<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888114</hangar_id>
 <dok_id>GFB129</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>29</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:29</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>29</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-06-25 11:17:14</systemdatum>
 <publicerad>1991-04-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statliga myndigheters telekommunikationer (STATTEL)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:29</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Statliga myndigheters telekommunikationer (STATTEL)&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringsammanträde 1991--04--25"&gt;Beslut vid regeringsammanträde 1991--04--25&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:29&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringsammanträde 1991--04--25"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringsammanträde 1991--04--25"&gt;Beslut vid regeringsammanträde 1991--04--25&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En delegation, benämnd STATTEL-delegationen, ges i uppdrag att genomföra 
åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters telekommunikation.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet skall leda till att statliga myndigheter inom tre år ges 
möjlighet att köpa gemensamma telekommunikationstjänster för 90-talets 
behov. Tjänsterna skall vara grundade på standarder och kosta väsentligt 
mindre än nuvarande tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.1 Datakommunikation&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen uppdrog den 14 juli 1988 åt statskontoret att utreda de 
statliga myndigheternas datakommunikation i framtiden. Statskontoret 
skulle därvid göra en fördjupad studie av statsförvaltningens nuvarande 
och förväntade behov av datakommunikationstjänster samt en bedömning av 
vilka kommunikationslösningar som mest kostnadseffektivt tillgodoser 
behoven. Uppdraget skulle resultera i ett förslag till 
kommunikationsstrategi och en handlingsplan på kort och lång sikt samt 
underlag för en upphandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I förra årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 2, FiU 19, 
rskr. 180) framhöll jag, med anledning av statskontorets 
lägesredovisning den 30 augusti 1989 att en kommunikationstrategi skall 
stödja förnyelsearbetet inom offentlig sektor och vara utformad i 
samverkan med berörda användarmyndigheter. Den skall svara mot de krav 
på integritet, kvalitet och säkerhet som verksamheten ställer. 
Inriktningen bör vara att staten inte bör bygga upp och administrera 
egna data- och telekommunikationsnät utan i stället så långt möjligt 
tillgodose behoven genom köp av nättjänster. Någon upphandling bör 
enligt propositionen inte genomföras förrän ett slutligt 
ställningstagande har gjorts av regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statskontoret redovisade uppdraget till regeringen i en rapport STATNÄT 
Datakommunikation för statsförvaltningen (1990:17). Statskontoret 
lämnade där förslag till en telekommunikationsstrategi och handlingsplan 
samt begärde ett uppdrag att fullfölja upphandlingsarbetet av 
kommunikationstjänster på det sätt som föreslagits i rapporten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rapporten har remissbehandlats. Remissvaren och en sammanställning av 
dem finns tillgängliga i civildepartementet (ärende DS 1468/90).&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.2 Telefonservice åt allmänheten&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statliga myndigheters telefonservice åt allmänheten har behandlats i 
finansutskottets betänkande om den ekonomiska politiken (FiU 19 88/89:30). Utskottet betonade behovet av förbättrad telefonservice 
gentemot allmänheten från de statliga myndigheternas sida. En höjd 
servicenivå -- som ett led i förnyelsearbetet -- måste enligt utskottet 
också innebära förbättringar för allmänhetens telefoni till 
myndigheterna. Utskottet ansåg att olika åtgärder bör vidtas i syfte att 
förbättra myndigheternas telefonservice. Det kan exempelvis gälla 
utökade telefontider och andra åtgärder som förkortar väntetider. 
