<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2357501</hangar_id>
 <dok_id>GG0310</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 12:59:25</publicerad>
 <titel>Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:10&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Film- och videoavtalet och statens stöd till&lt;br&gt;filmkulturell verksamhet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0310/prop_199293__10-1.png" style="width:31pt;height:27pt;"/&gt;
&lt;p&gt;EJ&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kulturdepartementet har varit föredragande vid regeringssamman-&lt;br&gt;trädet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det statliga filmstödet utgår genom dels film- och videoavtalet dels statens di-&lt;br&gt;rekta stöd till filmkulturell verksamhet. Med anledning av att det nu gällande&lt;br&gt;film- och videoavtalet löper ut i december 1992 har förhandlingar förts mellan&lt;br&gt;staten, film- och videobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB&lt;br&gt;och Nordisk Television AB. Förhandlingarna ledde fram till att parterna den 3&lt;br&gt;september 1992 kunde enas om ett nytt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från tidigare avtal behandlar det nu träffade avtalet endast stöd&lt;br&gt;till svensk filmproduktion. Stödet till den filmkulturella verksamheten övertas&lt;br&gt;helt av staten och regleras utanför avtalets ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till svensk filmproduktion kommer att utgå genom dels ett förhands-&lt;br&gt;stöd dels ett efterhandsstöd. Förhandsstödet skall fördelas av ett antal konsu-&lt;br&gt;lenter medan efterhandsstödet skall utgå i proportion till hur många besökare&lt;br&gt;filmen erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till filmkulturell verksamhet skall, tills vidare, i stort be-&lt;br&gt;drivas som tidigare. Den nya styrelsen för Filminstitutet uppmanas dock att se&lt;br&gt;över verksamheten för att återkomma till regeringen med förslag på vilka&lt;br&gt;verksamheter som i framtiden bör ingå i det filmkulturella uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Film- och videoavtalet och statens stöd till&lt;br&gt;filmkulturell verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När 1982 års film- och videoavtal löpte ut i juni 1991 valde partema att, efter&lt;br&gt;vissa korrigeringar, förlänga avtalet med 18 månader. Med anledning av detta&lt;br&gt;tillsatte dåvarande chefen för utbildningsdepartementet i mars 1991 en sär-&lt;br&gt;skild utredare, landshövdingen Jan Rydh, som fick i uppdrag att se över det&lt;br&gt;statliga filmstödet och komma med förslag till en framtida utformning. I upp-&lt;br&gt;draget ingick att belysa behovet av ett statligt ansvarstagande inom filmområ-&lt;br&gt;det, att redovisa och analysera det befintliga filmstödets effektivitet och ratio-&lt;br&gt;nalitet samt att lämna förslag till alternativa modeller för en framtida utform-&lt;br&gt;ning av ett statligt filmstöd inom ramen för oförändrade statliga ekonomiska&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren avlämnade i december 1991 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:105) Filmproduktion och filmkulturell verksamhet. En sammanfattning&lt;br&gt;av utredningens överväganden och förslag redovisas i bilaga 1. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen slås fast att staten även fortsättningsvis bör anslå medel för&lt;br&gt;stöd till svensk filmproduktion. Utredaren menar att ett statligt filmstöd&lt;br&gt;garanterar en viss omfattning på den nationella filmproduktionen, vilket anses&lt;br&gt;nödvändigt för att man på sikt ska kunna upprätthålla en svensk filmtradition&lt;br&gt;samt kunna behålla yrkeskunniga personer i branschen. En avveckling av det&lt;br&gt;statliga filmstödet skulle, enligt utredaren, innebära att Sverige, som enda&lt;br&gt;land i Europa, inte skulle få en nationell filmproduktion stödd av statliga me-&lt;br&gt;del. I utredningen redovisas två alternativa förslag för ett framtida statligt&lt;br&gt;filmstöd, vilka kortfattat presenteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Filmutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förstahandsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förstahandsalternativ förutsätter att ett nytt film- och videoavtal&lt;br&gt;kan träffas och att Sveriges Television och Nordisk Television därvid inträder&lt;br&gt;som nya parter. Sveriges Television AB föreslås bidra med 20 miljoner kro-&lt;br&gt;nor och Nordisk Television AB med 10 miljoner kronor. För Sveriges&lt;br&gt;Television innebär detta en fördubbling av bidraget jämfört med i dag.&lt;br&gt;Förslaget bygger vidare på att en upphovsrättsligt grundad avgift införs på&lt;br&gt;tomkassetter. Avgiften för videokassetter föreslås bli 18 kr. Avsikten med&lt;br&gt;avgiften är att kompensera upphovsmännen för den privatkopiering som, en-&lt;br&gt;ligt utredaren, äger rum i allt större omfattning och innebär stora ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förluster för upphovsmännen. Den föreslagna avgiften på videokassetter för- Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;väntas enligt utredaren inbringa 158 miljoner kronor. Utredaren bedömer att&lt;br&gt;60% av de insamlade medlen (63 miljoner kronor) kan fördelas direkt till&lt;br&gt;upphovsmännen och 40% indirekt till dessa genom att de tillförs&lt;br&gt;Filminstitutet, där de skall användas för att stödja produktion av svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningen av medel till Filminstitutet bör enligt utredaren ske genom en&lt;br&gt;frivillig överenskommelse mellan de upphovsrättsliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förstahandsaltemativet föreslår utredningen vidare en delad finansiering&lt;br&gt;av institutets olika verksamheter. De rent filmkulturella aktiviteterna, såsom&lt;br&gt;arkivering, dokumentering, stöd till barn- och ungdomsvisning m.m. föreslås&lt;br&gt;finansieras med enbart statliga medel medan produktionsstödet samt biograf-&lt;br&gt;och branschstödet föreslås finansieras med de intäkter som avtalet genererar.&lt;br&gt;Utredaren föreslår att Filminstitutet skall erbjuda staten de filmkulturella tjän-&lt;br&gt;sterna och att det i princip skall stå staten fritt att acceptera eller förkasta för-&lt;br&gt;slagen. Enligt utredarens beräkningar skulle kostnaden för denna filmkultu-&lt;br&gt;rella verksamhet vara lika stor som det totala statliga stöd som i dag utgår till&lt;br&gt;Filminstitutets olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens andrahandsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens andrahandsalternativ, som berörs mycket kortfattat av utreda-&lt;br&gt;ren, innebär att biobiljetter och visningsrätter på film beläggs med mervärdes-&lt;br&gt;skatt. Detta innebär, enligt utredaren, att grunden för ett nytt film- och vide-&lt;br&gt;oavtal med medverkan från film- och videobranschema inte längre finns, vil-&lt;br&gt;ket leder till att filmstödet i sin helhet måste finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det nuvarande avtalet innebär att både film- och videobranschen avsät-&lt;br&gt;ter medel till filmstödet har vissa av de befintliga stödformerna karaktären av&lt;br&gt;branschstöd till både film- och videobranschen. I det moms-finansierade al-&lt;br&gt;ternativet har de branschrelaterade stöden tagits bort, antalet stödformer sku-&lt;br&gt;rits ned och endast sådana stödformer som har befunnits kulturpolitiskt&lt;br&gt;angelägna inkluderats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Remissynpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna kan man urskilja en skiljelinje mellan de statliga&lt;br&gt;myndigheter, som beretts tillfälle att yttra sig, och film- och visningsorgani-&lt;br&gt;sationema. Bland de senare har förslaget om en tomkassettavgift bemötts&lt;br&gt;mycket positivt medan flertalet av de statliga myndigheterna är kritiska till en&lt;br&gt;sådan avgift. Dessa hävdar att en tomkassettavgift i princip skulle innebära ett&lt;br&gt;återinförande av den kassettskatt som riksdagen beslutat avskaffa per den 31&lt;br&gt;december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-bolagen och videobranschen anser att de av utredningen föreslagna&lt;br&gt;avgifterna till Filminstitutet är för höga och menar att deras behållning av&lt;br&gt;avtalet är för litet. Båda dessa parter deklarerar dock att man är intresserade av&lt;br&gt;att delta i kommande förhandlingar om ett nytt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanserna har inte kommenterat utredningens andra- Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;handsaltemativ med en momsbeläggning av biografbiljetter. Riksskatteverket&lt;br&gt;är den enda instans som förordar detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och ett fåtal andra instanser önskar emellertid få effek-&lt;br&gt;terna av en momsbeläggning noggrannare utredd och anser att utredaren har&lt;br&gt;ägnat detta alternativ alltför begränsad uppmärksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena presenteras i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Regeringskansliets beredning av frågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under regeringskansliets beredning av filmutredningens förslag om en upp-&lt;br&gt;hovsrättslig avgift, alternativt införande av moms på biografbiljetter, befanns&lt;br&gt;att inget av dessa förslag var lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momsförslaget ansågs leda till allt för höga biljettpriser och dessutom&lt;br&gt;hämma verksamheten för de mindre biograferna ute i landet. Den upphovs-&lt;br&gt;rättsliga avgiften kunde befaras inte ligga i linje med de internationella åtagan-&lt;br&gt;den på upphovsrättens område som Sverige gjort. Bl.a. ansågs förfarandet&lt;br&gt;med att låta en del av kollektivt insamlade upphovsrättsliga avgifter avsättas&lt;br&gt;till stöd för svensk film kunna vara diskriminerande mot utländska upphovs-&lt;br&gt;män och därmed strida mot Bemkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då inget av de båda alternativen i filmutredningen befunnits lämpliga ansåg&lt;br&gt;regeringen att vi under vissa förutsättningar skulle kunna tillskjuta det belopp&lt;br&gt;(63 miljoner kronor) som den särskilde utredaren hade räknat med skulle in-&lt;br&gt;komma från de upphovsrättsliga avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i filmavtalet samt TV-företagen Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Nordisk Television AB inbjöds därefter till förhandlingar om ett nytt film-&lt;br&gt;och videoavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Ett nytt film- och videoavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 11 augusti 1992 inleddes förhandlingar mellan staten, filmbranschen, vi-&lt;br&gt;deobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk&lt;br&gt;Television AB om ett nytt film- och videoavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna enades den 3 september 1992 om ett nytt film- och videoavtal.&lt;br&gt;Avtalets innehåll presenteras närmare under avsnitt 5 nedan. Avtalet i sin hel-&lt;br&gt;het bifogas som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Historik och bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Besöks- och biografutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1930- och 1940-talet var filmen det dominerande publiknöjet i&lt;br&gt;Sverige. Antalet svenska spelfilmspremiärer varierade mellan 20 och 40 per&lt;br&gt;år. Det totala antalet biografer uppgick vid 1940-talets slut till ca 2500.&lt;br&gt;Tillförlitlig statistik över biografbesöken i hela riket finns inte för tiden före&lt;br&gt;1956. Detta år gjordes emellertid nära 80 miljoner biobesök i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televisionens genombrott från mitten av 1950-talet innebar att biograffil-&lt;br&gt;mens dominans vad gäller distribution av rörliga bilder bröts. Antalet biobe-&lt;br&gt;sök minskade hastigt, till 40 miljoner år 1963 och till drygt 20 miljoner tio år&lt;br&gt;senare. Budgetåret 1990/91 uppgick det totala antalet biobesök i Sverige till&lt;br&gt;15,7 miljoner. De minskande besökssiffrorna har fått till följd att många bio-&lt;br&gt;grafer lagts ned. År 1963 fanns det nära 2200 biografer i Sverige, år 1991&lt;br&gt;hade siffran sjunkit till 920 biografer med 1 160 biografsalonger. Även den&lt;br&gt;svenska spelfilmsproduktionen sjönk kraftigt under början av 1960-talet men&lt;br&gt;har därefter hållit sig runt en nivå på 20 premiärer per år. Figur 1 nedan visar&lt;br&gt;utvecklingen av antalet biografbesök i Sverige sedan år 1955. Pilarna visar&lt;br&gt;hur introduktionen och utvecklingen av TV-mediet påverkat antalet biobesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0310/prop_199293__10-2.png" style="width:352pt;height:253pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det sjunkande besöksantalet har drabbat svensk och utländsk film lika&lt;br&gt;hårt. Det bör understrykas att den kraftiga nedgången av antalet biobesökare&lt;br&gt;har drabbat samtliga västeuropeiska länder; i flertalet länder har nedgången&lt;br&gt;varit kraftigare än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av figur 1 kan man härleda den tidiga nedgången av antalet Prop. 1992/93:10&lt;br&gt;biografbesökare till televisionens införande. Konkurrensen från TV-utbudet&lt;br&gt;har i Sverige varit tämligen konstant under 1980-talet. En normal vecka har&lt;br&gt;Sveriges Television sänt ungefär 5 spelfilmer. Under de senaste åren har&lt;br&gt;emellertid denna konkurrens skärpts betydligt i och med att allt fler hushåll&lt;br&gt;fått tillgång till både reklam- och betalfinansierade TV-kanaler. Under våren&lt;br&gt;1992 hade de fyra svenska kanalerna ett sammanlagt utbud på ca 30 filmer&lt;br&gt;per vecka, lägger man därtill de olika betal-TV kanalerna kommer man upp i&lt;br&gt;över 100 filmer per vecka. Denna kraftiga utbudsökning har emellertid inte&lt;br&gt;ökat TV-tittandet mer än marginellt. I stället har TV-publiken fördelats över&lt;br&gt;fler kanaler än tidigare. Jämfört med introduktionen av TV2 och video har&lt;br&gt;påverkan på antalet biografbesökare också varit tämligen måttlig. Det finns&lt;br&gt;emellertid fog för att tro att de senaste två årens minskning av antalet biobe-&lt;br&gt;sök delvis kan härledas från den ökade tillgängligheten till reklam- och betal-&lt;br&gt;finansierade kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Tillkomsten av film- och videoavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Före år 1951 förekom inga statliga bidrag till svensk filmproduktion. I stället&lt;br&gt;var biografverksamheten belagd med nöjesskatt. Under större delen av 1950-&lt;br&gt;talet uppgick skattesatsen till nära 40% av biljettpriset. De stödformer som ut-&lt;br&gt;vecklades under 1950- och 1960-talet hade formen av återbäring av erlagd&lt;br&gt;nöjesskatt till svenska filmer. Stödet hade delvis en inriktning som skulle&lt;br&gt;främja produktion av kvalitetsfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kraftigt sjunkande besöksantalet och den minskade filmproduktionen&lt;br&gt;under slutet av 1950-talet ledde till krav på en ändrad filmpolitik. En åtgärd i&lt;br&gt;den riktningen var att biografnöjesskatten sänktes till 25% fr.o.m. år 1960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1963 träffades det första filmavtalet mellan staten och filmbranschen&lt;br&gt;vilket i grunden ändrade förutsättningarna för svensk filmproduktion. Avtalet&lt;br&gt;innebar att den 25-procentiga nöjesskatten avskaffades samt att biografer med&lt;br&gt;mer än fem föreställningar i veckan skulle erlägga 10 % av bruttobiljettintäk-&lt;br&gt;tema till den genom avtalet bildade stiftelsen Svenska Filminstitutet.&lt;br&gt;Stiftelsens ändamål var bl.a. att främja den svenska filmproduktionen, att&lt;br&gt;sprida kunskap om filmen samt att bevara filmer och material av filmhistoriskt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsintäkterna fördelades till olika ändamål enligt procentsatser som an-&lt;br&gt;gavs i filmavtalet. Huvudprincipen var att 65 % av intäkterna skulle användas&lt;br&gt;för produktionsstöd i olika former och återstoden för övriga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1963 års filmavtal ändrades vid några tillfällen under 1970-talet Den vik-&lt;br&gt;tigaste ändringen var att Filminstitutet fick särskilda resurser för att bedriva en&lt;br&gt;egen produktion av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 omförhandlades filmavtalet vilket ledde till att videobranschen&lt;br&gt;kom in som ny avtalspart; avtalets benämning är sedan dess film- och vide-&lt;br&gt;oavtalet. Videobranschen accepterade att betala en avgift till Filminstitutet för&lt;br&gt;varje hyr- respektive köpkassett som var i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tillät i gengäld videobranschen att reducera kassettskatten med de&lt;br&gt;belopp som man betalade in till Filminstitutet. Kassettavgiften är för närva-&lt;br&gt;rande 40 kr per hyrkassett och 15 kr per köpkassett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de bärande idéerna med film- och videoavtalet är att alla filmer via&lt;br&gt;biobiljettavgiften och videoavgiften ska medverka till att finansiera produktion&lt;br&gt;av svensk film och att man härigenom skall få ett brett och kvalificerat utbud&lt;br&gt;av svenska filmer. Biljettavgiften och videoavgiften förväntas för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 inbringa 75 respektive 33 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har aldrig tidigare varit part i film- och videoavtalet&lt;br&gt;men har sedan 1975 haft ett separat avtal med Filminstitutet som inneburit att&lt;br&gt;bolaget lämnat ett årligt bidrag på ca 10 miljoner kronor, i 1991 års penning-&lt;br&gt;värde, till institutet. Detta har ansetts rimligt med tanke på att det ligger i tele-&lt;br&gt;visionens intresse att det vidmakthålls en levande filmkultur i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1973 har staten bidragit med direkt stöd till Filminstitutet&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 uppgår statens sammanlagda stöd till 62 miljoner&lt;br&gt;kronor, varav ungefär hälften går till film- och videoavtalets ändamål och&lt;br&gt;hälften till filmkulturell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets externa intäkter har under de senaste fyra åren minskat med&lt;br&gt;50 miljoner kronor i fast penningvärde vilket motsvarar en 20 % nedgång av&lt;br&gt;intäkterna från 1988. Minskningen beror främst på videomarknadens tillba-&lt;br&gt;kagång och de minskade videoavgifter som detta inneburit för institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuläge&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Filminstitutets verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet har sedan sin tillkomst haft en central roll i svensk filmpolitik.&lt;br&gt;Institutets huvudsakliga verksamhet består i att stödja produktion av svensk&lt;br&gt;film genom att förmedla produktionsstöd. Denna del av verksamheten står i&lt;br&gt;dag för knappt 60% av institutets totala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av institutets stödinsatser för filmproduktion utgår som stöd&lt;br&gt;till externa filmproducenter. Institutet medverkar också som medfinansiär till&lt;br&gt;filmprojekt samt bedriver viss egen produktion av kort- och dokumentärfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den resterande delen av Filminstitutets verksamhet utgörs dels av biograf-&lt;br&gt;och branschstöd dels av s.k. filmkulturella aktiviteter. Biografstödet innefat-&lt;br&gt;tar stöd till upprustning av biografer på landsorten samt stöd till s.k. paral-&lt;br&gt;lelldistribution. Det senare innebär att extra kopior bekostas av Filminstitutet&lt;br&gt;och distribueras till biografer på mindre och medelstora orter parallellt med att&lt;br&gt;filmen visas på premiärbiografema i storstäderna. Den filmkulturella verk-&lt;br&gt;samheten består bl.a av en omfattande dokumentations- och arkivverksamhet,&lt;br&gt;stöd till import och visning av barn- och kvalitetsfilm samt utgivning av tid-&lt;br&gt;skifter och andra publikationer. Filminstitutet bedriver också ett viktigt arbete&lt;br&gt;för att sprida kännedom om svensk film utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet var från början tänkt att fylla en rent stödjande funktion. Den&lt;br&gt;viktigaste uppgiften skulle vara att fördela bidrag till externa filmproducenter.&lt;br&gt;Med tiden har emellertid institutets roll som finansiär och egen filmproducent&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden har emellertid institutets roll som finansiär och egen filmproducent Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;blivit allt viktigare. Förskjutningen i rollfördelningen mellan institutet och&lt;br&gt;filmproducenterna bör ses mot bakgrund av att det numera endast finns några&lt;br&gt;få filmproduktionsföretag som kan satsa det riskkapital som behövs i filmpro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av det produktionsstöd som Filminstitutet fördelar till svensk&lt;br&gt;film har i Sverige kunnat produceras både långfilmer och kortfilmer som&lt;br&gt;vunnit stort internationellt erkännande och fått mottaga en mängd priser vid&lt;br&gt;internationella filmfestivaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid förekommit kritik mot fördelningen av produktionsstö-&lt;br&gt;det. Fördelningssystemet med nämnder som fördelar stödet har liknats vid ett&lt;br&gt;kollegialt kösystem där filmare med jämna mellanrum kunnat dela ut stöd till&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Svensk filmproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste tjugå års perioden har Sverige producerat mellan femton&lt;br&gt;och tjugo biograffilmer per år. En svensk långfilm kostar i dag mellan tio och&lt;br&gt;femton miljoner kronor att producera och behöver runt 600 000 besökare för&lt;br&gt;att producenten skall få igen sin insats. Under de senaste två åren har endast&lt;br&gt;fyra svenska filmer - Jönssonligan, Macken, Den ofrivillige golfaren och&lt;br&gt;Änglagård - kommit upp i sådana publiksiffror. Flertalet svenska filmer har&lt;br&gt;publiksiffror mellan 5 000 och 100 000 besökare och skulle således inte&lt;br&gt;kunna produceras utan stöd från Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet biografbesökare på de svenska filmerna är mycket ojämnt förde-&lt;br&gt;lade. Ett fåtal filmer, oftast komedier, står för huvuddelen av den totala pu-&lt;br&gt;bliksiffran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 nedan visar hur publiken var fördelad på de sexton svenska filmer&lt;br&gt;som hade premiär under spelåret 1990/91, vilket väl representerar hur fördel-&lt;br&gt;ningen har sett ut under de senast tio åren. Figuren visar att den samlade publi-&lt;br&gt;kandelen för de fjorton minst populära filmerna var något över 15 procent&lt;br&gt;medan de två resterande filmerna stod för drygt 80 procent av det totala be-&lt;br&gt;söksantalet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0310/prop_199293__10-3.png" style="width:382pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 2. Publik-koncentrationen för svensk film 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Förutsättningarna för ett nytt filmavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Film- och videoavtalets konstruktion, där kommersiella aktörer tillsammans&lt;br&gt;med staten tar ett gemensamt ansvar för ett kulturområde är unik såväl inom&lt;br&gt;som utanför Sverige. Avtalet har inneburit att större bidrag har kunnat kanali-&lt;br&gt;seras till Filminstitutet än vad som varit möjligt med enbart kulturpolitiskt&lt;br&gt;motiverade statliga anslag. För film- och videobranschen har avtalet inneburit&lt;br&gt;att man kunnat sprida riskerna för kommersiellt osäkra projekt på flera parter&lt;br&gt;vilket gynnat en bred produktion av svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets parter har under större delen av avtalsperioden varit nöjda med&lt;br&gt;denna överenskommelse. Under senare år har dock avtalets avgiftsnivåer&lt;br&gt;ifrågasatts av flera parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografbranschen har anfört att den breddade momsen slagit hårt mot den&lt;br&gt;integrerade film- och biografindustrin i och med att man inte har någon utgå-&lt;br&gt;ende moms. Krav har därför framförts om en sänkt biografavgift, förslagsvis&lt;br&gt;runt sju procent. Videobranschen har konstaterat att kassettskatten tas bort&lt;br&gt;den 1 januari 1993 och att möjligheten till skattereduktion för de avgifter man&lt;br&gt;betalar till Filminstitutet inte längre utgör ett incitament för branschen att med-&lt;br&gt;verka i avtalet. Dessutom har man framhållit att den sjunkande lönsamheten&lt;br&gt;inom branschen gjort det svårare att motivera branschens aktörer att delta i&lt;br&gt;avtalet. Det har också ifrågasatts vilken egentlig nytta branschen har av att&lt;br&gt;vara part i avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och Nordisk Television har, liksom videobranschen,&lt;br&gt;ifrågasatt vilken nytta bolagen har av Filminstitutets verksamhet. Bolagen har&lt;br&gt;deklarerat att de avgiftsnivåer som den särskilde utredaren föreslagit är oac-&lt;br&gt;ceptabelt höga för TV-bolagen. Nordisk Television har vidare framhållit det&lt;br&gt;faktum att bolaget befinner sig i ett uppbyggnadsskede och långt ifrån har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma relativa kapacitet som Sveriges Television vilket gör att man inte anser Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;sig kunna delta annat än i mycket begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter för regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska filmpolitiken syftar till att inom vårt begränsade språkområde&lt;br&gt;uppehålla en filmproduktion av en sådan omfattning att vi kan behålla en egen&lt;br&gt;filmidentitet. Förekomsten av ett brett svensk filmutbud har under senare år&lt;br&gt;blivit än viktigare som ett komplement till det massiva utbud av utländsk film&lt;br&gt;som erbjuds allmänheten genom de växande antalet TV-kanaler och genom en&lt;br&gt;utbyggd videodistribution. De filmpolitiska åtgärderna syftar också till att&lt;br&gt;främja en aktiv filmkultur samt bevara och levandegöra det svenska filmkultu-&lt;br&gt;rella arvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar filmutredningens uppfattning om nödvändigheten av ett&lt;br&gt;intäktstillskott till Filminstitutet. Institutets intäkter har under en följd av år&lt;br&gt;minskat samtidigt som kostnadsökningen för filmproduktion överstigit den&lt;br&gt;allmänna prisutvecklingen, främst beroende på den breddade momsen som&lt;br&gt;slagit hårt mot filmbranschen. De minskade intäkterna har lett till en nedgång&lt;br&gt;av filmproduktionen i Sverige och till en mindre filmkulturell verksamhet vil-&lt;br&gt;ket sammantaget försämrat det allmänna filmklimatet i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges har som ett litet land relativt begränsade resurser inom det audio-&lt;br&gt;visuella området. Med tanke på de höga kostnader som ofta är förknippade&lt;br&gt;med projekt inom detta område har det varit regeringens inriktning att ett nytt&lt;br&gt;film- och videoavtal bör träffas för att därigenom stimulera till samverkan&lt;br&gt;mellan de svenska audiovisuella aktörerna. En sådan samverkan torde öka&lt;br&gt;möjligheten för Sverige att kunna producera ett stort och intressant utbud av&lt;br&gt;inhemsk film. Det har vidare varit regeringens förhoppning att ett nytt avtal&lt;br&gt;ska underlätta för de filmer som produceras att nå en stor publik genom att&lt;br&gt;dessa bereds möjlighet till distribution inom såväl biografledet som genom&lt;br&gt;uthyrning och försäljning av videogram samt genom TV-visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen inledde förhandlingar med parterna om ett nytt film- och&lt;br&gt;videoavtal deklarerades att den under vissa förutsättningar var beredd att för-&lt;br&gt;dubbla det statliga bidraget till filmavtalet och samtidigt ta hela ansvaret för&lt;br&gt;institutets filmkulturella verksamhet. Förutsättningarna för denna statliga för-&lt;br&gt;stärkning var att de andra partema sammantaget skulle kvarstå med sina insat-&lt;br&gt;ser samt att det nya filmavtalet kunde få en sådan utformning att det stimulerar&lt;br&gt;till en svensk filmproduktion som vänder sig till en bredare publik än vad&lt;br&gt;som hittills varit fallet och dessutom främjar en visning av de producerade&lt;br&gt;filmerna på såväl biograf och video som TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmavtalets konstruktion, med ett beroende till film- och videobranscher-&lt;br&gt;nas omsättning gör att Filminstitutets intäkter har varierat över tiden.