<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887979</hangar_id>
 <dok_id>GFB144</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>44</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:44</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fö-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>44</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-06-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:06</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:06</publicerad>
 <titel>Översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:44</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB144/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB144</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB144</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Det militära försvaret"&gt;Det militära försvaret&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Den civila delen av totalförsvaret"&gt;Den civila delen av totalförsvaret&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Försvarsmaktens ledningsutredning"&gt;Försvarsmaktens ledningsutredning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Försvarsmaktsutredning 1988"&gt;Försvarsmaktsutredning 1988&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Civilförsvarslagsutredningens betänkande"&gt;Civilförsvarslagsutredningens betänkande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Stabsmyndighetsutredningen"&gt;Stabsmyndighetsutredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:44&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Roine Carlsson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn 
av dels ledningsorganisationen på central och regional nivå inom 
totalförsvaret, dels myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall&lt;br /&gt;
-- redovisa förslag till en uppgifts- och ansvarsfördelning mellan olika 
myndigheter inom verksamhetsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall vidare&lt;br /&gt;
-- lämna förslag till uppgifter och organisation för försvarsmaktens 
ledning i krig på central samt på högre och lägre regional nivå,&lt;br /&gt;
-- lämna förslag till totalförsvarets ledningsorganisation på regional 
nivå, bl.a. behovet av särskilda militärområden och ledningsstrukturen 
inom funktionen Civil ledning och samordning och&lt;br /&gt;
-- överväga vilka uppgifter som skall ligga på överstyrelsen för civil 
beredskap som ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning och 
samordning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall även&lt;br /&gt;
-- lämna förslag om överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas 
uppgifter och ansvarsfördelning samt de centrala stabernas uppgifter och 
organisation i fred,&lt;br /&gt;
-- lämna förslag om benämning på myndigheten överbefälhavaren och vissa 
andra myndigheter inom försvarsmakten,&lt;br /&gt;
-- lämna förslag till rationell och effektiv myndighetsstruktur för 
ledningsorganisationens fredsverksamhet och stödmyndigheterna samt&lt;br /&gt;
-- redovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar om ca en tredjedel 
av nuvarande resursanvändning för ledningen i fred.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Allmänt&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsmakterna har under senare år fattat flera beslut om att utveckla 
formerna för ledningen av den statliga verksamheten. Ett av skälen till 
detta är att den offentliga sektorn totalt sett inte får fortsätta att 
växa (se bl.a. skr. 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin 
och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med grund i bl.a. verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, KU29, rskr. 
226) förändras och förnyas den offentliga sektorn så att produktivitet, 
effektivitet och service kan förbättas. Ansvar och befogenheter 
delegeras till de verksamhetsansvariga myndigheterna samtidigt som 
kraven på resultatredovisning skärps.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1991 års bugetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 1 och 2) och i 
prop. 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 
1991/92 redovisas bakgrunden till och utgångspunkterna för den 
ekonomisk-politiska strategin, den fortsatta inriktningen av den 
ekonomiska politiken och den fortsatta förnyelsen av den offentliga 
sektorn. Delar i detta arbete är att ompröva verksamhet och att finna 
nya finansieringsformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Totalförsvaret&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med totalförsvaret avses alla de åtgärder som är nödvändiga för att 
förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. I krig omfattar totalförsvaret hela samhällets 
verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Det militära försvaret"&gt;&lt;a name="Det militära försvaret"&gt;Det militära försvaret&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till det militära försvaret hänförs enligt totalförsvarets 
budgetförordning (1989:294) myndigheter vars verksamhet enligt 
regleringsbrev finansieras inom ett försvarsbesluts militära utgiftsram. 
