<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2253800</hangar_id>
 <dok_id>GG03112</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>112</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:112</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:30</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:23</publicerad>
 <titel>Personlig skyddsutrustning för privat bruk</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:112&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Personlig skyddsutrustning för privat bruk&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03112/prop_199293__112-1.png" style="width:42pt;height:34pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03112/prop_199293__112-2.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har statsrådet Odell varit föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Odell&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det regelverk som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samar-&lt;br&gt;betsområde (EES) ingår ett direktiv om personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på både personlig skyddsutrustning som används&lt;br&gt;i arbetslivet och sådan som nyttjas privat. Förslag till ändringar i arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen (1977:1160, omtryckt 1991:677), som får betydelse för anpassningen&lt;br&gt;till direktivet av svenska regler på arbetslivets område, har lämnats i proposi-&lt;br&gt;tion 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;br&gt;Denna proposition avser därför överförandet av direktivet till svensk rätt&lt;br&gt;vad avser dess tillämplighet på personlig skyddsutrustning för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning avser att säkerställa att bara så-&lt;br&gt;dan skyddsutrustning (exempelvis hjälmar, skyddsglasögon och inandnings-&lt;br&gt;skydd) som uppfyller i direktivet närmare angivna ”grundläggande säker-&lt;br&gt;hetskrav” släpps ut på marknaden och används. I praktiken kommer säker-&lt;br&gt;hetskraven i stor utsträckning att bestämmas i s.k. CEN-standarder. Genom&lt;br&gt;att ställa upp enhetliga regler för personlig skyddsutrustning skall direktivet&lt;br&gt;också främja fri rörlighet för sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen att EES-avtalet, i vad gäller personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning för privat bruk, införlivas med svensk rätt genom en sär-&lt;br&gt;skild fullmaktslag. Där skall regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter, som närmare anger vilka&lt;br&gt;krav i fråga om säkerhet m.m. som sådan utrustning skall uppfylla. En nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsidkare skall få tillhandahålla bara sådan personlig skyddsutrustning som Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;uppfyller föreskrivna krav. Förslaget innehåller vidare regler om straff och&lt;br&gt;om tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av avtalet med svenska regler avses sedan i stor utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna del ske först genom Konsumentverkets kommande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen (1988:1604, ändrad senast 1991:358) skall enligt&lt;br&gt;förslaget också i fortsättningen vara tillämplig på personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen avses träda i kraft den dag som regeringen bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Personlig skyddsutrustning för privat bruk&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det regelverk som omfattas av EES-avtalet ingår ett EG-direktiv om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med överväganden om på vilket sätt direktivet - i vad av-&lt;br&gt;ser dess tillämplighet på konsumentområdet - bör införlivas med svensk rätt&lt;br&gt;utarbetades under våren 1992 inom Civildepartementet. Promemorian (Ds&lt;br&gt;1992:64) Personlig skyddsutrustning på konsumentområdet - en EG-anpass-&lt;br&gt;ning till följd av EES-avtalet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till propositionen har fogats direktivet i svensk översättning som bilaga 1,&lt;br&gt;ett schema över det s.k. certifieringsförfarandet som bilaga 2, promemorians&lt;br&gt;lagförslag som bilaga 3 samt en sammanställning över remissyttrandena som&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr C92/624/RÄ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag faller inom Lagrådets granskningsområde. Lagför-&lt;br&gt;slaget är uppbyggt på samma sätt som det förslag till lag om leksakers säker-&lt;br&gt;het som regeringen tidigare i dag har beslutat att genom proposition föreslå&lt;br&gt;riksdagen. Sistnämnda lagförslag har granskats av Lagrådet. De synpunkter&lt;br&gt;som lagrådet därvid har fört fram har beaktats också i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende. Mot bakgrund härav får lagförslaget anses vara av sådan beskaffen-&lt;br&gt;het att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. En remiss till Lagrådet bör&lt;br&gt;därför kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 EES-avtalet och EG:s rättsakter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med de övriga sex EFTA-länderna undertecknat ett&lt;br&gt;avtal med EG och dess medlemsländer om ett europeiskt ekonomiskt samar-&lt;br&gt;betsområde (EES). Avsikten är att avtalet skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993, samtidigt som EG:s s.k. inre marknad fullbordas. Regeringen har i&lt;br&gt;prop. 1991/92:170 föreslagit riksdagen att godkänna EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet skapas ett samarbetsområde där varor, tjänster, per-&lt;br&gt;soner och kapital skall kunna röra sig fritt över gränserna. Man talar om de&lt;br&gt;fyra friheterna. Samarbetet skall ske på grundval av de delar av EG:s regel-&lt;br&gt;verk som har bedömts relevanta för ett deltagande i EG:s inre marknad.&lt;br&gt;Dessa regler har integrerats i EES-avtalet och skall inordnas i EFTA-länder-&lt;br&gt;nas rättsordningar. Genom EES-avtalet har således Sverige och övriga&lt;br&gt;EFTA-länder förbundit sig att med relevanta anpassningar införliva stora&lt;br&gt;delar av EG:s regelverk i sin rättsordning. Enhetliga regler skall gälla inom&lt;br&gt;hela samarbetsområdet. I anslutning till EES-avtalet har Sverige också un-&lt;br&gt;dertecknat tre avtal med de övriga EFTA-länderna, genom vilka det bl.a.&lt;br&gt;upprättas en övervakningsmyndighet och en domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet består av en huvuddel, som motsvarar den s.k. primära EG- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;rätten, dvs. Romfördraget - ett ramfördrag som kan betecknas som EG:s&lt;br&gt;grundlag - med följdförfattningar. I avtalets huvuddel finns dessutom be-&lt;br&gt;stämmelser om samarbetets mål och medel samt om gemensamma organ för&lt;br&gt;beslutsfattande, samråd, administration och utveckling. I bilagor till avtalet&lt;br&gt;är delar av den s.k. sekundära EG-rätten införda, dvs. direktiv, förord-&lt;br&gt;ningar, beslut och rekommendationer. Därvid tillämpas en hänvisningstek-&lt;br&gt;nik, som innebär att EG:s regler inte återges i sin helhet utan enbart i form&lt;br&gt;av referenser. Direktiven publiceras dock även på svenska. Bilagorna inne-&lt;br&gt;håller också - för att rättsakterna skall kunna tillämpas inom EES - dels spe-&lt;br&gt;cifika anpassningar som hänför sig till enskilda rättsakter, dels anpassningar&lt;br&gt;som är giltiga för flera rättsakter. I ett stort antal fall innehåller rättsakterna&lt;br&gt;också institutionella bestämmelser och procedurregler som har anpassats i&lt;br&gt;avtalet för att kunna tillämpas inom EES (se prop. 1991/92:170 s. 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om varors fria rörlighet slås fast i artiklarna 8 och 11 i EES-avta-&lt;br&gt;let. Artikel 11 motsvarar artikel 30 i Romfördraget, där kvantitativa import-&lt;br&gt;restriktioner och ”åtgärder med motsvarande verkan” förbjuds. Begreppet&lt;br&gt;”åtgärder med motsvarande verkan” skall förstås mot bakgrund av den rätts-&lt;br&gt;utveckling som har skett inom EG (jfr artikel 6 i EES-avtalet). EG-domsto-&lt;br&gt;len har uttolkat begreppet i en lång serie avgöranden. Genom ett avgörande&lt;br&gt;år 1974 (”Dassonvilledomen”) lades grunden för en mycket vidsträckt tolk-&lt;br&gt;ning. I princip innefattar begreppet alla nationella åtgärder som kan verka&lt;br&gt;hämmande på importen från andra medlemsländer. Exempel på sådana åt-&lt;br&gt;gärder kan vara tekniska föreskrifter om provning och kontroll. En ingående&lt;br&gt;redogörelse för de rättsliga principerna för varors fria rörlighet inom EG ges&lt;br&gt;i departementspromemorian (Ds 1990:76) Romfördragets artikel 30. Artik-&lt;br&gt;larna 8 och 11 i EES-avtalet, liksom övriga bestämmelser i huvuddelen av&lt;br&gt;avtalet, föreslås i prop. 1991/92:170 bli införlivade med svensk rätt genom&lt;br&gt;en lag om EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som rättsligt kännetecknar direktiven är att de binder ifrågavarande&lt;br&gt;stater med avseende på det resultat som skall uppnås. Men de överlåter i&lt;br&gt;princip till de nationella myndigheterna att välja tillvägagångssätt och medel&lt;br&gt;för detta. Med det förbehållet måste direktiven således överföras till natio-&lt;br&gt;nell rätt. Enligt artikel 7 i EES-avtalet förbinder sig de avtalsslutande par-&lt;br&gt;terna att med sin interna rättsordning införliva rättsakter i avtalet som mot-&lt;br&gt;svarar direktiv på det sätt som parterna finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av sekundärlagstiftningen på konsumentområdet utgörs av di-&lt;br&gt;rektiv. Förordningar saknas helt. Därutöver finns några rekommendationer.&lt;br&gt;Sekundärlagstiftningen på konsumentområdet i fråga om produktsäkerhet&lt;br&gt;omfattar dels ett generellt direktiv om produktsäkerhet, som antogs den 29&lt;br&gt;juni 1992 (och som ännu inte ingår i EES-avtalet), dels tidigare antagna di-&lt;br&gt;rektiv om farliga livsmedelsimitationer, leksakers säkerhet samt buller från&lt;br&gt;hushållsapparater. Hit hör även ett direktiv om personlig säkerhetsutrust-&lt;br&gt;ning till den del det avser sådan utrustning som används i privatlivet. Det&lt;br&gt;skall tilläggas att det också finns konsumentdirektiv utanför produktsäker-&lt;br&gt;hetsområdet, exempelvis om vilseledande reklam, reklam i radio och televi-&lt;br&gt;sion, benämning av textilier, hushållsapparaters energiförbrukning samt&lt;br&gt;prisinformation. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Den nya harmoniseringsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1985 togs inom EG ett beslut om en ny metod för utformningen av sådana&lt;br&gt;direktiv som reglerar produkters beskaffenhet, provning och kontroll (pro-&lt;br&gt;duktdirektiv). Ett syfte med den nya metoden var bl.a. att effektivisera och&lt;br&gt;öka takten i direktivarbetet och att därmed minska antalet tekniska handels-&lt;br&gt;hinder. Den traditionella harmoneringsmetoden hade inneburit att direkti-&lt;br&gt;ven innehöll en mångfald av tekniska detaljer, vilket bl.a. kom att medföra&lt;br&gt;att harmoniseringsarbetet blev tidskrävande och därmed framskred lång-&lt;br&gt;samt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiv som har utformats enligt den nya metoden innehåller bin-&lt;br&gt;dande, relativt allmänt hållna, ”väsentliga säkerhetskrav” (eller liknande) på&lt;br&gt;produkterna i fråga. Utformningen av de tekniska specifikationerna, vilka&lt;br&gt;skall säkerställa att produkterna uppfyller direktivens säkerhetskrav, över-&lt;br&gt;lämnas åt de europeiska standardiseringsorganen (CEN och CENELEC).&lt;br&gt;En standard behåller sin karaktär av frivillig överenskommelse, men får en-&lt;br&gt;ligt direktiven den rättsverkan att produkter som har utformats enligt den&lt;br&gt;förutsätts uppfylla de grundläggande säkerhetskraven. Alla produkter som&lt;br&gt;uppfyller säkerhetskraven har rätt till marknadstillträde. Olikartade utför-&lt;br&gt;anden kan godtas, under förutsättning att produkterna uppfyller säkerhets-&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje direktiv innehåller dessutom bestämmelser för hur en tillverkare el-&lt;br&gt;ler importör skall visa att produkten uppfyller kraven. Inom EG används en&lt;br&gt;särskild term för kontroll av att produkter uppfyller ställda krav, nämligen&lt;br&gt;bedömning av överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i den nya metoden är att en tillverkare som har utformat en&lt;br&gt;produkt i enlighet med en standard i vissa fall skall kunna intyga detta genom&lt;br&gt;en s.k. tillverkardeklaration, dvs. ett bevis om överensstämmelse, som veri-&lt;br&gt;fierar att aktuella krav är uppfyllda. Om produkten inte har tillverkats i en-&lt;br&gt;lighet med en standard, skall den kontrolleras (s.k. typkontroll) av ett certi-&lt;br&gt;fieringsorgan, dvs. ett fristående organ (s.k. anmält organ) som bekräftar att&lt;br&gt;en produkt, process eller tjänst uppfyller kraven i något annat regelgivande&lt;br&gt;dokument. Ett intyg från ett sådant organ utgör även det ett bevis om över-&lt;br&gt;ensstämmelse. Enligt vissa direktiv skall typkontroll göras även av produkter&lt;br&gt;som överensstämmer med standard.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 EG:s program för provning och kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till den nya harmoniseringsmetoden antog EG år 1989&lt;br&gt;en resolution om principer för bedömning av överensstämmelse. Därigenom&lt;br&gt;fastställdes principer för hur den som släpper ut produkter på marknaden&lt;br&gt;skall visa att produkterna verkligen uppfyller säkerhetskraven. En strävan&lt;br&gt;är att godtagande av bevis om överensstämmelse skall vara grundat på för-&lt;br&gt;troende för provningsresultat och certifieringar. Det innebär bl.a. att stan-&lt;br&gt;darder har utarbetats för provnings- och certifieringsorganens - de anmälda&lt;br&gt;organens - kompetens. Sådana organ skall dessutom visa att de uppfyller&lt;br&gt;kraven. Ett annat viktigt inslag i programmet är att system för ömsesidiga&lt;br&gt;godtaganden bör vara öppna för alla kompetenta organ, både offentliga och&lt;br&gt;privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt resolutionen skall vid utformningen av direktiv valet av kontrollme- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;tod för produkter göras med hänsyn till bl.a. produkternas farlighet. Hur&lt;br&gt;direktiven skall utformas har ytterligare preciserats genom ett beslut år 1990&lt;br&gt;om ”moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstäm-&lt;br&gt;melse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv”. Härigenom&lt;br&gt;fastställdes ett begränsat antal moduler, som i fortsättningen skall användas&lt;br&gt;i sådana direktiv, samt principer för när varje modul skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkter som överensstämmer med gällande krav skall av tillverkaren&lt;br&gt;eller importören förses med ett EG-märke innan de släpps ut på marknaden.&lt;br&gt;En förutsättning är då att vederbörande också har följt det förfarande som&lt;br&gt;direktivet anger för att visa överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organ som utför certificering och övervakning av kvalitetssystem m.m.&lt;br&gt;(dvs. de anmälda organen) utses av medlemsstaterna och anmäls till EG-&lt;br&gt;kommissionen. Medlemsstaterna svarar för att de anmälda organen uppfyl-&lt;br&gt;ler vissa krav på kompetens m.m. De anmälda organen utför dock inte sina&lt;br&gt;uppgifter på medlemsstaternas vägnar. Företag som vill ha sina produkter&lt;br&gt;kontrollerade har rätt att vända sig till vilket organ som helst. När det krävs&lt;br&gt;medverkan av ett anmält organ, skall det normalt av EG-märkningen framgå&lt;br&gt;vilket organ som har medverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillverkare utanför EG kan förse sina produkter med EG-märke un-&lt;br&gt;der förutsättning att dessa uppfyller kraven i respektive direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för den nya harmoniseringsmetoden och EG:s program&lt;br&gt;för bedömning av överensstämmelse är att en produkt som har provats och&lt;br&gt;godkänts i ett EG-land automatiskt skall ha tillträde till hela EG-markna-&lt;br&gt;den. En EG-märkt produkt skall kunna cirkulera fritt mellan medlemslän-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär på varuområdet att Sverige och övriga EFTA-länder&lt;br&gt;övertar EG:s gemensamma föreskrifter och produktkrav, principen att er-&lt;br&gt;känna nationella likvärdiga regler (den s.k. Cassis de Dijon-principen) samt&lt;br&gt;EG:s system för att fastställa hur produkter skall provas, kontrolleras och&lt;br&gt;märkas. Detta innebär vissa ändringar i förhållande till situationen i Sverige&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s produktregler syftar, som framgått, till att upprätthålla viss väsentlig&lt;br&gt;säkerhet och samtidigt trygga den fria varucirkulationen. Ordningen med&lt;br&gt;bedömning av varors överensstämmelse med angivna regler samt provning&lt;br&gt;och kontroll av varor skiljer sig i stora delar från det nuvarande svenska sy-&lt;br&gt;stemet med förhandsgodkännande och myndighetskontroll. På de områden&lt;br&gt;där det EG-system som har redovisats tidigare (avsnitt 1.2 och 1.3) till följd&lt;br&gt;av EES-avtalet kommer att införas, försvinner således det traditionella&lt;br&gt;svenska systemet. EG:s system förutsätter vidare att de nationella myndig-&lt;br&gt;heterna i medlemsstaterna aktivt övervakar att de produkter som förekom-&lt;br&gt;mer på marknaden uppfyller de krav som är angivna i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med EES-avtalet kommer svenska intressenter att fullt ut kunna&lt;br&gt;delta i den inre marknaden på lika villkor. Svenska anmälda organ kommer&lt;br&gt;att kunna genomföra kontroller som accepteras i hela EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Former för samarbete på konsumentområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalets inledning uttalar avtalsparterna att de är fast beslutna att&lt;br&gt;främja konsumenternas intressen och stärka deras ställning på marknaden i&lt;br&gt;syfte att uppnå en högre grad av konsumentskydd. Längre fram (i artikel 78)&lt;br&gt;sägs att parterna skall stärka och bredda samarbetet på konsumentskydds-&lt;br&gt;området. I ett särskilt protokoll till avtalet (nr 31; jfr EES-avtalet artikel 84)&lt;br&gt;har vissa bestämmelser tagits in om detta samarbete. Det hänvisas där till tre&lt;br&gt;dokument som alla har detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första dokumentet är en rådsresolution av år 1989 som anger att EG-&lt;br&gt;kommissionen bör prioritera vissa områden som anses vara särskilt viktiga&lt;br&gt;för konsumenterna. Prioriterade områden är sålunda bättre representation&lt;br&gt;för konsumenterna, integrering av konsumentpolitiken i andra politikområ-&lt;br&gt;den, säkrare produkter, bättre information och utbildning samt större möj-&lt;br&gt;ligheter att få tvister lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra dokumentet är en treårig handlingsplan av år 1990 för konsu-&lt;br&gt;mentpolitiken inom EG för åren 1990-1992. Planen tar sikte på frågor som&lt;br&gt;är väsentliga för att den inre marknaden skall bli verklighet år 1993. Planen&lt;br&gt;innebär att kommissionen skall öka ansträngningarna för att se till att redan&lt;br&gt;beslutade regler införs i medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje dokumentet är en resolution av år 1988 om ökat konsumentdel-&lt;br&gt;tagande i standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär samarbetsåtagandet i avtalet att EFTA-länderna skall&lt;br&gt;ges möjlighet att delta i framtida gemenskapsaktiviteter på konsumentområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 EG:s direktiv om personlig skyddsutrustning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalets varuavsnitt (artikel 23) hänvisas i fråga om tekniska föreskrif-&lt;br&gt;ter, standarder, provning och certifiering till särskilda bestämmelser och ar-&lt;br&gt;rangemang i bilaga II. I de omkring 650 EG-rättsakter som är antecknade i&lt;br&gt;bilagan ingår ett direktiv som rör personlig skyddsutrustning (bilaga II, av-&lt;br&gt;snitt XXII). Detta direktiv - rådets direktiv (89/686/EEG) av den 21 decem-&lt;br&gt;ber 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning - omfattas av den nya harmoniseringsmetoden inom EG,&lt;br&gt;liksom av EG:s program för provning och kontroll (som har redovisats tidi-&lt;br&gt;gare i avsnitt 1.2 och 1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i fortsättningen talas om ”direktivet” avses det nu nämnda direkti-&lt;br&gt;vet så som det är intaget i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär direktivet att personlig skyddsutrustning som&lt;br&gt;säljs inom EG efter den 1 juli 1992 måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppfylla vittomfattande säkerhetskrav, baserade på skilda nivåer och&lt;br&gt;klasser av skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vissa fall vara typgodkända av godkänt laboratorium eller uppfylla Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;andra godkända tillverkningsmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vara EG-märkta och märkta med information om tillverkaren samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ha bruksanvisning på mottagarlandets officiella språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de viktigaste principerna i direktivet närmare. Ytter-&lt;br&gt;ligare beskrivningar ges i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på vaije utrustning som är avsedd att bäras eller hål-&lt;br&gt;las av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker. Det&lt;br&gt;gäller också för kombinerad skyddsutrustning och utbytbara säkerhetskom-&lt;br&gt;ponenter som är väsentliga för en tillfredsställande funktion. Direktivet gäl-&lt;br&gt;ler inte för personlig skyddsutrustning som omfattas av andra direktiv med&lt;br&gt;syfte att uppnå samma mål i fråga om tillhandahållande, fri rörlighet för va-&lt;br&gt;ror och säkerhet. Dessutom undantas viss närmare angiven utrustning från&lt;br&gt;direktivets tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet synes på konsumentområdet ha betydelse för skyddsutrustning&lt;br&gt;med i huvudsak tre olika användningsområden. Ett område gäller hobbyar-&lt;br&gt;beten av olika slag, såsom sågning, borrning, slipning och målning. Den per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning som det här handlar om har till syfte att skydda mot&lt;br&gt;de risker som är förknippade med att man använder vissa verktyg eller red-&lt;br&gt;skap (exempelvis elslipar och motorsågar) eller visst material (t.ex. giftiga&lt;br&gt;limmer eller färger), eller utför rörelser som kan vara skadliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat användningsområde för personlig skyddsutrustning i privatlivet är&lt;br&gt;sport, idrott och friluftsliv. Här kan som exempel på skyddsutrustning med&lt;br&gt;ett stort användningsområde nämnas hjälmar av olika slag, skydd för knän&lt;br&gt;och andra delar av kroppen, liksom räddningsvästar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet täcker också sådan skyddsutrustning som har till främsta upp-&lt;br&gt;gift att skydda mot skador som kan uppstå i situationer som människor mer&lt;br&gt;eller mindre ofrivilligt kan hamna i. Som exempel kan nämnas skydd mot&lt;br&gt;överfall och andra brott mot person (utrustning för självförsvar omfattas&lt;br&gt;dock inte), skydd mot skador på grund av naturkatastrofer samt - för andra&lt;br&gt;personer än sådana som ingår i militära förband - skydd mot skador på grund&lt;br&gt;av krigshandlingar (så synes exempelvis gasmasker avsedda för civilbefolk-&lt;br&gt;ningen omfattas av direktivet, jfr direktivets bilaga 1 punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda staterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa&lt;br&gt;att personlig skyddsutrustning kan släppas ut på marknaden och tas i bruk&lt;br&gt;endast om den ger skydd i fråga om användarnas hälsa, utan att det inverkar&lt;br&gt;negativt på hälsa och säkerhet för andra människor, husdjur eller varor.&lt;br&gt;Detta gäller när utrustningen underhålls på rätt sätt och används för avsett&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning måste uppfylla i direktivet närmare angivna&lt;br&gt;krav. Dessa är av tre slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna krav som tillämpas på all personlig skyddsutrustning (t.ex.&lt;br&gt;att material och delar som ingår i sådan utrustning skall vara lämpliga, lik-&lt;br&gt;som att information skall lämnas om förvaring, användning, rengöring och&lt;br&gt;underhåll m.m. av utrustningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kompletterande krav, gemensamma för flera slag eller typer av skydds-&lt;br&gt;utrustning (exempelvis för ansikte, ögon och andningsorgan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Speciella ytterligare krav för särskilda risker (t.ex. skydd mot meka-&lt;br&gt;niska stötar, drunkning, buller, kyla och elektriska chocker).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder att säkerställa att säkerhetskraven är uppfyllda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den övervägande delen av personlig skyddsutrustning krävs att tillverk-&lt;br&gt;ningen sker enligt något av följande alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillverkning enligt en harmoniserad europeisk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillverkning enligt andra tekniska specifikationer, under förutsättning&lt;br&gt;att de har blivit kontrollerade av ett anmält organ inom ramen för EG:s sy-&lt;br&gt;stem för typkontroll. Typkontroll krävs dock inte i fråga om skyddsutrust-&lt;br&gt;ning av enkelt slag, om konstruktören utgår från att användaren själv kan&lt;br&gt;bedöma skyddsnivån mot de minimala riskerna, vilkas gradvisa effekt an-&lt;br&gt;vändaren på ett säkert sätt kan identifiera i god tid. Men också sådan skydds-&lt;br&gt;utrustning skall uppfylla de grundläggande säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att EG och EFTA har givit mandat till den internationella&lt;br&gt;standardiseringsorganisationen CEN att utarbeta standarder för personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning. Ett mandat omfattar huvudskydd (för både yrkesmässigt&lt;br&gt;och privat bruk), ögonskydd (yrkesmässigt), ansiktskydd (yrkesmässigt),&lt;br&gt;hörselskydd och andningsskydd (yrkesmässigt och privat), hand- och arm-&lt;br&gt;skydd (yrkesmässigt), fot- och benskydd (yrkesmässigt), kroppsskydd (yr-&lt;br&gt;kesmässigt), skydd mot drunkning, liksom fallskydd (yrkesmässigt) samt&lt;br&gt;kombinerade skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på konsumentprodukter som inte omfattas av standardise-&lt;br&gt;ringsmandatet kan nämnas sport- och idrottsartiklar som exempelvis skydds-&lt;br&gt;skor (sportskor, bl.a. fotbollsskor), fallskydd (t.ex. livlina som används vid&lt;br&gt;segling för att fästa seglaren vid båten vid risk för fall överbord) samt ögon-&lt;br&gt;skydd (skydd mot blåljus i solglasögon för människor som är starropere-&lt;br&gt;rade).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG och EFTA bereds för närvarande frågan om ytterligare standar-&lt;br&gt;diseringsmandat på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifieringsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan personlig skyddsutrustning får släppas ut på marknaden måste tillver-&lt;br&gt;karen eller den som företräder honom inom gemenskapen samla viss i direk-&lt;br&gt;tivet närmare angiven dokumentation, som vid behov skall kunna inges till&lt;br&gt;behöriga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet uppställer utöver detta mer eller mindre långtgående krav på&lt;br&gt;tillverkaren att bekräfta - certifiera - att utrustningen motsvarar uppställda&lt;br&gt;säkerhetsnormer. Vilka krav som därvid måste uppfyllas är beroende av vad&lt;br&gt;slags utrustning det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För personlig skyddsutrustning av enkelt slag (exempelvis trädgårds- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;handskar och solglasögon) måste tillverkaren utfärda en försäkran om över-&lt;br&gt;ensstämmelse, som intygar att utrustningen överensstämmer med de grund-&lt;br&gt;läggande säkerhetskraven. En EG-försäkran om överensstämmelse skall&lt;br&gt;upprättas på en särskild blankett (som återges i en bilaga till direktivet). Syf-&lt;br&gt;tet med försäkran är att den skall föreläggas behöriga myndigheter. I direkti-&lt;br&gt;vet anges närmare vilken utrustning som skall hänföras till ”enkel” sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För komplicerad skyddsutrustning, avsedd att skydda mot livsfara eller&lt;br&gt;mot allvarlig permanent skada (preciserade på visst sätt i direktivet; som ex-&lt;br&gt;empel kan nämnas tryckluftsutrustning, andningsskydd med filter, säker-&lt;br&gt;hetssele med lina samt motorcykelhjälm), måste tillverkaren (eller den som&lt;br&gt;representerar honom inom gemenskapen) lämna ut utrustningen för typ-&lt;br&gt;kontroll. Denna skall sedan följas av antingen en kvalitetskontroll av den fär-&lt;br&gt;diga produkten eller en ansökan om godkännande av tillverkarens eget kvali-&lt;br&gt;tetskontrollsystem. Även för komplicerad skyddsutrustning måste tillverka-&lt;br&gt;ren utfärda en försäkran om överensstämmelse. Begreppet ”komplicerad&lt;br&gt;skyddsutrustning” definieras närmare i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typkontrollen är en procedur som utförs av ett anmält organ (i direktivet&lt;br&gt;benämnt ”anmält” eller ”godkänt” kontrollorgan) för att konstatera och in-&lt;br&gt;tyga att en prototyp uppfyller de relevanta kraven i direktivet. En lista som&lt;br&gt;upptar alla sådana organ inom gemenskapen publiceras fortlöpande i Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll av den färdiga produkten innebär att ett anmält organ&lt;br&gt;skall intyga att utrustningen överensstämmer med den godkända prototypen&lt;br&gt;genom stickprovskontroll, normalt minst en gång om året, och sedan tillhan-&lt;br&gt;dahålla tillverkaren ett testningsintyg. Det anmälda organet behöver inte&lt;br&gt;vara det som gjorde typkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med godkännande av tillverkarens eget kvalitetskontrollsystem&lt;br&gt;innefattar att tillverkaren får sitt kontrollsystem godkänt och att han kon-&lt;br&gt;trollerar varje exemplar av skyddsutrustningen. Dessutom skall kontrollor-&lt;br&gt;ganet med jämna mellanrum utföra s.k. revisioner för att säkerställa att till-&lt;br&gt;verkaren bibehåller och tillämpar det godkända kvalitetskontrollsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För all annan skyddsutrustning (t.ex. rid-, skid- och cykelhjälmar,&lt;br&gt;skyddsglasögon, hörselskydd och skyddsskor) måste tillverkaren underkasta&lt;br&gt;prototypen typkontroll och avge en försäkran om överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-märket och fri rörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om all personlig skyddsutrustning måste tillverkaren på skyddsutrust-&lt;br&gt;ningen och dess förpackning fästa ett EG-märke (”CE”), åtföljt av de två&lt;br&gt;sista siffrorna i det årtal då märket anbringades, och, om ett anmält organ&lt;br&gt;har utfört EG-typkontroll, dess nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för kontroll m.m. och som har redovisats i det&lt;br&gt;föregående beskrivs i figuren i en bilaga till denna proposition (bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation gör direktivet emellertid undantag från kravet på säkerhet&lt;br&gt;m.m. På varumässor, utställningar och liknande skall således personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning som inte överensstämmer med säkerhetskraven kunna få&lt;br&gt;visas, under förutsättning att ett anslag är uppsatt som talar om att det är så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att det är förbjudet att förvärva eller använda utrustningen till dess att&lt;br&gt;tillverkaren eller hans representant i gemenskapen har sett till att den över-&lt;br&gt;ensstämmer med bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda staterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra att skyddsut-&lt;br&gt;rustning eller komponenter till sådan, som uppfyller bestämmelserna i direk-&lt;br&gt;tivet och som bär EG-märket, släpps ut på marknaden. Staterna skall förut-&lt;br&gt;sätta att personlig skyddsutrustning i det enskilda fallet uppfyller de upp-&lt;br&gt;ställda kraven om den bär EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsåtgärder mot farlig personlig skyddsutrustning på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en berörd stat upptäcker att skyddsutrustning, som har ett EG-märke&lt;br&gt;och som används för avsett ändamål, trots detta ”skulle kunna medföra en&lt;br&gt;säkerhetsrisk för människor, husdjur eller egendom”, skall den (enligt den&lt;br&gt;s.k. säkerhetsklausulen) vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta bort utrust-&lt;br&gt;ningen från marknaden och förbjuda utsläppandet på marknaden och fri rör-&lt;br&gt;lighet för den.Den berörda staten skall omedelbart informera kommissionen&lt;br&gt;om en sådan åtgärd och ange skälen för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall inleda diskussioner med de berörda parterna så snart&lt;br&gt;som möjligt. Om kommissionen efter diskussionen beslutar att den vidtagna&lt;br&gt;åtgärden var befogad, skall den omedelbart informera staten i fråga och alla&lt;br&gt;övriga medlemsstater om detta. Om beslutet kan tillskrivas brister i standar-&lt;br&gt;der och om den medlemsstat som vidtog åtgärderna avser att vidhålla dem,&lt;br&gt;skall kommissionen inom viss närmare angiven tid inleda ett förfarande med&lt;br&gt;syfte att få till stånd en ändring i standarderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaten skall också utan dröjsmål meddela den berörda parten om&lt;br&gt;åtgärden och lämna en detaljerad förklaring till denna samt informera om&lt;br&gt;möjligheterna att överklaga och om när detta senast kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning som faller under förevarande direktiv skall också&lt;br&gt;vara i överensstämmelse med andra relevanta direktiv. Så t.ex. måste utrust-&lt;br&gt;ning som innehåller kadmium överensstämma med bestämmelserna i direk-&lt;br&gt;tiv 76/769/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kompletterande direktiv har utfärdats om användningen av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning (EG-rådets direktiv av den 30 november 1989 om minimi-&lt;br&gt;krav på arbetsmiljön vid användning av personlig skyddsutrustning på ar-&lt;br&gt;betsplatsen, 89/656/EEG). Det är dock, som beteckningen anger, begränsat&lt;br&gt;till att gälla anställdas användning av personlig skyddsutrustning på en ar-&lt;br&gt;betsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning har inom EG trätt i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har berörts (avsnitt 1.1) har EFTA-länderna sinsemellan ingått&lt;br&gt;avtal om bl.a. en övervakningsmyndighet och en domstol. Vad som sägs i&lt;br&gt;direktivet om att EG-kommissionen skall underrättas om olika förhållanden&lt;br&gt;gäller enligt EES-avtalet för EFTA-ländernas del den särskilda övervak-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Vad som sägs om medlemsstat gäller enligt EES-avtalet&lt;br&gt;en stat som är ansluten till EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att Sverige utan reservationer har åtagit sig att över-&lt;br&gt;föra EG:s direktiv om personlig skyddsutrustning till svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nuvarande reglering av personlig skyddsutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag bara en svensk lag med särskild inriktning på personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning på konsumentområdet omfat-&lt;br&gt;tas dock, liksom andra konsumentprodukter, av produktsäkerhetslagen.&lt;br&gt;Även viss annan lagstiftning, liksom föreskrifter, med syfte att skydda mot&lt;br&gt;specifika risker, är tillämplig på personlig skyddsutrustning. Därutöver finns&lt;br&gt;allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de regler som åsyftas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gasskyddsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda lagstiftning med särskild inriktning på personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;som finns i Sverige i dag är lagen (1939:174, ändrad senast 1980:163) om till-&lt;br&gt;verkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel. Den lagen gäller en-&lt;br&gt;dast för materiel som är avsedd att skydda mot stridsgaser. Den avser både&lt;br&gt;personlig utrustning och utrustning avsedd att installeras i skyddsrum. Mate-&lt;br&gt;rielen indelas i två klasser. Med gasskyddsmateriel av första klassen avses,&lt;br&gt;såvitt gäller personlig skyddsutrustning, gasmasker och delar till gasmasker.&lt;br&gt;Med materiel av andra klassen avses kroppsskydd, indikeringsutrustning&lt;br&gt;m.m. Lagen föreskriver att materiel av första klassen inte får tillverkas utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd och att sådan tillverkning skall stå under tillsyn av en&lt;br&gt;kontrollmyndighet, numera Försvarets forskningsanstalt. Lagen föreskriver&lt;br&gt;vidare att gasskyddsmateriel av första klassen inte får införas till landet utan&lt;br&gt;tillstånd av kontrollmyndigheten. Försäljning av gasskyddsmateriel av första&lt;br&gt;eller andra klassen får ske endast efter anmälan till kontrollmyndigheten.