<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288813</hangar_id>
 <dok_id>GG03119</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:28</publicerad>
 <titel>om ändringar i livsmadelslagen (1971:511) m.fl. lagar i anledning av EES-avtalet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i livsmedelslagen (1971:511) m.fl.&lt;br&gt;lagar i anledning av EES-avtalet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03119/prop_199293__119-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 3 november 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i livsmedelslagen (1971:511), lagen&lt;br&gt;(1985:295) om foder, utsädeslagen (1976:298) och lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter. Dessutom föreslås två helt nya lagar,&lt;br&gt;en lag om provtagning på djur och en lag om EEG-handelsgödsel. Förslagen&lt;br&gt;är i huvudsak föranledda av EES-avtalet. Ändringarna i livsmedelslagen inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att detaljbestämmelsema om märkning i lagen utmönstras. Avsikten&lt;br&gt;är att huvuddelen av märkningsföreskriftema i stället skall meddelas på myn-&lt;br&gt;dighetsnivå av Statens livsmedelsverk. Ytterligare ändringar är att det nuvaran-&lt;br&gt;de tillståndskravet för s.k. specialdestinerade livsmedel ersätts av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om saluhållande av livsmedel för särskilda näringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i foderlagen innebär bl.a. att tillämpningsområdet för lagen&lt;br&gt;vidgas, att som allmänt krav på foder skall gälla att detta inte får ha skadlig in-&lt;br&gt;verkan på miljön och att förbudet att använda självdöda djur till foder förtydli-&lt;br&gt;gas till att omfatta också hela djur eller djurdelar. Vidare införs en bestämmel-&lt;br&gt;se som innebär att endast fodertillsatser som tillåts enligt EES-avtalet får an-&lt;br&gt;vändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i utsädeslagen innebär bl.a. att växtförädlingsavgiften slopas&lt;br&gt;och att de nuvarande möjligheterna att ställa krav och villkor på utsäde som&lt;br&gt;skall exporteras tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om provtagning på djur innebär att lagstöd införs som möj-&lt;br&gt;liggör provtagning på eller undersökning av djur dels for att kartlägga före-&lt;br&gt;komst av, fastställa frihet från eller kontrollera vissa smittsamma djursjukdo-&lt;br&gt;mar, dels för att kontrollera användningen av läkemedel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om EEG-handelsgödsel slutligen innebär att lagstöd införs&lt;br&gt;som möjliggör ett införlivande av vissa EG-direktiv om handelsgödsel. Lagen&lt;br&gt;är utformad som en bemyndigandelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft samtidigt som det avsedda EES-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändringar i livsmedelslagen m.fl. lagar har granskats av&lt;br&gt;lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremis-&lt;br&gt;sen (s. 20), lagrådets yttrande (s. 63) och regeringens protokoll med&lt;br&gt;beslut om proposition (s. 67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ta del av samtliga skäl för den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;måste därför läsa alla tre delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om livsmedelslagen (1971:511)!&lt;br&gt;dels att 14 och 18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1, 13, 16, 20, 27 och 30 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, matvara, dryckes-&lt;br&gt;vara, njutningsmedel eller annan va-&lt;br&gt;ra som är avsedd att förtäras av män-&lt;br&gt;niskor med undantag av vara på&lt;br&gt;vilken läkemedelsförordningen&lt;br&gt;(1962:701) äger tillämpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, matvara, dryckes-&lt;br&gt;vara, njutningsmedel eller annan va-&lt;br&gt;ra som är avsedd att förtäras av män-&lt;br&gt;niskor med undantag av vara på vil-&lt;br&gt;ken läkemedelslagen (1992:859) är&lt;br&gt;tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedelstillsats, dels berikningsmedel som är avsett att tillföras livsme-&lt;br&gt;del för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är av-&lt;br&gt;sedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg,&lt;br&gt;smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om&lt;br&gt;berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsråvara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främmande ämne, annat ämne&lt;br&gt;än livsmedelstillsats som, om det in-&lt;br&gt;går i livsmedel, kan utgöra hälsorisk&lt;br&gt;eller förändra livsmedlets normala&lt;br&gt;sammansättning eller beskaffenhet i&lt;br&gt;övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. färdigförpackat livsmedel, livs-&lt;br&gt;medel som utan omedelbart samband&lt;br&gt;med överlämnande till konsument in-&lt;br&gt;neslutits i förpackning, avsedd att&lt;br&gt;brytas först av konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främmande ämne, annat ämne&lt;br&gt;än livsmedelstillsats som, om det in-&lt;br&gt;går i livsmedel, kan utgöra hälsorisk&lt;br&gt;eller förändra livsmedlets normala&lt;br&gt;sammansättning eller beskaffenhet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färdigförpackat livsmedel som&lt;br&gt;saluhålles skall vara tydligt och otve-&lt;br&gt;tydigt märkt medföljande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedlets slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedlets sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livsmedlets nettovikt eller net-&lt;br&gt;tovolym vid förpackningstillfället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anvisning hur livsmedlet skall&lt;br&gt;förvaras, om förvaringssättet är av&lt;br&gt;betydelse för livsmedlets hållbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om märkning av&lt;br&gt;livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräknad hållbarhetstid, om&lt;br&gt;denna är begränsad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förpackarens eller tillverkarens&lt;br&gt;namn eller firma samt hemort eller,&lt;br&gt;om namnet eller firman är allmänt&lt;br&gt;känd, endast namnet, firman eller&lt;br&gt;förkortning därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sådana uppgifter i övrigt av be-&lt;br&gt;tydelse för konsumenterna som före-&lt;br&gt;skrives av regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan begränsa&lt;br&gt;märkningsskyldigheten enligt första&lt;br&gt;stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan föreskri-&lt;br&gt;va märkning enligt första stycket av&lt;br&gt;annat livsmedel än färdigförpackat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antagas vara otjänligt till&lt;br&gt;människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får inte saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antas vara otjänligt till män-&lt;br&gt;niskoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförts livsmedelstillsats i strid med 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppges hålla en livsmedelsstan- 3. uppges hålla en livsmedelsstan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dard som föreskrivits enligt 7 § men dard som föreskrivits enligt 7 § men&lt;br&gt;icke motsvarar standarden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte motsvarar standarden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ej är märkt enligt 13 §.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. inte är märkt enligt föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelas med stöd av 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. märkts med uppgift om hållbar-&lt;br&gt;hetstid och denna tid löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbud mot saluhållande gäller dessutom vad som följer av 10&lt;br&gt;och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej utan tillstånd av&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer saluhållas under uppgift att det&lt;br&gt;är särskilt lämpat för människor&lt;br&gt;med behov av särskild kost på grund&lt;br&gt;av ålder, sjukdom eller annat förhåll-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om saluhållande av&lt;br&gt;livsmedel för särskilda näringsända-&lt;br&gt;mål och av naturliga mineralvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om en vara som saluhålls eller som&lt;br&gt;uppenbart är avsedd att saluhållas i&lt;br&gt;strid med 16-18 §§. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får vidare ta hand om en vara&lt;br&gt;som avses med ett föreläggande eller&lt;br&gt;ett förbud enligt 25 §, om föreläggan-&lt;br&gt;det eller förbudet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om en vara som saluhålls eller som&lt;br&gt;uppenbart är avsedd att saluhållas i&lt;br&gt;strid med 16 och 17 §§. Tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får vidare ta hand om en va-&lt;br&gt;ra som avses med ett föreläggande&lt;br&gt;eller ett förbud enligt 25 §, om före-&lt;br&gt;läggandet eller förbudet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka åtgärder som skall vidtas med kött som med stöd av&lt;br&gt;första stycket tagits om hand i samband med slakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vara i något annat fall än som avses i andra stycket har tagits om&lt;br&gt;hand, får ägaren under tillsynsmyndighetens kontroll göra varan duglig till&lt;br&gt;livsmedel eller använda den för något annat ändamål. Annars skall varan för-&lt;br&gt;störas genom tillsynsmyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall låta förstöra också sådana varor som omfattas&lt;br&gt;av ett förbud enligt 11 a §, om det inte finns särskilda skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den&lt;br&gt;som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 14, 16-20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 16, 17 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §,21 § första stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 21 §&lt;br&gt;andra stycket, 22 § tredje stycket,&lt;br&gt;28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt 13 § eller&lt;br&gt;enligt föreskrift som meddelas med&lt;br&gt;stöd av 13 § lämnar oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter villkor som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 6 § eller 20 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 20 §,&lt;br&gt;21 § andra stycket, 22 § tredje styck-&lt;br&gt;et, 28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 13 § läm-&lt;br&gt;nar oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter villkor som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintres-&lt;br&gt;set uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt sätt,&lt;br&gt;döms till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter en-&lt;br&gt;ligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-6, 12, 15, 17 och 19 §§ lagen (1985:295) om&lt;br&gt;foder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foder, vara, däri inbegripet vatten, som är avsedd att användas för utfod-&lt;br&gt;ring av djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fodertillsats: dels berikningsmedel som är avsett att tillföras foder för att&lt;br&gt;förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsett att till-&lt;br&gt;föras foder för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt&lt;br&gt;eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos fodret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med foder eller fodertillsats avses&lt;br&gt;dock inte vara på vilken läkemedels-&lt;br&gt;förordningen (1962:701) skall tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med foder eller fodertillsats avses&lt;br&gt;dock inte vara på vilken läkemedels-&lt;br&gt;lagen (1992:859) skall tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertill-&lt;br&gt;satser avsedda för hästar, renar, nöt-&lt;br&gt;kreatur, svin.fär, getter, kaniner, fjä-&lt;br&gt;derfä, pälsdjur, hundar, katter och&lt;br&gt;odlad fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för hun-&lt;br&gt;dar, katter eller kaniner, vilka hålls&lt;br&gt;som sällskapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertill-&lt;br&gt;satser avsedda för husdjur och andra&lt;br&gt;djur än husdjur, om de hålls i fången-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för säll-&lt;br&gt;skapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foder får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att&lt;br&gt;det kan antas att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skadligt eller annars otjänligt för djuret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har skadlig inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas fodermjöl eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas djur som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:537.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan vara som framställts av kött&lt;br&gt;från självdöda djur eller från sjukligt&lt;br&gt;förändrade delar av slaktade djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika och andra kemotera-&lt;br&gt;peutiska medel får tillsättas foder&lt;br&gt;endast för att förebygga, lindra eller&lt;br&gt;bota sjukdom eller sjukdomssymp-&lt;br&gt;tom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter eller upp-&lt;br&gt;ställa villkor för användningen av&lt;br&gt;foder som innehåller medel som av-&lt;br&gt;ses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas&lt;br&gt;endast vara eller ämne som godkänts&lt;br&gt;för ändamålet i fråga. Frågor om&lt;br&gt;godkännande prövas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, av Jordbruksverket. Ett godkän-&lt;br&gt;nande får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdött eller som avlivats men inte&lt;br&gt;slaktats upp. Detsamma gäller delar&lt;br&gt;av sådana djur och sjukligt för-&lt;br&gt;ändrade delar av slaktade djur. Vad&lt;br&gt;som sägs om foder gäller också fo-&lt;br&gt;dermjöl och annan vara som fram-&lt;br&gt;ställts av sådana djur eller djurdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte fisk som&lt;br&gt;används som foder eller foder som&lt;br&gt;har framställts av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Jordbruksverket i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från första stycket&lt;br&gt;när det gäller foder till djur i djur-&lt;br&gt;parker och liknande anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika eller kemoterapeutis-&lt;br&gt;ka medel får tillsättas foder endast&lt;br&gt;för att förebygga, påvisa, lindra eller&lt;br&gt;bota sjukdom eller sjukdomssymp-&lt;br&gt;tom eller i annat likartat syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om impor-&lt;br&gt;ten, tillverkningen, försäljningen, an-&lt;br&gt;vändningen eller hanteringen i övrigt&lt;br&gt;av foder som innehåller medel som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas&lt;br&gt;endast sådana varor och ämnen som&lt;br&gt;är förtecknade i föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, av Jord-&lt;br&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt för försäljning importerar, till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som importe-&lt;br&gt;rar, tillverkar, eller förpackar foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkar eller förpackar foder eller eller fodertillsatser som skall släppas&lt;br&gt;fodertillsatser skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ut pä marknaden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föra sådana anteckningar över lager, tillverkning, inköp och försäljning&lt;br&gt;eller annat förfogande som behövs för kontroll av att denna lag eller med stöd&lt;br&gt;av lagen meddelade föreskrifter följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna uppgifter om varan i samband med överlåtelse genom märkning&lt;br&gt;eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i&lt;br&gt;första stycket får föreskrivas hur&lt;br&gt;uppgifter som avses i första stycket&lt;br&gt;3 skall vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Sker sädan överlåtelse,&lt;br&gt;skall vad som sägs i lagen om till-&lt;br&gt;synsmyndighet gälla även länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Jordbruksverket får ock-&lt;br&gt;så överlåta åt andra myndigheter än&lt;br&gt;länsstyrelsen att utöva tillsyn. Om&lt;br&gt;tillsyn överlåts, skall vad som sägs&lt;br&gt;om tillsynsmyndighet i lagen gälla&lt;br&gt;även den myndighet till vilken tillsyn&lt;br&gt;överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 9-11 §. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får vidare ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som av-&lt;br&gt;ses med ett föreläggande eller ett för-&lt;br&gt;bud enligt 14 §, om föreläggandet el-&lt;br&gt;ler förbudet inte efterkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 3 a § första&lt;br&gt;stycket eller 9-11 §. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får vidare ta hand om foder&lt;br&gt;och fodertillsatser som avses med ett&lt;br&gt;föreläggande eller ett förbud enligt&lt;br&gt;14 §, om föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett foder eller en fodertillsats tagits om hand, får ägaren under tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kontroll göra varan duglig till utfodring eller använda den för&lt;br&gt;något annat lovligt ändamål. I annat fall skall varan förstöras genom tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens försorg på ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 4 § första stycket, 5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. bryter mot 3 a § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 9-11 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 § första stycket, 5 eller 9-11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åsidosätter förbud eller villkor 3. åsidosätter förbud eller villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelats med stöd av 4 § and- som meddelats med stöd av 4 § and-&lt;br&gt;ra stycket, 5 eller 8 §, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ra stycket eller 8 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådö-&lt;br&gt;mas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 13 § första stycket,&lt;br&gt;14 eller 15 § får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Föreskrifter om överkla-&lt;br&gt;gande av beslut av Jordbruksverket&lt;br&gt;med stöd av ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;4-6 och 8 §§ meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får överkla-&lt;br&gt;gas hos Jordbruksverket. Jordbruks-&lt;br&gt;verkets beslut i ett sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 3 a § tredje stycket,&lt;br&gt;13 § första stycket, 14 eller 15 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Före-&lt;br&gt;skrifter om överklagande av beslut&lt;br&gt;av Jordbruksverket med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt 4, 6 och 8 §§&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen eller av an-&lt;br&gt;nan myndighet till vilken Jordbruks-&lt;br&gt;verket överlåtit att utöva tillsyn får&lt;br&gt;överklagas hos Jordbruksverket.&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut i ett sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976:298)!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya bestämmelser, 3 a och 9 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsäde, dels frö som är avsett till utsäde med undantag av skogsfrö, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsäde av potatis (utsädespotatis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsplombering av utsäde, för-&lt;br&gt;valtningsuppgift som innebär kvali-&lt;br&gt;tetskontroll av utsäde, plombering&lt;br&gt;av förpackning med utsäde och ut-&lt;br&gt;färdande av bevis därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag får överlämnas till annan eller&lt;br&gt;föras ut ur landet endast om stats-&lt;br&gt;plombering av utsädet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för statsplombering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag som inte skall statsplomberas&lt;br&gt;får överlämnas till annan endast om&lt;br&gt;utsädet är försett med eller åtföljs av&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. certifiering av utsäde, förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift som innebär kvalitets-&lt;br&gt;kontroll av utsäde, försegling av för-&lt;br&gt;packning med utsäde och utfärdande&lt;br&gt;av bevis om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om att utsäde av&lt;br&gt;visst slag får släppas ut pä mark-&lt;br&gt;naden endast om certifiering av utsä-&lt;br&gt;det har skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om vilka villkor&lt;br&gt;som skall gälla för certifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §-*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om att utsäde av&lt;br&gt;visst slag som inte skall certifieras&lt;br&gt;får släppas ut pä marknaden endast&lt;br&gt;om utsädet är försett med eller åtföljs&lt;br&gt;av uppgifter som behövs för att be-&lt;br&gt;döma dess kvalitet (kvalitetsdekla-&lt;br&gt;ration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om kvalitetsdeklaration följs äger&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer tillträde till lokal eller annat ut-&lt;br&gt;rymme och fdr där ta prov. Myndig-&lt;br&gt;heten har rått att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handlingar som be-&lt;br&gt;hövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger polismyndighet att&lt;br&gt;lämna det biträde som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om certifiering och kvalitetsdeklara-&lt;br&gt;tion följs har myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer rätt att få tillträde&lt;br&gt;till lokaler och andra utrymmen och&lt;br&gt;att där ta prov. Myndigheten har rätt&lt;br&gt;att på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begä-&lt;br&gt;ran lämna den hjälp som behövs vid&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela&lt;br&gt;de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket skall&lt;br&gt;efterlevas. Förelägganden kan före-&lt;br&gt;nas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall statsplombering av utsäde&lt;br&gt;ske enligt 2 §, är den som begär&lt;br&gt;plomberingen skyldig att erlägga av-&lt;br&gt;gift (växtförådlingsavgift) med be-&lt;br&gt;lopp som fastställes av regeringen el-&lt;br&gt;ler myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utsäde av sort som har regi-&lt;br&gt;strerats enligt växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1971:392) uttages växtförädlings-&lt;br&gt;avgift endast om sortinnehavaren till&lt;br&gt;beskattningsmyndighet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att den som yrkesmässigt för-&lt;br&gt;packar eller bedriver handel med&lt;br&gt;köksväxtutsäde skall göra anmälan&lt;br&gt;om sin verksamhet till Statens ut-&lt;br&gt;sädeskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § avger förklaring pä heder och&lt;br&gt;samvete att han ej avser att uppbära&lt;br&gt;ersättning för annans yrkesmässiga&lt;br&gt;utnyttjande av sorten inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om befrielse från eller&lt;br&gt;återbetalning av växtförädlingsavgift&lt;br&gt;vid utförsel eller om återbetalning av&lt;br&gt;växtförädlingsavgift för utsäde av&lt;br&gt;sort som har marknadsförts innan re-&lt;br&gt;gistrering av sorten har skett enligt&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen avger handling med orik-&lt;br&gt;tig uppgift och därigenom föranleder&lt;br&gt;fara för att växtförädlingsavgift un-&lt;br&gt;dandras döms till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst ett dr. Sker sådan gärning av&lt;br&gt;grov oaktsamhet, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om varas slag&lt;br&gt;eller sort döms till böter, om inte gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-&lt;br&gt;balken får påföljd för brott enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen ådö-&lt;br&gt;mas, om den misstänkte häktats eller&lt;br&gt;erhållit del av dtal för brottet inom&lt;br&gt;fem år från brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § andra&lt;br&gt;stycket skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;tillämpas på brott enligt första styck-&lt;br&gt;et första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om en varas&lt;br&gt;slag eller sort döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Senaste lydelse 1985:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att första, fjärde och femte styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § första stycket dömes&lt;br&gt;till böter, om ej gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som varit föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket, skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det ej är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. Detsamma gäller utbyte av&lt;br&gt;sådant brott. I stället för varan kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott enligt första stycket, skall han&lt;br&gt;förpliktas erlägga växtförädlings-&lt;br&gt;avgift som har undandragits genom&lt;br&gt;brottet och ersätta tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten kostnader för undersökning av&lt;br&gt;taget prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsådigen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § döms till böter, om&lt;br&gt;inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling. Till samma straff döms&lt;br&gt;den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet åsidosätter anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet som föreskrivits med stöd av&lt;br&gt;4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som varit föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 §, skall förklaras förverkad, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obilligt.&lt;br&gt;Detsamma gäller utbyte av sådant&lt;br&gt;brott. I stället för varan kan dess&lt;br&gt;värde förklaras förverkat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott enligt första stycket, skall han&lt;br&gt;ersätta tillsynsmyndigheten kostna-&lt;br&gt;der för undersökning av taget prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut en-&lt;br&gt;ligt 3 a § tredje stycket får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om provtagning på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag avser kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar&lt;br&gt;samt kontroll av användningen av läkemedel vid uppfödningen av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera vis-&lt;br&gt;sa smittsamma djursjukdomar får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer föreskriva eller i det särskilda fallet besluta om provtagning&lt;br&gt;eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera användningen av läkemedel och andra ämnen eller be-&lt;br&gt;redningar med liknande verkan vid uppfödningen av djur får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva eller i det särskilda fal-&lt;br&gt;let besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Provtagning eller undersökning enligt 2 § får utföras av veterinär eller&lt;br&gt;annan person som utses av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Provtagningen eller undersökningen får utföras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. djur och djurkroppar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mjölk som levereras till mejeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annat material som regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av ägare&lt;br&gt;eller annan rättsinnehavare och skall genomföras på ett sätt som innebär så&lt;br&gt;små olägenheter som möjligt för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vad den som föder upp djur skall iaktta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra anteck-&lt;br&gt;ningar om verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till en veterinär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. krav på hygien i djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare före-&lt;br&gt;skriva eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyt-&lt;br&gt;tas från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för djurägare att betala ersättning för provtagning&lt;br&gt;och undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För provtagning eller undersökning enligt denna lag har den som utför&lt;br&gt;provtagningen eller undersökningen rätt att få tillträde till områden, anlägg-&lt;br&gt;ningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djur-&lt;br&gt;kroppar, mjölk eller annat material förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att provtagningen&lt;br&gt;eller undersökningen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Till böter döms den djurägare som inte fullgör skyldigheten enligt 6 § Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut som annan statlig myndighet än regeringen i enskilda fall&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om EEG-handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller marknadsföring av handelsgödsel under särskild beteck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EEG - handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Handelsgödsel som uppfyller särskilda villkor i fråga om innehåll, sam-&lt;br&gt;mansättning, egenskaper, beteckning, förpackning och märkning får mark-&lt;br&gt;nadsföras under beteckningen EEG-handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får&lt;br&gt;föreskriva att den som marknadsför handelsgödsel skall göra anmälan om sin&lt;br&gt;verksamhet till Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Jordbruksverket utövar tillsynen över efterlevnaden av denna lag och fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelats med stöd av lagen. Jordbruksverket får överlåta åt&lt;br&gt;länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tillsynen har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, lo-&lt;br&gt;kaler och andra utrymmen där handelsgödsel hanteras och där göra undersök-&lt;br&gt;ningar och ta prover. En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplys-&lt;br&gt;ningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden eller förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som på Jordbruksverkets uppdrag utför provtagning och analyserar&lt;br&gt;prov av EEG-gödselmedel skall genomföra provtagningen och analyserna en-&lt;br&gt;ligt de metoder som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jord-&lt;br&gt;bruksverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsavgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket, får&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter får tas ut för kontroll som utövas enligt denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet marknadsför&lt;br&gt;handelsgödsel under beteckningen EEG-handelsgödsel utan att de villkor för&lt;br&gt;detta som föreskrivits med stöd av 2 § är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Länsstyrelsens beslut i ärende som avses i 5 § första stycket eller 6 §&lt;br&gt;får överklagas hos Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i sådana ärenden får överklagas hos kammarrät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift, väg-&lt;br&gt;trafikskatt, växtförädlingsavgift, till-&lt;br&gt;fällig förmögenhetsskatt och miljöav-&lt;br&gt;gift enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1972:435) om överlastavgift, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1973:601), utsädes-&lt;br&gt;lagen (1976:298) och lagen (1986:&lt;br&gt;1225) om tillfällig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt för livförsäkringsbolag, under-&lt;br&gt;stödsföreningar och pensionsstif-&lt;br&gt;telser, vägtrafikskattelagen (1988:&lt;br&gt;327) samt lagen (1990:613) om mil-&lt;br&gt;jöavgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;vid energiproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.2 §!