<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887945</hangar_id>
 <dok_id>GFB115</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>15</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:15</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>I-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>15</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:04</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:04</publicerad>
 <titel>En ny näringspolitisk myndighet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:15</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;En ny näringspolitisk myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för myndighetens organisation"&gt;Utgångspunkter för myndighetens organisation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Teknisk forskning och utveckling"&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Småföretagsutveckling och regional utveckling"&gt;Småföretagsutveckling och regional utveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vissa energifrågor"&gt;Vissa energifrågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredning och utvärdering"&gt;Utredning och utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nätverk"&gt;Nätverk&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för genomförandet av den nya myndigheten"&gt;Utgångspunkter för genomförandet av den nya myndigheten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:15&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lägga fram 
förslag om organisationen av en ny central näringspolitisk myndighet och 
förbereda inrättandet av denna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall utgå från de förslag som regeringen har redovisat i 
proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förutom vad som har angetts i propositionen skall utredaren beakta vad 
jag i det följande anför samt de övriga beslut som riksdagen och 
regeringen lägger till grund för verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt 
föreslagit att en ny myndighet för näringspolitiska myndighets uppgifter 
på central nivå skall inrättas den 1 juli 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har vidare föreslagit att statens energiverk (STEV), statens 
industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) skall 
läggas ned den 30 juni 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Näringspolitiken innefattar ett stort antal samhällsområden. Den nya 
centrala myndighetens främsta uppgifter bör avse teknik-, industri-, 
energi- och vissa regionalpolitiska frågor. I den näringspolitiska 
propositionen slås fast att uppgifterna för en ny myndighet bör vara att 
bidra till en miljöanpassad ekonomisk tillväxt, öka näringslivets 
konkurrenskraft, bidra till att skapa fungerande marknader samt verka 
för en säker tillförsel, omvandling, distribution och användning av 
energi i landet. Myndigheten skall främja utvecklingen av ett på lång 
sikt livskraftigt näringsliv och medverka till en balanserad regional 
utveckling. Myndigheten skall också medverka till den fortgående 
omställningen av energisystemet. Internationaliseringen bör ges en ökad 
vikt i myndighetens verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten skall verka för miljöhänsyn och energieffektivitet. 
Insatserna för att främja näringslivets utveckling och bidra till en god 
regional balans skall främst inriktas på de små och medelstora 
företagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

SIND, STU och STEV har i dag delvis olika uppgifter inom det 
näringspolitiska området. Vissa av dessa uppgifter får ökad tyngd i den 
nya myndigheten, andra uppgifter minskar eller bortfaller helt och nya 
tillkommer. Vidare skall kompetens inom olika områden (forskning och 
utveckling, teknikbaserat nyföretagande och produktutveckling, 
kommersiella bedömningar, energieffektivitet, regional utveckling, 
utredningar osv.) integreras för att myndighetens arbete på ett optimalt 
sätt skall främja den ekonomiska tillväxten i landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för myndighetens organisation"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för myndighetens organisation"&gt;Utgångspunkter för myndighetens organisation&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag övergår nu till att ange vissa riktlinjer för den näringspolitiska 
myndighetens verksamhet och arbetsuppgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya myndighetens verksamhet skall utöver nyss nämnda mål och 
riktlinjer ha som utgångspunkter minskad detaljreglering samt decen 
tralisering. Åtgärder som skall genomföras bör följas upp och utvärderas 
av myndigheten. En förbättrad samverkan och samordning mellan 
myndigheter med näringspolitiska uppgifter skall eftersträvas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten bör ges en flexibel organisation som medger successiva 
förändringar efter hand som arbetsuppgifterna förändras och utvecklas. 
