<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890027</hangar_id>
 <dok_id>GFB176</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>76</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:76</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>A-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>76</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-08-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:11</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:11</publicerad>
 <titel>Utredning av den arbetsrättsliga lagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:76</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB176/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB176</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB176</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning av den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-15"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-15&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;Utredningar efter 1970-talets reformer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Annan lagstiftning"&gt;Annan lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;Nu aktuella lagstiftningsfrågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nu aktuella utredningar"&gt;Nu aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetstagarinflytande"&gt;Arbetstagarinflytande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förhandlings- och informationsrätten"&gt;Förhandlings- och informationsrätten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Föreningsrätten"&gt;Föreningsrätten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tolkningsföreträde"&gt;Tolkningsföreträde&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Facklig vetorätt"&gt;Facklig vetorätt&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sanktionsregler"&gt;Sanktionsregler&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen"&gt;Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anställningsskyddslagstiftningen "&gt;Anställningsskyddslagstiftningen &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tillfälliga anställningar"&gt;Tillfälliga anställningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Saklig grund"&gt;Saklig grund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anställningsskyddet inom koncerner och vid företagsöverlåtelser m.m."&gt;Anställningsskyddet inom koncerner och vid företagsöverlåtelser m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Turordning m.m."&gt;Turordning m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Avstängning vid tvist om arbetsskyldighet"&gt;Avstängning vid tvist om arbetsskyldighet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sanktionsregler"&gt;Sanktionsregler&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Främjandelagen"&gt;Främjandelagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningens bedrivande m.m."&gt;Utredningens bedrivande m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:76&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-15"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-15"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-15&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att göra en översyn av 
medbestämmandelagen och den centrala arbetsrättsliga lagstiftning en i övrigt. Syftet med översynen skall vara att analysera 
erfarenheterna av 1970-talets arbetsrättsreformer, beakta de 
förändringar som skett sedan dess samt föreslå förändringar för 
framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet"&gt;&lt;a name="Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet"&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1970-talets början inleddes ett stort reformarbete på 
arbetsrättens område som ledde till mycket stora förändringar av 
lagstiftningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagen (1974:12) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) och lagen 
(1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) 
trädde i kraft den 1 juli 1974.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 juli 1974 trädde också en &lt;i&gt;lag (1974:358)&lt;/i&gt; om fackliga 
förtroendemäns ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) i 
kraft. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den år 1971 tillsatta arbetsrättskommittén avlämnade i januari 1975 
betänkandet (SOU 1975:1) Demokrati på arbetsplatsen. Betänkandet 
innehöll ett förslag till ny lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal 
som skulle ersätta gällande lagstiftning på området. Förslaget kom att 
bilda utgångspunkt för regeringens och riksdagens beslut om lagen 
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). 
Samtidigt beslöts om lagen (1976:600) om offentlig anställning. Den nya 
lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1977.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetstagarinflytande kom också till stånd genom annan lagstiftning. 
Lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag 
och ekonomiska föreningar trädde i kraft den 1 april 1972. Den ersattes 
från och med den 1 juli 1976 av lagen (1976:351) om 
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska 
föreningar. Lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de 
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag trädde också i kraft den 1 
juli 1976.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ytterligare några arbetsrättsliga lagar som tillkom mot slutet av 
1970-talet eller i början av 1980-talet bör nämnas i detta sammanhang. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En ny lag om rättegången i arbetstvister (1974:371) -- arbetstvistlagen 
-- trädde i kraft den 1 juli 1974. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en ny semester&lt;i&gt;lag (1977:480)&lt;/i&gt;, som trädde i kraft den 1 januari 
1978, fick alla arbetstagare rätt till fem veckors semester. Samtidigt 
förstärktes arbetstagarnas inflytande över förläggningen av semestern. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 januari 1975 trädde lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till 
ledighet för utbildning (studieledighetslagen) i kraft. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 juli 1978 trädde en ny arbetsmiljö&lt;i&gt;lag (1977:1160)&lt;/i&gt; i kraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Från och med den 1 januari 1977 fick arbetstagarna genom lagen (1976:80) 
om rätt till föräldraledighet rätt till en längre ledighet 
i samband med barns födelse. Lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan 
kvinnor och män i arbetslivet (jämställdhetslagen) trädde i kraft den 
1 juli 1980. &lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;&lt;a name="Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;Utredningar efter 1970-talets reformer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Medbestämmandelagen"&gt;&lt;a name="Medbestämmandelagen"&gt;Medbestämmandelagen&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Redan före medbestämmandelagens ikraftträdande uppdrogs åt en särskild 
kommitté att fortsätta utredningsarbetet på det arbetsrättsliga området. 
I utredningsuppdraget ingick bl.a. att driva lagstiftningsarbetet vidare 
i vissa frågor. Nya arbetsrättskommittén (NARK), slutredovisade sitt 
arbete genom betänkandet (SOU1982:60) MBL i utveckling. Kommittén 
föreslog inte någon ny lagstiftning. Betänkandet innehåller dock en 
översiktlig redovisning av ett antal centrala frågor inom det 
arbetsrättsliga området. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;&lt;a name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under de sista åren på 1970-talet gjordes en allmän översyn av 
anställningsskyddslagstiftningen. Detta arbete ledde till att en ny lag 
-- lagen (1982:80) om anställningsskydd -- ersatte 1974 års lag. Den nya 
lagen trädde i kraft den 1 april 1982. Samtidigt gjordes vissa 
förändringar i främjandelagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya anställningsskyddslagen överensstämmer i väsentliga hänseenden 
med den tidigare. De viktigaste nyheterna var att det öppnades en 
möjlighet att anställa arbetstagare på prov och att korttidsanställa vid 
tillfällig arbetsanhopning. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förtroendemannalagen"&gt;&lt;a name="Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1978 remitterades ett förslag till ny förtroendemannalag till 
lagrådet. Det mest betydelsefulla förslaget i lagrådsremissen, som 
byggde på ett betänkande av NARK, var att ett antal bestämmelser i lagen 
föreslogs bli tillämpliga även på fackliga företrädare som 
inte var anställda hos arbetsgivaren. Sådana s.k. regionala fackliga 
förtroendemän föreslogs få tillträde till och rätt att vara verksamma på 
arbetsplatser som de besökte för att fullgöra sitt fackliga uppdrag. 
Vidare föreslogs bl.a. en utvidgning av rätten till betald ledighet. 
