<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387693</hangar_id>
 <dok_id>GF0951</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>51</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1991/92:51</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>51</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-01-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:06</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:51 Tisdagen den 14 januari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0951/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0951</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0951</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:51&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 14 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl. 14.00-14.59&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0951/prot_199192__51-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 § Nya riksdagsledamöter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Lars Biörck (m), Järna, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den&lt;br&gt;10 januari 1992 sedan Görel Bohlin (m) avsagt sig sitt uppdrag som riksdags-&lt;br&gt;ledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Allan Ekström, Lidingö, Claus&lt;br&gt;Trolle, Haninge, Dag Lundman, Nacka, Christel Campbell, Danderyd, Ce-&lt;br&gt;cilia Westin, Lidingö, Eva Öhbom Ekdahl, Saltsjöbaden, Per Naess, Sollen-&lt;br&gt;tuna, Barbro Brundin, Södertälje, Ingabrita Mörch, Norrtälje, Ulf Björk-&lt;br&gt;man, Solna, och Margareta Nachmansson, Värmdö (alla m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har inkommit bevis om att Arne Jansson (nyd), Hudiksvall, utsetts&lt;br&gt;till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 januari 1992 sedan Jon Peter Wie-&lt;br&gt;selgren (nyd) avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Simon Liljedahl, Djursholm, och&lt;br&gt;Vivianne Franzén, Enebyberg (båda nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har inkommit bevis om att Jan-Olof Franzén (m), Skruv, ut-&lt;br&gt;setts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 13 januari 1992 sedan Kristina&lt;br&gt;Knöös-Franzén (m) avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare har inkommit bevis för två nya ersättare utöver Jan Ernheimer&lt;br&gt;för moderata samlingspartiets riksdagsledamöter i Kronobergs läns riksdags-&lt;br&gt;valkrets som utsetts fr.o.m. den 13 januari 1992 jämlikt 14 kap. 14 § vallagen,&lt;br&gt;nämligen Kurt Johansson, Älmhult, och Magnus Aaby-Ericsson, Alvesta&lt;br&gt;(båda m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 § Svar på fråga 1991/92:288 om åtgärder mot bombhot&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig vilka åtgärder jag&lt;br&gt;avser att vidta för att minska benägenheten att bombhota det civila samhäl-&lt;br&gt;let. De åtgärder Sten Andersson pekar på är straffskärpningar och skade-&lt;br&gt;ståndsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag understryka att även jag ser med oro på det stora&lt;br&gt;antalet, dess bättre falska, larm som kom i direkt anslutning till den allvarliga&lt;br&gt;skadegörelse som åstadkoms genom sprängningen på Centralstationen i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett falskt bombhot faller i regel under brottsbalkens bestämmelse om&lt;br&gt;falskt larm. Brottet kan bestraffas med upp till två års fängelse. Man bör&lt;br&gt;också ha i minnet vad som sades i samband med att straffbestämmelsen in-&lt;br&gt;fördes, nämligen att gärning som innefattar hot där så är möjligt i första hand&lt;br&gt;bör inordnas under något av brottsbalkens huvudbrott. I det sammanhanget&lt;br&gt;nämndes rån, utpressning och sabotage, och då kan de strängare straffska-&lt;br&gt;lorna för de brotten tillämpas. Enligt min mening är straffskalorna sådana&lt;br&gt;att en rimlig straffmätning skall kunna ske. Dagens regler ger också utrymme&lt;br&gt;för skadeståndsanspråk mot gärningsmannen, varför någon lagändring inte&lt;br&gt;heller behövs i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att en stor del av de bombhot som uttalas direkt efter&lt;br&gt;en händelse som den på Centralstationen i Stockholm framförs av personer&lt;br&gt;vilkas handlingssätt knappast påverkas av en ändring av lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag understryka att jag har stort förtroende för polisens ambi-&lt;br&gt;tioner att lösa den svåra-uppgiften att komma till rätta med den nuvarande&lt;br&gt;mängden falska bombhot. En åtgärd som skulle kunna bidra till att förbättra&lt;br&gt;situationen är att de falska bombhoten ägnas mindre offentlig uppmärksam-&lt;br&gt;het för att på det sättet hejda det nästan epidemiska förloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som alla vet har det varit kaos under jul- och nyårshelgen. Vi hade ju ett&lt;br&gt;antal bombhot runt om i Sverige, av vilka dess bättre bara ett effektuerades.&lt;br&gt;Det här skapade problem. Vi vet att polisen redan i nuläget har små resurser,&lt;br&gt;och polisen fick sätta in en stor del av resurserna för att just kontrollera om&lt;br&gt;dessa bombhot - de flesta dess bättre falska - var verkliga eller ej. Det inne-&lt;br&gt;bar att annan viktig polisverksamhet inte kunde fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet talar i sitt svar om vad som gäller på lagstiftningens område i&lt;br&gt;dessa fall och vilka straff som kan utmätas ifall man får tag i gärningsmän-&lt;br&gt;nen. Det är bra att detta påpekas i Sveriges riksdag, för jag tror att många&lt;br&gt;inte riktigt vet vad de sysslar med. Det är nog så i dag att en del sitter hemma&lt;br&gt;och ser på TV samt lyfter telefonluren och uttalar ett bombhot i hopp om att&lt;br&gt;kunna åstadkomma en del kaos hos polis, brandkår och sjukvårdspersonal.&lt;br&gt;Därför är det bra att det understryks hur strängt man ser på detta och att&lt;br&gt;faktum är att vederbörande kan bli tvingade att ekonomiskt ersätta de perso-&lt;br&gt;ner som lidit skada genom att t.ex. tåg eller flyg försenas. Därför tycker jag&lt;br&gt;att svaret är bra och fullödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda som jag finner tveksamt är den sista meningen, där statsrådet&lt;br&gt;säger att kanske beroende på den starka fokuseringen i massmedia har en del&lt;br&gt;människor ryckts med och sällat sig till den skara som framför dessa falska&lt;br&gt;bombhot. Jag vet att det här är ett stort problem för massmedia, och jag&lt;br&gt;förstår att när det görs någonting som kanske engagerar 30-40 poliser kan&lt;br&gt;det vara frestande för journalister att skriva om saken. Tack!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle vilja kommentera det sista som Sten Andersson i&lt;br&gt;Malmö sade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig om en mycket svår balansgång. Vi skall vara på det klara med&lt;br&gt;att uppmärksamheten kan behövas för att vi som står utanför skall kunna&lt;br&gt;medverka genom att ge tips för att man skall hitta lösningar. Å andra sidan&lt;br&gt;vet vi, som jag påpekade, att virrhjärnor kan få idéer, när de blir informe-&lt;br&gt;rade om att den här typen av händelser är på gång. Det gäller att försöka&lt;br&gt;komma fram till en balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar helt statsrådets uppfattning om det svåra i balans-&lt;br&gt;gången. Men låt mig referera debatten och tala om, vad det är som gäller,&lt;br&gt;ifall man uttalar ett falskt bombhot eller ett som dess värre är riktigt, så att&lt;br&gt;folk får reda på hur lagstiftningen ser på saken. Detta är inte och skall inte&lt;br&gt;heller vara den lekstuga som en del människor i dag tyvärr tror att det är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3§ Svar på fråga 1991/92:289 om investeringsbidrag för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt-Ola Ryttar har frågat mig om regeringen är beredd&lt;br&gt;att återinföra investeringsbidraget för bostadsbyggande och i övrigt föra en&lt;br&gt;politik som gör det möjligt