<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224782</hangar_id>
 <dok_id>GG031</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 12:59:22</publicerad>
 <titel>om universitet och högskolor - frihet för kvalitet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93: 1&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om universitet och högskolor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;- frihet för kvalitet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG031/prop_199293__1-1.png" style="width:36pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 18 juni 1992 för de åtgärder och de än-&lt;br&gt;damål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Att stärka Sverige som kunskapsnation är enligt regeringsförklaringen&lt;br&gt;en av regeringens huvuduppgifter. Att både öka antalet högskoleutbilda-&lt;br&gt;de och att höja kvaliteten inom utbildning och forskning kommer att&lt;br&gt;vara avgörande för Sveriges framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltagande internationella konkurrensen och speciellt Sveriges&lt;br&gt;integrering i det europeiska samarbetet skärper kvalitetskraven på all&lt;br&gt;utbildning och forskning. Det är nödvändigt att ge högre utbildning och&lt;br&gt;forskning bättre arbetsförutsättningar. Ökad frihet för universitet och&lt;br&gt;högskolor är enligt propositionen väsentligt för att möta de framtida ut-&lt;br&gt;maningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin som redovisas i propositionen för att förändra det svenska&lt;br&gt;universitets- och högskolesystemet består av följande tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ökad frihet för och skapande av incitament för utveckling och&lt;br&gt;kvalitet inom statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Införandet av fasta och entydiga regler för relationerna mellan sta-&lt;br&gt;ten och fristående universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förordas att de statliga universiteten och högskolorna&lt;br&gt;ges större frihet vad gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studieorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antagning av studenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inrättande och tillsättning av professurer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skapande av karriärvägar för lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;institutionell organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- disposition av resurser till grundutbildning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omfördelning mellan anslag till forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten anger i lag och förordning vissa reglerade gränser inom vilka&lt;br&gt;denna frihet skall få utövas. Skälen för detta är nödvändigheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundläggande garantier för det kritiska tänkandet och den fria&lt;br&gt;forskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättssäkerheten för enskilda studenter och lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fungerande former för kvalitetssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- funktionella beslutsformer och ett tydligt ledningsansvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- undantag från annan lagstiftning för att medge ett smidigare och&lt;br&gt;till verksamheten mer anpassat arbetssätt samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klara och grundläggande mål för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framläggs således förslag till ny högskolelag, vissa&lt;br&gt;konsekvensändringar i annan lagstiftning, förslag till principer för di-&lt;br&gt;mensionering och resurstilldelning samt slutligen en begäran om be-&lt;br&gt;myndigande att avveckla samtliga allmänna utbildningslinjer fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:i&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Högskolelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor under&lt;br&gt;statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och&lt;br&gt;högskolor, om inte något annat anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på beprövad erfarenhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verk-&lt;br&gt;samheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har&lt;br&gt;vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mel-&lt;br&gt;lan forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i ut-&lt;br&gt;bildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och stu-&lt;br&gt;denterna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effek-&lt;br&gt;tivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män alltid iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra&lt;br&gt;länder och för internationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För forskningen skall som allmänna principer gälla att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. forskningsproblem får fritt väljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskningsmetoder får fritt utvecklas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningsresultat får fritt publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utbildningen skall omfatta såväl grundläggande högskoleutbildning&lt;br&gt;som forskarutbildning. I grundläggande högskoleutbildning ingår även&lt;br&gt;fortbildning och vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga&lt;br&gt;på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag&lt;br&gt;när det gäller konstnärlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen skall bygga på en grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk be-&lt;br&gt;dömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser.&lt;br&gt;Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informa-&lt;br&gt;tionsutbyte på vetenskaplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att&lt;br&gt;självständigt kunna bedriva forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kommuner och landsting får anordna högskolor endast med rege-&lt;br&gt;ringens medgivande. Sådant medgivande kan begränsas till att avse en-&lt;br&gt;bart grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas vid högsko-&lt;br&gt;lorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. De statliga högskolornas organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelä-&lt;br&gt;genheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje&lt;br&gt;högskola ha en rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I styrelsen för en högskola skall högskolans rektor ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Därvid bör&lt;br&gt;regeringen välja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av&lt;br&gt;betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrel-&lt;br&gt;sens sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor&lt;br&gt;som riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskilt ve-&lt;br&gt;tenskapsområde. För fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som&lt;br&gt;högskolestyrelsen beslutar (fakultetsnämnder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ledamöter i fakultetsnämnderna skall vara vetenskapligt&lt;br&gt;kompetenta lärare inom fakulteten. De skall utses genom val inom fa-&lt;br&gt;kulteten. Studenterna vid de högskolor där fakulteten skall verka har&lt;br&gt;rätt att vara representerade i fakultetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid de högskolor där det finns en fakultet svarar fakultetsnämnden&lt;br&gt;också för grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde, om inte hög-&lt;br&gt;skolestyrelsen inrättar särskilda organ för grundutbildningen. Vid övri-&lt;br&gt;ga högskolor skall styrelsen inrätta organ för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamöterna i de särskilda organen för grundutbildning skall fler-&lt;br&gt;talet vara lärare vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att&lt;br&gt;vara representerade i sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Professorer och andra lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I tjänsten som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbild-&lt;br&gt;ning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa&lt;br&gt;uppgifter. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen in-&lt;br&gt;om det egna ämnesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den främsta lärartjänsten är tjänsten som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att&lt;br&gt;forskning och utbildning skall kunna bedrivas på en hög kvalitativ ni-&lt;br&gt;vå inom olika vetenskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får ges&lt;br&gt;en tjänst som professor. Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet och befordningsgrunder för tjänster som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tjänster som professor tillsätts med förordnande tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor får tillsättas för en bestämd tid, om det är fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konstnärlig verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet utanför högskoleväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning får&lt;br&gt;skiljas från tjänsten endast om professorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteålig-&lt;br&gt;ganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyl-&lt;br&gt;dig att avgå med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid högskolorna skall det, utöver professorer, finnas lärartjänster&lt;br&gt;som lektorer. En lektor skall vara vetenskapligt kompetent, utom i de&lt;br&gt;fall då tjänsten avser konstnärlig verksamhet. I en lektors arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter skall det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både ut-&lt;br&gt;bildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen,&lt;br&gt;bestämmer varje högskola själv vilka lärartjänster som skall finnas där,&lt;br&gt;utöver tjänster som professor och lektor, samt om de behörighetskrav&lt;br&gt;och befordningsgrunder som skall gälla för tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En lärare vid en högskola får vid sidan av sin tjänst inneha anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därige-&lt;br&gt;nom skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Sådan bisyssla skall&lt;br&gt;hållas klart åtskild från lärarens tjänsteutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid en högskola skall&lt;br&gt;vara förenad med tjänst för specialistutbildad läkare eller tandläkare el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler med en annan tjänst än läkartjänst vid en sådan sjukvårdsenhet som&lt;br&gt;är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Till en förenad&lt;br&gt;tjänst får utses endast den som är behörig till båda tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som skall förenas med en lärartjänst tillsätts i den ordning&lt;br&gt;som gäller för lärartjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en sådan lärartjänst som är förenad med tjänst vid en sjuk-&lt;br&gt;vårdsenhet tillsätts, skall sjukvårdshuvudmannen beredas tillfälle att ytt-&lt;br&gt;ra sig i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Studenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som&lt;br&gt;uppfyller behörighetskraven för studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen el-&lt;br&gt;ler den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som&lt;br&gt;anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att&lt;br&gt;bli antagen till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan grundläggande högskoleutbildning som anordnas av en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting skall sökande antas utan avseende på folk-&lt;br&gt;bokföringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall ur-&lt;br&gt;val göras bland de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för studenterna&lt;br&gt;vid högskolorna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av&lt;br&gt;studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare&lt;br&gt;skall avskiljas från utbildningen i de fall då studenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lider av psykisk störning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd&lt;br&gt;av något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms före-&lt;br&gt;ligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person&lt;br&gt;eller värdefull egendom under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskil-&lt;br&gt;jande. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till kammarrätt av&lt;br&gt;studenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det,&lt;br&gt;omprövas efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Särskilda föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsen-&lt;br&gt;dets område svarar en särskild överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sådana ledamöter i styrelsen och andra organ inom högskolorna&lt;br&gt;som är representanter för studenterna skall utses i den ordning som re-&lt;br&gt;geringen föreskriver. I sådana föreskrifter får regeringen överlämna åt&lt;br&gt;enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun, som till sin högskoleutbildning har tagit emot en sö-&lt;br&gt;kande som inte är folkbokförd i kommunen, har rätt till ersättning för&lt;br&gt;utbildningen från den kommun där denna student är kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunerna inte kommer överens om annat, lämnas ersättning&lt;br&gt;med det belopp som föreskrivs av regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning på högskoleutbildning som anordnas av ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings&lt;br&gt;högskoleutbildning samt om kommuners och landstings befattning i öv-&lt;br&gt;rigt med sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter angående högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då högskolelagen (1977:218)&lt;br&gt;skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa&lt;br&gt;läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1982:764) om vissa läkar-&lt;br&gt;tjänster vid upplåtna enheter, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om vissa läkartjänster vid sådana&lt;br&gt;enheter inom landstingens hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som har upplåtits för&lt;br&gt;den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen på läkarlinjen (upplåtna en-&lt;br&gt;heter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om vissa läkartjänster vid sådana&lt;br&gt;enheter inom landstingens hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som har upplåtits för&lt;br&gt;den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen för läkarexamen (upplåtna&lt;br&gt;enheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sägs om landstingens hälso- och sjukvård gäller också den hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som anordnas av kommuner som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 36 c§ högskolelagen (1977:218)&lt;br&gt;finns bestämmelser bl.a. om att&lt;br&gt;tjänst som lärare vid högskoleenhet&lt;br&gt;kan vara förenad med tjänst för&lt;br&gt;specialistutbildad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 8 § högskolelagen&lt;br&gt;(1992:000) finns bestämmelser&lt;br&gt;bl.a. om att tjänst som lärare vid&lt;br&gt;en högskola kan vara förenad med&lt;br&gt;tjänst för specialistutbildad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:641.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;U tbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, samt statsråden Jo-&lt;br&gt;hansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Wibb-&lt;br&gt;le, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel och Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om universitet och högskolor -&lt;br&gt;frihet för kvalitet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen från den 4 oktober 1991 anges arbetet med att&lt;br&gt;stärka Sverige som kunskapsnation som en av regeringens huvuduppgif-&lt;br&gt;ter. Inom ramen för denna ambition spelar den högre utbildningen och&lt;br&gt;forskningen en nyckelroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom högre utbildning och forskning kan de kulturella och huma-&lt;br&gt;nistiska värden som är en del av det goda samhället förstärkas. Det är&lt;br&gt;också bara genom en avancerad utbildning och forskning som Sverige&lt;br&gt;kan hävda sig i en hårdnande internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att både öka antalet högskoleutbildade och att höja kvaliteten inom&lt;br&gt;utbildningen och forskningen blir i detta perspektiv avgörande för Sve-&lt;br&gt;riges framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen förenas kvalitetssynen med en strävan att vid-&lt;br&gt;ga friheten inom olika delar av samhällslivet. Det gäller inte minst ut-&lt;br&gt;bildningen. Universiteten och högskolorna skall inte vara en direkt ut-&lt;br&gt;löpare av den centrala statsmakten utan inta en mer oberoende ställ-&lt;br&gt;ning i förhållande till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen den 10 januari 1992 framhöll jag angående det-&lt;br&gt;ta följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har två väsentliga motiv för att förorda en sådan frigörelse av&lt;br&gt;högskolan. Det första är kvalitativt. Universitet och högskolor,&lt;br&gt;som står fria, har de största förutsättningarna att förmedla en kva-&lt;br&gt;lificerad undervisning. Avancerad kunskapsutveckling fordrar fri-&lt;br&gt;het, oberoende och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra motivet är principiellt. Ett samhälle som värnar&lt;br&gt;mångfalden och som inser riskerna i en allomfattande statsmakt&lt;br&gt;måste skydda de kritiska motvikterna. Dit hör fria universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således regeringens strävan att finna vägar för en ökad frihet&lt;br&gt;för viktiga delar av den högre utbildningen och forskningen från dagens&lt;br&gt;direkta statliga inflytande. På så sätt gagnas både kvaliteten i verksamhe-&lt;br&gt;ten och friheten i samhället i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor med större självständighet måste också till-&lt;br&gt;försäkras sådana arbetsvillkor att konkurrensen mellan dem stimuleras.&lt;br&gt;Frihet utan incitament till kreativ konkurrens riskerar att leda till de&lt;br&gt;goda resultatens motsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta synsätt leder enligt min uppfattning till viktiga slutsatser när det&lt;br&gt;gäller uppföljningen och utvärderingen av universitetens och högsko-&lt;br&gt;lornas verksamhet - och inte minst i fråga om bekantgörandet av utvär-&lt;br&gt;deringens resultat. God kvalitet och goda prestationer i grundutbildning&lt;br&gt;och forskning skall premieras. Otillräcklig kvalitet och bristande effek-&lt;br&gt;tivitet bör leda till minskade anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ökande utsträckning kommer vi att leva i en internationell miljö där&lt;br&gt;kunskapsmässig kompetens är avgörande för vårt lands välstånd. Sveri-&lt;br&gt;ges geografiskt perifera läge, vårt språk och vår relativt fåtaliga befolk-&lt;br&gt;ning gör att vi inte kan nöja oss med att vara bra. Målet måste sättas&lt;br&gt;högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen dit går enligt min uppfattning över organisatorisk mångfald,&lt;br&gt;starka incitament till kvalitetstänkande, stimulans till individuellt an-&lt;br&gt;svarstagande och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Sven-&lt;br&gt;ska examina skall vara internationellt konkurrenskraftiga. Studenternas&lt;br&gt;val måste få påverka universitetens och högskolornas tillväxt och profil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet på 1970-talet har krav på enhetlighet dominerat regle-&lt;br&gt;ringen av uppgifter, befogenheter och organisation för den högre utbild-&lt;br&gt;ningen och forskningen. Under intryck av kritik bl.a. från universiteten&lt;br&gt;har utrymmet för anpassning till lokala och innehållsligt betingade för-&lt;br&gt;utsättningar efterhand ökat. Avgörande förändringar återstår emellertid&lt;br&gt;att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högsko-&lt;br&gt;lor presenterades i januari 1992 en reformstrategi för universiteten och&lt;br&gt;högskolorna. Promemorian som utarbetats av tjänstemän inom utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet har nyligen varit föremål för en bred remiss till-&lt;br&gt;sammans med Högskoleutredningens (dir. 1989:7) huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:1) Frihet, Ansvar, Kompetens - Grundutbildningens villkor&lt;br&gt;i högskolan. Sammanfattningar av promemorian respektive betänkandet&lt;br&gt;bifogas denna proposition (bilagorna 1 och 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissammanfattning av svaren från de ca 100 remissinstanserna&lt;br&gt;bifogas också som bilaga till denna proposition (bilaga 3). De fullständi-&lt;br&gt;ga remissvaren publiceras i departementspromemorian (Ds 1992:52)&lt;br&gt;Yttranden över departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universitet&lt;br&gt;och högskolor och betänkandet (SOU 1992:1) Frihet, Ansvar, Kompe-&lt;br&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla det gedigna arbete som&lt;br&gt;Högskoleutredningen gjort. Utredningens arbete har påverkat de förslag&lt;br&gt;som läggs i denna proposition och kommer att spela roll för förslagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års proposition om grundläggande högskoleutbildning. Framför Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;allt har emellertid utredningen genom sitt öppna arbetssätt startat en&lt;br&gt;diskussion vid universitet och högskolor som jag bedömer kommer att&lt;br&gt;ha avgörande betydelse för grundutbildningens status och därmed för&lt;br&gt;dess kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan att ge ökad frihet åt den högre utbildningen och forskningen&lt;br&gt;gäller alla universitet och högskolor. För vissa prövar regeringen härut-&lt;br&gt;över förutsättningarna för att gå ytterligare ett steg i samma riktning ge-&lt;br&gt;nom att överföra dessa i privaträttslig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omvandling av ett eller flera universitet och högskolor till privat-&lt;br&gt;rättslig form prövas parallellt med de här aktuella förslagen för de statli-&lt;br&gt;ga universiteten och högskolorna. Dessa frågor berörs endast översikt-&lt;br&gt;ligt i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom anser jag att fasta och entydiga regler bör införas för statens&lt;br&gt;relation till övriga fristående universitet och högskolor. Syftet är att ska-&lt;br&gt;pa förutsättningar för en etableringsfrihet som gör att nytänkande och&lt;br&gt;privata initiativ blir en pådrivande kraft i förändringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag berör inte här frågor som sammanhänger med huvudmannaskapet&lt;br&gt;för de kommunala vårdhögskolorna, då detta för närvarande är föremål&lt;br&gt;för översyn av en särskild utredare (dir. 1992:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avveckling av det s.k. kårobligatoriet bereds inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet i enlighet med vad som anfördes i 1992 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion. I avvaktan på att denna beredning skall kunna slutföras har jag&lt;br&gt;tills vidare utgått från nuvarande regler om studentsammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen berörs givetvis inte heller resursfördelningen mellan olika&lt;br&gt;ändamål. Sådana frågor kommer i sedvanlig ordning att behandlas i&lt;br&gt;1993 års propositioner om grundläggande högskoleutbildning respekti-&lt;br&gt;ve forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nyligen&lt;br&gt;varit föremål för en omfattande utredning. Denna redovisades i betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1991:101) Landskap, Näring, Kunskap. Remissbehandling-&lt;br&gt;en har nyligen avslutats. Samtidigt pågår en omfattande översyn av de&lt;br&gt;olika utbildningarna inom SLU. Chefen för jordbruksdepartementet&lt;br&gt;har för avsikt att återkomma till dessa frågor i anslutning till 1993 års&lt;br&gt;forskningsproposition. Därvid kommer bl.a. organisatoriska frågor att&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beträffande övriga delar i propositionen som gäller SLU sam-&lt;br&gt;rått med statsrådet Olsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition är de första stegen i en serie nödvändi-&lt;br&gt;ga förändringar i syfte att stärka villkoren för den högre utbildningen&lt;br&gt;och forskningen. Ytterligare steg utgörs av kommande förslag om ut-&lt;br&gt;nyttjande av en del av löntagarfondernas resurser för forskning och de&lt;br&gt;förslag som jag nästa år avser presentera avseende den högre utbildning-&lt;br&gt;ens respektive forskningens inriktning för treårsperioden 1993/94-&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige måste öka andelen unga i högre utbildning. Det kräver i sin&lt;br&gt;tur en väsentlig utökning av forskarutbildningen för att tillgodose behö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet av kvalificerade lärare. Att åstadkomma detta är, tillsammans med Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;de strukturförändringar av universitet och högskolor som föreslås i den-&lt;br&gt;na proposition, avgörande utmaningar för den resterande delen av&lt;br&gt;1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utgångsläget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Konsekvenser av tidigare högskolereformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som bakgrund till mina förslag vill jag börja med en beskrivning av de&lt;br&gt;senaste högskolereformerna i Sverige och de konsekvenser dessa haft för&lt;br&gt;utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av all högre utbildning och forskning i Sverige bedrivs in-&lt;br&gt;om de statliga universiteten och högskolorna. Dessa har under de senas-&lt;br&gt;te trettio åren genomgått en period av stora förändringar. En omfattan-&lt;br&gt;de expansion av hela systemet för högre utbildning och forskning på&lt;br&gt;1960-talet följdes av en rad organisatoriska reformer. I betydande ut-&lt;br&gt;sträckning har dessa reformer påverkat själva förutsättningarna för uni-&lt;br&gt;versitetens och högskolornas huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora expansionen kan illustreras genom antalet studenter. 1960&lt;br&gt;uppgick det till ca 50 000, varav ca 40 000 vid universitet och fackhög-&lt;br&gt;skolor. Tre decennier senare, år 1990, hade antalet fyrdubblats. Samti-&lt;br&gt;digt har antalet högskoleenheter ökat kraftigt. I början av 1950-talet var&lt;br&gt;universitet och högskolor begränsade till de tre stora befolkningsregio-&lt;br&gt;nema kring Stockholm/Uppsala, Lund/Malmö och Göteborg. Endast lä-&lt;br&gt;rarutbildning för folkskolan och vissa vårdutbildningar fanns utanför&lt;br&gt;dessa områden. I dag finns universitet och högskolor med varierade ut-&lt;br&gt;bildningsmöjligheter i varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansionen av den högre utbildningen under 1900-talets andra hälft&lt;br&gt;är ett internationellt fenomen. Varje land i den industrialiserade värl-&lt;br&gt;den har också brottats med ekonomiska och organisatoriska problem&lt;br&gt;som denna utveckling fört med sig. När det gällt att lösa dessa problem&lt;br&gt;har Sverige i vissa avseenden valt att följa en egen linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den svenska högskolepolitiken efter 1955 finns be-&lt;br&gt;skriven i Högskoleutredningens betänkande (SOU 1992:1) Frihet, An-&lt;br&gt;svar, Kompetens. I detta sammanhang kan det räcka med att erinra om&lt;br&gt;några huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidiga tecknen på en stark expansion av den högre utbildningen&lt;br&gt;under 1950-talet möttes genom tillsättandet av 1955 års universitetsut-&lt;br&gt;redning. Den hade bl.a. i uppgift att se hur det starkt ökade resursbeho-&lt;br&gt;vet skulle kunna tillgodoses. Resultatet av utredningens arbete var den&lt;br&gt;s.k. universitetsautomatiken som i princip innebar att undervisningsre-&lt;br&gt;surserna i de filosofiska fakulteternas ämnen automatiskt anpassades ef-&lt;br&gt;ter studenttillströmningen. Ett annat resultat var införandet av de första&lt;br&gt;rena undervisningstjänsterna i form av universitetslektorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa förändringar, i huvudsak genomförda från 1958, kunde&lt;br&gt;det svenska högskolesystemet klara den inledande expansionen under&lt;br&gt;1960-talets första år. Samtidigt innebar automatiksystemet en ur statsfi-&lt;br&gt;nansiell synpunkt mycket oberäknelig utgiftspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De budgetmässiga konsekvenserna i förening med ett allmänt ökat&lt;br&gt;krav på effektivitet i universitetsstudierna vid framför allt de så kallade&lt;br&gt;fria fakulteterna ledde till att 1963 års universitets- och högskolekom-&lt;br&gt;mitté (U 63), förutom förslag om utbyggnad av högskoleorganisationen,&lt;br&gt;framförde propåer om en studieorganisation som ansågs leda till en&lt;br&gt;ökad genomströmning av studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på genomströmning och effektivitet var ett ledmotiv i den stu-&lt;br&gt;dieordning som 1969 genomfördes vid de filosofiska fakulteterna efter&lt;br&gt;förslag av en särskild arbetsgrupp för fasta studiegångar (UKAS). Ett an-&lt;br&gt;tal utbildningslinjer med föregivet yrkesinriktade mål och med stränga&lt;br&gt;villkor för studiernas bedrivande inrättades. Samtidigt byggdes en om-&lt;br&gt;fattande administrativ organisation upp kring dessa linjer, bl.a. i syfte&lt;br&gt;att lotsa studenterna igenom utbildningen på föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fasta studiegångarna med tillhörande normalstudietider och nor-&lt;br&gt;malstudieplaner innebar i många fall en sänkning av tidigare akademis-&lt;br&gt;ka krav, vilka i och för sig hade varit mycket varierande mellan olika&lt;br&gt;universitet. Samtidigt innebar de en stark centralisering av vissa beslut&lt;br&gt;kring studieorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på yrkesinriktning och effektivitet var ledande principer ock-&lt;br&gt;så bakom 1968 års stora högskoleutredning (U 68). Förutom förslag om&lt;br&gt;ett enhetligt högskolebegrepp och en fortsatt geografisk utbyggnad pre-&lt;br&gt;senterade U 68 en studieorganisatorisk modell som byggde vidare på&lt;br&gt;den linjestruktur som redan introducerats 1969. Genom utredningens&lt;br&gt;förslag vidgades också - bl.a. genom anslagssystemets konstruktion -&lt;br&gt;den redan tidigare öppnade klyftan mellan grundutbildning och forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsplaneringen på central nivå tillmättes stor betydelse i 1975&lt;br&gt;års högskolebeslut. Dessutom inrättades en regional planeringsnivå.&lt;br&gt;Även om vissa beslut decentraliserades och fördes ned på det lokala pla-&lt;br&gt;net uppfattades reformen bland flertalet verksamma inom universitet&lt;br&gt;och högskolor som ett inkräktande på den traditionella akademiska fri-&lt;br&gt;heten. Som det skulle visa sig ledde det centraliserade planeringstänkan-&lt;br&gt;det heller inte till effektivitet, vare sig för studenterna eller för högsko-&lt;br&gt;leorganisationen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de femton år som gått sedan högskolereformen genomfördes&lt;br&gt;1977 har många av dess mest omstridda detaljer modifierats. En succes-&lt;br&gt;siv decentralisering har genomförts. Den regionala nivån har avskaffats&lt;br&gt;och den centrala nivån är under stark förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu tycks uppfattas som det mest positiva med 1977 års hög-&lt;br&gt;skolereform är den utbyggnad av högskolesystemet som den kom att in-&lt;br&gt;nebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora högskolorna i landet har under sin hittills-&lt;br&gt;varande verksamhet i många fall inneburit en vitalisering av både regio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalt näringsliv och kulturliv. Närheten till högskoleutbildning har ska- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;pat nya möjligheter för innovation och utveckling och har dragit till sig&lt;br&gt;studenter från icke studievana miljöer. De mindre högskolornas flexibi-&lt;br&gt;litet och öppenhet för nytänkande har också varit en positiv faktor för&lt;br&gt;en ökad samverkan mellan näringsliv och högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de successiva reformerna kvarstår dock grundläggande problem&lt;br&gt;som de senaste decenniernas högskolepolitik fört med sig. Som en bak-&lt;br&gt;grund till det fortsatta reformarbetet och till mina förändringsförslag är&lt;br&gt;det angeläget att i korthet beröra några av de akuta problem för univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor som bl.a. beskrivits i Högskoleutredningens tidigare&lt;br&gt;nämnda betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Klyftan mellan grundutbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära samband mellan grundutbildning och forskning har varit ett av&lt;br&gt;de viktigaste dragen i den klassiska universitetsideologin. Redan genom&lt;br&gt;beslutet att i det svenska systemet införa universitetslektorstjänster som&lt;br&gt;rena undervisningstjänster i början av 1960-talet slogs en första kil in&lt;br&gt;mellan dessa båda huvudfunktioner. Klyftan vidgades successivt under&lt;br&gt;1960-talet genom förändringar av såväl forskarutbildningen som lärar-&lt;br&gt;strukturen. Den fick en stark markering i 1977 års högskolereform där&lt;br&gt;såväl anslagssystemet som högskolornas inre organisation präglades av&lt;br&gt;en klar boskillnad i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;områdena som problemen framstår som mest akuta, även om likartade&lt;br&gt;tendenser finns inom andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•fr Linjeorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av högskoleutbildningen har alltid varit linjeorienterad i den me-&lt;br&gt;ningen att den syftat till utbildning för vissa yrken som präst, lärare, lä-&lt;br&gt;kare, sjuksköterskor, sjukgymnaster etc. Det centrala linjesystem som&lt;br&gt;från slutet av 1960-talet infördes, och som ökade i omfattning i och&lt;br&gt;med 1975 års högskolebeslut, inom det som tidigare kallades för de fria&lt;br&gt;fakulteterna har emellertid visat sig praktiskt otjänligt och principiellt&lt;br&gt;betänkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom detta område har utbildning och forskning traditionellt haft sin&lt;br&gt;bas i de enskilda ämnena och ämnesinstitutionerna. Linjesystemet har&lt;br&gt;tenderat att slå sönder ämnesinstitutionerna eller hotat att utplåna vissa&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedermera konstruerades en del linjer om, bl.a. med syfte att ge vissa&lt;br&gt;enskilda ämnen en större roll. Det blev dock i många fall en dålig kom-&lt;br&gt;promiss mellan ämnesstudier och en konstruerad yrkesinriktning. Den&lt;br&gt;föregivna anpassningen till arbetsmarknaden var också tvivelaktig ur&lt;br&gt;studentsynpunkt. Staten gav intryck av att kunna förutse arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens krav på ett sätt som inte är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett linjesystem med små avsnitt i många ämnen och med korta orien-&lt;br&gt;terande kurser går också stick i stäv mot det akademiska kravet på äm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nesfördjupning, självständig problemlösning och kritisk analys. Det cen- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;traliserade linjesystemet påverkade därmed universitetens och högsko-&lt;br&gt;lornas kanske viktigaste uppgift negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Den inre organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Successiva reformer från 1960-talets slut har inneburit ett ökat inflytan-&lt;br&gt;de för studenter och fackliga organisationer i högskolornas beslutspro-&lt;br&gt;cesser på olika nivåer. Genom 1975 års högskolebeslut tillkom också ett&lt;br&gt;omfattande regelverk när det gäller representation av externa intressen i&lt;br&gt;olika organ inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del har de externa representanterna bidragit till att utveckla&lt;br&gt;den akademiska verksamheten. Systemet har dock blivit tungrott och&lt;br&gt;verkat snedvridande på universitetens och högskolornas uppgifter.&lt;br&gt;Mängden av organ med delvis överlappande uppgifter, svårigheterna för&lt;br&gt;externa representanter att helhjärtat engagera sig i verksamheten, de&lt;br&gt;bundna formerna för beslutsorganen och det faktum att lärarna har va-&lt;br&gt;rit i minoritet har medfört problem. Dessa beslutsformer har dessutom&lt;br&gt;bidragit till att vidga klyftan mellan forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från universitet och högskolor har röster ofta höjts för en mindre&lt;br&gt;reglerad organisation med större lokal frihet och flexibilitet. Det har of-&lt;br&gt;ta också framhållits att samverkan med det omgivande samhället och yr-&lt;br&gt;keslivet med fördel kan ske i andra och mindre reglerade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;it Totaldimensioneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inslag i 1970-talets tro på den centrala planeringens möjligheter var&lt;br&gt;tanken på en totaldimensionering i termer av antalet nybörjarplatser in-&lt;br&gt;om den grundläggande högskoleutbildningen. Den tog sig uttryck i de-&lt;br&gt;taljerade riksdagsbeslut om lokalisering och antalet platser på olika lin-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fast dimensionering av vissa högskoleutbildningar har i och för sig&lt;br&gt;alltid bedömts som nödvändig. Det har gällt sådana utbildningar som&lt;br&gt;kräver dyrbara investeringar i laborativa lokaler eller som är beroende&lt;br&gt;av avtal med andra huvudmän, t.ex. på vårdområdet. De detaljerade di-&lt;br&gt;mensioneringsbesluten för andra utbildningar har dock i flera avseen-&lt;br&gt;den skapat svårigheter för universitet och högskolor och omöjliggjort&lt;br&gt;ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Resursutnyttjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delar av grundutbildningen redovisas en stor andel studieavbrott&lt;br&gt;och dålig examinationsfrekvens. Även inom forskarutbildningen -&lt;br&gt;främst inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och teologisk fakultet -&lt;br&gt;är studietiderna fortfarande långa och antalet avlagda doktorsexamina&lt;br&gt;få. Det förefaller som om inte ens de syften som styrt de senaste 20&lt;br&gt;årens högskoleförändringar har kunnat förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om utbyggnad och resurstilldelning av utbildning har fattats Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;under olika tider och med hänsyn till olika undervisningstraditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att samma typer av utbildningar i dag kan ha olika re-&lt;br&gt;surstilldelning beroende på vid vilket universitet eller vilken högskola&lt;br&gt;den ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom saknas ofta resurser för ersättningsanskaffning av den ut-&lt;br&gt;rustning som tidigare anskaffats och som i allt snabbare takt blir omo-&lt;br&gt;dern. Detta har framför allt blivit ett problem för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då resurser för lokaler, inredning och utrustning hittills anvisats ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom särskilda anslag har dessa resurser inte balanserats mot övriga re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Värdet av högre utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De problem inom universiteten och högskolorna som jag nyss har be-&lt;br&gt;skrivit påverkar negativt förutsättningarna för att klara en i internatio-&lt;br&gt;nellt hänseende tillräckligt hög och kvalitativt konkurrenskraftig utbild-&lt;br&gt;ningsnivå. Dessa svårigheter förstärks av det alltför låga värde som i Sve-&lt;br&gt;rige åsätts den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många ledande industriländerna är den andel av arbetskraften som&lt;br&gt;har högskoleexamen betydligt högre än i Sverige. Medan andelen i vårt&lt;br&gt;land i slutet av 1980-talet låg på 11 procent uppgick den i Storbritanni-&lt;br&gt;en till 17, i USA till 23 och i Japan till cirka 15 procent. Ser man till&lt;br&gt;andelen akademiskt utbildade i industrin är Sveriges siffror ännu mer&lt;br&gt;ofördelaktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för vårt lands konkurrenskraft att antalet högskoleutbil-&lt;br&gt;dade stiger så att vi åtminstone når samma nivå som andra ledande in-&lt;br&gt;dustriländer. Detta förutsätter i sin tur att ungdomar i Sverige - liksom&lt;br&gt;för övrigt de redan yrkesverksamma - stimuleras att söka sig till högre&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt utgör den otillräckliga tillgången på disputerade lärare en&lt;br&gt;flaskhals i en angelägen utbyggnad av den högre utbildningen. Långsik-&lt;br&gt;tigt är problemet med utbildningsinvesteringarnas låga avkastning avgö-&lt;br&gt;rande. En förutsättning för en ökad tillströmning till många högsko-&lt;br&gt;leutbildningar är att utbildningen upplevs som en angelägen och lön-&lt;br&gt;sam investering av den enskilde. På denna punkt dras Sverige med bety-&lt;br&gt;dande problem. Det illustreras av den låga nivån på den så kallade ut-&lt;br&gt;bildningspremien i vårt land. Denna är i sin tur en avgörande förkla-&lt;br&gt;ring till bristen på disputerade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet utbildningspremie avses den ökning i livsinkomsten&lt;br&gt;som ett års ytterligare utbildning ger. Denna premie har i Sverige halve-&lt;br&gt;rats sedan slutet av 1960-talet och uppgår i dag till i genomsnitt ca 3,5&lt;br&gt;procent, medan den i övriga OECD-länder är omkring 12 procent.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Konjunkturrådets rapport 1992, Hans T:son Söderström m.fl., Tillväxt utan&lt;br&gt;gränser, SNS förlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar gjorda inom ramen för produktivitetsdelegatio- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;nens arbete är den individuella avkastningen inom vissa områden av så-&lt;br&gt;väl grundutbildning som forskarutbildning t.o.m. negativ, även innan&lt;br&gt;hänsyn tagits till olika skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation av ökad konkurrens och rörlighet över nationella grän-&lt;br&gt;ser kommer värdet av en högre utbildning i högre grad än tidigare att&lt;br&gt;påverkas av det framtida ekonomiska värdet på en internationell arbets-&lt;br&gt;marknad. Om avkastningen på en högskoleutbildning är väsentligt lägre&lt;br&gt;i Sverige än i andra länder kan det komma att leda till en ökad ström&lt;br&gt;av högskoleutbildade svenskar som söker sig ut för anställning utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Konsekvenser av den ökade rörligheten i Europa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett centraliserat högskolesystem och en otillräcklig avkastning på inve-&lt;br&gt;steringar i högre utbildning är viktiga inhemska faktorer som hämmar&lt;br&gt;den högre utbildningens utveckling. Effekterna härav blir särskilt all-&lt;br&gt;varliga när den internationella påverkan ökar och konkurrensen skärps.&lt;br&gt;Den ökade rörligheten - framför allt inom Europa - får konsekvenser&lt;br&gt;också för den svenska högre utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Norden finns sedan länge en fri arbetsmarknad och ett kon-&lt;br&gt;struktivt samarbete inom forskning och högre utbildning. Exempelvis&lt;br&gt;kan studier vid nordiska universitet tillgodoräknas i Sverige. Dessutom&lt;br&gt;erkänns nordiska examina ömsesidigt. Samma möjligheter är under de&lt;br&gt;närmaste åren på väg att öppnas även i resten av Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De europeiska universiteten och högskolorna står därför inför en pe-&lt;br&gt;riod full av förändringar och nya möjligheter. Den västeuropeiska inte-&lt;br&gt;grationen skapar nya former för samarbete på lika villkor mellan hög-&lt;br&gt;skolesystemen i många länder. Redan innan EG beräknas bli utvidgat&lt;br&gt;med nya medlemsländer under mitten av 1990-talet kommer ett ökat&lt;br&gt;utbyte av lärare och studenter samt samarbete att ske mellan EG- och&lt;br&gt;EFTA-länderna inom ramen för EES-avtalet. Dessutom har en rad av&lt;br&gt;EG:s olika program på den högre utbildningens och forskningens om-&lt;br&gt;råde - t.ex. ERASMUS, COMETT och SCIENCE - redan öppnats för&lt;br&gt;deltagande från utomstående länder, bl.a. Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att den nya demokratiska utvecklingen i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa också medför en ökad internationell rörlighet på den&lt;br&gt;högre utbildningens område. I de östra delarna av Tyskland byggs hög-&lt;br&gt;skolesystemet ut och man räknar med en relativt snabb anpassning till&lt;br&gt;den nivå som råder i de västliga delstaterna. Ett akademiskt samarbete&lt;br&gt;mellan länderna kring Östersjön är redan igångsatt och det kommer sä-&lt;br&gt;kert att få en allt större betydelse i takt med att universiteten i Baltikum&lt;br&gt;och Polen konsolideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de internationella akademiska kontakterna med övriga Europa&lt;br&gt;handlar det för Sveriges del om såväl givande som tagande. Hittills har&lt;br&gt;det mest varit fråga om svenska studenter som sökt sig till universitet&lt;br&gt;på kontinenten eller i Storbritannien. Enligt uppgifter från Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämnden beviljades under innevarande läsår ca 14 000 stu-&lt;br&gt;denter studiemedel för studier utomlands, vilket är mer än en fördubb-&lt;br&gt;ling jämfört med föregående läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet måste dock vara ömsesidigt. I dag förekommer en betydande&lt;br&gt;internationell efterfrågan på forskarutbildning i Sverige inom områden&lt;br&gt;som medicin och teknik. Svenska universitet och högskolor måste&lt;br&gt;emellertid vara attraktiva för studenter från andra europeiska länder&lt;br&gt;också på grundutbildningsnivå och inom en rad olika ämnesområden.&lt;br&gt;En markant efterfrågan kommer i framtiden också att komma från oli-&lt;br&gt;ka östeuropeiska stater i samband med kommande förändringar i fråga&lt;br&gt;om utresetillstånd och valutaregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk högre utbildning och forskning kommer om några år att be-&lt;br&gt;finna sig i en fullt utvecklad internationell konkurrenssituation. Kvali-&lt;br&gt;teten på vår egen högre utbildning kommer att av svenska ungdomar&lt;br&gt;jämföras med motsvarande alternativ inom andra europeiska länder.&lt;br&gt;Omvänt gäller att vi på en ökande och rörlig europeisk ”utbildnings-&lt;br&gt;marknad” måste kunna visa på de kvalitativa fördelarna i vår egen hög-&lt;br&gt;skoleutbildning, en kvalitet som också måste kunna förmedlas på andra&lt;br&gt;språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Internationella förändringstendenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen har globalt expanderat kraftigt. I de industriali-&lt;br&gt;serade länderna var ökningen mest dramatisk under 1960- och 70-ta-&lt;br&gt;len. I andra delar av världen har antalet studenter stigit snabbt under de&lt;br&gt;två senaste decennierna. Enligt Unescos statistik har antalet högskole-&lt;br&gt;studerande i Ostasien ökat sexfaldigt sedan 1970. I Latinamerika har an-&lt;br&gt;talet fördubblats medan det i övriga utvecklingsländer har tredubblats.&lt;br&gt;Industriländernas expansion har legat kring 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa ledde 1960-talets starkt ökade tillströmning av studenter - i&lt;br&gt;kombination med en allmän politisk radikalisering - till de välbekanta&lt;br&gt;studentoroligheterna, främst i Tyskland och Frankrike. Regeringarna i&lt;br&gt;de berörda länderna försökte att med olika reformer skapa lugn i den&lt;br&gt;tidvis kaotiska situationen. En betydande demokratisering av universite-&lt;br&gt;tens förvaltning genomfördes med bl.a. ett ökat inflytande för studenter&lt;br&gt;och anställda i olika beslutande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem och framtidsperspektiv som präglar dagens högskolepoli-&lt;br&gt;tik är dock delvis annorlunda. Kvalitetsfrågorna som tidigare ansetts va-&lt;br&gt;ra en inre angelägenhet för universiteten ges numera ökad tyngd. I USA&lt;br&gt;finns sedan länge utvecklade ackrediteringssystem för utvärdering av&lt;br&gt;universitet och ”colleges”. I Europa har frågorna kring kvalitetssäkring&lt;br&gt;och redovisning av prestationer vad gäller forskning och utbildning äg-&lt;br&gt;nats allt större uppmärksamhet under det senaste decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera anledningar till det ökade intresset. Forskning och ut-&lt;br&gt;bildning har inte bara ökat i betydelse för samhälle och näringsliv utan&lt;br&gt;också i kostnader. Slutligen ställer det ökande internationella samarbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet och utbytet krav på jämförande information om den högre utbild- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skälen till kraven på utvärdering av kvaliteten var ungefär&lt;br&gt;desamma har de utvärderingssystem som utvecklats kommit att skilja&lt;br&gt;sig åt beroende på att olika länder hade olika förutsättningar genom&lt;br&gt;uppbyggnaden av sina universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien har ett omfattande arbete lagts ner på utveckling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. ”performance indicators” för såväl produktivitet som kvalitet i&lt;br&gt;forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således belönas nu universitet som bedöms producera god forskning&lt;br&gt;genom ökade forskningsanslag, medan universitet som har god utbild-&lt;br&gt;ning men dålig forskning får mer pengar till grundutbildning och realt&lt;br&gt;minskade anslag till forskning. Denna utvärdering i regi av University&lt;br&gt;Funding Council (UFC) görs av sakkunniga forskare som granskar&lt;br&gt;grupper av ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsindikatorer styr alltså i betydande utsträckning förändringar-&lt;br&gt;na i anslagstilldelningen. Utvärdering av såväl grundutbildning som&lt;br&gt;forskning ses som viktiga inslag i ett system som dels slår vakt om uni-&lt;br&gt;versitetens autonomi, dels vill främja en inbördes konkurrens mellan&lt;br&gt;olika högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera betonas emellertid också universitetens ansvar för kvalitets-&lt;br&gt;säkringsåtgärder. En ”Academic Audit Unit” har t.ex. satts upp av det&lt;br&gt;brittiska akademiska rektorskonventet. Den har bl.a. till uppgift att&lt;br&gt;granska universitetens kvalitetssäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nederländerna har ett samarbetsorgan för universiteten tagit på sig&lt;br&gt;uppgiften att systematiskt granska universitetetens verksamhet. Den sker&lt;br&gt;genom expertgrupper (”peer reviews”) som gör sin granskning disci-&lt;br&gt;plinvis över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter amerikansk modell har man utvecklat ett tillvägagångssätt där&lt;br&gt;beskrivning och självvärdering, åtföljd av utvärdering av de externa sak-&lt;br&gt;kunniga ingår. Ett litet inspektorat inrättat av regeringen har till upp-&lt;br&gt;gift att övervaka att universitetens egna kvalitetssäkringssystem fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike inrättades en central utvärderingskommitté av presidenten&lt;br&gt;med uppgift att på universitetens beställning genomföra utvärderingar&lt;br&gt;av hela universitet. Även här är sakkunnigbedömning det väsentligaste&lt;br&gt;instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den intensiva uvecklingsfas som utvärderingssystem för forskning&lt;br&gt;och utbildning just nu genomgår i olika länder kan vissa grundläggande&lt;br&gt;drag urskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När universitets och högskolors autonomi ökar blir deras ansvar för&lt;br&gt;kvalitet och effektivitet större. Metoder och modeller för denna kvali-&lt;br&gt;tetssäkring behöver byggas upp. Det innebär att ansvaret för utbildning-&lt;br&gt;ens och forskningens kvalitet inte bara måste tas av den enskilde lära-&lt;br&gt;ren/forskaren utan av ansvariga på olika nivåer och i sista hand av sty-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt starkare krav ställs på att även resultatet av de interna utvärde-&lt;br&gt;ringarna skall göras offentliga för studenter och andra intressenter. Det-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta innebär samtidigt ökade krav på att åtgärder och resultat skall kunna Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;redovisas på ett för utomstående tillgängligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella tendensen är således att universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna har ett betydande eget ansvar för kvalitetssäkringen. Någon form&lt;br&gt;av överordnad kontroll av att enheterna har eller håller på att bygga&lt;br&gt;upp fungerande kvalitetssäkring inrättas dessutom ofta. Det interna ut-&lt;br&gt;värderingsarbetet, som ofta sker enligt den nederländska modellen,&lt;br&gt;kompletteras vidare med olika typer av externa utvärderingar på olika&lt;br&gt;intressentgruppers initiativ - från regeringsorgan till avnämargrupper,&lt;br&gt;yrkesförbund och studentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skede då Sverige blir en alltmer aktiv partner i den europeiska&lt;br&gt;integrationen måste vårt högskolesystem reformeras så att det står sig väl&lt;br&gt;i konkurrensen med de system som tillämpas i andra jämförbara länder&lt;br&gt;i Europa. En grundsten i detta system är universitetsautonomi med en&lt;br&gt;stor inre frihet för beslut grundade på vetenskap och beprövad erfaren-&lt;br&gt;het. Denna frihet förenas med kvalitetskontroll för att säkerställa att ut-&lt;br&gt;bildningsnivån upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Sammanfattande slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förändringar av villkoren för den högre utbildningen och forskning-&lt;br&gt;en som genomförts under de senaste decennierna har präglats av en tro&lt;br&gt;på central planering med dålig förankring i den verklighet i vilken uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna skall fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den förändring som nu måste till är det enligt min mening nödvän-&lt;br&gt;digt att ersätta tron på värdet av en detaljerad central planering med ett&lt;br&gt;klart erkännande av att universitet och högskolor bäst utvecklas i ett sy-&lt;br&gt;stem som garanterar dem stor inre frihet. Samtidigt måste incitament&lt;br&gt;skapas som främjar en hög effektivitet och kvalitet i såväl utbildning&lt;br&gt;som forskning. Studenternas val måste bli vägledande för den högre ut-&lt;br&gt;bildningens inriktning. Den enskildes utbyte av högre utbildning kan&lt;br&gt;inte tillåtas väsentligt avvika från vad som är normalt i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheten av att ge högre utbildning och forskning i Sverige&lt;br&gt;bättre arbetsförutsättningar understryks av den tilltagande internationel-&lt;br&gt;la konkurrensen. Sveriges integrering i det europeiska samarbetet skär-&lt;br&gt;per kvalitetskraven på all utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Strategi för förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att förändra det svenska universitets- och hög-&lt;br&gt;skolesystemet används följande tre generella metoder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ &amp;nbsp;Ökad frihet för och skapande av incitament för utveck-&lt;br&gt;ling och kvalitet inom statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ &amp;nbsp;Införandet av fasta och entydiga regler för relationerna&lt;br&gt;mellan staten och fristående universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Förändrat, icke-statligt huvudmannaskap för vissa univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den analys av dagens situation och de interna-&lt;br&gt;tionella förändringstendenser som nyss har redovisats leder till slutsat-&lt;br&gt;sen att det svenska universitets- och högskolesystemet är behäftat med&lt;br&gt;likartade problem som centralplanerade system i allmänhet: stelhet, lik-&lt;br&gt;formighet, bristande rörlighet och otillräckligt resursutnyttjande. Trots&lt;br&gt;engagemang och hängivna insatser från studenter, lärare och forskare&lt;br&gt;blir resultatet på grund av systemets utformning otillfredsställande. Sve-&lt;br&gt;riges framtida välfärd gör en förändring nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande motiven för de förändringar av det svenska universi-&lt;br&gt;tets- och högskolesystemet som nu föreslås är således att stärka utbild-&lt;br&gt;ningens och forskningens kvalitet, att förbättra resursutnyttjandet och&lt;br&gt;att stimulera till rörlighet, förnyelse och nytänkande; allt för att svensk&lt;br&gt;högre utbildning och forskning skall kunna hävda sig väl i den interna-&lt;br&gt;tionella konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet, flexibilitet och institutionell mångfald kombineras med incita-&lt;br&gt;ment, utvärderingar och kvalitetskonkurrens. Studenternas egna val&lt;br&gt;måste tillåtas påverka såväl utbildningarnas utformning och inriktning&lt;br&gt;som universitetens och högskolornas resurstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mångfald och åtföljande konkurrens som de tre delarna i den fö-&lt;br&gt;reslagna reformstrategin sammantaget skapar kommer att ge förbättrade&lt;br&gt;förutsättningar för att uppnå de mål som jag angett som motiv för för-&lt;br&gt;ändringarna. God och kvalitativt framstående utbildning och forskning&lt;br&gt;kan lika lite som innovationer och kritiskt tänkande planeras fram&lt;br&gt;ovanifrån. Statens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningarna för&lt;br&gt;dessas framväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forskningen är frihet, mångfald, utvärderingar, internationalise-&lt;br&gt;ring och konkurrens sedan lång tid etablerade företeelser, om än i vari-&lt;br&gt;erande grad på olika områden och inom olika ämnen och fakulteter.&lt;br&gt;De skapar den process som leder till hög kvalitet. Jag anser att det är&lt;br&gt;angeläget att samma mekanismer införs även för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Fria statliga universitet och högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För de statliga universiteten och högskolorna betyder den ökade auto-&lt;br&gt;nomin dels en betydande avreglering, dels en kraftigt minskad detalje-&lt;br&gt;ringsgrad i statsmakternas framtida budgetbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer således i denna proposition förorda att de statliga univer-&lt;br&gt;siteten och högskolorna ges större frihet vad gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studieorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antagning av studenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inrättande och tillsättning av professurer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skapande av karriärvägar för lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;institutionell organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- disposition av resurser till grundutbildning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omfördelning mellan anslag till forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten anger i lag och förordning vissa reglerade gränser inom vilka&lt;br&gt;denna frihet skall få utövas. Skälen för detta är nödvändigheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundläggande garantier för det kritiska tänkandet och den fria&lt;br&gt;forskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättssäkerheten för enskilda studenter och lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fungerande former för kvalitetssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- funktionella beslutsformer och ett tydligt ledningsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- undantag från annan lagstiftning för att medge ett smidigare och&lt;br&gt;till verksamheten mer anpassat arbetssätt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klara och grundläggande mål för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten är normen. Varje reglering kräver sin egen motivering. Det&lt;br&gt;som inte uttryckligen är reglerat är följaktligen varje universitet och&lt;br&gt;högskola fritt att inrätta och organisera efter eget beslut. Stora variatio-&lt;br&gt;ner, nya initiativ och omprövningar är både önskvärda och sannolika&lt;br&gt;med tanke på skilda universitets och högskolors olikartade inriktning&lt;br&gt;och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna bör i sina studier själva fritt kunna kombinera olika äm-&lt;br&gt;nen. Jag förordar införandet av en internationellt gångbar examensord-&lt;br&gt;ning. Examina är magister- eller kandidatexamen respektive högskole-&lt;br&gt;examen, vid sidan av vissa yrkesexamina. Examensordningen reglerar&lt;br&gt;varje universitets eller högskolas rätt att utdela en viss examen. Sådan&lt;br&gt;rätt förutsätter att vissa kvalitetskrav uppfylls. Rätten kan såväl inskrän-&lt;br&gt;kas som utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det min uppfattning att den ökade friheten för de statliga&lt;br&gt;universiteten och högskolorna också måste kombineras med en incita-&lt;br&gt;mentsstruktur som ger stimulans till nytänkande, kvalitetskonkurrens&lt;br&gt;och ett effektivt resursutnyttjande. Frihet dem förutan kan ge rent kon-&lt;br&gt;traproduktiva resultat i ett skattefinansierat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det från den 1 juli i år nyinrättade utvärderingssekretariatet har här&lt;br&gt;en väsentlig roll att fylla. Dess uppgifter är att själv initiera, utföra och&lt;br&gt;beställa utvärderingar och internationella jämförelser av kvaliteten i un-&lt;br&gt;dervisningen och forskningen, att granska lokala system för kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring, att svara för nödvändig uppföljning av utvärderingarna samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprida information om resultaten. Inte minst har studenterna, men na- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;turligtvis även skattebetalarna i allmänhet, rätt att få tillgång till infor-&lt;br&gt;mation av denna typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom krävs att anslagssystemet ges en sådan utformning att friare&lt;br&gt;studentval, effektivare resursutnyttjande och förbättrad kvalitetssäkring&lt;br&gt;befordras. Förutom att detta måste vara enkelt, generellt och överskåd-&lt;br&gt;ligt, för att ge förutsägbarhet och förhindra ökad administration och by-&lt;br&gt;råkrati, är det nödvändigt att tydliga signaler som främjar de avsedda&lt;br&gt;målen byggs in i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundutbildningens område kommer jag därför i propositionen att&lt;br&gt;förorda att dimensionering i treåriga utbildningsuppdrag till universite-&lt;br&gt;ten och högskolorna sker i mer övergripande termer, normalt kopplade&lt;br&gt;till fakultets- eller bredare utbildningsområden. Vidare anges såväl me-&lt;br&gt;toder för kvalitetssäkring som ersättning för antalet helårsprestationer&lt;br&gt;och examina för olika utbildningsområden inom ramen för dessa treårs-&lt;br&gt;uppdrag. En del av grundutbildningsanslaget kommer dessutom att för-&lt;br&gt;delas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.