<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229879</hangar_id>
 <dok_id>GG03122</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>122</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:122</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>122</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-10-22 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03122/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03122</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03122</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:122&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa frågor inför 1994 års allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03122/prop_199293__122-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03122/prop_199293__122-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:122&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen förslås ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering&lt;br&gt;inför 1994 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus- och industrien-&lt;br&gt;heter. Ändringarna är närmast av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs också fram om justeringar i uttaget av fastighetsskatt i&lt;br&gt;anledning av viss gränsdragning mellan bostäder och lokaler i hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att skattefriheten för Bostadskooperationens garantifond&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen aviseras två utredningar på fastighetsskatte- och fastighets-&lt;br&gt;taxeringens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I &amp;nbsp;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)*,&lt;br&gt;dels att 6 kap. 6 § och 11 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 4 §, 5 kap. 6 §, 6 kap. 2, 3, 5 och 7 §§, 7 kap. 3, 5&lt;br&gt;och 16 §§, 9 kap. 1-3 §§, 11 kap. 1-4, 7 och 8 §§, 12 kap. 1, 4-9 §§,&lt;br&gt;15 kap. 4 §, 18 kap. 1 §, 20 kap. 12 och 20 §§ och 28 kap. 9 och 12 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 11 kap. 2 § skall sättas närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag&lt;br&gt;som anges i det följande. Mark&lt;br&gt;som är vattentäckt skall indelas&lt;br&gt;endast om den är täktmark.&lt;br&gt;Indelningen får inte påverkas av&lt;br&gt;förekomsten av byggnad som skall&lt;br&gt;rivas (saneringsbyggnad) eller av&lt;br&gt;byggnad eller byggnader vars&lt;br&gt;sammanlagda taxeringsvärde inte&lt;br&gt;skulle uppgå till 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag&lt;br&gt;som anges i det följande. Mark&lt;br&gt;som är vattentäckt skall indelas&lt;br&gt;endast om den är täktmark.&lt;br&gt;Indelningen får inte påverkas av&lt;br&gt;förekomsten av byggnad som skall&lt;br&gt;rivas (saneringsbyggnad) eller av&lt;br&gt;byggnad eller byggnader vars&lt;br&gt;sammanlagda taxeringsvärde inte&lt;br&gt;skulle uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad&lt;br&gt;samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsutrymme m.m., som ligger i an-&lt;br&gt;slutning till sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,&lt;br&gt;hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomt-&lt;br&gt;mark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och&lt;br&gt;har en total areal som inte överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till&lt;br&gt;någon del skall taxeras tillsammans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reglerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla&lt;br&gt;mark till obebyggd fastighet, som har bildats för&lt;br&gt;byggnadsändamål under de senaste två åren. Har&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 § 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 § 1980:149.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1988:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall&lt;br&gt;marken utgöra tomtmark endast om det är uppen-&lt;br&gt;bart att den får bebyggas. I övriga fall skall&lt;br&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om&lt;br&gt;det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett&lt;br&gt;förhandsbesked enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), avseende sådan byggnad som anges&lt;br&gt;i andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exploateringsmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och&lt;br&gt;som till någon del är avsedd att användas för&lt;br&gt;byggnadsändamål. Detta skall inte gälla, om&lt;br&gt;marken skall indelas som tomtmark eller om det&lt;br&gt;är uppenbart att exploatering ej kommer att ge-&lt;br&gt;nomföras eller kommer att avsevärt fördröjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas på-&lt;br&gt;gående täkt. Byggnad på täktområde för täktens&lt;br&gt;utnyttjande hindrar inte att marken indelas som&lt;br&gt;täktmark.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas&lt;br&gt;till växtodling eller bete och som är lämplig att&lt;br&gt;plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas&lt;br&gt;till bete och som inte är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och&lt;br&gt;som inte i väsentlig utsträckning används för&lt;br&gt;annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till&lt;br&gt;skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att&lt;br&gt;fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad&lt;br&gt;skall dock inte anses som skogsmark, om den på&lt;br&gt;grund av särskilda förhållanden inte bör tas i&lt;br&gt;anspråk för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion,&lt;br&gt;om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan&lt;br&gt;producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke&lt;br&gt;om året per hektar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpediment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och&lt;br&gt;andra impediment i anslutning till skogsmark.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mark som inte skall utgöra något av de tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda ägoslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tekniska nuvärdet skall be-&lt;br&gt;stämmas genom att återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för byggnad eller&lt;br&gt;markanläggning multipliceras med&lt;br&gt;en nedräkningsfaktor. Denna faktor&lt;br&gt;skall bestämmas så att man där-&lt;br&gt;igenom beaktar den värdeminsk-&lt;br&gt;ning som har uppkommit mellan&lt;br&gt;det år då anläggningen kunde tas i&lt;br&gt;bruk (nybyggnadsåret) och andra&lt;br&gt;året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;byggnad avses kostnaden för att&lt;br&gt;under andra året före taxeringsåret&lt;br&gt;uppföra en motsvarande anlägg-&lt;br&gt;ning. Kostnaden kan bestämmas&lt;br&gt;antingen genom en beräkning grun-&lt;br&gt;dad på erfarenheter om byggnads-&lt;br&gt;kostnadernas storlek detta år, eller&lt;br&gt;genom en uppräkning av den fak-&lt;br&gt;tiska byggnadskostnaden med en&lt;br&gt;omräkningsfaktor. Denna faktor&lt;br&gt;skall bestämmas så att man där-&lt;br&gt;igenom beaktar ändringen i bygg-&lt;br&gt;nadskostnad mellan nybyggnadsåret&lt;br&gt;och andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje industribyggnad och övrig&lt;br&gt;byggnad värderad enligt produk-&lt;br&gt;tionskostnadsmetoden samt varje&lt;br&gt;småhus med värde av minst&lt;br&gt;10 000 kronor skall utgöra en&lt;br&gt;värderinssenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tekniska nuvärdet skall be-&lt;br&gt;stämmas genom att återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för byggnad eller&lt;br&gt;markanläggning multipliceras med&lt;br&gt;en nedräkningsfaktor. Denna faktor&lt;br&gt;skall bestämmas så att man där-&lt;br&gt;igenom beaktar den värdeminsk-&lt;br&gt;ning som har uppkommit mellan&lt;br&gt;det år då anläggningen kunde tas i&lt;br&gt;bruk (nybyggnadsåret) och andra&lt;br&gt;året före taxeringsåret. Den ned-&lt;br&gt;räkningsfaktor som bestäms för&lt;br&gt;byggnader som kunnat tas i an-&lt;br&gt;språk under det sistnämnda året&lt;br&gt;skall tillämpas även för byggnader&lt;br&gt;som tas i anspråk senare under den&lt;br&gt;löpande taxeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;byggnad avses kostnaden för att&lt;br&gt;under andra året före taxeringsåret&lt;br&gt;uppföra en motsvarande anlägg-&lt;br&gt;ning. Kostnaden kan bestämmas&lt;br&gt;antingen genom en beräkning grun-&lt;br&gt;dad på erfarenheter om byggnads-&lt;br&gt;kostnademas storlek detta år, eller&lt;br&gt;genom en omräkning av den fak-&lt;br&gt;tiska byggnadskostnaden med en&lt;br&gt;omräkningsfaktor. Denna faktor&lt;br&gt;skall bestämmas så att man där-&lt;br&gt;igenom beaktar ändringen i bygg-&lt;br&gt;nadskostnad mellan nybyggnadsåret&lt;br&gt;och andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje småhus, hyreshus, indu-&lt;br&gt;stribyggnad och övrig byggnad&lt;br&gt;med värde av minst 50 000 kronor&lt;br&gt;skall utgöra en värderingsenhet,&lt;br&gt;om inte annat anges i 3 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplementhus på småhusenheten skall i regel mgå i samma&lt;br&gt;värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnader och övriga&lt;br&gt;byggnader värderade enligt pro-&lt;br&gt;duktionskostnadsmetoden samt&lt;br&gt;småhus, vilkas värde inte uppgår&lt;br&gt;till 10 000 kronor, skall ingå i&lt;br&gt;samma värderingsenhet som den&lt;br&gt;mest värdefulla byggnaden inom&lt;br&gt;samma tomt. Uppgår den mest&lt;br&gt;värdefulla byggnadens värde inte&lt;br&gt;till 10 000 kronor skall samtliga&lt;br&gt;byggnader inom tomten utgöra en&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ktrje hyreshusenhet och industri-&lt;br&gt;enhet värderad enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet. Uppdelning i två eller&lt;br&gt;flera värderingsenheter får dock&lt;br&gt;ske om det väsentligt underlättar&lt;br&gt;värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar en byggnad inrättad för&lt;br&gt;väsentligt olika ändamål får den&lt;br&gt;indelas i två eller flera värderings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senast lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnader och övriga byggnader&lt;br&gt;vilkas värde inte uppgår till 50 000&lt;br&gt;kronor, skall ingå i samma värde-&lt;br&gt;ringsenhet som den mest värdefulla&lt;br&gt;byggnaden inom samma tomt.&lt;br&gt;Uppgår den mest värdefulla bygg-&lt;br&gt;nadens värde inte till 50 000 kro-&lt;br&gt;nor skall samtliga byggnader inom&lt;br&gt;tomten utgöra en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År ett hyreshus inrättat för både&lt;br&gt;bostäder och lokaler skall bostads-&lt;br&gt;delen och lokaldelen utgöra skilda&lt;br&gt;värderingsenheter. Byggnader eller&lt;br&gt;delar av olika byggnader som&lt;br&gt;åsatts samma klassificeringsdata&lt;br&gt;beträffande värdefaktorerna lägen-&lt;br&gt;hetstyp och ålder får sammanföras&lt;br&gt;till en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en industribyggnad som&lt;br&gt;värderats enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden inrättad för mer än en&lt;br&gt;lokaltyp skall delar som hänförs till&lt;br&gt;olika lokaltyper utgöra skilda&lt;br&gt;värderingsenheter. Särskild värde-&lt;br&gt;ringsenhet behöver dock inte bildas&lt;br&gt;för en lokaltyp som omfattar&lt;br&gt;mindre än tio procent av bygg-&lt;br&gt;nadens totala yta och mindre än&lt;br&gt;250 kvadratmeter. Byggnader eller&lt;br&gt;delar av olika byggnader som&lt;br&gt;åsatts samma klassificeringsdata&lt;br&gt;beträffande värdefaktorerna lokal-&lt;br&gt;typ, standard och ålder får sam-&lt;br&gt;manföras till en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelning av hyreshus och&lt;br&gt;industribyggnad i två eller flera&lt;br&gt;värderingsenheter får även ske om&lt;br&gt;det underlättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar ett småhus eller en&lt;br&gt;ekonomibyggnad inrättad för&lt;br&gt;väsentligt olika ändamål får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheter om det underlättar värde&lt;br&gt;ringen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnaden indelas i två eller flera&lt;br&gt;värderingsenheter om det under-&lt;br&gt;lättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje tomt skall utgöra en&lt;br&gt;värderingsenhet, om inte annat&lt;br&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger byggnadsrätt till två&lt;br&gt;eller flera småhus på en tomt får&lt;br&gt;varje del av tomten, som omfattas&lt;br&gt;av en byggnadsrätt, utgöra en&lt;br&gt;värderingsenhet. Tomt/ör hyreshus&lt;br&gt;skall indelas i två eller flera&lt;br&gt;värderingsenheter om detta på&lt;br&gt;grund av tomtens användningssätt&lt;br&gt;är nödvändigt för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje tomt skall utgöra en&lt;br&gt;värderingsenhet, om inte annat&lt;br&gt;anges i andra - fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger byggrätt till två eller&lt;br&gt;flera småhus på en tomt får varje&lt;br&gt;del av tomten, som omfattas av en&lt;br&gt;byggrätt, utgöra en värderings-&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomt som är bebyggd med&lt;br&gt;hyreshus skall indelas i värde-&lt;br&gt;ringsenheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledning av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt på vilket hyreshusen har&lt;br&gt;indelats i värderingsenheter och&lt;br&gt;med beaktande av hur markens&lt;br&gt;byggrätt har tagits i anspråk eller&lt;br&gt;skall tas i anspråk enligt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obebyggd tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;skall indelas i värderingsenheter så&lt;br&gt;att tomtmark med byggrätt för&lt;br&gt;bostäder och för lokaler utgör&lt;br&gt;skiIda värderingsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall taxeringsvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall bestämmas för&lt;br&gt;kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom&lt;br&gt;värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser&lt;br&gt;värdefaktorn storlek för småhus,&lt;br&gt;tomtmark för småhus, åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark och skogs-&lt;br&gt;impediment indelas i klasser.&lt;br&gt;Resultatet av klassindelningen&lt;br&gt;kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser de&lt;br&gt;under punkterna 1-4 angivna&lt;br&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, in-&lt;br&gt;dustribyggnad och övrig byggnad&lt;br&gt;värderad enligt avkastningsmeto-&lt;br&gt;den, tomtmark, åkermark, betes-&lt;br&gt;mark, skogsmark och skogsimpe-&lt;br&gt;diment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig byggnad&lt;br&gt;värderad enligt produktionskost-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ärligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värden i vän&lt;br&gt;m.m. (riktvärdeangivelse) som in-&lt;br&gt;om varje värdeområde erfordras&lt;br&gt;för att bestämma riktvärdet skall&lt;br&gt;redovisas på karta, i tabell eller på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen&lt;br&gt;kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdets&lt;br&gt;bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett&lt;br&gt;med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns&lt;br&gt;justering för säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i&lt;br&gt;marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet utan säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på marknads-&lt;br&gt;värdet skall, i fråga om småhus-&lt;br&gt;enhet, anses föreligga när säregna&lt;br&gt;förhållanden föranleder att det med&lt;br&gt;ledning av riktvärden bestämda&lt;br&gt;värdet höjs eller sänks med minst&lt;br&gt;10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på marknads-&lt;br&gt;värdet skall, i fråga om småhus-&lt;br&gt;enhet, anses föreligga när säregna&lt;br&gt;förhållanden föranleder att det med&lt;br&gt;ledning av riktvärden bestämda&lt;br&gt;värdet höjs eller sänks med minst&lt;br&gt;50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som anges under punkterna 1-4 skall inte bestämmas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnad eller byggnader inom&lt;br&gt;samma tomt, om byggnadsbestån-&lt;br&gt;dets sammanlagda taxeringsvärde&lt;br&gt;ej skulle uppgå till 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnad eller byggnader inom&lt;br&gt;samma tomt, om byggnadsbestån-&lt;br&gt;dets sammanlagda taxeringsvärde&lt;br&gt;ej skulle uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av hyreshus bestäms som&lt;br&gt;skillnaden mellan värdet av en vär-&lt;br&gt;deringsenhet bestående av hyres-&lt;br&gt;huset och tillhörande mark och&lt;br&gt;värdet av den eller de värderings-&lt;br&gt;enheter som avser marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för en hyreshusenhet&lt;br&gt;bestående av hyreshus och till-&lt;br&gt;hörande tomtmark skall utgöra&lt;br&gt;sammanlagda värdet av byggnader&lt;br&gt;och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för hyreshus skall&lt;br&gt;utgöra värdet av en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende ett eller flera&lt;br&gt;hyreshus eller del av hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en hyreshus-&lt;br&gt;enhet med normalt förhållande&lt;br&gt;mellan värderingsenhetens mark-&lt;br&gt;värde och dess hyra, bebyggd med&lt;br&gt;ett hyreshus, uppfört under åren&lt;br&gt;1950-1959, med en bostadshyra&lt;br&gt;eller lokalhyra av 131 000-&lt;br&gt;140 000 kronor och med en&lt;br&gt;sammanlagd bostadshyra och&lt;br&gt;lokalhyra som inte överstiger&lt;br&gt;170 000 kronor, får endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende ett hyreshus uppfört&lt;br&gt;under andra året före taxeringsåret&lt;br&gt;och med en hyra av 100 000 kro-&lt;br&gt;nor får endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-&lt;br&gt;hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadshyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med bostadshyra avses bruksvärdehyra för bostä-&lt;br&gt;der. Hyran skall bestämmas med hänsyn till den&lt;br&gt;genomsnittliga hyresnivån under det andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värderingsenheter med en hyra under&lt;br&gt;100 000 kronor skall finnas minst 15 hyresklasser&lt;br&gt;och för värderingsenheter med en hyra mellan&lt;br&gt;100 000 kronor och en miljon kronor minst&lt;br&gt;25 hyresklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1987:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalhyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med lokalhyra avses marknadsmässig hyra för&lt;br&gt;lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;den genomsnittliga hyresnivån under det andra&lt;br&gt;året före taxeringsåret. För värderingsenheter&lt;br&gt;med en hyra under 100 000 kronor skall finnas&lt;br&gt;minst 15 hyresklasser och för värderingsenheter&lt;br&gt;med en hyra mellan 100 000 kronor och en&lt;br&gt;miljon kronor minst 25 hyresklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för hyreshusets sannolika åter-&lt;br&gt;stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;hyreshusets nybyggnadsår, omfattningen av till-&lt;br&gt;och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åldern skall finnas minst sju klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Markvärdeandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med markvärdeandel avses förhållandet mellan&lt;br&gt;värderingsenhetens markvärde och summan av&lt;br&gt;dess årliga bostadshyra och lokalhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värderingsenhet med en ålder motsvarande&lt;br&gt;minst 20 år skall för värdefaktorn markvärde-&lt;br&gt;andel finnas minst tre klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-&lt;br&gt;hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetstyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetstyp bestäms med hänsyn till om värde-&lt;br&gt;ringsenheten är inrättad för bostäder eller&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder och&lt;br&gt;marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran skall /ör&lt;br&gt;värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den&lt;br&gt;genomsnittliga hyresnivån under det andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sanno-&lt;br&gt;lika återstående livslängd och anges genom ett&lt;br&gt;värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom&lt;br&gt;återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med&lt;br&gt;hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, om-&lt;br&gt;fattningen av till- och ombyggnader samt tid-&lt;br&gt;punkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera&lt;br&gt;värderingsenheter skall samma värdeår bestäm-&lt;br&gt;mas för dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad skall värderas enligt avkast-&lt;br&gt;ningsmetoden. Byggnader som har&lt;br&gt;endast begränsad användbarhet för&lt;br&gt;annat ändamål än för vilket de&lt;br&gt;utnyttjas och liknande speciella&lt;br&gt;byggnader, bensinstationsbygg-&lt;br&gt;nader, andra byggnader med&lt;br&gt;olämplig utformning för normal&lt;br&gt;industriproduktion samt byggnads-&lt;br&gt;konstruktioner som inte har karak-&lt;br&gt;tär av hus skall dock värderas en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribyggnad&lt;br&gt;och övrig byggnad på elproduk-&lt;br&gt;tionsenhet gäller särskilda regler i&lt;br&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en industribyggnad be-&lt;br&gt;stäms som skillnaden mellan värdet&lt;br&gt;av en värderingsenhet bestående av&lt;br&gt;industribyggnaden och tillhörande&lt;br&gt;mark och värdet av den värde-&lt;br&gt;ringsenhet eller de värderings-&lt;br&gt;enheter som avser marken. På&lt;br&gt;motsvarande sätt bestäms värdet av&lt;br&gt;övrig byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för en värderingsenhet&lt;br&gt;som består av en industribyggnad&lt;br&gt;eller en övrig byggnad och till-&lt;br&gt;hörande tomtmark skall anges som&lt;br&gt;produkten av en bruttokapitalise-&lt;br&gt;ringsfaktor och total årlig värde-&lt;br&gt;ringshyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Bygg-&lt;br&gt;nader som har endast begränsad&lt;br&gt;användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;för vilket de utnyttjas och liknande&lt;br&gt;speciella byggnader, bensinsta-&lt;br&gt;tionsbyggnader, andra byggnader&lt;br&gt;med olämplig utformning för nor-&lt;br&gt;mal industriproduktion samt bygg-&lt;br&gt;nadskonstruktioner som inte har&lt;br&gt;karaktär av hus skall dock värderas&lt;br&gt;enligt produktionskostnadsmeto-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribyggnad&lt;br&gt;på elproduktionsenhet gäller sär-&lt;br&gt;skilda regler i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om&lt;br&gt;industribyggnad gäller även övrig&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för industribyggnad&lt;br&gt;skall utgöra värdet av en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en eller flera&lt;br&gt;industribyggnader eller del av in-&lt;br&gt;dustribyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkast ningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingshyra för en värde- Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet som är bebyggd med en ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;industribyggnad eller en övrig byggnad uppförd under andra året&lt;br&gt;byggnad av viss lokaltyp och med före taxeringsåret och som om-&lt;br&gt;normal standard, uppförd under fattar 1 OOO kvadratmeter produk-&lt;br&gt;perioden 1975-1979, får anges tionslokaler av normal standard får&lt;br&gt;endast med värden i en fastställd endast anges värden i en fastställd&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värdeserie.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värdeserie.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall värderingshyran bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för industribyggnadens eller&lt;br&gt;övriga byggnadens sannolika återstående livs-&lt;br&gt;längd. Denna bestäms med hänsyn till bygg-&lt;br&gt;nadens nybyggnadsår, omfattningen av till- och&lt;br&gt;ombyggnader samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för en industribyggnad eller en&lt;br&gt;övrig byggnad med en ålder motsvarande högst&lt;br&gt;25 år får avse högst 10 år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaltyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaltyp bestäms med hänsyn till det ändamål&lt;br&gt;lokalen är inrättad för. Uppdelning av en lokal&lt;br&gt;i skilda lokaltyper skall endast ske om delarna&lt;br&gt;överstiger 10 procent av byggnadens totala lokal-&lt;br&gt;yta eller om de överstiger 250 kvadratmeter&lt;br&gt;lokalyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn lokaltyp skall finnas minst tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden för lokal av viss lokaltyp bestäms med&lt;br&gt;hänsyn till lokalytans utförande och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn standard skall finnas minst tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för värderingsenheter bestäm-&lt;br&gt;mas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaltyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokaltyp bestäms med hänsyn till om värderings-&lt;br&gt;enheten är inrättad som produktionslokaler,&lt;br&gt;industrikontor eller lager m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till värderings-&lt;br&gt;enhetens yta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sanno-&lt;br&gt;lika återstående livslängd och anges genom ett&lt;br&gt;värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom&lt;br&gt;återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med&lt;br&gt;hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår,&lt;br&gt;omfattningen av till- och ombyggnader samt&lt;br&gt;tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i&lt;br&gt;flera värderingsenheter skall samma värdeår&lt;br&gt;bestämmas för dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden för en värderingsenhet bestäms med&lt;br&gt;hänsyn till lokalytans utförande och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn standard skall finnas minst tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en industribyggnad eller en&lt;br&gt;övrig byggnad som värderas enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden skall&lt;br&gt;riktvärdet anges genom en nedräk-&lt;br&gt;ningsfaktor. Med nedräkningsfaktor&lt;br&gt;avses den faktor varmed byggna-&lt;br&gt;dens återanskaffningskostnad,&lt;br&gt;beräknad enligt 5 kap. 6 §, skall&lt;br&gt;multipliceras för att byggnadens&lt;br&gt;tekniska nuvärde skall erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet utgör 75 procent&lt;br&gt;av det tekniska nuvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret och belägen&lt;br&gt;inom den ortstyp som medför högst&lt;br&gt;värde skall anges 75 procent av&lt;br&gt;byggnadens tekniska nuvärde detta&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senasle lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje väldeområde skall nedräkningsfaktorer bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern bestäms enligt 6 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med byggnadskategori avses industribyggnadens&lt;br&gt;eller övriga byggnadens karaktär och konstruk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn byggnadskategori skall finnas&lt;br&gt;minst tre klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ortstyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ortstypen bestäms med hänsyn till industribygg-&lt;br&gt;nadens eller övriga byggnadens läge i förhållande&lt;br&gt;till tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden skall bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ateranskajfnings-&lt;br&gt;kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ateranskajfningskostnaden bestäms enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern bestäms enligt 4 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med byggnadskategori avses värderingsenhetens&lt;br&gt;karaktär och konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn byggnadskategori skall finnas&lt;br&gt;minst tre klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ortstyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ortstypen bestäms med hänsyn till värderings-&lt;br&gt;enhetens läge i förhållande till tätort.