<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290159</hangar_id>
 <dok_id>GG0312</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:12</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-08-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:30</publicerad>
 <titel>om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0312/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0312</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0312</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:12&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0312/prop_199293__12-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0312/prop_199293__12-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp&lt;br&gt;i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 augusti 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunrt Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa ändringar i kreditupplysningslagen.&lt;br&gt;Därvid föreslås att det nuvarande förbudet för utlänningar och&lt;br&gt;utländska företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige&lt;br&gt;skall upphävas. Vidare föreslås att behovsprövningen i samband med&lt;br&gt;prövning av tillstånd till kreditupplysningsverksamhet avskaffas.&lt;br&gt;Dessa båda ändringar är närmast föranledda av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att den nuvarande tioårsgränsen för tillstånd till&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet avskaffas. Slutligen föreslås Datainspek-&lt;br&gt;tionen få möjlighet att återkalla ett tillstånd då förutsättningarna för&lt;br&gt;tillståndet inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 4 och 17 §§ kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar in-&lt;br&gt;om en krets som utgörs av&lt;br&gt;Sveriges riksbank och sådana&lt;br&gt;kreditinrättningar eller för kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet in-&lt;br&gt;rättade företag som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn och&lt;br&gt;inte är finansbolag enligt 8 §&lt;br&gt;lagen (1988:606) om finans-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att&lt;br&gt;någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning&lt;br&gt;eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar in-&lt;br&gt;om en krets som utgörs av&lt;br&gt;Sveriges riksbank, Sveriges in-&lt;br&gt;vesteringsbank AB och sådana&lt;br&gt;kreditinrättningar eller för kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet in-&lt;br&gt;rättade företag som står under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn och&lt;br&gt;inte är finansbolag enligt 5 §&lt;br&gt;lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får&lt;br&gt;meddelas endast om det från&lt;br&gt;allmänna synpunkter finns be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får&lt;br&gt;meddelas endast om verk-&lt;br&gt;samheten kan antas bli bedri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1895.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hov av verksamheten och den&lt;br&gt;kan antas bli bedriven på ett&lt;br&gt;sakkunnigt och omdömesgillt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas för en&lt;br&gt;tid av högst tio år i sänder.&lt;br&gt;Tillståndet får förenas med&lt;br&gt;föreskrift om hur verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas och om&lt;br&gt;skyldighet att anmäla ändring&lt;br&gt;av förhållanden som har haft&lt;br&gt;betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas&lt;br&gt;den som skulle ha varit kon-&lt;br&gt;trollsubjekt enligt lagen&lt;br&gt;(1982:617) om utländska för-&lt;br&gt;värv av svenska företag m. m.,&lt;br&gt;om denna hade gällt även ef-&lt;br&gt;ter utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ven på ett sakkunnigt och om-&lt;br&gt;dömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med fö-&lt;br&gt;reskrift om hur verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas och om skyl-&lt;br&gt;dighet att anmäla ändring av&lt;br&gt;förhållanden som har haft be-&lt;br&gt;tydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet åsidosätter be-&lt;br&gt;stämmelse i denna lag eller&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen, får datainspek-&lt;br&gt;tionen i mån av behov ändra&lt;br&gt;föreskrift som tidigare med-&lt;br&gt;delats eller meddela ny före-&lt;br&gt;skrift. Kan rättelse ej åstad-&lt;br&gt;kommas på annat sätt, får da-&lt;br&gt;tainspektionen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet åsidosätter någon&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag eller&lt;br&gt;en föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, får Datain-&lt;br&gt;spektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra en föreskrift som tidi-&lt;br&gt;gare meddelats eller meddela&lt;br&gt;en ny föreskrift. Om inte&lt;br&gt;rättelse kan åstadkommas på&lt;br&gt;något annat sätt, får Data-&lt;br&gt;inspektionen återkalla tillstån-&lt;br&gt;det. Detsamma gäller, om för-&lt;br&gt;utsättningarna för tillståndet&lt;br&gt;i övrigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:12&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 augusti 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesmässigt bedrivna kreditupplysningsverksamheten regleras&lt;br&gt;i första hand genom kreditupplysningslagen (1973:1173). Lagen syftar&lt;br&gt;främst till att hindra att kreditupplysning leder till otillbörligt intrång&lt;br&gt;i den personliga integriteten eller till skada genom oriktiga eller&lt;br&gt;missvisande uppgifter. Efterlevnaden av lagen står under tillsyn av&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare för att se över kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifterna för utredaren är enligt direktiven (dir. 1991:69)&lt;br&gt;att utreda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur intresset av en effektiv kreditupplysning kan främjas utan att&lt;br&gt;kravet på personlig integritet och sekretess träds för när,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EG:s regler och&lt;br&gt;därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet&lt;br&gt;att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vad mån utvecklingen i fråga om data- och informationsteknik&lt;br&gt;påkallar ändringar i kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitierådet Staffan Magnusson förordnades den 15 oktober 1991&lt;br&gt;som särskild utredare. Ett antal sakkunniga och experter har knutits&lt;br&gt;till utredaren. Utredaren arbetar under namnet Kreditupplysnings-&lt;br&gt;utredningen (Ju 1991:06).