<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887977</hangar_id>
 <dok_id>GFB143</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fö-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-05-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:06</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:06</publicerad>
 <titel>Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:43</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB143/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB143</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB143</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Definitioner"&gt;Definitioner&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande forskning och utveckling"&gt;Nuvarande forskning och utveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vissa pågående studier och utredningar"&gt;Vissa pågående studier och utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förändrade förutsättningar"&gt;Förändrade förutsättningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Försvarsforskningens villkor"&gt;Försvarsforskningens villkor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inledande uppdrag"&gt;Inledande uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Fortsatt arbete"&gt;Fortsatt arbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kungliga biblioteket"&gt;Kungliga biblioteket&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Karolinska Institutet"&gt;Karolinska Institutet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Chalmers tekniska högskola"&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Manne Siegbahn-institutet för fysik"&gt;Manne Siegbahn-institutet för fysik&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sveriges lantbruksuniversitet"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sveriges geologiska undersökning"&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#På regeringens vägnar"&gt;På regeringens vägnar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kungliga skogs- och lantbruksakademien"&gt;Kungliga skogs- och lantbruksakademien&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien"&gt;Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Stiftelsen riksbankens jubileumsfond"&gt;Stiftelsen riksbankens jubileumsfond&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inledning"&gt;Inledning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hittillsvarande utveckling och framtida behov"&gt;Hittillsvarande utveckling och framtida behov&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Samhällsnyttan"&gt;Samhällsnyttan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete"&gt;Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Internationell samverkan"&gt;Internationell samverkan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Regionala frågor"&gt;Regionala frågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Rekrytering av forskare"&gt;Rekrytering av forskare&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1991:43&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en 
samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. 
Utredningen skall lämna förslag rörande behov, inriktning, omfattning, 
styrning, finansiering och struktur för att skapa en 
forskningsorganisation som svarar mot de framtida behoven.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I proposition 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 
1991/92 (s.24) har jag anmält behovet av en samlad översyn av 
totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete. Översynen bör ses som 
ett led i den översyn som redovisats i propositionen och som syftar till 
att skapa en mer entydig och effektiv styrning, finansiering och 
organisation av myndigheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har som en förberedelse inför 1993 års forskningspolitiska 
proposition utfärdat direktiv för anslagsframställningar i fråga om 
forskning för budgetåren 1993/94--1995/96. Direktiven avser ej 
myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Definitioner"&gt;&lt;a name="Definitioner"&gt;Definitioner&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det följande utgår jag från de definitioner som anges i regeringens 
proposition 1989/90:90 om forskning (s. 11):&lt;br /&gt;
-- Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny 
kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. Man 
brukar indela den i&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o ren grundforskning, där ingen restriktion läggs på forskningens 
inriktning och&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o riktad grundforskning, som kan tänkas lägga grunden för tillämpning.&lt;br /&gt;
-- Tillämpad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökande 
efter ny kunskap och nya idéer men, med en bestämd tillämpning i sikte.&lt;br /&gt;
-- Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt 
forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya 
produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av 
dem som redan existerar. Inom försvaret skiljer man på&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o objektbundet utvecklingsarbete och&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o icke objektbundet utvecklingsarbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande forskning och utveckling"&gt;&lt;a name="Nuvarande forskning och utveckling"&gt;Nuvarande forskning och utveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För innevarande budgetår avdelas ca fyra miljarder kr. till forskning 