&lt;br&gt;Regeringen anser det inte skäligt att institutets filmkulturella verksamhet be-&lt;br&gt;drivs under sådana instabila finansiella premisser. Vi anser det därför lämpli-&lt;br&gt;gare att den filmkulturella verksamheten behandlas utanför avtalet och att sta-&lt;br&gt;ten tar hela det finansiella ansvaret för denna verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Det nya filmavtalet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Statens stöd till svensk filmproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten lämnar ett årligt bidrag om 61,5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor till stöd för svensk filmproduktion m.m. Bidraget skall räk-&lt;br&gt;nas upp enligt de regler som gäller för statlig bidragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Filmutredningen föreslår att ett nytt filmavtal&lt;br&gt;tecknas och att Sveriges Television och Nordisk Television därvid inträder&lt;br&gt;som nya avtalsparter. Utredningen föreslår vidare att en upphovsrättslig av-&lt;br&gt;gift införs på tomkassetter och att intäkterna från denna avgift, uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis 63 miljoner kronor, tillförs filmavtalet. Utredningen menar att det är&lt;br&gt;nödvändigt med en finansiell förstärkning av avtalet för att det fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall vara attraktivt för övriga parter att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till ett nytt&lt;br&gt;filmavtal. Flertalet instanser anser emellertid att staten bör öka sin andel i&lt;br&gt;avtalet och därmed ta ett större filmpolitiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Utifrån de förutsättningar som re-&lt;br&gt;dogjorts för ovan anser regeringen att det är nödvändigt med ett kraftigt fi-&lt;br&gt;nansiellt tillskott till avtalet för att därmed bibehålla intresset hos de övriga&lt;br&gt;parterna för att delta. Vi föreslår därför att staten fördubblar sitt bidrag för&lt;br&gt;stöd till svensk filmproduktion m.m. genom att årligen bidra med 61,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor till film- och videoavtalets ändamål. Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Nordisk Television AB, som bidrar till stöd för svensk filmproduktion ge-&lt;br&gt;nom i avtalet fastställda belopp, har accepterat att deras bidrag årligen räknas&lt;br&gt;upp med ett index. Staten bör göra motsvarande åtagande. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att statens bidrag för stöd till svensk filmproduktion skall räknas upp&lt;br&gt;enligt de regler som gäller för statlig bidragsverksamhet. Vi återkommer till&lt;br&gt;anslagsberäkningen för tiden den 1 januari - den 31 juni 1993 i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redogörs översiktligt för övriga delar av film- och videoavtalets in-&lt;br&gt;nehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Övrig finansiering och ändamålen i det nya filmavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya avtalet behandlar finansieringen av Filminstitutets stöd till svensk&lt;br&gt;filmproduktion samt visst stöd till biograf- och branschfrämjande verksamhe-&lt;br&gt;ter. Institutets filmkulturella verksamhet berörs inte i avtalet utan kommer att&lt;br&gt;finansieras helt av staten utanför avtalets ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För filmbranschen innebär avtalet att den tio-procentiga biografavgiften&lt;br&gt;kvarstår och att man sammantaget kommer att bidra med ca 75 miljoner kro-&lt;br&gt;nor per år. För videobranschen sänks avgifterna för köp- respektive hyrvide-&lt;br&gt;ogram från 15 respektive 40 kr till 5 respektive 30 kr. Fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994 ändras avgifterna för köp- respektive hyrvideogram till 2,50 respektive&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32,5 kr. Totalt kommer videobranschens årliga bidrag, förutsatt oförändrad Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;omsättning, att uppgå ull 25 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innebär vidare att TV-företagen Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Nordisk Television AB ingår som nya avtalsparter. Företagen bidrar med to-&lt;br&gt;talt 20 miljoner kronor, vilket är en fördubbling jämfört med det avtal som&lt;br&gt;Sveriges Television i dag har med Filminstitutet. Nordisk Television bidrar&lt;br&gt;med 5 miljoner kronor och Sveriges Television ökar sitt bidrag från 10 till 15&lt;br&gt;miljoner kronor. Förutom ett årligt bidrag till institutet har TV-företagen ga-&lt;br&gt;ranterat att årligen avsätta 22,5 miljoner kronor för samproduktioner, medfi-&lt;br&gt;nansiering och köp av visningsrätter för film som erhåller stöd genom avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer det nya filmavtalet att generera uppskattningsvis&lt;br&gt;190 miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94. Hur mycket som avtalet&lt;br&gt;därefter kommer att inbringa till institutet beror dels på hur film- och video-&lt;br&gt;branschen utvecklas dels på hur mycket produktionsstöd som återbetalas till&lt;br&gt;Filminstitutet. De medel som tillförs Filminstitutet genom det nya avtalet skall&lt;br&gt;fördelas till fyra ändamål enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;4 % skall användas för stöd till biograf- och videoverksamhet på&lt;br&gt;mindre och medelstora orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;3 % skall användas för stöd till samarbete mellan film- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;videobranschen samt Sveriges Television AB och Nordisk Television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Styrelsen skall avsätta ett belopp för institutets internationella&lt;br&gt;samarbete - i dag 9 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;De medel som kvarstår sedan kostnaderna för punkt 1 - 3 täckts, skall&lt;br&gt;användas för stöd till svensk filmproduktion (produktionsstöd).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Fördelning av produktionsstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stödet till svensk filmproduktion fördelas på två stödformer - ett förhands-&lt;br&gt;stöd och ett efterhandsstöd. Stiftelsens styrelse har helhetsansvaret för att&lt;br&gt;stöd utgår till såväl lång- som kortfilm samt för att behovet av dokumentär-&lt;br&gt;film och film riktad till barn och ungdom tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också ansvara för att filmer som erhåller stöd från institutet&lt;br&gt;och som ges ut som videogram görs tillgängliga på gängse kommersiella vill-&lt;br&gt;kor för alla medlemmar i de branschorganisationer som är parter i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall 75 % av det tillgängliga produktionsstödet avsättas till för-&lt;br&gt;handsstöd. Stödet får täcka högst 70 % av en films produktionskostnad, dock&lt;br&gt;inte utgå med mer än 8 miljoner kronor per film. Avser stödet en kortfilm får&lt;br&gt;stödandelen överstiga 70 % av produktionskostnaden men stödet får då inte&lt;br&gt;utgå med mer än 1 miljoner kronor per film. De maximala belopp som kan&lt;br&gt;utgå per film får årligen justeras av stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstöd får endast utgå till sökande som kan visa upp en ambitiös Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;plan för spridning och visning i olika visningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstödet är återbetalningspliktigt Återbetalningen skall påbörjas när&lt;br&gt;filmen har haft över 110 000 biografbesökare. Av de producentintäkter som&lt;br&gt;härrör från biografbesök därutöver till dess att producenterna återfått sina in-&lt;br&gt;satser skall till Filminstitutet betalas ett belopp som motsvarar ersättningen för&lt;br&gt;en producentinsats som uppgår till 50 % procent av stödbeloppet. För intäkter&lt;br&gt;från biografbesök därutöver skall till stiftelsen återbetalas normal producen-&lt;br&gt;tandel till dess att stödet är återbetalt. Avräkning av förhandsstödets återbe-&lt;br&gt;talning skall ske tolv månader efter att filmen har haft biografpremiär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av förhandsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förhandsstöd fattas av styrelsen efter förslag från ett antal, av sty-&lt;br&gt;relsen utnämnda, konsulenter. Konsulenterna skall ges en ekonomisk ram&lt;br&gt;inom vilken de skall ha en stor personlig frihet att rekommendera stöd till&lt;br&gt;olika filmprojekt. Om styrelsen inte vill stödja ett projekt som rekommende-&lt;br&gt;rats av en konsulent skall detta särskilt motiveras. De projekt som konsulen-&lt;br&gt;terna kan stödja kan vara såväl produktion av film som stöd för olika former&lt;br&gt;av utvecklingsarbete inför en filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan konsulenterna skall vara sådan att den främjar&lt;br&gt;en effektiv användning av tillgängliga produktionsstödsmedel men också ger&lt;br&gt;de sökande en möjlighet att presentera samma projekt för flera konsulenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för eventuell administrativ eller konstnärlig assistans som en&lt;br&gt;konsulent kan anse sig behöva skall rymmas inom den ekonomiska ram kon-&lt;br&gt;sulenten tilldelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhandsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall 25 % av de medel som är tillgängliga för produktionsstöd&lt;br&gt;avsättas till efterhandsstöd. Efterhandsstöd skall utgå med 4 miljoner kronor&lt;br&gt;till filmer som haft 30 000 biografbesökare. Stödet ökar sedan successivt i&lt;br&gt;proportion till antalet besökare till maximalt 8 miljoner kronor vid 110 000&lt;br&gt;biografbesökare. Har en film erhållit förhandsstöd kan filmen endast få efter-&lt;br&gt;handsstöd om filmen därigenom kan få ett högre stödbelopp. Stödet skall då&lt;br&gt;utgå som mellanskillnaden mellan förhandsstödet och efterhandsstödet.&lt;br&gt;Efterhandsstödet är inte återbetalningspliktigt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Avtalets allmänna bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya filmavtalet skall gälla från den 1 januari 1993 till den 31 december&lt;br&gt;1998. Var part kan påkalla förhandlingar om förändringar i avtalet sedan avta-&lt;br&gt;let varit i kraft i två år. Samtliga parter måste emellertid vara överens om en&lt;br&gt;eventuell förändring för att den skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten utser stiftelsens styrelse. Till ledamöter skall väljas personer med Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;integritet och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet&lt;br&gt;som är relevant för stiftelsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5. Bildandet av en stiftelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Parterna i gällande filmavtal och TV-företa-&lt;br&gt;gen bildar en stiftelse, Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Staten anslår&lt;br&gt;till stiftelsen - förutom bidraget enligt det nya filmavtalet - den egen-&lt;br&gt;dom som staten äger genom konsortiet Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under beredningen av frågan om ett&lt;br&gt;nytt filmavtal har Filminstitutets juridiska status granskats inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Detta har skett bl. a. mot bakgrund av att det inom justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet pågår ett arbete med en ny lag om stiftelser. I samband härmed har&lt;br&gt;framkommit att det kan ifrågasättas om Filminstitutet rättsligt sett är en stif-&lt;br&gt;telse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet bildades år 1963 genom ett avtal mellan staten och film-&lt;br&gt;branschen. Ett nytt filmavtal träffades år 1982, vilket förlängdes 1990. I de&lt;br&gt;senare avtalen var, som ovan nämnts, även videobranschen avtalspart.&lt;br&gt;Avtalen har reglerat Filminstitutets finansiering, men även dess ändamål och&lt;br&gt;organisation. Ändamålet har angetts på olika sätt i avtalen. Enligt filmavtalen&lt;br&gt;skall, om ett nytt avtal inte träffas, Filminstitutet träda i likvidation om staten&lt;br&gt;bestämmer det och vid en likvidation skall egendomen tillskiftas staten att an-&lt;br&gt;vändas för institutets allmänna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte ännu någon allmän lagstiftning om stiftelser i Sverige.&lt;br&gt;Därför saknas en legaldefinition av begreppet stiftelse i svensk rätt. Det när-&lt;br&gt;maste man kommer en sådan är den definition av begreppet som finns i lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser. Enligt tillsynslagen föreligger en stif-&lt;br&gt;telse om &amp;quot;någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortva-&lt;br&gt;rande tjäna ett bestämt ändamål”. Det innebär att det krävs två olika rättshand-&lt;br&gt;lingar för uppkomsten av en stiftelse i tillsynslagens mening: ett stiftelseför-&lt;br&gt;ordnande och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet med förord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan nämnda filmavtalen innehåller inte något åtagande från avtalspar-&lt;br&gt;ternas sida att skjuta till egendom till den avsedda stiftelsen. Avgifter till&lt;br&gt;Filminstitutet har enligt det första filmavtalet betalats av anordnare av biograf-&lt;br&gt;föreställningar och enligt de senare avtalen även av de som hyr ut eller säljer&lt;br&gt;videogram. Dessa har inte varit parter i de olika filmavtalen. Det har i stället&lt;br&gt;varit bl.a. branschorganisationer för dem som betalar avgifter. De andra or-&lt;br&gt;gansationer som varit avtalsparter har inte skjutit till någon egendom. Inte&lt;br&gt;heller staten har genom avtalen åtagit sig att skjuta till medel till Filminstitutet.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav torde Filminstitutet inte vara att betrakta som en stiftelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan snarare som ett konsortium av sådant slag som rättsligt sett är ett enkelt Prop. 1992/93:10&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag är inte en juridisk person. Om ett enkelt bolag vid ingå-&lt;br&gt;ende av avtal använder en benämning varmed bolagsmännen samfällt beteck-&lt;br&gt;nas och det i denna benämning ingår ordet 'stiftelse&amp;quot; svarar de bolagsmän&lt;br&gt;med vilkas vetskap och vilja det har skett enligt 4 kap. 6 § lagen (1980:1102)&lt;br&gt;om handelsbolag och enkla bolag solidariskt för förbindelser gentemot den&lt;br&gt;som varken insåg eller borde ha insett att benämningen avsåg ett enkelt bolag.&lt;br&gt;Detta innebär att samtliga nuvarande delägare i konsortiet Filminstitutet, dvs.&lt;br&gt;filmavtalets parter enligt det nu gällande filmavtalet, juridiskt sett ansvarar för&lt;br&gt;institutets skulder och andra förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets verksamhet bör bedrivas av en juridisk person. Stiftelsen&lt;br&gt;framstår som den mest ändamålsenliga organisationsformen. Därför har sta-&lt;br&gt;ten och övriga parter i det nya filmavtalet träffat ett principavtal om att bilda en&lt;br&gt;stiftelse, se bilaga 4. Enligt avtalet skall stiftelsen bildas av det nu gällande&lt;br&gt;filmavtalets parter och TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk&lt;br&gt;Television AB. De förstnämnda anslår till stiftelsen de tillgångar som finns i&lt;br&gt;konsortiet Filminstitutet. Staten anslår dessutom, liksom TV-företagen, medel&lt;br&gt;till stiftelsen enligt det nya filmavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall stiftelsens syfte vara att främja värdefull svensk film-&lt;br&gt;produktion, spridning och visning av värdefull film och bevarandet av filmer&lt;br&gt;och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete i dessa avseenden. Avtalet innebär vidare att stiftelsen - un-&lt;br&gt;der förutsättning av erforderliga samtycken - skall överta ansvaret för de för-&lt;br&gt;bindelser som konsortiet Filminstitutet ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är träffat bl.a. under förbehåll av riksdagens godkännande. Först&lt;br&gt;när erforderliga godkännanden av avtalet föreligger kan stiftelsebildningen&lt;br&gt;komma till stånd. Detta sker bl.a. genom att avtalsparterna upprättar ett stiftel-&lt;br&gt;seförordnande i vilket ytterligare preciseras stiftelsens organisation och verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Stöd till den filmkulturella verksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utformningen av filminstitutets filmkul-&lt;br&gt;turella verksamhet bör i framtiden vara ett resultat av de uppdrag som&lt;br&gt;regeringen lämnar åt Filminstitutet inom det filmkulturella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Filmutredningen föreslår att Filminstitutets&lt;br&gt;filmkulturella verksamhet särskiljs från filmavtalet och att verksamheten i&lt;br&gt;stället finansieras genom att staten upphandlar de filmkulturella tjänster som&lt;br&gt;man anser värdefulla. Utredaren anser att ett sådant förslag skulle skapa en&lt;br&gt;bättre ansvarsfördelning mellan parterna och dessutom lägga en grund för en&lt;br&gt;effektivare styrning av institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen konstaterar att man inte har haft möjlighet att, inom de Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;givna tidsramarna, göra en djupare organisatorisk och ekonomisk utvärdering&lt;br&gt;av Filminstitutets filmkulturella verksamhet utan har istället valt att kommen-&lt;br&gt;tera vissa delar av verksamheten. Utredarens allmänna uppfattning är dock att&lt;br&gt;det finns möjlighet att bedriva Filminstitutets verksamheten på ett mer ratio-&lt;br&gt;nellt sätt och att den nya styrelsen därför bör se över den nuvarande organisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till att staten tar över ansvaret för Filminstitutets filmkulturella verk-&lt;br&gt;samhet Man menar att detta skulle tydliggöra ansvarsfördelning mellan avtal-&lt;br&gt;sparterna och staten. Filminstitutet självt avvisar emellertid tanken på en delad&lt;br&gt;finansiering och menar att staten och branschen bör ta ett delat ansvar för så-&lt;br&gt;väl filmproduktion som den filmkulturella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen instämmer i stort i&lt;br&gt;de argument för ett statligt ensamansvar som anförts av utredningen och ett&lt;br&gt;stort antal remissinstanser. Vi vill särskilt poängtera vikten av att det filmkul-&lt;br&gt;turella området, liksom andra jämförbara verksamheter, garanteras en konti-&lt;br&gt;nuitet och en säkrare intäktsutveckling än vad ett inordnande under ett mark-&lt;br&gt;nadsberoende avtalsförhållande medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att stödet till den filmkulturella verksamheten bör för-&lt;br&gt;stärkas vilket framkommer i nedanstående avsnitt. Vi återkommer i avsnitt 7&lt;br&gt;till anslagsberäkningen för tiden 1 januari - 30 juni 1993, alltså det inneva-&lt;br&gt;rande budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang översiktligt ta upp frågan om hur det statliga&lt;br&gt;filmkulturella ansvaret bör definieras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet inom Filminstitutet som utgör grunden för detta ansvar&lt;br&gt;har byggts upp och utvecklats under snart tre decennier. Utvecklingen har&lt;br&gt;skett inom två olika finansieringsmiljöer; dels inom ramen för ett avtal, dels&lt;br&gt;genom tillförsel av specialdestinerade statliga medel. De verksamheter som&lt;br&gt;har byggts upp inom ramen för avtalet har inte bara bestämts av staten, utan&lt;br&gt;hänsyn har också tagits till branschernas särskilda önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa verksamheter skall nu samordnas och bör i detta sammanhang bli&lt;br&gt;föremål för en samlad översyn vars slutresultat bör bli en precisering av det&lt;br&gt;statliga filmkulturella ansvaret. Innan en sådan översyn har gjorts vill rege-&lt;br&gt;ringen inte definiera det filmkulturella uppdrag vi har för avsikt att ge åt&lt;br&gt;Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer som i det följande anges för Filminstitutets filmkulturella upp-&lt;br&gt;drag under perioden den 1 januari 1993 - den 30 juni 1994 är därför allmänt!&lt;br&gt;hållna och bör senare preciseras! Regeringen har för avsikt att ge styrelsen&lt;br&gt;uppdraget att i en fördjupad anslagsframställning inför budgetåret 1994/95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdera den nuvarande verksamheten och mot bakgrund av en sådan analys&lt;br&gt;lämna förslag till hur en framtida verksamhet skall definieras, utformas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas tre utgångspunkter som vi anser bör ligga till grund för&lt;br&gt;en sådan analys. Dessa utgångspunkter bör även kunna ligga till grund för&lt;br&gt;styrelsens val av inriktning under perioden fram till den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Verksamhetens inriktning bör bestämmas av vad som från statlig film-&lt;br&gt;politisk utgångspunkt är motiverat Som vi tidigare har anfört är en betydande&lt;br&gt;del av den nuvarande verksamheten framvuxen inom ramen för avtalet och&lt;br&gt;därvid bl.a. definierad utifrån branschintressen. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;också noteras att vissa verksamheter tangerar och ibland går in på områden&lt;br&gt;som ansvarsmässigt hör hemma hos andra statliga myndigheter. Vi tänker&lt;br&gt;därvid bl.a. på den verksamhet som bedrivs inom Arkivet för Ljud och Bild&lt;br&gt;samt Stockholms universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga nu anförda fall är det viktigt att styrelsen anger vilka verksamhe-&lt;br&gt;ter som kan anses ligga utanför statens kulturpolitiska ansvar. Det bör emel-&lt;br&gt;lertid vara möjligt för Filminstitutet att även i en framtid bedriva verksamheter&lt;br&gt;som inte är direkt hänförbara till ett sådant ansvar under förutsättning att mot-&lt;br&gt;svarande finansiella resurser tillförs utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Vidare bör frågan om verksamheter som redan nu bedrivs av&lt;br&gt;Filminstitutet, men som inte uttryckligen motsvarar ett uppdrag, vare sig&lt;br&gt;inom avtalets ram eller via statens filmkulturella uppdragsgivning tas upp. Vi&lt;br&gt;tänker därvid bl.a. på ateljéverksamhet, viss filmlaboratorieverksamhet samt&lt;br&gt;biografverksamhet. Styrelsen bör analysera om sådan verksamhet är kultur-&lt;br&gt;politiskt motiverad och fortsättningsvis skall bedrivas inom institutets ram.