<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890076</hangar_id>
 <dok_id>GFB197</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>97</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:97</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jo-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>97</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-11-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:15</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:15</publicerad>
 <titel>Kommission för att förbereda en avstämning av jordbrukets omställning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:97</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB197/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB197</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB197</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Kommission för att förbereda en avstämning av jordbrukets omställning&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för kommissionen"&gt;Utgångspunkter för kommissionen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppföljningsuppdragen"&gt;Uppföljningsuppdragen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uruguayrundan i GATT"&gt;Uruguayrundan i GATT&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ansökan om medlemskap i EG"&gt;Ansökan om medlemskap i EG&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredning av stödet till jordbruket i norra Sverige"&gt;Utredning av stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:97&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Olsson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild kommission tillsätts med uppgift att 
förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1 990 års livsmedelspolitiska beslut (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 
327). Kommissionen skall därvid beakta effekter och faktorer som inte 
var kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet, i första hand 
konsekvenserna av en anslutning till EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för kommissionen"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för kommissionen"&gt;Utgångspunkter för kommissionen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Den livsmedelspolitiska reformen"&gt;&lt;a name="Den livsmedelspolitiska reformen"&gt;Den livsmedelspolitiska reformen&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade den 9 juni 1990 om en reform av livsmedelspolitiken 
(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Bakgrunden till det 
livsmedelspolitiska beslutet var att den dåvarande livsmedelspolitiken 
uppvisade en dålig måluppfyllelse. Överproduktionen var kostsam, 
inkomstmålet urholkades av överskottskostnaderna och av 
kapitaliseringseffekten. Inte heller konsumentmålet kunde sägas vara 
uppfyllt, eftersom prisutvecklingen på livsmedel översteg inflation en. Samtidigt avskärmades konsumenter och producenter från varandra. 
Syftet med det livsmedelspolitiska beslutet var att genom avreglering 
och marknadsanpassning uppnå balans i livsmedelsproduktionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslutet innebär att prisstödets roll som livsmedelspolitiskt medel 
tonas ned, samtidigt som direkta medel för att uppnå målen angående 
miljö, landskapsvård, regional fördelning och beredskap förstärks. 
Flertalet interna regleringar har avskaffats fr.o.m. den 1 juli 1991, 
vilket innebär att priserna på de flesta prisreglerade produkter skyddas 
enbart med hjälp av ett gränsskydd. Producenterna måste i högre grad 
själva aktivt arbeta för att finna avsättning för sin produktion. 
Förutsättningarna förbättras avsevärt för att konsumenternas önskemål 
avseende bl.a. kvalitet och ett varierat utbud får genomslagskraft i 
livsmedelskedjan.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade också att övergången till en mer avreglerad marknad 
för jordbrukets produkter skulle ske under socialt acceptabla former. 
Under övergångsperioden vidtas därför särskilda åtgärder bl.a. för att 
stimulera en varaktig omställning till alternativ markanvändning. Ett 
särskilt omställningsstöd lämnas under budgetåren 1991/92--1993/94 för 
åkermark som tas ur livsmedelsproduktion och överförs till annan 
varaktig användning. Vidare lämnas ett särskilt anläggningsstöd under 
budgetåren 1991/92--199495 för anläggning av våtmarker samt för 
plantering av lövträd och energiskog. Inlösensystemet för spannmål skall 
avvecklas stegvis för att vara helt avvecklat den 1 juli 1994. Under 
denna period sänks det garanterade inlösenpriset successivt till 
