<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2294103</hangar_id>
 <dok_id>GG03120</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:30</publicerad>
 <titel>om ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:120&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i sekretesslagen (1980:100) med&lt;br&gt;anledning av EES-avtalet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03120/prop_199293__120-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun HeIls vik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas i vilken mån EES-avtalet innehåller sekretess-&lt;br&gt;bestämmelser samt lämnas förslag till de ändringar i sekretesslagen som&lt;br&gt;dessa bestämmelser föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övervakningen av att företag och andra följer de gemen-&lt;br&gt;samma konkurrensreglerna föreslås att sådana uppgifter som en svensk&lt;br&gt;tillsynsmyndighet på grund av avtalet erhållit från en utländsk tillsyns-&lt;br&gt;myndighet eller inhämtat inom landet skall omfattas av s.k. absolut&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konstateras att sekretesslagens regler om sekretess hos andra&lt;br&gt;tillsynsorgan redan uppfyller de krav avtalet ställer och att några&lt;br&gt;lagändringar i denna del därför inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ömsesidigt bistånd i tullfrågor föreslås att den bestäm-&lt;br&gt;melse i sekretesslagen som föreskriver sekretess för uppgifter som en&lt;br&gt;svensk myndighet erhållit enligt avtal med en främmande stat också skall&lt;br&gt;gälla beträffande avtal med en mellanfolklig oi^anisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området provning och kontroll föreslås en teknisk anpassning av&lt;br&gt;sekretesslagen till följd av den nya lag om teknisk kontroll regeringen&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att anta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna avses träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 sand. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 §, 16 kap. 1 § och&lt;br&gt;bilagan till sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering,&lt;br&gt;tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på pro-&lt;br&gt;duktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings-&lt;br&gt;resultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt&lt;br&gt;i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för&lt;br&gt;myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet, som&lt;br&gt;avses i första stycket, för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds ekonomiska&lt;br&gt;eller personliga förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten förfogar över&lt;br&gt;på grund av avtalet. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får&lt;br&gt;inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fäll förordna om undantag från sekretess&lt;br&gt;som har föreskrivits med stöd av första stycket 1, om den finner det vara&lt;br&gt;av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten i verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar den som avses i nämnda&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1, 2 eller 19 § för sådan&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten har erhållit&lt;br&gt;enligt avtalet. Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga&lt;br&gt;om denna sekretess tillämpas i&lt;br&gt;strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän 1&lt;br&gt;stycket i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten eller mellanfolkliga orga-&lt;br&gt;nisationen i verksamhet som&lt;br&gt;motsvarar den som avses i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat&lt;br&gt;eller mellanfolklig organisation,&lt;br&gt;hos myndighet i verksamhet&lt;br&gt;som avses i 1, 2 eller 19 § för&lt;br&gt;sådan uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden som myndigheten&lt;br&gt;fötfogar över på grund av avta-&lt;br&gt;let. Föreskrifterna i 14 kap. 1-&lt;br&gt;3 §§ får inte i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;! gäller sekretessen enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:350.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2, 7 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till myndighets affärsmässiga&lt;br&gt;utlåningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De&lt;br&gt;fäll av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om andra&lt;br&gt;ekonomiska eller personliga för-&lt;br&gt;hållanden än affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden för den som trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande&lt;br&gt;förbindelse med den som är före-&lt;br&gt;mål för myndighetens verksam-&lt;br&gt;het&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 § första stycket 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till myndighets affärsmässiga&lt;br&gt;utlåningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget&lt;br&gt;Statens Anläggningsprovning,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatorisk kontroll (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985:1105)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fäll med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Anläggningsprovning,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll som riksprovplats (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:120&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;med anledning av EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-länder undertecknat ett&lt;br&gt;omfettande avtal med Europeiska Gemenskaperna (EG) och dess&lt;br&gt;medlemsländer om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I&lt;br&gt;anslutning till EES-avtalet har EFTA-ländema undertecknat tre avtal&lt;br&gt;sinsemellan, nämligen ett om upprättande av en övervakningsmyndighet&lt;br&gt;och en domstol, ett om en ständig kommitté och ett om parlamentariker-&lt;br&gt;samverkan på EFTA-sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170 har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna&lt;br&gt;de undertecknade avtalen samt anta förslag till en lag om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES-lagen) med grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk rätt. Avtalen&lt;br&gt;innehåller vissa krav på sekretess som Sverige skall uppfylla i sin&lt;br&gt;lagstiftning. Regeringen har i propositionen (bil. 1, s. 182) aviserat att&lt;br&gt;den i annat sammanhang ämnar återkomma med förslag till nödvändiga&lt;br&gt;lagändringar i denna del. Med anledning av detta har inom Justitie-&lt;br&gt;departementet upprättats en promemoria (Ds 1992:84) som behandlar&lt;br&gt;denna fråga och vari föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100,&lt;br&gt;omtryckt 1989:713). Promemorian behandlar bara de sekretessbestäm-&lt;br&gt;melser som till följd av EES-avtalet skall gälla från avtalets ikraft-&lt;br&gt;trädande. De bestämmelser om sekretess i avtalet som kommer att gälla&lt;br&gt;från en senare tidpunkt kommer, som anges i promemorian, att tas upp&lt;br&gt;i annat sammanhang. Det gäller bl.a. föreskrifter om konfidentiell&lt;br&gt;behandling av vissa uppgifter avseende klassificering, förpackning och&lt;br&gt;märkning av ferliga ämnen och preparat. Promemorians lagförslag bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av Sveriges&lt;br&gt;riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Finansinspektionen, Boverket, Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fekultetsstyrelsens&lt;br&gt;forskningsnämnd vid Lunds universitet, Statens jordbruksverk, Statens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växtsortnämnd, Statens livsmedelsverk, Konkurrensverket, Statens Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;provningsanstalt, Styrelsen för teknisk ackreditering, justitieombuds-&lt;br&gt;mannen Stina Wahlström (JO), Stockholms fondbörs, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet,&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Spar-&lt;br&gt;bankernas Bank och Finansbolagens Förening. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 92-3060).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 oktober 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslag som upprättats inom Justitiedepartementet. Det&lt;br&gt;till Lagrådet remitterade lagförslaget överensstämmer frånsett vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar, med det lagförslag jag avser att lägga fram nu.&lt;br&gt;Det till Lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 15 oktober 1992 lämnat det remitterade förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Offentlighetsprincipen och EES&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen kan definieras som den grundsats enligt vilken&lt;br&gt;samhällsorganens verksamhet skall ske under allmän insyn och kontroll.&lt;br&gt;För att en offentlighetsprincip skall anses råda i samhället räcker det inte&lt;br&gt;med att myndigheterna lämnar medborgarna en vidsträckt information om&lt;br&gt;sitt arbete. Den offentliga verksamheten måste i stället ligga öppen för&lt;br&gt;medborgarna och de nyhetsförmedlande organen på sådant sätt att dessa&lt;br&gt;kan inhämta upplysningar i skilda angelägenheter efter eget val,&lt;br&gt;oberoende av myndigheternas informationsgivning (prop. 1975/76:160 s.&lt;br&gt;69). Sammanfattningsvis brukar man säga att offentlighetsprincipen fyller&lt;br&gt;tre huvudändamål. Den utgör en garanti för rättssäkerheten, effektivitet&lt;br&gt;i förvaltningen och effektivitet i folkstyret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand förknippas offentlighetsprincipen med den i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (TF) fastlagda grundsatsen om allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet. Det sägs där att varje medborgare till främjande&lt;br&gt;av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar. Härigenom markeras att handlings-&lt;br&gt;offentligheten utgör ett inslag i den medborgerliga yttrande- och&lt;br&gt;informationsfriheten och därmed en av betingelserna för den fria&lt;br&gt;demokratiska åsiktsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat inslag i offentlighetsprincipen utgör den medborgerliga&lt;br&gt;yttrandefrihet som gäller också som grundsats för de tjänstemän och&lt;br&gt;andra som är verksamma hos det allmänna och som omfattar också den&lt;br&gt;information som dessa offentliga funktionärer förfogar över i denna&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i detta sammanhang är också reglerna om meddelarfrihet,&lt;br&gt;dvs. rätten för var och en att utom i vissa undantagsfall lämna uppgifter&lt;br&gt;i vilket ämne som helst för publicering. Dessa regler kan ses som en del&lt;br&gt;av det regelverk genom vilket offentlighetsprincipen förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att framhålla att de offentliga funktionärernas&lt;br&gt;yttrandefrihet och meddelarfriheten inte innebär att uppgifter blir&lt;br&gt;offentliga i den meningen att de blir tillgängliga för allmänheten utan i&lt;br&gt;princip endast en frihet för den enskilde att utan risk för straff, skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet eller andra sanktioner lämna ut uppgifter för publicering.