<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888000</hangar_id>
 <dok_id>GFB168</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>68</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:68</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>68</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-07-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:07</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:08</publicerad>
 <titel>Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:68</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB168/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB168</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB168</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande organisation"&gt;Nuvarande organisation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Radionämnden"&gt;Radionämnden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Radionämndsutredningen 1974"&gt;Radionämndsutredningen 1974&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Närradionämnden"&gt;Närradionämnden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kabelnämnden"&gt;Kabelnämnden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övriga myndigheter"&gt;Övriga myndigheter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Taltidningsnämnden"&gt;Taltidningsnämnden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Frekvensförvaltningen"&gt;Frekvensförvaltningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Statskontorets studie av små myndigheter"&gt;Statskontorets studie av små myndigheter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuella förändringar"&gt;Aktuella förändringar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ny yttrandefrihetsgrundlag"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#En ny TV-kanal"&gt;En ny TV-kanal&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nytt huvudmannaskap för rundradionätet"&gt;Nytt huvudmannaskap för rundradionätet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mellanstatliga regler för TV-sändningar"&gt;Mellanstatliga regler för TV-sändningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Närradioutredningen"&gt;Närradioutredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nya former av ljudradiosändningar m.m."&gt;Nya former av ljudradiosändningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Frekvensförvaltningens organisation m.m."&gt;Frekvensförvaltningens organisation m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:68&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Persson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till 
organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och 
TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta 
radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara för 
myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av 
sändningar till allmänheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993. Den 
särskilde utredaren bör lägga fram förslag om den nya myndighetens 
organisation samt förslag till anslagsframställning för den andra 
hälften av budgetåret 1992/93 senast den 1 december 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande organisation"&gt;&lt;a name="Nuvarande organisation"&gt;Nuvarande organisation&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Organisationen av radio- och TV-sändningar till allmänheten i Sverige 
har hittills utmärkts av att olika verksamheter har varit klart 
åtskilda. Sveriges Radio-koncernen s sändningar, närradion och de lokala 
kabelsändningarna har olika inriktning. Beröringspunkterna har varit 
ganska få.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Denna situation avspeglas i myndighetsorganisationen inom området. Varje 
gång en ny verksamhet har tillkommit, har man skapat en särskild 
myndighet, vars uppgifter är helt inriktade på resp. område. Det finns 
därför i dag flera små myndigheter som var och en behandlar sin form av 
radio- eller trådsändningar till allmänheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Radionämnden"&gt;&lt;a name="Radionämnden"&gt;Radionämnden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radionämnden är ett statligt organ med uppgift att genom 
efterhandsgranskning övervaka att de företag som har tillstånd enligt 5 
§ radiolagen att sända radioprogram, dvs. programföretagen inom Sveriges 
Radio-koncernen, utövar sändningsrätten i enlighet med 6 § radiolagen 
och bestämmelserna i avtalen mellan staten och programföretagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden kan granska program både efter anmälan och på eget initiativ. 