90 öre/kg.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Särskilda stödåtgärder riktas också till de skuldtyngda jordbrukare som 
under en övergångsperiod kan komma att få ekonomiska svårigheter till 
följd av avvecklingen av den interna marknadsregleringen. Stödet ges 
dels som stöd för rekonstruktion av jordbruksföretag eller som 
avvecklingsstöd, dels i form av rådgivning m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade också att anvisa medel för åtgärder som syftar till 
att både minska mjölkproduktionen och förhindra ett pristryckande 
överskott av nötkött på grund av utslaktningen av mjölkkor. Dessutom har 
riksdagen för budgetåren 1991/92--1993/94 anvisat medel för att 
finansiera köttexport.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslutet innebär vidare att miljömålet i jordbrukspolitiken skall vara 
att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och att
 minimera jordbrukets miljöbelastning. Stödet till landskapsvård skall 
säkerställa skydd av värdefulla miljöer som innehåller fastlagda 
kvaliteter från naturvårds- eller kulturmiljövårdssynpunkt. Den 
fortsatta hävden av dessa marker skall säkerställas genom att avtal 
träffas med berörda brukare.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kostnaderna för de olika åtgärderna under övergångsperioden beräknades 
av riksdagen uppgå till 13,6 miljarder kronor exkl. kostnaderna för 
inlösen av spannmål.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppföljningsuppdragen"&gt;&lt;a name="Uppföljningsuppdragen"&gt;Uppföljningsuppdragen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt riksdagsbeslutet är det av största vikt att noga följa upp den 
livsmedelspolitiska reformens effekter. Uppdrag har därför lämnats till 
statens jordbruksverk, statens pris- och konkurrensverk, statens 
naturvårdverk, statens livsmedelsverk och livsmedelsekonomiska 
samarbetsnämnden att noga följa utvecklingen inom resp. ansvarsområde n. Myndigheterna skall regelbundet redovisa utvecklingen och eventuella 
behov av åtgärder till regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1990 tillsattes också en särskild konsumentberedning med uppgift att 
kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen
 ur ett brett konsumentperspektiv. De frågor som beredningen särskilt 
skall bevaka och bedöma är om reformen leder till ett effektiv are resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form av en 
dämpad prisökningstakt på livsmedel. Hur reformen påverkar utbudet av 
och kvaliteten på livsmedel tillhör också de områden som beredningen bör 
analysera. Beredningen skall själv kunna ta upp andra viktiga 
konsumentfrågor som kan förväntas påverkas av den livsmedelspolitiska 
reformen och som av beredningen bedöms kräva särskild belysning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen framhöll att det alltid finns möjligheter för t.ex. de 
politiska partierna att ta initiativ till ytterligare åtgärder om så 
skulle visa sig nödvändigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uruguayrundan i GATT"&gt;&lt;a name="Uruguayrundan i GATT"&gt;Uruguayrundan i GATT&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den s.k. Uruguayrundan i GATT har jordbruket som en mycket viktig punkt 
på dagordningen. I Punta del Este-överenskommelsen, som är 
utgångspunkten för förhandlingarna, enades de deltagande länderna bl.a. 
om att liberalisera handeln, förbättra konkurrenssituationen 
genom ökad disciplin och förstärkning av GATTs regler samt att minimera 
negativa effekter av sanitära och fytosanitära föreskrifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ministermötet i december 1990 kunde inte avsluta Uruguayrundan sedan det 
stod klart att positionerna var alltför låsta på jordbruksområdet. 
Förhandlingarna har emellertid fortsatt under år 1991. På jordbrukets 
område har parterna inriktat förhandlingarna mot sänkningar av 
internstöd, gränsskydd och exportsubventioner. Mycket tyder på att 
förhandlingarna nu går mot ett avgörande vid årsskiftet 1991/92.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ansökan om medlemskap i EG"&gt;&lt;a name="Ansökan om medlemskap i EG"&gt;Ansökan om medlemskap i EG&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige ansökt om 
medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Regeringen har publicerat en 
s.k. grönbok där en första kartläggning av konsekvenserna av ett 
medlemskap inom resp. område redovisas. Av denna studie framgår att EGs 
stöd till jordbruket i dag ligger på en lägre nivå än det svenska. En 
anpassning av stödnivån är därför nödvändig, vilket förutsätter 
förändringar av den svenska jordbruksproduktionen i olika avseenden. 
