<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387675</hangar_id>
 <dok_id>GF0942</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1991/92:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-12-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:04</systemdatum>
 <publicerad>1991-12-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:42 Tisdagen den 10 december</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0942/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0942</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0942</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1991/92:42&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Tisdagen den 10 december&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 13.00-19.47&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0942/prot_199192__42-1.png" style="width:40pt;height:41pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Lennart Brunander (c), Charlotte&lt;br&gt;Branting (fp) och Richard Ulfvengren (nyd) denna dag återtagit sina platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 riksdagen, varigenom tjänstgöringen som ersättare upphört för Elisabeth&lt;br&gt;Andersson, Ronny Karlsson och Arne Jansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Justering av protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollet för den 4 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på fråga 1991/92:213 om kriminalvårdsanstalterna i Gävle&lt;br&gt;och Hudiksvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sigrid Bolkéus har frågat mig om en utbyggnad av kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalten i Gävle får till följd att anstalten i Hudiksvall läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 föreslagit att anstalten i Gävle byggs till med ytterligare en bostads-&lt;br&gt;avdelning. En sådan utbyggnad skulle enligt kriminalvårdsstyrelsen kunna&lt;br&gt;medföra att anstalten i Hudiksvall, som är gammal och otjänlig för sitt ända-&lt;br&gt;mål, kan läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sitt förslag till tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 för-&lt;br&gt;ordat att medel anvisas för tidigareläggning av statliga investeringar och an-&lt;br&gt;läggningsarbeten, bl.a. för utförande av en bostadsavdelning vid anstalten i&lt;br&gt;Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka resurser kriminalvården behöver för nästa budgetår be-&lt;br&gt;reds för närvarande inom regeringskansliet. I detta arbete ingår även en be-&lt;br&gt;dömning av behovet av anstalten i Hudiksvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser således att återkomma till frågan i 1992 års budgetpro-&lt;br&gt;position, och jag är därför inte i dag beredd att svara på frågan om anstalten&lt;br&gt;i Hudiksvall kommer att läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 SIGRID BOLKÉUS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret där det framgår att det&lt;br&gt;inte finns någon direkt koppling mellan nybyggandet av Gävlefängelset och&lt;br&gt;Hudiksvallsfängelset. Jag konstaterar att vi från Gävleborg får fortsätta att&lt;br&gt;leva i ovisshet ett tag till om hur det blir med Hudiksvallsfängelset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstalten uppfördes 1869, och i början av 1980-talet skulle den ersättas av&lt;br&gt;en ny. Tomt anskaffades, men i fjol föreslogs det i stället en nedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att Hudiksvallsanstalten behövs i dag och kommer att behövas&lt;br&gt;även i framtiden. Vi vet att behovet av fler fängelseplatser kommer att öka&lt;br&gt;kraftigt. Nybyggande för 44 interner har kostnadsberäknats till 45 milj.kr.&lt;br&gt;Norra Hälsingland skulle verkligen behöva fler arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägg inte ned den slutna lokalanstalten i Hudiksvall om ett nybyggande&lt;br&gt;inte skulle rymmas i budgeten. Visserligen är anstalten gammal och i behov&lt;br&gt;av byggnadsmässiga justeringar, framför allt i köket. Men låt oss ta till vara&lt;br&gt;de många kvaliteter som finns, t.ex. erfaren personal, trivsel för fångarna&lt;br&gt;och ett utmärkt samarbete mellan kriminalvården och dem som arbetar för&lt;br&gt;att förbereda frigivningen, t.ex. bostadsförmedlingen, arbetsförmedlingen&lt;br&gt;och socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En nedläggning vore en dålig affär. Anstalten kan, med&lt;br&gt;hjälp av vissa reparationer, drivas vidare några år till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Svar på fråga 1991/92:235 om pornografisk framställnings straff-&lt;br&gt;barhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gullan Lindblad har frågat mig om vilka åtgärder jag avser&lt;br&gt;att vidta för att straffbarhet skall gälla för vissa pornografiska framställ-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindblad hänvisar till två avgöranden av justitiekanslern resp, hov-&lt;br&gt;rätten för Västra Sverige rörande tillämpningen av bestämmelserna om&lt;br&gt;olaga våldsskildring i brottsbalken (16 kap. 10b §). I de aktuella fallen an-&lt;br&gt;sågs bestämmelserna inte vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Gullan Lindblad behövs en precisering av begreppet ”sexuellt våld&lt;br&gt;eller tvång” i pornografiska sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 november besvarade jag en interpellation som också gällde vålds-&lt;br&gt;pornografi. Som jag framhöll då är det väsentligt att det finns effektiva be-&lt;br&gt;stämmelser mot spridande av våldspornografi, eftersom pornografi av den&lt;br&gt;arten ofta förmedlar en grovt kränkande och nedvärderande bild av kvinnor.&lt;br&gt;När det gäller frågan om de nuvarande bestämmelserna är tillräckliga eller&lt;br&gt;inte, vill jag hänvisa till att justitiekanslern för närvarande har i uppdrag att&lt;br&gt;utreda denna fråga. Det är naturligt att i det sammanhanget göra övervägan-&lt;br&gt;den av det slag som Gullan Lindblad har pekat på. Justitiekanslern skall re-&lt;br&gt;dovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 GULLAN LINDBLAD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaret framgår att justitieministern delar min uppfattning att det ibland&lt;br&gt;förmedlas grovt kränkande bilder och återgivningar av samlag osv. Sådant&lt;br&gt;kan verkligen grovt kränka kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en tid sedan fick jag ett brev. Jag är ordförande i ett kvinnoförbund,&lt;br&gt;och jag har fått många brev i samma fråga. Brevet gällde s.k. fist-fucking,&lt;br&gt;eller på vardagsspråk ”knytnävsknull”. I brevet ställs följande fråga: ”Vad&lt;br&gt;är Du beredd att göra åt följande - Du som kvinna och politiker?” Är det&lt;br&gt;inte här fråga om sexuellt våld? Nu ansågs det inte vara så. Det går att disku-&lt;br&gt;tera frågan fram och tillbaka rent medicinskt sett. Men jag tycker att man&lt;br&gt;här har överskridit anständighetens gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läste nyligen en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken JK friar&lt;br&gt;porrserie. Av artikeln framgår det att: ”En man hugger huvudet av en kvinna&lt;br&gt;och sätter i stället dit huvudet från sin älskarinna, som omkommit i en bil-&lt;br&gt;olycka. Efter transplantationen har mannen samlag med sin skapelse. Denna&lt;br&gt;ruggiga historia återges i en bildserie i ett nummer av porrtidningen Svenska&lt;br&gt;Hustler. Bildserien har polisanmälts av flera privatpersoner i Linköping och&lt;br&gt;därefter granskats av justitiekanslern.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikeln anser JK inte att detta med de bestämmelser som råder för&lt;br&gt;närvarande kan betecknas som sexuellt våld eller tvång. Jag hoppas att han&lt;br&gt;när han har gått igenom detta problem kommer med ett förslag till lagstift-&lt;br&gt;ning som verkligen visar att det är brottsligt att behandla kvinnor på detta&lt;br&gt;sätt - även om det bara är på bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svar på fråga 1991/92:238 om innehav av ammunition utan till-&lt;br&gt;stånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sigrid Bolkéus har bett mig om ett klargörande om vad som&lt;br&gt;kommer att gälla efter den 1 januari 1992 angående innehav av enstaka pa-&lt;br&gt;troner, som ej passar till de vapen man har tillstånd till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har samband med de ändringar i vapenlagen som behandlades i&lt;br&gt;riksdagens justitieutskott förra riksmötet. Som Sigrid Bolkéus mycket riktigt&lt;br&gt;säger i frågan till mig, justerades den av regeringen föreslagna straffbestäm-&lt;br&gt;melsen på utskottets initiativ. Skälet var att det klart skall framgå av lagtex-&lt;br&gt;ten att ringa fall av otillåtet ammunitionsinnehav inte är straffbart. Utskottet&lt;br&gt;framhöll vikten av att inte betunga rättsapparaten med onödiga ingripanden.&lt;br&gt;Från det straffbara området skulle undantas innehav av enstaka patroner el-&lt;br&gt;ler ett helt obetydligt souvenirinnehav eller liknande bagatellartade innehav,&lt;br&gt;om inte särskilda omständigheter motiverade något annat. Särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter för straffbarhet skulle enligt utskottet kunna vara ammunition&lt;br&gt;som påträffas i s.k. knarkarkvartar eller under liknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår givetvis från att polis, åklagare och domstolar när de skall till-&lt;br&gt;lämpa lagen på sedvanligt sätt beaktar skälen bakom den antagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något ytterligare klargörande som Sigrid Bolkéus frågar efter behövs där-&lt;br&gt;för inte. Lagtexten är dessutom beslutad av riksdagen, och det är uteslutet&lt;br&gt;att i efterhand göra något som skulle likna motivuttalanden. Nu är lagens&lt;br&gt;tillämpning en fråga för våra rättstillämpande myndigheter. Jag kommer att&lt;br&gt;följa utvecklingen noga. Ger den vid handen att det straffbara området onö-&lt;br&gt;digt inverkar på vapenägarnas intressen, kommer jag att överväga att föreslå&lt;br&gt;en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 SIGRID BOLKÉUS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret och att det kom&lt;br&gt;snabbt. Den nya lagen träder i kraft om tre veckor, dvs. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroliga vapenägare har efter att ha läst tidningsartiklar frågat mig: Gäller&lt;br&gt;inte riksdagsbeslutet? Har ni ändrat det? Kommer man att kunna dömas till&lt;br&gt;dagsböter eller fängelse upp till sex månader bara för att man har några udda&lt;br&gt;patroner liggande som inte passar till de vapen man har licens för? Beskedet&lt;br&gt;från justitieministern i dag är att riksdagsbeslutet står fast. Det blir precis&lt;br&gt;som justitieutskottet förordade med anledning av motion Ju38, nämligen att&lt;br&gt;det från straffbestämmelserna i 38 § görs undantag för ringa fall av innehav&lt;br&gt;av ammunition. Ingen som innehar enstaka patroner skall bestraffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte så lätt som folk i allmänhet tror att skriva in i&lt;br&gt;lagen att ringa fall av innehav av ammunition skall vara tillåten. Lagen kan&lt;br&gt;inte skrivas så att man tar bort sanktionsmöjligheter som behövs. I betän-&lt;br&gt;kandet står, som justitieministern mycket riktigt påpekade i svaret, att sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter för straffbarhet kan vara att ammunition påträffas i&lt;br&gt;knarkarkvartar eller under liknande omständigheter. Det är alltså inte fråga&lt;br&gt;om att jaga den enskilde jägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vapenägare kan se fram emot nyårsafton utan att befara att vi skall bli&lt;br&gt;kriminella över en natt. Jag noterar med tillfredsställelse att justitieministern&lt;br&gt;kommer att följa utvecklingen noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Svar på fråga 1991/92:241 om demonstrationsfriheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig vilka åtgärder jag är&lt;br&gt;beredd att vidta i syfte att garantera demonstrationsfriheten i Sverige. Bak-&lt;br&gt;grunden till frågan är de händelser som utspelade sig i Lund och Stockholm&lt;br&gt;den 30 november i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först säga att jag delar Sten Anderssons oro för en utveckling där&lt;br&gt;vissa demonstrationer inte kan hållas i enlighet med givna tillstånd. Yttran-&lt;br&gt;de-, mötes- och demonstrationsfriheterna är grundläggande fri- och rättighe-&lt;br&gt;ter och skyddas i regeringsformen. Och man måste hålla i minnet att dessa&lt;br&gt;friheter gäller - och bör gälla - för alla medborgare och alla uppfattningar.&lt;br&gt;Samtidigt finns-det ju begränsningar i hur friheterna i vissa fall kan utövas,&lt;br&gt;t.ex. bestämmelsen i brottsbalken om hets mot folkgrupp. Jag har dock vid&lt;br&gt;ett flertal tillfällen framhållit vikten av att de grundläggande fri- och rättighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna inte onödigtvis får inskränkas. Bl.a. gjorde jag det i en debatt i denna&lt;br&gt;kammare för en knapp månad sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän sammankomst - t.ex. en demonstration - får upplösas endast i&lt;br&gt;mycket speciella situationer. Om vi ger efter och ändrar reglerna så att mö-&lt;br&gt;tesfriheten blir mera begränsad, befinner vi oss snart i ett samhälle som få&lt;br&gt;av oss önskar leva i. Med anledning av de händelser som Sten Andersson&lt;br&gt;syftar på kommer polisen att lämna mig en redogörelse för vad som inträf-&lt;br&gt;fade. Jag räknar med att då få ett bättre underlag för en bedömning om det&lt;br&gt;behövs ytterligare åtgärder för att de nu aktuella friheterna verkligen skall&lt;br&gt;kunna garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som jag tycker är klart och&lt;br&gt;kraftfullt. Jag hoppas att de erfarenheter som man nu håller på att samla in&lt;br&gt;kommer att resultera i att de händelser som inträffade i Stockholm och Lund&lt;br&gt;den 30 november inte skall upprepas i Sverige än en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken politisk uppfattning man har skall man ha rätt att demon-&lt;br&gt;strera. Har man sedan dessutom fått tillåtelse av polisen att demonstrera är&lt;br&gt;det skrämmande att det inträffar sådant som exempelvis hände i Lund, där -&lt;br&gt;om man nu skall ironisera - ett importerat gatans parlament från Danmark&lt;br&gt;agerade genom att bryta upp och kasta gatstenar mot polisen så att demon-&lt;br&gt;strationen stoppades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är av yttersta vikt att vi i Sverige garanterar samtliga män-&lt;br&gt;niskors rätt att utöva den grundlagsskyddade yttrande- och demonstrations-&lt;br&gt;friheten. Om samhället plötsligt måste börja backa kommer vi att befinna&lt;br&gt;oss i ett samhälle, som statsrådet nyss sade, som ytterst få av oss vill leva i.&lt;br&gt;Jag önskar statsrådet all lycka och framgång på resan mot det Sverige där vi&lt;br&gt;oavsett uppfattning ändå ges rätt att utöva densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ Svar på fråga 1991/92:272 om sekretesskydd för viss genetisk&lt;br&gt;information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Frågan är ställd till statsrådet Laurén. Arbetet inom rege-&lt;br&gt;ringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Daléus vill veta om regeringen ämnar skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en betryggande hantering från sekretessynpunkt av den genetiska informa-&lt;br&gt;tionen vid SKL i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan gäller alltså i första hand hanteringen av material från DNA-un-&lt;br&gt;dersökningar vid det kriminaltekniska laboratoriet. Detta material finns i&lt;br&gt;dag förvarat i sakakter kopplade till varje enskilt ärende. För materialet gäl-&lt;br&gt;ler samma slags sekretess som gäller i allmänhet för förundersökningar i&lt;br&gt;brottmål. Det innebär att sekretess gäller både till skydd för utredningsin-&lt;br&gt;tresset och till skydd för den enskildes personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DNA-tekniken är fortfarande ny i förundersökningssammanhang. Jag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för min del inte fått någon information som visar att skyddet för den här ty-&lt;br&gt;pen av material inte skulle vara till fyllest. Jag förutsätter att rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen anmäler till regeringen om det skulle föreligga behov av regeländringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också nämna att frågor kring DNA-analyser i rättsliga samman-&lt;br&gt;hang är aktuella inom Europarådet. Det gäller bl.a. frågan om hur erhållna&lt;br&gt;uppgifter skall bevaras, lagras och skyddas. Enligt uppgift kommer Europa-&lt;br&gt;rådet att utfärda riktlinjer på området. Frågor kring hanteringen av DNA-&lt;br&gt;analyser kommer givetvis att aktualiseras på nytt i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 LENNART DALÉUS (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Det intressanta står i&lt;br&gt;den sista delen av svaret, nämligen att Europarådet kommer att aktualisera&lt;br&gt;dessa frågor på olika sätt. Det innebär samtidigt att den nuvarande situatio-&lt;br&gt;nen inte är till fyllest, och jag tror man kan utgå från att den inte heller är&lt;br&gt;det i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till detta är flera. Det kanske viktigaste är att mängden information&lt;br&gt;från den här typen av material växer i takt med att kunskapen om tekniken&lt;br&gt;ökar. Där vi i dag kan få en bråkdel information från genetiskt material kan&lt;br&gt;man kanske om fem år läsa materialet som en öppen bok och få information&lt;br&gt;om den aktuella människan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare problem är att man i kriminaltekniska sammahang lagrar&lt;br&gt;information även om sådana människor som inte är direkt berörda av brotts-&lt;br&gt;händelsen, utan finns med i sammanhanget på annat sätt. Man kan tänka sig&lt;br&gt;våldtäktsfall där även genetisk information om äkta maken till en våldtagen&lt;br&gt;kvinna finns med i materialet. Den genetiska informationen om honom lag-&lt;br&gt;ras, och man är ännu inte klar över hur utsorteringen skall gå till och vilka&lt;br&gt;rättsregler som skall gälla i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av material kan dessutom användas operativt. Utgående från&lt;br&gt;ett spermaprov, blodprov, salivprov eller liknande kan man börja efterlysa&lt;br&gt;och söka en brottsling, dvs. tänka sig hans utseende, få fram hans ögonfärg,&lt;br&gt;gissa sig till hans vikt och många andra sådana saker. Jag vet att sådana tan-&lt;br&gt;kar finns i spaningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min följdfråga till justitieministern blir: Finns det inte skäl att innan Euro-&lt;br&gt;parådets rekommendationer blir klara ändå ta några initiativ från svensk&lt;br&gt;sida för att få litet strängare sekretessregler när det gäller just denna infor-&lt;br&gt;mation?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill inte påstå att den framtidsbild som Lennart Daléus&lt;br&gt;målar upp är felaktig, utan det är en framtid som vi mycket väl kan vänta&lt;br&gt;oss. Men vi har sekretessregler som i dagens situation betraktas som tillräck-&lt;br&gt;liga. Mitt svar blir nu att detta självfallet är en fråga som vi måste följa, så&lt;br&gt;att vi inte i framtiden blir tagna på sängen. Den bedömning som görs i dag&lt;br&gt;är att det inte just nu finns några ytterligare behov, men regeringen följer&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 LENNART DALÉUS (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är glad över justitieministerns uppriktiga engagemang i&lt;br&gt;frågan, men jag vågar ändå vara så djärv att jag tycker att man borde dra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en slutsats av att Europarådet nu funderar över att utfärda riktlinjer inom&lt;br&gt;området när det gäller lagrande, bevarande och skydd av just den här typen&lt;br&gt;av information. Det tyder på att situationen allmänt betraktas som otillfreds-&lt;br&gt;ställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi i Sverige ligger långt framme på detta område, såväl när det&lt;br&gt;gäller analyskompetens som allmänt i forskningssammanhang, borde vi dra&lt;br&gt;slutsatsen av denna iakttagelse snabbare än Europarådet och helt enkelt gå&lt;br&gt;före när det gäller sekretesskyddet för detta material. Det måste ske innan&lt;br&gt;verksamheten sprids till fler myndigheter och kommer till större användning&lt;br&gt;i försäkringssammanhang och i många andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vore glad om man från svensk sida kunde gå före och införa ett skydd -&lt;br&gt;kalla det gärna tillfälligt skydd - och sätta ner fotterna på jorden innan kun-&lt;br&gt;skapen om dessa aktiviteter blir alltför spridda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på fråga 1991/92:275 om åtgärder mot ungdomsbrottslig-&lt;br&gt;heten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Liisa Rulander har frågat mig om det finns några mer detal-&lt;br&gt;jerade planer för snabba åtgärder riktade mot ungdomsbrottslingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Liisa Rulander anser jag att det är viktigt att barn och ungdo-&lt;br&gt;mar får rätta signaler redan från början. Detta är en uppgift vi alla måste ta&lt;br&gt;ansvar för, som föräldrar, lärare och över huvud taget som vuxna i samhället.&lt;br&gt;När det gäller insatser från det allmänna är det primärt en uppgift för social-&lt;br&gt;tjänsten att ge barn och ungdomar det stöd som de behöver, medan det är&lt;br&gt;rättsväsendets uppgift att svara för reaktionerna mot brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få till stånd en förutsättningslös genomgång av hur reaktionssys-&lt;br&gt;temet bör vara utformat när brott begås av unga tillsattes under 1990 ung-&lt;br&gt;domsbrottskommittén (Ju 1990:07, dir. 1990:53). Kommittén har bl.a. som&lt;br&gt;uppgift att inventera olika tänkbara reaktioner anpassade för unga. Bland&lt;br&gt;reaktioner som kan diskuteras finns behandlingstvång, förbud mot att vistas&lt;br&gt;på vissa platser vid bestämda tidpunkter, medling och veckoslutsfängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har efter regeringsskiftet fått en ny sammansättning, och den&lt;br&gt;skall lägga fram sina förslag under 1992. Jag vill inte nu föregripa utredning-&lt;br&gt;ens resultat, varför mitt svar måste bli att det från regeringens sida inte för&lt;br&gt;närvarande finns några detaljerade planer på omedelbara åtgärder i dessa&lt;br&gt;frågor. Jag vill i sammanhanget även peka på att det pågår ett intensivt ar-&lt;br&gt;bete med att i enlighet med intentionerna i regeringsförklaringen ta fram en&lt;br&gt;ny statlig vårdform för unga brottslingar. Åtgärder mot ungdomsbrottslighe-&lt;br&gt;ten är för regeringen ett prioriterat område, och vi kommer att agera snabbt&lt;br&gt;så snart vi har fått ett underlag genom kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för ett hoppingivande&lt;br&gt;svar, där det framgick att detta är frågor som är prioriterade från regeringens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar är inte ungdomar hur länge som helst. De blir vuxna kriminella&lt;br&gt;om de inte får stöd omedelbart. Det finns ett stort behov av att genom en&lt;br&gt;trygghetsskapande familjepolitik och en normgivande skolpolitik ge barn&lt;br&gt;och ungdomar en motkraft till våldet. Det säkraste sättet att minska våld och&lt;br&gt;kriminalitet, att motverka rotlöshet och drogbruk, är att ge allt tänkbart stöd&lt;br&gt;till hem och familjer. Enligt det kristdemokratiska synsättet skall samhället&lt;br&gt;skydda och stötta familjen genom ekonomiska, sociala och juridiska åtgär-&lt;br&gt;der. Barn och ungdomar har rätt till och behov av etisk vägledning, något&lt;br&gt;som vi alla är skyldiga att ge dem. Skolan måste därför få en etisk förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan spelar även en viktig roll då det gäller att stärka självkänslan hos&lt;br&gt;ungdomar. Tyvärr har mycket av den välfärdspolitik som under lång tid be-&lt;br&gt;drivits inte lett till att man kunnat komma ifrån våld och brott. Förutom ett&lt;br&gt;annorlunda samhällsklimat där denna syn på gemenskapen får utvecklas,&lt;br&gt;krävs kortsiktiga preventiva åtgärder för att stävja brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här, precis som justitieministern säger, som samhället måste rea-&lt;br&gt;gera med rättsväsendet. Men jag vill också nämna de önskemål som finns&lt;br&gt;om veckoslutshem där ungdomar kan visas en konkret uppmärksamhet, ett&lt;br&gt;engagemang som de kanske inte har fått där de växt upp. Denna åtgärd&lt;br&gt;brådskar extra mycket. Jag vill också förorda samhällstjänst och att ungdo-&lt;br&gt;mar som har vandaliserat skall få möjlighet att få återställa det de har fördär-&lt;br&gt;vat. Även speciella straffpåföljder för återfallsförbrytare måste tas upp till&lt;br&gt;diskussion. Det vill jag gärna skicka med till den kommitté som skall arbeta&lt;br&gt;med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Svar på fråga 1991/92:282 om ökad kunskap om Europakonven-&lt;br&gt;tionen om de mänskliga rättigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 Justitieminister GUN