&lt;br&gt;Någon rätt till insyn i det allmännas verksamhet är det alltså inte frågan&lt;br&gt;om utan en möjlighet för offentliga funktionärer att informera t.ex.&lt;br&gt;massmedierna om förhållanden som angår deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om offentlighetsprincipen, de offentliga funktionärernas yttrande-&lt;br&gt;frihet och meddelarfriheten är omistliga inslag i vår rättsordning kan de&lt;br&gt;dock inte vara utan undantag. Inskränkningar i rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar får därför göras om det är påkallat av hänsyn till&lt;br&gt;vissa i 2 kap. 2 § TF angivna intressen, där behovet av sekretess är&lt;br&gt;särskilt starkt. Föreskrifter om dessa begränsningar är samlade i&lt;br&gt;sekretesslagen som också reglerar den tystnadsplikt som utgör undantag&lt;br&gt;från de offentliga funktionärernas yttrandefrihet. Sekretess används i&lt;br&gt;lagen som en gemensam beteckning på begränsning i handlings-&lt;br&gt;offentligheten och tystnadsplikt. Och i 16 kap. sekretesslagen anges vissa&lt;br&gt;tystnadspliktsföreskrifter som gäller som undantag från principen om&lt;br&gt;meddelarfrihet medan denna princip tar över övriga tystnadspliktsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje bedömning av om offentlighetsprincipen skall få vika för ett&lt;br&gt;sekretessbehov måste en intresseavvägning göras. När ett beaktansvärt&lt;br&gt;intresse av allmän insyn kan antas föreligga bör offentlighetsprincipen få&lt;br&gt;vika endast om det framstår som nödvändigt av hänsyn till viktiga&lt;br&gt;motstående intressen. Enbart den omständigheten att sekretess skulle&lt;br&gt;underlätta myndigheternas arbete inom landet eller samarbetet med&lt;br&gt;utländska myndigheter kan aldrig vara ett tillräckligt skäl för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om fri tillgång till de allmänna organens handlingar lades&lt;br&gt;första gången fast i 1766 års TF och har således - om än inte utan&lt;br&gt;avbrott - gällt i vårt land i över 200 år. Den har därigenom satt sin&lt;br&gt;prägel på den svenska förvaltningen och påverkat attityder och&lt;br&gt;värderingar i samhället. Sverige och Finland har länge varit ensamma om&lt;br&gt;att tillämpa denna princip men på senare år har även andra länder, t.ex.&lt;br&gt;Danmark, Frankrike och Nederländerna, anlagt samma synsätt. Sverige&lt;br&gt;är dock såvitt bekant fortfarande ensamt om att ha principen grundlags-&lt;br&gt;fäst. Det svenska regelverket på området framstår som mycket detaljerat&lt;br&gt;vilket har föranletts av ett önskemål att i lagstiftningen så noga som&lt;br&gt;möjligt reglera undantagen från offentlighetsprincipen för att inte lämna&lt;br&gt;myndigheterna ett utrymme för att skönsmässigt avgöra vilken insyn som&lt;br&gt;skall finnas i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder är utgångspunkten den omvända. Särskilt tydligt är detta&lt;br&gt;i t.ex. Storbritannien där principen i stället är att alla allmänna handlingar&lt;br&gt;är hemliga om inte ett särskilt beslut om offentliggörande fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om några av EG:s medlemsländer alltså tillämpar en offentlighets-&lt;br&gt;princip tillämpas den inte av EG som sådant. EG-institutionema&lt;br&gt;bestämmer själva om en handling skall lämnas ut eller inte. Om&lt;br&gt;handlingen har sekretessbelagts är institutionen förhindrad att lämna ut&lt;br&gt;den. Handlingar hos EG:s institutioner blir som regel offentliga först&lt;br&gt;efter 30 år. För att en sekretessbelagd handling skall kunna lämnas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs dessutom ett särskilt beslut om att häva sekretessen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna genomgång framgår att offentlighetsreglema ser olika ut i&lt;br&gt;EG och dess medlemsländer. EG ställer heller inte krav på att dessa&lt;br&gt;regler skall harmoniseras utan vaije medlemsland får ha den lagstiftning&lt;br&gt;som passar förhållandena i det landet bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa håll i EG:s regelverk finns emellertid sekretessregler som&lt;br&gt;medlemsländerna - utifrån sina skilda utgångspunkter - måste anpassa sin&lt;br&gt;lagstiftning till. Det gäller framfor allt sekretess för övervägandena vid&lt;br&gt;EG-rådets möten och för uppgifter som enskilda enligt dessa regler skall&lt;br&gt;lämna till EG-kommissionen eller till nationella myndigheter om sina&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana sekretessregler återfinns också i några av de EG-rättsakter som&lt;br&gt;Sverige genom EES-avtalet åtagit sig att införliva med svensk rätt. En&lt;br&gt;rättsakt som motsvarar en EG-förordning skall därvid i enlighet med&lt;br&gt;artikel 7 i EES-avtalet som sådan göras till en del av vår rättsordning,&lt;br&gt;dvs. inkorporeras, medan EG-direktiven ger oss rätt att välja form och&lt;br&gt;metod för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att Sverige skall uppfylla de åtaganden som följer av&lt;br&gt;EES-avtalet. Detta innebär emellertid inte att vi måste göra på precis&lt;br&gt;samma sätt som man gjort i något av EG:s medlemsländer. Införlivandet&lt;br&gt;bör i stället ske på ett sådant sätt som passar vår rättssystematik, också&lt;br&gt;när det gäller offentlighet och sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar skall enligt&lt;br&gt;2 kap. 2 § TF noga anges i en särskild lag eller i annan lag som den&lt;br&gt;särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lag som avses är sekretess-&lt;br&gt;lagen. Detta innebär att det i sekretesslagen i så precisa ordalag som&lt;br&gt;möjligt anges för vilka slag av uppgifter som det skall gälla sekretess.&lt;br&gt;Eftersom sekretess i gemenskapsrätten inte utgör ett undantag från en&lt;br&gt;generell offentlighetsprincip har sekretessreglerna där inte samma grad&lt;br&gt;av precision. Ett typiskt exempel på en sådan från EG-rätten hämtad&lt;br&gt;sekretessregel finns i artikel 9.2 i protokoll 24 till EES-avtalet, som&lt;br&gt;behandlar hur övervakningen av att företag och andra följer de gemen-&lt;br&gt;samma konkurrensreglerna skall organiseras. Där åläggs ansvariga&lt;br&gt;myndigheter och deras tjänstemän att inte avslöja upplysningar som de&lt;br&gt;har inhämtat med stöd av det protokollet och som är av sådant slag att&lt;br&gt;de omfattas av sekretess. Vilka upplysningar som är av sådant slag sägs&lt;br&gt;däremot inte. Det blir därigenom en uppgift för vaije land att närmare&lt;br&gt;ange detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min uppfattning att den svenska anpassningen till EES-avtalet&lt;br&gt;skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med den tradition av betydande&lt;br&gt;öppenhet som så länge präglat svensk förvaltning. En alltför stor&lt;br&gt;beredvillighet att gå sekretessintressena till mötes kan leda till att&lt;br&gt;principen om öppenhet förbyts i sin motsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare anledning till återhållsamhet i detta hänseende är att EG&lt;br&gt;som organisation kan bedömas vara på väg mot en ökad öppenhet. Till&lt;br&gt;Maastrichtavtalet finns t.ex. fogad en förklaring om rätten till tillgång&lt;br&gt;till information. Där framhålls att insyn i beslutsprocessen stärker&lt;br&gt;institutionernas demokratiska karaktär och allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;förvaltningen. Kommissionen har därför ombetts att senast år 1993 lägga&lt;br&gt;fram en rapport för rådet om åtgärder för att förbättra allmänhetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till den information som institutionerna har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget också framhållas att allt förhandlingsarbete,&lt;br&gt;också det internationella, som regel ställer krav på viss sekretess så att&lt;br&gt;t.ex. egna förhandlingspositioner inte blir tillgängliga för motparter i&lt;br&gt;arbetet, vilket skulle göra att svenska intressen inte kan drivas på bästa&lt;br&gt;sätt. Också ett sådant förfarande som det hos kommissionen och&lt;br&gt;domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg är kringgärdat med&lt;br&gt;sekretess som kan te sig främmande för vår traditionella öppenhet. Det&lt;br&gt;är emellertid svårt att hävda att Sverige skall avstå från internationellt&lt;br&gt;samarbete därför att detta är förknippat med krav på sekretess i&lt;br&gt;verksamheten. En annan sak är att Sverige med kraft bör driva uppfatt-&lt;br&gt;ningen att offentlighet är ett viktigt värde också i det mellanfolkliga&lt;br&gt;samarbetet. Detta är ingen orealistisk linje med tanke på att den svenska&lt;br&gt;offentlighetsprincipen - liksom bl.a. justitieombudsmannaämbetet - tillhör&lt;br&gt;de från början unika svenska rättsliga företeelser som sprider sig till allt&lt;br&gt;fler länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfriheten är en helt unik svensk rättslig princip, även om det&lt;br&gt;i andra länder finns regler om skydd för källor för information till&lt;br&gt;massmedier som i praktiken kan sägas ha en liknande funktion att&lt;br&gt;&amp;quot;privilegiera&amp;quot; uppgiftslämnande i publiceringssyfte. I detta ligger att det&lt;br&gt;visserligen kan vara vanskligt att avgöra vilket utrymme som inter-&lt;br&gt;nationella sekretessregler ger åt uppgiftslämnande i sådant syfte. Jag ser&lt;br&gt;det emellertid som möjligt att i detta som i liknande mellanfolkliga&lt;br&gt;sammanhang hävda uppfattningen att det finns utrymme för källskydd i&lt;br&gt;den form som vår svenska meddelarfrihet innebär. Min uppfattning är&lt;br&gt;alltså att ett krav på sekretess i t.ex. EES-avtalet inte nödvändiggör&lt;br&gt;undantag från principen om meddelarfrihet utan att den frågan får&lt;br&gt;avgöras efter den typ av intresseavvägning som görs också i andra fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har med denna bakgrundsteckning velat ange den grundåskådning&lt;br&gt;som jag menar bör prägla lagstiftningsarbetet i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmänt om införlivandet av EES-avtalet med&lt;br&gt;svensk rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet omfattar en huvuddel om 129 artiklar, 49 protokoll och 22&lt;br&gt;bilagor. I bilagorna görs hänvisning till ca 1 500 EG-rättsakter som med&lt;br&gt;nödvändiga anpassningar har integrerats i avtalet. Till avtalet är fogade&lt;br&gt;ett antal protokollsanteckningar och deklarationer jämte viss brevväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overvakningsavtalet omfattar en huvuddel med 53 artiklar och sju&lt;br&gt;protokoll jämte två bilagor. Kommittéavtalet omfattar likaså en huvuddel&lt;br&gt;med 14 artiklar samt därutöver två protokoll och en bilaga med&lt;br&gt;tillhörande bihang. Även till dessa