<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887966</hangar_id>
 <dok_id>GFB131</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>31</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:31</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>31</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:05</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:05</publicerad>
 <titel>Analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:31</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB131/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB131</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB131</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förändringar som påverkar utvecklingen av den regionala organisationen"&gt;Förändringar som påverkar utvecklingen av den regionala organisationen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:31&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en utredare tillkallas med uppgift att göra en analys 
av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en perspektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan flera decennier pågår en omfattande decentralisering av 
samhällsuppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Allt fler uppgifter har förts över till kommunerna från såväl staten som 
landstingen. Nyligen har riksdagen fattat beslut att ge kommunerna ett 
samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade 
(prop. 1990/91:14, SoU 9, rskr. 97). Riksdagen har också beslutat att ge 
kommunerna ett samlat driftansvar för skolan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under lång tid har landstingen tagit ett växande ansvar för den 
offentliga hälso- och sjukvården. Landstingen har också under de senaste 
decennierna fått nya uppgifter inom bl.a. trafik- och kulturområdena.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan början av 1970-talet pågår en reformering av den statliga 
förvaltningen på regional nivå. Genom 1971 års länsförvaltningsrefor m stärktes länsstyrelsernas samordningsansvar samtidigt som en 
lekmannastyrelse infördes i länsstyrelsen. Länsstyrelsernas samordnande 
roll har stärkts ytterligare genom riksdagens beslut (prop. 1988/89:154, 
1989/90 BoU:4, rskr. 89) om en ny regional statlig förvaltning med en 
förstärkt länsstyrelse fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I diskussionen om den regionala organisationen har det förts fram idéer 
om ett fåtal stora län respektive landsting. Men också mindre 
genomgripande förändringar har aktualiserats. Den statliga 
storstadsutredningen har i sitt betänkande Storstadsliv. Rika 
möjligheter -- hårda villkor (SOU 1990:36) föreslagit att 
länsindelningen ändras i västra Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På några statliga förvaltningsområden diskuteras om den nuvarande 
länsindelningen är en lämplig grund för myndighetens regionala indelning
. Inom delar av den statliga verksamheten finns ett intresse av att 
skapa regionala enheter som omfattar flera län. Dessa regionala 
enheter är dock sällan uppbyggda på likartat sätt utan varje verksamhet 
strävar efter en egen regional indelning, vilket medför problem när det 
gäller samordning och överblick.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det förs också en diskussion om landstingens framtida roll och 
uppgifter. I denna diskussion sätts ibland landstingens existens ifråga 
samtidigt som det också förekommer förslag om att ge landstingen ett 
större ansvar för regionens angelägenheter och utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har i en gemensam 
skrivelse till regeringen i december 1990 begärt en samlad översyn av 
den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av det anförda anser jag att tiden nu är mogen för att göra 
en mer samlad analys av den offentliga verksamhetens regionala 
uppbyggnad och en perspektivstudie med olika alternativ för en framtida 
struktur. En särskild utredare bör tillkallas för att göra detta. Syftet 
är att skapa en god saklig grund för en sammanvägning av olika 
intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förändringar som påverkar utvecklingen av den regionala organisationen"&gt;&lt;a name="Förändringar som påverkar utvecklingen av den regionala organisationen"&gt;Förändringar som påverkar utvecklingen av den regionala organisationen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det blir allt mer uppenbart att vissa samhällsproblem behöver lösas 
genom ett utvidgat samarbete oberoende av nuvarande sektoriella 
och administrativa gränser.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i propositionen om näringspolitik för tillväxt 
(1990/91:87) lämnat förslag till insatser i fråga om kommunikationer och 
övrig infrastruktur. Förslagen innebär bl.a. att vissa större 
järnvägsprojekt såsom Västkustbanan och Mälardalsbanan samt omfattande 
trafikinvesteringar i storstadsområdena skall komma till stånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera av de större trafikprojekt som tas upp i den näringspolitiska 
propositionen, liksom en del andra större projekt, t.ex. Öresundsbron, 
skapar behov av ett utvidgat regionalt samarbete när det gäller 
planering, finansiering och genomförande. Ett flertal olika huvudmän är 
i regel berörda av de aktuella projekten.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På miljöområdet finns det stora behov av samarbete över länsgränserna. 
