<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888041</hangar_id>
 <dok_id>GFB170</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>70</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:70</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>70</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-08-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:11</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:11</publicerad>
 <titel>Direktiv om översyn av marknadsföringslagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:70</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB170/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB170</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB170</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Direktiv om översyn av marknadsföringslagen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-08"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-08&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Marknadsföringslagen"&gt;Marknadsföringslagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Harmonisering med EGs regelverk"&gt;Harmonisering med EGs regelverk&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av utredning"&gt;Behovet av utredning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:70&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-08"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-08"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-08&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Wallström anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en utredare tillkallas för att göra en översyn av 
marknadsföringslagen (1975:1418). &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall&lt;br /&gt;
-- undersöka om marknadsföringslagens syften tillgodoses på bästa sätt 
inom ramen för dess nuvarande bestämmelser och vid behov före slå 
förändringar,&lt;br /&gt;
-- även i övrigt lämna sådana förslag till förändringar av 
marknadsföringslagstiftningen som behövs för att tillgodose 
konsumenternas och näringsidkarnas intressen av väl fungerande 
spelregler på marknaden, &lt;br /&gt;
-- lämna de förslag som behövs för att den svenska 
marknadsföringslagstiftningen skall stå i överensstämmelse med EGs 
regler.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Inledning"&gt;&lt;a name="Inledning"&gt;Inledning&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Effektiviteten i det marknadsekonomiska systemet är av största betydelse 
för konsumenternas välfärd. Enligt den ekonomiska teorin fungerar detta 
system så, att utbudet på marknaden visserligen initieras av 
producenterna men att konsumenternas fria val avgör utbudets innehåll. 
En ytterligare drivkraft i marknadsekonomin är konkurrensen mellan 
företagen. En fungerande konkurrens främjar effektiviteten inom 
näringslivet och driver fram ett brett och kvalitativt bra utbud av 
varor och tjänster till så låga priser som möjligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konkurrensen på marknaden fungerar emellertid inte alltid 
tillfredsställande. Företagens marknadsföring är ibland vilseledande för 
konsumenterna. Den ger inte heller alltid tillräcklig information för 
att konsumenterna skall kunna göra väl övervägda val. Olika åtgärder för 
att stärka konsumenternas ställning har därför vidtagits. Bl.a. har 
lagstiftningen på konsumentområdet successivt byggts ut. Ett viktigt 
inslag i konsumentpolitiken är att i första hand stimulera företagen 
till egna åtgärder för att förbättra förhållandena för konsumenterna. 
Ett annat viktigt inslag är frivilliga överenskommelser mellan 
näringslivet och konsumentmyndigheterna. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Marknadsföringslagen"&gt;&lt;a name="Marknadsföringslagen"&gt;Marknadsföringslagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Marknadsföringslagen (1975:1418) innehåller den grundläggande 
regleringen av reklam och annan marknadsföring. Lagen har till ändamål 
att främja konsumenternas intressen i samband med näringsidkares 
marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter och att motverka 
marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare (1 
§). &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Marknadsföringslagens materiella bestämmelser är i första hand de tre 
s.k. generalklausulerna om otillbörlig marknadsföring (2 §),  
informationsskyldighet (3 §) och produktotjänlighet (4 §). &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med stöd av dessa generalklausuler kan marknadsdomstolen besluta om 
förbud och ålägganden för näringsidkare vid vite.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I materiellt hänseende innehåller marknadsföringslagen dessutom tre 
straffsanktionerade bestämmelser  (6-8 §§).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konsumentverket skall enligt sin instruktion (1990:1179) utarbeta 
riktlinjer för näringsidkarnas marknadsföring och produktutformning. 
Sådana riktlinjer har utarbetats för en rad områden. Riktlinjerna antas 
vanligen av konsumentverket efter samråd med företrädare för 
näringslivet. Riktlinjerna är formellt sett inte bindande utan har 
rättsligt sett karaktär av rekommendationer till näringslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tanken bakom marknadsföringslagen är att de närmare spelreglerna skall 
växa fram efter hand och under medverkan av företrädare för berörda 
intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under de år generalklausulerna i 2 och 3 §§ gällt har en omfattande 
rättspraxis utvecklats. Marknadsdomstolens avgöranden -- hittills fler 
än 300 beslut -- preciserar och fyller ut generalklausulernas 
innehåll till vägledning för marknadens aktörer och för den 
marknadsbevakning som konsumentverket/KO har till uppgift att bedriva.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även konsumentverkets riktlinjer ger hållpunkter för hur 
generalklausulerna skall tillämpas och bidrar till att ge dem innehåll.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Praxis från marknadsdomstolen har i många fall legat till grund för 
förhandlingsöverenskommelser mellan  konsumentverket/KO och berörda 
branschorganisationer. På så sätt har rättsutvecklingen på området 
förstärkts. Inom näringslivet har också olika egenåtgärdssystem 
utvecklats i linje med de värderingar som lagen ger uttryck för. 