&lt;br&gt;Lagen gäller inte utrustning för försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:76 om höjd beredskap föreslås att lagen om tillverkning,&lt;br&gt;införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla i och&lt;br&gt;med utgången av år 1993. Något behov av regler för utrustning för skydd mot&lt;br&gt;stridsgas anses inte behövliga, eftersom någon försäljning av sådan utrust-&lt;br&gt;ning numera inte förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen (1988:1604, ändrad senast 1991:358) har till ändamål&lt;br&gt;att motverka att farliga varor och tjänster orsakar person- eller egendoms-&lt;br&gt;skador. Lagen tillämpas i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls i&lt;br&gt;näringsverksamhet och som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnytt-&lt;br&gt;jar eller kan komma att utnyttja för enskilt bruk. Lagen omfattar samtliga&lt;br&gt;varuslag. Med varor avses lösören, dvs. i huvudsak flyttbara, fysiska före-&lt;br&gt;mål. Lagen omfattar också tjänster. Lagen tillämpas på varje tillhandahål-&lt;br&gt;lande av varor eller tjänster på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att farliga produkter förorsakar person- och sakskador&lt;br&gt;får en näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åläggas att lämna säkerhetsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster (säljförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åläggas att lämna varningsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åläggas att återkalla varor och tjänster (återkallelse),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förbjudas att exportera varor (exportförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande om säkerhetsinformation innebär att en näringsidkare&lt;br&gt;åläggs att i samband med att en produkt tillhandahålls lämna information&lt;br&gt;som har särskild betydelse för att förebygga att produkten orsakar person-&lt;br&gt;eller egendomsskador. Åläggandet kan omfatta inte bara den produkt som&lt;br&gt;talan om information avsett, utan också andra liknande produkter som är&lt;br&gt;förenade med samma skaderisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varningsinformation avser information som lämnas till brukarna när de&lt;br&gt;redan har förvärvat den farliga produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljförbud innebär att en näringsidkare förbjuds att tillhandahålla en pro-&lt;br&gt;dukt som medför särskild risk för person- eller egendomsskador. Förbudet&lt;br&gt;får avse även annan liknande vara eller tjänst med samma skaderisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande om återkallelse innebär att en näringsidkare som har överlå-&lt;br&gt;tit en farlig produkt åläggs att återkalla den från brukarna. Återkallelsen kan&lt;br&gt;ske på i huvudsak tre olika sätt, nämligen genom rättelse, utbyte och åter-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkaren skall vid återkallelse lämna brukarna av den farliga pro-&lt;br&gt;dukten ett erbjudande om viss åtgärd och ange villkoren för åtgärden. Vill-&lt;br&gt;koren skall vara sådana att erbjudandet kan förväntas bli allmänt accepterat,&lt;br&gt;men får inte bli oskäligt betungande för näringsidkaren. Återkallelseerbju-&lt;br&gt;danden skall fullgöras utan väsentliga kostnader eller olägenheter för bru-&lt;br&gt;karna. Rättelse och utbyte bör företas så skyndsamt som möjligt. Vid åter-&lt;br&gt;gång skall ersättningen för den återlämnade varan normalt svara mot kostna-&lt;br&gt;derna för att återanskaffa en ny vara av samma eller motsvarande slag, men&lt;br&gt;i vissa fall kan avdrag få göras för den nytta som brukaren kan ha haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exportförbud, slutligen, innebär att en näringsidkare inte får exportera&lt;br&gt;en produkt till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen, som beslutar om ålägganden och förbud, kan också&lt;br&gt;förordna att en farlig vara skall förstöras eller oskadliggöras på annat sätt.&lt;br&gt;Detta kan ske om det av särskilda skäl krävs för att hindra att en vara som&lt;br&gt;återkallas orsakar allvarlig skada på person eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer i första hand på företagen själva att svara för att förhållan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena på marknaden i fråga om produktsäkerhet är tillfredsställande. Företa- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;gen skall vidta de åtgärder som behövs för att förhindra skadefall. Förhand-&lt;br&gt;lingar mellan tillsynsmyndigheten och näringsidkaren skall normalt föregå&lt;br&gt;en talan om åläggande eller förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket utövar tillsynen över efterlevnaden av lagen beträf-&lt;br&gt;fande varor och tjänster som inte är specialreglerade. För specialreglerade&lt;br&gt;varor och tjänster ligger den uppgiften på den specialmyndighet som enligt&lt;br&gt;specialregleringen är tillsynsmyndighet beträffande varan eller tjänsten i&lt;br&gt;fråga. Produktsäkerhetslagen kompletterar således den speciallagstiftning&lt;br&gt;som finns om hur varor och tjänster skall vara beskaffade. Bestämmelserna&lt;br&gt;i produktsäkerhetslagen tillämpas följaktligen bara när speciallagstiftning&lt;br&gt;saknas. Produktsäkerhetslagen tillämpas också på specialreglerade varor&lt;br&gt;och tjänster i den mån speciallagstiftningen saknar motsvarighet till de for-&lt;br&gt;mer av säkerhetsåtgärder som produktsäkerhetslagen tillhandahåller. Det&lt;br&gt;kan tilläggas att produktsäkerhetslagen också i princip är tillämplig på sådan&lt;br&gt;gasskyddsmateriel som har nämnts tidigare, om denna tillhandahålls i nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten hos personlig skyddsutrustning på konsumentområdet regle-&lt;br&gt;ras för närvarande främst av produktsäkerhetslagen (vid sidan om vissa all-&lt;br&gt;männa råd, som redovisas längre fram). Med stöd av produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;är det möjligt att gripa in mot alla slag av risker med sådan utrustning. För&lt;br&gt;vissa risker gäller dock specialreglering. Denna reglering berörs i det föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1985:426, omtryckt 1991:640) om kemiska produkter är tillämplig på&lt;br&gt;hantering, import och export av kemiska ämnen och beredningar (kemiska&lt;br&gt;produkter). Lagens syfte är att förebygga att skador på människors hälsa el-&lt;br&gt;ler i miljön förorsakas av kemiska ämnens inneboende egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat från hälso- eller miljöskyddssynpunkt får regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att lagens be-&lt;br&gt;stämmelser om kemiska produkter skall tillämpas på varor, som innehåller&lt;br&gt;eller har behandlats med en sådan produkt. Föreskrifterna kan avse skydd&lt;br&gt;mot t.ex. effekterna av ett ämne som avges när en vara hanteras, även om&lt;br&gt;ämnet som sådant inte ingår i varan utan bildas vid hanteringen. Lagen om-&lt;br&gt;fattar således även sådana hälso- och miljörisker som kan orsakas genom en&lt;br&gt;hantering som innebär att ett nytt ämne bildas och avges, t.ex. vid uppvärm-&lt;br&gt;ning av plastmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen och&lt;br&gt;föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälsoskydd i hälsoskyddslagens (1982:1080, ändrad senast 1991:1669)&lt;br&gt;mening avses åtgärder för att hindra uppkomsten av sanitära olägenheter&lt;br&gt;och för att undanröja sådana olägenheter. Med sanitär olägenhet avses i la-&lt;br&gt;gen en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är&lt;br&gt;ringa eller helt tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoskyddslagen tar sikte på förhållanden i miljön som menligt inverkar Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;på människors hälsa. Lagen syftar till att hindra uppkomsten av och undan-&lt;br&gt;röja sanitär olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna får meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud som behövs för att lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med strålskyddslagen (1988:220, ändrad senast 1991:1706) är att&lt;br&gt;skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”verksamhet med strålning” avses i lagen bl.a. tillverkning, införsel,&lt;br&gt;saluförande, innehav och användning av radioaktiva ämnen. Lagen föreskri-&lt;br&gt;ver vissa allmänna skyldigheter för den som bedriver verksamhet med strål-&lt;br&gt;ning. Den som bedriver sådan verksamhet skall med hänsyn till verksamhe-&lt;br&gt;tens art och de förhållanden under vilka den bedrivs vidta de åtgärder och&lt;br&gt;iaktta de försiktighetsåtgärder som behövs för att hindra eller motverka&lt;br&gt;skada på människor, djur och miljö. Särskilda föreskrifter finns i lagen om&lt;br&gt;märkning och om skyldighet att lämna uppgifter som är av betydelse från&lt;br&gt;strålskyddssynpunkt. Strålskyddsinstitutet är tillsynsmyndighet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmiljöområdet har Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen (1977:1160, omtryckt 1991:677) och arbetsmiljöförordningen&lt;br&gt;(1977:1166) kunnat föreskriva att viss personlig skyddsutrustning skall vara&lt;br&gt;typgodkänd för att få användas i arbetslivet. Då föreskriftsarbetet har varit&lt;br&gt;beroende av standardiseringsarbetets fortskridande, är det bara för skydds-&lt;br&gt;hjälmar som det i dag ställs krav på typgodkännande i en föreskrift. För öv-&lt;br&gt;rigt finns det allmänna råd för olika slag av personlig skyddsutrustning. Det&lt;br&gt;gäller andningsskydd, hörselskydd, ögonskydd, skyddsskor och fallskydd.&lt;br&gt;De allmänna råden gör det möjligt för importörer och tillverkare att frivilligt&lt;br&gt;låta typprova olika slag av utrustning. I praktiken har en sådan typprovning&lt;br&gt;ofta varit en förutsättning för att utrustning av angivet slag skall kunna säljas&lt;br&gt;till privata och offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att Föreningen för Arbetarskydd har sammanställt en&lt;br&gt;förteckning över sådan personlig skyddsutrustning som är provad av Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen (och som därmed motsvarar de rekommendationer som&lt;br&gt;anges i de allmänna råden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av detta är således att en stor del av den skyddsutrustning som&lt;br&gt;används i arbetslivet är granskad och märkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603, ändrad senast 1992:978) skall (med&lt;br&gt;vissa undantag) den som färdas med notorcykel eller moped använda&lt;br&gt;skyddshjälm, om han har fyllt 15 år. Trafiksäkerhetsverket har med stöd av&lt;br&gt;kungörelsen meddelat föreskrifter (TSVFS 1987:10) om skyddshjälmar, som&lt;br&gt;anger att sådana hjälmar skall vara märkta med en uppgift om vilka interna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionella normer för säkerhet som de motsvarar. Föreskrifterna kompletteras Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;av allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På konsumentområdet är situationen en annan. Det kan inledningsvis kon-&lt;br&gt;stateras att enklare varianter av vissa slag av skydd som används i arbetsli-&lt;br&gt;vet - och är typprovade för användningen där - säljs till konsumenter för&lt;br&gt;privat bruk utan att vara provade eller godkända från konsumentsynpunkt.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. skyddsglasögon och andningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På konsumentområdet har dock Konsumentverket i anslutning till pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen och marknadsföringslagen (1975:1418, ändrad senast&lt;br&gt;1988:1605) utfärdat vissa riktlinjer (allmänna råd) av intresse. Det finns såle-&lt;br&gt;des riktlinjer för flytutrustning för fritidsbruk (KOVFS 1986:1), rid- och&lt;br&gt;skidhjälmar (KOVFS 1977:7), cykelhjälmar (KOVFS 1992:2) samt små-&lt;br&gt;barnshjälmar (KOVFS 1992:3). Riktlinjerna bygger på överenskommelser&lt;br&gt;med olika branscher om att en viss produkt inte får marknadsföras under en&lt;br&gt;viss beteckning utan att tillverkare, importörer och andra har förvissat sig&lt;br&gt;om att produkten uppfyller de krav som riktlinjen i fråga anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den antalsmässigt största produkten som regleras i riktlinjer är cykelhjäl-&lt;br&gt;mar. Konsumentverket ger sedan många år ut en marknadsöversikt över de&lt;br&gt;cykelhjälmar som följer riktlinjerna och som säljs i Sverige. Underlaget för&lt;br&gt;marknadsöversikten utgörs av en kopia av provningsintyget och ett exemplar&lt;br&gt;av varje hjälm. Enligt Konsumentverket uppfyller de hjälmar som finns på&lt;br&gt;den svenska marknaden (ett 90-tal modeller) riktlinjernas krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte mer än en handfull tillverkare och importörer av skidhjäl-&lt;br&gt;mar. Den hjälm som är till volymen störst på marknaden följer riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom cykelhjälmar är jlytvästar en vanlig skyddsutrustning. Mer än en&lt;br&gt;miljon västar har sålts i Sverige. Tidigare undersökningar visar att det finns&lt;br&gt;en flytväst i nästan vartannat hem. Trots att antalet småbåtar har ökat har&lt;br&gt;människor som drunknat inte blivit fler. Detta torde kunna tillskrivas en stor&lt;br&gt;användning av flytvästar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den skyddsutrustning som används inom privatlivet finns inga sär-&lt;br&gt;skilda krav, utöver vad som har redovisats nyss. Det kan samtidigt konstate-&lt;br&gt;ras att det förekommer åtskilliga situationer i privatlivet där olika skydd&lt;br&gt;kommer till användning. Som exempel kan nämnas bruk vid hobbyverksam-&lt;br&gt;het av borrmaskiner och vinkelslipar, som kräver ögonskydd, eller måleriar-&lt;br&gt;beten, som kräver andningsskydd. Gräsklippning och arbete med motorsåg&lt;br&gt;kan bullra så högt att hörselskydd behövs och för motorsåg även sågnings-&lt;br&gt;skydd. Enligt Konsumentverket finns det åtskilliga fritidssysselsättningar&lt;br&gt;som är jämförbara med sådant yrkesarbete som kräver personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Överförandet av direktivet till svensk rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sådan skyddsutrustning som tillhandahålls arbetstagare genom arbetsgiva-&lt;br&gt;res försorg omfattas i Sverige av arbetsmiljölagen. I prop. 1991/92:170, bi-&lt;br&gt;laga 9, har det föreslagits vissa ändringar i denna lag för att göra det möjligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överföra direktivet om personlig skyddsutrustning till lagstiftning, såvitt Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;avser dess tillämplighet på arbetsmiljöområdet. Överförandet avses till över-&lt;br&gt;vägande del ske genom föreskrifter av Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som återstår nu är att ta ställning till behovet av - och tekniken för -&lt;br&gt;att överföra direktivet till lagstiftning på konsumentområdet. Detta behand-&lt;br&gt;las i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Behovet av anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behöver införas nya föreskrifter för att&lt;br&gt;man skall uppnå det resultat som EES-avtalet i fråga om direktivet&lt;br&gt;om personlig skyddsutrustning syftar till på konsumentområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Direktivet om personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning har två syften. Ett är att förhindra att farlig skyddsutrustning kommer&lt;br&gt;ut på marknaden. Det andra syftet är att undanröja hinder mot att sådan&lt;br&gt;utrustning tillåts föras fritt över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inledande fråga är om produktsäkerhetslagen räcker för att tillgodose&lt;br&gt;det förstnämnda syftet. Den lagen har, såsom tidigare redovisats (avsnitt&lt;br&gt;3.1), liksom direktivet, till ändamål att motverka att farliga varor orsakar&lt;br&gt;skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid genast slås fast att det finns en grundläggande skillnad&lt;br&gt;mellan direktivet och produktsäkerhetslagen. Direktivet uppställer således&lt;br&gt;ett förbud mot att farlig personlig skyddsutrustning släpps ut på marknaden&lt;br&gt;(artikel 2.1 och 2.3). Produktsäkerhetslagen är inte utformad på motsva-&lt;br&gt;rande vis. Den innefattar inte ett förbud mot tillhandahållande av farliga va-&lt;br&gt;ror, utan anger de rättsliga förutsättningarna för att ett förbud skall kunna&lt;br&gt;meddelas. Produktsäkerhetslagen kan därför knappast, i sin nuvarande ut-&lt;br&gt;formning, anses tillräcklig för att säkerställa att det nyss angivna resultat som&lt;br&gt;EG-direktivet syftar till uppnås. Däremot synes produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;passa väl som instrument för att uppnå det som anges i direktivets s.k. säker-&lt;br&gt;hetsklausul (artikel 7). Den behandlar situationen då personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning som bär EG-märket och som används för avsett ändamål ”skulle&lt;br&gt;kunna medföra en säkerhetsrisk för människor, husdjur eller egendom”. I&lt;br&gt;ett sådant fall skall medlemsstaten i fråga ”vidta alla nödvändiga åtgärder för&lt;br&gt;att dels ta bort utrustningen från marknaden, dels förbjuda utsläppandet på&lt;br&gt;marknaden och fri rörlighet för den”. Någon särskild lagstiftning vid sidan&lt;br&gt;om produktsäkerhetslagen för att efterkomma detta krav torde inte behö-&lt;br&gt;vas, något som skall beröras närmare längre fram (avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har anförts (avsnitt 3.1) saknas i Sverige utanför arbetsmil-&lt;br&gt;jöområdet bindande regler om vilka krav som personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;skall uppfylla för att få tillhandahållas. Till skillnad från vad som gäller på&lt;br&gt;arbetsmiljöområdet, erbjuds konsumenterna för privat användning flera&lt;br&gt;olika sorters skyddsutrustning, som aldrig har underkastats några säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav eller kontrollförfaranden. Om särskilda säkerhetskrav, liksom regler&lt;br&gt;om provning och kontroll, införs i fråga om sådan utrustning, innebär det&lt;br&gt;således att konsumentskyddet förstärks. Det kan med fog hävdas att det inte&lt;br&gt;finns anledning att ge konsumenterna i Sverige ett sämre skydd än det som&lt;br&gt;konsumenterna inom EG har. Redan detta är ett skäl att införa bindande&lt;br&gt;säkerhetskrav för personlig skyddsutrustning på konsumentområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det som har sagts nu kommer att EES-avtalet för enskilda produkter&lt;br&gt;innebär att Sverige och övriga EFTA-länder tar över EG:s gemensamma&lt;br&gt;föreskrifter och produktkrav, principen att erkänna nationella likvärdiga&lt;br&gt;regler (den s.k. Cassis de Dijon-principen) samt EG:s system för att fast-&lt;br&gt;ställa hur produkter skall provas, kontrolleras och märkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige blir genom EES-avtalet förpliktat att genomföra de författnings-&lt;br&gt;ändringar som kan behövas för att man skall uppnå det resultat som direkti-&lt;br&gt;vet om personlig skyddsutrustning syftar till. Det måste uppenbarligen, mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som har anförts i det föregående, tillskapas nya svenska&lt;br&gt;regler som ger detta resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Lagstiftningstekniken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: EES-avtalets bestämmelser om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning införlivas med svensk rätt huvudsakligen genom&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Detta gäller dock i förvarande lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende bara i fråga om bestämmelsernas tillämplighet på konsument-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild lag ges de bemyndiganden för regeringen som behövs.&lt;br&gt;I lagen anges även de grundläggande förutsättningarna för att person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning skall få tillhandahållas för privat bruk. Där tas&lt;br&gt;också bestämmelser om straff och tillsyn m.m. in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens, se promemorian&lt;br&gt;s. 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att införliva EG-reglerna om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning - vad gäller deras tillämplighet på konsumentområdet - på&lt;br&gt;det sätt som anges i promemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna. Kommerskollegium ifrågasätter om inte allt slags&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning kan regleras i en lag och stå under tillsyn av en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Om detta inte sker bör i varje fall samrådet mellan be-&lt;br&gt;rörda myndigheter formaliseras. Sveriges Industriförbund sätter i fråga om&lt;br&gt;lagförslagens långtgående fullmakt och avsaknad av materiella bestämmel-&lt;br&gt;ser står i överensstämmelse med 8 kap. 2 § regeringsformen och pekar som&lt;br&gt;tänkbar lösning på möjligheten att i lagtexten hänvisa till de materiella reg-&lt;br&gt;lerna i respektive EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium anser att det av lagen bör framgå vilka de bakomlig-&lt;br&gt;gande EG-rättsakterna är, liksom lagens syfte att uppnå fri cirkulation av&lt;br&gt;varor. Liknande synpunkter förs fram av Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam lag för all personlig skyddsutrustning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium anser att konstruktionen med flera lagar, liksom den&lt;br&gt;delvis oklara ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter, är olycklig.&lt;br&gt;Man ifrågasätter om inte all personlig skyddsutrustning kan regleras i en lag.&lt;br&gt;Frågan är, sägs det, om inte praktiskt taget all personlig skyddsutrustning -&lt;br&gt;utom den som är avsedd särskilt för barn - kommer till användning i arbetsli-&lt;br&gt;vet i en eller annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda ger anledning till följande kommentar. Personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning torde, som har nämnts tidigare (avsnitt 3.1), på privatlivets område&lt;br&gt;användas inom huvudsakligen tre områden: vid hobbyarbeten, vid utövande&lt;br&gt;av sport, idrott och friluftsliv samt för att förhindra skador på grund av&lt;br&gt;olyckshändelser och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står klart att en hel del av den personliga skyddsutrustning som an-&lt;br&gt;vänds i privatlivet också förekommer i arbetslivet och därför omfattas av ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen. Det torde dock främst gälla skydd vid fritids- och hobbyar-&lt;br&gt;beten. Samtidigt avviker en inte obetydlig del av de skydd som erbjuds på&lt;br&gt;marknaden för hobby- och fritidsarbeten från dem som används i arbetslivet&lt;br&gt;genom att ha ett enklare utförande. Dessa senare skydd omfattas inte av ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen och ingår inte i Arbetarskyddsstyrelsens ansvars- och tillsyns-&lt;br&gt;område. Det som har sagts nu senast gäller i än högre grad större delen av&lt;br&gt;de skydd som används vid sport, idrott och friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i enlighet med EES-avtalet överföra direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning till svensk rätt måste, med hänvisning till vad som har an-&lt;br&gt;förts här, särskilda regler införas för sådan personlig skyddsutrustning som&lt;br&gt;inte omfattas av arbetsmiljölagen. Det bör ankomma på någon annan myn-&lt;br&gt;dighet än Arbetarskyddsstyrelsen att utöva tillsyn enligt dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste samtidigt understrykas att det givetvis är av största vikt att de&lt;br&gt;myndigheter som har att utöva tillsyn över efterlevnaden av de olika regel-&lt;br&gt;systemen rörande personlig skyddsutrustning nära samarbetar i frågor som&lt;br&gt;gäller säkerhetskrav m.m. Denna fråga behandlas utförligare längre fram&lt;br&gt;(avsnitt 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglernas konstitutionella karaktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inledningsvis erinras om att direktiven inom EG inte har allmän gil-&lt;br&gt;tighet och inte är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i varje stat&lt;br&gt;som har att följa dem. Direktiven binder länderna endast i vad avser det re-&lt;br&gt;sultat som skall uppnås. De överlåter i princip till vatje stat att välja tillväga-&lt;br&gt;gångssätt och medel för detta. Det betyder bl.a. att de berörda staterna&lt;br&gt;själva får avgöra exempelvis vilken lagstiftningsmetod som skall användas,&lt;br&gt;såsom om ett direktiv mer eller mindre ordagrant skall överföras till natio-&lt;br&gt;nell rätt eller i stället delvis omformas - transformeras - för att passa bättre&lt;br&gt;ihop med den nationella rättsordningen. Det ankommer också på varje land&lt;br&gt;att avgöra på vilken konstitutionell nivå transformeringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § EES-avtalet har de avtalsslutande parterna på motsvarande sätt&lt;br&gt;rätt att välja form och metod för hur direktiven skall införlivas med nationell&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftaren har således i princip tämligen fria händer vid va-&lt;br&gt;let av transformeringsmetod. En annan sak är att direktiven kan vara så de-&lt;br&gt;taljerade och tekniskt utformade att det i praktiken är svårt att vid transfor-&lt;br&gt;meringen avvika från deras ordalydelse. Detta kommer att belysas i det föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller frågan på vilken konstitutionell nivå nya regler om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning på konsumentområdet skall ligga, finns det skäl att peka&lt;br&gt;på att direktivet om personlig skyddsutrustning innefattar sådana åligganden&lt;br&gt;för enskilda som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall meddelas i lag. En-&lt;br&gt;ligt 8 kap. 7 § första stycket 1 får emellertid regeringen efter bemyndigande&lt;br&gt;i lag meddela föreskrifter om skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;br&gt;och enligt första stycket 3 får regeringen efter bemyndigande i lag meddela&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. näringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 §&lt;br&gt;samma kapitel bemyndiga regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het att meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i direktivet är detaljerad och i stor utsträckning av teknisk&lt;br&gt;karaktär. I promemorian föreslås därför att direktivet införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt huvudsakligen genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har anförts (avsnitt 1.1) har Sverige genom EES-avtalet för-&lt;br&gt;bundit sig att överföra direktivet om personlig skyddsutrustning till svensk&lt;br&gt;rätt. Något konstitutionellt hinder mot att välja en lagstiftningsteknik av det&lt;br&gt;slag som föreslås i promemorian finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är inte ett s.k. minimidirektiv, som kan frångås till förmån för&lt;br&gt;en högre skyddsnivå. Oavsett på vilken konstitutionell nivå som direktivet&lt;br&gt;införlivas med svensk rätt, måste de föreskrivande organen hålla sig inom de&lt;br&gt;ramar i fråga om krav på säkerhet m.m. som direktivet anger. Det synes re-&lt;br&gt;dan därför inte finnas någon grund för pricipiella betänkligheter mot att låta&lt;br&gt;den huvudsakliga transformeringen ske på myndighetsnivå. Rikedomen på&lt;br&gt;detaljer och direktivets i många stycken tekniska karaktär gör att det också&lt;br&gt;passar bättre att reglerna utformas där. Av betydelse är vidare att säkerhets-&lt;br&gt;kraven i direktivet är avsedda att ges en mera specificerad innebörd genom&lt;br&gt;standarder som utarbetas av de europeiska standardiseringsorganen. Stan-&lt;br&gt;dardiseringsarbetet kan komma att medföra ändringar i direktivet och där-&lt;br&gt;med även i de svenska föreskrifterna. Också det talar för en ordning med en&lt;br&gt;fullmaktslag med bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att direktivet om personlig skyddsutrustning - i vad gäl-&lt;br&gt;ler dess tillämplighet på konsumentområdet - införlivas med svensk rätt hu-&lt;br&gt;vudsakligen genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Men de grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att personlig skyddsutrustning skall få tillhandahållas bör tas in&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen eller en särskild lag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandereglerna om personlig skyddsutrustning kan införas antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i produktsäkerhetslagen eller i en särskild lag. Produktsäkerhetslagen kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pletterar den speciallagsstiftning som finns om hur varor och tjänster skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara beskaffade, Den är i första hand avsedd att tillämpas på produkter för Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;vilka det inte finns några särskilda säkerhetsbestämmelser. Det är visserligen&lt;br&gt;lagtekniskt möjligt att komplettera produktsäkerhetslagen med de regler om&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning på konsumentområdet som behövs. Hittills har&lt;br&gt;dock speciallagstiftning tillämpats för produkter som är underkastade krav&lt;br&gt;som är likartade med dem som nu skall ställas. Enhetlighet i detta hänseende&lt;br&gt;talar därför enligt regeringens mening för att reglerna om personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning för privat bruk förs in i en särskild lag. Ett ytterligare skäl är att&lt;br&gt;det ter sig lagtekniskt mindre lämpligt att bland de generellt utformade be-&lt;br&gt;stämmelserna i produktsäkerhetslagen införa regler som endast avser vissa&lt;br&gt;slag av produkter. Med hänvisning till vad som har sagts nu bör de lagregler&lt;br&gt;som har diskuterats här tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisning till lagens syfte och bakomliggande rättsakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser efterlyser en hänvisning i lagtexten till EES-avtalet&lt;br&gt;och de bakomliggande EG-rättsakterna. Vissa anser också att syftet med di-&lt;br&gt;rektivet - och lagstiftningen - bör framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk som vi föreslår här&lt;br&gt;innehåller till stora delar bemyndiganden. Men den innehåller också bety-&lt;br&gt;delsefulla materiella regler. Det ligger därför i linje med vad som uttalas i&lt;br&gt;prop. 1991/92:170 (bilaga 1 s. 187) om Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området att i lagen ange att den meddelas till uppfyllande av Sveriges för-&lt;br&gt;pliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås alltså att det aktuella direktivet, i vad avser&lt;br&gt;dess tillämplighet på konsumentområdet, i huvudsak införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. I en särskild lag bör ges de bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen som behövs. Den särskilda lagen bör benämnas ”Lag om person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning för privat bruk”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Tillämpningsområdet för lagen om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning för privat bruk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om personlig skyddsutrustning för privat&lt;br&gt;bruk bör gälla sådan skyddsutrustning som tillhandahålls i närings-&lt;br&gt;verksamhet och som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnytt-&lt;br&gt;jar eller kan komma att utnyttja för privat bruk. Den bör också gälla&lt;br&gt;utrustning som hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet personlig skyddsutrustning bör ges samma innebörd som&lt;br&gt;i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag skiljer sig från regeringens genom att formellt ha&lt;br&gt;ett något mindre tillämpningsområde än regeringens. Enligt promemorian&lt;br&gt;skulle lagen gälla sådan skyddsutrustning som i huvudsak är avsedd att an-&lt;br&gt;vändas av konsumenter för enskilt bruk (se promemorian s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget el-&lt;br&gt;ler lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att lagen bör ha samma tillämpningsområde som&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium anser att uttrycket ”släppa ut på marknaden”, som an-&lt;br&gt;vänds i direktivet, bör användas i stället för ordet ”tillhandahålla” (som an-&lt;br&gt;vänds i produktsäkerhetslagen). Bland annat anförs att, om man använder&lt;br&gt;samma begrepp i lagstiftning som följer av EES-avtalet och i rent nationell&lt;br&gt;lagstiftning, begreppet kan komma att få olika betydelser i olika lagar, efter-&lt;br&gt;som det tolkas av olika domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Leks-&lt;br&gt;akshandlares Riksförbund tillstyrker däremot en terminologi som anknyter&lt;br&gt;till produktsäkerhetslagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet definieras personlig skyddsutrustning som ”varje utrustning, som&lt;br&gt;är avsedd att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera hälso-&lt;br&gt;och säkerhetsrisker”. Enligt direktivet skall personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;”även täcka” vissa närmare angivna ”enheter”, ”komponenter” och ”anord-&lt;br&gt;ningar” (artikel 1 punkt 2 andra stycket). Å andra sidan görs också vissa un-&lt;br&gt;dantag från tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har åtagit sig att överföra direktivet om personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning till svensk rätt. Direktivet är inte något minimidirektiv, som medger av-&lt;br&gt;vikelser för andra eller strängare säkerhetskrav. Det gäller också i fråga om&lt;br&gt;avgränsningen i övrigt av direktivets tillämpningsområde. Detta innebär att&lt;br&gt;en lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk bör ges samma tillämp-&lt;br&gt;ningsområde som direktivet. Personlig skyddsutrustning bör därför definie-&lt;br&gt;ras på samma sätt som i direktivet, och samma undantag bör göras från la-&lt;br&gt;gens tillämpningsområde som där. Regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer bör ges rätt att föreskriva om sådana undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet (artikel 2.1) skall de berörda staterna vidta alla nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa att personlig skyddsutrustning kan släppas ut på&lt;br&gt;marknaden och tas i bruk endast om den ”ger skydd i fråga om användarnas&lt;br&gt;hälsa utan att det inverkar negativt på hälsa och säkerhet för andra männi-&lt;br&gt;skor, husdjur eller varor.” Å andra sidan får en medlemsstat inte ”förbjuda,&lt;br&gt;begränsa eller hindra” att utrustning som uppfyller bestämmelserna i direkti-&lt;br&gt;vet och som bär EG-märket ”släpps ut på marknaden” (artikel 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian används inte uttrycket ”släppa ut på marknaden” utan or-&lt;br&gt;det tillhandahålla. Ordet förekommer också i produktsäkerhetslagen. Där&lt;br&gt;täcker det närmast överlåtelse eller erbjudande om överlåtelse. Enligt pro-&lt;br&gt;memorian skall ”tillhandahålla” ha samma innebörd som i produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen, liksom uttrycket ”släppa ut på marknaden” i direktivet om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelsen från ordalydelsen i direktivet har ifrågasatts av en remissin- Prop.&lt;br&gt;stans. Man pekar bl.a. på risken att ordet ”tillhandahålla” i lagen om person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning för privat bruk i rättstillämpningen kan komma att ges&lt;br&gt;en annan innebörd än det har i produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är onekligen en fördel om samma uttryck i olika författningar också&lt;br&gt;ges samma innebörd. Det ligger även ett värde i att, så långt möjligt, en en-&lt;br&gt;hetlig terminologi används i författningar som har ett nära samband. Vi före-&lt;br&gt;slår en direkt koppling mellan lagen om personlig skyddsutrustning för pri-&lt;br&gt;vat bruk och produktsäkerhetslagen genom en uttrycklig hänvisning i den&lt;br&gt;förra lagen till den senare (avsnitt 3.7). Syftet med hänvisningen är att där-&lt;br&gt;med överföra direktivets om personlig skyddsutrustning s.k. säkerhetsklau-&lt;br&gt;sul (artikel 7 i direktivet) till svensk rätt. Det talar för att produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagens terminologi i tillämpliga delar bör användas även i lagen om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning för privat bruk. Det kan tilläggas att denna terminologi har&lt;br&gt;en allmänt vedertagen innebörd. Det är ett ytterligare skäl för denna håll-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen kan dock te sig mindre lämplig om det står klart att uttrycket&lt;br&gt;inte kommer att ha samma innebörd i de båda lagarna. Produktsäkerhetsla-&lt;br&gt;gen kan tillämpas på varje tillhandahållande av en farlig konsumentprodukt,&lt;br&gt;oavsett i vilket distributionsled det sker. Frågan är då hur direktivet skall&lt;br&gt;tolkas i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan då konstateras att uttrycket ”släppa ut på marknaden” inte defi-&lt;br&gt;nieras i direktivet om personlig skyddsutrustning. Av detta framgår inte ut-&lt;br&gt;tryckligen om bara den som första gången överlåter viss skyddsutrustning&lt;br&gt;på marknaden är den som ”släpper ut” den där, eller om det tvärtom är ett&lt;br&gt;utsläppande på marknaden först då utrustningen når den som slutligen skall&lt;br&gt;använda den. Ett annat tänkbart alternativ är att en utrustning skall anses&lt;br&gt;bli utsläppt på marknaden varje gång den överlåts, oavsett i vilket led det&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det senaste alternativet talar direktivets syfte att främja den fria rörlig-&lt;br&gt;heten för sådan skyddsutrustning som uppfyller kraven på säkerhet m.m.,&lt;br&gt;liksom att skydda dem som använder personlig skyddsutrustning från skade-&lt;br&gt;och hälsorisker. Det ligger bäst i linje med dessa syften att tolka direktivet&lt;br&gt;så, att den fria rörligheten för sådan utrustning inte får inskränkas i något&lt;br&gt;distributionsled - inte bara i det första eller det sista. Och det överensstäm-&lt;br&gt;mer också bäst med direktivets syften - liksom med regeln att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning som inte uppfyller kraven inte skall få ”tas i bruk” - att&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning skall uppfylla säkerhetskraven varje gång den&lt;br&gt;överlåts. En sådan tolkning synes också ligga väl i linje med vad som sägs i&lt;br&gt;artikel 2.1 om att medlemsstaterna skall ”vidta alla nödvändiga åtgärder” för&lt;br&gt;att förhindra att farlig skyddsutrustning släpps ut på marknaden och tas i&lt;br&gt;bruk. För att kunna uppfylla det kravet borde, kan det hävdas, en medlems-&lt;br&gt;stat få ingripa mot den näringsidkare i distributionskedjan - tillverkare eller&lt;br&gt;importör, grossist eller detaljist - som bäst bedöms kunna uppfylla ändamå-&lt;br&gt;let med ingripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som har anförts här - och i avsaknad av ett rättsligt&lt;br&gt;avgörande av ett behörigt organ inom EES om innebörden av uttrycket&lt;br&gt;”släppa ut på marknaden” i förevarande direktiv - anser vi att övervägande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl talar för att uttrycket ”släppa ut på marknaden” väl svarar mot ordet&lt;br&gt;”tillhandahålla” i produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senare ordet bör därför användas i en lag om personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning för privat bruk som en motsvarighet till direktivets uttryck ”släppa ut&lt;br&gt;på marknaden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahålla omfattar inte uthyrning och andra upplåtelser. Av direkti-&lt;br&gt;vet synes dock framgå (tillägget ”och tas i bruk”) att detta också avser bl.a.