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift, väg-&lt;br&gt;trafikskatt, tillfällig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt och miljöavgift enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift, vägtrafikskattelagen&lt;br&gt;(1973:601) och lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföre-&lt;br&gt;ningar och pensionsstiftelser, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1988:327) samt lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på ut-&lt;br&gt;släpp av kväveoxider vid energipro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;J ordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremiss om ändringar i livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) m.fl. lagar i anledning av EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) redovisas i vilka avseenden EES-avtalet rör Jordbruksdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde. I anslutning till en beskrivning av EES-avtalets bestäm-&lt;br&gt;melser och motsvarande svenska regler har jag i propositionen redovisat min&lt;br&gt;bedömning av i vilka avseenden avtalet föranleder lagändringar. Jag redovi-&lt;br&gt;sade som min uppfattning att regeringen under hösten i en särskild propo-&lt;br&gt;sition bör föreslå riksdagen ändringar i livsmedelslagen (1971:511), lagen&lt;br&gt;(1985:295) om foder, utsädeslagen (1976:298) och lagen (1985:342) om&lt;br&gt;kontroll av husdjur. Jag förutskickade också att det kunde bli nödvändigt att&lt;br&gt;begära riksdagens bemyndigande för föreskrifter om gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Jordbruksdepartementet har upprättats en promemoria med förslag&lt;br&gt;till ändringar i de nämnda lagarna med undantag för lagen om kontroll av hus-&lt;br&gt;djur. I promemorian föreslås därutöver en helt ny lag om provtagning på&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas de lagförslag som läggs fram i pro-&lt;br&gt;memorian som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över remissinstanserna och kopior av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlar jag i olika avsnitt förslagen till ändringar i livsme-&lt;br&gt;delslagen, foderlagen och utsädeslagen och förslaget till lag om provtagning&lt;br&gt;på djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lägger också fram ett förslag till lag om EEG-handelsgödsel som inte&lt;br&gt;finns upptaget i den remissbehandlade promemorian. Under beredningen av&lt;br&gt;det lagförslaget har emellertid synpunkter under hand inhämtats från bl.a. fö-&lt;br&gt;reträdare för Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet. Vissa&lt;br&gt;kontakter har också tagits med olika branschföreträdare. I sammanhanget tar&lt;br&gt;jag upp vissa frågor som varit föremål för särskild utredning och remissbehand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling. Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 juni 1991 tillkallade chef- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;en för Jordbruksdepartementet en särskild utredare med uppgift att utreda för-&lt;br&gt;utsättningarna för att införa en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel. I upp-&lt;br&gt;draget ingick även att föreslå en högsta tillåten kadmiumhalt i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 avlämnade utredningen sitt betänkande (SOU 1992:14)&lt;br&gt;Mindre kadmium i handelsgödsel. Till protokollet i detta ärende bör fogas ut-&lt;br&gt;redningens sammanfattning av betänkandet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena över betänkandet finns tillgänglig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagstiftningsärendet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Livsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar livsmedel omfattar EES-avtalet bestämmelser som återfinns i&lt;br&gt;EG:s rättsakter om livsmedelstillsatser, märkning, specialdestinerade livsme-&lt;br&gt;del, dricksvatten, vin och spritprodukter, hygienkrav för bl.a. kött, mjölk,&lt;br&gt;ägg och fisk och om livsmedelskontroll. Avtalet omfattar också bestämmelser&lt;br&gt;om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kan i sammanfattning sägas innebära följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om livsmedelstillsatser finns upptagna i&lt;br&gt;ett ramdirektiv (direktiv 89/107/EEG). Enligt direktivet får bara sådana tillsat-&lt;br&gt;ser som är upptagna på en särskild lista användas. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;emellertid också att de länder som är anslutna till EES-avtalet vid import av&lt;br&gt;livsmedel måste godta de tillsatser som upptas i listan. Undantag får dock gö-&lt;br&gt;ras för tillsatser som importlandet inte godtar av hälsoskäl. Som framgår av re-&lt;br&gt;dovisningen i propositionen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) (prop. 1991/92:170 del III bil. 8) har EG ännu inte beslutat vilka tillsat-&lt;br&gt;ser som skall finnas med på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsbestämmelsema innebär bl.a. krav på att ingredienserna i ett livs-&lt;br&gt;medel skall deklareras, att hållbarhetstiden skall anges och att uppgift skall&lt;br&gt;lämnas om tillverkare, förpackare eller säljare (direktiv 79/112/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om specialdestinerade livsmedel innebär att livsmedel som är sär-&lt;br&gt;skilt lämpade för t.ex. diabetiker skall uppfylla vissa angivna krav för att få&lt;br&gt;säljas (direktiv 89/398/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om dricksvatten anger bl.a. högsta tillåtna halter av främ-&lt;br&gt;mande ämnen i sådant vatten (direktiv 80/778/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för vin och sprit utgörs bl.a. av märkningsbestämmelser och be-&lt;br&gt;stämmelser om gränsvärden for främmande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hygienkrav för kött rör köttbesiktning och annan kon-&lt;br&gt;troll i samband med slakt och hanteringen i övrigt av kött. Vidare ställs krav&lt;br&gt;på lokaler och utrustning som används vid kötthantering. Bestämmelser om&lt;br&gt;kontroll och utrustningskrav finns också i fråga om mjölk, äggprodukter och&lt;br&gt;fisk (direktiv 85/397/EEG, 89/437/EEG, 91/492/EEG och 91/493/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna om livsmedelskontroll skall inspektion och kontroll Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;ske i hela kedjan från producent fram till konsument. Undersökningarna skall&lt;br&gt;omfatta provtagning och analys, personalhygien, kontroll av dokument,&lt;br&gt;lokaler, utrustning, märkning och presentation av livsmedel (direktiv&lt;br&gt;89/397/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller material avsedda att komma i kontakt med livsmedel finns in-&lt;br&gt;om EG regler som syftar till att förhindra att ämnen från förpackningar och&lt;br&gt;förvaringskärl överförs till livsmedel på ett sätt som kan påverka konsumen-&lt;br&gt;tens hälsa eller t.ex. livsmedlets lukt eller smak (direktiv 89/109/EEG m.fl.&lt;br&gt;direktiv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna om livsmedel finns i livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511), livsmedelsförordningen (1971:807), veterinära införselkungörel-&lt;br&gt;sen (1958:551), kungörelsen (1974:270) om kontroll vid införsel av livsme-&lt;br&gt;del, kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel och i före-&lt;br&gt;krifter meddelade av Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt livsmedelslagen får som livsmedelstillsats bara användas tillsats&lt;br&gt;som har godkänts för livsmedlet i fråga, om inte regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer föreskriver något annat (6 § ). Frågor om godkän-&lt;br&gt;nande av livsmedelstillsatser prövas enligt livsmedelsförordningen av Livsme-&lt;br&gt;delsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grundläggande krav när det gäller märkningen av livsmedel följer av&lt;br&gt;livsmedelslagens bestämmelser. Sålunda krävs enligt lagen att livsmedlets&lt;br&gt;slag, sammansättning och vikt eller volym anges, att förvaringsanvisningar&lt;br&gt;ges, att uppgift om hållbarheten lämnas och att uppgift lämnas om förpackare&lt;br&gt;eller tillverkare (13 §). Med stöd av bemyndiganden i lagen och förordningen&lt;br&gt;har emellertid huvuddelen av märkningsbestämmelserna meddelats av rege-&lt;br&gt;ringen och Livsmedelsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om specialdestinerade livsmedel gäller enligt livsmedelslagen att det&lt;br&gt;krävs särskilt tillstånd för att få sälja livsmedel med uppgift om att livsmedlet&lt;br&gt;är särskilt lämpat för visst ändamål (20 §). Sådant tillstånd lämnas enligt för-&lt;br&gt;ordningen av Livsmedelsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndiganden i livsmedelslagen och livsmedelsförordning-&lt;br&gt;en har Livsmedelsverket meddelat föreskrifter om dricksvatten. Livsmedelsver-&lt;br&gt;ket har också, i mycket begränsad utsträckning, meddelat föreskrifter för vin&lt;br&gt;och sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelslagen innehåller slutligen tämligen vidsträckta bemyndiganden&lt;br&gt;som gör det möjligt att meddela föreskrifter om livsmedelslokaler, utrustning&lt;br&gt;för hantering av livsmedel, köttkontroll och kontroll av övrig livsmedelshan-&lt;br&gt;tering (9, 22 och 28 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förpackningar och förvaringskärl för livsmedel finns vissa&lt;br&gt;allmänna bestämmelser i livsmedelslagen och livsmedelsförordningen. Därtill&lt;br&gt;kommer för förvaringskärl vissa föreskrifter som har meddelats inom ramen&lt;br&gt;för lagstiftningen om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Behovet av anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av den redovisning som lämnats i propositionen om Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) (prop. 1991/92:170 del III bil. 8) framgår att den&lt;br&gt;svenska livsmedelslagstiftningen i flera avseenden redan är anpassad till de&lt;br&gt;regler som gäller inom EG. Så t.ex. är vår livsmedelskontroll utformad på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte krävs några särskilda anpassningsåtgärder. Av redovis-&lt;br&gt;ningen framgår vidare att i den utsträckning ändringar behövs i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen så rör ändringsbehovet i stor utsträckning föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några avseenden krävs emellertid ändringar i livsmedelslagen. Detta gäl-&lt;br&gt;ler bestämmelserna om märkning och om specialdestinerade livsmedel. Dessa&lt;br&gt;ändringar kräver i sin tur vissa följdändringar. Dessutom kan vissa paragrafer&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas i särskilda avsnitt de ändringar som i anledning av&lt;br&gt;EES-avtalet behöver göras i livsmedelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att fullständiga regler om livsmedelstillsatser ännu saknas&lt;br&gt;inom EG är det inte aktuellt att nu ändra livsmedelslagen i den delen. Sådana&lt;br&gt;ändringar kommer emellertid att behöva göras när EG:s bestämmelser förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet förutsätts när det gäller livsmedelsområdet träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993. Vissa undantag och övergångstider gäller dock. Livsmedel&lt;br&gt;som märkts enligt nuvarande bestämmelser före den 1 januari 1993 får säljas&lt;br&gt;ytterligare två år på den inhemska marknaden. Beträffande gränsvärden för&lt;br&gt;bly och kadmium i keramik behöver Sverige inte uppfylla EG.s krav förrän&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Bestämmelserna om hygienkrav för kött, mjölk, äggpro-&lt;br&gt;dukter och fisk skall tillämpas från och med den 1 oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 EES-anpassning av livsmedelslagens&lt;br&gt;märkningsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Märkningsbestämmelserna i 13 § första och andra&lt;br&gt;stycket livsmedelslagen ersätts av ett bemyndigande för regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;märkning av livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket får det samlade ansvaret för att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om märkning i överensstämmelse med EG:s direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av nio remissinstanser tillstyrker åtta förslaget.&lt;br&gt;Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök motsätter sig förslaget. Kon-&lt;br&gt;sumentverket anser att det finns goda skäl för att inte ha detaljerade märknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i livsmedelslagen men ifrågasätter om inte de mer grundläggan- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;de märkningskraven bör framgå av livsmedelsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om märkning finns i livsmedels-&lt;br&gt;lagen, livsmedelsförordningen och i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS&lt;br&gt;1984:11) med allmänna tillämpningsföreskrifter. I livsmedelslagen 13-15 §§&lt;br&gt;finns de grundläggande bestämmelserna i ämnet. I 13 § finns en uppräkning&lt;br&gt;av de uppgifter som skall anges på färdigförpackade livsmedel. Hit hör t.ex.&lt;br&gt;uppgifter om livsmedlets slag och sammansättning, dess nettovikt eller netto-&lt;br&gt;volym vid förpackningstillfället samt den beräknade hållbarhetstiden, om den-&lt;br&gt;na är begränsad. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan&lt;br&gt;begränsa märkningsskyldigheten enligt bestämmelsen men också utvidga den-&lt;br&gt;na på så sätt att märkning kan föreskrivas även i andra fall än beträffande fär-&lt;br&gt;digförpackade livsmedel. Vissa närmare föreskrifter om märkning finns i&lt;br&gt;21-26 §§ livsmedelsförordningen. Den alldeles övervägande mängden be-&lt;br&gt;stämmelser finns emellertid i 7 kap. i den kungörelse av Livsmedelsverket&lt;br&gt;som nämns inledningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sekundärlagstiftning som gäller inom EG på detta område och som&lt;br&gt;också omfattas av EES-avtalet finns upptagen i bilaga II, avsnitt XII till EES-&lt;br&gt;avtalet. Det viktigaste direktivet i sammanhanget är det tidigare nämnda direk-&lt;br&gt;tivet 79/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märk-&lt;br&gt;ning, presentation och reklam i fråga om livsmedel, som är ett s.k. ramdirek-&lt;br&gt;tiv. Direktivet har ändrats sex gånger, senast år 1991.1 regeringens proposi-&lt;br&gt;tion 1991/92:170 bil. 8 s. 6 finns en redogörelse för de huvudsakliga skillna-&lt;br&gt;der som finns mellan den svenska lagstiftningen och de märkningsbestämmel-&lt;br&gt;ser som följer av EES-avtalet. Av denna redogörelse framgår att den svenska&lt;br&gt;lagen på det hela taget tillgodoser kraven enligt märkningsdirektivet. Vissa&lt;br&gt;smärre justeringar skulle dock behöva göras i 13 § bl.a. beroende på att direk-&lt;br&gt;tivets uppräkning av obligatoriska märkningsuppgifter i någon mån avviker&lt;br&gt;från den svenska. De skillnader som föreligger är följande. Enligt 13 § livsme-&lt;br&gt;delslagen skall förpackarens eller tillverkarens namn eller firma anges på fär-&lt;br&gt;digförpackat livsmedel. Enligt artikel 3.6 i märkningsdirektivet är det tillräck-&lt;br&gt;ligt att ange namnet på tillverkaren, förpackaren eller säljaren. En annan skill-&lt;br&gt;nad är att märkningsdirektivet för vissa fall medger undantag när det gäller&lt;br&gt;vikt- och volymmärkning (artikel 8.3 och 5). Enligt 13 § 3 livsmedelslagen&lt;br&gt;måste vikt eller volym alltid anges. En tredje skillnad är att märkningsdirekti-&lt;br&gt;vet tillåter att vissa obligatoriska märkningsuppgifter endast behöver anges i&lt;br&gt;relevanta handelsdokument om livsmedlen är färdigförpackade och förs ut på&lt;br&gt;marknaden i ett tidigare handelsled än i detaljhandelsledet (artikel 11.1). Livs-&lt;br&gt;medelslagen 13 § kräver att färdigförpackningar skall vara märkta med alla ob-&lt;br&gt;ligatoriska uppgifter då de för första gången saluhålls av förpackaren eller im-&lt;br&gt;portören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller införlivandet av de märkningsbestämmelser som följer av&lt;br&gt;EES-avtalet uppkommer frågan om den nuvarande nivåfördelningen mellan&lt;br&gt;lag, förordning och myndighetsföreskrifter bör behållas. I denna fråga bör föl-&lt;br&gt;jande beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsbestämmelsema är utpräglat tekniska och inte sällan mycket de- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;taljerade. Det nuvarande systemet med detaljerade bestämmelser på tre norm-&lt;br&gt;givningsnivåer gör att regelmassan blir svår att överblicka och därmed svår att&lt;br&gt;efterleva för företagen och svår att tillämpa för tillsynsmyndigheterna, i första&lt;br&gt;hand miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Också konsumenterna kan ha svårt&lt;br&gt;att få klarhet i vilka regler som gäller. Det framstår med hänsyn till vad nu&lt;br&gt;sagts som angeläget att begränsa antalet nivåer i regelgivningen. Här förelig-&lt;br&gt;ger två alternativ. Det ena är att regeringen i samarbete med Livsmedelsverket&lt;br&gt;bygger ut livsmedelsförordningen med de ytterligare föreskrifter som behövs.&lt;br&gt;Denna lösning framstår emellertid som mindre ändamålsenlig med hänsyn till&lt;br&gt;de aktuella bestämmelsernas art och den nuvarande fördelningen mellan för-&lt;br&gt;ordning och myndighetsförfattning. En bättre lösning torde vara att detaljbe-&lt;br&gt;stämmelsema om märkning i 13 § lagen utmönstras och ersätts av ett generellt&lt;br&gt;bemyndigande som gör det möjligt för regeringen att överlåta åt Livsmedelsver-&lt;br&gt;ket att meddela föreskrifter om märkning av livsmedel. En sådan lösning inne-&lt;br&gt;bär att vissa detaljbestämmelser i livsmedelsförordningen kan utmönstras och&lt;br&gt;att föreskrifterna i förordningen koncentreras till de bemyndiganden som be-&lt;br&gt;hövs för vidaredelegeringen till Livsmedelsverket. Flera skäl talar för en så-&lt;br&gt;dan lösning. Föreskrivandeansvaret för detaljbestämmelser av teknisk karak-&lt;br&gt;tär överlåts i stor utsträckning åt myndigheterna, eftersom de frågor som skall&lt;br&gt;regleras kan vara tekniskt komplicerade och förutsätter specialistkunskap. Det&lt;br&gt;skulle från användarsynpunkt vara en stor fördel om de föreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs på detta område samlas i en enda författning. Det är vidare inte ovanligt&lt;br&gt;att EG-direktiven ändras. Det skulle därför vara praktiskt att bestämmelserna&lt;br&gt;finns samlade på den nivå där ändringar kan göras på det smidigaste sättet.&lt;br&gt;Principiellt gäller visserligen att bemyndiganden bör preciseras och inte göras&lt;br&gt;mera vidsträckta än nödvändigt. Direktiven på detta område kräver emellertid&lt;br&gt;totalharmonisering, vilket innebär att de enskilda länderna inte får ha avvikan-&lt;br&gt;de regler. Livsmedelsverket kommer därför att vara bundet av direktivens be-&lt;br&gt;stämmelser. Härtill kommer att EG:s märkningsbestämmelser är omfattande&lt;br&gt;och mycket detaljrika. Anpassningen på detta område kommer därför att inne-&lt;br&gt;bära att mängden bestämmelser och detaljeringsnivån ökar. Den föreslagna&lt;br&gt;lösningen strider inte heller mot livsmedelslagens uppbyggnad i övrigt. Livs-&lt;br&gt;medelslagen är en utpräglad ramlag med få detaljbestämmelser och relativt vi-&lt;br&gt;da bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lösningen leder till konsekvensändringar i 16 och 30 §§&lt;br&gt;livsmedelslagen. I livsmedelslagen finns bestämmelser om vem som har an-&lt;br&gt;svaret för märkningen av livsmedel (14 §). Dessa bestämmelser avviker från&lt;br&gt;vad som gäller enligt märkningsdirektivet. Med mitt förslag vad beträffar för-&lt;br&gt;delningen av ansvaret för normgivningen är det naturligt att Livsmedelsverket&lt;br&gt;i fortsättningen får meddela föreskrifter också i detta avseende. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill kan 14 § upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts tillåts enligt märkningsdirektiven inte några avvikande&lt;br&gt;bestämmelser. Jag vill dock i detta sammanhang framhålla att det inte finns nå-&lt;br&gt;got som hindrar att de svenska livsmedelsproducenterna frivilligt som ett kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrensmedel märker sina produkter med uppgifter som inte längre kommer Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;att krävas sedan de märkningsbestämmelser som omfattas av EES-avtalet in-&lt;br&gt;förlivats i det svenska regelverket. Sådana åtgärder är varken handelshindran-&lt;br&gt;de eller diskriminerande. Ett aktuellt exempel är märkningen med bakningsda-&lt;br&gt;tum på färdigförpackat bröd. Krav på sådan märkning infördes år 1989. Det&lt;br&gt;märkningskravet kommer emellertid att upphöra som en följd av EES-avtalet&lt;br&gt;Några större svenska brödproducenter har redan nu beslutat att även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen frivilligt märka brödet med bakningsdatum, eftersom konsumenterna&lt;br&gt;uppfattar denna uppgift som en kvalitetsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Marknadsföring av livsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Marknadsföringslagen tillgodoser det krav på regle-&lt;br&gt;ring som följer av EG:s föreskrifter om marknadsföring av livsmedel.&lt;br&gt;Någon särskild åtgärd för införlivande behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I märkningsdirektivet, som enligt sin ru-&lt;br&gt;brik förutom märkning även behandlar reklam och annan presentation av livs-&lt;br&gt;medel, finns bestämmelser om förbud mot olika åtgärder i samband med&lt;br&gt;marknadsföring av livsmedel. Livsmedel får t.ex. inte säljas under omstän-&lt;br&gt;digheter som är ägnade att vilseleda köparen om vad som är utmärkande för&lt;br&gt;livsmedlet, särskilt i fråga om dess slag, identitet, egenskaper, sammansätt-&lt;br&gt;ning, mängd, hållbarhet osv. (artikel 2.1). Enligt samma artikel får märkning-&lt;br&gt;en inte tillskriva livsmedel egenskaper som uppges kunna förebygga, behand-&lt;br&gt;la eller bota någon sjukdom eller antyda sådana egenskaper. I artikel 2.2 före-&lt;br&gt;skrivs att EG:s ministerråd skall upprätta en icke uttömmande förteckning&lt;br&gt;över påståenden som måste förbjudas eller begränsas. Enligt artikel 2.3 skall&lt;br&gt;förbuden och begränsningarna i p. 1 och 2 förutom reklam också gälla presen-&lt;br&gt;tationen av livsmedel, särskilt med avseende på deras form, utseende eller för-&lt;br&gt;packning, de förpackningsmaterial som används och det sätt på vilket livsmed-&lt;br&gt;len arrangeras samt den miljö i vilken de exponeras. Liknande bestämmelser&lt;br&gt;finns i andra direktiv på livsmedelsområdet, t.ex. i ramdirektivet om special-&lt;br&gt;destinerade livsmedel (89/398/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelslagen reglerar över huvud taget inte reklam och sådan&lt;br&gt;marknadsföring som inte är märkning. Den grundläggande regleringen av&lt;br&gt;reklam och annan marknadsföring finns i stället i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418). Den lagen har till ändamål dels att främja konsumenternas&lt;br&gt;intressen i samband med näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster&lt;br&gt;eller andra nyttigheter, dels att motverka marknadsföring som är otillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter eller näringsidkare (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens viktigaste regler är tre generalklausuler som i allmänna ordalag an-&lt;br&gt;ger vad en näringsidkare skall iaktta i sin marknadsföring. Generalklausuler-&lt;br&gt;na behandlar otillbörlig marknadsföring (2 §), informationsskyldighet (3 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och produktotjänlighet (4 §). Det ankommer pä Konsumentverket/Konsument- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;ombudsmannen (KO) och Marknadsdomstolen att tillämpa dessa regler. Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen kan t.ex. besluta om förbud och älägganden for näringsidkare&lt;br&gt;vid vite. Lagen innehåller också tre straffsanktionerade föreskrifter (6-8 §§).&lt;br&gt;Tillämpningen av straffbestämmelserna ankommer på de allmänna domstolar-&lt;br&gt;na. Allmänt åtal får dock bara väckas efter medgivande av KO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening tillgodoser marknadsföringslagen det krav på reglering&lt;br&gt;som följer av EG:s föreskrifter på området. Någon särskild åtgärd för införli-&lt;br&gt;vande behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i EG:s ramdirektiv om livsmedelskontroll (89/397/EEG) finns be-&lt;br&gt;stämmelser med anknytning till marknadsföringen av livsmedel. Direktivet&lt;br&gt;ställer nämligen utöver krav på undersökning av själva livsmedlet även krav&lt;br&gt;på att tillsynen skall omfatta inspektioner av märkning och presentation av&lt;br&gt;livsmedel (artikel 5 och 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelskontrolldirektivets krav på att inspektionen skall omfatta även&lt;br&gt;marknadsföringsåtgärder kan inte anses innefatta något krav på att just livsme-&lt;br&gt;delsmyndigheten skall utöva denna kontroll. Konsumentverket har att överva-&lt;br&gt;ka all marknadsföring och har ett övergripande ansvar när det gäller att tillvara-&lt;br&gt;ta konsumenternas intressen. Vid överträdelser av marknadsföringslagen har&lt;br&gt;KO möjlighet att utfärda vitesföreläggande eller väcka talan hos Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen. Det krav på övervakning som följer av direktivet får anses tillgodosett&lt;br&gt;genom denna tillsynsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa frågor samrått med chefen för Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 EES-anpassning av livsmedelslagens bestämmelser om&lt;br&gt;specialdestinerade livsmedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillståndskravet i fråga om specialdestinerade livsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 20 § livsmedelslagen ersätts av ett bemyndigande för regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;saluhållande av livsmedel för särskilda näringsändamål. Bemyndigan-&lt;br&gt;det skall även omfatta naturliga mineralvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla instanser som svarat i den här delen utom en&lt;br&gt;godtar promemorieförslaget. Invändningen rör borttagandet av tillstånds-&lt;br&gt;kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 20 § livsmedelslagen får livsmedel inte&lt;br&gt;utan tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer saluhållas under upp-&lt;br&gt;gift att det är särskilt lämpat för människor med behov av särskild kost på&lt;br&gt;grund av ålder, sjukdom eller annat förhållande. Enligt paragrafens andra&lt;br&gt;stycke kan ett sådant tillstånd förenas med villkor. Frågor om tillstånd prövas&lt;br&gt;enligt 28 § livsmedelsförordningen av Livsmedelsverket. Ytterligare bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser om vissa slag av specialdestinerade livsmedel finns i Livsmedelsver- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;kets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s centrala bestämmelser om specialdestinerade livsmedel återfinns i&lt;br&gt;ramdirektivet (89/398/EEG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om specialdestinerade livsmedel. Enligt artikel 1 i direktivet avses med special-&lt;br&gt;destinerade livsmedel sådana livsmedel som på grund av deras särskilda sam-&lt;br&gt;mansättning eller det särskilda sätt som de är framställda på klart kan skiljas&lt;br&gt;från livsmedel för normal konsumtion. Livsmedlen skall vara lämpliga för på-&lt;br&gt;stådda dietändamål och saluföras på ett sätt som framhåller denna lämplighet.&lt;br&gt;Som tidigare har framhållits (prop. 1991/92:170 del III bil. 8 s. 7) kommer&lt;br&gt;en anpassning till direktivet att innebära ett helt ändrat regelsystem för svensk&lt;br&gt;del. Det nuvarande tillståndskravet kommer i princip att ersättas med ett sys-&lt;br&gt;tem som innebär att produkter som motsvarar fastställda krav får säljas utan&lt;br&gt;tillstånd. Enligt direktivet skall särdirektiv fastställas för följande grupper av&lt;br&gt;specialdestinerade livsmedel: modersmjölksersättningar, mjölkblandningar&lt;br&gt;och vegetabiliska blandningar till spädbarn och småbarn (tillskottsnäring),&lt;br&gt;barnmat, livsmedel med lågt eller reducerat energiinnehåll för viktkontroll,&lt;br&gt;näringspreparat för särskilda medicinska behov, natriumfattiga livsmedel,&lt;br&gt;inkl, natriumfattiga eller natriumfria dietsalter, glutenfria livsmedel, livsmedel&lt;br&gt;avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för&lt;br&gt;idrottande, samt slutligen livsmedel för personer med störd kolhydratomsätt-&lt;br&gt;ning (diabetes). Endast ett sådant särdirektiv har hittills beslutats, nämligen ett&lt;br&gt;särdirektiv om modersmjölksersättningar och tillskottsnäring (91/321/EEG).&lt;br&gt;Detta direktiv omfattas dock ännu inte av EES-avtalet. Särdirektiv kan enligt&lt;br&gt;artikel 4 t.ex. omfatta väsentliga krav i fråga om varornas art och sammansätt-&lt;br&gt;ning, bestämmelser om råvarornas kvalitet, hygieniska krav och tillåtna tillsat-&lt;br&gt;ser liksom bestämmelser om märkning samt provtagningsförfaranden och ana-&lt;br&gt;lysmetoder som är nödvändiga for att kontrollera att kraven i särdirektiven ef-&lt;br&gt;terföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För specialdestinerade livsmedel som inte tillhör någon av de ovan uppräk-&lt;br&gt;nade grupperna kommer ett anmälningssystem att gälla. Detta innebär att till-&lt;br&gt;verkaren eller i förekommande fall importören skall underrätta den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i den medlemsstat där varan saluförs när denna första gången&lt;br&gt;släpps ut på marknaden (artikel 9). Ingenting torde hindra att det nuvarande&lt;br&gt;kravet på tillstånd behålls för sådana specialdestinerade livsmedel för vilka sär-&lt;br&gt;direktiv ännu inte föreligger men för vilka det finns svenska bestämmelser.