och utvecklingsarbete för totalförsvaret.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Merparten eller drygt tre miljarder kr. utgörs av objektbundet 
uvecklingsarbete vid svensk industri beställt inom ramen för anslagen för anskaffning av materiel hos försvarsgrenarna och anslaget Operativ 
ledning m.m. (fjärde huvudtitelns anslag B 2, C 2, D 2 och E 2). För 
närvarande dominerar JAS 39-projektet volummässigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För tillämpad forskning inom totalförsvaret avdelas 450 miljoner kr. 
inom anslaget G1. Gemensam försvarsforskning. Försvarets 
forskningsanstalt har programansvar för denna forskning och svarar också 
för huvuddelen av produktionen. Denna genomförs främst inom de 
naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, samhällsvetenskapliga, 
medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna. Mindre delar av 
produktionen genomförs vid fortifikationsförvaltningen och försvarets 
materielverk.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För icke objektbundet utvecklingsarbete avdelas 300--400 miljoner kr. 
finansierade inom ramen för försvarsgrenarnas anslag för 
materielanskaffning samt inom anslaget E 4. Operativ ledning m.m.: 
Forskning och utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flygtekniska försöksanstalten disponerar ca 8 miljoner kr. för bl.a. 
tillämpad forskning under anslaget L2. Flygtekniska försöksanstalten.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Militärhögskolan disponerar en anslagspost för forskning och utveckling, 
under anslaget F 9. Militärhögskolan, om 2,4 miljoner kr.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom totalförsvarets civila del avdelas resurser för forskning och 
utveckling från flera olika anslag, totalt ca 25 miljoner kr. De 
största posterna är tillämpad forskning för industriell varuförsörjning 
och för befolkningsskydd och räddningstjänst.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grundforskning förekommer inom totalförsvaret endast i ringa 
utsträckning (inom anslaget G1), i huvudsak koncentrerat till sådana 
områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för 
vår försvarspolitik och utformningen av vårt försvar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karaktär och de 
många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är 
angelägna för att skapa en samlad överblick över området.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vissa pågående studier och utredningar"&gt;&lt;a name="Vissa pågående studier och utredningar"&gt;Vissa pågående studier och utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På överbefälhavarens uppdrag genomförs vid försvarets forskningsanstalt 
och försvarets materielverk en kartläggning och utvärdering 
av försvarsrelaterad forsknings- och utvecklingskompetens. Detta är ett 
första led i framtagandet av en långsiktig strategi för 
kompetensförsörjningen vad avser forskning och utveckling för 
försvarsmaktens behov. Detta första steg skall redovisas före den 1 
september 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överbefälhavaren har inrättat en projektgrupp för att under medverkan 
från försvarets forskningsanstalt utveckla idén om ett försvar suniversitet. Projektet beräknas pågå fram till den 1 juli 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tillsammans med styrelsen för psykologiskt försvar, försvarets 
forskningsanstalt och televerket har överstyrelsen för civil beredskap 
under år 1990 påbörjat olika aktiviteter för att utveckla forsknings- 
och studieverksamheten kring det civila försvarets grundläggande 
förutsättningar. Ett antal framväxande problemområden samlas till ett 
ramprogram för forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat verksamheten 
vid flygtekniska försöksanstalten. Utredarens förslag skall in gå som ett underlag till denna utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förändrade förutsättningar"&gt;&lt;a name="Förändrade förutsättningar"&gt;Förändrade förutsättningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom en mängd områden förändras nu de långsiktiga förutsättningarna för 
totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet:&lt;br /&gt;
-- Avspänningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. 
Kvaliteten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli. &lt;br /&gt;
-- Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sveriges anslutning 
till EG påverkar också totalförsvarets villkor.&lt;br /&gt;
-- Erfarenheterna av kriget i Persiska viken, främst vad gäller 
militärteknikens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i 
många länder.&lt;br /&gt;
-- Återhållsamhet med försvarsanslag kan förväntas i Sverige och därmed 
ökad kostnadspress på alla myndigheter.&lt;br /&gt;
-- Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre 
kvantitet och högre kvalitet kan förutses.&lt;br /&gt;
-- En ökad tonvikt läggs på luftförsvar.&lt;br /&gt;
-- Till följd av kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och 
moderniseringar av befintlig materiel få ökad betydelse.&lt;br /&gt;
-- På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande industri 
blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete.&lt;br /&gt;
-- Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning 
utnyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga 
utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Överväganden"&gt;&lt;a name="Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete"&gt;&lt;a name="Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete"&gt;Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete har som sin viktigaste 