att bygga igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade sänkningen av investeringsbidraget för ny- och ombyggnad&lt;br&gt;av bostäder är ett led i den nödvändiga långsiktiga saneringen av både sta-&lt;br&gt;tens finanser och den svenska ekonomin. Det är inte aktuellt att ompröva&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återigen framhålla att det inte går att avskärma bostadspolitiken&lt;br&gt;från den ekonomiska politiken i övrigt. Även bostadspolitiken måste ge-&lt;br&gt;nomgå de förändringar som är nödvändiga för att vi skall få en stabil tillväxt&lt;br&gt;som i sin tur ger full sysselsättning, stabila priser och en framtid för den&lt;br&gt;svenska industrin. Som tidigare aviserats avser regeringen att senare åter-&lt;br&gt;komma med förslag om sådana förändringar av bostadspolitiken som krävs&lt;br&gt;härför. Bostadspolitiken skall bl.a. syfta till en balanserad bostadsmarknad&lt;br&gt;med utbud av goda bostäder till rimliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det så gäller vad Bengt-Ola Ryttar tar upp om branschens framtids-&lt;br&gt;möjligheter på den internationella marknaden, vill jag framhålla att kraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en snabb omställning till effektivitet och konkurrensförmåga inte är lägre&lt;br&gt;för den som vill verka i den miljön. Ökade subventioner på en än så länge&lt;br&gt;tämligen skyddad hemmamarknad är inte det rätta medlet för att stärka&lt;br&gt;byggnads- och byggmaterialindustrin inför den förestående integrationen&lt;br&gt;mellan de svenska och de utländska marknaderna också på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste nu föra en politik som syftar till att stärka industrins konkurrens-&lt;br&gt;kraft - inte avskärma den från marknadens krav. Det kommer att bestämma&lt;br&gt;inriktningen på regeringens åtgärder inom byggområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min uppfattning att den byggpolitik som regeringen nu för innebär&lt;br&gt;att en oerhörd mängd byggkapacitet fullständigt i onödan slås ut samtidigt&lt;br&gt;som det skapar en arbetslöshet av tidigare icke kända mått. I mitt hemlän&lt;br&gt;var den sista december 25 % av byggnadsarbetarna utan arbete, och vi vet&lt;br&gt;att dessa siffror kommer att öka högst väsentligt redan nu i januari, eftersom&lt;br&gt;många uppsägningstider löpt ut den sista december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför också att en hel del industriverksamhet i glesbygden slås ut.&lt;br&gt;Det handlar ofta om att man levererar byggmaterial i olika former till bygg-&lt;br&gt;industrin. Jag ser därför regeringspolitiken på detta område som helt kata-&lt;br&gt;strofal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Arbetslösheten är självfallet ett gissel och det inte enbart i&lt;br&gt;makrotermer, när man ser till hur många som är arbetslösa, utan framför allt&lt;br&gt;för den individ som drabbas både ekonomiskt och genom att inte ha ett ar-&lt;br&gt;bete att kunna gå till. Det tror jag att vi är helt överens om. Det är därför&lt;br&gt;som regeringens politik är helt inriktad på att sanera den svenska ekonomin&lt;br&gt;så att vi återigen kan få trygga jobb, något som baseras på en tillräckligt stor&lt;br&gt;produktion som gör att vi kan minska arbetslösheten - den arbetslöshet som&lt;br&gt;uppenbarligen är en följd av den tidigare felaktigt förda politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i detta sammanhang gäller byggandet ger Bengt-Ola Ryttars fråga&lt;br&gt;uttryck för en känsla som inte stämmer med dagens verklighet. Han talar om&lt;br&gt;att föra en politik som gör det möjligt att bygga igen. Det byggs i Sverige i&lt;br&gt;dag. Vi ligger på ungefär samma nivå när det gäller igångsättande av bostads-&lt;br&gt;lägenheter som år 1987. Jag vet inte om Bengt-Ola Ryttars fråga riktar sig&lt;br&gt;även till den socialdemokratiske bostadsministern som då administrerade&lt;br&gt;bostadspolitiken totalt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer även på byggsektorn att bli problem, och det finns problem.&lt;br&gt;Det gäller också industrin. Arbetslöshetsproblemet måste lösas med gene-&lt;br&gt;rella åtgärder. Vi måste se till att få en anpassning som gör att även bostads-&lt;br&gt;produktionen och produktionen av byggnader i övrigt får en hållbar utveck-&lt;br&gt;ling för framtiden. Det är regeringens ambition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I och för sig har byggsektorn blivit för stor under dessa över-&lt;br&gt;hettningsår. Det råder inget tvivel om det. Men det kan aldrig försvara att&lt;br&gt;man slår ut branschen i så oerhört hög grad som nu sker. Om detta är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sanera ekonomin och byggbranschen från verksamhet, tycker jag att man är&lt;br&gt;på helt fel väg. Det skapar ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt moderaterna och folkpartiet gick till val på att man skulle&lt;br&gt;sätta fart på Sverige och öka tillväxten. Men om man gör ett tvärstopp i bygg-&lt;br&gt;verksamheten på det sätt som man nu har gjort, skapar man ingen tillväxt,&lt;br&gt;utan man skapar recession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inget tvärstopp när det gäller byggandet. Det byggs i&lt;br&gt;dag i Sverige, det kan var och en som går ut se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt-Ola Ryttar säger själv att den byggsektor vi har haft har varit för&lt;br&gt;stor. Vi är nu nere på ungefär 1987 års nivå. Bengt-Ola Ryttar måste då mena&lt;br&gt;att det kan vara en rimlig nivå, om jag tolkar hans inlägg rätt. Vi har nu den&lt;br&gt;volymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet inte regeringens avsikt att slå ut byggbranschen. Det&lt;br&gt;finns tvärtom all anledning att se till att vi har en uthållig och bra konkurre-&lt;br&gt;rande byggbransch som klarar att producera och täcka det behov av bostäder&lt;br&gt;och andra byggnader som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med all respekt för statsrådet Bo Lundgrens kunskaper om&lt;br&gt;byggsektorn och utvecklingen inom denna tror jag faktiskt att jag vet litet&lt;br&gt;mer om det, eftersom jag lever mycket nära verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Hälsingland finns nu en byggarbetslöshet på 35 %. I Hälsingland kan&lt;br&gt;byggboomen definitivt inte ha varit av den arten att man nu ligger på 1988&lt;br&gt;års siffor, utan verksamheten ligger självfallet på en nivå långt under den&lt;br&gt;som rådde år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller bostadsbyggandet vill jag säga att det är mycket en-&lt;br&gt;kelt att få ner efterfrågan på bostäder. Det är bara att se till att det blir dyrt&lt;br&gt;att bo och ovisst hur man skall klara finansieringen av sitt boende i framti-&lt;br&gt;den. Då minskar man efterfrågan. Men det är en ekonomiskt betingad&lt;br&gt;minskning av efterfrågan. De fysiska behoven på bostadssektorn är ca&lt;br&gt;30 000 - 40 000 bostäder om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag var själv i Gävleborgs län i helgen och fick en redovisning&lt;br&gt;av läget i Hälsingland. Det är en besvärlig situation. Det finns självfallet re-&lt;br&gt;gionala skillnader, och det finns också anledning att göra både arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska och regionalpolitiska insatser. De ligger i detta avseende inte&lt;br&gt;på mitt ansvarsområde, och jag tänker därför avstå från att diskutera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent generellt tycks Bengt-Ola Ryttar mena att ett igångsättande av byg-&lt;br&gt;gande av ungefär 60 000 lägenheter, som man räknade med för 1991, var&lt;br&gt;20 000 - 30 000 för många, om man jämför med hans eget antagande. Det&lt;br&gt;betyder att Bengt-Ola Ryttar menar att vi i varje fall skall minska byggsek-&lt;br&gt;torn till den nivån. Redan där skapas det problem inom byggsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inte ge mig in i en diskussion om vilken nivå som kan vara rimlig.