<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888116</hangar_id>
 <dok_id>GFB134</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>34</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:34</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>34</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-05-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:23</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:23</publicerad>
 <titel>Behov av lagstiftning på telekommunikationsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:34</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB134/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB134</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB134</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Behov av lagstiftning på telekommunikationsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande ordning"&gt;Nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Funktionsansvaret"&gt;Funktionsansvaret&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Totalförsvarets behov under kriser och i krig"&gt;Totalförsvarets behov under kriser och i krig&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Integritetsskydd"&gt;Integritetsskydd&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ledningsrätt"&gt;Ledningsrätt&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Andra utredningar och förslag"&gt;Andra utredningar och förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdragets närmare inriktning"&gt;Utredningsuppdragets närmare inriktning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#En telelag"&gt;En telelag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Överklagande av beslut"&gt;Överklagande av beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ytterligare frågor för översyn"&gt;Ytterligare frågor för översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Problem utanför det egentliga uppdraget"&gt;Problem utanför det egentliga uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdragets genomförande"&gt;Utredningsuppdragets genomförande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övrigt om uppdraget"&gt;Övrigt om uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:34&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-02&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet G.Andersson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utarbeta 
förslag till den lagstiftning och den ändrade reglering i övrigt som 
behövs på telekommunikationsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med utgångspunkt i att televerkets återstående myndighetsutövning skall 
överföras till någon annan myndighet skall utredaren också föreslå den 
för- fattningsreglering som behövs för ändamålet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget bör vara slutfört senast den 30 april 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Telepolitiken"&gt;&lt;a name="Telepolitiken"&gt;Telepolitiken&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målet för den svenska telepolitiken är att ge hushåll, företag och 
myndigheter tillgång till ett ändamålsenligt telesystem som bidrar till 
ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. I riksdagens 
senaste telepolitiska beslut (prop. 1987/88:118, TU28, rskr. 402) 
fastslogs bl.a. att staten skall ansvara för att det finns ett 
sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet. Såsom särskilt 
viktiga angavs de regionalpolitiska aspekterna och det sociala ansvaret 
liksom att telesystemet skall vara uthålligt och tillgängligt under 
kriser och i krig. Vidare betonades vikten av att staten skapar 
förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmarknaden och 
vid utveckling av teletjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i sin nyligen framlagda proposition 1990/91:87 om 
näringspolitik för tillväxt ytterligare preciserat det 
telepolitiska målet. Det statliga ansvaret skall omfatta 
telefonitjänsten i hela landet. Statens verksamhet skall inriktas på att 
underlätta en snabb teknisk utveckling av teletjänster. Vidare skall 
staten ha ett särskilt ansvar för handikappades tillgång till 
teletjänster samt för beredskapsåtgärder och samhällets 
alarmeringstjänst.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konkurrensen ökar snabbt och påtagligt på telekommunikationsmarknaden. 
Ny teknik öppnar möjligheter att utveckla nya tjänster och 1990-talet 
kommer att präglas av ökande konkurrens i såväl den nationella som den 
internationella teletrafiken.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av denna utveckling har regeringen i propositionen om 
näringspolitik för tillväxt aviserat ett genomgripande översynsarbete på 
området. En av utgångspunkterna är en förändrad associationsform för 
televerket från och med den 1 juli 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande ordning"&gt;&lt;a name="Nuvarande ordning"&gt;Nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I jämförelse med andra industriländer är telekommunikationsområdet 
reglerat i förhållandevis liten utsträckning i Sverige. Någon särskild 
lagstiftning som reglerar utövande av televerksamhet förekommer inte. 
Den reglering som finns är väsentligen offentligrättslig och utgörs 
främst av regeringsförordningar som styr televerkets verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De viktigaste bestämmelserna finns i förordningen (1988:348) med 
instruktion för televerket, teleförordningen (1985:765), radiolagen 
(1966:755) och kungörelsen (1967:446) om radiosändare. Enligt 
televerkets instruktion har verket till uppgift att driva telerörelse
 och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta de statliga 
teleanläggningarna. Verket skall även svara för att möjligheten till 
radiokommunikation utnyttjas på bästa sätt. Den sistnämnda uppgiften och 
uppgifter inom totalförsvaret utgör i stort sett de resterande delarna 
av televerkets myndighetsutövning. Televerkets uppgifter inom 
totalförsvaret regleras i verkets instruktion och i förordningen 
(1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. 