Sådan rätt skulle föreligga i samband med fackligt arbete som hade 
anknytning till förtroendemannens arbetsgivare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagrådsremissen ledde aldrig till någon proposition. Genom en lagändring 
år 1990 gavs dock regionala fackliga förtroendemän rätt till tillträde 
även till arbetsplatser där de inte själva är anställda och rätt att 
vara verksamma där. Kostnaderna skall bäras av de fackliga 
organisationerna själva. Ändringen (1990:1039) i förtroendemannalagen 
trädde i kraft den 1 januari 1991. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Annan lagstiftning"&gt;&lt;a name="Annan lagstiftning"&gt;Annan lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De båda lagarna från år 1976 om styrelserepresentation för anställda 
ersattes från och med den 1januari 1988 av lagen (1987:1245) om 
styrelserepresentation för de privatanställda. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 23 maj 1991 beslutade riksdagen om en ny jämställdhetslag 
(1991:433). &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som ett resultat av bl.a. arbetsmiljökommissionens be tänkande (SOU 1990:49) Arbete och hälsa beslutade riksdagen den 28 maj 
1991 om nya regler rörande arbetsmiljö och rehabilitering (SFS 1991:677) 
samt rehabiliteringsersättning (SFS 1991:1040).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I allt väsentligt gäller den arbetsrättsliga lagstiftningen både den 
privata och den offentliga sektorn.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;&lt;a name="Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;Nu aktuella lagstiftningsfrågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den år 1985 tillsatta ägarutredningen lade i sitt slutbetänkande (SOU 
1990:1) Företagsförvärv i svenskt näringsliv fram förslag om 
informations- och förhandlingsrätt för anställda vid sådana 
företagsförvärv som sker i samband med ett offentligt uppköpserbjudande. 
I fråga om företagsförvärv som sker på annat sätt lade utredningen inte 
fram några förslag men framhöll att det var angeläget att statsmakterna 
övervägde vilka åtgärder som i sådana situationer kunde vidtas för att 
stärka de anställdas ställning. Inom arbetsmarknadsdepartementet har det 
nyligen utarbetats en promemoria (Ds 1991:34) Informations- och 
förhandlingsrätt för anställda vid vissa förvärv av aktier. I promemor ian vidareutvecklas ägarutredningens förslag. Promemorian 
remissbehandlas för närvarande.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I april 1990 tillkallade arbetsmarknadsministern på regeringens uppdrag 
en särskild utredare för att lägga fram förslag som syftade 
till att förbättra förhandlingsformerna och spelreglerna på den svenska 
arbetsmarknaden. Denna utredning, som antog namnet 
löneförhandlingsutredningen, lade i februari 1991 fram betänkandet (SOU 
1991:13) Spelreglerna på arbetsmarknaden. På ett par områden -- nämligen 
när det gäller medling och skadestånd vid olovliga strejker -- har 
löneförhandlingsutredningen lagt fram direkta lagförslag. I andra frågor 
har utredningen lagt fram principförslag eller föreslagit fortsatt 
utredningsarbete. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen 
avslutats. Frågan är under beredning i regeringskansliet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nu aktuella utredningar"&gt;&lt;a name="Nu aktuella utredningar"&gt;Nu aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1989 tillsatte regeringen en delegation (I 1989:02) med uppgift att 
analysera utvecklingen av produktiviteten i det svenska näringslivet 
(dir. 1989:19). Syftet är att ge regeringen underlag för åtgärder som 
främjar produktivitetsutvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På uppdrag av regeringen tillkallade civilministern i oktober 1989 en 
utredning för att se över lagstiftningen om offentlig anställning (dir. 
1989:50). Översynen skall bl.a. syfta till att skapa bättre 
förutsättningar för förnyelse av den offentliga sektorn och större 
överensstämmelse med lagstiftningen på arbetsmarknaden i stort. 
Utredningen arbetar under namnet LOA-utredningen (C 1989:07).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I maj 1990 tillkallades en särskild utredare (A1990:04), med uppgift 
att överväga lagstiftningsåtgärder mot etnisk diskriminering (dir. 
1990:37). Utredaren skall bl.a. behandla frågan om behovet av en lag mot 
etnisk diskriminering i arbetslivet och lägga fram förslag till en sådan 
lag. Utredaren skall vidare göra en översyn av lagen (1986:442) mot 
etnisk diskriminering. Uppdraget skall redovisas före utgången av år 
1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmarknadsministern tillkallade i september 1990 en kommitté (A 
1990:02), med uppgift att stimulera kompetensutveckling i arbetslivet, 
särskilt vad avser personalutbildning (dir. 1990:25) Kommittén skall 
kartlägga den nuvarande personalutbildningen samt ge en helhetsbild av 
personalutbildning, samhällelig vuxenutbildning och 
arbetsmarknadsutbildning. Vidare skall de framtida behoven av 
kompetensutveckling preciseras närmare. Ett delbetänkande från kommittén 
skall läggas fram under hösten 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare (A1991:01) för att 
undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas 
i svensk lagstiftning (dir.1991:7). Utredaren skall bl.a. undersöka 
möjligheterna att ge löntagarna ett större inflytande över den egna 
arbetstiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av en översyn"&gt;&lt;a name="Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De centrala arbetsrättsliga lagarna har nu varit i kraft i ungefär 15 
år. De växte fram under 1970-talet men präglas i hög grad av 
utvecklingen under 1960-talet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1960-talets arbetsliv spelade industrin en dominerande roll. Problemen 
då hade sitt ursprung i den stora omvandling som skedde i näringslivet 
och över vars utveckling arbetstagarna ansåg sig sakna inflytande. 
Företagen genomgick strukturomvandlingar och många växte snabbt, med 
ökat krav på rörlighet hos arbetskraften som följd. 
