<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890110</hangar_id>
 <dok_id>GFB1118</dok_id>
 <rm>1991</rm>
 <beteckning>118</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1991:118</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>A-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>118</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-12-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:17</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:17</publicerad>
 <titel>Översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1991:118</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB1118/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GFB1118</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GFB1118</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;Utredningar efter 1970-talets reformer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Annan lagstiftning"&gt;Annan lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;Nu aktuella lagstiftningsfrågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nu aktuella utredningar"&gt;Nu aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Europaintegrationen"&gt;Europaintegrationen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetstagarinflytande"&gt;Arbetstagarinflytande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Medbestämmandelagens tillämpningsområde m.m."&gt;Medbestämmandelagens tillämpningsområde m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förhandlings- och informationsrätten"&gt;Förhandlings- och informationsrätten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tolkningsföreträde"&gt;Tolkningsföreträde&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Facklig vetorätt"&gt;Facklig vetorätt&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Blockad mot företag utan anställda"&gt;Blockad mot företag utan anställda&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m.m."&gt;Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Styrelserepresentationslagen"&gt;Styrelserepresentationslagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tillfälliga anställningar"&gt;Tillfälliga anställningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Saklig grund"&gt;Saklig grund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Turordning m.m."&gt;Turordning m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Främjandelagen"&gt;Främjandelagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sanktionsregler i den arbetsrättsliga lagstiftningen"&gt;Sanktionsregler i den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Europaintegrationen"&gt;Europaintegrationen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningens bedrivande m.m."&gt;Utredningens bedrivande m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1991:118&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Hörnlund, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att göra en översyn av 
medbestämmandelagen (1976:580) och den centrala arbetsrättsliga 
lagstiftningen i övrigt. De övergripande målen för kommitténs arbete 
skall vara att åstadkomma&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

enklare bestämmelser,&lt;br /&gt;
ökade möjligheter till information och inflytande för den enskilde 
arbetstagaren, samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

en förskjutning av informations- och förhandlingskontakterna till det 
lokala planet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall lägga förslag som har positiva effekter både i enskilda 
företag och i den svenska samhällsekonomin. Den skall särskilt beakta de 
mindre företagens intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet"&gt;&lt;a name="Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet"&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1970-talets början inleddes ett reformarbete på arbetsrättens 
område som ledde till stora förändringar av lagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagen (1974:12) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) och lagen 
(1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) 
trädde i kraft den 1juli 1974.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1juli 1974 trädde också lagen (1974:358) om facklig förtroendemans 
ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) i kraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den år 1971 tillsatta arbetsrättskommittén avlämnade i januari 1975 
betänkandet (SOU 1975:1) Demokrati på arbetsplatsen. Betänkandet 
innehöll ett förslag till ny lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal 
som skulle ersätta gällande lagstiftning på området. Förslaget kom att 
bilda utgångspunkt för regeringens och riksdagens beslut om lagen 
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). 
Samtidigt beslöts lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA). Den 
nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1977.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetstagarinflytande kom också till stånd genom annan lagstiftning. 
Lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag 
och ekonomiska föreningar trädde i kraft den 1 april 1972. Den ersattes 
från och med den 1 juli 1976 av lagen (1976:351) om 
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska 
föreningar. Lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda 
i bankinstitut och försäkringsbolag trädde också i kraft den 1 juli 
1976.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ytterligare några arbetsrättsliga lagar som tillkom mot slutet av 
1970-talet eller i början av 1980-talet bör nämnas i detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En ny lag om rättegången i arbetstvister (1974:371) -- arbetstvistlagen 
-- trädde i kraft den 1 juli 1974.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en ny semester&lt;i&gt;lag (1977:480)&lt;/i&gt;, som trädde i kraft den 1 januari 
1978, fick alla arbetstagare rätt till fem veckors semester. Samtidigt 
förstärktes arbetstagarnas inflytande över förläggningen av semestern.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 januari 1975 trädde lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till 
ledighet för utbildning (studieledighetslagen) i kraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 juli 1978 trädde en ny arbetsmiljö&lt;i&gt;lag (1977:1160)&lt;/i&gt; i kraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Från och med den 1 januari 1977 fick arbetstagarna genom lagen (1976:80) 
om rätt till föräldraledighet rätt till en längre ledighet i samband med 
barns födelse. Lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män 
i arbetslivet (jämställdhetslagen) trädde i kraft den 1juli 1980.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;&lt;a name="Utredningar efter 1970-talets reformer"&gt;Utredningar efter 1970-talets reformer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Medbestämmandelagen"&gt;&lt;a name="Medbestämmandelagen"&gt;Medbestämmandelagen&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Redan före medbestämmandelagens ikraftträdande uppdrogs åt en särskild 
kommitté att fortsätta utredningsarbetet på det arbetsrättsliga området. 
I utredningsuppdraget ingick bl.a. att driva lagstiftningsarbetet 
vidare i vissa frågor. Nya arbetsrättskommittén (NARK) slutredovisade 
sitt arbete genom betänkandet (SOU1982:60) MBL i utveckling.