Sedan den 1 juli 1989 meddelar statens telenämnd föreskrifter och 
registrerar utrustning enligt 2§ teleförordningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Därutöver finns viss lagstiftning av betydelse för televerkets 
verksamhet på telekommunikationsområdet. Jag tänker då främst på regl erna i sekretesslagen (1980:100), särskilt 9 kap. 8 § om telesekretess, 
4kap. 8§ brottsbalken om brytande av telehemlighet, bestämmelserna i 
27 kap. rättegångsbalken om hemling teleavlyssning och hemlig 
teleövervakning samt regleringen av ledningsrätt i lednings rättslagen (1973:1144).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De internationella telekommunikationerna regleras i den internationella 
telekonventionen (ITC, grunddokumentet för den internationella 
teleunionen, ITU) som ratificerats av Sverige. Sverige har vidare 
tillträtt andra konventioner som reglerar vår medverkan i de 
internationella telesatellitorganisationerna Intelsat, Inmarsat och 
Eutelsat. Konventionerna är inte i alla delar införlivade i svensk rätt 
men tillämpas av televerket.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En redovisning av regleringen vad avser televerkets verksamhet, även 
internationellt, finns i Tele- och postkundsutredningens betänk ande (SOU 1990:100) Avtalsvillkor eller föreskrifter, som innefattar en 
rättslig översyn av postens och televerkets kundvillkor (avsnitt 2, s. 
33 ff och avsnitt 4, s. 89 ff).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade konkurrensen skapar nya 
behov&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerket har inte något formellt monopol i någon del av verksamheten. 
Därmed råder fri etableringsrätt för andra företag att bygga och driva 
egna nät. Alternativ till televerkets nät finns redan vad gäller såväl 
internationell som nationell långdistanstrafik.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerkets verksamhet skiljer sig numera inte på något avgörande sätt 
från verksamhet som drivs av privata företag. Utvecklingen har varit 
sådan att televerkets roll som statlig myndighet alltmer kommit i 
skymundan. Detta kan ses som ett resultat av den tekniska utvecklingen 
och den pågående internationella liberaliseringen av telemarknaderna. 
Sverige har nu en av världens mest öppna telemarknader. Inrättandet av 
statens telenämnd var en logisk följd av denna televerkets nya roll.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom den angivna utvecklingen har de problem som jag redovisade i 
direktiven (dir. 1990:4) till frekvensrättsutredningen (K 1990:02) och 
som sammanhänger med televerkets dubbla roll som myndighet och 
affärsföretag kommit att accentueras. Jag har kommit till den slutsatsen 
att en förändring i detta hänseende nu måste komma till stånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den snabba tekniska utvecklingen och en fortsatt internationell 
liberalisering på teleområdet kan förväntas medföra förändringar och en 
väsentligt ökad konkurrens på den svenska teletjänstmarknaden. Antalet 
enskilda operatörer, såväl svenska som utländska, torde komma att öka.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den ökade konkurrensen är att vänta främst inom områden med hög 
lönsamhet såsom storkunders teletrafik och utlandstrafiken.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till de fastlagda telepolitiska målen, som innebär att det 
allmänna skall tillse att telefoni skall finnas även där den inte är 
lönsam, står det klart att konkurrensförutsättningarna på den svenska 
telekommunikationsmarknaden inte i alla avseenden är likvärdiga. 
Samtidigt har naturligtvis innehavaren av det allmänna telenätet såsom 
marknadsdominerande fördelar från konkurrenssynpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den fråga som mot denna bakgrund måste ställas är under vilka 
förutsättningar televerksamhet skall få bedrivas. På en konkurrensutsatt 
marknad måste självfallet inte bara rättigheter utan även skyldigheter 
fördelas rättvist. Det statliga ansvar som har fastlagts av riksdagen 
måste, i den del det är kommersiellt betungande, fördelas rättvist 
mellan marknadens alla aktörer.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En generell reglering av dessa frågor anser jag vara nödvändig för 
säkerställande av att telekommunikationerna är funktionella och för att 
fördelarna med konkurrens på teleområdet skall kunna utnyttjas i full 
utsträckning. Jag förordar därför att en sådan reglering utarbetas. Med 
hänsyn till bestämmelserna i regeringsformen måste denna ske i form av 
lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Funktionsansvaret"&gt;&lt;a name="Funktionsansvaret"&gt;Funktionsansvaret&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens telenämnd har i dag till uppgift att meddela föreskrifter om den 
tekniska utformningen av utrustning som får anslutas till det allmänna 
telenätet och att registrera sådan utrustning. Telenät kommer i 
framtiden i ökad omfattning att ägas och innehas av andra än staten. 
