<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887948</hangar_id>
 <dok_id>GFB113</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:04</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:04</publicerad>
 <titel>Översyn av valförfarandet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:13</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av valförfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsbehovet"&gt;Utredningsbehovet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter"&gt;Utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppgifter"&gt;Uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsarbetet"&gt;Utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1991:13&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare tillkallas för att se över valförfarandet från 
administrativ och teknisk synpunkt. Syftet med utredningen är att 
anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom 
bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt 
till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. I ett 
senare skede bör utredningsarbetet bedrivas med parlamentarisk 
medverkan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med enkammarreformen 1968/69 infördes nuvarande ordning för 
riksdags-, landstings- och kommunalval. De regler som då antogs har 
senare i stort sett oförändrade överförts till den nya regeringsformen 
(RF, omtryckt 1988:1444), kommunallagen (1977:179) och vallagen 
(1972:620, omtryckt 1991:95). I RF och kommunallagen ges de mer 
grundläggande reglerna. Där finns bl.a. föreskrifter om antalet 
ledamöter i riksdagen resp. i fullmäktige, om vem som har rösträtt, om 
hur ofta val skall hållas etc. I vallagen, som är gemensam för de tre 
olika valen, ges regler om förfarandet. Varje enskilt led i förfarandet 
har i lagen fått en mycket detaljerad reglering. -- För val till 
kyrkofullmäktige gäller lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. 
(omtryckt 1991:96).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det administrativa och tekniska förfarandet vid förberedelser och 
genomförande av allmänna val har under de senaste 15 åren inte varit 
föremål för någon fördjupad översyn och analys. En allmän översyn av 
vallagens bestämmelser gjordes visserligen av 1978 års vallagskommitté 
på grundval av erfarenheterna från 1973 och 1976 års allmänna val (SOU 
1978:64 och 1980:45). Någon mer grundläggande analys har emellertid inte 
gjorts efter det att 1965 års valtekniska utredning avslutade sin 
översyn och ADB-stödet började användas vid 1973 års allmänna val (SOU 
1969:19 och 1971:72).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av ändringar i 
valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det valförfarande 
som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna val.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den tekniska utvecklingen i samhället har under 1970- och 1980-talen 
gått mycket snabbt. ADB-stödet inom valadministationen bygger dock 
fortfarande i huvudsak på 1970-talets ADB-teknik.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Valen till kyrkofullmäktige genomförs på samma sätt som 
kommunfullmäktigvalen. Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) föreslog vissa 
ändringar vad gäller kyrkofullmäktigvalen. Förslagen, som syftade till 
att bl.a. undanröja vissa administrativa problem, genomfördes dock 
aldrig (jfr. prop. 1987/88:22, s. 32 KU32 , s. 19).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Efter 1988 års allmänna val redovisade riksskatteverket i en särskild 
promemoria sina synpunkter på och erfarenheter av valadministrationen. I 
promemorian läggs också fram vissa förslag till ändringar i olika 
enskildheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksskatteverket har vidare i en framställning den 22 febrauri 1990 
redovisat en inom verket gjord analys av förändringsbehov och  
utvecklings möjligheter i det administrativa och tekniska 
valförfarandet. Riksskatteverket anser mot bakgrund av analysen att en 
allmän översyn av det administrativa och tekniska valförfarandet bör 
genomföras. Enligt verket kommer omfattande anpassnings- och 
förändringsåtgärder inom valadministrationen att bli nödvändiga under 
1990-talet. Verket anser vidare att avsevärda förbättringar och 
förenklingar i valförfarandet är möjliga. Härigenom blir det också 
möjligt att bromsa valadministrationens kostnadsutveckling. 
Riksskatteverket har också påtalat att beslutade och planerade 
förändringar inom bl.a. folkbokföringsområdet och inom den regionala 
skatteförvaltningen ger ändrade förutsättningar för den framtida 
valadministrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konstitutionsutskottet har i betänkandet 1990/91:KU4 behandlat ett antal 
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1990 om skilda v allagsfrågor 
och frågor om kyrkliga val. Utskottet har ansett att bl.a. frågan om 
utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner bör t as upp i den översyn 
av valförf arandet som förbereds inom justitiedepartementet. Riksdagen 
har anslutit sig till utskottets uttalanden (rskr. 1990/91:22).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslag till ändringar i vallagen har också framförts i framställningar 
till regeringen. Sålunda har Göteborgs kommun ifrågasatt värdet av 
bestämmelserna i 14 kap. 23 § vallagen om tillsättande av suppleanter i 
vissa fall. Linköpings kommun har påtalat behovet av en begränsning av 
rätten till s.k. ångerröstning. Valnämnden i Täby kommun har 
aktualiserat frågan om hur principen om valhemlighet fungerar i 
praktiken.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Storstadsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:36) 
Storstadsliv, Rika möjligheter -- hårda villkor, föreslagit en valkrets 
reform avseende såväl riksdagsval som kommunalval.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsbehovet"&gt;&lt;a name="Utredningsbehovet"&gt;Utredningsbehovet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En mer genomgripande översyn av valförfarandet från administrativa och 
tekniska utgångspunker bör enligt min mening nu komma till stånd. Inte 
bara förändringarna inom den statliga förvaltningen utan också den 
tekniska utvecklingen på ADB-området gör att det är av vikt att 
valförfarandet ses över för att svara mot dagens och morgondagens behov. 
