<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226430</hangar_id>
 <dok_id>GG03121</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>121</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:121</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartemetet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>121</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:51</systemdatum>
 <publicerad>1993-02-18 00:00:00</publicerad>
 <titel>om en lag om byggfelsförsäkring</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03121/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03121</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03121</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:121&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om en lag om byggfelsförsäkring&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03121/prop_199293__121-1.png" style="width:42pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om byggfelsförsäkring som skall ersätta&lt;br&gt;lagen (1991:742) om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett flerbostadshus uppförs eller byggs om skall det finnas en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen anges vilket innehåll en sådan försäkring skall ha. Härvid&lt;br&gt;föreskrivs bl.a. att försäkringen skall gälla under en tioårsperiod och&lt;br&gt;oavsett om byggnaden byter ägare. Den skall omfatta skälig kostnad för&lt;br&gt;att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller utförande samt&lt;br&gt;skador på byggnaden som orsakats av felet. Med fel skall enligt för-&lt;br&gt;säkringen avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard vid den&lt;br&gt;tid då arbetet utfördes. Försäkringen skall vidare innehålla villkor som&lt;br&gt;tryggar försäkringsbolagets möjligheter till återkrav mot den som gent-&lt;br&gt;emot byggnadens ägare svarar för felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetet skall inte få påbörjas förrän bevis om att byggfelsför-&lt;br&gt;säkring tecknats företetts för byggnadsnämnden. En bestämmelse om&lt;br&gt;detta föreslås bli införd i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkringen skall meddelas av försäkringsbolag inom ramen&lt;br&gt;för redan befintligt slag av koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om byggfelsförsäkring föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Försäkring enligt lagen skall dock inte behövas för byggnadsarbete för&lt;br&gt;vilket ansökan om bygglov ingivits före den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om byggfelsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga&lt;br&gt;om sådan byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och&lt;br&gt;som avsevärt förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnads-&lt;br&gt;arbetet finnas en byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör&lt;br&gt;villkor för statlig bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en byggfelsförsäkring skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En byggfelsförsäkring skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i&lt;br&gt;material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden som orsakats&lt;br&gt;av felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen behöver dock inte omfatta fel eller skador som måste&lt;br&gt;antas sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i&lt;br&gt;byggnaden och inte heller skador som normalt täcks av andra försäk-&lt;br&gt;ringar såsom fastighetsförsäkring, maskinförsäkring och allriskförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt&lt;br&gt;godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En byggfelsförsäkring skall omfatta fel eller skador som anmäls&lt;br&gt;inom tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid en av försäkrings-&lt;br&gt;givaren angiven besiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att den gäller även&lt;br&gt;om byggnaden övergår till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor om inskränkningar i försäkringshavarens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En byggfelsförsäkring får, utöver vad som följer av 5-7 §§, inte&lt;br&gt;innehålla villkor som inskränker försäkringshavarens rätt till ersättning&lt;br&gt;för fel och skador som skall omfattas av försäkringen enligt 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor som säkerställer att&lt;br&gt;ersättning för kostnad enligt 2 § används för att avhjälpa felet eller&lt;br&gt;skadan på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader for fel som vållats av den som är byggnadens ägare eller&lt;br&gt;av hans anställda ersätts endast om felet har vållats även av någon&lt;br&gt;annan eller om det annars finns särskilda skäl for det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader inte ersätts i den mån ansvaret för felet eller skadorna&lt;br&gt;omfattas av ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida det inte visas att&lt;br&gt;den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägaren skall svara för en viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att försäkringsgiva-&lt;br&gt;rens ansvar för fel och skador är begränsat till ett visst belopp per&lt;br&gt;byggnad (försäkringsbelopp) och till ett visst belopp för samtliga av&lt;br&gt;försäkringsgivaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsforsäkringar&lt;br&gt;(gemensamt försäkringsbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor om försäkringsgivarens övertagande av rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare, som betalat ut ersättning på grund av försäk-&lt;br&gt;ringen, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som&lt;br&gt;på grund av avtal eller eget vållande eller på annan grund är ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldig med anledning av felet eller skadan och som inte ägaren&lt;br&gt;själv tar i anspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. byggnadens ägare inte får till nackdel för försäkringsgivaren genom&lt;br&gt;avtal avsäga sig den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt&lt;br&gt;avtal eller allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot ändring av försäkringsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Försäkringsgivaren och försäkringshavaren får, efter det att för-&lt;br&gt;säkringen tecknats, inte träffa avtal som medför att försäkringsvillkoren&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven på en byggfelsförsäkrings innehåll enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att teckna försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En försäkringsgivare får inte vägra en näringsidkare som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § är skyldig att ha byggfelsförsäkring att teckna en sådan försäkring,&lt;br&gt;om försäkringsgivaren marknadsför byggfelsforsäkringar. Försäkring får&lt;br&gt;dock vägras om det med hänsyn till skaderisken eller någon annan&lt;br&gt;särskild orsak finns skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en försäkringsgivare i strid mot 10 § har vägrat att meddela en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, skall domstol på yrkande av näringsidkaren förklara&lt;br&gt;att denne har rätt att teckna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring villkor för byggstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Att byggnadsarbetet inte får påböijas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts for den eller de nämnder som fullgör kom-&lt;br&gt;munens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, framgår av 9 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Försäkring enligt lagen&lt;br&gt;behövs dock inte för byggnadsarbete för vilket ansökan om bygglov&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen (1987:10) ingivits till sådan nämnd som&lt;br&gt;avses i 12 § före den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1991:742) om byggnad sgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att&lt;br&gt;kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1991:742) om byggnads-&lt;br&gt;garanti, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän bevis om garantin&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla samråd. Till&lt;br&gt;detta skall den ansvarige arbets-&lt;br&gt;ledaren samt byggherren, entre-&lt;br&gt;prenören, projektören och andra&lt;br&gt;som bestäms av nämnden kallas.&lt;br&gt;Vid behov skall även yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen kallas. Om en sådan garan-&lt;br&gt;ti för byggnadsarbeten behövs som&lt;br&gt;avses i lagen (1991:742) om bygg-&lt;br&gt;nads garanti, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden bereda garantiföretaget&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1993:000) om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påböijas förrän bevis om försäk-&lt;br&gt;ringen företetts för byggnadsnäm-&lt;br&gt;nden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämnd-&lt;br&gt;en, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla samråd. Till&lt;br&gt;detta skall den ansvarige arbets-&lt;br&gt;ledaren samt byggherren, entre-&lt;br&gt;prenören, projektören och andra&lt;br&gt;som bestäms av nämnden kallas.&lt;br&gt;Vid behov skall även Yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen kallas. Om en sådan försäk-&lt;br&gt;ring för byggnadsarbeten behövs&lt;br&gt;som avses i lagen (1993:000) om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, skall bygg&lt;br&gt;nadsnämnden bereda försäkrings&lt;br&gt;givaren tillfälle att närvara vid&lt;br&gt;samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de&lt;br&gt;åtgärder for besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att&lt;br&gt;byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt&lt;br&gt;den samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Bevis om försäkring enligt&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om&lt;br&gt;ansökan om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före den 1 oktober&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:121&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en lag om byggfelsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog våren 1991 lagen (1991:742) om byggnadsgaranti&lt;br&gt;(prop. 1990/91:189, bet. 1990/91 :BoU 19, rskr. 1990/91:353). Bak-&lt;br&gt;grunden till lagen är problemen med fuktskador och s.k. sjuka hus.&lt;br&gt;Sådana problem orsakas ofta av fel som tillkommit under byggtiden&lt;br&gt;men som inte visar sig förrän flera år senare. Enligt lagen skall det&lt;br&gt;finnas en obligatorisk byggnadsgaranti som gör det möjligt att snabbt&lt;br&gt;åtgärda sådana fel. Lagen avses således ge ett skydd för de boende mot&lt;br&gt;ohälsa på grund av byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus finns för att lösa motsvarande problem ett system med&lt;br&gt;bostadsgaranti som villkor for statligt räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen skulle lagen om byggnadsgaranti tillämpas när ansök-&lt;br&gt;ningar om bygglov för byggnader som omfattas av lagen kom in till&lt;br&gt;byggnadsnämnden efter den 1 januari 1992. Denna tidpunkt har skjutits&lt;br&gt;fram två gånger, dels hösten 1991 till den 1 juli 1992 (bet. 1991/92:&lt;br&gt;BoU7, rskr. 1991/92:76), dels våren 1992 till den 1 juli 1993 (bet.&lt;br&gt;1991/92:BoU26, rskr. 1991/92:245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen våren 1992 av frågan om tidpunkten för&lt;br&gt;lagens tillämpning uttalade bostadsutskottet i sitt betänkande En översyn&lt;br&gt;av byggnadsgarantilagen m.m. (bet. 1991/92:BoU 26) bl.a. att den&lt;br&gt;gällande lagstiftningen i vissa hänseenden kan ha fått en mindre ratio-&lt;br&gt;nell utformning. Utskottet föreslog med användande av sin initiativrätt&lt;br&gt;att riksdagen skulle besluta att tidpunkten för tillämpningen av lagen om&lt;br&gt;byggnadsgaranti skjuts upp ett år till den 1 juli 1993 samt att riksdagen&lt;br&gt;som sin mening skulle ge regeringen till känna att en översyn av lagen&lt;br&gt;bör göras och att regeringen hösten 1992 bör redovisa ett alternativt&lt;br&gt;förslag till den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt den 7 maj 1992 i enlighet med förslagen i betänkan-&lt;br&gt;det (rskr. 1991/92:245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet har upprättats en promemoria (Ds 1992&lt;br&gt;:63) där resultatet av den översyn som riksdagen begärt redovisas. I&lt;br&gt;promemorian redovisas bl.a. ett förslag till lag om byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 21 januari 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över ett inom Näringsdepartementet upprättat förslag till lag om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring samt ett förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10). Lagrådsremissens lagförslag bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen. Yttrandet bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har kommit till den allmänna slutsatsen att det är svårt att&lt;br&gt;säkert överblicka huruvida förslaget till lag om byggfelsförsäkring är i&lt;br&gt;alla delar ändamålsenligt. Lagrådet har vidare haft synpunkter på&lt;br&gt;innehållet i vissa bestämmelser och på den närmare utformningen av det&lt;br&gt;förslaget. Jag kommer i det följande att under de berörda avsnitten&lt;br&gt;återkomma till Lagrådets synpunkter och förslag. Lagrådets granskning&lt;br&gt;har också lett till vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Lagen om byggnadsgaranti och dess bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det senaste decenniet har problemen med fuktskador och s.k. sjuka hus&lt;br&gt;allt mer uppmärksammats. Orsaken till sådana problem är ofta fel som&lt;br&gt;tillkommit under byggtiden men som inte visar sig förrän flera år&lt;br&gt;senare. De skador som uppstår på grund av byggfel är ofta omfattande&lt;br&gt;och kräver kostsamma reparationer. Inte sällan råder oklarhet om vem&lt;br&gt;som skall bekosta dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med dessa problem finns för småhusen ett&lt;br&gt;system med garantier som sedan år 1984 utgjort villkor för olika slag av&lt;br&gt;statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad. År 1989 blev småhusgarantin&lt;br&gt;villkor för statligt stöd till alla nybyggda småhus utom rena självbyg-&lt;br&gt;gen. Nu gällande bestämmelser återfinns i 7 § förordningen (1991:1933)&lt;br&gt;om räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Garantisystemet&lt;br&gt;innefattar krav på en produktionsgaranti och en ansvarsutfästelse. Pro-&lt;br&gt;duktionsgarantin skall vara en säkerhet för att byggföretaget skall fär-&lt;br&gt;digställa huset i avtalat skick enligt entreprenadkontraktet och att entre-&lt;br&gt;prenörens förpliktelser under en tvåårig garantitid uppfylls även om&lt;br&gt;denne inte skulle fullgöra sina åtaganden. Kraven på en ansvarsutfästel-&lt;br&gt;se innebär att det skall finnas en försäkring som täcker väsentliga ska- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dor vilka består i eller är en följd av fel och brist i konstruktionen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförande eller material enligt kontraktet. Ansvarsutfastelsen gäller Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;fr.o.m. slutbesiktningen och tio år framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 inrättades inom dåvarande Bostadsdepartementet en arbets-&lt;br&gt;grupp för frågor som rör s.k. sjuka hus. I arbetsgruppens uppdrag&lt;br&gt;ingick bl.a. att behandla frågor om ansvaret för byggfel. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pens överväganden och förslag finns upptagna i betänkandet Byggnaders&lt;br&gt;inomhusmiljö m.m. (Ds 1990:14). Med utgångspunkt i betänkandet&lt;br&gt;utarbetades ett förslag till lagstiftning om obligatorisk garanti vid vissa&lt;br&gt;byggnadsarbeten (se prop. 1990/91:145 och 1990/91:189). Förslaget,&lt;br&gt;lagen om byggnadsgaranti, antogs av riksdagen våren 1991. Lagen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1991 men kravet på garanti gällde inte om&lt;br&gt;ansökan om bygglov ingavs före den 1 januari 1992. Denna tidpunkt&lt;br&gt;har därefter ytterligare skjutits fram. Lagen har således ännu inte böijat&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om byggnadsgaranti innebär att inga nya flerbostadshus får på-&lt;br&gt;börjas eller byggas om av en näringsidkare utan en garantiutfästelse&lt;br&gt;från ett s.k. garantibolag. Utfästelsen skall gälla i tio år och innebära att&lt;br&gt;garantibolaget bekostar avhjälpande av brister, som inte är utan betydel-&lt;br&gt;se i byggnaden, om bristen består i avvikelse från fackmässigt godtag-&lt;br&gt;bar standard beträffande byggnadsarbetena. Garantibolaget har rätt att&lt;br&gt;återkräva kostnaden av den som orsakat felet. Garanti får vägras bara i&lt;br&gt;speciella fall och en vägran skall kunna prövas av kammarrätten. Ga-&lt;br&gt;rantibolagen skall stå under Finansinspektionens tillsyn och vara återför-&lt;br&gt;säkrade eller tryggade på annat sätt. Samtliga garantiföretag skall ge-&lt;br&gt;mensamt upprätthålla och bekosta en särskild nämnd som har till uppgift&lt;br&gt;att yttra sig i frågor om byggnadsgaranti enligt lagen (byggnadsgaran-&lt;br&gt;tinämnd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två huvudsyften med lagen är att fel skall avhjälpas snabbt, utan&lt;br&gt;långvariga tvister om vems ansvaret är, och att fel skall kunna avhjälpas&lt;br&gt;även om man inte finner någon ansvarig som kan ta på sig kostnaden.&lt;br&gt;Lagen avser ytterst att vara ett skydd för de boende mot ohälsa på&lt;br&gt;grund av byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Bostadsutskottets betänkande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet föreslog våren 1992 i sitt betänkande En översyn av&lt;br&gt;byggnadsgarantilagen m.m. (bet. 1991/92:BoU26) med användande av&lt;br&gt;sin initiativrätt att riksdagen skulle besluta att tillämpningen av lagen&lt;br&gt;om byggnadsgaranti skjuts upp ett år till den 1 juli 1993 samt att riks-&lt;br&gt;dagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av lagen&lt;br&gt;bör göras och att regeringen hösten 1992 bör redovisa ett alternativt&lt;br&gt;förslag till den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandets avsnitt om översynen inleder utskottet med att påpeka&lt;br&gt;vikten av att boende i flerbostadshus och ägare av sådana hus tillförsäk-&lt;br&gt;ras ett skydd mot fel och/eller skador som i princip uppstår under hu-&lt;br&gt;sets första tio år. Utskottet anför vidare i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande lagstiftningen kan i vissa hänseenden ha fått en mindre Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;rationell utformning. Behov av speciella garantibolag och en för dessa&lt;br&gt;gemensam byggnadsgarantinämnd skapar onödig administration. Regler-&lt;br&gt;na om regress/återkrav riskerar att leda till att entreprenörer, materi-&lt;br&gt;alleverantörer och konsulter tvingas att i sin tur skydda sig med försäk-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuellt kan lagen vara svår att förena med EG:s regler på om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med s.k. objektsförsäkring bör övervägas. En sådan skulle&lt;br&gt;innebära att försäkringstagaren och försäkringsgivaren ingår ett avtal&lt;br&gt;om att skydda en byggnad mot vissa avtalade skaderisker. Försäkrings-&lt;br&gt;givaren kan återkräva sina utlägg av den som kan göras ansvarig för fel&lt;br&gt;eller skada enligt avtal eller enligt gällande skadeståndsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övervägandena bör också ingå frågor om tillsyn och reglering av ett&lt;br&gt;system med objektsförsäkring samt hur återförsäkring skall ske. Målet&lt;br&gt;bör vara att utreda om objektförsäkringsmodellen har fördelar framför&lt;br&gt;den lag om byggnadsgaranti som nu gäller. Vidare bör studeras i vilken&lt;br&gt;form försäkringen skall vara obligatorisk och om obligatoriet skall&lt;br&gt;hävdas via bygglovet eller i annan ordning. Försäkringen skall avse ett&lt;br&gt;minst tioårigt skydd för flerbostadshus vid såväl ny- som ombyggnad.&lt;br&gt;Den skall gälla även om byggnaden byter ägare. Det bör också utredas&lt;br&gt;hur försäkringsgivarens skyldighet att meddela försäkring skall utfor-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell ny lag bör träda i kraft vid halvårsskiftet 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet har upprättats en promemoria där resultatet&lt;br&gt;av den översyn riksdagen begärt redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras, utöver lagen om byggnadsgaranti, tre olika&lt;br&gt;möjligheter till ett försäkringsbaserat skydd för de boende mot att&lt;br&gt;behöva vistas i dåligt inomhusklimat. Ett alternativ behandlar en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring av objektsmodell som finns tillgänglig på marknaden och&lt;br&gt;tecknas frivilligt. Ett annat alternativ behandlar en byggfelsförsäkring&lt;br&gt;som villkor för statligt finansiellt stöd. Ett tredje alternativ, slutligen,&lt;br&gt;anger förutsättningarna for att en lagreglerad byggfelsförsäkring ställs&lt;br&gt;som villkor för att påbörja byggnadsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas vidare ett förslag till byggfelsförsäkring som&lt;br&gt;upprättats av ett konsortium bestående av försäkringsbolagen Folksam,&lt;br&gt;Skandia och Trygg-Hansa/SPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Allmänt om krav på byggnader och ansvar för fel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggherrens ansvar enligt plan- och bygglagen (PBL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om de krav samhället ställer på byggnaders egenskaper&lt;br&gt;vid nybyggnad och vissa förändringar återfinns i 3 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) och i 3 § plan- och byggförordningen (1987:383)&lt;br&gt;när det gäller ombyggnad. I bestämmelserna, som är allmänt hållna,&lt;br&gt;anges bl.a. hur nya byggnader skall utföras med hänsyn till behovet av&lt;br&gt;skydd mot brand och olycksfall, kraven på hygien, inomhusklimat m.m.&lt;br&gt;Med stöd av bemyndiganden i plan- och byggförordningen har kraven&lt;br&gt;vid nybyggnad preciserats i Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18)&lt;br&gt;som innehåller föreskrifter och allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 1 § i PBL framgår att det är byggherren, dvs. den som för&lt;br&gt;egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbetena, som har ansvaret&lt;br&gt;för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och de föreskrifter&lt;br&gt;eller beslut som har meddelats med stöd av PBL. Byggherren ansvarar&lt;br&gt;alltså bl.a. för att kraven i fråga om hälsa och säkerhet är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att det ansvar som avses i 9 kap. 1 § PBL är bygg-&lt;br&gt;herrens ansvar i förhållande till det allmänna för att byggnaden upp-&lt;br&gt;fyller ställda krav. Bestämmelserna säger ingenting om det kontrakts-&lt;br&gt;rättsliga ansvaret mellan byggprocessens olika aktörer eller om ansvaret&lt;br&gt;i förhållande till de boende m.fl. Bestämmelserna ger inte heller i övrigt&lt;br&gt;något besked om vem som har det skadeståndsrättsliga ansvaret för fel&lt;br&gt;eller försummelser i samband med byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarens ansvar enligt gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § hälsoskyddslagen (1982:1080) skall en ägare eller nyttjande-&lt;br&gt;rättshavare vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra&lt;br&gt;uppkomsten av &amp;quot;sanitär olägenhet&amp;quot;. Av 3 § hälsoskyddsförordningen&lt;br&gt;(1983:616) framgår att bostäder bl.a. skall ge betryggande skydd mot&lt;br&gt;värme, kyla, drag, fukt, buller, luftföroreningar och andra liknande&lt;br&gt;störningar. Bostäder skall också ha en tillfredsställande luftväxling&lt;br&gt;genom anordning för ventilation eller på annat sätt. Socialstyrelsen&lt;br&gt;meddelar allmänna råd om den närmare innebörden av uttrycket &amp;quot;sanitär&lt;br&gt;olägenhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd får meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud som behövs för att hälsoskyddslagens och hälsoskydds-&lt;br&gt;förordningens krav skall upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 13 § PBL skall byggnader &amp;quot;underhållas så att deras&lt;br&gt;egenskaper i de hänseenden som avses i 3-7 §§ i huvudsak bevaras&amp;quot;.