Marknadsdomstolens praxis har självfallet också stor betydelse som 
riktmärke för konsumentverkets/KOs bedömning av en mångfald anmälda 
reklamkampanjer etc, liksom för näringslivets egna åtgärder för att 
stävja övertramp inom de egna leden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I vissa andra lagar finns också regler som ställer krav på 
näringsidkarna i fråga om reklam och information till konsumenterna vid 
marknadsföring. Regler som anknyter till marknadsföringslagen finns i 
konsumentkreditlagen (1977:981), konsumentförsäkringslagen (1980:38), 
lagen (1978:763 med vissa bestämmelser om marknadsföring av 
alkoholdrycker, lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om 
marknadsföring av tobaksvaror, produktsäkerhetslagen (1988:1604) och 
prisinformationslagen (1991:601). Bestämmelser om annonser i 
televisionen har nyligen införts i radiolagen (1966:755). &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom regeringskansliet pågår arbete med en lagrådsremiss som berör 
marknadsföringen av tobaksvaror och det kan bli aktuellt att flytta 
reglerna därom till en ny tobakslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor (s. 122 ff) har regeringen 
till riksdagen redovisat bedömningen, att frågan om att begränsa 
marknadsföringen av snabbvinsatser behöver utredas närmare, samt att 
detta bör kunna ske i den planerade översynen av marknadsföringslagen. &lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I promemorian (Ds 1990:84) Ny konsumentkreditlag föreslås att en ny lag 
om konsumentkrediter skall ersätta den gällande konsumentkreditlagen. 
Promemorian har remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande inom 
justitiedepartementet. En lagrådsremiss har aviserats till hösten 1991. &lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Harmonisering med EGs regelverk"&gt;&lt;a name="Harmonisering med EGs regelverk"&gt;Harmonisering med EGs regelverk&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förhandlingarna mellan EG och EFTA om ett europeiskt ekonomiskt 
samarbetsområde har som målsättning att skapa ett homogent europeiskt 
ekonomiskt samarbetsområde (EES) baserat på ett enhetligt gemensamt 
regelverk. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tanken är att relevanta delar av EGs existerande regelverk (acquis 
communautaire) skall tjäna som utgångspunkt för samarbetet. Inför ett 
EES-avtal aktualiseras därför lagstiftningsåtgärder på en rad områden 
för att uppnå harmonisering med EGs regelverk. När det gäller 
marknadsföringslagstiftningen är det som skall beaktas i första hand 
rådsdirektivet den 10 september 1984 rörande anpassningen av 
medlemsstaternas lagar, förordningar och administrativa bestämmelser om 
vilseledande reklam (84/450/EEG).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av utredning"&gt;&lt;a name="Behovet av utredning"&gt;Behovet av utredning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvuddelen av bestämmelserna i marknadsföringslagen har varit i kraft i 
närmare 20 år. Erfarenheterna av lagen är goda. Konsumenternas ställning 
har successivt kunnat stärkas inom ramen för lagens bestämmelser. Sedan 
lagen kom till har dock sättet för och omfattningen av marknadsföringen 
förändrats i betydelsefulla avseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konsumenterna är nu i större utsträckning än tidigare utsatta för reklam 
och annan marknadsföring. Utbudet av varor och särskilt av 
tjänster har ökat kraftigt. Marknadsföringen tar i dag också sikte på en 
delvis annan konsumtion än tidigare. Marknadsföringen har funnit nya 
vägar och metoder. Den torde i dag ha större genomslagskraft än 
tidigare, inte minst genom tillkomsten av nya medier och ny teknik. 
Bland de nya formerna märks bl.a. TV-shopping och telefonförsäljning. 
Ett ökande antal hushåll i Sverige kan nu ta del av TV-reklam. Därigenom 
når marknadsföringen vissa grupper, särskilt barn och ungdomar, i större 
utsträckning än tidigare. Marknadsföringen har också blivit alltmer 
internationell och gränsöverskridande.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Också harmoniseringen med EGs regler ställer särskilda krav på den 
svenska lagstiftningen om marknadsföring.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har fått flera framställningar med yrkanden om en översyn av 
marknadsföringslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konsumentverket har i en skrivelse den 11 oktober 1990 till regeringen 
(dnr C 90/2055/MA) anfört att det finns anledning att nu över väga vissa förändringar i lagen i syfte att göra den effektivare och för 
att bättre tillgodose konsumenternas och företagens intressen av väl 
fungerande spelregler på marknaden. Verkets analys utgår ifrån att lagen 
har varit i kraft under lång tid och från de förändringar av marknaden 
och företagens marknadsföring som har skett. Det internationella 
perspektivet lyfts fram. Verket anser inte att det finns anledning att 
ifrågasätta den grundläggande strukturen i det marknadsrättsliga 
systemet. Frågor som verket menar särskilt bör prövas är möjligheterna 
att effektivisera sanktionssystemet samt precisera lagens 
generalklausuler om otillbörlig marknadsföring och information.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sveriges Industriförbund har -- med överlämnande av promemorian 
''Marknadsföringslagens regler rörande kombinationserbjudanden'' -- i en 
skrivelse den 5 juni 1990 hemställt att regeringen förelägger riksdagen 
förslag om att 7 och 8 §§ marknadsföringslagen upphävs (dnr 