&lt;br&gt;uthyrning. En lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk bör därför&lt;br&gt;även avse uthyrning. En sådan lösning stämmer också överens med produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet framgår att detta reglerar ett kommersiellt utsläppande av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning på den gemensamma marknaden. I lagen bör&lt;br&gt;samma avgränsning göras. Denna skall således vara tillämplig när skyddsut-&lt;br&gt;rustning tillhandahålls i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsutrustning som bör omfattas av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått tidigare (avsnitt 3.2) införlivas direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning, i vad avser dess tillämplighet på arbetsmiljöområdet, ge-&lt;br&gt;nom ändringar i arbetsmiljölagen. Den lagstiftning som vi föreslår här skall&lt;br&gt;därför endast avse personlig skyddsutrustning för privat bruk. Detta skapar&lt;br&gt;vissa gränsdragningsproblem, som också berörs i promemorian. Det hänger&lt;br&gt;samman med att det finns personlig skyddsturustning som används såväl i&lt;br&gt;arbetslivet som i privatlivet. Exempel på detta är ögonskydd vid bruk av&lt;br&gt;borrmaskiner eller andningsskydd för måleriarbeten. Enligt promemorian&lt;br&gt;bör en lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk vara tillämplig bara&lt;br&gt;på sådan skyddsutrustning som i huvudsak är avsedd att användas av konsu-&lt;br&gt;menter för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har kritiserat denna avgränsning. Verket anser att av-&lt;br&gt;gränsningen bör göras på samma sätt som i produktsäkerhetslagen. Ingen&lt;br&gt;annan remissinstans har behandlat frågan. Som tidigare har framgått (avsnitt&lt;br&gt;3.4) anser Kommerskollegium dock att all personlig skyddsutrustning bör&lt;br&gt;behandlas i en lag för att gränsdragningsproblem skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen har, liksom den lag som detta förslag avser, till&lt;br&gt;syfte att skydda konsumenterna mot farliga varor. Också utanför området&lt;br&gt;för personlig skyddsutrustning finns varor som används både yrkessmässigt&lt;br&gt;och privat. Gränsen för produktsäkerhetslagens tillämpningsområde dras&lt;br&gt;genom att lagen endast gäller en sådan vara ”som konsumenter i inte obetyd-&lt;br&gt;lig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för enskilt bruk”. I&lt;br&gt;detta ligger enligt förarbetena att mer än någon enstaka privatperson använ-&lt;br&gt;der varan i fråga i privatlivet. Det måste vara fråga om ett antal konsumen-&lt;br&gt;ter, sägs det, men antalet behöver inte vara särskilt stort. För att produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen skall kunna tillämpas på en vara är det tillräckligt att det inte&lt;br&gt;framstår som direkt ovanligt att konsumenter använder eller kan komma att&lt;br&gt;använda den. Lagen kan då tillämpas på alla exemplar av varan, oavsett om&lt;br&gt;exemplaren används av konsumenter eller av andra, exempelvis yrkesut-&lt;br&gt;övare. Ett säkerhetsingripande (dvs. säljförbud eller återkallelse) kan dock&lt;br&gt;tänkas bli selektivt i vissa fall och sålunda ta sikte på att skydda endast en&lt;br&gt;viss kategori av brukare (prop. 1988/89:23 s. 77, jfr s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som tidigare har anförts för att ansluta lagen om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning för privat bruk terminologiskt till produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;anser vi att det finns anledning att göra en anslutning i fråga om den före-&lt;br&gt;slagna lagens tillämpningsområde. Tillämpningsområdet för lagen blir där-&lt;br&gt;med något större än enligt promemorians förslag. Även detta inrymde dock&lt;br&gt;att lagen skall kunna vara tillämplig på varor som används både yrkesmässigt&lt;br&gt;och privat. Den praktiska skillnaden mellan de båda förslagen vad gäller till-&lt;br&gt;lämpningsområdet torde vara liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lag om personlig skyddsutrustning på konsumentområdet bör således&lt;br&gt;vara tillämplig på sådan skyddsutrustning som konsumenter i inte obetydlig&lt;br&gt;omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med andra ord bara i fråga om sådan utrustning som föreskriftsrät-&lt;br&gt;ten får utnyttjas och som ingripanden får ske med stöd av lagen och föreskrif-&lt;br&gt;ter som grundas på den. Tveksamhet om huruvida en viss personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning i inte obetydlig omfattning utnyttjas eller kan komma att utnyttjas&lt;br&gt;av konsumenter för privat bruk bör i första hand kunna undanröjas i tillsyns-&lt;br&gt;arbetet genom samråd med de myndigheter inom Arbetarskyddsverket som&lt;br&gt;svarar för tillsynen enligt arbetsmiljölagen eller med andra myndigheter med&lt;br&gt;tillsynsansvar i fråga om särskilda kategorier av varor. Vi återkommer till&lt;br&gt;frågan om samarbete mellan tillsynsmyndigheter (avsnitt 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett ingripande i fråga om en viss personlig skyddsutrustning gjorts i&lt;br&gt;ett visst fall, får frågan om lagen är tillämplig eller ej i sista hand prövas i&lt;br&gt;rättstillämpningen. Detta utvecklas närmare i specialmotiveringen till 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Kraven på säkerhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personlig skyddsutrustning som omfattas av la-&lt;br&gt;gen får tillhandahållas eller hyras ut bara om den uppfyller krav som&lt;br&gt;föreskrivs i fråga om skydd för hälsa och säkerhet, utformning samt&lt;br&gt;märkning och annan produktinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens, se&lt;br&gt;promemorian s. 49 ff. Enligt promemorian skall kraven dock också kunna&lt;br&gt;avse ”tillverkning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon principiell invändning&lt;br&gt;mot att ett kommersiellt tillhandahållande av personlig skyddsutrustning får&lt;br&gt;ske bara om utrustningen uppfyller vissa krav. Statens Konkurrensverk beto-&lt;br&gt;nar vikten av att föreskrifter som utfärdas med stöd av lagar harmoniserar&lt;br&gt;med direktivet och inte går längre än detta. Sveriges Köpmannaförbund utta-&lt;br&gt;lar sig i samma riktning. Förbundet anser också att berörda parter, bl.a.&lt;br&gt;branchorganisationerna, bör få möjlighet att delta i utformningen av före-&lt;br&gt;skrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets säkerhetskrav m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har nämnts (bl.a. avsnitt 2) ställer direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning upp ett antal krav, som sådan utrustning måste uppfylla för&lt;br&gt;att få släppas ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att utrustningen underhålls på rätt sätt och används för avsett&lt;br&gt;ändamål, måste den således ge skydd för brukarnas hälsa och säkerhet, utan&lt;br&gt;att skada andra människor, husdjur eller varor (artikel 2). All personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning måste uppfylla vissa grundkrav för hälsa och säkerhet (arti-&lt;br&gt;kel 3 och bilaga 2 till direktivet). Skyddsutrustningen måste således motsvara&lt;br&gt;”allmänna krav” (t.ex. att material och delar som ingår i personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustnig skall vara lämpliga, liksom att information skall lämnas om förvaring,&lt;br&gt;användning, rengöring och underhåll m.m.). För flera typer av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning ställs ”kompletterande krav” upp (exempelvis i fråga om&lt;br&gt;utrustning som skall skydda ansikte, ögon och andningsorgan). Slutligen an-&lt;br&gt;ges ”speciella ytterligare krav för särskilda risker” (såsom skydd mot meka-&lt;br&gt;niska stötar, drunkning, buller, kyla och elektriska chocker).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den övervägande delen av personlig skyddsutrustning krävs vidare att&lt;br&gt;den utformas antingen i enlighet med en harmoniserad europeisk standard&lt;br&gt;eller enligt andra tekniska specifikationer som har kontrollerats av ett god-&lt;br&gt;känt kontrollorgan. Personlig skyddsutrustning av enkelt slag behöver i prin-&lt;br&gt;cip bara uppfylla de grundläggande säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan personlig skyddsutrustning får släppas ut på marknaden måste till-&lt;br&gt;verkaren eller den som företräder honom inom gemenskapen vidare ha viss&lt;br&gt;i direktivet närmare angiven dokumentation tillgänglig för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet uppställer utöver detta mer eller mindre långtgående krav på&lt;br&gt;att tillverkaren skall bekräfta - certifiera - att personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;motsvarar uppställda säkerhetsnormer. Vilka krav som måste uppfyllas är&lt;br&gt;beroende av vad slags personlig skyddsutrustning det gäller (se avsnitt 2 och&lt;br&gt;specialmotiveringen till 4§ samt bilaga 2 till denna lagrådsremiss).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall de krav som en personlig skyddsutrustning skall&lt;br&gt;uppfylla för att få tillhandahållas kommersiellt kunna avse inte bara hälsa&lt;br&gt;och säkerhet samt produktinformation utan även tillverkning. Med detta&lt;br&gt;torde ha åsyftats det förhållandet att direktivet kräver att annan än enkel&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning skall typprovas och komplicerad utrustning dess-&lt;br&gt;utom underkastas antingen ett s.k. kvalitetskontrollsystem för färdiga pro-&lt;br&gt;dukter eller ett system med tillverkning under övervakning (se artikel 8.4&lt;br&gt;och 11 i direktivet). Avsikten har knappast varit att föreskrifter skulle kunna&lt;br&gt;meddelas om tillverkningen i andra avseenden än som avses där. För att un-&lt;br&gt;danröja missförstånd på denna punkt bör inte ordet tillverkning användas i&lt;br&gt;lagen. Av denna bör däremot framgå att krav skall kunna ställas på utform-&lt;br&gt;ningen av en personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges anslutning till EES-avtalet innebär att personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;för privat bruk skall få tillhandahållas bara om den uppfyller krav som före-&lt;br&gt;skrivs i linje med direktivet om personlig skyddsutrustning och som avser&lt;br&gt;skydd för hälsa och säkerhet, utformning samt märkning och annan produkt-&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Produktsäkerhetslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Produktsäkerhetslagen bör också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara tillämplig på personlig skyddsutrustning på konsument-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian&lt;br&gt;s. 36 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta ansluter sig till förslaget eller lämnar det&lt;br&gt;utan erinran. Konsumentverket föreslår att produktsäkerhetslagen ändras så&lt;br&gt;att återkallelse kan ske inte bara som i dag hos brukarna. En tillverkare, im-&lt;br&gt;portör eller grossist måste också kunna åläggas att återkalla farlig personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning från ett senare led i distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser pekar på risken att en skiftande tillämpning av sä-&lt;br&gt;kerhetsklausulen i olika länder kan leda till en snedvridning av konkurren-&lt;br&gt;sen. Kommerskollegium framhåller vikten av att den tillgrips restriktivt och&lt;br&gt;att användningen av den utvecklas i harmoni med övriga länder på den ge-&lt;br&gt;mensamma marknaden. Konkurrensverket betonar vikten av att produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen tillämpas i harmoni med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets säkerhetsklausul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning uppställer inte bara krav på att de&lt;br&gt;stater där det är tillämpligt föreskriver om säkerhetskrav m.m. på personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning som släpps ut på marknaden. Direktivet innehåller också&lt;br&gt;en s.k. säkerhetsklausul (artikel 7; jämför avsnitt 2), som innebär att ett in-&lt;br&gt;gripande skall kunna göras i fråga om bl.a. sådana personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning som redan har släppts ut på marknaden. Det gäller även om utrust-&lt;br&gt;ningen överensstämmer med säkerhetskraven och bär EG-märket. Ett ingri-&lt;br&gt;pande skall kunna ske om denna ”skulle kunna medföra en säkerhetsrisk för&lt;br&gt;människor, husdjur eller egendom”. Staten i fråga skall då vidta alla nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder för att ta bort utrustningen från marknaden eller för att för-&lt;br&gt;bjuda utsläppandet på marknaden och fri rörlighet för den. Staten skall ome-&lt;br&gt;delbart underrätta kommissionen. För EFTA-länderna kommer att gälla att&lt;br&gt;de skall underrätta motsvarande EFTA-organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har redovisats (avsnitt 3.1) är produktsäkerhetslagen i dag till-&lt;br&gt;lämplig på personlig skyddsutrustning som tillhandahålls i näringsverksam-&lt;br&gt;het och som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan&lt;br&gt;komma att utnyttja för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen syftar till att motverka att farliga varor (och tjäns-&lt;br&gt;ter) orsakar skador på person eller egendom. Med farliga varor avses fram-&lt;br&gt;för allt sådana som är förenade med risker som antingen framstår som onö-&lt;br&gt;diga med hänsyn till möjliga skyddsåtgärder eller som är svåra att förutse för&lt;br&gt;brukarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan erinras om att en näringsidkare kan åläggas att lämna säkerhetsin-&lt;br&gt;formation, förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster (säljförbud), åläg-&lt;br&gt;gas att lämna varningsinformation och åläggas att återkalla varor och tjäns-&lt;br&gt;ter (återkallelse). Han kan också förbjudas att exportera varor (exportför-&lt;br&gt;bud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse i olika led&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § produktsäkerhetslagen skall i förekommande fall en återkallelse&lt;br&gt;av en farlig vara göras från ”dem som innehar varan för att bruka den”. Ett&lt;br&gt;åläggande om återkallelse kan således inte riktas mot en näringsidkare i ett&lt;br&gt;tidigare led. Konsumentverket anser att lagen bör ändras så att detta blir&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att det av direktivet inte klart framgår hos vem en&lt;br&gt;återkallelse med stöd av säkerhetsklausulen skall kunna ske. I säkerhets-&lt;br&gt;klausulen (artikel 7 punkt 1) sägs att, i förekommande fall, en medlemsstat&lt;br&gt;skall ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att dels ta bort utrustningen från&lt;br&gt;marknaden, dels förbjuda utsläppandet på marknaden och fri rörlighet för&lt;br&gt;den”. Det finns knappast anledning att anta att den möjlighet till återkallelse&lt;br&gt;som produktsäkerhetslagen inrymmer är alltför begränsad i förhållande till&lt;br&gt;vad direktivet kräver. Det kan dock finnas skäl att längre fram, när större&lt;br&gt;klarhet har nåtts om direktivets innebörd i olika hänseenden, återkomma&lt;br&gt;till denna fråga. Så kan bli fallet exempelvis i samband med den översyn av&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen som torde bli nödvändig när EG:s allmänna produkt-&lt;br&gt;säkerhetsdirektiv väl har kommit att inrymmas i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner således att den möjlighet till återkallelse av farliga va-&lt;br&gt;ror som produktsäkerhetslagen erbjuder torde motsvara det krav som direk-&lt;br&gt;tivet ställer. Regeringen är inte heller beredd att på annan grund inom ramen&lt;br&gt;för detta lagstiftningsärende aktualisera en utvidgning av produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen så att återkallelse kan ske hos en näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av säkerhetsklausulen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller synpunkten att säkerhetsklausulen bör tillämpas restriktivt, vill&lt;br&gt;regeringen understryka att en tillämpning av produktsäkerhetslagen givetvis&lt;br&gt;bara aktualiseras när det finns tydliga tecken på att en vara har en skade-&lt;br&gt;eller hälsorisk. Det finns skäl att här erinra om vad föredragande statsrådet&lt;br&gt;anförde i denna fråga i prop. 1988/89:23 om produktsäkerhetslag. Frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällde således när KO kunde förväntas väcka talan vid marknadsdomstolen.&lt;br&gt;”Jag utgår från”, anförde statsrådet, ”att konsumentombudsmannen inte&lt;br&gt;väcker talan vid marknadsdomstolen om det inte finns klara belägg för att&lt;br&gt;den aktuella produkten är farlig” (s. 67). Mot bakgrund av vad som sålunda&lt;br&gt;uttalades vid produktsäkerhetslagens tillkomst och i ljuset av marknadsdom-&lt;br&gt;stolens hittillsvarande praxis finns det ingen faktisk grund för de farhågor om&lt;br&gt;en alltför långtgående tillämpning av säkerhetsklausulen som har framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns samtidigt skäl att betona vikten av att säkerhetsklausulen&lt;br&gt;tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsländerna. Detta bör kunna tillförsäk-&lt;br&gt;ras genom väl utvecklade informations- och samrådsförfaranden mellan de&lt;br&gt;berörda staterna. Det finns skäl att här erinra om att direktivet förutsätter&lt;br&gt;att en medlemsstat som har vidtagit en åtgärd enligt säkerhetsklausulen&lt;br&gt;omedelbart skall underrätta EG-kommissionen om detta och om skälen till&lt;br&gt;ingripandet (jfr avsnitt 2 under rubriken ”Säkerhetsklausulen”) och att EG-&lt;br&gt;kommissionen skall inleda ett särskilt förfarande med anledning av underrät-&lt;br&gt;telsen. Vad som sägs om EG-kommissionen gäller för EFTA-ländernas del&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan således konstateras att produktsäkerhetslagen i&lt;br&gt;allt väsentligt synes inrymma de handlingsmöjligheter som säkerhetsklausu-&lt;br&gt;len i direktivet talar om. Den bör därför gälla vid sidan om den särskilda&lt;br&gt;lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk. Produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;skall, i linje med vad som anges i direktivet, kunna tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;sådana varor som uppfyller uppställda säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av principen om att ”speciallag bryter allmän lag” bör den&lt;br&gt;lag som föreslås här uppta en uttrycklig regel om att produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;skall vara tillämplig vid sidan om den. Det bör tilläggas att de speciallagar&lt;br&gt;som har angivits i avsnitt 3.1 - vid sidan om produktsäkerhetslagen - också i&lt;br&gt;princip även i fortsättningen skall vara tillämpliga på personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning. Detta torde däremot inte behöva framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Ansvar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot kraven på säkerhet och hälsa eller kraven på varuutformning eller&lt;br&gt;kraven på märkning och annan produktinformation skall kunna straf-&lt;br&gt;fas med böter eller fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som måste betala vite på grund av att han har överträtt ett för-&lt;br&gt;bud eller föreläggande enligt produktsäkerhetslagen skall dock inte&lt;br&gt;straffas enligt den nu föreslagna lagen för samma gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning som har varit föremål för brott skall för-&lt;br&gt;klaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian&lt;br&gt;s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samt-&lt;br&gt;liga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: De åtgärder som direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning kräver att de stater som omfattas av detta skall vidta när&lt;br&gt;någon handlar i strid med direktivet kan sammanfattas i ordet rättelse. Farlig&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning skall i förekommande fall tas bort från markna-&lt;br&gt;den (artikel 7.1), är det fel på en standard skall detta meddelas vissa EG-&lt;br&gt;organ för åtgärder med avseende på standarden (artikel 6 och artikel 7.1;&lt;br&gt;ett EFTA-land skall underrätta motsvarande organ inom EFTA) osv. Inga&lt;br&gt;uttryckliga krav uppställs på att de berörda staterna skall införa straffsank-&lt;br&gt;tioner gentemot näringsidkare som exempelvis släpper ut farlig personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning på marknaden. Det grundläggande kravet på staterna i&lt;br&gt;fråga är att ”vidta alla nödvändiga åtgärder” för att säkerställa att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning endast kan släppas ut på marknaden om de uppfyller sä-&lt;br&gt;kerhetskraven (artikel 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening behövs ansvarsbestämmelser för att säkerställa&lt;br&gt;att direktivets avsedda resultat uppnås att endast ofarlig personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning tillhandahålls. Den som bryter mot vad som har föreskrivits i fråga&lt;br&gt;om påverkan på hälsa och säkerhet, utformning - inbegripet kontroll av&lt;br&gt;överensstämmelse - eller märkning (bl.a. EG-märkningen) och annan pro-&lt;br&gt;duktinformation bör därför kunna ställas till ansvar efter medgivande av till-&lt;br&gt;synsmyndigheten. Straff bör förutsätta uppsåt eller oaktsamhet. Straffskalan&lt;br&gt;bör motsvara den som gäller för andra produktorienterade lagar, nämligen&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år. Det bör i lagen också anges att ingen bör&lt;br&gt;straffas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse behövs också om att den som har överträtt ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande eller vitesförbud enligt produktsäkerhetslagen inte skall dömas till&lt;br&gt;straff enligt lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk för den gär-&lt;br&gt;ning som omfattas av vitesföreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör även anges att en personlig skyddsutrustning som har varit&lt;br&gt;föremål för brott eller värdet av den samt utbytet av brottet skall kunna för-&lt;br&gt;klaras förverkad. Detta skall gälla utom om ett förverkande skulle leda till&lt;br&gt;orimliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Marknadsövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten bör ha rätt att hos en nä-&lt;br&gt;ringsidkare få tillträda till utrymmen där personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;förvaras. Den bör också ha rätt att få de upplysningar, handlingar, va-&lt;br&gt;ruprover och liknande som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter delegation av regeringen, tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten bör ges rätt att meddela föreskrifter om kontrollen av att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning uppfyller föreskrivna krav. De skall också kunna&lt;br&gt;föreskriva att en näringsidkare skall betala kostnaderna för provtag-&lt;br&gt;ning och undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas av den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag avviker i viss mån från regeringens. Det innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall kunna med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om tillträde till utrymmen med leksaker samt om rätt till&lt;br&gt;upplysningar och handlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget till tillsynsregler tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av de flesta remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att ett vidgat internationellt utbyte av varor&lt;br&gt;och tjänster kommer att innebära ökat behov av övervakning, som kommer&lt;br&gt;att ta i anspråk betydande resurser. Några andra remissinstanser uttalar sig&lt;br&gt;i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund anser att det är principiellt olämpligt att en myn-&lt;br&gt;dighet som skall meddela föreskrifter på området också skall utöva tillsynen.&lt;br&gt;Förbundet är kritisk mot att Konsumentverket ges rätt att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter vilka kan ligga till grund för beslut av marknadsdomstolen i ärenden om&lt;br&gt;otillbörlig marknadsföring enligt 2 § marknadsföringslagen och om s.k. sä-&lt;br&gt;kerhetsinformation enligt 5 § produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att myndighetsutövande funktioner och konkur-&lt;br&gt;rensutsatt verksamhet i princip bör bedrivas fristående från varandra. Det är&lt;br&gt;viktigt att provnings- och certifieringsverksamheten sker i konkurrens på&lt;br&gt;lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket kritiserar förslaget i promemorian att en näringsidkare&lt;br&gt;som inte har uppfyllt föreskrivna krav skall kunna åläggas att ersätta kostna-&lt;br&gt;derna för sådan provtagning och undersökning som verket inte självt kan&lt;br&gt;utföra. Detta kan bara marginellt ge bidrag till kostnadstäckningen. De&lt;br&gt;stickprovkontroller som Konsumentverket åläggs bör finansieras med sär-&lt;br&gt;skilda ”öronmärkta” pengar. En debitering som görs beroende av slutresul-&lt;br&gt;tatet är mycket svår att administrera. Stickproven kan också uppfattas som&lt;br&gt;orättvisa av de företag som kommer i fråga för kontrollen. Det är rimligt att&lt;br&gt;provverksamheten på sikt bekostas av den totala produktionen som en form&lt;br&gt;av utvecklingskostnad. Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel och Sveriges Köpmannaförbund anser att en näringsidkare skall be-&lt;br&gt;höva betala ersättning för provtagning bara om han inte har handlat enligt&lt;br&gt;direktivet. Kommerskollegium anser att frågan om en avgiftsfinansiering av&lt;br&gt;marknadskontrollen bör utvecklas i samklang med övriga länder inom den&lt;br&gt;gemensamma marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Direktivet om personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;förutsätter att det utövas tillsyn över marknaden. Detta ligger i kravet på att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall ”vidta alla nödvändiga åtgärder” för att säkerställa att&lt;br&gt;endast säker personlig skyddsutrustning kommer ut på marknaden (artikel&lt;br&gt;2.1). Även en tillämpning av säkerhetsklausulen (artikel 7.1) förutsätter till-&lt;br&gt;synsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har anförts (avsnitt 3.1) regleras säkerheten hos personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning i dag av produktsäkerhetslagen och viss speciallagstiftning.&lt;br&gt;Tillsynen enligt produktsäkerhetslagen ligger, utom på specialreglerade om-&lt;br&gt;råden, på Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket skall enligt sin instruktion (1990:1179) bl.a. utarbeta riktlinjer (dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna råd) för näringsidkarnas marknadsföring och utformning av varor,&lt;br&gt;tjänster och andra nyttigheter. Verket utövar i dag tillsyn enligt - förutom&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen - bl.a. marknadsföringslagen, liksom över efterlev-&lt;br&gt;naden av verkets egna riktlinjer. Tillsynen enligt de specialförfattningar som&lt;br&gt;åsyftades nyss regleras i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har hittills i sin marknadsbevakning prioriterat säker-&lt;br&gt;hetsfrågor. Som har anförts tidigare (avsnitt 3.1) härverket också behandlat&lt;br&gt;frågor om personlig skyddsutrustning, bl.a. genom att utfärda riktlinjer på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förutsätter att de berörda staterna aktivt övervakar att de pro-&lt;br&gt;dukter som finns på marknaden uppfyller de krav som anges i direktivet. En&lt;br&gt;ordning som innebär att Konsumentverket är tillsynsmyndighet ligger väl i&lt;br&gt;linje med de uppgifter som Konsumentverket har redan i dag och den erfa-&lt;br&gt;renhet som verket således har på produktsäkerhetsområdet, inbegripet per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning. De allra flesta remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan anser också att tillsynen bör ligga på Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har dock anfört principiella betänkligheter mot en&lt;br&gt;ordning med Konsumentverket som föreskrivande myndighet. Förbundet&lt;br&gt;anser inte att den myndighet som utfärdar föreskrifter också skall övervaka&lt;br&gt;deras efterlevnad och kunna åberopa dem som stöd för en talan i Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet ger samtidigt en klar bild av svårigheterna att finna en bättre&lt;br&gt;lösning än den som föreslås i promemorian, dvs. med Konsumentverket som&lt;br&gt;föreskrivande och tillsynsansvarig myndighet. Förbundet anser att den bästa&lt;br&gt;lösningen, i avvaktan på resultatet av den konsumentpolitiska översyn som&lt;br&gt;skall göras (se avsnitt 6), är att föreskrifterna utfärdas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter inledningsvis erinra&lt;br&gt;om att en tillsynsordning av det slag som föreslås i promemorian redan finns&lt;br&gt;på konsumentområdet, nämligen i anknytning till prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601). Liknande tillsynssystem, enligt vilka en myndighet som utfärdar&lt;br&gt;föreskrifter även utövar tillsyn, finns på flera andra områden, exempelvis -&lt;br&gt;i fråga om märkning och information - inom ramen för livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511, omtryckt 1988:461, ändrad senast 1991:1687) och lagen om ke-&lt;br&gt;miska produkter. Det går därför knappast att resa några avgörande princi-&lt;br&gt;piella betänkligheter mot ett system där enligt en lag om personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning för privat bruk Konsumentverket både får meddela föreskrifter och&lt;br&gt;utöva tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att föreskriftsrätten i praktiken i allt väsentligt styrs av&lt;br&gt;direktivet om personlig skyddsutrustning. Meningen är ju att föreskrifterna&lt;br&gt;i fråga om krav på säkerhet, utformning och information skall i detalj till&lt;br&gt;svensk rätt överföra de preciserade regler som redan är fastställda i direkti-&lt;br&gt;vet och till detta knutna harmoniserade standarder (jfr avsnitt 3.4). Även&lt;br&gt;om föreskriftsrätten skulle läggas på något annat organ än Konsumentver-&lt;br&gt;ket, kunde föreskrifternas innehåll inte bli väsentligen annorlunda än om&lt;br&gt;den läggs Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad vi har anfört nu anser vi således att ansvaret för Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;marknadsövervakningen, inbegripet rätten att meddela föreskrifter enligt la-&lt;br&gt;gen om personlig skyddsutrustning för privat bruk, efter delegation från re-&lt;br&gt;geringen, bör ligga på Konsumentverket. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att besluta om tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera myndigheter är berörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga av de i direktivet om personlig skyddsutrustning avgivna grund-&lt;br&gt;kraven för hälsa och säkerhet (i bilaga 2 till direktivet) innehåller ett mer&lt;br&gt;eller mindre vitt tolknings- och tillämpningsutrymme. Så sägs exempelvis un-&lt;br&gt;der rubriken ”Kompletterande krav gemensamma för flera slag eller typer av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning” bl.a. att ”all begränsning av användarnas synfält&lt;br&gt;orsakad av personlig skyddsutrustning för ansiktet, ögonen eller andningsor-&lt;br&gt;ganen skall minimeras” och att ”graden för optisk inverkan hos dessa person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning-typer skall vara anpassad efter verksamhetens nog-&lt;br&gt;grannhetskrav eller långvarighet” (avsnitt 2.3 i bilagan). Tolkningsutrymmet&lt;br&gt;torde dock minskas i takt med att harmoniseringsarbetet på standardise-&lt;br&gt;ringsområdet fortskrider. Så länge det finns ett sådant utrymme kan det&lt;br&gt;emellertid inte uteslutas att de myndigheter som har att tillämpa exempelvis&lt;br&gt;arbetsmiljölagen gör en annan bedömning än den myndighet som skall svara&lt;br&gt;för föreskrifter och tillsyn enligt lagen om personlig skyddsutrustning för pri-&lt;br&gt;vat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika synsätt torde mera sällan anläggas de tekniska krav som bör ställas&lt;br&gt;på skyddsutrustning. De gäller snarare behovet av information och har sin&lt;br&gt;bakgrund i omständigheten att informationen från den näringsidkare som&lt;br&gt;tillhandahåller personlig skyddsutrustning i ett visst fall för brukande på ar-&lt;br&gt;betsmiljöområdet ofta i första hand torde rikta sig till en annan näringsid-&lt;br&gt;kare med kunskap om arbetsmiljörisker och hur sådana kan hanteras. Det&lt;br&gt;kan således tänkas att den fackmässigt kompetente arbetsgivaren vid förvärv&lt;br&gt;av skyddsutrustning, exempelvis komplicerade inandningsskydd, att använ-&lt;br&gt;das av hans anställda, inte alltid behöver lika enkel och tydlig information&lt;br&gt;om hur utrustningen skall has om hand och underhållas som den enskilde&lt;br&gt;konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten enligt den lag som vi föreslår här skulle överväga&lt;br&gt;att införa särskilda informationskrav för en sådan situation som nämndes&lt;br&gt;nyss bör, som strax skall belysas, samråd alltid ske med andra berörda till-&lt;br&gt;synsorgan. Myndigheten i fråga bör vidare söka utröna om särskilda infor-&lt;br&gt;mationskrav skulle medföra problem i konkurrenshänseende. Det ligger i&lt;br&gt;sakens natur att i förekommande fall sådana informationskrav måste ligga&lt;br&gt;inom ramen för vad som är möjligt enligt den lag som vi föreslår här, liksom&lt;br&gt;enligt direktivet om personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas gränsdragningsproblem av det slag som har be-&lt;br&gt;rörts nu. Även gränsdragningsfrågor av annat slag behandlas. Man pekar där&lt;br&gt;på att de bör kunna lösas genom samarbete mellan berörda tillsynsorgan.&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att gränsdragningsproblemen inte behö-&lt;br&gt;ver bli av allvarlig art. Styrelsen understryker samtidigt att det vid utförandet&lt;br&gt;av marknadsövervakningen är viktigt med samverkan mellan myndigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har utfärdat regler på området. För att effektivisera marknadsövervak- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;ningen samt ha ett forum för gränsdragningsfrågor kan det behövas en per-&lt;br&gt;manent grupp med representanter för de berörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att förekommande gränsdragningsfrågor bör kunna lö-&lt;br&gt;sas med samråd och samverkan. Vi vill understryka vikten av att samarbete&lt;br&gt;etableras när det visar sig att en säkerhetsaspekt med avseende på personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning - inbegripet frågor om information - berör både arbetsmil-&lt;br&gt;jöområdet och privatlivet. Inget torde hindra att de berörda myndigheterna&lt;br&gt;formaliserar sitt samarbete på det sätt som Kommerskollegium synes efter-&lt;br&gt;lysa och Arbetarskyddsstyrelsen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för provtagning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning förutsätter att det genomförs olika&lt;br&gt;kontroller med avseende på tillverkningsmetoder och produkter. Här kan&lt;br&gt;hänvisas till den tidigare redogörelsen för detta (avsnitt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om personlig skyddsutrustning regleras inte möjligheten för&lt;br&gt;en medlemsstat att låta en tillsynsmyndighet ta ut ersättning för kostnader för&lt;br&gt;provtagning och undersökning av prover. Det torde stå varje land fritt att&lt;br&gt;besluta i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § fjärde stycket produktsäkerhetslagen får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för en näringsidkare som har fått ett åläggande om säkerhetsinformation,&lt;br&gt;varningsinformation, återkallelse, säljförbud eller exportförbud att ersätta&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten kostnader för provtagning och undersökning av prov.