Prövningen kan också omfatta programföretagens beslut med anledning av 
begäran om beriktigande eller genmäle.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden består av sju ledamöter och f.n. fem suppleanter, vilka utses av 
regeringen. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit 
ordinarie domare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Personalen vid nämnden består av en direktör, som också skall ha 
domarerfarenhet, och sju andra tjänstemän. Nämndens verksamhet bekostas 
med TV-avgiftsmedel.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De beslut som radionämnden kan fatta i granskningsärenden är av tre 
slag.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fällande beslut innebär att programmet strider mot radiolagen eller 
avtalet med staten. Kritiserande beslut betyder att brist har  
konstaterats men inte bedömts så allvarlig att programmet strider mot 
radiolagen eller avtalet. Friande beslut innebär att programmet inte 
står i strid med radiolagen eller avtalet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fällande eller kritiserande beslut får endast fattas vid sammanträde med 
nämnden. Friande beslut får fattas av nämndens direktör om de inte är av 
större vikt eller har principiell betydelse. Ca 80 % av besluten i 
granskningsärenden fattas av direktören.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett fällande beslut av radionämnden leder normalt inte till någon annan 
påföljd än att det programföretag som saken gäller på lämpligt sätt 
skall redogöra för beslutet i ett program. Beslutet innebär alltså inte 
något förbud att i fortsättningen upprepa det kritiserade förfarandet, 
även om förutsättningen givetvis är att programföretagen i framtiden 
skall rätta sig efter nämndens beslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om det finns skäl att anta att programföretaget ''i väsentlig mån'' har 
brutit mot 6 § radiolagen eller mot avtalet med staten får emellertid 
staten påkalla utredning i frågan genom utredningsmän som utses enligt 
lagen om skiljemän. Om utredningen ger anledning till det får staten 
säga upp avtalet. Det har hittills inte inträffat att staten har 
påkallat någon sådan utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Radionämndsutredningen 1974"&gt;&lt;a name="Radionämndsutredningen 1974"&gt;Radionämndsutredningen 1974&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I början av 1970-talet utreddes frågan om radionämndens organisation av 
en särskild utredare. Bakgrunden var att den ökade ärendemängden gjorde 
det nödvändigt med ändrade arbetsformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I betänkandet (Ds U 1974:7) Radionämnden -- breddad granskning och ny 
organisation föreslogs att det skulle inrättas ett fristående 
granskningsorgan, en radioombudsman. Radioombudsmannen skulle fatta 
beslut om initiativgranskning, fungera som första instans vid 
initiativärenden, självständigt avgöra ärenden som inte är principiellt 
betydelsefulla eller annars är av större vikt samt föra talan inför 
radionämnden i ärenden som förts dit. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radionämnden skulle alltså vara ett renodlat beslutsorgan av 
domstolskaraktär. Ärendena skulle avgöras vid en offentlig förhandling 
och radioombudsmannen skulle få en ställning som liknar åklagarens i ett 
brottmål. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningens förslag följdes emellertid inte. I stället beslöts år 1978 
om radionämndens nuvarande organisation, med befogenhet för direktören 
att fatta friande beslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Närradionämnden"&gt;&lt;a name="Närradionämnden"&gt;Närradionämnden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradionämnden började sin verksamhet år 1986, då den övertog vissa av 
de uppgifter som hade fullgjorts av närradiokommittén sedan 
försöksverksamheten med närradio inleddes år 1979.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämndens uppgift är att pröva frågor om närradio och att öva tillsyn 
över närradioverksamheten. Det innebär att nämnden beslutar om nya 
sändningsorter för närradio, om vilka sammanslutningar som skall få 
sända och under vilka tider varje sammanslutning får sända. Nämnden 
beslutar också om avgifter i ärenden om närradio. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden efterhandsgranskar också program som har sänts i närradion. Om 
en sammanslutning har brutit mot reglerna i närradiolagen, t. ex. genom 
att sända på tider som den inte har tillstånd för eller genom att sända 
reklam, kan närradionämnden återkalla sändningstillståndet för högst ett 
år. Tillståndet kan också återkallas om ett program i en dom har 
befunnits innefatta yttrandefrihetsbrott, t.ex. hets mot folkgrupp.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradionämnden består av sju ledamöter, av vilka ordföranden och vice 
ordföranden är domare. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradionämnden och kabelnämnden har ett gemensamt kansli med ca 15 
anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kabelnämnden"&gt;&lt;a name="Kabelnämnden"&gt;Kabelnämnden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Också kabelnämnden inledde sin verksamhet år 1986, då den nuvarande 
lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar (kabellagen) ersatte en 
tidigare provisorisk reglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kabel nämndens uppgift är att pröva frågor om lokala kabelsändningar och 
att öva tillsyn över verksamheten. Nämnden beslutar om tillstånd att 
vidaresända programkanaler från satelliter, om tillstånd att bedriva 
egensändningar samt om tillstånd att upplåta kanaler i kabelnät till 
annan för egensändningar. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden fördelar också statligt stöd till lokal programverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare efterhandsgranskar kabelnämnden program, och ombesörjer för det 