Rationaliseringstakten och den tekniska förnyelsen var hög. Detta 
resulterade dock alltför ofta i en högt uppdriven specialisering och en 
utarmning av arbetets innehåll.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan dess har arbetsmarknaden genomgått stora strukturella 
förändringar. Under 1970-talet ökade antalet anställda i den offentliga 
sektorn, medan antalet anställda inom industrin minskade. Nedgången av 
antalet anställda inom industrin fortsatte under den första hälften av 
1980-talet. Därefter skedde en ökning under slutet av årtiondet. Antalet 
statsanställda minskade under 1980-talet. Samtidigt ökade antalet 
anställda i den privata tjänstesektorn och antalet anställda i kommunal 
verksamhet. Andelen offentligt anställda av det totala antalet 
sysselsatta var år 1990 37 %, mot 26 % år 1970. Andelen anställda inom 
industrin har under samma period minskat från 28 % till 21 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En allt större andel av befolkningen återfinns nu i arbetskraften. Det 
förklaras främst av en mycket stor ökning i arbetskraftsdeltagandet 
bland kvinnor. År 1970 var det relativa arbetskraftstalet (antalet 
personer i arbetskraften i relation till befolkningen) för kvinnor 
59,3 %. År 1990 var det 82,6 % eller bara 4,4 procentenheter mindre än 
för män.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1980-talet har effekterna av alltför specialiserat och monotont 
arbete blivit uppenbara. Antalet anmälda arbetssjukdomar, främst 
belastningsskador, har ökat kraftigt. Bl.a. som en följd härav har det 
s.k. ohälsotalet stigit snabbt.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av att göra arbetsuppgifterna mer omväxlande och innehållsrika, 
minska beslutsnivåer och ge de anställda mer ansvar och befogenheter 
blir nu tydligare.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även andra faktorer har emellertid påverkat produktionens inriktning och 
produktionsmetoderna. Behovet av kapitalrationalisering har lett till 
minskad lagerhållning och kortare ledtider. Kraven på bättre 
kundanpassning har lett till flexiblare produktionssystem med stora krav 
på omställbarhet och anpassning. I betydande utsträckning har en följd 
av detta också blivit att arbetsgivaren organiserat verksamheten i nya 
former. Bolagiseringar har blivit vanligt förekommande, likaså nya 
former av legoproduktion, entreprenörsverksamhet o.d. Det förekommer att 
verksamheten delas upp i olika bolagsformer, varvid de anställda finns i 
ett bolag medan tillgångarna finns i andra bolag. Arbetskraft anlitas 
ofta på annat sätt än genom traditionella anställningsavtal. Vissa av de 
rättigheter som förts in i lagstiftningen kan kringgås eller har på 
annat sätt förlorat en del av sin verkan. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Också den offentliga förvaltningen har genomgått stora förändringar. 
Syftet har varit att skapa en mer effektiv, rationell och ändamålsenlig 
förvaltning på medborgarnas villkor. En långtgående omställning och 
minskning av den statliga administrationen har aviserats till riksdagen 
(prop. 1990/91:150 del II). &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till denna bild hör vidare den tilltagande internationaliseringen av 
näringslivet och av arbetsmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Självfallet måste reglerna för arbetslivet också påverkas av 
samhällsutvecklingen i övrigt. I de flesta familjer arbetar numera båda 
makarna. Skolsystemet har förbättrats. Ungdomarna har tidigt lärt sig 
att ta socialt ansvar, vara kritiskt granskande och arbeta 
självständigt. Det är naturligt att de förväntar sig arbetsuppgifter som 
är utvecklande och stimulerande. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagens arbetsmarknadsutskott har i sitt betänkande 1990/91:AU6 
Medbestämmande i arbetslivet konstaterat att det nu behövs en mer allmän 
översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den långa tid som gått är dessutom ett skäl i sig att utvärdera 
arbetsrättsreformerna från 1970-talet. Det gäller att analysera om de 
mål som sattes upp om en stärkt ställning för den enskilde och ett ökat 
fackligt inflytande har uppnåtts. Det är också av intresse att få veta 
om de farhågor som vissa arbetsgivare hade inför reformerna har 
besannats.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Allmänt"&gt;&lt;a name="Allmänt"&gt;Allmänt&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetets betydelse för individen kan inte nog understrykas. Det är inte 
bara det att vi tillbringar en stor del av vårt liv på arbetsplatsen. 
Även vår fritid och vårt liv i övrigt präglas mycket av hur vi har det 
på arbetet. Bundet och monotont arbete medför inte bara hälsorisker utan 
innebär också i praktiken att möjligheterna till en aktiv och 
innehållsrik fritid minskar. I gengäld skapar ett omväxlande arbete med 
ansvar och stora möjligheter till inflytande och påverkan goda 
förutsättningar för ett bra liv i övrigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är en självklarhet att löntagarna, både enskilt och som kollektiv, 
måste ha stora möjligheter att påverka sin egen arbetssituation. På så 
vis kan också arbetstagarnas kunskaper och erfarenheter på bästa sätt 
tas till vara. Det är också numera en självklarhet att de fackliga 
organisationerna skall ges goda möjligheter till insyn och reell 
påverkan på de övergripande beslut som fattas i olika företagsstyrelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Syftet med utredningen skall vara att analysera erfarenheterna av 
1970-talets arbetsrättsreformer, beakta de förändringar som sedan dess 
har skett i arbetslivet och i samhället samt dels mot bakgrund av detta, 
dels med tanke på den ökande internationaliseringen föreslå förändringar 
för framtiden. Målsättningen skall vara ett fortsatt demokratiskt 
arbetsliv med ett verkligt inflytande för löntagarna och deras fackliga 
organisationer. Det är min övertygelse att det på så vis också skapas 
bättre förutsättningar för en effektivare produktion med höjd 
produktivitet som följd, både i fråga om varor och i fråga om tjänster. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med den här inriktningen är det naturligt att kommittén har stor frihet 
att själv ta upp och analysera olika frågeställningar och problem som 
den träffar på, liksom att föreslå nya metoder och former för att 
förstärka löntagarnas inflytande. De positiva erfarenheter som på många 
arbetsplatser finns av ett konstruktivt samarbete mellan företagsledning 
och anställda kan säkerligen ge ett gott underlag för utredningens 
ställningstaganden. Kommittén bör också ha stor frihet när det gäller 
uppläggningen av arbetet och formerna för samverkan med arbetsmarknadens 
parter.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även om kommittén skall arbeta under stor frihet vill jag peka på några 
områden som det är angeläget att den analyserar närmare. Därefter kommer 
jag också att under särskilda rubriker ta upp några speciella 
frågeställningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Allmänt bör gälla att arbetsrättsliga regler bör vara så enkla och 
effektiva som möjligt. Kommittén bör försöka samordna regler i olika 
lagar med varandra och, om det bedöms lämpligt, sammanföra flera lagar i 
en. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En övergripande ambition skall vidare vara att föreslå regler som 
stimulerar till att kollektivavtal träffas om ett konkret och decent raliserat inflytande för de berörda. Jag är nämligen övertygad om att 
den kritik som finns från löntagarhåll mot 1970-talets 
arbetsrättsreformer till stor del har sin grund i att kollektivavtal 
inte har träffats i den utsträckning som förutsattes. På viktiga avtal sområden saknas i allmänhet fortfarande avtal om inflytande för de 
anställda, t.ex. inom ett så viktigt område som personalpolitik. Inom 
andra områden har visserligen avtal träffats centralt men tyvärr saknar 
dessa inte sällan tydliga regler för de lokala förhållandena.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En huvudlinje i medbestämmandelagen är att det skall ankomma på 
arbetsmarknadens parter att utforma och utveckla medbestämmandet med 
utgångspunkt i de grundläggande bestämmelserna i lagen. Kommittén bör 
närmare analysera varför inte kollektivavtal om medbestämmanderätt för 
arbetstagarna träffats i större omfattning än som skett. Målsättningen 