avtal är fogade protokollsanteckningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 prop. 1991/92:170 föreslår regeringen att huvuddelen av EES-avtalet&lt;br&gt;skall införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Detta skall ske&lt;br&gt;genom en lag om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-&lt;br&gt;lagen). Enligt 2-4 §§ EES-lagen skall huvudbestämmelserna (artiklarna&lt;br&gt;1-129) och vissa protokoll till EES-avtalet, huvudbestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(artiklarna 1-53) i övervakningsavtalet och protokollen 1-4 till detta avtal Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;samt protokoll 1 till kommittéavtalet gälla som svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsbestämmelser som upptas i bilagorna till EES-avtalet och de&lt;br&gt;bindande rättsakter det hänvisas till i bilagorna föreslås bli införlivade&lt;br&gt;med svensk rätt genom författningar på resp, sakområde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sekretessbestämmelser i EES-avtalets huvuddel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågan om införlivande av de sekretessregler&lt;br&gt;som EES-kommittén skall fastställa enligt artikel 83 i EES-&lt;br&gt;avtalets huvuddel får tas upp när EES-kommittén har fastställt&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tystnadsplikt som följer av artikel 122 i&lt;br&gt;EES-avtalets huvuddel finns redan en motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i 1 kap. 6 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians överväganden överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Hovrätten över Skåne och Blekinge har&lt;br&gt;yttrat sig i denna fråga och förklarat sig dela promemorians över-&lt;br&gt;väganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt artikel 83 i EES-avtalets huvuddel&lt;br&gt;skall vid informationsutbytet mellan offentliga myndigheter, EFTA-&lt;br&gt;statema ha samma rättigheter att ta emot och samma skyldigheter att ge&lt;br&gt;information som EG-medlemsstatema samt vara underkastade de&lt;br&gt;sekretessregler som skall fästställas av Gemensamma EES-kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i prop. 1991/92:170 innebär inte denna bestämmelse att&lt;br&gt;EES-kommittén träder istället för svenska oigan med normgivnings-&lt;br&gt;kompetens. De sekretesskrav som enligt artikel 83 skall fästställas av&lt;br&gt;EES-kommittén är att anse som folkrättsligt bindande beslut som såvitt&lt;br&gt;avser svenska myndigheter måste införlivas i den svenska sekretess-&lt;br&gt;lagstiftningen for att bli gällande här i landet (bil. 1, s. 127). Jag anser&lt;br&gt;att frågan om sådant införlivande får tas upp senare när EES-kommittén&lt;br&gt;har fästställt reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 122 i EES-avtalets huvuddel skall de avtalsslutande&lt;br&gt;parternas ombud, delegater och experter samt tjänstemän och övriga&lt;br&gt;anställda som är verksamma enligt detta avtal även efter det att deras&lt;br&gt;uppdrag upphört vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar som&lt;br&gt;omfättas av sekretess. En motsvarande bestämmelse finns redan i 1 kap.&lt;br&gt;6 § sekretesslagen. Jag anser därför att någon lagstiftning i detta&lt;br&gt;avseende inte är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sekretessen hos de konkurrensövervakande Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;organen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Absolut sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet&lt;br&gt;på konkurrensområdet för sådana uppgifter om enskildas&lt;br&gt;ekonomiska eller personliga förhållanden som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över på grund av ett med främmande stat eller&lt;br&gt;mellanfolklig organisation slutet avtal, som har godkänts av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som finns i 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen&lt;br&gt;om begränsning i sekretessen mellan olika myndigheter i&lt;br&gt;Sverige får inte tillämpas i den mån det skulle strida mot&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa sådana uppgifter som rör tredje man undantas från&lt;br&gt;meddelarfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som har&lt;br&gt;yttrat sig tillstyrker eller godtar förslaget. Bland dessa remissinstanser&lt;br&gt;anser Hovrätten över Skåne och Blekinge det dock vara tveksamt om&lt;br&gt;förslaget är tillräckligt för att åstadkomma den sekretess som Sverige är&lt;br&gt;skyldigt att iaktta enligt de internationella åtagandena och anser att frågan&lt;br&gt;bör analyseras under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall har ifrågasatt om det inte i det föreslagna nya andra stycket i&lt;br&gt;8 kap. 6 § sekretesslagen mera bör knytas an till ordalydelsen i första&lt;br&gt;stycket punkterna 1 och 2. Andra remissinstanser har anfört att förhål-&lt;br&gt;landet mellan 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen och det föreslagna&lt;br&gt;nya stycket behöver närmare preciseras. Så anser t.ex. Statens jordbruks-&lt;br&gt;verk det vara tveksamt om det är tillräckligt med en sekretessprövning&lt;br&gt;enligt paragrafens första stycke punkt 1 eller om man måste gå vidare&lt;br&gt;och undersöka om det kan föreligga en starkare sekretess till följd av&lt;br&gt;paragrafens nya andra stycke. Statens livsmedelsverk anser att det av&lt;br&gt;lagtexten bör klart framgå att tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet&lt;br&gt;inte skall tillämpa det nya föreslagna andra stycket. Enligt Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund blir det inte helt enkelt att tillämpa bestämmelsen om den&lt;br&gt;nuvarande sekretessen bibehålls och det kan därför bli svårt att bedöma&lt;br&gt;vilken typ av sekretess som gäller för vilka uppgifter samt att problemet&lt;br&gt;blir än större om myndigheten använder ADB-teknik vid hanteringen av&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har avvisat förslaget eftersom det enligt verkets&lt;br&gt;uppfattning inte fullt ut överensstämmer med de avtalsbestämmelser som&lt;br&gt;Sverige åtagit sig att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har avstyrkt förslaget. Publicistklubben,&lt;br&gt;Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen&lt;br&gt;avstyrker helt förslaget eftersom det innebär att ytterligare en bestäm-&lt;br&gt;melse om absolut sekretess införs i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna del&lt;br&gt;tar också upp frågan om förslagets förhållande till meddelarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bl.a. JO, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;Sundsvall och Sveriges Industriförbund måste, om en sekretessbelagd&lt;br&gt;uppgift inte skall omfettas av meddelarfriheten, den ifrågavarande&lt;br&gt;sekretessregeln finnas upptagen i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Om&lt;br&gt;avsikten är att uppgifter om tredje man skall ha detta strängare sekretes-&lt;br&gt;skydd måste därför enligt remissinstanserna 16 kap. 1 § kompletteras&lt;br&gt;genom att det nya andra stycket i 8 kap. 6 §, såvitt avser uppgift rörande&lt;br&gt;tredje man, tas upp där. Några remissinstanser föreslår dessutom, att&lt;br&gt;ytterligare inskränkningar i meddelarfriheten görs för att detta undantag&lt;br&gt;inte enbart skall gälla uppgifter beträffende tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att EES-avtalet skall fungera på ett riktigt sätt är att&lt;br&gt;de avtalade reglerna följs. Därför har i EES-avtalet skapats ett system&lt;br&gt;för övervakning av reglernas efterlevnad. Detta stämmer så långt som&lt;br&gt;möjligt överens med EG:s övervakningsstruktur. Övervakningen kommer&lt;br&gt;att ske enligt ett s.k. tvåpelarsystem; EES-reglemas efterlevnad kommer&lt;br&gt;att övervakas av EG-kommissionen såvitt avser EG:s medlemsstater och&lt;br&gt;av EFTA:s särskilda övervakningsmyndighet såvitt avser EFTA:s&lt;br&gt;medlemsstater. Övervakningsmyndigheten, som skall vara oberoende,&lt;br&gt;kommer på detta område att ha motsvarande kompetens som kommissio-&lt;br&gt;nen. För att detta system skall bli rättsligt enhetligt och fungera väl krävs&lt;br&gt;ett nära och förtroendefullt samarbete mellan EG-kommissionen och&lt;br&gt;övervakningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets bestämmelser på konkurrensområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörlighet för varor och tjänster som föreskrivs i EES-avtalet&lt;br&gt;förutsätter enhetliga och ostörda förutsättningar för konkurrens inom hela&lt;br&gt;samarbetsområdet. Det krävs därför att de gemensamma konkurrens-&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas likformigt och effektivt inom hela området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att övervaka och tillämpa konkurrensbestämmelsema inom&lt;br&gt;EES fördelas enligt avtalet mellan EG-kommissionen och EFTA:s&lt;br&gt;särskilda övervakningsmyndighet. Denna myndighet skall enligt protokoll&lt;br&gt;21 till EES-avtalet vid tillämpningen av konkurrensreglerna ha samma&lt;br&gt;befogenheter som EG-kommissionen i dag har enligt EG:s regler. Dessa&lt;br&gt;befogenheter är av övemationell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen och övervakningsmyndigheten skall vidta sina&lt;br&gt;åtgärder i ständig och nära samverkan med medlemsstaternas behöriga&lt;br&gt;myndigheter. Såvitt gäller övervakningsmyndighetens samarbete med&lt;br&gt;EFTA-statemas myndigheter framgår detta av protokoll 4 till över-&lt;br&gt;vakningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det nationella planet förutsätter EES-avtalet att Sverige utser en&lt;br&gt;myndighet att vara behörig myndighet med de uppgifter som framgår av&lt;br&gt;de gemensamma konkurrensbestämmelsema. Myndigheten skall bl.a. på&lt;br&gt;begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet vidta undersökningar hos&lt;br&gt;företag här i landet. Enligt 11 § förslaget till EES-lag skall regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma vilken svensk myndighet som skall vara behörig vid tillämp- Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;ning av konkurrensreglerna i EES-avtalet och övervakningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokoll 23 och 24 till EES-avtalet och protokoll 4 till övervaknings-&lt;br&gt;avtalet finns bestämmelser om informationsutbyte mellan EG-&lt;br&gt;kommissionen, EFTA:s övervakningsmyndighet och de nationella&lt;br&gt;tillsynsoiganen. Protokollen innehåller också bestämmelser om tystnads-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 23 till EES-avtalet innehåller regler om samarbetet mellan&lt;br&gt;övervakningsmyndigheterna. Protokoll 24 till avtalet innehåller regler om&lt;br&gt;samarbete vid kontroll av företagskoncentrationer. Tystnadspliktsbestäm-&lt;br&gt;melsema återfinns i protokoll 23 artikel 9 och i protokoll 24 artikel 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 4 till övervakningsavtalet