ändamålet att satellitprogram som vidaresänds i landet spelas in. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden prövar frågor om återkallelse av sändningstillstånd, om förbud 
mot fortsatt vidaresändning av programkanaler från satelliter och om 
skyldighet för den som bedriver egensändningar i upplåten kanal att 
upphöra med sändningarna. Frågor om förbud mot vidaresändning eller 
återkallelse av tillstånd på grund av att sändningarna har innehållit 
våldsskildringar eller pornografi eller utgjort hets mot folkgrupp 
prövas emellertid av Stockholms tingsrätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kabelnämnden består av sju ledamöter, av vilka ord föranden och vice 
ordföranden är domare. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som nämnts har närradionämnden och kabelnämnden ett gemensamt kansli med 
ca 15 anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övriga myndigheter"&gt;&lt;a name="Övriga myndigheter"&gt;Övriga myndigheter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För fullständighetens skull behandlas också översiktligt två organ vars 
verksamhet faller något vid sidan av den egentliga rundradio 
verksamheten, nämligen taltidningsnämnden och frekvensförvaltningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Taltidningsnämnden"&gt;&lt;a name="Taltidningsnämnden"&gt;Taltidningsnämnden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Taltidningsnämnden är en myndighet som inrättades den 1 juli 1988 och 
som övertog vissa uppgifter som tidigare hade handlagts av 
taltidningskommittén. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nämnden prövar frågor om statligt stöd till radio- och kassettidningar 
samt för fördelning av utrustning och utbildning av abonnenter. Nämnden 
skall också besluta om tillstånd att sända radiotidningar samt om 
återkallelse av sådant tillstånd. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Taltidningsnämnden består av sju ledamöter som utses av regeringen. 
Nämndens kansligöromål fullgörs av presstödsnämnden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Frekvensförvaltningen"&gt;&lt;a name="Frekvensförvaltningen"&gt;Frekvensförvaltningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frekvensförvaltningen har en självständig ställning inom televerket. 
Dess uppgift är bl.a. att planera hur radiofrekvenser skall användas för 
olika ändamål, att med stöd av 2 § radiolagen (1966:755) ge tillstånd 
till innehav och användning av radiosändare samt att övervaka 
radiotrafiken och avhjälpa störningar m.m. Som nämns i det följande är 
frekve nsförvaltningens organisation under utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Statskontorets studie av små myndigheter"&gt;&lt;a name="Statskontorets studie av små myndigheter"&gt;Statskontorets studie av små myndigheter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På regeringens uppdrag har statskontoret år 1988 lagt fram en förstudie 
till en översyn av små myndigheter. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under rubriken ''Ljud- och bildmyndigheter '' sammanför statskontoret 
statens biografbyrå, arkivet för ljud och bild, radionämnden, 
kabelnämnden och närradionämnden. Statskontoret anser att det finns skäl 
att undersöka förutsättningarna för om de olika beslutsorganen kan 
betjänas av ett och samma kansli. En sådan gemensam organisation skulle 
kunna ge förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande, större 
flexibilitet och minskad sårbarhet. Bakom förslaget ligger främst en 
önskan om ökad organisatorisk effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuella förändringar"&gt;&lt;a name="Aktuella förändringar"&gt;Aktuella förändringar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom rundradions område har det under senare tid tagits initiativ till 
en rad olika förändringar. Förändringarna berör såväl de centrala 
villkoren för olika verksamhetsgrenar som mer marginella förändringar i 
regelverk och organisation. Arbetet med förändringar har nått olika 
långt. I några fall föreligger riksdagsbeslut medan det i andra fall är 
fråga om förslag av utredningar eller myndighet er eller om pågående 
utredningsarbete. På ett par punkter har beslut att inleda ett 
utredningsarbete nyligen fattats.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det följande redovisas översiktligt de olika aktuella förändringarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ny yttrandefrihetsgrundlag"&gt;&lt;a name="Ny yttrandefrihetsgrundlag"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har nyligen (1990/91:KU 21, rskr. 254) som vilande antagit 
regeringens förslag (prop. 1990/91:64) om en ny yttrandefrihets 
grundlag. Genom  den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen ges 
grundlagsskydd åt yttrandefriheten i radio, television, filmer, 
videogram och ljudupptagningar m.m. Den nya grundlagen bygger på samma 
grundsatser som tryckfrihetsförordningen. Det innebär bl.a. att 
principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir gällande för hela 
det moderna massmedieområdet. Enda undantaget är användningen av 
radiofrekvensspektrum där en etableringsfrihet i tryckfrihetsrättslig 
mening inte kan gälla. Vidare kan förhandsgranskning av filmer och 
videogram som skall visas offentligt förekomma även i fortsättningen. I 
övrigt genomförs de tryckfrihetsrättsliga principerna om ensamansvar och 
källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt 
särskild rättegångsordning med tillgång till jury. Den nya grundlagen är 
avsedd att träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya grundlagen får direkta konsekvenser för regleringen av närradion 
och kabelsändningarna. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 3 kap. 5 § andra stycket i yttrandefrihetsgrundlagen skall 
ingripanden i fråga om rätten att sända radioprogram som grundar sig på 
missbruk av yttrandefriheten prövas av domstol under medverkan av jury. 
Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av föreskrifter eller 
villkor i fråga om reklam m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledning av denna föreskrift i grundlagen har regeringen (prop. 
1990/91:179) föreslagit en ändring av närradiolagen med innebörden att 
be slut om återkallelse av tillståndet att sända närradio med anledning 
av yttrandefrihetsbrott fr.o.m. den 1 januari 1992 skall fattas av 
domstol med jury i stället för, som nu är fallet, av närradionämnden. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Yttrandefrihetsgrundlagen innebär vidare (3 kap. 1 § första stycket) att 
varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att sända 
radioprogram genom tråd. De nna frihet hindrar emellertid inte att det i 
lag meddelas föreskrifter dels om skyldighet för nätinnehavare att ge 
utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till 
allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning, dels om 
ingripand en mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på 
våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp (3 
kap. 1 § andra stycket). Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte heller 
att det i lag meddelas bestämmelser om förbud mot kommersiell reklam i 
radioprogram eller om villkor för sådan reklam, eller föreskrifter om 
förbud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program som 
helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver 
programverksamheten (1 kap. 12 § andra stycket).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om grundlagens innehåll skall i övrigt bara nämnas 7 kap. 4 §. Där anges 
att det i lag får föreskrivas att en nämnd vars sammansättn ing är 
bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie 
domare skall granska om radioprogram, som någon har sänt på annat sätt 
än genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra 
villkor som gäl ler för sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala 
sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller 
villkore n. I lagen får föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får 
förenas med vite. Paragrafen avslutas med en erinran om att frågor om 
ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite alltid prövas 
av domstol. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="En ny TV-kanal"&gt;&lt;a name="En ny TV-kanal"&gt;En ny TV-kanal&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledn ing av förslag i regeringens proposition (prop. 1990/91:149) 
om radio- och TV-frågor har riksdagen (1990/91:KU 39, rskr. 370) beslut 
at att en ny tredje TV-kanal får inrättas i Sverige. Programverksamheten 
i den nya kanalen skall bedrivas av ett företag som är fris tående från 
Sveriges Radio-koncernen. Sändningarna får innehålla betalda annonser. 
Vissa grundläggande regler för programverksamheten anges i lag, 
däribland den övervägande delen av de regler som skall gälla för 
annonserna. Övriga regler för progra mverksamheten skall anges i ett 
avtal som sluts mellan regeringen och programföretaget. På samma sätt 
som gäller för Sveriges Radio-koncernen skall det nya programföretagets 
sändningar övervakas genom efterhandsgranskning av radionämnden. 
Nämndens granskning skall även avse efterlevnaden av de regler som 
gäller för annonserna. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nytt huvudmannaskap för rundradionätet"&gt;&lt;a name="Nytt huvudmannaskap för rundradionätet"&gt;Nytt huvudmannaskap för rundradionätet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att 
tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till nytt 
huvudmannaskap för verksamheten med programinsamling och 
programutsändning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV-företaget. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt direktiven för utredningen bör verksamheten drivas av staten i en 
organisation som är fristående från televerket. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För verksamheten bör i övrigt gälla att befintliga sändarstationer m.m. 