En organisation med så få beslutsnivåer som möjligt bör också 
eftersträvas. Inom flera arbetsområden kan det vara lämpligt att 
organisera arbetet i projekt. Följande huvudområden för myndighetens 
verksamhet kan anges:&lt;br /&gt;
-- Teknisk forskning och utveckling med inriktning på näringslivs- och 
energifrågor&lt;br /&gt;
-- Småföretagsfrågor&lt;br /&gt;
-- Regional utveckling&lt;br /&gt;
-- Tillförsel och användning av energi&lt;br /&gt;
-- Energidistributionsfrågor och koncessioner för ledningsdragningar, 
elsäkerhetsfrågor och energiberedskap&lt;br /&gt;
-- Näringspolitiska utredningar och utvärderingar&lt;br /&gt;
-- Frågor med anknytning till den internationella utvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom myndigheten bör också finnas resurser för administration och 
information. Verksledningen bör åstadkomma en effektiv samordning av 
myndighetens olika arbetsuppgifter samt samordna verksamheten med andra 
myndigheter, organisationer m.fl.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beträffande myndighetens arbetsuppgifter och resurser för dessa bör 
följande utgångspunkter gälla för utredaren. De tal som jag i det 
följande anger beträffande personalbehovet för den nya myndighetens 
olika verksamhetsområden bör vara riktmärken. Det bör stå utredaren 
fritt att inom den givna totalramen föreslå vissa mindre 
omprioriteringar mellan olika verksamheter om detta skulle visa sig  
vara ändamålsenligt.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom att så långt som möjligt decentralisera funktioner och 
arbetsuppgifter från myndigheten till olika regionala myndigheter och 
organ och genom nya former för regional samverkan kan behovet av 
resurser centralt minskas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Teknisk forskning och utveckling"&gt;&lt;a name="Teknisk forskning och utveckling"&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten skall genom stöd till teknisk forskning och utveckling skapa 
goda förutsättningar för industriell utveckling och förnyelse samt 
genomföra programmet för teknisk forskning och utveckling som i dag 
administreras av STU. Myndigheten skall vidare ha det övergripande 
ansvaret för energiforskningsprog rammet som enligt 1990 års 
forskningspolitiska beslut åvilar STEV. Detta program syftar främst till 
att stödja kompetensuppbyggnad på områden som är av betydelse vid 
omställningen av energisystemet. Därtill skall myndigheten överta det 
direkta ansvaret för genomförande av väsentliga delar av 
energiforskningsprogrammet som för närvarande åvilar STEV och STU. Också 
ansvaret för det stöd till utveckling av ny teknik som lämnas av STEV 
från energiteknikfonden bör övertas av den nya myndigheten. Det är 
önskvärt att detta stöd samplaneras med verksamheten inom ramen för 
energiforskningsprogrammet. Vidare bör beaktas vad som i proposition 
1989 /90:90 om forskning (s. 444) anfördes om behovet av utvärderingar 
av vetenskaplig kvalitet och energipolitisk relevans.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att en närmare integration kan nås mellan FoU på 
energiområdet och övrig teknisk FoU i den nya myndigheten. De samo 
rdningsfördelar inom olika teknikområden som är möjliga att åstadkomma 
genom myndighetens ansvar för båda dessa verksamheter bör tas till vara.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är en viktig uppgift för den nya myndigheten att främja 
internationaliseringen av forskning och utveckling. Myndigheten bör 
sträva efter en samordning av FoU-verksamheten inom energiområdet med 
övrig FoU-verksamhet. Därigenom underlättas svenskt deltagande i  
internationellt samarbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För närvarande har STU och STEV en viktig uppgift när det gäller att 
överblicka landets tekniska kompetensbas och att främja samarbe te 
mellan olika kompetenser och intressenter i FoU-systemet. Ökade krav på 
tvärvetenskapliga insatser förutsätter att formerna för samarbete mellan 
industri och forskning ständigt utvecklas. Den nya myndigheten bör 
utveckla de nätverk som är nödvändiga i myndighetens arbete med bl.a. 
forskning och utveckling. En väsentlig uppgift för den nya myndigheten 
blir därvid att utveckla former och medel för att nå ut med nya tekniska 
lösningar, tekniktilllämpningar m.m. till företag, kommuner m.fl. De 
insatser som görs för FoU bör i ökad grad tas tillvara för teknikbaserat 
nyföre tagande.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är vidare angeläget att den nya myndigheten samordnar sina insatser 
med övriga aktörer inom det svenska FoU-systemet, bl.a. det 
teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR). En viktig uppgift för den nya 
myndigheten är att stödja industriellt motiverade grundfors 
kningsprojekt. TFRs uppgift är att utifrån inomvetenskapliga kriterier 
stödja projekt av grundforskningskaraktär. Det är därför ange läget att 
den nya myndigheten och TFR finner former för en nära samverkan när det 
gäller myndighetens planering och genomförande av bl.a. ramprogram för 
kunskapsutveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den tekniska kompetensen inom forsknings-, utvecklings- och 
demonstrationsområdet bör hållas samman i särskilda avdelningar och orga 
niseras teknikområdesvis. FoU-avdelningarna bör omfatta totalt ca 110 
årsarbetskrafter. Verksamheten vid FoU-avdelningarna bör genom föras i 
samverkan med andra verksamheter inom myndigheten som t.ex. 
energieffektivisering, företagsutveckling och åtgärder för regio nal 
utveckling. Utredaren bör redovisa vilka verksamheter, särskilt på 
utvecklingssidan, som bör kunna decentraliseras till regionala organ.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den internationella verksamheten, bl.a. deltagande i teknikorienterade 
delar av EGs forskningsprogram samt det europeiska samarbete inom Eureka 
och COST bör också samordnas inom myndigheten. Den nya myndigheten bör 
också biträda regeringen med förhandlingar om de avtal som träffas med 
främmande länder rörande bl.a. tekniskt-vetenskapligt samarbete. 