&lt;br&gt;Det gäller alltså bl.a. egenskapskraven i 3 kap. 5 § att byggnader skall&lt;br&gt;ge möjligheter till god hygien och ett tillfredsställande inomhusklimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighetsägare underlåter att vidta åtgärd för underhåll som&lt;br&gt;åligger honom enligt PBL, får byggnadsnämnden förelägga honom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom viss tid vidta åtgärden (10 kap. 15 §). Föreläggandet kan förenas Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggandet inte följs,&lt;br&gt;kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på fastighets-&lt;br&gt;ägarens bekostnad (10 kap. 18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 12 kap. 9 och 15 §§ jordabalken (hyreslagen)&lt;br&gt;följer såsom huvudregel att en bostadslägenhet som används för perma-&lt;br&gt;nent boende skall vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet vid&lt;br&gt;tillträdet och under hyrestiden. Om lägenheten skadas utan att hyres-&lt;br&gt;gästen är ansvarig för skadan eller om annat &amp;quot;hinder eller men i nytt-&lt;br&gt;janderätten&amp;quot; uppkommer utan hyresgästens vållande, kan hyresgästen&lt;br&gt;under i lagen angivna förutsättningar (se 16 §) göra olika påföljder&lt;br&gt;gällande mot hyresvärden. Detsamma gäller om hyresvärden brister i&lt;br&gt;sin underhållskyldighet. De påföljder som kan komma i fråga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt till självhjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppsägning av hyresavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nedsättning av hyran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärdsföreläggande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom nu angivna möjligheter till påföljder, har en hyresgäst givetvis&lt;br&gt;möjlighet att påkalla prövning av hyresvillkoren enligt de särskilda&lt;br&gt;regler som finns i hyreslagen och hyresförhandlingslagen (1978:304).&lt;br&gt;När hyran skall bestämmas kan brister i lägenheten spela stor roll.&lt;br&gt;Enligt hyresförhandlingslagen har också en hyresgästorganisation som&lt;br&gt;har förhandlingsordning med hyresvärden rätt att påkalla förhandlingar&lt;br&gt;om hyresvillkoren och lägenheternas eller husets skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1-5 §§ bostadsrättslagen (1991:614) framgår att en bostads-&lt;br&gt;rättshavare har liknande möjligheter att göra påföljder gällande mot&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen som en bostadshyresgäst mot sin hyresvärd.&lt;br&gt;Möjligheten att begära åtgärdsföreläggande saknas dock. På grund av&lt;br&gt;bostadsrättshavarens skyldighet att själv hålla sin lägenhet i gott skick&lt;br&gt;och bostadsrättsinstitutets karaktär i övrigt är dock innebörden av be-&lt;br&gt;stämmelserna delvis annorlunda än motsvarande bestämmelser i hyres-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörens ansvar enligt Allmänna bestämmelser för byggnads-,&lt;br&gt;anläggnings- och installationsentreprenader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt byggbranschens normalkontrakt, AB 72, svarar entreprenören för&lt;br&gt;fel i fastigheten under en 2-årig garantitid. Därefter ansvarar entrepre-&lt;br&gt;nören för dolda fel i ytterligare åtta år, dock endast under förutsättning&lt;br&gt;att felet berott på grov vårdslöshet hos denne. Detsamma gäller enligt&lt;br&gt;branschens normalkontrakt för totalentreprenader, ABT 74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggandets kontraktkommitté - bestående av företrädare för kommu-&lt;br&gt;ner, stat, byggherreförening, HSB, byggentreprenörer och installatörer&lt;br&gt;m.fl. - enades den 5 april 1992 om nya bestämmelser för byggnads-,&lt;br&gt;anläggnings- och installationsentreprenader, AB 92. Bestämmelserna,&lt;br&gt;som ersätter AB 72, böijar tillämpas så snart någon åberopar dem. Till&lt;br&gt;AB 92 fogas särskilda kommentarer till några paragrafer som anses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt viktiga. En omarbetning pågår av ABT 74 liksom av bestäm- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;melserna för underentreprenader. Olika branschorganisationer avser&lt;br&gt;också att omarbeta sina egna allmänna bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AB 92 anges att garantitiden är två år om inte annat föreskrivits. I&lt;br&gt;en särskild kommentar har innebörden i garantiåtagandet beskrivits. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är att entreprenören är ansvarig för påtalade fel om han&lt;br&gt;inte visar att han utfört entreprenaden kontraktsenligt eller gör sannolikt&lt;br&gt;att felet beror på felaktig projektering, vanvård, onormalt brukande&lt;br&gt;eller annat som kan hänföras till beställaren. Det konstateras också att&lt;br&gt;entreprenören är ansvarig för fel i av beställaren föreskrivet material&lt;br&gt;och varor om felet förekommer i ett s.k. måndagsexemplar. Är en viss&lt;br&gt;vara föreskriven och har denna aldrig normal hållbarhet eller tillräcklig&lt;br&gt;sådan för avsett bruk är inte entreprenören ansvarig för felet. Entrepre-&lt;br&gt;nören ansvarar vidare för väsentliga fel, som framträder efter garanti-&lt;br&gt;tidens utgång, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenör-&lt;br&gt;en. För detta ansvar gäller i lag föreskriven allmän preskriptionstid,&lt;br&gt;räknat från garantitidens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AB 92 gäller således att entreprenören efter garantitiden är an-&lt;br&gt;svarig för fel under två förutsättningar, nämligen om felet är väsentligt&lt;br&gt;och beror på vårdslöshet. Felansvaret gäller åtta år efter garantitidens&lt;br&gt;utgång. I kommentaren till denna bestämmelse utvecklas vad som avses&lt;br&gt;med väsentligt fel. HSB, Riksbyggen och SABO har i visst avseende&lt;br&gt;reserverat sig mot kravet på att felet skall vara väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggproduktlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1992 en byggproduktlag (prop. 1992/93:55,&lt;br&gt;bet. 1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:154, SFS 1992:1535). Lagens syfte är&lt;br&gt;att, enligt vårt åtagande i EES-avtalet, genomfora EG:s byggprodukt-&lt;br&gt;direktiv i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggproduktdirektivets syfte är att underlätta handeln med byggpro-&lt;br&gt;dukter inom EG genom att undanröja tekniska handelshinder mellan län-&lt;br&gt;derna samtidigt som ländernas ansvar för säkerheten för människor,&lt;br&gt;djur och egendom och för allmänt välbefinnande tillgodoses. Direktivet&lt;br&gt;omfattar produkter som tillverkats för att infogas varaktigt i byggnader&lt;br&gt;och andra anläggningar och som har betydelse för någon av sex angivna&lt;br&gt;egenskaper - de väsentliga kraven - hos den färdiga byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen. Dessa egenskaper gäller 1. mekanisk motståndsförmåga&lt;br&gt;och stabilitet, 2. brandskydd, 3. hygien, hälsa och miljö, 4. säkerhet vid&lt;br&gt;användning, 5. bullerskydd samt 6. energihushållning och värmeisole-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggproduktlagen föreskrivs att byggprodukter skall vara lämpliga&lt;br&gt;för avsedd användning och att byggprodukter som uppfyller detta krav&lt;br&gt;skall få släppas ut på marknaden och användas för avsett ändamål.&lt;br&gt;Lagen innehåller också bestämmelser om märkning av byggprodukter,&lt;br&gt;om tillsyn och om överklagande. I övrigt innehåller lagen i huvudsak&lt;br&gt;bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs för genomförandet Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;av byggproduktdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade samtidigt om ändringar i PBL innebärande bl.a.&lt;br&gt;att användning av byggprodukter som uppfyller lämplighetskravet inte&lt;br&gt;får hindras vid t.ex. bygglovsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktansvarslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktansvarslagen (1992:18) reglerar skadeståndsansvaret när bristfäl-&lt;br&gt;liga produkter orsakar personskador och skador på konsumentegendom.&lt;br&gt;Skador på själva produkten omfattas dock inte av lagen. Lagen trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993 och innebär att svensk rätt anpassats till EG:s&lt;br&gt;direktiv om produktansvar (85/374/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen har bl.a. tillverkare ett strikt skadeståndsansvar för ska-&lt;br&gt;dor som en produkt orsakat på grund av en säkerhetsbrist hos produk-&lt;br&gt;ten. Det strikta ansvaret omfattar dock inte s.k. utvecklingsskador, dvs.&lt;br&gt;skador som beror på säkerhetsbrister som inte ens den främsta veten-&lt;br&gt;skapliga expertisen kunde förutse när produkten sattes i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En produkt som infogats i fast egendom skall, enligt lagen, alltjämt&lt;br&gt;anses utgöra en produkt för sig som kan ge upphov till skadeståndsan-&lt;br&gt;svar. Skador som fast egendom orsakar på annat sätt än genom bristan-&lt;br&gt;de säkerhet hos produkter som infogats i fastigheten faller dock utanför&lt;br&gt;lagen. Som exempel kan nämnas skador som beror på fastighetens&lt;br&gt;grundförhållanden eller på en felaktig konstruktion hos en byggnad. Inte&lt;br&gt;heller skador som beror på att olämpligt material har valts omfattas av&lt;br&gt;produktansvaret, om materialet i sig är felfritt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Statens stöd för bostadsfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har den 9 juni 1992 beslutat om ändrat system för statens&lt;br&gt;stöd till bostadsfinansiering (prop. 1991/92:150 bil 1:5, bet. 1991/92:&lt;br&gt;BoU23, rskr. 1991/92:343). Beslutet innebär bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragen skall avvecklas. Takten i den stegvisa avvecklingen&lt;br&gt;fastställs for åren 1993-1995. En avstämning skall göras för att klar-&lt;br&gt;lägga om formerna för avvecklingen bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd lämnas efter år 1992 i form av bidrag för att klara de&lt;br&gt;höga kapitalutgifterna de närmaste åren efter en investering samt i form&lt;br&gt;av statlig kreditgaranti till långivare för krediter till bostadsbyggande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 EG:s regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt Romfördraget (artikel 100 A) skall i harmoniseringsarbetet tas&lt;br&gt;hänsyn till behovet av att erbjuda ett fullgott skydd för konsumenternas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet och hälsa. Sedan mars 1991 pågår på uppdrag av EG-kommis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionen arbete i fyra grupper med direktiv för harmonisering av ansvars- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;och garantifrågorna inom byggsektorn. Arbetet har ännu inte slutforts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför inte underlag för att bedöma om den nuvarande lagen&lt;br&gt;om byggnadsgaranti eller något annat system kan förenas med EG:s&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande EG:s regler om byggprodukter får jag hänvisa till vad jag&lt;br&gt;anfört om byggproduktlagen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Behovet av författningsreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om byggnadsgaranti ersätts med föreskrifter om&lt;br&gt;krav på byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: I promemorian görs bedömningen att föreskrifter erford-&lt;br&gt;ras för att uppnå syftena bakom lagen om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser har uttryckligen&lt;br&gt;redovisat ståndpunkten att författningsreglering behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Boende i flerbostadshus och ägare av sådana hus&lt;br&gt;bör, i den omfattning som följer av lagen om byggnadsgaranti, vara tillför-&lt;br&gt;säkrade ett skydd mot skador som beror på byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning om byggherrars och fastighetsägares ansvar som redo-&lt;br&gt;visats i föregående avsnitt har visat sig vara otillräcklig för att uppnå detta.&lt;br&gt;Inte heller har byggbranschens allmänna bestämmelser erbjudit ett tillräck-&lt;br&gt;ligt skydd. Även om entreprenörens ansvar för fel har utsträckts väsentligt&lt;br&gt;genom AB 92 kan dessa bestämmelser inte anses tillgodose de viktigaste&lt;br&gt;kraven bakom lagen om byggnadsgaranti, nämligen att fel skall kunna&lt;br&gt;avhjälpas snabbt utan långvariga tvister om vems ansvaret är och även om&lt;br&gt;man inte kan finna någon ansvarig som kan ta på sig kostnaderna. För&lt;br&gt;detta krävs i praktiken någon form av garanti eller försäkring, som om-&lt;br&gt;gående kan finansiera åtgärder för att avhjälpa felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak tre alternativ står till buds för att uppnå ett skydd av denna&lt;br&gt;art för boende och fastighetsägare. För det första kan lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti behållas och bötja tillämpas den 1 juli 1993 i enlighet med riksdag-&lt;br&gt;ens beslut. Det andra alternativet är att införa krav på en byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ring, antingen som villkor för byggstart eller som villkor för statligt finan-&lt;br&gt;siellt stöd. En tredje möjlighet, slutligen, är att avstå från författ-&lt;br&gt;ningsreglering och överlåta åt marknaden att lösa problemet på frivillig&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till slutsatsen i promemorian att det inte är troligt att&lt;br&gt;byggherrar/fastighetsägare i tillräcklig omfattning för närvarande frivilligt&lt;br&gt;skulle teckna försäkring av det slag som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om byggnadsgaranti har, som bostadsutskottet påpekat, vissa&lt;br&gt;nackdelar. Genom det system med byggfelsförsäkring som presenterats i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian kan skyddsambitionema bakom lagen om byggnadsgaranti Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;förverkligas samtidigt som onödig administration undviks. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att lagen om byggnadsgaranti ersätts med en ordning som bygger på&lt;br&gt;ett författningsreglerat krav på byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör, som jag redovisar närmare senare, utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med utgångspunkt i den nuvarande lagen om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Byggfelsförsäkring villkor för byggstart&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsarbetena skall inte få påbörjas förrän det för&lt;br&gt;byggnadsnämnden företetts bevis om en försäkring av visst innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har, i valet mellan den be-&lt;br&gt;slutade lagen om byggnadsgaranti och en lag om byggfelsförsäkring, för-&lt;br&gt;ordat att byggfelsförsäkring uppställs som villkor för byggstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. 1 § andra stycket PBL får bygg-&lt;br&gt;nadsarbete inte påbörjas förrän det för byggnadsnämnden har företetts&lt;br&gt;bevis om en sådan garanti som behövs enligt lagen om byggnadsgaranti.&lt;br&gt;Motsvarande krav skulle kunna införas såvitt avser byggfelsförsäkring.&lt;br&gt;Utredningen om statens stöd för bostadsfinansieringen har lagt fram förslag&lt;br&gt;bl.a. om ett delvis nytt prövnings- och kontrollsystem enligt PBL. Vilket&lt;br&gt;resultatet av utredningens förslag än må bli så torde det ändå komma att&lt;br&gt;finnas någon form av prövning enligt PBL som det går att anknyta till när&lt;br&gt;det gäller att pröva om ett krav på byggfelsförsäkring är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att hävda krav på en byggfelsförsäkring är att i likhet med&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller för småhusen, ställa som villkor för statliga&lt;br&gt;stödformer att det skall finnas en sådan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggfelsförsäkring ställs som villkor för statligt finansiellt stöd kom-&lt;br&gt;mer enbart med sådant stöd finansierade ny- och ombyggnader av bostäder&lt;br&gt;att omfattas. Eftersom statligt stöd endast lämnas till bostäder är det med&lt;br&gt;en sådan lösning inte heller möjligt att i framtiden, om så skulle befinnas&lt;br&gt;önskvärt, utöka kretsen av byggnader som skall omfattas av kravet på&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det sagda föreslår jag att sådana byggnadsarbeten som om-&lt;br&gt;fattas av de nya bestämmelserna inte får påböijas förrän för byggnads-&lt;br&gt;nämnden företetts bevis om byggfelsförsäkring. Med byggnadsnämnden&lt;br&gt;avses här och i det följande, den eller de nämnder som fullgör kommunens&lt;br&gt;uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. En sådan reglering kräver,&lt;br&gt;liksom den nuvarande, lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har diskuterats två olika metoder för att närmare reglera&lt;br&gt;kravet på byggfelsförsäkring - antingen skapar man genom lagen en sär-&lt;br&gt;skild försäkringsform eller också anger man bara i lagen att det skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas en försäkring med visst innehåll. Jag delar uppfattningen i prome- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;morian att den sistnämnda metoden är att föredra och föreslår således att i&lt;br&gt;lagen anges hur en försäkring skall vara utformad för att den skall godtas&lt;br&gt;som en byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påtalat att motiven i lagrådsremissen i vissa närmare an-&lt;br&gt;givna avseenden inte ger någon vägledning alls och i andra avseenden är&lt;br&gt;tämligen knapphändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett alla bestämmelser i den föreslagna lagen har motsvarighet i&lt;br&gt;lagen om byggnadsgaranti. Vid tillämpning av enskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om byggfelsförsäkring kan därför vägledning hämtas från förarbete-&lt;br&gt;na till byggnadsgarantilagen (prop. 1990/91:145 och 1990/91:189).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagen skiljer sig dock principiellt från byggnadsga-&lt;br&gt;rantilagen i väsentliga hänseenden. Medan sistnämnda lag helt reglerar ett&lt;br&gt;nyskapat garantisystem ställs i lagen om byggfelsförsäkring endast upp&lt;br&gt;vissa minimikrav på vad en försäkring skall omfatta för att godtas som&lt;br&gt;byggfelsförsäkring. Någon detaljreglering av hela försäkringsavtalet är&lt;br&gt;således inte avsedd. Härav följer att ett flertal av de frågor som kan be-&lt;br&gt;höva avhandlas i ett försäkringsavtal, däribland hur premien skall beräknas&lt;br&gt;och erläggas, inte regleras i lagen. Dessa frågor får, såsom vid andra&lt;br&gt;försäkringsavtal, lösas genom avtalsförhandlingar mellan parterna om inte&lt;br&gt;tvingande regler i annan lagstiftning lägger hinder i vägen. Parternas rätts-&lt;br&gt;förhållande kommer att falla in under tillämpningsområdet för lagen (1927&lt;br&gt;:77) om försäkringsavtal. Frågor som inte regleras i den särskilda lagen&lt;br&gt;eller i parternas avtal, kan därför vara att bedöma enligt lagen om för-&lt;br&gt;säkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Troligtvis kommer försäkringsbolagen på sedvanligt sätt att utveckla&lt;br&gt;några slags standardavtal som reglerar i vart fall huvuddelen av försäk-&lt;br&gt;ringsvillkoren. Karaktären på de byggnadsarbeten som skall försäkras&lt;br&gt;kommer emellertid att variera högst avsevärt från fall till fall. Försäkringar&lt;br&gt;kommer således att tecknas såväl för projekt som kan avse hela bostadsom-&lt;br&gt;råden som för ombyggnadsåtgärder på en enda byggnad. Stora skillnader&lt;br&gt;kommer också att föreligga mellan byggherrar, entreprenörer och an&amp;lt;aa&lt;br&gt;aktörer i olika byggnadsprojekt. Några säkra slutsatser kan därför inte dras&lt;br&gt;om i vilken omfattning avtal av standardtyp kommer att komma till an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak samma synpunkter gör sig gällande beträffande frågan om&lt;br&gt;hur försäkringspremien skall beräknas. Förhållandena vid de riskbedöm-&lt;br&gt;ningar som försäkringsbolagen kommer att göra torde variera mycket&lt;br&gt;mellan olika byggnadsprojekt, inte minst med avseende på projektens&lt;br&gt;omfattning, den valda byggtekniken samt byggherrars och entreprenörers&lt;br&gt;yrkeskunnande och ekonomiska förmåga. Till bilden hör också att konkur-&lt;br&gt;rensen mellan olika försäkringsgivare kan komma att påverka premiesätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också frågan om hur premien skall erläggas torde få lösas från fall till&lt;br&gt;fall. Det framstår dock inte som särskilt sannolikt att försäkringsgivarna&lt;br&gt;kommer att godta något annat än förskottsbetalning för ett försäkrings-&lt;br&gt;skydd som, oavsett om byggnaden byter ägare, skall gälla i tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet konstaterat bygger den nu föreslagna lagen på att på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden erbjuds försäkringar enligt lagen och att Finansinspektionen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin tillsynsverksamhet kontrollerar att försäkringsvillkoren erbjuder det Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;skydd som lagen förutsätter. Till dessa frågor återkommer jag i det följan-&lt;br&gt;de (avsnitt 2.11 och 2.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att bevis om en försäkring av visst innehåll skall företes för&lt;br&gt;byggnadsnämnden för att byggnadsarbetena skall få påböijas. Om bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden i vaije enskilt fall skall tvingas gå igenom hela försäkrings-&lt;br&gt;avtalet för att kontrollera att lagens krav är uppfyllda blir systemet alltför&lt;br&gt;tungrott. Nämnden bör därför kunna förlita sig på av försäkringsbolagen&lt;br&gt;utfärdade särskilda bevis om försäkring. Att kravet knyts till företeende av&lt;br&gt;bevis om försäkring utgör inget hinder mot att nämnden infordrar hela&lt;br&gt;försäkringsavtalet om någon särskild omständighet gör det påkallat. Miss-&lt;br&gt;bruk från försäkringsbolagens sida med avseende på sådana bevis torde&lt;br&gt;kunna förhindras genom den kontroll bolagen, enligt vad jag senare skall&lt;br&gt;redovisa, är föremål för enligt försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning på problemet med byggnadsnämndens granskning av försäk-&lt;br&gt;ringsavtalen skulle kunna vara något slags &amp;quot;typgodkännande&amp;quot; av försäk-&lt;br&gt;ringsbolagens avtalsformulär. Med en sådan ordning skulle endast avtal&lt;br&gt;som träffats på grundval av godkända formulär kunna läggas till grund för&lt;br&gt;utfärdande av de bevis som skall företes inför byggnadsnämnden. Andra&lt;br&gt;avtal skulle alltså alltid i sin helhet prövas av nämnden. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle emellertid bli administrativt betungande, särskilt om behov uppstår&lt;br&gt;av variationer i ett eller flera avseenden mellan olika avtal. Jag är därför&lt;br&gt;inte beredd att föreslå en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om byggfelsförsäkring skall omfatta samtliga&lt;br&gt;flerbostadshus som nyuppförs eller byggs om i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har berört frågan om&lt;br&gt;lagstiftningens tillämpningsområde. Försäkringsförbundet anser att alla&lt;br&gt;byggnader bör omfattas av krav på byggfelsförsäkring. Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt uttalar åsikten att lagen om byggfelsförsäkring också bör omfätta&lt;br&gt;kontor och lokaler för undervisning, vård eller annan omsorg eftersom&lt;br&gt;denna kategori ofta har &amp;quot;sjuka hus - problem&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland HSB och Riksbyggen, har betonat vik-&lt;br&gt;ten av att det klarläggs vad som avses med ombyggnad som avsevärt för-&lt;br&gt;länger byggnadens brukstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt utredningsunderlaget till lagen om bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti skulle flerbostadshus, kontor samt lokaler för undervisning,&lt;br&gt;vård eller annan omsorg beredas skydd mot skador på grund av byggfel.