&lt;br&gt;Om styrelsen kommer fram till att sådana verksamheter även fortsättningsvis&lt;br&gt;bör ligga under institutets ansvar, bör detta ekonomiskt vara klart separerat&lt;br&gt;från övrig verksamhet och kravet bör vara att varje område skall täcka sina&lt;br&gt;egna kostnader. För fastighetsförvaltningen bör liknande principer gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Avslutningsvis bör tas upp problem som sammanhänger med att&lt;br&gt;Filminstitutet bedriver egen verksamhet på filmens område och fördelar bi-&lt;br&gt;drag till aktörer inom olika delar av filmsektom samt att detta ibland har inne-&lt;br&gt;burit intressekollisioner. Som en huvudregel bör gälla att Filminstitutet inte&lt;br&gt;bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller organisationer på filmens om-&lt;br&gt;råde kan göra. Om detta av särskilda skäl blir nödvändigt - vi tänker främst&lt;br&gt;på import av barnfilm - bör institutet sträva efter en situation där den egna&lt;br&gt;aktiviteten inte gynnas framför aktörer som konkurrerar med institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten presenterar regeringen kortfattat Filminstitutets och&lt;br&gt;Konstnärsnämndens filmkulturella verksamhetsområden. Områden samman-&lt;br&gt;faller med de anslagsposter som regeringen förutsätter utgår från anslaget&lt;br&gt;Stöd till filmkulturell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Arkivverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Staten tar över ansvaret för finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets arkivverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredaren har berört denna verksamhet endast&lt;br&gt;genom att konstaterar att arkivering av rörliga bilder i dag sker på två ställen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels på Filminstitutet dels på Arkivet för Ljud och Bild (ALB). Utredningen Prop. 1992/93:10&lt;br&gt;anser att den nya styrelsen bör se över institutets arkivverksamhet för att klar-&lt;br&gt;göra om ett närmare samarbete med ALB skulle kunna effektivisera verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: ALB väljer att inte i detalj kommentera utredarens&lt;br&gt;förslag utan avvaktar resultatet av pliktleveransutredningen som beräknas&lt;br&gt;vara klar under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet konstaterar att ALB inte arkiverar någon film på filmbas utan&lt;br&gt;endast film överförd till videoband enligt pliktexemplarslagen. Filminstitutet&lt;br&gt;påpekar att dess arkivverksamhet, till skillnad från ALB:s, huvudsakligen&lt;br&gt;syftar till att bevara filmen i sin originalversion för att därmed kunna åter-&lt;br&gt;skapa en autentisk visningssituation på biograf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Filmarkivets huvuduppgift är att be-&lt;br&gt;vara det svenska filmarvet åt eftervärlden. Förutom ett rent filmhistoriskt in-&lt;br&gt;tresse speglar filmen miljöer, samhällsliv och värderingar från en gången tid&lt;br&gt;som är av stort historiskt intresse. Filmarkivet bygger sin verksamhet på dels&lt;br&gt;arkivering och dels restaurering av äldre filmer. Arkivet innehåller i dag över&lt;br&gt;13 000 titlar och mottar årligen mellan 200 till 400 nya filmer för deposition.&lt;br&gt;Under året har totalt 2 500 tidar lånats ut. Användare av arkivet är främst for-&lt;br&gt;skare från institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet och Dramatiska Institutet samt Filminstitutets egen cinemateks-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaurering av äldre filmer är nödvändig då dessa är gjorda på en nitrat-&lt;br&gt;bas som är både självförstörande och dessutom mycket brandfarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en naturlig del av arkivverksamheten finns Filminstitutets egen film-&lt;br&gt;klubb - Cinemateket. Hälften av Cinematekets utbud under det gångna året&lt;br&gt;utgjordes av filmer från arkivet som på detta sätt gjorts tillgängliga för en&lt;br&gt;större allmänhet. Cinemateket visar också annan modem och klassisk film&lt;br&gt;som inte når de svenska biograferna via den normala distributionen.&lt;br&gt;Cinemateket har filialer i både Göteborg och Malmö och totalt 10 000 med-&lt;br&gt;lemmar. Under 1991/92 hade man 60 000 besökare fördelade på 1 200 före-&lt;br&gt;ställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till såväl filmarkivet som cinemateksverksamheten finns&lt;br&gt;inom institutet en väl utbyggd dokumentationsavdelning. Avdelningen inbe-&lt;br&gt;griper ett bibliotek, ett bild- och affischarkiv samt ett klipparkiv. Biblioteket&lt;br&gt;är huvudbibliotek för filmlitteratur i Sverige och omfattar 36 000 böcker och&lt;br&gt;1 200 tidskrifter samt manuskript och textlistor till 9 000 svenska och utländ-&lt;br&gt;ska filmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets arkivverksamhet inkluderar även ett videotek som svarar för ar-&lt;br&gt;kivering av videofilmer samt ansvarar för den allmänna videobevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av stor vikt att den film och det filmmaterial&lt;br&gt;som produceras i landet kan bevaras åt eftervärlden. Ett bidrag på 9 miljoner&lt;br&gt;kronor bör utgå för tiden den 1 januari - den 30 juni 1993 till den verksamhet&lt;br&gt;som beskrivits ovan. En sådan bidragsstorlek innebär på halvårsbasis en för-&lt;br&gt;stärkning på 0,75 miljoner kronor vilket garanterar att verksamheten kan&lt;br&gt;fortleva och utvecklas på ett gynnsamt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att vissa delar av Filminstitutets arkivverksamhet ligger Prop. 1992/93:10&lt;br&gt;mycket nära det arbete som ALB utför. Den nya styrelsen bör därför få i upp-&lt;br&gt;drag att se över verksamheten för att klargöra om denna verksamhet på ett ef-&lt;br&gt;fektivt sätt kan samordnas med den som ALB bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Publikationer och information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten tar över ansvaret för finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets publikations- och informationsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredaren har inom detta område endast kom-&lt;br&gt;menterat den internationella verksamheten. Han anser att stora delar av&lt;br&gt;Filminstitutets internationella verksamhet har sin motsvarighet i Svenska&lt;br&gt;Institutet och menar att det föreligger en risk för dubbelarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet hävdar att det finns en klar uppdel-&lt;br&gt;ning av arbetsinsatser mellan Svenska Institutet och Filminstitutet.&lt;br&gt;Filminstitutet svarar för försäljning och presentation av filmer vid de större&lt;br&gt;festivalerna medan Svenska Institutet ansvarar för övrig representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Filminstitutets informations- och&lt;br&gt;förlagsavdelning har det övergripande ansvaret för att sprida kunskap om&lt;br&gt;institutets verksamhet såväl externt som internt inom branschen. Utöver detta&lt;br&gt;bedriver avdelningen en mindre förlagsverksamhet där den varje år utger&lt;br&gt;Filmårsboken samt har en kontinuerlig utgivning av uppslagsverket Svensk&lt;br&gt;Filmografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen Teknisk information och utveckling har ansvar för att stödja&lt;br&gt;och sprida kunskap om den tekniska utvecklingen inom video-, TV-, och fil-&lt;br&gt;mområdet. Verksamheten bedrivs främst genom utgivning av tidningen TM&lt;br&gt;med fem nummer om året samt genom ett årligen återkommande seminarium&lt;br&gt;som behandlar de senaste nyheterna inom det tekniska medieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidskriften Chaplin utkommer med 6 nummer per år och är med sin upp-&lt;br&gt;jaga på drygt 5 000 exemplar per år Nordens största filmtidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsavdelningen representerar Sverige vid internationella festivaler och&lt;br&gt;andra filmmanifestationer. Avdelningen har dels ansvaret för att sprida infor-&lt;br&gt;mation om svensk film och dess aktörer, dels för att sälja rättigheter för&lt;br&gt;svensk film. Avdelningen samarbetar vid vissa tillfällen med Svenska&lt;br&gt;Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Filminstitutets publiceringsverksamhet samt dess na-&lt;br&gt;tionella och internationella verksamhet vad det gäller att sprida kunskap om&lt;br&gt;svensk film bör, under tiden fram till den fördjupade anslagsframställningen,&lt;br&gt;bedrivas i en omfattning som motsvarar det som i dag gäller för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Det innebär att ett bidrag på 4,25 miljoner kronor bör utgå till verksamhe-&lt;br&gt;ten för tiden 1 januari till 30 juni 1993. Filminstitutet har i årets anslagsfram-&lt;br&gt;ställning begärt 500 000 kr för täckande av de kostnader som kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstå vid firandet av filmens 100-års jubileum. Regeringen anser att de Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;eventuella merkostnader som kan uppstå på grund av detta firande bör täckas&lt;br&gt;inom ramen för den befintliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill avslutningsvis betona att vad som ovan nämnts under av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snitt 6 punkt A särskilt bör beaktas inom denna verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Verksamhet riktad till barn och ungdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten tar över ansvaret för finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets verksamhet riktad till barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte särskilt behandlat detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Filminstitutets verksamhet riktad till&lt;br&gt;barn och ungdom kan uppdelas på en extern och en intern del. Inom den ex-&lt;br&gt;terna delen fördelas stöd till verksamheter som bedrivs utanför Filminstitutets&lt;br&gt;regi medan den interna verksamheten bedrivs av institutet självt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den externa delen bedriver Filminstitutet sedan ett par år tillbaka&lt;br&gt;stödprogram som syftar till att dels stimulera tillkomsten och driften av regio-&lt;br&gt;nala medieverkstäder för barn och ungdom, dels utvidga det lokala utbudet av&lt;br&gt;film genom att stödja en omfattande bam- och skolbioverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visningsstöd och repertoarbreddningsstöd är andra former av extemt stöd&lt;br&gt;som utgår från avdelningen. Visningsstödet går i stor utsträckning till organi-&lt;br&gt;sationer som själva har filmverksamhet riktad till bam och ungdom medan re-&lt;br&gt;pertoarbreddningsstödet kan sökas direkt av den lokale biografägaren som&lt;br&gt;stöd till satsningar på värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja ett stort utbud av film riktad till bam och ungdom stödjer&lt;br&gt;institutet externa rättighetsinnehavare för att dessa under en längre tid än vad&lt;br&gt;som annars skulle varit kommersiellt försvarbart skall kunna behålla sina rät-&lt;br&gt;tigheter. På detta sätt upprätthåller man ett basbestånd av filmklassiker för&lt;br&gt;bam och ungdom i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet bedriver en omfattande egen filmpedagogisk verksamhet riktad&lt;br&gt;till bam och ungdom. Verksamheten består dels av en uppsökande verk-sam-&lt;br&gt;het, dels av produktion av filmpedagogiskt material samt utgivning av tid-&lt;br&gt;ningen &amp;quot;Tusen och en film&amp;quot;. Tidningen är en filmpedagogisk tidskrift för&lt;br&gt;bam och ungdom som distribueras till fasta prenumeranter samt via externa&lt;br&gt;visningsorganisationer. Tidningen har en prenumererad upplaga på 2 600&lt;br&gt;exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet bedriver vidare en egen import av barnfilm som ett led i sin&lt;br&gt;strävan att bredda utbudet av bam- och ungdomsfilm i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för film bland bam och ungdom är i dag större än det någonsin&lt;br&gt;varit tidigare. Utbudet av film för dessa grupper har också ökat i och med de&lt;br&gt;reklam- och betalfinansierade TV-kanalemas stora utbud av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att barn och ungdomar bör beredas möjlig- Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;het att, dels ta del av ett brett utbud av svensk och utländsk film, dels själva&lt;br&gt;ges möjlighet att prova på att producera film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Filminstitutets verksamhet inom detta område bör ha&lt;br&gt;samma omfattning som den hittills haft, vilket innebär att den bör erhålla ett&lt;br&gt;bidrag på 11 miljoner kronor för tiden 1 januari - 30 juni 1993. Vi vill under-&lt;br&gt;stryka att det naturliga engagemanget hos bam och ungdomar skall utgöra&lt;br&gt;grunden för dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storstadsregionerna erbjuder i dag ett relativt sett stort utbud av film- och&lt;br&gt;videoaktiviteter. Det är därför av vikt att en stor del av tillgängliga medel an-&lt;br&gt;vänds till externa stödinsatser för bam och ungdom ute i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att minst 9 miljoner kronor av bidraget som utgår till&lt;br&gt;verksamhet för bam och ungdom bör avsättas för stöd till externa verksamhe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Främjande av spridning och visning av värdefull film&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten tar över ansvaret för finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets verksamhet för främjande av spridning och visning av&lt;br&gt;värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Inom detta område har utredaren endast berört&lt;br&gt;Filminstitutets importverksamhet av film. Utredaren konstaterar att&lt;br&gt;Filminstitutet bedriver egen import av film samtidigt som man stödjer externa&lt;br&gt;importörer av film och därmed konkurrerar med sina egna bidragsmottagare.&lt;br&gt;Utredningen anser inte att institutet skall importera film utan att man i stället&lt;br&gt;skall inrikta sig på att stimulera andra fria importörer att utveckla sin verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet, Filmstudiorörelsen och Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet motsätter sig utredningens förslag om att avveckla institutets&lt;br&gt;filmimportverksamhet. Instanserna menar att institutets verksamhet inte kon-&lt;br&gt;kurrerar med andra importörers verksamhet utan i stället kompletterar dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Göteborgs Filmfestival, Folkets Bio, FilmCentrum, Föreningen för&lt;br&gt;animerad film, Sveriges Filmuthyrareförening m.fl. anser att institutets im-&lt;br&gt;port av vuxenfilm bör avvecklas och att de medel som går till denna verksam-&lt;br&gt;het i stället skall kanaliseras som stöd till fria importörer av kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio och Filmuthyrareföreningen, som båda representerar externa&lt;br&gt;filmimportörer, anser dessutom att institutets importverksamhet inte bedrivs&lt;br&gt;på konkurrensneutrala villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Liksom verksamheten riktad till&lt;br&gt;bam och ungdom kan denna verksamhet också indelas i en intem och en ex-&lt;br&gt;tern del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De externa stöd som utgår från avdelningen är import- och lanseringsstöd,&lt;br&gt;visningsstöd samt repertoarbreddningsstöd. Samtliga dessa externa stödpro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram har presenterats under föregående avsnitt och har samma form och syfte&lt;br&gt;här frånsett att de här avser vuxenfilm. Utöver dessa stöd finns inom denna&lt;br&gt;del ett stöd till återkommande kortfilmsmanifestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet bedriver ett omfattande eget regionalt filmutvecklingsarbete&lt;br&gt;för att stödja filmens roll i det lokala kulturlivet. Arbetet är rikstäckande och&lt;br&gt;syftar till att stärka samspelet mellan biografer, föreningar och kommuner och&lt;br&gt;till att hitta metoder för att öka publiken på biograferna samt att bredda utbu-&lt;br&gt;det av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bredda utbudet av film bedriver institutet också en egen distribu-&lt;br&gt;tionsverksamhet för såväl lång- som kortfilm. Verksamheten bedrivs på så&lt;br&gt;sätt att man köper in rättigheter för nyproducerade filmer, dels övertar rättig-&lt;br&gt;heter för äldre filmer när andra distributörer på kommersiella villkor inte är&lt;br&gt;villiga att förlänga rättigheterna. Verksamheten har lett till att institutet har&lt;br&gt;kunnat bygga upp en bank av filmer som man kan erbjuda biografer, skolor&lt;br&gt;och institutioner att hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjandet av visning och spridning av värdefull film utgör en central del i&lt;br&gt;Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Regeringen anser att verksamheten&lt;br&gt;bör fortsätta i samma omfattning som tidigare, vilket innebär att den bör er-&lt;br&gt;hålla ett bidrag på 6 miljoner kronor för tiden den 1 januari - den 30 juni&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet begär i sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94 en&lt;br&gt;förstärkning på 2,5 miljoner kronor för införandet av ett nytt stödprogram för&lt;br&gt;att stödja uppkomsten av regionala filmverkstäder ute i landet. Regeringen&lt;br&gt;anser inte att det i dagsläget finns en tillräckligt genomarbetad behovsanalys&lt;br&gt;för att införa ett sådant nytt stödprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet har tidigare bedrivit en egen import av vuxenfilm. Denna im-&lt;br&gt;portverksamhet är exempel på sådan verksamhet som bedrivs såväl av institu-&lt;br&gt;tet som av andra externa aktörer. Som framgår under avsnitt 6 punkt C anser&lt;br&gt;regeringen att Filminstitutet inte skall bedriva sådana verksamheter som be-&lt;br&gt;drivs eller kan bedrivas av andra visningsorganisationer eller företag. Vad&lt;br&gt;gäller institutets filmimport har denna problematik accentuerats genom att&lt;br&gt;flera fria filmimportörer hävdar att Filminstitutets verksamhet har bedrivits på&lt;br&gt;ett sätt som inte ansetts vara konkurrensneutralt gentemot övriga importörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit ovan anser regeringen att&lt;br&gt;Filminstitutets importverksamhet av vuxenfilm bör avvecklas. Det medel som&lt;br&gt;härigenom frigörs bör i stället förstärka stödet till externa filmimportörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör Filminstitutets avsätta minst 2 miljoner kronor för im-&lt;br&gt;port- och lanseringsstöd för tiden 1 januari till 30 juni 1993, vilket innebär en&lt;br&gt;kraftig förstärkning av stödet jämfört med dess nuvarande omfattning. Övrig&lt;br&gt;extern verksamhet bör bedrivas i samma omfattning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Styrelse och ledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Staten lämnar bidrag till finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets ledning och styrelse motsvarande den del av institutets&lt;br&gt;totala verksamhet som avser det filmkulturella uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Den dagliga ledningen för institutet&lt;br&gt;sköts av en verkställande direktör. Till sin hjälp har denne en vice verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör som också fungerar som administrativ chef för verksamheten.&lt;br&gt;Institutets ledning utses av dess styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som rådgivande organ har institutets ledning och styrelse förvaltningsrådet&lt;br&gt;som består av representanter för olika intressegrupper inom film, TV, och vi-&lt;br&gt;deobranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på den fördjupade anslagsframställningen inför budgetåret&lt;br&gt;1994/95 beräknar regeringen att 2 miljoner kronor bör utgå till ledning och&lt;br&gt;styrelse vad gäller den filmkulturella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Administrativ service&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten lämnar bidrag till finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets administrativa service motsvarande den del av institutets&lt;br&gt;totala verksamhet som avser det filmkulturella uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Verksamheten innefattar en perso-&lt;br&gt;nal- och en ekonomiavdelning som bedriver normala för sådana avdelningar&lt;br&gt;förekommande arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till verksamheten hör också reception, vaktmästeri, transport och&lt;br&gt;Filmhusets egna biografer. Kostnaderna för dessa avdelningar belastar dock&lt;br&gt;inte denna verksamhet utan fördelas ut på institutets övriga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att institutets administrativa service i stort bör ha samma&lt;br&gt;omfattning som tidigare. Till verksamheten bör därför utgå ett bidrag på&lt;br&gt;785 000 kronor för tiden 1 januari - 30 juni 1993. Regeringen utgår vidare&lt;br&gt;ifrån att verksamheten tillskjuts medel från de områden som nedan presenteras&lt;br&gt;under avsnitt 6.7. Regeringen bedömer att den administrativa servicen på detta&lt;br&gt;sätt kan tillskjutas ytterligare 1,75 miljoner kronor för tiden den 1 januari - den&lt;br&gt;30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför kommande verksamhetsår bör den nya styrelsen se över institutets&lt;br&gt;administrativa service för att klargöra hur verksamheten bör utformas för att&lt;br&gt;bäst tjäna sitt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Affärsdrivande verksamheter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Filminstitutet finns det ett antal verksamheter som bedrivs under näst&lt;br&gt;intill kommersiella villkor. Dessa verksamheter är filmhusateljéerna,&lt;br&gt;Rotebrolaboratoriet, fastighetsavdelningen samt institutets externa biografer i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för dessa verksamheter är att de får betydande intäkter från&lt;br&gt;privatkunder, företag eller institutioner som nyttjar deras tjänster.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas dessa verksamheter ge en vinst med 3,5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor för verksamhetsåret 1993/94. Som berörts ovan anser regeringen att&lt;br&gt;dessa medel bör tillföras avdelningen för administrativ service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmhusateljéema är sedan år 1991 ett dotterbolag som ägs till fullo av&lt;br&gt;Filminstitutet. Verksamheten är förlagd till Filmhuset där man bedriver ut-&lt;br&gt;hyrning av ateljéer, teknisk utrustning samt biträder med ateljépersonal.&lt;br&gt;Verksamheten bedrivs på fullt kommersiella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rotebrolaboratoriet renoverar skadad film men bedriver också en verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att förebygga skador och slitage på filmer. Vidare er-&lt;br&gt;bjuder man muséer och andra institutioner reprofotografering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets fastighetsavdelning är den avdelning inom institutet som ger&lt;br&gt;störst överskott, ca 4,5 miljoner kronor per år. Överskottet beror på det fak-&lt;br&gt;tum att man hyr ut nästan halva Filmhuset till andra verksamheter; största hy-&lt;br&gt;resgästen är Dramatiska Institutet. Filminstitutet har meddelat att avgiften för&lt;br&gt;tomträttsavgälden kommer att höjas med ca 2,5 miljoner kronor och att man&lt;br&gt;som kompensation för detta har för avsikt att kräva höjda anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en eventuell höjning av tomträttsavgälden skall, lik-&lt;br&gt;som alla icke förväntade merkostnader, bemötas med allmänna besparingar av&lt;br&gt;institutets verksamhet inom ramen för de prioriteringar som satts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets externa biografverksamhet i Stockholm, Göteborg och&lt;br&gt;Malmö har delvis tillkommit som ett led i den egna distributions-verksamhe-&lt;br&gt;ten. Genom att vara både distributör och biografägare kan institutet garantera&lt;br&gt;visning av filmer man köpt in. En annan orsak till institutets biografverksam-&lt;br&gt;heten är att man inte äger visningsrättighetema till alla de äldre filmer som&lt;br&gt;man har i sitt arkiv. Dessa filmer kan därför endast visas för slutna sällskap i&lt;br&gt;egna biografer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Bidrag till konstnärsnämndens filmstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bibehåller ansvaret för finansie-&lt;br&gt;ringen av Konstnärsnämndens stöd till kortfilmsproduktion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Filmutredningen anser att staten stöd till filmpro-&lt;br&gt;duktion utnyttjas bäst om det koncentreras till Filminstitutet och menar därför&lt;br&gt;att det statliga stödet till konstnärsnämndens kortfilmsstöd bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till ett Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;fortsatt statligt bidrag till Konstnärsnämndens stöd till kortfilmsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Konstnärsnämndens filmstöd&lt;br&gt;är ett projektstöd som främst inriktas mot stöd för produktion av kortfilm.