innehåller regler om de befogen-&lt;br&gt;heter som EFTA:s övervakningsmyndighet har på konkurrensområdet. I&lt;br&gt;protokollet har bestämmelser i ett antal EG-rättsakter (förordningar) på&lt;br&gt;konkurrensområdet anpassats och gjorts tillämpliga på övervaknings-&lt;br&gt;myndigheten. En förteckning över förordningarna finns i prop. 1991/92:-&lt;br&gt;170, bil. 1, s. 173 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sekretess m.m. i protokoll 4 återfinns under&lt;br&gt;följande kapitelrubriker;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. II Allmänna procedurregler för tillämpning av artiklarna 53 och&lt;br&gt;54 i EES-avtalet (artikel 20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. VI Tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg,&lt;br&gt;landsväg och inre vattenvägar (artikel 27),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. IX Regler för tillämpning av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet på&lt;br&gt;sjöfarten (artikel 24),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. XI Proceduren för tillämpning av konkurrensreglerna på företag&lt;br&gt;inom luftfartssektorn (artikel 17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. XIII Regler för kontroll av företagskoncentrationer (artikel 17) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kap. XV Bestämmelser tillämpliga på företag på kol- och stålområdet,&lt;br&gt;avsnitt I Allmänna bestämmelser om avtal och koncentrationer (artikel&lt;br&gt;3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna föreskrivs att tillsynsoiganen, tjänstemän och övriga&lt;br&gt;anställda vid dessa oigan inte skall avslöja uppgifter som de inhämtat&lt;br&gt;med stöd av protokollet och som är av sådant slag att de omfattas av&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen skall inte hindra det informationsutbyte som förutsätts skall&lt;br&gt;äga rum mellan de olika organen. Utbyte av information får därför ske&lt;br&gt;oberoende av tystnadsplikten. Den inhämtade informationen får emellertid&lt;br&gt;inte användas för andra ändamål än vad den inhämtats för. I vissa fall&lt;br&gt;utgör sekretessen inte hinder för offentliggörande av allmän information&lt;br&gt;eller undersökningar som inte innehåller uppgifter om enskilda företag&lt;br&gt;eller företagssammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 122 i EES-avtalet gäller tystnadsplikten även för dem&lt;br&gt;som varit anställda vid tillsynsoiganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 11 juni 1992 att&lt;br&gt;inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ny konkurrenslag. Den&lt;br&gt;nya lagen föreslås ersätta den nuvarande konkurrenslagen (1982:729) och&lt;br&gt;lagen (1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksprodukter. Vidare föreslås följdändringar i viss annan lag- Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;stiftning. Förslaget till ny konkurrenslag innebär bl.a. att de materiella&lt;br&gt;konkurrensreglerna i lagen utformas efter förebild från EG:s konkurrens-&lt;br&gt;regler i Romfördraget och EES-avtalets konkurrensregler. Den nya lagen&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Lagrådet avgav sitt yttrande den 26&lt;br&gt;juni 1992 och en proposition utarbetas för närvarande i Närings-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 3 §§ förslaget till EES-lag föreskrivs att huvudbestämmelserna&lt;br&gt;i EES-avtalet och bl.a. de till avtalet hörande protokollen 21-25 samt&lt;br&gt;övervakningsavtalet och de till det avtalet hörande protokollen 1-4 skall&lt;br&gt;gälla som lag här i landet. Det innebär i och för sig att de tidigare i detta&lt;br&gt;avsnitt nämnda sekretessbestämmelserna införlivas med svensk rätt&lt;br&gt;genom EES-lagen. Som anges i 2 kap. 2 § TF om begränsningarna i&lt;br&gt;rätten att ta del av allmänna handlingar skall emellertid sådana begräns-&lt;br&gt;ningar framgå av sekretesslagen eller i annan lag som denna hänvisar&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om sekretess för statliga myndigheters verksamhet som&lt;br&gt;består i bl.a. tillsyn med avseende på näringslivet finns i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Bestämmelsen ger inte i sig själv upphov till någon&lt;br&gt;sekretess utan förutsätter att regeringen föreskriver om sekretess. De&lt;br&gt;närmare bestämmelserna om vilka verksamheter som omfattas av&lt;br&gt;sekretess hos olika myndigheter finns angivna i bilagan till sekretess-&lt;br&gt;förordningen (1980:657, omtryckt 1991:1756). Enligt 8 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket 1 sekretesslagen gäller sekretessen för uppgift om enskilds affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs; ett s.k. rakt&lt;br&gt;skaderekvisit gäller alltså enligt punkt 1, dvs. en presumtion för att&lt;br&gt;uppgifterna är offentliga. Enligt första stycket 2 i nämnda paragraf gäller&lt;br&gt;sekretess även för uppgift om andra ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden än affärs- eller driftförhållanden för den som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för&lt;br&gt;myndighetens verksamhet. Sekretesskyddet för sådana uppgifter är&lt;br&gt;starkare än i punkt 1, eftersom det inte uppställs något skaderekvisit;&lt;br&gt;här gäller s.k. absolut sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den tveksamhet som kommit till uttryck hos flera&lt;br&gt;remissinstanser när det gäller frågan om promemorians förslag uppfyller&lt;br&gt;de krav på sekretess som skall gälla enligt avtalet, vill jag särskilt&lt;br&gt;understryka det förhållandet att det i avtalets bestämmelser endast anges&lt;br&gt;vara fråga om uppgifter som är av sådant slag att de omfattas av&lt;br&gt;sekretess. Bestämmelserna om tystnadsplikt som finns i protokollen till&lt;br&gt;EES- och övervakningsavtalen anger alltså inte att sekretess skall gälla&lt;br&gt;för alla slag av uppgifter. Men av detta följer att ett tillsynsorgan som&lt;br&gt;mottar sekretessbelagd information från ett annat tillsynsorgan skall se till&lt;br&gt;att sekretessen för dessa uppgifter består. Det är då snarare fråga om att&lt;br&gt;berörda parter skall respektera den sekretess som kan förekomma hos&lt;br&gt;andra organ och stater och som sålunda kan komma att gälla för uppgift&lt;br&gt;som man erhåller från den andra parten, även om uppgiften enligt den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna rättsordningen inte skulle omfattas av sekretess. För att uppfylla Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;avtalsbestämmelserna på detta område måste därför sekretesslagen&lt;br&gt;ändras. Mot bakgrund av vad som redogjorts för i avsnitt 2 om den&lt;br&gt;svenska offentlighetsprincipen och vad som gäller utomlands, har jag&lt;br&gt;inte funnit att någon annan typ av sekretess än den s.k. absoluta kan&lt;br&gt;komma i fråga för att vi sålunda skall uppfylla de krav som följer enligt&lt;br&gt;avtalet. Med absolut sekretess avses sådan sekretess som gäller för&lt;br&gt;uppgifter oberoende av en prövning av den risk för skada som ett&lt;br&gt;utlämnande kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjligheterna att i svensk rätt införa regler om sekretess&lt;br&gt;som föreskrivits i avtal med andra stater om utbyte av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter mellan olika länder behandlades av dåvarande chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet i samband med att särskilt långt gående sekretess&lt;br&gt;infördes för uppgifter från utlandet i beskattnings- och indrivnings-&lt;br&gt;verksamhet (9 kap. 3 § sekretesslagen). Departementschefen konstaterade&lt;br&gt;då att man för att uppnå en tillräckligt sträng sekretess för uppgifter som&lt;br&gt;härrör från utlandet kan vara hänvisad till att dels föreskriva om sekretess&lt;br&gt;utan skaderekvisit, dels i klarhetens intresse göra undantag från&lt;br&gt;tillämpligheten av i vart fäll 14 kap. 2 § sekretesslagen, om och i den&lt;br&gt;utsträckning det skulle strida mot ett internationellt avtal som Sverige är&lt;br&gt;bundet av och som inte tillåter sådant uppgiftsutbyte som avses i&lt;br&gt;paragrafen. För att det inte skall leda till några missförstånd borde enligt&lt;br&gt;departementschefen i tydlighetens intresse även 14 kap. 1 och 3 §§ tas&lt;br&gt;med i en sådan undantagsregel (prop. 1987/88:41 s. 14 ff.). Motsvarande&lt;br&gt;regler om absolut sekretess har senare införts också för sådana uppgifter&lt;br&gt;i statlig myndighets tillsynsverksamhet på bl.a. värdepappersområdet som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtal med främmande stat eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation (8 kap. 5 § sekretesslagen, prop. 1990/91:42, SFS&lt;br&gt;1990:1345). Av förarbetena till bestämmelserna framgår att sekretessen&lt;br&gt;omfattar endast uppgifter som erhållits från utlandet (se bl.a. prop.&lt;br&gt;1990/91:42 s. 71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav på sekretess som föreskrivs i protokollen är inte begränsade till&lt;br&gt;uppgifter som erhållits från utlandet utan gäller också för uppgifter som&lt;br&gt;inhämtats inom landet. För att uppfylla det krav på starkare sekretess&lt;br&gt;som alltså kan bli aktuellt i samarbetet med de andra tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heterna bör därför sekretesslagen ändras på så sätt som promemorian&lt;br&gt;föreslår. Enligt min mening uttrycker emellertid orden &amp;quot;förfogar över på&lt;br&gt;grund av avtalet&amp;quot; bättre att det är fråga också om uppgifter som&lt;br&gt;inhämtats inom landet, till skillnad från vad som gäller enligt t.ex. 8 kap.&lt;br&gt;5 § tredje stycket sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för denna starka sekretess måste vara att handlingarna&lt;br&gt;eller uppgifterna erhållits eller inhämtats på grund av ett internationellt&lt;br&gt;avtal som riksdagen godkänt. En annan förutsättning för sådan sekretess&lt;br&gt;är att avtalet innehåller en klausul om att uppgifterna inte får lämnas&lt;br&gt;vidare i det aktuella fallet. På grund härav måste särskilt anges att de&lt;br&gt;sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 1-3 §§ i detta sammanhang&lt;br&gt;inte får tillämpas i strid med ett internationellt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lagtextens utformning anser jag att det är tillräckligt att&lt;br&gt;sekretessföremålet anges vara uppgifter om enskilds ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden. Med denna lydelse kommer enligt min mening&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stort sett alla slag av uppgifter som kan ha skyddsintresse att omfettas Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;av sekretess, alltså även uppgifter om affärs- och driftförhållanden,&lt;br&gt;uppfinningar och forskningsresultat vilka får anses innefattas i begreppet&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller placeringen av den nya bestämmelsen i 8 kap. sekretess-&lt;br&gt;lagen har endast Konkurrensverket haft invändningar. Enligt verket&lt;br&gt;skapar den i promemorian valda lösningen, med ett nytt stycke i 8 kap.