&lt;br&gt;Regeringens och riksdagens ställningstagande blev att flerbostadshus som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyuppförs eller byggs om skall omfattas av lagen. Beträffande övriga Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;lokaler uttalades att erfarenhet först skulle vinnas av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skulle ställning tas till om lagens tillämpningsområde kunde utvid-&lt;br&gt;gas till att omfatta andra byggnader än flerbostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ett system med obligatorisk byggfelsförsäkring bör erfarenhet&lt;br&gt;vinnas innan en utvidgning av tillämpningsområdet övervägs. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att samma byggnadsarbeten som omfattas av lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti skall omfattas av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av ombyggnad är, liksom i lagen om byggnadsgaranti, häm-&lt;br&gt;tad från 3 kap. 11 § PBL. Huruvida en ombyggnadsåtgärd är sådan att&lt;br&gt;byggfelsförsäkring erfordras får avgöras av byggnadsnämnden i vaije&lt;br&gt;enskilt fall. Det skall åligga nämnden att i bygglovsbeslutet upplysa om att&lt;br&gt;byggfelsförsäkring behövs enligt lagen (jfr. 8 kap. 26 § andra stycket 3&lt;br&gt;PBL och prop. 1990/91:189 s. 16-17 och 39).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått skall i lagen anges hur en försäkring skall vara utformad i&lt;br&gt;vissa avseenden för att godtas som byggfelsförsäkring. I övrigt är en sådan&lt;br&gt;försäkring att betrakta som en sedvanlig egendoms- eller skadeförsäkring.&lt;br&gt;Härav följer att försäkringsgivarna också beträffande verksamheten att&lt;br&gt;meddela byggfelsforsäkringar står under den tillsyn Finansinspektionen&lt;br&gt;utövar med stöd av försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1950:&lt;br&gt;272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i&lt;br&gt;Sverige. Jag återkommer strax (avsnitt 2.12) till frågan om Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Närmare om försäkringens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den föreslagna lagstiftningen är, som framgått, att förverk-&lt;br&gt;liga skyddsambitionema bakom lagen om byggnadsgaranti och samtidigt&lt;br&gt;undvika detaljreglering och onödig administration. Vid bestämmandet av&lt;br&gt;hur en försäkring skall vara utformad för att godtas som byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ring bör därför den nuvarande lagen om byggnadsgaranti tjäna som ut-&lt;br&gt;gångspunkt. Härav följer bl.a. att försäkringen skall omfatta i huvudsak&lt;br&gt;samma kostnader som en byggnadsgaranti omfattar och att den skall avse&lt;br&gt;en tid om tio år och gälla även om fastigheten byter ägare. Till dessa och&lt;br&gt;andra frågor återkommer jag i specialmotiveringen. Jag vill dock redan nu&lt;br&gt;ta upp några frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11.1 Begränsningar i försäkringsskyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen anges vilka fel och skador en byggfelsförsäkring&lt;br&gt;skall ersätta, nämligen huvudsakligen desamma som en byggnadsgaranti. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa avseenden är det dock påkallat att tillåta inskränkningar i vad för- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;säkringen skall omfatta. Vissa villkor som preciserar förutsättningarna för&lt;br&gt;att ersättning skall utbetalas bör också få tas in i avtal om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra försäkringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: En byggfelsförsäkring skall inte behöva omfatta skador&lt;br&gt;som normalt täcks av andra försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Saknar motsvarighet till mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser - däribland Försäkringsförbun-&lt;br&gt;det, Skandia och Folksam - har påpekat att en byggfelsförsäkring, utfor-&lt;br&gt;mad i enlighet med lagförslaget i promemorian, kommer att täcka skador&lt;br&gt;som omfattas av fastighetsägarens sedvanliga fastighetsförsäkringar vilket&lt;br&gt;medför avsevärt högre premier för byggfelsförsäkringen - så höga att&lt;br&gt;försäkringen i praktiken skulle bli omöjlig att meddela. Stora problem&lt;br&gt;skulle dessutom uppkomma på återkravssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Det är angeläget att premien för byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ringen hålls på en så låg nivå som möjligt utan att det skydd försäkringen&lt;br&gt;skall ge de boende eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel som tillåter att skador på byggnaden som kan täckas med andra&lt;br&gt;försäkringar får undantas från vad byggfelsförsäkringen skall omfatta, kan&lt;br&gt;innebära att skyddet för de boende till viss del urholkas, eftersom det inte&lt;br&gt;kan uppställas några garantier för att byggherren och framtida ägare kom-&lt;br&gt;mer att ha andra försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att ägaren skall underlåta att teckna sedvanliga försäkringar&lt;br&gt;för fastigheten framstår dock som mycket liten. I de allra flesta fall torde&lt;br&gt;därför en regel av sagda slag inte innebära någon inskränkning i skyddet&lt;br&gt;för de boende. På grund härav - och med hänsyn till vad remissinstanserna&lt;br&gt;anfört beträffande premien - föreslår jag att en byggfelsförsäkring inte&lt;br&gt;skall behöva omfatta skador på byggnaden som normalt täcks av andra&lt;br&gt;försäkringar såsom fastighets-, maskin- och allriskförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fel som vållats av byggnadens ägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I försäkringsavtalet skall få tas in villkor som innebär&lt;br&gt;att ersättning för fel som vållats av byggnadens ägare utgår till&lt;br&gt;honom endast om felet har vållats även av annan eller det annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt lämnat försla-&lt;br&gt;get i denna del utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En motsvarande bestämmelse finns i 6 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om byggnadsgaranti. Innebörden av den bestämmelsen är att&lt;br&gt;ersättning inte betalas ut till en beställare som alltjämt äger byggnaden och&lt;br&gt;som ensam vållat ett byggfel, t.ex. genom att ha föreskrivit ett olämpligt&lt;br&gt;material eller att ha lämnat felaktiga anvisningar om arbetet. Ersättning&lt;br&gt;utgår dock om det föreligger särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, inte minst för att upprätthålla byggherrens ansvar i byggandet,&lt;br&gt;påkallat att villkor av motsvarande slag får tas in i avtal om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen, i ett enskilt skadefall, av hur ett villkor av det slag&lt;br&gt;som här avses skall tolkas bör ledning hämtas från motiven till lagen om&lt;br&gt;byggnadsgaranti. Av dessa framgår bl.a. att med särskilda skäl åsyftas&lt;br&gt;främst det fallet att det kan befaras att ett fel som innebär olägenheter för&lt;br&gt;de boende inte alls blir avhjälpt, t.ex. på grund av ägarens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden (prop. 1990/91:189 s. 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt garanti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I försäkringsavtalet skall få tas in villkor som innebär&lt;br&gt;att ersättning inte skall utgå i den mån felet eller skadan skall av-&lt;br&gt;hjälpas av någon som har lämnat särskild garanti enligt avtal, såvida&lt;br&gt;det inte visas att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av flera remissyttranden framgår att det bör förtyd-&lt;br&gt;ligas vad som avses med garanti enligt avtal och vad som krävs för att den&lt;br&gt;ansvarige inte skall anses kunna fullgöra sitt åtagande. Några remissinstan-&lt;br&gt;ser menar att förslaget i denna del försämrar skyddet för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 § tredje stycket lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti utgår inte ersättning i den mån felet eller skadan avhjälps utan&lt;br&gt;dröjsmål av någon som kan utsättas för återkrav enligt lagens 7 §. Innebör-&lt;br&gt;den av regeln är att ersättning inte utgår om felet eller skadan faktiskt&lt;br&gt;avhjälps av någon annan. Däremot innebär regeln inte att garantiföretaget&lt;br&gt;kan kräva att felet eller skadan i första hand skall avhjälpas av någon mot&lt;br&gt;vilken återkrav kan göras gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har redogjorts för kritik som framförts mot denna be-&lt;br&gt;stämmelse av företrädare för några försäkringsbolag enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Parterna i byggprocessen är i allmänhet angelägna om att i första hand Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;själva reglera frågan om brister eller fel som uppträder under garantitiden.&lt;br&gt;Det skulle störa parternas relationer om ett garantiföretag eller ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag betalar ut ersättning och börjar vidta åtgärder för återkrav innan&lt;br&gt;parterna har getts möjligheter att reglera frågan själva. En bestämmelse av&lt;br&gt;det här slaget har vidare väckt invändningar från de företag som avses&lt;br&gt;meddela återförsäkringar. Det finns risk för att återförsäkring vägras om&lt;br&gt;försäkringsbolaget åläggs att träda in i ett för tidigt skede.&amp;quot; Motsvarande&lt;br&gt;synpunkter har framkommit under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i promemorian torde ansvarsfrågorna avseende garantitiden&lt;br&gt;inte vålla några problem utan det får antas att den som bär ansvaret för fel&lt;br&gt;och skador i allmänhet vidtar rättelse eller annat utan onödig tidsutdräkt.&lt;br&gt;Jag anser därför att syftet med lagen inte eftersätts i nämnvärd mån om&lt;br&gt;man låter försäkringen innehålla villkor som innebär att den som har gjort&lt;br&gt;en garantiutfästelse skall svara för fel och skador i första hand. Med ga-&lt;br&gt;rantiutfästelse avses i detta sammanhang inte vaije avtalsenlig förpliktelse&lt;br&gt;som åligger den som utfört arbetet. Det som avses är garantiåtaganden av&lt;br&gt;det slag som anges i AB 92 (se avsnitt 2.4.), dvs. ett åtagande för viss tid,&lt;br&gt;vanligen två år, enligt vilket den som utfört arbetet är ansvarig för påtala-&lt;br&gt;de fel om han inte gör sannolikt att felet beror på förhållande som kan&lt;br&gt;hänföras till beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har vidare diskuterats de fall då den ansvarige kommer&lt;br&gt;på obestånd eller tvist uppstår i ansvarsfrågan avseende garantitiden vilket&lt;br&gt;medför att avhjälpande av felet fördröjs. Som därvid anförts torde det vara&lt;br&gt;svårt att utforma en regel som innebär att försäkringen skall träda in i det&lt;br&gt;sistnämnda fallet utan att detta leder till störningar i relationerna mellan&lt;br&gt;byggmarknadens parter. Jag är därför inte beredd att föreslå någon sådan&lt;br&gt;regel. Däremot bör det införas en bestämmelse som tillgodoser de boendes&lt;br&gt;och ägarens intressen då den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande.&lt;br&gt;Härmed skall vid tillämpningen av ett villkor av ifrågavarande slag avses i&lt;br&gt;första hand att den ansvarige försatts i konkurs eller av någon annan an-&lt;br&gt;ledning, t. ex. likvidation, upphört att existera. Även andra allvarliga&lt;br&gt;ekonomiska problem som, på objektiva grunder, omöjliggör ett avhjälpan-&lt;br&gt;de bör också räknas hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att det i försäkringsavtalet skall få tas in villkor som&lt;br&gt;innebär att fastighetsägarna i första hand skall vända sig till den som på&lt;br&gt;grund av garanti bär ansvaret för felet eller skadan. Av villkoret måste&lt;br&gt;dock framgå att ersättning ändå utgår om det visas att den ansvarige inte&lt;br&gt;kan fullgöra sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att byggfelsförsäkringen, trots ett villkor som här&lt;br&gt;sägs, skall ersätta kostnader för fel och skador som uppstår under garanti-&lt;br&gt;tiden men för vilka den som utfört arbetet inte är ansvarig t. ex. därför att&lt;br&gt;arbetet utförts kontraktsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: En byggfelsförsäkring skall få innehålla villkor att&lt;br&gt;byggnadens ägare skall svara för en viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens institut för byggnadsforskning har ifrågasatt&lt;br&gt;införandet av självrisk i byggfelsförsäkringen. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge har framfört synpunkten att det, för att lagen inte skall kunna&lt;br&gt;kringgås, bör anges hur hög självrisken får vara. Finansinspektionen har&lt;br&gt;lämnat liknande synpunkter som hovrätten och anfört att någon form av&lt;br&gt;vägledning för dess tillsyn i detta avseende av byggfelsförsäkringen vore&lt;br&gt;värdefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den föreslagna lagen föreskrivs att en byggfels-&lt;br&gt;försäkring skall omfotta skälig kostnad för att avhjälpa fel och skador i den&lt;br&gt;försäkrade byggnaden. Vidare stadgas att försäkringen inte behöver om-&lt;br&gt;fatta fel eller skador som måste antas sakna betydelse för byggnaden eller&lt;br&gt;de boende. Redan härigenom föreligger alltså en viss begränsning av vad&lt;br&gt;försäkringen skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver är det emellertid av kostnadsskäl påkallat att försäkringen,&lt;br&gt;efter förebild från 5 § fjärde stycket lagen om byggnadsgaranti, får in-&lt;br&gt;nehålla villkor om självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsgivaren och byggherren kommer överens om en mycket&lt;br&gt;hög självrisk kan naturligtvis, som också Lagrådet påpekat, syftet med&lt;br&gt;lagen förfelas. Att införa regler i lagen om en högsta tillåten självrisk är&lt;br&gt;dock svårt. Byggfelsforsäkringar skall finnas vid ny- och ombyggnader av&lt;br&gt;mycket varierande storlek. Att bestämma ett tak för självrisken genom&lt;br&gt;t.ex. en hänvisning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring är&lt;br&gt;därför inte lämpligt. Ett annat alternativ skulle kunna vara att knyta själv-&lt;br&gt;riskens storlek till produktionskostnaden. Avsevärda skillnader torde emel-&lt;br&gt;lertid föreligga mellan olika byggherrars ekonomiska förmåga att själva&lt;br&gt;åtgärda byggfel utan att ta försäkringen i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förhållanden sammantagna medför att jag inte finner det lämpligt&lt;br&gt;att föreslå en regel om storleken på självrisken. Detta hindrar dock inte att&lt;br&gt;Finansinspektionen inom ramen för dess allmänna tillsyn av premie- och&lt;br&gt;villkorsskälighet kontrollerar att lagen inte kringgås genom för höga själv-&lt;br&gt;risker. Vid denna kontroll bör Finansinspektionen ta hänsyn till bl.a. om-&lt;br&gt;fattningen av byggnadsarbetena och byggherrens ekonomiska förmåga,&lt;br&gt;varvid också bör beaktas att byggnaden kan komma att byta ägare under&lt;br&gt;försäkringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: En byggfelsförsäkring skall få innehålla villkor att&lt;br&gt;försäkringsgivarens ansvar är begränsat till ett visst belopp per bygg-&lt;br&gt;nad och till ett visst belopp för samtliga av försäkringsgivaren under&lt;br&gt;ett kalenderår utfärdade byggfelsforsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag saknar motsvarighet till mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har berört frågan om för-&lt;br&gt;säkringsbelopp. Hovrätten över Skåne och Blekinge har förordat en lagre-&lt;br&gt;gel om ett lägsta försäkringsbelopp i förhållande till entreprenaden. Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt har framfört synpunkten att ett s.k. gemensamt försäkrings-&lt;br&gt;belopp riskerar att urholka skyddet för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet, Trygg-Hansa, Folksam och Skandia har anfört att&lt;br&gt;det, för att försäkringsbolagens ansvar skall kunna begränsas till en be-&lt;br&gt;dömbar nivå, måste vara tillåtet dels med ett försäkringsbelopp per bygg-&lt;br&gt;nad dels med ett gemensamt försäkringsbelopp för samtliga av försäkrings-&lt;br&gt;givaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsforsäkringar. Utan ett ge-&lt;br&gt;mensamt försäkringsbelopp kan, enligt dessa remissinstanser, byggfelsför-&lt;br&gt;säkring och återförsäkring inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har bekräftat de uppgifter försäkringsbranschen&lt;br&gt;lämnat. Enligt inspektionen är en begränsning av ansvaret genom försäk-&lt;br&gt;ringsbelopp nödvändigt med hänsyn till att bolagen enligt gällande regler&lt;br&gt;inte får ikläda sig en oacceptabelt stor risk. Utan en sådan begränsning är&lt;br&gt;det vidare omöjligt för bolagen att erhålla återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: En förutsättning för att lagen om byggnadsgaran-&lt;br&gt;ti skall kunna ersättas med ett system som bygger på en obligatorisk bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring är naturligtvis att sådana försäkringar kommer att finnas&lt;br&gt;tillgängliga på marknaden. Vad försäkringsbranschen och Finansinspektio-&lt;br&gt;nen anfört ger vid handen att så inte kan förväntas bli fallet om inte en&lt;br&gt;begränsning av försäkringsbolagens ansvar tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande självrisk kan det sägas att en bestämmelse om att&lt;br&gt;ansvaret får begränsas till ett visst belopp per byggnad medför en risk för&lt;br&gt;att lagen kringgås. Det framstår emellertid inte som särskilt sannolikt att&lt;br&gt;försäkringsbolag och byggherrar medvetet skulle träffa avtal som innebär&lt;br&gt;att en byggnad blir underförsäkrad. Häremot talar dels försäkringsbolagens&lt;br&gt;ansvar under bl.a. försäkringsrörelselagen dels följderna av ett sådant&lt;br&gt;förfarande för byggherren/fastighetsägaren vid ett eventuellt försäkrings-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma försäkringsbeloppet bör vara tillräckligt stort för att&lt;br&gt;täcka samtliga skador under tio år som drabbar byggnader för vilka för-&lt;br&gt;säkring tecknats under ett och samma år. Om beloppet sätts för lågt riske-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar de försäkringshavare som framställer sina anspråk sent att, helt eller Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;delvis, gå miste om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beloppet bestäms måste hänsyn tas inte bara till hur många och hur&lt;br&gt;omfattande försäkringar som kan förväntas komma att utfärdas av bolaget&lt;br&gt;under året, utan också till hur stort skadeutfallet på dessa kan beräknas bli&lt;br&gt;under en tioårsperiod. Beloppet kan således variera såväl mellan olika&lt;br&gt;försäkringsgivare som över tiden. Det sagda medför att det möter betydan-&lt;br&gt;de svårigheter att utforma en lagregel om storleken på det gemensamma&lt;br&gt;försäkringsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat kritik mot de föreslagna reglerna om försäkringsbe-&lt;br&gt;lopp. Tillsammans med bestämmelsen om självrisk riskerar dessa regler,&lt;br&gt;enligt Lagrådet, att urholka skyddet för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har förståelse för Lagrådets synpunkter. Om försäkringsbeloppen&lt;br&gt;sätts för lågt kan skyddet för de boende äventyras. En ansvarsbegränsning&lt;br&gt;är dock, som jag tidigare anfört, nödvändig för att byggfelsforsäkringar&lt;br&gt;och återförsäkringar skall kunna meddelas. Jag föreslår därför att en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring skall få innehålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar&lt;br&gt;är begränsat till ett försäkringsbelopp per byggnad och till ett s.k. gemen-&lt;br&gt;samt försäkringsbelopp. Att i lagen reglera storleken på det gemensamma&lt;br&gt;försäkringsbeloppet är inte någon framkomlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också väckt frågan om vilken inverkan på premiema som&lt;br&gt;uppkommer, eller bör uppkomma, i ett fall då en försäkringsgivare under&lt;br&gt;ett kalenderår kommit att meddela byggfelsforsäkringar för större samman-&lt;br&gt;lagda belopp än som beräknats vid fastställandet av det gemensamma&lt;br&gt;försäkringsbeloppet. Som har framgått reglerar inte den föreslagna lagen&lt;br&gt;försäkringspremiens storlek. Frågan får således prövas enligt allmänna&lt;br&gt;civilrättsliga regler. Avgörande vid denna prövning torde vara huruvida&lt;br&gt;försäkringsskyddet genom försäkringsgivarens förfarande har blivit sämre&lt;br&gt;än vad som förutsattes när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget nämna att vissa försäkringsgivare, vid kontakter&lt;br&gt;med departementet helt nyligen, förordat att det totala ansvaret, dvs. det&lt;br&gt;som motsvaras av det gemensamma försäkringsbeloppet, skall kunna be-&lt;br&gt;gränsas också genom en koppling till s.k. serieskador. En sådan lösning&lt;br&gt;skulle enligt dessa försäkringsgivare leda till lägre kostnader för återför-&lt;br&gt;säkringar och därmed till lägre premier. Någon ytterligare möjlighet att&lt;br&gt;begränsa ansvaret och därmed riskera ett sämre skydd för de boende är jag&lt;br&gt;emellertid, särskilt med beaktande av Lagrådets farhågor, inte beredd att&lt;br&gt;föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.2 Återkrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor som tryg-&lt;br&gt;gar försäkringsgivarens möjligheter att återkräva utgiven försäk-&lt;br&gt;ringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt för- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;styrker att försäkringsgivaren ges rätt till återkrav. Försäkringsbolagen&lt;br&gt;Skandia, Trygg-Hansa/SPP och Folksam har förordat en begränsning av&lt;br&gt;återkravsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt 7 § lagen om byggnadsgaranti finns en&lt;br&gt;vidsträckt rätt för garantiföretaget att återkräva utbetald ersättning. An-&lt;br&gt;ledningen härtill är, enkelt uttryckt, att det har ansetts angeläget att an-&lt;br&gt;svaret i byggandet ökas och upprätthålls. En sådan reglering medför emell-&lt;br&gt;ertid en risk för att entreprenörer, materialleverantörer och andra i ökad&lt;br&gt;utsträckning känner behov av att i sin tur skydda sig med försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet har påpekat att en av nackdelarna med den nuvarande&lt;br&gt;lagen är detta behov av ytterligare försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren har ett ansvar att ställa krav på de beställningar som görs&lt;br&gt;och på de projektorer, entreprenörer m.fl. som anlitas. Enligt PBL har&lt;br&gt;byggherren ansvaret för att arbetena utförs enligt gällande bestämmelser.&lt;br&gt;Byggherren ansvarar alltså bl.a. för att kraven i fråga om hälsa och säker-&lt;br&gt;het är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de som projekterar och uppför husen och levererar materialet bör&lt;br&gt;emellertid ha ett ansvar för att byggnader uppförs på ett sådant sätt och&lt;br&gt;med sådana material att problemen med s.k. sjuka hus undviks. Det är&lt;br&gt;nämligen de som i praktiken har störst möjlighet att påverka kvaliteten i&lt;br&gt;byggandet. En återkravsrätt för försäkringsbolagen är ägnad att upprätthål-&lt;br&gt;la detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekats i promemorian kommer emellertid försäkringsbolagens&lt;br&gt;återkravsrätt i konflikt med önskemålet att undvika dubbel försäkring. Det&lt;br&gt;är svårt att tänka sig en reglering som helt tillgodoser båda önskemålen.