&lt;br&gt;En anpassning av de svenska bestämmelserna till vad som gäller enligt EES-&lt;br&gt;avtalet förutsätter att bestämmelsen i 20 § lagen ersätts av ett bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om saluhållande av livsmedel för särskilda näringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturliga mineralvatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om naturliga mineralvatten (80/777/EEG) skall sådana vatten&lt;br&gt;godkännas av behörig myndighet i resp, medlemsstat. I dag saknas ett system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för godkännande av enskilda produkter. Livsmedelslagen bör därför komplet- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;teras. Lämpligen kan detta ske genom att i 20 § införa ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om naturliga mineralvatten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Behovet av föreskrifter under en övergångsperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I fråga om märkning m.m. bör de nuvarande före-&lt;br&gt;skrifterna under en viss övergångstid kunna gälla jämsides med de nya&lt;br&gt;EG-anpassade föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: EG:s direktiv om märkning innebär en ut-&lt;br&gt;tömmande reglering på området. Det är inte tillåtet att ha nationella regler som&lt;br&gt;avviker från EG:s bestämmelser. De svenska märkningsbestämmelsema är&lt;br&gt;väl så omfattande som EG:s och uppfyller i den meningen EG:s krav. De avvi-&lt;br&gt;kelser som finns beror på att de svenska bestämmelserna i vissa avseenden&lt;br&gt;går längre. Flera remissinstanser framhåller behovet av en övergångstid under&lt;br&gt;vilken livsmedel skall få saluföras med iakttagande av de nu gällande före-&lt;br&gt;skrifterna om märkning. Med den fördelning av ansvaret för normgivningen&lt;br&gt;som jag föreslår ankommer det på Livsmedelsverket att ta ställning till vilka&lt;br&gt;övergångsregler som skall gälla för de till EG:s regelverk anpassade märk-&lt;br&gt;ningsföreskriftema. Vad som kan bli aktuellt är att under en viss tid tillåta&lt;br&gt;märkning såväl enligt de nuvarande svenska märkningsföreskriftema som&lt;br&gt;enligt de nya, EG-anpassade föreskrifterna. Det skall självfallet inte vara frå-&lt;br&gt;ga om en längre sådan övergångstid än vad som är absolut nödvändigt för om-&lt;br&gt;ställning av maskiner och annan utrustning m.m. Liksom i fråga om införli-&lt;br&gt;vandet i övrigt måste noga prövas hur en sådan regel skall utformas för att va-&lt;br&gt;ra förenlig med EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet syftar till att genom bl.a. fri rörlighet av varor främja handel&lt;br&gt;och annan ekonomisk samverkan mellan parterna. Ett väsentligt bidrag till en&lt;br&gt;sådan fri rörlighet är att anpassa de svenska märkningsföreskriftema till EG:s&lt;br&gt;regler. Det har i avtalet inte förutsatts annat än att en märkning i enlighet med&lt;br&gt;EG:s regler skall godtas som en fullgod märkning på den svenska marknaden&lt;br&gt;från och med den dag avtalet träder i kraft. Det innebär att det från och med&lt;br&gt;den dagen måste finnas svenska märkningsföreskrifter som överensstämmer&lt;br&gt;med EG:s. Därigenom har emellertid också den anpassning av de svenska reg-&lt;br&gt;lerna skett som kan krävas för att vi i det här avseendet skall uppfylla våra för-&lt;br&gt;pliktelser enligt avtalet. Resultatet av den anpassning vi genomför påverkas&lt;br&gt;inte av att vi förser våra nya märkningsföreskrifter med en övergångsregel&lt;br&gt;som innebär att också våra gamla märkningsföreskrifter får gälla under en&lt;br&gt;övergångsperiod för varor som säljs på den svenska marknaden. En sådan&lt;br&gt;övergångsregel påverkar varken det fria varuflödet eller konkurrensförhållan-&lt;br&gt;det mellan företagen. Att vissa svenska företag under en period inte kan ta till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara fördelarna med avtalet är beklagligt men innebär inte någon bristande av- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;talsuppfyllelse från svensk sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det alltså utrymme för en övergångsregel i de&lt;br&gt;svenska märkningsföreskriftema av det slag som några remissinstanser efter-&lt;br&gt;lyst. Detta gäller även om det i avtalet inte skulle ha tagits in några bestämmel-&lt;br&gt;ser om vad som skall gälla övergångsvis. Med hänsyn härtill kan den över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse som tagits in i avtalet inte uppfattas så att den skulle utgöra&lt;br&gt;ett hinder mot att i nationella föreskrifter ta in övergångsregler med avvikande&lt;br&gt;innehåll. Det kan anmärkas att regeln i avtalet visserligen är snäv i det avseen-&lt;br&gt;det att den bara omfattar varor som märkts före avtalets ikraftträdande. Den&lt;br&gt;tillåter emellertid att äldre bestämmelser tillämpas även om detta innebär att&lt;br&gt;märkningen inte blir så fullständig som EG kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i fråga om märkningen kommer en omställning till nya&lt;br&gt;krav när det gäller livsmedelsstandarder som omfattas av EES-avtalet att krä-&lt;br&gt;va viss tid. I avtalet finns inte någon övergångsbestämmelse. Som följer av&lt;br&gt;vad jag har anfört beträffande märkningen utgör frånvaron av en övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse i avtalet inte något hinder mot att föra in en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;de nya svenska föreskrifterna om livsmedelsstandard. Avgörande är om en&lt;br&gt;övergångsregel låter sig förena med våra åtaganden enligt avtalet. Det som&lt;br&gt;kan komma i fråga är att för varor som säljs i Sverige låta de nuvarande före-&lt;br&gt;skrifterna gälla jämsides med de nya EG-anpassade under en övergångstid.&lt;br&gt;En sådan regel kommer inte att hindra det fria varuflödet. Det skulle möjligen&lt;br&gt;kunna ifrågasättas att en sådan övergångsbestämmelse otillbörligt gynnar&lt;br&gt;svenska fabrikanter av varor där EG har strängare krav för att en viss stan-&lt;br&gt;dard skall anses uppfylld. Förhållandet kan emellertid också beskrivas som&lt;br&gt;det motsatta. En sådan svensk företagare har från konkurrenssynpunkt allt&lt;br&gt;intresse av att så fort som möjligt anpassa sin tillverkning till de nya standard-&lt;br&gt;föreskrifterna. Först då blir hans varor på den svenska marknaden kvalitativt&lt;br&gt;jämförbara med varorna från EG och först då blir EG-marknaden tillgänglig&lt;br&gt;för honom. Enligt min mening borde följaktligen inte några invändningar&lt;br&gt;kunna resas mot att i föreskrifterna om livsmedelsstandard föra in en över-&lt;br&gt;gångsregel av motsvarande innehåll som i märkningsföreskriftema. Vad nu&lt;br&gt;sagts om livsmedelsstandard har giltighet också för de föreskrifter som kan&lt;br&gt;komma att gälla om förpackningsstorlekar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Foder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller djurfoder omfattar EES-avtalet bestämmelser som återfinns i&lt;br&gt;EG:s rättsakter om foderråvaror och foderblandningar, fodertillsatser, biopro-&lt;br&gt;teiner i foder, metoder för analys och kontroll av foder samt främmande äm-&lt;br&gt;nen och produkter i foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kan i sammanfattning sägas innebära följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt ställs kravet att foderråvaror och foderblandningar får marknads- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;föras bara under förutsättning att de är oskadliga, oförfalskade och av säljbar&lt;br&gt;kvalitet. Varorna får inte medföra risker för människors eller djurs hälsa och&lt;br&gt;de får inte presenteras eller marknadsföras på ett sätt som kan vara vilseledan-&lt;br&gt;de (direktiven 77/101/EEG och 79/373/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip får inte andra tillsatser användas i foder än sådana som har god-&lt;br&gt;känts av EG:s ministerråd eller EG-kommissionen (direktiv 70/524/EEG).&lt;br&gt;Motsvarande krav gäller också för s.k. särskilda produkter inkl, bioproteiner&lt;br&gt;(direktiv 82/471/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marknadsföringen skall en rad krav uppfyllas i fråga om förpack-&lt;br&gt;ningar, märkning och annan upplysningsskyldighet (direktiven 77/101/EEG,&lt;br&gt;79/373/EEG och 70/524/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För främmande ämnen i foder gäller fastställda högsta tillåtna halter (direk-&lt;br&gt;tiv 74/63/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen förutsätts detaljerade bestämmelser för kontroll och analys av att&lt;br&gt;foder och tillsatser uppfyller de ställda kraven (direktiv 70/373/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet omfattar också rättsakterna om djuravfall som används som foder&lt;br&gt;(direktiv 90/667/EEG) och om användning av foder som innehåller läkemedel&lt;br&gt;(direktiv 90/167/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna om foder finns i lagen (1985:295) om foder, i&lt;br&gt;förordningen (1985:879) om foder och i föreskrifter som Statens jordbruks-&lt;br&gt;verk har meddelat med stöd av lagen och förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderlagen har utformats med beaktande av EG:s bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I foderlagen ställs kravet att foder inte får vara skadligt eller på annat sätt&lt;br&gt;otjänligt för djuret. Foder får inte heller leda till att livsmedel från djur blir&lt;br&gt;skadligt eller otjänligt. Hanteringen av foder får inte medföra hälsorisker för&lt;br&gt;människor (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får bara användas sådana varor eller ämnen som har god-&lt;br&gt;känts för ändamålet (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importörer, tillverkare och förpackare av foder kan med stöd av lagen bl.a.&lt;br&gt;åläggas att genom märkning eller på annat sätt lämna uppgifter om fodret när&lt;br&gt;detta överlåts (6 §). Om det behövs med hänsyn till människors eller djurs häl-&lt;br&gt;sa, kan också villkor i övrigt föreskrivas för import, tillverkning, försäljning,&lt;br&gt;användning och övrig hantering av foder (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderlagens tillsynsbestämmelser ger tillsynsmyndigheten rätt att bl.a. gö-&lt;br&gt;ra undersökningar och ta prover och på begäran få de upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Behovet av ytterligare anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet viktigt att den svenska lagstiftningens tillämpningsområde&lt;br&gt;överensstämmer med EG-bestämmelsemas tillämpningsområde. I regelver-&lt;br&gt;ken avgränsas tillämpningsområdet genom definitioner av foder och fodertill-&lt;br&gt;satser och genom angivande av att reglerna gäller foder till vissa slags djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avgränsning till vissa djurslag behandlas i det följande i avsnit- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;tet om Foder till vissa djurslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller definitionerna av foder görs i EG:s rättsakter en uppdelning&lt;br&gt;som i huvudsak innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”foder” avses ”varor som är av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sitt naturliga tillstånd, färska eller konserverade, varor som härrör från indu-&lt;br&gt;striell bearbetning, organiska eller oorganiska ämnen, som används ensamma&lt;br&gt;eller i blandningar, med eller utan tillsatser, för utfodring av djur”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”foderblandningar” avses ”blandningar av varor som är av vegetabi-&lt;br&gt;liskt eller animaliskt ursprung i sitt naturliga tillstånd, färska eller konservera-&lt;br&gt;de, varor som härrör från industriell bearbetning, organiska eller oorganiska&lt;br&gt;ämnen, med eller utan tillsatser, för utfodring av djur i form av helfoder eller&lt;br&gt;kompletteringsfoder”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”foderråvaror” avses ”olika vegetabiliska eller animaliska produkter i&lt;br&gt;naturligt tillstånd, färska eller konserverade samt därav härledda produkter ef-&lt;br&gt;ter industriell bearbetning och olika organiska och oorganiska ämnen, med el-&lt;br&gt;ler utan tillsatser, som är avsedda att tillhandahållas som rent foder eller för&lt;br&gt;tillredning av foderblandningar eller som bärare av koncentrat av fodertillsat-&lt;br&gt;ser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”tillsatser ” avses ”ämnen eller preparat som när de ingår i foder kan&lt;br&gt;påverka fodrets egenskaper eller husdjursproduktionen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven innehåller dessutom definitioner av bl.a. ”helfoder”, ”tillskotts-&lt;br&gt;foderblandningar” och s.k. ”premixer (förblandningar)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att EG-direktiven innehåller en rad detaljrika beskrivning-&lt;br&gt;ar kan inte anses innebära någon annan avgränsning av begreppet foder än&lt;br&gt;den som görs i foderlagen. Ett undantag är dock att vatten inte räknas som fo-&lt;br&gt;der i EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det angivna undantaget får den svenska beskrivningen av foder som&lt;br&gt;”vara, däri inbegripet vatten, som är avsedd att användas för utfodring av&lt;br&gt;djur” anses täcka beskrivningarna inom EG. Det kan tilläggas att det i förar-&lt;br&gt;betena till foderlagen anges att med foder avses alla varor som är avsedda att&lt;br&gt;användas till utfodring av djur. Detta gäller oavsett om de först efter bland-&lt;br&gt;ning med andra varor är lämpliga för detta ändamål (prop. 1984/85:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s direktiv används i den engelska översättningen uttrycket ”oral fee-&lt;br&gt;ding”. Något förtydligande i det avseendet av den svenska lagtexten kan inte&lt;br&gt;anses nödvändigt. Med utfodring kan inte gärna avses något annat än att dju-&lt;br&gt;ret tillförs något att äta eller dricka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG saknar alltså, när det gäller foder, bestämmelser om vatten. EES-avta-&lt;br&gt;let innebär inte något hinder mot att vi behåller våra bestämmelser i det avse-&lt;br&gt;endet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i fråga om begreppet ”fodertillsats” finns det någon anledning&lt;br&gt;att ändra den svenska definitionen. Enligt foderlagen avses med fodertillsats&lt;br&gt;”dels berikningsmedel som är avsett att tillföras foder för att förbättra dess nä-&lt;br&gt;ringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsett att tillföras foder för att&lt;br&gt;påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan bestämd egenskap hos fodret”. Att det inte, som inom EG, särskilt an-&lt;br&gt;märks att tillsatsen antingen skall påverka fodrets egenskaper eller husdjurs-&lt;br&gt;produktionen kan inte tilläggas någon särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om följaktligen de grundläggande definitionerna kan behållas oför-&lt;br&gt;ändrade finns det anledning att i vissa andra avseenden göra ändringar i foder-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av dessa ändringar föranleds av EES-avtalet. Oberoende av avtalet&lt;br&gt;har det emellertid aktualiserats också vissa andra lagändringar. Sålunda har&lt;br&gt;regeringen uppdragit åt Jordbruksverket att efter hörande av Statens veterinär-&lt;br&gt;medicinska anstalt utreda om foderlagen bör omfatta foder och fodertillsatser&lt;br&gt;för ytterligare djur eller grupper av djur. Uppdraget har också omfattat att läm-&lt;br&gt;na förslag till hur ett förbud mot att utfodra djur med hela eller delar av krop-&lt;br&gt;par från självdöda djur skall utformas. Jordbruksverket har redovisat uppdra-&lt;br&gt;get i en skrivelse till regeringen den 27 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande tas i särskilda avsnitt upp förslag till ändringar i foderlagen&lt;br&gt;som föranleds av EES-avtalet och Jordbruksverkets nyssnämnda skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Foder till vissa djurslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Foderlagen skall fortsättningsvis gälla foder och foder-&lt;br&gt;tillsatser avsedda for husdjur och for andra djur än husdjur, om de hålls&lt;br&gt;i fångenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds av remissinstanserna. Jordbruks-&lt;br&gt;verket föreslår dock att något undantag från lagens tillämpning inte skall gö-&lt;br&gt;ras i fråga om hanteringen i enskilda hem av foder avsett för sällskapsdjur.&lt;br&gt;Enligt Svenska jägareförbundet bör det övervägas att vidga tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet till att gälla också frilevande klöwilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I sin nuvarande lydelse gäller foderlagen&lt;br&gt;(2 §) foder och fodertillsatser avsedda för hästar, renar, nötkreatur, svin, får,&lt;br&gt;getter, kaniner, fjäderfä, pälsdjur, hundar, katter och odlad fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har i sin skrivelse anfört att antalet djurarter som hålls och&lt;br&gt;utfodras för livsmedelsproduktion ökat. För sådan produktion hålls i allt stör-&lt;br&gt;re skala djur, t.ex. hjortar och vildsvin, i hägn. Foderlagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde bör vidgas redan av det skälet. En sådan vidgning är emellertid enligt ver-&lt;br&gt;ket främst motiverad av de skärpta krav som följer av den nya djurskyddsla-&lt;br&gt;gen. Djurskyddet har förstärkts genom kravet på att djur skall skyddas mot&lt;br&gt;sjukdom och detta oavsett om sjukdomen medför lidande för djuret. Detta&lt;br&gt;krav får visserligen anses innebära bl.a. att även foder åt andra djur än de&lt;br&gt;som omfattas av foderlagen måste ha en från djurskyddssynpunkt godtagbar&lt;br&gt;kvalitet. Detta till trots anser Jordbruksverket att starka skäl talar för att foder-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen bör omfatta foder och fodertillsatser till samtliga djurarter som utfodras Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;och hålls av människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beskrivning av de djurarter som bör omfattas ansluter till&lt;br&gt;det uttryckssätt som används i EG-direktiven. Där talas bl.a. om djur som till-&lt;br&gt;hör arter som människor normalt utfodrar och håller eller använder till kon-&lt;br&gt;sumtion. Jordbruksverket anför i sitt remissvar att EG-direktiven inte anses&lt;br&gt;gälla foder till frilevande djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de nyss redovisade motiven för en vidgning av foderla-&lt;br&gt;gens tillämpningsområde och fördelen av enhetlighet i lagstiftningen talar&lt;br&gt;övervägande skäl för att kretsen av djur i foderlagen beskrivs på samma sätt&lt;br&gt;som i djurskyddslagen. Även en sådan avgränsning låter sig väl förena med&lt;br&gt;den som gäller inom EG. Någon utvidgning med avseende på foder till frile-&lt;br&gt;vande djur bör däremot inte göras. Foderlagen bör följaktligen ändras till att&lt;br&gt;gälla foder och fodertillsatser avsedda för husdjur och för andra djur än hus-&lt;br&gt;djur, om de hålls i fångenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderlagen gäller inte hanteringen i enskilda hem av foder avsett för hun-&lt;br&gt;dar, katter eller kaniner, vilka hålls som sällskapsdjur. Jordbruksverket före-&lt;br&gt;slår i sitt remissyttrande att undantaget slopas. Som skäl anför verket att före-&lt;br&gt;skriften inte står i överensstämmelse med EG:s rättsakter och inte heller med&lt;br&gt;de skärpta krav som följer av den nya djurskyddslagstifutingen. I anledning&lt;br&gt;av vad Jordbruksverket anfört vill jag erinra om bakgrunden till undantaget.&lt;br&gt;Undantagsbestämmelsen utformades med beaktande av vad Lagrådet anfört&lt;br&gt;om det betänkliga i att foderlagens tillsynsbestämmelser skulle ge stöd för&lt;br&gt;kontroll och undersökningar också i enskilda hem. I motiven till bestämmel-&lt;br&gt;sen anförs att det bara i yttersta undantagsfall när det finns mycket starka skäl&lt;br&gt;skulle ha kunnat bli aktuellt att med stöd av foderlagen utöva tillsyn i enskilda&lt;br&gt;hem. När det finns sådana skäl torde det, enligt föredraganden, för flertalet&lt;br&gt;fall finnas tillräckliga möjligheter att ingripa med stöd av djurskyddslagen&lt;br&gt;eller hälsoskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte skäl för någon annan bedömning än den&lt;br&gt;som gjordes när bestämmelsen infördes. Jag kan inte heller dela uppfattning-&lt;br&gt;en att undantaget skulle strida mot EG:s rättsakter. Med hänsyn till att EG:s&lt;br&gt;reglering tar sikte främst på tillverkning och marknadsföring av foder kan det&lt;br&gt;inte finnas något hinder mot ifrågavarande undantag. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;emellertid ges en ändrad lydelse som en följd av att lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde vidgas. I fortsättningen bör undantaget avse hanteringen i enskilda hem&lt;br&gt;av foder avsett för alla slags sällskapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jordbruksverket kan den föreslagna vidgningen av foderlagens till-&lt;br&gt;lämpningområde inte förutses leda till några nackdelar av betydelse när det gäl-&lt;br&gt;ler tillsyn och kontroll. Kontrollen bedöms även fortsättningsvis kunna bedri-&lt;br&gt;vas med befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Foder får inte ha skadlig inverkan på miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som allmänt krav skall gälla att foder inte får ha sådan&lt;br&gt;sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antas ha skadlig&lt;br&gt;inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt EG:s bestämmelser gäller att fodertillsat-&lt;br&gt;ser och s.k. särskilda produkter inte får godkännas om de har skadlig effekt&lt;br&gt;på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I foderlagen sägs inte annat än att en fodertillsats skall vara godkänd för att&lt;br&gt;få användas. Däremot ställs i lagen vissa grundläggande krav på foder, näm-&lt;br&gt;ligen att foder inte får vara skadligt eller annars otjänligt som djurföda, inte&lt;br&gt;får göra livsmedel från djur som utfodrats med fodret skadligt eller otjänligt&lt;br&gt;som människoföda eller vid hanteringen medföra hälsorisker för människor.&lt;br&gt;För en anpassning till EG:s regler bör till dessa krav läggas att foder inte får&lt;br&gt;ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antas vara&lt;br&gt;skadligt för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Förtydligande av förbudet att använda självdöda djur&lt;br&gt;till foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det nuvarande förbudet att som foder till andra djur än&lt;br&gt;pälsdjur använda fodermjöl eller annan vara som framställts av kött från&lt;br&gt;självdöda djur eller från sjukligt förändrade delar av slaktade djur för-&lt;br&gt;tydligas till att gälla också hela djur och djurdelar. Generellt undantag&lt;br&gt;görs för foder som framställs av fisk och Jordbruksverket ges möjlig-&lt;br&gt;het att medge undantag för foder till djur i djurparker och liknande an-&lt;br&gt;läggningar, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds av remissinstanserna. Enligt Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Skaraborgs län bör förbudet utformas så att med självdöda djur&lt;br&gt;jämställs djur som avlivats men inte slaktats upp. Nordiska samfundet mot&lt;br&gt;plågsamma djurförsök anser att förbudet bör gälla också foder som används&lt;br&gt;till pälsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom en ändring i foderlagen år 1988 inför-&lt;br&gt;des förbud mot att som djurfoder till andra djur än pälsdjur använda foder-&lt;br&gt;mjöl eller andra varor som framställts av kött från självdöda djur eller från&lt;br&gt;sjukligt förändrade delar av slaktade djur. Förbudet får behållas enligt EES-&lt;br&gt;avtalet. De fördragsslutande partema skall se över frågan under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av förbudet visar att det finns anledning att förtydliga förbu- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;det så att det klart framgår att det också gäller foder som består av hela eller de-&lt;br&gt;lar av självdöda djur eller sjukligt förändrade delar av djur. Förbudet i övrigt&lt;br&gt;bör gälla inte bara fodermjöl eller andra varor som framställts av &amp;quot;kött från&amp;quot;'&lt;br&gt;självdöda djur eller från sjukligt förändrade delar av slaktade djur utan överhu-&lt;br&gt;vudtaget fodermjöl och varor som framställts av sådana djur eller djurdelar.&lt;br&gt;Jordbruksverket som på regeringens uppdrag utrett frågan har anfört att för-&lt;br&gt;budet under sådana förhållanden kommer att gälla också bl.a. blod, fett och&lt;br&gt;ben från självdöda djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som förs fram av Länsstyrelsen i Skaraborgs län&lt;br&gt;att någon åtskillnad inte bör göras mellan djur som självdött och djur som avli-&lt;br&gt;vats utan efterföljande uppslaktning. Även i det senare fallet får det förutsättas&lt;br&gt;vara fråga om sjuka djur. Någon utvidgning av förbudet till att gälla också fo-&lt;br&gt;der till pälsdjur är jag inte beredd att förorda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Jordbruksverkets förslag bör användning av fisk till foder&lt;br&gt;generellt undantas från förbudet. Vidare bör Jordbruksverket i enskilda fall&lt;br&gt;kunna medge att självdöda djur eller delar av sådana djur används för utfod-&lt;br&gt;ring av exempelvis vissa rovdjur som hålls i djurparker och liknande anlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderlagens bestämmelser om omhändertagande av foder och om straff&lt;br&gt;bör också ändras så att de omfattar den aktuella förbudsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Utökade möjligheter att meddela föreskrifter om foder&lt;br&gt;som innehåller antibiotika m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bemyndigandet i foderlagen för regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bestämmande, Jordbruksverket att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;användningen av foder som innehåller antibiotika eller kemoterapeutis-&lt;br&gt;ka medel vidgas till att gälla också importen, tillverkningen, försäljning-&lt;br&gt;en och hanteringen i övrigt av sådant foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av foderlagens inledande paragraf följer att&lt;br&gt;varor som omfattas av läkemedelsförordningen (1962:701) inte räknas som&lt;br&gt;foder eller fodertillsatser. Genom en bestämmelse i läkemedelsförordningen&lt;br&gt;undantas djurfoder som innehåller antibiotika eller andra kemoterapeutiska me-&lt;br&gt;del och som har tillverkats vid foderfabrik eller liknande anläggning från för-&lt;br&gt;ordningens tillämpningsområde. Ett motsvarande undantag har införts i den&lt;br&gt;nya läkemedelslagen (1992:859). För sådant foder gäller i stället foderlag-&lt;br&gt;stiftningens bestämmelser. Den ordningen har valts av följande skäl. Att han-&lt;br&gt;tera foder som tillsatts antibiotika eller kemoterapeutika enligt de bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller för läkemedel är olämpligt redan därför att det volymmässigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rör sig om så stora kvantiteter. Främst i fråga om framställningen skiljer det Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;sig också från andra läkemedel och låter sig därför inte så väl inpassas i läke-&lt;br&gt;medelsförordningens regelsystem. Dessutom skulle det innebära att en mängd&lt;br&gt;foder kom att generellt undantas från foderlagstiftningens område och de krav&lt;br&gt;som där uppställs på bl.a. den hygieniska kvaliteten (prop. 1984/85:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läkemedelslagen har som nyss nämnts utformats med utgångs-&lt;br&gt;punkt i att den nuvarande gränsdragningen mellan tillämpningsområdena för&lt;br&gt;foderlagstiftningen resp, läkemedelslagstiftningen behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt foderlagen är det förbjudet att använda antibiotika och andra kemote-&lt;br&gt;rapeutiska medel i foder i tillväxtbefrämjande syfte. Enligt lagen får sådana&lt;br&gt;medel tillsättas foder endast för att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller&lt;br&gt;sjukdomssymptom. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jord-&lt;br&gt;bruksverket får meddela föreskrifter eller ställa upp villkor för användningen&lt;br&gt;av foder som innehåller sådana medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något motsvarande förbud finns inte inom EG. Det är inom EG tillåtet att&lt;br&gt;som fodertillsats använda tillväxtbefrämjande medel, coccidiostatika (förebyg-&lt;br&gt;gande medel mot tarmparasiter), vissa antibiotika och andra medicinska prepa-&lt;br&gt;rat. Sverige får emellertid enligt EES-avtalet behålla sin nuvarande reglering.&lt;br&gt;Enligt avtalet skall de fördragsslutande partema se över frågan under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring i bestämmelserna bör dock göras i det här sammanhanget. För&lt;br&gt;att få en bättre överensstämmelse med den fördelning som i praktiken tilläm-&lt;br&gt;pas mellan Läkemedelsverket och Jordbruksverket bör befogenheten att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om användningen av foder som tillsatts antibiotika eller kemo-&lt;br&gt;terapeutiska medel vidgas till att gälla också import, tillverkning, försäljning&lt;br&gt;och hantering i övrigt av sådant foder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Bara fodertillsatser som tillåts enligt EES-avtalet får&lt;br&gt;användas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som fodertillsats skall i fortsättningen få användas en-&lt;br&gt;dast sådana varor eller ämnen som tillåts enligt EES-avtalet och som för-&lt;br&gt;tecknas i föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet tillstyrkts av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Jordbruksverket påpekar att förprövningskravet inom EG inte bara gäl-&lt;br&gt;ler fodertillsatser utan också s.k. särskilda produkter (direktiv 82/471/EEG).&lt;br&gt;Dessutom fmns en negativ lista över förbjudna råvaror (kommissionens bes-&lt;br&gt;lut 91/516/EEG). Enligt verket bör det därför föreskrivas att bara sådant ”fo-&lt;br&gt;der” som tillåts enligt EES-avtalet skall få användas. Statens veterinärmedicin-&lt;br&gt;ska anstalt anser att man även i fortsättningen bör kräva att en fodertillsats&lt;br&gt;skall vara av värde för djuret. Kooperativa förbundet anser att man bör behål-&lt;br&gt;la möjligheten att ställa upp särskilda villkor för användningen av tillåtna va-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ror och ämnen, om detta är möjligt enligt EES-avtalet. Förbundet ifrågasätter Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;också om den uttryckliga hänvisningen i lagtexten till EES-avtalet är nödvän-&lt;br&gt;dig. I vaije fall efterlyser förbundet en enhetlig linje i det avseendet i det lag-&lt;br&gt;stiftningsarbete som nu pågår inom olika departement för att anpassa svenska&lt;br&gt;regler till EES-avtalets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt foderlagen får som fodertillsats bara an-&lt;br&gt;vändas sådana varor eller ämnen som har godkänts för ändamålet. Frågor om&lt;br&gt;godkännande av fodertillsatser prövas av Jordbruksverket. Enligt förordning-&lt;br&gt;en till foderlagen får en tillsats godkännas bara om den är av värde för djuret&lt;br&gt;eller annars bör tillåtas av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de rättsakter som omfattas av EES-avtalet (direktivet 70/524/EEG&lt;br&gt;med ändringsdirektiv) får inte användas andra fodertillsatser än sådana som är&lt;br&gt;upptagna i en bilaga till direktivet. Det ankommer på EG:s ministerråd eller,&lt;br&gt;under vissa förutsättningar, EG-kommissionen att avgöra vilka varor och äm-&lt;br&gt;nen som skall tas upp i bilagan. För den prövningen har i direktiven föreskri-&lt;br&gt;vits en särskild procedur som bl.a. innebär att kommissionen skall begära ytt-&lt;br&gt;rande av en expertkommitté. Kommissionen kan besluta i frågan om den föl-&lt;br&gt;jer kommitténs yttrande. 