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt&lt;br&gt;eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för&lt;br&gt;hyreshus, industribyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad skall utgöra värdet&lt;br&gt;av en kvadratmeter byggnadsrätt&lt;br&gt;vid nybebyggelse eller värdet av en&lt;br&gt;kvadratmeter tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för&lt;br&gt;hyreshus, industribyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad skall utgöra värdet&lt;br&gt;av en värderingsenhet avseende&lt;br&gt;tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en kvadratmeter&lt;br&gt;byggrätt avseende tomtmark för&lt;br&gt;hyreshus och värdet av en&lt;br&gt;kvadratmeter tomtmark eller&lt;br&gt;byggrätt avseende tomtmark för&lt;br&gt;industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad, får anges endast med&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för hyreshus skall inom varje värdeområde&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn typ av bebyggelse&lt;br&gt;samt, om särskilda skäl föreligger, typ av våningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyggelse Med typ av bebyggelse avses det ändamål bebyg-&lt;br&gt;gelsen på tomtmarken är avsedd för, antingen&lt;br&gt;bostäder eller lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av våningsplan Med typ av våningsplan avses planets utformning&lt;br&gt;och belägenhet inom byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för hyreshus skall inom varje värdeområde&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses värderingsenhetens byggrätt i&lt;br&gt;kvadratmeter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyggelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med typ av bebyggelse avses det ändamål bebyg-&lt;br&gt;gelsen på värderingsenheten är avsedd för,&lt;br&gt;antingen bostäder eller lokaler.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för&lt;br&gt;industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad skall inom varje&lt;br&gt;värdeområde bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för värdefaktorn typ&lt;br&gt;av bebyggelse. Med typ av bebyg-&lt;br&gt;gelse avses det ändamål bebyg-&lt;br&gt;gelsen på tomtmarken är avsedd&lt;br&gt;för, såsom industribyggnad,&lt;br&gt;bensinstation eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§!6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för&lt;br&gt;industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad skall inom varje&lt;br&gt;värdeområde bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för värdefaktorn&lt;br&gt;storlek. Med storlek avses värde-&lt;br&gt;ringsenhetens tomtmarksareal. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger skall dock&lt;br&gt;avses den byggrätt i kvadratmeter&lt;br&gt;som värderingsenheten utnyttjas för&lt;br&gt;eller är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för exploateringsmark&lt;br&gt;skall bestämmas genom att de&lt;br&gt;riktvärden som har fastställts för&lt;br&gt;tomtmark för småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad multipliceras med en&lt;br&gt;exploateringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för en värderingsenhet&lt;br&gt;exploateringsmark skall bestämmas&lt;br&gt;genom att de riktvärden som har&lt;br&gt;fastställts för en motsvarande&lt;br&gt;värderingsenhet tomtmark för&lt;br&gt;småhus, hyreshus, industribyggnad&lt;br&gt;eller övrig byggnad multipliceras&lt;br&gt;med en exploateringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exploateringsfaktom&lt;br&gt;följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas för skilda förhållanden för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väntetid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med väntetid avses tiden innan exploateringen&lt;br&gt;kan beräknas börja.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exploateringstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med exploateringstid avses tiden under vilken&lt;br&gt;exploatering kan beräknas pågå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exploateringsfaktom&lt;br&gt;följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas för skilda förhållanden för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väntetid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med väntetid avses tiden innan exploateringen av&lt;br&gt;värderingsenheten kan beräknas börja. Väntetiden&lt;br&gt;anges i hela antal år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploateringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exploateringstid avses tiden under vilken&lt;br&gt;exploateringen av värderingsenheten kan beräk-&lt;br&gt;nas pågå. Exploateringstiden anges i hela antal&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för täktmark skall&lt;br&gt;beräknas som produkten av en&lt;br&gt;brytningsfaktor och värdet per&lt;br&gt;kubikmeter brytvärd fyndighet av&lt;br&gt;olika slag, såsom sten, grus, sand,&lt;br&gt;lera, jord, torv eller andra&lt;br&gt;jordarter vid omedelbar brytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kubikmetervärdet vid omedelbar&lt;br&gt;brytning skall inom varje värde-&lt;br&gt;område bestämmas till marknads-&lt;br&gt;mässigt arrendepris. Som kubik-&lt;br&gt;metervärde får endast anges värden&lt;br&gt;i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för täktmark skall&lt;br&gt;utgöra värdet av en värderings-&lt;br&gt;enhet täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet per kubikmeter brytvärd&lt;br&gt;fyndighet av olika slag, såsom&lt;br&gt;sten, grus, sand, lera, jord, torv&lt;br&gt;eller andra jordarter skall&lt;br&gt;bestämmas till marknadsmässigt&lt;br&gt;arrendepris vid omedelbar bryt-&lt;br&gt;ning. Värdet per kubikmeter får&lt;br&gt;endast bestämmas till värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brytningsfaktorn skall bestämmas för skilda förhållanden för följande&lt;br&gt;värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brytningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med väntetid avses tiden innan brytningen kan&lt;br&gt;beräknas börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brytningstid avses tiden under vilken&lt;br&gt;brytningen kan beräknas pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden avseende täktmark bestämmas&lt;br&gt;för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärligt uttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med årligt uttag avses den mängd material som&lt;br&gt;i genomsnitt per år under brytningstiden kan&lt;br&gt;antas bli utbruten från värderingsenheten. Uttaget&lt;br&gt;anges i kubikmeter fast mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väntetid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med väntetid avses tiden innan brytningen pä&lt;br&gt;värderingsenheten kan beräknas börja. Väntetiden&lt;br&gt;anges i hela antal år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brytningstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med brytningstid avses tiden under vilken&lt;br&gt;brytningen på värderingsenheten kan beräknas&lt;br&gt;pågå. Brytningstiden anges i hela antal år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nu varande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar skall utgöra värdet per kilowatt taxeringseffekt&lt;br&gt;och bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn godhet. Genom&lt;br&gt;denna beaktas olikheter i årskostnaderna beroende på varierande&lt;br&gt;anläggningskostnader per kilowatt taxeringseffekt för kraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall utgöra det&lt;br&gt;kapitaliserade värdet av 75 procent&lt;br&gt;av årsnettot för en taxeringseffekt&lt;br&gt;om en kilowatt under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret. Årsnettot be-&lt;br&gt;stäms som skillnaden mellan brut-&lt;br&gt;tointäkten, beräknad enligt statens&lt;br&gt;vattenfallsverks högspänningstarif-&lt;br&gt;fer för mellansvenska området, och&lt;br&gt;årskostnad för respektive god-&lt;br&gt;hetsklass. I årskostnaden skall in-&lt;br&gt;räknas normala drift-, underhålls-&lt;br&gt;och förnyelsekostnader. De på&lt;br&gt;detta sätt framräknade riktvärdena&lt;br&gt;skall jämkas med hänsyn till lön-&lt;br&gt;samheten för den totala elproduk-&lt;br&gt;tionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall utgöra det&lt;br&gt;kapitaliserade värdet av 75 procent&lt;br&gt;av årsnettot för en taxeringseffekt&lt;br&gt;om en kilowatt under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret. Årsnettot be-&lt;br&gt;stäms som skillnaden mellan brut-&lt;br&gt;tointäkten, beräknad med ledning&lt;br&gt;av den prissättning som tillämpas&lt;br&gt;för det mellansvenska området, och&lt;br&gt;årskostnad för respektive god-&lt;br&gt;hetsklass. I årskostnaden skall in-&lt;br&gt;räknas normala drift-, underhålls-&lt;br&gt;och förnyelsekostnader. De på&lt;br&gt;detta sätt framräknade riktvärdena&lt;br&gt;skall jämkas med hänsyn till lön-&lt;br&gt;samheten för den totala elproduk-&lt;br&gt;tionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning vid allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering skall ägaren utan&lt;br&gt;anmaning lämna deklaration&lt;br&gt;(allmän fastighetsdeklaration) för&lt;br&gt;varje fastighet. Deklaration skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning vid allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering skall ägaren utan&lt;br&gt;anmaning lämna deklaration&lt;br&gt;(allmän fastighetsdeklaration) för&lt;br&gt;varje fastighet. Deklaration skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte lämnas för staten&lt;br&gt;tillhörig försvarsfastighet som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § är undantagen&lt;br&gt;från skatteplikt. Deklaration skall&lt;br&gt;inte heller lämnas för fastighet för&lt;br&gt;allmänna kommunikationsändamål&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 2 § är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt eller&lt;br&gt;för byggnad på annans mark då&lt;br&gt;byggnadens värde understiger&lt;br&gt;10 000 kronor. Finns på sådan&lt;br&gt;kommunikationsfastighet som nyss&lt;br&gt;har nämnts husbyggnad som an-&lt;br&gt;vänds för annat än kommunika-&lt;br&gt;tionsändamål skall dock deklaration&lt;br&gt;lämnas. Deklarationsskyldighet&lt;br&gt;gäller också för byggnad på&lt;br&gt;annans mark om den används som&lt;br&gt;stadigvarande bostad eller om dess&lt;br&gt;bostadsyta överstiger tio kvadrat-&lt;br&gt;meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning är också den som&lt;br&gt;deklarationsskyldighet, skyldig att a'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte lämnas för staten&lt;br&gt;tillhörig försvarsfastighet som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § är undantagen&lt;br&gt;från skatteplikt eller för fastighet&lt;br&gt;som vid föregående års taxering&lt;br&gt;inte åsatts högre taxeringsvärde än&lt;br&gt;1 000 kronor. Deklaration skall&lt;br&gt;inte heller lämnas för fastighet för&lt;br&gt;allmänna kommunikationsändamål&lt;br&gt;eller för distributionsbyggnad, vär-&lt;br&gt;mecentral eller reningsanläggning&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 2 § är undan-&lt;br&gt;tagen från skatteplikt eller för&lt;br&gt;byggnad på annans mark då bygg-&lt;br&gt;nadens värde understiger 50 000&lt;br&gt;kronor. Finns på sådan kommuni-&lt;br&gt;kationsfästighet som nyss har&lt;br&gt;nämnts husbyggnad som används&lt;br&gt;för annat än kommunikations-&lt;br&gt;ändamål skall dock deklaration&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte på grund av första stycket har&lt;br&gt;'ge fastighetsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet&lt;br&gt;enligt punkterna 1-3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4-7,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde av varje värderingsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. storleken av sådan värdefaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av riktvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. storleken av värderingshyra&lt;br&gt;enligt 11 kap. 4 §, bruttokapita-&lt;br&gt;liseringsfaktor enligt 11 kap. 6 §,&lt;br&gt;exploateringsfaktor enligt 12 kap.&lt;br&gt;6 §, brytningsfaktor och värdet per&lt;br&gt;kubikmeter brytvärd fyndighet en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 8 §, utbyggd effekt,&lt;br&gt;taxeringseffekt, utnyttjandetid,&lt;br&gt;regleringsmöjlighet och belägenhet&lt;br&gt;enligt 15 kap. 3 § och återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnad enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;och 15 kap. 7 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som särskilt anges i 8 - 15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. exploateringsfaktor enligt&lt;br&gt;12 kap. 6 §, utbyggd effekt, taxe-&lt;br&gt;ringseffekt, utnyttjandetid, regle-&lt;br&gt;ringsmöjlighet och belägenhet en-&lt;br&gt;ligt 15 kap. 3 § och återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnad enligt 15 kap. 7 §&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. säreget förhållande som har 7. säreget förhållande enligt&lt;br&gt;föranlett Justering av riktvärde. 7 kap. 5 § eller annat förhållande&lt;br&gt;som har föranlett ändring av&lt;br&gt;riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.&lt;br&gt;Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt&lt;br&gt;tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovisas i&lt;br&gt;särskild bilaga till nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsnämndens beslut enligt 11 § skall föras in i stomme&lt;br&gt;till fastighetslängd. Besluten skall med de ändringar som gjorts med stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 16 § föras in i fastighetslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut om byggnad på&lt;br&gt;annans mark med värde under&lt;br&gt;10 000 kronor skall dock ej föras&lt;br&gt;in i fastighetslängd eller stomme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut om byggnad på&lt;br&gt;annans mark med värde under&lt;br&gt;50 000 kronor skall dock ej föras&lt;br&gt;in i fastighetslängd eller stomme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sådan längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sådan längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än staten tillhörig försvarsbyggnad, som enligt 3 kap. 2 § är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagen från skatteplikt, skall inte föras in i fastighetslängd eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stomme till sådan längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om fastighetslängd meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sarskilda fastmhetstaxerinusnämndens beslut om fastiuhetstaxerins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föras in i fastighetslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsnämndens be-&lt;br&gt;slut om byggnad på annans mark&lt;br&gt;med värde under 10 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsnämndens be-&lt;br&gt;slut om byggnad på annans mark&lt;br&gt;med värde under 50 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dock inte föras in i fastig-&lt;br&gt;hetslängden. Detsamma gäller om&lt;br&gt;annan än staten tillhörig försvars-&lt;br&gt;byggnad, som enligt 3 kap. 2 § är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dock inte föras in i fastig-&lt;br&gt;hetslängden. Detsamma gäller om&lt;br&gt;annan än staten tillhörig försvars-&lt;br&gt;byggnad, som enligt 3 kap. 2 § är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetslängden skall skrivas under av skattemyndighet. Den skall&lt;br&gt;därefter såvitt gäller den årliga taxeringen utom beträffande egendom som&lt;br&gt;avses i andra stycket anses innefatta den särskilda fastighetstaxerings-&lt;br&gt;nämndens beslut om fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om fastighetslängden meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;ly&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall i anledning av förvaltningsdomstols beslut&lt;br&gt;avseende visst taxeringsår, för efterföljande år under den löpande&lt;br&gt;taxeringsperioden i fastighetslängden föra in de ändringar i eller tillägg&lt;br&gt;till fastighetstaxering som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte&lt;br&gt;vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden skall vidtas inom fem månader från den dag beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidtagen åtgärd tillställa&lt;br&gt;fastighetens ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 §.&lt;br&gt;Vederbörande fastighetstaxeringsnämnd och kommun skall underrättas om&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsen skall innehålla upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av 31 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattemyndighetens skyldighet&lt;br&gt;att ändra inkomst- och förmögen-&lt;br&gt;hetstaxeringen enligt 4 kap. 13 och&lt;br&gt;17 §§ taxeringslagen (1990:324),&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattemyndighetens skyldighet&lt;br&gt;att ändra taxeringen enligt 4 kap.&lt;br&gt;13 och 17 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna i 16 kap. om ny taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs om förvaltningsdomstols beslut gäller även om&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut om rättelse enligt 10 § och 20 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid allmän fastighetstaxering år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I stället för vad som föreskrivs i punkt 1 skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 5 och 16 §§, 12 kap. 6 och 7 §§, 18 kap.&lt;br&gt;1 §, 20 kap. 20 § och 28 kap. 9 § såvitt avser småhusenheter och lant-&lt;br&gt;bruksenheter tillämpas först vid nästkommande allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxering av dessa år 1996 respektive 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1990:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:828) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §‘&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra&lt;br&gt;komplementhus såsom garage, förråd och annan&lt;br&gt;mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre&lt;br&gt;och högst tio familjer, om byggnaden ingår i&lt;br&gt;lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre&lt;br&gt;familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang&lt;br&gt;och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som&lt;br&gt;ligger i anslutning till hyreshus och som behövs&lt;br&gt;för verksamheten, skall utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som&lt;br&gt;är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio&lt;br&gt;familjer, om den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogs-&lt;br&gt;bruk och som inte är inrättad för bostadsändamål,&lt;br&gt;såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus,&lt;br&gt;magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:828.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special- Med specialbyggnad avses&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvarsändamål&lt;br&gt;eller ekonomisk försvarsberedskap, om&lt;br&gt;byggnaden inte är en fristående industriell&lt;br&gt;anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, stations-&lt;br&gt;byggnad, expeditionsbyggnad, vänthall,&lt;br&gt;godsmagasin, reparationsverkstad och lik-&lt;br&gt;nande, om byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommun i kat ionsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postverkets, tele-&lt;br&gt;verkets, statens järnvägars, luftfartsverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Radio Aktiebolags, Sveriges Television&lt;br&gt;Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distribu-&lt;br&gt;tions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller dis-&lt;br&gt;tributionsnätet för gas, värme, elektricitet&lt;br&gt;eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distribution av&lt;br&gt;varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan&lt;br&gt;anläggning som även är inrättad för produk-&lt;br&gt;tion av elektrisk starkström för yrkesmässig&lt;br&gt;distribution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, anlägg-&lt;br&gt;ning för förvaring av radioaktivt avfall, sop-&lt;br&gt;station och liknande samt pumpstation som&lt;br&gt;hör till sådan anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård, nyk-&lt;br&gt;terhetsvård, narkomanvård, barnavård, kri-&lt;br&gt;minalvård, arbetsvärd, åldringsvård eller&lt;br&gt;omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Annan byggnad än som nu har nämnts skall&lt;br&gt;utgöra vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-,&lt;br&gt;sport- och&lt;br&gt;idrotts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport, idrott&lt;br&gt;och liknande, om allmänheten har tillträde&lt;br&gt;till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervisning eller&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem eller&lt;br&gt;skolhem för elever vid sådana skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt ändamål&lt;br&gt;såsom teater, biograf, museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesia-&lt;br&gt;stikbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som används&lt;br&gt;för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravningsplats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun eller&lt;br&gt;annan menighet och som används för allmän&lt;br&gt;styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller&lt;br&gt;säkerhet samt fritidsgård och byggnad med&lt;br&gt;likartad användning. Som allmän byggnad&lt;br&gt;skall inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affårsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övrig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra&lt;br&gt;komplementhus såsom garage, förråd och annan&lt;br&gt;mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre&lt;br&gt;och högst tio familjer, om byggnaden ingår i&lt;br&gt;lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre&lt;br&gt;familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang&lt;br&gt;och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som&lt;br&gt;ligger i anslutning till hyreshus och som behövs&lt;br&gt;för verksamheten, skall utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som&lt;br&gt;är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio&lt;br&gt;familjer, om den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogs-&lt;br&gt;bruk och som inte är inrättad för bostadsändamål,&lt;br&gt;såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus,&lt;br&gt;magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Special- Med specialbyggnad avses&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvarsändamål&lt;br&gt;eller ekonomisk försvarsberedskap, om&lt;br&gt;byggnaden inte är en fristående industriell&lt;br&gt;anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stations-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnad, expeditionsbyggnad, vänthall,&lt;br&gt;godsmagasin, reparationsverkstad och lik-&lt;br&gt;nande, om byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommunikationsändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postverkets, tele-&lt;br&gt;verkets, statens järnvägars, luftfartsverkets,&lt;br&gt;banverkets, Svensk Rundradio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges&lt;br&gt;Television Aktiebolags och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distribu-&lt;br&gt;tions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller dis-&lt;br&gt;tributionsnätet för gas, värme, elektricitet&lt;br&gt;eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distribution av&lt;br&gt;varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan&lt;br&gt;anläggning som även är inrättad för produk-&lt;br&gt;tion av elektrisk starkström för yrkesmässig&lt;br&gt;distribution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, anlägg-&lt;br&gt;ning för förvaring av radioaktivt avfall, sop-&lt;br&gt;station och liknande samt pumpstation som&lt;br&gt;hör till sådan anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård, nyk-&lt;br&gt;terhetsvård, narkomanvård, barnavård, kri-&lt;br&gt;minalvård, arbetsvärd, åldringsvård eller&lt;br&gt;omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Annan byggnad än som nu har nämnts skall&lt;br&gt;utgöra vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-,&lt;br&gt;sport- och&lt;br&gt;idrotts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport, idrott&lt;br&gt;och liknande, om allmänheten har tillträde&lt;br&gt;till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervisning eller&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem eller&lt;br&gt;skolhem för elever vid sådana skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt ändamål&lt;br&gt;såsom teater, biograf, museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesia-&lt;br&gt;stikbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som används&lt;br&gt;för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravningsplats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun eller&lt;br&gt;annan menighet och som används för allmän&lt;br&gt;styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller&lt;br&gt;säkerhet samt fritidsgård och byggnad med&lt;br&gt;likartad användning. Som allmän byggnad&lt;br&gt;skall inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda&lt;br&gt;byggnadstyperna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt och punkterna 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1990:652) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet om på lantbruksen-&lt;br&gt;heten finns vad som vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen betecknas som småhus,&lt;br&gt;hyreshus, tomtmark för småhus&lt;br&gt;eller tomtmark för hyreshus. Från&lt;br&gt;skatteplikt undantas fastighet som&lt;br&gt;året före taxeringsåret inte varit&lt;br&gt;skattepliktig enligt fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses&lt;br&gt;i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,&lt;br&gt;skattepliktig till fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet om på lantbruksen-&lt;br&gt;heten finns vad som vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen betecknas som småhus&lt;br&gt;eller tomtmark för småhus. Från&lt;br&gt;skatteplikt undantas fastighet som&lt;br&gt;året före taxeringsåret inte varit&lt;br&gt;skattepliktig enligt fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på&lt;br&gt;lantbruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,5 procent av:&lt;br&gt;taxeringsvärdet avseende hyres&lt;br&gt;husenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyres-&lt;br&gt;husenhet till den del det avser&lt;br&gt;värderingsenhet för bostäder,&lt;br&gt;värderingsenhet för bostäder under&lt;br&gt;uppförande, värderingsenhet av-&lt;br&gt;seende tomtmark som hör till dessa&lt;br&gt;bostäder samt annan värderingsen-&lt;br&gt;het tomtmark som är obebyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en&lt;br&gt;fastighet, som är belägen i Sverige,&lt;br&gt;huvudsakligen bostäder och har&lt;br&gt;byggnaden beräknat värdeår som&lt;br&gt;utgör året före det fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringsår som föregått inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringsåret, utgår dock ingen fas-&lt;br&gt;tighetsskatt under de fem första&lt;br&gt;åren och halv fastighetsskatt under&lt;br&gt;de därpå följande fem åren. Det&lt;br&gt;samma gäller färdigställd eller&lt;br&gt;ombyggd sådan byggnad, för vil-&lt;br&gt;ken värdeår inte har åsatts vid ny&lt;br&gt;fastighetstaxering, men som skulle&lt;br&gt;ha åsatts ett värdeår motsvarande&lt;br&gt;året före det fastighetstaxeringsår&lt;br&gt;som föregått inkomsttaxeringsåret,&lt;br&gt;om ny fastighetstaxering då hade&lt;br&gt;företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall&lt;br&gt;fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i&lt;br&gt;41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-&lt;br&gt;fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund&lt;br&gt;av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under&lt;br&gt;viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte&lt;br&gt;kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den&lt;br&gt;omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så&lt;br&gt;varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon&lt;br&gt;nedsättning dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas&lt;br&gt;enligt olika grunder för skilda&lt;br&gt;delar av fastigheten skall under-&lt;br&gt;laget för beräkningen av fastighets-&lt;br&gt;skatten för dessa delar utgöras av&lt;br&gt;den del av värdet som belöper på&lt;br&gt;respektive fastighetsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en&lt;br&gt;fastighet, som är belägen i Sverige,&lt;br&gt;bostäder och har byggnaden beräk-&lt;br&gt;nat värdeår som utgör året före det&lt;br&gt;fastighetstaxeringsår som föregått&lt;br&gt;inkomsttaxeringsåret, utgår dock&lt;br&gt;ingen fastighetsskatt på bostads-&lt;br&gt;delen under de fem första åren och&lt;br&gt;halv fastighetsskatt under de därpå&lt;br&gt;följande fem åren enligt vad som&lt;br&gt;närmare föreskrivs i femte stycket.