&lt;br&gt;Under hösten 1992 fördelades stödet på 19 olika projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden konstaterar i sin anslagsframställning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 att efterfrågan på filmstödet vida överstiger dess storlek och begär&lt;br&gt;därför en förstärkning av stödet med 2,1 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det värdefullt att det finns en miljö utanför Filminstitutet&lt;br&gt;till vilken filmare kan vända sig för att söka stöd för sina kortfilmsprojekt. Vi&lt;br&gt;anser därför att det statliga stödet till Konstnärsnämnden bör kvarstå i samma&lt;br&gt;omfattning som hittills varit fallet. Medel för för verksamheten vad avser för-&lt;br&gt;sta halvåret 1993 finns budgeterade under anslaget Filmstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslag: Anslaget till Filmstöd ersätts fr.o.m.&lt;br&gt;nästa budgetår av två nya anslag, Stöd till svensk filmproduktion m.m.&lt;br&gt;samt Stöd till filmkulturell verksamhet. För dessa ändamål under tiden&lt;br&gt;1 januari till 30 juni 1993 anslås två mot-&lt;br&gt;svarande anslag på tilläggsbudget om 30 750 000 kr respektive&lt;br&gt;16 035 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 finns under elfte huvudtitelns uppfört ett reservationsanslag,&lt;br&gt;Filmstöd, på 65 513 000 kr. Då det nya filmavtalet väsentligen förändrar det&lt;br&gt;statliga filmstödets utformning bör stödet i fortsättningen, dvs. från och med&lt;br&gt;nästa statsbudget, delas upp på två olika anslag, kallade Stöd till svensk film-&lt;br&gt;produktion m.m. samt Stöd till filmkulturell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på ett nytt film- och videoavtal har utbetalningar från det nuva-&lt;br&gt;rande anslaget skett endast för perioden den 1 juli - den 31 december 1992.&lt;br&gt;Anslaget har därvid belastats med sammanlagt 33 399 000 kr för de olika&lt;br&gt;stödformerna varför det nu återstår 32 114 000 kr att disponera under resten&lt;br&gt;av budgetåret 1992/93. Ändamålet med vissa anslagsposter under anslaget&lt;br&gt;kommer att finnas kvar i det nya bidragssystemet. Detta gäller anslagspos-&lt;br&gt;terna Främjande och spridning av värdefull film, Filmkulturella insatser för&lt;br&gt;bam och ungdom samt Bidrag till projekt på filmområdet, den sistnämnda&lt;br&gt;posten disponeras av Konstnärsnämnden. De ifrågavarande anslagsposterna&lt;br&gt;bör därför kunna användas för sådana ändamål under resten av innevarande&lt;br&gt;budgetår. Även om ändamålet för anslagsposterna tre och fem kvarstår, avser&lt;br&gt;posterna delvis andra verksamheter för resterande del av budgetåret, vilket&lt;br&gt;förklarar skillnaden i anslagsposternas storlek mellan första och andra delen&lt;br&gt;av budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga delar av det nya filmstödet finns däremot inte direkta motsva- Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;righeter på det nuvarande anslaget Filmstöd. Därför bör medel för dessa tas&lt;br&gt;upp på de två nya anslag som fr.o.m. nästa budgetår skall inrymma hela&lt;br&gt;filmstödet. På det sättet kommer eventuella anslagsbehållningar att direkt flyta&lt;br&gt;in i på rätt anslag vid det kommande budgetårsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för budgetåret 1992/93 framgår av följande sammanställ-&lt;br&gt;ning. Det är att märka att anslaget Filmstöd kommer att belastas med endast&lt;br&gt;51 513 000 kr under innevarande budgetår och att det följaktligen uppkom-&lt;br&gt;mer en besparing på 14 000 000 kr i förhållande till det belopp med vilket det&lt;br&gt;anslaget finns uppfört i statsbudgeten. Denna besparing bör dras ifrån be-&lt;br&gt;gärda anslagsbelopp på tilläggsbudget när merkostnaden för det nya filmavta-&lt;br&gt;let under innevarande budgetår räknas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;br&gt;juli-december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;br&gt;januari-juni&lt;br&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag frän anslaget Filmstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Bidrag till Filmfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 080 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Produktionsgarantier till svensk kortfilm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 828 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Främjande och spridning av värdefull film&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 538 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Bidrag till filmkulturella ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 586 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Filmkulturella insatser for bam och ungdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 653 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Stöd till biografer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Bidrag till projekt på filmområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 114 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 114 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknade bidrag frän anslaget Stöd till svensk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filmproduktion m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till film- och videoavtalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 750 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknade bidrag frän anslaget Stöd till film-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kulturell verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkivverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publikationer och information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelse och ledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Administrativ service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 399 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 899 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det nya filmavtalet leder till en helårskostnad för staten på 129 798 000 kr,&lt;br&gt;vilket innebär en ökning med 63 000 000 kr i förhållande till det tidigare.&lt;br&gt;Regeringen återkommer i 1993 års budgetproposition när det gäller medels-&lt;br&gt;behovet för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänner de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och&lt;br&gt;videoavtalet (avsnitt 5.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att medverka vid bildandet av stiftelsen&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;godkänner att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika&lt;br&gt;filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitt 6.1- 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;godkänner grunderna för bidragsgivning till finansieringen av&lt;br&gt;Filminstitutets styrelse och ledning samt administrativa service&lt;br&gt;(avsnitt 6.5 och 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 30 750 000 kr (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 16 035 000 kr (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;filmproduktion och filmkulturell verksamhet i&lt;br&gt;Sverige (SOU 1991:105)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I utredningens direktiv ingår det att jag skall belysa behovet av ett stadigt an-&lt;br&gt;svarstagande inom filmområdet, samt att redovisa alternativa modeller för&lt;br&gt;framtida kulturpolitiska insatser. Dessutom ingår det i uppdraget att analysera&lt;br&gt;det nuvarande filmstödet och att belysa förutsättningarna för ett nytt film- och&lt;br&gt;videoavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Utgångspunkter för arbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag har arbetat med följande utgångspunkter i samband med utredningens ge-&lt;br&gt;nomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk film har finansieringsproblem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk film har finansieringsproblem genom att intäkterna till Filminstitutet&lt;br&gt;minskar. Detta har inneburit att jag har sökt efter nya och stabila intäktskällor&lt;br&gt;för institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviteten i stödsystemet har ifrågasatts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler hävdar att konstruktionen av nuvarande stödsystem varken stimulerar&lt;br&gt;produktionen av kvalitetsfilm eller ger något stöd för att utveckla en lönsam&lt;br&gt;filmindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets organisation har ifrågasatts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets verksamhet innefattar ett stort antal områden. Institutet delar&lt;br&gt;både ut stöd till filmproduktion och är själv involverad som finansiär och&lt;br&gt;producent. Institutet lämnar stöd för import av utländsk film till Sverige, men&lt;br&gt;uppträder också själv som importör. Institutet ansvarar också för hela den&lt;br&gt;s.k.filmkulturella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte varit möjligt att värdera effektiviteten i Filminstitutets verk-&lt;br&gt;samhet på den korta tid som stått till mitt förfogande. En viktig del i mina&lt;br&gt;förslag är dock att jag anser att Filminstitutets verksamhet tydligare bör upp-&lt;br&gt;delas, så att frågor som berör stödet till filmproduktion hanteras tydligt avskilt&lt;br&gt;från de filmkulturella frågorna. Jag anser vidare att styrelsen skall få ett tydli-&lt;br&gt;gare ansvar för hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag till finansiering som lämnas kommer styrelse och led-&lt;br&gt;ning att ges bättre förutsättningar att också bedöma effektiviteten i verksamhe-&lt;br&gt;ten. Jag förutsätter att den styrelse som utses är beredd att ta detta större an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på kvalitet förutsätter en lönsam svensk Filmindustri &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska filmpolitiken syftar till att stimulera produktion och distribution&lt;br&gt;av värdefull svensk film. Detta antas av en del stå i motsats till att den film&lt;br&gt;som produceras också skall vara kommersiellt lönsam. Jag anser att det sven-&lt;br&gt;ska stödet för svensk filmproduktion också i fortsättningen skall baseras på&lt;br&gt;önskemål om att stödet skall stimulera produktion av konstnärligt värdefull&lt;br&gt;film. Samtidigt står det fullständigt klart att inget stödsystem ensamt kan ga-&lt;br&gt;rantera att det i framtiden ges möjligheter för svensk filmproduktion. Ett&lt;br&gt;stödsystem måste också stimulera till produktion och marknadsföring av fil-&lt;br&gt;mer som drar en sådan publik att rimlig lönsamhet kan uppnås i branschen.&lt;br&gt;Först då skapas förutsättningar för en långsiktig uthållig svensk filmproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ägarstruktur är oförändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte legat inom ramen för utredningen att analysera den svenska bio-&lt;br&gt;grafstrukturen bl.a. med avseende på ägarstrukturen och konkurrensförhål-&lt;br&gt;landena, varför jag har arbetat med förutsättningen att biografstrukturen är&lt;br&gt;oförändrad. Det är dock värt att påpeka att de båda stora biografkedjoma sva-&lt;br&gt;rar för ca 70 % av marknaden om man räknar antalet biografbesökare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Sammanfattning av utredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt filmavtal bör och kan träffas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft i uppdrag att föra formella förhandlingar med olika parter. Efter&lt;br&gt;omfattande samtal och överläggningar anser jag att det finns förutsättningar&lt;br&gt;för ett nytt film- och videoavtal, samt att det finns förutsättningar för en stabil&lt;br&gt;finansiering av Filminstitutets verksamhet. Utan ett samarbetsavtal mellan&lt;br&gt;staten och branschens parter finns det små förutsättningar för en svensk film-&lt;br&gt;produktion. Ett sådant alternativ har jag bedömt vara vare sig önskvärt eller&lt;br&gt;realistiskt. Sverige skulle då riskera att inom Europa vara det enda land som&lt;br&gt;inte hade en egen filmproduktion. I kapitel 7 beskriver jag möjligheten för att&lt;br&gt;staten tar över ansvaret för finansieringen av Filminstitutet Ett sådant alterna-&lt;br&gt;tiv är ekonomiskt genomförbart med de förutsättningar jag redovisar. Jag&lt;br&gt;förutsätter dock att mitt förstahandsalternativ kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya finansieringskällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att upphovsrättslagen ändras, så att det utgår en ersättning till&lt;br&gt;upphovsmännen för den hemkopiering som sker. Ersättningen till upphovs-&lt;br&gt;männen bör ske genom en upphovsrättslig avgift på oinspelade video- och&lt;br&gt;ljudkassetter. Avgiften föreslås bli arton kronor per videokassett och två kro-&lt;br&gt;nor per ljudkassett. Det ligger inte inom ramen för mitt utredningsuppdrag att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självständigt utreda den upphovsrättsliga lagstiftningen. Mitt förslag till än-&lt;br&gt;dring av upphovsrättslagen läggs fram under förutsättning att upphovsmän-&lt;br&gt;nen är beredda att avsätta en del av sin ersättning till Filminstitutet. Det ligger&lt;br&gt;i upphovsmännens egna intressen att stödja den svenska filmproduktionen.&lt;br&gt;Efter överläggningar med de upphovsrättsliga organisationerna bedömer jag&lt;br&gt;att minst 40 % av den upphovsrättsligt grundade ersättningen för videokasset-&lt;br&gt;ter kan avsättas till Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande avtalsparterna förutsätts lämna bidrag i samma omfattning&lt;br&gt;som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att Sveriges Television AB och Nordisk&lt;br&gt;Television AB blir nya avtalsparter och att de deltager på lika villkor. Ett rim-&lt;br&gt;ligt årligt bidrag från Sveriges Television AB är 20 miljoner kronor och från&lt;br&gt;Nordisk Television AB 10 miljoner kronor Tillskottet från den upphovsrätts-&lt;br&gt;liga avgiften och från televisionsföretagen på sammanlagt ca 93 miljoner kro-&lt;br&gt;nor innebär att institutet får en ny långsiktig finansieringsgrund, som är ett&lt;br&gt;villkor för att den svenska filmproduktionen skall få en tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt stödsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att det införs ett nytt stödsystem för den svenska filmen. Mitt&lt;br&gt;förslag innebär att det kommer att finnas ett förhandsstöd och ett efterhands-&lt;br&gt;stöd och att de i kronor räknat blir lika stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstödet består av stöd för spelfilm och ett särskilt stöd för kortfilm. I&lt;br&gt;förhandsstödet för spelfilm ingår både stöd för traditionell spelfilm och s.k.&lt;br&gt;dokumentärfilm. Också stödet till kortfilm inrymmer stöd till alla slags kort-&lt;br&gt;filmer inkl, dokumentära kortfilmer. På samma sätt ingår i dessa stödformer&lt;br&gt;stöd till filmer för bam och ungdom. Jag förutsätter att Filminstitutets styrelse&lt;br&gt;särskilt bevakar att filmer för bam och ungdom utvecklas och produceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För spelfilm gäller att förhandsstödet kan utgå med högst 80 % av pro-&lt;br&gt;duktionskostnaden och vara högst 10 miljoner kronor. Jag förutsätter att&lt;br&gt;samma krav på kvalitet som hittills har uppställts skall gälla och att därför be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;värdefull&amp;quot; spelfilm kan kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förhandsstödets ram skall det avsättas resurser för distribution och&lt;br&gt;marknadsföring. En riktpunkt för filmens distribution bör vara att den kan ha&lt;br&gt;premiär på åtminstone tio platser samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknas förhandsstödet kunna uppgå till 85 miljoner kronor per år,&lt;br&gt;varav 26 miljoner kronor utgör stöd till svensk kortfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhandsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhandsstödet för spelfilm beräknas uppgå till 85 miljoner kronor och varje&lt;br&gt;film kan få ett maximalt stöd på 8 miljoner kronor. En förutsättning för att&lt;br&gt;efterhandsstöd skall utgå är att filmen har fått en biografpublik på minst 30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;000 betalande besökare. Har den publiksiffran uppnåtts utgår ett stöd på 4 Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;milj.kr. för att successivt öka till 8 miljoner kronor när publiksiffran är 110 Bilaga 1&lt;br&gt;000 betalande besökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga stödformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschstödet ökar och i synnerhet ökar biografstödet. Biografstödet kom-&lt;br&gt;pletteras med ett stöd som innebär att biograferna får ett stöd i relation till sin&lt;br&gt;publik. Förslaget innebär att också de biografer som inte betalar någon avgift&lt;br&gt;till Filminstitutet får ett visst stöd för sin verksamhet. Summan av dessa stö-&lt;br&gt;dinsatser innebär att det ekonomiska stödet till den svenska filmen ökar kraf-&lt;br&gt;tigt. I nuläget kan stödet beräknas till ca 92 milj.kr., vilket skall jämföras med&lt;br&gt;mitt förslag att stödet skall vara ca 170 milj.kr. En sådan ökning ger erforder-&lt;br&gt;liga ekonomiska resurser för en framgångsrik svensk filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat ansvar för stiftelsens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse får ökat ansvar och ökad självständighet. Enligt min upp-&lt;br&gt;fattning är detta en viktig förutsättning för att styrelse och ledning skall kunna&lt;br&gt;ta ansvar för helheten och därmed också för effektiviteten både ifråga om&lt;br&gt;filmstödet och institutets egen verksamhet. Styrelsen bör därför få en mer&lt;br&gt;självständig sammansättning. Detta innebär bl.a. att styrelsen inte skall ha en&lt;br&gt;sammansättning där avtalets parter är representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den konstnärliga bedömningen av filmer som skall få förhandsstöd&lt;br&gt;skall institutet ha anställda konsulenter. Konsulenterna skall ha tidsbegrän-&lt;br&gt;sade anställningar på högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten finansierar den filmkulturella verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt förslag till nytt film- och videoavtal föreslår jag att genom avtalet finan-&lt;br&gt;sieras enbart produktion av film, samt visst branschstöd och ett visst bio-&lt;br&gt;grafstöd. Det innebär att det inte avsätts några medel för den filmkulturella&lt;br&gt;verksamheten och att staten inte lämnar några bidrag till avtalets ändamål.&lt;br&gt;Staten svarar i stället helt för den filmkulturella verksamheten. Jag räknar med&lt;br&gt;att staten bibehåller sitt totala ekonomiska stöd och att det stödet avsätts för&lt;br&gt;filmkulturella ändamål. Stödet är för budgetåret 1991/92 64 299 000 kr och&lt;br&gt;det ger erforderligt utrymme för en filmkulturell verksamhet. Genom en än-&lt;br&gt;drad ansvarsfördelning finns det icke oväsentliga rationaliseringsmöjligheter,&lt;br&gt;varför den totala filmkulturella verksamheten bör kunna öka. Filminstitutet&lt;br&gt;bör t.ex. inte skaffa sig ytterligare egna biografer och bör inte heller bedriva&lt;br&gt;en egen importverksamhet av film. Jag förutsätter att statens beställning av&lt;br&gt;innehållet i den filmkulturella verksamheten blir målstyrd och långsiktig. Det&lt;br&gt;bör inte ankomma på staten att föreskriva medlen för Filminstitutet t.ex. i&lt;br&gt;form av antal tjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett helt statligt finansierat alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig inte möjligt att få till stånd ett nytt film- och videoavtal föreslår&lt;br&gt;jag att finansieringen av verksamheten i sin helhet blir ett statligt ansvar. I ett&lt;br&gt;statligt alternativ utgår jag ifrån att verksamheten skall ha samma omfattning,&lt;br&gt;som jag skissat i avtalsaltemativet Jag föreslår att staten finansierar ett sådant&lt;br&gt;alternativ genom att biografbiljetter beläggs med mervärdesskatt och att den&lt;br&gt;särskilda skatten på videokassetter bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissytranden över&lt;br&gt;betänkandet filmproduktion och filmkulturell&lt;br&gt;verksamhet i Sverige (SOU 1991:105)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksskatteverket,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Kabelnämnden, Arkivet för ljud och bild, Kommers-&lt;br&gt;kollegiet, Konsumentverket, Statens Pris- och konkurrensverk, Juridiska fa-&lt;br&gt;kulteten vid Stockholms universitet, Konstnärsnämnden, Riksföreningen&lt;br&gt;Våra Gårdar, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Sveriges biografä-&lt;br&gt;garförbund, Sveriges Filmuthyrareförening, Föreningen Sveriges Filmprodu-&lt;br&gt;center, Svenska Videodistributörers Förening, Videohandelns samarbetsor-&lt;br&gt;ganisation, Videouthyramas samarbetsorganisation, Sveriges Television,&lt;br&gt;Nordisk Television AB, TV 1000, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Göteborg&lt;br&gt;filmfestival, Riksföreningen Folkets Bio, Filmcentrum, Sveriges Förenade&lt;br&gt;Filmstudios, Sveriges förenade barn- och ungdomsfilmstudios, Bygde-&lt;br&gt;gårdamas Riksförbund, Copyswede, Svenska Tonsättares Internationella&lt;br&gt;Musikbyrå (STIM), Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation&lt;br&gt;(SAMI), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd&lt;br&gt;(KLYS), Svenska gruppen av The International Federation of Producers of&lt;br&gt;Phonograms and Videograms (IFPI), Svenska Teaterförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Dramatikerförbund, Svenska Kvinnors Filmförbund, Oberoende Filmares&lt;br&gt;Förbund (OFF), Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser som berör utredningen inkommit från Unga&lt;br&gt;Örnars Riksförbund, Olympia film. Svenska Institutet, Radiobranschens&lt;br&gt;samarbetsråd, Göta film, Filmpool Nord, Föreningen för animerad film,&lt;br&gt;Visningsnämnden samt en grupp välkända filmare, Roy Andersson, Agneta&lt;br&gt;Elers-Jarleman, Stefan Jarl, Stig Larsson, Jan Lindqvist, Christina Olofson,&lt;br&gt;Suzanne Osten, Göran du Rées, Jan Troell, Bo Widerberg (nedan benämnda&lt;br&gt;Roy Andersson m.fl.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiobranschens samarbetsråd och Grossistförbundet Svensk Handel in-&lt;br&gt;stämmer i det yttrande som lämnats av Svenska Magnetband Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Copyswede, STIM, SAMI, KLYS och IFPI har lämnat ett gemensamt ytt-&lt;br&gt;rande i frågan om upphovsrättslig avgift på tomkassetter. Till yttrandet har bi-&lt;br&gt;fogats ett avtal mellan Copyswede, IFPI och Föreningen Sveriges Film-pro-&lt;br&gt;ducenter rörande fördelningen av de avgifter som skulle inkomma om utred-&lt;br&gt;ningens förslag om upphovsrättsliga avgifter genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Allmänt om remissvaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 52 remissinstanser som beretts möjlighet att yttra sig över filmutred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande har 40 instanser inkommit med yttranden. Härutöver&lt;br&gt;har 9 spontana skrivelser inkommit med anledning av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en upphovsrättslig avgift på tomkassetter samt de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna vad gäller fördelningen av produktionsstödet är de frågor som&lt;br&gt;generellt upptagit den största delen av remissinstansernas svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheterna har främst inriktat sig på problematiken runt&lt;br&gt;den föreslagna upphovsrättsliga avgiften medan film- och visnings organisa-&lt;br&gt;tionerna också lagt stor vikt vid de övriga finansiella och filmkulturella frå-&lt;br&gt;gorna. Många av avtalsparterna hänvisar till de kommande förhandlingarna&lt;br&gt;och har därför valt att vara mycket kortfattade i sina remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen får av flera film- och visningsorganisationer lovord för sin&lt;br&gt;beskrivning av kort- och dokumentärfilmens betydelse inom svensk film.&lt;br&gt;Samma instanser är samtidigt kritiska till utredningens avsaknad av en ge-&lt;br&gt;nomgripande analys av problemen inom svensk film i dag. Den konstruktion&lt;br&gt;som föreslås i utredningen anses i allt för hög utsträckning påminna om den&lt;br&gt;nuvarande modellen. Vissa filmare och visningsorganisationer hävdar att ut-&lt;br&gt;redningen i många stycken inte följt sina direktiv och därför till viss del bör&lt;br&gt;kompletteras, framförallt anser man att problemen inom distributionssidan&lt;br&gt;måste belysas mer ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videobranschens remissinstanser är kritiska till att utredningen inte på ett&lt;br&gt;tydligare sätt speglar det ståndpunkter som man deklarerat vid underhands-&lt;br&gt;kontakter med utredaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissinstansernas reaktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en tomkassettavgift bemöts positivt av de flesta remissinstan-&lt;br&gt;serna. Flertalet statliga myndigheter är dock kritiska till avgiften. Dessa häv-&lt;br&gt;dar att förslaget i princip handlar om att återinföra kassettskatten, vilket man&lt;br&gt;inte anser att det finns skäl att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller den övriga finansieringen av filmstödet anser huvuddelen av&lt;br&gt;film- och visningsorganisationerna att staten kraftigt bör höja sitt anslag.