&lt;br&gt;Som en lösning på detta problem har bl.a. Skandia föreslagit en lagstadgad&lt;br&gt;begränsning av försäkringsgivarens återkravsrätt i enlighet med de villkor&lt;br&gt;härom som finns i konsortiets förslag till försäkring. Även om en sådan&lt;br&gt;begränsning skulle leda till ett minskat behov för entreprenörer och andra&lt;br&gt;att försäkra sig är det svårt att dra några säkra slutsatser om i vilken mån&lt;br&gt;kvaliteten i byggandet härigenom skulle påverkas. Betydande svårigheter&lt;br&gt;föreligger alltså att bestämma en nivå på återkravsrätten som leder till&lt;br&gt;önskat resultat. En bestämmelse som begränsar försäkringsgivarens åter-&lt;br&gt;kravsrätt bör därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen är inskränkt till att ställa krav på en försäkring av&lt;br&gt;visst innehåll. Det är därför inte möjligt att i lagen ge försäkringsbolagen&lt;br&gt;en rätt till återkrav. Den metod som får användas är att, på det sätt som&lt;br&gt;föreslagits i promemorian, ställa krav i lagen på att det i försäkringsavtalen&lt;br&gt;tas in villkor enligt vilka försäkringsgivaren övertar fastighetsägarens rätt&lt;br&gt;att göra gällande krav på ersättning. Ett sådant villkor skall i försäkrings-&lt;br&gt;avtalet kompletteras med ett villkor som innebär att fastighetsägaren inte&lt;br&gt;genom avtal får efterge sina rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11.3 Rätt att teckna byggfelsförsäkring m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringsbolag som har böljat marknadsföra byggfels-&lt;br&gt;försäkringar skall inte få vägra den som är skyldig att ha byggfelsför-&lt;br&gt;säkring att teckna sådan försäkring, om det inte finns godtagbara skäl&lt;br&gt;för det. Tvister om rätten att teckna försäkring skall prövas av allmän&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Promemorians lagförslag överensstämmer till viss del&lt;br&gt;med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsförbundet har ifrågasatt om det behövs en&lt;br&gt;regel som ger byggherren rätt att teckna försäkring. Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;har tillstyrkt att det ges en möjlighet att få frågan om rätten att teckna&lt;br&gt;försäkring prövad av domstol. Tingsrätten har vidare ifrågasatt om för-&lt;br&gt;säkringsbolagens verksamhet enligt lagen inte innefattar myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. Fastighetsägareförbundet och Finansinspektionen har framfört syn-&lt;br&gt;punkten att rätten för försäkringsbolagen att vägra försäkring måste vara&lt;br&gt;starkt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt det förslag jag nu lägger fram skall bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring krävas för att vissa närmare angivna byggnadsarbeten skall&lt;br&gt;få påbörjas. Det måste därför finnas garantier för att en sådan försäkring&lt;br&gt;verkligen kan erhållas. Som framgår av departementspromemorian har ett&lt;br&gt;antal försäkringsbolag i samverkan utarbetat ett förslag till byggfels- eller&lt;br&gt;objektsförsäkring. I stora drag bedöms i promemorian denna försäkring&lt;br&gt;uppfylla de krav som ställs på en försäkring i den i promemorian utarbeta-&lt;br&gt;de lagen om byggfelsförsäkring. Försäkringskonsortiet bestående av Skan-&lt;br&gt;dia, Folksam, Trygg Hansa och Länsförsäkringar marknadsför, enligt vad&lt;br&gt;jag erfarit, för närvarande en försäkring med i huvudsak det innehåll som&lt;br&gt;redovisas som bilaga i departementspromemorian. HSB, Riksbyggen och&lt;br&gt;SABO har hos regeringen ansökt om och beviljats koncession för att driva&lt;br&gt;egna försäkringsbolag. Enligt vad jag inhämtat erbjuder ett tiotal utländska&lt;br&gt;försäkringsgivare försäkringar, däribland egendomsförsäkringar, på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Det kan till följd av det sagda med fog antas att erfor-&lt;br&gt;derliga försäkringar kommer att finnas tillgängliga på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bolag som tillhandahåller byggfelsforsäkringar bör i princip vara&lt;br&gt;skyldiga att meddela försäkring när en byggherre som omfattas av lagen&lt;br&gt;begär det. I annat fall riskeras en situation där de parter som vill teckna&lt;br&gt;försäkring inte behandlas lika. Bolagens skyldighet bör, som föreslagits i&lt;br&gt;promemorian, formuleras så att en principiell skyldighet att meddela bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring inträder så snart försäkringsbolaget har böijat marknadsföra&lt;br&gt;försäkringen. Att försäkringsgivaren i ett enstaka fall har meddelat en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring medför således inte att denne blir skyldig att meddela&lt;br&gt;en sådan försäkring till alla andra som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått har HSB, Riksbyggen och SABO bildat egna försäkrings-&lt;br&gt;bolag. Enligt koncessionerna för dessa bolag är bolagens verksamhet be-&lt;br&gt;gränsad till risker med viss anknytning till respektive huvudorganisation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa försäkringsbolag bör inte vara skyldiga att gå utanför den krets som Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;deras verksamhet avser (jämför bl.a. 9 § konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;[1980:38] och prop. 1979/80:9 s.lll f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt 4 § lagen om byggnadsgaranti bör&lt;br&gt;meddelande av försäkring kunna vägras om det finns godtagbara skäl för&lt;br&gt;detta. Sådana skäl kan vara skaderisken för byggnadsföretaget, byggher-&lt;br&gt;rens och entreprenörens yrkesskicklighet liksom dessas ekonomiska situa-&lt;br&gt;tion. Ett försäkringsbolag bör vidare kunna vägra att meddela en försäk-&lt;br&gt;ring med hänvisning till bolagets begränsade kapacitet - bolaget anser sig&lt;br&gt;t.ex. endast kunna åta sig ett visst försäkringsansvar årligen och när grän-&lt;br&gt;sen är nådd måste ytterligare åtaganden kunna vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om byggnadsgaranti finns i 4 § en bestämmelse om rätt till över-&lt;br&gt;prövning av kammarrätt om garanti vägras. Valet av kammarrätt som&lt;br&gt;besvärsinstans beror på att garantiföretagens verksamhet ansetts innefatta&lt;br&gt;myndighetsutövning. Även i den nu föreslagna lagen måste det finnas&lt;br&gt;möjligheter till överprövning av ett försäkringsbolags vägran att meddela&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har ifrågasatt om inte också försäkringsbolagens&lt;br&gt;verksamhet enligt den föreslagna lagen skall anses innefatta myndighets-&lt;br&gt;utövning. Tingsrätten har därvid hänvisat till Lagrådets yttrande över ett&lt;br&gt;förslag till lag om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet fann i sagda yttrande att alla väsentliga kriterier för myndig-&lt;br&gt;hetsutövning förelåg när det gäller garantiföretagens verksamhet. De vitt-&lt;br&gt;gående befogenheter som hade överlämnats till garantiföretagen var enligt&lt;br&gt;Lagrådet följande. Det skulle överlämnas åt ett eller flera garantiföretag att&lt;br&gt;meddela garantier som var obligatoriska. Det var alltså i princip garanti-&lt;br&gt;företaget som bestämde premier och övriga villkor för garantin, bland dem&lt;br&gt;i vilken utsträckning självrisk skall tillämpas. Härtill kom att ett garanti-&lt;br&gt;företag hade givits långtgående möjligheter att vägra att meddela garanti&lt;br&gt;(se prop. 1990/91:189 s.48ff och s.59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig med samma argument kunna göras gällande att&lt;br&gt;försäkringsbolagens verksamhet enligt den nu föreslagna lagen innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning. I vart fall två väsentliga skillnader föreligger dock i&lt;br&gt;förhållande till det förslag Lagrådet tog ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan det inte sägas att försäkringsbolagen ensidigt bestäm-&lt;br&gt;mer premier och övriga villkor för försäkringen. Dessa frågor avgörs&lt;br&gt;genom avtalsförhandlingar mellan parterna. Låt vara att fastighetsägaren&lt;br&gt;befinner sig i ett trängt läge eftersom han är tvungen att ha en försäkring.&lt;br&gt;Konkurrensen på marknaden mellan olika försäkringsgivare medför dock&lt;br&gt;att försäkringsbolaget inte kan diktera villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra saknade det förslag Lagrådet tog ställning till möjligheter&lt;br&gt;till överprövning av vägrad garanti. Om garantiföretaget felaktigt vägrade&lt;br&gt;att meddela garanti hade fastighetsägaren endast en begränsad rätt till&lt;br&gt;skadestånd. Härigenom accentuerades garantiföretagets roll av tillstånds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare för byggnadsarbeten på ett sätt som saknar motsvarighet i den lag Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;som nu föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett i sammanhanget väsentligt förhållande är vidare att byggnadsgaranti&lt;br&gt;endast får meddelas av ett eller flera garantiföretag som fått särskilt till-&lt;br&gt;stånd. Byggfelsforsäkringar skall däremot kunna meddelas av alla försäk-&lt;br&gt;ringsbolag, svenska såväl som utländska, vars koncession omfattar den typ&lt;br&gt;av försäkring som byggfelsförsäkringen utgör. Ett försäkringsbolags väg-&lt;br&gt;ran att meddela försäkring behöver därför inte vara lika ingripande för&lt;br&gt;fastighetsägaren som ett garantiföretags vägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen anmärkas att det även i andra sammanhang ställs krav&lt;br&gt;på försäkring för att viss verksamhet skall få bedrivas utan att försäkrings-&lt;br&gt;bolagens verksamhet för den skull torde anses innefatta myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning, se t.ex. 4 och 5 §§ lagen (1984:81) om fastighetsmäklare, 3-5 §§&lt;br&gt;lagen (1989:508) om försäkringsmäklare och 2 § trafikskadelagen (1975:&lt;br&gt;1410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda medför att jag för min del finner att försäkringsbolagens verk-&lt;br&gt;samhet såvitt avser byggfelsförsäkring inte har karaktären av myndighets-&lt;br&gt;utövning. Någon anledning att förlägga besvärsprövningen till kammarrätt&lt;br&gt;finns därför inte. Talan bör i stället väckas vid allmän domstol. Reglerna&lt;br&gt;härom kan lämpligen utformas med utgångspunkt i 41 § konsumentför-&lt;br&gt;säkringslagen (1980:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag innehåller, efter förebild från sagda bestämmel-&lt;br&gt;se i konsumentförsäkringslagen, regler om en tidsfrist för talans väckande.&lt;br&gt;En byggfelsförsäkring skall tecknas innan byggnadsarbetena påböijas och&lt;br&gt;börjar inte gälla förrän arbetena är slutförda. Försäkringsfall kan således&lt;br&gt;inte inträffa innan domen meddelas. En bestämmelse om att domstolen får&lt;br&gt;förklara att försäkringstiden skall börja vid den tidpunkt då försäkringen&lt;br&gt;begärdes behövs därför inte och har inte heller föreslagits i promemorian.&lt;br&gt;Mot bakgrund av det sagda framstår emellertid även en regel om en tids-&lt;br&gt;frist för talans väckande som överflödig. Någon sådan regel föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag jag nu lägger fram ersätts den relativt omfattande regle-&lt;br&gt;ringen med särskilda garantibolag och byggnadsgarantinämnd som lagen&lt;br&gt;om byggnadsgaranti innebär, med ett system utan detaljreglering som&lt;br&gt;bygger på medverkan av sedvanliga försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att den ordning jag nu föreslår skall&lt;br&gt;fungera på ett godtagbart sätt är, som Lagrådet påtalat, att försäkrings-&lt;br&gt;givarna medverkar vid utformningen och tillhandahållandet av byggfelsför-&lt;br&gt;säkringar. Det är vidare en förutsättning för att lagen skall få avsedd effekt&lt;br&gt;att försäkringsbolagen inte medverkar till att lagen kringgås t.ex. genom&lt;br&gt;för låga försäkringsbelopp och för höga självrisker. Försäkringsgivarna&lt;br&gt;anförtros också ett stort ansvar med avseende på de bevis om försäkring&lt;br&gt;som skall företes för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet anfört krävs det att Finansinspektionen ägnar utvecklingen Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;på området en noggrann och fortlöpande uppmärksamhet. Särskilt bör&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten kontrollera hur reglerna om försäkringsbelopp och&lt;br&gt;självrisk fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om byggnadsgaranti har aldrig tillämpats. Tidigare efarenhet av&lt;br&gt;garanti- och försäkringsskydd mot byggfel i flerbostadshus saknas därför.&lt;br&gt;På grund härav - och med hänsyn till vad jag nyss anfört om försäkrings-&lt;br&gt;bolagens medverkan - bör en utvärdering av den nu föreslagna lagstift-&lt;br&gt;ningen göras när tillräcklig erfarenhet vunnits av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har det inom Näringsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggfelsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beträffande förslaget 2 samrått med statsrådet Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om byggfelsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som anger lagens tillämpningsområde och som behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 2.9, motsvarar i huvudsak 1 § första stycket lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti och innebär att samma byggnadsarbeten som omfattas av den lagen&lt;br&gt;omfattas av lagen om byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra stycket behövs inte en byggfelsförsäkring när ett&lt;br&gt;sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör villkor för&lt;br&gt;statlig bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är i omformulerat skick överförd från 5 § första och andra&lt;br&gt;styckena lagen om byggnadsgaranti. Där anges vad en byggnadsgaranti&lt;br&gt;omfattar. Garantins innehåll bestäms alltså genom lag. Här anges i stället&lt;br&gt;i att en byggfelsförsäkring enligt villkoren skall omfatta kostnader av&lt;br&gt;motsvarande slag. Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.11.1, har dock jämfört med lagen om byggnadsgaranti den änd-&lt;br&gt;ringen gjorts att byggfelsförsäkringen inte behöver omfatta skador på&lt;br&gt;byggnaden som orsakats av felet och som normalt täcks av andra försäk-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till lagen om byggnadsgaranti är likartad när det gäller Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;tredje stycket. I lagen om byggnadsgaranti bestäms vad som avses med fel.&lt;br&gt;Här föreskrivs i stället vad försäkringsavtalet skall innehålla såvitt avser&lt;br&gt;felbegreppet. Härvid används samma definition som i lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti. Det anges dock uttryckligen att bedömningen skall hänföra sig till&lt;br&gt;den tid då arbetet utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges den tid under vilken en försäkring skall&lt;br&gt;gälla för att den skall vara godtagbar som en byggfelsförsäkring. Bestäm-&lt;br&gt;melsen överensstämmer i sak med vad som föreskrivs i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § andra stycket lagen om byggnadsgaranti gäller garantin även&lt;br&gt;om byggnaden övergått till ny ägare. Bundenheten till ägaren åstadkoms&lt;br&gt;alltså direkt genom en lagbestämmelse. Som lagen om byggfelsförsäkring&lt;br&gt;har konstruerats föreskrivs i stället i paragrafens andra stycke att det i&lt;br&gt;försäkringen skall tas in en bestämmelse om att försäkringen gäller även&lt;br&gt;om byggnaden övergår till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att andra inskränkningar i rätten till försäkringsersätt-&lt;br&gt;ning enligt 2 och 3 §§ än de som anges i 5 - 7 §§ inte får förekomma i en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har en viss motsvarighet i 6 § första stycket lagen om&lt;br&gt;byggnadsgaranti, har omformulerats med anledning av Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges vilka kostnader en byggfelsförsäkring skall omfatta. För att&lt;br&gt;lagstiftningens syfte, att skydda de boende, inte skall äventyras krävs det&lt;br&gt;härutöver en regel som tillser att den ersättning som kan komma att betalas&lt;br&gt;ut, verkligen används till att reparera byggnaden på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens lagförslag (6 §) föreskrevs att en byggfelsförsäkring&lt;br&gt;skall innehålla villkor om att försäkringsersättning lämnas endast i den&lt;br&gt;mån ersättningen används för att avhjälpa felet eller skadan på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påtalat att det av paragrafens ordalydelse inte klart kan ut-&lt;br&gt;läsas vid vilken tidpunkt försäkringsgivaren har att utge ersättning när ett&lt;br&gt;försäkringsfall inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formuleringen &amp;quot;används&amp;quot; valdes för att inte ingripa i skaderegleringen i&lt;br&gt;vidare mån än att tillse att försäkringshavaren inte äger rätt att utfå ekono-&lt;br&gt;misk gottgörelse och själv bestämma om, hur och när felet eller skadan&lt;br&gt;skall avhjälpas. Avsikten har således inte primärt varit att reglera när&lt;br&gt;ersättningen skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Lagrådet anfört har jag därför funnit lämpligast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att formulera bestämmelsen som ett krav på att en byggfelsförsäkring skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla villkor som säkerställer att försäkringsersättningen används för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avhjälpa felet eller skadan på ett tillfredsställande sätt. Härmed avses i Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;första hand försäkringsvillkor som föreskriver att ersättningen utbetalas&lt;br&gt;sedan reparationsarbetet utförts liksom villkor enligt vilka ersättningen&lt;br&gt;betalas ut allt eftersom arbetet fortskrider. Också villkor som föreskriver&lt;br&gt;förskottsbetalning kan emellertid vara tillåtna om de förenas med en rätt&lt;br&gt;för försäkringsgivaren att ställa krav på garantier för att arbetet kommer&lt;br&gt;att utföras, t.ex. att avtal träffats med en entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom paragrafen tar sikte på vad som skall gälla när ett försäkrings-&lt;br&gt;fall inträffat, dvs. efter det att försäkringen tecknats, finns det anledning&lt;br&gt;att här erinra om bestämmelsen i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna, som anger vilka inskränkningar i rätten till försäkringsersätt-&lt;br&gt;ning som en byggfelsförsäkring får innehålla, har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen avsnitt 2.11.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss motsvarighet till punkten 1 finns i 7 § lagen om byggnadsgaran-&lt;br&gt;ti. Enligt den bestämmelsen åstadkoms emellertid en laglig rätt för garanti-&lt;br&gt;företaget till återkrav som sträcker sig längre än den rätt som byggnadens&lt;br&gt;ägare har mot den som på olika grunder kan vara ersättningsskyldig med&lt;br&gt;anledning av felet eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formuleringen här har hämtats från Lagrådets yttrande den 23 april&lt;br&gt;1991 över förslaget till lag om byggnadsgaranti (se prop. 1990/91:189&lt;br&gt;s.62). Bestämmelsen innnebär alltså ett krav på att det i försäkringsavtalet&lt;br&gt;skall tas in villkor som innebär att försäkringsbolaget vid utbetalning på&lt;br&gt;grund av en försäkring inträder i den rätt byggnadens ägare kan ha gent-&lt;br&gt;emot någon som har vållat det fel som föranlett utbetalningen. Tillägget&lt;br&gt;angående ersättning som ägaren inte själv tar i anspråk har gjorts med&lt;br&gt;tanke på självrisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelsen under punkten 2 finns inte i lagen&lt;br&gt;om byggnadsgaranti. Anledningen härtill torde vara att 7 § i lagen ger&lt;br&gt;garanti företaget en återkravsrätt som inte kan omintetgöras genom ägarens&lt;br&gt;eftergifter genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande lag där försäkringsbolagens möjligheter till återkrav är be-&lt;br&gt;roende av att byggnadens ägare inte genom avtal har eftergivit den rätt till&lt;br&gt;ersättning som kan tillkomma honom är det nödvändigt att det ställs krav&lt;br&gt;på villkor av det slag som anges i andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med lagen är naturligtvis att det skydd försäkringen skall ge,&lt;br&gt;skall bestå under hela den 10-åriga försäkringstiden (jämför 3 §). I denna&lt;br&gt;paragraf föreskrivs därför att försäkringsgivaren och försäkringshavaren,&lt;br&gt;dvs. den som äger fastigheten, inte under försäkringstiden får träffa avtal&lt;br&gt;som medför att försäkringen kommer att avvika från lagens krav. Någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild sanktion för det fall att ett sådant avtal skulle träffas kan inte Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;anses nödvändig, eftersom det får antas att försäkringsbolagen inte kom-&lt;br&gt;mer att medverka till ett förfarande som strider mot lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.11.3. En&lt;br&gt;viss motsvarighet till denna bestämmelse finns i 4 § lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 2.11.3, har en viss motsvarighet&lt;br&gt;i 4 § andra stycket lagen om byggnadsgaranti. Den innebär att en nä-&lt;br&gt;ringsidkare som har vägrats att teckna en byggfelsförsäkring kan få för-&lt;br&gt;säkringsgivarens beslut prövat av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsgivaren uppställer villkor som det inte är möjligt att&lt;br&gt;iaktta eller kräver avsevärt högre premie än normalt, kan detta betraktas&lt;br&gt;som ett avslag att meddela försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt 41 § konsumentförsäkringslagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket lagen om byggnadsgaranti skall domstolen vid bifall till&lt;br&gt;näringsidkarens talan inte fastställa villkoren i försäkringsavtalet. En annan&lt;br&gt;sak är att domstolen kan få anledning att pröva om näringsidkaren genom&lt;br&gt;ett visst villkor utestängs från möjligheten att teckna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till 9 kap. 1 § PBL. Innebörden av&lt;br&gt;denna bestämmelse är bl.a. att ett byggnadsarbete inte får påbörjas innan&lt;br&gt;ett bevis om byggfelsförsäkring eller ett avtal härom i förekommande fall&lt;br&gt;har företetts för byggnadsnämnden. Härigenom ges nämnden möjlighet att&lt;br&gt;stoppa ett bygge när försäkring saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den motsvarande bestämmelsen i lagen om byggnadsgaranti (8 §) finns&lt;br&gt;ett tillägg om ansvar för den som utför byggnadsarbete utan att erforderlig&lt;br&gt;garanti finns. Såsom förevarande lag om byggfelsförsäkring är konstruerad&lt;br&gt;finns det inte plats för en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Samtidigt upphävs lagen om&lt;br&gt;byggnadsgaranti. För att försäkringar som uppfyller lagens krav skall&lt;br&gt;hinna utarbetas och bli tillgängliga på marknaden skall dock försäkring inte&lt;br&gt;behövas för byggnadsarbete för vilket bygglov söks före den 1 oktober&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att lagen om byggnadsgaranti ersätts med en lag&lt;br&gt;om byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att försäkringsgivaren i stället för garantiföretaget skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att närvara vid samrådsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Av skäl som jag&lt;br&gt;redovisat under specialmotiveringen till förslaget till lag om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring skall dock inte bevis om byggfelsförsäkring behövas om ansökan&lt;br&gt;om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggfelsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om byggfelsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppfor en byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga&lt;br&gt;om sådan byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och&lt;br&gt;som avsevärt förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnads-&lt;br&gt;arbetet finnas en byggfelsförsäkring. En sådan försäkring behövs dock&lt;br&gt;inte i fråga om en- eller tvåbostadshus när ett sådant garanti-, försäk-&lt;br&gt;rings-och avtalsskydd tillförsäkras som ställs som villkor för statlig&lt;br&gt;bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att försäkringen&lt;br&gt;gäller även om byggnaden övergår till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En byggfelsförsäkring skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i&lt;br&gt;material som använts i byggnadsarbetet eller i utförande av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av&lt;br&gt;felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt&lt;br&gt;godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes. Försäkringen be-&lt;br&gt;höver inte omfatta fel eller skador som måste antas sakna betydelse för&lt;br&gt;byggnaden eller dem som bor eller vistas i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En byggfelsförsäkring skall omfatta kostnader för fel eller skador&lt;br&gt;som anmäls inom tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid be-&lt;br&gt;siktning som bestäms av försäkringsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att ersättning för&lt;br&gt;kostnad enligt 2 § utgår i den mån förutsättningar