020-anknytning bör övervägas, bl.a. för att stimulera myndigheterna till 
att minska olägenheterna för allmänheten. 020-systemet bör användas i 
ökad utsträckning inom den statliga förvaltningen. Den närmare 
omfattningen fick enligt utskottet övervägas av regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad utskottet sålunda föreslagit har riksdagen som sin mening gett 
regeringen till känna (rskr. 1988/89:328).&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Förändrade förutsättningar&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den tekniska utvecklingen i riktning mot digitala kommunikationsnät 
leder till att nya och förbättrade tjänster och funktioner i tjänsterna 
kan användas. Utvecklingen väntas också leda till att olika slags 
överföringar kan ske samtidigt i ett och samma nät. En gemensam teknisk 
lösning kan därmed tillgodose flera olika slag av telekommunikationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Marknaden för telekommunikationer kan förutsättas komma att förändras 
mycket de närmaste åren. Regeringen har i propositionen om 
näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87) föreslagit att televerket 
skall ändra associationsform den 1 juli 1992. Utvecklingen inom 
telekommunikationsområdet medför ett behov av utvidgade myndighetsuppg ifter. Televerket kommer att arbeta under villkor likställda med 
konkurrenternas. Verket skall särredovisa kostnader för särskilda 
åtaganden som inte kan rymmas inom normala affärsmässiga hänsyn. Verket 
skall dessutom kompenseras för sådana åtaganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen beslutade den 24 januari 1991 (kommunikationsdepartementets 
ärenden II 604/90 och 692/90) om principer för samtrafik mellan 
televerkets kopplade telefonnät och andra nät där operatören säljer 
kapacitet på marknaden. Vidare har regeringen beslutat att operatörer av 
telenät som förhyrts av televerket får sälja kapacitet på sådana nät 
till tredje part, dvs. s.k. tredjepartstrafik tillåts på uthyrda 
teleledningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerket, som förvaltar det allmänna telenätet, kan numera ge 
särskilda villkor för speciella kunder. Stora kunder har genom ett 
samlat uppträdande mot televerket och genom ett effektivare utnyttjande 
av teleresurserna möjligheter att få bättre villkor än om de uppträder 
var för sig.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På marknaden finns olika leverantörer både av nät, 
tjänster och utrustning vilket ökar kundernas valmöjligheter. På området 
datakommunikation kan televerket och andra leverantörer tillhandahålla 
del- eller helhetslösningar till företag och myndigheter. Det förväntas 
att konkurrensen på hela telekommunikationsområdet kommer att öka.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4 Problem&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statskontorets utredningsarbete har i enlighet med regeringsuppdraget 
primärt avsett datakommunikation. Statskontoret har också belyst 
myndigheternas telefoni, men föreslagit att åtgärder för att förbättra 
den ska genomföras efter åtgärderna för datakommunikation.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behoven av telekommunikation omfattar både telefoni, datakommunikation, 
telefaxkommunikation och videokommunikation. Med stöd av dessa 
teletjänster kan myndigheterna öka effektiviteten i verksamheten samt ge 
bättre service till medborgare och företag. Statliga myndigheters (utom 
affärsverkens) kostnader för datakommunikation har beräknats till 100 -- 
200 milj. kr. per år, medan deras kostnader för all telekommunikation 
har beräknats till 1 000 -- 1 500 milj. kr. per år. Möjligheterna till 
rationaliseringar blir därför avsevärt större för de statliga 
myndigheterna om de olika telekommunikationerna behandlas sammantaget.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statliga myndigheters kostnader för att överföra skriftliga meddelanden 
är också höga men har inte beräknats. Portokostnaderna, som 
är en del av dessa, har beräknats uppgå till över 700 milj. kr. år 
1989/90. Det finns möjligheter att sänka dessa kostnader genom att 
använda modern telekommunikation.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De ändrade förutsättningar, som redovisats i det föregående utgör 
ytterligare motiv för ett samlat arbete med att utforma och anskaffa 
sådana teletjänster som bör vara gemensamma för de statliga 
myndigheterna samt förbättra statliga myndigheters roll som beställare 
av sådana tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På telekommunikationsområdet finns vissa specifika problem som bör 
behandlas i det fortsatta arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På telefoniområdet är varje enskild myndighet kund hos televerket och 
utnyttjar det sortiment av tjänster som televerket erbjuder. En del 
myndigheter har gått samman om gemensam växel, t.ex. beroende på att 
myndigheterna ligger nära varandra. Några samlade åtgärder för att 
förbilliga eller förbättra dessa funktioner eller att förstärka 
myndigheternas beställarroll bedrivs inte. Myndigheternas telefoni är 
därför inte så kostnadseffektiv som vore önskvärt.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statliga myndigheters telefonservice åt allmänheten har behandlats av 
finansutskottet i det förut nämnda betänkandet om den ekonomiska 
politiken (FiU 1988/89:30). Flera problem behandlades av utskottet. D et behövs mer rättvisa telekostnader för allmänhetens telefoni till 
myndigheterna och en förbättrad teleservice från myndigheternas sida, 
t.ex. kortare väntetider, bättre information och hänvisningar. Att på 
reguljära villkor införa 020-system bedöms kraftigt öka statens 
kostnader. Även andra lösningar måste således utredas.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För datakommunikationen har många myndigheter skilda förutsättningar. 