&lt;br&gt;Vissa ”rörliga” resurser kan komma att följa studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta system stimuleras lärare, forskare, institutioner och högsko-&lt;br&gt;leledningar att bli lyhörda för studenternas önskemål och krav på en in-&lt;br&gt;ternationellt konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet. På så vis&lt;br&gt;kommer också klyftan mellan forskning och grundutbildning att över-&lt;br&gt;bryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget betyder dessa förändringar väsentligt förbättrade förut-&lt;br&gt;sättningarna för förnyelse, ökad rörlighet och kvalitet samt ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande inom det statliga universitets- och högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Fasta regler för relationerna mellan stat och&lt;br&gt;fristående universitet och högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ett fåtal fristående högskoleutbildningar, med varierande&lt;br&gt;kvalitet och inriktning, vid sidan av det statliga högskolesystemet. Dessa&lt;br&gt;arbetar med mycket olikartade förutsättningar, delvis beroende på de&lt;br&gt;mycket oklara regler som gäller i förhållandet till staten. Vissa får stats-&lt;br&gt;bidrag, andra inte, vissa har rätt att utfärda examina, andra inte, hos vis-&lt;br&gt;sa far studenterna studiemedel, hos andra inte osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fritt system är det nödvändigt med etableringsfrihet enligt klara&lt;br&gt;regler. Det är en förutsättning för att nytänkande och privata initiativ&lt;br&gt;skall kunna tas till vara och utvecklas till en pådrivande kraft i föränd-&lt;br&gt;ringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra generella metod som bör ingå i en strategi för förändring-&lt;br&gt;en av det svenska universitets- och högskolesystemet är därför att skapa&lt;br&gt;fasta och entydiga regler i relationen mellan staten och de fristående&lt;br&gt;universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att regeringens erkännanden av dem bör kunna göras i två&lt;br&gt;kategorier, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som får rätt att utfärda examina enligt högskoleförordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som dessutom får statsbidrag för driften av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda dessa fall kommer regeringens ställningstagande att innebära&lt;br&gt;att staten sluter ett civilrättsligt avtal som reglerar vissa villkor och skyl-&lt;br&gt;digheter, med avseende bl.a. på universitetets eller högskolans rätt att&lt;br&gt;utfärda examina, deltagande i uppföljning och utvärdering, statens krav&lt;br&gt;på insyn i driften och, när statsbidrag utgår, statsbidragets storlek samt&lt;br&gt;avtalad utbildningsvolym och utbildningsresultat. För att studenterna&lt;br&gt;skall tillerkännas rätt till studiemedel, krävs att universitetet eller hög-&lt;br&gt;skolan har erhållit rätt att utfärda examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för regeringens ställningstagande skall bl.a. följande&lt;br&gt;uppgifter finnas med i ansökan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kraven på behörighet till utbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningens mål, utbildningsplan, kursplan och kurslitteratur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lärarnas utbildnings- och forskningsmeriter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- universitetets/högskolans ägandeförhållanden, ledningsstruktur och&lt;br&gt;ekonomi, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övrig information, såsom utförda utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan remitteras till utvärderingssekretariatet innan regeringen tar&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Icke-statligt huvudmannaskap för universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statligt huvudmannaskap i myndighetsform är bara en av många möjli-&lt;br&gt;ga verksamhetsformer för universitet och högskolor. Det behövs emel-&lt;br&gt;lertid också alternativ till den statliga verksamheten om mångfald och&lt;br&gt;konstruktiv konkurrens skall befordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med de förslag som presenteras i denna proposition prövar&lt;br&gt;därför regeringen de praktiska och principiella frågorna för att överföra&lt;br&gt;vissa statliga universitet och högskolor till privaträttslig form. En sådan&lt;br&gt;form är att skapa universitetsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med de statliga universiteten och högskolorna skulle dessa ges&lt;br&gt;en väsentligt utökad autonomi, bl.a. med avseende på inriktning och di-&lt;br&gt;mensionering av grundutbildning och forskning, organisations- och&lt;br&gt;ledningsfrågor, tjänsteorganisation och medelsförvaltning. Högskolelag&lt;br&gt;och förordning avses inte gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad intressanta profileringar kan i förlängningen förutses. Det kan&lt;br&gt;exempelvis handla om nya och förbättrade samarbetsformer med nä-&lt;br&gt;ringslivet och det omgivande samhället, mångvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;arrangemang eller förbättrade internationella kontakter och studentut-&lt;br&gt;bytesprojekt. Inte minst kommer detta att verka vitaliserande även på&lt;br&gt;de helt statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma i denna fråga till hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Sammanfattande slutsats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa tre generella metoder skapas en kraftfull strategi för förnyel-&lt;br&gt;se, nytänkande, förbättrat resursutnyttjande och höjd kvalitet inom&lt;br&gt;svensk forskning och högre utbildning med sikte på 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att närmare utveckla de förändringar som&lt;br&gt;föreslås inom det statliga universitets- och högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Grundläggande mål och förutsättningar för&lt;br&gt;statliga universitet och högskolor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I en högskolelag anges de grundläggande målen&lt;br&gt;och förutsättningarna för utbildning och forskning. Huvudupp-&lt;br&gt;gifterna samt sambandet dem emellan anges inledningsvis lik-&lt;br&gt;som kraven på kvalitet och effektivitet samt jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett högskoleväsende som har stat eller kom-&lt;br&gt;mun som huvudman kräver från strikt konstitutionell synpunkt inte&lt;br&gt;någon reglering i lag. Med tanke på att de statliga universiteten och&lt;br&gt;högskolorna är skattefinansierade samt deras betydelse för landet bör&lt;br&gt;emellertid de grundläggande målen och villkoren för verksamheten&lt;br&gt;fastläggas av riksdagen. Detta sker enklast och tydligast i form av en lag,&lt;br&gt;högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka mål och framför allt vilka villkor som skall fastställas av riksdag&lt;br&gt;och regering har varit föremål för livlig diskussion i samband med re-&lt;br&gt;missbehandlingen av departementspromorian. Mot bakgrund av min&lt;br&gt;grundinställning att universitet och högskolor skall ges så stor självstän-&lt;br&gt;dighet som möjligt bör regleringen i lag och förordning begränsas till&lt;br&gt;dels de för utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete spe-&lt;br&gt;cifika målen, dels de organisatoriska bestämmelser som behövs för att&lt;br&gt;garantera rättssäkerheten för enskilda och kvaliteten i verksamheten&lt;br&gt;samt fastlägga principerna för ledningsansvaret. Därutöver finns också&lt;br&gt;ett visst behov av att möjliggöra särlösningar för högskoleverksamhet i&lt;br&gt;förhållande till andra statliga föreskrifter, t.ex. vad gäller tjänsteorgani-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag kommentera några av de förutsättningar för&lt;br&gt;verksamheten som jag anser bör slås fast i den nya högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorians förslag till högskolelag angavs i första pa-&lt;br&gt;ragrafen att det allmänna skulle anordna en högskola med uppgift att&lt;br&gt;bedriva forskning, utbildning på vetenskaplig grund och utvecklingsar-&lt;br&gt;bete. I remissvaren framhålls i allmänhet det viktiga i att utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilar på vetenskaplig grund, men flera remissinstanser påpekar att hög-&lt;br&gt;skoleutbildning också i varierande utsträckning vilar på beprövad pro-&lt;br&gt;fessionell erfarenhet. Dessutom pekar bl.a. Mtisikhögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm på att de konstnärliga utbildningarna vilar på konstnärlig grund&lt;br&gt;och att detta konsekvent borde införas i alla författningsförslag. Ord-&lt;br&gt;ningen mellan de tre huvuduppgifterna ifrågasätts också, liksom huru-&lt;br&gt;vida utvecklingsarbete är en särskild från forskningen avskild huvud-&lt;br&gt;uppgift. Från främst de konstnärliga högskolorna framhålls att konst-&lt;br&gt;närligt utvecklingsarbete bör jämställas med forskning. Men även uni-&lt;br&gt;versitetet i Lund anför: ”Konstnärligt utvecklingsarbete bör jämställas&lt;br&gt;med forskning, medan utvecklingsarbete i meningen utnyttjande och&lt;br&gt;tillämpning av vetenskap och annan kunskap inte är en primär uppgift&lt;br&gt;för högskolan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att all högskoleutbildning - i varierande ut-&lt;br&gt;sträckning - vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på&lt;br&gt;beprövad erfarenhet. Detta förhållande kan illustreras med en schema-&lt;br&gt;tisk figur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG031/prop_199293__1-2.png" style="width:296pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Traditionella&lt;br&gt;akademiska&lt;br&gt;ämnesstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska&lt;br&gt;yrkesutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom traditionella akademiska ämnen och utbildningar bör självfallet&lt;br&gt;undervisningen baseras på vetenskaplig grund för att ett nära samband&lt;br&gt;mellan utbildning och forskning skall kunna garanteras. Likaledes bör&lt;br&gt;de konstnärliga utbildningarna vara fast förankrade i det konstnärliga&lt;br&gt;synsättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många praktiska yrkesutbildningar är det samtidigt lika viktigt&lt;br&gt;att undervisningen också till stor del baseras på beprövad erfarenhet.&lt;br&gt;Sådana kunskaper och färdigheter har inom dessa områden ett själv-&lt;br&gt;ständigt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör därför i högskolelagen finnas en grundläggan-&lt;br&gt;de föreskrift om universitetens och högskolornas uppgifter. Dessa upp-&lt;br&gt;gifter kan lämpligen där anges omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildning, på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprö-&lt;br&gt;vad erfarenhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskning och utvecklingsarbete ingår, som hittills, att informera om&lt;br&gt;verksamheten samt de kunskaper och erfarenheter som vunnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis inte ett krav att alla former av de nämnda verksamhe-&lt;br&gt;terna bedrivs vid varje enskilt lärosäte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta sätt att ange universitetens och högskolornas uppgift under-&lt;br&gt;stryks att inom det breda begreppet högre utbildning och forskning&lt;br&gt;ryms verksamheter med mycket olika inriktning och krav. Formerna&lt;br&gt;och villkoren för verksamhetens bedrivande måste därför tillåtas variera&lt;br&gt;inom vida ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samband mellan forskning och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolelagen bör vidare anges att verksamheten skall bedrivas så att&lt;br&gt;ett nära samband finns mellan forskningen och utbildningen. Det önsk-&lt;br&gt;värda sambandet mellan forskning och grundutbildning framhölls tyd-&lt;br&gt;ligt i högskoleutredningens betänkande och det stryks också under av&lt;br&gt;så gott som samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag erinrar om vad jag nyss anfört om grunderna för utbildningen. Ett&lt;br&gt;nära samarbete med forskning inom ett område som är av betydelse för&lt;br&gt;grundutbildningen bör självfallet eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall också avpassas så att en hög kvalitet nås. Vidare bör&lt;br&gt;det i lagen anges att det är ett ansvar för lärare, övrig personal och stu-&lt;br&gt;denter att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskravet i lagen är grunden dels för den utvärderingsverksam-&lt;br&gt;het som jag senare kommer att dra upp riktlinjerna för, dels för de reg-&lt;br&gt;ler om bl.a. tjänsteorganisation och institutionell organisation som jag&lt;br&gt;senare kommer att förorda för att garantera vissa kvalitetsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt utgör effektivitetskravet en grund för uppfölj-&lt;br&gt;ningen av verksamhetens resultat och för principerna för resurstilldel-&lt;br&gt;ningssystemet till grundutbildning (avsnitt 11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren framförs kritiska synpunkter mot att inga särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser fanns i det remitterade lagförslaget för att motverka den&lt;br&gt;bristande jämställdheten, framför allt inom forskarutbildningen och&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det av högskolelagen bör framgå att verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas så att jämställdheten mellan kvinnor och män alltid iakt-&lt;br&gt;tas. Förutom de självklara rättviseaspekter som kan anföras härför, an-&lt;br&gt;ser jag det vara nödvändigt att såväl kvinnliga som manliga erfarenheter&lt;br&gt;och begåvningar tas till vara i både utbildning och forskning. I dag tas,&lt;br&gt;till följd av den bristande jämställdheten, inte utbildnings- och forsk-&lt;br&gt;ningsförmåga till vara inom många områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som väsentligt att det regelverk som styr högskoleverksam-&lt;br&gt;heten är så utformat att det inte skall kunna missgynna kvinnor. Om&lt;br&gt;kvinnor ändå riskerar att missgynnas beror det antingen på att reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om meritvärdering etc. inte följs eller - vilket tyvärr är troligare - på at-&lt;br&gt;tityder och värderingar inom universitet och högskolor. Attityder och&lt;br&gt;värderingar kan inte ändras genom lagstiftning. Dock vill jag gärna på-&lt;br&gt;peka att förekomsten av regler i sig är en viss garanti för att inte god-&lt;br&gt;tycke och personliga värderingar skall bli utslagsgivande vid tjänstetill-&lt;br&gt;sättningar och antagning till grund- eller forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänstetillsättningar gäller samma regler som för samhället i öv-&lt;br&gt;rigt. Jag tänker då särskilt på jämställdhetslagen (SFS 1991:433). Jag vill&lt;br&gt;också understryka att jämställdhetsaspekten skall beaktas vid utseende&lt;br&gt;av ledamöter i olika beslutsorgan samt sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen erinra om den särskilda grupp för jämställdhetsfrå-&lt;br&gt;gor inom universitet och högskolor som jag nyligen tillsatt. En viktig&lt;br&gt;uppgift för gruppen blir att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan&lt;br&gt;vidtas för att förändra respektive förbättra rekryteringen av kvinnor till&lt;br&gt;grundutbildning och forskarutbildning. Gruppen bör särskilt följa ut-&lt;br&gt;vecklingen av högskoleprovet, som i sin hittillsvarande utformning&lt;br&gt;tycks ha gynnat män.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Grundläggande mål för utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I högskolelagen anges vissa grundläggande mål för&lt;br&gt;all högskoleutbildning, såväl för den grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildningen som för forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagförslaget i promemorian angavs att&lt;br&gt;högskoleutbildning omfattar såväl grundläggande högskoleutbildning&lt;br&gt;som forskarutbildning. Med hänsyn till påpekanden som gjorts från fle-&lt;br&gt;ra remissinstanser bör bestämmelsen om vad som ingår i utbildning ut-&lt;br&gt;formas så att det klart framgår att i den grundläggande utbildningen in-&lt;br&gt;går dels utbildning med sikte på examen, dels fortbildning och vidareut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, i likhet med vad som angavs i promemorian, att den grund-&lt;br&gt;läggande högskoleutbildningen väsentligen skall bygga på den kunskaps-&lt;br&gt;grund som treårig utbildning i den nya gymnasieskolan ger. Jag åter-&lt;br&gt;kommer senare till vilka konsekvenser detta får för behörighetsreglerna&lt;br&gt;(avsnitten 6.1-6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag att det av lagen skall framgå att forskarutbildningen&lt;br&gt;skall bygga på en grundläggande högskoleutbildning. Av förordningen&lt;br&gt;bör framgå att den allmänna behörigheten till forskarutbildning nor-&lt;br&gt;malt skall bygga på en grundutbildning omfattande minst 120 poäng,&lt;br&gt;vilket är en skärpning i förhållande till nuvarande bestämmelse som sti-&lt;br&gt;pulerar 80 poäng. Jag återkommer senare till detta (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eftersträvade friheten för universitet och högskolor när det gäller&lt;br&gt;uppläggningen av och innehållet i utbildningen bör utgå från vissa&lt;br&gt;övergripande mål som anges i högskolelagen. Målen bör avse dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande högskoleutbildning, dels forskarutbildning. Med utgångs- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;punkt i de allmänna målen i lagen kommer sedan mer preciserade mål&lt;br&gt;att formuleras dels av regeringen i en examensordning, dels av övriga&lt;br&gt;nivåer i högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att det är viktigt att målen på alla nivåer formuleras&lt;br&gt;så att de kan ligga till grund för utvärdering och bedömning av utbild-&lt;br&gt;ningens kvalitet, såväl nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag återigen erinra om mitt tidigare resone-&lt;br&gt;mang (avsnitt 4.1) att all högskoleutbildning - i varierande utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har inslag av såväl vetenskapligt eller konstnärligt grundade kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som kunskaper och färdigheter grundade på beprö-&lt;br&gt;vad erfarenhet. Detta synsätt får konsekvenser dels för den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen av den gemensamma målparagrafen, dels för behörighets-&lt;br&gt;villkoren för olika lärartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagens mål för grundutbildningen föreslogs i promemorian&lt;br&gt;vara gemensamma för all grundutbildning. Frågan ställdes dock till re-&lt;br&gt;missinstanserna om det med hänsyn till den stora spännvidden i verk-&lt;br&gt;samheten var realistiskt att uppställa en gemensam målformulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de flesta remissinstanserna inte svarat explicit på denna frå-&lt;br&gt;ga gäller de synpunkter som framförs önskemål om tillägg till förslaget&lt;br&gt;till mål för grundutbildningen, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall leda till personlig utveckling och bildning (TCO, SFS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall förbereda för arbetslivet (Universitet i Linköping),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall syfta mot demokrati (TCO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall lyfta fram jämställdhetsaspekter (SACO, TCO, universi-&lt;br&gt;teten i Uppsala, Linköping, Lund och Umeå samt av jämställdhetsan-&lt;br&gt;svariga vid universiteten och vissa högskolor), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall ge ett internationellt perspektiv (SACO, UHÄ, universi-&lt;br&gt;teten i Linköping, Lund och Umeå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det ligger ett stort värde i att målparagrafen formuleras&lt;br&gt;så att den uppfattas som relevant för all grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ning. Den bör också fånga in högskoleutbildningens särart, det som&lt;br&gt;skiljer den från andra utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand skall naturligtvis studenten förvärva kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter - vetenskapliga, konstnärliga eller professionella - inom det&lt;br&gt;aktuella utbildningsområdet. Förmågan till självständig och kritisk be-&lt;br&gt;dömning, förmågan till självständig problemlösning samt förmågan och&lt;br&gt;intresset att följa kunskapsutvecklingen - nationellt och internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bör enligt min uppfattning vara centrala mål för all högskoleutbild-&lt;br&gt;ning. Sådan förmåga kommer på ett naturligt sätt att bidra till en per-&lt;br&gt;sonlig och intellektuell utveckling hos studenten, varför detta enligt&lt;br&gt;min mening inte behöver framhållas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildningen skall vidare utveckla studentens förmåga till in-&lt;br&gt;formationsutbyte på vetenskaplig nivå. Detta leder givetvis till krav på&lt;br&gt;goda kunskaper i muntlig och skriftlig framställning på såväl svenska&lt;br&gt;som främmande språk. Den ökande internationaliseringen kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa ökade krav på såväl språkkunskaper som att utbildningen sätts in&lt;br&gt;i sitt internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av språkträning måste naturligtvis avvägas mot andra mål för&lt;br&gt;den aktuella utbildningen, vilket innebär att sådana moment t.ex. får en&lt;br&gt;mindre framskjuten plats i kortare kurser eller utbildningar med mer&lt;br&gt;specifika mål i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt förslag till målformulering nämns inte explicit att högskoleut-&lt;br&gt;bildningen utgör grund för framtida yrkesverksamhet. Jag anser - lik-&lt;br&gt;som många remissinstanser - att den student som genomgått högsko-&lt;br&gt;leutbildning som uppfyller de här föreslagna målen har tillägnat sig ett&lt;br&gt;aktivt och kritiskt förhållningssätt till kunskap. Detta är enligt min me-&lt;br&gt;ning den bästa förberedelsen för kommande yrkesverksamhet av skilda&lt;br&gt;slag, och vars krav vi i dag inte kan förutsäga i detalj. Senare i proposi-&lt;br&gt;tionen (avsnitt 4.4) kommer jag att föreslå att de mer specifika målen&lt;br&gt;för utbildningar som leder till tydliga yrkesroller skall anges i den exa-&lt;br&gt;mensordning som avses ingå i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian angavs att det grundläggande syftet med forskarutbild-&lt;br&gt;ningen var att utbilda dem som självständigt skulle kunna ta fram ny&lt;br&gt;kunskap genom att bedriva forskning på internationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare angavs att forskarutbildningen skulle ge förmåga till kritisk&lt;br&gt;granskning, till eget sökande efter ny kunskap med vetenskapliga meto-&lt;br&gt;der samt fördjupad kunskap inom specialområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort sett inga invändningar mot dessa ut-&lt;br&gt;gångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer också senare till forskarutbildningen och de före-&lt;br&gt;skrifter rörande denna som jag anser att det bör få ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att meddela i förordningsform (avsnitten 7.1-7.4). Jag vill emel-&lt;br&gt;lertid redan nu nämna att min principiella inställning är att forskarut-&lt;br&gt;bildningen skall vara så utformad att den kan genomföras inom ramen&lt;br&gt;för vad som motsvarar fyra års heltidsstudier. En sådan föreskrift bör&lt;br&gt;ses som ett uttryck för statsmakternas strävanden att effektivisera fors-&lt;br&gt;karutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser förordar att en rad allmänna mål såsom jäm-&lt;br&gt;ställdhet, ett internationellt perspektiv, demokrati, etisk medvetenhet&lt;br&gt;och en god miljö skall gälla för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag känner för min del stark sympati för det förhållningssätt dessa för-&lt;br&gt;slag ger uttryck för. De mål som förts fram i diskussionen är på olika&lt;br&gt;sätt av fundamental betydelse för vårt samhälle. Jag tänker då bl.a. på&lt;br&gt;demokratins centrala principer och den respekt för människors lika&lt;br&gt;värde de bygger på, men också på omsorgen om vår livsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria universitet och högskolor bör utgöra en pådrivande kraft till stöd&lt;br&gt;för sådana i vårt samhälle grundläggande värderingar. Denna ambition&lt;br&gt;hänger nära samman med den strävan efter personlig utveckling i form&lt;br&gt;av kunskapssökande, kritiskt tänkande och förmåga till självständig pro-&lt;br&gt;blemlösning som har central betydelse i all högre utbildning. Lika up-&lt;br&gt;penbart är det att i egentlig mening fria universitet och högskolor inte&lt;br&gt;kan existera och verka i samhällen som förnekar dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det således självklart att verksamheten vid universitet och&lt;br&gt;högskolor skall främja sådana värden. Samtidigt står det klart att dessa&lt;br&gt;värden som är grundläggande för hela vårt samhälle - och inte specifika&lt;br&gt;för universitet och högskolor - knappast skulle få ytterligare tyngd ge-&lt;br&gt;nom att skrivas in i högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden har jag begränsat mig till att i lagtexten knyta an&lt;br&gt;till den målformulering som redan i dag gäller i fråga om det interna-&lt;br&gt;tionella perspektivet. Jag föreslår således att det i högskolelagen skall&lt;br&gt;anges att verksamheten vid universitet och högskolor bör främja förstå-&lt;br&gt;else för andra länder och för internationella förhållanden. En sådan&lt;br&gt;ambition har avsevärd betydelse för många utbildningar. Det skulle&lt;br&gt;också vara svårt att motivera att ett sådant mål ströks ur högskolelagen&lt;br&gt;samtidigt som behovet av ökad internationalisering är en stark drivkraft&lt;br&gt;bakom reformarbetet inom utbildningsväsendet. En bestämmelse som&lt;br&gt;anbefaller det internationella perspektivet bör lämpligen placeras så att&lt;br&gt;detta perspektiv inte begränsas till utbildningen utan kommer att gälla&lt;br&gt;för hela verksamheten. Jag vill slutligen erinra om yad jag redan anfört&lt;br&gt;beträffande jämställdhet i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Grundläggande mål för forskning och konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Forskningens frihet slås liksom nu fast i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I gällande högskolelag lyder § 3: ”Forskningen&lt;br&gt;inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kunskap och till att&lt;br&gt;finna vetenskaplig grund för utbildning och annan verksamhet.” Någon&lt;br&gt;motsvarande paragraf fanns inte i promemorians lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framförts önskemål dels om en lik-&lt;br&gt;nande paragraf angående syftet med forskning, dels att det i lagen också&lt;br&gt;skall anges vad som är syftet med konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening torde det inte vara behövligt att på det sättet i lag-&lt;br&gt;texten definiera vad som är syftet med forskning respektive konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Sådana kortfattade definitioner torde inte tillföra nå-&lt;br&gt;got av sådant värde att det motiverar lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kärnpunkt i universitets och högskolors verksamhet är att vidga&lt;br&gt;vårt vetande i vid bemärkelse. Inom det svenska universitets- och hög-&lt;br&gt;skolesystemet samlas verksamheter som av hävd haft skilda kunskaps-&lt;br&gt;traditioner, kort sammanfattade i orden vetenskap, konst och beprövad&lt;br&gt;erfarenhet. Häri anges olika vägar till kunskap och ny utveckling, vilka&lt;br&gt;alla fyller sin väsentliga uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom universitetet och högskolor bedrivs såväl forskning som utveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Forskningen syftar till att vinna ytterligare kunskaper. In-&lt;br&gt;om det konstnärliga området har forskningen en motsvarighet i det&lt;br&gt;konstnärliga utvecklingsarbetet. Inom olika högskolor pågår ett utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete som syftar till att främja utvecklingen inom sådana områden&lt;br&gt;som berörs av utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för forskningen ser olika ut beroende på vilken slags forskning&lt;br&gt;det gäller. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling&lt;br&gt;(OECD) använder i sitt arbete tre olika begrepp, nämligen grundforsk-&lt;br&gt;ning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt sökande ef-&lt;br&gt;ter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.&lt;br&gt;Grundforskning syftar till att ge bidrag till den vetenskapliga kunskaps-&lt;br&gt;massan inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillämpad forskning avses ett systematiskt och metodiskt sökande&lt;br&gt;efter kunskap med en bestämd tillämpning i sikte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utvecklingsarbete avses i OECD:s terminologi ett idérikt och sy-&lt;br&gt;stematiskt utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för att åstad-&lt;br&gt;komma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga för-&lt;br&gt;bättringar av nu existerande sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att göra distinktioner beträffande forskning är utifrån&lt;br&gt;ansvarsaspekten. När forskarna ges hela ansvaret för hur problemen&lt;br&gt;ställs och uppgifterna löses och redovisas, kan man tala om forskning&lt;br&gt;på eget programansvar. Uppdragsforskning innebär att en externbestäl-&lt;br&gt;lare har ett avgörande inflytande på valet av problemområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning på eget programansvar, framför allt grundforskning men&lt;br&gt;även tillämpad forskning, utgör den vetenskapliga basen för universite-&lt;br&gt;tens och högskolornas hela verksamhet. Uppdragsforskning och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete i OECD:s bemärkelse intar en väsentlig plats inom universi-&lt;br&gt;tet och högskolor, inte minst därför att vi i Sverige sedan länge valt att&lt;br&gt;inte inrätta separata forskningsinstitut utan att samla resurserna för&lt;br&gt;forskning inom högskolesystemet. Sektorsforskning och annan upp-&lt;br&gt;dragsforskning innebär emellertid inte bara ett finansiellt tillskott till&lt;br&gt;verksamheten utan är också ett medel att inlemma universitet och hög-&lt;br&gt;skolor i det omgivande samhället, något som kan verka ömsesidigt be-&lt;br&gt;fruktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av sektoriellt initierad forskning vid universitet och&lt;br&gt;högskolor bör dock inte leda till en tudelning av verksamheten, som&lt;br&gt;t.ex. innebär att lärare och forskare inom en institution anställs och ar-&lt;br&gt;betar på helt olika villkor. De externa uppgifterna får inte ha en sådan&lt;br&gt;omfattning och karaktär att de kommer i konflikt med universitetens&lt;br&gt;och högskolornas primära uppgifter inom utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konstnärliga utvecklingsarbetet har andra innebörder, att vinna&lt;br&gt;nya kunskaper och erfarenheter genom att t.ex. vidga gränserna för&lt;br&gt;konsten, utveckla konstarten och den konstnärliga gestaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolelagen bör som jag nyss nämnt (avsnitt 4.1) ställas ett gene-&lt;br&gt;rellt krav på hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på hög kvalitet kan också sägas ange ett mål för hur arbetet in-&lt;br&gt;om forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet skall läggas&lt;br&gt;upp. Som verksamheterna är definierade ligger det i sakens natur att&lt;br&gt;några mål i bemärkelsen vad som mer konkret skall uppnås vid ett visst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfälle, under ett visst budgetår eller en viss planeringsperiod, inte kan&lt;br&gt;anges när det gäller grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkreta mål för forskning således inte kan anges av statsmakter-&lt;br&gt;na, finns naturligtvis ändå möjligheter att ge vissa preciseringar för&lt;br&gt;forskningsverksamheten vid universitet och högskolor. De beslut som&lt;br&gt;regering och riksdag fattar med avseende på detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;fakultetsanslaget för respektive universitet och högskola. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till detta senare (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är emellertid frågan om forskningens frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip är så avgörande för forskningens villkor att den bör&lt;br&gt;ges karaktären av lag. Denna skall slå fast att för forskningen skall som&lt;br&gt;allmänna principer gälla att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. forskningsproblem får väljas fritt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskningsmetoder får utvecklas fritt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningsresultat får publiceras fritt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Examensordning m.m. för grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Kritiken mot nuvarande studieoganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt färslag: Den centralt reglerade linjeorganisationen avskaf-&lt;br&gt;fas. Regeringen bemyndigas att avveckla samtliga allmänna ut-&lt;br&gt;bildningslinjer fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för mitt förslag: Som jag inledningsvis anfört har åtminstone&lt;br&gt;sedan 1977 års högskolereform linjeorganisationen varit det grundläg-&lt;br&gt;gande studiemönstret för all högskoleutbildning. Huvuddelen av de&lt;br&gt;längre utbildningsprogrammen organiseras i allmänna utbildningslinjer,&lt;br&gt;som inrättats efter riksdagsbeslut. Dessutom har varje högskolestyrelse&lt;br&gt;kunnat besluta om inrättande av lokala och individuella utbildningslin-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De individuella utbildningslinjerna var avsedda att tillgodose önske-&lt;br&gt;mål om sådana friare kombinationer av kurser som inte kan åstadkom-&lt;br&gt;mas inom linjesystemet i övrigt. Möjligheten att inrätta individuella ut-&lt;br&gt;bildningslinjer har dock utnyttjats i begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom linjesystemets ram har den centrala regleringen mjukats upp&lt;br&gt;under 1980-talet. Från början fastställde Universitets- och högskoleäm-&lt;br&gt;betet (UHÄ) en central utbildningsplan med bestämmelser om det när-&lt;br&gt;mare innehållet i utbildningen för varje allmän utbildningslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1988/89 finns centrala utbildningsplaner i huvud-&lt;br&gt;sak endast för sådana utbildningar som är inriktade mot yrken där det&lt;br&gt;finns olika former av officiellt fastställda legitimations- eller behörig-&lt;br&gt;hetskrav, dvs. främst vård- och undervisningsyrken. Därmed har det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större utsträckning blivit en uppgift för universitet och högskolor att&lt;br&gt;själva besluta om innehållet i de olika utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande sker dock en omfattande central reglering av studievägar-&lt;br&gt;na inom universitet och högskolor; under budgetåret 1991/92 finns 128&lt;br&gt;av riksdagen inrättade allmänna utbildningslinjer, och för 48 av dessa&lt;br&gt;utbildningslinjer finns centrala, delvis mycket detaljerade utbildnings-&lt;br&gt;planer fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av 1977 års studieorganisation har visat att ett system&lt;br&gt;med centralt fastlagda linjer med yrkesinriktning är behäftat med avgö-&lt;br&gt;rande nackdelar. Den tilltagande kritiken har framför allt gällt det för-&lt;br&gt;utvarande filosofiska området. Dessutom har ifrågasatts om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt och önskvärt att statsmakterna så i detalj reglerar utbildningsut-&lt;br&gt;budet som sker i dag när riksdagen fastställer planeringsramar för varje&lt;br&gt;allmän linje vid varje universitet och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också, med anledning av 1991 års kompletteringspro-&lt;br&gt;position (prop. 1990/91:150 del II bil. 7, bet. UbU21, rskr. 389) inte haft&lt;br&gt;några invändningar mot att det centralt reglerade linjesystemet skall&lt;br&gt;upphöra fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Examensordning införs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Studieorganisationen beslutas av varje universi-&lt;br&gt;tet och högskola. All grundläggande högskoleutbildning bör be-&lt;br&gt;drivas i form av kurser. För en utbildning som är avsedd att le-&lt;br&gt;da fram till examen bör kurser få sammanföras till utbildnings-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att ge de grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelserna om examina. I dessa föreskrifter (examensord-&lt;br&gt;ningen) bör det anges bl.a. vilka examina som får utfärdas och&lt;br&gt;vilka krav som skall uppfyllas för att få en viss examen (exa-&lt;br&gt;mensbeskrivningar) samt vilka universitet och högskolor som&lt;br&gt;får rätt att utfärda en examen. Den engelska översättningen av&lt;br&gt;respektive examen bör också anges i examensordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av rätten att utfärda examina görs av regeringen på&lt;br&gt;förslag av det nationella utvärderingssekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I enlighet med vad som redovisades till&lt;br&gt;riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition anser jag att beslut om&lt;br&gt;hur den grundläggande utbildningen skall organiseras inom olika ut-&lt;br&gt;bildningsområden bör fattas av varje universitet eller högskola. Detta&lt;br&gt;kommer sannolikt att leda till såväl skillnader mellan universitet och&lt;br&gt;högskolor som variationer mellan olika utbildningsområden vad gäller&lt;br&gt;studiernas uppläggning. Utbildningsutbudet kan spänna från individuel-&lt;br&gt;la studieprogram bestående av fritt valda kurser med olika grad av för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djupning över rekommenderade studiegångar till fasta utbildningspro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser - med stöd av en bred remissopinion - att den nuvarande&lt;br&gt;studieorganisationen i högskoleförordningen bör ersättas av en exa-&lt;br&gt;mensordning och att det bör få ankomma på regeringen att bestämma&lt;br&gt;om en sådan. En examensordning tjänar flera syften, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ange krav och inriktning för olika examina,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att genom målformuleringarna i examensbeskrivningarna tillhanda-&lt;br&gt;hålla ett instrument för kvalitetskontroll, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fungera som instrument för lokalisering av vissa utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom klargörs också innebörden av olika examina för arbetsgi-&lt;br&gt;vare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en examensordning ligger i linje med min strävan att de&lt;br&gt;beslut som regering och riksdag fattar i större utsträckning än vad som&lt;br&gt;nu är fallet skall inriktas på resultaten - i kvalitativ och kvantitativ me-&lt;br&gt;ning - av universitetens och högskolornas utbildningsverksamhet. Varje&lt;br&gt;universitet och högskola får därmed ta det fulla ansvaret för organisatio-&lt;br&gt;nen av sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den centrala regleringen i form av ett nationellt linjesystem av-&lt;br&gt;skaffas ges universiteten och högskolorna större frihet att organisera stu-&lt;br&gt;dierna fram till de examina som skall förekomma. Detta innebär inte&lt;br&gt;att alla sammanhållna studier behöver upphöra. Kurser kan av varje&lt;br&gt;universitet och högskola sammanföras till mer eller mindre fasta utbild-&lt;br&gt;ningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentliga i den föreslagna förändringen är att universitet och&lt;br&gt;högskolor nu ges rätt och skyldighet att själva ta ställning till i vilken&lt;br&gt;grad en sådan sammanförning är nödvändig eller önskvärd, och hur be-&lt;br&gt;hovet av samordning skall avvägas gentemot önskemålen om ökad fri-&lt;br&gt;het för studenten att själv utforma sina studier. Studenternas önskemål&lt;br&gt;bör få stor betydelse för hur detta avvägs inom olika typer av studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya studieorganisationen kommer att medföra större variation&lt;br&gt;och mångfald i utbildningsutbudet vid universitet och högskolor. Även&lt;br&gt;där mer eller mindre fasta utbildningsprogram utformas kan skillnader&lt;br&gt;komma att råda beträffande studiernas uppläggning, ingångar till pro-&lt;br&gt;grammen, de särskilda förkunskapskraven, utbildningarnas tyngdpunkt&lt;br&gt;och innehåll etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med övergången till den nya friare studieorganisationen&lt;br&gt;läsåret 1993/94 kommer särskilda insatser att behöva vidtas för att infor-&lt;br&gt;mera samtliga berörda, inte minst de blivande studenterna. Även i fort-&lt;br&gt;varighetstillståndet kommer mer information och studievägledning att&lt;br&gt;behövas än i dag, framför allt av individuell och mer nyanserad typ, till&lt;br&gt;såväl gymnasie- och vuxenutbildningselever som till studenter vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. Detta framhålls av många remissinstanser, såsom&lt;br&gt;fackliga huvudorganisationer, universitet och högskolor samt av enskil-&lt;br&gt;da personer. Jag erinrar om att servicemyndigheten här har en viktig&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är avgörande för universitetens och högskolornas fortsatta utveck-&lt;br&gt;ling att studenternas möjligheter att röra sig över gränser och mellan&lt;br&gt;universitet och högskolor inom landet förbättras. Den ökade variatio-&lt;br&gt;nen i utbildningsutbudet får inte innebära ökade hinder för en sådan&lt;br&gt;rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i förordningen om studentens rätt till&lt;br&gt;tillgodoräknande av kunskaper och färdigheter bör därför enligt min&lt;br&gt;mening behållas i huvudsak oförändrade. Det blir också viktigt att uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna i sin tillämpning av dessa bestämmelser inte&lt;br&gt;agerar alltför restriktivt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas denna fråga&lt;br&gt;i den fortsatta uppföljningen av universitetens och högskolornas verk-&lt;br&gt;samhet. Det gäller inte minst tillgodoräknande av studieperioder i and-&lt;br&gt;ra länder. Erfarenheterna inom EG visar att det i dag - trots de omfat-&lt;br&gt;tande utbytesprogram som etablerats - är svårt att förstå varandras ut-&lt;br&gt;bildningssystem och att utlandsstudier oftast inte får tillgodoräknas fullt&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mer decentraliserad studieorganisation syftar examensbenämning-&lt;br&gt;en i första hand till att ge information om studiernas omfattning och ni-&lt;br&gt;vå. Ett förtydligande i examensbeviset vad avser utbildningens innehåll&lt;br&gt;blir en fråga för varje universitet och högskola att besluta om. Informa-&lt;br&gt;tion om de studier som ligger till grund för examen behövs främst som&lt;br&gt;grund för yrkeslivet men också för fortsatta studier. I detta sammanhang&lt;br&gt;blir också möjligheterna till internationella jämförelser allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Norden finns sedan lång tid en överenskommelse om både ge-&lt;br&gt;mensam tentamensgiltighet och gemensam nordisk arbetsmarknad. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten för dessa avtal är att man respekterar de olika ländernas&lt;br&gt;nationella regler. Något krav på anpassning av systemen för examen el-&lt;br&gt;ler behörighetsgivning finns inte. Tillgodoräknande av utbildning som&lt;br&gt;grund för fortsatta studier beslutar varje universitet eller högskola om.&lt;br&gt;Endast i Sverige finns en förordningsreglerad rätt att få tillgodoräkna sig&lt;br&gt;studier från andra nordiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet mellan EG:s och EFTA:s medlemsländer kommer att&lt;br&gt;öppna en betydligt större fri arbetsmarknad. Inte heller i detta samman-&lt;br&gt;hang finns särskilda krav på utformning av olika länders examenssy-&lt;br&gt;stem som grund för yrkesarbete eller behörigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock framhålla att vad som skiljer många europeiska länder&lt;br&gt;från Sverige är att betydligt fler yrken är reglerade i den meningen att&lt;br&gt;det krävs ett examensbevis för att tillträde till yrket. Detta innebär att&lt;br&gt;för dem som vill söka sig ut på en europeisk arbetsmarknad är det avgö-&lt;br&gt;rande att ha fullföljt en utbildning och att ha erhållit ett examensbevis.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt inom det tekniska området. Detta förhållande gör&lt;br&gt;det enligt min mening än mer relevant att statsmakterna i fortsättningen&lt;br&gt;fokuserar allt mer intresse på antalet examinerade och inte på antalet&lt;br&gt;nybörjare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett begränsat antal yrken - läkare, sjuksköterska, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorska, apotekare, veterinär och arkitekt - har EG antagit direktiv&lt;br&gt;som lägger fast preciserade utbildningskrav som förutsättning för att få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöva yrket, men i övrigt gäller principen om ömsesidigt erkännande av Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;olika, men likvärdiga utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för respektive universitet och högskola att utfärda en examen&lt;br&gt;bör främst av kvalitetsskäl regleras. Vilka universitet och högskolor som&lt;br&gt;har rätt och/eller skyldighet att utförda respektive examen bör därför&lt;br&gt;kunna anges i examensordningen. Denna rätt prövas av regeringen efter&lt;br&gt;förslag från det nationella utvärderingssekretariatet när resultaten från&lt;br&gt;utförda utvärderingar ger anledning härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl för att regeringen bör ha ett inflytande över loka-&lt;br&gt;liseringen av olika utbildningar. Effektivitets- och kostnadsskäl talar för&lt;br&gt;detta i fråga om framför allt utbildningar som medför stora investerings-&lt;br&gt;kostnader och som kräver stora årliga driftskostnader. Det finns vidare&lt;br&gt;ett behov av att kunna garantera att vissa ämnen eller utbildningar finns&lt;br&gt;vid åtminstone något universitet eller någon högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag förut framhållit bör det ankomma på regeringen att besluta&lt;br&gt;cm de föreskrifter som bildar examensordningen. Jag vill emellertid här&lt;br&gt;upplysningsvis nämna att jag tänker mig att den lämpligen kan ha for-&lt;br&gt;men av en bilaga till den högskoleförordning som måste finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga anges sålunda vilka examina som skall finnas och kra-&lt;br&gt;ven för att erhålla dem (examensbeskrivningar) samt vilka universitet&lt;br&gt;och högskolor som har rätt att utförda olika examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med promemorians förslag bör i en särskild examensbe-&lt;br&gt;skrivning för varje examen anges de mål och övriga krav som statsmak-&lt;br&gt;terna har anledning att ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom beskrivningarna knyts till examina bör de utformas så att de&lt;br&gt;anger vilka krav som skall kunna uppfyllas av den som avlägger en exa-&lt;br&gt;men. Därmed blir de vägledande för uppläggningen av respektive ut-&lt;br&gt;bildning. Jag anser det dock vara viktigt att principiellt hålla fast vid att&lt;br&gt;olika studieorganisatoriska och innehållsliga uppläggningar av utbild-&lt;br&gt;ningen kan leda till samma mål, och att universitet och högskolor skall&lt;br&gt;ha både frihet till och ansvar för valet av olika vägar till dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningarna bör därför utformas på ett sådant sätt att de öppnar&lt;br&gt;för fruktbärande konkurrens mellan olika universitet och högskolor.&lt;br&gt;Till skillnad mot vad som ofta var fallet i de tidigare utbildningsplaner-&lt;br&gt;na skall således inte kraven formuleras som mer eller mindre detaljera-&lt;br&gt;de bestämmelser om utbildningens innehåll, om tidsföljden mellan oli-&lt;br&gt;ka moment eller om poängtalen för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningarna bör så långt som möjligt ta sikte på det förväntade&lt;br&gt;resultatet av studierna. De bör dessutom vara kortfattade och koncen-&lt;br&gt;trerade till det väsentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av och graden av precisering av kraven kommer dock&lt;br&gt;att variera beroende på vilken verksamhet som utbildningen förbereder&lt;br&gt;för. För vissa utbildningar som direkt förbereder för speciella yrken,&lt;br&gt;särskilt sådana där legitimationskrav eller liknande förhållanden gäller,&lt;br&gt;blir det enligt min mening naturligt att ange mera preciserade examens-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Generella examina&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inom den grundläggande högskoleutbildningen&lt;br&gt;bör det finnas följande fyra generella examina:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Magisterexamen efter studier om minst 160 poäng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kandidatexamen efter studier om minst 120 poäng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Högskoleexamen efter studier om minst 80 poäng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konstnärlig högskoleexamen efter varierande studietider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Förslaget i promemorian att införa magis-&lt;br&gt;terexamen vid sidan av den redan befintliga kandidatexamen har mött&lt;br&gt;stort gensvar bland remissinstanserna. Därmed markeras betydelsen av&lt;br&gt;fördjupning och kvalitet inom den grundläggande högskoleutbildning-&lt;br&gt;en. Även om jag gärna vill understryka att det inte existerar någon en-&lt;br&gt;hetlig internationell examenspraxis innebär förekomsten av båda dessa&lt;br&gt;nivåer i det svenska examenssystemet ändock en anpassning till ett visst&lt;br&gt;internationellt grundmönster, vilket bör komma att underlätta den in-&lt;br&gt;ternationella rörligheten för svenska studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kandidatexamen och magisterexamen bör i enlighet med departe-&lt;br&gt;mentspromemorian gälla särskilda krav på vetenskaplig fördjupning in-&lt;br&gt;om ett ämne, svarande mot vad som numera kallas 60 respektive 80&lt;br&gt;poängsnivån, dvs. det som tidigare benämndes C- respektive D-nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att det bör vara ett självständigt arbete om minst 20&lt;br&gt;poäng i magisterexamen. Krav på enhetliga fakultets- eller ämnesbe-&lt;br&gt;stämningar framförs av t.ex. Statens Arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag föreslagit beträffande examensordningen får det&lt;br&gt;ankomma på regeringen att ge föreskrifter om sådana generella examina&lt;br&gt;som nu är i fråga. Eftersom saken är av vikt, vill jag emellertid här än-&lt;br&gt;då något närmare redogöra för vad jag i denna sak avser att föreslå rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det i de fördjupade ämnesstudierna bör in-&lt;br&gt;gå ett självständigt arbete om minst 10 poäng för kandidatexamen och&lt;br&gt;ett om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng för magis-&lt;br&gt;terexamen. Enligt min mening torde två självständiga arbeten om varde-&lt;br&gt;ra 10 poäng i ett och samma ämne ställa lika stora krav på självständig-&lt;br&gt;het och fördjupning som ett arbete om 20 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ämnesmässiga bredden i dessa examina behöver inte regleras cen-&lt;br&gt;tralt utöver att den skall omfatta minst två ämnen. Varje universitet och&lt;br&gt;högskola bör också kunna ange huvudinriktningen av de studier som&lt;br&gt;leder fram till examen genom användning av lämplig förstavelse eller&lt;br&gt;genom en beteckning som anger huvudämnet (motsvarande) i examen.&lt;br&gt;En central reglering av examensbenämningarna riskerar enligt min me-&lt;br&gt;ning att försvåra okonventionella kurskombinationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal av de nuvarande allmänna utbildningslinjerna samt huvud-&lt;br&gt;delen av de nuvarande lokala linjerna, svarar inte mot de krav beträf-&lt;br&gt;fande längd och/eller fördjupning som ställs för magister- eller kandi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datexamen. För merparten av dessa finns inte heller skäl att inrätta en Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;särskild yrkesexamen. Jag anser att även sådana studier, liksom ämnes-&lt;br&gt;studier av en viss omfattning, bör kunna avslutas med en examen. Flera&lt;br&gt;av remissinstanserna och en del enskilda personer vänder sig mot pro-&lt;br&gt;memorians förslag att denna skulle benämnas högskoleexamen, då man&lt;br&gt;menar att det innebär en devalvering av det nuvarande högskoleexa-&lt;br&gt;mensbegreppet. Inget konstruktivt förslag med en alternativ benämning&lt;br&gt;framförs dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av ett bättre förslag anser jag att högskoleexamen ändå bör&lt;br&gt;användas som samlingsbegrepp för all sådan utbildning som antingen&lt;br&gt;inte fyller kraven för magister- eller kandidatexamen eller inte leder till&lt;br&gt;en yrkesexamen. Normalt sett bör högskoleexamen avsluta en viss,&lt;br&gt;strukturerad utbildning. Den närmare preciseringen av innehållet i oli-&lt;br&gt;ka högskoleexamina bör enligt min mening kunna utformas på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att missförstånd om innehållet i olika typer av högskoleexami-&lt;br&gt;na inte kommer att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock, liksom flera remissinstanser, att högskoleexamen bör&lt;br&gt;ges först efter sammanlagt minst 80 poängs studier och inte redan efter&lt;br&gt;60 poäng, vilket föreslogs i promemorian. Studier motsvarande kortare&lt;br&gt;tid än två års heltidsstudier är inte tillräckligt för att erhålla en examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, i likhet med den särskilda utredaren för de konstnärliga ut-&lt;br&gt;bildningarna, att en särskild generell examen bör införas som samlings-&lt;br&gt;begrepp, nämligen konstnärlig högskoleexamen. Till detta bör läggas en&lt;br&gt;specificering, t.ex. konstnärlig högskoleexamen i dans eller i fri konst.&lt;br&gt;De olika specificeringarna och omfattningen av utbildningen som leder&lt;br&gt;fram till respektive examen framgår närmare av betänkandet (SOU&lt;br&gt;1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning. När det gäller de exakta be-&lt;br&gt;nämningarna och rätten att utfärda examina vill jag invänta remissyn-&lt;br&gt;punkterna på detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de föreslagna generella examina bör högskoleexamen kun-&lt;br&gt;na utfärdas av samtliga statliga högskoleenheter samt inom de kommu-&lt;br&gt;nala vårdutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att utfärda kandidatexamen bör enligt min mening tillkomma&lt;br&gt;samtliga universitet och samtliga statliga högskolor utom de konstnärli-&lt;br&gt;ga högskolorna. Flera av de kommunala vårdhögskolorna har framfört&lt;br&gt;starka önskemål att också få rätten att utfärda kandidatexamen. Sådana&lt;br&gt;möjligheter skall kunna öppnas för dessa skolor. Det förutsätts självfal-&lt;br&gt;let att de, efter sedvanlig prövning, uppfyller de krav som jag nyss redo-&lt;br&gt;gjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen ställer särskilda kvalitetskrav. Enligt departements-&lt;br&gt;promemorian borde den därför givetvis få utfärdas av universitet och&lt;br&gt;högskolor med fast forskningsorganisation, dvs. i de ämnen de har fors-&lt;br&gt;karutbildning. Om, och i så fall i vilken utsträckning, magisterexamen&lt;br&gt;också skulle få utfärdas utöver detta borde enligt promemorian prövas i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad och Sundsvall/Härnösand har i&lt;br&gt;en särskild framställning begärt att få värderat av utomstående huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kan bedriva kvalificerad utbildning inom givna områden. Ytterligare&lt;br&gt;ett antal högskolor framför i samband med remissen uppfattningen att&lt;br&gt;de bör tilldelas rätten att utfärda magisterexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det dels föreföll råda allmän uppslutning kring införandet av en&lt;br&gt;magisterexamen, dels ansågs angeläget att studenterna skulle kunna in-&lt;br&gt;formeras i god tid om olika studiealternativ inför höstterminen 1993&lt;br&gt;har regeringen redan uppdragit åt en särskild utredningsman att pröva&lt;br&gt;förutsättningarna för att ytterligare högskolor - i första hand de fyra&lt;br&gt;nämnda högskolorna - skall kunna tilldelas rätten att utfärda magister-&lt;br&gt;examen inom vissa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels en prövning - med hjälp av erforderliga vetenskapligt kompeten-&lt;br&gt;ta experter - av huruvida de berörda högskolorna kan bedömas ha till-&lt;br&gt;räcklig kvalitet i utbildningen, t.ex. vad gäller ämnesbredd, lärare, loka-&lt;br&gt;ler och utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels en prövning av omfattningen av rätten att utfärda magisterexa-&lt;br&gt;men, dvs. vilka ämnesområden rätten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget bör vara slutfört under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen bör enligt min mening det nationella utvärderingssek-&lt;br&gt;retariat, som kommer att inrättas den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:76, bet.&lt;br&gt;UbU18, rskr. 195), svara för dylika prövningar. Som tidigare nämnts är&lt;br&gt;dess uppgift även att pröva fristående universitets och högskolors rätt att&lt;br&gt;utfärda olika examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock avslutningsvis framhålla att rätten att utfärda examina&lt;br&gt;inte förutsätts vara en gång för alla given. Detta gäller även universitet&lt;br&gt;och högskolor med fast forskningsorganisation. Villkoret för att ett uni-&lt;br&gt;versitet eller en högskola skall få behålla eller tilldelas den rätten skall&lt;br&gt;vara att vederbörande erbjuder utbildningar som fyller de kvalitativa&lt;br&gt;fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Yrkesexamina&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Utöver de generella examina bör det finnas ett&lt;br&gt;antal yrkesexamina med särskilda examensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I promemorian angavs att yrkesexamina i&lt;br&gt;huvudsak borde avsluta utbildningar som var inriktade mot yrken där&lt;br&gt;det finns olika former av officiellt fastställd legitimation eller behörig-&lt;br&gt;hetskrav. För sådana utbildningar ansågs det angeläget att formulera&lt;br&gt;specifika centrala mål i respektive examensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhölls dock i promemorian att enbart det förhållandet att ett&lt;br&gt;visst kunskapsmått krävs för auktorisation eller legitimation för ett yrke&lt;br&gt;inte nödvändigtvis behövde leda till att det ordnades en examen med en&lt;br&gt;specifik yrkesinriktning. Inom ramen för generella examina, som t.ex.&lt;br&gt;magister- och kandidatexamen, borde det i åtskilliga fall vara möjligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapa den önskvärda kunskapsprofilen. En sådan väg ansågs också kun-&lt;br&gt;na ge större möjligheter till utveckling och differentiering av kunskaps-&lt;br&gt;profilerna för det reglerade yrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de förslag om 23 yrkesexamina som framlades i promemori-&lt;br&gt;an tillkom ytterligare 9 examina i propositionen om lärarutbildning&lt;br&gt;(prop. 1991/92:75). Vid riksdagsbehandlingen våren 1992 tillkom folk-&lt;br&gt;högskollärarexamen (bet. UbU20, rskr. 282). Antalet yrkesexamina in-&lt;br&gt;om Sveriges lantbruksuniversitet angavs inte i promemorian med hän-&lt;br&gt;visning till det nyligen avlämnade betänkandet (SOU 1991:101) Land-&lt;br&gt;skap, Näring, Kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera remissyttranden framförs önskemål om ytterligare ett antal yr-&lt;br&gt;kesexamina. Framför allt gäller detta arbetsterapeut- och ekonomexa-&lt;br&gt;men, men även bibliotekarie-, journalist-, konservators-, miljö- och&lt;br&gt;hälsoskydds-, dietist-, laboratorieassistent-, sociala omsorgs- och drift-&lt;br&gt;teknikerexamen nämns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS anser att teologie och juris kandidatexamina borde hänföras till&lt;br&gt;de generella magister- och kandidatexamina. SFS anser också att den&lt;br&gt;yrkesexamen för jurister som uppfyller vissa behörighetskrav borde be-&lt;br&gt;nämnas juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad jag tidigare har föreslagit om examensordning&lt;br&gt;och om generella examina bör det ankomma på regeringen att bestäm-&lt;br&gt;ma om särskilda yrkesexamina. Även i detta fall vill jag dock redogöra&lt;br&gt;för vad jag avser att i denna del föreslå regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de skäl som anfördes i departementspromemorian anser jag att&lt;br&gt;särskilda yrkesexamina också bör finnas för utbildningar som syftar till&lt;br&gt;vård samt omsorg om barn och äldre. Mot bakgrund av min allmänna&lt;br&gt;strävan att begränsa antalet examina anser jag att följande 36 yrkesex-&lt;br&gt;amina för närvarande borde ingå i examensordningen:&lt;br&gt;apotekarexamen,&lt;br&gt;arbetsterapeutexamen,&lt;br&gt;arkitektexamen,&lt;br&gt;barn- och ungdomspedagogisk examen,&lt;br&gt;barnmorskeexamen,&lt;br&gt;bildlärarexamen,&lt;br&gt;brandingenjörsexamen,&lt;br&gt;civilingenjörsexamen,&lt;br&gt;flyglärarexamen,&lt;br&gt;folkhögskollärarexamen,&lt;br&gt;grundskollärarexamen,&lt;br&gt;gymnasielärarexamen,&lt;br&gt;hushållslärarexamen,&lt;br&gt;idrottslärarexamen,&lt;br&gt;ingenjörsexamen,&lt;br&gt;juris kandidatexamen,&lt;br&gt;logopedexamen,&lt;br&gt;läkarexamen,&lt;br&gt;maskinteknikerexamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;musiklärarexamen,&lt;br&gt;psykologexamen,&lt;br&gt;psykoterapeutexamen,&lt;br&gt;receptarieexamen,&lt;br&gt;sjukgymnastexamen,&lt;br&gt;sjukskö terskeexamen,&lt;br&gt;sjöingenjörsexamen,&lt;br&gt;sjökaptensexamen,&lt;br&gt;slöjdlärarexamen,&lt;br&gt;sociala omsorgsexamen,&lt;br&gt;socionomexamen,&lt;br&gt;specialpedagogexamen,&lt;br&gt;styrmansexamen,&lt;br&gt;tandhygienistexamen,&lt;br&gt;tandläkarexamen,&lt;br&gt;teologie kandidatexamen, och&lt;br&gt;yrkesteknisk högskoleexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer fem yrkesexamina som skall kunna ges vid Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet (SLU), nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;agronomexamen,&lt;br&gt;hortonomexamen,&lt;br&gt;jägmästarexamen,&lt;br&gt;landskapsarkitektexamen, och&lt;br&gt;veterinärexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga utbildningar vid lantbruksuniversitetet bör kunna inordnas&lt;br&gt;antingen inom de generella examina eller inom ingenjörsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag inhämtat avser statsrådet Olsson att återkomma till re-&lt;br&gt;geringen med examensfrågorna vid SLU efter det att den pågående över-&lt;br&gt;synen av utbildningarna avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller juris respektive teologie kandidatexamen anser jag att dessa&lt;br&gt;examensbenämningar har så lång tradition att det skulle skapa förvir-&lt;br&gt;ring att inordna dem i det generella kandidat- och magisterexamenssy-&lt;br&gt;stemet. Däremot bör det enligt min mening vara möjligt att ta ut både&lt;br&gt;magister- och kandidatexamen, vari ingår såväl teologiska som juridiska&lt;br&gt;och andra ämnen (tekniska, medicinska etc.), men dessa bör då benäm-&lt;br&gt;nas på ett sådant sätt att ingen förväxling kan uppstå med dessa speciella&lt;br&gt;yrkesexamina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Övergångsarrangemang&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Studenter som så önskar bör ges rätt att - inom&lt;br&gt;rimlig tid - fortsätta och avsluta sina studier enligt nu gällande&lt;br&gt;studieorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De nuvarande allmänna utbildningslinjer-&lt;br&gt;na kommer således att upphöra i och med utgången av budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Jag anser, i enlighet med promemorian, att de som dessförin-&lt;br&gt;nan börjat studier på dessa linjer bör om möjligt få avsluta dessa med&lt;br&gt;examen enligt den nya examensordningen. De som inte önskar detta&lt;br&gt;bör genom särskilda övergångsbestämmelser tillförsäkras rätten att fort-&lt;br&gt;sätta och avsluta sina studier i enlighet med nu gällande ordning. Min&lt;br&gt;bedömning är att detta måste vara möjligt åtminstone t.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att frågan kommer att uppstå om studenter som avlagt&lt;br&gt;examen enligt nu gällande studieordning och som uppfyller de nya kra-&lt;br&gt;ven för t.ex. en magisterexamen skall få rätt att ta ut en sådan. Min upp-&lt;br&gt;fattning är att detta inte bör få ske, om inte någon del av studierna full-&lt;br&gt;gjorts efter den 1 juli 1993. Däremot bör studenten kunna få ett intyg&lt;br&gt;som klargör att de tidigare genomförda studierna motsvarar en viss exa-&lt;br&gt;men i den nya examensordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Övriga regler för grundutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Universitet och högskolor bör kunna fatta be-&lt;br&gt;slut om begränsningar av studentens rätt att genomgå prov eller&lt;br&gt;praktik. Betyg bör normalt vara graderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: För närvarande finns inga begränsningar i&lt;br&gt;studentens rätt att genomgå förnyat prov för att få godkänt betyg. I pro-&lt;br&gt;memorian anfördes att det borde vara möjligt för de lokala högskole-&lt;br&gt;myndigheterna att i kursplan föreskriva om en sådan begränsning. I&lt;br&gt;promemorians förslag till ny högskoleförordning hade därför intagits&lt;br&gt;bestämmelser om att föreskrift fick ges om att en student inte skulle få&lt;br&gt;genomgå förnyat prov mer än högst fyra gånger, dvs. maximalt fem&lt;br&gt;provtillfällen. En sådan bestämmelse angavs främst vara avsedd för att&lt;br&gt;förhindra att en student genom upprepade misslyckade prov skulle ta&lt;br&gt;orimligt stora resurser i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna föreslagna möjlighet har orsakat delade meningar i remissopi-&lt;br&gt;nionen, där främst SACO, TCO, SFS, enskilda studentkårer och enskil-&lt;br&gt;da studenter vänder sig mot förslaget. Universiteten och högskolorna är&lt;br&gt;däremot i de flesta fall positiva till förslaget och en del vill ha utökade&lt;br&gt;möjligheter att begränsa studenternas rätt att upprepade gånger genom-&lt;br&gt;gå praktik etc. Några av universiteten anser att den här typen av beslut&lt;br&gt;borde kunna fattas av dem själva utan särskild reglering i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att syftet med den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen var att göra det möjligt för ett universitet eller högskola att be-&lt;br&gt;gränsa antalet provtillfällen - både tentamenstillfällen och praktik - i&lt;br&gt;de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har - efter att noga ha övervägt de olika argumenten - kommit Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;fram till att det bör vara möjligt för varje universitet och högskola att&lt;br&gt;själv fatta beslut om eventuella begränsningar i rätten att genomgå ten-&lt;br&gt;tamina och genomföra praktikperioder. Grunden för sådana beslut kan&lt;br&gt;sökas i högskolelagens krav på effektivt resursutnyttjande. Jag anser där-&lt;br&gt;för inte att det är nödvändigt att införa en någon bestämmelse i förord-&lt;br&gt;ningen för att universitet och högskolor skall ha den rätten. Jag utgår&lt;br&gt;från att de beslutsorgan som har att ta ställning till sådana begränsnings-&lt;br&gt;förslag i sin bedömning väger in den typen av argument som bl.a. fram-&lt;br&gt;förts av de fackliga organisationerna och studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs vidare att man som betyg normalt borde an-&lt;br&gt;vända något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Det&lt;br&gt;borde dock vara möjligt att för varje universitet och högskola besluta&lt;br&gt;om annan betygsskala. Mot detta förslag har praktiskt tagit inte anförts&lt;br&gt;några invändningar, varför jag räknar med att det införs en bestämmel-&lt;br&gt;se om graderade betyg i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tillträde och antagning till grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening - som för övrigt delas av praktiskt taget alla remiss-&lt;br&gt;instanser - blir en naturlig följd av den tidigare förordade studieorgani-&lt;br&gt;sation med ökad frihet för universitet och högskolor vad gäller upplägg-&lt;br&gt;ning av verksamheten och dess innehåll att beslut om utformning av&lt;br&gt;tillträdesregler och antagning av studenter bör fattas av varje universitet&lt;br&gt;och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min principiella utgångspunkt för utarbetandet av reglerna om tillträ-&lt;br&gt;de i den nya högskoleförordningen kommer att vara att universitet och&lt;br&gt;högskolor i större utsträckning än i dag utifrån de mål och riktlinjer&lt;br&gt;som statsmakterna ställer upp själva skall bestämma över antagningen&lt;br&gt;till kurser och utbildningsprogram. Antagning och rekrytering av stu-&lt;br&gt;denter blir därmed mer än tidigare en integrerad del av den samlade ut-&lt;br&gt;bildningsprocessen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det intresse som alltid tidigare visats för tillträdesfrågor-&lt;br&gt;na vill jag ta tillfället i akt och orientera riksdagen om de ramar som jag&lt;br&gt;avser att föreslå regeringen vad gäller tillträdet till grundläggande hög-&lt;br&gt;skoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Allmän behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: När den nya gymnasieskolan är införd kommer&lt;br&gt;den som fullföljt ett nationellt program i gymnasieskolan eller&lt;br&gt;har motsvarande kunskaper att få allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag anser att dokumenterat goda kunska-&lt;br&gt;per skall vara en förutsättning för högre utbildning. Högskolestudier&lt;br&gt;förutsätter att den blivande studenten har kunskaper motsvarande dem&lt;br&gt;som kan inhämtas i gymnasieskolan. I den nya, beslutade gymnasiesko-&lt;br&gt;lan blir alla nationella program treåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan bör enligt min me-&lt;br&gt;ning ge allmän behörighet till högskoleutbildning, vilket för övrigt riks-&lt;br&gt;dagen ansett i samband med beslut om införande av den nya gymnasie-&lt;br&gt;skolan (prop. 1990/91:85, bet. UbUlö, rskr. 356). Den som har motsva-&lt;br&gt;rande svensk eller utländsk utbildning, t.ex. från kommunal vuxenut-&lt;br&gt;bildning, folkhögskola eller genom annan verksamhet, t.ex. yrkesarbete,&lt;br&gt;har uppnått motsvarande kunskaper skall naturligtvis anses uppfylla&lt;br&gt;kraven för allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många universitet och högskolor redovisar förhållandevis positiva er-&lt;br&gt;farenheter av de studenter som antagits med 25:4-behörighet. Det ligger&lt;br&gt;självfallet också i universitetens och högskolornas intresse att rekrytera&lt;br&gt;studerande med skiftande bakgrund och med goda förutsättningar att&lt;br&gt;med gott resultat klara högre studier. Vad jag nyss anfört om yrkesarbe-&lt;br&gt;te som grund för allmän behörighet är ett uttryck för detta. Avgörande&lt;br&gt;skall alltid vara om den sökandes kunskaper motsvarar de formella kun-&lt;br&gt;skaper som krävs för tillträde, inte hur dessa inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna innebär att de som i dag har allmän behörighet enligt&lt;br&gt;den s.k. 25:4-regeln även i fortsättningen kommer att ha denna behörig-&lt;br&gt;het, även om kraven vad gäller framför allt kunskaper i svenska och&lt;br&gt;engelska skärps så att de motsvarar kraven i ett treårigt gymnasiepro-&lt;br&gt;gram. Även sökande som är yngre än 25 år kommer emellertid att i vis-&lt;br&gt;sa fall ha kompetens motsvarande den allmänna behörigheten till följd&lt;br&gt;av förvärvad yrkeserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning (s. 41-&lt;br&gt;42) föreslogs att samtliga konstnärliga utbildningarna skulle bygga på&lt;br&gt;genomgången gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då detta betänkande fortfarande är föremål för remissbehandling vill&lt;br&gt;jag inte nu ta ställning i denna fråga. I lagen föreslås därför en möjlig-&lt;br&gt;het för regeringen att medge undantag från regeln att högskoleutbild-&lt;br&gt;ning skall vila på treårig gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om allmän behörighet kan inte börja tilläm-&lt;br&gt;pas i full skala förrän tidigast inför antagningen till höstterminen 1998.