finns för att felet eller&lt;br&gt;skadan avhjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En byggfelsförsäkring får inte innehålla villkor som inskränker&lt;br&gt;försäkringshavarens rätt till ersättning enligt 2 och 3 §§. I försäk-&lt;br&gt;ringsvillkoren får dock stadgas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning, om felet har vållats av den som är byggnadens ägare&lt;br&gt;eller av hans anställda, utgår till byggnadens ägare endast om felet har&lt;br&gt;vållats även av annan eller det annars finns särskilda skäl för det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning inte utgår i den mån felet eller skadan skall avhjälpas av&lt;br&gt;någon som har lämnat särskild garanti enligt avtal, såvida det inte visas&lt;br&gt;att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägarna skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare, som betalat ut ersättning på grund av försäk-&lt;br&gt;ringen, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som&lt;br&gt;på grund av avtal eller eget vållande eller på annan grund är ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldig med anledning av felet eller skadan och som inte ägaren&lt;br&gt;själv tar i anspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fastighetsägare inte får till nackdel för försäkringsgivaren genom&lt;br&gt;avtal avsäga sig den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt&lt;br&gt;avtal eller allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En försäkringsgivare får inte vägra den som enligt 1 § är skyldig att&lt;br&gt;ha byggfelsförsäkring att teckna en sådan försäkring, om försäkrings-&lt;br&gt;givaren marknadsför byggfelsforsäkringar. Försäkring får dock vägras&lt;br&gt;om det med hänsyn till skaderisken eller någon annan särskild orsak&lt;br&gt;finns skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har en försäkringsgivare i strid med 7 § vägrat att meddela en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, skall domstol på yrkande av den som är skyldig att&lt;br&gt;ha försäkring förklara att denne har rätt att teckna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om försäkring enligt första stycket skall väckas inom en månad&lt;br&gt;från den dag då den som ansökt om försäkring mottog meddelande från&lt;br&gt;försäkringsgivaren om beslutet och om skälen för det med erinran om&lt;br&gt;vad han skall iaktta om han vill få beslutet prövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttas inte den tid som anges i andra stycket, är rätten att föra talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Att byggnadsarbetet inte får påbörjas förrän ett bevis om byggfels-&lt;br&gt;försäkring har företetts för byggnadsnämnden, framgår av 9 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian (Ds 1992:63) Byggfelsförsäkring - en garanti för sunda&lt;br&gt;hus har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsen, Finansinspektionen, Boverket, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning (SIB), Statens råd för byggnads-&lt;br&gt;forskning (BFR), Konsumentverket, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, länsstyrelsen i Norrbottens län, AB Bostadgaranti, Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Byggherreföreningen, Folksam, Försäkrings AB Skandia,&lt;br&gt;HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Industrins Byggmate-&lt;br&gt;rialgrupp, Riksbyggen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Konsult-&lt;br&gt;föreningen (SKIF), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO),&lt;br&gt;Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Villa-&lt;br&gt;ägareförbund och Trygg-Hansa/SPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har skrivelser inkommit från Svenska Betongkontrollens&lt;br&gt;Serviceaktiebolag (BKS), Länsförsäkringsbolagens AB och Bostads AB&lt;br&gt;Poseidon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande synpunkter har framförts på innehållet i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagen om byggnadsgaranti bör gälla anser två remiss-&lt;br&gt;instanser, nämligen Stockholms tingsrätt och Hyresgästernas riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt ifrågasätter om den föreslagna obligatoriska&lt;br&gt;byggfelsförsäkringen skulle medföra sådana fördelar att den bör ersätta&lt;br&gt;den av lagrådet och riksdagen antagna lagen om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund delar uppfattningen att en försäkring eller&lt;br&gt;garanti måste vara obligatorisk. Förbundet anser dessutom att någon&lt;br&gt;form av gemensam besvärsnämnd behövs även i ett system med bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring. En sådan nämnd kan utveckla praxis och ge bra erfaren-&lt;br&gt;hetsåterföring både till myndigheter, försäkringsbolag och byggbran-&lt;br&gt;schen. Enligt förbundets mening är med hänsyn till detta de admini-&lt;br&gt;strativa skillnaderna mellan lagen om byggnadsgaranti och en obligato-&lt;br&gt;risk byggfelsförsäkring inte av en omfattning som gör att en byggfels-&lt;br&gt;försäkring av detta skäl bör förordas. Förbundet anser inte heller att&lt;br&gt;promemorian i övrigt redovisar några övervägande skäl till byggfelsför-&lt;br&gt;säkringens fördel. Bostadskonsumentema har väntat länge nog på att&lt;br&gt;frågan löses. Lagen om byggnadsgaranti är redan beslutad och förbun-&lt;br&gt;det anser att övervägande skäl talar för att den nu får träda i kraft utan&lt;br&gt;ytterligare tidsutdräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lag om byggfelsförsäkring bör ersätta lagen om byggnadsgaranti.&lt;br&gt;Detta har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Som exempel på skäl&lt;br&gt;för detta anförs följande. Länsstyrelsen i Östergötlands län delar upp-&lt;br&gt;fattningen att det finns skäl att vidta åtgärder som syftar till att skydda&lt;br&gt;boende och andra som uppehåller sig i byggnader från ohälsa och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvarliga besvär orsakade av byggfel. En byggfelsförsäkring av typen&lt;br&gt;objektsförsäkring framstår därvid som ett bättre alternativ än det system&lt;br&gt;rörande byggnadsgaranti som omfattas av Lagen om byggnadsgaranti.&lt;br&gt;Liknande synpunkter anförs av Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam anför. Eftersom Byggfelsförsäkring inryms i försäkringsbola-&lt;br&gt;gens normala verksamhet, undviks onödig administration genom nya&lt;br&gt;bolag och besvärsinstanser och är därför att föredra framför övriga&lt;br&gt;penetrerade, alternativa lösningar. Liknande synpunkter anförs av för-&lt;br&gt;säkringsbolaget Skandia, Försäkringsförbundet m fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB tillstyrker att lagen om byggnadsgaranti ersätts med en lag om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring. HSB vill erinra om att man redan vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen av departements-promemorian &amp;quot;Byggnaders inomhusmiljö&amp;quot;,&lt;br&gt;Ds 1990:14, uttryckte principiell tveksamhet om metoden att genom&lt;br&gt;lagstiftning söka förhindra förekomsten av s.k. sjuka hus. Det kan&lt;br&gt;emellertid ur allmän synpunkt naturligtvis inte riktas invändningar mot&lt;br&gt;en strävan att söka tillförsäkra boende och andra som vistas i byggnader&lt;br&gt;sunda hus. Promemorieförslaget, som innebär en omorientering från ett&lt;br&gt;system med obligatorisk byggnadsgaranti till ett system som kräver&lt;br&gt;obligatorisk försäkringslösning, är mot denna bakgrund en avgjord&lt;br&gt;förbättring. Härigenom erfordras inte heller de organisatoriska påbygg-&lt;br&gt;nader som byggnadsgarantilagen kräver i form av särskilt garantibolag&lt;br&gt;och en särskild garantinämnd. HSB anser också detta vara tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC anser att det förslag som nu presenteras i promemorian och som&lt;br&gt;är resultat av denna översyn innebär avsevärda förbättringar jämfört&lt;br&gt;med den tidigare lagen. Någon ny tillsynsmyndighet behöver inte ska-&lt;br&gt;pas, vilket borde innebära lägre kostnader. Vi tillstyrker därför förslaget&lt;br&gt;att skydd mot byggfel förverkligas med en legal reglering. Vi skulle i&lt;br&gt;och för sig ha föredragit en försäkring på frivillighetens grund. Vår&lt;br&gt;förhoppning var också att förändringarna i AB-bestämmelsema (All-&lt;br&gt;männa bestämmelser för entreprenadversamhet) skulle ha uppfyllt våra&lt;br&gt;och andra konsumentrepresentanters önskemål. Men vi kan konstatera&lt;br&gt;att så inte blivit fallet i alla avseenden. Dessutom står det nu klart att&lt;br&gt;fastighetsägarna och bostadskonsumentema behöver tillläggsskydd i&lt;br&gt;situationer där entreprenören går i konkurs - en situation som idag&lt;br&gt;tyvärr inte är alltför ovanlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO tillstyrker den övergång från lag om byggnadsgaranti till lag&lt;br&gt;om byggfelsförsäkring som föreslås. SABO delar uppfattningen att&lt;br&gt;speciella garantibolag och en för dessa gemensam byggnadsgaranti-&lt;br&gt;nämnd skapar onödig administration. SABO instämmer också i stort i&lt;br&gt;de överväganden som ligger till grund för de krav som enligt promemo-&lt;br&gt;rian bör ställas på en byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser med hänsyn till de allvarliga problem&lt;br&gt;som finns med sjuka hus att det inte är rimligt att göra&lt;br&gt;försäkringslösningen frivillig. Styrelsen förordar att en obligatorisk&lt;br&gt;försäkringslösning ersätter lagen om byggnadsgaranti och kopplas till&lt;br&gt;bygglovprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarna ansluter sig till förslaget att lagen om byggnadsgaranti Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;skall ersättas med en lag om byggfelsförsäkring. Byggfelsförsäkringen Bilaga 2&lt;br&gt;kan komma att utgöra ett bra komplement till den tioåriga småhusgaran-&lt;br&gt;tin. Byggfelsförsäkringen kan handläggas inom ramen för befintliga&lt;br&gt;försäkringsbolags verksamhet. Detta medför att onödig administration&lt;br&gt;genom nya bolag och besvärsinstanser undviks. Det är angeläget att&lt;br&gt;komma till rätta med problemen rörande fuktskador och s.k. sjuka hus.&lt;br&gt;Problemen har varit kända en längre tid utan att frivilliga initiativ har&lt;br&gt;kommit till stånd. För att byggfelsförsäkringen skall kunna uppnå sitt&lt;br&gt;syfte att tillförsäkra fastighetsägare och boende sunda hus anser för-&lt;br&gt;bundet att det är angeläget att göra byggfelsförsäkringen obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga lösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser menar av olika skäl att frivilliga lösningar är att&lt;br&gt;föredra. Hit hör Konkurrensverket, AB Bostadsgaranti,&lt;br&gt;Byggherreföreningen, Industrins byggmaterialgrupp och Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket konstateras att den i promemorian föreslagna lag-&lt;br&gt;stiftningen i vissa avseenden kan få icke önskvärda effekter på konkur-&lt;br&gt;renssituationen på byggmarknaden. Speciellt gäller detta om inte kon-&lt;br&gt;kurrensen mellan försäkringsgivarna fungerar på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt. Mot bakgrund av att det inom EG pågår ett arbete för att harmoni-&lt;br&gt;sera ansvar och garantifrågor inom byggsektorn anser Konkurrensverket&lt;br&gt;att det finns starka skäl för att, i avvaktan på utvecklingen inom EG,&lt;br&gt;inte införa någon ny lagstiftning i Sverige. I vilken grad syftet med en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, dvs. att tillförsäkra boende i flerbostadshus och&lt;br&gt;ägare av sådana ett skydd mot byggfel, skulle kunna uppnås genom&lt;br&gt;frivilliga försäkringar tar inte Konkurrensverket ställning till. I valet&lt;br&gt;mellan obligatorisk och frivillig byggfelsförsäkring bör det emellertid&lt;br&gt;även beaktas att en frivillig lösning har fördelar från konkurrenssyn-&lt;br&gt;punkt jämfört med en obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Bostadsgaranti erinrar om att bolaget i sitt yttrande över förslag&lt;br&gt;till lag om byggnadsgaranti avstyrkte införandet av denna lag bl.a. med&lt;br&gt;motiveringen att en situation med bristande konkurrens i&lt;br&gt;försäkringsledet kunde förväntas uppkomma. När det gäller förslaget till&lt;br&gt;byggfelsförsäkring är vår grundinställning densamma, nämligen att&lt;br&gt;förutsättningar för olika alternativ måste möjliggöras. Det är därvid av&lt;br&gt;stor betydelse att en försäkringsgivare skall kunna begränsa omfattning-&lt;br&gt;en av forsäkringsgivningen med hänsyn till sin kapacitet. Detta är upp-&lt;br&gt;enbarligen även utredningens mening och vi vill betona vikten av att&lt;br&gt;denna princip kommer att gälla dels genom att det nu utarbetats frivilli-&lt;br&gt;ga forsäkringslösningar av den typ som lagförslaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna noterar följande. Om ett obligatoriskt försäk-&lt;br&gt;ringssystem införs innebär förslaget till lag om byggfelsförsäkring ett&lt;br&gt;bättre alternativ än den av riksdagen beslutade byggnadsgarantilagen.&lt;br&gt;Byggentreprenörerna vill understryka att ett obligatoriskt försäkringssys- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tem måste utformas så att försäkringen kan upphandlas i konkurrens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan olika försäkringsgivare. Det är också angeläget att försäkringen&lt;br&gt;utformas så att det avtalsenliga ansvaret hos inblandade parter inte&lt;br&gt;bortförsäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherreföreningen redovisar samma uppfattning som i yttrande&lt;br&gt;över betänkandet &amp;quot;Byggnaders inomhusmiljö&amp;quot; (Ds 1990:14), nämligen&lt;br&gt;att någon obligatorisk försäkringslösning inte är önskvärd. De ekono-&lt;br&gt;miska fallissemangen inom byggnadsindustrin under senare tid kan vis-&lt;br&gt;serligen sägas påvisa behov av försäkringsskydd eller andra säkerheter&lt;br&gt;för att skapa trygghet och känsla av trygghet. Vår avvisande inställning&lt;br&gt;beror på att premiekostnadema kommer att fördyra byggandet utan att&lt;br&gt;produkterna blir bättre. Om behovet är så stort som riksdag och andra&lt;br&gt;tycks anse, vore en frivillig försäkringslösning en given möjlighet.&lt;br&gt;Numera finns på marknaden olika lösningar från skilda försäkrings-&lt;br&gt;givare. Efterfrågan torde dock bli svag, om inte byggherrar tvingas att&lt;br&gt;teckna försäkring. Om tvång skall tillgripas, förordar vi att villkor om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring uppställs i samband med statliga kreditgarantier. I&lt;br&gt;sådant fall fordras ingen lag om byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins Byggmaterialgrupp föreslår, om försäkring anses nödvän-&lt;br&gt;dig, en frivillig form och gör den bedömningen att ökat ansvarstagande&lt;br&gt;för byggmaterialindustrin genom ABM 92, Byggproduktlagen och Pro-&lt;br&gt;duktansvarslagen mer än väl bör tillgodose de krav som kan ställas på&lt;br&gt;denna del av byggsektorn för att minimera risken för fel och brister i&lt;br&gt;färdiga byggnader. Gruppen ifrågasätter om alla idag kända regleringar&lt;br&gt;vad gäller byggmaterial vägts in i behovet av att föreslå en lag om obli-&lt;br&gt;gatorisk försäkring. Vidare stöds den föreslagna förändringen från&lt;br&gt;byggaranti till byggfelsförsäkring. Försäkringsvillkor måste for att&lt;br&gt;kunna bli möjliga att tillämpa och utvärdera vara väl preciserade. En&lt;br&gt;obligatorisk försäkring kommer därför att starkt påverka byggtekniken&lt;br&gt;och materialvalet. Behovet av god byggteknisk kompetens hos försäk-&lt;br&gt;ringsgivare understryks starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund anför bl.a. följande. Det finns skäl&lt;br&gt;som talar såväl for som emot att göra försäkringen obligatorisk. Det&lt;br&gt;starkaste argumentet för en obligatorisk försäkring är att detta ger det&lt;br&gt;starkaste skyddet for tredje man. Man kan även tänka sig kompromiss-&lt;br&gt;lösningar där exempelvis kompetensförklarade byggherrar slipper för-&lt;br&gt;säkringstvånget. Mot en sådan lösning talar emellertid att även kompe-&lt;br&gt;tenta byggherrar kan göra fel och/eller gå i konkurs. Förbundet gör&lt;br&gt;ändå den bedömningen att frivillighet bör prövas inte minst för att&lt;br&gt;underlätta utvecklingen av konkurrens och bättre forsäkringslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfrågor m.m. i byggprocessen bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, BFR och SIB har antingen inte tagit ställning till vilket system&lt;br&gt;man föredrar eller också menar man att vissa ansvarsfrågor m. m. i&lt;br&gt;byggprocessen bör utredas innan ställning tas till ev. lag om byggfels-&lt;br&gt;försäkring. Boverket hänvisar till remissyttrande över betänkandet SOU&lt;br&gt;1992:47 Avreglerad Bostadsmarknad Del II och framhåller att det nu&lt;br&gt;finns skäl att göra en allmän översyn av ansvars- och kontroll frågorna i&lt;br&gt;byggprocessen och av bygglovsforfarandet, bl a mot bakgrund av EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet. Det är enligt verket angeläget att detta sker samlat och att man Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;tar ställning till utformningen av förfaranderegler och lagteknisk lösning Bilaga 2&lt;br&gt;först sedan en grundlig analys gjorts av vilken samhällskontroll över&lt;br&gt;byggandet som det är rimligt att vidmakthålla i framtiden. Boverket&lt;br&gt;anger särskilt att vid den kommande översynen bör utöver EES-avtalets&lt;br&gt;konsekvenser även beaktas samordningen med övrig lagstiftning som&lt;br&gt;berör ansvars-, tillsyns- och kontrollfrågor i byggprocessen. Boverket&lt;br&gt;anser att den nämnda översynen av lagstiftningen bör genomföras innan&lt;br&gt;slutlig ställning tas till om och när en obligatorisk byggfelsförsäkring&lt;br&gt;skall införas. Att ansvarsförhållanden i byggprocessen utreds är också&lt;br&gt;viktigt när det gäller att bedöma den närmare utformningen av försäk-&lt;br&gt;ringslösningen. Mot denna bakgrund anser boverket det också lämpligt&lt;br&gt;att ikraftträdandet av lagen om byggnadsgaranti får anstå. Boverket&lt;br&gt;anser vidare att systemet med en byggfelsförsäkring är att föredra fram-&lt;br&gt;för en byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIB föreslår att det övervägs om försäkringen kan göras obligatorisk&lt;br&gt;både för rätten att bygga och för rätten till statligt finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR konstaterar att det finns starka skäl för nya, klara ansvarssystem.&lt;br&gt;Däremot finns inget som talar för att ett försäkringssystem skulle vara&lt;br&gt;bättre än ett garantisystem. Byggforskningsrådet har därför inte under-&lt;br&gt;lag att rekommendera vilket system som är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian görs bedömningen att försäkringsbolagens&lt;br&gt;enligt lagen om byggfelsförsäkring verksamhet inte kan anses innefatta&lt;br&gt;myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt kan inte, med utgångspunkt från den bedömning&lt;br&gt;som Lagrådet gjorde vid granskningen av förslaget till lagen om bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti, finna att det i promemorian diskuterade systemet med en&lt;br&gt;obligatorisk byggfelsförsäkring skiljer sig på ett sådant sätt från&lt;br&gt;garantinsystemet i lagen om byggnadsgaranti att försäkringsbolagens&lt;br&gt;verksamhet inte skulle anses innefatta myndighetsutövning. De skäl som&lt;br&gt;i promemorian anförs för att myndighetsutövning inte skulle föreligga&lt;br&gt;framstår enligt tingsrättens mening inte som övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsbolagens verksamhet bedöms som myndighetsutövning&lt;br&gt;finns det, som tingsrätten ser det, inte något hinder mot att domstols-&lt;br&gt;prövningen i enlighet med vad som gäller enligt lagen om byggnads-&lt;br&gt;garanti förläggs till kammarrätt. En fördel med en sådan ordning är att&lt;br&gt;prövningen i princip begränsas till en instans, vilket ökar möjligheterna&lt;br&gt;till ett snabbt avgörande. En lång handläggningstid omöjliggör i praktik-&lt;br&gt;en att ett tilltänkt byggprojekt kan genomföras. Om däremot myndig-&lt;br&gt;hetsutövning inte anses föreligga torde det dock ligga närmast till hands&lt;br&gt;att, som föreslås i promemorian, domstolsprövningen förläggs till all-&lt;br&gt;män domstol. En sådan ordning medför emellertid att frågan om rätt att&lt;br&gt;teckna försäkring kan komma att prövas i flera instanser med risk för&lt;br&gt;att prövningen tar lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den besvärsprövning, som kammarrätten har att göra enligt lagen om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsgaranti, har i prop 1990/91:189 s 33 ansetts inte kunna avse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om ett garantiföretag har ställt upp oskäliga villkor för att med- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;dela garanti. Enligt tingsrättens mening torde det vara lämpligast att en Bilaga 2&lt;br&gt;sådan prövning görs i ett tvistemål vid allmän domstol. Detta talar i och&lt;br&gt;för sig för att även prövningen av ett försäkringsbolags beslut att vägra&lt;br&gt;teckna försäkring bör läggas på allmän domstol och handläggas i den&lt;br&gt;för tvistemål stadgade ordningen. Samma skäl talar i och för sig för att&lt;br&gt;även garantiföretagets beslut enligt lagen om byggnadsgaranti prövas av&lt;br&gt;allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med inrättandet av en särksild byggnadsgarantinämnd var att&lt;br&gt;skapa garantier för en objektiv och enhetlig tillämpning av garantin och&lt;br&gt;att minska antalet tvister. Även i ett system med obligatoriska byggfels-&lt;br&gt;försäkringar finns ett uppenbart behov av att försäkringsbolagens till-&lt;br&gt;ämpning av försäkringen blir enhetlig och objektiv och att tvister om&lt;br&gt;rätten att teckna försäkring så långt som möjligt undviks. Att en mot-&lt;br&gt;svarighet till byggnadsgarantinämnden inte finns i det förslag till bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring som diskuteras i promemorian innebär från dessa ut-&lt;br&gt;gångspunkter inte någon fördel. Det kan också sättas i fråga om inte en&lt;br&gt;bedömning av försäkringsbolagens verksamhet som myndighetsutövning&lt;br&gt;- men de utgångspunkter lagrådet hade vid granskningen av lagen om&lt;br&gt;byggnadsgaranti - nödvändiggör en sådan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall byggfelsförsäkring hävdas ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås att en på marknaden förekomman-&lt;br&gt;de byggfelsförsäkring tecknas frivilligt eller kan ställas som villkor för&lt;br&gt;statligt finansiellt stöd. Ett tredje alternativ är en lagreglerad försäkring&lt;br&gt;som ställs som villkor för att byggnadsarbeten påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser och särskilt de som företräder försäkrings-&lt;br&gt;bolag och byggherrar/fastighetsförvaltare anser att bevis om byggfels-&lt;br&gt;försäkring bör företes innan ett byggnadsprojekt får påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring som villkor för byggstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten i Stockholm förordar att kravet på byggfelsförsäkring kopp-&lt;br&gt;las till rätten att påböija bygg-nadsarbete. En sådan ordning medför att&lt;br&gt;lagen kommer att omfatta betydligt fler byggprojekt än om kravet på&lt;br&gt;byggfelsförsäkring ställs som villkor för statligt stöd. Vid denna be-&lt;br&gt;dömning måste beaktas att byggherrar, i takt med att villkoren för den&lt;br&gt;statliga bostadsfinansieringen försämras, blir mindre benägna att fi-&lt;br&gt;nansiera byggprojekt med statligt stöd. Om tillämpningsområdet, som&lt;br&gt;tingsrätten föreslår, utvidgas till att omfatta kontor och lokaler för vård&lt;br&gt;m.m., kan kravet på byggfelsförsäkring inte utgöra villkor för statlig&lt;br&gt;bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anser, för att säkerställa att&lt;br&gt;bygg felsförsäkringar verkligen tecknas i erforderlig omfattning, tycks&lt;br&gt;det vara ofrånkomligt att kräva att byggnadsarbetena inte får påböijas&lt;br&gt;förrän bevis om försäkring företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anför följande. Med utgångspunkt från vad som idag är beslutat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statsmakterna torde ändå övervägande