Vidare framgår att en lägre prisnivå för flertalet produktionsgrenar 
inom animalieområdet är att förvänta vid ett medlemskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Foderkostnaderna beräknas sjunka men inte tillräckligt för att helt 
kompensera den lägre prisnivån. Sjunkande foderpriser beräknas medföra 
stora förändringar av produktionsmönstret. För vegetabilieproduktionen 
förväntas en anpassning till EG få vissa effekter på produktionen. De 
långsiktiga svenska jämviktspriserna kan komma att ligga över dagens 
marknadspriser i EG. För oljeväxter har EG beslutat om ett nytt system 
baserat på världsmarknadspris för oljeväxtfrö kompletterat med arealstöd 
fr.o.m. 1992 års skörd. Den svenska socker- och matpotatisproduktionen 
bedöms inte påverkas i någon större  omfattning. Det kan dock 
konstateras att det ännu återstår ett omfattande arbete bl.a. med att 
analysera kostnadsläget för svensk jordbruksproduktion och 
livsmedelsindustri innan det är möjligt att överblicka alla 
konsekvenserna av ett medlemskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På jordbrukets område kompliceras denna kartläggning av att EG nu 
behandlar ett förslag till en genomgripande reform av den gemensamma 
jordbrukspolitiken (CAP). Utgångspunkterna är lägre stödpriser, 
produktionsbegränsningar, ökat inslag av direkta och selektiva 
stödformer samt ökat miljöhänsyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

EGs gemensamma jordbrukspolitik ingår inte i EES-avtalet, varför hela 
området återstår att förhandla med EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredning av stödet till jordbruket i norra Sverige"&gt;&lt;a name="Utredning av stödet till jordbruket i norra Sverige"&gt;Utredning av stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:99, JoU27, rskr. 276) 
genomför en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp för närvarande en 
genomgripande och förutsättningslös översyn av stödet till jordbruket i 
norra Sverige inför budgetåret 1992/93.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen konstaterade i sitt beslut att den modell som i dag används 
för att beräkna merkostnader och lönsamhet i det norrländska jordbruket 
inte uppfyller de krav som bör ställas på ett framtida beräkningssystem. 
Ett sådant system måste vara förenligt med reglerna i ett kommande 
GATT-avtal och även utformas med hänsyn till EGs gemensamma 
jordbrukspolitik. Arbetsgruppen kommer att lämna ett förslag till system 
i slutet av november 1991. I regeringens direktiv till arbetsgruppen 
ingår också att planera för en förändring av stödformen så att den 
anpassas till vad som gäller inom EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag nu har anfört att en särskild 
kommission tillsätts med uppgift att förbereda den avstämning av 
omställningsbesluten i 1990 års livsmedelspolitik som skall ske efter 
det att EG har lagt fast principerna för sin kommande jordbrukspolitik. 
I sitt arbete skall kommissionen beakta effekter och faktorer som inte 
var kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet. I första hand 
skall effekterna av ett EG-medlemskap beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör i detta sammanhang även behandla stödet till jordbruket 
i norra Sverige i ett långsiktigt perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för kommissionens arbete bör vara att omställningen av 
jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt att Sverige vid inträdet 
i EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och 
livsmedelsindustri. Det är angeläget att det svenska jordbruket får 
möjlighet att konkurrera på lika villkor med omvärlden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att bevara ett 
öppet och levande kulturlandskap bör kommissionen också pröva frågan om 
arealersättning som en metod att bevara öppna landskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör vid sin avstämning i första hand utgå från de 
uppföljningar av reformen som genomförs av olika myndigheter. Till grund 
för arbetet bör också ligga de analyser som görs av konsekvenserna av 
ett EG-medlemskap för svenska konsumenter, svenskt jordbruk och svensk 
livsmedelsindustri.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag till 
erforderliga förändringar i gällande beslut för att i första hand 
åstadkomma en smidig anpassning av svenskt jordbruk och svensk 
livsmedelsindustri till EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till kommissionen bör knytas en parlamentarisk grupp med företrädare för 
riksdagspartierna. Kommissionen skall regelbundet redovisa sitt arbete 
till denna grupp.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter, 
organisationer och utredningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommissionen bör beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning och regeringens direktiv (dir. 1988:43) om EG-aspekter i 
utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild kommission med högst sex ledamöter -- omfattad 
av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 
1990 års livsmedelspolitiska beslut,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommissionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Jordbruksdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>