<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359168</hangar_id>
 <dok_id>GG03101</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>101</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:101</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>101</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:30</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:01:08</publicerad>
 <titel>om den statliga statistikens finansiering och samordning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03101/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03101</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03101</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:101&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om den statliga statistikens finansiering och&lt;br&gt;samordning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03101/prop_199293__101-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03101/prop_199293__101-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram principer och förslag som syftar till att göra&lt;br&gt;styrningen av den statliga statistikproduktionen effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och andra&lt;br&gt;myndigheter klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande beslutsmodellen för styrning av statlig statistik slopas.&lt;br&gt;Frågor om statlig statistik bereds i anslutning till regeringens ordinarie&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande förfoganderätt till statistisk information samt sekretess&lt;br&gt;och integritetsskydd utreds i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 2 rad 5 och 6 Står: Davidson---Ask Rättat till: Könberg---Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt,ordförande och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om den statliga statistikens finansiering&lt;br&gt;och samordning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statlig statistik har stor betydelse i ett modernt samhälle. Den används&lt;br&gt;direkt eller indirekt för en rad olika ändamål. Statistiken är ofta ett&lt;br&gt;verktyg i offentliga verksamheter. Kraven på resultat i offentlig&lt;br&gt;verksamhet ökar samtidigt som ett alltmer decentraliserat verksam-&lt;br&gt;hetsansvar håller på att utvecklas. Myndigheternas uppgifter och roller&lt;br&gt;är också under förändring. Kraven på konkurrens och effektivitet skärps.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund som förslagen om en förändring av den&lt;br&gt;statliga statistikens styrning skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den statliga statistiken framställs av Statistiska central-&lt;br&gt;byrån (SCB). Omkring två tredjedelar finansieras med ett särskilt&lt;br&gt;statistikanslag. Resterande delar finansieras med andra anslag på&lt;br&gt;statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet. Fackdeparte-&lt;br&gt;menten har visst inflytande över statistikanslaget genom den delprogram-&lt;br&gt;indelning som finns och de programråd som SCB har inrättat för vissa&lt;br&gt;delprogram. Ett underlag för fackdepartementens ställningstaganden till&lt;br&gt;resursbehov etc. är de treårsplaner SCB utarbetar på olika statistikom-&lt;br&gt;råden. I Statistik 96 redovisas förslagen för perioden 1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu tillämpade styrmodellen har emellertid inte varit tillräckligt&lt;br&gt;effektiv framför allt beroende på dess svaga koppling mellan användarna&lt;br&gt;och statistikproducenten. Med stöd av regeringens bemyndigande den 8&lt;br&gt;november 1990 tillkallade dåvarande chefen för Civildepartementet,&lt;br&gt;statsrådet Johansson, en särskild utredare med uppdrag att lägga fram&lt;br&gt;förslag som gör styrningen effektivare och ger användarna ett större&lt;br&gt;inflytande över statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i maj 1992 lämnat betänkandet Effektivare statistikstyr-&lt;br&gt;ning (SOU 1992:48). Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende fogas dels en sammanfattning av be-&lt;br&gt;tänkandet som bilaga 1.1, dels en förteckning över remissinstanserna och&lt;br&gt;en sammanfattning av remissyttrandena som bilaga 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som jag föreslår innebär att principerna för ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan SCB, andra statistikansvariga myndigheter och&lt;br&gt;användarna klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina avvägningar ställs kraven på långsiktighet, kontinuitet och&lt;br&gt;objektivitet mot kraven på möjlighet till direkt styrning, anpassning och&lt;br&gt;flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har härvid funnit att det finns starka skäl att inte delegera ansvaret&lt;br&gt;för och avgiftsfinansiera all statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt står det klart att staten i första hand bör engageras i den&lt;br&gt;statistik som är av grundläggande betydelse och där allmänintresset är&lt;br&gt;stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att flera betydelsefulla förändringar behöver genomföras&lt;br&gt;i den nuvarande beslutsmodellen för styrning och finansiering av statlig&lt;br&gt;statistik (Prop. 1984/85:100 bil. 14, bet. 1984/85 FiU 16, rskr.&lt;br&gt;1984/85:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgångspunkterna för mina avvägningar hör vidare att en ny lag&lt;br&gt;med grundläggande regler för den officiella statistiken träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993 (SFS 1992:889). Lagen innehåller flera bemyndiganden&lt;br&gt;för regeringen att i olika avseenden besluta verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning är det den officiella statistiken som är av särskilt&lt;br&gt;intresse när det gäller ansvarsfördelning mellan myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har alltså i mina avvägningar att utgå från kraven på styrning av&lt;br&gt;dels den lagreglerade officiella statistiken, dels övrig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB föreslås få ansvar för sådan officiell statistik som griper över flera&lt;br&gt;områden, som inte har någon naturlig myndighetsanknytning eller där&lt;br&gt;förtroendet för statistiken påtagligt gagnas av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för officiell statistik för avgränsade sektorsområden eller med&lt;br&gt;en huvudanvändare fördelas så långt som möjligt till sektorsmyndig-&lt;br&gt;hetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de skyldigheter som regleras i anslutning till lagen om officiell&lt;br&gt;statistik är alla myndigheter med ansvar för officiell statistik även&lt;br&gt;skyldiga att samordna statistikanvändamas behov på sina resp, områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken kommer inte att omfatta all den statliga&lt;br&gt;statistik som produceras i dag. Användarna styr själva framställningen av&lt;br&gt;statlig statistik som inte klassificerats som officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar inte ställning till hur statistikproduktionen skall organiseras.&lt;br&gt;Detta är en fråga för de som är ansvariga för statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användarnas inflytande stärks alltså dels genom ett ökat ansvar för&lt;br&gt;officiell statistik, dels genom att bara en del av den statistik som tas fram&lt;br&gt;i dag kommer att definieras som officiell statistik när lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare utgångspunkter för mina avvägningar har varit att åstadkom-&lt;br&gt;ma en ökad flexibilitet i statistikproduktionen och ett ökat kostnadsmed-&lt;br&gt;vetande. Detta bör åstadkommas genom att användarna skall ges&lt;br&gt;möjlighet att påverka den statistik de själva behöver i sin verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som de måste ta ett större ansvar för kostnaderna och väga&lt;br&gt;dessa mot kostnader för andra åtgärder. Kostnaderna kommer därmed&lt;br&gt;att föras till den verksamhet som orsakar dem. Jag förutsätter att detta&lt;br&gt;resulterar i att kostnader för statistik i framtiden i högre grad planeras&lt;br&gt;och beräknas i anslutning till den verksamhet statistiken skall utnyttjas&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa utgångspunkter kommer att flera frågor behöver belysas&lt;br&gt;ytterligare. Det gäller bl.a. frågor som har att göra med förfoganderätt&lt;br&gt;till data, integritet m.m. vilka jag föreslår skall utredas ytterligare.&lt;br&gt;Dessutom föreslår jag att en genomförandekommitté tillsätts för att i&lt;br&gt;samråd med departement och myndigheter i detalj planera hur ett&lt;br&gt;genomförande av en ändrad ansvarsfördelning skall ske. Förändringarna&lt;br&gt;genomförs successivt fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att jag får räkna med att de nya principer för styrning av&lt;br&gt;den statliga statistiken som jag nu lägger fram kan genomföras, i varje&lt;br&gt;tall fullt ut, först när de kompletterande analyserna har hunnit redovisas&lt;br&gt;och regeringen och i förekommande fäll riksdagen kan ta ställning till&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett resultat av förslagen är att det anslag SCB förfogar över i dag&lt;br&gt;kommer att begränsas till att avse enbart sådan statistik som SCB ges&lt;br&gt;ansvaret för. De myndigheter och departement som är ansvariga för&lt;br&gt;statistiken i övrigt svarar för att anslagsmedel disponeras så att de täcker&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten. Vid genomförandet av den förändrade&lt;br&gt;ansvarsfördelningen kommer en omfördelning av medel mellan berörda&lt;br&gt;myndigheter och departement att bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förändrad ansvarsfördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Avgränsning av basstatistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Basstatistik sammanfaller med den officiella&lt;br&gt;statistiken enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren anger sju kriterier på statistik som bör&lt;br&gt;beaktas när man fastställer vilken statistik som bör hänföras till basstatis-&lt;br&gt;tik. Kriterierna överensstämmer i princip med min avgränsning av&lt;br&gt;officiell statistik. De två första kriterierna avser dels statistik som&lt;br&gt;regleras i lag eller annan författning, dels statistik som behövs för&lt;br&gt;obligatorisk internationell rapportering. Övriga kriterier utgår från syftet&lt;br&gt;med statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att basstati-&lt;br&gt;stiken avgränsas enligt utredningens sju kriterier. Tolkningarna av vilken&lt;br&gt;statistik som bör omfattas av dessa kriterier går dock starkt isär. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har pekat på behovet av att basstatistiken preciseras.&lt;br&gt;Remissinstanserna har också olika uppfattning om hur mycket av dagens&lt;br&gt;statistik som bör ingå i basstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av de redovisade svårig- Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;heterna att tolka innebörden av begreppet basstatistik och behovet av&lt;br&gt;tydliga regler för denna statistik anser jag att det är en fördel om den&lt;br&gt;sammanfaller med den officiella statistiken enligt 1992 års lag. Det&lt;br&gt;innebär att regeringen har fått riksdagens bemyndigande att i en&lt;br&gt;förordning besluta verkställighetsföreskrifter som reglerar vilken statistik&lt;br&gt;som skall vara officiell statistik, till vilken myndighet som uppgifter för&lt;br&gt;statistiken skall lämnas m.m. Jag avser att återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag till en sådan förordning senare i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två första kriterierna i utredarens förslag är förekomst av bestäm-&lt;br&gt;melse i lag, myndighetsinstruktion, förordning eller andra föreskrifter&lt;br&gt;samt statistik för obligatorisk internationell rapportering. Jag anser att&lt;br&gt;statistik som är reglerad i någon av dessa former skall ingå i den&lt;br&gt;officiella statistiken under förutsättning att det är frågan om statistik for&lt;br&gt;samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell&lt;br&gt;rapportering. Karaktären på övriga kriterier skiljer sig från de två första&lt;br&gt;eftersom de avser syftet med statistiken. I 1 § i lagen regleras syftena&lt;br&gt;med den officiella statistiken. I princip beaktas sålunda alla utredarens&lt;br&gt;kriterier i min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sätta likhetstecken mellan officiell statistik och basstatistik&lt;br&gt;kommer lagen om den officiella statistikens krav på objektivitet,&lt;br&gt;tillgänglighet, offentliggörande och beaktande av skyddet för enskilda att&lt;br&gt;gälla alla som har ansvar för sådan statistik. Det blir också enklare att&lt;br&gt;överblicka vilken statistik som måste finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för mitt förslag är att öka flexibiliteten i den statliga&lt;br&gt;statistiken. Därför måste den regelstyrda officiella statistiken begränsas&lt;br&gt;jämfört med den statliga statistik som produceras i dag. Det handlar då&lt;br&gt;inte bara om vilken statistik som ska tas fram utan också om dess&lt;br&gt;periodicitet, spridning, redovisningsnivå m.m. Bearbetningar utöver&lt;br&gt;basbehov bör användarna i högre grad själva ansvara för. I propositionen&lt;br&gt;som behandlar statistiklagen (prop. 1991/92:118, bet. 1991/92:FiU23,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:316) har jag också framhållit att den officiella statistiken&lt;br&gt;naturligtvis inte kan tillgodose alla statistikbehov och att uppgifter från&lt;br&gt;skilda källor som inhämtats för att framställa officiell statistik också bör&lt;br&gt;kunna användas för framställning av annan statistik. Myndigheter med&lt;br&gt;ansvar för officiell statistik bör medverka till att underlätta sådan&lt;br&gt;statistikframställning. Användarnas möjlighet att utforma statistiken för&lt;br&gt;de egna behoven ökar härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Ansvarsfördelning och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ansvaret för och finansieringen av den statliga&lt;br&gt;statistiken skall ske enligt följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som SCB skall ansvara för och som skall anslags-&lt;br&gt;finansieras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,&lt;br&gt;statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistik-&lt;br&gt;samarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt&lt;br&gt;biblioteks- och arkivservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en&lt;br&gt;entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroen-&lt;br&gt;det för statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Vissa centrala databaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall&lt;br&gt;ansvara för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall&lt;br&gt;finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finan-&lt;br&gt;sieras av beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter&lt;br&gt;anpassas till de förändringar som genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer bara delvis med mitt förslag.&lt;br&gt;Enligt utredaren bör endast SCB:s förvaltningsuppgifter anslagsfinan-&lt;br&gt;sieras. All övrig statistik avgiftsfinansieras. Så långt som möjligt skall&lt;br&gt;särskilt utsedda myndigheter vara huvudansvariga för statistiken. I övrigt&lt;br&gt;skall departementen ha detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. De flesta remissinstans-&lt;br&gt;erna välkomnar ett ökat användarinflytande, men uppfattningarna om hur&lt;br&gt;detta skall uppnås är delade. Som exempel kan nämnas Riksbanken som&lt;br&gt;avstyrker förslaget till decentralisering men inte utesluter att det&lt;br&gt;genomförs för vissa särskilda sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser såväl bland de som tillstyrker som de som&lt;br&gt;avstyrker förslaget ställer villkor för sina ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks i stor utsträckning av de myndigheter där statistiken&lt;br&gt;har en operativ roll i verksamheten. Det gäller tex Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statens skolverk, Statens jordbruksverk, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl.&lt;br&gt;Mer principiella skäl för en decentralisering och ett stöd för förslaget&lt;br&gt;framförs av bl.a. Datainspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskattever-&lt;br&gt;ket, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation. Deras ställningstaganden motiveras&lt;br&gt;med att man önskar en begränsning av antalet integritetskänsliga register&lt;br&gt;på SCB, att man tror att statistiken kommer att bedrivas effektivare och&lt;br&gt;bli relevantare och att man vill se en mer spridd statistikkompetens i&lt;br&gt;samhället. Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;anser att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men att det&lt;br&gt;därutöver krävs en genomgripande omorganisation med mål att decentra-&lt;br&gt;lisera såväl ansvaret för som produktionen av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avvisas i allmänhet av de remissinstanser som har tydliga&lt;br&gt;sektorövergripande statistikbehov. Riksbanken, Finansinspektionen och&lt;br&gt;andra remissinstanser som företräder ekonomisk-politiska intressen hör&lt;br&gt;till denna grupp. Därutöver avvisas förslaget av forskarrepresentanter,&lt;br&gt;universitet och högskolor samt arbetstagarorganisationerna. Invändningar&lt;br&gt;och tveksamheter gäller bl.a. att krav på statistikens objektivitet, kvalitet&lt;br&gt;och tillgänglighet inte anses tillgodosedda med förslaget. Men också de&lt;br&gt;ekonomiska effekterna av förslaget ifrågasätts och man befarar en ökad&lt;br&gt;byråkrati och ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den statliga statistikproduktionen i Sverige&lt;br&gt;är i huvudsak centraliserad till SCB. Statistiken betjänar en rad olika&lt;br&gt;ändamål i samhället — både grundläggande och mer operativa. En&lt;br&gt;återkommande fråga i styrningen av den statliga statistiken har varit hur&lt;br&gt;anpassningen till användarnas olika behov bäst skall tillvaratas i en starkt&lt;br&gt;centraliserad verksamhet. Under senare år har denna fråga blivit alltmer&lt;br&gt;accentuerad bl.a. genom att relationerna mellan regering och myndigheter&lt;br&gt;förändrats. Okad decentralisering av beslutsfattandet och mål- och&lt;br&gt;resultatstyrning av verksamheterna har gett myndigheterna en självständi-&lt;br&gt;gare roll när det gäller genomförandet och vilka medel som behövs för&lt;br&gt;att klara verksamheten. Kraven på att ta fram ny statistik har ökat, men&lt;br&gt;möjligheterna till omprioriteringar har begränsats av det centrala&lt;br&gt;styrsystemet. Samtidigt har resurserna för offentlig verksamhet krympt.&lt;br&gt;Det system som nu tillämpas är inte tillräckligt flexibelt för en ny&lt;br&gt;styrfilosofi. Det ställer inte heller krav på användarna att ta de kost-&lt;br&gt;nadsmässiga konsekvenserna av sina önskemål om ny statistik och att&lt;br&gt;väga behovet av ny statistik mot andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att löpande ompröva statistiken underlättas om&lt;br&gt;kopplingen mellan användare och producent stärks. Jag är dock medveten&lt;br&gt;om att statistik i många fall inte enkelt kan hänföras till en enda eller ett&lt;br&gt;fåtal användares behov. Kraven på objektivitet, kvalitet och tillgänglighet&lt;br&gt;är grundläggande för den officiella statistiken. Därför delar jag utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning om att det måste ställas särskilda krav på myndig-&lt;br&gt;heter med ansvar för officiell statistik. De skall bevaka och samordna&lt;br&gt;även andra statistikbehov än sina egna, de skall vara och uppfattas som&lt;br&gt;objektiva i sin statistikroll och de ska ha de praktiska och kunskaps-&lt;br&gt;mässiga möjligheterna att inneha statistikansvaret. Jag har beaktat&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter och funnit att det föreligger betydande&lt;br&gt;svårigheter att uppfylla dessa krav om all officiell statistik avgifts-&lt;br&gt;finansieras och decentraliseras. Det finns risker för bristande samordning,&lt;br&gt;dubbelarbete, ökat uppgiftslämnande, minskat förtroende för statistiken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mindre till-gänglig statistik. Utredarens förslag innebär dessutom att Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;departementens arbetsbörda kan komma att öka väsentligt i de fall det&lt;br&gt;inte är möjligt att utse en ansvarig sektormyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden och med hänsyn till att officiell statistik kommer&lt;br&gt;att förändras mycket lite över tiden talar såväl praktiska som principiella&lt;br&gt;skäl för att SCB tilldelas ansvar för delar av denna statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mitt förslag att ge SCB anslag för att hålla vissa centrala&lt;br&gt;statistikdatabaser tillgängliga kan användarna själva finansiera och avgöra&lt;br&gt;vilken statistik som skall tas fram från de statistiska databaserna utöver&lt;br&gt;den statistik som SCB tar fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från flera remissinstanser framförts farhågor för att ett&lt;br&gt;decentraliserat ansvar för statlig statistik får till följd att den inte blir lika&lt;br&gt;tillgänglig som tidigare. Jag anser dock inte att ett mera spritt ansvar för&lt;br&gt;den statliga statistiken innebär någon risk för en sämre tillgänglighet än&lt;br&gt;i dag. Offentlighetsprincipen så som den kommer till uttryck i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningensregler om allmänna handlingar gäller oavsett hur&lt;br&gt;statistikansvaret är placerat. Men som jag redan anförde i propositionen&lt;br&gt;om förenklad statistikreglering (prop. 1991/92:118 s.20) är dessa&lt;br&gt;principer otillräckliga för att göra statistiken tillgänglig för alla och&lt;br&gt;envar. Det behövdes aktiva åtgärder från regeringens sida för att sprida&lt;br&gt;statistiken. Föreskrift om sådana åtgärder kommer jag också att föreslå&lt;br&gt;regeringen, dessa föreskrifter skall självfallet också gälla för sektorsmyn-&lt;br&gt;dighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik som någon annan myndighet än SCB föreslås få&lt;br&gt;ansvar för är sådan statistik som har en huvudanvändare och är starkt&lt;br&gt;sektoranknuten. Vidare måste de praktiska förutsättningarna att ta över&lt;br&gt;ansvaret för statistiken finnas. Sådana områden finns inom t.ex. arbets-&lt;br&gt;milj östati stiken, jordbruksstatistiken, utbildningsstatistiken och viss&lt;br&gt;statistik inom socialsektorn. Vilken statistik som i övrigt bör komma&lt;br&gt;ifråga får klaras ut i en genomförandeprocess med berörda intressenter.&lt;br&gt;I detta sammanhang vill jag även fästa uppmärksamheten på de särskilda&lt;br&gt;krav som ställs på statistikuppgifter vid kris- och krigsförhållanden och&lt;br&gt;SCB:s uppgifter att säkerställa statistikproduktionen inom bl.a. försörj-&lt;br&gt;ningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att de principer som redovisas här kommer att leda till&lt;br&gt;att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskar till ca 50% av&lt;br&gt;nuvarande verksamhets volym. Hur omfördelningen av medel bör ske i&lt;br&gt;samband med att statistikansvaret överförs till annan myndighet kommer&lt;br&gt;att föreslås i särskild ordning. I avsnitt 2.2.6 redovisar jag hur genom-&lt;br&gt;förandet av förändringarna bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av förslaget kan delprogramindelningen av SCB:s anslag&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren tar jag inte ställning till om de delar av SCB:s&lt;br&gt;statistik som föreslås bli avgiftsfinansierade skall produceras av SCB eller&lt;br&gt;annan statistikproducent. Detta blir en uppgift för ansvariga myndigheter.&lt;br&gt;Hänsyn måste dock tas till de synpunkter som bl.a. Datainspektionen fört&lt;br&gt;fram om registeransvar och behovet av författningsreglering av integri-&lt;br&gt;tetskänsliga register. Dessa frågor redovisas närmare under punkt 2.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 SCB:s förvaltningsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: SCB bibehåller sin statistiska förvaltningsfunktion,&lt;br&gt;dvs. ansvaret för grundläggande metodutveckling, samordning,&lt;br&gt;spridning och informationsservice. Verksamheten anpassas till en&lt;br&gt;mer decentraliserad ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har ifrågasatt denna roll för&lt;br&gt;SCB. Flera har understrukit ett ökat behov av samordningsinsatser både&lt;br&gt;vad gäller statistikens innehåll och dess uppgiftsinsamling. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Statensjordbruksverk, Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och Konsumentverket är kritiska till att SCB föreslås få&lt;br&gt;hela ansvaret för den internationella statistiksamordningen. De anser att&lt;br&gt;denna bör handhas av sektorsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Förvaltningsfunktionen blir viktigare vid&lt;br&gt;en mer decentraliserad statistikmodell. Behov av samordningsinsatser&lt;br&gt;för att stärka statistikens kvalitet och underlätta uppgiftslämnandet kan&lt;br&gt;förväntas öka. Särskilda insatser kan också behövas för att öka statisti-&lt;br&gt;kens tillgänglighet och underlätta användning och framtagning av&lt;br&gt;statistik. I detta sammanhang bör forskningens speciella behov särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas. Möjligheter att ställa statistiska databaser till an-&lt;br&gt;vändarnas förfogande bör utvecklas inom ramen för de rättsliga&lt;br&gt;förutsättningar som föreligger enligt bl.a. datalagen och sekretesslagen.&lt;br&gt;SCB har i sin treårsrapport föreslagit en omfattande satsning på att öka&lt;br&gt;tillgängligheten i dessa avseenden. Detta ligger således i linje med min&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller spridning av och information om officiell statistik avser jag&lt;br&gt;att föreslå regeringen att reglera detta närmare i förordningen med&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter till lagen om den officiella statistiken. De&lt;br&gt;rutiner som hänger samman med en ändrad ansvarsfördelning för&lt;br&gt;spridning av och information om officiell statistik bör behandlas av den&lt;br&gt;kommitté för genomförandet som jag nedan föreslår skall tillkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har en självklar ställning i det internationella statistiksamarbetet&lt;br&gt;genom EES-avtalet och samarbetet med Eurostat, Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pernas statistikkontor. Denna roll kvarstår och kan komma att förstärkas&lt;br&gt;med ett ev. framtida svenskt medlemskap. SCB har också ett etablerat&lt;br&gt;och omfattande statistiksamarbete med andra internationella oigan. Detta&lt;br&gt;bör dock inte utesluta att i större utsträckning än i dag involvera&lt;br&gt;sektormyndighetema i detta samarbete. Jag anser att det är av stor vikt&lt;br&gt;att sektorsmyndigheterna blir mer delaktiga i statistikbesluten också på&lt;br&gt;det internationella planet. Särskilt viktigt är detta naturligtvis på områden&lt;br&gt;där statistiken utnyttjas för internationella bidrags- och övervaknings-&lt;br&gt;system. I enlighet härmed bör de myndigheter som har ansvar för&lt;br&gt;officiell statistik också ha huvudansvaret för det internationella statistiksa-&lt;br&gt;marbetet inom sitt område. Det är dock viktigt att SCB:s roll när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller att bevaka kvalitetskontroll och internationell jämförbarhet Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;bibehålls. Jag vill i detta sammanhang också understryka vikten av att&lt;br&gt;berörda myndigheter förmedlar en enhetlig uppfattning från svensk sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med en mer decentraliserad statistikverksamhet är att sprida&lt;br&gt;den statistiska kompetensen utanför SCB. Samtidigt är det viktigt att det&lt;br&gt;kvalificerade statistiska metodarbetet ges goda utvecklingsmöjligheter.&lt;br&gt;Den kompetens SCB har byggt upp på metodsidan bör hållas samman&lt;br&gt;även fortsättningsvis. Resultaten av detta arbete bör genom olika åtgärder&lt;br&gt;spridas och komma fler myndigheter till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Särskild samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Myndigheter med ansvar för officiell statistik skall&lt;br&gt;samordna användarnas behov av statistik på sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för bevakning och samordning av den statliga statistiken&lt;br&gt;på nationell nivå inriktas på de övergripande och långsiktiga&lt;br&gt;frågorna och bereds inom regeringskansliet i anslutning till regel-&lt;br&gt;bundna översyner av författningsregleringen och det årliga bud-&lt;br&gt;getarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer till vissa delar med mitt.&lt;br&gt;Utredaren föreslår ett särskilt statistikråd knutet till finansdepartementet.