skäl tala för att försäkringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknande skall knytas till bygglovgivningen på något sätt. Det är emel- Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;lertid viktigt att reglerna därvid utformas på sådant sätt att det inte blir Bilaga 2&lt;br&gt;en ny byråkratisk omgång i samband med bygglovprövningen att också&lt;br&gt;pröva om den i det enskilda fallet erbjudna försäkringslösningen mot-&lt;br&gt;svarar lagstiftningens krav. Någon form av &amp;quot;typgodkännande&amp;quot; bör&lt;br&gt;sålunda ligga till grund. Detta kan enklast ske genom att de försäkrings-&lt;br&gt;givare som har koncession för detta slag av försäkringsverksamhet och&lt;br&gt;som på marknaden erbjuder en produkt som avses uppfylla byggfelsför-&lt;br&gt;säkringens krav automatiskt får godkännande av försäkringen utan ytter-&lt;br&gt;ligare prövning av den enskilda byggnadsnämnden i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Riksbyggen anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarna ser det som angeläget att byggfelsförsäkringen skall om-&lt;br&gt;fatta så många hus som möjligt. Räntebidragen kommer att spela en allt&lt;br&gt;mindre roll i framtiden och även om avreglering kommer att ske vad&lt;br&gt;gäller bygglovprövningen är det troligt att det i framtiden ändå är kom-&lt;br&gt;munerna som kommer att ha störst inseende över byggandet. Byggfels-&lt;br&gt;försäkringen bör därför knytas till bygglovprövningen, eller motsvaran-&lt;br&gt;de, och byggnadsarbetet bör inte få påböijas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring som villkor för statligt finansiellt stöd (kreditgaran-&lt;br&gt;ti/räntestöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherreföreningen anför. Om behovet är så stort som riksdag och&lt;br&gt;andra tycks anse, vore en frivillig försäkringslösning en given möjlig-&lt;br&gt;het. Numera finns på marknaden olika lösningar från skilda försäkrings-&lt;br&gt;givare. Efterfrågan torde dock bli svag, om inte byggherrar tvingas att&lt;br&gt;teckna försäkring. Om tvång skall tillgripas, förordar vi att villkor om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring uppställs i samband med statliga kreditgarantier. I&lt;br&gt;sådant fall fordras ingen lag om byggfelsförsäkring. I valet mellan&lt;br&gt;byggfelsförsäkring i nu föreslagen form och byggnadsgaranti enligt&lt;br&gt;lagen därom förordar vi byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC anför beträffande tanken att koppla krav på byggfelsförsäkring&lt;br&gt;till bygglovet kan konstateras att statens utredare i slutbetänkandet &amp;quot;Av-&lt;br&gt;reglerad bostadsmarknad&amp;quot; föreslår att bygglovet ska avskaffas. Vi me-&lt;br&gt;nar därför att det kan vara diskutabelt att koppla kravet på en försäkring&lt;br&gt;till bygglovet. Det statliga stödet till det framtida bostadsbyggandet ska&lt;br&gt;visserligen slopas inom en tioårsperiod. Trots detta förordar vi att för-&lt;br&gt;säkringen används som villkor för statligt finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att teckna försäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (7 §) föreslås: En försäkringsgivare får inte&lt;br&gt;vägra den som enligt 1 § är skyldig att ha byggfelsförsäkring att teckna&lt;br&gt;en sådan försäkring, om försäkringsgivaren marknadsför byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ringar. Försäkringen får dock vägras om det med hänsyn till skaderis-&lt;br&gt;ken eller någon annan särskild orsak finns skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anför bl.a. följande. Enligt 7 §&lt;br&gt;första stycket kan domstol på talan av den som är skyldig att ha för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring förklara att denne har rätt att teckna försäkringen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med 41 § konsument-&lt;br&gt;försäkringslagen (1980:38). Av motiven till det lagrummet framgår att&lt;br&gt;parterna vid bifall till talan har att själva komma överens om premie&lt;br&gt;och övriga försäkringsvillkor; domstolen äger inte förordna därom (NJA&lt;br&gt;II 1981 s 142). Då annat inte framgår av promemorian får antas att&lt;br&gt;förevarande bestämmelse skall tolkas på samma sätt. Enligt promemori-&lt;br&gt;an kan emellertid förutses att byggfelsforsäkringar kommer att få en&lt;br&gt;mer individuellt baserad premiesättning än vad som är vanligt vid kon-&lt;br&gt;sumentförsäkring. Vidare sägs i promemorian att sådana faktorer som&lt;br&gt;kompetens hos byggherre och entreprenör kan komma att få betydelse&lt;br&gt;vid premiesättningen. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas om det för-&lt;br&gt;slagna stadgandet fyller någon funktion utan att domstolen vid bifall till&lt;br&gt;talan äger förordna om premiens storlek och de övriga villkor som skall&lt;br&gt;gälla mellan parterna. En sådan utvidgning av möjligheten till dom-&lt;br&gt;stolsprövning bör därför övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Stockholms tingsrätt måste det även i ett system med obligato-&lt;br&gt;risk byggfelsförsäkring av rättssäkerhetsskäl och med hänsyn till den&lt;br&gt;rätt till domstolsprövning som gäller enligt 1950 års europeiska konven-&lt;br&gt;tion angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggan-&lt;br&gt;de friheterna finnas en möjlighet att få frågan om rätten att teckna en&lt;br&gt;sådan försäkring prövad av domstol. Hur en sådan domstolsprövning&lt;br&gt;bör vara utformad är delvis beroende av om försäkringsbolagens upp-&lt;br&gt;gifter i ett system med obligatorisk byggfelsförsäkring bedöms innefatta&lt;br&gt;myndighetsutövning. I 7 § anges att en försäkringsgivare inte får vägra&lt;br&gt;den som enligt 1 § är skyldig att ha byggfelsförsäkring att teckna en&lt;br&gt;sådan försäkring. Av 1 § framgår emellertid inte vem som är skyldig att&lt;br&gt;ha en byggfelsförsäkring. Det bör genom en justering av 1 § klargöras&lt;br&gt;att det är byggherren som är skyldig att ha försäkringen. Enligt special-&lt;br&gt;motiveringen till 8 § behöver försäkringsgivarens meddelande om att&lt;br&gt;försäkring vägras inte vara skriftligt. Tingsrätten anser att det för den&lt;br&gt;som är skyldig att ha försäkring måste vara värdefullt om försäkrings-&lt;br&gt;givaren åläggs att ge besked om att vägra försäkring skriflig form. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle också motverka tvister om talan har väckts i rätt&lt;br&gt;tid. Tingsrätten förordar därför att i lagtexten föreskrivs att en försäk-&lt;br&gt;ringsgivares meddelande om att vägra försäkring skall avfattas skrift-&lt;br&gt;ligen och innehålla skälen för beslutet samt en erinran om vad den som&lt;br&gt;är skyldig att teckna försäkring skall iaktta om han vill få beslutet prö-&lt;br&gt;vat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen finner 7 § vagt formulerad. Om en obligatorisk&lt;br&gt;försäkring införs för näringsidkare är det ur konkurrenssynpunkt syn-&lt;br&gt;nerligen viktigt att paragrafen blir klar och entydig. Enligt inspektionen&lt;br&gt;bör det fall där försäkringsbolagen har möjlighet att vägra teckna en&lt;br&gt;försäkring vara ytterst få eftersom den kan inverka negativt på framtida&lt;br&gt;arbetsmöjligheter för de entreprenörer som tidigare uppvisat en &amp;quot;onor-&lt;br&gt;mal&amp;quot; skadebild eller som helt enkelt inte har en tidigare arbetserfarenhet&lt;br&gt;att uppvisa. Det bör således framgå klarare av lagtexten att möjligheten&lt;br&gt;att vägra meddela försäkring är starkt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning menar att det möjligen kan vara&lt;br&gt;av intresse att tillsätta en kommission med uppgifter motsvarande den&lt;br&gt;franska Bureau central de tarification de 1’assurance construcion. Denna&lt;br&gt;byrå tillkom bland annat för att avgöra tvister om rätten att teckna&lt;br&gt;byggfelsförsäkring i samband med införandet (1979) av försäkringsobli-&lt;br&gt;gatoriema i Frankrike. Enligt uppgift från Paris har byrån nu kunnat&lt;br&gt;läggas ner eftersom systemet numera är så genomarbetat att praktiskt&lt;br&gt;taget inga tvister längre förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet bekräfta uppgifterna i promemorian om att&lt;br&gt;bolagen redan nu har intresse och resurser att möta den efterfrågan på&lt;br&gt;försäkring som kan antas följa med lagförslaget. Detta gör, i enlighet&lt;br&gt;med vad man också varit inne på i promemorian, att frågan om möjlig-&lt;br&gt;heterna att teckna försäkring kan överlåtas på marknaden och att några&lt;br&gt;särskilda regler om rätt till försäkring inte bör tas med i lagen. Även&lt;br&gt;utan regler om kontraheringsplikt kan man räkna med att försäkrings-&lt;br&gt;bolagen i konkurrens kommer att meddela försäkring i de fall man tänkt&lt;br&gt;sig. I den mån lagen kommer att avslå ansökningar, kan det antas ha sin&lt;br&gt;grund i sådana speciella omständigheter som man enligt promemorian i&lt;br&gt;och för sig sagt sig kunna acceptera. Försäkringsförbundet kan inte&lt;br&gt;underlåta att i detta sammanhang peka på lagen om försäkringsmäklare,&lt;br&gt;i vilken man ansett sig inte ha anledning att ta in någon regel om rätt&lt;br&gt;till försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet - som uttalar sig för frivilliga lösningar -&lt;br&gt;anför bl a följande. I promemorian påpekas att garantier bör finnas för&lt;br&gt;att en försäkring verkligen kan erhållas. Men samtidigt föreslås i 7 § i&lt;br&gt;lagförslaget att försäkringsgivare får vägra en byggherre att teckna en&lt;br&gt;försäkring om det finns &amp;quot;godtagbara skäl&amp;quot;. Grund för vägran är att det&lt;br&gt;finns en skaderisk för försäkringsgivaren till följd av att försäkringsta-&lt;br&gt;garen saknar yrkesskicklighet eller har en otrygg ekonomisk situation.&lt;br&gt;Ytterligare en grund är att bolaget anser sig inte kunna åta sig ytterliga-&lt;br&gt;re forsäkringsansvar. Även om vägran att meddela försäkring kan över-&lt;br&gt;klagas till domstol, förefaller det svårt att bevisa att försäkringsgivarens&lt;br&gt;skäl är orimliga. Särskilt mindre eller nya byggherrar kan tänkas få&lt;br&gt;problem med att erhålla en försäkring. Försäkringsgivarna kan visa sig&lt;br&gt;ovilliga att teckna försäkring med byggherrar som saknar gedigna refe-&lt;br&gt;rensobjekt. Om en byggfelsförsäkring görs till ett villkor för byggande,&lt;br&gt;kan försäkringsgivarens vägran att lämna försäkring innebära att hela&lt;br&gt;projektet stjälpes och att byggherren därmed förlorar nedlagt kapital.&lt;br&gt;Denna konsekvens är så pass allvarlig att det bör endast tillåtas inträffa&lt;br&gt;i yttersta undantagsfall. Det är orimligt att försäkringsbolag på detta sätt&lt;br&gt;får beslutanderätt över vilka projekt som får byggas och denna situation&lt;br&gt;blir än mindre acceptabel om en monopolsituation skulle uppstå. Om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring görs obligatorisk måste därför starkare garantier ska-&lt;br&gt;pas för att alla byggherrar som kan genomföra ett byggprojekt verkligen&lt;br&gt;kan erhålla en försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över byggfelsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över den nya försäkringsformen kommer, med stöd av&lt;br&gt;försäkringsrörelse lagen, att ingå i Finansinspektionens normala tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att det av lagtexten bör framgå att regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om verksamheten. Den villkors- och premieskälighet som&lt;br&gt;inspektionen övervakar i enlighet med försäkringsrörelselagens bestäm-&lt;br&gt;melser kommer således att vara tillämplig även på den nu föreslagna&lt;br&gt;byggfelsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO delar uppfattningen att ansvaret för att avtalen mellan försäk-&lt;br&gt;ringsgivare och försäkringstagare utformas i enlighet med lagens krav,&lt;br&gt;överlåts åt parterna. Eftersom försäkringarna meddelas av försäkrings-&lt;br&gt;bolag under finansinspektionens tillsyn, utgör detta tillräcklig garanti.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs bl a av HSB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygg-Hansa/SPP anser det nödvändigt att de olika försäkringsvillko-&lt;br&gt;ren, som försäkringsbolagen kommer att tillhandahålla, forhandsgrans-&lt;br&gt;kas. I speciell förordning skulle Finansinspektionens uppgifter härvidlag&lt;br&gt;preciseras. Finansinspektionens normala tillsynsverksamhet är inte i&lt;br&gt;detta fall tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skandia anför bl. a. följande. Promemorian förordar att försäkrings-&lt;br&gt;avtalet for byggfelsförsäkringen utformas av parterna utan annan styr-&lt;br&gt;ning än lagens innehåll. Skulle problem uppstå kan här Finansinspektio-&lt;br&gt;nen ingripa inom ramen för sin tillsynsverksamhet. I promemorian på&lt;br&gt;sidorna 34 och 35 framhålls att risk kan finnas för att ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag i konkurrens om kunderna mot en lägre premie tecknar icke&lt;br&gt;godtagbara avtal, men ändå utfärdar bevis om byggfelsförsäkring. Vid-&lt;br&gt;are sägs att i en lag om byggfelsförsäkring skall föreskrifter ges om&lt;br&gt;vilka villkor ett försäkringsavtal skall innehålla och i vissa fall vilka&lt;br&gt;villkor avtalet härutöver får innehålla. Dessa föreskrifter, som i stor&lt;br&gt;utsträckning har hämtats från den gällande lagen om byggnadsgaranti,&lt;br&gt;är naturligtvis ganska allmänt hållna och det kan antas att det inte alltid&lt;br&gt;blir så lätt for försäkringsbolagen att utforma försäkringsavtal, som med&lt;br&gt;säkerhet fyller lagens krav. Skandia förordar att i en speciell förordning&lt;br&gt;uppdras åt Finansinspektionen att tillse att de byggfelsförsäkringar som&lt;br&gt;säljs är tillfyllest både vad gäller innehåll och försäkringsbelopp. Speci-&lt;br&gt;ellt viktigt är detta vad gäller det gemensamma försäkringsbeloppet,&lt;br&gt;som sätts av försäkringsbolaget. Detta måste vara tillräckligt stort och&lt;br&gt;godkännas för vaije nytt produktionsår av Finansinspektionen. Skandia&lt;br&gt;erinrar om att till lag om byggnadsgaranti finns förordning som styr&lt;br&gt;garantiföretagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbelopp- omfattning av försäkringsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör försäkringsgivarens ansvar vara begränsat till&lt;br&gt;ett högsta sammanlagt försäkringsbelopp per byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att begränsningen av&lt;br&gt;försäkringsgivarens ansvar bör framgå av lagen. Det bör även förord-&lt;br&gt;nas om ett lägsta försäkringsbelopp i förhållande till entreprenaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt tar upp en fråga som gäller omfattningen av för-&lt;br&gt;säkringsskyddet enligt förslaget till en obligatorisk byggfelsförsäkring. I&lt;br&gt;det förslag till byggnadsgarantiförsäkring, som utarbetats av ett kon-&lt;br&gt;sortium av försäkringsbolag och som har fogats som en bilaga till de-&lt;br&gt;partementspromemorian, har i punkten 6.22 tagits upp ett villkor som&lt;br&gt;begränsar försäkringsgivarens ansvar för det totala åtgandet för samtliga&lt;br&gt;av honom under garantiåret utfärdade byggnadsgarantiförsäkringar till&lt;br&gt;det gemensamma försäkringsbeloppet. Någon motsvarande begränsning&lt;br&gt;finns inte i lagen om byggnadsgaranti. Om sådana villkor om&lt;br&gt;begränsningar av försäkringsgivarens ansvar kommer att tas in byggfels-&lt;br&gt;försäkringar kan skyddet för fasgithetsägama och de boende komma att&lt;br&gt;urholkas. I prop. 1990/91:189 s. 18 framhölls att en lösning med en&lt;br&gt;obligatorisk byggfelsförsäkring, som innebär att vaije enskilt byggpro-&lt;br&gt;jekt måste försäkras, med nödvändighet måste innebära en mer omfat-&lt;br&gt;tande administration än den som följer av en garantilösning där projekt-&lt;br&gt;en försäkras kollektivt och att en sådan försäkring därför blir kostnads-&lt;br&gt;höjande. Dessa frågor har inte närmare berörts i promemorian. Tings-&lt;br&gt;rätten anser emellertid att det finns anledning att anta att ett system med&lt;br&gt;obligatoriska byggfelsförsäkringar i vart fall inte kommer att medföra&lt;br&gt;lägre kostnader för byggherrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning anser sig sakna expertis för att&lt;br&gt;bedöma det rimliga i begränsning till ett försäkringsbelopp per byggnad&lt;br&gt;(punkt 10) och det totala åtagandet under garantiåret (punkt 11) men får&lt;br&gt;framhålla att ingen sådan begränsning föreligger i Frankrike. Ett argu-&lt;br&gt;ment mot begränsning torde vara att det vore orimligt om landets fastig-&lt;br&gt;hetsägare skulle stå för så oväntade kostnader. Ett franskt försäkrings-&lt;br&gt;fall drog så stora kostnader att man fick tillgripa ny lagstiftning och&lt;br&gt;skatt på premier. Detta ledde i sin tur till kraftfulla insatser för att&lt;br&gt;förebygga byggskador och inget liknande tillbud har upprepats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser bl.a. följande. Eftersom inte garantibolag&lt;br&gt;enligt lagen om byggnadsgaranti finns, måste försäkringsbolagets åtag-&lt;br&gt;ande kunna begränsas till visst belopp. Försäkringsbolaget får nämligen&lt;br&gt;inte enligt gällande regler ikläda sig en oacceptabelt stor risk. Ett för-&lt;br&gt;säkringsbelopp måste därför finnas dels per försäkrad byggnad, dels för&lt;br&gt;det totala åtagandet för samtliga av försäkringsgivaren under ett år&lt;br&gt;utfärdade byggfelsförsäkringar (gemensamt försäkringsbelopp). Genom&lt;br&gt;ett högsta gemensamt försäkringsbelopp begränsas försäkringsbolagets&lt;br&gt;risk till en bedömbar nivå. (Jämför 6.22 i de till promemorian fogade&lt;br&gt;exemplet på försäkringsvillkor). Försäkringsbolagens möjlighet att&lt;br&gt;använda sig av högsta gemensamma försäkringsbelopp är alltså av sådan&lt;br&gt;vikt att saken måste regleras i lagen. Ett högsta gemensamt försäkrings-&lt;br&gt;belopp är en förutsättning för att byggfelsförsäkring och återförsäkring&lt;br&gt;kan meddelas. Även vad nyss sagts om den trygghet som det&lt;br&gt;gemensamma försäkringsbeloppet skall kunna ge bör återspeglas i lag-&lt;br&gt;texten. Trygg-Hansa/SPP, Folksam och Skandia anför liknande syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för att ersättning skall utbetalas - begränsningar i försäkrings-&lt;br&gt;skyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår inte i den mån felet eller skadan skall avhjälpas av&lt;br&gt;någon som har lämnat särskild garanti enligt avtal, såvida det inte visas&lt;br&gt;att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande. Med detta avses att&lt;br&gt;fastighetsägaren i första hand vid skada skall vända sig till entreprenör-&lt;br&gt;en under löpande entreprenadgarantitid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anför bl.a. följande. Innehållet i&lt;br&gt;5 § andra punkten är nytt i förhållande till lagen om byggnadsgaranti&lt;br&gt;och innebär att försäkringsskyddet kan göras subsidiärt till &amp;quot;särskild&lt;br&gt;garanti enligt avtal&amp;quot;. Det framgår inte av promemorian vad som avses&lt;br&gt;med den citerade lokutionen. Om avsikten är att denna skall täcka vaije&lt;br&gt;kontraktsenlig skyldighet att svara för fel synes den föreslagna ordning-&lt;br&gt;en ej stå i överensstämmelse med lagens syfte att &amp;quot;fel skall kunna av-&lt;br&gt;hjälpas snabbt, utan långvariga tvister om vems ansvaret är&amp;quot; (promemo-&lt;br&gt;rian s 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt påpekar att enligt 5 § 2 skall ersättning inte utgå&lt;br&gt;såvida det inte visas att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande.&lt;br&gt;Denna bestämmelse skiljer sig från motsvarande bestämmelse i lagen&lt;br&gt;om byggnadsgaranti (6 § tredje stycket) där det stadgas att ersättning&lt;br&gt;inte utgår i den mån felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål av någon&lt;br&gt;som kan utsättas för återkrav. Den föreslagna bestämmelsen i 5 § 2&lt;br&gt;lagen om byggfelsförsäkring kan, till nackdel för de boende, leda till&lt;br&gt;betydande dröjsmål med avhjälpandet av fel i de fall tvist föreligger&lt;br&gt;mellan entreprenören och byggherren om skyldighet att åtgärda felet&lt;br&gt;enligt den avtalade garantin. Den föreslagna lydelsen av 5 § 2 innebär&lt;br&gt;alltså ett sämre skydd för de boende än motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;lagen om byggnadsgaranti. Med tanke på att lagstiftningen i första hand&lt;br&gt;syftar till att skydda de boende mot ohälsa på grund av byggfel vill&lt;br&gt;tingsrätten ifrågasätta om inte den lösning som valts i lagen om bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen vill beträffande 5 § punkt 2 peka på risken att&lt;br&gt;&amp;quot;obeståndstillstånd&amp;quot; kan dra ut på tiden innan det kan visas att någon&lt;br&gt;formellt är på obestånd. Det framgår inte klart av promemorian om det&lt;br&gt;med den andra punkten i paragrafen avses konkurstillstånd. Det vore&lt;br&gt;därför värdefullt, särskilt med tanke på syftet med lagen, om det före-&lt;br&gt;skrivs att ersättning i första hand skall lämnas av försäkringsgivaren,&lt;br&gt;varefter denne får rikta krav mot den ansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning påpekar att det &amp;quot;spontana&amp;quot; åt-&lt;br&gt;gärdande som åsyftas i de sista styckena erfarenhetsmässigt äger rum i&lt;br&gt;Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser att bestämmelserna i entreprenadavtal&lt;br&gt;och andra berörda avtal skall självfallet gälla även när det finns en&lt;br&gt;byggfelsförsäkring. Men bestämmelsen i 5 § punkt 2 kan behöva för-&lt;br&gt;tydligas för att inte motverka syftet att skyndsamt skydda tredje man.&lt;br&gt;Hur långt skall fastighetsägaren tvingas gå i sina ansträngningar att få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skadeståndsskyldige att avhjälpa felet innan försäkringsgivaren är&lt;br&gt;tvungen att träda in och betala ersättning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser att reglerna i 5 § ger intryck av att försäk-&lt;br&gt;ringen inte får innehålla andra begränsningar än vad som uppräknas&lt;br&gt;under punkterna 1, 2 och 3. Som framgår av det exempel på allmänna&lt;br&gt;villkor som fogats till promemorian måste en byggfelsförsäkring dock&lt;br&gt;kunna innehålla även vissa andra nödvändiga begränsningar. Ett ex-&lt;br&gt;empel är sådana skador som täcks av andra försäkringssystem, såsom&lt;br&gt;fastighets försäkring, maskinförsäkring och allriskförsäkring (5.2.16).&lt;br&gt;Dessa försäkringar och försäkringssystem är sedan lång tid tillbaka&lt;br&gt;etablerade och fungerar väl. Premiema erläggs av fastighetsägarna.