&lt;br&gt;Det samma gäller färdigställd eller&lt;br&gt;ombyggd sådan byggnad, för vil-&lt;br&gt;ken värdeår inte har åsatts vid ny&lt;br&gt;fastighetstaxering, men som skulle&lt;br&gt;ha åsatts ett värdeår motsvarande&lt;br&gt;året före det fastighetstaxeringsår&lt;br&gt;som föregått inkomsttaxeringsåret,&lt;br&gt;om ny fastighetstaxering då hade&lt;br&gt;företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas&lt;br&gt;enligt olika grunder för skilda&lt;br&gt;delar av fastigheten skall under-&lt;br&gt;laget för beräkningen av fastighets-&lt;br&gt;skatten för dessa delar utgöras av&lt;br&gt;den del av värdet som belöper på&lt;br&gt;respektive fastighetsdel. Den ned-&lt;br&gt;sättning av fastighetsskatten som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket skall&lt;br&gt;såvitt avser småhusenhet beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på den del av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;belöper på värderingsenhet som&lt;br&gt;avser småhuset med tillhörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomtmark, om tomtmarken ingår i&lt;br&gt;samma taxeringsenhet som småhu-&lt;br&gt;set. Det samma gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar småhus med tillhörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomtmark på lantbruksenhet. För&lt;br&gt;hyreshusenhet beräknas nedsätt-&lt;br&gt;ningen på den del av taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet som belöper på värderings-&lt;br&gt;senhet som avser bostäder med&lt;br&gt;tillhörande värderingsenhet tomt-&lt;br&gt;mark, om tomtmarken ingår i&lt;br&gt;samma taxeringsenhet som hyres-&lt;br&gt;huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket och punkt 3 skall&lt;br&gt;vid följande års taxeringar endast&lt;br&gt;halv fastighetsskatt utgå i fråga om&lt;br&gt;fastigheter, bebyggda med byggna-&lt;br&gt;der med nedan angivna värdeår,&lt;br&gt;om fastigheterna utgör småhusen-&lt;br&gt;het eller småhus och tomtmark för&lt;br&gt;småhus på lantbruksenhet. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i fråga om sådant&lt;br&gt;småhus som är inrättat till bostad&lt;br&gt;åt minst tre och högst tio familjer&lt;br&gt;och som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket och punkt 3 skall&lt;br&gt;vid följande års taxeringar endast&lt;br&gt;halv fastighetsskatt utgå i fråga om&lt;br&gt;fastigheter, bebyggda med byggna-&lt;br&gt;der med nedan angivna värdeår,&lt;br&gt;om fastigheterna utgör småhusen-&lt;br&gt;het eller småhus och tomtmark för&lt;br&gt;småhus på lantbruksenhet. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i fråga om sådant&lt;br&gt;småhus som är inrättat till bostad&lt;br&gt;åt minst tre och högst tio familjer&lt;br&gt;och som ingår i lantbruksenhet.&lt;br&gt;V/&amp;lt;7 beräkningen enligt denna punkt&lt;br&gt;skall vad som anges i 3 § femte&lt;br&gt;stycket ha motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;1 stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket skall vid följande&lt;br&gt;års taxeringar fastighetsskatt inte&lt;br&gt;utgå eller endast halv fastighets-&lt;br&gt;skatt utgå för fastigheter, bebyggda&lt;br&gt;med byggnader vilka huvudsakli-&lt;br&gt;gen innehåller bostäder och har&lt;br&gt;nedan angivna värdeår, om fastig-&lt;br&gt;heterna utgör hyreshusenhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om sådant&lt;br&gt;småhus som är inrättat till bostad&lt;br&gt;åt minst tre och högst tio familjer&lt;br&gt;och som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket skall vid följande&lt;br&gt;års taxeringar fastighetsskatt inte&lt;br&gt;utgå eller endast halv fastighets-&lt;br&gt;skatt utgå för fastigheter, bebyggda&lt;br&gt;med byggnader vilka innehåller&lt;br&gt;bostäder och har nedan angivna&lt;br&gt;värdeår, om fastigheterna utgör&lt;br&gt;hyreshusenhet. Vid denna beräk-&lt;br&gt;ning skall vad som anges i 3 §&lt;br&gt;femte stycket ha motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant småhus som är&lt;br&gt;inrättat till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer och som ingår i&lt;br&gt;lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halv&lt;br&gt;fastighetsskatt&lt;br&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen&lt;br&gt;fastighetsskatt&lt;br&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973-1976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975-1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977-1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983-1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985-1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid 1994 års taxering skall, såvitt avser hyreshusenhet, skatteuttaget&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket b) i dess äldre lydelse göras på den del av&lt;br&gt;taxeringsvärdet som inte belöper på lokaler med tillhörande tomtmark.&lt;br&gt;Nedsättning av skatteuttaget enligt den äldre lydelsen av 3 § andra&lt;br&gt;stycket och punkt 5 övergångsbestämmelserna skall vid nämnda&lt;br&gt;taxeringsår endast göras på den del av taxeringsvärdet som belöper på&lt;br&gt;hyreshus som avser bostäder med tillhörande tomtmark, om tomtmarken&lt;br&gt;och hyreshuset ingår i samma taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För hyreshusenhet som innehåller lokaler och för vars förvärvskälla&lt;br&gt;beskattningsåret har börjat före den 1 januari 1993 skall skatt som avser&lt;br&gt;lokaler med tillhörande tomtmark vid 1994 års taxering påföras enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser med så stor del som svarar mot förhållandet mellan&lt;br&gt;den del av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1993 och hela&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:842) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt inte skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m.&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalas från stiftelsen sådana medel som avses i 3 § i den upphävda&lt;br&gt;lagen utgör dessa skattepliktig intäkt hos mottagaren om mottagaren inte&lt;br&gt;är en sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag som avses i&lt;br&gt;2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa frågor inför 1994 års allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänna synpunkter om fastighetstaxering och&lt;br&gt;fastighetsbeskattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringen innefattades inte i 1991 års skattereform. Detta beror&lt;br&gt;till en del på att den då redan varit föremål för relativt omfattande&lt;br&gt;revideringar bl.a. dels genom riksdagsbeslutet år 1979 om en samlad&lt;br&gt;fästighetstaxeringslag, dels år 1985 genom beslutet att dela upp taxerings-&lt;br&gt;förfarandet för de olika fastighetstypema på skilda år. Det förelåg således&lt;br&gt;inte något omedelbart behov av genomgripande förändringar i detta av-&lt;br&gt;seende för att skattereformen såvitt avser bostadsbeskattningen skulle&lt;br&gt;kunna genomföras som avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebar emellertid inte att fastighetstaxeringsområdet&lt;br&gt;lämnades orört. Samtidigt med utformningen av de nya bostadsbeskatt-&lt;br&gt;ningsreglema konstaterades nämligen att det fanns anledning att fortsätta&lt;br&gt;utredningsarbetet i vissa avseenden. Principen om en likformig kapital-&lt;br&gt;beskattning ansågs nämligen kräva en annorlunda fastighetstaxering av&lt;br&gt;flerfamiljshus som är upplåtna med bostadsrätt. Vidare restes krav om att&lt;br&gt;taxeringsvärdenas lämplighet som underlag för fastighetsbeskattningen&lt;br&gt;skulle undersökas i en rad avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om bostadsbeskattningen har således varit under fort-&lt;br&gt;löpande utredning även efter skattereformen. Vid sidan om bostads-&lt;br&gt;beskattningens område har en reformering skett såvitt avser bostads-&lt;br&gt;finansieringen. Närmast åsyftas här avregleringen beträffande ränte-&lt;br&gt;bidragen samt den successiva avvecklingen av räntesubventionerna som&lt;br&gt;beslutades under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det efterföljande utredningsarbetet har resulterat i tre betänkanden som&lt;br&gt;är aktuella i förevarande sammanhang. Dessa är Bostadsrättsvärderings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1992:8) Fastighetstaxering mm- Bostads-&lt;br&gt;rätter, Fastighetsskatteutredningens betänkande (SOU 1992:11) fastighets-&lt;br&gt;skatt, och slutbetänkandet från Utredningen om statens stöd för bostads-&lt;br&gt;finansieringen (SOU 1992:47) Avreglerad bostadsmarknad, Del 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsvärderingskommittén utarbetade förslag om en ny&lt;br&gt;värderingsmetod för fastighetstaxering av fastigheter med bostads-&lt;br&gt;rättslägenheter. Förslag lämnades också om ändring i den löpande&lt;br&gt;beskattningen av bostadsrättsföreningar och deras medlemmar. Därvid&lt;br&gt;föreslogs att bostadsrättshavama skulle få göra ränteavdrag också for den&lt;br&gt;del av föreningens räntor som föreningen inte kunnat utnyttja. Betän-&lt;br&gt;kandet behandlade vidare inkomstbeskattningen av de allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretagen där förslag lämnades om övergång från schablonmässig&lt;br&gt;till konventionell beskattningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Fastighetsskatteutredningens uppdrag ingick bl.a att analysera utfellet&lt;br&gt;av nuvarande fastighetsbeskattning baserad på taxeringsvärden. Utred-&lt;br&gt;ningen gjorde bedömningen att ett underlag som inte var kopplat till&lt;br&gt;marknadsvärdet skulle uppvisa sådana brister på stabilitet, objektivitet&lt;br&gt;och rättssäkerhet att det inte kan läggas till grund för den löpande fastig-&lt;br&gt;hetsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om statens stöd för bostadsfinansieringen lämnade i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande bl.a. förslag som inom skatteområdet syftade till att&lt;br&gt;undanröja kvarvarande brister i neutralitet mellan olika upplåtelseformer&lt;br&gt;och fästighetsägarkategorier. Förslagen innefattade bl.a. ett slopande av&lt;br&gt;fastighetsskatten för nyproducerade hyreshus med hyresrätt. Parallellt&lt;br&gt;härmed skulle också räntebidragen för dessa husägare avvecklas. För&lt;br&gt;egnahem föreslogs att fastighetsskatten ersattes med en schablonintäkt om&lt;br&gt;6 % av taxeringsvärdet. För bostadsrättsföreningarna föreslogs beskatt-&lt;br&gt;ning på liknande sätt. Utredningen ansåg emellertid att Bostadsrätts-&lt;br&gt;värderingskommitténs förslag om annan fastighetstaxering av bostads-&lt;br&gt;rättsfastigheter varken var nödvändigt eller önskvärt med hänsyn till&lt;br&gt;ambitionen att sänka bidrag och skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda utredningsbetänkandena har remissbehandlats. Jag kommer&lt;br&gt;i det följande bl.a. att lämna ett lagförslag baserat på vad Utredningen&lt;br&gt;om statens stöd för bostadsfinansieringen anfört rörande Stiftelsen&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond. Därvid återger jag vad några remiss-&lt;br&gt;instanser har yttrat. En förteckning över remissinstanserna bör fogas som&lt;br&gt;bilaga till protokollet i detta ärende. En sammanställning över remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns också tillgänglig i ärendet (dnr 2972/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt avser jag att i föreliggande ärende i huvudsak uppehålla mig&lt;br&gt;vid några tekniska justeringar avseende fastighetstaxering och fastighets-&lt;br&gt;skatt. Dessa grundas emellertid på andra överväganden än de nämnda&lt;br&gt;u t redn i ngsbetänkandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av min kortfattade redogörelse över huvuddragen i utredningarnas&lt;br&gt;förslag såvitt avser bostadsbeskattning med angränsande frågor kan&lt;br&gt;skönjas att olika riktlinjer förespråkats för hur den framtida bostads-&lt;br&gt;beskattningen bör utformas på sikt. Förslagen i det senaste av utrednings-&lt;br&gt;betänkandena åtföljdes dock inte av något utarbetat lagförslag, vilket lett&lt;br&gt;till att många remissinstanser inte avgett annat än allmänt hållna syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således behov av fortsatta analyser av ämnesområdet. Alltför&lt;br&gt;många frågor kvarstår obesvarade för att det skall vara lämpligt att nu&lt;br&gt;lägga fram genomgripande förslag om bostadsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ämnar därför ta initiativ till att en utredning tillsätts med uppdrag Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;att med utgångspunkt i de analyser som de tidigare utredningarna resul-&lt;br&gt;terat i lämna förslag till de principer som bör kunna läggas till grund&lt;br&gt;för den framtida fastighetsbeskattningen. Den närmare beskrivningen av&lt;br&gt;uppdraget får jag anledning att återkomma till i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende har jag dock redan tidigare tagit principiell ställning. Jag&lt;br&gt;åsyftar här beskattningen av allmännyttiga bostadsföretag. En övergång&lt;br&gt;till en konventionell beskattning av dessa företag är emellertid inte utan&lt;br&gt;komplikationer. Ett förslag om en övergång måste därför föregås av&lt;br&gt;ytterligare beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom departementet utarbetas vidare för närvarande en promemoria&lt;br&gt;som kommer att behandla taxeringsorganisationen för fastighets-&lt;br&gt;taxeringen. Avsikten är att promemorian inom kort skall bli föremål för&lt;br&gt;sedvanlig remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övriga delar finns behov av att se över förfarandet vid fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen i syfte att bl.a. förenkla förfarandet och nedbringa&lt;br&gt;kostnaderna. I takt med att fastighetsdatasystemet närmar sig full&lt;br&gt;utbyggnad och datastödet i övrigt förfinats finns anledning att bl.a. se&lt;br&gt;över register- och deklarationshanteringen. Jag har för avsikt att initiera&lt;br&gt;en utredning även om detta inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag först att ta upp vissa frågor inför den all-&lt;br&gt;männa fastighetstaxeringen år 1994 (AFT-94). Därefter går jag in på&lt;br&gt;frågan om gränsdragningen mellan lokaler och bostäder i hyreshus. Fråga&lt;br&gt;har betydelse bl.a. på grund av att fastighetsskatt skall tas ut på bostäder&lt;br&gt;men inte på lokaler. Slutligen behandlar jag den tidigare nämnda frågan&lt;br&gt;om Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1994 har det förflutit sex år sedan den senaste allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxeringen av hyreshus- och industrienheter genomfördes. Därmed har&lt;br&gt;det gått så lång tid att det enligt fastighetstaxeringslagen återigen skall&lt;br&gt;genomföras en allmän fastighetstaxering av dessa taxeringsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför såväl 1990 års AFT av småhus som 1992 års AFT av lantbruks-&lt;br&gt;enheter företogs vissa tekniska justeringar av reglerna. Det rörde då&lt;br&gt;främst ändringar i värderingsförfarandet samt en del förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) har föreslagit att vissa ändringar görs i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, också inför AFT-94 av hyres-&lt;br&gt;hus- och industrienheter. Förslagen har sammanställts i en promemoria&lt;br&gt;som finns tillgänglig i ärendet (dnr 4246/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har upprättats i samarbete med Lantmäteriverket. RSV&lt;br&gt;har även behandlat förslagen i den referensgrupp som finns inför&lt;br&gt;AFT-94. Den består av representanter för Företagens Uppgiftslämnar-&lt;br&gt;delegation, Grus och Makadamföreningen, HSB:s Riksförbund, Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Stenindustri-&lt;br&gt;förbund och Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har tillställt resp, deltagare i referensgruppen nämnda prome-&lt;br&gt;moria. Finansdepartementet har också lämnat Lantmäteriverket och&lt;br&gt;deltagarna i referensgruppen tillfälle att inkomma med synpunkter på&lt;br&gt;promemorians innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har inkommit från Lantmäteriverket, Företagens Uppgifts-&lt;br&gt;lämnardelegation, Grus och Makadamföreningen, HSB:s Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Vattenfall AB. Överlag har dessa instanser&lt;br&gt;inte haft andra erinringar mot RSV:s promemoria än vissa markeringar&lt;br&gt;av principiell art samt mot enstaka ordval i förslaget till lagtext. Jag&lt;br&gt;avser att beröra dessa synpunkter när resp, ämnesområde behandlas i det&lt;br&gt;följande (allmän- resp, specialmotiveringen). De synpunkter i remiss-&lt;br&gt;yttrandena som berör det löpande uttaget av fastighetsskatt tar jag&lt;br&gt;emellertid inte upp i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det närmast följande kommer jag att lägga fram de förslag till&lt;br&gt;åtgärder som jag anser påkallade inför AFT-94. Jag grundar mig därvid&lt;br&gt;i allt väsentligt på vad RSV anfört i sin promemoria. Således föreslås att&lt;br&gt;vissa justeringar liknande de som tidigare företagits beträffande småhusen&lt;br&gt;och lantbruken nu också görs inför AFT-94 av hyreshusen och industri-&lt;br&gt;erna för att lagen skall få en konsekvent uppbyggnad. Andra förslag är&lt;br&gt;föranledda av att gällande värderingsmodell bör ändras i vissa avseenden.&lt;br&gt;Vidare läggs fram några förslag som inte har något omedelbart samband&lt;br&gt;med värderingen av hyreshus och industrier. Flertalet av dessa förslag&lt;br&gt;syftar till att uppnå förenklingar och rationaliseringar av taxerings-&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen behandlar inledningsvis vissa metodregler för värderingen,&lt;br&gt;av vilka flera är av samma slag för de hyreshus- och industrienheter som&lt;br&gt;värderas enligt avkastningsmetoden. Vidare berörs de värdefaktorer som&lt;br&gt;föreslås bli särskilt beaktade vid värderingen av både byggnader och&lt;br&gt;tomtmark som ingår i sådana taxeringsenheter. En motsvarande genom-&lt;br&gt;gång följer därefter för de industrienheter som värderas enligt produk-&lt;br&gt;tionskostnadsmetoden. Jag tar slutligen upp några administrativa frågor&lt;br&gt;som gäller redovisning av taxeringsbesluten och begränsningar i deklara-&lt;br&gt;tionsskyldigheten samt vissa frågor som bör utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här också uppmärksammas att vissa frågor enbart behandlas i&lt;br&gt;specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Värderingsmodellen vid AFT-94&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag erinra om det grundläggande förhållandet vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen att taxeringsvärdet baseras på en marknads-&lt;br&gt;värdeberäkning. Den närmare detaljregleringen om detta ges i 5 kap.&lt;br&gt;FTL. Här skall endast nämnas att marknadsvärdet kan härledas med tre&lt;br&gt;olika metoder vid fastighetstaxeringen. I första hand skall marknadsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas med ledning av fastighetsförsäljningar i orten - den s.k.&lt;br&gt;ortsprismetoden. Metoden används vid småhusvärderingen. För hyres-&lt;br&gt;husen och merparten av industribyggnaderna kommer dock en avkast-&lt;br&gt;ningsmetod till användning. Återigen bör emellertid påpekas att&lt;br&gt;avkastningsmetoden är ett sätt att härleda marknadsvärdet, varför en&lt;br&gt;anpassning där görs till den prisnivå som genomförda fastighets-&lt;br&gt;försäljningar utvisar. För industribyggnaderna anges uttryckligen i&lt;br&gt;11 kap. 1 § FTL att värderingen skall göras enligt avkastningsmetoden&lt;br&gt;utom såvitt avser vissa speciella industribyggnader för vilka en&lt;br&gt;produktionskostnadsmetod skall användas. Enligt produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden uppskattas marknadsvärdet med utgångspunkt i det tekniska&lt;br&gt;nuvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bakgrund till vad jag avser föreslå om en modifierad värderings-&lt;br&gt;metod bör avkastningsmetoden här beskrivas något utförligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avkastningsmetod som används vid beräkningen av marknads-&lt;br&gt;värdet för hyreshusen och merparten av industrierna skall enligt 5 kap.&lt;br&gt;5 § FTL beakta bl.a. den förräntning av insatt kapital som man allmänt&lt;br&gt;räknar med vid köp av fastigheter av detta slag. En kapitalisering av&lt;br&gt;avkastningen skall således göras. Som jag tidigare nämnde är dock inte&lt;br&gt;resultatet av denna beräkning detsamma som marknadsvärdet. För att&lt;br&gt;metoden skall anses ge ett marknadsmässigt värde fordras även att man&lt;br&gt;studerar de egenskaper (värdefaktorer) som varit avgörande vid företagna&lt;br&gt;fastighetsförsäljningar av dessa byggnadstyper och att avstämningar görs&lt;br&gt;mot denna prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst förenklingsskäl vid det praktiska taxeringsarbetet är denna&lt;br&gt;värderingsmetod utformad enligt bruttokapitaliseringsprincipen, dvs.&lt;br&gt;kapitalisering sker av bruttohyran. Man tillämpar således inte en netto-&lt;br&gt;kapitalisering där man utgår från de totala intäkterna och därifrån drar av&lt;br&gt;vissa årliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshusen tillämpas en något annorlunda bruttokapitaliserings-&lt;br&gt;metod jämfört med de industrier som också värderas enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden. För hyreshusen bestäms nämligen bruttokapitaliseringsfaktoms&lt;br&gt;storleksberoende genom hyrans storlek. Detta innebär att man inte&lt;br&gt;uttryckligen behöver multiplicera hyran med en bruttokapitaliserings-&lt;br&gt;faktor såsom man gör vid värderingen av de nämnda industrierna. 1&lt;br&gt;stället bestäms hyreshusenhetens totalvärde direkt som en funktion av&lt;br&gt;hyran (bostadshyra och/eller lokalhyra), ålder och s.k. markvärdeandel.