&lt;br&gt;6 § sekretesslagen, risk för att sekretessen på konkurrensområdet inte&lt;br&gt;kommer att motsvara de bestämmelser som Sverige åtagit sig att införa&lt;br&gt;i svensk rätt. EES-avtalets sekretessbestämmelser har ju också till syfte&lt;br&gt;att skydda intresset av att förebygga eller beivra överträdelser av&lt;br&gt;konkurrensbestämmelsema och EES-avtalets konkurrensbestämmelser är&lt;br&gt;förenade med långtgående befogenheter. Om ett foretag genom att få ut&lt;br&gt;handlingar från konkurrensmyndigheten skulle få förvarning om en&lt;br&gt;förestående undersökning uppkommer givetvis risk för att undersökningen&lt;br&gt;blir helt förfelad. Därför kan enligt verket placeringen av den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del vill jag peka på att det i 4 kap. sekretesslagen redan finns&lt;br&gt;sekretessbestämmelser med hänsyn till myndighets verksamhet för&lt;br&gt;inspektion, kontroll eller annan tillsyn, som bl.a. gör det möjligt att hålla&lt;br&gt;uppgifter hemliga om syftet med verksamheten motverkas om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Dessa bestämmelser motverkar en sådan risk som Konkurrensverket&lt;br&gt;beferar, nämligen att ett företag skulle kunna få förvarning om en&lt;br&gt;förestående granskning. Mot denna bakgrund anser jag att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen bör införas i 8 kap. 6 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de nuvarande sekretessreglerna för den del av tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet som inte omfettas av protokollen bibehålls, innebär det att&lt;br&gt;myndigheten kommer att få tillämpa olika sekretessregler för samma typ&lt;br&gt;av uppgifter beroende på enligt vilket regelverk uppgifterna inhämtats.&lt;br&gt;Detta kan, som påpekats i promemorian och av några remissinstanser,&lt;br&gt;tyckas mindre lämpligt bl.a. med hänsyn till de svårigheter som kan&lt;br&gt;uppstå när det gäller att avgöra vilken typ av sekretess som skall gälla&lt;br&gt;för en viss uppgift. Det finns dock starka skäl för att inte låta den&lt;br&gt;strängare sekretessen omfetta fler uppgifter än vad som krävs enligt&lt;br&gt;protokollen. Enligt min mening torde de svårigheter som kan uppstå vid&lt;br&gt;bedömningen av vilken typ av sekretess som skall gälla för en viss&lt;br&gt;uppgift vara hanterliga. Någon närmare precisering när det gäller&lt;br&gt;tillämpligheten av paragrafens två första stycken, som vissa remiss-&lt;br&gt;instanser föreslagit, anser jag inte heller vara erforderlig. Som också&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anfört, är det inte något ovanligt att&lt;br&gt;en myndighet får tillämpa olika sekretessregler på samma typ av&lt;br&gt;uppgifter. Beträffande önskemålet att i lagtexten särskilt ange viss&lt;br&gt;myndighet, eller att viss myndighet inte skall tillämpa den aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen, vill jag bara framhålla att avgörande för bestämmelsens&lt;br&gt;tillämpning är om det hos myndigheten finns uppgifter som inhämtats på&lt;br&gt;grund av ett internationellt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretess-&lt;br&gt;lagen. En uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen får enligt&lt;br&gt;bestämmelsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation i annat fäll än om utlämnandet sker i enlighet med särskild Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande&lt;br&gt;fäll skulle få lämnas ut till svensk myndighet och det är förenligt med&lt;br&gt;svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten&lt;br&gt;eller mellanfolkliga organisationen. Denna bestämmelse ger utrymme för&lt;br&gt;det uppgiftslämnande från Sverige som kan vara föreskrivet i ett avtal&lt;br&gt;med en annan stat eller mellanfolklig organisation. Den kan också vara&lt;br&gt;tillämplig på uppgifter som Sverige har fått enligt ett sådant avtal, när det&lt;br&gt;är fråga om att sprida uppgifterna vidare till utlandet. Bestämmelsen&lt;br&gt;öppnar således möjligheter för den svenska tillsynsmyndigheten att&lt;br&gt;medverka vid sådant utbyte av sekretessbelagda uppgifter som förutsätts&lt;br&gt;skall äga rum med EFTA:s övervakningsmyndighet och utländska&lt;br&gt;nationella tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om meddelarfriheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfrihet råder för uppgifter som avser den som är föremål för&lt;br&gt;myndighetens verksamhet men inte för uppgifter om annat än affars-&lt;br&gt;eller driftförhållanden för en tredje man som gjort affärer med eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt trätt i förbindelse med denne (8 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mitt förslag beträffände 8 kap. 6 § kommer uppgifter om tredje&lt;br&gt;man som finns hos tillsynsmyndigheten - och som erhållits eller inhämtats&lt;br&gt;med stöd av ett internationellt avtal - att omfättas av den absoluta&lt;br&gt;sekretessen enligt det nya stycket. Det finns enligt min mening inte skäl&lt;br&gt;att behandla uppgifter som tillsynsmyndigheten här i landet inhämtar på&lt;br&gt;grund av avtalet på annat sätt än som redan gäller för uppgifter enligt&lt;br&gt;första stycket 2. Jag föreslår därför att i 16 kap. sekretesslagen 1 § 3&lt;br&gt;ändras i överensstämmelse härmed. Att - som några remissinstanser&lt;br&gt;anfört - inskränka meddelarfriheten också för andra uppgifter än sådana&lt;br&gt;som berör tredje man anser jag inte vara erforderligt för att uppfylla&lt;br&gt;avtalet. Jag vill här hänvisa till vad jag sagt om meddelarfriheten i&lt;br&gt;avsnitt 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sekretessen hos andra tillsynsorgan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Sekretesslagens regler om sekretess hos&lt;br&gt;tillsynsorgan för områdena banker och andra kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepapper, livsmedel samt växter och utsäde uppfyller redan&lt;br&gt;de krav avtalet ställer och några lagändringar i dessa avseenden&lt;br&gt;behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians överväganden överensstämmer i huvudsak med min&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som yttrat&lt;br&gt;sig har inte haft någon erinran mot de överväganden som framförs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har emellertid inte fullt ut kunnat ansluta sig till&lt;br&gt;promemorians överväganden. Hovrätten över Skåne och Blekinge och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund anser t.ex. att det underlag som presenterats i&lt;br&gt;promemorian är alltför knapphändigt för antagandet att de aktuella&lt;br&gt;direktivens krav på sekretess för &amp;quot;förtrolig information&amp;quot; är tillgodosett&lt;br&gt;genom reglerna i 8 kap. 5 § första stycket 1 sekretesslagen. Industri-&lt;br&gt;förbundet har också ifrågasatt om den tystnadsplikt som skall gälla enligt&lt;br&gt;direktivet om offentlig kontroll av livsmedel möjliggör sådana undantag&lt;br&gt;från sekretessen för vissa allmänna intressen som gäller enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § sekretesslagen. Finansinspektionen, Sparbankernas Bank, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Finansbolagens Förening anser att förslaget inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som direktiven ställer och föreslår därför att 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket 1 ändras på så sätt att någon skadeprövning inte längre&lt;br&gt;skall gälla. Enligt Finansinspektionens mening är det en avgörande&lt;br&gt;skillnad mellan den sekretess som direktivbestämmelsen föreskriver och&lt;br&gt;den som 8 kap. 5 § sekretesslagen innehåller. Sekretesslagens bestäm-&lt;br&gt;melse innebär nämligen enligt inspektionen i motsats till direktivet en&lt;br&gt;presumtion för att de uppgifter om affärs- och driftförhållanden som ett&lt;br&gt;institut lämnar är offentliga. Vad som betraktas som förtrolig information&lt;br&gt;i andra länder och därför är föremål för sekretess där skulle alltså med&lt;br&gt;den uppläggning som föreslås i promemorian kunna komma att bli&lt;br&gt;offentlig genom att den svenska tillsynsmyndigheten får uppgiften. I sitt&lt;br&gt;samarbete med andra tillsynsmyndigheter skulle Finansinspektionen&lt;br&gt;följaktligen inte kunna garantera sekretess för uppgifter som överlämnas&lt;br&gt;till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i nu nämnda remissvar berörs frågan om meddelarfriheten och&lt;br&gt;ifrågasätts skyddet för uppgifter om tredje man på samma sätt som&lt;br&gt;redogjorts för i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessregler i bindande EG-rättsakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom EES-avtalet åtagit sig att från avtalets ikraftträdande&lt;br&gt;den 1 januari 1993 följa sekretessbestämmelser beträffande olika&lt;br&gt;tillsynsorgan inom följande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker och andra kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det s.k. första banksamordningsdirektivet (77/780/EEG) artikel 12.&lt;br&gt;Bestämmelsen har fått sin nuvarande lydelse genom artikel 16 i det s.k.&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut (83/350/EEG)&lt;br&gt;artikel 5.3. Bestämmelsen hänvisar till artikel 12 i första banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har följande innebörd. Personer som är eller har varit&lt;br&gt;anställda hos tillsynsmyndigheter samt revisorer och experter som är&lt;br&gt;verksamma för myndighetens räkning skall vara bundna av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten innebär att förtrolig information som erhållits i tjänsten Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;inte får röjas till någon annan person eller myndighet utom i sammandrag&lt;br&gt;som omöjliggör identifikation av enskilda institut, med förbehåll för fäll&lt;br&gt;som omfattas av straffrättslig lagstiftning. Tystnadsplikten skall inte&lt;br&gt;hindra det informationsutbyte som förutsätts äga rum mellan medlems-&lt;br&gt;ländernas tillsynsmyndigheter. Utbyte av information får därför ske obe-&lt;br&gt;roende av tystnadsplikten. En tillsynsmyndighet som tar emot sekretess-&lt;br&gt;belagd information från ett annat lands tillsynsmyndighet skall dock se&lt;br&gt;till att sekretessen för dessa uppgifter består. Den mottagna informationen&lt;br&gt;får inte heller användas annat än för vissa begränsade ändamål. 1 vissa&lt;br&gt;undantagsfall får sekretessbelagd information yppas oavsett om den&lt;br&gt;inhämtats inom landet eller härrör från en medlemstats tillsynsmyndighet.