uppgift att stödja försvarssektorns utveckling och anpassning till 
förändrade villkor. I enlighet härmed skall forskningen och 
utvecklingen.&lt;br /&gt;
-- bidra till sådan inhemsk kompetens att det svenska totalförsvaret kan 
utformas efter svenska förutsättningar och värderingar och att det kan 
självständigt operativt utnyttjas och underhållas,&lt;br /&gt;
-- tidigt upptäcka och analysera hot och möjligheter till följd av den 
tekniska och vetenskapliga utvecklingen,&lt;br /&gt;
-- identifiera och beskriva nya vägar att lösa totalförsvarets problem 
genom att utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, bedöma risker 
och möjligheter med dessa vägar samt driva på förändringar,&lt;br /&gt;
-- bidra till sådan teknisk kompetens i materielanskaffningsprocessen 
att vi kan anskaffa system som är väl avvägda med hänsyn till 
uppgifterna, den militärtekniska utvecklingen och kostnaderna,&lt;br /&gt;
-- bidra till kompetens för inhemsk utveckling och produktion av 
försvarsmateriel samt&lt;br /&gt;
-- bidra till kunskapsbasen för en framtida tillväxt av försvaret om en 
sådan skulle erfordras.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamheten inom programmet ''Gemensam försvarsforskning'' har främst 
uppgifterna (proposition 1989/90:90 om forskning s.122) att&lt;br /&gt;
-- följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom 
områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret,&lt;br /&gt;
-- stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera 
idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar,&lt;br /&gt;
-- underbygga statsmakternas planering för att möta hotet från icke 
konventionella stridsmedel,&lt;br /&gt;
-- analysera olika hot samt medverka i utformningen av 
säkerhetspolitiskt underlag och av prognoser,&lt;br /&gt;
-- utveckla metoder för och medverka i 
totalförsvarets studier och planering,&lt;br /&gt;
-- kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och 
krig,&lt;br /&gt;
-- lämna underlag om olika vapensystems effekt på människan samt&lt;br /&gt;
-- bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs 
under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Försvarsforskningens villkor"&gt;&lt;a name="Försvarsforskningens villkor"&gt;Försvarsforskningens villkor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som skiljer 
den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer och som 
därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar. Det finns också 
behov av nära samverkan med viss forskning bedriven vid universitet och 
högskolor. Det kan gälla att ta till vara det kunnande som finns där, få 
möjligheter att rekrytera kvalificerad personal samt att göra 
försvarsforskningens resultat tillgängliga för verksamheten vid 
universitet och högskolor. I vissa fall har det också visat sig förd elaktigt att förlägga försvarsforskning till universitet och högskolor.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av världens samlade forskning och utveckling bedöms Sverige bidra med ca 
en procent. Detta innebär att huvuddelen av vår kunskap måste bygga på 
resultat från andra länder. Egen forskningsverksamhet kan vara ett sätt 
att förstå och rätt värdera resultat uppnådda i andra länder, men också 
ett sätt att bli en intressant samtalspartner för informationsutbyte. 
Forskning kan alltså i varierande utsträckning ses som en metod att få 
tillgång till forskningsresultat från andra länder.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tillämpad forskning och utveckling för försvaret är mestadels 
tvärvetenskaplig, styrd av övergripande mål och tidsplanering hos olika 
avnämare och i många fall sekretessbelagd. Tillgång till utländskt 
kunnande kan i sådana fall erhållas genom avtal med andra länder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att lösa de av avnämarna angivna uppgifterna krävs följande av 
forskningsorganisationen&lt;br /&gt;
-- Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådana insikter 
kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och ut redningar bedrivna av försvarets myndigheter.&lt;br /&gt;
-- Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde 
av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld.&lt;br /&gt;
-- En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden.&lt;br /&gt;
-- Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområden 
integreras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma system och 
funktioner inom totalförsvaret.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta 
verksamheten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kont akt mellan forskare och avnämare och en ömsesidig insikt om varandras 
problem.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det rådande statsfinansiella läget måste besparingar göras inom 
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Därvid måste även besparingar 
inom forskning och utvecklingsarbete övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall göra en samlad översyn av totalförsvarets forskning och 
utvecklingsarbete. Därvid skall utredaren med utgångspunkt i en 
prolongerad ekonomisk nivå belysa konsekvenserna av en minskning av de 
ekonomiska resurserna för forskning och utveckling med 10, 25 respektive 
40%. Det objektbundna utvecklingsarbetet berörs inte härav och skall i 