&lt;br&gt;Jag kan däremot konstatera att det är alldeles riktigt att kostnaderna betyder&lt;br&gt;väldigt mycket i detta avseende. Det var också under en socialdemokratisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagens protokoll 1991192. Nr 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering som byggkostnaderna åren 1987 - 1989 steg dubbelt så snabbt som&lt;br&gt;konsumentprisindex. Det var också genom socialdemokraterna som vi fick&lt;br&gt;en breddning av mervärdeskatten, något som också ledde till en kraftig ök-&lt;br&gt;ning av bostadskostnaderna. Detta skapade naturligtvis problem, det håller&lt;br&gt;jag med Bengt-Ola Ryttar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller byggnivåerna är 30000 - 40 000 lägenheter&lt;br&gt;per år det långsiktiga behovet. Det innebär icke att jag tar avstånd ifrån de&lt;br&gt;nivåer som vi så att säga var på väg in i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick nyligen ta del av siffror när det gäller antalet låneansökningar till&lt;br&gt;länsbostadsnämnderna och de lån som har beviljats. Dessa siffror visar ingen&lt;br&gt;minskning, utan de ligger på ungefär normal nivå. Om regeringen grundar&lt;br&gt;sina antaganden om hur byggsektorn ser ut på ett sådant underlag, får man&lt;br&gt;en klart överdriven uppfattning om hur byggverksamheten ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det byggherrarna i realiteten har sysslat med under de senaste två tre må-&lt;br&gt;naderna är att stoppa objekt, och det gäller även objekt där man har fått lån&lt;br&gt;beviljade och varit klara att köra i gång. Man har lagt ner energi på att stoppa&lt;br&gt;dessa objekt, och det slår igenom i verkligheten i arbetslöshetstalen. Det är&lt;br&gt;en mycket säker mätare på branschens kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis regeringens avsikt att föra den ekono-&lt;br&gt;miska politik jag tidigare talade om. Det är också vår avsikt att skapa ett&lt;br&gt;system för bostadsfinansiering som är långsiktigt hållbart och ger ett tillräck-&lt;br&gt;ligt planeringsunderlag för byggandet totalt sett. Det är en självklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att se till att inte få den ryckighet i bostads- och byggpolitiken&lt;br&gt;som rådde under den socialdemokratiska tiden. Om man ser på åren&lt;br&gt;1970-1976 varierade byggandet när det gäller antalet nyproducerade lägen-&lt;br&gt;heter mellan 109 000 och ner till 55 000. Det innebar en kraftig fluktuation&lt;br&gt;på inte mindre än 54 000 nyproducerade lägenheter. Under innevarande pe-&lt;br&gt;riod har antalet nya lägenheter fluktuerat mellan knappt 29 000 år 1986 och&lt;br&gt;60 000 år 1991. Det är naturligtvis inte av godo att regeringen bedriver en&lt;br&gt;sådan planerings- och regleringspolitik som den socialdemokratiska rege-&lt;br&gt;ringen har gjort. Det har skapat grundproblemen för byggsektorn. Det gäl-&lt;br&gt;ler nu för oss att ta oss ur de problemen, och det är regeringens avsikt att&lt;br&gt;göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 BENGT-OLA RYTTAR (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning att det är alldeles fel när&lt;br&gt;det är stora fluktuationer i bostadsbyggandet. I det avseendet kan jag också&lt;br&gt;kritisera alla tidigare socialdemokratiska regeringar, men min kritik är na-&lt;br&gt;turligtvis oerhört mycket starkare mot den borgerliga regeringen som genom&lt;br&gt;en hel rad missgrepp nu har skjutit byggbranschen i sank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 § Svar på fråga 1991/92:291 om bidrag till biogasprojekt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Carl Olov Persson har frågat mig vad jag avser att göra för&lt;br&gt;att biogasprojektet i Kungsör m.fl. kommuner skall kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av biobränslen har en viktig roll i omställningen av energi-&lt;br&gt;produktionen och har flera fördelar från miljösynpunkt. Huvuddelen av de&lt;br&gt;biobränslen som nu används är skogsbränslen. Biogasens bidrag till energi-&lt;br&gt;försörjningen är än så länge marginellt. Men det pågår ett omfattande forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsarbete när det gäller biogas. I enlighet med den energi-&lt;br&gt;politiska överenskommelsen får verksamheten ett omfattande statligt stöd.&lt;br&gt;Det är främst NUTEK, dvs. närings- och teknikutvecklingsverket, som ad-&lt;br&gt;ministrerar stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet är inriktat både på forskning kring biogasproduktionen och på&lt;br&gt;praktisk användning av tekniken. Flera pågående projekt baseras på rötning&lt;br&gt;av förbehandlat hushållsavfall. I en annan grupp projekt tar man till vara&lt;br&gt;metangas som bildas i deponerade sopor. Det är också möjligt att utnyttja&lt;br&gt;andra råvaror för biogasproduktion. Till hösten kommer det att finnas en&lt;br&gt;anläggning i Laholm för kraftvärmeproduktion med biogas som framställs ur&lt;br&gt;gödsel och slakteriavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de projekt som har fått statligt stöd i enlighet med energi-&lt;br&gt;överenskommelsen är att de åtminstone på sikt bedöms kunna utmynna i en&lt;br&gt;energiproduktion som inte ger ekonomiska förluster. I de projekt som hittills&lt;br&gt;har fått stöd behöver man inte kalkylera med några kostnader för råvaran.&lt;br&gt;Tvärtom kan man räkna med ersättning för att avfallet tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungsörs kommun har ansökt om statsbidrag till en utvecklingsanläggning&lt;br&gt;för framställning av biogas baserad på jordbruksgrödor. Ansökningen har&lt;br&gt;avslagits av naturvårdsverket med hänsyn till de stora kostnaderna för pro-&lt;br&gt;jektet. NUTEK har ännu inte fattat något beslut i frågan. Av kommunens&lt;br&gt;ansökan framgår att projektet förutsätter ytterligare statliga insatser av bl.a.&lt;br&gt;forskningsmedel framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså statliga resurser för att stimulera utveckling av biogasan-&lt;br&gt;vändning. Hur dessa medel skall fördelas på olika projekt avgörs bäst av de&lt;br&gt;myndigheter som har specialister på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar jordbruksministern försvaret. Detta är ju en pro-&lt;br&gt;jektidé eller ett pilotprojekt som kanske kostar ganska mycket pengar. Jag&lt;br&gt;anser att avslaget har gjorts på felaktiga grunder. Om man gör en seriepro-&lt;br&gt;duktion av en sådan här tillverkning av biogas kan man kanske sänka kostna-&lt;br&gt;den till en tredjedel. Det tragiska är att det här beslutet inte kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avfallssidan finns det ingen möjlighet att skapa någon egent-&lt;br&gt;lig produktion av kraft den vägen. Det ger så pass litet, och motsvarande&lt;br&gt;produktion skulle kräva avfall från 70 000 hushåll. Man har ett projekt för&lt;br&gt;detta i Helsingör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ju ett bra projekt ur miljösynpunkt på alla sätt. Man kan bevara&lt;br&gt;det öppna landskapet, och man behöver inte odla med hjälp av gödningsäm-&lt;br&gt;nen. Det är självförsörjande på den punkten. Man behöver inte använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några gifter eftersom man de två första åren har mycket klöver i vallen och&lt;br&gt;den drar ner kvävet och kväver ogräset. Man förbättrar faktiskt jordarna&lt;br&gt;utan att tillföra någon konstgödsel eller något gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet ligger helt i linje med beslutet om svenskt jordbruk. Det är alltså&lt;br&gt;ett hundraprocentigt slutet kretslopp. Därför finner jag det mycket angelä-&lt;br&gt;get att ett sådant projekt kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar bedömningen att det är intressant med olika typer&lt;br&gt;av projekt. Jag har förstått att de kalkyler som har gjorts ändå redovisar&lt;br&gt;högre kilowattkostnader än vad man får vid t.ex. förbränning av motsva-&lt;br&gt;rande mängd biologiskt material. Det är väl en av de faktorer som är litet&lt;br&gt;bekymmersamma