<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228210</hangar_id>
 <dok_id>GG03109</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:30</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:19</publicerad>
 <titel>om ändring i rättshjälpslagen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:109&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i rättshjälpslagen m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03109/prop_199293__109-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår har det beslutats besparingar för staten med 40&lt;br&gt;miljoner kronor på rättshjälpsanslaget. Propositionen innehåller förutom&lt;br&gt;förslag till lagändringar i bl.a. rättshjälpslagen också en redovisning av andra&lt;br&gt;åtgärder som bör genomföras för att uppnå besparingarna. I propositionen&lt;br&gt;redovisas också några områden där det kan finnas utrymme för ytterligare&lt;br&gt;lagändringar i besparingssyfte men där beredningsunderlaget för närvarande&lt;br&gt;är ofullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter som de rättssökande skall betala höjs genomgående. Den som&lt;br&gt;beviljas allmän rättshjälp skall i princip alltid betala en fast inkomstrelaterad&lt;br&gt;avgift, grundavgift. Grundavgiften ersätter det nuvarande maximibeloppet&lt;br&gt;för rättshjälpsavgiften. Därutöver skall den som har en beräknad årsinkomst&lt;br&gt;som överstiger 32 200 kronor (för år 1992) betala tilläggsavgift. Tilläggsav-&lt;br&gt;giften skall vara både inkomst- och kostnadsrelaterad och den skall beräknas&lt;br&gt;på i princip samtliga kostnader i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om timkostnadsnormen, dvs. den norm som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkning av biträdesersättningar på rättshjälpsområdet, liksom i fråga om&lt;br&gt;rättshjälpstaxorna, aviseras ett antal ändringar som inte kräver lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I organisatoriskt hänseende diskuteras om Rättshjälpsmyndigheten bör ta&lt;br&gt;över Domstolsverkets uppgifter på rättshjälpsområdet. Någon slutlig ställ-&lt;br&gt;ning i frågan tas emellertid inte. Däremot föreslås ett antal lagtekniska änd-&lt;br&gt;ringar för att ge regeringen större utrymme att bestämma vilken myndighet&lt;br&gt;som skall anförtros uppgifterna i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen föranleder förutom ändringar i rättshjälpslagen och rätte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbalken också en ändring i 23 § lagen om förfarandet hos kommunerna, Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 9 a, 11,12,14-15,17,18,18 a, 22, 27, 28, 30,&lt;br&gt;31, 31 b, 32, 34, 40, 47, 49 a och 49 b §§ samt rubrikerna närmast före 11 och&lt;br&gt;27 §§ rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, om han&lt;br&gt;behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar sju gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring som gällde året innan rättshjälp begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till underhållet av make, tidigare make, sambo&lt;br&gt;eller eget barn, ökas beloppet enligt första stycket för var och en till vilkens&lt;br&gt;underhåll han på detta sätt bidrar med ett belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i första stycket. Med eget barn jämställs härvid an-&lt;br&gt;nans barn som den rättssökande är underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 5 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av för-&lt;br&gt;mögen hetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt&lt;br&gt;på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den be-&lt;br&gt;räknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ellei; efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter för beräk-&lt;br&gt;ning av den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter för beräkning&lt;br&gt;av den rättssökandes ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän&lt;br&gt;rättshjälp är i målet eller ärendet be-&lt;br&gt;friad från expeditionsavgifter enligt&lt;br&gt;förordningen (1987:452) om avgifter&lt;br&gt;vid de allmänna domstolarna och för&lt;br&gt;avgifter enligt 15 § 1-3 avgiftsför-&lt;br&gt;ordningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän&lt;br&gt;rättshjälp är i målet eller ärendet be-&lt;br&gt;friad från expeditionsavgifter enligt&lt;br&gt;förordningen (1987:452) om avgifter&lt;br&gt;vid de allmänna domstolarna och för&lt;br&gt;avgifter enligt expeditionskungörel-&lt;br&gt;sens (1964:618) avgiftslista, avdel-&lt;br&gt;ning 1 samt avdelning II under rubri-&lt;br&gt;ken Utsökning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är erfor-&lt;br&gt;derlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om handling&lt;br&gt;som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen begärs innan&lt;br&gt;avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verkställ-&lt;br&gt;bart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift i utsök-&lt;br&gt;ningsmål. Detsamma gäller den som har beviljats allmän rättshjälp i ett mål&lt;br&gt;om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen eller arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som beviljats&lt;br&gt;allmän rättshjälp, utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgift och tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;br&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift och tilläggsav-&lt;br&gt;gift enligt vad som sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten och meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter för beräkning av det belopp var-&lt;br&gt;till rättshjälpsavgiften högst kan&lt;br&gt;uppgå (maximibeloppet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättslxjälpsavgift; grundavgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;br&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift (grundavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift) enligt vad som&lt;br&gt;sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för beräkning av&lt;br&gt;grundavgiften och meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för beräkning av&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger ej den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar två gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp som anges i 6 § första stycket,&lt;br&gt;utgör maximibeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften grundbeloppet. Maxi-&lt;br&gt;mibeloppet får sättas ned om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger inte den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar en och en halv gång&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 § första&lt;br&gt;stycket, utgör grundavgiften hälften&lt;br&gt;av grundbeloppet. Om inkomsten&lt;br&gt;överstiger ett och ett halvt men inte&lt;br&gt;två basbelopp, utgör grundavgiften&lt;br&gt;grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än två basbe-&lt;br&gt;lopp, utgör grundavgiften grundbe-&lt;br&gt;loppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket, utgör maximibelop-&lt;br&gt;pet för rättshjälpsavgiften grundbe-&lt;br&gt;loppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två procent av den del av inkomsten som överstiger två men ej tre gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyra procent av den del av inkomsten som överstiger tre men ej fyra gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex procent av den del av inkomsten som överstiger fyra men ej fem&lt;br&gt;gånger basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta procent av den del av inkomsten som överstiger fem men ej sex gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolv procent av den del av inkomsten som överstiger sex gånger basbelop-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra stycket&lt;br&gt;iakttas att inkomsten avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;maximibeloppet för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten till närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall inkomsten av-&lt;br&gt;rundas till närmast lägre tusental&lt;br&gt;kronor och grundavgiften till när-&lt;br&gt;mast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söker dödsbo rättshjälp, utgör Söker dödsbo rättshjälp, bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;maximibeloppet ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättning som skall tiller-&lt;br&gt;kännas biträde för arbete enligt 22 §&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;en femtedel av det basbelopp som&lt;br&gt;anges i 6 § första stycket eller rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften, om denna är högre än&lt;br&gt;det beloppet, skall den rättssökande&lt;br&gt;utöver rättshjälpsavgiften betala en&lt;br&gt;tilläggsavgift om tio procent av den&lt;br&gt;överskjutande delen av ersättningen,&lt;br&gt;dock högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det dubbla maximibeloppet. Det be-&lt;br&gt;lopp som skall betalas avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundavgiften till ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall betala till-&lt;br&gt;läggsavgift om årsinkomsten översti-&lt;br&gt;ger ett belopp som motsvarar det&lt;br&gt;basbelopp som anges i 6§ första&lt;br&gt;stycket och om kostnaderna för rätts-&lt;br&gt;hjälpen överstiger ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar en tiondel av basbeloppet.&lt;br&gt;Högsta beloppet för tilläggsavgiften&lt;br&gt;är dock tre gånger grundavgiften.&lt;br&gt;Avgiften skall bestämmas till en pro-&lt;br&gt;centuell andel av de kostnader som&lt;br&gt;avses i 9 § andra stycket, till den del&lt;br&gt;dessa överstiger en tiondel av basbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tio procent av kostnaderna, om in-&lt;br&gt;komsten överstiger ett men inte tre&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjugo procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger tre men inte fem&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trettio procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger fem basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomstgrän-&lt;br&gt;sema tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;13 §. För dödsbon bestäms tilläggs-&lt;br&gt;avgiften enligt de grunder som anges&lt;br&gt;i 14 §. Inkomsten skall avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;tilläggsavgiften till närmast lägre tio-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att tilläggsavgift inte skall tas&lt;br&gt;ut i vissa slags ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;tilläggsavgiften eller någon del av&lt;br&gt;den, får han helt eller delvis befrias&lt;br&gt;från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;br&gt;lighet att betala den tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;grundavgift eller tilläggsavgift, får&lt;br&gt;han helt eller delvis befrias från av-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;br&gt;lighet att betala den avgift som han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som han befriats från, skall beslutet befriats från, skall beslutet om-&lt;br&gt;omprövas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas, fastställs det för sö-&lt;br&gt;kanden gällande maximibeloppet&lt;br&gt;och det belopp vartill tilläggsavgiften&lt;br&gt;högst kan uppgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår inkomst eller sådant&lt;br&gt;förhållande som avses i 13 eller 14 §&lt;br&gt;väsentlig förändring innan rätts-&lt;br&gt;hjälpsärendet avslutats, skall maxi-&lt;br&gt;mibeloppet jämkas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt, dock ej under vad som redan&lt;br&gt;betalats i rättshjälpsavgift. Jämkning&lt;br&gt;skall också ske, om väsentlig felbe-&lt;br&gt;dömning gjorts, när maximibeloppet&lt;br&gt;tidigare bestämdes, eller om oriktiga&lt;br&gt;uppgifter legat till grund för beslu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jämkning upptages en-&lt;br&gt;dast om särskild anledning därtill&lt;br&gt;framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När maximibeloppet jämkas, skall&lt;br&gt;även det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas bestäms grundavgiften&lt;br&gt;och den procentsats efter vilken sö-&lt;br&gt;kanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt högsta beloppet för tilläggsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkomst eller sådant förhål-&lt;br&gt;lande som avses i 13 eller 14§/ör-&lt;br&gt;ändras väsentligt innan rättshjälps-&lt;br&gt;ärendet avslutats, skall grundavgif-&lt;br&gt;ten jämkas efter vad som är skäligt,&lt;br&gt;dock ej under vad som redan beta-&lt;br&gt;lats. Jämkning skall också ske, om&lt;br&gt;väsentlig felbedömning gjorts, när&lt;br&gt;grundavgiften tidigare bestämdes,&lt;br&gt;eller om oriktiga uppgifter legat till&lt;br&gt;grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jämkning tas upp endast&lt;br&gt;om särskild anledning därtill fram-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundavgiften jämkas, skall&lt;br&gt;även den procentsats efter vilken sö-&lt;br&gt;kanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt högsta beloppet för tilläggsav-&lt;br&gt;giften jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av maximibeloppet för rättshjälpsav-&lt;br&gt;giften och av det belopp vartill till-&lt;br&gt;läggsavgiften högst kan uppgå.&lt;br&gt;Domstolen fattar även beslut enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av grundavgiften och av den procent-&lt;br&gt;sats efter vilken sökanden skall betala&lt;br&gt;tilläggsavgift samt av högsta beloppet&lt;br&gt;för tilläggsavgiften. Domstolen fat-&lt;br&gt;tar även beslut enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän rättshjälp icke beviljats enligt 16 § och är den rättsliga angelä-&lt;br&gt;genheten ej anhängig vid domstol, prövas fråga om beviljande av allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälp av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättsliga angelägenheten ej&lt;br&gt;anhängig vid domstol, beslutar rätts-&lt;br&gt;hjälpsmyndigheten också om jämk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättsliga angelägenheten&lt;br&gt;inte anhängig vid domstol, beslutar&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten också om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av maximibeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften och av det belopp var-&lt;br&gt;till tilläggsavgiften högst kan uppgå&lt;br&gt;samt meddelar beslut enligt 14b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämkning av grundavgiften och av&lt;br&gt;den procentsats efter vilken sökanden&lt;br&gt;skall betala tilläggsavgift samt av&lt;br&gt;högsta beloppet för tilläggsavgiften.&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten meddelar&lt;br&gt;även beslut enligt 14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;regeringen elle? efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller av den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidspillan och utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som är skäligt arvode&lt;br&gt;skall uppdragets art och omfattning&lt;br&gt;beaktas. Hänsyn skall också tas till&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse,&lt;br&gt;såsom den skicklighet och den om-&lt;br&gt;sorg som uppdraget har utförts med&lt;br&gt;samt den tid som har lagts ned på&lt;br&gt;uppdraget. Regeringen eller; efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, dom-&lt;br&gt;stolsverket fastställer taxa som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidsspillan och utlägg&lt;br&gt;som uppdraget har krävt. Vid be-&lt;br&gt;dömningen av vad som är skäligt ar-&lt;br&gt;vode skall uppdragets art och om-&lt;br&gt;fattning beaktas. Hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till andra omständigheter av be-&lt;br&gt;tydelse, såsom den skicklighet och&lt;br&gt;den omsorg som uppdraget har ut-&lt;br&gt;förts med samt den tid som har lagts&lt;br&gt;ned på uppdraget. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer fastställer taxa som skall tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas vid bestämmande av ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas vid bestämmande av er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid biträdesbyte enligt 21 § andra stycket gäller i fråga om det nya biträ-&lt;br&gt;dets rätt till ersättning för arbete som har utförts före beslutet om bytet vad&lt;br&gt;som sägs i 19 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har biträde, bodelningsförrättare eller medlare genom vårdslöshet eller&lt;br&gt;försummelse föranlett kostnad för rättshjälpen, skall detta beaktas vid er-&lt;br&gt;sättningens bestämmande. Om biträde missbrukat sin behörighet att bevilja&lt;br&gt;allmän rättshjälp eller besluta om substitution eller det eljest föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får ersättningen jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till biträde fastställes i mål eller ärende vid domstol av domsto-&lt;br&gt;len. Ersättning till biträde i annat fall och till bodelningsförrättare fastställes&lt;br&gt;av Rättshjälpsmyndigheten. Ersättning till medlare fastställes av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till biträde skall fastställas i samband med att den rättsliga an-&lt;br&gt;gelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller avslutas på något annat&lt;br&gt;sätt. Ersättning till bodelningsförrättare eller medlare skall fastställas när&lt;br&gt;uppdraget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett biträde underlåtit att i tid begära ersättning vid den domstol som&lt;br&gt;haft att besluta om den och har biträdet därigenom förlorat rätten att få er-&lt;br&gt;sättning fastställd av domstolen, får Rättshjälpsmyndigheten fastställa er-&lt;br&gt;sättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ursäktligt misstag. Ersättningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av&lt;br&gt;rättshjälpsavgift och tilläggsavgift,&lt;br&gt;avräkning med den rättssökande, bi-&lt;br&gt;träde och bodelningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då alltid stanna på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av&lt;br&gt;rättshjälpsavgift, avräkning med&lt;br&gt;den rättssökande, biträde och bodel-&lt;br&gt;ningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2? §10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften till denne intill det&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket fastställda&lt;br&gt;maximibeloppet. Finns varken bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare,&lt;br&gt;skall rättshjälpsavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Rättshjälpsavgiften får tas ut&lt;br&gt;så snart maximibeloppet har fast-&lt;br&gt;ställts. Har maximibeloppet höjts se-&lt;br&gt;dan rättshjälp beviljades, skall den&lt;br&gt;avgift som kan föranledas av höj-&lt;br&gt;ningen betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften betalas till biträ-&lt;br&gt;det när ersättningen till biträdet har&lt;br&gt;fastställts. Biträdet får ta ut förskott&lt;br&gt;på tilläggsavgiften med skäligt be-&lt;br&gt;lopp. Om det belopp vartill tilläggs-&lt;br&gt;avgiften högst får uppgå höjs i sam-&lt;br&gt;band med att ersättning till biträdet&lt;br&gt;fastställs, skall det belopp som kan&lt;br&gt;föranledas av höjningen och som&lt;br&gt;hänför sig till den ersättningen eller&lt;br&gt;till en tidigare fastställd biträdeser-&lt;br&gt;sättning betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;grundavgiften till denne. Finns var-&lt;br&gt;ken biträde eller bodelningsförrät-&lt;br&gt;tare, skall grundavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Grundavgiften får tas ut så&lt;br&gt;snart rättshjälp har beviljats. Har&lt;br&gt;grundavgiften höjts sedan rättshjälp&lt;br&gt;beviljades, skall den avgift som för-&lt;br&gt;anleds av höjningen betalas till sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften betalas till staten.&lt;br&gt;Finns biträde skall dock den del av&lt;br&gt;tilläggsavgiften som hänför sig till&lt;br&gt;biträdeskostnader betalas till biträdet&lt;br&gt;när ersättningen har fastställts. Bi-&lt;br&gt;trädet bör ta ut förskott på tilläggs-&lt;br&gt;avgiften med skäligt belopp alltefter-&lt;br&gt;som kostnader för arbete, tidsspillan&lt;br&gt;och utlägg uppkommer i ärendet.&lt;br&gt;Om det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst får uppgå höjs i samband&lt;br&gt;med att ersättning till biträdet fast-&lt;br&gt;ställs, skall det belopp som kan för-&lt;br&gt;anledas av höjningen och som hän-&lt;br&gt;för sig till den ersättningen eller till&lt;br&gt;en tidigare fastställd biträdesersätt-&lt;br&gt;ning betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;H&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;fastställa den rättssökandes rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;br&gt;fastställts, får dock ny avgift faststäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;slutligt fastställa den rättssökandes&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;br&gt;fastställts, får dock ny avgift faststäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart rätto-&lt;br&gt;hjälpsavgiften och tilläggsavgiften&lt;br&gt;har fastställts. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om av-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart grundav-&lt;br&gt;giften och tilläggsavgiften har fast-&lt;br&gt;ställts slutligt. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om avräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång eller an-&lt;br&gt;nat motsvarande förfarande gäller även i fråga om motpartens rättshjälps-&lt;br&gt;kostnader. Ersättning för ränta skall dock inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes rättshjälpsavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift. Återstoden skall&lt;br&gt;betalas till staten. Om den ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldige har ålagts att ersätta&lt;br&gt;endast en del av rättshjälpskostna-&lt;br&gt;derna, skall han betala ersättningen&lt;br&gt;till den rättssökande och till staten&lt;br&gt;med motsvarande fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättshjälp har beviljats i ett ärende angående verkställighet enligt ut-&lt;br&gt;sökningsbalken, skall sådan särskild avgift enligt förordningen (1981:1185)&lt;br&gt;om utsökningsavgifter som har tagits ut av motparten fördelas enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes grundavgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift. Återstoden skall beta-&lt;br&gt;las till staten. Om den ersättnings-&lt;br&gt;skyldige har ålagts att ersätta endast&lt;br&gt;en del av rättshjälpskostnaderna,&lt;br&gt;skall han betala ersättningen till den&lt;br&gt;rättssökande och till staten med&lt;br&gt;motsvarande fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 b §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar det maximibe-&lt;br&gt;lopp för rättshjälpsavgift som skulle&lt;br&gt;ha gällt för honom om han haft all-&lt;br&gt;män rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet enligt första stycket föreligger inte om beloppet un-&lt;br&gt;derstiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte har&lt;br&gt;rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en tim-&lt;br&gt;mes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar den grundavgift&lt;br&gt;som skulle ha gällt för honom om&lt;br&gt;han haft allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den ena&lt;br&gt;maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon skyldig&lt;br&gt;att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala kostna-&lt;br&gt;derna för bodelningsförrättaren och för utredning som denne har beslutat&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten, tilläggsavgiften och den ersätt-&lt;br&gt;ning som medpart eller annan har&lt;br&gt;ålagts att betala med stöd av 31 a el-&lt;br&gt;ler 31 b §§ överstiger rättshjälpskost-&lt;br&gt;nadema, skall den rättssökande få&lt;br&gt;tillbaka den överskjutande delen av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av rättshjälpsavgiften och&lt;br&gt;tilläggsavgiften, svarar denne mot&lt;br&gt;staten, inom ramen för mellanskill-&lt;br&gt;naden, för de rättshjälpskostnader&lt;br&gt;som överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av grundavgiften,&lt;br&gt;tilläggsavgiften och den ersättning&lt;br&gt;som medpart eller annan har ålagts&lt;br&gt;att betala med stöd av 31a eller&lt;br&gt;31 b § överstiger rättshjälpskostna-&lt;br&gt;derna, skall den rättssökande få till-&lt;br&gt;baka den överskjutande delen av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av grundavgiften och till-&lt;br&gt;läggsavgiften, svarar denne mot sta-&lt;br&gt;ten, inom ramen för mellanskillna-&lt;br&gt;den, för de rättshjälpskostnader som&lt;br&gt;överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp skall upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättshjälpsavgift eller tilläggsav- 1. rättshjälpsavgift inte betalas en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift ej erläggs enligt 27 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rättssökande lämnat oriktig uppgift och rättshjälp ej skulle ha bevil-&lt;br&gt;jats om riktig uppgift lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rättssökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig&lt;br&gt;uppgift, som varit ägnad att leda till befrielse från eller till för låg rättshjälps-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rättssökande ej längre kan anses ha befogat intresse av att få sin sak&lt;br&gt;behandlad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de ekonomiska förhållandena ändrats i sådan mån att den rättssökande&lt;br&gt;ej längre är berättigad till allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmän rättshjälp har beviljats trots att det föreligger ett sådant fall&lt;br&gt;som avses i 8 § 8, får det beslutas att rättshjälpen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller ej, om oriktigheten endast bestått i att den rättssö-&lt;br&gt;kande underlåtit att lämna en uppgift som han varken visste eller hade skälig&lt;br&gt;anledning att anta var av betydelse för bedömningen av hans ansökan.&lt;br&gt;Första stycket 3 och 4 och andra stycket gäller ej, om det är uppenbart obil-&lt;br&gt;ligt att rättshjälpen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt första stycket,&lt;br&gt;skall den som haft rättshjälp själv bära kostnaderna för denna. Det får dock&lt;br&gt;beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det före-&lt;br&gt;ligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt andra stycket,&lt;br&gt;skall kostnaderna för rättshjälpen betalas av staten. Det får dock beslutas att&lt;br&gt;kostnaderna helt eller delvis skall bäras av den som haft rättshjälp, om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om upphörande av allmän rättshjälp meddelas, om den&lt;br&gt;rättsliga angelägenheten är anhängig vid domstol, av domstolen och i annat&lt;br&gt;fall av Rättshjälpsmyndigheten. Sådant beslut får också meddelas i samband&lt;br&gt;med prövning av besvär enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftlig samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som rege-&lt;br&gt;ringen eller; efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer. Om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger, får ansökan göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftlig samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som/öre-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får ansökan&lt;br&gt;göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för varje påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av det grundbelopp som&lt;br&gt;avses i 11 § andra stycket. Avgiften&lt;br&gt;får sättas ned så att den inte översti-&lt;br&gt;ger den grundavgift som skulle ha&lt;br&gt;bestämts om allmän rättshjälp hade&lt;br&gt;beviljats. För vad som har satts ned&lt;br&gt;utgår ersättning av allmänna medel&lt;br&gt;till den som har meddelat rådgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för vaije påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av grundbeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften. Avgiften får sättas&lt;br&gt;ned så att den ej överstiger det maxi-&lt;br&gt;mibelopp för rättshjälpsavgiften som&lt;br&gt;skulle ha fastställts om allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp hade beviljats. För vad som&lt;br&gt;har satts ned utgår ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel till den som har med-&lt;br&gt;delat rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har meddelat rådgivningen har rätt till skälig ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel för de kostnader för tolk och för översättning som uppdraget&lt;br&gt;har krävt. Ersättningen fastställs av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas allmän rättshjälp efter&lt;br&gt;rådgivning, skall kostnaden för råd-&lt;br&gt;givningen anses som en kostnad för&lt;br&gt;den allmänna rättshjälpen. Erläg-&lt;br&gt;gande av rådgivningsavgift skall an-&lt;br&gt;ses som betalning på rättshjälpsav-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas allmän rättshjälp efter&lt;br&gt;rådgivning, skall kostnaden för råd-&lt;br&gt;givningen anses som en kostnad för&lt;br&gt;den allmänna rättshjälpen. Erläg-&lt;br&gt;gande av rådgivningsavgift skall an-&lt;br&gt;ses som betalning på grundavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras, förutom av enskild&lt;br&gt;part, av domstolsverket. Räknas be-&lt;br&gt;svärstid från den dag då part fått del&lt;br&gt;av beslutet, får domstolsverket likväl&lt;br&gt;ej väcka besvärstalan senare än två&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet.&lt;br&gt;Domstolsverket får föra talan även&lt;br&gt;till förmån för enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättshjälp får över-&lt;br&gt;klagas, förutom av den som är en-&lt;br&gt;skild part, av myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Räknas tiden för&lt;br&gt;överklagande från den dag då en part&lt;br&gt;fått del av beslutet, får myndigheten&lt;br&gt;likväl inte överklaga beslutet senare&lt;br&gt;än två månader från dagen för beslu-&lt;br&gt;tet. Myndigheten får överklaga ett&lt;br&gt;beslut även till förmån för en enskild&lt;br&gt;part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras även av annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Därvid skall vad i första stycket sägs&lt;br&gt;om domstolsverkets talerätt tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undanröjs annat beslut om rättshjälp än sådant som avser offentligt bi-&lt;br&gt;träde, skall den som haft rättshjälpen själv bära kostnaderna för denna. Fö-&lt;br&gt;religger särskilda skäl, får dock förordnas att kostnaderna eller del därav&lt;br&gt;skall betalas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får påkalla beslut om att allmän&lt;br&gt;rättshjälp skall upphöra enligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får påkalla beslut om att&lt;br&gt;allmän rättshjälp skall upphöra en-&lt;br&gt;ligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 11, 12, 14-15, 17, 18, 27, 28 §§, 30 § första stycket,&lt;br&gt;31,31 b, 32,34 och 47 §§ i deras äldre lydelse gäller fortfarande i fall då rätts-&lt;br&gt;hjälp sökts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fall som omfattas av tredje stycket av övergångsbestämmelsen till av-&lt;br&gt;giftsförordningen (1992:191) gäller 9a§ i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 kap. 1 § rättegångsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den tilltalade för brottet i ett mål där åklagaren för talan, skall den&lt;br&gt;tilltalade ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalats av allmänna&lt;br&gt;medel för hans inställelse vid rätten under förundersökningen, för bevisning&lt;br&gt;under förundersökningen eller i rättegången samt i ersättning till försvarare.