<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888092</hangar_id>
 <dok_id>GFB12</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:2</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>S-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-01-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-06-25 11:17:14</systemdatum>
 <publicerad>1991-01-17 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utformning av lagstiftningen angående folkpension m.m. enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid ett utvidgat europeiskt ekonomiskt samarbete</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:2</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB12/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB12</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB12</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utformning av lagstiftningen angående folkpension m.m. enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid ett utvidgat europeiskt ekonomiskt samarbete&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-17"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-17&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:2&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-17"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-17"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-17&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Thalén anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utarbeta 
förslag till de förändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring som 
blir erforderliga vid ett svenskt deltagande i ett utvidgat europeiskt 
ekonomiskt samarbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen fastställde under våren 1988 med anledning av en proposition 
från regeringen (prop. 1987/88:66, UU 1987/88:24, rskr. 245) riktlinjer 
för Sveriges deltagande i tillskapandet av ett europeiskt ekonomiskt 
samarbetsområde som skulle omfatta de länder som tillhör de Europeiska 
gemenskaperna (EG) och Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). 
Enligt dessa riktlinjer skulle målet för integrationsarbetet vara att 
bredda och fördjupa samarbetet med EG. Ett syfte med detta närmande till 
EG angavs vara ett svenskt deltagande i den interna marknad EG avser 
etablera senast 1992 på villkor som skulle leda till samma fördelar och 
åtaganden för medborgare och institutioner och företag i Sverige som det 
gjorde i EGs medlemsländer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Efter riksdagsbeslutet tog Sverige tillsammans med övriga EFTA-länder 
kontakt med EG för att åstadkomma ett breddat och fördjupat samarbete. 
Dessa kontakter har resulterat i att EFTA-länderna gemensamt med 
EG-kommissionen undersökt förutsättningarna för att utvidga detta att 
samarbetet till att omfatta de s.k. fyra friheterna för varor, tjänster, 
kapital och personer samt angränsande politikområden genom ett avtal 
mellan EG och EFTA-länderna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde 
(EES). Den fria rörligheten för personer aktualiserar frågan hur den 
sociala tryggheten skall samordnas för personer som flyttar mellan olika 
länder som ingår i det avsedda samarbetsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Efter ett omfattande förberedande kartläggningsarbete inleddes de 
fomella förhandlingarna om EES i juni 1990. Den gemensamma legala basen 
i det tänkta avtalet om EEs är relevanta delar av EGs regelverk. 
Målsättningen i förhandlingara är att ett EES-avtal skall kunna träda i 
kraft den 1 januari 1993, dvs. samtidigt som EGs inre marknad 
fullbordas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med ugångspunkt från riksdagsbehandlingen av den nämnda propositionen om 
Sverige och den västeuropeiska integrationen utfärdade regeringen 
särskilda direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om 
att beakta EG-aspekter i sitt utredningsarbete (dir. 1988:43). Mot denna 
bakgrund har pensionsberedningen (S 1984:02) i sitt slutbetänkande (SOU 
1990:76) Allmän pension tagit upp frågor angående EGs regler i 
förhållande till den svenska pensionslagstiftningen. Pensionsberedningen 
har därvid konstaterat att den EG-förordning, 1498/71, som reglerar det 
här området bygger på fyra grundläggande principer: 
likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen, 
exportabilitetsprincipen och proratatemporis-principen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt pensionsberedningens uppfattning står det svenska regelsystemet 
vad beträffar allmän tilläggspension (ATP) i god överensstämmelse med 
bestämmelserna i EGs förordning. Den i huvudsak enda punkt där en 
utvidgad tillämpning bedöms erforderlig gäller vissa övergångsregler för 
personer som inte hunnit tjäna in pensionspoäng för minst 30 år till 
följd av sin ålder när systemet infördes.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Betydligt större problem skulle enligt beredningen uppkomma inom 
folkpensioneringen vid en anslutning till bestämmelserna i EGs 
förordning 1408/71. De nuvarande svenska reglerna för svensk folkpension 
ger svenska medborgare rätt till folkpension på förmånligare villkor än 
utländska medborgare och statslösa, eftersom det för den senare 
kategorin krävs att en viss kvalifikationstid är uppfylld innan förmåner 
utbetals. På samma sätt uppfyller inte den svenska folkpensioneringen 
kraven enligt exportabilitetsprincipen. Någon ovillkorlig rätt att 
erhålla folkpension vid bosättning utomlands gäller inte ens för svenska 
medborgare. De skiljaktigheter som här föreligger mellan svenska och 
utländska medborgare, vilka enligt svensk lag aldrig kan uppbära 
folkpension vid bosättning utomlands, innebär en avvikelse även från 