Kommittén föreslog inte någon ny lagstiftning. Betänkandet innehåller en 
översiktlig redovisning av ett antal centrala frågor inom det 
arbetsrättsliga området.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;&lt;a name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under de sista åren på 1970-talet gjordes en allmän översyn av 
anställningsskyddslagstiftningen. Detta arbete ledde till att en ny lag 
-- lagen (1982:80) om anställningsskydd -- ersatte 1974 års lag. Den nya 
lagen trädde i kraft den 1 april 1982. Samtidigt gjordes vissa 
förändringar i främjandelagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nya anställningsskyddslagen överensstämmer i väsentliga hänseenden 
med den tidigare. De viktigaste nyheterna var att det öppnades en 
möjlighet att anställa arbetstagare på prov och att korttidsanställa vid 
tillfällig arbetsanhopning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förtroendemannalagen"&gt;&lt;a name="Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en lagändring år 1990 gavs regionala fackliga förtroendemän rätt 
till tillträde även till arbetsplatser där de inte själva är anställda 
och rätt att vara verksamma där. Kostnaderna skall bäras av de fackliga 
organisationerna själva. Ändringen (1990:1039) i förtroendemannalagen 
trädde i kraft den 1 januari 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Annan lagstiftning"&gt;&lt;a name="Annan lagstiftning"&gt;Annan lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De båda lagarna från år 1976 om styrelserepresentation för anställda 
ersattes från och med den 1januari 1988 av lagen (1987:1245) om 
styrelserepresentation för de privatanställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 23 maj 1991 beslutade riksdagen om en ny jämställdhetslag 
(1991:433).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som ett resultat av bl.a. arbetsmiljökommissionens betänkande (SOU 
1990:49) Arbete och hälsa beslutade riksdagen den 28 maj 1991 om nya 
regler rörande arbetsmiljö och rehabilitering (SFS 1991:677) samt 
rehabiliteringsersättning (SFS 1991:1040).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I allt väsentligt gäller den arbetsrättsliga lagstiftningen både den 
privata och den offentliga sektorn.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;&lt;a name="Nu aktuella lagstiftningsfrågor"&gt;Nu aktuella lagstiftningsfrågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I april 1990 tillkallade arbetsmarknadsministern på regeringens uppdrag 
en särskild utredare för att lägga fram förslag som syftade till att 
förbättra förhandlingsformerna och spelreglerna på den svenska 
arbetsmarknaden. Denna utredning, som antog namnet 
löneförhandlingsutredningen, lade i februari 1991 fram betänkandet (SOU 
1991:13) Spelreglerna på arbetsmarknaden. På ett par områden -- nämligen 
när det gäller medling och skadestånd vid olovliga strejker -- lade 
löneförhandlingsutredningen fram direkta lagförslag. I andra frågor lade 
utredningen fram principförslag eller föreslog fortsatt 
utredningsarbete. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen av slutats. Frågorna är under beredning i regeringskansliet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framgår av propositionen 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik 
kommer regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om en 
väsentlig höjning av skadeståndet för deltagande i olovlig stridsåtgärd 
(den s.k. tvåhundrakronorsregeln).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Produktivitetsdelegationen lade i oktober 1991 fram betänkandet (SOU 
1991:82) Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I betänkandet 
föreslås en rad åtgärder som skall stärka produktiviteten i Sverige. Be tänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nu aktuella utredningar"&gt;&lt;a name="Nu aktuella utredningar"&gt;Nu aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På uppdrag av regeringen tillkallade civilministern i oktober 1989 en 
särskild utredare för att se över LOA (dir. 1989:50). Översynen skall 
bl.a. syfta till att skapa bättre förutsättningar för förnyelse av den 
offentliga sektorn och större överensstämmelse med lagstiftningen på 
arbetsmarknaden i stort. Utredningen arbetar under namnet 
LOA-utredningen (C 1989:07). Den väntas lägga fram sin slutrapport under 
våren 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I maj 1990 tillkallades en särskild utredare (A1990:04) med uppgift att 
överväga lagstiftningsåtgärder mot etnisk diskriminering (dir. 1990:37). 
Utredaren skall behandla frågan om behovet av en lag mot etnisk 
diskriminering i arbetslivet och lägga fram förslag till en sådan lag. 
Vidare skall utredaren göra en översyn av lagen (1986:442) mot etnisk 
diskriminering. Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den dåvarande arbetsmarknadsministern tillkallade i september 1990 en 
kommitté (A 1990:02) med uppgift att lämna förslag till åtgärder för att 
stimulera kompetensutveckling i arbetslivet, särskilt vad avser 
personalutbildning (dir. 1990:25). Kommittén skall kartlägga den 
nuvarande personalutbildningen samt ge en helhetsbild av 
personalutbildning, samhällelig vuxenutbildning och 
arbetsmarknadsutbildning. Vidare skall de framtida behoven av 
kompetensutveckling preciseras närmare. Kommitténs slutbetänkande kommer 
att läggas fram vid årsskiftet 1991/92.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare (A 1991:01) för att 
undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas 
i svensk lagstiftning (dir.1991:7). Utredaren skall bl.a. undersöka 
möjligheterna att ge löntagarna ett större inflytande över den egna 
arbetstiden. Uppdraget skall redovisas under våren 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I augusti 1991 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn 
av arbetsmiljölagen i vissa avseenden (dir. 1991:75). Utredarens arbete 
skall bpvara avslutat senast den 1 februari 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen tillkallar i dag en kommitté med uppdrag att utreda bl.a. 
frågan om grundlagsskydd för den s.k. negativa föreningsrätten (dir. 