&lt;br&gt;Han skall också ersätta staten för kostnaden att hämta honom till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldigheten omfattar dock inte kostnader, som inte skäligen&lt;br&gt;varit motiverade för utredningen, eller kostnader, som vållats genom vårds-&lt;br&gt;löshet eller försummelse av någon annan än den tilltalade, hans ombud eller&lt;br&gt;försvarare som utsetts av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltalade är inte i annat fall Den tilltalade är inte i annat fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera än som motsvarar&lt;br&gt;det för honom gällande maximibe-&lt;br&gt;loppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429). Har han haft offent-&lt;br&gt;lig försvarare i målet, skall maximi-&lt;br&gt;beloppet minskas med vad han har&lt;br&gt;betalat i rådgivningsavgift till försva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera av dessa kostna-&lt;br&gt;der än vad som skulle ha utgått i&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429). Har han haft offent-&lt;br&gt;lig försvarare i målet, skall grundav-&lt;br&gt;giften minskas med vad han har be-&lt;br&gt;talat i rådgivningsavgift till försvara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;raren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om skäl härtill fö-&lt;br&gt;religger med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understi-&lt;br&gt;ger en viss av regeringen fastställd gräns, skall ersättningsskyldighet inte&lt;br&gt;åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då offentlig försvarare för-&lt;br&gt;ordnats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos&lt;br&gt;kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna&lt;br&gt;under krig eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu-&lt;br&gt;nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigs-&lt;br&gt;fara m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ombud har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för ar-&lt;br&gt;bete, tidsspillan och utlägg. Ersättningen fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;det för honom gällande maximibe-&lt;br&gt;loppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen till ombudet understiger ett visst av regeringen föreskri-&lt;br&gt;vet belopp, skall återbetalningsskyldighet inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kostnaderna för ett särskilt ombud för en tilltalad i brottmål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;den för honom gällande grundavgif-&lt;br&gt;ten vid allmän rättshjälp enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om skyldighet för tilltalad eller&lt;br&gt;annan att till staten återbetala kostnad för offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i rättshjälpslagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I maj 1991 fick Riksrevisionsverket regeringens uppdrag att utvärdera rätts-&lt;br&gt;hjälpens effektivitet. I uppdraget ingick bl.a. att analysera kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen och möjligheterna att nedbringa samhällets kostnader för rättshjäl-&lt;br&gt;pen. Uppdraget redovisades den 17 februari 1992 i rapporten (F 1992:6)&lt;br&gt;Rättshjälpens effektivitet - regeringsuppdrag. En sammanfattning av rap-&lt;br&gt;porten bör fogas till protokollet i detta ärende sombilagal. Rapporten över-&lt;br&gt;lämnades till ett antal myndigheter och organisationer som bereddes tillfälle&lt;br&gt;att lämna synpunkter. Synpunkter, såväl skriftliga som muntliga, har lämnats&lt;br&gt;av Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Eksjö tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsrätten i Värmlands län, Domstolsverket, Sveriges domareförbund, Sve-&lt;br&gt;riges advokatsamfund, Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokat-&lt;br&gt;byråer, Statskontoret, Statens invandrarverk och Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund. De lämnade synpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;92-687).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 3, s. 133) aviserades&lt;br&gt;besparingsåtgärder med 40 miljoner kronor på rättshjälpsanslaget. Riksda-&lt;br&gt;gen godtog regeringens förslag och anvisade 649,4 miljoner kronor till ansla-&lt;br&gt;get Rättshjälpskostnader för budgetåret 1992/93 (bet. 1991/92:JuU19, rskr.&lt;br&gt;1991/92:183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de besparingsåtgärder som särskilt nämndes i 1992 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition var en sänkning av den övre inkomstgränsen för rätt till allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp. I en proposition till riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:159) föreslog&lt;br&gt;regeringen att den övre inkomstgränsen för rätt till allmän rättshjälp från&lt;br&gt;den 1 juli 1992 skulle sänkas från sju till fyra basbelopp. Justitieutskottet av-&lt;br&gt;styrkte förslaget (bet. 1991/92:JuU26). Utskottets majoritet uttalar i betän-&lt;br&gt;kandet bl.a. följande (s. 9). ”Mot den nu angivna bakgrunden är utskottet&lt;br&gt;inte berett att tillstyrka att riksdagen antar förslaget i propositionen. Som&lt;br&gt;utskottet redan konstaterat krävs emellertid besparingar och effektivise-&lt;br&gt;ringar inom rättshjälpsområdet, och i detta syfte bör ske en samlad översyn.&lt;br&gt;Till grund för detta arbete bör kunna ligga Riksrevisionsverkets rapport och&lt;br&gt;det som kan komma ut av remissbehandlingen av den. Ett riktmärke för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översynen bör självfallet vara att det ursprungliga syftet med rättshjälpen Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;måste bestå. Ärendet bör sålunda återgå till regeringen för förnyade övervä-&lt;br&gt;ganden.” Riksdagen beslutade den 2 juni 1992 i enlighet med utskottets&lt;br&gt;hemställan att avslå propositionen (rskr. 1991/92:307).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens uttalande har förnyade överväganden gjorts&lt;br&gt;och resulterat i ett utkast till lagrådsremiss med förslag till ändringar i rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen m.m. Utkastet har lämnats för synpunkter till ett antal myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer. Utkastets lagförslag bör fogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 2. Utkastet har varit föremål för överläggningar i Justitiedepartemen-&lt;br&gt;tet den 7 september 1992, då följande myndigheter och organisationer var&lt;br&gt;företrädda: Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Föreningen jurister vid&lt;br&gt;Sveriges allmänna advokatbyråer, Riksrevisionsverket, Statens invandrar-&lt;br&gt;verk, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam och Utlänningsnämnden.&lt;br&gt;Skriftliga synpunkter på utkastet har lämnats av Länsrätten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, domareförbundet,&lt;br&gt;advokatsamfundet, Statens invandrarverk och Statskontoret. Utkastet, en&lt;br&gt;utskrift av bandupptagning från överläggningarna och några underhand&lt;br&gt;skriftligen lämnade synpunkter finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;92-687).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till Lagrådet remitterade lag-&lt;br&gt;förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fo-&lt;br&gt;gas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gjort några redaktionella ändringar i det remitterade lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpslagen (1972:429, RHL) trädde i kraft den 1 juli 1973 (prop.&lt;br&gt;1972:4, bet. 1972:JuU12, rskr. 1972:205). Genom reformen utvidgades vä-&lt;br&gt;sentligt enskilda människors möjligheter att få statligt ekonomiskt stöd i&lt;br&gt;rättsliga angelägenheter av olika slag. Möjlighet att få rättshjälp skulle i prin-&lt;br&gt;cip finnas i varje sådan angelägenhet, oavsett om det gällde ett ärende som&lt;br&gt;behandlades av en domstol eller av en förvaltningsmyndighet eller om det&lt;br&gt;var fråga om rådgivning eller biträde i övrigt. Rättshjälp skulle ges i sådan&lt;br&gt;utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad att ta till&lt;br&gt;vara sina rättsliga intressen. Den rättssökande skulle dock i allmänhet bidra&lt;br&gt;till kostnaderna efter förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp ges i fyra former, nämligen som allmän rättshjälp, rättshjälp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åt misstänkt i brottmål, rättshjälp genom offentligt biträde och rådgivning.&lt;br&gt;Sedan den 1 juli 1988 betalas också från rättshjälpsanslaget sådana kostna-&lt;br&gt;der som enligt lagen (1988:609) om målsägandebiträde skall utgå av all-&lt;br&gt;männa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp lämnas i princip i varje rättslig angelägenhet där det&lt;br&gt;finns behov av sådant bistånd, om inte rättshjälp skall lämnas i någon annan&lt;br&gt;form. Personer i högre inkomstlägen kan dock inte få allmän rättshjälp. Vi-&lt;br&gt;dare skall den som får allmän rättshjälp bidra till kostnaderna efter förmåga&lt;br&gt;genom att betala avgifter (rättshjälpsavgift och tilläggsavgift). Rättshjälp åt&lt;br&gt;misstänkt i brottmål innefattar möjlighet dels att få offentlig försvarare enligt&lt;br&gt;21 kap. rättegångsbalken (RB), dels för tilltalade i de lägsta inkomstgrup-&lt;br&gt;perna att få resekostnader m.m. i samband med rättegång betalade av staten&lt;br&gt;enligt RHL. Rättshjälp genom offentligt biträde lämnas i vissa särskilt an-&lt;br&gt;givna typer av mål och ärenden som rör den personliga rörelsefriheten eller&lt;br&gt;den kroppsliga integriteten. Den enskildes ekonomi saknar betydelse för&lt;br&gt;möjligheten att få offentligt biträde, och några avgifter förekommer inte.&lt;br&gt;Rådgivning kan lämnas av en advokat eller en biträdande jurist i nästan alla&lt;br&gt;slags rättsliga angelägenheter under högst en timme. Rådgivningen är öppen&lt;br&gt;för alla oavsett inkomst. Den lämnas mot en fast avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som gått sedan RHL trädde i kraft har flera lagändringar ge-&lt;br&gt;nomförts bl.a. i syfte att nedbringa statens kostnader för rättshjälpen. Inte&lt;br&gt;minst har detta reformarbete varit inriktat på den allmänna rättshjälpen. En&lt;br&gt;annan linje i reformarbetet har varit att rationalisera administrationen av&lt;br&gt;rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större reform genomfördes år 1980 (prop. 1978/79:90, bet.&lt;br&gt;1978/79:JuU30, rskr. 1978/79:268), då domstolar och vissa andra myndighe-&lt;br&gt;ter fick vidgade befogenheter att besluta i rättshjälpsfrågor samtidigt som&lt;br&gt;de vid lagens tillkomst inrättade rättshjälpsnämnderna minskade från sex till&lt;br&gt;fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1981 och 1982 höjdes rättshjälps- och rådgivningsavgifterna (prop.&lt;br&gt;1980/81:20, bet. 1980/81:JuU17, rskr. 1980/81:65; prop. 1981/82:28, bet.&lt;br&gt;1981/82:JuU19, rskr. 1981/82:105). Då slopades också möjligheterna till&lt;br&gt;rättshjälp i vissa typer av ärenden, bl.a. för att upprätta äktenskapsförord&lt;br&gt;och testamente. År 1982 begränsades även möjligheterna att i vissa fall få&lt;br&gt;rättshjälp innan ett annat likartat mål, s.k. pilotfall, avgjorts (prop.&lt;br&gt;1981/82:28, bet. 1981/82:JuU52, rskr. 1981/82:320). År 1983 undantogs fas-&lt;br&gt;tighetstvister från rättshjälpsområdet och möjligheterna till biträde i bodel-&lt;br&gt;ningsärenden begränsades. Vidare infördes en ny avgift, tilläggsavgift, som&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i rättshjälpsbiträdets arvode (prop. 1982/83:61,&lt;br&gt;bet. 1982/83:JuU19, rskr. 1982/83:172).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i 21 kap. rättegångsbalken (prop. 1983/84:23, bet.&lt;br&gt;1983/84:JuU7, rskr. 1983/84:50) begränsades från den 1 januari 1984 rätten&lt;br&gt;till offentlig försvarare åt misstänkt i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 inskränktes möjligheterna att få allmän rättshjälp i ytterligare ty-&lt;br&gt;per av tvister där ersättning i stället kan utgå genom försäkringar av olika&lt;br&gt;slag (prop. 1987/88:73, bet. 1987/88:JuU21, rskr. 1987/88:193). Besparing-&lt;br&gt;arna som härigenom uppkom begränsades emellertid genom att rättshjälps-&lt;br&gt;avgifterna halverades och att den övre inkomstgränsen för rätt till allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälp höjdes. Rättshjälpsavgifternas anknytning till basbeloppet, som&lt;br&gt;tagits bort år 1983, återinfördes samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 infördes generösare regler för rätt till allmän rättshjälp i&lt;br&gt;fastighetstvister och patientskadeärenden (prop. 1988/89:117, bet.&lt;br&gt;1988/89:JuU19, rskr. 1988/89:259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 inrättades en enda rikstäckande rättshjälpsmyndighet&lt;br&gt;och genomfördes en omfattande datorisering av rättshjälpssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det reformarbete som ägt rum har varit kostnadsdämpande&lt;br&gt;framför allt såvitt avser den allmänna rättshjälpen har reformerna inte på&lt;br&gt;något avgörande sätt kunnat bromsa ökningen av statens kostnader för rätts-&lt;br&gt;hjälpen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reform som genomfördes år 1988 skulle vara kostnadsneutral, och de&lt;br&gt;grundläggande målsättningarna för rättshjälpen skulle stå fast. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket konstaterar i sin rapport att 1988 års reform innebar en fördyring&lt;br&gt;för staten med omkring 15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten analyserar Riksrevisionsverket kostnadsutvecklingen för åren&lt;br&gt;1986 -1990. För hela rättshjälpsområdet ökade kostnaderna med 63 procent&lt;br&gt;under perioden. Mest ökade kostnaderna för rättshjälp genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde (98 procent) och därefter kostnaderna för misstänkt i brottmål (74 pro-&lt;br&gt;cent). Den minsta ökningen hade den allmänna rättshjälpen (43 procent).&lt;br&gt;Enligt Riksrevisionsverket är utvecklingen av timkostnadsnormen, dvs. den&lt;br&gt;beräkningsgrund som i allmänhet används för att bestämma ersättning till&lt;br&gt;de juridiska ombuden, en viktig förklaring till kostnadsökningen. Normens&lt;br&gt;ökning förklarar ungefär hälften av hela kostnadsökningen. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket konstaterar också att den tid ombuden debiterar för ett ärende har&lt;br&gt;ökat i genomsnitt. En annan viktig förklaring till kostnadsökningarna är den&lt;br&gt;kraftiga ökningen av antalet rättshjälpsärenden med offentligt biträde.&lt;br&gt;Detta beror enligt Riksrevisionsverket dels på ändringar i lagstiftningen,&lt;br&gt;dels på en kraftig ökning av antalet asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förklaring till senare tids ökade anslagsbelastning är att juri-&lt;br&gt;diska tjänster sedan den 1 januari 1991 är mervärdesskattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Domstolsverkets anslagsframställning för 1992/93-1994/95 (s. 203)&lt;br&gt;beräknades kostnaderna för innevarande budgetår bli 257,6 miljoner kronor&lt;br&gt;för allmän rättshjälp, 298,3 miljoner kronor för rättshjälp åt misstänkt i&lt;br&gt;brottmål, 152,4 miljoner kronor för rättshjälp genom offentligt biträde, 1,8&lt;br&gt;miljoner kronor för rådgivning och 11,3 miljoner kronor för målsägandebi-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Domstolsverkets anslagsframställning för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;(s. 123 och 130) beräknas belastningen på rättshjälpsanslaget bli över 800&lt;br&gt;miljoner kronor för innevarande budgetår, varav 312,5 miljoner kronor för&lt;br&gt;allmän rättshjälp, 343 miljoner kronor för rättshjälp åt misstänkt i brottmål,&lt;br&gt;178,2 miljoner kronor för rättshjälp genom offentligt biträde, 1,4 miljoner&lt;br&gt;kronor för rådgivning och 13 miljoner kronor för målsägandebiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin rapport uppskattat besparingseffekterna av&lt;br&gt;vissa tänkbara åtgärder, t.ex. en höjning av egenavgifterna och en sänkning&lt;br&gt;av inkomstgränsen för allmän rättshjälp. Verket lämnar också olika uppslag&lt;br&gt;till hur man skulle kunna uppnå ytterligare besparingar, exempelvis genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektivare rutiner för omprövning av beslut om rättshjälp och en skärpt&lt;br&gt;kostnadskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu ta upp vissa frågor om ändringar i rättshjälpssystemet för att&lt;br&gt;uppnå de besparingar för staten som har beslutats. Enligt min mening krävs&lt;br&gt;en kombination av olika åtgärder för att nå detta mål. Jag föreslår därför&lt;br&gt;vissa lagändringar. För att ge en heltäckande bild redovisar jag också mina&lt;br&gt;ställningstaganden till andra åtgärder som bör genomföras men som inte krä-&lt;br&gt;ver riksdagens beslut liksom andra åtgärder som bör kunna genomföras på&lt;br&gt;sikt. Min utgångspunkt i detta arbete är att de begränsade resurser som i&lt;br&gt;dagens samhällsekonomiska situation står till buds skall sättas in på de områ-&lt;br&gt;den där de bäst behövs och komma de människor till del som bäst behöver&lt;br&gt;rättsligt bistånd. Att detta är nödvändigt torde stå klart för envar i ljuset av&lt;br&gt;de utomordentliga påfrestningar som Sveriges ekonomi för närvarande är&lt;br&gt;utsatt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att den närmare innebörden av begreppet rättshjälp&lt;br&gt;har varierat och förändrats över tiden. Inte minst det statsfinansiella läget&lt;br&gt;har föranlett dessa anpassningar. De besparingar som nu krävs på rätts-&lt;br&gt;hjälpsområdet kräver ytterligare anpassningar. Det finns dock en gräns för&lt;br&gt;hur långt man kan gå. Det gäller att vidmakthålla rättshjälpens grundläg-&lt;br&gt;gande syfte, att fungera som ett slags yttersta skyddsnät; ett skyddsnät som&lt;br&gt;skall fånga upp dem som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Den allmänna rättshjälpens förhållande till försäkringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inga förändringar genomförs nu i fråga om den all-&lt;br&gt;männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar. På sikt&lt;br&gt;bör dock den allmänna rättshjälpen göras generellt subsidiär till rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringar på så sätt att rättshjälp inte får beviljas i angelä-&lt;br&gt;genheter som omfattas av rättsskyddsförsäkringar eller liknande rätts-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet: Den allmänna rättshjälpen görs generellt subsidiär till rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringar på så sätt att rättshjälp inte får beviljas i angelägenheter&lt;br&gt;som omfattas av en rättsskyddsförsäkring eller liknande rättsskydd. Har den&lt;br&gt;rättssökandes egna kostnader i ärendet uppgått till minst tre gånger basbe-&lt;br&gt;loppet (96 600 kronor för år 1992) får dock allmän rättshjälp beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Av dem som yttrat sig över för-&lt;br&gt;slaget i utkastet är de flesta kritiska. Kritiken gäller främst avsaknaden av&lt;br&gt;analyser om vilka närmare konsekvenser förslaget medför. Övriga kommen-&lt;br&gt;terar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Med rättsskyddsförsäkring avses en försäkring&lt;br&gt;som ersätter försäkringstagarens kostnader för det rättsliga förfarandet i&lt;br&gt;tvister som han är inblandad i. Rättsskyddsförsäkringens omfattning över-&lt;br&gt;ensstämmer på många punkter med den allmänna rättshjälpens. Flera bety-&lt;br&gt;delsefulla skillnader finns dock. En sådan är att rättsskyddsförsäkringen inte&lt;br&gt;omfattar tvister med anknytning till äktenskapsskillnad. En annan är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsskyddsförsäkringen till skillnad från rättshjälpen ersätter också den&lt;br&gt;rättssökandes kostnad för vad han har ålagts att utge i ersättning för motpar-&lt;br&gt;tens rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ersättningsbeloppet i vatje enskilt ärende är begränsat i&lt;br&gt;rättsskyddsförsäkringen. De högsta beloppen som betalas ut varierar mellan&lt;br&gt;olika försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsskyddsförsäkringen utgör ofta en obligatorisk del av en paketförsäk-&lt;br&gt;ring, dvs. en försäkring som innehåller flera delar. I många fall är rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringen kopplad till visst slag av egendom. Rättsskydd utgör så-&lt;br&gt;lunda ett moment i den frivilliga halvförsäkringen för motorfordon. Rätts-&lt;br&gt;skydd ingår vidare som ett moment i villaförsäkring, husvagnsförsäkring,&lt;br&gt;båtförsäkring och reseförsäkring. Även i en vanlig hemförsäkring ingår ett&lt;br&gt;rättsskyddsmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättshjälpslagens tillkomst förutsattes (prop. 1972:4 s. 240) att rätts-&lt;br&gt;hjälpen skulle vara primär i förhållande till eventuella försäkringar, dvs.&lt;br&gt;rättshjälp skulle utgå oavsett om rättsskydd fanns eller inte. Under årens&lt;br&gt;lopp har dock undantag gjorts från den principen på kostnadsmässigt viktiga&lt;br&gt;områden. I fråga om angelägenheter som rör fastigheter och byggnader har&lt;br&gt;sålunda alltsedan år 1983 den allmänna rättshjälpen varit subsidiär till rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringar. År 1988 begränsades också - på grundval av motsva-&lt;br&gt;rande överväganden - den allmänna rättshjälpen i skadeståndsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksrevisionsverkets uppdrag ingick att överväga om det fanns ytterli-&lt;br&gt;gare områden, där rättshjälpen kunde göras subsidiär i förhållande till för-&lt;br&gt;säkringar av olika slag. Riksrevisionsverket har också analyserat förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att föra över ansvaret för den allmänna rättshjälpen från staten&lt;br&gt;till privata försäkringsbolag. I rapporten (kap. 6) redovisar Riksrevisions-&lt;br&gt;verket såväl fördelar som nackdelar med en sådan lösning. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket anser dock att nackdelarna överväger och förordar därför att staten tills&lt;br&gt;vidare behåller huvudmannaskapet för den allmänna rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Riksrevisionsverkets bedömning att ansvaret för den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpen inte helt kan föras över till försäkringsbolagen. Liksom Riksre-&lt;br&gt;visionsverket kan jag se uppenbara risker med ett sådant överförande.&lt;br&gt;Många människor, som saknar t.ex. hemförsäkring, skulle stå utan rättsligt&lt;br&gt;skydd. Jag är alltså inte beredd att lägga fram något sådant förslag. Däremot&lt;br&gt;anser jag att det är möjligt att gå ytterligare ett steg när det gäller den all-&lt;br&gt;männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att åstadkomma besparingar inom rättshjälpsområdet är svårt för&lt;br&gt;att inte säga omöjligt att förena med kravet på att den enskilde skall ha möj-&lt;br&gt;lighet att ta till vara sina rättsliga intressen oberoende av sin ekonomiska&lt;br&gt;situation. Det gäller att göra det bästa av situationen och utforma rätts-&lt;br&gt;hjälpssystemet så att det erbjuder ett reellt ekonomiskt stöd men bara när&lt;br&gt;det finns ett berättigat behov av bistånd. I det nu rådande statsfinansiella&lt;br&gt;läget måste rättshjälpsresurserna i än högre grad än tidigare koncentreras till&lt;br&gt;de områden där de bäst behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den nu tecknade bakgrunden som man skall se förslaget i det&lt;br&gt;utkast som diskuterades vid överläggningarna. I utkastet föreslogs att den&lt;br&gt;allmänna rättshjälpen generellt skall göras subsidiär i förhållande till rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringar på så sätt att allmän rättshjälp inte får beviljas i angelä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genheter som omfattas av rättsskyddsförsäkring eller något liknande rätts-&lt;br&gt;skydd. Enligt utkastet skulle bestämmelsen tillämpas om den rättssökande&lt;br&gt;hade en rättsskyddsförsäkring. Något krav på att den rättssökande borde ha&lt;br&gt;haft en försäkring - så som är fallet beträffande bl.a. fastighetstvister - ställ-&lt;br&gt;des således inte upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet innehöll vidare ett undantag som i princip var utformat efter&lt;br&gt;mönster av den bestämmelse som år 1989 infördes för bl.a. fastighets tvister i&lt;br&gt;8 § andra stycket RHL (prop. 1988/89:117). Det innebar att allmän rättshjälp&lt;br&gt;skulle kunna beviljas när rättsskyddsförsäkringen inte längre täcker kostna-&lt;br&gt;derna. I utkastet anfördes bl.a. följande beträffande denna s.k. ventil:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Principen bör vara att rättshjälp skall kunna beviljas först när rättsskydds-&lt;br&gt;försäkringen faktiskt har utnyttjats fullt ut. Eftersom försäkringsbolagen&lt;br&gt;inte tar slutlig ställning till kostnadsanspråken förrän tvisten är slutligt av-&lt;br&gt;gjord är det dock inte möjligt att knyta beslutet om rättshjälp till det förhål-&lt;br&gt;landet att försäkringsersättningen till fullo har förbrukats. I stället bör regeln&lt;br&gt;konstrueras på samma sätt som i fråga om fastighetstvister, dvs. i lagtexten&lt;br&gt;anges ett gränsbelopp som kostnaderna i tvisten minst skall ha uppgått till&lt;br&gt;för att rättshjälp skall kunna beviljas. Detta gränsbelopp bör ligga så nära&lt;br&gt;rättsskyddsförsäkringarnas högsta belopp som möjligt. Det är därför lämp-&lt;br&gt;ligt att bestämma gränsen till tre gånger basbeloppet, vilket motsvarar det&lt;br&gt;högsta belopp rättsskyddsförsäkringama vanligtvis brukar ersätta och det&lt;br&gt;belopp som redan gäller för fastighetstvister. Rättshjälp skall alltså kunna&lt;br&gt;beviljas när den rättssökandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått&lt;br&gt;till minst tre gånger det basbelopp som anges i 6 § första stycket RHL, dvs.&lt;br&gt;96 600 kronor för år 1992. Eftersom det är fråga om sökandens egna kostna-&lt;br&gt;der blir det inte aktuellt att ta hänsyn till motpartskostnader. Endast kostna-&lt;br&gt;der av sådant slag som kan antas komma att betalas från den rättssökandes&lt;br&gt;rättsskydd skall beaktas vid bedömningen av om gränsbeloppet uppnåtts el-&lt;br&gt;ler inte. Den myndighet som skall besluta i rättshjälpsärendet skall också&lt;br&gt;göra den bedömningen. Det torde i de flesta fall vara fråga om kostnader för&lt;br&gt;ombudsarvode, utredning och bevisning. Bedömningen av vilka kostnader&lt;br&gt;som kan godtas får ytterst göras mot bakgrund av vad försäkringsvillkoren&lt;br&gt;föreskriver och vad som sålunda kan antas komma att betalas ut försäkrings-&lt;br&gt;vägen. Detta innebär t.ex. att självrisk på försäkringen inte kan åberopas&lt;br&gt;som en ersättningsgill kostnad eftersom denna kostnad betalas av den rätts-&lt;br&gt;sökande och inte från rättsskyddet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningarna i Justitiedepartementet framfördes kritik mot den i ut-&lt;br&gt;kastet föreslagna lösningen från bl.a. advokathåll och från försäkringsbola-&lt;br&gt;gen. En gemensam synpunkt som framfördes av kritikerna var att förslagets&lt;br&gt;konsekvenser i olika hänseenden inte har utretts tillräckligt. Från bl.a. advo-&lt;br&gt;kathåll befarades att förslaget skulle kunna leda till orättvisor mellan dem&lt;br&gt;som har och dem som inte har rättsskyddsförsäkring. Försäkringsbolagen&lt;br&gt;sade sig inte kunna garantera att rättsskyddsförsäkringama behålls i nuva-&lt;br&gt;rande form i framtiden. Det kan t.ex. bli fråga om att konstruera rättsskyd-&lt;br&gt;det som en tilläggsförsäkring som många människor inte skulle utnyttja.&lt;br&gt;Man kunde också räkna med premiehöjningar som följd av förslaget. Kritik&lt;br&gt;riktades också mot utformningen av ventilen eftersom de högsta belopp som&lt;br&gt;ersätts ur olika rättsskyddsförsäkringar varierar mellan olika typer av försäk-&lt;br&gt;ringar och olika bolag. Från flera håll efterlystes mer fördjupade ekono-&lt;br&gt;miska analyser och beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del instämmer jag i den principiella uppfattning som redovisas i&lt;br&gt;utkastet, nämligen att den allmänna rättshjälpen generellt bör vara subsidiär&lt;br&gt;i förhållande till rättsskyddsförsäkringar och liknande rättsskydd på så sätt&lt;br&gt;att rättshjälp inte får beviljas i angelägenheter som omfattas av rättsskydd.&lt;br&gt;Enligt min mening skulle en sådan ordning innebära att rättshjälpens karak-&lt;br&gt;tär av social skyddslagstiftning renodlas, utan att människor som saknar&lt;br&gt;rättsskydd ställs utanför möjligheten till rättsligt bistånd. Jag är emellertid&lt;br&gt;medveten om att det finns invändningar mot förslagets utformning och att&lt;br&gt;det finns skäl för att ytterligare studera saken innan ett definitivt lagförslag&lt;br&gt;läggs fram. Bl.a. bör analyseras hur stora besparingarna skulle bli på rätts-&lt;br&gt;hjälpsanslaget och därmed i sin tur vilka ekonomiska konsekvenser förslaget&lt;br&gt;kan få för försäkringsbolagen. En annan, inte helt okomplicerad, fråga är&lt;br&gt;utformningen av den s.k. ventilen. Svårigheten beror främst på att rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringarnas högsta belopp varierar mellan bolagen samtidigt som&lt;br&gt;gränsbeloppet för rättshjälpen rimligen måste sättas så nära rättsskyddsför-&lt;br&gt;säkringarnas högsta belopp som möjligt. För närvarande uppgår rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkringarnas högsta belopp mestadels till 75 000 kronor eller till tre&lt;br&gt;gånger basbeloppet. Men det förekommer andra - ibland betydligt högre -&lt;br&gt;belopp. Försäkringsbolagen bör också få bättre tid att anpassa sig till nyord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför inte nu föreslå några förändringar när det gäller den all-&lt;br&gt;männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar. Jag har emel-&lt;br&gt;lertid siktet inställt på att den tilltänkta förändringen av rättshjälpens förhål-&lt;br&gt;lande till annat rättsskydd skall kunna genomföras längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Allmän rättshjälp till näringsidkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Rättshjälpslagens regler om allmän rättshjälp för nä-&lt;br&gt;ringsidkare ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet innehöll samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Inga erinringar framfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Huvudregeln enligt 8 § första stycket 3 RHL&lt;br&gt;är att allmän rättshjälp inte får beviljas den som är eller har varit näringsid-&lt;br&gt;kare i angelägenhet som uppkommit i näringsverksamheten. Undantag görs&lt;br&gt;dock om det ändå finns skäl för rättshjälp med hänsyn till verksamhetens&lt;br&gt;art och begränsade omfattning, näringsidkarens ekonomiska och personliga&lt;br&gt;förhållanden och omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen fick sitt nuva-&lt;br&gt;rande innehåll genom en lagändring år 1980 (prop. 1978/79:90, bet.