&lt;br&gt;Därutöver kommer behörigheten för dem som genomgått den äldre&lt;br&gt;gymnasieutbildningen även efter 1998 att behöva regleras i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser under relativt lång tid, förslagsvis fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Särskild behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Varje universitet eller högskola beslutar själv&lt;br&gt;om vilka särskilda behörighetsvillkor som skall gälla för olika&lt;br&gt;kurser och utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De särskilda behörighetsvillkoren bör,&lt;br&gt;som jag tidigare anfört, beslutas av varje universitet och högskola. Dock&lt;br&gt;bör kraven när det gäller kunskaper från gymnasieskolan utformas så&lt;br&gt;att det blir möjligt att uppfylla dem inom ramen för åtminstone ett na-&lt;br&gt;tionellt program. För vissa kurser kan naturligtvis krav på genomgång&lt;br&gt;av annan högskolekurs ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs diskussionsvis en viss inskränkning i möjlig-&lt;br&gt;heterna att utforma förkunskapskraven när det gällde betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att betygssystemet är under utredning anser jag att det inte&lt;br&gt;finns anledning att reglera sådana detaljer utan anser att det i förord-&lt;br&gt;ningen endast bör anges att de särskilda behörighetsvillkoren skall stäl-&lt;br&gt;las så att de är relevanta för den aktuella kursen eller utbildningspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Urval&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Bestämmelser om urval bör meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen. Grundläggande för framtida lokala beslut om urval bör&lt;br&gt;vara den sökandes kunskaper, erfarenheter och särskilda fallen-&lt;br&gt;het för den sökta utbildningen. Vid urval får endast ett eller fle-&lt;br&gt;ra av urvalsgrunderna betyg, högskoleprov, annat särskilt prov,&lt;br&gt;tidigare utbildning samt arbetslivserfarenhet kunna användas.&lt;br&gt;Särskilda skäl skall dock också kunna åberopas. Vilka urvals-&lt;br&gt;grunder som används för respektive utbildning beslutas av varje&lt;br&gt;universitet och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Diskussionen kring tillträdet till högre ut-&lt;br&gt;bildning har ofta rört reglerna för urval av studenter bland behöriga sö-&lt;br&gt;kande. De centralt föreskrivna urvalsreglerna har hittills varit omfattan-&lt;br&gt;de, även om de på senare tid blivit mer påverkbara för högskolorna,&lt;br&gt;främst när det gäller fristående kurser. Det framtida behovet av urval&lt;br&gt;kommer i hög grad att bero på hur antalet platser vid universitet och&lt;br&gt;högskolor förhåller sig till antalet sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala regleringen av urvalet bör kunna begränsas till ett mini-&lt;br&gt;mum. Denna reglering bör få ankomma på regeringen. Jag ser dock&lt;br&gt;skäl att redan i detta sammanhang något utveckla min syn på vad en så-&lt;br&gt;dan reglering bör innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för urvalet bör vara den sökandes kunskaper, erfaren- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;heter och särskilda fallenhet för den sökta utbildningen. I promemori-&lt;br&gt;ans förslag till förordning angavs de kriterier som kunde användas vid&lt;br&gt;urval av studenter, vilka huvudsakligen är de samma som i dag. Vilka&lt;br&gt;urvalskriterier som skulle användas för olika typer av kurser och ut-&lt;br&gt;bildningsprogram skulle sedan avgöras av respektive universitetet eller&lt;br&gt;högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed ökar friheten för varje universitet och högskola att besluta&lt;br&gt;om principer och kriterier som anknyter till respektive utbildning. Det-&lt;br&gt;ta gynnar den enskilde studenten vars möjligheter att bli prövad utifrån&lt;br&gt;sina individuella studieförutsättningar ökar. Det framhölls särskilt i&lt;br&gt;promemorian att behovet av att ge förtur för de studenter som tidigare&lt;br&gt;har läst andra kurser (s.k. poängförtur) troligen skulle komma att öka i&lt;br&gt;en friare studieorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissvaren finns en del synpunkter på att intervjuer inte skul-&lt;br&gt;le vara tillåtna med de angivna kriterierna. Vidare framförs från flera&lt;br&gt;håll uppfattningen att viktning av betyg borde tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del menar jag att inom ramen för särskilda prov kan - i lik-&lt;br&gt;het med vad som bedrivits som försöksverksamhet i flera fall - före-&lt;br&gt;komma såväl intervjuer som arbetsprover, tester etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser - till skillnad från promemorians förslag -att föreskrifter in-&lt;br&gt;te bör ges om hur betygspoäng skall beräknas. Därmed tillåts t.ex. vikt-&lt;br&gt;ning av betyg eller användande av endast vissa betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag kommentera användningen av högskoleprovet. Det&lt;br&gt;viktigaste syftet med provet i det nuvarande tillträdessystemet är att det&lt;br&gt;skall komplettera betygen vid antagningen på så sätt att det fungerar&lt;br&gt;som en andra chans för de sökande som inte uppnått tillräckligt höga&lt;br&gt;betyg i gymnasieskolan (motsvarande), men som genom högskoleprovet&lt;br&gt;ändå kan visa på en god studiefärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min avsikt att föreslå regeringen att ett samordnat ansvar för&lt;br&gt;högskoleprovet skall ligga på den nya servicemyndigheten inom högsko-&lt;br&gt;leområdet (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195). Uppgifter i sam-&lt;br&gt;band med konstruktion och genomförande av prov bör organiseras på&lt;br&gt;liknande sätt som i dag. Den konkreta provkonstruktionen bör ske vid&lt;br&gt;institutioner med forskarkompetens inom aktuella områden. För ge-&lt;br&gt;nomförandet av högskoleprov svarar universitet och högskolor. Kostna-&lt;br&gt;der finansieras genom avgift för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida behovet av högskoleprovet är i dag svårt att bedöma. Det&lt;br&gt;är ännu inte klart hur det nya betygssystemet för skolan kommer att ut-&lt;br&gt;formas. Jag anser emellertid - i likhet med universiteten i Uppsala och&lt;br&gt;Umeå - att giltigheten för provet skulle kunna utsträckas till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Antagningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje universitet och högskola blir antagningsmyn-&lt;br&gt;dighet för sina utbildningar. Plats skall beredas sökande så långt&lt;br&gt;det är förenligt med kvalitetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med den nya studieorganisationen blir det na-&lt;br&gt;turligt att respektive universitet och högskola ansvarar för antagningen&lt;br&gt;av sina studenter. Det bör därför ankomma på varje universitet och&lt;br&gt;högskola att avgöra om studenten skall antas till en kurs i taget - even-&lt;br&gt;tuellt med förtur till senare kurser - eller till ett mer eller mindre sam-&lt;br&gt;manhållet utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning för enligt min mening med sig att det inte längre är&lt;br&gt;rimligt att i högskolelagen ha en bestämmelse om en principiell rätt för&lt;br&gt;dem som är behöriga att också bli antagna till högskoleutbildning. I&lt;br&gt;stället bör i lagen tas in en bestämmelse som innebär att varje universi-&lt;br&gt;tet och högskola skall - så långt plats kan beredas med hänsyn till kvali-&lt;br&gt;tetskravet - ta emot de studenter som fyller behörighetskraven för stu-&lt;br&gt;dierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeln att antagningsvolymen ytterst får styras av kvalitetshänsyn&lt;br&gt;framstår det inte som rimligt att antagningsbeslutet som sådant skall&lt;br&gt;kunna överklagas. En annan sak är däremot antagningsmyndighetens&lt;br&gt;ställningstagande i behörighetsfrågan. Där är det av rättssäkerhetsskäl&lt;br&gt;rimligt att beslutet kan överklagas om det har gått sökanden emot. Des-&lt;br&gt;sa överklagandefrågor bör dock inte regleras i lagen, utan som hitintills&lt;br&gt;i förordningsform. Det bör få ankomma på regeringen att besluta om&lt;br&gt;dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av avgöranden om behörighet bör liksom ett antal and-&lt;br&gt;ra överklaganden inom högskoleväsendet samlas till Överklagande-&lt;br&gt;nämnden för högskolan som inrättas den 1 juli 1992. En bestämmelse&lt;br&gt;om nämnden bör tas in i högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya studieorganisationen får även konsekvenser för antagningens&lt;br&gt;organisation och genomförande. Att universitet och högskolor själva&lt;br&gt;kommer att fatta besluten om utbildningsplanering och tillträdesregler&lt;br&gt;leder till ett större engagemang också i den administrativa delen av an-&lt;br&gt;tagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min utgångspunkt för regleringen är således att det är respektive uni-&lt;br&gt;versitet och högskola som är antagningsmyndighet. En samordning av&lt;br&gt;antagningen bör dock framstå som rimlig. Hur och i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning denna samordning skall ske blir dock en angelägenhet för univer-&lt;br&gt;siteten och högskolorna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhölls att det av effektivitetsskäl och för de blivan-&lt;br&gt;de studenternas skull var önskvärt med en teknisk samordning av uni-&lt;br&gt;versitetens och högskolornas antagningsverksamhet. Universitet och&lt;br&gt;högskolor skulle annars riskera att stå med tomma, outnyttjade platser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna skulle sannolikt också behöva hjälp med de olika, lokala&lt;br&gt;informationsmaterialen och rutinerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att promemorian remitterades har regeringen i tilläggsdirek-&lt;br&gt;tiv till organisationskommittén för den centrala servicemyndigheten&lt;br&gt;(dir. 1992:32) föreslagit att ett centralt flexibelt system för antagning&lt;br&gt;skall finnas vid myndigheten. Detta skall vara anpassat till de nya reg-&lt;br&gt;lerna för urval och antagning. Förslaget har mötts med stor tillfredsstäl-&lt;br&gt;lelse av flertalet universitet och högskolor. Jag räknar med att detta del-&lt;br&gt;vis kommer att anslagsfinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Forskarutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Ramföreskrifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: För forskarutbildning bör regeringen - främst&lt;br&gt;av kvalitets- och rättssäkerhetsskäl - utfärda vissa ramföreskrif-&lt;br&gt;ter som reglerar utbildningens längd, tillträde, examination&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Forskarutbildning bör liksom nu bedrivas&lt;br&gt;vid samtliga universitet och de högskolor som har fakultet, dvs. de som&lt;br&gt;har fasta forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten är djupast sett vetenskapssamhällets eget ansvar. Statsmak-&lt;br&gt;terna ansvarar dock för att forskarutbildning bedrivs i sådana former att&lt;br&gt;garantier skapas för att resurserna till forskarutbildning utnyttjas på bäs-&lt;br&gt;ta sätt och att utbildningen genomgående har en hög nivå. Det ligger i&lt;br&gt;sakens natur att statsmakterna inte kan göra bedömningar av forskarut-&lt;br&gt;bildningens kvalitet i varje enskilt fall. Regering och riksdag måste i&lt;br&gt;stället ansvara för att organisationen har en sådan utformning att rele-&lt;br&gt;vanta bedömningar görs av vetenskapligt kompetenta organ och perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje ämne där forskarutbildning anordnas bör liksom nu finnas&lt;br&gt;en studieplan, som fastställs av fakultetsnämnd. I denna bör anges ut-&lt;br&gt;bildningens syfte, huvudsakliga innehåll och uppläggning, behörighets-&lt;br&gt;villkor (t.ex. krav på förkunskaper och eventuella andra villkor) och&lt;br&gt;vilka urvalskriterier som gäller för antagning. Dessutom bör studiepla-&lt;br&gt;nen ange vilka krav på kunskaper och vetenskaplig skicklighet som gäl-&lt;br&gt;ler för doktorsexamen, liksom vilka prov och, i förekommande fall,&lt;br&gt;etapper som ingår i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kunskaper för doktorsexamen bör avse dels moment som&lt;br&gt;gäller för samtliga doktorander som följer studieplanen, dels moment&lt;br&gt;som i enlighet med de riktlinjer som anges i studieplanen bör fastställas&lt;br&gt;för varje enskild doktorand. Dessa moment bör fastställas efter samråd&lt;br&gt;med doktoranden i en individuellt relaterad plan. Särskild hänsyn bör i&lt;br&gt;denna tas till att mäns och kvinnors villkor kan vara olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringarna för doktorsexamen bör bestämmas och utbildningen&lt;br&gt;planeras så att studierna normalt skall kräva fyra läsår, om doktoranden&lt;br&gt;studerar på heltid och utnyttjar undervisningen effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För doktorand skall utses en eller flera handledare, som således kan&lt;br&gt;finnas på olika fakulteter och högskolor. Om doktoranden har flera&lt;br&gt;handledare skall en av dem vara huvudhandledare. Normalregeln bör&lt;br&gt;vara att en heltidsdoktorand har rätt till handledning i fyra år och en&lt;br&gt;deltidsdoktorand under motsvarande tid. Jag utgår från att deltidsstudier&lt;br&gt;normalt inte kommer att bedrivas med en alltför låg aktivitetsgrad.&lt;br&gt;Handledningstiden bör kunna förlängas genom beslut i fakultetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag hittills anfört överensstämmer i princip med nuvarande ord-&lt;br&gt;ning. I det följande vill jag dock beröra några punkter där jag bedömer&lt;br&gt;att förändringar bör genomföras. Det är i samtliga fall sådana frågor&lt;br&gt;som det bör få ankomma på regeringen att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Tillträde till forskarutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den allmänna behörigheten bör skärpas från&lt;br&gt;80 till 120 poäng. Den särskilda behörigheten bör fastställas av&lt;br&gt;fakultetsnämnden, som också fattar beslut om det högsta antal&lt;br&gt;doktorander som får antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: All högskoleutbildning bygger i varierande&lt;br&gt;utsträckning på vetenskaplig grund. I forskarutbildningen är träningen i&lt;br&gt;vetenskaplig kunskap, teori och metod och förmågan att använda dessa&lt;br&gt;verktyg i egen självständig forskning, studiernas kärnpunkt. Det är där-&lt;br&gt;för viktigt att den som antas till forskarutbildning - doktoranden - har&lt;br&gt;såväl en tillräckligt god utbildningsgrund att bygga på som den förmåga&lt;br&gt;till kritiskt omdöme och analys som är nödvändig för att man skall&lt;br&gt;kunna bedriva ett avhandlingsarbete. Forskarutbildningen kan genom-&lt;br&gt;föras endast om doktoranden har de nödvändiga förkunskaperna och&lt;br&gt;förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att forskarutbildningen kan bygga på att doktorander-&lt;br&gt;na har såväl djup som bredd i sin grundläggande högskoleutbildning.&lt;br&gt;Jag anser därför att kravet på allmän behörighet för forskarutbildning&lt;br&gt;bör höjas från 80 poäng till 120 poäng, vilket motsvarar vad som krävs&lt;br&gt;inte bara för kandidatexamen utan för flertalet yrkesexamina. Dessa ger&lt;br&gt;således allmän behörighet till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsteg från kravet på allmän behörighet om 120 poäng bör enligt min&lt;br&gt;mening kunna göras i vissa speciella fall när en student uppfyller de&lt;br&gt;särskilda behörighetskraven inom ämnesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis måste även motsvarande utländsk utbildning ge allmän behö-&lt;br&gt;righet till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika discipliner och forskningsområden kan komma att ställa sär-&lt;br&gt;skilda krav på kompetens av visst slag. De särskilda behörighetskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för forskarutbildning inom ett speciellt ämnesområde bör enligt min Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;mening vara preciserade och relevanta. Särskild behörighet är inte en&lt;br&gt;utvidgad allmän behörighet utan ett krav på en för forskningsområdet i&lt;br&gt;fråga nödvändig kunskapsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde studenten är det betydelsefullt att klara regler gäller&lt;br&gt;för fastställande av behörighetskraven för forskarutbildning. Det är där-&lt;br&gt;för enligt min mening viktigt att organ med vidare ansvarsområde än en&lt;br&gt;enskild institution eller arbetsenhet fastställer de särskilda behörighets-&lt;br&gt;kraven. Detta ansvar bör vila på fakultetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till forskarutbildning bör i likhet med nu gällande ordning endast få&lt;br&gt;antas det antal doktorander som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga&lt;br&gt;om handledningsvillkor, individuella studieplaner och studievillkor i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om det högsta antal doktorander som under ett läsår får finnas&lt;br&gt;antagna till forskarutbildning, bör enligt min mening fattas av fakultets-&lt;br&gt;nämnd, som alltså ansvarar för kvaliteten både vad gäller de olika fors-&lt;br&gt;karutbildningarnas vetenskapliga och innehållsliga delar och doktoran-&lt;br&gt;dernas övriga studievillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för urval till forskarutbildningen bland de behöriga sökan-&lt;br&gt;dena skall vara graden av förmåga att tillgodogöra sig och fullfölja fors-&lt;br&gt;karutbildningen. Det är särskilt viktigt att de ansvariga klart anger vad&lt;br&gt;som skall vara av betydelse när man bedömer förmågan att tillgodogöra&lt;br&gt;sig och fullfölja forskarutbildningen och vad som ligger till grund för&lt;br&gt;graderingen av denna förmåga samt är öppna för att mäns och kvinnors&lt;br&gt;villkor är olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det för min del vara av avgörande betydelse att forskarut-&lt;br&gt;bildningen kan byggas ut under iakttagande av höga kvalitetskrav. Rege-&lt;br&gt;ringen har tidigare angivit att antalet doktorsexamina bör fördubblas&lt;br&gt;fram till år 2000. Detta mål kräver avsevärda insatser, inte minst ekono-&lt;br&gt;miska, bl.a. för att underlätta doktorandernas studiemöjligheter och för&lt;br&gt;att förstärka handledningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Licentiatexamen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Licentiatexamen bör få införas som etappav-&lt;br&gt;gång inom forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nu gällande högskoleförordning öppnar för möjlig-&lt;br&gt;heten att forskarutbildning om det är ändamålsenligt kan gås igenom i&lt;br&gt;etapper. UHÄ kan i dag föreskriva om examensbenämning av sådan&lt;br&gt;etappavgång. UHÄ har meddelat föreskrifter om licentiatexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av hittillsvarande erfarenheter anser jag att möjligheten att&lt;br&gt;efter minst två års forskarutbildning avlägga licentiatexamen bör ges.&lt;br&gt;Respektive universitet och högskola bör emellertid få avgöra i vad mån&lt;br&gt;möjligheten skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i förhållande till magisterexamen, som inte är en fors-&lt;br&gt;karutbildning utan en fördjupad grundutbildning, bör vara tydliga, vil-&lt;br&gt;ket bl.a. har framhållits av en del remissinstanser. I vilken utsträckning&lt;br&gt;som delar av eller eventuellt hela kurser i magisterexamen får tillgodo-&lt;br&gt;räknas för forskarutbildningen får avgöras av varje universitet och hög-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Graderade betyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det bör vara möjligt att använda graderade be-&lt;br&gt;tyg även i forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I promemorian föreslogs att prov som in-&lt;br&gt;går i forskarutbildningen - liksom i dag - skulle bedömas med något av&lt;br&gt;betygen underkänd och godkänd. Flera remissinstanser har ansett att&lt;br&gt;graderade betyg skall kunna ges även inom forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare anfört (avsnitt 5.6) att betygen på kurser i grundut-&lt;br&gt;bildning normalt bör vara underkänd, godkänd och väl godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den tidigare möjligheten att betygssätta avhandlingar togs bort,&lt;br&gt;var motivet att systemet med betygssättning ansågs ha medfört att av-&lt;br&gt;handlingarna blivit allt mer omfångsrika och forskarstudierna kommit&lt;br&gt;att ta allt längre tid i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen bör vara så uppbyggd att den kan genomföras in-&lt;br&gt;om givna tidsramar, dvs. motsvarande fyra års heltidsstudier. Det har&lt;br&gt;nu visat sig att varje disciplin skapar sina egna normer och värderingar&lt;br&gt;när det gäller avhandlingarnas längd och utformning. Vidare finns det&lt;br&gt;ofta en inofficiell betygssättning som doktoranderna inte är omedvetna&lt;br&gt;om. Det är alltså inte förekomsten respektive frånvaron av betyg som är&lt;br&gt;avgörande för vare sig avhandlingens eller studietidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det inte finnas hinder för att man också inom&lt;br&gt;forskarutbildningen använder en betygssättning motsvarande den inom&lt;br&gt;grundutbildningen på såväl kurser som avhandlingar. Det är viktigt att&lt;br&gt;betygssättning av avhandling sker på ett sådant sätt att vad som premie-&lt;br&gt;ras är vetenskaplig skicklighet, förmåga att urskilja vetenskapligt intres-&lt;br&gt;santa problem och frågeställningar samt att dessa behandlas på ett origi-&lt;br&gt;nellt och vetenskapligt tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för betygssättning är också en fråga om rättssäkerhet. Enligt&lt;br&gt;min mening är det bättre att betygssättningar är klart redovisade under&lt;br&gt;reglerade förhållanden än att den sker dolt. I detta ligger att de är kri-&lt;br&gt;tiskt prövade och kan göras till föremål för en debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag nämna att jag inte ser någon anledning att i&lt;br&gt;den kommande förordningen hindra fakultetsopponenten att avge ett&lt;br&gt;skriftligt omdöme om avhandlingen eller att hindra betygsnämnden&lt;br&gt;från att motivera sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bästa garantin för såväl kvalitet som proportioner i avhandlings-&lt;br&gt;arbetet är att det finns en medveten, stark och vetenskapligt kvalificerad&lt;br&gt;ledning av verksamheten, som samtidigt tar hänsyn till doktoranders&lt;br&gt;olika villkor. Det finns ett behov av ett organ ovanför institutionsnivån&lt;br&gt;som är ansvarigt för forskarutbildningen och för att kraven inom denna&lt;br&gt;är adekvata och rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tjänsteorganisatoriska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Endast tjänsterna som professor och lektor regleras&lt;br&gt;i lagen. I lagen tas också in särskilda regler om de villkor under&lt;br&gt;vilka en professor får skiljas från tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lärartjänster i övrigt regleras endast vad som ingår&lt;br&gt;i sådana tjänster, bisysslor och vissa tjänstekombinationer på&lt;br&gt;den medicinska sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter om tjänster vid universitet och högskolor&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inledande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tjänsteorganisationen vid universitet och högskolor anser&lt;br&gt;jag att det endast är några få bestämmelser som bör tas in i högskolela-&lt;br&gt;gen. I övrigt är bestämmelserna på detta område av den karaktären att&lt;br&gt;det bör få ankomma på regeringen att besluta om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som jag vill föreslå skall tas in i lagen är, förutom&lt;br&gt;vissa bestämmelser om professorer och lektorer, några generella regler&lt;br&gt;om bisysslor och om tjänsteförening, som sedan tidigare har lagform.&lt;br&gt;Vidare bör en allmän bestämmelse om vad som hör till en lärares upp-&lt;br&gt;gifter tas in i lagen. Jag skall återkomma till dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessförinnan vill jag emellertid begagna tillfället att som en oriente-&lt;br&gt;ring ange min uppfattning i en del frågor som rör tjänsteorganisationen.&lt;br&gt;Jag vill då först något beröra principerna för en reglering av lärartjän-&lt;br&gt;sterna och därefter anlägga några synpunkter rörande inrättande och&lt;br&gt;tillsättning av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att det är frågan om en orientering och att min&lt;br&gt;framställning inte nu innefattar några förslag på berörda områden. Jag&lt;br&gt;avser att återkomma till regeringen med förslag, sedan riksdagen har ta-&lt;br&gt;git ställning till den högskolelag som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Principer för reglering av lärartjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslogs - bortsett från att inga nya tjän-&lt;br&gt;ster som högskoleadjunkt skulle få inrättas och en viss förenkling av&lt;br&gt;tjänsteförslagnämnderna - inga sakliga ändringar i lag eller förordning.&lt;br&gt;Detta har föranlett kraftiga reaktioner från främst universitet och hög-&lt;br&gt;skolor. I en del remissvar, bl.a. från universitetet i Lund, ifrågasätts om&lt;br&gt;det överhuvudtaget behövs någon statlig reglering av tjänsteorganisatio-&lt;br&gt;nen om man vill hävda universitetens och högskolornas frihet och själv-&lt;br&gt;ständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör statsmakterna även fortsättningsvis ange vissa&lt;br&gt;regler för tjänsterna vid fria statliga universitet och högskolor. Som jag&lt;br&gt;tidigare anfört (avsnitt 4.3) är det svårt och inte heller önskvärt för stats-&lt;br&gt;makterna, regering och riksdag, att ange mer specifika mål för forsk-&lt;br&gt;ningen. Den frihet vad gäller val av problem och utveckling av metoder&lt;br&gt;som lärare vid universitet och högskolor tillförsäkras i lagen är bak-&lt;br&gt;grunden till det mycket noggranna förfarande som bör tillämpas för&lt;br&gt;själva anställningsproceduren. Därmed ges förutsättningar för hög kvali-&lt;br&gt;tet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har förekomsten av regler på detta område stor betydelse&lt;br&gt;för rättssäkerheten. Som jag tidigare anfört (avsnitt 4.1) har sådana reg-&lt;br&gt;ler också särskild betydelse för jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetetens och högskolornas speciella karaktär manifesteras och&lt;br&gt;skyddas således i stor utsträckning just i tjänstestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har dock tagit fasta på flera av de synpunkter som framförs i re-&lt;br&gt;missvaren. Den allvarligaste bristen i det nuvarande systemet är bristen&lt;br&gt;på flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att motivera studenter till att fortsätta med forskarstudier&lt;br&gt;och att ge doktoranden en rimlig försörjningssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som nyligen avlagt doktorsexamen har i dag svårighe-&lt;br&gt;ter att få en annan tjänst - forskarassistenttjänst eller högskolelektors-&lt;br&gt;tjänst - när doktorandtjänsten upphör. Detta är inte bara ett problem&lt;br&gt;för den enskilde utan kanske i högre grad ett problem för landet. Det är&lt;br&gt;onödigt svårt för universitet och högskolor att engagera forskarbegåv-&lt;br&gt;ningar för fortsatt vetenskaplig verksamhet om det vid avgörande tillfäl-&lt;br&gt;len saknas möjligheter att ta hand om vederbörande och slussa honom&lt;br&gt;eller henne vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsningen av tjänsten som forskarassistent till högst fyra år&lt;br&gt;sammanlagt anses också på ett olyckligt sätt begränsa möjligheterna att&lt;br&gt;behålla kvalificerade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ofta återkommande kritik mot det nuvarande tjänstesystemet gäl-&lt;br&gt;ler de otillräckliga karriärmöjligheterna. Efter disputation kan en dok-&lt;br&gt;torand i dag få tillsvidareförordnande på tjänst som högskolelektor. In-&lt;br&gt;om ramen för denna tjänst, som i dag omfattar ca 5 000 personer, till-&lt;br&gt;lämpas sedan ett antal år fri lönesättning. Denna tjänst kan också in-&lt;br&gt;rymma alla sorters arbetsuppgifter - undervisning, forskning och admi-&lt;br&gt;nistration - i de proportioner och i den omfattning som arbetsledning-&lt;br&gt;en, prefekten, bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelektorer fullgör alltså ytterst kvalificerade och stimulerande Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Det anses dock vara ett problem att en högskolelektor&lt;br&gt;normalt har små möjligheter till avancemang. Visserligen kommer kan-&lt;br&gt;ske antalet professorstjänster att öka något i och med att dessa alltid&lt;br&gt;kommer att inrättas av universitet och högskolor med fakultetsorganisa-&lt;br&gt;tion, men den möjligheten till avancemang kommer även i fortsättning-&lt;br&gt;en att vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå målet att fördubbla antalet doktorsexamina till sekelskiftet&lt;br&gt;måste det finnas incitament för studenter att ägna sig åt forskarstudier&lt;br&gt;och bättre möjligheter att behålla nyblivna doktorer vid universiteten&lt;br&gt;och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de åtgärder som jag tidigare pekat på för grundutbildningen,&lt;br&gt;t.ex. införandet av en magisterexamen med fördjupade ämnesstudier&lt;br&gt;och ökningen av antalet forskarutbildade lärare, finns det också starka&lt;br&gt;skäl att öka antalet doktorandtjänster. Jag återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;1993 års forskningsproposition. Dessutom vill jag påpeka att möjlighe-&lt;br&gt;ten att inrätta tidsbegränsade amanuenstjänster på deltid även skall kun-&lt;br&gt;na användas för rekrytering i forskarutbildningens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga problem jag nyss skisserat visar på brister i nuvarande tjän-&lt;br&gt;steorganisatoriska system. Flexibiliteten måste därför öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta övergången från forskarstudier till lärarverksamhet&lt;br&gt;inom universitet och högskolor bör innehavet av doktorandtjänst kun-&lt;br&gt;na förlängas med högst ett år efter det att innehavaren avlagt doktors-&lt;br&gt;examen. Detta är en lösning som är enkel och sannolikt kommer att&lt;br&gt;kunna fungera på ett smidigt sätt. Jag anser att en sådan bestämmelse&lt;br&gt;bör föras in i den nya förordning som jag avser återkomma till regering-&lt;br&gt;en om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge universiteten och högskolorna utökade möjligheter att in-&lt;br&gt;ledningsvis anställa högskolelärare under tidsbegränsade perioder, vilket&lt;br&gt;kan underlätta rekrytering och ge ökad flexibilitet, bör det övervägas&lt;br&gt;om lektorer skall kunna anställas för en tid om tre år. Efter denna pe-&lt;br&gt;riod skulle innehavare få ges tillsvidareförordnande utan att tjänsten på&lt;br&gt;nytt ledigförklaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör tjänsterna som forskarassistent kunna förlängas under yt-&lt;br&gt;terligare två år utan att de skäl som för närvarande anges i förordningen&lt;br&gt;behöver föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det inom ramen för lektorstjänsterna skapas tydliga kar-&lt;br&gt;riärmöjligheter. Det är viktigt att goda insatser inom såväl forskning&lt;br&gt;som utbildning skall kunna premieras. Jag anser att olika möjligheter&lt;br&gt;bör stå till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att aktivt använda den individuella lönesättningen för att be-&lt;br&gt;löna goda arbetsinsatser anser jag att varje universitet eller högskola ge-&lt;br&gt;nom särskild befordran bör kunna markera att innehavare av en lek-&lt;br&gt;torstjänst gjort framstående insatser. Universitetet eller högskolan kan i&lt;br&gt;anslutning härtill naturligtvis även ändra tjänsteinnehavarens arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter. Jag avser att i samband med utfärdandet av förordning åter-&lt;br&gt;komma till regeringen med förslag på en lämplig titel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också kan tänkas ha konsekvenser för universitets och&lt;br&gt;högskolors tjänsteorganisation handlar om dessas uppgift att utföra&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete åt bl.a. sektorsorganen. Jag avser att&lt;br&gt;återkomma till detta i samband med 1993 års forskningsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar för klarhetens skull att påpekas att den möjlighet som&lt;br&gt;hittills funnits att till universitet och högskolor för begränsad tid knyta&lt;br&gt;vetenskapligt kvalificerade personer med sin huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;utanför universitetsväsendet - adjungerade professorer - kommer att&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag också nämna att jag anser det vara natur-&lt;br&gt;ligt att lönesättningen för professorerna den 1 juli 1993 övergår från&lt;br&gt;Statens chefslönenämnd till den enskilda universitetet eller högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren betonas från många håll att man önskar att möjligheten&lt;br&gt;att antaga oavlönad docent skall finnas kvar. Det remitterade utkastet&lt;br&gt;till högskoleförordning saknade reglering på denna punkt. Som jag tidi-&lt;br&gt;gare framhållit innebär frånvaron av en reglering inte något förbud på&lt;br&gt;samma sätt som den inte heller ger påbud. Utfärdande av docentkompe-&lt;br&gt;tens är vetenskapssamhällets traditionella sätt att markera en speciell&lt;br&gt;kompetens. Vissa kompetens- och hedersbevisningar kan bara de ansva-&lt;br&gt;riga inom universitet och högskolor själva ta ställning till om de vill ut-&lt;br&gt;färda. Dit hör att utse oavlönad docent liksom att utse hedersdoktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla frågan om tjänster som högskolead-&lt;br&gt;junkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till högskolelag finns inskrivet att verksamheten skall be-&lt;br&gt;drivas så att ett nära samband finns mellan forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att detta måste vara en viktig utgångspunkt vid ut-&lt;br&gt;formningen av de villkor som skall gälla för dem som är verksamma&lt;br&gt;vid universitet och högskolor. Det är endast genom dem som sambandet&lt;br&gt;mellan forskning och utbildning kan bli en realitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition framhölls, liksom i 1990 års forskningspro-&lt;br&gt;position, önskvärdheten av att lärare vid universitet och högskolor ge-&lt;br&gt;nomgått forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till högskoleförordning, som ingick i den remitterade de-&lt;br&gt;partementspromemorian, hade därför tjänsterna som högskoleadjunkt,&lt;br&gt;för vilka endast krävs genomgången grundläggande högskoleutbildning,&lt;br&gt;utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar grundsynen att lärare vid universitet&lt;br&gt;och högskolor i princip bör ha avlagt doktorsexamen. Många pekar&lt;br&gt;dock på svårigheterna att vare sig på kort eller medellång sikt ställa upp&lt;br&gt;detta som ett generellt krav. Stora delar av högskoleutbildningen saknar&lt;br&gt;sådan anknytning till traditionell vetenskaplig verksamhet att det skulle&lt;br&gt;vara meningsfullt att nu kräva avlagd doktorsexamen som generellt be-&lt;br&gt;hörighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till att börja med erinra om det resonemang som jag förde ti-&lt;br&gt;digare (avsnitt 4.1) när det gäller på vilken grund olika högskoleutbild-&lt;br&gt;ningar vilar. Förutom vetenskaplig eller konstnärlig grund utgör också&lt;br&gt;i varierande utsträckning beprövad erfarenhet grunden för stora delar&lt;br&gt;av den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose lärarbehovet för dessa delar av grundutbildningen&lt;br&gt;anser jag det därför naturligt att behålla adjunktstjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att de principer som jag nyss redogjort för också kom-&lt;br&gt;mer att gälla för den del av verksamheten som i dag har kommunal hu-&lt;br&gt;vudman. Frågan om vilket huvudmannaskap som skall gälla bör enligt&lt;br&gt;min mening inte ha någon betydelse för tjänsteorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu angivna lärartjänsterna bör naturligtvis även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vid universitet och högskolor finnas vissa mer specialiserade lä-&lt;br&gt;rartjänster, avsedda endast för verksamhet inom vissa delar av dessa. Jag&lt;br&gt;återkommer till dessa i min anmälan till regeringen av förslag till hög-&lt;br&gt;skoleförordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Inrättande och tillsättning av tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lärartjänster kommer i och med att tjänsterna som professor&lt;br&gt;inte längre skall inrättas av regeringen (prop. 1990/91:150 del II bil. 7,&lt;br&gt;bet. UbU21, rskr. 389) att inrättas av respektive högskolestyrelse. Styrel-&lt;br&gt;sen bör kunna delegera inrättandet av andra tjänster än tjänster som&lt;br&gt;professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärartjänsterna tillsätts av rektor. Rektor bör dock ha möjlighet att&lt;br&gt;delegera tillsättningen av andra tjänster än tjänster som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att samtliga lärartjänster skall ledigförklaras. För de tjänster&lt;br&gt;för vilka forskning är ett åliggande bör en speciell prövning av vederbö-&lt;br&gt;rande göras. Det gäller således tjänsterna som professor, lektor och fors-&lt;br&gt;karassistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningsförfarandet bör i princip vara detsamma som i dag. I det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med utformning av ny högskoleförordning kommer jag&lt;br&gt;att sträva efter att så långt möjligt minska detaljregleringen av detta. Det&lt;br&gt;ankommer på de lokala högskoleorganen att sedan se till att anställ-&lt;br&gt;ningsprocessen genomförs så snabbt och effektivt som möjligt med be-&lt;br&gt;aktande av rättssäkerhetsaspekterna och kraven på prövning av de sö-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kallelse av professor har diskuterats i samband med re-&lt;br&gt;missbehandlingen av promemorian. Ett antal remissinstanser har uttalat&lt;br&gt;sig för kallelse. Det kan exempelvis finnas speciella skäl för att en&lt;br&gt;mycket kompetent person inte kan delta i ett ansökningsförfarande. Jag&lt;br&gt;är därför beredd att förorda att ett förfarande med kallelse till professur&lt;br&gt;får användas i speciella fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Högskoleutredningens betänkande tas frågan om pedagogisk utbild-&lt;br&gt;ning av högskolelärare upp. Flertalet av de remissinstanser som tar upp&lt;br&gt;denna fråga menar att pedagogisk utbildning är av stort värde för hög-&lt;br&gt;skolelärarna. Generella föreskrifter om detta bör dock inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar denna uppfattning. Utbildning är en av huvuduppgifterna Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;för universitet och högskolor. Självfallet måste förmågan att förmedla&lt;br&gt;kunskap vara en avgörande egenskap hos alla lärare. En markering är&lt;br&gt;den vikt som pedagogiska meriter tillmäts vid tillsättning av tjänster in-&lt;br&gt;om högskolesystemet. Detta bör tydligt framgå genom preciseringar i&lt;br&gt;den nya förordningen. Det är följaktligen ett ansvar för varje universitet&lt;br&gt;och högskola att se till deras lärare bygger upp och vidareutvecklar&lt;br&gt;kompetens även inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av tjänster som professor och högskolelektor bör ske efter&lt;br&gt;förslag av en särskild tjänsteförslagsnämnd. I den remitterade promemo-&lt;br&gt;rian hade tjänsteförslagsnämnden föreslagits få en förenklad samman-&lt;br&gt;sättning jämfört med vad som gäller i dag. Flertalet remissinstanser för-&lt;br&gt;ordar dock en tjänsteförslagsnämnd med nuvarande sammansättning.&lt;br&gt;De mindre och medelstora högskolorna har kraftigt ifrågasatt förslaget i&lt;br&gt;promemorian att de inte själva skulle utse tjänsteförslagsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att tillmötesgå remissinstanserna i dessa avseenden. I&lt;br&gt;enlighet med vad jag senare kommer att förorda (avsnitt 9.1) anser jag&lt;br&gt;dock att företrädare för de anställda inte bör ingå i tjänsteförslagsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör vid tillsättning av tjänster som forskarassistent yttrande&lt;br&gt;från en särskilt tillkallad sakkunnig inhämtas. Det är väsentligt att även&lt;br&gt;denna tjänst tillsätts med beaktande av sedvanlig prövning av de sökan-&lt;br&gt;des vetenskapliga kompetens. Inte minst torde detta främja individers&lt;br&gt;rörlighet mellan universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Regler om lärare i högskolelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla den reglering rörande lärare som jag ser&lt;br&gt;skäl att ha i själva lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av denna reglering gäller professorerna. Den har sin grund i&lt;br&gt;önskemål att, när fullmaktssystemet upphör med utgången av juni må-&lt;br&gt;nad 1993, ge dem som därefter får professorstjänster den anställnings-&lt;br&gt;trygghet som kan vara väsentlig för integriteten i forskning och under-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmaktshavare kan enligt gällande föreskrifter inte sägas upp&lt;br&gt;från sin befattning utan endast skiljas från tjänsten genom avsked på vis-&lt;br&gt;sa grunder. Arbetsbrist eller omorganisation kan sålunda aldrig leda till&lt;br&gt;att en fullmaktshavare kan förlora sin befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en motsvarande ställning också för professorer som till-&lt;br&gt;sätts efter den 30 juni 1993 föreslogs i promemorian en särskild lagregel&lt;br&gt;om de grunder på vilka en professor skulle få skiljas från sin tjänst. Fö-&lt;br&gt;rebilden var hämtad från den bestämmelse som gäller för domare (RF&lt;br&gt;11:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag innebar att en professor som tillsatts med förordnande Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;tills vidare - vilket skulle vara huvudregeln - fick skiljas från tjänsten&lt;br&gt;endast på följande grunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om professorn genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättan-&lt;br&gt;de av tjänsteåligganden hade visat sig olämplig att inneha tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om professorn hade uppnått gällande pensionsålder eller annars&lt;br&gt;enligt lag var skyldig att avgå med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har framförts synpunkter dels av innebörd&lt;br&gt;att professorer inte borde ha ett sådant starkt anställningsskydd, dels att&lt;br&gt;det vore olämpligt att införa ytterligare arbetsrättslig specialreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ser jag det som väsentligt att de som fått en professur&lt;br&gt;också har en anställningstrygghet som ger grund för integritet på tjäns-&lt;br&gt;ten. Jag anser därför att det i högskolelagen bör tas in en bestämmelse&lt;br&gt;av den innebörd som finns i promemorian. Lagtekniskt kan saken lösas&lt;br&gt;på olika sätt. Den praktiska innebörden av promemorians regel blir i&lt;br&gt;allt väsentligt densamma som om man föreskrev att en professor får&lt;br&gt;skiljas från sin tjänst endast av sådana skäl som är grund för avsked från&lt;br&gt;statlig tjänst. För avsked gäller sålunda väsentligt strängare regler än för&lt;br&gt;uppsägning från tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anknyta till reglerna om avsked kan ha sina fördelar, bl.a. i att&lt;br&gt;rättspraxis är väl utbildad när det gäller avskedsgrunderna. De reglerna&lt;br&gt;kan emellertid ändras och jag ser ett visst värde i att man direkt av hög-&lt;br&gt;skolelagen kan utläsa på vilka grunder en professor kan mista sin tjänst.&lt;br&gt;Jag föreslår därför den reglering som föreslogs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den nu behandlade regeln om anställningstrygghet&lt;br&gt;inte kan omfatta andra professorer än dem som har tillsatts utan tidsbe-&lt;br&gt;gränsning, blir det behövligt att i lagen också ange regler för när tillsätt-&lt;br&gt;ningen får ske för bestämd tid och när den skall vara utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning. Vidare blir det naturligt att i lagen ta upp några bestämmelser om&lt;br&gt;professorstjänster, som klargör vad det är för en befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig lärarkategori vid universitet och högskolor utgörs av&lt;br&gt;lektorerna. Jag ser det som lämpligt att i lagen också ge en bestämmelse&lt;br&gt;om lektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lektorerna bör alltid vara vetenskapligt kompetenta, utom när det&lt;br&gt;gäller det konstnärliga området. I deras arbetsuppgifter bör normalt in-&lt;br&gt;gå både forskning och utbildning. På den konstnärliga sidan motsvaras&lt;br&gt;forskning av konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör i lagen tas in dels en allmän föreskrift om vad som ge-&lt;br&gt;nerellt ingår i en lärartjänst, dels en reglering motsvarande den som&lt;br&gt;finns i den nuvarande högskolelagen när det gäller bisysslor och för-&lt;br&gt;ening av lärartjänst med läkartjänst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Den institutionella organisationen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Ledningsprinciper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Följande ledningsprinciper bör vara styrande&lt;br&gt;för utformningen av de nya författningarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Företrädare för lärare och studenter i olika beslutsorgan&lt;br&gt;bör utses genom val samtidigt som personer med ledningsansvar&lt;br&gt;bör utses av rektor efter förslag från dem i berörd verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rektor bör utses av regeringen efter förslag från styrelsen.&lt;br&gt;Innan styrelsen avger sitt förslag bör en valförsamling där lärar-&lt;br&gt;na är i majoritet ha röstat om vem som bör utses till rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lärare bör utgöra flertalet i alla beslutsorgan under styrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Studenter bör ingå i alla beslutsorgan som behandlar utbild-&lt;br&gt;ningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fackliga företrädare bör inte ingå i beslutsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De olika ledningsfilosofier - dvs. hur olika&lt;br&gt;beslutsorgan och personer med ledningsansvar utses - som redovisades i&lt;br&gt;departementspromemorian har föranlett olika reaktioner från remiss-&lt;br&gt;instanserna. Efter att noga ha övervägt de olika synpunkter som fram-&lt;br&gt;förs har jag stannat för att en princip som bygger på att företrädare för&lt;br&gt;lärare och studenter - utses genom val av sina respektive kollegor - för-&lt;br&gt;enat med en ordning där personal med ledningsansvar utses av rektor i&lt;br&gt;sådana former att de i berörd verksamhet bereds inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska universitet och högskolor har i likhet med övriga europeiska&lt;br&gt;universitet en mycket lång tradition av självstyre med kollektivt och&lt;br&gt;kollegialt ansvar för verksamheten. Genom öppna och kritiska diskus-&lt;br&gt;sioner vetenskapligt/konstnärligt kompetenta kollegor emellan prövas&lt;br&gt;verksamhetens uppläggning och genomförande. Bakom detta ligger&lt;br&gt;framför allt värnandet om den akademiska friheten samt utbildningens&lt;br&gt;och forskningens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från i dag bör företrädare för de fackliga organisationer-&lt;br&gt;na inte ingå i sådana beslutsorgan. På denna punkt delar jag den upp-&lt;br&gt;fattning som framfördes i promemorian att de fackliga organisationer-&lt;br&gt;nas synpunkter får framföras inom ramen för medbestämmandelagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Behovet av reglering av den interna&lt;br&gt;organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Universitetens och högskolornas interna organisa-&lt;br&gt;tion skall så långt möjligt beslutas av respektive universitet eller&lt;br&gt;högskola. I högskolelagen ges dock vissa regler om styrelsen och&lt;br&gt;om rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser majoriteten av styrelsens ledamöter, medan&lt;br&gt;övriga ledamöter utses av lärare och studenter. Företrädare för&lt;br&gt;de anställda får närvaro- och yttranderätt i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande beslutsorganen i övrigt föreskrivs i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det skall finnas beslutsorgan som svarar för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning inom respektive fekultet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dessa beslutsorgan - fakultetsnämnder - skall ha viss sam-&lt;br&gt;mansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fakultetsnämnderna också svarar för grundutbildningen,&lt;br&gt;om inte styrelsen inrättar särskilda organ för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Då förutsättningarna vad gäller omfattning&lt;br&gt;och bredd i verksamheten vid universiteten och högskolorna är så olika&lt;br&gt;bör den interna organisationen så långt möjligt beslutas av respektive&lt;br&gt;styrelse. Vissa organ bör dock åtminstone till viss del regleras i lag och&lt;br&gt;förordning. Genom sådana regler fördelas ansvaret mellan olika organ&lt;br&gt;och befattningshavare. Genom föreskrifter om sammansättningen av&lt;br&gt;vissa strategiska högskoleorgan skapas garantier för att erforderlig kom-&lt;br&gt;petens finns där beslut skall fattas som avgör kvaliteten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse och rektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör beträffande styrelsen anges att den har inseende över univer-&lt;br&gt;sitetets eller högskolans alla angelägenheter och svara för att dess upp-&lt;br&gt;gifter fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen bör vid varje&lt;br&gt;universitet eller högskola finnas en rektor. Även det bör anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också beträffande styrelsens sammansättning bör vissa saker anges i&lt;br&gt;lagen. Sålunda anser jag att det där bör slås fast att regeringen skall utse&lt;br&gt;flertalet av styrelsens ledamöter. Till ledamöter i styrelsen bör utses per-&lt;br&gt;soner med bakgrund i verksamhet av betydelse för universitets/högsko-&lt;br&gt;lans utbildnings- eller forskningsuppdrag. Det bör också anges att rek-&lt;br&gt;tor skall ingå i styrelsen. Normalt bör rektor enligt min mening också&lt;br&gt;vara ordförande, men det bör inte regleras i lagen. I övrigt bör i lagen&lt;br&gt;anges att lärare och studenter har rätt att vara representerade i styrelsen&lt;br&gt;samt att företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid&lt;br&gt;styrelsens sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad jag nu har angivit bör inte i lagen ges bestämmelser om&lt;br&gt;styrelsens sammansättning. Inte heller bör i lagen föreskrivas hur styrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens ledamöter eller rektor utses. Sådant bör det få ankomma på rege- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ringen att besluta om i förordningsform. Jag vill dock här som en infor-&lt;br&gt;mation kortfattat redovisa min syn på dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ökade frihet och det ökade ansvar för verksamhetens resultat&lt;br&gt;och kvalitet som följer av mina förslag i denna proposition kommer sty-&lt;br&gt;relsernas uppgifter att bli allt viktigare. Då statsmakterna därmed över-&lt;br&gt;lämnar viktiga beslutsbefogenheter till styrelserna är det enligt min me-&lt;br&gt;ning rimligt att regeringen även fortsättningsvis utser flertalet ledamö-&lt;br&gt;ter. Styrelsens uppgift är att inom de ramar regering och riksdag anger&lt;br&gt;se till universitetets eller högskolans bästa. Som framhölls i promemori-&lt;br&gt;an måste stora krav ställas på samtliga styrelseledamöter. De har att ut-&lt;br&gt;ifrån sin kompetens och erfarenhet verka i universitetets eller högsko-&lt;br&gt;lans intresse. De skall således inte företräda särintressen vare sig utanför&lt;br&gt;eller inom universitetet/högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor är chef och främste företrädare för universitetet eller högsko-&lt;br&gt;lan. Eftersom rektor bör ha ställning som chef för den myndighet som&lt;br&gt;ett universitet eller högskola är från förvaltningsrättslig synpunkt bör&lt;br&gt;denne som nu utses av regeringen på förslag av styrelsen efter val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammansättningen av valförsamlingen behöver sannolikt inte närma-&lt;br&gt;re regleras i förordningen. Dock bör det anges att lärare skall utgöra&lt;br&gt;flertalet i valförsamlingen. Förslag om prorektor bör också lämnas av&lt;br&gt;denna valförsamling till styrelsen. Enligt min uppfattning bör inget&lt;br&gt;hindra ett universitet eller högskola att välja flera prorektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna ordning finns det inte anledning att fortsatt använda ter-&lt;br&gt;men rektorsämbete. Det är givet att ett lärosäte kring rektor behöver en&lt;br&gt;kvalificerad administrativ ledning, men dess sammansättning finns det&lt;br&gt;inte anledning att reglera i författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsorgan för forskning och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att en fakultetsnämnd alltid skulle inrättas&lt;br&gt;med ansvar för forskning och forskarutbildning inom ett fakultetsområ-&lt;br&gt;de. Nämnderna skulle knytas till universiteten och vissa högskolor men&lt;br&gt;ansvara för fördelning av forskningsresurser även till övriga högskolor&lt;br&gt;enligt en regional ansvarsfördelning som närmare skulle preciseras i&lt;br&gt;förordningen. Sammansättningen av nämnden skulle också regleras lik-&lt;br&gt;som dess arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller organ för grundutbildning föreslogs i promemorian att&lt;br&gt;styrelsen kunde inrätta de organ som man ansåg behövdes. Vad gällde&lt;br&gt;sammansättningen anfördes att medverkan för företrädare för yrkeslivet&lt;br&gt;inte längre behövde regleras, medan studenternas rätt till inflytande i de&lt;br&gt;organ som behandlade grundutbildningsfrågor borde regleras. Vidare&lt;br&gt;angavs i promemorian att fakultetsnämnden kunde få utgöra besluts-&lt;br&gt;och beredningsorgan för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser har framfört åsikten att beslutsorganen för&lt;br&gt;forskning och utbildning borde behandlas på samma sätt. De flesta an-&lt;br&gt;ser att också forskningsorganen borde kunna inrättas efter beslut av re-&lt;br&gt;spektive universitet eller högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang klargöra två grundläggande skillnader&lt;br&gt;mellan utbildning och forskning. För det första kommer det utbild-&lt;br&gt;ningsuppdrag som statsmakterna avser att ge till universitet och högsko-&lt;br&gt;lor (jfr avsnitt 11.2) att vara mer konkret än vad motsvarande forsk-&lt;br&gt;ningsuppdrag kommer att kunna vara. För det andra är fakultetsmedlen&lt;br&gt;gemensamma för flera lärosäten. Detta innebär att medel för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning bör ställas till förfogande med villkor att de för-&lt;br&gt;delas och används efter beslut av organ som angivits och fått sin grund-&lt;br&gt;läggande form och kompetens genom föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör således även i fortsättningen vid alla universi-&lt;br&gt;tet och vid de högskolor som i dag har fakultetsorganisation finnas be-&lt;br&gt;slutsorgan som är ansvariga för forskning och forskarutbildning inom&lt;br&gt;respektive fakultetsområde. Om det skall vara ett eller flera organ inom&lt;br&gt;en fakultet bör styrelsen få avgöra. För enkelhetens skull bör alla såda-&lt;br&gt;na beslutsorgan som är ansvariga för ett fakultetsområde i lagen beteck-&lt;br&gt;nas som fakultetsnämnd oavsett om det svarar för en hel eller en del av&lt;br&gt;en fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. mot bakgrund av högskoleutredningens påpekanden om klyftan&lt;br&gt;mellan grundutbildning och forskning, vilka bekräftas i remissvaren,&lt;br&gt;anser jag att dessa beslutsorgan normalt sett även bör svara för grundut-&lt;br&gt;bildningen inom motsvarande områden. Härmed uppnås en angelägen&lt;br&gt;samordning mellan universitetens och högskolornas båda huvuduppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att styrelsen bör ges möjlighet att, om den så finner&lt;br&gt;lämpligt, besluta att det skall finnas ett eller flera särskilda beslutsorgan&lt;br&gt;för grundutbildningen. Detta kommer bl.a. att vara det normala vid de&lt;br&gt;högskolor som saknar fast forskningsorganisation. I vissa fall kan be-&lt;br&gt;slutsorganen för grundutbildning komma att sammanfalla med dagens&lt;br&gt;institutionsstyrelser, t.ex. i de fall dessa omfattar flera ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det gemensamma beslutsorganet för forskning och utbildning&lt;br&gt;skall tillförsäkras erforderlig vetenskaplig och pedagogisk kompetens&lt;br&gt;bör samtliga ledamöter utom företrädare för studenterna utses av de lä-&lt;br&gt;rare som ingår i den fakultet eller del av fakultet som beslutsorganet av-&lt;br&gt;ser. Majoriteten av ledamöterna skall ha vetenskaplig kompetens minst&lt;br&gt;motsvarande doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dekanus är av tradition fakultetsnämndens ordförande och fakulte-&lt;br&gt;tens främste företrädare. Denne har emellertid också viktiga uppgifter&lt;br&gt;som en del av universitetets eller högskolans ledning. Som en konse-&lt;br&gt;kvens härav anser jag att dekanus bör utses av rektor på förslag från fa-&lt;br&gt;kulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i eventuella beslutsorgan som enbart avser grundutbild-&lt;br&gt;ning bör - bortsett från företrädare för studenterna - enligt min mening&lt;br&gt;också utses efter valförfarande bland berörda lärare. Styrelsen bör beslu-&lt;br&gt;ta om de närmare föreskrifterna för valförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för forskning och forskarutbildning finns ett&lt;br&gt;organ under högskolestyrelsen för konstnärligt utvecklingsarbete. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ bör i överensstämmelse med vad om som nu gäller benämnas råd&lt;br&gt;för konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslutsorgan, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ytterligare central reglering av universitetens och högskolans in-&lt;br&gt;stitutionella förhållanden anser jag inte nödvändig. Det ankommer på&lt;br&gt;styrelsen att besluta om indelningen i institutioner eller andra arbetsen-&lt;br&gt;heter. Styrelsen bör också besluta om förekomst av beslutsorgan och&lt;br&gt;personer med ledningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bestämmelser bör emellertid garantera att företrädare för&lt;br&gt;studenter och doktorander skall ingå i de beslutsorgan som behandlar&lt;br&gt;grundutbildnings- respektive forskarutbildningsfrågor. Vidare bör före-&lt;br&gt;skrivas att flertalet ledamöter i sådana organ skall utgöras av lärare. Jag&lt;br&gt;delar den uppfattning som framfördes i promemorian att medverkan&lt;br&gt;från yrkeslivet inte bör regleras. Inte heller bör finnas föreskrifter om&lt;br&gt;att fackliga företrädare skall ingå i olika beslutsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag kommentera förslaget i promemorian om att det inte&lt;br&gt;längre av högskoleförordningen behöver framgå att det skall finnas hög-&lt;br&gt;skolebibliotek. Bibliotek ansågs i promemorian vara en självklar del av&lt;br&gt;universitet och högskolor. Mot att stadgandet föreslogs utgå har bl.a.&lt;br&gt;Kungl. biblioteket och flera universitet framfört invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det i den nya förordningen bör införas en&lt;br&gt;motsvarighet till den bestämmelse som i nu gällande förordning regle-&lt;br&gt;rar dels förekomsten av högskolebibliotek, dels samverkan med det all-&lt;br&gt;männa biblioteksväsendet (jfr 16 kap. 1 §). Därmed understryks den be-&lt;br&gt;tydelse biblioteken har för den högre utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kvalitet och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Kvalitetsfrämjande åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kvaliteten i utbildning och forskning bör höjas&lt;br&gt;ytterligare. Ansvaret för detta åligger universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna, som kan vidta en rad kvalitetsfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningen finns redan ett relativt väl fungerande system&lt;br&gt;för kvalitetskontroll. En fungerande kvalitetssäkring för grund-&lt;br&gt;utbildningen är en nödvändig förutsättning för en resurstilldel-&lt;br&gt;ning som i huvudsak bygger på kvantitativa resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulans till förnyelse kan också ske genom Rådet för&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning som på sikt bör få fastare for-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Den eftersträvade friheten för universitet Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;och högskolor ställer ökade krav på uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;såväl forskning som utbildning. Dessa krav bör enligt min mening gälla&lt;br&gt;alla utbildningsanordnare med rätt att utfärda examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har ett självklart intresse av att utforma ett&lt;br&gt;internt fungerande system för uppföljning respektive utvärdering. Även&lt;br&gt;efter det att det särskilda sekretariatet med ansvar för nationella utvär-&lt;br&gt;deringar inrättats den i juli 1992 (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr.&lt;br&gt;195), är den viktigaste garanten för en kontinuerlig utvärdering av verk-&lt;br&gt;samheten de mekanismer som finns inom varje universitet och högsko-&lt;br&gt;la. Det är därför t.ex. av stor betydelse att det finns en tillräckligt kvali-&lt;br&gt;ficerad vetenskaplig kompetens inom de organ som svarar för fördel-&lt;br&gt;ningen av fakultetsmedel. Likaså är det, som jag tidigare anfört, väsent-&lt;br&gt;ligt att formerna för betygssättning av avhandlingar och för tillsättning&lt;br&gt;av tjänster är sådana att en kvalitetsbedömning garanteras. Kompetenta&lt;br&gt;lärare är en avgörande kvalitetsfaktor inom all utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de regler som i det föregående ställts upp beträffande behö-&lt;br&gt;righetsvillkoren för lärartjänster samt för grund- och forskarutbildning&lt;br&gt;är således motiverade av kvalitetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kvalitetsdrivande åtgärder för grundutbildning är t.ex. Högsko-&lt;br&gt;leutredningens förslag om examinationsformer för grundutbildningen i&lt;br&gt;form av externa examinatorer och längre tentamensavsnitt samt pedago-&lt;br&gt;gisk utbildning av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att frågorna om externa examinatorer och längre tenta-&lt;br&gt;mensavsnitt samt pedagogisk utbildning inte bör regleras av regeringen.