i de här sammanhanget. Det beror kanske delvis också på&lt;br&gt;att verkningsgraden i ett biogasprojekt är något lägre än när det gäller för-&lt;br&gt;bränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har en möjlighet att bedöma detta ytterligare. Jag utgår från att&lt;br&gt;man då tar hänsyn till relevanta faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslaget har ju kommit från naturvårdsverket. Det vore&lt;br&gt;mycket bra om olika enheter verkade mot samma mål och att naturvårdsver-&lt;br&gt;ket och NUTEK arbetade åt samma håll. Det vore bra om jordbruks-, miljö-&lt;br&gt;och energipolitik också arbetade åt samma håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det öppna och fina landskapet kring Kungsör är det mycket&lt;br&gt;angeläget att det hålls öppet. Det är stor risk för att det inte kommer att få&lt;br&gt;vara så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara understryka att det finns många möjligheter att&lt;br&gt;gå fram. Biogasjäsning är inte den enda, utan det finns även andra sätt att&lt;br&gt;producera energi på jordbruksmark. Både de enskilda aktörerna på markna-&lt;br&gt;den och samhället bör naturligtvis sträva efter att få en mångsidighet i de här&lt;br&gt;sammanhangen. Jag hoppas att man skall ta hänsyn till detta även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 § Svar på fråga 1991/92:290 om citytunnelprojektet i Malmö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars-Erik Lövdén har frågat mig om regeringen är beredd&lt;br&gt;att aktivt medverka till ett genomförande av citytunnelprojektet i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Citytunnelprojektet innebär att den järnvägstrafik som kommer att gå via&lt;br&gt;Öresundsförbindelsen ansluts till det svenska järnvägsnätet vid Malmö Cen-&lt;br&gt;tral genom en tunnel under Malmö. Kostnaderna för projektet har mycket&lt;br&gt;översiktligt beräknats till mellan fyra och fem miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en citytunnel presenterades i samband med att den av den&lt;br&gt;förra regeringen tillsatte trafikförhandlaren för Malmöregionen rapporte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade sitt arbete i januari 1991. Eftersom det vid den tidpunkten inte fattats&lt;br&gt;något beslut om Öresundsförbindelsen kunde förhandlaren inte i alla delar&lt;br&gt;slutföra sitt arbete. När nu riksdagen beslutat om en Öresundsbro har trafik-&lt;br&gt;förhandlaren fått ett förnyat uppdrag att slutföra sina förhandlingar i Mal-&lt;br&gt;möregionen. Detta arbete skall rapporteras till regeringen den 15 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket arbetar för närvarande med fördjupade studier av citytunnel-&lt;br&gt;projeket och dess samhällsekonomiska lönsamhet. Man arbetar också med&lt;br&gt;alternativa förslag som skulle kunna minska projektets totalkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår således ett omfattande arbete på flera håll med att utreda och&lt;br&gt;värdera nyttan av en citytunnel för järnvägstrafik genom Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen konstaterade att frågeställaren ej var närvarande i&lt;br&gt;kammaren och förklarade överläggningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 § Svar på fråga 1991/92:293 om flygsäkerheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig har frågat mig om regeringen avser att föreslå några åtgärder&lt;br&gt;för att effektivisera det system som skall garantera flygsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket är ansvarig myndighet för den civila flygtrafiksäkerheten i&lt;br&gt;Sverige. Regeringen har bemyndigat verket att utfärda föreskrifter. Verket&lt;br&gt;har även tillsynsansvar medan flygföretagen och övriga marknaden har det&lt;br&gt;verkställande, dvs. det operativa ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det luftfartsinspektionen som fastställer principer för egen-&lt;br&gt;kontroll på flygmarknaden. Luftfartsinspektionen ställer alltså krav på hur&lt;br&gt;olika verksamheter skall lägga upp sitt flygsäkerhetsarbete. Det gäller både&lt;br&gt;flygföretag och underhållsverkstäder m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som finns när det gäller isbildning säger att flygplanet&lt;br&gt;skall vara fritt från is och snö före start. Det åligger flygbolaget att se till att&lt;br&gt;så sker genom att utfärda instruktioner och arbetsrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till olyckan i Gottröra är inte klarlagd eftersom haverikommissio-&lt;br&gt;nen inte är färdig med sitt arbete. Någon rekommendation till åtgärder finns&lt;br&gt;alltså inte ännu. Luftfartsinspektionen följer emellertid utredningen och kan&lt;br&gt;vidta åtgärder även under hand om luftfartsinspektionen finner anledning&lt;br&gt;till detta. Tillverkarlandets myndigheter har ett ansvar för att gå ut med di-&lt;br&gt;rektiv vid en olycka eller vid andra incidenter. Operatörerna skall automa-&lt;br&gt;tiskt följa sådana direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det dock enligt min uppfattning inte något skäl att ta&lt;br&gt;initiativ till någon ändring av det säkerhetssystem och de rutiner som gäller.&lt;br&gt;Under alla omständigheter bör haverikommissionens rapport avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyget är trots allt det säkraste transportmedlet, och SAS är ett av de säk-&lt;br&gt;raste flygbolagen i världen, enligt tillgängliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill från början säga att jag inte tror att SAS har lägre flygsäkerhet än&lt;br&gt;andra bolag. Jag instämmer också i att man från haverikommissionens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;br&gt;14januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är klar när det gäller Gottröra. Som tidningsläsare får man emellertid&lt;br&gt;intrycket att det finns någon svaghet i hela tillsynsverksamheten. Enligt vad&lt;br&gt;man kan läsa tillåts t.ex. SAS tillämpa svagare rutiner vid s.k. avisning och i&lt;br&gt;försöken att upptäcka s.k. klaris, trots att man i andra länder har mera nog-&lt;br&gt;granna rutiner. Tillverkaren har rekommenderat noggrannare rutiner, och&lt;br&gt;en rad incidenter har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en risk för att återkopplingen mellan bolagen och luftfartsin-&lt;br&gt;spektionen och den skandinaviska luftfartstillsynen inte är tillräckligt ut-&lt;br&gt;vecklad och stark för att man skall kunna ha kontroll över att flygbolagen&lt;br&gt;verkligen följer sina åligganden enligt det nuvarande säkerhetssystemet. Det&lt;br&gt;är riktigt att flygbolaget har huvudansvaret för säkerheten. Men man har&lt;br&gt;överlåtit mycket av självkontrollen på bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att bolagen på grund av konkurrenssituationen - den konkurrens&lt;br&gt;som regeringen anser önskvärd och snarare bör öka än minska - söker efter&lt;br&gt;alla möjligheter att spara pengar. Det finns en risk att bolagen själva drar&lt;br&gt;ned på sina kostnader. Det finns också miljökrav som säger att man skall&lt;br&gt;använda så litet avisningsvätska som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker för min del att det kanske inte är skäl att vidta åtgärder, men&lt;br&gt;att regeringen aktivt borde hålla sig informerad och skaffa sig en överblick&lt;br&gt;över säkerhetssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Hurtig talar om att SAS skulle ha svagare rutiner. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att markera vad som egentligen står i skrivningen i&lt;br&gt;den Maintainance Manual som används i dessa sammanhang. Den svenska&lt;br&gt;skrivningen för flygplanstypen MD 80 och DC 9 tolkar begreppet ”touch”&lt;br&gt;som fysisk beröring. Det är detta som i tidningarna anses vara en svagare&lt;br&gt;skrivning än den amerikanska tolkningen av touch och handpåläggning. En-&lt;br&gt;ligt SAS kan kontrollen göras antingen med handen eller med ett verktyg.