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har den 23 mars 1992 avlämnat delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1992:22) EES-anpassning av kreditupplysningslagen. I betänkandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås vissa ändringar i kreditupplysningslagen. Ändringarna är Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;framför allt föranledda av EES-avtalet, som nyligen undertecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att de svenska bestämmelserna om kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet skall anpassas till avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels&lt;br&gt;betänkandets lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedepartementets dnr&lt;br&gt;92-1282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 juni 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till ändring i kreditupplysningslagen. Det förslag som&lt;br&gt;remitterades till lagrådet överensstämmer med lagförslaget i denna&lt;br&gt;proposition och medtas därför inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningslagen gäller enligt 1 § kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar&lt;br&gt;mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Även annan&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen, under förutsättning&lt;br&gt;att verksamheten är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditupplysning avses enligt 2 § uppgift, omdöme eller råd,&lt;br&gt;som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller&lt;br&gt;vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpningsområde undantas enligt 1 § andra stycket&lt;br&gt;förmedling av kreditupplysningar inom en krets bestående av Sveriges&lt;br&gt;Riksbank, Sveriges investeringsbank AB (som numera upphört) och&lt;br&gt;sådana kreditinrättningar eller för kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;inrättade företag som står under Bankinspektionens (numera Finans-&lt;br&gt;inspektionens) tillsyn och som inte är finansbolag. Denna grupp av&lt;br&gt;företag brukar benämnas frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte heller förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern (1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller alltså i första hand den affärsmässigt organiserade&lt;br&gt;kreditupplysningsservice som bedrivs av kreditupplysningsföretag i&lt;br&gt;egentlig bemärkelse. Vidare omfattar lagen sådan kreditupplysning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som banker och andra kreditinstitut lämnar till mottagare utanför den Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;nämnda frikretsen. Lagen omfattar också kreditupplysningsservice&lt;br&gt;som lämnas av branschföreningar och liknande företagarorganisation-&lt;br&gt;er, oavsett om denna sker mot betalning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan kreditupplysningsverksamhet som omfattas av lagen får enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen. För verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysningar på&lt;br&gt;sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen krävs inte inspektionens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder under&lt;br&gt;förutsättning att det föreligger behov av verksamheten och att det kan&lt;br&gt;antas att den kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt&lt;br&gt;sätt (4 § första och andra styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen får förena ett tillstånd med föreskrifter om hur&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring&lt;br&gt;av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § tredje stycket får tillstånd inte lämnas den som skulle ha&lt;br&gt;varit kontrollsubjekt enligt den numera upphävda lagen (1982:617) om&lt;br&gt;utländska förvärv av svenska företag m.m. Med kontrollsubjekt avses&lt;br&gt;bl.a. utländska och utlandsägda rättssubjekt, svenska aktiebolag utan&lt;br&gt;utlänningsförbehåll i bolagsordningen och svenska handelsbolag, om&lt;br&gt;någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till&lt;br&gt;otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de&lt;br&gt;uppgifter som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller&lt;br&gt;missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut (5 §). Denna allmänna,&lt;br&gt;grundläggande regel kompletteras i olika hänseenden av mera&lt;br&gt;detaljerade föreskrifter om verksamhetens bedrivande (6-14 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över den kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het som omfattas av lagen (15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har fått tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het åsidosätter någon bestämmelse i lagen eller i meddelat tillstånd,&lt;br&gt;får Datainspektionen ändra tidigare meddelade föreskrifter eller&lt;br&gt;meddela ny föreskrift. Om rättelse inte kan åstadkommas på annat&lt;br&gt;sätt, får Datainspektionen återkalla tillståndet (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen. Justitie-&lt;br&gt;kanslem har rätt att föra talan för att tillvarata allmänna intressen&lt;br&gt;(23 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 EES-avtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med de övriga sex EFTA-ländema underteck-&lt;br&gt;nat ett avtal med EG och dess medlemsländer om ett europeiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES). Målet med avtalet är att skapa Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;en marknad där varor, kapital, tjänster och personer skall ha fri&lt;br&gt;rörlighet över gränserna mellan EG-länderna och EFTA-ländema.&lt;br&gt;Avtalet syftar också till att utveckla och bredda samarbetet mellan&lt;br&gt;länderna på angränsande områden, som t.ex. bolagsrätt, kon-&lt;br&gt;sumentskydd, miljö, forskning och utveckling, utbildning och&lt;br&gt;socialpolitik. Avtalet spänner alltså över stora områden av betydelse&lt;br&gt;för företag och enskilda. Kärnan är för EFTA-ländernas del tillträdet&lt;br&gt;till EG:s inre marknad. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993,&lt;br&gt;samtidigt som den inre marknaden förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innehåller en huvuddel med de materiella be-&lt;br&gt;stämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital&lt;br&gt;(de fyra friheterna) samt reglerna om samarbete inom de angränsande&lt;br&gt;områdena. Denna del motsvarar den s.k. primära EG-rätten, i första&lt;br&gt;hand Romfördragets regler. Dessutom finns bestämmelser om de olika&lt;br&gt;institutioner som etableras genom avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den s.k. sekundära EG-rättens regler, främst direktiv och&lt;br&gt;förordningar, har efter anpassning till EES tagits in i EES-avtalet&lt;br&gt;genom referenser i bilagorna till avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra friheterna bygger framför allt på ett förbud mot särbehand-&lt;br&gt;ling på grund av nationalitet (artikel 4 i EES-avtalet). Länderna är&lt;br&gt;också förpliktade att samarbeta med varandra så att inte arbetet på att&lt;br&gt;förverkliga fördragsmålen i EES-avtalet försvåras eller äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den fria rörligheten för personer inom EES är&lt;br&gt;etableringsfriheten grundläggande. Den gäller både fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer och innefattar rätt för ett rättssubjekt i en EES-&lt;br&gt;stat att i andra EES-stater inrätta kontor, filialer och dotterbolag.&lt;br&gt;Friheten omfattar rätt att uppta och utöva självständig förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet på de villkor som etableringslandet föreskriver. Enligt artikel&lt;br&gt;31 i avtalet skall medlemsstaterna avskaffa diskriminerande be-&lt;br&gt;stämmelser beträffande rätten till etablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörligheten för tjänster innefattar rätten för ett rättssubjekt&lt;br&gt;i ett land att bedriva verksamhet i ett annat EES-land på annat sätt än&lt;br&gt;genom etablering, nämligen genom att tillhandahålla tjänster från ett&lt;br&gt;driftställe i hemlandet (”cross-border&amp;quot;-handel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella tjänster hänvisar EES-avtalet till särskilda regler i&lt;br&gt;den sekundära EG-rätten. Av intresse i detta sammanhang är främst&lt;br&gt;första och andra banksamordningsdirektiven (77/780/EEG och&lt;br&gt;89/646/EEG). En översiktlig redogörelse för innehållet i dessa&lt;br&gt;direktiv finns i betänkandet s. 32 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet (artikel 33) medger liksom Romfördraget undantag från&lt;br&gt;principen om fri rörlighet när nationella åtgärder är nödvändiga för&lt;br&gt;att tillgodose tvingande krav på skydd för bl.a allmän ordning,&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * * Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Överväganden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt delbetänkande behandlat följande frågor i&lt;br&gt;separata avsnitt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovsprövning för tillstånd (betänkandet s. 39 f.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tioårsgräns för tillstånd (betänkandet s. 40 f.) ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återkallelse av tillstånd (betänkandet s. 42),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud för utländska företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige (betänkandet s. 43 f.), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kreditinstitut från EES-länderna (betänkandet s. 48 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har bemötts positivt av de flesta remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden beträffande kreditinstitut från EES-&lt;br&gt;ländema mynnar ut i ett förslag som innebär att kreditinstitut som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat EES-land skall undantas från kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagens krav på Datainspektionens tillstånd till verksamheten.&lt;br&gt;Utredningens förslag i denna del bygger på ett pågående arbete inom&lt;br&gt;Finansdepartementet med att inarbeta det andra banksamordningsdi-&lt;br&gt;rektivets regler i bankrörelselagen (1987:617) och i en ny lag om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Lagtekniskt föreslår utredningen att det i kredit-&lt;br&gt;upplysningslagen tas in en hänvisning till den avsedda regleringen i&lt;br&gt;bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i den nu berörda frågan är således nära knutet&lt;br&gt;till det pågående arbetet inom Finansdepartementet med att inarbeta&lt;br&gt;det andra banksamordningsdirektivets reglering i svensk rätt. Den nu&lt;br&gt;berörda ändringen i kreditupplysningslagen som utredningen föreslagit&lt;br&gt;bör därför enligt min mening lämpligen behandlas i samband med de&lt;br&gt;övriga lagändringar som påkallas för att anpassa svensk rätt till det&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivets regler. Jag lägger därför inte nu&lt;br&gt;fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utredningens övriga förslag till lagändringar ansluter jag&lt;br&gt;mig liksom de flesta remissinstanserna till utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utredningens experter har i ett särskilt yttrande föreslagit att&lt;br&gt;kreditupplysningslagen skall ändras så att finansbolagen kommer att&lt;br&gt;omfattas av den s.k. frikretsen enligt 1 §. En av remissinstanserna,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, har anslutit sig till den bedömningen. Ut-&lt;br&gt;redningen förordar däremot att den s.k. frikretsens omfattning tills&lt;br&gt;vidare behålls oförändrad i avvaktan på en närmare behandling av&lt;br&gt;frågan i ett senare skede av utredningsarbetet. Innan utredningen har&lt;br&gt;prövat frågan om frikretsen skall finnas kvar och, i så fall, vilken&lt;br&gt;omfattning kretsen skall ha, är jag inte beredd att lägga fram något&lt;br&gt;förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även fästa uppmärksamheten vid en terminologisk fråga som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har aktualiserats i ett annat lagstiftningsärende. I kreditupplys- Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;ningslagen förekommer uttrycket föreskrift i flera paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande över förslag till lag om övervakningskameror&lt;br&gt;m.m. förordat att i lagtext uttrycket villkor används i stället för&lt;br&gt;föreskrift som i princip bör användas bara när det är fråga om&lt;br&gt;normgivning (se prop. 1989/90:119 s. 80). Frågan om utformning-&lt;br&gt;en av kreditupplysningslagen i detta hänseende får tas upp vid den&lt;br&gt;fortsatta översynen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Förbudet för utländska företag att bedriva kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förbudet för utländska och utlandsägda rättssubjekt&lt;br&gt;att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se s.