likabehandlingsprincipen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om principerna i EG-förordningen skulle tillämpas på de nuvarande 
reglera för den svenska folkpensioneringen skulle detta medföra att den 
som en gång beviljats folkpension skulle ha rätt att exportera pensionen 
vid flyttning till ett EG-land. Bestämmelserna i EG-förordningen torde 
dessutom få tolkas så att rätt till svensk folkpension skulle tillkomma 
alla som är medborgare i något EG-land och bosatta inom EGs område, 
under förutsättning att de någon gång i sitt liv varit bosatta i 
Sverige. Sådana konsekvenser skulle innebära mycket långtgående 
åtaganden för försäkringen för folkpension, vilka knappast kan anses 
acceptabla.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Pensionsberedningen har i sitt betänkande lämnat ett förslag till 
principlösning av de problem som folkpensionsförsäkringen ställs inför 
om EGs förordning 1408/71 skall tillämpas på försäkringen. Denna 
lösning går ut på att särskilda regler införs om intjänande av rätt till 
folkpension på grundval av bosättning i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Pensionsberedningens överväganden angående de förändringar som måste 
göras i den svenska lagstiftningen angående folkpension m.m. om 
EG-förordningen 1408/71 skall tillämpas visar enligt min uppfattning på 
behovet av en närmare genomgång av reglerna inom den allmänna 
pensionsförsäkringen i Sverige inför en närmare anknytning till den 
europeiska gemenskapen EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det bör uppdras åt en särskild utredare att med utgångspunkt från 
pensionsberedningens överväganden och förslag beträffande EGs regler i 
relation till den svenska pensionslagstiftningen utarbeta ett förslag 
till de ändringar som behöver göras i denna jämte erforderliga 
övergångsbestämmelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Pensionsberedningen har i sitt betänkande inte lagt fram några konkreta 
förslag till lagändringar utan endast anvisat ett förslag till 
principlösning i fråga om folkpensioneringen. Principlösningen är dock 
enligt min mening så genomarbetad att den kan utgöra grunden för ett 
lagförslag. Utredaren bör därför utarbeta förslag till ändringar i lagen 
om allmän försäkring av innebörd att en särskild intjänandetid införs 
för rätten till folkpension.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett syfte med den av pensionsberedningen föreslagna regleringen är att 
undvika överkompensation i pensionshänseende genom att en person 
samtidigt kan uppbära hel pensionsförmån från mer än ett land. Den som 
flyttar från ett land till ett annat förutsätts kunna tjäna in 
pensionsrättigheter i det nya landet och på så vis kunna förstärka sitt 
försäkringsskydd i samband med pensionering. För en personkategori är 
denna förutsättning emellertid sällan uppfylld. Det gäller flyktingar 
som i samband med flykten tvingats att lämna sina eventuellt intjänade 
pensionsrättigheter bakom sig i det land man flydde ifrån. Sådana 
konsekvenser är naturligtvis otillfredställande. Utredaren bör därför 
föreslå särregler för denna kategori. Utredaren bör därvid belysa 
konsekvenserna av ett införande av särregler dels för flyktingar enligt 
3 kap. 2 § utlänningslagen (1989:529), dels för övriga utländska 
medborgare, som fått uppehållstillstånd i Sverige och som omfattas av 
det statliga flyktingmottagandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En ytterligare kategori vars försäkringssituation bör uppmärksammas av 
utredaren är personer som vid övergången till ett nytt regelsystem redan 
uppbär folkpension enligt då gällande regler. För denna grupp och för 
dem som under en övergångstid efter det de nya reglerna träder i kraft 
skulle fått rätt till folkpension enligt nuvarande lagstiftning bör 
särskilda övergångsregler utarbetas. Den senare gruppen bör också 
analyseras vad beträffar omfattning och hur den påverkas av förändrade 
regler enligt den modell som angivits av pensionsberedningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör även studera de krav på bosättning i Sverige för rätt till 
olika förmåner som tillämpas inom andra delar av socialförsäkringen och 
lämna förslag till sådana lagändringar som bedöms nödvändiga för 
förmåner som enligt EG-reglerna omfattas av exportabilitetsprincipen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksförsäkringsverket har i en särskild rapport till regeringen den 31 
maj 1990 redovisat förslag angående möjligheterna att utvidga den 
skyddade personkretsen enligt den allmänna försäkringen och anslutande 
förmånssystem. Rapporten har utarbetats mot bakgrund av de krav som ett 
utvidgat europeiskt samarbete ställer på den svenska lagstiftningen. 
Rapporten har remissbehandlats. Utredaren bör mot bakgrund av innehållet 
i rapporten och de inkomna remissynpunkterna bearbeta förslagen i 
rapporten och samordna förslagen med de förslag beträffande 
folkpensioneringen som blir ett resultat av utredarens huvudsakliga 
uppdrag.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredare skall också redovisa de finansiella konsekvenserna för 
pensionssystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens arbete bör bedrivas skyndsamt och vara avslutat under första 
halvåret 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta de allmänna tilläggsdirektiv (dir. 1984:5) som 
utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för socialdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) med uppdrag att utforma förslag till lagstiftning angående 
folkpension m.m. enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid ett 
utvidgat europeisk samarbete,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Socialdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>