måste vara att finna metoder som i större utsträckning leder till att 
kollektivavtal träffas. Enligt min uppfattning är oftast branschanpassa de kollektivavtal nödvändiga för att de arbetsrättsliga reglerna skall 
fungera i praktiken. Men det räcker inte med detta. Det är också 
nödvändigt att decentralisera inflytandet så att reglerna blir tydliga 
och effektiva för ett lokalt samarbete. Det gäller helt enkelt att se 
till att inflytandet i form av ansvar och befogenheter kommer så nära de 
berörda som möjligt. På så sätt förbättras också möjligheterna att få 
till stånd ett reellt inflytande för de anställda som ett naturligt 
inslag i den beslutsprocess som finns på en arbetsplats.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En viktig förutsättning för en ständigt pågående förnyelse av 
arbetslivet är en samverkan mellan de anställda och deras fackliga org anisationer å ena sidan, och arbetsgivarna och deras organisationer å 
den andra. Ett positivt samarbete mellan arbetsmarknadens parter har 
historiskt spelat en avgörande roll som förutsättning för arbetslivets 
förnyelse. Betydelsen av detta också i framtiden kan inte nog 
understrykas. Det ställer stora krav på flexibla former för samverkan 
både centralt och lokalt. Kommittén bör därför lämna förslag till hur en 
sådan utveckling kan underlättas och stimuleras. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör arbeta med sikte på att finna former för inflytande och 
samverkan på arbetsplatserna som kan bidra till att motverka de 
dominerande problemen i arbetslivet. Hit hör främst enformiga, monotona 
arbeten och andra hälsofarliga arbetsformer som kan medföra ohälsa, 
utslagning och även dålig produktivitetsutveckling. En grundtanke bör 
vara att arbetslivet skall kunna organiseras på ett sätt som är bättre 
både för den enskilde arbetstagaren och för produktionen. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att komma till rätta med de problem som finns är det en nödvändighet 
att parterna uppmuntras att lokalt analysera och utveckla frågor om 
t.ex. arbetets innehåll och arbetsorganisation, personalpolitik, 
kompetensutveckling, jämställdhet samt arbetstider och löneformer. &lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Övervägandena bör göras mot bakgrund av den av riksdagen antagna 
propositionen (prop. 1990/91:140, AU22, rskr. 302) om arbetsmiljö och 
rehabilitering.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör också övergripande analysera om de förändringar som skett 
genom bolagiseringar och andra former av uppdelning av verksamhet på 
olika juridiska personer bör föranleda förslag om ändringar i 
lagstiftningen. En grundtanke bör vara att de arbetsrättsliga reglerna 
inte skall bli mindre effektiva enbart på grund av den formella 
utformningen av arbetsgivarens verksamhet. Verksamheter som på ett 
naturligt sätt hör ihop bör om möjligt behandlas som en och samma 
verksamhet ur ett arbetsrättsligt perspektiv. I det sammanhanget kan det 
även vara naturligt för kommittén att analysera hur innebörden av 
uttrycket arbetstagare i den arbetsrättsliga lagstiftningen har 
påverkats av de förändringar som skett i arbetslivet. &lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör även övergripande analysera hur den ökade 
internationaliseringen bör påverka de arbetsrättsliga reglerna. Det 
internationella beroendet tilltar. Företagen får allt större möjligheter 
att flytta verksamheter inom egna nät av produktionsanläggningar. 
Sverige kan redan inom några år komma att utgöra en del av en gemensam 
europeisk arbetsmarknad. Det är då av yttersta vikt att det skapas 
förutsättningar för de fackliga organisationerna att även på en sådan 
marknad tillvarata arbetstagarnas intressen och rättigheter. Inte minst 
bör kommittén analysera vilka kombinationer av lagar och avtal som 
förutsätts för att arbetstagarnas befogade rättigheter skall kunna 
tillgodoses. &lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vägledande för kommitténs arbete bör vara att förslagen, liksom den 
nuvarande lagstiftningen, i princip skall omfatta hela arbetsmarknaden. 
Självfallet kan det dock för den offentliga sektorns del bli nödvändigt 
med en del speciella överväganden och lösningar, främst med hänsyn till 
den politiska demokratin.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetstagarinflytande"&gt;&lt;a name="Arbetstagarinflytande"&gt;Arbetstagarinflytande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Medbestämmande"&gt;&lt;a name="Medbestämmande"&gt;Medbestämmande&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör analysera hur inflytandereglerna i lagstiftningen fungerar 
och bedöma om det lagstiftningsvägen eller på andra sätt går att 
åstadkomma ett effektivare och mera lokalt förankrat medbestämmande. I 
detta ligger också att undersöka hur den enskilde arbetstagarens 
inflytande kan stärkas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Många av medbestämmandelagens bestämmelser har karaktären av allmänt 
hållna grundregler. Lagstiftaren har utgått från att de skall utvecklas 
och få ett mer detaljerat innehåll genom förhandlingar och avtal mellan 
arbetsmarknadens parter. Sådana kollektivavtal har emellertid inte 
tillkommit i den utsträckning som förutsattes under 
lagstiftningsarbetet. Kommittén bör överväga om det behövs ytterligare 
incitament för parterna för att fler och bättre avtal skall komma 
till stånd. Kommittén bör vidare överväga om den relativt svaga 
avtalsutvecklingen föranleder en ny syn på vad som bör skrivas in i 
lagen och vad som bör lämnas för arbetsmarknadens parter att reglera 
gemensamt genom avtal. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är väsentligt att kommittén ställer frågan vad som kan åstadkommas 
genom andra metoder än lagstiftning. Kommittén bör överväga om de 
rättigheter som de anställda fått genom lag bör kompletteras genom att 
arbetstagarna tillförsäkras medinflytande även på annat sätt. En metod 
skulle kunna vara att de fackliga organisationerna ges självständiga 
resurser för att driva vissa frågor, t.ex. sådana som rör arbetets 
utveckling. Detta skulle eventuellt kunna åstadkommas genom en 
kombination av lagstiftning och avtal. En annan metod kunde vara att det 
etableras nya former för kontinuerliga kontakter och ett utvidgat 
samarbete mellan arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utöver vad jag nu nämnt är det naturligtvis en uppgift för kommittén att 
se över samtliga lagbestämmelser om arbetstagarinflytande och överväga 
om de kan få en annorlunda och bättre utformning. Detta måste hela tiden 
ske mot bakgrund av den bristande avtalsutvecklingen och avsaknaden av 
den lokala anpassning som innehållet i avtalen var tänkt att ge.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förhandlings- och informationsrätten"&gt;&lt;a name="Förhandlings- och informationsrätten"&gt;Förhandlings- och informationsrätten&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till de bestämmelser som kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet hör 
10--22 §§ medbestämmandelagen om förhandlingsrätt och rätt till 
information. Kommittén bör fråga sig om dessa regler ger tillräckliga 
möjligheter för arbetstagarna att få insyn i frågor av betydelse och på 
ett meningsfullt och verksamt sätt påverka arbetsgivarens beslut. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Medbestämmandelagens 11 och 12§§ är avsedda att bilda en systematisk 
enhet. Varje fråga inom företagslednings- och arbetsledningsom rådet som inte ryms inom 11§ skall omfattas 
avarbetstagarorganisationens rätt till förhandling enligt 12 §. Ett 
problem när det gäller den senare bestämmelsen är dock att 
arbetstagarorganisationen inte alltid får sådan information att den kan 
ta initiativ till förhandling tillräckligt tidigt för att kunna påverka 
arbetsgivarens beslut. Kommittén bör analysera den frågan. Den bör också 
mera allmänt undersöka hur 11--13§§ tillämpas och överväga om 
förhandlings- och informationsrätten ämnesmässigt, tidsmässigt eller i 
andra avseenden bör utvidgas eller förändras för att arbetstagarsidan 
skall få tillräckliga möjligheter till medinflytande.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En fråga som kommittén särskilt bör undersöka är om gällande regler ger 
de anställda i koncerner ett tillräckligt stort inflytande. 