&lt;br&gt;Undantag från sekretessen gäller vid civilrättsliga eller kommersiella&lt;br&gt;förfaranden när ett kreditinstitut försatts i konkurs eller underkastats&lt;br&gt;tvångslikvidation. Vidare gäller undantag från sekretessen i processam-&lt;br&gt;manhang, om något av tillsynsmyndighetens beslut har överklagats eller&lt;br&gt;på annat sätt blivit föremål för rättslig åtgärd. Sekretessbelagd infor-&lt;br&gt;mation får också i vissa fall lämnas till andra tillsynsmyndigheter inom&lt;br&gt;samma sektor, till organ som handhar ett kreditinstituts konkurs eller&lt;br&gt;likvidation, till personer som är ansvariga för obligatorisk revision av&lt;br&gt;finansiella instituts räkenskaper och till centralbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En proposition om EES-anpassad lagstiftning om banker och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag m.m. med förslag till ändringar i lagstiftningen för&lt;br&gt;banker, kreditaktiebolag och finansbolag i anledning av bl.a. det andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet utarbetas f.n. i Finansdepartementet.&lt;br&gt;Lagändringarna avses träda i kraft i den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om samordning av lagar och andra författningar som avser&lt;br&gt;företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföre-&lt;br&gt;tag) (85/611/EEG) artikel 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet med ändring av direktiv 80/390/EEG om samordning av&lt;br&gt;kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall&lt;br&gt;offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid&lt;br&gt;fondbörs (87/345/EEG) artikel 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om sådana uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv&lt;br&gt;eller avyttring av ett större innehav i ett börsnoterat företag&lt;br&gt;(88/627/EEG) artikel 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om samordning av kraven på upprättande, granskning och&lt;br&gt;spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värde-&lt;br&gt;papper erbjuds till allmänheten (89/298/EEG) artikel 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om samordning av föreskrifter avseende insiderhandel&lt;br&gt;(89/592/EEG) artikel 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser har i stort sett samma innehåll som artikel 16 i&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet. Antalet specificerade undantag från&lt;br&gt;sekretessen i bestämmelserna är dock färre. I stället anges att undantag&lt;br&gt;från sekretessen får göras om det anges i lag. Detta undantag gäller dock&lt;br&gt;inte uppgifter som erhållits från ett annat lands tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om offentlig kontroll av livsmedel (89/397/EEG) artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet lägger fäst de allmänna principer som skall vara vägledande&lt;br&gt;för all kontroll av livsmedel samt av material som kommer i kontakt med&lt;br&gt;livsmedel. Syftet med kontrollen är att skydda folkhälsan, redligheten i&lt;br&gt;handeln och information till konsumenterna. Enligt direktivet skall&lt;br&gt;inspektion och kontroll ske i hela kedjan från producent fram till&lt;br&gt;konsument och genomföras utan föregående varning. I artikel 12.2 sägs&lt;br&gt;att inspektörerna skall vara bundna av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växter - utsäde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om en gemensam sortlista för arter av lantbruksväxter&lt;br&gt;(70/457/EEG) artikel 7.3 och 10.3-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet om marknadsföring av utsäde av köksväxter&lt;br&gt;(70/458/EEG) artikel 7.3 och 11.3-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om en gemensam sortlista för arter av lantbruksväxter&lt;br&gt;innehåller regler om sortgodkännande och upprättandet av en gemensam&lt;br&gt;sortlista inom EG. EG:s regler om den gemensamma sortlistan innebär&lt;br&gt;att svenska sorter skall godkännas enligt EG:s bestämmelser och att&lt;br&gt;EFTA-ländema och EG skall utarbeta en gemensam sortlista. Enligt&lt;br&gt;EES-avtalets anpassningsregler till direktivet är det en strävan att den&lt;br&gt;gemensamma sortlistan skall vara färdigställd vid utgången av år 1995.&lt;br&gt;I övrigt skall direktivet tillämpas från EES-avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7.3 föreskrivs att i de fäll en undersökning av genetiska&lt;br&gt;beståndsdelar krävs för att studera hybrider och syntetiska sorter skall&lt;br&gt;resultaten från undersökningen och beskrivningen av de genetiska&lt;br&gt;beståndsdelarna behandlas konfidentiellt om förädlaren begär detta.&lt;br&gt;Artikel 10.3 föreskriver att uppgifter i sådan dokumentation om godkända&lt;br&gt;sorter som erhållits från ett annat medlemsland skall behandlas kon-&lt;br&gt;fidentiellt. Enligt artikel 10.4 skall, med undantag av uppgifter som avses&lt;br&gt;i 7.3, dokumentation avseende godkännande göras tillgängligt för&lt;br&gt;personligt bruk för personer som kan styrka att de har rätt att ta del av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om marknadsföring av utsäde för köksväxter, som&lt;br&gt;innehåller motsvarande bestämmelser om sortgodkännande m.m., finns&lt;br&gt;likalydande sekretessbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker och andra kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsynsmyndighet som avses i första och andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktiven är för svensk del Finansinspektionen. Bestämmelser om&lt;br&gt;sekretess hos bl.a. Finansinspektionen finns i 8 kap. 5 § sekretesslagen.&lt;br&gt;I bestämmelsen föreskrivs att sekretess gäller för uppgift om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden hos den som står under inspektionens tillsyn om det kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, dvs. sekretess med Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;rakt skaderekvisit. För uppgift om ekonomiska eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den för annan som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för&lt;br&gt;Finansinspektionens verksamhet gäller absolut sekretess. Enligt tredje&lt;br&gt;stycket gäller absolut sekretess även for sådana uppgifter om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtal med främmande stat eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation vilket godkänts av riksdagen. Som nämnts i avsnitt 5,&lt;br&gt;framgår av förarbetena till bestämmelsen att sekretess enligt tredje&lt;br&gt;stycket endast omfattar uppgifter som erhållits från utlandet (prop.&lt;br&gt;1990/91:42 s.71). För sådana uppgifter får de sekretessbrytande bestäm-&lt;br&gt;melserna i 14 kap. 1-3 §§ inte tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tystnadsplikt som skall gälla enligt EG:s banksamordningsdirektiv&lt;br&gt;innebär att förtrolig information som erhållits i tjänsten inte får röjas&lt;br&gt;annat än under vissa förutsättningar. När det i den svenska sekretesslagen&lt;br&gt;talas om uppgifter som lämnats i förtroende avses med detta en situation&lt;br&gt;som skiljer sig från den som banksamordningsdirektiven reglerar. Enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 § andra stycket gäller absolut sekretess inom kommunal&lt;br&gt;lämiljerådgivning för uppgifter som en enskild lämnat i förtroende.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller enligt 9 kap. 9 § hos allmän advokatbyrå&lt;br&gt;i ärende om rättsligt biträde för uppgift som det kan antas att den rätts-&lt;br&gt;sökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt. Dessa situationer&lt;br&gt;präglas av att en enskild hjälpbehövande anförtror sig till en familjeråd-&lt;br&gt;givare eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att för svenska förhållanden söka en motsvarighet till&lt;br&gt;vad som i banksamordningsdirektivet avses med förtrolig information kan&lt;br&gt;jag inte se annat än att det bör gälla sådan information vars spridande&lt;br&gt;skulle vara till skada för den uppgiften rör. Den skadeprövning som skall&lt;br&gt;göras enligt 8 kap. 5 § första stycket 1 syftar just till att sådan infor-&lt;br&gt;mation inte skall lämnas ut. Enligt min mening uppfyller således&lt;br&gt;sekretesslagen redan de krav direktiven ställer och någon lagändring i sak&lt;br&gt;anser jag därför inte vara påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att vad jag nu sagt har tillämp-&lt;br&gt;ning på sådana uppgifter som t.ex. Finansinspektionen här i landet&lt;br&gt;inhämtar från banker m.fl. med stöd av den svenska lagstiftningen. I den&lt;br&gt;mån inspektionen får del av sekretessbelagda uppgifter från tillsynsorgan&lt;br&gt;i andra länder, EG-kommissionen eller EFTA:s övervakningsmyndighet,&lt;br&gt;kan 8 kap. 5 § tredje stycket bli tillämpligt. Då gäller absolut sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfrihet råder för uppgifter om banker och andra som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn men inte för uppgifter om kundernas&lt;br&gt;ekonomiska eller personliga förhållanden (8 kap. 5 § första stycket 2 och&lt;br&gt;16 kap. 1 § 3 sekretesslagen). Jag gör här samma bedömning som&lt;br&gt;beträffande de konkurrensövervakande oiganen (avsnitt 5) och finner&lt;br&gt;alltså inte anledning att ytterligare begränsa meddelarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 5 § sekretesslagen gäller även för myndighets&lt;br&gt;verksamhet som består i tillsyn och tillståndsgivning avseende värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden, dvs. i första hand värdepappersinstitut och fondbörs- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsendet. Enligt bestämmelsens andra stycke gäller sekretess i myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i övervakning enligt insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342), för uppgift som på begäran har lämnats av någon som är&lt;br&gt;uppgiftsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa bestämmelser kan de krav på sekretess som föreskrivs i&lt;br&gt;direktiven på värdepappersområdet anses vara tillgodosedda. Enligt min&lt;br&gt;mening fordras inte heller här någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess för livsmedelskontrollen på det statliga&lt;br&gt;området regleras i 8 kap. 6 § sekretesslagen jämfört med punkt 28 i&lt;br&gt;bilagan till sekretessförordningen. Enligt bestämmelserna gäller sekretess&lt;br&gt;i verksamhet som består i tillståndsgivning och tillsyn enligt bl.a.&lt;br&gt;livsmedelslagen (1971:511). Sekretessen för den livsmedelskontroll som&lt;br&gt;bedrivs på det lokala planet av miljö- och hälsoskyddsnämnderna regleras&lt;br&gt;i 8 kap. 7 § sekretesslagen. Denna bestämmelse innehåller regler om&lt;br&gt;sekretess i verksamhet som består i tillsyn eller stödverksamhet som&lt;br&gt;arman än statlig myndighet bedriver med avseende på näringslivet.