&lt;br&gt;Totalvärdet avläses därvid ur tabeller (jfr prop. 1979/80:40 s. 130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totalvärde som erhålls både för hyreshusen och de industrienheter&lt;br&gt;som värderas enligt avkastningsmetoden utgör därefter riktvärdet för en&lt;br&gt;värderingsenhet som består av både byggnad och tomtmark. Någon&lt;br&gt;separat värdering görs således inte av byggnaderna. Byggnadsvärdet&lt;br&gt;erhålls i stället som skillnaden mellan totalvärdet för byggnaden med&lt;br&gt;mark och markvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nämnda totalvärdet, liksom byggnadsvärdet, är som framgår&lt;br&gt;beroende av markvärdets storlek. En väsentlig förenkling vid databehand-&lt;br&gt;lingen skulle uppnås om detta samband kunde slopas. Härigenom skulle&lt;br&gt;man slippa komplikationen att värderingen av viss egendom är beroende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av värdet av andra värderingsenheter. Detta innebär att den s.k. mark- Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;värdeandelen borde slopas som särskild värdefaktor. Markvärdeandelen&lt;br&gt;uttrycker förhållandet mellan värderingsenhetens markvärde och dess&lt;br&gt;hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att det inte längre finns anledning att beräkna&lt;br&gt;byggnadsvärdet som skillnaden mellan totalvärdet och markvärdet. Jag&lt;br&gt;kommer därför i det följande att föreslå att riktvärden bestäms särskilt&lt;br&gt;för både byggnader och mark. Tillsammans med vissa andra förändringar&lt;br&gt;leder detta till att det i dag komplexa tabellverket kan reduceras avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO har i sitt yttrande bl.a. berört nämnda bruttokapitaliseringsfaktor&lt;br&gt;eftersom man befarar att det föreslagna värderingsförfarandet kan leda&lt;br&gt;till för höga taxeringsvärden. Detta skulle enligt SABO kunna hända om&lt;br&gt;man först delar upp taxeringsenheterna i ett betydande antal värderings-&lt;br&gt;enheter och därefter kapitaliserar värderingsenhetemas hyror med brutto-&lt;br&gt;kapitaliseringsfaktorer som avser hela taxeringsenheter &amp;quot;av aktuell&lt;br&gt;storlek&amp;quot;. SABO utgår därvid från att bruttokapitaliseringsfaktom generellt&lt;br&gt;sett är större för små hyreshus än för stora sådana objekt. I stället bör,&lt;br&gt;menar SABO, den kapitaliseringsfaktor väljas &amp;quot;som svarar mot att hela&lt;br&gt;den aktuella taxeringsenhetens bebyggelse har samma lägenhetstyp och&lt;br&gt;ålder som den aktuella värderingsenheten&amp;quot;. Genom att kapitaliserings-&lt;br&gt;fäktom därvid ofta är lägre skulle rätt taxeringsvärdenivå erhållas för&lt;br&gt;hela taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga vill jag hänvisa till att det bl.a. för hyreshus- och&lt;br&gt;industrienheter skall bestämmas delvärden. Dessa utgörs av summan av&lt;br&gt;värdet för en eller flera värderingsenheter. När dessa värden bestäms får&lt;br&gt;man naturligtvis inte bortse från att värderingsenheten ingår i en större&lt;br&gt;helhet. För att den övergripande principen, om att taxeringsenhetens&lt;br&gt;taxeringsvärde skall vara 75 % av marknadsvärdet, skall uppnås, kan&lt;br&gt;bruttokapitaliseringsfaktom komma att behöva korrigeras. Jag utgår från&lt;br&gt;att lämplig korrigering vid behov vidtas vid provvärderingen så att&lt;br&gt;nämnda lagkrav uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som aktualiseras av SABO gäller indelningen i&lt;br&gt;byggnadstyper när flera byggnadskroppar är belägna på en och samma&lt;br&gt;fastighet. Bakgrunden till SABO:s synpunkter är de föreskrifter som RSV&lt;br&gt;utfärdat till ledning för taxeringen. På grundval av stadgandena i FTL&lt;br&gt;med förarbeten föreskrivs följande i verkets handbok om de allmänna&lt;br&gt;taxeringsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje byggnadskropp bör anses som en byggnad, om inte annat&lt;br&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en byggnadskropp uppdelad genom vertikalt genomgående&lt;br&gt;väggar, exempelvis genom brandmurar, i två eller flera självständigt&lt;br&gt;fungerande enheter, bör varje sådan enhet anses som en byggnad.&lt;br&gt;---Byggnadskropp som genom vertikalt genomgående väggar är&lt;br&gt;uppdelad i delar med två bostadslägenheter i varje del (tvåbostads-&lt;br&gt;radhuslänga), skall dock om byggnadskroppen ligger på en fastighet&lt;br&gt;indelas som en byggnad (hyreshus).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indelningen i byggnadstypen småhus anförs vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som småhus indelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• friliggande en- och tvåbostadshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• varje enbostadshus i en sammanbyggd rad av sådana hus, oavsett&lt;br&gt;om de ligger på en eller flera fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• varje tvåbostadshus i en sammanbyggd rad av 1 sådana hus, om de&lt;br&gt;ligger på skilda fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anför invändningar mot dessa regler. Bl.a. hävdas det grund-&lt;br&gt;läggande felet vara att huskroppar som inte går att avstycka till egna-&lt;br&gt;hemsfastigheter ändå sammankopplas med reglerna för sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de bedömningar som SABO har att göra kan givetvis de&lt;br&gt;beskrivna reglerna synas oförmånliga. Man kommer dock inte ifrån att&lt;br&gt;olika effekter kan uppkomma oavsett var en gräns dras. Reglerna har&lt;br&gt;även tillämpats i högsta instans när Regeringsrätten ansåg att 84 samman-&lt;br&gt;byggda enbostadshus, ägda av ett allmännyttigt bostadsföretag, belägna&lt;br&gt;på en fastighet ansågs utgöra småhus (jfr RÅ 85 1:87). Eftersom reglerna&lt;br&gt;synes vara ändamålsenliga för det de är avsedda för, nämligen för indel-&lt;br&gt;ningen i byggnadstyper, anser jag att det inte finns skäl att initiera en&lt;br&gt;ändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner anledning att här också beröra de principiella markeringar&lt;br&gt;som Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund framfört angående förslaget att ha en separat&lt;br&gt;värdering av byggnader och mark på hyreshus- och industrienheter.&lt;br&gt;Organisationerna har hemställt att det görs utfästelser av innebörd att&lt;br&gt;förslaget i denna del inte skall leda till höjda taxeringsvärden eller att&lt;br&gt;någon värdeförändring i sak inte är avsedd. Av samma anledning fram-&lt;br&gt;håller organisationerna också att förekomsten av outhyrda lägenheter och&lt;br&gt;fallande hyresnivå för lokaler måste beaktas så att inte för höga värden&lt;br&gt;kommer att åsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går naturligtvis inte att lämna garantier för vilken nivå som taxe-&lt;br&gt;ringsvärdena vid 1994 års AFT kommer att få jämfört med de värden&lt;br&gt;som åsattes år 1988. Det är inte heller önskvärt med restriktioner om&lt;br&gt;att taxeringsvärdena inte får höjas eftersom syftet med att genomföra en&lt;br&gt;helt ny värdering år 1994 då skulle förfelas. Om diskussionen emellertid&lt;br&gt;begränsas till att avse förslaget till den nya värderingsmodellen med&lt;br&gt;separata byggnads- och markvärden blir saken en annan. Som jag har&lt;br&gt;redovisat grundar sig denna uppdelning på att man uppnår vissa admini-&lt;br&gt;strativa förenklingsfördelar. Denna uppdelning skall i sig inte leda till&lt;br&gt;högre taxeringsvärde. Fortfarande råder således den övergripande prin-&lt;br&gt;cipen att taxeringsenhetens taxeringsvärde skall bestämmas till 75 % av&lt;br&gt;dess marknadsvärde. Detsamma gäller för övrigt varje delvärde som&lt;br&gt;skall bestämmas för hyreshus- och industrienhetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att det är taxeringsenhetens marknadsvärde som är&lt;br&gt;utgångspunkten innebär att man har att söka utröna det pris som den&lt;br&gt;sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår därvid från det genomsnittliga prisläge som råder två år före den Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen, dvs. i förevarande fall år 1992. Det&lt;br&gt;genomsnittliga prisläget är naturligtvis avhängigt en rad omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan omständighet är sannolikt antalet vakanta lägenheter vid en&lt;br&gt;generell bedömning. Det under rådande kunjunkturläge stora antalet out-&lt;br&gt;hyrda lägenheter torde således vara en omständighet som pressar ned&lt;br&gt;fastigheternas genomsnittliga prisläge. Den ungefärliga taxerings-&lt;br&gt;värdenivå som värderingen hamnar på kommer att utvisas av den prov-&lt;br&gt;värdering som skall utföras under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör framhållas att man vid provvärderingen under-&lt;br&gt;söker huruvida de förslag till föreskrifter som då håller på att utformas&lt;br&gt;rörande bl.a. indelningen i värdeområden samt anvisade nivåfaktorer&lt;br&gt;kommer att leda till rätt taxeringsvärdenivå, dvs. 75 % av marknads-&lt;br&gt;värdet. Enligt 7 kap. 2 § FTL skall värdeförhållandena inom ett sådant&lt;br&gt;värdeområde i allt väsentligt vara enhetliga. Värdeområdet skall därför&lt;br&gt;bestämmas så att inverkan av de värdefaktorer, som särskilt beaktas vid&lt;br&gt;riktvärdets bestämmande, skall kunna bedömas enligt enhetliga grunder.&lt;br&gt;Såvitt angår hyreshusen utgör därvid vakansgraden för lägenheterna inte&lt;br&gt;en sådan värdefaktor som skall beaktas särskilt. Utgångspunkten får&lt;br&gt;därför vara att vakansgraden för ett hyreshus inom värdeområdet håller&lt;br&gt;den nivå som är normal för likartade fastigheter inom värdeområdet.&lt;br&gt;Detta kan åstadkommas genom att värdeområdet avgränsas på lämpligt&lt;br&gt;sätt. Det nu anförda framgår av redan gällande regler. Bestämmelserna&lt;br&gt;tillåter dock att justering görs om det skulle föreligga en värdefaktor&lt;br&gt;(dvs. egenskap) som inte särskilt har beaktats vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande. För att en sådan s.k. justering för säregna förhållanden skall få&lt;br&gt;göras fordras dock enligt 7 kap. 5 § FTL att den inverkar påtagligt på&lt;br&gt;marknadsvärdet. Det skulle således enligt gällande regler åtminstone&lt;br&gt;teoretiskt kunna firmas situationer där vakansgraden för enskilda fastig-&lt;br&gt;heter avvikit så markant från det för värdeområdet normala att en juste-&lt;br&gt;ring är nödvändig. Det torde dock få krävas att avvikelsen från det&lt;br&gt;normala inte kan förväntas bli endast kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den aktuella marknadssituationen är det av vikt att&lt;br&gt;frågan ägnas särskild uppmärksamhet vid dokumentationen av provvärde-&lt;br&gt;ringsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet aktualiserar även det förhållandet att tomt-&lt;br&gt;rättsavgäldema har höjts kraftigt. Förbundet framhåller att detta har&lt;br&gt;påverkat marknadsvärdena på tomträtter negativt och att det torde vara&lt;br&gt;ostridigt att marknadsvärdena för dessa generellt sett är lägre än för&lt;br&gt;fastigheter på egen grund. Förbundet anser att detta skall beaktas vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen eftersom det inte rör sig om s.k. privaträttsliga&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda vill jag i korthet nämna att man får vara&lt;br&gt;försiktig vid jämförelser mellan marknadsvärden avseende tomträtter å&lt;br&gt;ena sidan och marknadsvärden för äganderättsfastigheter å den andra,&lt;br&gt;eftersom överlåtelserna i de båda fallen inte innefattar riktigt samma sak.&lt;br&gt;Köpeskillingen för tomträtterna avser byggnad och en nyttjanderätt till&lt;br&gt;marken i form av tomträtt. Marknadsvärdena för sådana kan givetvis ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverkats negativt i det av förbundet nämnda fallet. Provvärderingen Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;skall emellertid i princip omfatta byggnad och marken, dvs. fastigheten&lt;br&gt;som sådan. Det är därför inte självklart att prisutvecklingen har varit den&lt;br&gt;samma för den sistnämnda egendomen. Detta hindrar dock inte att man&lt;br&gt;i vissa fall kan ta ledning av köpeskillingen vid företagna tomträtts-&lt;br&gt;överlåtelser, i synnerhet vid bestämmande av byggnadsvärdet. Det bör&lt;br&gt;vidare påpekas att vad som enligt tomträttskontrakt gäller om markens&lt;br&gt;utnyttjande är exempel på sådan privaträttslig förpliktelse som skall&lt;br&gt;beaktas vid värderingen. Ett tomträttskontrakt kan t.ex. föreskriva att&lt;br&gt;tomten inte får delas eller att den bara får användas till viss typ av&lt;br&gt;byggnad. Vid den individuella taxeringen av fastigheten är emellertid&lt;br&gt;tomträttsavgäldens storlek något som inte kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Riktvärde och värderingsenheter - avkastningsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Hyreshus och industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hyreshus och industribyggnader skall i fortsättningen&lt;br&gt;få en separat värdering såsom särskilda värderingsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hyreshus som är inrättat för både bostäder och lokaler skall&lt;br&gt;indelas i skilda värderingsenheter för resp, bostadsdel och lokaldel.&lt;br&gt;Även i övrigt skall det vara möjligt att indela ett hyreshus eller en&lt;br&gt;industribyggnad i två eller flera värderingsenheter om detta under-&lt;br&gt;lättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl bostads- som lokalhyreshus skall byggnader eller&lt;br&gt;byggnadsdelar kunna sammanföras till en värderingsenhet om dessa&lt;br&gt;har klassificerats lika såvitt avser lägenhetstyp och ålder. Mot-&lt;br&gt;svarande skall gälla industribyggnader som klassificerats lika&lt;br&gt;avseende lokaltyp, standard och ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall ange värdet av den egendom som utgör särskild&lt;br&gt;värderingsenhet i stället för att ange det samlade värdet av bygg-&lt;br&gt;nader och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande system som innebär att taxeringen&lt;br&gt;görs med utgångspunkt i riktvärden, vilka i första hand grundas på&lt;br&gt;kombinationer av värdefaktorer, infördes med 1979 års&lt;br&gt;tästighetstaxeringslag. Som jag redogjort för togs emellertid inte fram&lt;br&gt;något separat riktvärde för byggnader som är hyreshus och inte heller för&lt;br&gt;byggnader på industrienheter som värderas enligt avkastningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de senast genomförda allmänna fastighetstaxeringarna har ADB-&lt;br&gt;stödet fått en allt större betydelse. I själva verket ingår numera&lt;br&gt;databehandling som en integrerad del av värderingen och redovisningen.&lt;br&gt;För att underlätta databehandlingen och därigenom den administrativa&lt;br&gt;hanteringen föreslår jag att byggnaderna på hyreshusenheter resp, på&lt;br&gt;industrienheter som värderas enligt avkastningsmetoden i fortsättningen&lt;br&gt;skall värderas för sig. Byggnaderna bör alltså utgöra särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderingsenheter. Därför måste den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;3 § FTL, som innebär att det är själva hyreshusenheten resp, nämnda&lt;br&gt;slag av industrienhet som är värderingsenhet, slopas. Paragrafen kommer&lt;br&gt;dock att kvarstå med ett annat innehåll enligt förslag som jag strax&lt;br&gt;återkommer till. Indelningen i värderingsenheter för hyreshus och&lt;br&gt;nämnda slag av industribyggnader bör i stället falla in under vad som&lt;br&gt;gäller enligt 6 kap. 2 § FTL, där det bl.a. föreskrivs att småhus av ett&lt;br&gt;visst värde skall utgöra en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom byggnader som är hyreshus- resp, industribyggnader värde-&lt;br&gt;rade enligt avkastningsmetoden i fortsättningen normalt skall utgöra&lt;br&gt;särskilda värderingsenheter kan inte nuvarande regler i 9 kap. 1 § resp.&lt;br&gt;11 kap. 2 § FTL om hur riktvärdet skall bestämmas kvarstå oförändrade.&lt;br&gt;Riktvärdet anger ju enligt dessa lagrum det samlade värdet för byggnader&lt;br&gt;och mark. Jag föreslår att riktvärdet i stället skall ange värdet av sådan&lt;br&gt;egendom som indelats som egen värderingsenhet. Som jag senare åter-&lt;br&gt;kommer till kommer lydelsen i 11 kap. 2 § FTL att gälla generellt för&lt;br&gt;industribyggnader, dvs. även för sådana som värderats enligt produk-&lt;br&gt;t ionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både hyreshus och industribyggnader bör det även i fortsättningen&lt;br&gt;finnas möjlighet att indela i två eller flera värderingsenheter. För&lt;br&gt;närvarande anges i 6 kap. 3 § FTL att en uppdelning av en hyreshus-&lt;br&gt;enhet resp, sådan industrienhet som värderats enligt avkastningsmetoden&lt;br&gt;får ske om det väsentligt underlättar värderingen. För byggnader stadgas&lt;br&gt;rent allmänt i 6 kap. 5 § FTL att en byggnad inrättad för väsentligt olika&lt;br&gt;ändamål får indelas i olika värderingsenheter om det underlättar värde-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser hyreshusen kommer jag i annat sammanhang (avsnitt 3) att&lt;br&gt;föreslå olika regler vid fastighetsbeskattningen för bostäder resp, lokaler.&lt;br&gt;Vid fastighetstaxeringen bör det därför uttryckligen föreskrivas att om ett&lt;br&gt;hyreshus är inrättat för både bostäder och lokaler skall bostadsdelen och&lt;br&gt;lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Detta bör framgå av 6 kap.&lt;br&gt;3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller industribyggnad värderad enligt avkastningsmetoden begrän-&lt;br&gt;sas möjligheten enligt 6 kap. 5 § FTL att indela i flera värderingsenheter&lt;br&gt;av en regel i 11 kap. 4 § FTL som handlar om fastställandet av lokaltyp.&lt;br&gt;För en sådan industribyggnad bestäms normalt lokaltypen med hänsyn till&lt;br&gt;det ändamål som lokalen är inrättad för. En uppdelning i skilda lokal-&lt;br&gt;typer skall dock endast göras om delarna överstiger 10 % av byggnadens&lt;br&gt;totala lokalyta eller om de överstiger 250 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; lokalyta. Nämnda regel kan&lt;br&gt;ses som en begränsning för indelningen i värderingsenheter och bör där-&lt;br&gt;för överföras till 6 kap. 3 § FTL där reglerna om värderingsenheter&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även i övrigt vara möjligt att indela en byggnad som är&lt;br&gt;hyreshus resp, utgör en industribyggnad värderad enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden i flera värderingsenheter. Som jag nämnde finns redan en sådan&lt;br&gt;för byggnader generell bestämmelse i 6 kap. 5 § FTL, enligt vilken en&lt;br&gt;indelning i flera värderingsenheter får ske om byggnaden är inrättad för&lt;br&gt;väsentligt olika ändamål och detta underlättar värderingen. För hyres-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;husen och nämnda slag av industribyggnader bör dock inte krävas att de&lt;br&gt;skall vara inrättade for väsentligt olika ändamål för att sådan indelning&lt;br&gt;skall få ske. I samband med denna justering bör bestämmelsen för dessa&lt;br&gt;byggnader överflyttas till 6 kap. 3 § FTL. Som jag senare återkommer&lt;br&gt;till bör denna regel gälla generellt för industribyggnader, dvs. även&lt;br&gt;sådana som värderats enligt produktionskostnadsmetoden. Kvarvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 6 kap. 5 § FTL kommer därför att enbart gälla småhus&lt;br&gt;och ekonomibyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det av praktiska skäl vara ändamålsenligt att värdera&lt;br&gt;flera byggnader och/eller delar av byggnader tillsammans om dessa är&lt;br&gt;väsentligt likartade. En sådan för hyreshusen gällande regel bör tas in i&lt;br&gt;6 kap. 3 § FTL med innebörd att byggnader eller byggnadsdelar som&lt;br&gt;åsatts samma klassificering avseende lägenhetstyp och ålder får samman-&lt;br&gt;föras till en värderingsenhet. Regeln bör vara tillämplig på såväl&lt;br&gt;bostadshyreshus som lokalhyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller industribyggnader bör en motsvarande regel tas in i&lt;br&gt;6 kap. 3 § FTL. För ett sammanförande av industribyggnader värderade&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden och delar av sådana byggnader bör dock&lt;br&gt;fordras att de åsatts samma klassificering avseende lokal typ, standard och&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Tomtmark för hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Indelningen av tomtmark för hyreshus i värderings-&lt;br&gt;enheter skall motsvara den indelning som gjorts för byggnad,&lt;br&gt;byggnader eller byggnadsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obebyggd tomtmark för hyreshus med byggrätt för bostäder och&lt;br&gt;lokaler skall indelas i skilda värderingsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med anledning av vad jag tidigare föreslagit&lt;br&gt;om indelning av byggnader i värderingsenheter och förslag om fastighets-&lt;br&gt;skatten kan det uppstå behov av att fastställa vilken del av tomtmarken&lt;br&gt;som hör till resp, byggnad eller byggnadsdel. Indelningen av tomtmarken&lt;br&gt;i värderingsenheter bör således följa motsvarande indelning för bygg-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns redan en generell bestämmelse i 6 kap. 7 § FTL om att varje&lt;br&gt;tomt skall utgöra en värderingsenhet. Tomt för hyreshus får dock indelas&lt;br&gt;i två eller flera värderingsenheter om tomtens användningssätt gör detta&lt;br&gt;nödvändigt. I samband med en omdisponering av lagtexten bör bestäm-&lt;br&gt;melserna också ändras så att tomt för hyreshus skall motsvara den&lt;br&gt;indelning som gjorts för byggnad eller byggnadsdel. I förekommande fall&lt;br&gt;gäller detta också om det finns flera byggnader på samma tomt. Vidare&lt;br&gt;bör möjliggöras att obebyggd tomtmark med byggrätt för bostäder och&lt;br&gt;lokaler kan värderas var för sig genom att indelas i särskilda&lt;br&gt;värderingsenheter. Förslaget föranleder en ändring i 6 kap. 7 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tomtmark för industribyggnad gäller redan enligt den&lt;br&gt;generella regeln i 6 kap. 7 § FTL - således även när industribyggnader&lt;br&gt;har värderats enligt produktionskostnadsmetoden - att varje tomt utgör&lt;br&gt;en värderingsenhet. Det föreligger inget behov från fastighetsskatte-&lt;br&gt;synpunkt eller liknande att här göra en indelning i olika värderings-&lt;br&gt;enheter. Någon ändring föreslås därför inte såvitt angår industritomterna&lt;br&gt;i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Tomtmark för hyreshus och industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet för tomtmark skall avse värdet per&lt;br&gt;värderingsenhet. Beräkningsenheten för hyreshustomter skall vara&lt;br&gt;per m&amp;quot; byggrätt, medan den för tomtmark för industribyggnad&lt;br&gt;liksom hittills skall vara per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt eller m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det som nu anförts om värderingsenheter gör&lt;br&gt;det nödvändigt att ändra bestämmelserna om riktvärde för tomtmark i&lt;br&gt;12 kap. 1 § FTL. Inledningsvis bör där slås fast att riktvärdet för all&lt;br&gt;slags tomtmark skall avse värdet per värderingsenhet tomtmark. Vidare&lt;br&gt;visar erfarenheten att värdering per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark är mindre lämplig och&lt;br&gt;därför knappast används såvitt avser hyreshustomter. Riktvärdet för en&lt;br&gt;värderingsenhet tomtmark för hyreshus bör därför i fortsättningen&lt;br&gt;bestämmas såsom produkten av antalet m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt och det för värde-&lt;br&gt;området rekommenderade värdet per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt. Som jag senare åter-&lt;br&gt;kommer till skall man således inte behöva skilja på byggrätt för olika&lt;br&gt;våningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser värderingsenhet tomtmark för industribyggnad bör den i&lt;br&gt;12 kap. 1 § FTL föreskrivna beräkningsenheten liksom hittills vara per&lt;br&gt;nr byggrätt eller m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då beräkningsenheten är byggrätt mäts denna därvid i m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;bruttoarea. Med bruttoarea avses enligt Svensk standard SS 02 10 52 area&lt;br&gt;av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande&lt;br&gt;byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare återkommer till kommer den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;12 kap. 1 § FTL även att gälla tomtmark för industribyggnad som&lt;br&gt;värderats enligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Normenhet - avkastningsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Hyreshus och industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet skall bestämmas i relation till en&lt;br&gt;normbyggnad. Vid värderingen av hyreshus är normbyggnaden en&lt;br&gt;värderingsenhet avseende ett hyreshus som uppförts under andra&lt;br&gt;året före taxeringsåret och med en hyra av 100 000 kr. Norm-&lt;br&gt;byggnaden vid industrivärderingen är en värderingsenhet avseende&lt;br&gt;en industribyggnad som omfattar 1 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; produktionslokaler av&lt;br&gt;normal standard. Riktvärdet för normbyggnadema får endast anges&lt;br&gt;i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid de allmänna fastighetstaxeringar som&lt;br&gt;skett åren 1990 och 1992 av småhus- resp, lantbruksenheter fastställdes&lt;br&gt;riktvärden för byggnader genom tillämpning av metoden med relativa&lt;br&gt;värden. I relationstabeller angavs relativa värden för byggnaderna vid&lt;br&gt;skilda klassificeringar av ålder osv. De relativa värdena bestämdes utifrån&lt;br&gt;en normbyggnad för egendomen i fråga. Den för värdeområdet gällande&lt;br&gt;värdenivån, lägets inverkan, beaktades genom att de relativa värdena&lt;br&gt;multiplicerades med en nivåfaktor. Resultatet korrigerades därefter t.ex.&lt;br&gt;för åldersinverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför AFT-94 bör reglerna om normenhet för hyreshusen och de&lt;br&gt;industribyggnader som värderas enligt avkastningsmetoden anpassas till&lt;br&gt;det nu sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således bör för hyreshusens del i 9 kap. 2 § FTL föreskrivas vad som&lt;br&gt;skall gälla för normbyggnaden. Enligt denna bestämmelse föreslås att&lt;br&gt;riktvärdet för ett hyreshus som uppförts under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och med en hyra av 100 000 kr endast får anges i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie. Exempelvis skulle, vid en antagen&lt;br&gt;kapitaliseringsfaktor om 10, det riktvärde som däri anges vara en siffra&lt;br&gt;som uttrycker värdet för normbyggnadsenheten i belopp om&lt;br&gt;1 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda bör enligt mitt förslag också ha tillämpning på riktvärdet för&lt;br&gt;de industribyggnader som värderas enligt avkastningsmetoden. Därför&lt;br&gt;föreslås att normbyggnaden enligt 11 kap. 3 § FTL skall avse en under&lt;br&gt;det s.k. nivååret uppförd industribyggnad som omfattar 1 000 m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;produktionslokaler av normal standard. Riktvärdet för sådan norm-&lt;br&gt;byggnad skall endast få anges i en fastställd värdeserie. I detta fall skulle&lt;br&gt;exempelvis det däri angivna riktvärdet uttrycka taxeringsvärdet för norm-&lt;br&gt;byggnadsenheten i belopp om 100 000 kr vid en antagen kapitaliserings-&lt;br&gt;faktor om 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Tomtmark för hyreshus och industribyggnad värderad enligt Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdet per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt för tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;samt m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark eller m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt för industribyggnad får anges&lt;br&gt;endast i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare föreslagit viss ändring av&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 kap. 1 § FTL om riktvärde för tomtmark. Gemen-&lt;br&gt;samt för tomtmark för hyreshus och tomtmark för industribyggnad&lt;br&gt;värderad enligt avkastningsmetoden bör föreskrivas att värdet per m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;byggrätt för tomtmark resp, m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark får anges endast i en fastställd&lt;br&gt;värdeserie. De olika skikten inom denna värdeserie återspeglar därvid&lt;br&gt;den preciseringsgrad som uppnås vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Värdefaktorer - avkastningsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som värdefaktor införs lägenhetstyp varmed anges om&lt;br&gt;värderingsenheten är inrättad för bostäder eller lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande värdefaktorerna bostadshyra och lokalhyra slås&lt;br&gt;samman till en värdefaktor benämnd hyra. Denna skall inte&lt;br&gt;klassindelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn ålder slås fast att denna normalt skall anges&lt;br&gt;genom ett värdeår. 