&lt;br&gt;En likartad bestämmelse finns i 16 § tredje stycket marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en liknande lösning, som dock är något mera&lt;br&gt;långtgående. Den innebär nämligen att en näringsidkare skulle kunna tänkas&lt;br&gt;bli skyldig att betala ersättning för provtagning även i ett fall då han inte har&lt;br&gt;handlat i strid mot lagen. Som har framgått förutsätter däremot ersättnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt produktsäkerhetslagen - liksom enligt marknadsförings-&lt;br&gt;lagen - att näringsidkaren i fråga först har förfarit så att ett åläggande eller&lt;br&gt;förbud har kommit att meddelas. Den föreslagna ordningen har kritiserats&lt;br&gt;av några remissinstanser, som anser att ersättningsskyldighet bara bör&lt;br&gt;komma i fråga när den berörde näringsidkaren har handlat lagstridigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som senare kommer att redovisas närmare (avsnitt 4) har regeringen be-&lt;br&gt;slutat att en konsumentpolitisk översyn skall göras samt vidare givit i upp-&lt;br&gt;drag åt Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) att utreda marknads-&lt;br&gt;övervakningen av produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen bör tillsynsmyndigheten ges rätt att ta ut en ersättning&lt;br&gt;för kostnaderna för provtagning och undersökning av prov från den närings-&lt;br&gt;idkare hos vilken detta sker. En sådan rätt bör i varje fall tills vidare och i&lt;br&gt;avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som har nämnts gälla när den&lt;br&gt;som har tillhandahållit skyddsutrustningen i fråga inte har uppfyllt de före-&lt;br&gt;skrivna kraven. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;betala sådana kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kostnader och resursbehov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är inte möjligt att närmare beräkna de&lt;br&gt;sammantagna kostnadseffekterna av den föreslagna lagstiftningen.&lt;br&gt;Det är dock sannolikt att näringsidkare som berörs belastas med vissa&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets nya uppgifter på området för personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning bör, i varje fall övergångsvis, kunna klaras av genom en&lt;br&gt;omfördelning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som kan uppstå för rättsväsendet måste anses för-&lt;br&gt;sumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Vad avser kostnaderna för tillsynen överens-&lt;br&gt;stämmer promemorian med regeringens bedömning (se promemorian s. 41&lt;br&gt;f.). I promemorian behandlas inte kostnadseffekterna för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket framhåller att en intensivare mark-&lt;br&gt;nadsbevakning kommer att ta betydande resurser i anspråk. I övrigt hänvisar&lt;br&gt;verket till vad man har anfört i en tidigare skrivelse till Civildepartementet i&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den föreslagna lagstiftningen kommer&lt;br&gt;med all sannolikhet att belasta de näringsidkare som berörs med vissa kost-&lt;br&gt;nader för bl.a. certifiering och kontroll samt informationsåtgärder i linje&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i direktivet om personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de kostnader som lagstiftningen således kan medföra står den nytta&lt;br&gt;som ligger i att produktsäkerheten ökar och att konsumenterna därigenom&lt;br&gt;får ökad trygghet. Till detta kommer att kostnaderna blir en oundviklig följd&lt;br&gt;av Sveriges skyldighet att, enligt EES-avtalet, överföra direktivet om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning till svensk rätt. Samtidigt medför införandet av EG-&lt;br&gt;reglerna i Sverige att svenska tillverkare av personlig skyddsutrustning får&lt;br&gt;möjlighet att på den europeiska marknaden konkurrera med utländska till-&lt;br&gt;verkare på lika villkor. Det torde inte kunna uteslutas att detta kan kompen-&lt;br&gt;sera branschen ekonomiskt för de ökade kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillsynen över lagens efterlevnad kommer att dra kostnader. I en&lt;br&gt;skrivelse till regeringen i mars 1992 har Konsumentverket angående föränd-&lt;br&gt;ringar i verkets marknadsbevakning med anledning av EES-avtalet sökt&lt;br&gt;ange behovet av resurser. Enligt Konsumentverket kräver EES-avtalet en&lt;br&gt;intensifierad marknadsbevakning på de flesta områden. Resursförstärk-&lt;br&gt;ningar krävs främst på central nivå. Verket gör där bedömningen att ett till-&lt;br&gt;skott om cirka 3,5 mkr behövs. Konsumentverket har emellertid inte ansett&lt;br&gt;det möjligt att för närvarande göra någon defintiv resurs- och kostnadsbe-&lt;br&gt;räkning av den intensifierade marknadsbevakningen som för verkets del kan&lt;br&gt;bli en följd av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren 1992 bemyndigat chefen för Civildeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en konsumentpolitisk&lt;br&gt;översyn (dir. 1992:63). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att undersöka hur&lt;br&gt;marknadsövervakningen på konsumentområdet med anledning av EES-av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansieringsalterna-&lt;br&gt;tiv som föreligger. Det kan tilläggas att regeringen under hösten 1992 vidare&lt;br&gt;har uppdragit åt SWEDAC att utreda frågor om marknadsövervakning av&lt;br&gt;produkter. I uppdraget ingår bl.a. att göra en översiktlig bedömning av be-&lt;br&gt;hovet av resursinsatser för marknadsövervakning och beskriva de finansie-&lt;br&gt;ringssystem som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som har redovisats nu bör&lt;br&gt;Konsumentverkets nya uppgifter i fråga om personlig skyddsutrustning sä-&lt;br&gt;kerhet tills vidare kunna klaras av genom en omfördelning av tillgängliga re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket kan som tillsynsmyndighet komma att drabbas av sär-&lt;br&gt;skilda kostnader för provtagning. Som vi tidigare har berört (avsnitt 3.9) bör&lt;br&gt;verket bl.a. ges rätt att ta ut ersättning för kostnaderna från näringsidkare&lt;br&gt;som inte har uppfyllt de föreskrivna kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också bör tas upp i detta sammanhang är eventuella kost-&lt;br&gt;nadskonsekvenser för bl.a. åklagarväsendet och domstolarna. Som har an-&lt;br&gt;förts i avsnitt 3.8 bör en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;bryter mot föreskrivna krav på säkerhet och hälsa m.m. kunna straffas. Om-&lt;br&gt;fattningen av nya brottmål - liksom besvärsmål - med anledning av en ny lag&lt;br&gt;om personlig skyddsutrustning för privat bruk kan förväntas bli synnerligen&lt;br&gt;liten. Det finns inte heller anledning att anta att antalet ärenden rörande per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning som prövas med stöd av produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;kommer att öka genom den nya lagstiftningen. De kostnader som kan uppstå&lt;br&gt;för rättsväsendet måste därför betraktas som försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om personlig skyddsutrustning för privat&lt;br&gt;bruk bör träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Köpmannaförbund anser att lagen om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning för privat bruk bör träda i kraft tidigast ett år efter&lt;br&gt;EES-avtalets ikraftträdande. Skälet är behovet av informationsinsatser gent-&lt;br&gt;emot medlemsföretagen och efterföljande anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sveriges åtagande enligt EES-avtalet inne-&lt;br&gt;bär att bl.a. direktivet om personlig skyddsutrustning skall införlivas med&lt;br&gt;svensk rätt med verkan från den tidpunkt då avtalet träder i kraft. Det är&lt;br&gt;ännu oklart när detta kommer att ske. Det bör därför ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta om när lagarna skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild övergångsreglering till lagarna torde inte behövas. Där-&lt;br&gt;emot kan det finnas anledning att överväga övergångsbestämmelser till rege-&lt;br&gt;ringens och Konsumentverkets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk slås de grundläggande&lt;br&gt;förutsättningarna fast för att sådan personlig skyddsutrustning som faller un-&lt;br&gt;der lagen skall få tillhandahållas. Lagen innehåller också en definition på&lt;br&gt;sådan personlig skyddsutrustning. Det finns också bestämmelser om ansvar.&lt;br&gt;I övrigt utgörs huvuddelen av bestämmelserna av bemyndiganden. Lagen&lt;br&gt;om personlig skyddsutrustning är indelad i sju olika avsnitt med särskilda&lt;br&gt;rubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas till uppfyllande av Sveriges förplik-&lt;br&gt;telser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen syftar till att införliva EES-avtalet med svensk rätt i fråga om det i&lt;br&gt;avtalet intagna direktivet om personlig skyddsutrustning när det gäller sådan&lt;br&gt;utrustning som är avsedd för privat bruk. Av paragrafen framgår att lagen&lt;br&gt;har till syfte att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet. Bakgrun-&lt;br&gt;den till detta är bl.a. att en tillämpning av den s.k. lagvalsregeln i 5 § i försla-&lt;br&gt;get till EES-lagen kan komma att aktualiseras (jfr prop. 1991/92:170 del 1,&lt;br&gt;avsnitt 14.2 och 16.5; s. 136 respektive 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning anger två syften. Det ena är att&lt;br&gt;få till stånd ett skydd mot farlig personlig skyddsutrustning. Det andra är att&lt;br&gt;främja fri rörlighet för varor. Det blir därmed också i praktiken - vid sidan&lt;br&gt;om det berörda ändamålet - lagens syften, innefattade i det som uttryckligen&lt;br&gt;anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller personlig skyddsutrustning som konsumenter i inte obetyd-&lt;br&gt;lig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personlig skyddsutrustning avses i lagen varor som är avsedda att en-&lt;br&gt;samma eller i förening med andra varor bäras eller hållas av en person till&lt;br&gt;skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1.2 i direktivet om personlig skyddsutrustning avses med per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning ”varje utrustning, som är avsedd att bäras eller hål-&lt;br&gt;las av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker”. I&lt;br&gt;samma artikel anges vidare att personlig skyddsutrustning även skall täcka&lt;br&gt;”a) en enhet som utgörs av flera anordningar som har kombinerats av till-&lt;br&gt;verkaren för att skydda en person mot en eller flera potentiella samtidiga&lt;br&gt;risker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) en skyddsanordning, fast eller löstagbar, som är kombinerad med en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personlig utrustning som inte har skyddskaraktär och som bärs eller hålls av Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;en person vid utförandet av en särskild uppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utbytbara komponenter i personlig skyddsutrustning som är väsentliga&lt;br&gt;för en tillfredsställande funktion och som uteslutande används för sådan ut-&lt;br&gt;rustning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall vidare varje system som släpps ut på marknaden i&lt;br&gt;samband med en personlig skyddsutrustning för att koppla denna till en an-&lt;br&gt;nan extern kompletterande anordning anses ingå i utrustningen, även om&lt;br&gt;systemet inte är avsett att bäras eller hållas permanent av användaren under&lt;br&gt;hela den period han exponeras för en risk (artikel 1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att lagen inte är tillämplig på all per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning. Den gäller bara sådan utrustning som konsumenter&lt;br&gt;i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat&lt;br&gt;bruk. Innebörden av detta har utvecklats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kategorier av personlig skyddsutrustning används både i yrkesverk-&lt;br&gt;samhet och av personer på deras fritid. Det gäller t.ex. sådan utrustning som&lt;br&gt;skyddar mot inandningsskador vid måleriarbeten, liksom benskydd att an-&lt;br&gt;vändas vid bruk av motorsåg. Om det i ett visst fall, då ett ingripande mot&lt;br&gt;viss personlig skyddsutrustning ter sig motiverat, råder tveksamhet om lagen&lt;br&gt;om personlig skyddsutrustning är tillämplig - beroende på osäkerhet om ut-&lt;br&gt;rustningen utnyttjas av konsumenter - får det i första hand ankomma på till-&lt;br&gt;synsmyndigheten att samråda med det organ som har att utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;arbetsmiljölagen. Om ett ingripande görs enligt lagen om personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning för privat bruk, ankommer det i sista hand, om ingripandet inne-&lt;br&gt;bär att åtal väcks med stöd av 9 §, på allmän domstol att pröva i vad mån&lt;br&gt;utrustningen i fråga motsvarar det kriterium som anges i 3 §. Innebär ingri-&lt;br&gt;pandet att en tillsynsinsats görs med stöd av 6 § eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 7 §, kan frågan prövas av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;(se 13§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledande för bedömningen av om personlig skyddsutrustning kan tän-&lt;br&gt;kas utnyttjas av konsumenter för enskilt bruk kan bl.a. sådana faktorer vara&lt;br&gt;som på vilket sätt och gentemot vilken kundkrets utrustningen marknads-&lt;br&gt;förs, hur den är beskaffad (exempelvis om den är utformad att hålla under&lt;br&gt;yrkesmässig användning) och vad som är känt om brukarkretsen. Annat som&lt;br&gt;kan ge vägledning är utformningen av de avtals- och garantivillkor som an-&lt;br&gt;vänds vid försäljningen, liksom bruksanvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges en definition av begreppet personlig skyddsutrustning.&lt;br&gt;Sådan utrustning utgörs av varor som är avsedda att ensamma eller tillsam-&lt;br&gt;mans med andra varor bäras eller hållas av en person till skydd mot hälso-&lt;br&gt;och säkerhetsrisker. I avsnitt 2.1 och 2.2 ges åtskilliga exempel på sådan ut-&lt;br&gt;rustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med varor avses i bestämmelsen sådant som i direktivet betecknas som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”enhet”, ”anordning”, ”komponent” och ”system”. Som personlig skyddsut- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;rustning i lagens mening betraktas därför också sådana föremål som anges&lt;br&gt;vid a) - c) ovan. Begreppet ”vara” torde i övrigt kunna ges samma innebörd&lt;br&gt;som det har i annan konsumenträttslig lagstiftning (se prop. 1988/89:23 s. 74&lt;br&gt;f. med hänvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning gäller inte en personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning som täcks av ett annat direktiv som är avsett att uppfylla samma&lt;br&gt;mål som direktivet om personlig skyddsutrustning angående utsläppandet av&lt;br&gt;produkter på marknaden, fri rörlighet för varor, säkerhet (artikel 1.4 första&lt;br&gt;stycket). Direktivet är inte heller tillämpligt på alla slag av personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning. I bilaga 1 till direktivet upptas således varor som inte omfattas av&lt;br&gt;direktivet. Denna fråga behandlas i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att lagen inte skall gälla vissa slag av personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning gäller inte för allt slags personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning. Det gäller således inte sådan skyddsutrustning som täcks&lt;br&gt;av ett annat direktiv som är avsett att uppfylla samma mål som direktivet om&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning angående utsläppandet av produkter på markna-&lt;br&gt;den, fri rörlighet för varor samt säkerhetsaspekter. Direktivet gäller vidare&lt;br&gt;inte sådan personlig skyddsutrustning som anges i bilaga 1 till direktivet (ar-&lt;br&gt;tikel 1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till direktivet, som bär rubriken ”Uttömmande förteckning över&lt;br&gt;kategorier av personliga skyddsutrustningar som inte täcks av detta direk-&lt;br&gt;tiv”, upptar följande slag av personlig skyddsutrustning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan som har utformats och tillverkats speciellt för att användas av mi-&lt;br&gt;litära styrkor eller för att upprätthålla lag och ordning (hjälmar, sköldar&lt;br&gt;etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personlig skyddsutrustning för självförsvar (aerosolbehållare, utrust-&lt;br&gt;ning som används i avskräckande syfte).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsutrustning som har utformats och tillverkats för privat bruk mot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ogynnsamma väderleksförhållanden (huvudbonaden, årstidsbetonade&lt;br&gt;kläder, fotbeklädnader, paraplyer etc.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fukt och vatten (diskhandskar etc.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hetta (handskar etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utrustning som inte bärs ständigt och som är avsedd för skydd eller rädd-&lt;br&gt;ning av personer på fartyg eller flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa förhållanden får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer enligt den föreslagna bestämmelsen i 3 § en rätt&lt;br&gt;att föreskriva om undantag från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på personlig skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En näringsidkare får tillhandahålla personlig skyddsutrustning bara om&lt;br&gt;den uppfyller sådana krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd för hälsa och säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. märkning och annan produktinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om tillhandahållande av personlig skyddsutrustning gäller&lt;br&gt;även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av den allmänna motiveringen tar direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning sikte på att förhindra dels att farlig skyddsutrustning släpps&lt;br&gt;ut på marknaden (artikel 2.1), dels att en medlemsstat uppställer hinder mot&lt;br&gt;att utrustning som uppfyller kraven i direktivet släpps ut på marknaden (arti-&lt;br&gt;kel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av 4§ är till att börja med att lagen är tillämplig endast på&lt;br&gt;sådan personlig skyddsutrustning som tillhandahålls i näringsverksamhet.&lt;br&gt;Ordet ”tillhandahålla” är avsett att ha samma innebörd som i produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen. Det torde i praktiken främst avse försäljningserbjudanden, men&lt;br&gt;det täcker också erbjudanden om överlåtelser av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillhandahållandet görs av en näringsidkare är detsamma som att det&lt;br&gt;sker i en näringsidkares yrkesmässiga verksamhet. Ett tillhandahållande&lt;br&gt;som en näringsidkare gör vid sidan om sin affärsverksamhet omfattas inte av&lt;br&gt;lagen. Se vidare om begreppet näringsidkare i prop. 1988/89:23 (produktsä-&lt;br&gt;kerhetslag) s. 76 med hänvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges inte någon särskild mottagarkrets. Innebörden av detta&lt;br&gt;är att ett kommersiellt tillhandahållande i varje distributionsled omfattas av&lt;br&gt;lagen. Den tar alltså inte sikte endast på en näringsidkares tillhandahållande&lt;br&gt;av en leksak till konsument. Även en tillverkares eller importörs tillhanda-&lt;br&gt;hållande av personlig skyddsutrustning till en annan näringsidkare, exempel-&lt;br&gt;vis en grossist eller en detaljist, omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en personlig skyddsutrustning bara får tillhan-&lt;br&gt;dahållas om den uppfyller vissa krav i fråga om säkerhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall medlemsstaterna ”vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att sådan personlig skyddsutrustning som omfattas av direktivet&lt;br&gt;kan släppas ut på marknaden och tas i bruk endast som den ger skydd i fråga&lt;br&gt;om användarnas hälsa utan att det inverkar negativt på hälsa och säkerhet&lt;br&gt;för andra människor, husdjur eller varor”, under förutsättning att utrust-&lt;br&gt;ningen underhålls på rätt sätt och används för avsett ändamål (artikel 2.1).&lt;br&gt;En personlig skyddsutrustning skall uppfylla de grundläggande hälso- och&lt;br&gt;säkerhetskrav som anges i bilaga 2 till direktivet (artikel 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundkraven för hälsa och säkerhet i bilagan är, som har framhållits i av-&lt;br&gt;snitt 2.2, av tre olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppställs således (i avsnitt 1 i bilagan) vissa allmänna krav som tilläm-&lt;br&gt;pas på alla personlig skyddsutrustning. Det är här fråga om principer för ut-&lt;br&gt;förande (ergonomi samt skyddsnivåer och skyddsklasser), ofarlighet (från-&lt;br&gt;varo av risker och andra inbyggda skadliga faktorer), bekvämlighet och ef-&lt;br&gt;fektivitet (anpassning av personlig skyddsutrustning till användarens kropps-&lt;br&gt;konstitution, vikt och hållfasthet, ”förenlighet” av olika slag eller typer av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning som är utformade för att användas samtidigt),&lt;br&gt;liksom principer om information som skall tillhandahållas av tillverkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges (i avsnitt 2 i bilagan) kompletterande krav, gemensamma för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera slag eller typer av personlig skyddsutrustning. Här beskrivs således när- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;mare vad som skall gälla i fråga om skyddsutrustning som har justerings-&lt;br&gt;anordningar (angående felinställning), utrustning som omgärdar de delar av&lt;br&gt;kroppen som skall skyddas (ventilation m.m.), utrustning för ansikte, ögon&lt;br&gt;och andningsorgan (begränsning av synfält, imbildning m.m.), skyddsutrust-&lt;br&gt;ning som åldras (information om tillverkningsdatum m.m.), skyddsutrust-&lt;br&gt;ning som kan fastna under användning (komponent med lämplig brotts-&lt;br&gt;gräns), utrustning för användning i explosiv miljö (hinder mot gnistbildning&lt;br&gt;m.m.), skyddsutrustning avsedd för användning i nödsituation eller för att&lt;br&gt;snabbt kunna tas på eller av (kort tidsåtgång m.m.), utrustning för använd-&lt;br&gt;ning i mycket farliga situationer (om larm m.m.), utrustning som innehåller&lt;br&gt;komponenter som kan fästas eller tas bort av användaren (skall kunna göras&lt;br&gt;utan verktyg), skyddsutrustning för anslutning till yttre kompletterande an-&lt;br&gt;ordning (bara till lämplig utrustning), utrustning som innefattar ett vätske-&lt;br&gt;cirkulationsystem (cirkulation oberoende av användarens kroppsställning&lt;br&gt;eller rörelser), utrustning som har ett eller flera slag av identifierings- eller&lt;br&gt;igenkänningsmärkning som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa eller&lt;br&gt;säkerhet (symbolform och läslighet m.m.), skyddsutrustning i form av kläder&lt;br&gt;som visuellt varslar om att en människa är närvarande (synlighet m.m.) samt&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning för flera risker (skall uppfylla kraven för var och&lt;br&gt;en av riskerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen ställs det (i avsnitt 3 i bilaga 2 till direktivet) upp speciella ytterli-&lt;br&gt;gare krav för särskilda risker. Det är här fråga om krav som gäller skydd mot&lt;br&gt;mekaniska stötar som orsakas av bl.a. fallande eller flygande föremål samt&lt;br&gt;fall beroende på halkning eller från höjd, liksom mekaniska vibrationer,&lt;br&gt;skydd mot statiskt tryck mot delar av kroppen, skydd mot fysisk skada&lt;br&gt;(skrap-, stick- och skärsår), skydd mot drunkningsolyckor, skydd mot skad-&lt;br&gt;ligt buller, skydd mot hetta och/eller brand, mot kyla, mot elektriska&lt;br&gt;chocker, skydd mot joniserande och icke-joniserande strålning samt skydd&lt;br&gt;mot farliga och smittförande ämnen. Slutligen upptas här också särskilda sä-&lt;br&gt;kerhetskrav för dykarutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget anges att en personlig skyddsutrustning för att få tillhanda-&lt;br&gt;hållas måste uppfylla vissa krav i fråga om påverkan på hälsa och säkerhet,&lt;br&gt;utformning samt märkning och annan produktinformation. Av lagen framgår&lt;br&gt;inte vilka krav som en personlig skyddsutrustning i det enskilda fallet skall&lt;br&gt;uppfylla i de hänseenden som har angivits nu. Bestämmelsen innefattar ett&lt;br&gt;bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att ge föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i 4 § är således avsedd att utgöra rättslig&lt;br&gt;grund för utfärdandet av föreskrifter som bl.a. anger de säkerhetskrav som&lt;br&gt;uttrycks i den nyss nämnda bilagan 2 till direktivet och som alltså skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att ett tillhandahållande av en personlig skyddsutrustning skall&lt;br&gt;få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har angivits skall en personlig skyddsutrustning enligt direk-&lt;br&gt;tivet uppfylla vissa närmare angivna hälso- och säkerhetskrav. Medlemssta-&lt;br&gt;terna skall vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att säkerställa att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning endast kan släppas ut på marknaden om de uppfyller sä-&lt;br&gt;kerhetskraven. I punkt 1 finns bemyndigandet att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de krav som skall vara uppfyllda i säkerhetshänseende och som går under&lt;br&gt;beteckningen ”grundläggande hälso- och säkerhetskrav” i direktivet (artikel&lt;br&gt;3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av punkt 2 kan sådana föreskrifter meddelas som behövs för att&lt;br&gt;säkerställa att de personlig skyddsutrustning som tillhandahålls ges en ut-&lt;br&gt;formning som krävs för att erforderliga säkerhetskrav skall vara uppfyllda.&lt;br&gt;Som har framgått tidigare måste inte helt okomplicerad personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning bl.a. överensstämma med standard eller andra specifikationer. Krav&lt;br&gt;på sådan överensstämmelse innefattas i vad som sägs om ”utformning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innehåller bemyndigandet att meddela föreskrifter om märkning&lt;br&gt;och annan produktinformation som behövs för att förhindra att personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning ger upphov till skador. Det tar i första hand sikte på sådan&lt;br&gt;information som anges vid olika punkter i bilaga 2 till direktivet. Vidare ger&lt;br&gt;bestämmelsen stöd för föreskrifter om sådan dokumentation som en tillver-&lt;br&gt;kare eller dennes representant skall kunna lämna över till behöriga organ&lt;br&gt;enligt artikel 8.1 och bilaga 3 till direktivet. Slutligen avser bemyndigandet&lt;br&gt;föreskrifter om EG-märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att föreskrifterna om tillhandahållande av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning är tillämpliga även på upplåtelse av nyttjanderätt till per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning, dvs. uthyrning av sådan utrustning. Bestämmelsen&lt;br&gt;är avsedd att täcka även ett sådant fall då en konsument för privat bruk hyr&lt;br&gt;en vara och samtidigt får disponera en personlig skyddsutrustning att brukas&lt;br&gt;vid användning av denna. Även om någon särskilt kostnad inte tas ut just för&lt;br&gt;skyddsutrustningen, torde normalt hyreskostnaden för varan i fråga få anses&lt;br&gt;avse även skyddsutrustningen. Hyresavtalet får därmed anses innefatta även&lt;br&gt;denna utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utövas av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna tillsynsmyndigheten tillträde till utrymmen där personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna de upplysningar, handlingar, varoprover och liknande som be-&lt;br&gt;hövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om personlig skyddsutrustning förutsätter att det genomförs olika&lt;br&gt;kontrollåtgärder med avseende på tillverkningsmetoder och produkter. Här&lt;br&gt;kan erinras om att komplicerad personlig skyddsutrustning, avsedd att&lt;br&gt;skydda mot livsfara eller mot allvarlig permanent skada och där konstruktö-&lt;br&gt;ren utgår från att användaren inte själv kan upptäcka risken, i tid skall läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas ut för typkontroll och sedan underkastas antingen en EG-kvalitetskon- Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;troll eller en undersökning inom ramen för tillverkarens eget kvalitetskont-&lt;br&gt;rollsystem (artikel 8.4.a samt artikel 11). I det förra fallet utförs kontrollen&lt;br&gt;av ett s.k. anmält kontrollorgan (som är fristående i förhållande till tillverka-&lt;br&gt;ren). För att kvalitetskontrollen i det senare fallet skall få utföras av närings-&lt;br&gt;idkaren själv måste hans kontrollsystem godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det organ som i förekommande fall godkänner tillverkarens kvalitets-&lt;br&gt;kontrollsystem skall genom övervakning säkerställa att tillverkaren på rätt&lt;br&gt;sätt uppfyller de skyldigheter som uppkommer genom det godkända kvali-&lt;br&gt;tetskontrollsystemet. Tillverkaren skall ge övervakningsorganet tillträde för&lt;br&gt;kontrolländamål till platser där personlig skyddsutrustning kontrolleras,&lt;br&gt;provas och lagras. Han skall förse organet med all nädvändig information.&lt;br&gt;Övervakningsorganet skall med jämna mellanrum utföra s.k. revisioner för&lt;br&gt;att säkerställa att tillverkaren bibehåller och tillämpar det godkända kvali-&lt;br&gt;tetskontrollsystemet. Dessutom skall organet kunna göra oanmälda besök&lt;br&gt;hos tillverkaren (artikel 2 a-d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § föreslås en bestämmelse om att det är regeringen som utser tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten. Som har framhållits i avsnitt 3.9 bör det ankomma på Konsu-&lt;br&gt;mentverket att vara tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i 6 § första stycket innebär att en näringsid-&lt;br&gt;kare i olika hänseenden är skyldig att möjliggöra tillsyn (övervakning) av det&lt;br&gt;slag som har angivits nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § andra stycket ges tillsynsmyndigheten en möjlighet att vitesföre-&lt;br&gt;lägga en näringsidkare som inte efter anmaning fullgör sin skyldighet enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kontroll av att en personlig skyddsutrustning uppfyller sådana krav som&lt;br&gt;har föreskrivits med stöd av 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som har sagts i avsnitt 2.2 förutsätter direktivet om per-&lt;br&gt;sonligskyddsutrustning att tillverkaren av sådan utrustning lämnar in utrust-&lt;br&gt;ningen för typkontroll innan serietillverkningen påbörjas. Det gäller dock&lt;br&gt;inte viss i direktivet närmare angiven personlig skyddsutrustning av enkelt&lt;br&gt;slag (artikel 8.2 och 3). Typkontrollen skall utföras av ett särskilt kontrollor-&lt;br&gt;gan (dvs. anmält organ, jfr avsnitt 1.3) vilket för att godkännas som sådant&lt;br&gt;skall uppfylla vissa kriterier (se artikel 9 och 10.1 samt bilaga 5 till direkti-&lt;br&gt;vet). När en personlig skyddsutrustning vid en prövning av ett anmält organ&lt;br&gt;har visat sig uppfylla tillräckliga krav på säkerhet, skall detta utfärda ett s.k.&lt;br&gt;typgodkännandebevis (artikel 10.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det system för provning och kontroll som nu kort har beskrivits tillämpas&lt;br&gt;inte bara i fråga om personlig skyddsutrustning utan kännetecknar över hu-&lt;br&gt;vud de direktiv om produktsäkerhet som har utfärdats under de senaste åren&lt;br&gt;(se avsnitt 1.2 och 1.3). För att få till stånd en generell anpassning av reglerna&lt;br&gt;om provning och kontroll inom olika produktområden har regeringen i EES-&lt;br&gt;propositionen (1991/92:170) föreslagit en ny lag om kontroll genom teknisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provning och om mätning (bil. 11, s. 38 f.). Enligt förslaget skall regeringen Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer utse de organ som skall an-&lt;br&gt;mälas för uppgifter i samband med s.k. bedömning av överensstämmelse&lt;br&gt;inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med punkt 1 i paragrafen är att möjliggöra för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för att få till stånd en anslutning av den provning och kontroll som&lt;br&gt;direktivet om personlig skyddsutrustning förutsätter till den generella&lt;br&gt;svenska lagstiftningen om provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har utvecklats i den allmänna motiveringen skall en näringsidkare i&lt;br&gt;vissa fall kunna åläggas att ersätta kostnader för provtagning och undersök-&lt;br&gt;ning av prov. Detta skall kunna ske med stöd av föreskrifter som kan medde-&lt;br&gt;las enligt den föreslagna bestämmelsen i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagens tillämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Produktsäkerhetslagen (1988:1604) skall tillämpas på sådana varor som&lt;br&gt;omfattas av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även om varorna uppfyller sådana krav som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat som konstaterar att en personlig skyddsutrustning, som har&lt;br&gt;ett EG-märke och som används för avsett ändamål, skulle kunna medföra&lt;br&gt;en säkerhetsrisk för människor, husdjur eller egendom, skall enligt direktivet&lt;br&gt;vidta alla nödvändiga åtgärder för att dels ta bort utrustningen från markna-&lt;br&gt;den, dels förbjuda utsläppandet på marknaden av den och fri rörlighet för&lt;br&gt;den (artikel 7.1, den s.k. säkerhetsklausulen). Det framgår vidare (artikel 7&lt;br&gt;andra stycket) och direktivet räknar med att orsaken till att personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning som bär EG-märket ändå kan utgöra en riskfaktor kan tänkas&lt;br&gt;vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att grundkraven enligt artikel 3 (dvs. de som anges i bilaga 2 till direkti-&lt;br&gt;vet och som har redovisats i specialmotiveringen till 4 §) inte har uppfyllts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att det har gjorts en otillfredsställande tillämpning av harmoniserade&lt;br&gt;standarder eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att det finns en brist i standarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av första stycket är att produktsäkerhetslagen skall gälla vid&lt;br&gt;sidan om lagen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk. Detta gäller&lt;br&gt;även i fråga om sådan personlig skyddsutrustning som har utformats i enlig-&lt;br&gt;het med sådana säkerhetskrav som har föreskrivits med stöd av 4 § första&lt;br&gt;stycket. Det senare framgår av 4 § andra stycket. Produktsäkerhetslagen kan&lt;br&gt;alltså tillämpas även på personlig skyddsutrustning som bär EG-märket och&lt;br&gt;som har utformats i överensstämmelse med en standard eller en prototyp&lt;br&gt;som har godkänts av ett behörigt kontrollorgan. En kort beskrivning av inne-&lt;br&gt;hållet i produktsäkerhetslagen har gjorts tidigare (avsnitt 2.1). Skälen till att&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen bör vara tillämplig vid sidan om lagen om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning för enskilt bruk har utvecklats närmare i den allmänna mo-&lt;br&gt;tiveringen (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 4 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som direktivet om personlig skyddsutrustning kräver att de sta-&lt;br&gt;ter som omfattas av detta skall vidta när farlig personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;släpps ut på marknaden kan sammanfattas i ordet rättelse. Farlig utrustning&lt;br&gt;skall i förekommande fall tas bort från marknaden (artikel 7.1), är det fel på&lt;br&gt;en standard skall detta meddelas behöriga organ inom EG och EFTA för&lt;br&gt;åtgärder med avseende på standarden (artikel 6 och artikel 7.1 och 2 i direk-&lt;br&gt;tivet samt punkt 4 i protokoll 1 till EES-avtalet samt artikel 1 i protokoll 1&lt;br&gt;till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyn-&lt;br&gt;dighet och en domstol).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga uttryckliga krav uppställs på att de berörda staterna skall införa&lt;br&gt;straffsanktioner gentemot näringsidkare som exempelvis släpper ut farlig&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning på marknaden. Det grundläggande kravet är att&lt;br&gt;staterna skall ”vidta alla nödvändiga åtgärder” för att säkerställa att person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning endast kan släppas ut på marknaden och tas i bruk om&lt;br&gt;de uppfyller vissa närmare angivna säkerhetskrav (artikel 2.1 och 3 med hän-&lt;br&gt;visning till bilaga 2 till direktivet; jfr även artikel 7.1 första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i direktivets anda uppnå ett reellt förbud för försäljning av farlig&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning är de säkerhetskrav som kan föreskrivas med&lt;br&gt;stöd av 4 § första stycket lagförslaget straffsanktionerade. Detta gäller såle-&lt;br&gt;des såväl de krav i fråga om skydd för hälsa och säkerhet som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 som de krav i fråga om tillverkning samt märkning och annan&lt;br&gt;produktinformation som avses i 4 § första stycket 2 och 3. Det bör observeras&lt;br&gt;att underlåtenhet att märka personlig skyddsutrustning med EG-märke på&lt;br&gt;det sätt som skall ske sanktioneras enligt detta lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att någon skall dömas till ansvar vid överträdelse av 4 § första stycket&lt;br&gt;krävs att gärningen har begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet som inte be-&lt;br&gt;höver vara grov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Böter döms ut i dagsbö-&lt;br&gt;ter eller, om brottet förskyller lägre straff än trettio dagsböter, i penning-&lt;br&gt;böter. Detta följer av 25 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1992 (SFS 1991:240; prop. 1990/91:68, bet. 1990/91:JuU10, rskr.