<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887955</hangar_id>
 <dok_id>GFB16</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-01-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:04</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:05</publicerad>
 <titel>Registrerat partnerskap, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:6</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB16/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB16</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB16</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Registrerat partnerskap, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inledning"&gt;Inledning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övrigt"&gt;Övrigt&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:6&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En kommitté tillkallas för att dels göra en utvärdering av lagen 
(1987:813) om homosexuella sambor, dels överväga en lagstiftning om s.k. 
registrerat partnerskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inledning"&gt;&lt;a name="Inledning"&gt;Inledning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I januari 1978 tillkallade dåvarande chefen för socialdepartementet en 
parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att undersöka de 
homosexuellas situation i samhället och att föreslå åtgärder för att 
undanröja kvarvarande diskriminering av homosexuella. Kommittén, som 
antog namnet utredningen om de homosexuellas situation i samhället, 
överlämnade i augusti 1984 betänkandet (SOU 1984:63) Homosexuella och 
samhället. I betänkandet föreslogs olika åtgärder för att förbättra de 
homosexuellas situation. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller samlevnad mellan homosexuella avvisade utredningen 
möjligheten till äktenskap med tanke på de grundmurade värderingarna om 
äktenskapet som en institution för familjebildning mellan man och 
kvinna. En alternativ lösning som diskuterades inom utredningen innebar 
att rättsverkningar skulle knytas till en anmälan eller registrering av 
den homosexuella samlevnaden. Ett sådant nyskapat institut ansågs 
emellertid olämpligt av det skälet att registreringen skulle hänföra sig 
bara till homosexuella och innebära att de utpekades i onödan. Däremot 
borde enligt utredningen homosexuell samlevnad från rättslig synpunkt 
jämställas med vad som inom lagstiftningen kallas äktenskapsliknande 
förhållande eller motsvarande uttryck. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1986/87:124 om de homosexuellas situation i samhället anslöt sig 
föredragande statsrådet till utredningens bedömning att det inte var 
möjligt att införa bestämmelser som gav två personer av samma kön rätt 
att ingå äktenskap med varandra. Även i fråga om registrering av 
homosexuell samlevnad delade statsrådet utredningens uppfattning. 
Statsrådet erinrade om den i ett annat lagstiftningsärende föreslagna 
lagen om sambors gemensamma hem (prop. 1986/87:1) och föreslog att denna 
lag skulle genom en särskild lag göras tillämplig på homosexuella 
samboförhållanden. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid riksdagsbehandlingen avstyrkte riksdagen motionsförslag om att den 
familjerättsliga lagstiftningen i sin helhet skulle göras tillämplig på 
homosexuella par men tillstyrkte den föreslagna rättsliga regleringen av 
homosexuell samlevnad (LU 1986/87:28, rskr. 350).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I enlighet med riksdagens beslut utfärdades lagen (1987:813) om homo sexuella sambor. Enligt denna lag skall vad som gäller i fråga om sambor 
enligt ett antal uppräknade lagar och bestämmelser tillämpas även på  
två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. Bland 
de uppräknade lagarna ingår lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. 
Den lagen innebär att, när ett samboförhållande upplöses, samborna får 
en giftorättsliknande rätt till delning av sådan egendom i det 
gemensamma hemmet (bostad och bohag) som har anskaffats för gemensamt 
begagnande. I fall då samboförhållandet upphör genom den ena sambons död 
skall den efterlevande sambon alltid ha rätt att erhålla så mycket av 
det gemensamma hemmet som har anskaffats för gemensamt begagnande - så 
långt egendomen räcker - att dess värde motsvarar två gånger basbeloppet 
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För sådana sambor som 
önskar hålla isär sina ekonomiska förhållanden öppnas en möjlighet att 
avtala om att lagens delningsregler inte skall gälla i deras 
samboförhållande. En sambo får vidare under vissa förutsättningar rätt 
att överta den andra sambons bostad och bohag. Om en sambo får överta 
sådan egendom, skall sambon i princip betala ersättning för den till den 
andra sambon.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledning av motioner prövade riksdagen våren 1989 frågan om att 
införa s.k. registrerat partnerskap för homosexuella. Riksdagen 
avstyrkte motionerna med hänvisning till att några nya omständigheter 
som borde föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida 
inte hade framkommit (1988/89:LU22, rskr. 174).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 oktober 1989 trädde en lag om registrerat partnerskap i kraft i 
Danmark. Enligt den lagen kan två personer av samma kön låta registrera 
sitt partnerskap. Registrering av partnerskap har med vissa undantag 
samma rättsverkningar som äktenskaps ingående. Undantag gäller bl.a. för 
rätten till gemensam vårdnad om barn och möjligheten att adoptera barn 
gemensamt.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Våren 1990 prövade riksdagen på nytt motionsyrkanden om att införa 
regler om registrerat partnerskap. I sitt av riksdagen godkända 
betänkande uttalade lagutskottet därvid bl.a. följande (1989/90:LU23): 
"Lagen om homosexuella sambor har nu kunnat tillämpas i något mer än två 
år och tiden kan vara mogen för en utvärdering av i vad mån 
lagstiftningen har medfört de fördelar för homosexuella som det var 
avsikten att de nya reglerna skulle ge dem. Utvärderingen bör också 
innefatta en kartläggning av andra frågor som de homosexuella i dag 
upplever som ett problem. Utskottet utgår från att en sådan utvärdering 
kommer till stånd i lämpligt sammanhang. Frågan huruvida vi i Sverige 
skall införa regler om registrerat partnerskap efter mönster av den 
lagstiftning som har antagits i Danmark är däremot för tidigt väckt. 