&lt;br&gt;Man använder båda metoderna. Som verktyg använder man en stång med&lt;br&gt;fiberskrapa för att inte skada själva vingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dessutom - vilket Bengt Hurtig kanske har sett själv - en liten&lt;br&gt;tofs på flygplansvingen. Denna tofs skall dallra om det inte finns is. Den skall&lt;br&gt;då synas. SAS flygplan har sådana tofsar. De visar vid beröring om det finns&lt;br&gt;klaris eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnair har en annan princip. På deras flygplan finns en målad linje som&lt;br&gt;ger en optisk brytning genom isen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avisning kan inte heller helt garantera att klarisen försvinner. Därför&lt;br&gt;kontrollerar man alltid efter avisning att klarisen har försvunnit genom den&lt;br&gt;fysiska kontrollen, så som jag har beskrivit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAS har nu skärpt sina rutiner i så måtto att man dubbelkollar om klaris&lt;br&gt;finns. Man gör en fysisk kontroll efter avisningen, även om man inte har sett&lt;br&gt;någon klaris före avisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara konstatera att säkerhetsåtgärderna är mycket omfattande när&lt;br&gt;det gäller att kontrollera om det finns is eller inte på vingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan hälla med om att man nu naturligtvis har vidtagit&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder. Det vore ytterst märkligt om man inte gjorde det efter&lt;br&gt;olyckan i Gottröra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de uppgifter jag har sett har inte alla plan en tofs. Passagerare har&lt;br&gt;också rapporterat att den manuella kontrollen, touch-kontrollen, inte har&lt;br&gt;genomförts. Om detta beror på den mänskliga faktorn, tillsynssystemet eller&lt;br&gt;något annat kommer naturligtvis att klarläggas så småningom. Men faktum&lt;br&gt;är att en rad incidenter och nu senast olyckan i Gottröra har inträffat. Det&lt;br&gt;borde därmed finnas anledning att se över hela systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske är så att vi tror att den moderna tekniken och den organisation&lt;br&gt;vi har med genomarbetade föreskrifter och instruktioner alltid är en garanti&lt;br&gt;för att allting skall fungera. Men samtidigt sker stora förändringar i villkoren&lt;br&gt;för flygtrafiken. Volymen ökar, verksamheten omorganiseras mer eller&lt;br&gt;mindre ständigt, personal byts ut, de ekonomiska kraven ökar, osv. Jag hop-&lt;br&gt;pas att regeringen noga följer denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan försäkra att regeringen följer detta mycket nog-&lt;br&gt;grant. Vi är glada över att allt talar för att de rutiner som finns och de ytterli-&lt;br&gt;gare rutiner som nu läggs in kommer att garantera en fortsatt hög och ökad&lt;br&gt;flygsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har här talats om att myndigheten i tillverkarlandet, i det här fallet&lt;br&gt;The Federal Aviation Administration i Amerika, skall komma med nya di-&lt;br&gt;rektiv. Jag har inhämtat att så är fallet. Jag har också förstått att dessa direk-&lt;br&gt;tiv i praktiken går ut på att det skall finnas tofsar på flygplanen. Detta är&lt;br&gt;något som vi kan konstatera att SAS redan har på sina plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om SAS har ett bättre och mer omfattande säkerhetssystem&lt;br&gt;än andra bolag är det sannolikt därmed också dyrare. Konkurrensen på den&lt;br&gt;internationella luftfartens område skall öka. Då kommer den ekonomiska&lt;br&gt;pressen att öka ytterligare på SAS. Det finns då en risk för att man försöker&lt;br&gt;åstadkomma billigare säkerhetsrutiner. Jag har uppfattningen att vi inte får&lt;br&gt;lämna alltför mycket till ekonomerna när det gäller att avgöra frågorna om&lt;br&gt;luftfartens säkerhet i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Hurtigs parti är inne i en snabb omvandling när det&lt;br&gt;gäller bl.a. synen på marknadens funktionssätt. Jag kan förstå om han ännu&lt;br&gt;inte har hunnit förfina sin uppfattning om hur marknaden fungerar. Vår de-&lt;br&gt;batt här i dag är ett exempel på att olika intressenter i en marknadsekonomi&lt;br&gt;verkligen ser till att det är flygsäkerhet och säkerhet i det system som man&lt;br&gt;utnyttjar. Jag har uppfattningen att marknaden verkar för en ökad flygsäker-&lt;br&gt;het. Däri ligger också konkurrensen. Jag tror att SAS har mycket goda möj-&lt;br&gt;ligheter att komma ut ur detta med en stärkt konkurrensfördel vad gäller&lt;br&gt;flygsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är också anhängare av att vi skall ha en marknad. Men&lt;br&gt;den måste fungera inom det ramverk som vi politiker och myndigheter&lt;br&gt;tvingas att konstruera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag inte har för avsikt att vidta&lt;br&gt;några ytterligare åtgärder. Det system som finns fungerar även i det här sam-&lt;br&gt;manhanget. När haverikommissionen har kommit med sitt förslag får vi se&lt;br&gt;om det behövs ytterligare åtgärder. Luftfartsinspektionen följer utveck-&lt;br&gt;lingen. Om den av delrapporteringar från haverikommissionen finner att det&lt;br&gt;behövs förändringar så kommer man att se till att rutinerna förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det har skett ett antal incidenter, smällar har förekom-&lt;br&gt;mit i motorerna och efter haveriet i Gottröra kan man inte helt och fullt påstå&lt;br&gt;att säkerhetssystemet har fungerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 § Svar på fråga 1991/92:297 om högskoleutbildning i Västerås&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Margareta Israelsson har frågat mig när regeringen avser att&lt;br&gt;fatta beslut i frågan om förslag till ny lokalisering av högskoleutbildningen i&lt;br&gt;Västerås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen redovisat en planering för förbätt-&lt;br&gt;ring av högskolans lokaler, bl.a. i Västerås, som innebär ett årligt resurstill-&lt;br&gt;skott om 300 milj.kr. För att klara de hyresökningar m.m., som följer av den&lt;br&gt;avsedda lokalförbättringen för högskolan i Eskilstuna/Västerås, behöver&lt;br&gt;medel tas i anspråk från de 300 miljonerna, såvida inte annan finansiering&lt;br&gt;kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte nu ta ställning till om det är möjligt för regeringen att besluta&lt;br&gt;om förhyrning av nya lokaler för utbildningen i Västerås, eftersom riksdagen&lt;br&gt;ännu inte tagit ställning till lokalplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan naturligtvis påbörja byggnadsarbetena enligt eget be-&lt;br&gt;stämmande om man finner detta motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret på min&lt;br&gt;fråga. Det är naturligtvis inte så positivt som jag kanske hade önskat, även&lt;br&gt;om man kan göra en positiv tolkning genom att läsa mellan raderna i utbild-&lt;br&gt;ningsministerns svar och också i den budgetproposition som utdelades efter&lt;br&gt;det att jag hade inlämnat denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig dock understryka att det är betydelsefullt för intressenterna i&lt;br&gt;byggprojektet att få ett besked så snart som möjligt. Det här är en paketlös-&lt;br&gt;ning, med en mycket ambitiös tidsplan, och om det skall vara möjligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starta utbildningen i den nya högskolan behöver ett beslut fattas i januari för&lt;br&gt;att byggnadsarbetena skall komma i gång i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel tar i sitt svar upp frågan om hyresökningar föranledda av de&lt;br&gt;nya lokalerna. Man får då akta sig för att göra jämförelser mellan dagens&lt;br&gt;hyreskostnader, dvs. under höstterminen 1991, och tänkta hyreskostnader&lt;br&gt;1993. Den s.k. mellaningenjörsutbildningen kommer att överföras till sta-&lt;br&gt;tens ansvar, och räknar man in de kostnaderna är skillnaden faktiskt inte mer&lt;br&gt;än ungefär 1 milj.kr. Det är alltså en mycket god ekonomisk insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag understryker