1 annat fall ankommer det på ministerrådet att avgöra&lt;br&gt;om tillsatsen skall tillåtas. Beslutsbefogenheten återgår emellertid till kommis-&lt;br&gt;sionen om ministerrådet inte inom en viss tid fattat något beslut. Vad som nu&lt;br&gt;sagts om fodertillsatser gäller också i fråga om de s.k. särskilda produkterna,&lt;br&gt;bl.a. bioproteiner (direktivet 82/471/EEG med ändringsdirektiv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsatser som är tillåtna inom EG men inte i Sverige innebär&lt;br&gt;avtalet att när detta träder i kraft måste ifrågavarande tillsatser godtas också&lt;br&gt;här i landet. Vi kan inte längre upprätthålla vårt krav att en tillsats skall vara&lt;br&gt;av värde för djuret för att kunna godkännas. Något motsvarande krav gäller&lt;br&gt;inte inom EG. Inte heller blir det möjligt att ställa upp särskilda nationella&lt;br&gt;villkor för användningen av tillsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EES-avtalet skall en EFTA-stat i fråga om tillsatser som är godkän-&lt;br&gt;da i EFTA-staten men inte inom EG senast den 1 januari 1993 överlämna viss&lt;br&gt;i avtalet närmare beskriven dokumentation till medlemsstaterna inom EG och&lt;br&gt;till EG-kommissionen. Nationella tillstånd som har lämnats av en EFTA-stat&lt;br&gt;skall bli föremål för EG:s prövning enligt den ovannämnda proceduren före&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Det sagda gäller också i fråga om de s.k. särskilda pro-&lt;br&gt;dukterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tillsatser, t.ex. preparat som tillförs foder till renar, är godkända i&lt;br&gt;Sverige men finns inte med bland de tillsatser som godkänts av EG. Godkän-&lt;br&gt;nandena måste upphävas först om EG vid sin prövning skulle vägra godta&lt;br&gt;dessa tillsatser. Avtalet innebär följaktligen inte något hinder mot att tillsat-&lt;br&gt;serna används intill dess prövningen sker och självfallet även därefter under&lt;br&gt;förutsättning att EG godkänner tillsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EES-avtalet får Sverige behålla sin nationella lagstiftning när det&lt;br&gt;gäller antibiotika, coccidiostatika och andra läkemedel samt konserverings-&lt;br&gt;medlet myrsyra. De fördragsslutande parterna skall se över frågan under år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en anpassning till EES-avtalet bör den nuvarande lagre- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;geln som förutsätter godkännande av en svensk myndighet för att en fodertill-&lt;br&gt;sats skall få användas bytas ut mot en regel som innebär att en fodertillsats får&lt;br&gt;användas bara om den är tillåten enligt EES-avtalet. I lagtexten bör uttrycket&lt;br&gt;”fodertillsats” kunna användas som ett samlande begrepp för varor eller äm-&lt;br&gt;nen som inom EG betecknas antingen som fodertillsatser eller s.k. särskilda&lt;br&gt;produkter. Det bör nämnas att det av Jordbruksverket omnämnda kommis-&lt;br&gt;sionsbeslutet om förbjudna råvaror inte ingår i de rättsakter som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att införliva förteckningen över tillåtna tillsatser med svensk rätt bör&lt;br&gt;det ankomma på Jordbruksverket att i föreskrifter ange tillsatserna. Av den&lt;br&gt;nya lagbestämmelsen bör det framgå att sådana föreskrifter kommer att med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Anpassning av terminologin samt uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;vid överlåtelse av foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I det bemyndigande som finns i foderlagen för föreskrif-&lt;br&gt;ter om bl.a. märkning skall vad som sägs om den som hanterar foder&lt;br&gt;yrkesmässigt för försäljning i stället gälla den som tar befattning med&lt;br&gt;foder som &amp;quot;skall släppas ut på marknaden&amp;quot;. Vidare vidgas bemyn-&lt;br&gt;digandet till att gälla föreskrifter om hur uppgifter som skall lämnas i&lt;br&gt;samband med överlåtelse av foder skall vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: I 6 § foderlagen finns ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, Jordbruksverket att medde-&lt;br&gt;la föreskrifter om skyldighet för importörer, tillverkare och förpackare av fo-&lt;br&gt;der att göra anmälan om verksamheten till Jordbruksverket, att föra sådana&lt;br&gt;anteckningar om verksamheten som behövs för kontrollen och att genom&lt;br&gt;märkning eller på annat sätt lämna uppgifter om varorna när dessa överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten gäller den som yrkesmässigt för försäljning importerar, till-&lt;br&gt;verkar eller förpackar foder eller fodertillsatser. Motsvarande skyldighet en-&lt;br&gt;ligt EG:s bestämmelser är knuten till att varorna skall släppas ut på markna-&lt;br&gt;den. De uttryck som används i den engelska översättningen är &amp;quot;marketing&amp;quot; el-&lt;br&gt;ler &amp;quot;place on the market&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis ställs inom EG en rad krav när det gäller mark-&lt;br&gt;nadsföringen av fodervaror. Av direktiven följer att upplysningarna om varor-&lt;br&gt;na skall var objektiva och korrekta. I direktiven specificeras vilka uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas om fodrets tekniska kvalitet. Det anges också vilka uppgif-&lt;br&gt;ter som får lämnas frivilligt. Foderlagens bemyndigande bör förtydligas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det klart framgår att Jordbruksverket kan ges befogenhet att ställa motsvaran- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;de krav i verkets föreskrifter om märkning och annan upplysningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Jordbruksverket får överlåta tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Jordbruksverket ges möjlighet att överlåta åt annan myn-&lt;br&gt;dighet än länsstyrelsen att utöva viss tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget biträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tillsynen över att foderlagstiftningen efter-&lt;br&gt;följs utövas av Jordbruksverket. Enligt foderlagen har Jordbruksverket emel-&lt;br&gt;lertid möjlighet att överlåta viss tillsyn till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jordbruksverket bör tillsynsuppgifter kunna överlämnas också till&lt;br&gt;annan myndighet än länsstyrelsen. I promemorian angavs att den myndighet&lt;br&gt;som närmast åsyftas är Statens veterinärmedicinska anstalt som utför analyser&lt;br&gt;och konsulteras vid tillsyn. Såväl Jordbruksverket som Statens veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska anstalt har i sina remissvar påpekat att också andra myndigheter kan&lt;br&gt;komma i fråga för olika tillsynsuppgifter. Det gäller främst Statens livsmedels-&lt;br&gt;verk och Sveriges lantbruksuniversitet. Bestämmelserna bör ändras så att en&lt;br&gt;sådan överlåtelse av tillsyn kan ske. Ett regionalt tillsynsansvar får dock inte&lt;br&gt;överlåtas till någon annan myndighet än länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utsäde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar utsäde omfattar EES-avtalet bestämmelser som återfinns i EG:s&lt;br&gt;rättsakter om handeln med utsäde, en gemensam sortlista för lantbruksväxter,&lt;br&gt;sortbeskrivningar när det gäller köksväxter och lantbruksväxter samt rätt till&lt;br&gt;strängare regler för förekomst av flyghavre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utsäde skall få säljas inom EG ställs krav på officiell certifiering,&lt;br&gt;dvs. att utsädet godkänts efter en kvalitetsbedömning. Kravet på certifiering&lt;br&gt;gäller inte bara utsäde för lantbruksväxter utan även utsäde för köksväxter&lt;br&gt;(direktiven 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och&lt;br&gt;70/458/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs för att utsäde skall få säljas att sorten i fråga finns upptagen&lt;br&gt;på en nationell sortlista eller på EG.s officiella sortlista (direktiv 70/457/EEG&lt;br&gt;och 70/458/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förekomst av flyghavre i utsäde har vissa länder fått bemyn-&lt;br&gt;digande att ha strängare regler än vad som annars gäller inom EG (direktiv&lt;br&gt;74/268/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna på området finns i utsädeslagen (1976:298), Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;utsädesförordningen (1980:438) och i Jordbruksverkets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utsädeslagen får regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddela föreskrifter om att utsäde får överlämnas till annan eller föras ut&lt;br&gt;ur landet endast om statsplombering av utsädet har skett (2 §). Med statsplom-&lt;br&gt;bering avses en kvalitetskontroll av utsädet, plombering av förpackning och&lt;br&gt;utfärdande av bevis om plomberingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i utsädesförordningen följer bl.a. att statsplombering&lt;br&gt;bara får ske av utsäde av sådan sort som befunnits uppfylla vissa angivna&lt;br&gt;krav efter prövning av Statens växtsortnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utsädeslagen finns vidare bestämmelser om att den som begär statsplom-&lt;br&gt;bering av utsäde är skyldig att betala växtförädlingsavgift (4 och 6 §§).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Behovet av anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet föranleder vissa ändringar i utsädeslagen. Vår statsplombering&lt;br&gt;innebär en kvalitetskontroll som i sak överensstämmer med EG:s krav på cer-&lt;br&gt;tifiering. Vi bör emellertid överta EG:s begrepp på området. Utöver viss an-&lt;br&gt;nan ändring av terminologin bör de lagändringar göras som föranleds av att&lt;br&gt;växtförädlingsavgiften slopas. Vidare bör befogenheten i lagen att ställa krav&lt;br&gt;på utsäde som skall exporteras upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas dessa lagändringar i särskilda avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 EES-anpassning av terminologin på utsädesområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Terminologin i utsädeslagen anpassas till den som gäl-&lt;br&gt;ler på utsädesområdet inom EG. Detta innebär att begreppet ”överläm-&lt;br&gt;nande till annan” i 2 och 3 §§ utsädeslagen bör bytas ut mot orden ”släp-&lt;br&gt;pa ut på marknaden” samt att ordet ”statsplombering” i 1-3 §§ utsädes-&lt;br&gt;lagen bör bytas ut mot ordet ”certifiering”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 2 § utsädeslagen (1976:298) får rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att&lt;br&gt;utsäde av visst slag får ”överlämnas till annan” endast om statsplombering av&lt;br&gt;utsädet har skett. Begreppet ”överlämnas till annan” förekommer också i 3 §.&lt;br&gt;Inom EG använder man sig inte av detta begrepp. I stället används begreppet&lt;br&gt;”släppa ut på marknaden”. För att få fullständig överensstämmelse mellan kra-&lt;br&gt;ven i de relevanta direktiven och svenska föreskrifter bör uttrycket ”släppa ut&lt;br&gt;på marknaden” föras in i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet ”statsplombering av utsäde” avses enligt 1 § 2 utsädeslagen Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;förvaltningsuppgift som innebär kvalitetskontroll av utsäde, plombering av&lt;br&gt;förpackning med utsäde och utfärdande av bevis därom. EG använder en an-&lt;br&gt;nan terminologi. I stället för begreppet statsplombering används ordet certifi-&lt;br&gt;ering. Utsädeslagen bör ändras så att begreppet ”statsplombering” ersätts med&lt;br&gt;ordet ”certifiering”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även terminologin i utsädesförordningen bör anpassas till den ovan före-&lt;br&gt;slagna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Växtförädlingsavgiften tas bort&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om växtförädlingsavgift i utsädeslagen&lt;br&gt;utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt utsädeslagen (1976:298) skall växtför-&lt;br&gt;ädlingsavgift tas ut vid statsplombering, om sorten inte är skyddad enligt växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlingsavgift förekommer inte inom EG. EES-avtalet innebär att av&lt;br&gt;EG certifierat utsäde kommer att accepteras i Sverige i fortsättningen utan om-&lt;br&gt;plombering med svensk statsplombering. Därmed försvinner förutsättning-&lt;br&gt;arna att på ett enkelt sätt uppbära växtförädlingsavgifter eftersom avgiften tas&lt;br&gt;ut vid själva statsplomberingen. Avgiften infördes år 1961 för att stödja växt-&lt;br&gt;förädlingen i Sverige. År 1971 fick växtförädlama genom växtförädlarrättsla-&lt;br&gt;gen (1971:392) möjlighet att skydda nya växtförädlingsprodukter och att ta ut&lt;br&gt;licensavgift för skyddade sorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlingsavgiftemas betydelse som stöd till svensk växtförädling har&lt;br&gt;successivt minskat och har i dag i stort sett ersatts av den royalty som växtför-&lt;br&gt;ädlingsföretagen kan ta ut med stöd av växtförädlarrätten som ett sätt att finan-&lt;br&gt;siera svensk växtförädling. Växtförädlingsavgiften bör på angivna skäl av-&lt;br&gt;skaffas vilket redan anmälts i årets budgetproposition och utsädeslagen än-&lt;br&gt;dras i enlighet härmed. Bestämmelser om växtförädlingsavgift finns också i&lt;br&gt;utsädesförordningen. Dessa bör givetvis också utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlingsavgiftens borttagande leder till en konsekvensändring i 2 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 EES-anpassning av reglerna om export av utsäde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Krav eller villkor bör inte ställas på utsäde som är av-&lt;br&gt;sett för export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar promemorieförslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt svenska bestämmelser får utsäde av&lt;br&gt;lantbruksväxter inte föras ut ur landet utan att vara statsplomberat. Skälet för&lt;br&gt;denna bestämmelse är att växtförädlingsavgift skall kunna tas ut. EG-reglema&lt;br&gt;gynnar export och innehåller inga villkor vad gäller certifiering eller andra&lt;br&gt;krav. De krav som skall uppfyllas ställs av importlandet. För import till EG&lt;br&gt;ställs däremot krav så att import i princip endast får ske från godkänt tredje&lt;br&gt;land och då endast om EG:s minimikrav är uppfyllda. Import skall normalt&lt;br&gt;ske med OECD- och ISTA-orangecertifikat, på vilka skall garanteras att EG:s&lt;br&gt;minimikrav uppfylls. Någon omplombering av importerat utsäde behövs inte.&lt;br&gt;Detta är inte heller fallet med utsäde som säljs inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till vad som gäller inom EG innebär att den nuvarande möj-&lt;br&gt;ligheten att ställa krav eller villkor på utsäde som är avsett för export bör tas&lt;br&gt;bort. Bestämmelserna i utsädeslagen bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Lagstöd införs för provtagning på djur&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Lagstöd införs för kontroll av hälsoläget bland djur&lt;br&gt;och användningen av läkemedel på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagstöd införs som möjliggör provtagning på eller un-&lt;br&gt;dersökning av djur dels för att kartlägga förekomst av, fastställa frihet&lt;br&gt;från eller kontrollera vissa smittsamma djursjukdomar, dels för att kon-&lt;br&gt;trollera användningen av läkemedel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som uttalar sig i frågan är&lt;br&gt;alla utom en, Statskontoret, positiva till förslaget. Statskontoret uttrycker viss&lt;br&gt;tveksamhet med hänvisning till att en möjlighet till tvångsvis provtagning möj-&lt;br&gt;ligen kan uppfattas som stötande. Ett överordnat tillsynsansvar bör enligt&lt;br&gt;Statskontoret övervägas och det bör finnas möjlighet att överklaga. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser framhåller att den föreslagna lagen är angelägen. Statens livsme-&lt;br&gt;delsverk anför att den föreslagna lagen bör utformas så att det också blir möj-&lt;br&gt;ligt att ta prover i djurbesättningar för att kontrollera användningen av läkeme-&lt;br&gt;del. Enligt Statens jordbruksverk är det angeläget att det klarläggs hur förhål-&lt;br&gt;landet mellan frivilliga hälsokontroller enligt lagen (1985:342) om kontroll av&lt;br&gt;husdjur och en provtagning enligt den föreslagna lagen skall organiseras. Av&lt;br&gt;de remissinstanser som tillstyrker förslaget är det flera som framför synpunk-&lt;br&gt;ter på utformningen av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sverige har en mycket god sjukdomssituation&lt;br&gt;vad gäller de allvarliga smittsamma djursjukdomarna. Vissa djursjukdomar,&lt;br&gt;som fortfarande förekommer i ett flertal europeiska länder, är sedan länge ut-&lt;br&gt;rotade i Sverige. Ingen av de allvarliga sjukdomarna mul- och klövsjuka, svin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pest eller afrikansk svinpest har påvisats i landet på många år. Det senaste fal- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;let av mul- och klövsjuka inträffade i Skåne år 1966. Den goda sjukdomssitua-&lt;br&gt;tionen beror delvis på Sveriges geografiska läge, men även och kanske främst&lt;br&gt;på en restriktiv införselpolitik när det gäller djur och djurprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av de smittsamma djursjukdomarna är för de flesta länder av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för djurhållning och animalieproduktion och för handeln&lt;br&gt;med djur och djuiprodukter. En anpassning till EES-avtalet och ett framtida in-&lt;br&gt;träde i EG innebär att dessa frågor accentueras ytterligare med hänsyn till att&lt;br&gt;handeln med djur och djurprodukter troligen kommer att öka, vilket innebär&lt;br&gt;en ökad risk för introduktion av nya djursjukdomar. En ökad beredskap som&lt;br&gt;syftar till att snabbt kunna påvisa, diagnosticera och bekämpa nya sjukdomar&lt;br&gt;krävs därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av smittsamma djursjukdomar sker i dag i huvudsak i form av&lt;br&gt;s.k. serologiska undersökningar. Blod eller andra kroppsvätskor samlas då&lt;br&gt;in, företrädesvis från slakterier, och analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har berörts i prop. 1991/92:170 del Hl bilaga 8 s. 3 gör förekomst av&lt;br&gt;kontrollprogram för en viss smittsam djursjukdom eller dokumenterad frihet&lt;br&gt;från en sådan sjukdom att Sverige kan kräva att djur som fors in från EES-om-&lt;br&gt;rådet är fria från den aktuella sjukdomen. Detta leder till att kraven på doku-&lt;br&gt;mentation och kontroll när det gäller sjukdomssituationen i landet kommer att&lt;br&gt;öka. Sådan dokumentation kan erhållas genom riktade serologiska och andra&lt;br&gt;undersökningar av prover från utvalda djurpopulationer. Sådana undersökning-&lt;br&gt;ar kan också behöva göras som en del i kontrollprogram för vissa sjukdomar.&lt;br&gt;Systemet förutsätter att hälsokontroller kan göras även utan en djurägares el-&lt;br&gt;ler annan rättsinnehavares samtycke, vilket i sin tur förutsätter lagstöd. Som&lt;br&gt;har framhållits i den ovannämnda propositionen saknas sådant lagstöd för när-&lt;br&gt;varande med undantag för den undersökning som kan föreskrivas med stöd&lt;br&gt;av epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738) om bekämpande av salmo-&lt;br&gt;nella hos djur. Flera remissinstanser framhåller att det är angeläget att Sverige&lt;br&gt;har en lagstiftning som gör det möjligt att genomföra undersökningar som be-&lt;br&gt;hövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels för att dokumentera att vissa allvarliga smittsamma sjukdomar över hu-&lt;br&gt;vud taget inte förekommer i Sverige eller i en region inom landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels för att dokumentera förekomsten av vissa sjukdomar som är föremål&lt;br&gt;för bekämpning eller omfattas av ett kontrollprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels för att organisera en obligatorisk hälsoövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s rättsakter på området (direktiven 64/432/EEG, 90/426/ EEG,&lt;br&gt;90/539 EEG, 91/67/EEG och 91/68/EEG) kan med stöd av den nämnda doku-&lt;br&gt;mentationen vid import av levande djur krävas särskilda garantier beträffande&lt;br&gt;djurens hälsotillstånd. Dokumentationen har emellertid också betydelse för vå-&lt;br&gt;ra möjligheter att exportera djur och möjligheterna för oss att i vår tur utfärda&lt;br&gt;garantier i fråga om hälsoläget. Rätten att kräva tilläggs garantier kommer en-&lt;br&gt;ligt EES-avtalet att prövas av EFTA:s övervakningsorgan ESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunskaper som redan finns om hälsotillståndet hos djur i Sverige ger&lt;br&gt;anledning att tro att Sverige är fritt från en rad sjukdomar som förekommer på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontinenten. Som exempel kan nämnas paratuberkulos hos nötkreatur och Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;hönstyfus. För att dokumentera frihet från ett antal allvarliga sjukdomar krävs&lt;br&gt;dock att ytterligare provtagningar kan utföras. För flertalet fall gäller att pro-&lt;br&gt;ven kan tas i samband med slakt eller på mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kontrollprogram som avses i sammanhanget kan antingen vara en hälso-&lt;br&gt;kontroll av det slag som anordnas enligt lagen (1985:342) om kontroll av hus-&lt;br&gt;djur m.m. eller någon i annan form anordnad hälsoövervakning. Kontroller&lt;br&gt;av det slaget finns på frivillig grund för Aujeszkys sjukdom hos svin, salmo-&lt;br&gt;nella hos fjäderfä och leukos hos nötkreatur. I den mån sådana kontrollpro-&lt;br&gt;gram inte inrättas frivilligt och för att komplettera frivilliga program som inte&lt;br&gt;har tillräcklig täckning behövs en möjlighet till provtagning och kontroll även&lt;br&gt;utan djurägarens samtycke. Enligt EG-direktiven kan man för att få de nämn-&lt;br&gt;da garantierna välja att organisera en obligatorisk hälsoövervakning. En förut-&lt;br&gt;sättning för en sådan hälsoövervakning är att det finns möjlighet till obligato-&lt;br&gt;risk provtagning. För närvarande kan sådan övervakning komma i fråga för&lt;br&gt;djurslagen fisk och fjäderfä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera år tillbaka kontrollerar Livsmedelsverket förekomsten av rest-&lt;br&gt;substanser av läkemedel i kött. Den kontrollen utförs vid slakterierna av perso-&lt;br&gt;nal inom verkets besiktningsveterinärorganisation. Enligt EG:s direktiv om&lt;br&gt;hormonkontroll (direktiv 85/358/EEG), som omfattas av EES-avtalet, krävs&lt;br&gt;emellertid att kontroll utförs, förutom vid slakt, också på de levande djurbe-&lt;br&gt;sättningarna. Syftet med kontrollen är att förhindra att hormoner och tillväxt-&lt;br&gt;stimulerande ämnen tillförs under ett visst skede under uppfödningen för att&lt;br&gt;sedan avbrytas i så god tid att användningen inte kan spåras vid den kontroll&lt;br&gt;som sker vid slakterierna. Livsmedelsverket hänvisar till att verket i dag har&lt;br&gt;små möjligheter att erhålla prover från djurbesättningar under uppfödningspe-&lt;br&gt;rioden. Provtagningen har hittills utförts genom att enstaka djurägare och vete-&lt;br&gt;rinärer medverkat frivilligt. Enligt Livsmedelsverket bör den föreslagna lagen&lt;br&gt;vidgas till att gälla också provtagning för kontroll av användningen av läkeme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad en anpassning till EG:s rättsakter kräver och vad re-&lt;br&gt;missinstanserna anfört anser jag att det finns ett klart behov av den föreslagna&lt;br&gt;lagen. Möjligheten till obligatorisk provtagning bör, som Livsmedelsverket&lt;br&gt;anför, gälla också användningen av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstöd bör följaktligen införas för att möjliggöra obligatorisk provtagning&lt;br&gt;eller undersökning dels för att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från el-&lt;br&gt;ler kontrollera vissa smittsamma djursjukdomar, dels för att kontrollera an-&lt;br&gt;vändningen av läkemedel och andra ämnen eller beredningar med liknande&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den föreslagna lagen ytterst gynnar alla som deltar i ani-&lt;br&gt;malieproduktionen är det min övertygelse att tvångsinslaget i lagen inte kom-&lt;br&gt;mer att uppfattas som särskilt betungande. Något behov av överordnad tillsyn&lt;br&gt;kan enligt min mening inte förutsättas. Däremot kan jag instämma i Statskon-&lt;br&gt;torets uppfattning att möjlighet att överklaga beslut enligt lagen bör finnas.&lt;br&gt;När det gäller provtagningen som rör djursjukdomar berörs djurägama när-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mast av den provtagning som behövs för att upprätthålla kontrollprogram och Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;organisera obligatorisk hälsoövervakning. Statens veterinärmedicinska anstalt&lt;br&gt;har förtecknat sju djursjukdomar som förekommer i landet eller misstänks fö-&lt;br&gt;rekomma här och för vilka kontrollprogram har upprättats eller bör upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån frivilliga kontrollprogram finns eller upprättas får provtagningen&lt;br&gt;betydelse bara för de djurägare som står utanför kontrollen. Det kan förutsät-&lt;br&gt;tas att provresultaten från den frivilliga kontrollen utan vidare kommer att stäl-&lt;br&gt;las till Jordbruksverkets förfogande för att kunna läggas till grund för en pröv-&lt;br&gt;ning av rätten till tilläggsgarantier. Frivilliga kontrollprogram bör vidare kun-&lt;br&gt;na tillmätas samma värde som en till alla delar obligatorisk provtagning, efter-&lt;br&gt;som djurägare som lämnar eller från början står utanför den frivilliga kontrol-&lt;br&gt;len får tåla att prov tas på deras djur med stöd av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagning för att fastställa sjukdomsfrihet kan komma att gälla ett betyd-&lt;br&gt;ligt större antal sjukdomar, upp till ett 25-tal. Den provtagningen kommer i hu-&lt;br&gt;vudsak att utföras i samband med slakt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Djur som kan bli föremål för provtagning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Provtagning eller undersökning som rör djursjukdomar&lt;br&gt;skall kunna avse djur, djurkroppar, mjölk som levereras till mejeri och&lt;br&gt;annat material som regeringen eller Jordbruksverket eller Livsmedels-&lt;br&gt;verket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Provtagningen eller undersökningen föreslås&lt;br&gt;kunna avse husdjur och andra djur än husdjur om de hålls i fångenskap,&lt;br&gt;djurkroppar och mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser föreslår från olika utgångs-&lt;br&gt;punkter en viss vidgning av lagens tillämpningsområde med avseende på ob-&lt;br&gt;jekten för provtagning och undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I promemorian föreslogs samma avgränsning&lt;br&gt;som i djurskyddslagen när det gäller de djur som skall kunna bli föremål för&lt;br&gt;provtagning eller undersökning. Jordbruksverket anser att epizootilagstift-&lt;br&gt;ningens avgränsning bör väljas, dvs. djur som kan överföra smittsamma djur-&lt;br&gt;sjukdomar. Fiskeriverket och Fiskhälsan FH AB anser också att promemorie-&lt;br&gt;förslaget innebär en alltför snäv avgränsning. Mot bakgrund av vad remiss-&lt;br&gt;instanserna anfört förordar jag att lagen får gälla provtagning eller undersök-&lt;br&gt;ning på djur utan annan begränsning än den som följer av syftet med lagen.