&lt;br&gt;Flertalet av dessa remissinstanser jämför filmstödet med det mångdubbelt&lt;br&gt;större teaterstödet. 90 miljoner kronor nämns av många som en rimlig nivå&lt;br&gt;för det direkta statliga stödet. Vidare anser dessa instanser att staten på ett&lt;br&gt;tydligare sätt än i dag bör ta ett helhetsansvar för såväl filmproduktionen som&lt;br&gt;för den filmkulturella verksamheten. På detta sätt hoppas man att filmstödet i&lt;br&gt;framtiden ska bli mindre beroende av film- och videoavtalet än det är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-bolagen och videoorganisationema tycker alla att de föreslagna avgif-&lt;br&gt;terna till Filminstitutet är för höga och menar att deras behållning av avtalet är&lt;br&gt;för litet. Samtliga deklarerar emellertid att de är intresserade av att delta i de&lt;br&gt;kommande förhandlingarna om ett nytt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket är den enda remissinstans som förordar utredningens an-&lt;br&gt;dra alternativ, med mervärdesskatt på biobiljetter. SVT, Folkets Bio och&lt;br&gt;Sveriges Filmuthyrareförening anser att alternativet är värt att närmare utreda&lt;br&gt;och är kritiska till att utredaren ägnat detta så lite tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta film- och visningsorganisationerna kan tänka sig ett system med&lt;br&gt;för- och efterhandsstöd. Flertalet vill dock att efterhandsstödet ska vara relate-&lt;br&gt;rat till någon form av kvalitetskrav samt att även besökare vid slutna före-&lt;br&gt;ställningar ska inräknas i besöksantalet. I linje med detta anser man att även&lt;br&gt;biografstödet skall vara förenat med ett krav på att visa kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att Konstnärsnämndens kortfilmsstöd ska dras in&lt;br&gt;och att stödet istället ska koncentreras till Filminstitutet möts av kraftig kritik&lt;br&gt;från såväl Konstnärsnämnden och fria filmare som av Filminstitutet. Man&lt;br&gt;betonar vikten av det finns flera &amp;quot;adresser&amp;quot; att söka stöd hos för att därigenom&lt;br&gt;garantera ett mångskiftande utbud av kortfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att dela upp Filminstitutet i en produktionsdel och en del för&lt;br&gt;de filmkulturella aktiviteterna där staten endast finansierar den senare kritise-&lt;br&gt;ras kraftigt av Filminstitutet självt. Man betonar vikten att staten tar sin del av&lt;br&gt;ansvaret inom båda dessa områden. Oberoende av strukturen hos verksamhe-&lt;br&gt;ten anser institutet att dess styrelse ska ha ett helhetsansvar för den totala&lt;br&gt;verksamheten. Utanför institutet är man emellertid positiv till en tudelning av&lt;br&gt;dess verksamhet. Många av film- och visningsorganisationerna anser att det&lt;br&gt;skulle leda till en klarare ansvarsfördelning och dessutom menar man att en&lt;br&gt;statlig finansiering av filmkulturen skulle garantera ett jämnare inkomstflöde&lt;br&gt;till denna verksamhet. Även SPK förordar en delning av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att knyta Visningsnämnden närmare Filminsti-&lt;br&gt;tutet stöds endast av Visningsnämnden och institutet självt. Alla mottagare av&lt;br&gt;Visningsnämndens stöd förordar en så självständig visningsnämnd som möj-&lt;br&gt;ligt, helst helt utan koppling till Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal instanser har kommenterat utredningens förslag om konsu-&lt;br&gt;lenter för fördelning av förhandsstödet. Filminstitutet, OFF, Svenska&lt;br&gt;Kvinnors Filmförbund, Sveriges Filmuthyrareförening, Svenska Teaterför-&lt;br&gt;bundet, SVT och KLYS uttalar sig dock alla för någon form av konsulentsys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga filmimportörer utanför Filminstitutet är positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag om att lägga ner importverksamheten vid institutet som man anser är&lt;br&gt;både ineffektiv och skapar en ojämn konkurrenssituation. Filminstitutet och&lt;br&gt;filmstudiorörelsen vill att importverksamheten fortlever som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett överskådligt sätt kunna presentera remissinstansernas reaktioner&lt;br&gt;på utredningen har denna sammanställning indelats i tre olika avsnitt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Finansiering av filmstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De olika stödinsatsernas storlek och form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. SFI:s struktur och funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt ett indelas i två huvudområden. I första delen presenteras reaktio-&lt;br&gt;nerna på förslaget om en tomkassettavgift och i den andra reaktionerna på&lt;br&gt;förslagen om bibehållna biograf- och videoavgifter samt TV-kanalernas bi-&lt;br&gt;drag. Här behandlas också remissinstansernas kommentarer till det statliga&lt;br&gt;stödets utformning och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt två presenteras remissinstansernas reaktioner på utred-&lt;br&gt;ningens förslag om vad som ska stödjas, hur stort stödet skall vara samt un-&lt;br&gt;der vilka förutsättningar de olika stödåtgärderna skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt tre behandlas slutligen alla reaktioner som har att göra&lt;br&gt;med utredningens förslag om en uppdelning av Filminstitutets verksamhet i&lt;br&gt;en produktionsdel och en filmkulturell del samt övriga förslag som berör&lt;br&gt;Filminstitutets organisation och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Finansiering av filmstödet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Upphovsrättsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i sitt förstahandsalternativ att en upphovsrättslig&lt;br&gt;avgift införs på oinspelade video- och ljudband. Man anser att det är rimligt&lt;br&gt;att rättighetsinnehavama kompenseras för det ökade utnyttjande av deras verk&lt;br&gt;som privatkopiering innebär. Avgiften föreslås bli 18 kronor för videokasset-&lt;br&gt;ter och två kronor för audiokassetter. Förslaget läggs fram under förutsätt-&lt;br&gt;ning att upphovsmännen är beredda att frivilligt avstå en del av de medel som&lt;br&gt;flyter in. Efter överläggningar med de upphovsrättsliga organisationerna be-&lt;br&gt;dömer utredaren att minst 40% av den upphovsrättsligt grundade ersättningen&lt;br&gt;för videokassetter kan avsättas till Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Copyswede, KLYS, STIM, SAMI, IFPI, Filminstitutet, Sveriges Förenade&lt;br&gt;Filmstudios, Föreningen för animerad film, Bygdegårdarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Förenade Filmstudios, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets&lt;br&gt;Husföreningarnas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Filmproducenter,&lt;br&gt;Sveriges Filmuthyrareförening, Sveriges Videodistributörers Förening,&lt;br&gt;Videohandelns samarbetsorganisation, Videouthyramas samarbetsorganisa-&lt;br&gt;tion och Konstnärsnämnden stöder utredningens förslag om upphovsrättsliga&lt;br&gt;avgifter på tomkassetter. Filminstitutet ser positivt på det faktum att det slutits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en frivillig överenskommelse mellan Copyswede, IFPI och Föreningen Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;Sveriges Filmproducenter som innebär att 40% av de influtna avgifterna ska Bilaga 2&lt;br&gt;avsättas för främjandet av produktion av ny svenska film. Konstnärsnämnden&lt;br&gt;påpekar i sitt remissvar att om det befinns önskvärt att återföra en del av&lt;br&gt;medlen till rättsinnehavama i form av konstnärsbidrag så är nämnden beredd&lt;br&gt;att ansvara för en sådan fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannaorganisationerna Copyswede, KLYS, STIM, SAMI och&lt;br&gt;IFPI stöder utredningens förslag om en upphovsrättslig avgift i alla dess de-&lt;br&gt;lar. Organisationerna framhåller att ensamrätten att framställa exemplar av&lt;br&gt;skyddade verk är ett grundläggande element i upphovsrätten och en garanti&lt;br&gt;för att rättsinnehavama ska kunna få en rimlig ersättning för gjorda investe-&lt;br&gt;ringar. Man hävdar att de inskränkningar som gjorts i 11§ upphovsrättslagen&lt;br&gt;mot denna ensamrätt, och som möjliggör för privatpersoner att framställa ex-&lt;br&gt;emplar av skyddade verk, i dag har fått en helt annan betydelse än de hade när&lt;br&gt;de tillkom. Organisationerna anser vidare att den privatkopiering på ljud- och&lt;br&gt;videoband som den nya tekniken tillåter nu vållar upphovsmännen sådan&lt;br&gt;skada att lagstiftning måste till för att skydda dem. Man noterar dessutom att&lt;br&gt;utredningens avgiftsförslag ligger helt i linje med de regler som redan finns i&lt;br&gt;ett flertal europeiska länder och att det därför inte finns någon anledning att&lt;br&gt;invänta eventuellt kommande EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna konstaterar också att införandet av denna form av&lt;br&gt;kassetttersättning ger många svenska upphovsmän och utövande konstnärer&lt;br&gt;chansen att komma i åtnjutande av motsvarade rätt till ersättning i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannaorganisationerna bifogar till sitt gemensamma yttrande ett&lt;br&gt;avtal mellan Copyswede, IFPI och Föreningen Sveriges Filmproducenter rö-&lt;br&gt;rande inkassering och fördelning av en upphovsrättslig avgift på oinspelade&lt;br&gt;band, kassetter. Avtalet, som utgår ifrån att den föreslagna avgiften införs,&lt;br&gt;berör endast fördelningen av videokassettavgifter; fördelningen av inkomna&lt;br&gt;medel för audiokassetter kommer att regleras vid en senare tidpunkt. Parterna&lt;br&gt;har i avtalet överenskommit om att de medel som inkommer från den före-&lt;br&gt;slagna videokassettavgiften skall fördelas enligt nedan, efter det att inkasse-&lt;br&gt;ringskostnadema erlagts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33% till Föreningen Sveriges Filmproducenter för alla filmproducenters&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna samt förvärvade rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67% till Copyswede och IFPI för övriga rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två parterna ovan har vidare överenskommit om att var och en av sin&lt;br&gt;andel avsätter medel som motsvarar 20% av det totalt insamlade beloppet till&lt;br&gt;stöd för produktion av svensk film. Medlen ska användas &amp;quot;på sätt parterna&lt;br&gt;senare överenskommer om med berörda myndigheter och/eller organisatio-&lt;br&gt;ner&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen innebär emellertid att denna fördelning endast ska&lt;br&gt;gälla under förutsättning att avgiften för vidoavgifter blir minst 18 kr per kas-&lt;br&gt;sett. Avtalet gäller till utgången av år 1995 och förlängs därefter med ett år i&lt;br&gt;taget såvida inte någon part säger upp det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska kvinnors Filmförbund, Svenska Teaterförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Dramatikerförbund, FilmCentrum och Roy Andersson m.fl. stöder utred-&lt;br&gt;ningens förslag under det villkoret att filmare och filmarbetare ingår som par-&lt;br&gt;ter i det nya avtalet då man anser att dessa grupper, genom den nya finansie-&lt;br&gt;ringskonstruktionen, bidrar till en väsentlig del av filmstödet. Kan dessa&lt;br&gt;grupper inte bli nya parter i avtalet anser Svenska Kvinnors Filmförbund att&lt;br&gt;upphovsrättsmedlen tillförs en fond där upphovsmännen får ett avgörande&lt;br&gt;inflytande över användandet av medlen. OFF och Svenska Teaterförbundet&lt;br&gt;instämmer i övrigt i de upphovsrättsliga organisationernas remisssvar i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges videodistributörers förening anser att även videodistributörer li-&lt;br&gt;der skada av privatkopiering då dessa innehar mångfaldigande- och sprid-&lt;br&gt;ningsrättighetema till filmerna. Därför menar man att en del av de inkomna&lt;br&gt;avgifterna även borde kunna tillfalla videodistributörema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT motsätter sig inte idén att införa en upphovsrättslig avgift på oinspe-&lt;br&gt;lade kassetter. Vid ett eventuellt införande av en upphovsrättslig avgift förut-&lt;br&gt;sätter man dock att även SVT har rätt till ersättning för de program till vilka&lt;br&gt;SVT har rätttighetema. De praktiska problemen inför en sådan fördelning&lt;br&gt;bör, enligt företaget, lösas med aktiv medverkan från SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter anför i sitt remissvar att det statliga&lt;br&gt;ansvaret inom filmområdet inte får stå och falla med att rättighetsinnehavama&lt;br&gt;avstår från en intäkt som borde tillkomma dem oavhängigt av hur den statliga&lt;br&gt;filmpolitiken utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har inget att invända mot&lt;br&gt;utredningens förslag om en upphovsrättslig avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiet tar inte ställning för eller emot de i utredningen presen-&lt;br&gt;terade förslagen. Istället inriktar man sig på att undersöka huruvida det före-&lt;br&gt;slagna filmstödet är förenligt med Sveriges internationella åtaganden ifråga&lt;br&gt;om offentliga stödåtgärder. Vad gäller problematiken kring det upp-hovs-&lt;br&gt;rättsliga frågorna hänvisar kollegiet till de förslag inom det immaterialrättsliga&lt;br&gt;området som nyligen lagts fram inom GATT-förhandlingarna. Enligt&lt;br&gt;Kommerskollegiet strider inte filmutredningens förslag om en upphovsrättslig&lt;br&gt;avgift mot dessa förslag. Kollegiet noterar vidare att särskilda bestämmelser&lt;br&gt;för att främja kulturella frågor inom en snar framtid kommer att införas i&lt;br&gt;Romfördraget i och med fördraget om den europeiska unionen. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kommer att innebära att det ges större möjlighet att, inom ramen&lt;br&gt;för Romfördraget, ge statligt stöd till kulturella ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen avstyrker utredningens förslag om en upphovsrättslig&lt;br&gt;avgift. Man konstaterar i sitt remissvar att kontrollnivån för den typ av avgift&lt;br&gt;som utredningen föreslår är låg både vad gäller fysisk kontroll vid gränsen&lt;br&gt;och efterkontroll hos importören. Vidare påpekar man att vid ett eventuellt&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG kommer den fysiska kontrollen att begränsas till&lt;br&gt;handeln med icke EG-länder vilket kan skapa ett stort inflöde av kassetter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-länder utan motsvarande avgift. Styrelsen anser att den föreslagna avgif-&lt;br&gt;ten, liksom den tidigare kassettskatten, kommer att leda till &amp;quot;administrativt&lt;br&gt;krångel och onödig byråkrati&amp;quot; som man inte anser står i proportion till skat-&lt;br&gt;teuppbördens ringa storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle tullverket emellertid åläggas en kontrollfunktion vid ett införande av&lt;br&gt;en upphovsrättslig avgift anser man att medverkan vid importtillfället skulle&lt;br&gt;vara den bästa lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm hävdar att den upphovsrättsliga avgift som fö-&lt;br&gt;reslås av filmutredningen är en ny form av den avskaffade kassettskatten.&lt;br&gt;Samtidigt anser man emellertid att avgiften inte uppfyller regeringsformens&lt;br&gt;krav på en skatt och att förslaget därför inte kan ligga till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hävdar Kammarrätten att den föreslagna avgiften inte kan definieras&lt;br&gt;som upphovsrättslig då konsumenterna som betalar avgiften varken nyttjar ett&lt;br&gt;upphovsrättsligt skyddat verk eller har träffat något avtal med upphovsmän-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser att om finansiering av filmstödet ska ske med hjälp av&lt;br&gt;upphovsrättsliga avgifter krävs betydligt mera djupgående analyser med erfo-&lt;br&gt;derlig medverkan från såväl upphovsrättslig som skatterättslig expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att en övervägande del av inköpen av tomkassetter&lt;br&gt;görs för att konsumenten av någon anledning vill tidsförskjuta sitt tittande. Ett&lt;br&gt;sådant tidsförskjutet tittande anser verket inte kunna ligga till grund för en&lt;br&gt;upphovsrättslig avgift och därför avstyrks utredningens förslag. En upphovs-&lt;br&gt;rättslig avgift på tomkassetter skulle enligt Konsumentverket särskilt drabba&lt;br&gt;grupper som gamla, döva och personer med andra handikapp för vilka möj-&lt;br&gt;ligheten att kopiera program har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund framhåller att förbundet generellt verkar för en&lt;br&gt;enhetlig skattesats för varor och tjänster. Förbundet anser att filmutredning-&lt;br&gt;ens förslag om upphovsrättsliga avgifter på tomkassetter innebär att ett diffe-&lt;br&gt;rentierat avgiftssystem bibehålls vilket skulle strida mot de intentioner riksda-&lt;br&gt;gen hade när man beslutade att avskaffa kassettskatten. Förbundet avvisar&lt;br&gt;därför utredningen förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av upphovsrättsliga avgifter skulle, enligt Köpmanna-&lt;br&gt;förbundet, leda till flera negativa konsekvenser i form av höjda konsument-&lt;br&gt;priser, ökad inflation samt ökad gränshandel bl.a genom postorderförsäljning&lt;br&gt;över gränserna. Detta menar man skulle kunna slå hårt mot svensk detaljhan-&lt;br&gt;del och i förlängningen också kunna försämra landets ekonomiska utveck-&lt;br&gt;ling. Förbundet anser vidare att det är nödvändigt att först göra en noggran-&lt;br&gt;nare genomgång av Filminstitutets verksamhet och se över vilka interna ratio-&lt;br&gt;naliseringsmöjligheter som finns innan beslut tas om att tillföra verksamheten&lt;br&gt;mera pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Magnetband Institutet hävdar att den föreslagna upphovsrättsliga&lt;br&gt;avgiften är ett sätt att föra vidare den tidigare kassettskatten men under nytt&lt;br&gt;namn. Institutet anser att detta tydligt framgår om man beaktar följande delar&lt;br&gt;av förslaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om inte upphovsmännen &amp;quot;frivilligt&amp;quot; slussar vidare en stor del av&lt;br&gt;denna avgift till filmstödet kommer ändringen i upphovsrätts-&lt;br&gt;lagstiftningen inte att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bestämmer ensidigt avgiftens storlek uppenbarligen utan&lt;br&gt;någon som helst koppling till eventuell verklig skada.&lt;br&gt;Avgiftsreglerna börjar gälla i samma ögonblick som skatten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiften är större än skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samtidigt som skatten avvecklas upphör staten med vissa tidigare&lt;br&gt;kulturstöd till upphovsmännen med motiveringen att de nu får&lt;br&gt;inkomster via upphovsrättsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betraktar slutligen alternativet att behålla skatten och inte&lt;br&gt;införa upphovsrättsavgift som fullt acceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet påminner om att Riksdagen beslutat avskaffa kassettskatten men&lt;br&gt;konstaterar utifrån genomgången av punkterna ovan att utredningens förslag i&lt;br&gt;praktiken innebär att skatten istället höjs, vilket man inte kan acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet hävdar vidare att införandet av en tomkassettavgift skulle strida&lt;br&gt;mot både internationella konventioner och tanken om skydd för privatsfärens&lt;br&gt;användande av offentliga verk, så som den uttrycks i 11§ upphovsrättslagen.&lt;br&gt;Man hävdar dessutom att erfarenheten visar att införandet av en så pass stor&lt;br&gt;avgift eller skatt som utredningen föresiagit leder till en omfattande smuggling&lt;br&gt;som omöjliggör en normal distributionsverksamhet, vilket i sin tur skulle&lt;br&gt;nedbringa det totalt insamlade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle en avgift trots allt införas hänvisar institutet till den europeiska ni-&lt;br&gt;vån på mellan 3 till 5 kr och konstaterar att utredningens föreslagna avgift lig-&lt;br&gt;ger mellan tre och nio gånger över denna nivå. Man noterar också att utreda-&lt;br&gt;ren själv redovisat att videoavgiften utomlands normalt är ca 1,5 gånger större&lt;br&gt;än avgiften för audiokassetter. Skulle detta appliceras på den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna avgiften på audiokassetter skulle videoavgiften hamna på 3 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upphovsrättslig avgift på den föreslagna nivån införs skulle, enligt&lt;br&gt;institutet, avgiftsbelastningen för kassettbranschen till filmstödet bli 50% vil-&lt;br&gt;ket man anser bör jämföras med att filmbranschen betalar 10%, video-&lt;br&gt;branschen också ca 10% och slutligen TV-bolagen mindre än 1 % av sin om-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk handel och Radiobranschens samarbetsråd in-&lt;br&gt;stämmer i de åsikter som framförts av Svenska Magnetband institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Övrig finansiering av filmstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TV-bolagens bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i sitt förstahandsalternativ att Sveriges Television&lt;br&gt;skall öka sitt bidrag till Filminstitutet från 10 miljoner kronor till 20 miljoner&lt;br&gt;kronor. I linje med detta föreslås Nordisk Television bidraga med 10 miljoner&lt;br&gt;kronor till institutet. Utredaren anser inte att det finns praktiska möjligheter att&lt;br&gt;avgiftsbelägga kabel- eller satellitsändningar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkets Husföreningarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar och&lt;br&gt;Konsumentverket är positiva till utredningens förslag om TV-bolagens bidrag&lt;br&gt;till Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska Teaterförbundet och Götafilm anser att televisionen i ett litet&lt;br&gt;land som Sverige måste öppna sig än mer för externa producenter och filmare&lt;br&gt;än vad den gör i dag och föreslår därför att TV-bolagen skall stödja filmen&lt;br&gt;mer än vad utredningen föreslagit. OFF och Götafilm förutsätter också att&lt;br&gt;Sveriges Television även i framtiden kommer att avsätta minst 10 miljoner&lt;br&gt;kronor för samproduktioner och anser att Nordisk Television på motsvarande&lt;br&gt;sätt borde avsätta 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Filminstitutet, Visningsnämnden, Konsumentverket, Riksför-&lt;br&gt;eningen Våra Gårdar och Videouthyramas samarbetsorganisation är positiva&lt;br&gt;till förslaget att TV-bolagen blir nya avtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kvinnors Filmförbund, Föreningen för animerad film, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Svenska Teaterförbundet, OFF och Videouthyramas Samarbets-&lt;br&gt;organisation förespråkar avgifter på sändningar via kabel och satellit. Teater-&lt;br&gt;förbundet anser att en speciell fond bör skapas med hjälp av stödet från SVT&lt;br&gt;och andra TV-bolag för samverkan mellan filmen och televisionen. Medlen&lt;br&gt;bör fördelas med hjälp av producenter från både Filminstitutet och TV- områ-&lt;br&gt;det. OFF hävdar att TV3, Nordic, Filmnet, TV1000 och andra kabelbolag i&lt;br&gt;dag kan visa svensk film &amp;quot;hutlöst billigt&amp;quot;. Man är övertygad om det går att&lt;br&gt;finna praktiska möjligheter att få ersättning från dessa bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television avvisar såväl den föreslagna konstruktionen som be-&lt;br&gt;loppet som utredningen föreslår att bolaget ska betala till Filminstitutet. SVT&lt;br&gt;anser att det måste finnas ett klarare samband mellan det stöd man ger&lt;br&gt;Filminstitutet och den nytta som stödet i förlängningen kan ge televisionen.