&lt;br&gt;Vidare föreslår utredaren en översyn av förordningen (1982:668) om&lt;br&gt;statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och&lt;br&gt;kommuner, i vad avser reglerna om samråd vid uppgiftsinsamling samt&lt;br&gt;en prövning av att införa en föreskrift om samråd i statistikfrågor i&lt;br&gt;verksförordningen (1987:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar explicit&lt;br&gt;ställning till förslaget att samordna andra intressenters statistikbehov. Av&lt;br&gt;de som varit positiva till en ändrad ansvarsfördelning är flertalet beredda&lt;br&gt;att också ta över samordningsansvaret. De som är negativa till förslaget&lt;br&gt;befarar att det kan bli mycket betungande och kostsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är inte överens i fråga om behovet av ett särskilt&lt;br&gt;statistikråd. Många befarar att det inte blir tillräckligt starkt. Flera&lt;br&gt;instanser anser att statistikrådets uppgifter bör åläggas SCB som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet. Andra som t. ex. Kemikalieinspektionen pekar på&lt;br&gt;behovet av sektorvisa statistikråd. Ytterligare andra ställer krav på att&lt;br&gt;rådets uppgifter preciseras och att det ges en stark representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som tagit upp frågan om samråd med uppgiftslämn-&lt;br&gt;ama och Statistiska centralbyrån har i allmänhet ställt sig bakom&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den officiella statistiken är till sin&lt;br&gt;karaktär av sådan grundläggande och allmän betydelse att de myndig-&lt;br&gt;heter som har ansvaret för den måste se till att alla användares behov&lt;br&gt;tillgodoses. En förutsättning för att decentralisera anvaret för denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistik är därför att statistikansvariga myndigheter tar sitt samordnings-&lt;br&gt;ansvar. Formerna för hur samordning bäst skall ske kan dock behöva&lt;br&gt;variera mellan statistikområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också finnas behov av samordning över sektors- och myndig-&lt;br&gt;hetsgränser. Det gäller avgränsning av ansvaret för den officiella&lt;br&gt;statistiken genom regelbundna översyner av statistikförfattningama samt&lt;br&gt;fördelning av medel för statistik. Till skillnad från utredaren anser jag att&lt;br&gt;detta arbete bäst sker i anslutning till det ordinarie arbetet i regerings-&lt;br&gt;kansliet. Arbetet som bör inriktas på långsiktiga frågor och övergripande&lt;br&gt;prioriteringar kan med fördel bedrivas med kvalificerat stöd från&lt;br&gt;myndigheter och organisationer utanför regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en översyn görs av förordningen om&lt;br&gt;uppgiftslämnarsamråd (1982:668). Jag tar inte nu ställning till om detta&lt;br&gt;samråd behöver anpassas till de nya styrformer som föreslås för&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen är det min uppfattning att det kan finnas behov av att medvet-&lt;br&gt;andegöra myndigheterna om skyldigheten att samråda med SCB i&lt;br&gt;statistikfrågor när statistikansvaret sprids. Jag avser att föreslå regeringen&lt;br&gt;att föreskrifter om samråd tas in i den tidigare nämnda statistikförord-&lt;br&gt;n ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I framtiden kommer mer statistik att tas fram&lt;br&gt;utanför SCB. Samtidigt förväntas volymen av SCB:s avgiftsfinans-&lt;br&gt;ierade verksamhet öka kraftigt. Denna måste därför hållas redovis-&lt;br&gt;ningsmässigt helt åtskild från den anslagsfinansierade delen. Det är&lt;br&gt;vidare angeläget att anpassa ekonomistyrning, intemredovisning,&lt;br&gt;uppföljning och resultatredovisning så att både direkta och indirekta&lt;br&gt;kostnader belastar rätt objekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Full kostnadstäckning bör gälla som ekonomiskt mål för den&lt;br&gt;avgiftsfinansierade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att SCB:s prissättning skall baseras på självkost-&lt;br&gt;nadema med anpassning till marknadssituationen. Utredaren föreslår&lt;br&gt;vidare att myndigheter som vill starta egen statistikproduktion skall göra&lt;br&gt;totalkostnadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.&lt;br&gt;Utredaren ställer inte några särskilda krav på styrning och uppföljning av&lt;br&gt;uppdragsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I den mån remissinstanserna yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga gäller det dels de särskilda reglerna om anbudsförfarande, dels&lt;br&gt;förslagen om prissättning av SCB:s uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsförfarandet stöds av t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen och SCB.&lt;br&gt;Enligt SCB bör en jämförelse inte bara avse kostnaderna utan även&lt;br&gt;statistikens samordning och jämförbarhet. Industriförbundet och Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen avstyrker utredningens förslag att ge SCB en&lt;br&gt;särställning i anbudsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera myndigheter har inget att invända mot förslagen om prissätt- Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;ningen. Andra t.ex. Konkurrensverket är mycket tveksamma till&lt;br&gt;utredningens förslag om marknadsanpassad självkostnad. Konkurrens-&lt;br&gt;verket anser att med den monopolställning SCB har är självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet tar upp SCB:s prissättning i&lt;br&gt;relation till forskningsanslagen och välkomnar utredarens förslag att&lt;br&gt;forskningens anslag bör anpassas till en situation där forskarna blir&lt;br&gt;beställare av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med en betydligt större andel avgifts-&lt;br&gt;fmansierad verksamhet krävs ett mer marknadsorienterat arbetssätt inom&lt;br&gt;SCB. Det gäller såväl marknadsföring av statistiken som lyhördhet mot&lt;br&gt;kundernas behov. Därutöver behöver såväl regeringen som övriga&lt;br&gt;beställare av statistik ett underlag som gör det möjligt att se alla&lt;br&gt;kostnader för de olika statistikproduktema. Statistik som finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten måste hållas redovisningsmässigt åtskild från den avgifts-&lt;br&gt;finansierade statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt skäl for principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt&lt;br&gt;mål för SCB:s avgiftsfinansierade statistikproduktion är enligt min&lt;br&gt;mening den monopolsituation som råder på många områden. Ingen&lt;br&gt;marknadsanpassning av priserna bör därför genomföras. Samrådsskyldig-&lt;br&gt;heten med Riksrevisionsverket som följer av bestämmelserna i avgifts-&lt;br&gt;förordningen (1992:191) garanterar dessutom att korrekta underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifternas storlek tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det anbudsförfarande som utredaren föreslår skall&lt;br&gt;genomföras. Redan de generella upphandlingsregler som gäller och de&lt;br&gt;nya regler som jag snart kommer att föreslå riksdagen samt de ekonomis-&lt;br&gt;ka styrmedel som regeringen förfogar över är enligt min mening&lt;br&gt;tillräckliga styrinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den nya ansvarsfördelningen bör genomföras&lt;br&gt;successivt i samråd med berörda myndigheter och departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomförandekommitté inrättas för att mera i detalj planera hur&lt;br&gt;förändringarna skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall mot bakgrund av de principer och förslag som jag&lt;br&gt;förordat i samråd med departement och myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;gå igenom vilka effekter den nya ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;SCB och övriga myndigheter får för de enskilda statistikproduk-&lt;br&gt;tema och berörda myndigheters anslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;i detalj klargöra SCBs ansvar för spridning av officiell statistik&lt;br&gt;och hur omfattande spridningen behöver vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;föreslå vilka centrala databaser som skall vara anslagsfinan-&lt;br&gt;sierade vid SCB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;föreslå organisationsförändringar där sådana behövs för att&lt;br&gt;anpassa verksamheten till de nya kraven samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;senast den 1 april 1993 redovisas en tidsplan för förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna stöder i stor utsträckning att ett&lt;br&gt;genomförandeorgan inrättas för att lösa kvarvarande frågor och för att se&lt;br&gt;till att genomförandet inte medför problem för statistikens kvalitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Frågan om hur statistikstymingen skall&lt;br&gt;förändras i detalj, är alltför omfattande för att lösas med hjälp av enbart&lt;br&gt;principiella överväganden. Den måste dessutom lösas i det praktiska&lt;br&gt;förändringsarbetet och i nära samarbete med de departement och&lt;br&gt;myndigheter som berörs. Jag är angelägen om att arbetet kan igångsättas&lt;br&gt;så snart som möjligt och att åtgärderna tidsplaneras så att berörda parter&lt;br&gt;ges möjlighet till att anpassa sin verksamhet efter de ändrade förhållan-&lt;br&gt;denna. För att underlätta omställningen anser jag att en genomföran-&lt;br&gt;dekommitté bör tillkallas. Jag avser därför att återkomma till regeringen&lt;br&gt;med förslag till en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.7 Förfoganderätt, registerfrågor, sekretess och integritetsskydd&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågor om förfoganderätten till statistisk infor-&lt;br&gt;mation och olika register samt sekretessen och skyddet mot&lt;br&gt;integritetsintrång måste utredas ytterligare. Jag kommer att föreslå&lt;br&gt;att dessa frågor löses i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att det särskilda genomförande-&lt;br&gt;organet skall utreda frågan om förfoganderätt, registeransvar m.m.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor sammanhängande med förfoganderätten till insamlad statistik och Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;de rättsliga aspekterna av uppdragsverksamheten behandlas inte explicit&lt;br&gt;i utredningen. Utredaren konstaterar att enligt av SCB tillämpad praxis&lt;br&gt;har SCB äganderätten till primärdata som verket samlat in eller lagrat i&lt;br&gt;sina register, såvida inte annat avtalats. Han konstaterar vidare att frågan&lt;br&gt;om äganderätten kan fordra olika lösningar beroende på växlande för-&lt;br&gt;hållanden och torde bäst komma att lösas avtalsvägen. För SCB:s&lt;br&gt;avgiftsfinansierade statistik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills&lt;br&gt;tillämpad praxis. Vad beträffar sekretessen och integritetsskyddet&lt;br&gt;redogörs enbart för gällande bestämmelser och praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund anför i sitt gemensamma yttrande att det råder en&lt;br&gt;besvärande oklarhet beträffande de rättsliga grunderna för den statliga&lt;br&gt;statistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande kommersiella&lt;br&gt;verksamheten vid SCB. De riktlinjer som gäller för nuvarande uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet vid SCB torde sakna rättslig dignitet. De rättsliga villkoren&lt;br&gt;för all dataservice/uppdragsverksamhet inom den statliga statistikproduk-&lt;br&gt;tionen samt äganderätten till statistikens primäruppgifter måste därför&lt;br&gt;noggrant klargöras i nära anslutning till att de institutionella formerna för&lt;br&gt;den framtida statistikproduktionen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen påpekar att regleringen av flera känsliga register hos&lt;br&gt;SCB med åren har blivit mycket svåröverskådlig. Det är därför av stor&lt;br&gt;vikt att de rättsliga konsekvenserna av en decentralisering av statistik-&lt;br&gt;verksamheten blir noggrant utredda. Ökningen av antalet personregister&lt;br&gt;som innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter gör att särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet måste härvid ägnas åt sekretessen. Inspektionen&lt;br&gt;tillstyrker att det inrättas ett särskilt tillfälligt organ inför omläggningen&lt;br&gt;av statistikverksamheten för att utreda registeransvar, ägaransvar,&lt;br&gt;sekretess och integritetsskydd, tillgänglighet av grunddata för andra&lt;br&gt;användare, publicering, internationellt samarbete osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Skolverket, som under det senaste budgetåret haft beställar-&lt;br&gt;ansvaret för statistikproduktionen i skolsektorn, anser att ytterligare&lt;br&gt;utredningsarbete krävs för att komma fram till generella lösningar på&lt;br&gt;vissa av de frågor som måste lösas i ett uppdragsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån framhåller att med SCB:s inställning till&lt;br&gt;utredningens huvudförslag saknas anledning att närmare gå in på frågorna&lt;br&gt;om äganderätt. Verket vill emellertid betona att det är av utomordentlig&lt;br&gt;betydelse att SCB får disponera över det material som samlas in och att&lt;br&gt;SCB är ansvarig för de register som statistiken baseras på. Frågan är av&lt;br&gt;central betydelse för möjligheterna att bedriva en rationell statistik-&lt;br&gt;verksamhet. Att reducera den till en fråga som får lösas avtalsvägen&lt;br&gt;innebär enligt SCB:s mening en risk för otillfredsställande och oenhetliga&lt;br&gt;lösningar för andra användare än beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som flera i sammanhanget tunga&lt;br&gt;remissinstanser har påpekat råder det f.n. en betydande oklarhet om vissa&lt;br&gt;rättsliga aspekter kring rätten till insamlade statistiska grunddata och&lt;br&gt;upprättade register. Dessa frågor, liksom sekretessen och integritets-&lt;br&gt;skyddet, har inte i tillräcklig omfattning behandlats av 1990 års statistik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning. Enligt remissinstansernas mening måste dessa frågor utredas Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;ytterligare. Jag delar denna uppfattning. Oavsett hur den statliga&lt;br&gt;statistikens framtida organisation kommer att utformas är det av&lt;br&gt;utomordentligt stor vikt att de rättsliga grunderna för samhällets&lt;br&gt;statistikverksamhet blir allsidigt genomlysta och fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör särskilt integritetsskyddet beaktas. Antalet&lt;br&gt;personregister med mycket integritetskänsliga uppgifter har under senare&lt;br&gt;år ökat starkt. Det kan vara fråga om uppgifter om en persons sociala&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden, hälsotillstånd, brottslighet o.d. Dessa&lt;br&gt;uppgifter har samlats in för användning i en viss speciell verksamhet,&lt;br&gt;t.ex. skatteförvaltning, sjukvård osv. Risken för spridning av sådana&lt;br&gt;känsliga uppgifter upplevs av många som oroande. Datainspektionen har&lt;br&gt;också i olika sammanhang framhållit behovet av en mer samlad författ-&lt;br&gt;ningsreglering av flera känsliga personregister hos SCB för att förstärka&lt;br&gt;sekretessskyddet. Jag anser detta vara en angelägen uppgift. Det kan&lt;br&gt;exempelvis finnas skäl att reglera en del av SCB:s register i en samlad&lt;br&gt;lagstiftning. Vid en översyn av integritetsfrågoma måste dock även for-&lt;br&gt;skningens behov av statistik beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har pekat på möjligheten att dessa frågor får lösas&lt;br&gt;av det föreslagna genomförandeorganet. Enligt vad jag tidigare föreslagit&lt;br&gt;får genomförandekommittén mycket omlättande arbetsuppgifter. Jag anser&lt;br&gt;därför att denna kommitté inte bör belastas med ytterligare uppgifter. Ett&lt;br&gt;sådant utredningsuppdrag är huvudsakligen av juridiskt slag. Även om&lt;br&gt;organet tillförs för ändamålet behövlig juridisk expertis skulle detta leda&lt;br&gt;till en viss splittring av verksamheten. Jag ämnar därför föreslå att de&lt;br&gt;rättsliga frågorna utreds i särskild ordning. Självfallet måste genomföran-&lt;br&gt;dekommittén beakta resultatet av detta utredningsarbete när det gäller att&lt;br&gt;bedöma de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ny&lt;br&gt;ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna de principer för ansvarsfördelning och finansiering mellan&lt;br&gt;SCB och övriga myndigheter som jag har förordat (avsnitt 2.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del&lt;br&gt;av vad jag i övrigt har anfört om principer för styrning, finansiering och&lt;br&gt;samordning av den statliga statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av utredningens förslag i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:48) Effektivare&lt;br&gt;statistikstyrning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandets inledande kapitel (1-3) tecknas bakgrunden till dagens&lt;br&gt;organisation och styrning av den statliga statistikverksamheten. Vidare&lt;br&gt;sammanfattas där vissa tidigare utredningars överväganden och förslag&lt;br&gt;avseende den statliga statistikverksamheten liksom andra utgångspunkter&lt;br&gt;för utredningens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 beskrivs kortfattat hur den svenska statliga statistiken berörs&lt;br&gt;av det internationella statistiksamarbetet, mål och medel för EG:s&lt;br&gt;statistikverksamhetet och hur den svenska statistiken berörs av EES-&lt;br&gt;avtalet och ett eventuellt EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5 innehåller en beskrivning av den statliga statistikverksam-&lt;br&gt;heten i Sverige, dess omfattning, ansvarsfördelningen, användarin-&lt;br&gt;flytandet, organisation, ekonomi, SCB:s nuvarande uppdragsverksamhet&lt;br&gt;samt den statliga statistikens publicering. Vidare redovisas i korthet en&lt;br&gt;överslagskalkyl över kostnaderna för den totala statliga statistikpro-&lt;br&gt;duktionen, ca 850 miljoner kronor år 1991, samt uppgifter om verksam-&lt;br&gt;heten i SCB:s samrådsgrupper åren 1989-1990, mera utförligt i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en analys av SCB:s finansiering, omsättning ca 700 miljoner kronor&lt;br&gt;budgetåret 1990/91, framgår att bilden är mycket komplicerad samt att&lt;br&gt;gränsen mellan anslag och uppdrag är oklar och tillämpas oenhetligt.&lt;br&gt;Drygt en femtedel av SCB:s statistikverksamhet inklusive tjänsteexport&lt;br&gt;är nu uppdragsfinansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen för SCB:s uppdragsverksamhet baseras på självkost-&lt;br&gt;nadskalkyler och skall totalt sett ge full kostnadstäckning. För statisti-&lt;br&gt;kuppdrag görs på grundkalkylen, som är densamma som för den anslags-&lt;br&gt;finansierade verksamheten, ett pålägg om 20 procent för marknadsföring,&lt;br&gt;uppdragsadministration, okalkylerade löneuppräkningar, räntekostnader,&lt;br&gt;avsättning till riskkapital m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att SCB:s prissättning liksom hittills skall baseras&lt;br&gt;på självkostnadema med anpassning till marknadssituationen. Vidare skall&lt;br&gt;myndigheter som vill starta egen statistikproduktion göra totalkost-&lt;br&gt;nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 innehåller, som underlag för prövningen av frågan om medel&lt;br&gt;för ökat användarinflytande på den statliga statistiken och en mera&lt;br&gt;effektiv styrning av den, dels beskrivningar av tidigare diskussioner om&lt;br&gt;styrningen samt nuvarande stymingsförhållanden, dels en sammanfattande&lt;br&gt;beskrivning av hur statistiken styrs i några andra länder. Två olika&lt;br&gt;alternativ för förbättrad styrning redovisas med bedömda för- och&lt;br&gt;nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningarna resulterar i ett förslag om delegering av beställaransva-&lt;br&gt;ret för statistik till användarmyndigheter så långt detta är möjligt och&lt;br&gt;lämpligt. Beställarmyndigheter skall ha ansvaret för att även andra&lt;br&gt;statistikanvändares statistikbehov blir tillgodosedda. Ett användaroriente-&lt;br&gt;rat organ, ett statistikråd eller motsvarande, inrättas för nationell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordning av användarintressena, för bevakning av att viktiga statistik- Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;behov inte blir eftersatta samt för rådgivning till regeringen i statistik- Bilaga 1.1&lt;br&gt;frågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för SCB i dess samordningsroll föreslår utredningen att det i&lt;br&gt;verksförordningen (1987:1100) införs en föreskrift om att myndigheter&lt;br&gt;skall samråda med SCB i statistikfrågor jämte hänvisning till samråds-&lt;br&gt;förordningen (19788:610).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För myndigheten SCB innebär utredningens förslag att all statistikpro-&lt;br&gt;duktion skall uppdragsfinansieras medan SCB:s förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;avseende samordning av den svenska statistiken, internationellt statistiksa-&lt;br&gt;marbete, statistikservice, statistiskt bibliotek m.m. liksom hittills skall&lt;br&gt;anslagsfmansieras. Statistikprodukter för vilka det inte finns någon&lt;br&gt;entydig huvudanvändare, t.ex. statistik av sektorövergripande karaktär,&lt;br&gt;vissa centrala statistikregister m.m. skall ha departement som beställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär prövning av möjligheterna att delegera beställaransvaret&lt;br&gt;för SCB:s statistikprodukter visar att i en första etapp kan beställaransva-&lt;br&gt;ret för statistik till en kostnad motsvarande drygt 40 procent av SCB:s&lt;br&gt;statistikanslag förläggas till myndigheter. Nära 50 procent får departe-&lt;br&gt;ment som beställare. För SCB:s förvaltningsuppgifter behöver verket ett&lt;br&gt;anslag motsvarande ca 10 procent av nuvarande anslag. Enligt ut-&lt;br&gt;redningens bedömning bör andelen statistikverksamhet för vilken&lt;br&gt;beställaransvaret kan föras över till myndigheter kunna ökas betydligt&lt;br&gt;utöver vad som angetts för vissa departementsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att helt uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet avstyrks av utredningen&lt;br&gt;dels då det är principiellt fel att uppdragsfinansiera statlig förvaltnings-&lt;br&gt;verksamhet, dels då det skulle medföra ett behov av att höja priserna på&lt;br&gt;SCB:s statistikprodukter vilket skulle påverka SCB:s konkurrensneutrali-&lt;br&gt;tet. I kapitel 6 utvecklas konsekvenserna av utredningens förslag till&lt;br&gt;styrning av statistiken enligt utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstateras att utredningens förslag om delegering av be-&lt;br&gt;ställaransvaret innebär en förhållandevis stor omställning, både för&lt;br&gt;beställarna och för statistikproducenterna, främst SCB. Ett organ kan&lt;br&gt;därför behöva inrättas för att inför och under genomförande av om-&lt;br&gt;läggningen bereda aktualiserade frågor och bistå SCB vid beredningen av&lt;br&gt;principfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen till uppdragsfinansiering av SCB:s statistikproduktion&lt;br&gt;bedöms kunna få betydelse för uppgiftslämnama och tillämpningen av en&lt;br&gt;förordning (1982:668) om inhämtande av uppgifter, som bl.a. innehåller&lt;br&gt;föreskrifter om samråd med uppgiftslämnare. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;regeringen låter genomföra en översyn av nämnda förordning med sikte&lt;br&gt;på förstärkt samrådsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 behandlas vilka åtgärder som behöver vidtas för att ökad&lt;br&gt;efterfrågestyming av statistiken inte skall medföra att samhällsviktig&lt;br&gt;statistik, basstatistik, inte tas fram därför att ingen tar ansvaret för att&lt;br&gt;beställa och bekosta den. Som underlag för bedömningarna och förslagen&lt;br&gt;återges tidigare diskussioner om officiell statistik och basstatistik samt&lt;br&gt;kriterier för prioritering av statistik i ett par andra länder. För av-&lt;br&gt;gränsning av vad som skall räknas till officiell statistik används en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelning i statistikområden. För motsvarande avgränsning av vad som&lt;br&gt;skall anses utgöra basstatistik kan erfordras en mera deltaljerad indelning,&lt;br&gt;i statistikprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att inom denna utrednings ram gå igenom hela&lt;br&gt;statistikområdet och bedöma vaije statistikprodukts betydelse, vilken&lt;br&gt;dessutom kan förändras från tid till annan. Därför anges vissa kriterier&lt;br&gt;(7) för bedömning av huruvida en statistikprodukt skall anses tillhöra&lt;br&gt;basstatistiken eller inte. Det får ankomma på departementen att efter&lt;br&gt;dialog med viktigare statistikanvändare fastställa vilka statistikprodukter&lt;br&gt;som skall hänföras till basstatistik inom deras områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarmyndigheternas ansvar för framtagning av basstatistikpro-&lt;br&gt;duktema får läggas fast genom föreskrift i myndigheternas instruktioner,&lt;br&gt;vid behov mera detaljerat i regleringsbrev eller i uppdrag till myndig-&lt;br&gt;heterna. Det av utredningen i föregående kapitel föreslagna användarori-&lt;br&gt;enterade samordningsorganet, ett statistikråd eller motsvarande, bör få&lt;br&gt;till uppgift att främja samordningen av nationella och internationella&lt;br&gt;statistikintressen, att särskilt bevaka att statistik av allmäninformativt&lt;br&gt;intresse tas fram, att yttra sig över nedläggning av statlig statistik m.m.&lt;br&gt;Rådet bör även lämna en årlig redogörelse för den statliga statistiken till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basstatistiken bör liksom den officiella statistiken vara allmänt&lt;br&gt;tillgänglig och publiceras som officiell statistik. SCB bör liksom hittills&lt;br&gt;ge information och vägledning beträffande var statlig statistik finns att&lt;br&gt;tillgå och hur den hålls tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets kapitel 8 innehåller en sammanfattning av utredningens&lt;br&gt;förslag samt viss utveckling av deras innebörd, se s. 125 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för detaljstyrningen av den statliga statistikverk-&lt;br&gt;samheten delegeras så långt möjligt och lämpligt till särskilt&lt;br&gt;utsedda myndigheter, huvudansvariga för statlig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;All statistikproduktion vid SCB uppdragsfmansieras, SCB:s&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter anslagsfinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Basstatistiken avgränsas efter sju föreslagna kriterier och&lt;br&gt;statistikbehovet tryggas genom föreskrifter till statistikan-&lt;br&gt;svariga myndigheter och bevakning av ett nyinrättat statistik-&lt;br&gt;råd. Regeringen lämnar årlig redogörelse till riksdagen för den&lt;br&gt;statliga statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Användarintressena samordnas dels för de olika statistikom-&lt;br&gt;rådena av statistikbeställama, dels nationellt av statistikrådet,&lt;br&gt;som bl.a. företräder även mera allmäninformativa intressen&lt;br&gt;och årligen avger en redogörelse för den statliga statistikverk-&lt;br&gt;samheten till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SCB:s prissättning skall liksom hittills baseras på självkostan-&lt;br&gt;dema med anpassning till marknadssituationen; myndigheter&lt;br&gt;som vill starta egen statistikproduktion skall göra totalkost-&lt;br&gt;nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Basstatistiken skall liksom den officiella statistiken vara&lt;br&gt;allmänt tillgänglig. För SCB:s uppdragsfinansierade statistik&lt;br&gt;i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpade rikt-&lt;br&gt;linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;All basstatistik bör publiceras i lämplig form, bl.a. som&lt;br&gt;officiell statistik. SCB bör ge information och vägledning&lt;br&gt;beträffande var statlig statistik finns att tillgå och hur den hålls&lt;br&gt;tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett genomförandeorgan inrättas för att i samråd med depar-&lt;br&gt;temnt och myndigheter mera i detalj planera hur förändring-&lt;br&gt;arna skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen låter göra en översyn av förordningen (1982:668)&lt;br&gt;om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från nä-&lt;br&gt;ringsidkare och kommuner, i vad avser reglerna om samråd&lt;br&gt;vid uppgiftsinsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 . Regeringen prövar att i verksförordningen (1987:1100) införa&lt;br&gt;en föreskrift om samråd i statistikfrågor med SCB med hän-&lt;br&gt;visning till samrådsförordningen (1978:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstansernas ställningstaganden och&lt;br&gt;synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer m.fl har efter att ha anmodats&lt;br&gt;eller beretts tillfälle eller på eget initiativ till detta avgett yttranden över&lt;br&gt;1990 års statistikutrednings betänkande (SOU 1992:48) Effektivare&lt;br&gt;statistikstyming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datain-&lt;br&gt;spektionen, Datalagsutredningen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskol-&lt;br&gt;legium, Överstyrelsen för civil beredskap, Socialstyrelsen, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Postverket, Televerket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Trafiksäkerhetsverket, Transportforskningsbe-&lt;br&gt;redningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens väg- och trafikinstitut,&lt;br&gt;Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB), Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Konjunkturinstitutet, Boverket, Statens arbetsgivarverk, Statens&lt;br&gt;löne- och pensionsverk, Skolverket, Verket för högskoleservice, Stock-&lt;br&gt;holms Universitet, Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping, Universitetet i Lund, Högskolan i Växjö, Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicin-&lt;br&gt;ska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk, Statens livsmedelsverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket,&lt;br&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetsmiljöinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöfonden,&lt;br&gt;Arbetslivscentrum, Riksarkivet, Statens invandrarverk, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Statens pris- och konkurrensverk/Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Patent- och registreringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data, Riksbanken, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Företagens Uppgiftslämnardelegation,&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska Lokaltrafikföreningen, Fören-&lt;br&gt;ingen för kommunal statistik och planering, Statstjänstemannaförbundets&lt;br&gt;avdelning vid Statistiska centralbyrån (ST-SCB), Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;vetenskapliga råd, SACO-föreningen vid SCB, Carl-Eric Sämdal (pro-&lt;br&gt;fessor vid universitetet i Montreal, konsult, vetenskaplig rådgivare åt&lt;br&gt;Statistics Canada), SABO, Umeå universitet, Svenska statistikersam-&lt;br&gt;fundet och Folkhälsogruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ställningstaganden i stort &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1992/93:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de sammanlagt 83 instanser som yttrat sig tillstyrker eller stödjer 27&lt;br&gt;(grupp 1) i allt väsentligt utredningens förslag och ansluter sig till&lt;br&gt;argumenten för dem. Positiva i princip till förslagen är ytterligare 16&lt;br&gt;(grupp 2), som emellertid framhåller olika ouppklarade frågor och&lt;br&gt;behovet av vidare utredning. 