&lt;br&gt;Jag ser dessa förslag som insatser för högre kvalitet som närmare bör&lt;br&gt;prövas av dem som ansvarar för grundutbildningen. Ett sådant exempel&lt;br&gt;är Högskoleutredningens förslag om handlingsprogram för pedagogisk&lt;br&gt;utbildning inom ramen för lärarnas tjänstgöring. En annan sådan åtgärd&lt;br&gt;är fortlöpande kursvärderingar, vilken bl.a. förordats av SFS och flera&lt;br&gt;studentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten i Uppsala och Göteborg har i sina remissyttranden&lt;br&gt;framhållit att det internationella studentutbytet kommer att leda till en&lt;br&gt;ökad fokusering på kvaliteten i den svenska utbildningen. Det interna-&lt;br&gt;tionella samarbetet inom forskningens område har visat vilken stor ge-&lt;br&gt;nomslagskraft ett sådant utbyte har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera universitet och högskolor har också framhållit sin positiva in-&lt;br&gt;ställning till Rådet för grundläggande högskoleutbildning (Högskolans&lt;br&gt;grundutbildningsråd). Detta råd som inrättades på förslag från högsko-&lt;br&gt;leutredningen har bedrivits som försöksverksamhet sedan den 1 juli&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att rådet som ett resultat av försöksverksamheten kom-&lt;br&gt;mer att få fastare former. I avvaktan härpå kommer jag att föreslå rege-&lt;br&gt;ringen att det fr.o.m. den 1 juli 1992 får en självständig ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Riktlinjer för utvärderingsarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Varje universitet och högskola bör ansvara för&lt;br&gt;sin egen utvärderingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella utvärderingarna bör utföras med anlitande av&lt;br&gt;olika oberoende organ och grupper och med användning av oli-&lt;br&gt;ka metoder. Det nationella utvärderingssekretariatets huvudsak-&lt;br&gt;liga arbetsuppgifter anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: I departementspromemorian redovisades&lt;br&gt;att ansvaret för utvärderingsarbetet dels åvilade respektive universitet&lt;br&gt;och högskola, dels åvilade det nationella utvärderingssekretariatet som&lt;br&gt;enligt riksdagens beslut kommer att inrättas redan den 1 juli 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av den interna utvärderingsverksamheten är självklart&lt;br&gt;en fråga för varje universitets- eller högskolestyrelse, som har att tillse&lt;br&gt;att det utarbetas planer/program/strategier för en systematisk och konti-&lt;br&gt;nuerlig utvärderingsverksamhet, troligen på flera nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle i detta sammanhang vilja understryka vikten av att de natio-&lt;br&gt;nella utvärderingar som skall göras bör göras av flera, oberoende organ,&lt;br&gt;institutioner, akademier eller grupper som inrättas vid behov. Det na-&lt;br&gt;tionella sekretariatet för utvärdering och kvalitetskontroll skall således&lt;br&gt;inte utforma ett system eller än mindre en modell för en nationell ut-&lt;br&gt;värderingsverksamhet. Tvärtom är det väsentligt att olikartade former av&lt;br&gt;utvärdering utnyttjas för att tillse att utvärderad verksamhet blir allsi-&lt;br&gt;digt belyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella utvärderingssekretariatet måste för att kunna fylla sin&lt;br&gt;uppgift inom den nationella utvärderingen ha integritet mot såväl stats-&lt;br&gt;makterna som universiteten och högskolorna. Den självständiga ställ-&lt;br&gt;ningen skall bl.a. manifesteras genom sammansättningen av sekretaria-&lt;br&gt;tets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för det nationella sekretariatets blir enligt min mening&lt;br&gt;bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att planera vilka nationella utvärderingar som skall genomföras och&lt;br&gt;begära resurser för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att svara för beställningen av olika nationella utvärderingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sammanfatta och publicera resultaten av de utförda utvärderingar-&lt;br&gt;na så att dessa når i första hand blivande studenter och beslutsfattare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stimulera universitet och högskolor att genomföra egna utvärde-&lt;br&gt;ringar och bedöma de interna kvalitetssäkrings- och utvärderingssyste-&lt;br&gt;men som universiteten och högskolorna utvecklar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att följa upp vilka åtgärder som universitet och högskolor vidtar med&lt;br&gt;anledning av utförda utvärderingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att definiera och utveckla olika metoder för utvärdering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att deltaga i utvecklandet av olika kvalitetsindikatorer att använda som Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;underlag för resurstilldelning till den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att följa den internationella utvecklingen på området, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att pröva universitets och högskolors rätt att examinera på olika nivå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller själva utvärderingsverksamheten vill jag också framhål-&lt;br&gt;la att det är angeläget att representanter för olika avnämare - näringsli-&lt;br&gt;vet, staten, landstingen, kommunen etc. - deltar i utvärderingsprocessen&lt;br&gt;i den utsträckning som kan vara motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör påpekas att utvärderingar kan avse såväl utbildning och&lt;br&gt;forskning i enskilda ämnen som hela utbildningsprogram, men också&lt;br&gt;systemutvärderingar som urvalsprinciper, jämställdhet etc.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Principer för dimensionering och&lt;br&gt;resurstilldelning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Principer för anslag till grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje universitet och högskola tilldelas ett anslag&lt;br&gt;för grundläggande högskoleutbildning som beräknats enligt vis-&lt;br&gt;sa kända principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De universitet och högskolor som har fast forskningsorganisa-&lt;br&gt;tion tilldelas ett fakultetsanslag för forskning med anslagsposter&lt;br&gt;för varje fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningen till grundutbildningen skall bygga på föl-&lt;br&gt;jande tre grunder: Kvalitet, studenternas val och effektivitet i re-&lt;br&gt;sursanvändningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade redan 1989 att ett nytt an-&lt;br&gt;slagssystem för universitet och högskolor skulle börja tillämpas fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Beslutet innebar att varje universitet och högskola&lt;br&gt;skulle tilldelas ett ramanslag för grundutbildning och ett ramanslag för&lt;br&gt;forskning. Inom ramanslaget för forskning skulle anslagsposter anges&lt;br&gt;för varje fakultet (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (s. 33 ff) framhölls bl.a. att det i en ord-&lt;br&gt;ning med väsentligt ökad självständighet för universitet och högskolor&lt;br&gt;finns ett antal grundläggande krav som måste uppfyllas av ett nytt an-&lt;br&gt;slagssystem. Dessa krav var enligt promemorian följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för re-&lt;br&gt;sursallokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Det skall ske med&lt;br&gt;hänsyn till den differentiering som följer av t.ex. att fasta resurser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning endast finns vid universitet och vissa högskolor. Det skall&lt;br&gt;dessutom möjliggöra att dessa dimensioneras efter kunskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Det bör i princip vara neutralt i förhållande till resursslag i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande ut-&lt;br&gt;veckling av verksamhetens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisa-&lt;br&gt;tion underlätta en samlad planering för forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Det bör möjliggöra en uppföljning och utvärdering av resultatet i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskoleutredningens huvudbetänkande framhölls bl.a. anslagssyste-&lt;br&gt;mets tudelning som en bidragande orsak till den ”emotionella skilsmäs-&lt;br&gt;san” mellan grundutbildning och forskning. Ett alternativ till 1989 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut skulle vara ett samlat anslag för såväl forskning som ut-&lt;br&gt;bildning för varje universitet och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag i denna fråga anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande ambitionen bakom de långtgående förändringar i&lt;br&gt;nuvarande regelverk för universiteten och högskolorna som jag förordar&lt;br&gt;i denna proposition är att skapa frihet för dessa att besluta om innehåll&lt;br&gt;i och institutionella ramar för verksamheten. Detta innebär att stats-&lt;br&gt;makterna överger den direkta styrning av landets institutioner för högre&lt;br&gt;utbildning och forskning som tillämpats under lång tid och överlämnar&lt;br&gt;ansvaret för mycket stora resurser och för utvecklingen av en väsentlig&lt;br&gt;del av infrastrukturen i landet till universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant ställningstagande förutsätter emellertid en visshet om att&lt;br&gt;den nya ordning som införs innefattar kraftfulla incitament för kvalitet&lt;br&gt;och effektivitet i resursutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer för ett nytt anslagssystem för universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna som jag i det följande föreslår skall gälla har denna utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den grundläg-&lt;br&gt;gande utbildningen inom ramen för ett samlat anslag. Vid beräkningen&lt;br&gt;av detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända beräkningsgrunder&lt;br&gt;som utgår från en bedömning av kostnaderna för olika typer av utbild-&lt;br&gt;ning. Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa beräkningsgrun-&lt;br&gt;der, utan skall göra en egen bedömning av hur utbildningen bäst orga-&lt;br&gt;niseras och genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De universitet och högskolor som har fast organisation för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning skall likaledes erhålla resurser för sin basorgani-&lt;br&gt;sation inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag&lt;br&gt;kommer att anvisas med uppdelning på anslagsposter, motsvarande de&lt;br&gt;fakulteter som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen av resurser för forskning sker redan nu i former som&lt;br&gt;vanligen innebär ett avsevärt mått av kvalitetskontroll. Konkurrensen&lt;br&gt;om de resurser som är bundna i olika typer av tjänster, professurer,&lt;br&gt;forskarassistenttjänster och doktorandtjänster är hård och främjar där-&lt;br&gt;med kvaliteten. Jag vill emellertid understryka vikten av att de system&lt;br&gt;för aktivitetsanknuten budgetering och den kvalitetsprövning som ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklats inom många fakulteter förfinas och förstärks kontinuerligt. Jag Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;utgår från att dessa blir föremål för utvärderingssekretariatets särskilda&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den grundläggande högskoleutbildningen anser jag att re-&lt;br&gt;surstilldelningen skall bygga på tre grunder, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Studenternas val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Effektivitet i resursanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer senare (avsnitt 11.2) till vissa riktlinjer för hur re-&lt;br&gt;surstilldelningssystemet för grundutbildning bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har således efter en samlad bedömning stannat för att försöka vi-&lt;br&gt;dareutveckla 1989 års beslut om separata anslag för grundutbildning&lt;br&gt;och forskning. Huruvida anslagen bör vara ramanslag eller eventuellt&lt;br&gt;borde utformas som bidragsanslag måste övervägas i det utvecklingsar-&lt;br&gt;bete som nu måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall emellertid inte uteslutas att det i utvecklingsarbetet i fråga&lt;br&gt;om anslagsstrukturen ånyo aktualiseras en mer gemensam anslagsform&lt;br&gt;för den grundläggande högre utbildningen och forskningen. Jag åter-&lt;br&gt;kommer senare (avsnitt 11.2) till frågan om hur utvecklingen av an-&lt;br&gt;slagssystemet är tänkt att ske och avser i annat sammanhang återkomma&lt;br&gt;till hur forskning vid de mindre och medelstora högskolorna skall&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag ovan anfört om skilda anslag för grundutbildning och forsk-&lt;br&gt;ning avser inte Sveriges lantbruksuniversitet, som har ett gemensamt&lt;br&gt;anslag. Det finns nu ingen anledning att föreslå en ändring av denna&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Dimensionering av och resurser till&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Dimensioneringen av grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning görs i betydligt mer översiktliga termer än i dag. Nor-&lt;br&gt;malt görs detta per utbildningsområde, i princip motsvarande&lt;br&gt;fakultetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas resursberäkningar för de olika utbildningsom-&lt;br&gt;rådena övervägs inför nästa treårsperiod på grundval av högsko-&lt;br&gt;leutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför varje treårsperiod utformas ett utbildningsuppdrag för&lt;br&gt;varje universitet och högskola. Uppdraget bör innehålla dels&lt;br&gt;krav på kvantitativa studieprestationer (helårsprestationer och&lt;br&gt;examina) inom olika utbildningsområden, dels krav på kvali-&lt;br&gt;tetssäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningen till grundutbildningen skulle kunna ske&lt;br&gt;enligt följande huvuddrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje&lt;br&gt;universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till&lt;br&gt;det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbild-&lt;br&gt;ningsuppdraget. Så snart studieresultaten föreligger från en viss&lt;br&gt;tidsperiod skall en avräkning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av anslaget till grundutbildning fördelas på grundval&lt;br&gt;av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En rörlig resurs” som varje aktiv student för med sig till&lt;br&gt;universitetet eller högskolan skulle kunna komplettera dessa&lt;br&gt;former för resurstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras be-&lt;br&gt;roende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur&lt;br&gt;många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina&lt;br&gt;som avlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skisserade systemet för resurstilldelning bör vara möjligt&lt;br&gt;att införa successivt under den närmaste treårsperioden. Ett ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete genomförs så att resultatet av detta arbete kan&lt;br&gt;ligga till grund för 1993 års proposition om grundläggande hög-&lt;br&gt;skoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet införs stegvis, med beaktande av de efter-&lt;br&gt;hand vunna erfarenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas dimensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya studieorganisationen med större frihet för den enskilde studen-&lt;br&gt;ten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att de&lt;br&gt;mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och utbild-&lt;br&gt;ningsprogram fattas av universitet och högskolor själva. Statsmakternas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningstaganden till dimensioneringen av den grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än&lt;br&gt;dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara&lt;br&gt;mer inriktade på presterade resultat än på antalet nybörjarplatser. Rege-&lt;br&gt;ringen och riksdagen bör dock noga följa utvecklingen när det gäller ut-&lt;br&gt;bildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. På denna punkt&lt;br&gt;överensstämmer mina förslag med promemorians, vilka i princip accep-&lt;br&gt;terats av så gott som alla remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för statsmakternas resursberäkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisades vidare att högskoleutredningen i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande skulle göra bedömningar av resursbehoven för olika typer av&lt;br&gt;grundutbildning. I dessa bedömningar skulle - på pedagogiska grunder&lt;br&gt;- skälen anges för varför olika utbildningar borde ha olika resurstilldel-&lt;br&gt;ning. Alla kostnadsslag, dvs. lärarlöner, material-, utrustnings-, biblio-&lt;br&gt;teks-, inrednings- och lokalkostnader m.m., borde vidare ingå. Förut-&lt;br&gt;om utrustningskostnaderna (jfr 1989/90:UbU25 s. 102-103) skulle ut-&lt;br&gt;gångspunkterna för beräkningarna vara att en tillämpning på dagens ut-&lt;br&gt;bildningsutbud skulle leda till samma totala resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutredningen har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:44) Resurser för högskolans grundutbildning till mig. Be-&lt;br&gt;tänkandet remissbehandlas för närvarande. Min avsikt är att tillämpa&lt;br&gt;nya beräkningsgrunder för resursfördelningen i den proposition om re-&lt;br&gt;surser för grundläggande högskoleutbildning som jag avser att förelägga&lt;br&gt;riksdagen i början av 1993. Jag vill dock redan nu framhålla att de nya&lt;br&gt;beräkningarna endast är avsedda att utgöra grund för statsmakternas re-&lt;br&gt;surstilldelning. Det ankommer sedan på varje universitet och högskola&lt;br&gt;att fatta fördelningsbeslut på de grunder som är motiverade utifrån egna&lt;br&gt;beslut om lokalisering, dimensionering, uppläggning och innehåll i&lt;br&gt;kurser och utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformning av utbildningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför varje treårsperiod bör varje universitet och högskola få ett utbild-&lt;br&gt;ningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundut-&lt;br&gt;bildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget borde enligt promemo-&lt;br&gt;rian inte uttryckas i planeringstermer utan i prestationstermer, såsom&lt;br&gt;det faktiska antalet helårsstudenter (utnyttjade årsstudieplatser), antalet&lt;br&gt;helårsprestationer och antalet examinerade. I uppdraget borde en kom-&lt;br&gt;bination av dessa prestationsmått användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian angavs vidare att statsmakterna inte borde avhända sig&lt;br&gt;möjligheterna att avväga utbildningsutbud och examination mellan oli-&lt;br&gt;ka områden. Hur detaljerat detta skulle göras måste avgöras från fall till&lt;br&gt;fall. Dock angavs att den maximala preciseringen av utbildningsutbudet&lt;br&gt;borde kunna stanna vid s.k. utbildningsområden, vilka i princip mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarade fakultetsområdena med tillägg av lärarutbildning och konstnär-&lt;br&gt;lig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller antalet examinerade angavs att det totala antalet examina&lt;br&gt;alltid borde anges, men att därutöver minimisiffror endast skulle preci-&lt;br&gt;seras för sådana examina där statsmakterna hade anledning att förvissa&lt;br&gt;sig om ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter. Som ex-&lt;br&gt;empel på sådan examina angavs bl.a. lärarexamina och yrkesexamina&lt;br&gt;inom vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av utbildningsuppdragen möts i princip inte med någ-&lt;br&gt;ra större invändningar. En del remissinstanser anmärker dock på att de&lt;br&gt;inte riktigt förstår resurstilldelningens koppling till de olika prestations-&lt;br&gt;måtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att de kvantitativa målen i utbildningsuppdra-&lt;br&gt;get bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårspre-&lt;br&gt;stationer, eventuellt i kombination med antal examinerade. Hur detalje-&lt;br&gt;rat detta skall göras måste kunna variera. Preciseringen av utbildnings-&lt;br&gt;uppdraget bör kunna stanna vid de i promemorian föreslagna utbild-&lt;br&gt;ningsområdena, vilka i princip motsvarar fakultetsområdena med tillägg&lt;br&gt;av lärarutbildning och konstnärlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör enligt min mening minimiantalet examinerade anges&lt;br&gt;för sådana examina där statsmakterna har anledning att förvissa sig om&lt;br&gt;ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utbildningsuppdraget bör också ingå krav på universitetet eller hög-&lt;br&gt;skolan att utveckla system för säkring av kvaliteten samt eventuella&lt;br&gt;uppdrag att utveckla ny utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av&lt;br&gt;utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårspre-&lt;br&gt;stationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuterades två modeller för hur resurstilldelningen&lt;br&gt;skulle kunna kopplas till utbildningsupdraget på ett sådant sätt att stu-&lt;br&gt;denternas efterfrågan skulle påverka resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena modellen förutsatte en fast resurstilldelning för en minsta ut-&lt;br&gt;bildningsvolym varje treårsperiod, vilket skulle ge stabilitet och konti-&lt;br&gt;nuitet i verksamheten. Denna modell innebar att ett dåligt platsutnytt-&lt;br&gt;jande skulle få genomslag i tilldelningen först i efterhand och först efter&lt;br&gt;ett nytt treårsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra modellen skulle i stället intervall anges för utbildningsvo-&lt;br&gt;lymen i uppdraget. En viss bastilldelning anvisades baserad på interval-&lt;br&gt;lets mitt, medan det rörliga bidraget skulle tillföras i förhållande till an-&lt;br&gt;talet faktiska studenter. Fördelen med denna modell angavs vara att den&lt;br&gt;dels borde medföra ett ökat antal platser, dels att resurstilldelningen di-&lt;br&gt;rekt skulle påverkas av studenttillströmningen. Vissa tekniska och ad-&lt;br&gt;ministrativa problem antyddes dock i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet universitet och högskolor har inte oväntat tagit fasta på stabi-&lt;br&gt;liteten i modell 1 samt de tekniska och administrativa problemen med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modell 2. SACO, Statskontoret och Riksrevisionsverket förordar en vi-&lt;br&gt;dareutveckling av modell 2. SFS förordar också modell 2 under förut-&lt;br&gt;sättning av fritt tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återigen erinra om mina utgångspunkter att resurstilldelnings-&lt;br&gt;systemet bör utformas så att resurserna utnyttjas effektivt, samtidigt som&lt;br&gt;kvaliteten höjs och förnyelsen främjas. Dessutom bör studenternas efter-&lt;br&gt;frågan få genomslagskraft både vad gäller val av utbildning och av uni-&lt;br&gt;versitet eller högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då jag inte anser att någon av modellerna i promemorian motsvarade&lt;br&gt;dessa högt ställda krav har jag kommit fram till att ett resurstilldelnings-&lt;br&gt;system för grundutbildningen borde ha följande huvuddrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer&lt;br&gt;inom olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respekti-&lt;br&gt;ve universitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det&lt;br&gt;står självfallet varje universitet och högskola fritt att anta studenter ut-&lt;br&gt;över uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universi-&lt;br&gt;tet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårs-&lt;br&gt;prestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursbe-&lt;br&gt;räkningen för olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhet-&lt;br&gt;liga principer. Så snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod&lt;br&gt;skall en avräkning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas på grundval av i&lt;br&gt;förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En rörlig resurs” som varje aktiv student för med sig till universite-&lt;br&gt;tet eller högskolan skulle kunna komplettera dessa former för resurstill-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa principer bör enligt min uppfattning sammantaget kunna leda&lt;br&gt;till ett resurstilldelningssystem som medför de önskvärda effekterna.&lt;br&gt;Dock kvarstår en rad tekniska frågor att lösa, bl.a. anslagskonstruktio-&lt;br&gt;nen, kreditfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skisserade systemet för resurstilldelning bör vara möjligt att införa&lt;br&gt;successivt under den närmaste treårsperioden. Ett utvecklingsarbete bör&lt;br&gt;inledas omgående under medverkan av företrädare för universitet och&lt;br&gt;högskolor. Detta arbete skall ligga till grund för 1993 års proposition&lt;br&gt;om grundläggande högskoleutbildning, som bör innehålla en plan för&lt;br&gt;genomförandet. Denna plan skall omfatta utbildningsuppdragens ut-&lt;br&gt;formning och tekniken i den prestationsrelaterade resurstilldelningen.&lt;br&gt;Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan budgetår&lt;br&gt;och periodisering av statens ersättning för fullgjort uppdrag. Vidare&lt;br&gt;skall relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade års-&lt;br&gt;studieplatser diskuteras. Därutöver skall de s.k. småämnenas ställning&lt;br&gt;belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det skisserade systemet innefattas också de fristående universitet eller&lt;br&gt;högskolor som efter erforderlig kvalitetsprövning erhållit rätten att ut-&lt;br&gt;färda examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta arbete skall även omfatta utvecklandet av de tidigare nämnda&lt;br&gt;systemen för säkring av kvaliteten och valet av kvalitetsindikatorer. Jag&lt;br&gt;räknar med att systemet förändras över tid. I denna del bör utvärde-&lt;br&gt;ringssekretariatet medverka. Slutligen skall olika lösningar övervägas&lt;br&gt;beträffande den studentanknutna ”rörliga” resursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att det nya systemet införs stegvis, med beaktande av&lt;br&gt;de efterhand vunna erfarenheterna. Om det inom ramen för denna pro-&lt;br&gt;cess visar sig att väsentliga delar av det föreslagna systemet inte kan ge-&lt;br&gt;nomföras i praktiken, kommer en återgång till huvuddragen i nuvaran-&lt;br&gt;de ordning att behöva aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Resurser till forskning och forskarutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Avvägningen mellan de medel som anvisas med fa-&lt;br&gt;kultetsanslagen och de medel som anvisas till forskningsråden&lt;br&gt;kommer att göras i kommande propositioner om forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor tillåts göra vissa begränsade omför-&lt;br&gt;delningar mellan fakultetsområdena under löpande treårspe-&lt;br&gt;riod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för vissa forskarutbildningsämnen anges i en ”kryss-&lt;br&gt;lista”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fördelningen mellan fasta och rörliga resurser&lt;br&gt;för forskning, dvs. resursavvägningen mellan fakulteter och forsknings-&lt;br&gt;råd, är av stor betydelse för forskningspolitiken. Avvägningen mellan&lt;br&gt;fasta och rörliga resurser är en balansgång mellan kontinuitet och för-&lt;br&gt;nyelse, där det också gäller att uppnå både kvalitet och bredd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuitet och förnyelse är förutsättningar för kvalitet i forskningen.&lt;br&gt;Kontinuiteten innebär att en fast organisation måste finnas med kvalifi-&lt;br&gt;cerade tjänster, utrustning och lokaler. Förnyelsekravet innebär att re-&lt;br&gt;surser måste kunna styras och omfördelas till utvecklingsområden, om-&lt;br&gt;råden med särskilda behov och till nyskapande forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala frågan om balansen mellan fasta och rörliga forsknings-&lt;br&gt;resurser har särskilt uppmärksammats i de budgetdirektiv enligt vilka&lt;br&gt;berörda myndigheter utarbetar underlag för den kommande forsknings-&lt;br&gt;propositionen. Myndigheterna skall redovisa såväl för- och nackdelar&lt;br&gt;med den rådande fördelningen samt vilka förändringar i denna som&lt;br&gt;eventuellt anses önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom denna fråga är av central betydelse också utifrån såväl&lt;br&gt;aspekten frihet för universitet och högskolor som formerna för kvali-&lt;br&gt;tetsprövning av verksamheten uppmärksammades den också i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian. I remissyttrandena uttrycker flera universitet och&lt;br&gt;högskolor önskemål om att andelen fasta forskningsresurser, dvs. an-&lt;br&gt;slagsmedel över vilka universitet och högskolor förfogar direkt, skall&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga berörda myndigheter kommer, som jag tidigare nämnt, att&lt;br&gt;lämna en utförligare belysning av denna fråga i sina fördjupade anslags-&lt;br&gt;framställningar inför treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Jag avser att&lt;br&gt;med utgångspunkt i det underlag som myndigheterna lämnar ta upp&lt;br&gt;denna fråga i 1993 års forskningsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhölls i den remitterade promemorian är utgångsläget när&lt;br&gt;det gäller systemet för resurstilldelning för forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning i väsentliga avseenden ett annat än det som gäller för den grund-&lt;br&gt;läggande högskoleutbildningen. Promemorian pekade på att t.ex. de-&lt;br&gt;centraliseringen redan är längre driven och att en omfattande gransk-&lt;br&gt;ning av kvaliteten i arbetet redan försiggår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det erinrades också om att universitet och högskolor i många fall har&lt;br&gt;utvecklat olika former av s.k. aktivitetsrelaterad budgetering, dvs. att re-&lt;br&gt;surser tilldelas med hänsyn tagen till bl.a. förekomsten av externa an-&lt;br&gt;slag, antal disputationer, publicerade rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande anslagssystemet för forskarutbildning och forskning&lt;br&gt;innebär att medel anvisas för vart och ett av de olika fakultetsområdena.&lt;br&gt;Inom ramen för anslagen öronmärks de minsta belopp som skall använ-&lt;br&gt;das för studiefinansiering inom forskarutbildningen. I övrigt har varje&lt;br&gt;universitet och högskola i princip fri dispositionsrätt över anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1993/94 fattas, som riksdagen redan beslutat om,&lt;br&gt;samtliga beslut om inrättande av professurer av respektive universitet&lt;br&gt;och högskola. De beslut som regering och riksdag hittills fattat om in-&lt;br&gt;rättande av professurer har inneburit att en varierande, men i vissa fall&lt;br&gt;betydande del av fakultetsanslagen varit knuten till tjänster som inrät-&lt;br&gt;tats av statsmakterna. Som regel har dock professurerna inrättats efter&lt;br&gt;förslag från berörda universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas medelsanvisning görs och måste göras framför allt ut-&lt;br&gt;ifrån allmänna bedömningar av såväl samhälleliga som vetenskapliga&lt;br&gt;behov samt av var resurserna kan användas på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskningspolitiska bedömningarna görs nu samlat i de forsknings-&lt;br&gt;propositioner, som regeringen lägger fram vart tredje år. Ett omfattande&lt;br&gt;och kvalificerat beslutsunderlag tas fram inför dessa forskningspolitiska&lt;br&gt;beslut. De krav, som det nya statliga budgetsystemet innebär, på upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering och resultatredovisning är helt i linje med vad&lt;br&gt;som redan tillämpats i det forskningspolitiska beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den remitterade departementspromemorian angavs att det i de fort-&lt;br&gt;satta förberedelserna för att införa det nya anslagssystem, som skall gälla&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1993/94, borde prövas möjligheterna och formerna&lt;br&gt;för att i viss mån grunda resurstilldelningen på kriterier som hänför sig&lt;br&gt;till erhållna resultat inom universitetens och högskolornas forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit utgår jag från att utvärderingssekretariatet&lt;br&gt;kommer att följa frågan om de system för aktivitetsanknuten budgete-&lt;br&gt;ring som utvecklats vid många fakulteter mycket noga och därmed bi-&lt;br&gt;dra med ytterligare underlag. Min bedömning är att eventuella princi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;piella förändringar därmed inte bör aktualiseras förrän inför den treårs-&lt;br&gt;period som inleds den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och&lt;br&gt;förutsättningar bör, i enlighet med promemorian, bestämmelserna för&lt;br&gt;fakultetsanslaget utformas så att berörda högskolestyrelser under treårs-&lt;br&gt;perioderna har möjlighet att göra vissa begränsade omfördelningar mel-&lt;br&gt;lan fakultetsområdena. Storleken av de förändringar som eventuellt&lt;br&gt;görs under perioden och motiven för dessa bör redovisas inför nästkom-&lt;br&gt;mande treårsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian skisserades ett system med en ”krysslista”, som skulle&lt;br&gt;ange ansvaret för vissa forskarutbildningsämnen. Flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser tillstyrker en sådan. Jag kommer, efter närmare diskussioner med&lt;br&gt;berörda universitet och högskolor, att återkomma till denna fråga i&lt;br&gt;1993 års forskningsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Resurser för lokaler, inredning och utrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara motiverat att i detta sammanhang ge en sammanfat-&lt;br&gt;tande redogörelse för situationen i fråga om universitetens och högsko-&lt;br&gt;lornas lokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med införandet av ett nytt anslagssystem den 1 juli 1993&lt;br&gt;övertar universitet och högskolor lokalförsörjningsansvaret från Bygg-&lt;br&gt;nadsstyrelsen. Det innebär att de själva får svara för hela planeringen av&lt;br&gt;lokalförsörjningen och för anskaffningen av lokaler. De medel som för&lt;br&gt;närvarande anvisas via det särskilda lokalkostnadsanslaget avses läggas&lt;br&gt;in i anslagen för grundläggande högskoleutbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om fastighetsförvaltningen inom högskoleområdet utreds för&lt;br&gt;närvarande av organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombild-&lt;br&gt;ning. Med anledning av de förslag som regeringen lade fram i proposi-&lt;br&gt;tionen 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen&lt;br&gt;och ombildning av byggnadsstyrelsen m.m. - innebärande bl.a. att upp-&lt;br&gt;giften att förvalta statens fastigheter skall skiljas från myndigheternas lo-&lt;br&gt;kalförsörjningsansvar - har kommittén fått i uppdrag bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ särskilt beakta vikten av att fastighetsförvaltningen på högskoleom-&lt;br&gt;rådet organiseras på ett sätt som tar hänsyn till verksamhetens särart&lt;br&gt;och ger utrymme för självständigt agerande från universitetens och hög-&lt;br&gt;skolornas sida,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ pröva om det är nödvändigt att även i fråga om högskolefastighe-&lt;br&gt;terna ha ansvaret för fastighetsförvaltningen skilt från ansvaret för lokal-&lt;br&gt;försörjningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ uppmärksamma frågan om hyresavtalens längd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ belysa hur en enligt regeringens förslag förändrad fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ning påverkar verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ belysa förslagens konsekvenser för behoven av anslag till utbild-&lt;br&gt;ning och forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utgå från att samtliga donationsfastigheter även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall förvaltas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avser att lämna sitt förslag till chefen för Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet den 1 september 1992. Jag räknar med att regeringen därefter&lt;br&gt;inom kort återkommer till riksdagen med slutliga förslag bl.a. såvitt gäl-&lt;br&gt;ler fastighetsförvaltningen för universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar vidare med att alla medel för löpande årliga kostnader för&lt;br&gt;inredning och utrustning fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall anvisas via an-&lt;br&gt;slagen till grundutbildning respektive forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens myndighetsspecifika direktiv för anslagsframställ-&lt;br&gt;ningarna för budgetåren 1993/94 - 1995/96 skall Utrustningsnämnden&lt;br&gt;för universitet och högskolor, vars uppgifter fr.o.m. den 1 juli 1992&lt;br&gt;kommer att övertas av den nya servicemyndigheten, redovisa fördelar&lt;br&gt;och nackdelar med olika sätt att finansiera investeringsutgifter for ut-&lt;br&gt;rustning i samband med större nyanskaffningar med anledning av ex-&lt;br&gt;empelvis nya lokaler, nya eller utökade utbildningar, särskilda forsk-&lt;br&gt;ningssatsningar etc. Det är bl.a. aktuellt att jämföra olika lånesystem&lt;br&gt;med skilda typer av anslagssystem. Jag räknar med att kunna ta ställ-&lt;br&gt;ning i denna fråga i samband med att jag behandlar anslagen för budget-&lt;br&gt;året 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Genomförande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya högskolelagen bör träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993. Vissa konsekvensändringar bör göras i lagen (1982:764)&lt;br&gt;om vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är det angeläget att den&lt;br&gt;nya högskolelagen skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993. Min avsikt är att&lt;br&gt;regeringen skall utfärda en ny högskoleförordning som skall gälla från&lt;br&gt;samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny högskolelag medför att hänvisningen till nu gällande&lt;br&gt;högskolelag i 3 § lagen (1982:764) om vissa läkarjtänster vid upplåtna&lt;br&gt;enheter, m.m. bör ändras. I samma paragraf bör uttrycket ”högskoleen-&lt;br&gt;het” bytas ut mot ”högskola”. Vidare medför de studieorganisatoriska&lt;br&gt;förändringar jag föreslagit att uttrycket ”på läkarlinjen” i 1 § samma lag&lt;br&gt;bör bytas ut mot ”för läkarexamen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för dimensionering bör kunna tillämpas i 1993 års pro-&lt;br&gt;position om grundläggande högskoleutbildning, medan det nya resurs-&lt;br&gt;tilldelningssystemet för grundutbildningen bör införas successivt. Bl.a.&lt;br&gt;behöver en rad anslagstekniska frågor belysas ytterligare. Nästkomman-&lt;br&gt;de treårsperiod (1996/97 - 1998/99) bör dock de nya principerna kunna&lt;br&gt;tillämpas i full utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års forskningsproposition behandlas bl.a. frågorna om avväg-&lt;br&gt;ning mellan forskningsråd och fakulteteter samt mellan olika fakultets-&lt;br&gt;områden och universitet/högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högskolelag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid upp-&lt;br&gt;låtna enheter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 2 har upprättats efter samråd med statsrådet Kön-&lt;br&gt;berg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till högskolelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor under stat-&lt;br&gt;ligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och&lt;br&gt;högskolor, om inte något annat anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde är enligt första stycket i denna paragraf be-&lt;br&gt;gränsat till universitet och högskolor under offentligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”högskolan” som sammanfattande beteckning på universitet&lt;br&gt;och högskolor har utmönstrats. För att inte ständigt behöva upprepa&lt;br&gt;”universitet och högskolor” används i fortsättningen i lagen den tekni-&lt;br&gt;ken att vad som sägs om högskolor också gäller universitet, om inte an-&lt;br&gt;nat särskilt anges. Detta framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall som huvudman anordna högskolor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt&lt;br&gt;på beprövad erfarenhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verk-&lt;br&gt;samheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vun-&lt;br&gt;nits i verksamheten skall kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges uppgifterna för de universitet och högskolor som&lt;br&gt;staten är huvudman för. Vad som skall höra hit har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är att märka att föreskriften om utbildningen inte innebär att all&lt;br&gt;utbildning inom universitet och högskolor i samma mån skall ha sin&lt;br&gt;grund såväl i vetenskap som i beprövad erfarenhet. För åtskilliga tradi-&lt;br&gt;tionella akademiska ämnen torde grunden i allt väsentligt vara det ve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenskapliga. I andra ämnen åter kan den beprövade erfarenheten i hög- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;re grad ligga till grund för utbildningen. Det är en sak för universitet&lt;br&gt;och högskolor att i respektive ämne göra den avvägning som krävs med&lt;br&gt;hänsyn till nödvändigheten att åstadkomma en kvalitativt högtstående&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen har, på det konstnärliga området, sin parallell i det&lt;br&gt;konstnärliga utvecklingsarbetet. Därutöver finns det ett annat utveck-&lt;br&gt;lingsarbete, nämligen det som framför allt har att göra med att finna&lt;br&gt;praktiska tillämpningar av forskningsresultat. Sådant utvecklingsarbete&lt;br&gt;har tagits upp som en uppgift sidoordnad till forskning. Begreppsappa-&lt;br&gt;raten på detta område har berörts i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vidare att i forskning och utvecklingsarbete ingår&lt;br&gt;att sprida kännedom om verksamheten och om vunnen kunskap och&lt;br&gt;erfarenhet. Att informationsåtgärderna på detta sätt integreras som en&lt;br&gt;del av forskningen och utvecklingsarbetet är en terminologisk föränd-&lt;br&gt;ring i förhållande till nu gällande högskolelag. I realiteten är det dock&lt;br&gt;uppgifter som i den akademiska traditionen sedan lång tid hör intimt&lt;br&gt;samman med forskning och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan&lt;br&gt;forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande bestämmelse om att verksamheten skall bedrivas så att det&lt;br&gt;finns ett nära samband mellan forskning och utbildning är en skärp-&lt;br&gt;ning av detta samband i jämförelse med nuvarande reglering. Ändring-&lt;br&gt;en har berörts i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbild-&lt;br&gt;ningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och stu-&lt;br&gt;denterna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effek-&lt;br&gt;tivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ställs i första stycket kravet på universitet och högsko-&lt;br&gt;lor att hålla en hög kvalitet både när det gäller utbildning och när det&lt;br&gt;gäller forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. När det i paragrafen&lt;br&gt;sägs att verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, innebär&lt;br&gt;det dels att kvantiteten får underordnas kvaliteten, dels att universitet&lt;br&gt;och högskolor inte skall ge sig in på områden där man inte förmår hål-&lt;br&gt;la godtagbar kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att ett effektivt resursutnyttjande är en gemensam&lt;br&gt;angelägenhet för personalen vid lärosätena och studenterna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personalen tjänar bestämmelsen som en erinran om att var och&lt;br&gt;en på sin post har ett ansvar för att de resurser som finns utnyttjas ef-&lt;br&gt;fektivt för att nå en hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett praktiskt ansvar för ett effektivt resursutnyttjande läggs emellertid&lt;br&gt;också på studenterna. Att så sker speglar att studenterna inte bara intar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning som avnämare av lärosätenas utbildningsutbud utan i realite-&lt;br&gt;ten är integrerade i den akademiska verksamhet som bedrivs vid lärosä-&lt;br&gt;tena. Med denna faktiska ställning följer också ett praktiskt delansvar&lt;br&gt;för verksamheten. Bestämmelsen kan t.ex. läggas till grund för sådana&lt;br&gt;prioriteringar vid urval till kurser som gynnar dem som bedriver sina&lt;br&gt;studier seriöst och med en rimlig framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med studenter avses i lagen såväl studenter i grundutbildning som&lt;br&gt;forskarstuderande, om inte annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;br&gt;alltid iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra&lt;br&gt;länder och för internationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket i denna paragraf inskärper en skyldighet&lt;br&gt;att i alla sammanhang i verksamheten vid våra universitet och högsko-&lt;br&gt;lor se till att inte någon missgynnas på grund av sitt kön. Jämställdhet&lt;br&gt;mellan kvinnor och män skall alltid iakttas. Upprätthållande av denna&lt;br&gt;regel har setts som en av förutsättningarna för en god utveckling vid vå-&lt;br&gt;ra lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget anmärkas, att regeln inte innebär, att någon&lt;br&gt;mindre meriterad skall ges försteg, därför att vederbörande tillhör ett i&lt;br&gt;sammanhanget underrepresenterat kön. En sådan ordning vore direkt&lt;br&gt;stridande mot kravet på hög kvalitet i verksamheten. Däremot får inte&lt;br&gt;vid meritvärderingen finnas grunder, som med fog kan anses tjäna till&lt;br&gt;att ensidigt gynna eller missgynna endera könet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en regel om att förståelsen för andra län-&lt;br&gt;der och för internationella förhållanden bör främjas i verksamheten.&lt;br&gt;En liknande föreskrift finns i den nu gällande högskolelagen. Det är&lt;br&gt;dock att märka att medan den äldre bestämmelsen bara tog sikte på ut-&lt;br&gt;bildningen avser den nya hela verksamheten. Frågan har berörts i av-&lt;br&gt;snitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningen skall som allmänna principer gälla att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. forskningsproblem får fritt väljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forskningsmetoder får fritt utvecklas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningsresultat får fritt publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som är fallet i nu gällande högskolelag anges här prin-&lt;br&gt;ciperna för forskningens frihet. Bestämmelsen har redaktionellt fått en&lt;br&gt;ändrad uppställning, men någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall omfatta såväl grundläggande högskoleutbildning som&lt;br&gt;forskarutbildning. I grundläggande högskoleutbildning ingår även fort-&lt;br&gt;bildning och vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att terminologiskt räknas fortbildning&lt;br&gt;och vidareutbildning såsom hörande till grundutbildningen. Vad som&lt;br&gt;fortsättningsvis sägs om grundutbildning gäller alltså även fortbildning&lt;br&gt;och vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga på de&lt;br&gt;kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan el-&lt;br&gt;ler motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när&lt;br&gt;det gäller konstnärlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen skall bygga på en grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf syftar till att ange utgångsnivåerna för&lt;br&gt;grundutbildning respektive forskarutbildning. När det beträffande&lt;br&gt;grundutbildningen sägs att den väsentligen skall bygga på de kunskaper&lt;br&gt;som fås på de treåriga nationella programmen i gymnasieskolan ges där-&lt;br&gt;med stöd för att i viss omfattning kräva något därutöver, t.ex. viss prak-&lt;br&gt;tik. Jämför vad som sägs i anslutning till 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konstnärlig utbildning lämnas en möjlighet till undantag från re-&lt;br&gt;geln att utbildningen skall baseras på den kunskapsnivå som fås i treårig&lt;br&gt;gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedöm-&lt;br&gt;ning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kun-&lt;br&gt;skapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbild-&lt;br&gt;ningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte&lt;br&gt;på vetenskaplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att&lt;br&gt;självständigt kunna bedriva forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelserna i denna paragraf har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 4.2. Såsom där framhållits ligger i kravet att studenterna skall ut-&lt;br&gt;veckla sin förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå att upp-&lt;br&gt;märksamhet skall ägnas åt studenternas språkbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får anordna högskolor endast med regeringens&lt;br&gt;medgivande. Sådant medgivande kan begränsas till att avse enbart&lt;br&gt;grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen här har sin motsvarighet i 15 § i den nu gällande högskole-&lt;br&gt;lagen. Den förändringen har emellertid gjorts att medgivandet för kom-&lt;br&gt;muner och landsting att anordna högskolor inte längre måste begränsas&lt;br&gt;till att avse enbart grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas vid högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av avsnitt 5.2 har det från kvalitetssynpunkt ansetts vik-&lt;br&gt;tigt att reglera vilka examina som får förekomma inom det offentliga&lt;br&gt;högskoleväsendet samt de olika lärosätenas rätt att utdela olika examina.&lt;br&gt;Genom denna paragraf ges regeringen rätten att föreskriva vilka exami-&lt;br&gt;na som får avläggas vid de olika lärosätena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av universitet och högskolor under statligt huvudmanna-&lt;br&gt;skap är enligt denna bestämmelse frågor som det förbehålls riksdagen&lt;br&gt;att besluta om. Detta är naturligt med hänsyn till den vikt som läggs vid&lt;br&gt;dessa lärosäten. Föreskriften ansluter också till principen att inrättandet&lt;br&gt;av nya myndigheter - och de statliga lärosätena utgör från förvaltnings-&lt;br&gt;rättslig synpunkt förvaltningsmyndigheter - är frågor som i regel under-&lt;br&gt;ställs riksdagen. Riksdagens finansmakt gör för övrigt att regeringen en-&lt;br&gt;dast undantagsvis disponerar medel på sådant sätt att regeringen kan in-&lt;br&gt;rätta en ny myndighet på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägen-&lt;br&gt;heter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger styrelsens övergripande och yttersta ansvar för&lt;br&gt;verksamheten vid universitet och högskolor. Med den avreglering som&lt;br&gt;nu avses bli genomförd blir behovet av en kraftfull sammanhållande lo-&lt;br&gt;kal ledning större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje hög-&lt;br&gt;skola ha en rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen närmast under styrelsen skall enligt denna paragraf vid varje&lt;br&gt;universitet och högskola ankomma på en rektor. Begreppet rektorsäm-&lt;br&gt;bete är utmönstrat. Ansvaret för det fortlöpande överinseendet vilar allt-&lt;br&gt;så på en bestämd befattningshavare och inte, som för närvarande, på en&lt;br&gt;organisatorisk enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att rektor - och inte ett rektorsämbete - bär det dag-&lt;br&gt;liga ledningsansvaret är inte uttryck för att den administrativa staben&lt;br&gt;kring rektor skulle vara mindre behövlig än förut. Givetvis krävs en så-&lt;br&gt;dan stab och med det ökade lokala ansvaret torde det finnas all anled-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning att rektorerna har tillgång till kvalificerade administrativa chefer i&lt;br&gt;sin förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsen för en högskola skall högskolans rektor ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Därvid bör&lt;br&gt;regeringen välja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av&lt;br&gt;betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrel-&lt;br&gt;sens sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om styrelsens sammansättning är förenklade i förhål-&lt;br&gt;lande till den nuvarande regleringen på området. Frågan om vilka reg-&lt;br&gt;ler som lämpligen borde ha lagform har behandlats i avsnitt 9.2. Såsom&lt;br&gt;berörts i anslutning till 2 kap. 2 § får styrelsen med den ökade lokala&lt;br&gt;friheten för lärosätena ett större ansvar. Det har därför också ansetts&lt;br&gt;lämpligt att i lagen göra vissa markeringar angående styrelsens samman-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att universitetet eller högskolans rektor skall in-&lt;br&gt;gå i styrelsen. Däremot tas i lagen inte ställning till om rektor eller nå-&lt;br&gt;gon annan skall vara styrelsens ordförande. Det ligger i regeringens&lt;br&gt;hand att bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller dels föreskriften om att regeringen skall utse&lt;br&gt;flertalet av de styrelseledamöter som skall finnas förutom rektor, dels en&lt;br&gt;anvisning om de kvalifikationer som de av regeirngen utsedda ledamö-&lt;br&gt;terna bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges lärare och studenter vid respektive universitet och&lt;br&gt;högskola rätt att utse företrädare för sig i lärosätets styrelse. Något antal&lt;br&gt;anges inte, liksom det inte heller har gjorts beträffande de ledamöter&lt;br&gt;som regeringen utser. Av andra stycket framgår dock att de av regering-&lt;br&gt;en utsedda ledamöterna ovillkorligen skall utgöra flertalet. Det får i öv-&lt;br&gt;rigt ankomma på regeringen att ge föreskrifter om det antal ledamöter&lt;br&gt;som skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket har vad som kallas företrädare för de anställda&lt;br&gt;närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Vad som här&lt;br&gt;avses är fackliga företrädare, till skillnad från de företrädare för lärarna&lt;br&gt;som enligt andra stycket får utses av lärarkollegiet vid lärosätet. De&lt;br&gt;fackliga representanterna är inte ledamöter av styrelsen och får därför&lt;br&gt;inte deltaga i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor som riks-&lt;br&gt;dagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskilt vetenskaps-&lt;br&gt;område. För fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen beslutar (fakultetsnämnder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ledamöter i fakultetsnämnderna skall vara vetenskapligt&lt;br&gt;kompetenta lärare inom fakulteten. De skall utses genom val inom fakul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teten. Studenterna vid de högskolor där fakulteten skall verka har rätt Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;att vara representerade i fakultetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras fakulteterna och fakultetsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att det för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;skall finnas fakulteter vid de universitet och högskolor som riksdagen&lt;br&gt;bestämmer. Varje fakultet omfattar ett särskilt vetenskapsområde. Fa-&lt;br&gt;kulteten utgör sålunda den organisatoriska ram inom vilken forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket eller vilka organ som skall ansvara för fakultetens uppgifter&lt;br&gt;läggs det i styrelsens hand att besluta. Styrelsen kan sålunda besluta att&lt;br&gt;ha ett ledningsorgan för hela fakulteten eller att dela upp ledningsan-&lt;br&gt;svaret på flera sidoordnade organ (svarande mot sektionsnämnder).&lt;br&gt;Oavsett om det blir ett eller flera organ, kallas de organ som svarar för&lt;br&gt;fakultetens uppgifter, respektive för en del av fakultetens uppgifter, för&lt;br&gt;fakultetsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan styrelsen också organisera fakulteten så att den har ett&lt;br&gt;överordnat organ och därunder ett antal organ för delområden. I så fall&lt;br&gt;blir det emellertid bara det överordnade organet som i egentlig mening&lt;br&gt;svarar för fakultetens uppgifter. Det är därför endast det som i lagens&lt;br&gt;mening är en fakultetsnämnd. De underlydande - beredande organen -&lt;br&gt;bör då ges en annan beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en fakultet är inrättat vid ett bestämt lärosäte kan dess verk-&lt;br&gt;samhetsområde omfatta även andra mindre lärosäten. Av bestämmelsen&lt;br&gt;i detta stycke följer emellertid att det är styrelsen vid det universitet el-&lt;br&gt;ler den högskola där fakulteten har inrättats som äger att bestämma hur&lt;br&gt;fakultetsnämndsorganisationen skall se ut. En annan sak är att det fram-&lt;br&gt;står som självklart att den styrelsen samråder med styrelserna vid övriga&lt;br&gt;högskolor, som kan vara berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges bestämmelser om fakultetsnämndernas sammansätt-&lt;br&gt;ning. Bakgrunden till bestämmelserna har behandlats i avsnitt 9.2. Be-&lt;br&gt;träffande innebörden av uttrycket vetenskapligt kompetent hänvisas till&lt;br&gt;vad som anförs i anslutning till 3 kap. 2-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de högskolor där det finns en fakultet svarar fakultetsnämnden ock-&lt;br&gt;så för grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde, om inte högskole-&lt;br&gt;styrelsen inrättar särskilda organ för grundutbildningen. Vid övriga hög-&lt;br&gt;skolor skall styrelsen inrätta organ för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamöterna i de särskilda organen för grundutbildning skall flerta-&lt;br&gt;let vara lärare vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att va-&lt;br&gt;ra representerade i sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhållits i avsnitt 9.2 bör huvudregeln vara att vid de univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor där fakulteter finns inrättade skall fakultetsnämnden&lt;br&gt;svara också för grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde. Skulle&lt;br&gt;fakultetens uppgifter ha fördelats på flera fakultetsnämnder, innebär re-&lt;br&gt;geln givetvis att utbildningsansvaret normalt är fördelat på motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt. Styrelsen är dock fri att inrätta särskilda organ för grundutbild- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ningen, om den så finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådana högskolor som inte har fakultet blir det nödvändigt att in-&lt;br&gt;rätta särskilda organ för grundutbildningen. Den uppgiften ankommer&lt;br&gt;på styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då särskilda organ för grundutbildning inrättas, gäller beträf-&lt;br&gt;fande sammansättningen att flertalet ledamöter skall vara lärare vid&lt;br&gt;högskolan. Vidare har studenterna där rätt att vara representerade i or-&lt;br&gt;ganet. I avsnitt 9.2 har framhållits att lärarledamöterna bör utses efter&lt;br&gt;valförfarande bland de berörda lärarna samt att det bör ankomma på&lt;br&gt;styrelsen att besluta om hur valförfarandet skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tjänsten som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbildning,&lt;br&gt;forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa upp-&lt;br&gt;gifter. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det&lt;br&gt;egna ämnesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf anges de olika huvudmoment som får ingå i en lärar-&lt;br&gt;tjänst vid universitet och högskolor. Föreskrifter med i huvudsak sam-&lt;br&gt;ma innebörd finns för närvarande i 19 kap. högskoleförordningen. Där&lt;br&gt;är dock skyldigheten att bedriva forskning begränsad till vissa lärartjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger sålunda vilka moment som statens som arbetsgi-&lt;br&gt;vare kan lägga in i en lärartjänst. Det förhållandet att de angivna mo-&lt;br&gt;menten kan ingå i en lärartjänst har emellertid inte avsetts innebära att&lt;br&gt;de också alla måste ingå i varje lärartjänst. Vilka moment som skall in-&lt;br&gt;gå i det enskilda fallet beror på de föreskrifter som regeringen kan ha&lt;br&gt;meddelat och därutöver på anställningsavtalet. Såsom framhållits i av-&lt;br&gt;snitt 8.2 kommer det att finnas delar av grundutbildningen, som i allt&lt;br&gt;väsentligt vilar på beprövad erfarenhet snarare än på vetenskaplig&lt;br&gt;grund. När det gäller lärare på sådana områden är det givetvis inte rim-&lt;br&gt;ligt att forskning ingår i tjänsteplikterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den främsta lärartjänsten är tjänsten som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att&lt;br&gt;forskning och utbildning skall kunna bedrivas på en hög kvalitativ nivå&lt;br&gt;inom olika vetenskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får ges&lt;br&gt;en tjänst som professor. Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet och befordningsgrunder för tjänster som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tjänster som professor tillsätts med förordnande tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor får tillsättas för en bestämd tid, om det är frå-&lt;br&gt;ga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konstnärlig verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet utanför högskoleväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fått en tjänst som professor utan tidsbegränsning får&lt;br&gt;skiljas från tjänsten endast om professorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteålig-&lt;br&gt;ganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyl-&lt;br&gt;dig att avgå med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer ges ett antal bestämmelser rörande professorstjänster-&lt;br&gt;na. Bakgrunden har berörts i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges att professorstjänten är den främsta lärartjänsten. I konse-&lt;br&gt;kvens därmed skall också de högsta behörighetskraven ställas på den&lt;br&gt;som skall ges en professorstjänst. Dessa krav anges så att endast den som&lt;br&gt;har visat både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får ges en tjänst&lt;br&gt;som professor. Att ha visat skicklighet innebär mer än att enbart ha ve-&lt;br&gt;tenskaplig kompetens, när det gäller den vetenskapliga sidan. Meritkra-&lt;br&gt;ven framgår också indirekt av föreskriften om hur stort antal profes-&lt;br&gt;sorstjänster som skall finnas inrättade. Tjänster skall sålunda finnas i&lt;br&gt;den omfattning som krävs för att forskning och utbildning skall kunna&lt;br&gt;bedrivas på en hög kvalitativ nivå inom olika vetenskapsområden. Där-&lt;br&gt;med är också sagt att en hög kvalitet i verksamheten förutsätts till en vä-&lt;br&gt;sentlig del vara professorernas ansvar. Vidare framgår att professorernas&lt;br&gt;ansvar skall omfatta såväl utbildning som forskning. Av 3 § framgår att&lt;br&gt;professorstjänster, med två undantag, skall tillsättas med förordnande&lt;br&gt;tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § ges de särskilda bestämmelser som betingats av önskan att ge&lt;br&gt;professorerna integritet i sin lärargärning (jfr avsnitt 8.4). En professor&lt;br&gt;kan sålunda enligt denna paragraf skiljas från sin tjänst enbart på de&lt;br&gt;grunder som anges i paragrafen. Bestämmelsen har sin förebild i före-&lt;br&gt;skriften ill kap. 5 § regeringsformen om de grunder som kan föranle-&lt;br&gt;da att en domare skiljs från sin domartjänst. Frånsett fallet med pen-&lt;br&gt;sionsavgång, som här inte är av intresse, ansluter dessa grunder nära till&lt;br&gt;de grunder som för närvarande gäller för direkt avsked av statligt an-&lt;br&gt;ställda. Bestämmelser om avskedsgrunderna finns i 11 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;lagen (1976:600) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som kan anses innefatta sådant åsidosättande av tjänsteåligganden&lt;br&gt;att professorn visat sig uppenbart olämplig för sin tjänst får i huvudsak&lt;br&gt;överlämnas till rättspraxis. Det bör emellertid framhållas att utifrån la-&lt;br&gt;gens krav på effektivt utnyttjande av resurserna (1 kap. 4 § andra styck-&lt;br&gt;et) det finns anledning att se strängt på fall där professorer vägrar att&lt;br&gt;rätta sig efter föreskrifter från institutionsledningar eller högre organ&lt;br&gt;om exempelvis skyldighet att finnas tillhands på arbetsplatsen viss tid&lt;br&gt;och detta har till följd att studenterna blir lidande eller verksamheten i&lt;br&gt;övrigt påverkas menligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolorna skall det, utöver professorer, finnas lärartjänster som&lt;br&gt;lektorer. En lektor skall vara vetenskapligt kompetent, utom i de fall då&lt;br&gt;tjänsten avser konstnärlig verksamhet. I en lektors arbetsuppgifter skall&lt;br&gt;det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med professorerna bildar lektorer kärnan i lärarkåren vid&lt;br&gt;våra universitet och högskolor. Med en friare tjänsteorganisation finns&lt;br&gt;det anledning att lägga tyngd vid dessa båda lärarkategorier genom att ta&lt;br&gt;upp bestämmelser om dem båda i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen används inte beteckningen högskolelektor, som för när-&lt;br&gt;varande är den författningsreglerade titeln, utan enbart lektor. Avsikten&lt;br&gt;härmed är att öppna möjlighet att använda såväl tjänstetiteln universi-&lt;br&gt;tetslektor som högskolelektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lektorerna ställs, med visst undantag, kravet att de skall vara veten-&lt;br&gt;skapligt kompetenta, vilket innebär att de skall ha avlagt doktorsexamen&lt;br&gt;eller motsvarande. Detta skiljer sig från behörighetskraven för profes-&lt;br&gt;sor, där det inte formellt ställs krav på doktorsexamen, men i stället det&lt;br&gt;mer långtgående kravet på att ha visat både vetenskaplig och pedagogisk&lt;br&gt;skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln att det normalt skall ingå både utbildning och forskning i en&lt;br&gt;lektors arbetsuppgifter ger uttryck för en princip och säger inte att dessa&lt;br&gt;båda uppgifter måste löpa tidsmässigt parallellt. Bestämmelsen innefat-&lt;br&gt;tar inte heller någon reglering av de inbördes proportionerna mellan&lt;br&gt;utbildning och forskning. För lektorerna gäller givetvis också den gene-&lt;br&gt;rella regien om lärartjänster i 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, be-&lt;br&gt;stämmer varje högskola själv vilka lärartjänster som skall finnas där,&lt;br&gt;utöver tjänster som professor och lektor, samt om de behörighetskrav&lt;br&gt;och befordningsgrunder som skall gälla för tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf saknar motsvarighet i den nuvarande&lt;br&gt;regleringen. Den öppnar möjlighet för regeringen att i större eller&lt;br&gt;mindre omfattning ge föreskrifter om vilka lärartjänster som skall fin-&lt;br&gt;nas. Samtidigt blir det emellertid också klart att, om regeringen inte gör&lt;br&gt;en uttömmande reglering av lärartjänsterna, så står det universitet och&lt;br&gt;högskolor fritt att själva inrätta lärartjänster, utöver dem som anges här&lt;br&gt;i lagen och i regeringens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En lärare vid en högskola får vid sidan av sin tjänst inneha anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Sådan bisyssla skall hål-&lt;br&gt;las klart åtskild från lärarens tjänsteutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid en högskola skall&lt;br&gt;vara förenad med tjänst för specialistutbildad läkare eller tandläkare el-&lt;br&gt;ler med en annan tjänst än läkartjänst vid en sådan sjukvårdsenhet som&lt;br&gt;är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Till en förenad&lt;br&gt;tjänst får utses endast den som är behörig till båda tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som skall förenas med en lärartjänst tillsätts i den ordning&lt;br&gt;som gäller för lärartjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en sådan lärartjänst som är förenad med tjänst vid en sjuk-&lt;br&gt;vårdsenhet tillsätts, skall sjukvårdshuvudmannen beredas tillfälle att ytt-&lt;br&gt;ra sig i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har i huvudsak oförändrade förts över från § 36 b resp&lt;br&gt;§ 36 c i den nu gällande högskolelagen. Dock har i 8 § nu även för-&lt;br&gt;ening med tjänst som specialistutbildad tandläkare tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyl-&lt;br&gt;ler behörighetskraven för studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf innefattar en förändring i förhållande&lt;br&gt;till nu gällande ordning. Bakgrunden har berörts i avsnitt 6.5. Såsom&lt;br&gt;där framhålls blir det en fråga för de olika universiteten och högskolor-&lt;br&gt;na att pröva hur stor antagning de kan göra med hänsyn till kvalitets-&lt;br&gt;kravet i lagen. Någon rätt att bli antagen kan då inte rimligen ställas&lt;br&gt;upp samtidigt. I stället har bestämmelsen utformats som ett påbud till&lt;br&gt;lärosätena om att de skall ta emot sådana sökande som fyller behörig-&lt;br&gt;hetskraven, så långt som de förmår med hänsyn till kvalitetskravet. Re-&lt;br&gt;surserna skall alltså användas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu angivna grunden för antagning blir det inte meningsfullt&lt;br&gt;med överklagande av enskilda antagningsbeslut. Detta har berörts i av-&lt;br&gt;snitt 6.5. Där påpekas emellertid också att beslut i behörighetsfrågor&lt;br&gt;alltjämt bör kunna överklagas. Det är dock en sak som avses bli reglerat&lt;br&gt;i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som an-&lt;br&gt;ordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli&lt;br&gt;antagen till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan grundläggande högskoleutbildning som anordnas av en Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;kommun eller ett landsting skall sökande antas utan avseende på folk-&lt;br&gt;bokföringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket framträder huvudregeln att det är respektive universitet&lt;br&gt;och högskola som avgör vilka behörighetskrav som skall gälla för att bli&lt;br&gt;antagen till viss utbildning. Behörighetsfrågan har behandlats i avsnitten&lt;br&gt;6.2 och 6.3. Bestämmelsen ger emellertid regeringen rätt att gå in med&lt;br&gt;föreskrifter på området. Sådana generella föreskrifter kan vara betinga-&lt;br&gt;de bl.a. av rättssäkerhetsaspekter för de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller grundutbildningen har sedan lång tid skiljts mellan all-&lt;br&gt;män behörighet och särskild behörighet. Den allmänna behörigheten är&lt;br&gt;den lägsta kunskapsnivå som generellt behövs för universitets- och hög-&lt;br&gt;skolestudier. Den nivån indikeras i lagen genom bestämmelser i 1 kap.