HELLSVIK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Andersson har frågat mig vad jag avser att göra för att&lt;br&gt;öka kompetensen hos de svenska myndigheterna beträffande Europakon-&lt;br&gt;ventionen och när detta kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först slå fast att svenska domare, åklagare och andra tjänstemän&lt;br&gt;har att följa svensk lag. De skall alltså inte direkt stödja sina beslut på Euro-&lt;br&gt;pakonventionens artiklar, men Sveriges åtaganden enligt konventionen ut-&lt;br&gt;gör ett viktigt moment vid tolkningen av en viss bestämmelse i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen. Vad Lars Andersson aktualiserat handlar därför i första hand&lt;br&gt;om i vad mån den svenska lagstiftningen är anpassad till Sveriges åtaganden&lt;br&gt;enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har vår lagstiftning successivt anpassats för att få en bättre&lt;br&gt;överensstämmelse med Europakonventionens innehåll, sådant det kommer&lt;br&gt;till uttryck i Europadomstolens praxis. Ett jourhäktningssystem har införts i&lt;br&gt;domstolarna för att uppfylla konventionens krav på att den som är berövad&lt;br&gt;friheten ofördröjligen skall ställas inför domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens processuella regler har ändrats för att stärka den tillta-&lt;br&gt;lades rättigheter i brottmål. Ett s.k. rättsprövningsinstitut har införts, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att uppfylla den enskildes rätt att få civila rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;prövade av domstol sker löpande en översyn av fullföljdsreglerna. Europa-&lt;br&gt;konventionen är verkligen inte något bortglömt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är självfallet också viktigt att sprida information om konventio-&lt;br&gt;nens innehåll till de anställda i myndigheterna. Inom domstolsväsendets om-&lt;br&gt;råde pågår i det avseendet tämligen intensiva utbildningsinsatser genom&lt;br&gt;domstolsverkets försorg. För förvaltningsdomarna härvid åtskilliga tillfällen&lt;br&gt;seminarier om Europakonventionens innehåll och Europadomstolens avgö-&lt;br&gt;randen arrangerats. En utbildning för domare i Europarätt i vid bemärkelse&lt;br&gt;har påbörjats detta budgetår. I denna utbildning deltar också åklagare. Även&lt;br&gt;i åklagarnas grundutbildning ingår frågor om Europakonventionen. I nor-&lt;br&gt;diska seminarier för domare finns också inslag om Europakonventionen, och&lt;br&gt;ämnet förekommer även vid regionala seminarier för domare. Sist men inte&lt;br&gt;minst bevakar utrikesdepartementet Europadomstolens domar och ser till&lt;br&gt;att berörda myndigheter får kännedom om avgöranden som är av intresse,&lt;br&gt;oavsett om Sverige eller något annat land har varit part i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden ser jag inte skäl att för närvarande vidta&lt;br&gt;några ytterligare åtgärder för att öka kompetensen hos de svenska myndig-&lt;br&gt;heterna beträffande Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 LARS ANDERSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka justitieministern för svaret. Jag skall med stort&lt;br&gt;intresse följa utvecklingen, och jag hoppas att de åtgärder som kommer att&lt;br&gt;genomföras på utbildningens och lagstiftningens område framöver är till-&lt;br&gt;räckliga och leder till att Sverige inte fortsättningsvis sitter på de anklagades&lt;br&gt;bänk eller blir fällt i Europadomstolen. Jag tackar återigen för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1991/92:196 om prisregleringsavgiften på handels-&lt;br&gt;gödsel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göran Persson har frågat mig på vilket sätt reduktionen av&lt;br&gt;prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel medverkar&lt;br&gt;till att nå målet om en halvering av kemikalieanvändningen inom jordbru-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att de avgifter som Göran Persson syftar på tillfälligt&lt;br&gt;höjdes, först med 30 % hösten 1990 och därefter med ytterligare 20 % våren&lt;br&gt;1991, i syfte att betala av på den räntefria kredit som skulle finansiera 1990&lt;br&gt;års spannmålsöverskott. I samband med riksdagsbeslutet i våras att den rör-&lt;br&gt;liga krediten skulle amorteras med 555 milj.kr. den 1 juli 1991 konstaterade&lt;br&gt;den dåvarande regeringen att prisregleringsavgifterna därmed åter skulle&lt;br&gt;kunna sänkas med 20 % den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation vi i dag har på spannmålsmarknaden visar att om inte ytterli-&lt;br&gt;gare betydande arealer ställs om så kommer det även i fortsättningen att pro-&lt;br&gt;duceras avsevärda överskott av spannmål. I så fall kommer priserna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spannmål sannolikt att fortsätta att sjunka i takt med inlösenpriserna. Den&lt;br&gt;bedömning som jag i dag gör av den fortsatta utvecklingen är att trots den&lt;br&gt;planerade sänkningen av prisregleringsavgiften den 1 juli 1992 kommer net-&lt;br&gt;toeffekten av fortsatt omställning, sänkt spannmålspris och sänkta prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter att bli en minskad användning av handelsgödsel och bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande miljöåtgärder på jordbrukets område beslutade riksdagen&lt;br&gt;åren 1988 och 1989, således före den tillfälliga höjningen av prisregleringsav-&lt;br&gt;giften, om ett långtgående åtgärdsprogram för att minska jordbrukets nega-&lt;br&gt;tiva miljöpåverkan. Med de åtgärder som nu vidtas inom programmet beräk-&lt;br&gt;nas de mål som satts upp för bl.a. minskad användning av handelsgödsel och&lt;br&gt;bekämpningsmedel kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill jag således svara Göran Persson att effekten av&lt;br&gt;att helt eller delvis återföra prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och&lt;br&gt;bekämpningsmedel till den ursprungliga nivån inte kommer att påverka möj-&lt;br&gt;ligheterna att uppnå de miljömål som har satts upp för jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Göran Persson, som framställt frågan, anmält att han var förhindrad&lt;br&gt;att närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen att Åke Sel-&lt;br&gt;berg i stället fick delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 ÅKE SELBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka jordbruksministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är ställd med anledning av tilläggsbudget I, där jordbruksministern&lt;br&gt;föreslår en reducering av prisregleringsavgiften på handelsgödsel och be-&lt;br&gt;kämpningsmedel med 200 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att detta är fel signal till jordbruket ur miljöpolitisk synpunkt&lt;br&gt;och med hänsyn till de beslut som vi tidigare har fattat i riksdagen - särskilt&lt;br&gt;då vi, som jordbruksministern också påpekar, både 1988 och 1989 mycket&lt;br&gt;kraftigt har krävt att kemikalieanvändningen skulle minskas i jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sade ju 1988 att åtgärderna skulle innebära en halvering av kväveurlak-&lt;br&gt;ningen från jordbruket fram till år 2000.1 internationella överenskommelser&lt;br&gt;har detta mål ytterligare tidigarelagts; en halvering skall uppnås till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också uttalat att införande av en miljöskatt bör övervägas&lt;br&gt;när prisregleringsavgifterna avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tycker vi att det nu ges fel signal till jordbruket. Man kan få ett&lt;br&gt;intryck av att vi politiskt är beredda att lätta på miljökraven i jordbruket. Vi&lt;br&gt;tycker alltså att detta är en felaktig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är möjligt att den oinitierade kan få ett sådant intryck.&lt;br&gt;Men den som vet hur besluten har gått till - det gör måhända inte Göran&lt;br&gt;Persson, men Åke Selberg vet det mycket väl - är medveten om att den här&lt;br&gt;höjningen är förorsakad av att spannmålsöverskottet blev större än förvän-&lt;br&gt;tat. Den ytterligare kostnad som lades på handelsgödsel och bekämpnings-&lt;br&gt;medel kom till därför att skörden ett visst år var onormalt stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi nu hade möjlighet att amortera ytterligare 200 miljoner på den rör-&lt;br&gt;liga krediten, så ser vi det som positivt för jordbruket och för samhället. Där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;igenom begränsas nämligen jordbrukets kostnader, och därigenom begrän-&lt;br&gt;sas även samhällets räntekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte fel signal, utan det är snarare rätt signal. Vi har redan börjat&lt;br&gt;så smått att anpassa oss till en EG-situation där den här typen av kostnader&lt;br&gt;på produktionsmedlen är lägre än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det viktiga tycker jag är att när den här avgiften infördes, så var det&lt;br&gt;inte av miljöskäl. När den tas bort är det inte heller av miljöskäl. Vi klarar i&lt;br&gt;alla fall de gamla besluten om miljön, som är långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 ÅKE SELBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ändå påstå att det är fel signal. Det finns rörelser i&lt;br&gt;vår omvärld som innebär att man tittar på vårt system och att man också är&lt;br&gt;beredd att införa restriktioner för att nå en bättre situation när det gäller&lt;br&gt;bekämpningsmedel och handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande står ju jordbruket för en mycket stor del av urlakningen.&lt;br&gt;Därför är det angeläget att vi kan få den reducering som också riksdagen har&lt;br&gt;uttryckt önskemål om, och fattat beslut om när det gäller inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det så viktigt att det här arbetet får fortsätta - att vi rör oss i&lt;br&gt;riktning mot en minskning av användningen av bekämpningsmedel och han-&lt;br&gt;delsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Åke Selberg när det gäl-&lt;br&gt;ler volymen av handelsgödsel och bekämpningsmedel och när det gäller ur-&lt;br&gt;lakningen av kväve från jordbruket. Därvidlag har vi lagt fast mål som är&lt;br&gt;mer långtgående än vad som förekommer i de flesta länder i vår omvärld.&lt;br&gt;Det är också angeläget att vi i samband med diskussioner med EG försöker&lt;br&gt;påverka länderna att anpassa sin politik så långt det är möjligt. Det är de&lt;br&gt;ambitioner som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är även viktigt att påpeka att miljöavgiften på handelsgödsel och&lt;br&gt;bekämpningsmedel ligger fast. Det förekommer över huvud taget ingen dis-&lt;br&gt;kussion i regeringen - och jag har inte hört att det förekommer någon annan-&lt;br&gt;stans heller - om att den skulle tas bort. Och redan den är på en mycket&lt;br&gt;högre nivå än i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vi däremot tar bort prisregleringsavgiften ligger i linje med regering-&lt;br&gt;ens politik - och också i linje med den tidigare regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 ÅKE SELBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är helt införstådd med att vi har högre miljöavgifter här&lt;br&gt;i Sverige. Den saken är helt klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det handlar samtidigt om att vi i våra internationella kontakter och&lt;br&gt;förhandlingar får andra länder att röra sig i riktning mot den uppläggning&lt;br&gt;som vi har - i stället för att vi ger signaler som kommer att tyda på motsatsen.&lt;br&gt;Därför menar jag att det är mycket viktigt att vi håller fast vid vår miljöpoli-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ändå viktigt att inte blanda ihop de här frågorna, som&lt;br&gt;Åke Selberg nu också försöker göra. Avgiften på handelsgödsel och be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämpningsmedel består av två delar: Vi har en miljöavgift i botten, som det&lt;br&gt;inte är någon diskussion om, och som är högre än på andra håll i världen.&lt;br&gt;Dessutom har vi en prisregleringsavgift, som vi skall komma bort ifrån i ett&lt;br&gt;avreglerat system - och som vi också kommer bort ifrån i ett EG-system. Det&lt;br&gt;är naturligt att vi skall försöka få ned den avgiften så fort det är ekonomisk&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1991/92:231 om jordbruket i norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kjell Ericsson har frågat mig om regeringen kommer att&lt;br&gt;lägga fram förslag som kan förbättra villkoren och därmed skapa framtidstro&lt;br&gt;för jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariska arbetsgrupp som har haft i uppdrag att lämna förslag&lt;br&gt;rörande stödet till jordbruket i norra Sverige har nyligen överlämnat sitt be-&lt;br&gt;tänkande, som bl.a. rör stödet för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen tillsattes i juni i år efter begäran från riksdagen i samband&lt;br&gt;med beslutet om uppräkning av stödet för innevarande budgetår. Översynen&lt;br&gt;har gjorts mot bakgrund av det livsmedelspolitiska beslutet från år 1990. För&lt;br&gt;jordbruksföretagen i norra Sverige innebär beslutet att reformen inte skall&lt;br&gt;tillåtas leda till lönsamhetsförsämringar i någon nämnvärd grad. Jag vill i&lt;br&gt;detta sammanhang erinra om att regeringens ambition är att Sverige vid in-&lt;br&gt;trädet i EG skall ha ett konkurrenskraftigt jordbruk. Detta gäller naturligt-&lt;br&gt;vis även jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens betänkande lämnas förslag till utformningen av stödet på&lt;br&gt;kortare sikt, fram till ett svenskt medlemskap i EG. Arbetsgruppen ger&lt;br&gt;också förslag till hur Sverige bör agera för att lösa de problem som uppstår&lt;br&gt;vid ett inträde i EG och vid ett GATT-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget remissbehandlas för närvarande, och regeringen skall&lt;br&gt;därefter i vederbörlig ordning bereda frågan och ta ställning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 KJELL ERICSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först tacka jordbruksministern för svaret på min&lt;br&gt;fråga. Orsaken till att jag ställde den är att jag är bekymrad över utveck-&lt;br&gt;lingen av jordbruket i skogs- och mellanbygderna. Det förhållandet att så&lt;br&gt;många brukare har upphört med produktionen under de senaste åren kan få&lt;br&gt;stora konsekvenser, inte bara för näringen och för förädlingsindustrin utan&lt;br&gt;även för landsbygdsutvecklingen i övrigt. De yttre betingelserna för jordbru-&lt;br&gt;ket i norra Sverige är inte sådana att man kan ställa om till annan produk-&lt;br&gt;tion. Kött- och mjölkproduktion är det enda gångbara inom det området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i mjölkproduktionen inom t.ex. Milkos verksamhetsområde&lt;br&gt;har under det senaste året varit mellan 10 och 11 %, och i Värmland har ned-&lt;br&gt;gången varit hela 13-14%. Enbart i Värmland har ca 70-80 brukare slutat&lt;br&gt;det senaste året. Vi tycker att det här är allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag ställde min fråga kände jag inte till innehållet i den parlamenta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riska kommitténs förslag. Jag vill säga att jag känner sympati för många delar&lt;br&gt;i dess förslag. Det finns väl också några som jag ställer mig frågande inför,&lt;br&gt;men jag skall inte nu fördjupa mig i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig bara konstatera att det är viktigt att vi får ett förslag som lever&lt;br&gt;upp till riksdagsbeslutet från 1990. Jordbruket i norra Sverige måste nu få&lt;br&gt;signaler om ett snabbt nivålyft, så att man får slut på minskningen av antalet&lt;br&gt;brukare inom detta område. Det är enda sättet att se till att framtidstron&lt;br&gt;kommer tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle bara vilja ställa några kompletterande frågor här. Jag vet att det&lt;br&gt;nu inte finns något förslag och kanske inte heller något svar på frågan, men&lt;br&gt;jag undrar ändå om det finns tankar inom regeringen på att göra några juste-&lt;br&gt;ringar av stödområdesgränserna eller av prisstödet inom stödområdet. Det&lt;br&gt;som jag här har relaterat gäller stödområdena 3 och 4, där den största minsk-&lt;br&gt;ningen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också ta upp transportstödet. Jag har hört att det nu är långt emel-&lt;br&gt;lan producenterna. Om man riskerar att förlora mjölklinjerna kan man inte&lt;br&gt;heller få mjölken ivägkörd i fortsättningen. Också transportstödet blir därför&lt;br&gt;viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kjell Ericsson nämner situationen i norra Sverige, och&lt;br&gt;Värmland hör ju i det här sammanhanget till det området. Jag vet att det&lt;br&gt;finns många bekymmer och att många jordbrukare slutar. Det är också rik-&lt;br&gt;tigt att det inte finns så mycket att ställa om till. Det har heller aldrig varit&lt;br&gt;avsikten, utan tanken är att den pågående produktionen skall kunna fort-&lt;br&gt;sätta. Det var just därför som 1990 års beslut formulerades så, att om det&lt;br&gt;skulle bli en kraftig sänkning av produktionspriserna och lönsamheten,&lt;br&gt;skulle det inte få lov att slå igenom i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det dess bättre så att mjölkproduktionen i landet totalt sett har upp-&lt;br&gt;nått balans. Det finns alltså ett produktionsutrymme att hålla fast vid för&lt;br&gt;norra Sverige. Motiv för en ytterligare sänkning finns därmed inte totalt och&lt;br&gt;i synnerhet inte för norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om vissa tankegångar som eventuellt skulle&lt;br&gt;finnas inom regeringskansliet är det min ambition att hemlighålla dem så&lt;br&gt;länge som möjligt, och jag skall därför inte avslöja för mycket på det områ-&lt;br&gt;det. Jag vill bara nämna att frågan om ändring av gränsdragningar liksom&lt;br&gt;tidigare är mycket komplicerad och att det tar tid att förbereda sådana åtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 KJELL ERICSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka för svaret och hoppas att det kommer ett posi-&lt;br&gt;tivt förslag, som ger brukarna i norra Sverige den framtidstro som jag efter-&lt;br&gt;frågar. Det är många som i dag bekymras av jordbrukets framtid. En opi-&lt;br&gt;nionsundersökning för inte länge sedan visade att en stor del av svenska fol-&lt;br&gt;ket vill ha öppna landskap och en levande landsbygd. Jord- och skogsbruket&lt;br&gt;är basnäringarna på landsbygden, och det är därför viktigt att man ger bru-&lt;br&gt;karna förutsättningar att överleva även i framtiden. Det är angeläget att re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen så snart det kan ske lägger fram förslag som ger de rätta signalerna&lt;br&gt;till näringsutövarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bara helt kort: Jag tror att det är rätt att svenska folket vill&lt;br&gt;ha kvar det öppna landskapet, inte minst i våra skogs- och mellanbygder&lt;br&gt;samt i norra Sverige. Men ambitionen är ju den att vi skall uppnå balans i&lt;br&gt;produktionen av livsmedel och jordbruksprodukter i Sverige och att vi skall&lt;br&gt;kunna få ett konkurrenskraftigt jordbruk i hela landet. Om vi får det blir&lt;br&gt;tendensen inte sjunkande lönsamhet utan möjligen en förbättrad lönsamhet.&lt;br&gt;Då blir dessutom problemen för jordbruket i norra Sverige med att hänga&lt;br&gt;med i denna utveckling inte så stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1991/92:247 om fusk med ursprungsmärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Stina Gustavsson har frågat vilka åtgärder civilministern av-&lt;br&gt;ser vidta för att en varas ursprung - i detta fall grönsaker och frukt - klart&lt;br&gt;skall framgå vid försäljning. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring som vilseleder konsumenterna om en varas geografiska&lt;br&gt;ursprung kan förbjudas vid vite med stöd av generalklausulen i 2§ mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen. Konsumentombudsmannen kan föra talan hos marknads-&lt;br&gt;domstolen om sådant förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 skall alla färdigförpackade livsmedel märkas&lt;br&gt;med ursprungsland. För oförpackade livsmedel finns ett åtagande från de-&lt;br&gt;taljhandeln med följande innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Information om ursprungsland skall lämnas för bär, frukt, grönsaker, po-&lt;br&gt;tatis, rotfrukter och svamp, som säljs i lös vikt genom självplockning eller&lt;br&gt;i förpackningar som inte är tillslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- information skall lämnas på skylt eller anslag intill varan. För vegetabilier&lt;br&gt;som säljs i förpackning kan informationen i stället lämnas på förpack-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller oförpackade livsmedel är det av praktiska skäl svårare att&lt;br&gt;ställa upp krav på ursprungsmärkning. Om en säljare anger ursprunget för&lt;br&gt;sådana varor på ett vilseledande sätt, gäller marknadsföringslagens bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska producenter är det viktigt att hålla en så hög kvalitet på sina&lt;br&gt;produkter och att marknadsföra dessa på ett sådant sätt att konsumenterna&lt;br&gt;efterfrågar deras varor. Det blir då en angelägenhet för handeln att märka&lt;br&gt;varorna med ursprungsland. Svenskproducerade livsmedel bör vara en ga-&lt;br&gt;ranti för hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser. För bästa möjliga efter-&lt;br&gt;levnad av detaljhandelns åtagande om märkning är det över huvud taget be-&lt;br&gt;tydelsefullt att konsumenterna efterfrågar varornas ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har faktiskt ställt frågan just till jordbruksministern och&lt;br&gt;inte till någon annan. Jag blev en aning förvånad när jag i snabbprotokollet&lt;br&gt;fann att mottagaren hade ändrats till civilministern - så ock på föredrag-&lt;br&gt;ningslistan i dag. Men ordningen är nu återställd, och jag ber att få tacka&lt;br&gt;jordbruksministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidningsuppgifter om fusk med ursprungsmärkning som förekommit&lt;br&gt;på senare tid har gjort att konsumenter som satt värde på ursprungsuppgifter&lt;br&gt;känt sig lurade. Också de handlare och importörer som agerar sunt har känt&lt;br&gt;sig lurade. Inom den svenska trädgårdsbranschen känner man olust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den falska ursprungsbeteckningen kan få allvarliga konsekvenser. Om det&lt;br&gt;t.ex. vid en provtagning visar sig att produkten har för höga halter av rest-&lt;br&gt;substanser av i Sverige otillåtna bekämpningsmedel, kan den odlare som har&lt;br&gt;sitt namn på kartongen men inte har levererat innehållet råka illa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom trädgårdsbranschen säger man sig veta att t.ex. importerade tomater&lt;br&gt;packas om i svenska lådor och att utländska gurkor plastas in med märk-&lt;br&gt;ningen ”svenskodlad”. I svenskmärkta påsar kan det i stället för svensk pota-&lt;br&gt;tis förekomma potatis från Holland eller Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den överenskommelse som träffats mellan handeln och bran-&lt;br&gt;schen angående uppgifter om vilket land en produkt kommer från inte efter-&lt;br&gt;levs, borde någonting göras. Jag är inte ute efter att ropa på ytterligare lag-&lt;br&gt;stiftning. Jordbruksministern pekade på några delar av den lagstiftning som&lt;br&gt;vi har i dag, men vad jag vill är att konsumenten skall kunna lita på uppgif-&lt;br&gt;terna i butiken, och det tror jag att även jordbruksministern vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det borde detta problem tas upp i en ordentlig genomgång&lt;br&gt;med grossister och importörer och med branschen i övrigt för att man skall&lt;br&gt;kunna komma fram till en lösning. Jag hoppas att jordbruksministern skall&lt;br&gt;överväga att ta ett sådant initiativ. Konsumenterna har rätt att få vederhäf-&lt;br&gt;tiga uppgifter när de gör sina inköp, och de svenska producenterna har i sin&lt;br&gt;tur rätt att inte behöva utsättas för det fusk som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har nu fått förklaringen till att ”civilministern” hade skri-&lt;br&gt;vits med förskjuten radhöjd i förhållande till resten av den fråga som jag fått&lt;br&gt;en fotokopia på. Nu är emellertid ordningen återställd, som Stina Gustavs-&lt;br&gt;son sade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis angeläget, som jag sade i mitt svar, att man vidhåller&lt;br&gt;att lagens regler följs och även att handeln följer sina egna åtaganden. Om&lt;br&gt;det inte sker, vill j ag bara upprepa vad j ag sade tidigare: I fall där ursprunget&lt;br&gt;för varor anges på ett vilseledande sätt, skall marknadsföringslagens bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vågar inte själv ha någon uppfattning om hur ofta det kan ha hänt,&lt;br&gt;men det är uppenbart att om det händer, bör det beivras. En debatt i denna&lt;br&gt;fråga bör naturligtvis fästa handelns och konsumenternas uppmärksamhet&lt;br&gt;på det som sker, och det bör kunna vara en signal för dem att skärpa sina&lt;br&gt;attityder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1991/92:277 om biogasforskningen vid Studsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Dan Ericsson i Kolmården har frågat mig på vilket sätt jag&lt;br&gt;nu verkar för att den kompetens som finns samlad vid Studsvik på bioener-&lt;br&gt;giområdet får fortsatta utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i höst sagt att den kompetens som finns inom Studsvik&lt;br&gt;bl.a. när det gäller teknisk forskning och utveckling rörande biobränslean-&lt;br&gt;vändning är värdefull för energisystemets omställning och utveckling. Detta&lt;br&gt;bör vara en värdefull resurs för forskning och utveckling inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inhämtat att diskussioner för närvarande pågår mellan Studsviks&lt;br&gt;ägare Vattenfall och de parter som är intresserade av att forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsverksamheten vid Studsvik Energi- och Miljöenhet fortlever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. energiöverenskommelsen som regeringen har ställt sig bakom in-&lt;br&gt;nebär att medel har avdelats för utveckling av förnyelsebara energikällor,&lt;br&gt;bl.a. biobränsle. Denna satsning bör innebära att det kommersiella intresset&lt;br&gt;för biobränslen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att enheten vid Studsvik skall få en varaktig framtid&lt;br&gt;är att den stöds och drivs av en eller flera intressenter som har ett intresse&lt;br&gt;av att kommersiellt använda den teknik som utvecklas vid Studsvik AB. Ett&lt;br&gt;statligt återtagande av ansvaret för enheten är därför inte någon långsiktigt&lt;br&gt;bärkraftig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 DAN ERICSSON i Kolmården (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill börja med att tacka jordbruksministern för svaret.