annan påföljd än ett måttligt bötesstraff.<br>Vad särskilt gäller fordonets ägare, eller den som skall anses vara i hans<br>ställe, kommer därtill att han enligt 18—20 §§ kommer att påföras en i<br>regel mycket kännbar, särskild avgift.</p>
<p>De föreslagna reglema om den särskilda avgiften innebär i sig att det<br>finns ett effektivt medel mot överträdelser av 4 §. Det kan enligt<br>lagrådets mening därför ifrågasättas om det finns behov av den i 9 §<br>föreslagna kriminaliseringen. Vad nu sagts gäller i särskilt hög grad den<br>mycket vida personkrets som enligt förslaget kommer att kunna omfattas<br>av paragrafens straffansvar. Inte minst hänsynen till rättsväsendets starkt<br>ansträngda resurser talar för att det i förslaget i allt fall bör införas en<br>regel, som med förebild från bl.a. 13 § skattebrottslagen och 23 a §<br>lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, anger att det beträffande</p>
<p>Prop. 1992/93</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>83</p>
<p>Några regler om att den olja som vid ikraffträdandet av det nya Prop. 1992/93:124<br>systemet finns i lager hos leverantörer och konsumenter skall märkas Bilaga 2</p>
<p>läggs inte fram i lagförslaget. I fråga om sådan olja kommer det därför<br>inte att finnas någon märkning som i förekommande fåll ger besked om<br>att oljan är lågbeskattad och därmed förbjuden som drivmedel. I vilken<br>utsträckning lagrad olja avses bli föremål för fysisk inventering i<br>samband med ikraftträdandet kan inte heller utläsas av remissprotokollet.<br>Under föredragningen inför lagrådet har dock upplysts att sådana<br>kontrollåtgärder torde komma att utföras endast stickprovsvis.</p>
<p>Av det anförda följer att möjligheten till kontroll av deklarerade<br>uppgifter om oljeinnehavets storlek och tilltänkta användningsosmråde<br>torde bli mycket liten. Att notera är också att de oljeprodukter som<br>innehafts den 1 oktober 1993 sedan länge kan vara förbrukade eller sålda<br>när deklarationen avlämnas. Den valda lösningen kan därför göra det<br>frestande för en skattskyldig att i sin deklaration lämna för låg uppgift<br>om sitt innehav av skattepliktig olja.</p>
<p>Frånvaron av tillförlitlig bevisning rörande skattepliktig oljevolym per<br>den 1 oktober 1993 kan - i förening med de stora skattebelopp som det<br>ofta är fråga om - befåras ge upphov till oenhetligt skatteuttag och<br>svårlösta tvister med skattemyndigheten. En sådan utveckling bör<br>undvikas. Enligt lagrådets uppfattning är det troligt att nämnda problem<br>i samband med övergången till dieseloljeskatt skulle bli mindre om ett<br>märkningsförfårande införs jämväl för oljeprodukter som finns i lager när<br>det nya systemet träder i kraft. Förutsatt att en sådan ordning är tekniskt<br>möjlig förordar lagrådet att den övervägs under ärendets fortsatta<br>beredning.</p>
<p>Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)</p>
<p>Förslaget om att slopa kilometerskatten har föranlett vissa justeringar i<br>reglema om tidpunkten för betalning av skatt m m (51-56 §§). För det<br>första begränsas bemyndigandet i 53 § för regeringen, eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om<br>undantag för vissa grupper av fordon till betalning av fordonsskatt. I<br>punkt 5 av övergångsbestämmelserna föreslås vidare att regeringen, eller<br>den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare<br>föreskrifter om uppbörd i samband med upphörandet av bestämmelserna<br>om kilometerskatt. Det allmänna bemyndigandet i 56 § för regeringen,<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela närmare<br>föreskrifter om uppbörd skall slutligen enligt förslaget avse fordonsskatt<br>och inte som tidigare vägtrafikskatt.</p>
<p>I 8 kap. 3 § regeringsformen anges att föreskrifter om skatt till staten<br>skall meddelas genom lag. Någon möjlighet för riksdagen att bemyndiga<br>regeringen eller annan att meddela föreskrifter om skatt föreligger i<br>princip inte. En annan sak är att regeringen med stöd av 8 kap 13 §<br>första stycket 1 regeringsformen kan utfärda föreskrifter om verkställig-<br>het av lag.</p>
<p>85</p>