Ett uttryck för detta är att regeringen under senare år har tillsatt 
olika delegationer för att föreslå lösningar på miljöproblem som måste 
hanteras samlat inom en större region.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom totalförsvaret förs en diskussion om hur utvecklingen av hotbilden 
påverkar behovet av samordning av försvarsinsatserna. Mycket tyder på att nuvarande geografiska indelning av totalförsvaret innebär 
nackdelar från operativa utgångspunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I de svenska storstadsområdena har man valt olika lösningar för 
samhällsbyggandets organisation på den regionala nivån. I 
Stockholmsregionen har landstinget ansvaret för regionplaneringen och 
den samordnande utbyggnaden och driften av kollektivtrafiken. I 
Göteborgs- och Malmöregionerna är ansvaret mer uppdelat. Dessa frågor 
har även behandlats i samband med förhandlingarna om trafik och miljö i 
storstadsområdena.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom hälso- och sjukvården pågår ett förändringsarbete som kommer att 
påverka såväl vårdens tillgänglighet som formerna för styrning och 
ledning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Allt fler sjukvårdshuvudmän medger fritt val av sjukvård inom en större 
region än det enskilda landstinget.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Landstingen i Stockholms län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län och 
Kopparbergs län har inlett praktiska försök att särskilja beställar- och 
producentrollerna för att därigenom öka effektiviteten. I flera 
landsting förbereds nu också en större koncentration av det politiska 
arbetet till det direktvalda landstingsmötet. Därtill kommer att 
statsmakterna i olika sammanhang tagit initiativ till försöksverksamhet 
som kommer att förändra sjukvårdshuvudmännens roll samt relationer till 
kommunerna och försäkringskassorna. Erfarenheterna av dessa försök kan 
få betydelse för hur den offentliga sektorn på regional nivå organiseras 
i framtiden, både inom sjukvården och inom andra områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av samarbete inom större regioner kommer troligen att öka inom 
utbildningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I olika delar av landet samarbetar också kommuner, landsting och 
statliga myndigheter inom större regioner kring gemensamma 
utvecklingsfrågor, t.ex. i Bergslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild fråga är hur internationaliseringen påverkar den offentliga 
verksamhetens institutionella uppbyggnad. I ett Europa med öppna gränser 
för handel med varor och tjänster är det troligt att det uppstår nya 
mönster för samverkan mellan politiska och administrativa institutioner 
i olika länder. Regionernas betydelse växer i hela Europa samtidigt som 
national- och förbundsstaterna ställs inför nya anspråk som de måste 
kunna möta med hänsyn till nya  regionala förutsättningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens arbete bör ha som utgångspunkt att det även framgent kommer 
att ställas stora krav på hushållning med den offentliga sektorns 
ekonomiska resurser. Detta kräver ökad produktivitet och effektivitet 
samt omprövningar av existerande utgiftsprogram och 
samhällsorganisation. Regeringens målsättning är att de offentliga 
utgifternas andel av bruttonationalprodukten skall minska för att på 
sikt skapa utrymme för att sänka skattetrycket.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör analysera hur pågående och förväntade förändringar inom 
olika samhällsområden påverkar förutsättningarna för fördelning av 
arbetsuppgifter mellan central, regional och lokal nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare bör utredaren belysa hur de regionala samarbetsmönstren behöver 
utvecklas inom offentlig serviceproduktion, försörjning med 
infrastruktur, totalförsvar, miljöpolitik och samhällsplanering. 
Utredaren bör överväga i vilken utsträckning ett enda mönster för den 
regionala indelningen är att föredra eller om det är mer ändamålsenligt 
att tillämpa flera olika indelningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Viktiga uppgifter för den statliga förvaltningen på regional nivå bör 
även i fortsättningen vara att ansvara för samordning, uppföljning och 
utvärdering av nationella mål samt att arbeta med länets utveckling. 
Utredaren bör analysera utvecklingen av dessa funktioner mot bakgrund av 
fortsatt decentralisering och inriktning på mål- och resultatstyrning. 
Den nya organisationen av länsstyrelserna som träder i kraft den 1 juli 
1991 ger goda förutsättningar att vidareutveckla deras verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kontakter och samband över landets gränser har fått ökad aktualitet, 
vilket också kommer till uttryck i länsstyrelsernas, kommunernas och 
landstingens verksamhet. Denna tendens måste ges särskild uppmärksamhet 
vid utredarens framåtsyftande överväganden om den regionala 
organisationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör på grundval av sina analyser och överväganden göra en 
perspektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur av den 
offentliga verksamheten på regional nivå. Utredaren bör så fullständigt 
som möjligt redovisa konsekvenserna av de olika alternativen, bl.a. vad 
gäller möjligheterna att uppnå skilda nationella mål, effektivitet i 
resurshushållningen, medborgarinflytande och förtroendevaldas 
arbetsvillkor. Utredaren bör i sammanhanget särskilt beakta att även 
intressen utanför samhällsorganen är berörda av de regionala 
indelningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 oktober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att utredaren har kontakter med forskare, kommuner, 
landsting, länsstyrelser och övrig statlig förvaltning, näringsliv samt 
ideella och fackliga organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör samråda med den utredare (dir. 1991:00) som regeringen har 
tillkallat med uppgift att analysera för- och nackdelar med nuvarande länsindelning i västra Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Pågående och planerad försöksverksamhet med ändrat huvudmannaskap och 
nya styrformer bör uppmärsammas. Hit hör bl.a. länsförnyelseprojektet i 
Örebro län, försöket med den s.k. Dalamodellen, frikommunförsöket och 
planerad försöksverksamhet beträffande primärvården respektive 
finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården samt 
socialförsäkringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren har att beakta vad som säg i regeringens direktiv till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild 
utredare -- som skall omfattas av kommittéförordningen (1976:119) -- med 
uppgift att göra en översyn av den offentliga verksamhetens regionala 
uppbyggnad,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>