1991:119). Utredningsarbetet skall vara klart i så god tid att förslag 
till grundlagsändringar i denna fråga kan föreläggas riksdagen under 
december månad 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I dag står ca 20% av arbetskraften utanför arbetslöshetsförsäkringen. 
Jag kommer därför att föreslå regeringen att tillsätta en utredning med 
uppgift att föreslå utformningen av en obligatorisk 
arbetslöshetsförsäkring.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är regeringens uppfattning att det s.k. arbetsförmedlingsmonopolet 
bör avskaffas. Jag kommer därför att föreslå regeringen att det sker 
senast den 1 juli 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Europaintegrationen"&gt;&lt;a name="Europaintegrationen"&gt;Europaintegrationen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen bemyndigade i december 1990 regeringen att ansöka om 
medlemskap i den europeiska gemenskapen (EG). Den 1 juli 1991 överläm nade Sverige sin ansökan om medlemskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sverige kan därför inom en snar framtid komma att vara bundet av en stor 
del av EGs interna regelverk. Under hösten 1991 slutfördes 
förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om ett europeiskt ekonomiskt 
samarbetsområde (EES) där varor, kapital, tjänster och personer fritt 
skall kunna röra sig över gränserna. Avsikten är att ett EES-avtal skall 
träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom det förestående EES-avtalet åtar sig Sverige att följa de delar av 
EGs regelverk som har bedömts relevanta för deltagande i EGs inre 
marknad. Däri ingår tre direktiv på det rent arbetsrättsliga området. 
Det är direktivet 75/129 om kollektiva uppsägningar, direktivet 77/187 
om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag samt 
direktivet 80/987 om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens 
insolvens.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 14 oktober 1991 antogs ett nytt direktiv, nämligen 91/533 om en 
arbetsgivares skyldighet att informera arbetstagarna om villkoren för 
anställningskontraktet eller anställningsförhållandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av en översyn"&gt;&lt;a name="Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har det blivit alltmer tydligt att det finns brister i 
den arbetsrättsliga lagstiftningen. 1970-talets reformer genomfördes för 
att ge arbetstagarna mer information och inflytande på arbetsplatsen och 
större anställningstrygghet. Lagarna har dock haft effekter som inte 
stämmer överens med deras syfte. De har lett till formaliserade 
samarbetsformer och en byråkratisk beslutsprocess. De kollektivavtal som 
träffats har inte i grunden förändrat detta förhållande. Många anställda 
saknar fortfarande möjlighet till information och inflytande och det 
starka anställningsskyddet kan ha medfört hinder att komma in på 
arbetsmarknaden för dem som har svårt att få arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De arbetsrättsliga lagarna är dessutom svåröverskådliga och ibland 
dåligt anpassade till 90-talets krav på höjd produktivitet i både den 
privata och den offentliga sektorn. Särskilda svårigheter kan uppstå på 
mindre arbetsplatser där bristen på flexibilitet i regelsystemet kan få 
återverkningar på verksamheten och därmed på lönsamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett starkt näringsliv förutsätter både små och stora företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom många mindre företag motverkas karteller samtidigt som ägandet och 
inflytandet i näringslivet sprids. De mindre företagen spelar en 
betydelsefull roll för att en sund konkurrens skall kunna upprätthållas. 
De har också stor betydelse för produktutveckling, innovationer och 
tillämpning av ny teknik. Mindre företag har bättre förmåga att anpass a sig och utvecklas vid konjunkturväxlingar än stora företag. De bidrar 
därigenom till att göra samhällsekonomin mindre sårbar. Det är viktigt 
att det arbetsrättsliga regelsystemet inte skapar onödiga hinder för 
företagens möjligheter till fortlevnad och effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det råder bred enighet i riksdagen om att de arbetsrättsliga lagarna 
behöver ses över. Riksdagens arbetsmarknadsutskott konstaterade i 
betänkandet 1990/91:AU6 Medbestämmande i arbetslivet att det behövs en 
mer allmän översyn. I betänkandet 1991/92:AU1 Medbestämmande och 
anställningsskydd m.m. förklarar utskottet att man ser med stor 
tillfredsställelse på att en sådan översyn nu skall komma till stånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I betänkandet 1991/92:AU2 har arbetsmarknadsutskottet uttalat 
förväntningar på att även ledighetslagarna skall ingå i en översyn av 
det arbetsrättsliga regelsystemet eftersom de kan ha en hämmande 
inverkan på företagen och i synnerhet de små företagen. Jag delar 
utskottets uppfattning härvidlag. En sådan översyn bör emellertid ske i 
ett annat sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Allmänt"&gt;&lt;a name="Allmänt"&gt;Allmänt&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det här är första gången som de centrala arbetsrättsliga lagarna ses 