<p>Att fordonsskatt och kilometerskatt utgör skatt i regeringsformens Prop. 1992/93:124<br>mening är ställt utom allt tvivel. Föreskrifter om dessa skatters storlek Bilaga 2<br>och fördelning måste alltså meddelas i form av lag. Olika uppfattningar<br>kan däremot möjligen råda om lagkravet måste upprätthållas i fråga om<br>föreskrifter som tar sikte på tidpunkten för inbetalning av skatt. Av såväl<br>förarbetena till regeringsformen som praxis (se bl a RA 1987 ref 21 och<br>RA 1988 ref 146) framgår emellertid att inte bara bestämmelser som<br>direkt reglerar skatteuttaget utan även de regler som gäller grunderna<br>för taxerings- och uppbördsförfarandet hör till föreskrifter om skatt enligt<br>8 kap 2 § regeringsformen. Övervägande skäl talar mot denna bakgrund<br>för att bestämmelserna i 51 och 52 §§ om inbetalningstid m m av<br>vägtrafikskatt är att hänföra till föreskrifter av nu nämnt slag.</p>
<p>Av det anförda följer att bemyndigandena i 53 och 56 §§ samt i punkt</p>
<p>5 av övergångsbestämmelserna är förenliga med 8 kap regeringsformen<br>endast om de är avsedda för utfärdande av verkställighetsföreskrifter.<br>Huruvida så är fallet - vid vilket förhållande bemyndigandena f ö är<br>onödiga eftersom verkställighetsföreskrifter kan meddelas utan stöd av<br>lag - ger remissprotokollet inte något klart besked om. Utformningen av<br>bemyndigandet i 53 § ger dock onekligen intryck av att delegeringen<br>syftar till något mer än enbart en rätt att utfärda verkställighetsföre-<br>skrifter.</p>
<p>Det är inte minst från tillämpningssynpunkt viktigt att osäkerhet inte<br>råder om räckvidden av ett bemyndigande för regeringen eller annan att<br>meddela föreskrifter. Lagrådet utgår från att grundlagsenligheten hos de<br>nu diskuterade bemyndigandena belyses närmare under det fortsatta<br>lagstiftningsarbetet.</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>86</p>
<p>Utdrag ur lagrådsremissens lagförslag</p>
<h2>1 Förslag till</h2>
<h2>Lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Fastställande av dieseloljeskatt m.m.</p>
<p>1 § Dieseloljeskatt skall betalas till staten enligt denna lag för oljepro-<br>dukter som är skattepliktiga enligt lagen (1957:262) om allmän energi-<br>skatt. Skatt skall dock inte tas ut om oljeprodukterna har en lägsta<br>flyttemperatur på 15°C.</p>
<p>2 § Skatt skall inte tas ut för oljeprodukter som har försetts med<br>märkämnen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer<br>får meddela föreskrifter om vilka märkämnen som skall användas och<br>vilka mängder som skall tillsättas.</p>
<p>Märkning enligt första stycket får endast ske på depå som är godkänd<br>av beskattningsmyndigheten och skall ha skett senast när skattskyldighet<br>för oljeprodukter inträder enligt 8 § första stycket 1 och 4 lagen om<br>allmän energiskatt.</p>
<p>3 § Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är<br>registrerad som skattskyldig hos beskattningsmyndigheten skall skatten<br>betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1987:1065) och<br>9 kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.</p>
<p>I fall som avses i första stycket skall skatt inte tas ut om oljeprodukten<br>har försetts med märkämnen som avses i 2 § senast när produkten anmäls<br>till förtullning.</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4 § Bränsletank på personbilar, lastbilar och bussar som är eller bör<br>vara upptagna i bilregistret får inte innehålla oljeprodukter enligt 1 § som<br>är försedda med sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket om<br>bränsletanken förser motor på fordonet med bränsle.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukter, från vilka<br>märkämnen som avses i 2 § första stycket har avlägsnats.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för fordon som<br>brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen<br>(1972:599) samt fordon som förts in till Sverige för tillfälligt brukande<br>här och inte är registrerade här.</p>
<p>5 § Dieseloljeskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.</p>
<p>6 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskun-<br>görelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599).</p>
<p>Som ägare av ett fordon enligt denna lag anses den som är eller bör<br>vara upptagen i bilregistret som ägare. I fråga om ett fordon som innehas<br></p>
<p>87</p>
<p>på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som Prop. 1992/93:124<br>innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses Bilaga 3<br>innehavaren som ägare. Innehas fordonet i annat fäll med nyttjanderätt,<br>anses innehavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om<br>förare eller anlitar annan förare än den ägaren har utsett.</p>