&lt;br&gt;43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran&lt;br&gt;av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt artikel 31 i EES-avtalet skall de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna avskaffa diskriminerande bestämmelser&lt;br&gt;beträffande rätten till etablering. Detta gäller fysiska personer men&lt;br&gt;enligt artikel 34 i avtalet även juridiska personer som bildats i&lt;br&gt;enlighet med en medlemsstats lag och som har sitt säte eller huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhetsställe inom EES. Artikel 33 i EES-avtalet ger&lt;br&gt;dock en medlemsstat möjlighet att i viss utsträckning tillämpa&lt;br&gt;bestämmelser i lagar och andra författningar som innebär diskrimine-&lt;br&gt;ring av utländska rättssubjekt i samband med etablering här i landet.&lt;br&gt;Detta får dock ske endast om det är motiverat med hänsyn till allmän&lt;br&gt;ordning, säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa bestämmelser i EES-avtalet skall det alltså inte finnas&lt;br&gt;några inskränkningar i rätten för en person att fritt etablera sig inom&lt;br&gt;EES-området. Etableringsfriheten omfattar rätten att uppta och utöva&lt;br&gt;självständig förvärvsverksamhet på de villkor som etableringslandets&lt;br&gt;lagstiftning föreskriver för det egna landets rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § tredje stycket kreditupplysningslagen får, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet inte med-&lt;br&gt;delas den som skulle ha varit kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617)&lt;br&gt;om utländska förvärv av svenska företag m.m. (företagsförvärvsla-&lt;br&gt;gen), om lagen hade gällt efter den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsförvärvslagen upphörde att gälla den 1 januari 1992. Lagen&lt;br&gt;innebar begränsningar i rätten för utländska rättssubjekt och vissa&lt;br&gt;svenska rättssubjekt att förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i svenska handelsbolag eller rörelser som bedrivs här i landet. De Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;som omfattades av lagens bestämmelser benämndes i lagen kontroll-&lt;br&gt;subjekt. Kontrollen av kontrollsubjektens förvärv skedde dels genom&lt;br&gt;ett system med s.k. utlänningsförbehåll, dels genom en tillståndspröv-&lt;br&gt;ning av vissa aktieförvärv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudskäl för att avskaffa lagen var att tillståndskravet ansågs&lt;br&gt;stå i strid mot EG:s bestämmelser om etableringsfrihet. I den del av&lt;br&gt;propositionen som behandlade frågan om följdändringar i annan&lt;br&gt;lagstiftning (prop. 1991/92:71 s. 24) konstaterade departementschefen&lt;br&gt;att även kreditupplysningslagens förbud för kontrollsubjekt att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet stod i strid med EG:s regler om&lt;br&gt;etableringsrätt. I avvaktan på kreditupplysningsutredningens redovis-&lt;br&gt;ning av sitt utredningsarbete avstod departementschefen emellertid&lt;br&gt;från att lägga fram något förslag till ändring i kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen finner jag att förbudet för s.k. kontrollsub-&lt;br&gt;jekt att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige strider mot&lt;br&gt;EES-avtalets allmänna diskrimineringsförbud och mot reglerna om&lt;br&gt;etableringsfrihet. I vissa avseenden tillåter visserligen såväl EES-&lt;br&gt;avtalet som Romfördraget en särskild behandling av utländska rätts-&lt;br&gt;subjekt. Särbehandling får sålunda ske då den grundas på hänsyn till&lt;br&gt;allmän ordning, säkerhet och hälsa. I likhet med remissinstanserna&lt;br&gt;delar jag emellertid utredningens bedömning att nu berörda omstän-&lt;br&gt;digheter inte utgör grund för att i något avseende bibehålla förbudet&lt;br&gt;för s.k. kontrollsubjekt att bedriva kreditupplysningsverksamhet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda har närmast tagit sikte på rättssubjekt från övriga&lt;br&gt;EES-länder. Hinder möter i och för sig inte mot att behålla förbudet&lt;br&gt;för företag från länder utanför EES-området. I likhet med utredningen&lt;br&gt;anser jag det emellertid vara väsentligt att etableringshinder från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt i möjligaste mån avskaffas. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att förbudet för s.k. kontrollsubjekt att bedriva kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige helt upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Behovsprövning för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid beviljande av tillstånd för kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet skall det inte längre göras någon behovsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna*. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran&lt;br&gt;av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 3 § kreditupplysningslagen framgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sådan kreditupplysningsverksamhet som omfattas av lagen får Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen. Enligt 4 § i lagen&lt;br&gt;krävs för sådant tillstånd bl.a. att det från allmänna synpunkter finns&lt;br&gt;behov av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När behovsprövningen infördes, anfördes i förarbetena att en fram-&lt;br&gt;tida utveckling kunde innebära att antalet kreditupplysningsföretag&lt;br&gt;blev större än vad som var motiverat av efterfrågan på kreditupplys-&lt;br&gt;ningar. Eftersom en sådan utveckling kunde medföra nackdelar borde&lt;br&gt;det öppnas en möjlighet för tillståndsmyndigheten att vid sin prövning&lt;br&gt;ta hänsyn till det allmänna behovet av företag som sysslar med&lt;br&gt;kreditupplysning (prop. 1973:155 s. 83). En koncentration till färre&lt;br&gt;enheter ansågs ge utrymme för rationaliseringsvinster och underlätta&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte längre några bärande skäl för att&lt;br&gt;ha kvar behovsprövningen i samband med beviljande av tillstånd. Till&lt;br&gt;en början förhåller det sig på det sättet att den svenska kreditupplys-&lt;br&gt;ningsmarknaden nu domineras av två stora företag. Utredningen har&lt;br&gt;konstaterat att det inte har förekommit att en ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet avslagits på den grunden att behov av&lt;br&gt;verksamheten inte har ansetts föreligga. Vidare bör framhållas att&lt;br&gt;liknande bestämmelser om behovsprövning redan har tagits bort på&lt;br&gt;flera angränsande områden. Sålunda har t.ex. möjligheten till behovs-&lt;br&gt;prövning vid beviljande av oktroj för bankverksamhet avskaffats&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 