I det sammanhanget finns det anledning att överväga den sedan länge 
omdiskuterade frågan om innebörden av begreppet koncern inom 
arbetsrätten och den därtill anslutande frågan om hur arbetsrättsliga 
regler bör tillämpas i s.k. 50/50-bolag. Med 50/50-bolag avses en 
juridisk person i vilken vartdera av två juridiskt fristående 
ägarföretag har hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. 
(Jfr. bl.a. LU 1980/81:4 s. 30, rskr. 39). &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör vidare utreda vissa frågor om arbetstagarinflytande i 
samband med företagsförvärv. När ett företag förvärvar hela akti estocken eller en betydande del därav i ett annat företag kan det 
uppkomma en primär förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelag en för det köpande företaget gentemot det köpande företagets anställda. 
Någon skyldighet för köparen att ta upp förhandlingar med eller 
informera representanter för de anställda i det företag som köps 
föreligger däremot inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den år 1985 tillsatta ägarutredningen berörde detta problem i sitt 
betänkande (SOU 1990:1) Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I d en nyligen utarbetade promemorian (Ds 1991:34) Informations- och 
förhandlingsrätt för anställda vid vissa förvärv av aktier, som grundar 
sig på ägarutredningens betänkande, finns ett lagförslag om 
informations- och förhandlingsrätt för anställda i det företag som 
är föremål för förvärvet. Förslaget tar dock bara sikte på vissa 
förvärv, nämligen sådana som sker genom offentligt uppköpserbjudande. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ägarutredningen ansåg att statsmakterna borde överväga åtgärder för att 
stärka de anställdas ställning även vid förvärv som sker på 
annat sätt än genom offentligt uppköpserbjudande. Kommittén bör lämna 
förslag som tar sikte på ett inflytande för de anställda vid sådana 
förvärv.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ägarutredningen berörde också det fallet att ett moderbolag säljer ett 
dotterbolag till ett tredje bolag. Ett beslut om en sådan försäljning 
skall som regel föregås av förhandlingar mellan moderbolaget och dess 
anställda. Försäljningsbeslutet utlöser däremot vanligen inte någon 
informations- eller förhandlingsrätt för de anställda i det berörda 
dotterbolaget. Även den situationen bör ingå i kommitténs 
överväganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Föreningsrätten"&gt;&lt;a name="Föreningsrätten"&gt;Föreningsrätten&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom 7--9 §§ medbestämmandelagen finns ett grundläggande skydd för 
föreningsrätten. Kommittén bör överväga om detta skydd är tillräckligt 
eller om reglerna behöver förändras för att stärka den fackliga 
verksamheten och för att medlemskap i de fackliga organisationerna inte 
skall ha negativa följder. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tolkningsföreträde"&gt;&lt;a name="Tolkningsföreträde"&gt;Tolkningsföreträde&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Före medbestämmandelagens tillkomst hade arbetsgivaren den fördelen i 
tolkningstvister att det gavs företräde åt hans avtalstolkning fram till 
dess tvisten hade avgjorts. Genom reglerna i 33--37 §§ 
medbestämmandelagen gjorde lagstiftaren avsteg från den principen 
och gav arbetstagarparten bestämmanderätt till dess tvisten prövats. Som 
redovisas i Nya arbetsrättskommitténs betänkande MBL i utveckling (SOU 
1982:60) har reglerna om tolkningsföreträde konstruerats på olika sätt 
och i vissa avseenden givit upphov till svårigheter. Kommittén bör 
bedöma de problem som finns och överväga om bestämmelserna kan göras mer 
ändamålsenliga och effektiva. En fråga som särskilt bör uppmärksammas i 
detta sammanhang rör förhållandet mellan medbestämmandelagens och 
anställningsskyddslagens regler i tvister om arbetsskyldighet. Jag 
återkommer till detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Facklig vetorätt"&gt;&lt;a name="Facklig vetorätt"&gt;Facklig vetorätt&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bestämmelserna i 38--40§§ om facklig vetorätt när arbetsgivaren anlitar 
arbetskraft som inte anställs har vållat vissa problem i den praktiska 
tillämpningen. Det nyss nämnda betänkandet MBL i utveckling (SOU 
1982:60) upptar en ingående analys av problemen och av olika 
tillvägagångssätt för att lösa dem. Det kan nu vara dags att ånyo 
överväga dessa frågor för att se vad tillämpningen under de senaste tio 
åren har tillfört när det gäller att bedöma om det grundläggande syftet 
bakom bestämmelserna har uppfyllts. Kommittén bör även noga följa utve cklingen av den legalisering av uthyrning av arbetskraft och de 
förändringar i vetorättsreglerna som träder i kraft den 1 januari 1992 
(SFS 1991:746) och vid behov föreslå ytterligare förändringar i 
vetorättsreglerna. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sanktionsregler"&gt;&lt;a name="Sanktionsregler"&gt;Sanktionsregler&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det tidigare nämnda betänkandet Spelreglerna på arbetsmarknaden (SOU 
1991:13) förklarar löneförhandlingsutredningen att flera fack liga organisationer föreslagit skärpningar i medbestämmandelagens 
sanktionsregler. Bakgrunden är bl.a. uppgifter från LO och PTK om att 
arbetsgivarna i stor utsträckning låter bli att följa 
förhandlingsreglerna i medbestämmandelagen därför att skadestånden är så 
låga. Löneförhandlingsutredningen har inom ramen för sitt uppdrag inte 
haft möjlighet att bilda sig en uppfattning i denna fråga utan har 