övrigt endast behandlas i de fall detta särskilt anges i det följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inledande uppdrag"&gt;&lt;a name="Inledande uppdrag"&gt;Inledande uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall göra en sammanställning av totalförsvarets nuvarande 
forskning och utvecklingsarbete (inklusive det objektbundna 
utvecklingsarbetet) vad gäller inriktning, omfattning, finansiering, 
ledning och organisation. Utredaren skall även redovisa vilka 
prioriteringar som görs, hur resurserna fördelas på olika insatser och 
hur verksamheten och dess resultat följs upp.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall -- mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och 
den minskning av resurserna för forskning och utveckling som 
skall belysas -- redovisa den forskning och utveckling som 
totalförsvarets myndigheter anmält behov av eller de områden i övrigt 
där från totalförsvarets utgångspunkt forskning och utveckling enligt 
utredarens preliminära mening är angelägen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser 
av intresse för Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Härutöver skall utredaren redovisa i vilken utsträckning en för 
totalförsvaret relevant forskning bedrivs vid universitet och högskolor 
samt vilket samarbete som förekommer. Utredaren skall också ta del av 
direktiven för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94--1995/96 (bifogas) och överväga i vilken 
utsträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i denna utredning.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall redovisa inom vilka områden som ambitionssänkningar och 
kostnadsreduceringar kan åstadkommas och lämna förslag till inriktning 
av det fortsatta arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dessa inledande uppdrag skall redovisas senast den 1 november 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Fortsatt arbete"&gt;&lt;a name="Fortsatt arbete"&gt;Fortsatt arbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med utgångspunkt i utredarens redovisning den 1 november 1991 kan 
regeringen komma att meddela kompletterande direktiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall -- intill dess 
eventuellt ytterligare direktiv har meddelats -- vara följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna förslag till hur försvarsforskningens inriktning 
och omfattning bör anpassas till de pågående förändringarna. I detta 
sammanhang skall utredaren bedöma vilka kompetenser som för Sverige är 
långsiktigt viktiga samt omfattningen av dessa kompetenser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna förslag till metoder för styrning och finansiering 
av försvarsforskningen. Utredaren skall belysa konsekvenserna av en ökad 
efterfrågestyrning och samfinansiering med andra forskningsfinansiärer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare lämna förslag till förändringar i organisationen 
för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och 
utvecklingsarbete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för 
forskning och utveckling som skall belysas. Utredaren skall därvid 
särskilt beakta.&lt;br /&gt;
-- behovet att med ett minimum av administrativa hinder genomföra 
tvärvetenskapligt arbete och upprätthålla nära kontakter mellan forskare 
och avnämare,&lt;br /&gt;
-- fördelar med och möjligheter till ökat samarbete med andra länder, 
med svensk försvarsindustri, med andra samhällssektorer och med 
universitet och högskolor samt&lt;br /&gt;
-- möjligheter och metoder att överföra resultat från 
försvarsforskningen till verksamheten vid universitet och högskolor och 
viceversa.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall belysa för- och nackdelar med två huvudalternativ för 
försvarsforskningens organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det ena alternativet skall en riktlinje vara att FOA även 
fortsättningsvis är huvudproducent av totalförsvarets tillämpade 
forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det andra alternativet skall inriktningen vara att försvarsforskningen 
förläggs till universitet och högskolor. Därvid eftersträvas att&lt;br /&gt;
-- öka samordningen med högskolans egen forskning,&lt;br /&gt;
-- stärka den inomvetenskapliga konkurrensen och påverka kvaliteten i 
forskningen,&lt;br /&gt;
-- öka påverkan från andra samhällssektorer och forskningsmiljöer,&lt;br /&gt;
-- göra publiceringen av forskningsresultat mera offentlig.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Eventuella förslag till förläggning av verksamhet till universitet och 
högskolor skall utarbetas efter samråd med berörda högskoleenheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall med ledning av slutsatserna av dessa båda 
huvudalternativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets 
forskningsverksamhet. Förslaget kan innehålla inslag från båda 
huvudalternativen.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall i sitt arbete samråda med den planerade utredningen om 
totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom 
försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta vad som har anförts i direktiven (dir. 1984:5) 
till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsför slagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 15 juni 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för försvardepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av forskning och 
utvecklingsarbete för totalförsvaret,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Försvarsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;