Organisation och ansvarsfördelning inom myndigheten bör redovisas av 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Småföretagsutveckling och regional utveckling"&gt;&lt;a name="Småföretagsutveckling och regional utveckling"&gt;Småföretagsutveckling och regional utveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtgärder för att generellt stödja småföretagsutveckling och för att 
skapa regional utveckling och balans bör samordnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten bör arbeta med bl.a. rådgivningsverksamhet, 
utbildningsinsatser, finansieringsfrågor, marknadsbearbetning, 
underleverant örsprogram, teknikspridning, produktutveckling, utveckling 
av forskningsbaserade företag och nyföretagande, stöd till uppfinnare 
och arbetstagarinitierade projekt. Vid bedömning av teknikbaserade 
affärsidéer bör även kommersiella överväganden göras.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den pågående integrationen i Europa bör särskilt uppmärksammas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Branschprogrammen inom teko- och träindustriområdet upphör när nuvarande 
programperiod löper ut budgetåret 1991/92 resp. 1992/93 (prop. 
1989/90:88 s. 66).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet med underleverantörsfrågor bör avvägas mot de insatser som görs 
av delegationen för verkstadsteknik (SFS 1990:805).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten skall svara för planering, initiering m.m. av 
näringspolitiskt motiverade utbildn ingsinsatser med inriktning på dels 
enskilda företag, dels de myndigheter, organ, organisationer m.fl. som 
har att svara för olika n äringspolitiska utvecklingsinsatser. 
Organisation och samordning av dessa insatser bör redovisas av 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den ökande ekonomiska integrationen i Västeuropa ställer krav på att 
myndigheten har resurser att nära följa utvecklingen inom EG på de 
områden som faller inom dess verksamhetsfält. Ett successivt växande 
engagemang i EG-frågor kan förutses. Detta gäller t.ex. deltagande i 
småföretagsprojekt. Det är även av vikt att följa regelutvecklingen inom 
EG på områden som påverkar näringslivet, t.ex. vad gäller 
regionalpolitiskt stöd till företag. Myndigheten bör i största möjliga 
utsträckning beakta möjligheter till samråd, samordning och 
harmonisering i sådana frågor. Utredaren bör redovisa vilka insatser och 
initiativ m.m. som myndigheten bör svara för.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom det regionalpolitiska området har stödinsatser riktade till företag 
och andra regionalpolitiska åtgärder successivt decentraliserats till 
länsstyrelserna. Mer än 80 procent av besluten om regionalpolitiskt 
företagsstöd fattas av dessa. Regeringen har nyligen beslutat att ge 
länsstyrelserna ytterligare utökade beslutsbefogenheter beträffande 
regionalpolitiskt företagsstöd.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetens arbete med regionalpolitiska frågor bör inriktas på beslut 
om regionalpolitiskt stöd till företag, godstransportstöd, uppföljning 
och utvärdering av företagsstöd och regional projektverksamhet och 
initiering av länsövergripande utvecklingsprojekt, främst sådana som är 
inriktade på teknik- och kompetensutveckling samt 
underleverantörsutveckling. Vidare bör myndigheten svara för att 
utbildning ges till stödhandläggarna på länsstyrelserna och på 
erfarenhetsöverföring mellan olika organ som arbetar med regionalt och 
lokalt bedrivna utvecklingsprojekt. Utredaren bör lämna förslag 
beträffande myndighetens insatser i dessa avseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett EES-avtal förutses innehålla materiella regler för offentliga 
stödåtgärder -- i princip baserade på EGs nuvarande regelverk -- och 
procedurer för övervakning av tillämpningen av dessa regler. I händelse 
av att svenska stödprogram tas upp till granskning inom ramen för nämnda 
övervakningsprocedur bör myndigheten medverka i framtagandet av 
underlag, analyser, redovisningar m.m. av svenska stöd som faller inom 
dess arbetsområde. Förslag till arbetsinsatser m.m. för myndigheten i 
detta avseende bör redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten bör ha juridisk och annan kompetens inom t.ex. affärsjuridik 
och internationell rätt på näringslivsområdet, avtals-, upphandlings- 
och patentfrågor, konkurs- och obeståndsärenden m.m. Även i fråga om 
arbetet med författningar och allmänna råd behöver myndigheten juridisk 
kompetens. Detta är kompetenser av betydelse för myndighetens samtliga 
arbetsuppgifter. Utredaren bör specificera dessa arbetsuppgifter och 
deras organisatoriska placering i myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheterna att göra avsättningar till investeringsfonder har upphört 
i och med skattesystemets omläggning. De arbetsuppgifter som den 
nuvarande investeringsfondssektionen har kommer därmed successivt att 
minska för att inom några år upphöra helt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av personal för arbetet med småföretagsfrågor och regional 
utveckling beräknar jag till ca 75 årsarbetskrafter. Utredaren bör 
redovisa förslag om decentralisering av åtgärder för 
småföretagsutveckling och regional utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inledningsvis bör den nya myndigheten handlägga bl.a. 