föreslagit att den blir föremål för fortsatt utredningsarbete. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I MBL i utveckling (SOU 1982:60) görs en ingående analys av 
skadeståndsreglerna mot bakgrund av förarbeten och domar. Kommittén bör 
undersöka hur utvecklingen varit sedan dess och ta ställning till om det 
nu krävs åtgärder från lagstiftarens sida för att förändra skadestånden. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen"&gt;&lt;a name="Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen"&gt;Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagstiftningen på arbetsmiljöområdet har sedan länge innehållit regler 
om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett väsentligt steg 
mot en utökad partssamverkan togs år 1973 genom beslut om en reform av 
reglerna i den då gällande arbetarskyddslagen (1949:1). De regler om 
skyddsombud och skyddskommittéer som då infördes återfinns i huvudsak i 
6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1169). Det har dessutom gjorts en del 
tillägg till de äldre reglerna. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Medbestämmandelagens förhandlingsregler omfattar även sådana frågor som 
kan behandlas inom ramen för arbetsmiljölagens samverkansregler. I MBL i 
utveckling (SOU1982:60) finns en redovisning av beröringspunkterna 
mellan de båda lagarna. Det framhålls där att det inte går att på 
förhand dra en gräns mellan förfarandereglerna i den ena eller den andra 
lagen. Därför ligger det i båda parters intresse att i samförstånd 
motverka de olägenheter som uppstår genom att man måste iaktta två 
regelsystem. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmiljökommissionen föreslog i sitt betänkande (SOU1990:49) Arbete 
och hälsa att det skulle göras en arbetsrättslig översyn som bl.a. 
skulle omfatta frågorna om en bättre samordning mellan arbetsmiljölagens 
och medbestämmandelagens samverkansregler. Kommittén bör se över 
samverkansreglerna i arbetsmiljölagen och deras förhållande till 
medbestämmandelagens förhandlingsregler samt föreslå de ändringar som föranleds av översynen. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den enskilde arbetstagaren skall enligt den ändrade lydelsen i 2 kap. 
1 § arbetsmiljölagen ges möjlighet att medverka i utformningen inte bara 
av sin egen arbetssituation utan också i förändrings- och 
utvecklingsarbete som rör hans eller hennes eget arbete. Detta ökade 
individuella arbetstagarinflytande bör beaktas av kommittén som bör 
överväga hur en anpassning av det kollektiva inflytandet skall kunna 
ske.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en ändring (1990:233) i arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 
juli 1990 fick elever genom s.k. elevskyddsombud rätt att medverka i 
skyddsarbetet på arbetsstället. Riksdagens utbildningsutskott har i 
betänkandet (1989/90:UbU28) med anledning av propositionen uttalat att 
det vid den kommande arbetsrättsliga översynen bör skapas 
förutsättningar för att eleverna förutom yttranderätt även skall ges 
förslagsrätt i skyddskommittén. Riksdagen har ställt sig bakom 
utskottets uttalande (rskr. 240). Kommittén bör se över även denna 
fråga. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anställningsskyddslagstiftningen "&gt;&lt;a name="Anställningsskyddslagstiftningen "&gt;Anställningsskyddslagstiftningen &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Allmänt"&gt;&lt;a name="Allmänt"&gt;Allmänt&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Anställningsskyddslagen har givit enskilda arbetstagare ett verksamt 
skydd mot otrygga anställningsförhållanden och obefogade uppsägningar. 
Det är viktigt att de rättigheter som lagen tillförsäkrar arbetstagare 
inte urholkas t.ex. genom förändringar i sättet att anlita arbetskraft. 
Kommittén bör se som en av sina uppgifter att identifiera faror i detta 
hänseende och att -- om så behövs -- föreslå åtgärder för att befästa 
anställningsskyddslagens grundläggande principer. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett problem på arbetsmarknaden som föranlett upprepade kontakter mellan 
mig och arbetsmarknadens parter är att det finns arbetsgivare som 
organiserar sin verksamhet så att arbetstagarna inte kan erbjudas något 
annat än deltidsarbete. Kommittén bör överväga om det lagstiftningsväg en går att komma till rätta med detta. Den bör också ta ställning till 
om lagstiftaren bör förändra det fackliga inflytandet över 
anställningsformerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tillfälliga anställningar"&gt;&lt;a name="Tillfälliga anställningar"&gt;Tillfälliga anställningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En grundläggande princip i lagen är att anställningar skall gälla tills 
vidare. I den nya anställningsskyddslagen från år 1982 togs ett par steg 
som ledde bort från den principen. Det blev bl.a. tillåtet för 
arbetsgivare att använda korttidsanställning för att skaffa hjälp vid 
tillfällig arbetsanhopning och för att prova om en ny arbetstagare är 
lämplig för att fortsätta på arbetsplatsen. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av förarbetena framgår att det fanns vissa farhågor för att de nya 
anställningsformerna skulle komma att missbrukas. En hel del kritiker 
menar att så blivit fallet. Några gör gällande att en stor del av de 
nyanställningar som sker avser tillfällig anställning. Det är en viktig 
uppgift för kommittén att undersöka detta. Kommittén bör således ta reda 
på hur många som är tillfälligt anställda och vilken praxis som 
tillämpas när det gäller tillfälliga anställningar. Om det är riktigt 
att tillsvidareanställning inte längre är det normala vid 
nyanställningar bör kommittén överväga om förändringar skall göras i 5 