Bilaga till Direktiv 1991:43&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


Direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 
1993/94--1995/96&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen beslutar att bilagda direktiv skall gälla för följande 
myndigheters arbete med anslagsframställningar i fråga om forskning 
inför budgetåren 1993/94--1995/96:&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

rikspolisstyrelsen&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens kriminaltekniska laboratorium&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

kriminalvårdsstyrelsen&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

brottsförebyggande rådet&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

styrelsen för u-landsforskning&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens bakteriologiska laboratorium&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

socialstyrelsens läkemedelsavdelning&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens institut för psykosocial miljömedicin&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

banverket&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens geotekniska institut&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens väg- och trafikinstitut&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

sveriges meteorologiska och hydrologi ska institut&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

transportforskningsberedningen&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

vägverket&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

konjunkturinstitutet&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kungliga biblioteket"&gt;&lt;a name="Kungliga biblioteket"&gt;Kungliga biblioteket&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

skolverksutredningen&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Stockholm&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

tekniska högskolan i Stockholm&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Karolinska Institutet"&gt;&lt;a name="Karolinska Institutet"&gt;Karolinska Institutet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan för lärarutbildning i Stockholm&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Uppsala&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Falun/Borlänge&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Gävle/Sandviken&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Örebro&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Linköping&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Lund&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Kalmar&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Karlskrona/Ronneby&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Kristianstad&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Växjö&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Göteborg&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Chalmers tekniska högskola"&gt;&lt;a name="Chalmers tekniska högskola"&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Borås&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Karlstad&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Skövde&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitetet i Umeå&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Luleå&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Sundsvall/Härnösand&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

högskolan i Östersund&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

handelshögskolan i Stockholm&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

universitets- och högskoleämbetet&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

utrustningsnämnden för universitet och högskolor&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

forskningsrådsnämnden&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

medicinska forskningsrådet&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

naturvetenskapliga forskningsrådet&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

polarforskningssekretariatet&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens psykologisk-pedagogiska bibliotek&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

institutet för rymdfysik&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Manne Siegbahn-institutet för fysik"&gt;&lt;a name="Manne Siegbahn-institutet för fysik"&gt;Manne Siegbahn-institutet för fysik&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens delegation för rymdverksamhet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens kulturråd&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

riksantikvarieämbetet&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

riksarkivet&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

naturhistoriska riksmuseet&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sveriges lantbruksuniversitet"&gt;&lt;a name="Sveriges lantbruksuniversitet"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

centrala försöksdjursnämnden&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

lantbruksstyrelsen&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

skogsstyrelsen&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

arbetsmiljöfonden&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens råd för byggnadsforskning&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens institut för byggnadsforskning&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens energiverk&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

styrelsen för teknisk utveckling&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

utredningen om en ny näringspolitisk myndighet&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sveriges geologiska undersökning"&gt;&lt;a name="Sveriges geologiska undersökning"&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