Försvarsmakten omfattar i sin tur arméförband, marinförband, 
flygvapenförband och operativ ledning m.m. samt vissa gemensamma 
myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Organisation och uppgifter för försvarsmakten i fred framgår bl.a. av 
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarsmaktens krigsorganisation utgörs av överbefälhavaren med 
högkvarteret och de övriga särskilda ledningsorganen samt av 
krigsförbanden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överbefälhavaren leder försvarsmakten och har uppsikt över dess 
verksamhet. Under överbefälhavaren leder försvarsgrenscheferna 
verksamheten inom försvarsgrenarna. Överbefälhavaren och 
försvarsgrenscheferna biträds av staber.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den operativa verksamheten leds under överbefälhavaren av 
militärbefälhavarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Den civila delen av totalförsvaret"&gt;&lt;a name="Den civila delen av totalförsvaret"&gt;Den civila delen av totalförsvaret&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den civila delen av totalförsvaret indelas sedan år 1986 i funktioner 
som svarar mot de olika samhällssektorerna, vilket framgår av 
förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets 
civila del. För varje funktion finns en funktionsansvarig myndighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överstyrelsen för civil beredskap leder och samordnar i fred 
beredskapsförberedelserna vid de funktionsansvariga myndigheterna. Över styrelsen är vidare funktionsansvarig myndighet bl.a. för funktionen 
Civil ledning och samordning. Civilbefälhavarna 
och länsstyrlserna samt kommunstyrelserna har uppgifter inom funktionen 
på högre och lägre regional resp. lokal nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I krig skall de civila myndigheterna verka för att största möjliga 
försvarseffekt uppnås. Detta skall ske i samverkan med militära 
myndigheter på motsvarande nivå för att åstadkomma såväl en enhetlig 
inriktning och ledning av totalförsvaret som en ändamålsenlig användning 
av civila och militära resurser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Tidigare utredningar och pågående utredningsarbete&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Försvarsmaktens ledningsutredning"&gt;&lt;a name="Försvarsmaktens ledningsutredning"&gt;Försvarsmaktens ledningsutredning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade år 1978 (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr. 174) om 
principer för ledningen av försvarsmakten i fred och riktlinjer 
för organisation av försvarsmaktens centrala ledning m.m. Som grund för 
beslutet låg främst försvarsmaktens ledningsutrednings delbetänkande 
(SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ledningsutredningen förordade en fortsatt uppdelning på fyra myndigh ter 
framför ett alternativ där alla ledningsfunktioner skulle utövas av en 
myndighet, överbefälhavaren. Lösningen ansågs väl tillgodose de krav som 
ställdes på försvarsmaktens centrala ledning. En fristående ställning 
för försvarsgrenscheferna skulle, enligt utredningen, också ge bättre 
förutsättningar för en öppen och mer mångsidig försvarsdebatt även om 
kostnaderna för en sådan lösning blev något större.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade att den centrala ledningen inom försvarsmakten 
alltjämt skulle organiseras på de fyra myndigheterna överbefälhavaren, 
chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Försvarsmaktsutredning 1988"&gt;&lt;a name="Försvarsmaktsutredning 1988"&gt;Försvarsmaktsutredning 1988&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen uppdrog i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda arméns 
långsiktiga utveckling, produktionsledningen inom försvarsmakten, m.m. 
Uppdraget innefattade även en granskning av de centrala stabernas 
organisation och arbetsformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överbefälhavaren redovisade uppdraget till regeringen i september 1988. 
I en delrapport behandlades frågor om översyn av de centrala staberna. I 
denna lämnades förslag till ny organisation för försvarsstaben, 
arméstaben, marinstaben och flygstaben. Denna omorganisation är nyligen 
genomförd.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Civilförsvarslagsutredningens betänkande"&gt;&lt;a name="Civilförsvarslagsutredningens betänkande"&gt;Civilförsvarslagsutredningens betänkande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Civilförsvarslagsutredningen lämnade i juni 1989 sitt betänkande (SOU 
1989:42) Det civila försvaret. Betänkandet, som för närvarande bereds 
inom regeringskansliet, bygger på att fredssamhället är basen för alla 
försvarsresurser. Totalförsvarstanken är av central betydelse. 