&lt;br&gt;Anledningen till min fråga är den oro som finns för att kompetens på bioe-&lt;br&gt;nergiområdet skall gå förslösad. Jag ser det som synnerligen väsentligt att&lt;br&gt;forskningen kring biobränslen och deras användning i energisystemet priori-&lt;br&gt;teras mycket kraftigt från statsmakternas sida. Det är nämligen en av förut-&lt;br&gt;sättningarna för att de energipolitiska riktlinjer som riksdagen lade fast i vå-&lt;br&gt;ras också skall bli verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av kärnkraften förutsätter att biobränslen kommer till an-&lt;br&gt;vändning i stor skala. En förutsättning för det är att teknikerna för använd-&lt;br&gt;ningen förbättras. Det görs en viktig forskningsinsats i Studsvik när det gäl-&lt;br&gt;ler produktion av biogas i småskaliga anläggningar, något som jag personli-&lt;br&gt;gen tror är en av de viktiga komponenterna i den framtida energiförsörj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om framtiden för Studsvik Energi- och Miljöenhet var redan tidi-&lt;br&gt;gare i höstas uppe till diskussion här i kammaren. Det skedde mot bakgrund&lt;br&gt;av att verksamheten då ansågs hotad. Då gick jordbruksministern in i debat-&lt;br&gt;ten och sade bl.a. att det är viktigt att det här arbetet får fortsätta. Egentligen&lt;br&gt;hoppas jag att det leder till att utvecklandet av biobränslen kan gå ännu&lt;br&gt;längre och ännu snabbare än vad som är fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu börjar tiden att rinna ut på flera sätt. Min konkreta fråga till ministern,&lt;br&gt;som jag dess värre inte fått något klart svar på, var på vilket sätt ministern&lt;br&gt;nu verkar för att den kompetens som finns samlad vid Studsvik på bioener-&lt;br&gt;giområdet får fortsatta utvecklingsmöjligheter. Detta sades i den tidigare de-&lt;br&gt;batten. Det svar jag fått är att ett statligt återtagande av ansvaret för enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är någon långsiktigt bärkraftig lösning. Regeringen har ett större ansvar&lt;br&gt;än så för att en av grundbultarna i den framtida energiförsörjningen, nämli-&lt;br&gt;gen bioenergin, skall kunna bli hållfast. Forsknings- och utvecklingsarbetet&lt;br&gt;är därvidlag centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att Dan Ericsson i Kolmården och jag har i stort&lt;br&gt;sett samma uppfattning i sakfrågan, och förhoppningsvis också när det gäller&lt;br&gt;frågan om Studsvik. Om man skall kunna ställa om energisystemet, som en&lt;br&gt;mycket bred majoritet här i riksdagen är överens om, krävs det en utveckling&lt;br&gt;av olika alternativ. Det krävs även elproduktion av bioenergi som en del av&lt;br&gt;detta. Vi vet att det finns en debatt om de olika formerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har för sin del talat om att de är mest intresserade av den stor-&lt;br&gt;skaliga tekniken som bygger på trycksatt förgasning, medan den småskaliga&lt;br&gt;tekniken med atmosfärisk förgasning, som man forskar om i Studsvik, inte&lt;br&gt;är så intressant för Vattenfall. Den bör däremot vara mycket intressant för&lt;br&gt;mindre anläggningar med andra intressenter, t.ex. kommuner och värme-&lt;br&gt;verk. Dessa bör finnas bland dem som kan agera. I det sammanhanget ver-&lt;br&gt;kar regeringen för att se till att det finns tillräckliga resurser för att stötta&lt;br&gt;upp den här produktionen och den långsiktiga användningen av bioenergi&lt;br&gt;på detta sätt. Sedan måste energimarknaden fungera på ett sådant sätt att&lt;br&gt;marknaden i sin tur driver utvecklingen vidare. Det är den första inrikt-&lt;br&gt;ningen i regeringens verksamhet för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 DAN ERICSSON i Kolmården (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är intressant att jordbruksministern säger att han under-&lt;br&gt;stryker vikten av biomassa och bioenergiproduktion. Problemet är att tiden&lt;br&gt;börjar rinna ut, inte minst när det gäller just det här forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet vid Studsvik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministern säger på ett annat ställe i sitt svar att medel har avdelats för ut-&lt;br&gt;veckling av förnybara biobränslen. Kan man tänka sig att de medlen också&lt;br&gt;kan sättas in direkt där de nu behövs, i den typ av verksamhet som Studsvik&lt;br&gt;Energi- och Miljöenhet representerar? Skall vi få en marknad på detta om-&lt;br&gt;råde måste vi ligga i ledningen i forsknings- och utvecklingsarbetet. Utan&lt;br&gt;detta får vi inte en bärkraftig marknad på kommersiella grunder. Kan de me-&lt;br&gt;del som jordbruksministern nämnt kanske gå in och stötta upp den här verk-&lt;br&gt;samheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tiden går ju alltid, det är inte någonting som är speciellt för&lt;br&gt;den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Vattenfall nu har uttalat att de för sin del inte är intresserade av att&lt;br&gt;satsa mycket pengar i den här anläggningen måste naturligtvis andra intres-&lt;br&gt;senter få en viss tid på sig att agera. Jag är medveten om att personalen vid&lt;br&gt;Studsvik har varslats. Det kommer alltså att hända någonting, men jag tror&lt;br&gt;att det också är en signal som visar inte bara regeringen, utan också andra,&lt;br&gt;hur pass allvarligt det är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar den här frågan på fullt allvar, men vi anser framför allt att våra me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 199H92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del i princip skall sättas in på forskningsområdet, och vi vill låta Studsvik&lt;br&gt;agera självständigt. Det är utgångspunkten för vårt arbete. Det är min abso-&lt;br&gt;luta förhoppning att detta inte skall leda till att några resurser går förlorade&lt;br&gt;i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 DAN ERICSSON i Kolmården (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det lät förhoppningsfullt att det kommer att hända någon-&lt;br&gt;ting, som jordbruksministern uttrycker det. Mot bakgrund av det som han&lt;br&gt;har sagt i tidigare debatter och här i dag förutsätter jag därmed att det här&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbetet på bioenergiområdet kommer att få be-&lt;br&gt;drivas också i fortsättningen. Då får vi bättre förutsättningar för en kommer-&lt;br&gt;siell marknad på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta tackar jag ministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Svar på fråga 1991/92:183 om humanitär hjälp åt Tibets folk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Leif Bergdahl har frågat mig om regeringen i samband med&lt;br&gt;Dalai Lamas besök i Sverige den 3-6 december kunde erbjuda denne huma-&lt;br&gt;nitär hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är väl medveten om situationen för de tibetanska flykting-&lt;br&gt;grupper som alltsedan 1959, på grund av omständigheterna, har tvingats fly&lt;br&gt;från Tibet och nu bebor angränsande områden i norra Indien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk sida har sedan år 1968 genomförts ett antal humanitära insat-&lt;br&gt;ser för tibetanska flyktingar i Indien. Dessa har bekostats genom insamlade&lt;br&gt;privata medel och huvudsakligen administrerats av Svenska Tibetkommittén&lt;br&gt;och exempelvis omfattat flera fadderbarnsprojekt, barnhemsbyggande m.m.&lt;br&gt;Sedan fyra år tillbaka har bidrag från SIDA utgått, vilka huvudsakligen ka-&lt;br&gt;naliserats via Svenska Tibetkommittén. Detta har hittills inneburit bidrag&lt;br&gt;till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- byggande av ett barnhem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-utställnings- och försäljningslokaler i anslutning till ett kvinnocenter och i&lt;br&gt;ett senare skede en läkarmottagning och personalbostäder i anslutning till&lt;br&gt;samma center,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-kontorsutrustning till Tibets kvinnoorganisation med syftet att utbilda&lt;br&gt;unga kvinnor i användningen av moderna kontorshjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-uppförande och administrering av skola, utrustning av skolsalar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har sedan ett par år tillbaka kulturbistånd givits i syfte att bidra&lt;br&gt;till att kunskapen om den tibetanska kulturen fördjupas och sprids. Det rör&lt;br&gt;sig om stöd till ett tibetanskt bibliotek i Dharamsala i Indien. Ett förslag till&lt;br&gt;följdprojekt har i dagarna inkommit till SIDA avseende en databas för bib-&lt;br&gt;liotekets tibetanska bokbestånd som omfattar 65 000 titlar. Jag hade möjlig-&lt;br&gt;het att vid mötet med Dalai Lama informera om att detta projektförslag nu&lt;br&gt;är klart att godkännas för genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av mediciner bland de landsflyktiga tibetanerna i Indien är en&lt;br&gt;fråga som lämpligen bäst hanteras av våra enskilda organisationer med stöd&lt;br&gt;från SIDA. Jag kommer att se till att möjligheterna till hjälp i sammanhanget&lt;br&gt;utforskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Bergdahls fråga avser humanitärt bistånd till den tibetanska kolonin&lt;br&gt;i Indien, och jag har därför i mitt svar inriktat mig på vad vi från svensk sida&lt;br&gt;gör för att bistå denna grupp. Jag vill emellertid tillägga att vi från svensk&lt;br&gt;sida också är medvetna om de svåra förhållanden som råder för den tibe-&lt;br&gt;tanska befolkningen inne i Tibet, förhållanden som är omvittnade i olika be-&lt;br&gt;sökares rapporter. Det är med beklagande jag konstaterar att inga mer om-&lt;br&gt;fattande insatser kunnat göras för denna grupp. Ett exempel på en svensk&lt;br&gt;biståndsinsats i Tibet är emellertid Svensk-tibetanska skol- och kulturföre-&lt;br&gt;ningens skolprojekt som stöds av SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDAs bidrag för alla nämnda Tibetrelaterade insatser beräknas totalt till&lt;br&gt;omkring 3 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 LEIF BERGDAHL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för Alf Svenssons svar även om jag inte är nöjd&lt;br&gt;med det. Jag gläder mig också över att vi äntligen fått en biståndsminister&lt;br&gt;vars hjärta klappar varmare för folk som lider nöd än för diverse socialistiska&lt;br&gt;diktaturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har gett ca 10 miljarder till Vietnam. Tibet har fått 3 miljoner. Vi&lt;br&gt;kan jämföra dessa 3 miljoner med det antal miljoner som getts till den lilla&lt;br&gt;ön Grenada i Västindien. SIDAs statistik visar att när Grenada med hjälp av&lt;br&gt;s.k. rådgivare från Cuba var en socialistisk diktatur skickade Sverige ganska&lt;br&gt;mycket pengar dit - ett år 6 miljoner. De gick inte direkt via länderbistånd&lt;br&gt;utan genom diverse vänskapsföreningar, som de brukar göra i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Grenada blev fritt efter intervention från USA - från en demokrati&lt;br&gt;således - har SIDA sammanlagt gett noll kronor till Grenada. Detta är skam-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss titta på möjligheten att hjälpa Tibets folk trots att det inte finns&lt;br&gt;någon laglig regim inne i Tibet. Här kan man jämföra med vad Sverige gjort&lt;br&gt;för ANC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missförstå mig inte. Jag har varit SSU-ordförande i slutet på 1950-talet,&lt;br&gt;och jag har arbetat för frigörelse av de förtryckta folkmassorna i Sydafrika.&lt;br&gt;Den svenska regeringen har under åren gett 300-500 miljoner - ingen vet&lt;br&gt;exakta beloppet - till ANC, bl.a. via kanaler i England.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja avsluta med att be Alf Svensson lova att för framtiden ge&lt;br&gt;åtminstone 3 milj.kr. per år till Tibets folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig få säga att människor lider nöd även i socialistiska&lt;br&gt;diktaturer. Vare sig diktaturerna är socialistiska eller fascistiska har männi-&lt;br&gt;skorna inte valt sina diktaturer utan påtvingats dem. Därför är de medmän-&lt;br&gt;niskor -jag vill gärna säga medbröder och medsystrar - oberoende av hur&lt;br&gt;regimen är etablerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan man nå den enskilda, lilla människan - och det är naturligtvis målet -&lt;br&gt;skall man vara beredd att göra en insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kunde resonera länge om huruvida man borde ha satsat de stora belopp&lt;br&gt;som har satsats på diverse diktaturer här och var, men det var inte detta frå-&lt;br&gt;gan gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock gärna understryka vad som stod i sluttampen av mitt svar,&lt;br&gt;nämligen att det är med beklagande jag konstaterar att inga mer omfattande&lt;br&gt;insatser kunnat göras för denna grupp, alltså för de tibetaner som bor i Tibet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 LEIF BERGDAHL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att det är en omsvängning på gång inom Alf Svens-&lt;br&gt;sons departement. Jag tackar för de kontakter vi haft med er på hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi håller med om att man skall hjälpa i första hand folk och inte regimer.&lt;br&gt;Jag tror att det kommer att hända mycket på den fronten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle avslutningsvis vilja upprepa min fråga och be Alf Svensson att&lt;br&gt;konkret lova ett bistånd på 3 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tidning stod det om Alf Svensson och frågan ”Har livet förändrats&lt;br&gt;efter valet?”. Alf Svensson får frågan: Om du får 5 miljoner skattefritt, vad&lt;br&gt;gör du då?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson säger: ”Jag tar med familjen och reser till sluttningarna av&lt;br&gt;Himalaya. Har aldrig varit där, men jag inbillar mig att det är något av ett&lt;br&gt;paradis på jorden.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja rekommendera Alf Svensson att på statens bekostnad fara&lt;br&gt;dit nästa vår, i mars eller april, när det är vackert där, och träffa Dalai Lama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är synnerligen glad över att en representant för Ny De-&lt;br&gt;mokrati ber mig att resa på statens bekostnad. Jag hade kanske inte väntat&lt;br&gt;mig den uppmaningen, men jag tar den givetvis till mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig avslutningsvis få säga att vi verkligen så mycket vi kan vill hjälpa&lt;br&gt;dem som går att hjälpa av tibetanerna som lever i Indien. Vi vill gärna också&lt;br&gt;hjälpa de tibetaner som bor inne i Tibet. Var övertygad om det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi göra det, t.o.m. med större belopp än vad Leif Bergdahl nämnde,&lt;br&gt;vill vi gärna göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1991/92:205 om gatubarnen i Brasilien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingela Mårtensson har frågat utrikesministern om vilka åt-&lt;br&gt;gärder regeringen ämnar vidta inom det internationella samarbetet för att&lt;br&gt;förbättra situationen för Brasiliens gatubarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergrepp och mord som sker på gatubarn i Brasilien och många andra&lt;br&gt;länder i världen är oacceptabla! I snart tio år har detta fasansfulla skeende&lt;br&gt;pågått. Det åvilar landets ansvariga myndigheter att garantera skyddet för&lt;br&gt;dessa barns liv och lem. Rapporterna om ökat våld mot gatubarnen blir allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fler. Det finns i dag 30 miljoner barn som lever eller delvis har sin hemvist&lt;br&gt;pä gatan. En skrämmande siffra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen angående barns rätt understryker regeringarnas ansvar att&lt;br&gt;tillförsäkra barnets rätt till försörjning, skydd och deltagande i frågor som&lt;br&gt;berör dem. Konventionen framhåller även vikten av internationellt samar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tar alla tillfällen i akt att framhålla barnens situation i utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet. Respekten för människans liv och värdighet är ett oeftergivligt&lt;br&gt;krav i alla samhällen. Den sociala utvecklingen i länder som t.ex. Brasilien&lt;br&gt;har starkt bidragit till den alarmerande utvecklingen av gatubarnens situa-&lt;br&gt;tion. Social välfärd är nödvändig för att barnen ute i världen skall kunna få&lt;br&gt;en varaktig förbättring av sin situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora svenska insatserna för barnen på det internationella planet sker&lt;br&gt;via FNs barnfond - Unicef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är det enskilda land som ger störst bidrag till organisationen.&lt;br&gt;Barnfonden driver program särskilt inriktade på att förebygga och minska&lt;br&gt;våldet mot gatubarn och fattiga ungdomar. Unicef integrerar aktivt mänsk-&lt;br&gt;liga rättighetsaspekter i sina program. Även andra FN-organ har en omfat-&lt;br&gt;tande verksamhet för barn. Sverige är också här en stor bidragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver stödjer SIDA flera svenska enskilda organisationer, bland dem&lt;br&gt;Rädda barnen och Diakonia, i deras insatser för gatubarnen i Brasilien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots ansträngningarna ser vi i dag - Ingela Mårtensson pekar på ett allvar-&lt;br&gt;ligt problem - att situationen i många delar av världen för barnen försämras.&lt;br&gt;Vi måste därför, med ökat engagemang, agera och reagera kraftfullt i alla&lt;br&gt;relevanta fora. Viktiga steg är barnkonventionen som antogs år 1989 av FNs&lt;br&gt;generalförsamling och barntoppmötet i september 1990, till vilket Sverige&lt;br&gt;var en av initiativtagarna. Hitintills har 99 stater ratificerat konventionen.&lt;br&gt;Toppmötet har också skapat ett politiskt opinionstryck som jag förutsätter&lt;br&gt;kommer att bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den svenska regeringens sida kommer vi att lyfta fram barnens livs-&lt;br&gt;villkor starkare och tydligare. Vi kommer att göra det i multilaterala fora&lt;br&gt;och i våra bilaterala kontakter med regeringar. Barnens situation i världen&lt;br&gt;måste mer än tidigare ställas i fokus. Sverige är aktivt engagerat för att FNs&lt;br&gt;barnkonvention inte bara blir ratificerad, utan också tillämpad. De nordiska&lt;br&gt;länderna höll ett gemensamt anförande i denna fråga i FNs generalförsam-&lt;br&gt;ling tidigare i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra situationen för barn i världen avser vi att genom särskilda&lt;br&gt;insatser ge ökat stöd till såväl enskilda organisationer som FN-organ som ar-&lt;br&gt;betar för och med världens gatubarn. Alla barn måste få möjligheter till en&lt;br&gt;människovärdig framtid!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret, som jag tyckte präg-&lt;br&gt;lades av engagemang för barnens situation, och det är jag glad för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det den 10 december, de mänskliga rättigheternas dag. Det är 43&lt;br&gt;år sedan man antog en generell förklaring i FN gällande de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna. Trots detta pågår brott mot de mänskliga rättigheterna varenda&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att framför allt barnens situation är väldigt viktig. Alla har ju&lt;br&gt;rätt till ett säkert liv, men dessa barn är helt utlämnade och jagas av dödspa-&lt;br&gt;truller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter jag har fått mördades 492 barn i Rio de Janeiro 1990. I&lt;br&gt;helgen träffade jag en professor från Brasilien som påstod att det i hela Bra-&lt;br&gt;silien rör sig om över miljonen barn som har dödats på detta vis. Det är full-&lt;br&gt;komligt oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är jag tacksam för att Sverige vill ta upp barnens situation. Det är&lt;br&gt;inte minst viktigt att få till stånd sådana projekt där barnen kan tas om hand&lt;br&gt;så att de slipper att leva på gatan som de nu är helt utlämnade till. Det bör&lt;br&gt;finnas någon som engagerar sig för dessa barn och tar hand om dem så att&lt;br&gt;de får en dräglig tillvaro och möjlighet att överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är, Ingela Mårtensson, mycket tacksam för att denna&lt;br&gt;fråga togs upp. Jag är helt övertygad om att det inte finns någon riksdagsle-&lt;br&gt;damot eller medborgare som inte känner djupt engagemang när man hör att&lt;br&gt;barn jagas och skjuts till döds när de är ute och söker efter några skulor för&lt;br&gt;sin överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget nämna att det finns ett engagemang på&lt;br&gt;bred nivå. Så sent som i söndags var jag på en julmusikal, som man kanske&lt;br&gt;kan kalla det. Den hette En levande och sjungande julgran. Den har gått nu&lt;br&gt;under advent i Filadelfiakyrkan i Stockholm. 8 000 av Stockholms skolbarn&lt;br&gt;får gå dit och se den musikalen. Varje skolbarn betalar 10 kr. i entré - även&lt;br&gt;om det kanske sker via skolförvaltningen. Alla dessa pengar går till gatubar-&lt;br&gt;nen i Rio de Janeiro. Det sades att det blir 200 sängplatser till dessa barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det var ett mycket bra initiativ. Då kommer det ut till den&lt;br&gt;svenska allmänheten att här måste vi bry oss om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unicef har också vid sitt styrelsemöte den 21 november föreslagit att&lt;br&gt;svenska ambassadörer i länder med gatubarn instrueras att kontakta sådana&lt;br&gt;enskilda organisationer som arbetar med frågan om mänskliga rättigheter&lt;br&gt;och gatubarnens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber än en gång att få tacka för svaret. Jag är mycket glad&lt;br&gt;för att biståndsministern verkligen tar dessa problem på allvar och kommer&lt;br&gt;att verka för en bättre situation för gatubarnen i olika internationella sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1991/92:208 om Burma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kristina Svensson har, med referens till den Burma-resolu-&lt;br&gt;tion som på svenskt initiativ nyligen antogs i Förenta nationernas tredje ut-&lt;br&gt;skott, frågat utrikesministern vilka övriga åtgärder regeringen förbereder för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att protestera mot den burmesiska militärregimens brott mot mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har Sverige varit utomordentligt aktivt då det gäller att pro-&lt;br&gt;testera mot överträdelser av mänskliga rättigheter i Burma. Vi har också&lt;br&gt;samverkat med andra länder för att utöva påtryckningar på militärregimen i&lt;br&gt;Rangoon i syfte att ge stöd åt de demokratiska krafterna och söka förbättra&lt;br&gt;läget när det gäller de mänskliga rättigheterna i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig här i korthet peka på vissa av de åtgärder som nyligen vidtagits på&lt;br&gt;svensk sida och vilka ytterligare aktioner som kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan ett par år tillbaka uppmärksamt följt utvecklingen i&lt;br&gt;Burma på området för de mänskliga rättigheterna. Sverige har också aktivt&lt;br&gt;deltagit i FN-behandlingen rörande situationen i Burma, både i FNs kom-&lt;br&gt;mission för de mänskliga rättigheterna och i generalförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I generalförsamlingens tredje utskott antogs den 29 november i år ett reso-&lt;br&gt;lutionsförslag som Sverige lade fram tillsammans med 31 andra länder. För-&lt;br&gt;handlingar om resolutionstexten hade dessförinnan pågått i flera månader. I&lt;br&gt;resolutionen uttrycker generalförsamlingen sin oro över allvarliga brott mot&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna. Vidare uppmanas regeringen i Burma att tillåta&lt;br&gt;alla medborgare att fritt delta i den politiska processen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resolutionen går nu vidare till ett formellt antagande i generalförsam-&lt;br&gt;lingen i mitten av december. Härutöver kan tilläggas att generalförsamlingen&lt;br&gt;nästa år kommer att ta upp situationen i Burma till förnyad granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i Burma kommer också att behandlas av FNs kommission för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna som sammanträder i Geneve i januari-mars&lt;br&gt;1992. Även om Sverige fr.o.m. år 1992 inte längre är medlem i kommissio-&lt;br&gt;nen avser regeringen att aktivt verka för att Burma tas upp i kommissionen,&lt;br&gt;så att en fortsatt offentlig granskning av brotten mot de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna i Burma kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det viktiga arbete som bedrivs inom ramen för FN vill jag&lt;br&gt;också erinra om den starka kritik mot den burmesiska militärregimen som&lt;br&gt;Sverige vid upprepade tillfällen och på olika sätt gett uttryck för. Vi har un-&lt;br&gt;der hösten anslutit oss till protestaktioner, s.k. démarcher, som bl.a. EG-&lt;br&gt;länderna gjort i Rangoon. Vår strävan är att även i fortsättningen använda&lt;br&gt;oss av sådana bilaterala démarcher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi fortsätter att på bästa möjliga sätt ge moraliskt stöd åt dels den fängs-&lt;br&gt;lade oppositionsledaren och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, dels ett&lt;br&gt;stort antal i demokratisk ordning valda politiker som förhindras verka fritt.