<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887986</hangar_id>
 <dok_id>GFB154</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>54</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:54</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-06-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-06-25 11:17:10</systemdatum>
 <publicerad>1991-06-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till kommittén om översyn av miljöskyddslagstiftningen (ME 1989:04)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:54</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB154/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB154</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB154</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till kommittén om översyn av miljöskyddslagstiftningen (ME 1989:04)&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Det fortsatta utredningsarbetet"&gt;Det fortsatta utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sveriges internationella åtaganden m.m."&gt;Sveriges internationella åtaganden m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidplan m.m."&gt;Tidplan m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:54&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att kommittén för översyn av miljöskyddslagstiftningen i 
sitt fortsatta arbete förutom de ursprungliga direktiven (dir. 1989:32) 
också skall beakta vad regeringen och riksdagen har anfört 
(1990/91:prop. 90, JoU30, rskr. 338) med anledning av kommitténs 
principbetänkande (SOU 1991:4) Miljölagstiftningen i framtiden. 
Kommittén skall i sitt fortsatta arbete även beakta riksdagens beslut 
med anledning av kompletteringspropositionen (1990/91:150, bilaga II:13, 
FiU 37, rs kr. 390) i fråga om översyn av miljölagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall lägga fram förslag till en miljöbalk.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén befrias från uppdraget att kartlägga Sveriges internationella 
åtaganden i förhållande till vår nuvarande miljölagstiftning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén har till uppgift (dir. 1989:32) att utreda hur de olika lagar 
som gäller miljöskydd skall kunna bli effektivare i arbetet för en 
bättre miljö. Lagarna skall samordnas och därigenom bli lättare att 
överblicka och tillämpa. Förslag skall presenteras till hur skärpta 
miljökrav skall återspeglas i lagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i enlighet med vad riksdagen beslutat (1989/90:JoU5, 
rskr. 30) genom beslut den 13 december 1989 till kommittén överlämnat 
ett stort antal motioner om miljölags tiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén har lämnat ett principbetänkande (SOU 1991:4) 
Miljölagstiftningen i framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framgår av kommitténs direktiv ankommer det på regeringen att, sedan 
principbetänkandet har avlämnats, överväga hur det fortsatta 
utredningsarbetet skall bedrivas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i propositionen (1990/91:90) om en god livsmiljö lämnat 
riksdagen en redogörelse för sin inställning i frågan om 
miljölagstiftningen i framtiden. Dessutom har regeringen i 
kompletteringspropositionen (1990/91:150 bilaga II:13) uttalat, att 
kommittén bör redovisa hur effektiviteten hos miljömyndigheterna 
påverkas av kommitténs förslag. Enligt kompletteringspropositionen bör 
genom en enhetligare miljölagstiftning och en ökad tillämpning av 
generella föreskrifter betydande vinster i administrationen kunna 
uppnås, och det bör vara kommitténs uppgift att lägga fram förslag till 
de organisationsförändringar som föranleds av kommitténs förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har i allt väsentligt ställt sig bakom regeringens 
ställningstaganden om det fortsatta utredningsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen konstaterade i propositionen om en god livsmiljö att 
principbetänkandet är väl ägnat att ligga till grund för det fortsatta 
arbetet med att reformera miljölagstiftningen. Det saknas därför 
anledning att på grund av principbetänkandet ändra utredningsuppdraget 
på annat sätt än att till uppdraget foga de kompletteringar och 
förtydliganden som framgår av den nyss nämnda propositionen och 
kompletteringspropositionen samt riksdagens beslut med anledning av 
dessa propositioner.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Det fortsatta utredningsarbetet"&gt;&lt;a name="Det fortsatta utredningsarbetet"&gt;Det fortsatta utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I propositionen om en god livsmiljö har regeringen kortfattat redogjort 
för innehållet i principbetänkandet och därtill lagt regeringens 
överväganden. Förutom de ursprungliga direktiven (dir. 1989:32) skall 
kommittén beakta vad riksdagen anfört (JoU 30, rskr. 338) om 
miljölagstiftningen i framtiden. Jag vill inom de nu angivna ramarna 
förtydliga några punkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i fråga om samordningen av den centrala miljöl 
agstiftningen gjort den bedömningen att lagarna skall samlas i en 
miljöbalk. Utöver de lagar som kommittén nämnt har regeringen redo visat 
särskilt att naturvårdslagen (1964:822) och lagen (1987:12) om 
hushållning med naturresurser m.m. bör ingå i en miljöbalk.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den 
biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de 
kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskap. Detta 
innebär som redogörs för i proposition en (s. 131) att alla lagar som i 
första rummet avser att bevara, skydda och förbättra tillståndet i 
miljön, att garantera medborgarna rätten till en ren och hälsosam miljö 
och att säkerställa en långsiktigt god hushållning med naturresurserna 
skall ingå i en miljö balk.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens överväganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dessutom har riksdagen givit regeringen till känna (JoU30, rskr. 338) 
att det finns starka skäl som talar för att även lagen (1984:3) om 
kärnteknisk verksamhet och strålskyddslage n (1988:220) eller delar av 
dessa lagar bör infogas i en miljöbalk. Det får, som riksdagen har 
utgått från, vara kommitténs uppgift att i sitt fortsatta arbete 
överväga om de båda lagarna bör ingå i en miljöbalk.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har också givit regeringen till känna att undersöka i vad mån 
radikala fiskemetoder och fiskets totala miljöpåverkan inom svensk 
fiskezon kan omfattas av prövningen av en miljöstörande verksamhet. 