20 (grupp 3) är positiva till ett ökat&lt;br&gt;användarinflytande, men ifrågasätter förslagen. Flera pekar på möjlig-&lt;br&gt;heterna att öka användarinflytandet inom ramen för den bestående&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två instanser (grupp 4) förordar att de olika departementen skall ha&lt;br&gt;ansvaret för statistiken inom sina områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker utredningens förslag gör 8 (grupp 5) och anser bl.a. att&lt;br&gt;förutsättningar och möjligheter för delegering av statistikansvar behöver&lt;br&gt;genomlysas mera och att försöksverksamhet med delegering beträffande&lt;br&gt;skilda statistikprodukter bör utvidgas och utvärderas. Ytterligare 8&lt;br&gt;(grupp 6) avstyrker förslagen och anser att SCB som central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet bör ha ett samlat ansvar för framför allt basstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två instanser (grupp 7) förordar det av utredningen förkastade&lt;br&gt;alternativet med styrning och finansiering av statistiken genom en&lt;br&gt;statistikdelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 1 Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen och Datalagsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket och Trafiksäkerhetsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna/Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets miljöinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets milj öfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örsäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 2 Riksförsäkringsvewrket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 3 Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General tullstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering&lt;br&gt;ST-SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Eric Sämdal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska statistikersamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsogruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 4 Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 5 Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet (Sociologiska institutionen, Statistiska&lt;br&gt;institutionen, Institutet för social forskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s vetenskapliga råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå Universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 6 Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp 7 Statens väg- och trafikinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Delegering av statistikansvar till myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera av de myndigheter som är mer eller mindre positiva till utred-&lt;br&gt;ningens förslag förklarar sig beredda att ta på sig statistikansvaret inom&lt;br&gt;sina områden eller anger var det annars bör läggas. Det gäller Dom-&lt;br&gt;stolsverket, Socialstyrelsen, Vägverket, Transportforskningsberedningen,&lt;br&gt;Boverket, Statens arbetsgivarverk, Skolverket, Verket för högskoleservi-&lt;br&gt;ce, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen, Statens naturvårdsverk och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-&lt;br&gt;den. Även ett par myndigheter som är negativa till förslagen förklarar sig&lt;br&gt;vara beredda att ta på sig statistikansvar. De är Närings- och tekni-&lt;br&gt;kutvecklingsverket och Statens väg- och trafikinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser går längre än utredningen och tar också upp&lt;br&gt;fördelarna med att även decentralisera statistikproduktionen. Här kan&lt;br&gt;nämnas Stockholms universitets statistiska institution, Sveriges in-&lt;br&gt;dustriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet tar inte direkt ställning till styrform, men framför&lt;br&gt;synpunkter på hur en delegering av ansvaret för ekonomisk statistik bör&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser finner ingen anledning att ändra nuvarande&lt;br&gt;former för användarinflytande inom sina egna områden, t ex Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Riksskatteverket och Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt avvisande till ändrade ansvarsförhållanden är bl.a. Kommerskol-&lt;br&gt;legium, Finansinspektionen och Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dem som närmare kommenterat sina ställningstaganden kan&lt;br&gt;anföras följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen (SoS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det lämpligt att uppdrags- eller beställaransvaret för statistiken&lt;br&gt;inom socialsektorn läggs på Socialstyrelsen. Inom ramen för sin roll som&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet förhälso- och sjukvården och socialtjänsten&lt;br&gt;och med uppgift att utöva tillsyn, uppföljning och utvärdering inom det&lt;br&gt;socialpolitiska området får därmed Socialstyrelsen ta ansvar för intressena&lt;br&gt;avseende socialsektorns statistikprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens proposition 1979/80:6 om Socialstyrelsens uppgifter&lt;br&gt;m.m. ankommer det idag på Socialstyrelsen &amp;quot;att i samråd med Lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tings- och Kommförbundet formulera socialsektorns behov av officiell&lt;br&gt;statistik rörande hälso- och sjukvård och socialtjänst&amp;quot;. På socialsektorns&lt;br&gt;statistikdelegation (SSD), som leds av SoS, ankommer enligt nämnda&lt;br&gt;proposition &amp;quot;att samordna statistiken inom socialsektorn&amp;quot;. Det gäller&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsstatistik (inkl, dödsorsaksstatistik), social tjänstsstatis-&lt;br&gt;tik och sjukförsäkringsstatistik. Hit bör man idag också föra viss&lt;br&gt;arbetsskadestatistik, eftersom Arbetarskyddsstyrelsen numera också är&lt;br&gt;med i SSD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att Socialstyrelsen i vissa stycken redan har ett ansvar för&lt;br&gt;samordningen av användarintressena inom socialsektorn. Socialstyrelsen&lt;br&gt;har därför en beredskap att ta på sig ett mer samlat beställaransvar. För&lt;br&gt;denna samordning förutsätts socialsektorns statistikdelegation finnas kvar&lt;br&gt;samtidigt som socialsektorns intressenter bör återfinnas i det föreslagna&lt;br&gt;statistikrådet och i de användargrupper som Socialstyrelsen i så fall måste&lt;br&gt;tillskapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har successivt byggt upp beställarkompetens på flera&lt;br&gt;områden, inte minst genom den pågående uppbyggnaden av kompetens&lt;br&gt;på Epidemiologiskt centrum, Centrum för utvärdering av metoder i&lt;br&gt;socialt arbete och generellt genom satsningen på utvärdering vid övriga&lt;br&gt;enheter. Socialstyrelsen bör därför kunna ges beställaransvar för statistik&lt;br&gt;inom socialsektorn. Administrativa resurser för att bygga upp ett system&lt;br&gt;där olika användargruppers intressen kan tas till vara måste dock byggas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångsperiod kan det vara lämpligt att inom vissa&lt;br&gt;områden låta SCB administrera beställaransvaret, främst inom områden&lt;br&gt;där myndigheter för tillfallet saknar nödvändig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk (SAV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAV är i egenskap av förhandlande arbetsgivarpart för staten en&lt;br&gt;betydande avnämare av främst lönestatistik och besitter en hög kompetens&lt;br&gt;att bearbeta och tolka sådan statistik. Lönestatistiken for det statliga&lt;br&gt;avtalsområdet är närmast att betrakta som en &amp;quot;driftsstatistik&amp;quot; i SAV:s&lt;br&gt;verksamhet. Underlaget för denna förhandlingsstatistik sköts sedan 1960-&lt;br&gt;talet av SCB. Härvidlag föreligger — eller borde föreligga — ett&lt;br&gt;beställar/producent-förhållande mellan SAV och SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon renodlad beställar/producent-relation enligt utredningens modell&lt;br&gt;gäller emellertid inte mellan SAV och SCB, trots att förutsättningarna för&lt;br&gt;en sådan kan tyckas självklara. Detta beror på att SAV:s anslag för&lt;br&gt;produktion av förhandlingsstatistiken 1969 överfördes till SCB mot att&lt;br&gt;SCB åtog sig att utföra uppdraget efter anvisningar från SAV. Genom&lt;br&gt;att SCB vidare utnyttjar samma underlag för sin produktion av den&lt;br&gt;officiella lönestatistiken, har denna för det statliga området kommit att&lt;br&gt;uppvisa en högre detaljeringsgrad än för arbetsmarknaden i övrigt. Den&lt;br&gt;officiella statistiken och förhandlingsstatistiken för det statliga området&lt;br&gt;blandas ofta ihop och betraktas som en enda statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAV har således ingående erfarenheter av de problem som uppstår, när&lt;br&gt;uppdrag och finansiering beträffande statistikförsörjning inte skiljer klart&lt;br&gt;mellan rollen som avnämare och beställare å ena sidan och rollen som&lt;br&gt;producent å den andra. Det framstår enligt SAV:s uppfattning som&lt;br&gt;självklart att SAV skall uppträda som beställare av förhandlingsstatistiken&lt;br&gt;på det statliga avtalsområdet. Detta blir också konsekvensen av ett&lt;br&gt;genomförande av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice (VHS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolesektorn har det nyinrättade VHS enligt sin instruktion&lt;br&gt;&amp;quot;uppgiften att svara för information i samhället om verksamheten vid&lt;br&gt;universitet och högskolor&amp;quot;. Verket ska även — i samarbete med&lt;br&gt;universitet och högskolor — svara för insamling, bearbetning och&lt;br&gt;sammanställning av data om universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har således en samordnande roll både när det gäller information&lt;br&gt;om den nationella utvecklingen inom högskolesektorn och när det gäller&lt;br&gt;den mer &amp;quot;produktionsinriktade&amp;quot; uppföljningen av verksamheten vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Verket har en renodlat uppföljande roll skild&lt;br&gt;från den planerande funktionen. De risker för påverkan av statistiken när&lt;br&gt;myndigheten ska fullgöra såväl den planerande eller producerande&lt;br&gt;funktionen som den uppföljande är således undanröjda genom den nya&lt;br&gt;myndighetskonstruktionen. Ett ökat inflytande för VHS över detaljut-&lt;br&gt;formningen av den statliga statistiken ligger således väl i linje med den&lt;br&gt;roll som den nya myndigheten på högskolesektorn har tilldelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk (SJV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets nuvarande möjligheter att påverka statistikens om-&lt;br&gt;fattning och utformning är via de organ för samordning av och tillvarata-&lt;br&gt;gande av användarsynpunkter på den statliga statistikverksamheten som&lt;br&gt;finns. I detta sammanhang bör nämnas Livsmedelsekonomiska samarbets-&lt;br&gt;nämnden (LES). Dessutom finns ett antal samrådsorgan direkt kopplade&lt;br&gt;till Statistiska centralbyrån (SCB). Även om det samråd som hittills ägt&lt;br&gt;rum givit SJV goda möjligheter att påverka statistikens inriktning anser&lt;br&gt;verket det väsentligt att användarna i framtiden får ett ännu större&lt;br&gt;inflytande. Genom ett ökat beställaransvar kan i ännu större utsträckning&lt;br&gt;än nu statistiken kopplas till användarnas behov. Enligt SJV:s uppfattning&lt;br&gt;bör huvudanvändaren av statistiken, i likhet med vad som föreslagits av&lt;br&gt;utredningen, också ha beställaransvaret för statistiken samt tilldelas&lt;br&gt;resurser för att tillgodose behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket är en av de främsta användarna av lantbruksregistret&lt;br&gt;för administrativa ändamål (t.ex. för utbetalning av arealstöd och&lt;br&gt;djurbidrag). Redan nu har verket således ett stort behov att kunna&lt;br&gt;påverka statistikens utformning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SJV:s del finns en mängd faktorer som gör att behovet att kunna&lt;br&gt;påverka jordbruksstatistiken kommer att bli allt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren behöver statistiken anpassas för att tillgodose&lt;br&gt;behoven i den föränderliga situation som råder inom det livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska området. En del i detta utgörs av ett ändrat behov av statistik och&lt;br&gt;ekonomiska analyser inför EG-förhandlingama och ett ev. kommande&lt;br&gt;medlemskap. En ökad anpassning av statistiken till EG:s krav och med&lt;br&gt;möjlighet till snabba förändringar utifrån nya behov orsakade av&lt;br&gt;reformarbetet inom EG är att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJV:s rapportering till och kontakter med internationella organ är redan&lt;br&gt;nu mycket omfattande när det gäller jordbruksområdet. Jordbruksområdet&lt;br&gt;är i hög grad reglerat inom EG och en fortsatt detaljerad styrning kan&lt;br&gt;förväntas inte minst med tanke på CCP-reformen (EG:s reform avseende&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken). Exempelvis kommer det sannolikt&lt;br&gt;att finnas ett behov av omfattande registeruppgifter för administrativa&lt;br&gt;ändamål eftersom de stödsystem som jordbruksverket nu administrerar&lt;br&gt;på grundval av lantbruksregistret har motsvarigheten i den reform som&lt;br&gt;aktualiserats av EG:s jordbrukspolitik. Härutöver kan det ske snabba&lt;br&gt;förändringar av stödutformning och av statistikens och registerupp-&lt;br&gt;gifternas innehåll och omfattning. Bl.a. med tanke på detta är det&lt;br&gt;angeläget att SJV ges det direkta beställaransvaret för statistik rörande&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I livsmedelsstatistikutredningen framfördes som ett alternativ att LES&lt;br&gt;skulle handha beställaransvaret när det gäller huvudanvändaren, dvs.&lt;br&gt;jordbruksverket, vilket också ligger i linje med utredningsförslaget. I&lt;br&gt;detta sammanhang behöver avgränsningama mot närliggande statistikom-&lt;br&gt;råden övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsncimnden (LES)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det livsmedelspolitiska området finns flera användare av statistiken.&lt;br&gt;Huvudanvändare av den rena jordbruksstatistiken som produceras av SCB&lt;br&gt;är Statens jordbruksverk (SJV), som också själv producerar viss statistik.&lt;br&gt;Användningen av övrig statistik på livsmedelsområdet är mer splittrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsstatistikutredningen (LSU) föreslog i betänkandet SOU&lt;br&gt;1991:99 två tänkbara alternativ som borde kunna ge ett ökat inflytande&lt;br&gt;över statistikproduktionen för användarna inom livsmedelsområdet. Det&lt;br&gt;ena alternativet innebar att SJV som huvudanvändare av i första hand&lt;br&gt;jordbruksstatistiken också ges beställaransvaret för denna statistik. Det&lt;br&gt;andra alternativet innebar att LES som samordnande myndighet på&lt;br&gt;området också ges beställaransvaret för den statliga statistiken på det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska området. Medel för statistiken borde enligt LSU i det&lt;br&gt;första alternativet anvisas till SJV och i det andra fallet till LES under&lt;br&gt;separata anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LES framhöll i sitt yttrande över LSU att nämnden, om så befanns&lt;br&gt;lämpligt, var beredd att handha beställaransvaret för statistiken inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagsbeslutet med anledning av LSU:s förslag gjordes inga&lt;br&gt;förändringar anslagstekniskt av statistiken på jordbruksområdet men&lt;br&gt;framhölls att kommande förslag från regeringen om den statliga&lt;br&gt;statistikens styrning, finansiering m.m. kunde komma att ändra konstruk-&lt;br&gt;tionen av anslagen för finansieringen av statistiken inom jordbrukets&lt;br&gt;område (prop. 1991/92:96, JoU15, rskr. 253).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LES vill nu upprepa vad LES framhöll i sitt remissyttrande över LSU:s&lt;br&gt;betänkande, nämligen att LES är beredd att handha beställaransvaret för&lt;br&gt;statistiken inom livsmedelssektorn. Oberoende av vilken lösning som&lt;br&gt;väljs betr, beställaransvaret på livsmedelsområdet kan LES utgöra ett&lt;br&gt;sådant samordningsorgan för statistiken på livsmedelsområdet som det&lt;br&gt;föreslagna statistikrådet skulle utgöra för all statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är omfattande. Den nya mer&lt;br&gt;samlade livsmedelspolitiken innefattar alla led i livsmedelskedjan samt&lt;br&gt;kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Statistikproduktionen måste vara väl&lt;br&gt;avvägd mellan de olika delområdena och förändras i riktning mot en mer&lt;br&gt;samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Förutsättningar&lt;br&gt;måste finnas för att statistikproduktionen med avseende på konsument-&lt;br&gt;målet inom ramen för en ny livsmedelspolitik kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skulle enligt Livsmedelsver-&lt;br&gt;ket kunna fylla rollen som beställarmyndighet och samordningsorgan.&lt;br&gt;Nämnden är ett styr- och samrådsorgan på livsmedelsområdet. Verksam-&lt;br&gt;heten griper över alla led i livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle regeringen välja att följa utredningens förslag har emellertid&lt;br&gt;NUTEK förutsättningar att överta huvudansvaret för vissa statistikom-&lt;br&gt;råden eller delar av dem. Verket är samhällets sektoransvariga myndighet&lt;br&gt;för att främja näringslivets tillväxt och utveckling, energifrågor, regionala&lt;br&gt;frågor, teknisk forskning och utveckling (FoU). Verket har lång och bred&lt;br&gt;erfarenhet av statistiska analyser av näringslivets produktivitets- och&lt;br&gt;strukturutveckling, utvecklingen av nädringslivets FOU, energimarknader&lt;br&gt;m.fl. områden. Uppgifter från många statistikgrenar används. Närings-&lt;br&gt;statistiken, finansstatistiken, forskningsstatistiken, handelsstatistiken är&lt;br&gt;några. NUTEK har således, förutom ett mycket brett kontaktnät, den&lt;br&gt;kompetens och den erfarenhet av statistikansvar och statistikupphandling&lt;br&gt;som krävs för att vara huvudansvarig för delar av samhällets basstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och trafikinstitut (VTI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att VTI numera har ansvaret för nulägesbeskrivningar&lt;br&gt;och statistik rörande transporter och trafik, transport- och trafikprognoser&lt;br&gt;samt att VTI står neutralt mellan de olika transportslagen är det lämpligt&lt;br&gt;att VTI konsulteras när basstatistik och annan statistik inom trafik- och&lt;br&gt;transportområdet skall beställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI är berett att göra tilläggsbeställningar av statistik när det anses Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;nödvändigt och om ekonomiska resurser ges. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredarens förslag realiseras enligt alternativ 2, är VTI berett att&lt;br&gt;åta sig beställaransvaret för trafik- och transportstatistiken under&lt;br&gt;förutsättning att erforderliga resurser erhålls. Det stämmer väl med VTI:s&lt;br&gt;kompetens och med det utvidgade ansvaret enligt ovan, liksom med det&lt;br&gt;i VTI:s anslagsframställning framförda förslaget om samordning av&lt;br&gt;beställning av en ny nationell resvaneundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningen (TFB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även myndighetsalternativet har nackdelar som man måste vara&lt;br&gt;observant på. Inom transportområdet finns som nämnts många statistikan-&lt;br&gt;vändare. Det är enligt TFB:s uppfattning inte möjligt att låta något&lt;br&gt;enskilt trafikverk få huvudansvaret för all transportstatistik. Risken skulle&lt;br&gt;då bli stor att egna statistikbehov skulle prioriteras på kostnad av annan&lt;br&gt;viktig transportstatistik. Det finns även risk för att krav på opartiskhet&lt;br&gt;och objektivitet kan bli åsidosatta. Principiellt måste det vara fel att&lt;br&gt;samma myndighet producerar eller beställer den statistik som skall&lt;br&gt;användas för utvärdering av myndigheters verksamhet. Det finns risker&lt;br&gt;med att sammanblanda operativt verksamhetsansvar och utvärderingsan-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB vill förorda att kommunikationsdepartementet delegerar åt statens&lt;br&gt;väg- och trafikinstitut (VTI) att åta sig beställaransvaret för trans-&lt;br&gt;portstatistiken. Verksamheten bör organisatoriskt tydligt skiljas från övrig&lt;br&gt;verksamhet vid VTI. VTI uppfyller enligt TFB:s uppfattning kravet på&lt;br&gt;objektivitet och opartiskhet. Dessutom har VTI goda förutsättningar att&lt;br&gt;svara för forskningens statistikbehov inom området. Härtill kommer att&lt;br&gt;VTI redan ålagts ett visst statistikansvar inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen anser sig endast i andra hand böra komma i fråga för&lt;br&gt;statistikansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle utredningens förslag genomföras anser Rikspolisstyrelsen att om&lt;br&gt;statistikprogrammet Kriminalpolitik och rättsväsen framgent skall hållas&lt;br&gt;samman under en beställare bör detta beställaransvar läggas på Justitiede-&lt;br&gt;partementet såsom varande den instans som har överblick över hela&lt;br&gt;rättsområdet. Rikspolisstyrelsen anser emellertid att statistikprogrammet&lt;br&gt;Kriminalpolitik och rättsväsen också kan delas i ett antal olika an-&lt;br&gt;svarsområden och att Rikspolisstyrelsen bör ha beställaransvaret för&lt;br&gt;området kriminalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet, Statistiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär som sagt ett mellanting mellan ett centraliserat och ett&lt;br&gt;decentraliserat system. Förhoppningen är att man därmed skall uppnå alla&lt;br&gt;båda systemens fördelar. Statistiska institutionen konstaterar att man inte&lt;br&gt;uppnår de fulla fördelarna hos vare sig ett centralt eller decentraliserat&lt;br&gt;system. Dessutom befarar institutionen att förslaget innehåller egna&lt;br&gt;nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De syneargieffekter som en fullt decentraliserad statistikproduktion ger Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;kommer inte att uppnås i förslaget. Vid provundersökningar och Bilaga 1.2&lt;br&gt;direktkontakter med uppgiftslämnare får man nämligen ofta information&lt;br&gt;om stämningsläget, om opinionsförändringar och om utvecklingen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En blankettutformning kräver också överväganden och kunskaper, som&lt;br&gt;annars knappast skulle inhämtas. En egen statistisk verksamhet ger alltså&lt;br&gt;kunskaper om utvecklingen utöver vad som framgår i de statistiska&lt;br&gt;tabellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar fördel med förslaget är att konkurrensen mellan SCB och&lt;br&gt;andra statistikproducenter kommer att leda till en effektivare och mer&lt;br&gt;ändamålsenlig statistik. Erfarenheterna från de många fält där SCB redan&lt;br&gt;nu konkurrerar med andra producenter är dock att kvalitetsfrågorna&lt;br&gt;spelar en underordnad roll. Beställningen går ofta till den producent som&lt;br&gt;har lägst anbud utan att man funderar på kvaliteten. I andra fall väljer&lt;br&gt;uppdragsgivaren SCB trots ett högre pris eftersom man har en vag tro att&lt;br&gt;SCB:s siffror är säkrare än andras. Vår erfarenhet är att en myndighet&lt;br&gt;inte får de statistiska problemens betydelse klar för sig förrän man själv&lt;br&gt;tar över den fysiska produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att statlig statistikverksamhet utvecklas och effektiviseras&lt;br&gt;och att statistisk kompetens tillförs förvaltningsmyndigheterna. Redan i&lt;br&gt;samband med den genomgripande centraliseringen på 1960-talet&lt;br&gt;kritiserades centraliseringen av många bedömare. Till de viktigaste&lt;br&gt;negativa effekterna hörde att myndigheter som fick överlåta sin statistik-&lt;br&gt;produktion — ofta tillsammans med personal — till SCB utarmades&lt;br&gt;tämligen snabbt på sin statistiska kompetens. Denna utveckling torde inte&lt;br&gt;ha varit avsiktlig, men den blev en naturlig konsekvens när statistikens&lt;br&gt;primäruppgifter, dvs. allt utrednings- och analysunderlag som ingick som&lt;br&gt;en integrerad del i myndighetens verksamhet, togs över av SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den operativa funktionen som statistiken svarat för i den decentralise-&lt;br&gt;rade organisationen med ett kvalificerat informationsstöd och med&lt;br&gt;betydelse även för myndighetens problemdefinitioner samt begrepps- och&lt;br&gt;normutveckling kom att avvecklas vid centraliseringen. Den ersattes i&lt;br&gt;många fall av för myndigheten och för myndighetens verksamhet&lt;br&gt;näraliggande andra användare mindre relevant information, dvs. av&lt;br&gt;SCB:s mera allmäninformativa data. När det egna statistikmaterialet&lt;br&gt;avhändes myndigheten blev vidare den eventuellt kvarvarande statistik-&lt;br&gt;funktionen allt mindre nyttig i verksamheten. Statistikerna blev överflödi-&lt;br&gt;ga och i ett stort antal förvaltningsmyndigheter blev den statistiska&lt;br&gt;kompetensen helt avvecklad. Kraven på statistisk kompetens hos&lt;br&gt;beställarmyndighetema talar därför starkt för att också statistikpro-&lt;br&gt;duktionen i betydande utsträckning bör decentraliseras. Härvid bör dock&lt;br&gt;beaktas att viss typ av komplex och politiskt viktig statistik ej bör&lt;br&gt;splittras upp på flera producenter utan koncentreras till en producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningens förslag genomförs kommer Boverket att överväga att&lt;br&gt;utveckla sin roll som statistikproducent. Vi ser ett värde i att myndig-&lt;br&gt;heten, som har ansvar för uppföljning och utvärdering av bostadsbyggan-&lt;br&gt;de och bostadsstöd, också producerar det statistiska underlaget om&lt;br&gt;bostadsbyggande. Det ger ökad flexibilitet och ökade möjligheter till&lt;br&gt;fördjupade studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statistik om boendekvalitet och boendekostnader som SCB nu&lt;br&gt;producerar med underlag från FoB, HINK och BHU utnyttjas av flera&lt;br&gt;myndigheter och kräver en omfattande och professionell apparat för&lt;br&gt;datainsamling och bearbetning. Vi anser därför att det kan vara lämpligt&lt;br&gt;att SCB även fortsättningsvis producerar den statistiken. Boverket&lt;br&gt;förordar att delar av denna statistik kommer att ingå i den basstatistik&lt;br&gt;som SCB skall producera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet (Kl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomiska statistiken, som huvudsakligen produceras av&lt;br&gt;SCB, har hög kvalitet internationellt sett. Från KI:s synpunkt, och mer&lt;br&gt;allmänt med hänsyn till den ekonomiska forskningens och den ekonomis-&lt;br&gt;ka politikens informationsbehov, är det ett huvudintresse att bevaka&lt;br&gt;kraven på kvalitet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska&lt;br&gt;statistiken i vid mening. Det är viktigt att understryka att det då inte&lt;br&gt;handlar enbart om avdelningen för företagsstatistik eller programmet&lt;br&gt;Ekonomisk politik. Den relevanta avgränsningen är snarare den statistik&lt;br&gt;som ligger till grund för nationalräkenskaperna och är beslutsunderlag för&lt;br&gt;ekonomisk politik. Det bör särskilt understrykas att statistiken över&lt;br&gt;sysselsättning (bl.a. AKU) och löner hör till denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalräkenskaperna är grundstenen i det informationsunderlag som&lt;br&gt;kan användas för att belysa den ekonomiska utvecklingen, göra kon-&lt;br&gt;junktur- och tillväxtprognoser och ge underlag för finans- och penning-&lt;br&gt;politik. Behovet av primärstatistik för nationalräkenskaperna bör därför&lt;br&gt;i hög grad vara styrande — vid sidan av de olika statistikprodukternas&lt;br&gt;egna informationsvärde och användbarhet — för utformningen av hela&lt;br&gt;den ekonomiska statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet anser att, oavsett vilken styrform som väljs i övrigt, ansvaret&lt;br&gt;för prioriteringar inom området ekonomisk statistik bör hållas samman.