&lt;br&gt;Vidare kommer vi även i fortsättningen att på lämpligt sätt ge stöd åt den&lt;br&gt;demokratiskt valda burmesiska parallellregeringen, som tvingats avstå från&lt;br&gt;regeringsmakten. Jag ser själv med glädje fram emot mitt samtal med pre-&lt;br&gt;miärministern och utrikesministern i parallellregeringen senare i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som jag tycker är uttöm-&lt;br&gt;mande eftersom det tar upp både de multilaterala åtgärderna och de bilate-&lt;br&gt;rala åtgärder som vi kan vänta oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är först nu, sedan oppositionsledaren tilldelats fredspriset, som strål-&lt;br&gt;kastarljuset riktas mot det fruktansvärda förtryck som råder i Burma och&lt;br&gt;som går tillbaka till blodbaden i Rangoon 1988, då över 1 000 demonstranter&lt;br&gt;dödades, däribland en hel del barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man höll visserligen val i maj, men det folkvalda parlamentet har aldrig&lt;br&gt;sammanträtt. Oppositionspartiet fick 80 % av rösterna. Partiet leds av Aung&lt;br&gt;Sang Suu Kyi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärjuntan styr genom underrättelsetjänsten och har spioner som har&lt;br&gt;infiltrerat oppositionsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sitter närmare 4 000 politiska fångar i olika fängelser.&lt;br&gt;Bland dem finns 53 parlamentsledamöter. En del av dem har torterats, för-&lt;br&gt;modligen till döds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amnesty har i dagarna presenterat en rapport som är synnerligen kritisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal tidigare fredspristagare vädjade i går om sanktioner mot Burma.&lt;br&gt;Bland dessa fredspristagare finns Willy Brandt och Desmond Tutu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ohyggliga förhållanden som vi lär känna nu från ett stängt Burma.&lt;br&gt;Informationen sipprar dock ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja veta om statsrådet är beredd att arbeta för sanktioner, som&lt;br&gt;dessa tidigare nobelpristagare har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som Kristina Svensson vet följer Sverige FN när det gäller&lt;br&gt;sanktioner. Naturligtvis vill vi på alla tänkbara sätt och på för oss öppna vä-&lt;br&gt;gar protestera mot de vederstyggligheter som existerar i Burma - var överty-&lt;br&gt;gad om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att det finns anledning att se något positivt på möjligheten&lt;br&gt;att via den opinionsbildning som nu existerar och som naturligtvis denna dag&lt;br&gt;får en extra accent få den nuvarande burmesiska, politiskt-demokratiskt icke&lt;br&gt;rätt valda regeringen att reagera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det, som här nyss nämndes, så att nobelpristagarens man och pa-&lt;br&gt;rets båda söner är på väg till Oslo för att ta emot fredspriset. Det måste ju&lt;br&gt;på denna internationella dag för mänskliga rättigheter väcka internationell&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också, som här nämndes, att rapporten från Amnesty verkade i&lt;br&gt;rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Betyder detta svar att statsrådet är beredd att verka för ett&lt;br&gt;svenskt initiativ i FN för sanktioner mot Burma?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror det är väldigt viktigt - och det visar för övrigt det&lt;br&gt;som gjorts hittills - att man arbetar på bred basis och inte springer ut med&lt;br&gt;initiativ som man blir tämligen ensam om. Huruvida det finns möjlighet att&lt;br&gt;få stöd för sanktioner på mycket bred basis - det är den saken det handlar&lt;br&gt;om ifall man inte vill bränna marken - kan jag inte nu bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har ju arbetat just på bred basis i FN när det gäller Burma-&lt;br&gt;resolutionen. Förra året kunde vi inte lägga fram den för att vi inte hade det&lt;br&gt;breda stödet. I år har vi lyckats med det. Jag har sett att vi har varit fram-&lt;br&gt;gångsrika i vårt arbete för att fördöma Burma. Då finns det väl all anledning&lt;br&gt;att gå vidare på den vägen? Jag ställer denna fråga ännu en gång till statsrå-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Så långt vi kan komma skall vi gå. Var övertygad om det.&lt;br&gt;Det är det svar jag kan ge. I mitt inledande svar nämnde jag också att det nu&lt;br&gt;handlar om Geneve när kommissionen för mänskliga rättigheter sammanträ-&lt;br&gt;der där under januari till mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag vill också påminna om att det&lt;br&gt;finns ett antal internationella fora att arbeta genom. Det finns flera än de&lt;br&gt;som vi har diskuterat här. Vi kan t.ex. agera genom Världsbanken. Jag hop-&lt;br&gt;pas att statsrådet är beredd att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1991/92:245 om katastrofhjälp till Baltikum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Sundin har frågat mig om regeringen är beredd att&lt;br&gt;snabbt ge effektiv katastrofhjälp till Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katastrofanslaget är i första hand avsett för akuta insatser i fattiga länder&lt;br&gt;där katastrofsituationen ofta blir en fråga om överlevnad för utsatta befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper. För att kunna möta behoven av hjälp håller regeringen en hög&lt;br&gt;beredskap för katastrofinsatser, humanitärt bistånd och annan nödhjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten har beslut fattats om omedelbara insatser i länder i Öst- och&lt;br&gt;Centraleuropa. Det gäller länder som Jugoslavien och Albanien där hjälpen&lt;br&gt;lämnats genom enskilda organisationer som Svenska röda korset, Svenska&lt;br&gt;Caritas m.fl. Senast denna vecka tilldelades Erikshjälpen 4 milj.kr. för insat-&lt;br&gt;ser i främst S:t Petersburg-området. Utöver de nämnda organisationerna ut-&lt;br&gt;förs genom egen finansiering ett omfattande och beundransvärt hjälparbete i&lt;br&gt;Östeuropa av organisationer som Lutherhjälpen, Frälsningsarmén, Slaviska&lt;br&gt;missionen, Pingstmissionens u-landshjälp m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningssituationen i de baltiska staterna är allvarlig. I Estland råder&lt;br&gt;en akut brist på fodersäd, mediciner och bensin. Bristen på fodersäd har bi-&lt;br&gt;dragit till en oväntad och snabbt stigande brist även på vete. Rapporter från&lt;br&gt;Lettland talar om ett hastigt försämrat försörjningsläge, och det gäller då&lt;br&gt;främst spannmål, bensin och mediciner. Situationen i Litauen torde vara lik-&lt;br&gt;artad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på basförnödenheter i de tre baltiska staterna och i Sovjetunionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför den stundande vintern har uppmärksammats av regeringen, och en or-&lt;br&gt;ganiserad hjälp är redan på väg till S:t Petersburg. Förutom denna omedel-&lt;br&gt;bara åtgärd inbjöd regeringen i förra veckan företrädare för enskilda organi-&lt;br&gt;sationer till ett möte för att dels samla in information om försörjningsläget i&lt;br&gt;Sovjetunionen och Baltikum, dels för att diskutera på vilket sätt hjälpen bäst&lt;br&gt;bör vara utformad för att nå de mest utsatta grupperna i samhället. Detta&lt;br&gt;möte följs nu upp av SIDA och de enskilda organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med detta arbete är att redan före årsskiftet kunna ge&lt;br&gt;ett snabbt och effektivt bistånd i samband med den plötsligt uppkomna ka-&lt;br&gt;tastrofsituationen i S:t Petersburg och i Baltikum. Hjälpen är i första hand&lt;br&gt;avsedd för de mest utsatta grupperna i samhället, som har svårt att klara för-&lt;br&gt;sörjningen. Det gäller barn och barnfamiljer, gamla, sjuka och handikap-&lt;br&gt;pade. Det är således viktigt att följa upp hjälpen så att den inte kommer i fel&lt;br&gt;händer eller missbrukas på något sätt. För en mer ingående bedömning av&lt;br&gt;försörjningssituationen, distributionsproblemen etc. avser regeringen att&lt;br&gt;skicka en delegation till Sovjetunionen och de baltiska staterna för att be-&lt;br&gt;döma vilka insatser som är nödvändiga i vinter och inför nästa odlingssäsong.&lt;br&gt;Med dessa åtgärder vill regeringen understryka sin beredvillighet att bistå&lt;br&gt;sina grannländer i den pågående omställningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 LARS SUNDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för det positiva svaret på min fråga när&lt;br&gt;det gäller huruvida regeringen är beredd att snabbt ge effektiv hjälp till Balti-&lt;br&gt;kum. Jag frågade i november hur regeringen vill utveckla samarbetet och&lt;br&gt;stödet till de baltiska staterna. Utrikesministern redogjorde då för hur dessa&lt;br&gt;åtgärder förbereddes. Nu gäller det i stället katastrofhjälp. Nu handlar det&lt;br&gt;om att förhindra en katastrof. Så allvarlig är situationen i Baltikum vad gäller&lt;br&gt;livsmedel och bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens klara ja som svar på min fråga är jag därför nöjd med. Men&lt;br&gt;jag skulle även vilja veta om regeringen har överlagt med representanter för&lt;br&gt;balterna om vilken hjälp som behövs, i vilken form hjälp skall ges och hur&lt;br&gt;stor den bör vara för att bli effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På den frågan vill jag svara: Ja. Via våra ambassadörer i de&lt;br&gt;tre baltiska staterna har vi varit i kontakt med myndigheterna i Baltikum,&lt;br&gt;och vi har fått besked om vad man önskar sig mest av allt nu, vilka varor det&lt;br&gt;gäller och vilka grupper som behöver hjälp. I morgon skall jag sammanträffa&lt;br&gt;med de tre baltiska staternas ambassadör i Sverige och ytterligare informera&lt;br&gt;mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan även upplysa om att på fredag svarar statsrådet af Ugglas eller&lt;br&gt;statsrådet Dinkelspiel på en interpellation som också gäller denna frågeställ-&lt;br&gt;ning. Mot bakgrund av den debatt som har förts i media vill jag med emfas&lt;br&gt;säga att regeringen ligger i för att verkligen visa att vi nu skall hjälpa våra&lt;br&gt;brödrafolk i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 LARS SUNDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Är regeringen också beredd att fortsätta med den här kata-&lt;br&gt;strofhjälpen vintern igenom? Är det fråga om en engångsinsats eller är det&lt;br&gt;fråga om en luftbro till Baltikum?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En luftbro låter så enormt, men det kanske inte var riktigt&lt;br&gt;så Lars Sundin menade. Vi är naturligtvis på det klara med att man inte skall&lt;br&gt;göra punktinsatser. Människor har behov av bröd mer än en dag. Insatsen&lt;br&gt;skall naturligtvis vara av långlivad karaktär, annars är det inte mycket be-&lt;br&gt;ställt med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 LARS SUNDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kan statsrådet ge något mått på hur stor hjälp det kan bli&lt;br&gt;fråga om?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag gissar att Lars Sundin vill ha mig att nämna ett antal mil-&lt;br&gt;joner. Jag tror inte att det vore klokt att göra det. Det skulle då bli en sådan&lt;br&gt;låsning till den siffran. Jag hoppas att Lars Sundin kan vara nöjd med att vi&lt;br&gt;verkligen skall göra så mycket vi kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 LARS SUNDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På förekommen anledning vill jag fråga om det finns några&lt;br&gt;förbehåll i löften om katastrofhjälp till Baltikum, vid sidan av att hjälpen&lt;br&gt;naturligtvis skall komma rätt adressat till del?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns alltid förbehåll. Men jag är övertygad om att de&lt;br&gt;tre baltiska staterna kommer att klara av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1991/92:261 om biståndet till Zambia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Moquist har frågat mig om jag omgående kommer att&lt;br&gt;genomföra och finansiera en undersökning huruvida zambiska tillgångar&lt;br&gt;överförts olagligt till Zambias tidigare president.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden är rykten om att Zambias förre president Kaunda påstås ha&lt;br&gt;ca 4 miljarder US dollar på bankkonton i Schweiz. Rykten som detta före-&lt;br&gt;kommer om många ledare inte bara i u-länderna, och det är givetvis mycket&lt;br&gt;svårt för mig att bedöma sanningshalten i sådana rykten. Uppgifterna om&lt;br&gt;president Kaunda spreds av anhängare till flerpartirörelsen MMD under val-&lt;br&gt;kampanjen. Efter MMDs seger och president Chilubas tillträde har Zambias&lt;br&gt;nya regering aviserat att man avser genomföra en grundlig undersökning av&lt;br&gt;tidigare regeringsmedlemmars ekonomiska tillgångar. En sådan zambisk un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dersökning om interna förhållanden anser jag vara rätt tillvägagångssätt.&lt;br&gt;Genom vår ambassad i Lusaka kommer vi att följa undersökningen nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller svenska biståndsmedel till Zambia, vill jag bara klargöra att&lt;br&gt;för dem gäller samma regler och noggranna uppföljning som för allt annat&lt;br&gt;bistånd. Några misstankar om att medel för biståndssamarbetet med Zambia&lt;br&gt;skall ha förskingrats av f.d. president Kaunda eller någon annan regerings-&lt;br&gt;medlem föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 LARS MOQUIST (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack för svaret. Alf Svensson säger att man inte har några&lt;br&gt;misstankar om att medel har förskingrats av den förre presidenten Kaunda i&lt;br&gt;Zambia. Det är litet märkligt att man på UD har en så ljum attityd till proble-&lt;br&gt;met med korruption. Av anhängare till Kaunda framgår att medel har tving-&lt;br&gt;ats föras utomlands eftersom man har velat ha utländska tillgångar om en&lt;br&gt;militärkupp skulle lyckas. Det finns således även belägg från Kaundas tidi-&lt;br&gt;gare ministär på att förhållandena kan vara sådana som jag har framfört här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att allmänheten skall hysa förståelse för det bistånd som vi ger till ut-&lt;br&gt;vecklingsländer är det viktigt att vi reagerar när och om biståndspengar ram-&lt;br&gt;lar ner i fickorna på höga befattningshavare i tredje världens länder. Om vi&lt;br&gt;inte reagerar reses naturligtvis berättigade krav på att biståndsmedlen skall&lt;br&gt;reduceras till förmån för behjärtansvärd hjälp till eftersatta grupper i Sve-&lt;br&gt;rige. Vi skall komma ihåg att vi inför budgetåret 1989/90 lämnade bistånd,&lt;br&gt;bilateralt och multilateralt, på drygt 265 milj.kr. I april år 1990 lämnade vi&lt;br&gt;dessutom ytterligare betalningsbalansstöd till Zambia på 100 miljoner, efter-&lt;br&gt;som man inte klarade betalningar till internationella valutafonden (IMF) och&lt;br&gt;Världsbanken. För 1991/92 har medelsramen utökats med ytterligare 20&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså inte obetydliga belopp som lämnas till Zambia. Jag tycker&lt;br&gt;därför att det är viktigt att frågan verkligen bevakas och att den utreds om&lt;br&gt;förhållandena skulle vara sådana som de framställs i de artiklar som har&lt;br&gt;kommit oss till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste säga att jag tycker att Lars Moquist rör ihop detta&lt;br&gt;till en väldig gröt. Det finns rykten som säger att Kaunda har skott sig. Det&lt;br&gt;finns massor av den typen av rykten runt om i världen, inte minst kanske i&lt;br&gt;tredje världen. Vad som nu skall inträffa är att detta skall undersökas av den&lt;br&gt;nuvarande zambiska regeringen. Det enda rimliga måtte väl vara att låta den&lt;br&gt;nuvarande regeringen undersöka frågan och att se vad den kommer fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zambia har nu alltså en ny president, Chiluba, som vi enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning har all anledning att önska lycka till och att stödja och stötta så mycket&lt;br&gt;vi kan. Jag tycker att det var en väldig framgång att han fick ta över. Han&lt;br&gt;kommer att utreda denna fråga. Det skall inte vi göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig sedan att det är så som ryktena gör gällande, då får vi ta upp&lt;br&gt;frågan till nya resonemang. Men vi kan inte nu ha en stor debatt om rykten&lt;br&gt;om Kaunda. Det är en orimlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag säger i slutet av mitt svar att vi har kontroll över de svenska bistånds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlen. Dem har alltså inte Kaunda stoppat i egen ficka. Detta påstår vi. Är&lt;br&gt;det någon som påstår något annat, får han göra skäl för de påståendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säg inte heller, Lars Moquist, att det på UD skulle finnas någon ljum atti-&lt;br&gt;tyd till korruption. Det gör det inte. Korruption existerar - jag tror faktiskt&lt;br&gt;att det existerar också i vårt samhälle - men vi har ingen ljum inställning till&lt;br&gt;det. Den kan vara svår att få tag på och komma åt, men i den mån vi får den&lt;br&gt;belagd och bevisad sitter vi inte ljumma eller oengagerade. Var övertygad&lt;br&gt;om det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig än en gång få säga att jag tycker att vi nu skall se positivt på den&lt;br&gt;nye presidenten Chilubas möjligheter. Hittills har han visat frejdiga takter.&lt;br&gt;Jag kan väl också berätta för Lars Moquist att president Chiluba kommer till&lt;br&gt;Sverige någon gång under sommaren nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 LARS MOQUIST (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får väl tills vidare nöja mig med att det kommer att bli&lt;br&gt;en utredning och att man så att säga har detta på näthinnan både i Zambia&lt;br&gt;och på vårt biståndskontor och vår ambassad där nere. Skulle det visa sig att&lt;br&gt;det är fråga om en sådan soppa som man kan befara, har jag alltså Alf Svens-&lt;br&gt;sons ord på att Sverige kommer att reagera. Jag tackar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1991/92:240 om studiemedelsnämnderna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig först tacka för tillmötesgåendet att lägga om tids-&lt;br&gt;schemat så att det passar också mina önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Öhrsvik har frågat mig vilka motiv regeringen har för att föreslå att&lt;br&gt;samtliga studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 5 december 1991 beslutat föreslå riksdagen att anta&lt;br&gt;bl.a. förslag om att nuvarande studiemedelsnämnder och vuxenutbildnings-&lt;br&gt;nämnder läggs ned och därmed upphör som självständiga myndigheter&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:76). Propositionen kommer inom kort&lt;br&gt;att överlämnas till riksdagen. I propositionen lämnar jag en ingående redo-&lt;br&gt;visning för skälen för mitt förslag. Här vill jag nämna att huvudskälet är att&lt;br&gt;den nuvarande ordningen, som innebär att ansvaret regionalt är splittrat på&lt;br&gt;30 självständiga myndigheter, försvårar möjligheterna till helhetslösningar&lt;br&gt;och en mer flexibel resursanvändning och därigenom motverkar besparingar&lt;br&gt;och rationaliseringar inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att genomföra angelägna förändringar av studie-&lt;br&gt;stödssystemet blir bättre med den mer rationella organisation inom studie-&lt;br&gt;stödsområdet som föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag måste säga att det var ett av&lt;br&gt;de våldsammaste angrepp jag har sett på studiestödsorganisationen, på dess&lt;br&gt;personal och ytterst på myndigheten CSN och dess styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN har i år fått utmärkelsen ”kronan på verket” just på grund av en ratio-&lt;br&gt;nell handläggning och en mycket god service. Om man i organisationen hade&lt;br&gt;upplevt att nämnderna skulle ”försvåra möjligheterna till helhetslösningar&lt;br&gt;och en mer flexibel resursanvändning” hade man naturligtvis sagt det. Skälet&lt;br&gt;är ett annat, nämligen att regeringen vill skära ner stöden, men då tycker jag&lt;br&gt;att regeringen skall säga det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan väl inte vara så att mellan 20 000 och 25 000 beslutsärenden med-&lt;br&gt;vetet läggs över från ca 240 förtroendevalda till s.k. byråkrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste säga att det är en underlig ärendeordning att ge sig på admini-&lt;br&gt;stration och organisation innan man har bestämt sig för hur stöden skall vara&lt;br&gt;utformade. Det är inte många dagar sedan jag i den här kammaren fick svar&lt;br&gt;på en fråga om just den framtida utformningen av våra studiestöd. Det hade&lt;br&gt;väl varit lämpligt att vi hade fått ta ställning till den frågan först. Jag måste&lt;br&gt;än en gång fråga: Skulle det inte vara lämpligt att bestämma sig för hur stö-&lt;br&gt;den skall se ut innan man beslutar om organisationen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svaret på den frågan är nej. Vi bötjar med att tillse att orga-&lt;br&gt;nisationen är rationell, att den har förutsättningar att utarbeta de förslag som&lt;br&gt;från tid till annan kan vara aktuella, och sedan överlåter vi till organisationen&lt;br&gt;att efter det att regeringen och riksdagen har fattat beslut genomföra dessa.&lt;br&gt;Man börjar alltså med att tillse att organisationen fyller måttet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig dessutom, herr talman, understryka att Lena Öhrsvik naturligtvis&lt;br&gt;vantolkar regeringens förslag när hon hävdar att det faktum att vi avvecklar&lt;br&gt;myndigheterna på den regionala nivån skulle vara ett angrepp på dessa myn-&lt;br&gt;digheters personal. Sådant trams! Vad detta är fråga om är att ge den myn-&lt;br&gt;dighet i vilken Lena Öhrsvik själv är styrelseledamot det totala ansvaret för&lt;br&gt;att utforma den rationellaste möjliga organisation som kan tillskapas för att&lt;br&gt;hantera de studiestödsbelopp som staten har anledning att ställa till de stude-&lt;br&gt;randes förfogande. Konstigare än så är det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då menar alltså statsrådet att det är rationellt att lägga ytter-&lt;br&gt;ligare mellan 20 000 och 25 000 beslutsärenden på våra tjänstemän och helt&lt;br&gt;avskaffa det inflytande som löntagare, studenter och andra samhällsföreträ-&lt;br&gt;dare har över fördelningen av pengar? Det handlar ju i det fall som gäller&lt;br&gt;vuxenutbildningsnämnderna om en vuxenutbildningsavgift, som man ge-&lt;br&gt;mensamt har tagit ansvaret för att avsätta för just vuxenstudier. Det skall&lt;br&gt;alltså inte längre finnas något demokratiskt inflytande över fördelningen av&lt;br&gt;de pengarna. Inte heller skall studenterna eller studerandehälsovården ha&lt;br&gt;något inflytande över meritvärderingsprövning och annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste säga att det är en underlig väg att gå. Jag trodde att det var vi&lt;br&gt;som politiskt bestämde hur stöden skulle se ut och att vi därefter formade en&lt;br&gt;organisation som var bra. Jag har heller inte hört någon kritisera nämnderna&lt;br&gt;för att de skulle försvåra en rationell hantering. Det var verkligen en över-&lt;br&gt;raskning. Jag menar att det är rimligt att vi får möjlighet att diskutera stö-&lt;br&gt;dens utformning. Men det kanske inte utbildningsministern vill?