<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888128</hangar_id>
 <dok_id>GFB140</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fö-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-05-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:24</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:24</publicerad>
 <titel>Utredning om totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:40</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Författningsreglering"&gt;Författningsreglering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:40&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-16.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Gradin anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredning tillkallas för att se över 
grunderna för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Totaltförsvarets personalförsörjning säkerställs i dag genom bl.a. ett 
antal pliktlagar. I det krigsomställda samhället kommer en stor del av 
befolkningen att med stöd av någon pliktlag kallas in till tjänstgöring, 
främst inom försvarsmakten, civilförsvarsorganisationen eller hälso- och 
sjukvården, men även till andra funktioner inom den civila delen av 
totalförsvaret.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt värnpliktslagen (1941:967) är varje svensk man värnpliktig 
fr.o.m. det år han fyller 18 år t.o.m. det år han fyller 47. Med 
värnplikten följer skyldighet att utbildas i fred och tjänstgöra under 
beredskap och krig. Som ett undantag kan en värnpliktig under vissa 
förutsättningar få tillstånd enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst 
att fullgöra sådan tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt civilförsvarslagen (1960:74) är varje i riket boende svensk 
medborgare civilförsvarspliktig fr.o.m. det år han fyller 16 år t.o.m. 
det år han fyller 65. Med plikten följer skyldighet att fullgöra 
utbildning i fred och tjänstgöring under beredskap och krig. I lagen 
föreskrivs särskilt att ingen får åläggas civilförsvarstjänstgöring, om 
han därigenom hindras att fullgöra tjänstgöring på grund av värnplikt 
vid försvarsmakten. Vapenfri tjänstepliktig får inte åläggas 
civilförsvarstjänstgöring, om det skulle hindra honom från att fullgöra 
vapenfri tjänst. Regeringen får föreskriva civilförsvarsplikt för 
utlänningar som är bosatta i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt 
veterinärpersonal m.m. finns föreskrifter som ålägger den s om är sysselsatt inom hälso- och sjukvården att fullgöra tjänstgöring 
inom verksamhetsområdet. Tjänsteplikten gäller fr.o.m. det år då den 
tjänstepliktige fyller 16 år och t.o.m. det år då han fyller 70. 
Tjänsteplikten får avse var och en som är bosatt eller stadigvarande 
vistas i riket. För den som fullgör militärtjänst eller vapenfri tjänst 
gäller den dock inte. Tjänsteplikten omfattar utbildning i fred och 
tjänstgöring under beredskap och krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) åligger det -- främst under 
beredskap och krig -- var och en fr.o.m. det år han fyller 
16 år t.o.m. det år han fyller 70, att efter beslut av 
arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden, dels inte lämna sin 
anställning eller lägga ned arbetet (tjänsteförlängning), dels anta och 
utföra sådant arbete som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger 
(allmän tjänsteplikt). Ett sådant beslut får avse var och en som bor 
eller vistas stadigvarande i landet. Den som tjänstgör på grund av 
värnplikt eller civilförsvarsplikt är dock undantagen från allmän 
tjänsteplikt. Detsamma gäller den som fullgör vapenfri tjänst.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 5 kap. 2§ lagen (1976:600) om offentlig anställning finns 
föreskrifter om att en arbetstagare hos staten under krig och krigsfara 
inte utan tillstånd får lämna sin anställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt lagen (1943:881) om polisens ställning under krig är polismän 