över i ett sammanhang. Det är viktigt att kommittén tar vara på de 
möjligheter detta ger till samordning, avreglering och förenkl ing.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsrätten bör innehålla bestämmelser som skall kunna tillämpas av 
enskilda individer på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Kommitténs 
arbete bör syfta till en sådan förenkling av reglerna att de kan läsas 
och förstås av arbetsgivare och arbetstagare som inte har särskild 
juridisk utbildning. Kommittén bör sträva efter att lägga fram förslag 
som gör bestämmelserna lätta att tolka. Det är viktigt att tyngdpunkten 
förskjuts från det formella förfabprandet till reglernas materiella 
innehåll.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En viktig utgångspunkt för kommittén bör vara att se till de intressen 
som bäst gagnar den enskilde arbetstagaren. En metod för att få till 
stånd ett mer reellt medinflytande kan vara att ge alla arbetstagare 
rätt till information om beslut som har betydelse för deras 
arbetssituation. Kontakterna mellan företrädare för arbetsgivare och 
arbetstagare bör så långt det är möjligt äga rum lokalt mellan personer 
som har verklig kännedom om förhållanden av betydelse för de 
diskussioner som förs. Den enskilde arbetstagaren får på så sätt 
möjlighet att göra sin röst hörd i förhandlingssammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan viktig utgångspunkt för kommitténs arbete är att belysa de 
arbetsrättliga lagarna ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. De 
förslag som läggs skall underlätta en flexibel arbetsmarknad och en god 
ekonomisk utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör ha stor frihet att själv ta upp och analysera olika 
frågeställningar och problem som den träffar på. Kommittén bör också ha 
stor frihet när det gäller uppläggningen av arbetet och formerna för 
samverkan med arbetsmarknadens parter.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även om kommittén skall arbeta under stor frihet vill jag peka på några 
områden som det är angeläget att den analyserar närmare. Därefter kommer 
jag också att under särskilda rubriker ta upp några speciella frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vägledande för kommitténs arbete bör vara att förslagen, liksom den 
nuvarande lagstiftningen, i princip skall omfatta hela arbetsmarknaden. 
Självfallet kan det dock för den offentliga sektorns del bli nödvändigt 
med en del speciella överväganden och lösningar, främst med hänsyn till 
att den politiska demokratin alltid måste ha en övergripande och stark 
ställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetstagarinflytande"&gt;&lt;a name="Arbetstagarinflytande"&gt;Arbetstagarinflytande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Medbestämmande"&gt;&lt;a name="Medbestämmande"&gt;Medbestämmande&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör analysera hur inflytandereglerna i lagstiftningen fungerar 
och föreslå hur ett effektivare och mera lokalt förankrat medbestämmande 
kan åstadkommas. En viktig uppgift är att undersöka hur den enskilde 
arbetstagarens inflytande kan stärkas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Medbestämmandelagens tillämpningsområde m.m."&gt;&lt;a name="Medbestämmandelagens tillämpningsområde m.m."&gt;Medbestämmandelagens tillämpningsområde m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Medbestämmandelagen är enligt 1 § tillämplig på förhållandet mellan 
arbetsgivare och arbetstagare. Under senare år har det skett 
förändringar när det gäller formerna för arbetsgivares sätt att bedriva 
sin verksamhet. Det gäller inte minst inom den offentliga sektorn. Detta 
-- i förening med den vidsträckta tolkning som begreppet arbetstagare 
fått i rättspraxis -- gör det angeläget med en förnyad analys av vad som 
skall avses med ''arbetstagare'' i lagen. Kommittén bör överväga om 
arbetstagarbegreppet behöver klargöras eller förändras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett särskilt problem som diskuterades vid medbestämmandelagens och LOAs 
tillkomst är hur man skall dra gränsen mellan beslut som gäller 
offentliganställdas arbetsförhållanden å ena sidan och politiska 
överväganden å den andra. Av förarbetena framgår att frågan om den 
offentliga verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet skall 
anses falla inom det politiska beslutsområdet (prop. 1975/76:105 bil.2 
s.150 m.fl.).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i nära samarbete med LOA-utredningen, som arbetat med just 
dessa problem, överväga om avgränsningen av tillämpningsområdet för 
medbestämmandelagen kan formuleras på ett bättre sätt så att 
arbetstagare inom den offentliga sektorn inte får större möjligheter än 
andra till påverkan i den politiska beslutsprocessen. Det är dock att 
märka att det s.k. särskilda huvudavatalet för den offentliga sektorn 
har fungerat precis som avsett. Inte ett enda ärende om dess tillämpni ng har sålunda kommit upp hittills. Kommittén bör också överväga om inte 
alla regeringsärenden bör undantas från tillämpningsområdet för 
medbestämmandelagen -- i varje fall reglerna om förhandlingsskyldighet. 