&lt;br&gt;1990/91:155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det inte skall dömas till ansvar i ringa fall.&lt;br&gt;Straffrihet gäller således om förseelsen med hänsyn till samtliga omständig-&lt;br&gt;heter får betecknas som ringa. En sådan omständighet kan tänkas vara att&lt;br&gt;ett krav i en föreskrift enligt 4 §, som en personlig skyddsutrustning i ett visst&lt;br&gt;fall inte har uppfyllt, vid prövning av behörigt organ inom EES visar sig gå&lt;br&gt;längre än vad direktivet anger och förfarandet således inte är i strid med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som överträder ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen (1988:1604) skall inte dömas till ansvar enligt 9§ för en&lt;br&gt;gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § framgår att även produktsäkerhetslagen är tillämplig på personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning som är farlig. Påföljderna enligt den lagen är ålägganden&lt;br&gt;eller förbud, som normalt skall förenas med vite (15 § produktsäkerhetsla-&lt;br&gt;gen). Det kan därför tänkas att en handling som innefattar överträdelse av&lt;br&gt;ett vitesförbud eller föreläggande enligt produktsäkerhetslagen också utgör&lt;br&gt;ett brott mot 4 § i den nu föreslagna lagen. Om då både straff och vite döms&lt;br&gt;ut drabbas handlingen av dubbla påföljder, vilket kan vara ägnat att väcka&lt;br&gt;betänkligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom båda lagarna syftar till att motverka skador på person och egen-&lt;br&gt;dom och påföljderna enligt båda lagarna är knutna till det förhållandet att&lt;br&gt;en farlig vara har kommit att tillhandahållas, bygger vitesföreläggandet och&lt;br&gt;straffregeln på samma grund. I så fall bör inte mer än en av påföljderna dö-&lt;br&gt;mas ut. Vitet bör därvid ges företräde. En föreskrift av sådan innebörd har&lt;br&gt;därför tagits in i paragrafen. Straffrihet föreligger om gärningen när den be-&lt;br&gt;gås innebär överträdelse av ett vitesförbud, som gäller mot den handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig bara på det fallet att handlingen är straffbar&lt;br&gt;enligt lagen om personlig skyddsutrusnting för privat bruk. Är den belagd&lt;br&gt;med straff i annan författning, gäller bestämmelsen inte. Då skall alltså i&lt;br&gt;princip både straff och vite dömas ut. Intresset av att inte den sammanlagda&lt;br&gt;påföljden blir oskäligt hård bör emellertid beaktas vid straffmätningen (jfr&lt;br&gt;prop. 1979:34 s. 96 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivande&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att allmänt åtal inte får väckas för brott mot lagen&lt;br&gt;annat än efter medgivande av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Detta överensstämmer med vad som gäller enligt exempelvis marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418). Regeln medför bl.a. att en gärning som har åtalats&lt;br&gt;som exempelvis vållande till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 § brottsbal-&lt;br&gt;ken) inte alternativt kan föranleda ansvar för brott mot 4 § lagen om person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning för privat bruk, utan att tillsynsmyndighetens medgi-&lt;br&gt;vande har inhämtats (se 20 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken; jfr NJA&lt;br&gt;1981 s.513).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal har enligt vanliga regler en måls-&lt;br&gt;ägande rätt att väcka enskilt åtal (20 kap. 8 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En vara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller dess värde&lt;br&gt;samt utbytet av sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen uttrycker den allmänna principen att egendom som har varit&lt;br&gt;föremål för brott eller egendomens värde samt utbytet av brottet normalt&lt;br&gt;skall förklaras förverkade. Genom förverkandet av personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning i fråga förhindras en vidare spridning av utrustningen, vilket är i linje&lt;br&gt;med lagens och direktivets syfte. Enligt bestämmelsen skall värdet av per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning som tillhandahållits i strid med 4 §, men som inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre innehas av näringsidkaren i fråga, förverkas. Detsamma gäller den Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;vinst som näringsidkaren i fråga har gjort genom olovliga tillhandahållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt 6 § eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av 7 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vilka beslut av en tillsynsmyndighet som får överkla-&lt;br&gt;gas. Det är därvid fråga om sådana tillsynsbeslut som grundar sig på före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av 4 § första stycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;föreskriver att sådana beslut får överklagas hos kammarrätten. Instansord-&lt;br&gt;ningen kan dock komma att ändras på grund av att Domstolsutredningen i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991:106) Domstolar inför 2 000-talet har föreslagit att i&lt;br&gt;princip alla förvaltningsmål skall prövas av länsrätt som första domstolsin-&lt;br&gt;stans.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om personlig skyddsutrustning för privat bruk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas till uppfyllande av Sveriges förplik-&lt;br&gt;telser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller personlig skyddsutrustning som konsumenter i inte obetyd-&lt;br&gt;lig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personlig skyddsutrustning avses i lagen varor som är avsedda att en-&lt;br&gt;samma eller i förening med andra varor bäras eller hållas av en person till&lt;br&gt;skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att lagen inte skall gälla vissa slag av personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på personlig skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ En näringsidkare får tillhandahålla personlig skyddsutrustning bara om&lt;br&gt;den uppfyller sådana krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd för hälsa och säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. märkning och annan produktinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om tillhandahållande av personlig skyddsutrustning gäller&lt;br&gt;även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delas med stöd av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utövas av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna tillsynsmyndigheten tillträde till utrymmen där personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som be-&lt;br&gt;hövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kontroll av att en personlig skyddsutrustning uppfyller sådana krav som&lt;br&gt;har föreskrivits med stöd av 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagens tillämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ Produktsäkerhetslagen (1988:1604) skall tillämpas på sådana varor som&lt;br&gt;omfattas av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även om varorna uppfyller sådana krav som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 4 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som överträder ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen (1988:1604) skall inte dömas till ansvar enligt 9 § för en&lt;br&gt;gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivande&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En vara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller dess värde&lt;br&gt;samt utbytet av sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt 6 § eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd av 7 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 21 december 1989&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(89/686/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen och särskilt artikel 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens forslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att besluta om åtgärder i syfte att gradvis&lt;br&gt;upprätta den inre marknaden under en period fram till den 31&lt;br&gt;december 1992. Den inre marknaden omfattar ett område utan&lt;br&gt;inre gränser inom vilket fri rörlighet för varor, personer,&lt;br&gt;tjänster och kapital garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera medlemsstater har de senaste åren antagit bestämmelser&lt;br&gt;som täcker många typer av personlig skyddsutrustning i syfte&lt;br&gt;att särskilt skydda allmänhetens hälsa, förbättra säkerheten i&lt;br&gt;arbetet och att garantera användarskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nationella bestämmelser är ofta mycket detaljerade&lt;br&gt;beträffande kraven på utförande, tillverkning, kvalitetsnivå,&lt;br&gt;provning och certifiering av personlig skyddsutrustning i syfte&lt;br&gt;att skydda människor mot skador och sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I synnerhet nationella bestämmelser om säkerheten i arbetet&lt;br&gt;gör användning av personlig skyddsutrustning obligatorisk.&lt;br&gt;Många krav tvingar arbetsgivare att tillhandahålla sin personal&lt;br&gt;lämplig personlig skyddsutrustning, när det saknas eller när&lt;br&gt;det inte är lämpligt att prioritera gemensamma skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella bestämmelser om personlig skyddsutrustning skiljer&lt;br&gt;sig väsentligt från en medlemsstat till en annan. De kan&lt;br&gt;sålunda utgöra ett handelshinder med direkta följder för&lt;br&gt;upprättandet av en väl fungerande gemensam marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att harmonisera dessa olika nationella be-&lt;br&gt;stämmelser för att säkerställa fri rörlighet för dessa produkter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan att på något satt sänka redan gällande krav på skyddsni-&lt;br&gt;våer i medlemsstaterna och för att se till att de höjs&lt;br&gt;om det är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om utförandet och tillverkningen av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning som finns i detta direktiv och som är&lt;br&gt;grundläggande särskilt för strävanden att garantera en säkrare&lt;br&gt;arbetsmiljö, påverkar inte tillämpningen av bestämmelser om&lt;br&gt;användningen av sådan utrustning och om organisationen av&lt;br&gt;skyddet för arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv definierar endast de grundkrav som den per-&lt;br&gt;sonliga skyddsutrustningen skall uppfylla. För att bedöma om&lt;br&gt;dessa grundkrav uppfylls, är det viktigt att det finns harmoni-&lt;br&gt;serade europeiska standarder särskilt för utformning och&lt;br&gt;tillverkning av personlig skyddsutrustning samt specifikationer&lt;br&gt;och provningsmetoder för personlig skyddsutrustning. Över-&lt;br&gt;ensstämmelse med dessa standarder medför att man utgår från&lt;br&gt;att dessa produkter överensstämmer med ovannämnda grund-&lt;br&gt;krav. Sådana harmoniserade europeiska standarder utarbetas&lt;br&gt;av privata organ och skall bibehålla sin status av ej bindande&lt;br&gt;texter. I detta avseende är Europeiska organisationen för&lt;br&gt;standardisering (CEN) och Europeiska organisationen för&lt;br&gt;standardisering inom elområdet (CENELEC) behöriga organ&lt;br&gt;som har blivit bemyndigade att fastställa harmoniserade&lt;br&gt;standarder enligt de allmänna riktlinjer som reglerar sam-&lt;br&gt;arbetet mellan kommissionen och dessa organ. Dessa riktlinjer&lt;br&gt;ratificerades den 13 november 1984. I detta direktiv menas&lt;br&gt;med en harmoniserad standard en text med tekniska specifika-&lt;br&gt;tioner (en europeisk standard eller ett harmoniseringsdoku-&lt;br&gt;ment), som har fastställts av ett eller av båda dessa ovan-&lt;br&gt;nämnda organ på anmodan av kommissionen i enlighet med&lt;br&gt;rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983, som&lt;br&gt;fastställer ett förfarande för att tillhandahålla information om&lt;br&gt;tekniska standarder och regler&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; i dess lydelse enligt direktiv&lt;br&gt;88/182/EEG&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;och enligt de ovannämnda allmänna riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara klokt att övergångsvis och enligt kraven i&lt;br&gt;fördraget bibehålla och tillämpa status quo beträffande&lt;br&gt;överensstämmelsen med existerande nationella standarder för&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning, vilka inte täcks av harmoniserade&lt;br&gt;standarder det datum då detta direktiv antas. Detta gäller i&lt;br&gt;avvaktan på att man fastställer harmoniserade standarder.&lt;br&gt;Dessa kommer att bli många och det kommer att innebära en&lt;br&gt;hel del arbete att utarbeta dem inom den tidsram som fast-&lt;br&gt;ställts för att förverkliga den inre marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 141, 30.5.1988, s. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 12, 16.1.1989, s. 109,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 304, 4.12.1989, s. 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 337, 31.12.1988, s. 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 81, 26.3.1988, s. 75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dels den allmänna och övergripande roll som&lt;br&gt;den ständiga kommittén spelar och i synnerhet dess del i&lt;br&gt;utarbetandet av standardtillämpningar, dels funktionen hos&lt;br&gt;existerande europeiska standardiseringsöverenskommelser.är&lt;br&gt;denna ständiga kommitté särskilt lämpad for uppgiften att&lt;br&gt;biträda kommissionen med att kontrollera att de harmoniserade&lt;br&gt;standarderna inom gemenskapen överensstämmer med varan-&lt;br&gt;dra. Kommittén har bildats enligt artikel 5 i direktiv 83/189/&lt;br&gt;EEG for standardiseringspolicy på gemenskapsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyllandet av dessa tekniska krav skall kontrolleras for att&lt;br&gt;säkerställa ett adekvat skydd for användare och tredje man.&lt;br&gt;Existerande kontrollförfaranden kan skilja sig åt avsevärt från&lt;br&gt;en medlemsstat till en annan. För att undvika många kontrol-&lt;br&gt;ler, vilket bara hindrar fri rörelse for personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning, bör man ömsesidigt godkänna de kontroller som gjorts&lt;br&gt;av medlemsstaterna. För att underlätta ett sådant godkännande&lt;br&gt;är det nödvändigt att fastställa harmoniserade förfaranden&lt;br&gt;inom gemenskapen och att harmonisera de kriterier som skall&lt;br&gt;beaktas för att välja de organ som skall ansvara för kontroll,&lt;br&gt;övervakning och verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramlagstiftningen bör förbättras så att arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter bidrar på ett effektivt och lämpligt sätt i denna standar-&lt;br&gt;diseringsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄCKVIDD, UTSLÄPPANDE PÄ MARKNADEN OCH&lt;br&gt;FRI RÖRLIGHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv gäller personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fastställer i fråga om sådan utrustning villkoren för hur&lt;br&gt;den får släppas ut på marknaden och den fria rörligheten inom&lt;br&gt;gemenskapen samt de grundläggande säkerhetskrav, som en&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning skall uppfylla för att skydda&lt;br&gt;användarnas hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta direktiv menas med en personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;varje utrustning, som är avsedd att bäras eller hållas av en&lt;br&gt;person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket personlig skyddsutrustning skall även täcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en enhet som utgörs av flera anordningar som har kom-&lt;br&gt;binerats av tillverkaren för att skydda en person mot en&lt;br&gt;eller flera potentiella samtidiga risker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;en skyddsanordning, fast eller löstagbar, som är kom-&lt;br&gt;binerad med en personlig utrustning som inte har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddskaraktär och som bärs eller hålls av en person&lt;br&gt;vid utförandet av en särskild uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utbytbara komponenter i personliga skyddsutrustningar&lt;br&gt;som är väsentliga för en tillfredsställande funktion och&lt;br&gt;som uteslutande används för sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije system som släpps ut på marknaden i samband&lt;br&gt;med en personlig skyddsutrustning för att koppla denna till en&lt;br&gt;annan extern kompletterande anordning skall anses ingå i&lt;br&gt;utrustningen, även om systemet inte är avsett att bäras eller&lt;br&gt;hållas permanent av användaren under hela den period han&lt;br&gt;exponeras för en risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;en personlig skyddsutrustning som täcks av ett annat&lt;br&gt;direktiv som är avsett att uppfylla samma mål som detta&lt;br&gt;direktiv i fråga om dels utsläppandet av produkter på&lt;br&gt;marknaden, dels fri rörlighet för varor, dels säkerheten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;de kategorier av personlig skyddsutrustning som spe-&lt;br&gt;cificerats i förteckningen över undantagna produkter i&lt;br&gt;bilaga 1 oberoende av vad som sägs i första streck-&lt;br&gt;satsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för&lt;br&gt;att säkerställa att en personlig skyddsutrustning som nämns i&lt;br&gt;artikel 1 kan släppas ut på marknaden och tas i bruk endast&lt;br&gt;om den ger skydd i fråga om användarnas hälsa utan att det&lt;br&gt;inverkar negativt på hälsa och säkerhet för andra människor,&lt;br&gt;husdjur eller varor. Detta gäller när de underhålls på rätt sätt&lt;br&gt;och används för avsett ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall inte inskränka rätten för medlems-&lt;br&gt;staterna att fastställa, i enlighet med fördraget, de krav som de&lt;br&gt;anser vara nödvändiga för att säkerställa användarnas säkerhet&lt;br&gt;förutsatt att detta inte ger upphov till ändringar av personliga&lt;br&gt;skyddsutrustningar som skulle kunna resultera i att de inte&lt;br&gt;överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall inte förhindra att man på var-&lt;br&gt;umässor, utställningar och liknande visar en personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning som inte överensstämmer med bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv, förutsatt att ett lämpligt anslag är uppsatt som&lt;br&gt;anger detta och förbjuder förvärv eller användning av den för&lt;br&gt;vilket ändamål det än må vara, förrän tillverkaren eller den&lt;br&gt;som representerar honom i gemenskapen har sett till att den&lt;br&gt;personliga skyddsutrustningen överensstämmer med bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personlig skyddsutrustning som avses i artikel 1 skall&lt;br&gt;uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som&lt;br&gt;fastställts i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna får inte begränsa, hindra eller förbjuda&lt;br&gt;att personliga skyddsutrustningar eller komponenter till dem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppfyller bestämmelserna i detta direktiv och som bär&lt;br&gt;EG-märket släpps ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får inte begränsa, hindra eller förbjuda&lt;br&gt;att komponenter till personliga skyddsutrustningar som inte&lt;br&gt;bär EG-märket och vilka är avsedda att ingå i en personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning släpps ut på marknaden, förutsatt att de inte&lt;br&gt;är väsentliga för att en skyddsutrustning skall fungera på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyller de tillämpliga grundkraven enligt artikel 3, skall kom-&lt;br&gt;missionen eller den berörda medlemsstaten hänskjuta frågan&lt;br&gt;till den kommitté som bildats enligt direktiv 83/189/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;ange skälen till det. Kommittén skall avge ett yttrande utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av kommitténs yttrande skall kommissionen an-&lt;br&gt;mäla till medlemsstaterna om de berörda standarderna från&lt;br&gt;publikationer enligt artikel 5 skall strykas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall anse att den personliga skydds-&lt;br&gt;utrustning som avses i artikel 8.3 överensstämmer med&lt;br&gt;grundkraven i artikel 3 om den har EG-märket och om till-&lt;br&gt;verkaren på begäran kan förete en försäkran om överensstäm-&lt;br&gt;melse enligt artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall utgå från att en personlig skydd-&lt;br&gt;sutrustning enligt artikel 8.2 uppfyller grundkraven enligt&lt;br&gt;artikel 3 om den har ett EG-märke och tillverkaren på begäran&lt;br&gt;kan förete, inte bara en försäkran enligt artikel 12, utan även&lt;br&gt;ett intyg som utfärdats av det enligt artikel 9 anmälda kontrol-&lt;br&gt;lorganet. Intyget visar dels att utrustningen överensstämmer&lt;br&gt;med de relevanta nationella standarder som anpassats till de&lt;br&gt;harmoniserade standarderna, dels att det har bedömts på&lt;br&gt;EG-typkontrollnivå enligt första strecksatsen i artikel 10.4 a&lt;br&gt;och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillverkare inte har tillämpat eller bara delvis har&lt;br&gt;tillämpat de harmoniserade standarderna eller om det inte&lt;br&gt;finns några sådana, skall intyget som utfärdats av det anmälda&lt;br&gt;kontrollorganet ange att grundkraven uppfylls enligt andra&lt;br&gt;strecksatsen i artikel 10.4 a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den personliga skyddsutrustning som avses i artikel 8.2&lt;br&gt;och för vilken det inte finns harmoniserade standarder får&lt;br&gt;under en övergångsperiod fram till senast den 31 december&lt;br&gt;1992 fortsätta att behandlas enligt de nationella bestämmelser&lt;br&gt;som redan är i kraft det datum då detta direktiv antas,&lt;br&gt;förutsatt att dessa är förenliga med bestämmelserna i för-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall offentliggöra beteckningarna på de&lt;br&gt;harmoniserade standarderna i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall offentliggöra beteckningarna på de&lt;br&gt;nationella standarderna som anpassats till de harmoniserade&lt;br&gt;standarderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall säkerställa att lämpliga åtgärder&lt;br&gt;vidtas före den 30 juni 1991 för att göra det möjligt för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter att ha ett inflytande på nationell nivå&lt;br&gt;i processen att utarbeta harmoniserade standarder och att&lt;br&gt;revidera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en medlemsstat eller kommissionen skulle anse att&lt;br&gt;de harmoniserade standarder som avses i artikel 5 inte helt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den ständiga kommittén som bildats enligt artikel 6.2 i&lt;br&gt;direktiv 89/392/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;får, enligt det förfarande som beskrivs&lt;br&gt;nedan, underrättas om alla de frågor som genomförande och&lt;br&gt;praktisk tillämpning av detta direktiv kan ge upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanten från kommissionen skall underställa kommittén&lt;br&gt;ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig om förslaget&lt;br&gt;inom en tidsfrist som ordföranden fastställer beroende på hur&lt;br&gt;brådskande ärendet är, vid behov genom omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandet skall tas till protokollet. Dessutom skall varje&lt;br&gt;medlemsstat ha rätt att be att dess åsikt antecknas i pro-&lt;br&gt;tokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall ta synnerlig hänsyn till det yttrande&lt;br&gt;kommittén lämnat. Den skall informera kommittén på vilket&lt;br&gt;sätt man har beaktat yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlemsstat upptäcker att en personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning som har ett EG-märke och som används för avsett&lt;br&gt;ändamål skulle kunna medföra en säkerhetsrisk för människor,&lt;br&gt;husdjur eller egendom, skall den vidta alla nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att dels ta bort utrustningen från marknaden, dels&lt;br&gt;förbjuda utsläppandet på marknaden och fri rörlighet för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall omedelbart informera kom-&lt;br&gt;missionen om en sådan åtgärd och ange skälen för beslutet och&lt;br&gt;särskilt fastställa om den bristande överensstämmelsen beror&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att grundkraven enligt artikel 3 inte uppfyllts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en otillfredsställande tillämpning av de standarder som&lt;br&gt;avses i artikel 5, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en brist i de standarder som avses i artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall inleda diskussioner med de berörda&lt;br&gt;parterna så snart som möjligt. Om kommissionen efter dis-&lt;br&gt;kussionen beslutar att den vidtagna åtgärden var befogad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT Nr L 109, 26.4.1983, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT Nr L 183, 29.6.1989, s. 9.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den omedelbart informera medlemsstaten och alla övriga&lt;br&gt;medlemsstater om detta. Om kommissionen beslutar att den&lt;br&gt;vidtagna åtgärden inte var befogad, skall den omedelbart&lt;br&gt;informera den berörda medlemsstaten och tillverkaren eller&lt;br&gt;den som representerar denne i gemenskapen om detta. Om&lt;br&gt;beslutet som avses i punkt 1 orsakas av en brist i standarder-&lt;br&gt;na, skall kommissionen hänskjuta frågan till den kommitté&lt;br&gt;som avses i artikel 6.1, under forutsättning att den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten avser att ansluta sig till beslutet och inleda ett&lt;br&gt;förfarande enligt artikel 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en personlig skyddsutrustning som inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med de aktuella kraven bär EG-märket, skall den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder mot dem som är&lt;br&gt;ansvariga för anbringandet av märket och informera kommis-&lt;br&gt;sionen och övriga medlemsstater om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall säkerställa att medlemsstaterna är&lt;br&gt;informerade om utvecklingen och resultaten av ett förfarande&lt;br&gt;enligt denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CERTIFIERINGSFÖ RF ARANDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan en typ av personlig skyddsutrustning siäpps ut på&lt;br&gt;marknaden, skall tillverkaren eller den som representerar&lt;br&gt;honom i gemenskapen samla den tekniska dokumentation som&lt;br&gt;avses i bilaga 3, så att den vid behov kan inges till behöriga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan serietillverkning påböijas av andra personliga&lt;br&gt;skyddsutrustningar än de som avses i punkt 3, skall till-&lt;br&gt;verkaren eller den som representerar honom i gemenskapen&lt;br&gt;lämna in sådan utrustning för EG-typkontroll enligt artikel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-typkontroll skall inte krävas när det gäller personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning av enkelt slag, om konstruktören utgår från&lt;br&gt;att användaren själv kan bedöma skyddsnivån mot de minimala&lt;br&gt;riskerna, vilkas gradvisa effekt användaren på ett säkert sätt&lt;br&gt;kan identifiera i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna kategori skall uteslutande räknas den personliga&lt;br&gt;skyddsutrustning som avser att skydda bäraren mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;mekanisk inverkan vars effekter är ytliga (trädgårds-&lt;br&gt;handskar, fingerborgar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;svaga rengöringsmedel med verkan som snabbt går över&lt;br&gt;(handskar mot utspädda lösningar etc.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;risker vid hantering av heta komponenter där använda-&lt;br&gt;ren inte exponeras för en temperatur som överskrider&lt;br&gt;50°C eller för skadlig inverkan av slag eller stötar&lt;br&gt;(handskar, förkläden för yrkesbruk etc),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;klimatisk inverkan av varken ovanlig eller extrem art&lt;br&gt;(huvudbonad, kläder efter årstid, fotbeklädnader etc.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;smärre stötar och vibrationer som inte kan ge perma-&lt;br&gt;nenta sjukliga förändringar (stötskyddsmössor, hand-&lt;br&gt;skar, lätta fotbeklädnader etc.), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;solljus (solglasögon).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillverkningen av personlig skyddsutrustning skall&lt;br&gt;underkastas följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt tillverkarens val, ett av de förfaranden som avses&lt;br&gt;i artikel 11 när det gäller komplicerad personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning avsedd att skydda mot livs fara eller mot&lt;br&gt;allvarlig permanent skada och där konstruktören utgår&lt;br&gt;från att användaren inte själv kan upptäcka risken i tid.&lt;br&gt;Denna kategori omfattar endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;filterskydd mot fasta partiklar och vätskepartiklar,&lt;br&gt;irriterande, skadliga, giftiga eller radioaktiva gaser&lt;br&gt;eller ångor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;andningsapparater som avgränsar fullständigt mot&lt;br&gt;den omgivande luften samt dykapparater,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;personlig skyddsutrustning som ger ett begränsat&lt;br&gt;skydd mot kemisk påverkan eller mot joniserande&lt;br&gt;strålning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;flyktutrustning mot höga temperaturer vilkas effek-&lt;br&gt;ter kan jämföras med en lufttemperatur på 100°C&lt;br&gt;eller mer, varvid det kan förekomma infraröd&lt;br&gt;strålning, flammor eller större mängder metall-&lt;br&gt;stänk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;flyktutrustning mot låg omgivningstemperatur vars&lt;br&gt;effekter motsvarar en lufttemperatur på -50°C eller&lt;br&gt;lägre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;fallskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;personlig skyddsutrustning mot elektriska risker i&lt;br&gt;form av farliga spänningar eller personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning som isolerar vid högspänningsarbete, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;motorcykelhjälmar och visir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel&lt;br&gt;12 för alla personliga skyddsutrustningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat skall informera kommissionen och de&lt;br&gt;övriga medlemsstaterna om de kontrollorgan som ansvarar för&lt;br&gt;utförandet av de certifieringsförfaranden som avses i artikel 8.&lt;br&gt;I informationssyfte skall kommissionen offentliggöra och&lt;br&gt;aktualisera en förteckning över dessa organ och det nummer&lt;br&gt;den givit dem i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall tillämpa de kriterier som fast-&lt;br&gt;ställts i bilaga 5 när de bedömer de organ som skall anges i en&lt;br&gt;sådan anmälan. De organ som uppfyller de kr?- rier för&lt;br&gt;godkännande som fastställts i de aktuella harmoniserade&lt;br&gt;standarderna skall anses uppfylla dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En medlemsstat skall återkalla sitt godkännande for ett&lt;br&gt;sådant organ om den kommer fram till att organet inte längre&lt;br&gt;uppfyller kriterierna i bilaga 5. Den skall omedelbart in-&lt;br&gt;formera kommissionen och övriga medlemsstater om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-TYPKONTROLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-typkontroll är det förfarande genom vilket det&lt;br&gt;godkända kontrollorganet fastställer och intygar att en typ av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning uppfyller de tillämpliga bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om EG-typkontroll av den aktuella utrustningen&lt;br&gt;skall göras av tillverkaren eller den som representerar honom&lt;br&gt;i gemenskapen och ställas till ett godkänt kontrollorgan. Den&lt;br&gt;som representerar honom i gemenskapen skall vara etablerad&lt;br&gt;i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;namn och adress på tillverkaren eller den som repre-&lt;br&gt;senterar honom i gemenskapen och på den anläggning&lt;br&gt;där den personliga skyddsutrustningen tillverkas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillverkarens tekniska konstruktionsunderlag i enlighet&lt;br&gt;med bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall åtföljas av det antal exemplar som är tillämpligt&lt;br&gt;for den utrustning som skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det anmälda kontrollorganet skall utföra EG-typkontrol-&lt;br&gt;len på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskning av tillverkarens tekniska konstruktions-&lt;br&gt;underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Organet skall granska tillverkarens tekniska kon-&lt;br&gt;struktionsunderlag for att fastställa att det är lämp-&lt;br&gt;ligt i forhållande till de harmoniserade standarderna&lt;br&gt;enligt artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Om en tillverkare inte har tillämpat eller bara&lt;br&gt;delvis har tillämpat de harmoniserade standarderna&lt;br&gt;eller om det inte finns några sådana, skall det&lt;br&gt;anmälda kontrollorganet kontrollera att de tekniska&lt;br&gt;specifikationer som tillverkaren använder uppfyller&lt;br&gt;grundkraven innan tillverkarens tekniska konstruk-&lt;br&gt;tionsunderlag granskas for att fastställa om under-&lt;br&gt;laget uppfyller dessa tekniska specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kontrollorganet skall förvissa sig om att utrust-&lt;br&gt;ningen har tillverkats enligt tillverkarens tekniska&lt;br&gt;konstruktionsunderlag och att den erbjuder be-&lt;br&gt;tryggande säkerhet vid användning for sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Organet skall utföra de kontroller och provningar&lt;br&gt;som behövs for att fastställa att utrustningen över-&lt;br&gt;ensstämmer med de harmoniserade standarderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Om en tillverkare inte har tillämpat eller bara&lt;br&gt;delvis har tillämpat de harmoniserade standarderna&lt;br&gt;eller om det inte finns några sådana, skall det&lt;br&gt;anmälda kontrollorganet utföra nödvändiga kontrol-&lt;br&gt;ler och provningar för att fastställa om utrustningen&lt;br&gt;överensstämmer med de tekniska specifikationer&lt;br&gt;som tillverkaren använt under förutsättning att de&lt;br&gt;är tillfredsställande med hänsyn till grundkraven.