Beredskapsfrågorna är därför en angelägenhet för hela samhället. I 
betänkandet lämnas bl.a. förslag till ledningsstruktur 
inom det civila försvaret avseende dels en inriktande ledning av 
verksamheten, dels en verksamhetsorienterad ledning. Vidare lämnas 
förslag till ledningsuppgifter för överstyrelsen för civil beredskap 
under skärpt och högsta beredskap. En proposition till riksdagen avses 
bli lämnad under hösten 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Totalförsvarets ledning under kriser och i krig, m.m."&gt;&lt;a name="Totalförsvarets ledning under kriser och i krig, m.m."&gt;Totalförsvarets ledning under kriser och i krig, m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Militärbefälhavarinstitutionen går i sin nuvarande form tillbaka till 
1942 års försvarsbeslut (prop. 1942:210, tredje särskilda utskottets 
utl. nr 2, rskr. 374). Genom beslutet indelades fastlandet i sex 
militärområden. Gotland skulle utgöra ett särskilt militärområde. År 
1966 ändrades benämningarna av militärområdena till de nuvarande.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Civilbefälhavarinstitutet tillkom år 1951 (prop. 1951:149, StU 145, 
rskr. 277). Motiven för tillkomsten var behovet av en planering 
för den civila beredskapen inom större områden än länen och behovet av 
civil -- militär samordning inom dessa områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att få en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kriser och 
i krig och för att finna formerna för en effektivare och bättre 
samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen år 1987 vissa 
uppdrag till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap. 
Sedan myndigheterna hade kommit in med rapporter efter genomförda 
inledande studier uppdrog regeringen åt generaldirektören Gunnar 
Nordbeck att utreda och lämna förslag om totalförsvarets geografiska 
indelning på högre regional nivå. Resultatet av utredningsuppdraget 
redovisades år 1988 i betänkandet (Ds Fö 1988:65) Totalförsvarets 
geografiska indelning på högre regional nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren förordade en övergång från sex till fem militär- och 
civilområden. Detta blev också regeringens förslag som låg till grund 
för riksdagens beslut våren 1989 ( prop. 1988/89:80, FöU 14, rskr. 294). 
Beslutet innebär att landet fr.o.m. den 1 juli 1991 skall 
vara indelat i fem militär- och civilområden. Östra militär- resp. 
civilområdet och Bergslagens militär- resp. civilområde ersätts då av 
Mellersta militär- resp. civilområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen uppdrog år 1988 vidare åt överbefälhavaren och överstyrelsen 
för civil beredskap att gemensamt lämna förslag till principorganisation 
m.m. för ledningen inom totalförsvaret på skilda nivåer.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap lämnade i juni 
1989 sin rapport Totalförsvarets ledning under kriser och i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I rapporten anger myndigheterna de krav som bör ställas på 
totalförsvarets ledningssystem, bl.a. följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Ledningssystemet måste medge ledning över hela landet och påverkan på 
all för totalförsvaret viktig verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Ansvarsförhållanden, samverkans-, lednings- och rapporteringslinjer 
samt arbetsrutiner skall i största möjliga utsträckning samman falla i fred, under kriser och i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Samverkansbehoven mellan det militära och det civila försvaret, såväl 
i övergripande frågor som inom vissa för det militära försvaret särskilt 
viktiga funktioner, måste tillgodoses på alla nivåer och under alla 
faser från fredstillstånd till totalt krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Chefer och myndigheter på lägre nivåer måste, inom ramen för 
övergripande beslut och inriktning, självständigt kunna samverka och 
fatta nödvändiga beslut samt genomföra dessa.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 6) framhöll 
försvarsministern att han i huvudsak kunde ställa sig bakom dessa 
krav på totalförsvarets ledningssystem under kriser och i krig. Dock 
framhöll han att ett slutligt ställningstagande till förslag som innebar 
författningsändringar skulle komma att ske först i samband med 
behandlingen av civilförsvarslagsutredningens betänkande. Riksdagen (FöU 
7, rskr. 226) lämnade vad föredragande statsråd hade anfört utan 
erinran.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen uppdrog härutöver år 1988 åt överstyrelsen för civil 