&lt;br&gt;Sekretessen enligt dessa bestämmelser gäller för uppgift om enskilds&lt;br&gt;affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Dock gäller&lt;br&gt;denna sekretess inte för uppgift i tillsynsverksamheten inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdena när vissa allmänintressen har sådan vikt att&lt;br&gt;uppgiften bör lämnas ut. Syftet med detta undantag från sekretessen är&lt;br&gt;att sekretessen skall kunna vika t.ex. i fall då det föreligger miljö- och&lt;br&gt;hälsorisker som kan motverkas genom information till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att inspektörer som handhar livsmedelskontroll&lt;br&gt;skall vara bundna av tystnadsplikt. Avtalet innefattar som jag tidigare&lt;br&gt;framhållit inte något krav på att i alla länder införa en identisk tystnads-&lt;br&gt;plikt. Även med beaktande av de sekretessbrytande bestämmelserna när&lt;br&gt;det gäller vissa allmänintressen, anser jag att gällande sekretessregler på&lt;br&gt;området redan uppfyller direktivets krav på tystnadsplikt. Någon&lt;br&gt;lagändring är enligt min mening därför inte heller här påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växter - utsäde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk och Statens växtsortnämnd är de svenska myndig-&lt;br&gt;heter som kommer att handha frågor enligt direktiven om den gemen-&lt;br&gt;samma sortlistan för lantbruksväxter och om marknadsföring av utsäde&lt;br&gt;för köksväxter. För jordbruksverkets verksamhet som består i utredning,&lt;br&gt;planering, tillståndsgivning, tillsyn och stöd inom jordbrukets och&lt;br&gt;trädgårdsnäringens områden gäller sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretess-&lt;br&gt;lagen jämfört med 2 § sekretessförordningen och punkt 28 i bilagan till&lt;br&gt;den förordningen. Enligt punkt 66 i bilagan till sekretessförordningen&lt;br&gt;gäller sekretess för myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning&lt;br&gt;och tillsyn enligt bl.a. utsädesförordningen (1980:438). Enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser gäller sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden och uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening uppfyller redan nuvarande sekretessbestämmelser Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;på området direktivens krav på konfidentiell behandling av vissa&lt;br&gt;uppgifter, varför någon lagändring inte kan anses vara påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ömsesidigt bistånd i tullfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den bestämmelse i 9 kap. 3 § sekretesslagen som&lt;br&gt;föreskriver sekretess för uppgifter som en svensk myndighet&lt;br&gt;erhållit enligt avtal med en främmande stat skall gälla också&lt;br&gt;beträffande avtal med en mellanfolklig organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig under detta&lt;br&gt;avsnitt godtar eller tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokoll 11 till EES-avtalet regleras frågor om bistånd i tullfrågor&lt;br&gt;mellan EFTA-ländema, EG och dess medlemsstater. Protokollet&lt;br&gt;föreskriver att bistånd skall lämnas för att säkerställa en korrekt&lt;br&gt;tillämpning av tullagstiftningen samt att förhindra, upptäcka och utreda&lt;br&gt;överträdelser av denna lagstiftning. Bistånd skall ges bl.a. vid utbyte av&lt;br&gt;information och upplysningar mellan länderna och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artiklarna 10-11 regleras hur mottagen information skall behandlas&lt;br&gt;från sekretessynpunkt samt användningen av upplysningar. Informationen&lt;br&gt;skall vara av förtrolig natur och omfettas av sekretesskydd hos de&lt;br&gt;berörda staterna, men även i tillämpliga gemenskapsorgan - dvs. EG-&lt;br&gt;kommissionen. Erhållen information får användas för annat ändamål än&lt;br&gt;protokollets syften endast efter skriftligt samtycke från den myndighet&lt;br&gt;som lämnat uppgiften. Förbehållsregeln gäller dock inte information om&lt;br&gt;brott rörande narkotika eller psykotropa ämnen. Sådana uppgifter kan&lt;br&gt;meddelas andra myndigheter som är direkt verksamma i narkotika-&lt;br&gt;bekämpningen. Sekretessen hindrar heller inte att information används i&lt;br&gt;processammanhang då tullagstiftningen överträtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bestämmelser om sekretess inom bl.a. tullområdet finns&lt;br&gt;regler i 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen, vilka tar sikte på sekretess med&lt;br&gt;hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som&lt;br&gt;ekonomisk natur. Enligt 1 § gäller sekretess i myndighets verksamhet&lt;br&gt;som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller övrigt&lt;br&gt;fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Med skatt avses även&lt;br&gt;bl.a. tull. Enligt 2 § gäller sekretess också bl.a. ärenden om kontroll&lt;br&gt;beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i samband med kontroll samt&lt;br&gt;annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 §.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § första stycket följer att sekretessen, enligt 1 och 2 §§, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, också gäller i&lt;br&gt;ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt&lt;br&gt;myndighet eller annat organ i den staten i verksamhet som motsvarar den&lt;br&gt;som avses i nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt 3 § andra stycket i beskattnings- och indrivnings-&lt;br&gt;verksamhet för uppgift som svenska myndigheter erhållit enligt avtal med&lt;br&gt;främmande stat vilket har godkänts av riksdagen. I fråga om sådan&lt;br&gt;sekretess får bestämmelserna om uppgiftsutbyte mellan myndigheter i 14&lt;br&gt;kap. 1-3 §§ inte tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom 9 kap. 3 § avser endast överenskommelser med främmande&lt;br&gt;stat anser jag att bestämmelsen för att bli tillämplig på avtal med EG&lt;br&gt;måste utvidgas till att även omfatta överenskommelser med mellanfolklig&lt;br&gt;organisation och att i andra stycket anges att sekretess gäller för uppgifter&lt;br&gt;som en myndighet förfogar över på grund av sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Sekretessen inom området provning och kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i sekretesslagens bilaga anpassas&lt;br&gt;till de nya bestämmelserna om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig under detta&lt;br&gt;avsnitt godtar eller tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170, bil. 11, har regeringen föreslagit att lagen&lt;br&gt;(1989:164) om teknisk provning och om mätning skall ersättas med en&lt;br&gt;ny lag om teknisk kontroll. Den nya lagen avses träda i kraft vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs att EES-avtalet medför att Sverige måste anpassa&lt;br&gt;sin ordning för obligatorisk provning och kontroll till den ordning som&lt;br&gt;tillämpas inom EG. I stället för det nuvarande riksprovplatssystemet med&lt;br&gt;statligt monopol införs inom de områden där det finns gemensamma EG-&lt;br&gt;regler ett öppet system med konkurrens mellan kompetensprövade&lt;br&gt;aktörer, s.k. anmälda organ. Den kontroll dessa kommer att utföra&lt;br&gt;innefattar inte myndighetsutövning. Även i övrigt skall provningsmonopol&lt;br&gt;upphöra. Både offentliga och enskilda organ som uppfyller kraven på&lt;br&gt;kompetens skall kunna medverka inom systemet för bl.a. återkommande&lt;br&gt;provning, såsom t.ex. av fordon eller hissar, och konkurrera om&lt;br&gt;uppdragen. Det nuvarande systemet med riksprovplatser föreslås vara&lt;br&gt;avvecklat senast den 1 januari 1994 (prop. 1991/92:170, bil. 11 s. 6 och&lt;br&gt;51 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande riksprovplatsema bl.a. Aktiebolaget Svensk Anlägg- Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;ningsprovning (tidigare Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning),&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag kommer&lt;br&gt;således enligt förslaget att mista sin monopolställning och verka på en&lt;br&gt;konkurrensutsatt marknad. Under en övergångstid kommer dock dessa&lt;br&gt;organ att som riksprovplatser behålla viss kontrollverksamhet som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den nuvarande verksamheten vid riksprovplatsema Aktie-&lt;br&gt;bolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget Aktiebolag i dag har inslag av myndighetsutövning&lt;br&gt;finns de upptagna i den bilaga det hänvisas till i 1 kap. 8 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. Innebörden av detta är att handlingar som gäller obligatorisk&lt;br&gt;kontroll hos dessa riksprovplatser skall anses som allmänna handlingar&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen och därmed omfattas av offentlighets-&lt;br&gt;principen. Jag anser därför att bestämmelserna i sekretesslagens bilaga&lt;br&gt;bör anpassas till de nya förhållandena. I den föreslagna lagen om teknisk&lt;br&gt;kontroll återfinns inte begreppet obligatorisk kontroll. Den verksamhet&lt;br&gt;som skall omfattas av offentlighetsprincipen bör beskrivas som &amp;quot;kontroll&lt;br&gt;som riksprovplats&amp;quot; med hänvisning till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När funktionen som riksprovplats upphör kan dessa bestämmelser&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa sekretessfrågor uppkommer i samband med att organ anmäls eller&lt;br&gt;ackrediteras enligt den föreslagna lagen om teknisk kontroll. Lagförslaget&lt;br&gt;innehåller en särskild sekretessbestämmelse (22 §) som gäller befatt-&lt;br&gt;ningen med ärenden enligt lagen och som syftar till att skydda kom-&lt;br&gt;mersiellt känsliga uppgifter i samband med att ett organ anmäls eller&lt;br&gt;ackrediteras. En motsvarande bestämmelse finns i den i dag gällande&lt;br&gt;lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och mätning; i det&lt;br&gt;allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det kommersiella skyddet for de anmälda och ackredi-&lt;br&gt;terade organens klienter gäller som villkor för ackreditering att organet&lt;br&gt;iakttar gällande europeisk standard för den verksamhet som organet&lt;br&gt;bedriver. Motsvarande avses gälla för anmälda organ. I standarderna&lt;br&gt;behandlas också skyldigheten att iaktta sekretess i förhållande till&lt;br&gt;klienterna. För provningslaboratorier gäller standarden EN 45001. 