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag diskuterar gärna stödens utformning, men Lena Öhrsvik&lt;br&gt;har frågat mig om studiemedelsorganisationen, och då väljer jag i enlighet&lt;br&gt;med reglerna för taledebatterna att hålla mig till detta ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig därtill, herr talman, tillägga att jag har det största förtroende för&lt;br&gt;att Lena Öhrsvik och hennes parlamentariskt tillsatta styrelsekolleger i CSN&lt;br&gt;kan forma en organisation som väl tillgodoser såväl effektivitets- som de-&lt;br&gt;mokratikravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har stort förtroende för den styrelse jag är med i, men&lt;br&gt;inte kommer vi att sitta och handlägga mellan 20 000 och 25 000 enskilda&lt;br&gt;ärenden, utan det är andra förtroendevalda som har lokal förankring och&lt;br&gt;som är utsedda av sina kamrater som har skött den sysslan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan väl inte vara besparingsskäl som ligger bakom detta eller några&lt;br&gt;illvilliga angrepp på just vuxenstudiestödet? Det är nämligen den diskussion&lt;br&gt;som förekommer ute, och det är detta man misstänker. Jag kan nämna att&lt;br&gt;genom att avskaffa nämnderna spar man 1,5 milj.kr. Är det rimligt att ta en&lt;br&gt;stor diskussion om inflytandefrågor, demokrati och byråkratisering för 1,5&lt;br&gt;milj.kr.?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte att Lena Öhrsvik riktigt förstår vad som är inne-&lt;br&gt;börden i regeringens förslag. Vi vill i stället för att upprätthålla 31 myndighe-&lt;br&gt;ter på studiestödsområdet skapa en med det samlade ansvaret för organisa-&lt;br&gt;tion och ärendehantering inom studiestödssystemet. Det är korrekt av Lena&lt;br&gt;Öhrsvik att misstänka att det ligger besparingsskäl bakom det förslaget. Vi&lt;br&gt;tror nämligen att det är viktigt och riktigt att spara så långt det bara går på&lt;br&gt;den statliga administrationen för att därmed ha pengar över att ge till de stu-&lt;br&gt;derande, som den här organisationen faktiskt är till för att tjäna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste ändå få höra hur man har tänkt sig att lösa infly-&lt;br&gt;tandefrågorna. Vem skall ta hand om de skälighetsbedömningar det handlar&lt;br&gt;om vid fördelningen av vuxenstudiestöd, vid meritvärderingsprövning, vid&lt;br&gt;omprövningsärenden i studiemedelsbeslut, osv.? Detta är ärenden som är&lt;br&gt;ganska knepiga och som vi nu har förtroendevalda med goda kunskaper och&lt;br&gt;lokal förankring som beslutar i. Hur skall man kunna hantera det på byrå-&lt;br&gt;kratsidan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I dessa och andra frågor får Lena Öhrsvik hålla sig till dess&lt;br&gt;propositionen är presenterad för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1991/92:259 om lärarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I regeringsförklaringen har regeringen deklarerat att en ny&lt;br&gt;parallell lärarutbildning för lärare i grundskolan skall införas. Lena Hjelm-&lt;br&gt;Wallén har ställt frågan var i utbildningssamhället det finns krav på återgång&lt;br&gt;till ämneslärarutbildning och vilka behov den skall tillfredsställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är frestad att först ställa en motfråga. Vilket svar anser Lena Hjelm-&lt;br&gt;Wallén att hon fick när hon ställde frågan till utbildningssamhället om att&lt;br&gt;avskaffa ämneslärarutbildningen? Jag vill påminna om att det inte var något&lt;br&gt;entydigt svar hon möjligen fick. Och varför för övrigt bara fråga utbildnings-&lt;br&gt;samhället?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är bra om vi kan erbjuda olika vägar till läraryrket. Det är&lt;br&gt;bra med varierande lärarutbildningar, så att vi får lärare med olika kompe-&lt;br&gt;tenser - både breda och djupa. Vi har ju nu en varierad lärarkår, och jag&lt;br&gt;tycker för min del att det vore en stor nackdel om vi framdeles skulle stöpa&lt;br&gt;alla lärare i samma form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den parallella lärarutbildningen är att särskilt värna om de&lt;br&gt;djupa ämneskunskaperna. Det är svårt att förstå att någon kan invända mot&lt;br&gt;att ge de lärarkandidater som så önskar möjligheter att tillgodose sina önske-&lt;br&gt;mål om sådana kunskaper. Eller, för att faktiskt ställa en motfråga till fru&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, hur motiverar man ett motstånd mot att låta en blivande lä-&lt;br&gt;rare lära sig mera?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag noterar att i svaret på min fråga behöver Per Unckel&lt;br&gt;ställa tre motfrågor. Det kanske visar hur detta ärende ligger till i departe-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag var utbildningsminister och var med och reformerade lärarutbild-&lt;br&gt;ningen var det fråga om ett långvarigt utredningsarbete, där hela skolsam-&lt;br&gt;hället kunde göra sig hört och verkligen också gjorde det, eftersom det före-&lt;br&gt;kom en omfattande debatt innan vi fattade beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill Per Unckel skynda fram och inte ens sätta sig in i hur lärarutbild-&lt;br&gt;ningen fungerar i dag. Han säger att alla stöps i samma form, men det är inte&lt;br&gt;sant. Mitt första råd till Per Unckel är att ministern bör ta och lära sig något&lt;br&gt;om hur det faktiskt fungerar inom dagens lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst är det bra om människor vill fördjupa sig ytterligare. Men det går ju&lt;br&gt;i så fall att bygga på. Det är inte nödvändigt med en parallell utbildning. Om&lt;br&gt;man redan innan den första kullen har kommit ut börjar tala om parallell&lt;br&gt;utbildning, ifrågasätter man ju hela den nya lärarutbildningen, och det&lt;br&gt;tycker jag är klåfingrigt. De som nu kommer ut bör enligt min uppfattning&lt;br&gt;få visa vad de går för och tas emot positivt ute i skolsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att återinföra ämneslärarutbildningen kan inte ha sin grund i&lt;br&gt;erfarenhet av nuvarande grundskollärarutbildning, och de kan heller inte ha&lt;br&gt;sin grund i skolans behov. Det tycks mig i stället vara fråga om gamla tradi-&lt;br&gt;tionella moderata argument mot denna utbildning. Det är ett nattståndet&lt;br&gt;motstånd mot den lärarutbildning som nu fungerar, och jag tycker att det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett mycket uselt sätt att möta de nya lärarna, när de nu börjar komma ut i&lt;br&gt;december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig först understryka vad som är viktigt att minnas,&lt;br&gt;nämligen att det förslag regeringen kommer att framlägga ger båda typerna&lt;br&gt;av lärare möjlighet att konkurrera på lika villkor. Jag tycker att detta är en&lt;br&gt;av de mest fascinerande möjligheter att tillse att olika lärarkategorier får&lt;br&gt;chans att verka i skolan parallellt med varandra. Regeringens utgångspunkt&lt;br&gt;är att detta är bra. Lena Hjelm-Walléns utgångspunkt är att detta är förkast-&lt;br&gt;ligt. Jag förstår uppriktigt sagt inte hur man kan vara så rädd för att låta&lt;br&gt;andra möjligheter att bli lärare öppnas för lärarkandidater som har andra&lt;br&gt;önskemål och andra behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén säger att det inte finns någon efterfrågan på detta ute&lt;br&gt;i skolorna. Utan att vara respektlös, herr talman, måste jag säga att jag und-&lt;br&gt;rar om Lena Hjelm-Wallén på sistone har varit ute i en skola om hon kan&lt;br&gt;säga att det inte finns någon efterfrågan på djupare ämneskunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanningen är, att med den lärarutbildning som Lena Hjelm-Wallén nu vill&lt;br&gt;tvinga alla lärare att gå igenom, kommer det att vara möjligt att beträda ka-&lt;br&gt;tedern och undervisa barn och ungdomar med blott 20 poäng ämneskunska-&lt;br&gt;per i bagaget. Denna regerings utgångspunkt är att det är bra att erbjuda ett&lt;br&gt;djupare ämneskunnande för de lärarkandidater som är beredda och intresse-&lt;br&gt;rade av att satsa på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén säger att den nya lärarutbildning som vi nu introduce-&lt;br&gt;rar endast är något slags restpost från gammalt moderat tänkande på utbild-&lt;br&gt;ningsområdet. Om man betraktar en känsla för djupet i kunskaperna och för&lt;br&gt;behovet av att ha någonting mera än bara pedagogisk färdighet och ytligare&lt;br&gt;ämneskunskaper som gamla moderata önskemål står jag gärna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan berätta för Per Unckel att jag ofta är ute i skolorna -&lt;br&gt;jag var det så sent som i går. Jag står verkligen för vad jag sade om behovet&lt;br&gt;av den grundskollärarutbildning som nu äger rum, med det ämnesdjup och&lt;br&gt;den bredd som finns i den, kombinerat med pedagogiska insikter och färdig-&lt;br&gt;heter. Det är oförskämt att beskriva den nuvarande lärarutbildningen och&lt;br&gt;den uppskattning av denna utbildning som de lärarstuderande känner så som&lt;br&gt;grund och dålig. Det stämmer inte med verkligheten. Jag tycker att Per Unc-&lt;br&gt;kel skall börja med att sätta sig in i hur den faktiskt fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag vill slå vakt om är ämneskunskaperna och den pedagogiska insik-&lt;br&gt;ten, dvs. yrkeskunskaperna för lärarna. Det räcker då inte med vissa akade-&lt;br&gt;miska kurser och något litet pedagogiskt påhäng, som Per Unckel tydligen&lt;br&gt;tänker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Men det är ju ändå så, fru Hjelm-Wallén, att man med den&lt;br&gt;nygamla lärarutbildningen har rätt att undervisa högstadieelever med blott&lt;br&gt;20 poäng ämneskunnande. Jag tycker - det skall jag gärna deklarera - att&lt;br&gt;detta är för ytligt. Jag accepterar att andra kan tycka att detta är en tillräcklig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning, men endast under förutsättning att jag får gå de lärarkandidater&lt;br&gt;till mötes som söker någonting djupare inom ramen för en vanlig lärarutbild-&lt;br&gt;ning än blott detta. Det är därför regeringen introducerar den alternativa&lt;br&gt;möjligheten att bli lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi borde vara tacksamma, i stället för att vara gnatiga, gentemot möjlighe-&lt;br&gt;ter att öppna skolan för andra än dem som vid 20 års ålder har bestämt sig&lt;br&gt;för att gå in på en regelrätt lärarbana. Alldeles bortsett från att jag tror att&lt;br&gt;den nya lärarutbildningen kommer att innebära kvalitativa förstärkningar&lt;br&gt;för skolan, tror jag att den kommer att förmå att attrahera ungdomar som&lt;br&gt;annars skulle gå läraryrket förbi, av det enkla skälet att de här får möjlighet&lt;br&gt;att välja något senare i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det viktigaste med lärargärningen är ju att man har en kom-&lt;br&gt;petens i sin yrkesroll, och då räcker det inte med en och annan akademisk&lt;br&gt;kurs och sedan något pedagogiskt ytterligare på det. Utvecklingen har ju vi-&lt;br&gt;sat, att vad man behöver är den här sammanflätade, sammanhållna utbild-&lt;br&gt;ningen, där ämneskunskaper, pedagogiska insikter och färdigheter samt me-&lt;br&gt;todik flätas in i varandra, så att det blir en yrkeskompetens. Det är den jag&lt;br&gt;vill slå vakt om. Behöver någonting i det fördjupas, låt oss diskutera det då,&lt;br&gt;men för det behöver man inte ifrågasätta hela denna modell. Det är det Per&lt;br&gt;Unckel gör, och det är det som de lärarstuderande och folk ute på fältet nu&lt;br&gt;är så oroliga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fru Hjelm-Wallén måtte inte ha lyssnat på vad jag sade. Den&lt;br&gt;lärarutbildning som hon och uppenbarligen de lärarstuderande som hon träf-&lt;br&gt;far vill ha kvar kommer att vara kvar, precis som den är, eller kanske med&lt;br&gt;förbättringar vad det lider. Det kommer vi att diskutera åtskilligt i denna&lt;br&gt;kammare under åren framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad regeringen säger är: Låt oss introducera ytterligare ett sätt att bli lä-&lt;br&gt;rare, som förvisso inte skall beskrivas som några hoprafsade akademiska&lt;br&gt;kurser med en och annan snutt av pedagogisk natur, utan som handlar om&lt;br&gt;djupa akademiska kunskaper i ämnena, förenade med omfattande pedago-&lt;br&gt;gisk och metodisk komplettering till dessa kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte förstå, herr talman, varför man skulle bli en sämre lärare bara&lt;br&gt;därför att man tar till sig ämnes- och pedagogikkunnandet på detta sätt än&lt;br&gt;om man gör det på det sätt som Lena Hjelm-Wallén förespråkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det oroar mig verkligen att Per Unckel inte förstår skillna-&lt;br&gt;den. Det viktigaste i yrkeskompetensen är att läraren kan såväl sitt ämne&lt;br&gt;som att lära ut. Det har man nu hittat en mycket god modell för, som lärar-&lt;br&gt;studerande är positiva till, som lärarutbildarna har lärt sig att uppskatta mer&lt;br&gt;och mer och som efterfrågas ute på fältet. När detta sätts i fråga innebär det&lt;br&gt;också att det skapas en mycket stor oro. Jag tycker att det är klåfingrigt att,&lt;br&gt;precis samma höst som den första kullen går ut, ifrågasätta hela den grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som deras yrkeskunnande står på. Det är det Per Unckel gör, även om han&lt;br&gt;inte tycks förstå det själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lena Hjelm-Wallén beskriver vad hon tycker är villkoren för&lt;br&gt;den goda läraren. Får jag göra detsamma: Den goda läraren är den lärare&lt;br&gt;som kan sitt ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är självklart - eftersom jag är lärare håller jag helt och&lt;br&gt;hållet med om detta. Men Per Unckel tycks i dag tala om någon sorts tvåäm-&lt;br&gt;neslärare. Jag vet att verkligheten i skolan är den, att man undervisar i dessa&lt;br&gt;två ämnen plus diverse ytterligare ämnen som man inte har läst någonting&lt;br&gt;alls om. Då faller resonemanget om dem som har bara 20 poäng i något ämne&lt;br&gt;platt, därför att verkligheten är att dessa lärare då får undervisa i ämnen som&lt;br&gt;de inte har några kunskaper alls i. Jag tycker att vi skall undvika den situatio-&lt;br&gt;nen, och framför allt att vi skall respektera lärarkunnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vem i hela friden har sagt att de nya lärarna skall undervisa&lt;br&gt;i ämnen som de inte är utbildade i? Vem har sagt att man skall vara bunden&lt;br&gt;vid tvåämnesutbildningar? I brist på argument, herr talman, börjar nu Lena&lt;br&gt;Hjelm-Wallén konstruera en egen lärarutbildning, som hon pådyvlar mig&lt;br&gt;och sedan för kampen mot. Möjligen skulle denna debatt vinna på att fort-&lt;br&gt;sätta när regeringens proposition har presenterats i februari månad nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är Per Unckel som har startat hela den här debatten ge-&lt;br&gt;nom att ifrågasätta det nuvarande. Om han säger, att trots att lärarna bara&lt;br&gt;skall ha ett par ämnen skall de ändå ha ett djup i sina kunskaper - jag antar&lt;br&gt;att han inte tänker sig hur lång lärarutbildning som helst - blir konsekven-&lt;br&gt;serna de som jag säger. Om man vet någonting om hur skolsamhället funge-&lt;br&gt;rar inser man att lärare med utbildning i få ämnen kommer att få ”kvacka” i&lt;br&gt;ämnen som de över huvud taget inte har läst. Det är en skolrealitet som jag&lt;br&gt;beklagar att Per Unckel inte känner till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1991/92:263 om studenternas bostadssituation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birger Andersson har frågat mig vilka aktiva åtgärder rege-&lt;br&gt;ringen avser att vidta för att förbättra bostadssituationen för studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bostäder för såväl svenska studenter som utländska gäststude-&lt;br&gt;rande behandlades här i riksdagen så sent som förra året. Det konstaterades&lt;br&gt;då att det inte finns någon anledning att överge den nuvarande ordningen,&lt;br&gt;som innebär att bostadsförsörjningen för alla i en kommun är en angelägen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för kommunen. Detta ansvar omfattar också bostäder för högskolans&lt;br&gt;studerande och forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är bostadssituationen för studenterna inte tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande på flera högskoleorter; på vissa orter kan rent av en utbyggnad av hög-&lt;br&gt;skoleverksamheten äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslag till lokalisering av den kommande utbyggnaden av antalet platser&lt;br&gt;i högskolan är det inte orimligt att lägga stor vikt vid berörda kommuners&lt;br&gt;dokumenterade vilja att lösa studenternas bostadsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom många kommuner anmält stort intresse för en fortsatt utbyggnad&lt;br&gt;av ”sin” högskola blir mitt svar att behovet av bostäder för de studerande&lt;br&gt;måste beaktas av de berörda kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1989 ställde jag samma fråga till bostadsminister Ulf Lönnqvist i&lt;br&gt;den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Sveriges Förenade student-&lt;br&gt;kårer hade då slagit larm om den besvärliga bostadssituationen. Många stu-&lt;br&gt;denter hade mycket primitiva och besvärliga bostadsförhållanden. En del&lt;br&gt;tvingades tacka nej till erhållen utbildningsplats för att de ej kunde ordna&lt;br&gt;bostadsfrågan. Många avstod från att söka en viss utbildning för att de visste&lt;br&gt;om svårigheterna att få tag i någon bostad på studieorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 diskuterades på nytt studenternas bostadsfråga i en interpel-&lt;br&gt;lationsdebatt i denna kammare, vilket utbildningsministern tydligen hänvi-&lt;br&gt;sar till i svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1991 har Sveriges Förenade studentkårer ånyo aktualiserat frågan;&lt;br&gt;bostadsproblemen finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utbildningsministern har fått ärva problemen och inte kan lastas&lt;br&gt;för den nuvarande situationen är det absolut nödvändigt att han tar tag i pro-&lt;br&gt;blemen med stor skyndsamhet, annars kan situationen ytterligare förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande termin tillkom 5 000 nya utbildningsplatser. Nästa termin till-&lt;br&gt;kommer 2 000, och för läsåret 1992/93 kan ytterligare 3 000 platser väntas&lt;br&gt;tillkomma. Eftersom arbetsmarknadsläget för nyutexaminerade akademi-&lt;br&gt;ker är kärvt stannar många kvar och studerar ytterligare någon termin. Ut-&lt;br&gt;budet av studentbostäder blir därför lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utbildningsministerns uppfattning att det är kommunerna som&lt;br&gt;har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Jag är övertygad om att kom-&lt;br&gt;munerna på högskole- och universitetsorterna känner sitt ansvar, men jag&lt;br&gt;tror att man ute i kommunerna ofta känner osäkerhet över hur mycket man&lt;br&gt;vågar satsa på nya studentbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför vill jag fråga: Är utbildningsministern beredd att i nära samför-&lt;br&gt;stånd och i samarbete med berörda kommuner göra en mera långsiktig be-&lt;br&gt;dömning av behovet av studentbostäder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Frågan om bostadsförsörjningen är ju, som har sagts, ingen-&lt;br&gt;ting som staten kan eller bör överta ansvaret för. I undertonen i mitt svar&lt;br&gt;ligger att jag förutsätter att de kommuner som i dag är så påtagligt intresse-&lt;br&gt;rade av att attrahera nya statliga högre utbildningsplatser också inser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själva villkoret för att sådana skall kunna tilldelas på ett meningsfullt sätt är&lt;br&gt;att studenterna har tak över huvudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i detta påpekande, nämligen att kommunerna har anledning att&lt;br&gt;inse vad deras ansvar är när de ber staten om nya utbildningsplatser, ligger&lt;br&gt;en mycket klar signal till landets kommunalmän att de bör inse att de har ett&lt;br&gt;ansvar för studenternas välbefinnande i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en andra underton i mitt svar ligger att vi från utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentets sida kommer att noga följa hur kommunerna faktiskt lever upp till&lt;br&gt;detta ansvar och låta den analysen påverka de rekommendationer som vi i&lt;br&gt;platshänseende kommer att lämna till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare en fråga som utbildningsministern&lt;br&gt;berör i sitt svar, och det är de utländska gäststuderandes problem. Erasmus-&lt;br&gt;projektet kommer nu i gång på allvar läsåret 1992/93, och det innebär en&lt;br&gt;kraftigt ökad ström av gäststuderande till vårt land. Det är även en stark strä-&lt;br&gt;van från utbildningsministern, om jag har förstått honom rätt, att öka stude-&lt;br&gt;randeutbytet. Jag delar hans uppfattning att det är viktigt att öka de interna-&lt;br&gt;tionella kontakterna med andra högskolor och universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna brist, som jag har omnämnt och som vi tydligen är överens&lt;br&gt;om finns, kan det bli svårt att ta emot gäststudenter, och jag vill då ställa en&lt;br&gt;kompletterande fråga: Vilka möjligheter bedömer utbildningsministern att&lt;br&gt;Sverige har att ta emot ett ökat antal gäststuderande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I början av Erasmus-programmet är det trots allt begränsade&lt;br&gt;mängder studenter som Sverige har anledning att bereda denna typ av bostä-&lt;br&gt;der. Men man behöver inte blicka många år framåt för att inse, och hoppas&lt;br&gt;på, att den här volymen skall vara oändligt mycket större än vad den kom-&lt;br&gt;mer att vara den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar på frågan om de prövningar som vi då kommer att ställas inför&lt;br&gt;är egentligen detsamma som tidigare, nämligen att de universitet och kom-&lt;br&gt;muner som är intresserade av det internationella utbyte som Erasmus inbju-&lt;br&gt;der till har anledning att mycket noga se om sitt hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att det kommer att finnas skäl att i de bostadsområden som&lt;br&gt;särskilt tillhandahålls för studenter införa system varigenom studenter som&lt;br&gt;åker ut för att studera i andra länder - det är den andra sidan av Erasmus-&lt;br&gt;programmet - får lämna sina bostäder till uthyrning till de studenter som&lt;br&gt;kommer till vårt land i deras ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att utbildningsministern och jag är ganska överens&lt;br&gt;om att det är mycket viktigt att vi löser de studerandes boendesituation. Det&lt;br&gt;är enligt mitt synsätt mycket viktigt att vi kan få allt fler att läsa vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor. Vi behöver ju i framtiden välutbildad arbetskraft för att&lt;br&gt;kunna klara oss i den hårdnande internationella konkurrensen. En bra bo-&lt;br&gt;stad och en god studiemiljö är viktiga förutsättningar för ett gott studieresul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tat. Jag hoppas att utbildningsministern tar tag i den här frågan, så att situa-&lt;br&gt;tionen för våra studerande vid universitet och högskolor inte förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade tidigare att jag är övertygad om att kommunalmännen på hög-&lt;br&gt;skole- och universitetsorterna är beredda att göra en insats, men jag tror att&lt;br&gt;de vill ha en litet mer långsiktig planering än vad som har gällt under de se-&lt;br&gt;naste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på fråga 1991/92:249 om bevarande av åkermark runt&lt;br&gt;Helsingborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig på vilket sätt jag kommer att&lt;br&gt;agera för att garantera att högproducerande jordsbruksmark inte kommer&lt;br&gt;att nyttjas vid byggandet av den av banverket planerade Riksbangård Syd i&lt;br&gt;Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag har inhämtat studeras olika lägen för en riksbangård i&lt;br&gt;Skåne. Frågan om en lämplig lokalisering och utformning av en sådan&lt;br&gt;riksbangård är naturligtvis av stor betydelse för den lokala och regionala&lt;br&gt;samhällsplaneringen i Skåne. Från rikssynpunkt är det också väsentligt att&lt;br&gt;frågan om en riksbangård i Skåne får en bra lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Lantz understryker vikten av att högproduktiv jordbruksmark&lt;br&gt;inte kommer att utnyttjas för denna anläggning. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;erinra om bestämmelserna i naturresurslagen till skydd för sådan jordbruks-&lt;br&gt;mark. Såsom grundläggande bestämmelse för hushållning anges i naturre-&lt;br&gt;surslagen att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse&lt;br&gt;eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga sam-&lt;br&gt;hällsintressen. En förutsättning-och den är viktig-är vidare att detta behov&lt;br&gt;inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom&lt;br&gt;att annan mark tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer med uppmärksamhet att följa hur naturresurslagen tillämpas&lt;br&gt;när det gäller den planerade riksbangården i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Görel Thurdin för svaret på min&lt;br&gt;fråga. Anledningen till min fråga är den rädsla som finns för att närheten&lt;br&gt;till gränsstationen och även de topografiska angelägenheterna kommer att&lt;br&gt;ta överhand i stället för bevarandet av den skånska 10-jorden. Storleken på&lt;br&gt;området är ju inte blygsam. Området är ju 500 m brett och 3 500 m långt, och&lt;br&gt;det är en ganska betydande yta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang skulle det också bli miljömässiga problem med belys-&lt;br&gt;ning och rangering. Jag tänker på bullret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner kommer också att se riksbangården som en chans till&lt;br&gt;betydande arbetstillfällen. 1 000 personer - med en spin-off-effekt om 1 200&lt;br&gt;personer - kommer att beredas arbetstillfällen. Denna möjlighet får absolut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bidraga till att fler 10-jordar tas i anspråk för att skapa ytterligare arbets-&lt;br&gt;tillfällen i den här regionen. Runt Helsingborg har vi dessutom 10&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;-jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag önskar, herr talman, fråga statsrådet Görel Thurdin om det finns möj-&lt;br&gt;lighet att avge ett löfte om att närheten till en tullstation inte skall ha högsta&lt;br&gt;prioritet utan att man kan tillåta att Riksbangård Syd flyttas från 10&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;-jor-&lt;br&gt;darna, till fördel för högproducerande åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är alldeles klart att nästan varenda ärende i samband&lt;br&gt;med naturresurslagen väldigt ofta handlar om sysselsättningen - åtminstone&lt;br&gt;när det gäller byggande etablering och därmed plan- och bygglagen. Därför&lt;br&gt;är kommunerna intresserade av lösningar i frågor av det här slaget. Jag är&lt;br&gt;alltså fullt medveten om problematiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag var nyligen i Skåne för att informera mig i ett annat ärende. Vi kom&lt;br&gt;då att diskutera denna bangård. Jag kommer att ha som princip att se till att&lt;br&gt;jag blir informerad i så här stora ärenden i ett så tidigt skede som möjligt.&lt;br&gt;Man skall känna att det finns ett tryck på handläggarna. Det gäller ju att&lt;br&gt;mycket noga följa den lagstiftning som finns när det gäller hänsynstagande i&lt;br&gt;fråga om användningen av mark och vatten och även till behoven av en god&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med denna fråga utgår jag från att Kenneth Lantz är positiv till&lt;br&gt;en järnvägsutbyggnad samt till detta att vi kan hantera mer gods på järnväg&lt;br&gt;och därmed få en ökad effektivitet i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det råder inget som helst tvivel i detta avseende. Statsrådets&lt;br&gt;och min egen åsikt sammanfaller alltså här helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket glad över här avgivet svar. Jag tror att vi båda gläds över att&lt;br&gt;de mycket begränsade 10&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;-jordar som finns i vår värld - och sådana råkar&lt;br&gt;finnas i Skåne och i synnerhet runt Helsingborgsområdet - inte skall tas i&lt;br&gt;anspråk för Riksbangård Syd. Om det är någonstans i världen som bra livs-&lt;br&gt;medel kan produceras, så är det väl på 10&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;-jordarna. Låt oss därför gemen-&lt;br&gt;samt arbeta för att dessa kan behållas! Tack för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1991/92:278 om Öresundsbron&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göran Persson har frågat mig vilken planering jag har för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med handläggningen av en fast förbindelse över Öresund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för prövning av den fasta förbindelsen - och som&lt;br&gt;jag tror jag har upprepat några gånger tidigare - är den som överensstämmer&lt;br&gt;med den praxis som gäller enligt den lagstiftning som berörs. Någon ansökan&lt;br&gt;om att få bygga en fast förbindelse över Öresund har inte kommit in till rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av regeringsförklaringen kommer en förbindelse över Öre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sund att bli föremål för prövning enligt naturresurslagen, miljöskyddslagen&lt;br&gt;och vattenlagen. En bred miljökonsekvensbedömning kommer därmed att&lt;br&gt;ske. Miljöprövningen skall gälla en fast förbindelses regionala påverkan och&lt;br&gt;effekter på Östersjön. Avgörande i denna bedömning är att den s.k. nollös-&lt;br&gt;ningen vad gäller vattenströmningen mellan Östersjön och Kattegatt kan sä-&lt;br&gt;kerställas. Respekten för det med Danmark träffade avtalet - och även re-&lt;br&gt;spekten för miljökraven - kräver att miljöprövningen görs med största möj-&lt;br&gt;liga noggrannhet. I detta sammanhang skall även andra stater än Sverige och&lt;br&gt;Danmark ha möjlighet att yttra sig om projektet, i enlighet med den s.k.&lt;br&gt;Esbokonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis försäkra Göran Persson om att regeringen har en&lt;br&gt;omsorgsfull planering för den kommande handläggningen av miljöpröv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på frågan. Jag tycker att det&lt;br&gt;är bra att hon så noga betonar respekten för det ingångna avtalet och respek-&lt;br&gt;ten för miljöprövningen. Det är stora och svåra frågor som vi har att hantera,&lt;br&gt;och de är viktiga för miljön. De är naturligtvis också väldigt centrala poli-&lt;br&gt;tiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är allmänt hållet och stämmer väl överens med vad statsrådet tidi-&lt;br&gt;gare har deklarerat. Jag hade hoppats på litet mer precision. Det var därför&lt;br&gt;jag ställde frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som kan vara lämpligt att börja fråga om är: När bedömer statsrå-&lt;br&gt;det att en ansökan från brobolaget kommer in, så att processen kan starta?&lt;br&gt;Min andra fråga är: Vilken tid anser statsrådet behövs i departementet för&lt;br&gt;prövningen? Det skulle vara intressant att få en beskrivning av statsrådets&lt;br&gt;syn när det gäller dessa två frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte svara på när ansökan kommer in till regeringen.&lt;br&gt;Huvudmannen förprojektet skall se till att det görs miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar enligt den lagstiftning vi har. Jag tror inte att det är särskilt bra om&lt;br&gt;regeringen går in i bolagets hantering, dvs. om jag, som minister, skulle göra&lt;br&gt;det i syfte att påskynda det hela. Vi varken påskyndar eller bromsar hante-&lt;br&gt;ringen, utan vi är noggranna med att en så bra miljöprövning som möjligt&lt;br&gt;kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsplanen för handläggning av byggstart osv. kan jag säga&lt;br&gt;att den eventuella byggstarten kan komma till stånd först när det här är klart.&lt;br&gt;Vi siktar på den starttidpunkt som finns. Vi kan inte hantera ärendet på nå-&lt;br&gt;got annat sätt. Tidpunkten för start ligger således fast tills det visar sig att&lt;br&gt;den eventuellt inte håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår mycket väl att statsrådet inte kan gå in och agera&lt;br&gt;i brobolaget. Jag frågade efter hennes bedömning. Det är naturligtvis avgö-&lt;br&gt;rande för det planeringsläge som departementet har att rätta sig efter. Det&lt;br&gt;skall sedan i sin tur hänga samman med en tänkt tidpunkt för byggstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer den här frågan om tidsplanen därför att många är intresserade&lt;br&gt;av att få en chans att diskutera regeringens bedömning innan tillståndet ges.&lt;br&gt;Ger man ett svävande besked när det gäller tidsramarna, finns det kanske&lt;br&gt;en risk för att man i slutet kan komma att hamna i stor tidsnöd. Det blir&lt;br&gt;kanske inget utrymme då för den här typen av offentligt samtal omkring till-&lt;br&gt;ståndsprövningen, vilket de flesta förväntar sig skall komma till stånd. Det&lt;br&gt;vore bra om statsrådet kunde utveckla synpunkter på just den dimensionen&lt;br&gt;av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår mycket väl att det är väldigt viktigt att diskutera&lt;br&gt;hur lång tid saker och ting tar. Jag kan emellertid inte garantera att bolaget&lt;br&gt;inkommer med det underlag som krävs för att kunna fatta beslut i frågan i&lt;br&gt;tid för att ge tillfälle till övrig hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att markera att miljödepartementet inte kan gå ut och&lt;br&gt;säga att klarar ni bara det här kommer det klartecken, osv. Vi kan alltså inte&lt;br&gt;heller ge något förhandsbesked i frågan. Däremot kan vi naturligtvis följa&lt;br&gt;hela ärendet från första början, informera oss fortlöpande och se till att vi&lt;br&gt;har en beredskap som gör att handläggningen i departementet inte tar för&lt;br&gt;lång tid. Detta beror naturligtvis på hur det underlag som kommer på rege-&lt;br&gt;ringens bord ser ut och när det kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig vara mycket precis och rak. Är statsrådet beredd att&lt;br&gt;medverka till att det ges utrymme för ett offentligt samtal om regeringens&lt;br&gt;prövning, innan tillståndsbeslut eller avslagsbeslut fattas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Naturligtvis måste intressenter över huvud taget ha möjlig-&lt;br&gt;het att noggrant debattera. Vi har ju också sagt att man internationellt skall&lt;br&gt;vara med och debattera ärendet, men det kan man egentligen inte göra&lt;br&gt;förrän man har ett ordentligt underlag för beslutet. Medan det underlaget&lt;br&gt;växer fram kan naturligtvis en internationell panel finnas med och diskutera&lt;br&gt;fortsättningen när det gäller att ta fram olika saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tolkar det beskedet som att statsrådet är beredd att med-&lt;br&gt;verka till en sådan hantering att det ges utrymme för ett rejält offentligt sam-&lt;br&gt;tal om prövningen. Det tycker jag är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer osökt in på den andra frågan som statsrådet berörde i sitt svar,&lt;br&gt;nämligen de internationella kontakterna. Statsrådet talar om en panel. Hur&lt;br&gt;har man planerat att de internationella kontakterna skall tas, och hur skall&lt;br&gt;den organisationen se ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att det skall tas internationella kontakter på olika&lt;br&gt;sätt. Beträffande skapandet av en panel vill jagsäga att det redan förs diskus-&lt;br&gt;sioner. Naturvårdsverket ser på vilka personer som skall ingå, och på danskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håll är man också engagerad och ser efter vilka personer som bör vara med.&lt;br&gt;De länder vid Östersjön som berörs måste naturligtvis ha möjligheter att på-&lt;br&gt;verka vilka som skall delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att det är viktigt att vi på miljödepartementet engagerar oss&lt;br&gt;internationellt. Det är planerat att jag skall resa till Danmark för att disku-&lt;br&gt;tera problemet. Jag tror att kommunikationsministern och miljöministern är&lt;br&gt;involverade. Det är, enligt min mening, mycket viktigt att de två parter, som&lt;br&gt;har slutit ett avtal, för en parallell diskussion samtidigt som det pågår ett ar-&lt;br&gt;bete med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att statsrådet har behov av att kontakta sin&lt;br&gt;danske kollega, eftersom det är ett gemensamt projekt. Men det var inte&lt;br&gt;riktigt detta som jag avsåg med den internationella dimensionen, utan jag&lt;br&gt;ville veta något om inställningar i övriga länder vid Östersjön och EG-aspek-&lt;br&gt;terna. Hur kommer den typen av internationella frågeställningar att hante-&lt;br&gt;ras? Uppenbarligen har departementet redan börjat planera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att Göran Persson är medveten om att hans egen&lt;br&gt;regering föranstaltade om en hel del saker med tanke på den inriktning som&lt;br&gt;ärendet fick då. Den här regeringen har inte suttit så länge att den har hunnit&lt;br&gt;ta alla de kontakter i t.ex. Öresundsbrofrågan som naturligtvis är nödvän-&lt;br&gt;diga. Jag kan försäkra Göran Persson att jag personligen har den mycket&lt;br&gt;bestämda uppfattningen att vi bör sätta oss i förbindelse med representanter&lt;br&gt;för alla länder kring Östersjön. Jag har redan varit i vissa länder vid Öster-&lt;br&gt;sjön. Den här frågan är naturlig att ta upp när man besöker länderna. Andra&lt;br&gt;länder vid Östersjön är inte omedvetna om vad som pågår. Jag tror att det&lt;br&gt;kommer att tas tillräckliga och nödvändiga kontakter internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt att det finns en tidigare historia. Nu svarade&lt;br&gt;Görel Thurdin att regeringen har en omsorgsfull planering för att bereda frå-&lt;br&gt;gan, och det var därför jag fördjupade min fråga. Det är klart att Görel Thur-&lt;br&gt;din kan föra samtal, om hon reser runt i Norden och i det övriga Europa.&lt;br&gt;Men det är väl inte riktigt detta som avses när man enligt Esbokonventionen&lt;br&gt;och andra internationella överenskommelser skall pröva de här frågorna.&lt;br&gt;Det är mot bakgrund av vad som åligger oss i det perspektivet som jag vill&lt;br&gt;fråga vilken planering som regeringen har och hur det förhåller sig tidsmäs-&lt;br&gt;sigt i förhållande till de andra diskussioner som skall föras om bron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då vill jag säga till Göran Persson att det naturligtvis är&lt;br&gt;andra än jag som skall ha kontakter internationellt. Göran Persson får tål-&lt;br&gt;modigt vänta tills budgetpropositionen kommer och det blir en redovisning.&lt;br&gt;Regeringen kommer ju att löpande visa hur den lägger upp arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag begär inte att Görel Thurdin i dag skall ha färdiga svar&lt;br&gt;på alla de frågor som jag ställer, men när formuleringen är den att regeringen&lt;br&gt;har en omsorgsfull planering får man ju intrycket att det finns svar på ganska&lt;br&gt;många frågor. Nu kommer statsrådet tydligen tillbaka i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen. Vid den tidpunkten får vi fortsätta att diskutera. Det tycker jag är bra.&lt;br&gt;Men som jag sade i inledningen är det här en oerhört stor politisk fråga, och i&lt;br&gt;miljödepartementet förestår ett mycket grannlaga arbete. Brobolaget sätter&lt;br&gt;frågan i rullning när det lämnas en ansökan. Sedan har miljöministern och&lt;br&gt;regeringen ansvaret. Jag kommer noga att följa vad som händer och åter-&lt;br&gt;kommer. Dagens besked om att vi skall få mycket tid på oss och stort ut-&lt;br&gt;rymme för att föra ett offentligt samtal om prövningen sätter jag stort värde&lt;br&gt;på. Tack för det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Av inriktningen när det gäller frågan, och kanske också av&lt;br&gt;vad som sades om tidsplanen, framskymtar att Göran Persson egentligen lyf-&lt;br&gt;ter fram tidsaspekten och sätter den före miljöprövningen. Jag hoppas att&lt;br&gt;Göran Perssons fråga inte beror på att det finns en viss oro för att miljöpröv-&lt;br&gt;ningen skall bli för nogrann, så att den tar för lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta var ett ovanligt fräckt påstående från ett statsråd som&lt;br&gt;inte ens kan svara med anledning av de preciseringar som jag har efterlyst.&lt;br&gt;Hon säger själv i det skriftliga svaret att regeringen har en omsorgsfull plane-&lt;br&gt;ring. Jag använde inte samma ton som hon i frågedebatten och tycker att&lt;br&gt;även hon i fortsättningen bör försöka passa sig och inte använda den där ty-&lt;br&gt;pen av utläggningar. Det vore bra om vi kunde se till vad det gäller. En sak&lt;br&gt;är viktig, i detta sammanhang, Görel Thurdin, nämligen att vi inte försätter&lt;br&gt;oss i tidsnöd. Miljöprövningen får inte skötas på ett sådant sätt att man kom-&lt;br&gt;mer och säger att det inte finns tid till debatt och diskussion. I dag har vi&lt;br&gt;tydligen fått besked om att vi skall få tid, och det tycker jag är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som kvinna och tillika statsråd vill jag bara säga att den vikti-&lt;br&gt;gaste uppgiften för mig är att se till att vi lever upp till de krav som ställs i&lt;br&gt;avtalet och att göra en så nogrann miljöprövning som möjligt, vilket också&lt;br&gt;krävs i det riksdagsbeslut som även Göran Perssons partikamrater har ställt&lt;br&gt;sig bakom. Jag har ingen annan ambition än att göra bästa möjliga arbete&lt;br&gt;även när det gäller internationella kontakter och offentlig debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1991/92:204 om indragning av telefonautomater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Hurtig har frågat mig om jag är beredd att med tele-&lt;br&gt;verket ta upp frågan om indragning av telefonautomater i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som i juni i år beslutade riksdagen att televerket skall kompenseras&lt;br&gt;för sina kostnader för olönsamma telefonautomater i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har informerat mig om att de indragningar av telefonautomater&lt;br&gt;i glesbygd som kan bli aktuella endast gäller enstaka apparater som används&lt;br&gt;i en så liten omfattning att de inte anses fylla något behov. I samtliga dessa&lt;br&gt;fall erbjuds kommunerna att ha apparaterna kvar mot att de täcker förlus-&lt;br&gt;terna för apparaterna. I vad gäller telefonautomater i Norrbottens län, som&lt;br&gt;Bengt Hurtig särskilt tar upp i sin fråga, planeras inga indragningar av tele-&lt;br&gt;fonautomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden pågår om vilka riktlinjer som skall gälla för kompensation&lt;br&gt;till televerket för de olönsamma telefonautomaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret. Det är&lt;br&gt;utomordentligt glädjande att den opinion som har väckts mot tankarna på&lt;br&gt;en indragning av telefonautomater tydligen har lönat sig. Inom både kustbe-&lt;br&gt;vakningen och sjöräddningen har man reagerat mycket skarpt mot att en del&lt;br&gt;telefonautomater skulle kunna försvinna, särskilt i skärgården. Alla båt-&lt;br&gt;ägare har ju inte båtradio, och alla människor har ännu inte handtelefoner&lt;br&gt;så att de kan nå hjälp i ett nödläge. Många människor kanske inte har så&lt;br&gt;stark ekonomi att de kan bära omkring på en telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är då glädjande att televerket nu, åtminstone i mitt hemlän, tydligen&lt;br&gt;har tänkt sig att ha kvar de telefonautomater som finns. I övrigt planeras&lt;br&gt;trots allt vissa indragningar. Jag förutsätter emellertid att man i de överlägg-&lt;br&gt;ningar som förs med televerket kommer att fästa stor vikt vid de skydds- och&lt;br&gt;säkerhetsaspekter som måste läggas på de olönsamma telefonautomater som&lt;br&gt;finns runt om i landet, både i fjällvärlden och i skärgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är som Bengt Hurtig säger att det inte är fråga om någon&lt;br&gt;större indragning. I juni i år godkände riksdagen regeringens förslag om att&lt;br&gt;televerket skall kompenseras för sina kostnader för olönsamma telefonauto-&lt;br&gt;mater. Vi såsom skattebetalare står alltså för att dessa apparater skall få fin-&lt;br&gt;nas på strategiskt viktiga platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indragningen av olönsamma telefonautomater har efter detta beslut in-&lt;br&gt;skränkts till enstaka automater. Jag kan berätta att under perioden från ja-&lt;br&gt;nuari förra året till sommaren i år drogs ca 200 automater in i Norrbotten. I&lt;br&gt;det fallet har alltså Bengt Hurtig rätt. Av dessa apparater var tio placerade i&lt;br&gt;glesbygd. En fanns i skärgården. Övriga automater fanns i tätorter. De tele-&lt;br&gt;fonautomater som televerket har dragit in i tätorterna har i väldigt stor ut-&lt;br&gt;sträckning varit placerade på offentliga inrättningar såsom sjukhus och järn-&lt;br&gt;vägsstationer. Dessa automater har väldigt ofta tagits över av landsting och&lt;br&gt;kommuner, som hyr dem av televerket. Trots att automaterna har dragits in&lt;br&gt;av televerket, har de alltså funnits kvar, hyrda av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryktet om telefonautomaternas död i glesbygden är betydligt överdrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för detta svar. Jag&lt;br&gt;kommer att framdeles noggrant följa frågan för att se om riksdagens inten-&lt;br&gt;tioner från i våras kommer att fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1991/92:206 om Öresundsbron&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Olle Schmidt har frågat mig om jag avser att medverka till&lt;br&gt;att den ursprungliga tidsplanen för Öresundsbron kommer att hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är att det enligt överenskommelsen mellan Sverige&lt;br&gt;och Danmark skall av vardera staten bildas helägda aktiebolag, som i sin tur&lt;br&gt;gemensamt skall bilda ett konsortium med uppgift att svara för planering,&lt;br&gt;byggande och drift av Öresundsbron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Olle Schmidt så riktigt anger i sin fråga har Danmark först i dagarna&lt;br&gt;nominerat styrelsemedlemmar till sitt bolag, medan däremot det svenska bo-&lt;br&gt;laget konstituerade sig under augusti månad. Jag konstaterar därmed att för-&lt;br&gt;utsättningarna nu föreligger för att bilda det gemensamma konsortiet och jag&lt;br&gt;utgår från att detta kommer att ske inom kort. Det konkreta arbetet med&lt;br&gt;planering och detaljprojektering kan därmed inledas. Förberedelserna för&lt;br&gt;en miljöprövning har redan påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidpunkter som anges i överenskommelsen, och som innebär att an-&lt;br&gt;läggningsarbetena skall påbörjas under år 1993, bör därför kunna hållas.&lt;br&gt;Några särskilda omständigheter i detta ärende som skulle motivera åtgärder&lt;br&gt;från min sida föreligger därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret. Det är trots&lt;br&gt;allt ganska allmänt positivt hållet. Det kanske inte är så precist, men vi har&lt;br&gt;tidigare under denna frågestund hört att det inte är så lätt att vara precis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill litet mer utförligt ange skälen till att jag känner så stor oro inför&lt;br&gt;planarbetet med Öresundsbron. Framför allt två skäl vill jag nämna för kom-&lt;br&gt;munikationsministern. Det ena är det som jag har tagit upp i frågan, nämli-&lt;br&gt;gen att det danska bolaget har kommit i gång väldigt sent. Som jag har för-&lt;br&gt;stått har det varit inre stridigheter. Men nu är det klart, vilket är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra skälet är en allmän oro över kopplingen till Stora Bält-förbin-&lt;br&gt;delsen. Som kommunikationsministern säkert är medveten om har man haft&lt;br&gt;väldigt stora problem med tunnelarbetet under Stora Bält. Det har i princip&lt;br&gt;stått stilla efter den 14 oktober, då en olycka inträffade. Man tror att Stora&lt;br&gt;Bält-förbindelsen hittills är försenad med 1,5-2 år. Stora Bält-förbindelsen&lt;br&gt;skulle vara klar 1993 för tåg. Hela förbindelsen skulle vara klar 1996. Tågen&lt;br&gt;skulle alltså ha tre års försprång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som oroar mig är att man i den danska debatten, som jag har följt&lt;br&gt;under ganska många år, har kopplat samman Stora Bält, Öresund och kan-&lt;br&gt;ske Fehmarnsund. En del människor både på den svenska och på den danska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidan misstänker att denna koppling finns kvar och att den kraftiga förse-&lt;br&gt;ningen av Stora Bält-förbindelsen kan försena arbetet med Öresundsbron.&lt;br&gt;Jag vill därför fråga kommunikationsministern: Har kommunikationsminis-&lt;br&gt;tern fått sådana signaler vid de kontakter som rimligen bör ske varje vecka&lt;br&gt;mellan det danska kommunikationsdepartementet och det svenska kommu-&lt;br&gt;nikationsdepartementet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan lugna Olle Schmidt och glädja honom med att vi inte&lt;br&gt;har fått några som helst signaler om att någonting av detta slag skulle försena&lt;br&gt;genomförandet av det civilrättsligt bindande avtal som vi faktiskt har med&lt;br&gt;Danmark. Jag är väldigt säker på att förutsättningarna finns för att anlägg-&lt;br&gt;ningsarbetena skall kunna påbörjas under år 1993 och att vi dessförinnan har&lt;br&gt;genomfört en noggrann och heltäckande miljöprövning av detta projekt, nå-&lt;br&gt;got som är en mycket viktig del av projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber kommunikationsministern att vara litet mer precis.&lt;br&gt;Det står i svaret att de tidpunkter som anges i överenskommelsen ”bör där-&lt;br&gt;för kunna hålla”. Vidare står det: ”Några särskilda omständigheter i detta&lt;br&gt;ärende som skulle motivera åtgärder från min sida föreligger därmed inte.”