beredskap att i samråd med funktionsansvariga myndigheter genomföra 
fördjupade studier av förhållanden inom de olika funktionerna och 
samspelet mellan den operativa ledningen och funktionsledningen inom 
totalförsvarets civila del. Ansvarsfördelningen mellan operativa 
ledningsorgan och funktionsledningsorgan på olika nivåer skulle 
klarläggas och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer preciseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överstyrelsen lämnade i november 1989 rapporten Ledningen av 
totalförsvarets civila del under kriser och i krig till regeringen med 
överväganden och förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1990 års budgetproposition anförde försvarsministern bl.a. att de 
principer för ledning som redovisas i rapporten i huvudsak redan nu kunde utgöra en allmän grund för myndigheternas fortsatta arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överstyrelsen för civil beredskap utreder för närvarande vilka 
principer som bör gälla för de civila centrala myndigheternas samverkan 
och gruppering under beredskap och i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Stabsmyndighetsutredningen"&gt;&lt;a name="Stabsmyndighetsutredningen"&gt;Stabsmyndighetsutredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet lämnade i maj 1991 sitt 
betänkande (SOU 1991:40 och 41) Marknadsanpassade service- och 
stabsfunktioner till regeringen. Utredningen föreslår att stödet till 
myndigheterna i framtden skall tillhandahållas av tre institutioner, 
nämligen en servicemyndighet, en arbetsgivarorganisation och ett 
konsultföretag. Servicemyndigheten föreslås bli uppdragsfinansierad.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarets civilförvaltning omfattas av utredningens arbete. Huvuddelen 
av civilförvaltningens verksamhet avseende ekonomi- och 
personaladministration föreslås ingå i servicemyndigheten. Övrig 
verksamhet vid civilförvaltningen föreslås bli fördelad på olika 
myndigheter inom och utom försvarsdepartementets verksamhetsområde. 
Utredningen föreslår att civilförvaltningen avvecklas den 30 juni 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4 Vissa utvecklingstendenser inom försvarsmakten&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ledningen i krig av försvarsmakten på regional nivå har under senare år 
undergått förändringar. Bland annat har rörliga ledningsorgan skapats 
för att kunna sättas in där förstärkningar behövs. Detta bör kunna 
innebära -- tillsammans med utvecklingen av informationstekniken --
att den totala personalstyrkan i fred vid de regionala ledningsorganen 
kan begränsas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fråga om den operativa ledningen är inom myndigheterna 
militärbefälhavarna sedan den 1 juli 1990 organiserade fördelningsstaber 
med uppgift i fred bl.a. att leda förbandsproduktionen inom armén och 
genomföra försvarsförberedelser. I krig skall dessa fördelningsstaber -- 
under militärbefälhavarna -- leda strid med främst markstridskrafter 
omfattande två till tre brigader och förstärkningsförband.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Militärbefälhavarnas ledningskapacitet blir mer flexibel genom att en 
rörlig miloförstärkningsstab organiseras den 1 juli 1991 hos 
militärbefälhavaren i Västra militärområdet. Detta ledningsorgan skall i 
första hand förstärka den militärbefälhavare som leder huvuddelen av 
markstridskrafterna i riket.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom marinen inrättades den 1 juli 1990 en rörlig marin ledningsstab. 
Den består av cheferna för kustflottan och kustartilleriets stridsskola 
samt en del av kustflottans och stridsskolans personal i fred. Staben 
har till huvuduppgift att i kris och krig kunna förstärka högre och 
lägre regionala stabers kapacitet och uthållighet att leda 
marinstridskrafter i det område där huvuddelen utnyttjas.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

5 Organisationsförändringar inom den civila delen av totalförsvaret&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Våren 1985 fattade riksdagen (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr. 388) 
beslut om den tidigare redovisade indelningen av den civila delen av 
totalförsvaret i funktioner. Den 1 juli 1986 ombildades överstyrelsen 
för ekonomiskt försvar till överstyrelsen för civil beredskap bl.a. med 
uppgift att samordna de civila beredskapsförberedelserna.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid samma tidpunkt lades civilförsvarsstyrelsen samman med statens 
brandnämnd till statens räddningsverk (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr. 