kemikalieinspektionen&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens naturvårdsverk&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statens strålskyddsinstitut&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Anslagsframställningarna och de rapporter som myndigheterna önskar inge 
till regeringen skall, förutom till vederbörande departement, även 
skickas till statsrådsberedningen i 2 ex. och finansdepartementet i 3 
ex.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="På regeringens vägnar"&gt;&lt;a name="På regeringens vägnar"&gt;På regeringens vägnar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Ingvar Carlsson"&gt;&lt;a name="Ingvar Carlsson"&gt;Ingvar Carlsson&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        Björn von Sydow&lt;/pre&gt;


Kopia till&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

samtliga departement&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

angivna myndigheter&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statskontoret&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

statistiska centralbyrån&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

arbetslivscentrum&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

arbetsmiljöinstitutet&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kungliga skogs- och lantbruksakademien"&gt;&lt;a name="Kungliga skogs- och lantbruksakademien"&gt;Kungliga skogs- och lantbruksakademien&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Kungliga vetenskapsakademien"&gt;&lt;a name="Kungliga vetenskapsakademien"&gt;Kungliga vetenskapsakademien&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien"&gt;&lt;a name="Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien"&gt;Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Ingenjörsvetenskapsakademien"&gt;&lt;a name="Ingenjörsvetenskapsakademien"&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Stiftelsen riksbankens jubileumsfond"&gt;&lt;a name="Stiftelsen riksbankens jubileumsfond"&gt;Stiftelsen riksbankens jubileumsfond&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                                Bilaga&lt;/pre&gt;