1 undantagsfall skall dock åldern också kunna&lt;br&gt;anges som återstående nyttjandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande värdefaktorn markvärdeandel slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 3 § FTL skall värderingen vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen ske med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värde-&lt;br&gt;faktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har&lt;br&gt;betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värdefaktorer som hittills använts för värderingen av hyreshus&lt;br&gt;enligt 9 kap. 3 § FTL är bostads- och lokalhyra, ålder samt markvärde-&lt;br&gt;andel. Dessa är närmare specificerade i lagtexten. Med anledning av&lt;br&gt;mina tidigare förslag om värderingsförfarandet bör de värdefaktorer som&lt;br&gt;rör hyreshusen revideras i vissa avseenden enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgången vid värderingen inleds naturligen med att bestämma den&lt;br&gt;värderingsenhet som skall värderas. På grund av den skilda behandlingen&lt;br&gt;av bostadshyreshus resp, lokalhyreshus gäller det att först bestämma till&lt;br&gt;vilken sådan kategori byggnaden eller byggnadsdelen skall hänföras. En&lt;br&gt;värdefaktor som avser lägenhetstyp bör därför inleda 9 kap. 3 FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lägenheterna i fortsättningen skall klassificeras efter om de&lt;br&gt;är bostäder eller lokaler kan de nuvarande åtskilda värdefaktorerna&lt;br&gt;bostadshyra och lokalhyra slås samman till en värdefaktor benämnd hyra.&lt;br&gt;Denna skall i övrigt definieras på i huvudsak samma sätt som tidigare,&lt;br&gt;dvs. för bostäder avses bruksvärdehyra och för lokaler avses marknads-&lt;br&gt;mässig hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn ålder uttrycker hyreshusets sannolika återstående&lt;br&gt;livslängd. Här föreslås ingen annan förändring än att det av lagtexten&lt;br&gt;uttryckligen skall framgå att åldern normalt skall anges genom ett&lt;br&gt;värdeår. Begreppet värdeår förs därför in och definieras i lagtexten.&lt;br&gt;Värdeårets enda hittillsvarande författningsreglering har varit i tabell-&lt;br&gt;bilagorna till fastighetstaxeringsförordningen samt i RSV:s föreskrifter.&lt;br&gt;Med hänsyn till den betydelse som värdeåret kommit att få vid fastighets-&lt;br&gt;beskattningen bör dock begreppet definieras i FTL. Den närmare regle-&lt;br&gt;ringen om klassindelningen av värdefaktorn ålder bör tas in i fastighets-&lt;br&gt;taxeringsförordningen, till vilken jag får anledning att återkomma vid ett&lt;br&gt;annat tillfälle. Här skall dock anges att både den tidigare och nu&lt;br&gt;föreslagna definitionen av värdefaktorn ålder avser husets sannolika åter-&lt;br&gt;stående livslängd. Grundregeln är att värdeåret skall motsvara nybygg-&lt;br&gt;nadsåret, för hyreshusen dock tidigast år 1929. Jämkning av värdeåret&lt;br&gt;förekommer vid till- och ombyggnad. Som framgår av förslaget till&lt;br&gt;lagtext bör dock värdefaktorn ålder också kunna beakta återstående&lt;br&gt;nyttjandetid i vissa undan tagssituationer. Ett exempel på en sådan&lt;br&gt;situation kan vara att en detaljplan föreskriver annan markanvändning och&lt;br&gt;huset därför kan utnyttjas under ytterligare endast något år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått bestäms värdefaktorn ålder för byggnaden som helhet.&lt;br&gt;Någon ändring i detta avseende föreslås inte av administrativa och&lt;br&gt;värderingstekniska skäl. Således bör, i fråga om en byggnad som indelats&lt;br&gt;i flera värderingsenheter, varje enhet åsättas samma värdeår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag tidigare beskrev den värderingsmodell som föreslås komma till&lt;br&gt;användning vid AFT-94 (avsnitt 2.2) framhöll jag att man bör undvika&lt;br&gt;att värderingen av viss egendom görs beroende av värdet av annan&lt;br&gt;egendom. Detta ledde fram till förslaget att byggnadsvärdet skall&lt;br&gt;beräknas separat oberoende av markvärdets storlek. Eftersom det således&lt;br&gt;inte skall tas fram något samlat riktvärde för hyreshus som inkluderar&lt;br&gt;markvärdet, behöver inte heller markvärdeandelen beaktas särskilt.&lt;br&gt;Markvärdeandelen bör därför slopas som särskild värdefaktor. I fort-&lt;br&gt;sättningen kommer riktvärdena för byggnader som är hyreshus att utgå&lt;br&gt;från en för varje åldersklass genomsnittlig markvärdeandel. Förekommer&lt;br&gt;det avvikelser i detta avseende skall sådant beaktas genom justering för&lt;br&gt;säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anför i detta sammanhang att det torde bli nödvändigt med&lt;br&gt;justering för säregna förhållanden i ökad utsträckning. Organisationen&lt;br&gt;framhåller vikten av att taxeringsinstansema därvid inte skall ha alltför&lt;br&gt;höga krav på bevisning. För egen del får jag framhålla att frågor om&lt;br&gt;justering för säregna förhållanden i dessa fall får prövas på sedvanligt&lt;br&gt;sätt. Befinns således den andel av totalhyran som belöper på marken&lt;br&gt;avvika från det normala inom värdeområdet och detta inte har särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktats vid bestämmandet av riktvärdet för byggnaderna, skall justering&lt;br&gt;ske under förutsättning att detta har inverkat påtagligt på marknadsvärdet.&lt;br&gt;Med hänsyn till vad SABO anfört finner jag det angeläget att RSV ger&lt;br&gt;rekommendationer till ledning för taxeringen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika tröskeleffekter bör någon klassindelning inte ske av&lt;br&gt;värdefaktorn hyra. Detta bör framgå av 7 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förslagen ett värderingsförfarande för&lt;br&gt;hyreshusen där hyran multipliceras med en faktor som inom ett värde-&lt;br&gt;område i princip varierar med värdefaktorerna lokaltyp och ålder. Denna&lt;br&gt;faktor benämnes lämpligen kapitaliseringsfaktor. Vidare kommer de skill-&lt;br&gt;nader i pris som kan finnas mellan olika värdeområden att beaktas genom&lt;br&gt;en nivåfäktor. Förslagen leder fram till att det endast fordras en tabelltyp&lt;br&gt;över kapitaliseringsfaktoms storlek. Detta står i stark kontrast till det&lt;br&gt;komplexa tabellverk som hittills använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Industribyggnad värderad enligt avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande värdefaktorn lokaltyp skall bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad såsom produktions-&lt;br&gt;lokaler, industrikontor eller lager m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek införs som ny värdefaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn ålder ges samma definition som för hyreshusen.&lt;br&gt;Markvärdeandelen slopas som särskild värdefaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt den nuvarande lydelsen av 11 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket FTL skall riktvärdet för en värderingsenhet bestående av&lt;br&gt;en industribyggnad och tillhörande tomtmark anges som produkten av en&lt;br&gt;bruttokapitaliseringsfaktor och total årlig värderingshyra. I de följande&lt;br&gt;paragraferna, 3 - 6 §§, ges föreskrifter om de normenheter efter vilka&lt;br&gt;värderingshyran resp, bruttokapitaliseringsfaktom beräknas samt värde-&lt;br&gt;faktorerna för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår tillämpas för de industribyggnader som värderas enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden, till skillnad från vad som gäller för hyreshusens&lt;br&gt;något annorlunda kapitaliseringsmetod, ett uttryckligt multiplikations-&lt;br&gt;förfarande med en bruttokapitaliseringsfaktor och hyran för att få fram&lt;br&gt;riktvärdet. Riktvärdet inkluderar därvid såväl värdet på industribyggnad&lt;br&gt;som tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den förändrade värderingsmodell som jag tidigare&lt;br&gt;föreslagit, enligt vilken byggnader och mark skall värderas separat, blir&lt;br&gt;de skilda värdefaktorerna för värderingshyra resp, bruttokapitali-&lt;br&gt;seringsfaktor inte längre behövliga. Jag föreslår därför en justering såvitt&lt;br&gt;angår värdefaktorerna enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör bestämmas vilken lokaltyp som industribyggnaden&lt;br&gt;tillhör. För närvarande anges i lagtexten att det för denna värdefaktor&lt;br&gt;skall finnas minst tre klasser. Dessa är enligt 1 kap. 10 § fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsförordningen med bilaga 6 specificerade till produktionslokaler,&lt;br&gt;industrikontor och lager. Jag anser att det i 11 kap. 4 § FTL uttryckligen&lt;br&gt;bör föreskrivas att lokaltypen bestäms med hänsyn till om värderings-&lt;br&gt;enheten är inrättad som produktionslokaler, industrikontor eller lager&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hänsynstagande till ytan är behövligt i sammanhanget, varför&lt;br&gt;värdefaktorn storlek bör införas. Ytan bör mätas i m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bruksarea. Med&lt;br&gt;bruksarea avses enligt Svensk standard SS 02 10 52 area av nyttjande-&lt;br&gt;enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärda utrymmen begränsad&lt;br&gt;av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven&lt;br&gt;begränsning. Någon klassindelning av denna värdefaktor bör inte före-&lt;br&gt;komma, vilket skall framgå av 7 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn ålder finns sedan tidigare. Den föreslås nu få samma&lt;br&gt;lagreglerade definition som jag tidigare föreslagit för hyreshusen, dvs.&lt;br&gt;den skall vanligen uttryckas enbart såsom ett värdeår. De undantagsfall&lt;br&gt;då ett värdeår också bör kompletteras med ett angivande av kvarvarande&lt;br&gt;nyttjandetid kan väntas bli fler för industribyggnaderna än för hyres-&lt;br&gt;husen. Detta beror till viss del på industribyggnadernas byggnadstekniska&lt;br&gt;variationer men framför allt på större skillnader mellan deras ekonomiska&lt;br&gt;och tekniska livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn standard föreslås kunna kvarstå oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för hyreshusen bör markvärdeandelen inte beaktas genom en&lt;br&gt;särskild värdefaktor för industribyggnader. Den bör därför utgå. En&lt;br&gt;genomsnittlig markvärdeandel förutsätts därför i fortsättningen bli beaktad&lt;br&gt;genom valet av åldersklass. Avvikelser från det genomsnittliga skall&lt;br&gt;beaktas genom justering för säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av mina förslag kommer 11 kap. 5 - 6 §§ FTL att slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär värderingsförfarandet följande för industri-&lt;br&gt;byggnader värderade enligt avkastningsmetoden. Riktvärdet bestäms som&lt;br&gt;produkten av en för värdeområdet rekommenderad nivåfaktor, lokalytan,&lt;br&gt;relativhyran och en kapitaliseringsfaktor. Endast två tabelltyper torde&lt;br&gt;komma att behövas. Den ena skulle därvid avse kapitaliseringsfaktoms&lt;br&gt;storlek vid olika värdeår, den andra relativhyrans variation vid olika&lt;br&gt;ålder och lokaltyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Tomtmark för hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdefaktorn typ av våningsplan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek införs som ny värdefaktor. Denna skall avse&lt;br&gt;värderingsenhetens byggrätt i m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bruttoarea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 12 kap. 4 § FTL skall riktvärden för&lt;br&gt;tomtmark för hyreshus inom varje värdeområde bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för värdefaktorn typ av bebyggelse samt, om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, typ av våningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser värdefaktorn typ av våningsplan var avsikten att med den Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;beakta värdeskillnaden som i vissa fall kunde förekomma mellan olika&lt;br&gt;typer av våningsplan. Exempelvis kan andra marknadsvärden utbildas för&lt;br&gt;affärslokaler i gatuplanet än för högre belägna våningsplan. Bestäm-&lt;br&gt;melsen var tillkommen främst för ett fåtal kvarter i de största städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den praktiska tillämpningen har värdefaktorn typ av våningsplan visat&lt;br&gt;sig ha fått endast begränsad användning. Det föreligger inte heller något&lt;br&gt;omedelbart behov av att tillämpa den vid AFT-94 då eventuell läges-&lt;br&gt;inverkan kan beaktas genom lämplig avgränsning av värdeområdena.&lt;br&gt;Eftersom dataprogrammet för värderingen dessutom kan förenklas om&lt;br&gt;denna värdefaktor inte behöver beaktas föreslår jag att den utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från tomtmark för småhus och de flesta övriga ägoslag&lt;br&gt;finns för närvarande inte storleken som värdefaktor för tomtmark för&lt;br&gt;hyreshus. Eftersom jag tidigare föreslagit att storleksangivelsen skall tas&lt;br&gt;bort i 12 kap 1 § FTL, dvs. att riktvärdet i fortsättningen skall utgöra&lt;br&gt;värdet av en värderingsenhet och inte per m&amp;quot;, bör därför storlek införas&lt;br&gt;som en särskild värdefaktor. Med storlek bör då avses värderings-&lt;br&gt;enhetens byggrätt i nr bruttoarea. Vad som avses med bruttoarea har jag&lt;br&gt;tidigare angett (avsnitt 2.3.4.). Jag anser det lämpligt om storleken inte&lt;br&gt;klassindelas, vilket bör framgå av 7 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.4 Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdefaktorn typ av bebyggelse slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek införs som ny värdefaktor. Denna skall avse&lt;br&gt;värderingsenhetens tomtmarksareal. Om särskilda omständigheter&lt;br&gt;föreligger skall i stället avses den byggrätt i m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bruttoarea som&lt;br&gt;värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vad avser tomtmark för detta slag av&lt;br&gt;industribyggnad används enligt 12 kap. 5 § FTL värdefaktorn typ av&lt;br&gt;bebyggelse. Härmed avses det ändamål bebyggelsen på tomtmarken är&lt;br&gt;avsedd för, såsom industribyggnad, bensinstation eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inget omedelbart behov av att urskilja olika slag av&lt;br&gt;bebyggelseändamål på detta sätt. På grund härav och då den&lt;br&gt;administrativa hanteringen kan förenklas om man inte behöver särskilja&lt;br&gt;mark för olika slag av bebyggelse, föreslår jag att värdefaktorn slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som jag anförde beträffande tomtmark för hyreshus bör också&lt;br&gt;här storleken särskilt beaktas som värdefaktor. För industritomtmarken&lt;br&gt;bör dock storleken definieras som värderingsenhetens tomtmarksareal.&lt;br&gt;Vid särskilda omständigheter bör emellertid i stället storleken avse den&lt;br&gt;byggrätt i nr bruttoarea som värderingsenheten utnyttjas för eller är&lt;br&gt;avsedd för. Så kan exempelvis bli fallet om prisbildningen på industri-&lt;br&gt;tomtmark inom värdeområdet utgår från ett värde per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare återkommer till bör värdefaktorn i 12 kap. 5 § FTL Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;gälla också för tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Riktvärde och värderingsenheter -&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Industribyggnad värderad enligt produktionskostnadsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet för denna typ av byggnad anges på samma&lt;br&gt;sätt som för industribyggnad som värderats enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden, dvs. riktvärdet utgör värdet per värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som inledningsvis anfördes om de olika&lt;br&gt;metoderna att härleda marknadsvärdet vid fastighetstaxeringen används&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden för vissa industribyggnader. De byggnader&lt;br&gt;som enligt 11 kap. 1 § FTL kommer i fråga för denna värderingsmetod&lt;br&gt;är sådana som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;det för vilket de utnyttjas. Detsamma gäller för liknande speciella&lt;br&gt;byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig&lt;br&gt;utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner&lt;br&gt;som inte har karaktär av hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa typer av industribyggnader bestäms byggnadsvärdet till 75 %&lt;br&gt;av det tekniska nuvärdet. Därvid utgår man från återanskaffningsvärdet,&lt;br&gt;dvs. vad det kostar att återanskaffa en likvärdig byggnad, varefter den&lt;br&gt;värdeminskning som byggnaden undergått beaktas vid beräkningen av det&lt;br&gt;tekniska nuvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeminskningen anges för närvarande genom en s.k. nedräknings-&lt;br&gt;faktor. Nedräkningsfaktorn utgör i själva verket riktvärdet. Som framgått&lt;br&gt;av mina förslag om värderingsmodellen för hyreshusen och de avkast-&lt;br&gt;ningsvärdeberäknade industribyggnaderna, skall dock riktvärdet avse en&lt;br&gt;värderingsenhet. Jag anser att även värderingsmodellen för de produk-&lt;br&gt;tionskostnadsvärdeberäknade industribyggnaderna bör anpassas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt så att riktvärdet utgör värdet per värderingsenhet. Den&lt;br&gt;lydelse som i 11 kap. 2 § FTL tidigare föreslagits för industribyggnader&lt;br&gt;värderade enligt avkastningsmetoden bör således även inbegripa&lt;br&gt;industribyggnader värderade enligt produktionskostnadsmetoden. Detta&lt;br&gt;innebär också att den nuvarande rubriken &amp;quot;Avkastningsmetoden&amp;quot; närmast&lt;br&gt;före 11 kap. 2 § FTL i stället skall placeras närmast före 11 kap. 3 §&lt;br&gt;FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit en regel i 6 kap. 3 § FTL av innebörd att&lt;br&gt;industribyggnad får indelas i två eller flera värderingsenheter om det&lt;br&gt;underlättar värderingen. Bestämmelsen bör gälla generellt för industri-&lt;br&gt;byggnader, dvs. även de industribyggnader som värderats enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den kategori byggnader som enligt 11 kap. 1 § FTL har&lt;br&gt;endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilka de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas, s.k. skräddarsydda byggnader, har Grus och Makadamföre-&lt;br&gt;ningen haft vissa synpunkter på värderingen. Föreningen har påtalat att&lt;br&gt;flertalet anläggningar inom den bransch de företräder använder maskin-&lt;br&gt;utrustningar som ibland är uppställda på fasta fundament men som också&lt;br&gt;består av mobila enheter som kan förflyttas. De damm- och bullerskydd&lt;br&gt;som åsyftas anser föreningen vara tillbehör till maskinutrustningen och&lt;br&gt;inte fastighetstillbehör. De bör därför enligt föreningen inte räknas in i&lt;br&gt;taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag rent allmänt erinra om att fastighetstaxeringen&lt;br&gt;grundas på samma fastighetsbegrepp som i jordabalken. Förutom själva&lt;br&gt;marken taxeras således även fastighetstillbehören. Det är naturligtvis&lt;br&gt;betydelsefullt om tillbehören kan betraktas som industritillbehör, eftersom&lt;br&gt;dessa inte åsätts något värde vid fastighetstaxeringen. I det fall en&lt;br&gt;industribyggnad är en s.k. skräddarsydd byggnad betraktas emellertid&lt;br&gt;maskiner och utrustning som byggnadstillbehör. Huruvida så är fallet&lt;br&gt;beträffande anläggningar inom grus- och makadamindustrin är något som&lt;br&gt;får avgöras i varje enskilt fall utifrån gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet för tomtmark skall avse värdet per&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom jag anfört beträffande tomtmark till&lt;br&gt;industribyggnad värderad enligt avkastningsmetoden finns redan en&lt;br&gt;generellt gällande bestämmelse i 6 kap. 7 § FTL om att varje tomt skall&lt;br&gt;utgöra en värderingsenhet. Jag föreslog där inget avsteg från den linjen.&lt;br&gt;Det föreligger inte heller något behov av att indela tomtmark för&lt;br&gt;industribyggnader värderade enligt produktionskostnadsmetoden i olika&lt;br&gt;värderingsenheter. Varje tomt bör alltså utgöra en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör bestämmelserna i 12 kap. 1 § FTL om att riktvärdet för&lt;br&gt;tomtmark skall utgöra värdet av en värderingsenhet m.m. även gälla&lt;br&gt;tomtmark för industribyggnad värderad enligt produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Normenhet för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet skall bestämmas i relation till en&lt;br&gt;normbyggnad. Vid värderingen är normbyggnaden en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende en industribyggnad som uppförts under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret inom den ortstyp som medför högst värde.&lt;br&gt;Riktvärdet för denna byggnad skall motsvara 75 % av återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för byggnaden detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för övrig tomtmark skall beräkningsenheten&lt;br&gt;för tomtmarken vara per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byggrätt eller m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare föreslagit (avsnitt 2.6.1.) bör&lt;br&gt;nedräkningsfäktorn inte längre utgöra riktvärdet för denna typ av bygg-&lt;br&gt;nader. Riktvärdeberäkningen bör i stället anknyta till resp, värderings-&lt;br&gt;enhet. På grund härav måste en normenhet definieras beträffande de&lt;br&gt;industribyggnader som värderats enligt produktionskostnadsmetoden.&lt;br&gt;Definitionen bör tas in i en ny lydelse av 11 kap. 7 § FTL. Den bör&lt;br&gt;fastslå att för en värderingsenhet byggnad av detta slag, uppförd under&lt;br&gt;det andra året före taxeringsåret inom den ortstyp som medför högst&lt;br&gt;värde, ett riktvärde skall anges som motsvarar 75 % av byggnadens åter-&lt;br&gt;anskaffningskostnad detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser tomtmarken bör genom den generella anknytningen till&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 kap. 1 § FTL beräkningsenheten vara en m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; tomt-&lt;br&gt;mark eller en nr byggrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Värdefaktorer - produktionskostnadsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 Industribyggnad värderad enligt produktionskostnadsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Återanskaffningskostnaden skall beaktas särskilt&lt;br&gt;genom att införas som ny värdefaktor. Den skall inte klassindelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I nuvarande lydelse av 11 kap. 8 § FTL an-&lt;br&gt;ges de värdefaktorer som används för att bestämma nedräkningsfäktorn.&lt;br&gt;Eftersom jag i det föregående föreslagit att riktvärdet för dessa industri-&lt;br&gt;byggnader inte längre skall anges genom en nedräkningsfaktor utan i&lt;br&gt;stället skall återge värdet av hela värderingsenheten fordras en konse-&lt;br&gt;kvensändring av bestämmelserna i 11 kap. 8 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelsen i 11 kap. 7 § FTL om normenheten hänvisar&lt;br&gt;till återanskaffningskostnaden, skall återanskaffningskostnaden införas&lt;br&gt;som en värdefaktor i 11 kap. 8 § FTL. En definition av återanskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden finns redan i 5 kap. 6 § FTL, varför det torde räcka med en&lt;br&gt;hänvisning till det lagrummet. I 5 kap. 6 § FTL bör vidare förtydligas&lt;br&gt;att nedräkningsfäktorn för andra året före taxeringsåret också skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas under påföljande år. Värdefaktorn återanskaffningskostnad är Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;inte lämplig att klassindela och det bör föreskrivas att så inte får ske i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga värdefaktorerna ålder, byggnadskategori och ortstyp bör&lt;br&gt;kvarstå, dock med vissa redaktionella förändringar i definitionerna som&lt;br&gt;närmare framgår av lagförslagen och specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;br&gt;produktionskostnadsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdefaktorn skall här vara densamma som för tomt-&lt;br&gt;mark för industribyggnad värderad enligt avkastningsmetoden, dvs.&lt;br&gt;storlek kommer att vara den enda värdefaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag gör här samma bedömning som&lt;br&gt;beträffande värdefaktorn typ av bebyggelse för tomtmark för industri-&lt;br&gt;byggnad värderad enligt avkastningsmetoden. Värdefaktorn typ av&lt;br&gt;bebyggelse behövs således inte och kan slopas. I stället bör en ny&lt;br&gt;värdefaktor införas, nämligen storlek. Bestämmelsen i 12 kap. 5 § FTL&lt;br&gt;skall således gälla generellt för tomtmark för industribyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Övrig byggnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För övrig byggnad skall samma bestämmelser gälla&lt;br&gt;som för industribyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: 1 11 kap. FTL gäller genomgående samma&lt;br&gt;bestämmelser för övrig byggnad som för industribyggnad. Av redaktio-&lt;br&gt;nella skäl bör därför redan i den inledande paragrafen, 11 kap. 1 § FTL,&lt;br&gt;nämnas att vad som sägs i kapitlet om industribyggnader även gäller&lt;br&gt;övrig byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Täktmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet för detta ägoslag skall utgöra värdet per&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsenheten är såsom hittills m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Värdet per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall tas&lt;br&gt;ur fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek införs som ny värdefaktor. Denna skall dock benämnas&lt;br&gt;årligt uttag och skall avse den mängd material som i genomsnitt per&lt;br&gt;år under brytningstiden kan antas bli utbruten. Någon klassindelning&lt;br&gt;skall inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare värdefaktorerna väntetid och brytningstid skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ägoslaget täktmark, i kombination med&lt;br&gt;eventuell industribyggnad eller övrig byggnad, skall vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen utgöra en egen typ av taxeringsenhet. Bestämmelserna om&lt;br&gt;riktvärde för täktmark återfinns i 12 kap. 8 och 9 §§ FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den redaktionella uppbyggnaden av lagtexten liksom&lt;br&gt;värderingsmodellen för täktmarken bör anpassas till vad som skall gälla&lt;br&gt;för övrig egendom. Jag föreslår däremot inte någon saklig förändring av&lt;br&gt;värderingsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 linje med det anförda bör således av 12 kap. 8 § FTL inledningsvis&lt;br&gt;framgå att riktvärdet skall anknyta till värdet av en värderingsenhet&lt;br&gt;täktmark och inte som för närvarande till produkten av en brytningsfaktor&lt;br&gt;och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även fortsättningsvis föreskrivas att m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall användas som&lt;br&gt;beräkningsenhet och att värdet per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; måste tas ur fastställd värdeserie.