&lt;br&gt;SVT vill inte utesluta att man kan ingå som part i ett kommande film- och vi-&lt;br&gt;deoavtal men betonar att avtalet har varit och bör förbli en frivillig överens-&lt;br&gt;kommelse mellan de ingående parterna och att en eventuell medverkan från&lt;br&gt;televisionen måste bygga på företagets egna överväganden av vad som gagnar&lt;br&gt;programverksamheten och ytterst den svenska TV-publiken. Den enligt&lt;br&gt;Sveriges Television bästa modellen för företagets samverkan med andra in-&lt;br&gt;tressenter inom filmbranschen är förhandlingar projekt för projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förfarande anser man skulle kunna kombineras med ett årligt åta-&lt;br&gt;gande på en viss ekonomisk nivå om samarbete av olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT anser att utredaren i allt för liten omfattning redogjort för det stora&lt;br&gt;stöd som televisionen redan i dag kanaliserar till filmen genom produktion av&lt;br&gt;en lång rad stora filmprojekt. Sammantaget hävdar man att SVT står för en&lt;br&gt;större andel av verksamheten inom svenskt filmskapande än någon annan en-&lt;br&gt;skild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television medger i sitt remissyttrande att man i sitt avtal med&lt;br&gt;staten accepterat att medverka i svensk filmproduktion på ett sätt som motsva-&lt;br&gt;rar vad som gäller för var och en av kanalerna i Sveriges Television. Detta&lt;br&gt;anser man emellertid inte betyda att man i kronor räknat ska betala lika mycket&lt;br&gt;som kanalerna inom SVT. Man anser att hänsyn måste tas till verksamheter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas ekonomiska omfattning samt till det faktum att Nordisk Television för&lt;br&gt;närvarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede. TV-bolaget accepterar inte&lt;br&gt;den i utredningens föreslagna nivån för bidrag till Filminstitutet. Man vill inte&lt;br&gt;i sitt remissvar gå in på vad man tycker är en rimlig nivå utan hänvisar till de&lt;br&gt;förhandlingar som kommer att äga rum under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom Sveriges Television vill även Nordisk Television framhålla att man&lt;br&gt;redan i dag i hög utsträckning medverkar till att upprätthålla och utveckla&lt;br&gt;kompetensen inom filmskapandet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biograf- och videoavgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den tioprocentiga biografavgiften samt avgifterna&lt;br&gt;på hyr- och köpvideogram förblir oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Biografägarförbund anser att biografnä-&lt;br&gt;ringen måste kompenseras för den kostnadsökning som den breddade mom-&lt;br&gt;sen förorsakat om man ska kunna acceptera en bibehållen biografavgift till&lt;br&gt;Filminstitutet. I linje med detta anser Föreningen Sveriges Filmproducenter&lt;br&gt;att Mervärdesskatteutredningens förslag från 1987 om kvalificerat undantag&lt;br&gt;från skatteplikt för rätt till biograffilm och videogram bör genomföras. Även&lt;br&gt;Sveriges Filmuthyrareförening konstaterar att breddningen av mervärdesskat-&lt;br&gt;ten ökat kostnaderna och att detta krympt utrymmet väsentligt mellan alterna-&lt;br&gt;tiven SFI-avgift kontra mervärdesskatt. Föreningen vill påminna om att dessa&lt;br&gt;kostnadshöjningar även indirekt påverkar distributören genom att filmhy-&lt;br&gt;resskalor, och därmed också ersättningen som filmuthyraren erhåller, pressas&lt;br&gt;nedåt. Man utgår ifrån att denna fråga kommer att inta en central roll i de&lt;br&gt;kommande förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Videodistributörers förening och Videohandelns samarbetsorga-&lt;br&gt;nisation deklarerar i sina remissvar att man tycker de föreslagna avgiftsnivå-&lt;br&gt;erna för hyr- och köpvideogram är för höga. Samtliga videoorganisationer&lt;br&gt;kräver att det ska råda en neutral avgifts- och skattesituation mellan olika dis-&lt;br&gt;tributionsformer för rörliga bilder. I dag hävdar man att videobranschen be-&lt;br&gt;lastas med 25% av sin omsättning medan biografnäringen och TV belastas&lt;br&gt;med 9% respektive 0,2% av sin omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Videodistributörers förening och Videouthyramas samarbets-&lt;br&gt;kommitté kräver att avgifterna för köpvideogram helt ska tas bort för att däri-&lt;br&gt;genom uppnå konkurrensneutralitet gentemot försäljare (främst postorder-&lt;br&gt;försäljning) baserade i utlandet. I motsats till detta anser Videohandelns sam-&lt;br&gt;arbetsorganisation att samma avgiftsnivå bör gälla för hyr- och köpvideogram&lt;br&gt;för att inte missgynna hyrmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga filmstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens direktiv anges att utredarens förslag skall finansieras&lt;br&gt;inom ramen för det nuvarande statliga filmstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Götafilm , OFF, Bygdegårdarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Svenska Teaterförbundet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio och Sveriges Förenade Filmstudios anser att det statliga filmstö-&lt;br&gt;det är oacceptabelt lågt och därför måste ökas. Götafilm, OFF och Folkets&lt;br&gt;Husföreningama ställer sig alla frågande till varför filmen erhåller så mycket&lt;br&gt;mindre stöd än teatern trots att filmen som konstform vänder sig till en bre-&lt;br&gt;dare publik än teatern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet anser att staten bör öka sitt filmstöd med minst&lt;br&gt;en tredjedel av vad det är i dag. Förbundet betonar också att det statliga&lt;br&gt;filmstödet inte bara är en ekonomisk fråga som löses genom någon form av&lt;br&gt;&amp;quot;industristöd&amp;quot; utan att filmpolitiken måste utgå från de allmänna mål för den&lt;br&gt;statliga kulturpolitiken som riksdagen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teaterförbundet menar att staten måste ta ett tydligare ansvar för att säker-&lt;br&gt;ställa svensk filmkonst och att den statliga filmpolitiken inte får stå och falla&lt;br&gt;med film- och videoavtalet. Sveriges Dramatikerförbund stöder i denna fråga&lt;br&gt;de åsikter som framförts av Svenska Teaterförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio och Sveriges Förenade Filmstudios anser att staten bör öka sitt&lt;br&gt;stöd till de filmkulturella delarna med lika mycket som utredningen föreslår att&lt;br&gt;produktionssidan ska förstärkas dvs. med ca 85%. Skulle inte detta gå att ge-&lt;br&gt;nomföra på lång sikt föreslår man att vissa av de delar som i utredningens&lt;br&gt;förslag åvilar på staten förs över till att finansieras av filmavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet anser att staten, för att skapa förutsättningar för ett sexårigt&lt;br&gt;avtal, bör utfästa sig att som ett minimum bidra med nuvarande anslags-be-&lt;br&gt;lopp utökat med de förslag institutet framfört i anslutning till sitt remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Ett statligt finansieringsalternativ - med momsbelagda&lt;br&gt;biobiljetter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i sitt andrahandsalternativ att staten tar ett helhetsan-&lt;br&gt;svar för filmstödet om det inte är möjligt att få fram ett nytt film- och videoav-&lt;br&gt;tal. Filminstitutet föreslås även i detta alternativ kvarstå med i huvud-sak&lt;br&gt;samma uppgifter som i dag. Finansieringen av institutet skulle ske dels ge-&lt;br&gt;nom att momsbelägga biobiljetter vilket beräknas inbringa 110 miljoner kro-&lt;br&gt;nor dels genom att skatten på videoband kvarstår vilket skulle inbringa 130&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte kommente-&lt;br&gt;rat utredningens andra alternativ med momsbelagda biobiljetter.&lt;br&gt;Riksskatteverket, som strävar efter att undantagen för mervärdesskatt ska&lt;br&gt;vara så få som möjligt är den enda instans som förordat detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, Folkets Bio och Svenska Filmuthyrareföreningen anser emellertid att&lt;br&gt;alternativet är värt att närmare utreda och är kritiska till att utredaren ägnat&lt;br&gt;detta så lite tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet, OFF, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska Köp-&lt;br&gt;mannaförbundet samt Våra Gårdar anser att momsaltemativet bör undvikas.&lt;br&gt;Filminstitutet anser att det vore mycket olycklig med ett helstatligt Filminstitut&lt;br&gt;där film-, video-, och TV-bransch inte på ett naturligt sätt kan medverka i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutet. Man menar att det är just denna samverkan mellan de olika aktö-&lt;br&gt;rerna som gör institutet unikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kvinnors Filmförbund och Roy Andersson m.fl. berör inte ut-&lt;br&gt;redningens andra alternativ men presenterar istället ett eget alternativ. Man an-&lt;br&gt;ser att den nuvarande ordningen med ett avtal mellan olika aktörer med an-&lt;br&gt;knytning till filmbranschen i många stycken har spelat ut sin roll. Roy&lt;br&gt;Andersson m.fl. menar att det är dags för nödvändig förnyelse och visioner&lt;br&gt;inom svensk film och &amp;quot;inte ett lappverk som bygger på ett filmavtal som&lt;br&gt;överlevt sig själv”!&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Roy Andersson m.fl. och Svenska Kvinnors Filmförbund anser att&lt;br&gt;staten i stället borde upprätta en filmlag i linje med vad som redan finns i&lt;br&gt;Danmark och Frankrike. Roy Andersson m.fl. anser att en sådan lag klart bör&lt;br&gt;definiera vad som är konststöd och vad som industristöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio, Göteborgs filmfestival, Roy Andersson m.fl., Bygde-&lt;br&gt;gårdarnas Riksförbund och Sveriges Förenade Filmstudios anser att utred-&lt;br&gt;ningens alternativ är för få och allt för lika den nuvarande situationen samt att&lt;br&gt;vissa områden - främst problemen inom distributionen av film - är undermå-&lt;br&gt;ligt behandlade. De kräver därför att en ny utredning genomförs eller att den&lt;br&gt;nuvarande kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 De olika stödinsatsernas storlek och form&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;För- och efterhandsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att stödet till spelfilmen ska delas upp på ett för- och&lt;br&gt;ett efterhandsstöd. Förhandsstödet föreslås utgöra 40% och efterhandsstödet&lt;br&gt;60% av det totala spelfilmsstödet. Förhandsstödet är främst tänkt att rikta sig&lt;br&gt;till debutanter och till konstnärlig film som inte kan antas kunna finansieras på&lt;br&gt;marknadens villkor. Efterhandsstödet skall utgå i förhållande till hur höga&lt;br&gt;publiksiffror en film erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;Sveriges Filmuthyrareförening och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen Våra Gårdar stöder förslaget om införandet av ett för- och&lt;br&gt;efterhandsstöd. Våra Gårdar är positivt till kopplingen mellan publikrespons&lt;br&gt;och erhållande av stöd. Liksom flera andra instanser anser man dock att efter-&lt;br&gt;handsstödets krav på 30 000 besökare bör sänkas för att fler filmer därege-&lt;br&gt;nom skall kunna få del av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet och Visningsnämnden är i stort positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag om ett för- och efterhandsstöd. Institutet tror dock att utredaren något&lt;br&gt;har överskattat de effekter som ett efterhandsstöd kan komma att få på svensk&lt;br&gt;film. Man konstaterar dessutom att om utredningens regler för efterhandsstöd&lt;br&gt;hade gällt under de senaste två åren hade 50% av medlen aldrig kunnat delats&lt;br&gt;ut i brist på filmer som uppfyllt kriterierna. Ett sätt att motverka detta skulle,&lt;br&gt;enligt institutet, vara att höja den övre gränsen för efterhandsstödet från 8 till&lt;br&gt;10 miljoner kronor. Visningsnämnden anser att minst en tredjedel av resur-&lt;br&gt;serna inom förhandsstödet skall avse produktion av bam- och ungdomsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man betonar också vikten av att även publik vid slutna visningar ska inräknas&lt;br&gt;vid bedömning av efterhandsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska Kvinnors Filmförbund, Föreningen för animerad film, Roy&lt;br&gt;Andersson m.fl., Folkets Bio, FilmCentrum, KLYS, och Svenska Teater-&lt;br&gt;förbundet avvisar förslaget om efterhandsstöd i den form som utredningen&lt;br&gt;presenterar. Ska det finnas ett efterhandsstöd anser dessa instanser att detta på&lt;br&gt;något sätt måste vara relaterat till en kvalitetsfaktor samt att även publik vid&lt;br&gt;slutna föreställningar bör inräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF är, liksom Filminstitutet, mycket tveksamt till om ett efterhandsstöd&lt;br&gt;skulle leda till att bättre och framförallt mer publikvänliga filmer produceras.&lt;br&gt;Tvärtom ser man inom OFF en risk för produktion av ett stort antal filmer&lt;br&gt;med mycket låg kvalitet OFF föreslår att kortfilmsstödet först fördelas för sig&lt;br&gt;och att resterande belopp därefter fördelas så att förhandsstödet erhåller 60%&lt;br&gt;och efterhandsstödet 40% av det totala spelfilmsstödet. Av förhandsstödet&lt;br&gt;anser man att 20% bör underställas någon form av kvalitetskrav. Vidare fö-&lt;br&gt;reslår man att det av efterhandsstödet avsätts dels 5 miljoner kronor till de&lt;br&gt;producenter som varje år producerar de bästa svenska filmerna dels - som&lt;br&gt;experiment - 5 miljoner kronor till ett kvalitetsbaserat lanseringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio skriver om efterhandsstödet att &amp;quot;denna form av samhällsstödd&lt;br&gt;bidragskapitalism förefaller oss vara en bisarr idé&amp;quot;. Folkets Bio nämner 5 000&lt;br&gt;besökare som en tänkbar undre gräns för att erhålla efterhandsstöd. Svenska&lt;br&gt;Kvinnors Filmförbund anser att förhandsstödet anser bör vara så pass stort&lt;br&gt;att en film kan fullfinansieras enbart med hjälp av detta stöd. En rimlig för-&lt;br&gt;delning mellan de olika stöden anser man vara 30% till efterhandsstöd och&lt;br&gt;70% till förhandsstöd. Föreningen för animerad film vill att publiken på&lt;br&gt;slutna visningar bedöms likvärdiga med publiken på offentliga visningar.&lt;br&gt;Teaterförbundet föreslår att efterhandsstödet utgår till producenten med ett&lt;br&gt;visst fast belopp per biljett. Dessutom anser man att stödet bör differentieras&lt;br&gt;så att producenten ur detta stöd kan erhålla stöd både för manusarbete och an-&lt;br&gt;dra produktionsförberedelser samt för distributionsstöd. Förbundet anser vi-&lt;br&gt;dare att en del av efterhandsstödet borde kopplas till krav på nyproduktion.&lt;br&gt;Vad gäller förhandsstödet anser man att en del av detta bör avsättas till en sär-&lt;br&gt;skild fond med inriktning på produktion av konstnärligt eller samhälligt vär-&lt;br&gt;defull film samt för bam- och ungdomsfilm samt dokumentärfilm. Sveriges&lt;br&gt;Dramatikerförbund stöder i denna fråga Teaterförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kortfilmsstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att kortfilmsstödet höjs kraftigt men att det helt&lt;br&gt;koncentreras till Filminstitutet vilket således innebär att Konstnärsnämndens&lt;br&gt;kortfilmsstöd läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet konstaterar att utredningens förslag&lt;br&gt;om kortfilmsstödet ligger i linje med stödets storlek för fyra år sedan och&lt;br&gt;tycker därför att det är felaktigt av utredaren att tala om någon större ökning&lt;br&gt;av stödet. Institutet förutsätter att den nu gällande normen om att 50% av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortfilmsstödet ska gå till barnfilm kommer att gälla även i framtiden.&lt;br&gt;Visningsnämnden anser att det i det nya avtalet bör skapas garantier för att en&lt;br&gt;viss del av kortfilmsstödet går till produktion av bam- och ungdomsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Folkets Bio, Svenska Kvinnors Filmförbund, Föreningen för ani-&lt;br&gt;merad film, Bygdegårdarnas Riksförbund och Unga Ömar är i stora stycken&lt;br&gt;positiva till utredarens förslag om kortfilmsstödets storlek. Man vill dock gå&lt;br&gt;ännu längre än utredaren och avsätta 15% (30 miljoner kronor) av filmfon-&lt;br&gt;dens medel till kortfilm. Liksom Filminstitutet anser dessa instanser det inte&lt;br&gt;vara relevant att jämföra storleken på det nu föreslagna stödet med de senaste&lt;br&gt;årens mycket låga nivå. Unga Ömar anser att en del av kortfilmsstödet bör&lt;br&gt;avsättas för distributionsfrämjande åtgärder. Svenska Kvinnors Filmförbund&lt;br&gt;anser att tre kortfilmsproducenter bör tillsättas samt att distributionen för&lt;br&gt;kortfilm bör förbättras, eventuellt genom att kortfilmsbiografer inrättas i stor-&lt;br&gt;städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden avstyrker bestämt att de medel som nämnden nu dis-&lt;br&gt;ponerar tillförs Filminstitutet. Nämnden betonar att dess medel ger möjlighet&lt;br&gt;för filmare att pröva filmskapandet som ett rent konstnärligt uttrycksmedel,&lt;br&gt;och detta utan ett absolut krav på en färdig slutprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Filminstitutet, OFF och Svenska Kvinnors Filmförbund är mycket&lt;br&gt;kritiska till förslaget att det bara ska finnas möjlighet att söka kortfilmsstöd&lt;br&gt;&amp;quot;på en adress&amp;quot; inom institutet, istället för som i dag hos C-nämnden,&lt;br&gt;A-ändamålen och hos Konstnärsnämnden. Man förespråkar, liksom Konst-&lt;br&gt;närsnämnden, tvärtom en bibehållen eller utvidgad struktur av &amp;quot;sökadresser&amp;quot;&lt;br&gt;för att på så sätt garantera en pluralistisk kortfilmsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska Kvinnors Filmförbund, Föreningen för animerad film,&lt;br&gt;KLYS och Svenska Teaterförbundet anser inte bara att Konstnärsnämndens&lt;br&gt;stöd bör kvarstå utan också att det bör fördubblas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen Våra Gårdar efterlyser ett kortfilmsstöd som kan stödja en&lt;br&gt;återetablering av förfilmstraditionen på landets biografer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterforbundet, Föreningen för animerad film och Olympia film&lt;br&gt;anser att Filminstitutets produktion av animerad film, kort- och barnfilm&lt;br&gt;måste få fortleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Filmuthyrarförening anser det vara av större vikt att ge nuvarande&lt;br&gt;kortfilmsproduktion bättre visningsmöjligheter än att stimulera till en ökad&lt;br&gt;produktion. Även FilmCentrum och Folkets Husföreningarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion efterlyser ett ökat stöd för distribution av kortfilmer i Sverige. Film-&lt;br&gt;centrum nämner Statens Filmcentral i Danmark som ett exempel på hur man&lt;br&gt;på ett bra sätt kan distribuera kortfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kvinnors Filmförbund och Föreningen för animerad film anser&lt;br&gt;det viktigt att filmverkstaden på Skeppsholmen får utökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Biografstödet och distributionsproblematiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att biografstödet får kraftigt utökade resurser. Ungefär&lt;br&gt;hälften av stödet skall, enligt förslaget, betalas ut i förhållande till biografens&lt;br&gt;publiksiffror medan den andra hälften skall gå till upprustning av biografer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen&lt;br&gt;Våra gårdar, Sveriges Förenade Filmstudios, Sveriges Biografägar Förbund&lt;br&gt;och Sveriges Filmuthyrareförening stöder i stort utredningens förslag om&lt;br&gt;biografstöd. Filmstudiorörelsen befarar emellertid att en allt för stor del av&lt;br&gt;stödet kommer att tillfalla de större biograferna vilket man inte tycker är för-&lt;br&gt;enligt med den kulturpolitik som förespråkas i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska Kvinnors Filmförbund, Filmpool Nord, Roy Andersson&lt;br&gt;m.fl., Visningsnämnden, Föreningen för animerad film och Folkets bio är&lt;br&gt;posititiva till ett ökat stöd för upprustning av biografer men avvisar tanken på&lt;br&gt;att den andra delen av biografstödet ensidigt skulle vara relaterat till antalet&lt;br&gt;biobesökare. Istället anser man att en större del av stödet bör användas för att&lt;br&gt;stödja visning av kvalitetsfilm eller andra filmkulturella aktiviteter på biogra-&lt;br&gt;ferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF menar att det inte finns någon anledning att stödja redan lönsamma&lt;br&gt;biografer och Roy Andersson m.fl. är rädda för att den s.k. &amp;quot;Åsa-Nisse ef-&lt;br&gt;fekten&amp;quot; ska återuppstå, dvs. att landsortsbiografema enbart väljer att visa&lt;br&gt;breda publikfilmer för att därigenom komma i åtnjutande av biografstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för animerad film kan tänka sig ett publikrelaterat biografstöd&lt;br&gt;om man också räknar in publiken vid slutna visningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FilmCentrum finner det ytterst viktigt att, som utredningen påpekar, fi-&lt;br&gt;nansieringen av filmproduktion även innefattar marknadsföring och fram-&lt;br&gt;ställning av erforderligt antal kopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet, Visningsnämnden och OFF anser att det finns anledning att&lt;br&gt;ta ett helhetsgrepp på de olika stöden till landets biografer. Filminstitutet är&lt;br&gt;berett att själva svara för en sådan översyn och efter samråd med branschen&lt;br&gt;besluta om de närmare formerna för ett framtida biografstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg filmfestival anser a*t man omedelbart bör tillsätta en utredning&lt;br&gt;för att analysera problematiken inom svensk filmdistribution. Man anser&lt;br&gt;emellertid att utredningen bör göras av personer utanför Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Branschstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att branschstödet ska finnas kvar och att det höjs från&lt;br&gt;4,5 till 6 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet, OFF, Sveriges Videodistributörers&lt;br&gt;Förening, Videouthyramas samarbetsorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Filmuthyrareförening tillstyrker utredningens förslag om fortsatt branschstöd.&lt;br&gt;OFF hoppas att FoU-stödet skall återuppstå inom ramen för det utökade&lt;br&gt;branschstödet. Sveriges Videodistributörers Förening anser det vara av stor&lt;br&gt;vikt att ett branschstöd utgår. Enligt föreningen anser flertalet av dess med-&lt;br&gt;lemmar att detta är den enda omedelbara nyttan de har av att bidra ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett film- och videoavtal. Videouthyramas Samarbetsorganisation anser att Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;branschstödet bör höjas samt att fördelningen av stödet mellan film- och vi- Bilaga 2&lt;br&gt;deobranschen bör regleras i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regionalt filmstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inga särskilda åtgärder för att främja regional film-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göta film och Filmpool Nord är mycket kritiska&lt;br&gt;till att utredningen inte alls tar upp problemet med den stora centreringen av&lt;br&gt;filmproduktion till Stockholmsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Götafilm, Filmpool Nord, OFF och FilmCentrum anser att filmbranschens&lt;br&gt;koncentration till Stockholm är allt för stor. Dessutom anser man att denna&lt;br&gt;särställning förstärks av Kanal l:s uttalade vilja att placera sina pengar inom&lt;br&gt;Stockholmsområdet. Götafilm hänvisar till Europarådets värdering av den&lt;br&gt;svenska kulturpolitiken där man anmärker på just den regionala snedför-del-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmpool Nord menar att svensk films framtid bygger på att filmare i hela&lt;br&gt;landet har likvärdiga möjligheter att producera alla typer av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa instanser kräver att större stöd riktas till åtgärder för att stödja och&lt;br&gt;utveckla en regional filmproduktion i Sverige. FilmCentrum menar att lokala&lt;br&gt;film- och videoverkstäder är ett utmärkt sätt att främja såväl produktion som&lt;br&gt;distribution av kort-, dokumentär och barnfilm ute i landet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga stödåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;OFF och Göta film anser att mindre producenter ska ha möjlighet att söka&lt;br&gt;projektstöd som inte skall behöva vara knutet till en speciell film. Detta för att&lt;br&gt;stärka de mindre producenternas möjlighet att kunna lägga resurser på manus-&lt;br&gt;arbete och andra produktionsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: OFF, Svenska Kvinnors Filmförbund och&lt;br&gt;FilmCentrum önskar att mer kraft kunde läggas ned på att försöka sälja och&lt;br&gt;lansera svensk oberoende film i utlandet, inkluderande både kort- och lång-&lt;br&gt;film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kvinnors Filmförbund konstaterar att det i dag finns endast 9%&lt;br&gt;kvinnliga producenter i Sverige och anser, med bakgrund av detta, att ett sär-&lt;br&gt;skilt stöd bör riktas till åtgärder som främjar en ökning av antalet kvinnliga&lt;br&gt;producenter i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visningsnämnden, Bygdegårdarnas Riksförbund, Sveriges Förenade&lt;br&gt;Filmstudios och Folkets Bio betonar vikten av att visningsorganisationerna&lt;br&gt;erhåller ett ökat stöd. Visningsnämnden anser att minst 11 miljoner kr bör gå&lt;br&gt;till visningsstödet. Nämnden understryker också vikten av att svenskproduce-&lt;br&gt;rad film erhåller särskilt stöd för marknadsföring och lansering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videouthyramas Samarbetsorganisation anser att videostödet bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visningsnämnden och Sveriges Förenade Filmstudios efterlyser åtgärder Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;som förhindrar att fraktkostnaderna för film inte stiger i och med att Bilaga 2&lt;br&gt;Biografägarförbundets avtal med SJ/posten går ut den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 SFI:s struktur och funktion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Uppdelning av SFI i en produktionsdel och&lt;br&gt;en filmkulturell del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en förenklad ändamålsparagraf för Filminstitutet&lt;br&gt;vilket innebär att institutets verksamhet delas upp i en del som i huvudsak ska&lt;br&gt;&amp;quot;främja värdefull svensk filmproduktion&amp;quot; och en del som ska ansvara för de&lt;br&gt;filmkulturella aktiviteterna. Den produktionsinriktade delen föreslås finansie-&lt;br&gt;ras genom det nya film- och videoavtalet medan den filmkulturella delen ska&lt;br&gt;finansieras genom att staten &amp;quot;upphandlar&amp;quot; filmkulturella tjänster av institutet&lt;br&gt;Utredaren anser att att förslaget skapar en bättre ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;parterna och dessutom lägger en grund för en effektivare styrning av institu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet, Sveriges Förenade Filmstudios och&lt;br&gt;Visningsnämnden är starkt negativa till en uppdelning av Filminstitutets verk-&lt;br&gt;samhet enligt ut-redarens förslag. Filminstitutet anser det synnerligen angelä-&lt;br&gt;get att behålla uppläggningen där parterna gemensamt finansierar och ansva-&lt;br&gt;rar för institutets totala verksamhet. Framförallt betonar man vikten av att&lt;br&gt;staten tar sin del av ansvaret inom båda dessa områden. Oavsett av vilken&lt;br&gt;uppdelningen av verksamheterna som slutligen fastställs anser institutet att&lt;br&gt;dess styrelse bör ges mandat att ansvara för Filminstitutets totala verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för animerad film, Unga Örnars Riksförbund, Våra Gårdar,&lt;br&gt;Folkets Husföreningamas Riksorganisation, Sveriges Filmuthyrareförening,&lt;br&gt;KLYS och Folkets Bio stöder utredningens förslag om att de filmkulturella&lt;br&gt;delarna helt ska finansieras av staten. Folkets Bio välkomnar en delning av&lt;br&gt;Filminstitutet i en produktionsinriktad del och en filmkulturell del som man&lt;br&gt;tror kan leda till en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och bransch.