&lt;br&gt;Jag vill då fråga: Finns det kanske anledning att påskynda arbetet i detta&lt;br&gt;sammanhang? Jag lade märke till att Görel Thurdin tidigare sade att rege-&lt;br&gt;ringen varken bromsar eller skyndar på. Poängen med min fråga var att rege-&lt;br&gt;ringen enligt mitt sätt att se skall skynda på. Ett beslut i detta ärende om att&lt;br&gt;arbetet skall komma i gång till fullo hastar, kommunikationsministern!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Preciseringar i olika sammanhang efterlystes. Det är svårt&lt;br&gt;att spå, särskilt om framtiden. Vi har sett att saker kan inträffa som vi inte&lt;br&gt;råder över. Jag vill kanske inte såsom exempel ta det som hände med arbetet&lt;br&gt;med Stora Bält-förbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora problemet är att man inte har varit färdig med själva bolagsbild-&lt;br&gt;ningen. Detta problem är nu undanröjt. Enligt vad jag kan se i de kontakter&lt;br&gt;som vi har med Danmark finns det ingen anledning att vidta några särskilda&lt;br&gt;åtgärder. Den svenska styrelsen och den danska styrelsen skall nu bilda ett&lt;br&gt;konsortium. Jag har mycket goda förhoppningar om att den tidsplan som&lt;br&gt;redovisats i olika sammanhang skall kunna hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är måhända fräckt av mig att säga att det ändå finns litet&lt;br&gt;olika uppfattningar mellan de olika regeringspartierna när det gäller Öre-&lt;br&gt;sundsbron. Det här svaret och Görel Thurdins svar andas kanske en något&lt;br&gt;mindre entusiasm än vad jag skulle önska. För mitt vidkommande är det oro-&lt;br&gt;väckande att man varken bromsar eller skyndar på. Jag vill bara poängtera&lt;br&gt;för kommunikationsministern att det för Skånes och för Malmös del är en&lt;br&gt;oerhört betydelsefull fråga. Arbetslösheten där är dramatiskt hög. I Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har man en arbetslöshet som faktiskt bara Norrbotten kan slå - om nu ar-&lt;br&gt;betslöshet är någonting att tävla om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingskraften i Skåne och Sydsverige och även i hela Sverige hänger&lt;br&gt;väldigt mycket ihop med Öresundsbron. Sverige behöver knytas samman&lt;br&gt;med Danmark och Europa. Dessa frågor är viktiga. Jag känner därför en&lt;br&gt;viss oro om regeringen inte skyndar på - ni behöver inte alls bromsa, för det&lt;br&gt;har historien gjort i hundra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det över huvud taget gäller infrastrukturinvesteringar-&lt;br&gt;nas påverkan på sysselsättningsläget, är detta någonting som för närvarande&lt;br&gt;står i fokus för vårt arbete. Vi arbetar med ett antal projekt för att utnyttja&lt;br&gt;situationen, vilket jag skall återkomma till i andra sammanhang. Där har vi&lt;br&gt;precis samma inriktning, nämligen att inte fördröja någonting i onödan utan&lt;br&gt;tvärtom påskynda när det gäller väldigt många olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den entusiasm som kan utläsas ur skrivna svar på enkla frå-&lt;br&gt;gor, vet jag inte vilken erfarenhet Olle Schmidt har. Min erfarenhet är att de&lt;br&gt;tjänstemän som författar svaren försöker att undvika att låta sig påverkas av&lt;br&gt;något känslosvall. Den eventuella entusiasmen eller bristen på entusiasm får&lt;br&gt;snarare läsas in i de efterföljande, mera fritt tecknade svaren som statsråden&lt;br&gt;ger. Jag försäkrar att när det gäller entusiasmen för att detta projekt skall&lt;br&gt;genomföras i enlighet med regeringsdeklarationen, Olle Schmidt, är vi helt&lt;br&gt;eniga inom de partier som finns i regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var ganska fyndigt av kommunikationsministern att tala&lt;br&gt;om erfarenhet. Min erfarenhet av frågesvar här i kammaren är starkt begrän-&lt;br&gt;sad. Men jag känner till det språk som används i skrivningarna-jag har själv&lt;br&gt;skrivit en del en gång i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är av oerhörd vikt att de signaler som kommer fram i den&lt;br&gt;efterföljande diskussionen är entydiga, så att vi kan försäkra oss om att vi&lt;br&gt;har en regering som vill bygga den här bron. Det har rått en viss tveksamhet&lt;br&gt;om kammarens inställning i denna fråga, men nu har det äntligen fattats ett&lt;br&gt;beslut. För att så här i juletider vara vänlig, tolkar jag det som - kommunika-&lt;br&gt;tionsministern får sedan säga om jag har tolkat rätt eller fel - att kommuni-&lt;br&gt;kationsministern personligen gärna ser att bron kommer till stånd, och att&lt;br&gt;vi i grund och botten tycker att det är ett viktigt beslut och att det - både&lt;br&gt;bokstavligen och bildligt - är en viktig bro som skall byggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man kan tvista om vilka effekter som den här bron kan ha,&lt;br&gt;men jag är övertygad om att den sysselsättningspolitiska effekten i Malmöre-&lt;br&gt;gionen är mycket stor vid själva genomförandet av entreprenaden. Det är&lt;br&gt;den ena effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra är den positiva effekt som bron kommer att få som en regional&lt;br&gt;förbindelselänk. Olle Schmidt och jag kan ju bara tänka oss vilken effekt det&lt;br&gt;skulle få på sysselsättningen om vi i Stockholm skulle ersätta Essingeleden&lt;br&gt;med färjor. Man kan vara helt lugn för att regeringen inser vilken betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bron har för regionen i fråga. Vi gör allt vad vi kan för att avtalet skall uppfyl-&lt;br&gt;las inom de tidsramar som är utmätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 OLLE SCHMIDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Om det skulle finnas några tveksamma&lt;br&gt;i regeringen, vilket jag vid Gud hoppas att det inte finns, förväntar jag mig&lt;br&gt;att kommunikationsministern också övertygar dem på ett entusiastiskt sätt,&lt;br&gt;och då i första hand verbalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1991/92:212 om Europaväg 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenth Skårvik har frågat mig om regeringen ämnar att ställa&lt;br&gt;medel till förfogande för omedelbar fortsatt utbyggnad av E 6-an från&lt;br&gt;Ljungskile och norr över i Bohuslän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är att i samband med nedläggningen av Uddevalla-&lt;br&gt;varvet fick vägverket i uppdrag av regeringen att projektera och upprätta&lt;br&gt;arbetsplan för utbyggnad av väg E 6 till motorväg mellan Stenungsund och&lt;br&gt;Uddevalla. Medel för utbyggnad av objektet på södra delen från Stora Höga&lt;br&gt;till Ljungskile erhölls genom riksdagsbeslut våren 1987 och i september i år&lt;br&gt;öppnades den delen av vägen för trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu återstår av utbyggnaden av E 6-an är alltså sträckan norr om&lt;br&gt;Ljungskile. Norra delen av objektet har omarbetats och omfattar nu även en&lt;br&gt;förbifart vid Uddevalla med en förbindelse över Sunninge sund. Byggstart&lt;br&gt;för sträckan vid Ljungskile kan ske i maj 1992. För sträckan Ljungskile-&lt;br&gt;Forshälla finns en fastställd arbetsplan som möjliggör att byggstart kan ske&lt;br&gt;under nästa år. Däremot kräver sträckan Forshälla-Torp, där bron över Sun-&lt;br&gt;ninge sund ingår att en arbetsplan fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för utbyggnaden av sträckan Ljungskile-Torp är be-&lt;br&gt;räknad till 2 miljarder kronor i 1991 års prisnivå. Utbyggnaden är avsedd att&lt;br&gt;finansieras dels med avgifter, dels med anslagsmedel. I gällande flerårspla-&lt;br&gt;ner finns inga medel avsatta för projektet. Regeringen kommer därför att i&lt;br&gt;särskild ordning senare att pröva möjligheterna att utanför statsbudgeten&lt;br&gt;finna medel till stategiska vägföretag. I det sammanhanget kan även det nu&lt;br&gt;aktuella företaget komma att prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 KENTH SKÅRVIK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret, som det&lt;br&gt;fanns en del positiva antydningar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill börja med att ställa en ytterligare fråga. Kommunikationsminis-&lt;br&gt;tern talade om en arbetsplan för sträckan norr om Forshälla. När den är klar,&lt;br&gt;kommer kommunikationsministern då att kunna ge vägverket ett besked om&lt;br&gt;att det kan bli en fortsatt utbyggnad?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de mest angelägna besluten som regeringen måste fatta i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anslag till vägutbyggnad är att vägverket i region väst får klara besked&lt;br&gt;om fortsatt utbyggnad av E 6-an norr om Ljungskile i Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som kommunikationsministern sade är det just nu tyvärr stopp efter&lt;br&gt;invigningen och färdigställandet av utbyggnaden av sträckan mellan Stora&lt;br&gt;Höga och Ljungskile. Det har därför uppstått en ny flaskhals med rikliga&lt;br&gt;möjligheter till olyckor mellan Ljungskile och Uddevalla - för den som kän-&lt;br&gt;ner sig manad att ta det ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket väntar på att man vid fördelningen av pengarna skall anslå me-&lt;br&gt;del för fortsatt utbyggnad, vilket ingick i löftena - precis som sägs i svaret -&lt;br&gt;kring Uddevallapaketet, som lades fram efter Uddevallavarvets nedlägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E6-ans sträckning Oslo-Uddevalla-Göteborg skall enligt en gemensam&lt;br&gt;plan mellan vägverket i Norge och vägverket i Sverige vara utbyggd senast&lt;br&gt;år 2005. Vägen behöver av flera skäl ha motorvägsstandard, framför allt av&lt;br&gt;trafiksäkerhetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med den resterande vägsträckan behöver påbörjas nu, med tanke&lt;br&gt;på en alarmerande och ökande arbetslöshet i Bohus län. Även en onödig&lt;br&gt;arbetslöshet kostar samhället mycket pengar, som skulle kunna användas på&lt;br&gt;ett betydligt bättre sätt. En fortsatt utbyggnad av Europaväg 6, så att den får&lt;br&gt;förutsättningar att vara en Europaväg med motorvägsstandard, är nödvän-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har förståelse för de synpunkter som finns i området,&lt;br&gt;inte minst med tanke på olycksstatistiken som visar att det är angeläget att&lt;br&gt;ta itu med den här vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterar att jag i dagens läge inte kan ge något annat&lt;br&gt;svar än det som jag har lämnat. Kenth Skårvik skall ändå se en strimma av&lt;br&gt;hopp, eftersom vi skall fortsätta att studera möjligheterna att finna nya fi-&lt;br&gt;nansieringsformer för strategiska projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man studerar regeringsdeklarationen, finner man att den här rege-&lt;br&gt;ringen - när de statliga företag som lika väl, kanske i vissa fall t.o.m. bättre,&lt;br&gt;kan drivas av privata intressenter säljs och regeringen får loss pengar - avser&lt;br&gt;att satsa på sådant som ingen annan är beredd att satsa på, nämligen utbygg-&lt;br&gt;nad av vägar och järnvägar. Det är någonting som vi nu skall studera, Kenth&lt;br&gt;Skårvik. Under tiden studerar vi också vilka objekt som kan komma i fråga&lt;br&gt;när det blir möjligt att genomföra denna omfördelning av statens balansräk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 KENTH SKÅRVIK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag sade i början är jag tacksam för svaret. Jag känner&lt;br&gt;att det finns en ljusning för att E6-an skall kunna färdigställas och få motor-&lt;br&gt;vägsstandard enligt den plan som finns. Men det är klart att det är mycket&lt;br&gt;angeläget för denna stora region och för vägverket, om man gör en arbets-&lt;br&gt;plan och får fram detta tillsammans med Uddevalla kommun, att få veta om&lt;br&gt;man verkligen kommer att få fortsätta sedan. Sunningesundsleden är också&lt;br&gt;mycket viktig ur både miljösynpunkt och trafiksäkerhetssynpunkt, eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte är lämpligt att ha en väg som går rakt igenom Uddevalla förbi de&lt;br&gt;stora sjukhusen. Det är en av orsakerna till att man vill låta vägen gå förbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är ibland litet rädd för att man kopplar ihop utbyggnad av järnvägar&lt;br&gt;och vägar. Jag har hört tongångar som innebär att om man får motorvägen&lt;br&gt;kan järnvägen gå någon annanstans. Jag anser att dessa saker inte har med&lt;br&gt;varandra att göra i detta sammanhang. Denna väg har så stor betydelse för&lt;br&gt;sträckningen Oslo-Göteborg-Köpenhamn att det bör göras något positivt av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Svar på fråga 1991/92:220 om fordonskungörelsens bestämmel-&lt;br&gt;ser om mobilkranar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lennart Fremling har frågat mig om regeringen avser att&lt;br&gt;ändra reglerna för mobilkranar så att även sådana mobilkranar som har en&lt;br&gt;lyftkapacitet som är mindre än 10 ton skall omfattas av de bestämmelser som&lt;br&gt;i dag gäller för mobilkranar med en lyftkapacitet på 10 ton eller däröver.&lt;br&gt;Om en sådan ändring skulle bli aktuell skulle denna därmed enligt Lennart&lt;br&gt;Fremling få till följd att fler fordon än hittills omfattades av bestämmelser&lt;br&gt;som inte är Europaharmoniserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobilkranar tillhör fordonsgruppen motorredskap. För dessa fordon och&lt;br&gt;för traktorer beslutade riksdagen och regeringen om ett helt nytt regelsystem&lt;br&gt;som skulle gälla från den 1 januari 1991. På grund av att man inom den Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen var i färd med att utarbeta bestämmelser för motorred-&lt;br&gt;skap och traktorer som skiljer sig från de bestämmelser som beslutats i Sve-&lt;br&gt;rige beslöt riksdagen att skjuta upp ikraftträdandet av de nya reglerna för&lt;br&gt;motorredskap och traktorer till den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en särskild typ av motorredskap, nämligen mobilkranar med en lyft-&lt;br&gt;kapacitet på 10 ton och däröver samt tornsvängkranar med en lyftkapacitet&lt;br&gt;på 4 ton och däröver, bestämdes emellertid att de nya reglerna skulle träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1991. Det som framför allt skiljer de nya reglerna från de&lt;br&gt;gamla är att det numera inte finns någon konstruktiv hastighetsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens strävan att harmonisera de svenska bestämmelserna på&lt;br&gt;alla områden till de bestämmelser som gäller inom den Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen. Detta innebär att de regler för bl.a. motorredskap som skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993 kan behöva ändras med hänsyn till utvecklingen i&lt;br&gt;Europa på det aktuella området. Detta gäller i så fall även de mindre mobil-&lt;br&gt;kranar som Lennart Fremling riktat uppmärksamheten på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 LENNART FREMLING (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka kommunikationsministern för svaret. Bak-&lt;br&gt;grunden till min fråga är att fordonstillverkare och andra intressenter inom&lt;br&gt;området för traktorer och motorredskap tidigare inte har fått tekniska regler&lt;br&gt;utgivna i god tid innan de skall börja tillämpas. Jag gläds åt att vi har fått&lt;br&gt;en regering som förstår betydelsen av att ge industrin, såväl småföretag som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storindustri, klara spelregler. Därför vill jag framhålla betydelsen av att man&lt;br&gt;är tydlig när det gäller att sätta gränser. Kan jag uppfatta svaret på ett sådant&lt;br&gt;sätt att ingen ändring kommer att ske av 10-tonsgränsen förrän den 1 januari&lt;br&gt;1993, dvs. kan industri- och mobilkransanvändare nu lita på att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för deras verksamhet och konkurrensförhållanden inte plötsligt&lt;br&gt;ändras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är som Lennart Fremling säger, nämligen att ett av de&lt;br&gt;största problemen, i vatje fall ett av de mycket stora, att vi skall kunna be-&lt;br&gt;hålla arbete och sysselsättning här uppe i denna kalla nord, är att vi när det&lt;br&gt;gäller hela tiden har råkat ut för att spelreglerna har ändrats under pågående&lt;br&gt;match. Och är det något som denna regering vill ändra på av generell karak-&lt;br&gt;tär är att det i stället skall ges tydliga och långsiktigt hållbara regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang handlar det emellertid om en övergångssituation från&lt;br&gt;ett system till ett annat. Alldeles uppenbart kan man ändå blicka framemot&lt;br&gt;den 1 januari 1993. Därefter kommer ju alla otydligheter att vara undan-&lt;br&gt;röjda. Fram till dess lär vi får leva med den situation som Lennart Fremling&lt;br&gt;har påpekat i sin fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 LENNART FREMLING (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kan jag då uppfatta att någon ändring av de regler som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1991 inte kommer att ske under löpande period?&lt;br&gt;Mobilkranar under 10 ton kommer alltså inte i åtnjutande av de gynnsam-&lt;br&gt;mare regler som gäller för mobilkranar över 10 ton?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På denna punkt måste jag göra Lennart Fremling besviken.&lt;br&gt;Jag kan inte utfärda något sådant generellt löfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 LENNART FREMLING (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi vet ju att nya regler skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Men de är i och för sig inte heller klara. Jag förutsätter naturligtvis att kom-&lt;br&gt;munikationsdepartementet håller på att arbeta med att klargöra hur regel-&lt;br&gt;systemet skall se ut för motorredskap och traktorer från den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Kan man räkna med att detaljreglerna kommer att publiceras i god tid innan&lt;br&gt;de skall träda i kraft? Annars tror jag att man redan nu måste överväga att&lt;br&gt;senarelägga detta ikrafträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även på denna punkt måste jag göra Lennart Fremling be-&lt;br&gt;sviken, eftersom jag inte kan ge honom något konkret svar på när ikraftträ-&lt;br&gt;dandet och publiceringen av dessa regler kan äga rum. Jag kan bara säga att&lt;br&gt;regeringen, med beaktande av rättssäkerhet och trafiksäkerhet, kommer att&lt;br&gt;försöka överbrygga den mycket svåra perioden vid övergången från ett re-&lt;br&gt;gelsystem till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 LENNART FREMLING (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är tacksam för att kommunikationsministern vill verka&lt;br&gt;för fasta spelregler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Svar på fråga 1991/92:243 om avmonopolisering av flyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Dau har frågat mig när vi kan bryta nuvarande mono-&lt;br&gt;pol för Linjeflyg på vissa inrikes flyglinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Hans Daus syn att konkurrens är en god väg för att öka effektivi-&lt;br&gt;tet och service inom flygsektorn. Som frågeställaren säkert känner till har&lt;br&gt;riksdagen under 1991 beslutat om vissa förändringar av riktlinjerna för inri-&lt;br&gt;kesflyget i riktning mot större konkurrens. Den nuvarande regeringen har i&lt;br&gt;den ekonomisk-politiska propositionen deklarerat att arbetet med att skapa&lt;br&gt;en avreglerad flygmarknad måste intensifieras. För närvarande undersöker&lt;br&gt;regeringen därför möjligheten att snarast ta ytterligare avreglerande steg&lt;br&gt;inom inrikesflyget. Det är dock ännu för tidigt att ge något entydigt svar när&lt;br&gt;det gäller tidpunkten för en sådan förändring. Frågeställaren bör således&lt;br&gt;kunna se tiden an med en viss tillförsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 HANS DAU (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka kommunikationsministern för svaret. Jag hade&lt;br&gt;trots allt väntat mig ett mer konkret svar. I sista meningen står det att jag&lt;br&gt;skall se tiden an med en viss tillförsikt. Jag hade väl hoppats att kunna se&lt;br&gt;tiden an med full tillförsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret är litet svävande. Det står bl.a. att regeringen undersöker och att&lt;br&gt;det är för tidigt att ge något entydigt svar. Jag tycker att det är oroväckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vi som drabbas av dessa orimligt höga priser på inrikesflyget dessutom&lt;br&gt;får en icke acceptabel service är i allra högsta grad otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga Mats Odell följande: Vad finns det att undersöka? Varför&lt;br&gt;kan man inte slå till omedelbart, så att man kan känna full tillförsikt när det&lt;br&gt;gäller att detta kommer att ske mycket fort?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är faktiskt på det sättet, Hans Dau, att det även i det&lt;br&gt;politiska livet finns vissa tidtabeller. Vi hoppas att de håller, på samma sätt&lt;br&gt;som vi hoppas att tidtabellerna håller när vi skall ut och flyga, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som jag syftar på i svaret är att i budgetpropositionen, som läggs på&lt;br&gt;riksdagens bord den 10 januari, kommer ett svar att ges på dessa frågor. Om&lt;br&gt;Hans Dau ställer en fråga exakt en månad före denna tidpunkt får han ur-&lt;br&gt;säkta att jag här inte kan stå och avslöja innehållet i budgetpropositionen på&lt;br&gt;detta område. Men jag tror att Hans Dau kommer att bli mycket nöjd med&lt;br&gt;det som står i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra att den här regeringen kommer att se till att Sverige ligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i framkant i Europa när det gäller att avreglera flygmarknaden. Både när det&lt;br&gt;gäller utrikes flyg och inrikes flyg är vi bundna av samarbetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer att vara ett land som ligger i frontlinjen när det gäller att&lt;br&gt;avreglera på det här området. Det är en process som pågår inom EG. Vi har&lt;br&gt;lagt på riksdagens bord en proposition om att riksdagen skall godkänna det&lt;br&gt;avtal som Sverige och Norge har tecknat med EG om en gemensam luftfarts-&lt;br&gt;marknad. Inom EG håller man på att avreglera den. Det sker i tre steg. Det&lt;br&gt;här är saker som vi bara inte kan springa ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Än en gång, herr talman! Jag försäkrar Hans Dau att Sverige på luftfarts-&lt;br&gt;politikens område kommer att ligga i frontlinjen när det gäller avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 HANS DAU (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu får jag verkligen tacka för svaret. Nu kanske jag känner&lt;br&gt;full tillfredsställelse i stället för bara viss tillfredsställelse, därför att kommu-&lt;br&gt;nikationsministern nu angav en tidtabell. Den var mycket kort och koncis.