&lt;br&gt;8 § om vad grundutbildningen skall utgå från. Grundutbildningen skall&lt;br&gt;sålunda väsentligen bygga på de kunskaper som fås på nationella pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den allmänna behörigheten kan det vara motiverat med sär-&lt;br&gt;skilda behörighetskrav. Dessa kan vara av något olika art. De kan gå ut&lt;br&gt;på att kunskaper skall finnas i ett visst ämne, t.ex. matematik för civil-&lt;br&gt;ingenjörsutbildning. De kan också gälla krav på visst lägsta betyg i ett&lt;br&gt;ämne, därför att det erfarenhetsmässigt krävs en sådan kunskapsnivå för&lt;br&gt;att kunna följa den akademiska undervisningen. Ytterligare en annan&lt;br&gt;typ av krav är att tillträde till en viss kurs kan förutsätta att en annan&lt;br&gt;kurs har lästs först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket återfinns en bestämmelse som svarar mot den som för&lt;br&gt;närvarande finns i 34 § första stycket högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan denna bestämmelse har placerats här med hänsyn till dess in-&lt;br&gt;tresse för de sökande, har bestämmelserna motsvarande dem i nuvaran-&lt;br&gt;de 34 § andra och tredje styckena om interkommunal ersättning place-&lt;br&gt;rats i 5 kap. som 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval gö-&lt;br&gt;ras bland de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om urval bland de sökande har behandlats i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare regler som kan krävas om urvalsförfarandet avses bli&lt;br&gt;meddelade av regeringen som verkställighetsföreskrifter till denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet for studenterna vid&lt;br&gt;högskolorna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 36 a § i nu gällande högskolelag. Den ger re-&lt;br&gt;geringen ett bemyndigande att meddela sådana tvingande föreskrifter&lt;br&gt;mot enskilda som måste ha lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av studen-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella bemyndiganden som i lagen ges till regeringen är vida och&lt;br&gt;ger i och för sig regeringen möjlighet att utförda disciplinbestämmelser,&lt;br&gt;t.ex. om avstängning. Med tanke på syftet med högskolelagen - att ge&lt;br&gt;den grundläggande regleringen i lagform - har det emellertid ansetts&lt;br&gt;lämpligt att direkt i lagen ange att påföljden avstängning har avsetts&lt;br&gt;kunna förekomma. Inplaceringen i lagen hänger också samman med&lt;br&gt;bestämmelserna i efterföljande paragraf om avskiljande. Det är sålunda&lt;br&gt;genom dessa båda stadganden sammantagna som det klart framgår att&lt;br&gt;tillfällig avstängning och avskiljande är två helt skilda institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare&lt;br&gt;skall avskiljas från utbildningen i de fall då studenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lider av psykisk störning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller ätt det, till följd&lt;br&gt;av något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms före-&lt;br&gt;ligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person&lt;br&gt;eller värdefull egendom under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskil-&lt;br&gt;jande. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till kammarrätt av&lt;br&gt;studenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det,&lt;br&gt;omprövas efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avskiljande motsvarar i sak de som för närvarande&lt;br&gt;finns i 10 a § högskolelagen. Texten har bearbetats redaktionellt, men&lt;br&gt;någon ändring av innebörden har inte åsyftats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets&lt;br&gt;område svarar en särskild överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som föreslogs i propositionen (1991/92:76) om vissa&lt;br&gt;förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och studiestöds-&lt;br&gt;områdena har den tidigare Besvärsnämnden för högskoleutbildning den&lt;br&gt;1 juli 1992 ombildats till Överklagandenämnden för högskolan. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya organ förutsågs få betydligt vidgade uppgifter, bl.a. överklaganden Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;av professorstillsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med nämnden har varit bl.a. att avlasta regeringen besvärsären-&lt;br&gt;den. I likhet med vad som gäller beträffande skolväsendets överklagan-&lt;br&gt;denämnd föreskrivs därför att nämndens beslut med anledning av ett&lt;br&gt;överklagande dit inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning anmärka att överklagandeförbudet inte bara gäl-&lt;br&gt;ler för huvudssaken utan även sådana avgöranden som exempelvis be-&lt;br&gt;slut i awisningsfrågor. Även de har ju kommit upp med anledning av&lt;br&gt;ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ledamöter i styrelsen och andra organ inom högskolorna som ar&lt;br&gt;representanter for studenterna skall utses i den ordning som regeringen&lt;br&gt;föreskriver. I sådana föreskrifter får regeringen överlämna åt énskilda&lt;br&gt;individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här lämnas bemyndigande för regeringen att föreskriva om tillväga-&lt;br&gt;gångssättet vid utseende av studenternas representanter i styrelse och&lt;br&gt;andra organ. Hur dessa föreskrifter bör se ut beror bl.a. på om regering-&lt;br&gt;en gör bruk av bemyndigandet i 4 kap. 4 § att föreskriva om s.k. kårob-&lt;br&gt;ligatorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det lämnas till ett enskilt organ eller enskilda personer att be-&lt;br&gt;stämma om ledamöter i statliga myndigheters styrelser och andra led-&lt;br&gt;ningsorgan utgör det en form av myndighetsutövning genom enskild. I&lt;br&gt;likhet med vad som f.n. är fallet har här lämnats lagstöd för sådan dele-&lt;br&gt;gering när det gäller studentrepresentanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något stöd för delegering till företrädare för de anställda har inte läm-&lt;br&gt;nats. Detta hänger samman med att sådana representanter inte längre&lt;br&gt;ges ställning som ledamöter i styrelsen eller andra organ. De har endast&lt;br&gt;närvaro- och yttranderätt i styrelsen (2 kap. 4 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun, som till sin högskoleutbildning har tagit emot en sökande&lt;br&gt;som inte är folkbokförd i kommunen, har rätt till ersättning för utbild-&lt;br&gt;ningen från den kommun där denna student är kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunerna inte kommer överens om annat, lämnas ersättning&lt;br&gt;med det belopp som föreskrivs av regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning på högskoleutbildning som anordnas av ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 34 § andra och tredje styckena i den nuva-&lt;br&gt;rande högskolelagen. Jfr vad som ovan sagts i anslutning till 4 kap. 2 §&lt;br&gt;beträffande andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleutbildning samt om kommuners och landstings befattning i öv- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;rigt med sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter angående högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer ges regeringen vissa generella bemyndiganden. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i 4 § gäller normgivningsmakten gentemot kommuner och&lt;br&gt;landsting. Här ges stöd för att ålägga kommuner och landsting skyldig-&lt;br&gt;heter både när det gäller deras organisation av sitt högskoleväsende och&lt;br&gt;i övrigt. En så vid befogenhet är naturlig sedd i samband med bestäm-&lt;br&gt;melsen i 1 kap. 10 § om att kommuner och landsting får driva högsko-&lt;br&gt;lor endast med regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen upptar, som förut nämnts, endast de centrala reglerna&lt;br&gt;rörande universitet och högskolor samt vissa bestämmelser som betingas&lt;br&gt;av konstitutionella skäl. Föreskriften i 5 § syftar till att göra klart att det&lt;br&gt;får ankomma på regeringen att ge det regelverk som därutöver erford-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högskolelag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid upp-&lt;br&gt;låtna enheter, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. strategin för förändringar av det svenska universitets- och högsko-&lt;br&gt;lesystemet (avsnitt 3), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. principer för dimensionering och resurstilldelning (avsnitt 11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndiga regeringen att avveckla samtliga allmänna utbildnings-&lt;br&gt;linjer fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ta del av vad jag har anfört om examensordning m.m. för grundläg-&lt;br&gt;gande högskoleutbildning (avsnitten 5.2-5.6), tillträde till grundläggan-&lt;br&gt;de högskoleutbildning (avsnitten 6.2-6.4), forskarutbildning (avsnitt 7),&lt;br&gt;ledningsprinciper (avsnitt 9.1) samt kvalitet och utvärdering (avsnitt&lt;br&gt;10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom propositionen förelägga riksdagen vad föredraganden anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministerns förord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen från den 4 oktober 1991 anges arbetet med att&lt;br&gt;stärka Sverige som kunskapsnation som en av regeringens huvuduppgif-&lt;br&gt;ter. Inom ramen för denna ambition spelar den högre utbildningen och&lt;br&gt;forskningen en nyckelroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stärka kvaliteten inom utbildning och forskning blir avgörande&lt;br&gt;för Sveriges framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen förenas denna kvalitetssyn med en strävan att&lt;br&gt;vidga friheten inom olika delar av samhällslivet. Det gäller inte minst&lt;br&gt;utbildningen. Universitet och högskolor skall inte vara en direkta utlö-&lt;br&gt;pare av den central statsmakten utan inta en mera oberoende ställning i&lt;br&gt;förhållande till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anges således vara regeringens strävan att finna vägar för en suc-&lt;br&gt;cessiv frigörelse av viktiga delar av den högre utbildningen och forsk-&lt;br&gt;ningen från dagens direkta statliga inflytande. På så sätt gagnas både&lt;br&gt;kvaliteten och friheten i samhället i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian presenteras en reformstrategi för universiteten och&lt;br&gt;högskolorna. Promemorian har utarbetats av tjänstemän inom utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet. Underlag har hämtats från tidigare politiska beslut,&lt;br&gt;från andra myndigheter och genom omfattande underhandskontakter&lt;br&gt;inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel framhåller att promemorian inte va-&lt;br&gt;rit föremål för beslut i enskildheter vare sig i regeringen eller från ut-&lt;br&gt;bildningsministerns sida. Huvudinriktningen på de presenterade försla-&lt;br&gt;gen ligger dock inom ramen för vad han bedömer vara förenligt med&lt;br&gt;regeringens politik för den högre utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av promemorian anges vara en viktig del av un-&lt;br&gt;derlaget för de politiska beslut som senare under 1992 skall fattas av re-&lt;br&gt;gering och riksdag om universiteten och högskolorna. Utbildningsmini-&lt;br&gt;stern understryker därför avslutningsvis vikten av en öppen diskussion&lt;br&gt;av de aktuella frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 1 Grundläggande mål för universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis konstateras att ett statligt högskoleväsende från strikt kon-&lt;br&gt;stitutionell synpunkt inte kräver någon reglering i lag. Med tanke på&lt;br&gt;universitetens och högskolornas betydelse för landet bör emellertid&lt;br&gt;grunddragen i deras organisation fastläggas av riksdagen. Detta sker en-&lt;br&gt;ligt promemorian enklast och tydligast i form av en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen syftar till att ge de statliga universiteten och högskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större frihet. Därigenom stärks kvaliteten inom utbildning och forsk-&lt;br&gt;ning samtidigt som resursutnyttjandet bedöms kunna förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade friheten för universitet och högskolor avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ studieorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utbildningsutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ antagningen av studenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ inrättandet och tillsättningen av professurer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ den institutionella organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ dispositionen av resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ omfördelningsmöjligheterna mellan anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade friheten i alla dessa avseenden medför enligt promemorian&lt;br&gt;att universiteten och högskolorna får ett ökat ansvar för verksamhetens&lt;br&gt;resultat och kvalitet, vilket ställer skärpta krav på uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas framtida beslut om universiteten och högskolorna fö-&lt;br&gt;reslås i promemorian ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels genom vissa strategiska bestämmelser i förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ny högskolelag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ny högskoleförordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels med vissa principer för dimensionering och resurstilldelning som&lt;br&gt;avses tillämpas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ framtida budgetprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att en ny ordning skall kunna börja tillämpas den 1 juli&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande grundläggande mål anges för forskning och utvecklingsarbe-&lt;br&gt;te:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolelagen bör kravet på hög vetenskaplig kvalitet anges (1 kap.&lt;br&gt;3 §). Vidare bör principen om forskningens frihet, dvs. forskningspro-&lt;br&gt;blem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas samt forsk-&lt;br&gt;ningsresultat får fritt publiceras - liksom nu vara en av de centrala före-&lt;br&gt;skrifterna i högskolelagen (1 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande allmänna mål formuleras ayseende dels all grundutbildning,&lt;br&gt;dels forskarutbildning (1 kap. 7 §):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter, ge de studerande förmåga till självständig och&lt;br&gt;kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt&lt;br&gt;förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område&lt;br&gt;som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla de stu-&lt;br&gt;derandes förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundut-&lt;br&gt;bildningen, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att&lt;br&gt;självständigt kunna bedriva forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 2 Grundläggande högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centralt reglerade linjeorganisationen föreslås avskaffas och ersättas&lt;br&gt;av en examensordning (bilaga till högskoleförordningen). I denna före-&lt;br&gt;slås vilka examina som får utfärdas, vilka krav som skall uppfyllas för&lt;br&gt;att erhålla respektive examen - examensbeskrivningar - samt vilka uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor som får rätt att utfärda respektive examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som generella examina föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kandidatexamen efter studier om minst tre år, magisterexamen efter&lt;br&gt;studier om minst fyra år samt högskoleexamen efter studier om minst&lt;br&gt;ett och ett halvt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i promemorian 23 olika yrkesexamina. Förslag beträf-&lt;br&gt;fande yrkesexamina för lärare och inom det konstnärliga området kom-&lt;br&gt;mer att lämnas senare under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över samtliga examina som föreslås i promemorian&lt;br&gt;framgår av en underbilaga till denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av studier vid andra högskolor bör också regleras i&lt;br&gt;förordningen. Den lokala tillämpningen av denna bestämmelse får inte&lt;br&gt;vara restriktiv om nationell och internationell rörlighet skall befrämjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör bestämmelser införas i förordningen som gör det möjligt&lt;br&gt;att i kursplanen begränsa studentens rätt att genomgå fler än fyra prov.&lt;br&gt;Graderade betyg bör normalt ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje universitet och högskola bör fr.o.m. den 1 juli 1993 själv anta&lt;br&gt;sina studenter. Det innebär att de själva beslutar om vilka behörighets-&lt;br&gt;krav och vilka urvalsprinciper som skall tillämpas. Viss teknisk samord-&lt;br&gt;ning av högskolornas antagningsverksamhet bör ske på frivillig basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 3 Forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i förordningen föreslås begränsas till ramföreskrifter rö-&lt;br&gt;rande behörighet och antagning, studieplan och handledning samt exa-&lt;br&gt;mina och examination. Regler föreslås införas som innebär att lokala&lt;br&gt;högskolemyndigheter kan besluta att en etapp av forskarutbildningen&lt;br&gt;får avslutas med licentiatexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 4 Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya friheten ställer enligt promemorian ökade krav på uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering så att statsmakterna kan få underlag för framtida beslut,&lt;br&gt;vilket kräver en tydlig ansvarsfördelning och genomtänkta former för&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor förutsätts också följa upp och utvärdera&lt;br&gt;verksamheten på eget initiativ för att öka kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 5 Dimensionering och resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter viss diskussion görs inledningsvis den samlade bedömningen att&lt;br&gt;det av riksdagen 1989 beslutade anslagssystemet bör kunna vidareut-&lt;br&gt;vecklas så att vissa angivna krav kan tillgodoses, inklusive en väsentligt&lt;br&gt;ökad lokal flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas framtida beslut om dimensionering av grundutbild-&lt;br&gt;ningen bör göras i mer översiktliga termer. Därmed ges större utrymme&lt;br&gt;för universitet och högskolor att anpassa utbildningsutbudet till studen-&lt;br&gt;ternas efterfrågan. Dessutom bör besluten inriktas på antalet examinera-&lt;br&gt;de och inte som nu på antalet nybörjarplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller statsmakternas framtida resurstilldelning till universitet och&lt;br&gt;högskolor bör även i fortsättningen ett starkt samband finnas med det&lt;br&gt;givna utbildningsuppdraget. Högskoleutredningen kommer i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande (april 1992) att - på pedagogiska grunder - göra bedömningar&lt;br&gt;av resursbehovet för olika typer av utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar utformning av det utbildningsuppdrag, som varje universi-&lt;br&gt;tet och högskola bör få inför varje treårsperiod skisseras i promemori-&lt;br&gt;an. Uppdraget, som innehåller de kvantitativa målen, bör uttryckas i&lt;br&gt;prestationstermer, såsom det faktiska antalet helårsstudenter, antalet&lt;br&gt;helårsprestationer och antalet examinerade. Antalet helårsstudenter bör&lt;br&gt;fördelas grovt på olika utbildningsområden, medan antalet examinerade&lt;br&gt;anges dels totalt, dels för sådana examina där statsmakterna har anled-&lt;br&gt;ning att förvissa sig om ett tillräckligt antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två alternativa modeller för hur resurstilldelningen skall kunna på-&lt;br&gt;verkas av studenternas efterfrågan diskuteras i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan fasta och rörliga resurser till forskning - balans-&lt;br&gt;gången mellan kontinuitet och förnyelse - är av stor betydelse för forsk-&lt;br&gt;ningspolitiken. I promemorian diskuteras konsekvenser för statsmakter-&lt;br&gt;na, högskolan och forskarna av olika relationer mellan fasta och rörliga&lt;br&gt;forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och&lt;br&gt;förutsättningar bör anslagssystemet utformas så att respektive högskole-&lt;br&gt;styrelse under treårsperioderna har möjlighet att göra vissa begränsade&lt;br&gt;omfördelningar mellan fakultetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra utbudet av små, exklusiva ämnen bör en förteckning&lt;br&gt;som fördelar ansvaret för forskarutbildning inom mer ovanliga ämnes-&lt;br&gt;områden anges i regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 6 Tjänsteorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom allmänt förenklade bestämmelser i förslaget till högskoleför-&lt;br&gt;ordning innebär författningsförslagen att inga nya tjänster som högsko-&lt;br&gt;leadjunkter skall inrättas. Doktorsexamen kommer därmed att krävas&lt;br&gt;för alla lärartjänster i högskolan med undantag av det konstnärliga om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med tidigare riksdagsbeslut skall alla professurer fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli inrättas och omprövas av styrelsen för respektive universitet&lt;br&gt;och högskola. Tillsättning bör göras av rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till högskolelag kan professorer endast kunna skiljas&lt;br&gt;från tjänsten om de genom brottslig handling eller upprepat åsidosättan-&lt;br&gt;de av tjänsteåliggandena visat sig olämpliga att inneha tjänsten eller är&lt;br&gt;skyldiga att avgå med pension (4 kap. 4 §). Det innebär att professorer&lt;br&gt;inte bör kunna sägas upp t.ex. med hänvisning till medelsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 7 Den institutionella organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika modeller för den institutionella organisationen diskuteras, varav&lt;br&gt;endast den som avviker mest från dagens modell illustreras i författ-&lt;br&gt;ningsförslagen. Detta innebär dock inte något ställningstagande för just&lt;br&gt;den modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningsförslagen skisseras den modell för den institutionella or-&lt;br&gt;ganisationen som innebär att fakultetsnämnder, dekaner, institutionssty-&lt;br&gt;relser och prefekt skulle utses av styrelsen eller av rektor på delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att universitet och högskolor bör ges större frihet&lt;br&gt;än i dag att utforma sin interna organisation. Genom vissa föreskrifter&lt;br&gt;om sammansättningen av högskoleorganen skapas garantier för erfor-&lt;br&gt;derlig kompetens. De studerande bör garanteras inflytande i de organ&lt;br&gt;som skall besluta om utbildning. Det har däremot inte ansetts nödvän-&lt;br&gt;digt att i fortsättningen reglera medverkan från företrädare för yrkesli-&lt;br&gt;vet och inte heller för de anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor och högskolelektor skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;tillsättas efter förslag av en tjänsteförslagsnämnd. I förslaget till förord-&lt;br&gt;ning föreslås nämnden få en förenklad sammansättning med tre sak-&lt;br&gt;kunniga och en ordförande som samtliga utses av fakultetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över förslag till examina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Generella examina:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Kandidatexamen efter studier om minst tre år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Magisterexamen efter studier om minst fyra år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Högskoleexamen efter studier om minst ett och ett halvt år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kandidatexamen och magisterexamen bör gälla särskilda krav&lt;br&gt;på fördjupning inom något ämne i studierna, svarande mot 60 respekti-&lt;br&gt;ve 80 poäng. I fördjupningskravet bör även ingå ett självständigt arbe-&lt;br&gt;te om minst 10 poäng för kandidatexamen och ett om minst 20 poäng&lt;br&gt;eller två om vardera minst 10 poäng for magisterexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamina:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Psykologexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Psykoterapeutexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Läkarexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Tandläkarexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Logopedexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Sjuksköterskeexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Barnmorskeexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Sjukgymnastexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Tandhygienistexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Apoterkarexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Receptarieexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Sjökaptensexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Styrmansexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Maskinteknikerexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Sjöingenjörsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Brandingenjörsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Juris kandidatexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Teologie kandidatexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Socionomexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Civilingenjörsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Arkitektexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Ingenjörsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ Yrkesteknisk högskoleexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:1) &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:1&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Frihet, Ansvar, Kompetens - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;grundutbildningens villkor i högskolan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;U tgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frihet, ansvar, kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet, ansvar och kompetens är nyckelorden i detta betänkande om&lt;br&gt;villkoren för den grundläggande utbildningen vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor i Sverige. Dessa tre honnörsord är avsedda att markera en per-&lt;br&gt;spektivförskjutning i förhållande till det som ligger bakom oss, samti-&lt;br&gt;digt som de innebär ett återknytande till vad som skulle kunna kallas&lt;br&gt;för klassiska akademiska ideal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det frihetsbegrepp som vi vill argumentera för innebär naturligtvis&lt;br&gt;inte en isolering eller avgränsning av universitet och högskolor från det&lt;br&gt;omgivande samhället. Den frihet det gäller ligger på ett annat plan: en&lt;br&gt;inre frihet som med delvis olika tillämpningar gäller både lärare och&lt;br&gt;studenter. Den karakteriseras bland annat av den öppna debatten där&lt;br&gt;var och en har rätt att framföra sin åsikt och där ingen annan auktoritet&lt;br&gt;gäller än argumentens bärkraft. Den akademiska seminarieformen eller&lt;br&gt;den öppna disputationen med dess kritiska granskning kan ses som en&lt;br&gt;symbol för detta förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen från 1950-talet och framåt innebar att ansvaret för det&lt;br&gt;inre livet vid universitet och högskolor i flera avseenden fråntogs dem&lt;br&gt;som var verksamma inom utbildning och forskning. Den decentralise-&lt;br&gt;ringsprocess som pågått och alltjämt pågår i den svenska högskolan och&lt;br&gt;de förändringar av studieorganisationen fr.o.m. 1993/94 som aviserats av&lt;br&gt;regeringen innebär ett återförande av ansvaret till lokal nivå. Detta an-&lt;br&gt;svar måste delas av studenterna, lärarna och högskolornas ledningsor-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde studenten måste få lov att ta ansvaret för sin utbildning&lt;br&gt;- både för dess innehåll och för genomförandet av den. Samtidigt har&lt;br&gt;universitetet eller högskolan ett ansvar för att ge studenterna det stöd de&lt;br&gt;behöver för att kunna träffa adekvata val, och för att kunna tränga in i&lt;br&gt;ämnesområdet på en vetenskaplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för undervisningens innehåll och kvalitet bör så långt det är&lt;br&gt;möjligt åvila den enskilda institutionen. Inom institutionen bör den en-&lt;br&gt;skilde läraren ha ett personligt ansvar för sin undervisning och sina stu-&lt;br&gt;denter. Detta betyder inte att vi anser att undervisningen är lärarens en-&lt;br&gt;sak. Men det faktum att samarbete mellan lärarna inom en institution&lt;br&gt;eller inom ett utbildningsprogram är nödvändigt innebär inte att den&lt;br&gt;enskilde lärarens ansvar för sin undervisning och sina studenter kan&lt;br&gt;flyttas över på ett kollektiv eller en nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetens är ett ord som rymmer mer än ordet kunskap. Vi har valt&lt;br&gt;det som en av ledstjärnorna för den framtida utvecklingen för att mar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kera att den moderna högskolan är något mer än det som med en sliten&lt;br&gt;kliché brukar kallas för ”kunskapsorganisation”. Att framhäva kompe-&lt;br&gt;tensen som ett viktigt begrepp när det gäller högskolans fortsatta utveck-&lt;br&gt;ling innebär också att man betonar en ofrånkomlig relation mellan ut-&lt;br&gt;bildning och yrkesliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetens i den mening som vi vill föra fram förutsätter frihet och&lt;br&gt;ansvar. Vi tror att såväl högskolan som det omgivande samhället i läng-&lt;br&gt;den tjänar på en fortsatt utveckling med dessa tre begrepp som ledstjär-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetets inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att påminna om att termen ”högskolan” inte betecknar&lt;br&gt;ett enhetligt system. Högskoleutredningens uppdrag omfattar i princip&lt;br&gt;alla slag av utbildning vid alla högskolor. En del av förslagen har visser-&lt;br&gt;ligen giltighet inom hela högskolesystemet. Men alla delar av betänkan-&lt;br&gt;det har inte samma relevans för alla delar av ”högskolan”. Vi har förut-&lt;br&gt;satt som självklart att för den enskilda högskolan gäller det vi här säger&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningens status i högskoleorganisationen har vi sett som&lt;br&gt;det grundläggande problemet i vårt utredningsarbete. Undervisningens&lt;br&gt;och den grundläggande utbildningens status i högskolan är väsentligt&lt;br&gt;lägre än forskningens, och dess ställning har försämrats successivt under&lt;br&gt;de senaste decennierna. De åtgärder vi vill föreslå i syfte att höja grund-&lt;br&gt;utbildningens status gäller i huvudsak följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Meritvärdering: Pedagogiska meriter måste dokumenteras och be-&lt;br&gt;aktas vid tjänstetillsättning m.m. på ett tydligare och mer genom-&lt;br&gt;tänkt sätt än vad som hittills i allmänhet varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kompetensutveckling för lärare: Vi hävdar att det är nödvändigt&lt;br&gt;med en grundläggande pedagogisk utbildning för all personal med&lt;br&gt;undervisningsuppgifter. Alla lärare bör dessutom ha rätt till konti-&lt;br&gt;nuerlig fortbildning i syfte att vidareutvecklas i sin roll som lärare.&lt;br&gt;För behörighet till lärartjänster bör ett krav på pedagogisk utbild-&lt;br&gt;ning av en viss minsta omfattning införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utvecklingsarbete: Det måste finnas resurser - både lokalt, vid den&lt;br&gt;enskilda högskolan, och på nationell nivå - för utveckling av ut-&lt;br&gt;bildningen och stimulans till experiment i undervisningen. Hög-&lt;br&gt;skolans grundutbildningsråd, som tillkom efter förslag av utred-&lt;br&gt;ningen, är ett led i denna strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Sambandet mellan utbildning och forskning är fundamentalt för&lt;br&gt;universitet och högskolor. Vi föreslår en rad åtgärder för att stärka&lt;br&gt;detta samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lärarstöd som ges studenter inom olika utbildningar är mycket&lt;br&gt;varierande, i form och i omfattning. En av våra mest grannlaga uppgif-&lt;br&gt;ter har varit att diskutera i vilken mån det finns pedagogiskt motiverade&lt;br&gt;skäl till dessa skillnader, som har vuxit fram inom olika undervisnings-&lt;br&gt;traditioner och ofta är baserade främst på historiskt betingade resurs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnader. Vi har stannat för att behandla principerna för resurstilldel-&lt;br&gt;ning till grundutbildningen i ett separat betänkande under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi framför i detta betänkande en del förslag som kan medföra ökade&lt;br&gt;kostnader för grundutbildningen inom högskolan. På några punkter&lt;br&gt;lämnar vi en översiktlig kostnadsuppskattning, men kostnaderna för&lt;br&gt;och finansieringen av dessa åtgärder kan enligt vår uppfattning knap-&lt;br&gt;past diskuteras separat från frågan om de basala resurserna för utbild-&lt;br&gt;ningen. Vi återkommer därför med en samlad diskussion om kostnads-&lt;br&gt;frågorna i vårt avslutande betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den goda institutionen”, som åberopas i direktiven, har naturligtvis&lt;br&gt;stått i fokus för hela utredningsarbetet. Alla våra förslag syftar ytterst till&lt;br&gt;att förverkliga detta ideal. Men vi har också mera specifikt försökt att&lt;br&gt;finna kriterier för hur en god organisation av universitet och högskolor&lt;br&gt;skall utformas och ledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i enlighet med våra direktiv försökt att ”arbeta öppet och&lt;br&gt;okonventionellt”. Under hela utredningsarbetet har vi strävat efter stör-&lt;br&gt;sta möjliga öppenhet, både genom medverkan i konferenser och debat-&lt;br&gt;ter, genom publicering av delrapporter m.m. och genom en omfattande&lt;br&gt;informationsverksamhet. En stor del av sekretariatets arbete har ägnats&lt;br&gt;åt sådan utåtriktad verksamhet. På så sätt har utredningens arbete san-&lt;br&gt;nolikt bidragit till en ökad medvetenhet hos både studenter och lärare&lt;br&gt;om grundutbildningens problem vid våra universitet och högskolor.&lt;br&gt;Kanske är denna systempåverkan ett lika betydelsefullt resultat av ut-&lt;br&gt;redningsarbetet som det betänkande som nu läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot högskoleutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget ingår att söka klargöra innebörden och hållbar-&lt;br&gt;heten i den kritik som riktas mot utbildningen i högskolan. Detta skul-&lt;br&gt;le i och för sig kunna göras till en forskningsuppgift av en omfattning&lt;br&gt;som faller utanför ramen för ett åtgärdsinriktat utredningsarbete. För&lt;br&gt;vårt arbete har detta inte varit nödvändigt. Som bakgrund till våra över-&lt;br&gt;väganden och förslag har vi bedömt det tillräckligt med en kortfattad&lt;br&gt;översikt över några huvuddrag i den kritik av den svenska högskolan&lt;br&gt;som kommit fram under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig iakttagelse är att debatten ändrat karaktär under de senaste&lt;br&gt;åren. Den handlar nu mera om utbildningsresultat och kvalitet än om&lt;br&gt;utbildningssystemets sociala funktioner. Inte minst har det internatio-&lt;br&gt;nella - framför allt det europeiska - perspektivet kommit i fokus för in-&lt;br&gt;tresset. Debatten präglas alltmer av en ökande insikt om att den grund-&lt;br&gt;läggande utbildningen är basen för högskolans verksamhet, och att en&lt;br&gt;ensidig satsning på forskning kan innebära risker för den grundläggan-&lt;br&gt;de utbildningens - och därmed på sikt också för forskningens - kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för högre utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolorna själva finns ofta en viss skepsis mot arbetet med mål-&lt;br&gt;formuleringar. För många forskare och lärare är målen givna i och ge-&lt;br&gt;nom det sammanhang där de verkar. Sökandet efter ny kunskap obero-&lt;br&gt;ende av yttre värderingar och omständigheter kan ibland tyckas vara ett&lt;br&gt;fullt tillräckligt syfte med den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår avsikt har inte varit att utforma nya övergripande mål för svensk&lt;br&gt;högskoleutbildning. Men vi vill påpeka att mål för verksamheten alltid&lt;br&gt;finns, även om de ofta är outtalade. Vi vill också påminna om att en&lt;br&gt;medvetenhet om målen för utbildningen är en förutsättning för att man&lt;br&gt;skall kunna utvärdera den och bedöma dess kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den dagliga verksamheten tvingas man oavbrutet till beslut om av-&lt;br&gt;vägningar mellan olika mål. Stundtals kommer också skilda mål i kon-&lt;br&gt;flikt med varandra. De politiska målen kan t.ex. komma i konflikt med&lt;br&gt;inomvetenskapliga kvalitetsmål. Dessa målkonflikter kan självklart ock-&lt;br&gt;så leda till skilda uppfattningar i fråga om medlen, dvs. undervisningens&lt;br&gt;innehåll och form. Den stora och ständiga utmaningen för alla som har&lt;br&gt;att ta ställning till utbildningens inriktning är att genom en öppen de-&lt;br&gt;batt finna en för ämnesområdet och tidpunkten lämplig avvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att grundutbildningen har lägre status inom högskolan än forskningen&lt;br&gt;är allmänt erkänt. En grundläggande orsak är att forskningsmeriterna i&lt;br&gt;regel väger tyngst vid tjänstetillsättning, befordran och lönesättning.&lt;br&gt;Men i Sverige har denna attityd förstärkts av de signaler som getts ge-&lt;br&gt;nom politiska och anslagsmässiga prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att forskningsresurserna tilldelas efter andra kriterier än resurserna&lt;br&gt;för grundutbildningen är inte orimligt - men detta måste inte med nöd-&lt;br&gt;vändighet medföra en tudelning av hela högskolan på det sätt som blivit&lt;br&gt;fallet i Sverige. Sambandet mellan utbildning och forskning är funda-&lt;br&gt;mentalt för universitet och högskolor; det måste stärkas och inte försva-&lt;br&gt;gas. Det är därför enligt vår uppfattning nödvändigt att ompröva de or-&lt;br&gt;ganisatoriska, ekonomiska och administrativa strukturer som i dag ver-&lt;br&gt;kar i motsatt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reell forskningsanknytning av utbildningen förutsätter med vårt&lt;br&gt;sätt att se dels att utbildning och forskning är förenade i samma organi-&lt;br&gt;satoriska struktur, dels att de lärare som undervisar är aktiva i forsk-&lt;br&gt;ningen och att forskarna medverkar i undervisningen. Forskningsan-&lt;br&gt;knytningen bör enligt vår uppfattning innebära att studenterna får till-&lt;br&gt;fälle att komma i kontakt med en levande forskningsmiljö. I detta avse-&lt;br&gt;ende lämnar dagens svenska högskola mycket övrigt att önska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis är det inte ekonomiskt eller praktiskt möjligt att på en&lt;br&gt;gång åstadkomma forskningsanknytning i denna mening vid alla utbild-&lt;br&gt;ningar eller alla högskolor där den saknas i dag. Men vi tror att en hel&lt;br&gt;del skulle vinnas om den nuvarande gränsdragningen mellan forskande&lt;br&gt;och icke forskande högskolor kunde avdramatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskoleförordningens nuvarande formulering bör ändras så att&lt;br&gt;det tydligare än i dag framgår att forskning i princip ingår i tjän-&lt;br&gt;sten för alla kategorier av lärare i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutionerna bör på olika sätt söka underlätta för de lärare som&lt;br&gt;inte avlagt doktorsexamen att genomgå forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskare i externfinansierade projekt bör regelmässigt medverka i&lt;br&gt;undervisningen vid sin institution inom ramen för sin tjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenter och lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet Studenterna ger vi inledningsvis en del basfakta om student-&lt;br&gt;populationen vid universitet och högskolor i Sverige. Vi refererar några&lt;br&gt;av de undersökningar som utredningen bidragit till: om vägen till hög-&lt;br&gt;skolan - informationen, studiemotiven, antagningen och studiestarten -&lt;br&gt;och om studieteknik och studievanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra resonemang i detta kapitel leder oss till följande slutsatser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det behövs ett lättöverskådligt gemensamt informationsmaterial&lt;br&gt;som omfattar hela det svenska högskolesystemet. Även i en decen-&lt;br&gt;traliserad organisation finns tillräckligt mycket av gemensam bas-&lt;br&gt;information för att en sådan trycksak skall vara befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kontakterna mellan högskolan och gymnasieskolorna behöver för-&lt;br&gt;stärkas när det gäller information om högskolestudier. Det kan fin-&lt;br&gt;nas anledning att överväga rollfördelningen mellan syo-organisa-&lt;br&gt;tionen och högskolan i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Vid en övergång till lokalt baserad antagning till högskolestudier&lt;br&gt;måste varje högskola noga överväga konsekvenserna av olika alter-&lt;br&gt;nativ framför allt när det gäller antagningssystemets konsekvenser&lt;br&gt;för utbildningens uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• De första veckornas intryck av akademiska studier kan vara avgö-&lt;br&gt;rande för den fortsatta studiemotivationen, för den sociala gemen-&lt;br&gt;skapen och för hela studiemiljön vid ”den goda institutionen”. Det&lt;br&gt;finns därför skäl för högskolorna att diskutera hur introduktionen&lt;br&gt;bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högskolorna bör uppmärksamma studenternas behov av hjälp för&lt;br&gt;att utveckla sin studieteknik och förbättra sina studievanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Studenternas studiemiljö är en viktig faktor för trivsel, studieffekti-&lt;br&gt;vitet och studieresultat. Svenska högskolor saknar ofta en infra-&lt;br&gt;struktur för den informella sociala samvaron mellan lärare och&lt;br&gt;studenter eller mellan studenterna. Lokalsituationen är ofta det&lt;br&gt;stora hindret för en god studiemiljö i denna mening. I detta sam-&lt;br&gt;manhang är bl.a. tillgången till läsplatser av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Studiemedelssystemets regler får inte utformas så att de ger negati-&lt;br&gt;va konsekvenser för utbildningens uppläggning. Det gäller bland&lt;br&gt;annat kraven på redovisning av studieprestationer, som varit en bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragande orsak till att undervisning och examination ofta delats&lt;br&gt;upp i alltför många och små avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare kommer till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lärare i högskolan framförs ofta kritik mot att utbildningsreformer&lt;br&gt;initieras av politiskt valda beslutsfattare, utformas av utbildningsadmini-&lt;br&gt;stratörer och förväntas bli genomförda av lärare och studenter. I linje&lt;br&gt;med utredningens sätt att arbeta öppet beslöt vi tidigt att låta lärarna&lt;br&gt;komma till tals. Detta har skett i debatter, seminarier, stående datorkon-&lt;br&gt;ferenser m.m. Efter hand kom vi fram till att en skriftlig enkät skulle&lt;br&gt;vara av värde. Vi ville veta något om lärarnas arbetserfarenhet vid hög-&lt;br&gt;skolan, deras syn på sin arbetssituation, på grundutbildningen, på stu-&lt;br&gt;denterna och på utvecklingsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet ger vi en kortfattad redogörelse för resultaten. Den full-&lt;br&gt;ständiga redovisningen återfinns i rapporten Högskolans lärare kommer&lt;br&gt;till tals (UHÄ-rapport 1991:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bild som i vår enkätundersökning framträder av lärarkåren i den&lt;br&gt;svenska högskolan är att lärarna trivs bra, är engagerade i sitt arbete, ser&lt;br&gt;positivt på studenterna och arbetar hårt trots att de är missnöjda med de&lt;br&gt;materiella villkoren. De skattar friheten, självständigheten och utveck-&lt;br&gt;lingsmöjligheterna högt. De är intresserade av fortsatt utveckling och&lt;br&gt;har en mängd förslag till förbättringar. De önskar finna vägar att värna&lt;br&gt;om kvaliteten i grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning och examination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning och inlärning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och undervisning är, för att låna ett uttryck från en norsk&lt;br&gt;systerutredning, typiska kulturfenomen. De är präglade av sitt kulturel-&lt;br&gt;la, historiska, sociala och ekonomiska sammanhang; de förändras över&lt;br&gt;tiden, i takt med att samhället ändras. Det är därför inte möjligt att ge&lt;br&gt;ett generellt svar på frågan hur ett utbildningssystem bör vara eller hur&lt;br&gt;undervisning bör bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av delar av den pedagogi-&lt;br&gt;ska forskning som har haft inflytande på utvecklingen i Sverige under&lt;br&gt;de senaste decennierna. Våra slutsatser kan sammanfattas på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Varje lärare bör fa möjlighet att ta del av resultaten av det pedago-&lt;br&gt;giska forsknings- och utvecklingsarbete som ägt rum de senaste de-&lt;br&gt;cennierna för att kunna utnyttja dem i sin undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Som ett led i lärarnas kompetensutveckling bör fackdidaktiskt pro-&lt;br&gt;jektarbete uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högskolorna bör avdela ekonomiska och personella resurser för&lt;br&gt;pedagogiskt-didaktiskt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte bedömt det som möjligt att göra en total kartläggning och&lt;br&gt;analys av hur undervisningen faktiskt bedrivs inom alla olika utbild-&lt;br&gt;ningar på samtliga studieorter i den svenska högskolan i dag. Detta är&lt;br&gt;närmast en uppgift för en kvalificerad ämnesdidaktisk forskning. Erfa-&lt;br&gt;renheterna visar att detta kräver en ingående detaljanalys av undervis-&lt;br&gt;ningsprocessen som bara kan ske för ett område i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har begränsat oss till en kartläggning av undervisningstätheten&lt;br&gt;(dvs. antalet undervisningstimmar som erbjuds studenten) i samtliga ut-&lt;br&gt;bildningar vid alla högskolor. Denna kartläggning har kompletterats&lt;br&gt;med uppgifter från ett begränsat antal utbildningar om vilka undervis-&lt;br&gt;ningsformer och gruppstorlekar som förekommer och vilka lärarkate-&lt;br&gt;gorier som medverkar i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kartläggning av undervisningstätheten i högskolan visar att det&lt;br&gt;finns stora skillnader i fråga om det lärarstöd som erbjuds studenterna i&lt;br&gt;olika utbildningar. Våra direktiv ställer frågan huruvida dessa skillna-&lt;br&gt;der, som ofta är historiskt betingade, fortfarande är befogade. Denna&lt;br&gt;fråga kommer att diskuteras närmare i ett separat betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller formerna för lärarstödet tror vi inte att det är menings-&lt;br&gt;fullt att söka slå fast några allmängiltiga riktlinjer. Olika utbildningar&lt;br&gt;har av tradition olika undervisningsformer, och så måste det sannolikt&lt;br&gt;vara. Och olika kategorier av studenter behöver olika former av lärar-&lt;br&gt;stöd. Det framgår också av redogörelsen i detta kapitel att variationerna&lt;br&gt;i undervisningsformer kan vara betydande mellan olika utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra synpunkter i detta kapitel kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Vi tror inte att det är möjligt att slå fast allmängiltiga riktlinjer för&lt;br&gt;avvägningen mellan olika undervisningsformer. Men vi vill fram-&lt;br&gt;hålla att lärarinsatserna, oavsett vad de kallas, alltid skall stödja och&lt;br&gt;främja studenternas egen aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Med denna utgångspunkt är det önskvärt med en ökad tonvikt på&lt;br&gt;undervisning i seminarieform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En utveckling mot mer individcentrerade former av lärarstöd i&lt;br&gt;analogi med det engelska universitetssystemets tutorials är enligt&lt;br&gt;vår uppfattning också nödvändig, särskilt i ett friare studiesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Professorernas och andra seniora forskares kompetens bör komma&lt;br&gt;grundutbildningen till godo i större omfattning än vad som sker i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter av problembaserad inlärning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undervisningsmetod som ägnas mycket uppmärksamhet i dag är den&lt;br&gt;som bygger på principen om problembaserad inlärning (PBI). Vi ger en&lt;br&gt;kort redovisning av erfarenheterna av att planera utbildning med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i denna metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att problembaserad inlärning har många positiva förtecken.&lt;br&gt;PBI knyter an till studenternas tidigare kunskaper och färdigheter, upp-&lt;br&gt;muntrar ett vetenskapligt förhållningssätt och behandlar stoffet i ett me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfullt sammanhang. Vidare stimulerar denna uppläggning av stu-&lt;br&gt;dierna till nyfikenhet, aktivitet, personligt ansvar och kontroll över&lt;br&gt;egen inlärning. Därmed bidrar den till den personliga utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBI-metodiken förutsätter vilja till nytänkande hos lärarna. Det be-&lt;br&gt;hövs också mer förberedelser och handledning från lärarnas sida i jäm-&lt;br&gt;förelse med konventionell undervisning. Därtill kommer behov av bätt-&lt;br&gt;re resurser i form av bibliotek, litteratur och lokaler för grupparbete.&lt;br&gt;Resursbehoven för PBI bör dock inte bedömas enbart i jämförelse med&lt;br&gt;konventionell undervisning utan i relation till undervisning med sam-&lt;br&gt;ma grad av måluppfyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att såväl lokala som centrala utvecklingsresurser fortsatt satsas på&lt;br&gt;försök med PBI också inom andra områden än vårdutbildningar,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att dessa försök följs av systematiska utvärderingar som tar fasta på&lt;br&gt;förändringar i kunskaper, färdigheter och föreställningar hos stu-&lt;br&gt;denterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många pedagogiska studier har övertygande visat vilken styrande inver-&lt;br&gt;kan examinationen har på studierna och inlärningen. För inlärningsre-&lt;br&gt;sultatet betyder examinationen ofta lika mycket som undervisningen.&lt;br&gt;Examinationen är också ett av de viktigaste instrumenten för uppfölj-&lt;br&gt;ning och kontroll av kvaliteten i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi refererar i detta kapitel en studie om examinationen som kvalitets-&lt;br&gt;kontroll i högskolan, som på utredningens uppdrag utarbetats av Åsa&lt;br&gt;Lindberg-Sand och Berit Askling. Med utgångspunkt bl.a. i denna rap-&lt;br&gt;port drar vi slutsatsen att den nuvarande uppdelningen i många succes-&lt;br&gt;siva prov, utan sammanfattande sluttentamen, bör ifrågasättas. Viktigt är&lt;br&gt;också att examinationsresultaten är jämförbara mellan olika högskoleor-&lt;br&gt;ter. Vi anser att gemensamma eller samordnade prov bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att examinationens betydelse som kvalitetskontroll&lt;br&gt;motiverar att mer än en examinator deltar i examinationen. Ett system&lt;br&gt;med externa examinatorer skulle enligt vår uppfattning utgöra en faktor&lt;br&gt;av största betydelse för att säkra kvaliteten och likvärdigheten i svensk&lt;br&gt;högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sammanfattar våra slutsatser och förslag på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Examinationen, som är en viktig del i kvalitetssäkringen av hög-&lt;br&gt;skolans utbildning, får inte inskränkas till enbart kontroll av vissa&lt;br&gt;faktakunskaper. Examinationen skall stå i samklang med det över-&lt;br&gt;ordnade syftet att främja studenternas självständiga och kritiska för-&lt;br&gt;hållningssätt till kunskapsstoffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Examinationen bör därför omfatta betydligt större undervisnings-&lt;br&gt;avsnitt än i dag - om möjligt 20-40 poäng - så att man kan bedö-&lt;br&gt;ma mer övergripande kunskaper och färdigheter hos studenterna.&lt;br&gt;Detta utesluter inte deltentamina, eller motsvarande, på mindre&lt;br&gt;kursavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Enligt vår uppfattning bör examination av sammanfattande karak-&lt;br&gt;tär eller omfattande större avsnitt generellt ske under medverkan&lt;br&gt;av externa examinatorer. Som ett förstahandsmål vill vi föreslå att&lt;br&gt;varje utbildningsprogram som leder till examen skall omfatta åt-&lt;br&gt;minstone en sådan examination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet i högre utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Högskolans redovisningsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som samhällsfinansierade institutioner har högskolorna ett självklart re-&lt;br&gt;dovisningsansvar både vad gäller användningen av resurserna och i frå-&lt;br&gt;ga om resultatet av verksamheten, kvantitativt och kvalitativt. För forsk-&lt;br&gt;ningen finns ett väl fungerande system för kvalitetskontroll. Någon mot-&lt;br&gt;svarighet för grundutbildningens del finns inte i dag. Den svenska hög-&lt;br&gt;skolan behöver ett ”kvalitetssystem” även för grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men två viktiga villkor måste vara uppfyllda om ett utvärderingssy-&lt;br&gt;stem inte skall få negativa konsekvenser: för det första måste utvärde-&lt;br&gt;ringen beakta alla aspekter av utbildningen och ta hänsyn till att utbild-&lt;br&gt;ningen har flera olika mål, och för det andra bör s.k. verksamhetsindi-&lt;br&gt;katorer inte användas mekaniskt som underlag för beslut av överordna-&lt;br&gt;de myndigheter utan att de som berörs får tillfälle att ge sin förklaring&lt;br&gt;till resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kvalitet i högre utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kvalitet” i högre utbildning är ett svårfångat begrepp som kan ges oli-&lt;br&gt;ka innebörd beroende på betraktarens utsiktspunkt. Olika intressenter&lt;br&gt;har olika - var för sig legitima - krav på utbildningen. Men från vår&lt;br&gt;synpunkt är studenterna den allra viktigaste intressentgruppen i högsko-&lt;br&gt;lan. Det är framför allt deras intressen och behov som måste vara vägle-&lt;br&gt;dande för prioritering och kvalitetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för kvalitetsbedömningen måste därför till slut bli ut-&lt;br&gt;bildningsresultatets kvalitet - dvs. vad studenten tillägnat sig när utbild-&lt;br&gt;ningen slutförts. Det är denna kvalitetsaspekt som högskolans intressen-&lt;br&gt;ter (både studenterna och samhället/arbetslivet) i första hand har anled-&lt;br&gt;ning att intressera sig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot en alltmer uttalad mål- och resultatstyrning gör det&lt;br&gt;nödvändigt att finna adekvata former för att säkra kvaliteten. Kvalitets-&lt;br&gt;kontrollen måste i allt väsentligt vara en sak för högskolorna själva.&lt;br&gt;Men det är samtidigt viktigt att samhället kan lita på att högskolorna tar&lt;br&gt;det fulla ansvaret för kvalitetssäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi pekar i detta kapitel på några mekanismer för kvalitetssäkring,&lt;br&gt;som vi bedömer som betydelsefulla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nya kurser eller utbildningsprogram måste utsättas för en kvalitets-&lt;br&gt;granskning innan de startar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En utvärdering av undervisningen från studenternas synpunkt&lt;br&gt;måste ske kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Examinationen är ett grundläggande element i kvalitetskontrollen.&lt;br&gt;Vi anser, som påpekats i kapitlet om examination i det föregående,&lt;br&gt;att externa examinatorer bör bli en normal företeelse i den svenska&lt;br&gt;högskolan. Detta förutsätter sannolikt en övergång till sammanfat-&lt;br&gt;tande examination på större utbildningsavsnitt än i dag. Vidare är&lt;br&gt;det angeläget att gemensamma eller samordnade prov utnyttjas of-&lt;br&gt;tare än nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- På den nationella nivån behövs någon form av ämnesbaserade or-&lt;br&gt;gan för erfarenhetsutbyte, samråd och samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljning, kvalitetssäkring och utvärdering bör ses som sam-&lt;br&gt;verkande delar i ett sammanhängande kvalitetssystem. Uppföljningens&lt;br&gt;främsta syfte är att ge överblick och kontroll över verksamheten, medan&lt;br&gt;utvärderingen syftar till att ge underlag för utveckling och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljningen bygger på den rutinmässiga rapportering som&lt;br&gt;sker i de årliga verksamhetsberättelserna. De principer för redovisning&lt;br&gt;av jämförelsetal för högskolornas verksamhet som ges i UHÄ:s verksam-&lt;br&gt;hetsberättelse för 1989/90 innebär enligt vår uppfattning ett fruktbart&lt;br&gt;sätt att presentera verksamhetsdata som utgångspunkt för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje utvärdering bör bygga på en självvärdering av dem som lokalt&lt;br&gt;ansvarar för utbildningen. Till denna självvärdering fogas så en extern&lt;br&gt;bedömning (”peer review”) som delges de berörda och kan ligga till&lt;br&gt;grund för utveckling och förändring. Slutligen måste utvärderingen leda&lt;br&gt;till åtgärder om den skall kunna betraktas som meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje instans i högskoleorganisationen har ett ansvar för att följa upp&lt;br&gt;och utvärdera sin verksamhet. På den lokala nivån bör det vara högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen som bär det formella ansvaret för utvärderingen inom den&lt;br&gt;egna högskolan. Det praktiska utvärderingsarbetet måste dock ske inom&lt;br&gt;den enskilda institutionen. Ibland måste dock utvärderingen fokuseras&lt;br&gt;på utbildningsprogrammet (linjen) i stället för institutionen, speciellt&lt;br&gt;när det gäller sammanhållna, examensinriktade utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett behov av utvärderingar på nationell nivå, med in-&lt;br&gt;ternationella perspektiv. Det bör finnas en långsiktig plan för utvärde-&lt;br&gt;ringsarbetet under t.ex. en femårsperiod, så att högskolorna har klart&lt;br&gt;för sig vilka områden som kommer att utvärderas på nationell nivå och&lt;br&gt;kan anpassa det lokala utvärderingsarbetet därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas bedömning av undervisningen - oftast kallad kursvärde-&lt;br&gt;ring - kan ge värdefulla indikationer på hur undervisningen fungerar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart en studentbedömning klargör dock sällan orsakerna till eventu-&lt;br&gt;ella brister, och den ger inte heller några garantier för konstruktiva för-&lt;br&gt;bättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av lärare och studenter gemensamt genomförd utvärdering av en&lt;br&gt;kurs kan däremot vara ett kraftfullt instrument för utveckling av kur-&lt;br&gt;sens och utbildningens kvalitet, studenternas inlärning och lärarnas&lt;br&gt;kompetens. En sådan utvärdering på basnivån kan betraktas som en av&lt;br&gt;hörnstenarna i högskolans kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sammanfattar våra slutsatser och förslag i följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Studenternas medverkan skall vara ett naturligt inslag i olika typer&lt;br&gt;av kursvärdering. I princip skall varje kurs utvärderas. Detta bör&lt;br&gt;ses som en hörnsten i kvalitetssäkringen av högskolans grundut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utredningen föreslår att alla längre kurser successivt skall utvärde-&lt;br&gt;ras av studenter och lärare tillsammans, och att resultaten skall på-&lt;br&gt;verka kursens fortsatta uppläggning. Intresset bör fokuseras på ut-&lt;br&gt;vecklingen av studenternas kunskaper, färdigheter och attityder i&lt;br&gt;relation till uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utvärdering efter avslutad kurs kan sammanfattas och bedömas i&lt;br&gt;en kursrapport, vilken bl.a. utgör underlag för beslut om föränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Ansvaret för att utvärdering kommer till stånd ligger ytterst hos&lt;br&gt;högskolestyrelsen, även om genomförandet normalt delegeras till&lt;br&gt;institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritering och kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pedagogiska meriteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydelse som meritvärderingspraxis har för grundutbildningens&lt;br&gt;och lärarrollens status i högskolan kan knappast överskattas. Frågan om&lt;br&gt;värdering av pedagogiska meriter togs därför upp med förtur i utred-&lt;br&gt;ningsarbetet, och en preliminär rapport med våra förslag till riktlinjer&lt;br&gt;och rekommendationer publicerades under hösten 1990 (Pedagogiska&lt;br&gt;meriter i högskolan, SOU 1990:90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet om den pedagogiska meriteringen refererar vi kort resultatet&lt;br&gt;av ett par enkäter till högskolorna om värderingen av pedagogiska meri-&lt;br&gt;ter vid tjänstetillsättning. Vi ger också en del exempel från andra länder&lt;br&gt;och redogör för några aktuella svenska erfarenheter av metoder för lä-&lt;br&gt;rarbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga är givetvis i vilken mån lärarskickligheten kan bedö-&lt;br&gt;mas och dokumenteras. Den diskuteras utförligt i detta kapitel med ut-&lt;br&gt;gångspunkt bl.a. i en av utredningens beställd bakgrundsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär våra synpunkter följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vid bedömning av akademiska meriter - i samband med tillsätt-&lt;br&gt;ning av lärartjänster, vid lönesättning m.m. - skall både vetenskap-&lt;br&gt;liga och pedagogiska meriter alltid beaktas, om än med olika tyngd&lt;br&gt;beroende på tjänstens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En förutsättning för att de pedagogiska meriterna skall kunna be-&lt;br&gt;aktas mer än vad som hittills skett är att de dokumenteras bättre&lt;br&gt;och i större omfattning än nu. I första hand är det den sökandes&lt;br&gt;ansvar att se till att meriterna finns tillräckligt dokumenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vi bifogar dels ett förslag till riktlinjer för dokumentation och vär-&lt;br&gt;dering av pedagogiska meriter, avsett för såväl sökande som tillsätt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter, dels en promemoria med förslag till kriterier&lt;br&gt;på pedagogisk skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vi föreslår att kravet på pedagogisk kompetens för behörighet till&lt;br&gt;lärartjänster skall preciseras i högskoleförordningen. Kravet bör&lt;br&gt;motsvara den pedagogiska grundutbildning (motsvarande samman-&lt;br&gt;lagt sex arbetsveckor) som ingår i vårt principprogram för kompe-&lt;br&gt;tensutveckling för högskolans lärare. För behörighet att antas som&lt;br&gt;oavlönad docent bör därutöver krävas tio veckors successiv pedago-&lt;br&gt;gisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Som underlag för bedömningen av lärarskickligheten bör varje lä-&lt;br&gt;rare ha rätt att få ett omdöme om sin skicklighet. Detta bör nor-&lt;br&gt;malt utfärdas av prefekten för den institution där läraren är an-&lt;br&gt;ställd. Förutsättningarna och formerna för denna bedömning dis-&lt;br&gt;kuteras utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling för lärare i högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ständigt aktuell kompetens hos de anställda är helt avgörande för en&lt;br&gt;organisation som ägnar sig åt kunskapsutveckling. För kvaliteten på&lt;br&gt;högskolans utbildning är lärarnas kompetensnivå av strategisk betydelse.&lt;br&gt;När det gäller konkreta förslag begränsar vi diskussionen till den peda-&lt;br&gt;gogiska kompetensen. Att den vetenskapliga och ämnesmässiga kompe-&lt;br&gt;tensen skall ligga på högsta möjliga nivå tar vi som en självklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår ett handlingsprogram för pedagogisk utbildning inom ra-&lt;br&gt;men för lärarnas tjänstgöring. Programmet har sin tyngdpunkt i utveck-&lt;br&gt;ling av verksamheten vid den egna institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För behörighet som lärare skall krävas genomgång av den första&lt;br&gt;delen av programmet (6 veckor). Denna del skall kunna vara av-&lt;br&gt;slutad under det första tjänstgöringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För behörighet som docent skall dessutom krävas genomgång av&lt;br&gt;den andra delen av programmet (10 veckor under 5 år). För samt-&lt;br&gt;liga lärare skall den andra delen vara en skyldighet inom tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den tredje delen av programmet (1 vecka per år) skall vara en rät-&lt;br&gt;tighet för samtliga lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Varje institution svarar för att dess lärare bereds möjlighet att följa&lt;br&gt;handlingsprogrammet och att en ”mentor” utses, speciellt för nya&lt;br&gt;lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• De organ som ansvarar för forskarutbildningen svarar också för att&lt;br&gt;en grundläggande kurs erbjuds eller krävs inom ramen för forskar-&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Varje högskola ansvarar för att det finns en basorganisation jämte&lt;br&gt;driftresurser som stöd åt handlingsprogrammets genomförande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan ansvarar för gemensamma kurser för både lärare och&lt;br&gt;mentorer, studierektorer och prefekter samt kursledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• De kurser som ingår i programmet skall granskas och utvärderas&lt;br&gt;på i princip samma sätt som annan utbildning i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förslaget förutsätter ett nationellt samordningsorgan för frågor rö-&lt;br&gt;rande kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning och ansvar i högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har tagit initiativ till några analyser av ledningsproblemen&lt;br&gt;inom universitet och högskolor, som redovisas i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår konklusion är att ledningsfrågorna kommer att få ökande betydel-&lt;br&gt;se i den decentraliserade högskolan. En utgångspunkt bör vara att hög-&lt;br&gt;skolan kan karakteriseras som en ”multiprofessionell organisation”, ett&lt;br&gt;begrepp som myntats i en av rapporterna till utredningen. Högskolor-&lt;br&gt;nas ledning på olika nivåer måste ta fram värderingar och visioner som&lt;br&gt;är gemensamma för de olika professionella grupperna. Detta ger syner-&lt;br&gt;gieffekter och är en förutsättning för att goda ledare skall kunna rekry-&lt;br&gt;teras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolornas inre organisation måste få variera beroende på deras&lt;br&gt;storlek och grad av diversifiering. Det organisatoriska sambandet mellan&lt;br&gt;utbildning och forskning bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Organisationsstrukturen bör ha fyra kärnfunktioner: starka och&lt;br&gt;självständiga institutioner, en strategiskt sammanhållande högsko-&lt;br&gt;leledning, vid behov beslutsorgan för utbildning och forskning på&lt;br&gt;mellannivå samt goda administrativa stödfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Vid särskilt de större högskolorna bör man överväga att inrätta ett&lt;br&gt;rådgivande akademiskt organ omfattande hela högskolan, som t.ex.