&lt;br&gt;Om ansvaret ligger kvar hos SCB får nationalräkenskapernas behov och&lt;br&gt;önskemål stor tyngd. Om beställaransvar delegeras enligt utredningens&lt;br&gt;förslag bör — för att denna styrfunktion inte skall gå förlorad — ansvaret&lt;br&gt;för all statistik inom området läggas på en enda myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande statistikgrenar/produktgrupper har central betydelse som&lt;br&gt;underlag för nationalräkenskaper och för analys av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i stort:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;prisindexar, såsom konsument-, producent-och importprisindex samt Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggindex, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;månatlig industriproduktionsvolymindex samt årsstatistik for industri,&lt;br&gt;bergverk och skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;statistik över tjänstenäringama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;energistatistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;inrikes- och utrikeshandelsstatistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;investeringsenkäter och lagertypsstatistik samt statistik över bostads-&lt;br&gt;byggandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;finansstatistik för kommuner och företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;löne- och sysselsättningsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de nämnda produktområdena återfinns inom delprogrammet&lt;br&gt;Ekonomisk politik, men också statistik från flera andra delprogram&lt;br&gt;berörs. Institutet har sedan lång tid ett omfattattande samarbete, inte bara&lt;br&gt;med nationalräkenskaperna utan också med enheter inom avdelningen för&lt;br&gt;företagsstatistik, som producerar primärstatistik (över utrikeshandel,&lt;br&gt;investeringar, detaljhandel, industriproduktion, priser m.m.). Vi har&lt;br&gt;också deltagit aktivt i utvecklingen av statistik om bl.a. sysselsättning och&lt;br&gt;löner, och Kl är en stor användare även av denna statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krim inalvå rdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen levererar underlag för statistik om kriminalvård&lt;br&gt;till SCB i form av råtabeller. Publicering sker i Rättsstatistisk årsbok.&lt;br&gt;Kriminalvårdens årliga verksamhetsberättelse innehåller kompletterande&lt;br&gt;statistisk information. Underlagen hämtas huvudsakligen från admini-&lt;br&gt;strativa register som bearbetats i statistikprogram. Dialog i statistikfrågor&lt;br&gt;sker därmed underhand med SCB. Kriminalvårdsstyrelsen har även&lt;br&gt;deltagit i samrådsgrupper i anslutning till SCB:s framtagning av&lt;br&gt;statistikprogram för området kriminalpolitik och rättsväsen. I stort kan&lt;br&gt;därför sägas att användarinflytandet för kriminalvårdens del fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande. Den basstatistik, som överförs till och publiceras av&lt;br&gt;SCB sammanfaller i stort med myndighetens användarbehov, varför&lt;br&gt;SCB:s kostnader för bearbetning m.m. är ganska ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser bl.a. i skatteregisterförordningen tillhandahåller RSV&lt;br&gt;och skattemyndigheterna underlag för bl.a. taxeringsstatistik, inkomst-&lt;br&gt;och förmögenhetsstatistik och prognoser över statens och kommunernas&lt;br&gt;skatteinkomster. Denna statistik torde vara sådan basstatistik som under&lt;br&gt;alla omständigheter ska framställas och som även i fortsättningen kommer&lt;br&gt;att regleras i förordning eller på annat sätt. RSV utgår ifrån att skatteför-&lt;br&gt;valtningen inte kommer att tilldelas ett statistikansvar utöver de områden&lt;br&gt;där förvaltningen redan har ett ansvar. RSV gör därför bedömningen att&lt;br&gt;ett genomförande av utredningens förslag inte direkt kommer att påverka&lt;br&gt;skatteförvaltningen eller exekutionsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen (SKS) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKS har egen erfarenhet av &amp;quot;effektivare statistikstyming” och ökat&lt;br&gt;användarinflytande på ett sätt som inte behandlas i utredningen. Tidigare&lt;br&gt;producerade SCB själva statistik över bl.a. utförda åtgärder inom&lt;br&gt;privatskogsbruket och SKS var en viktig användare. Efter konstruktiva&lt;br&gt;diskussioner i samarbetsgruppen SCB — SKS produceras sedan några år&lt;br&gt;denna statistik gemensamt. SCB står för den statistiska kompetensen och&lt;br&gt;skogsvårdsorgansationen för ämneskompetensen samt ett lokalt kontaktnät&lt;br&gt;med skogsägarna. Resultatet är höjd statistisk kvarlitet (bl.a. markant&lt;br&gt;lägre bortfall), höjd användbarhet, oförändrad kostnad och en halvering&lt;br&gt;av antalet skogsägare som behöver tillfrågas. Möjlighet till samordning&lt;br&gt;med annan statistik är fortsatt god. Fördjupade samråd och samarbete&lt;br&gt;direkt mellan de personer som producerar statistik och användare kan&lt;br&gt;alltså ge effektivare styrning och produktion och vara ett viktigt&lt;br&gt;komplement till samrådsorgan på &amp;quot;högre&amp;quot; nivå. Genom att ta vara på&lt;br&gt;SCB:s särskilda statistiska kompetens och kombinera med en myndighets&lt;br&gt;ämneskompetens kan man på ett ekonomiskt sätt säkra kvalitetskraven.&lt;br&gt;Det möjliggör även att SCB kan utveckla de statistiska metoderna på ett&lt;br&gt;sätt som inte går om myndigheter börjar producera statistik helt på egen&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts utgör utrikeshandelsstatistiken ett viktigt inslag och&lt;br&gt;hjälpmedel i kollegiets verksamhet. Kollegiet torde f.ö. utgöra en av&lt;br&gt;huvudanvändama av denna statistik och skulle följaktligen kunna vara en&lt;br&gt;tänkbar &amp;quot;kandidat&amp;quot; till rollen som beställarmyndighet för utrikeshandels-&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet ser emellertid ingen direkt fördel med en ordning där&lt;br&gt;kollegiet skulle utses till beställarmyndighet. Samarbetet och kontakterna&lt;br&gt;med SCB vad gäller statistiska frågor har fungerat bra och de krav och&lt;br&gt;önskemål, som kollegiet som användare av statistiken har framfört till&lt;br&gt;SCB, har alltid blivit väl tillgodosedda. Kollegiet ingår också tillsammans&lt;br&gt;med generaltullstyrelsen och SCB i den särskilda referensgrupp som&lt;br&gt;finns för utrikeshandelsstatistiken (GUS). Gruppen träffas regelbundet&lt;br&gt;minst tre gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte redovisat på vilket sätt den föreslagna delegeringen&lt;br&gt;av statistikansvar skall fungera i praktiken varför det är svårt att&lt;br&gt;överblicka konsekvenserna. Finansinspektionen antar emellertid att en&lt;br&gt;konsekvens av förslaget skulle bli att den s.k. kapitalmarknadsstatistiken&lt;br&gt;liksom idag skulle delegeras till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från många andra myndigheter har Finansinspektionen&lt;br&gt;sedan slutet av 1980-talet haft ansvaret för denna del av den statliga&lt;br&gt;statistiken. I skrivelse till Finansdepartementet den 20 januari 1992 har&lt;br&gt;inspektionen föreslagit att ansvaret och innehållet i den officiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalmarknadsstatistiken bör ses över genom en offentlig utredning. Av Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;skrivelsen framgår att inspektionen inte delar den uppfattning som Bilaga 1.2&lt;br&gt;utredningen ger uttryck för. En avgörande invändning mot att ansvara för&lt;br&gt;den offentliga statistiken är att uppgiften i allt för stor utsträckning&lt;br&gt;inkräktar på de resurser som skall användas i inspektionens huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet som tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar att huvudansvariga beställarmyndigheter utpekas&lt;br&gt;inom varje sektor. Att myndigheterna föreslås få större befogenhet än för&lt;br&gt;närvarande att avgöra vilken statistik man vill ha förväntas förbättra&lt;br&gt;möjligheterna att relatera kostnader för statistik mot kostnader för andra&lt;br&gt;verksamheter. Dessutom förväntas användarinflytandet över statistikut-&lt;br&gt;formningen öka, eftersom ämneskunskapen antas få större genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förutsätter emellertid att myndigheterna generellt sett kan&lt;br&gt;fungera som kompetenta och goda beställare av statistik. Statskontoret&lt;br&gt;ifrågasätter om så är fallet. Dels saknar de föreslagna beställarmyndig-&lt;br&gt;hetema sannolikt motiv för att samordna statistikbehoven inom sina&lt;br&gt;områden, varför beställningarna kan komma att bli ofullständiga. Dels&lt;br&gt;varierar den statistiska kompetensen hos myndigheterna högst väsentligt&lt;br&gt;i dagsläget. Myndigheter som själva är stora producenter av statistik&lt;br&gt;redan i dag skulle sannolikt fungera väl som beställare. Andra myndig-&lt;br&gt;heter, med sämre statistikkompetens, torde däremot vara olämpliga som&lt;br&gt;beställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redogör för ett försök med beställaransvar enligt den&lt;br&gt;föreslagna modellen — delegering av ansvaret för beställning av lärar-&lt;br&gt;och skolstatistik till Skolverket. Exemplet stöder dock snarast upp-&lt;br&gt;fattningen att myndigheterna kan vara olämpliga statistikbeställare. Våra&lt;br&gt;erfarenheter av försöket är att Skolverket har valt en både dyr och&lt;br&gt;omständlig metod för informationsinsamling. Skolverket gör endast&lt;br&gt;totalundersökningar, inte urvalsundersökningar. Skolverket analyserar&lt;br&gt;endast faktiska utfall, inte prognosbaserade beräkningar och Skolverket&lt;br&gt;har valt den enskilda skolan som lägsta aggregeringsnivå, inte kommu-&lt;br&gt;nen. Till detta kan även fogas de negativa erfarenheter som utredningen&lt;br&gt;redogör för i betänkandet (på s. 10), dvs. att Skolverket är tveksamt till&lt;br&gt;att ta över samordningsuppgiften för andra intressenters behov av&lt;br&gt;utbildningsstatistik samt att Skolverket inte vill betala den tidigare&lt;br&gt;anslagsfinansierade produktionen till ett högre självkostnadsbaserat pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statskontorets mening pekar dessa erfarenheter på en risk för att&lt;br&gt;statistik utan entydiga huvudanvändare inte kommer att beställas med&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Central förvaltningsmyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans ifrågasätter att SCB skall finnas kvar som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet med föreslagna uppgifter för samordning,&lt;br&gt;nomenklaturarbete, metodutveckling, internationellt samarbete, publice-&lt;br&gt;ringsverksamhet samt informations-, biblioteks- och arkivservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många anser eller förutsätter direkt eller indirekt att SCB även skall ha Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;ett ansvar for grundläggande statistik inom viktiga områden och Bilaga 1.2&lt;br&gt;tvärsektoriell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation framhåller att det kan bli en&lt;br&gt;konflikt mellan SCB:s uppgifter som förvaltningsmyndighet och för&lt;br&gt;produktion av statistik. Ett par anser att de båda funktionerna bör&lt;br&gt;särskiljas i skilda organistaioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller SCB:s förvaltningsuppgifter i frågor om det inter-&lt;br&gt;nationella statistiksamarbetet är flera instanser tveksamma till om och hur&lt;br&gt;de på ett tillfredställande sätt går att förena med ett delegerat statistikan-&lt;br&gt;svar. Det gäller Kommerskollegium, Statskontoret, Statistiska central-&lt;br&gt;byrån, Finansinspektionen, livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,&lt;br&gt;Närings, och teknikutvecklingsverket, Riksbanken, LO och SCB:s&lt;br&gt;vetenskapliga råd. Andra framhåller att även uppgifter för internationellt&lt;br&gt;samarbete skall ankomma på de statistikansvariga myndigheterna inom&lt;br&gt;deras områden. Det gäller Socialstyrelsen, Skolverket, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk, Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;och Konsumentverket. Från dem som närmare utvecklat sina synpunkter&lt;br&gt;i dessa frågor kan anföras följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi stöder förslaget att SCB skall behålla ställningen som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet för den statliga statistikverksamheten med de&lt;br&gt;uppgifter som utredningen anger och finansieras via anslag medan&lt;br&gt;däremot den statistikproduktion som kan komma att kvarstå tillsvidare vid&lt;br&gt;SCB uppdragsfinansieras med departement eller förvaltningsmyndigheter&lt;br&gt;som uppdragsgivare/beställare. Det är därvid lämpligt att produktions-&lt;br&gt;delen avskiljes från SCB-myndigheten. De uppdrags- respektive&lt;br&gt;anslagsfinansierade delarna av SCB skulle därmed juridiskt kunna&lt;br&gt;separeras, vilket vore av värde i sig. En sådan &amp;quot;avknoppning&amp;quot; skulle&lt;br&gt;bereda plats för en helt fristående produktionsfunktion och dessutom ge&lt;br&gt;utrymme för att etablera på jämförbara villkor konkurrerande verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utföra löpande förvaltningsuppgifter i det statliga statistiksystemet&lt;br&gt;såsom samordning, standardisering och internationella kontakter&lt;br&gt;(rapportering till Eurostat m.m.) behövs enligt FUD:s mening en central&lt;br&gt;myndighet. För att kunna minimera statistikens belastning på i synnerhet&lt;br&gt;företagen som uppgiftslämnare är det väsentligt att de nämnda förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifterna sköts effektivt och med god överblick över beställar-&lt;br&gt;myndighetemas planering och beställning av statistik. Den centrala&lt;br&gt;myndigheten bör aktivt bevaka och stödja de nya statistikmyndigheternas&lt;br&gt;efterlevnad av verksförordningens bestämmelse om att begränsa och&lt;br&gt;förenkla uppgiftslämnandet (SFS 1987:100, § 17). Myndigheten bör&lt;br&gt;bedriva utbildning om statistiska metoder och uppgiftslämnarfrågor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevaka frågor om den statliga statistikens objektivitet och kvalitet. Nära&lt;br&gt;samråd bör organiseras med olika samhällsintressen, däribland företagens&lt;br&gt;intresse som statistikanvändare och uappgiftslämnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala myndigheten, som blir en viktig samarbetspart för FUD,&lt;br&gt;skulle kunna bildas genom att man bygger vidare på den uppdelning som&lt;br&gt;utredningen gör av SCB i en anslagsfinansierad förvaltningsdel och en&lt;br&gt;uppdragsfmansierad produktionsdel. Den första delen av nuvarande SCB&lt;br&gt;kunde alltså utgöra basen för den ovan skisserade centrala myndigheten,&lt;br&gt;SCB-förvaltning. Rollen för SCB-Förvaltning tydliggörs genom att&lt;br&gt;myndighetsutövandet skiljs från produktionen. SCB-Uppdrag bildar en&lt;br&gt;organisation som konkurrerar på marknaden för statistikproduktion. SCB-&lt;br&gt;Uppdrag jämställs i konkurrenshänseende med statlig statistikproduktion&lt;br&gt;som sker i myndigheternas egen regi eller som av dessa läggs ut på andra&lt;br&gt;uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD:s skiss till organisationsstruktur syftar till att åstadkomma en —&lt;br&gt;i jämförelse med utredningens förslag — tydligare fördelning av ansvaret&lt;br&gt;för omläggning av styrmetod för den statliga statistiken respektive den&lt;br&gt;löpande driften. Därmed bör genomförandetiden för den nya modellen&lt;br&gt;kunna förkortas, vilket bör vara bra från uppgiftslämnarsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår från att internationellt statistiksamarbete skall räknas&lt;br&gt;som SCB:s förvaltningsuppgifter och därmed endast bli en angelägenhet&lt;br&gt;för SCB. Här bör dock erinras om det omfattande internationella&lt;br&gt;samarbete med betydande statistikkonsekvenser som Socialstyrelsen&lt;br&gt;medverkar i (bl.a. via WHO) och som också bör fortsätta i framtiden.&lt;br&gt;Detta bör beaktas i den dialoag som skall föras mellan ett departement&lt;br&gt;och en myndighet om vilka statistikprodukter och statistikområden som&lt;br&gt;skall hänföras till basstatistik och för vilken denna myndighet skall vara&lt;br&gt;beställare av. Socialstyrelsen anser att SCB bör ha det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för internationellt statistiksamarbete. Dock bör Socialstyrelsen&lt;br&gt;ha ett ansvar för internationellt samarbete inom socialsektorns område&lt;br&gt;och representera Sverige i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kollegiets verksamhet är den svenska utrikeshandelsstatistikens&lt;br&gt;jämförbarhet med andra länders statistik av väsentlig betydelse. Ut-&lt;br&gt;redningen är också medveten om det utvecklingsarbete som internationellt&lt;br&gt;pågår och de ytterligare anpassningsbehov som en EG-anslutning kommer&lt;br&gt;att medföra. Utredningen har också fastslagit att det internationella&lt;br&gt;statistiksamarbetet förutsätter en central nationell statistikmyndighet och&lt;br&gt;att det bör ankomma på SCB att ha denna funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare noteras att Sverige redan med EES-avtalet åtagit sig&lt;br&gt;långtgående förpliktelser i fråga om vilken statistik som skall tas fram&lt;br&gt;och hur den skall struktureras. ESS-avtalet men även det internationella&lt;br&gt;samarbetet ger sålunda ej den möjlighet till valfrihet för användarmyndig-&lt;br&gt;heten som varit grundtanken i utredningens förslag. Ett eventuellt svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-medlemsskap kommer att ge ännu mindre utrymme for eget Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;agerande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen säger att &amp;quot;de internationella statistiska organisationerna har&lt;br&gt;starka önskemål om en motpart i vaije land för att samarbetet skall kunna&lt;br&gt;bedrivas på ett effektivt sätt” (s. 96). Vissa myndigheter lämnar dock&lt;br&gt;statistikuppgifter direkt till internationella organ, vilket enligt utredningen&lt;br&gt;emellanåt skapar problem eftersom olika statistikuppgifter om samma&lt;br&gt;förhållanden sprids. Härigenom uppstår tvekan om vilka uppgifter som&lt;br&gt;egentligen är officiella. Enligt vår mening torde faran för denna typ av&lt;br&gt;missförstånd öka med den av utredningen föreslagna modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redogör vidare för vilka konsekvenser ett svenskt&lt;br&gt;närmande till EG förväntas få på statistikområdet. Ett EES-avtal sägs&lt;br&gt;innebära en del mindre anpassningar, men &amp;quot;vid medlemskap i EG blir&lt;br&gt;anpassningskraven mera omfattande&amp;quot; (s. 37). Det kan i detta samman-&lt;br&gt;hang ifrågasättas om tidpunkten för en så pass genomgripande förändring&lt;br&gt;av det svenska statistiksystemet som utredningen föreslår är väl vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ett internationellt perspektiv är det nödvändigt att Sverige kan svara&lt;br&gt;upp mot de ökade krav som kommer att ställas de närmaste åren. Det&lt;br&gt;kommer därvid att vara viktigt att koncentrera resurser och kompetens&lt;br&gt;istället för att splittra inom olika arbetsområden. Utredningen nämner&lt;br&gt;också att de europeiska statistikorganen kräver och förväntar sig att SCB&lt;br&gt;samlat svarar för den svenska statliga statistiken, håller informationsbe-&lt;br&gt;redskap och levererar statistik till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens mening kommer SCB med svårighet att inter-&lt;br&gt;nationellt kunna svara för svensk offentlig statistik om SCB inte samtidigt&lt;br&gt;har ansvaret för densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen borde ha följt mer med i den europeiska statistikdebatten,&lt;br&gt;speciellt efter de dåliga erfarenheterna från Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har SCB kommit att bli en av de&lt;br&gt;tongivande och mest respekterade statistikproducenterna i Europa. I den&lt;br&gt;pågående utvecklingen av det europeiska samarbetet ligger statistik-&lt;br&gt;frågorna långt framme. Det finns stora risker att en uppsplittring av&lt;br&gt;statistikansvaret kan leda till att Sveriges roll i det europeiska samarbetet&lt;br&gt;försvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska systemet i Europa står inför stora förändringar. I sin&lt;br&gt;tur kommer detta att ställa stora krav på förändringar och följ samhet i&lt;br&gt;den ekonomiska statistiken. Om svensk statistik skall kunna påverka och&lt;br&gt;följa med i utvecklingen, fordras intima kontakter mellan nationella&lt;br&gt;statistikproducenter, Eurostat, andra internationella organisationer,&lt;br&gt;politiker, ekonomiska myndigheter och högskolevärlden. Den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen har visserligen brister, men det framgår inte av ut- Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;redningen hur ett nytt nätverk av kontakter skall byggas upp om det nya Bilaga 1.2&lt;br&gt;förslaget genomförs. Snarast misstänker rådet att den internationella&lt;br&gt;samordningen kommer att försvåras vid ett system med många svenska&lt;br&gt;huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dessutom inte tagit i beaktande EES-avtalets regler om&lt;br&gt;anbudsförfarande. Om det föreslagna systemet införs, kommer utländska&lt;br&gt;intressenter att kunna begära tillgång till svenska personregister med&lt;br&gt;hänvisning till konkurrensbegränsningsklausuler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk (SJV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen skulle SCB ha det övergripande ansvaret för rapporte-&lt;br&gt;ring och kontakter med internationella organ. Det anges vidare att SCB&lt;br&gt;redan nu ombesöijer huvuddelen av rapporteringen till internationella&lt;br&gt;organ. När det gäller jordbruksområdet är dock SJV:s rapportering&lt;br&gt;mycket omfattande. Vid ett ev. svenskt medlemskap kommer mycket av&lt;br&gt;statistikbehovet avseende lantbruksstatistik vara starkt kopplat till&lt;br&gt;reformarbetet inom EG och med åtföljande administrativa behov och&lt;br&gt;behov för olika analyser och uppföljningar. Jordbruksfrågorna spelar en&lt;br&gt;stor roll inom EG. En stor del av EG:s budget går till åtgärder inom&lt;br&gt;jordbruket (1992 är det ca 55 %). Det innebär att statistiken ständigt&lt;br&gt;måste anpassas till olika politiska beslut och åtgärder rörande intern och&lt;br&gt;extern handel, olika stöd till jordbruket m.m. SJV kommer att få en&lt;br&gt;mycket aktiv roll i detta arbete vilket gör det naturligt att huvudansvaret&lt;br&gt;för den internationella rapporteringen och de internationella kontakterna&lt;br&gt;avseende jordbruksområdet förläggs till SJV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser vidare att förslaget till att låta SCB ha hela&lt;br&gt;ansvaret för internationell rapportering är felaktigt. I dag rapporterar&lt;br&gt;Naturvårdsverket regelbundet till ett stort antal internationella organisatio-&lt;br&gt;ner och organ. I dessa rapporteringar ingår både statistik och kommente-&lt;br&gt;rande texter med exempelvis förslag till åtgärder, utvärderingar och&lt;br&gt;kommentarer. Det finns all anledning att tro att omfattningen av denna&lt;br&gt;rapportering ökar bland annat genom inrättandet av EG:s miljöbyrå&lt;br&gt;(EEAg - European Environment Agency). Det är verkets ansvar att förse&lt;br&gt;detta organ med information. Detta skall jämföras med utredningens&lt;br&gt;förslag att SCB skall förse EUROSTAT med statistik. Risken för&lt;br&gt;dubbelarbete och sena avrapporteringar kan bli betydande. Rapportering-&lt;br&gt;en bör därför ses över i samband med det eventuella genomförande av&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna översyn måste också beaktas rapporteringskraven i de särskilda&lt;br&gt;rådsdirektiv som kan förväntas bli gällande inom ramen för EES-avtalet.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas direktivet av den 12 juni 1986 (om skyddet av&lt;br&gt;miljön när avloppsslam används i jordbruket) där det läggs fäst att vart&lt;br&gt;fjärde år skall utarbetas en sammanställning bl.a. över mängden spridd&lt;br&gt;slam. I direktivet läggs dessutom krav på registerhållning av slammäng-&lt;br&gt;der och slamsammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningsförslaget skall SCB ha det samlade ansvaret för Sveriges&lt;br&gt;deltagande på myndighetsnivå när det gäller det internationella statistiksa-&lt;br&gt;marbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som det är angeläget att användarna har ett direkt&lt;br&gt;inflytande över statistikproduktionen i Sverige vill Konkurrensverket&lt;br&gt;framhålla att det är lika angeläget att motsvarande inflytande även&lt;br&gt;kommer till uttryck i det internationella samarbetet. SCB:s samord-&lt;br&gt;ningsansvar bör därför inte vara mer långtgående än att de för olika&lt;br&gt;statistikområden huvudansvariga myndigheterna m.fl. får ansvara för den&lt;br&gt;internationella samordningen inom respektive område. Härigenom&lt;br&gt;kommer den i internationellt samarbete producerade statistiken att inriktas&lt;br&gt;mot de för respektive område relevanta frågeställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för uppbyggandet av det statistiska systemet inom olika&lt;br&gt;sakområden för EES-området och vid ett ev. framtida svenskt med-&lt;br&gt;lemskap i EG är det enligt Konkurrensverket, till skillnad från vad som&lt;br&gt;framkommer i betänkandet, väsentligt att den harmoniserade statistiken&lt;br&gt;utformas och presenteras på ett sådant sätt att resultatet av den europeis-&lt;br&gt;ka integrationen kan analyseras på ett relevant sätt. För att tillse att&lt;br&gt;underlag för ställningstaganden till de olika frågeställningar som kommer&lt;br&gt;att aktualiseras är tillräckligt, är det nödvändigt att de olika statistikintres-&lt;br&gt;sentema får inflytande i harmoniseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ovan sagts angående Europa-samarbetet gäller i lika hög grad&lt;br&gt;övrigt internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Statistikansvar på departement&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att statistikansvar skall ligga på departement om det inte finns&lt;br&gt;lämplig myndighet för dessa tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några anför dock tveksamhet om lämpligheten av detta. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. Skolverket, Humanistiska Samhällsvetenslkapliga forskningsrådet&lt;br&gt;och Närings- och teknikutvecklingsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen och Sjöfartsverket anser att allt ansvar för&lt;br&gt;statistikverksamheten eller i vart fäll basstatistiken skall läggas på&lt;br&gt;departementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaransvaret för större delen av nuvarande statistik anses inte kunna&lt;br&gt;läggas ut på myndigheter utan föreslås läggas på olika fäckdepartement.&lt;br&gt;De svårigheter med nuvarande styrsystem som utredningen redovisar&lt;br&gt;(krångliga och tidsödande besluts- och informationsvägar, departementen&lt;br&gt;som små användare av statistiken, dåligt samarbete mellan sektorer&lt;br&gt;m.m.) kan därmed i stor utsträckning komma att finnas kvar. Dessutom&lt;br&gt;tillkommer ytterligare samordnings- och gränsdragningsproblem gentemot&lt;br&gt;en rad myndigheter som övertagit beställaransvaret för delar av statisti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarmodellen har emellertid också svagheter. Det är, som ut-&lt;br&gt;redningen framhåller, inte säkert att någon förvaltningsmyndighet vill ta&lt;br&gt;på sig kostnader för att ta fram statistik av allmänt eller vetenskapligt&lt;br&gt;intresse, om den inte har omedelbar användning i den egna verksam-&lt;br&gt;heten, särskilt när statistikkostnadema skall vägas mot kostnader för&lt;br&gt;andra delar av verksamheten. Såsom en metod att motverka denna&lt;br&gt;svaghet hos beställarmodellen föreslår utredningen att beställaransvar i&lt;br&gt;stor utsträckning (motsv. hälften av SCB:s nuvarande statistikanslag)&lt;br&gt;skall åvila departementen. Det är svårt att säga hur mycket denna del av&lt;br&gt;statistikproduktionen skulle påverkas av det nya stymingssystemet.&lt;br&gt;Avsikten är väl att departementen skall få en starkare ställning i&lt;br&gt;förhållande till SCB. Departementsintressen har emellertid redan under&lt;br&gt;den nuvarande beslutsordningen ett starkt potentiellt inflytande på&lt;br&gt;styrningen av statistikproduktionen vid beredningen inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Att detta inte tycks ha utnyttjats i tillräcklig utsträckning synes&lt;br&gt;av vad som framgår av utredningens redogörelse (s. 78-80) dessvärre ha&lt;br&gt;berott på att beställarkompetensen varit svag och samordningssvårig-&lt;br&gt;hetema stora. Vissa samordningssvårigheter kan kanske minska, om&lt;br&gt;departementen i den nya ordningen får större eget beställaransvar, men&lt;br&gt;då kan å andra sidan en del av de samordningssvårigheter som fanns före&lt;br&gt;utvärderingen år 1988 återuppstå och problemet med tillgång till statistisk&lt;br&gt;kompetens inom departementen torde kvarstå. Det föreslagna statistikrå-&lt;br&gt;det kan givetvis ge råd, men det förefaller inte troligt att det kan komma&lt;br&gt;att spela en verkligt aktiv roll i budgetarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen räknar med att omkring hälften av SCB-statistiken är av&lt;br&gt;sådan karaktär att finansdepartementet eller annat departement kommer&lt;br&gt;att vara den lämpligaste beställaren. Utredningen pekar samtidigt på att&lt;br&gt;det varit påtagliga problem med samordningen av de olika departemen-&lt;br&gt;tens krav på statistikproduktionen hos SCB. Förslaget innebär att&lt;br&gt;regeringen i stället för att styra genom övergripande prioriteringar och&lt;br&gt;mål tilldelas en mer aktiv och konkret roll. Den kräver, förutom statistisk&lt;br&gt;kompetens, detaljerade kunskaper om statistikens uppbyggnad, bred&lt;br&gt;kännedom om användarna och lyhördhet inför deras önskemål samt också&lt;br&gt;ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Enligt NUTEK:s uppfattning är detta&lt;br&gt;uppgifter som hör hemma på myndighetsnivå. De bör enligt NUTEK&lt;br&gt;även fortsättningsvis ligga kvar hos SCB, eftersom det finns fördelar med&lt;br&gt;att ha ansvaret för och planeringen av samhällets basstatistik samlat hos&lt;br&gt;en oberoende instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen biträder uppfattningen att statistikanvändama skall&lt;br&gt;ges större inflytande och påverkansmöjligheter över statistikproduktionen.