1 det&lt;br&gt;allmännas verksamhet ger 8 kap. 9 § sekretesslagen skydd för dem som&lt;br&gt;anlitar en myndighet för uppdrag om provning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sekretessbestämmelser på området kan anses redan ge ett&lt;br&gt;tillfredsställande sekretesskydd. Någon lagändring i detta avseende är&lt;br&gt;därför enligt min mening inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har påpekat att handlingar hos EG:s institutioner&lt;br&gt;blir offentliga först efter 30 år. De tider som gäller för sekretess i&lt;br&gt;Sverige är beroende av uppgifternas art. Avtalet innehåller inte några &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om sekretesstid. Jag anser det därför inte erforderligt med Prop. 1992/93:120&lt;br&gt;några ändringar i detta avseende. Förbundet har vidare påpekat att, i&lt;br&gt;fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet på ADB-medium, det&lt;br&gt;föreligger förslag till direktiv från EG-kommissionen angående skydd&lt;br&gt;för enskilda på ADB-området. Jag hänvisar i detta sammanhang till att&lt;br&gt;Datalagsutredningen (Ju 1989:02) kommer att beröra denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknas komma med sitt slutbetänkande i början av år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering har påpekat att AB Statens Anlägg-&lt;br&gt;ningsprovning numera heter AB Svensk Anläggningsprovning, vilket bör&lt;br&gt;leda till en justering av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet skall (art. 129.3) träda i kraft den 1 januari 1993, under&lt;br&gt;förutsättning att alla avtalsslutande parter har deponerat sina ratifikations-&lt;br&gt;eller godkännandeinstrument. Det kan emellertid inte uteslutas att avtalet&lt;br&gt;träder i kraft senare än den 1 januari 1993 och i prop. 1991/92:170 (bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 s. 190) har därför föreslagits att regeringen skall bestämma ikraft-&lt;br&gt;trädandet av den föreslagna EES-lagen. På motsvarande sätt bör därför&lt;br&gt;regeringen bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av de nya sekretess-&lt;br&gt;bestämmelser som här föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlaget har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 § och bilagan till&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering,&lt;br&gt;tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på pro-&lt;br&gt;duktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsk-&lt;br&gt;ningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften&lt;br&gt;röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har&lt;br&gt;trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är&lt;br&gt;föremål för myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet, som&lt;br&gt;avses i första stycket, för upp-&lt;br&gt;gift om affärs- eller driftförhål-&lt;br&gt;landen och ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit eller in-&lt;br&gt;hämtat på grund av avtalet.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§&lt;br&gt;får inte i fråga om denna sekre-&lt;br&gt;tess tillämpas i strid med av-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fäll förordna om undantag från sekretess&lt;br&gt;som har föreskrivits med stöd av första stycket 1, om den finner det&lt;br&gt;vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten i verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar den som avses i nämnda&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1, 2 eller 19 § för sådan&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten har erhållit&lt;br&gt;enligt avtalet. Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga&lt;br&gt;om denna sekretess tillämpas i&lt;br&gt;strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;stycket i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten eller mellanfolkliga orga-&lt;br&gt;nisationen i verksamhet som&lt;br&gt;motsvarar den som avses i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat&lt;br&gt;eller mellanfolklig organisation,&lt;br&gt;hos myndighet i verksamhet&lt;br&gt;som avses i 1, 2 eller 19 § för&lt;br&gt;sådan uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen som myndigheten har&lt;br&gt;erhållit eller inhämtat på grund&lt;br&gt;av avtalet. Föreskrifterna i 14&lt;br&gt;kap. 1-3 §§ får inte i fråga om&lt;br&gt;denna sekretess tillämpas i strid&lt;br&gt;med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ gäller sekretessen enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget&lt;br&gt;Statens Anläggningsprovning,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprov-&lt;br&gt;ning och Apoteksbolaget Aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatorisk kontroll (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985:1105)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fåll med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kontroll som riksprovplats (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Anläggningsprovning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprov-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och Apoteksbolaget Aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 §, 16 kap. 1 § och&lt;br&gt;bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering,&lt;br&gt;tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på pro-&lt;br&gt;duktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskning-&lt;br&gt;sresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har&lt;br&gt;trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är&lt;br&gt;föremål för myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet, som&lt;br&gt;avses i första stycket, för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten har erhållit eller&lt;br&gt;inhämtat på grund av axtalet.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§&lt;br&gt;får inte i fråga om denna sekre-&lt;br&gt;tess tillämpas i strid med av-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fåll förordna om undantag från sekretess&lt;br&gt;som har föreskrivits med stöd av första stycket 1, om den finner det vara&lt;br&gt;av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten i verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar den som avses i nämnda&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat, hos&lt;br&gt;myndighet i verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1, 2 eller 19 § för sådan&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten har erhållit&lt;br&gt;enligt avtalet. Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga&lt;br&gt;om denna sekretess tillämpas i&lt;br&gt;strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän 1&lt;br&gt;stycket i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller också, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, i ärende&lt;br&gt;om handräckning eller bistånd&lt;br&gt;som myndighet lämnar åt myn-&lt;br&gt;dighet eller annat organ i den&lt;br&gt;staten eller mellanfolkliga orga-&lt;br&gt;nisationen i verksamhet som&lt;br&gt;motsvarar den som avses i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån&lt;br&gt;riksdagen har godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat&lt;br&gt;eller mellanfolklig organisation,&lt;br&gt;hos myndighet i verksamhet&lt;br&gt;som avses i 1, 2 eller 19 § för&lt;br&gt;sådan uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen som myndigheten har&lt;br&gt;erhållit eller inhämtat på grund&lt;br&gt;av avtalet. Föreskrifterna i 14&lt;br&gt;kap. 1-3 §§ får inte i fråga om&lt;br&gt;denna sekretess tillämpas i strid&lt;br&gt;med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretessen enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fåll är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fäll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2, 7 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till myndighets affärsmässiga&lt;br&gt;utlåningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De&lt;br&gt;fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om andra&lt;br&gt;ekonomiska eller personliga för-&lt;br&gt;hållanden än affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden för den som trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande&lt;br&gt;förbindelse med den som är före-&lt;br&gt;mål för myndighetens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 § första stycket 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till myndighets affärsmässiga&lt;br&gt;utlåningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fäll med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget&lt;br&gt;Statens Anläggningsprovning,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatorisk kontroll (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985:1105)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fäll med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Anläggningsprovning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll som riksprovplats (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet Lars-Åke&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Reidunn Laurén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gunnar&lt;br&gt;Lavett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition .................................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ..................................................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Offentlighetsprincipen och EES........................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmänt om införlivandet av EES-avtalet med svensk rätt............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Sekretessbestämmelser i EES-avtalets huvuddel......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen.................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Sekretessen hos andra tillsynsorgan....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ömsesidigt bistånd i tullfrågor.............................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Sekretessen inom området för provning och kontroll.................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Övriga frågor............................................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ikraftträdande............................................................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Upprättat lagförslag...................................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Hemställan ..................................................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Beslut ........................................................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslag i promemorian (Ds 1992:84) Ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen i anledning av&amp;nbsp;EES-avtalet........................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Det till Lagrådet remitterade lagförslaget........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde den 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober 1992........................................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42188, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:17:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03120</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:17:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03120</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>1535006</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E69B81BB-55DC-4756-932C-C7964146AAA2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KU11</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i sekretesslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thage G Peterson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:120&lt;br/&gt;
Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thage G Peterson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>