Det kan inte vara rimligt att handläggningen av regeringens egna ärenden 
skall vara beroende av existensen av ett kollektivavtal (för närvarande 
MBA-R).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förhandlings- och informationsrätten"&gt;&lt;a name="Förhandlings- och informationsrätten"&gt;Förhandlings- och informationsrätten&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till de bestämmelser som kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet hör 
medbestämmandelagens regler om rätt till förhandling och information.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En brist i medbestämmandelagen är att arbetstagare som inte är medlemmar 
i någon organisation saknar rätt att i förväg få information om beslut 
som har betydelse för deras arbetssituation. Kommittén bör undersöka 
möjligheterna att få till stånd en informationsskyldighet som riktar sig 
direkt till de anställda och inte bara till en eller flera fackliga 
organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förhandlingsskyldigheten enligt 11§ bör gälla gentemot alla fackliga 
organisationer som har medlemmar på arbetsplatsen oavsett om de har 
kollektivavtal eller inte. En viktig förutsättning bör dock vara att 
organisationen har medlemmar som i någon väsentlig mån berörs av frågan.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Något som mött kritik är det omfattande tillämpningsområde som reglerna 
om den primära förhandlingsskyldigheten kommit att få genom rättspraxis 
på området. Förhandlingsskyldighet enligt 11 § har t. ex. ansetts 
föreligga om beslut rörande chefstillsättning och fastställande av 
budget. Kommittén bör komma med förslag som på ett tydligt sätt 
avgränsar tillämpningsområdet för den primära förhandlingsskyldigheten 
och inskränker den till att avse beslut som verkligen innebär något av 
stor betydelse för arbetstabpgarna på arbetsplatsen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 14 resp. 20§ medbestämmandelagen skall förhandlingsskyldighet 
enligt 11--13§§ och informationsskyldighet enligt 19 § i första hand 
fullgöras mot de lokala arbetstagarorganisationerna. Om det inte finns 
någon lokal facklig representation bland de anställda, fullgörs 
skyldigheten gentemot en facklig företrädare som inte är anställd på 
arbetsplatsen. Det finns anledning att sätta denna ordning i fråga. 
Kommittén bör föreslå förändringar som bättre garanterar informations- 
och förhandlingsrätt för arbetstagarna på arbetsplatsen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En fråga som bör belysas i detta sammanhang är vilka principer som skall 
gälla för arbetstagarna inom en koncern när det gäller rätt till 
information och förhandling om beslut som fattas av koncernledningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör vidare diskutera innebörden av begreppet koncern. Redan år 
1980 förklarade riksdagen att en översyn borde ske av koncernbegreppets 
utformning i anställningsskyddslagen och därtill anslutande lagar samt i 
semesterlagen (LU 1980/81:4 s.30, rskr. 39). Enligt riksdagen fick det 
ankomma på regeringen att närmare bestämma formerna för översynsarbetet. 
Kommittén bör mot den bakgrunden analysera innebörden av begreppet 
koncern inom arbetsrätten och behandla den därtill anslutande frågan om 
hur arbetsrättsliga regler skall tillämpas i s.k. 50/50-bolag (en juridi sk person i vilken vartdera av två juridiskt fristående ägarföretag har 
hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tolkningsföreträde"&gt;&lt;a name="Tolkningsföreträde"&gt;Tolkningsföreträde&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Reglerna i 33--37§§ medbestämmandelagen innebär att arbetstagarparten 
har rätt att bestämma hur avtal skall tolkas i vissa situationer då det 
råder tvist fram till dess tvisten slutligt har prövats. Som redovisats 
i NARKs betänkande (SOU 1982:60) MBL i utveckling är paragraferna 
konstruerade på ett komplicerat och svåröverskådligt sätt. Kommittén bör 
föreslå förändringar som gör reglerna enklare att tillämpa.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Facklig vetorätt"&gt;&lt;a name="Facklig vetorätt"&gt;Facklig vetorätt&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bestämmelserna i 38--40§§ medbestämmandelagen om primär 
förhandlingsskyldighet och facklig vetorätt när arbetsgivaren anlitar 
arbetskraft som inte anställs har vållat vissa problem i den praktiska 
tillämpningen. Det nyss nämnda betänkandet (SOU 1982:60) upptar en 
ingående analys av problemen och av olika tillvägagångssätt för att lösa 
dem.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att kunna utnyttja sin vetorätt gör de fackliga organisationerna i 
dag en bedömning av om entreprenören kan förväntas bryta mot lag eller 
avtal eller vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nuvarande regler och den tillämpning som dessa ger möjlighet till kan 
ifrågasättas. Entreprenörens eventuella överträdelser mot den 
egna personalen bör bevakas av dess egna fackliga organisationer och 
eventuella brott mot skatteregler m.m. bör beivras genom normalt 
rättsligt förfarande.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagstiftningens tillämpning har fått orimliga konsekvenser för många 
mindre företag och har kommit att utgöra en begränsning av 
etableringsfriheten. Kommittén skall därför med förtur se över 38--40 §§ 
och utreda förutsättningarna för ett avskaffande av den fackliga 
vetorätten.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Blockad mot företag utan anställda"&gt;&lt;a name="Blockad mot företag utan anställda"&gt;Blockad mot företag utan anställda&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under årens lopp har det i olika sammanhang rests krav på förbud mot 
blockader som riktas mot enskilda företag utan anställda eller 
mot företag där endast familjemedlemmar arbetar.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rätten att med hot om stridsåtgärd förhandla fram kollektivavtal om 
anställningsvillkor för arbetstagare hör till de grundläggande 
rättigheterna inom arbetsrätten. Den är också garanterad i ett antal 
internationella konventioner som Sverige ratificerat.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med den frihet parterna på arbetsmarknaden har att bestämma vilka 
stridsåtgärder som i olika lägen skall tillgripas följer ett ansvar för 
att det ingrepp stridsåtgärden innebär står i rimlig proportion till de 
resultat man vill uppnå. Även om det ibland kan råda delade meningar i 
frågan om ett företag har anställda eller inte, får blockad mot 
enmansföretag och företag i vilka endast familjemedlemmar arbetar mot 
denna bakgrund anses vara en orimlig åtgärd. Kommittén skall med förtur 
komma med ett förslag till förbud mot sådana blockader.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Reglerna om konfliktåtgärder i övrigt bereds för närvarande inom 
regeringskansliet. Kommittén skall därför inte ha i uppgift att överväga 
andra förändringar i 41--52§§ medbestämmandelagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m.m."&gt;&lt;a name="Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m.m."&gt;Förhållandet mellan medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även lagstiftningen på arbetsmiljöområdet innehåller regler om samverkan 
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är reglerna om skyddsombud och 
skyddskommittéer i 6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Medbestämmandelagens förhandlingsregler omfattar i viss mån frågor som 
även kan behandlas inom ramen för arbetsmiljölagens samverkansregler. I 
betänkandet (SOU 1982:60) MBL i utveckling finns en redovisning av 
beröringspunkterna mellan de båda lagarna. Det framhålls där att det 
inte går att på förhand dra en gräns mellan förfarandereglerna i den ena 
eller den andra lagen. Därför ligger det i båda parters intresse att i 
samförstånd motverka de olägenheter som uppstår genom att man måste 
iaktta två regelsystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmiljökommissionen föreslog i sitt betänkande (SOU1990:49) Arbete 
och hälsa att det skulle göras en arbetsrättslig översyn som bl.a. 