skall vara tillgängliga på likvärdiga villkor för alla programföretag 
med tillstånd att bedriva rundradiosändningar enligt 5 § radiolagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Omorganisationen bör ske senast i samband me d förändringar i 
associationsformen för televerket. Arbetet med att finna en ny 
associationsform för verket inriktas mot att övergången skall kunna äga 
rum den 1 juli 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mellanstatliga regler för TV-sändningar"&gt;&lt;a name="Mellanstatliga regler för TV-sändningar"&gt;Mellanstatliga regler för TV-sändningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sverige undertecknade i maj 1989 en konvention om gränsöverskridande 
television, vilken utarbetats inom Europarådet. Konventionen tr äder i 
kraft efter det att sju stater, varav fem skall vara medlemmar av 
Europarådet, har tillträtt den. Enligt konventionen åtar sig de 
deltagande staterna vissa förpliktelser. Varje konventionsstat skall se 
till att de gränsöverskridande TV-sändningar för vilka staten är 
ansvarig följer de regler för innehållet som anges i konventionen. 
Staterna åtar sig också att garantera mottagningsfrihet och att inte 
hindra vidaresä ndning av programtjänster som överensstämmer med 
konventionens villkor. Vidare innehåller konventionen regler om att 
varje konventio nsstat skall ange en eller flera ansvariga myndigheter 
samt att de skall lämna viss information om programföretag under statens 
jurisdiktion samt om den egna lagstiftningen m.m. I konventionen finns 
också ett maskineri för hantering av överträdelser av konventionens 
regler. Inom ramen för detta kan en mottagande stat under vissa villkor 
få rätt att temporärt hindra vidaresändni ng av en programtjänst vars 
innehåll strider mot konventionsreglerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I oktober 1989 beslutade ministerrådet inom de Europeiska gemenskaperna 
(EG) ett direktiv till medlemsstaterna om samordning av viss a 
föreskrifter om televisionsverksamhet. D rektivet innebär att 
medlemsstaterna senast den 3 oktober 1991 skall ha anpassat sin 
reglering till de krav som ställs upp i direkti vet. De sakliga regler 
som ingår i direktivet överensstämmer i stora delar med Europarådets 
TV-konvention. Vissa skillnader finns em ellertid. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiolagsutredningen (U 1985:5) har i uppdrag (dir. 1989:21) att belysa 
konsekvenserna av ett svenskt tillträde till TV-konventionen samt lägga 
fram förslag till den lagstiftning som behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Närradioutredningen"&gt;&lt;a name="Närradioutredningen"&gt;Närradioutredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradioutredning en (U 1988:7) har avgivit betänkandet (SOU 1990:70) 
Lokalt ledd närradio. Betänkandet innehåller förslag till förändringar 
av villko ren för närradion i en rad olika avseenden. Sändningarnas 
räckvidd skall kunna utvidgas till att täcka hela kommunen. De 
begränsning ar som tidigare har gällt för närradioföreningarnas 
sändningsrätt föreslås bli upphävda. Beslut om sändningstid föreslås bli 
decentraliserade från närradionämnden till särskilt inrättade lokala 
närradioråd. Den nuvarande skyldigheten att utnyttjas ändare som 
tillhandahålls av televerket föreslås också upphöra. Ett annat förslag 
innebär att påföljderna vid missbruk av yttrandefriheten i närradion 
skärps. Vidare läggs förslag fram om närradions användning för varning 
och information samt i krig och vid omedel bar krigsfara.  &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradioutredningens betänkande har remissbehandlats. Beredning av 
förslagen pågår. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nya former av ljudradiosändningar m.m."&gt;&lt;a name="Nya former av ljudradiosändningar m.m."&gt;Nya former av ljudradiosändningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradioutredningens förslag utgår från att närradion skall ha kvar sin 
karaktär av föreningsradio. Frågan om närradions finansiering berörs 
inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den allmänna debatten har det emellertid under senare tid framförts 
förslag om huvudsakligen lokalt avgränsade ljudradiosändningar utanför 
Sveriges Radio-koncernen och vid sidan av det regelverk som gäller för 
närradion. Det som förslagsställarna har haft i tankarna är sändningar 
som skulle få bedrivas också av andra än sådana organisationer som kan 
få sändningstillstånd enligt närradiolagen och som skulle få finansieras 