Därvid bör givetvis beaktas vad som i fiskeriförordningen (1982:126) 
föreskrivs om fiskem etoder.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad gäller naturresurslagen har bostadsutskottet i sitt yttrande 
(1990/91:BoU3y) till jordbruksutskottet funnit det lämpligast att de 
föreskrifter som motsvarar naturresurslagen tas in som en särskild 
avdelning i balken. De skulle därmed hållas samman så som för närvarande 
eller så som kan bli följden bl.a. om lagen kompletteras med ett kapitel 
om miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt bostadsut skottet får en sådan 
konstruktion till följd att miljöfrågorna stärks och får en central 
plats i den fysi ska planeringen och i samhällsplaneringen i vid mening.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller naturresurslagen vill jag dock tillägga att kommitténs 
uppdrag inte omfattar att överväga det sakliga innehållet i 2 och 3 kap. 
naturresurslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har vidare givit regeringen till känna att regeringen bör 
undersöka möjligheten att särbehandla och med förtur lägga fram förslag 
i frågan om påförande av miljöskyddsavgift enligt miljöskyddslagen 
(1969:387) även för sådant fall när någon ekonomisk vinning av åtgärden 
inte har u ppkommit. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande bör det 
ankomma på kommittén att under sitt arbete pröva möjligheten att göra en 
sådan prioritering.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall i sitt fortsatta arbete också beakta riksdagens beslut 
med anledning av kompletteringspropositionen (1990/91:150, bilaga II:13, 
FiU37, rskr. 390). Som anförts i propositionen (s. 116) skall omsorgen 
om människors hälsa och miljön bilda utgångspunkt en för 
miljölagstiftningen. Tillåtlighetsreglerna skall skärpas. En samlad 
miljöbalk bör ge positiva effekter på samhällsekonomin och minska 
byråkratin. Tillkomsten av en miljöbalk bör därför ses också som en 
viktig del av insatserna för att minska den statliga administrationen på 
sikt. Betydande administrativa vinster bör kunna uppnås genom 
rationaliseringar vid tillståndsgivning och annan prövning. Dessa 
rationaliseringar bör enligt vad som redovisas i 
kompletteringspropositionen medföra effektiviseringar i av staten 
genererad administration inom näringslivet och kommunsektorn, men också 
i den statliga administrationen på sammanlagt flera tiotals milj. kr. 
när lagändringarna har genomförts. Det ankommer sålunda på kommitté n 
att redovisa de rationaliseringar som kan åstadkommas genom en samlad 
miljölagstiftning i form av en miljöbalk.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utöver vad som nu särskilt har framhållits ankommer det på kommittén att 
överväga vad som i propositionen (1990/91:prop. 90) om en god livsmiljö 
och vid riksdagsbehandlingen (JoU30, BoU18, FiU37) har framförts om den 
framtida miljölagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sveriges internationella åtaganden m.m."&gt;&lt;a name="Sveriges internationella åtaganden m.m."&gt;Sveriges internationella åtaganden m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För närvarande pågår förhandlingar mellan EFTA-länderna och EG om ett 
europeiskt ekonomiskt samarbetsavtal, ett s.k. EES-avtal. Avtalet skall, 
såvitt för närvarande kan bedömas, träda i kraft samtidigt med 
fullbordandet av EGs inre marknad den 1 januari 1993. En miljöbalk skall 
givetvis ges en utformning som är anpassad till EGs rättsordning på 
miljöområdet, men de överväganden i fråga om miljölagstiftningen som 
krävs för att fullfölja ett EES-avtal kan inte lämpligen samordnas med 
förslaget till miljöbalk, som måste ha en vidare tidsram.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även Sveriges växande internationella åtaganden på miljöområdet kräver 
en särskild genomlysning av frågan om den nuvarande miljölags tiftningen 
i alla delar är tillräcklig för att möta alla de förpliktelser som 
följer på dessa engagemang. Det nu sagda gäller inte minst mot bakgrund 
av FNs konferens om miljö och utveckling i Brasilien i juni 1992.Det är 
regeringens målsättning att folkrättsligt bindande konventioner om 
klimatförändringar, biolo gisk mångfald och skogen skall antas inom 
ramen för denna konferens. Det utrymme som eventuellt måste finnas att 
ändra miljölagstift ningen mot bakgrund härav kan inte tidsmässigt 
samordnas med kommitténs förslag till miljöbalk. Frågan om den nuvarande 
miljölagstiftningens utformning med hänsyn till Sveriges internationella 
engagemang bör därför utredas tillsammans med den lagharmonisering som 
EES-avtalet kräver.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad jag nu har redogjort för i fråga om närmandet till EG och övriga 
internationella åtaganden utgjorde bakgrunden till ställningstagandet i 
propositionen om en god livsmiljö att befria kommittén från uppdraget 
att kartlägga och analysera Sveriges internationella åtaganden på 
miljöområdet. I propositionen, som riksdagen har ställt sig bakom, 
anförs att arbetet i stället bör utföras inom miljödepartementet i 
samråd med berörda departement och myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det ankomer givetvis på kommittén att i sitt fortsatta arbete beakta 
resultatet av det arbete som miljödepartementet kommer att redo visa i 
fråg a om den nuvarande lagstiftningen i förhållande till Sveriges 
internationella engagemang på miljöområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidplan m.m."&gt;&lt;a name="Tidplan m.m."&gt;Tidplan m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs huvudbetänkande med förslag till miljöbalk skall redovisas 
till regeringen senast den 1 april 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
beslutar om tilläggsdirektiv åt kommittén om översyn av 
miljöskyddslagstiftningen (ME 1989:04).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes h emställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Miljödepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>