<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387692</hangar_id>
 <dok_id>GF0950</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>50</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1991/92:50</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>50</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-01-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:06</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:50 Fredagen den 10 januari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0950/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0950</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0950</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1991/92:50&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Fredagen den 10 januari&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 10.00-11.26&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0950/prot_199192__50-1.png" style="width:39pt;height:42pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Välkomstord&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärade ledamöter! Jag hälsar er, de vice talmännen, kammarsekreteraren&lt;br&gt;och riksdagens personal välkomna tillbaka till det fortsatta riksdagsarbetet&lt;br&gt;under detta riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också uttrycka min tillfredsställelse över att vår svenska flagga nu&lt;br&gt;fått en permanent plats här i plenisalen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Jon Peter Wieselgren (nyd) den 8 januari och&lt;br&gt;Håkan Holmberg (fp) den 10 januari återtagit sina platser i riksdagen, var-&lt;br&gt;igenom tjänstgöringen som ersättare upphört för Simon Liliedahl och&lt;br&gt;Barbro Sandberg.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Ny riksdagsledamot&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Kristina Knöös-Franzén (m), Växjö, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992 sedan Bo Frank (m) avsagt sig sitt uppdrag som&lt;br&gt;riksdagsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ersäftare för riksdagsledamöter har utsetts Jan-Olof Franzén, Skruv,&lt;br&gt;och Jan Ernheimer, Ljungby (båda m). Valprövningsnämnden har denna&lt;br&gt;dag granskat bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med&lt;br&gt;15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§ Avsägelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att avsägelser från uppdraget som riksdagsledamot&lt;br&gt;inkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels från Görel Bohlin (m),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels från Kristina Knöös-Franzén (m),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels från Jon Peter Wieselgren (nyd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll dessa framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§ Ledighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Ingegerd Elm (s) ansökt om ledighet på grund&lt;br&gt;av sjukdom under tiden den 10 januari - den 29 februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Martin Nilsson (s) skulle tjänstgöra som ersättare&lt;br&gt;för Ingegerd Elm.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Anmälan om kompletteringsval till skatteutskottet och socialför-&lt;br&gt;säkringsutskottet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen som&lt;br&gt;suppleant i skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet under Ingegerd&lt;br&gt;Elms ledighet anmält hennes ersättare Martin Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade vald till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Justering av protokoll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 16, 17,18 och 19 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 § Överlämnande av kommittéberättelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att till riksdagen få överlämna 1992 års kommittébe-&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Laurén avlämnade regeringens skrivelse 1991/92:103 med redo-&lt;br&gt;görelse för verksamheten inom de kommittéer som hade tillsatts efter beslut&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéberättelsen bordlädes.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 § Överlämnande av budgetpropositionen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att till riksdagen få överlämna regeringens förslag till&lt;br&gt;statsbudget för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern överlämnade regeringens proposition 1991/92:100 med&lt;br&gt;förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande och viktiga budgetarbetet inleds nu i riksdagen genom det&lt;br&gt;budgetförslag som regeringen just överlämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern kommer nu att lämna kammarens ledamöter information&lt;br&gt;om budgeten. Därefter får oppositionens företrädare komma till tals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringens finansplan och budget kommer att ge Sverige en&lt;br&gt;ny start. Det är en politik för tillväxt och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för regeringens ekonomiska politik är att bryta den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen, att pressa ned arbetslösheten och att återupprätta Sverige som&lt;br&gt;en tillväxt- och företagarnation med en stark ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under större delen av 1980-talet försummades de drivkrafter i ekonomin&lt;br&gt;som skapar välfärd. Välfärd är jobb, stigande inkomster, bra vård och om-&lt;br&gt;sorg, trygga pensioner, omsorg om det glömda Sverige. När basen för denna&lt;br&gt;välfärd inte vårdas, riskeras själva välfärden. Det är därför vi nu har en stilla-&lt;br&gt;stående ekonomi med utslagning av företag, massor av människor som förlo-&lt;br&gt;rar jobbet, och ett ökande underskott i statens budget. Det är detta som vi&lt;br&gt;nu ändrar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 blir ett tufft år. Ett av problemen är att de skyddade sektorerna i eko-&lt;br&gt;nomin har vuxit mycket snabbt medan de konkurrensutsatta har minskat.&lt;br&gt;På 1950-talet var faktiskt över hälften av alla sysselsatta verksamma inom&lt;br&gt;områden där det fanns internationell konkurrens. Nu är det mindre än 30 %.&lt;br&gt;Enbart under de två senaste åren har över 100 000 industrijobb försvunnit.&lt;br&gt;Så kan det inte fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför lägger vi om den ekonomiska politiken. Regeringens strategi byg-&lt;br&gt;ger på att stimulera de krafter som skapar välstånd. Den tidigare nedvärde-&lt;br&gt;ringen av företagsamhet skall bytas i sin motsats med tilltro till företagande&lt;br&gt;och skapande. Vi kommer att göra det lönsamt att arbeta, spara och driva&lt;br&gt;företag i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken ställs under de kommande två åren inför två&lt;br&gt;huvuduppgifter. Den första är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk ekonomi. Genom en politik som förbättrar förutsättningarna för ar-&lt;br&gt;bete, sparande och företagande läggs grunden för stigande sysselsättning och&lt;br&gt;ökande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvuduppgiften är att säkra en varaktigt låg inflation. Det är&lt;br&gt;bara en stram finanspolitik och en fast växelkurspolitik som ger utrymme för&lt;br&gt;riktiga löneökningar som inte äts upp av pris- och ränteökningar. Det är bara&lt;br&gt;en växande låginflationsekonomi som kan föra Sverige in i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det vi föreslår är en kombination av strategiska skattesänk-&lt;br&gt;ningar och andra åtgärder för att gynna sparande, arbete och företagande&lt;br&gt;och en stram utgiftspolitik som ger låg inflation och låg ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra en varaktigt låg inflation måste de offentliga utgifterna be-&lt;br&gt;gränsas. Därför går vi vidare med den långsiktiga utgiftsstrategi som riksda-&lt;br&gt;gen lade fast i höstas. Den bygger på en bedömning av de långsiktiga utgifts-&lt;br&gt;trenderna och utgiftsutrymmet samt en prioritering bland olika utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna långsiktiga utgiftsstrategi bygger på insikten att det krävs struktu-&lt;br&gt;rella förändringar. Vi slår fast tre principer för de strukturella förändring-&lt;br&gt;arna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssystemen skall för det första reformeras med utgångs-&lt;br&gt;punkt främst från önskemålet att stimulera arbete och sparande. Det är&lt;br&gt;samma princip som låg till grund för skattereformen. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;de tre första dagarnas sänkta ersättning i sjukpenningförsäkringen ersätts&lt;br&gt;med två karensdagar och ett högkostnadsskydd. Vi föreslår att tandvårdsför-&lt;br&gt;säkringen görs om. Vi föreslår att man själv skall betala mer till sin arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring och att systemet med delpension avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionen avskaffas naturligtvis inte för dem som redan har delpen-&lt;br&gt;sion, utan bara för tillkommande. Om man vill gå i pension tidigare finns&lt;br&gt;fortfarande förtidspension, om man är nedsliten eller sjuk, eller s.k. förtida&lt;br&gt;uttag av folkpension. Flexibiliteten i pensionssystemet finns kvar men beta-&lt;br&gt;las inte av staten, dvs. andra, utan av var och en själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra principen i den långsiktiga utgiftspolitiken är att satsa på åtgär-&lt;br&gt;der som stimulerar näringslivets tillväxt i hela landet. Genom att hålla till-&lt;br&gt;baka t.ex. den kommunala konsumtionsökningen - till i stort sett noll - ska-&lt;br&gt;par vi utrymme för investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning&lt;br&gt;samt miljö. Därför föreslår vi t.ex. ökade anslag för upprustning av högsko-&lt;br&gt;lan, fler platser inom högskolan och betydande ökningar av väg- och järn-&lt;br&gt;vägsinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att nedsättningen av de sociala avgifterna i delar av Norrland&lt;br&gt;skall utvidgas till att omfatta fler näringar och en större del av Norrlands in-&lt;br&gt;land, så att bättre förutsättningar skapas för företagsamheten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet blir att de offentliga utgifterna för investeringar i bl.a. infra-&lt;br&gt;strukturen ökar från 2,5 % till 3 % av BNP under nästa år. Det är en mycket&lt;br&gt;stor ökning, och dessa investeringar är därmed större än underskottet i de&lt;br&gt;offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje principen är att vi inom den offentliga konsumtionen priorite-&lt;br&gt;rar utgifter för vård och omsorg. Vi tar bort en del bidrag till t.ex. fackliga&lt;br&gt;organisationer och drar ner på bidragen till studieförbunden för att få möjlig-&lt;br&gt;het att genomföra förbättringar t.ex. för familjer som har barn med handi-&lt;br&gt;kapp och för ensamstående föräldrar. Husläkarsystemet kommer att byggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Vi omfördelar pengar från sjukpenningförsäkringen till själva sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att 1 miljard kronor årligen satsas på insatser för Balti-&lt;br&gt;kum och Öst- och Centraleuropa utöver den procent av BNP som går till u-&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av dessa tre principer betyder att vi har fått kontroll över&lt;br&gt;de offentliga utgifterna. De ligger nominellt oförändrade, om man bortser&lt;br&gt;från statsskuldsräntorna. Dessutom betyder tillämpningen av dessa princi-&lt;br&gt;per i budgetförslaget att det sker stora omfördelningar inom ramen för nomi-&lt;br&gt;nellt oförändrade utgifter. Bortsett från utgifterna för arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningar som följer konjunkturen sjunker transfereringsutgifterna som andel&lt;br&gt;av nationalinkomsten. Detta är en mycket viktig strukturell förändring i den&lt;br&gt;svenska ekonomin. I stället ökar investeringarnas andel. Det är sammanta-&lt;br&gt;get en strukturförändring som kommer att vara av strategisk betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att skapa jobb och en bättre framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan strategiskt viktig och strukturellt betydelsefull förändring som&lt;br&gt;följer av förslagen i budgeten gäller sparandet. Det totala finansiella sparan-&lt;br&gt;det i ekonomin ökar, enligt de prognoser som föreligger. Det är samma sak&lt;br&gt;som att säga att bytesbalansens underskott minskar. Vi bedömer att det un-&lt;br&gt;der 1993 kommer att uppgå till mindre än 10 miljarder kronor, ungefär 0,6 %&lt;br&gt;av BNP. Vi beräknar att handelsbalansen ger ett överskott nästa år på nära&lt;br&gt;50 miljarder kronor. Den förbättrade utrikesbalansen avspeglar en kraftig&lt;br&gt;uppgång i den privata sektorns finansiella sparande. Ökningen i det privata&lt;br&gt;sparandet är alltså större än minskningen i det offentliga sparandet. Det be-&lt;br&gt;tyder, utöver det att sparandet ökar sammantaget, att fördelningen mellan&lt;br&gt;privat och offentligt sparande i Sverige kommer att bättre överensstämma&lt;br&gt;med vad som är vanligt i andra länder och, vilket inte är minst viktigt, bättre&lt;br&gt;överensstämma med liberala värderingar - att människor själva skall spara&lt;br&gt;och äga i stället för att stat och kommun gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Budgetförslaget brukar alltid skapa ett stort intresse för en&lt;br&gt;enda siffra, nämligen saldot. Det förslag till statsbudget som jag har över-&lt;br&gt;lämnat visar ett underskott för nästa budgetår på 70,8 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;är mycket pengar. Vad beror det på att det blir ett så pass stort underskott,&lt;br&gt;när vi föreslår strukturella reformer på utgiftssidan som begränsar utgifterna&lt;br&gt;med uppemot 24 miljarder kronor på helår räknat?