Uppdraget bör ges till en särskild utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör ha stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver 
övervägas inom ramen för sin översyn. Exempel på frågor som kan 
behandlas finns angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 
1990 vilken -- liksom övriga framställningar -- bör överlämnas till 
utredaren. Jag skall emellertid ange några utgångspunkter för arbetet 
och ge exempel på frågor som kan kräva överväganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter"&gt;Utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En allmän utgångspunkt för arbetet bör vara de tre huvudkrav som enligt 
förarbetena till vallagen ställs på förfarandet vid val (prop. 1972:105 
s. 88 f). Det måste fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. 
Garantier måste föreligga att valen sker under former som tryggar den 
för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att 
valförfarandet är smidigt och enkelt.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan utgångspunkt för arbetet bör vara att förslagen skall leda till 
minskade kostnader. I sin promemoria har riksskatteverket redovisat 
kostnadsutvecklingen inom valadministrationen. Vid 1988 års val uppgick 
kostnaden för enbart valmaterialet till 34,3 milj.kr. Som exempel på 
områden där besparingar kan göras nämner riksskatteverket 
valsedelshanteringen; varje valår framställs ca 650 milj. valsedlar men 
endast ca 16 milj. av dessa används slutligt i form av avgivna röster. 
Utvecklingen av kostnaderna måste brytas. Redan genom en förenklad 
valsedelshantering torde stora besparingar kunna göras. Genom en 
effektivare valorganisation kan ytterligare besparingar göras. Givetvis 
måste en avvägning göras mellan behovet av administrativa förenklingar 
och minskade kostnader å ena sidan och ambitionen att upprätthålla ett 
högt valdeltagande å andra sidan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som i liknande sammanhang har påpekats är det givetvis också av stor 
betydelse att regleringen präglas av konsekvens och överskådlig het (se 
bl.a. dir. 1977:120 s. 5). Behov finns av en redaktionell och språklig 
översyn av vallagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppgifter"&gt;&lt;a name="Uppgifter"&gt;Uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag nämnt kommer beslutade och planerade förändringar inom den 
statliga förvaltningen att ändra förutsättningarna för den framtida 
valadministrationen. Översynen bör därför till en början inriktas på att 
anpassa valadministrationen på såväl regional som lokal nivå till dessa 
förändringar. Sålunda bör utredningen söka beskriva den förväntade 
utvecklingen och identifiera vilka behov av förändringar som den nya 
ordningen inom den statliga förvaltningen medför. Erfarenheter av 
förberedelserna, genomförandet och uppföljningen av 1991 års val har här 
stort intresse.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot denna bakgrund bör den särskilde utredaren kunna bilda sig en 
uppfattning om hur en lämplig framtida organisation bör se ut och 
föreslå de ändringar som behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare bör han söka lösa de valtekniska frågorna i mera egentlig mening. 
Exempel på sådana frågor är som riksskatteverket redovisat bl.a., 
reglerna om röstlängder och röstkort, valdistriktens omfattning, själva 
röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig 
sammanräkning. Frågan om det framtida ADB-stödet och utvecklingen av 
elektroniska hjälpmedel bör övervägas ingående. Härvid bör de 
erfarenheter som gjorts i Norge och Danmark uppmärksammas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör på motsvarande sätt omfatta också kyrkofullmäktigvalen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsarbetet"&gt;&lt;a name="Utredningsarbetet"&gt;Utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som konstitutionsutskottet anfört bör den slutliga beredningen av 
valfrågorna göras under parlamentarisk medverkan. Utredaren bör anmäla 
till regeringen när arbetet har kommit så långt att han anser det är tid 
för parlamentarisk medverkan i utredningsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredningen gäller vidare regeringens direktiv (dir. 1984:5) till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrednings 
förslagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör vara avslutat före den 1 juli 1993. Om utredaren 
finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 1994 års 
val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett 
delbetänkande.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för justitiedepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att se över valförfarandet samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>