&lt;br&gt;En ökad statistikkompetens hos myndigheterna är en förutsättning, dels&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en breddad dialog mellan myndigheterna på ett statistikområde, dels&lt;br&gt;för att kunna agera aktivare i rollen som kravställare. Den effektivisering&lt;br&gt;av den statliga statistikverksamheten som utredningen eftersträvar, torde&lt;br&gt;dock kunna uppnås utan den genomgripande förändring av produktions-&lt;br&gt;formerna som utredningen förordar. Kriminalvårdsstyrelsen avstyrker&lt;br&gt;därför utredningens huvudförslag om delegering och samordnat be-&lt;br&gt;ställaransvar m.m. till den enskilda myndighetsnivån och föreslår därför&lt;br&gt;en modell som bygger på att varje departement har ett sakområdesansvar&lt;br&gt;för statistikverksamheten. Under departementets ledning inrättas ett eller&lt;br&gt;flera permanenta samrådsorgan där företrädare för vaije myndighet ingår&lt;br&gt;samt områdeskompetent företrädare för SCB och högskola (forsknings-&lt;br&gt;intressen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anför som motiv for sitt förslag till delegering av statistikan-&lt;br&gt;svaret bl.a. att genom att knyta ansvaret för statistiken till huvudansvari-&lt;br&gt;ga myndigheter fångar man bättre upp förändringsbehoven. Myndig-&lt;br&gt;heterna får också möjlighet att väga kostnaderna och värdet av statistiken&lt;br&gt;mot kostnaderna och värdet av myndigheternas verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket finner det mycket tveksamt om detta i praktiken kommer&lt;br&gt;att gälla för den s.k. basstatistiken. Den omfattande reglering som&lt;br&gt;kringgärdar utredningens förslag och som närmare berörs nedan torde&lt;br&gt;innebära att basstatistikens omfattning i huvudsak bestäms av departemen-&lt;br&gt;ten. Myndigheternas synpunkter skall i det sammanhanget beaktas genom&lt;br&gt;den dialog som departementen förutsätts ha med viktigare statistikan-&lt;br&gt;vändare. Handlingsfriheten för myndigheterna att efter det departementen&lt;br&gt;lagt fast basstatistiken göra eventuella omprioriteringar kan bli liten eller&lt;br&gt;obefintlig. Beställarmyndigheternas roll riskerar då att begränsas till att&lt;br&gt;&amp;quot;slussa&amp;quot; anslagsmedel till statistikproducenten, vilken oftast kommer att&lt;br&gt;vara SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån Sjöfartsverkets synpunkter förefaller förslaget i den delen&lt;br&gt;medföra risk för att statistikstymingen i stället för att bli effektivare blir&lt;br&gt;krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet&lt;br&gt;mellan beställare och statistikproducenten (SCB) i vissa fåll blir indirekt.&lt;br&gt;Viss basstatistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga&lt;br&gt;myndigheterna att tillhandahålla. Enligt Sjöfartsverket bör huvudregeln&lt;br&gt;vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som&lt;br&gt;själva köper denna från statistikproducenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Konsekvenser av delegering och decentralisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som är positiva till utredningens förslag&lt;br&gt;ansluter sig också till att de avsedda fördelarna med ett genomförande av&lt;br&gt;dem kan uppnås. Det gäller större relevans i statistiken, spridning och&lt;br&gt;bättre utnyttjande av statistikkompetensen, bättre ansvars- och kost-&lt;br&gt;nadsmedvetande m.m. Många pekar emellertid också på de risker som&lt;br&gt;ett genomförande av förslagen kan medföra. Det gäller mindre objektivi-&lt;br&gt;tet och beroende i statistikframställningen, minskad kvalitet i statistiken,&lt;br&gt;mindre överblick och samordning av statistiken, minskad tillgänglighet&lt;br&gt;till statistik, svårigheter att bygga upp erforderlig kompetens hos&lt;br&gt;statistikansvariga, ökade kostnader för statistiken m.m. Utan att närmare&lt;br&gt;gå in på de olika frågorna framhåller dessa remissinstanser att de behöver&lt;br&gt;utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser hyser mera långtgående farhågor för de&lt;br&gt;konsekvenser som delegering och decentralisering av ansvar och&lt;br&gt;uppgifter för den statliga statistikframställningen kan innebära. De&lt;br&gt;framhåller att dessa måste uppmärksammas och motverkas på olika sätt&lt;br&gt;eller är av sådan karaktär att ett genomförande av förslagen måste&lt;br&gt;avvisas. Det gäller främst statistikens kvalitet och oberoende, ändamåls-&lt;br&gt;enliga och nödvändiga samband i statistikframställningen, belastning på&lt;br&gt;uppgiftslämnare, skydd för sekretess och integritet, statististisk kompetens&lt;br&gt;hos statistikansvariga och kostnader för statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande anförs några exempel på de synpunkter som har förts&lt;br&gt;fram i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikens kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska statistikersamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill starkt understryka att kvalitetsaspekten är mycket väsentlig i den&lt;br&gt;officiella statistikproduktionen. Vid allt arbete med organisationen av&lt;br&gt;statistikverksamheten måste god kvalitet och god effektivitet beaktas.&lt;br&gt;Bland delegenskaper som tillsammans ger god kvalitet finns till exempel,&lt;br&gt;objektivitet, pålitlighet, tillgänglighet jämförbarhet, kontinuitet och&lt;br&gt;aktualitet. Det är oerhört viktigt att man i produktionen har kvalificerad&lt;br&gt;personal, som har bra kontakt med undervisning och forskning både inom&lt;br&gt;statistikområdet och de fackområden inom vilka statistiken produceras.&lt;br&gt;Färre större enheter med flera statistiker är i allmänhet mycket bättre än&lt;br&gt;flera små när det gäller sådana kontakter och möjligheterna att upprät-&lt;br&gt;thålla en god orientering om utvecklingen av ämnesområdet. Man får&lt;br&gt;också ett mycket bättre innovationsklimat. Jämförbarheten i statistikupp-&lt;br&gt;gifter tillgodoses säkerligen bättre om en central statistisk myndighet,&lt;br&gt;efter att ha beaktat flera användares önskemål, bestämmer vilken statistik,&lt;br&gt;som skall produceras, än om detta bestäms av en enskild användare, som&lt;br&gt;rimligen har snävare syn. Det är också viktigt att bibehålla långa&lt;br&gt;tidsserier för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att offentlig statistik skall vara objektiv,&lt;br&gt;tillgodose användarnas och det allmännas behov av insyn i olika&lt;br&gt;samhällssektorers förhållanden samt stå för kvalitet och kontinuitet i syfte&lt;br&gt;att vara den mest tillförlitliga källa som går att finna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att delegera ansvaret för s.k. basstatistik till ett&lt;br&gt;antal myndigheter och i förlängningen sprida produktionsansvaret till&lt;br&gt;såväl offentliga som privata institutioner innebär en risk att kvaliteten på&lt;br&gt;offentlig statistik försämras. Inspektionen finner en rad skäl till varför&lt;br&gt;ansvaret för den s.k. basstatistiken inte bör splittras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utredningen definierar som basstatistik skall inte enbart tjäna som&lt;br&gt;underlag för information till allmänna intressen utan basstatistiken skall&lt;br&gt;stå för kontinuitet så att uppgifter för en längre tidsperiod skall kunna&lt;br&gt;återfinnas i offentliga publikationer och vara underlag för bl.a. for-&lt;br&gt;skningsändamål. Vidare utgör delar av basstatistiken underlag för SCB:s&lt;br&gt;sammanställningar av finans- och nationalräkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller s.k. basstatistik är det viktigt att enhetliga definitioner&lt;br&gt;används såväl vid inhämtandet av statistik som vid dess publicering.&lt;br&gt;Detta beror på att enskilda uppgifter eller statistikgrenar ofta utgör&lt;br&gt;byggstenar i annan statistik. Ett flertal krav måste därför tillgodoses när&lt;br&gt;man definierar värden som skall inräknas i basstatistiken. SCB har&lt;br&gt;ansvaret för national- och finansräkenskapema och tillser att uppgifterna&lt;br&gt;för dessa tillgodoses. Inom kapitalmarknadsstatistikens område är&lt;br&gt;dessutom Finansinspektionens föreskrifter på redovisningsområdet&lt;br&gt;styrande för statistikens utformning. Om ansvaret för den offentliga&lt;br&gt;statistiken delas på flera myndigheter innebär det en risk att den&lt;br&gt;överblick som krävs, för att insamlad statistik skall vara jämförbar och&lt;br&gt;kunna utgöra underlag för national- och finansräkenskapema och för&lt;br&gt;rapportering till internationella organ, går förlorad. En splittrad&lt;br&gt;fördelning av ansvaret för offentlig statistik kommer enligt inspektionens&lt;br&gt;mening att undergräva den kvalitet man kan kräva att offentlig statistik&lt;br&gt;skall stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delegerat statistikansvar till myndighetsnivå innebär att respektive&lt;br&gt;myndighet, inom givna ramar, skall prioritera mellan myndighetens egen&lt;br&gt;verksamhet och produktion av offentlig statistik. Det kommer, speciellt&lt;br&gt;i besparingstider, att innebära en stor risk att statistikproduktionen får stå&lt;br&gt;tillbaka för den egna verksamheten vilket på lång sikt är till nackdel för&lt;br&gt;kvaliteten på den statliga statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarkompetens samt statistikens kvalitet och tillgänglighet är viktiga&lt;br&gt;frågor som delvis går in i varandra. Om myndigheterna får beställaran-&lt;br&gt;svar så måste de också ha kompetens att kunna beställa statistik av hög&lt;br&gt;kvalitet och relevans samtidigt som de måste ha en organisation för att&lt;br&gt;kunna tillgodose även andra användarintressen. Olika myndigheter har&lt;br&gt;här olika förutsättningar och det finns en risk att myndigheter med liten&lt;br&gt;statistikkompetens väljer statistikproducent enbart utifrån pris och inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktar kvalitetsaspekter i tillräcklig utsträckning. Förslaget innebär dock&lt;br&gt;i ett avseende att kvaliteten bör öka eftersom myndigheterna bör ha större&lt;br&gt;kunskap om användarnas behov. Därigenom kan statistikens relevans&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikens objektivitet och oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet vill understryka att statistik är en kollektiv nyttighet på vilken man&lt;br&gt;måste kunna ställa höga krav om aktualitet, objektivitet, pålitlighet och&lt;br&gt;tillgänglighet. Ur demokratisk synpunkt är det därför betänkligt om&lt;br&gt;finansiering och beställaransvar läggs hos verksamhetsansvariga, så som&lt;br&gt;utredaren föreslår. Det finns en avsevärd risk för dominerande inflytande&lt;br&gt;från partsintressen och för icke-offentlig politisk-administrativ styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett demokratiskt och marknadsekonomiskt samhälle krävs att alla&lt;br&gt;parter har samma tillgång till information för att systemet skall fungera&lt;br&gt;effektivt. Det vore olämpligt om en part får bestämma vilken information&lt;br&gt;övriga parter skall få. Det är därför betydelsefullt att även i fortsättning-&lt;br&gt;en ha en oberoende statistikproducent. Myndigheter med enbart utredande&lt;br&gt;uppgifter, som t.ex. Skolverket, kan spela en sådan roll, men de flesta&lt;br&gt;andra myndigheter har också en egen verksamhet som statistiken skall&lt;br&gt;belysa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utredningens förslag medför risker för statistikens oberoende torde&lt;br&gt;vara tämligen uppenbart. Man måste kunna utgå från att de statistikansva-&lt;br&gt;riga myndigheterna, beställarmyndighetema, normalt är sådana myndig-&lt;br&gt;heter som idag har ett operativt myndighetsansvar på sina respektive&lt;br&gt;områden. Därigenom har de också ett naturligt intresse av hurdan bild&lt;br&gt;som statistiken tecknar på dessa områden. Det kan för dem ligga nära&lt;br&gt;till hands att — i regel säkert utan ont uppsåt — vilja &amp;quot;vinkla&amp;quot; statistiken&lt;br&gt;så att myndighetens egna agerande framstår i gynnsam dager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första lösning på problemet som utredningen själv antyder,&lt;br&gt;nämligen att riskerna får beaktas av departementen vid fördelningen av&lt;br&gt;beställaransvaret på olika myndigheter, är föga övertygande. Man kan väl&lt;br&gt;inte rimligen välja myndigheter som är okunniga om de sakområden på&lt;br&gt;vilka de skall beställa statistik. Ar de å andra sidan kunniga om&lt;br&gt;områdena så har de väl i regel ett operataivt ansvar på dessa, med&lt;br&gt;åtföljande intresse som hotar objektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samband i statistikframställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Carl-Erik Särndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik inom social sektor, inom ekonomisk sektor och på andra&lt;br&gt;områden framställs i ledande länder med hjälp av samordning dels inom,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels mellan de komponenter som statistikproduktion omfattar. Samord-&lt;br&gt;ningen leder till att flera statistikprodukter effektivt betjänas av samma&lt;br&gt;teknologi. När ett antal statistikprodukter framställs och kontinuerligt&lt;br&gt;underhålls av en och samma organistion, t.ex. SCB, realiseras vinster&lt;br&gt;genom generell, samverkande teknik. Några av komponenterna är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;standarder och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;system för samspelurval med fördelning av upgiftslämnarbörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;intervjuarkårens utbildning, styrning, koordination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;former för datorstödd och annan insamling av primärdata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;system för tillvaratagande av information i register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;teknik för höjande av mätvärdeskvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;databearbetning inklusive metodsystem för editing, imputering,&lt;br&gt;estimation, analys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ADB-tekniska system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;publiceringsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar inte dessa aspekter och tycks omedveten om att&lt;br&gt;&amp;quot;economies of scale&amp;quot; realiseras när effektiva system byggs upp, utnyttjas&lt;br&gt;och underhålls av specialister som verkar tillsammans utifrån ett och&lt;br&gt;samma ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB vill för sin del speciellt framhålla följande problem som skulle&lt;br&gt;uppstå i samband med en långt driven delegering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Utredningens förslag kan skapa mycket besvärliga problem när det&lt;br&gt;gäller jämförbarheten och samordningen. I SCB:s treårsrapport beskrivs&lt;br&gt;hur de olika statistikgrenama hänger ihop. Det gäller både produktions-&lt;br&gt;samband — t.ex. hur olika register används för urvalsdragning — och&lt;br&gt;innehållsliga samband — hur olika statistikprodukter tillsammans ger den&lt;br&gt;efterfrågade informationen. De bildar tillsammans ett statistiksystem. En&lt;br&gt;delegering till olika myndigheter av ansvaret för statistiken kan leda till&lt;br&gt;att viktiga länkar i statistiksystemet försvinner eller allvarligt försvagas.&lt;br&gt;Statistiken måste byggas upp på ett enhetligt sätt med en viktig ut-&lt;br&gt;gångspunkt i aktuella och fullständiga register för individer och före-&lt;br&gt;tag/arbetställen för att den skall kunna integreras i statistiksystemet.&lt;br&gt;Vidare förutsätts att statistiken framställs kontinuerligt eller med intervall&lt;br&gt;som möjliggör jämförbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att den ekonomiska statistiken behöver&lt;br&gt;omfatta långa, sammanhängande och över tiden jämförbara tidsserier, ju&lt;br&gt;längre desto bättre. Kraven är också höga när det gäller jämförbarhet&lt;br&gt;mellan olika statistikprodukter. Jämförbarhet är en förutsättning för att&lt;br&gt;erhålla tillfredsställande tillförliglighet i bl.a. national- och finans-&lt;br&gt;räkenskaper och är väsentlig för att korrekt kunna fastställa sambanden&lt;br&gt;mellan olika makroekonomiska storheter. För att full jämförbarhet skall&lt;br&gt;kunna uppnås måste statistiken samordnas redan på mikronivå, dvs.&lt;br&gt;variabelmässigt för enskilda företag och arbetsställen. Vidare kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförbarheten gemensamma begreppsdefinitioner, klassifikationer och&lt;br&gt;indelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningen kallar delegering eller decentralisering av ansvaret för&lt;br&gt;statistiken kan i förlängningen komma att innebära något annat: att&lt;br&gt;statistikproduktionen splittras. Detta kan skapa problem, medan däremot&lt;br&gt;en sammanhållen statistikproduktion gör det möjligt för en bred krets av&lt;br&gt;användare att utnyttja de statistiska resultaten för analys. SCB kan&lt;br&gt;sålunda ta fram det underlag från olika statistikgrenar som enskilda&lt;br&gt;användare behöver för sin analys. SCB har i treårsrapporten beskrivit de&lt;br&gt;framkomstvägar som finns för att göra statistiken mer tillgänglig for den&lt;br&gt;enskilde statistikanvändaren. SCB avser att intensifiera arbetet med att&lt;br&gt;utveckla databaser som ger användarna stor frihet vid de statistiska&lt;br&gt;bearbetningarna, samtidigt som de skyddar de enskilda uppgifter som&lt;br&gt;ligger bakom statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ansvaret inte delas upp på flera myndigheter då det&lt;br&gt;gäller statistik som utgör underlag för sammanhållna system, t.ex.&lt;br&gt;nationalräkenskaperna. Med hänsyn till den ekonomiska forskningens och&lt;br&gt;den ekonomiska politikens informationsbehov är det ett huvudintresse att&lt;br&gt;bevaka kraven på kvalitet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska&lt;br&gt;statistiken i vid mening. Särskilt gäller detta den statistik som ligger till&lt;br&gt;grund för nationalräkenskaperna, inklusive statistik rörande arbetsmar-&lt;br&gt;knad, löner och priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser däremot att handlingsutrymmet är mycket begränsat då det&lt;br&gt;gäller att flytta statistikproduktion utanför SCB och åstadkomma en&lt;br&gt;fungerande konkurrenssituation. I fråga om basstatistik enligt utred-&lt;br&gt;ningens definition — eller officiell statistik enligt lagen (1992:889) —&lt;br&gt;finns mycket starka skäl för kontinuitet och samordning. Riskerna för&lt;br&gt;tidsseriebrott och för bristande jämförbarhet mellan olika delar av&lt;br&gt;sammanhållna statistiksystem ökar markant, om statistikframställning&lt;br&gt;sprids ut på och flyttas mellan myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt på statistikproduktion som aldrig får åsidosättas är det&lt;br&gt;tvång som lägges på uppgiftslämnama. Hänsyn måste tas både till den&lt;br&gt;börda som framtagandet av uppgifterna innebär för dessa och till den&lt;br&gt;välbekanta och ofta uttalade olust de kan känna inför tvånget att lämna&lt;br&gt;ut interna uppgifter. Också härvidlag riskerar reformen att medföra&lt;br&gt;försämringar. Central uppgiftsinsamling genom SCB ger möjlighet till&lt;br&gt;samordning så att samma uppgiftslämnare inte belastas alltför ofta.&lt;br&gt;Bördan för uppgiftslämnama lindras också om uppgiftsinsamlandet&lt;br&gt;hanteras av en central expertinstans med upparbetad metodkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom avancerade urvalsmetoder kan t.ex. antalet uppgiftslämnare &amp;nbsp;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentligt begränsas bl.a. genom att sådana kan uteslutas vilkas uppgifter &amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir av mindre betydelse på grund av deras mindre storlek eller andra&lt;br&gt;förhållanden. En central uppgiftsinsamling kan också begränsa frågestäl-&lt;br&gt;landet genom att undersökningen delvis kan baseras på förefintliga&lt;br&gt;centrala register eller på speciella enkäter. Naturligtvis kan motsvarande&lt;br&gt;metodkompetens upparbetas på andra håll och register överföras och&lt;br&gt;lagras i databaser vid ett flertal myndigheter. Detta förutsätter dock&lt;br&gt;ytterligare resursinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling vore knappast heller försvarbar ur uppgiftsskydds-&lt;br&gt;synpunkt. Motstånd mot att lämna ut uppgifter dikteras nämligen inte&lt;br&gt;sällan av motvilja just mot att lämnade uppgifter lämnas vidare och&lt;br&gt;osäkerhet om var de då slutligen hamnar och hur de där kan komma att&lt;br&gt;användas. En spridning av t.ex. företagsinterna uppgifter till ett antal&lt;br&gt;olika dataregister hos ett flertal myndigheter vore därför en olycklig&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppsplittring av uppgiftsinsamlandet på olika användarmyndigheter&lt;br&gt;är även ägnat att medföra praktiska olägenheter för sådana uppgiftsläm-&lt;br&gt;nare från vilka uppgifter inhämtas till olika statistikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan gälla sådana saker som begreppsbildningen i insamlingsan-&lt;br&gt;visningar, vilka kan bli avvikande mellan olika myndigheter, liksom&lt;br&gt;teknikerna för rapportering och besväret att hålla kontakt med olika&lt;br&gt;uppgiftsinhämtare. Olägenheter av detta slag må förefalla obetydliga men&lt;br&gt;är erfarenhetsmässigt ägnade att skapa betydande irritation och kan bilda&lt;br&gt;besvärliga hinder för eljest möjliga rationaliseringar av uppgiftsinsam-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för sekretess och integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar heller inte upp den konflikt som kan uppstå mellan&lt;br&gt;myndighetens roll som statistikansvarig och myndighetsutövande vad&lt;br&gt;beträffar uppgifter som insamlats för statistiska ändamål. Det är inte&lt;br&gt;orealistiskt att förutsätta att gränsen mellan de två ansvarsområdena i&lt;br&gt;vissa fall kan komma att överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang vill Naturvårdsverket också peka på att det finns en&lt;br&gt;potentiell risk för konflikt mellan den sekretess som omgärdar statistik-&lt;br&gt;produktionen och målsättningen med naturvårdsverkets tillsynsroll.&lt;br&gt;Naturvårdsverket redovisar i sina sammanställningar bl.a. de enskilda&lt;br&gt;källorna till utsläpp. SCB får i dag med sin statistikproduktion inte göra&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyddet kan förtjäna att uppmärksammas också från en mera&lt;br&gt;formell synpunkt. Uppgifter som lämnas till en myndighet för statistikän-&lt;br&gt;damål åtnjuter s.k. absolut sekretess. De får inte lämnas ut oavsett om&lt;br&gt;offentliggörande medför risk för skada eller ej (sekretesslagen /1980:100/&lt;br&gt;9 kap. 4 §). Sekretessbestämmelserna fungerar på samma sätt antingen&lt;br&gt;uppgifterna samlas av SCB eller annan myndighet. Men skulle en&lt;br&gt;sektorsansvarig myndighet välja att, såsom förutses i betänkandet, lägga&lt;br&gt;ut statistikproduktion med uppgiftsinsamling på ett privat företag blir&lt;br&gt;läget annorlunda. Sekretess kan då ej längre garanteras, vilket avsevärt&lt;br&gt;torde begränsa möjligheterna att utnyttja detta handlingsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centraliseringen av statistikproduktionen till SCB har bl.a. medfört behov&lt;br&gt;av att uppgifter lämnas till SCB från så gott som alla områden i&lt;br&gt;samhället, även sådana som är mycket känsliga från integritetssynpunkt&lt;br&gt;som t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och skatteförvalt-&lt;br&gt;ning. Uppgifterna härrör i regel från personregister enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289) som förs av myndigheter och enskilda för administrativa&lt;br&gt;ändamål. Det omfattande uppgiftslämnandet grundas i stor utsträckning&lt;br&gt;på den uppgiftsskyldighet till SCB som har föreskrivits för myndigheter&lt;br&gt;och enskilda i lagar och andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centraliseringen av statistikproduktionen till SCB har också medfört att&lt;br&gt;centralbyrån i dag för ett mycket stort antal personregister med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling (ADB). Många av registren omfattar hela&lt;br&gt;befolkningen och innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter. Genom&lt;br&gt;centraliseringen av statistikproduktionen har också tekniska förutsätt-&lt;br&gt;ningar skapats för en omfattande samköming av personregister. Till&lt;br&gt;bilden hör också att flera av SCB:s mera omfattande personregister är av&lt;br&gt;permanent slag medan andra lämnas över till Riksarkivet för förvaring&lt;br&gt;när bearbetningen är klar. Dessa register kan senare användas som&lt;br&gt;underlag för forskning och statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s personregister har inrättats efter beslut av regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen, s.k. statsmaktsregister, eller tillstånd av Datainspektionen. I&lt;br&gt;samband därmed har meddelats föreskrifter enligt datalagen om bl.a.&lt;br&gt;ändamål, innehåll, information till de registrerade, gallring och bevarande&lt;br&gt;som bedömts vara nödvändiga för att förebygga risk för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i de registrerades personliga integritet. Uppgifterna hos SCB&lt;br&gt;skyddas av en mycket stark sekretess genom bestämmelsen i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sektoresslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i olika sammanhang, senast i ett yttrande till&lt;br&gt;regeringen den 11 november 1991 (Fi dnr 2850/91, Datainspektionens&lt;br&gt;dnr 3538-91) pekat på att regleringen av flera känsliga register hos SCB&lt;br&gt;med åren har blivit mycket svåröverskådlig och framhållit behovet av en&lt;br&gt;författningsreglering av registren. Vidare har Datainspektionen i sitt&lt;br&gt;remissyttrande över Statistikregelutredningens betänkande (SOU 1990:43)&lt;br&gt;Förenklad statistikreglering ansett att en decentralisering av statistikpro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktionen är önskvärd från integritetsskyddssynpunkt, i vart fäll när det Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;gäller känsliga uppgifter. Slutligen har Datainspektionen i en till Bilaga 1.2&lt;br&gt;regeringen den 28 september 1989 översänd granskningsrapport avseende&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens personregister (Datainspektionens dnr 2366-88) ansett,&lt;br&gt;när det gäller uppgiftslämnande till SCB för rättsstatistiken, att det är&lt;br&gt;betänkligt att en icke polisiär myndighet har ett brottsbelastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens mening borde det övervägas om inte Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen själv kan svara för framställningen av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillstyrker Datainspektionen Statistikutredningens&lt;br&gt;förslag att ansvaret för den statliga statistikverksamheten delegeras så&lt;br&gt;långt möjligt till användarmyndigheter. En sådan delegering eller&lt;br&gt;decentralisering skulle enligt inspektionens uppfattning medföra en&lt;br&gt;förstärkning av integritetsskyddet i samhället framför allt genom att&lt;br&gt;behovet av centrala personregister med integritetskänsligt innehåll skulle&lt;br&gt;minska. Därigenom skulle också spridningen av sekretesskyddade&lt;br&gt;uppgifter om enskilda minska väsentligt vilket rimmar bättre med den&lt;br&gt;grundläggande regleringen i sekretesslagen (1980:100). Det finns också&lt;br&gt;skäl att tro att den enskilde skulle uppleva det som mer acceptabelt att&lt;br&gt;uppgifter om honom används för statistikframställning i den verksamhet&lt;br&gt;i vilken de har registrerats än att uppgifterna lämnas till en central&lt;br&gt;myndighet för statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistisk kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en total decentralisering måste åtskilliga myndigheter skapa egna&lt;br&gt;statistikenheter och fylla dem med kvalificerad personal för att klara av&lt;br&gt;uppgiften att vidmakthålla en god statistikproduktion. Samtidigt är det&lt;br&gt;viktigt att SCB får behålla sin kompetens med tanke på samordningsan-&lt;br&gt;svar, deltagande i den nödvändiga europeiska statistikverksamheten m.m.&lt;br&gt;En decentralisering skapar inte bara en efterfrågan på kvalificerad&lt;br&gt;statitisk kompetens som sannolikt är svår att tillgodose, den innebär&lt;br&gt;också ett ineffektivt utnyttjande av SCB:s kompetens och ökar i praktiken&lt;br&gt;byråkratin i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär således att flera myndigheter kommer att&lt;br&gt;behöva bygga upp egen kompetens på det statistiska området, innefattan-&lt;br&gt;de såväl statistisk teori som kunnande om statistikens innehåll, pro-&lt;br&gt;duktionsmetoder, ADB-bearbetning av statistikmaterial, statistisk&lt;br&gt;presentation m.m. Denna kompetensspridning är en av förslagets&lt;br&gt;huvudförtjänster. Den kan få viktiga effekter genom att göra använd-&lt;br&gt;ningen av statistik effektivare och verka for att statistik kommer till ökad&lt;br&gt;nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå dithän fordras dock ett inte ringa uppbyggnadsarbete, något&lt;br&gt;som utredningen inte närmare berör. Tillgången på statistisk kompetens&lt;br&gt;i landet är idag begränsad. Vid universiteten har under en lång följd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år endast få studenter läst statistik utöver nybörjamivå. Därtill kommer Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;att det för arbete med officiell statistik behövs viss ytterligare statistisk Bilaga 1.2&lt;br&gt;kunskap, utöver den som universitetsutbildningen ger. Följden av detta&lt;br&gt;är att landets kompetens inom officiell statistik idag till stor del finns&lt;br&gt;koncentrerad till SCB, och i någon mån spridd till andra offentliga organ,&lt;br&gt;såsom större regionala planeringsorgan och universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på detta utgångsläge är det ofrånkomligt att kompetensupp-&lt;br&gt;byggnaden på de statistikansvariga myndigheterna måste ta tid och dra&lt;br&gt;vissa kostnader. Dessa kostnader bör ses som en investering i ett&lt;br&gt;framtida effektivare statistiksystem. Det vore ohållbart att blunda för&lt;br&gt;kostnaderna, eftersom ett eftersättande av den nödvändiga kompetensen&lt;br&gt;skulle vålla skador som vore desto mera kostsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift i den fortsatta beredningen av förslaget måste bli att&lt;br&gt;göra upp en &amp;quot;falttågsplan&amp;quot; för hur kompetensuppbyggnaden skall gå till.