med reklam.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En orsak till att det hittills inte har varit realistiskt att överväga 
mer omfattande sändningar av detta slag är bristen på 
sändningsfrekvenser för ljudradio. Med nuvarande sändningsteknik och 
planeringsnormer är det tillgängliga frekvensutrymmet inom FM-bandet 
helt eller i det nä rmaste helt utnyttjat, i varje fall i 
storstadsområdena. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att 
tillkalla en särskild utredare för att klargöra de tekniska och 
ekonomiska förutsättningarna för utökade sändningar av ljudradio och 
television. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I en första etapp skall utredningsarbetet behandla frågor om 
ljudradiosändningar. Efter det att ett tekniskt och ekonomiskt underlag 
har presenterats avses utredningsarbetet fortsätta under parlamentarisk 
medverkan. De frågor som då skall behandlas gäller bl.a. rätten att 
bedriva sändningsverksamhet, sändningarnas geografiska omfattning och 
vilka regler som skall gälla för innehållet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under en andra etapp av det tekniska och ekonomiska utredningsarbetet 
skall förutsättningarna i fråga om TV-distribution belysas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Frekvensförvaltningens organisation m.m."&gt;&lt;a name="Frekvensförvaltningens organisation m.m."&gt;Frekvensförvaltningens organisation m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredning, frekvensrättsutredningen (K 1990:2), har till 
uppgift att se över grunderna för planering och tilldelning av 
radiofrekvenser samt frekvensförvaltningens organisation. Utredningen 
kan väntas avge sitt förslag vid utgången av år 1991. Enligt direktiven 
(dir. 1990:4) skall utredningen i första hand överväga ett alternativ 
för organisationen som innebär att statens telenämnd tar över 
myndighetsuppgifter på radioområdet. När det gäller 
frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall utredningen beakta 
behovet av samordning mell an telenämnden och berörda myndigheter på 
rundradioområdet. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av redogörelsen framgår att flera olika förändringar nu är aktuella inom 
rundradions område. Vissa av dessa förändringar kan redan nu urskiljas 
klart medan andra ännu inte kan anges i detalj, bl.a. därför att det 
ännu inte föreligger nödvändiga politiska beslut. Man kan emellertid 
räkna med a tt det fortlöpande kommer att tillkomma nya former av radio- 
och TV-sändningar till allmänheten, och att reglerna för nuvarande verk 
samhet successivt kommer att ändras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn härtill är det enligt min mening lämpligt att nu förändra 
myndighetsorganisationen inom rundradioområdet. I stället för att 
myndighetsuppgifterna för varje särskild form av radio- och 
TV-sändningar till allmänheten handhas av ett särskilt organ, bör en 
sammanhållen central myndighet skapas för att ta hand om såväl de 
myndighets uppgifter inom området som avser befintlig eller beslutad 
verksamhet som de uppgifter som kan tillkomma i framtiden. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppgiften att föreslå hur en sådan organisation skall vara utformad bör 
anförtros åt en särskild utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det går inte att nu med full säkerhet ange vilka slag av sändningar som 
kan komma att omfattas av myndighetens ansvar. Det beror bl. a. på 
innebörden i framtida politiska beslut. Den särskilde utredaren bör 
emellertid utgå från att den nya rundradiomyndigheten komm er att få 
uppgift er -- omedelbart eller på sikt -- som berör &lt;br /&gt;
-- Sveriges Radio,&lt;br /&gt;
-- ett nytt fristående TV-företag,&lt;br /&gt;
-- den nya organisationen för programdistribution och programinsamling 
för Sveriges Radio och det nya TV-företaget,&lt;br /&gt;
-- närradion, &lt;br /&gt;
-- kabelsändningar,&lt;br /&gt;
-- satellitsändningar som utgår från Sverige,&lt;br /&gt;
-- de nya former av ljudradio- och TV-sändningar som kan komma fram som 
ett resultat av utredningen om de tekniska förutsättningarna för utökade sändningar av ljudradio och television.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den särskilde utredaren bör utgå från att en ny myndighet för 
frekvensförvaltning kommer att ha ett övergripande ansvar för frekvens 
tekniska frågor och att den nya rundradiomyndigheten och 
frekvensmyndigheten kommer att samråda i sådana frågor som berör 
rundradiov erksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till att prövningen av frågor om radiotidningar förutsätter 