389). Myndigheten fick ansvaret för funktionen Befolkningsskydd och 
räddningstjänst.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Härutöver inrättades styrelsen för psykologiskt försvar den 1 juli 1985 
(prop. 1983/84:166, FöU 21, rskr. 349). Myndigheten fick ansvaret för 
funktionen Psykologiskt försvar. Till den nya myndigheten överfördes de 
uppgifter som dittills hade legat på beredskapsnämnden för psykologiskt 
försvar, totalförsvarets upplysningsnämnd och statens 
upplysningscentral.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

6 Försvarsmaktsbegreppet&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarsmakten omfattar som tidigare nämnts arméförband, marinförband, 
flygvapenförband och operativ ledning m.m. samt vissa gemensamma 
myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 
framhåller regeringen att försvarsmakten bör omfatta endast myndigheter 
som har till huvuduppgift att medverka till att producera och 
vidmakthålla krigsförband eller att upprätthålla den militära 
beredskapen.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarets civilförvaltning, försvarets mediecenter, krigsarkivet och 
statens försvarshistoriska museer skall därför inte längre ingå i 
försvarsmakten. Regeringen framhåller vidare att frågan fortlöpande bör 
prövas och att det bör ankomma på regeringen att besluta om vad som 
skall innefattas i begreppet försvarsmakten. Riksdagen (FöU8, rskr. 285) 
hade ingen erinran.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Allmänt&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 
har regeringen redovisat inriktningen för det fortsatta arbetet med att 
utveckla ledningsorganisation och verksamhetsformer hos myndigheterna 
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målet för förändringsarbetet är att åstadkomma en effektiv och rationell 
verksamhet. Det krävs därför bl.a. att ansvars-, kompetens- och 
befogenhetsfördelningen inom olika verksamhetsområden blir klarare.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150) anges att en 
övergång till resultatorienterad styrning ställer nya krav på 
de centrala myndigheterna. Inslaget av planering samt detalj- och 
regelstyrning skall minska. Detta ger utrymme för delegering till 
regional och lokal nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare redovisas i propositionen riktlinjer för omställning och 
minskning av den statliga administrationen. För försvarsdepartementets 
verksamhetsområde redovisas åtgärder som under försvarsbeslutsperioden 
1992--97 skall leda till en minskning av kostnaderna för den statliga 
administrationen med 350 milj.kr.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En viktig utgångspunkt för utredningens arbete skall vidare vara 
regeringens främsta uppgifter i krig, så som de har återgivits i prop. 
1983/84:166, bl.a.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o att leda säkerhetspolitiken,&lt;br /&gt;
o att fastställa inriktningen i stort av rikets försvar och av 
myndigheternas verksamhet,&lt;br /&gt;
o att fördela och vid behov omfördela tillgängliga resurser och&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o att vid behov ändra ansvarsfördelningen mellan regeringen och 
myndigheterna samt mellan myndigheterna inbördes.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En samlad översyn av myndigheterna inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde bör göras. Denna bör inledas med att klargöra 
uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som hör till 
försvarsdepartementet. Därvid bör en analys göras av ledningen i krig 
och de krav som föranleds härav.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med detta som utgångspunkt bör sedan ett förslag till försvarsmaktens 
ledningsorganisation i krig, innefattande erforderlig stödverksamhet, 
utformas. Därefter bör det -- när även 1992 års försvarsbeslut kan 
läggas till grund för arbetet -- utformas en till denna 
krigsorganisation anpassad fredsorganisationsstruktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I tillämpliga delar och parallellt med det nämnda bör det utformas en 
struktur och en organisation för de myndigheter inom 
försvarsdepartementets verksamhetsområde som ingår i den civila delen av 
totalförsvaret.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Totalförsvarets ledningsorganisation&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närmare 15 år har förflutit sedan en större extern översyn av 
försvarsmaktens centrala och regionala ledning senast genomfördes. För svarsmaktens omfattning och struktur i krig och fred har förändrats. 
Såväl krigsorganisationen som fredsorganisationen har minskat. 