&lt;br&gt;Man måste se till att det inte blir till priset av en åderlåtning av SCB:s&lt;br&gt;kompetens, vilket vore ohållbart. Till de statistikansvariga myndigheterna&lt;br&gt;måste ett tillräckligt antal personer med god statistisk utbildning&lt;br&gt;rekryteras. Utöver universitetsutbildning torde kompletterande utbildning&lt;br&gt;rörande officiell statistik behövas. På det senare området bör SCB:s&lt;br&gt;kompetensresurser utnyttjas för lärarinsatser m.m. och SCB få en roll&lt;br&gt;som statistiskt kompetenscentrum. Det är vidare viktigt att insikt i den&lt;br&gt;statistiska problematiken blir väl förankrad i ledningen hos de statistikan-&lt;br&gt;svariga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kompetensuppbyggnad på de statistikansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna sätter uppenbarligen vissa restriktioner på genomförandet av&lt;br&gt;förslaget. Resurserna räcker knappast till för ett utspridande av statisti-&lt;br&gt;kansvaret till alltför många olika myndigheter. Hur man skall hantera&lt;br&gt;övergången, innan full kompetens hunnit byggas upp, måste också&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den statliga statistikframställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitet anger relationen mellan nyttan/måluppfyllelsen och resursup-&lt;br&gt;poffringen/kostnadema för statistiken. Socialstyrelsen tror inte att man&lt;br&gt;skall förvänta sig att statistikutredningens förslag leder till totalt lägre&lt;br&gt;kostnader för den statliga statistiken. I takt med den pågående inter-&lt;br&gt;nationaliseringen och närmandet till EG, decentralisering av beslut och&lt;br&gt;ansvar, ökat utbud av privata eller offentliga vårdproducenter etc. så&lt;br&gt;kommer behoven och kraven på statistik, åtminstone inom det sociala&lt;br&gt;området, att öka. För att kunna utnyttja den offentliga sektorns be-&lt;br&gt;gränsade resurser så effektivt som möjligt blir det allt viktigare att ha en&lt;br&gt;organisationsneutral information och kunskap om effekterna och&lt;br&gt;kostnaderna av olika insatser. Okad valfrihet i vården ställer också krav&lt;br&gt;på att patienterna får mer kunskap om kvaliteten i den vård de skall&lt;br&gt;välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudsyfte bakom reformen är, såsom framhållits, att genom det&lt;br&gt;fördelade kostnadsansvaret uppnå bättre kostnadseffektivitet. En del står&lt;br&gt;nog också att vinna härvidlag. Men det finns även motposter som bör&lt;br&gt;noteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda förutsätter utredningen att &amp;quot;i vissa fall statistisk kompetens och&lt;br&gt;upphandlarkompetens (måste) byggas upp på myndighetsnivå&amp;quot; for att&lt;br&gt;myndigheterna skall kunna ta sitt beställaransvar. Någon uppskattning av&lt;br&gt;i vilken utsträckning sådana resursförstärkningar kan bli nödvändiga&lt;br&gt;göres ej, men att sådana måste till i icke oväsentlig utsträckning&lt;br&gt;förefaller bekräftas av de erfarenheter som gjorts inom Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de resursförstärkningar som sålunda kan förutses för&lt;br&gt;sektorsansvariga myndigheter har utredningen också funnit nödvändigt&lt;br&gt;att, såsom nämnts, föreslå inrättande av en ny myndighet, statistikrådet,&lt;br&gt;under Finansdepartementet. Dess uppgift skall bli &amp;quot;att bevaka att viktiga&lt;br&gt;statistikbehov ej blir eftersatta och att fungera såsom rådgivare till&lt;br&gt;regeringen&amp;quot;. Skall rådet på ett tillfredsställande sätt kunna täcka detta&lt;br&gt;sitt ansvarsområde och därtill — såsom föreslås — &amp;quot;basera sitt inflytande&lt;br&gt;på en bred och hög kompetens&amp;quot; är uppenbart att nya myndigheten måste&lt;br&gt;ges betydande resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt understryker emellertid utredningen att &amp;quot;behov av SCB som&lt;br&gt;central statistikmyndighet och statistiksamordnare kvarstår och förstärks”.&lt;br&gt;Utredningen föreslår också att skyldighet för myndigheter att samråda&lt;br&gt;med SCB beträffande statistikproduktionen skall lagfästas och inskrivas&lt;br&gt;i verksförordningen (1987:1100). Förslaget innebär sålunda i denna del&lt;br&gt;en kostnadskrävande dubblering av den centrala nationella statistiska&lt;br&gt;kompetensen. Sannolikt dikteras förslaget om att inrätta en ny myndighet&lt;br&gt;av att den avsedda renodlingen av SCB ej längre kan betros med&lt;br&gt;uppgiften att bevaka olika användare av statistikbehov och därigenom&lt;br&gt;påverka vilken statistik som skall produceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan sålunda konstateras att även om besparingar kan göras genom&lt;br&gt;delegering av beställaransvar måste förslaget i andra delar innebära&lt;br&gt;sådana upprustningar av statistikkompetensen både hos beställarmyndig-&lt;br&gt;heter och kanske även hos SCB liksom genom inrättande av det nya&lt;br&gt;statistikrådet att det är i hög grad ovisst hur den slutliga salderingen av&lt;br&gt;reformens intäkter och kostnader kan komma att utfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet (Kl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvaret för styrning av den statliga statistiken överförs till be-&lt;br&gt;ställarmyndigheter, uppkommer ofrånkomligen ökade resursbehov och&lt;br&gt;kostnader hos dessa myndigheter. Dels krävs insatser — för prioritering,&lt;br&gt;samråd och utvärdering — från kvalificerade handläggare med kunskap&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statistiken och dess användning. Dels krävs insatser av juridisk och Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;administrativt ekonomisk art i samband med en omfattande upphandling. Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bedömning av utredningsförslaget är det av stor vikt att kunna&lt;br&gt;uppskatta storleken på dessa tillkommande kostnader och möjligheterna&lt;br&gt;att uppnå en motsvarande (eller större) resursbesparing hos SCB. Tyvärr&lt;br&gt;har utredningen inte gått närmare in på denna centrala kostnadsfråga. Det&lt;br&gt;är naturligtvis inte möjligt för institutet att överblicka kostnadskonsekven-&lt;br&gt;sema över hela området. Vi skall emellertid kortfattat beskriva det&lt;br&gt;resursbehov, som skulle uppkomma i det fall Kl (eller en myndighet med&lt;br&gt;likartade förutsättningar) blev beställarmyndighet för hela, eller huvudde-&lt;br&gt;len av, den ekonomiska statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet förfogar över sådan kompetens, och har sådant användarin-&lt;br&gt;tresse av statistiken, som utredningen avser. Men det betyder inte denna&lt;br&gt;kompetens är en &amp;quot;fri resurs&amp;quot;. Får vi ansvar för prioriteringar och samråd&lt;br&gt;— såväl med andra svenska statistikanvändare som med internationella&lt;br&gt;organ — så måste ett antal sektionschefer och handläggare avsätta delar&lt;br&gt;av sin arbetstid för dessa uppgifter. En del av deras uppgifter i vårt&lt;br&gt;löpande analys- och prognosarbete måste då övertas av annan personal.&lt;br&gt;Det tillkommande resursbehovet motsvarar minst en person på halvtid&lt;br&gt;plus sex personer (områdesspecialister) på fjärdedels tid, tillsammans två&lt;br&gt;arbetskrafter på nivån avdelningsdirektör eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl är en liten myndighet med en budgetomslutning i storleksordningen&lt;br&gt;25 mkr. per år och med mycket små personalresurser för administration.&lt;br&gt;Beställaransvar för den ekonomiska statistiken skulle innebär att vår&lt;br&gt;budget minst fyrdubblas. Institutet skulle få ansvar för en omfattande&lt;br&gt;upphandling och mer allmänt ett väsentligt utökat ekonomiskt ansvar. Vi&lt;br&gt;bedömer att personalen då måste kompletteras med dels en jurist med&lt;br&gt;erfarenhet av liknande uppgifter, dels en kvalificerad företagseko-&lt;br&gt;nom/administrativ ekonom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver personalkostnaderna tillkommer vissa resursanspråk för lokaler&lt;br&gt;och för att bygga upp tekniska kontroll- och uppföljningssystem m.m.&lt;br&gt;Sammanlagt kan merkostnaderna för beställaruppgiften uppskattas till ca&lt;br&gt;2 mkr. per år. Samtidigt bör besparingsmöjligheter uppkomma i SCB:s&lt;br&gt;styrfunktioner, centralt och på avdelningsnivå, men det har inte varit&lt;br&gt;möjligt för oss att uppskatta storleken på dessa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Uppdragsfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget om uppdragsfinansiering. Några framhåller dock att en&lt;br&gt;fullständig uppdragsfinansiering behöver utredas ytterligare och pekar på&lt;br&gt;olika problem och oklarheter. Det gäller sådant som finansieringen av&lt;br&gt;sådan statistik som inte en beställarmyndighet men väl andra är intresse-&lt;br&gt;rade av, formerna for beställarmyndighetemas disposition av medel för&lt;br&gt;uppdragen, ansvarsfördelningen mellan beställare och producent och&lt;br&gt;förhållandet mellan de uppdrags- och anslagsfinansierade delarna av&lt;br&gt;SCB:s verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om anslag eller uppdrag beror på vilka implikationer dessa&lt;br&gt;finansieringsformer får. Man kan som utredningen betrakta SCB:s anslag&lt;br&gt;som ett regeringsuppdrag till SCB. Det innebär att uppdragsfinansiering&lt;br&gt;från olika departement inom regeringskansliet inte skulle innebära någon&lt;br&gt;väsentlig förändring jämfört med nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att effekterna av en övergång till fullständig uppdragsfinans-&lt;br&gt;iering bör utredas ytterligare och att den översynen måste samordnas med&lt;br&gt;övrigt utvecklingsarbete inom området för ekonomistyrning som nu sker&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Vidare anser SCB att det bör ytterligare utredas&lt;br&gt;hur riksdagens insyn i prioriteringen av statistiken skall tryggas. SCB ser&lt;br&gt;det däremot som svårt att identifiera en entydig beställare som kan ikläda&lt;br&gt;sig beställaransvaret för ett statistiksystem på ett sådant sätt att nack-&lt;br&gt;delarna med modellen neutraliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av finansieringsformen för enskilda statistikprodukter kan&lt;br&gt;dock övervägas inom ramen för nuvarande beslutsmodell. Ytterligare&lt;br&gt;statistikprodukter skulle därvid kunna uppdragsfinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga som det inte finns ett klart svar på i utredningens&lt;br&gt;förslag är hur finansieringen skall ske av statistik som den utpekade&lt;br&gt;beställarmyndigheten inte är intresserad av men väl andra användare,&lt;br&gt;inom och utom landet. Denna fråga berör inte enbart vilka statistikpro-&lt;br&gt;dukter som skall tas fram, utan också enskilda statistikgrenars detaljut-&lt;br&gt;formning och kvalitet beträffande t.ex. variabelinnehåll, klassificeringar,&lt;br&gt;urvalsstorlekar och periodicitet; i dessa frågor kan olika användare ha&lt;br&gt;olika behov. Statistikens kvalitet kan sålunda komma att försämras på ett&lt;br&gt;oacceptabelt sätt för samhället som helhet. Detta understryker även&lt;br&gt;SCB:s uppfattning att utredningens förslag, om det skall genomföras, bör&lt;br&gt;tas i etapper så att frågan hur ansvaret för att tillgodose övriga an-&lt;br&gt;vändares behov skall utformas i praktiken kan utredas i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem av något annorlunda karaktär, som kan uppstå om&lt;br&gt;utredningens förslag genomförs, är att de beställningar som skulle ges till&lt;br&gt;SCB från beställarmyndigheten riskerar att få kraftiga variationer över&lt;br&gt;tiden av olika slag. Det kan innebära tidsseriebrott, problem med&lt;br&gt;jämförbarhet mellan olika statistikgrenar och andra typer av luckor i de&lt;br&gt;statistiska redovisningarna. Dessa problem måste mötas med långsiktiga&lt;br&gt;avtal mellan SCB och beställarmyndigheten. Rimligt är att sådana avtal&lt;br&gt;åtminstone motsvarar treårsbudgeteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB ställer sig inte principiellt avvisande till&lt;br&gt;uppdragsfinansiering av den officiella statistiken. Under rätt förutsätt-&lt;br&gt;ningar, vilket starkt måste betonas, bör en uppdragsfinansiering kunna&lt;br&gt;fungera och även ge fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistikens karaktär av kollektiv nyttighet, som&lt;br&gt;utredningen noterar (jfr avsnitt 3.5), medför att uppdragsfinansiering här&lt;br&gt;med nödvändighet får en något speciell innebörd. Naturligtvis är det&lt;br&gt;redan av praktiska skäl omöjligt ta betalt i anslutning till varje enskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning av officiell statistik. Utredningen tänker sig därför ett system Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;med &amp;quot;beställarmyndigheter&amp;quot;, som på sina områden beställer statistik Bilaga 1.2&lt;br&gt;utifrån såväl sina egna som andra användares behov. Hur denna nya&lt;br&gt;modell kommer att fungera i praktiken är ännu oklart. Först efter en tids&lt;br&gt;förberedelser och försök kan den nya modellen finna sina former,&lt;br&gt;förhoppningsvis bölja fungera smidigt och i vart fäll dess funktions-&lt;br&gt;duglighet närmare bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som behöver redas ut är hur ansvarsfördelningen skall vara&lt;br&gt;mellan beställare och producent av statistiken. Meningen är naturligtvis&lt;br&gt;att beställaren som användare, och som kännare av andra användare,&lt;br&gt;skall ges mera direkta möjligheter att styra statistiken. Samtidigt måste&lt;br&gt;även SCB, utifrån sitt samordningsansvar och sin kompetens, alltjämt ha&lt;br&gt;ett avgörande inflytande över de officiella statistikproduktemas ut-&lt;br&gt;formning. En ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan beställare och&lt;br&gt;producent är något man i första hand får söka sig fram till en praxis för&lt;br&gt;genom förhandlingar och försöksverksamhet. Eventuellt kan det dock visa&lt;br&gt;sig vara behov av särskild lagstiftning, vilket så småningom bör&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till finansiering av basstatistiken skapar inte eftersträvade&lt;br&gt;incitament till prioritering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet av de myndigheter som, förutom SCB, producerar officiell&lt;br&gt;statistik gäller enligt utredningen att produktionen i dag är mer eller&lt;br&gt;mindre integrerad i myndigheternas övriga verksamhet. Särskilda resurser&lt;br&gt;tilldelas i allmänhet inte, utan statistikproduktionen fullgörs inom ramen&lt;br&gt;för tilldelade förvaltningsmedel. Kostnaderna för statistik är härigenom&lt;br&gt;otydligt redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att tydliggöra statistikproduktionens kostnader och förbättra&lt;br&gt;myndigheternas möjligheter att prioritera mellan olika verksamheter&lt;br&gt;föreslår utredningen att medel motsvarande SCB:s särskilda statisti-&lt;br&gt;kanslag ska överföras till de föreslagna beställarmyndighetema. Hur stora&lt;br&gt;belopp det rör sig om ska beräknas utifrån vilken basstatistik respektive&lt;br&gt;myndighet ska beställa. För att tillförsäkra att beställning och produktion&lt;br&gt;verkligen kommer till stånd föreslår utredningen att det i myndighetens&lt;br&gt;instruktion festslås vilka produkter som ska beställas. Av utredningen&lt;br&gt;framgår emellertid inte hur pass detaljerat beställaransvaret bör for-&lt;br&gt;muleras i instruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utredningen är otydlig i detta avseende pekar enligt Statskontorets&lt;br&gt;mening på att förslaget har inneboende intressemotsättningar, vilka gör&lt;br&gt;det svårt att i praktiken uppnå den möjlighet att prioritera som ut-&lt;br&gt;redningen eftersträvar. Förslaget torde resultera i endera av följande&lt;br&gt;ofördelaktiga situationer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att produkterna preciseras i detalj och medel öronmärks för detta. I&lt;br&gt;sådana fall blir det enligt vår mening svårt för myndigheterna att&lt;br&gt;relatera statistikbehoven mot övrig verksamhet. Myndigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer sannolikt inte själva att ifrågasätta anslagens storlek, utan&lt;br&gt;risker finns för att statistikproduktionen i stället permanentas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att produkterna å andra sidan inte detalj regleras och myndigheterna&lt;br&gt;i stället ges möjligheter att relativt fritt väga statistikens kostnader&lt;br&gt;mot kostnader för övrig verksamhet. I sådana fäll uppstår i gengäld&lt;br&gt;risker för att medel överförs till sakverksamheten och att sam-&lt;br&gt;hällsviktig statistik inte beställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Li vsmedelsekonom iska samarbetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 alternativet 2 som är utredningens förslag och där så långt möjligt olika&lt;br&gt;huvudansvariga myndigheter ges beställaransvaret för statistiken anges&lt;br&gt;som en fördel att statistiken kan vägas mot andra behov hos myndig-&lt;br&gt;heten. Det är inte givet att detta är en fördel eftersom det kanske varken&lt;br&gt;är lämpligt eller möjligt att göra en sådan avvägning. Det kan likaväl&lt;br&gt;utgöra en nackdel eftersom, som utredningen själv påtalar, en myndighet&lt;br&gt;inte kan ha samma överblick av statistikbehoven allmänt. Det framgår för&lt;br&gt;övrigt inte av betänkandet vilken anslagskonstruktion som är avsedd att&lt;br&gt;användas, t.ex. om avsikten är att statistikkostnadema skall avvägas mot&lt;br&gt;myndighetens förvaltningskostnader eller mot sakanslag. Generellt sett&lt;br&gt;kan ifrågasättas varför en myndighet skall få göra dessa avvägningar just&lt;br&gt;på statistikområdet. Vidare kan påpekas att beskrivningen av alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 (s. 83) innehåller en oklarhet där utredningen anger att statistiken skall&lt;br&gt;beställas som uppdrag eller produceras i intern regi samtidigt som man&lt;br&gt;anger att beställarrollen skiljs från producentrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kunde även ha belyst några andra tänkbara problemsituatio-&lt;br&gt;ner om beställa-utföra modellen genomförs. En möjlig utveckling är t.ex.&lt;br&gt;att vissa myndigheter använder delar av statistikanslaget som ett sätt att&lt;br&gt;finansiera andra interna verksamheter eller behålla personal utan att&lt;br&gt;statistikproduktionen utvecklas. Detta kan leda till att myndighetsinfor-&lt;br&gt;mationens kvalitet, volym och spridning försämras, med sämre be-&lt;br&gt;slutsunderlag och medborgarinformation som en yttersta konsekvens. Här&lt;br&gt;borde utredningen ha skisserat några mekanismer för att utvärdera den&lt;br&gt;statistikproduktion och -distribution som beställarmyndighetema kommer&lt;br&gt;att ägna sig åt om förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Basstatistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ansluter sig till eller har inte något att erinra&lt;br&gt;eller anföra angående den föreslagna ordningen för att trygga behovet av&lt;br&gt;basstatistik. Flera framhåller dock att de föreslagna sju kriterierna för&lt;br&gt;basstatistik är alltför allmänna och kräver preciseringar för att kunna&lt;br&gt;läggas till grund för avgränsning och fördelning av ansvar för denna&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet instanser betonar betydelsen av att andra statistikan-&lt;br&gt;vändare än huvudanvändama kan få sina anspråk tillgodosedda. Många&lt;br&gt;framhåller att det är en svår och grannlaga och även resurskrävande&lt;br&gt;uppgift för beställarmyndighetema att samordna användarintressena. Den&lt;br&gt;föreslagna ordningen innebär bl.a. betydande risker för att huvudan-&lt;br&gt;vändama som beställarmyndigheter prioriterar sina egna behov på andra&lt;br&gt;användares bekostnad och t.ex. sätter kortsiktiga önskemål framför krav&lt;br&gt;på kontinuitet i viss statistikframställning. I dessa sammanhang kan olika&lt;br&gt;slag av forskning ha särskilda behov att beakta. Några instanser tar också&lt;br&gt;upp frågan om i vilken mån den föreslagna regleringen av vad som skall&lt;br&gt;vara basstatistik och av fördelningen av ansvar för denna ger beställar-&lt;br&gt;myndighetema den självständighet och valfrihet i fråga om statistik-&lt;br&gt;framställning som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser ansluter sig till att det föreslagna statistikrådet kan ha&lt;br&gt;en funktion för samordning av olika användarintressen. Flera framhåller&lt;br&gt;också att rådet då måste ha en stor och bred kompetens på skilda&lt;br&gt;områden och få ett varaktigt inflytande över statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra är mera tveksamma till förutsättningarna och möjligheterna för&lt;br&gt;samordning av statistikbehoven och till den roll som det föreslagna&lt;br&gt;statistikrådet skulle kunna få i detta sammanhang. Ett par instanser&lt;br&gt;förordar att SCB skall ha ett samlat ansvar för basstatistik. Ett par anser&lt;br&gt;att detta ansvar bör mera direkt ankomma på departementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på de synpunkter som förts fram i de berörda frågorna&lt;br&gt;anförs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsning av basstatistik och officiell statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen gör man en åtskillnad mellan basstatistik och officiell&lt;br&gt;statistik. Basstatistiken är den statistik som uppfyller någon av de angivna&lt;br&gt;kriterierna och med officiell statistik torde avses den statistik som&lt;br&gt;kommer att anges i en till den nya lagen om den officiella statistiken&lt;br&gt;anslutande förordning. Den nya lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken träder i kraft den 1 januari 1993. Enligt 1 § är officiell&lt;br&gt;statistik sådan statistik för &amp;quot;samhällsplanering, forskning, allmän&lt;br&gt;information och internationell rapportering som en myndighet framställer&lt;br&gt;enligt föreskrifter som regeringen meddelar&amp;quot;. Det är SCB:s bestämda&lt;br&gt;upfattning att den basstatistik som utredningen åsyftar är sådan statistik&lt;br&gt;som också bör utgöra officiell statistik. De kriterier som utredningen&lt;br&gt;räknar upp synes motsvara den definition som finns i lagens 1 §. Genom&lt;br&gt;att sätta likhetstecken mellan basstatistik och officiell statistik skulle man&lt;br&gt;få en överskådlig bild av statistiken i den kommande förordningen. Man&lt;br&gt;slipper också att reglera vissa delar av statistiken i instruktioner och&lt;br&gt;regleringsbrev som utredningen annars har förutsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske viktigaste med SCB:s förslag är dock att de regler som i&lt;br&gt;övrigt finns i den nya lagen kommer att bli tillämpliga på all den statistik&lt;br&gt;som här är i fråga. Det innebär att det ställs krav på att statistiken skall&lt;br&gt;vara objektiv och allmänt tillgänglig. I den kommande förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer vissa preciseringar att ske. Ytterligare synpunkter i detta Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;avseende lämnas i följande avsnitt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om den offentliga statistiken bygger på att viss statistikframställ-&lt;br&gt;ning som ges beteckningen &amp;quot;offentlig statistik&amp;quot; skall särskilt avgränsas.&lt;br&gt;Lagens regler tillämpas &amp;quot;när statliga myndigheter under regeringen&lt;br&gt;framställer offentlig statistik&amp;quot; (1 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig statistik är enligt 1 § andra stycket &amp;quot;sådan statistik för&lt;br&gt;samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell&lt;br&gt;rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar&amp;quot;. I lagmotiven framhålles att detta lagrum skall få&lt;br&gt;sitt innehåll genom särskilda föreskrifter om den offentliga statistiken&lt;br&gt;vilka skall ges i en förordning med anknytning till den föreslagna lagen.&lt;br&gt;Härigenom kan tillämpningsområdet anpassas till aktuella behov och&lt;br&gt;genom att förordningen samtidigt anger vad som skall hänföras till&lt;br&gt;offentlig statistik uppstår ej heller problem med att fastställa lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Någon tillämpningsförordning till lagen om den&lt;br&gt;officiella statistiken har ännu ej utfärdats. Men av lagens definition och&lt;br&gt;av lagmotiven framgår att lagen kommer att omfatta den grundläggande&lt;br&gt;samhälleliga statistiken. I stort sett lär det bli samma statistikprogram&lt;br&gt;som utredningen betecknar såsom basstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV stöder förslaget att genom föreskrifter utforma ansvarsområden för&lt;br&gt;varje myndighet för att skapa tydliga gränser. SCB bör ha ansvaret för&lt;br&gt;områden där lämplig områdesansvarig myndighet saknas. RFV ser detta&lt;br&gt;som en förutsättning för ett bibehållande av den nationellt och inter-&lt;br&gt;nationellt höga nivå som svensk offentlig statistik har. Utan en sådan&lt;br&gt;avgränsning och konkretisering i nära samarbete med departement,&lt;br&gt;myndigheter och andra användare finns risk att vissa områden hamnar&lt;br&gt;utanför all statistikproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser emellertid att dagens modell bättre än utredningens&lt;br&gt;förslag kan upprätthålla en hög statistisk kompetens och värna statistikens&lt;br&gt;kvalitet. Att SCB har fått en för stark ställning gentemot statistikan-&lt;br&gt;vändama bör vara möjligt att komma till rätta med inom ramen för den&lt;br&gt;rådande grundmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistikens gränser bör diskuteras och basstatistiken så&lt;br&gt;långt möjligt definieras. En sådan diskussion bör i sig skapa bättre balans&lt;br&gt;mellan de olika intressenterna, men bör även kunna bilda utgångspunkten&lt;br&gt;för en utveckling av samverkansformema mellan SCB och statistikan-&lt;br&gt;vändama. I diskussionen kring basstatistik bör även övriga intressenter&lt;br&gt;(departement, uppgiftslämnarföreträdare m.fl) deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basstatistik är dock inget statiskt begrepp. Rutinerna för att kontinuer- Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;ligt inventera statistikbehoven måste således fortlöpande förbättras. SCB Bilaga 1.2&lt;br&gt;bör kunna åläggas ett återkommande ansvar för att utveckla samverkans-&lt;br&gt;formema. Myndigheternas intresse för att engagera sig i diskussionerna&lt;br&gt;måste också ökas och eventuellt bör i detta avseende myndigheterna&lt;br&gt;kunna åläggas ett liknande ansvar för att förbättra samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande denna, den mest centrala samhälleliga statistiken kan&lt;br&gt;konstateras att ett av utredningens huvudargument för ansvarsöverföring&lt;br&gt;över huvud taget ej kommer att få avseende på denna. En grundtanke i&lt;br&gt;utredningens förslag är ju nämligen att en sektorsansvarig myndighet&lt;br&gt;skall inom ramen för sina totala anslagsmedel avgöra hur mycket som&lt;br&gt;skall läggas ned på statistikproduktion och vilka program som i så fäll&lt;br&gt;skall tas fram. Väljer då myndigheten att låta producera statistik skall&lt;br&gt;denna kunna upphandlas där det blir billigast. Men den officiella&lt;br&gt;statistiken skall enligt lag och förordning produceras och den skall därtill&lt;br&gt;produceras av en myndighet. Eftersom resursuppbyggnad härför vid den&lt;br&gt;egna myndigheten lär bli alltför dyrbar kommer därmed i praktiken inget&lt;br&gt;annat att återstå för den upphandlande myndigheten än att köpa pro-&lt;br&gt;duktionen hos SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen kommer myndigheterna att hos SCB beställa dels&lt;br&gt;statistik som omfattas av begreppet basstatistik, dels annan statistik som&lt;br&gt;myndigheterna också har behov av. Statistik av den förra kategorien&lt;br&gt;kommer sålunda att vara fixerad i instruktioner m.m. &amp;quot;Basstatistik&amp;quot; skall&lt;br&gt;avgöras i dialog mellan departement och myndigheter. Redan detta&lt;br&gt;innebär att den självständiga ställning och valfrihet som är tänkt för&lt;br&gt;beställarmyndighetema generellt kraftigt begränsas. Vidare kommer det&lt;br&gt;inte att bli möjligt för ett departement att utan samråd med andra&lt;br&gt;departement bestämma vad som är &amp;quot;basstatistik&amp;quot;. Det torde i det&lt;br&gt;sammanhanget vara både ofrånkomligt och nödvändigt att SCB deltar i&lt;br&gt;denna dialog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet, Statistiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fördelar både med centraliserad och decentraliserad statistik-&lt;br&gt;framställning. Argument för båda systemen kan man hämta i tidigare&lt;br&gt;statistikutredningar och debatten kring dem. Utredningen föreslår ett&lt;br&gt;mellanting där en ansvarsmyndighet skall förhandla om statistikens pris&lt;br&gt;och utformning med SCB eller arman statistikproducent, och sedan själv&lt;br&gt;betala den ur sitt eget anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär stora risker för administrativt krångel eftersom&lt;br&gt;beslutsgången kommer att bli: 1) Ansvarsmyndigheten inhämtar&lt;br&gt;synpunkter och önskemål från andra berörda statistikanvändare. 2)&lt;br&gt;Myndighet och statistikproducent förhandlar fram ett icke-bindande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Myndigheten äskar anslag från departementen. 