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man tittar närmare på dessa siffror visar det sig att en mycket stor del&lt;br&gt;av försämringen uppkom redan förra året, 1991. Då minskade statens och&lt;br&gt;socialförsäkringssektorns finansiella sparande med 75 miljarder kronor. Stat&lt;br&gt;och socialförsäkringssektor, det är det som staten, riksdagen, beslutar om&lt;br&gt;mer direkt. Denna försämring på 75 miljarder kronor förra året kan delas&lt;br&gt;upp i två delar. En del, knappt hälften, beror på konjunkturen. Denna del&lt;br&gt;försvinner när den ekonomiska stagnationen brutits och tillväxten tar fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen av försämringen, den andra hälften, beror på olika regel-&lt;br&gt;system och på politiska beslut. Den försämring av betydande omfattning&lt;br&gt;som skedde förra året beror alltså på att den förra regeringen förde en alltför&lt;br&gt;slapp finanspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 och 1993 sker en fortsatt försämring av det finansiella sparan-&lt;br&gt;det med ungefär 30 miljarder kronor, alltså väsentligt mycket mindre. Hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna försämring beror på att den ekonomiska tillväxten ännu inte har hun-&lt;br&gt;nit ta fart. Den försämringen försvinner när tillväxten blir bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är ett faktum att den regering som nu är har ärvt ett visst under-&lt;br&gt;skott, som inte beror på de ekonomiska konjunkturerna. En del av under-&lt;br&gt;skottet hos staten och socialförsäkringssektorn uppvägs av ett överskott hos&lt;br&gt;kommunerna, men för den konsoliderade, sammantagna offentliga sektorn&lt;br&gt;kvarstår ett mindre strukturellt underskott. Det skall vi avskaffa. Det är en&lt;br&gt;norm som slogs fast av riksdagen i höstas och som vi självfallet upprepar i&lt;br&gt;finansplanen nu, att de offentliga finanserna inte skall visa underskott över&lt;br&gt;en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringens ekonomiska politik lägger en grund för en period&lt;br&gt;av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige. I slutet av 1990-talet skall&lt;br&gt;Sverige vara en nation där medborgarna har stor individuell frihet, där det&lt;br&gt;lönar sig att arbeta och spara. Tillväxten skapar utrymme för ett mjukare&lt;br&gt;och mer solidariskt samhälle. I dagens svårigheter ser vi morgondagens möj-&lt;br&gt;ligheter till ett ökat välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att klara övergången från en stagnerande höginflationsekonomi - det var&lt;br&gt;80-talets modell - till en växande låginflationsekonomi - som skall bli 90-&lt;br&gt;talets modell - och att varaktigt bli kvar i en växande ekonomi med låg infla-&lt;br&gt;tion, är en tuff uppgift. Det kräver att man vågar ta litet tuffa tag. Finanspla-&lt;br&gt;nen och budgetförslaget visar både att regeringen gör det och hur vi gör det.&lt;br&gt;Det går att rätta till gamla misstag. Att klara det kräver uthållighet och en&lt;br&gt;mycket konsekvent politik. Det är innebörden i det förslag till statsbudget&lt;br&gt;som jag nu har överlämnat för riksdagens behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill böija med att önska finansministern en god fortsätt-&lt;br&gt;ning på det nya året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har med stort intresse studerat Anne Wibbles första budget och finans-&lt;br&gt;plan. Jag har gjort det med insikt om de krav och svårigheter som en finans-&lt;br&gt;minister möter. Runt om i världen brottas regeringar med stora problem: en&lt;br&gt;svag och skakig världskonjunktur med dålig tillväxt, stora budgetunderskott&lt;br&gt;och växande arbetslöshet. Så ser världen ut i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del är de ekonomiska problemen mindre än i många andra&lt;br&gt;länder. Men här tillkommer ett par besvärande politiska problem. Det ena&lt;br&gt;består i att vi har en koalitionsregering av inte mindre än fyra partier och&lt;br&gt;trots det en minoritetsregering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra problemet är att dessa partier ställde ut mängder av löften till&lt;br&gt;väljarna under förra året. Ni lovade att ni med ert trollspö skulle skapa till-&lt;br&gt;växt och nya resurser. Ni lovade stora skattesänkningar och också kostnads-&lt;br&gt;krävande reformer. Detta beskrevs med arrogans och överlägsenhet som&lt;br&gt;• ”den enda vägen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur blev det? Nu vet vi svaret. Budgeten och finansplanen visar att ”den&lt;br&gt;enda vägen” bara är en återvändsgränd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den är en återvändsgränd när det gäller tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den är en återvändsgränd när det gäller fördelning och inflationsbe-&lt;br&gt;kämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den är också - och det är mycket allvarligt - en återvändsgränd när det&lt;br&gt;gäller Europapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen talar och skriver om produktion, tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men man kan inte prata fram tillväxten. Det är handlingarna som räknas.&lt;br&gt;De åtgärder som ni har vidtagit har verkligen inte skapat tillväxt, tvärtom.&lt;br&gt;När ni slår på bromsen för byggandet, när ni skär ner hushållens inkomster&lt;br&gt;och när ni sätter stopp för kommunerna, då försvagas efterfrågan och där-&lt;br&gt;med också tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi sade detta i höstas, förnekade ni att det skulle bli så. Nu har ni tving-&lt;br&gt;ats att skriva ner prognoserna för tillväxten för både 1992 och 1993 - trots&lt;br&gt;förbättrad konkurrenskraft och trots att exporten redan är på väg upp. Fi-&lt;br&gt;nansplanen bekräftar att vår kritik var riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklara nu, Anne Wibble, för landets 500 000 småföretagare och alla de-&lt;br&gt;ras anställda hur de skall få avsättning för sina varor och tjänster, när ni gör&lt;br&gt;allt för att hålla tillbaka efterfrågan!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skulle vara ett av de länder som låg främst i konjunkturupp-&lt;br&gt;gången. Nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Läs gärna vad Kjell-&lt;br&gt;Olof Feldt skrev i Dagens Nyheter häromdagen: ”Den största olyckan vore&lt;br&gt;om västvärldens regeringar, inklusive den svenska, verkligen trodde att&lt;br&gt;strukturreformer av 80-talstyp är lösningen på världens ekonomiska svårig-&lt;br&gt;heter. De är som sagt i mångt och mycket förträffliga - men de är ingen mo-&lt;br&gt;tor för tillväxt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att ni satsar på aktiv arbetsmarknadspolitik, men det räcker&lt;br&gt;inte när ni går hårt åt jobben på den ordinarie arbetsmarknaden. Ni planerar&lt;br&gt;nu för en arbetslöshet på uppemot 5 %. Detta är orimligt. Hur hög måste&lt;br&gt;arbetslösheten bli för att er ekonomiska strategi skall fungera?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik, ”den enda vägen”, är en återvändsgränd&lt;br&gt;också när det gäller fördelningspolitik och kamp mot inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december delade ni ut julklappar i form av skattesänkningar till dem som&lt;br&gt;har det allra bäst i det här landet. Det var lättnader för många miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det de sjuka som skall bära bördorna. Det är de som arbetat och&lt;br&gt;slitit, men som ändå vill vara kvar i yrket, som skall bära bördorna. Det är&lt;br&gt;de som i vuxen ålder vill utbilda sig och förkovra sig som skall ta på sig ökade&lt;br&gt;bördor. Det är löntagarna som skall drabbas av ökade avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni skall införa två karensdagar. Det har redan sagts att det är ett sjukt&lt;br&gt;förslag. Det har redan prövats i Danmark. Där insåg man att det motverkade&lt;br&gt;syftet att begränsa kostnaderna i försäkringen. Där tänkte man om. När skall&lt;br&gt;den svenska regeringen bry sig om erfarenheterna från Danmark?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni skall avskaffa delpensionen, den reform som gjort det möjligt för dem&lt;br&gt;som arbetat hårt och länge att vara kvar i arbetslivet och arbeta den tid de&lt;br&gt;orkar med. Att avskaffa den möjligheten leder bara till ökad förtidspensio-&lt;br&gt;nering. Det är socialt orättfärdigt. Det är ekonomiskt lättsinne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni skall sexdubbla avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen. Den skall un-&lt;br&gt;derlätta en ansvarsfull lönebildning, säger finansministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men hur är det - har inte löntagarna visat sig vara ansvarsfulla genom det&lt;br&gt;stabiliseringsavtal som nu gäller?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och förklara en sak till, finansministern! Det är väl så att löneökningar&lt;br&gt;inte kommer till stånd med mindre än att också arbetsgivaren går med på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem. Hur skall dessa avgifter som drabbar löntagarna påverka arbetsgivarna&lt;br&gt;att vara mer ansvarsfulla med kostnadsutvecklingen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni skjuter i realiteten upp den reform av yrkesutbildningen som riksdagen&lt;br&gt;redan beslutat om. Det kommer att hårt drabba de ungdomar som går de&lt;br&gt;yrkesinriktade utbildningarna. Det är också ett hårt slag mot de kommuner&lt;br&gt;som nu med entusiasm står beredda att förverkliga gymnasiereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni riktar ett hårt slag mot vuxenutbildningen, mot alla dem som i vuxen&lt;br&gt;ålder vill bygga på sin utbildning, förkovra sig och skaffa en större kompe-&lt;br&gt;tens både för sin egen skull och för arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi har sett nu är försämringar och ökade bördor för stora grupper av&lt;br&gt;vårt folk. Men detta är ju bara början. Ni skall fortsätta på denna väg. Vad&lt;br&gt;blir nästa steg? Och nästa? Och nästa? Hur långt skall ni gå i omfördelning&lt;br&gt;från dem som lever på knappa marginaler till dem som lever gott?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklara nu för svenska folket varför just de som har det bäst kommer att&lt;br&gt;arbeta flitigare om de får mindre bördor, medan vanligt folk kan förmås göra&lt;br&gt;bättre insats om de tvingas att bära större bördor!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar om ni förstår vad ni ställer till med. Förstår ni att ni håller på&lt;br&gt;att tända en krutdurk under kommande avtalsförhandlingar? Förstår ni att&lt;br&gt;ni underminerar allt det arbete som vi lade ned förra året på att växla om&lt;br&gt;från inflationslöner till reallöner?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kom inte och säg att ökade motsättningar och klyftor är bra för svenskt&lt;br&gt;näringsliv! Den här perioden riskerar att bli en dyr period för det svenska&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik, ”den enda vägen”, är en återvändsgränd&lt;br&gt;också när det gäller Europapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strax före jul enade sig elva länder inom EG om att höja ambitionerna på&lt;br&gt;det sociala området och att förbättra löntagarnas rättigheter. Men här i Sve-&lt;br&gt;rige väljer den borgerliga regeringen att i stället slå följe med den regering&lt;br&gt;som mälde sig ur gemenskapen, den som har de lägsta ambitionerna, nämli-&lt;br&gt;gen Storbritanniens högerregering. Carl Bildt går samma väg och vill genom-&lt;br&gt;föra en social nedrustning och en försämring av löntagarnas rättigheter. Jag&lt;br&gt;undrar hur det känns för centerpartister, folkpartister och kds:are att vara&lt;br&gt;stödparti för denna politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstår ni vad det innebär? Förstår ni att ni underminerar opinionen för&lt;br&gt;Europapolitiken genom att välja denna väg?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skede av stora förändringar måste det finnas trygghet för individen.&lt;br&gt;Det måste finnas ett samspel mellan ekonomiska och sociala framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är detta som är så främmande för högern. Det är ett främlingsskap&lt;br&gt;för vanliga människors villkor som präglar regeringens politik. Ni splittrar&lt;br&gt;nationen i stället för att samla den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför ni är på väg in i en återvändsgränd även i Europapolitiken.