&lt;br&gt;1978/79:JuU30, rskr. 1978/79:268). Ändringen innebar en försiktig utvidg-&lt;br&gt;ning av möjligheten för näringsidkare att få allmän rättshjälp. Ett förtydli-&lt;br&gt;gande av lagtexten gjordes i samband med 1988 års rättshjälpsreform (prop.&lt;br&gt;1987/88:73 s. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom ordningen att en näringsidkare som regel inte får allmän rättshjälp&lt;br&gt;i angelägenhet som har samband med näringsverksamheten ligger tanken att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälpen är en social förmån som i första hand bör ge skydd för oförut-&lt;br&gt;sedda händelser som berör enskildas personliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan rättshjälpslagens tillkomst har det diskuterats i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning allmän rättshjälp skall kunna beviljas näringsidkare i rättsliga angelä-&lt;br&gt;genheter som rör näringsverksamheten. Som jag tidigare nämnt bör de be-&lt;br&gt;sparingskrav vi nu står inför leda till en ytterligare koncentration av rätts-&lt;br&gt;hjälpsresurserna till de områden där de bäst behövs. Det måste mot denna&lt;br&gt;bakgrund ifrågasättas om de nuvarande reglerna beträffande rättshjälp för&lt;br&gt;näringsidkare kan ändras i kostnadsdämpande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som starkt talar för begränsningar i näringsidkarnas rätt till allmän&lt;br&gt;rättshjälp är att de kan försäkra sig mot kostnader för tvister som kan upp-&lt;br&gt;komma med anledning av näringsverksamheten genom s.k. företagarförsäk-&lt;br&gt;ringar. Näringsidkare har ofta också möjlighet att få hjälp av branschorgani-&lt;br&gt;sationer och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det utkast till lagrådsremiss som diskuterades vid överläggningarna i Ju-&lt;br&gt;stitiedepartementet föreslogs inga ändringar när det gäller näringsidkares&lt;br&gt;rätt till allmän rättshjälp. Ställningstagandet motiverades främst av att en&lt;br&gt;stor del av de rättshjälpsärenden som rör näringsidkare automatiskt skulle&lt;br&gt;försvinna om den allmänna rättshjälpen generellt blir subsidiär i förhållande&lt;br&gt;till rättsskyddsförsäkringar. Jag är, som jag nyss redovisat (avsnitt 2.2), inte&lt;br&gt;beredd att redan i detta lagstiftningsärende föreslå en sådan ändrad ordning.&lt;br&gt;Jag är inte heller beredd att på det föreliggande materialet föreslå några&lt;br&gt;andra ändringar när det gäller näringsidkares rätt till allmän rättshjälp. Den&lt;br&gt;nuvarande regleringen är redan mycket restriktiv och de besparingar som&lt;br&gt;kan göras på området är enligt preliminära beräkningar relativt måttliga. Jag&lt;br&gt;föreslår därför inte nu några ändringar när det gäller näringsidkares rätt till&lt;br&gt;allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Allmän rättshjälp i vissa familjemål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nuvarande regler behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet innehöll samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartemenetet: Ingen erinran lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Riksrevisionsverket har i sin rapport (s. 64) ta-&lt;br&gt;git upp ett par ärendekategorier på familjerättens område där den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpen enligt verkets mening skulle kunna begränsas. Det gäller dels&lt;br&gt;vårdnadsärenden, där Riksrevisionsverket för fram tanken på att s.k samar-&lt;br&gt;betssamtal skall ha prövats innan allmän rättshjälp kan komma ifråga, dels&lt;br&gt;inskränkningar i ärenden som avser gemensam ansökan om äktenskapsskill-&lt;br&gt;nad. Verket uppskattar statens kostnader för rättshjälp i sådana äktenskaps-&lt;br&gt;skillnadsärenden till mellan 20 och 25 miljoner kronor. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;pekar här på möjligheterna att ersätta allmän rättshjälp med rådgivning,&lt;br&gt;överlåta beräkningen av under hållsbelopp till försäkringskassorna samt att&lt;br&gt;utveckla information och blanketter för att parterna själva i större utsträck-&lt;br&gt;ning skall kunna administrera äktenskapsskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen tar i sitt betänkande (SOU 1991:106) Domstolarna&lt;br&gt;inför 2000-talet, som för närvarande bereds inom Justitiedepartementet,&lt;br&gt;upp frågor som rör familjemålen (betänkandet del A, s57 ff). Bl.a. redovisas&lt;br&gt;ett finländskt system där föräldrar kan lösa vårdnads- och umgängesfrågor&lt;br&gt;genom avtal, som fastställs av socialnämnden. Några ändringar föreslås dock&lt;br&gt;inte, även om utredningen konstaterar att det finns mycket som talar för att&lt;br&gt;en lösning motsvarande den finländska skulle vara en framkomlig väg. Ge-&lt;br&gt;nom en sådan ordning skulle skapas förutsättningar för lösningar som är&lt;br&gt;grundade på frivilliga överenskommelser, samtidigt som det kan medföra en&lt;br&gt;avlastning på domstolarna. Utredningen föreslår inte heller några ändringar&lt;br&gt;när det gäller hanteringen av mål om underhållsbidrag med hänvisning till&lt;br&gt;att frågorna övervägs i annan ordning inom regeringskansliet med sikte bl.a.&lt;br&gt;på en lösning som minskar problemen med s.k. skenprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nyligen inom Socialdepartementet upprättad promemoria, Ensamför-&lt;br&gt;älderstöd (Ds 1992:53), förslås nya regler för beräkning av bidrag till ensam-&lt;br&gt;stående föräldrar med barn. Enligt förslaget skall bidragsförskottet i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara ett rent förskott på fastställt underhållsbidrag. Samhällsstödet,&lt;br&gt;som alltså frikopplas från underhållsbidraget, skall inte längre utgå som ut-&lt;br&gt;fyllnadsbidrag utan i form av ett inkomstprövat bostadsbidrag. Genom dessa&lt;br&gt;förslag torde man bl.a. kunna komma tillrätta med de s.k. skenprocesserna,&lt;br&gt;dvs. processer som föranleds av att försäkringskassan inte godtar ett fast-&lt;br&gt;ställt underhållsbidrag. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sålunda centrala frågor på familjerättens område för närvarande&lt;br&gt;är under beredning i olika sammanhang är jag inte beredd att nu föreslå&lt;br&gt;några ändringar när det gäller allmän rättshjälp i angelägenheter som avser&lt;br&gt;äktenskapsskillnad, underhållsbidrag eller vårdnad. Vid överläggningarna i&lt;br&gt;Justitiedepartementet framfördes ingen annan uppfattning. Jag nöjer mig&lt;br&gt;därför med att konstatera att ändringar i den familjerättsliga lagstiftningen&lt;br&gt;får återverkningar också på rättshjälpskostnaderna. Om exempelvis det av&lt;br&gt;Domstolsutredningen redovisade finländska systemet beträffande vårdnads-&lt;br&gt;och umgängesfrågor skulle införas i Sverige torde det kunna leda till mins-&lt;br&gt;kade rättshjälpskostnader. Om förslaget i Socialdepartementets promemo-&lt;br&gt;ria leder till lagstiftning torde å ena sidan enskilda parter få ett mer direkt&lt;br&gt;intresse av att underhållsbidraget fastställs på en riktig nivå, vilket torde leda&lt;br&gt;till en ökad belastning på rättshjälpsanslaget. Å andra sidan kan man räkna&lt;br&gt;med en minskad belastning på rättshjälpsanslaget om man kan komma till-&lt;br&gt;rätta med skenprocesserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer senare till olika frågor om rättshjälpstaxor på familjerät-&lt;br&gt;tens område (avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Egenavgifter i ärenden med allmän rättshjälp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De avgifter som de rättssökande skall betala höjs. En&lt;br&gt;rättssökande som beviljas allmän rättshjälp skall i princip alltid betala&lt;br&gt;en inkomstrelaterad grundavgift om minst 440 kronor. Grundavgiften&lt;br&gt;ersätter det nuvarande maximibeloppet för rättshjälpsavgiften. Ut-&lt;br&gt;över grundavgift skall alla rättshjälpstagare som har en beräknad års-&lt;br&gt;inkomst över ett basbelopp bidra till kostnaderna genom att betala&lt;br&gt;tilläggsavgift. Tilläggsavgiften är både inkomst- och kostnadsrelate-&lt;br&gt;rad och skall till skillnad från i dag beräknas på i princip samtliga kost-&lt;br&gt;nader i ärendet. I de lägre inkomstskikten utgår tilläggsavgift efter en&lt;br&gt;procentuell andel av kostnaderna som är lika med den som nu gäller,&lt;br&gt;dvs. tio procent. I inkomstlägen mellan tre och fem basbelopp utgår&lt;br&gt;tilläggsavgift med tjugo procent av kostnaderna, medan avgiften upp-&lt;br&gt;går till trettio procent i de högsta inkomstlägena. Tilläggsavgiften kan&lt;br&gt;dock aldrig bli högre än tre gånger grundavgiften. Om biträde har för-&lt;br&gt;ordnats skall tilläggsavgiften avseende arbete, tidsspillan och utlägg&lt;br&gt;betalas till biträdet allteftersom kostnaderna uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: I allt väsentligt tillstyrks eller&lt;br&gt;lämnas förslaget utan erinran. Dock framförs vissa synpunkter på olika en-&lt;br&gt;skildheter i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftssystemet i rättshjälpslagstiftningen innehåller både preliminära och&lt;br&gt;slutliga avgifter. De preliminära avgifterna - maximibeloppet för rättshjälps-&lt;br&gt;avgiften och det högsta beloppet för tilläggsavgiften - fastställs när rättshjäl-&lt;br&gt;pen beviljas. De slutliga avgifterna - rättshjälpsavgiften och tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten - fastställs när den rättsliga angelägenheten har avslutats eller när rätts-&lt;br&gt;hjälpen upphör. När angelägenheten har avslutats gör Rättshjälpsmyndighe-&lt;br&gt;ten avräkning bl.a. mellan den rättssökande och staten. Först då kan man se&lt;br&gt;exakt hur mycket den rättssökande skall betala av kostnaderna för rättshjäl-&lt;br&gt;pen och hur mycket staten skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på maximibeloppet bestäms, när det gäller fysisk person, med hän-&lt;br&gt;syn till sökandens årsinkomst, försörjningsbörda, förmögenhetsinnehav och&lt;br&gt;skuldsättning. Domstolsverket meddelar med stöd av 22 § rättshjälpsförord-&lt;br&gt;ningen (1979:938) föreskrifter för beräkning av maximibeloppet (DVFS&lt;br&gt;1991:24, B28). Maximibeloppet för rättshjälpsavgiften fastställs i samband&lt;br&gt;med att allmän rättshjälp beviljas. Det skall i princip betalas i förskott av&lt;br&gt;sökanden. Vid allmän rättshjälp med biträdesförordnande betalas maximi-&lt;br&gt;belopppet till biträdet eller, i bodelningsärenden, till bodelningsförrättaren.&lt;br&gt;I andra fall betalas maximibeloppet till staten. Maximibeloppet utgör den&lt;br&gt;högsta fasta avgift som sökanden normalt sett betalar för sin rättshjälp, men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sökandens inkomster förändras under ärendets gång kan maximibelop- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;pet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbelopp kallas det maximibelopp för rättshjälpsavgiften som skall&lt;br&gt;betalas av en sökande som inte har en högre beräknad årsinkomst än som&lt;br&gt;motsvarar två gånger basbeloppet (64400 kronor för år 1992). Om sökanden&lt;br&gt;bidrar till underhållet av exempelvis make eller barn höjs inkomstgränsen&lt;br&gt;med ett halvt basbelopp för var och en till vilkens underhåll han bidrar.&lt;br&gt;Grundbeloppet uppgår för år 1992 till 890 kronor. Sedan den 1 juli 1988 be-&lt;br&gt;stäms grundbeloppet till samma belopp som timkostnadsnormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att rättshjälp med biträdesförordnande beviljas fastställs&lt;br&gt;förutom maximibeloppet för rättshjälpsavgiften även det belopp vartill till-&lt;br&gt;läggsavgiften högst kan uppgå. Om ersättningen till biträdet för arbete över-&lt;br&gt;stiger en femtedel av basbeloppet utgår tilläggsavgift med tio procent på det&lt;br&gt;överstigande beloppet. Om ersättningen till biträdet är lägre utgår ingen till-&lt;br&gt;läggsavgift alls. Är rättshjälpsavgiften högre än ett belopp som motsvarar en&lt;br&gt;femtedel av basbeloppet beräknas tilläggsavgift endast på den del av biträ-&lt;br&gt;dets ersättning för arbete som överstiger rättshjälpsavgiften. Högsta belopp&lt;br&gt;för tilläggsavgiften är maximerat till ett belopp som uppgår till två gånger&lt;br&gt;sökandens maximibelopp för rättshjälpsavgiften. Tilläggsavgiften skall till&lt;br&gt;skillnad från maximibeloppet för rättshjälpsavgiften inte erläggas i förskott&lt;br&gt;i sin helhet, utan sökandens biträde förutsätts avkräva sökanden ett skäligt&lt;br&gt;förskottsbelopp allteftersom kostnader för biträdets arbete uppkommer&lt;br&gt;(prop. 1982/83:61 s. 22). Om maximibeloppet för rättshjälpsavgiften jämkas,&lt;br&gt;jämkas även högsta beloppet för tilläggsavgiften i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina utgångspunkter för förändrade regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de tänkbara besparingsåtgärder som nämndes i 1992 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition togs frågan om den enskilde rättssökandens möjlighet att bära en&lt;br&gt;större andel av kostnaderna för rättshjälpen upp. Det framhölls att det också&lt;br&gt;gäller att hitta ett system som kan bidra till en ökad kostnadsmedvetenhet&lt;br&gt;hos den enskilde rättssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser i sin rapport (s. 63) att förändringar av nivån på&lt;br&gt;egenavgifterna bör övervägas. Syftet med detta skulle vara att åstadkomma&lt;br&gt;ett större kostnadsmedvetande bland rättshjälpstagarna. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket har beräknat att drygt hälften, 54 procent, av de fastställda rättshjälpsav-&lt;br&gt;gifterna var mindre än 350 kronor. En tredjedel, 35 procent, av avgifterna&lt;br&gt;fastställdes till noll kronor medan 30 procent låg i intervallet 351 till 1 670&lt;br&gt;kronor. Domstolsverket har i anslagsframställningen 1992/93-1994/95 angett&lt;br&gt;den genomsnittliga avgiften under år 1990 till 846 kronor. Tilläggsavgift fast-&lt;br&gt;ställdes i 27 procent av ärendena och den genomsnittliga tilläggsavgiften var&lt;br&gt;680 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person utan allmän rättshjälp har alltid anledning att göra processeko-&lt;br&gt;nomiska överväganden innan han ger sig in i en rättegång. Rättshjälpssyste-&lt;br&gt;met bör enligt min mening vara utformat på ett sådant sätt att liknande pro-&lt;br&gt;cessekonomiska bedömningar görs även då parten har beviljats rättshjälp.&lt;br&gt;Ett avgiftssystem måste alltså konstrueras så att det ger den enskilde anled-&lt;br&gt;ning att göra dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den 1 maj 1983 bidrog rättshjälpshavaren till kostnaderna endast Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;genom att betala en fast avgift. När ärendet fortskridit så långt att kostna-&lt;br&gt;derna överskridit maximibeloppet för rättshjälpsavgiften var den fortsatta&lt;br&gt;behandlingen i princip helt kostnadsfri för honom. Det är givet att en sådan&lt;br&gt;ordning inte bidrar till att stärka kostnadsmedvetandet. Genom införandet&lt;br&gt;av en tilläggsavgift år 1983 (prop. 1982/83:61) hoppades man uppnå ett ökat&lt;br&gt;kostnadsmedvetande hos rättshjälpstagarna och motverka uppkomsten av&lt;br&gt;stora och för staten dyrbara processer. Enligt min mening är de nuvarande&lt;br&gt;reglerna emellertid inte så utformade att de ger den enskilde anledning att&lt;br&gt;göra processekonomiska överväganden i den utsträckning som man rimligen&lt;br&gt;kan kräva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt ofrånkomligt att åtgärder för att stärka kostnadsmedve-&lt;br&gt;tandet lätt hamnar i konflikt med intresset att hålla de enskildas egenavgifter&lt;br&gt;på en rimlig nivå. Det gäller alltså att hitta en systemkonstruktion av egenav-&lt;br&gt;gifterna som i rimlig utsträckning tillgodoser båda dessa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för egenavgifter har kritiserats för att vara alltför&lt;br&gt;komplicerat och detaljerat. Att systemet har utformats på ett sådant sätt kan&lt;br&gt;sägas vara en följd av ambitionen att vatje rättssökande utifrån sin individu-&lt;br&gt;ella förmåga skall bidra till kostnaderna för rättshjälpen. Detta är en ambi-&lt;br&gt;tion som jag anser i princip bör vidmakthållas. Samtidigt måste man komma&lt;br&gt;ihåg att ambitionen att uppnå ett fullkomligt rättvist system alltid tenderar&lt;br&gt;att medföra en vidlyftig och dyr administration. Riksrevisionsverket konsta-&lt;br&gt;terar dock (rapporten s. 44) att de förändringar som gjorts av de administra-&lt;br&gt;tiva rutinerna innebär att hanteringen vid myndigheterna är relativt smidig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå de beslutade besparingarna på rättshjälpsanslaget och för&lt;br&gt;att främja kostnadsmedvetenheten föreslår jag vissa ändringar i avgiftssyste-&lt;br&gt;met. Jag hade helst sett att vi samtidigt därmed hade kunnat förenkla reg-&lt;br&gt;lerna för beräkning av avgifterna. Jag hade således gärna velat tillmötesgå&lt;br&gt;det önskemål Domstolsverket framfört under ärendets beredning om att&lt;br&gt;slopa begreppet grundbelopp i rättshjälpslagen. Ett i grunden helt förändrat&lt;br&gt;avgiftssystem kräver dock mer ingående överväganden och analyser än som&lt;br&gt;varit möjliga att göra på det föreliggande materialet. Ett ändrat avgiftssy-&lt;br&gt;stem försvårar dessutom möjligheterna att med någon säkerhet garantera att&lt;br&gt;förändringarna leder till de avsedda besparingseffekterna. Mitt förslag byg-&lt;br&gt;ger därför på det nuvarande systemet. Förslaget innehåller likväl vissa för-&lt;br&gt;enklingar jämfört med det nuvarande systemet. Vid överläggningarna i Ju-&lt;br&gt;stitiedepartementet framförde Rättshjälpsmyndigheten tanken på att ta ut&lt;br&gt;lägre avgifter i utomprocessuella ärenden än i ärenden som behandlas av&lt;br&gt;domstol. En annan tanke, som framfördes från bl.a. domstolshåll, är att ny&lt;br&gt;avgift skall erläggas i högre instans eller att rättshjälpen skall omprövas i&lt;br&gt;samband med överklagande. Det finns inom ramen för detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende inte utrymme för att gå fram med sådana lösningar. Jag har emeller-&lt;br&gt;tid tagit de olika uppslagen till mig och avser att närmare låta undersöka de-&lt;br&gt;ras fördelar och nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag är mitt förslag i detta ärende uppbyggt så att den rättssökande&lt;br&gt;alltid skall betala en viss inkomstrelaterad avgift, en grundavgift, i samband&lt;br&gt;med att rättshjälp beviljas. Utöver grundavgiften skall en tilläggsavgift beta-&lt;br&gt;las. Den skall vara relaterad både till den rättssökandes inkomst och till kost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naderna i ärendet. Tilläggsavgift skall beräknas på inte bara biträdets ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete, utan på samtliga rättshjälpskostnader enligt 9§ andra&lt;br&gt;stycket RHL och den bör i princip betalas allteftersom kostnaderna upp-&lt;br&gt;kommer. På så sätt skärps kostnadsmedvetandet inte bara hos rättshjälpsta-&lt;br&gt;garna utan också hos biträdena. När ärendet har avslutats skall Rättshjälp-&lt;br&gt;smyndigheten precis som idag fastställa de slutliga avgifterna och göra avräk-&lt;br&gt;ning. Mitt förslag överensstämmer i allt väsentligt med förslaget i utkastet.&lt;br&gt;Vid överläggningarna i Justitiedepartementet har förslaget mottagits genom-&lt;br&gt;gående positivt. Vissa synpunkter har lämnats på enskildheter i förslaget.&lt;br&gt;Jag återkommer till dem i det följande. Jag skall nu närmare presentera mina&lt;br&gt;förslag till ändrade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgift (och grundbelopp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig utgångspunkt bör vara att det alltid skall kosta den rättssökande&lt;br&gt;något att få allmän rättshjälp, precis som det alltid kostar något att t.ex. gå&lt;br&gt;till läkare eller tandläkare. En avgift bör därför alltid tas ut i ärenden med&lt;br&gt;allmän rättshjälp. Maximibeloppet lär väl en gång ha varit tänkt att spegla&lt;br&gt;den rättssökandes maximala betalningsförmåga. Sedan dess har emellertid&lt;br&gt;även tilläggsavgift, som bygger på ett annat synsätt, införts. Mina förslag in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att tilläggsavgiften får en alltmer framträdande roll när det gäller&lt;br&gt;avgiftsuttaget samtidigt som en fast avgift i princip alltid skall tas ut. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att det nuvarande maximibeloppet i stället betecknas grundavgift.&lt;br&gt;Grundavgiften bör, liksom hittills maximibeloppet, vara inkomstrelaterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om till vilken nivå den lägsta grundavgiften bör be-&lt;br&gt;stämmas kan olika lösningar tänkas. En lämplig utgångspunkt kan vara att&lt;br&gt;den minst skall motsvara ansökningsavgiften i ett tvistemål vid domstol, dvs.&lt;br&gt;350 kronor. De nu gällande reglerna utgår från ett grundbelopp som fastställs&lt;br&gt;för varje kalenderår (11 § RHL; 890kronor för år 1992). Enligt 12 § RHL&lt;br&gt;utgör maximibeloppet för samtliga rättssökande som har en årsinkomst som&lt;br&gt;inte överstiger två gånger basbeloppet (64400 kronor för år 1992) grundbe-&lt;br&gt;loppet, dvs. 890 kronor. Med stöd av Domstolsverkets föreskrifter på områ-&lt;br&gt;det (DVFS 1991:25, B29) sätts dock maximibeloppet generellt ned för dem&lt;br&gt;med lägst inkomster. Detta innebär att ingen avgift alls betalas i inkomstlä-&lt;br&gt;gen upp till ett basbelopp (32 200 kronor) och att avgiften sätts ned till 400&lt;br&gt;kronor i inkomstlägen mellan ett och ett och ett halvt basbelopp&lt;br&gt;(32 200 - 48 300 kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av flera skäl ändamålsenligt att i rättshjälpslagstiftningen behålla&lt;br&gt;den basbeloppsanknytning som återinfördes år 1988 (prop. 1987/88:73, bet.&lt;br&gt;1987/88:JuU21, rskr. 1987/88:193). Det basbelopp som beaktas i rättshjälp-&lt;br&gt;ssammanhang är det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärs (6 §&lt;br&gt;första stycket RHL). Av skäl som jag nyss var inne på bör också grundbelop-&lt;br&gt;pet behållas. Jag förordar mot denna bakgrund att grundavgiften för de&lt;br&gt;rättssökande som har en beräknad årsinkomst som inte överstiger ett och&lt;br&gt;ett halvt basbelopp, dvs. 48 300 kronor för år 1992, bestäms till hälften av&lt;br&gt;grundbeloppet. För år 1992 blir avgiften således, avrundad, 440 kronor. För&lt;br&gt;de rättssökande som har en inkomst över ett och ett halvt men inte två basbe-&lt;br&gt;lopp bör grundavgiften liksom i dag motsvara grundbeloppet, 890 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den beräknade årsinkomsten högre än två basbelopp bör grundavgiften, Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;liksom enligt de gällande reglerna, uppgå till grundbeloppet ökat med vissa&lt;br&gt;procentuella andelar av den beräknade årsinkomsten. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;förändringar jag föreslår beträffande tilläggsavgiften - jag återkommer strax&lt;br&gt;till detta - anser jag inte att det finns skäl för att höja avgifterna i dessa in-&lt;br&gt;komstskikt. Grundavgifterna i mitt förslag motsvarar alltså helt det nuva-&lt;br&gt;rande maximibeloppet för rättssökande med årsinkomster över ett och ett&lt;br&gt;halvt basbelopp. Förslaget, som föranleder ändringar i bl.a. 12 § RHL, inne-&lt;br&gt;bär att grundavgift kommer att tas ut med lägst 440 kronor och högst med&lt;br&gt;drygt 11000 kronor. Jag återkommer strax till reglerna om nedsättning av&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver grundavgiften skall den rättssökande enligt mitt förslag betala till-&lt;br&gt;läggs avgift. Tilläggsavgiften bör bli en viktigare komponent i egenavgiftssy-&lt;br&gt;stemet än i dag. Det är främst med tilläggsavgiften som man kan påverka de&lt;br&gt;rättssökandes kostnadsmedvetande. Den bör relateras dels - som i dag - till&lt;br&gt;kostnaderna i ärendet, dels till sökandens beräknade årsinkomst. Enligt nu-&lt;br&gt;varande regler utgår tilläggsavgift med tio procent, lika för alla, på den del&lt;br&gt;av biträdesersättningen som utgör ersättning för arbete. För att få till stånd&lt;br&gt;ett högre kostnadsmedvetande bör tilläggsavgiften beräknas på samtliga de&lt;br&gt;kostnader som utgör rättshjälpskostnader enligt 9 § andra stycket RHL, dvs.&lt;br&gt;för bl.a. ersättning till biträde, kostnader för utredning, bevisning och instäl-&lt;br&gt;lelse. Även ersättning till bodelningsförrättare och medlare kommer därmed&lt;br&gt;att omfattas av tilläggsavgiftssystemet. Med den nuvarande ADB-hante-&lt;br&gt;ringen av rättshjälpsärenden torde förslaget inte medföra alltför komplice-&lt;br&gt;rade förfaranden för beräkning och uppbörd av tilläggsavgiften eller annan&lt;br&gt;alltför komplicerad administration. Vid överläggningarna framförde företrä-&lt;br&gt;dare för Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer uppfatt-&lt;br&gt;ningen att tilläggsavgift inte borde tas ut i indispositiva mål eller i vart fall&lt;br&gt;inte borde omfatta kostnader för bevisning. Detta motiverades bl.a. med&lt;br&gt;rättssäkerhetsskäl och med att kostnadsmedvetandet har en annan innebörd&lt;br&gt;i dessa mål. Från andra håll menade man att det inte fanns anledning att&lt;br&gt;särbehandla de indispositiva målen. I övrigt restes inga invändningar mot&lt;br&gt;utkastets förslag i denna del även om man från advokatsamfundets sida påta-&lt;br&gt;lat risken för att förslaget kan medföra ökat krångel vid avräkningsförfaran-&lt;br&gt;det. Jag anser att systemet bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag utgår tilläggsavgift först sedan biträdets ersättning för arbete översti-&lt;br&gt;git en femtedel av basbeloppet (ca 6 400 kronor för 1992) eller rättshjälpsav-&lt;br&gt;giften, om denna är högre. Enligt min mening bör tilläggsavgiften utgå redan&lt;br&gt;vid en lägre kostnadsnivå. En möjlighet kan vara att ta ut tilläggsavgift så&lt;br&gt;snart någon kostnad uppkommer. Effekterna av en sådan ordning torde&lt;br&gt;dock endast bli marginella i de billigaste ärendena samtidigt som det finns&lt;br&gt;en risk för ökade administrationskostnader. Därför finner jag det ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ha kvar en nedre gräns. Vid överläggningarna i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet gjordes ingen erinran mot att den nedre gränsen bestäms till ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar hälften av det nuvarande, dvs. en tiondel av basbeloppet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 3 220 kronor. Det blir också mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör - till skillnad från idag - principen vara att samtliga rättshjälps- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;tagare skall bidra till kostnaderna genom att betala tilläggsavgift. Undantag&lt;br&gt;bör endast göras för dem som har en beräknad årsinkomst under ett basbe-&lt;br&gt;lopp, 32200 kronor för år 1992.1 de lägsta inkomstlägena bör vidare endast&lt;br&gt;en mindre andel av kostnaderna betalas av sökanden i form av tilläggsavgift,&lt;br&gt;medan det är rimligt att den som har högre inkomster bör betala en större&lt;br&gt;andel. I det föreslagna systemet blir det alltså kombinationen av reglerna om&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift som kan sägas spegla den rättssökandes betal-&lt;br&gt;ningsförmåga. Jag föreslår att rättshjälpstagaren skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;med tio procent av kostnaderna om årsinkomsten uppgår till ett men inte&lt;br&gt;tre basbelopp, tjugo procent om årsinkomsten uppgår till tre men inte fem&lt;br&gt;basbelopp och med trettio procent om årsinkomsten överstiger fem basbe-&lt;br&gt;lopp. Mitt förslag är detsamma som i utkastet, varemot inga invändningar&lt;br&gt;restes vid överläggningarna i Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften får naturligtvis inte medföra att rättshjälpskostnaderna&lt;br&gt;blir så höga att kostnaderna i praktiken gör det omöjligt för den som har&lt;br&gt;beviljats rättshjälp att hävda sin rätt. Av detta skäl bör det även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis finnas ett tak för avgiften. Ett annat skäl för att behålla ett sådant&lt;br&gt;tak är att den rättssökande skall kunna förutse vilka rättshjälpskostnader&lt;br&gt;han eller hon riskerar att få betala. Enligt gällande regler kan tilläggsavgiften&lt;br&gt;högst uppgå till ett belopp som motsvarar det dubbla maximibeloppet. I ut-&lt;br&gt;kastet till lagrådsremiss föreslogs att den nivån höjs och att taket för tilläggs-&lt;br&gt;avgiften sätts till tre gånger grundavgiften. Vid överläggningarna i Justitiede-&lt;br&gt;partementet har några ansett att taket kan sättas högre än så, exempelvis till&lt;br&gt;fem gånger grundavgiften. Jag tycker emellertid att den i utkastet föreslagna&lt;br&gt;nivån, tre gånger grundavgiften, är mera rimlig, åtminstone till dess det nya&lt;br&gt;systemet har prövats i praktiken en tid. En ytterligare höjning skulle för öv-&lt;br&gt;rigt knappast medföra några större besparingar för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av rättshjälpsärendena på familjerättens område gäller gemen-&lt;br&gt;sam ansökan om äktenskapsskillnad. På området finns en s.k. saktaxa (jfr&lt;br&gt;avsnitt 2.9). Enligt den nu gällande taxan (DVFS 1991:18, B33) utgår biträ-&lt;br&gt;desersättning i normalfallet med 2580 kronor i s.k. direktdömda mål och&lt;br&gt;med 4 280 kronor i s.k. betänketidsmål. Detta innebär att ersättningen i be-&lt;br&gt;tänketidsmålen överstiger den nedre gräns för tilläggsavgift som jag föror-&lt;br&gt;dar. I utkastet föreslogs en regel om att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva att tilläggsavgift inte skall utgå i fråga&lt;br&gt;om visst slag av ärenden. I första hand avsågs därvid mål för vilka s.k. sak-&lt;br&gt;taxa gäller. Vid överläggningarna i Justitiedepartementet har förslaget till-&lt;br&gt;styrkts från ett håll och avstyrkts från ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan det finnas en risk för ökad administration i betän-&lt;br&gt;ketidsärendena på grund av att dessa kommer att omfattas av bestämmelsen&lt;br&gt;om tilläggsavgift. Detta framstår som otillfredsställande eftersom den rätts-&lt;br&gt;sökande i praktiken inte kan påverka dessa taxereglerade kostnader. Jag är&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av att taxebeloppen årligen ändras inte beredd att föreslå&lt;br&gt;att alla ärenden som omfattas av saktaxa skall undantas från tilläggsavgift. I&lt;br&gt;stället föreslår jag, i enlighet med förslaget i utkastet, att det i 14 a § införs&lt;br&gt;ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer att meddela föreskrifter som medger undantag från bestämmelsen Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;om tilläggsavgift i fråga om vissa slags ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning och befrielse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utkastet föreslogs att den generella möjlighet till nedsättning av maximibe-&lt;br&gt;loppet som medges enligt nuvarande regler (12 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen RHL) - och som enligt Domstolsverkets föreskrifter innebär att&lt;br&gt;rättssökande i de lägre inkomstskikten aldrig betalar någon rättshjälpsav-&lt;br&gt;gift - helt skall tas bort. Det finns också enligt nuvarande regler viss möjlig-&lt;br&gt;het att befrias helt eller delvis från tilläggsavgift (14 b §). Den regeln är annor-&lt;br&gt;lunda utformad än den nyss nämnda nedsättningsregeln eftersom den ankny-&lt;br&gt;ter till betalningsförmågan i det enskilda fallet. Bestämmelsen medger såle-&lt;br&gt;des inte att det - i förordning eller myndighetsföreskrifter - lämnas generellt&lt;br&gt;verkande föreskrifter om befrielse. I det utkast som diskuterades vid över-&lt;br&gt;läggningarna i Justitiedepartementet föreslogs att regeln i 14 b § skulle behål-&lt;br&gt;las och att tillämpningsområdet skulle utvidgas till att också avse grundavgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningarna i Justitiedepartementet menade några att möjlighe-&lt;br&gt;ten till nedsättning enligt 12 § bör behållas. Domstolsverket befarade att för-&lt;br&gt;slaget skulle kunna leda till ökad användning av jämkningsmöjligheten en-&lt;br&gt;ligt bestämmelsen i 14 b §. Enligt Föreningen jurister vid Sveriges allmänna&lt;br&gt;advokatbyråer medför den föreslagna ordningen problem eftersom den in-&lt;br&gt;nebär att en advokat som beviljar allmän rättshjälp inte längre kan sätta ned&lt;br&gt;grundavgiften utan är hänvisad till att för klientens räkning särskilt ansöka&lt;br&gt;om befrielse från avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den framförda kritiken är jag inte beredd att avvika från förslaget i&lt;br&gt;utkastet. Ett väsentlig inslag i det ändrade avgiftssystem jag föreslår är att&lt;br&gt;det alltid skall utgå en avgift för den allmänna rättshjälpen. Härav följer en-&lt;br&gt;ligt min mening mer eller mindre automatiskt att det inte längre bör vara&lt;br&gt;möjligt att generellt sätta ned avgifterna i vissa inkomstskikt. Jag är samti-&lt;br&gt;digt inte beredd att helt stänga dörren för alla jämkningsmöjligheter. Någon&lt;br&gt;form av nedsättningsregler måste behållas. Enligt min mening är det därvid&lt;br&gt;naturligt att knyta an till den reglering som redan finns i 14b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att regeln är avsedd att tillämpas med betydande re-&lt;br&gt;striktivitet, vilket framgår av dess utformning. Ett tydligt exempel då befri-&lt;br&gt;else kan komma i fråga och som också nämndes i utkastet är när den rättssö-&lt;br&gt;kande är ett barn som helt saknar egen inkomst och som inte heller har nå-&lt;br&gt;gon egen förmögenhet. Bestämmelsen är däremot inte avsedd att generellt&lt;br&gt;tillämpas på rättssökande som har mycket låga eller saknar egna inkomster.