att behovet av ett beslut är mycket stort, både för hög-&lt;br&gt;skolan och för intressenterna i projektet men också för de byggnadsarbetare&lt;br&gt;som kan få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringens förslag i denna del ingår i en utomordentligt&lt;br&gt;ambitiös satsning på upprustning och nybyggnationer för högskolorna runt&lt;br&gt;hela landet. Det handlar om nybyggnad här i Stockholm för Tekniska hög-&lt;br&gt;skolan, om investeringar i en handelshögskola och i Tekniska högskolan i&lt;br&gt;Göteborg, om insatser i Västerås, Gävle-Sandviken och Trollhättan-Udde-&lt;br&gt;valla, med just ingenjörsutbildningarna som utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte, herr talman, att jag av författningsmässiga skäl är tillåten att&lt;br&gt;vara mera positiv gentemot fru Israelsson än vad jag faktiskt är i det svar&lt;br&gt;som jag nu har redovisat. Som fru Israelsson säkerligen vet saknar rege-&lt;br&gt;ringen egen majoritet i riksdagen och är beroende av riksdagens tillstyrkan&lt;br&gt;till det förslag som vi visligen framlade samma dag som fru Israelsson inläm-&lt;br&gt;nade sin fråga till kammaren. I den mån som jag kan påräkna stöd för det&lt;br&gt;regeringen har föreslagit i budgetpropositionen är svaret på den fråga som&lt;br&gt;Margareta Israelsson har ställt entydigt positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 MARGARETA ISRAELSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om det ankommer på mig att uttrycka stöd för tilldelningen&lt;br&gt;i just denna del i regeringens budgetproposition kan jag nog lova ett stöd på&lt;br&gt;den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill inte vara grinig, men jag behöver några fler röster till&lt;br&gt;stöd än fru Israelssons personliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8§ Svar på fråga 1991/92:292 om regeringens kontakter med&lt;br&gt;näringslivet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Thage G Peterson har frågat mig på vilket sätt kontakterna&lt;br&gt;med näringslivet i fortsättningen skall äga rum och om jag inte ser någon fara&lt;br&gt;i att dessa kontakter nu kommer att privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den nya regeringen tillträdde inledde jag en genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång av departementets organisation och arbetssätt. Denna genomgång har&lt;br&gt;resulterat i beslut att lägga ner de permanenta organ som fanns för kontakter&lt;br&gt;mellan departementet och näringslivet, fackliga organisationer etc. De sam-&lt;br&gt;rådsorgan som avvecklats har som mest sammanträtt några gånger per år.&lt;br&gt;Mötena har ofta haft karaktär av allmänt informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har uppfattningen att kontakterna med näringslivet är synnerligen vä-&lt;br&gt;sentliga. Innehåll och former måste emellertid avpassas till de olika sakfrå-&lt;br&gt;gor som diskuteras. Det är bara på det sättet som kontakterna med näringsli-&lt;br&gt;vet kan ge konkreta resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i fortsättningen att ha omfattande kontakter med näringsli-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka näringsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje regering är naturligtvis fri att välja hur man vill arbeta, vilka kontak-&lt;br&gt;ter man vill ta och hur mycket man är beredd att lyssna på andra. Men jag&lt;br&gt;beklagar djupt att den nuvarande regeringen är på väg att fördärva det goda&lt;br&gt;samarbetsklimat, samtalsklimat, som vi av tradition har haft i Sverige mellan&lt;br&gt;regeringen och andra delar av det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser främst avvecklingen av näringslivsråden som ett uttryck för system-&lt;br&gt;skiftet och för regeringens egen självtillräcklighet - jag kan också uttrycka&lt;br&gt;det som regeringens övermod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter från t.ex. fackliga organisationer passar inte in i moderaternas&lt;br&gt;samhällsbild, och inte ens synpunkter från den socialdemokratiska opposi-&lt;br&gt;tionen verkar passa in i deras världsbild. Det är oroande att regeringen inte&lt;br&gt;vill lyssna på andra - mer än på Ny Demokrati, får jag väl tillägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avskaffa de permanenta näringslivsråden är oklokt också av andra&lt;br&gt;skäl. Som industriminister i sex år tyckte jag att det var oerhört värdefullt att&lt;br&gt;få idéer, synpunkter och förslag från ledamöterna i det tekniskt-vetenskap-&lt;br&gt;liga rådet och de andra råden. Det var nyttigt för regeringens eget tänkande&lt;br&gt;och regeringens egna förslag. Det är en god regel här i livet, Per Westerberg,&lt;br&gt;att aldrig säga nej till att få information och råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det kanske är så att dagens departementsledning på näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet - Carl Bildt antydde det i TV i söndags - är så klok och så fullärd att&lt;br&gt;man inte behöver några råd och synpunkter från andra, från folk utanför&lt;br&gt;departementet. Det kanske är så att man i dag inte behöver lyssna. Närings-&lt;br&gt;ministern kan väl tala om hur det är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I departementet värdesätter vi påtagligt ett gott samtalskli-&lt;br&gt;mat. Jag kan meddela Thage G Peterson att vi redan i höstas och nu i vinter&lt;br&gt;har haft ett mycket stort antal kontakter, såväl med näringslivet som med ett&lt;br&gt;antal fackliga centralorganisationer och fackförbund. Jag har dagligen kon-&lt;br&gt;takter med olika typer av forskningsråd och organisationer som uppvaktar.&lt;br&gt;Jag har även för avsikt att i större fora vid speciella tillfällen ha mer breda&lt;br&gt;diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förbehåller mig rätten att bestämma vilka kretsar och vilka människor&lt;br&gt;som bjuds in från fall till fall, beroende på vad som diskuteras och vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är aktuellt. Jag vill därför inte binda mig vid någon form av fasta råd, som&lt;br&gt;skall vara särskilda samtalspartner för departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vågar säga att kontakterna gentemot omvärlden är utomordentligt&lt;br&gt;omfattande, och vi försöker verkligen testa våra idéer och ta intryck av de&lt;br&gt;tankegångar som kan komma fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tillfälliga samtal kan aldrig ersätta de permanenta råden.&lt;br&gt;Det är viktigt att samtalen förs kontinuerligt. Ledamöterna i råden vet att&lt;br&gt;de skall träffas regelbundet, och de kan mellan sammanträdena samla upp&lt;br&gt;idéer och förslag som sedan framförs vid mötena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min erfarenhet är att de som företräder organisationer, myndigheter, hög-&lt;br&gt;skolor och företag ständigt har samlat upp idéer och förslag som sedan fram-&lt;br&gt;förts till regeringen. Därför är det inte helt korrekt när statsrådet i sitt svar&lt;br&gt;säger att mötena ofta har haft karaktär av allmänt informationsutbyte. Det&lt;br&gt;var ofta fråga om direkta synpunkter på regeringsförslag. Många människor&lt;br&gt;blev på så sätt indragna i rådets arbete, vilket var av stort sakligt värde, efter-&lt;br&gt;som man på det sättet fick fram fler synpunkter och fler som granskade.&lt;br&gt;Dessutom hade detta ett stort demokratiskt värde, som enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning inte skall underskattas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har mycket omfattande kontakter med näringslivet, nä-&lt;br&gt;ringslivets organisationer, fackliga organisationer, forskare, forskningsråds-&lt;br&gt;nämnder och ett mycket stort antal udda organisationer, som uppvaktar oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även tagit initiativ till ett antal samlingar, där vi har träffat företrä-&lt;br&gt;dare för olika delar av samhället. Ett stort antal av dessa har kommit till-&lt;br&gt;baka, och de har även återkommit i samband med mina inbjudningar. Jag&lt;br&gt;vill dock understryka att jag nu, till skillnad från hur det tidigare har gått till&lt;br&gt;vid sådana inbjudningar, varierar vilka som deltar vid resp, sammankomst.