Strukturförändringarna kommer därtill sannolikt att behöva fortsätta.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försvarsmaktens ledningsorganisation i krig och fred bör ses över i ett 
sammanhang. I anslutning till detta bör även vissa frågor som rör 
ledningsorganisationen inom den civila delen av totalförsvaret prövas.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall därvid -- i avvaktan på nästa långsiktiga 
försvarsbeslut -- utgå från de mål för totalförsvaret och uppgifter för 
försvarsmakten och den civila delen av totalförsvaret som regeringen har 
angivit för planeringen i 1991 års planeringsanvisningar 
(regeringsbeslut den 28 februari 1991).&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Myndighetsstrukturen&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99) behandlades utförligt 
rollfördelningen mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna. 
Dessutom slogs grundprinciperna fast för rollfördelningen mellan 
regeringen och myndigheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är varken önskvärt eller möjligt att styra myndigheterna efter en 
gemensam mall. Det grundläggande kravet på statsförvaltningen 
är att den effektivt förverkligar riksdagens och regeringens 
intentioner.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Såsom framhålls i propositionen ger regeringsformen regeringen utrymme 
för en starkare styrning av myndigheterna under regeringen än den 
styrning som vanligtvis har tillämpats. Detta utrymme bör utnyttjas för 
att styra förvaltningen på ett sätt som uppfyller riksdagens krav och 
som ligger i medborgarnas intresse. Regeringen bör besluta om en 
grundstruktur för myndigheternas inre organisation. Inom denna fastlagda 
ram bör myndigheterna själva få en utökad rätt att besluta om ändrad 
organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En ytterligare utgångspunkt för utredningens arbete är att behov inom 
försvarsdepartementets verksamhetsområde så långt som möjligt skall 
tillgodoses på motsvarande sätt som inom statsförvaltningen i övrigt. 
Särlösningar och dubbleringar av kompetens bör undvikas.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Uppgifts- och ansvarsfördelning&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall lämna ett övergripande förslag till uppgifts- och 
ansvarsfördelning mellan myndigheterna inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde, att ligga till grund för utredningens fortsatta 
arbete. Förslaget skall i tillämpliga delar grundas på de 
förutsättningar som anges nedan i avsnitten 2--4.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid redovisningen av detta uppdrag i december 1991 skall utredningen 
även lämna dels en bedömning av det fortsatta arbetet, dels eventuella 
förslag till kompletteringar eller ändringar av direktiven för 
utredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Totalförsvarets ledning under kriser och i krig&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall redovisa en struktur för totalförsvarets ledning i 
krig. Redovisningen skall beskriva nuvarande förhållanden och behovet i 
framtiden samt innehålla förslag till en framtida 
organisationsstruktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För försvarsmakten skall redovisningen göras nivåvis och avse den 
centrala nivån samt de högre och lägre regionala nivåerna. Redovisningen 
skall därtill omfatta stödmyndigheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall beakta följande förutsättningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den säkerhetspolitiska situationen har i flera avseenden förändrats. 