skulle omfatta frågorna om en bättre samordning mellan arbetsmiljölagens 
och medbestämmandelagens samverkansregler. Riksdagen har ställt sig 
bakom denna uppfattning (prop. 1990/91:140 s. 128, AU22, rskr.302). 
Kommittén bör därför se över samverkansreglerna i arbetsmiljölagen och 
deras förhållande till medbestämmandelagens inflytanderegler 
samt föreslå de ändringar som föranleds av översynen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en ändring (1990:233) i arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 
juli 1990 fick elever genom s.k. elevskyddsombud rätt att medverka i 
skyddsarbetet på arbetsstället. Riksdagens utbildningsutskott har i 
betänkandet (1989/90:UbU28) med anledning av propositionen uttalat att 
det vid den kommande arbetsrättsliga översynen bör skapas 
förutsättningar för att eleverna förutom yttranderätt även skall ges 
förslagsrätt i skyddskommittén. Riksdagen har ställt sig bakom 
utskottets uttalande (rskr. 240). Kommittén bör behandla även denna 
fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Styrelserepresentationslagen"&gt;&lt;a name="Styrelserepresentationslagen"&gt;Styrelserepresentationslagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom styrelserepresentationslagen har den lokala 
arbetstagarorganisation som har kollektivavtal med företaget möjlighet 
att utse arbetstagarrepresentanter i styrelsen. I samband med den 
översyn som görs av medbestämmandelagen bör kommittén överväga ändringar 
även i styrelserepresentationslagen. Bl.a. bör kommittén överväga rätt 
till styrelserepresentation även för andra arbetstagarorganisationer än 
sådana som har kollektivavtal med arbetsgivaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör överväga att införa ett krav i 
styrelserepresentationslagen att den som representerar arbetstagarna i 
företagets styrelse själv skall vara anställd i företaget. Kommittén bör 
vidare överväga förändringar i 13 § enligt vilken en 
arbetstagarrepresentant har rätt att närvara och delta i överläggningar 
redan när ett ärende som sedan skall avgöras i styrelsen förbereds av 
särskilda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En jämförelse bör göras med vad som gäller i fråga om 
personalföreträdare i statliga eller kommunala styrelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;&lt;a name="Anställningsskyddslagstiftningen"&gt;Anställningsskyddslagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Allmänt"&gt;&lt;a name="Allmänt"&gt;Allmänt&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Anställningsskyddslagen har haft vissa effekter som inte stämmer överens 
med lagens syfte. Kommittén bör kartlägga hur lagen tillämpats och lägga 
förslag som gör den bättre anpassad till både de stora och de mindre 
företagens förhållanden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På samma sätt som när det gäller medbestämmandelagen bör kommittén 
analysera hur uttrycket arbetstagare har tolkats i rättspraxis och 
överväga om det behöver klargöras eller förändras.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tillfälliga anställningar"&gt;&lt;a name="Tillfälliga anställningar"&gt;Tillfälliga anställningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En princip i anställningsskyddslagen är att anställningar skall gälla 
tills vidare. Genom den nya lagen från år 1982 utvidgades möjligheterna 
till tillfälliga anställningar. Det blev möjligt för arbetsgivaren att 
extraanställa någon vid en tillfällig arbetsanhopning eller att 
provanställa en person för att utröna om denne är lämplig för fortsatt 
anställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En tillfällig anställning kan ofta underlätta för svaga grupper att få 
fäste på arbetsmarknaden. Kommittén bör överväga utvidgningar i rätten 
att anställa någon tillfälligt. Det är enligt 5§ 3 tillåtet att 
extraanställa arbetstagare när det uppstår en tillfällig 
arbetsanhopning. Anställning av en och samma person får dock inte avse 
mer än sex månader under en tvåårsperiod. Kommittén bör överväga att 
utvidga den tillåtna tiden för sådan anställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en provanställning enligt 6 § får både arbetsgivaren och de redan 
anställda arbetstagarna under en tid av högst sex månader möjlighet att 
avgöra om en nyanställd person är lämplig för arbetet. Frågan om 
provanställning bör kommittén behandla med förtur. Parterna på 
arbetsmarknaden kan genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av 
central arbetstagarorganisation komma överens om kortare tid för 
provanställning eller annan begränsning i möjligheterna till en sådan 
anställning. Därför är möjligheterna till provanställning fortfarande 
begränsade på delar av arbetsmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En förutsättning för att en provanställning verkligen skall kunna fylla 
en funktion är att den kan pågå under så lång tid att arbetstagaren 
verkligen får möjlighet att visa sin duglighet. Kommittén skall föreslå 
lagändringar som på olika sätt vidgar möjligheten till provanställning, 
t.ex. genom att tillåta längre prövotid.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Avbrott för ledighet under en pågående provanställning kan ibland göra 
att arbetsgivaren blir osäker på arbetstagarens kompetens och
 därför inte låter anställningen övergå i en tillsvidareanställning. 
