2888134 GFB162 1991 62 dir dir Kommittédirektiv 1991:62 Kommittédirektiv Kommittédirektiv U-dep 62 0 1991-07-25 00:00:00 2016-02-11 15:29:24 2016-02-11 15:29:24 Tillkallande av en särskild utredare för vissa frågor om skolans internationalisering m.m. html RKFTP Dir. 1991:62 https://data.riksdagen.se/dokument/GFB162/text https://data.riksdagen.se/dokument/GFB162 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB162 <div><h2>Tillkallande av en särskild utredare för vissa frågor om skolans internationalisering m.m.</h2> <style>div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}</style><div class="doctoc"><h3>Innehåll</h3><ul class="ultoc"> <li><a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25">Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25</a></li> <li><a href="#Mitt förslag">Mitt förslag</a></li> <li><a href="#Rörlighet och utbyte">Rörlighet och utbyte</a></li> <li><a href="#Elev- och lärarkontakter">Elev- och lärarkontakter</a></li> <li><a href="#Studiestöd för studier utomlands">Studiestöd för studier utomlands</a></li> <li><a href="#Tillgodoräknande av utländsk utbildning">Tillgodoräknande av utländsk utbildning</a></li> <li><a href="#Ramar för utredarens arbete">Ramar för utredarens arbete</a></li> <li><a href="#Hemställan">Hemställan</a></li> <li><a href="#Beslut">Beslut</a></li> </ul></div><div> Dir. 1991:62<p><a name="S1"></a></p><h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25"><a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25">Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Statsrådet Persson anför.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Mitt förslag"><a name="Mitt förslag">Mitt förslag</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om skolans internationalisering och internationella kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Rörlighet och utbyte"><a name="Rörlighet och utbyte">Rörlighet och utbyte</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Sveriges ökande beroende av omvärlden och våra ambitioner i förhållande till det västeuropeiska integrationsarbetet kommer att påverka utvecklingen av skola och utbildning. I direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:9) har jag angivit internationaliseringen som ett av de speciella områden som kommittén bör uppmärksamma. Därvid framhålls särskilt vikten av såväl ökade kunskaper om internationella och globala förhållanden som förbättrade språkkunskaper.<p><a name="S3"></a></p> Genom läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet inom statens skolverk skall det bli möjligt att tillgodose behovet av internationalisering av skolan vad gäller utbildningens mål och innehåll samt riktlinjer för undervisningen. <p><a name="S4"></a></p> Det finns emellertid också andra väsentliga aspekter. Jag syftar då på olika åtgärder som främjar och underlättar rörlighet och ut byte mellan Sverige och andra länder inom skolans område. Vidare har jag i årets budgetproposition (bil. 10 s. 98) anmält min avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för svensk undervisning i utlandet.<p><a name="S5"></a></p> Dessa frågor har ett nära samband med varandra, och jag anser det naturligt att de utreds i ett sammanhang.<p><a name="S6"></a></p><h3 name="Elev- och lärarkontakter"><a name="Elev- och lärarkontakter">Elev- och lärarkontakter</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Direkta personliga kontakter med andra länder och deras skolsystem är viktiga för att främja elevers, lärares och skolledares internationella medvetenhet och förståelse. Det kan gälla allt från kortare studiebesök till längre perioder av deltagande i undervisning eller tjänstgöring som lärare. Sådana kontakter kan äga rum som en del av den reguljära skolverksamheten i kommunerna, men också individuellt, oftast inom ramen för internationella eller bilaterala utbytesprogram. Sedan några år har särskilda medel anslagits för stipendier till lärare i detta syfte.<p><a name="S3"></a></p> Också kontakter i form av t.ex. brev är självfallet av betydelse i sammanhanget. Särskilt bör uppmärksammas de vidgade möjligheter till kontakter mellan skolor i olika länder som datortekniken har öppnat.<p><a name="S4"></a></p> * Elever<p><a name="S5"></a></p> Stöd till elev- och lärarutbyte har hög prioritet inom EG när det gäller åtgärder inom utbildningsområdet för att främja ett rörligt Europa. Vidare kan nämnas att utrikesdepartementet och SIDA har utarbetat riktlinjer för s.k. syskonskoleverksamhet och driver viss seminarieverksamhet på detta område.