&lt;br&gt;Upplysningsvis kan nämnas att RSV i sina verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;angett att värdet per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; brytvärd fyndighet anges i m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; fäst mått brytvärd&lt;br&gt;volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 9 § FTL skall de värdefaktorer som är bestämmande för&lt;br&gt;riktvärdet för täktmark behandlas. Därvid bör en ny värdefaktor införas&lt;br&gt;som skall uttrycka fyndighetens storlek. Eftersom denna i praxis bestäms&lt;br&gt;som det genomsnittliga uttaget per år under brytningstiden bör den&lt;br&gt;benämnas årligt uttag. I övrigt bedöms de värdefaktorer som hittills&lt;br&gt;funnits för att bestämma brytningsfaktom kunna kvarstå. Dessa värde-&lt;br&gt;faktorer är väntetid resp, brytningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon klassindelning av värdefaktorn årligt uttag föreslås inte kunna&lt;br&gt;ske, vilket bör framgå av 7 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande täktmark har Grus och Makadamföreningen haft&lt;br&gt;invändningar mot värderingsförfarandet eftersom man anser att hänsyn&lt;br&gt;inte tas till att värdet av täktmarken sjunker i takt med uttagen volym.&lt;br&gt;Taxeringsvärdet skulle därför behöva justeras flera gånger under taxe-&lt;br&gt;ringsperioden. Föreningen anser dock att det är enklare om den uttagbara&lt;br&gt;volymen kunde bestämmas till hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är det så att en fastighet taxeras på grundval av dess Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;beskaffenhet vid taxeringsårets ingång vid allmän fastighetstaxering. Vid&lt;br&gt;de mellankommande taxeringarna under taxeringsperioden utgår man&lt;br&gt;normalt från oförändrade förhållanden. Emellertid skall ny taxering ske&lt;br&gt;under den löpande taxeringsperioden bl.a. i sådana fall då taxerings-&lt;br&gt;enhetens värde ökat eller minskat mer än vissa beloppsgränser genom&lt;br&gt;förändring i dess fysiska beskaffenhet. Jag anser därför att den av&lt;br&gt;föreningen angivna situationen kan hanteras redan genom de nuvarande&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 det följande avser jag att beröra några frågor som inte är direkt&lt;br&gt;sammanhörande med AFT-94 men som enligt min bedömning är av&lt;br&gt;betydelse för att förenkla värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.1 Vissa beloppsgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den beloppsgräns om 10 000 kr som genomgående&lt;br&gt;används vid fastighetstaxeringen för att avgöra om t.ex. något&lt;br&gt;taxeringsvärde skall åsättas en byggnad bör höjas till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som en allmän värderingsregel gäller enligt&lt;br&gt;7 kap. 16 § punkt 1 FTL att något värde inte skall bestämmas för&lt;br&gt;byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets&lt;br&gt;sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 10 000 kr. Beloppet&lt;br&gt;fastställdes i samband med tillkomsten av FTL år 1979 och tillämpades&lt;br&gt;första gången vid AFT-81. Dessförinnan gällde en värdegräns om&lt;br&gt;5 000 kr, vilken härstammade från år 1965. Liknande justeringar av&lt;br&gt;värdegränsen har regelbundet företagits längre tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppräkning av gränsen motsvarande höjningen av&lt;br&gt;konsumentprisindex för tiden 1979 - 1992 skulle leda till ett värde som&lt;br&gt;närmar sig 30 000 kr. Till detta bör även läggas en något ändrad&lt;br&gt;ambitionsnivå då det gäller taxeringen av egendom med ringa värde samt&lt;br&gt;de förenklings- och rationaliseringsvinster som en höjd gräns medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att nämnda värdegräns nu bör höjas. Med hänsyn till&lt;br&gt;penningvärdets förändring och de nämnda förenklingsaspektema finner&lt;br&gt;jag det är motiverat att fastställa gränsen till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte gjorts någon beräkning av hur många byggnader som för&lt;br&gt;närvarande inte tas upp som särskild värderingsenhet på grund av sitt&lt;br&gt;ringa värde. Antalet byggnader med ett värde upp till 50 000 kr är dock&lt;br&gt;betydande; antalet sådana småhus torde kunna uppskattas till ca 110 000.&lt;br&gt;I fastighetsskatteavseende blir bortfallet dock av begränsad omfattning&lt;br&gt;eftersom många byggnader redan nu inte inräknas i underlaget för fastig-&lt;br&gt;hetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra sammanhang anknyts i FTL till en beloppsgräns om&lt;br&gt;10 000 kr., exempelvis i 7 kap. 5 §. Enligt denna bestämmelse kan en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justering av taxeringsvärdet göras om det föreligger ett förhållande som&lt;br&gt;påtagligt inverkar på marknadsvärdet. För småhusenheter anges därvid&lt;br&gt;att en förändring av värdet med minst 10 000 kr skall anses indikera en&lt;br&gt;påtaglig inverkan på marknadsvärdet. Också denna och övriga&lt;br&gt;beloppsgränser om 10 000 kr i FTL anser jag bör höjas till 50 000 kr.&lt;br&gt;Den nya beloppsgränsen bör gälla fr.o.m. 1994 års allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxering för de hyreshus- och industrienheter som då taxeras. För&lt;br&gt;småhusenheter och lantbruksenheter bör de föreslagna beloppsgränsema&lt;br&gt;emellertid gälla först när dessa undergår allmän fastighetstaxering nästa&lt;br&gt;gång, dvs. år 1996 resp. 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i följande paragrafer, nämligen 2 kap.&lt;br&gt;4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 5 och 16 §§, 18 kap. 1 §, 20 kap. 20 § och&lt;br&gt;28 kap. 9 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.2 Saneringsbyggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Saneringsbyggnad och annan byggnad som helt eller&lt;br&gt;delvis används som bostad och vars värde inte har bestämts, skall&lt;br&gt;inte längre utgöra värdering senhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 6 kap. 6 § FTL föreskrivs att sanerings-&lt;br&gt;byggnad och annan byggnad för vilken värde inte har bestämts skall&lt;br&gt;utgöra värderingsenhet under förutsättning att byggnaden helt eller delvis&lt;br&gt;används som bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till denna bestämmelse framgår att det för fastighets-&lt;br&gt;taxeringens del inte finns något behov av att indela och redovisa dessa&lt;br&gt;byggnader såsom värderingsenheter. Bestämmelsen påkallades enbart med&lt;br&gt;hänsyn till uppgiftsbehovet vid folk- och bostadsräkningen år 1980,&lt;br&gt;FoB 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte längre föreligger behov att från folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningssynpunkt ha tillgång till nu nämnda uppgifter föreslår jag att&lt;br&gt;bestämmelsen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.3 Riktvärdeangivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De uppgifter om värdenivån m.m. som behövs för att&lt;br&gt;bestämma riktvärdet inom varje värdeområde skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt genom en riktvärdeangivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riktvärde skall enligt 7 kap. 3 § FTL redo-&lt;br&gt;visas på karta, i tabell eller på annat sätt. I många fall kan dock&lt;br&gt;riktvärdet behöva anges indirekt genom annan lämplig angivelse. Därför&lt;br&gt;bör nu nämnda föreskrift ändras så att det blir möjligt att ge en mot-&lt;br&gt;svarande redovisning genom en riktvärdeangivelse. Denna skall ge&lt;br&gt;uppgift om t.ex. de egenskaper som normaltomten förutsatts ha, de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktorer och tabeller som rekommenderas för olika byggnadskategorier Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;m.m. som inom varje värdeområde fordras för att bestämma riktvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att lydelsen i 7 kap. 3 § FTL ändras så att detta framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.4 Deklarationsskyldigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Deklarationsskyldigheten vid den allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxeringen begränsas något. Deklaration skall inte behöva avges&lt;br&gt;annat än på anmaning såvitt avser sådan distributionsbyggnad,&lt;br&gt;värmecentral och reningsanläggning som utgör specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla taxeringsenhet som vid föregående års&lt;br&gt;fastighetstaxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall deklarationsskyldigheten slopas såvitt avser byggnad&lt;br&gt;på annans mark i visst fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § FTL skall&lt;br&gt;fastighetsägaren utan anmaning lämna allmän fastighetsdeklaration för&lt;br&gt;varje fastighet som han äger. Från denna huvudregel föreskrivs dock&lt;br&gt;undantag bl.a. för staten tillhörig försvarsfastighet och för fastighet för&lt;br&gt;allmänna kommunikationsändamål om dessa är undantagna från skatte-&lt;br&gt;plikt. Detta gäller dock inte om ägaren särskilt har anmanats att avge&lt;br&gt;fastighetsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en byggnad av nämnda slag har undantagits från skatteplikt utvisar&lt;br&gt;att den vid fastighetstaxeringen har indelats i byggnadstypen special-&lt;br&gt;byggnad. Dessa kännetecknas av sitt samhällsnyttiga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns elva olika typer av specialbyggnadsslag vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen och åtskilligt står att vinna om den s.k. primära&lt;br&gt;deklarationsskyldigheten kunde begränsas för ytterligare några av dessa.&lt;br&gt;Jag åsyftar här sådana specialbyggnadsslag där det ligger i sakens natur&lt;br&gt;att skattemyndigheter och kommunerna väl känner till om byggnaderna&lt;br&gt;fått annat användningssätt, varför uppgifter från ägare inte behövs i så&lt;br&gt;stor utsträckning som annars. Enligt mitt förmenande är så fallet&lt;br&gt;beträffande såväl distributionsbyggnader (dvs. för gas, värme, el eller&lt;br&gt;vatten), värmecentraler (dvs. för uppvärmning medelst varmvatten) och&lt;br&gt;reningsanläggingar (dvs. vatten- och avloppsreningsverk och liknande).&lt;br&gt;Om dessa byggnader med tillhörande mark m.m. inte behövde deklareras&lt;br&gt;annat än på anmaning torde antalet deklarationer kunna nedbringas med&lt;br&gt;närmare 19 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från deklarationsskyldigheten görs även avseende byggnad&lt;br&gt;på annans mark då byggnadens värde understiger 10 000 kr. Såsom jag&lt;br&gt;tidigare föreslagit bör denna beloppsgräns uppjusteras till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stadgas i 18 kap. 1 § FTL deklarationsskyldighet för byggnad&lt;br&gt;på annans mark om den används som stadigvarande bostad eller om dess&lt;br&gt;bostadsyta överstiger tio m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Denna föreskrift tillkom, liksom 6 kap. 6 §&lt;br&gt;FTL, i anledning av FoB 80. Bestämmelsen tjänar numera inget syfte och&lt;br&gt;bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag i detta sammanhang också behandla en annan grupp Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;av fastigheter där deklarationer bör kunna undvaras i vissa fall, nämligen&lt;br&gt;sådana vars värde är särskilt lågt. I och för sig finns visserligen en&lt;br&gt;bestämmelse i 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen om att taxe-&lt;br&gt;ringsenhet med taxeringsvärde understigande 1 000 kr inte skall föras&lt;br&gt;in i fastighetslängden. Däri skall bara utmärkas att värdet understiger&lt;br&gt;denna nivå. Det bedöms emellertid inte finnas något behov av att&lt;br&gt;uppdatera registeruppgifterna när taxeringsvärdena är så låga. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att deklaration inte skall behöva lämnas utom vid&lt;br&gt;anmaning när det gäller taxeringsenheter som vid föregående års&lt;br&gt;fastighetstaxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kr.&lt;br&gt;Härigenom beräknas minst 90 000 deklarationer kunna undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i denna del bör föranleda justeringar i 18 kap. 1 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Ytterligare utredning, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag behandlat en rad lagförslag som baserats på&lt;br&gt;RSV:s promemoria. Det finns emellertid några frågor som jag ansett inte&lt;br&gt;bör föranleda lagstiftning förrän de blivit belysta ytterligare. Jag avser att&lt;br&gt;uppehålla mig vid dessa i det följande och där redovisa hur jag framdeles&lt;br&gt;ämnar låta bereda dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploateringsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sin promemoria hemställt om att ägoslaget exploateringsmark&lt;br&gt;skall utmönstras som särskilt ägoslag. Ifrågavarande mark skulle i allt&lt;br&gt;väsentligt i stället indelas som tomtmark. Förenklingsvinster skulle därvid&lt;br&gt;uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att sådana tankegångar även&lt;br&gt;behandlades av 1986 års småhustaxeringskommitté i sitt betänkande&lt;br&gt;(Ds Fi 1987:8) Småhustaxering. Kommittén fann dock för gott att över-&lt;br&gt;lämna frågan för bedömning i annan ordning i hela dess vidd. Det&lt;br&gt;föredragande statsrådet delade denna uppfattning och någon förändring&lt;br&gt;vidtogs inte (jfr prop. 1987/88:164 s. 19 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig vara så att 1987 års plan- och bygglag inneburit&lt;br&gt;att behovet av att indela mark som exploateringsmark blivit mindre sedan&lt;br&gt;vissa gamla detaljplaner upphävts. Såsom emellertid poängterades i&lt;br&gt;nämnda proposition bör inte en detaljplans genomförandetid vara&lt;br&gt;avgörande för ägoslagsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att frågan fordrar ytterligare överväganden.&lt;br&gt;Bl.a. bör konsekvenserna av att i huvudsak hänföra egendom till ägo-&lt;br&gt;slaget tomtmark och de effekter detta skulle få i skatteavseende belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är således inte beredd att nu lägga fram något förslag i denna del.&lt;br&gt;Frågan bör dock bli föremål för utredning. Eftersom frågan är föranledd&lt;br&gt;av förenklingsskäl anser jag att den närmast bör höra till det ämnes-&lt;br&gt;område som skall ses över av den av mig tidigare aviserade utredningen&lt;br&gt;om förenklad fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen småhus - hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV tar i promemorian upp ett problem som verket anser föreligga i&lt;br&gt;vissa fall vid indelningen i byggnadstypen småhus. Det gäller den&lt;br&gt;gränsdragning som skall göras beträffande byggnader som innehåller tre&lt;br&gt;lägenheter, varav två är bostadslägenheter och den tredje en lokal. Verket&lt;br&gt;menar att det bör klart framgå av lagtexten att en byggnad med två&lt;br&gt;bostäder inte skall få innehålla någon som helst lokal för att kunna&lt;br&gt;indelas som småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Indelningen av byggnader skall&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i 2 kap. FTL. Där framgår bl.a. - om man&lt;br&gt;bortser från vissa regler som inte är av intresse i detta sammanhang -&lt;br&gt;att som småhus skall indelas byggnad som är inrättad till bostad åt en&lt;br&gt;eller två familjer. Om en byggnad däremot är inrättad till bostad åt minst&lt;br&gt;tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande skall&lt;br&gt;den indelas som hyreshus. Vidare skall byggnadstypen bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad&lt;br&gt;för och det sätt på vilket den till övervägande del används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår fasts här avgörande vikt vid det ändamål som en byggnad&lt;br&gt;till mer än hälften används på eller är inrättad för. Att det kan&lt;br&gt;uppkomma gränsdragningsproblem vid användning av denna huvudsaklig-&lt;br&gt;hetsprincip var lagstiftaren medveten om när frågan lagreglerades. Det&lt;br&gt;framhölls att man alltid får räkna med detta oavsett på vilket sätt man går&lt;br&gt;till väga (jfr prop. 1979/80:40 s. 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att i vissa avseende gå ifrån nämnda huvudsak -&lt;br&gt;lighetsprincip i den av RSV åsyftade situationen bör detta först bli&lt;br&gt;föremål för en närmare analys. Jag finner att detta också lämpligen kan&lt;br&gt;ske inom det uppdrag som jag kommer att ge utredningen om förenklad&lt;br&gt;fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har samband med nämnda huvudsaklighetsprincip&lt;br&gt;är gränsdragningen mellan hyreshus och sådan vårdbyggnad som är&lt;br&gt;specialbyggnad. Specialbyggnader är undantagna från skatteplikt. SABO&lt;br&gt;anger i sitt remissyttrande att det är vanligt att de bostadsföretag som de&lt;br&gt;företräder äger servicehus för pensionärer. Dessa hus har ofta indelats&lt;br&gt;som hyreshus, inte som vårdbyggnader. Enligt SABO öppnas genom&lt;br&gt;RSV:s förslag möjlighet att betrakta en värderingsenhet som vårdbyggnad&lt;br&gt;om denna såsom en egen fristående byggnad skulle ha utgjort en vård-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det som jag tidigare anförde om huvudsaklighetsprincipen bör&lt;br&gt;tilläggas att lagstiftaren ägnade gränsdragningen mellan specialbyggnader&lt;br&gt;och andra byggnadstyper stor uppmärksamhet vid lagens tillkomst. Det&lt;br&gt;tidigare systemet med uppdelning av en byggnad i en skattefri och en&lt;br&gt;skattepliktig del gav nämligen upphov till många tillämpningsproblem. De&lt;br&gt;nuvarande reglerna är därför utformade så att en byggnad, som kan&lt;br&gt;indelas både som hyreshus och som specialbyggnad, alltid skall indelas&lt;br&gt;som specialbyggnad. Den i lagtexten gjorda uppräkningen av vilka slags&lt;br&gt;byggnader som kan hänföras till specialbyggnadstypen är utformad så att&lt;br&gt;bostadsbyggnader i princip inte skall omfattas. Vad gäller vårdbyggnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har utförligt preciserats de byggnader som avses. Häri inkluderas således Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård, narkomanvård,&lt;br&gt;barnavård, kriminalvård, arbetsvärd, åldringsvård eller omsorg om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda. Även annan byggnad kan räknas till denna&lt;br&gt;krets om den används som hem åt personer som behöver vård eller till-&lt;br&gt;syn. I tydlighetens intresse tillädes dock att det i sådant fall skulle vara&lt;br&gt;fråga om institutionell vård eller tillsyn. Mot bakgrund av det sagda har&lt;br&gt;RSV i sin handbok till ledning för fastighetstaxeringen uttalat att service-&lt;br&gt;hus och liknande, som till övervägande del upptas av bostadslägenheter&lt;br&gt;med kök, inte bör indelas som vårdbyggnad. Detta skall vara fallet även&lt;br&gt;om byggnaden också innehåller gemensamma utrymmen och de boende&lt;br&gt;kan få hjälp med sjukvård, matlagning och annan tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag inte se att den förändrade värderingsmodellen som&lt;br&gt;föreslås skulle komma att ändra grunderna för indelning i special-&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall här slutligen beröra några ytterligare frågor som också&lt;br&gt;lämpligen bör behandlas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan rör bestämmelsen i 1 kap. 5 § FTL enligt vilken&lt;br&gt;innehavare av s.k. ofri tomt i stad skall jämställas med fastighetsägare.&lt;br&gt;Enligt RSV bör bestämmelsen utmönstras eftersom institutet numera inte&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan rör äganderättsövergång i vissa fall. För närvarande&lt;br&gt;stadgas i 4 kap. 2 § FTL att en fastighet skall uppdelas i taxeringsenheter&lt;br&gt;enligt ägarförhållandena om skilda delar av den har olika ägare. Enligt&lt;br&gt;RSV bör det övervägas att göra ett tillägg till bestämmelsen i vilket&lt;br&gt;uttryckligen framhålls att förvärv av del av fastighet, som för sin giltighet&lt;br&gt;kräver fastighetsbildning, skall beaktas vid indelning i taxeringsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del finner jag att de frågeställningar som jag här slutligen&lt;br&gt;refererat bör handläggas gemensamt med övriga frågor som hör till den&lt;br&gt;översyn av FTL som jag tidigare har aviserat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Fastighetsskatt för bostäder och lokaler i hyreshus&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler för uttag av fastighetsskatt innebär att hyreshus i&lt;br&gt;princip beskattas med 2,5 % av taxeringsvärdet. Flera undantag finns&lt;br&gt;emellertid från denna skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar av fastighetsskatten som genomfördes i samband med&lt;br&gt;skattereformen innebar således en viss differentiering av fastighetsskatten.&lt;br&gt;För nyare bostäder skall nämligen i vissa fall ingen fastighetsskatt tas ut,&lt;br&gt;i andra fall sker uttag med endast halv fastighetsskatt. Kriteriet för ned-&lt;br&gt;sättning av skatteuttaget är i dessa fall om själva byggnaden innehåller&lt;br&gt;huvudsakligen bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus som huvudsakligen består av s.k. kommersiella lokaler&lt;br&gt;gäller en förhöjd fastighetsskatt om 3,5 % av taxeringsvärdet vid 1992&lt;br&gt;och 1993 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 beslutade riksdagen att fastighetsskatten skulle slopas såvitt&lt;br&gt;avser kommersiella lokaler fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop.&lt;br&gt;1991/92:150 bil 1:5, bet. FiU30, rskr. 350, SFS 1992:842). I den&lt;br&gt;författningsmässiga regleringen anges att skattebefrielsen avser&lt;br&gt;hyreshusenhet som huvudsakligen består av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade gränsdragningarna - byggnad med huvudsakligen&lt;br&gt;bostäder och hyrehusenhet med huvudsakligen lokaler - innebär att&lt;br&gt;bostäder och lokaler beskattas olika beroende på om de är belägna i en&lt;br&gt;byggnad respektive taxeringsenhet med huvudsakligen bostäder eller&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna gränsdragning har kritiserats och i sistnämnda proposition&lt;br&gt;anfördes att det fanns anledning att återkomma till gränsdragningsfrågan&lt;br&gt;i sådan tid att erforderliga ändringar kan gälla fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet har också i betänkandet 1990/91 :SkU 17 begärt en&lt;br&gt;översyn av de aktuella reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i en promemoria till Finansdepartementet, avlämnad i&lt;br&gt;december 1991, utarbetat förslag till lösning av den aktuella frågan.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. De remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian är Lantmäteriverket (LMV), Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag SABO och Sveriges fastighetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag till ändrade regler&lt;br&gt;för fastighetsbeskattning av hyreshusenhet som innehåller både bostäder&lt;br&gt;och lokaler. Förslaget bygger på RSV:s promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Gränsdragningen mellan lokaler och bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostäder och lokaler i hyreshus behandlas separat i&lt;br&gt;fastighetsskattesammanhang. Fastighetsskatt skall således inte tas ut&lt;br&gt;på den del av en hyreshusenhet som består av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: I RSV:s promemoria föreslås, under förutsättning att&lt;br&gt;bostäder och lokaler skall beskattas olika, att fastighetsskatten beräknas&lt;br&gt;separat för bostäder och lokaler och att skatteuttaget skall beräknas på&lt;br&gt;bostadsvärdet resp, lokalvärdet inom en hyreshusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att RSV:s promemoria upprättades innan förslaget&lt;br&gt;om slopad fastighetsskatt lades fram för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i stort positiva till förslagen&lt;br&gt;i promemorian men kommer med synpunkter på vissa frågor. LMV på-&lt;br&gt;pekar att det vid fastighetstaxeringen inte sker någon uppdelning i olika&lt;br&gt;värderingsenheter för bostäder och lokaler i hyreshus som har värdeår&lt;br&gt;före 1970 och en total hyra som inte överstiger 130 000 kr. LMV anser&lt;br&gt;dock att detta inte bör medföra några omfattande olägenheter och att&lt;br&gt;förslaget allmänt sett har så stora fördelar att det bör genomföras.&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall tillstyrker RSV:s förslag men ifrågasätter om&lt;br&gt;man i stället för värderingsenhet bör använda sig av ett delvärde som bas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för skatteuttaget. Kammarrätten anser vidare att fastighetsägaren bör&lt;br&gt;tillerkännas besvärsrätt över beslut om indelning i värderingsenheter och&lt;br&gt;också kunna klaga i särskild ordning. Vidare anser Kammarrätten att&lt;br&gt;begreppet lokal bör definieras i lagtext. SABO tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;anser att även vissa ytterligare frågor bör lösas. SABO pekar på frågan&lt;br&gt;om gränsdragningen mellan hyreshus och specialbyggnad och mellan&lt;br&gt;hyreshus och småhus. SABO anser t.ex. att det bör finnas möjlighet att&lt;br&gt;servicehus (en byggnadskropp) kan indelas dels i en bostadsdel, dels i en&lt;br&gt;specialbyggnadsdel. Vidare framhåller SABO att byggnad under upp-&lt;br&gt;förande inte bör beläggas med fastighetsskatt. Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund är i huvudsak positivt inställt till förslagen men anser att&lt;br&gt;förslagen bör genomföras redan fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nu gällande reglerna för beräkning av&lt;br&gt;fastighetsskatt för hyreshus innebär som tidigare framgått att bostäder och&lt;br&gt;lokaler belägna i samma typ av hyreshus kan beskattas olika beroende på&lt;br&gt;vilken typ av byggnad de är belägna i och hur taxeringsenheten är&lt;br&gt;sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa konsekvenser beror på att skattesatsen är olika för bostäder och&lt;br&gt;lokaler i kombination med att bedömningen av huvudsaklighetskriteriet&lt;br&gt;sker på olika grunder. Beträffande den slopade fastighetsskatten för&lt;br&gt;lokaler bedöms huvudsaklighetskriteriet för hyreshusenheten som helhet&lt;br&gt;medan den nedsatta fastighetsskatten för bostäder inom en taxeringsenhet&lt;br&gt;bedöms för var och en av byggnaderna. Vidare innebär&lt;br&gt;huvudsaklighetsbedömningen i sig att den del av taxeringsenheten&lt;br&gt;(bostäder/lokaler) som inte överväger beskattas på samma sätt som den&lt;br&gt;huvudsakliga delen. Om det t.ex. på en fastighet finns en byggnad som&lt;br&gt;innehåller huvudsakligen lokaler beskattas hela fastigheten enligt de&lt;br&gt;regler som gäller för lokaler, även om en viss del av byggnaden är&lt;br&gt;inrättad som bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av reglerna ger således upphov till&lt;br&gt;effekter som i vissa fall måste anses otillfredsställande och reglerna bör&lt;br&gt;därför ändras. Det framstår därvid som ändamålsenligt att för&lt;br&gt;hyreshusenhetema knyta undantaget från resp, nedsättningen av uttag av&lt;br&gt;fastighetsskatt till de värderingsenheter som avser lokaler, bostäder och&lt;br&gt;tomtmark. Remissinstanserna har också i allt väsentligt ställt sig positiva&lt;br&gt;till en sådan lösning. Genom den värderingsmodell som jag föreslagit&lt;br&gt;inför 1994 års AFT av hyreshus kommer beräkningen av fastighetsskatten&lt;br&gt;i enlighet härmed att i princip kunna ske helt maskinellt. Övergångsvis&lt;br&gt;krävs dock även för år 1993 en viss manuell hantering. Jag delar således&lt;br&gt;de slutsatser som RSV anfört för en justering av reglerna i aktuellt&lt;br&gt;avseende. Jag har emellertid utformat mitt förslag till lagtext något&lt;br&gt;annorlunda än promemorieförslaget, vilket jag återkommer till i&lt;br&gt;specialmotiveringen (avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelser om slopandet av fastighetsskatt för&lt;br&gt;hyreshusenheter som består av kommersiella lokaler, vilka grundas på&lt;br&gt;den nya indelningen i värderingsenheter vid fastighetstaxeringen, föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1995 års&lt;br&gt;taxering. Skatteuttag på sådana lokaler skall inte heller ske vid 1994 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering och för detta ändamål föreslår jag en övergångsvis reglering. Jag Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;återkommer till dessa frågor i special motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde inledningsvis har vissa påpekanden gjorts av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Dessa har dock huvudsakligen berört frågor som inte har&lt;br&gt;omedelbart samband med förslagen. Emellertid föranleder några syn-&lt;br&gt;punkter följande kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att fastighetsägaren bör tillerkännas&lt;br&gt;besvärsrätt över beslut om indelning i värderingsenheter. Jag vill i detta&lt;br&gt;sammanhang påpeka att frågan om huruvida värdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet är självständigt överklagbart behandlats av fastighetstaxerings-&lt;br&gt;kommittén (Ds B 1980:8 s. 130). Kommittén ansåg att den föreslagna&lt;br&gt;utformningen av 20 kap. 12 § FTL borde innebära att besvärsrätt&lt;br&gt;föreligger. Kommitténs överväganden lämnades utan erinran i proposi-&lt;br&gt;tionen och vid riksdagsbehandlingen, prop. 1980/81:111 s. 30,&lt;br&gt;bet. SkU 42. Jag delar uppfattningen att besvärsrätt bör föreligga redan&lt;br&gt;enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser vidare att man i stället för värderingsenhet bör&lt;br&gt;använda sig av delvärde samt att begreppet lokal bör definieras. Jag vill&lt;br&gt;här framhålla att byggnadsvärde och markvärde är de delvärden som&lt;br&gt;skall bestämmas för hyreshusenhet enligt 7 kap. 5 § FTL. Resp, delvärde&lt;br&gt;är därvid summan av värdet av de värderingsenheter som byggnad och&lt;br&gt;mark är indelade i. Jag har därför viss förståelse för kammarrättens&lt;br&gt;synpunkt såvitt avser gränsdragningen mellan bostäder och lokaler.&lt;br&gt;Emellertid måste hänsyn tas till att delvärdet för byggnad kan gälla flera&lt;br&gt;värderingsenheter avseende byggnader med sinsemellan olika värdeår.&lt;br&gt;Vilka dessa är framgår inte av det hopsummerade delvärdet. Delvärdet&lt;br&gt;kan således inte tjäna till ledning när det gäller att avgöra på vilket&lt;br&gt;underlag nedsättningen av fastighetsskatten i förekommande fall skall&lt;br&gt;göras. Gränsdragningen i förevarande hänseende måste därför baseras på&lt;br&gt;indelningen i värderingsenheter. Jag anser mot bakgrund av det sagda att&lt;br&gt;det inte finns anledning att göra något avsteg i RSV:s förslag i denna del.&lt;br&gt;Jag anser att det inte heller i detta sammanhang finns anledning att&lt;br&gt;närmare definiera begreppet lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att det bör finnas möjlighet att t.ex. för ett servicehus&lt;br&gt;göra en uppdelning i en bostadsdel och en specialbyggnadsdel samt att&lt;br&gt;byggnad under uppförande inte bör beläggas med fastighetsskatt. Dessa&lt;br&gt;frågor har inte behandlats i promemorian. Frågan om servicehusen har&lt;br&gt;jag berört när värderingsmodellen inför AFT-94 inledningsvis beskrevs.&lt;br&gt;Vad avser nedsättningen av fastighetsskatten på nyproduktionen får jag&lt;br&gt;hänvisa till de överväganden som gjorts i samband med 1991 års skatte-&lt;br&gt;reform. Av dessa framgår bl.a. att lagstiftaren för detta ändamål valt en&lt;br&gt;faktor som på ett enhetligt sätt avgör frågan, nämligen det värdeår som&lt;br&gt;alla bostadsbyggnader åsätts. Jag är inte beredd att nu föreslå någon&lt;br&gt;ändring av sistnämnda regler. Det kan dock finnas anledning att åter-&lt;br&gt;komma till frågan i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bostadskooperationens garantifond&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag&lt;br&gt;till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens om statens stöd för bostadsfinansiering förslag:&lt;br&gt;Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet utvisar två motstående upp-&lt;br&gt;fattningar. Bostadskooperationens organisationer är genomgående&lt;br&gt;avvisande till förslaget medan det tillstyrks av de flesta övriga instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår förslaget i princip avvisas detta av HSB:s Riksförbund&lt;br&gt;och Riksbyggen. HSB anför att garantifonden har en viktig funktion.&lt;br&gt;Skatteförmånen är ringa i förhållande till de samhällsekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna om bostadsrättsföreningar skulle tvingas i konkurs i&lt;br&gt;större omfattning. Förbundet framhåller att de bostadsprojekt som är&lt;br&gt;under produktion har startats under den givna förutsättningen att&lt;br&gt;garantifonden existerar, har viss storlek och genererar en bestämd&lt;br&gt;kapitalavkastning. Fonden har spelat en stor roll för att täcka hyres-&lt;br&gt;förluster genom åren. Den nuvarande krisen innebär den i särklass största&lt;br&gt;påfrestningen. Vidare påpekas att ägarna till de kommersiella fastig-&lt;br&gt;heterna getts särskilt stöd med anledning av fastighetskrisen genom att&lt;br&gt;fastighetsskatten skall slopas för dessa. HSB kan inte se några avgörande&lt;br&gt;skäl till att inte även andra byggherrar skall ges möjligheter till&lt;br&gt;motsvarande fbnduppbyggnad. Samfundet för fastighetsekonomi ser&lt;br&gt;garantifonden som ett försäkringssystem. Samfundet anser det därför&lt;br&gt;logiskt att beskatta dess avkastning i enlighet med beskattning som&lt;br&gt;drabbar försäkringsbolagens förmögenheter. Sveriges Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars Centralorganisation anför att riksdagen redan har fattat beslut&lt;br&gt;om likställighet mellan olika bostadsrättsorganisationer. En konsekvens&lt;br&gt;av detta är att garantifonden inte skall ha några fördelar gentemot andra.&lt;br&gt;Enligt Sveriges Fastighetsägareförbund talar övervägande skäl för ett&lt;br&gt;upphävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övergångsreglerna har RSV anlagt den rent tekniska syn-&lt;br&gt;punkten att de rätteligen skall innebära att utdelning efter år 1992 blir&lt;br&gt;skattepliktig i den mån den belöper på avdragsgilla bidrag från tiden före&lt;br&gt;år 1993. HSB anser att det vore rimligt, om nuvarande regler skall&lt;br&gt;slopas, att gällande villkor för fonden ligger fast under så lång&lt;br&gt;övergångstid att pågående projekt hinner slutföras och placeras. Vidare&lt;br&gt;bör det klargöras vilken typ av beskattning som skall gälla för fonden i&lt;br&gt;framtiden. Vid beskattning anser förbundet att rörelsevinstbeskattning är&lt;br&gt;att föredra eller att en försäkringslösning tillskapas. Riksbyggen framför&lt;br&gt;liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond&lt;br&gt;tillkom år 1973 på initiativ av HSB och Riksbyggen för att möjliggöra&lt;br&gt;statlig långivning för hyresbortfall i fråga om bostadsrättsföreningar som&lt;br&gt;är anslutna till kooperationen. Systemet förutsatte att viss &amp;quot;clearing&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 122&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skedde mellan stiftelsen och anslutna bostadsrättsföreningar. Eftersom Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;HSB, Riksbyggen och de anslutna bostadsrättsföreningarna bedrev sin&lt;br&gt;verksamhet utan enskilt vinstsyfte ansågs det motiverat att införa&lt;br&gt;särskilda skatteregler (prop. 1973:103). Enligt lagen (1973:278) om&lt;br&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond, m.m. är bidrag som ansluten&lt;br&gt;bostadsrättsförening lämnar till stiftelsen skattemässigt avdragsgillt medan&lt;br&gt;utbetalade medel från stiftelsen för att täcka kostnader för outhyrda&lt;br&gt;lägenheter är skattepliktig intäkt för föreningen. För sådan&lt;br&gt;bostadsrättsförening som är s.k. äkta, dvs. sådan som avses i 2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, stadgas dock att&lt;br&gt;bidragen inte är avdragsgilla och att skatteplikt inte föreligger för&lt;br&gt;utbetalade medel; detta på grund av att de äkta bostadsrättsföreningarna&lt;br&gt;schablonbeskattas. Själva stiftelsen är inte heller skyldig att erlägga&lt;br&gt;inkomst- eller förmögenhetsskatt beträffande de förvaltade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts är nämnda skatteregler begränsade till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar som är anslutna till HSB och Riksbyggen. Det bör inte komma&lt;br&gt;i fråga att utvidga de skattemässiga fondavsättningsmöjlighetema så att&lt;br&gt;även bostadsrättsorganisationer vid sidan om HSB och Riksbyggen blir&lt;br&gt;neutralt behandlade i detta avseende. Jag delar därför utredningens&lt;br&gt;uppfattning att nämnda lag bör upphävas, dvs. även såvitt avser&lt;br&gt;stiftelsens förmånliga inkomst- och förmögenhetsskattemässiga behand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att nämnda lag bör upphävas med verkan&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993. Mot bakgrund av vad som framförts vid&lt;br&gt;remissbehandlingen om skälig övergångstid anser jag att det finns skäl&lt;br&gt;som talar för att i förhållande till utredningens förslag senarelägga&lt;br&gt;nämnda stiftelses övergång till full beskattning. Jag föreslår att så sker&lt;br&gt;genom att det föreskrivs att nämnda lag skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1993. Jag kommenterar övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om stiftelsens beskattning kan framhållas att andra&lt;br&gt;juridiska personer än dödsbon beskattas endast statligt med en&lt;br&gt;proportionell skattesats på 30 %. All inkomst, även reavinster och&lt;br&gt;kapitalavkastning, hänförs till en och samma förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Inkomstberäkningen sker enligt bokföringsmässiga&lt;br&gt;grunder. För stiftelser är förslag till nya regler att vänta både såvitt avser&lt;br&gt;den civilrättsliga som skattemässiga regleringen. I avvaktan härpå har&lt;br&gt;stiftelser inte getts tillgång till skatteutjämningsreserven, surv (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 579 f).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det jag tidigare anfört är förslagen i huvudsak att se&lt;br&gt;som tekniska justeringar som inte syftar till några grundläggande&lt;br&gt;förändringar på de aktuella områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar åtgärderna inför AFT-94 torde budgeteffekterna i och för&lt;br&gt;sig vara små även om de administrativa besparingarna kan förutses bli&lt;br&gt;betydande för RSV och LMV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom jag inledningsvis påpekade beslutade riksdagen redan i våras att&lt;br&gt;hyreshusenheter som huvudsakligen består av lokaler skall befrias från&lt;br&gt;fastighetsskatt fr.o.m. den 1 januari 1993. I kompletteringspropositionen&lt;br&gt;angavs bakgrunden till regeringens överväganden i frågan. Bl.a. hän-&lt;br&gt;visades till att utvecklingen på fastighetsmarknaden fordrade åtgärder av&lt;br&gt;alldeles speciell karaktär. En sådan åtgärd var förslaget att avskaffa&lt;br&gt;fastighetsskatten på s.k. kommersiella lokaler. Åtgärden bör bidra till att&lt;br&gt;öka stabiliteten såväl för fastighetssektorn som inom kreditsystemet. En&lt;br&gt;annan väsentlig effekt angavs vara att bankernas pantvärden i berörda&lt;br&gt;fastigheter skulle påverkas positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen delade denna bedömning och biföll således regeringens&lt;br&gt;förslag i detta avseende (bet. FiU30 s. 53, rskr. 350).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsdragningen mellan lokaler och bostäder i hyreshus&lt;br&gt;redovisades i nämnda proposition att frågan var under beredning. Det&lt;br&gt;aviserades att erforderliga ändringar skulle föreslås riksdagen i sådan tid&lt;br&gt;att de kunde gälla fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utskottsbehandlingen ansågs det lämpligt att avvakta resultatet av&lt;br&gt;denna beredning (bet. FiU30 s. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som jag nu lagt fram om den skattemässiga behandlingen&lt;br&gt;av lokaler i hyreshus (avsnitt 3) innefattar en integrerad lösning av&lt;br&gt;riksdagens vårbeslut och nämnda gränsdragningsfråga. Statsfmansiellt bör&lt;br&gt;de alltså enligt min mening ses i ett samlat perspektiv. Efter en närmare&lt;br&gt;analys av det berörda fastighetsbeståndet kan skattebortfallet beräknas till&lt;br&gt;3,7 miljarder kr brutto i stället för det i våras angivna beloppet&lt;br&gt;3,0 miljarder kronor. Vid beaktande av ökad inkomstskatt beräknas&lt;br&gt;nettoskattebortiållet uppgå till 2,6 miljarder kr. Såsom påtalades i våras&lt;br&gt;bör emellertid också beaktas att den samlade åtgärden som gäller från&lt;br&gt;årsskiftet minskar risken för ytterligare kostnadskrävande ingripanden för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att upphäva den skattemässiga särregleringen för&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond kan ge en viss budgetförstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag vid inkomst- Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;taxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet arbetar för närvarande på fyra avdelningar, dvs. det högsta&lt;br&gt;tillåtna antalet. Trots detta är Lagrådets program under hösten utom-&lt;br&gt;ordentligt ansträngt. Alla de lagförslag som föreligger och som är av det&lt;br&gt;slaget att Lagrådet enligt 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör&lt;br&gt;höras över dem kan inte granskas i sådan tid att förslagen kan föreläggas&lt;br&gt;riksdagen inom den tid som krävs för att de skall kunna behandlas där&lt;br&gt;under hösten. Av den nyss nämnda bestämmelsen i regeringsformen&lt;br&gt;följer emellertid att Lagrådets granskning kan underlåtas, om den skulle&lt;br&gt;fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av de förslag jag lagt fram i fråga om fastighets-&lt;br&gt;taxeringen rör dessa främst tekniska ändringar för värderingsförfarandet.&lt;br&gt;Trots att de föreslagna reglerna är avsedda att bli tillämpliga först vid&lt;br&gt;1994 års AFT måste de iakttas redan under det förberedelsearbete som&lt;br&gt;skall göras under år 1993. Förberedelsearbetet är avhängigt av att vissa&lt;br&gt;föreskrifter först skall utfärdas av RSV. Sådana föreskrifter skall enligt&lt;br&gt;FTL beslutas senast den 15 december i år. Eftersom dessa är beroende&lt;br&gt;av nu föreliggande lagförslag om fastighetstaxering är det angeläget att&lt;br&gt;riksdagen kan besluta i frågan så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar gränsdragningen mellan bostäder och lokaler vid&lt;br&gt;fastighetsbeskattningen föreligger ett intimt samband mellan denna fråga&lt;br&gt;och förslagen om fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande torde i dessa avseenden fördröja lagstiftningsfrågans&lt;br&gt;behandling så att avsevärt men skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen beträffar frågan om Bostadskooperationens garantifond&lt;br&gt;saknar enligt min mening Lagrådets hörande betydelse på grund av&lt;br&gt;frågans beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser jag att en remiss till Lagrådet kan&lt;br&gt;underlåtas i förevarande ärende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Fastighetstaxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs endast en beloppsmässig ändring som är närmare&lt;br&gt;kommenterad i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket görs ett förtydligande innebärande att den s.k.&lt;br&gt;nedräkningsfäktorn för nivååret också skall användas under påföljande år&lt;br&gt;under den löpande taxeringsperioden. Ny taxering under den löpande&lt;br&gt;taxeringsperioden skall nämligen göras med hänsyn till det allmänna&lt;br&gt;prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpas vid allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt görs i andra stycket en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och tredje styckena är föranledda av den ändrade&lt;br&gt;värderingsmodellen vid AFT-94. I nuvarande lydelse av 6 kap. 3 § sägs&lt;br&gt;att varje hyreshusenhet och industrienhet värderad enligt avkastnings-&lt;br&gt;metoden skall utgöra en värderingsenhet. Den nya värderingsmodellen&lt;br&gt;vid AFT-94 bygger emellertid på att varje byggnad enligt huvudregeln&lt;br&gt;skall utgöra särskild värderingsenhet. Detta gäller också med vissa&lt;br&gt;undantag för industribyggnaderna oavsett enligt vilken metod de&lt;br&gt;värderas. Huvudregeln om indelning av byggnader i värderingsenheter&lt;br&gt;har därför sammanförts i 2 § medan undantagen föreskrivs i 3 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs i övrigt beloppsmässiga ändringar som är närmare&lt;br&gt;kommenterade i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av den modifierade värderingsmodellen inför&lt;br&gt;AFT-94. Som framgår av kommentaren till 2 § passar de nuvarande&lt;br&gt;reglerna inte in i den nya värderingsmodellen och skall därför slopas. I&lt;br&gt;stället tas här in bestämmelser om indelning i värderingsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till den nya lydelsen av paragrafen regleras hur indelningen&lt;br&gt;i värderingsenheter skall göras när ett hyreshus eller en industribyggnad&lt;br&gt;är inrättad för olika ändamål. Reglerna utgör undantag från den huvud-&lt;br&gt;regel som föreskrivs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att ett hyreshus skall indelas i skilda värderings-&lt;br&gt;enheter om däri finns både bostäder och lokaler. I vissa fall föreslås&lt;br&gt;också att byggnader eller byggnadsdelar skall kunna sammanföras till en&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att sådan industribyggnad som värderats enligt&lt;br&gt;avkastningsmetoden också skall indelas i skilda värderingsenheter om den&lt;br&gt;är inrättad för mer än en lokaltyp. Till detta stycke har från 11 kap. 4 §&lt;br&gt;överförts en bestämmelse som i vissa fall begränsar kraven på sådan&lt;br&gt;indelning. Liksom för hyreshusen föreslås en regel enligt vilken olika&lt;br&gt;byggnader eller byggnadsdelar i vissa fall kan sammanföras till en&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 77 rad 27 står: 3 Rättat till: 2 S. 78 rad 29 utgår: inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har beträffande hyreshus och industribyggnader tagits Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;in en bestämmelse som flyttats från 6 kap. 5 § enligt vilken en byggnad&lt;br&gt;får indelas i två eller flera värderingsenheter om det underlättar värde-&lt;br&gt;ringen. Till skillnad från tidigare behöver dock inte byggnaden vara&lt;br&gt;inrättad för väsentligt olika ändamål i detta fall. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;generellt för industribyggnaderna oavsett värderingsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till föregående paragraf skall&lt;br&gt;bestämmelsen numera enbart avse småhus och ekonomibyggnader. För&lt;br&gt;dessa byggnadsslag anger paragrafen när undantag kan göras från&lt;br&gt;huvudregeln i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skall upphöra att gälla, vilket berörs närmare i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.11.4.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket kvarstår den generella regeln att varje tomt skall utgöra&lt;br&gt;en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett andra stycke görs enbart en redaktionell ändring genom att termen&lt;br&gt;byggrätt införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tredje stycke regleras att en tomt för hyreshus skall motsvara den&lt;br&gt;indelning som gjorts för byggnader eller byggnadsdelar. I det fell&lt;br&gt;byggrätten skall tas i anspråk på ett annorlunda sätt enligt plan skall detta&lt;br&gt;också återverka på tomtens indelning i värderingsenheter. Regeln&lt;br&gt;underlättar beräkningen av fastighetsskatteuttaget. Fastighetsskatten är&lt;br&gt;nämligen nedsatt för nyare hyreshus med tillhörande tomtmark. Dessutom&lt;br&gt;skall i fortsättningen lokaldelama med tillhörande tomtmark vara&lt;br&gt;undantagna från uttag av fastighetsskatt. 1 RSV:s promemoria har regeln&lt;br&gt;i tredje stycket uttryckts på så sätt att indelningen skall göras med hänsyn&lt;br&gt;till den byggrätt som &amp;quot;svarar mot&amp;quot; en värderingsenhet avseende hyreshus.&lt;br&gt;Lantmäteriverket (LMV) har beträffande detta uttryck anfört att det ofta&lt;br&gt;förhåller sig så att ett hyreshus upptas av lokaler i bottenvåningen medan&lt;br&gt;resterande våningar däröver består av bostäder. I sådana fall kan inte viss&lt;br&gt;del av tomten sägas vara avsedd för lokaler och en annan del för&lt;br&gt;bostäder. LMV har därför föreslagit att man i stället använder uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;hänförlig till&amp;quot;. För egen del anser jag att detta kan uttryckas genom att&lt;br&gt;ledning skall tas till &amp;quot;det sätt på vilket hyreshusen har indelats i&lt;br&gt;värderingsenheter och med beaktande av hur markens byggrätt har tagits&lt;br&gt;i anspråk eller skall tas i anspråk enligt plan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det fjärde stycket stadgas om obebyggd tomt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom en redaktionell omdisponering av tredje stycket har däri&lt;br&gt;intagits de ytterligare värdefaktorer som inte skall klassindelas. De under&lt;br&gt;punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorerna anses ha en värdepåverkan som&lt;br&gt;kan och bör uttryckas med den precisionsgrad enligt vilken resp,&lt;br&gt;värdefaktor beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i jjärde stycket möjliggör att riktvärdet kan anges indirekt&lt;br&gt;på karta, i tabell m.m. såsom en riktvärdeangivelse eller liknande när så&lt;br&gt;anses lämpligt. Beräkningen av riktvärdet kan då ske utifrån t.ex. vissa&lt;br&gt;uppgifter om normaltomt eller normbyggnad med angivelse av vilken&lt;br&gt;tabell eller faktor som bör användas vid beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen görs endast en beloppsmässig ändring som är närmare&lt;br&gt;kommenterad i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs endast en beloppsmässig ändring som är närmare&lt;br&gt;kommenterad i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ - 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94 och är&lt;br&gt;närmare kommenterade i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4, 7 - 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94 och är&lt;br&gt;närmare kommenterade i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande normbyggnaden i 3 § har RSV i sitt förslag utgått från att&lt;br&gt;den omfattar 1 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; produktionslokaler. LMV har i detta avseende&lt;br&gt;påpekat att en industribyggnad av denna omfattning produktionslokaler&lt;br&gt;även kan innehålla utrymmen för kontor och lager. I sådana fall kan den&lt;br&gt;inte tjäna som normbyggnad. LMV föreslår därför ett annat uttryckssätt.&lt;br&gt;Jag anser emellertid att lydelsen är acceptabel och det torde räcka med&lt;br&gt;att jag här betonar att normbyggnaden inte skall innehålla annat än&lt;br&gt;produktionslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § kvarstår ortstyp som värdefaktor men avser enligt mitt förslag&lt;br&gt;numera värderingsenhetens läge i förhållande till tätort. LMV anser att&lt;br&gt;uttryckssättet i stället borde spegla den omständigheten att ortstypen&lt;br&gt;närmast är hänförlig till värderingsenhetens belägenhet i landet. Emedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte råder någon avsikt att förändra bestämmelsens sakliga innebörd Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;bör den enligt min mening inte ändras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna skall upphöra att gälla, vilket berörs närmare i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.5.2.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7, 4-5, 3-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av värderingsmodellen inför AFT-94 och är&lt;br&gt;närmare kommenterade i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragraferna görs konsekvensändringar med anledning av den ändrade&lt;br&gt;värderingsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribyggnad på elproduktionsenhet gäller särskilda&lt;br&gt;regler som återfinns i 15 kap. FTL. I begreppet elproduktionsenhet&lt;br&gt;innefattas bl.a. vattenkraftverk, outbyggt vattenfall som enligt&lt;br&gt;verkställbart tillstånd får byggas ut samt värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vattenkraftverken bestäms värdet av ett nybyggt sådant som&lt;br&gt;produkten av kraftverkets taxeringseffekt i kilowatt och ett riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 kap. 4 § FTL bestäms riktvärdet genom en kapitalisering av&lt;br&gt;de årsnetton som kan beräknas med ledning av gällande tariffer. I&lt;br&gt;lagtexten görs en direkt hänvisning till &amp;quot;statens vattenfallsverks&lt;br&gt;högspänningstariffer för mellansvenska området&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har emellertid en omstrukturering av elmarknaden inletts. Vid&lt;br&gt;den bolagisering av statens vattenfallsverk som genomfördes vid årsskiftet&lt;br&gt;1991/92 avskildes verksamheten i storkraftnätet från Vattenfall AB och&lt;br&gt;ingår numera i affärsverket Svenska kraftnät. Prissättningen för tillgång&lt;br&gt;till storkraftnätet kommer således att behandlas av ett annat affärsverk än&lt;br&gt;tidigare. Priset påverkas dessutom av en ny marknadssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att en omdefmiering är nödvändig i 15 kap. 4 §&lt;br&gt;FTL. Jag föreslår därför att det s.k. årsnettot i fortsättningen bestäms&lt;br&gt;bl.a. &amp;quot;med ledning av den prissättning som tillämpas för det mellan-&lt;br&gt;svenska området&amp;quot; och att detta anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs en beloppsmässig ändring och införs ytterligare&lt;br&gt;undantag från deklarationsskyldigheten vilka kommenteras närmare i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 12 § FTL anges vad fastighetstaxeringsnämnds beslut skall&lt;br&gt;innehålla. Detta preciseras närmare i sju punkter, varav själva&lt;br&gt;taxeringsbeslutet skall redovisas enligt punkterna 1-3, medan grunderna&lt;br&gt;för beslutet redovisas enligt punkterna 4-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en av punkterna, punkt 6, skall enligt nuvarande lydelse redovisas&lt;br&gt;bl.a. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, bruttokapitalise-&lt;br&gt;ringsfaktor enligt 11 kap. 6 § samt brytningsfaktor och värdet per m&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §. Eftersom, vid behandlingen av&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. FTL om riktvärdet för industribyggnad resp,&lt;br&gt;i 12 kap. om riktvärdet för täktmark, föreslagits att nämnda begrepp skall&lt;br&gt;utmönstras, bör de i konsekvens härmed slopas även i 20 kap. 12 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämnda punkt 6 redovisas också återanskaffningskostnad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 7 §. Jag har tidigare föreslagit att återanskaffningskostnaden i&lt;br&gt;fortsättningen skall utgöra en särskild värdefaktor vid bestämmande av&lt;br&gt;riktvärde för industribyggnad värderad enligt produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden. Storleken av värdefaktorer redovisas särskilt enligt 20 kap.&lt;br&gt;12 § punkt 4 FTL. Begreppet återanskaffningskostnad skall därför tas&lt;br&gt;bort i punkt 6 såvitt angår hänvisningen till 11 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beslutet skall vidare enligt punkt 7 framgå sådant säreget&lt;br&gt;förhållande som föranlett justering av riktvärde. Med säreget förhållande&lt;br&gt;avses att en värdefaktor (egenskap av något slag) föreligger som inte&lt;br&gt;särskilt har beaktats vid riktvärdets bestämmande och som påtagligt&lt;br&gt;inverkar på marknadsvärdet (jfr 7 kap. 5 § FTL). När så är fallet skall&lt;br&gt;en justering göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enstaka fall kan det inträffa att en domstol inte använder sig av det&lt;br&gt;för värdeområdet rekommenderade riktvärdet. Ett frångående av rikt-&lt;br&gt;värde i sådant fall är inte att betrakta som en justering för säregna&lt;br&gt;förhållanden. Det har dock i bland felaktigt kommit att redovisas på detta&lt;br&gt;sätt. Datamässigt har det vidare visat sig svårt att hantera redovisningen&lt;br&gt;då en domstol går ifrån ett rekommenderat riktvärde. Av dessa skäl före-&lt;br&gt;slås en ändring av punkt 7 med den innebörden att redovisningen uttryck-&lt;br&gt;ligen skall avse dels vidtagen justering för säreget förhållande enligt&lt;br&gt;7 kap. 5 § FTL, dels även annat förhållande som föranlett ändring av&lt;br&gt;riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs endast en beloppsmässig ändring som är närmare&lt;br&gt;kommenterad i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs endast en beloppsmässig ändring som är närmare&lt;br&gt;kommenterad i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är enbart av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Såvitt avser reglerna inför AFT-94 av hyreshus- och industrienheter&lt;br&gt;skall ett ikraftträdande ske redan den 1 januari 1993 med tillämpning vid&lt;br&gt;1994 års allmänna fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vissa av de förenklingsbestämmelser som föreslagits bör inte&lt;br&gt;tillämpas vid 1994 års fastighetstaxering. Det kan nämligen inte anses&lt;br&gt;lämpligt att under den löpande taxeringsperioden tillämpa nya belopps-&lt;br&gt;gränser m.m. för de fastighetskategorier som inte är föremål för AFT år&lt;br&gt;1994. För småhusenheter och lantbruksenheter skall således de nu&lt;br&gt;nämnda bestämmelserna inte tillämpas förrän vid nästa AFT av dessa,&lt;br&gt;dvs. år 1996 resp. 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 § FTL nämns bl.a. de olika slags kommunikationsbyggnader&lt;br&gt;som skall anses utgöra icke skattepliktiga specialbyggnader. Bland den&lt;br&gt;krets byggnader som skall räknas som kommunikationsbyggnad anses&lt;br&gt;sådan som används i postverkets, televerkets, statens järnvägars,&lt;br&gt;luftfartsverkets, Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveriges Television&lt;br&gt;Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om järnvägstrafiken har företagits vissa organisatoriska&lt;br&gt;förändringar. Det tidigare statens järnvägar delades upp i dels ett&lt;br&gt;affärsverk med ansvar för tågtrafiken, dels en myndighet benämnd&lt;br&gt;Banverket med ansvar för infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom indelningen i de skilda slagen av specialbyggnader i alla fall&lt;br&gt;utom ett - allmän byggnad - tar sikte enbart på användningssättet, bör&lt;br&gt;sådana byggnader som används i Banverkets verksamhet nu också&lt;br&gt;uttryckligen fogas till den krets kommunikationsbyggnader som utgör&lt;br&gt;specialbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs en konsekvensändring i anledning av att det enligt de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller vid 1992 års allmänna fastighetstaxering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruksenheter inte längre skall finnas hyreshus och tomtmark för Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;hyreshus i sådana taxeringsenheter (jfr prop. 1990/91:47 s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket b) innebär att det såvitt avser hyreshusenhet&lt;br&gt;endast skall tas ut fastighetsskatt på den del som avser bostäder och&lt;br&gt;tillhörande tomtmark. Detta uttrycks genom en anknytning till den nya&lt;br&gt;indelning i värderingsenheter som görs vid fastighetstaxeringen fr.o.m.&lt;br&gt;AFT-94. Enligt huvudregeln kommer således med den föreslagna&lt;br&gt;formuleringen värderingsenheter för bostäder och bostäder under&lt;br&gt;uppförande samt övriga värderingsenheter i hyreshusenhet som avser den&lt;br&gt;tomtmark som är hänförlig till nämnda värderingsenheter bostäder samt&lt;br&gt;även obebyggd tomtmark att beskattas med skattesatsen 2,5 %. Detta&lt;br&gt;gäller alltså även sådan värderingsenhet tomtmark där byggrätt finns för&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket återfinns de s.k. permanenta bestämmelserna om&lt;br&gt;nedsättning i skatteuttaget som gäller nyproduktionen. Med hänsyn till&lt;br&gt;vad som anförts i den allmänna motiveringen utmönstras ordet huvudsak-&lt;br&gt;ligen. 1 övrigt vidtas redaktionella ändringar som slår fast att den&lt;br&gt;nedsättning av skatteuttaget som avser byggnader som innehåller bostäder&lt;br&gt;görs på bostadsdelen enligt de närmare föreskrifter som finns i femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket har ett tillägg gjorts till den proportioneringsregel som&lt;br&gt;finns där sedan tidigare. I andra meningen behandlas småhusenheterna.&lt;br&gt;I en småhusenhet kan ingå flera bostadsbyggnader. Enligt huvudregeln&lt;br&gt;utgör varje småhus en värderingsenhet. Vanligtvis indelas även tomt-&lt;br&gt;marken i en värderingsenhet för varje småhus. För dessa skall nedsätt-&lt;br&gt;ningen avse den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet&lt;br&gt;för småhuset och den tomtmark som hör till detta. Bestämmelsen har&lt;br&gt;emellertid utformats för att också beakta det fall då tomtmarken inte har&lt;br&gt;indelats i flera värderingsenheter genom att inte här anknyta till&lt;br&gt;begreppet värderingsenhet. När det finns olika ägare till småhus och&lt;br&gt;mark åtskiljs dessa i olika taxeringsenheter, utom i vissa fall som&lt;br&gt;exempelvis beträffande tomträtt. För att klargöra att markägaren då inte&lt;br&gt;skall få någon nedsättning av fastighetsskatten anges uttryckligen som&lt;br&gt;villkor för nedsättningen att tomtmarken måste ingå i samma taxerings-&lt;br&gt;enhet som småhuset. Det anges också att reglerna om nedsättning i&lt;br&gt;tillämpliga delar gäller småhus med tomt på lantbruksenhet. I tredje&lt;br&gt;meningen behandlas nedsättningen för hyreshusenheter. För dessa anknyts&lt;br&gt;både för byggnad och tomtmark till de värderingsenheter som modellen&lt;br&gt;vid AFT-94 kommer att tillhandahålla. För att nedsättning av skatten&lt;br&gt;också skall avse tomtmarksvärdet fordras på samma sätt som för småhus-&lt;br&gt;enheterna att tomtmarken måste ingå i samma taxeringsenhet som&lt;br&gt;byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1990:652) om ändring i fastighetsskattelagen infördes i&lt;br&gt;samband med skattereformen år 1991 vissa övergångsvisa regler om&lt;br&gt;nedsättning av fastighetsskatten även för det bostadsbestånd som då&lt;br&gt;fanns. För småhusenheterna återfanns dessa regler bl.a. i punkt 4 och för&lt;br&gt;hyreshusenhetema i punkt 5. Det synes ändamålsenligt att den precisering&lt;br&gt;av nedsättningsreglema som gjorts för nyproduktionen i 3 § femte stycket&lt;br&gt;också bör gälla det bostadsbestånd som nämns i förevarande punkter.&lt;br&gt;Därför har i resp, punkt en hänvisning gjorts till 3 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Som framgått av det anförda görs den nya indelning i&lt;br&gt;värderingsenheter såvitt avser hyreshusenheter först fr.o.m. AFT-94, dvs.&lt;br&gt;med verkan från ingången av år 1994. Dessa regler läggs således till&lt;br&gt;grund för beskattning vid 1995 års taxering. I vissa fall kan de nya&lt;br&gt;taxeringsvärdena beaktas vid preliminärskatteuttaget under år 1994 enligt&lt;br&gt;3 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). De nya bestämmelserna föreslås&lt;br&gt;därför träda i kraft den 1 januari 1993 med tillämpning första gången vid&lt;br&gt;1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Som vidare framgått av vad jag anfört i det föregående om vissa&lt;br&gt;ändringar såvitt avser fastighetstaxeringen av hyreshusenheter skall&lt;br&gt;hyreshus, dvs. själva byggnaden, i fortsättningen värderas separat såsom&lt;br&gt;särskild värderingsenhet åtskild från värderingen av marken. En&lt;br&gt;uttrycklig regel föreslås också som innebär att ett hyreshus skall indelas&lt;br&gt;i skilda värderingsenheter om det är inrättat för både bostäder och&lt;br&gt;lokaler. Avsikten är vidare att indelningen i värderingsenheter av&lt;br&gt;tomtmarken för hyreshus skall följa den indelning som gjorts för&lt;br&gt;byggnaderna och byggnadsdelarna på tomtmarken. Vidare skall riktvärdet&lt;br&gt;för hyreshus ange värdet per värderingsenhet och inte som för&lt;br&gt;närvarande ange det samlade värdet av byggnader med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda lagförslagen är avsedda att komma i tillämpning vid&lt;br&gt;1994 års allmänna fastighetstaxering. En justering beträffande uttaget av&lt;br&gt;fastighetsskatt för hyreshus som skall gälla redan från den 1 januari 1993&lt;br&gt;måste således vad avser år 1993 beakta hur hyreshusen och tomtmarken&lt;br&gt;för sådana hus är indelade enligt nuvarande bestämmelser vid fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen. Även om jag redan berört nuvarande regler om indelning&lt;br&gt;i värderingsenheter i det föregående anser jag det befogat att här åter&lt;br&gt;lämna en kort redogörelse för vissa av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande bestämmelserna om riktvärde för hyreshus i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § FTL görs ingen separat värdering av byggnaden; hyreshuset utgör&lt;br&gt;således inte en värderingsenhet. Riktvärdet anger därför hyreshusenhetens&lt;br&gt;samlade värde av byggnad och mark. Genom att en separat värdering av&lt;br&gt;tomtmarken görs blir det ändå möjligt att beräkna värdet på hyreshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den gällande lydelsen av nämnda paragraf framgår att det finns två&lt;br&gt;slags värderingsenheter för hyreshusenheter - om man bortser från fallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med exploateringsmark. Värderingsenhetema är dels hyreshuset med Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;tomtmark, dels den eller de värderingsenheter som avser tomtmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ingår värdet av tomtmarken också i det förstnämnda slaget&lt;br&gt;av värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det underlättar värderingen får en byggnad som är inrättad för&lt;br&gt;väsentligt olika ändamål indelas i två eller flera värderingsenheter enligt&lt;br&gt;6 kap. 5 § FTL. Vanligtvis indelas därför bostäder och lokaler i ett&lt;br&gt;hyreshus i skilda värderingsenheter. Som LMV påpekat har dock sådan&lt;br&gt;indelning inte skett beträffande hyreshus med värdeår före 1970 och med&lt;br&gt;en totalhyra som inte överstigit 130 000 kr. En indelning av byggnader&lt;br&gt;i skilda värderingsenheter sker likaså om dessa har olika ålder. Att&lt;br&gt;observera är dock att de olika värderingsenhetema avseende byggnader&lt;br&gt;i dessa fall alltid även inkluderar en andel tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser tomtmarken gäller generellt enligt 6 kap. 7 § FTL att vaije&lt;br&gt;tomt skall utgöra en värderingsenhet. Endast om tomtens användningssätt&lt;br&gt;gör det nödvändigt skall den indelas i två eller flera värderingsenheter.&lt;br&gt;Det är således inte självklart att tomten har indelats i olika värderings-&lt;br&gt;enheter i det fall då byggnaden indelats i bostads- resp, lokaldelar.&lt;br&gt;Avgörande för indelningen av tomtmarken är i stället om olika riktvärden&lt;br&gt;har anvisats för olika våningsplan eller för den byggrätt som avser&lt;br&gt;bostäder eller lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det nu anförda kan för år 1993 en beräkning av ned-&lt;br&gt;sättning av eller undantag från fastighetsskatt inte göras på det maskinella&lt;br&gt;sätt som förutsätts kunna ske enligt de regler som föreslås gälla fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1994. Vissa manuella rutiner måste t.ex. tillämpas för&lt;br&gt;hyreshus med värdeår före 1970 som har en totalhyra som inte överstiger&lt;br&gt;130 000 kr. Därför ges i punkt 2 i denna övergångsbestämmelse såvitt&lt;br&gt;avser hyreshusenhet en föreskrift med följande innebörd. Vid 1994 års&lt;br&gt;taxering skall det skatteuttag som stadgas i 3 § första stycket b) i dess&lt;br&gt;äldre lydelse göras på den del av taxeringsvärdet som inte belöper på&lt;br&gt;lokaler med tillhörande tomtmark. Någon uttalad anknytning görs inte&lt;br&gt;detta år till värderingsenhet eftersom, som framgått, någon sådan&lt;br&gt;indelning inte alltid har skett. Vidare skall vid denna taxering nedsättning&lt;br&gt;av skatteuttaget enligt vad som anges i andra stycket i paragrafen och&lt;br&gt;punkt 5 övergångsbestämmelserna i deras äldre lydelse göras på den del&lt;br&gt;av taxeringsvärdet som belöper på hyreshus som avser bostäder.&lt;br&gt;Eftersom värderingsenheten för byggnaden under detta år fortfarande&lt;br&gt;inkluderar tomtmark har särskilt uttalats att i beräkningsunderlaget ingår&lt;br&gt;den tomtmark som hör till bostäderna. Härmed avses bara den del som&lt;br&gt;tas i anspråk för bostäderna och således inte t.ex. obebyggd tomtmark&lt;br&gt;med byggrätt för lokaler. Även här uppställs kravet att tomtmarken måste&lt;br&gt;ingå i samma taxeringsenhet som hyreshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. På liknande sätt som föreskrevs i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:842) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;br&gt;vilken nu föreslås bli upphävd, föreskrivs en proportioneringsregel för de&lt;br&gt;hyreshusenheter med lokaler som ingår i förvärvskälla som har brutet&lt;br&gt;räkenskapsår. På samma sätt som i punkt 2 i dessa övergångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser görs inte heller här någon uttrycklig anknytning till Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att skatteuttag enligt denna övergångsregel&lt;br&gt;enbart tar sikte på de äldre bestämmelser som gällt enligt festighets-&lt;br&gt;skattelagen. Enligt denna gäller en skattesats om 2,5 % för hyreshus-&lt;br&gt;enheter, dvs. inklusive lokaldelama. Skulle således ett nytt beskattningsår&lt;br&gt;ha påbörjats den 1 september 1992 som löper till den 31 augusti 1993,&lt;br&gt;får uttaget av fastighetsskatt, för den del av beskattningsåret som belöper&lt;br&gt;på de fyra sista månaderna under år 1992, taxeras år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang beaktas således inte den tillfälliga höjningen av&lt;br&gt;fastighetsskatten till 3,5 % som enligt en särskild lag (SFS 1990:1460)&lt;br&gt;gäller vid 1992 och 1993 års taxeringar för sådana hyreshusenheter som&lt;br&gt;huvudsakligen består av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen till ny lydelse av 1 och 3 §§ i fåstighetsskattelagen med&lt;br&gt;övergångsbestämmelser undantas lokaler från fastighetsskatt på ett annat&lt;br&gt;sätt än genom kopplingen till hyreshusenhet som huvudsakligen består av&lt;br&gt;lokaler såsom görs i lagen (1992:842) om ändring i fåstighetsskattelagen.&lt;br&gt;Den lagen, som ännu inte trätt i kraft, behövs således inte och bör&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs vid utgången av år 1993 den skattefrihet som gällt&lt;br&gt;för stiftelsen enligt 2 § i den upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av denna lag innebär vidare att sådana medel som avses&lt;br&gt;i 3 § i den upphävda lagen är skattepliktiga för mottagaren utom i fall då&lt;br&gt;mottagaren är en sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag&lt;br&gt;som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Således är inte de bostadsrättsföreningar som är schablonbeskattade&lt;br&gt;skattskyldiga för sådana medel som avses i den upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i fåstighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag vid inkomst- Prop. 1992/93:122&lt;br&gt;taxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond,&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:47) Avreglerad bostadsmarknad&lt;br&gt;Del II, kapitlen 2 och 3.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som yttrat sig över frågor i kapitlen 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Riksskatteverket (RSV), Allmänna pensionsfonden första&lt;br&gt;fondstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Statens råd för&lt;br&gt;byggnadsforskning, Statens institut för byggnadsforskning, Lant-&lt;br&gt;mäteriverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsstyrelsen i Malmöhus län,&lt;br&gt;Sollentuna kommun, Kungälvs kommun, Hallsbergs kommun, Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Statsarkitekter, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riks-&lt;br&gt;förbund, Landsorganisationen i Sverige, Mäklarsamfundet, Riksbyggen,&lt;br&gt;Samfundet för fastighetsekonomi, Sparbankernas Bank, Statens Bostads-&lt;br&gt;finansieringsaktiebolag, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Livförsäkrings-&lt;br&gt;föreningars Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO,&lt;br&gt;Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Styrelsen för Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges stadshypotekskassa, AB Platta Tak, Föreningen Kommuna-&lt;br&gt;la Förmedlingsorgan, Lidingö Villaägareföreningars samarbetsnämnd,&lt;br&gt;Målaremästamas Riksförening, Föreningen Sveriges Länsantikvarier,&lt;br&gt;Svenska föreningen för byggnadsvård och Sveriges Jordägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen..................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll....................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)......2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152).........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag vid in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens&lt;br&gt;garantifond, m.m.............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur remissprotokollet den 22&amp;nbsp;oktober&amp;nbsp;1992.............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Allmänna synpunkter om fastighetstaxering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbeskattning...........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Frågor inför 1994 års&amp;nbsp;allmänna&amp;nbsp;fastighetstaxering........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Värderingsmodellen vid AFT-94................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktvärde och värderingsenheter - avkastningsmetoden . . .41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hyreshus och industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsmetoden...................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;Tomtmark för hyreshus.................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsmetoden...................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 &amp;nbsp;Tomtmark för hyreshus och industribyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderad enligt avkastningsmetoden..........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Normenhet - avkastningsmetoden................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hyreshus och industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsmetoden...................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;Tomtmark för hyreshus och industribyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderad enligt avkastningsmetoden..........46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Värdefaktorer - avkastningsmetoden...............46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 &amp;nbsp;Hyreshus.........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 &amp;nbsp;Industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsmetoden...................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 &amp;nbsp;Tomtmark för hyreshus.................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.4 &amp;nbsp;Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsmetoden...................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Riktvärde och värderingsenheter -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden...................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden..............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 &amp;nbsp;Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden..............52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Normenhet för industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden...................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Värdefaktorer - produktionskostnadsmetoden.........53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden..............53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 &amp;nbsp;Tomtmark för industribyggnad värderad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionskostnadsmetoden..............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Övrig byggnad.......-...................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Täktmark..............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Övrigt................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.1 &amp;nbsp;Vissa beloppsgränser..................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.2 Saneringsbyggnader...................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.3 Riktvärdeangivelse....................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.4 Deklarationsskyldigheten m.m.............58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Ytterligare utredning, m.m....................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Fastighetsskatt för bostäder&amp;nbsp;och&amp;nbsp;lokaler i hyreshus.......61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Gränsdragningen mellan lokaler och bostäder.........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bostadskooperationens&amp;nbsp;garantifond.................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Budgeteffekter...............................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag..........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Specialmotivering.............................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetstaxeringslagen......................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1992:828) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetstaxeringslagen......................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt............................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1992:842) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.........78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1973:278) om avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen&lt;br&gt;Bostadskooperationens garantifond...............78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hemställan.................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Beslut....................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga.......................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:16:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03122</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:16:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03122</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__122.pdf</filnamn>
<filstorlek>3193329</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/139B6024-D233-43FA-A5A2-84204028D6A3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU16</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fastighetstaxering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:122&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxerig, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:122 Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:122&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxerig, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:122 Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:122&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxerig, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:122 Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  och Dan Eriksson i Stockholm  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:122&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxerig, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:122 Vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  och Dan Eriksson i Stockholm  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>