<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888098</hangar_id>
 <dok_id>GFB139</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-05-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:22</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:22</publicerad>
 <titel>Utredning om en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:39</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Lagstiftningen är svår att söka i och svår att förstå"&gt;Lagstiftningen är svår att söka i och svår att förstå&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Praktiskt strukturerade regler - på normal sakprosa"&gt;Praktiskt strukturerade regler - på normal sakprosa&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:39&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Åsbrink anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att göra en teknisk 
översyn av inkomstskattelagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Lagstiftningen är svår att söka i och svår att förstå"&gt;&lt;a name="Lagstiftningen är svår att söka i och svår att förstå"&gt;Lagstiftningen är svår att söka i och svår att förstå&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till skatternas betydelse för alla medborgare och företag är 
det av särskild vikt att lagarna är utformade på ett sådant sätt att 
förståelsen av reglernas innehåll underlättas. Som en följd av ett 
närmast oändligt antal lagändringar under årens lopp har 
inkomstskatteförfattningarna fått stora brister i fråga om systematik, 
överskådlighet och språklig enhetlighet. Förhållandet har ytterligare 
accentuerats genom skattereformen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inkomstbeskattningen fick i huvudsak sin utformning under 1900-talets 
första decennier. Man övergav då ett gammalt system med s.k. 
bevillingsavgifter till fömån för en allmän inkomstbeskattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunalskattelagen (1928:370), KL, har sedan tillkomsten varit den 
grundläggande författningen på inkomstbeskattningens område. Den 
därjämte viktigaste författningen är lagen (1947:576) om statlig 
inkomstskatt, SIL. Vidare finns ett stor antal kompletterande 
skatteförfattningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Samhällsutvecklingen har under årens lopp föranlett en lång rad 
justeringar i skattelagstiftningen. Ändringarna har i huvudsak gjorts 
inom det ursprungliga systemets ramar. Det har medfört att 
lagstiftningen är svår att överblicka och att hålla samman.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En i det här sammanhanget viktig ändring i förenklande riktning 
beslutades år 1984 då den kommunala beskattningen av juridiska personer 
slopades (prop. 1984/85:70, SkU 23, SFS 1984:1060-1086). Den innebar 
bl.a. att regler i KL som uteslutande tog sikte på beskattningen av 
juridiska personer flyttades till SIL. Den överflyttning som gjordes 
dock i stora drag betecknas som "mekanisk". SILs struktur ändrades inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tiden därefter har i hög grad präglats av arbetet med en genomgripande 
materiell reformering av inkomstskattesystemet. Reformbesluten togs år 
1990 (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696 och prop. 1990/91:54, 
SkU10, SFS 1990:1421-1457). Huvuddelen av ändringarna har gjorts som 
tillägg och kompletteringar i KL och SIL. Vissa systematiska 
förändringar har också gjorts. De tidigare sex inkomstslagen i KL har 
förts samman till tre; näringsverksamhet, tjänst och kapital. Reglerna 
om inkomst av kapital har flyttats från KL till SIL. En annan förändring 
är att metoden för förlustutjämning ändrats och inarbetats i KL och SIL. 