<p><a name="S6"></a></p> Inom Norden har sedan några år det mesta av ekonomiska och juridiska hinder undanröjts för ett nordiskt elevutbyte. Vidare har det s.k. Nordplusprogrammet i Nordiska ministerrådets regi förbättrat möjligheterna för elever på gymnasial nivå att förlägga en del av sin utbildning till en skola i ett annat nordiskt land. En nordisk överenskommelse om möjlighet till gymnasiestudier i annat nordiskt land väntas bli ratificerad under hösten 1991. <p><a name="S7"></a></p> I prop. 1990/91:78 om internationellt ungdomsutbyte anförde statsrådet Wallström (s. 7) att skolan spelar en viktig roll för att nå de ungdomar som i dag inte deltar i något utbyte. Kommunerna kan som ansvariga för skolan t.ex. initiera ungdomsverksamhet med utgångspunkt i vänortsutbyte. Många kommuner har redan engagerat sig och sina skolor i verksamhet av detta slag. Särskilda insatser kan emellertid vara motiverade för att ytterligare stimulera elevutbyte. De pågående förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) kan komma att öppna möjligheten för svensk medverkan i bl.a. utbytesprogram inom EG för elever i gymnasieskolan, på samma sätt som nyligen beslutats i fråga om det s.k. ERASMUS-programmet för studerande i högskolan. <p><a name="S8"></a></p> Utredaren bör mot denna bakgrund överväga hur ett statligt stöd till elevutbyte skulle kunna utformas och härvid hålla sig underrättad om de nyss nämnda förhandlingarna och deras konsekvenser. En utgångspunkt för statligt stöd bör i fråga om utbyte inom ramen för skolans verksamhet vara att medel ställs till förfogande endast om respektive kommun tillskjuter medel i minst motsvarande omfattning. Möjligheterna bör också prövas att underlätta för elever att på egen hand studera i andra länder.<p><a name="S9"></a></p> Flera skolor har med datorteknikens hjälp etablerat kontakter med skolor i andra länder. Utredaren bör överväga om det behövs några åtgärder från statens sida för att underlätta sådana kontakter som kan beröra betydligt fler elever än reseutbytet. Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte har fått i uppdrag att utveckla ett datoriserat informationssystem om ungdomsutbyte. <p><a name="S10"></a></p> * Lärare<p><a name="S11"></a></p> Vad gäller lärare disponerar i dag Svenska institutet vissa medel för stipendier för vistelser i annat land. Vidare förekommer inom Nordplusprogrammet ett lärarutbyte mellan de nordiska länderna. SIDA har sedan 1968 givit stöd till fortbildningsseminarier för lärare, också innefattande fältstudier i andra länder.<p><a name="S12"></a></p> Utredaren bör överväga behovet av ytterligare statliga insatser vad gäller lärarutbyte, lärares kontakter med andra länder samt lärarfortbildning, t.ex. i form av internationella workshops och Europarådets teacher bursary schemes. Härvidlag bör också utvecklingen inom EG följas. Därvid bör beaktas sambandet mellan sådana insatser och de stipendier för individuellt motiverad lärarfortbildning, om vilka riksdagen beslutat utifrån förslag i årets budgetproposition under anslaget B 6. Fortbildning m.m.<p><a name="S13"></a></p><h3 name="Studiestöd för studier utomlands"><a name="Studiestöd för studier utomlands">Studiestöd för studier utomlands</a></h3><p><a name="S2"></a></p> För studier utomlands, som är en del av den reguljära svenska utbildningen, lämnas självfallet studiestöd i vanlig ordning. Enligt min mening är det naturligt att detsamma gäller för elever som deltar i internationella utbytesprogram som är godkända av statsmakterna. Det finns emellertid anledning att ta fasta på enskilda ungdomars intresse för att tillbringa studieperioder utomlands också i övrigt. Därför bör övervägas en vidgad rätt till studiestöd för gymnasiala studier utomlands, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat om studiemedel för högskolestudier i annat land.<p><a name="S3"></a></p> Som statsrådet Wallström redovisat i propositionen om ungdomsutbyte (s. 14) har riksdagen flera gånger varit positiv till att den s om studerar ett år utomlands på gymnasienivå skulle få behålla sitt studiebidrag, men samtidigt delat regeringens uppfattning att det saknats statsfinansiella förutsättningar för att genomföra förslag från centrala studiestödsnämnden. Riksdagen har också uttalat att det borde vara möjligt att ytterligare överväga frågan inom ramen för budgetdirektiven till nämnden om att prioritera förändringar av studiehjälpssystemet. I avvaktan på nämndens kommande anslagsframställning har regeringen därför inte lagt fram något förslag om hur studerandeutbytet kan underlättas i detta avseende.