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om utrustningen uppfyller de tillämpliga bestämmelser-&lt;br&gt;na, skall kontrollorganet utfarda ett EG-typkontrollintyg och&lt;br&gt;meddela sökanden detta. Detta intyg skall innehålla resultaten&lt;br&gt;av granskningen och redovisa eventuella villkor som hör ihop&lt;br&gt;med utfärdandet. Detta skall även innehålla de beskrivningar&lt;br&gt;och ritningar som behövs for att identifiera den godkända&lt;br&gt;utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen, andra anmälda kontrollorgan och övriga&lt;br&gt;medlemsstater kan erhålla en kopia av intyget samt efter en&lt;br&gt;motiverad begäran, en kopia av tillverkarens tekniska kon-&lt;br&gt;struktionsunderlag och rapporter om de utförda kontrollerna&lt;br&gt;och provningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionsunderlaget skall hållas tillgängligt for behöriga&lt;br&gt;myndigheter under 10 år efter det att en personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning har släppts ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije kontrollorgan som vägrar att utfarda ett EG-typ-&lt;br&gt;kontrollintyg skall informera de övriga kontrollorganen om&lt;br&gt;detta. Ett kontrollorgan som drar tillbaka ett EG-typkontrollin-&lt;br&gt;tyg skall informera den medlemsstat som godkänt kontrollor-&lt;br&gt;ganet om detta. Medlemsstaten skall därefter informera övriga&lt;br&gt;medlemsstater och kommissionen och ange skälen for sitt&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONTROLL AV TILLVERKAD PERSONLIG&lt;br&gt;SKYDDSUTRUSTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. EG-kvalitetskontrollsystem for färdiga produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En tillverkare skall vidta alla nödvändiga åtgärder for att&lt;br&gt;säkerställa att tillverkningsprocessen inklusive slutkontrollen&lt;br&gt;och provningen av personliga skyddsutrustningar garanterar en&lt;br&gt;jämn produktionskvalitet och att skyddsutrustningarna över-&lt;br&gt;ensstämmer med den typ som beskrivits i EG-typkontrollinty-&lt;br&gt;get och med de tillämpliga grundkraven i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett anmält kontrollorgan som valts av en tillverkare&lt;br&gt;skall utföra alla nödvändiga kontroller. Dessa kontroller skall&lt;br&gt;utföras slumpvis, normalt med minst ett års intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En lämpligt provurval av personliga skyddsutrustningar&lt;br&gt;skall undersökas. Lämpliga provningar som fastställts i de&lt;br&gt;harmoniserade standarderna och som är nödvändiga for att&lt;br&gt;bedöma överensstämmelsen med grundkraven i detta direktiv&lt;br&gt;skall göras för att kontrollera att de personliga skyddsutrust-&lt;br&gt;ningarna överensstämmer med den typ som beskrivs i intyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om organet inte är samma organ som har utfärdat det&lt;br&gt;aktuella EG-typkontrollintyget, skall det kontakta sistnämnda&lt;br&gt;organ vid svårigheter med bedömning av de valda provens&lt;br&gt;överensstämmelse med den godkända typen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det anmälda kontrollorganet skall förse tillverkaren med&lt;br&gt;en provningsrapport. Om rapporten slår fast att tillverkningen&lt;br&gt;inte är jämn eller att skyddsutrustningarna inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med den typ som beskrivits i EG-typkontrollintyget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de aktuella grundkraven, skall organet vidta lämpliga åtgärder&lt;br&gt;med hänsyn till den typ av fel som noterats och informera den&lt;br&gt;medlemsstat som anmält organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillverkaren skall på begäran kunna förete rapporten&lt;br&gt;från det anmälda kontrollorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. System for att genom övervakning säkerställa EG—&lt;br&gt;kvalitet på tillverkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid detta förfarande skall tillverkaren inge en ansökan&lt;br&gt;om godkännande av sitt kvalitetskontrollsystem till ett&lt;br&gt;anmält kontrollorgan som han själv väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ansökan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;all information om den aktuella kategorin av per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning och, när det behövs, doku-&lt;br&gt;mentation om den godkända utrustningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;dokumentation om kvalitetskontrollsystemet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;en garanti att uppfylla de skyldigheter som kvali-&lt;br&gt;tetskontrollsystemet medför och att bibehålla dess&lt;br&gt;ändamålsenlighet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ramen for kvalitetskontrollsystemet skall varje&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning undersökas och de prov-&lt;br&gt;ningar enligt avsnitt A stycket 3 som behövs skall&lt;br&gt;utföras for att kontrollera att utrustningen överensstäm-&lt;br&gt;mer med de tillämpliga grundkraven i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentationen om kvalitetskontrollsystemet skall&lt;br&gt;bl.a. innehålla en tillfredsställande beskrivning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kvalitetsmålen, organisationsplanen, de ansvariga&lt;br&gt;tjänstemännens förpliktelser och befogenheter när&lt;br&gt;det gäller produktkvaliteten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;de kontroller och provningar som skall utföras efter&lt;br&gt;tillverkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;sättet att kontrollera att kvalitetskontrollsystemet&lt;br&gt;fungerar på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organet skall bedöma kvalitetskontrollsystemet för att&lt;br&gt;fastställa huruvida det uppfyller bestämmelserna enligt&lt;br&gt;stycket 1 b. Organet skall utgå ifrån att de kvalitets-&lt;br&gt;kontrollsystem som tillämpar harmoniserade standarder&lt;br&gt;uppfyller dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollorganet som genomför revisioner skall göra alla&lt;br&gt;objektiva bedömningar som behövs av delarna i kvali-&lt;br&gt;tetskontrollsystemet. Organet skall särskilt kontrollera&lt;br&gt;att systemet garanterar att tillverkad skyddsutrustning&lt;br&gt;överensstämmer mned den godkända utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall meddelas till tillverkaren. Det skall&lt;br&gt;innehålla resultatet av kontrollen och ett motiverat&lt;br&gt;beslut angående bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkaren skall informera det organ som godkände&lt;br&gt;kvalitetskontrollsystemen om varje plan att ändra systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organet skall granska de föreslagna ändringarna och besluta&lt;br&gt;om det ändrade kvalitetskontrollsystemet uppfyller de till-&lt;br&gt;ämpliga bestämmelserna. Organet skall meddela beslutet till&lt;br&gt;tillverkaren. Meddelandet skall innehålla resultatet av kontrol-&lt;br&gt;len och ett motiverat beslut angående bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med övervakning är att säkerställa att en till-&lt;br&gt;verkare på rätt sätt uppfyller de skyldigheter som&lt;br&gt;uppkommer genom det godkända kvalitetskontrollsyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkaren skall medge organet tillträde for kontrollän-&lt;br&gt;damål till platser där den personliga skyddsutrustningen&lt;br&gt;kontrolleras, provas och lagras. Han skall förse organet&lt;br&gt;med all nödvändig information, i synnerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;dokumentation om kvalitetskontrollsystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;teknisk dokumentation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;manualer om kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organet skall med jämna mellanrum utföra revisioner&lt;br&gt;for att säkerställa att tillverkaren bibehåller och till-&lt;br&gt;ämpar det godkända kvalitetskontrollsystemet. Organet&lt;br&gt;skall förse tillverkaren med en kopia av revisions-&lt;br&gt;rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dessutom skall organet kunna göra oanmälda besök hos&lt;br&gt;tillverkaren. I samband med sådana besök skall organet&lt;br&gt;förse tillverkaren med en rapport från besöket och vid&lt;br&gt;behov en revisionsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkaren skall på begäran kunna förete rapporten&lt;br&gt;från det anmälda kontrollorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE AN-&lt;br&gt;GÅENDE TILLVERKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-försäkran om överensstämmelse är det förfarande genom&lt;br&gt;vilket tillverkaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upprättar en försäkran på den blankett som återfinns i&lt;br&gt;bilaga 6 i vilken intygas att den personliga skyddsutrust-&lt;br&gt;ning som släppts ut på marknaden överenstämmer med&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv. Syftet med försäkran är&lt;br&gt;att den skall föreläggas behöriga myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anbringar EG-märket enligt artikel 13 på varje personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-MÄRKET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. EG-märket består av bokstäverna &lt;sup&gt;M&lt;/sup&gt;CE&amp;quot; åtföljt av de två&lt;br&gt;sista siffrorna i det årtal då märket anbringades och om ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmält kontrollorgan har utfört en EG-typkontroll som avses&lt;br&gt;i artikel 10, skall dess nummer läggas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den form av märke som skall användas visas i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-märket skall anbringas på vaije producerad skydds-&lt;br&gt;utrustning och dess emballage så att det är synligt, läsligt och&lt;br&gt;varaktigt under den förutsägbara användningstiden för ifråga-&lt;br&gt;varande utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Märken eller inskriptioner som kan sammanblandas med&lt;br&gt;EG-märket får inte anbringas på personliga skyddsutrust-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTBESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije beslut som fattas för att införa detta direktiv och som&lt;br&gt;leder till restriktioner, när det gäller att släppa ut personliga&lt;br&gt;skyddsutrustningar på marknaden, skall åtföljas av en detalje-&lt;br&gt;rad förklaring till detta. Den berörda parten skall meddelas&lt;br&gt;beslutet utan dröjsmål och informeras om möjligheterna att&lt;br&gt;överklaga enligt gällande lagstiftning i den berörda med-&lt;br&gt;lemsstaten och om sista datum för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall vidta nödvändiga åtgärder för att garante-&lt;br&gt;ra att fakta rörande alla beslut som är relevanta när det gäller&lt;br&gt;tillämpningen av detta direktiv görs tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Före den 31 december 1991 skall medlemsstaterna anta&lt;br&gt;och offentliggöra de lagar och andra författningar som behövs&lt;br&gt;för att följa detta direktiv. Medlemsstaterna skall omedelbart&lt;br&gt;informera kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall tillämpa dessa bestämmelser fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de bestämmelser i nationella författningar som de&lt;br&gt;antar inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 21 december 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. CRESSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER KATEGORIER AV PERSONLIGA SKYDDS-&lt;br&gt;UTRUSTNINGAR SOM INTE TÄCKS AV DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personlig skyddsutrustning som utformats och tillverkats speciellt för att användas av&lt;br&gt;militära styrkor eller för att upprätthålla lag och ordning (hjälmar, sköldar etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personlig skyddsutrustning för självförsvar (aerosolbehållare, utrustning som används i&lt;br&gt;avskräckande syfte.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personlig skyddsutrustning som utformats och tillverkats för privat bruk mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ogynnsamma väderleksförhållanden (huvudbonad, årstidsbetonade kläder, fotbe-&lt;br&gt;klädnader, paraplyer etc.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;fukt och vatten (diskhandskar etc.), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;hetta (handskar etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personlig skyddsutrustning som inte bärs ständigt och som är avsedd för skydd eller&lt;br&gt;räddning av personer på fartyg eller flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GRUNDKRAV FÖR HÄLSA OCH SÄKERHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA KRAV SOM TILLÄMPAS PÅ ALLA PERSONLIGA SKYDDSUT-&lt;br&gt;RUSTNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall ge tillfredsställande skydd mot alla förekommande&lt;br&gt;risker .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för utförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ergonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall vara utformad och tillverkad så att användaren under&lt;br&gt;de förutsägbara användningsförhållandena för vilka den är avsedd kan utföra den&lt;br&gt;riskfyllda verksamheten på ett normalt sätt och samtidigt få högsta möjliga skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsnivåer och -klasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta möjliga skyddsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den optimala skyddsnivå som skall beaktas vid utformningen är den över vilken de&lt;br&gt;olägenheter som bärandet av en personlig skyddsutrustning innebär skulle förhindra en&lt;br&gt;effektiv användning av utrustningen under den tid användaren exponeras för en risk eller&lt;br&gt;utför normalt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpliga skyddsklasser för olika risknivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om olika förutsägbara användningsförhållandenär sådana att flera nivåer av samma risk&lt;br&gt;kan särskiljas, skall man ta hänsyn till lämpliga skyddsklasser vid utformningen av den&lt;br&gt;personliga skyddsutrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofarligheten hos en personlig skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro av risker och andra inbyggda skadliga faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall utformas och tillverkas så att man förebygger risker&lt;br&gt;och andra skadliga faktorer under förutsägbara användningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligt material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och delar som ingår i en personlig skyddsutrustning inklusive alla de produkter&lt;br&gt;som kan avgå genom åldrande e.d.får inte påverka användarens hälsa på ett ogynnsamt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfredsställande yta på alla de delar av en personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning som är i kontakt med användaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen del av en personlig skyddsutrustning som är i kontakt eller kan komma i kontakt&lt;br&gt;med användaren när utrustningen bärs får vara grov, ha skarpa kanter, utskjutande delar&lt;br&gt;och liknande, som kan orsaka onödig irritation eller skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximal hindersamhet för användaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije hinder i rörelsefriheten, i de arbetsställningar som skall intas och i känselper-&lt;br&gt;ceptionen skall minimeras. En personlig skyddsutrustning får inte heller orsaka rörelser&lt;br&gt;som utsätter användaren eller andra personer för fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekvämlighet och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning av en personlig skyddsutrustning till användarens kroppskonstitution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall vara utformad och tillverkad så att den lätt kan tas&lt;br&gt;på och hållas på plats under en förutsägbar användningsperiod. Man skall beakta&lt;br&gt;omgivande faktorer, rörelser som skall göras och ställningar som skall intas. Därför&lt;br&gt;skall det vara möjligt att på ett optimalt sätt anpassa den personliga skyddsutrustningen&lt;br&gt;till användarens kroppskonstitution genom alla medel t.ex. lämpliga justerings- och&lt;br&gt;fastsättningsanordningar eller genom att tillhandahålla ett lämpligt storlekssortiment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikt och hållfasthet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall vara så lätt som möjligt men samtidigt stark och&lt;br&gt;effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de ytterligare speciella krav som de skall uppfylla for att ge ett gott skydd mot&lt;br&gt;de aktuella riskerna (se 3), skall en personlig skyddsutrustning kunna stå emot&lt;br&gt;omgivningens inverkan under förutsägbara användnings förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenlighet av olika slag eller typer av personliga skyddsutrustningar som är utformade&lt;br&gt;för att användas samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samma tillverkare släpper ut flera skyddsutrustningsmodeller av olika slag eller&lt;br&gt;typer på marknaden för att garantera samtidigt skydd mot kombinerade risker för&lt;br&gt;kroppsdelar som gränsar till varandra, skall modellerna vara förenliga med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information som tillhandahålla av tillverkaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom namn och adress på tillverkaren eller den som representerar honom i&lt;br&gt;gemenskapen, skall de instruktioner som tillverkaren skall utarbeta och tillhandahålla&lt;br&gt;när en personlig skyddsutrustning släpps ut på marknaden innehålla all nödvändig&lt;br&gt;information om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Förvaring, användning, rengöring, underhåll, service och desinfektion. De&lt;br&gt;produkter for rengöring, underhåll och desinfektion som rekommenderas av&lt;br&gt;tillverkarna får inte ha någon ogynnsam effekt på den personliga skyddsutrustningen&lt;br&gt;eller användarna, när utrustningen används enligt de nämnda instruktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;De prestanda som noterats vid typprovningen i samband med fastställandet av&lt;br&gt;skyddsnivåer eller -klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Lämpliga tillbehör till den personliga skyddsutrustningen och egenskaper hos&lt;br&gt;lämpliga reservdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Lämpliga skyddsklasser for olika risknivåer och motsvarande användningsbe-&lt;br&gt;gränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Kassationsdatum eller -period för en personlig skyddsutrustning eller vissa av dess&lt;br&gt;komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Lämpligt transportemballage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;Betydelsen av aktuell märkning (se 2.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa instruktioner, som skall vara exakta och förståeliga, skall tillhandahållas minst på&lt;br&gt;det eller de officiella språket (språken) i mottagarlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMPLETTERANDE KRAV GEMENSAMMA FÖR FLERA SLAG ELLER TYPER&lt;br&gt;AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar som har justeringsanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personlig skyddsutrustning har justeringsanordningar skall de vara utformade och&lt;br&gt;tillverkade så att felinställning inte kan uppstå utan att användaren vet om det under&lt;br&gt;förutsägbara användningsfarhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning som omgärdar de delar av kroppen som skall skyddas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt som möjligt skall en personlig skyddsutrustning som omgärdar de delar av&lt;br&gt;kroppen som skall skyddas vara tillräckligt ventilerad for att begränsa den svettning som&lt;br&gt;uppkommer genom användningen. Om så inte är fallet, skall den om möjligt vara&lt;br&gt;utrustad med anordningar som absorberar svett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar för ansikte, ögon och andningsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All begränsning av användarens synfölt orsakad av den personliga skyddsutrustningen&lt;br&gt;for ansiktet, ögonen eller andningsorganen skall minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av optisk inverkan hos dessa typer av personlig skyddsutrustning skall vara&lt;br&gt;anpassad efter verksamhetens noggrannhetskrav eller långvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behov skall en personlig skyddsutrustning behandlas mot imbildning eller förses&lt;br&gt;med egenskaper som förhindrar sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning som är avsedd for användare som behöver synkorrektion&lt;br&gt;skall kunna användas tillsammans med glasögon eller kontaktlinser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar som åldras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är känt att prestandan hos en ny personlig skyddsutrustning väsentligt kan&lt;br&gt;påverkas av åldrande, skall tillverkningsdatum och/eller om möjligt kassationsdatum&lt;br&gt;anges varaktigt och på sätt som inte kan missförstås på varje skyddsutrustning eller&lt;br&gt;utbytbar komponent som släppts ut på marknaden. Denna information skall även finnas&lt;br&gt;varaktigt angiven på emballaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillverkare inte kan garantera den personliga skyddsutrustningens livslängd, skall&lt;br&gt;hans anvisningar ge all nödvändig information så att köparen eller användaren kan&lt;br&gt;fastställa ett rimligt kassationsdatum med hänsyn till kvalitetsnivån på modellen och de&lt;br&gt;rådande förhållandena for förvaring, användning, rengöring, service och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avsevärd och snabb försämring av den personliga skyddsutrustningens prestanda&lt;br&gt;sannolikt skulle kunna orsakas av åldrande beroende på den regelbundet återkommande&lt;br&gt;rengöring som tillverkaren rekommenderar, skall han om möjligt anbringa ett märke på&lt;br&gt;vaije skyddsutrustningsartikel som släpps ut på marknaden. Märket skall ange högsta&lt;br&gt;antal rengöringar som kan utföras innan utrustningen behöver kontrolleras eller kasseras.&lt;br&gt;Om detta saknas, skall tillverkaren ge denna information i sina instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar som kan fastna under användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under de förutsägbara användnings förhållandena finns risk att en personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning fastnar i ett rörligt föremål och därigenom skapar en fara för&lt;br&gt;användaren, skall någon komponent hos skyddsutrustning ha en lämplig brottgräns och&lt;br&gt;därigenom eliminera risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar för användning i explosiv miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning som är avsedd for användning i explosiv miljö skall vara&lt;br&gt;utformad och tillverkad så att den inte kan ge elektrisk, elektrostatisk eller genom slag&lt;br&gt;uppkommen ljusbåge eller gnista, som kan tända en explosiv blandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar avsedda for användning i nödsituation eller för att snabbt&lt;br&gt;kunna tas på eller av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa slag av personlig skyddsutrustning skall vara utformade och tillverkade så att den&lt;br&gt;tid som krävs for att sätta fast eller ta bort dem minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla på- eller avtagningsanordningar skall fungera snabbt och enkelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar för användning i mycket farliga situationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instruktioner som tillverkaren tillhandahåller tillsammans med skyddsutrustningen&lt;br&gt;som skall användas i mycket farliga situationer enligt artikel 8.4 a skall bl.a. innehålla&lt;br&gt;information avsedd endast för användning av kompetenta utbildade personer som kan&lt;br&gt;tolka dem och se till att de tillämpas av användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instruktionerna skall även beskriva det förfarande som skall tillämpas för att kontrollera&lt;br&gt;att skyddsutrustningen är korrekt tillpassad och funktionsduglig när den används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personlig skyddsutrustning har larm som varnar om den normala skyddsnivån&lt;br&gt;inte uppnås, skall det vara utformat och anpassat så att det kan uppfattas av användaren&lt;br&gt;under de användnings förhållanden för vilka skyddsutrustningen tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar som innehåller komponenter som kan justeras eller tas&lt;br&gt;bort av användaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla komponenter till en personlig skyddsutrustning som kan justeras eller bytas ut av&lt;br&gt;användaren skall vara utformade och tillverkade så att de lätt kan justeras, sättas fast&lt;br&gt;och tas bort utan verktyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personliga skyddsutrustningar för anslutning till yttre kompletterande anordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyddsutrustningen kan anslutas till en kompletterande anordning, skall anslutnings-&lt;br&gt;anordningen vara utformad och tillverkad så att den bara kan anslutas till lämplig&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar som innefattar ett vätskecirkulationssystcm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personlig skyddsutrustning har ett vätskecirkulationssystem skall detta väljas eller&lt;br&gt;utformas och byggas in så att man möjliggör att vätskan kan cirkulera nära den berörda&lt;br&gt;delen av kroppen oberoende av användarens kroppsställning eller rörelser under&lt;br&gt;förutsägbara användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar som har ett eller flera slag av identifierings- eller&lt;br&gt;igenkännings märkning som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa eller säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan identifierings- eller igenkänningsmärkning som är direkt eller indirekt relaterad&lt;br&gt;till hälsa och säkerhet och som anbringas på dessa typer eller slag av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning skall företrädesvis ha formen av symboler och vara fullt läsliga under&lt;br&gt;skyddsutrustningens förutsägbara användningstid. Dessutom skall denna märkning vara&lt;br&gt;komplett, exakt och förståelig så att inga missförstånd uppstår. Om denna märkning&lt;br&gt;innehåller ord eller meningar, skall de vara avfattade på det eller de officiella språken&lt;br&gt;i den medlemsstat där utrustningen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personlig skyddsutrustning (eller en komponent till en sådan) är for liten for att&lt;br&gt;man skall kunna anbringa hela eller en del av märkningen, skall relevant information&lt;br&gt;ges på emballaget och i tillverkarens instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar i form av kläder som visuellt varslar om att en människa&lt;br&gt;är närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning i form av kläder avsedda for förutsägbara användnings för-&lt;br&gt;hållanden under vilka användaren skall synas och avteckna sig skall ha en (eller flera)&lt;br&gt;väl placerade ljuskällor eller reflexer med lämplig luminansnivå. De skall vara väl&lt;br&gt;synliga och ha goda färgegenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar for flera risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All personlig skyddsutrustning som är avsedd att skydda användaren mot flera&lt;br&gt;potentiella samtidiga risker skall vara utformad och tillverkad så att den bl.a. uppfyller&lt;br&gt;de specifika grundkraven for var och en av dessa risker (se 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPECIELLA YTTERLIGARE KRAV FÖR SÄRSKILDA RISKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd mot mekaniska stötar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stöt som orsakats av fallande eller flygande föremål och kollision mellan delar av&lt;br&gt;kroppen och ett hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplig personlig skyddsutrustning för denna typ av risk skall vara tillräckligt&lt;br&gt;stötabsorberande for att förhindra skador bl.a. krossning eller penetrering av den&lt;br&gt;kroppsdel som skall skyddas. Detta gäller till en stötenerginivå, där måtten och/eller&lt;br&gt;vikten hos skyddsutrustningen skulle bli så stora att den inte används effektivt under den&lt;br&gt;förutsägbara period som den skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhindrande av fall beroende på halkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttersuloma på skor som är avsedda för att förhindra halkning skall vara utformade,&lt;br&gt;tillverkade eller utrustade så att man får tillfredsställande faste med hänsyn till&lt;br&gt;underlagets art eller skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhindrande av fall från höjd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personliga skyddsutrustningar som är avsedda att förebygga fall från höjd eller&lt;br&gt;effekterna av ett fall skall ha en sele och en fastsättningsanordning som kan fastas till&lt;br&gt;en säker forankringspunkt. Selen skall vara utformad så att användarens vertikala fall,&lt;br&gt;under förutsägbara användningsforhållanden, minimeras for att förhindra kollision med&lt;br&gt;ett hinder. Bromskraften får dock inte bli så stor att man kan förvänta att en fysisk&lt;br&gt;skada uppstår eller att någon komponent i utrustningen går sönder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall även säkerställa att användaren efter uppbroms-&lt;br&gt;ningen hålls kvar i lämpligt läge i vilket han vid behov kan invänta hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens instruktioner skall bl.a innehålla all relevant information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vad som krävs av en säker förankringspunkt och det minsta avstånd som behövs&lt;br&gt;under användaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;det rätta sättet att sätta på selen och att fasta fastsättningsanordningen vid&lt;br&gt;förankringspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3. Mekanisk vibration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning som är avsedd att förebygga effekterna av mekaniska&lt;br&gt;vibrationer skall kunna ge lämplig dämpning av skadliga vibrerande komponenter för&lt;br&gt;den del av kroppen som utsätts för en risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den effektiva accelerationen som överförs till användaren genom vibrationerna får inte&lt;br&gt;under några omständigheter överskrida de gränsvärden som rekommenderas mot&lt;br&gt;bakgrund av maximal förutsägbar daglig exponering av den kroppsdel som utsätts för&lt;br&gt;en risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot (statiskt) tryck mot en del av kroppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning som är avsedd att skydda en del av kroppen mot statiskt&lt;br&gt;tryck skall vara tillräckligt effektiv för att förebygga allvarlig skada eller kroniska&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot fysisk skada (skrap- stick- och skärsår)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som ingår i en personlig skyddsutrustning och andra komponenter avsedda att&lt;br&gt;skydda hela eller delar av kroppen mot ytliga skador orsakade av maskiner, t.ex. skrap-,&lt;br&gt;stick- och skärsår skall väljas eller utformas och byggas in så att man säkerställer att&lt;br&gt;dessa slag av personlig skyddsutrustning ger tillräckligt skydd mot skrap, stick och hugg&lt;br&gt;(se även 3.1) under förutsägbara användningsforhållanden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fö rebyggande av drunkningsolyckor (liwästar o. dyl.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning som är avsedd att förhindra drunkningsolyckor skall&lt;br&gt;kunna föra en användare upp till ytan så snabbt som möjligt utan fara för hans hälsa.&lt;br&gt;Användaren kan vara utmattad eller medvetslös efter att ha fallit i vattnet (eller annan&lt;br&gt;vätska). Skyddsutrustningen skall kunna hålla honom flytande i ett läge, som gör det&lt;br&gt;möjligt att andas i väntan på hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning skall helt eller delvis vara av material med flytförmåga.&lt;br&gt;Den skall antingen kunna blåsas upp med gas som kan tillföras manuellt eller&lt;br&gt;automatiskt eller med munnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsägbara användningsforhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skall personliga skyddsutrustningar med bibehållen god funktion kunna stå emot&lt;br&gt;slag mot och påverkan av vattnet eller vätskan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skall uppblåsbara personliga skyddsutrustningar kunna blåsas upp snabbt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda förutsägbara användningsforhållanden kräver det, skall vissa typer av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning även uppfylla ett eller flera av följande tilläggskrav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den skall ha alla de uppblåsningsanordningarsom avses i andra stycket och/eller&lt;br&gt;en ljus- eller ljudsignalanordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den skall ha en fastanordning så att användaren kan lyftas upp ur vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den skall vara lämplig för långvarig användning under den tid användaren,&lt;br&gt;eventuellt påklädd, riskerar att falla i vattnet eller att behöva ligga i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1. FLYTHJÄLPMEDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kläder som säkerställer en effektiv flytförmåga avpassad efter den förutsägbara&lt;br&gt;användningen och är säkra när man bär dem samt ger flytkraft. Under förutsägbara&lt;br&gt;användningsforhållanden får denna personliga skyddsutrustning inte begränsa an-&lt;br&gt;vändarens rörelsefrihet utan skall göra det möjligt för honom att simma eller på annat&lt;br&gt;sätt undkomma en fara eller rädda andra personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot skadligt buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar avsedda att skydda mot skadligt buller skall kunna dämpa&lt;br&gt;bullret i sådan omfattning att bullerexpositionen inte under några omständigheter&lt;br&gt;överskrider de gränsvärden som fastställts i rådets direktiv 86/188/EEG av den 12 maj&lt;br&gt;1986 om skydd av arbetstagare mot risker vid exponering for buller under arbete*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All personlig skyddsutrustning skall ha märkning som anger hur mycket den dämpar och&lt;br&gt;grad av bekvämlighet. Om detta inte är möjligt, skall märkningen finnas på emballaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot hetta och/ellcr brand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning som är avsedd att skydda hela eller delar av kroppen mot&lt;br&gt;hetta eller brand skall ha en värmeisoleringsförmåga och mekanisk styrka som är&lt;br&gt;lämpliga for de förutsägbara användningsforhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Material och andra komponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter lämpliga for att skydda mot strålningsvärme och&lt;br&gt;konvektionsvärme skall ha en lämplig värmeisolans och vara tillräckligt svårantändliga&lt;br&gt;for att förebygga risk för självantändning under förutsägbara användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om materialens och komponenternas utsida skall vara reflekterande, skall den&lt;br&gt;reflekterande förmågan vara avpassad till intensiteten av värmeflödet i det infraröda&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter i utrustningar avsedda for kortvarig användning i&lt;br&gt;miljöer med höga termperaturer och personliga skyddsutrustningar som kan utsättas för&lt;br&gt;stänk av heta produkter, t.ex. stora mängder smält metall o.d., skall även ha tillräcklig&lt;br&gt;termisk kapacitet att lagra det mesta av värmen tills användaren har lämnat riskområdet&lt;br&gt;och tagit av sin skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter i en personlig skyddsutrustning som kan utsättas for&lt;br&gt;stora mängder heta ämnen skall också ha tillräcklig kapacitet att dämpa slag och stötar&lt;br&gt;(se 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter i en personlig skyddsutrustning som ofrivilligt kan&lt;br&gt;komma i kontakt med flammor och sådana som används i tillverkningen av utrustning&lt;br&gt;for brandmän skall ha den grad av svårantändlighet som överensstämmer med den&lt;br&gt;riskklass som är förenlig med de förutsägbara användningsforhållandena. Material och&lt;br&gt;komponenter får inte smälta när de exponeras for flammor eller medverka till spridning&lt;br&gt;av flammor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Komplett personlig skyddsutrustning klar för användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsägbara användningsforhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skall mängden överförd värme från skyddsutrustningen till användaren vara så liten&lt;br&gt;att den ackumulerade värmen under den tid man bär skyddsutrustningen på den del&lt;br&gt;av kroppen som är utsatt for en risk inte under några omständigheter når smärttrös-&lt;br&gt;keln eller medför risk för ohälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;skall skyddsutrustningen om så är nödvändigt hindra att vätska eller ånga tränger&lt;br&gt;in och får inte orsaka brännsår genom kontakt mellan utrustningen och användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyddsutrustningen har kylanordningar for att absorbera tillfällig värme genom&lt;br&gt;vätskeavdunstning eller genom övergång till fast form, skall de vara utformade så att&lt;br&gt;alla flyktiga ämnen töms utanför utrustningen och inte mot användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en andningsapparat ingår i en personlig skyddsutrustning skall den fungera&lt;br&gt;tillfredsställande under förutsägbara användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens bruksanvisning som åtföljer all personlig skyddsutrustning som är avsedd&lt;br&gt;for kortvarigt bruk i höga temperaturer skall bl.a. ge all behövlig information om den&lt;br&gt;maximalt tillåtna exponeringen for värme som överförts genom utrustningen när den&lt;br&gt;används for avsett ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot kyla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning avsedd att skydda hela eller delar av kroppen mot kyla&lt;br&gt;skall ha värmeisolerande förmåga och mekanisk styrka som är avpassade för den&lt;br&gt;förutsägbara användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT Nr L 137, 24.5.1986. s. 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Material och andra komponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter lämpliga att skydda mot kyla skall ha en värmegenom-&lt;br&gt;gång som är tillräckligt låg for den aktuella användningen. Mjuka material och andra&lt;br&gt;komponenter i personliga skyddsutrustningar avsedda att användas i låga temperaturer&lt;br&gt;skall bibehålla den mjukhet som krävs for nödvändig rörelsefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter i en personlig skyddsutrustning som kan bli utsatta for&lt;br&gt;stänk o.d. av stora mängder kalla ämnen skall även ha tillräcklig förmåga att dämpa slag&lt;br&gt;och stötar (se 3.1.