Kommittén bör därför överväga förändringar i 6 § som gör det möjligt att 
förlänga provanställningen om den anställde blir sjuk, tar tjänstledigt 
eller tar semester. En sådan ändring skulle kunna göra 
provanställningsmöjligheten mera användbar vilket skulle vara gynnsamt 
för arbetssökande som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör även vara oförhindrad att överväga andra frågor med 
anknytning till möjligheten att anställa arbetstagare för begränsa d tid, med hänsynstagande särskilt till de minsta företagens situation.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Saklig grund"&gt;&lt;a name="Saklig grund"&gt;Saklig grund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan viktig princip i anställningsskyddslagen, vilken regeringen 
ställer sig bakom, är att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall 
vara sakligt grundad. Lagstiftningen syftar inte till att ge 
arbetstagaren en absolut rätt till fortsatt anställning utan till att 
säkerställa att det måste anföras sakliga skäl för en uppsägning som är 
så starka att de verkligen motiverar att arbetstagaren förlorar sin 
anställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regelverket kring uppsägning och avskedande är dock så utformat att 
formaliefel från arbetsgivarens sida i ett antal uppmärksammade fall har 
gjort att uppsägningen eller avskedandet har ansetts strida mot lagen, 
trots att arbetstagaren utan tvekan gjort sig skyldig till något som 
bort leda till uppsägning eller avskedande. Sådana händelser kan 
medverka till att undergräva allmänhetens förtroende för lagstiftningen. 
Kommittén bör därför pröva utformningen av de formella reglerna vid 
uppsägning och avskedande. Även om förutsättningarna för uppsägning och 
avskedande är i huvudsak tillfredsställande bör kommittén vara 
oförhindrad att lägga fram förslag till eventuellt möjliga förändringar 
även i denna del.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang bör särskilt nämnas att det i ILOs konvention (nr 
158) om uppsägning av arbetstagare på arbetsgivarens initiativ 
finns bestämmelser om vad som skall anses vara giltigt skäl för 
uppsägning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Turordning m.m."&gt;&lt;a name="Turordning m.m."&gt;Turordning m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 22 § i anställningsskyddslagen skall en arbetsgivare iaktta vissa 
turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Dessa regler 
kan vålla problem, särskilt i små och medelstora företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid driftsinskränkningar är det angeläget både för företaget och för 
dess anställda att den arbetsstyrka som blir kvar får en sammansättning 
som gör en fortsatt effektiv verksamhet möjlig. Lagens regler innebär 
att det är anställningstidens längd som fäller utslaget när 
arbetsgivaren skall besluta om vem som skall sägas upp. Reglerna är 
emellertid dispositiva så att avvikelser kan göras genom 
kollektivavtal som har slutits eller godkänts av central 
arbetstagarorganisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör kartlägga den praxis som gäller för avsteg från 
turordningsreglerna genom kollektivavtal och bör därvid ägna särskild 
uppmärksamhet åt förhållandena i de mindre företagen. Kommittén bör 
därefter föreslå erforderliga lagändringar utifrån det allmänna 
syftet att främja väl fungerande företag som kan ge 
anställningstrygghet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i de hittills nämnda sammanhangen uppmärksamma de delvis 
avvikande förhållanden som råder inom den statliga delen av 
arbetsmarknaden och som följer av regeringsformens och LOAs särskilda 
krav vid bprekrytering och befordran av statsanställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Främjandelagen"&gt;&lt;a name="Främjandelagen"&gt;Främjandelagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade i maj 1991 om vissa ändringar i arbetsmiljölagen 
(1977:1160) som gäller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (prop. 