&lt;br&gt;skulle kunna kallas ”akademiskt lärarråd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Varje högskola bör ta ansvaret för ett program för chefsutveckling&lt;br&gt;- men gärna i regional eller nationell samverkan mellan högsko-&lt;br&gt;lorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra direktiv riktas uppmärksamheten särskilt mot institutionernas or-&lt;br&gt;ganisation och deras funktion som basenheter i högskolans verksamhet.&lt;br&gt;I utredningsarbetet har därför särskilt intresse ägnats åt institutionsorga-&lt;br&gt;nisatoriska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I institutionskapitlet refererar vi en enkät där vi bad högskolorna att&lt;br&gt;redogöra för den nuvarande institutionsorganisationen och de principer&lt;br&gt;och överväganden som har legat till grund för denna. Av högskolornas&lt;br&gt;enkätsvar framgår att utvecklingen på många håll går mot större institu-&lt;br&gt;tionsenheter. Men samtidigt är det tydligt att man - särskilt inom det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traditionella universitetsområdet - värnar om ämnesinstitutionen som&lt;br&gt;organisationsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell översyn av institutionsindelningen i syfte att skapa större,&lt;br&gt;mer slagkraftiga och stimulerande arbetsmiljöer kan enligt vår mening&lt;br&gt;vara motiverad. Vi delar här den uppfattning som framfördes i regering-&lt;br&gt;ens kompletteringsproposition våren 1991. En sådan översyn kommer&lt;br&gt;emellertid i hög grad att påverkas av vad man har för målsättning och&lt;br&gt;utgångspunkt. Vi tycker oss skönja två synsätt som leder till vad vi i&lt;br&gt;brist på bättre termer kallar den ”lämpliga” institutionen och den ”go-&lt;br&gt;da” institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet den ”lämpliga” institutionen skulle vi vilja reservera för&lt;br&gt;den modell som ur administrativ synpunkt - kanske högskoleledning-&lt;br&gt;ens - ter sig lämpligast. Det är detta institutionsbegrepp som ligger till&lt;br&gt;grund för kompletteringspropositionens diskussion om institutionsorga-&lt;br&gt;nisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet den ”goda” institutionen vill vi se mera med utgångspunkt&lt;br&gt;i institutionens inre liv. Det handlar om en intellektuellt stimulerande&lt;br&gt;miljö för alla som arbetar där och för de studenter som tillfälligt har si-&lt;br&gt;na studier knutna till den. Att försöka verka för en institution med des-&lt;br&gt;sa kvaliteter är en väsentlig del av vårt utredningsuppdrag. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den ”goda institutionen” är kanske allra bäst i en enhet&lt;br&gt;som har någorlunda homogena arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativt ”lämpliga” institutionen har en viss minimistor-&lt;br&gt;lek, som bestäms av att decentralisering av ansvar och befogenheter för-&lt;br&gt;utsätter en viss administrativ kompetens och vissa servicefunktioner&lt;br&gt;som har att göra med antalet anställda. Den ”goda” institutionen å and-&lt;br&gt;ra sidan har en viss maximistorlek som bestäms av hur många männi-&lt;br&gt;skor som kan förenas i solidaritet kring någorlunda homogena arbets-&lt;br&gt;uppgifter. För båda typerna av institution gäller att en tillräcklig kvali-&lt;br&gt;tet på den vetenskapliga och pedagogiska miljön förutsätter den samlade&lt;br&gt;kompetensen hos betydligt fler än en eller två akademiska lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga avvägningen mellan de två institutionsbegreppen blir all-&lt;br&gt;tid en kompromiss, där utöver ovan nämnda faktorer också ingår histo-&lt;br&gt;riska, psykologiska och lokalmässiga förhållanden. Vi är för vår del helt&lt;br&gt;övertygade om att det i den slutliga sammanvägningen är faktorer som&lt;br&gt;talar för den ”goda” institutionen som bör ges störst tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sammanfattar våra synpunkter på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högskolans verksamhet skall äga rum i ämnes- eller ämnesområ-&lt;br&gt;desbaserade institutioner, där utbildning, forskning och andra ar-&lt;br&gt;betsuppgifter kan vara gemensamma åligganden och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En institution bör i regel vara av sådan storlek att en styrelse blir&lt;br&gt;den naturliga ledningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Önskemålet att ha stora, administrativt slagkraftiga institutioner&lt;br&gt;måste emellertid vägas mot önskemålet att ha institutioner med&lt;br&gt;homogena arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Högskoleledningen bör överväga att som alternativ till mycket sto-&lt;br&gt;ra institutioner inrätta institutionsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Lokalförsörjningen bör ordnas så att varje institution erhåller väl&lt;br&gt;sammanhållna lokaler, innefattande utrymme för studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En viktig del av ledningsansvaret för en institution är bland annat&lt;br&gt;att göra målen för verksamheten kända och accepterade av alla&lt;br&gt;medarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Ställföreträdande prefekt är en funktion som bör finnas i större ut-&lt;br&gt;sträckning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högskoleledningen bör genomföra personalutvecklingsprogram&lt;br&gt;med institutionen och dess ledning i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser for service och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogiskt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör primäransvaret för utbildning och undervis-&lt;br&gt;ning entydigt ligga på den enskilda institutionen, dess ledning, lärare&lt;br&gt;och studenter. Detta ansvar omfattar även innehållsmässig och pedago-&lt;br&gt;gisk förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men erfarenheten visar att en förutsättning för förnyelse är att institu-&lt;br&gt;tionens ledning avsätter definierade resurser, där den viktigaste resurs-&lt;br&gt;faktorn är tid inom lärarnas tjänstgöring. Vidare ökar sannolikheten för&lt;br&gt;en högre intensitet i detta arbete, om det centralt inom högskolan finns&lt;br&gt;kompetens och resurser för initiering av utvecklingsarbete och stöd åt&lt;br&gt;institutionerna. I detta kapitel diskuterar vi frågan om en funktion för&lt;br&gt;pedagogiskt utvecklingsarbete inom den enskilda högskolan samt frågan&lt;br&gt;om resurser på den nationella nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det viktigt att ledningen för varje högskola&lt;br&gt;engagerar sig för utveckling av undervisningen. Vi anser att varje hög-&lt;br&gt;skola bör utarbeta ett lokalt pedagogiskt program - eventuellt som en&lt;br&gt;del i ett samlat utvecklingsprogram för högskolan. Det kan vidare vara&lt;br&gt;befogat att högskolestyrelsen och rektorsämbetet till sig knyter en grupp&lt;br&gt;för gemensamma frågor rörande undervisningens kvalitet och utveck-&lt;br&gt;ling, ett ”pedagogiskt råd” eller liknande. Vi tror också att i princip&lt;br&gt;vaije högskoleenhet behöver en specialistfunktion för pedagogisk ut-&lt;br&gt;veckling, som kan ge stimulans och stöd åt institutionernas utvecklings-&lt;br&gt;arbete och ansvara för vissa gemensamma frågor (bl.a. lärarnas pedago-&lt;br&gt;giska kompetensutveckling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för landet behövs också resurser för utveckling och stöd&lt;br&gt;till nya initiativ. Högskolans grundutbildningsråd, som kom till på ini-&lt;br&gt;tiativ av utredningen, bör enligt vår uppfattning fortsätta sin verksam-&lt;br&gt;het, men i fortsättningen som en självständig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotek och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om högskolebibliotekens roll för utbildningens kvalitet har ana-&lt;br&gt;lyserats av en särskild arbetsgrupp. Gruppens rapport En kreativ studie-&lt;br&gt;miljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs (SOU 1991:72) -&lt;br&gt;publicerades i början av hösten 1991. Den diskuterades vid en temakon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ferens om högskolebiblioteken i oktober 1991, då även en av Nordinfo&lt;br&gt;initierad utvärdering av de nordiska forskningsbiblioteken presentera-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten samt överväganden i anslutning till den nämnda konferen-&lt;br&gt;sen har gett oss anledning till följande slutsatser och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Svenska högskolebibliotek ligger med få undantag under jämförbar&lt;br&gt;internationell standard. En upprustning är nödvändig, inte minst&lt;br&gt;vid de nya högskolorna. Regeringen bör ta initiativ till en särskild&lt;br&gt;översyn av högskolebibliotekens resursbehov. Enligt vad vi erfarit&lt;br&gt;kommer frågan om högskolornas biblioteksresurser att aktualiseras&lt;br&gt;även i UHÄ:s verksamhetsberättelse för 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Upprustningen bör kopplas till organisatoriska förändringar samt&lt;br&gt;en rad rationaliseringsåtgärder, i stort sett enligt de riktlinjer som&lt;br&gt;dragits upp i Nordinfos utvärdering. Målsättningen för bibliotekens&lt;br&gt;verksamhet bör vara service till forskare, lärare och studenter sna-&lt;br&gt;rare än vård av samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Högskolans lärare måste i internutbildningen ges bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att kunna utnyttja bibliotek och andra informationskäl-&lt;br&gt;lor, inte minst i sitt pedagogiska arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;I målen för högskoleutbildning skall ingå att alla studenter måste&lt;br&gt;ges kunskaper och färdigheter i att använda bibliotek och andra in-&lt;br&gt;formationskällor, vilket enklast realiseras genom att de tidigt får&lt;br&gt;arbetsuppgifter, som fordrar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Studenternas behov av läsplatser och grupprum måste beaktas när&lt;br&gt;bibliotekslokaler planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Bibliotekens roll i informationsförsörjningen bör beaktas vid ut-&lt;br&gt;bildning och vidareutbildning av bibliotekarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorer i utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om entusiasmen för datorernas potential inom grundutbildningen&lt;br&gt;kanske ibland varit alltför hög i förhållande till möjligheter och verkli-&lt;br&gt;ga resultat, synes man nu vara på väg mot en realistisk syn som motive-&lt;br&gt;rar särskilda satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första måste högskolestuderande i mycket större utsträckning&lt;br&gt;än i dag lära sig att använda datorn som redskap. Detta kan förbättra&lt;br&gt;kvaliteten i skrivna rapporter och ökar tillgängligheten av databaser och&lt;br&gt;litteratur, vilket effektiviserar studierna och ökar studenternas motiva-&lt;br&gt;tion i utbildningen. Användningen av datorer bör alltså vara ett regul-&lt;br&gt;järt inslag i utbildningen och i förekommande fall ingå i fordringarna&lt;br&gt;för godkänd kurs samt i examinationen. Kostnaderna för detta bör be-&lt;br&gt;aktas när utbildningsanslagen beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom måste utarbetande av lämpliga former för datorstöd vid in-&lt;br&gt;lärning och undervisning självfallet betraktas som pedagogisk merite-&lt;br&gt;ring för en lärare. Det fordras vidare omfattande utbildningsinsatser för&lt;br&gt;att stora delar av lärarkåren skall kunna tillgodogöra sig senaste utveck-&lt;br&gt;lingen inom datortekniken. Särskilt bör framhållas att högskolelärarna i&lt;br&gt;gemen i Sverige är dåligt utbildade på att använda de tjänster som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedlas via datornätverk t ex datorkonferenser och sökning i databa-&lt;br&gt;ser och bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den engelska modellen med ämnesbaserade centra för utveckling av&lt;br&gt;datorstöd för utbildningen bör vara tillämplig även i Sverige. Sådana&lt;br&gt;centra kan dessutom dra nytta av samverkan med sina motsvarigheter i&lt;br&gt;England. Vi föreslår ett treårigt program med ämnesbaserade utveck-&lt;br&gt;lingscentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskaplig grundkurs m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt uppdrag innefattar inte frågor om utbildningens innehåll. Ett un-&lt;br&gt;dantag utgör dock s.k. vetenskaplig grundkurs och motsvarande inslag i&lt;br&gt;grundutbildningen, som aktualiserats genom ett uttalande av riksdagens&lt;br&gt;utbildningsutskott och genom initiativ från SFS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redogör i detta kapitel för den försöksverksamhet och det plane-&lt;br&gt;ringsarbete som skett i utredningens regi respektive med stöd av utred-&lt;br&gt;ningens projektmedel. Vi sammanfattar våra överväganden på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Alla studenter i examensinriktade utbildningsprogram bör - oav-&lt;br&gt;sett typen av högskola och utbildning - få en introduktion i veten-&lt;br&gt;skapshistoria, vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Denna in-&lt;br&gt;troduktion bör också följas upp i den reguljära utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Vid de stora högskolorna, främst universiteten, bör det finnas en&lt;br&gt;allmän vetenskaplig grundkurs på 20 poäng som del i ett rekom-&lt;br&gt;menderat utbildningsprogram. En sådan kurs är en god introduk-&lt;br&gt;tion till högskolestudierna men kan också i sin helhet eller i vissa&lt;br&gt;delar användas i senare skeden av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Alla högskoleledningar bör inventera intresset för och behovet av&lt;br&gt;utbildning för lärare med ansvar för den vetenskapliga introduktio-&lt;br&gt;nen till studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Samverkan mellan högskolor och universitet på detta område bör&lt;br&gt;stimuleras eftersom det råder brist på lärare, studiematerial m.m.&lt;br&gt;Samarbetet bör syfta till utbyte av idéer och erfarenheter i fråga&lt;br&gt;om såväl grundkursens innehåll och uppläggning som lärarnas&lt;br&gt;kompetensutveckling. I det decentraliserade högskolesystemet bör&lt;br&gt;ansvaret för denna samverkan anförtros någon läroanstalt med stor&lt;br&gt;erfarenhet inom området. I detta uppdrag kan också ligga ansvaret&lt;br&gt;att vara databank, dvs. hålla reda på vad som finns av studiemateri-&lt;br&gt;al och förmedla denna information till övriga högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolornas situation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De landstingskommunala vårdhögskolornas speciella situation i det&lt;br&gt;svenska högskolesystemet uppmärksammades redan i början av vårt ut-&lt;br&gt;redningsarbete. I februari 1990 publicerade vi en rapport - Vårdhögsko-&lt;br&gt;lornas situation - från en av utredningen tillsatt arbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är att rapporten i all sin korthet satte fingret på några&lt;br&gt;av de mest väsentliga olösta problemen inom vårdhögskolorna. Viktigt&lt;br&gt;var antagligen också att denna del av högskolan - som ibland, inte utan&lt;br&gt;rätt, kallats ”den osynliga högskolan” - kom i fokus för intresset på ett&lt;br&gt;tidigt stadium av vårt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De slutsatser vi från våra utgångspunkter kan dra av utvecklingen hit-&lt;br&gt;tills kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ansatserna till större självständighet för vårdhögskolorna inom&lt;br&gt;landstingsorganisationen bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En närmare och mer systematisk anknytning till universitetens&lt;br&gt;forskningsorganisation är nödvändig. Framför allt är det på institu-&lt;br&gt;tionsnivå som samarbetet måste utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Också landstingens egna FoU-resurser bör självfallet ges en organi-&lt;br&gt;satorisk anknytning till vårdhögskolorna. I detta avseende förefal-&lt;br&gt;ler utvecklingen gå alltför långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Frågan om praktiken i främst sjuksköterskeutbildningen och resur-&lt;br&gt;serna för handledning i vården är ännu inte löst. Det som framför&lt;br&gt;allt behövs är att handledarna vid vårdavdelningarna får tillräckligt&lt;br&gt;utrymme för handledningsuppgifterna inom ramen för sin arbets-&lt;br&gt;tid. Samtidigt behöver lärarna vid vårdhögskolorna bättre anknyt-&lt;br&gt;ning till vården, genom växeltjänstgöring eller genom att kombina-&lt;br&gt;tionstjänster inrättas, i analogi med vad som gäller för lärartjänster&lt;br&gt;i läkarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utbildningen av lärare för vårdhögskolorna bör omorganiseras på&lt;br&gt;det sätt som föreslagits av UHÄ. Huvuddelen av den utbildning&lt;br&gt;som skall krävas för lärarbehörighet bör omfatta fördjupningsut-&lt;br&gt;bildning för magisterexamen i eller med anknytning till lärartjän-&lt;br&gt;stens karaktärsämne. Denna utbildning bör anordnas i samverkan&lt;br&gt;mellan vårdhögskolorna och berörda institutioner vid universite-&lt;br&gt;ten. Den pedagogiska utbildningen bör omfatta 20 poäng. Rege-&lt;br&gt;ringen bör skyndsamt ta initiativ till en mer ingående utredning&lt;br&gt;angående utformningen och förläggningen av denna utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Våra allmänna synpunkter och förslag beträffande värdering av pe-&lt;br&gt;dagogiska meriter och bedömning av lärarskicklighet bör givetvis&lt;br&gt;gälla även inom denna del av högskolan, även om lärarna förblir&lt;br&gt;kommunalt anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildningen nämns inte specifikt i våra direktiv. Den nyligen&lt;br&gt;tillsatta utredningen om distansutbildning kommer sannolikt att be-&lt;br&gt;handla även högskoleutbildning på distans, även om detta inte från bör-&lt;br&gt;jan var en primär uppgift för denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från vår synpunkt är distansutbildningen som undervisningsform av&lt;br&gt;intresse främst därför att den representerar en extremform av det som i&lt;br&gt;direktiven kallas ”lärarledda självstudier”. Distansundervisningen ställer&lt;br&gt;vidare speciella krav på studiematerialets utformning och formerna för&lt;br&gt;student-lärarkontakter. I dessa avseenden har den reguljära högskoleun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dervisningen en hel del att lära av erfarenheterna från denna undervis-&lt;br&gt;ningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi framför också en del principiella synpunkter på distansutbild-&lt;br&gt;ning på högskolenivå i Sverige, som bör kunna utgöra ett underlag för&lt;br&gt;distansutbildningsutredningens överväganden om organisationen av&lt;br&gt;högskoleutbildning på distans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att den svenska, småskaliga modellen har en del&lt;br&gt;nackdelar - främst i form av bristande samordning och metodutveck-&lt;br&gt;ling - som borde kunna avhjälpas genom ökad samverkan och viss spe-&lt;br&gt;cialisering högskolorna emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra slutsatser och förslag innebär sammanfattningsvis följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Det finns ett behov av förstärkning och samordning av insatserna&lt;br&gt;för utveckling av distansutbildning på högskolenivå i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Samordningen bör grundas på en ämnesbaserad ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ett nationellt samordningsorgan för distansutbildning bör övervä-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Frågan om lämpliga former för samordning och utveckling av hög-&lt;br&gt;skoleutbildning på distans bör övervägas i distansutbildningsutred-&lt;br&gt;ningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissynpunkter&lt;br&gt;beträffande Ds 1992:1 och SOU 1992:1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna kortfattade sammanfattning har tagits upp remissinstansernas&lt;br&gt;synpunkter på de viktigaste frågorna. Uppställningen följer i huvudsak&lt;br&gt;propositionens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena i sin helhet har gjorts i de-&lt;br&gt;partementspromemorian (Ds 1992:52) Yttranden över departementspro-&lt;br&gt;memorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor och betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:1) Frihet, Ansvar, Kompetens. I Ds 1992:52 har också sär-&lt;br&gt;skilda yttranden som inkommit blivit förtecknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över betänkandena har avgivits av Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet, Byggnadsstyrelsen, Universitets-&lt;br&gt;och högskoleämbetet, Utrustningsnämnden för universitet och högsko-&lt;br&gt;lor, Statens skolverk, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Statskonto-&lt;br&gt;ret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, Statens arbetsgivar-&lt;br&gt;verk, Universitetet i Stockholm, Tekniska högskolan i Stockholm, Ka-&lt;br&gt;rolinska institutet, Högskolan för lärarutbildning, Danshögskolan, Dra-&lt;br&gt;matiska institutet, Grafiska institutet och institutet för högre kommuni-&lt;br&gt;kations- och reklamutbildning, Konstfackskolan, Konsthögskolan, Mu-&lt;br&gt;sikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögsko-&lt;br&gt;lan i Stockholm, Universitetet i Uppsala, Högskolan i Eskilstuna/Väster-&lt;br&gt;ås, Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högsko-&lt;br&gt;lan i Örebro, Universitetet i Linköping, Högskolan i Jönköping, Uni-&lt;br&gt;versitetet i Lund, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högsko-&lt;br&gt;lan i Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Karlskrona/Ronneby,&lt;br&gt;Universitetet i Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Bor-&lt;br&gt;ås, Högskolan i Karlstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/&lt;br&gt;Uddevalla, Universitetet i Umeå, Högskolan i Luleå, Högskolan i&lt;br&gt;Sundsvall/Härnösand, Högskolan i Östersund, Högskoleutbildning på&lt;br&gt;Gotland, Organisationskommittén för Idrottshögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Na-&lt;br&gt;turvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogs-&lt;br&gt;och jordbrukets forskningsråd, Landstingen i Stockholms, Uppsala, Sö-&lt;br&gt;dermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Ble-&lt;br&gt;kinge, Kristianstads, Malmöhus samt Hallands, Göteborgs och Bohus,&lt;br&gt;Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,&lt;br&gt;Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens&lt;br&gt;län, Göteborgs och Bohus vårdhögskoleförbund, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antik-&lt;br&gt;vitetskademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Cen-&lt;br&gt;tralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen, Sveriges Förenade Studentkårer, Sveriges socialdemokratiska&lt;br&gt;studentförbund, Liberala studentförbundet och Centerns högskoleför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande förkortningar har använts i remissammanställningen:&lt;br&gt;CHF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;br&gt;HF/B&lt;br&gt;HG/S&lt;br&gt;HH&lt;br&gt;HJ&lt;br&gt;HK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;br&gt;HLS&lt;br&gt;HLu&lt;br&gt;HS&lt;br&gt;HSFR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;br&gt;HT/U&lt;br&gt;HUG&lt;br&gt;HV&lt;br&gt;HÖ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;br&gt;IH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;br&gt;JO&lt;br&gt;Kl&lt;br&gt;KF&lt;br&gt;KH&lt;br&gt;KTH&lt;br&gt;LSF&lt;br&gt;LO&lt;br&gt;MFR&lt;br&gt;NFR&lt;br&gt;OH&lt;br&gt;RRV&lt;br&gt;SAF&lt;br&gt;SACO&lt;br&gt;SAV&lt;br&gt;SCB&lt;br&gt;SFS&lt;br&gt;SJFR&lt;br&gt;SIF&lt;br&gt;SLU&lt;br&gt;SMH&lt;br&gt;SFR&lt;br&gt;SSF&lt;br&gt;TCO&lt;br&gt;TFR&lt;br&gt;TH&lt;br&gt;UG&lt;br&gt;UHÄ&lt;br&gt;UL&lt;br&gt;ULi&lt;br&gt;US&lt;br&gt;UU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns högskoleförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grafiska institutet och institutet för högre&lt;br&gt;kommunikations- och reklamutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna/Väs terås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falun/Borlänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle/Sandviken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona/Ronneby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lärarutbildning i Stockholm&lt;br&gt;i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Skövde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;br&gt;Högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand&lt;br&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla&lt;br&gt;Högskoleutbildning på Gotland&lt;br&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Östersund&lt;br&gt;Organisationskommittén för Idrottshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;br&gt;Konstfackskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm&lt;br&gt;Liberala studentförbundet&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;Medicinska forskningsrådet&lt;br&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;Operahögskolan i Stockholm&lt;br&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer&lt;br&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;br&gt;Sveriges industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet&lt;br&gt;Musikhögskolan i Stockholm&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;Sveriges socialdemokratiska studentförbund&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;Teaterhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet&lt;br&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;br&gt;Universitetet i Stockholm&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitterhetsakademien =&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrustningsnämnden för universitet och hög- Prop. 1992/93: J&lt;br&gt;skolor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rila&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;amp;&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; **&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-&lt;br&gt;akademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissinstans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Synpunkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna principsynpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFR, TRF, Svenska akademien, GI/IHR, HLS, HK, HÖ och landstingen&lt;br&gt;i Malmöhus, Kronobergs, Örebro, Kristianstads, Värmlands, Kalmar,&lt;br&gt;Hallands samt Stockholms län instämmer i huvudsak i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker förslagen. Betydande resurs-&lt;br&gt;tillskott kommer att behövas under en&lt;br&gt;rad år, för att åtgärda de från början in-&lt;br&gt;byggda resursbristerna. De goda kontak-&lt;br&gt;terna mellan yrkesliv och utbildning&lt;br&gt;måste bibehållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kritisk till förslagen. Stor brist att för- -&lt;br&gt;slag om den kommunala högskolan ej&lt;br&gt;har behandlats. Ingen utvärdering av da-&lt;br&gt;gens högskolesystem har gjorts, ej heller&lt;br&gt;någon jämförelse med den internationel-&lt;br&gt;la utvecklingen. Högskolan avskärmar&lt;br&gt;sig från samhället och arbetslivet. Det&lt;br&gt;bör finnas utrymme för en nationell,&lt;br&gt;sammanhållen utbildningsplanering, sär-&lt;br&gt;skilt för lärar- och vårdutbildningar.&lt;br&gt;SOU:n lägger fram förslag som kräver&lt;br&gt;resursförstärkningar. Kritik mot sam-&lt;br&gt;mansättningen av högskoleutredningen&lt;br&gt;(bara högskolefolk). Jämställdhetsfrågor-&lt;br&gt;na har glömts bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förespråkar statligt huvudmannaskap&lt;br&gt;för all högskoleutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andelen högskoleutbildade måste öka&lt;br&gt;bl.a. genom en ökning av rekryterings-&lt;br&gt;underlaget. Vikten av de regionala hög-&lt;br&gt;skolorna betonas. Anser att bra lokala&lt;br&gt;organisationer går att åstadkomma utan&lt;br&gt;förslagen i Ds:n. Varnar för stiftelsebild-&lt;br&gt;ning av universitet och högskolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker starkt förslagen, utbildningen Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;är en strategisk faktor för den ekonomi- Bilaga 3&lt;br&gt;ska utvecklingen. Perspektivet kunde&lt;br&gt;vidgas, rollfördelningen mellan universi-&lt;br&gt;tet/högskolor, fortbildning och vidareut-&lt;br&gt;bildning samt samarbetet mellan hög-&lt;br&gt;skola/ näringsliv borde ha tagits upp.&lt;br&gt;Svenska högskolor kommer att få arbeta&lt;br&gt;i allt hårdare konkurrens med utländska&lt;br&gt;högskolor oavsett om man avreglerar&lt;br&gt;dem eller inte, speciellt inom tekniska&lt;br&gt;utbildningar och forskningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdefullt om man redan i samband&lt;br&gt;med reformen tänker igenom vilken do-&lt;br&gt;kumentation och vilken statistik som&lt;br&gt;skall finnas. Viktigt att Sverige kan fort-&lt;br&gt;sätta delta i det internationella statistik-&lt;br&gt;samarbetet och att Sverige kan fortsätta&lt;br&gt;att rapportera högskolestatistik på det&lt;br&gt;sätt som krävs enligt internationella&lt;br&gt;överenskommelser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker förslagen. Fortsatt arbete be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i allt väsentligt. Där avregle-&lt;br&gt;ringen genomförs fullt ut finns inga al-&lt;br&gt;ternativ att ta ställning till. Det måste&lt;br&gt;bedömas vad friheten för högskoleenhe-&lt;br&gt;terna kan leda till, och hur valet av for-&lt;br&gt;mer för reglering blir. Många befatt-&lt;br&gt;ningshavare kommer att efterlysa nya&lt;br&gt;hanteringsrutiner, kommer det då att bli&lt;br&gt;en verklig avreglering eller endast en de-&lt;br&gt;centralisering av regleringen? Högsko-&lt;br&gt;lornas regelverk bör göras till föremål&lt;br&gt;för närmare begrundan. Då högskole-&lt;br&gt;verksamheten omfattar myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning kommer förvaltningsrätten att reg-&lt;br&gt;lera viktiga delar. Högskoleförordning-&lt;br&gt;ens bestämmelser är ofta ett slags undan-&lt;br&gt;tag från andra strängare eller obekväma-&lt;br&gt;re regler som annars skulle ha gällt. Bör&lt;br&gt;klargöras om ”Allt som inte uttryckligen&lt;br&gt;är tillåtet skall vara förbjudet”, eller&lt;br&gt;tvärtom? En halvmesyr kan leda till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tolkningssvårigheter. Kraven på rättssä- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;kerhet motiverar en tydlig reglering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n tar inte upp hur högskolan som&lt;br&gt;helhet möter studenten med en intellek-&lt;br&gt;tuellt stimulerande miljö. Studenten och&lt;br&gt;studentens behov har kommit i skymun-&lt;br&gt;dan. Den är inåtvänd och tar ej upp nå-&lt;br&gt;got om hur information om forskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbete kan spridas. Även&lt;br&gt;brist på internationellt perspektiv i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i huvudsak. Vissa förslag sak-&lt;br&gt;nar kommentarer och analys av olika al-&lt;br&gt;ternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsutbildningen måste regleras&lt;br&gt;även i framtiden. Det borde skrivas in i&lt;br&gt;förordningen om uppdragsutbildning att&lt;br&gt;sådan utbildning inte får räknas in i en&lt;br&gt;examen, att kurser ur det reguljära kurs-&lt;br&gt;utbudet inte får ges som uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning och att den inte får ge högskole-&lt;br&gt;poäng.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOU:n borde ha remissbehandlats före&lt;br&gt;Ds:n.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beklagar att den rapport som en grupp&lt;br&gt;vårdhögskolerektorer försett utrednings-&lt;br&gt;kansliet med har styrt beskrivningen av&lt;br&gt;situationen vid landets vårdhögskolor i&lt;br&gt;SOU:n.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen måste bemyndigas att&lt;br&gt;utfärda föreskrifter som lämnas oreglera-&lt;br&gt;de i författningsförslagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Varnar för den&lt;br&gt;rättsosäkerhet som ett alltför grovmas-&lt;br&gt;kigt, oklart och ofullständigt regelsystem&lt;br&gt;kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den allmänna förvaltningsrättens&lt;br&gt;regler blir tilllämpliga, vore detta mind-&lt;br&gt;re lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n är överdrivet kritisk i sin be-&lt;br&gt;skrivning av utbildningen och dess för-&lt;br&gt;slag leder till stor resursökning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildning kommer att få Ökad Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;betydelse och behöver utvecklas och för- Bilaga 3&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Innebörden av&lt;br&gt;den principiella uppfattningen om ökad&lt;br&gt;frihet har inte gjorts tillräckligt klar och&lt;br&gt;därigenom har inte heller konsekvenser-&lt;br&gt;na för verksamheten och för dess regle-&lt;br&gt;ring blivit tydliga. Förordar ett regelsy-&lt;br&gt;stem och en författningstext av mera&lt;br&gt;principiell karaktär. Villkoren för tek-&lt;br&gt;nik- och vårdområdena och för lärarut-&lt;br&gt;bildningarna och de konstnärliga utbild-&lt;br&gt;ningarna är otillräckligt uppmärksam-&lt;br&gt;made, vilket belyser svårigheterna att i&lt;br&gt;en gemensam text innefatta föreskrifter&lt;br&gt;för hela högskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US, UUm, Kl och KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. SOU:n lägger&lt;br&gt;fram förslag som kräver resursförstärk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Svenska högsko-&lt;br&gt;lesystemet bör vara sammanhållet. Nät-&lt;br&gt;samverkan mellan högskolorna är nöd-&lt;br&gt;vändigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker, men analys saknas av be-&lt;br&gt;greppen (vad menas med frihet?). Det&lt;br&gt;politiska ansvaret för högskolans verk-&lt;br&gt;samhet bör lyftas fram och preciseras.&lt;br&gt;Ifrågasätter om den akademiska friheten&lt;br&gt;gagnas av ökad lokal beslutanderätt. Di-&lt;br&gt;stansutbildning bör få en mer framskju-&lt;br&gt;ten roll, särskilt för fortbildning och vi-&lt;br&gt;dareutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen i SOU:n. De eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenserna i förslagen är&lt;br&gt;inte belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad diskussion behövs om vad den&lt;br&gt;minskade centrala styrningen och den&lt;br&gt;ökade lokala friheten innebär för utbild-&lt;br&gt;ningen vid universitet och högskolor.&lt;br&gt;Utformningen av de lokala föreskrifter-&lt;br&gt;na berörs bara indirekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Hänvisar vidare Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;till utredningen ”Den konstnärliga hög- Bilaga 3&lt;br&gt;skoleutbildningen”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Påpekar faran för&lt;br&gt;beroendeställning gentemot universite-&lt;br&gt;ten. Bestämmelser av ramkaraktär måste&lt;br&gt;finnas och ibland även detaljreglering&lt;br&gt;för att kunna bevara högskolans särart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer. ”Allt som inte uttryckligen&lt;br&gt;är tillåtet skall vara förbjudet”, eller&lt;br&gt;tvärtom?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlyser allmänt mer diskussion kring&lt;br&gt;och motiveringar för de förslag som förs&lt;br&gt;fram. Grundutbildning och forskning är&lt;br&gt;intimt sammanbundna och kan inte ut-&lt;br&gt;vecklas åtskilda. Förslagen kan innebära&lt;br&gt;fara för beroendeställning gentemot uni-&lt;br&gt;versiteten. Nätverksuniversitet bör kun-&lt;br&gt;na skapas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i att kvalitetsförstärkning be-&lt;br&gt;hövs samt i att forskning och grundut-&lt;br&gt;bildning bör knytas fastare samman.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande frågorna (frihet från&lt;br&gt;vad, för vem, till vad) diskuteras inte.&lt;br&gt;Motsättningar finns mellan ”den kritiska&lt;br&gt;debattens frihet” och ”konkurrensen&lt;br&gt;och effektiviteten”. En demokratisk stat&lt;br&gt;kan också utgöra skydd och garanti för&lt;br&gt;en livaktig, kritisk och fri forskning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer. Viktigt att bevara rättssäker-&lt;br&gt;het och kostnadskontroll, nya direktiv&lt;br&gt;bör införas som förhindrar att de nya&lt;br&gt;friheterna missbrukas. Universiteten&lt;br&gt;måste ha ett eget ekonomiskt ansvar och&lt;br&gt;bära de ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;de beslut som fattas. Vidare måste uni-&lt;br&gt;versiteten befinna sig under ett konkur-&lt;br&gt;renstryck, nationellt såväl som interna-&lt;br&gt;tionellt (detta ökar ofrånkomligt). Ett&lt;br&gt;starkare konkurrensläge gör det lättare&lt;br&gt;att få bra doktorander och lärare, även&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;internationella sådana. En skarp natio- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;nell konkurrens befrämjar internationell Bilaga 3&lt;br&gt;konkurrensförmåga även på universitets-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslagen har tillkommit i&lt;br&gt;stor hast och måste överarbetas grund-&lt;br&gt;ligt. Förvaltningsrättslig kvalitet måste&lt;br&gt;upprätthållas för att rättssäkerheten skall&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen (hänvisar till&lt;br&gt;ULi:s remissvar, Hälsouniversitetets ytt-&lt;br&gt;rande).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Effekterna för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården bör beaktas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan skall ha likartad regional&lt;br&gt;kvalitet och resursfördelning, som svarar&lt;br&gt;mot de internationella kraven. Helhets-&lt;br&gt;synen är viktig för samverkan mellan&lt;br&gt;vårdutbildning och vårdverksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting Samarbetet med den statliga högskolan&lt;br&gt;och vårdhögskolan i Östersund intensifi-&lt;br&gt;eras, hälsovård och social omsorg kom-&lt;br&gt;mer att utgöra en viktig del av ett fram-&lt;br&gt;tida ”nätverksuniversitet”.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den landstingskommunala högskole-&lt;br&gt;verksamheten bör ges förutsättningar att&lt;br&gt;utvecklas till en fullvärdig högskola med&lt;br&gt;starkt samband mellan utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Olyckligt att hu-&lt;br&gt;vudmannaskapsutredningen inte hunnit&lt;br&gt;lägga fram sitt förslag. Det finns ett stort&lt;br&gt;behov av vårdhögskolor även utanför&lt;br&gt;storstadsregionerna. Tillräckligt många&lt;br&gt;måste utbildas för att täcka hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens behov av personal i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Det strategiska&lt;br&gt;målet är att, genom en långtgående alli-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ans mellan högskoleenheterna i Öster- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;sund och Sundsvall/Härnösand, redan Bilaga 3&lt;br&gt;under andra halvan av 1990-talet skapa&lt;br&gt;ett universitet i mittsverige. Betonar re-&lt;br&gt;gional balans samt likvärdiga arbets-&lt;br&gt;och utvecklingsbetingelser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus, Kristianstads och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökad samverkan mellan vårdhögskolor-&lt;br&gt;na och mellan vårdhögskolor/statliga&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildningen skall leva upp till&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspolitiska mål, samt&lt;br&gt;högskolepolitiska mål. Landstingen bör&lt;br&gt;vara huvudmän.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus vård-&lt;br&gt;högskoleförbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PM:ans innehåll och intentioner bör&lt;br&gt;även omfatta vårdhögskoleutbildningar.&lt;br&gt;Professionella vårdhögskolor vill kunna&lt;br&gt;erbjuda yrkes-, kandidat-, magister-, li-&lt;br&gt;centiat- och doktorsexamina. Fasta&lt;br&gt;forskningsresurser behövs för detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Ifrågasätter den&lt;br&gt;särställning som tilldelas de kommunala&lt;br&gt;högskolorna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även om man nu avvecklar onödiga de-&lt;br&gt;taljregler, kommer det att ta lång tid in-&lt;br&gt;nan några svenska universitet når en så-&lt;br&gt;dan stark egen finansiell bas att de&lt;br&gt;egentligen står fria från statsmakternas&lt;br&gt;styrning och helt kan reagera på signaler&lt;br&gt;från en utbildningsmarknad. Mekanis-&lt;br&gt;mer behöver utformas som stimulerar&lt;br&gt;till samverkan mellan industriföretag&lt;br&gt;och högskoleinstitutioner. Bör prioritera&lt;br&gt;industrins kompetensförsörjning. Ren-&lt;br&gt;odla NUTEK:s roll till att enbart omfatta&lt;br&gt;ansvar för industrins kompetensförsörj-&lt;br&gt;ning via universitet, högskolor, institut&lt;br&gt;och andra kanaler.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Anser sig själva&lt;br&gt;vara ett exempel på ett sätt att fram-&lt;br&gt;gångsrikt organisera en fri högskola.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Vetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, men de nya för- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;fattningstexterna bör utsättas för en Bilaga 3&lt;br&gt;grundlig översyn. Förordar flexibilitet&lt;br&gt;och större utrymme för lokalt beslutsfat-&lt;br&gt;tande för universitet och högskolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Högskolans inre&lt;br&gt;arbete är för detaljreglerat. Utomordent-&lt;br&gt;ligt betydelsefullt för utvecklingen att&lt;br&gt;några högskolor överföres i stiftelseform.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Förutsätter ett&lt;br&gt;långsiktigt och målinriktat arbete för att&lt;br&gt;säkerställa kvaliteten på forskning och&lt;br&gt;grundutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Saknar analys av&lt;br&gt;konsekvenser för högskolan rättsligt och&lt;br&gt;avtalsmässigt om vissa förhållanden blir&lt;br&gt;oreglerade eller reglerade i annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, men de nya för-&lt;br&gt;fattningsförslagen bör utsättas för en&lt;br&gt;grundlig översyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitterhetsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Upphävande av&lt;br&gt;specialregleringen innebär principiellt&lt;br&gt;att den allmänna förvaltningsrätten blir&lt;br&gt;generellt tillämplig på det statliga uni-&lt;br&gt;versitets- och högskoleväsendet vilket är&lt;br&gt;föga lämpligt. Friheten får ej leda till&lt;br&gt;utarmning av humanistiska och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga småämnen och små-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, men administra-&lt;br&gt;tiva och utbildningsmässiga resursför-&lt;br&gt;stärkningar behövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, men kompe-&lt;br&gt;tenskraven ökar inom personalområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Har särskilt in-&lt;br&gt;tresse för stiftelseformen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, men hänsyn tas&lt;br&gt;inte till de konstnärliga högskoleutbild-&lt;br&gt;ningarnas särart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efterlyser fortsatta diskussioner. Författ-&lt;br&gt;ningsutkasten är exempel på en god till-&lt;br&gt;lämpning av de nya, förenklade regler&lt;br&gt;som nu börjar införas i statsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n kommer att utgöra en ”pedago-&lt;br&gt;gisk uppslagsbok”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOU:n kommer att utgöra en ”pedago-&lt;br&gt;gisk uppslagsbok”. Samordning av di-&lt;br&gt;stansutbildning bör grundas på en äm-&lt;br&gt;nesbaserad ansvarsfördelning och sam-&lt;br&gt;verkan mellan högskolorna. Inrättandet&lt;br&gt;av ett särskilt nationellt samordningsor-&lt;br&gt;gan avstyrkes dock.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Obalans råder för&lt;br&gt;närvarande mellan den utredande texten&lt;br&gt;i Ds:n och de utkast till författningsför-&lt;br&gt;slag som föreligger, dessa måste harmo-&lt;br&gt;niseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n kräver resurstillskott och det in-&lt;br&gt;ternationella perspektivet saknas. Natio-&lt;br&gt;nellt samordningsorgan för distansut-&lt;br&gt;bildningen behövs ej.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen, anses dock ej&lt;br&gt;konsekvent. I vissa fall finns kvardröjan-&lt;br&gt;de detaljreglering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HF/B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Friheten skall också gälla gentemot nä-&lt;br&gt;ringsliv och andra organisationer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HG/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Konkurrensen&lt;br&gt;man strävar efter måste ske på reellt lika&lt;br&gt;villkor. De mindre högskolorna riskerar&lt;br&gt;att bli underleverantörer till universite-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Ibland kan det&lt;br&gt;vara för detaljreglerat. Endast rambe-&lt;br&gt;stämmelser krävs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SOU:n kräver stort resurstillskott. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Mindre högsko-&lt;br&gt;lor får ej å priori ha sämre förutsättning-&lt;br&gt;ar för konkurrens än stora enheter. För&lt;br&gt;mycket detaljreglering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen. Betonar att det är&lt;br&gt;viktigt att vetenskapen är tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten. Anser att det måste vara&lt;br&gt;möjligt för högskolan att inrätta assi-&lt;br&gt;stent- och amanuenstjänster.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslår att staten skall ge frihet och an-&lt;br&gt;svar och utvärdera kompetens och resul-&lt;br&gt;tat. Efterlyser en mer flexibel högskola&lt;br&gt;än i utredningsförslagen samt utrymme&lt;br&gt;för en friare tjänstestruktur. Studieme-&lt;br&gt;delssituationen måste ses över. Initiativ&lt;br&gt;som Nätverksuniversitetet i Sydost bör&lt;br&gt;premieras. Näringslivet och samhället i&lt;br&gt;övrigt engagerar sig helhjärtat i högsko-&lt;br&gt;lans utveckling. Författningsförslagen&lt;br&gt;måste rensas på inkonsekvenser och up-&lt;br&gt;penbara sakfel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Instämmer i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU:n tar ej upp jämställdhet t.ex. kvin-&lt;br&gt;nor i forskarutbildningen. Studielön&lt;br&gt;skall införas. Resurser till distansutbild-&lt;br&gt;ning behövs, men inget distansuniversi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU, UL, HV och UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Understryker vikten av att svensk biblio-&lt;br&gt;tekssamverkan understödes och sanktio-&lt;br&gt;neras centralt genom att den även fram-&lt;br&gt;ledes inskrives i högskoleförordningen&lt;br&gt;(SFS 1988:1060, 16 kap.).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;2 Grundläggande mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för utbildning och forskning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortbildnings- och vidareutbildningsbe-&lt;br&gt;hoven kommer att öka.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utvecklingsarbete är otydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolans uppgifter bör omfatta forsk- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ning och konstnärligt utvecklingsarbete, Bilaga 3&lt;br&gt;utbildning på vetenskaplig och konst-&lt;br&gt;närlig grund samt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tveksam till att utvecklingsarbete har gi-&lt;br&gt;vits lika stor vikt som forskning och ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat utrymme bör ges för fortbildning&lt;br&gt;och vidareutbildning. Dessa aktiviteter&lt;br&gt;bör uttryckligen ingå i högskolans upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betonar konstnärlig kvalitet och ”andli-&lt;br&gt;ga” dimensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet konstnärligt utvecklingsarbete&lt;br&gt;bör utvecklas och förtjänar ett särskilt&lt;br&gt;omnämnande i högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tveksam till utvecklingsarbete som en&lt;br&gt;huvuduppgift. Detta är närmast inriktat&lt;br&gt;på industriella tillämpningar. (Om detta&lt;br&gt;inte är fallet bör det förklaras bättre.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete kan inte ingå i de tek-&lt;br&gt;niska högskolornas verksamhet som en&lt;br&gt;huvuduppgift.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbetet skall syfta till att&lt;br&gt;främja utvecklingen inom områden av&lt;br&gt;konstnärlig eller annan karaktär som be-&lt;br&gt;rörs av utbildningen och forskningen.&lt;br&gt;Den konstnärliga kunskapstraditionen&lt;br&gt;bör ges författningsmässigt erkännande i&lt;br&gt;högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna bör vara forskning på eget&lt;br&gt;programansvar, utbildning på vetenskap-&lt;br&gt;lig grund och uppdragsforskning. Ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete kan tolkas som att hög-&lt;br&gt;skolan skall överta industrins traditio-&lt;br&gt;nella roll. Detta bör inte betonas på be-&lt;br&gt;kostnad av den fria forskningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete borde in-&lt;br&gt;gå i den allmänna målbeskrivningen i&lt;br&gt;högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inom det konstnärliga utbildningsområ- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;det skall vetenskapliga kriterier ersättas Bilaga 3&lt;br&gt;med konstnärliga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsten bör nämnas vid sidan av veten-&lt;br&gt;skapen; konstnärligt utvecklingsarbete&lt;br&gt;bör likställas med forskning och konst-&lt;br&gt;närlig skicklighet med vetenskaplig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning bör vila på vetenskaplig eller&lt;br&gt;konstnärlig grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdag och regering skall ha det ytter-&lt;br&gt;sta ansvaret för att forskning, forskarut-&lt;br&gt;bildning och grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning har erforderlig omfattning och&lt;br&gt;inriktning med hänsyn till samhällets&lt;br&gt;behov och resurser, vilket bör skrivas in&lt;br&gt;i högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Forskning/utvecklingsarbete:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utvecklingskapacitet är&lt;br&gt;nödvändiga för regional utveckling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målen bör uttryckas i volym- och in-&lt;br&gt;riktningstermer, beslut bör tas om an-&lt;br&gt;slag och riktlinjer för skilda forsknings-&lt;br&gt;områden. Begreppet utvecklingsarbete&lt;br&gt;bör utvecklas, inryms konstnärligt så-&lt;br&gt;dant i begreppet? Forskare måste kunna&lt;br&gt;sprida sin kunskap i tal och skrift och&lt;br&gt;kunna delta i vetenskaplig diskussion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av tillämpad forskning och&lt;br&gt;uppdragsforskning bör betonas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom omvårdnadsområdet&lt;br&gt;bör utvecklas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utvecklingsarbete bör vidgas&lt;br&gt;till att avse även tekniskt sådant&lt;br&gt;(OECD:s definition).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan skall inte syssla med utveck-&lt;br&gt;lingsarbete enligt OECD:s definition.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;„ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill ha gemensamma mal för forskning&lt;br&gt;och grundutbildning. Informationsutby-&lt;br&gt;tet på vetenskaplig nivå bör ske på både&lt;br&gt;svenska och engelska.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personlig utveckling, internationell för-&lt;br&gt;ståelse och erfarenheter från yrkeslivet/&lt;br&gt;samhället skall tas med i högskolelagen.&lt;br&gt;Rätten till avgiftsfri utbildning skall&lt;br&gt;skrivas in i högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet och det internationella per-&lt;br&gt;spektivet bör föras in i högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målanalys och formuleringsförslag ter&lt;br&gt;sig torftiga och alltför onyanserade. Yr-&lt;br&gt;kesförberedelse och det internationella&lt;br&gt;perspektivet bör föras in. I förslaget till&lt;br&gt;den nya jämställdhetslagen anförde det&lt;br&gt;ansvariga statsrådet att skyldigheten att&lt;br&gt;främja jämställdhet inom specifika verk-&lt;br&gt;samheter såsom utbildningsområdet bor-&lt;br&gt;de regleras i ifrågavarande speciallagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet och det internationella per-&lt;br&gt;spektivet bör föras in. Nytt förslag till&lt;br&gt;författningstext bör gå på remiss.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen bör ge möjlighet till per-&lt;br&gt;sonlighetsutveckling samt sättas in i ett&lt;br&gt;internationellt sammanhang.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Värmlands,&lt;br&gt;Skaraborgs och Väster-&lt;br&gt;norrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;All utbildning skall främja de studeran-&lt;br&gt;des personliga utveckling samt att ut-&lt;br&gt;bildningen skall främja förståelsen för&lt;br&gt;andra länder och internationella förhål-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Demokratiskt förhållningssätt, jämställd-&lt;br&gt;het och miljöhänsyn, bör ingå i målen;&lt;br&gt;annan lagstiftning är ej tillräcklig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesförberedelse bör vara ett mål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De yrkesförberedande och personlighets- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;utvecklande målen, ett demokratiskt för- Bilaga 3&lt;br&gt;hållningssätt, jämställdhetsperspektivet&lt;br&gt;och den internationella förståelsen bör&lt;br&gt;också tas med i målparagrafen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet bör skrivas in i högskolela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Understryker vikten av ”jämlik och lik-&lt;br&gt;värdig” utbildning. En friare högskola&lt;br&gt;får ej leda till snedare social rekrytering&lt;br&gt;(SF).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan bör verka för demokrati, per-&lt;br&gt;sonlig utveckling och jämställdhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt perspektiv och medveten-&lt;br&gt;het saknas i förslagen. Bör manifesteras i&lt;br&gt;de allmänna målformuleringarna. Ut-&lt;br&gt;vecklingen i Europa bör beaktas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bildningen (allmänakademiska studier)&lt;br&gt;måste ha en plats i högskolan. Det är&lt;br&gt;svårt att ange allmänna mål som går att&lt;br&gt;utvärdera. Rätten till avgiftsfri utbild-&lt;br&gt;ning skall skrivas in i högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper och färdigheter som har vun-&lt;br&gt;nits inom arbets- och samhällslivet i öv-&lt;br&gt;rigt skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All grundutbildning skall ha samma&lt;br&gt;målparagraf. Utbildningen skall vara av&lt;br&gt;hög och likvärdig kvalitet. Kopplingen&lt;br&gt;till samhället och mjuka mål som per-&lt;br&gt;sonlig utveckling, vetenskaplighet, god&lt;br&gt;miljö, internationell förståelse och jäm-&lt;br&gt;ställdhet skall vara med (andra lagar gäl-&lt;br&gt;ler ej alltid för högskoleområdet).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämställdheten bör beaktas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även fortbildning och vidareutbildning&lt;br&gt;bör nämnas, samt jämställdhet. Det in-&lt;br&gt;ternationella perspektivet bör föras in i&lt;br&gt;högskolelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands läns landsting,&lt;br&gt;TH och DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringsmålet bör kvarstå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall främja den studeran-&lt;br&gt;des personliga utveckling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Praktiken och resurser för handledning&lt;br&gt;i vården är av stor betydelse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ha kvar ”förebereda för yrken och vida-&lt;br&gt;reutveckla studeranden inom de yrken&lt;br&gt;de har”, ”ny kunskap och vetenskaplig&lt;br&gt;grund för utbildning och annan verk-&lt;br&gt;samhet”, ”Utvecklingsarbetet skall främ-&lt;br&gt;ja utvecklingen inom områden av konst-&lt;br&gt;närlig eller annan karaktär som berörs”&lt;br&gt;i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolans roll som utbildare och som&lt;br&gt;resurs för utvecklingen av den praktiska&lt;br&gt;hälso- och sjukvården bör framhållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;3 Examensordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LSF, CHF, SACO, TCO, UU, UUm, HV, HLS och HH efterlyser en&lt;br&gt;ökad satsning pä studievägledning samt ett tydliggörande av ansvarsför-&lt;br&gt;delningen mellan högskolor och gymnasieskolor när det gäller studie-&lt;br&gt;vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I förordning bör explicit anges att rektor&lt;br&gt;beslutar om läsårets förläggning och om&lt;br&gt;terminsindelning. Statsmakterna skall ta&lt;br&gt;slutlig ställning till relationen mellan&lt;br&gt;läsårets längd, ferier och eventuella in-&lt;br&gt;sprängda lov. Kursplanen bör samman-&lt;br&gt;fatta alla väsentliga föreskrifter, t.ex. be-&lt;br&gt;tygsgrader och obligatorisk undervis-&lt;br&gt;ning. Engelska examensbenämningar&lt;br&gt;måste fastställas av regeringen i exa-&lt;br&gt;mensordningen. Examensbevisen måste&lt;br&gt;ge full legitimitet såväl nationellt som&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktion till högskolestudierna be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall ingå i en kursplan skall&lt;br&gt;kallas ”del”, ej moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förslag till examensordning &amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste omarbetas/bearbetas. Avskiljande- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden kan hänskjutas till Överkla-&lt;br&gt;gandenämnden .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl och HT/U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringarna i examensbeskriv-&lt;br&gt;ningarna är otydliga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specifika mål för utbildningen som&lt;br&gt;grund för framtida yrkesverksamhet&lt;br&gt;skall ingå. Begreppet ”ämne” måste defi-&lt;br&gt;nieras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar ökat inslag av kvalificerade&lt;br&gt;projektarbeten i grundutbildningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förslag till examensbeskriv-&lt;br&gt;ningar måste omarbetas/bearbetas, bety-&lt;br&gt;delsefulla komponenter för professionen&lt;br&gt;skall beaktas. Ramar för påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildningar skall faställas med samma&lt;br&gt;poäng över hela landet, 40-50 p.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begreppen ”ämne” och ”ämnesmässig&lt;br&gt;bredd” måste definieras. Engelska exa-&lt;br&gt;mensbenämningar måste fastställas av&lt;br&gt;regeringen i examensordningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frågan om var och när de studerande&lt;br&gt;får ta ut examen bör regleras på ett tyd-&lt;br&gt;ligt sätt. Avskiljandenämnden bör hän-&lt;br&gt;skjutas till Överklagandenämnden. An-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan central och lo-&lt;br&gt;kal nivå, skola/högskola, vad gäller in-&lt;br&gt;formationen till presumtiva studerande&lt;br&gt;måste klargöras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelssystemet leder till snedrek-&lt;br&gt;rytering, studielön om 200 % av basbe-&lt;br&gt;loppet skall införas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examina och examensbenämningarna i&lt;br&gt;en ny examensordning måste bli jämför-&lt;br&gt;bara med internationella motsvarigheter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information och vägledning till presum- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;tiva studerande ges med fördel av hög- Bilaga 3&lt;br&gt;skolans personal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett examensbevis på engelska skall fin-&lt;br&gt;nas för konstnärliga högskoleexamina.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HF/B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I kursplan skall också anges betygsskala,&lt;br&gt;kursens nivå och obligatorisk närvaro.&lt;br&gt;Examensbevis skall utfärdas där studen-&lt;br&gt;ten har gjort sin ämnesfördjupning eller&lt;br&gt;där huvudelen av utbildningen har full-&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbevis skall utfärdas där studen-&lt;br&gt;ten har gjort sin ämnesfördjupning. In-&lt;br&gt;formationen till gymnasieskolan kan&lt;br&gt;förbättras; direktkontakt mellan Högsko-&lt;br&gt;lan i Kalmar och gymnasieskolan prö-&lt;br&gt;vas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan måste ges rimliga förutsätt-&lt;br&gt;ningar att nå presumtiva studerande och&lt;br&gt;dessa måste kunna informera sig om ak-&lt;br&gt;tuella utbildningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omfattande information behövs inför&lt;br&gt;ansökningstillfället samt undervisning i&lt;br&gt;studieteknik, både på ett centralt och lo-&lt;br&gt;kalt plan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”ämne” bör tolkas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olika längd och djup i studierna bör&lt;br&gt;kunna betonas. Kraftinsats på syo-områ-&lt;br&gt;det behövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsansvaret skall flyttas från&lt;br&gt;gymnasieskolan till högskolan, resurser&lt;br&gt;bör tas från gymnasieskoleanslaget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Generella examina:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleexamen skall vara minst 80 p&lt;br&gt;och kandidatexamen skall ha minst 80 p&lt;br&gt;fördjupning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vetenskaplig grundkurs krav för kandi- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;datexamen (140 p) och för magisterexa- Bilaga 3&lt;br&gt;men (160 p). Examina skall inte inne-&lt;br&gt;hålla några prefix.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker förslag om högskoleexamen;&lt;br&gt;ogripbar och intetsägande. Borde i stäl-&lt;br&gt;let vara ett kollektivt begrepp för exami-&lt;br&gt;na i högskolan. Kortare utbildningar bör&lt;br&gt;benämnas efter yrkes- eller studieområ-&lt;br&gt;det. Kandidat- och magisterexamina bör&lt;br&gt;uppfylla kraven för särskild behörighet&lt;br&gt;till forskarutbildning. Kraven för magis-&lt;br&gt;ter är för snäva, både ämneskombinatio-&lt;br&gt;ner och professionell profil bör vara&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen skall avslutas med ett&lt;br&gt;självständigt arbete om 20 p.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningar som omfattar minst&lt;br&gt;tre år skall vara likvärdiga med kandi-&lt;br&gt;datexamen, detsamma gäller för sjukskö-&lt;br&gt;terskeexamen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen far inte innebära att fär-&lt;br&gt;re studenter bereds plats på högskolan.&lt;br&gt;Ökade resurser till högskolan krävs för&lt;br&gt;att detta ej skall inträffa. För kandidat-&lt;br&gt;och magisterexamina skall forskarbehö-&lt;br&gt;righet krävas, eftersom det finns oklar-&lt;br&gt;heter om vad som är att betrakta som ett&lt;br&gt;”ämne”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU, UUm, US och UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker att högskoleexamen införs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleexamen kräver minst 80 p, i&lt;br&gt;övrigt bör utbildningsbevis gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns lands-&lt;br&gt;ting och HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleexamen bör innehålla 80 p.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleexamen skall endast utfärdas ef-&lt;br&gt;ter utbildning på kurser inom ett utbild-&lt;br&gt;ningsprogram.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämnet idrott skall utvecklas till 60 p ni- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;vå för att ingå i högskole-, kandidat- Bilaga 3&lt;br&gt;och magisterexamen och det bör vara&lt;br&gt;forskningsförberedande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Akademien och HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Otillfredsställande att en av examensty-&lt;br&gt;perna benämns ”högskoleexamen”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kandidatexamen bör bestå av minst 140&lt;br&gt;p med 60 p fördjupning och vetenskap-&lt;br&gt;lig grundkurs, magisterexamen minst&lt;br&gt;180 p med antingen 80 p fördjupning el-&lt;br&gt;ler fördjupning i två ämnen om 60 p&lt;br&gt;vardera, kombinerat med 20 p veten-&lt;br&gt;skaplig grundkurs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vill ha en minst fyraårig utbildning som&lt;br&gt;leder till magisterexamen med danspeda-&lt;br&gt;gogisk inriktning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avvisar både benämningen ”högskole-&lt;br&gt;examen” och ”konstnärlig högskoleexa-&lt;br&gt;men”; intetsägande och provinsiella be-&lt;br&gt;teckningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslår ekonomie kandidat och ekono-&lt;br&gt;mie magister.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamina:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kräver akademisk nivå och behörighet&lt;br&gt;till forskningsutbildning för alla yrkes-&lt;br&gt;examina.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringarna behöver bearbetas.&lt;br&gt;En översättning på engelska skall finnas&lt;br&gt;för alla yrkesexamina.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologie kandidatexamen och yrkestek-&lt;br&gt;nisk högskoleutbildning (YTH) skall va-&lt;br&gt;ra generella utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsterapeutexamen skall införas. Det&lt;br&gt;måste finnas en möjlighet att ta en gene-&lt;br&gt;rell juristexamen (kandidat- respektive&lt;br&gt;magisterexamen) bestående av juridik i&lt;br&gt;kombination med andra ämnen. Därför&lt;br&gt;bör den juridiska yrkesexamen benäm-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nas JURISTEXAMEN. En översättning Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;av examensbenämningen till engelska Bilaga 3&lt;br&gt;skall finnas, liksom en beskrivning av&lt;br&gt;utbildningens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag måste snarast lämnas på de yr-&lt;br&gt;kesexamina som skall finnas vid SLU.