och 6 §§. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En fråga som har nära anknytning till detta gäller anställnings förhållandena för säsongarbetare, behovsanställda samt personer som 
anställts på s.k. rullande vikariat. Behovsanställda är sådana 
som kontinuerligt står till arbetsgivarens förfogande men arbetar och 
får betalt endast då arbetsgivaren har behov av dem. Rullande 
vikariat är vikariatsförordnanden som fortlöpande förnyas så att en 
person kan vara anställd ganska lång tid hos en arbetsgivare utan att få 
en tillsvidareanställning. Även beträffande dessa typer av anställningar 
bör kommittén utreda tillämpning och praxis samt överväga om 
lagändringar erfordras. Ett förslag till lagändring kan vara att 
vikariatsanställningar som pågått en viss tid automatiskt övergår till 
tillsvidareanställningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid tvist om huruvida en anställning varit tidsbegränsad eller avsedd 
att pågå tills vidare kan det inträffa att anställningen upphör innan 
tvisten slutligt avgjorts. Kommittén bör pröva denna fråga och om 
kommittén finner det lämpligt föreslå bestämmelser som ger bättre 
möjligheter för arbetstagaren att ha anställningen kvar fram till 
avgörandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Saklig grund"&gt;&lt;a name="Saklig grund"&gt;Saklig grund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller den andra viktiga principen i anställningsskyddslagen, 
nämligen den att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall 
vara sakligt grundad, bör kommittén göra en genomgång av tillämpningen 
efter ikraftträdandet av den nya lagen och lämna förslag till 
förändringar i sådana avseenden som kommittén finner lämpligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett problem jag vill peka på är de allt oftare förekommande kraven på 
att arbetstagare skall genomgå integritetskänsliga undersökningar som 
ytterst genomdrivs med hot om att arbetstagaren annars kan förlora sin 
anställning. Ett exempel är krav på urinprov för narkotikatestning. Ett 
annat exempel är testning med avseende på HIV-smitta. Kommittén bör 
överväga vilka problem som kan uppstå i sådana sammanhang och ta 
ställning till om problemen bör åtgärdas genom lagstiftning. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anställningsskyddet inom koncerner och vid företagsöverlåtelser m.m."&gt;&lt;a name="Anställningsskyddet inom koncerner och vid företagsöverlåtelser m.m."&gt;Anställningsskyddet inom koncerner och vid företagsöverlåtelser m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Något som känns hotfullt för många är de situationer som uppstår när 
arbetsgivarens verksamhet överlåts, antingen genom att 
arbetsgivarföretaget byter ägare eller genom att det på något sätt sker 
ett byte på arbetsgivarsidan. Jag har tidigare föreslagit att kommittén 
skall analysera frågan om de anställdas rätt till insyn och inflytande 
vid företagsförvärv och inom koncerner. Även frågan om 
anställningsskyddet bör ingå i denna analys.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När kommittén tar upp frågan om arbetstagarens anställningsskydd inom 
koncerner och vid företagsöverlåtelser finns det särskilda aspekter som 
bör beaktas. Enligt 3 § anställningsskyddslagen har arbetstagare under 
vissa förutsättningar rätt att tillgodoräkna sig anställningstid hos 
tidigare arbetsgivare. Den bestämmelsen har stor betydelse vid 
tillämpningen av turordningsreglerna i lagens 22--24§§. I förarbetena 
till den nya anställningsskyddslagen avhandlades en rad problem med 
anknytning till nu nämnda paragrafer. Ett sådant problem var oklarheten 
i detta sammanhang om vad som menas med begreppet koncern. Föredraganden 
anförde i propositionen 1981/82:71 (s. 97) att han avstod från att 
närmare gå in på dessa problem därför att de först måste få sin 
belysning på medbestämmandelagens och den övriga kollektiva 
arbetsrättens område. I den översyn som nu skall göras blir det möjligt 
att samordna lagändringar på ett sätt som det inte fanns förutsättningar 
för när den nya anställningsskyddslagen tillkom.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det skydd som arbetstagare har vid företagsöverlåtelser har i praxis 
ansetts förutsätta att det finns ett direkt samband mellan den 
förutvarande arbetsgivaren och den nye. Vid s.k. entreprenadbyten, när 
huvudmannen för en verksamhet anlitar ett nytt företag för driften, kan 
de anställda inte åberopa tidigare anställningstid för krav på 
turordnings- eller företrädesrätt. Kommittén bör överväga hur ett sådant 
skydd skulle kunna konstrueras i en bestämmelse i lagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Turordning m.m."&gt;&lt;a name="Turordning m.m."&gt;Turordning m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagens turordningsregler ersätts mycket ofta genom bestämmelser i 
kollektivavtal. Mot bakgrund av denna utveckling bör kommittén ta 
upp frågan om utformningen av dessa bestämmelser med arbetsmarknadens 
parter. Frågan är om bestämmelserna i sin nuvarande form verkligen 
fyller sin tänkta funktion. Kommittén bör bilda sig en uppfattning om 
detta. Kommittén bör härefter ta ställning till om reglerna bör finnas 
kvar och om de i så fall behöver förstärkas t.ex. genom att avvikelser 
inte får göras i avtal. Kommittén bör vidare bedöma om 
turordningskretsen bör utvidgas till att omfatta även driftsenheter i 
andra företag inom den koncern arbetsgivaren tillhör. Kommittén bör 
därvid också överväga att utvidga arbetsgivarens omplaceringsskyldighet 
enligt 7§ och arbetstagarens företrädesrätt enligt 25§ i lagen. 