&lt;br&gt;Skaderegleringen är effektiv. Självrisknivåema är låga jämfört med&lt;br&gt;byggfelsförsäkringen. Det vore helt fel att skador som omfattas av&lt;br&gt;sådana försäkringar också täcks av byggfelsförsäkringen. Kostnaderna&lt;br&gt;skulle i så fall bli avsevärt högre för byggfelsförsäkringen och i prakti-&lt;br&gt;ken skulle den bli omöjlig att meddela. Stora problem skulle dessutom&lt;br&gt;uppkomma på återkravssidan. Försäkringsbolagen Skandia och Folksam&lt;br&gt;redovisar liknande synpunkter. I detta sammanhang noterar Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet att reglerna i 5 § uppenbarligen är avsedda att tillämpas på&lt;br&gt;det viset att nåpon försäkringsersättning inte skall utgå om endast nuvar-&lt;br&gt;ande ägare till byggnaden varit försumlig, något som i sig kan sägas&lt;br&gt;rimma mindre väl med det skydd för hyresgäster och andra som lagstift-&lt;br&gt;ningen är tänkt att ge. Förbundet kan dessutom inte underlåta att kon-&lt;br&gt;statera att försäkringsersättning tydligen skall utgå även om byggnadens&lt;br&gt;ägare orsakat ett fel till helt övervägande del bara också någon annan&lt;br&gt;varit vållande till någon del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring - teknisk utveckling och skador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser befarar att uttrycket i 2 § i lagen om byggfels-&lt;br&gt;försäkring &amp;quot;eller fel skall avse avvikelse från fackmässigt godtagbar&lt;br&gt;standard vid den tid då arbetet utfördes” kommer att medföra att den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen stagnerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins byggmaterialgrupp påpekar bl.a. följande. PBL och Bover-&lt;br&gt;kets byggregler skall vara utgångspunkten för den obligatoriska för-&lt;br&gt;säkringen. Premien får anpassas med hänsyn till den risk som försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren ikläder sig för en viss teknisk lösning. Resultatet bör bli att&lt;br&gt;försäkringsbolagen, förmodligen kollektivt, bestämmer de tekniska lös-&lt;br&gt;ningarna och premiesättningen (tariffer). Den utvecklingen kräver av&lt;br&gt;försäkringsgivarna att de, för att de ej skall hämma den byggtekniska&lt;br&gt;utvecklingen, skall ha goda och tillräckliga byggtekniska resurser samt&lt;br&gt;vara benägna att ta nya risker inom detta område. I annat fall så ges de&lt;br&gt;via sitt tolkningsföreträde en position som kommer att konservera gamla&lt;br&gt;lösningar och hämma nödvändig teknisk utveckling i byggsektorn. Man&lt;br&gt;kan också befara att man, genom sina möjligheter att via premiesätt-&lt;br&gt;ningen tolka övergripande byggregler och välja risknivåer, får en roll&lt;br&gt;som närmast kan betraktas som myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska konsultföreningen anser att resultatet av ett ökat producent-&lt;br&gt;ansvar enligt AB 92 m m hade bort avvaktas och anför bl a följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna modellen innebär att försäkringsbolagen kommer att&lt;br&gt;granska ritningar och ge direktiv. Man måste fundera på vad detta&lt;br&gt;kommer att innebära. Har bolagen rätt kompetens? Nya idéer och en&lt;br&gt;utvecklande mångfald i tekniska lösningar kommer knappast att stimule-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket Ett av huvudsyftena med lagen om byggnadsgaranti&lt;br&gt;är att skydda de boende mot osunda bostäder. Under senare tid har&lt;br&gt;användning av tidigare obeprövade byggnadsmaterial och metoder givit&lt;br&gt;upphov till hälsoproblem och hälsorisker för de boende. I förslaget till&lt;br&gt;lag om byggfelsförsäkring har införts ett stadgande som utesluter sådana&lt;br&gt;s. k. utvecklingsskador. Enligt vår bedömning innebär detta att syftet -&lt;br&gt;en garanti för sunda hus - motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att försäkringssystemet bör täcka s.k. utveck-&lt;br&gt;lingsskador under förutsättning att premien inte blir orimligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherreföreningen, som avstyrker byggfelsförsäkringen, anför&lt;br&gt;bl.a. följande. Definitionen av fel - &amp;quot;avvikelse från fackmässigt godtag-&lt;br&gt;bar standard&amp;quot; - innebär en avsevärd begränsning av byggfelsförsäkring-&lt;br&gt;ens omfattning. Utanför försäkringsskyddet faller därmed dels s.k. ut-&lt;br&gt;vecklingsfel, dels fel som inte kan förklaras. Det mest uppmärksamma-&lt;br&gt;de &amp;quot;sjuka-hus-&amp;quot;området lär vara bostadsområdet Dalen i södra Stock-&lt;br&gt;holm, som färdigställdes år 1982. Där pågår enligt uppgift fortfarande&lt;br&gt;utredningar om orsakerna till dåligt inomhusklimat. Såvitt vi förstår är&lt;br&gt;de långtifrån klarlagda. Så länge någon klarhet om orsakerna inte före-&lt;br&gt;ligger lär det vara svårt att fastställa fel i utförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning anser att försäkringsvillkor vid&lt;br&gt;projekt där parterna önskar tilllämpa ny teknik förtjänar speciell upp-&lt;br&gt;märksamhet. Om, som troligt är, försäkringsgivaren bedömer ny teknik&lt;br&gt;som riskfylld bör han kunna avpassa premien därefter men han bör inte&lt;br&gt;kunna föreskriva viss byggteknik. Institutet instämmer i promemorians&lt;br&gt;skrivning &amp;quot;att byggnadstekniska krav inte får ställas av försäkringsgiva-&lt;br&gt;re är ... viktigt ...&amp;quot; (s. 22). Institutet anser också att detta bör gälla&lt;br&gt;oavsett &amp;quot;om försäkringen görs obligatorisk&amp;quot; (s. 22) eller inte. Institutet&lt;br&gt;vill föreslå att frågan om ny teknik ses i ljuset av bland annat typgod-&lt;br&gt;kännande (motsvarande i andra länder inom EES). Problemet med&lt;br&gt;försäkring och de speciella risker som kan vidlåda ny teknik har be-&lt;br&gt;handlats utförligt i Frankrike; rönen kan enkelt överföras till oss. In-&lt;br&gt;stitutet anser att innovationer och deras exploatering är viktig för svensk&lt;br&gt;byggindustri i en tid med ökad internationell konkurrens. En korrekt&lt;br&gt;satt (högre) premie kan återspegla den risk som den nya tekniken in-&lt;br&gt;nebär, varvid parterna rationellt kan avväga den högre premien mot den&lt;br&gt;bättre produktivitet som den nya tekniken erbjuder. Det är institutets&lt;br&gt;uppfattning att ett klarläggande av sambandet mellan innovation och risk&lt;br&gt;skulle gagna byggandets parter; den föreslagna försäkringen torde er-&lt;br&gt;bjuda ett sådant samband. Den kan därmed visa sig utgöra en betydande&lt;br&gt;landvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska betongkontrollens service AB framför att från konsumentsyn-&lt;br&gt;punkt är det egalt om en skada som vållats av en byggande part och&lt;br&gt;som inträffar anses bero på slarv, försummelse eller utvecklingsfel.&lt;br&gt;Kostnad för utvecklingsskador bör givetvis ingå i försäkringen, och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rimlig premie som samhället - byggindustrin skall erlägga för att ta Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;vissa risker i utvecklingen av byggandet. En bygg skadefond, liknande Bilaga 2&lt;br&gt;den danska, bör därför svara för denna del av risktagandet (det danska&lt;br&gt;systemet är i princip inriktat mot att bara försäkra utvecklingsskadoma).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiesättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att premiema för byggfelsförsäkring-&lt;br&gt;en bör hållas på så låg nivå som möjligt genom bl. a. en konkurrens&lt;br&gt;mellan olika försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB delar nämnda uppfattning särskilt som kostnaderna for denna nya&lt;br&gt;försäkring ytterligare belastar det redan hårt kostnadstyngda bostadsbyg-&lt;br&gt;gandet. Försäkringspremiens storlek skall självfallet stå i relation till&lt;br&gt;skaderisken. Beräkningen av försäkringspremien när det gäller en ny&lt;br&gt;försäkring som i detta fall är naturligtvis ytterligt vansklig. Det torde&lt;br&gt;inte finnas någon annan möjlighet än att här pröva sig fram och att sätta&lt;br&gt;en försäkringsmässigt acceptabel premie i relation till produktionskost-&lt;br&gt;naden. Det är emellertid samtidigt viktigt att försäkringspremien också&lt;br&gt;syftar till att ge den byggande själv en anledning till ytterligare kvali-&lt;br&gt;tetsmedvetande exempelvis på så sätt att projekten studeras ur skade-&lt;br&gt;förebyggande och kvalitetsförbättrande synpunkt. Detta bör då åtminsto-&lt;br&gt;ne på sikt också kunna påverka premiesättningen i sänkande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anför liknande synpunkter och anser dessutom att försäk-&lt;br&gt;ringspremien bör ingå i underlaget för räntebidrag och kreditgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet, som förordar frivillighet, anför bl.a. följan-&lt;br&gt;de. Vissa uppskattningar har lämnats av försäkringsbolag vad gäller&lt;br&gt;storleken på premien för en byggfelsförsäkring. En nivå på mellan 1-&lt;br&gt;1,5 % av produktionskostnaden har nämnts. Det bör hållas i minnet att&lt;br&gt;denna kostnad är en tillkommande kostnad för byggherren/fastighets-&lt;br&gt;ägaren och att den därmed kommer att öka bygg- och förvaltningskost-&lt;br&gt;naden. Vidare bör påpekas att dessa uppskattningar utgår ifrån dagens&lt;br&gt;situation där kommunen utövar kontroll och tillsyn över byggprocessen.&lt;br&gt;Den föreslagna avregleringen inom PBLs område, där kommunens&lt;br&gt;granskning och tillsyn av bygglovhandlingar begränsas avsevärt, kan&lt;br&gt;komma att öka försäkringsgivarens kostnad och därmed också påverka&lt;br&gt;premiema. Dessa frågor bör penetreras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anför att det torde, i ett inledande skede, vara nödvändigt att&lt;br&gt;beräkna premien som en viss procent av produktionskostnaden, efter-&lt;br&gt;som erfarenhet saknas i Sverige av denna typ av försäkring. Efter hand&lt;br&gt;som erfarenhet erhålles bör emellertid premiesättningen syfta till att ge&lt;br&gt;incitament för skadeförebyggande och kvalitetsförbättrande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås följande beträffande vilka byggna-&lt;br&gt;der som skall omfattas av byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Som villkor för statligt finansieringsstöd vid ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;flerbostadshus skall byggfelsförsäkring ha tecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Före byggstart vid nybyggnad av flerbostadshus och vid ombygg-&lt;br&gt;nad - som kräver bygglov - av sädana skall lagreglerad byggfelsför-&lt;br&gt;säkring ha tecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt konstaterar att varken lagen om byggnadsgaranti&lt;br&gt;eller det i promemorian framlagda förslaget till en lag om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring omfattar kontor eller lokaler för undervisning, vård eller annan&lt;br&gt;omsorg. Mot bakgrund av att problemen med &amp;quot;sjuka hus&amp;quot; ofta uppstår i&lt;br&gt;denna kategori av lokaler och med hänsyn till att utvecklingen går mot&lt;br&gt;att skolor, daghem och andra vårdinrättningar i ökad utsträckning kom-&lt;br&gt;mer att drivas i privat regi, anser tingsrätten att det finns skäl att över-&lt;br&gt;väga om inte även dessa lokaler bör omfattas av lagstiftningen. I vart&lt;br&gt;fall på sikt synes det vidare rimligt att även småhusen får omfattas av&lt;br&gt;garantisystemet enligt lagen om byggnadsgaranti eller en lag om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring. Det framstår inte som ändamålsenligt att det finns olika&lt;br&gt;system för småhus och övriga byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket erinrar om att i förordningen om statligt räntebidrag&lt;br&gt;för ny- och ombyggnad av bostäder (1991:1933) anges endast att pro-&lt;br&gt;duktionsgaranti och avhjälpandeåtagande skall vara betryggande (7 §).&lt;br&gt;Bestämmelsen kompletteras av Boverkets anvisningar. Vi har kunnat&lt;br&gt;konstatera att villkoren för småhusgaranti efter hand försämrats. Det&lt;br&gt;finns därför enligt vår uppfattning anledning att genom lagstiftning&lt;br&gt;närmare ange även hur småhusgarantin skall vara utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB konstaterar att det för närvarande råder en så allvarlig lågkon-&lt;br&gt;junktur, att någon omfattande nybyggnadsverksamhet knappast är att&lt;br&gt;påräkna. Ombyggnadsverksamhet kan dock förväntas fortsätta i relativt&lt;br&gt;betydande omfattning. Enligt lagförslaget skall liksom i den tidigare&lt;br&gt;byggnadsgarantilagen byggfelsförsäkring krävas vid ombyggnader, som&lt;br&gt;fordrar bygglov och som &amp;quot;avsevärt förlänger byggnadens brukstid&amp;quot;. Det&lt;br&gt;torde för en någorlunda ensartad tillämpning av detta villkor vara an-&lt;br&gt;geläget, att lagstiftaren i en kommande proposition närmare uttalar sig&lt;br&gt;om vad som i detta sammanhang skall anses vara &amp;quot;avsevärt&amp;quot;. Riksbyg-&lt;br&gt;gen och SABO anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Bostadsgaranti understryker att det är angeläget att småhusen un-&lt;br&gt;dantas från det nu aktuella systemet även om den nuvarande kopplingen&lt;br&gt;mellan konsumentskyddet och statliga räntebidrag skulle försvinna t ex&lt;br&gt;i samband med att systemet med räntebidrag upphör. Det bör därför&lt;br&gt;övervägas om undantaget i lagtexten kan utformas så, att det görs obe-&lt;br&gt;roende av förordningen om statligt räntebidrag. Om detta ej sker bör&lt;br&gt;orden &amp;quot;statlig bostadsfinansiering&amp;quot; i 1 §, första stycket, anpassas till att&lt;br&gt;statens medverkan sker genom räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherreföreningen, som avstyrker byggfelsförsäkring, anför. Enligt&lt;br&gt;olika uttalanden har avsikten varit att åstadkomma försäkringsskydd av&lt;br&gt;visst slag för flerbostadshus. Genom utformningen av § 1 kommer även&lt;br&gt;frifinansierade en- och tvåbostadshus att omfattas av lagen. Den s.k.&lt;br&gt;småhusgarantin borde vara mycket lämpligare reglering för sådana hus&lt;br&gt;än föreliggande förslag till byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser att byggfelsförsäkring bör omfatta i prin-&lt;br&gt;cip allt byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regress - återkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av återkravet finns i 6 § lagen om byggfeslförsäkring i&lt;br&gt;departementspromemorian s. 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att förskriften i första punkt-&lt;br&gt;en 6 § om försäkringsgivarens regressrätt torde med hänsyn till innehål-&lt;br&gt;let i 5 § andra punkten endast ha begränsad betydelse. Enligt paragra-&lt;br&gt;fens andra punkt får fastighetsägaren inte avsäga sig rätt till ersättning&lt;br&gt;som tillkommer honom enligt avtal. Stadgandet hindrar emellertid inte&lt;br&gt;att en köpare av en försäkrad fastighet i samband med förvärvet under-&lt;br&gt;låter att betinga sig garantier beträffande fastighetens skick och där-&lt;br&gt;igenom erhålla fördelaktigare villkor i andra avseenden. Byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ringen kan i ett sådant fall bidra till att entreprenörens ansvar upphör på&lt;br&gt;ett tidigare stadium än vad som annars hade varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIB säger sig ha svårt att förstå varför återkravsrätten skall begränsas.&lt;br&gt;Under debatten i franska parlamentet om objekts- och ansvarsförsäkring&lt;br&gt;inom byggandet förkastades vaije tanke på att skapa en &amp;quot;allmän sjuk-&lt;br&gt;försäkring för byggare&amp;quot;. Beträffande skrivningen &amp;quot;försäkringsgivare bör&lt;br&gt;överta den skadeståndsrätt som beställaren kan ha gentemot en entrepre-&lt;br&gt;nör&amp;quot; utgår institutet ifrån att denna rätt gäller inte enbart gentemot&lt;br&gt;entreprenören utan gentemot vaije byggproducent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skandia anser att återkravsfrågan är viktig vid uppbyggnaden av ett&lt;br&gt;system för ersättning av byggfel. Väljer man ett system utan återkrav&lt;br&gt;blir hanteringen enkel och kostnadsbesparande. Väljer man ett system&lt;br&gt;med återkrav medför detta dubbla försäkringssystem nämligen ett pri-&lt;br&gt;märt försäkringssystem som skyddar dem mot vilka återkrav riktas. Ett&lt;br&gt;sådant dubbelsystem är naturligen avsevärt dyrare. Dels krävs dubbla&lt;br&gt;försäkringsskydd och dels krävs dyrbar hantering vid överförande av&lt;br&gt;ersättning från primärsystemet till sekundärsystemet. I promemoran&lt;br&gt;uttalas den förhoppningen att försäkringsbolagen inte kommer att åter-&lt;br&gt;kräva i nämndvärd omfattning och att därför problemet med dubbel-&lt;br&gt;försäkring undviks. En byggfelsförsäkring med full återkravsrätt jämfört&lt;br&gt;med en byggfelsförsäkring med begränsad återkravsrätt blir möjligen&lt;br&gt;billigare. Det är svårt att ange storleken på eventuell premiereducering.&lt;br&gt;Återkrav är en komplicerad och dyrbar process där olika ansvarsregler&lt;br&gt;gäller. Byggfelsförsäkring kommer att meddelas av olika försäkrings-&lt;br&gt;bolag i konkurrens. Med all säkerhet kommer olika lösningar att pre-&lt;br&gt;senteras vad gäller återkrav. Vissa försäkringsbolag kommer att ha&lt;br&gt;lägre premier och full återkravsrätt, medan andra försäkringsbolag&lt;br&gt;kommer att ha högre premier utan återkravsrätt eller med begränsad&lt;br&gt;återkravsrätt. Med tanke på konkurrensläget mellan försäkringsbolagen&lt;br&gt;är det inte realistiskt att tro att återkrav inte kommer att bedrivas. Det&lt;br&gt;avgörande syftet med återkravsrätten måste vara prevention. Byggfels-&lt;br&gt;försäkringen får inte avlasta beställarens, entreprenörens, materialleve-&lt;br&gt;rantörens och konsultens ansvar för kvalitet i byggandet. Här har natur-&lt;br&gt;ligtvis återkravsrätten betydelse. Mot denna bakgrund anser Skandia att&lt;br&gt;återkravsfrågan bör regleras i lag om byggfelsförsäkring. Återkrav skall&lt;br&gt;få förekomma, dock enbart i begränsad omfattning. På så sätt undviks&lt;br&gt;dubbelförsäkring. I Allmänna försäkringsvillkor för byggnadsgarantiför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring, bilaga 2, regleras återkrav under punkten 13. Återkrav får här Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;till en böijan enbart ske mot den som orsakat felet. På så sätt fokuseras Bilaga 2&lt;br&gt;återkravet just mot den part som orsakat felet och inte övriga parter,&lt;br&gt;som eventuellt på grund av avtal ändock svarar for felet. Återkravs-&lt;br&gt;rätten begränsas vidare till 15 % av värdet av den ansvariges åtagande.&lt;br&gt;Denna ansvarsnivå är en inom byggbranschen vedertagen ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsningsnivå bl a i AB 92. Den är rimlig till sin storlek och torde till-&lt;br&gt;godose kraven på prevention. Speciell försäkring behövs inte som vid&lt;br&gt;fullt återkrav. För att ytterligare förhindra att de ansvariga försäkrar sig&lt;br&gt;för återkravet, bör 15 %-begränsningen, på sätt som anges i punkt 13,&lt;br&gt;sättas ur spel om försäkring finns. Skandia anser att det sätt på vilket&lt;br&gt;återkravet löses i punkt 13 är en rimlig begränsning av återkravsrätten,&lt;br&gt;och att den skall inskrivas i 6 § lagen om byggfelsförsäkring. Trygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hansa och Folksam anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet föreslår att &amp;quot;eget vållande eller&amp;quot; i 6 § i lagför-&lt;br&gt;slaget utgår; &amp;quot;eller på annan grund&amp;quot; synes fullt klargörande. Dessutom&lt;br&gt;anser förbundet att lagtexten tydligare kan utvisa att försäkringsbolaget&lt;br&gt;endast övertar den rätt till ersättning som motsvaras av vad som betalas&lt;br&gt;ut från försäkringen till byggnadens ägare. Att försäkringsbolaget av&lt;br&gt;den ersättningskyldige inte kan utkräva den självrisk som byggnadens&lt;br&gt;ägare har att bära framgår förslagsvis av följande lagtext (som samtidigt&lt;br&gt;visar att det är byggnadens ägare som avses). En byggfelsförsäkring&lt;br&gt;skall innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare, som betalat ut ersättning på grund av försäk-&lt;br&gt;ringen, övertar i motsvarande mån den rätt till ersättning som bygg-&lt;br&gt;nadens ägare kan ... felet eller skadan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ägare till en byggnad ... bestämmelser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom förefaller det sig enligt förbundets mening som naturligt att&lt;br&gt;reglerna i föreslagna 6 § placeras framför de regler som för närvarande&lt;br&gt;återfinns i 5 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund delar utredningens uppfattning att det är an-&lt;br&gt;geläget att försäkringsbolagen utnyttjar sin rätt till regress så att entre-&lt;br&gt;prenörer som bygger på ett felaktigt sätt verkligen får ta ansvaret för de&lt;br&gt;felaktigt utförda åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt konstaterar att problemet med återförsäkringar&lt;br&gt;för den som kan bli ansvarig för byggfel har inte lösts på ett bättre sätt&lt;br&gt;genom det i promemorian diskuterade förslaget om byggfelsförsäkring.&lt;br&gt;Ett förbud mot återförsäkringar torde vara en för långtgående åtgärd.&lt;br&gt;Tingsrätten har svårt att se att återförsäkringar helt kan undvikas. Bak-&lt;br&gt;grunden till att en lösning med garantier utfärdade av särskilt inrättat&lt;br&gt;garantibolag valdes i lagen om byggnadsgaranti var enligt prop. 1990/-&lt;br&gt;91:189 s. 18 att ett system med obligatoriska byggfelsförsäkringar hade&lt;br&gt;avvisats från försäkringshåll med hänvisning till svårigheterna att be-&lt;br&gt;räkna riskerna och att erhålla nödvändig återförsäkring. I promemorian&lt;br&gt;har inte närmare berörts hur försäkringsbolagen numera anser sig kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemästra dessa svårigheter. Tingsrätten kan bara konstatera att, såvitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår av promemorian, vissa försäkringsbolag synes vara beredda att Prop. 1992/93:121&lt;br&gt;meddela byggfelsförsäkringar med ett innehåll som skulle ge ett försäk- Bilaga 2&lt;br&gt;ringsskydd som i huvudsak motsvarar det skydd som erhålls genom&lt;br&gt;lagen om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen framhåller att försäkringsbolagens återförsäkringar&lt;br&gt;normalt inte är utformade så att de ger skydd för specifika åtaganden.&lt;br&gt;Försäkringsgivarens återförsäkringar regleras genom bolagsordningens&lt;br&gt;bestämmelser om maximalt självbehåll. Det kan därför inte förutsättas&lt;br&gt;att ett visst åtagande av en försäkringsgivare alltid är garanterat genom&lt;br&gt;återförsäkring eller på annat sätt. Efterlevs självbehållsreglema ger de&lt;br&gt;emellertid en betryggande möjlighet för försäkringsbolaget att infria sina&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom i lagen om byggfelsförsäkring endast regleras vad försäkring-&lt;br&gt;en skall eller får innehålla anges beträffande självrisk i promemorian att&lt;br&gt;&amp;quot;ägaren skall stå viss självrisk&amp;quot; (5 § punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser, för att inte lagen skall&lt;br&gt;kunna kringgås bör i lagen anges hur hög självrisken får vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen påpekar att av promemorian framgår inte vilka&lt;br&gt;självrisknivåer som kan anses skäliga. Med hänsyn till inspektionens&lt;br&gt;tillsyn över försäkringsverksamheten skulle någon form av vägledning&lt;br&gt;härvidlag vara värdefull. Inspektionen vill här som sin mening ange att&lt;br&gt;självrisken, för att inte förfela syftet med lagstiftningen, inte bör vara&lt;br&gt;alltför hög. Ett s.k. tak för självrisken kan t.ex. uppställas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning ifrågasätter införande av själv-&lt;br&gt;risk i byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt konstaterar att den remitterade promemorian inte&lt;br&gt;ger något underlag för bedömningen om lagen om byggnadsgaranti eller&lt;br&gt;det i promemorian presenterade förslaget till en lag om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring skulle strida mot EG:s regler. Någon avgörande skillnad i detta&lt;br&gt;hänseende mellan lagen om byggnadsgaranti och en lag om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring torde emellertid inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIB delar riksdagens uppfattning att lagen om byggnadsgaranti kan&lt;br&gt;visa sig strida mot EG:s existerande och förutsebara regler på området&lt;br&gt;(1.2); däremot torde inga hinder föreligga vad beträffar den föreslagna&lt;br&gt;lagen om objektsförsäkring, jfr inlägg från Frankrike i den pågående&lt;br&gt;debatten inom de av EG tillsatta utredningsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på konsortiets förslag till byggnadsgarantiförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar beträffande de allmänna försäkringsvillkoren&lt;br&gt;att friskrivningama i punkten 5.2.6 avser sådana skador på i byggnaden&lt;br&gt;ingående material, särskilt vatten-, värme- och avloppsledning samt&lt;br&gt;ventilations- och elsystem, som kan ge upphov till allvarliga hälsorisker&lt;br&gt;för de boende. Det är oacceptabelt att försäkringen inte omfattar här&lt;br&gt;avsedda byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anför i frågan bl.a. i redovisningen av följderna av nya AB 92&lt;br&gt;anförs i promemorian att kommittéförslaget &amp;quot;bedöms överensstämma&lt;br&gt;relativt väl med (de i promemorian redo-visade principerna för) bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring. HSB har inget att invända mot en sådan bedömning, men&lt;br&gt;det förefaller inte klart att kommittéförslagets redovisning av undantag&lt;br&gt;från försäkrade händelser verkligen står i överensstämmelse med lagför-&lt;br&gt;slagets utformning av den föreslagna 5 §. Möjligheter till ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsningar av det slag som redovisas i konsortieförslaget är av flera&lt;br&gt;skäl nödvändiga. Det är av avgörande betydelse såväl för premiekost-&lt;br&gt;nadema som för möjligheterna att erhålla nödvändig återförsäkring.