Sedan länge har inom Norden rått rättslikhet i spörsmål med anknytning 
till familjerätten, och utskottet anser det angeläget att denna 
rättslikhet bevaras. Enligt utskottets mening är det angeläget att 
regeringen tar initiativ till överläggningar med övriga nordiska länder 
rörande möjligheterna till en lagstiftning på området i nordiskt 
samförstånd. I avvaktan på utvecklingen i våra grannländer bör 
emellertid frågan om svensk lagreglering vila."&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Socialstyrelsen, som genom beslut av regeringen den 10 december 1987 har 
getts ett övergripande ansvar för samordningen av insatser för de homo 
sexuella, har i en skrivelse till regeringen den 18 juni 1990 föreslagit 
en lagstiftning om registrerat partnerskap, byggd på den danska lagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Överväganden"&gt;&lt;a name="Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som riksdagen har framhållit kan det finnas anledning att nu utvärdera 
lagen om homosexuella sambor. Det arbetet bör utföras av en parlamen tarisk kommitté. Kommittén bör undersöka vilka effekter som lagen har 
fått och bedöma om lagen fyller de funktioner som den är avsedd att ha 
eller om den i något eller några avseenden bör förändras. Inom ramen för 
arbetet med att utvärdera lagen om homosexuella sambor kan det vara 
lämpligt att också överväga behovet av en lagstiftning om s.k. 
registrerat partnerskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En grundläggande fråga är därvid vilket tillämpningsområde som en 
lagstiftning om registrerat partnerskap bör ha. Kommittén bör överväga 
om en sådan lag bör omfatta enbart homosexuella relationer eller om den 
istället bör utgå från någon form av hushållsgemenskap och i så fall 
vilken. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Socialstyrelsens förslag går ut på att ett registrerat partnerskap med 
vissa undantag skall få samma rättsverkningar som ett äktenskap har. För 
att man skall kunna bedöma vilka undantag som med en sådan utgångspunkt 
ter sig påkallade är det nödvändigt att inventera äktenskapets olika 
rättsverkningar. Någon mera fullständig genomgång av det slaget har inte 
föregått socialstyrelsens förslag. Det blir därför en viktig uppgift för 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid en sådan genomgång torde på det civilrättsliga området framför allt 
familjerättsliga regler, däribland de som handlar om underhåll och arv, 
komma i blickpunkten. Inom straffrätten kan frågor exempelvis om 
tvegifte få betydelse. Inom processrätten aktualiseras bl.a. reglerna om 
jäv för närstående personer. Detsamma gäller inom associationsrätten. 
Också inom arbetsrätten samt socialförsäkrings-, hyres- och 
skattelagstiftningen finns ett stort antal regler som tar sikte på 
äktenskaplig samlevnad och som alltså behöver övervägas i förevarande 
sammanhang. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör även analysera de internationellt privaträttsliga aspekter 
som ett system med s.k. registrerat partnerskap kan föra med sig. Likaså 
bör kommittén överväga om ett sådant system medför några komplikationer 
vad gäller Sveriges internationella åtaganden, särskilt inom området för 
familjerätt och mänskliga rättigheter. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till att det är önskvärt med nordisk rättslikhet på bl.a. 
familjerättens område, bör kommittén vidare ta del av de erfarenheter 
som har vunnits i Danmark och informera sig om situationen på det 
aktuella området i de andra nordiska länderna (jämför 1989/90:LU23).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör utifrån detta ta ställning till om en lagstiftning om 
registrerat partnerskap bör införas i Sverige och vilken omfattning och 
inriktning som den i så fall bör ha. Kommittén bör även lägga fram 
förslag till behövlig rättslig reglering. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övrigt"&gt;&lt;a name="Övrigt"&gt;Övrigt&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag redan har nämnt bör utredningen bedrivas under parlamentarisk 
medverkan. Till utredningen bör också knytas sakkunniga och experter. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:05) och angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten 
(dir. 1988:43). &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för justitiedepartementet &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda dessa frågor,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>