Förlustavdragslagen har därför kunnat upphävas. Ytterligare ett antal 
författningar som kompletterat KL och SIL har upphävts genom 
skattereformen. Samtidigt har nya kompletterande författningar införts.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har lagtekniska moderniseringar gjorts på andra 
beskattningsområden. Här kan nämnas lagen (1984:151) om punktskatter och 
prisregleringsavgifter samt de nyligen beslutade ändringarna av 
taxeringsförfarandet (SFS 1990:324-325). För närvarande är den tekniska 
utformningen av mervärdeskattelagen föremål för översyn (dir. 1990:01).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Praktiskt strukturerade regler - på normal sakprosa"&gt;&lt;a name="Praktiskt strukturerade regler - på normal sakprosa"&gt;Praktiskt strukturerade regler - på normal sakprosa&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har i samband med förslaget till skattereform förklarat att det är 
en angelägen uppgift att skatteförfattningarna moderniseras och att ett 
sådant arbete bör påbörjas i anslutning till att den materiella reformen 
genomförts. Jag föreslår att en särskild kommitté tillkallas för att 
göra en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det övergripande målet för kommitténs arbete bör vara att utforma ett 
regelsystem som är överskådligt och språkligt moderniserat. Vid 
utformningen av det nya systemet är det viktigt att beakta att 
skattelagstiftningen även i fortsättningen kan väntas bli föremål för 
återkommande ändringar som en följd av samhällsutvecklingen och inte 
minst den ökande internationaliseringen. Jag tänker bl.a. på de 
lagstiftningskrav som närmandet till EG kan komma att ställa. Kommittén 
bör därför inrikta arbetet på att så långt möjligt ge lagstiftningen en 
struktur som medger återkommande och större regelförändringar, utan att 
överskådligheten går förlorad.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs arbete med att utforma ett nytt system bör bedrivas 
förutsättningslöst. En viktig utgångspunkt är att finna de yttre 
formerna för systemets uppbyggnad. Det framstår t.ex. inte som givet att 
den nuvarande ordningen med två grundförfattningar är den modell som är 
bäst lämpad för att i framtiden ge ramen för lagstiftningen om 
inkomstbeskattningen. Det förhållandet att skatten på fysiska personers 
förvärvsinkomster i huvudsak tas ut i form av kommunalskatt behöver inte 
styra hur regelverket utformas. En ordning som kan övervägas är att 
reglerna för de tre inkomstslagen - näringsverksamhet, tjänst och 
kapital - tas in i separata lagar. En särskild fråga är i vad mån de 
regler som gäller internationella förhållanden som skattskyldighet för 
utomlands bosatt, avräkningsregler m.m. skall föras amman i en särskild 
lag eller på annat sätt göras mer lättöverskådliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Reformeringen av inkomstbeskattningen har inneburit att skillnaderna i 
regleringen av beskattningen för fysiska personer och juridiska personer 
ökat. En sådan skillnad kan motivera att reglerna i större utsträckning 
än för närvarande disponeras så att dessa skillnader tydligt framgår. 
Jag vill i det här sammanhanget erinra om det utredningsarbete som pågår 
rörande beskattningen av enskilda näringsidkare och av 
handelsbolagsinkomster i det nya skattesystemet (dir. 1990:82).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs arbete bör inte begränsas till att avse en samordning enbart 
av KLs och SILs bestämmelser. Det bör övervägas i vad mån de 
kompletterande inkomstskatteförfattningarna bör vara fristående även i 
fortsättningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att kommittén skall kunna avsluta sitt arbete inom rimlig tid är det 
nödvändigt att den inte onödigvis belastas med materiella frågor. 
Kommittén skall däremot inte vara förhindrad att föreslå materiella 
ändringar som är motiverade av förslagen i övrigt. I anslutning till den 
systematiska genomgången av nuvarande regler som skall utgöra grunden 
för kommitténs överväganden och förslag kan det vara lämpligt med 
materiella ställningstaganden inom vissa områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan gälla regler som av systematiska och språkliga skäl behöver 
omarbetas i grunden samtidigt som materiella ändringar har aktualiserats 
i annat sammanhang. En annan fråga är i vilken omfattning regler och 
begrepp i skattelagstiftningen är - eller bör vara - tillämpliga 
beträffande motsvarande förhållanden i utlandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör kunna tillsätta särskilda expertgrupper för att utföra den 
senast beskrivna delen av uppdraget. Det bör ankomma på kommittén att 
fastställa riktlinjer för gruppernas arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Stark tonvikt bör läggas vid att språkligt modernisera skattereglerna. 
En viktig uppgift i det sammanhanget är att undvika att innehållet i 
reglerna förändras på grund av rent språkliga justeringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Samtidigt som kommitténs arbete med att disponera om 
inkomstskattereglerna kommer att leda till ökad överskådlighet kan vissa 
svårigheter uppkomma. Det kan t.ex. bli problem att finna den tidigare 
placeringen av en viss bestämmelse; en bestämmelse som för övrigt kan ha 
ändrats. Det kommer också att bli svårare att finna relevanta 
förarbeten. Kommittén bör därför genom sammanställningar av 
korresponderande lagrum - eller på annat lämpligt sätt - bidra till att 
underlätta det praktiska arbetet med att härleda rättsregler och att 
söka efter äldre förarbeten.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör beakta var som sägs i direktiven till samtliga kommittéer 
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43). Vidare bör beaktas 
vad som anförts om regelutformning i 1991 års budgetproposition (prop. 
1990/91:100 bil. 2 s. 47 ff).&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör redovisa sitt arbete under år 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra skattefrågor&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter - omfattad av 
kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att göra en teknisk 
översyn av inkomstskattelagstiftningen,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeirngen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen anslutser sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>