Stormakternas styrkor utvecklas i riktning mot minskande numerär, men 
samtidigt mot högre kvalitet och rörlighet. Ett angrepp mot Sverige kan 
komma att kraftsamlas mot vitala funktioner inom vårt lands nationella 
ledningssystem och totalförsvar. En effektiv operativ samordning av 
totalförsvaret över större områden torde då bli nödvändig. Nuvarande 
totalförsvarsgeografiska indelningar av landet kan från dessa 
utgångspunkter innebära operativa nackdelar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot denna bakgrund skall utredningen förutsättningslöst överväga 
totalförsvarets ledningsorganisation på regional nivå, med särskild inriktning på den högre regionala nivån, och lämna förslag i detta 
avseende. Härvid bör behoven prövas, både för ledning av militära 
operationer och för ledning av verksamheten inom funktionen Civil 
ledning och samordning. Uppdraget rymmer i denna del bl.a. frågan om 
behovet av särskilda militärområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Övervägandena om ledningsorganisation och geografisk indelning inom 
totalförsvaret på högre regional nivå skall utgå från en analys 
av bl.a. ledningsprinciper och behov av samordning mellan militära och 
civila intressen. I detta sammanhang skall också prövas hur kraven på 
den civila ledningen på de regionala nivåerna bäst tillgodoses när det 
gäller såväl samordning med det militära försvaret som samordning av de 
civila försvarsåtgärderna. Den organisatoriska lösningen för den civila 
delen av totalförsvaret skall utgå från organisation och 
ansvarsförhållanden i fred. Sådana lösningar bör prövas som innebär att 
dessa ansvarsförhållanden inte ändras i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Fredsorganisation&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall, med utgångspunkt i förslagen om dels uppgifts- och 
ansvarsfördelningen (avsnitt 1), dels ledningsorganisationen i krig 
(avsnitt 2), lämna förslag till en fredsorganisatorisk 
myndighetsstruktur för ledningsorganisationen inom totalförsvaret och 
för stödmyndigheterna. En strävan skall härvid vara att 
ansvarsförhållanden samt samverkans-, lednings- och rapporteringslinjer 
är desamma i kris och i krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Redovisningen skall beskriva nuvarande förhållanden och behovet i 
framtiden samt innehålla förslag till en framtida organisationsstruktur. 
Den skall göras nivåvis med utgångspunkt i de centrala myndigheterna och 
avse förutom denna nivå de högre och lägre regionala nivåerna. Vidare 
skall redovisningen innefatta stödmyndigheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall beakta följande förutsättningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslag skall lämnas om överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas 
roller samt de centrala stabernas uppgifter och organisation i 
fred. Utredningen skall överväga om de tidigare skälen för att behålla 
fyra myndigheter fortfarande gäller. Utredningen skall även utreda om 
resp. försvarsgren bör utgöra en -- sammanhållen -- myndighet med 
uppgifter på central, lägre regional och lokal nivå. Vidare skall 
förslag lämnas om överbefälhavarens ansvar och befogenheter. För slaget skall grundas på att överbefälhavarens operativa roll betonas 
även fortsättningsvis.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om utredningen finner att den högre regionala nivån inom försvarsmakten 
(militärbefälhavarna och miloförvaltningarna eller motsvarande) helt 
eller delvis bör bestå, skall utredningen överväga lämpligheten av att 
stärka militärbefälhavarnas ställning i programplaneringsprocessen när 
det gäller såväl planering och budgetering som uppföljning och 
utvärdering.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetsnamnen överbefälhavaren, chefen för marinen, 
militärbefälhavaren i Södra militärområdet osv. kan orsaka missförstånd. 
När de används kan det vara oklart om det är myndigheten eller dess chef 
som avses. Utredningen skall lämna förslag till benämningar som undanröjer denna oklarhet och därvid belysa vilka konsekvenser som ett 
namnbyte kan medföra.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller försvarsmaktens lägre regionala nivå skall utredningen 
lämna förslag om fortsatta effektiviseringar och ytterligare besparingar 
i fred. Ett sätt att åstadkomma sådana kan vara att ytterligare differentiera myndigheternas -- bl.a. försvarsområdesbefälhavarna och 
marinkommandona -- uppgifter i krig och därmed förändra deras dimensionering. Ett annat sätt kan vara att ändra de geografiska 
indelningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall vidare pröva dels lämpligheten av att i fred 
ytterligare begränsa ledningsorganens dimensionering genom att 
organisera fler rörliga ledningsorgan som i krig kan förstärka hotade 
eller angripna områden, dels andra öjligheter att öka flexibilititen 
och uthålligheten i ledningssystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om övervägandena om den civila ledningen på de regionala nivåerna leder 
till att de uppgifter som överstyrelsen för civil beredskap 
har som ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning och samordning 
eller till att de uppgifter kommunerna har inom funktionen, bör 
förändras -- eller om sådana förändringar av andra skäl är lämpliga -- 
skall utredningen lämna förslag härom.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller stödmyndigheterna skall utredningen lämna ett förslag som 
mot bakgrund av redovisad krigsorganisation och fredsorganisation dels 
tillgodoser kraven på stöd för dessa, dels innebär en rationell och 
effektiv struktur för utövande av statsmakternas intentioner i övrigt. 