skyldiga att under krig delta i rikets försvar i den omfattning som 
regeringen föreskriver.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av 
arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. föreskrivs 
bl.a. att ingen kan sägas upp eller avskedas på grund av tjänstgöring 
enligt någon pliktlag.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I uppskovskungörelsen (1973:939) finns föreskrifter om vissa undantag 
från skyldigheten att tjänstgöra vid försvarsmakten under 
beredskapstillstånd och krig, om ett undantag oundgängligen krävs för 
att tillgodose behovet av personal inom andra delar av totalförsvaret än 
försvarsmakten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Värnpliktslagutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:89) En ny 
värnpliktslag tagit upp frågor om värnplikten och 
civilförsvarslagstiftningsutredningen (CFL-utredningen) har 
i sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret tagit upp frågor om 
civilförsvarsplikten och tjänsteplikten för hälso- och sjukvårdspersonal 
samt veterinärpersonal. Dessa båda betänkanden bereds för närvarande 
inom försvarsdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagen om offentlig anställning ses för närvarande över av en särskild 
utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i en proposition (1990/91:169) om ett nytt 
prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst föreslagit att 
förfarandet förenklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom totalförsvaret kommer vid beredskap och krig vissa 
personalkategorier att samtidigt behövas på flera olika håll: vid 
förband, myndigheter, företag och övriga verksamheter som skall 
upprätthållas under kriser och krig. Därmed riskeras att det uppstår 
konkurrens om nyckelpersoner, med oönskade konsekvenser som följd.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen av den militära krigsorganisationen kan medföra att behovet 
av personal inom försvarsmakten minskar. Detta aktualiserar ett flertal 
frågor om tillämpningen av den allmänna värnplikten, bl.a. 
utbildningstidens längd och hur många värnpliktiga som skall utbildas.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under en lång följd av år har strävan varit att åstadkomma lägre 
genomsnittlig ålder hos personalen i civilförsvarsorganisationen. I 1987 
års försvarsbeslut angavs att detta bör ske genom att kvinnor, vapenfria 
och värnpliktiga som av skilda skäl inte används i försvarsmaktens 
krigsorganisation, i ökad utsträckning tas i anspråk av 
civilförsvarsorganisationen. Riksdagen har därefter uttalat att det 
finns skäl att överväga en direktrekrytering av värnpliktiga till den 
civila delen av totalförsvaret (1989/90:FöU3, rskr. 87).&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens räddningsverk har i en rapport Värnpliktiga inom totalförsvarets 
civila del gett en översiktlig beskrivning av hur en direktrekrytering 
av värnpliktiga till den civila delen av totalförsvaret skulle kunna 
genomföras. Förslaget innebär att värnpliktiga skulle tas ut till 
grundutbildning m.m. med krigsplacering i civilförsvarsorganisationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Stockholms läns landsting har i en skrivelse till regeringen föreslagit 
att vissa värnpliktiga skall tas ut till samhällstjänst inom den civila 
sjukvården.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grunden för all på plikt vilande försörjning av personal för 
totalförsvaret bör vara att var och en -- inom vissa åldersgränser -- 
efter sin förmåga skall delta i landets försvar. I syfte att dels skapa 
gemensamma utgångspunkter för personalförsörjningen för det militära och 
det civila försvaret, dels rationellt utnyttja de personella resurserna 
och därigenom uppnå en bättre försvarseffekt bör en översyn av grunderna 
för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem genomföras. 