investeringsfondsärenden samt teko- och träbranschstöd. När det gäller 
handläggningen av investeringsfondsären den bör utredaren redovisa 
storleken på erforderliga resurser -- utöver de tidigare angivna 75 
årsarbetskrafterna för småföretagsfrågor och regional utveckling -- och 
för hur lång tid dessa behövs. Därutöver bör utredaren redovisa förslag 
till resursbehov för arbetet med branschstöd och hur arbetet med dessa 
frågor skall avslutas i enlighet med de beslut som fattats. Totalt bör 
resursbehovet för dessa verksamheter dock beräknas inom ramen 20 
årsarbetskrafter.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vissa energifrågor"&gt;&lt;a name="Vissa energifrågor"&gt;Vissa energifrågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett viktigt mål för energipolitiken är att trygga tillgången på el och 
annan energi på villkor som medger att industrins konkurrenskraft 
gentemot omvärlden bevaras. Särskilt för den elintensiva industrin är 
säker tillgång på el av vital betydelse. Energipolitiken har således ett 
tillväxtfrämjande syfte. Samtidigt måste energisystemet anpassas till 
vad naturen och miljön kan bära. Centrala inslag i den pågående 
omställningen av energisystemet är ett ökat utnyttjande av varaktiga, 
helst inhemska och förnybara energikällor, minskade utsläpp av 
försurande och klimatpåverkande ämnen samt ökad effektivitet i såväl 
tillförseln som användningen av energi.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsmakterna har vid flera tillfällen beslutat om program eller andra 
åtgärder för att de energipolitiska målen skall kunna uppnås. Exempel 
härpå är det nyss nämnda energiforskningsprogrammet och programmet för 
hushållning med el. Ett annat viktigt inslag i energipolitiken är 
strävandena efter att öka kommunernas engagemang i planeringen på 
energiområdet. Olika administrativa och ekon omiska styrmedel har 
införts i syfte bl.a. att minska användningen av fossila bränslen. 
Därtill kommer de särskilda kraven på säkerhet och försörjningsberedskap 
på energiområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare har staten länge strävat efter att bygga upp en infrastruktur på 
energiområdet som skall kunna tillgodose rimliga krav på en väl 
fungerande tillförsel i alla delar av landet. På senare tid har ökad 
vikt kommit att läggas vid en effektivisering av marknadern a för de 
olika energislagen genom ökad konkurrens. Bakgrunden härtill är bl.a. 