<p><a name="S4"></a></p> Jag har erfarit att centrala studiestödsnämnden kommer att redovisa vissa förslag i frågan i höstens anslagsframställning. Utifrån dessa förslag kan det bli aktuellt att återkomma till regeringen med förslag till tilläggsdirektiv till utredaren.<p><a name="S5"></a></p><h3 name="Tillgodoräknande av utländsk utbildning"><a name="Tillgodoräknande av utländsk utbildning">Tillgodoräknande av utländsk utbildning</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Det ökade utrymme för individuella val som gymnasieskolan får enligt riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1990/91:85, den s.k. kunskapspropositionen, ger i sig bättre förutsättningar än i dag att inordna begränsade perioder av studier i ett annat land i den reguljära studiegången. Det är emellertid önskvärt att också längre studieperioder utomlands, då så är möjligt, kan få tillgodoräknas som en del av en svensk gymnasieutbildning. Utredaren bör pröva om det behövs några särskilda föreskrifter om tillgodoräknande av utländsk utbildning på gymnasial nivå och i så fall utarbeta förslag till sådana föreskrifter.<p><a name="S3"></a></p> I detta sammanhang bör utredaren hålla kontakt med universitets- och högskoleämbetet och med riksrevisionsverket och det arbete som verket bedriver med anledning av regeringens uppdrag den 2 maj 1991 att se över verksamheten med bedömning, värdering och prövning av utländska utbildningar, examina och yrkeskunskaper.<p><a name="S4"></a></p><h4 name="Svensk undervisning utomlands, m.m."><a name="Svensk undervisning utomlands, m.m.">Svensk undervisning utomlands, m.m.</a></h4><p><a name="S5"></a></p> För att främja Sveriges samspel och förbindelser med olika delar av världen och för att underlätta rekrytering av svenskar till ar betsuppgifter i andra länder måste svenska barn och ungdomar i andra länder kunna få undervisning motsvarande den svenska skolans. Detta måste beaktas i perspektivet såväl av en ökad rörlighet inom den europeiska gemenskapen som av ett vidgat globalt samarbete där olika delar av svenskt samhällsliv engageras. <p><a name="S6"></a></p> För utlandssvenskars barn anordnas i utlandet statsunderstödd undervisning i svensk grundskola (utlandsskola) och i internationell skola samt korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag till utlandsskolorna lämnas som bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp, som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola, samt till kompletterande undervisningstimmar. Bidrag till lokaler lämnas med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. Statsbidrag som särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. <p><a name="S7"></a></p> Skolöverstyrelsen (SÖ) har år 1989 redovisat dels en översyn av undervisningen på högstadienivå vid de svenska utlandsskolorna, dels en analys av kostnadsutvecklingen för korrespondensundervisningen vid utlandsskolorna.<p><a name="S8"></a></p> Antalet utlandsskolor är f.n. 42, antalet elever ca 1 150 och antalet lärare knappt 100. <p><a name="S9"></a></p> Utredaren bör, i kontakt med företrädare för berörda delar av det svenska arbetslivet, bilda sig en uppfattning om hur behovet av svensk utlandsundervisning på både grundskole- och gymnasienivå kommer att utvecklas långsiktigt och vilka förändringar i verksamhetens totala volym detta kan leda till. I sammanhanget måste vägas in det intresse svenska familjer utomlands kan ha av att hellre utnyttja internationella skolor, ett kanske mera internationaliserat skolsystem i värdlandet eller internatskolor i Sverige.<p><a name="S10"></a></p> Mot denna bakgrund bör utredaren lägga fram förslag om omfattning, inriktning och former för den svenska utlandsundervisningen samt om utformningen av det statliga stödet till verksamheten. I fråga om undervisning som för närvarande anordnas per korrespondens med material från Hermods bör utredaren samråda med den särskilde utredaren (dir. 1991:47) med uppdrag att genomföra en förstudie av utvecklingen inom distansutbildningsområdet.<p><a name="S11"></a></p> När det gäller finansiering bör utredaren överväga former för att engagera de delar av samhälls- och arbetslivet som på grund av sitt ansvar för personalrekrytering till utlandsförlagd verksamhet har ett särskilt intresse av insatser inom området. Som anfördes i den senaste budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 10) bör också samverkan med ett eller flera andra nordiska länder prövas.