augusti 1990. Härtill kommer att om auktorisation görs&lt;br&gt;beroende av ett villkor om att det skall finnas behov av verksamheten&lt;br&gt;detta kan utgöra en begränsning av etableringsfriheten som inte är&lt;br&gt;förenlig med EES-avtalets regler om etableringsfrihet och lika&lt;br&gt;konkurrensvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att behovsprövningen i samband med beviljande&lt;br&gt;av tillstånd skall avskaffas. Tillståndsprövningen skall alltså i fort-&lt;br&gt;sättningen gälla endast frågan om den planerade verksamheten kan&lt;br&gt;antas bli utövad på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Tioårsgräns för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande tioårsgränsen för tillstånd till&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet skall avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se&lt;br&gt;s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran&lt;br&gt;av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande har Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att meddela tillstånd för kreditupplysningsverksamhet för Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;högst tio år i sänder. Efter denna tid skall tillståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för tidsbegränsningen anfördes vid lagens tillkomst att det&lt;br&gt;måste främja efterlevnaden av lagens bestämmelser och även i övrigt&lt;br&gt;hålla uppe kvaliteten hos kreditupplysningsverksamheten om tillstånds-&lt;br&gt;havaren efter ett visst antal år inte kunde fortsätta sin verksamhet utan&lt;br&gt;en obligatorisk kontroll från tillsynsmyndigheten. Departementschefen&lt;br&gt;erinrade om att det i annan lagstiftning förekom tidsbegränsningar av&lt;br&gt;liknande slag. Som exempel nämndes affärsbankernas oktrojer på tio&lt;br&gt;år (se prop. 1973:155 s. 83 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening har de ursprungliga skälen numera i allt&lt;br&gt;väsentligt förlorat sin betydelse. Som anges i betänkandet (s. 41) har&lt;br&gt;Datainspektionen med stöd av andra regler i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;möjlighet att under löpande tillståndsperiod ingripa om ett kreditupp-&lt;br&gt;lysningsföretag åsidosätter någon bestämmelse i kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Om företaget inte vidtar rättelse på tillfredsställande sätt, kan&lt;br&gt;tillståndet återkallas. Det kan i sammanhanget också nämnas att den&lt;br&gt;ovan berörda tidsbegränsningen för affärsbankernas oktrojer numera&lt;br&gt;har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag därför att&lt;br&gt;tioårsbegränsningen av tillstånd till kreditupplysningsverksamhet är&lt;br&gt;obehövlig och bör tas bort. I nästa avsnitt behandlar jag frågan om att&lt;br&gt;vidga möjligheterna för Datainspektionen att återkalla ett tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Datainspektionen skall få möjlighet att återkalla&lt;br&gt;tillstånd då förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag (se&lt;br&gt;s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran&lt;br&gt;av de allra flesta remissinstanserna. Två instanser avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande lydelse av 17 § kredit-&lt;br&gt;upplysningslagen kan Datainspektionen återkalla ett tillstånd endast&lt;br&gt;om tillståndshavaren har åsidosatt någon bestämmelse i kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen eller en föreskrift som meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Tillstånd kan alltså inte återkallas på den grunden att det inte längre&lt;br&gt;finns fog för antagandet att verksamheten kommer att bedrivas på ett&lt;br&gt;sakkunnigt och omdömesgillt sätt, vilket var en förutsättning för&lt;br&gt;beviljandet av tillståndet. Nuvarande ordning innebär t.ex. att&lt;br&gt;Datainspektionen inte har möjlighet att återkalla ett kreditupplys-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsföretags tillstånd då det har skett sådana förändringar i företags- Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;ledningen att man inte längre kan räkna med att verksamheten&lt;br&gt;kommer att bedrivas på ett lämpligt sätt. Som jämförelse kan nämnas&lt;br&gt;att det i inkassolagen (1974:182) finns en bestämmelse (15 § andra&lt;br&gt;stycket) som gör det möjligt för Datainspektionen att återkalla ett&lt;br&gt;tillstånd enligt den lagen, bl.a om förutsättningarna för tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att Datainspektionen får möjlighet att&lt;br&gt;återkalla ett tillstånd då förutsättningar för tillståndet inte längre&lt;br&gt;föreligger. Förslaget har vunnit gehör hos flertalet remissinstanser&lt;br&gt;men två instanser har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen AB anser att det för återkallelse skall vara styrkt&lt;br&gt;att verksamheten inte längre kommer att bedrivas på det sakkunniga&lt;br&gt;och omdömesgilla sätt som var en förutsättning för beviljandet av&lt;br&gt;tillståndet. Detta torde enligt Sparbanksgruppen innebära att kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretaget måste ha åsidosatt en bestämmelse i lag eller en&lt;br&gt;föreskrift. Sparbanksgruppen anser därför att nuvarande regel i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen är tillräcklig. Om det bedöms som oundgäng-&lt;br&gt;ligt att Datainspektionen skall kunna ingripa utan att företaget behöver&lt;br&gt;ha åsidosatt någon regel, anser Sparbanksgruppen att beviskravet för&lt;br&gt;att det inte längre föreligger förutsättningar för tillståndet bör&lt;br&gt;motsvara &amp;quot;skälig misstanke&amp;quot;. Enligt Sparbanksgruppen synes det i så&lt;br&gt;fall inte vara tillräckligt med möjligheten till överprövning av&lt;br&gt;regeringen enligt 23 § i lagen utan sådana överklaganden bör i stället&lt;br&gt;handläggas i förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Esselte Soliditet AB anser att de nuvarande möjligheterna att&lt;br&gt;återkalla tillstånd är tillräckliga. Enligt Soliditet bör det av utredning-&lt;br&gt;en föreslagna tillägget till 17 § i lagen angående förutsättningarna för&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd preciseras till att avse sådana fall då tillstånds-&lt;br&gt;havaren inte längre bedriver någon rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.3.3 har jag förordat att man inte längre skall göra någon&lt;br&gt;bedömning av behovet av verksamheten när frågan om tillstånd&lt;br&gt;prövas. Tillståndsprövningen skall i fortsättningen gälla endast frågan&lt;br&gt;om den planerade verksamheten kan antas bli