&lt;br&gt;Om detta varit avsikten hade jag naturligtvis förordat att nedsättningsregeln&lt;br&gt;i 12 § första stycket RHL skulle behållas för dessa kategorier. Jag är således&lt;br&gt;medveten om att mitt förslag i denna del - som också påpekades vid över-&lt;br&gt;läggningarna - får till följd att kostnaderna för den allmänna rättshjälpen&lt;br&gt;i vissa fall i praktiken kan komma att få bäras av kommunerna i form av&lt;br&gt;socialbidrag. Det rör sig emellertid inte om några stora belopp. Mitt förslag&lt;br&gt;om att avskaffa nedsättningsregeln i 12 § första stycket RHL kan beräknas&lt;br&gt;medföra besparingar på rättshjälpsanslaget i storleksordningen sex miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. En så begränsad övervältringseffekt måste rimligen kunna godtas.&lt;br&gt;Det är för övrigt knappast troligt att hela detta belopp skulle leda till en be-&lt;br&gt;lastning på kommunerna i form av socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår inga ändringar i 15 § RHL om att avgifterna skall jämkas om&lt;br&gt;inkomsten ändras under ärendets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att avskaffa begreppet maximibelopp och införa begreppet grund-&lt;br&gt;avgift i RHL påverkar också innebörden av begreppet rättshjälpsavgift. Mitt&lt;br&gt;förslag innebär att begreppet rättshjälpsavgift kommer att bestå av två delar,&lt;br&gt;dels grundavgift, dels tilläggsavgift. Enligt de nuvarande reglerna omfattar&lt;br&gt;termen rättshjälpsavgift inte tilläggsavgiften. Domstolsverket har under&lt;br&gt;ärendets beredning föreslagit att begreppet rättshjälpsavgift slopas helt. Jag&lt;br&gt;är inte främmande för den tanken men förordar, på skäl som jag nyss redovi-&lt;br&gt;sat, en viss återhållsamhet när det gäller mer omfattande förändringar i fråga&lt;br&gt;om begreppen i RHL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär inte några ändringar när det gäller beräkningen av&lt;br&gt;den rättssökandes årsinkomst. Även i fortsättningen får hänsyn tas till för-&lt;br&gt;sörjningsbörda, skuldsättning och förmögenhet i enlighet med bestämmel-&lt;br&gt;sen i 13 § RHL. Jag föreslår inte heller någon sänkning av inkomstgränsen&lt;br&gt;för rätt till allmän rättshjälp. Med den konstruktion av egenavgiftssystemet&lt;br&gt;som jag förordar anser jag att den kan behållas vid den nuvarande nivån,&lt;br&gt;dvs. sju gånger basbeloppet (225 400 kronor för år 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta mål och ärenden beviljas allmän rättshjälp med biträdesförord-&lt;br&gt;nande. I flertalet av dessa mål och ärenden utgör biträdesersättningen den&lt;br&gt;helt dominerande delen av kostnaderna för rättshjälpen. För att förslaget&lt;br&gt;skall leda till en ökad kostnadsmedvetenhet är det väsentligt att den rättssö-&lt;br&gt;kande betalar tilläggsavgift avseende biträdets ersättning för arbete, utlägg&lt;br&gt;och tidsspillan fortlöpande till biträdet och inte först sedan ärendet avslutats.&lt;br&gt;Biträdet får enligt de nuvarande reglerna begära förskott på tilläggsavgiften&lt;br&gt;med skäligt belopp (27 § andra stycket RHL). Denna möjlighet utnyttjas av&lt;br&gt;olika skäl inte i någon större utsträckning. Det kan därför vara lämpligt att&lt;br&gt;det i lagtexten klart sägs ut att biträdet bör kräva betalning i form av tilläggs-&lt;br&gt;avgift allteftersom kostnader för uppdraget uppkommer. En sådan ordning&lt;br&gt;torde också främja biträdets eget kostnadsmedvetande. Jag förordar således&lt;br&gt;inte någon tvingande regel utan anser att det bör kunna överlåtas på rätts-&lt;br&gt;hjälpsbiträdet att avgöra hur han skall tillämpa regeln i det enskilda fallet. I&lt;br&gt;övriga fall skall tilläggsavgiften betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen, bilaga 5, framgår hur mycket den rättssökande skall betala i&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift enligt det föreslagna systemet. I tabellen har&lt;br&gt;också avgiftsskyldigheten enligt det nuvarande systemet tagits med. Man&lt;br&gt;måste dock komma ihåg att beloppen inte är direkt jämförbara, vilket beror&lt;br&gt;på att ärendekostnaderna enligt det nuvarande systemet endast tar hänsyn&lt;br&gt;till kostnader avseende biträdets ersättning för arbete, medan avgifterna en-&lt;br&gt;ligt det nya systemet har beräknats med utgångspunkt i samtliga rättshjälps-&lt;br&gt;kostnader enligt 9 § andra stycket RHL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna avgiftssystemet innebär sålunda att den rättssökande skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidra till en större del av kostnaderna ju dyrare ärendet blir och att den som Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;har en högre beräknad årsinkomst skall bidra med mera än den som har en&lt;br&gt;lägre inkomst. I samband med att rättshjälp beviljas skall den rättssökande&lt;br&gt;få besked om efter vilken procentsats tilläggsavgiften skall beräknas samt det&lt;br&gt;högsta beloppet för tilläggsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till ändringar i avgiftssystemet föranleder ändringar i 11, 12,&lt;br&gt;14-15, 17, 18, 27, 28, 30, 31, 31b, 32, 34 och 47§§ RHL samt i 31 kap. 1§&lt;br&gt;rättegångsbalken (RB) och i 23 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kom-&lt;br&gt;munerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna vid krig eller krigs-&lt;br&gt;fara m.m. Lagtexten i 14 a § har justerats med anledning av påpekanden vid&lt;br&gt;överläggningarna. Vissa andra justeringar har också gjorts i förhållande till&lt;br&gt;utkastets lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Rättshjälp åt misstänkt i brottmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mitt förslag om ändringar i egenavgiftssystemet föranle-&lt;br&gt;der en följdändring i 31 kap. 1 § RB rörande den tilltalades återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Därtill föreslås en skärpning. Den innebär att det&lt;br&gt;högsta belopp som den tilltalade är skyldig att återbetala skall mot-&lt;br&gt;svara, inte bara den för honom gällande grundavgiften vid allmän&lt;br&gt;rättshjälp, utan också den tilläggsavgift som skulle ha gällt för honom.&lt;br&gt;I övrigt behålls reglerna om rättshjälp åt misstänkt i brottmål i sak&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Förslaget har kommenterats&lt;br&gt;endast av några få. Av dem som särskilt yttrat sig har någon invänt bl.a. att&lt;br&gt;förslaget om att beakta tilläggsavgiften medför ökade arbetsinsatser för&lt;br&gt;domstolarna medan några andra påpekar att kostnadsmedvetandet inte kan&lt;br&gt;styras i brottmål. Från ett håll tillstyrks förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om rätten till offentlig försvarare ändra-&lt;br&gt;des den 1 januari 1984. Syftet med förändringen var att få till stånd en mer&lt;br&gt;restriktiv prövning vid förordnande av offentliga försvarare. De ändrade&lt;br&gt;reglerna ledde åtminstone för en tid till att kostnadsutvecklingen dämpades.&lt;br&gt;Därefter har en mer generös praxis utvecklat sig. Riksrevisionsverket förkla-&lt;br&gt;rar de ökade kostnaderna för rättshjälp åt misstänkt i brottmål bl.a. med att&lt;br&gt;antalet brottmål har ökat samtidigt som de torde ha blivit mera komplice-&lt;br&gt;rade. De ändrade häktningsreglerna har också medfört ökade kostnader.&lt;br&gt;Enligt Riksrevisionsverket kan dock kostnadsökningen under åren&lt;br&gt;1986 -1990 till största delen, 52 procent, förklaras av förändringen av tim-&lt;br&gt;kostnadsnormen. Jag återkommer strax till timkostnadsnormen och den s.k.&lt;br&gt;brottmålstaxans utformning (avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande mål är att rättsväsendets resurser skall användas där de&lt;br&gt;bäst behövs. När det gäller reglerna i rättegångsbalken (RB) om rätten till&lt;br&gt;offentlig försvarare anser jag att den nuvarande utformningen är ändamåls-&lt;br&gt;enlig och svarar mot rättssäkerhetens krav. Jag är därför inte beredd att före-&lt;br&gt;slå några förändringar i rätten till offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tilltalad i brottmål och har en årsinkomst som inte överstiger&lt;br&gt;tre gånger basbeloppet, 96 600 kronor för år 1992, kan också beviljas rätts-&lt;br&gt;hjälp i brottmål enligt 36 § RHL. Det innebär att den tilltalade kan få ersätt-&lt;br&gt;ning bl.a. för kostnader för bevisning och för resa och uppehälle i samband&lt;br&gt;med rättegången. En ytterligare förutsättning för sådan rättshjälp är att den&lt;br&gt;sökande själv inte kan antas svara för de kostnader som ersätts genom rätts-&lt;br&gt;hjälpen. Den nuvarande regeln är mycket restriktivt utformad och ger inte&lt;br&gt;utrymme för förändringar i kostnadsdämpande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande behöver inte betala någon rättshjälpsavgift vid rätts-&lt;br&gt;hjälp i brottmål. Om han döms för brottet, är han emellertid enligt allmänna&lt;br&gt;regler för tilltalades återbetalningsskyldighet i princip skyldig att betala till-&lt;br&gt;baka till staten vad som har utgått av allmänna medel för hans försvar, bevis-&lt;br&gt;ning och rättshjälp i övrigt (31 kap. 1 § RB). Enligt 38 § första stycket RHL&lt;br&gt;gäller detta också beträffande vad som har betalats av staten med anledning&lt;br&gt;av att den tilltalade beviljats allmän rättshjälp. Hans betalningsskyldighet är&lt;br&gt;dock begränsad till vad som skulle ha varit hans maximibelopp för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften, om han hade beviljats allmän rättshjälp. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att någon avgift motsvarande tilläggsavgiften inte utgår i brottmål. Om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten understiger ett visst belopp, 250 kronor, skall någon&lt;br&gt;ersättningsskyldighet inte åläggas. Den tilltalades återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;får alltid jämkas eller efterges, om det finns skäl till det med hänsyn till hans&lt;br&gt;brottslighet eller hans personliga eller ekonomiska förhållanden. Detta inne-&lt;br&gt;bär att en tilltalad som har en beräknad årsinkomst större än 225 400 kronor,&lt;br&gt;i princip alltid är skyldig att betala till staten hela kostnaden för sitt försvar,&lt;br&gt;om han döms för brottet. Om den tilltalade frikänns i brottmålet, skall han&lt;br&gt;i princip inte betala någon avgift för rättshjälpen. Han är i stället berättigad&lt;br&gt;till ersättning av staten för de kostnader som han kan ha haft för rättegången.&lt;br&gt;För budgetåret 1990/91 återbetalades på hela rättshjälpsområdet endast ca&lt;br&gt;30 miljoner kronor till staten, dvs. ca fem procent av de totala rättshjälps-&lt;br&gt;kostnaderna. Merparten avsåg ålagd återbetalningsskyldighet enligt reg-&lt;br&gt;lerna om rättshjälp åt misstänkt i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.5 hai jag föreslagit ett nytt avgiftssystem på den allmänna rätts-&lt;br&gt;hjälpens område. Eftersom begreppet maximibelopp utmönstras ur lagstift-&lt;br&gt;ningen måste en följdändring göras i bestämmelserna i 31 kap. 1§ tredje&lt;br&gt;stycket RB. Den nya grundavgiften motsvarar i princip det gamla maximibe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet till lagrådsremiss föreslogs dessutom en skärpning av den tillta-&lt;br&gt;lades återbetalningsskyldighet genom att det högsta belopp för återbetalning&lt;br&gt;som kan komma i fråga skall motsvara - inte bara den för den tilltalade gäl-&lt;br&gt;lande grundavgiften - utan också den för honom gällande tilläggsavgiften vid&lt;br&gt;allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningarna har olika meningar yppats från domstolshåll. En&lt;br&gt;domstol har tillstyrkt förslaget, medan vissa andra har haft invändningar.&lt;br&gt;Det har sagts att reglerna om den tilltalades återbetalningsskyldighet är till-&lt;br&gt;räckligt strama som de är och att förslaget om att beakta också tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten kommer att kräva ytterligare arbetsinsatser för domstolarnas vidkom-&lt;br&gt;mande. Man har också ifrågasatt förslaget mot bakgrund av att tilläggsavgif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens syfte - att främja kostnadsmedvetandet - inte kan göras gällande i brott-&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller invändningarna om att förslaget skulle leda till ökade ar-&lt;br&gt;betsinsatser för de dömande instanserna vill jag först framhålla att det blir&lt;br&gt;aktuellt med tilläggsavgift endast om kostnaderna överstiger en tiondel av&lt;br&gt;basbeloppet, dvs. 3 220 kronor för år 1992. Om den tilltalades beräknade&lt;br&gt;årsinkomst inte överstiger ett basbelopp, 32 200 kronor för år 1992, blir det&lt;br&gt;inte heller aktuellt med tilläggsavgift. Tillämpnings- föreskrifter och olika&lt;br&gt;tabeller (jfr 11 § andra stycket RHL) underlättar också beräkningarna. En-&lt;br&gt;ligt min mening är det rimligt att tilltalade i brottmål drabbas av samma&lt;br&gt;skärpning som jag nyss föreslagit för den som har förmånen av allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp. Det är närmast en rättvisefråga. Jag anser att förslaget i utkastet bör&lt;br&gt;genomföras och bestämmelsen i RB bör därför ändras så att den tilltalade&lt;br&gt;inte skall vara skyldig att betala mera än som motsvarar den för honom gäl-&lt;br&gt;lande grundavgiften och tilläggsavgiften. Någon motsvarande ändring när&lt;br&gt;det gäller regler om återbetalningsskyldighet i andra sammanhang, t.ex. en-&lt;br&gt;ligt 31 b § första stycket RHL, anser jag inte erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Rättshjälp genom offentligt biträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reglerna om rättshjälp genom offentligt biträde be-&lt;br&gt;hålls tills vidare oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet: Presumtionsregeln i 42 § RHL ändras på så sätt att rättshjälp ge-&lt;br&gt;nom offentligt biträde skall beviljas endast den som behöver sådant bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Förslaget tillstyrks eller lämnas&lt;br&gt;utan erinran. Från vissa håll ifrågasätts om förslaget leder till besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I 42 § RHL sägs bl.a. att rättshjälp genom of-&lt;br&gt;fentligt biträde skall beviljas, om det inte måste antas att behov av biträde&lt;br&gt;saknas. Regeln innebär att det i de ärenden som avses i 41 § föreligger en&lt;br&gt;presumtion för att sådan rättshjälp skall beviljas. Paragrafen erhöll sin nuva-&lt;br&gt;rande lydelse den 1 januari 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen angavs som förutsättning för att rättshjälp genom offentligt&lt;br&gt;biträde skulle beviljas att den som avsågs med åtgärden var i behov av bi-&lt;br&gt;träde för att kunna ta till vara sin rätt. Enligt uttalanden i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1972:132 s. 185) var det nödvändigt att en viss restriktivitet iakttogs vid be-&lt;br&gt;dömningen av biträdesbehovet i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna restriktiva inställning ändrades först när det gällde utlänningsären-&lt;br&gt;dena. Från den ljuli 1978 föreskrevs för dessa ärenden att rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde skulle beviljas, om det inte måste antas att behov av biträde&lt;br&gt;saknades. I samband med socialtjänstlagens tillkomst uttalades (prop.&lt;br&gt;1979/80:1 bil. 4, s. 87) bl.a. att det inte fanns någon anledning att i fråga om&lt;br&gt;förutsättningarna för förordnande av offentligt biträde göra åtskillnad mel-&lt;br&gt;lan olika typer av ärenden. Samma presumtionsregel som hade införts för&lt;br&gt;utlänningsärendenas del borde därför införas på hela området för rättshjälp&lt;br&gt;genom offentligt biträde. I detta lagstiftningsärende (jfr bet. 1980/81:SoU15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.5), liksom i lagstiftningsärendet (prop. 1987/88:73 s. 83 ff) poängterades&lt;br&gt;dock att den omständigheten att det infördes en generell presumtionsregel&lt;br&gt;inte kunde befria den som har att besluta om rättshjälp genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde från att göra en individuell prövning i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sistnämnda lagstiftningsärendet väcktes frågan om den nuvarande&lt;br&gt;presumtionsregeln skulle behållas för ärenden inom den sociala vårdlagstift-&lt;br&gt;ningen och utlänningslagstiftningen men ersättas med en regel om att förord-&lt;br&gt;nande skall ske endast när det finns ett faktiskt behov av sådant biträde i alla&lt;br&gt;övriga ärenden där offentligt biträde kan komma i fråga. Någon ändring av&lt;br&gt;bestämmelsen i 42 § RHL föreslogs dock inte. Skälen var bl.a. att den enhet-&lt;br&gt;liga presumtionsregeln hade införts relativt nyligen och att det ansågs vara&lt;br&gt;en fördel att ha en enhetlig regel för alla ärendekategorier. Departements-&lt;br&gt;chefen uttalade för egen del bl.a. att det inte hade riktats någon egentlig kri-&lt;br&gt;tik mot det sätt varpå presumtionsregeln hade tillämpats i praktiken och att&lt;br&gt;det därför saknades anledning till ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt biträde har knappast alls berörts av de åt-&lt;br&gt;stramningar som gjorts beträffande övriga rättshjälpsformer. Detta bör ses&lt;br&gt;mot bakgrund av att rättshjälp genom offentligt biträde uteslutande rör en-&lt;br&gt;skildas personliga rörelsefrihet eller kroppsliga integritet, dvs. ärenden som&lt;br&gt;ofta är av synnerligen ingripande betydelse för den enskilde. Jag är därför&lt;br&gt;för närvarande inte beredd att föreslå några ändringar av genomgripande&lt;br&gt;slag för dessa ärendekategorier, t.ex. när det gäller avgiftsbeläggning eller&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet togs frågan om presumtionsregelns utformning upp. Det konsta-&lt;br&gt;terades att den nuvarande regeln medger endast en begränsad behovspröv-&lt;br&gt;ning. Frågan som ställdes var om det bör införas ett större mått av behovs-&lt;br&gt;prövning och om detta kan ske utan att befogade rättsskyddsintressen träds&lt;br&gt;för när. Det föreslogs att presumtionsregeln i 42 § RHL ändras på så sätt att&lt;br&gt;rättshjälp genom offentligt biträde skall beviljas endast den som behöver så-&lt;br&gt;dant bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningarna i Justitiedepartementet bekräftades från domstols-&lt;br&gt;håll att det ibland förekommer slentrianmässiga förordnanden av offentliga&lt;br&gt;biträden. Dock ifrågasattes från flera håll om förslaget kommer att leda till&lt;br&gt;annat än marginella besparingar. Företrädare från Rättshjälpsnämnden be-&lt;br&gt;farade att förslaget bl.a. skulle kunna leda till ett ökat antal besvärsärenden.&lt;br&gt;Företrädare för Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden menade att&lt;br&gt;det finns andra möjligheter att åstadkomma reella besparingar på rättshjäl-&lt;br&gt;pen i ärenden enligt utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. I tidigare lagstiftningsärenden (bl.a.&lt;br&gt;prop. 1987/88:73) har som jag nyss redovisat klart uttalats att den nuvarande&lt;br&gt;generella presumtionsregeln inte befriar den som har att besluta om rätts-&lt;br&gt;hjälp genom offentligt biträde från skyldigheten att göra en individuell pröv-&lt;br&gt;ning i det enskilda fallet. Om regeln ändras och i stället utformas med en&lt;br&gt;omvänd presumtion, dvs. att biträde skall förordnas om det behövs, skulle i&lt;br&gt;och för sig den avsedda individuella prövningen bättre återge lagstiftarens&lt;br&gt;intentioner. Därmed skulle också de tillämpande myndigheterna få ett bättre&lt;br&gt;stöd för att underlåta förordnanden när bistånd genom offentligt biträde inte&lt;br&gt;behövs. Även om behovet av offentligt biträde kan variera mellan olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendetyper är det enligt min mening en fördel att ha kvar en enhetligt utfor-&lt;br&gt;mad regel för de olika ärendeslagen. Jag är därför inte beredd att förorda&lt;br&gt;skilda presumtionsregler. Jag vill här erinra om att en särskild utredare har&lt;br&gt;tillkallats för att göra en översyn av vissa delar av utlänningslagstiftningen&lt;br&gt;(Dir. 1992:51). Uppdraget berör också rättshjälpslagstiftningen. Redovis-&lt;br&gt;ning av uppdraget beräknas ske någon gång vid årsskiftet. Jag vill inte före-&lt;br&gt;gripa resultatet av den utredningen och är därför inte beredd att föreslå&lt;br&gt;några ändringar när det gäller reglerna om förordnande av offentligt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet diskuterades också om rätten till offentligt biträde även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör regleras i rättshjälpslagen och betalas från rättshjälpsanslaget.&lt;br&gt;Kanhända vore det lämpligare att reglera rätten till biträde direkt i den mate-&lt;br&gt;riella lagstiftning som det handlar om och kostnaderna hållas utanför rätts-&lt;br&gt;hjälpssystemet. En fördel med en ändrad ordning är att bestämmelserna -&lt;br&gt;t.ex. i fråga om beviljande och omfattning - bättre kan anpassas och utfor-&lt;br&gt;mas efter de specifika behov som gör sig gällande i de olika ärendekatego-&lt;br&gt;rierna. En sådan ordning kan också motverka generella urholkningar på&lt;br&gt;rättshjälpsområdet. När ändrade regler i annan lagstiftning gör att de sam-&lt;br&gt;lade rättshjälpskostnaderna stiger i höjden har erfarenhetsmässigt bespa-&lt;br&gt;ringskrav riktats mot rättshjälpsanslaget och särskilt drabbat den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpen. Detta är inte rimligt. Men också andra skäl som har att göra&lt;br&gt;med kostnadsansvar och kostnadskontroll talar för att rättshjälp genom of-&lt;br&gt;fentligt biträde inte alltid bör falla under rättshjälpslagstiftningen och betalas&lt;br&gt;med rättshjälpsmedel. Jag återkommer till denna fråga senare (avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Rådgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om rättshjälp genom rådgivning behålls i hu-&lt;br&gt;vudsak oförändrade. Förslaget om ett ändrat avgiftssystem föranleder&lt;br&gt;dock vissa följdändringar i 47 § RHL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Från ett håll riktas kritik mot&lt;br&gt;att förslaget medför att eftergift av rådgivningsavgiften inte längre kan med-&lt;br&gt;ges. Från ett annat håll påtalas en lagteknisk justering. I övrigt lämnas försla-&lt;br&gt;get utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rådgivning kan lämnas under högst en timme av&lt;br&gt;advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå (46-48§§ RHL). Den står&lt;br&gt;öppen för alla och kan lämnas i de allra flesta rättsliga angelägenheter. Råd-&lt;br&gt;givningen kan sålunda lämnas inom tillämpningsområdet för samtliga rätts-&lt;br&gt;hjälpsformer. Ersättning för rådgivning sker mot en fast avgift som för varje&lt;br&gt;påbörjad kvart motsvarar en fjärdedel av grundbeloppet för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten (890 kronor för 1992). Avgiften får sättas ned så att den inte överstiger&lt;br&gt;det maximibelopp för rättshjälpsavgiften som skulle ha fastställts om allmän&lt;br&gt;rättshjälp hade beviljats. Beviljas allmän rättshjälp efter rådgivning, skall&lt;br&gt;kostnaden för rådgivningen anses som en kostnad för den allmänna rättshjäl-&lt;br&gt;pen. Betalning av rådgivningsavgift skall anses som betalning på rättshjälps-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften. Den som meddelar rådgivning beslutar också om rådgivningsavgif- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har för år 1992 föreskrivit (DVFS 1991:25, B29) att råd-&lt;br&gt;givningsavgiften får efterges om sökandens beräknade årsinkomst inte upp-&lt;br&gt;går till ett basbelopp och att rådgivningsavgiften får sättas ned till 400 kronor&lt;br&gt;om sökandens årsinkomst uppgår till ett men inte ett och ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att rådgivningsinstitutet är smidigt integrerat med de övriga&lt;br&gt;rättshjälpsformerna enligt RHL. Det måste dock konstateras att rådgiv-&lt;br&gt;ningen inte har fått den betydelsefulla funktion som avsågs vid rättshjälpssy-&lt;br&gt;stemets införande, nämligen att verka preventivt genom att bl.a. förhindra&lt;br&gt;processer. Riksrevisionsverket konstaterar i sin rapport (s.29) att antalet&lt;br&gt;rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna blivit färre under de senaste&lt;br&gt;tre åren. Statens kostnader för rådgivning, som är förhållandevis blyg-&lt;br&gt;samma, har dock fördubblats under perioden 1986 -1990. Kostnaderna hän-&lt;br&gt;för sig i princip endast till de rådgivningar där rådgivningsavgiften satts ned&lt;br&gt;eller eftergivits. En del av kostnadsökningarna kan förklaras med att rådgiv-&lt;br&gt;ningsavgiften år 1988 kopplades till grundbeloppet för rättshjälpsavgiften,&lt;br&gt;och en annan del beror på höjda advokatkostnader och mervärdesskatt.&lt;br&gt;Samtidigt förutsattes grundbeloppet vara lika stort som den timkostnads-&lt;br&gt;norm som tillämpas när taxan för gemensam ansökan om äktenskapsskillnad&lt;br&gt;bestäms (prop. 1987/88:73 s. 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket menar att rådgivning borde kunna utnyttjas i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag, bl.a. som ett alternativ till allmän rättshjälp i vissa&lt;br&gt;ärendetyper på familjerättens område. Som jag redan påpekat (avsnitt 2.4)&lt;br&gt;är jag för närvarande inte beredd att föreslå några ändringar i rätten till all-&lt;br&gt;män rättshjälp på familjerättens område. Jag är inte heller i övrigt beredd&lt;br&gt;att föreslå några ändringar när det gäller rådgivningsinstitutet. Detta beror&lt;br&gt;framför allt på det förslag om en avveckling av de allmänna advokatbyråerna&lt;br&gt;som för närvarande remissbehandlas (jfr avsnitt 2.9). Rådgivningsinstitutets&lt;br&gt;framtida utformning bör därför anstå till dess remissbehandlingen av prome-&lt;br&gt;morian om avveckling av byråerna är avslutad och slutlig ställning tagits till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i avsnitt 2.5 om ett nytt avgiftssystem föranleder vissa följd-&lt;br&gt;ändringar i 47 § RHL. Förslagen innebär att den generella möjligheten till&lt;br&gt;nedsättning och eftergift av rådgivningsavgiften med stöd av 12 § RHL för-&lt;br&gt;svinner. Detta kritiserades av företrädare från Föreningen jurister vid Sveri-&lt;br&gt;ges allmänna advokatbyråer vid överläggningarna i Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rådgivningsavgiften anser jag på samma sätt som när det&lt;br&gt;gäller erläggandet av grundavgift (avsnitt 2.5) att det är rimligt att det alltid&lt;br&gt;skall kosta att få tillgång till systemet. Rådgivningsavgift tas i normalfallet ut&lt;br&gt;med (för år 1992) 890 kronor per hel timme. Möjligheten att sätta ned avgif-&lt;br&gt;ten så att den inte överstiger den nya grundavgiften bör, i enlighet med för-&lt;br&gt;slaget i utkastet till lagrådsremiss, finnas kvar. Detta innebär att rådgivnings-&lt;br&gt;avgift som lägst kan tas ut med 440 kronor, eller med 110 kronor per påbör-&lt;br&gt;jad femtonminutersperiod. Det kan också erinras om att kostnaden för råd-&lt;br&gt;givningen enligt bestämmelsen i 47 § tredje stycket RHL skall anses som en&lt;br&gt;kostnad för den allmänna rättshjälpen, om rättshjälp beviljas efter rådgiv-&lt;br&gt;ning. I förhållande till förslaget i utkastet bör också en lagteknisk justering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras i den bestämmelsen. Det bör alltså framgå att erläggande av rådgiv- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;ningsavgift skall anses som betalning på grundavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Timkostnadsnormen och taxor på rättshjälpsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Timkostnadsnormen bör också i fortsättningen tills&lt;br&gt;vidare bestämmas av regeringen. Differentierade timkostnadsnormer&lt;br&gt;bör gälla för brottmål och tvistemål. Möjligheten att utvidga brott-&lt;br&gt;målstaxans tillämpningsområde bör övervägas. Den ändrade ord-&lt;br&gt;ningen kräver inga lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet överensstämmer med min bedömning. I utkastet föreslogs också&lt;br&gt;att termen timkostnadsnorm förs in i 22 § RHL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: De flesta har lämnat förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Några förordar en annan formulering av 22 § RHL än i utkas-&lt;br&gt;tet, medan advokatsamfundet avstyrker förslaget i den delen. Bl.a. Dom-&lt;br&gt;stolsverket ställer sig tveksamt till en utvidgning av brottmålstaxans tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Några förordar nya taxor på ytterligare områden. De flesta&lt;br&gt;har ingen invändning mot att timkostnadsnormen differentieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I förarbetena till RHL (prop. 1972:4 s. 273 ff)&lt;br&gt;förutsattes att ersättning till biträde och offentlig försvarare i betydande ut-&lt;br&gt;sträckning skulle regleras med hjälp av taxor. Bestämmelsen finns intagen i&lt;br&gt;22 § första stycket RHL. För närvarande finns två taxor på rättshjälpsområ-&lt;br&gt;det, en taxa för ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål i tingsrätt&lt;br&gt;och hovrätt, den s.k. brottmålstaxan, och en taxa för ersättning till biträde i&lt;br&gt;mål om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan, den s.k. äktenskaps-&lt;br&gt;skillnadstaxan. Enligt brottmålstaxan bestäms ersättningen efter förhand-&lt;br&gt;lingens längd, medan ersättningen enligt äktenskapsskillnadstaxan beräknas&lt;br&gt;i huvudsak efter en i taxan angiven summa för allt arbete i målet. Från och&lt;br&gt;med år 1988 baseras de båda taxorna på en gemensam timkostnadsnorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timkostnadsnormen grundas på självkostnaderna vid de allmänna advo-&lt;br&gt;katbyråerna. I praxis har timkostnadsnormen blivit normgivande vid be-&lt;br&gt;stämmande av biträdesersättning inom hela rättshjälpsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i november 1990 att återta den beslutanderätt be-&lt;br&gt;träffande bl.a. brottmålstaxan och äktenskapsskillnadstaxan som delegerats&lt;br&gt;till Domstolsverket. Anledningen var att regeringen i det då rådande sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska läget inte ville vara betagen möjligheten att kontrollera den&lt;br&gt;del av statens utgifter som består i ersättning till biträden i ärenden med all-&lt;br&gt;män rättshjälp och offentliga försvarare. Dessa förhållanden kvarstod också&lt;br&gt;förra året, men regeringens medverkan har när det gäller 1992 års taxor an-&lt;br&gt;setts kunna koncentreras till den för det ekonomiska utfallet viktigaste kom-&lt;br&gt;ponenten i taxesystemet, nämligen timkostnadsnormen. För närvarande gäl-&lt;br&gt;ler alltså att Domstolsverket fastställer taxorna på grundval av en timkost-&lt;br&gt;nadsnorm som beslutas av regeringen. Timkostnadsnormen för år 1992 har&lt;br&gt;bestämts till 712 kr exklusive mervärdesskatt (890 kr inklusive mervärdes-&lt;br&gt;skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående uppställning visar hur timkostnadsnormen förändrats un- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;der åren 1975-1991.