&lt;br&gt;Jag vill mycket allvarligt uppmana er att tänka om, att ta er ur denna åter-&lt;br&gt;vändsgränd. Annars riskerar ni att spela bort ett historiskt tillfälle för Sve-&lt;br&gt;rige som nation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni försöker lösa 90-talets problem med den politik som användes för att&lt;br&gt;lösa 80-talets problem i USA och Storbritannien. Det var ingen lösning vare&lt;br&gt;sig i USA eller i Storbritannien. Vi vet hur det gick. Det är ännu mindre&lt;br&gt;någon lösning på 90-talets problem i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater hävdar att den ekonomiska politiken måste vara både&lt;br&gt;rationell och rättvis. Det måste finnas tillräckliga drivkrafter för arbete, pro-&lt;br&gt;duktion och sparande. Men det måste också finnas rättvisa när bördorna&lt;br&gt;skall fördelas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vi vill göra mer för att ta vara på människors vilja till arbete - de 18 miljar-&lt;br&gt;der som regeringen nu satsar på kontantstöd kan och måste användas mera&lt;br&gt;aktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vi vill fullfölja kampen mot inflationen - det förutsätter en rättvis fördel-&lt;br&gt;ning, som skapar respekt för stabiliseringsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vi vill skapa framtidstro och satsa hårdare på investeringar för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vi vill slå vakt om en välfärdspolitik som omfattar alla men ger mest till&lt;br&gt;den som bäst behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vi vill driva en skattepolitik som gör att de som har det bra ställt får vara&lt;br&gt;med och betala efter bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta, fru talman, skall vi återkomma mera utförligt i en partimotion&lt;br&gt;om 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Målsättningen i Anne Wibbles första budget är det inget fel&lt;br&gt;på. Det är inget fel på Europa heller. Vi har fått lära oss att investeringar är&lt;br&gt;någonting annat än konsumtion, och den insikten tackar vi för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna borde vara nöjda. Deras bidrags- och transfererings-&lt;br&gt;system finns i stort sett kvar, om man tittar bakom orden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är bra i den här propositionen är i korthet: Justitiedepartemen-&lt;br&gt;tets inlaga. Där har man äntligen bestämt sig för att återställa rättssamhället.&lt;br&gt;Det är ju inte tokigt. Och man har insett att det är bättre att vårda brottsoff-&lt;br&gt;ren och straffa brottslingarna än tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation, utbildning, kultur och en del annat är också bra, dock&lt;br&gt;inte planhushållningen i sjukvården. Man fortsätter med den. Där tänker&lt;br&gt;man sig att våra äldre skall fortsätta att dö som personnummer i korridorer&lt;br&gt;och köer under mottot: Lika sjukvård åt alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss för ett försvinnande ögonblick titta på det politiska skeendet uppi-&lt;br&gt;från, dvs. från våra uppdragsgivares, väljarnas, vanligt folks sida. Jag tror&lt;br&gt;att de vill se minskad makt åt politiker att fingra i deras privata affärer och&lt;br&gt;snoka i deras privatliv. Hur blev det med FAS 90 med sin miljard? Är den&lt;br&gt;struken? Folk- och bostadsräkningen hade vi råd med, men inte med pensio-&lt;br&gt;ner till de fattigaste. Skall regeringen fortsätta att räkna kakelplattor ovanför&lt;br&gt;våra tvättställ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folk vill minska politikernas möjligheter att stjäla och konfiskera männi-&lt;br&gt;skors egna pengar och arbetsinkomster. Regeringen fortsätter att ta av pen-&lt;br&gt;sionärerna. De 15 % som man tog förut skall nu sänkas till 10 % under mot-&lt;br&gt;tot: En god scout stjäl inte mer än vad han kan bära hem själv. Man vill se&lt;br&gt;minskad generositet med skattebetalarnas medel när man stöder, värnar om&lt;br&gt;och står i. Det är ju detta som vi är så bra på. Det är ju mycket enkelt att&lt;br&gt;värna om allt möjligt när man handskas med andras pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-hjälpens alla skandaler talar ett tydligt språk. Även den här regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöker tydligen att dölja detta bakom fraser och klichéer som egentligen&lt;br&gt;bara är moraliskt allmängods. Hjälp som motverkar sitt eget syfte och fak-&lt;br&gt;tiskt inte hjälper någon är ingen hjälp, utan slöseri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-hjälpen behöver omprövas. Vi lever i en ny värld. Varför lämnar man&lt;br&gt;över huvud taget hjälp till sådana länder som köper vapen för ett belopp som&lt;br&gt;är 13 gånger större än det vi ger i u-hjälp? Så ser det ut hos de 20 mottagar-&lt;br&gt;länder som vi har på vår lista. Hur kan man straffa ett mottagarland genom&lt;br&gt;att sänka u-hjälpen från 550 till 500 milj.kr. för att det där stjäls, fifflas och&lt;br&gt;försnillas? Vilka sattyg skall i så fall fattigpensionärerna hitta på för att få sig&lt;br&gt;en halv miljard?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att folk utifrån inte vill att politiker skall vara generösa mot just&lt;br&gt;politiker och politikens egna organisationer och stödtrupper. Det finns unge-&lt;br&gt;fär 1 miljard kronor som går till partistöd. Politiker ger till sina organisatio-&lt;br&gt;ner. Det finns 13 miljarder som går till organisationsstöd, varav 7 miljarder&lt;br&gt;via statsbudgeten. Detta är ju själva smörjoljan i den politiska vänskapens&lt;br&gt;dubbelmoralmodell som vi kör med. Över 150 instanser sitter och delar ut&lt;br&gt;bidrag efter en lista med mottagare som täcker 220 A4-sidor. Det är en his-&lt;br&gt;nande läsning och ett eldorado för undersökande journalistik, om sådan fun-&lt;br&gt;nes. Det skulle kunna vara ett underlag för en musikal med namnet Hur man&lt;br&gt;avlönar sina vänner utan att egentligen synas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla politiker och byråkrater som är beredda att låta folk betala, dra åt&lt;br&gt;svångremmen och inse allvaret i allt som man säger till andra, borde sjäva&lt;br&gt;vara beredda att föregå med gott exempel och städa sin egen trappa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det kraft och förutseende hos politiker i Sverige i dag att minska sin&lt;br&gt;egen makt, för det är vad det handlar om, eller behövs det helt nya politiker?&lt;br&gt;Finns det en realistisk chans att skapa ett samhälle präglat av personlig frihet&lt;br&gt;och hänsyn till andra? Finns attityden, visionen och viljan att ändra det skat-&lt;br&gt;teextremistiska Sverige till en modern halvpolitiserad ekonomi som ett&lt;br&gt;första steg? När blir skattetrycket, som i dag är 58 % av BNP, 48 % som&lt;br&gt;tvåan i Europaligan, nämligen Danmark, har? Vi talade under valrörelsen&lt;br&gt;om att ha ambitionen att komma ner till 47 %. Då bemöttes vi med stort&lt;br&gt;förtret och förnärmade utbrott av de stora moralisterna i svensk politik. Vad&lt;br&gt;är regeringens långsiktiga skattetrycksmål? Har man något över huvud ta-&lt;br&gt;get? Finns insikten att i fortsättningen inte ens tänka så tokigt som att moms-&lt;br&gt;belägga exporten? Vi gör ju det. Vi momsbelägger exporten vad gäller turist-&lt;br&gt;näringen. Det är en näring där 230 000 människor arbetar, man skall kanske&lt;br&gt;säga arbetade. Finns det förnuft som ser skillnad på att skapa sysselsättning&lt;br&gt;och att skapa riktiga jobb? Jobb som ger all välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att politikens skyddade verkstad skulle må väl av att kritiseras av&lt;br&gt;fria media och inte av rena partiorgan som Svenska Dagbladet eller allmänt&lt;br&gt;etablerade tidningar som existerar på grund av politikernas presstöd. Det är&lt;br&gt;ungefär en halv miljard, plus momsbefrielse, för just dagspressen. Det är ju&lt;br&gt;ett frälse som får motta momsbefrielse, nämligen dagspressen, några cirkus-&lt;br&gt;direktörer och några andra. Gagnar presstödet det fria ordet? Kan vi inte&lt;br&gt;ens ana ett politiskt beroende? Tror ni att journalistkåren skulle vara de enda&lt;br&gt;som är helt fria från att kunna påverkas av miljardbelopp? Presstödet måste&lt;br&gt;självfallet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur blir det med de tiotusentals politiska utnämningar som egentligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara rent kompetens- och meritbaserade? Skall regeringspartierna&lt;br&gt;ändra på detta ovärdiga mygel eller har man tänkt att stoppa dit sina egna&lt;br&gt;nu när man har kommit till grytorna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var läser vi om regeringens ambitioner att minska det krångel som driver&lt;br&gt;ut folk på den svarta marknaden och att göra svarta affärer. Detta gör det&lt;br&gt;onödigt dyrt och besvärligt att ha det trevligt tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur blir det med kvarterspoliserna i stället för lapplisorna? När Sovjet&lt;br&gt;kunde falla kan kanske såväl lapplisor som landsting och systembolag falla.&lt;br&gt;Undrens tid är inte förbi. Till dessa under hör att det i samma regering som&lt;br&gt;skall hjälpa företagsamhet och tillväxt i gång, sitter en minister som helst&lt;br&gt;skulle vilja beskatta energin så att det svartnar för ögonen, om inte på ho-&lt;br&gt;nom själv så i alla fall på andra. I samma regering som säger sig inse att skat-&lt;br&gt;tetrycket måste ned, sitter en socialminister i sin soffa och förklarar att ett&lt;br&gt;högt skattetryck är ett måste för hög välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inom Ny Demokrati mycket bestämda vad gäller avvecklingen av&lt;br&gt;löntagarfonderna, inte därför att det berör oss eller därför att det går emot&lt;br&gt;regeringen, utan därför att det vore bra för Sverige att göra något vettigt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ett förslag om en investeringsbank som företagare och bankfolk&lt;br&gt;tycker är intressant. Det skipar dessutom rättvisa, gynnar sparande, breddar&lt;br&gt;ägandet, stöder företagsamhet och det skulle dessutom lösa bankkrisen och&lt;br&gt;ge krediter till nyföretagande, nya projekt och utveckling. Mot detta ställer&lt;br&gt;regeringen sina fyra år gamla och hopjämkade motioner som nu upphöjs till&lt;br&gt;någon sorts regeringspolitik. Man har åtminstone sagt att man skall lyssna&lt;br&gt;på de här förslagen. Vi får se om man verkligen kommer att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist är de marknadsekonomiska greppen nödvändiga och regeringen&lt;br&gt;har försökt att ta dem nu. Det är det enda sättet att få drag under galo-&lt;br&gt;scherna. Det är sunt förnuft. Men i Ny Demokratis motto ingår mer än sunt&lt;br&gt;förnuft. Vi säger sunt förnuft, personlig frihet och hänsyn till andra. Det&lt;br&gt;sista, med hänsyn till andra kan kanske efterlysas i regeringens politik. Var&lt;br&gt;finns exempelvis hänsynen till andra om vi inför dryga självrisker för tandlä-&lt;br&gt;karbesök? Om man gör detta tror jag inte att man förstår hur litet pengar&lt;br&gt;folk har att röra sig med efter skatt, i detta högskattesamhälle. Vi kommer&lt;br&gt;inte att stödja något sådant, så det är nog lika bra att man börjar fila på en&lt;br&gt;ny sådan proposition med en gång. Tror inte fru talman det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 LARS WERNER (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Man inleder vackert i finansplanen med orden: ”Huvudmålet&lt;br&gt;för regeringens ekonomiska politik är att bryta den ekonomiska stagnatio-&lt;br&gt;nen, pressa ner arbetslösheten och återupprätta Sverige som en tillväxt- och&lt;br&gt;företagarnation med en stark och växande ekonomi.” Men läser man längre&lt;br&gt;fram i finansplanen när det gäller tankegångarna om hur det skall åstadkom-&lt;br&gt;mas, visar det sig att det i huvudsak är de sämst ställda grupperna som skall&lt;br&gt;betala detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik kännetecknas av en försämrad sjukförsäkring med ka-&lt;br&gt;rensdagar. Sverige kommer i så fall att få en av Västeuropas sämsta sjukför-&lt;br&gt;säkringar, framför allt när det gäller korttidssjukdom. Regeringen kräver&lt;br&gt;egentligen att vi i alla lägen skall släpa oss till jobbet. Det kan möjligen gå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för Anne Wibble, Carl Bildt och mig att snoriga och febriga gå till jobbet,&lt;br&gt;men jag tycker inte att det går för sig för den handelsanställde eller för livs-&lt;br&gt;medelsarbetaren. Jag tror inte att någon i regeringen eller någon annan&lt;br&gt;skulle vilja köpa den korv som han skulle tillverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår försämrad delpension, vilket framför allt drabbar&lt;br&gt;äldre låg- och medelinkomsttagare. Deras enda alternativ blir då i många fall&lt;br&gt;att bli långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom försämringar för skola, äldre och sjuka och att regeringen samti-&lt;br&gt;digt överväger höjd pensionsålder till 67 år samt skärpta regler för sjuker-&lt;br&gt;sättning vid barnledighet har regeringspolitiken så här långt också medfört&lt;br&gt;uteblivna höjningar av barnbidragen, sämre villkor för byggandet, indrag-&lt;br&gt;ningar av pengar till kommunerna, vilket gör dessa fattigare, och start för&lt;br&gt;utförsäljning av statliga företag. T.o.m. moderata kommunalpolitiker i&lt;br&gt;Norrbotten protesterar mot sitt partis tänkta privatiseringskampanj där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I onsdags demonstrerade man i gruvorterna Kiruna och Malmberget just&lt;br&gt;mot dessa planer på utförsäljning och privatisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade dagens borgerliga regering styrt under de dåliga åren på 70-talet,&lt;br&gt;tror jag inte att Kiruna och Malmberget hade funnits i dag. Sverige skulle då&lt;br&gt;ha fått sin första spökstad. Ett LKAB i privata händer hade aldrig haft den&lt;br&gt;uthållighet som behövs och som staten har visat i dåliga tider. Om gruvnä-&lt;br&gt;ringen lades ner på de här orterna, skulle stora delar av Norrbotten bli