&lt;br&gt;Målbeskrivningarna skall ange vilka&lt;br&gt;krav den som erhållit examen skall upp-&lt;br&gt;fylla, inte vad som skall ingå i olika kur-&lt;br&gt;ser. (Förslag lämnas till nya målbeskriv-&lt;br&gt;ningar.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsterapeut-, dietist-, bibliotekarie-&lt;br&gt;och konservatorexamen bör finnas.&lt;br&gt;(Förslag lämnas till nya målbeskrivning-&lt;br&gt;ar bland medlemsförbundens yttranden.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamina föreslås för sociala om-&lt;br&gt;sorgslinjen, miljö- och hälsoskyddslin-&lt;br&gt;jen, hörselvårdslinjen, dietistlinjen, kost-&lt;br&gt;ekonomutbildningen och laboratorieas-&lt;br&gt;sistentutbildningen. Eventuellt också för&lt;br&gt;tandsköterskeutbildningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det anses vara en fördel för näringslivet&lt;br&gt;om civilekonomexamen får behållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hörselvårdsassistent-, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;laboratorieassi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stent- och arbetsterapeutexamen före-&lt;br&gt;slås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs och Värmlands&lt;br&gt;läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sociala omsorgslinjen och laboratorieas-&lt;br&gt;sistentexamen föreslås. (Värmlands läns&lt;br&gt;landsting lämnar förslag till målbeskriv-&lt;br&gt;ning.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamina föreslås för sociala om-&lt;br&gt;sorgslinjen och påbyggnadslinjer. (För-&lt;br&gt;slag lämnas till nya målbeskrivningar.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamina föreslås för sociala om-&lt;br&gt;sorgslinjen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ifrågasätter socionomexamen. Förordar&lt;br&gt;dietistexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överarbetning behövs för större likfor-&lt;br&gt;mighet i strukturen för de olika exa-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mensbeskrivningarna, bl.a. i fråga om&lt;br&gt;detaljeringsgrad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringarna skall på nytt remit-&lt;br&gt;teras, då det fastställts vilka yrkesexami-&lt;br&gt;na som skall finnas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konservator-, journalist- och dietistexa-&lt;br&gt;men föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsexamen, bibliote-&lt;br&gt;karieexamen och dietistexamen föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringarna bör remitteras på&lt;br&gt;nytt. Ekonomexamen utöver kandidat-&lt;br&gt;och magisterexamen med ekonomisk&lt;br&gt;profil föreslås. Ifrågasätter socionomexa-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laboratorieassistent- och arbetsterapeut-&lt;br&gt;examen föreslås. (Förslag lämnas till nya&lt;br&gt;målbeskrivningar.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För ingenjörsexamen 120 p föreslås be-&lt;br&gt;nämningen ”Högskoleingenjör”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsexamen 120 p och ekonomexa-&lt;br&gt;men föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningarna för civilingen-&lt;br&gt;jörs- och arkitektexamen är alltför all-&lt;br&gt;männa och saknar ett vetenskapligt för-&lt;br&gt;hållningssätt. (Förslag lämnas till nya&lt;br&gt;målbeskrivningar.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftteknikerexamen 60 p och 120 p fö-&lt;br&gt;reslås (linjenämnden för driftteknik).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kravet på något års yrkesverksamhet för&lt;br&gt;sjuksköterskor bör utgå (för samtliga&lt;br&gt;medellånga vårdutbildningar). Könsneu-&lt;br&gt;tral yrkesbenämning förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala omsorgslinjen och laboratorieas-&lt;br&gt;sistentexamen föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningarna bör förändras.&lt;br&gt;Det bör framgå att utbildningarna även&lt;br&gt;skall förbereda de studerande för ett livs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;långt lärande, kritiskt tänkande och del- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;tagande i framtida utvecklings- och Bilaga 3&lt;br&gt;forskningsarbeten i vården. Väl inarbeta-&lt;br&gt;de yrkesbenämningar bör få behålla yr-&lt;br&gt;kesexamen, t.ex. för utbildningar som&lt;br&gt;sociala omsorgslinjen, laboratorieassi-&lt;br&gt;stent-, arbetsterapeut- och socialpeda-&lt;br&gt;gogutbildningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I målen för yrkesexamina tas inte upp&lt;br&gt;de förhållningssätt och den personliga&lt;br&gt;mognad som yrket kräver.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningarna bör förändras.&lt;br&gt;(Förslag till målbeskrivning lämnas.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningarna bör förändras.&lt;br&gt;Beskrivningen av barnmorskeexamen är&lt;br&gt;onödigt lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga vårdhögskoleutbildningar bör&lt;br&gt;ha examensbeskrivningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting Distriktssköterskeutbildningen och alla&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar bör leda till en&lt;br&gt;yrkesexamen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandhygienistexamen och sociala om-&lt;br&gt;sorgslinjen. (Förslag till målbeskrivning&lt;br&gt;lämnas.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsterapeutexamen föreslås. Beskriv-&lt;br&gt;ningarna för examen inom vårdutbild-&lt;br&gt;ningsområdet behöver omarbetas i sam-&lt;br&gt;råd med företrädare för avnämarna, häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården samt tandvården.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norbottens läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligt att utbildningarna även fort-&lt;br&gt;sättningsvis organiseras i program som&lt;br&gt;leder till yrkesexamina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga medellånga vårdutbildningar&lt;br&gt;har karaktär av yrkesexamen och bör&lt;br&gt;benämnas som sådana, t.ex. arbetsterape-&lt;br&gt;ututbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målet för sjuksköterskeexamen skall va- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ra att kunna arbeta kritiskt och utveck- Bilaga 3&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laboratorieassistentlinjen bör bli treårig&lt;br&gt;och anpassas till den internationella ord-&lt;br&gt;ningen med möjlighet att erhålla kandi-&lt;br&gt;datexamen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker examensbeskrivningen för ju-&lt;br&gt;ris kandidatexamen, den är för begrän-&lt;br&gt;sad och bör omarbetas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesexamen bör finnas för alla väl defi-&lt;br&gt;nierade yrken vars företrädare måste ha&lt;br&gt;ett yrkesspecifikt kunnande inom social-&lt;br&gt;tjänst, hälso- och sjukvård eller hälso-&lt;br&gt;skydd. Dessa utbildningar bör också&lt;br&gt;kunna leda till högskole-, kandidat- re-&lt;br&gt;spektive magisterexamen. Förslagen bör&lt;br&gt;omarbetas. Yrkesexamen föreslås för ar-&lt;br&gt;betsterapeut-, dietist- och optikerutbild-&lt;br&gt;ningarna. Även för miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsinspektörslinjen föreslås examen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA och HJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomexamen föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningarna återspeglar in-&lt;br&gt;te skillnaden mellan civilingenjörs- och&lt;br&gt;ingenjörsutbildningarna. Kraven för ar-&lt;br&gt;kitektexamen bör uttryckas enligt EG:s&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koreograf- och mimutbildningarna är&lt;br&gt;inte uppdelade i kurser. Antingen måste&lt;br&gt;kursbegreppet definieras klarare eller&lt;br&gt;måste ett undantag från kurskravet för&lt;br&gt;examensgivande utbildning finnas med i&lt;br&gt;de nya bestämmelserna. Danspedagog-&lt;br&gt;examens examensbeskrivning bör änd-&lt;br&gt;ras. (Förslag till målbeskrivning läm-&lt;br&gt;nas.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen på linjen för inred-&lt;br&gt;ningsarkitektur eller inredningsarkitekt-&lt;br&gt;examen föreslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsexamen 100-120 p föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensrätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSF, UHÄ, FRN, CHF, HT/U, HÖs, HB, HKs, HS/H, HE/V, HK/R,&lt;br&gt;HG/S, HF/B, HH, HS, HK, HJ samt landstingen i Kronobergs, Väster-&lt;br&gt;norrlands och Norrbottens län anser att magisterexamensrätt bör ges till&lt;br&gt;samtliga högskolor, under förutsättning att tillräcklig kompetens och&lt;br&gt;aktiv forskning finns vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, UHÄ, SFS, Landstingsförbundet samt landstingen i Västman-&lt;br&gt;lands, Gävleborgs, Hallands, Skaraborgs, Västernorrlands och Norrbot-&lt;br&gt;tens län anser att de landstingskommunala högskolorna bör ha exa-&lt;br&gt;mensrätt för kandidatexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Älvsborgs, Malmöhus, Örebro, Uppsala, Kristianstads,&lt;br&gt;Södermanlands, Värmlands, Jönköpings, Kalmar, Stockholms och Jämt-&lt;br&gt;lands län anser att de landstingskommunala vårdhögskolorna bör ha&lt;br&gt;examensrätt för både kandidat- och magisterexamen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anser att omprövning av examensrätten&lt;br&gt;inte är praktiskt genomförbar, den skul-&lt;br&gt;le kunna drabba studenterna retroaktivt.&lt;br&gt;I stället föreslås sanktioner på institu-&lt;br&gt;tions- eller fakultetsnivå, t.ex. att under-&lt;br&gt;visningen får upphöra tills kvalitetspro-&lt;br&gt;blemen är åtgärdade. Detta skulle ge en&lt;br&gt;starkare effekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppnare inställning ifråga om rätten att&lt;br&gt;utfärda magisterexamen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor som ges sepa-&lt;br&gt;rat begränsad examinationsrätt skall&lt;br&gt;omedelbart föras in på ”krysslistan”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologexamen skall ges vid UG.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling av de kommunala&lt;br&gt;vårdutbildningarna kan endast uppnås&lt;br&gt;om de ges anknytning till en forsknings-&lt;br&gt;organisation. I så fall bör landstingskom-&lt;br&gt;munala vårdhögskolor kunna utdela&lt;br&gt;kandidat- och magisterexamina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl bör ha examinationsrätt för både&lt;br&gt;sjukgymnaster och logopeder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bör få magisterexamen eftersom de har&lt;br&gt;mest ”post gradual” utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen också till högskolor, Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;om 90-talets regionalpolitik fortfarande Bilaga 3&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ bör få rätten att utdela magisterexa-&lt;br&gt;men och den nya gymnasielärarexamen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ifrågasätter om ens kandidatexamen bör&lt;br&gt;kunna ges vid högskolor utan stabil och&lt;br&gt;omfattande forskning. Magisterexamen&lt;br&gt;bör under alla omständigheter vara för-&lt;br&gt;behållen högskolor med fasta forsknings-&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HLS, KF, SSF, HÖ, DH och Värmlands läns landsting betonar att över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna måste gälla en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Måste vara väl genomarbetade för dem&lt;br&gt;som redan bedriver studier.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övriga regler:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av studier:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande skall vara generöst,&lt;br&gt;särskilt för att underlätta internationellt&lt;br&gt;studentutbyte.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examensbeviset skall kunna godkännas&lt;br&gt;av den enhet där studenten senast god-&lt;br&gt;känts i tentamen eller på den där mer-&lt;br&gt;parten av de i examen ingående kurser-&lt;br&gt;na tenterats. Stelbentheten i tillgodoräk-&lt;br&gt;nandet måste bort.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid övergång till magisterutbildning vid&lt;br&gt;annan högskola är det av betydelse att&lt;br&gt;sökande från en enhet utan fasta forsk-&lt;br&gt;ningsresurser behandlas som universite-&lt;br&gt;tets egna studenter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter att de lokala enheterna är&lt;br&gt;villiga att tillgodoräkna studier vid an-&lt;br&gt;nan enhet inom landet eller utomlands.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtillfällen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LSF, TCO, SACO, SFS, US, HKr, HV, NFR, CHF, GF/B, HK, HS, HJ,&lt;br&gt;HÖ, HKs samt SSF avstyrker att rätten till förnyade provtillfällen be-&lt;br&gt;gränsas till fyra. Flera av dessa remissinstanser anser att studenter skall&lt;br&gt;författningsmässigt garanteras rätten att få en ny examinator efter två&lt;br&gt;examinationstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UU, UG, UUm, Kl, HLS, HH, KF och landstingen i Västerbottens,&lt;br&gt;Västernorrlands samt Hallands län tillstyrker att rätten till provtillfällen&lt;br&gt;begränsas till fyra. De flesta av dessa remissinstanser anser dessutom att&lt;br&gt;en student inte bör få genomgå förnyad praktik flera gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL, ULi och HLu anser att reglering av antalet tentamenstillfällen är&lt;br&gt;en onödig detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas en rätt för högskolan att&lt;br&gt;begränsa antalet förnyade prov till fyra, i&lt;br&gt;stället för ett krav.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är bra med en övre gräns för antalet&lt;br&gt;tentamina, men gränsen bör hellre&lt;br&gt;kopplas till tid än volym.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förnyat prov högst 3 gånger.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;4 Tillträde och antagning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS, HÖs, UL, UG, LSF samt JO anser att möjlighet att överklaga loka-&lt;br&gt;la antagningsbeslut bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG betonar yrkeserfarenhet som behö-&lt;br&gt;righetskriterium, Sverige går i motsatt&lt;br&gt;riktning, vi fjärmar oss från samhälls-,&lt;br&gt;arbets- och näringsliv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stora informationsproblem. Viktigt att&lt;br&gt;övergångsbestämmelser är långsiktiga.&lt;br&gt;Ökad belastning på den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen. Ett förnyat ställ-&lt;br&gt;ningstagande av regeringen kommer att&lt;br&gt;behövas om ett antal förordningar be-&lt;br&gt;hövs eller ej.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar fritt tillträde för alla behöriga&lt;br&gt;sökanden. Det måste alltid finnas goda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;möjligheter att komplettera genom olika Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;sorters vuxenutbildning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagningsbeslut skall kunna överkla-&lt;br&gt;gas. Överklagande- och avskiljande-&lt;br&gt;nämnderna kan slås samman.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala vuxenutbildningen&lt;br&gt;måste även i fortsättningen vara en vik-&lt;br&gt;tig rekryteringsbas. Mera självständiga&lt;br&gt;studier i gymnasieskolan behövs, särskilt&lt;br&gt;för de studieförberedande programmen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut om behörighet och urval bör vara&lt;br&gt;helt lokala. Fritt tillträde till högskolan&lt;br&gt;förordas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokal antagning kräver ökade lokala re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLS och UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Att överklaga lokala antagningsbeslut&lt;br&gt;skall inte vara möjligt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Behörighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän behörighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HB, HG/S, HJ, HS/H, HLu samt landstingen i Västerbottens och Jönkö-&lt;br&gt;pings län är tveksamma till om behörighetsregeln för s.k. 25:4-or skall&lt;br&gt;tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUG, HLS, DH, HF/B, HH, HÖ, HKs, HK/R, HE/V, HK, UG, UUm,&lt;br&gt;ULi, HT/U, HV, HÖs, HKr, SSF, LO, SFS, Landstingsförbundet samt&lt;br&gt;landstingen i Sörmlands, Norrbottens, Gävleborgs, Norrlands, Hallands,&lt;br&gt;Örebro, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt Koppparbergs län är&lt;br&gt;eniga om att den s.k. 25:4-regeln bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att komplettera blir viktig&lt;br&gt;då behörigheten för s.k. 25:4 försvinner.&lt;br&gt;Kravet på svenska motsvarande slutfört&lt;br&gt;program i gymnasieskolan leder till ut-&lt;br&gt;slagning av alla utomnordiska gäststude-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sökande med utländsk utbildning bör&lt;br&gt;värderas nationellt, borde finnas special-&lt;br&gt;kurser (preparandutbildning och sven-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ska 2) för dessa. Förslagen säger inget Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om krav på engelska för dessa sökande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om allmän behörighet&lt;br&gt;kan tas bort. Det väsentliga för de stude-&lt;br&gt;randes möjligheter att klara en viss ut-&lt;br&gt;bildning är att de särskilda behörighets-&lt;br&gt;kraven till utbildningen är uppfyllda.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det bör klargöras att om annat språk än&lt;br&gt;svenska är undervisningsspråk på viss&lt;br&gt;kurs så ersätts kravet på kunskaper i&lt;br&gt;svenska av motsvarande krav på kunska-&lt;br&gt;per i det aktuella undervisningsspråket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-årigt gymnasium som behörighetskrav&lt;br&gt;kommer att ifrågasättas starkt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Både kortare och längre arbetslivserfa-&lt;br&gt;renhet bör vara meriterande. Prövning&lt;br&gt;av särskilda skäl bör öka.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Särskild behörighet:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör ses över och vara få.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärare skall uppfylla samma krav för&lt;br&gt;tillträde och examination över landet,&lt;br&gt;då kompetensen för lärarna aldrig skall&lt;br&gt;kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betyget tre skall gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bör vara reglerad när det gäller yrkes-&lt;br&gt;examina, som leder till legitimation att&lt;br&gt;utöva visst yrke.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångsperiod skall enhetli-&lt;br&gt;ga behörighetsregler tillämpas i hela den&lt;br&gt;svenska högskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsprogram som leder till yrkes-&lt;br&gt;examen bör ha samma behörighetskrav i&lt;br&gt;hela riket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav för tillträde till påbyggnadsutbild- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ning som leder till psykoterapeutexamen Bilaga 3&lt;br&gt;bör ändras så att även andra yrkesgrup-&lt;br&gt;per än läkare, psykologer och sociono-&lt;br&gt;mer har möjlighet att genomgå utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Urval:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poängförtur skall kunna användas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tveksamt om det i bestämmelserna för&lt;br&gt;urval ges utrymme för intervjuer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF, KTH och HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reglerna beträffande urval och antag-&lt;br&gt;ning är onödigt snäva och detaljregleran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intervjuer och arbetsprover bör betonas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US, UG och UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Urval skall kunna ske efter intervju.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intervjuer och arbetsprover bör betonas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viktning av betyg och tillgodoräknande&lt;br&gt;av relevanta studiemeriter utöver gym-&lt;br&gt;nasiet skall vara möjligt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;LSF, HE/V, HJ, HH, UU, UL, Avstyrker att endast medelvärdet av be-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US och ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tygen skall kunna användas vid urval;&lt;br&gt;viktning av betyg som har särskild rele-&lt;br&gt;vans bör kunna göras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Högskoleprovet:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG, HH och SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleprovets giltighetstid bör för-&lt;br&gt;längas. Det bör kontinuerligt prövas och&lt;br&gt;omarbetas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleprovet bör vara giltigt i 4 år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm och UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstiden för högskoleprovet bör&lt;br&gt;ökas till 5 år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av antagningen: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, SACO, UG, HT/U, HUG, SLU, HJ, HH, HS/H och HO anser att&lt;br&gt;en central servicemyndighet för samverkan och samråd för antagning&lt;br&gt;till de längre studieprogrammen bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Väst-&lt;br&gt;manlands, Hallands, Skaraborgs och Norrbottens län samt landstingsför-&lt;br&gt;bundet anser att landstingsförbundets antagningsnämnd (LFA) skall&lt;br&gt;sköta antagningen till de examensgivande utbildningarna inom vårdom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En centralt producerad broschyr som&lt;br&gt;översiktligt beskriver samtliga utbild-&lt;br&gt;ningar i landet på svenska och engelska&lt;br&gt;bör utarbetas centralt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten har ansvar för att sammanställa&lt;br&gt;information från de olika högskolorna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samordning behövs för de sökandes&lt;br&gt;skull och för effektiviteten. UHÄ har&lt;br&gt;tillsatt en arbetgrupp som arbetat med&lt;br&gt;frågorna om behovet av gemensam stu-&lt;br&gt;dieinformation.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationen till blivande studenter&lt;br&gt;måste förbättras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH och HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centralt datorsystem skall förteckna de&lt;br&gt;lokala besluten om särskilda behörig-&lt;br&gt;hetsvillkor. Mer resurser behövs för de&lt;br&gt;lokala antagningssystemen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationell serviceenhet skall sköta sam-&lt;br&gt;ordningen av antagningen, behörighets-&lt;br&gt;granskningen och ekvivaleringen av ut-&lt;br&gt;ländska betyg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En form av central ”clearing” bör finnas&lt;br&gt;så att en sökande inte kan belägga mer&lt;br&gt;än en plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt och lättöverskådligt informa-&lt;br&gt;tionsmaterial som omfattar hela högsko-&lt;br&gt;lan måste finnas. Högskolorna måste&lt;br&gt;själva ta ett större ansvar för information&lt;br&gt;om högskolestudierna. Gymnasieskolans&lt;br&gt;syo måste begränsas till en mera allmän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;information om högskolestudier och de&lt;br&gt;generella villkoren. Ett samarbete mel-&lt;br&gt;lan högskola, gymnasieskola och kom-&lt;br&gt;munal vuxenutbildning kan påverka&lt;br&gt;rekryteringen positivt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En frivillig samordning mellan de tekni-&lt;br&gt;ska högskolorna är önskvärd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLS samt Sörmlands och Väs-&lt;br&gt;ternorrlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen anledning att ändra på nuvarande&lt;br&gt;antagningsförfaranden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överväger en administrativ samordning&lt;br&gt;med HV och HK/R inför Sydostuniversi-&lt;br&gt;tetet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokal antagning kräver stort resurstill-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För forskarutbildning skall ges fyra års&lt;br&gt;handledning eller motsvarande vid del-&lt;br&gt;tidsstudier. Magisterexamen skall ej krä-&lt;br&gt;vas för behörighet till forskarutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid resurstilldelning skall fler högskolor&lt;br&gt;få fakulteter eller bli universitet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med ett mål att fördubbla examinatio-&lt;br&gt;nen förutses vikten av att kunna följa ut-&lt;br&gt;vecklingen av antalet nyantagna till fors-&lt;br&gt;karutbildningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Följande frågor saknar reglering: möjlig-&lt;br&gt;heten till deltidsstudier, vilket organ&lt;br&gt;som utser handledare, möjlighet att av-&lt;br&gt;lägga doktorsexamen utan att ha genom-&lt;br&gt;gått forskarutbildning och utrymmet för&lt;br&gt;motsvarande kompetens vid behörighets-&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rätten till handledning för doktorander&lt;br&gt;bör garanteras som i dag. Skälen till för-&lt;br&gt;längning av doktorandtjänster bör tydli-&lt;br&gt;gare skrivas ut, maximal tid för förläng-&lt;br&gt;ning bör ej anges.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagning till forskarutbildning bör ej Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;enbart ske på akademiska meriter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagens skrivning i högskoleförordning-&lt;br&gt;en om forskarstuderandes rätt till hand-&lt;br&gt;ledning bör bibehållas. Förordningsstöd&lt;br&gt;bör finnas för att fastställa individuella&lt;br&gt;studieplaner för varje doktorand. Ifråga-&lt;br&gt;sätter licentiatexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till deltid för doktorandtjäns-&lt;br&gt;ter bör säkerställas, detta är särskilt vik-&lt;br&gt;tigt för kvinnor som forskarutbildar sig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen skall avgöra hur an-&lt;br&gt;tagningen av forskarstuderande skall gå&lt;br&gt;till. Fakultetsopponenten skall avge ett&lt;br&gt;skriftligt omdöme om avhandlingen. Be-&lt;br&gt;tygsnämnden skall likaså ha rätt att mo-&lt;br&gt;tivera sitt beslut och den som har annan&lt;br&gt;uppfattning än majoriteten skall få avge&lt;br&gt;skriftlig motivering. Graderade betyg på&lt;br&gt;doktorsavhandlingen bör kunna före-&lt;br&gt;komma. Kravet att doktorsavhandlingen&lt;br&gt;skall vara offentlig bör finnas kvar. Li-&lt;br&gt;centiatexamen skall vara en självständig&lt;br&gt;examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slagkraftig forskningsanknytning för&lt;br&gt;utbildningar som i dag saknar sådan,&lt;br&gt;t.ex. lärar- och vårdhögskolans utbild-&lt;br&gt;ningar, är viktigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarstuderande som kan erbjudas&lt;br&gt;godtagbar handledning och studiemiljö&lt;br&gt;men ej studiefinansiering bör ändå kun-&lt;br&gt;na antas. Rätten till handledning för&lt;br&gt;doktorander bör garanteras som i dag.&lt;br&gt;Betygsnämnden skall vara skyldiga att&lt;br&gt;redovisa skälen för sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas möjlighet att kräva viss&lt;br&gt;”minimiaktivitet” av forskarstuderande&lt;br&gt;för att denne skall få behålla sin studie-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudopponenten skall skriftligen sam-&lt;br&gt;manfatta sitt omdöme om avhandlingen&lt;br&gt;i ett dokument som får fogas till betygs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nämndens protokoll. Pedagogisk utbild- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ning skall ingå i forskarutbildningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kravet på allmän behörighet till forskar-&lt;br&gt;utbildningen är för lågt. Licentiatexa-&lt;br&gt;men bör förtydligas. Utlåtande om av-&lt;br&gt;handling skall utfärdas av opponenten&lt;br&gt;och fastställas av betygsnämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fil.lic.-examen bör vara kvar; skall avse&lt;br&gt;tjänst i näringslivet. Ökade resurser&lt;br&gt;krävs. Betygsnämnden bör avge skriftligt&lt;br&gt;yttrande till betyget över doktorsexamen.&lt;br&gt;Doktorandtjänst bör förordnas till maxi-&lt;br&gt;malt sex år (eller 4 års heltidsstudier).&lt;br&gt;Ingen anledning att ange obligatorisk lit-&lt;br&gt;teratur i studieplanen för forskarutbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs, Kopparbergs,&lt;br&gt;Malmöhus, Örebro, Kristian-&lt;br&gt;stads, Blekinge, Stockholms,&lt;br&gt;Kalmar, Hallands, Jönkö-&lt;br&gt;pings, Skaraborgs och Väster-&lt;br&gt;norrlands läns landsting&lt;br&gt;samt Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolornas anknytning till uni-&lt;br&gt;versitetens forskningsorganisation bör&lt;br&gt;utvecklas. En tydlig fakultetstillhörighet&lt;br&gt;behövs. Viktigt att forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsresurser ges till bl.a. lärare för&lt;br&gt;forskarutbildning. En vårdvetenskaplig&lt;br&gt;kandidatexamen skall ge behörighet till&lt;br&gt;en vårdvetenskaplig forskarutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det bör ej finnas en absolut gräns mel-&lt;br&gt;lan forskande och icke forskande hög-&lt;br&gt;skolor. Måste vara möjligt för små hög-&lt;br&gt;skolor att skapa sin egen forskningspro-&lt;br&gt;fil. Vid bedömning av medelstilldelning&lt;br&gt;är forskarnas kompetens, kapacitet och&lt;br&gt;den miljö i vilken de verkar avgörande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs, Västmanlands,&lt;br&gt;Örebro och Värmlands läns&lt;br&gt;landsting samt HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsresurser bör vara tillgängliga&lt;br&gt;för samtliga högskolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskaffa fil.lic.-examen; om magister in-&lt;br&gt;förs blir den överflödig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Måste bli tillåtet att bedriva forskarut-&lt;br&gt;bildning vid de nya högskolor som har&lt;br&gt;tillräcklig vetenskaplig kapacitet inom&lt;br&gt;vissa områden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rätt till fyra års handledning eller mot- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;svarande vid deltidsstudier. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Problemet med dålig efterfrågan på fors-&lt;br&gt;karutbildade bör åtgärdas genom att uni-&lt;br&gt;versiteten får ett ansvar för att mark-&lt;br&gt;nadsföra den särskilda kompetens de har&lt;br&gt;i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor som har fasta&lt;br&gt;forskningsresurser kommer att framstå&lt;br&gt;som kvalitetsmässigt bättre. En fastare&lt;br&gt;forskningsanknytning för de mindre&lt;br&gt;högskolorna till ”moderuniversiteten”&lt;br&gt;förordas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betygsnämnden kan avge ett skriftligt&lt;br&gt;yttrande som fogas till betyget över dok-&lt;br&gt;torsexamen. Forskarutbildningen bör&lt;br&gt;läggas upp mer som forskarskolemodel-&lt;br&gt;len i USA.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning ersätts med ordet&lt;br&gt;forskningsutbildning för att betona ut-&lt;br&gt;bildningens stora värde som en metod-&lt;br&gt;träning som kan men inte behöver leda&lt;br&gt;till forskaryrket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncentration av forskningen till färre&lt;br&gt;internationellt starka forsknings- och ut-&lt;br&gt;bildningsmiljöer. De regionala högsko-&lt;br&gt;lorna bör koncentrera verksamheten på&lt;br&gt;utbildningar som inte syftar till direkt&lt;br&gt;forskningsanknytna arbetsuppgifter eller&lt;br&gt;egen forskarutbildning. Nödvändigt att&lt;br&gt;industrins bedömningar kan påverka val&lt;br&gt;av forskningsområden så att detta inte&lt;br&gt;blir en process enbart för forskningsrå-&lt;br&gt;den och universiteten själva. Därigenom&lt;br&gt;bereds utrymme för olika forskningsin-&lt;br&gt;riktningar. Forskningsrådens, NUTEK:s&lt;br&gt;och TFR:s roll kan behöva förstärkas för&lt;br&gt;att bevaka och medverka till sådana för-&lt;br&gt;ändringar i ett avreglerat högskolesy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas formella möjligheter att&lt;br&gt;sekretessbelägga delar av en avhandling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för andra än opponenter och betygs- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;nämnd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV, HKs, HÖ, HS/H och HÖs skall ut-&lt;br&gt;vecklas till universitet med fasta forsk-&lt;br&gt;ningsresurser. Samtliga övriga högskole-&lt;br&gt;enheter skall erhålla fasta forskningsre-&lt;br&gt;surser inom de områden där man uppvi-&lt;br&gt;sar kompetens och kvalitet. Forskning&lt;br&gt;skall ske inom samtliga områden där&lt;br&gt;högskoleutbildning ges; pedagogiska och&lt;br&gt;vårdutbildningarna knyts till egna fakul-&lt;br&gt;teter med fast forskning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nätverksorganisationen bör förses med&lt;br&gt;egna fasta resurser för forskning, egna&lt;br&gt;professurer och egen forskarutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolorna på universitetsorterna&lt;br&gt;bör garanteras ledamotskap i medicinsk&lt;br&gt;och samhällsvetenskaplig fakultets fakul-&lt;br&gt;tetsnämnd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleförordningen skall reglera hur&lt;br&gt;vårdhögskolans &amp;nbsp;&amp;nbsp;forskningsanknytning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall se ut och vilken fakultetstillhörig-&lt;br&gt;het läroanstalten har.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen skall säkerställa licentiat-&lt;br&gt;och doktorsexamina. Vid alla disputatio-&lt;br&gt;ner skall finnas en oberoende vetenskap-&lt;br&gt;lig kompetent opponent och betygen&lt;br&gt;skall sättas av en grupp med vetenskap-&lt;br&gt;ligt kompetenta personer, där majorite-&lt;br&gt;ten hämtas utanför den egna forsknings-&lt;br&gt;enheten och däribland någon utanför&lt;br&gt;den egna högskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behörighet till forskarbutbildning bör&lt;br&gt;kompletteras med kvalitetskrav.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsanknytning behövs då HUG&lt;br&gt;ej förfogar över några forskningsresur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bör få en egen fakultet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett starkare samband mellan grundut- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;bildning och forskning kräver en för- Bilaga 3&lt;br&gt;stärkning av resurserna för konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HF/B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning är en fundamental&lt;br&gt;byggsten för utveckling. Allmän behö-&lt;br&gt;righet bör vara minst 120 p med minst&lt;br&gt;60 p i det ämne forskarutbildningen av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HG/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet som bedrivs vid&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolor måste&lt;br&gt;ha nära knytning till universitet med&lt;br&gt;fasta forskningsresurser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens på lika villkor förutsätter&lt;br&gt;fasta forskningsresurer också vid de nya&lt;br&gt;högskolorna. Önskvärt och naturligt&lt;br&gt;med vetenskaplig anknytning till flera&lt;br&gt;olika högskoleenheter/universitet. I hög-&lt;br&gt;skolelagen skall anges att forskning ingår&lt;br&gt;i alla lärartjänster.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;6 Tjänsteorganisatoriska frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Principer fijr reglering av lärar- och doktorandtjänster:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet tjänster måste ökas för att försla-&lt;br&gt;gen skall kunna fungera. Professorer&lt;br&gt;skall vara oavsättliga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professurer skall inrättas centralt och&lt;br&gt;tillsättas lokalt. Professorer skall ej vara&lt;br&gt;oavsättliga. Skall ej vara möjligt att kalla&lt;br&gt;till professur. Doktorsexamen krävs för&lt;br&gt;fast tjänst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US och ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om anställningsskydd (LOA) le-&lt;br&gt;der till att professorer är oavsättliga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 4 § i högskolelagen skall ordet&lt;br&gt;”uppenbarligen” inskjutas framför ordet&lt;br&gt;”olämplig”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professorn bör vara oavsättlig. Tillsätt-&lt;br&gt;ningen skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV, HÖs och KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen skall själva få bestäm- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ma vilka tjänster man behöver utöver Bilaga 3&lt;br&gt;professor och högskolelektor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs och Hallands&lt;br&gt;läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstekonstruktionen vid vårdhögsko-&lt;br&gt;lorna får ej skilja sig från den vid de&lt;br&gt;statliga högskolorna. Tjänst som högsko-&lt;br&gt;lelektor och klinisk assistent skall kunna&lt;br&gt;kombineras med tjänst vid sjukvårdsen-&lt;br&gt;het; direkt tillämpbar för lärare vid&lt;br&gt;vårdhögskolorna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid inrättande av en tjänst som profes-&lt;br&gt;sor eller högskolelektor föreskrivs att&lt;br&gt;denna skall vara förenad med en tjänst&lt;br&gt;som specialistutbildad läkare. Detta bör&lt;br&gt;även gälla person med medellång vård-&lt;br&gt;utbildning, t.ex. sjuksköterska.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viktigt att det finns karriärmöjligheter&lt;br&gt;för universitetens lärare. Möjligheten att&lt;br&gt;tidsbegränsa professurer måste behållas,&lt;br&gt;då det är lättare att skaffa extern finansi-&lt;br&gt;ering för sådana.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Många av forskarna finansieras av exter-&lt;br&gt;na finansiärer, om dessa skall medverka&lt;br&gt;i undervisningen skall motsvarande&lt;br&gt;kostnad tillgodogöras uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla regler om högskolans tjänsteorgani-&lt;br&gt;sation bör samlas i ett kapitel. Professo-&lt;br&gt;rer och lektorer skall finnas obligato-&lt;br&gt;riskt, i övrigt skall högskoleenheterna&lt;br&gt;självständigt få bestämma vilka ytterliga-&lt;br&gt;re tjänstekategorier man anser sig behö-&lt;br&gt;va. Tidsbegränsning bör knytas till tjän-&lt;br&gt;stens innehåll i stället för till dess be-&lt;br&gt;teckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på prefekten att avgö-&lt;br&gt;ra hur mycket forskning respektive and-&lt;br&gt;ra uppgifter som skall ingå i lektorers el-&lt;br&gt;ler forskarassistents tjänster, att lägga&lt;br&gt;dessa beslut på högskole- eller fakultets-&lt;br&gt;styrelsen är omständigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Docentexamen bör införas. En person Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;skall inte kunna kallas till en professur. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som utländsk lektor, nordisk&lt;br&gt;lektor, timlärare och gästlärare skall&lt;br&gt;medtas i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad personalrörlighet är viktigt, lik-&lt;br&gt;som stipendier, utbytesprogram osv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adjungerad högskolelektor skall förord-&lt;br&gt;nas för högst tre år. Forskarassisstentjän-&lt;br&gt;sten bör förlängas till sex år (två års un-&lt;br&gt;dervisning). Titeln docent bör kunna&lt;br&gt;ges.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HSFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådsprofessurerna stödjer forskningsut-&lt;br&gt;vecklingen inom specialområden. Råden&lt;br&gt;skall ha rätt att inrätta och tillsätta tjän-&lt;br&gt;ster som professor och även att besluta&lt;br&gt;om inrättande av forskartjänster.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligheten inom systemet skulle garan-&lt;br&gt;teras om forskarassistensttjänster med 4-&lt;br&gt;årsförordnanden kunde knytas till råds-&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL och ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade tjänster måste behållas.&lt;br&gt;De viktigaste tjänsterna skall regleras&lt;br&gt;och i övrigt bör högskolestyrelsen be-&lt;br&gt;myndigas att inrätta och tillsätta de tjän-&lt;br&gt;ster som verksamheten kräver (t.ex. dok-&lt;br&gt;torandtjänster, assistenter, amanuenser&lt;br&gt;och kliniska assistenter). Nordisk och&lt;br&gt;utländsk lektor bör omnämnas i högsko-&lt;br&gt;leförordningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För att inom forskarassistenttjänsterna&lt;br&gt;klara kraven på både forskning och ut-&lt;br&gt;bildning krävs möjlighet till förlängning&lt;br&gt;av dessa tjänster till sex år. Tidsbegränsa-&lt;br&gt;de tjänster skall vara kvar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådet önskar samma rätt som högskole-&lt;br&gt;enheterna att inrätta och tillsätta profes-&lt;br&gt;surer, ibland utan ledigkungörande.&lt;br&gt;Tidsbegränsade lektorat bör kunna inrät-&lt;br&gt;tas även på rådsmedel. Forskarassistent-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänst bör utökas till maximalt sex år; Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;krav bör finnas på att innehavaren av Bilaga 3&lt;br&gt;tjänsten även utför undervisning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det reella ämnesinnehållet för en tillsatt&lt;br&gt;professur skall kunna glida om den ve-&lt;br&gt;tenskapliga utvecklingen med tiden ger&lt;br&gt;skäl därtill. Professor bör få kallas till&lt;br&gt;tjänst. Tillsättning av professur skall vara&lt;br&gt;en angelägenhet för högskolan själv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handledningen under praktikperioden&lt;br&gt;måste förstärkas och förbättras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting Lärarutbildningskravet bör vara kvar för&lt;br&gt;vårdhögskolans lärare och även införas i&lt;br&gt;den statliga högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sörmlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärartjänsterna bör tillsättas av rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epitetet Kommunal bör tas bort för hög-&lt;br&gt;skolelektorer som tjänstgör vid vårdhög-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är tillräckligt att ramar avseende be-&lt;br&gt;hörighets- och befordringsgrunder för&lt;br&gt;lärartjänster och ramar för tillsättnings-&lt;br&gt;förfarandet för professors- och lektors-&lt;br&gt;tjänsterna fastställs. Viktigt att förfaran-&lt;br&gt;det att kalla professorer utan överkla-&lt;br&gt;ganderätt införs. Det bör vara möjligt att&lt;br&gt;skilja professorer från tjänst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolelektorer skall kunna förenas&lt;br&gt;med annan tjänst i sjukvårdsorganisatio-&lt;br&gt;nen än läkare. Mellantjänst för dispute-&lt;br&gt;rade lärare utöver forskarassistent bör&lt;br&gt;införas, t.ex. tidsbegränsa förordnandet&lt;br&gt;för vissa högskolelektorer till 3 + 3 år.&lt;br&gt;För klinisk assistent som skall delta i&lt;br&gt;grundutbildning av läkare krävs läkar-&lt;br&gt;examen. Denna behörighetsgrund bör&lt;br&gt;regleras i högskoleförordningen och&lt;br&gt;även omfatta odontologisk fakultet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga professorstjänster skall&lt;br&gt;kunna inrättas vid mindre och medelsto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ra högskolor (med sex års förordnande- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;tid). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Endast professorstjänsterna bör regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJ, HÖ, SAV och HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professorer skall ha samma anställnings-&lt;br&gt;trygghet som andra anställda.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oklart om vilket organ som skall besluta&lt;br&gt;om högskolelektorers forskning inom&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH, KF och HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professor bör få kallas till tjänst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningen av doktorand- och lek-&lt;br&gt;torstjänster måste vara den enskilda hög-&lt;br&gt;skolans ansvar. Professorernas förord-&lt;br&gt;nanden bör tidsbegränsas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker att tjänst som professor endast&lt;br&gt;får inrättas vid högskoleenhet till vilken&lt;br&gt;fakultet är knuten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det vore bra att tillskapa kombinations-&lt;br&gt;tjänster för undervisning och tjänstgö-&lt;br&gt;ring inom vården, då sådana ger anknyt-&lt;br&gt;ning mellan högskolan och det praktiska&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Behörighetsvillkor m.m. för lärartjänster:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning (50 %) skall ingå i alla hög-&lt;br&gt;skolelektorers tjänstgöring.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör kompletteras med&lt;br&gt;krav på konstnärlig skicklighet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmåga att informera om forskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbete bör vara jämställd&lt;br&gt;med övriga befordringsgrunder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Pedagogisk utbildning som krav:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varmt tillstyrkande. Grundutbildnings-&lt;br&gt;rådet kan kopplas in som välfungerande&lt;br&gt;utvecklingsråd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärare inom kommunala högskolan bör Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;avkrävas 40 p praktisk-pedagogisk ut- Bilaga 3&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även krav på forskningsförmedlande&lt;br&gt;skicklighet behövs för professorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pedagogisk kurs om 20 p krävs för lärar-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En särskild pedagogisk kompetens kom-&lt;br&gt;mer att krävas i en mer internationell&lt;br&gt;högskola. Dessutom krävs ökad kunskap&lt;br&gt;om utbildning i andra länder. Läraren&lt;br&gt;skall kunna förbereda egna studenter för&lt;br&gt;andra undervisningsmiljöer och tillgodo-&lt;br&gt;se annorlunda behov för de utländska&lt;br&gt;studenterna. Varje högskola bör sörja för&lt;br&gt;sitt eget chefsutvecklingsprogram, gärna&lt;br&gt;i regionalt, nationellt och internationellt&lt;br&gt;samarbete.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla lärare skall genomgå en 20 veckors&lt;br&gt;pedagogisk utbildning, på betald arbets-&lt;br&gt;tid. Detsamma gäller för de landstings-&lt;br&gt;kommunala högskolornas lärare (föror-&lt;br&gt;dar statligt huvudmannaskap). Studen-&lt;br&gt;ternas synpunkter skall ha stor betydelse&lt;br&gt;vid bedömning av lärarskickligheten.&lt;br&gt;Nya lärare bör ha en kollega som men-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett pedagogiskt minimikrav bör skrivas&lt;br&gt;in för professorer och lektorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH, UL, CTH och HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bör vara lika naturligt att skaffa sig pe-&lt;br&gt;dagogisk behörighet som vetenskaplig så-&lt;br&gt;dan. Varje högskola bör utarbeta ett lo-&lt;br&gt;kalt pedagogiskt program vilket krävs re-&lt;br&gt;surser. Ansvaret för innehåll och omfatt-&lt;br&gt;ning bör överlämnas till lokal nivå. In-&lt;br&gt;strument bör utformas för värdering av&lt;br&gt;pedagogiska meriter vid tjänstetillsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tre veckors centralt arrangerad pedago-&lt;br&gt;gisk utbildning och resterande 3 veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förlagda till institutionsnivå. PBI bör ut- Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva till sexveckorsutbildning, men&lt;br&gt;institutionsanpassad del krävs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kravet på pedagogisk kompetens för be-&lt;br&gt;hörighet till lärartjänster skall preciseras&lt;br&gt;i högskoleförordningen, gäller även pro-&lt;br&gt;fessorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kräver omfattande kompetensutveckling&lt;br&gt;av lärarna. Dessutom behov av anknyt-&lt;br&gt;ning till vården för lärarna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För vårdlärarutbildning förordas 40 p&lt;br&gt;pedagogisk utbildning. Vårdhögskolorna&lt;br&gt;med sin pedagogiskt utbildade lärarkår&lt;br&gt;har gått före i den pedagogiska utveck-&lt;br&gt;lingen inom högskolan (t.ex. PBI).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pedagogiska meriter och kompetensut-&lt;br&gt;veckling bör omfatta ”yrkespryo” även i&lt;br&gt;internationella miljöer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde läraren måste själv se till&lt;br&gt;att skaffa sig formella meriter via kortare&lt;br&gt;eller längre fackpedagogiska kurser. In-&lt;br&gt;citament bör finnas för pedagogisk meri-&lt;br&gt;tering i tjänstestrukturen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pedagogisk utbildning är välmotiverad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens, Jönköpings,&lt;br&gt;Uppsala, Gävleborgs, Skara-&lt;br&gt;borgs, Kalmar och Älvs-&lt;br&gt;borgs läns landsting samt&lt;br&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolornas lärare har bra pedago-&lt;br&gt;gisk kompetens, behöver ämnesutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen utveckling för lärarna genom ökad&lt;br&gt;andel forskning i tjänsten samt möjlighet&lt;br&gt;till kompetensutveckling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. vetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enbart undervisande lektorer vore&lt;br&gt;olyckligt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar 10 veckors pedagogisk utbild- Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, vilken bör ingå i forskarutbild- Bilaga 3&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje högskola bör svara för sitt eget&lt;br&gt;chefsutveckli ngsprogram.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLS, HG/S, LSF och Stock-&lt;br&gt;holms läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH och TH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög konstnärlig och pedagogisk skick-&lt;br&gt;lighet krävs, samt kontakt med yrkesli-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker, utbildningen skall genomgås&lt;br&gt;innan anställning. Årliga självdeklaratio-&lt;br&gt;ner för lärarna tillstyrks.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte tillräcklig. Berör inte pedagogiska&lt;br&gt;meriter hos och kompetensutveckling&lt;br&gt;för högskolans ledningspersonal; framför&lt;br&gt;allt utbildningsledare, linjeledare, pre-&lt;br&gt;fekter, studierektorer och fortbildnings-&lt;br&gt;ansvariga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker 6 veckor för lektorer, ingen&lt;br&gt;ytterligare reglering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ämnesmässig kompetensut-&lt;br&gt;veckling är minst lika viktig som den&lt;br&gt;pedagogiska; resurser måste tillföras.&lt;br&gt;Detta får inte leda till central detaljregle-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av tjänsten som högskoleadjunkt:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ, TCO, HK och KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Orealistiskt och ogenomtänkt förslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkterna bör ges realistiska&lt;br&gt;möjligheter att genomgå forskarutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerad innebär inte nödvändigtvis&lt;br&gt;att läraren har doktorerat. Adjunkter&lt;br&gt;fyller en viktig funktion bl.a. i utbild-&lt;br&gt;ningar som inte är traditionellt akademi-&lt;br&gt;ska.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS och CHF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöder förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns behov av högskoleadjunkter, t.ex.&lt;br&gt;till studievägledning, konstnärliga och&lt;br&gt;lärarutbildningar, även inom teknik-&lt;br&gt;och vårdområdena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkter bör behållas, eventu-&lt;br&gt;ellt ändrad benämning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkter bör behållas, bl.a. för&lt;br&gt;studievägledning och den pedagogiska&lt;br&gt;dimensionen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Adjunkter som anställs i fortsättningen&lt;br&gt;skulle ha som ett tjänsteåliggande att ge-&lt;br&gt;nomgå licentiatexamen, anställning skul-&lt;br&gt;le i så fall kunna meddelas för t.ex. sex&lt;br&gt;år som biträdande högskolelektor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFS, Kl, HKr, HV, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet och Koppar-&lt;br&gt;bergs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anser att högskoleadjunkttjänsterna bör&lt;br&gt;finnas kvar under en övergångsperiod.&lt;br&gt;Dessa kan avskaffas på mycket lång sikt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U, HE/V, GI/IHR, OH&lt;br&gt;och KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleadjunkt eller annan typ av&lt;br&gt;tjänst skall behållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analys måste göras av vilken undervis-&lt;br&gt;ning som faktiskt måste fullgöras av lek-&lt;br&gt;torer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HH, HÖ, DI, HG/S, HS/H,&lt;br&gt;HKs, SSF och HF/B samt&lt;br&gt;Skaraborgs och Västman-&lt;br&gt;lands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För avveckling krävs resurser för dem&lt;br&gt;som önskar genomgå forskarutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs och Västernorr-&lt;br&gt;lands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skall finnas kvar; krav på magisternivå&lt;br&gt;och en pedagogisk kurs om 20 p.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En del av undervisningen måste ges av&lt;br&gt;icke disputerade personer, ofta forskar-&lt;br&gt;studerande. Lärare med annan kompe-&lt;br&gt;tens behövs också.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HB, SLU, HJ, DH och SAV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker; anses vara resursslöseri samt&lt;br&gt;viktigt med gedigen erfarenhet av olika&lt;br&gt;näringsgrenar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta behöver ej detaljregleras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ser gärna att gruppen s.k. praktiker ut-&lt;br&gt;vidgas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker, licentiatexamen kan vara&lt;br&gt;lämpligt krav för en adjunkttjänst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av vissa tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga praktikhandledare skall ge-&lt;br&gt;nomgå en särskild kurs och tilldelas me-&lt;br&gt;ra tid för att fungera som handledare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO och UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningen skall ske snabbt, får ej&lt;br&gt;blockeras av överklaganden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsförfarandet av professorer&lt;br&gt;och lektorer skall styras av högskolan&lt;br&gt;själv. Kallelseförfarande bör i vissa fall&lt;br&gt;kunna tillämpas utan överklaganderätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;UU, US, UL, HG/S, HKs, HÖs Tjänsten som oavlönad docent bör kvar-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Vitterhetsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tidsbegränsade tjänster&lt;br&gt;bör behållas. En person skall kunna kal-&lt;br&gt;las till professur utan ledigförklarande.&lt;br&gt;Adjungerade professurer skall kunna in-&lt;br&gt;rättas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG och Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En person skall kunna kallas till profes-&lt;br&gt;sur utan ledigförklarande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm, ULi, US, HKs, KTH&lt;br&gt;och GI/IHR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tidsbegränsade tjänster&lt;br&gt;bör behållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Professorer skall tillsättas för bestämd&lt;br&gt;tid, 5 + 5 år, starkt elevönskemål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även tjänster som tekniskt administrati-&lt;br&gt;va bör kunna överklagas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för doktorander att överkla-&lt;br&gt;ga bör ökas. Amanuenstjänsterna skall&lt;br&gt;kunna innehas på heltid.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HSFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Docenttjänsten har betydelse som incita- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ment till forskning. Prövning för docent- Bilaga 3&lt;br&gt;antagning kan ses som ett inslag i den&lt;br&gt;fortlöpande utvärderingen av lärarnas&lt;br&gt;arbete. Kallelse till professur får före-&lt;br&gt;komma endast i undantagsfall, efter&lt;br&gt;medgivande av regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sångpedagoger är timanställda. Tjänsten&lt;br&gt;som oavlönad docent bör kvarstå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lärartjänster inom det konst-&lt;br&gt;närliga området skall vara tidsbegränsa-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslår att rådsfinansierade högskole-&lt;br&gt;Iektorat med tidsbegränsat innehav skall&lt;br&gt;kunna inrättas, i sexårsperioder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lärarpersonalen bör vara finansierad av&lt;br&gt;fakultetsmedel, ej tillsvidareförordnade.&lt;br&gt;Forskartjänster kan dock finansieras&lt;br&gt;även med rådsmedel, tjänsterna bör i så&lt;br&gt;fall inrättas och utlysas av universitet&lt;br&gt;och högskolor. Förordar befordrings-&lt;br&gt;gång för högskoleforskaren/läraren, in-&lt;br&gt;rättande av post-doc-positioner för&lt;br&gt;svenska och utländska unga forskare;&lt;br&gt;postdoktorforskare kan på heltid arbeta&lt;br&gt;inom sektorsforskningen och meritera&lt;br&gt;sig antingen för en industrikarriär eller&lt;br&gt;för fortsatt verksamhet inom högskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tveksamma till förslagen att helt avskaf-&lt;br&gt;fa detaljregleringen, åtminstone beträf-&lt;br&gt;fande de mindre högskolorna, eftersom&lt;br&gt;det saknas garantier för att lärartjänste-&lt;br&gt;reformen fullföljs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mindre och medelstora högskolor skall&lt;br&gt;själva svara för ärenden som rör tillsätt-&lt;br&gt;ning av lärare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Institutionell organisation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsprinciper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS, SSF, UL, HÖs, SAV och Prefekten skall inte behöva vara profes-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En mångfald är en förutsättning för en&lt;br&gt;naturlig organisation. Regeringen utser&lt;br&gt;styrelse, styrelsen utser rektor och deka-&lt;br&gt;ner/prefekter. De aktiva kollektiven&lt;br&gt;skall ha inflytande. Styrelsen bör överlå-&lt;br&gt;ta åt lärarna/forskarna att utse ledamöter&lt;br&gt;i fakultetsnämnd och institutionsstyrel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den lokala friheten att organisera hög-&lt;br&gt;skolan bör vara större. Rektor skall väl-&lt;br&gt;jas av en elektorsförsamling. Studenter&lt;br&gt;skall representeras via studentkårerna i&lt;br&gt;alla beslutande organ, även tjänsteför-&lt;br&gt;slagsnämnderna. Ingen grupp bör ha&lt;br&gt;egen majoritet i något organ. Viktigt att&lt;br&gt;öka kvinnorepresentationen. Avslår för-&lt;br&gt;slaget i SOU:n om ett akademiskt lärar-&lt;br&gt;råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionsstyrelserna skall innehålla&lt;br&gt;studenter, lärare och teknisk-admini-&lt;br&gt;strativ personal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO och SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen skall ha bred sam-&lt;br&gt;hällsinriktad sammansättning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blandning av en hierarkisk och kollegial&lt;br&gt;styrning förordas. Behovet av intern de-&lt;br&gt;mokrati kan förenas med högskolans&lt;br&gt;förankring i det omgivande samhället.&lt;br&gt;Högskolestyrelsen bör utses av regering-&lt;br&gt;en, bl.a. på förslag utifrån, och ha en&lt;br&gt;majoritet av allmänföreträdare. Fakulte-&lt;br&gt;terna bör utse sina företrädare. Rektor&lt;br&gt;bör utses av regeringen efter förslag från&lt;br&gt;en inom högskolan utsedd valförsam-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar en demokratisk struktur. Hög-&lt;br&gt;skolan själv skall avgöra vilka organ som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den vill ha mellan högskolestyrelsen och Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;institutionsstyrelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar en mera företagsliknande led-&lt;br&gt;ning (hierarkisk), vilken innebär en för-&lt;br&gt;enkling och tydliggörande av ledningsor-&lt;br&gt;ganisationen som motverkar byråkrati&lt;br&gt;och ger, snabbare anpassning till nya&lt;br&gt;krav och förutsättningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stärkande av rektor och styrelse till-&lt;br&gt;styrks. Det räcker om regering och riks-&lt;br&gt;dag reglerar dessa nivåer och överlåter&lt;br&gt;på högskolorna själva att bestämma om&lt;br&gt;övrig organisation. Styrelsen bör tillföras&lt;br&gt;personer som står fria från verksamhe-&lt;br&gt;ten, och som har egen kompetens.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HSFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En effektivare ledningsorganisation be-&lt;br&gt;hövs. De akademiska lärarna skall kun-&lt;br&gt;na spela en aktiv roll. Förordar inrättan-&lt;br&gt;det av akademiska samrådsorgan. Deka-&lt;br&gt;ner och prodekaner skall väljas av fakul-&lt;br&gt;tets- respektive sektionskollegier. Fakul-&lt;br&gt;tetskollegierna skall välja elektorer i&lt;br&gt;forskningsrådens valförsamlingar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan måste ha samma frihet att be-&lt;br&gt;sluta om sin organisation såväl för forsk-&lt;br&gt;ning som utbildning. Högskolestyrelse/&lt;br&gt;rektor måste förankra sina förslag om&lt;br&gt;prefekter/dekaner i någon form av aka-&lt;br&gt;demisk beredning. KTH avser bl.a. att&lt;br&gt;låta prefekterna tillsättas av högskolesty-&lt;br&gt;relse/rektor efter förslag från respektive&lt;br&gt;dekan. Ingen överklaganderätt. Vid varje&lt;br&gt;universitet och högskola måste finnas en&lt;br&gt;befattningshavare med gedigen förvalt-&lt;br&gt;ningskunskap och ekonomisk kompe-&lt;br&gt;tens som chef för förvaltningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen skall innehålla all-&lt;br&gt;mänföreträdare, lärare och studerande.&lt;br&gt;Sammansättningen av styrelse på institu-&lt;br&gt;tions- och fakultetsnivå skall beslutas lo-&lt;br&gt;kalt. Vid högskoleenhet skall finnas en&lt;br&gt;förvaltningschef om regeringen föreskri-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ver det. Vem som skall förordnas som Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;prefekt avgörs lokalt. Prorektor skall er- Bilaga 3&lt;br&gt;sätta rektor även som ordförande i sty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning skall behållas, men&lt;br&gt;organisationen bör förenklas väsentligt.&lt;br&gt;Tillstyrker att förvaltningschefen tillsätts&lt;br&gt;av styrelsen, men vill behålla rektorsäm-&lt;br&gt;betet. Dekanus bör utses genom val.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraven på samhällsinflytande och inre&lt;br&gt;legitimitet måste tillgodoses. I högskole-&lt;br&gt;förordningen skall anges att företrädare&lt;br&gt;för verksamheten och för studenterna&lt;br&gt;skall ingå i styrelsen, falultetsnämnder/&lt;br&gt;sektionsnämnder och i institutionsstyrel-&lt;br&gt;ser samt att företrädarna skall väljas.&lt;br&gt;Universitet och högskolor skall ha möj-&lt;br&gt;lighet att själva besluta om indelning i&lt;br&gt;fakulteter och sektioner. Sammansätt-&lt;br&gt;ningen av styrelse på institutions- och&lt;br&gt;fakultetsnivå skall beslutas lokalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I högskoleförordningen skall anges att&lt;br&gt;företrädare för verksamheten och för&lt;br&gt;studenterna skall ingå i styrelsen, fakul-&lt;br&gt;tetsnämnder/sektionsnämnder och i in-&lt;br&gt;stitutionsstyrelser samt att företrädarna&lt;br&gt;skall väljas. Rektorsämbetet som besluts-&lt;br&gt;fattande organ avskaffas, beslutsbefogen-&lt;br&gt;heterna för rektor respektive styrelse bör&lt;br&gt;regleras i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi, HB, HK, KF och HG/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bibehållande av dagens korporativa led-&lt;br&gt;ningsmodell förordas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande form för utseende av högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen är bra och bör behållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studerande måste tillförsäkras inflytan-&lt;br&gt;de. Högskolans verksamhet måste få för-&lt;br&gt;ankring i yrkes- och samhällslivet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen skall ges heltäckande re-&lt;br&gt;sultatansvar bör den ha rättighet att prö-&lt;br&gt;va olika lösningar för den inre organisa-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen. Lärare, studerande och allmän Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;representanter skall ingå i styrelsen. Le- Bilaga 3&lt;br&gt;damöterna bör utses som i dag. Institu-&lt;br&gt;tionernas prefekter utses av rektor eller&lt;br&gt;av styrelsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I styrelsen skall ingå allmänrepresentan-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollegiala modellen förordas. Högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen skall utses enligt gällande reg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollegiala modellen förordas. Kompe-&lt;br&gt;tens bör vara det främsta kriteriet på le-&lt;br&gt;damotskap i ett styrande organ. Lärare&lt;br&gt;och studerande skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rektor skall utses av styrelsen. De admi-&lt;br&gt;nistrativa chefsposterna måste tillsättas&lt;br&gt;av rektor. Däremot skall ansvaret för&lt;br&gt;den akademiska verksamheten inom giv-&lt;br&gt;na budgetramar delegeras till institutio-&lt;br&gt;nerna. Dessa skall ledas av en professor&lt;br&gt;som prefekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen kommer att ställas in-&lt;br&gt;för ibland svåra och smärtsamma priori-&lt;br&gt;terings- och omprövningsbeslut, varför&lt;br&gt;styrelserna bör utses av regeringen och&lt;br&gt;bestå av personer som i kraft av sin&lt;br&gt;kompetens kan företräda högskolan så-&lt;br&gt;väl externt som internt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;rektor och styrelse bör avvakta utred-&lt;br&gt;ningen om förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformer m.m. (dir. 1992:10). Re-&lt;br&gt;geringen bör inte besluta om ytterligare&lt;br&gt;institutionella förhållanden. Institutio-&lt;br&gt;ner bör ha en viss storlek dels för att&lt;br&gt;kunna ge god administrativ service, dels&lt;br&gt;för att kunna ta större grepp om forsk-&lt;br&gt;ningens inriktning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör överlåta på högskolesty-&lt;br&gt;relsen att utse ordförande. Studenterna&lt;br&gt;skall vara representerade i styrelsen, lik-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som lärare och externa företrädare. För- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;ordar mindre detaljreglering. Regering- Bilaga 3&lt;br&gt;en kan om önskvärt godkänna den orga-&lt;br&gt;nisation som en högskola lokalt beslutar&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Akademien och HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollegiala modellen grundläggande för&lt;br&gt;att mångsidiga impulser och kontakter&lt;br&gt;skall kunna påverka tänkandet och&lt;br&gt;handlandet vid en akademisk läroanstalt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rektor skall inte vara styrelsens ordfö-&lt;br&gt;rande. Allt ledningsarbete måste ske öp-&lt;br&gt;pet och informativt samt medge inflytan-&lt;br&gt;de från alla som berörs, dvs. kollektiva&lt;br&gt;församlingar. Inflytandet för de stude-&lt;br&gt;rande måste tryggas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar en kombination av de två yt-&lt;br&gt;terlighetsmodellerna. Styrelsen skall utse&lt;br&gt;ordförande och vice ordförande (rektorn&lt;br&gt;reserverar sig).