god kännedom om dagspressens förhållanden bör  taltidningsnämnden 
behålla sitt organisatoriska samband med presstödsnämnden. Den nya 
myndighetens arbetsuppgi fter bör därför inte omfatta 
taltidningsnämndens ansvarsområde. Utredaren bör däremot räkna med att 
det kan behövas samråd mellan taltidningsnämnden och den nya myndigheten 
t.ex. om fördelning av sändningstid. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetsuppgifternas art kommer att vara olika för olika slag av 
sändningar. Utredaren bör emellertid räkna med att den nya myndigheten 
kommer att ha uppgifter som gäller planering, tillståndsgivning och 
tillsyn samt uppbörd och kontroll av koncessionsavgifter. Ytterligare en 
förutsättning är att rundradiomyndigheten skall fungera som nationellt 
samrådsorgan inom sitt område och även svara för löpande kontakter med 
myndigheter i andra länder. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till svårigheten att förutse den framtida utvecklingen bör 
den nya myndigheten organiseras på sådant sätt att den lätt kan anpassas 
till förändringar av uppgifter och verksamhetsområden. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den särskilde utredaren skall iaktta vad som sägs i årets 
kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 del II). Bildandet av den 
nya myndigheten ger möjligheter att bedriva verksamheten mera effektivt. 
Det ankommer på utredaren att föreslå arbetsformer som tar till vara de 
möjligheter till effektivisering som omorganisationen ger. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utformningen av den nya myndigheten bör beaktas att regler för 
radio- och TV-verksamhet gäller villkoren för utövandet av 
yttrandefriheten och att tillämpningen därmed får särskilt stor 
betydelse. Enligt den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen gäller bl.a. 
sä rskilda procedurregler för beslut om reaktioner vid överträdelser av 
regler om radioprograms innehåll. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av de myndigheter vars verksamhet avses komma att överföras till den nya 
myndigheten finansieras radionämnden med TV-avgiftsmedel ge nom anslag 
från rundradiokontot, medan närradionämnden och kabelnämnden finansieras 
med vanliga statsanslag. För de båda sistnämnda myndigheternas del 
gäller emellertid att statens utgifter för myndighetsverksamheten i 
princip skall motsvaras av avgiftsinkomster. Den särskilde utredaren bör 
lämna förslag om finansiering och anslagssystem för den nya myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till att den nya myndigheten i huvudsak kommer att bildas 
genom en sammanläggning av befintliga myndigheter bör den nya  
myndigheten förläggas till Stockholmsområdet. Härigenom underlättas en 
övergång till den nya organisationen utan att pågående verksam het 
hindras. Utredaren bör på ett tidigt stadium undersöka möjligheterna att 
anskaffa ändamålsenliga lokaler.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör utföras i kontakt med berörda myndigheter, 
företag, organisationer och utredningar. Utredaren bör vid arbetets 
påbörjande och vidare under arbetets gång informera berörda 
huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central 
arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om 
löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att 
framföra synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya organisationen bör införas fr.o.m. den 1 januari 1993. Med 
hänsyn till behovet av tid för detaljplanering bör en proposition läggas 
fram under våren 1992, med inriktning på riksdagsbeslut i början av 
riksmötet 1992/93.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den särskilde utredaren bör lägga fram förslag om den nya myndighetens 
organisation, inbegripet utkast till instruktion för myndigheten, samt 
förslag till anslagsframställning för den andra hälften av budgetåret 
1992/93 senast den 1 december 1991. Senast den 1 mars 1992 bör utredaren 
avge förslag till nödvändiga författningar samt lämna det underlag som 
kan behövas för förhandlingar om personalens anställnings- och 
arbetsvillkor. &lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens 
inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
radio och television&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om en central myndighet 
för radio- och TV-sändningar till allmänheten, och&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Utbildningsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>