<p>7 § Bestämmelserna i 6 § första stycket 1 och 2, 7 §, 8 § första stycket</p>
<p>1 och 4, 27 och 32 §§ lagen om allmän energiskatt tillämpas i fråga om<br>dieseloljeskatt.</p>
<p>Regler om förfärandet vid beskattningen finns i lagen om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter.</p>
<p>8 § I deklaration får avdrag göras för dieseloljeskatt på oljeprodukter<br>som</p>
<p>1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i<br>egen rörelse,</p>
<p>2. återtagits i samband med återgång av köp,</p>
<p>3. av den skattskyldige eller för hans räkning förts ut ur Sverige eller<br>förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,</p>
<p>4. sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför<br>sig till bristande betalning från köpare.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så<br>stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.<br>Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning<br>åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.</p>
<p>Ansvarsbestämmelser m.m.</p>
<p>9 § Om bränsletank, som förser motor på personbil, lastbil eller buss<br>med bränsle, innehåller oljeprodukter i strid mot 4 §, skall ägaren av<br>fordonet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om ägaren<br>visar att brottet berott på omständigheter som han inte kunnat råda över,<br>är han dock fri från ansvar.</p>
<p>Om fordonet brukas och dess förare kände till eller bort känna till att<br>bränsletanken innehöll oljeprodukter i strid mot 4 § döms även han till<br>straff enligt första stycket. Den som brukar annans fordon utan lov döms<br>i ägarens ställe. Detsamma gäller den som innehar fordonet med<br>nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller<br>anlitar någon annan förare än den ägaren har utsett.</p>
<p>10 § Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som<br>avses i 2 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljepro-<br>dukter, för vilka dieseloljeskatt inte erlagts, i syfte att dessa skall<br>användas i strid mot 4 § döms till straff enligt 9 §.</p>
<p>11 § Om brott som avses i 9 och 10 §§ har rört betydande värden eller<br>det i annat fäll är att anse som grovt skall, om förfärandet inte utgör led<br>i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen<br>(1971:69), dömas till fängelse i högst två år.</p>
<p>88</p>
<p>12 § Bestämmelserna om ansvar for ägare eller brukare av fordon skall Prop. 1992/93:124<br>i fråga om fordon som tillhör eller brukas av staten eller kommun Bilaga 3<br>tillämpas på förarens närmaste förman. Har förman gjort vad som</p>
<p>ankommer på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men<br>sker detta ändå på grund av en överordnads åtgärd eller vållande,<br>tillämpas ansvarsbestämmelserna i stället på den överordnade.</p>
<p>I fråga om fordon som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag,<br>ekonomisk förening eller annan juridisk person, skall ansvarsbestäm-<br>melserna tillämpas på den eller dem som har rätt att företräda den<br>juridiska personen. Om länsstyrelsen på begäran av en juridisk person<br>godtagit en viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock<br>bestämmelserna i stället gälla denne.</p>
<p>13 § För försök eller förberedelse till brott enligt denna lag skall dömas<br>till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.</p>
<p>14 § Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag<br>eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att<br>förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.</p>
<p>Förverkande får även ske i annat fall än som avses i första stycket i<br>fråga om föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet och<br>omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning.</p>
<p>Angående beslag av egendom, som kan antas vara förverkad enligt<br>första eller andra styckena, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångs-<br>balken.</p>
<p>15 § Anträffas oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 §<br>första stycket har avlägsnats och för vilka dieseloljeskatt inte betalts, i<br>annat utrymme än bränsletank som förser motor på personbil, lastbil<br>eller buss med bränsle och är det uppenbart att oljeprodukterna avsetts<br>för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 4 §, påför beskattnings-<br>myndigheten den, som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats,<br>dieseloljeskatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits<br>ut för oljeprodukterna enligt 5 §.</p>