Översynen bör göras av en parlamentariskt sammansatt kommitté.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör utgå ifrån att en stor del av totalförsvarets 
personalförsörjning även i framtiden skall tryggas genom ett 
pliktsystem. Därför bör den klarlägga hur man bäst och effektivast med 
stöd av ett pliktsystem skall ta ut, utbilda och krigsplacera människor 
för tjänstgöring inom totalförsvarets olika delar. Totalförsvarets behov 
av personal som skall tillgodoses genom pliktsystem skall klarläggas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nuvarande lagstiftningen är svåröverskådlig och splittrad och inte i 
alla avseenden heltäckande för totalförsvarets olika behov. En översyn 
pågår för närvarande av värnpliktslagstiftningen och av den lagstiftning 
som reglerar den civila delen av totalförsvaret. Detta arbete kan till 
stor del ses som ett författningstekniskt reformarbete och avsikten är 
inte att i det sammanhanget samordna systemen för värnplikt och 
civilförsvarsplikt. Utredningen bör därför nu undersöka om de 
grundläggande pliktbestämmelserna kan samlas i en lag om 
totalförsvarsplikt där också prioriteringar mellan olika områden görs. I 
samband härmed bör man ta ställning till om det i en sådan lag är 
möjligt att lägga fast en övergripande totalförsvarsplikt som omfattar 
de flesta medborgarna. De mera specifika bestämmelser som behövs inom 
olika områden kan liksom nu regleras i särskilda lagar som exempelvis 
värnpliktslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör bl.a. undersöka frågan om tillämpningen av den allmänna 
värnplikten vad gäller den övre åldersgränsen, utbildningstidens längd 
och andelen värnpliktiga som bör utbildas för krigsplacering i det 
militära försvaret. Utredningen bör också undersöka hur värnpliktiga i 
större utsträckning skall kunna utföra arbetsuppgifter i stödproduktion 
och service, främst inom förråds- och förplägnadsområdet samt inom den 
militära administrationen. En utgångspunkt skall dock vara att 
utbildningen skall leda till en krigsbefattning inom resp. område.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör också ta ställning till formerna för s.k. 
direktrekrytering av värnpliktiga till den civila delen av 
totalförsvaret, såväl till civilförsvarsorganisationen och hälso- och 
sjukvården som till andra delar av den civila delen av totalförsvaret. 
Utredningen bör särskilt överväga hur sådan direktrekrytering kan 
påverka den vapenfria tjänsten och prövningsförfarandet för att få en 
sådan tjänst. Utredningen bör härvid utgå från att utbildningen inom den 
civila delen av totalförsvaret skall leda till en krigsbefattning inom 
detta och inte vara en allmän arbetskraftsresurs i fredstid. En 
förutsättning är också att kostnaden för utbildning, övning och 
ianspråktagande av värnpliktiga bärs av den som även i fred har ansvaret 
för berörd verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare bör utredningen ta ställning till möjligheterna att krigsplacera 
kvinnor efter genomförd grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om 
grundutbildning av kvinnor oavsett om utbildningen leder till 
anställning som yrkesofficer eller ej.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör också ta ställning till om olika utbildningsanordnare 
som inte är staliga eller kommunala myndigheter skall få ägna sig åt 
myndighetsutövning gentemot den pliktpersonal som tjänstgör hos dem.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningens förslag bör vara sådana att de leder till lägre kostnader 
för totalförsvarets personalförsörjning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Författningsreglering"&gt;&lt;a name="Författningsreglering"&gt;Författningsreglering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör lämna förslag till erforderlig författningsreglering. I 
uppdraget bör ingå att se över lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning 
eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring 
m.m. samt uppskovskungörelsen (1973:939) och anpassa denna reglering 
till förslagen i övrigt. Utredningen bör härvid särskilt lösa frågan om 
befrielse av brandpersonal som avses ingå i civilförsvarsorganisationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör också se över den försvarsplikt för polismän som 
regleras i lagen (1943:881) om polisens ställning under krig.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 
december 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utredningsarbetet skall utredningen beakta försvarsberedningens och 
statsmakternas ställningstaganden i de frågor som är av betydelse för 
uppdraget. I fråga om författningsregleringen skall utredningen beakta 
CFL-utredningens och värnpliktslagutredningens betänkanden samt hålla 
sig underrättad om hur beredningen inom försvarsdepartementet av dessa 
betänkanden fortskrider.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall vidare beakta vad som anförts i direktiven (dir. 
1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående 
utredningsförslagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall fortlöpande hålla kontakt med utredningen om en 
översyn av pensionsåldern och åldersstrukturen hos yrkesofficerarna inom 
försvarsmakten (Fö 1991:32) och utredningen om frivillig medverkan i 
totalförsvaret (Fö 1990:02).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för försvarsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst åtta ledamöter med uppdrag att göra en översyn av grunderna 
för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslag A 2. 
Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Försvarsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>