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timkostnadsnorm&lt;br&gt;Brottmålstaxan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timkostnadsnorm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äktenskapsskillnadstaxan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660 (825 inklusive moms)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660 (825 inklusive moms)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nivån på timkostnadsnormen är viktig eftersom den inte bara ligger till&lt;br&gt;grund förbrottmåls- och äktenskapsskillnadstaxorna utan också har kommit&lt;br&gt;att få genomslag för biträdesersättningar inom hela rättshjälpsområdet och&lt;br&gt;på rättsskyddsförsäkringarnas område. För det allmännas del har normens&lt;br&gt;nivå en omedelbar effekt på rättshjälpsanslaget. Riksrevisionsverket anger i&lt;br&gt;sin rapport att timkostnadsnormens utveckling förklarar ungefär hälften av&lt;br&gt;hela kostnadsökningen på rättshjälpsanslaget. Riksrevisionsverket ifråga-&lt;br&gt;sätter timkostnadsnormens nuvarande konstruktion och anger ett par alter-&lt;br&gt;nativa beräkningssätt (rapporten s. 49 och 65 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen&lt;br&gt;är relativt komplicerade och förenade med en hel del svagheter. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets har även tidigare riktat invändningar mot metoden att basera&lt;br&gt;normen på självkostnaderna vid de allmänna advokatbyråerna (Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets rapport 1987:889 De allmänna advokatbyråerna). Även jag an-&lt;br&gt;ser att den nuvarande konstruktionen inte är anpassad till den utveckling&lt;br&gt;som skett på advokatområdet. Det är därför angeläget att överväga andra&lt;br&gt;lösningar. För dagen är jag dock inte beredd att ta slutlig ställning i frågan.&lt;br&gt;I promemorian (Ds 1992:51) De allmänna advokatbyråerna föreslås att sy-&lt;br&gt;stemet med allmänna advokatbyråer avvecklas. Om förslaget, som för när-&lt;br&gt;varande remissbehandlas, genomförs måste självfallet andra beräknings-&lt;br&gt;grunder för timkostnadsnormen bestämmas. I avvaktan på ett slutligt ställ-&lt;br&gt;ningstagande i bl.a den frågan bör regeringen tillsvidare bestämma timkost-&lt;br&gt;nadsnormen. Enligt min mening är regeringen därvid inte tvingad att enbart&lt;br&gt;utgå från självkostnaderna vid de allmänna advokatbyråerna. I förarbetena&lt;br&gt;till 1972 års rättshjälpsreform uttalades att självkostnaderna vid de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna torde få tillmätas stor betydelse när det gäller storleken på&lt;br&gt;timkostnadsnormen (prop. 1972:4 s. 278). Detta uttalande innebär inte att&lt;br&gt;självkostnaderna vid de allmänna advokatbyråerna behöver vara så utslags-&lt;br&gt;givande som de kommit att bli hittills. Det finns som jag ser det alltså - utan&lt;br&gt;att lagen behöver ändras för den skull - utrymme för att i kostnadsdämpande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktning göra en friare bedömning än den som kommit att utvecklas under&lt;br&gt;den tid Domstolsverket fastställt taxorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före år 1988 gällde olika timkostnadsnormer för brottmålstaxan resp, äk-&lt;br&gt;tenskapsskillnadstaxan. Differensen mellan normerna var ca 10 procent.&lt;br&gt;Anledningen till differentieringen var att undersökningar som Domstolsver-&lt;br&gt;ket gjort visade att ett brottmål för det juridiska ombudet drog ca 13-14&lt;br&gt;procent lägre kostnader än ett äktenskapsskillnadsärende. I samband med&lt;br&gt;att grundbeloppet infördes och samordnades med timkostnadsnormen i&lt;br&gt;rättshjälpslagstiftningen år 1988 (prop. 1987/88:73) övergav Domstolsverket&lt;br&gt;i förenklingssyfte differentieringen och bestämde i stället en gemensam tim-&lt;br&gt;kostnadsnorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något som tyder på att de av Domstolsverket genomförda&lt;br&gt;kostnadsberäkningarna inte längre äger giltighet. Vid överläggningarna i Ju-&lt;br&gt;stitiedepartementet fanns delade uppfattningar om huruvida timkostnads-&lt;br&gt;normen bör vara gemensam eller differentierad. De som förespråkade en&lt;br&gt;gemensam norm menade att en sådan är enkel och lätthanterlig. Det nuva-&lt;br&gt;rande statsfinansiella läget tillåter oss emellertid inte att behålla kostsamma&lt;br&gt;regler som främst tillkommit i förenklingssyfte. Jag förordar alltså i enlighet&lt;br&gt;med utkastet en ordning som innebär att differentierade timkostnadsnormer&lt;br&gt;återinförs. Regeringen bör därför enligt min mening se till att bestämma&lt;br&gt;olika timkostnadsnormer för brottmålstaxan resp, äktenskapsskillnads-&lt;br&gt;taxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning som utgår till målsägandebiträde bör självfallet ansluta till&lt;br&gt;timkostnadsnormen för brottmålstaxan. Vid överläggningarna i Justitiede-&lt;br&gt;partementet ifrågasatte bl.a. företrädare för Rättshjälpsmyndigheten om&lt;br&gt;inte också den ersättning som utgår till offentliga biträden borde följa tim-&lt;br&gt;kostnadsnormen för brottmålstaxan. Enligt min mening låter detta rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framfördes en idé om att differentiera timkostnadsnormen på så&lt;br&gt;sätt att en högre norm skulle tillämpas för advokater och en lägre för biträ-&lt;br&gt;dande jurister. Jag medger att det finns skäl som talar för en sådan differen-&lt;br&gt;tiering och att det i lämpligt sammanhang kan finnas anledning att se över&lt;br&gt;olika möjligheter att differentiera normen också i det hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade ordningen kräver i sig inga lagändringar. I utkastet föreslogs&lt;br&gt;att termen timkostnadsnorm införs i 22 § RHL. Advokatsamfundet har av-&lt;br&gt;styrkt förslaget. Att timkostnadsnormen är en av flera komponenter vid be-&lt;br&gt;stämmande av taxor på rättshjälpsområdet framgår redan av 22 § rättshjälps-&lt;br&gt;förordningen (1979:938). Jag anser inte att det är nödvändigt att lyfta fram&lt;br&gt;detta också i rättshjälpslagens bestämmelser. Jag föreslår därför inte någon&lt;br&gt;sådan lagteknisk justering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet togs också frågan om att utvidga området för brottmålstaxan&lt;br&gt;upp. Taxan gäller för brottmål med en tilltalad och en offentlig försvarare&lt;br&gt;och den är tillämplig också i hovrätt när den tilltalade i hovrätten biträds av&lt;br&gt;samma försvarare som i tingsrätten. Taxan gäller för mål där en eller flera&lt;br&gt;förhandlingar förekommit och där den sammanlagda förhandlingstiden i be-&lt;br&gt;rörd instans inte överstiger 3 timmar och 45 minuter. I utkastet ifrågasattes&lt;br&gt;om det kan finnas skäl att utsträcka taxetiden till exempelvis sex timmar, vil-&lt;br&gt;ket motsvarar en normal förhandlingsdag i rätten. En sådan ordning skulle&lt;br&gt;bl.a. underlätta kostnadskontrollen för domstolens del. Vid överläggning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna i Justitiedepartementet menade företrädaren för en domstol att en så-&lt;br&gt;dan ordning skulle vara utmärkt, medan bl.a. företrädare för Domstolsver-&lt;br&gt;ket, som redan gjort vissa preliminära undersökningar på området, uttryckte&lt;br&gt;viss tveksamhet till att utsträcka taxetiden. Jag avser att låta undersöka&lt;br&gt;denna fråga närmare. Jag vill påpeka att en sådan ändring - om den visar sig&lt;br&gt;möjlig och lämplig - inte kräver lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller taxor på familjerättens område vill jag för dagen inte för-&lt;br&gt;orda någon ändring. Det kan dock vara lämpligt att, som Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket är inne på, se över utgångspunkterna för beräkning av saktaxan och i&lt;br&gt;det sammanhanget undersöka om något ytterligare område, t.ex. mål och&lt;br&gt;ärenden om underhållsbidrag, kan lämpa sig för taxereglering. Vid överlägg-&lt;br&gt;ningarna uttrycktes från flera håll önskemål om att det borde undersökas om&lt;br&gt;inte också rättshjälpsärenden på utlänningslagstiftningens område lämpar&lt;br&gt;sig för taxeregleringen. Från något håll nämndes också möjligheten att taxe-&lt;br&gt;reglera rättshjälpsärenden inom den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen.&lt;br&gt;Även jag anser att detta bör undersökas närmare genom Domstolsverket&lt;br&gt;och Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Organisatoriska frågor, talerätt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vissa ändringar föreslås i RHL för att göra det möjligt&lt;br&gt;för regeringen att i framtiden låta Rättshjälpsmyndigheten ta över&lt;br&gt;Domstolsverkets uppgifter på rättshjälpsområdet. Det handlar bl.a.&lt;br&gt;om att fastställa taxor och besluta olika föreskrifter, att överklaga&lt;br&gt;rättshjälpsbeslut och att påkalla beslut om att allmän rättshjälp skall&lt;br&gt;upphöra enligt 34 §. En sådan ändring skulle medföra att det ansvar&lt;br&gt;för och den dispositionsrätt till anslaget Rättshjälpskostnader som i&lt;br&gt;dag finns hos Domstolsverket förs över till Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkastet: Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna i Justitiedepartementet: Förslaget har i princip lämnats&lt;br&gt;utan erinran. Domstolsverket avstyrker dock att Rättshjälpsmyndigheten&lt;br&gt;blir centralmyndighet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I en rättslig angelägenhet som anhängiggjorts vid&lt;br&gt;en domstol prövas frågan om beviljande av allmän rättshjälp av domstolen.&lt;br&gt;Det är också domstol som beviljar rättshjälp i brottmål. Det ankommer även&lt;br&gt;på den domstol som beviljat allmän rättshjälp att besluta om jämkning av&lt;br&gt;maximibeloppet för rättshjälpsavgiften och högsta belopp för tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten. Domstolen beslutar också om befrielse från tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp kan också beviljas av advokat eller biträdande jurist på&lt;br&gt;advokatbyrå. Detta gäller endast såvitt avser vissa rättsliga angelägenheter&lt;br&gt;inom familjerättens område. Jurist vid advokatbyrå får också meddela råd-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän rättshjälp inte beviljats vid advokatbyrå och är den rättsliga&lt;br&gt;angelägenheten inte anhängiggjord i domstol, prövas frågan om beviljan de&lt;br&gt;av allmän rättshjälp av Rättshjälpsmyndigheten. Domstolens befattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett rättshjälpsärende upphör i och med att den rättsliga angelägenheten&lt;br&gt;avgjorts. Det är då Rättshjälpsmyndigheten som står för de efterföljande åt-&lt;br&gt;gärderna. Det är alltså Rättshjälpsmyndigheten som fastställer de slutliga&lt;br&gt;avgifterna och gör avräkning bl.a. mellan den rättssökande och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa mål eller ärenden kan rättshjälp också lämnas genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde. Med vissa undantag fattas beslut i en sådan fråga av den myndighet&lt;br&gt;som handlägger målet eller ärendet. Ett stort antal av dessa rättshjälpsären-&lt;br&gt;den hanteras av Statens invandrarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har det övergripande ansvaret för rättshjälpen. Verket&lt;br&gt;fastställer taxor och vissa andra föreskrifter inom rättshjälpsområdet. Verket&lt;br&gt;för också talan mot beslut i fråga om rättshjälp och får påkalla att rättshjälp&lt;br&gt;skall upphöra (6,18 a, 22, 30, 40, 49 a och 49 b §§ RHL). Det är också Dom-&lt;br&gt;stolsverket som under regeringen har det samlade ansvaret för rättshjälps-&lt;br&gt;medlens användning och lämnar underlag för rättshjälpsanslagets utveckling&lt;br&gt;i sin anslagsframställning. Kostnader och intäkter för rättshjälpen redovisas&lt;br&gt;under ett särskilt förslagsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket är också central förvaltningsmyndighet i förhållande till&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten. Anslaget Rättshjälpsmyndigheten disponeras av&lt;br&gt;Domstolsverket. Verket har i sin tur delegerat budgetansvaret till Rätts-&lt;br&gt;hj älpsmy ndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpssystemet uppvisar i dag en mycket splittrad bild i ansvarshän-&lt;br&gt;seende. Det finns ett stort antal myndigheter som har roller inom systemet.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket uttalar i sin rapport (s. 67 f) kritik mot den nuvarande&lt;br&gt;organisationen och anser bl.a. att Domstolsverket bör få ett klart och enty-&lt;br&gt;digt ansvar för rättshjälpsmedlens användning och att ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan verket och Rättshjälpsmyndigheten bör klargöras. Enligt Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket bör också Statens invandrarverk få ta ansvaret för sin rätts-&lt;br&gt;hjälpsverksamhet och bära sina egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen i fråga om beviljande av rättshjälp fungerar i&lt;br&gt;huvudsak bra. Ansvaret för tillämpningen av rättshjälpslagens bestämmelser&lt;br&gt;är visserligen spritt på många händer. Att domstolarna själva får bevilja&lt;br&gt;rättshjälp i de mål de handlägger är emellertid en både rationell och rättssä-&lt;br&gt;ker ordning och detsamma gäller de fall där advokaterna själva får bevilja&lt;br&gt;rättshjälp. Det framstår inte heller som ändamålsenligt ur allmänhetens syn-&lt;br&gt;vinkel att ytterligare centralisera beslutanderätten. Några bärande skäl för&lt;br&gt;att ändra på den nuvarande ordningen i denna del finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som däremot kan ifrågasättas är om den nuvarande organisationen är&lt;br&gt;den lämpligaste för att garantera ett övergripande kostnadsansvar för rätts-&lt;br&gt;hjälpsmedlens användning. I första hand uppkommer då frågan om Dom-&lt;br&gt;stolsverkets respektive Rättshjälpsmyndighetens roller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Domstolsverkets uppgifter på rättshjälpsområdet har behand-&lt;br&gt;lats i departementspromemorian (Ds 1992:38) Domstolsväsendet - Organi-&lt;br&gt;sation och administration i framtiden. Där föreslås att Rättshjälpsmyndighe-&lt;br&gt;ten helt skall frigöras från Domstolsverkets verksamhetsområde och att&lt;br&gt;myndigheten bör ta över verkets uppgifter att fastställa taxor och föreskrifter&lt;br&gt;i övrigt inom rättshjälpen. Detta skall ses i ljuset av att Domstolsverket en-&lt;br&gt;ligt promemorieförslaget skall avvecklas som central förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de organisatoriska åtgärder som föreslås i organisationspromemo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rian skulle de fördelarna uppnås att Rättshjälpsmyndigheten ges det övergri-&lt;br&gt;pande ansvaret för rättshjälpen. Dessutom skulle uppföljningsansvaret för&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen hamna hos den myndighet som har underlaget för&lt;br&gt;uppföljningen. Det finns därför starka skäl att genomföra en sådan ordning.&lt;br&gt;Vid överläggningarna i Justitiedepartementet har bl.a. Rättshjälpsmyndig-&lt;br&gt;heten tillstyrkt förslaget, medan Domstolsverket har avstyrkt detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del menar jag att slutlig ställning inte bör tas innan remissbehand-&lt;br&gt;lingen av organisationspromemorian har avslutats. Redan nu bör emellertid&lt;br&gt;en lagteknisk justering ske i 6, 18 a, 22, 30 och 40 §§ RHL för att ge rege-&lt;br&gt;ringen större utrymme att välja till vilken myndighet uppgifterna skall dele-&lt;br&gt;geras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets uppgifter enligt RHL innefattar också som redan nämnts&lt;br&gt;rätt att föra talan mot beslut i fråga om rättshjälp och att påkalla beslut om&lt;br&gt;att rättshjälp skall upphöra. Domstolsverket bevakar alltså statens intressen&lt;br&gt;i beslut som fattas av domstol eller av Rättshjälpsmyndigheten. Verket har&lt;br&gt;också rätt att föra talan till förmån för enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas möjlighet att överklaga rättshjälpsfrågor var begränsad&lt;br&gt;fram till den 1 juli 1979 då Domstolsverket i sin egenskap av central tillsyns-&lt;br&gt;myndighet fick sådan talerätt (49 a § RHL; prop. 1978/79:90, bet.&lt;br&gt;1978/79:JuU30, rskr. 1978/79:105). Domstolsverkets talerätt utvidgades yt-&lt;br&gt;terligare år 1982 då det fick behörighet att påkalla beslut om att rättshjälp&lt;br&gt;skall upphöra enligt bestämmelserna i 34 § RHL (49 b § RHL; prop.&lt;br&gt;1981/82:28, bet. 1981/82:JuU52, rskr. 1981/82:320).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket utför också en rad andra uppgifter på rättshjälpsområdet,&lt;br&gt;t.ex. att sprida information, avge förklaringar, genmälen och yttranden.&lt;br&gt;Även utanför rättshjälpsområdet begärs yttranden i frågor som rör ersätt-&lt;br&gt;ningar som utgått av allmänna medel. Verket har i en skrivelse till Justitiede-&lt;br&gt;partementet begärt att få partsställning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I organisationspromemorian behandlas också frågan om Domstolsverkets&lt;br&gt;talerätt enligt RHL. Med hänvisning till att rättshjälpslagstiftningen för när-&lt;br&gt;varande är föremål för en översyn redovisas dock inget ställningstagande till&lt;br&gt;frågan om vem som i framtiden bör utöva talerätten. Det anförs dock att den&lt;br&gt;måste ligga på en annan myndighet än den som beviljar rättshjälp, men att&lt;br&gt;den inte med någon nödvändighet behöver ligga på en centralmyndighet&lt;br&gt;inom domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Rättshjälpsmyndigheten skulle ta över Domstolsverkets administra-&lt;br&gt;tiva funktioner är det naturligt att Rättshjälpsmyndigheten också tar över&lt;br&gt;Domstolsverkets uppgifter när det gäller behörigheten att föra talan mot be-&lt;br&gt;slut på rättshjälpens område och att påkalla beslut om att rättshjälp skall&lt;br&gt;upphöra. Därmed skulle Rättshjälpsmyndigheten få ett sådant övergripande&lt;br&gt;och samlat ansvar för rättshjälpsmedlens användning, som torde vara en för-&lt;br&gt;utsättning för att uppnå och främja kostnadskontrollen och en enhetlig till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten kan givetvis inte överta Domstolsverkets uppgift&lt;br&gt;att överklaga myndighetens egna beslut. Frågan är dock om det är nödvän-&lt;br&gt;digt att behålla någon särskild talerätt mot Rättshjälpsmyndighetens egna&lt;br&gt;beslut vid sidan av den talerätt som Justitiekanslern redan har enligt sin in-&lt;br&gt;struktion (2 § förordningen 1975:1345 med instruktion för Justitiekanslern).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller Domstolsverkets behörighet att påkalla beslut om rätts-&lt;br&gt;hjälpens upphörande enligt 34 § RHL. Mycket talar för att det skulle räcka&lt;br&gt;med att Justitiekanslern har denna uppgift. Domstolsverket har vid över-&lt;br&gt;läggningarna i Justitiedepartementet ifrågasatt detta medan Justitiekans-&lt;br&gt;lern, som beretts tillfälle att lämna synpunkter på utkastet till lagrådsremiss,&lt;br&gt;inte har haft några erinringar. Emellertid ses Justitiekanslerns arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter för närvarande över av en särskild utredare (Ju 1991:8; Dir. 1991:110).&lt;br&gt;Mot denna bakgrund bör för dagen ingen slutlig ställning tas när det gäller&lt;br&gt;förändringar i Domstolsverkets talerätt enligt RHL. Jag förordar dock&lt;br&gt;samma lagstiftningstekniska justering som när det gäller Domstolsverkets&lt;br&gt;uppgifter i övrigt, dvs. att det bör överlämnas åt regeringen att avgöra vilken&lt;br&gt;myndighet som skall utöva statens talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inskränker mig alltså för dagen till att föreslå en lagteknisk lösning&lt;br&gt;som gör det möjligt att senare - när resultatet av pågående utredningar och&lt;br&gt;remissbehandling föreligger - slutligt bestämma om rättshjälpens organisa-&lt;br&gt;toriska hemvist m.m. Det finns anledning att i budgetsammanhang åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med en redovisning av regeringens överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redan varit inne på frågan om att det är svårt för en myndighet att&lt;br&gt;påverka delar av ett anslag som inte hänför sig till det egna verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet eller ens till det ansvariga departementets verksamhetsområde (avsnitt&lt;br&gt;2.7). Sakligt ansvar och kostnadsansvar bör i möjligaste mån följas åt. I ut-&lt;br&gt;kastet nämndes möjligheten att från rättshjälpsanslaget avskilja den del som&lt;br&gt;hänför sig till Statens invandrarverk och låta invandrarverket självt bära an-&lt;br&gt;svaret för dessa kostnader. Vid överläggningarna i Justitiedepartementet till-&lt;br&gt;styrktes en sådan åtgärd från flera håll, bl.a. från invandrarverket. Invand-&lt;br&gt;rarverket och Utlänningsnämnden framförde dock att hänsyn också måste&lt;br&gt;tas till den verksamhet på området som utförs av andra, nämligen Utlän-&lt;br&gt;ningsnämnden, Polisen och regeringen. För egen del är jag tveksam till att&lt;br&gt;gå fram med särskilda lösningar för vissa verksamhetsområden. Jag är därför&lt;br&gt;för dagen inte beredd att förorda några sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att de av mig föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 mars&lt;br&gt;1993. Jag föreslår att tiden för ansökan om rättshjälp resp, tidpunkten för&lt;br&gt;förordnande av offentlig försvarare skall avgöra om de nya bestämmelserna,&lt;br&gt;utom ändringen i 9 a § RHL och de som gäller de organisatoriska förhållan-&lt;br&gt;dena och talerätten, skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket av övergångsbestämmelsen till avgiftsförordningen&lt;br&gt;(1992:191) gäller expeditionskungörelsens bestämmelser fortfarande i fråga&lt;br&gt;om framställningar som gjorts före ikraftträdandet - den 1 juli 1992 - i ären-&lt;br&gt;den upptagna i kungörelsens bilaga, avdelning II. I fall som omfattas av den&lt;br&gt;övergångsbestämmelsen föreslår jag att bestämmelsen i 9 a § skall gälla i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att övergångsbestämmelserna utformas i enlighet med vad&lt;br&gt;jag nu har sagt. Någon särskild övergångsbestämmelse krävs inte såvitt gäl-&lt;br&gt;ler ändringen i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna eller domstolarna vid krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mina förslag godtas, avser jag att senare för regeringen anmäla frågan&lt;br&gt;om de förordningsändringar, bl.a. ändringar i rättshjälpsförordningen&lt;br&gt;(1979:938), som föranleds av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna syftar till att minska kostnaderna för rättshjäl-&lt;br&gt;pen. Det är svårt att exakt ange hur stora besparingar som förslagen kan&lt;br&gt;medföra. Detta beror bl.a. på att vissa åtgärder mer eller mindre omedelbart&lt;br&gt;inverkar på rättshjälpsanslaget, medan andra medför besparingar först efter&lt;br&gt;längre tid. Nivån på timkostnadsnormen slår exempelvis omedelbart på&lt;br&gt;rättshjälpskostnaderna, medan en höjning av egenavgifterna ger kostnadsef-&lt;br&gt;fekter på längre sikt. Höjningen av egenavgifterna skulle enligt Domstols-&lt;br&gt;verkets beräkningar innebära besparingar med ca 15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör de föreslagna lagändringarna och de åtgärder jag i öv-&lt;br&gt;rigt aviserat medföra avsevärda besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Justitiedepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, för-&lt;br&gt;valtningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 3. har upprättats i samråd med statsrådet Laurén.&lt;br&gt;Förslagen har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen som har behandlats i avsnitt 2.10 syftar till att ge regeringen&lt;br&gt;större frihet att bestämma till vilken myndighet olika uppgifter på rätts-&lt;br&gt;hjälpsområdet skall anförtros.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän rättshjälp är enligt 9a § RHL befriad från vissa&lt;br&gt;avgifter. Den 1 juli 1992 ersattes expeditionskungörelsen (1964:618) av av-&lt;br&gt;giftsförordningen (1992:191). På grund av ett förbiseende ändrades inte sam-&lt;br&gt;tidigt bestämmelsen i 9 a § första stycket RHL. Expeditionskungörelsens av-&lt;br&gt;giftslista, avdelning I har ersatts av bestämmelserna i 15 § 1 - 3 avgiftsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett undantag - protest av växel och check - tas det inte längre ut några Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;avgifter för expeditioner motsvarande kungörelsens avgiftslista, avdelning&lt;br&gt;II under rubriken Utsökning m.m. Reglerna om avgifter för sådan protest&lt;br&gt;framgår inte av avgiftsförordningen utan följer av särskilda föreskrifter. Det&lt;br&gt;är knappast motiverat att införa särskilda bestämmelser om befrielse från&lt;br&gt;avgift för sådan protest. Paragrafen har justerats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av förslaget om ett ändrat avgiftssystem i avsnitt 2.5.&lt;br&gt;Av paragrafen, liksom av rubriken, framgår att rättshjälpsavgiften kommer&lt;br&gt;att bestå av två komponenter, grundavgift och tilläggsavgift, och att grundav-&lt;br&gt;giften ersätter det nuvarande maximibeloppet för rättshjälpsavgiften. Be-&lt;br&gt;greppet grundbelopp behålls oförändrat och med oförändrad innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 2.5 om ett ändrat avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär dels att maximibeloppet för rättshjälps-&lt;br&gt;avgiften ersätts av begreppet grundavgift (jfr kommentaren vid 11 §), dels&lt;br&gt;att differentierade grundavgifter tas ut för rättssökande som har inkomster&lt;br&gt;understigande två basbelopp och dels att bestämmelsen om nedsättning har&lt;br&gt;slopats. I gengäld har möjligheten till befrielse enligt bestämmelserna i 14 b §&lt;br&gt;fått ett vidgat tillämpningsområde och omfattar enligt förslaget också grund-&lt;br&gt;avgiften (se vid 14 b §). Bestämmelserna har kommenterats utförligt i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket stycket har endast en justering gjorts med an ledning av&lt;br&gt;att den nya grundavgiften ersätter maximibeloppet för tilläggsavgiften. En&lt;br&gt;motsvarande ändring har gjorts i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats med anledning av att grundavgift ersätter det nuva-&lt;br&gt;rande begreppet maximibelopp (jfr kommentarerna vid 11 och 12 §§).&lt;br&gt;14a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om tilläggsavgift. Den har ändrats i&lt;br&gt;flera hänseenden. En nyhet i första stycket är att tilläggsavgiften i princip&lt;br&gt;beräknas på samtliga kostnader i rättshjälpsärendet. De kostnader som an-&lt;br&gt;ges i 9 § andra stycket är bl.a. kostnad för biträde, bodelningsförrättare, be-&lt;br&gt;visning, utredning, resa och uppehälle, medling samt vissa ansökningsavgif-&lt;br&gt;ter. Vidare skall tilläggsavgift tas ut redan då kostnaderna i ärendet uppgår&lt;br&gt;till en tiondel av basbeloppet; dagens gräns ligger vid en femtedel av basbe-&lt;br&gt;loppet. Kretsen rättshjälpstagare som skall betala tilläggsavgift har vidgats.&lt;br&gt;Det är endast rättshjälpstagare med årsinkomster under ett basbelopp som&lt;br&gt;undantas. Taket för tilläggsavgiften har höjts till tre gånger grundavgiften.&lt;br&gt;Slutligen har tilläggsavgiften också inkomstrelaterats så att de rättshjälpsta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare som har låga inkomster får betala en lägre procentuell andel av kostna- Prop. 1992/93:109&lt;br&gt;derna jämfört med rättshjälpstagare i högre inkomstlägen (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 11 § skall regeringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer meddela närmare föreskrifter för beräkning av bl.a. till-&lt;br&gt;läggsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att 13 § skall tillämpas vid beräkning av inkomst-&lt;br&gt;gränserna. Detta innebär - på samma sätt som när det gäller beräkning av&lt;br&gt;den inkomst som skall ligga till grund för grundavgiften -att hänsyn skall tas&lt;br&gt;till underhållsbörda, förmögenhetsinnehav eller skuldsättning. Av bestäm-&lt;br&gt;melsen framgår vidare att tilläggsavgift för dödsbon skall bestämmas enligt&lt;br&gt;de grunder som anges i 14 §, dvs. att tilläggsavgiften skall bestämmas till ett&lt;br&gt;med hänsyn till boets behållning och delägarnas ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;skäligt belopp. Slutligen finns i tredje stycket vissa avrundningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innehåller en regel om att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får föreskriva att tilläggsavgift inte skall utgå i&lt;br&gt;fråga om vissa slags ärenden. Härmed avses i första hand mål för vilka s.k.