&lt;br&gt;Med ”djur” avses då såväl levande som döda djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att prov kan behöva tas också på annat&lt;br&gt;material än djur, djurkroppar och mjölk. Som exempel nämns blod och andra&lt;br&gt;kroppsvätskor. Jag anser att befogenhet bör ges regeringen och enligt rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande Jordbruksverket eller Livsmedelsverket att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om sådant provmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Hälsoövervakning och villkor för livdjursförsäljning Prop. 1992/93:119&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med stöd av lagen skall föreskrifter kunna meddelas&lt;br&gt;om skyldighet för den som föder upp djur att göra anmälan om sin verk-&lt;br&gt;samhet och om misstanke om djursjukdom samt att föra anteckningar&lt;br&gt;om sin verksamhet. Föreskrifterna skall också kunna gälla vilka krav&lt;br&gt;som frän hygienisk synpunkt skall beaktas i djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av lagen skall vidare kunna föreskrivas eller beslutas i en-&lt;br&gt;skilda fall att djur får säljas som livdjur eller flyttas från ett område till&lt;br&gt;ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Motsvarande förslag saknas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Som nämnts i det föregående kan det enligt&lt;br&gt;EG:s direktiv beträffande vissa djurslag, för närvarande fisk och fjäderfä,&lt;br&gt;komma i fråga att organisera en obligatorisk hälsoövervakning och därmed&lt;br&gt;skapa möjlighet för tilläggsgarantier vid import. I sådan hälsoövervakning in-&lt;br&gt;går inte bara krav på viss provtagning utan det fordras också att djurägaren i&lt;br&gt;viss begränsad omfattning för journal över hälsoläget och att denne registrerar&lt;br&gt;sin verksamhet vid en myndighet. När det gäller fjäderfä ställs också vissa&lt;br&gt;krav i fråga om de hygieniska förhållandena i uppfödningen. Kraven förut-&lt;br&gt;sätts inte bli särskilt betungande för djurägama. När det gäller de hygieniska&lt;br&gt;kraven ställs hårdare krav inom det nationella kontrollprogrammet för salmo-&lt;br&gt;nella. En skyldighet att göra anmälan om misstänkt djursjukdom skall också&lt;br&gt;kunna åläggas den som föder upp djur. För att införliva EG:s regler krävs att&lt;br&gt;föreskrifter kan meddelas i de nämnda avseendena. Ett bemyndigande för det-&lt;br&gt;ta bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser om tilläggsgarantier är utformade så att de förutsätter&lt;br&gt;att det land som gör anspråk på sådana garantier har möjlighet att tillämpa ett&lt;br&gt;motsvarande garantisystem vad beträffar handeln med djur inom det egna lan-&lt;br&gt;det En i landet totalt sett låg förekomst av en viss sjukdom kan ge möjlighet&lt;br&gt;till tilläggsgarantier i fråga om den sjukdomen vid import av djur. Den låga&lt;br&gt;sjukdomsförekomsten kan bero på att sjukdomen bara finns i ett litet antal&lt;br&gt;djurbesättningar. Med en handel utan begränsningar inom landet finns risk&lt;br&gt;för att sjukdomen sprids till andra besättningar. För att dokumentera en&lt;br&gt;fortsatt låg sjukdomsförekomst kan då krävas en mycket omfattande provtag-&lt;br&gt;ning. Kan man emellertid hänvisa till att sjuka djur inte får säljas från de smit-&lt;br&gt;tade besättningarna får man ett skydd mot smittspridning som drastiskt kan&lt;br&gt;minska provtagningsbehovet. I lagen bör det därför tas in ett bemyndigande&lt;br&gt;som gör det möjligt att i föreskriftsform eller genom enskilda beslut kräva fri-&lt;br&gt;het från viss sjukdom för att djur skall få säljas som livdjur, dvs. till annat än&lt;br&gt;slakt, eller flyttas från ett område till ett annat inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Kostnaderna för provtagningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med stöd av lagen skall föreskrifter kunna meddelas om&lt;br&gt;skyldighet för djurägare att betala ersättning för provtagning och under-&lt;br&gt;sökning enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Motsvarande förslag saknas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skilda synpunkter framförs i frågan. Jordbruksver-&lt;br&gt;ket påpekar att den provtagning som sker inom de frivilliga kontrollprogram-&lt;br&gt;men bekostas av djurägama. Enligt verket bör det klarläggas att detsamma&lt;br&gt;skall gälla för besättningar som ansluts med tvång enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;den föreslagna lagen. Enligt Fiskhälsan FH AB bör provtagningen bekostas&lt;br&gt;av djurägaren. Svenska jägareförbundet anser däremot att kostnaderna för&lt;br&gt;den tvångsvisa provtagningen eller undersökningen inte bör belasta djuräga-&lt;br&gt;ren eller annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I budgetpropositionen har 10 miljoner kronor&lt;br&gt;anslagits för utveckling av sjukdomskontrollprogram och genomförande av&lt;br&gt;sjukdomskon troller som krävs för att införa de krav som förväntas med anled-&lt;br&gt;ning av EES-avtalet (prop. 1991/92:100 bil. 10 p. F 8). Medlen bör i första&lt;br&gt;hand användas för den provtagning som syftar till att konstatera frihet från vis-&lt;br&gt;sa allvarliga djursjukdomar. Provtagning inom kontrollprogram som upprät-&lt;br&gt;tas med stöd av den föreslagna lagen bör däremot helt eller delvis bekostas av&lt;br&gt;djurägaren. Detsamma bör gälla provtagning som sker som komplettering till&lt;br&gt;kontrollprogram som upprättas frivilligt. Det som kan bli aktuellt är att under&lt;br&gt;en övergångstid, på samma sätt som sker i fråga om de frivilliga kontrollpro-&lt;br&gt;grammen, med budgetmedel bekosta en del av provtagningen. I lagen bör&lt;br&gt;därför tas in ett bemyndigande som gör det möjligt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om djurägarens skyldighet att ersätta prov och undersökningar. Med stöd av&lt;br&gt;bemyndigandet kan föreskrivas avgift också för de prov som tas för att kon-&lt;br&gt;trollera användningen av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Handelsgödsel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 EG:s bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller handelsgödsel så omfattar EES-avtalet fyra huvuddirektiv, sju di-&lt;br&gt;rektiv om ändringar i och kompletteringar av dessa direktiv, och dessutom ett&lt;br&gt;större antal bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kan i sammanfattning sägas innebära följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om göd-&lt;br&gt;selmedel (direktiv 76/116/EEG) innehåller grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;beteckning, definition, sammansättning, innehåll, förpackning och märkning&lt;br&gt;av de viktigaste enkla och sammansatta gödselmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gödselmedel som uppfyller bestämmelserna får säljas med märkningen Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;”EEG-gödselmedel”. Gödselmedel som inte uppfyller bestämmelserna får&lt;br&gt;också säljas, dock inte med den angivna märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på viss sammansättning uttrycks genom fastställda minimihalter av&lt;br&gt;näringsämnen i gödselmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsbestämmelsema innebär bl.a. krav på att gödselmedels typ skall&lt;br&gt;anges, halten av vatje näringsämne skall deklareras och uppgift om garante-&lt;br&gt;rad netto- eller bruttovikt skall lämnas. Märkningen eller etiketterna skall vara&lt;br&gt;anbringade på en framträdande plats, vara tydligt läsbara och outplånliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förpackning av EEG-handelsgödsel innebär krav på att för-&lt;br&gt;packningen skall vara försluten på ett sådant sätt eller med en sådan anord-&lt;br&gt;ning att forslutningen eller själva fölpackningen förstörs utan att kunna åter-&lt;br&gt;ställas när förpackningen öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ovan nämnda direktivet (76/116/EEG) föreskrivs officiell kontroll av&lt;br&gt;EEG-gödselmedel för att säkerställa efterlevnaden av direktivet jämte dess bi-&lt;br&gt;lagor. Genom kontrollen skall tillses att gödselmedel som saluförs som EEG-&lt;br&gt;gödselmedel uppfyller de krav som gäller enligt bestämmelserna om gödsel-&lt;br&gt;medelskvalitet och sammansättning. Genom kommissionens direktiv (77/535/-&lt;br&gt;EEG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provtagnings-&lt;br&gt;och analysmetoder för gödselmedel jämte bilagor, ges närmare föreskrifter&lt;br&gt;om hur provtagningen skall utföras och vilka analysmetoder som skall använ-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till allmänhetens säkerhet och arbetarskyddet har ytterligare&lt;br&gt;regler fastställts för enkla ammoniumnitratgödselmedel med hög kvävehalt&lt;br&gt;(direktiv 80/876/EEG). Dessa bestämmelser innebär bl.a. att vissa oorganiska&lt;br&gt;tillsatser som ökar medlets benägenhet att detonera inte får användas i gödsel-&lt;br&gt;medelsreceptet Skärpta krav på förpackningen och transporten av ammonium-&lt;br&gt;nitratgödselmedel ställs också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de särskilda egenskaper som enkla ammoniumnitratgödselme-&lt;br&gt;del med hög kvävehalt besitter, har det befunnits nödvändigt att fastställa sär-&lt;br&gt;skilda regler för kontrollen av dessa gödselmedel. Dessutom regleras förfaran-&lt;br&gt;det vid bestämning av detonationssäkerheten hos enkla ammoniumnitratgödsel-&lt;br&gt;medel med hög kvävehalt (direktiv 87/94/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv har i princip inte till syfte att förebygga skador på männi-&lt;br&gt;skors hälsa eller på miljön. Syftet med regleringen är i stället att minska eller&lt;br&gt;undanröja hinder för handeln med gödselmedel inom gemenskapen och att&lt;br&gt;skydda konsumenterna mot oredlighet i handeln med gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel saknas i&lt;br&gt;Sverige, till skillnad från vad som gäller i många andra länder, en särskild&lt;br&gt;lagstiftning på området. Detta innebär att dåliga produkter kan saluföras i&lt;br&gt;Sverige utan några rättsliga påföljder. En förklaring till att svensk gödselme-&lt;br&gt;delslagstiftning har kunnat undvaras är att den svenska gödselmedelsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden överlag präglats av seriösa och medvetna företag. Det har mer eller Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;mindre ansetts som självklart att gödselmedlet skall ha goda fysikaliska egen-&lt;br&gt;skaper, att utlovad halt av växtnäringsämne hålls samt att märkningen är tyd-&lt;br&gt;lig och korrekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av de inledningsvis nämnda direktiven i svensk rätt kräver ny&lt;br&gt;lagstiftning. Som har anförts i regeringens proposition 1991/92:170 om Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet finns inte inom Jordbruksdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde någon lagstiftning i vilken de nu aktuella direktiven&lt;br&gt;lämpligen skulle kunna införlivas. Med hänsyn till direktivens huvudsyfte,&lt;br&gt;nämligen att främja redlighet i handeln, är inte heller lagen om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter, som ju är en lagstiftning för skydd av hälsan och miljön, lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ökade rörlighet av produkter som sannolikt blir följden av ett&lt;br&gt;EES-avtal och i förlängningen av ett EG-medlemskap torde en särskild lag&lt;br&gt;om EEG-handelsgödsel fylla en viktig funktion både utifrån användarperspek-&lt;br&gt;tiv och utifrån miljöperspektiv. Lantbrukarna garanteras då de köper gödsel-&lt;br&gt;medel som är märkta med ”EEG-gödselmedel” att medlet är av viss beskaf-&lt;br&gt;fenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppnade gränser skulle också kunna leda till att det i Sverige kommer att&lt;br&gt;saluhållas gödselmedel med t.ex. höga halter av tungmetaller. I samband med&lt;br&gt;att en särskild lag om EEG-handelsgödsel införs bör föreskrifter också medde-&lt;br&gt;las om ett gränsvärde för den mängd kadmium som skall få finnas i gödselme-&lt;br&gt;del. Jag återkommer till detta nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av EG:s gödselmedelsdirektiv i Sverige innebär inte några&lt;br&gt;stora förändringar av de ”oskrivna lagar” eller kontrakterade leveransvillkor&lt;br&gt;som förekommer vid handel med gödselmedel. Huvudleverantörerna av göd-&lt;br&gt;selmedel i Sverige följer till stor del redan EG:s regler vad avser provtagning,&lt;br&gt;analys och garanti för växtnäringshalt. Det bör därför inte vara några problem&lt;br&gt;för branschen att anpassa sig till en ny reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag endast en svensk gödselmedelstillverkare och ett fåtal större&lt;br&gt;importörer som tillsammans förfogar över större delen av gödselmedelsmark-&lt;br&gt;naden. Dessa är registrerade hos Statens jordbruksverk för att prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter och miljöavgifter skall kunna beräknas. Dessutom finns ca 100 mind-&lt;br&gt;re aktörer som inte är registrerade hos Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Utformningen av svenska regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: EG-reglema om handelsgödsel införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. De bemyndiganden för regeringen&lt;br&gt;som behövs meddelas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Frågan berörs inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Direktiven om gödselmedel innefattar sådana Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall meddelas&lt;br&gt;genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i gödselmedelsdirektiven är detaljerad och i stor utsträckning&lt;br&gt;av teknisk karaktär. Det kan därför visa sig nödvändigt att efter hand justera&lt;br&gt;föreskrifterna med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.&lt;br&gt;Föreskriftsrätten bör därför så långt det är möjligt delegeras till regeringen el-&lt;br&gt;ler den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en bemyndigan-&lt;br&gt;delag, genom vilken regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;ges rätt att meddela föreskrifter om vilka villkor som skall uppfyllas för att&lt;br&gt;handelsgödsel skall få marknadsföras under beteckningen EEG-handelsgöd-&lt;br&gt;sel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillsynen bör den som marknadsför handelsgödsel vara&lt;br&gt;skyldig att göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket. Befogenhe-&lt;br&gt;ten att meddela föreskrifter om sådan anmälningsskyldighet bör kunna delege-&lt;br&gt;ras till Jordbruksverket, liksom föreskriftsrätten i fråga om provtagning och&lt;br&gt;kontroll samt analysmetoder när det gäller EEG-handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Jordbruksverket bör ha hand om tillsynen över att före-&lt;br&gt;skrifterna följs. Jordbruksverket får överlåta åt länsstyrelsen att utöva&lt;br&gt;viss tillsyn inom länet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Frågan berörs inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Direktiven om gödselmedel förutsätter att det&lt;br&gt;finns en officiell kontroll av EEG-gödselmedel. Enligt min mening bör Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverk få tillsynsansvaret enligt den föreslagna lagen. Även om&lt;br&gt;den förutsatta tillsynen i viss utsträckning ligger utanför Jordbruksverkets nu-&lt;br&gt;varande arbetsfält bör det enligt min bedömning inte föreligga några problem&lt;br&gt;för verket att snabbt bygga upp den kompetens som erfordras. Enligt vad jag&lt;br&gt;har inhämtat finns för övrigt redan en viss kompetens på området hos Jord-&lt;br&gt;bruksverkets växtskyddsenhet. Någon regional tillsynsmyndighet behövs inte&lt;br&gt;enligt min mening. Vissa möjligheter att anordna regional tillsyn bör dock till-&lt;br&gt;skapas. Jag anser inte att det finns anledning att belasta kommunerna med nya&lt;br&gt;uppgifter. I stället bör Jordbruksverket få möjlighet att överlåta viss tillsyn på&lt;br&gt;regional nivå på länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Avgifter för kontrollen av handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kostnaden för kontrollen av EEG-handelsgödsel skall&lt;br&gt;uttas genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Frågan berörs inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör kostnaden för kontrol-&lt;br&gt;len av EEG-handelsgödsel finansieras genom avgifter. Jag kommer i det föl-&lt;br&gt;jande att föreslå att Jordbruksverket ges tillsynsansvaret för kadmiuminnehål-&lt;br&gt;let i handelsgödsel. Även den tillsynen bör bekostas med avgifter. Bemyndi-&lt;br&gt;gande för ett sådant avgiftsuttag finns i lagen (1985:426) om kemiska produk-&lt;br&gt;ter. När det gäller utformningen av ett avgiftssystem kan olika modeller över-&lt;br&gt;vägas. Styrande för utformningen är var i hanteringen av handelsgödseln kon-&lt;br&gt;trollen bör ske. Bör den ske så nära konsumenten som möjligt eller bör den&lt;br&gt;förläggas till ett tidigare skede i hanteringen. En annan fråga är vad avgiften&lt;br&gt;bör omfatta. Viktigt är enligt min mening att avgifterna bör vara enkla att han-&lt;br&gt;tera och bör kunna beräknas på ett enkelt och rättvist sätt. I fråga om den när-&lt;br&gt;mare utformningen av systemet anser jag det lämpligt att den sker efter möns-&lt;br&gt;ter av det system som tillämpas när det gäller kontrollen av djurfoder. Enligt&lt;br&gt;det systemet betalar tillverkare och importörer dels en grundavgift, dels en&lt;br&gt;kvantitetsberoende avgift som tillsammans motsvarar kostnaden för själva fo-&lt;br&gt;derkontrollen. Analyskostnadema däremot betalas från fall till fall av den vars&lt;br&gt;foder kontrolleras direkt till den institution som utfört analysen. På motsvaran-&lt;br&gt;de sätt anser jag att avgiftsskyldigheten när det gäller kontrollen av handels-&lt;br&gt;gödsel bör ligga på den som yrkesmässigt tillverkar handelsgödsel. Vidare&lt;br&gt;bör vid import av handelsgödsel importören vara avgiftsskyldig. Jag avser att&lt;br&gt;i ett senare sammanhang föreslå regeringen att Jordbruksverket ges i uppdrag&lt;br&gt;att meddela närmare föreskrifter för avgiftssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Införande av gränsvärde för kadmium i handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett gränsvärde för kadmium i handelsgödsel införs&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt ställningsta-&lt;br&gt;gande såvitt nu är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att effekten av förslaget&lt;br&gt;när det gäller att nedbringa kadmiumhalterna är dåligt utredd och att ett infö-&lt;br&gt;rande av gränsvärden inte nämnvärt kommer att nedbringa dagens tillförsel-&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kadmium är ett dokumenterat hälsofarligt äm-&lt;br&gt;ne, men någon akut risk för folkhälsan föreligger inte med nuvarande svens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka niväer. Samtidigt finns det studier som visar att negativa hälsoeffekter kan Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;uppstå på lägre nivåer än vad man tidigare haft anledning att räkna med.&lt;br&gt;Slutmålet måste därför vara att minska kadmiumhalterna i marken till garante-&lt;br&gt;rat ofarliga nivåer. Detta gäller såväl handelsgödsel, som står för knappt hälf-&lt;br&gt;ten av kadmiumtillförseln till åkrarna, som andra källor för kadmium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av kadmium som tillförs genom handelsgödsel har under de se-&lt;br&gt;naste 20 åren minskat kraftigt. Ett skäl till detta är att den totala användningen&lt;br&gt;av handselgödsel har minskat. Ett annat skäl är att lantbruksnäringen själv har&lt;br&gt;agerat för att sänka halterna av kadmium. Detta har skett frivilligt och har inne-&lt;br&gt;burit att kadmiumtillförseln har sjunkit från ca 3,3 g kadmium per hektar år&lt;br&gt;1970 till ca 0,6 g kadmium per hektar år 1991. En på detta sätt frivillig minsk-&lt;br&gt;ning av kadmiumtillförseln är naturligtvis mycket positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet medger nationella särbestämmelser för kadmium i handelsgöd-&lt;br&gt;sel om sådana redan finns i respektive lands nationella lagstiftning när EES-&lt;br&gt;avtalet träder i kraft. Som styrmedel är både miljöavgift och gränsvärde möjli-&lt;br&gt;ga. Sverige har ansökt om medlemskap i EG och detta innebär att ett införan-&lt;br&gt;de av en miljöavgift enligt min bedömning blir komplicerat. Regeringen har ti-&lt;br&gt;digare i år i såväl budgetpropositionen (1991/92:100 bil. 1.5) som i komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen (1991/92:150 bilaga 1:12) framhållit att nya miljöskatter&lt;br&gt;eller avgifter i Sverige måste utformas så att de inte kräver gränskontroll eller&lt;br&gt;på annat sätt stör varuhandeln enligt EG:s regler. Det är enligt min bedömning&lt;br&gt;svårt att se hur en miljöavgift på kadmium skulle kunna ges en sådan utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtgärder för att begränsa halterna av kadmium i handelsgödsel&lt;br&gt;bör därför få formen av ett gränsvärde för högsta tillåtna halt kadmium per&lt;br&gt;ton fosfor. Såväl Finland, Norge, Schweiz som Danmark har relativt nyligen&lt;br&gt;infört sådana gränsvärden. Dessa gränsvärden varierar mellan 50-150 g kad-&lt;br&gt;mium per ton fosfor. Finland har med hänsyn till naturliga tillgångar av låg-&lt;br&gt;kadmiumhaltig apatit haft möjlighet att införa ett så lågt gränsvärde som 50 g&lt;br&gt;kadmium per ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att Sverige från och med den 1 januari 1993 bör införa ett gräns-&lt;br&gt;värde på 100 g kadmium per ton fosfor och jag kommer senare i höst att före-&lt;br&gt;slå regeringen detta. Ett sådant gränsvärde kommer framför allt att eliminera&lt;br&gt;riskerna för att Sverige blir ett dumpningland för gödselmedel med höga kad-&lt;br&gt;miumhalter, vilket det finns en ökad risk för i takt med att fler EFTA- och&lt;br&gt;EG-länder inför gränsvärden. Ett gränsvärde tillsammans med det frivilliga&lt;br&gt;arbete som bedrivs för att nedbringa kadmiumhalterna anser jag skall kunna&lt;br&gt;leda till att haltema av kadmium i gödselmedel ytterligare minskas. Jag vill i&lt;br&gt;detta sammanhang också framhålla att det är väsentligt att Sverige agerar kraft-&lt;br&gt;fullt internationellt för att få till stånd lägre kadmiumhalter. I samband med att&lt;br&gt;EES-avtalet i denna del skall förhandlas om år 1995 anser jag att en utvärde-&lt;br&gt;ring skall göras över hur kadmiumhalterna har utvecklats. I det sammanhang-&lt;br&gt;et bör också prövas om ytterligare styrmedel kan anses nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ett gränsvärde för kadmium i handelsgödsel bör meddelas&lt;br&gt;med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter. Tillsynen över att före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifterna följs bör - på samma sätt som i fråga om EEG-handelsgödsel - Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;handhas av Jordbruksverket. Vad jag nu har anfört föranleder föreskrifter&lt;br&gt;med stöd av lagen om kemiska produkter. Förslag i det avseendet kommer att&lt;br&gt;föreläggas regeringen i ett senare sammanhang. Jag har i den här frågan sam-&lt;br&gt;rått med Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen och de förslag till ändringar i befintlig lagstiftning som&lt;br&gt;jag föreslår i denna lagrådsremiss är i huvudsak föranledda av EES-avtalet&lt;br&gt;och bör därför träda i kraft vid samma tidpunkt som avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att EES-avtalet kommer att träda i kraft senare än den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1993. Regeringen bör därför bemyndigas att bestämma när de före-&lt;br&gt;slagna lagarna och lagändringarna bör träda i kraft&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Jordbruksdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om EEG-handelsgödsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 6 har upprättats i samråd med chefen för Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 1 § 1 till läkemedelsförordningen har konsekvensändrats som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en följd av den nya läkemedelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras vissa för livsmedelslagstiftningen centrala begrepp,&lt;br&gt;bl.a. begreppet färdigförpackat livsmedel. Definitionen av detta begrepp i&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv om märkning (79/112/EEG) avviker från den som finns i&lt;br&gt;livsmedelslagen. Härtill kommer att detta begrepp definieras på andra sätt i&lt;br&gt;vissa andra direktiv. Definitionen bör med hänsyn till detta utmönstras ur la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen. Definitioner av begreppet färdigförpackade livsmedel bör i stället ingå i Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;Livsmedelsverkets regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i dess nuvarande lydelse en uppräkning av de uppgifter&lt;br&gt;som ett färdigförpackat livsmedel skall vara märkt med när livsmedlet salu-&lt;br&gt;hålls. Den innehåller också bemyndiganden för regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att begränsa märkningsskyldigheten enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen eller att utvidga denna på så sätt att märkning kan föreskrivas även i&lt;br&gt;andra fall än beträffande färdigförpackade livsmedel. I den föreslagna lydel-&lt;br&gt;sen innehåller paragrafen endast ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om märkning&lt;br&gt;av livsmedel. Motiven for paragrafen har redovisats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts. Motivet för detta har redovisats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 i 16 § har följdändrats som en konsekvens av ändringen i 13 §.&lt;br&gt;Dessutom har bestämmelsen om saluförbud för livsmedel som märkts med&lt;br&gt;hållbarhetstid och vilken tid löpt ut förts över från 18 § som föreslås upp-&lt;br&gt;hävd. Bestämmelsen bildar en ny punkt 5. Därutöver har paragrafen moder-&lt;br&gt;niserats något i språkligt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts. Med hänsyn till att EG:s ramdirektiv om märkning&lt;br&gt;förutsätter att uppgift om hållbarhetstid kan lämnas även beträffande annat&lt;br&gt;livsmedel än färdigförpackat har paragrafens bestämmelse om saluförbud&lt;br&gt;förts över till 16 § som gäller livsmedel i allmänhet. Paragrafens bestämmel-&lt;br&gt;ser om förbud mot ommärkning och omförpackning bör tas in i Livsmedels-&lt;br&gt;verkets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tillståndskravet i paragrafen har ersatts av ett bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om saluhållande av livsmedel för särskilda näringsändamål. Bemyndi-&lt;br&gt;gandet omfattar också föreskrifter om naturliga mineralvatten. Motivet for änd-&lt;br&gt;ringarna har redovisats i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 30 § har punkterna 1—4 ändrats som en följd av ändringarna i 13 och&lt;br&gt;20 §§. Ändringarna i punkten 1 föranleds av att 14 och 18 §§ upphävs. Änd-&lt;br&gt;ringen i punkt 2 är en följd av att 20 § utformats som ett bemyndigande. Änd-&lt;br&gt;ringen i punkt 3 innebär att endast hänvisningen till föreskrifter som meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av 13 § kvarstår, eftersom 13 § inte längre innehåller några materiel- Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;la bestämmelser om märkning. Ändringen i punkt 4 slutligen innebär att hän-&lt;br&gt;visningen till 20 § andra stycket har tagits bort&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till läkemedelsförordningen i 1 § andra stycket har konsekvens-&lt;br&gt;ändrats som en följd av den nya läkemedelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse gäller foderlagen foder och foder-&lt;br&gt;tillsatser avsedda för hästar, renar, nötkreatur, fjäderfä, pälsdjur, hundar, kat-&lt;br&gt;ter och odlad fisk. Den föreslagna ändringen innebär att tillämpningsområdet&lt;br&gt;vidgas till att gälla alla djur som omfattas av djurskyddslagens bestämmelser,&lt;br&gt;dvs. dels husdjur, dels andra kategorier av djur under förutsättning att de&lt;br&gt;hålls i fångenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med husdjur avses enligt förarbetena till djurskyddslagen närmast sådana&lt;br&gt;djur som ständigt lever under människans vård och av människan används&lt;br&gt;för bestämda ändamål. Som exempel nämns sällskapsdjur som hund och katt,&lt;br&gt;djur som används i jordbruket för bl.a. produktion av kött och mjölk samt ren&lt;br&gt;(prop. 1987/88:93 s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till djur som hålls i fångenskap hör vissa husdjur men också djur som&lt;br&gt;hålls i hägn eller instängda på det sätt som gäller i fråga om fiskodlingar. Till&lt;br&gt;djur i fångenskap räknas även djur som hålls i mycket stora vilthägn (prop.&lt;br&gt;1987/88:93 s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har det tillägget gjorts att foder inte får ha en sådan sammansätt-&lt;br&gt;ning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antas att det &amp;quot;har skadlig inverkan&lt;br&gt;på miljön &amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i den allmänna motiveringen gäller enligt EG:s regler att en&lt;br&gt;tillsats inte får godkännas om den har skadlig effekt på miljön. I fortsättning-&lt;br&gt;en kommer bara tillsatser godkända av EG att få användas och därmed kom-&lt;br&gt;mer vi i och för sig att uppfylla EG:s miljökrav utan någon särskild lagänd-&lt;br&gt;ring. Tillägget kan ändå vara motiverat för att markera att våra krav på foder&lt;br&gt;också i det här avseendet överensstämmer med EG:s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot att använda fodermjöl och andra varor som framställts av bl.a.&lt;br&gt;självdöda djur föreslås förtydligat till att gälla också hela eller delar av sådana&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen, som också innebär att det i paragrafen införs un-&lt;br&gt;dantagsbestämmelser i två nya stycken, har närmare kommenterats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad så att befogenheten att meddela föreskrifter om fo-&lt;br&gt;der som tillsatts antibiotika eller kemoterapeutika vidgas. I fortsättningen skall&lt;br&gt;regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, Jordbruksverket kunna&lt;br&gt;meddela föreskrifter inte bara om användningen av sådant foder utan också&lt;br&gt;för importen, tillverkningen, försäljningen och hanteringen i övrigt. När det i&lt;br&gt;övrigt är fråga om läkemedel som tillförs foder på olika sätt ankommer det på&lt;br&gt;Läkemedelsverket att meddela motsvarande föreskrifter med stöd av läkeme-&lt;br&gt;delslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke har gjorts för att markera att begrep-&lt;br&gt;pen ”antibiotika” och ”kemoterapeutika” inte ersätter varandra. Bestämmelsen&lt;br&gt;har också anpassats till det uttryckssätt som används i den nya läkemedels-&lt;br&gt;lagen (1992:859).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen får bara sådana fodertillsatser&lt;br&gt;som är förenliga med EES-avtalet användas i fortsättningen. Genom den änd-&lt;br&gt;ring som föreslås anpassas bestämmelserna i paragrafen till en sådan ordning.