Några exempel från remissvaren på rapporten STATNÄT redovisas 
här.&lt;br /&gt;
-- Rättsväsendet befinner sig i ett stadium där myndigheterna -- 
kriminalvårdsstyrelsen (KVS), domstolsverket, riksåklagaren, 
rikspolisstyrelsen (RPS) -- har stort behov av lösningar för sina 
datakommunikationer. KVS utarbetar kraven på ett framtida 
datakommunikationskoncept. RPS håller på att uppgradera sitt 
datakommunikationsnät för att klara en akut ökning av antalet 
terminaler. De framtida behoven ställer långtgående krav på nätet och 
RPS är angeläget om ett snabbt genomförande av ett gemensamt nät, inom 
ramen för styrelsens egna tidsplaner. Hela rättsväsendet har behov av 
gemensamma kommunikationstjänster och möjligheter till 
''alla-till-alla''-kommunikation. Det saknar myndigheterna i dag.&lt;br /&gt;
-- Andra myndigheter har egna kommunikationsnät som byggts upp för deras 
behov, och där det finns tidsplaner för moderniseringar och ytterligare 
investeringar. Nätlösningarna är mycket olika. Nya 
kommunikationstjänster kommer i hög grad att behöva specialutformas
 för resp. myndighet om deras egen nätutveckling fortsätter. Detta 
gäller t.ex. försvarsmakten, socialförsäkringen, trafiksäkerhetsverket, 
tullverket, riksskatteverket och arbetsmarknadsverket.&lt;br /&gt;
-- Flera av myndigheterna har tidsplaner för sin fortsatta modernisering 
som gör det möjligt för dem att ansluta sig till de gemensamma 
teletjänster som bör anskaffas för statsförvaltningen.&lt;br /&gt;
-- Det finns för närvarande ingen utveckling av nya gemensamma 
teletjänster för 90-talets verksamhetsbehov. Om myndigheterna själva 
utvecklar dem, finns betydande risker för att datakommunikationen 
fortsätter att vara en begränsande faktor i myndigheternas 
informationsförsörjning. Det blir dessutom dyrare, vilket statskontoret 
har visat i sin utredning.&lt;br /&gt;
-- De företag som överför information elektroniskt till eller från 
myndigheter bör ha möjlighet att välja säkra tekniska lösningar som 
används gemensamt av alla berörda myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Telefax används av flertalet myndigheter. Tjänstebrevsrättens 
avskaffande har medfört att kostnaden för faxkommunikation många gånger 
blir lägre än brevportot. Dagens telefaxkommunikation och ofta även 
organisationen av den visar emellertid på kvalitetsbrister. 
Myndigheternas investeringar i telefax är inte så lönsamma som vore 
önskvärt.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sammantaget innebär detta att de teletjänster myndigheterna använder 
inte är tillräckligt anpassade efter verksamhetens behov, samt 
att myndigheterna, om de fortsätter att uppträda var för sig, kommer att 
betala för mycket för sina telekommunikationer under 90-talet.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

5 Inriktningen av statsförvaltningens telekommunikationer&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statliga myndigheter bör köpa tjänster i stället för att upphandla och 
driva egna nät.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheterna får ökad anledning och ökade möjligheter att 
väljarationella lösningar baserade på egna behov, att själva bedöma 
sambanden mellan olika kommunikationssystem samt att satsa på tjänster 
som ger ökad effektivitet och service.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom ett samlat agerande från myndigheternas sida bör myndigheterna 
kunna anskaffa teletjänster som kostar mindre än i dag. En ambition är 
en nettominskning med minst 25 procent av kostnaderna för dagens 
telekommunikationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De statliga myndigheterna behöver därför stärkas i sin beställarroll på 
telekommunikationsområdet och effektivare utnyttja de 
telekommunikationsresurser som de förfogar över.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheternas verksamhet bör utvecklas och effektiviseras bl.a. genom 
användning av väl fungerande telekommunikationer. Myndigheterna bör 
rationalisera överföring av skrivelser och andra skriftliga meddelanden 
till andra. En väl fungerande telekommunikation ökar möjligheterna till 
en friare lokalisering av verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan gammalt har televerksamheten i Sverige byggts upp enligt för alla 
gemensamma standarder. Det har lagt grunden för den ''alla till 
alla''-kommunikation som telefonin medger. På datakommunikationsområdet 
har standardiseringsarbetet på europeisk och internationell nivå nu 
kommit så långt att det finns möjlighet att lägga grunden för ''alla 
till alla''-kommunikation. Statliga myndigheter skall därför använda de 
standarder som ger en standardiserad kommunikation enligt OSI (Open 