Gemensamma direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för 
bå 1993/94--1995/96&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inledning"&gt;&lt;a name="Inledning"&gt;Inledning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringens strävan är att föra en politik som gör att forskningen får 
ökad betydelse i det svenska samhället. Syftet är att öka vårt lands 
produktiva förmåga, förbättra levnadsförhållandena och miljön, höja 
livskvaliteten i vårt samhälle samt bidra till en god internationell 
utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen och riksdagen måste inför sina forskningspolitiska 
ställningstaganden ha underlag och förslag som visar på olika 
förändringsmöjligheter inom svensk forskning. Det måste ställas 
särskilda krav såväl på kompetens och kontinuitet som på förnyelse i ett 
relativt litet land, både för att forskningen skall ha möjlighet att 
bidra till en önskvärd samhällsutveckling och för att kontakten med den 
internationella forskningsfronten skall kunna bibehållas och utvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Forskningspropositioner har sedan början av 1980-talet lagts fram vart 
tredje år. De har inneburit att resurs- och avvägningsproblem inom 
svensk forskning kunnat få en samlad behandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har år 1988 beslutat att regering och riksdag vart tredje år 
skall göra en fördjupad prövning av omfattningen och inriktnigen av 
myndigheternas verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen kommer för forskningens del att redovisa förslag för 
riksdagen år 1993 avseende treårsperioden 1993/94--1995/96. En 
utgångspunkt för förslagen skall vara berörda myndigheters 
resultatanalyser för forskningsverksamheten. De skall innehålla såväl 
kvantitativa som kvalitativa redovisningar av de uppföljningar och 
utvärderingar som utförts (se prop. 1989/90:90 kap.10). Myndigheterna 
bör därvid koncentrera analyserna och redovisningarna till de centrala 
delarna av forskningsverksamheten inom sina områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statistiska centralbyrån kommer i början av år 1992 att, på regeringens 
uppdrag, publicera en forskningsstatistisk årsbok med samlade uppgifter 
om svensk forskningsverksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hittillsvarande utveckling och framtida behov"&gt;&lt;a name="Hittillsvarande utveckling och framtida behov"&gt;Hittillsvarande utveckling och framtida behov&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheter som disponerar statliga medel för forskning, eller där 
forskning är en väsentlig del av myndighetens arbete, (se prop. 
1989/90:90) skall således inför budgetåren 1993/94--1995/96 belysa:&lt;br /&gt;
-- utvecklingen inom sina ansvarsområden med avseende på såväl 
grundforskning som tillämpad forskning. Det är angeläget att få en ut förlig och för lekmannen förståelig bild av rådande förhållanden och 
uppnådda resultat.&lt;br /&gt;
-- behovet och möjligheterna att inom landet täcka olika 
forskningsområden inomyndighetens övergripande ansvarsområde.&lt;br /&gt;
-- hinder för ett förändringsarbete och behovet av förändringar för att 
svara mot de krav som den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen 
ställer.&lt;br /&gt;
-- den nuvarande resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta 
och rörliga resurser för forskning. Myndigheterna bör här också redovisa 
sina bedömningar av för- och nackdelar med olika alternativa 
fördelningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för regeringens politik är att forskningen i landet skall 
växa utan att de statliga kostnaderna ökar. Myndigheterna skall därför 
redovisa sina förslag inom ramen för de resurser man disponerar bå 
1992/93. Myndigheterna skall också redovisa hur arbetet med 
produktivitets- och kvalitetsförbättringar bedrivs och vilka resultat 
man på det viset åstadkommit den senaste treårsperioden, resp. räknar 
med att åstadkomma under den period som anslagsframställningen avser.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mer omfattande analyser bör vara regeringen tillhanda senast 10 maj 
1992, om inte tidigare datum anges i annat sammanhang. 
Anslagsframställningarna skall vara ingivna senast 31 augusti 1992. För 
myndigheterna under utbildningsdepartementet gäller att 
anslagsframställningarna skall lämnas senast den 1 juni 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Samhällsnyttan"&gt;&lt;a name="Samhällsnyttan"&gt;Samhällsnyttan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Allmänt sett löses samhällsproblem mer effektivt, om arbetet sker på en 
god vetenskaplig grund. En viktig frågeställning inom alla 
samhällssektorer är om forskningen spelar en väl avvägd roll i 
förhållande till de problem och otillfredställda behov som man möter 
inom sektorn.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Alla myndigheter som har sektoriellt motiverade forskningsanslag skall i 
sina anslagsframställningar redovisa bedömningar av om den 
forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassad till sektorns 
behov. Myndigheterna skall också kunna lämna förslag till omfördelning 
av medel avsedda för verksamheten inom sektorn och medel för forskning. 
Myndigheterna bör också belysa möjligheterna till ökad samverkan kring 
gemensamma forskningsuppgifter för myndigheter inom olika sektorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Alla myndigheter skall redovisa det arbete som utförts för att den 
forskning som man bedriver eller finansierar skall komma till kän nedom, nytta och användning i samhället. Resultatet av detta arbete bör 
också belysas så utförligt och åskådligt som möjligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