&lt;br&gt;saktaxa gäller. Skälen för detta har redovisats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på så sätt att den nuvarande bestämmelsen om befri-&lt;br&gt;else från tilläggsavgift skall avse också grundavgift. Samtidigt har den all-&lt;br&gt;männa nedsättningsmöjligheten av avgift enligt 12 § slopats. Förutsättningen&lt;br&gt;för befrielse är att det är uppenbart att den rättssökande saknar möjlighet&lt;br&gt;att betala grundavgift eller tilläggsavgift eller del av dem. Bestämmelsen är&lt;br&gt;restriktivt utformad och befrielse skall bara kunna komma i fråga i undan-&lt;br&gt;tagsfall. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §, 17 § och 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 15,17 och 18 §§ följer av de ändringar som föreslagits i 11,12&lt;br&gt;och 14 a §§. 15 § har också ändrats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§ och 22§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 18 a och 22 §§ motsvarar den ändring som föreslås i 6 § (jfr&lt;br&gt;kommentaren vid denna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i bestämmelsen föranleds av förslaget om ett nytt avgiftssystem&lt;br&gt;enligt den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär ingen ändring i sak. De föranleds av&lt;br&gt;att det nuvarande maximibeloppet för rättshjälpsavgiften ersätts med en&lt;br&gt;grundavgift (jfr kommentarerna vid 11 och 12 §§). Av 15 § framgår att grund-&lt;br&gt;avgiften skall bestämmas i samband med att rättshjälp beviljas (jfr 28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om betalning av tilläggsavgiften.&lt;br&gt;Det har ändrats som en följd av ändringarna i 14 a §. Föreskrifter att biträdet&lt;br&gt;bör ta ut förskott på tilläggsavgiften med skäligt belopp allteftersom kostna-&lt;br&gt;der för arbete, utlägg och tidsspillan uppkommer i ärendet innebär en viss&lt;br&gt;uppstramning i förhållande till gällande rätt. Avsikten är att biträdet i nor-&lt;br&gt;malfallet skall se till att avgift betalas fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av ändringarna i 11 och 12 §§ (se kommentarerna&lt;br&gt;där). Som en följd av att begreppet maximibelopp - som är en preliminär&lt;br&gt;avgift - har utmönstrats ur RHL har bestämmelsen i denna paragraf justerats&lt;br&gt;för att markera att här är fråga om de slutliga avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds av ändringarna i 11 och 12 §§ medan&lt;br&gt;ändringen i andra stycket motsvarar den ändring som föreslås i 6 § (se kom-&lt;br&gt;mentaren vid denna). Av paragrafen framgår att avräkningen skall göras&lt;br&gt;först sedan avgiften fastställts slutligt (jfr kommentaren vid 28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §, 31 b§, 32 § och 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av ändringarna i 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den ändring som föreslås i 6 § (se kommentaren vid&lt;br&gt;denna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och tredje stycket föranleds av ändringarna i 11 och&lt;br&gt;12 §§. Såsom redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.8, har möjlig-&lt;br&gt;heterna att jämka rådgivningsavgiften begränsats som en följd av ändringar&lt;br&gt;i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49a § och 49b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna motsvarar den ändring som föreslås i 6 § (se kommentaren vid&lt;br&gt;denna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lagtekniska lösning som valts kan bestämmelsen i 49a § andra&lt;br&gt;stycket utgå. 49 a § har också justerats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;31 kap. 1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för den som är tilltalad&lt;br&gt;i brottmål att betala ersättning för rättegångskostnader. Ändringen i tredje&lt;br&gt;stycket föranleds av de ändrade reglerna i 11, 12 och 14a§§ RHL. Ändring-&lt;br&gt;arna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitten 2.5 och 2.6).&lt;br&gt;Skyldigheten för den tilltalade att ersätta staten för kostnader är enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i tredje stycket maximerad till vad den tilltalade skulle ha fått&lt;br&gt;betala om han hade haft allmän rättshjälp. En nyhet jämfört med den gäl-&lt;br&gt;lande lydelsen är att inte bara vad som skulle ha utgått i grundavgift enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § RHL skall beaktas utan också vad som skulle ha utgått&lt;br&gt;i tilläggsavgift enligt bestämmelserna i 14 a § RHL. Tilläggsavgiften skall&lt;br&gt;alltså bestämmas som en procentuell andel av kostnaderna - jfr 31 kap. 1 §&lt;br&gt;första och andra styckena RB - till den del dessa överstiger en tiondel av&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:97) om&lt;br&gt;förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och&lt;br&gt;domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av ändringarna i 11 och 12 §§ RHL. Ändringen innebär&lt;br&gt;att det nuvarande maximibeloppet för rättshjälpsavgiften ersätts med den&lt;br&gt;nya grundavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu-&lt;br&gt;nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Riksrevisionsverkets rapport&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat rättshjäl-&lt;br&gt;pens effektivitet.I RRVs uppdrag ingick bl a att analysera senare års kost-&lt;br&gt;nadsutveckling samt att överväga om kostnaderna för rättshjälpen kan mins-&lt;br&gt;kas utan att de grundläggande syftena går förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp ges i fem former, nämligen allmän rättshjälp, rättshjälp åt miss-&lt;br&gt;tänkt i brottmål, rättshjälp genom offentligt biträde, rådgivning samt måls-&lt;br&gt;ägandebiträde. Den sistnämnda formen ingick dock inte i RRVs gransk-&lt;br&gt;ningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för rättshjälpen har, sedan den infördes i sin nuvarande form&lt;br&gt;1973, ökat stadigt. Rättshjälpen beräknas för budgetåret 1992/93 kosta&lt;br&gt;684milj kr. Till detta kommer kostnaderna för att administrera rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har analyserat kostnadsutvecklingen för åren 1986-1990. För hela&lt;br&gt;rättshjälpsområdet ökade kostnaderna med 63 procent under perioden.&lt;br&gt;Mest ökade kostnaderna för rättshjälp genom offentligt biträde (98 procents&lt;br&gt;ökning), för misstänkt i brottmål var ökningen av kostnaderna 74 procent.&lt;br&gt;Den minsta ökningen hade den allmänna rättshjälpen (43 procents ökning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har, för de olika rättshjälpsreformerna, försökt finna orsakerna till&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen. En viktig förklaring till kostnadsökningen är utveck-&lt;br&gt;lingen av timkostnadsnormen, dvs. den beräkningsgrund som i allmänhet&lt;br&gt;används för att ersätta de juridiska ombuden. Normens ökning förklarar&lt;br&gt;ungefär hälften av hela kostnadsökningen. RRV har också konstaterat att&lt;br&gt;den tid som ombuden debiterar för ett ärende har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förklaring till kostnadsökningarna är att en kraftig ökning&lt;br&gt;av antalet ärenden har skett när det gäller rättshjälp genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde. Detta beror dels på ändringar i lagstiftningen, dels på en kraftig ök-&lt;br&gt;ning av antalet asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har undersökt vilka inkomstgrupper som får rättshjälp och för vilka&lt;br&gt;ärenden man får rättshjälp. Undersökningen gäller främst den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpen. RRV kan konstatera att rättshjälpstagaren har en klar lågin-&lt;br&gt;komsttagarprofil. Vidare är, för de flesta ärenden för vilka rättshjälp utgår,&lt;br&gt;ersättningen till ombudet ca 5 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen har vidare omfattat effektiviteten i rättshjälpssystemets ut-&lt;br&gt;formning i olika avseenden. RRV har bl a funnit att systemets konstruktion&lt;br&gt;medför bristande kostnadsmedvetande och att billigare lösningar inte upp-&lt;br&gt;muntras. RRV har också funnit brister i uppföljningen och kostnadskontrol-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har RRV prövat förutsättningarna för att föra över hela eller delar&lt;br&gt;av den allmänna rättshjälpen till privata försäkringslösningar. En sådan för-&lt;br&gt;ändring skulle enligt RRV medföra såväl fördelar som olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;RRVs bedömning och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV har bedömt vilka möjligheter det finns att minska kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpen. RRV beskriver tre möjligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ytterligare avgränsning av rättshjälpens målgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en överföring av ansvaret för den allmänna rättshjälpen till privata för-&lt;br&gt;säkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;olika insatser för att minska kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna rättshjälpens målgrupp kan avgränsas ytterligare genom i&lt;br&gt;första hand en sänkning av den övre inkomstgräns, vid vilken man kan bevil-&lt;br&gt;jas allmän rättshjälp. Vidare kan den enskildes bidrag till ombudets kostna-&lt;br&gt;der höjas. En tredje möjlighet är att införa en självrisknivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har uppskattat några möjliga besparingar. Exempelvis skulle en&lt;br&gt;sänkning av inkomstgränsen till 110 000 kr medföra en årlig besparing med&lt;br&gt;ca 15 milj kr. En höjning av den enskildes rättshjälpsavgift med t ex 50 pro-&lt;br&gt;cent skulle medföra en årlig besparing med ca 18 milj kr. En självrisknivå vid&lt;br&gt;t ex 5 000 kr skulle medföra en besparing med ca 80 milj kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV finner att det f n skulle bli svårt att uppnå målen för rättshjälpen med&lt;br&gt;en överföring av ansvaret för den allmänna rättshjälpen till privata försäk-&lt;br&gt;ringsbolag. En sådan lösning skulle sannolikt kräva kompletterande statliga&lt;br&gt;insatser. Dessutom bedömer RRV att försäkringsbolagen har sämre förut-&lt;br&gt;sättningar än staten att bedriva verksamheten effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utkastets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (1972:429)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6, 8, 11, 12,14-15,17,18,18 a, 22, 27, 28, 30, 31, 31b, 32, 34, 40,&lt;br&gt;42, 47, 49 a och 49 b §§ samt rubrikerna närmast före 11 och 27 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, om han&lt;br&gt;behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar sju gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring som gällde året innan rättshjälp begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till underhållet av make, tidigare make, sambo&lt;br&gt;eller eget barn, ökas beloppet enligt första stycket för var och en till vilkens&lt;br&gt;underhåll han på detta sätt bidrar med ett belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i första stycket. Med eget barn jämställs härvid an-&lt;br&gt;nans barn som den rättssökande är underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 5 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av för-&lt;br&gt;mögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt&lt;br&gt;på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den be-&lt;br&gt;räknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter för beräk-&lt;br&gt;ning av den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter förberäkning&lt;br&gt;av den rättssökandes ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får inte beviljas i&lt;br&gt;angelägenhet som omfattas av rätts-&lt;br&gt;skyddsförsäkring eller något annat&lt;br&gt;liknande rättsskydd. Rättshjälp får&lt;br&gt;dock beviljas när den rättssökandes&lt;br&gt;egna kostnader i angelägenheten har&lt;br&gt;uppgått till minst tre gånger det bas-&lt;br&gt;belopp som anges i 6 § första stycket.&lt;br&gt;Därvid beaktas endast kostnader av&lt;br&gt;sådant slag som kan antas komma att&lt;br&gt;betalas från den rättssökandes rätts-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får ej beviljas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän rättshjälp får inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom ri-&lt;br&gt;ket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för&lt;br&gt;rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har upp-&lt;br&gt;kommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp med&lt;br&gt;hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans ekonomiska&lt;br&gt;och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtelsen&lt;br&gt;kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av begä-&lt;br&gt;ran om rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för upprättande av självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets&lt;br&gt;beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns&lt;br&gt;särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelägen-&lt;br&gt;het, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har avgjorts slut-&lt;br&gt;ligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ägaren eller tidigare ägare av&lt;br&gt;en fastighet eller en byggnad i ange-&lt;br&gt;lägenhet som avser fastigheten eller&lt;br&gt;byggnaden, om han har eller borde&lt;br&gt;ha haft rättsskyddsförsäkring eller&lt;br&gt;något annat liknande rättsskydd som&lt;br&gt;omfattar angelägenheten och något&lt;br&gt;annat inte följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande&lt;br&gt;ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om angelä-&lt;br&gt;genheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än person-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 9&lt;br&gt;får rättshjälp beviljas när den rättssö-&lt;br&gt;kandes egna kostnader i angelägen-&lt;br&gt;heten har uppgått till minst tre gånger&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 § första&lt;br&gt;stycket. Därvid beaktas endast kost-&lt;br&gt;nader av sådant slag som kan antas&lt;br&gt;komma att betalas från den rättssö-&lt;br&gt;kandes rättsskydd eller, om något så-&lt;br&gt;dant inte finns, kostnader som avses&lt;br&gt;i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och normalt&lt;br&gt;av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rättshjälp ej skall&lt;br&gt;beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att medbor-&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ägaren eller tidigare ägare av&lt;br&gt;en fastighet eller en byggnad i ange-&lt;br&gt;lägenhet som avser fastigheten eller&lt;br&gt;byggnaden, om han borde ha haft&lt;br&gt;rättsskyddsförsäkring eller något an-&lt;br&gt;nat liknande rättsskydd som omfat-&lt;br&gt;tar angelägenheten och något annat&lt;br&gt;inte följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 9&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 7 a § andra&lt;br&gt;meningen. Därvid beaktas endast&lt;br&gt;kostnader som avses i 9§ andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i den&lt;br&gt;staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om&lt;br&gt;allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgift och tilläggs-&lt;br&gt;avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;br&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift och tilläggsav-&lt;br&gt;gift enligt vad som sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten och meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter för beräkning av det belopp var-&lt;br&gt;till rättshjälpsavgiften högst kan&lt;br&gt;uppgå (maximibeloppet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgift; grundavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift (grundavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift) enligt vad som&lt;br&gt;sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för beräkning av&lt;br&gt;grundavgiften och meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för beräkning av&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger ej den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar två gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp som anges i 6 § första stycket,&lt;br&gt;utgör maximibeloppet förrättshjälp -&lt;br&gt;savgiften grundbeloppet. Maximibe-&lt;br&gt;loppet får sättas ned om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än som anges&lt;br&gt;i första stycket, utgör maximibelop-&lt;br&gt;pet för rättshjälpsavgiften grundbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två procent av den del av inkomsten som överstiger två men ej tre gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyra procent av den del av inkomsten som överstiger tre men ej fyra gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex procent av den del av inkomsten som överstiger fyra men ej fem&lt;br&gt;gånger basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta procent av den del av inkomsten som överstiger fem men ej sex gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolv procent av den del av inkomsen som överstiger sex gånger basbelop-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra stycket&lt;br&gt;iakttas att inkomsten avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;maximibeloppet för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten till närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger inte den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar en och en halv gång&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 § första&lt;br&gt;stycket, utgör grundavgiften hälften&lt;br&gt;av grundbeloppet. Om inkomsten&lt;br&gt;uppgår till ett och ett halvt men inte&lt;br&gt;två basbelopp, utgör grundavgiften&lt;br&gt;grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än som anges&lt;br&gt;i första stycket, utgör grundavgiften&lt;br&gt;grundbeloppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra stycket skall inkomsten avrun-&lt;br&gt;das till närmast lägre tusental kronor&lt;br&gt;och grundavgiften till närmast lägre&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söker dödsbo rättshjälp, utgör&lt;br&gt;maximibeloppet ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söker dödsbo rättshjälp, bestäms&lt;br&gt;grundavgiften till ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättning som skall tiller-&lt;br&gt;kännas biträde för arbete enligt 22 §&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;en femtedel av det basbelopp som&lt;br&gt;anges i 6 § första stycket eller rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften, om denna är högre än&lt;br&gt;det beloppet, skall den rättssökande&lt;br&gt;utöver rättshjälpsavgiften betala en&lt;br&gt;tilläggsavgift om tio procent av den&lt;br&gt;överskjutande delen av ersättningen,&lt;br&gt;dock högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det dubbla maximibeloppet. Det be-&lt;br&gt;lopp som skall betalas avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;tilläggsavgiften eller någon del av&lt;br&gt;den, får han helt eller delvis befrias&lt;br&gt;från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;br&gt;lighet att betala den tilläggsavgift&lt;br&gt;som han befriats från, skall beslutet&lt;br&gt;omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall, om årsin-&lt;br&gt;komsten överstiger ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar det basbelopp som anges&lt;br&gt;i 6 § första stycket, utöver grundav-&lt;br&gt;giften betala tilläggsavgift. Avgiften&lt;br&gt;skall bestämmas till en procentuell&lt;br&gt;andel av de kostnader som avses i 9 §&lt;br&gt;andra stycket, om kostnaderna över-&lt;br&gt;stiger ett belopp som motsvarar en&lt;br&gt;tiondel av basbeloppet. Tilläggsav-&lt;br&gt;gift utgår dock högst med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar tre gånger den grund-&lt;br&gt;avgift som anges i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgift utgår med tio pro-&lt;br&gt;cent av kostnaderna, om inkomsten&lt;br&gt;överstiger ett men inte tre basbelopp,&lt;br&gt;tjugo procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger tre men inte fem&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trettio procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger fem basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomstgrän-&lt;br&gt;sema tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;13 §. Inkomsten skall avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;tilläggsavgiften till närmast lägre tio-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att tilläggsavgift inte skall&lt;br&gt;utgå i fråga om visst slag av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;grundavgift eller tilläggsavgift, får&lt;br&gt;han helt eller delvis befrias från av-&lt;br&gt;gifi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;br&gt;lighet att betala den grundavgift eller&lt;br&gt;tilläggsavgift som han befriats från,&lt;br&gt;skall beslutet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § &lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas, fastställs det för sö-&lt;br&gt;kanden gällande maximibeloppet&lt;br&gt;och det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår inkomst eller sådant&lt;br&gt;förhållande som avses i 13 eller 14 §&lt;br&gt;väsentlig förändring innan rätts-&lt;br&gt;hjälpsärendet avslutats, skall maxi-&lt;br&gt;mibeloppet jämkas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt, dock ej under vad som redan&lt;br&gt;betalats i rättshjälpsavgift. Jämkning&lt;br&gt;skall också ske, om väsentlig felbe-&lt;br&gt;dömning gjorts, när maximibeloppet&lt;br&gt;tidigare bestämdes, eller om oriktiga&lt;br&gt;uppgifter legat till grund för beslu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om jämkning upptages en-&lt;br&gt;dast om särskild anledning därtill&lt;br&gt;framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När maximibeloppet jämkas, skall&lt;br&gt;även det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av maximibeloppet för rättshjälpsav-&lt;br&gt;giften och av det belopp vartill till-&lt;br&gt;läggsavgiften högst kan uppgå.&lt;br&gt;Domstolen fattar även beslut enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas, bestäms grundavgif-&lt;br&gt;ten och den procentsats efter vilken&lt;br&gt;sökanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår inkomst eller sådant&lt;br&gt;förhållande som avses i 13 eller 14 §&lt;br&gt;väsentlig förändring innan rätts-&lt;br&gt;hjälpsärendet avslutats, skall grun-&lt;br&gt;davgiften jämkas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt, dock ej under vad som redan&lt;br&gt;betalats. Jämkning skall också ske,&lt;br&gt;om väsentlig felbedömning gjorts,&lt;br&gt;när grundavgiften tidigare bestäm-&lt;br&gt;des, eller om oriktiga uppgifter legat&lt;br&gt;till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om jämkning tas upp en-&lt;br&gt;dast om särskild anledning därtill&lt;br&gt;framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundavgiften jämkas, skall&lt;br&gt;även den procentsats efter vilken sö-&lt;br&gt;kanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av grundavgiften och av den procent-&lt;br&gt;sats efter vilken sökanden skall betala&lt;br&gt;tilläggsavgift samt av det belopp var-&lt;br&gt;till tilläggsavgiften högst kan uppgå.&lt;br&gt;Domstolen fattar även beslut enligt&lt;br&gt;14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän rättshjälp icke beviljats enligt 16 § och är den rättsliga angelä-&lt;br&gt;genheten ej anhängig vid domstol, prövas fråga om beviljande av allmän&lt;br&gt;rättshjälp av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättsliga angelägenheten ej&lt;br&gt;anhängig vid domstol, beslutar&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten också om&lt;br&gt;jämkning av maximibeloppet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättsliga angelägenheten&lt;br&gt;inte anhängig vid domstol, beslutar&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten också om&lt;br&gt;jämkning av grundavgiften och av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften och av det belopp&lt;br&gt;vartill tilläggsavgiften högst kan&lt;br&gt;uppgå samt meddelar beslut enligt&lt;br&gt;14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den procentsats efter vilken sökanden&lt;br&gt;skall betala tilläggsavgift samt av det&lt;br&gt;belopp vartill tilläggsavgiften högst&lt;br&gt;kan uppgå. Rättshjälpsmyndigheten&lt;br&gt;meddelar även beslut enligt 14b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller av den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidspillan och utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som är skäligt arvode&lt;br&gt;skall uppdragets art och omfattning&lt;br&gt;beaktas. Hänsyn skall också tas till&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse,&lt;br&gt;såsom den skicklighet och den om-&lt;br&gt;sorg som uppdraget har utförts med&lt;br&gt;samt den tid som har lagts ned på&lt;br&gt;uppdraget. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer timkostnadsnorm och taxa&lt;br&gt;som skall tillämpas vid bestäm-&lt;br&gt;mande av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidspillan och utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som är skäligt arvode&lt;br&gt;skall uppdragets art och omfattning&lt;br&gt;beaktas. Hänsyn skall också tas till&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse,&lt;br&gt;såsom den skicklighet och den om-&lt;br&gt;sorg som uppdraget har utförts med&lt;br&gt;samt den tid som har lagts ned på&lt;br&gt;uppdraget. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, dom-&lt;br&gt;stolsverket fastställer taxa som skall&lt;br&gt;tillämpas vid bestämmande av er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid biträdesbyte enligt 21 § andra stycket gäller i fråga om det nya biträ-&lt;br&gt;dets rätt till ersättning för arbete som har utförts före beslutet om bytet vad&lt;br&gt;som sägs i 19 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har biträde, bodelningsförrättare eller medlare genom vårdslöshet eller&lt;br&gt;försummelse föranlett kostnad för rättshjälpen, skall detta beaktas vid er-&lt;br&gt;sättningens bestämmande. Om biträde missbrukat sin behörighet att bevilja&lt;br&gt;allmän rättshjälp eller besluta om substitution eller det eljest föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får ersättningen jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till biträde fastställes i mål eller ärende vid domstol av domsto-&lt;br&gt;len. Ersättning till biträde i annat fall och till bodelningsförrättare fastställes&lt;br&gt;av Rättshjälpsmyndigheten. Ersättning till medlare fastställes av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till biträde skall fastställas i samband med att den rättsliga an-&lt;br&gt;gelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller avslutas på något annat&lt;br&gt;sätt. Ersättning till bodelningsförrättare eller medlare skall fastställas när&lt;br&gt;uppdraget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett biträde underlåtit att i tid begära ersättning vid den domstol som&lt;br&gt;haft att besluta om den och har biträdet därigenom förlorat rätten att få er-&lt;br&gt;sättning fastställd av domstolen, får Rättshjälpsmyndigheten fastställa er-&lt;br&gt;sättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ursäktligt misstag. Ersättningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift och tilläggsavgift, av-&lt;br&gt;räkning med den rättssökande, bi-&lt;br&gt;träde och bodelningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften till denne intill det&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket fastställda&lt;br&gt;maximibeloppet. Finns varken bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare,&lt;br&gt;skall rättshjälpsavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Rättshjälpsavgiften får tas ut&lt;br&gt;så snart maximibeloppet har fast-&lt;br&gt;ställts. Har maximibeloppet höjts se-&lt;br&gt;dan rättshjälp beviljades, skall den&lt;br&gt;avgift som kan föranledas av höj-&lt;br&gt;ningen betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften betalas till biträ-&lt;br&gt;det när ersättningen till biträdet har&lt;br&gt;fastställts. Biträdet får ta ut förskott&lt;br&gt;på tilläggsavgiften med skäligt be-&lt;br&gt;lopp. Om det belopp vartill tilläggs-&lt;br&gt;avgiften högst får uppgå höjs i sam-&lt;br&gt;band med att ersättning till biträdet&lt;br&gt;fastställs, skall det belopp som kan&lt;br&gt;föranledas av höjningen och som&lt;br&gt;hänför sig till den ersättningen eller&lt;br&gt;till en tidigare fastställd biträdeser-&lt;br&gt;sättning betalas till staten.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03109/prop_199293__109-2.png" style="width:25pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;fastställa den rättssökandes rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;br&gt;fastställts, får dock ny avgift faststäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då alltid stanna på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av grund-&lt;br&gt;avgift och tilläggsavgift, avräkning&lt;br&gt;med den rättssökande, biträde och&lt;br&gt;bodelningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;grundavgiften till denne. Finns var-&lt;br&gt;ken biträde eller bodelningsförrät-&lt;br&gt;tare, skall grundavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Grundavgiften får tas ut så&lt;br&gt;snart den har bestämts. Har grun-&lt;br&gt;davgiften höjts sedan rättshjälp be-&lt;br&gt;viljades, skall den avgift som kan&lt;br&gt;föranledas av höjningen betalas till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde skall den del av till-&lt;br&gt;läggsavgiften som hänför sig till bi-&lt;br&gt;trädeskostnader betalas till biträdet&lt;br&gt;när ersättningen har fastställts. Bi-&lt;br&gt;trädet bör ta ut förskott på tilläggs-&lt;br&gt;avgiften med skäligt belopp alltefter-&lt;br&gt;som kostnader för arbete, tidsspillan&lt;br&gt;och utlägg uppkommer i ärendet.&lt;br&gt;Finns inte biträde skall tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten betalas till staten. Om det belopp&lt;br&gt;vartill tilläggsavgiften högst får&lt;br&gt;uppgå höjs i samband med att ersätt-&lt;br&gt;ning till biträdet fastställs, skall det&lt;br&gt;belopp som kan föranledas av höj-&lt;br&gt;ningen och som hänför sig till den er-&lt;br&gt;sättningen eller till en tidigare fast-&lt;br&gt;ställd biträdesersättning betalas till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;slutligt fastställa den rättssökandes&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;br&gt;fastställts, får dock ny avgift faststäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften och tilläggsavgiften&lt;br&gt;har fastställts. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om av-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart grundav-&lt;br&gt;giften och tilläggsavgiften har fast-&lt;br&gt;ställts slutligt. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om avräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång eller an-&lt;br&gt;nat motsvarande förfarande gäller även i fråga om motpartens rättshjälps-&lt;br&gt;kostnader. Ersättning för ränta skall dock inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes grundavgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift. Återstoden skall beta-&lt;br&gt;las till staten. Om den ersättnings-&lt;br&gt;skyldige har ålagts att ersätta endast&lt;br&gt;en del av rättshjälpskostnaderna,&lt;br&gt;skall han betala ersättningen till den&lt;br&gt;rättssökande och till staten med&lt;br&gt;motsvarande fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes rättshjälpsavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift. Återstoden skall&lt;br&gt;betalas till staten. Om den ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldige har ålagts att ersätta&lt;br&gt;endast en del av rättshjälpskostna-&lt;br&gt;derna, skall han betala ersättningen&lt;br&gt;till den rättssökande och till staten&lt;br&gt;med motsvarande fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättshjälp har beviljats i ett ärende angående verkställighet enligt ut-&lt;br&gt;sökningsbalken, skall sådan särskild avgift enligt förordningen (1981:1185)&lt;br&gt;om utsökningsavgifter som har tagits ut av motparten fördelas enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 b §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar det maximibe-&lt;br&gt;lopp för rättshjälpsavgift som skulle&lt;br&gt;ha gällt för honom om han haft all-&lt;br&gt;män rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet enligt första stycket föreligger inte om beloppet un-&lt;br&gt;derstiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte har&lt;br&gt;rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en tim-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar den grundavgift&lt;br&gt;som skulle ha gällt för honom om&lt;br&gt;han haft allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med hänsyn Bilaga 2&lt;br&gt;till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den ena&lt;br&gt;maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon skyldig&lt;br&gt;att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala kostna-&lt;br&gt;derna för bodelningsförrättaren och för utredning som denne har beslutat&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten, tilläggsavgiften och den ersätt-&lt;br&gt;ning som medpart eller annan har&lt;br&gt;ålagts att betala med stöd av 31 a el-&lt;br&gt;ler 31 b §§ överstiger rättshjälpskost-&lt;br&gt;naderna, skall den rättssökande få&lt;br&gt;tillbaka den överskjutande delen av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av rättshjälpsavgiften och&lt;br&gt;tilläggsavgiften, svarar denne mot&lt;br&gt;staten, inom ramen för mellanskill-&lt;br&gt;naden, för de rättshjälpskostnader&lt;br&gt;som överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av grundavgiften,&lt;br&gt;tilläggsavgiften och den ersättning&lt;br&gt;som medpart eller annan har ålagts&lt;br&gt;att betala med stöd av 31 a eller&lt;br&gt;31 b §§ överstiger rättshjälpskostna-&lt;br&gt;derna, skall den rättssökande få till-&lt;br&gt;baka den överskjutande delen av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av grundavgiften och till-&lt;br&gt;läggsavgiften, svarar denne mot sta-&lt;br&gt;ten, inom ramen för mellanskillna-&lt;br&gt;den, för de rättshjälpskostnader som&lt;br&gt;överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp skall upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättshjälpsavgift eller tilläggsav- 1. grundavgift eller tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift ej erläggs enligt 27 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte erläggs enligt 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rättssökande lämnat oriktig uppgift och rättshjälp ej skulle ha bevil-&lt;br&gt;jats om riktig uppgift lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rättssökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig&lt;br&gt;uppgift, som varit ägnad att leda till befrielse från eller till för låg&lt;br&gt;rättshjälpsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rättssökande ej längre kan anses ha befogat intresse av att få sin sak&lt;br&gt;behandlad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de ekonomiska förhållandena ändrats i sådan mån att den rättssökande&lt;br&gt;ej längre är berättigad till allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmän rättshjälp har beviljats trots att det föreligger ett sådant fall&lt;br&gt;som avses i 8 § 8, får det beslutas att rättshjälpen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller ej, om oriktigheten endast bestått i att den rättssö-&lt;br&gt;kande underlåtit att lämna en uppgift som han varken visste eller hade skälig&lt;br&gt;anledning att anta var av betydelse för bedömningen av hans ansökan.&lt;br&gt;Första stycket 3 och 4 och andra stycket gäller ej, om det är uppenbart obil-&lt;br&gt;ligt att rättshjälpen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt första stycket,&lt;br&gt;skall den som haft rättshjälp själv bära kostnaderna för denna. Det får dock&lt;br&gt;beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det före-&lt;br&gt;ligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kostnaderna för rättshjälpen betalas av staten. Det får dock beslutas att&lt;br&gt;kostnaderna helt eller delvis skall bäras av den som haft rättshjälp, om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om upphörande av allmän rättshjälp meddelas, om den&lt;br&gt;rättsliga angelägenheten är anhängig vid domstol, av domstolen och i annat&lt;br&gt;fall av Rättshjälpsmyndigheten. Sådant beslut får också meddelas i samband&lt;br&gt;med prövning av besvär enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftligt samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer. Om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger, får ansökan göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde skall beviljas den som åtgär-&lt;br&gt;den avser och i mål eller ärende som&lt;br&gt;avses i 41 § 3 även vårdnadshavare,&lt;br&gt;om det ej måste antagas att behov av&lt;br&gt;biträde saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftligt samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får ansökan&lt;br&gt;göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt bi-&lt;br&gt;träde skall beviljas den som åtgär-&lt;br&gt;den avser, om han behöver sådant bi-&lt;br&gt;stånd. Detsamma gäller vårdnadsha-&lt;br&gt;vare i mål eller ärende som avses i&lt;br&gt;41 §3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för varje påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av det grundbelopp som&lt;br&gt;anges i 11 § andra stycket. Avgiften&lt;br&gt;får sättas ned så att den inte översti-&lt;br&gt;ger den grundavgift som skulle ha&lt;br&gt;bestämts om allmän rättshjälp hade&lt;br&gt;beviljats. För vad som har satts ned&lt;br&gt;utgår ersättning av allmänna medel&lt;br&gt;till den som har meddelat rådgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för varje påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av grundbeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften. Avgiften får sättas&lt;br&gt;ned så att den ej överstiger det maxi-&lt;br&gt;mibelopp för rättshjälpsavgiften som&lt;br&gt;skulle ha fastställts om allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp hade beviljats. För vad som&lt;br&gt;har satts ned utgår ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel till den som har med-&lt;br&gt;delat rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har meddelat rådgivningen har rätt till skälig ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel för de kostnader för tolk och för översättning som uppdraget&lt;br&gt;har krävt. Ersättningen fastställs av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas allmän rättshjälp efter rådgivning, skall kostnaden för rådgiv-&lt;br&gt;ningen anses som en kostnad för den allmänna rättshjälpen. Erläggande av&lt;br&gt;rådgivningsavgift skall anses som betalning på rättshjälpsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras, förutom av enskild&lt;br&gt;part, av domstolsverket. Räknas be-&lt;br&gt;svärstid från den dag då part fått del&lt;br&gt;av beslutet, får domstolsverket likväl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras, förutom av enskild&lt;br&gt;part, av den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Räknas besvärs-&lt;br&gt;tid från den dag då part fått del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ej väcka besvärstalan senare än två&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet.&lt;br&gt;Domstolsverket får föra talan även&lt;br&gt;till förmån för enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras även av annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Därvid skall vad i första stycket sägs&lt;br&gt;om domstolsverkets talerätt tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undanröjs annat beslut om rättshjälp än sådant som avser offentligt bi-&lt;br&gt;träde, skall den som haft rättshjälpen själv bära kostnaderna för denna. Fö-&lt;br&gt;religger särskilda skäl, får dock förordnas att kostnaderna eller del därav&lt;br&gt;skall betalas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får påkalla beslut om att allmän&lt;br&gt;rättshjälp skall upphöra enligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet, får myndigheten likväl ej&lt;br&gt;väcka besvärstalan senare än två&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet.&lt;br&gt;Myndigheten får föra talan även till&lt;br&gt;förmån för enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras även av annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Därvid skall vad i första stycket sägs&lt;br&gt;om myndighetens talerätt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får påkalla beslut om att&lt;br&gt;allmän rättshjälp skall upphöra en-&lt;br&gt;ligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 8, 11, 12, 14-15, 17, 18, 27, 28 §§, 30 § första stycket,&lt;br&gt;31, 31 b, 32, 42 och 47 §§ i deras äldre lydelse gäller fortfarande i de fall rätts-&lt;br&gt;hjälp sökts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 kap. 1 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den tilltalade för brottet i ett mål där åklagaren för talan, skall den&lt;br&gt;tilltalade ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalats av allmänna&lt;br&gt;medel för hans inställelse vid rätten under förundersökningen, för bevisning&lt;br&gt;under förundersökningen eller i rättegången samt i ersättning till försvarare.&lt;br&gt;Han skall också ersätta staten för kostnaden att hämta honom till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldigheten omfattar dock inte kostnader, som inte skäligen&lt;br&gt;varit motiverade för utredningen, eller kostnader, som vållats genom vårds-&lt;br&gt;löshet eller försummelse av någon annan än den tilltalade, hans ombud eller&lt;br&gt;försvarare som utsetts av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltalade är inte i annat fall Den tilltalade är inte i annat fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera än som motsva-&lt;br&gt;rar det för honom gällande maximi-&lt;br&gt;beloppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429). Har han haft offent-&lt;br&gt;lig försvarare i målet, skall maximi-&lt;br&gt;beloppet minskas med vad han har&lt;br&gt;betalat i rådgivningsavgift till försva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera än som motsva-&lt;br&gt;rar den för honom gällande grundav-&lt;br&gt;giften och tilläggsavgiften vid allmän&lt;br&gt;rättshjälp enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429). Har han haft offentlig&lt;br&gt;försvarare i målet, skall grundavgif-&lt;br&gt;ten minskas med vad han har betalat&lt;br&gt;i rådgivningsavgift till försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;raren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om skäl härtill fö-&lt;br&gt;religger med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understi-&lt;br&gt;ger en viss av regeringen fastställd gräns, skall ersättningsskyldighet inte&lt;br&gt;åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1991:364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos&lt;br&gt;kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna&lt;br&gt;under krig eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu-&lt;br&gt;nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigs-&lt;br&gt;fara m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ombud har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för ar-&lt;br&gt;bete, tidsspillan och utlägg. Ersättningen fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fraga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;den för honom gällande grundavgif-&lt;br&gt;ten vid allmän rättshjälp enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;det för honom gällande maximibe-&lt;br&gt;loppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen till ombudet understiger ett visst av regeringen föreskri-&lt;br&gt;vet belopp, skall återbetalningsskyldighet inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kostnaderna för ett särskilt ombud för en tilltalad i brottmål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om skyldighet för tilltalad eller&lt;br&gt;annan att till staten återbetala kostnad för offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 9 a, 11, 12, 14-15, 17, 18, 18 a, 22, 27, 28, 30,&lt;br&gt;31, 31 b, 32, 34, 40, 47, 49 a och 49 b §§ samt rubrikerna närmast före 11 och&lt;br&gt;27 §§ rättshjälpslagen (1972:429)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, om han&lt;br&gt;behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar sju gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring som gällde året innan rättshjälp begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till underhållet av make, tidigare make, sambo&lt;br&gt;eller eget barn, ökas beloppet enligt första stycket för var och en till vilkens&lt;br&gt;underhåll han på detta sätt bidrar med ett belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i första stycket. Med eget barn jämställs härvid an-&lt;br&gt;nans barn som den rättssökande är underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 5 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av för-&lt;br&gt;mögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt&lt;br&gt;på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den be-&lt;br&gt;räknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter för beräk-&lt;br&gt;ning av den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter för beräkning&lt;br&gt;av den rättssökandes ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har beviljats allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp är i målet eller ärendet befriad&lt;br&gt;från expeditionsavgifter enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1987:452) om avgifter vid&lt;br&gt;de allmänna domstolarna och för av-&lt;br&gt;gifter enligt 15 § 1-3 avgiftsförord-&lt;br&gt;ningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som&lt;br&gt;rättshjälp är i målet eller ärendet be-&lt;br&gt;friad från expeditionsavgifter enligt&lt;br&gt;förordningen (1987:452) om avgifter&lt;br&gt;vid de allmänna domstolarna och för&lt;br&gt;avgifter enligt expeditionskungörel-&lt;br&gt;sens (1964:618) avgiftslista,&lt;br&gt;avdelning I samt avdelningII under&lt;br&gt;rubriken Utsökning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är erfor-&lt;br&gt;derlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om handling&lt;br&gt;som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen begärs innan&lt;br&gt;avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verkställ-&lt;br&gt;bart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift i utsök-&lt;br&gt;ningsmål. Detsamma gäller den som har beviljats allmän rättshjälp i ett mål&lt;br&gt;om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen eller arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som beviljats&lt;br&gt;allmän rättshjälp, utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgift och tilläggs-&lt;br&gt;avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;br&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift och tilläggsav-&lt;br&gt;gift enligt vad som sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten och meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter för beräkning av det belopp var-&lt;br&gt;till rättshjälpsavgiften högst kan&lt;br&gt;uppgå (maximibeloppet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgift; grundavgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall bidra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kostnader för allmän rättshjälp&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ genom att be-&lt;br&gt;tala rättshjälpsavgift (grundavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift) enligt vad som&lt;br&gt;sägs i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler grundbelopp för beräkning av&lt;br&gt;grundavgiften och meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för beräkning av&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger ej den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar två gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp som anges i 6 § första stycket,&lt;br&gt;utgör maximibeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften grundbeloppet. Maxi-&lt;br&gt;mibeloppet får sättas ned om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än som anges&lt;br&gt;i första stycket, utgör maximibelop-&lt;br&gt;pet för rättshjälpsavgiften grundbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger inte den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar en och en halv gång&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 § första&lt;br&gt;stycket, utgör grundavgiften hälften&lt;br&gt;av grundbeloppet. Om inkomsten&lt;br&gt;överstiger ett och ett halvt men inte&lt;br&gt;två basbelopp, utgör grundavgiften&lt;br&gt;grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten högre än som anges&lt;br&gt;i första stycket, utgör grundavgiften&lt;br&gt;grundbeloppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loppet ökat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två procent av den del av inkomsten som överstiger två men ej tre gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyra procent av den del av inkomsten som överstiger tre men ej fyra gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex procent av den del av inkomsten som överstiger fyra men ej fem&lt;br&gt;gånger basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta procent av den del av inkomsten som överstiger fem men ej sex gånger&lt;br&gt;basbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolv procent av den del av inkomsten som överstiger sex gånger basbelop-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra stycket&lt;br&gt;iakttas att inkomsten avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;maximibeloppet för rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten till närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall inkomsten av-&lt;br&gt;rundas till närmast lägre tusental&lt;br&gt;kronor och grundavgiften till när-&lt;br&gt;mast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söker dödsbo rättshjälp, utgör&lt;br&gt;maximibeloppet ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söker dödsbo rättshjälp, bestäms&lt;br&gt;grundavgiften till ett med hänsyn till&lt;br&gt;boets behållning och delägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättning som skall tiller-&lt;br&gt;kännas biträde för arbete enligt 22 §&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;en femtedel av det basbelopp som&lt;br&gt;anges i 6 § första stycket eller rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften, om denna är högre än&lt;br&gt;det beloppet, skall den rättssökande&lt;br&gt;utöver rättshjälpsavgiften betala en&lt;br&gt;tilläggsavgift om tio procent av den&lt;br&gt;överskjutande delen av ersättningen,&lt;br&gt;dock högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det dubbla maximibeloppet. Det be-&lt;br&gt;lopp som skall betalas avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättssökande skall betala till-&lt;br&gt;läggsavgift om årsinkomsten översti-&lt;br&gt;ger ett belopp som motsvarar det&lt;br&gt;basbelopp som anges i 6 § första&lt;br&gt;stycket, och om kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpen överstiger ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar en tiondel av basbe-&lt;br&gt;loppet. Högsta beloppet för tilläggs-&lt;br&gt;avgiften är dock tre gånger grundav-&lt;br&gt;giften. Avgiften skall bestämmas till&lt;br&gt;en procentuell andel av de kostnader&lt;br&gt;som avses i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tio procent av kostnaderna, om in-&lt;br&gt;komsten överstiger ett men inte tre&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjugo procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger tre men inte fem&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trettio procent av kostnaderna, om&lt;br&gt;inkomsten överstiger fem basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomstgrän-&lt;br&gt;sema tillämpas bestämmelserna i 13&lt;br&gt;§. För dödsbon bestäms tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten enligt de grunder som anges i&lt;br&gt;14 §. Inkomsten skall avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre tusental kronor och&lt;br&gt;tilläggsavgiften till närmast lägre tio-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att tilläggsavgift inte skall tas&lt;br&gt;ut i vissa slags ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;tilläggsavgiften eller någon del av&lt;br&gt;den, får han helt eller delvis befrias&lt;br&gt;från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;br&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att den rätts-&lt;br&gt;sökande saknar möjlighet att betala&lt;br&gt;grundavgift eller tilläggsavgift, får&lt;br&gt;han helt eller delvis befrias från av-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer att den&lt;br&gt;rättssökande inte längre saknar möj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighet att betala den tilläggsavgift lighet att betala den avgift som han&lt;br&gt;som han befriats från, skall beslutet befriats från, skall beslutet om-&lt;br&gt;omprövas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas, fastställs det för sö-&lt;br&gt;kanden gällande maximibeloppet&lt;br&gt;och det belopp vartill tilläggsavgiften&lt;br&gt;högst kan uppgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår inkomst eller sådant&lt;br&gt;förhållande som avses i 13 eller 14 §&lt;br&gt;väsentlig förändring innan rätts-&lt;br&gt;hjälpsärendet avslutats, skall maxi-&lt;br&gt;mibeloppet jämkas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt, dock ej under vad som redan&lt;br&gt;betalats i rättshjälpsavgift. Jämkning&lt;br&gt;skall också ske, om väsentlig felbe-&lt;br&gt;dömning gjorts, när maximibeloppet&lt;br&gt;tidigare bestämdes, eller om oriktiga&lt;br&gt;uppgifter legat till grund för beslu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jämkning upptages en-&lt;br&gt;dast om särskild anledning därtill&lt;br&gt;framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När maximibeloppet jämkas, skall&lt;br&gt;även det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst kan uppgå jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp beviljas bestäms grundavgiften&lt;br&gt;och den procentsats efter vilken sö-&lt;br&gt;kanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt högsta beloppet för tilläggsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkomst eller sådant förhål-&lt;br&gt;lande som avses i 13 eller 14 § för-&lt;br&gt;ändras väsentligt innan rättshjälpsä-&lt;br&gt;rendet avslutats, skall grundavgiften&lt;br&gt;jämkas efter vad som är skäligt,&lt;br&gt;dock ej under vad som redan beta-&lt;br&gt;lats. Jämkning skall också ske, om&lt;br&gt;väsentlig felbedömning gjorts, när&lt;br&gt;grundavgiften tidigare bestämdes,&lt;br&gt;eller om oriktiga uppgifter legat till&lt;br&gt;grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om jämkning tas upp endast&lt;br&gt;om särskild anledning därtill fram-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundavgiften jämkas, skall&lt;br&gt;även den procentsats efter vilken sö-&lt;br&gt;kanden skall betala tilläggsavgift&lt;br&gt;samt högsta beloppet för tilläggsav-&lt;br&gt;giften jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av maximibeloppet för rättshjälpsav-&lt;br&gt;giften och av det belopp vartill till-&lt;br&gt;läggsavgiften högst kan uppgå.&lt;br&gt;Domstolen fattar även beslut enligt&lt;br&gt;14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rättslig angelägenhet är&lt;br&gt;anhängig vid domstol, prövar dom-&lt;br&gt;stolen frågan om beviljande av all-&lt;br&gt;män rättshjälp. Den domstol, där&lt;br&gt;den rättsliga angelägenheten är an-&lt;br&gt;hängig, beslutar också om jämkning&lt;br&gt;av grundavgiften och av den procent-&lt;br&gt;sats efter vilken sökanden skall betala&lt;br&gt;tilläggsavgift samt av högsta beloppet&lt;br&gt;för tilläggsavgiften. Domstolen fat-&lt;br&gt;tar även beslut enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän rättshjälp icke beviljats enligt 16 § och är den rättsliga angelä-&lt;br&gt;genheten ej anhängig vid domstol, prövas fråga om beviljande av allmän&lt;br&gt;rättshjälp av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättsliga angelägenheten ej Är den rättsliga angelägenheten&lt;br&gt;anhängig vid domstol, beslutar rätts- inte anhängig vid domstol, beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;hjälpsmyndigheten också om jämk-&lt;br&gt;ning av maximibeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften och av det belopp var-&lt;br&gt;till tilläggsavgiften högst kan uppgå&lt;br&gt;samt meddelar beslut enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidspillan och utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som är skäligt arvode&lt;br&gt;skall uppdragets art och omfattning&lt;br&gt;beaktas. Hänsyn skall också tas till&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse,&lt;br&gt;såsom den skicklighet och den om-&lt;br&gt;sorg som uppdraget har utförts med&lt;br&gt;samt den tid som har lagts ned på&lt;br&gt;uppdraget. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, dom-&lt;br&gt;stolsverket fastställer taxa som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten också om&lt;br&gt;jämkning av grundavgiften och av&lt;br&gt;den procentsats efter vilken sökanden&lt;br&gt;skall betala tilläggsavgift samt av&lt;br&gt;högsta beloppet för tilläggsavgiften.&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten meddelar&lt;br&gt;även beslut enligt 14 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp beviljas efter&lt;br&gt;ansökan av den rättssökande. Ansö-&lt;br&gt;kan skall vara skriftlig samt inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter i de hänseenden som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller av den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde, bodelningsförrättare och&lt;br&gt;medlare har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;för arbete, tidsspillan och utlägg&lt;br&gt;som uppdraget har krävt. Vid be-&lt;br&gt;dömningen av vad som är skäligt ar-&lt;br&gt;vode skall uppdragets art och om-&lt;br&gt;fattning beaktas. Hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till andra omständigheter av be-&lt;br&gt;tydelse, såsom den skicklighet och&lt;br&gt;den omsorg som uppdraget har ut-&lt;br&gt;förts med samt den tid som har lagts&lt;br&gt;ned på uppdraget. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer fastställer taxa som skall tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas vid bestämmande av ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas vid bestämmande av er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid biträdesbyte enligt 21 § andra stycket gäller i fråga om det nya biträ-&lt;br&gt;dets rätt till ersättning för arbete som har utförts före beslutet om bytet vad&lt;br&gt;som sägs i 19 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har biträde, bodelningsförrättare eller medlare genom vårdslöshet eller&lt;br&gt;försummelse föranlett kostnad för rättshjälpen, skall detta beaktas vid er-&lt;br&gt;sättningens bestämmande. Om biträde missbrukat sin behörighet att&lt;br&gt;bevilja allmän rättshjälp eller besluta om substitution eller det eljest förelig-&lt;br&gt;ger särskilda skäl, får ersättningen jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelseErsättning till biträde fastställes i mål eller ärende vid&lt;br&gt;domstol av domstolen. Ersättning till biträde i annat fall och till bodelnings-&lt;br&gt;förrättare fastställes av Rättshjälpsmyndigheten. Ersättning till medlare&lt;br&gt;fastställes av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till biträde skall fastställas i samband med att den rättsliga an-&lt;br&gt;gelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller avslutas på något annat&lt;br&gt;sätt. Ersättning till bodelningsförrättare eller medlare skall fastställas när&lt;br&gt;uppdraget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett biträde underlåtit att i tid begära ersättning vid den domstol som&lt;br&gt;haft att besluta om den och har biträdet därigenom förlorat rätten att få er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning fastställd av domstolen, får Rättshjälpsmyndigheten fastställa er-&lt;br&gt;sättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten&lt;br&gt;varit anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat&lt;br&gt;ursäktligt misstag. Ersättningen skall då alltid stanna på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift och tilläggsavgift, av-&lt;br&gt;räkning med den rättssökande, bi-&lt;br&gt;träde och bodelningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften till denne intill det&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket fastställda&lt;br&gt;maximibeloppet. Finns varken bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare,&lt;br&gt;skall rättshjälpsavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Rättshjälpsavgiften får tas ut&lt;br&gt;så snart maximibeloppet har fast-&lt;br&gt;ställts. Har maximibeloppet höjts se-&lt;br&gt;dan rättshjälp beviljades, skall den&lt;br&gt;avgift som kan föranledas av höj-&lt;br&gt;ningen betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften betalas till biträ-&lt;br&gt;det när ersättningen till biträdet har&lt;br&gt;fastställts. Biträdet/år ta ut förskott&lt;br&gt;på tilläggsavgiften med skäligt be-&lt;br&gt;lopp. Om det belopp vartill tilläggs-&lt;br&gt;avgiften högst får uppgå höjs i sam-&lt;br&gt;band med att ersättning till biträdet&lt;br&gt;fastställs, skall det belopp som kan&lt;br&gt;föranledas av höjningen och som&lt;br&gt;hänför sig till den ersättningen eller&lt;br&gt;till en tidigare fastställd biträdeser-&lt;br&gt;sättning betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;fastställa den rättssökandes rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och fastställande av rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift, avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande, biträde och bodel-&lt;br&gt;ningsförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns biträde eller bodelningsför-&lt;br&gt;rättare enligt denna lag, betalas&lt;br&gt;grundavgiften till denne. Finns var-&lt;br&gt;ken biträde eller bodelningsförrät-&lt;br&gt;tare, skall grundavgiften betalas till&lt;br&gt;staten. Grundavgiften får tas ut så&lt;br&gt;snart rättshjälp har beviljats. Har&lt;br&gt;grundavgiften höjts sedan rättshjälp&lt;br&gt;beviljades, skall den avgift som kan&lt;br&gt;föranledas av höjningen betalas till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften betalas till staten.