&lt;br&gt;Vilka som deltar beror på vilken fråga som skall diskuteras och på vilket syf-&lt;br&gt;tet är. Dessutom har behovet av viss förnyelse bidragit till denna nyordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt försöker jag självfallet upprätthålla regelbundna kontakter med&lt;br&gt;människor som kan tillföra åsikter, idéer och tankegångar som kan stärka&lt;br&gt;näringspolitiken som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det räcker inte med att bara säga att man har omfattande&lt;br&gt;kontakter med näringslivet. Jag vill gärna veta hur det skall gå till, vilken&lt;br&gt;omfattning de ”hemliga kontakterna” skall ha. Är Per Westerberg beredd&lt;br&gt;att lämna en redovisning över de informella och formella samtal och över-&lt;br&gt;läggningar som han som näringsminister sedan tillträdet har haft med Indu-&lt;br&gt;striförbundet, med Svenska arbetsgivareföreningen och med andra närings-&lt;br&gt;och arbetsgivarorganisationer? Och är Per Westerberg på motsvarande sätt&lt;br&gt;beredd att redovisa kontakterna med de fackliga organisationerna? Även&lt;br&gt;dessa utgör ju i det här fallet intressanta samarbets- och samtalspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är, herr talman, ändå orolig över regeringens tilltagande ovilja att&lt;br&gt;lyssna på grupper och politiska partier som så att säga inte ingår i regerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kretsen. Det skall bli intressant att få höra en kommentar från Per Wester-&lt;br&gt;berg på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inga ”hemliga kontakter”, och jag har inte heller för&lt;br&gt;avsikt att i framtiden ha några sådana. Jag är heller inte beredd att redovisa&lt;br&gt;vilka människor som besöker eller uppvaktar mig. Det är inte rätt mot de&lt;br&gt;personer som kommer. De har rätt att själva avgöra om de vill vara offentliga&lt;br&gt;när de lämnar sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot diarieförs självfallet alla inbjudningar, all annan korrespondens,&lt;br&gt;alla minnesanteckningar och alla protokoll som finns för cirkulation. Detta&lt;br&gt;sker av förklarliga skäl, i och med att regelverket är sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina kontakter är omfattande. Jag bedömer det som värdefullt att ha kon-&lt;br&gt;takter med alla delar av samhället. Den metod och den arbetsmetodik jag&lt;br&gt;har valt - som skiljer sig från min företrädares - är den som passar mina&lt;br&gt;syften och mina möjligheter att i högsta möjliga grad ta till vara synpunkter&lt;br&gt;från omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ifrågasätter inte statsrådets rätt att ha alla dessa kontak-&lt;br&gt;ter eller att själv välja den arbetsform som han tycker är bäst. Också jag hade&lt;br&gt;under alla mina år som industriminister många enskilda och informella kon-&lt;br&gt;takter. Men det viktigaste var att jag öppet kunde redovisa de diskussioner&lt;br&gt;och de kontakter vi hade inom de näringspolitiska råden. Detta kunde vi i&lt;br&gt;olika sammanhang redovisa för riksdagen. Jag tror att det är en fördel i vår&lt;br&gt;demokrati om så mycket som möjligt sker öppet, så att vi kan få en bredare&lt;br&gt;diskussion mellan tekniker och vetenskapsmän, myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu sluter Per Westerberg den här kretsen. En hel del av samtalen kommer&lt;br&gt;att ske i hemliga rum på näringsdepartementet eller på regeringskansliet.&lt;br&gt;Riksdagen får väl så småningom snoka reda på vilka kontakter som har före-&lt;br&gt;kommit. Jag tycker emellertid att det är till skada för demokratin att slå in&lt;br&gt;på den väg som regeringen och Per Westerberg nu har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det förekommer inga ”hemliga kontakter”. Att människor&lt;br&gt;kan besöka och uppvakta näringsministern eller något annat statsråd utan&lt;br&gt;att behöva ange detta offentligt tillhör också den vanliga, normala demokra-&lt;br&gt;tin. De inbjudningar och större samlingar av människor som blir aktuella är&lt;br&gt;offentliga. Inbjudningarna är offentliga, och de minnesanteckningar som&lt;br&gt;förs är offentliga. Detta gäller om man har fasta råd, men det gäller precis&lt;br&gt;på samma sätt om de människor man sammanträffar med varierar, vilket är&lt;br&gt;den arbetsmetod jag har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag bestrider inte den arbetsmetoden; statsrådet skall välja&lt;br&gt;den arbetsform han anser vara bäst. Men det är ett demokratiskt intresse att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den verksamhet som äger rum i kanslihuset och i regeringskansliet också kan&lt;br&gt;bli föremål för medborgarnas insyn och granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall ge två exempel på det som jag menar är regeringens ovilja att ta&lt;br&gt;emot goda råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första exemplet gäller byggandet. Den socialdemokratiska oppositio-&lt;br&gt;nen, byggindustrin och facken varnade regeringen för att genomföra dråp-&lt;br&gt;slaget mot byggandet. Detta har nu lett till en kris inom bygg- och bostads-&lt;br&gt;sektorn, med en rekordarbetslöshet. I detta sammanhang hade samtal och&lt;br&gt;råd varit värdefulla, om regeringen hade velat lyssna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra exemplet gäller författningen. Det är faktiskt, Per Westerberg,&lt;br&gt;första gången i den moderna svenska demokratins historia som en svensk&lt;br&gt;regering har struntat i synpunkter och erinringar från den politiska opposi-&lt;br&gt;tionen om vilka frågor som skall grundlagsutredas. Trots våra kraftfulla avrå-&lt;br&gt;danden fastställde regeringen direktiven till de nya författningsutredning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar dessa exempel som två bevis på att en ny tid har kommit till rege-&lt;br&gt;ringsarbetet och till kanslihuset. Man struntar där i att lyssna på andras syn-&lt;br&gt;punkter och erinringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi redovisar öppet det som finns, precis som man har gjort&lt;br&gt;tidigare. Om mina företrädare har haft olika typer av näringspolitiska råd&lt;br&gt;och sammankomster, har självfallet inbjudningarna till dessa varit offentliga.&lt;br&gt;Minnesanteckningar har under min företrädares tid och under Thage G Pe-&lt;br&gt;tersons tid varit offentliga, liksom protokoll som cirkulerats och - förutsätter&lt;br&gt;jag - varit registrerade och därmed offentliga. Samma tingens ordning gäller&lt;br&gt;för de inbjudningar jag gör och de diskussioner jag för. Ingenting är hemligt&lt;br&gt;mer än det som har varit hemligt tidigare, nämligen att det av förklarliga skäl&lt;br&gt;finns ett anonymitetsskydd för dem som önskar uppvakta departementet&lt;br&gt;men som inte önskar vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi försöker ta till oss alla goda råd, men sedan finns det naturligtvis&lt;br&gt;åsiktsskillnader, som kan vara klara och entydiga. Detta framgår inte minst&lt;br&gt;av synen på byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 THAGE G PETERSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag lovar att jag i annat sammanhang skall komma tillbaka i&lt;br&gt;den här frågan. Jag vill nu bara notera följande: Det har blivit mycket mer&lt;br&gt;av slutenhet och mycket mer av ovilja att lyssna sedan moderaterna och den&lt;br&gt;borgerliga regeringen tog plats i regeringskansliet. Det viktiga i detta sam-&lt;br&gt;manhang är inte bara att man skall vara positiv till att lyssna på råd, utan det&lt;br&gt;är också fråga om en anständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tog upp författningsfrågan, och jag gjorde det därför att det är mycket&lt;br&gt;anmärkningsvärt att vi i dag i Sverige för första gången upplever att man till-&lt;br&gt;sätter