Myndigheter som utför forskning och som är verksamma på samma ort som 
universitet och högskolor skall redovisa på vilket sätt 
forskningsarbetet redan nu samordnas eller kan samordnas med högs kolan. Förslag till närmare samordning skall utarbetas av myndigheterna 
i samverkan.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete"&gt;&lt;a name="Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete"&gt;Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenska företags insatser för forskning har ökat kraftigt under 
1980-talet, men för åren 1988 och 1989 redovisas en minskning. 
Näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete är också mycket ojämnt 
fördelat mellan olika branscher, storlek på företag och lokalisering. 
Företagen samarbetar på forsknings- och utvecklingsområdet i ökande grad 
internationellt. På senare år har också en viss utlandsetablering 
förekommit. Inom hela tjänstesektorn är forskningen relativt begränsad. 
Det gäller såväl den offentliga sektorn som den enskilda.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheter med forskningsanslag som är av direkt relevans för 
produktionslivet skall, efter kontakt i lämpliga former med företag, 
kommuner, landsting, organisationer osv, belysa möjligheter och behov av 
att öka användningen av forskning och utveckling i produktionslivet. 
Myndigheterna bör även belysa möjligheterna att få näringslivet, 
kommunerna etc. att ta på sig ökade uppgifter i syfte att sprida ny 
teknik, som härrör från forsknings- och utvecklingsarbetet, ut på 
marknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Internationell samverkan"&gt;&lt;a name="Internationell samverkan"&gt;Internationell samverkan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det internationella forskningssamarbetet får alltmer ökad omfattning och 
svenska forskargrupper och företag lägger i ökad utsträckning ned arbete 
i internationell samverkan. Inte minst de senare årens utveckling i 
Europa har skapat förutsättningar för detta. De pågående förhandlingarna 
mellan EFTA-länderna och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG) kan 
sannolikt leda till att Sverige under den aktuella budgetperioden kommer 
att medverka fullt ut i EGs ramprogram för forskning. Konsekvenserna av 
detta kan bli att vissa inhemska satsningar kan reduceras eller att 
andra bör utökas för att en erforderlig intern forskningsbas skall 
erhållas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheterna bör belysa omfattningen och inriktningen av det 
internationella samarbetet. Vidare bör redovisas de finansiella konsek venserna av samarbetet med EG om och när ett s.k. EES-avtal träder i 
kraft. Myndigheterna bör också belysa i vilken utsträckning som det 
ökade internationella samarbetet kan medföra omprioriteringar av 
forskningsresurser. Vidare skall man ange om det under 1990-talet kommer 
att aktualiseras ytterligare svenskt deltagande i stora i nternationella vetenskapliga anläggningar eller program.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheterna bör belysa möjligheterna att systematiskt knyta forskare 
från andra länder under längre perioder till svenska 
forskningsinstitutioner. Utgångspunkten bör vara att forskarnas 
kompetens skall komma såväl de svenska värdarna som hemlandet tillgodo. 
Myndigheterna bör även belysa möjligheterna för svenska forskare att på 
motsvarande sätt bygga upp en kompetens under längre perioder utomlands.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Regionala frågor"&gt;&lt;a name="Regionala frågor"&gt;Regionala frågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I ett internationellt perspektiv är det naturligt att vi slår vakt om 
att det i Sverige utföres omfattande och kvalificerad vetenskaplig 
verksamhet. Att så sker har stor betydelse för det svenska samhället, 
såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt. Därför är det naturligt att 
regeringen och riksdagen verkar för att alla delar av Sverige får del i 
den vetenskapliga verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Denna har i hög grad kommit att koncentreras till universitetetsorterna, 
samtigt som det också inom dessas omgivande regioner finns stora 
skillnader mellan olika orter. Forskningen har genom olika åtgärder ökat 
markant även vid de mindre och medelstora högskolorna. Myndigheterna 
skall redovisa hur de forskningssatsningar som gjorts på dessa högskolor 
har följts upp och utvärderats samt, om möjligt, vilka resultat de 
givit.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är oundgängligt att vetenskaplig verksamhet bör utföras där de 
vetenskapliga kvalitetskraven kan uppfyllas bäst. Alla myndigheter skall 
därför, i sina resultatanalyser och ev. förslag till förändringar av 
verksamheten, belysa olika lokaliseringsalternativ ur detta perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Rekrytering av forskare"&gt;&lt;a name="Rekrytering av forskare"&gt;Rekrytering av forskare&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheterna skall, mot bakgrund av bl.a. de analyser som de föregående 
uppdragen leder till, göra en uppskattning av behovet av forskare inom 
sina respektive verksamhetsområden till omkring år 2000.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheterna bör avge förslag som kan leda till att förutsättningarna 
för rekrytering av nya generationer foskare förbättras. Det gäller inte 
minst att underlätta för kvinnor och studerande från miljöer utan 
studietradition att satsa på en fullödig forskarkarriär. Högskolorna och 
universiteten bör vidare redogöra för sådana åtgärder som utförts i 
syfte att stimulera de studerandes intresse för forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>