&lt;br&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen omfattar paragrafens begrepp ”fo-&lt;br&gt;dertillsats” varor eller ämnen som inom EG betecknas antingen som fodertill-&lt;br&gt;sats eller s.k. särskild produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad för att åstadkomma en anpassning till EG:s termi-&lt;br&gt;nologi och för att klargöra att föreskrifter kan meddelas också om hur märk-&lt;br&gt;ningen och andra uppgifter som lämnas vid överlåtelse av foder skall vara ut-&lt;br&gt;formade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i 12 § gör det möjligt för Jordbruksverket att över-&lt;br&gt;lämna tillsynsuppgifter också till andra myndigheter än länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 15 § gör det möjligt för en tillsynsmyndighet att ta hand om foder&lt;br&gt;som uppenbart är avsett att användas i strid mot förbudet att använda självdö-&lt;br&gt;da djur eller sjukligt förändrade delar av slaktade djur eller produkter av såda-&lt;br&gt;na djur som foder. Genom ändringen i 17 § kommer även straffbestämmelser-&lt;br&gt;na att omfatta användningen av sådant foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om överklagande av beslut har ändrats som en följd av att&lt;br&gt;bestämmelser har införts om undantag från förbudet att använda självdöda&lt;br&gt;djur som foder och med hänsyn till att Jordbruksverket inte längre skall god-&lt;br&gt;känna tillsatser. Även ändringarna i tillsynsbestämmelsema har föranlett en&lt;br&gt;ändring i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär endast att ordet ”statsplombering” och ”plom-&lt;br&gt;bering” i punkten 2 bytts ut mot orden ”certifiering” resp, ”försegling” samt&lt;br&gt;att en mindre språklig justering gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens innehåll har anpassats till vad som gäller inom EG. Sålunda har&lt;br&gt;begreppet ”överlämnande till annan” bytts ut mot begreppet ”släppa ut på&lt;br&gt;marknaden”. Den marknad som här avses är den marknad som innefattar det&lt;br&gt;europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vidare har ordet ”statsplombe-&lt;br&gt;ring” som förekommer både i paragrafens första och andra stycke bytts ut&lt;br&gt;mot det inom EG använda begreppet ”certifiering”. Härtill kommer att bemyn-&lt;br&gt;digandet för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medde-&lt;br&gt;la föreskrifter om krav eller villkor på utsäde som är avsett för export har ut-&lt;br&gt;mönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har begreppen ”statsplomberas” och ”överlämnas&lt;br&gt;till annan” bytts ut mot begreppen ”certifieras” resp, ”släppas ut på markna-&lt;br&gt;den”. I bestämmelsen i dess föreslagna lydelse anges att regeringen eller myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utsäde av&lt;br&gt;visst slag, som inte behöver certifieras enligt gällande regler, får släppas ut på&lt;br&gt;marknaden endast om utsädet är försett med eller åtföljs av s.k. kvalitetsdek-&lt;br&gt;laration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsyn skall kunna ske av att reglerna om kvalitetsdeklaration följs&lt;br&gt;föreskrivs i paragrafens andra stycke att en tillsynsmyndighet som utses av&lt;br&gt;regeringen har rätt att få tillträde till lokaler och andra utrymmen och att där ta&lt;br&gt;prov. Enligt bestämmelsens nuvarande lydelse saknas motsvarande möjlighet&lt;br&gt;att tillse att föreskrifterna om statsplombering följs. En sådan möjlighet bör in-&lt;br&gt;föras. Paragrafens andra stycke har utformats med beaktande av detta. Med&lt;br&gt;stöd av bestämmelsen har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde även till lokaler&lt;br&gt;och utrymmen där s.k. legorensning äger rum. Slutligen har vissa språkliga&lt;br&gt;justeringar gjorts i paragrafens andra och tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 4 § som endast innehåller bestämmelser om växtförädlingsavgift&lt;br&gt;har ersatts av en helt ny bestämmelse om anmälningsplikt för den som yrkes-&lt;br&gt;mässigt förpackar eller bedriver handel med köksväxtutsäde. En sådan anmä-&lt;br&gt;lan syftar till att underlätta kontrollen av att endast certifierat köksväxtutsäde&lt;br&gt;säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär dels att första, fjärde och femte styckena har upphävts&lt;br&gt;som en konsekvens av att växtförädlingsavgiften tas bort, dels att andra och&lt;br&gt;tredje styckena konsekvensändras av samma anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i 8 § tredje stycket finns en bestämmelse om växtförädlingsavgift som&lt;br&gt;utmönstras. I övrigt har några smärre språkliga justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lag om provtagning på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den provtagning eller undersökning som syftar till att kartlägga&lt;br&gt;hälsoläget kommer de befogenheter som lagen ger främst att användas med av-&lt;br&gt;seende på dels de epizootiska sjukdomarna, dvs. de sjukdomar som finns&lt;br&gt;uppräknade i epizootiförordningen (1980:371), dels andra smittfarliga djur-&lt;br&gt;sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt Lantbruksstyrelsens kungörelse&lt;br&gt;(LSFS 1983:41) om anmälningspliktiga sjukdomar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vissa av de aktuella sjukdomarna kan det finnas anledning att i före-&lt;br&gt;skrifter generellt besluta om provtagning och undersökning. Det får då också&lt;br&gt;i föreskriftsform anges i vilken omfattning och på vilket sätt verksamheten får&lt;br&gt;bedrivas. I vissa fall kan emellertid undersökningsbehovet vara sådant att det&lt;br&gt;ligger närmare till hands att i ett förvaltningsbeslut forordna om den provtag-&lt;br&gt;ning eller undersökning som behöver göras. Det sagda gäller också om den&lt;br&gt;provtagning eller undersökning som tar sikte på att kontrollera läkemedelsan-&lt;br&gt;vändningen vid djuruppfödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen har i paragrafen angivits&lt;br&gt;att provtagningen eller undersökningen kan avse djur utan någon närmare av-&lt;br&gt;gränsning till vissa djurslag. Aktuella för provtagning är av naturliga skäl&lt;br&gt;främst djur som används i animalieproduktionen eller i övrigt för produktion&lt;br&gt;av livsmedel. Dit hör då också fiskar, kräftdjur och blötdjur. Provtagning&lt;br&gt;kommer att ske på levande djur men kan också komma att ske på djur som&lt;br&gt;självdött eller avlivats. Bemyndigandet att föreskriva om provtagning på an-&lt;br&gt;nat material än djur, djurkroppar och mjölk har kommenterats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall ankomma på regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen,&lt;br&gt;Jordbruksverket eller Livsmedelsverket att bestämma vem som skall utföra&lt;br&gt;provtagningen eller undersökningen. Utöver veterinärer kan som provtagare&lt;br&gt;komma att anlitas t.ex. besiktningsassistenter vid slakterierna eller personer&lt;br&gt;som är verksamma inom husdjurskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att provtagningen och undersökningen görs på ett sådant Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;sätt att den så litet som möjligt inkräktar på annan verksamhet En erinran om&lt;br&gt;detta har tagits in i lagen främst med tanke på vikten av att prover och under-&lt;br&gt;sökningar i slakterier och mejerier genomförs med beaktande av att produk-&lt;br&gt;tionen där inte skall störas. Efter påpekande av Jordbruksverket har bestäm-&lt;br&gt;melsen modifierats i förhållande till promemorieförslaget. Det krav som ställs&lt;br&gt;är att provtagningen eller undersökningen skall innebära så små olägenheter&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller ett bemyndigande för föreskrifter om oli-&lt;br&gt;ka krav som måste vara uppfyllda om en obligatorisk hälsoövervakning orga-&lt;br&gt;niseras. Andra stycket upptar ett bemyndigande för föreskrifter eller enskilda&lt;br&gt;beslut om att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas från ett område till ett&lt;br&gt;annat inom landet, endast om djuren är fria från viss sjukdom. Behovet av&lt;br&gt;föreskrifterna har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om skyldighet för djurägare att betala ersättning för provtagning och under-&lt;br&gt;sökning. Befogenheten att meddela sådana föreskrifter får regeringen överlåta&lt;br&gt;till Jordbruksverket och Livsmedelsverket. I den allmänna motiveringen har&lt;br&gt;angivits i vilka avseenden det kan bli aktuellt att ta ut ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta prover och genomföra undersökningar måste också innefatta en&lt;br&gt;befogenhet att få tillträde till bl.a. djurstallar, slakterier och mejerier. I para-&lt;br&gt;grafens första stycke finns en bestämmelse om detta. I ett andra stycke finns&lt;br&gt;en bestämmelse om skyldighet för djurägare att tillhandahålla det biträde som&lt;br&gt;behövs för att provtagningen eller undersökningen skall kunna genomföras. I&lt;br&gt;kravet enligt 3 § tredje stycket att en provtagning eller undersökning skall ge-&lt;br&gt;nomföras på ett sätt som innebär så små olägenheter som möjligt får anses in-&lt;br&gt;gå också att anspråken på djurägarens medverkan anpassas efter omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs bötesstraff för den djurägare som inte uppfyller skyl-&lt;br&gt;digheten att tillhandahålla biträde vid provtagning eller undersökning. På-&lt;br&gt;följdsbestämmelsen blir knappast aktuell i andra fall än när en djurägare non-&lt;br&gt;chalerar eller av tredska motsätter sig att medverka i rimlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur beslut enligt lagen får överklagas.&lt;br&gt;Besluten rör näringsverksamhet. Med hänsyn till de krav som ställs enligt&lt;br&gt;Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det därför finnas möjlighet att överklaga besluten till domstol. I paragrafen Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;föreslås att överklagande skall få ske till kammarrätt. Det kan bli aktuellt att&lt;br&gt;senare ändra instansordningen med hänsyn till att domstolsutredningen i be-&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2 OOO-talet har föreslagit att&lt;br&gt;den första domstolsprövningen av i princip alla förvaltningsbeslut skall ske i&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Lag om EEG-handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde vara marknadsföring av han-&lt;br&gt;delsgödsel under särskild beteckning. I lagen används begreppet handelsgöd-&lt;br&gt;sel som får anses vara en allmänt vedertagen beteckning på varor av det slag&lt;br&gt;som kan hänföras till följande tulltaxenummer i tulltaxelagen (1987:1068):&lt;br&gt;25.10, 28.08, 28.09, 28.14, 28.34, 28.35 och 31.02-31.05.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger stöd för ett införlivande av EG:s rättsakter om EEG-gödsel-&lt;br&gt;medel. Innebörden av en sådan märkning har redovisats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av paragrafen kan föreskrivas anmälningsskyldighet för den som&lt;br&gt;marknadsför handelsgödsel. Syftet med en sådan föreskrift är att kontrollen&lt;br&gt;av lagstiftningen skall underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket bör ha huvudansvaret för tillsynen med möjlighet att överlåta&lt;br&gt;viss tillsyn till länsstyrelserna. Tillsynen bör kunna organiseras på ungefär&lt;br&gt;samma sätt som den tillsyn som utövas enligt lagen (1985:295) om foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av paragrafen kan en tillsynsmyndighet få tillträde till områden, lo-&lt;br&gt;kaler och andra utrymmen där handelsgödsel hanteras. Det kan förutsättas att&lt;br&gt;provtagning och annan undersökning väsentligen kommer att ske i anläggning-&lt;br&gt;ar för tillverkning och i lagerutrymmen. Till sådana lokaler får då också räk-&lt;br&gt;nas utrymmen där råvaror till handelsgödsel förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att en tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller med stöd av la-&lt;br&gt;gen meddelade föreskrifter skall efterlevas. Det kan t.ex. bli fråga om att för-&lt;br&gt;bjuda försäljning under EEG-beteckning därför att gödselmedlet i fråga inte&lt;br&gt;fyller kraven för en sådan märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall kontrollen av EEG-gödselmedel ske enligt de metoder&lt;br&gt;som regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, Jordbruksverket&lt;br&gt;föreskriver. Som framgår av redovisningen i den allmänna motiveringen inne-&lt;br&gt;håller EG:s direktiv detaljerade föreskrifter om hur kontrollen skall gå till. Ett&lt;br&gt;införlivande av direktiven i den delen kan ske genom föreskrifter av det slag&lt;br&gt;som förutsätts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen fmns ett bemyndigande för föreskrifter om avgifter för den kon-&lt;br&gt;troll som utövas enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelas med stöd&lt;br&gt;av lagen. Motiven för bestämmelsen har redovisats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om bötespåföljd för den som bryter mot&lt;br&gt;lagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Det gäller den&lt;br&gt;som underlåter att göra anmälan enligt föreskrifter som meddelas med stöd av&lt;br&gt;3 § och den som använder sig av EEG-märket utan att uppfylla föreskrivna&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om hur beslut enligt lagen får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anförts i anslutning till 8 § förslaget till lag om provtagning på djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har giltighet också med avseende på förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att Lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om EEG-handelsgödsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierädet Böret Palm, justitierädet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Karl Erik Olsson beslutat inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om EEG-handelsgödsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Kerstin&lt;br&gt;Nyberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen behandlas ett antal s.k. produktorienterade lagar som till&lt;br&gt;följd av EES-avtalet måste anpassas till vissa EG-direktiv. Med hänsyn bl.a.&lt;br&gt;till den mängd mycket detaljerade bestämmelser det måste bli fråga om när det&lt;br&gt;gäller kravspecifikation i olika hänseenden har genomgående i dessa fall valts&lt;br&gt;lösningen att i respektive lag ta upp ett generellt bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;eller en myndighet att meddela bestämmelserna och därvid förutsätta en dele-&lt;br&gt;gation till myndighetsnivå. Det måste med en sådan ordning bli svårare för&lt;br&gt;konsumenterna att påverka innehållet än om bestämmelserna getts formen av&lt;br&gt;en lag eller i vart fall en förordning av regeringen. Flera av de nya reglerna&lt;br&gt;måste anses vara av stor betydelse från hälso- och säkerhetssynpunkt och&lt;br&gt;bl.a. reglerna om märkning av livsmedel har väckt uppmärksamhet i den all-&lt;br&gt;männa debatten. Med hänsyn till den bundenhet till detaljbestämmelsema i&lt;br&gt;direktiven som föreligger synes emellertid utrymmet för påverkan i dessa fall&lt;br&gt;bli i huvudsak begränsat till val av alternativ i vissa tolkningsfrågor. Förslaget&lt;br&gt;måste ses som en nödvändig följd av att EES-avtalet antas och den valda kon-&lt;br&gt;stitutionella nivån får enligt lagrådets mening godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget upphävs 18 §. Som en följd härav bör förutom 30 § även&lt;br&gt;27 § ändras. Lagrådet förordar att i 27 § första stycket hänvisningen till&lt;br&gt;”16-18 §§” byts ut mot ”16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att som foder till andra djur än pälsdjur&lt;br&gt;inte får användas hela eller delar av djur som självdött eller som avlivats eller&lt;br&gt;sjukligt förändrade delar av slaktade djur. Av motiveringen (s. 32) framgår att&lt;br&gt;med uttrycket ”avlivats” avses djur som ”avlivats utan efterföljande uppslakt-&lt;br&gt;ning”. Denna innebörd av ”avlivats” måste komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår med hänsyn härtill och med vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;att 3 a § första stycket får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Som foder till andra djur än pälsdjur får inte användas djur som självdött&lt;br&gt;eller som avlivats men inte slaktats upp. Detsamma gäller delar av sådana djur&lt;br&gt;och sjukligt förändrade delar av slaktade djur. Vad som sägs om foder gäller&lt;br&gt;också fodermjöl och annan vara som framställts av sådana djur eller djur-&lt;br&gt;delar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bemyndiganden som föreslås i skilda lagförslag i remissen får anses ha&lt;br&gt;konstitutionellt stöd i 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen. Innehållet i de&lt;br&gt;föreskrifter som skall kunna meddelas med stöd av bemyndigandena är be-&lt;br&gt;stämt genom de EG-direktiv som redovisats i motivuttalandena. Endast i före-&lt;br&gt;varande paragraf har anknytningen till EES-avtalet och därmed till EG-direk-&lt;br&gt;tiven direkt utsagts i lagbestämmelsen. Lagrådet anser att skäl kan anföras för&lt;br&gt;en sådan precisering, som emellertid då bör göras genomgående i lagför-&lt;br&gt;slagen. Lagrådet förordar emellertid att den i paragrafen angivna hänvisning-&lt;br&gt;en till EES-avtalet får utgå. Paragrafen bör då få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Som fodertillsats får användas endast sådana varor och ämnen som är för-&lt;br&gt;tecknade i föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, av Jordbruksverket”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena bör på grund av sitt innehåll lämp-&lt;br&gt;ligen brytas ut till en särskild paragraf, betecknad 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna tillträde etc. har sin motsvarighet i andra lagar som&lt;br&gt;behandlas i lagrådsremissen (se t.ex. livsmedelslagen och lagen om foder)&lt;br&gt;men har där förenats bl.a. med en regel om möjlighet för tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att meddela vitesföreläggande. Lagrådet föreslår att i den angivna 3 a § tas in Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;ett tredje stycke av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket skall efterlevas. Förelägganden kan förenas med&lt;br&gt;vite.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag i anslutning till 3 § i det remitterade förslaget godtas&lt;br&gt;skall hänvisningarna i första och andra styckena av förevarande paragraf till&lt;br&gt;3 § första stycket i stället avse 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anmälningsskyldighet som skall kunna föreskrivas med stöd av 4 § i&lt;br&gt;föreslagen lydelse har lämnats utan sanktion i förslaget. Till första stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf synes böra fogas följande mening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsido-&lt;br&gt;sätter anmälningsskyldighet som föreskrivits med stöd av 4 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse Lagrådet har föreslagit om föreläggande i en ny 3 a § bör&lt;br&gt;föranleda att en rätt till överklagande införs. Lagrådet föreslår en ny 9 § med&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Tillsynsmyndighetens beslut enligt 3 a § andra stycket får överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:000) om provtagning på djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget ges regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen ett fler-&lt;br&gt;tal bemyndiganden att meddela föreskrifter om provtagning m.m. Vidare ges&lt;br&gt;regeringen med stöd av 8 kap. 11 § regeringsformen möjlighet att vidaredele-&lt;br&gt;gera denna normgivningsbefogenhet till underlydande myndigheter. I några&lt;br&gt;fall (4 och 5 §§) har det överlämnats till regeringen att bestämma vilken myn-&lt;br&gt;dighet som skall kunna meddela föreskrifter (jfr bemyndigandena i förslagen&lt;br&gt;till ändringar i livsmedelslagen och utsädeslagen). I andra fall (2 och 3 §§)&lt;br&gt;har i stället vidaredelegation angetts kunna ske till en viss namngiven myndig-&lt;br&gt;het (jfr här bemyndigandena i förslagen till ändring i foderlagen och till ny lag&lt;br&gt;om EEG-handelsgödsel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda typerna av bemyndigande är förenliga med 8 kap. 11 § regeringsfor-&lt;br&gt;men. Av praktiska skäl torde dock metoden att ge regeringen fria händer när&lt;br&gt;normgivande myndighet skall utses komma oftare till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller förevarande lagförslag framgår det inte av remissen varför det&lt;br&gt;i några fall funnits påkallat utpeka de myndigheter som skall kunna meddela&lt;br&gt;föreskrifter och i andra fall inte. Lagrådet ifrågasätter om det inte finns anled-&lt;br&gt;ning att i lagen i samtliga fall använda samma metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om EEG-handelsgödsel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till utformningen av 2 § bör ansvarsbestämmelsen i 9 § ges föl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet marknadsför han-&lt;br&gt;delsgödsel under beteckningen EEG-handelsgödsel utan att de villkor härför&lt;br&gt;är uppfyllda som föreskrivits med stöd av 2 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i livsmedelslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1971:511) m.fl. lagar i anledning av EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Anmälan av Iagrådsyttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anmäler Lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid&lt;br&gt;regeringssammanträde den 1 oktober 1992) över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om EEG-handelsgödsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden redogör för Lagrådets yttrande och anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets påpekande bör hänvisningen i 27 § första stycket&lt;br&gt;ändras till följd av att 18 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att bestämmelsen förtydligas så att det av lagtexten framgår&lt;br&gt;att med djur som avlivats avses djur som avlivats men inte slaktats upp. Jag&lt;br&gt;biträder lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör utformas i enlighet med vad Lagrådet förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i utsädeslagen (1976:298) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3och9§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag bör andra och tredje stycket i 3 § brytas ut&lt;br&gt;till en särskild paragraf, betecknad 3 a §. Jag biträder också förslaget att i den&lt;br&gt;nya paragrafen införa en bestämmelse om att tillsynsmyndigheten får meddela&lt;br&gt;för tillsynen nödvändiga förelägganden och att sådana förelägganden får&lt;br&gt;förenas med vite. I en ny paragraf, 9 §, bör som lagrådet föreslår införas en&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt att överklaga en tillsynsmyndighets beslut&lt;br&gt;till kammarrätten. Bestämmelsen bör, med viss justering,utformas i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Lagrådets förslag i anslutning till 3 § bör, som Lagrådet&lt;br&gt;påpekar, hänvisningarna i förevarande paragraf till 3 § första stycket i stället&lt;br&gt;avse 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till Lagrådets förslag att genom ett tillägg till 8 § första&lt;br&gt;stycket föreskriva böter för den som inte fullgör med stöd av 4 § föreskriven&lt;br&gt;anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om provtagning på djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 3 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågsatt om det inte finns anledning att utforma bemyndigande-&lt;br&gt;na mera konsekvent i den meningen att man antingen pekar ut vissa namngiv-&lt;br&gt;na myndigheter eller att man överlämnar till regeringen att bestämma vilken&lt;br&gt;myndighet som skall ges rätt att meddela föreskrifter. Med anledning av på-&lt;br&gt;pekandet förordar jag att 2 och 3 §§ formuleras om så att det lämnas öppet till&lt;br&gt;vilka myndigheter normgivningsbefogenhet skall kunna vidaredelegeras.&lt;br&gt;Ändringen föranleder en följdändring i bestämmelsen om överklagande i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om EEG-handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör, med en redaktionell jämkning, utformas i enlighet med Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;göras i lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Införlivande av EES-avtalets bestämmelser om vin &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:119&lt;br&gt;och sprit&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Eftersom vin och sprit är livsmedel enligt den&lt;br&gt;definition av begreppet livsmedel som finns i livsmedelslagen bör det&lt;br&gt;ankomma pä Livsmedelsverket att i den svenska lagstiftningen införliva&lt;br&gt;de bestämmelser om vin och sprit som omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån Livsmedelsverket inte redan har nödvändiga&lt;br&gt;bemyndiganden för införlivandet kan sådana meddelas med stöd av&lt;br&gt;livsmedelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: EG:s regelverk för vin- och spritprodukt-&lt;br&gt;er utgör en del av den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom EES-avtalet&lt;br&gt;har emellertid Sverige åtagit sig att i den svenska lagstiftningen införliva reg-&lt;br&gt;ler för den tekniska hanteringen av sådana produkter. EES-avtalet omfattar&lt;br&gt;bl.a. bestämmelser om definition, märkning, beskrivning och presentation av&lt;br&gt;spritdrycker och vin, förordning (EEG) nr 1576/89, förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1014/90 och förordning (EEG) nr 1601/91. Utöver förordningarnas bestäm-&lt;br&gt;melser gäller för vissa vin och spritprodukter också det tidigare behandlade&lt;br&gt;ramdirektivet om märkning av livsmedel. Undantagsbestämmelser i avtalet&lt;br&gt;gör det möjligt för Sverige att behålla förbudet mot försäljning av spritdrycker&lt;br&gt;som har en alkoholhalt som överstiger 60 % liksom de nuvarande benämning-&lt;br&gt;arna på punsch, spritglögg, starkvinsglögg och vinglögg. Sverige har även&lt;br&gt;fått rätt att förbjuda försäljning av vodka som är gjord på andra råvaror än säd&lt;br&gt;och potatis. Dessutom skall vissa artiklar i förordningarna inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningarna definieras vad som avses med spritdryck och vissa andra&lt;br&gt;grundläggande begrepp, bl.a. sådana som har samband med sprittillverkning.&lt;br&gt;Förordningarna innehåller dessutom bestämmelser om definitioner av olika&lt;br&gt;slags viner och spritdrycker och bestämmelser om de krav som gäller för att&lt;br&gt;olika benämningar på sådana varor skall få användas. Bestämmelser finns&lt;br&gt;också om geografiska benämningar, tillsatser, tillverkningsmetoder och gräns-&lt;br&gt;värden för vissa föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns det för närvarande endast ett fåtal bestämmelser som regler-&lt;br&gt;ar detta område. Bestämmelserna finns i föreskrifter meddelade av Livsmedels-&lt;br&gt;verket med stöd av livsmedelslagen. Bemyndiganden för regeringen att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter som överensstämmer med förordningarna finns i 7, 11 och&lt;br&gt;13 §§ livsmedelslagen. Regeringen har enligt lagen möjlighet att i sin tur be-&lt;br&gt;myndiga Livsmedelsverket att meddela sådana föreskrifter. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om huvuddelen av EES-avtalets livsmedelsbestämmelser är&lt;br&gt;de nu aktuella bestämmelserna utpräglat tekniska och mycket detaljerade. Med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelsernas karaktär och med beaktande av att Livsmedelsver-&lt;br&gt;ket redan i dag meddelar föreskrifter på området, bör verket ha ansvaret för&lt;br&gt;att förordningarna införlivas i den svenska rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Fiske&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet behandlar en rad väsentliga områden inom fiskerisektom (prop.&lt;br&gt;1991/92:170 bil. 8 s. 14). Regeringen tillsatte den 8 juli 1992 en särskild ut-&lt;br&gt;redare med uppgift att bedöma den svenska fiskerinäringens utvecklingsmöjlig-&lt;br&gt;heter. Utredningen skall göras bl.a. mot bakgrund av EES-avtalet. Utredaren&lt;br&gt;skall redovisa sina slutliga förslag till regeringen senast den 1 juli 1993 men&lt;br&gt;kommer redan i år att föreslå åtgärder som kan behöva vidtas från den 1 juli&lt;br&gt;1993. Arbetet i Jordbruksdepartementet bedrivs med sikte på att en proposi-&lt;br&gt;tion skall lämnas under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i livsmedelslagen, foderlagen och utsädeslagen&lt;br&gt;kan i flera avseenden förutsättas innebära kostnadsbesparingar. Som fram-&lt;br&gt;hållits av Riksrevisionsverket innebär förslaget att ge Livsmedelsverket ett&lt;br&gt;samlat ansvar för föreskrifterna om märkning av livsmedel en smidigare ord-&lt;br&gt;ning än den som gäller för närvarande. Besparingar kan också göras genom&lt;br&gt;att tillståndsprövningen tas bort i fråga om specialdestinerade livsmedel och&lt;br&gt;fodertillsatser. Ett minskat krav på statsplombering och slopandet av växt-&lt;br&gt;förädlingsavgiften leder också till mindre kostnader för staten. Som jag redo-&lt;br&gt;visat i avsnitt 3.3 väntas den föreslagna utvidgningen av foderlagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde inte leda till några krav på ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den föreslagna lagen om provtagning på djur kommer att leda till vissa&lt;br&gt;kostnader, både för samhället och för djurägama, framgår av vad jag har an-&lt;br&gt;fört i avsnitt 5.4. Det kontrollbehov som följer av den föreslagna lagen om&lt;br&gt;EEG-handelsgödsel kommer också att få kostnadskonsekvenser. Den frågan&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om provtagning på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om EEG-handelsgödsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. införande av gränsvärde för kadmium i handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avsnitt 6.6 i regeringsprotokollet den 1 oktober 1992),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. införlivande av EES-avtalets bestämmelser om vin och sprit&lt;br&gt;(avsnitt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åt-&lt;br&gt;gärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 13, 14, 16, 20 och 30 §§ livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som&lt;br&gt;är avsedd att förtäras av människor med undantag av vara på vilken läkeme-&lt;br&gt;delsförordningen (1962:701) äger tillämpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedelstillsats, dels berikningsmedel som är avsett att tillföras livs-&lt;br&gt;medel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är&lt;br&gt;avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg,&lt;br&gt;smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om&lt;br&gt;berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsråvara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främmande ämne, annat ämne än livsmedelstillsats som, om det ingår i&lt;br&gt;livsmedel, kan utgöra hälsorisk eller förändra livsmedlets normala samman-&lt;br&gt;sättning eller beskaffenhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. färdigförpackat livsmedel, livs-&lt;br&gt;medel som utan omedelbart samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med överlämnande till konsument in-&lt;br&gt;neslutits i förpackning, avsedd att&lt;br&gt;brytas först av konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. färdigförpackat livsmedel, livs-&lt;br&gt;medel som utan omedelbart samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med överlämnande till konsument&lt;br&gt;helt eller delvis omsluts av en för-&lt;br&gt;packning, som är avsedd att brytas&lt;br&gt;först av konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färdigförpackat livsmedel som sa-&lt;br&gt;luhålles skall vara tydligt och otvety-&lt;br&gt;digt märkt med följande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedlets slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedlets sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livsmedlets nettovikt eller net-&lt;br&gt;tovolym vid förpackningstillfället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anvisning hur livsmedlet skall&lt;br&gt;förvaras, om förvaringssättet är av&lt;br&gt;betydelse för livsmedlets hållbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräknad hållbarhetstid, om&lt;br&gt;denna är begränsad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om märkning av fär-&lt;br&gt;digförpackat livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer kan med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om märkning även&lt;br&gt;ifråga om annat livsmedel än färdig-&lt;br&gt;förpackat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förpackarens eller tillverkarens&lt;br&gt;namn eller firma samt hemort eller,&lt;br&gt;om namnet eller firman är allmänt&lt;br&gt;känd, endast namnet, firman eller&lt;br&gt;förkortning därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sådana uppgifter i övrigt av be-&lt;br&gt;tydelse för konsumenterna somföre-&lt;br&gt;skrives av regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan begränsa&lt;br&gt;märkningsskyldigheten enligt första&lt;br&gt;stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan föreskri-&lt;br&gt;va märkning enligt första stycket av&lt;br&gt;annat livsmedel än färdigförpackat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att livsmedel märkes&lt;br&gt;enligt 13 § åvilar förpackaren i fråga&lt;br&gt;om livsmedel som färdigförpackas&lt;br&gt;inom landet och den som först salu-&lt;br&gt;håller livsmedlet inom landet i fråga&lt;br&gt;om annat livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får icke märkas av an-&lt;br&gt;nan utan medgivande av den som en-&lt;br&gt;ligt första stycket är ansvarig för&lt;br&gt;märkningen och den vars namn eller&lt;br&gt;firma anges genom märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att livsmedel märks&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;med stöd av 13 § åvilar förpackaren&lt;br&gt;i fråga om livsmedel som färdigför-&lt;br&gt;packas inom landet och den som&lt;br&gt;först saluhåller livsmedlet inom lan-&lt;br&gt;det i fråga om annat livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får inte märkas av&lt;br&gt;någon annan utan medgivande av&lt;br&gt;den som enligt första stycket är an-&lt;br&gt;svarig för märkningen och den vars&lt;br&gt;namn eller firma anges genom märk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antagas vara otjänligt till&lt;br&gt;människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförts livsmedelstillsats i strid&lt;br&gt;med 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppges hålla en livsmedels-&lt;br&gt;standard som föreskrivits enligt 7 §&lt;br&gt;men icke motsvarar standarden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ej är märkt enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får inte saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antas vara otjänligt till män-&lt;br&gt;niskoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförts livsmedelstillsats i strid&lt;br&gt;med 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppges hålla en livsmedelsstan-&lt;br&gt;dard som föreskrivits enligt 7 § men&lt;br&gt;inte motsvarar standarden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte är märkt enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas med stöd av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbud mot saluhållande gäller dessutom vad som följer av 10&lt;br&gt;och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej utan tillstånd av&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer saluhållas under uppgift att det&lt;br&gt;är särskilt lämpat för människor med&lt;br&gt;behov av särskild kost på grund av&lt;br&gt;ålder, sjukdom eller annat förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter och uppställa villkor&lt;br&gt;för saluhällande av livsmedel för sär-&lt;br&gt;skilda näring sändamdl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den&lt;br&gt;som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 14,16-20 §§,&lt;br&gt;21 § första stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 21 §&lt;br&gt;andra stycket, 22 § tredje stycket,&lt;br&gt;28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt 13 § eller&lt;br&gt;enligt föreskrift som meddelas med&lt;br&gt;stöd av 13 § lämnar oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 14 §§ eller&lt;br&gt;16 § 1-3, 17-20 §§, 21 § första&lt;br&gt;stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 16 § 4,&lt;br&gt;21 § andra stycket, 22 § tredje styck-&lt;br&gt;et, 28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt föreskrift&lt;br&gt;som meddelas med stöd av 13 § läm-&lt;br&gt;nar oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6 § eller 20 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentin-&lt;br&gt;tresset uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt&lt;br&gt;sätt, döms till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2-6, 12, 15, 17 och 19 §§ lagen (1985:295) om&lt;br&gt;foder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertillsat-&lt;br&gt;ser avsedda för hästar, renar, nöt-&lt;br&gt;kreatur, svin, fär, getter, kaniner, fjä-&lt;br&gt;derfä, pälsdjur, hundar, katter och&lt;br&gt;odlad fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för hun-&lt;br&gt;dar, katter eller kaniner, vilka hälls&lt;br&gt;som sällskapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertill-&lt;br&gt;satser avsedda för husdjur och andra&lt;br&gt;djur än husdjur, om de hälls i fängen-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för säll-&lt;br&gt;skapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foder får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att&lt;br&gt;det kan antas att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skadligt eller annars otjänligt för djuret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas fodermjöl eller&lt;br&gt;annan vara som framställts av kött&lt;br&gt;frän självdöda djur eller frän sjukligt&lt;br&gt;förändrade delar av slaktade djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har skadlig inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas hela eller delar&lt;br&gt;av självdöda djur eller sjukligt för-&lt;br&gt;ändrade delar av slaktade djur. Det-&lt;br&gt;samma gäller fodermjöl eller annan&lt;br&gt;vara som framställts av självdöda&lt;br&gt;djur eller av sjukligt förändrade delar&lt;br&gt;av slaktade djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte fisk som&lt;br&gt;används som foder eller foder som&lt;br&gt;har framställts av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Jordbruksverket i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från första stycket&lt;br&gt;när det gäller foder till djur i djur-&lt;br&gt;parker och liknande anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:537.