<p>Tillsyn</p>
<p>16 § Tillsynen över efterlevnaden av ansvarsbestämmelserna i denna lag<br>skall utövas av polismyndigheterna vad gäller personbilar, bussar och<br>lastbilar samt av tullmyndigheterna vad avser gränskontroll av sådana<br>fordon till och från utlandet.</p>
<p>17 § För tillsynen enligt 16 § får tillsynsmyndighet tillträde till låsta<br>utrymmen i fordon. Myndigheten äger rätt att få de upplysningar,<br>handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas<br>inte ersättning.</p>
<p>Om det finns anledning anta att brott enligt 9 - 11 §§ har förövats, har<br>en tulltjänsteman samma befogenheter som tillkommer polisman enligt 23<br>kap. 3 § fjärde stycket och 8 § rättegångsbalken.</p>
<p>89</p>
<p>Avgiftsbestämmelser Prop. 1992/93:124</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>18 § En särskild avgift tas ut för motorfordon vars bränsletank<br>innehåller oljeprodukter i strid mot 4 §. Avgiften uppgår for personbil till</p>
<p>10 000 kronor. Avgiften beräknas för bussar och lastbilar på följande<br>sätt.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skattevikt,<br>kilogram</p></td><td>
<p>Avgift, kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 - 3 500</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 501 - 10 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 001 - 15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 001 - 20 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 001 -</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
</table>
<p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt<br>fordonsskattelagen (1988:327).</p>
<p>Avgiften tas ut för vaije tillfälle, som bränsletank påträffas med<br>oljeprodukter i strid mot 4 §.</p>
<p>19 § Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för<br>ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut<br>med en och en halv gång högre belopp än som följer av 18 §.</p>
<p>20 § Avgift enligt 18 och 19 §§ påförs ägaren till fordonet.</p>
<p>Brukar någon annans fordon utan lov, påförs brukaren avgiften.</p>
<p>21 § I fråga om fordon, som är registrerat här i landet, påförs avgift<br>enligt 18 och 19 §§ genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i<br>bilregistret antecknade ägaren av fordonet har sin adress enligt registret.<br>I fråga om andra fordon påförs avgiften av Länsstyrelsen i Stockholms<br>län.</p>
<p>22 § Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen medge nedsättning<br>av eller befrielse från avgift enligt 18 och 19 §§.</p>
<p>23 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första<br>meningen, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 66 och 85 §§<br>fordonsskattelagen (1988:327) skall tillämpas på avgift enligt denna lag.<br>Allmänt ombud för avgift enligt denna lag är den som förordnats som<br>ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.</p>
<p>24 § Bestämmelserna i 3 kap. 7—15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 §<br>lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter får tillämpas även för<br>att begära upplysningar till ledning för beslutet om avgift enligt 18—19<br>§§ denna lag. Beslut om att begära upplysning får fattas, utom av<br>länsstyrelsen, av beskattningsmyndigheten.</p>
<p>90</p>
<p>25 § Länsstyrelsens beslut enligt 21 och 22 §§ får överklagas hos Prop. 1992/93:124<br>länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till Bilaga 3<br>länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av<br>beslutet. För allmänna ombudet räknas dock tiden från beslutets dag. I<br>fråga om överklagande tillämpas vidare 8 kap. 1 § andra stycket, 2 §<br>andra stycket samt 3 — 5 §§ lagen om punktskatter och prisreglerings-<br>avgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.</p>
<p>91</p>
<p>Innehåll</p>
<p>Prop. 1992/93:124</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll 1</p>