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Komplett personlig skyddsutrustning klar för användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsägbara användningsforhållanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Temperaturflödet som överfors till användaren genom en personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;skall vara tillräckligt litet for att förhindra att den ackumulerade kylan under den&lt;br&gt;period man bär skyddsutrustningen inte under några omständigheter når smärttrös-&lt;br&gt;keln eller medför risk for ohälsa. Detta gäller hela kroppen inklusive tår och&lt;br&gt;fingrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den personliga skyddsutrustningen skall så långt möjligt förhindra att sådana&lt;br&gt;vätskor som regnvatten tränger igenom och de får inte förorsaka köldskador genom&lt;br&gt;kontakten mellan utrustningen och användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personlig skyddsutrustning innefattar en andningsapparat, skall den fungera&lt;br&gt;tillfredsställande under förutsägbara användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens bruksanvisning som åtföljer all personlig skyddsutrustning avsedd for&lt;br&gt;kortvarigt bruk i låg temperatur skall ge all behövlig information om maximalt tillåten&lt;br&gt;exponering for köld som överfors genom utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd mot elektrisk chock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning avsedd att skydda hela eller del av kroppen mot elektrisk&lt;br&gt;ström skall ha tillräcklig isoleringsförmåga mot de spänningar användaren kan bli&lt;br&gt;exponerad for under de mest ogynnsamma användningsforhållanden som kan forutsägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför skall material och andra komponenter i dessa typer av personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;väljas eller utformas och byggas in så att värdet på läckström mätt under skyddet&lt;br&gt;minimeras och i alla händelser ligger under ett maximalt tillåtet tröskelvärde under&lt;br&gt;provnings förhållanden liknande dem som kan påträffas på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De emballage och de typer av personlig skyddsutrustning som enbart är avsedda att&lt;br&gt;användas vid arbete eller verksamhet i elektriska installationer som är eller kan bli&lt;br&gt;strömförande skall vara märkta med bl.a. skyddsklass och/eller motsvarande driftspän-&lt;br&gt;ning, serienummer och tillverkningsdatum. Plats skall även finnas utanpå skyddet på en&lt;br&gt;sådan personlig skyddsutrustning för anteckningar av datum då den tas i bruk och datum&lt;br&gt;for de återkommande provningar eller kontroller som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens bruksanvisning skall ange bl.a. for vilken användning dessa typer av&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning exklusivt är avsedda samt arten och intervallen mellan dc&lt;br&gt;dielektriska provningar som skall göras under utrustningens livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;STRÅLNINGSSKYDD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke-joniserande strålning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning avsedd att förhindra akut eller kronisk ögonskada orsakad&lt;br&gt;av icke-joniserande strålning skall kunna absorbera eller reflektera huvuddelen av&lt;br&gt;energin i det skadliga våglängdsområdet utan att på ett olämpligt sätt minska genom-&lt;br&gt;släppligheten i det synliga området och användarens förmåga att uppfatta kontraster och&lt;br&gt;att urskilja färger då detta behövs under förutsägbara användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsglasögon skall därför vara så utformade och tillverkade i varje skadlig våglängd&lt;br&gt;att strålningsenergin dämpas till ett minimum innanför filtret och under inga omständig-&lt;br&gt;heter överskrider maximalt tillåtet exponeringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glasögonens egenskaper får inte heller försämras eller förloras genom strålning under&lt;br&gt;förutsägbar användning och alla exemplar som säljs skall ha en täthetsgrad motsvarande&lt;br&gt;genomsläppligheten i olika våglängdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glasögon för samma slag av strålning skall klassificeras med stigande nummerordning&lt;br&gt;på täthetsgraden och i tillverkarens bruksanvisning skall anges bl.a. genomsläppligheten&lt;br&gt;i de olika våglängdsområdena som gör det möjligt att välja ut den mest lämpliga&lt;br&gt;personliga skyddsutrustningen med hänsyn till användningsforhållandena, t.ex. avstånd&lt;br&gt;till källan och energin i de olika våglängderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren skall märka alla filterglas med aktuell täthetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.2. Joniserande strålning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.2.1. Skydd mot extern radioaktiv förorening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter som ingår i personlig skyddsutrustning avsedd att&lt;br&gt;skydda hela eller del av kroppen mot radioaktivt damm, gaser, vätskor eller blandningar&lt;br&gt;därav skall väljas eller utformas och byggas in så att genomträngning av föroreningar&lt;br&gt;under förutsägbara användningsforhållanden effektivt hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på art och fas hos dessa föroreningar kan nödvändig täthet erhållas om&lt;br&gt;utrustningen är tät eller på annat sätt t.ex. genom ventilation och övertryck utfört så att&lt;br&gt;föroreningar hindras att komma in igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanering av en personlig skyddsutrustning får inte medföra att den skall kasseras under&lt;br&gt;den förutsägbara användningstiden för denna typ av utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.2.2. Begränsat skydd mot extern strålning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skyddsutrustning avsedd att ge användaren fullständigt skydd mot extern&lt;br&gt;strålning eller, om det inte går, lämplig dämpning av strålningen skall vara utformad för&lt;br&gt;att skydda mot svag elektronstrålning (t.ex. beta) eller svag fotonstrålning (t.ex. X,&lt;br&gt;gamma).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter som ingår i sådan personlig skyddsutrustning skall&lt;br&gt;väljas eller utformas och byggas in så att man erhåller nödvändigt skydd för de&lt;br&gt;förutsägbara användningsforhållandena utan att det leder till en förlängning av&lt;br&gt;exponeringstiden genom att användarens rörelser och kroppsställningar hindras (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga skyddsutrustningar skall vara märkta med typ och tjocklek hos ingående&lt;br&gt;material avsedda for de förutsägbara användningsforhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10. Skydd mot farliga och smittförande ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10.1. &amp;nbsp;Andningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning avsedd för skydd av andningsorganen skall förse en&lt;br&gt;användare som exponeras for förorenad luft och syrebrist med frisk luft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsutrustningen skall tillföra andningsbar luft till användaren på lämpligt sätt t.ex.&lt;br&gt;genom filtrering av den förorenade luften genom skyddsanordningen eller genom en&lt;br&gt;apparat som tillför luft från en luftkälla som inte är förorenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter som ingår i sådan skyddsutrustning skall väljas eller&lt;br&gt;utformas och byggas in så att användaren kan andas obehindrat och med god andnings-&lt;br&gt;hygien under den tid skyddsutrustningen bärs under förutsägbara användningsför-&lt;br&gt;håHanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansiktsmaskens täthet och inandningsmotstånd samt, när det gäller filter, avskiljnings-&lt;br&gt;förmåga, skall vara sådana att skadliga föroreningar från omgivningen hålls så låga att&lt;br&gt;de är ofarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsutrustningen skall vara märkt med tillverkarens varumärke och specifika uppgifter&lt;br&gt;för typen av utrustning som tillsammans med bruksanvisningen ger en utbildad och i&lt;br&gt;övrigt kvalificerad användare nödvändig ledning for att rätt använda skyddsutrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens bruksanvisning skall även när det gäller filtreringsanordningar ange till&lt;br&gt;vilket datum nya filter i originalemballage får förvaras före användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10.2. &amp;nbsp;Skydd för hud- och ögonkontakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personlig skyddsutrustning avsedd att förhindra att skadliga eller smittforande ämnen&lt;br&gt;kommer i kontakt med ögon eller hud på hela eller del av kroppen skall kunna hindra&lt;br&gt;att sådana ämnen tränger igenom eller sprids genom skyddet under de förutsägbara&lt;br&gt;användningsforhållanden för vilka skyddsutrustningen släpptes ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material och andra komponenter som ingår i dessa personliga skyddsutrustningar skall&lt;br&gt;därför väljas eller utformas och byggas in så att man så långt möjligt säkerställer&lt;br&gt;fullständig täthet så att den dagliga användningen vid behov kan forlängas. Om detta inte&lt;br&gt;går, får skyddsutrustningen ofullständig täthet, något som medför att den tid ut-&lt;br&gt;rustningen bärs skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa farliga ämnen och smittoämnen genom sin art och sina förutsägbara&lt;br&gt;användningsforhållanden har en hög genomträngningsformågasom begränsar den tid en&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning skyddar, skall den genomgå standardprovningar for&lt;br&gt;klassificering efter effektivitet. Den personlig skyddsutrustning som anses över-&lt;br&gt;ensstämma med tillverkarens provningspecifikationer skall märkas med namnen eller,&lt;br&gt;om sådana saknas, kodema for de ämnen som använts vid provningarna och erhållen&lt;br&gt;skyddstid. Tillverkarens bruksanvisning skall bl.a. även innehålla en förklaring av&lt;br&gt;kodema (om nödvändigt), en detaljerad beskrivning av standardprovningamaoch all den&lt;br&gt;information som behövs for att bestämma maximal användningstid under olika&lt;br&gt;användningsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11. Säkerhetsanordningar för dykarutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Andningsapparat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andningsapparaten skall kunna forse användaren med andningsbar gas under&lt;br&gt;förutsägbara användningsforhållanden bl.a. med hänsyn till det maximala dykdjupet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Om de förutsägbara användnings förhållandena kräver det skall utrustningen omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;en dräkt som skyddar användaren mot trycket på dykdjupet (se 3.2) och/eller&lt;br&gt;mot kyla (se 3.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;en anordning som omedelbart varnar for fel i gastillforseln (se 2.8), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;en räddningsdräkt som gör det möjligt for användaren att återvända till ytan&lt;br&gt;(se 3.4.1.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TEKNISK DOKUMENTATION SOM TILLHANDAHÅLLS AV TILLVERKAREN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dokumentation som avses i artikel 8.1. skall omfatta alla relevanta fakta om de åtgärder&lt;br&gt;tillverkaren använder for att säkerställa att en personlig skyddsutrustning uppfyller de grundkrav&lt;br&gt;som gäller for denna typ av personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personliga skyddsutrustningar enligt artikel 8.2. skall dokumentationen bl.a. omfatta följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkarens tekniska konstruktionsunderlag bestående av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;fullständiga och detaljerade ritningar över skyddsutrustningen vid behov åtföljda av&lt;br&gt;de beräkningar och resultat av prototypprovningama som behövs for att kontrollera&lt;br&gt;att utrustningen uppfyller grundkraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;en komplett forteckning över de grundsäkerhetskrav och de harmoniserade&lt;br&gt;standarder eller andra tekniska specifikationer enligt artiklarna 3 och 5 som legat&lt;br&gt;till grund vid utrustningens framtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En beskrivning av de hjälpmedel for kontroll och provning som tillverkaren använder,&lt;br&gt;dels for att forvissa sig om att att tillverkningen av skyddsutrustningen överensstämmer&lt;br&gt;med de harmoniserade standarderna eller andra tekniska specifikationer, dels for att&lt;br&gt;upprätthålla kvalitetsnivån på produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En kopia av den information som avses i bilaga 2 punkt 1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGS ÖVERENSSTÄMMELSEMÄRKE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-märket består av symbolen nedan.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03112/prop_199293__112-3.png" style="width:287pt;height:92pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De vertikala måtten på de olika komponenterna i EG-märket skall uppfattas som lika stora och de&lt;br&gt;får inte vara mindre än 5 mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 13.1 kan märket även inkludera det godkända kontrollorganets identifika-&lt;br&gt;tionsnummer som avses i artikel 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År då märket anbringades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VILLKOR SOM SKALL UPPFYLLAS AV DE ANMÄLDA KONTROLLORGANEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Artikel 9.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organ som utsetts av medlemsstaterna skall uppfylla följande minimivillkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgång till personal och nödvändiga hjälpmedel och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalen skall ha teknisk kompetens och yrkesmässig integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalen skall vara oberoende när det gäller att utföra provningar, skriva rapporter,&lt;br&gt;utfarda intyg och utöva den kontroll som avses i detta direktiv i förhållande till alla grupper&lt;br&gt;eller personer som direkt eller indirekt är intressenter när det gäller personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalen skall ha tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Man skall teckna en allmän ansvarsförsäkring om inte ansvaret täcks av staten genom&lt;br&gt;nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöriga myndigheter i medlemsstaterna skall regelbundet kontrollera att villkoren i punkterna 1&lt;br&gt;och 2 uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MALL FÖR EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intygar att den nya personliga skyddsutrustning som beskrivs nedan&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels överensstämmer med bestämmelserna i rådets direktiv 89/686/EEG och om så är fallet med&lt;br&gt;den nationella standard som återger den harmoniserade standarden nr.....(for personliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsutrustningar som avses i artikel 8.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels är identisk med den personliga skyddsutrustning som är föremål for EG-intyg om över-&lt;br&gt;ensstämmelse nr.....utfärdat av&lt;sup&gt;54&lt;/sup&gt; ...................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels är föremål for det förfarande som fastställts i artikel 11 punkt A eller B&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; i direktiv&lt;br&gt;89/686/EEG under det godkända kontrollorganets övervakning&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;..............., den...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnteckning&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagets namn och fullständiga adress. Representanten skall även ange tillverkarens namn&lt;br&gt;och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Beskrivning av personlig skyddsutrustning (varumärke, typ, serienummer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Namn och adress på det godkända kontrollorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stryk det som inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Namn och tjänsteställning på den person som är behörig att underteckna på tillverkarens eller&lt;br&gt;representantens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CERTKHEMNGS1FÖWARANDET Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PSU av enkelt slag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmelse&lt;br&gt;med de grundläggande&lt;br&gt;säkerhetskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan PSU&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03112/prop_199293__112-4.png" style="width:140pt;height:77pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmelse med&lt;br&gt;harmoniserade europeiska&lt;br&gt;standarder eller andra&lt;br&gt;kontrollerade tekniska&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ställa samman teknisk dokumentation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PSU av enkelt slag? &amp;nbsp;&amp;nbsp;——----- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG - typkontroll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplicerad PSU? (artikel 8.4 a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-----—&lt;br&gt;System med godkän-&lt;br&gt;nande av tillverkarens&lt;br&gt;eget kvalitetskontroll-&lt;br&gt;system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbringande av CE-märke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG - kvalitetskontroll av&lt;br&gt;den färdiga produkten&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03112/prop_199293__112-5.png" style="width:220pt;height:249pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Försäkran om överensstämmelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller personlig skyddsutrustning som tillhandahålls i närings-&lt;br&gt;verksamhet och som i huvudsak är avsedd att användas av konsumenter för&lt;br&gt;enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om tillhandahållande av personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning gäller även erbjudande om och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med personlig skyddsutrustning avses i denna lag varor som är avsedda&lt;br&gt;att ensamma eller i förening med andra varor bäras eller hållas av en person&lt;br&gt;till skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på personlig skyddsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En näringsidkare får tillhandahålla personlig skyddsutrustning bara om&lt;br&gt;den uppfyller sådana krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd för hälsa och säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. märkning och annan produktinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att första stycket inte skall tillämpas i fråga om visst slags&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning eller delar av en sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tillsynen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att lämna en tillsynsmyndighet tillträde till utrymmen där personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att lämna sådana upplysningar, handlingar, varuprover och liknande&lt;br&gt;som en tillsynsmyndighet behöver för att bevaka efterlevnaden av denna lag&lt;br&gt;och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att betala kostnader för provtagning och för undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om kontroll av att krav som har föreskrivits med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Produktsäkerhetslagen (1988:1604) skall tillämpas på sådana varor som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Detta gäller även om varorna uppfyller sådana krav&lt;br&gt;som har föreskrivits med stöd av 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 § första stycket&lt;br&gt;skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som överträder ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud enligt pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen (1988:1604) skall inte dömas till ansvar enligt 6 § för en&lt;br&gt;gärning som omfattas äv föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter medgivande&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En vara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller dess värde&lt;br&gt;samt utbytet av sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En tillsynsmyndighets beslut enligt föreskrifter som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:112&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;departementspromemorian (Ds 1992:64) Personlig Bilaga 4&lt;br&gt;skyddsutrustning på konsumentområdet - en EG-&lt;br&gt;anpassning till följd av EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian (Ds 1992:64) Personlig&lt;br&gt;skydddsutrustning på konsumentområdet - en EG-anpassning till följd av&lt;br&gt;EES-avtalet kommit in från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt (SP),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschföreningen för Personlig Skyddsutrustning (BPS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhetsrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Livräddningssällskapet (SLS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Riksförbund (M),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dykarskolors Riksförbund (SDR),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från utredningen (M 1992:02) Handlings-&lt;br&gt;plan mot buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Statens strålskyddsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Svenska Jägareför-&lt;br&gt;bundet har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram i&lt;br&gt;remissyttrandena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behovet av anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Det behövs svenska föreskrifter som uppfyller EG-di-&lt;br&gt;rektivet om personlig skyddsutrustning i vad avser dess tillämplighet&lt;br&gt;på konsumentområdet (promemorian s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten om vilka regler som skall gälla till följd av EES-avtalet har hit-&lt;br&gt;tills varit stor och setts som ett problem för näringslivet. Promemorians ge-&lt;br&gt;nomgång av aktuella författningar fyller därför en viktig informationsfunk-&lt;br&gt;tion inom de behandlade områdena. Sammanställningen bör vara ett värde-&lt;br&gt;fullt redskap inte minst för berörda ekonomiska operatörer på marknaden.&lt;br&gt;Den bör dock följas upp med motsvarande sammanhängande genomgångar&lt;br&gt;i den fortsatta implementeringsprocessen, när kommande mer detaljerade&lt;br&gt;författningsförslag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att personlig skyddsutrustning som tillhandahålles konsumen-&lt;br&gt;ter uppfyller vissa reglerade minimikrav för att undvika skador. Det är också&lt;br&gt;viktigt att näringsidkare som bryter mot sådana bestämmelser kan ställas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en förändring jämfört med det rådande svenska systemet.&lt;br&gt;EG:s regler bygger på upprätthållande av säkerhet genom olika kontrollme-&lt;br&gt;toder beroende på varans farlighet och på CE-märkning. Svensk lagstiftning&lt;br&gt;saknar generella krav beträffande säkerheten hos personlig säkerhetsutrust-&lt;br&gt;ning (PSU) på konsumentområdet. Konsumentverkets allmänna råd tilläm-&lt;br&gt;pas beträffande vissa varor men promemorians förslag om bindande regler&lt;br&gt;innebär ändå ett stärkt skydd för konsumenter i Sverige. - Sverige är dess-&lt;br&gt;utom, genom EES-avtalet, förpliktat att skapa regler som uppfyller PSU-&lt;br&gt;direktivens syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare tillstyrker därför promemorians förslag om&lt;br&gt;införlivande av relevanta delar av EG-direktivet i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhetsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standarderna för flytvästar, säkerhetsselar och säkerhetslinor är utformade&lt;br&gt;med utgångspunkt från direktivet rörande personlig säkerhetsutrustning och&lt;br&gt;kommer sannolikt att godkännas vid omröstning i CEN Tekniska kommitté&lt;br&gt;162 i slutet av november 1992. Sjösäkerhetsrådet anser det därför vara av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor vikt att implementeringen av den lagstiftning, som PSU-direktivet ger&lt;br&gt;upphov till, snarast kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet är positivt till att det som komplement till produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;och produktansvarslagen utfärdas bestämmelser gällande säkerhetskrav som&lt;br&gt;kan verka i skadeförebyggande syfte. - Detaljföreskrifter baserade på ge-&lt;br&gt;mensamma europeiska standarder kan utarbetas av lämplig myndighet för&lt;br&gt;att tjäna som vägledning för näringslivet då det gäller att framställa och salu-&lt;br&gt;föra varor som skall innehålla väsentliga grundkrav som är vetenskapligt för-&lt;br&gt;ankrade och som inte är uppenbara för näringsidkaren och ej heller begrän-&lt;br&gt;sar den tekniska utvecklingen. - Villaägarna tillstyrker därför civildeparte-&lt;br&gt;mentets förslag till speciallagstiftning för personlig skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet förutsätter att EES-avtalet och direktivet om personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning inte kommer att innebära att idrottsutrustning, som idag på något&lt;br&gt;sätt sanktioneras elller rekommenderas av svenskt specialidrottsförbund för&lt;br&gt;användning inom idrotten i Sverige, blir förbjuden. Om så trots allt blir fallet&lt;br&gt;är det svårt för RF att ha en annan uppfattning än att det ur skydds- och&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt enbart är till det bättre för denna idrotts utövare. -1 stäl-&lt;br&gt;let torde situationen, enligt RF:s uppfattning, bli den motsatta, nämligen att&lt;br&gt;antingen svenskt eller internationellt specialidrottsförbund eller annan id-&lt;br&gt;rottsorganisations bestämmelser uppställer strängare krav ur skydds- och sä-&lt;br&gt;kerhetssynpunkt än vad EG-direktivets bestämmelse minimistandard torde&lt;br&gt;komma att innebära. I dessa fall kommer EG-direktivets bestämmelse inte&lt;br&gt;alls påverka svensk idrottsrörelse. Vad direktivet stadgar är ju enbart att&lt;br&gt;ingen annan personlig skyddsutrustning än den som uppfyller EG:s minimi-&lt;br&gt;krav får finnas på marknaden, och att sådan inte får förvägras att finnas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMC accepterar tvingande typgodkännanderegler för hjälmar, eftersom&lt;br&gt;dessa är obligatorisk utrustning och klara och entydiga regler för typgodkän-&lt;br&gt;nande finns. Därtill är den skaderisk hjälmarna ska skydda mot tämligen väl&lt;br&gt;dokumenterad och oomtvistad. - När det gäller övriga mc-plagg finner vi det&lt;br&gt;helt oacceptabelt med tvingande regler för utformningen. - Dels är det&lt;br&gt;oklart, trots de svenska typgodkännandereglerna, vilka skade-/hälsorisker&lt;br&gt;plaggen främst ska skydda mot, dels kommer tvingande regler att helt slå ut&lt;br&gt;många små svenska företag som idag lever på att sy skinnkläder av hög kvali-&lt;br&gt;tet för motorcyklister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Riksförbund tillstyrker lagförslaget. -Resultatet blir, enligt&lt;br&gt;förbundets mening, en positiv harmonisering och förenkling av handeln, då&lt;br&gt;en stor del av dessa produkter marknadsförs över hela Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dykarskolors Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet instämmer i promemorians förslag om inrättande av ny lag om&lt;br&gt;personlig skyddsutrustning för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Handlingsplan mot buller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga med PSU-direktivet är att konsumenterna ges information om&lt;br&gt;dämpning och grad av bekvämlighet när det gäller den personliga skyddsut-&lt;br&gt;rustningen vid fritidsaktiviteter (hörselskydd). Utredningen välkomnar där-&lt;br&gt;för den möjlighet som den nu föreslagna lagen öppnar för att ställa sådana&lt;br&gt;säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningstekniken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: EG-reglerna om personlig skyddsutrustning införlivas&lt;br&gt;med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen bestämmer. Detta gäller dock bara&lt;br&gt;i fråga om EG-reglernas tillämplighet på sådan skyddsutrustning som&lt;br&gt;i huvudsak är avsedd att användas av konsumenter för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild lag ges de bemyndiganden för regeringen som behövs&lt;br&gt;(promemorian s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar PSU-området är konstruktionen med flera lagar, liksom den&lt;br&gt;oklara ansvarsfördelningen berörda myndigheter emellan, olycklig. Frågan&lt;br&gt;är om inte all PSU skulle kunna regleras i en lag. Med en sådan konstruktion&lt;br&gt;bör det vara enklare att också begränsa ansvaret för övervakningen till en-&lt;br&gt;dast en myndighet. Om inte detta anses möjligt eller lämpligt bör på annat&lt;br&gt;sätt en formalisering ske av det i promemorian föreslagna samrådet berörda&lt;br&gt;myndigheter emellan. - Problemen skapas genom att implementeringen -&lt;br&gt;naturligt nog - har den traditionella svenska myndighetsstrukturen som ut-&lt;br&gt;gångspunkt. En klar skillnad görs här mellan arbetsliv och privatliv och re-&lt;br&gt;gleringen av den personliga skyddsutrustningen. Direktivet förutsätter inte&lt;br&gt;denna skillnad. För det första behandlas produkter avsedda för arbetslivet&lt;br&gt;och för privatlivet i samma regelverk. För det andra blir konsekvenserna av&lt;br&gt;direktivet för svensk del en mer omfattande reglering på främst konsument-&lt;br&gt;området. - Frågan är om inte praktiskt taget all PSU - utom den som är&lt;br&gt;avsedd särskilt för barn - kan komma till användning i arbetslivet i en eller&lt;br&gt;annan form. Kraven på utrustningen varierar självklart beroende på var och&lt;br&gt;av vem den används. I vissa fall måste kraven ställas högre i arbetslivet än i&lt;br&gt;privatlivet. I andra fall är situationen den motsatta. Med ett sådant synsätt&lt;br&gt;bör PSU-området - på samma sätt som i EG-direktivet - kunna regleras i en&lt;br&gt;lag. Det gör det i sin tur enklare att ålägga en myndighet det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för området. Arbetarskyddsstyrelsen ligger här närmast till hands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanhållande instans är viktig inte endast från rätts- och säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt utan också från harmoniserings- och informationssynpunkt. - Om&lt;br&gt;den lösning som skisserats ovan inte anses möjlig eller lämplig måste i vart&lt;br&gt;fall det samråd mellan berörda myndigheter som förutsätts i den föreslagna&lt;br&gt;lagkonstruktionen formaliseras på något sätt. - I yttrandet över lagförslaget&lt;br&gt;om farliga leksaker m.m. Ds 1992:54 påminner Kommerskollegium om att&lt;br&gt;kopplingen mellan inhemska lagförslag och EES-avtalet och dess syfte helt&lt;br&gt;utelämnats. Man skriver: Härigenom finns en risk att EES-avtalets styrning&lt;br&gt;och dess harmoniseringseffekter går förlorad.---De båda lagarna bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför i sina inledande paragrafer kompletteras med uppgift om dels syftet&lt;br&gt;att uppnå fri rörlighet för varor, dels de EG-direktiv som avses införlivas ge-&lt;br&gt;nom författningarna ---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetarskyddsstyrelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget gäller personlig skydds-utrustning som i huvudsak är avsedd att&lt;br&gt;användas av konsumenter för enskilt bruk. I promemorian framförs att vissa&lt;br&gt;gränsdragningsproblem vad gäller personlig skydds-utrustning i arbetslivet&lt;br&gt;kontra privat bruk kan uppkomma. Arbetarskyddsstyrelsen anser dock inte&lt;br&gt;att problemen behöver bli av allvarlig art. Detta speciellt med hänsyn till&lt;br&gt;att det materiella innehållet i de olika myndigheternas föreskrifter om den&lt;br&gt;personliga skyddsutrustningens utförande och märkning i huvudsak kommer&lt;br&gt;att vara överensstämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Provningsanstalt (SP):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SP tillstyrker det framlagda förslaget till särskild lag om personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning för enskilt bruk. EG-direktivet innehåller en mängd detaljerade&lt;br&gt;tekniska regler som inte bör fastläggas i lag utan lämpligen i tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter. Den föreslagna ordningen med en bemyndigandelag framstår&lt;br&gt;därför som den mest lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att överföra direktivet till svensk lagstiftning har man valt att skapa en&lt;br&gt;särskild lag om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk i form av en be-&lt;br&gt;myndigandelag. Beträffande de föreskrifter som skall utfärdas med anled-&lt;br&gt;ning av den föreslagna lagen, vill Konkurrensverket betona vikten av att&lt;br&gt;dessa utformas på ett sådant sätt att de harmoniserar med direktivet och med&lt;br&gt;de gemensamma bestämmelser som EES-avtalet i övrigt innebär. Detta gäl-&lt;br&gt;ler särskilt vid tillämpning av Produktsäkerhetslagen och utfärdande av före-&lt;br&gt;skrifter beträffande marknadsövervakningen. Föreskrifter som går utöver&lt;br&gt;direktivet skulle kunna få en handelshindrande effekt, vilket ur konkurrens-&lt;br&gt;synpunkt är särskilt otillfrdsställande. Detta nämns också i promemorians&lt;br&gt;sammanfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att låta lagen om personlig skyddsutrustning vara tillämplig endast&lt;br&gt;på sådan skyddsutrustning som i huvudsak är avsedd att användas av konsu-&lt;br&gt;menter för enskilt bruk är alltför snävt. Lagen bör istället omfatta all PSU&lt;br&gt;som tillhandahålls i näringsverksamhet och som konsumenter i inte obetyd-&lt;br&gt;lig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för enskilt bruk. Ett&lt;br&gt;sådant tillämpningsområde överensstämmer med produktsäkerhetslagens (1&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har möjlighet att med stöd av arbetsmiljölagen ge&lt;br&gt;ut föreskrifter om användandet av personlig skyddsutrustning. Detta innebär&lt;br&gt;att krav på PSU, som används i arbetslivet, kan förenas med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om t ex underhåll, arbetsordning eller utbildning. Den PSU som&lt;br&gt;tillhandahålls till konsumenten kan regleras endast vad avser tillhandahål-&lt;br&gt;landet. Det skulle vara otillfredsställande om sådan skyddsutrustning, som&lt;br&gt;ligger inom Arbetarskyddsstyrelsens ansvarsområde men som samtidigt an-&lt;br&gt;vänds för enskilt bruk i viss inte obetydlig omfattning, inte obetydlig omfatt-&lt;br&gt;ning, inte kunde nås av Konsumentverket/KOs föreskrifter. Eventuella&lt;br&gt;gränsdragningsproblem bör kunna lösas genom informella kontakter mellan&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen och Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även uppmärksammas det ansvar som åligger&lt;br&gt;Trafiksäkerhetsverket respektive Statens räddningsverk och som rör person-&lt;br&gt;lig skyddsutrustning. - Konsumentverket vill framhålla vikten av att så långt&lt;br&gt;möjligt upprätthålla samma säkerhetsnivå på PSU avsedd för privat som för&lt;br&gt;yrkesmässig användning. Det är inte godtagbart att sådana produkter som&lt;br&gt;ger ett sämre skydd och som av den anledningen inte godkänns för använd-&lt;br&gt;ning inom arbetslivet generellt skall få säljas till privatanvändare. En annan&lt;br&gt;sak är att det är skillnad mellan olika klasser av samma utrustning. Använda-&lt;br&gt;ren kan välja klass efter sina egna behov, oavsett om utrustningen används&lt;br&gt;yrkesmässigt eller privat. Det avgörande kan exempelvis vara beräknad ex-&lt;br&gt;poneringstid för giftiga gaser eller nödvändig flytkraft för seglarvästar. - En&lt;br&gt;konsument som avser att inhandla personlig skyddsutrustning är normalt be-&lt;br&gt;roende av att få tillgång till vägledande säkerhetsinformation vid köpet. En-&lt;br&gt;ligt direktivet för personlig skyddsutrustning, bil 2 p 1.4 skall viss nödvändig&lt;br&gt;information tillhandahållas av tillverkaren. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;måste tas in i de föreskrifter som kommer att komplettera lagen om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS tillstyrker att EG-direktivet om personlig skyddsutrustning till den del&lt;br&gt;det gäller sådan skyddsutrustning som i huvudsak är avsedd att användas av&lt;br&gt;konsumenter för enskilt bruk införlivas i svensk rätt på det sätt som föreslås&lt;br&gt;i Civildepartementets promemoria, dvs genom att en bemyndigandelag ut-&lt;br&gt;färdas. ---SIS vill framhålla att det på detta område, liksom på andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige mer eller mindre oreglerade områden, är ytterst angeläget att de&lt;br&gt;föreskrifter som bedöms erforderliga i största möjliga utsträckning hänvisar&lt;br&gt;till europeisk standard eller, i förekommande fall, internationell standard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fastställts som svensk standard. SIS vill även erinra om betydelsen av&lt;br&gt;ett väl fungerande samspel mellan svenska föreskrivande myndigheter och&lt;br&gt;standardiseringsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO stöder förslaget i promemorian till en ramlag som ger regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter, som blir&lt;br&gt;utformade på området, i tillämpliga fall i överensstämmelse med EES-avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som sägs i EES-propositionen (1991/92:170 del 1) bör&lt;br&gt;kopplingen till EES-avtalet framgå redan av lagtexten och inte enbart av mo-&lt;br&gt;tiven. Det lämpligaste vore att komplettera de föreslagna lagarna med en&lt;br&gt;preambel där EES-avtalets syfte att uppnå fri rörlighet för varor samt avsik-&lt;br&gt;ten att implementera det aktuella EG-direktivet klart framgår. - Praktiska&lt;br&gt;skäl talar otvivelaktigt för att ge regeringen eller myndighet som denna be-&lt;br&gt;stämmer fullmakt att utfärda de mera detaljerade bestämmelserna. Frågan&lt;br&gt;är dock om lagförslagens långtgående fullmakt och avsaknad av materiella&lt;br&gt;bestämmelser står i överensstämmelse med 8 kap 2§ regeringsformen. En&lt;br&gt;tänkbar lösning är att på sätt som angetts i föregående avsnitt i lagtexten hän-&lt;br&gt;visas till de materiella reglerna i respektive EG-direktiv. Därigenom ges d§&lt;br&gt;bägge lagarna ett mera materiellt innehåll och förlorar delvis sin karaktär av&lt;br&gt;helt generell fullmakt. - Man fortsätter om Konsumentverket/KOs roll och&lt;br&gt;kopplingen till bl.a. marknads-föringslagen: Emellertid synes man i prome-&lt;br&gt;morian helt ha bortsett från de föreslagna lagarnas förhållande till bl.a.