&lt;br&gt;Folkets Bio menar vidare att det inte finns någon rimlig anledning att ge&lt;br&gt;branschen inflytande över ett verksamhetsområde, som redan i dag till stor&lt;br&gt;del är statsbidragsfinansierat Våra gårdar menar dock att det finns &amp;quot;gråzoner&amp;quot;&lt;br&gt;där stat och bransch bör ta på sig ett ömsesidigt ekonomiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet anser det lämpligt att tydligare skilja på de medel&lt;br&gt;som går till filmproduktion och de som går till filmkulturell verksamhet.&lt;br&gt;Däremot anser förbundet inte att det av detta följer att den filmkulturella verk-&lt;br&gt;samheten inte skall regleras i ett nytt filmavtal. Förbundet anser att all form av&lt;br&gt;statligt filmstöd ska utgå från en i lag fastlagd filmpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television vill inte kommentera institutets interna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man anser emellertid att det finns goda skäl för staten att tydligare klargör&lt;br&gt;vilka områden stödet över statsbudgeten avser samt vilken omfattning verk-&lt;br&gt;samheten bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk har från konkurrenssynpunkt inget att&lt;br&gt;erinra mot en delning av Filminstitutet. Tvärtom anser man att en sådan tu-&lt;br&gt;delning skulle ge både en klarare ansvarsfördelning och enklare regler jämfört&lt;br&gt;med nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio motsätter sig bestämt utredarens tanke om att Filminstitutet&lt;br&gt;dels själv skall utföra filmkulturella uppdrag åt staten dels lägga ut vissa upp-&lt;br&gt;drag till andra organisationer. Som filmkulturell underleverantör till Film-&lt;br&gt;institutet skulle alla fristående organisationer enligt Folkets Bio få små möj-&lt;br&gt;ligheter att hävda sig mot institutets egen organisation, hur kompetent eller ef-&lt;br&gt;fektiv man än är.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Visningsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att Visningsnämnden i framtiden sorterar direkt under&lt;br&gt;Filminstitutets styrelse och att nämndens ledamöter därför också utses direkt&lt;br&gt;av institutets styrelse i stället för, som i dag, av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet, Visningsnämnden och Göteborg&lt;br&gt;filmfestival ställer sig positiva till utredarens förslag. Filminstitutet anser att&lt;br&gt;förslaget ligger i linje med den önskan man har om att öka styrelsens infly-&lt;br&gt;tande över den totala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmcentrum, Folkets Bio, Folkets Husföreningamas Riksorganisation,&lt;br&gt;Bygdegårdarnas Riksförbund, Svenska Kvinnors Filmförbund, Unga Örnars&lt;br&gt;Riksförbund och Svenska Teaterförbundet anser att visningsnämnden ska&lt;br&gt;vara helt obunden av Filminstitutet så som tanken var när nämnden skapades.&lt;br&gt;Folkets Bio går så långt att man förordar en nämnd som fördelar samtliga&lt;br&gt;medel som staten stöder filmen med, inklusive de till Filminstitutet. Folkets&lt;br&gt;Bio, Biografägarförbundet och Våra Gårdar anser vidare att Filminstitutet ge-&lt;br&gt;nerellt i allt för liten omfattning utnyttjar de kunskaper och erfarenheter som&lt;br&gt;finns hos oberoende aktörer utanför institutet. Svenska Teaterförbundet anser&lt;br&gt;att Visningsnämndens roll ska regleras i film- och videoavtalet och att dess fi-&lt;br&gt;nansiering bör prövas i särskilda förhandlingar tillsammans med mottagarna&lt;br&gt;av nämndens stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsulenter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett antal konsulenter anställs vid Filminstitutet&lt;br&gt;för att ansvara för den konstnärliga bedömningen av filmprojekt och därmed&lt;br&gt;också fördelningen av förhandsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet anser förslaget med konstnärligt an-&lt;br&gt;svariga konsulenter intressant och värt att prova. Man betonar dock vikten av&lt;br&gt;att det måste finnas produktionskunnig personal att tillgå inom institutet i de&lt;br&gt;fall konsulenterna inte tidigare har erfarenhet av filmproduktion. Dessutom&lt;br&gt;anser man att produktionskompetens inom institutet är viktig för att kunna&lt;br&gt;bistå marknadens fria producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Svenska Kvinnors Filmförbund, Svenska Filmuthyrarföreningen,&lt;br&gt;Svenska Teaterförbundet, Sveriges Dramatikerförbund, SVT och KLYS utta-&lt;br&gt;lar sig alla positivt till någon form av konsulentsystem. Vad gäller fördel-&lt;br&gt;ningen av stödet till kortfilm anser OFF emellertid att hälften av medlen bör&lt;br&gt;fördelas av en kortfilmsgrupp om tre personer. Svenska Kvinnors&lt;br&gt;Filmförbund förutsätter att jämstäldhetslagen från 1992 följs vid tillsättandet&lt;br&gt;av konsulenter. Folkets Bio hänvisar i denna fråga till de remissvar som läm-&lt;br&gt;nats av OFF.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Filminstitutets importverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Filminstitutets import av kvalitetsfilm bör av-&lt;br&gt;vecklas då man anser att den konkurrerar med de fria importörer som erhåller&lt;br&gt;importstöd från institutet. Utredaren anser det lämpligare att allt stöd för im-&lt;br&gt;port av kvalitetsfilm till Sverige kanaliseras genom Visningsnämndens im-&lt;br&gt;portstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Filminstitutet, Sveriges Förenade Filmstudios,&lt;br&gt;Sveriges Förenade Bam- och Ungdomsfilmstudios, Svenska Teaterförbundet&lt;br&gt;och Visningsnämnden motsätter sig utredarens förslag. De anser inte att insti-&lt;br&gt;tutets verksamhet konkurrerar med de fria importörerna utan tvärt om kom-&lt;br&gt;pletterar dessa. Filminstitutet anser att det är Visningsavdelningens verksam-&lt;br&gt;het som ger kontinuitet och stabilitet åt importen av smal kvalitetsfilm i&lt;br&gt;Sverige. Man betonar vidare att avdelningen under årens lopp byggt upp en&lt;br&gt;filmbank som i dag innehåller ca 1 200 filmer vilka distribueras till Bio&lt;br&gt;Kontrast, Filmstudiorörelsen m.fl. Skulle importverksamheten läggas ned&lt;br&gt;hävdar man att denna filmbank på sikt skulle tappa sin attraktionskraft efter-&lt;br&gt;som inga nya filmer då skulle komma in. Sveriges Förenade Barn- och&lt;br&gt;Ungdomsfilmstudios är medveten om att det i dag finns ett antal fria importö-&lt;br&gt;rer av kvalitetsfilm för vuxna men menar att dessa inte under överskådlig tid&lt;br&gt;kan nå upp till den volym och kapacitet som Filminstitutet i dag besitter. Vad&lt;br&gt;gäller import av bam- och ungdomsfilmer menar samtliga ovan nämnda in-&lt;br&gt;stanser att denna är än viktigare än vuxenimporten att behålla inom institutet&lt;br&gt;då det inom detta område inte finns någon annan större importör. Med hän-&lt;br&gt;visning till utvecklingen i Danmark där Filminstitutet, utan framgång, försökt&lt;br&gt;locka fler att importera kvalitetsfilm anser man det osannolikt att nya importö-&lt;br&gt;rer skulle uppstå om institutet lade ner sin importverksamhet och i stället&lt;br&gt;skulle &amp;quot;lägga ut beställningar&amp;quot;. Visningsnämnden anser att institutets import-&lt;br&gt;stöd bör vara lägst 4 miljoner kronor och dess lanseringsstöd lägst 4 miljoner&lt;br&gt;kronor Även Sveriges Förenade Filmstudios förespråkar en ökad anslagstill-&lt;br&gt;delning till lanserings- och importstöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Bygdegårdarnas Riksförbund, Föreningen för animerad film och&lt;br&gt;Göteborg filmfestival anser att institutets import av bam- och ungdomsfilm&lt;br&gt;bör bibehållas då det inom detta området finns allt för få fristående aktörer.&lt;br&gt;Vad gäller institutets import av kvalitetsfilm för vuxna anser man att den&lt;br&gt;skulle kunna upphöra förutsatt att Visningsavdelningens medel för import&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförs till Visningsnämnden så att medlen kan kanaliseras ut till de fria im-&lt;br&gt;portörerna. Man vill emellertid understryka att den filmbank som byggts upp&lt;br&gt;inom institutet på något sätt bör få fortleva och utvecklas även om import-&lt;br&gt;verksamheten läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkets Bio och Sveriges Filmuthyrareföreningen är positiva till att&lt;br&gt;Filminstitutets importverksamhet läggs ned. Folkets Bio &amp;quot;instämmer till fullo&amp;quot;&lt;br&gt;i utredningens förslag om att institutets importverksamhet bör läggas ned.&lt;br&gt;Folkets Bio anför att &amp;quot;Medan Filminstitutets visningsavdelning tillåts gå med&lt;br&gt;miljontals kronor i förlust varje år utan att dess effektivitet blivit föremål för&lt;br&gt;utomståendes granskning, måste en förening som Folket Bio anhålla om im-&lt;br&gt;portstöd för varje film, med utförliga motivering för varför just denna titel bör&lt;br&gt;importeras, med månaders fördröjning under tiden ärendet behandlas och&lt;br&gt;med krav på att i efterhand redovisa utfallet och när vi lyckas särskilt bra och&lt;br&gt;filmen gett vinst, återbetala stödet&amp;quot;. Folkets Bio anser det självklart att im-&lt;br&gt;portverksamheten även i fortsättningen behöver stöd och anser därför att vis-&lt;br&gt;ningsavdelningens resurser borde omfördelas till visningsnämndens import-&lt;br&gt;och lanseringsstöd. Sveriges Filmuthyrareförening menar att om importverk-&lt;br&gt;samhet vid Filminstitutet skall fortsätta så måste det ske under konkurrens-&lt;br&gt;neutrala former i förhållande till övriga importörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förvaltningsrådet och SFI:s styrelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att Filminstitutets styrelseledamöter utnämns utifrån&lt;br&gt;professionell kompetens och erfarenhet inom filmområdet och inte som i dag&lt;br&gt;utifrån partstillhörighet. Styrelsen föreslås få ett större ansvar för verksam-&lt;br&gt;heten vilket gör att utredaren inte anser att det finns något behov av ett för-&lt;br&gt;valtningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Teaterförbundet och Sveriges&lt;br&gt;Dramatikerförbund stöder ut-redningens förslag om att avveckla förvaltnings-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet anser att Förvaltningsrådet fungerat bra som informations-&lt;br&gt;kanal mellan institutet och film- och videobranschen. Huruvida förvaltnings-&lt;br&gt;rådet skall kvarstå eller inte anser man blir något parterna får diskutera i de&lt;br&gt;kommande förhandlingarna. Institutet anser emellertid, liksom Riksförening-&lt;br&gt;en Våra Gårdar, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet och Sveriges Biografögarförbund, det angeläget att det även i&lt;br&gt;framtiden finns ett organ som garanterar en löpande dialog med branschens&lt;br&gt;olika intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFF, Videouthyramas Samarbetsorganisation och Folkets Bio motsätter&lt;br&gt;sig utredningens förslag. OFF anser att ett effektiviserat förvaltningsråd kan&lt;br&gt;få en viktig roll att spela i tid då styrelsen för institutet i mindre utsträckning&lt;br&gt;representerar avtalets parter. Folkets Bio konstaterar att institutets ledning re-&lt;br&gt;dan i dag kritiseras &amp;quot;för en viss maktfullkomlighet&amp;quot;. Om ett nytt avtal kommer&lt;br&gt;att ge stiftelsens ledning och dess styrelse än mer ansvar anser man att det är&lt;br&gt;av mycket stor vikt att stiftelsen verksamhet kontinuerligt utvärderas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskas av andra än institutet själva. Videouthyramas Samarbetsorganisation Prop. 1992/93: 10&lt;br&gt;anser att en nära samverkan mellan institutet och film- och videobranschen är Bilaga 2&lt;br&gt;nödvändigt, även i framtiden, bl.a. för att främja filmproduktion och filmkul-&lt;br&gt;turell verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet och Svenska Teaterförbundet stöder utredningens förslag att&lt;br&gt;styrelsens ledamöter ska tillsättas utifrån kompetens och erfarenhet inom rele-&lt;br&gt;vanta områden istället för att vara partsrepresentanter. Teaterförbundet menar&lt;br&gt;att det är viktigt att styrelsen härvidlag består av personer som lägger störst&lt;br&gt;vikt vid konstnärliga och filmpolitiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorga-&lt;br&gt;nisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a.&lt;br&gt;och Föreningen Sveriges Filmproducenter, nedan kallade filmbranschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sveriges Videodistributörers Förening (SVF), VideoHandelns Sam-&lt;br&gt;arbetsorganisation (VHS) och VIDSAM-Videouthyramas Samarbetsorgani-&lt;br&gt;sation (VIDSAM), nedan kallade videobranschen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sveriges Television AB och Nordisk Television AB, nedan kallade TV-&lt;br&gt;företagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har träffat följande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är från statens sida träffat under förbehåll av regeringens godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal avser finansieringen av Stiftelsen Svenska Filminstitutets stöd till&lt;br&gt;svensk filmproduktion och de andra ändamål som anges i avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för stöd till svensk filmproduktion bör utformas så att de främjar en&lt;br&gt;rationell och effektiv produktion och distribution av svensk film och medför&lt;br&gt;en sund användning av stödmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med långfilm avses i detta avtal film som har en visningstid motsvarande&lt;br&gt;minst 2000 meter i 35 mm format (eller motsvarande i andra format) och är&lt;br&gt;avsedd för normal biografpremiär med normal biografexploatering. Undantag&lt;br&gt;från regeln om visningstid får medges av styrelsen när det gäller barnfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med film avses i detta avtal även videogram i alla de fall där det är prak-&lt;br&gt;tiskt lämpligt och motiverat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film anses som svensk under förutsättning att filmen har en svensk produ-&lt;br&gt;cent och att den svenska insatsen av artistiska medarbetare är av påtaglig be-&lt;br&gt;tydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk producent avses en person som är bosatt här i landet, ett bo-&lt;br&gt;lag, ett utländskt företags filial eller en annan juridisk person som är registre-&lt;br&gt;rad här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film som inte har en svensk producent är ändå att anse som svensk un-&lt;br&gt;der förutsättning att dels den svenska kapitalinsatsen uppgår till tjugo procent&lt;br&gt;av produktionskostnaden och dels den svenska insatsen av artistiska medar-&lt;br&gt;betare är av påtaglig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som stiftelsen erhåller för att utföra uppdrag åt staten inom det film-&lt;br&gt;kulturella området är inte att anse som influtna medel enligt detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om biografavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägare eller den som eljest anordnar biografföreställning (nedan kallad&lt;br&gt;biografägare) skall till stiftelsen betala en avgift, motsvarande tio procent av&lt;br&gt;bruttobiljettintäkten vid föreställningen. Med sådan intäkt avses bruttoinkomst&lt;br&gt;enligt de av Filmägamas Kontrollbyrå Aktiebolag fastställda allmänna be-&lt;br&gt;stämmelserna vid filmleveranser. Filmhyra skall inte utgå på den del av intäk-&lt;br&gt;ten som utgör avgiften. Det är i detta sammanhang utan betydelse för av-&lt;br&gt;giftsplikten om film visas med hjälp av videoteknik i stället för med traditio-&lt;br&gt;nell teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte utgå för biografföreställning på sådant fast visningsställe, där&lt;br&gt;det enligt det register som förs av Kontrollbyrån ges högst fem föreställningar&lt;br&gt;i veckan utöver bammatinéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bammatiné avses föreställning som riktar sig till bam och som börjar&lt;br&gt;senast klockan 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om biografföreställningar har anordnats i syfte att kringgå bestämmelserna&lt;br&gt;om avgiftsplikt, får styrelsen besluta att avgiftsplikt föreligger. Innan styrel-&lt;br&gt;sen beslutar i sådant ärende skall styrelsen höra biografägaren och dennes or-&lt;br&gt;ganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får medge befrielse från avgift för biografföreställning, där film-&lt;br&gt;och biografhyra avstås och där biljett-intäkterna anslås till välgörande ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visning av film, som på sätt gällde före den 1 juli 1963, förklarats vara&lt;br&gt;ägnad att tjäna vetenskapligt ändamål eller upplysnings-, undervisnings- eller&lt;br&gt;uppfostringssyfte, skall avgift inte utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägaren skall redovisa och betala in avgifterna direkt till stiftelsen.&lt;br&gt;Antalet redovisningsperioder skall vara minst sex om året. Regler härom skall&lt;br&gt;fast-ställas av stiftelsen efter samråd med filmbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning skall ske på formulär, som fastställs av Kontrollbyrån. För&lt;br&gt;redovisning och inbetalning av avgiftsmedlen skall i övrigt tillämpas de av&lt;br&gt;Kontrollbyrån fastställda allmänna bestämmelserna vid filmleveranser. I&lt;br&gt;dessa bestämmelser skall stadgas, att underlåtenhet att betala avgift likställs&lt;br&gt;med underlåtenhet att betala filmhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägaren är skyldig att låta stiftelsen genom kontrollant granska hans&lt;br&gt;räkenskaper såvitt gäller avgiftsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från berörda biografägare skall snarast genom Kontrollbyråns försorg inför-&lt;br&gt;skaffas och till stiftelsen överlämnas förbindelse att betala avgift enligt detta&lt;br&gt;avtal och att i övrigt följa bestämmelserna i avtalet. Förbindelsen skall ha den&lt;br&gt;lydelse som framgår av bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägare som underlåter att avge sådan förbindelse skall avstängas&lt;br&gt;från filmleverans. Om avstängning inte sker, trots begäran om det, svarar&lt;br&gt;filmuthyraren mot stiftelsen för de avgifter som belöper på en föreställning&lt;br&gt;där det visas en film som hyrts ut av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om videoavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver yrkesmässig verksamhet för uthyrning av videogram&lt;br&gt;(videogramuthyrare) skall betala vissa avgifter till stiftelsen. Avgifterna utgår&lt;br&gt;för de videogram som utges genom att föras i handeln för uthyrning direkt till&lt;br&gt;kunder för enskilt bruk. Avgiften utgör under 1993 för varje videogram som&lt;br&gt;innehåller en långfilm trettio kronor och därefter trettiotvå kronor femtio öre.&lt;br&gt;För varje videogram som innehåller en kortfilm utgör avgiften arton kronor.&lt;br&gt;För videogram som innehåller flera långfilmer utgår avgift för vatje långfilm.&lt;br&gt;Avgift såsom för långfilm utgår för videogram som innehåller flera kortfilmer&lt;br&gt;med en sammanlagd visningstid motsvarande en eller flera långfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uthyrning jämställs andra förfaranden där det klart framgår att det är&lt;br&gt;fråga om uthyrning, såsom försäljning med rätt för köparen att återlämna vi-&lt;br&gt;deogrammet mot att han återfår del av köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver yrkesmässig verksamhet för utgivning av videogram för&lt;br&gt;försäljning skall betala vissa avgifter till stiftelsen. Har utgivaren inte betalat&lt;br&gt;avgiften skall den betalas av den som säljer videogrammet. Avgifterna utgår&lt;br&gt;för de videogram som innehåller långfilm och som utges genom att föras i&lt;br&gt;handeln för försäljning direkt till kunder för enskilt bruk. Avgiften utgör för&lt;br&gt;varje videogram under 1993 fem kronor och därefter två kronor femtio öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten har anordnats i syfte att kringgå bestämmelserna om av-&lt;br&gt;giftsplikt får styrelsen besluta att avgiftsplikt föreligger. Innan styrelsen be-&lt;br&gt;slutar i sådant ärende skall den höra den berörde och videobranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall redovisas särskilt och betalas in till stiftelsen enligt regler&lt;br&gt;som fastställs av stiftelsen efter samråd med videobranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För redovisning och inbetalning av avgiftsmedlen skall i övrigt tillämpas&lt;br&gt;av Kontrollbyrån fastställda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgiftspliktige är skyldig att låta stiftelsen genom kontrollant granska&lt;br&gt;hans räkenskaper såvitt gäller avgifts-redovisningen och hans innehav av av-&lt;br&gt;giftspliktiga videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avgiftsuppbörden och kontrollverksamheten skall betalas&lt;br&gt;av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från berörda videogramuthyrare och andra avgiftspliktiga skall snarast ge-&lt;br&gt;nom videobranschens försorg införskaffas och till stiftelsen överlämnas för-&lt;br&gt;bindelse att betala avgift enligt gällande film- och videoavtal och att i övrigt&lt;br&gt;följa bestämmelserna i avtalet. Förbindelsen skall ha den lydelse som framgår&lt;br&gt;av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för leverans av videogram till videogramuthyrare skall&lt;br&gt;gälla att uthyraren avgett sådan förbindelse till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För leveranserna av videogram skall vidare gälla dels att underlåtenhet av&lt;br&gt;videogramuthyraren att betala avgift till stiftelsen likställs med underlåtenhet&lt;br&gt;att betala för levererade videogram, dels att underlåtenheten medför att uthyra-&lt;br&gt;ren skall avstängas från vidare leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om TV-företagens bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB skall månatligen lämna ett bidrag till stiftelsen som&lt;br&gt;motsvarar 15 miljoner kronor per kalenderår. Därutöver garanterar bolaget att&lt;br&gt;i genomsnitt minst 15 miljoner kronor årligen används för samproduktion,&lt;br&gt;medfinansiering och köp av visningsrätter vad gäller film som erhåller stöd&lt;br&gt;genom detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television AB skall månatligen lämna ett bidrag till stiftelsen som&lt;br&gt;motsvarar 5 miljoner kronor per kalenderår. Därutöver garanterar bolaget att&lt;br&gt;använda för 1993 5 miljoner kronor, för 1994 7,5 miljoner kronor och däref-&lt;br&gt;ter i genomsnitt minst 10 miljoner kronor årligen för samproduktion, medfi-&lt;br&gt;nansiering och köp av visningsrätter vad gäller film som erhåller stöd genom&lt;br&gt;detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen och garantibeloppen från TV-företagen skall den 1 juli varje år&lt;br&gt;justeras genom en jämförelse med kompensations-index för Sveriges&lt;br&gt;Television AB den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 april samma år och indexet för januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om statens bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall - under förutsättning att riksdagen fattar erforderliga beslut -&lt;br&gt;lämna ett årligt bidrag till stiftelsen med 61,5 miljoner kronor Staten har för&lt;br&gt;avsikt att uppräkna bidraget enligt de regler som gäller för statliga bidragsan-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om användningen av stiftelsens medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som tillförs stiftelsen enligt detta avtal skall användas till följande&lt;br&gt;ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Stöd till samarbete mellan film- och videobranschema samt TV-företa-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avgifter m.m. till internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Produktionsstöd till svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall varje räkenskapsår lämna stöd till biograf- och videoverksam-&lt;br&gt;het på mindre och medelstora orter. Av under verksamhetsåret influtna medel&lt;br&gt;skall fyra procent användas för sådant stöd. Styrelsen skall fördela medlen till&lt;br&gt;stöd för upprustning av biografer, parallelldistribution av kopior av aktuella&lt;br&gt;filmer, samt andra aktiviteter som stimulerar spridning av värdefull film för&lt;br&gt;såväl biografvisning som på videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall vaije räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film- och&lt;br&gt;videobranschema samt TV-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av under verksamhetsåret influtna medel skall tre procent användas till&lt;br&gt;detta stöd. Stödet skall fördelas av film- och videobranschens samarbets-&lt;br&gt;kommitté till filmbranschen, videobranschen och TV-företagen och utgå i&lt;br&gt;proportion till deras respektive bidrag till stiftelsen. Stödet skall användas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. spridning av värdefulla videogram och filmer, ut-bildning och forsk-&lt;br&gt;ning, åtgärder mot olovlig hantering av film samt aktiviteter för att öka all-&lt;br&gt;mänhetens intresse för film i alla spridningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som under räkenskapsåret influtit till stiftelsen skall, efter det att&lt;br&gt;stiftelsens kostnader för förvaltning (inklusive kostnaden för förvaltningsrå-&lt;br&gt;det) samt kostnaderna för punkterna 1-3 under 16 § täckts, användas för stöd&lt;br&gt;till svensk lång- och kortfilmsproduktion (produktionsstöd). Med kostnader&lt;br&gt;för förvaltning avses inte kostnader som är direkt hänförliga till den del av&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet som inte regleras i detta avtal eller till konsulenternas&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som enligt 19 § är tillgängliga för produktionsstöd skall sjuttio-&lt;br&gt;fem procent användas till förhandsstöd under året eller senare. Stödet får&lt;br&gt;täcka högst sjuttio procent av en films produktionskostnad, dock inte utgå&lt;br&gt;med mer än 8 miljoner kronor per film. Beloppet får årligen justeras av sty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till kortfilm får, om styrelsen anser det skäligt, täcka större andel av&lt;br&gt;produktionskostnaden, men då högst utgå med 1 miljoner kronor per film.