&lt;br&gt;Finns biträde skall dock den del av&lt;br&gt;tilläggsavgiften som hänför sig till&lt;br&gt;biträdeskostnader betalas till biträdet&lt;br&gt;när ersättningen har fastställts. Bi-&lt;br&gt;trädet bör ta ut förskott på tilläggs-&lt;br&gt;avgiften med skäligt belopp alltefter-&lt;br&gt;som kostnader för arbete, tidsspillan&lt;br&gt;och utlägg uppkommer i ärendet.&lt;br&gt;Om det belopp vartill tilläggsavgif-&lt;br&gt;ten högst får uppgå höjs i samband&lt;br&gt;med att ersättning till biträdet fast-&lt;br&gt;ställs, skall det belopp som kan för-&lt;br&gt;anledas av höjningen och som hän-&lt;br&gt;för sig till den ersättningen eller till&lt;br&gt;en tidigare fastställd biträdesersätt-&lt;br&gt;ning betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsmyndigheten skall&lt;br&gt;slutligt fastställa den rättssökandes&lt;br&gt;grundavgift och tilläggsavgift, så&lt;br&gt;snart kostnaderna för rättshjälpen är&lt;br&gt;slutligt bestämda. Skulle ytterligare&lt;br&gt;kostnader visa sig sedan avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*°Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställts, får dock ny avgift faststäl- fastställts, får dock ny avgift faststäl-&lt;br&gt;las. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften och tilläggsavgiften&lt;br&gt;har fastställts. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, domstolsverket med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om av-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång eller an-&lt;br&gt;nat motsvarande förfarande gäller även i fråga om motpartens rättshjälps-&lt;br&gt;kostnader. Ersättning för ränta skall dock inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes rättshjälpsavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift. Återstoden skall&lt;br&gt;betalas till staten. Om den ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldige har ålagts att ersätta&lt;br&gt;endast en del av rättshjälpskostna-&lt;br&gt;derna, skall han betala ersättningen&lt;br&gt;till den rättssökande och till staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning görs av Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten. Avräkning med den&lt;br&gt;rättssökande sker så snart grundav-&lt;br&gt;giften och tilläggsavgiften har fast-&lt;br&gt;ställts slutligt. Avräkning med bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare görs&lt;br&gt;när ersättning till denne har fast-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om avräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ersättningsskyldig för&lt;br&gt;rättshjälpskostnader skall till den&lt;br&gt;rättssökande betala ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar dennes grundavgift och&lt;br&gt;tilläggsavgift. Återstoden skall beta-&lt;br&gt;las till staten. Om den ersättnings-&lt;br&gt;skyldige har ålagts att ersätta endast&lt;br&gt;en del av rättshjälpskostnaderna,&lt;br&gt;skall han betala ersättningen till den&lt;br&gt;rättssökande och till staten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med motsvarande fördelning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;motsvarande fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättshjälp har beviljats i ett ärende angående verkställighet enligt ut-&lt;br&gt;sökningsbalken, skall sådan särskild avgift enligt förordningen (1981:1185)&lt;br&gt;om utsökningsavgifter som har tagits ut av motparten fördelas enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar det maximibe-&lt;br&gt;lopp för rättshjälpsavgift som skulle&lt;br&gt;ha gällt för honom om han haft all-&lt;br&gt;män rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet enligt första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;I3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;I4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§u&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten dömer till äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad efter gemensam ansökan av&lt;br&gt;makar och endast den ena maken&lt;br&gt;har rättshjälp, är den andra maken&lt;br&gt;skyldig att betala hälften av rätts-&lt;br&gt;hjälpskostnaderna till staten. Han är&lt;br&gt;dock inte skyldig att betala mer än&lt;br&gt;vad som motsvarar den grundavgift&lt;br&gt;som skulle ha gällt för honom om&lt;br&gt;han haft allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket föreligger inte om beloppet un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derstiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte har&lt;br&gt;rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en tim-&lt;br&gt;mes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den ena&lt;br&gt;maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon skyldig&lt;br&gt;att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala kostna-&lt;br&gt;derna för bodelningsförrättaren och för utredning som denne har beslutat&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av rättshjälpsavgif-&lt;br&gt;ten, tilläggsavgiften och den ersätt-&lt;br&gt;ning som medpart eller annan har&lt;br&gt;ålagts att betala med stöd av 31 a el-&lt;br&gt;ler 31 b §§ överstiger rättshjälp-&lt;br&gt;skostnaderna, skall den rättssö-&lt;br&gt;kande få tillbaka den överskjutande&lt;br&gt;delen av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av rättshjälpsavgiften och&lt;br&gt;tilläggsavgiften, svarar denne mot&lt;br&gt;staten, inom ramen för mellanskill-&lt;br&gt;naden, för de rättshjälpskostnader&lt;br&gt;som överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om summan av grundavgiften,&lt;br&gt;tilläggsavgiften och den ersättning&lt;br&gt;som medpart eller annan har ålagts&lt;br&gt;att betala med stöd av 31 a eller 31 b&lt;br&gt;§ överstiger rättshjälpskostnaderna,&lt;br&gt;skall den rättssökande få tillbaka&lt;br&gt;den överskjutande delen av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning enligt 22 § till bi-&lt;br&gt;träde eller bodelningsförrättare har&lt;br&gt;fastställts till ett lägre belopp än&lt;br&gt;summan av grundavgiften och till-&lt;br&gt;läggsavgiften, svarar denne mot sta-&lt;br&gt;ten, inom ramen för mellanskillna-&lt;br&gt;den, för de rättshjälpskostnader som&lt;br&gt;överstiger ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp skall upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättshjälpsavgift eller tilläggsav- 1. rättshjälpsavgift inte betalas en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift ej erläggs enligt 27 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rättssökande lämnat oriktig uppgift och rättshjälp ej skulle ha bevil-&lt;br&gt;jats om riktig uppgift lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rättssökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig&lt;br&gt;uppgift, som varit ägnad att leda till befrielse från eller till för låg rättshjälps-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rättssökande ej längre kan anses ha befogat intresse av att få sin sak&lt;br&gt;behandlad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de ekonomiska förhållandena ändrats i sådan mån att den rättssökande&lt;br&gt;ej längre är berättigad till allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmän rättshjälp har beviljats trots att det föreligger ett sådant fall&lt;br&gt;som avses i 8 § 8, får det beslutas att rättshjälpen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller ej, om oriktigheten endast bestått i att den rättssö-&lt;br&gt;kande underlåtit att lämna en uppgift som han varken visste eller hade skälig&lt;br&gt;anledning att anta var av betydelse för bedömningen av hans ansökan.&lt;br&gt;Första stycket 3 och 4 och andra stycket gäller ej, om det är uppenbart obil-&lt;br&gt;ligt att rättshjälpen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt första stycket,&lt;br&gt;skall den som haft rättshjälp själv bära kostnaderna för denna. Det får dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det före-&lt;br&gt;ligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beslutas att allmän rättshjälp skall upphöra enligt andra stycket,&lt;br&gt;skall kostnaderna för rättshjälpen betalas av staten. Det får dock beslutas att&lt;br&gt;kostnaderna helt eller delvis skall bäras av den som haft rättshjälp, om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om upphörande av allmän rättshjälp meddelas, om den&lt;br&gt;rättsliga angelägenheten är anhängig vid domstol, av domstolen och i annat&lt;br&gt;fall av Rättshjälpsmyndigheten. Sådant beslut får också meddelas i samband&lt;br&gt;med prövning av besvär enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftlig samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, domstolsverket be-&lt;br&gt;stämmer. Om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger, får ansökan göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättshjälp enligt 36 §&lt;br&gt;skall vara skriftlig samt innehålla&lt;br&gt;uppgifter i de hänseenden som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får ansökan&lt;br&gt;göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för varje påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av det grundbelopp som&lt;br&gt;anges i 11 § andra stycket. Avgiften&lt;br&gt;får sättas ned så att den inte översti-&lt;br&gt;ger den grundavgift som skulle ha&lt;br&gt;bestämts om allmän rättshjälp hade&lt;br&gt;beviljats. För vad som har satts ned&lt;br&gt;utgår ersättning av allmänna medel&lt;br&gt;till den som har meddelat rådgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning sker mot en avgift&lt;br&gt;som för varje påbörjad tidsperiod&lt;br&gt;om femton minuter motsvarar en&lt;br&gt;fjärdedel av grundbeloppet för rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften. Avgiften får sättas&lt;br&gt;ned så att den ej överstiger det maxi-&lt;br&gt;mibelopp för rättshjälpsavgiften som&lt;br&gt;skulle ha fastställts om allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp hade beviljats. För vad som&lt;br&gt;har satts ned utgår ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel till den som har med-&lt;br&gt;delat rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har meddelat rådgivningen har rätt till skälig ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel för de kostnader för tolk och för översättning som uppdraget&lt;br&gt;har krävt. Ersättningen fastställs av Rättshjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas allmän rättshjälp efter&lt;br&gt;rådgivning, skall kostnaden för råd-&lt;br&gt;givningen anses som en kostnad för&lt;br&gt;den allmänna rättshjälpen. Erläg-&lt;br&gt;gande av rådgivningsavgift skall an-&lt;br&gt;ses som betalning på rättshjälpsav-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas allmän rättshjälp efter&lt;br&gt;rådgivning, skall kostnaden för råd-&lt;br&gt;givningen anses som en kostnad för&lt;br&gt;den allmänna rättshjälpen. Erläg-&lt;br&gt;gande av rådgivningsavgift skall an-&lt;br&gt;ses som betalning på grundavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut ifråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras, förutom av enskild&lt;br&gt;part, av domstolsverket. Räknas be-&lt;br&gt;svärstid från den dag då part fått del&lt;br&gt;av beslutet, får domstolsverket likväl&lt;br&gt;ej väcka besvärstalan senare än två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:360.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättshjälp får över-&lt;br&gt;klagas, förutom av den som är en-&lt;br&gt;skild part, av den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer. Räknas tiden&lt;br&gt;för överklagande från den dag då en&lt;br&gt;part fått del av beslutet, får myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet.&lt;br&gt;Domstolsverket får föra talan även&lt;br&gt;till förmån för enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut i fråga om rätts-&lt;br&gt;hjälp får föras även av annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Därvid skall vad i första stycket sägs&lt;br&gt;om domstolsverkets talerätt tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten likväl inte överklaga beslutet&lt;br&gt;senare än två månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet. Myndigheten får över-&lt;br&gt;klaga ett beslut även till förmån för&lt;br&gt;en enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undanröjs annat beslut om rättshjälp än sådant som avser offentligt bi-&lt;br&gt;träde, skall den som haft rättshjälpen själv bära kostnaderna för denna. Fö-&lt;br&gt;religger särskilda skäl, får dock förordnas att kostnaderna eller del därav&lt;br&gt;skall betalas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och annan myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får påkalla beslut om att allmän&lt;br&gt;rättshjälp skall upphöra enligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får påkalla beslut om att&lt;br&gt;allmän rättshjälp skall upphöra en-&lt;br&gt;ligt 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 11,12, 14-15,17,18, 27,28§§, 30 § första stycket, 31,&lt;br&gt;31b, 32, 34 och 47 §§ i deras äldre lydelse gäller fortfarande i fall då rätts-&lt;br&gt;hjälp sökts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fall som omfattas av tredje stycket av övergångsbestämmelsen till av-&lt;br&gt;giftsförordningen (1992:191) gäller 9 a § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 kap. 1 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den tilltalade för brottet i ett mål där åklagaren för talan, skall den&lt;br&gt;tilltalade ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalats av allmänna&lt;br&gt;medel för hans inställelse vid rätten under förundersökningen, för bevisning&lt;br&gt;under förundersökningen eller i rättegången samt i ersättning till försvarare.&lt;br&gt;Han skall också ersätta staten för kostnaden att hämta honom till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldigheten omfattar dock inte kostnader, som inte skäligen&lt;br&gt;varit motiverade för utredningen, eller kostnader, som vållats genom vårds-&lt;br&gt;löshet eller försummelse av någon annan än den tilltalade, hans ombud eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarare som utsetts av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltalade är inte i annat fall&lt;br&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera än som motsva-&lt;br&gt;rar det för honom gällande maximi-&lt;br&gt;beloppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429). Har han haft offent-&lt;br&gt;lig försvarare i målet, skall maximi-&lt;br&gt;beloppet minskas med vad han har&lt;br&gt;betalat i rådgivningsavgift till försva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltalade är inte i annat fall&lt;br&gt;än som sägs i 4 § första stycket skyl-&lt;br&gt;dig att betala mera än som motsva-&lt;br&gt;rar den för honom gällande grundav-&lt;br&gt;giften och tilläggsavgiften vid allmän&lt;br&gt;rättshjälp enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429). Har han haft offentlig&lt;br&gt;försvarare i målet, skall grundavgif-&lt;br&gt;ten minskas med vad han har betalat&lt;br&gt;i rådgivningsavgift till försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;raren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om skäl härtill fö-&lt;br&gt;religger med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understi-&lt;br&gt;ger en viss av regeringen fastställd gräns, skall ersättningsskyldighet inte&lt;br&gt;åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då offentlig försvarare för-&lt;br&gt;ordnats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos&lt;br&gt;kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna&lt;br&gt;under krig eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu-&lt;br&gt;nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigs-&lt;br&gt;fara m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ombud har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för ar-&lt;br&gt;bete, tidsspillan och utlägg. Ersättningen fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnaderna för ombu-&lt;br&gt;det skall bestämmelserna i lag om&lt;br&gt;parts rättegångskostnad tillämpas&lt;br&gt;utom beträffande ersättning för&lt;br&gt;ränta. Motpart eller annan som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig för sådana kost-&lt;br&gt;nader skall åläggas att utge ersätt-&lt;br&gt;ningen till staten. Belopp, som inte&lt;br&gt;annan sålunda förpliktas erlägga,&lt;br&gt;skall återbetalas till staten av den för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;den för honom gällande grundavgif-&lt;br&gt;ten vid allmän rättshjälp enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken ombudet har förordnats,&lt;br&gt;dock inte i den mån det överstiger&lt;br&gt;det för honom gällande maximibe-&lt;br&gt;loppet för rättshjälpsavgift vid all-&lt;br&gt;män rättshjälp enligt rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen till ombudet understiger ett visst av regeringen föreskri-&lt;br&gt;vet belopp, skall återbetalningsskyldighet inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kostnaderna för ett särskilt ombud för en tilltalad i brottmål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om skyldighet för tilltalad eller&lt;br&gt;annan att till staten återbetala kostnad för offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-&lt;br&gt;tierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, för-&lt;br&gt;valtningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av distriktsåklagaren Kathrin Flos-&lt;br&gt;sing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av rättshjälpsavgifter (fast avgift + tilläggsavgift) enligt nuvarande system jämfört med det&lt;br&gt;nya systemet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03109/prop_199293__109-3.png" style="width:263pt;height:538pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö kö kö O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C0 C0 C0 k0 kö kö kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO CO co kö kO kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; id id o co kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö oj co id ök n r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO O OJ ID r) 1-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H n n xy xr in&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k£&amp;gt; CO Ok r-4 en k£&amp;gt; co&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4 ID C0 04 l&amp;gt; 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;04 04 04 en r&amp;gt; xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o r* o* o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 1—4 o* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;r* o»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4 OJ 04 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;04 kö kO O kö OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O OJ xy k£&amp;gt; xy OJ O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy 00 04 xy O kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H o) O) rn m xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID kö O' 00 O OJ xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö CO r-4 xy CO 1-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 OJ OJ OJ m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö kö kö O O &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO CO OJ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O- O' O'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; in id o co o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö OJ C0 OJ C0 xy O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D m r-4 r-4 r&amp;gt; ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 m co xy xy in&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö 00 Ok O O r-4 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö O CO Ok O H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i-4 r-&amp;lt; i—4 i-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i-4 r-4 r-4 r-4 04 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o r-x t&amp;quot; o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 OJ oj xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ 04 kö 04 O 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ kö L0 O W 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co 04 C0 xy O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00 kö Ol C9 xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»-4 oj oj m n xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;id id id ko ko &amp;gt; co&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co en o r-4 oj n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i—4 r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö kö kö &amp;gt; &amp;gt; O'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO OJ OJ xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o &amp;gt; &amp;gt; &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; in id kö co o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k0 xy co OJ C0 xy O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;id m r-4 r-&amp;lt; n id&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i—4 cn n r&amp;gt; m xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ki) &amp;gt; O CO CO Ck O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n xy ID kö &amp;gt; CO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4 r—4 r-4 i—4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o in lo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ oj xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ 04 kö OJ O C0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oj ko kö o id &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co OJ C0 xy o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co kö o m xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H oj oj r&amp;gt; m r&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy D D kö O-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O- CO 0k O 1-4 04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\£) 'C o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;04 oj 04 xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O 0- O &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O Z '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om in «&amp;gt; ® o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy 00 OJ C0 xy o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D n r-4 r-4 n LD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-i oj oj oj oj cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID ID ID kO kO &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O 1-4 04 cn xy LD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4 r-4 r-4 i—4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O o O O o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o xy xy m m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ OJ xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ 04 kö OJ O CO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oj oj oj m id&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co OJ C0 xy o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co kö m n xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4 OJ 04 OJ OJ OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n m r» xy xy id ko&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö 0* C0 Ok O r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r—4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xt xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H k£) &amp;gt;£) o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ 04 xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-t in in ko co o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co 04 C0 xy O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LD m H O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4 r-4 r-4 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m m m xy xy id kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O» C0 Ok O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;in xy xy in id id&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;04 OJ oj xy xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;04 04 kö 04 O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O N Ol n in o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co oj co xy o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co kö m en xy o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i-&amp;lt; r-4 i-4 t-4 i-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oj oj oj m n xy id&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LD kfl O C0 Ok O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o O O O o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*y xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rl k0 kD O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ OJ xy xy xy O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xf xf xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö o o i-4 m id&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O xy co 04 CO *y O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4 t—4 r-4 i-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oj 04 04 n r&amp;gt; xy ld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID ID ID ID ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Ok cn o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o* &amp;gt; o» Ok 0k ok ok&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy co 00 O OJ xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kD O xy co xr O kö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 i-4 t—4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 04 04 OJ CO xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID ID ID 4D ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy ok cn o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O- &amp;gt; O- O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy xy xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy CO co O OJ xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö O xy ID ID ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID ID ID ID ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;id&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*0&lt;br&gt;(C &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i-&amp;lt; r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 OJ OJ OJ OJ 04 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ OJ 04 04 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O Ok Ok O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; o- o- o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy co co O oj xy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kö O xy (D ID ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ID LD LD ID ID ID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;br&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 r-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 OJ OJ 04 04 OJ OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ OJ OJ OJ 04 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(fl M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o o o o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m * ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H (N n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xy in kö o* co Ok&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O r-l 04 m xy id kO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0* 00 Ok O r-4 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 r-4 t—1 r-4 i—4 r-4 r—4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-4 1-4 1-4 04 04 OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utgångspunkter................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Den allmänna rättshjälpens förhållande&amp;nbsp;till försäkringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Allmän rättshjälp till näringsidkare................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Allmän rättshjälp i vissa familjemål.................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Egenavgifter i ärenden med allmän rättshjälp......... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Rättshjälp åt misstänkt i brottmål.................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Rättshjälp genom offentligt biträde................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Rådgivning ....................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Timkostnadsnormen och taxor på rättshjälpsområdet...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Organisatoriska frågor, talerätt m.m.................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser............ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Ekonomiska konsekvenser.......................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken........ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och&lt;br&gt;domstolarna vid krig eller krigsfara&amp;nbsp;m.m.............. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Riksrevisionsverkets&amp;nbsp;rapport........... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utkastets lagförslag.................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag............................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tabell ................................................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42177, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med ändringen att ikraftträdandet för lagen (1988:97) bestäms till 1 mars 1993</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:49:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03109</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:49:10</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03109</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__109.pdf</filnamn>
<filstorlek>3747996</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i rättshjälpslagen m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E966D5A4-2362-4A42-9E47-BD51709CDB35</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU12</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl Gustaf Sjödin  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Gustaf Sjödin  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Andersson  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Andersson  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:109&lt;br/&gt;
Ändring i rättshjälpslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>