<p><a name="S12"></a></p> Frågor om utlandsundervisningen handhas fr.o.m. den 1 juli 1991 av statens skolverk. Såsom anförts i olika sammanhang är det angeläget att verkets arbete kan koncentreras på huvuduppgifterna -- skolutveckling och utvärdering. När det gäller utvärdering bör självklart utlandsundervisningen, som en del av de samlade offentliga utbildningsinsatserna för svenska barn och ungdomar, ingå i skolverkets ansvarsområde. Däremot är det angeläget att avlasta verket de administrativa uppgifterna i sammanhanget.<p><a name="S13"></a></p> Samtidigt behövs enligt min bedömning även fortsättningsvis ett nationellt organ som kan dels hantera bidragen till utlandsundervisningen, dels också svara för information till allmänheten om utlandssvenska barns studiemöjligheter m.m. Särskilt om finansiering också från enskilda källor blir aktuell, kan en väg vara att skapa en särskild juridisk person, t.ex. en stiftelse, för ändamålet. Ett annat alternativ kan vara att anknyta till Svenska institutet. Detta kan vara motiverat bl.a. i det fall att också mera allmänna uppgifter i fråga om information om och kontakter med det svenska utbildningsväsendet knyts till utlandsskolverksamheten, något som enligt min mening bör övervägas. <p><a name="S14"></a></p> Utredaren bör lägga fram förslag om hur de centrala uppgifterna för utlandsundervisningen skall fullgöras och härvid vara oförhindrad att pröva även andra än de nämnda alternativen.<p><a name="S15"></a></p><h4 name="Undervisning i Sverige ledande till internationell examen, m.m."><a name="Undervisning i Sverige ledande till internationell examen, m.m.">Undervisning i Sverige ledande till internationell examen, m.m.</a></h4><p><a name="S16"></a></p> Den internationella studentexamen, International Baccalaureate (IB) kan i dag avläggas på tre ställen i landet, Göteborg, Sigtuna och Stockholm. Utredaren bör uppmärksamma även denna studieform och pröva om några förändringar behöver föreslås som kan ytterligare förbättra denna verksamhet.<p><a name="S17"></a></p> Även på andra håll förekommer det att man undervisar på engelska i alla eller vissa ämnen på en linje. I den tidigare nämnda s.k. kunskapspropositionen (prop. 1990/91:85) har sådana projekt tagits upp som värdefulla exempel på en praktisk internationalisering av den svenska gymnasieskolan. Det förordas också att projekt av detta slag prioriteras i fråga om lärarfortbildning.<p><a name="S18"></a></p> Utredaren bör redovisa en samlad bild av denna s.k. bilingual education, om möjligt även på andra språk än engelska, som för närvarande erbjuds i den svenska gymnasieskolan. Utredaren bör även föreslå åtgärder för att öka möjligheterna till sådan verksamhet.<p><a name="S19"></a></p> I olika sammanhang har påtalats värdet av särskilda insatser för barn och ungdomar som under vistelse utomlands skaffat sig kunskaper i främmande språk och vill underhålla eller förstärka dessa inom den svenska skolans ram. Utredaren bör överväga behovet av och formerna för sådana insatser.<p><a name="S20"></a></p><h3 name="Ramar för utredarens arbete"><a name="Ramar för utredarens arbete">Ramar för utredarens arbete</a></h3><p><a name="S2"></a></p> För utredaren gäller dels regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning och konsekvenser, dels regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamhet (dir. 1988:43).<p><a name="S3"></a></p> Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer. <p><a name="S4"></a></p> Arbetet skall slutföras före utgången av september 1992.<p><a name="S5"></a></p><h3 name="Hemställan"><a name="Hemställan">Hemställan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning<p><a name="S3"></a></p> att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda vissa frågor om skolans internationalisering och internationella kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder och<p><a name="S4"></a></p> att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.<p><a name="S5"></a></p> Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.<p><a name="S6"></a></p><h3 name="Beslut"><a name="Beslut">Beslut</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringen ansluter sig till föredraganden överväganden och bifaller hans hemställan.<p><a name="S3"></a></p><pre> (Utbildningsdepartementet) </pre><p><a name="S4"></a></p></div></div>