Kommittén bör samtidigt undersöka om en turordningsbestämmelse bör 
införas även i samband med omplaceringar på grund av arbetsbrist. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeln om företrädesrätt till återanställning bör granskas av kommittén 
både när det gäller omfattningen och tidsgränserna. En fråga som 
kommittén särskilt bör överväga är om arbetstagare som utnyttjar en 
lagstadgad rätt till ledighet och därför inte kan påbörja en anställning 
omgående skall få företrädesrätt med möjlighet att börja när ledigheten 
är slut. Andra frågor är om deltidsanställda bör ges företräde när 
arbetsgivaren erbjuder en heltidsanställning samt om den som accepterat 
en korttidsanställning bör ges företräde när arbetsgivaren skall ge 
någon en tillsvidareanställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i de hittills nämnda sammanhangen uppmärksamma de delvis 
avvikande förhållanden som råder inom den statliga delen av 
arbetsmarknaden och som följer av regeringsformens särskilda krav vid 
anställning av statliga arbetstagare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Avstängning vid tvist om arbetsskyldighet"&gt;&lt;a name="Avstängning vid tvist om arbetsskyldighet"&gt;Avstängning vid tvist om arbetsskyldighet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I min redovisning av utredningsuppdraget beträffande 
tolkningsföreträdesreglerna i medbestämmandelagen har jag nämnt att det 
förekommer vissa problem vid tvister om arbetsskyldighet. Om en 
arbetstagare sägs upp på grund av arbetsvägran har den fackliga 
organisationen tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen i 
frågan om arbetstagarens arbetsskyldighet. Det kan förekomma att en 
arbetstagare på grund av särskilda skäl enligt 34§ 
anställningsskyddslagen blir avstängd från arbetet under tiden fram till 
dess tvisten avgjorts trots att den fackliga organisationen utövat 
tolkningsföreträde. Kommittén bör undersöka om detta bör föranleda en 
förändring i lagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sanktionsregler"&gt;&lt;a name="Sanktionsregler"&gt;Sanktionsregler&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller tillämpningen av skadeståndsbestämmelsen i 38§ som avser 
brott mot anställningsskyddslagen bör kommittén undersöka om 
bestämmelsen tillämpas på ett sådant sätt att man därigenom 
upprätthåller en tillräcklig respekt för lagens bestämmelser. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 39 § anställningsskyddslagen regleras verkningarna av att en 
arbetsgivare inte rättar sig efter en domstols ogiltigförklaring av en 
uppsägning eller ett avskedande. I ett sådant läge skall anställningen 
anses upplöst. Samma verkan inträder när en arbetsgivare inte rättar sig 
efter en domstols förklaring att en tidsbegränsad anställning gäller 
tills vidare. Arbetsgivaren skall för sin vägran betala skadestånd till 
ett belopp motsvarande ett antal månadslöner som kan variera mellan 16 
och 48 beroende på hur länge arbetstagaren varit anställd hos 
arbetsgivaren och om arbetstagaren uppnått en ålder av 60 år eller inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Från arbetstagarhåll kommer regelbundet krav på att lagen skall ändras 
så att arbetsgivaren inte i efterhand kan ''köpa sig fri'' från 
förpliktelsen enligt ett domslut. Själv vill jag inte förespråka en 
sådan lösning, eftersom en förpliktelse varigenom arbetsgivaren 
påtvingas ett fortsatt anställningsavtal i praktiken inte går att 
verkställa. Jag anser däremot att kommittén bör undersöka om 
bestämmelsen bör skärpas så att arbetsgivare får starkare skäl än i dag 
att låta arbetstagaren vara kvar. Den lösning som ligger närmast till 
hands är en kännbar ökning av de angivna skadeståndsbeloppen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har vidare påståtts från arbetstagarhåll att reglerna i 39§ 
anställningsskyddslagen inte omfattar en uppsägning som 
ogiltigförklarats på grund av att den utgjort en föreningsrättskränkning 
enligt 8§ medbestämmandelagen. Innan 1974 års anställningsskyddslag kom 
till kunde en arbetsgivare inte betala ett särskilt skadestånd i stället 
för att rätta sig efter en dom varigenom en uppsägning befunnits 
ogiltig. Det kan ifrågasättas om anställningsskyddslagens tillkomst 
varit avsedd att få en sådan följd beträffande uppsägningar som kränker 
föreningsrätten. Kommittén bör undersöka detta och ta ställning till om 
det behövs ett förtydligande i lagtexten.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Främjandelagen"&gt;&lt;a name="Främjandelagen"&gt;Främjandelagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av de av riksdagen i maj 1991 beslutade ändringarna i 
arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns det -- som jag också nämnt i 
propositionen 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering (s. 128) -- 
anledning att se över vissa bestämmelser i främjandelagen. Jag syftar 
här på lagens bestämmelser om åtgärder för äldre arbetstagare och 
arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Kommittén bör lämna förslag till 
lagändringar i dessa hänseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förtroendemannalagen"&gt;&lt;a name="Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förtroendemannalagen har stor praktisk betydelse framför allt genom 
förtroendemännens rätt till ledighet från arbetet för fullgörande av 
fackligt uppdrag och genom regler som avser att skydda de fackliga 
förtroendemännen mot intrång i deras fackliga verksamhet. Lagen har nu 
varit i kraft i 17 år. Kommittén bör därför överväga om det nu är dags 
att förändra bestämmelserna. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har visat sig att fackliga förtroendemän i vissa avseenden har ett 
svagt skydd mot föreningsrättskränkningar. Det förekommer t.ex. att de 
sägs upp därför att de uttalat sig på ett olämpligt sätt vid samtal med 
arbetsgivaren. Det är olyckligt om fackligt agerande som inn ehåller moment av tillfälliga övertramp på så sätt slår tillbaka mot 
fackets representant i dennes egenskap av enskild arbetstagare.
 Kommittén bör utreda om det går att skapa ett bättre anställningsskydd 
för fackliga förtroendemän genom att det införs andra sätt att gå till 
väga för arbetsgivare som vill reagera mot omdömeslösa yttranden från 
fackligt håll. Kommittén bör även i övrigt undersöka om de fackliga 
förtroendemännnens anställningsskydd behöver förstärkas. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningens bedrivande m.m."&gt;&lt;a name="Utredningens bedrivande m.m."&gt;Utredningens bedrivande m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5), dels beaktande av EG-aspekten i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Kommittén skall utvärdera 
gällande och föreslagen lagstiftning i ett samhällsekonomiskt perspektiv 
samt bedöma hur den påverkat och i framtiden kommer att påverka 
strukturomvandlingen och flexibiliteten på arbetsmarknaden. Kommittén 
skall vidare analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett 
jämställdhetsperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag avser att inom kort föreslå att en särskild utredare tillkallas för 
att göra en översyn av arbetsmiljölagen. När det gäller frågan om en 
samordning av arbetsmiljölagens samverkansregler med informations- och 
förhandlingsreglerna i medbestämmandelagen bör kommittén samråda med den 
särskilde utredaren. Kommittén bör vidare samråda med utredningen (A 
1991:1) som har till uppgift att utforma mer flexibla regler för 
arbetstid och semester, LOA-utredningen (C 1989:07), utredningen för 
åtgärder mot etnisk diskriminering (A 1990:04), utredningen om 
kompetensutveckling i arbetslivet (A 1990:02) samt med delegationen för 
analys av produktivitetsutvecklingen i näringslivet (I 1989:02).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör om den finner det ändamålsenligt fortlöpande redovisa sitt 
arbete i form av delrapporter. Principbetänkanden som avlämnas på ett 
tidigt stadium kan eventuellt remissbehandlas under arbetets gång. 
Kommittén bör så långt det är möjligt inrikta sitt arbete på konkreta 
förslag till åtgärder. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget bör slutföras före utgången av år 1993. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom arbetsmarknadsdepartementet finns ett antal skrivelser med 
framställningar om lagändringar och synpunkter inom de områden som jag 
här har tagit upp. Dessa skrivelser bör lämnas över till kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté med högst 20 ledamöter, omfattad av 
kommittéförordningen (1976:119), med uppdrag att göra en översyn av den 
svenska arbetsrätten, &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att utse en av ledamöterna att vara ordförande i kommittén och &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>