Något krav på hur enskilda nät och utrustning som ansluts till dessa 
skall vara beskaffade finns inte i dag. Sådana krav måste emellertid 
kunna ställas om samtrafik mellan skilda nät skall vara möjlig. En 
reglering som vid behov möjliggör enhetliga tekniska villkor bör därför 
finnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Totalförsvarets behov under kriser och i krig"&gt;&lt;a name="Totalförsvarets behov under kriser och i krig"&gt;Totalförsvarets behov under kriser och i krig&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Totalförsvarets behov av tele- och radiokommunikation tillgodoses 
genom regler i skilda författningar. Inom totalförsvaret har televerket 
vissa uppgifter av myndighetskaraktär. Med hänsyn till att televerket nu 
bör skiljas från all myndighetsutövning och till att nya aktörer 
förväntas etablera sig på den svenska telemarknaden, bör även denna 
fråga tas upp för särskild översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Integritetsskydd"&gt;&lt;a name="Integritetsskydd"&gt;Integritetsskydd&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett telemeddelande som överförs via det allmänna telenätet har i dag ett 
lagreglerat skydd främst genom bestämmelserna i 4 kap. 8 § 
brottsbalken och 9 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100). Bestämmelserna är 
inte tillämpliga på telemeddelanden som befordras inom eller mellan 
andra telenät än det allmänna. För avlyssning av telemeddelanden 
befordrade via radiokommunikation, oavsett nätägare, gäller enligt 3a § 
radiolagen (1966:755) en viss tystnadsplikt. Med hänsyn till den 
förväntade utvecklingen anser jag att det är nödvändigt med en reglering 
som ger alla teleanvändare ett tillfredsställande integritetsskydd. 
Därvid bör beaktas att datalagen (1973:289) kan ha betydelse i detta s ammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ledningsrätt"&gt;&lt;a name="Ledningsrätt"&gt;Ledningsrätt&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild fråga gäller ledningsrätt enligt ledningsrättslagen 
(1973:1144). Den förmån ledningsrätt innebär gäller enligt lagen bl.a. 
för ''allmän teleledning''. Med beaktande av lagförarbeten och 
rättsfallet NJA 1989 s. 650 torde detta begrepp inte innefatta allmänna 
ledningar i betydelsen publika utan endast statliga teleledningar av 
skilda slag. Det finns skäl som talar för att ledningsrättslagen inte 
bör vara inskränkt på detta sätt, eftersom en sådan ordning kan verka 
hämmande på konkurrensen. Även denna fråga bör således ses över.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Andra utredningar och förslag"&gt;&lt;a name="Andra utredningar och förslag"&gt;Andra utredningar och förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om översyn av formerna för postverkets och televerkets 
kundvillkor (TPK) (K 1989:02) avgav i december 1990 betänkandet (
SOU 1990:100) Avtalsvillkor eller föreskrifter, En rättslig översyn av 
postens och televerkets kundvillkor. Utredningens förslag innebär för 
televerkets del att dess kundvillkor skall ha formen av privaträttsliga 
avtalsvillkor i stället för författningsbestämmelser. Förslaget är un der remissbehandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frekvensrättsutredningen (K 1990:02), tillkallad i februari 1990, har 
till huvuduppgift att föreslå tillägg och ändringar i den radiorättsliga 
lagstiftning som gäller planering och fördelning av radiofrekvenser samt 
tillstånd att inneha radiosändare. Enligt direktiven (dir.1990:4) skall 
utredaren (justitierådet Hans-Gunnar Solerud) också se över den 
nuvarande organisationen för frekvensförvaltning och tillståndsgivning 
samt lägga fram förslag som innebär att televerket skiljs från sin 
myndighetsutövning på radioområdet. Enligt vad jag har inhämtat beräknar 
utredningen att avge sitt slutbetänkande till årsskiftet 1991/92.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Datalagsutredningen (Ju 1989:02), tillkallad i maj 1989, har enligt 
direktiven (dir. 1989:26) till uppgift att se över datalagen från såväl 
saklig som lagteknisk synpunkt. Utredningen beräknas avge sitt 
slutbetänkande till halvårsskiftet 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04), tillkallad i november 1989, har 
enligt direktiven (dir.1989:54) till huvuduppgift att överväga vilka 
förändringar av de straffrättsliga och processrättsliga reglerna som är 
påkallade med hänsyn till utvecklingen inom data- och teletekniken. 
Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under juni 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiolagsutredningen (U1985:05) har bl.a. till uppgift att göra en 
översyn av den radiorättsliga lagstiftningen i vissa avseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Min slutsats av det redovisade är att det behövs nya föreskrifter i lag 
på telekommunikationsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår därför att en särskild utredare får i uppdrag att utarbeta 
förslag till en telelag och de övriga författningsändringar som kan 
behövas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också lägga fram förslag om att återstående delar av 
televerkets myndighetsutövning, frånsett den på radioområdet som 
behandlas i särskild ordning, flyttas över till någon annan myndighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag skall i det följande ange några ytterligare utgångspunkter och 
riktlinjer för arbetet samt belysa några frågor som kräver närmare 
överväganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdragets närmare inriktning"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdragets närmare inriktning"&gt;Utredningsuppdragets närmare inriktning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Myndighetsutövning"&gt;&lt;a name="Myndighetsutövning"&gt;Myndighetsutövning&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens förslag bör innebära att återstående delar av televerkets 
myndighetsutövning skall skiljas från verket. Frågan vad som ut gör myndighetsutövning kan i en del fall vara oklar. Oavsett hur man 
betraktar televerkets roll som signatär i det internationella arbetet 
menar jag att den uppgiften under alla förhållanden bör föras över till 
någon annan myndighet. Det bör vidare finnas möjlighet för en myndighet 
att ge enskilda operatörer en sådan formell status som behövs för att de 
skall kunna delta i det internationella samarbetet, ofta kallad 
Recognized Private Operating Agency (RPOA).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör i detta sammanhang också överväga var de olika 
myndighetsfunktionerna inom telesektorn skall förläggas. Härvid bör 
beaktas att det kan finnas en risk för att helhetssynen på telemarknaden 
försvinner om myndighetsfunktionerna fördelas på för många organ. Jag 
vill här anmärka att det arbete som krävs för den organisatoriska 
uppbyggnaden av myndighetsfunktionerna inom telesektorn kommer att 
utföras i annat sammanhang, huvudsakligen parallellt med den särskilde 
utredarens arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="En telelag"&gt;&lt;a name="En telelag"&gt;En telelag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En grundläggande utgångspunkt är att staten genom en telelag skall ges 
förutsättningar att styra och kontrollera verksamheten på 
telekommunikationsområdet så att gällande telepolitiska mål kan 
uppfyllas. En telelag skall vara konkurrensneutral och bygga på 
likabehandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns skäl som talar för att ett nytt regelsystem bör innefatta krav 
på tillstånd för den som skall bedriva kommersiell televerksamhet. I lag 
kan då anges de allmänna förutsättningarna för beviljande av tillstånd, 
giltighetstid för tillstånd och förutsättningar för återkallelse av 
tillstånd. En tillstånds- och tillsynsmyndighet bör ges bemyndigande att 
uppställa närmare villkor för tillståndet. Samma myndighet bör även 
utöva tillsyn över att uppställda regler och villkor följs. Regleringen 
bör dock inte göras för detaljerad så att den inverkar negativt på en 
ändamålsenlig konkurrens.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall överväga om krav på tillstånd bör införas för alla som 
bedriver kommersiell televerksamhet. En viktig fråga i detta sammanhang 
är hur tillståndspliktig verksamhet bör avgränsas. Härvid bör den 
nyligen föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (prop.1990/91:64) tas i 
beaktande. Det är också viktigt att utredaren söker finna ändamålsenliga 
kriterier för vem som skall anses som operatör.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utarbetandet av en telelag intar de s.k. samtrafikvillkoren en 
central plats. Det bör överlämnas åt utredaren att förutsättningslöst 
utreda hur villkor för samtrafik mellan skilda telenät bör regleras 
författningsmässigt. Därvid bör övervägas om en eventuell skyldighet för 
enskilda att upplåta nät för samtrafik bör regleras i lag eller i form 
av villkor för tillstånd. Utredaren bör även överväga en lämplig ordning 
för lösning av tvister mellan operatörer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Andra krav från det allmännas sida som bör behandlas är bl.a. 