&lt;br&gt;marknadsföringslagen samt verkets roll enligt denna och annan marknads-&lt;br&gt;rättslig lagstiftning. - Det kan alltså konstateras att en marknadsförare av&lt;br&gt;leksaker som förfar i strid med av konsumentverket utfärdade föreskrifter&lt;br&gt;angående märkning och annan produktinformation rörande leksaker (re-&lt;br&gt;spektive livsmedelsimitationer) av KO kan dras inför marknadsdomstolen&lt;br&gt;med antingen yrkande om förbud enligt 2§ marknadsföringslagen eller yr-&lt;br&gt;kande om säkerhetsinformation enligt 5§ produktsäkerhetslagen. Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen kommer därvid att döma i enlighet med av KO i hans egen-&lt;br&gt;skap av chef för konsumentverket utfärdade föreskrifter. - Konsumentver-&lt;br&gt;ket/KOs dubbla roll som både lagstiftare och åklagare gör i praktiken proces-&lt;br&gt;sen i domstolen till en chimär och Industriförbundet ifrågasätter om inte en&lt;br&gt;sådan ordning står i strid med regeringsformen. Under alla omständigheter&lt;br&gt;utgör den en oacceptabel sammanblandning av den lagstiftande och åkla-&lt;br&gt;gande funktionen. Enligt förbundets mening är det en grundläggande förut-&lt;br&gt;sättning att dessa bägge funktioner hålls isär i en rättsstat. Lagförslagen&lt;br&gt;måste därför justeras så att den aktuella sammanblandningen av normgiv-&lt;br&gt;ningsmakt och rättstillämpning inte uppstår. - Det aktuella problemet kan&lt;br&gt;undvikas på flera olika sätt. Således kan de marknadsföringsåtgärder som&lt;br&gt;kommer att regleras genom de aktuella lagarna uttryckligen undantas från&lt;br&gt;marknadsföringslagens respektive produktsäkerhetslagens tillämpningsom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde.---Ett alternativ är att regeringen själv utfärdar de aktuella mate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riella reglerna eller ger bemyndigandet till annan myndighet än konsument-&lt;br&gt;verket. ---En ytterligare alternativ lösning är att skilja KO-funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från konsumentverket.---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet efterlyser en anknytning i lagtext till EES-avtalet och dess syfte.&lt;br&gt;Vidare bör en hänvisning ske till det EG-direktiv som skall införlivas genom&lt;br&gt;lagen. Avsaknaden av sådana kopplingar kan utgöra en osäkerhetsfaktor för&lt;br&gt;berörda parter, vilket medför speciella prroblem såvitt avser tillämpningen&lt;br&gt;av den sk säkerhetsklausulen i direktivet (se nedan). Ledning kan här häm-&lt;br&gt;tas från förslaget till byggproduktlag (Ds 1992:65). - Emedan det torde före-&lt;br&gt;komma att en och samma skyddsutrustning kommer att omfattas såväl av&lt;br&gt;regler för konsumentområdet som av arbetsmiljölagen är det angeläget att&lt;br&gt;ett samråd sker mellan ansvariga myndigheter i syfte att så klart som möjligt&lt;br&gt;lägga fast de gränser inom vilka en skyddsutrustning skall hänföras till den&lt;br&gt;ena eller andra kategorin. Mot bakgrund av att brott mot bestämmelserna i&lt;br&gt;vissa fall är straffsanktionerade är det ett mycket rimligt krav att näringsid-&lt;br&gt;karen på ett tidigt stadium kan förutse om hans produkter faller under det&lt;br&gt;ena eller andra regelkomplexet. Varje tveksamhet om huruvida en viss&lt;br&gt;skyddsutrustning i huvudsak är avsedd att användas i privatlivet, eller i ar-&lt;br&gt;betslivet, bör enligt promemorian i första hand kunna undanröjas i tillsyn-&lt;br&gt;sarbetet genom ett samrådsförfarande. Ett sådant samrådsförfarande måste&lt;br&gt;ske snabbt och effektivt så att företagen ej hålls i ovisshet. Förbundet vill&lt;br&gt;understryka att tveksamhet om tillämpningsområdet inte får lända närings-&lt;br&gt;idkaren till förfång. En sådan tveksamhet måste beaktas vid ett eventuellt&lt;br&gt;ingripande enligt lagen.---. Å andra sidan anges att det inte kan uteslutas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det i rättstillämpningen kan uppstå diskrepanser mellan direktivtextens&lt;br&gt;innebörd och den föreslagna lagtextens. Med hänsyn till den betydelse som&lt;br&gt;uttrycket ges anser förbundet inte att en sådan konsekvens utan vidare är&lt;br&gt;acceptabel. Det är givetvis otillfresställande om skillnader mellan direktiv&lt;br&gt;och lag uppstår, varför frågan bör analyseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att i en särskild lag införa dessa regler kompletterat med&lt;br&gt;särskilda föreskrifter torde vara en lämplig metod att införliva EGs bestäm-&lt;br&gt;melser i svensk rätt. Detta tillvägagångssätt medger flexibilitet vid anpass-&lt;br&gt;ningen av direktivet till svenska förhållanden. Dessutom torde det vara lät-&lt;br&gt;tare att göra eventuella kommande anpassningar/förändringar i en förord-&lt;br&gt;ning än i lagtext. En särskild lag kompletterad med föreskrifter tillstyrks där-&lt;br&gt;för av Köpmannaförbundet. I lagen bör det emellertid klart uttryckas att reg-&lt;br&gt;lerna baseras på bestämmelserna i EES-avtalet och EGs direktiv om säker-&lt;br&gt;hetskrav för personlig skyddsutrustning, så att den rättsliga grunden klart&lt;br&gt;framgår. - När nya regler och föreskrifter avseende krav på personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning utarbetas anser vi att det är mycket viktigt att se till att&lt;br&gt;dessa inte innehåller krav utöver direktivets krav så att inte nya tekniska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelshinder skapas, vilka EES-avtalet är till för att undanröja. - Förbun-&lt;br&gt;det anser också att det är viktigt att berörda parter, bl a branschorganisatio-&lt;br&gt;nerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksförbund'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om personlig skyddsutrustning på konsumentområdet har&lt;br&gt;kopplingen till EES-avtalet och dess syfte, fri rörlighet för varor, helt ute-&lt;br&gt;lämnats. I EES-propositionen (1991/92:170, del I) sägs att det vid införli-&lt;br&gt;vande av EG-direktiv i svensk rätt klart bör framgå av den aktuella lagen&lt;br&gt;att den syftar till att införliva ett visst EG-direktiv i svensk rätt. En formell&lt;br&gt;koppling undanröjer också osäkerhetsfaktorer för den som ska tillämpa la-&lt;br&gt;gen. - Enligt promemorian kommer regeringen att uppdra åt konsumentver-&lt;br&gt;ket att utfärda föreskrifter enligt lagen. Vidare ska produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;tillämpas på varor som omfattas av lagen om personlig skyddsutrustning.&lt;br&gt;Den som utövar tillsyn över efterlevnaden av produktsäkerhetslagen, dvs för&lt;br&gt;talan mot näringsidkare är konsumentverket. Detta leder till situationen att&lt;br&gt;samma ”part” som utfärdat bindande föreskrifter också blir ”åklagare” i må-&lt;br&gt;let mot näringsidkaren. Organisationen ifrågasätter om denna situation är&lt;br&gt;förenlig med regerinsformen. Normgivande och rättstillämpande organ bör&lt;br&gt;hållas isär. - Organisationen understryker att tveksamheter beträffande&lt;br&gt;gränsdragningen mellan sådan personlig skyddsutrustning som kan användas&lt;br&gt;för privat bruk och sådan som kan användas i näringsverksamhet inte får&lt;br&gt;leda näringsidkaren till förfång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschföreningen för Personlig Skyddsutrustning (BPS):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår ej klart vilka PSU-produkter som skall bli berörda&lt;br&gt;av den föreslagna lagen. Vi vill därför betona nödvändigheten av att klassifi-&lt;br&gt;cera PSU-produkterna, så att det klart framgår vilka PSU-produkter som&lt;br&gt;faller under Arbetarskyddsstyrelsens respektive Konsumentverkets ansvar.&lt;br&gt;Vidare är det av yttersta vikt att en och samma produkt ej skall kunna falla&lt;br&gt;under båda myndigheternas ansvar. Vi anser det också väsentligt, att före-&lt;br&gt;skrifterna från Arbetarskyddsstyrelsen och Konsumentverket skall vara lika&lt;br&gt;i sin utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Livräddningssällskapet (SLS):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLS vill i detta sammanhang peka på att inom vissa områden finns internatio-&lt;br&gt;nella konventioner som anger krav på viss säkerhetsutrustning. Det är då&lt;br&gt;angeläget att fastställa europeiska standards som inte avviker från dessa in-&lt;br&gt;ternationella konventioner. När det gäller räddningsutrustning i anslutning&lt;br&gt;till vatten finns denna utförligt beskriven i International Convention for the&lt;br&gt;safety at sea (Solas). Kapitel III sektion II reg 31-33 ger definitioner och spe-&lt;br&gt;cifikationer för livbojar, ”liwästar” och flytplagg. - Vid utformning av den&lt;br&gt;svenska anpassningen till EES-avtalet måste bevakas att den inte kommer&lt;br&gt;att avvika från sådana internationella konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Lagen bör göras tillämplig på både överlåtelser och på&lt;br&gt;upplåtelser av nyttjanderätt som näringsidkare gör av personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning. Begreppet personlig skyddsutrustning ges samma&lt;br&gt;innebörd som i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ges&lt;br&gt;möjlighet att i föreskrifter medge undantag från lagens tillämpning i&lt;br&gt;fråga om visst slags personlig skyddsutrustning (promemorian s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde bör överensstämma med direktivet. Skillnader i&lt;br&gt;tillämpningsområde kan leda till hinder i det fria varuflödet mellan länder.&lt;br&gt;Frågan bör därför analyseras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Produktsäkerhetslagen skall också i fortsättningen&lt;br&gt;vara tillämplig på personlig skyddsutrustning på samma sätt som hit-&lt;br&gt;tills promemorian (s. 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har tidigare begärt att produktsäkerhetslagen ändras så&lt;br&gt;att återkallelse kan ske även mot detaljister. Den föreslagna lagen om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning tar inte sikte endast på ett tillhandahållande från nä-&lt;br&gt;ringsidkare till konsument. För att - i enlighet med direktivet om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning - säkerställa att bristfälliga PSU kan avlägsnas från buti-&lt;br&gt;kerna måste det enligt vår mening finnas en laglig möjlighet att ålägga en&lt;br&gt;tillverkare, importör eller grossist att återkalla leksakerna från ett senare led&lt;br&gt;i distributionen. Den möjligheten bör öppnas genom en ändring i produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet framhåller vikten av att denna s. k. ”säkerhetsklausul”&lt;br&gt;tillämpas på ett sätt som står i överensstämmelse med vad som kan betecknas&lt;br&gt;som standard inom övriga länder på den gemensamma marknaden. Om så&lt;br&gt;ej sker finns det en klar risk för att intentionerna bakom EES-avtalet och&lt;br&gt;intresset av ett fritt varuflöde motverkas. Detta talar också för att bakgrun-&lt;br&gt;den och syftet med lagen - dvs EG-anpassningen - bör framgå redan av lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I somras antog EG-rådet det allmänna produktsäkerhetsdirektivet. Såvitt&lt;br&gt;SIS är bekant talar mycket för att produktsäkerhetsdirektivet kommer att&lt;br&gt;omfattas av EES-avtalet. Direktivet täcker eventuella säkerhetsaspekter&lt;br&gt;som inte reglerats i särskilda sektorsdirektiv. I avvaktan på att det blir ak-&lt;br&gt;tuellt att införliva detta direktiv i svensk rätt, förefaller det SIS lämpligt att&lt;br&gt;i lagen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk skriva in att produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen skall tillämpas, när ingripanden skall göras mot produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att det klarare måste framgå att säkerhets-klausulen i direk-&lt;br&gt;tivet skall användas restriktivt och att ingripanden enligt produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen bara får komma ifråga i fall då klausulen är tillämplig. Lagtexten ger&lt;br&gt;utrymme för att produktsäkerhetslagen generellt skall gälla parallellt med&lt;br&gt;den föreslagna lagen. Förbundet vill vidare understryka att tillämpningen av&lt;br&gt;säkerhetsklausulen måste utvecklas i samarbete med övriga länder inom&lt;br&gt;EES för att effekterna av ett harmoniserat regelverk inte skall gå förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;föreskrivna krav på säkerhet och hälsa, tillverkning eller märkning&lt;br&gt;och annan produktinformation skall kunna straffas med böter eller&lt;br&gt;fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som måste betala vite på grund av att ha överträtt ett förbud&lt;br&gt;eller föreläggande enligt produktsäkerhetslagen skall dock inte straf-&lt;br&gt;fas enligt den nu föreslagna lagen för samma gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning som har varit föremål för brott skall förverkas (prome-&lt;br&gt;morian s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet vill dock framhålla att utdömande av böter eller fängelse torde&lt;br&gt;bli mycket ovanligt. Detta gäller inte minst i fråga om felaktig märkning eller&lt;br&gt;produktinformation. I sådana fall måste det ligga närmare till hands att till-&lt;br&gt;lämpa 2§ marknadsföringslagen eller 5§ produktsäkerhetslagen, särskilt som&lt;br&gt;ansvaret enligt dessa bestämmelser är rent objektivt. KO behöver således&lt;br&gt;inte styrka att näringsidkaren förfarit uppsåtligen eller oaktsamt. Skall möj-&lt;br&gt;ligheten att tillämpa marknadsföringslagen eller produktsäkerhetslagen stå&lt;br&gt;kvar förutsätts dock att konsumentverket/KOs dubbla roll som lagstiftare&lt;br&gt;och åklagare avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsövervakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Konsumentverket skall se till att reglerna om personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning på konsumentområdet efterlevs (promemorian s.&lt;br&gt;39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetarskyddsstyrelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser om marknadsövervakning förutsätter att medlemslän-&lt;br&gt;derna aktivt övervakar att de produkter som finns på marknaden uppfyller&lt;br&gt;de krav som anges i direktiven. Arbetarskyddsstyrelsen anser att det särskilt&lt;br&gt;inom detta område är viktigt med samverkan mellan myndigheter som har&lt;br&gt;utfärdat regler om personlig skyddsutrustning. För att effektivisera mark-&lt;br&gt;nadsövervakningen samt ha ett forum för gränsdragningsfrågor ka det behö-&lt;br&gt;vas en permanent grupp med representanter för de olika myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill här framhålla vissa synpunkter som redovisats i SPFs&lt;br&gt;remissyttrande (Dnr 849/91) avseende Ds 1991:86, Införande aV EES-rätt&lt;br&gt;inom området för provning och kontroll. Det är från konkurrenssynpunkt&lt;br&gt;av stor vikt att provnings- och certifieringsverksamhet sker i konkurrens på&lt;br&gt;lika villkor mellan kompetenta organ, oavsett om dessa är privata eller of-&lt;br&gt;fentliga. Myndighetsutövande funktioner och konkurrensutsatt verksamhet&lt;br&gt;bör därför i princip bedrivas fristående från varandra. Provnings- och certi-&lt;br&gt;fieringsorgan som är knutna till statliga myndigheter kan nämligen få en sär-&lt;br&gt;ställning i förhållande till övriga provningsorgan. Detta gäller särskilt om&lt;br&gt;myndigheten ifråga samtidigt är säkerhetsansvarig och utövar tillsyn över de&lt;br&gt;anmälda organen inom sitt ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget ifrågasättas om Konsumentverket framdeles&lt;br&gt;skall vara det organ som utför den provnings- och kontrollverksamhet som&lt;br&gt;föreskrivs i t.ex. olika EES-direktiv. En från konkurrenssynpunkt mer till-&lt;br&gt;fredsställande ordning kunde vara att Konsumentverket beslutar vilka kon-&lt;br&gt;troller som skall utföras, men att dessa sedan utförs av något av flera kompe-&lt;br&gt;tenta organ som därvid tävlar om att få utföra uppdraget. Konsumentverket&lt;br&gt;bör därvid upphandla provningstjänsterna genom att kräva in anbud från&lt;br&gt;samtliga kompetenta organ. Frågan torde komma att belysas av den nyligen&lt;br&gt;tillsatta kommittén för en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63), som&lt;br&gt;bl.a. skall omfatta Konsumentverket, dess organisation och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat internationellt utbyte av varor och tjänster kommer att innebära&lt;br&gt;ökat behov av övervakning. En intensifierad marknadsbevakning kommer&lt;br&gt;att ta betydande resurser i anspråk. Även CE-märkta utrustningar måste&lt;br&gt;granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har aktivt drivit standardiseringsarbetet inom området&lt;br&gt;för personlig skyddsutrustning. Detta gäller främst cykel-, alpin-, ishockey-&lt;br&gt;och ridhjälmar samt flytvästar. Arbetet har varit framgångsrikt och resulte-&lt;br&gt;rat i att svenska krav accepterats i Europa. Tyvärr måste konstateras att vissa&lt;br&gt;kommande CEN-standarder forcerats och därför inte är tekniskt helt färdig-&lt;br&gt;utvecklade. Detta kan leda till tillämpningssvårigheter, i synnerhet i ett&lt;br&gt;första skede. På sikt kan CE-märkets relevans komma att ifrågasättas. Arbe-&lt;br&gt;tet med marknadsövervakningen kommer sannolikt att kompliceras på&lt;br&gt;grund av dessa brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel kan nämnas reglerna för olika typer av hjälmar. Enligt&lt;br&gt;direktivet är endast MC-hjälmar sk komplicerad PSU. I standardiseringsar-&lt;br&gt;betet har emellertid framförts krav på att samtliga hjälmar skall underkastas&lt;br&gt;motsvarande kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden enligt produktsäkerhetslagen skall följas av en underrättelse&lt;br&gt;till ett särskilt EFTA-organ. Promemorian tar inte upp denna fråga. Konsu-&lt;br&gt;mentverket vill emellertid, på samma sätt som i yttrandet över förslaget om&lt;br&gt;leksakslag, framhålla att underrättelseskyldigheten avseende sk ”shortco-&lt;br&gt;mings in the standards” endast bör omfatta beslut av Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhetsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norden har endast den danska provningsanstalten DANTEST visat aktivt&lt;br&gt;intresse för att bli ackrediterat som godkänt provningsorgan. Man har emel-&lt;br&gt;lertid också inom ramen för DANTEST-organisationen tillskapat en stabs-&lt;br&gt;funktion med uppgift att vara ”anmält organ” (notified body). En sådan or-&lt;br&gt;ganisation saknas för närvarande i Sverige. Ett lämpligt sätt att utforma ett&lt;br&gt;i Sverige baserat ”anmält organ” vore en motsvarande stabsfunktion inom&lt;br&gt;Konsumentverket där lämplig kompetens finns tillgänglig. Det rent prak-&lt;br&gt;tiska testförfarandet bör dock kunna samordnas till DANTEST.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och resursbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Det är inte möjligt att närmare beräkna kostnadseffek-&lt;br&gt;terna av den föreslagna lagstiftningen. Det är dock sannolikt att nä-&lt;br&gt;ringsidkare som berörs belastas med vissa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets nya uppgifter på området för personlig skydds-&lt;br&gt;utrustning bör kunna klaras av genom en omfördelning av tillgängliga&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket bör ges rätt att ta ut kostnaderna för provtagning&lt;br&gt;och undersökning av prov från näringsidkare som inte uppfyller före-&lt;br&gt;skrivna krav (promemorian s. 41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---. På samma sätt är en eventuell avgiftsfinansiering av marknadskontrol-&lt;br&gt;len inte endast en nationell angelägenhet. Marknaden är inte längre svensk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan europeisk. Produkter kan provas och godkännas i vilket av de avtalsslu-&lt;br&gt;tande länderna som helst. Strukturrationaliseringar genom samordnad prov-&lt;br&gt;nings- och certifieringskapacitet, liksom samarbete länder emellan när det&lt;br&gt;gäller marknadskontrollen, är en naturlig utveckling i det nya europeiska&lt;br&gt;perspektivet. I promemorian påpekas att övervakningen kommer att inne-&lt;br&gt;bära ökade kostnader för Konsumentverket och att den därför bör kunna&lt;br&gt;avgiftsfinansieras. Något förslag till hur detta skall ske lämnas dock inte.&lt;br&gt;Mot den bakgrund som skisserats ovan bör enligt kollegiets uppfattning även&lt;br&gt;en eventuell avgiftsfinansiering utvecklas i samklang med övriga länder inom&lt;br&gt;den gemensamma marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Provningsanstalt (SP):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 4 redovisas att Konsumentverket hemställt om avsevärda re-&lt;br&gt;sursförstärkningar för marknadskontroll. Enligt SPs mening är det i dagens&lt;br&gt;ekonomiska situation angeläget att så långt som möjligt utnyttja befintliga&lt;br&gt;resurser för att åstadkomma en effektiv marknadskontroll. Som ansvarig&lt;br&gt;myndighet behöver Konsumentverket t ex inte ha egna resurser för det rent&lt;br&gt;tekniska kontroll- och provningsarbetet. Dessa tjänster kan med fördel upp-&lt;br&gt;handlas hos andra kompetenta organ, t ex SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill i sammanhanget peka på nödvändigheten av att delar&lt;br&gt;av resurserna för implementering och tillsyn av den föreslagna lagen också&lt;br&gt;avsätts till information. Denna möjlighet nämns inte i promemorian. Genom&lt;br&gt;att avsätta delar av resurserna till informationsåtgärder både vad gäller den&lt;br&gt;nya lagen i sig och dess tillämpning, torde behovet av rena övervaknings- och&lt;br&gt;kontrollåtgärder kunna minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har i skrivelse till Civildepartementet den 18 mars 1992&lt;br&gt;framhållit de förändringar i Konsumentverket/KOs marknadsbevakning som&lt;br&gt;bli nödvändiga med anledning av EES-avtalet. Vi hänvisar till vad som an-&lt;br&gt;förts om resurser i skrivelsen. - Det föreslås i promemorian att en näringsid-&lt;br&gt;kare som inte uppfyllt de föreskrivna kraven kan åläggas att ersätta kostna-&lt;br&gt;derna för sådan provtagning och undersökning som verket inte själv kan ut-&lt;br&gt;föra. Enligt vår bedömning kan detta endast marginellt bidra till kostnads-&lt;br&gt;täckningen. De stickprovskontroller som Konsumentverket åläggs för att&lt;br&gt;uppfylla direktivets krav på marknadsbevakning bör finansieras med sär-&lt;br&gt;skilda ”öronmärkta” pengar. En debitering som görs beroende av slutresul-&lt;br&gt;tatet är mycket svår att administrera. Stickprover kan också uppfattas som&lt;br&gt;orättvisa av de företag som kommer ifråga för kontrollen. - En ökad standar-&lt;br&gt;disering är till fördel också för företagen. Det är därför rimligt att provverk-&lt;br&gt;samheten på sikt bekostas av den totala produktionen som en form av ut-&lt;br&gt;vecklingskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet har i och för sig ingen invändning mot att kostnaderna för&lt;br&gt;provtagning och undersökning i vissa fall kan läggas på näringsidkare. För-&lt;br&gt;bundet kan emellertid inte finna några skäl att i fråga om de nu aktuella&lt;br&gt;bägge lagförslagen avvika från den ordning som generellt gäller inom det&lt;br&gt;marknadsrättsliga området, dvs skyldighet att betala aktuella kostnader en-&lt;br&gt;dast kan drabba näringsidkare som handlat i strid med gällande regler. Detta&lt;br&gt;gäller allra helst som EG-direktivet överhuvudtaget inte innehåller några&lt;br&gt;regler i aktuellt avseende. Skyldigheten för näringsidkare att stå för kostna-&lt;br&gt;der för provtagning och undersökning bör därför endast gälla den som ej&lt;br&gt;följt de aktuella lagarna eller föreskrifter utfärdade med stöd av dessa.&lt;br&gt;Denna begränsning bör vidare framgå redan av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser också att det är viktigt att reglera vem som skall betala kost-&lt;br&gt;naderna för en eventuell tillkommande provning av en produkt som redan&lt;br&gt;finns på marknaden för att bedöma om produkten överensstämmer med&lt;br&gt;EG-direktivet. Självklart skall en första provning betalas av tillverkaren/im-&lt;br&gt;portören av varan liksom tillkommande rättelsekostnader om det visar sig&lt;br&gt;att produkten inte stämmer överens med reglerna i direktivet. - Om däremot&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten ingriper mot en vara på marknaden som av myndighe-&lt;br&gt;ten misstänks inte uppfylla bestämmelserna i direktivet och det efter en&lt;br&gt;provning visar sig att produkten trots allt är förenlig med direktivet, skall&lt;br&gt;kostnaderna för provningen betalas av myndigheten och skälig ersättning ges&lt;br&gt;till näringsidkaren/detaljisten för åsamkad förlust t ex genom miskad försälj-&lt;br&gt;ning under prövningstiden, dålig publicitet och utebliven handelsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som följer reglerna ska inte riskera att drabbas av prov-&lt;br&gt;ningskostnader, särskilt som EG-direktivet inte alls reglerar frågan. En klar&lt;br&gt;begränsning bör tas in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhetsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet stadgas att efterkontroll av efterlevnaden av CE-godkännande&lt;br&gt;skall genomföras i form av stickprovskontroller. Den myndighet, som rege-&lt;br&gt;ringen utser att utföra dessa kontroller, måste få lämpliga ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser till sitt förfogande. Av direktivet framgår att kostnaden för ett godkänt&lt;br&gt;stickprov ej skall belasta det företag som marknadsför ifrågavarande pro-&lt;br&gt;dukt (personlig säkerhetsutrustning av komplicerad sort).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Lagen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk&lt;br&gt;bör träda i kraft den dag som regeringen bestämmer (promemorian s.&lt;br&gt;43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian behövs inte någon särskild övergångsbestämmelse i la-&lt;br&gt;gen. Regler i detta avseende kan istället meddelas genom förskrifter. Konsu-&lt;br&gt;mentverket ifrågasätter promemorians förslag om att sådan PSU, som redan&lt;br&gt;”finns på marknaden” generellt bör undantas. Eventuella övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser bör enligt verkets mening införas och ges en begränsad tillämplighet.&lt;br&gt;Omärkta och bristfälliga PSU bör inte kunna erbjudas konsumenter efter&lt;br&gt;ikraftträdandet annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Handlingsplan mot buller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ikraftträdande skall enligt förslaget överlåtas till regeringen. Enligt&lt;br&gt;min mening bör detta ske så snart som möjligt. Om så sker och föreskrifter&lt;br&gt;kommer att utfärdas - förslaget till en handlingsplan skall lämnas till rege-&lt;br&gt;ringen den 1 juli 1993 men jag kan enligt direktiven även lägga fram förslag&lt;br&gt;under utredningsarbetets gång - utgår jag från att samråd kommer ske med&lt;br&gt;mig i fråga om de eventuella föreskrifter som kan komma att meddelas med&lt;br&gt;stöd av bemyndigandet i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering (4 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Provningsanstalt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 4 § första stycket sägs att det borde stå vaije med-&lt;br&gt;lemsstat fritt att besluta om uttag av ersättning för provtagning och under-&lt;br&gt;sökning av prov inom ramen för marknadskontrollen. SP ifrågasätter denna&lt;br&gt;bedömning. - En grundläggande princip är att en CE-märkt produkt skall&lt;br&gt;tillförsäkras rätt till fri cirkulation utan att behöva underkastas ytterligare&lt;br&gt;provning och kontroll. Denna princip skulle urholkas om nationella tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter fritt skulle kunna belasta leverantörer med kostnader för prov-&lt;br&gt;tagning och provning. Enligt SPs mening kommer det inte att bli möjligt att&lt;br&gt;debitera leverantörer för marknadskontrollskostnader så länge deras pro-&lt;br&gt;dukter visar sig fylla direktivkraven. Först om brister uppdagas kan uttag av&lt;br&gt;ersättning för kontrollkostnader, t ex i form av sanktionsavgifter, motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossisstförbundet Svensk Handel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 4 § 3 p införs en möjlighet att ålägga en näringsidkare ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet för provtagning m m. I specialmotiveringen (sid 57) hänvisas till&lt;br&gt;liknande bestämmelser i produktsäkerhetslagen och marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det noteras emellertid att den nu aktuella bestämmelsen föreslås gå ”delvis&lt;br&gt;längre”. Jämför också uttryckssättet på sid 44 ”i varje fall sådana etc”. Någon&lt;br&gt;motivering härför ges inte. Förbundet anser inte att det finns skäl att avvika&lt;br&gt;från de lösningar som valts i nämnda lagar. Endast näringsidkare som inte&lt;br&gt;har uppfyllt föreskrivna krav bör kunna åläggas ersättningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att mc-kläder, utom hjälmar, därför bör kunna hänföras till&lt;br&gt;kategorin ”PSU som utformats...mot:...-ogynnsamma väderleksförhållan-&lt;br&gt;den” enligt p3 i bilaga 1 till EG-direktivet och därmed inte omfattas av den&lt;br&gt;kommande lagstiftningen. - Vi anser vidare att mc-overaller, -stövlar och -&lt;br&gt;handskar är utrustninig med en både komplex och omtvistad skyddsför-&lt;br&gt;måga, det som är skyddande i en bemärkelse kan ha en negativ säkerhetsef-&lt;br&gt;fekt på andra aspekter av användningen. I dagsläget är det därför omöjligt&lt;br&gt;att utforma en vettig norm för typprovning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska livräddningssällskapet (SLS):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLS har uppmärksammat att i promemorian används uttrycken flytväst, liv-&lt;br&gt;väst, räddningsväst, flythjälpmedel och flytplagg. Svenska akademins ord-&lt;br&gt;lista upptar endast orden flytväst och räddningsväst. - SLS anser det mycket&lt;br&gt;angeläget att dessa begrepp nu definieras så att de på sikt kan komma att&lt;br&gt;användas i vårt språkbruk. Flytväst är idag ett alltför övergripande uttryck&lt;br&gt;som omfattar både räddningsvästar och olika slag av flythjälpmedel som seg-&lt;br&gt;larvästar, kanotvästar, surfingvästar, fiskevästar m fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLS föreslår följande definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsväst (alt Liwäst jfr engelskan Lifejacket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väst som för sin bärare till ytan och som håller en utmattad eller med-&lt;br&gt;vetslös över ytan så att han kan andas genom mun och näsa. Västen skall&lt;br&gt;kunna vända en medvetslös från vilken position som helst i vattnet så att mun&lt;br&gt;och näsa kommer över ytan så snabbt som möjligt (Solas anger inom 5 se-&lt;br&gt;kunder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flytplagg (flytjacka, flythjälpmedel)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett plagg som hjälper en vid medvetande siomkunnig person att hålla sig&lt;br&gt;flytande. Personen måste själv kunna hålla mun och näsa över vattenytan&lt;br&gt;för att kunna andas. - SLS föreslår vidare att uttrycket flytväst inte längre&lt;br&gt;användes av statliga myndigheter för att på så sätt främja en förändring i det&lt;br&gt;allmänna svenska språkbruket. Det är idag nödvändigt att på alla sätt verka&lt;br&gt;för en ökad kunskap och insikt om betydelsen av att använda räddningsväst&lt;br&gt;för att undvika drunkningsolyckor i våra allt för ofta mycket kalla vatten.&lt;br&gt;Från dessa utgångspunkter kan det vara tveksamt om ”flytplagg” verkligen&lt;br&gt;uppfyller kravet på att vara en säker personlig utrustning (jfr pkt 1 bilaga&lt;br&gt;1 Grundkrav för hälsa och säkerhet). - I bilaga 1 pkt 3.4 Förebyggande av&lt;br&gt;drunknings-olyckor (liwästar och dylikt) anges ”PSU skall helt eller delvis&lt;br&gt;vara av materiel med flytförmåga. Den skall antingen kunna blåsas upp med&lt;br&gt;gas som kan tillföras manuellt eller automatiskt eller genom munnen”. For-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muleringen är något tvetydig, vilket kan bero på översättningen från origi-&lt;br&gt;naldokumentet. - SLS vill tyda formuleringen: ”PSU skall antingen inne-&lt;br&gt;hålla material som ger flytförmåga eller vara uppblåsbar. PSU som skall&lt;br&gt;kunna blåsas upp skall kunna göras detta med gas manuellt, automatiskt&lt;br&gt;och/eller med munnen”.---. SLS förutsätter vidare att de hjälpmedel som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas för simundervisning (simdynor) ej anses som PSU. - I samma bi-&lt;br&gt;laga pkt 2.13, PSU i form av kläder som visuellt varslar om att en människa&lt;br&gt;är närvarande anges krav på synbarhet. Detta bör även gälla räddningsvästar&lt;br&gt;och flytplagg. Det är angeläget att räddningsvästar och flytplagg ges tillräck-&lt;br&gt;lig synbarhet. SLS vill här särskilt peka på betydelsen av att reflexmaterial&lt;br&gt;bibehåller sin reflekterande förmåga både när det är vått och är i eller under&lt;br&gt;vattnet. - SLS vill avslutningsvis framhålla att utnyttjande av olika säker-&lt;br&gt;hetsutrustningar är beroende av attityder och kulturarv. Vana vid en viss typ&lt;br&gt;av utrustning gör att många känner osäkerhet inför sådan utrustning som de&lt;br&gt;tidigare ej har mött. En ökad standardisering kan motverka detta. Det är&lt;br&gt;dock viktigt att påpeka att varje säkerhetsutrustning måste användas på rätt&lt;br&gt;sätt. Felaktigt handhavande, som aldrig helt kan undvikas, kan innebära&lt;br&gt;ökade risker för olyckor. Bestämmelser måste utformas så att de endast gäl-&lt;br&gt;ler om PSU användes rätt och så att missbruk, misskötsel och felaktigt hand-&lt;br&gt;havande alltid återfaller på den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dykarskolors Riksförbund (SDR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SDR anför angående promemorians bilaga 1, EG-direktivet i svensk över-&lt;br&gt;sättning, bilaga 2, 3.11: Texten under denna punkt harmonierar inte med&lt;br&gt;övrig text i bilagan. Detta medför att beskrivningen för säkerhetsanord-&lt;br&gt;ningar för dykarutrustningar inte blir relevant. Texten beskriver inte hur den&lt;br&gt;aktuella PSU:n ska vara beskaffad utan anger att utrustningen ska omfattas&lt;br&gt;av a), b) och/eller c). Punkt 3.11:s utformning och innehåll ger en antydan&lt;br&gt;om att det tillskrivits i efterhand utifrån andra grunder än vad som varit fallet&lt;br&gt;vid konstruerandet av den övriga texten, detta eftersom punkterna a) och c),&lt;br&gt;för en person med dykkunskap inte klart beskriver vad som avses, medan b)&lt;br&gt;bör vara angiven under punkt 1. - Om den ovan nämnda texten har bety-&lt;br&gt;delse vid framtida tolkning av den föreslagna lagen bör omarbetning av tex-&lt;br&gt;ten ske utifrån relevanta begrepp och omständigheter inom dykeriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Odell anmäler fråga om personlig skyddsutrustning för privat bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom propositionen lämna förslag till lag om per-&lt;br&gt;sonlig skyddsutrustning för privat bruk i enlighet med bilagan till detta pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 EES-avtalet och EG:s rättsakter..................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den nya harmoniseringsmetoden.................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 EG:s program för provning och kontroll.............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Former för samarbete på konsumentområdet.......... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s direktiv om personlig skyddsutrustning.............. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Nuvarande reglering av personlig&amp;nbsp;skyddsutrustning ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Överförandet av direktivet till svensk rätt............. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Behovet av anpassning............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Lagstiftningstekniken .............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Tillämpningsområdet för lagen om personlig skyddsut-&lt;br&gt;rustning för privat bruk ............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Kraven på säkerhet m.m............................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Produktsäkerhetslagen ............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Ansvar m.m...................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Marknadsövervakning ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och resursbehov ............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ........................................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag ................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen.................................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Direktivet om personlig skyddsutrustning............. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Schema över certifieringsförfarandet ................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Promemorians lagförslag............................ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning över remissyttrandena............... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssamanträde den 3 november 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42210, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:08:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03112</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:08:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03112</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__112.pdf</filnamn>
<filstorlek>3986661</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Personlig skyddsutrustning för privat bruk</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9356B143-8D37-4C0F-8B7A-0C9852E2684D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU19</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Personlig skyddsutrustning för privat bruk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>