Utredningen skall därvid lägga särskild vikt vid att ansvarsfördelningen 
mellan olika myndigheter är klar och tydlig och att förslagen möjliggör 
dels samverkan mellan myndigheter, dels samordning mellan myndigheter av 
gemensam verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4 Övrigt&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall klarlägg behovet av stöd för krigsorganisationen och 
kompetens hos myndigheterna inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall också utreda om verksamhet som nu bedrivs av centrala 
myndigheter kan delegeras till regionala och lokala myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall pröva och redovisa konsekvenserna av sammantagna 
besparingar, på central, högre regional och lägre regional nivå, 
om ca en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledningen i fred.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall vidare lämna förslag till hur verksamheten i en 
framtida myndighetsstruktur bör finansieras samt vilka konsekvenser 
förändringarna får organisatoriskt, ekonomiskt och personellt.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall härutöver pröva om ytterligare avgränsningar av 
försvarsmaktsbegreppet möjliggör en mer rationell struktur inom 
försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En förändrad myndighetsstruktur inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde påverkar den författningsmässiga regleringen av 
verksamheten. Utredningen skall lämna förslag till en 
författningsreglering och därvid närmare klarlägga det inbördes 
förhållandet mellan berörda myndigheter och organ. I detta innefattas 
att utredningen skall belysa de författningsmässiga konsekvenserna av ändrade benämningar på överbefälhavaren m.fl. myndigheter. 
Utredningen skall även överväga i vilken utsträckning myndigheterna bör 
bemyndigas att utfärda föreskrifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör bedrivas av en särskild utredare. De frågor 
utredningen skall pröva är emellertid av sådan art och berör samhället 
så genomgripande att det är viktigt med ett parlamentariskt inflytande 
redan under utredningsarbetet. En parlamentariskt sammansatt 
referensgrupp bör därför förordnas som stöd för utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslaget till uppgifts- och ansvarsfördelning bör utarbetas efter det 
att berörda myndigheter och organ har fått tillfälle att lämna sina 
synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare&lt;br /&gt;
-- följa det pågående utvecklingsarbetet inom försvarsdepartementets 
verksamhetsområde, ta vara på gjorda erfarenheter samt under arbetets 
gång kunna initiera förändring och utveckling hos myndigheterna inom 
verksamhetsområdet,&lt;br /&gt;
-- tidigt underrätta regeringen om utredningen avser att lägga fram 
förslag som rör andra myndigheter än dem som avses i dessa direktiv,&lt;br /&gt;
-- beakta utredningens av flygtekniska försöksanstalten betänkande (SOU 
1991:53) Forskning och teknik för flyget och vad som kommer 
fram vid den pågående översynen av forskningen och utvecklingsarbetet 
för totalförsvaret (dir. 1991:43),&lt;br /&gt;
-- samråda med den särskilda utredare som har till uppgift att göra en 
analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad (dir. 
1991:31),&lt;br /&gt;
-- hålla sig underrättad om statsmakternas ställningstaganden till 
civilförsvarslagsutredningens förslag,&lt;br /&gt;
-- informera berörda huvudorganisationer och bereda dem tillfälle att 
föra fram synpunkter både när arbetet börjar och under arbetets gång.&lt;br /&gt;
-- beakta regeringens allmänna direktiv (dir. 1984:5) till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning,&lt;br /&gt;
-- senast den 31 december 1991 redovisa ett förslag till uppgifts- och 
ansvarsfördelning samt&lt;br /&gt;
-- senast den 1 september 1993 lämna en slutrapport. Utredningsuppdraget 
kan härutöver redovisas genom en eller flera delrapporter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag hemställer att regeringen bemyndigar chefen för 
försvarsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av dels totalförsvarets 
ledningsorganisation på central och regional nivå, dels 
myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,&lt;br /&gt;
att besluta om dels sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde 
åt utredaren, dels en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för 
utredningen skall belasta fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Försvarsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>