&lt;br&gt;Beloppet får årligen justeras av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd kan endast utgå till producenter som kan redovisa en ambitiös plan&lt;br&gt;för filmens spridning i olika visningsformer, varvid skall beaktas om visning&lt;br&gt;förutsätts ske i de i avtalet medverkande TV-företagens kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd som utgår som förhandsstöd skall vara återbetalnings-&lt;br&gt;pliktigt enligt de riktlinjer som anges i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel avsedda för förhandsstöd får också användas för utarbetande av&lt;br&gt;underlag för filmproduktionsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som är tillgängliga för produktionsstöd skall tjugofem procent&lt;br&gt;användas för efterhandsstöd Ull långfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet får uppgå till högst 8 miljoner kronor per film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att efterhandsstöd skall kunna utgå till en film skall den inom ett år ef-&lt;br&gt;ter biografpremiären ha setts av minst 30.000 betalande biografbesökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När filmen har uppnått detta besöksantal utgår ett stöd på 4 miljoner kro-&lt;br&gt;nor Stödet ökar sedan successivt i proportion till antalet besökare till maximalt&lt;br&gt;8 miljoner kronor vid 110.000 besökare inom ett år från premiären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Film som erhåller bidrag enligt 20 § kan endast få stöd enligt 21 § om fil-&lt;br&gt;men därigenom kan få ett högre stödbelopp. Stödet skall då utgå som mellan-&lt;br&gt;skillnaden mellan bidraget enligt 20 § och 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringarna på efterhandsstöd överstiger de tillgängliga medlen och&lt;br&gt;annan finansiering inte kan ordnas, får styrelsen avvända medel som annars&lt;br&gt;skulle använts för förhandsstöd, för att täcka bristen. Sådana medel skall, så&lt;br&gt;snart det är möjligt, åter anvisas till förhandsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmer som erhåller produktionsstöd enligt 20 och 21 §§ skall, när de ges ut&lt;br&gt;som videogram för uthyrning eller försäljning, göras tillgängliga på gängse&lt;br&gt;kommersiella villkor för alla medlemmar i branschorganisationer, represente-&lt;br&gt;rande videodetaljister, som är parter i detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmpro- Bilaga 3&lt;br&gt;duktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall&lt;br&gt;också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till bam och ung-&lt;br&gt;dom. Styrelsen skall vidare tillse att stödet ger yngre och nya filmskapare&lt;br&gt;möjlighet att utveckla sina färdigheter, främst genom stöd till kortfilm. Härvid&lt;br&gt;kan undantag medges från kravet på plan för visning och spridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konsulenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedömningen av vilka filmprojekt som ska erhålla förhandsstöd skall sty-&lt;br&gt;relsen anlita konsulenter. Styrelsen bör i regel följa konsulenternas bedöm-&lt;br&gt;ning. Om styrelsen inte beviljar stöd till en film som rekommenderats av en&lt;br&gt;konsulent skall detta särskilt motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för konsulenternas arbetsfördelning. Fördelningen bör&lt;br&gt;vara sådan att den möjliggör en effektiv hantering av förhandsstödet men&lt;br&gt;också ger de sökande möjlighet att presentera samma projekt för flera konsu-&lt;br&gt;lenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulenterna skall ha ett tidsbegränsat uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulenterna skall varje verksamhetsår av styrelsen ges en ekonomisk ram&lt;br&gt;inom vilken de till styrelsen kan rekommendera produktionsstöd för filmpro-&lt;br&gt;duktion och stöd för utarbetande av underlag för filmproduktionsprojekt. Vad&lt;br&gt;gäller det sistnämnda stödet bör styrelsen fastställa ett belopp under vilket&lt;br&gt;konsulenterna, utan styrelsens tillstånd, kan fördela stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel motsvarande den angivna ramen som inte använts under året&lt;br&gt;skall, om styrelsen inte finner en annan ordning lämpligare, till lika delar öka&lt;br&gt;vaije konsulents ram för påföljande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som återbetalas till stiftelsen skall öka ramen för den konsulent som&lt;br&gt;rekommenderat projektet Om konsulenten i fråga avslutat sitt uppdrag beslu-&lt;br&gt;tar styrelsen om fördelning av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrationskostnad som belöper på varje konsulent skall belasta&lt;br&gt;respektive konsulents ekonomiska ram. Storleken av denna administrations-&lt;br&gt;kostnad skall klart framgå av stiftelsens verksamhetsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsrådet är ett rådgivande organ till styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet består av trettio till fyrtio ledamöter som för en tid av mellan ett och&lt;br&gt;tre år utses av film- och videobranschemas, TV-företagens och filmskaparnas&lt;br&gt;och andra av stiftelsens verksamhet berörda organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen utväljer, i samråd med film- och videobranschema samt TV-företa-&lt;br&gt;gen, senast i mars varje år de organisationer som skall få möjlighet att utse le-&lt;br&gt;damöter i förvaltningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ledamot i förvaltningsrådet får inte samtidigt vara verkställande Bilaga 3&lt;br&gt;direktör i stiftelsen eller ledamot i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande och det eller de&lt;br&gt;utskott som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktiga ärenden får avgöras av styrelsen endast efter förvaltningsrå-&lt;br&gt;dets hörande. Styrelsen får vidare inhämta rådets synpunter i andra ärenden&lt;br&gt;av större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet granskar stiftelsens verksamhetsberättelse och avger snarast efter&lt;br&gt;granskningen utlåtande däröver till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet sammanträder när styrelsen eller minst sex ledamöter i rådet begär&lt;br&gt;det. Sammanträde skall alltid hållas dels inom två veckor efter det stiftelsens&lt;br&gt;verksamhetsberättelse färdigställts, dels så snart förslag till budget för stiftel-&lt;br&gt;sens verksamhet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rådets sammanträden skall styrelsen närvara. Till sammanträdena kan&lt;br&gt;kallas de anställda hos stiftelsen som rådet önskar höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om förvaltningsrådets verksamhet - såsom om beslut-&lt;br&gt;förhet, kallelser till sammanträden och protokoll - skall antas av styrelsen ef-&lt;br&gt;ter hörande av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om efterlevnaden av avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmbranschen och videobranschen förbinder sig att verka för att detta avtal&lt;br&gt;efterlevs. Organisationer som är bundna av avtalet är pliktiga att söka förmå&lt;br&gt;sina medlemmar att följa avtalets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atagande av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall till ledamöter av stiftelsens styrelse utse personer med inte-&lt;br&gt;gritet och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som är&lt;br&gt;relevant för stiftelsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får säga upp avtalet till omedelbart upphörande, om annan avtalspart&lt;br&gt;bryter mot avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation inom filmbranschen får säga upp avtalet till omedelbart upp-&lt;br&gt;hörande, om nöjesskatt för biografföreställningar återinförs eller om annan&lt;br&gt;skatt av väsentligen samma karaktär och effekt införs eller om mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införs på filmvisning. Detsamma gäller, om rätten att göra avdrag för biogra-&lt;br&gt;favgiften vid beräkning av nettointäkten av rörelse vid taxering för inkomst&lt;br&gt;begränsas eller avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation inom videobranschen får säga upp avtalet till omedelbart&lt;br&gt;upphörande, om rätten att göra avdrag för videoavgiften vid beräkningen av&lt;br&gt;nettointäkten av rörelse vid taxering för inkomst begränsas eller avskaffas.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om kassettskatten på inspelade videokassetband återin-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB får säga upp avtalet till omedelbart upphörande,&lt;br&gt;om väsentlig förändring sker beträffande finansiering, kanalstruktur eller&lt;br&gt;uppdrag för bolaget av det av riksdagen 1992 fattade beslutet om bl.a. bola-&lt;br&gt;gets verksamhet och av det avtal som staten och bolaget på grund av riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet kommer att ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television AB får säga upp avtalet till omedelbart upphörande,&lt;br&gt;om Sveriges Television AB eller annat programföretag som ensamt eller i&lt;br&gt;samverkan med andra bedriver rikstäckande TV-sändningar får tillstånd att&lt;br&gt;över marknätet sända reklam mot vederlag. Detsamma skall gälla om Nordisk&lt;br&gt;Televison AB förlorar sitt tillstånd att här i landet sända televisionsprogram i&lt;br&gt;rundradiosändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1993 och skall gälla till och med den 31&lt;br&gt;december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före avtalstidens utgång. Vid&lt;br&gt;utebliven uppsägning förlängs avtalet med tre år åt gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan avtalet varit i kraft i två år, får varje part påkalla överläggningar med&lt;br&gt;övriga parter om villkoren i detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång, skall de avgifter som re-&lt;br&gt;dovisas för åren 1997 och 1998 användas enligt bestämmelserna i avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om parterna inte kommer överens om annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter, som erlagts i förskott och som avser videogram vilka förs i han-&lt;br&gt;deln för uthyrning eller för videogram som avses för försäljning efter det att&lt;br&gt;avtalet upphört att gälla, skall återbetalas av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller om rättsförhållan-&lt;br&gt;den som har sin grund i avtalet skall avgöras genom skiljedom enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal har upprättats i elva likatydande exemplar av vilka staten tagit&lt;br&gt;ett, filmbranschen fem, videobranschen tre och TV-företagen två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten&lt;br&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Biografägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Tengblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmproducenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klas Olofsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1/&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För Folkets Husföreningarnas&lt;br&gt;Riksorganisation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksföreningen Våra Gårdar&lt;br&gt;Ragnar Rundlöf &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Filmuthyrareförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u.p.a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Hultén Bernt Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sam Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Videodistributörers&lt;br&gt;Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Wiklund Lars Gustafsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V ideoHande1ns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tom Wiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För VIDSAM-Videouthyrarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Grener&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Nordstrand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ovanstående avtal har&lt;br&gt;Filmägamas Kontrollbyrå Aktiebolag&lt;br&gt;intet att erinra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Gregfelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbindelse; biografavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad anordnare av biografföreställning/biografägare, som har tagit&lt;br&gt;del av gällande film- och videoavtal och de särskilda regler som förutsätts i&lt;br&gt;avtalets 8 §, åtar sig härigenom gentemot stiftelsen att under den tid avtalet är&lt;br&gt;i kraft betala in avgift enligt avtalet och låta stiftelsen genom av denna utsedd&lt;br&gt;kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller avgiftsredovisningen, att i öv-&lt;br&gt;rigt följa avtalets bestämmelser samt att godtaga att underlåtenhet att betala&lt;br&gt;avgift likställs med underlåtenhet att betala filmhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbindelse; videoavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad, som tagit del av gällande film- och videoavtal och de särskilda&lt;br&gt;regler som förutsätts i avtalets 12 §, åtar sig härigenom gentemot stiftelsen att&lt;br&gt;under den tid avtalet är i kraft betala avgift enligt avtalet och låta stiftelsen ge-&lt;br&gt;nom av denna utsedd kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller avgifts-&lt;br&gt;redovisningen och innehavet, uthyrningen samt försäljningen av avgiftsplik-&lt;br&gt;tiga videogram, att i övrigt följa avtalets bestämmelser samt att godta att un-&lt;br&gt;derlåtenhet att betala avgift likställs med underlåtenhet att betala för leverarade&lt;br&gt;videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återbetalning av förhandsstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av förhandsstödet skall påbörjas när filmen har haft över&lt;br&gt;110.000 biografbesökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de producentintäkter som härrör från biografbesök därutöver till dess&lt;br&gt;producenterna fått tillbaka sina insatser, skall till stiftelsen betalas den del av&lt;br&gt;intäkterna som motsvarar ersättningen för en producentinsats som uppgår till&lt;br&gt;femtio procent av stödbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För intäkter från biografbesök därutöver skall till stiftelsen betalas den del&lt;br&gt;som motsvarar ersättning för en producentinsats som uppgår till hundra pro-&lt;br&gt;cent av utbetalat stödbelopp, till dess att hela stödet är återbetalt. Slut-&lt;br&gt;avräkning skall ske tolv månader efter biografpremiären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Protokollsanteckningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har utgått från att royalty och annan upphovsrättslig ersättning ej&lt;br&gt;skall beräknas på avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema utgår ifrån att det är förenligt med den näringsrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen att leverantören av videogram avstänger videouthyraren från leverans&lt;br&gt;av videogram om uthyraren underlåter att betala avgift till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten förutsätter att stiftelsen fortsätter samarbetet inom Nordiska Film-&lt;br&gt;och TV-fonden, Eurimages samt åtar sig de svenska samordningsinsatserna i&lt;br&gt;anslutning till Media-95 programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema är överens om att vid sådan förhandling som avses i tredje stycket&lt;br&gt;särskilt skall beaktas väsentlig teknisk utveckling och andra omständigheter&lt;br&gt;som starkt förändrar marknaden för videobranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;AVTAL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten, Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningamas&lt;br&gt;Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrare-&lt;br&gt;föreningen.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Videodistri-&lt;br&gt;butörers Förening, VideoHandelns Samarbetsorganisation och VIDSAM-&lt;br&gt;Videouthyramas Samarbetsorganisation i fortsättningen kallade intressenter-&lt;br&gt;na, samt Sveriges Television AB och Nordisk Television AV, i fortsättningen&lt;br&gt;kallande TV-företagen, har denna dag träffat ett principavtal med följande&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är från statens sida träffas under förbehåll av att riksdagen fattar er-&lt;br&gt;forderliga beslut och av regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressenterna och TV-företagen skall vara stiftare till en stiftelse med namnet&lt;br&gt;&amp;quot;Stiftelsen Svenska Filminstitutet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall bildas senast den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens syfte skall vara att främja värdefull svensk filmproduktion, sprid-&lt;br&gt;ning och visning av värdefull film och bevarandet av filmer och material av&lt;br&gt;film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för internationellt samarbete i&lt;br&gt;dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressenterna skall till stiftelsen överlåta den egendom som de äger genom&lt;br&gt;konsortiet Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Stiftelsen skall överta ansvaret&lt;br&gt;för konsortiets samtliga förbindelser och för dess anställda. Därutöver skall&lt;br&gt;stiftelsen erhålla medel enligt det finansieringsavtal som intressenterna och&lt;br&gt;TV-företagen träffat, se bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens angelägenheter skall handhas av en styrelse med fem till sju leda-&lt;br&gt;möter, utsedda av regeringen. Styrelsen skall biträdas av en verkställande di-&lt;br&gt;rektör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Friggebo anmäler fråga om filmstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom propositionen lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;filmstöd i enlighet med bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnel Strinde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll........................................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition...........................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Inledning................................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Filmutredningen........................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förstahandsalternativ..................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens andrahandsalternativ..................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Remissynpunkter.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Regeringskansliets beredning av frågan.............................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;Ett nytt film- och videoavtal...........................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Historik och bakgrund....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Besöks- och biografutvecklingen....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Tillkomsten av film- och videoavtalet................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Nuläge......................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Filminstitutets verksamhet............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Svensk filmproduktion................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Förutsättningarna för ett nytt filmavtal...............................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Utgångspunkter för regeringens förslag................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya filmavtalet m.m.................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Statens stöd till svensk filmproduktion.............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Övrig finansiering och ändamålen i det nya filmavtalet...........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Fördelning av produktionsstödet....................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstödet........................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhandsstödet.......................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Avtalets allmänna bestämmelser.....................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Bildandet av en ny stiftelse...........................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till filmkulturella verksamheten...................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Arkivverksamhet......................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Publikationer och information.......................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Verksamhet riktad till barn och ungdom............................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Främjande av spridning och visning av värdefull film............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Styrelse och ledning..................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Administrativ service.................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Affärsdrivande verksamheter m.m..................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Bidrag till konstnärsnämndens filmstöd............................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen....................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av filmutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Intentionsavtal för stiftelseförordnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1992-10-01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42050, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medverka vid bildandet av stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medverka vid bildandet av stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitt 6.1-6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitt 6.1-6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner grunderna för bidragsgivning till finansieringen av Filminstitutets styrelser och ledning samt administrativa service (avsnitt 6.5 och 6.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner grunderna för bidragsgivning till finansieringen av Filminstitutets styrelser och ledning samt administrativa service (avsnitt 6.5 och 6.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 750 000 kr (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 750 000 kr (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 035 000 kr (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 035 000 kr (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:40:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0310</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:40:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0310</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__10.pdf</filnamn>
<filstorlek>2736790</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D74917AB-C690-4693-9550-F143308C82CF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KrU7</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KrU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Filmpolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Hedkvist Petersen  och Berit Andnor  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Hedkvist Petersen  och Berit Andnor  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:10&lt;br/&gt;
Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>