4) P.g.a. utfallet i Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;budgetpropositionen kan avtalet behöva omförhandlas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste konstatera att det system för statistiken som utredningen&lt;br&gt;skisserar till slut blir ganska komplicerat. Vi får ett spel mellan inte&lt;br&gt;mindre än fyra parter, nämligen användaren, beställaren, producenten&lt;br&gt;och Statistikrådet. Men inte nog med det. Många användare kommer att&lt;br&gt;behöva statistik från mer än en beställare samtidigt, vilket utredningen&lt;br&gt;synes ha glömt, och då växer antalet aktörer ytterligare. Det böljade så&lt;br&gt;vackert, med den enkla tvåpartsmodellen beställare-leverantör, men till&lt;br&gt;slut blir det ett komplicerat spel med många inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett så komplext system blir det helt uppenbart en risk för byråkratise-&lt;br&gt;ring, stor ineffektivitet och onödiga kostnader. Det enda raka måste vara&lt;br&gt;att modifiera förslaget så att denna risk motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först bör framhållas att praktiskt taget all statistik som belyser för-&lt;br&gt;hållanden och förändringar i samhället kan vara av betydelse för&lt;br&gt;forskning inom rådets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikproduktionens omfattning är givetvis av betydelse. En&lt;br&gt;förändrad ansvarsfördelning för statistikproduktionen bör inte få leda till&lt;br&gt;att informationen om viktiga förhållanden i samhället blir bristfällig eller&lt;br&gt;alltför begränsad. Det är ett samhällsintresse att den statliga statistiken&lt;br&gt;ger opartisk och mångsidig information för beslutsfattande och samhälls-&lt;br&gt;debatt och det är också — vilket rådet vill understryka — ett sam-&lt;br&gt;hällsintresse att forskning med tillgång till sådan information bedrivs. För&lt;br&gt;forskningens behov blir det viktigt att begreppet basstatistik ges en vid&lt;br&gt;innebörd. Det är i detta sammanhang av stor betydelse att statistiskt&lt;br&gt;material som används i forskning endast undantagsvis kan beställas&lt;br&gt;specifikt för forskningsändamål. Forskningen är i stor utsträckning&lt;br&gt;beroende av att kunna använda statistik, som primärt tas fram av statliga&lt;br&gt;myndigheter för att direkt användas i den egna verksamheten eller därför&lt;br&gt;att den ger information som bedöms vara av allmänt samhälleligt intresse.&lt;br&gt;Någon skarp gräns mellan basstatistik och annan statistik kan i själva&lt;br&gt;verket inte dras; det är därför av stor vikt att den gränsdragning, som&lt;br&gt;kanske i praktiken ändå måste göras, inte grundar sig på en alltför snäv&lt;br&gt;definition av basstatistikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna göra en korrekt bedömning av samhällsutvecklingen och&lt;br&gt;för att kunna göra en vetenskapligt tillförlitlig analys av vad som&lt;br&gt;påverkat denna utveckling krävs jämförbara mått från olika tidpunkter.&lt;br&gt;För forskare är det viktigt att kunna följa en företeelse under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär krav på att statistik insamlas med oförändrade metoder&lt;br&gt;och definitioner. Genomförandet av den föreslagna reformen och den&lt;br&gt;kontinuerliga omprövning av statistikinsamlingen som ligger i förslaget&lt;br&gt;kan medföra brott i statistiska serier. Som tidigare anförts är det rimligt&lt;br&gt;att förvänta sig att man inom beställarmyndigheter kommer att prioritera&lt;br&gt;sina egna intressen av statistik eventuellt på bekostnad av en långsiktigt&lt;br&gt;jämförbar statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR bedömer det inte sannolikt att forskarsamhället skall kunna&lt;br&gt;identifiera vilka statistikprodukter som av kontinuitetsskäl bör bevaras&lt;br&gt;oförändrade, än mindre ange vad ett sådant bevarande är värt i kronor.&lt;br&gt;Rådet anser att det måste ankomma på SCB och övriga statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter att dels bevaka kontinuiteten i statistikproduktionen, dels för&lt;br&gt;det fall att brott i kontinuiteten inte kan undvikas finna tekniska lösningar&lt;br&gt;med vars hjälp effekterna av förändringar i definitioner och metoder kan&lt;br&gt;skattas. Dessa problem berörs inte i utredningsbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR anser det angeläget att ett framtida statistiksystem utformas så att&lt;br&gt;grundläggande statistiska register kan bevaras. Detta ansvar bör ges till&lt;br&gt;SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens krav på statistiken är att den skall vara lätt tillgänglig, ha&lt;br&gt;hög kvalitet vad avser datainsamlingsmetoder, begreppsdefinitioner och&lt;br&gt;presentation samt vara billig. Bortsett från kostnaden uppfyller SCB idag&lt;br&gt;i stort de krav som forskningen ställer på kvalitet och tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens behov är ofta att utnyttja statistik från flera olika&lt;br&gt;statistikområden samt att kunna göra samkömingar mellan olika register.&lt;br&gt;Detta kan komma att försvåras om statistikproduktionen decentraliseras&lt;br&gt;enligt förslaget. Andra krav som forskningen ställer på statistiken avser&lt;br&gt;jämförbarhet i tidsserier och jämförbarhet med motsvarande internationell&lt;br&gt;statistik. Här finns problem och svårigheter som ytterligare behöver&lt;br&gt;penetreras. Enligt universitetet finns det vidare en uppenbar risk att&lt;br&gt;beställarna kommer att minimera statistikdelen då resurserna för&lt;br&gt;statistikverksamheten skall vägas mot övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är inte någon billig källa att utnyttja för forskningen. Det är&lt;br&gt;därför glädjande att utredningen förutsätter att eventuellt ändrat statistik-&lt;br&gt;system inte skall innebära ytterligare kostnader för forskningen enär&lt;br&gt;kompensation skall utgå till bl.a. forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet befarar att den föreslagna modellen till statistikstyming&lt;br&gt;kan medföra att beställarna av statistik i huvudsak kommer att tillgodose&lt;br&gt;att endast den statistik, som behövs för egen verksamhet, kommer att&lt;br&gt;produceras. Den statistik som kan behövas för att utvärdera beställarnas&lt;br&gt;verksamhet, vilket kan vara ett forskningsintresse, riskerar att inte&lt;br&gt;prioriteras lika högt. Denna typ av statistik måste i sådant fäll beställas&lt;br&gt;av annan part, oklart vem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av statistiskt material för forskning ställer däijämte höga&lt;br&gt;krav på kvalitet i fråga om datainsamling, begreppsdefinitioner och&lt;br&gt;konsistens i redovisningen. Möjligheter till jämförelse över tid — som&lt;br&gt;kräver kontinuitet i statistikproduktionen — och till internationella&lt;br&gt;jämförelser är exempel på andra krav, som ofta måste ställas särskilt högt&lt;br&gt;när statistikmaterial används för forskning. Rådet vill också särskilt&lt;br&gt;understryka att de långa historiska serierna i den svenska offentliga&lt;br&gt;statistiken utgör ett ytterst värdefullt forskningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vetenskapliga forskningen har samma generella intressen som&lt;br&gt;allmänheten av en god och lättillgänglig statistik. Dessutom har for-&lt;br&gt;skningen egna behov och krav på statistik. Det är i forskningssamman-&lt;br&gt;hang speciellt viktigt att man på ett enkelt sätt samtidigt kan komma åt&lt;br&gt;statistik från flera parallella statistikområden. Tvärstatistisk forskning&lt;br&gt;försvåras och kan t.o.m. bli praktiskt omöjlig om produktionen decentra-&lt;br&gt;liseras och fragmenteras. Detta kan lätt bli en konsekvens av statistikut-&lt;br&gt;redningens huvudförslag. I dag finns möjligheter att med lämpliga&lt;br&gt;tillstånd sambearbeta rådata från olika statistikkällor utan att rådata&lt;br&gt;lämnar SCB. Om samma bearbetning skall göras efter det att utred-&lt;br&gt;ningens förslag genomförts, kan man bli tvungen att hämta data från&lt;br&gt;olika dataproducenter. Det administrativa arbetet och integritetsriskema&lt;br&gt;kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar att ökad uppdragsverksamhet för SCB kan innebära&lt;br&gt;speciella kostnadsproblem för forskningen och föreslår att forskningen&lt;br&gt;kompenseras genom ökade bidrag till forskningsfonderna (s. 105). Ett&lt;br&gt;alternativ kunde eventuellt vara att vissa forskningsråd (kanske i första&lt;br&gt;hand Arbetsmiljöfonden, Medicinska Forskningsrådet och Samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga Forskningsrådet) gavs medbeställaransvar för viss statistik som&lt;br&gt;utnyttjas i många olika forskningsprojekt och också gavs medel att&lt;br&gt;genomföra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basstatistiken är en kollektiv nyttighet och har därför egenskaper som gör&lt;br&gt;den olämplig för en utpräglad marknadsstyrning. Den officiella (bas)stati-&lt;br&gt;stiken måste också vara av god kvalitet om tilltron ska kunna upprätthål-&lt;br&gt;las. Statistikintresset bör därför hävdas av en kompetent och oberoende&lt;br&gt;part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB bör av dessa skäl fortsätta att fungera som statlig statistikmyndig-&lt;br&gt;het med ansvar för behovsinventering och produktion. Myndighetsansva-&lt;br&gt;ret bör dock begränsas till att omfatta basstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basstatistiken bör betraktas som en del av samhällets infrastruktur och&lt;br&gt;vara fortsatt anslagsfinansierad enligt dagens modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att SCB bör tilldelas ansvaret för den s.k.&lt;br&gt;basstatistiken vilket innebär att såväl insamling, produktion och publice-&lt;br&gt;ring bör ske av SCB för att kvaliteten på den officiella statistiken skall&lt;br&gt;kunna garanteras och därmed också vara ett objektivt underlag för&lt;br&gt;samhällsekonomisk analys och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande ordningen för statistikproduktionen har SCB ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för att behovet av samhällsviktig statistik tillgodses&lt;br&gt;liksom att behovet av basstatistik beaktas även vid produktion och&lt;br&gt;publicering av statistik med mer direkt anknytning till statliga myndig-&lt;br&gt;heters verksamhet. Att SCB har egna anslagsmedel för statistikproduktion&lt;br&gt;ger i nuläget centralbyrån möjlighet att hävda detta allmänintresse, som&lt;br&gt;också är ett forskningsintresse. Enligt rådets mening är det utomordent-&lt;br&gt;ligt angeläget att det inom ramen för ett nytt stymingssystem finns en&lt;br&gt;beslutsprocess som säkerställer att denna funktion kan fyllas även&lt;br&gt;fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån Sjöfartsverkets synpunkter förefaller förslaget i den delen&lt;br&gt;medföra risk for att statistikstymingen i stället för att bli effektivare blir&lt;br&gt;krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet&lt;br&gt;mellan beställare och statistikproducenten (SCB) i vissa fall blir indirekt.&lt;br&gt;Viss basstatistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga&lt;br&gt;myndigheterna att tillhandahålla. Enligt Sjöfartsverket bör huvudregeln&lt;br&gt;vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som&lt;br&gt;själva köper denna från statistikproducenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning och samråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för det föreslagna statistikrådet är något oklara för SCB. Det&lt;br&gt;kan hävda sin ställning endast om det får betydande resurser, men&lt;br&gt;därmed måste det också ifrågasättas från ekonomiska utgångspunkter.&lt;br&gt;Arbetsfördelningen mellan beställarmyndighetema, statistikrådet, SCB&lt;br&gt;och SCB:s styrelse är också oklar med uppenbara risker for kompeten-&lt;br&gt;skonflikter. Dessa problem framkommer tydligt när förslaget penetreras&lt;br&gt;konkret och det bör enligt SCB:s mening inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att beteckningen &amp;quot;statistikråd” i stället bör kunna användas&lt;br&gt;för ett expertorgan inom Finansdepartementet, som SCB föreslår för att,&lt;br&gt;inom ramen för nuvarande statistiksystem, utgöra ett stöd i beredningen&lt;br&gt;av SCB:s budgetförslag. Beredningen skulle också kunna omfatta statistik&lt;br&gt;som f.n. framställs av andra myndigheter. Ett sådant statistikråd skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. i samverkan med SCB:s olika programråd kunna ge regerings-&lt;br&gt;kansliet en överblick över statistikproduktionen och också lämna förslag&lt;br&gt;till prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningens förslag kommer att genomföras i huvudsak anser&lt;br&gt;SCB att förslaget att statistikrådet skall lägga förslag till regeringen om&lt;br&gt;viktigare förändringar i det statliga statistikutbudet och statistikverksam-&lt;br&gt;heten i stället bör avse förslag till den förordning som skall ange den&lt;br&gt;statistik som skall vara officiell statistik och att därefter löpande föreslå&lt;br&gt;förändringar i denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan uppgift för statistikrådet borde vara att i likhet med ett&lt;br&gt;revisionsorgan granska verksamheten vid SCB och hos andra myndig-&lt;br&gt;heter som framställer statistik. Det kan gälla statistikens objektivitet&lt;br&gt;(vilket även omfattar såväl metod- som kvalitetsfrågor), tillgänglighets-&lt;br&gt;frågor och hanteringen av sekretess och säkerhet. Vidare bör rådet ha&lt;br&gt;visst mandat i fråga om att bevaka att statistiken kan användas på det sätt&lt;br&gt;som skall prägla en kollektiv nyttighet. (Se vidare avsnitt 7. Äganderätten&lt;br&gt;till statlig statistik.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikrådet bör, i förekommande fall, knytas till Finansdepartementet&lt;br&gt;och ha den sammansättning som utredningen anger. Med de uppgifter&lt;br&gt;som SCB ser framför sig att rådet skall ha, är det därutöver viktigt att&lt;br&gt;det kansli som skall bistå detta får en tillräcklig dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen anser att en utveckling av den nuvarande&lt;br&gt;beslutsmodellen för statlig statistikproduktion vore tillfyllest, för att&lt;br&gt;effektivisera statistikverksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår därför&lt;br&gt;en modell som bygger på att vaije departement har ett sakområdesansvar&lt;br&gt;för statistikverksamheten. Under departementets ledning inrättas ett eller&lt;br&gt;flera permanenta samrådsorgan där företrädare för vaije myndighet ingår.&lt;br&gt;I samrådsorganet bör dessutom ingå områdeskompetent företrädare för&lt;br&gt;SCB och högskola (forskningsintressen). I samrådsorganet bereds frågor&lt;br&gt;om behov av basstatistik och utveckling av drifts/intemstatistik för&lt;br&gt;myndigheterna inom departementsområdet. Beredningen av beställningen&lt;br&gt;till SCB görs i gruppen, med sakdepartementet som ansvarig beställare.&lt;br&gt;Samrådsorganet skall även diskutera alternativa produktionssätt av&lt;br&gt;statistik med syfte att finna de mest effektiva produktionsformerna.&lt;br&gt;Finansiering sker inom ramen för respektive departements budgetram.&lt;br&gt;Inom finansdepartementets ansvar bör inrättas ett användarorienterat&lt;br&gt;organ med ett övergripande ansvar för att samhällets behov av basstatistik&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikrådet föreslås av utredningen bli en permanent institution.&lt;br&gt;Utredningen har inte särskilt motiverat behovet av ett nytt bevaknings-&lt;br&gt;organ vid sidan av SCB och ger heller inga riktlinjer för hur ansvaret&lt;br&gt;skall fördelas dem emellan vad gäller handläggningen av likartade&lt;br&gt;ansvarsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ifrågasätter behovet av det föreslagna bevakningsorganet. De Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;arbetsuppgifter som det tilltänkta statistikrådet skulle ha fått bör kunna Bilaga 1.2&lt;br&gt;fördelas mellan departementen och SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen (Kemi)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av det stora hälso- och miljöproblemen idag utgörs av den omfattande&lt;br&gt;användningen av kemikalier i samhället. Kemikalieinspektionen har, som&lt;br&gt;samordningsansvarig myndighet inom kemikalieområdet, arbetat med att&lt;br&gt;utveckla kemikaliestatistik som underlag för att identifiera kemikaliers&lt;br&gt;hälso- och miljörisker. För att få statistiken mer heltäckande har vi sedan&lt;br&gt;ett par år tillsammans med SCB:s enhet för miljöstatistik bedrivit ett&lt;br&gt;utvecklingsarbete med syfte att bygga upp en officiell kemikaliestatistik&lt;br&gt;(basstatistik). Vi har i detta arbete försökt identifiera hur statistiken ska&lt;br&gt;se ut för att tillgodose bredare användarbehov, samt vilka möjligheter&lt;br&gt;som finns att kunna basera statistiken på andra informationskällor än&lt;br&gt;Keml:s egna (produkt- och bekämpningsmedelsregistren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra erfarenheter är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;ett nära samarbete mellan myndigheter som SCB, Kemi, SNV, ASS,&lt;br&gt;räddningsverket m.fl. är nödvändigt för att identifiera vilken typ av&lt;br&gt;statistik som behövs och hur denna ska utformas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;informationskällor finns (dock spridda på olika myndigheter) som&lt;br&gt;tillsammans skulle kunna ge en relativt heltäckande statistik inom&lt;br&gt;kemikalieområdet (handel, produktion, transport och användning av&lt;br&gt;kemikalier, exponering för kemikalier i arbetsmiljön, utsläpp till och&lt;br&gt;belastning av kemikalier på den yttre miljön etc.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att effektivitet och kostnadsminimering uppnås genom att olika&lt;br&gt;myndigheters informationskällor kan utnyttjas sammanhållet och&lt;br&gt;eventuellt på längre sikt samordnas (industristatistik vid SCB,&lt;br&gt;produktregistret vid Kemi, miljörapporter vid SNV etc).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att samarbetet med SCB kan tjäna som modell för hur en&lt;br&gt;uppbyggnad av statistik inom ett brett och myndighetsövergripande&lt;br&gt;område kan gå till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Ursprungliga behov av kemikaliestatistik från Kemi. Arbete med att&lt;br&gt;ta fram statistik ur produktregistret, en intern datakälla, påbörjades&lt;br&gt;vid Kemi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Vidgning av projektet så att fler myndigheter skulle kunna medverka&lt;br&gt;(både att använda statistiken, att medverka till uppbyggnad och att&lt;br&gt;bidra med informationskällor). Ett första steg var att inleda samarbete&lt;br&gt;med SCB som central statistikmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Initialt utvecklingsarbete bedrevs i samarbete med SCB. Finansiering&lt;br&gt;av Kemi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;SCB övertar fortsatt utvecklingsansvar, finansierings- och drivnings-&lt;br&gt;ansvarar för att ta fram en för myndigheterna gemensam, offentlig&lt;br&gt;basstatistik inom kemikalieområdet, som baserar sig på samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgängliga informationskällor och förankras hos samtliga viktiga Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;intressenter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kemi fortsätter att ta fram specialinriktad basstatistik ur produkt- och&lt;br&gt;bekämpningsmedelsregistren. Anlitar vid behov SCB eller annan&lt;br&gt;statistikkonsult.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Prissättning och konkurrensförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte några invändningar eller synpunkter på&lt;br&gt;utredningens resonemang och förslag om SCB:s prissättning och&lt;br&gt;konkurrensförhållanden inom statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par pekar dock på vissa svårigheter att beräkna kostnader för&lt;br&gt;statistikverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser berör möjligheter och förutsättningar för olika&lt;br&gt;myndigheter att bedriva egen statistikproduktion eller anlita andra&lt;br&gt;producenter än SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överläggningar som Skolverket och SCB haft rörande kostnaderna för&lt;br&gt;uppdraget om statistikproduktion för skolsektorn visar att det finns&lt;br&gt;betydande svårigheter när det gäller att beräkna storleken på de medel&lt;br&gt;som skall överflyttas till beställarmyndigheten. Kostnader som inte är&lt;br&gt;synliga i anslagsfinansierad verksamhet måste inkluderas i kostnaderna&lt;br&gt;för ett uppdrag. Det finns väsentliga principiella problem som behöver&lt;br&gt;utredas och belysas generellt av genomförandeorganet. Överföringen av&lt;br&gt;medel till beställarmyndigheter kräver en generell finansieringsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att SCB:s principer för prissättning vid upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet bör gälla även fortsättningsvis. Beställarmyndighetema&lt;br&gt;måste därmed kompenseras genom att de anslag som förs över räknas&lt;br&gt;upp motsvarande uppdragstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminal vårds styreis en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från tidigare undersökningar visar på stora svårigheter att&lt;br&gt;göra korrekta kostnadskalkyler för myndigheternas statistikverksamhet.&lt;br&gt;Produktionskostnader för driftstatistik och allmän statistik är ofta svåra&lt;br&gt;att klart särskilja. Arbete med offerter och anbudsförfaranden kräver i&lt;br&gt;sig en inte ringa insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet och särskilt myndigheter som tilldelas rollen av&lt;br&gt;beställarmyndighet bör tveklöst ges rätt att helt självständigt bedöma om&lt;br&gt;man vill göra en investering i en egen statistikproduktion eller upphandla&lt;br&gt;tjänster av annan producent. Revisionen torde här liksom vid övrigt&lt;br&gt;resursutnyttjande i statsförvaltningen bäst skötas av RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som utredningen föreslår skapa särskilda hinder för myndigheter&lt;br&gt;som överväger att starta egen statistikproduktion ställer vid oss helt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisande till. Förslaget att SCB skall ges en slags förtursrätt framläggs&lt;br&gt;uppenbarligen inte av omsorg om statistikbehoven utan för att trygga&lt;br&gt;ekonomin i SCB:s uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag sköts all framställning av officiell statistik ur Rl-systemen av SCB.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, som har förvaltningsansvaret för Rl-systemet, saknar&lt;br&gt;idag statististisk-teoretisk kompetens och programsystem för statistikpro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen kan på sikt tänkas starta egen produktion. Vissa&lt;br&gt;initialkostnader kommer då att behöva täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De användaransvariga myndigheter som vill starta egen statistikpro-&lt;br&gt;duktion skall enligt förslaget göra en totalkostnadskalkyl samt samråda&lt;br&gt;med och begöra in anbud från SCB. Detta torde i praktiken innebära att&lt;br&gt;myndigheten inte har annat val än att köpa produktionen av SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utredningen nämner möjligheten att en myndighet, med det&lt;br&gt;föreslagna systemet, kan välja att i ökad utsträckning själv utföra en&lt;br&gt;större del av statistikproduktionen, istället för att anlita SCB, bör&lt;br&gt;skrivningarna i förslaget kunna göras tydligare. En rad andra alternativ&lt;br&gt;finns givetvis, som t.ex. att ett antal myndigheter väljer att bygga upp en&lt;br&gt;gemensam fristående kompetens, konsultfirmor, institut, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har inga synpunkter på utredningens resonemang kring SCB:s&lt;br&gt;prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala frågan i detta avsnitt gäller den situationen att en&lt;br&gt;myndighet överväger att starta egen statistikproduktion. I SCB:s&lt;br&gt;treårsrapport har SCB enligt regeringens direktiv redovisat hur upp-&lt;br&gt;giftslämnarbördan påverkas om ansvaret (dvs. statistikproduktionen)&lt;br&gt;förändras (s. 181 ff). Problem uppstår också med samordning, jäm-&lt;br&gt;förbarhet och kanske framför allt det inbördes beroende som finns mellan&lt;br&gt;olika statistikgrenar. Framställs dessa delmängder på olika håll inom&lt;br&gt;myndighetskretsen går mycket av den effektiva och kompetenta statisti-&lt;br&gt;kverksamhet som finns i Sverige förlorad. SCB har idag ett väl utvecklat&lt;br&gt;system för dataskydd. Detta skydd innebär också att det finns ett&lt;br&gt;förtroendekapital från uppgiftslämnarnas sida som kan förbrukas vid en&lt;br&gt;ändrad situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således inte endast en jämförelse mellan SCB:s kostnadskalkyl&lt;br&gt;och kalkylen för en myndighet som överväger att &amp;quot;starta eget&amp;quot; som får&lt;br&gt;vara utslagsgivande vid ett sådant ställningstagande. SCB vill också&lt;br&gt;påpeka att en &amp;quot;egen&amp;quot; produktion hos beställaren på ett graverande sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot statistikutredningens bärande utgångspunkt att skilja på Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;beställar-och producentrollen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket (tidigare Statens pris- och konkurrensverk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikproduktionens villkor påverkas i hög grad av dess karaktär av&lt;br&gt;kollektiv nyttighet. Den enskilde statistikanvändarens konsumtion av en&lt;br&gt;viss statistikprodukt inkräktar inte på andra statistikanvändares möjlig-&lt;br&gt;heter att utnyttja samma produkt. I princip är inte heller kostnaden för&lt;br&gt;att producera statistiken beroende av antalet användare. Från välfärdssyn-&lt;br&gt;punkt är det önskvärt att statistikproduktema görs allmänt tillgängliga och&lt;br&gt;att tillgängligheten inte begränsas genom en prissättning som inte beaktar&lt;br&gt;produkternas karaktär av kollektiva nyttigheter. De erfarenheter, som&lt;br&gt;redovisas i betänkandet, av att SCB ensamt svarat för samordningen visar&lt;br&gt;på svårigheten att för kollektiva nyttigheter få tillräckliga incitament från&lt;br&gt;användarna att aktivt engagera sig i statistikproduktionen. Det är således&lt;br&gt;nödvändigt att, för att produktionen skall komma till stånd, ansvaret för&lt;br&gt;produktionen och samordningen entydigt fördelas och att medel avsätts.&lt;br&gt;Enligt Konkurrensverket har utredningen inte i tillräcklig utsträckning&lt;br&gt;behandlat hur denna fördelning av uppgaiftema skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prissättningen för statistikproduktionen finns också&lt;br&gt;anledning ifrågasätta utredningens förslag. Den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;prissättningsprincipen för SCB:s produktion — marknadsanpassad&lt;br&gt;självkostnad — ger knappast vägledning för hur priset på olika produkter&lt;br&gt;skall sättas. Antingen är priset marknadsanpassat eller kalkylerat efter&lt;br&gt;självkostnaden som i sig svårligen låter sig bestämmas i en verksamhet&lt;br&gt;som SCB:s med såväl anslags- som uppdragsfinansierade områden.&lt;br&gt;Genom den monopolställning som SCB för närvarande har och åt-&lt;br&gt;minstone de närmaste åren kan väntas behålla, finns inga garantier för en&lt;br&gt;effektiv prisbildning för statistikproduktion. Enligt Konkurrensverket är,&lt;br&gt;under denna övergångsperiod, en prissättning som så långt möjligt&lt;br&gt;återspeglar självkostnaden att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att SCB i vissa fall utsätts för ökad&lt;br&gt;konkurrens eftersom sektorsanvändama har möjligheter att välja andra&lt;br&gt;former för statistikinsamling och bearbetning. Detta kan leda till något&lt;br&gt;lägre kostnader. I många fall har dock SCB en monopolställning. Det är&lt;br&gt;t.ex. inte rationellt eller möjligt att ha flera som producerar dödsorsaks-&lt;br&gt;statistik eller folk- och bostadsräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en ändrad styrning av den statliga statistiken är att få till&lt;br&gt;stånd en effektivisering av produktionen, bland annat genom att&lt;br&gt;kostnaden för vaije produkt blir synlig och kan vägas mot nyttan och&lt;br&gt;andra behov. Konkurrens mellan producenter skulle också kunna vara&lt;br&gt;kostnadssänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt och kanske även medellång sikt, är det svårt att finna Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;alternativa producenter till många av de omfettande statistikinsamlingar Bilaga 1.2&lt;br&gt;som är aktuella, i vaije fall på skolområdet. För vissa insamlingar är det&lt;br&gt;också på sikt svårt att föreställa sig annan producent än SCB, utredningen&lt;br&gt;talar om register och primärmaterial där SCB har monopol. Att finna&lt;br&gt;andra incitament till rationaliseringar är därför nödvändigt och ett område&lt;br&gt;som kan behöva belysas mer generellt av ett genomförandeorgan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Tillgänglighet och förfoganderätt till statistikmaterial&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser betonar att delegering och decentralisering&lt;br&gt;av statistikframställningen måste ske med bibehållen allmän tillgänglighet&lt;br&gt;för statistik och uppgifter som ligger till grund för denna. Det måste bl.a.