den pågående utvecklingen i Europa mot en internationalisering av 
marknaderna för ledningsbunden energi.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens särskilda ansvar för energisystemets funktion har tagit sig 
uttryck bl.a. i lagstiftning om överföring och distribution av el, 
naturgas och fjärrvärme. För vissa el- och rörledningar gäller således 
koncessionsplikt. Vidare finns bestämmelser om att stora 
eldningsanläggningar skall vara utrustade för fastbränsleeldning. För 
varje kommun gäller lagstadgad skyldighet att upprätta energiplan som 
skall beslutas av fullmäktige i kommunen. I fråga om 
försörjningsberedskap för importerade bränslen finns särskild 
lagstiftning om skyldighet för distributörer och vissa förbrukare att 
hålla lager eller vidta andra beredskapsåtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För närvarande är STEV tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt de 
olika regelsystem som här angivits. STEV har också ett antal andra 
uppgifter av myndighetskaraktär. Dessa uppgifter skall övertas av den 
nya myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtgärder för effektivare användning av energi är ett huvudinslag i 
energipolitiken. Den nya myndighetens arbete bör inriktas på att ta till 
vara den tekniskt och ekonom skt uppnåbara potentialen för att 
åstadkomma energibesparingar inom industrin, bebyggelsen och 
transportsektorn. Handläggningen av dessa frågor kräver kontakter främst 
med kraftföretagen, industrin och kommunerna. Det bör finnas en särskild 
funktion för dessa frågor inom myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att åstadkomma en effektivare energianvändning finns bl.a. följande 
stöd och insatser:&lt;br /&gt;
-- Teknikupphandlingsstöd&lt;br /&gt;
-- Stöd till utveckling och demonstration av ny energiteknik&lt;br /&gt;
-- Informations- och utbildningsinsatser&lt;br /&gt;
-- Stärkt forskningsanknytning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa förslag beträffande sättet att organisera arbetet 
med frågor om effektivare energianvändning så att ett nära samarbete med 
andra delar av myndigheten med ansvar för näraliggande frågor -- t.ex. 
FoU och allmän näringslivsutveckling -- uppnås. Vidare bör förslag om 
decentraliseringsmöjligheter redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag ber äknar resursbehovet för arbetet med effektivare energianvändning 
till ca 15 årsarbetskrafter.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet med eldistributions- och koncessionsfrågor bör inriktas på att 
åstadkomma säkra och effektiva distributionssystem för energi. Vid sidan 
av de myndighetsuppgifter på området som redan nämnts bör myndigheten 
arbeta för en fortsatt rationalisering av eldistributionen och bedriva 
information och rådgivning till landets eldistributörer och andra 
energiföretag för att driva på och underlätta omställningen av 
energisystemet mot större effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa förslag hur arbetet med dessa frågor bör 
organiseras samt möjligheter att till länsstyrelserna decentralisera 
bl.a. beredningsarbetet av vissa koncessionsärenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Energiberedskap kräver god kännedom om utvecklingen på energimarknaden i 
Sverige och internationellt. Målet för verksamheten är en hög 
handlingsberedskap inför eventuella krissituationer så att negativa 
effekter av störningar i energitillförseln skall kunna minime ras.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya myndigheten bör ha till uppgift att samordna planering och 
insatser inom energiberedskapen och utöva tillsyn av beredskapslager för 
olja. Myndigheten bör också svara för driften av de statliga lagren av 
oljeprodukter.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

STEV har i dag ansvar för elsäkerhetsfrågor vilket bl.a. innebär att 
utfärda föreskrifter och se till att föreskrifterna efterlevs.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (Dir. 1991:10) med uppgift 
att lämna förslag om hur arbetet med elsäkerhet och tillsyn av denna 
skall bedrivas, hur organisationen skall utformas och vilken myndighet 
som bör ansvara för huvudmannaskapet.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör samråda med denna utredning angående frågor om det 
framtida huvudmannaskapet för elsäkerhetsfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har nyligen i proposition 1990/91:88 om energipolitiken lagt 
fram förslag för riksdagen om åtgärder för att främja bl.a. ökad 
hushållning med energi och utveckling av miljövänlig kraftproduktion. De 
föreslagna åtgärderna kommer att innebära vissa ytterligare uppgifter 
för den nya myndigheten. Detta bör beaktas av utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av resurser för handläggning av koncessioner, energiberedskap, 
elsäkerhet och tillsyn beräknar jag till ca 125 årsarbetskraf ter.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredning och utvärdering"&gt;&lt;a name="Utredning och utvärdering"&gt;Utredning och utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya myndigheten bör ha utrednings- och utvärderingsresurser dels för 
den egna löpande verksamheten, dels för att kunna ta fram sådant 
utrednings- och utvärderingsmaterial som efterfrågas av regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenskt näringsliv är mycket exportinriktat, samtidigt som en allt 
större konkurrens från utlandet möter de svenska företagens 
exportprodukter och hemmamarknadsföretagen utsätts för ökad konkurrens 
från utlandet. Myndigheten bör därför ta fram kunskap om hur 
näringslivet utvecklas i våra konkurrentländer och hur detta påverkar 
t.ex. näringslivsutvecklingen och den regionala balansen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Underleverantörs- och produktivitetsfrågor samt riskkapitalförsörjning 