<p>Propositionens lagförslag 2</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>12 november 1992</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Inledning</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Nuvarande ordning</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatt på dieselolja i stället för kilometerskatt</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Skattesatsen på dieselolja</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Personbilar</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Lastfordon</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bussar</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Märkning av oljeprodukter</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Skattskyldighet, kontrollförfarande</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Sanktionsregler</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Anpassning av fordonsskatten till det svenska vägnätets<br>bärighetsbestämmel ser</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Kombitrafik</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Försäljningsskatten på motorfordon</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.1 Miljöklasser för nya fordon</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13.2 Skattskyldighet till försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Ikraftträdande och övergångsregler</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Upprättade lagförslag</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Författningskommentarer</p></td><td>
<p>76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Hemställan</p></td><td>
<p>79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Beslut</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
</table>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande</p>
<p>över betänkandet 81</p>
<p>Bilaga 2 Lagrådets yttrande 82</p>
<p>Bilaga 3 Utdrag ur lagrådsremissens lagförslag 87</p>
<p>gotab 42289, Stockholm 1992</p>
<p>92</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall= utskottet1992/93:SkU13?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11.1att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?BBordläggning1992-11-13 00:00:00inträffat2INLInlämning1992-11-13 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1992-11-16 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1992-11-30 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avNy demokrati2014-11-24 04:07:04statustextstatustextÄrendet är avslutatGG031242019-05-28 12:26:37tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 04:07:04GG03124prop_199293__124.pdf3555205pdfom skatt på dieselolja m.m.https://data.riksdagen.se/fil/4806406C-439C-47F2-92C1-813A455038CAbehandlas_i1992/93:SkU13GG01SkU13bet1992/93SkU13Slopad kilometerskatt och ny skatt på dieseloljaBetänkandebehandlas_i1992/93:SkU34GG01SkU34bet1992/93SkU34Sänkning av dieseloljeskattenBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk11mot1992/93Sk11med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk12mot1992/93Sk12med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk14mot1992/93Sk14med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk15mot1992/93Sk15med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk16mot1992/93Sk16med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk17mot1992/93Sk17med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk13mot1992/93Sk13med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.Motionföljdmotionav Annika Åhnberg (-)<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk16mot1992/93Sk16med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Annika Åhnberg (-)Motionföljdmotionav Hugo Bergdahl (FP)<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk17mot1992/93Sk17med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Hugo Bergdahl (FP)Motionföljdmotionav Ian Wachtmeister ()<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk13mot1992/93Sk13med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Ian Wachtmeister ()Motionföljdmotionav Olle Lindström och Wiggo Komstedt (M)<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk14mot1992/93Sk14med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Olle Lindström och Wiggo Komstedt (M)Motionföljdmotionav Peter Kling m.fl. ()<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk11mot1992/93Sk11med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Peter Kling m.fl. ()Motionföljdmotionav Roland Larsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk12mot1992/93Sk12med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Roland Larsson (C)Motionföljdmotionav Roland Lében (KD)<br/>
med anledning av prop. 1992/93:124<br/>
Skatt på dieselolja m.m.GG02Sk15mot1992/93Sk15med anledning av prop. 1992/93:124 Skatt på dieselolja m.m.av Roland Lében (KD)Motion