1990/91:140, AU22, rskr. 302). Det finns därför anledning att se över de 
bestämmelser i främjandelagen som gäller åtgärder för äldre arbetstagare 
och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Kommittén bör lämna förslag 
till lagändringar i dessa hänseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommitténs uppdrag ingår också att göra en allmän översyn av 
främjandelagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förtroendemannalagen"&gt;&lt;a name="Förtroendemannalagen"&gt;Förtroendemannalagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förtroendemannalagen ger de fackliga förtroendemännen rätt till ledighet 
från arbetet för fullgörande av fackligt uppdrag och skyddar 
förtroendemännen mot intrång i deras fackliga verksamhet. Det är viktigt 
att förtroendemannalagen är anpassad till reglerna om medbestämmande och 
styrelserepresentation. Kommittén bör överväga hur de förändringar som 
den föreslår i dessa lagar skall påverka bestämmelserna i 
förtroendemannalagen. Kommittén bör också analysera begreppet fack lig verksamhet i lagens 1§ och överväga om detta begrepp behöver få en 
annorlunda utformning. Det är viktigt att begreppet tar sikte på 
förhållandena på de enskilda arbetsplatserna. Som jag tidigare nämnt 
anser jag att ledighetslagstiftningen bör ses över i annat sammanhang. 
Bestämmelserna i förtroendemannalagen om ledighet har dock ett så nära 
samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av dem bör 
höra till uppgifterna för den här kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sanktionsregler i den arbetsrättsliga lagstiftningen"&gt;&lt;a name="Sanktionsregler i den arbetsrättsliga lagstiftningen"&gt;Sanktionsregler i den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den arbetsrättsliga lagstiftningen är ett omfattande regelverk, vartill 
kommer den reglering som sker i kollektivavtalen. Det är svårt att 
överblicka ett så omfattande regelsystem och efterleva det i alla dess 
detaljer. Inte minst gäller det mindre företag, som av naturliga skäl 
inte kan ha tillgång till egen arbetsrättslig expertis. Rättspraxis 
visar att det ibland utkrävs skadestånd även för tämligen bagatellartade 
förseelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skadestånd till de fackliga organisationerna vid bagatellartade brott 
mot vissa varsel- och underrättelseskyldigheter som i realiteten saknar 
betydelse för en enskild person, kan sättas i fråga. För mindre företag 
kan skadestånden vara mycket stora i förhållande till företagets 
omsättning. Kommittén skall därför göra en översyn av 
skadeståndsreglerna och föreslå behövliga förändringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Europaintegrationen"&gt;&lt;a name="Europaintegrationen"&gt;Europaintegrationen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbete pågår inom EG med ytter ligare direktiv på det arbetsrättsliga området. Kommittén bör följa 
utvecklingen och ta ställning till vilka anpassningar av den svenska 
arbetsrättsliga lagstiftningen som krävs.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningens bedrivande m.m."&gt;&lt;a name="Utredningens bedrivande m.m."&gt;Utredningens bedrivande m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör så långt det är möjligt inrikta sitt arbete på konkreta 
förslag till åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bestämmelserna i de arbetsrättsliga lagarna är i viss utsträckning 
nödvändiga på grund av konventioner som Sverige ratificerat. Rätten till 
kollektiva förhandlingar och till stridsåtgärder berörs t.ex. i ett 
flertal ILO-konventioner, i den europeiska konventionen angående skydd 
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt i 
den europeiska sociala stadgan. I tilläggsprotokollet till den 
europeiska sociala stadgan finns artiklar om rätt till medbestämmande i 
vissa frågor och i ILOs konvention (nr 158) om uppsägning av 
anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ garanteras ett visst 
anställningsskydd. Åtagandena i ratificerade konventioner skall givetvis 
beaktas av kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5), dels beaktande av EG-aspekten i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall utvärdera gällande och föreslagen lagstiftning i ett 
samhällsekonomiskt perspektiv samt bedöma hur den påverkat och 
i framtiden kommer att påverka strukturomvandlingen och flexibiliteten 
på arbetsmarknaden. Kommittén skall vidare analysera och redo visa effekterna av sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller frågan om en samordning av arbetsmiljölagens 
samverkansregler med informations- och förhandlingsreglerna i medbestämm andelagen bör kommittén samråda med den särskilde utredaren för översyn 
av arbetsmiljölagen (dir. 1991:75). Kommittén bör vidare samråda med 
utredningen (A 1991:1) om mer flexibla regler för arbetstid och 
semester, LOA-utredningen (C1989:07), utredningen för åtgärder mot 
etnisk diskriminering (A 1990:04) samt med den grundlagsutredning som 
behandlar frågan om den negativa föreningsrätten (dir. 1991:119).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör om den finner det ändamålsenligt fortlöpande redovisa sitt 
arbete i form av delrapporter.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget såvitt avser provanställning, blockad mot företag utan 
anställda och facklig vetorätt bör redovisas under hösten 1992. 
Uppdraget i övrigt bör slutföras före utgången av år 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom arbetsmarknadsdepartementet finns ett antal skrivelser med 
framställningar om lagändringar och synpunkter inom de områden som j ag
 här har tagit upp. Dessa skrivelser bör lämnas över till kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De direktiv som jag nu föreslår bör ersätta de direktiv i ämnet som 
beslutades den 15 augusti 1991 (dir. 1991:76).&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté med högst tio ledamöter, omfattad av 
kommittéförordningen (1976:119), för att se över den arbetsrättsliga 
lagstiftningen,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande i kommittén, och&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m., och&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att regeringsbeslutet den 15 augusti 1991 om en arbetsrättslig utredning 
(dir. 1991:76) upphävs.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>