är också frågor som bör belysas. Strukturförändringarnas regionala 
effekter bör fortlöpande följas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är vidare viktigt att myndigheten belyser effekterna på näringslivet 
av t.ex. hur energipriserna förändras och förhåller sig till andra 
länder, hur skattenivåer och typ av skatter påverkar 
konkurrenssituationen etc. Myndigheten bör också analysera 
konsekvenserna för näringslivet av miljökrav som ställs.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En väl utbyggd och fungerande infrastruktur är en mycket viktig 
förutsättning för näringslivets produktionsvillkor och utveckling och 
för att uppnå regional balans.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I sammanhanget kan nämnas att regeringen avser att uppdra åt STEV att i 
samband med en pågående elmarknadsstudie särskilt utreda vissa frågor 
avseende stamnätets framtida organisation. Detta arbete skall  
fullföljas av den nya myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetens utredningsverksamhet bör därför innefatta utredningar och 
analyser av de villkor näringslivet ställer på transporter,  
kommunikationer, forskning, utbildning, energiförsörjning osv. och hur 
regional utveckling och balans ska uppnås. När det gäller närings- och 
energipolitiskt relevant FoU-verksamhet bör inriktning och omfattning av 
denna inom högskolesystemet redovisas och analyseras av myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På energiområdet behövs utredningsinsatser som belyser bl.a. frågor om 
energimarknadernas funktion, internationaliseringen och ekonomiska 
styrmedel. Vidare finns behov av statistik och prognoser över såväl 
användning som tillförsel av el och annan energi. Sveriges deltagande i 
det internationella energisamarbetet i bl.a. Internationella 
energiorganet (IEA) och FNs Europakommission (ECE) ställer också krav på 
underlag och expertinsats er.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag nämnt räknar jag med att den nya myndigheten kan komma att få 
ökade administrativa uppgifter som en följd av kommande förslag om nya 
energipolitiska insatser. I samband därmed kan uppdrag komma att ges 
till myndigheten att samordna och utvärdera sådana insatser. Utredaren 
bör beakta behovet av resurser för sådan verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Näringspolitiska insatser bör utvärderas fortlöpande av den nya 
myndigheten i den mån det inte handlar om sådan verksamhet som 
myndigheten själv har ett operativt ansvar för.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndighetens utrednings- och utvärderingsinsatser bör hållas samman, 
vara målinriktade och koncentreras på de verksamheter som tillhör de 
aktuella politikområdena.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utrednings- och utvärderingsinsatser bör också kunna beställas externt 
som ett komplement till egna fasta utredningsresurser inom den nya 
myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utrednings-, utvärderings- och forskningsverksamhet av betydelse för de 
aktuella politikområdena genomförs av flera myndigheter och 
organisationer. För att undvika dubbelarbete bör samråd ske i 
organiserade former mellan närmast berörda myndigheter och 
organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En årlig utrednings- och utvärderingsplan bör utarbetas av myndigheten 
och godkännas av regeringen. Av planen bör framgå utredningsarbetets 
inriktning och organisation. Planen får dock inte utesluta insatser som 
planeras med kortare tidshorisont. Utredaren bör utarbeta ett förslag 
till en sådan plan för budgetåret 1991/92. Av planen bör också framgå 
hur samordning med andra myndigheter -- såväl centralt som regionalt -- 
bör ske samt hur myndigheten avser att använda de särskilda 
utredningsmedel, som regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 om 
näringspolitik för tillväxt.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagens revisorer har nyligen lagt fram en rapport om Statlig 
näringspolitisk utredningsverksamhet (Rapport 1990/91:3). Rapporten 
remissbehandlas. Revisorerna har inte slutbehandlat rapporten. Utredaren 
bör beakta synpunkter som redovisas i rapporten vid utarbetandet av den 
nyss nämnda planen.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utrednings- och utvärderingsverksamheten beräknar jag 
personalbehovet vid myndigheten till ca 30 årsarbetskrafter vartill 
kommer 10,0 milj. kr. i utredningsmedel.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nätverk"&gt;&lt;a name="Nätverk"&gt;Nätverk&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten skall som framhållits verka för att så långt möjligt 
decentralisera genomförandet av olika åtgärder. En viktig uppgift för 
myndigheten blir i detta sammanhang att utveckla och bygga upp ett 
effektivt och aktivt regionalt och lokalt nätverk som är av betydelse 
för att genomföra olika näringspolitiska åtgärder. Vilka organ som 
myndigheten bör välja i ett sådant nätverk för att föra ut olika 
insatser, förmedla erfarenheter osv. bör avgöras främst med hänsyn till 
de uppgifter som skall genomföras och den kompetens som erfordras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De regionala utvecklingsfonderna och länsstyrelserna är viktiga organ i 
sådana nätverk. Staten har träffat överenskommelse med resp. landsting 
och kommuner utanför landsting om att den regionala utvecklingsfonden i 
resp. län skall vara organ för samhällets åtgärder i syfte att främja 
etablering och utveckling av främst små och medelstora före tag.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Efter riksdagens beslut om en samordnad länsförvaltning omorganiseras 
länsstyrelserna den 1 juli 1991. I samband härmed får länsstyrelserna en 
förstärkt kompetens inom det näringspolitiska området. De nya 
länsstyrelserna kommer att ha s.k. länsexpertfunktioner inom bl.a. 