obe-&lt;br&gt;boeliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som jag nu säger om statlig verksamhet betyder naturligtvis inte att vi&lt;br&gt;tycker att staten alltid behöver äga korvfabriker eller producera läske-&lt;br&gt;drycker i Mellansverige. Tvärtom måste staten kunna sälja ut industrier och&lt;br&gt;i extrema fall lägga ner olönsam verksamhet. Men här talar vi om en svensk&lt;br&gt;basindustri som stora delar av vårt välstånd bygger på och som samtidigt är&lt;br&gt;en gemensam nationell tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra sak i budgeten är Bengt Westerbergs försök att genomföra förbätt-&lt;br&gt;ringar på handikappområdet. Till stor del har han gjort det med våra motive-&lt;br&gt;ringar, och det är inte sämre för det. Däremot finns det fortfarande fråge-&lt;br&gt;tecken för finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men samtidigt med dessa försök till en god politik på handikappområdet&lt;br&gt;bedriver regeringen enligt vår mening en orättvis fördelningspolitik. Detta&lt;br&gt;är i sig illa nog, men dessutom hotar denna politik tillväxten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte kontroll över budgetläget. Budgetunderskottet är så&lt;br&gt;stort och budgeten så svag att man kan konstatera att regeringen har förlorat&lt;br&gt;greppet direkt i starten. Med den här svaga budgeten lyckas inte regeringen&lt;br&gt;avvärja riskerna för ytterligare räntechocker. Regeringen lovade att sätta&lt;br&gt;fart på Sverige med skattesänkningar, och regeringen har också sänkt skat-&lt;br&gt;terna, framför allt för kapitalägare och höginkomsttagare. Men det har inte&lt;br&gt;blivit någon ny start eller ny fart på ekonomin, bara ny fart på underskott&lt;br&gt;och räntor. Man skulle faktiskt, som en del satiriker i TV gjort, kunna kalla&lt;br&gt;regeringen för Underskottsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare lovat stabila spelregler, men det har man inte kun-&lt;br&gt;nat hålla på grund av egenvållade räntehöjningar, dyrare bostäder, ändrade&lt;br&gt;avdragsregler, försämringar för byggandet och fördelningspolitiska orättvi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sor som framför allt drabbar svaga grupper. Barnfamiljer får kanske ända&lt;br&gt;upp till 600 kr. i merkostnader under det närmaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi varnade i hela valrörelsen för budgetunderskott. Vi varnade för bud-&lt;br&gt;getbomben. Vi sade att regeringen lovar runt, men att dess runda löften le-&lt;br&gt;der till större budgetunderskott, ökad oro och högre räntor. Det är naturligt-&lt;br&gt;vis trist att konstatera att vi fick rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsdeklarationen talade man om Europas bästa skola. Vi trodde&lt;br&gt;från vänsterpartiets sida att det uttryckte en ambition på skolans område. Så&lt;br&gt;kommer då denna rivstart:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inga pengar till utrustning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inga pengar till den utbyggnad av gymnasieskolan genom vilken också de&lt;br&gt;som går i yrkesutbildningar skulle få mer språkutbildning och genom vil-&lt;br&gt;ken ekologi och miljötänkande skulle lyftas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inga pengar till förbättringar av skolans fysiska miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det så här man skapar Europas bästa skola? Då måste man ställa sig&lt;br&gt;frågan: Varför är ni så blygsamma? Skär ned ytterligare, så får ni väl med&lt;br&gt;era mått mätt den näst bästa skolan i hela världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen - jag återkommer till den - var inte finansierad. Det har&lt;br&gt;inneburit mindre inkomster till staten. Genom fördyringen av hushållens&lt;br&gt;skuldsättning och momsbreddningen kan, tvärtemot vad man sade och vad&lt;br&gt;man väntat sig, skattereformen ha inneburit en sänkning av aktiviteten i eko-&lt;br&gt;nomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De borgerliga partierna i opposition brukade klaga på den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska regeringen för att den i budgeten hade en oklar post för kommande&lt;br&gt;utgifter, kallad beräknat tillkommande utgiftsbehov. Här brukade den förra&lt;br&gt;regeringen ta undan en del pengar, som man sedan använde till kommande&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kunde förvänta sig att de borgerliga som har kritiserat detta skulle ta&lt;br&gt;bort den posten i budgeten - men den finns där. För första gången är det&lt;br&gt;fråga om en minuspost. Jag tror att det är fullständigt unikt att den posten&lt;br&gt;är negativ. Man har en post för oförutsedda utgifter som är minus 7 miljar-&lt;br&gt;der. Det betyder ju att det saknas 7 000 miljoner, och var och en förstår att&lt;br&gt;det är märkligt. Jag vill fråga finansministern vad det beror på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagarna kommer att innebära en besparing för arbetsgivarna, inte&lt;br&gt;i första hand för staten. Nu skriver regeringen: ”Detta kan återtas genom&lt;br&gt;motsvarande höjning av arbetsgivaravgiften.” Men jag tror inte att det av&lt;br&gt;finansplanen framgår att regeringen har föreslagit en höjning av just arbets-&lt;br&gt;givaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist: Miljöminister Olof Johansson har enligt uppgifter efter nattliga&lt;br&gt;samtal med fru Wibble fått nådigt tillstånd att lägga in ett miljösamvete på&lt;br&gt;elva sidor längst bak i regeringens finansplan. Där finns många goda tankar,&lt;br&gt;men vad hjälper det när Olle motas i den kalla verklighetens grind av de&lt;br&gt;moderata ministrarnas rätt tuffa tag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan förut har regeringen beslutat ge en julklapp åt de industrier som&lt;br&gt;använder extremt mycket energi genom en speciallagstiftning som ger de&lt;br&gt;mest energislukande industrierna skattelättnader, som ytterligare premierar&lt;br&gt;gamla, ineffektiva fabriker framför de moderna, resurssnåla anläggning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna. I stället för att locka företagen att satsa på teknisk utveckling uppmunt-&lt;br&gt;rar man dem alltså att elda för kråkorna. Mot den bakgrunden, fru talman,&lt;br&gt;hjälper det inte med aldrig så fina ord i s.k. gröna bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var inte så väldigt oväntade synpunkter som kom från&lt;br&gt;oppositionen, och det beklagar jag litet grand. Det var nästan ett slags fort-&lt;br&gt;sättning på höstens diskussioner. Jag hade hoppats att något av juluppehållet&lt;br&gt;skulle ha använts till litet mera konstruktiva tankegångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Allan Larsson förespråkar är en ny överbryggningspolitik, en sådan&lt;br&gt;som Sverige prövade i början och mitten av 70-talet och som sedan andra&lt;br&gt;länder har prövat. Vi vet att den inte fungerar. Motorn i den framtida&lt;br&gt;svenska utvecklingen kan faktiskt inte vara de skyddade sektorerna utan&lt;br&gt;måste vara den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beklagar att Allan Larsson tycks ha glömt vad socialdemokraterna&lt;br&gt;själva skrev i sina ekonomiska dokument för mindre än ett år sedan. Det&lt;br&gt;illustrerar att minnet är kort när det gäller att göra någonting som man tror&lt;br&gt;är populärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de synpunkter som framfördes av både Allan Larsson och Lars&lt;br&gt;Werner utgår från påstådda fördelningspolitiska effekter. Jag vill då först re-&lt;br&gt;kommendera alla kammarens ledamöter att läsa en bilaga till finansplanen&lt;br&gt;som inte har funnits förut och som just behandlar de fördelningspolitiska ef-&lt;br&gt;fekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den bilaga som Lars Werner nämnde om ekonomiska styrmedel i&lt;br&gt;miljöpolitiken finns det en annan ny bilaga om de fördelningspolitiska effek-&lt;br&gt;terna. Båda de här bilagorna illustrerar den betydelse som regeringen lägger&lt;br&gt;vid fördelningspolitik och vid miljöpolitik som inslag i den ekonomiska poli-&lt;br&gt;tiken, inte som bihang utan som strategiska inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördelningspolitik som både socialdemokrater och vänsterpartister&lt;br&gt;tycks förorda är vad jag skulle vilja kalla en dold fördelningspolitik, en&lt;br&gt;mycket orättvis fördelningspolitik. Det är en brist på mod att fatta de beslut&lt;br&gt;som krävs för att undvika en ständigt ökad fortsatt arbetslöshet. Vi vet att&lt;br&gt;arbetslösheten är orättvist fördelad. Det är unga människor, människor med&lt;br&gt;handikapp, invandrare, många unga kvinnor och människor med låg utbild-&lt;br&gt;ning som löper störst risk att bli arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att brist på beslutsfattande leder till ökad arbetslöshet. Det är nu vi&lt;br&gt;ser sviterna av den politiken. Det vill vi ändra på, men ni vill uppenbarligen&lt;br&gt;ha kvar denna brist. Jag beklagar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politik som Allan Larsson tycks förorda skulle inte heller bryta med&lt;br&gt;den höga inflationen under tidigare perioder. Inflationen är en annan sådan&lt;br&gt;. här dold fördelningspolitik som har orättvisa effekter. Den omfördelar från&lt;br&gt;människor med få tillgångar till människor med många tillgångar, och det&lt;br&gt;tycker jag är en orättvis fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att när en sådan här överbryggningspolitik som ni tycks förorda le-&lt;br&gt;der till att tillväxten uteblir, att ekonomin står stilla, så är det i praktiken&lt;br&gt;de människor som har det sämst ställt som drabbas mest. I en stillastående&lt;br&gt;ekonomi är det aldrig ”det glömda Sverige” som vinner, aldrig. Det skapas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom motsättningar och spänningar mellan grupper och individer som&lt;br&gt;sannerligen inte främjar ett tolerant och öppet samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig säga något om de förslag som inte oväntat oppositionen uttryckte&lt;br&gt;sitt ogillande med, åtminstone delar av oppositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om karensdagarna anfördes Danmark som exempel. Det är fak-&lt;br&gt;tiskt en myt att effekten skulle ha blivit den påstådda i Danmark. När man&lt;br&gt;införde en karensdag i Danmark minskade frånvaron, och när man tog bort&lt;br&gt;karensdagen ökade frånvaron - helt på det sätt som är tänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagar är, kan man säga, någonting som betalas i första hand av de&lt;br&gt;långtidsfriska. Fantastiskt! Det tycker jag är en ganska bra fördelningspoli-&lt;br&gt;tik. Om man har snuva då och då, kan man faktiskt klara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte sant som det har påståtts att den svenska sjukförsäkringen blir&lt;br&gt;sämst i världen eller någonting sådant, näst efter Portugals. De långtidssjuka&lt;br&gt;har betydligt bättre ersättning i Sverige, och det är en medveten politik att&lt;br&gt;satsa just på dem som är sjuka under lång tid. De måste ha en bra ersättning&lt;br&gt;och gott stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Allan Larsson och Lars Werner sade att det var socialt orättfärdigt&lt;br&gt;att ta bort delpensionen. Sanningen är den att av de människor som utnyttjar&lt;br&gt;delpensionen har ungefär tre fjärdedelar en inkomst på mer än 150 000 kr.&lt;br&gt;Det är enligt mitt synsätt inte i första hand låginkomsttagare som tillhör&lt;br&gt;gruppen med inkomster på mer än 150 000 kr., utan det är medel- och högin-&lt;br&gt;komsttagare. Det är betydligt flera tjänstemän än arbetare som har utnyttjat&lt;br&gt;delpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som har förslitnings- och sjukproblem finns fortfarande möjlighe-&lt;br&gt;ter till förtidspension eller förtida uttag, om man av helt privata skäl vill ha&lt;br&gt;en tidigare pensionsålder än vid 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i A-kassan motsvarar, kan jag nämna, ungefär 120 kr. i må-&lt;br&gt;naden. Det kan vara bra att veta, för det ger ett litet annat intryck än när det&lt;br&gt;talas om sexdubbiing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasiereformen tog också både Allan Larsson och Lars Werner upp&lt;br&gt;och påstod fullständigt felaktiga saker. Gymnasiereformen ligger fast. Det&lt;br&gt;står att läsa i finansplanen. Vi har delat ut den i förväg till oppositionen för&lt;br&gt;att ni skall kunna läsa vad som står där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen kommer att genomföras i den takt som kommunerna själva vill.