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika och andra kemotera-&lt;br&gt;peutiska medel får tillsättas foder en-&lt;br&gt;dast för att förebygga, lindra eller bo-&lt;br&gt;ta sjukdom eller sjukdomssymptom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter eller uppstäl-&lt;br&gt;la villkor för användningen av foder&lt;br&gt;som innehåller medel som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika eller kemoterapeu-&lt;br&gt;tiska medel får tillsättas foder endast&lt;br&gt;för att förebygga, lindra eller bota&lt;br&gt;sjukdom eller sjukdomssymptom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter eller uppstäl-&lt;br&gt;la villkor för importen, tillverkning-&lt;br&gt;en, försäljningen, användningen el-&lt;br&gt;ler hanteringen i övrigt av foder som&lt;br&gt;innehåller medel som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas en-&lt;br&gt;dast vara eller ämne som godkänts&lt;br&gt;för ändamålet i fråga. Frågor om&lt;br&gt;godkännande prövas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, av Jordbruksverket. Ett godkän-&lt;br&gt;nandefår förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt för försäljning importerar, tillver-&lt;br&gt;kar eller förpackar foder eller foder-&lt;br&gt;tillsatser skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra anmälan om sin verksam-&lt;br&gt;het till Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föra sådana anteckningar över&lt;br&gt;lager, tillverkning, inköp och försälj-&lt;br&gt;ning eller annat förfogande som be-&lt;br&gt;hövs för kontroll av att denna lag el-&lt;br&gt;ler med stöd av lagen meddelade&lt;br&gt;föreskrifter följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna uppgifter om varan i&lt;br&gt;samband med överlåtelse genom&lt;br&gt;märkning eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas en-&lt;br&gt;dast sådana varor eller ämnen som&lt;br&gt;tilläts enligt avtalet om Europeiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och som förteck-&lt;br&gt;nas i föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som importe-&lt;br&gt;rar, tillverkar, eller förpackar foder&lt;br&gt;eller fodertillsatser som skall släppas&lt;br&gt;ut på marknaden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra anmälan om sin verksam-&lt;br&gt;het till Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föra sådana anteckningar över&lt;br&gt;lager, tillverkning, inköp och försälj-&lt;br&gt;ning eller annat förfogande som be-&lt;br&gt;hövs för kontroll av att denna lag el-&lt;br&gt;ler med stöd av lagen meddelade&lt;br&gt;föreskrifter följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna uppgifter om varan i&lt;br&gt;samband med överlåtelse genom&lt;br&gt;märkning eller på annat sätt och hur&lt;br&gt;dessa uppgifter skall vara utfor-&lt;br&gt;made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Sker sådan överlåtelse,&lt;br&gt;skall vad som sägs i lagen om till-&lt;br&gt;synsmyndighet gälla även länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Jordbruksverket får ock-&lt;br&gt;så överlåta åt annan myndighet än&lt;br&gt;länsstyrelse att utöva tillsyn. Om&lt;br&gt;överlåtelse av tillsyn sker, skall vad&lt;br&gt;som sägs om tillsynsmyndighet i la-&lt;br&gt;gen gälla även den myndighet till vil-&lt;br&gt;ken överlåtelse skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 9-11 §. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får vidare ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som av-&lt;br&gt;ses med ett föreläggande eller ett för-&lt;br&gt;bud enligt 14 §, om föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet inte efterkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 3 a § första&lt;br&gt;stycket eller 9-11 §. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får vidare ta hand om foder&lt;br&gt;och fodertillsatser som avses med ett&lt;br&gt;föreläggande eller ett förbud enligt&lt;br&gt;14 §, om föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det inte efterkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett foder eller en fodertillsats tagits om hand, får ägaren under tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kontroll göra varan duglig till utfodring eller använda den för&lt;br&gt;något annat lovligt ändamål. I annat fall skall varan förstöras genom tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens försorg på ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 4 § första stycket, 5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. bryter mot 3 a § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 9-11 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 § första stycket, 5 eller 9-11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket el-&lt;br&gt;ler 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åsidosätter förbud eller villkor 3. åsidosätter förbud eller villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelats med stöd av 4 § and- som meddelats med stöd av 4 § and-&lt;br&gt;ra stycket, 5 eller 8 §, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ra stycket eller 8 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådö-&lt;br&gt;mas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 13 § första stycket,&lt;br&gt;14 eller 15 § får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Föreskrifter om överkla-&lt;br&gt;gande av beslut av Jordbruksverket&lt;br&gt;med stöd av ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;4-6 och 8 §§ meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får överkla-&lt;br&gt;gas hos Jordbruksverket. Jordbruks-&lt;br&gt;verkets beslut i ett sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 3 a § tredje stycket,&lt;br&gt;13 § första stycket, 14 eller 15 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Före-&lt;br&gt;skrifter om överklagande av beslut&lt;br&gt;av Jordbruksverket med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt 4, 6 och 8 §§&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen eller av an-&lt;br&gt;nan myndighet till vilken Jordbruks-&lt;br&gt;verket överlåtit att utöva tillsyn får&lt;br&gt;överklagas hos Jordbruksverket.&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut i ett sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976:298)!&lt;br&gt;dels att 4 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1-3, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsäde, dels frö som är avsett till&lt;br&gt;utsäde av potatis (utsädespotatis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsplombering av utsäde, för-&lt;br&gt;valtningsuppgift som innebär kvali-&lt;br&gt;tetskontroll av utsäde, plombering&lt;br&gt;av förpackning med utsäde och ut-&lt;br&gt;färdande av bevis därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsäde med undantag av skogsfrö, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. certifiering av utsäde, förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift som innebär kvalitets-&lt;br&gt;kontroll av utsäde, plombering av&lt;br&gt;förpackning med utsäde och utfär-&lt;br&gt;dande av bevis om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag får överlämnas till annan eller&lt;br&gt;föras ut ur landet endast om stats-&lt;br&gt;plombering av utsädet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för statsplombering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag som inte skall statsplomberas&lt;br&gt;får överlämnas till annan endast om&lt;br&gt;utsädet är försett med eller åtföljs av&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om kvalitetsdeklaration följs äger&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer tillträde till lokal eller annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag får släppas ut pä marknaden en-&lt;br&gt;dast om certifiering av utsädet har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för certifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag som inte skall certifieras får släp-&lt;br&gt;pas ut pä marknaden endast om utsä-&lt;br&gt;det är försett med eller åtföljs av upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om certifiering och kvalitetsdeklara-&lt;br&gt;tion följs har myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer rätt att få tillträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme och får där ta prov. Myn-&lt;br&gt;digheten har rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handlingar som be-&lt;br&gt;hövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger polismyndighet att&lt;br&gt;lämna det biträde som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lokaler och andra utrymmen och&lt;br&gt;att där ta prov. Myndigheten har rätt&lt;br&gt;att på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begä-&lt;br&gt;ran lämna den hjälp som behövs vid&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen avger handling med orik-&lt;br&gt;tig uppgift och därigenom föranleder&lt;br&gt;fara för att växtförädlingsavgift un-&lt;br&gt;dandras döms till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst ett dr. Sker sådan gärning av&lt;br&gt;grov oaktsamhet, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om varas slag&lt;br&gt;eller sort döms till böter, om inte gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-&lt;br&gt;balken får påföljd för brott enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen ådö-&lt;br&gt;mas, om den misstänkte häktats eller&lt;br&gt;erhållit del av åtal för brottet inom&lt;br&gt;fem år från brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § andra&lt;br&gt;stycket skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;tillämpas på brott enligt första styck-&lt;br&gt;et första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om varas slag&lt;br&gt;eller sort döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § första stycket dömes&lt;br&gt;till böter, om ej gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § första stycket döms&lt;br&gt;till böter, om inte gärningen är be-&lt;br&gt;lagd med straff i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sSenaste lydelse 1985:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att första, fjärde och femte styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att sista stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som varit föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket, skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det ej är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. Detsamma gäller utbyte av&lt;br&gt;sådant brott. I stället för varan kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott enligt första stycket, skall han&lt;br&gt;förpliktas erlägga växtförädlings-&lt;br&gt;avgift som har undandragits genom&lt;br&gt;brottet och ersätta tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten kostnader för undersökning av&lt;br&gt;taget prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som vant föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket, skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. Detsamma gäller utbyte av&lt;br&gt;sådant brott. I stället för varan kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om provtagning på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag avser kartläggning och kontroll av smittsamma djursjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att kartlägga frihet från smittsamma djursjukdomar får Statens&lt;br&gt;jordbruksverk efter samråd med Statens veterinärmedicinska anstalt före-&lt;br&gt;skriva eller besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Provtagning eller undersökning enligt 2 § får utföras av veterinär el-&lt;br&gt;ler annan person som Jordbruksverket bestämmer på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. husdjur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra djur än husdjur om de hålls i fångenskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. döda djurkroppar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mjölk som levereras till mejeri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av den som&lt;br&gt;äger djuret, djurkroppen eller mjölken eller annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningen eller undersökningen skall genomföras på ett sätt som inte&lt;br&gt;innebär olägenhet för rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Jordbruksverket får överlåta åt Statens veterinärmedicinska anstalt att&lt;br&gt;besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För provtagning eller undersökning enligt denna lag har den som ut-&lt;br&gt;för provtagningen eller undersökningen rätt att få tillträde till områden, anlägg-&lt;br&gt;ningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djur-&lt;br&gt;kroppar eller mjölk förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs för att&lt;br&gt;provtagningen eller undersökningen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:14) Mindre&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel, avgivet av utredningen för&lt;br&gt;införande av miljöavgift på kadmium i handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större mängder kadmium i miljön kan orsaka många olika störningar på det le-&lt;br&gt;vande. Kadmium ansamlas i njurarna och kan även ge genetiska skador. Kad-&lt;br&gt;mium är ett grundämne och bryts därför aldrig ned. Nästan hela vårt&lt;br&gt;kadmiumintag kommer med maten. Där svarar vegetabilier (bröd, rotfrukter,&lt;br&gt;grönsaker etc.) för cirka tre fjärdedelar. Huvuddelen av intaget är därför&lt;br&gt;direkt beroende av hur mycket kadmium grödorna tar upp ur åkermarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade därför den 22 juni 1991 att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppgift att utreda förutsättningarna för att införa en miljöavgift på&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget innebär att utreda behov, möjligheter och konsekvenser av att&lt;br&gt;när nuvarande prisregleringssystem inom jordbruksområdet upphör, införa&lt;br&gt;ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgiften bör enligt direktiven&lt;br&gt;sättas så att den styr mot en kadmiumhalt som är mindre än 5 g/ton. Ett&lt;br&gt;avgiftssystem skall kombineras med en högsta tillåten kadmiumhalt i&lt;br&gt;handelsgödsel ett s.k. gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förutsättningar påverkar uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av medel för att nå det långsiktiga målet är inte givet. Sedan miljöavgifts-&lt;br&gt;utredningen (MIA) i juni 1990 lade fram sitt slutbetänkande (SOU 1990:59)&lt;br&gt;Sätt värde på miljön - Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel, där&lt;br&gt;MIA bl.a. angav riktlinjer för det fortsatta arbetet med att införa en miljöavgift&lt;br&gt;på kadmium i handelsgödsel har förutsättningarna för att genom en avgift ned-&lt;br&gt;bringa kadmiumhalterna i handelsgödsel i flera avseenden förändrats. Det&lt;br&gt;gäller speciellt på kort sikt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hydro Supra AB har beslutat att lägga ned den enda svenska fabriken&lt;br&gt;för tillverkning av fosforgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige har officiellt sökt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett preliminärt EES-avtal har framförhandlats - som innehåller särskilda&lt;br&gt;möjligheter och begränsningar vad gäller begränsning av kadmiumhalten i&lt;br&gt;handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Flera EFTA-stater har redan bestämt - och notifierat - gränsvärden för&lt;br&gt;kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna för negativa hälsoeffekter kan uppstå vid lägre kadmiumintag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är ett dokumenterat hälsofarligt ämne. En uppdatering av forsk-&lt;br&gt;ningsläget beträffande kadmium i födan ger vid handen att den aktuella svens-&lt;br&gt;ka nivån inte innebär någon akut risk för folkhälsan. Samtidigt pekar färska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studier på att negativa hälsoeffekter kan uppstå på lägre nivåer än man tidigare Prop. 1992/93:119&lt;br&gt;haft anledning att räkna med. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att Sverige jämfört med många andra länder ligger väl till när det&lt;br&gt;gäller kadmiumhalten i åkermark, börjar det dagliga intaget av kadmium när-&lt;br&gt;ma sig dessa senare risknivåer. Det finns alltså anledning att redan nu vidta åt-&lt;br&gt;gärder för att minska och efter hand upphöra med den pågående uppbyggna-&lt;br&gt;den av kadmiumhalterna i svensk åkermark. Slutmålet måste vara att få ned&lt;br&gt;kadmiumhalterna i marken till garanterat ofarliga nivåer. Här spelar förutom&lt;br&gt;handelsgödsel också andra kadmiumkällor en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enighet råder om lägre kadmiumhalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella arbetet med att avveckla användningen av hälso- och miljö-&lt;br&gt;farliga ämnen har nu kommit in i ett intensivare skede. Det råder enighet om&lt;br&gt;att användningen av kadmium på sikt bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell samordning är en viktig del i detta arbete. Det är därför ange-&lt;br&gt;läget att driva frågan om möjligheterna att begränsa och på sikt avveckla bl.a.&lt;br&gt;kadmium i fosforgödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika internationella organisationer såsom FN, OECD, PARCOM, EG&lt;br&gt;och Nordiska rådet har initiativ tagits för att nå enighet om lägre kadmium-&lt;br&gt;halter. Även flera enskilda länder har vidtagit eller kommer att vidta åtgärder i&lt;br&gt;syfte att minska kadmiumhalten i fosforgödsel. Möjligheterna till ett både&lt;br&gt;breddat och fördjupat internationellt samarbete när det gäller att nedbringa&lt;br&gt;kadmiumhalterna i fosforgödsel är därför enligt min bedömning goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styreffekten av en avgift kan ifrågasättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mitt uppdrag i första hand varit att utforma en avgift på kadmium i&lt;br&gt;handelsgödsel som styrmedel medför de ändrade omvärldsförhållandena att&lt;br&gt;jag för närvarande måste ifrågasätta ändamålsenligheten i en unik svensk av-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en relativt liten marknad för handelsgödsel, i ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv t.o.m. mycket liten. Vi kan därför knappast vänta oss att utländska&lt;br&gt;tillverkare skall vidta särskilda och kostnadskrävande åtgärder för att tillgodo-&lt;br&gt;se våra önskemål om kadmiumfattigare handelsgödsel. Genom att Hydro Sup-&lt;br&gt;ras fabrik i Landskoma läggs ned bortfaller också möjligheten att via svensk&lt;br&gt;industri få till stånd ett utbud av renare handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden införs från den 1 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att ett antal EFTA-länder (Finland, Norge och Schweiz) redan dek-&lt;br&gt;larerat sin avsikt att införa gränsvärden under det närmaste året gör det enligt&lt;br&gt;min mening naturligt att Sverige - på kort sikt - väljer samma styrmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambitionsnivå. På det viset står vi starkare gentemot såväl leverantörerna av&lt;br&gt;gödselmedel som i en framtida förhandling med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att två gränsvärden införs för svensk del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett på 50 g Cd/ton fosfor NPK- och NP-gödselmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett på 100 gram avsett för P- och PK-gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dubbla gränsvärdet motiveras av behovet att särbehandla P- och PK-göd-&lt;br&gt;selmedel, vars normalt högre kadmiumhalter annars skulle riskera att ute-&lt;br&gt;stänga dem från marknaden. I det svenska jordbruket behövs dessa&lt;br&gt;gödselmedel för att kunna tillgodose behovet av växtnäring på ett rationellt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdena bör införas från 1 december 1992. En gradvis skärpning&lt;br&gt;över några år ned till den föreslagna nivån hade varit att föredra, men jag har&lt;br&gt;bedömt att EES-avtalet inte medger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöavgift på kadmium i handelsgödsel införs tidigast från den 1 juli&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven lägger jag också fram ett alternativ med en avgift&lt;br&gt;som styrmedel. Avgiften har lagts på en nivå - 30 kr/g Cd - som kan tänkas&lt;br&gt;göra rening av fosforsyra från kadmium intressant, men den är inte så hög att&lt;br&gt;en utebliven styreffekt (rening) skulle behöva bli en allvarlig belastning för&lt;br&gt;det svenska jordbruket eller för konsumenterna. För att inte riskera dumpning&lt;br&gt;på den svenska marknaden av ”smutsiga” gödselmedelspartier bör avgiften&lt;br&gt;kombineras med ett gränsvärde på t.ex. högst 150 g Cd/ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jag valt att förorda ett gränsvärde framför en avgift anser jag det&lt;br&gt;väl befogat att om några år när EFTA-ländemas särbestämmelser om kadmi-&lt;br&gt;um enligt EES-avtalet skall omförhandlas år 1995 eller i samband med ett in-&lt;br&gt;träde i EG ånyo pröva möjligheten att använda en avgift för att få ned kadmi-&lt;br&gt;umhalterna i gödselmedel till lägre nivåer än vad som är möjligt med gränsvär-&lt;br&gt;den. Om en avgift skall bli meningsfull krävs att andra länder delar vår strä-&lt;br&gt;van att i stort sett eliminera tillförseln av kadmium till åkermark via handelsgöd-&lt;br&gt;sel. För att uppnå en internationell enighet för att reducera kadmiumtillförseln&lt;br&gt;anser jag det väsentligt med svenska ansträngningar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden bör ta sitt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga regleringar och ekonomiska styrmedel är emellertid inte tillräckliga&lt;br&gt;för att uppnå lägre kadmiumhalter i handelsgödsel. Skall vi lyckas att hålla&lt;br&gt;nere människans intag av kadmium via livsmedel på ofarliga nivåer måste&lt;br&gt;också jordbruket liksom gödselmedels- och livsmedelsbranscherna hjälpa till&lt;br&gt;med att ställa krav, informera, producera och marknadsföra rena gödsel-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket blir ansvarig övervaknings- och kontrollmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall avgiften tas ut av tillverkare och importörer av handels-&lt;br&gt;gödsel och baseras på årliga deklarationer av de kadmiummängder som de le-&lt;br&gt;vererat till den svenska marknaden. Redan i dag har jordbruksverket ett sys-&lt;br&gt;tem för uppbörd av miljöavgifter och prisregleringsavgifter på handelsgödsel&lt;br&gt;som även bör kunna användas för uppbörd av miljöavgifter på kadmium&lt;br&gt;och/eller övervakning och kontroll av ett gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast och att&lt;br&gt;det därmed ankommer på jordbruksverket att verka för att jordbruket bedrivs&lt;br&gt;med hänsynstagande till intresset av att vårda bl.a. miljön är det enligt min me-&lt;br&gt;ning naturligt att jordbruksverket, även efter det att prisregleringsavgiftema&lt;br&gt;avvecklats, blir ansvarig uppbördsmyndighet för miljöavgifter på bl.a. han-&lt;br&gt;delsgödsel. Härigenom kan ett gränsvärde också i framtiden kopplas till göd-&lt;br&gt;selmedelsavgiften och det nu gällande deklarationssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets nuvarande rutiner för uppbörd kan också användas om en avgift&lt;br&gt;införs vid en senare tidpunkt. Jordbruksverket besitter den kunskap m.m.&lt;br&gt;som behövs för att rätt kunna bedöma och avgöra såväl konsekvenser som ef-&lt;br&gt;fekter av både ett gränsvärde och en avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om livsmedelslagen (1971:511)!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 14 och 18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 13, 16, 20 och 30 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, matvara, dryckes-&lt;br&gt;vara, njutningsmedel eller annan va-&lt;br&gt;ra som är avsedd att förtäras av män-&lt;br&gt;niskor med undantag av vara på&lt;br&gt;vilken läkemedelsförordningen&lt;br&gt;(1962:701) äger tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, matvara, dryckes-&lt;br&gt;vara, njutningsmedel eller annan va-&lt;br&gt;ra som är avsedd att förtäras av män-&lt;br&gt;niskor med undantag av vara på vil-&lt;br&gt;ken läkemedelslagen (1992:859) är&lt;br&gt;tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedelstillsats, dels berikningsmedel som är avsett att tillföras livsme-&lt;br&gt;del för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är av-&lt;br&gt;sedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg,&lt;br&gt;smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om&lt;br&gt;berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsråvara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främmande ämne, annat ämne&lt;br&gt;än livsmedelstillsats som, om det in-&lt;br&gt;går i livsmedel, kan utgöra hälsorisk&lt;br&gt;eller förändra livsmedlets normala&lt;br&gt;sammansättning eller beskaffenhet i&lt;br&gt;övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. färdigförpackat livsmedel, livs-&lt;br&gt;medel som utan omedelbart samband&lt;br&gt;med överlämnande till konsument in-&lt;br&gt;neslutits i förpackning, avsedd att&lt;br&gt;brytas först av konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främmande ämne, annat ämne&lt;br&gt;än livsmedelstillsats som, om det in-&lt;br&gt;går i livsmedel, kan utgöra hälsorisk&lt;br&gt;eller förändra livsmedlets normala&lt;br&gt;sammansättning eller beskaffenhet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färdigförpackat livsmedel som&lt;br&gt;saluhdlles skall vara tydligt och otve-&lt;br&gt;tydigt märkt med följande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedlets slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livsmedlets sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livsmedlets nettovikt eller net-&lt;br&gt;tovolym vid förpackningstillfället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anvisning hur livsmedlet skall&lt;br&gt;förvaras, om förvaringssättet är av&lt;br&gt;betydelse för livsmedlets hållbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräknad hållbarhetstid, om&lt;br&gt;denna är begränsad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om märkning av&lt;br&gt;livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förpackarens eller tillverkarens&lt;br&gt;namn eller firma samt hemort eller,&lt;br&gt;om namnet eller firman är allmänt&lt;br&gt;känd, endast namnet, firman eller&lt;br&gt;förkortning därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sådana uppgifter i övrigt av be-&lt;br&gt;tydelse för konsumenterna somföre-&lt;br&gt;skrives av regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan begränsa&lt;br&gt;märkningsskyldigheten enligt första&lt;br&gt;stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan föreskri-&lt;br&gt;va märkning enligt första stycket av&lt;br&gt;annat livsmedel än färdigförpackat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antagas vara otjänligt till&lt;br&gt;människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får inte saluhållas, om&lt;br&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antas vara otjänligt till män-&lt;br&gt;niskoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförts livsmedelstillsats i strid med 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppges hålla en livsmedelsstan- 3. uppges hålla en livsmedelsstan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dard som föreskrivits enligt 7 § men dard som föreskrivits enligt 7 § men&lt;br&gt;icke motsvarar standarden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte motsvarar standarden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ej är märkt enligt 13 §.