C90/1230/MA). Sammanfattningsvis anser Industriförbundet att 
bestämmelserna i fråga motverkar en effektiv konkurrens och att en rad 
från konsumentsynpunkt klart förmånliga erbjudanden förhindras eller 
försvåras.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grossistförbundet Svensk Handel har i en skrivelse till regeringen den 
14 november 1990 (dnr C 90/1230/MA) anfört att förbundet anser att en 
översyn av marknadsföringslagen är berättigad med hänsyn till den tid 
som lagen har varit i kraft samt den internationalisering och utveckling 
av informationsteknologin som skett sedan lagen tillkom. Förbundet tar 
särskilt upp frågor om konkurrensneutralitet inom ramen för 
näringslivets egenåtgärder samt problem som finns med s.k. negativ 
säljmetod. Förbundet framhåller att den grundläggande strukturen i det 
befintliga marknadsrättsliga systemet bör behållas även i framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom ramen för arbetet i Nordiska ämbetsmannakommittén för 
konsumentfrågor (NÄK) har ett flertal utredningar gjorts angående 
marknadsföring. På uppdrag av de nordiska konsumentministrarna övervägs 
för närvarande frågan om gemensamma nordiska regler för TV-reklam.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av utvecklingen av marknadsföringen, den ökade 
internationaliseringen och de erfarenheter som vunnits om hur lagstiftni ngen kan göras mer effektiv anser jag att det finns skäl att nu göra en 
översyn av marknadsföringslagen. En särskild utredare bör därför 
tillkallas för att göra en sådan översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att vår marknadsföringslagstiftning är så utformad att 
den fungerar under de förändrade marknadsförhållandena som jag har 
redovisat. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör därför undersöka om marknadsföringslagens syften 
tillgodoses på bästa sätt inom ramen för lagens nuvarande bestämmelser 
och vid behov föreslå förändringar. En utgångspunkt skall därvid vara 
att lagstiftningen måste vara tillräckligt effektiv för att 
tillgodose konsumenternas och näringsidkarnas intresse av väl fungerande 
spelregler på marknaden. Utredaren skall särskilt överväga vilka 
anpassningar som kan komma att krävas för att den svenska marknadens 
spelregler skall fungera effektivt i en situation då vi får en mer öppen Europamarknad.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som konsumentverket har föreslagit bör undersökas i vilka avseenden 
lagens krav närmare kan preciseras och hur lagens sanktionssystem bör 
vara utformat för att bli effektivt. I det sammanhanget bör övervägas om 
förändringar är motiverade i fråga om de förbud som nu ställs upp i 7 
och 8 §§. Utredaren bör när det gäller frågor om sanktioner m.m. och i 
den mån de är tillämpliga beakta de förslag konkurrenskommittén har lagt 
fram i sitt betänkande (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna de förslag som behövs för att den svenska 
lagstiftningen skall stå i överensstämmelse med EGs regler på 
marknadsföringsområdet och kunna fungera väl inom Europamarknaden. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den ökade betoningen i 1986 års konsumentpolitiska beslut (prop. 
1985/86:121, LU34, rskr. 292) på näringslivets självsanerande 
egenåtgärder för att lösa och förebygga konsumentproblem bör tjäna som 
utgångspunkt för utredarens överväganden. Näringslivets 
förstahandsansvar för den egna marknadsföringen bör ligga fast. 
Utredaren bör följa och analysera utvecklingen på egenåtgärdsområdet och 
vid behov lägga fram förslag till åtgärder. Utredarens överväganden bör 
ske i första hand med hänsynstagande till konsumenternas intressen. Även 
näringsidkarnas skydd mot otillbörliga marknadsföringsåtgärder bör dock 
beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Marknadsföringslagen har sedan den tillkom kompletterats med ett antal 
speciallagar med regler om marknadsföring för olika områden som 
tillämpas med stöd av marknadsföringslagens sanktionssystem, bl. a. 
alkohol- och tobaksreklamlagarna. Utredaren bör beakta behovet av 
samordning mellan marknadsföringslagen och dessa speciallagar. I det 
sammanhanget bör utredaren också beakta vad som sägs i prop. 1990/91:175 
angående marknadsföring av snabbvinsatser.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör i övrigt stå utredaren fritt att i den mån det är lämpligt 
föreslå åtgärder för att uppnå samordning av den marknadsrättsliga 
lagstiftningen i stort, samt att ta upp och lämna förslag även 
beträffande andra frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens allmänna 
kommittédirektiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda 
utredare angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall också 
beakta regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utreda re angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall ange eventuella kostnadskonsekvenser av de förslag som 
läggs fram samt även lämna förslag till finansiering av de merkostnader 
som kan uppstå på grund av förslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa sina överväganden och förslag som rör 
EG-harmoniseringen av de svenska marknadsföringsreglerna senast den 1 
mars 1992 samt uppdraget i övrigt senast den 31 december 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att 
regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra 
ärenden rörande marknadsföring&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av marknadsföringslagen,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>