&lt;br&gt;Det tycker vi är bra. Det visar sig inte oväntat att många kommuner är utom-&lt;br&gt;ordentligt måna om att det skall bli bra kvalitet i gymnasieutbildningen också&lt;br&gt;på de yrkesinriktade linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför visar det sig att inte fullt så många kommuner som man har trott&lt;br&gt;vill genomföra reformen redan från hösten. Kanske ungefär en femtedel av&lt;br&gt;kommunerna vill göra det nu och resten kommer ett år senare, men själva&lt;br&gt;reformen ligger fast, och den skall genomföras i den takt kommunerna själva&lt;br&gt;bestämmer. Det är en utomordentligt bra princip att de som är ansvariga för&lt;br&gt;verksamheten också har att fatta beslut om när det hela skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson påstod en gång till - jag vill kommentera det - att vi skulle&lt;br&gt;göra som man har gjort i England, social nedrustning och annat sådant. Jag&lt;br&gt;vill gärna upprepa vad jag har sagt ett par gånger tidigare, nämligen att vad&lt;br&gt;man gjorde i England var att man höjde skatter och ökade de offentliga ut-&lt;br&gt;gifterna. Detta ledde icke oväntat till ökad arbetslöshet - inte särskilt bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10j’anuari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tänker göra precis tvärtom. Vi tänker sänka en del skatter och minska&lt;br&gt;en del offentliga utgifter. Vi tänker genomföra strukturellt betingade utgifts-&lt;br&gt;reformer som får systemen att fungera bättre. Vi räknar med att detta kom-&lt;br&gt;mer att leda till att arbetslösheten minskar. Det är i själva verket det enda&lt;br&gt;sättet att faktiskt åstadkomma den ökade sysselsättning som jag tror att även&lt;br&gt;oppositionspartierna gärna skulle se. Det räcker liksom inte med ord. Man&lt;br&gt;måste också visa i handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister tog upp några olika ting. Jag vill nämna att skattetrycket&lt;br&gt;faktiskt inte är 58 %, som påstods, utan nästa år kommer det att vara nere i&lt;br&gt;52 %. Det är en ganska betydande sänkning, som jag tycker är utmärkt bra,&lt;br&gt;jämfört med de tidigare nivåerna. Det behöver ske ytterligare sänkningar, i&lt;br&gt;första hand av skattesatser som är strategiska för företagande och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får kanske också tolka lan Wachtmeisters påstådda förkärlek för att&lt;br&gt;komma mycket långt ner i skattetryck så att Ny Demokrati kommer att före-&lt;br&gt;slå betydande utgiftsneddragningar, utöver de 27 miljarder kronor som finns&lt;br&gt;i budgetförslaget. Vi skall titta på dem - det skall bli mycket intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag också tolka lan Wachtmeisters uttalande så att Ny Demokrati&lt;br&gt;tycker att allting utom tandvården är jättebra, så är det väl ett trevligt och&lt;br&gt;bra besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner ställde en fråga om de tillkommande utgifterna brutto på mi-&lt;br&gt;nus 7 miljarder kronor. Det är mycket enkelt. Det beror på att där ligger de&lt;br&gt;konkreta budgeteffekterna av ett stort antal utgiftsförändringar. Karensda-&lt;br&gt;gar t.ex. och en hel rad andra förslag kommer att träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993. De presenteras för riksdagen här under våren, och de pengarna ligger&lt;br&gt;i den s.k. tillkommande utgiftsposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så det är mycket enkelt och inte alls konstigt. Det illustrerar att den här&lt;br&gt;regeringen har ambitionen att minska på en del utgifter, och då är det natur-&lt;br&gt;ligt att en post för kommande förslag också blir minus i stället för plus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis, fru talman, tycker jag att det var en liten aning be-&lt;br&gt;kymmersamt, med hänsyn till mitt intresse av att ha en bra och sakligt inrik-&lt;br&gt;tad ekonomisk-politisk debatt i riksdagen, att det var så mycket gammal&lt;br&gt;skåpmat som framfördes och att det inte tycks finnas egentligen någon be-&lt;br&gt;redvillighet till ett ekonomisk-politiskt nytänkande. Från socialdemokratiskt&lt;br&gt;håll har man t.o.m. glömt det som man själv framförde för mindre än ett år&lt;br&gt;sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Anne Wibble efterlyste nytänkande. Problemet är ju att&lt;br&gt;Anne Wibble för riksdagen under hösten och nu i budgetpropositionen har&lt;br&gt;presenterat en politik som på 80-talet tillämpades i USA och i Storbritan-&lt;br&gt;Jtien. Vad är det för nytt med den? Vi måste ju vara tillåtna att kritisera den&lt;br&gt;politik som regeringen lägger fram och påpeka att det är den som är mycket&lt;br&gt;gammaldags. Det finns framstående ekonomer som har uttalat sig om detta,&lt;br&gt;t.ex. Paul Krugman. Jag vet att Bengt Westerberg har läst honom, men jag&lt;br&gt;är inte säker på att Anne Wibble har hunnit med det. Men jag hoppas att&lt;br&gt;hon, nu när budgetarbetet är avslutat, skall få tid att läsa Paul Krugman, som&lt;br&gt;säger att detta är fel väg. Och det är precis det som vi har sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern får stå ut med att vi återkommer till den kritik och de in-&lt;br&gt;vändningar mot den politik som allt fler inser är en återvändsgränd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte glömt vad vi har sagt om den ekonomiska utvecklingen. Den&lt;br&gt;främsta inriktningen med vår ekonomiska politik är just att vår exportindu-&lt;br&gt;stri skall ha chans att utvecklas. Vi måste ha en sådan kostnadsutveckling att&lt;br&gt;vi kan hävda konkurrenskraften. Det var skälet till att vi i vår politik lade så&lt;br&gt;stor vikt vid att man skulle växla om från inflationslöner till reallöner, att få&lt;br&gt;ned räntekostnaderna och att få ett skattesystem osv. som skulle understödja&lt;br&gt;detta. Det är också detta som är skälet till att vi nu successivt återvinner kon-&lt;br&gt;kurrenskraft mot omvärlden och som gör att det mest dynamiska inslaget i&lt;br&gt;utvecklingen under detta år faktiskt är exporten. Det är den som ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger däremot att detta inte räcker och att det inte finns resur-&lt;br&gt;ser för exportindustrin, alltså måste vi hålla tillbaka hela den inhemska efter-&lt;br&gt;frågan. Det är detta som ni säger. Ni skär ned på alla områden, på tre fjärde-&lt;br&gt;delar av samhällsekonomins område håller ni tillbaka. Vi hävdar att det finns&lt;br&gt;tillräckliga resurser för att exportindustrin skall kunna utvecklas. Man behö-&lt;br&gt;ver inte samtidigt skära ned på det sätt som regeringen gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern skryter med att det i den här budgeten finns en satsning&lt;br&gt;på infrastruktur. Låt mig då bara påpeka att detta som finansministern skry-&lt;br&gt;ter med lade jag fram förslag om för ett år sedan, i budgeten 1991. Den sats-&lt;br&gt;ning på infrastruktur som är finansierad fanns i denna budget. Vi fattade be-&lt;br&gt;slut i augusti om en lång rad projekt som under de närmaste åren kommer&lt;br&gt;att ge sysselsättning och aktivitet. Det som ni har bidragit med är att ni har&lt;br&gt;skjutit upp ett av dessa projekt, Arlandabanan, som borde vara i gång. Det&lt;br&gt;är er viktigaste insats på detta område, och för detta är ni värda kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fördelningspolitiken ställer finansministern de åtgärder som&lt;br&gt;regeringen nu vidtar mot arbetslösheten och säger att arbetslösheten är ett&lt;br&gt;mycket större problem. Ja, men det är ju ni som med era åtgärder skapar&lt;br&gt;arbetslöshet. Ni håller tillbaka efterfrågan inom den svenska ekonomin så&lt;br&gt;att 500 000 småföretag och deras anställda får svårt att få avsättning för den&lt;br&gt;produktion av varor och tjänster som de vill skapa. Ni både skär ned i väl-&lt;br&gt;färdsprogrammen och riktar er ekonomiska politik mot sysselsättningen,&lt;br&gt;precis det som Bengt Westerberg har läst av Paul Krugman, nämligen att&lt;br&gt;detta är en återvändsgränd och ingen lösning av problemen. Detta har prö-&lt;br&gt;vats i Storbritannien och i USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag såg häromkvällen ett TV-inslag från Storbritannien. Jag tror att det&lt;br&gt;var många som såg det. Det handlade om hemlösheten och bostadsbristen i&lt;br&gt;London. Människor har inte råd med bostäder. Så kan det gå med en politik&lt;br&gt;av det slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble säger att regeringens politik är något annat än den politik&lt;br&gt;som Margaret Thatcher förde. Men i Storbritannien har man faktiskt dragit&lt;br&gt;ned på den offentliga verksamheten och gått ur ansvaret och sagt att männi-&lt;br&gt;skor får klara detta själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har regeringen presenterat omfattande åtgärder som riktar sig mot&lt;br&gt;olika grupper i samhället. Men regeringen säger också att detta är bara första&lt;br&gt;steget. Vad kommer nästa år och året därpå? När drabbas pensionärerna?&lt;br&gt;Nu är det deltidspensionärerna som drabbas. När kommer nästa attack, och&lt;br&gt;hur går det då?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi fattade i denna riksdag i fjol ett viktigt beslut om äldreomsorgen. Vi&lt;br&gt;satte av 5,5 miljarder kronor till kommunerna för att de skulle kunna rusta&lt;br&gt;upp äldreomsorgen, ett av de mest angelägna områden som finns. Nu drar&lt;br&gt;regeringen in mer pengar från kommunerna än vi satte av för äldreomsor-&lt;br&gt;gen. Hur skall det gå, och hur skall kommunerna samtidigt klara av gymna-&lt;br&gt;siereformen när dessa pengar skjuts på framtiden? Detta fungerar inte, och&lt;br&gt;det kommer vi att få se en rad exempel på. Detta är mycket allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag säga något om Europa. Det är en ödesfråga. Jag är per-&lt;br&gt;sonligen starkt engagerad i Europapolitiken. Jag menar, Carl Bildt, Bengt&lt;br&gt;Westerberg, Alf Svensson, Olof Johansson och Anne Wibble, att ni nu ska-&lt;br&gt;par en mycket allvarlig situation när det gäller Europapolitiken, och jag ber&lt;br&gt;er att allvarligt tänka över detta. Denna väg, denna återvändsgränd, som ni&lt;br&gt;har anvisat för den ekonomiska politiken leder oss in i en situation som kan&lt;br&gt;bli till stor skada för Sverige som nation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag hoppas att finansministern kommer att fortsätta att till-&lt;br&gt;höra dem som får äran att förbli långtidsfriska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall svara på de frågor som har ställts. Ja, vi har många förslag till&lt;br&gt;utgiftssänkningar. Det är bara att läsa dessa förslag när de kommer. Jag har&lt;br&gt;faktiskt nämnt en hel del i dag, men det kanske inte var så intressant. Jag&lt;br&gt;nämnde partistödet, vilket är farligt att tala om här. Jag nämnde presstödet,&lt;br&gt;och pressen sitter ju på läktaren. Jag talade om att man skulle ta bort lands-&lt;br&gt;tingen, där era polare sitter. Jag talade om organisationsstödet, som smörjer&lt;br&gt;hela vänskapskorruptionen. Jag talade om en omläggning av u-hjälpen. Det&lt;br&gt;finns mycket att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gjort en liten observation i fråga om dynamiska effekter. Då och&lt;br&gt;då talas det mycket föraktfullt om dynamiska effekter. Man talar om att det&lt;br&gt;inte finns några dynamiska effekter. Men hur kommer det sig då att det&lt;br&gt;gamla socialdemokratiska budgetunderskottet, som inte skulle bli något un-&lt;br&gt;derskott, blev 50 miljarder? Var detta inte en dynamisk effekt? Hur kommer&lt;br&gt;det sig att man tror att ränteläget påverkar hur folk gör? I själva verket be-&lt;br&gt;står hela tillvaron av dynamiska effekter. I regeringens egna skrivningar skyl-&lt;br&gt;ler man alla problem i årets budget på den ekonomiska stagnationen. Det är&lt;br&gt;dynamiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag säga en sak som är mycket viktig. Sverige måste i handling&lt;br&gt;satsa på småföretagen. Det talas mycket om detta, men det återstår fortfa-&lt;br&gt;rande att se att det blir något av. Vi skall också satsa ordentligt på turismen.&lt;br&gt;Nu står det åter någon lakonisk formulering om att det enda som man skall&lt;br&gt;göra på den sidan är att lägga ned turistrådet, trots att jag trodde att rege-&lt;br&gt;ringen fick bakläxa på detta i riksdagen. Men jag kanske är ovan vid arbetet&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskvilligt kapital för småföretag utgör fortfarande samma problem. Vi&lt;br&gt;har förslag, och de kommer att framföras i motioner, och jag har nämnt ett&lt;br&gt;här, nämligen det om investeringsbank och utvecklingsbank. Detta är&lt;br&gt;mycket viktiga frågor för Sverige. Det är fortfarande mycket svårt att få fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskvilligt kapital. Det är bara att läsa tidningen för att få veta det, om ni&lt;br&gt;hinner med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som jag vill ta upp är ungdomslöner. Jag vänder mig här till&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter, de kanske hör på, och en del av dem sitter väl i&lt;br&gt;kammaren. Bit er inte fast i bordskanten, eftersom ni då kommer att bita er&lt;br&gt;själva i baken. Se till att det blir ungdomslöner, och se till att ungdomsarbets-&lt;br&gt;lösheten inte ökar utan tvärtom försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta även bort det som jag vill kalla för den politiska masochismen, alltså&lt;br&gt;att man håller på att straffa sig själv. Vi i Sverige håller på att straffa oss&lt;br&gt;själva med konstiga saker. Vi inför miljöavgifter och speciella energiskatter,&lt;br&gt;så att vi inte kan tillverka saker här i Sverige utan måste köpa dem utom-&lt;br&gt;lands. Då tycker vi att vi har varit mycket duktiga. Jag tycker inte att vi har&lt;br&gt;varit duktiga, utan jag tycker att vi i så fall har varit dumma. Vi måste inse&lt;br&gt;att vi lever i en värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak. Plocka bort särintressena ur verk och myndigheter och&lt;br&gt;överallt. Vi har fortfarande stora delar av korporativismen kvar. Den trodde&lt;br&gt;jag att en del av regeringspartierna var emot innan de kom i regeringsställ-&lt;br&gt;ning, men detta kanske försvann på vägen någonstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tragikomiskt hot mot budgeten är att brott trots allt kanske inte lönar&lt;br&gt;sig. År 1986 stal staten massvis av miljarder från pensionärerna. Det var då&lt;br&gt;en annan regering. Greppet som kraftigt kritiserades av lagrådet kallades för&lt;br&gt;engångsskatt, och det var en grundlagsstridig retroaktiv inkomstbeskattning&lt;br&gt;som endast kan tänkas i ett nästan totalitärt system. Nåväl, notan med ränta&lt;br&gt;på ränta är i dag 25 miljarder, och fallet skall, som ni vet, avgöras av rege-&lt;br&gt;ringsrätten, som nu har möjlighet att visa att den utgår från lagen och inte&lt;br&gt;från politisk eller korporativ makt. Det är inte så lätt att vara tjuv om man&lt;br&gt;åker fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behovsprövade bidrag vill jag säga följande. En vacker dag&lt;br&gt;måste det vara riktigt att pröva bidragen. I ett välmående samhälle borde&lt;br&gt;bidragen egentligen alltid vara behovsprövade. Varför inte bölja nu och se&lt;br&gt;över barnbidragen? Är alla de 14 000 milj.kr. per år rättvisa, motiverade och&lt;br&gt;samhällsekonomiskt rimliga? Är det egentligen någon som tror det? Den to-&lt;br&gt;tala barnomsorgen i Sverige, om man lägger ihop dessa poster, uppgår till&lt;br&gt;ungefär 54 miljarder inkl, föräldraförsäkringen, barndaghem, osv. Jag&lt;br&gt;tycker att man nu skulle ta och se över detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak. Tänk om folk alltid fick se vad skatten är. Tänk om vi alltid&lt;br&gt;vågade redovisa skatten. Tänk om det fanns en skyldighet för alla att alltid&lt;br&gt;visa hur mycket som är skatt på lönen och på allt som vi köper. Då skulle&lt;br&gt;folk koka över, och högskattebevararna skulle kanske duka under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble sade någonting om motorn i den svenska ekonomin. Se upp&lt;br&gt;med en sak: Motorn i den svenska ekonomin håller på att bli svart på grund&lt;br&gt;av regler, politiska beslut, förordningar, pålagor och skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sak som vi jämt efterlyser är mera av konsekvens och mindre av halv-&lt;br&gt;mesyrer. Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, går inte att ha kvar så länge man&lt;br&gt;inte har yttrandefrihet. Vi måste ta upp den till omprövning. Det går inte&lt;br&gt;lika lätt med ett YGL utan Y som det går med ett vpk utan pk, om fru tal-&lt;br&gt;mannen eller i varje fall näste talare förstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;lOjanuari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 LARS WERNER (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Av Allan Larsson och Lars Werner påstådda fördelningspoli-&lt;br&gt;tiska effekter, sade finansministern. Men är det ändå inte så att ni ger er på&lt;br&gt;de svagare grupperna i samhället för att främja den politik som ni vill föra?&lt;br&gt;Karensdagarna drabbar ju de svagare grupperna, försämringen av delpen-&lt;br&gt;sionen likaså samt sjukersättningen vid barnledighet. Det är de svaga grup-&lt;br&gt;perna ni ger er på. Allt detta säger ni skall skaffa fram jobb. Hur många nya&lt;br&gt;jobb ger detta? Hur många nya jobb skaffar ni åt de tusentals byggnadsarbe-&lt;br&gt;tare som ni rått och medvetet under de närmaste åren kastar ut i stor arbets-&lt;br&gt;löshet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag sedan passa på att ställa en fråga om arbetsgivaravgiften. Planerar&lt;br&gt;ni att höja arbetsgivaravgiften för att klara införandet av karensdagarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hävdar fortfarande att det blir mindre pengar till gymnasieskolan. Jag&lt;br&gt;kan inte utläsa något annat. Det är en åtgärd riktad mot kommunerna, en&lt;br&gt;åtstramning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skåpmat, sade fru Wibble också. När ni plockar fram saker ur 1976 års&lt;br&gt;skafferi är det väl inte så konstigt att det blir resonemang om skåpmat. Jag&lt;br&gt;tycker att den här regeringen inte är särskilt mycket bättre förberedd än 1976&lt;br&gt;års borgerliga regering. Ni bedriver i stort sett samma ekonomiska politik.&lt;br&gt;Dagens borgerliga regering sänker förmögenhetsskatter och kapitalskatter,&lt;br&gt;precis som 1976 års regering. Dagens regering vill ändra i sjukförsäkringssys-&lt;br&gt;temet, precis som 1976 års regering. Mundebo och Bohman talade den&lt;br&gt;gången om fem magra år. Skillnaden är att det nu visst bara skall bli två&lt;br&gt;magra år. Dagens regering fördyrar byggandet, precis som 1976 års regering&lt;br&gt;gjorde när den införde byggavgiften på 15 %. Dagens regering kommer att&lt;br&gt;få ett ökande budgetunderskott, precis som 1976 års regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här skulle vi kunna fortsätta resonemanget. Det är inte bara tal om&lt;br&gt;skåpmat, utan det är en realitet att ni för i stort sett samma politik som den&lt;br&gt;tidigare borgerliga regeringen gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att inget parti har några trollspön som man kan ordna tillväxt&lt;br&gt;med. Men vi för vår del menar att ett program för långsiktig tillväxt måste&lt;br&gt;innehålla vissa grundläggande element, t.ex. en politik för frihandel, såväl&lt;br&gt;med EG-området som med andra handelsområden, inkl, tredje världen.&lt;br&gt;Fasta spelregler för företag och löntagare måste finnas. Företagarna måste&lt;br&gt;fås att förstå att politikerna inte kan lösa industrins problem genom generella&lt;br&gt;skattesänkningar. Det finns ingen annan väg än att förnya arbetslivet, bl.a.&lt;br&gt;genom investeringar som kan leda till bättre arbetsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat element i en sådan tillväxtpolitik måste vara en aktiv fördel-&lt;br&gt;ningspolitik, en rättvis fördelningspolitik. I dag är inflationen under hygglig&lt;br&gt;kontroll. Men en orättfärdig fördelningspolitik skapar en fördelningsbomb,&lt;br&gt;som riskerar att brisera, om inte förr så när Rehnbergavtalet löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu ett annat element måste vara kontroll över budgetunderskottet. Det&lt;br&gt;förusätter att man för att bevara välfärdspolitiken inte lättsinnigt går ut och&lt;br&gt;strör löften om generella skattesänkningar. Den borgerliga budgetbomben&lt;br&gt;leder däremot till högre räntor och hotar alltså tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett annat element måste självfallet vara investeringar i infra-&lt;br&gt;strukturen, vägar och kollektivtrafik. Att de senaste årens regeringar har lå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tit kollektivtrafiksystemen delvis förfalla är inte nytt. Men att en borgelig&lt;br&gt;regering även låter vägar sakta men säkert förstöras tycker jag är en nyhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta min uppräkning av dessa frågor med att fråga fru Wibble&lt;br&gt;om talet om den enda vägen på något sätt skall uppfattas bokstavligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson har talat om att regeringen är inne i en återvändsgränd. Jag&lt;br&gt;skulle egentligen vilja använda ett annat ord. Den enda vägen har regeringen&lt;br&gt;berömt sig av att ha hittat på. Jag tycker att man i själva verket har kommit&lt;br&gt;in i en rondell. I den karusellsnurren har man tappat budgetbalansen.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det glädjer mig att de här infrastrukturinvesteringarna så till&lt;br&gt;den milda grad upptar kammarens intresse att allting uttrycks i termer av&lt;br&gt;vägmärken. Jag skall också bidra till detta under dagens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag först till Allan Larsson säga att jag tycker att han skall vara litet&lt;br&gt;försiktig med vilka hjältar inom den ekonomiska litteraturen han åberopar.&lt;br&gt;Paul Krugman är på många punkter kritisk mot en sådan fördelningspolitik&lt;br&gt;som Allan Larssons parti har föreslagit. Han ogillar höjda marginalskatter&lt;br&gt;och höjda kapitalskatter. Han förespråkar också att arbetslösheten inte skall&lt;br&gt;vara lägre än 5 %. Det är inte den hjälte som jag vill åberopa i alla samman-&lt;br&gt;hang. Jag tycker att Allan Larsson skulle tänka en gång till även på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner frågade om byggsysselsättningen. Jag vill påminna om att det&lt;br&gt;i budgetförslaget finns en betydande satsning på ombyggnadsverksamhet.&lt;br&gt;Om man tittar på siffrorna skall man finna, att resultatet innebär att den&lt;br&gt;överhettningspuckel som den socialdemokratiska politiken ledde till, fr.o.m.&lt;br&gt;1993 återgår till en mer normal omfattning. Det är alltså inte någon annan&lt;br&gt;förändring som sker i den branschen än en mer normaliserad utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På frågan om arbetsgivaravgifterna och karensdagarna vill jag svara att de&lt;br&gt;här pengarna-vilket framgår av socialdepartementets bilaga till budgetpro-&lt;br&gt;positionen - skall dras in till staten genom t.ex. en höjd arbetsgivaravgift.&lt;br&gt;Det går lätt att se i bilagan. Det står klart uttryckt, rätt upp och ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lan Wachtmeister vill jag nämna, vilket inte kan vara förvånande vare&lt;br&gt;sig för honom eller för någon annan, att jag mycket starkt ogillar behovsprö-&lt;br&gt;vade barnbidrag. Den typen av välfärdspolitik strider mot för mig oerhört&lt;br&gt;väsentliga värderingar. Jag vill ha en generell välfärdspolitik. Det är en så-&lt;br&gt;dan politik som skapar det samhälle där människor har ett lika värde och ett&lt;br&gt;likaberättigande och inte utsätts för ”snokerier” och annat mycket bekym-&lt;br&gt;mersamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande tanken, fru talman, i mycket av Allan Larssons kritik tycks&lt;br&gt;vara en slags flykt till andra länder och för den delen även till 30-talet. Han&lt;br&gt;tittar på vad som händer i England och vad som har hänt i andra länder för&lt;br&gt;många decennier sedan. Nu handlar faktiskt finansplanen och budgetförsla-&lt;br&gt;get om Sverige, här, nu och i framtiden, och inte om vad som hände i Eng-&lt;br&gt;land på 30-talet eller i England eller någon annanstans ens på 70-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är litet bekymmersamt att det som jag bedömer som det&lt;br&gt;centrala problemet för den ekonomiska politiken, och därmed för medbor-&lt;br&gt;garnas levnadsstandard, egentligen inte har tagits upp av någon, annat än&lt;br&gt;mycket indirekt. Det centrala för mig är att stärka utvecklingen mot en låg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;br&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflation, att fä låga kostnadsökningar och en hög produktivitetsökning. De&lt;br&gt;låga kostnadsökningarna och den höga produktiviteten kräver en samman-&lt;br&gt;hållen ekonomisk strategi med avregleringar, skattesänkningar, konkurrens-&lt;br&gt;befrämjande åtgärder, satsningar på infrastruktur och utbildning samt för-&lt;br&gt;ändringar inom den offentliga utgiftspolitiken. Båda komponenterna är stra-&lt;br&gt;tegiska och nödvändiga för att skapa och vidmakthålla trovärdigheten i den&lt;br&gt;fasta växelkursen och den förbättrade konkurrenskraften. Detta är i sin tur&lt;br&gt;helt nödvändigt för att ge Sverige en stark ekonomi och inte minst för att vi&lt;br&gt;skall klara den internationella utveklingen och EG-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larssons påståenden kan man tolka på många sätt, varav flera är&lt;br&gt;klart bekymmersamma, men de har verkligen ingenting med regeringens&lt;br&gt;ekonomiska politik att göra. Hela vår ekonomiska politik är inriktad på att&lt;br&gt;skapa en så stark ekonomisk utveckling i Sverige att vi kan bli medlemmar i&lt;br&gt;EG från en styrkeposition. Vi skall klara de villkor som inte bara medlem-&lt;br&gt;skap i EG utan även i den internationella integrationen över huvud taget&lt;br&gt;kräver, nämligen att ha en låg inflation, som inte är många procentenheter&lt;br&gt;högre än inflationen i andra länder. Vi skall därigenom få en grund för en&lt;br&gt;låg ränteutveckling, som inte är många procentenheter högre än man har i&lt;br&gt;andra länder. Vi skall klara att upprätthålla den fasta växelkursen med tro-&lt;br&gt;värdighet. Vi skall klara att se till att statsbudgeten inte är för hög i förhål-&lt;br&gt;lande till produktionen, och vi skall klara utformningen av det som kallas för&lt;br&gt;konvergensvillkor, men som faktiskt har en ekonomisk innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bekymmersamma, som jag ser det, är att den politik med stimule-&lt;br&gt;rande av den inhemska skyddade sektorns efterfrågan, som socialdemokra-&lt;br&gt;terna tycks förorda inte leder till att Sverige får en sådan styrkeposition att&lt;br&gt;vi klarar europeiseringen. Detta bekymrar mig mycket. Jag hoppas att det&lt;br&gt;var en övertolkning av Allan Larssons anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer självfallet att med stort intresse läsa de kommande motio-&lt;br&gt;nerna från oppositionspartierna. För regeringens del är det centrala budska-&lt;br&gt;pet i finansplan och budgetproposition att vi måste förbereda Sverige så att&lt;br&gt;Sverige får en sådan ekonomisk styrka att vi klarar den internationella kon-&lt;br&gt;kurrensen och därmed vidgar basen för välfärd och höjning av den framtida&lt;br&gt;levnadsstandarden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen bordlädes.