eventuella skyldigheter att upprätthålla vissa taxestrukturer, att delta 
i kostnaderna för olika samhällsuppdrag (t.ex. telekommunikationer för 
totalförsvaret samt för larm- och räddningstjänst), att tillhandahålla 
teletjänster till alla på likartade villkor samt att upprätthålla även 
olönsamma delar av telenät. Jag kan tänka mig att kraven kan variera 
beroende på verksamhetens omfattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare skall utredaren överväga ett betalningssystem för finansiering av 
statens kostnader för att utöva myndighet på telekommunikationsområdet 
och som bidrag till finansieringen av kostnaderna för olika 
samhällsuppdrag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Överklagande av beslut"&gt;&lt;a name="Överklagande av beslut"&gt;Överklagande av beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild fråga som utredaren bör uppmärksamma är hur beslut om 
tillstånd att bedriva televerksamhet och beslut om återkallelse av 
sådant tillstånd skall kunna överklagas. För att Sverige skall fullgöra 
sina åligganden enligt den europeiska konventionen angående skydd för de 
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan det 
ifrågasättas om inte sådana beslut borde kunna få överklagas till 
domstol. Genom att lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa 
förvaltningsbeslut är tillämplig på denna typ av beslut torde en 
reglering med överklaganderätt till regeringen för närvarande inte stå i 
konflikt med konventionen. I propositionen om Europakonventionen och 
rätten till domstolsprövning i Sverige (prop. 1987/88:69 s. 18) 
förordade dock den dåvarande justitieministern en fortsatt översyn av 
aktuella författningar med målsättningen att noga undersöka i vad mån 
det är ändamålsenligt att låta domstolsprövning ersätta överklagande i 
administrativ ordning. Frågan behandlas också i ett nyligen lämnat 
förslag till riksdagen om ändring i lagen om rättsprövning av vissa 
förvaltningsbeslut (prop.1990/91:176 s. 8). Utredaren bör överväga 
också denna fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ytterligare frågor för översyn"&gt;&lt;a name="Ytterligare frågor för översyn"&gt;Ytterligare frågor för översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med de utgångspunkter som jag har angett i det föregående har utredaren 
även att se över den nuvarande ordningen avseende dels funktionsansvaret 
för det svenska telesystemet, dels tillgodoseende av totalförsvarets 
behov av tele- och radiokommunikationer under kriser och i krig, dels 
frågor om integritet och sekretess i televerksamhet samt ledningsrätt. 
När det gäller frågorna om hemlig teleavlyssning bör särskilt beaktas de 
brottsutredande organens behov av att kunna använda detta tvångsmedel i 
sin verksamhet. Utredaren bör lämna förslag till de lagändringar eller 
andra åtgärder som behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör även se över om de åtaganden Sverige gjort genom skilda 
internationella konventioner på teleområdet kräver lagstiftning. I detta 
sammanhang bör beaktas de rekommendationer Sverige biträtt på området.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Problem utanför det egentliga uppdraget"&gt;&lt;a name="Problem utanför det egentliga uppdraget"&gt;Problem utanför det egentliga uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om utredaren under sitt arbete uppmärksammar problem som ligger utanför 
det egentliga uppdraget så bör han vara oförhindrad att lämna förslag 
till lösningar även av dessa.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdragets genomförande"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdragets genomförande"&gt;Utredningsuppdragets genomförande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Samråd m.m."&gt;&lt;a name="Samråd m.m."&gt;Samråd m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör under arbetets gång samråda med frekvensrättsutredningen. 
Därvid bör bl.a. övervägas om frekvensrättsutredningens kommande 
lagförslag bör ingå i en telelag eller om det bör utgöra en särskild 
lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I vissa frågor rörande avgränsning av vad som bör utgöra 
tillståndspliktig televerksamhet bör utredaren samråda med 
radiolagsutredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I främst frågor om integritetsskydd och sekretess bör utredaren samråda 
med datalagsutredningen och datastraffrättsutredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utarbetande av förslag vad avser totalförsvarets behov av tele- och 
radiokommunikation under kriser och i krig bör utredaren samråda med 
överbefälhavaren, överstyrelsen för civil beredskap och andra berörda 
myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utarbetandet av sitt förslag bör utredaren beakta Tele- och 
postkundsutredningens förslag i dess betänkande (SOU 1990:100) 
Avtalsvillkor eller föreskrifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övrigt om uppdraget"&gt;&lt;a name="Övrigt om uppdraget"&gt;Övrigt om uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag vill erinra om regeringens direktiv till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5) samt angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten 
(dir. 1988:43). Erfarenheter från andra länder när det gäller 
lagstiftning på telekommunikationsområdet bör tas till vara.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsuppdraget bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört senast den 
30 april 1992. I den utsträckning särskilda omständigheter gör det 
nödvändigt med skyndsamma lagändringar eller andra åtgärder bör sådana 
förslag presenteras för sig.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har samrått med cheferna för justitie-, försvars-, utbildnings- och 
bostadsdepartementen i de frågor som faller inom dessa departements 
ansvarsområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att föreslå den lagstiftning och den ändrade 
reglering i övrigt som behövs inom telekommunikationsområdet&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns anslag, Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                         (Kommunikationsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>