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. inte är märkt enligt föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelas enligt stöd av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. märkts med uppgift om hållbar-&lt;br&gt;hetstid och denna tid löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbud mot saluhållande gäller dessutom vad som följer av 10&lt;br&gt;och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel får ej utan tillstånd av&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer saluhållas under uppgift att det&lt;br&gt;är särskilt lämpat för människor&lt;br&gt;med behov av särskild kost på grund&lt;br&gt;av ålder, sjukdom eller annat förhåll-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om saluhällande av&lt;br&gt;livsmedel för särskilda näringsända-&lt;br&gt;mål och om naturliga mineralvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den&lt;br&gt;som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 14, 16-20 §§,&lt;br&gt;21 § första stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 21 §&lt;br&gt;andra stycket, 22 § tredje stycket,&lt;br&gt;28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt 13 § eller&lt;br&gt;enligt föreskrift som meddelas med&lt;br&gt;stöd av 13 § lämnar oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter villkor som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 6 § eller 20 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 6, 8, 16, 17 eller&lt;br&gt;19 §,21 § första stycket eller 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 9 eller 10 §, 11 §&lt;br&gt;såvitt avser hantering, 12 §, 20 §,&lt;br&gt;21 § andra stycket, 22 § tredje styck-&lt;br&gt;et, 28 § andra stycket eller 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid märkning enligt föreskrift&lt;br&gt;som meddelas med stöd av 13 § läm-&lt;br&gt;nar oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter villkor som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintres-&lt;br&gt;set uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt sätt,&lt;br&gt;döms till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter en-&lt;br&gt;ligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varasmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-6, 12, 15, 17 och 19 §§ lagen (1985:295) om&lt;br&gt;foder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foder: vara, däri inbegripet vatten, som är avsedd att användas för utfod-&lt;br&gt;ring av djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fodertillsats: dels berikningsmedel som är avsett att tillföras foder för att&lt;br&gt;förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsett att till-&lt;br&gt;föras foder för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt&lt;br&gt;eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos fodret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med foder eller fodertillsats avses&lt;br&gt;dock inte vara på vilken läkemedels-&lt;br&gt;förordningen (1962:701) skall tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med foder eller fodertillsats avses&lt;br&gt;dock inte vara på vilken läkemedels-&lt;br&gt;lagen (1992:859) skall tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertill-&lt;br&gt;satser avsedda för hästar, renar, nöt-&lt;br&gt;kreatur, svin, får, gener, kaniner, fjä-&lt;br&gt;derfä, pälsdjur, hundar, katter och&lt;br&gt;odlad fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för hun-&lt;br&gt;dar, katter eller kaniner, vilka hålls&lt;br&gt;som sällskapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller foder och fodertill-&lt;br&gt;satser avsedda för husdjur och andra&lt;br&gt;djur än husdjur, om de hålls i fången-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte hanteringen i en-&lt;br&gt;skilda hem av foder avsett för säll-&lt;br&gt;skapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foder får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att&lt;br&gt;det kan antas att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skadligt eller annars otjänligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för djuret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gör livsmedel från djur som ut-&lt;br&gt;fodrats med fodret skadligt eller&lt;br&gt;otjänligt som människoföda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid hanteringen medför hälso-&lt;br&gt;risker för människor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har skadlig inverkan på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas fodermjöl eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som foder till andra djur än päls-&lt;br&gt;djur får inte användas hela eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:537.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan vara som framställts av kött&lt;br&gt;frän självdöda djur eller från sjukligt&lt;br&gt;förändrade delar av slaktade djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika och andra kemotera-&lt;br&gt;peutiska medel får tillsättas foder&lt;br&gt;endast för att förebygga, lindra eller&lt;br&gt;bota sjukdom eller sjukdomssymp-&lt;br&gt;tom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter eller upp-&lt;br&gt;ställa villkor för användningen av&lt;br&gt;foder som innehåller medel som av-&lt;br&gt;ses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas&lt;br&gt;endast vara eller ämne som godkänts&lt;br&gt;för ändamålet i fråga. Frågor om&lt;br&gt;godkännande prövas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, av Jordbruksverket. Ett godkän-&lt;br&gt;nande får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av djur som självdött eller som&lt;br&gt;avlivats eller sjukligt förändrade de-&lt;br&gt;lar av slaktade djur. Detsamma gäller&lt;br&gt;fodermjöl eller annan vara som fram-&lt;br&gt;ställts av sådana djur eller djurdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte fisk som&lt;br&gt;används som foder eller foder som&lt;br&gt;har framställts av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Jordbruksverket i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från första stycket&lt;br&gt;när det gäller foder till djur i djur-&lt;br&gt;parker och liknande anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antibiotika eller kemoterapeutis-&lt;br&gt;ka medel får tillsättas foder endast&lt;br&gt;för att förebygga, påvisa, lindra eller&lt;br&gt;bota sjukdom eller sjukdomssymp-&lt;br&gt;tom eller i annat likartat syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om impor-&lt;br&gt;ten, tillverkningen, försäljningen, an-&lt;br&gt;vändningen eller hanteringen i övrigt&lt;br&gt;av foder som innehåller medel som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fodertillsats får användas en-&lt;br&gt;dast sådana varor eller ämnen som&lt;br&gt;tillåts enligt avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som förtecknas i föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, av Jord-&lt;br&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt för försäljning importerar, till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Jordbruksverket&lt;br&gt;får föreskriva att den som importe-&lt;br&gt;rar, tillverkar, eller förpackar foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkar eller förpackar foder eller eller fodertillsatser som skall släppas&lt;br&gt;fodertillsatser skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ut på marknaden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föra sådana anteckningar över lager, tillverkning, inköp och försäljning el-&lt;br&gt;ler annat förfogande som behövs för kontroll av att denna lag eller med stöd&lt;br&gt;av lagen meddelade föreskrifter följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna uppgifter om varan i samband med överlåtelse genom märkning eller&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i första&lt;br&gt;stycket får föreskrivas hur uppgifter&lt;br&gt;som avses i första stycket 3 skall&lt;br&gt;vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Sker sådan överlåtelse,&lt;br&gt;skall vad som sägs i lagen om till-&lt;br&gt;synsmyndighet gälla även länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket utövar tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag och&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter. Jordbruksverket får överlåta&lt;br&gt;åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn&lt;br&gt;inom länet. Jordbruksverket får ock-&lt;br&gt;så överlåta åt andra myndigheter än&lt;br&gt;länsstyrelsen att utöva tillsyn. Om&lt;br&gt;tillsyn överlåts, skall vad som sägs&lt;br&gt;om tillsynsmyndighet i lagen gälla&lt;br&gt;även den myndighet till vilken tillsyn&lt;br&gt;överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 9-11 §. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får vidare ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som av-&lt;br&gt;ses med ett föreläggande eller ett för-&lt;br&gt;bud enligt 14 §, om föreläggandet el-&lt;br&gt;ler förbudet inte efterkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får ta hand&lt;br&gt;om foder och fodertillsatser som up-&lt;br&gt;penbart är avsedda att försäljas eller&lt;br&gt;användas i strid med 3 a § första&lt;br&gt;stycket eller 9-11 §. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten får vidare ta hand om foder&lt;br&gt;och fodertillsatser som avses med ett&lt;br&gt;föreläggande eller ett förbud enligt&lt;br&gt;14 §, om föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett foder eller en fodertillsats tagits om hand, får ägaren under tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kontroll göra varan duglig till utfodring eller använda den för&lt;br&gt;något annat lovligt ändamål. I annat fall skall varan förstöras genom tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens försorg på ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 4 § första stycket, 5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. bryter mot 3 a § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 9-11 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 § första stycket, 5 eller 9-11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äsidosätter förbud eller villkor 3. åsidosätter förbud eller villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelats med stöd av 4 § and- som meddelats med stöd av 4 § and-&lt;br&gt;ra stycket, 5 eller 8 §, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ra stycket eller 8 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådö-&lt;br&gt;mas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 13 § första stycket,&lt;br&gt;14 eller 15 § får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Föreskrifter om överkla-&lt;br&gt;gande av beslut av Jordbruksverket&lt;br&gt;med stöd av ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;4-6 och 8 §§ meddelas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får överkla-&lt;br&gt;gas hos Jordbruksverket. Jordbruks-&lt;br&gt;verkets beslut i ett sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i ären-&lt;br&gt;de som avses i 3 a § tredje stycket,&lt;br&gt;13 § första stycket, 14 eller 15 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Före-&lt;br&gt;skrifter om överklagande av beslut&lt;br&gt;av Jordbruksverket med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt 4, 6 och 8 §§&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen eller av an-&lt;br&gt;nan myndighet till vilken Jordbruks-&lt;br&gt;verket överlåtit att utöva tillsyn får&lt;br&gt;överklagas hos Jordbruksverket.&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut i ett sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976:298)!&lt;br&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1—4, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsäde, dels frö som är avsett till&lt;br&gt;utsäde av potatis (utsädespotatis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsplombering av utsäde, för-&lt;br&gt;valtningsuppgift som innebär kvali-&lt;br&gt;tetskontroll av utsäde, plombering&lt;br&gt;av förpackning med utsäde och ut-&lt;br&gt;färdande av bevis därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsäde med undantag av skogsfrö, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. certifiering av utsäde, förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift som innebär kvalitets-&lt;br&gt;kontroll av utsäde, försegling av för-&lt;br&gt;packning med utsäde och utfärdande&lt;br&gt;av bevis om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag får överlämnas till annan eller&lt;br&gt;föras ut ur landet endast om stats-&lt;br&gt;plombering av utsädet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för statsplombering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag får släppas ut pä marknaden en-&lt;br&gt;dast om certifiering av utsädet har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för certifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag som inte skall statsplomberas&lt;br&gt;får överlämnas till annan endast om&lt;br&gt;utsädet är försett med eller åtföljs av&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om kvalitetsdeklaration följs äger&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer tillträde till lokal eller annat ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Re geringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att utsäde av visst&lt;br&gt;slag som inte skall certifieras får&lt;br&gt;släppas ut pä marknaden endast om&lt;br&gt;utsädet är försett med eller åtföljs av&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av att föreskrifterna&lt;br&gt;om certifiering och kvalitetsdeklara-&lt;br&gt;tion följs har myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer rätt att fä tillträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rymme och får där ta prov. Myndig-&lt;br&gt;heten har rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handlingar som&lt;br&gt;behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger polismyndighet att&lt;br&gt;lämna det biträde som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall statsplombering av utsäde&lt;br&gt;ske enligt 2 §, är den som begär&lt;br&gt;plomberingen skyldig att erlägga av-&lt;br&gt;gift (växtförädlingsavgift) med be-&lt;br&gt;lopp som fastställes av regeringen el-&lt;br&gt;ler myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utsäde av sort som har regi-&lt;br&gt;strerats enligt växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1971:392) uttages växtförädlings-&lt;br&gt;avgift endast om sortinnehavaren till&lt;br&gt;beskattningsmyndighet som avses i&lt;br&gt;6 § avger förklaring på heder och&lt;br&gt;samvete att han ej avser att uppbära&lt;br&gt;ersättning för annans yrkesmässiga&lt;br&gt;utnyttjande av sorten inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om befrielse från eller&lt;br&gt;återbetalning av växtförädlingsavgift&lt;br&gt;vid utförsel eller om återbetalning av&lt;br&gt;växtförädlingsavgift för utsäde av&lt;br&gt;sort som har marknadsförts innan re-&lt;br&gt;gistrering av sorten har skett enligt&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lokaler och andra utrymmen och&lt;br&gt;att där ta prov. Myndigheten har rätt&lt;br&gt;att på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begä-&lt;br&gt;ran lämna den hjälp som behövs vid&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att den som yrkesmässigt för-&lt;br&gt;packar eller bedriver handel med&lt;br&gt;köksväxtutsäde skall göra anmälan&lt;br&gt;om sin verksamhet till Statens ut-&lt;br&gt;sädeskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen avger handling med orik-&lt;br&gt;tig uppgift och därigenom föranleder&lt;br&gt;fara för att växtförädlingsavgift un-&lt;br&gt;dandras döms till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst ett dr. Sker sådan gärning av&lt;br&gt;grov oaktsamhet, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Senaste lydelse 1985:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att första, fjärde och femte styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om varas slag&lt;br&gt;eller sort döms till böter, om inte gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-&lt;br&gt;balken får påföljd för brott enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen ådö-&lt;br&gt;mas, om den misstänkte häktats eller&lt;br&gt;erhållit del av åtal för brottet inom&lt;br&gt;fem år från brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § andra&lt;br&gt;stycket skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;tillämpas på brott enligt första styck-&lt;br&gt;et första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till Utsädeskontrollen&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift om en varas&lt;br&gt;slag eller sort döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § första stycket dömes&lt;br&gt;till böter, om ej gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som varit föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket, skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det ej är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. Detsamma gäller utbyte av&lt;br&gt;sådant brott. I stället för varan kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott enligt första stycket, skall han&lt;br&gt;förpliktas erlägga växtförädlings-&lt;br&gt;avgift som har undandragits genom&lt;br&gt;brottet och ersätta tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten kostnader för undersökning av&lt;br&gt;taget prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 § första&lt;br&gt;stycket eller 3 § första stycket döms&lt;br&gt;till böter, om inte gärningen är be-&lt;br&gt;lagd med straff i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara som varit föremål för brott&lt;br&gt;mot föreskrift, meddelad med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket, skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obilligt. Detsamma gäller utbyte av&lt;br&gt;sådant brott. I stället för varan kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott enligt första stycket, skall han&lt;br&gt;ersätta tillsynsmyndigheten kostna-&lt;br&gt;der för undersökning av taget prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Senaste lydelse 1979:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att sista stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om provtagning på djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag avser kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar&lt;br&gt;samt kontroll av användningen av läkemedel vid uppfödningen av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera vis-&lt;br&gt;sa smittsamma djursjukdomar får regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Statens jordbruksverk efter samråd med Statens veterinärmedicinska&lt;br&gt;anstalt föreskriva eller i det särskilda fallet besluta om provtagning eller&lt;br&gt;undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera användningen av läkemedel och andra ämnen eller be-&lt;br&gt;redningar med liknande verkan vid uppfödningen av djur får regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Statens livsmedelsverk föreskriva eller i det&lt;br&gt;särskilda fallet besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Provtagning eller undersökning enligt 2 § får utföras av veterinär eller&lt;br&gt;annan person som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jord-&lt;br&gt;bruksverket eller Livsmedelsverket bestämmer på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. djur och djurkroppar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mjölk som levereras till mejeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annat material som regeringen eller, efter regeringens bestämmande,&lt;br&gt;Jordbruksverket eller Livsmedelsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av ägare&lt;br&gt;eller annan rättsinnehavare och skall genomföras på ett sätt som innebär så&lt;br&gt;små olägenheter som möjligt för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vad den som föder upp djur skall iaktta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra anteck-&lt;br&gt;ningar om verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till en veterinär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. krav på hygien i djurhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare före-&lt;br&gt;skriva eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyt-&lt;br&gt;tas från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för djurägare att betala ersättning för provtagning&lt;br&gt;och undersökning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För provtagning eller undersökning enligt denna lag har den som utför&lt;br&gt;provtagningen eller undersökningen rätt att få tillträde till områden, anlägg-&lt;br&gt;ningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djur-&lt;br&gt;kroppar, mjölk eller annat material förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att provtagningen&lt;br&gt;eller undersökningen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Till böter döms den djurägare som inte fullgör skyldigheten enligt 6 § Bilaga 3&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut i enskilda fall av Jordbruksverket eller Livsmedelsverket enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om EEG-handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller marknadsföring av handelsgödsel under särskild beteck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EEG - handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Handelsgödsel som uppfyller särskilda villkor i fråga om innehåll, sam-&lt;br&gt;mansättning, egenskaper, beteckning, förpackning och märkning får mark-&lt;br&gt;nadsföras under beteckningen EEG-handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får&lt;br&gt;föreskriva att den som marknadsför handelsgödsel skall göra anmälan om sin&lt;br&gt;verksamhet till Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Jordbruksverket utövar tillsynen över efterlevnaden av denna lag och fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelats med stöd av lagen. Jordbruksverket får överlåta åt&lt;br&gt;länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tillsynen har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, lo-&lt;br&gt;kaler och andra utrymmen där handelsgödsel hanteras och där göra undersök-&lt;br&gt;ningar och ta prover. En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplys-&lt;br&gt;ningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden eller förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som på Jordbruksverkets uppdrag utför provtagning och analyserar&lt;br&gt;prov av EEG-gödselmedel skall genomföra provtagningen och analyserna en-&lt;br&gt;ligt de metoder som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jord-&lt;br&gt;bruksverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket, får&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter får tas ut för kontroll som utövas enligt denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Länsstyrelsens beslut i ärende som avses i 5 § första stycket eller 6 §&lt;br&gt;får överklagas hos Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Jordbruksverket i sådant ärende får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift, väg-&lt;br&gt;trafikskatt, växtförädlingsavgift, till-&lt;br&gt;fällig förmögenhetsskatt och miljöav-&lt;br&gt;gift enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1972:435) om överlastavgift, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1973:601), utsädes-&lt;br&gt;lagen (1976:298) och lagen (1986:&lt;br&gt;1225) om tillfällig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt för livförsäkringsbolag, under-&lt;br&gt;stödsföreningar och pensionsstif-&lt;br&gt;telser, vägtrafikskattelagen (1988:&lt;br&gt;327) samt lagen (1990:613) om mil-&lt;br&gt;jöavgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;vid energiproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift, väg-&lt;br&gt;trafikskatt, tillfällig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt och miljöavgift enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift, vägtrafikskattelagen&lt;br&gt;(1973:601) och lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföre-&lt;br&gt;ningar och pensionsstiftelser, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1988:327) samt lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på ut-&lt;br&gt;släpp av kväveoxider vid energipro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag................................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 .... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning............................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Livsmedel ....................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Behovet av anpassning............................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 EES-anpassning av livsmedelslagens märknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser.................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Marknadsföring av livsmedel ....................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 EES-anpassning av livsmedelslagens bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om specialdestinerade livsmedel m.m.................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Behovet av föreskrifter under en övergångsperiod.......... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Foder .......................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Behovet av ytterligare anpassning .................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Foder till vissa djurslag ........................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Foder får inte ha skadlig inverkan på miljön.............. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Förtydligande av förbudet att använda självdöda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djur till foder .................................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Utökade möjligheter att meddela föreskrifter om foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innehåller antibiotika m.m....................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Bara fodertillsatser som tillåts enligt EES-avtalet får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas..................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Anpassning av terminologin samt uppgiftsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid överlåtelse av foder ........................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Jordbruksverket får överlåta tillsyn.................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Utsäde.......................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 EG:s bestämmelser och den svenska lagstiftningen......... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Behovet av anpassning............................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 EES-anpassning av terminologin på utsädesområdet........ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Växtförädlingsavgiften tas bort ...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 EES-anpassning av reglerna om export av utsäde.......... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Lagstöd införs för provtagning på djur .................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Lagstöd införs för kontroll av hälsoläget bland djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och användningen av läkemedel på djur................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Djur som kan bli föremål för provtagning ............... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Hälsoövervakning och villkor för livdjursförsäljning ....... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Kostnaderna för provtagningen...................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Handelsgödsel .................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 EG:s bestämmelser .............................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Behovet av lagstiftning............................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Utformningen av svenska regler ..................... 50 &amp;nbsp;Prop. 1992/93:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Tillsyn ...................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Avgifter för kontrollen av handelsgödsel................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Införande av gränsvärde för kadmium i handelsgödsel....... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ikraftträdande..................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Upprättade lagförslag................................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Specialmotivering .................................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) ............ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Lagom ändring i lagen (1985:295) om foder............. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)............... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Lag om provtagning på djur ........................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Lag om EEG-handelsgödsel ........................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan....................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Beslut .......................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur Lagrådets protokoll den 2 november 1992 ............. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992 .. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Anmälan av lagrådsyttrande............................ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Införlivande av EES-avtalets bestämmelser om vin och sprit...... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Fiske........................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Kostnadskonsekvenser............................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan....................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut .......................................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag ......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:14).......... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 De remitterade förslagen.......................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42229, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om införande av gränsvärde för kadmium i handelsgödsel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om införande av gränsvärde för kadmium i handelsgödsel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om införlivande av EES-avtalets bestämmelser om vin och sprit (avsnitt 2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om införlivande av EES-avtalets bestämmelser om vin och sprit (avsnitt 2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:58:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:58:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03119</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__119.pdf</filnamn>
<filstorlek>3827247</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i livsmadelslagen (1971:511) m.fl. lagar i anledning av EES-avtalet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C9D1ABAD-1196-471D-97BD-52BB25A31863</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JoU6</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JoU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i vissa lagar på jordbruksområdet i anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU11</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i livsmedelslagen med anledning av EES-avtalet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>