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:23 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:78 till konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:Föl och Fö2 till försvarsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 § Anmälan om interpellationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 20 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:81 av Berndt Ekholm (s) till jordbruksministern om naturvårdshän-&lt;br&gt;synen i skogsbruket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två rapporter, en från skogsstyrelsen och en från naturvårdsverket, be-&lt;br&gt;handlas skogsbrukets hänsyn till naturvården. I båda fallen har en uppfölj-&lt;br&gt;ning gjorts hur skogsbruket lever upp till den hänsyn som krävs enligt 21 § i&lt;br&gt;skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skogsstyrelsens rapport om naturvårdshänsynen vid slutawerk-&lt;br&gt;ning, inom ramen för det s.k. GRÖNSKA-projektet, tas inte tillräcklig hän-&lt;br&gt;syn till var tredje regel knuten till 21 § i skogsvårdslagen. Endast på hälften&lt;br&gt;av den avverkade arealen hade samtliga krav, som reglerna ställer, uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer detaljerat kan resultatet av den aktuella GRÖNSKA-studien sam-&lt;br&gt;manfattas i följande tabell, som redovisar hur naturvårdshänsynen, vid en&lt;br&gt;jämförelse med skogsvårdslagens krav, har tillgodosetts för sju olika funktio-&lt;br&gt;ner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betydligt Tillräcklig Otillräcklig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre hänsyn hänsyn hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyggesavgränsning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Impediment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småbiotoper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Träd och buskar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upplevelsehänsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturminne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härav framgår att ett tillfredsställande resultat endast erhållits avseende&lt;br&gt;hyggesavgränsning och möjligen upplevelsehänsyn. Hänsynen till den s.k.&lt;br&gt;vetenskapliga naturvården är sämst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristerna avseende naturvårdshänsynen är således fortfarande stora. I&lt;br&gt;rapporten formulerar man sig mycket försiktigt men ändå talande i kapitlet&lt;br&gt;om slutsatser: ”En viss förbättring av hänsynen till naturvårdens intressen&lt;br&gt;har inträtt i skogsbruket efter ett och ett halvt decenniums påverkan. Flera&lt;br&gt;tecken tyder på att förbättringsprocessen ännu fortgår.” Eller med andra&lt;br&gt;ord: Trots femton års insatser för ökad naturvårdshänsyn har förbättringarna&lt;br&gt;blivit begränsade och viss osäkerhet råder om hur det blir i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvärdering som länsstyrelserna gjort av efterlevnaden av 21 § i&lt;br&gt;skogsvårdslagen verifierar GRÖNSKA-rapportens slutsatser. Naturvårds-&lt;br&gt;verket sammanfattar 1980-talet på följande sätt: ”Bedömningen har för&lt;br&gt;samtliga föreskrifter givit ett medelvärde som inte uppnår lagens minimi-&lt;br&gt;krav. Utvecklingen under 1980-talet har bedömts som svag, från något över&lt;br&gt;'ingen hänsyn’ till klart under 'lagens minimikrav uppfyllda’. Allra sämst är&lt;br&gt;resultatet av bedömningen för avverkning, transport och skogsvägsbygg-&lt;br&gt;nad.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket konstaterar också, att lagens krav (i lag, förordning och&lt;br&gt;föreskrifter) inte är tillräckliga och säger: ”Artbevarandet, hänsynskrävande&lt;br&gt;flora och fauna kräver mera för att klaras.” En serie förslag från länsstyrel-&lt;br&gt;serna redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa följande frågor till jordbruksministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Delar statsrådet uppfattningen att bristerna fortfarande är stora avseende&lt;br&gt;naturvårdshänsynen i skogsbruket?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att näringen skall efter-&lt;br&gt;leva gällande lagstiftning på naturvårdsområdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finns det anledning mot bakgrund av de erfarenheter som bl.a. länssty-&lt;br&gt;relserna redovisat att skärpa kraven på naturvårdshänsyn i skogsvårdsla-&lt;br&gt;gen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Anser statsrådet att borttagandet av skogsvårdsavgiften underlättar möj-&lt;br&gt;ligheterna till naturvårdshänsyn?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hur långt bör markägarnas ansvar sträcka sig för den biologiska mångfal-&lt;br&gt;dens bibehållande i svensk skog?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:82 av Rolf L Nilson (v) till miljöministern om försurningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningen av vårt lands marker och vattendrag fortgår. Det är framför&lt;br&gt;allt utsläppen av svavel- och kväveoxidföreningar som orsakar den lång-&lt;br&gt;samma men fortfarande tilltagande försurningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har reducerat sina svavelutsläpp kraftigt. Även i många andra län-&lt;br&gt;der pågår reduceringar av utsläppen. Problemet är att kväveoxidutsläppen&lt;br&gt;inte har minskat och att reduceringen av svavelutsläppen inte är tillräckliga&lt;br&gt;för att komma ner på nedfallsnivåer som är oskadliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal som nu finns om begränsningar av svavelutsläppen förväntas inte&lt;br&gt;minska svavelnedfallet över södra Sverige med mer än 5-10%. För att vi&lt;br&gt;skall kunna räkna med en varaktig förbättring krävs utsläppsreduceringar&lt;br&gt;med ca 75 % i förhållande till dagsläget. Sverige bör i de internationella för-&lt;br&gt;handlingarna inte nöja sig med mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de svenska kväveoxidutsläppen måste regeringen visa hur&lt;br&gt;målet med en 30-procentig reducering från 1980 till 1998 skall ske. Hittills&lt;br&gt;har från 1980 till 1990 ingen nämnvärd minskning över huvud taget skett. De&lt;br&gt;utsläppsminskningar som skett vid fasta anläggningar har tyvärr motverkats&lt;br&gt;av ökade utsläpp från trafiken. Katalysatorer på bensindrivna personbilar&lt;br&gt;räcker ej för att minska utsläppen av kväveoxid från vägtrafiken till en accep-&lt;br&gt;tabel nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär ökad vägtrafik måste av bl.a. dessa skäl avvisas. En&lt;br&gt;Öresundsbro förvägtrafik kan t.ex. aldrig accepteras - speciellt inte när tra-&lt;br&gt;fikökningen på bron kommer att generera och till största delen drabba den&lt;br&gt;miljömässigt mest utsatta delen av vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste forskningsrapporterna är alarmerande och djupt oroande. I&lt;br&gt;monitor 12 ”Försurning och kalkning av svenska vatten” från SNV, konstate-&lt;br&gt;ras bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Någon nämnvärd minskning av nederbördens surhet har ännu inte ägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum. I Sydsverige uppgår pH-värdet inte till mer än 4,2-4,3 vilket innebär&lt;br&gt;att nederbörden fortfarande är mer än tio gånger surare än i förindustriell&lt;br&gt;tid. I Mellansverige och längs Norrlandskusten är det sura nedfallet nästan&lt;br&gt;lika omfattande - det genomsnittliga pH-värdet i regn och snö är där&lt;br&gt;4,4-4,5.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kväveoxidutsläppen(---)har hittills inte kunnat reduceras påtagligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare sig i Sverige eller i utlandet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ett fortsatt kraftigt kvävenedfall kan emellertid medföra kvävemättnad.&lt;br&gt;Det kväve som i så fall börjar läcka ut till närliggande vatten bidrar på&lt;br&gt;samma sätt som svavlet till försurningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 40 % av landets sjöar riskerar att drabbas av försurning om ytter-&lt;br&gt;ligare effektiva åtgärder ej genomförs. I ett försök att uppskatta den värde-&lt;br&gt;förlust som våra försurade sjöar medför hamnar summorna hittills på 1-2&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest oroväckande är de tröskeleffekter som kan inträffa i våra mar-&lt;br&gt;ker, vilket betyder att när bl.a. pH-värdet sjunkit ner till en viss gräns, kan&lt;br&gt;det snabbt ske kemiska och därmed biologiska förändringar i marken som&lt;br&gt;bl.a. snabbt minskar trädens överlevnadsgrad. Även kvävemättnaden ger&lt;br&gt;tröskeleffekter. Allvarligt är också att markens innehåll av ämnen som neu-&lt;br&gt;traliserar det sura nedfallet närmar sig kritiska nivåer på många håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.ex. nordvästra och sydvästra Skåne, delar av västkusten, Småland och&lt;br&gt;Blekinge är vi nu nära ett pH-värde i marken där det plötsligt kan ske drama-&lt;br&gt;tiska förändringar i markens kemiska balans. Sjunker pH-värdet ytterligare&lt;br&gt;frigörs bl.a. giftiga metaller - t.ex. aluminium, som normalt är bundet och&lt;br&gt;inte påverkar biosfären - vilket medför att både växter och djur dör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag syns det stora förändringar i fauna och flora. Kväveälskande&lt;br&gt;arter tar över på bekostnad av andra; grönalger, gräs, hallon, nässlor m.fl.&lt;br&gt;arter ökar och blåsippa, blåbär, lavarter och andra arter minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även försurningsläget i Norrland, bl.a. i höjdlägen i fjällvärlden, inger&lt;br&gt;farhågor. Beroende på bl.a. jordart är stora områden hårt drabbade av för-&lt;br&gt;surningen, och vidsträckta områden tycks ha liten motståndskraft mot ytter-&lt;br&gt;ligare försurande nederbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några års sikt - kanske kortare tid - hotas skogstillväxten och timmer-&lt;br&gt;kvaliteten och därmed stora ekologiska och ekonomiska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige måste vidta egna åtgärder för att minska våra inhemska utsläpp av&lt;br&gt;svavel och kväveoxider; det är fråga om trafiksektorn - t.ex. kan en Öre-&lt;br&gt;sundsbro för vägtrafik ej komma i fråga, ytterligare åtgärder inom energi-&lt;br&gt;sektorn, jord- och skogsbruket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen måste intensifieras för att bl.a. utröna vilka uppehållande åt-&lt;br&gt;gärder som kan sättas in för att rädda den hotade skogsmarken och sjöarna,&lt;br&gt;kanske mer omfattande kalkning av mark blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bedömer att anslagen för kalkning borde vara minst 240&lt;br&gt;milj.kr. om året för att klara de mest angelägna områdena. Vi förutsätter att&lt;br&gt;regeringen tar hänsyn till det i budgetarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också fråga om att informera och påverka våra grannländer. Denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga måste vara mycket högt prioriterad i alla berörda internationella sam-&lt;br&gt;manhang där Sverige deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till miljöminis-&lt;br&gt;tern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kan miljöministern nu meddela att en Öresundsbro förvägtrafik inte kan&lt;br&gt;komma i fråga bl.a. på grund av den allt allvarligare försurningssituatio-&lt;br&gt;nen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vilka extraordinära åtgärder och krav kommer regeringen att vidta och&lt;br&gt;ställa för att förmå våra grannländer att minska sina försurande utsläpp?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att fastställda mål beträffande&lt;br&gt;reduceringen av kväveoxidutsläppen skall nås?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att minska försurningsska-&lt;br&gt;dorna tills utsläppen har reducerats till en nivå som naturen tål?&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 § Anmälan om frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:287 av Anita Johansson (s) till miljöministern om miljöskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 infördes en särskild miljöskadeförsäkring. Den som drab-&lt;br&gt;bas av en miljöskada kan få ersättning genom denna försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskadeförsäkringen finansieras genom att de som driver vissa typer av&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet betalar en årlig avgift. Personskador kan ersättas upp&lt;br&gt;till 5 milj.kr. och sakskador upp till 50 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att möjligheten för skadedrabbad att få ersättning funnits i 2,5 år,&lt;br&gt;har inga medel utbetalts från försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stor sannolikhet har enskilda personer drabbats av miljöskador med&lt;br&gt;ekonomisk förlust, men inte haft vetskap om möjligheten att få ersättning&lt;br&gt;ur försäkringen. Med anledning därav vill jag ställa följande fråga till Olof&lt;br&gt;Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är miljöministern beredd att vidta för att sprida kännedom&lt;br&gt;om möjligheten att erhålla ersättning från miljöskadeförsäkringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:288 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om åtgär-&lt;br&gt;der mot bombhot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till nyårshelgen 1991 förekom ett 30-tal bombhot runt om i&lt;br&gt;Sverige. Alla utom ett visade sig vara falska. Hoten orsakade stora problem&lt;br&gt;och oro bland allmänheten samt tvingade samhället till mycket kostsamma&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skärpning av straffsatser samt krav på rejäla skadestånd skulle kunna&lt;br&gt;verka återhållande på personer som ”roar” sig med att uttala denna form av&lt;br&gt;hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att minska benägenheten att&lt;br&gt;bombhota det civila samhället?