&lt;br&gt;finnas regler och former för att uppgifter hos olika myndigheter kan&lt;br&gt;utnyttjas av skilda statistikproducenter och att myndigheter och statisti’&lt;br&gt;kanvändare kan komma åt databaser hos olika statistikproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera instanser som företräder olika forskningsintressen framhålls&lt;br&gt;forskningens behov av att på skäliga villkor få tillgång till statistik och&lt;br&gt;primäruppgifter. Den föreslagna ordningen får inte innebära en försäm-&lt;br&gt;ring av de nuvarande i flera avseenden mindre tillfredsställande&lt;br&gt;förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser framhåller att frågor om äganderätt o.d. till statistik-&lt;br&gt;material måste beaktas och utredas noggrant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på anförda synpunkter återges här följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad uppdragsfinansiering för SCB med åtföljande krav på att helt&lt;br&gt;intäktsfinansiera verksamheten kan leda till ökade kostnader för uttag från&lt;br&gt;register där SCB har en monopolställning. Detta bör inte utgöra något&lt;br&gt;problem för beställarmyndigheter som har såväl medel som förhandlings-&lt;br&gt;position, men innebär ökade risker för att samhällsrelevant forskning blir&lt;br&gt;lidande. Socialstyrelsen delar därför utredningens bedömning att&lt;br&gt;forskningen bör kompenseras för prishöjningar genom att staten tillskjuter&lt;br&gt;medel till forskningsfonderna för registerstudier. Alternativt kan&lt;br&gt;prissättningen för forskningsuppdrag baseras på ett marginalkostnads-&lt;br&gt;resonemang, en princip som Socialstyrelsen för närvarande tillämpar för&lt;br&gt;sina epidemiologiska register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s de fecto policy mot forskare som vill göra analyser skiljer sig&lt;br&gt;tydligt från exempelvis några av USA:s statistikmyndigheter, där man&lt;br&gt;framställer public use samples för forskares behov, främst i form av&lt;br&gt;urval av material med avidentifierade individuppgifter. Exempelvis kan&lt;br&gt;man som forskare mot en mindre ersättning få ett avidentifierat urval ur&lt;br&gt;CPS med arbetsmarknads-, demografiska och ekonomiska uppgifter och&lt;br&gt;sedan på egen hand göra analyser. I Sverige får forskarna i normalfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vända sig till en utredare på SCB som gör analyserna åt dem, en lösning Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;som riskerar att bli onödigt dyr, krånglig, tidsödande och som många Bilaga 1.2&lt;br&gt;forskare kan uppleva som onaturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund en brist att utredningen utan närmare&lt;br&gt;motivering endast skriver att den &amp;quot;inte föreslår några förändringar i&lt;br&gt;hittills tillämpade riktlinjer&amp;quot; (s. 131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att äganderätten till primärdata får avgöras från fall&lt;br&gt;till fall i förhandlingar. Skolverket anser att detta är en av de frågor som&lt;br&gt;bör utredas och där generella lösningar måste utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har, liksom förmodligen många andra sektorsmyndigheter,&lt;br&gt;behov av statistik från andra sektorer. Det finns likaså behov av&lt;br&gt;samkömingar av register från flera sektorer för att komma åt variabler&lt;br&gt;som är svåra eller för uppgiftslämnaren arbetskrävande att lämna, t.ex.&lt;br&gt;om elevers övergång till högskola eller arbetsliv. Det vore olyckligt om&lt;br&gt;nya principer för finansiering av statistik försvårar denna typ av&lt;br&gt;nödvändig samköming. Att statistik bekostad av allmänna medel blir&lt;br&gt;allmänt tillgänglig (inom sekretess-, datalagens och etiska reglers ramar)&lt;br&gt;måste vara en utgångspunkt för en fortsatt utredning rörande äganderätt&lt;br&gt;och registeransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vem som har äganderätten till primärdata måste beställarmyn-&lt;br&gt;digheten enligt Skolverkets mening ha ovillkorlig rätt att ta del av&lt;br&gt;primärdata för egna bearbetningar och fördjupad analys. Vissa for-&lt;br&gt;muleringar i betänkandet antyder att utredningen inte ansett detta&lt;br&gt;självklart. Utredningen anför t.ex. att SCB håller på att genomföra&lt;br&gt;åtgärder för att öka tillgängligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vem som äger eller disponerar över statistiken och registren&lt;br&gt;är av grundläggande betydelse. SCB:s möjligheter att utveckla statistiken,&lt;br&gt;utnyttja registrens informationsmöjligheter och ställa det statistiska&lt;br&gt;materialet till användarnas förfogande är helt beroende på om SCB äger&lt;br&gt;sina register, dvs. är registeransvarig för dem. Särskilt bör här upp-&lt;br&gt;märksammas forskningens ofta stora krav på statistisk information. Det&lt;br&gt;gäller både mängden av statistik och speciella kombinationer av uppgifter&lt;br&gt;som bara kan tillgodoses genom inhämtning och sammanställning av&lt;br&gt;uppgifterna från olika statistikkällor. SCB har idag en konstruktion som&lt;br&gt;gör verket speciellt lämpat för att tillgodose sådana behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att basstatistiken liksom den officiella&lt;br&gt;statistiken skall vara allmänt tillgänglig, eftersom den fyller grund-&lt;br&gt;läggande behov och bekostas med allmänna medel. SCB instämmer till&lt;br&gt;fullo i denna bedömning. Den inriktning som SCB förespråkar, att&lt;br&gt;basstatistiken också skall omfattas av begreppet officiell statistik,&lt;br&gt;förenklar frågeställningen såtillvida att den nya lagen innehåller&lt;br&gt;föreskrifter om tillgängligheten. För SCB:s del har tillgänglighetsfrågoma&lt;br&gt;beskrivits i verkets treårsrapport. Här skall därför endast konstateras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket ser det som synnerligen angeläget att tillgängligheten intar en&lt;br&gt;framskjuten plats i övervägandena kring statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att tillgängligheten försvåras om statistikpro-&lt;br&gt;duktionen kommer att spridas till ett antal olika myndigheter. Den fråga&lt;br&gt;som återkommer är om en sådan omläggning är värd priset. Det blir i ett&lt;br&gt;sådant läge desto viktigare att finna former som gör det möjligt for den&lt;br&gt;presumtive användaren att åtminstone få en klar överblick äver var&lt;br&gt;statistiken finns, dess innehåll och vilka sambearbetningsmöjligheter som&lt;br&gt;står till buds. Dokumentationen av statistikproduktionen, på ett enhetligt&lt;br&gt;sätt, är en central uppgift för SCB i dagsläget, och denna uppgift måste&lt;br&gt;bedrivas ännu mera aktivt och intensivt i ett decentraliserat produktions-&lt;br&gt;system för statistiken. Även här finns risk för att en kostsam byråkrati&lt;br&gt;måste byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör också, något som även utredningen tar upp, att&lt;br&gt;statistiken har karaktär av kollektiv nyttighet, vilket är ett något vidare&lt;br&gt;begrepp än tillgänglighetsaspekten. I denna egenskap måste statistiken&lt;br&gt;finnas tillgänglig inte bara i nuet utan även i framtiden, vilket ställer&lt;br&gt;stora anspråk på statistikproducenten. Det generella kravet på objektivitet&lt;br&gt;gör sig också gällande med styrka på all statistik som hänförs till denna&lt;br&gt;kategori. Vidare måste det finnas en beredskap och beredvillighet hos&lt;br&gt;producenten att tillhandahålla den statistik som det här är fråga om till&lt;br&gt;låga kostnader för användaren, i vissa fäll gratis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart om utredningens förslag tillgodoser alla de krav som det&lt;br&gt;kollektiva utnyttjandet av statistiken ställer. Om statistiken uppdrags-&lt;br&gt;finansieras och om ansvaret för statistiken läggs ut på några få utvalda&lt;br&gt;användare kan det bli svårt att skapa garantaier för att t.ex. allmänhetens&lt;br&gt;och den framtida forskningens behov tillgodoses. En uppdragsfinansiering&lt;br&gt;av SCB:s statistikframställning får inte leda till att breda användargrupper&lt;br&gt;inte får tillgång till statistiken. En möjlighet är, som tidigare nämnts, att&lt;br&gt;statistikrådet får mandat att ställa sådana krav på statistiken. Detta kan&lt;br&gt;ske antingen genom kravställande på beställarmyndighetema eller genom&lt;br&gt;att rådet medverkar till att SCB:s tänkta förvaltningsanslag räknas upp så&lt;br&gt;att de kollektiva intressena kan tillgodoses inom ramen för medelstilldel-&lt;br&gt;ningen till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förutsätter att frågan om äganderätten till olika material&lt;br&gt;och register löses avtalsvägen mellan beställaren och SCB. Verket vill&lt;br&gt;emellertid betona att det är av utomordentlig betydelse att SCB far&lt;br&gt;disponera över det material som samlas in och att SCB är ansvarig for&lt;br&gt;de register som statistiken baseras på. Endast i den situationen kan SCB&lt;br&gt;fullgöra åliggandena enligt utredningens förslag. I motsatt fåll kommer&lt;br&gt;det också att saknas praktiska möjligheter att samordna de enskilda&lt;br&gt;&amp;quot;beställarmaterialen&amp;quot; till de helheter som behövs för många användare,&lt;br&gt;för statistiksystem som bygger på många statistikprodukter och inte minst&lt;br&gt;för de internationella kraven. Frågan är således av central betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att bedriva en rationell statistikverksamhet. Att reducera&lt;br&gt;den till en fråga som får lösas avtalsvägen innebär en risk för otillfreds-&lt;br&gt;ställande och oenhetliga lösningar för andra användare än beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen tillstyrker också att det inrättas ett särskilt tillfälligt&lt;br&gt;organ inför en omläggning av statistikverksamheten för att utreda&lt;br&gt;registeransvar, ägaransvar, tillgänglighet av grunddata för andra&lt;br&gt;användare, publicering, internationellt samarbete etc. Datainspektionen&lt;br&gt;vill understryka vikten av att de rättsliga konsekvenserna av en decentra-&lt;br&gt;lisering av statistikverksamheten analyseras. En analys bör göras i ljuset&lt;br&gt;av t.ex. reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och&lt;br&gt;datalagen. Även resultatet av Datalagsutredningens arbete måste beaktas.&lt;br&gt;Vidare är det viktigt att uppmärksamma bestämmelsen i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen och se till att en decentralisering av statistikverksamheten&lt;br&gt;inte leder till att sekretesskyddet försämras. Hänsyn måste också tas till&lt;br&gt;de åtaganden Sverige har gjort genom att ansluta sig till internationella&lt;br&gt;konventioner och rekommendationer, t.ex. Europarådets konvention till&lt;br&gt;skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och&lt;br&gt;rekommendation om forskning och statistik. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;även nämnas att ett förslag till direktiv om integritetsskydd arbetats fram&lt;br&gt;inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det fortsatta arbetet med en decentralisering av ansvaret&lt;br&gt;för statistikproduktionen vill Datainspektionen särskilt peka på vikten av&lt;br&gt;att registeransvarighetsfrågan blir föremål för en noggrann utredning och&lt;br&gt;att följande förhållanden uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters verksamheter är i allmänhet noga reglerade i lagar,&lt;br&gt;förordningar och instruktioner. Regleringen syftar till att precisera&lt;br&gt;myndighetens ansvarsområde och avgränsa det från andra myndigheters&lt;br&gt;ansvarsområden. Regleringen innebär också att en myndighet i princip&lt;br&gt;inte får ägna sig åt annan verksamhet än den är ålagd att göra. Verksam-&lt;br&gt;hetsregleringen påverkar därigenom direkt eller indirekt den infor-&lt;br&gt;mationshantering som får förekomma i myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förhållanden har enligt Datainspektionens uppfattning stor&lt;br&gt;betydelse vid bedömningen av registeransvarsfrågor. Enligt grunderna för&lt;br&gt;datalagen kan en myndighet tillåtas att föra personregister endast inom&lt;br&gt;ramen för den verksamhet som det enligt särskilda författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser åligger myndigheten att utföra. Det är därför, som ut-&lt;br&gt;redningen föreslår, viktigt att beställarmyndighetemas ansvar i fråga om&lt;br&gt;samhällets behov av statlig statistik fastläggs genom t.ex. föreskrift i&lt;br&gt;instruktion. Ett åläggande för en viss myndighet att ansvara for att&lt;br&gt;statistik tas fram inom ett område återverkar naturligtvis på SCB:s ansvar&lt;br&gt;för statistikproduktionen på samma område. Det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet bör därför innehålla ett ställningstagande till hur det skall förfaras&lt;br&gt;med de register som för närvarande förs av SCB inom de områden som&lt;br&gt;kommer att omfattas av nyordningen. Även den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten till SCB bör därvid ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § datalagen är den registeransvarig för vars verksamhet ett&lt;br&gt;personregister inrättas och förs, om han förfogar över det, dvs. helt eller&lt;br&gt;delvis kan påverka registrets innehåll. Av förarbetena till datalagen (prop.&lt;br&gt;1973:33 s. 119) framgår att definitionen av uttrycket registeransvarig har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformats så att det utesluter dels servicebyråer och andra som helt&lt;br&gt;osjälvständigt handhar bearbetningen av ett personregister, dels sådana&lt;br&gt;som använder sig av ett personregister utan att kunna bestämma om dess&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beställarmyndighetemas ansvar för produktionen av statlig statistik&lt;br&gt;läggs fäst i myndighetens instruktion, torde beställarmyndighetema i&lt;br&gt;allmänhet komma att bli registeransvariga enligt datalagen för de&lt;br&gt;personregister som behövs för statistikproduktionen inom resp, myndig-&lt;br&gt;hets ansvarsområde. Om en beställarmyndighet anlitar SCB för sin&lt;br&gt;statistikproduktion, torde centralbyrån i de flesta fall endast få ställning&lt;br&gt;som servicebyrå. I den mån även SCB skall ha befogenhet att t.ex.&lt;br&gt;bestämma om registrens innehåll, kan ett gemensamt registeransvar&lt;br&gt;uppkomma för SCB och beställarmyndigheten. SCB kan också bli ensam&lt;br&gt;ansvarig i det fäll centralbyrån helt självständigt skall ansvara för&lt;br&gt;statistikframställningen och för detta ändamål behöver inrätta särskilda&lt;br&gt;s.k. uppdragsregister. Det är angeläget att konsekvenserna av de olika&lt;br&gt;alternativen utreds noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder en besvärande oklarhet beträffände de rättsliga grunderna för&lt;br&gt;den statliga statistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande&lt;br&gt;kommersiella verksamheten vid SCB (se Patrik Hiselius, 1990, SCBs&lt;br&gt;statistikverksamhet och gällande rätt. IRI-rapport 1990:7). Vi påyrkar att&lt;br&gt;de rättsliga villkoren för all dataservice/uppdragsverksamhet inom den&lt;br&gt;statliga statistikproduktionen samt frågan om äganderätten till statistikens&lt;br&gt;primäruppgifter noggrant klargörs i nära anslutning till att de institutio-&lt;br&gt;nella formerna för den framtida statistikproduktionen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningsförslaget skall SCB:s framtida kommersiella verksam-&lt;br&gt;het grundas på uppdragsfinansiering enligt riktlinjer som gäller för&lt;br&gt;nuvarande uppdragsverksamhet vid SCB. Dessa &amp;quot;riktlinjer&amp;quot; torde&lt;br&gt;emellertid sakna rättslig dignitet. De är uteslutande baserade på praxis&lt;br&gt;utvecklad inom SCB och utan någon närmare prövning av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller äganderätten till statistikens primärdata säger utredningen&lt;br&gt;att frågan &amp;quot;kan fordra olika lösningar baserade på växlande förhållanden&lt;br&gt;och torde bäst lösas avtalsvägen&amp;quot; (s. 131). Vi motsätter oss bestämt att&lt;br&gt;frågan om äganderätten till viss information — åtminstone uppgifter som&lt;br&gt;insamlas med stöd av uppgiftsplikt — hanteras som om den vore en för&lt;br&gt;den statliga statistiken intern angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från näringslivets sida har vi vid olika tillfällen uttryckt vår oro för&lt;br&gt;den bristfälliga rättssäkerhet som gäller för uppgiftslämnare till den&lt;br&gt;offentliga statistiken, när exempelvis uppgifter till SCB också används i&lt;br&gt;verkets kommersiella verksamhet och då för ändamål som ej tillkännages&lt;br&gt;vid uppgiftslämnandet. Vi motsätter oss följaktligen bestämt utrednings-&lt;br&gt;förslaget i den del man förordar att statistiskt primärmaterial skall kunna&lt;br&gt;användas för andra ändamål än de som redovisas i respektive upp-&lt;br&gt;giftskrav till den uppgiftsskyldige eller att sådant material i övrigt görs&lt;br&gt;tillgängligt för forskare och andra användare, dvs. envar. Vaije sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användande kräver tillstånd av uppgiftslämnama. Det sagda förutsätter Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;att SCB likställs med andra uppdragstagare och ges en ren servicebyråsta- Bilaga 1.2&lt;br&gt;tus vad gäller rätten att förfoga över det datamaterial som ingår i&lt;br&gt;eventuella framtida förekommande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att en översyn av nämnda rättsfrågor sker, godtar vi att&lt;br&gt;de nya statistikmyndighetema interimistiskt ges dispositions- och&lt;br&gt;äganderätten till primärdata för respektive myndighets egen statistik&lt;br&gt;(avgränsad enligt beställaransvaret). Till beställaransvaret skulle således&lt;br&gt;därmed kopplas ett dispositions- och ägandeansvar. För ordningens skull&lt;br&gt;torde dispositions- och äganderätten också böra gälla äldre statistiskt&lt;br&gt;primärmaterial på ämnesområdet liksom i förekommande fäll äldre&lt;br&gt;årgångar/bestånd av registermaterial och annan basstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Publicering av statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ansluter sig i stort sett genomgående till förslagen om&lt;br&gt;publicering av statistiken eller har inget att erinra eller anföra om dem.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anför dock vissa farhågor i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag kan kommunerna beställa olika typer av statistikpaket från SCB&lt;br&gt;med redovisning för kommun eller del av kommun. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;statistik om sysselsättning, befolkning, flyttningar, inkomster, fastigheter,&lt;br&gt;energi m.m. SCB svarar också för samordning, registerhållning,&lt;br&gt;kontakter med användare och uppgiftslämnare samt utveckling av nya&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter utanför SCB som själva producerar statistik t.ex.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket erbjuder inte den&lt;br&gt;egna statistiken eller samkömingar med annan statistik till kommunerna&lt;br&gt;på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen anser att det stora problemet med statistikutredningens förslag&lt;br&gt;gäller hur kommunerna ska få tillgång till statistikprodukter som&lt;br&gt;decentraliseras. Statistikutredningen har inte i tillräcklig utsträckning&lt;br&gt;utrett svårigheterna med att hitta både rätt och snabbt i statistikutbudet.&lt;br&gt;Detta sammanhänger också med frågan om äganderätten till statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bedömer risken för försämring som stor vid ett decentraliserat&lt;br&gt;ansvar av statistikproduktionen. Även om SCB har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för information om olika produkter kommer den enskilda&lt;br&gt;myndigheten att behöva kontaktas för att få mer exakt information.&lt;br&gt;Risken är att statistiken inte når fram till användarna inom den kommu-&lt;br&gt;nala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ansluter sig till förslaget att ett genomförandeor-&lt;br&gt;gan skall inrättas eller har inget att anföra mot detta. Flera konstaterar&lt;br&gt;att en rad ouppklarade frågor behöver klargöras och utredas inför ett&lt;br&gt;genomförande av förslagen. Några framhåller att genomförandet kan&lt;br&gt;behöva ske successivt och innefatta försöksverksamhet inom avgränsade&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya beställarmodellen har egentligen endast skisserats av utred-&lt;br&gt;ningen. Viktiga uppgifter åsterstår att lösa, t.ex. att närmare definiera&lt;br&gt;den s.k. basstatistikens omfattning, att utarbeta det regelverk som&lt;br&gt;säkerställer att den kommer att produceras och att närmare precisera hur&lt;br&gt;samråd mellan SCB och andra myndigheter skall fungera. Kanske av&lt;br&gt;detta skäl föreslår utredningen att ett tillfälligt genomförandeorgan skall&lt;br&gt;inrättas. Det kan emellertid befaras att ansvarsfördelningen mellan detta&lt;br&gt;organ, SCB och statistikrådet skulle bli oklar. Även om utredningen&lt;br&gt;avsett att klart markera skillnaden mot den nuvarande beslutsordningen,&lt;br&gt;synes det svårförklarligt att dessa uppgifter inte skulle kunna läggas på&lt;br&gt;SCB, som ju ändå förutsätts få samordningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett eventuellt genomförande enligt utredningens förslag är det säkert&lt;br&gt;nödvändigt med ett särskilt genomförandeorgan på det sätt som ut-&lt;br&gt;redningen skisserar. Ett genomförandeorgan torde däremot inte behövas&lt;br&gt;i det fäll ett begränsat antal huvudanvändare får statistikansvaret delegerat&lt;br&gt;till sig. Med ett etappvis genomförande minskar behovet av ett särskilt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som enligt utredningen bör klarläggas inför en eventuell&lt;br&gt;omläggning kommer att tas upp i förhandlingar med berörda myndigheter&lt;br&gt;varvid erfarenheter från tidigare avtalsförhandlingar kan utnyttjas. Det&lt;br&gt;förefaller också troligt att avtalsutformningen kommer att gestalta sig&lt;br&gt;olika från myndighet till myndighet för skilda frågor. Det innebär att det&lt;br&gt;kan vara vanskligt att lägga fast principer i alla frågor som berörs av&lt;br&gt;utredningen med hänsyn till de särlösningar som kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Samråd med uppgiftslämnare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser ansluter sig till eller har inte något att&lt;br&gt;anföra om att reglerna för samråd med uppgiftslämnare ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par framhåller särskilt betydelsen av samråd med uppgiftsläm-&lt;br&gt;nama. Statistiska centralbyrån kommenterar att samrådet för dess del&lt;br&gt;fungerar tillfredsställande för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD tillstyrker utredningens förslag att regeringen låter genomföra en&lt;br&gt;översyn, med sikte på förstärkt samrådsskyldighet, at förordningen&lt;br&gt;(1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från&lt;br&gt;näringsidkare och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD har nyligen genomfört en utredning om samrådet. Utrednings-&lt;br&gt;mannen redovisar att såväl myndigheterna som näringslivets organisatio-&lt;br&gt;ner har en hög värdering av hur samrådet fungerar när det gäller&lt;br&gt;företagens uppgiftslämnande. Det sammanfattande intrycket av hans&lt;br&gt;intervjuer med myndighetsrepresentanter, bl.a. från SCB, är &amp;quot;att&lt;br&gt;myndighetssidan inte bara funnit det väl fungerande samrådsförfarandet&lt;br&gt;vara av stort värde utan även att man anser dagens och morgondagens&lt;br&gt;problem på uppgiftslämnarområdet bäst kunna lösas for alla berörda&lt;br&gt;parter genom fortsatt samråd med ett för näringslivet gemensamt&lt;br&gt;samverkansorgan, som under överskådlig tid framöver anses ha stora&lt;br&gt;uppgifter att fylla&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de dokumenterat goda erfarenheterna av samrådsforordningen är&lt;br&gt;det motiverat att den nu ses över, bl.a. med hänsyn till närmandet till&lt;br&gt;EG. Ett ökat användarinflytande bör vidare, enligt FUD:s mening, leda&lt;br&gt;till att olika statistikprodukters innehåll och uppläggning ändras. Därmed&lt;br&gt;ökar antalet samrådsärenden, vilket utredningen också konstaterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FUD:s mening bör en översyn av samrådsforordningen kunna&lt;br&gt;leda till att antalet regler minskar och att de regler som behövs anpassas&lt;br&gt;till den smidiga praxis för samrådets innehåll och arbetsformer som har&lt;br&gt;utvecklats mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD delar utredningens uppfattning att förordningen bör innehålla en&lt;br&gt;regel om att myndigheterna skall anmäla nya/förändrade uppgiftskrav&lt;br&gt;även när man av tidsskäl inte kan genomföra ett fullständigt samråd. Det&lt;br&gt;ökar bl.a. möjligheten att få en fullständig överblick av företagens&lt;br&gt;uppgi ftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en decentralisering av statistikansvaret ökar risken för att upp-&lt;br&gt;giftslämnarbördan blir större för bl.a. kommunerna. Många fler&lt;br&gt;myndigheter blir inblandade i insamlingar av uppgifter och behovet av&lt;br&gt;samordning lär öka högst avsevärt. Styrelsen vill peka på vikten av att&lt;br&gt;kommunernas uppgiftslämnande till statliga myndigheter begränsas och&lt;br&gt;att dubbelinsamling av uppgifter undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är mycket positiv till förslaget att kraven på samråd förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har i och för sig inte anledning att motsätta sig en översyn av&lt;br&gt;förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av&lt;br&gt;uppgifter från näringsidkare och kommuner. Enligt SCB:s uppfattning&lt;br&gt;fungerar detta samråd för SCB:s del på ett tillfredsställande sätt, vilket&lt;br&gt;också kan tas till intäkt för att den nuvarande regleringen är adekvat. Så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länge statistiken baseras på uppgifter inhämtade av SCB blir det också Prop. 1992/93:101&lt;br&gt;verket som kommer att genomföra det samråd som förordningen Bilaga 1.2&lt;br&gt;föreskriver. Det är således först om en annan myndighet tar över själva&lt;br&gt;uppgiftsinsamlandet för statistiken som samrådsskyldigheten kommer att&lt;br&gt;föreligga för andra än SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också erinras om att insamlingar för statistik endast är en&lt;br&gt;begränsad del av de uppgiftsinsamlingar som samrådsskyldigheten enligt&lt;br&gt;förordningen omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Samråd med Statistiska centralbyrån i statistikfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ansluter sig till eller anför inte något mot att&lt;br&gt;myndigheters skyldighet att samråda med Statistiska centralbyrån betonas&lt;br&gt;genom en föreskrift i verksförordningen. Ett par är dock tveksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB kan för sin del inte bedöma om samrådet med verket i frågor&lt;br&gt;rörande statistikproduktion m.m. skulle fungera bättre om en föreskrift&lt;br&gt;om detta flyttas från den nuvarande förordningen till verksförordningen.&lt;br&gt;Verket anser att det i vaije fall vore fördelaktigt om en bestämmelse med&lt;br&gt;motsvarande innebörd tas in i den förordning som kommer att ges ut i&lt;br&gt;anslutning till den nya lagen om den officiella statistiken. Informationen&lt;br&gt;kommer då att finnas tillgänglig i det sammanhang som hör till ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt ser SCB det som än viktigare att verket etablerar sådant&lt;br&gt;samarbete med olika myndigheter att samrådet löses på ett naturligt sätt&lt;br&gt;i diskussioner om statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att de statliga myndigheterna är kompetenta att själva&lt;br&gt;avgöra om de behöver samråda med SCB. Om de saknar statistikkompe-&lt;br&gt;tens får förutsättas att de söker råd hos SCB. Skulle myndigheten själv&lt;br&gt;besitta tillräcklig statistisk kompetens (vilket många myndigheter säkert&lt;br&gt;gör), finns knappast någon anledning till samråd. Länsstyrelsen anser&lt;br&gt;därför att den nu gällande samrådsskyldigheten kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagande i stort&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delegering av statistikansvar till myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Central förvaltningsmyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistikansvar på departement&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av delegering och decentralisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsfinansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basstatistik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prissättning och konkurrensförhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighet och förfoganderätt till statistikmaterial&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publicering av statistik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samråd med uppgiftslämnare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samråd med Statistiska centralbyrån i statistikfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 42206, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de principer för ansvarsfördelning och finansiering mellan SCB och övriga myndigheter som förordats i propositionen (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de principer för ansvarsfördelning och finansiering mellan SCB och övriga myndigheter som förordats i propositionen (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om principer för styrning, finansiering och samordning av den statliga statistiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om principer för styrning, finansiering och samordning av den statliga statistiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:00:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03101</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:00:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03101</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__101.pdf</filnamn>
<filstorlek>3706094</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om den statliga statistikens finansiering och samordning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AC467E35-D466-41EA-B5FC-2D50542CC0E5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU7</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den statliga statistikens finansiering och samordning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:101&lt;br/&gt;
Den statliga statistikens finansiering och samordning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:101 Den statliga statistikens finansiering och samordning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:101&lt;br/&gt;
Den statliga statistikens finansiering och samordning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:101 Den statliga statistikens finansiering och samordning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>