&lt;br&gt;Enligt HSB:s mening måste försäkringen kunna begränsas vad gäller&lt;br&gt;försäkringsbelopp per byggnad och vid exempelvis s k serieskada. Inte&lt;br&gt;heller är det nödvändigt och framför allt mycket kostsamt att försäkra&lt;br&gt;med olimiterad indexering under tio år. Riksbyggen anför liknande&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins Byggmaterialgrupp anför i frågan bl.a. följande. I de för-&lt;br&gt;säkringsvillkor som finns redovisade i Bilaga 2 till promemorian anges&lt;br&gt;under punkten Återkrav att &amp;quot;I den mån försäkringsbolaget har betalt er-&lt;br&gt;sättning övertar försäkringsbolaget fastighetsägarens rätt att kräva ersätt-&lt;br&gt;ning av den som orsakat felet&amp;quot;. Vi emotsätter oss starkt den skrivning-&lt;br&gt;en. Försäkringsbolaget tar i sig över de avtal som fastighetsägaren har&lt;br&gt;med sina entreprenörer och leverantörer. Det skall därför ej innebära att&lt;br&gt;det ges möjlighet för försäkringsbolaget att efter eget bedömande ta&lt;br&gt;direkt kontakt med någon enskild ej avtalsslutande part (ex vis material-&lt;br&gt;leverantör) och kräva ersättning. Det bör vara de med fastighetsägaren&lt;br&gt;kontraktslutande parterna som primärt har att ta ställning till försäk-&lt;br&gt;ringsbolagens ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC ser en risk med det nya systemet. Med fyra stora försäkrings-&lt;br&gt;bolag som bildar ett konsortium och vars allmänna försäkringsvillkor&lt;br&gt;presenteras i departementspromemorian finns risk att konkurrens på&lt;br&gt;försäkringsmarknaden blir minimal. För att hålla premiema på en rimlig&lt;br&gt;nivå och villkoren godtagbara för försäkringstagarna behövs flera aktör-&lt;br&gt;er på marknaden. Vi ser gärna att utländska försäkringsbolag får möj-&lt;br&gt;lighet att konkurrera på den svenska marknaden både vad gäller vill-&lt;br&gt;koren och premiema. Vi har givetvis också studerat försäkringskonsorti-&lt;br&gt;ets förslag till allmänna försäkringsvillkor. Vi finner dem inte i alla&lt;br&gt;avseenden godtagbara. En viss oro känner vi också för premienivåerna&lt;br&gt;och de automatiskt följande höjningarna av boendekostnaderna och&lt;br&gt;beklagar att några kostnadskalkyler inte presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skandia anser att marknaden inte bör segmenteras utan att samtliga&lt;br&gt;försäkringsgivare i princip är skyldiga att teckna byggfelsförsäkring åt&lt;br&gt;alla kategorier. Lagtexten bör utsäga detta eller i vart fall bör detta&lt;br&gt;förhållande påpekas i förarbetana. Försäkringsförbundet samt andra&lt;br&gt;försäkringsbolag har redovisat liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund poängtera att det är viktigt att småhusgaran-&lt;br&gt;tin får vara kvar i sin nuvarande utformning, eftersom byggfelsforsäk-&lt;br&gt;ringen inte innehåller någon motsvarighet till produktionsgarantin. För&lt;br&gt;närvarande är småhusgarantin en förutsättning för erhållande av räntebi-&lt;br&gt;drag. När räntebidraget avvecklas bör istället motsvarande krav upp-&lt;br&gt;ställas vid bygglovprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om byggfelsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga&lt;br&gt;om sådan byggnad utfor ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och&lt;br&gt;som avsevärt förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnads-&lt;br&gt;arbetet finnas en byggfelsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd tillförsäkras&lt;br&gt;som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att försäkringen&lt;br&gt;gäller även om byggnaden övergår till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgivaren och försäkringshavaren får, efter det att försäk-&lt;br&gt;ringen tecknats, inte träffa avtal som medför att försäkringsvillkoren&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven på en byggfelsförsäkrings innehåll enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en byggfelsförsäkring skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En byggfelsförsäkring skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i&lt;br&gt;material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden som orsakats&lt;br&gt;av felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen behöver dock inte omfatta fel eller skador som måste&lt;br&gt;antas sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i&lt;br&gt;byggnaden och inte heller skador som normalt täcks av andra försäk-&lt;br&gt;ringar såsom fastighetsförsäkring, maskinförsäkring och allriskförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt&lt;br&gt;godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En byggfelsförsäkring skall omfatta fel eller skador som anmäls&lt;br&gt;inom tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som&lt;br&gt;bestäms av försäkringsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Villkor om inskränkningar i försäkringshavarens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En byggfelsförsäkring får, utöver vad som följer av 6-8 §§, inte&lt;br&gt;innehålla villkor som inskränker försäkringshavarens rätt till ersättning&lt;br&gt;för fel och skador som skall omfattas av försäkringen enligt 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att ersättning för&lt;br&gt;kostnad enligt 3 § lämnas endast i den mån ersättningen används för att&lt;br&gt;avhjälpa felet eller skadan på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för fel som vållats av den som är byggnadens ägare eller&lt;br&gt;av hans anställda lämnas till byggnadens ägare endast om felet har&lt;br&gt;vållats även av någon annan eller om det annars finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning inte lämnas i den mån felet eller skadorna skall avhjälpas&lt;br&gt;av någon som har lämnat särskild garanti enligt avtal, såvida det inte&lt;br&gt;visas att den ansvarige inte kan föllgöra sitt åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägaren skall svara för en viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att försäkringsgiva-&lt;br&gt;rens ansvar för fel och skador är begränsat till ett visst belopp per&lt;br&gt;byggnad (försäkringsbelopp) och till ett visst belopp för samtliga av&lt;br&gt;försäkringsgivaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsförsäkringar&lt;br&gt;(gemensamt försäkringsbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor om övertagande av rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En byggfelsförsäkring skall innehålla villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare, som betalat ut ersättning på grund av försäk-&lt;br&gt;ringen, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som&lt;br&gt;på grund av avtal eller eget vållande eller på annan grund är ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldig med anledning av felet eller skadan och som inte ägaren&lt;br&gt;själv tar i anspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. byggnadens ägare inte får till nackdel för försäkringsgivaren genom&lt;br&gt;avtal avsäga sig den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt&lt;br&gt;avtal eller allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att teckna försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En försäkringsgivare får inte vägra en byggherre som enligt 1 § är&lt;br&gt;skyldig att ha byggfelsförsäkring att teckna en sådan försäkring, om&lt;br&gt;försäkringsgivaren marknadsför byggfelsförsäkringar. Försäkring får&lt;br&gt;dock vägras om det med hänsyn till skaderisken eller någon annan&lt;br&gt;särskild orsak finns skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en försäkringsgivare i strid med 10 § har vägrat att meddela&lt;br&gt;en byggfelsförsäkring, skall domstol på yrkande av byggherren förklara&lt;br&gt;att denne har rätt att teckna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring villkor för byggstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Att byggnadsarbetet inte får påböijas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts for den eller de nämnder som fullgör kom-&lt;br&gt;munens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, framgår av 9 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Försäkring enligt lagen behövs&lt;br&gt;dock inte för byggnadsarbete för vilket ansökan om bygglov enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10) ingivits till sådan nämnd som avses i 12 § före&lt;br&gt;den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1991:742) om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att&lt;br&gt;kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1991:742) om byggnads-&lt;br&gt;garanti, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påböijas förrän bevis om garantin&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla samråd. Till&lt;br&gt;detta skall den ansvarige arbets-&lt;br&gt;ledaren samt byggherren, entrep-&lt;br&gt;renören, projektören och andra&lt;br&gt;som bestäms av nämnden kallas.&lt;br&gt;Vid behov skall även yrkes- in-&lt;br&gt;spektionen kallas. Om en sådan&lt;br&gt;garanti för byggnadsarbeten be-&lt;br&gt;hövs som avses i lagen (1991:742)&lt;br&gt;om byggnadsgaranti, skall bygg&lt;br&gt;nadsnämnden bereda garantiföre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1993:000) om byggfelsför-&lt;br&gt;säkring, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påböijas förrän bevis om försäk-&lt;br&gt;ringen företetts för byggnads&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämnd-&lt;br&gt;en, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla samråd. Till&lt;br&gt;detta skall den ansvarige arbets-&lt;br&gt;ledaren samt byggherren, entre-&lt;br&gt;prenören, projektören och andra&lt;br&gt;som bestäms av nämnden kallas.&lt;br&gt;Vid behov skall även Yrkes-&lt;br&gt;inspektionen kallas. Om en sådan&lt;br&gt;försäkring för byggnadsarbeten&lt;br&gt;behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:000) om byggfelsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:743&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:743&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget tillfälle att närvara vid sam- skall byggnadsnämnden bereda&lt;br&gt;rådet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringsgivaren till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fälle att närvara vid sam-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att&lt;br&gt;byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt&lt;br&gt;den samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Bevis om försäkring enligt den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om an-&lt;br&gt;sökan om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före den 1 oktober&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-02-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 januari 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Westerberg beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggfelsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Jan Stockhaus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissen innehåller förslag till lagstiftning vilken avses ersätta bl.a.&lt;br&gt;lagen (1991:742) om byggnadsgaranti. Nämnda lag, som ännu inte satts&lt;br&gt;i tillämpning, hade sin bakgrund i problem med fuktskador och andra&lt;br&gt;brister i s.k. sjuka hus, såvitt gäller bostadsbyggnader vilka inte räknas&lt;br&gt;som småhus, &amp;quot;flerbostadshus&amp;quot;. Det är därvid ofta fråga om fel som&lt;br&gt;tillkommit under byggnadstiden men som i allmänhet inte uppdagas&lt;br&gt;förrän långt senare. Systemet med byggaranti avsågs i huvudsak till-&lt;br&gt;godose två syften, nämligen att ifrågavarande typ av fel och skador&lt;br&gt;skall kunna avhjälpas snabbt - utan långvariga tvister om vem som&lt;br&gt;ytterst är ansvarig - samt också i fall då det inte finns någon ansvarig&lt;br&gt;som kan ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna. En väsentlig&lt;br&gt;målsättning med lagstiftningen angavs vara att åstadkomma ett skydd&lt;br&gt;för de boende mot ohälsa på grund av byggfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade förslagen innebär att systemet med byggaranti ersätts&lt;br&gt;med en ordning där en näringsidkare som uppför en byggnad av närma-&lt;br&gt;re angivet slag - eller beträffande en sådan byggnad utför mer genom-&lt;br&gt;gripande ombyggnadsåtgärder - blir skyldig att teckna en s.k. byggfels-&lt;br&gt;försäkring. Genom den föreslagna ändringen i 9 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10) fastslås således att byggnadsarbeten i&lt;br&gt;nämnda fall inte får påböijas förrän bevis om försäkringen företetts för&lt;br&gt;byggnadsnämnden. I förslaget till lag om byggfelsförsäkring ingår -&lt;br&gt;förutom de grundläggande föreskrifterna om i vilka fall en försäkring&lt;br&gt;skall finnas - vissa allmänna regler angående försäkringens omfattning,&lt;br&gt;villkor om inskränkningar i försäkringshavarens rätt till ersättning och&lt;br&gt;om försäkringsgivarens regressrätt samt bestämmelser om rätt att teckna&lt;br&gt;försäkring. Bland sistnämnda bestämmelser finns bl.a. en regel som&lt;br&gt;medger att frågan om skyldighet för försäkringsgivare, som marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för byggfelsförsäkringar, att i visst fall meddela sådan försäkring kan&lt;br&gt;bli föremål för prövning av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade förslagen har utarbetats på grundval av en inom När-&lt;br&gt;ingsdepartementet upprättad departementspromemoria (Byggfelsförsäk-&lt;br&gt;ring - en garanti för sunda hus, Ds 1992:63). Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Vad som därvid anförts har bl.a. föranlett att förslaget till&lt;br&gt;lag om byggfelsförsäkring under det fortsatta arbetet kompletterats med&lt;br&gt;de till sin materiella innebörd mycket lösliga och därmed för den prak-&lt;br&gt;tiska tillämpningen synnerligen svårbedömda reglerna i 8 § angående&lt;br&gt;möjligheter för försäkringsgivaren att begränsa sitt ansvar för fel och&lt;br&gt;skador till visst belopp for vaije försäkrad byggnad liksom till ett ge-&lt;br&gt;mensamt försäkringsbelopp för &amp;quot;samtliga av försäkringsgivaren under&lt;br&gt;ett kalenderår utfärdade byggfelsförsäkringar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna motiven liksom specialmotiveringama till skilda bestäm-&lt;br&gt;melser är på flera punkter tämligen knapphändiga. Dessa omständig-&lt;br&gt;heter liksom det förhållandet att lagtexten även i andra paragrafer än&lt;br&gt;den nyss nämnda 8 § innehåller avgränsningar eller kriterier som är&lt;br&gt;jämförelsevis allmänt hållna har berett lagrådet vissa svårigheter under&lt;br&gt;granskningen av förslagen. Av remissprotokollet framgår t.ex. inte hur&lt;br&gt;förslaget till lag om byggfelsförsäkring förhåller sig till annan lagstift-&lt;br&gt;ning angående försäkringsverksamhet, bl.a. lagen (1927:77) om för-&lt;br&gt;säkringsavtal. Det anges inte heller i vad mån det än tänkt att det kan&lt;br&gt;bli fråga om mycket individuellt utformade försäkringsavtal eller ett,&lt;br&gt;eller möjligen ett starkt begränsat antal, avtal av standardtyp, eventuellt&lt;br&gt;med vissa särskilt angivna, tänkbara variationer. Hur förhållandet blir i&lt;br&gt;dessa hänseenden är bl.a. av betydelse när det gäller att ta ställning till&lt;br&gt;i vad mån den föreslagna regeln ill § om domstolsprövning kan anses&lt;br&gt;vara en tillräcklig rättssäkerhetsgaranti för den enskilde byggherren.&lt;br&gt;Detsamma gäller frågan om hur premien för en försäkring skall beräk-&lt;br&gt;nas och erläggas. Remissprotokollet ger inte heller här någon vägled-&lt;br&gt;ning. En ytterligare oklarhet med det föreslagna &amp;quot;gemensamma försäk-&lt;br&gt;ringsbeloppet&amp;quot; i 8 § är vilken inverkan på premiema som uppkommer,&lt;br&gt;eller bör uppkomma, i fall då en försäkringsgivare under ett kalenderår&lt;br&gt;kommmit att meddela byggfelsförsäkringar för större sammanlagda&lt;br&gt;belopp än som beräknats vid fastställandet av det &amp;quot;gemensamma för-&lt;br&gt;säkringsbeloppet&amp;quot; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund särskilt av ett av de angivna huvudsyftena med ifråga-&lt;br&gt;varande reglering - nämligen att bereda de boende ett skydd mot ohälsa&lt;br&gt;på grund av byggfel - bör i sammanhanget också påpekas att den fak-&lt;br&gt;tiska tillämpningen av bestämmelserna i 8 § om vissa beloppsgränser,&lt;br&gt;liksom det till sin omfattning också obestämda villkoret i 7 § 3 om&lt;br&gt;självrisk, är förhållanden som i hög grad torde återverka på möjlig-&lt;br&gt;heterna till ersättning och därmed på försäkringspremiernas storlek.&lt;br&gt;Ifrågavarande bestämmelser öppnar möjligheter, i vaije fall teoretiskt,&lt;br&gt;för en mindre nogräknad byggherre att teckna en försäkring med sådana&lt;br&gt;villkor att nämnda skydd blir mer eller mindre illusoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har anförts leder lagrådet till den allmänna slutsatsen att det&lt;br&gt;på föreliggande material är svårt att säkert överblicka huruvida förslaget&lt;br&gt;till lag om byggfelsförsäkring är i alla delar ändamålsenligt. En grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggande förutsättning för att det föreslagna nya systemet skall fungera&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt synes vara att försäkringsgivarna medverkar vid&lt;br&gt;utformningen och tillhandahållandet av ifrågavarande försäkringar på&lt;br&gt;det vis som förutsatts i remissen. Enligt lagrådets mening krävs också&lt;br&gt;att tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen, ägnar utvecklingen på detta&lt;br&gt;område en noggrann och fortlöpande uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om byggfelsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en byggfelsförsäkring skall innehålla villkor&lt;br&gt;om att försäkringen gäller även om byggnaden övergår till ny ägare.&lt;br&gt;Enligt andra stycket får, efter det att försäkringen tecknats, försäkrings-&lt;br&gt;givaren och försäkringshavaren inte träffa avtal som medför att försäk-&lt;br&gt;ringsvillkoren inte längre uppfyller kraven på en byggfelsförsäkring&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sak inget att erinra mot vad som föreslås i de nu åter-&lt;br&gt;givna bestämmelserna. Däremot kan det sättas i fråga om bestämmelser-&lt;br&gt;na placerats på lämpligt ställe i lagen. Från systematisk synpunkt fram-&lt;br&gt;står det som mer naturligt om föreskrifterna i såväl första som andra&lt;br&gt;stycket kommer efter de grundläggande bestämmelserna i 3 och 4 §§&lt;br&gt;om vad en byggfelsförsäkring skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar mot bakgrund av det anföra att 2 § utgår och att i&lt;br&gt;konsekvens härmed 3 och 4 §§ benämns 2 § respektive 3 §. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i gamla 2 § första stycket kan förslagsvis - med en mindre språklig&lt;br&gt;justering - föras in som ett andra stycke i nya 3 § medan bestämmelsen&lt;br&gt;i gamla 2 § andra stycket bör få bilda en ny 4 § eller få sin plats efter&lt;br&gt;nuvarande 9 § under en särskild rubrik &amp;quot;Förbud mot ändring av vill-&lt;br&gt;kor&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad lagrådet här förordat bör de i 5 § gjorda hänvisningarna&lt;br&gt;till &amp;quot;3 och 4 §§&amp;quot; ändras till &amp;quot;2 och 3 §§&amp;quot; samt hänvisningen i 6 § till &amp;quot;3&lt;br&gt;§&amp;quot; ändras till &amp;quot;2 §”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse att en byggfelsförsäkring skall in-&lt;br&gt;nehålla villkor om att ersättning för kostnad enligt 3 § lämnas endast i&lt;br&gt;den mån ersättningen används för att avhjälpa felet eller skadan på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Av 3 § framgår beträffande kostnaden att denna&lt;br&gt;skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ordalydelsen i 6 § kan inte klart utläsas vid vilken tidpunkt försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren har att utge ersättning när ett försäkringsfall inträffat. I be-&lt;br&gt;stämmelsens andra led sägs &amp;quot;i den mån ersättningen används&amp;quot; för att av-&lt;br&gt;hjälpa felet. Verbformen &amp;quot;används&amp;quot; tyder närmast på att försäkrings-&lt;br&gt;givaren har att pröva om förutsättningar föreligger för att felet eller&lt;br&gt;skadan kommer att avhjälpas och, om detta bedöms bli fallet, i förskott&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala ut eller medge att lämna ersättning. Frågan blir då om avsikten är&lt;br&gt;att också lägga på försäkringsgivaren att i efterhand pröva och möjligen&lt;br&gt;kontrollera att ersättningen faktiskt använts för att avhjälpa felet eller&lt;br&gt;skadan. En alternativ tolkning av paragrafen är att ersättning skall utgå&lt;br&gt;först sedan felet eller skadan avhjälpts på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmmelsen är tvingande. Inte minst för att åstad-&lt;br&gt;komma enhetliga försäkringsvillkor på denna punkt och minska risken&lt;br&gt;för tvister är det önskvärt att innebörden klarläggs under det vidare&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Lagen om byggnadsgaranti och dess bakgrund......... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Bostadsutskottets betänkande....................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Promemorian ..................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Allmänt om krav på byggnader och ansvar för fel...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Statens stöd för bostadsfinansiering.................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 EG:s regler....................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Behovet av författningsreglering..................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Byggfelsförsäkring villkor för byggstart............... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Lagens tillämpningsområde......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Tillsyn............................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Närmare om försäkringens innehåll.................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.1 &amp;nbsp;Begränsningar i försäkringsskyddet............ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.2 Återkrav m.m.............................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.3 &amp;nbsp;Rätt att teckna byggfelsförsäkring m.m........ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Utvärdering....................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om byggfelsförsäkring............... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10) ......................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag............................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna och sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttranden................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande ................................. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43214, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:25:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03121</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:25:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03121</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__121.pdf</filnamn>
<filstorlek>2954030</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en lag om byggfelsförsäkring</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/31046278-9B44-4AB6-A22E-42F6CC917478</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU22</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Byggfelsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:121&lt;br/&gt;
En lag om byggfelsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:121&lt;br/&gt;
En lag om byggfelsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Eriksson i Stockholm  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:121&lt;br/&gt;
En lag om byggfelsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Eriksson i Stockholm  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  och Inga-Britt Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:121&lt;br/&gt;
En lag om byggfelsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  och Inga-Britt Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>