utövad på ett sakkunnigt&lt;br&gt;och omdömesgillt sätt. Kravet på sakkunnighet avser erfarenhet av&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet och kunskaper om aktuell lagstiftning,&lt;br&gt;medan kravet på omdömesgillhet uppfattas som hänförligt till&lt;br&gt;affärsverksamhet i allmänhet. Om företaget är en juridisk person,&lt;br&gt;bedöms den som formellt är ansvarig för verksamheten, t.ex. en&lt;br&gt;verkställande direktör i ett aktiebolag (se betänkandet s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig framstår det som en naturlig princip att tillstånd skall kunna&lt;br&gt;återkallas i de situationer då förutsättningarna för tillstånd inte längre&lt;br&gt;föreligger (jfr prop. 1987/88:149 s. 120). Jag förordar därför att en&lt;br&gt;sådan ordning införs. Det ligger emellertid i sakens natur att en&lt;br&gt;åtgärd som är så ingripande för den enskilde näringsidkaren som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallelse bör komma i fråga endast när omständigheterna starkt Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;talar för detta. Några bestämda kriterier för att återkallelse skall&lt;br&gt;kunna komma i fråga kan med hänsyn till de skiftande förhållandena&lt;br&gt;inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut, bl.a. om återkallelse av tillstånd, kan för&lt;br&gt;närvarande överklagas enbart hos regeringen (23 § kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen). Mot bakgrund av den europeiska konventionen om skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;br&gt;(Europakonventionen) kan det ifrågasättas om beslut att inte bevilja&lt;br&gt;tillstånd eller om att återkalla tillstånd borde prövas av domstol.&lt;br&gt;Särskilt ett beslut om återkallande av tillstånd är av så ingripande&lt;br&gt;natur att konventionens krav på tillgång till domstolsprövning gör sig&lt;br&gt;gällande. Den som är missnöjd med regeringens beslut i ett tillstånds-&lt;br&gt;ärende kan emellertid genom rättsprövning i Regeringsrätten få prövat&lt;br&gt;om beslutet strider mot någon rättsregel. Bestämmelser om detta finns&lt;br&gt;i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut, som&lt;br&gt;är tidsbegränsad till utgången av år 1994 (se SFS 1991:1825). Genom&lt;br&gt;denna möjlighet anser jag att Europakonventionens krav på rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande fråga, som inte kan lösas inom ramen för detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende, är om det ändå finns skäl att införa en ordning&lt;br&gt;som innebär att Datainspektionens beslut framgent skall överklagas till&lt;br&gt;domstol och inte till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av uppgifterna för Fri- och rättighetskommittén (Ju 1992:01) är&lt;br&gt;att överväga frågan om vidgade möjligheter till domstolsprövning av&lt;br&gt;normbeslut och förvaltningsbeslut. I kommitténs direktiv (dir.&lt;br&gt;1991:119) sägs att det knappast är möjligt att göra en generell&lt;br&gt;genomgång av all vår lagstiftning i detta hänseende utan att en sådan&lt;br&gt;genomgång får göras på varje rättsområde för sig samtidigt som annat&lt;br&gt;reformarbete på respektive område genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom datalagstiftningen, ett rättsområde som ligger nära kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagstiftningen, har Datalagsutredningen (Ju 1989:02) nyligen&lt;br&gt;föreslagit att Datainspektionens beslut enligt datalagen som rör andra&lt;br&gt;än statliga förvaltningsmyndigheter skall kunna överklagas till domstol&lt;br&gt;i stället för till regeringen (se SOU 1991:62 s. 113 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om överprövning av Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagen är inte särskilt angiven i direktiven till&lt;br&gt;kreditupplysningsutredningen. Utredaren har emellertid rätt att ta upp&lt;br&gt;även andra frågor rörande kreditupplysning än dem som särskilt anges&lt;br&gt;i direktiven och jag utgår med hänsyn till det anförda från att&lt;br&gt;utredaren kommer att uppmärksamma även denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om avskaffande av förbudet för kontrollsubjekt att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige (avsnitt 2.3.2)&lt;br&gt;respektive avskaffande av behovsprövningen (avsnitt 2.3.3) är närmast&lt;br&gt;föranledda av EES-avtalet. Syftet med dessa förslag är att de svenska&lt;br&gt;bestämmelserna om kreditupplysningsverksamhet skall anpassas till&lt;br&gt;avtalets regler. EES-avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993. Det&lt;br&gt;kan dock inte uteslutas att avtalet träder i kraft senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om man bortser från kopplingen till EES-avtalet anser jag att&lt;br&gt;mina förslag i dessa och övriga frågor bör genomföras så snart som&lt;br&gt;möjligt. Jag föreslår därför att ändringarna träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något behov av övergångsbestämmelser torde inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Kostnader och resursbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anfört kan möjligheten för utländska företag att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige antas medföra en något&lt;br&gt;större arbetsbelastning för Datainspektionen genom att tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsverksamheten ökas. Avskaffandet av behovsprövningen och&lt;br&gt;tidsbegränsningen av tillstånd kan å andra sidan antas medföra någon&lt;br&gt;minskning av inspektionens arbetsbelastning. Det finns inte anledning&lt;br&gt;att räkna med annat än att effekterna på inspektionens arbetsbelastning&lt;br&gt;blir marginella och kan klaras av inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i övrigt torde de nya reglerna medföra några kostnader&lt;br&gt;eller resursbehov för enskilda och det allmänna som bör beaktas i&lt;br&gt;förevarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att&lt;br&gt;någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning&lt;br&gt;eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling av kreditupplysningar inom en krets&lt;br&gt;som utgörs av Sveriges riksbank och sådana kreditinrättningar eller&lt;br&gt;för kreditupplysningsverksamhet inrättade företag som står under&lt;br&gt;Finansinpehionens tillsyn och inte är finansbolag enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1988:606) om finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. I andra stycket anges&lt;br&gt;den s.k. frikretsen, dvs. den krets av företag som kan förmedla&lt;br&gt;kreditupplysningar