följande tre områden: regionalekonomi och näringslivsutveckling, 
utbildning samt kommunikationer. Myndigheten bör därför i olika 
näringspolitiska frågor kunna samarbeta med länsstyrelserna.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Andra organ som kan ingå i de regionala och lokala nätverken är 
universitet och högskolor, teknikcentra, branschorganisationer, 
kommunala näringslivsorgan m.fl. Således bör såväl offentliga som 
privata intressenter utnyttjas. Utredaren bör redovisa förslag om 
decentralisering av arbetsuppgifter inom myndighetens arbetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Information, administration och stab"&gt;&lt;a name="Information, administration och stab"&gt;Information, administration och stab&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Myndigheten bör svara för informationsinsatser inom det näringspolitiska 
området. Utredaren bör redovisa en plan för informationsverksamheten 
inkl. sådan energipolitisk information sverksamhet som för närvarande 
finansieras från STEVs utredningsanslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En enhet för administrativa frågor med uppgift att bl.a. handha 
myndighetens ekonomiadministrativa frågor, personalfrågor, ADB-frågor, 
bibliotek, intendentur, expedition och registratorsuppgifter måste också 
finnas inom myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till verksledningen bör knytas en stab som tillsammans med cheferna för 
avdelningarna kan svara för att samordning och samverkan mellan olika 
avdelningar inom myndigheten blir effektiv. Särskilt betydelsefullt är 
att en samordning sker av insatser för att utveckla myndighetens stöd- 
och verksamhetsformer, utrednings- och utvärderingsverksamhet, 
internationella frågor, program- och insatsområden, teknikspridnings- 
och nyföretagandeinsatser, underleverantörsfrågor, regionala 
utvecklingsprojekt m.m. Myndigheten bör också bygga upp en effektiv 
samverkan med andra myndigheter och organ med uppgifter inom det 
näringspolitiska området.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör utarbeta förslag till organisation för arbetet med 
informat ions- och administrativa frågor samt stabsfunktionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Resursbehovet för information, administration och stab beräknar jag till 
ca 60 årsarbetskrafter.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Samråd med kommittéer, särskilda utredare och vissa myndigheter"&gt;&lt;a name="Samråd med kommittéer, särskilda utredare och vissa myndigheter"&gt;Samråd med kommittéer, särskilda utredare och vissa myndigheter&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Näringspolitiken omfattar ett stort antal frågor. Ansvaret för dessa 
finns förutom hos STEV, SIND och STU hos flera andra myndigheter. Vissa 
verksamheter och arbetsuppgifter ses nu över. Utredaren bör samråda med 
de kommittéer och särskilda utredare som regeringen tillsatt för dessa 
översyner och bedöma behovet av framtida samordning mellan den nya 
näringspolitiska myndigheten och myndigheter som berörs av översynerna. 