Systems Interconnection).&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En rad nya kommunikationstjänster på telekommunikationsområdet  kommer 
att efterfrågas under 90-talet. För att uppnå möjligheten till ''alla 
till alla''-kommunikation till låga kostnader måste dessa teletjänster 
få en i huvudsak gemensam utformning i statsförvaltningen och vara 
grundade på standarder. Myndigheterna bör själva på affärsmässiga 
grunder avgöra vilka tjänster som bidrar till effektivitet och förnyelse 
av den egna verksamheten. Urvalet av tjänster som bör vara gemensamma 
bestäms av myndigheterna och av storleken på de besparingar och övriga 
fördelar som tjänsterna medför.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör eftersträvas att de förbättrade telekommunikationerna utöver att 
avse vanliga fredstida förhållanden även skall kunna tillgodose behoven 
under kriser och i krig vad gäller skyddsnivå m.m. Statliga myndigheters 
verksamhet under sådana förhållanden är idag till stor del beroende av 
fungerande telekommunikationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utformningen av de gemensamma teletjänsterna skall övervägas hur de 
lagar och övriga författningar som reglerar offentlighet, sekretess, 
integritet och säkerhet bäst skall följas.&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

6 Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

STATTEL-delegationen som nu inrättas får i uppdrag att genomföra 
åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters telekommunikation. 
Statliga myndigheter skall inom tre år ges möjlighet att köpa gemensamma 
telekommunikationstjänster för 90-talets behov. Tjänsterna skall vara 
grundade på standarder och kosta väsentligt mindre än nuvarande 
tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet skall omfatta följande teletjänster:&lt;br /&gt;
-- telefoni mellan statliga myndigheter,&lt;br /&gt;
-- statliga myndigheters telefonservice åt allmänheten,&lt;br /&gt;
-- telefaxkommunikation,&lt;br /&gt;
-- datakommunikationstjänster, t. ex. överföring av transaktioner, filer 
och dokument, överföring av meddelanden mellan datorer (Electronic Data 
Interchange), elektronisk post, informationshämtning från databaser,&lt;br /&gt;
-- videokommunikation.&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall:&lt;br /&gt;
-- utforma krav på de gemensamma teletjänster som bör användas av 
myndigheterna under 90-talet,&lt;br /&gt;
-- ange vilka standarder som bör användas i statsförvaltningens 
telekommunikation efter samråd med statskontoret,&lt;br /&gt;
-- anskaffa och teckna avtal om olika teletjänster efter samråd med 
statskontoret,&lt;br /&gt;
-- verka för en bred användning av teletjänsterna,&lt;br /&gt;
-- redovisa de olika teletjänsternas effekter, ekonomiska och andra, för 
statsförvaltningen som helhet och för enskilda myndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

STATTEL-delegationen skall i arbetet eftersträva att successivt under 
perioden erbjuda statliga myndigheter delresultat som förbilligar och 
förbättrar deras telekommunikationer och telefoniservice åt allmänheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall beakta den utveckling av teletjänster och 
informationsöverföring som pågår mellan EG-kommissionen och EG:s 
medlemsstater.&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall utarbeta lösningar som väl tillgodoser höga krav på 
säkerhet, integritetsskydd och tillgång till allmänna handlingar.&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen avser att i 1992 års budgetproposition lämna en redogörelse 
för de kostnadsminskningar som kan göras genom en bättre samordning av 
teletjänsterna för de områden som delegationen slutit avtal om. 
Delegationen skall redovisa underlag till regeringen för en sådan 
redogörelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall ha slutfört sitt arbete före utgången av år 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

STATTEL-delegationen bör bestå av företrädare för statliga myndigheter 
som är användare av telekommunikationer, samt en ordförande.&lt;p&gt;&lt;a name="S52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5), dels beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 
1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för civildepartementet att inrätta en delegation för 
att effektivisera myndigheternas telekommunikationer 
(STATTEL-delegationen) som skall omfattas av kommittéförordningen 
(1976:119) samt att besluta om ledamöter, sakkunniga, experter och annat 
biträde åt delegationen. Statskontoret skall biträda med 
sekretariatsresurser till delegationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att vissa kostnader skall 
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

8 Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>