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att ha en extern ordförande&lt;br&gt;bör kvarstå.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den kollegiala modellen bör säkerställas&lt;br&gt;genom särskilda föreskrifter. Vem som&lt;br&gt;skall vara högskolestyrelsens ordförande&lt;br&gt;bör vara en fråga för styrelsen. Högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen skall ha samma sammansätt-&lt;br&gt;ning som i dag. Studenter och forskar-&lt;br&gt;studerande skall ha inflytande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar blandad managementinriktad&lt;br&gt;och kollegial styrning. Den enskilda&lt;br&gt;högskolans frihet att själv bestämma sin&lt;br&gt;organisation kunde varit större. Högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen skall besluta i alla ärenden&lt;br&gt;som inte har med den akademiska pro-&lt;br&gt;fessionen att göra. Studenter och lärare&lt;br&gt;måste ges betryggande inflytande i hög-&lt;br&gt;skolans verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflytandet för studenter, lärare och fö-&lt;br&gt;reträdare för allmänheten skall garante-&lt;br&gt;ras i högskolelagen och högskoleförord-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningen. Institutionen skall styras av en&lt;br&gt;styrelse bestående av studenter och lära-&lt;br&gt;re. ”Akademiska lärarrådet” avstyrks.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ha rätt att fritt utforma&lt;br&gt;organisationen. Studenters och lärares&lt;br&gt;representation i olika styrorgan skall ga-&lt;br&gt;ranteras i högskolelagen och i högskole-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledningsfilosofin bör diskuteras mer&lt;br&gt;och djupare innan förslag läggs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelseformerna för vårdhögskolan bör&lt;br&gt;utvecklas inom ramen för landstingets&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagens valmekanismer och traditioner&lt;br&gt;inom högskolan är inte inriktade mot&lt;br&gt;föreslagna ledningsfunktioner. Statsmak-&lt;br&gt;terna kan behöva beredskap för att söka&lt;br&gt;avveckla låsningar som kan uppkomma&lt;br&gt;under den omvandling som nu inleds.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studeranderepresentanter (och dokto-&lt;br&gt;rander) skall ingå på alla nivåer och del-&lt;br&gt;ta i besluten, detta bör regleras i högsko-&lt;br&gt;leförordningen. Kårobligatoriet bör av-&lt;br&gt;skaffas, och studerandereprepresentanter&lt;br&gt;utses på ett nytt sätt. Högskolestyrelsen&lt;br&gt;och fakultetsstyrelser skall ha en majori-&lt;br&gt;tet av verksamhetsföreträdare och stude-&lt;br&gt;randerepresentanter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus läns&lt;br&gt;landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av linjenämndsystemet le-&lt;br&gt;der till försämrade möjligheter för yr-&lt;br&gt;keslivet att påverka utbildningens inne-&lt;br&gt;håll och utformning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dekaner och ledamöter i fakultetsnämn-&lt;br&gt;der och institutionsstyrelser skall få sina&lt;br&gt;mandat via val bland kollegor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut om den lokala organisationen bör&lt;br&gt;fattas av universitetsstyrelsen med väg-&lt;br&gt;ledning av vida ramföreskrifter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna bör själva utforma det kon- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;stitutionella system som skall gälla för Bilaga 3&lt;br&gt;verksamheten och besluta om de organ&lt;br&gt;som behövs för planering och drift av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olika högskolor och fakulteter har olika&lt;br&gt;mål och förutsättningar och behöver&lt;br&gt;därför organiseras på olika sätt. Rege-&lt;br&gt;ringen skulle om så bedöms nödvändigt&lt;br&gt;kunna godkänna den lokala organisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr, HT/U och HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om fakultetsnämnerna ges ansvar för&lt;br&gt;forskning vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna och tjänstetillsättning av&lt;br&gt;lektoraten (fakultetsnämnden tillsätter&lt;br&gt;tjänsteförslagsnämnden) kommer uni-&lt;br&gt;versiteten att styra nästan all verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rektor beslutar på förslag av tjänsteför-&lt;br&gt;slagsnämnden. De anställda har närva-&lt;br&gt;ro- och yttranderätt i styrelsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att vetenskapligt&lt;br&gt;kvalificerade lärare/forskare får ett större&lt;br&gt;inflytande på verksamheten för att främ-&lt;br&gt;ja hög kvalitet, varför en kollegial mo-&lt;br&gt;dell förordas. Dekaner och prodekaner&lt;br&gt;bör väljas av fakultets- eller sektionskol-&lt;br&gt;legier.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. vetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsens majoritet skall häm-&lt;br&gt;tas utifrån och utses av regeringen. Rek-&lt;br&gt;torn skall utses av regeringen. Fakulte-&lt;br&gt;terna bör själva utse dekanus och fakul-&lt;br&gt;tetsnämnd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid de förhållandevis små vårdhögsko-&lt;br&gt;lorna är det ej meningsfullt att inrätta&lt;br&gt;institutioner med egna styrelser för när-&lt;br&gt;varande. Bör finnas stor lokal frihet att&lt;br&gt;anpassa organisationen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frågan om styrelsernas placering i den&lt;br&gt;interna politiska organisationen har inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon avgörande betydelse för vårdhög-&lt;br&gt;skolornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting Med den helt politiskt tillsatta styrelse&lt;br&gt;som vårdhögskolorna har haft har linje-&lt;br&gt;nämnderna inneburit en möjlighet för&lt;br&gt;avnämare och verksamhetsföreträdare&lt;br&gt;att få ett visst inflytande över utbildning-&lt;br&gt;en. I samband med översynen av styr-&lt;br&gt;och ledningsfunktionerna för vårdhög-&lt;br&gt;skolorna är det rimligt att avskaffa linje-&lt;br&gt;nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsstyrelsen utgör den enda sty-&lt;br&gt;relsen för driften och är tillika högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen, vilket innebär att högskole-&lt;br&gt;frågorna ges samma dignitet som övriga&lt;br&gt;frågor. Behovet av att inrätta en särskild&lt;br&gt;högskolestyrelse bortfaller därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bör själv avgöra vilka tjänstety-&lt;br&gt;per som bör finnas. Eventuellt bör tjänst&lt;br&gt;som professor och högskolelektor regle-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HLS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för SLU skall förordnas av re-&lt;br&gt;geringen. Nuvarande modell fungerar&lt;br&gt;väl. Förvaltningschefer bör ha 6-årspe-&lt;br&gt;rioder. Fakulteterna skall ej regleras i la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser att företrädare för allmänintressen&lt;br&gt;är viktigt. ”1 fakultetsnämnden skall&lt;br&gt;minst en ledamot representera mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolor respektive&lt;br&gt;vårdhögskola”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande modellen med val av företrä-&lt;br&gt;dare för lärare i nämnder och styrelser&lt;br&gt;skall bibehållas. Högskolestyrelsen bör&lt;br&gt;även i framtiden bestå av lärare, stude-&lt;br&gt;rande och personer utanför högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linjenämnd eller annat särskilt organ&lt;br&gt;för grundutbildningen har inte funnits&lt;br&gt;vid DH, men kommer att inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH avser att avskaffa linjesystem och Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;nämnder för att ersätta dem med institu- Bilaga 3&lt;br&gt;tioner och institutionsstyrelser i kombi-&lt;br&gt;nation med vissa ”linjeövergripande”&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HF/B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är risk för gymnasifiering av de&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolorna om&lt;br&gt;universiteten skulle få den faktiska be-&lt;br&gt;slutanderätten över deras tillsättning av&lt;br&gt;lärare. Moderuniversitetet bör endast bi-&lt;br&gt;träda med vetenskaplig kompetens vid&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prefekt och institutionsstyrelse bör utses&lt;br&gt;efter hörande av institutionsstyrelsen.&lt;br&gt;Lärare/forskare skall ha majoritet i sty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan bör ha största möjliga frihet&lt;br&gt;att välja egna organisationslösningar.&lt;br&gt;Studentrepresentation bör garanteras i&lt;br&gt;berörda beslutande organ.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnivån anses vara alltför regle-&lt;br&gt;rad. Institutionerna bör genomgående&lt;br&gt;ledas av institutionsstyrelser i vilka pre-&lt;br&gt;fekten är ordförande. Högskolestyrelsen&lt;br&gt;bör vara den instans som utser prefekter&lt;br&gt;efter förslag från institutionsstyrelserna,&lt;br&gt;samma för dekanus. Nuvarande sam-&lt;br&gt;mansättning av högskolestyrelsen bör&lt;br&gt;behållas och skrivas in i högskolelagen.&lt;br&gt;Förordar ett kollegialt valförfarande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studentrepresentation bör regleras i hög-&lt;br&gt;skolelagen. Det måste finnas en rätt att&lt;br&gt;utforma den interna organisationen efter&lt;br&gt;egna kriterier.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR, KH, HK/R, HÖs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR, US och SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar mer samverkan mellan biblio-&lt;br&gt;teken i landet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnder:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnden skall innehålla&lt;br&gt;företrädare för den högskola vid vilken&lt;br&gt;tjänsten skall inrättas. Den skall också&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;innehålla studentrepresentanter och le- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;damöterna skall vara jämnt fördelade Bilaga 3&lt;br&gt;mellan könen. De sakkunniga skall ha&lt;br&gt;kompetens att bedöma pedagogiska me-&lt;br&gt;riter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnden, som kollegialt&lt;br&gt;organ, bör ha ett udda antal ledamöter&lt;br&gt;för att kunna fatta beslut med enkel ma-&lt;br&gt;joritet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO, UHÄ, UU, US, ULi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL, HB, SLU och SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anser att tjänsteförslagsnämnderna fun-&lt;br&gt;gerar väl i nuvarande ordning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs, HG/S, HJ, HH, HÖ,&lt;br&gt;HLu, HS, HÖs, HK/R samt&lt;br&gt;Västmanlands och Skara-&lt;br&gt;borgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker det nya förslaget till organisa-&lt;br&gt;tion av tjänsteförslagsnämnderna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen skall kunna medge&lt;br&gt;undantag från föreskrifterna om obliga-&lt;br&gt;torisk tjänsteförslagsnämnd. Ledamöter&lt;br&gt;skall utses av fakultetsnämnden och en-&lt;br&gt;dast en av de sakkunniga skall få tillhöra&lt;br&gt;berörd fakultet. Nämnden är beslutsför&lt;br&gt;om fler än hälften av ledamöterna är&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara upp till den lokala högsko-&lt;br&gt;lestyrelsen att bestämma den exakta sam-&lt;br&gt;mansättningen i tjänsteförslagsnämnden,&lt;br&gt;dock föreskrift om jämn könsfördelning.&lt;br&gt;Sakkunninga bör också kunna bedöma&lt;br&gt;pedagogiska meriter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnderna bör utformas&lt;br&gt;mer flexibelt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnderna bör samråda&lt;br&gt;med rektor och fakultetsnämnd under&lt;br&gt;arbetets gång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting Vad gäller tjänsteförslagsnämndens an-&lt;br&gt;knytning är ett alternativförslag att man&lt;br&gt;inrättar en nationell vårdfakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska Akademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom hemmafakultetens ensamrätt att Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;utse sakkunniga vid tjänstetillsättning Bilaga 3&lt;br&gt;finns det risk för att dessa utväljs bland&lt;br&gt;likasinnade, vilket medför vetenskaplig&lt;br&gt;inavel. Nämnden bör inhämta förslag&lt;br&gt;till sakkunniga från samtliga systerfakul-&lt;br&gt;teter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för forskarstuderande bör&lt;br&gt;finnas i tjänsteförslagsnämnderna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V och HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnderna skall tillsättas&lt;br&gt;av rektorn vid den högskola som inrättat&lt;br&gt;tjänsten. Studerande skall ingå i nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;8 Kvalitet och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökade krav kräver ett över tiden och&lt;br&gt;mellan högskolorna jämförbart statistiskt&lt;br&gt;underlag. Ett centralt register kan ut-&lt;br&gt;nyttjas till longitudinella studier (regio-&lt;br&gt;nala strömmningar, flöde gymnasiesko-&lt;br&gt;la/högskola m.m.) samt mäta effektivitet.&lt;br&gt;För att underlätta framtagandet av dessa&lt;br&gt;uppgifter behövs jämförbar ämneskod-&lt;br&gt;ning, jämförbara linjer/studieprogram&lt;br&gt;samt entydiga examensbeteckningar.&lt;br&gt;Viktigt att kunna skilja på begreppen&lt;br&gt;högskolenybörjare/nybörjare vid en viss&lt;br&gt;studieinriktning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belöningar av olika slag kan utdelas, in-&lt;br&gt;byggda systemstrukturer kan främja,&lt;br&gt;kräva eller underlätta kvalitetsåtgärder.&lt;br&gt;Det behövs ett tydligt ansvar vad gäller&lt;br&gt;grundutbildningens kvalitet och reellt&lt;br&gt;utkrävande av ansvar. Grundutbild-&lt;br&gt;ningsrådet bra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de nationella utvärde-&lt;br&gt;ringarna görs enligt en i förväg fastlagd&lt;br&gt;tidplan så att högskolorna kan anpassa&lt;br&gt;sig därtill. Utvärderingen skall ske ut-&lt;br&gt;ifrån kännedom om lokala utvärdering-&lt;br&gt;ar, bedömningar och underlag av olika&lt;br&gt;typ. Ämnesråden kan här spela en roll.&lt;br&gt;Det är nödvändigt att relatera åtgärder i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den svenska högskolan till vad som sker Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;utomlands. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationella utvärderingen åligger statlig&lt;br&gt;myndighet, all utvärdering skall innehål-&lt;br&gt;la en del med studentutvärdering, vilket&lt;br&gt;bör skrivas in i högskoleförordningen.&lt;br&gt;Kursutvärderingarna skall sammanställas&lt;br&gt;i en offentlig rapport, där även informa-&lt;br&gt;tion om kurslitteratur och basfakta om&lt;br&gt;utbildningarna skall ingå. Utvärderingar&lt;br&gt;skall vara kvalitetsdrivande. Uppföljning&lt;br&gt;(kvantitativa mått) skall ej användas vid&lt;br&gt;resurstilldelningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttja det ökade student/lärarutbytet.&lt;br&gt;Ansvaret för insamlandet av erforderliga&lt;br&gt;uppgifter ligger på respektive högskole-&lt;br&gt;enhet medan servicemyndigheten kom-&lt;br&gt;mer att ansvara för sammanställningen&lt;br&gt;av uppgifterna nationellt och årligen re-&lt;br&gt;dovisa olika prestationsmått till stats-&lt;br&gt;makterna. I den fördjupade anslagsfram-&lt;br&gt;ställningen skall sedan analyseras i vil-&lt;br&gt;ken utsträckning de angivna målen har&lt;br&gt;uppnåtts. Pekar på riskerna att i alltför&lt;br&gt;hög utsträckning betrakta studenternas&lt;br&gt;val av utbildning som ett utvärderingsin-&lt;br&gt;strument och basera tilldelningen av re-&lt;br&gt;surser i förhållande härtill.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studenterna själva måste ges en tydlig&lt;br&gt;roll i utvärdering och uppföljning. Aka-&lt;br&gt;demierna, IVA och KVA, har en viktig&lt;br&gt;roll, samt grundutbildningsrådet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för utvärderingarna bör spridas&lt;br&gt;på olika organ och resultaten offentlig-&lt;br&gt;göras. Avnämare skall medverka, bl.a.&lt;br&gt;näringslivsrepresentanter. Marknadens&lt;br&gt;reaktioner ger de bästa kriterierna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;All utvärdering skall ha som mål att hö-&lt;br&gt;ja kvaliteten, uppföljning skall endast&lt;br&gt;användas för att ge signaler och aldrig&lt;br&gt;vara direkt underlag för styrande åtgär-&lt;br&gt;der. Ett system för kvalitetssäkring skall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UG, ULi, UUM, Kl, UU, UL,&lt;br&gt;HS/H och Västerbottens läns&lt;br&gt;landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas både på lokal och nationell nivå.&lt;br&gt;Grundutbildningsrådet bra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varnar för ensidig användning av kvan-&lt;br&gt;titativa mått, uppgiftslämnaren måste be-&lt;br&gt;redas möjlighet att yttra sig i samband&lt;br&gt;med tolkningsprocessen. Kvantitativa da-&lt;br&gt;ta bör vid varje tillfälle kompletteras&lt;br&gt;med kvalitativa data, såsom kvalitetsbe-&lt;br&gt;dömningar gjorda av t.ex. externa bedö-&lt;br&gt;mare. Utvärdering av utbildningens kva-&lt;br&gt;litet måste främst vara en uppgift för&lt;br&gt;högskolan själv, kollegor och högskole-&lt;br&gt;organ inom och utom landet måste en-&lt;br&gt;gageras (inklusive externa examinato-&lt;br&gt;rer), samt studenter och avnämare. Frå-&lt;br&gt;gor som berör samarbete mellan högsko-&lt;br&gt;leenheter och som griper över hela läro-&lt;br&gt;säten bör hanteras av verksamhetsföre-&lt;br&gt;trädare på olika orter under ämneskon-&lt;br&gt;ferenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella utbytet utgör en&lt;br&gt;form av utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser att Grundutbildningsrådet ej be-&lt;br&gt;hövs, resurserna bör i stället fördelas lo-&lt;br&gt;kalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker inrättande av ”akademiskt lä-&lt;br&gt;rarråd”. ERASMUS är en väsentlig form&lt;br&gt;av kvalitetssäkring. Intern utvärdering&lt;br&gt;förutsätts ske löpande lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internt bör ”processkvaliteten” utvärde-&lt;br&gt;ras genom kursvärderingar och resultat-&lt;br&gt;uppföljning. Grundutbildningsrådet bra!&lt;br&gt;Gemensamma definitioner finns ej ut-&lt;br&gt;vecklade varken för prestationsmått eller&lt;br&gt;ekonomisk redovisning. Införandet av&lt;br&gt;större institutioner är en kvalitetshöjan-&lt;br&gt;de faktor, då det leder till bättre veten-&lt;br&gt;skapliga miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analys av begreppen kvalitet, uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering saknas. Kvalitets-&lt;br&gt;kontroll finns redan, såsom t.ex. utbyte&lt;br&gt;av kursplaner och litteraturförteckning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ar. Utvärdering skall vara signaler på Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;trender och inte vara direkt resurssty- Bilaga 3&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommer att redovisa en resultatanalys&lt;br&gt;för 1993/94-1995/96.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Systemet för uppföljning bör utvecklas.&lt;br&gt;Uppföljningen får ses främst som kon-&lt;br&gt;trollinformation med tyngdpunkt på&lt;br&gt;kvantitativa data som prestationer och&lt;br&gt;kostnader. Utvärdering fyller sin funk-&lt;br&gt;tion inför beslut om omprövningar av&lt;br&gt;verksamheter eller omstruktureringar.&lt;br&gt;Varnar för en ”mekanisk” koppling&lt;br&gt;dem emellan. Ansvaret för uppföljning-&lt;br&gt;en bör ligga hos respektive högskoleen-&lt;br&gt;het, och knyta an till de kvantitativa mål&lt;br&gt;som finns angivna i utbildningsuppdra-&lt;br&gt;get. Servicemyndigheten skall samman-&lt;br&gt;ställa verksamhetsuppgifter och utforma&lt;br&gt;det långsiktiga behovet av nationell upp-&lt;br&gt;följning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utvärdering av grundutbildning bör&lt;br&gt;följande faktorer bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internt: Studenters och lärares bedöm-&lt;br&gt;ning, andra forskares/lärares bedömning,&lt;br&gt;genomsnittlig studietid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Externt: Antal sökande, nivå hos de sö-&lt;br&gt;kande, arbetsmarknadens bedömning,&lt;br&gt;”peer reviews”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utvärdering av forskning bör följan-&lt;br&gt;de faktorer belysas: publikationer, antal&lt;br&gt;disputerande i förhållande till handle-&lt;br&gt;darresurser, citationsindex, externa me-&lt;br&gt;del, ”peer reviews”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl uppföljning som utvärdering skall&lt;br&gt;integreras i arbetet med den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör internationell sakkun-&lt;br&gt;skap utnyttjas för utvärdering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HSFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering är en integrerad del av rå-&lt;br&gt;dets verksamhet. HSFR måste även&lt;br&gt;framledes kunna självständigt planera&lt;br&gt;och ta initiativ till utvärderingar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examinationsfrekvensen måste kombi- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;neras med fler och hårdare kvalitetskon- Bilaga 3&lt;br&gt;troller än bara utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar utgör en integrerad del av&lt;br&gt;NFR:s verksamhet, som måste kunna&lt;br&gt;planera och genomföra de utvärderingar&lt;br&gt;som anses nödvändiga för kvalitets-&lt;br&gt;granskning i ett internationellt perspek-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omfattande utvärderingsinsatser utförs&lt;br&gt;av grundforskningsråden, som upprätt-&lt;br&gt;håller mångfalden i systemet. Internatio-&lt;br&gt;nella utvärderingar är ett väsentligt till-&lt;br&gt;skott. Det är viktigt att forskningen kan&lt;br&gt;få en nationell bedömning och ej endast&lt;br&gt;lokal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. vetenskapsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Externa utvärderingar bör främst avse&lt;br&gt;institutionsnivån (inte individuella pre-&lt;br&gt;stationer), inte allltför ofta och inte en-&lt;br&gt;bart revision och kontroll. Kvalitets-&lt;br&gt;prövningsansvaret bör ligga på högsko-&lt;br&gt;lan. Vetenskapsakademien kan inte en-&lt;br&gt;gagera sig i en uppgift av myndighetska-&lt;br&gt;raktär.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett avnämardeltagande i form av företrä-&lt;br&gt;dare för hälso- och sjukvården är myck-&lt;br&gt;et viktigt i samband med utvärdering in-&lt;br&gt;om vårdområdet, formerna för ett sådant&lt;br&gt;deltagande behöver tydliggöras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studentens behov och intressen skall&lt;br&gt;tillfredsställas, inte ett odefinierat sam-&lt;br&gt;hällsbehov. Hänsyn måste tas till både&lt;br&gt;produkt- och processkvalitet. Den loka-&lt;br&gt;la nivån är det centrala i utvärderings-&lt;br&gt;processen, studenternas kursutvärdering-&lt;br&gt;ar är avgörande. Hyser inte mycket till-&lt;br&gt;tro till den centrala kontrollen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet skall alltid bedömas relaterat till&lt;br&gt;uppsatta mål, målen formuleras bäst på&lt;br&gt;den enskilda högskoleenheten. Därför är&lt;br&gt;det orealistiskt att göra generella kvali-&lt;br&gt;tetsutvärderingar via nationella organ.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höga kvalitetskrav i utbildningen kan Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;leda till ett otillräckligt antal avlagda Bilaga 3&lt;br&gt;examina. Internationella jämförelser är&lt;br&gt;viktiga. Resurser krävs för den föreslag-&lt;br&gt;na interna utvärderingen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdet av t.ex. en regiutbildning kan&lt;br&gt;svårligen bedömas förrän efter kanske&lt;br&gt;tio år efter avslutad utbildning. Utvärde-&lt;br&gt;ringstekniken måste anpassas till dessa&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betonar den interna utvärderingen för&lt;br&gt;kvalitetssäkring. Utbildningen utsätts för&lt;br&gt;allmän utvärdering som recensioner och&lt;br&gt;anmälningar på dagstidningarnas kultur-&lt;br&gt;sidor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SMH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetstesten görs vid antagningen, se-&lt;br&gt;dan ”går det som på räls om inga allvar-&lt;br&gt;ligare urspårningar inträffar”. En för-&lt;br&gt;skjutning av kvalitetskontrollen från an-&lt;br&gt;tagning till slutexamen skulle sannolikt&lt;br&gt;innebära att några fler studenter antogs,&lt;br&gt;men att åtskilliga av dessa föll bort un-&lt;br&gt;der vägen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ:s råd för forskning bör vara kvar.&lt;br&gt;Grundutbildningsrådet skall inte perma-&lt;br&gt;nentas, bedömning och belöning av pe-&lt;br&gt;dagogiska insatser skall ske i efterhand.&lt;br&gt;Från centralt håll bör följas upp att man&lt;br&gt;på lokal nivå kontinuerligt bevakar kva-&lt;br&gt;litetsfrågorna och successivt arbetar för&lt;br&gt;att förbättra kvaliteten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring bör vara tudelat; internt hos hög-&lt;br&gt;skolorna och externt hos utomstående.&lt;br&gt;Sekretariatet bör pröva högskolor även&lt;br&gt;när det gäller forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning, vilket kan ge underlag för&lt;br&gt;framtida förändringar i högskolors rätt&lt;br&gt;att ge forskarutbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HG/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varje bedömning som görs utifrån en Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;kvantitativ måttstock måste kompletteras Bilaga 3&lt;br&gt;med en kvalitativ analys.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kritik bör följas av åtgärder. Själwärde-&lt;br&gt;ring bör kompletteras med externa be-&lt;br&gt;dömningar (”peer reviews”).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den väsentligaste utvärderingen är den&lt;br&gt;som görs av varje enskild högskola. Det-&lt;br&gt;ta sker redan nu, t.ex. har de tekniska&lt;br&gt;högskolorna genomfört en utvärdering&lt;br&gt;av maskinteknisk linje.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningsrådet bör knytas till&lt;br&gt;Verket för högskoleservice.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör konkretiseras och proble-&lt;br&gt;matiseras samtidigt som konkurrenssi-&lt;br&gt;tuationen mellan universitet och hög-&lt;br&gt;skolor måste göras jämlik. Det är viktigt&lt;br&gt;att utvärdera kursen och inte läraren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Man måste skilja mellan uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering. Uppföljningssiffror får&lt;br&gt;inte ges status av att vara uttryck för&lt;br&gt;kvalitativa värderingar. En rejäl utvärde-&lt;br&gt;ring av forskarutbildningen i kvalitets-&lt;br&gt;höjande syfte är angelägen. Centrala fö-&lt;br&gt;reskrifter om förhandsgranskning av-&lt;br&gt;styrks.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK/R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Erbjuder sig som testplats för ett kvali-&lt;br&gt;tetsutvecklingsprojekt. Det är angeläget&lt;br&gt;att stimulera nationell konkurrens via&lt;br&gt;Grundutbildningsrådet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitterhetsakademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en förhandskontroll är&lt;br&gt;problematisk, men detta är en betydelse-&lt;br&gt;full fråga då det kan ta flera år innan en&lt;br&gt;klart negativ utvärdering sätter punkt&lt;br&gt;för en dålig utbildning och hundratals&lt;br&gt;studenter hinner få en tvivelaktig utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att inom akademiens&lt;br&gt;kompetensområde medverka i genomfö-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;randet av utvärderingen. Högskolans he- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;la verksamhet måste ingå i konkurrens- Bilaga 3&lt;br&gt;bilden och bli föremål för extern be-&lt;br&gt;dömning. Hur återverkan på högskolor&lt;br&gt;skall ske måste utredas närmare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det måste klarläggas hur Socialstyrelsen&lt;br&gt;i egenskap av tillsynsmyndighet för per-&lt;br&gt;sonalen inom socialtjänst, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och hälsoskydd i vissa fall även&lt;br&gt;legitimationsutfärdare skall relatera sig&lt;br&gt;till universitetens och högskolornas ut-&lt;br&gt;bildning av olika yrkesgrupper samt&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av utbild-&lt;br&gt;ningens kvalitet. Verkets funktion måste&lt;br&gt;vara att svara för expertkunnandet. Exa-&lt;br&gt;mensbeskrivningarna kan användas som&lt;br&gt;underlag när universitet och högskolor&lt;br&gt;utformar yrkesutbildningarnas innehåll,&lt;br&gt;struktur och organisation samt följer&lt;br&gt;upp och utvärderar dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ifrågasätter mätande av kvalitet (SOU:n).&lt;br&gt;Verksamhetsberättelse från institutioner-&lt;br&gt;na är nödvändigt. Interna utvärderingar&lt;br&gt;görs gemensamt av studerande och lära-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursvärdering skall ske efter genomförd&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till legitimationsutfärdarens (So-&lt;br&gt;cialstyrelsens) roll och/eller koppling till&lt;br&gt;kvalitetsuppföljning och utvärdering&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingssekretariatet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL, ULi, HLS, HE/V och HLu Avstyrks, i stället bör högskolorna i sam-&lt;br&gt;verkan ta på sig ansvaret för utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationella akademier är part i målet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsansvaret skall inte läggas&lt;br&gt;på de vetenskapliga akademierna, då ris-&lt;br&gt;keras en konservativ inverkan på utbild-&lt;br&gt;ningen. Nationella organ skall vara fri-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;villiga och endast användas för veten- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;skapligt meningsutbyte. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCO och SFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker, men värdefullt om även per-&lt;br&gt;soner från arbetslivet deltar i utvärde-&lt;br&gt;ringen av utbildningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rådens utvärderingar bör samordnas&lt;br&gt;med de sekretariatsstyrda.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Välkomnar insyn och bedömning från&lt;br&gt;uppdragsgivare men är principiellt emot&lt;br&gt;nationella kontroll- och styrorgan. Såda-&lt;br&gt;na blir lätt statiska och kan verka kon-&lt;br&gt;serverande på verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Externa examinatorer:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett system med externa examinatorer är&lt;br&gt;ej lämpligt. Skådespelarutbildningen har&lt;br&gt;en speciell profil, elevernas slutproduk-&lt;br&gt;tioner sker inför publik, de potentiella&lt;br&gt;arbetsgivare och recensenter utgör ett&lt;br&gt;slags offentliga examinationer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Externa examinatorer kan vara bra ut-&lt;br&gt;värderare vid examensarbeten, pro-&lt;br&gt;jektarbeten och examination på större&lt;br&gt;övergripande avsnitt. Det vore mindre&lt;br&gt;bra på fristående kurser, bl.a. av ekono-&lt;br&gt;miska skäl. Dessa bör i stället utföras av&lt;br&gt;högskolans lärare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Externa examinationen bör utvecklas&lt;br&gt;och introduceras på allvar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands lans landsting Vad gäller extern utvärdering kan initia-&lt;br&gt;tivet komma från högskolan själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL, UG, ULi, SLU, HLS, Är positiva till externa examinatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HS/H, HK/R, KTH och Skara-&lt;br&gt;borgs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Principer för dimensionering och resurstilldelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslagssystem:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LSF &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Instämmer i principerna, men varnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att större högskolor kan få för lite&lt;br&gt;på grund av stordriftsfördelar. Förordar&lt;br&gt;en modifierad form av modell II. Den&lt;br&gt;rörliga delen bör betalas ut med ett års&lt;br&gt;eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSF &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vill ha fritt dimensionerad högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I utbildningsuppdraget måste de politi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska målen vara tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förordar modell II, då denna skapar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade incitament. Bör införas på prov&lt;br&gt;för vissa fakulteter och högskolor. Till-&lt;br&gt;styrker resursgarantier för små ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olyckligt att förändra statsbidragssyste-&lt;br&gt;met 1992/93 och sedan igen 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslagskonstruktionen stämmer inte&lt;br&gt;med den nya styrfilosofin med mål- och&lt;br&gt;resultatstyrning. Modell II stämmer&lt;br&gt;överens med en bidragsanslagskonstruk-&lt;br&gt;tion vilket skulle ge högskolan tillgång&lt;br&gt;till rörlig kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell I förordas tills vidare utrednings-&lt;br&gt;arbete avgör i vilken utsträckning det&lt;br&gt;går att få fram mer resultatinriktade mo-&lt;br&gt;deller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UG, UUm, SAF och RRV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måste utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell I. Modell II har princi-&lt;br&gt;piella fördelar men de praktiska proble-&lt;br&gt;men överväger, eventuellt bör viss för-&lt;br&gt;söksverksamhet göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oklart, frågorna om redovisning, kon-&lt;br&gt;troll och utvärdering är olösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser fördelar med en samordning av&lt;br&gt;forsknings- och utbildningsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Angeläget att styrningen av högskolan Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;förbättras genom att nuvarande anslags- Bilaga 3&lt;br&gt;styrning övergår till resultatstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga krav på produktionen bör vara&lt;br&gt;vägledande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;resurstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundproblemet i förslagen är att man&lt;br&gt;fortfarande ser medelstilldelningen som&lt;br&gt;styrning samtidigt som det kombineras&lt;br&gt;med andra styrsignaler.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Risk för instabilitet i resurstillflödet på&lt;br&gt;grund av ojämnheter i studerandetill-&lt;br&gt;strömningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Accepterar inte ett system där resurstill-&lt;br&gt;delningen påverkas av respektive utbild-&lt;br&gt;nings attraktionskraft, om inte mät- och&lt;br&gt;jämförelsemetoder utvecklas och villko-&lt;br&gt;ren att konkurrera om tillgängliga resur-&lt;br&gt;ser likställs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I modell II är risken att de redan resurs-&lt;br&gt;starka enheterna ensidigt gynnas. För de&lt;br&gt;små högskolorna innebär det en kon-&lt;br&gt;kurrens på mycket ojämlika villkor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bastilldelningen måste vara tillräcklig&lt;br&gt;och inte hämma möjligheterna att starta&lt;br&gt;nya områden där inga resultat finns att&lt;br&gt;redovisa. Samhällets efterfrågan måste&lt;br&gt;också ha betydelse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis bör det totala anta-&lt;br&gt;let nybörjarplatser följas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det behövs ett nytt ekonomiredovis-&lt;br&gt;ningssystem i högskolan, bl.a. för att&lt;br&gt;kunna utläsa reinvesteringsbehov.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IVA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagstilldelningen skall anknytas till&lt;br&gt;antalet examinerade och till utbildning-&lt;br&gt;ens kvalitet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa resurser garanteras för grundut-&lt;br&gt;bildning; ett basanslag, som garanterar&lt;br&gt;en lägsta nivå, anslaget fördelas sedan ef-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ter studentefterfrågan och en form av Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”studentpeng” införs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS/H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stor frihet avseende lokal resurshante-&lt;br&gt;ring förespråkas. Betonar nödvändighe-&lt;br&gt;ten av en viss tröghet i systemet, långsik-&lt;br&gt;tig kompetensförsörjning samt behovet&lt;br&gt;av att underlätta satsning på långsiktiga&lt;br&gt;och längre utbildningsprogram.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HLu&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan måste få ett redovisningssy-&lt;br&gt;stem som medger korrekta resultaträk-&lt;br&gt;ningar och balansräkningar med ett re-&lt;br&gt;ellt innehåll samt möjliggör en rationell&lt;br&gt;kapitalhantering. En övergång till bi-&lt;br&gt;dragsanslag och redovisningssystem som&lt;br&gt;normala aktiebolag skulle lösa proble-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsstyrningen för mindre och me-&lt;br&gt;delstora högskolor bör utformas på an-&lt;br&gt;nat sätt än för stora högskolor; möjlighe-&lt;br&gt;ter att fördela utbildningsresurser inom&lt;br&gt;ett samlat anslag för grundutbildningen.&lt;br&gt;Detta bör även tillgodose behov av öv-&lt;br&gt;ningsundervisning och laborativ under-&lt;br&gt;visning. Resurser måste tillföras för&lt;br&gt;kompetenshöjning av nuvarande hög-&lt;br&gt;skoleadjunkter. Det vore felaktigt om&lt;br&gt;examinationsfrekvenser kopplas till de&lt;br&gt;högskolor som har utdelat examensbe-&lt;br&gt;vis.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Dimensionering av resurser till grundutbildning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examen är inte det enda utbildningsmå-&lt;br&gt;let för studenter. De kan även ha per-&lt;br&gt;sonliga utbildningsmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen av en basresurs och en på&lt;br&gt;uppvisade prestationer baserad tilläggsre-&lt;br&gt;surs som i efterskott tilldelas innebär att&lt;br&gt;högskolan tar ansvar för en ”riskfinansi-&lt;br&gt;ering” av verksamheten. Om denna vilja&lt;br&gt;inte finns kan systemet leda till motsatt&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resursfördelningssystemet måste utveck- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;las och analyseras närmare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett uppdämt behov av resurs-&lt;br&gt;förstärkning till bl.a. de humanistiska,&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga och juridiska om-&lt;br&gt;rådena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla behöriga sökande till högskolan&lt;br&gt;skall antas, och anslagen skall följa stu-&lt;br&gt;denten. Resurserna fördelas efter kvalita-&lt;br&gt;tiv bedömning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Incitament måste skapas. Prestationster-&lt;br&gt;mer såsom det faktiska antalet helårsstu-&lt;br&gt;denter, antalet helårsprestationer och&lt;br&gt;antalet examinerade skall användas. En&lt;br&gt;modell med en alltför liten rörlig resurs&lt;br&gt;ger ringa incitament, medan en stor rör-&lt;br&gt;lig resurs som baseras på studenternas&lt;br&gt;fria val, examina m.m. riskerar att leda&lt;br&gt;till en kraftig reducering av alla högsko-&lt;br&gt;lor med undantag för de äldre, mer&lt;br&gt;etablerade universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrev varje år skall uppdragen&lt;br&gt;anges. Institutionerna kommer att få en&lt;br&gt;budget för varje år med en bastilldelning&lt;br&gt;och en rörlig tilldelning samt presta-&lt;br&gt;tionskrav i form av helårsprestationer&lt;br&gt;och examina. Institutionerna kommer&lt;br&gt;därefter i sin uppföljning att redovisa det&lt;br&gt;ekonomiska och verksamhetsmässiga ut-&lt;br&gt;fallet av utbildningen. En avräkning får&lt;br&gt;därvid ske mot den tilldelade budgeten.&lt;br&gt;Bastilldelningen skall vara garanterad. I&lt;br&gt;årsredovisningen skall en uppföljning&lt;br&gt;göras mot de uppdrag som lämnats i reg-&lt;br&gt;leringsbrevet. Vart tredje år skall en ut-&lt;br&gt;värdering ske av utbildningen som utgör&lt;br&gt;grund för nästa treårsbudget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om alla behöriga sökande kunde antas&lt;br&gt;skulle anslagen kunna följa studenten,&lt;br&gt;men i en underdimensionerad högskola&lt;br&gt;fungerar ej modell II. Anslaget per stu-&lt;br&gt;dent, inom ett utbildningsområde skall&lt;br&gt;vara lika stort oavsett antalet studenter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basanslaget behövs förstärkas för vård- Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;högskolorna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dimensioneringen och resurstilldelning-&lt;br&gt;en till vårdutbildningen har ett nära&lt;br&gt;samband med utvecklingen inom vård-&lt;br&gt;området. Man bör utgå från realistiska&lt;br&gt;prestationsmått. Resurstilldelningssyste-&lt;br&gt;met bör vara kostnadsneutralt till nuva-&lt;br&gt;rande statsbidragssystem. Utvärderingen&lt;br&gt;bör vara långsiktig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stabiliteten i resurstilldelningen måste&lt;br&gt;prioriteras högt, tvära kast mellan bud-&lt;br&gt;getåren måste undvikas. Modell II väck-&lt;br&gt;er frågor om hur och när konkurrens-&lt;br&gt;kraften skall mätas och hur högskolans&lt;br&gt;kontakter med de studerande skall ord-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;US&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modell II förordas, men påpekandet görs&lt;br&gt;att tillkommande medel inte kan utnytt-&lt;br&gt;jas optimalt. Bastilldelningen bör bygga&lt;br&gt;på ett minimiantal årsstudieplatser, inte&lt;br&gt;på ett medelvärde i ett intervall.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Måste utgå från begreppet helårspresta-&lt;br&gt;tioner. Förordar modell I eftersom mo-&lt;br&gt;dell II inte är tillräckligt belyst.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansluter sig långsiktigt till modell II,&lt;br&gt;men kortsiktigt bör fasta medel tilldelas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell II som försöksverksam-&lt;br&gt;het. Utbildningsuppdraget skall ges efter&lt;br&gt;förhandling med respektive högskola.&lt;br&gt;Höga årsstudieplatskostnader är motive-&lt;br&gt;rade av bl.a. höga internationella kvali-&lt;br&gt;tetskrav och laborativa inslag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modell I (eller mycket liten ”presta-&lt;br&gt;tionsdel”). Resultat bör redovisas i års-&lt;br&gt;studieplatser, ej i avklarade examina.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till mindre högskolans relativt&lt;br&gt;små möjligheter till hastiga ändringar av&lt;br&gt;t.ex. lärares tjänstgöringsförhållanden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ifrågasättter en gemensam resursmall för Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;samtliga universitet och högskolor, nya Bilaga 3&lt;br&gt;som gamla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt redovisningssystem saknas i&lt;br&gt;dag. Förordar ett budgetsystem där re-&lt;br&gt;surserna fördelas i förväg, med ledning&lt;br&gt;av utnyttjandegraden i den senast kända&lt;br&gt;resultatredovisningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resursfördelningen får ej bli repressiv,&lt;br&gt;onda/goda cirklar. De kvalitativa måtten&lt;br&gt;måste få stor vikt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar ingen av modellerna. Det vore&lt;br&gt;orimligt för mindre högskolor om de&lt;br&gt;studerandes val av högskola skulle på-&lt;br&gt;verka resurstilldelningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsuppdraget måste innehålla&lt;br&gt;rätt utformade incitament till bättre re-&lt;br&gt;sursutnyttjande. Nya redovisningssystem&lt;br&gt;(COSMOS) kommer att medföra en av-&lt;br&gt;sevärd förbättring. Detta måste snabbt&lt;br&gt;införas i hela högskolesektorn, så att re-&lt;br&gt;sultaten kan redovisas snabbt och kor-&lt;br&gt;rekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell I är enklast att använda, men&lt;br&gt;modell II är intressantare, den behöver&lt;br&gt;dock utveckas (hjälper gärna till). Mo-&lt;br&gt;dell II förutsätter att den totala dimen-&lt;br&gt;sioneringen motsvarar efterfrågan. Om&lt;br&gt;det finns kö till högskolan finns risk för&lt;br&gt;att alla högskolor ökar sitt intag, vilket&lt;br&gt;leder till att totala anslagsbelastningen&lt;br&gt;riskerar att bli högre än avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning bör ingå i ett med grundutbild-&lt;br&gt;ningsanslaget gemensamt ramanslag för&lt;br&gt;varje högskoleenhet. Utbildningsuppdra-&lt;br&gt;get blir då forsknings- och utbildnings-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UUH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resursbehoven av utrustning varierar&lt;br&gt;över åren och mellan olika universitet&lt;br&gt;och högskolor. Även i framtiden behövs&lt;br&gt;ett system med centrala medel för ut-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rustning, vilket ger bättre förutsättningar Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;för att planera centrala upphandlingar. Bilaga 3&lt;br&gt;Högskolestyrelsen bör medverka vid be-&lt;br&gt;dömningen av uppkommande utrust-&lt;br&gt;ningsbehov, när frågan om dimensione-&lt;br&gt;ring av datorsatsning och vetenskaplig&lt;br&gt;grundkurs fastställts.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUG, Domstolsverket, DH&lt;br&gt;och TH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell I.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI, HLS, HLu, HK, HS,&lt;br&gt;Västernorrlands och&lt;br&gt;Hallands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell II.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För ett visst läsår redovisas en fördelning&lt;br&gt;av antalet utexaminerade på olika stu-&lt;br&gt;dieprogram. Detta kan fluktuera betyd-&lt;br&gt;ligt över åren och får då inte automa-&lt;br&gt;tiskt leda till plötsliga skillnader i re-&lt;br&gt;surstilldelningen. En bastilldelning mås-&lt;br&gt;te garanteras. Iordningställda utrymmen&lt;br&gt;för ett visst antal studerande är en fast&lt;br&gt;etablerad resurs som inte låter sig tänjas.&lt;br&gt;Förändringar måste ske mycket långsik-&lt;br&gt;tigt efter noggrann planering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar en kombination av modell I&lt;br&gt;och II, med ett fast och ett rörligt bidrag,&lt;br&gt;då detta tillgodoser kravet på dels plane-&lt;br&gt;rad utveckling, dels maximalt utnyttjan-&lt;br&gt;de av resurserna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell II. Det är viktigt att in-&lt;br&gt;förandet av ett system med prestationsre-&lt;br&gt;laterad resurstilldelning inte sker förrän&lt;br&gt;lämpliga former för utvärdering prövats&lt;br&gt;i en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HE/V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förordar modell I. Storleken på de&lt;br&gt;kommande utbildningsuppdragen bör&lt;br&gt;anpassas till de tidigare resultaten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HG/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basresurserna måste vara så stora att de&lt;br&gt;ger stabilitet och kontinuitet åt organisa-&lt;br&gt;tionen. Värde i att geografiskt sprida ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen till högskolorna bör ges som Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;rikttal för lägsta antal platser med möj- Bilaga 3&lt;br&gt;lighet att efter hörande av regeringen&lt;br&gt;tillfälligt minska antalet. Resurserna bör&lt;br&gt;följa studenterna ca 5-10 % inlednings-&lt;br&gt;vis, vilket ger tid att anpassa sig till syste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÖ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiv till att utbildningsuppdraget fo-&lt;br&gt;kuseras på prestationer och större frihet&lt;br&gt;i hur uppdragen skall genomföras samt&lt;br&gt;att det bör finnas en viss rörlighet i re-&lt;br&gt;surserna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HKs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modell I är stabilast, fördelningen mel-&lt;br&gt;lan fast och rörlig resurs bör utredas yt-&lt;br&gt;terligare. Riskkapital för att utveckla nya&lt;br&gt;smala/innovativa utbildningsalternativ&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Påpekar att det är viktigt för återväxten&lt;br&gt;av forskare att inte högskolor tillåts att&lt;br&gt;styra över medel till billigare utbildning-&lt;br&gt;ar för att uppfylla kraven på examina-&lt;br&gt;tion. Mål och resurser måste vara av-&lt;br&gt;stämda mot varandra.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dyrbara utbildningar som vid de tekni-&lt;br&gt;ska högskolorna kan statsmakterna fort-&lt;br&gt;farande behöva styra mot och aktivt fi-&lt;br&gt;nansiera en ökning av under hela 90-ta-&lt;br&gt;let. På lång sikt är självfallet målet att&lt;br&gt;inga utbildningar skall behöva regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Resurser till forskning och forskarutbildning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör göra mer långsikti-&lt;br&gt;ga satsningar, för att mindre riskfyllt&lt;br&gt;kunna knyta doktorandtjänster till pro-&lt;br&gt;jekten. Öronmärkningen av studiestödet&lt;br&gt;till doktorander bör behållas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SSF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Större delen av forskningsanslaget skall&lt;br&gt;fördelas över grundforskningsråden och&lt;br&gt;en mindre del över sektorsråden. Mini-&lt;br&gt;krysslista behövs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andelen fasta anslag i förhållande till&lt;br&gt;externa anslag måste öka. Öronmärk-&lt;br&gt;ningen av studiestödet till doktorander&lt;br&gt;bör behållas. En fördubbling av antalet&lt;br&gt;doktorsexamina kräver stora resurstill-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan fasta och rörliga re-&lt;br&gt;surser som finns i dag är ändamålsenlig.&lt;br&gt;Om någon förändring skall göras bör&lt;br&gt;andelen fasta resurser öka.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete bör ha en&lt;br&gt;egen anslagspost. Tillstyrker förslagen&lt;br&gt;om en minikrysslista. Rådens innovativa&lt;br&gt;roll på universitetens bekostnad är över-&lt;br&gt;betonad. Former bör införas för direkt&lt;br&gt;samråd mellan fakulteter och högskole-&lt;br&gt;ledningar å ena sidan och forskningsrå-&lt;br&gt;den å den andra för att diskutera den&lt;br&gt;långsiktiga inriktningen av rådens stöd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ULi har lägsta andelen fakultetsmedel.&lt;br&gt;En ökning av de fasta resurserna bör ske&lt;br&gt;för att minska obalansen mellan fasta&lt;br&gt;och rörliga resurser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UHÄ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid finansiella begränsning-&lt;br&gt;ar tenderar att styras till traditionella&lt;br&gt;områden och avskärmas från okonven-&lt;br&gt;tionella, innovativa och riskfyllda områ-&lt;br&gt;den. Leder till taktisk planering i stället&lt;br&gt;för en profilering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En mer rationell resurstilldelning krävs.&lt;br&gt;Ett resultatinriktat resurstilldelningssy-&lt;br&gt;stem liknande grundutbildningens bör&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FRN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varnar för mekanisk tilldelning av re-&lt;br&gt;surser. En löpande diskussion är nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det behövs långsiktighet i resurstilldel-&lt;br&gt;ningen. Den rörliga resursen på fakul-&lt;br&gt;tetsnivå för forskning är för liten för att&lt;br&gt;motverka instabilitet och karriärstegen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för forskare är för smal, därför borde Prop. 1992/93:1&lt;br&gt;rådsmedlen vara attraktiva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HT/U, HE/V, HLu, HKs, HJ&lt;br&gt;och HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rimligt stora fasta och till kompetensen&lt;br&gt;anpassade forskningsresurser bör tillde-&lt;br&gt;las högskolorna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att säkerställa små, ex-&lt;br&gt;klusiva ämnen. Nuvarande relation mel-&lt;br&gt;lan råds- och fakultetsanslag är väl av-&lt;br&gt;vägd. Viktigt att rådens medel inte binds&lt;br&gt;för långa tider, mekanismer som stimu-&lt;br&gt;lerar rörligheten bör skapas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande balansen inom högsko-&lt;br&gt;lan mellan fasta resurser och rörliga re-&lt;br&gt;surser i form av rådsmedel på det bio-&lt;br&gt;medicinska området bör snarast förskju-&lt;br&gt;tas till förmån för de rörliga medlen.&lt;br&gt;Möjligheterna att göra forskningspriori-&lt;br&gt;teringar utifrån vetenskapliga kriterier&lt;br&gt;på en nationell nivå bör säkerställas.&lt;br&gt;Snabba insatser på särskilda insatsområ-&lt;br&gt;den bör kunna göras och ny forskning&lt;br&gt;på samhällsrelevanta områden kunna&lt;br&gt;initieras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HSFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan kommer att fortsätta vara be-&lt;br&gt;roende av externa anslag i stor utsträck-&lt;br&gt;ning. Högskolorna bör ha fasta forsk-&lt;br&gt;ningsresurser, men det ger en kvalitets-&lt;br&gt;stärkande effekt att medel fördelas efter&lt;br&gt;forskningsrådsprövning som nu. Detta&lt;br&gt;leder till en önskvärd konkurrens mel-&lt;br&gt;lan högskoleenheterna, som får incita-&lt;br&gt;ment att rekrytera bra lärare. Det krävs&lt;br&gt;att rådet har fortlöpande kontroll över&lt;br&gt;forskningsmedlens användning. Råden&lt;br&gt;har större möjligheter än enskilda hög-&lt;br&gt;skoleenheter att anlägga ett nationellt&lt;br&gt;perspektiv på behoven av forskning och&lt;br&gt;tjänster. En nationell plan behövs för att&lt;br&gt;säkerställa forskarutbildning i små, ex-&lt;br&gt;klusiva ämnen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är högskolans forskare som i prakti-&lt;br&gt;ken själva prioriterar och i praktiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Akademien och UG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutar om rådens tilldelning av resur-&lt;br&gt;ser. Medel som fördelas via forskningsrå-&lt;br&gt;den har en kvalitetshöjande effekt samti-&lt;br&gt;digt som regeringen kan ange sina över-&lt;br&gt;gripande prioriteringar av för samhället&lt;br&gt;angelägna forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små ämnen skall garanteras i ett basut-&lt;br&gt;bud av grund- och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser behövs till forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning i anslutning till de medel-&lt;br&gt;långa vårdutbildningarna för att göra&lt;br&gt;detta till ett attraktivt FoU-område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga utvecklingsarbetet bör till-&lt;br&gt;föras resurser under ett särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs fasta resurser för konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga resurser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÖs, HLS, HHV, HG/S, HÖ,&lt;br&gt;HJ, DH, HF/B, CHF, Bygg-&lt;br&gt;nadsstyrelsen och Jämtlands&lt;br&gt;läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser att mer resurser behövs till hög-&lt;br&gt;skolebiblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition ............................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll .................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag .............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångsläget .................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser av tidigare högskolereformer ....... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdet av högre utbildning.................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser av den ökade rörligheten i Europa ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella förändringstendenser ............ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande slutsatser .................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategi för förändringar ........................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fria statliga universitet och högskolor ........... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fasta regler för relationerna mellan stat och fristående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitet och högskolor ..................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke-statligt huvudmannaskap för universitet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolor ................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande slutsats ...................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande mål och förutsättningar för statliga universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och högskolor ................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande mål för utbildning .............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande mål för forskning och konstnärligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete .... &amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Examensordning m.m. för grundläggande högskoleutbildning 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kritiken mot nuvarande studieorganisation ....... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Examensordning införs ...................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Generella examina .......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkesexamina.............................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsarrangemang ...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga regler för grundutbildningen ............ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträde och antagning till grundläggande högskole-&lt;br&gt;utbildning ...................................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter ............................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän behörighet .......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild behörighet ......................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Urval .................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antagningen ............................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskarutbildning ................................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ramföreskrifter ............................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträde till forskarutbildning ................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Licentiatexamen ............................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Graderade betyg ............................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteorganisatoriska frågor........................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledande synpunkter........................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för reglering av lärartjänster ........... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inrättande och tillsättning av tjänster ............ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler om lärare i högskolelagen ............... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den institutionella organisationen ................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledningsprinciper .......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av reglering av den interna organisationen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Kvalitet och utvärdering ........................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetsfrämjande åtgärder ................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Riktlinjer för utvärderingsarbetet ............... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Principer för dimensionering och resurstilldelning ....... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Principer för anslag till grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning och forskning ....................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Dimensionering av och resurser till grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleutbildning.......................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Resurser till forskning och&amp;nbsp;forskarutbildning ...... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Resurser till lokaler, inredning och utrustning ..... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Genomförande m.m............................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag ............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Specialmotivering ................................ 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Hemställan ..................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Beslut ........................................ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av (Ds 1992:1) Fria universitet och&lt;br&gt;högskolor ................................. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av (SOU 1992:1) Frihet, Ansvar,&lt;br&gt;Kompetens - grundutbildningens villkor i högskolan 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av remissynpunkter beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ds 1992:1 och SOU 1992:1 ................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42002, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om strategin för förändringar av det svenska universitets- och högskolesystemet (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om strategin för förändringar av det svenska universitets- och högskolesystemet (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om principer för dimensionering och resurstilldelning (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om principer för dimensionering och resurstilldelning (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla samtliga allmänna utbildningslinjer fr.o.m. budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla samtliga allmänna utbildningslinjer fr.o.m. budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om examensordning m.m. för grundläggande högskoleutbildning (avsnitten 5.2--5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om examensordning m.m. för grundläggande högskoleutbildning (avsnitten 5.2--5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om tillträde till grundläggande högskoleutbildning (avsnitten 6.2--6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om tillträde till grundläggande högskoleutbildning (avsnitten 6.2--6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om forskarutbildning (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om forskarutbildning (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om ledningsprinciper (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om ledningsprinciper (avsnitt 9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om kvalitet och utvärdering (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om kvalitet och utvärdering (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-06-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:18:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG031</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:18:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG031</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__1.pdf</filnamn>
<filstorlek>7489510</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om universitet och högskolor - frihet för kvalitet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/12E138F9-B041-44D1-B2F4-E5B29A1D5A46</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU3</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny högskolelag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  (M) och Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  (M) och Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av andre vice talman Christer Eirefelt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av andre vice talman Christer Eirefelt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  och Britta Sundin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  och Britta Sundin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Thollander  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Thollander  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  och Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  och Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Andersson  och Iréne Vestlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Andersson  och Iréne Vestlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Andersson  och Iréne Vestlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Andersson  och Iréne Vestlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  m.fl. (C, KD, M, , FP, V, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  m.fl. (C, KD, M, , FP, V, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  (C) och Roland Lében  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  (C) och Roland Lében  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kristina Svensson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kristina Svensson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Israelsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Israelsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Melin  (M) och Christer Lindblom  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:1&lt;br/&gt;
Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Melin  (M) och Christer Lindblom  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>