en författningspolitisk utredning om demokratins spelregler och att re-&lt;br&gt;geringen, den borgerliga regeringen med moderaterna i spetsen, så till den&lt;br&gt;milda grad förkastar oppositionens synpunkter och erinringar på de författ-&lt;br&gt;ningsfrågor som skall tas upp av utredningen. Det är illavarslande för framti-&lt;br&gt;den, Per Westerberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Thage G Petersons fråga avser privatiseringen av regering-&lt;br&gt;ens kontakter med näringslivet, och detta är vad jag tänker svara på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har samma öppenhet som tidigare, men vi har andra arbetsformer. Vi&lt;br&gt;har mycket stora kontaktytor, och vi har för avsikt att fortsätta att ha dessa,&lt;br&gt;eftersom vi tycker att de är värdefulla och att de kan tillföra beslutsprocessen&lt;br&gt;helt nya dimensioner och nya intryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9§ Skrivelse 1991/92:103&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och lades till handlingarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 § Anmälan om interpellation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 13 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:83 wHadar Cars (fp) till näringsministern om kärnkraftverken i f.d.&lt;br&gt;Sovjetunionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftverken i det forna Sovjetunionen har på senare tid öppnats för&lt;br&gt;säkerhetsexperter från väst. Trots vissa säkerhetshöjande åtgärder efter&lt;br&gt;Tjernobylolyckan kvarstår sådana fundamentala brister att fortsatt drift ut-&lt;br&gt;gör ett påtagligt hot också för grannländerna. Två verk av Tjernobyltyp -&lt;br&gt;Ignalina i Litauen och Sosnovy Bor utanför S:t Petersburg - finns på ca 500&lt;br&gt;resp. 600 kilometers avstånd från Sverige. En nedläggning av verken vore&lt;br&gt;från många synpunkter det klart bästa alternativet men torde vara orealistisk&lt;br&gt;med tanke på det prekära energiförsöijningsläget i de omedelbart berörda&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälpprojekt har redan inletts under medverkan av bl.a. svenska säker-&lt;br&gt;hetsmyndigheter och kärnkraftsindustrin. Dessa projekt syftar till att över-&lt;br&gt;föra avancerat säkerhetstekniskt kunnande. Detta är dock en process som&lt;br&gt;tar relativt lång tid. Det akuta hotet skulle kunna mildras genom vissa kon-&lt;br&gt;kreta åtgärder, såsom införandet av brand- och översvämningsskydd i vitala&lt;br&gt;utrymmen i anläggningarna. De berörda kraftverken saknar i dag resurser&lt;br&gt;också för sådana näraliggande och påtagliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min första fråga är därför om regeringen är beredd att medverka till att&lt;br&gt;hjälpinsatser av detta slag kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berättigade uppmärksamheten kring den dåliga säkerheten vid kärn-&lt;br&gt;kraftverk i våra grannländer lyfter fram kraven på radiologisk beredskap i&lt;br&gt;Sverige. En beredskapsaspekt som är allvarligt eftersatt är den psykologiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kunskapsmässiga. Denna brist kan vid en olycka leda till panikreaktio-&lt;br&gt;ner som medför större skadeverkningar än den eventuella radioaktiva för-&lt;br&gt;oreningen. Att så blev fallet i stora delar av Sovjetunionen efter Tjernobyl-&lt;br&gt;olyckan framgick på ett skakande sätt av den stora FN-undersökning som&lt;br&gt;offentliggjordes i maj i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En färsk SIFO-undersökning visar att den svenska allmänhetens uppfatt-&lt;br&gt;ning om strålningsrisker är överdriven, vilket kan få allvarliga följder vid en&lt;br&gt;olycka. Att i en akut situation motverka ogrundad strålningsskräck torde&lt;br&gt;vara mycket svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför också fråga om, och i så fall på vad sätt, regeringen vill för-&lt;br&gt;bättra informationen till allmänheten om strålningsrisker?&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 § Anmälan om fråga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande fråga framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:299 av Kenneth Ättefars (nyd) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om&lt;br&gt;tunga fordons mått och vikt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverge står inför viktiga förhandlingar om ett fullt medlemsskap i EG. I&lt;br&gt;samband med detta kommer att krävas att Sverige anpassar sig till de regler&lt;br&gt;som gäller i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG diskuteras för närvarande att harmonisera de regler som i dag&lt;br&gt;gäller i medlemsländerna för tunga fordons mått och vikter i nationell trafik.&lt;br&gt;I internationell trafik kommer att gälla från den 1 januari 1993 fordonsläng-&lt;br&gt;der på högst 18,35 m och 40/44 tons bruttovikt. Vid ett svenskt medlemskap&lt;br&gt;i EG kan alltså våra fordonskombinationer om 24 meter och 56-60 tons&lt;br&gt;bruttovikt komma att ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av en så drastisk förändring av transportvillkoren i Sve-&lt;br&gt;rige är oroande. Den för landets ekonomi och sysselsättning så viktiga skogs-&lt;br&gt;näringen har beräknat att deras transportkostnader stiger med 1 400 milj .kr.&lt;br&gt;årligen. Även miljön tar skada genom många fler lastbilar och ökade avgas-&lt;br&gt;utsläpp. Den sannolika utvecklingen är att den svenska skogen konkurreras&lt;br&gt;ut i delar av Norrland och i stället ersätts med import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen att i kommande medlemskapsförhandlingar begära un-&lt;br&gt;dantag från EGs regler för transporter i landet med längre och tyngre for-&lt;br&gt;don?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kammaren åtskildes kl. 14.59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Gunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 14 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § Nya riksdagsledamöter m.m............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Svar på fråga 1991/92:288 om åtgärder mot bombhot........ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Andersson i Malmö (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på fråga 1991/92:289 om investeringsbidrag för bostadsbyg-&lt;br&gt;gande ........................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt-Ola Ryttar (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Svar på fråga 1991/92:291 om bidrag till biogasprojekt....... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Olov Persson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Svar på fråga 1991/92:290 om citytunnelprojektet i Malmö .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Svar på fråga 1991/92:293 om flygsäkerheten............... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svar på fråga 1991/92:297 om högskoleutbildning i Västerås ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på fråga 1991/92:292 om regeringens kontakter med närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livet ............................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Skrivelse 1991/92:103 ................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:83 av Hadar Cars (fp) om kärnkraftverken i f.d.&lt;br&gt;Sovjetunionen.................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § Anmälan om fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:299 av Kenneth Attefors (nyd) om tunga fordons mått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vikt....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40492, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0951</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199192__51.pdf</filnamn>
<filstorlek>4421759</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:51 Tisdagen den 14 januari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/365D87E4-47ED-4115-A330-052E50158088</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>