sinsemellan utan att iaktta kreditupplysningslagens&lt;br&gt;bestämmelser. I detta stycke har tre smärre ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagtexten. Till en början har Sveriges investeringsbank AB utgått ur&lt;br&gt;uppräkningen av de kreditinstitut som ingår i frikretsen. Vidare har&lt;br&gt;ordet Bankinspektionen bytts ut mot Finansinspektionen. Slutligen har&lt;br&gt;hänvisningen till den tidigare lagen om finansbolag bytts ut mot en&lt;br&gt;hänvisning till 8 § i den nu gällande lagen (1988:606) om finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas&lt;br&gt;endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och&lt;br&gt;omdömesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med föreskrift om hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av förhållanden som&lt;br&gt;har haft betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om tillstånds-&lt;br&gt;prövningen. De ändringar som har gjorts är en följd av vad som har&lt;br&gt;anförts i avsnitt 2.3.3, 2.3.4 och 2.3.5. Ändringarna innebär att&lt;br&gt;kravet på tillståndsmyndigheten att göra en behovsprövning har&lt;br&gt;slopats, att någon på förhand bestämd längsta tidsgräns för tillstånds&lt;br&gt;giltighet inte längre skall finnas samt att förbudet för s.k. kontrollsub-&lt;br&gt;jekt att bedriva kreditupplysningsverksamhet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;åsidosätter någon bestämmelse i denna lag eller en föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, får Datainspektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra en föreskrift som tidigare meddelats eller meddela en ny&lt;br&gt;föreskrift. Om inte rättelse kan åstadkommas på något annat sätt, får&lt;br&gt;Datainspektionen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges bl.a förutsättningarna för återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;till kreditupplysningsverksamhet. I första och andra meningarna har&lt;br&gt;endast några språkliga justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje mening är ny. I denna ges uttryck för principen&lt;br&gt;att ett tillstånd kan återkallas i de situationer då förutsättningarna för&lt;br&gt;tillståndet inte längre föreligger. De situationer där återkallelse kan&lt;br&gt;ske är - som framgår av avsnitt 2.3.5 i den allmänna motiveringen -&lt;br&gt;sådana där en begäran om tillstånd inte skulle ha beviljats. Det ligger&lt;br&gt;emellertid i sakens natur att en åtgärd som är så ingripande för den&lt;br&gt;enskilde näringsidkaren som en återkallelse bör komma i fråga endast&lt;br&gt;när omständigheterna talar starkt för detta. En situation där åter-&lt;br&gt;kallelse kan bli aktuell är om förändringar i ett företags ledning&lt;br&gt;medför att det inte längre finns anledning anta att tillståndshavaren&lt;br&gt;kommer att bedriva verksamheten på ett sakkunnigt och omdömesgillt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lagändringarna gäller inte några särskilda övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Det betyder bl.a. att avskaffandet av tioårsgränsen vid beviljande&lt;br&gt;av tillstånd gäller endast för tillstånd som har meddelats efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Den nya bestämmelsen i 17 § blir däremot tillämplig också&lt;br&gt;på tillstånd som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1992:22) EES- Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;anpassning av kreditupplysningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet läggs fram vissa förslag till ändringar i kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen. Ändringarna är framför allt föranledda av det nyligen&lt;br&gt;framförhandlade EES-avtalet. Avsikten är att de svenska be-&lt;br&gt;stämmelserna om kreditupplysningsverksamhet skall anpassas till&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den svenska lagstiftningen inte skall komma i konflikt med&lt;br&gt;EES-avtalets regler om förbud mot diskriminering på grund av&lt;br&gt;nationalitet föreslår utredningen att man avskaffar det nuvarande&lt;br&gt;förbudet för utlänningar och utländska företag att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhetiSverige.Utländskkreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het som bedrivs här i landet kommer att omfattas av kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagens regler. Det innebär att verksamheten i princip kräver&lt;br&gt;Datainspektionens tillstånd och att den står under Datainspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser föreslås för det fallet att ett kreditinstitut&lt;br&gt;från ett annat EES-land än Sverige har en hemlandsauktorisation som&lt;br&gt;innefattar rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Kreditinstitut&lt;br&gt;får då bedriva kreditupplysningsverksamhet även i Sverige utan&lt;br&gt;tillstånd från Datainspektionen. Kreditupplysningslagen gäller också&lt;br&gt;för sådan verksamhet, även om ansvaret för tillsynen i första hand&lt;br&gt;kommer att åvila myndigheterna i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att Datainspektionen får bevilja tillstånd till&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet endast då behov av verksamheten&lt;br&gt;föreligger från allmänna synpunkter. Denna behovsprövning föreslås&lt;br&gt;bli avskaffad. Utredningen föreslår också att tillstånd skall gälla tills&lt;br&gt;vidare i stället för som nu för en tid av högst tio år. Datainspektionen&lt;br&gt;får möjlighet att återkalla ett tillstånd till kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;då de ursprungliga förutsättningarna för tillståndet inte längre&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen fortsätter sitt arbete med att bl.a. pröva hur kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamheten kan effektiviseras utan att hänsynen till&lt;br&gt;enskildas personliga integritet sätts åt sidan. Utredningen skall också&lt;br&gt;undersöka om den senaste utvecklingen i fråga om data- och infor-&lt;br&gt;mationsteknik kräver ändringar i kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4 och 17 §§ kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar&lt;br&gt;inom en krets som utgörs av&lt;br&gt;Sveriges riksbank och sådana&lt;br&gt;kreditinrättningar eller för&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;inrättade företag som står&lt;br&gt;under finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn och inte är finansbolag&lt;br&gt;enligt 8 § lagen (1988:606)&lt;br&gt;om finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att&lt;br&gt;någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning&lt;br&gt;eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmed-&lt;br&gt;ling av kreditupplysningar&lt;br&gt;inom en krets som utgörs av&lt;br&gt;Sveriges riksbank, Sveriges in-&lt;br&gt;vesteringsbank AB och sådana&lt;br&gt;kreditinrättningar eller för kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet in-&lt;br&gt;rättade företag som står under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn och&lt;br&gt;inte är finansbolag enligt 5 §&lt;br&gt;lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) och lagen&lt;br&gt;(1992:000) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag finns be-&lt;br&gt;stämmelser som innebär att&lt;br&gt;vissa utländska kreditinstitut&lt;br&gt;får bedriva kreditupplysnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet utan datainspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt&lt;br&gt;som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får&lt;br&gt;meddelas endast om det från&lt;br&gt;allmänna synpunkter finns&lt;br&gt;behov av verksamheten och&lt;br&gt;den kan antas bli bedriven på&lt;br&gt;ett sakkunnigt och omdömes-&lt;br&gt;gillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas för en&lt;br&gt;tid av högst tio år i sänder.&lt;br&gt;Tillståndet får förenas med&lt;br&gt;föreskrift om hur verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas och om&lt;br&gt;skyldighet att anmäla ändring&lt;br&gt;av förhållanden som har haft&lt;br&gt;betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas&lt;br&gt;den som skulle ha varit kon-&lt;br&gt;trollsubjekt enligt lagen&lt;br&gt;(1982:617) om utländska&lt;br&gt;förvärv av svenska företag&lt;br&gt;m.m., om denna hade gällt&lt;br&gt;även efter utgången av år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet åsidosätter be-&lt;br&gt;stämmelse i denna lag eller&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen, får datainspek-&lt;br&gt;tionen i mån av behov ändra&lt;br&gt;föreskrift som tidigare medde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet får&lt;br&gt;meddelas endast om verksam-&lt;br&gt;heten kan antas bli bedriven&lt;br&gt;på ett sakkunnigt och omdö-&lt;br&gt;mesgillt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med&lt;br&gt;föreskrift om hur verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas och om&lt;br&gt;skyldighet att anmäla ändring&lt;br&gt;av förhållanden som har haft&lt;br&gt;betydelse för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet åsidosätter någon&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag eller&lt;br&gt;en föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, får datain-&lt;br&gt;spektionen i mån av behov&lt;br&gt;ändra föreskrift som tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lats eller meddela ny före-&lt;br&gt;skrift. Kan rättelse ej åstad-&lt;br&gt;kommas på annat sätt, får da-&lt;br&gt;tainspektionen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats eller meddela ny&lt;br&gt;föreskrift. Kan rättelse ej&lt;br&gt;åstadkommas på något annat&lt;br&gt;sätt, får datainspektionen åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om annars förutsätt-&lt;br&gt;ningarför tillståndet inte läng-&lt;br&gt;re föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över Prop. 1992/93:12&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1992:22) EES-anpassning av kredit- Bilaga 3&lt;br&gt;upplysningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland, Justitiekanslem, Datainspektionen, Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Konsumentverket,&lt;br&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Sparbanksgruppen AB, Finansbolagens Förening, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund, Företagarnas Riksorganisation, Kooperativa Förbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Inkassoföreningen, Upplys-&lt;br&gt;ningscentralen UC AB och Esselte Soliditet AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Stockholms, Jönköpings och Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SvenskaHandelskammarförbundet,FöreningenförKöpmannakonton&lt;br&gt;och AB Svensk Upplysningstjänst har beretts tillfälle att avge&lt;br&gt;yttranden men har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande-, justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per-&lt;br&gt;Anders Broqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition.................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag .&amp;nbsp;.................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 augusti 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering.................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt ................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EES-avtalet .................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden ................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbudet för utländska företag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige .......... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovsprövning för&amp;nbsp;tillstånd ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tioårsgräns för tillstånd ..... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av tillstånd ...... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Kostnader och resursbehov......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag ................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering .................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992:22) EES-anpassning av kredit-&lt;br&gt;upplysningslagen ............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betänkandets lagförslag ........... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid lagrådets samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde den 9 juni 1992 ............ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42013, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-08-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:51:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0312</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:51:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0312</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__12.pdf</filnamn>
<filstorlek>904751</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5AE5AB11-63F6-48ED-8881-AFC288C698A4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU4</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i kreditupplysningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>