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:289 av Bengt-Ola Ryttar (s) till statsrådet Bo Lundgren om investe-&lt;br&gt;ringsbidrag för bostadsbyggande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens agerande blir det nu tvärstopp i byggbranschen.&lt;br&gt;Hemma hos mig i Dalarna blir arbetslösheten 25 % i vinter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att byggandet sjunker i en lågkonjunktur, men att kalla&lt;br&gt;nedgången för en återgång till normal byggvolym som finansministern&lt;br&gt;gjorde vid frågestunden den 12 december 1991 vittnar om mycket dålig kän-&lt;br&gt;nedom om vad som händer på byggarbetsmarknaden i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna kommer också att bli förödande i byggmaterialindustrin. Den&lt;br&gt;kapacitet som nu slås ut skulle vara en klar tillgång för Sverige den dag EG-&lt;br&gt;marknaden öppnar sig för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är regeringen beredd att återinföra investeringsbidraget för bostadsbyg-&lt;br&gt;gande och i övrigt föra en politik som gör det möjligt att bygga igen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:290 av Lars-Erik Lövdén (s) till kommunikationsministern om city-&lt;br&gt;tunnelprojektet i Malmö:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun har utrett möjligheterna att leda den spårbundna person-&lt;br&gt;trafiken från den nuvarande centralstationen till den svenska broan-&lt;br&gt;slutningen via en tunnel under Malmö (citytunnelprojektet). En sådan för-&lt;br&gt;bindelse skulle få stor betydelse för den regionala persontrafiken och inne-&lt;br&gt;bära en ytterligare markering av järnvägsdelens betydelse i Öresundsbro-&lt;br&gt;projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är regeringen beredd att aktivt medverka till ett genomförande av city-&lt;br&gt;tunnelprojektet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:291 av Carl Olov Persson (kds) till jordbruksministern om bidrag till&lt;br&gt;biogasprojekt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den trepartiöverenskommelse som träffats i fråga om den&lt;br&gt;framtida energipolitiken finns 4 miljarder reserverade för att utveckla alter-&lt;br&gt;nativ energi och för sparinsatser. Alla bidrag är villkorade. Villkorandet gör&lt;br&gt;det svårt eller omöjligt att utveckla nya idéer som inte stämmer med villko-&lt;br&gt;ren. Skall det finnas några möjligheter att avveckla kärnkraften i enlighet&lt;br&gt;med de beslut riksdagen fattat ställs det stora krav på flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra idé som kan bidra till avvecklingen är de olika biogasprojekt som&lt;br&gt;planeras. Kungsörs kommun är en av de kommuner som vill satsa på biogas&lt;br&gt;för energiframställning. Här är det fråga om ett pilotprojekt som inte kan&lt;br&gt;genomföras utan statligt stöd. Kungsörs kommun har ansökt om bidrag men&lt;br&gt;fått avslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser jordbruksministern att göra för att biogasprojektet i Kungsör&lt;br&gt;med flera kommuner skall kunna förverkligas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 8 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:292 av Thage G Peterson (s) till näringsministern om regeringens&lt;br&gt;kontakter med näringslivet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att avskaffa flertalet av de råd och delegationer,&lt;br&gt;som regeringen haft för samråd med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råden har varit en viktig kontaktpunkt med bred representation från nä-&lt;br&gt;ringslivet, från fackliga organisationer och från teknisk forskning och ut-&lt;br&gt;veckling. Rådens verksamhet har redovisats öppet och har därmed varit un-&lt;br&gt;derställda demokratisk kontroll. Nyligen har den framträdande företrädaren&lt;br&gt;för det privata näringslivet, Göran Ennerfeldt, gjort en hemställan till rege-&lt;br&gt;ringen om en hemlig grupp mellan regeringen och näringslivet. TV 4 rappor-&lt;br&gt;terade i går att en stor del av regeringens politiskt sakkunniga har hämtats&lt;br&gt;från näringslivet och från påtryckningsgrupper av olika slag. Tydligen anser&lt;br&gt;regeringen att kontakterna med näringslivet bättre kan skötas på annat sätt&lt;br&gt;genom offentligt redovisade samrådsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Per Westerberg på vilket sätt kontakterna med näringslivet i&lt;br&gt;fortsättningen skall äga rum och om han inte ser någon fara i att dessa kon-&lt;br&gt;takter nu kommer att privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:293 av Bengt Hurtig (v) till kommunikationsministern om flygsäker-&lt;br&gt;heten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygplanshaveriet vid Gottröra och andra tillbud har rest frågan hur flyg-&lt;br&gt;säkerheten ytterst handhas av ansvariga bolag och myndigheter. Vid have-&lt;br&gt;riet i Gottröra finns misstanke att bristfällig avisning orsakat haveriet. Vi-&lt;br&gt;dare tycks luftfartsinspektionen eller den skandinaviska luftfartstillsynen&lt;br&gt;som ansvarig myndighet inte ha granskat de rutiner som använts och jämfört&lt;br&gt;dessa med tillverkarens rekommendationer och andra länders rutiner.&lt;br&gt;Denna kontroll liksom huvudansvaret för tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;har ankommit på flygbolaget självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser kommunikationsministern att föreslå några åtgärder för att effekti-&lt;br&gt;visera det system som skall garantera flygsäkerheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:294 av Eva Johansson (s) till utrikesministern om Eritrea:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är utrikesministern beredd att medverka till att sådana relationer upprät-&lt;br&gt;tas med den provisoriska regeringen i Eritrea, att det går att inleda ett lång-&lt;br&gt;siktigt och utvecklingsinriktat biståndsarbete mellan Sverige och Eritrea?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:295 av Berndt Ekholm (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-&lt;br&gt;lösheten i Sjuhäradsbygden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget är nu allvarligt även i Sjuhäradsbygden. Antalet ar-&lt;br&gt;betslösa har ökat kraftigt den senaste tiden enligt de uppgifter länsarbets-&lt;br&gt;nämnden lämnat efter nyår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är speciell i Sjuhäradsbygden på grund av det ensidiga nä-&lt;br&gt;ringslivet med ett stort tekoberoende. I min hemkommun Mark sysselsätts&lt;br&gt;inom industrin hela 65 % med tekoarbeten. Tekoindustrin har ringa mot-&lt;br&gt;ståndskraft mot den djupa lågkonjunkturen. Risken är stor att den slås ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför mycket angeläget att åtgärder även fortsättningsvis sätts in&lt;br&gt;för att utveckla och komplettera de livskraftiga delarna av tekoindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det nödvändigt att omfattande arbetsmarknadspolitiska in-&lt;br&gt;satser sätts in såväl för arbetslösa tekoarbetare som för övriga arbetstagare&lt;br&gt;som mister sina jobb. De medel det sista sysselsättningspaketet före jul be-&lt;br&gt;räknas ge länet kan minska den öppna arbetslösheten med 0,2 % eller 500&lt;br&gt;personer. Men behovet är mycket större. Länsarbetsnämnden behöver åt-&lt;br&gt;minstone resurser för att minska den med ytterligare ca 1 % motsvarande ca&lt;br&gt;2 500 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka ytterligare åtgärder är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för&lt;br&gt;att hålla nere arbetslösheten i Sjuhäradsbygden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:296 av Eva Johansson (s) till statsrådet Alf Svensson om biståndet&lt;br&gt;till Afrika:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det regeringens avsikt att minska biståndet till Afrika, trots att försörj-&lt;br&gt;ningsläget och utvecklingen av ekonomi och demokratiska strukturer kräver&lt;br&gt;fortsatt stöd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:297 av Margareta Israelsson (s) till utbildningsministern om hög-&lt;br&gt;skoleutbildning i Västerås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun har i samarbete med näringslivsintressenter utarbetat&lt;br&gt;ett förslag till ny lokalisering av högskoleutbildning i Västerås. För att möj-&lt;br&gt;liggöra inflyttning till höstterminen 1993 måste byggandet av nya lokaler på-&lt;br&gt;börjas redan i september i år, vilket också vore bra ur sysselsättningssyn-&lt;br&gt;punkt. Då krävs emellertid ett regeringsbeslut före januari månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avser regeringen att fatta beslut i frågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:298 av Lars-Ove Hagberg (v) till arbetsmarknadsministern om ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken och företagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt industrins egna uttalanden kommer antalet anställda inom indu-&lt;br&gt;strin att fortsätta att minska under 1992. Detta betyder ytterligare avskedan-&lt;br&gt;den av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av anställda i företagen i stället för uppsägningar är utan tve-&lt;br&gt;kan bättre för företagen och samhället på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av staten delvis ägda företaget SSAB har i sina anläggningar i Bor-&lt;br&gt;länge avvisat utbildning av de anställda som ett alternativ till uppsägningar,&lt;br&gt;trots att AMS ställer medel till förfogande för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att få företag - och då även&lt;br&gt;statliga - att i stället för att avskeda anställda välja att utbilda dessa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kammaren åtskildes kl. 11.26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR GRENFORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Gunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fredagen den 10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkomstord.......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen.............. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Ny riksdagsledamot...............................  1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avsägelser......................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Ledighet.......................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Anmälan om kompletteringsval till skatteutskottet och socialför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringsutskottet .................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Justering av protokoll................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Överlämnande av kommittéberättelsen................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Reidunn Laurén (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Överlämnande av budgetpropositionen................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinister Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan Wachtmeister (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:81 av Berndt Ekholm (s) om naturvårdshänsynen i&lt;br&gt;skogsbruket.................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:82 av Rolf L Nilson (v) om försurningen.......... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:287 av Anita Johansson (s) om miljöskadeförsäkringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:288 av Sten Andersson i Malmö (m) om åtgärder mot&lt;br&gt;bombhot...................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:289 av Bengt-Ola Ryttar (s) om investeringsbidrag för&lt;br&gt;bostadsbyggande................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:290 av Lars-Erik Lövdén (s) om citytunnelprojektet i&lt;br&gt;Malmö..............................  27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:291 av Carl Olov Persson (kds) om bidrag till biogas-&lt;br&gt;projekt ....................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:292 avThage G Peterson (s) om regeringens kontakter&lt;br&gt;med näringslivet................................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:293 av Bengt Hurtig (v) om flygsäkerheten........ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:294 av Eva Johansson (s) om Eritrea............ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92:295 av Berndt Ekholm (s) om arbetslösheten i Sjuhä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;radsbygden.................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:296 av Eva Johansson (s) om biståndet till Afrika .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:297 av Margareta Israelsson (s) om högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Västerås..................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:298 av Lars-Ove Hagberg (v) om arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken och företagen.............................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40471, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0950</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199192__50.pdf</filnamn>
<filstorlek>6792648</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:50 Fredagen den 10 januari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BB9A7C30-078F-45AE-9A86-3C3F1C910A54</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>