De myndigheter och organisationer som berörs av pågående 
utredningsarbete är statens pris- och konkurrensverk (Dir. 1989:12), 
statens råd för byggnadsforskning (Dir. 1990:64), Sveriges turistråd 
(Dir. 1990:78), nämnden för hemslöjdsfrågor (Dir. 1990:76) och statens 
naturvårdsverk (Dir. 1990:67). Resultatet av dessa samråd bör 
fortlöpande redovisas till regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Transportrådet, som bl.a. administrerar transportstöd till företag i 
norra Sverige, avvecklas vid utgången av år 1991. I årets 
budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 8) har föreslagits att denna 
arbetsuppgift skall överföras till SIND. Ett förslag till förändring av 
godstransportstödet redovisas också. Den nya myndigheten bör ansvara för 
det föreslagna godstransportstödet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör samråda med transportrådet och redovisa förslag om hur 
denna arbetsuppgift skall överföras till den näringspolitiska 
myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare samråda med expertgruppen för forskning om regional 
utveckling (ERU), kommerskollegium och överstyrelsen för civil 
beredskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör också samråda med utredningen om översyn av det svenska 
elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och organisation samt en 
planerad översyn av ansvaret för handläggningen av varvsstödet.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den planerade överföringen av statens vattenfallsverksverksamhet till 
aktiebolagsform innebär att ansvaret för myndighetsfrågor rörande 
elberedskapen måste lösas organisatoriskt. Frågan bereds för närvarande 
inom industridepartementet och utredaren bör ta del av resultatet av de 
fortsatta övervägandena kring denna fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för genomförandet av den nya myndigheten"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för genomförandet av den nya myndigheten"&gt;Utgångspunkter för genomförandet av den nya myndigheten&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bildandet av den nya myndigheten innebär stora förändringar för 
personalen vid STEV, SIND och STU och leder bl.a. till övertalighet, som 
jag beräknar till ca en tredjedel av nuvarande antal anställda vid de 
tre myndigheterna. Mot denna bakgrund är det enligt min uppfattning av 
mycket stor vikt att åtgärder vidtas så att genomförandet kan påbörjas 
så tidigt som möjligt och att de problem som kan uppstå minimeras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att den kompetens som finns hos de nuvarande tre 
myndigheterna i möjligaste mån tas till vara i den nya organisatio nen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare 
tillkallas med uppdrag att ansvara för genomförandet och organisationen 
av en ny näringspolitisk myndighet m.m. Utgångspunkter för utredaren bör 
vara det förslag till ny myndighet som regeringen redovisat i 
proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, vad jag här har  
anfört samt de övriga beslut som riksdagen och regeringen lägger till 
grund för verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall till regeringen lämna förslag om hur den nya myndigheten 
bör organiseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall utarbeta underlag för förhandlingar om anställnings- och 
arbetsvillkor m.m. för personalen i den nya organisationen. Detta 
underlag bör lämnas vid utgången av april månad 1991 till regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall ta fram förslag till instruktion och namn för den nya 
myndigheten. Vidare bör utredaren föreslå erforderliga ändringar i andra 
berörda författningar. Förslagen bör lämnas senast den 1 maj 1991 till 
regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall till regeringen lämna förslag på innehavare av tjänster 
som avdelningschefer. Tjänster under avdelningschefer bör tillsättas av 
utredaren till dess myndigheten är inrättad. Detta kan ske först sedan 
riksdagen fattat beslut med anledning av regeringens förslag i prop. 
1990/91:87 om inrättandet av en ny näringspolitisk myndighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också vidta erforderliga åtgärder för att den nya 
myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1991, t.ex . 
anskaffa lokaler, utarbeta en budget och ansluta den nya myndigheten 
till de statliga redovisnings- och revisionssystemen. Lokalfrågan skall 
beredas i samråd med byggnadsstyrelsen och utgångspunkten skall vara att 
myndigheten lokaliseras till Liljeholmen i Stockholm. Vidare bör 
utredaren förbereda arbetet med att ta fram förslag till 
anslagsframställning för den nya myndigheten för budgetåret 1992/93.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör även ha till uppgift att planera användningen av det 
engångsbelopp på 3,0 milj.kr. som regeringen föreslagit (prop. 19 
90/91:87) skall anslås för särskilda personalinsatser i samband med 
bildandet av den nya myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör överlämna sådana frågor som avses i det föregående stycket 
samt tjänstetillsättningsfrågor som inte behöver avgöras innan 
myndigheten inrättats till den nya myndigheten för vidare handläggning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall fortlöpande informera berörda fackliga 
huvudorganisationer och berörda myndigheters lokala 
personalorganisationer om sitt arbete samt ge dessa tillfälle att 
framföra synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör också, så fort det är möjligt, till regeringen lämna 
förslag om de rådgivande organ som bör finnas vid den nya myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör informera stödmottagare och andra berörda om inrättandet 
av den nya myndigheten. Myndigheten förutsätts överta de fleråriga 
åtaganden som gjorts av STU, SIND och STEV i bl.a. stödärenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet bör bedrivas skyndsamt och i den mån inget annat sagts redovisas 
successivt till industridepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för industridepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- för att förbereda inrättandet av en ny central myndighet 
för vissa näringspolitiska frågor,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Industridepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>