&lt;br&gt;Jag hoppas att han kan hålla den bättre än Linjeflyg håller sin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Svar på fråga 1991/92:248 om infrastruktursatsningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Åke Carnerö har frågat mig hur regeringen avser fördela&lt;br&gt;satsningarna på bättre infrastruktur om jämförelse sker med järnvägs- resp,&lt;br&gt;landsvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att man måste anlägga ett brett perspektiv när man diskuterar&lt;br&gt;investeringar i infrastruktur. De olika trafikslagen ingår i ett trafiksystem där&lt;br&gt;de såväl konkurrerar som samverkar med varandra. De olika transportsla-&lt;br&gt;gen skall användas där man bäst tar till vara deras specifika egenskaper, spår-&lt;br&gt;bunden godstrafik har sina fördelar. Därmed ges förutsättningar för en kost-&lt;br&gt;nadseffektiv transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser också att det är marknaden som skall styra efterfrågan på tran-&lt;br&gt;sporter. De investeringar i infrastruktur som staten gör måste utgå från be-&lt;br&gt;dömningar om denna efterfrågan. För att vara realistisk vill jag i detta sam-&lt;br&gt;manhang erinra om den övertro som finns på möjligheten att överföra gods&lt;br&gt;från landsvägstrafik till järnvägstrafik. Enligt beräkningar som transportrå-&lt;br&gt;det utfört är en realistisk överföringspotential ca 1,5 miljarder tonkm/år, vil-&lt;br&gt;ket är ca 2,7 % av godstransportarbetet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag arbetar för närvarande med att utforma inriktningen för den kom-&lt;br&gt;mande infrastrukturplaneringen. En redovisning av mina förslag kommer att&lt;br&gt;presenteras för riksdagen i budgetpropositionen i januari nästa år. Jag kom-&lt;br&gt;mer också att återkomma med konkreta förslag till investeringar i infrastruk-&lt;br&gt;turen och finansiering av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationspolitik är också i viss mån arbetsmarknadspolitik, inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara kortsiktigt utan också långsiktigt just när det gäller infrastruktursats-&lt;br&gt;ningar. Problemet, som jag ser det, är att få det hela att gå ihop med regional&lt;br&gt;miljöpolitik. Anser statsrådet att det är möjligt att ge SJ sådana resurser att&lt;br&gt;kombitrafik och andra former av godstransporter på allvar kan komma att&lt;br&gt;konkurrera med lastbilstrafik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag säga att det känns svårt att behöva lämna så&lt;br&gt;pass knapphändiga svar som jag måste lämna även på denna fråga, men bak-&lt;br&gt;grunden är densamma som när det gäller den förra frågan, nämligen att vi&lt;br&gt;den 10 januari nästa år, om exakt en månad i dag, skall lägga fram budget-&lt;br&gt;propositionen, som delvis skall handla om dessa saker. Då hoppas jag att&lt;br&gt;Åke Carnerö och jag skall vara mera överens om vad som skall göras än vad&lt;br&gt;vi i dag kan vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande regional miljöpolitik: Infrastrukturinvesteringarna har olika&lt;br&gt;effekter beroende på var de läggs. Det finns indikationer på att om miljö-&lt;br&gt;aspekterna skall sättas främst, skall satsningarna ske på vägutbyggnad i stor-&lt;br&gt;stadsområdena. Om de regionalpolitiska aspekterna skall sättas främst är&lt;br&gt;det andra typer av satsningar som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Carnerö frågade konkret om SJ kan få sådana resurser att man kan&lt;br&gt;överföra mer godstransporter till kombitrafik. Där tror jag att svaret är ja,&lt;br&gt;med den reservationen att SJ delvis skall skapa dessa förutsättningar självt&lt;br&gt;genom att bedriva en lönsam politik i enlighet med 1988 års trafikpolitiska&lt;br&gt;beslut. Just kombitrafiken har de bästa företagsekonomiska förutsättning-&lt;br&gt;arna att lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss titta på de siffror som transportrådet redovisat, nämligen att man&lt;br&gt;skulle kunna överföra 1,5 miljarder tonkm/år motsvarande 2,7 % av tran-&lt;br&gt;sportarbetet. I en tioårsperiod handlar det alltså om 27 %. Jag tror att inte&lt;br&gt;minst en positiv utveckling på godssidan och när det gäller metoderna kom-&lt;br&gt;mer att bidra till att detta möjligen skall kunna ökas ytterligare något. Det&lt;br&gt;skall vi hjälpas åt att försöka åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 ÅKE CARNERÖ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket nöjd med svaret. Där nämns att spårbunden&lt;br&gt;godstrafik har sina fördelar. Att detta har med miljö att göra är vi naturligtvis&lt;br&gt;helt överens om. Det är marknaden som skall styra efterfrågan. Det är bara&lt;br&gt;att hoppas att marknaden kan bli sådan att alltmer förs över till spårbunden&lt;br&gt;trafik. Jag ser med spänd förväntan fram emot budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Svar på fråga 1991/92:258 om portot för föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 150 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fredrik Reinfeldt har frågat mig vilka besparingar eller ra-&lt;br&gt;tionaliseringsvinster postverket förväntar sig av att avskaffa föreningsportot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som man inrättar ett system som skall lämna föreningslivet opåver-&lt;br&gt;kat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket är ett affärsverk med ett stort antal anställda, ca 70 000, vilket&lt;br&gt;innebär att postverket måste ha regler och rutiner som är så enkla som möj-&lt;br&gt;ligt för att man skall kunna uppnå hög kvalitet och ha en effektiv kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de produktförändringar som postverket genomför den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992 är bl.a. att det skall finnas tydliga och enkla produkter som alla&lt;br&gt;kan använda och att byråkrati med s.k. innehållsregler skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningar har rätt att frankera 100 gr brev med portot för 20 gr brev,&lt;br&gt;har postverket svårt att kontrollera att försändelserna är rätt frankerade, ef-&lt;br&gt;tersom alla andra brev i samma viktklass är frankerade med 4:60 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningar kan fortsättningsvis, liksom andra kunder, använda ekonomi-&lt;br&gt;brev. Samtidigt försvinner föreningarnas abonnemangsavgift och portot för&lt;br&gt;20 gr ekonomibrev sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För föreningarna innebär förändringen vidare vissa förenklingar genom&lt;br&gt;att abonnemangskort ej längre behöver visas på postkontoret vid inlämning,&lt;br&gt;utan breven behöver bara förses med ett ”B”, liksom andra ekonomibrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör inte postverket någon rationaliseringsvinst på den&lt;br&gt;nya rutinen för föreningar, utan vinsterna av förändringen uppkommer i ett&lt;br&gt;mer enhetligt system med enkla tydliga regler och förbättrade kontrollmöj-&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 151 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Posten och en del andra&lt;br&gt;statliga verk genomgår en mycket intressant förändring i sin utveckling mot&lt;br&gt;att bli mer marknadsinriktade och för den delen också mer affärsmässiga.&lt;br&gt;Bl.a. visar en rapport från expertgruppen med studier i offentlig ekonomi&lt;br&gt;omfattande SJ, televerket och posten att man avser att bolagisera med inrikt-&lt;br&gt;ning mot att kanske privatisera dessa bolag. Det ställer en del nya krav på&lt;br&gt;postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker tyvärr att statsrådets svar litet grand mera har perspektivet hur&lt;br&gt;det fungerar för posten i dag. Föreningslivet har redan i dag möjligheten att&lt;br&gt;använda ett billigare porto, men man måste stämpla ”B” på brevet. Man be-&lt;br&gt;talar 1 500 kr. i s.k. abonnemangsavgift, och man får inte lägga brevet på&lt;br&gt;lådan. Det är de förutsättningar som gäller för föreningslivet i dag. Nu änd-&lt;br&gt;ras detta system. Tyvärr måste man nog konstatera att det inte blir den för-&lt;br&gt;enkling som statsrådet beskriver. I stället skall man nu frankera med fullt&lt;br&gt;porto och sedan halvårsvis få tillbaka halva portot för breven mellan 20 och&lt;br&gt;100 gr. Det märkliga är att det innebär mycket stora likviditetsförändringar&lt;br&gt;för större föreningar, dels för föreningslivet, dels och framför allt för posten.&lt;br&gt;Bara 20 000 brev på ett halvår i en förening skulle alltså leda till en återbetal-&lt;br&gt;ning på 46 000 kr. Om man har en någorlunda klar bild av hur föreningslivet&lt;br&gt;ser ut i dag i Sverige - det är ganska betydande - är det ganska fantastiska&lt;br&gt;belopp som vi talar om nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som genomförs vid årsskiftet kommer säkert att göra finansav-&lt;br&gt;delningen på posten mycket lycklig, men det kommer att skapa stora likvidi-&lt;br&gt;tetsproblem för föreningslivet. Det blir årets viktigaste bidrag att få tillbaka&lt;br&gt;pengarna från posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 152 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fredrik Reinfeldt frågar mig vilka besparingar eller rationa-&lt;br&gt;liseringvinster som förväntas av att posten avskaffar föreningsportot. Jag har&lt;br&gt;tagit sikte på och svarat på den frågan. Då säger Fredrik Reinfeldt att jag&lt;br&gt;svarar endast på vad det får för effekter för posten. Jag tycker nog att det&lt;br&gt;var det frågan handlade om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att denna aspekt kan bekymra föreningarna. Men samtidigt är&lt;br&gt;vi, Fredrik Reinfeldt, överens om att se till att affärsverken blir effektiva och&lt;br&gt;rationella, dvs. att det blir enhetliga och tydliga produkter som alla kunder&lt;br&gt;kan använda. Byråkratin skall minimeras med t.ex. denna typ av innehålls-&lt;br&gt;regler. Jag kan inte belägga att det förekommer fusk i dag. Men systemet&lt;br&gt;inbjuder naturligtvis till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen skall nu ske den 1 januari. Jag tror att det är ett system som&lt;br&gt;i det stora hela är neutralt för dem som använder det. Jag medger dock att&lt;br&gt;likviditetsaspekten kan vara ett bekymmer för vissa föreningar. Men de för-&lt;br&gt;eningar som skickar så pass många försändelser som Fredrik Reinfeldt gav&lt;br&gt;exempel på, torde ändå klara räntan på halva portokostnaden under den tid&lt;br&gt;det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 153 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min poäng är att posten kommer att tjäna stora pengar på&lt;br&gt;detta. Det kan vara positivt, framför allt för posten. Men frågan är om det&lt;br&gt;blir mindre byråkratiskt. I de instruktioner som posten har skickat ut till för-&lt;br&gt;eningslivet står det fortfarande att breven skall stämplas med ett B, dvs.&lt;br&gt;ingen förändring från tidigare. Nu skall breven i stället frankeras med fullt&lt;br&gt;ekonomibrevsporto på 4:60. Föreningslivet skall räkna och fylla i antalet&lt;br&gt;brev på en följesedel. Sedan skall breven och följesedeln lämnas in i kassan&lt;br&gt;på postkontoret tillsammans med föreningens abonnemangskort. Abonne-&lt;br&gt;mangskortet finns kvar, men någon abonnemangsavgift behöver inte beta-&lt;br&gt;las. Sedan skall dessa följesedlar skickas till posten varje halvårsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande finns alla dessa kontrollfunktioner kvar. Vi måste räkna bre-&lt;br&gt;ven, och vi måste halvårsvis följa upp följesedlarna. Hela denna rundgång&lt;br&gt;för att få en reduktion tillbaka på en ganska stor mängd pengar. Hela syste-&lt;br&gt;met är gjort för att posten skall ha finansiella förutsättningar att placera&lt;br&gt;dessa stora belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 154 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag inser de aspekter som Fredrik Reinfeldt tar fram. Jag&lt;br&gt;tror ändå att en förening eller organisation har anledning att hålla ordning&lt;br&gt;på hur många brev man skickar och gör en förteckning. Jag tycker inte att&lt;br&gt;det är orimligt. Däremot är det orimligt att posten skall hålla reda på vad&lt;br&gt;som finns inuti kuverten. Det är vad det gamla systemet byggde på. Jag tror&lt;br&gt;att detta är en nödvändig förändring för att i ett längre perspektiv komma in&lt;br&gt;i en bättre fungerande postservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 155 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här är intressant. Posten har i dag egentligen bara en&lt;br&gt;monopolverksamhet kvar, nämligen frimärksutgivningen. I någon mån finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det konkurrens på alla andra områden som posten är verksam inom. Det&lt;br&gt;gäller distribution av brev i dag. Bl.a. har City Mail i Stockholm uppmärk-&lt;br&gt;sammats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr får jag känslan av att litet komplicerande system som bygger på&lt;br&gt;återbetalning osv. binder fast kunderna vid en enda producent av denna ser-&lt;br&gt;vice, nämligen posten. Det är också något som kommer fram i den offentliga&lt;br&gt;utredning där man bl.a. diskuterat att utvecklingen skall gå mot att postbe-&lt;br&gt;fordran blir en konkurrensutsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portoutgifter utgör betydande kostnader för föreningslivet. I en tid när&lt;br&gt;kommuner och andra bidragsgivare minskar sina bidrag har det en effekt att&lt;br&gt;portokostnaden blir dyrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 156 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Både Fredrik Reinfeldt och jag välkomnar säkert en ökad&lt;br&gt;konkurrens även på detta område. För försändelser som skall distribueras&lt;br&gt;över hela vårt stora, långsmala och vackra land kostar det mycket pengar att&lt;br&gt;manuellt se till att försändelserna kommer ut till varje brevlåda. Där finns&lt;br&gt;det ingen konkurrens i dag. Det är den verksamhet som är minst lönsam. Jag&lt;br&gt;kan inte ge Fredrik Reinfeldt något svar på om den verksamheten över hu-&lt;br&gt;vud taget går ihop för postens del. Men jag kan försäkra att den verksamhe-&lt;br&gt;ten är den minst lönsamma av de verksamheter posten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som i dag är konkurrensutsatt, där det nämnda företaget&lt;br&gt;City Mail är inblandat, har en helt annan problematik. Där handlar det om&lt;br&gt;massdistributionens fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 157 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avslutningsvis vill jag konstatera att förändringen av syste-&lt;br&gt;men har mötts med stor förvåning inom föreningslivet. Föreningarna ser&lt;br&gt;framför sig att det hela blir mer komplicerat, högre kostnader för förening-&lt;br&gt;arna och stora vinster för posten - om man bortser från förutsättningarna för&lt;br&gt;att kunna producera denna överlikviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en risk att posten, mot bakgrund av att man kan hävda att man&lt;br&gt;faktiskt måste distribuera post över hela landet och därmed bedriver en&lt;br&gt;verksamhet som inte går med vinst, inte heller sköter sig när det gäller post-&lt;br&gt;utdelningen i t.ex. storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att denna typ av regler binder fast hela föreningslivet vid posten&lt;br&gt;och det i en tid när det snart kommer att finnas många sätt att skicka post,&lt;br&gt;t.o.m. att kunna kommunicera med hjälp av datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 158 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag välkomnar konkurrens framöver även på detta område.&lt;br&gt;Jag tror att det är det bästa sättet att få ett system att bli kostnadseffektivt&lt;br&gt;och som fungerar i olika avseenden - och där det sätts ett riktigt pris. I dag&lt;br&gt;vet vi inte om ett riktigt pris tas ut eftersom det fortfarande råder ett mono-&lt;br&gt;pol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Svar på fråga 1991/92:283 om trafiken vid TYoIlhättan - Väners-&lt;br&gt;borgs flygplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 159 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Stig Bertilsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att&lt;br&gt;vidta för att flygtrafiken vid Trollhättan-Vänersborgs flygplats, som ingår i&lt;br&gt;det nationella nätet, skall kunna säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trollhättans flygplats är en kommunalt ägd flygplats. Det är riktigt som&lt;br&gt;frågeställaren påpekar att denna flygplats hittills ingått i det nät av flygplat-&lt;br&gt;ser som trafikeras av Linjeflyg och SAS och som har definierats som primär-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utvecklingsarbete som för närvarande bedrivs inom luftfartsverket&lt;br&gt;och regeringskansliet beträffande verkets framtida struktur syftar till att&lt;br&gt;finna effektivare driftsformer bl.a. genom nya huvudmannaskapsformer på&lt;br&gt;de statliga flygplatserna. Något förstatligande av kommunala eller privata&lt;br&gt;flygplatser har därvid inte diskuterats. En del i arbetet är att definiera och&lt;br&gt;avgränsa statens ansvar inom flygplatsnätet i en framtid med mera avregle-&lt;br&gt;rade marknadsformer inom flygtrafiken. Detta arbete är endast påbörjat,&lt;br&gt;och något ställningstagande i frågan för Trollhättans del redan nu är därmed&lt;br&gt;inte aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att vidta några åtgärder med&lt;br&gt;anledning av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 160 STIG BERTILSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med tanke på statsrådets något avvaktande svar, vill jag&lt;br&gt;ställa en ytterligare fråga till statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trollhättan-Vänersborgs flygplats är synnerligen betydelsefull för hela re-&lt;br&gt;gionen. Under 1990 var där 160 000 resenärer. Det var en väsentlig siffra inte&lt;br&gt;bara för fyrstadsområdet utan också för hela norra Bohuslän och Dalsland.&lt;br&gt;Sedan kom den s.k. flygkrisen. Då minskade antalet flygande under det här&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har inte bara lett till kortsiktiga ekonomiska bekymmer, utan det&lt;br&gt;har också lett till att tankarna på en ny flygplats har helt avbrutits. Man har&lt;br&gt;t.o.m. låtit göra en koncessionsprövning av en ny större flygplats i regionen.&lt;br&gt;Men utvecklingen och valresultatet har lett till att det resonemanget inte&lt;br&gt;längre gäller. Konsensualavtalet mellan de fyra kommuner som driver flyg-&lt;br&gt;platsen har sagts upp. I dag råder ett avtalslöst tillstånd. Det finns ett akut&lt;br&gt;nedläggningshot till den 6 januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet vill inte agera nu. Vi får hoppas att flygplatsen överlever det&lt;br&gt;utredningsarbete som pågår inom luftfartsverket. Med tanke på att flygplat-&lt;br&gt;sen anses vara av nationell betydelse vill jag understryka att det faktiskt finns&lt;br&gt;risk för att det reguljära flyget upphör inom mindre än en månad. I dag har&lt;br&gt;vi ett avtalslöst läge. Personalen har informerats om att den möjligtvis blir&lt;br&gt;uppsagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste fråga mig om man från statens sida kan åse en utveckling av&lt;br&gt;detta slag för en flygplats i Sveriges femte största region. Kan man inte tänka&lt;br&gt;sig att statsrådet medverkar till att man tidigarelägger eller påskyndar en&lt;br&gt;konkretisering av vad luftfartsverket och staten skall göra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 161 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringens strävan är att upprätthålla en god transportför-&lt;br&gt;sörjning i landets olika delar i enlighet med riksdagens trafikpolitiska mål.&lt;br&gt;Det är i det perspektivet vi måste se på exempelvis Trollhättans flygplats.&lt;br&gt;Man måste också väga in tillgången på annan trafik och till flygplatser i när-&lt;br&gt;heten, t.ex. Landvetter, Lidköping och Skövde. Men eftersom en avvägning&lt;br&gt;ännu inte har gjorts beträffande hela landet är det litet tidigt att just nu slå&lt;br&gt;fast Trollhättans betydelse för det nationella transportsystemet. Under 1992&lt;br&gt;kommer regeringen att arbeta med definitionen av ett nationellt flygplats-&lt;br&gt;nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Dessutom måste man väl ändå tillmäta de kommunala beslut&lt;br&gt;som har fattats i denna fråga av demokratiskt valda församlingar en viss re-&lt;br&gt;spekt. Att vi i denna kammare skulle gå in och förstatliga verksamheter och&lt;br&gt;kullkasta beslut som har fattats i demokratisk ordning verkar knappast ligga&lt;br&gt;i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 162 STIG BERTILSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar gärna statsrådets uppfattning i fråga om att springa&lt;br&gt;över kommunala beslut. Men problemet är att det just nu inte finns några&lt;br&gt;kommunala beslut. Förhoppningsvis skall kommunala beslut fattas under&lt;br&gt;denna månad i fyra kommuner. Det är en grundläggande förutsättning för&lt;br&gt;att vi över huvud taget skall ha någon fungerande flygplats i denna region.&lt;br&gt;Om man håller med om att denna flygplats har ett nationellt intresse är det&lt;br&gt;högst rimligt att man agerar i avvaktan på beslut och för att påverka, fram&lt;br&gt;till det att dessa kommunala beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 163 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis en svår situation som råder i flygplatsfrå-&lt;br&gt;gan. Jag konstaterar att en del kommunala beslut har fattats. Vi avvaktar&lt;br&gt;andra. Under nästa år kommer ett arbete att ske när det gäller att definiera&lt;br&gt;vad som är ett nationellt flygplatsnät. I avvaktan på detta kan jag inte, även&lt;br&gt;om jag gärna skulle önska det, ge ett mer konkret svar på denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 164 STIG BERTILSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har mycket stor förståelse för det i sig. Jag vill ändå säga&lt;br&gt;att läget är det att ingen av ägarna i dag har fattat beslut om en fortsättning.&lt;br&gt;De kommer förhoppningsvis att göra det under december månad. Skulle&lt;br&gt;detta leda till att Landvetter och Lidköping eller Skövde blir alternativa flyg-&lt;br&gt;platser för tvåstads- och fyrstadsregionen, har man, möjligtvis genom passi-&lt;br&gt;vitet, medverkat till en katastrofal utveckling för denna region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 165 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill gärna upprepa något som jag sade i samband med en&lt;br&gt;annan fråga. En mycket intressant och viktig utveckling är den som nu är på&lt;br&gt;gång vad gäller avregleringen av inrikesflyget. Jag är helt övertygad om att i&lt;br&gt;det perspektivet kommer Trollhättans flygplats och andra motsvarande flyg-&lt;br&gt;platser att få en renässans. Förutsättningar för att skapa fler livskraftiga&lt;br&gt;kommunala flygplatser kommer att finnas. Jag tror inte att vi skall sträva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter att förstatliga fler flygplatser, utan efter att skapa ett underlag för ett&lt;br&gt;bärkraftigt inrikesflyg på allt fler flygplatser runt om i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 166 STIG BERTILSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning. Vi skall inte förstatliga.&lt;br&gt;Jag hoppas att den framtida modellen leder till det som statsrådet vågar för-&lt;br&gt;utskicka om flyget i denna region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Svar på fråga 1991/92:265 om boverket och bostadsbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 167 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fredrik Reinfeldt har mot bakgrund av boverkets informa-&lt;br&gt;tion om bostadsbidrag frågat mig om jag anser att för få medborgare är bero-&lt;br&gt;ende av bostadsbidrag för att klara hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis anser jag inte att för få medborgare är beroende av bostadsbi-&lt;br&gt;drag. Men när man minskar de generella subventionerna till bostadsbyggan-&lt;br&gt;det kan det ofta vara motiverat att förbättra bostadsbidragen. Så skedde&lt;br&gt;t.ex. i samband med genomförandet av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill samtidigt säga att det är viktigt att alla medborgare får kännedom&lt;br&gt;om de stödformer som finns, så att de som behöver stöd också kan söka bi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för bostadsbidragen innebär att ansökan om bidrag&lt;br&gt;måste lämnas in varje år. Det är därför en naturlig uppgift för den ansvariga&lt;br&gt;myndigheten, boverket, att på hösten informera om möjligheten att söka bo-&lt;br&gt;stadsbidrag. Detta är angeläget inte minst för de nya grupper som kan vara&lt;br&gt;berättigade till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 168 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Socialministern väljer att&lt;br&gt;kalla det för information. Jag ser det mer som en kampanj, som boverket&lt;br&gt;har lanserat. Det sker bl.a. på kommunikationer runt om i landet. Vi har&lt;br&gt;även sett på televisionen att man har uppmanat folk med låg inkomst eller&lt;br&gt;hög hyra att söka bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske inte är något konstigt i sig, att staten via kommuner och lands-&lt;br&gt;ting har ett system där man med ett socialt skyddsnät garanterar dem som&lt;br&gt;har svårt att klara sin försörjning, att klara hyran, tillgång till olika former&lt;br&gt;av bidragssystem. Men det är inte detta det handlar om i detta fall. Det hand-&lt;br&gt;lar om att vi tror att det finns otillfredsställda behov hos människor som de&lt;br&gt;själva inte är medvetna om och att vi via kampanjer försöker att få dem att&lt;br&gt;söka bidrag. Det tycker jag är ett mycket konstigt sätt att gå till väga på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man borde se det som en varningssignal, när statliga myndigheter tvingas&lt;br&gt;att marknadsföra olika typer av bidragssystem. Det sänder märkliga signaler&lt;br&gt;när människor får se reklamskyltar som uppmanar till att söka bidrag, i en&lt;br&gt;tid då den nya regeringen talar om att vi inte skall vara i behov av lika mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag, att den kommunala sektorn skall minskas och att vi skall få mer över&lt;br&gt;av lönen att leva pä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen är i dag till viss del en kommunal kostnad. Bostadsbidra-&lt;br&gt;gen kostar 4,8 miljarder, och kommunerna är berättigade till statsbidrag en-&lt;br&gt;dast för 2,4 miljarder. Det har varit ett sätt att skjuta över kostnader på kom-&lt;br&gt;munerna. Nu hörde jag i och för sig att den kommunalekonomiska kommit-&lt;br&gt;tén har föreslagit att staten skall ta över hela bostadsbidraget. Då blir detta&lt;br&gt;ett fall endast för statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 169 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man har ett selektivt stöd, ett stöd riktat till personer&lt;br&gt;med dåliga inkomster eller låga inkomster och höga kostnader, som i detta&lt;br&gt;fall, måste man gå ut och informera om stödet för att de människor som har&lt;br&gt;rätt till det också skall kunna söka det. Annars kommer slumpen att avgöra&lt;br&gt;vilka som får kännedom om stödet och vilka som inte får det. Med ett mer&lt;br&gt;generellt stöd, som barnbidraget, slipper man ifrån hela den administrativa&lt;br&gt;processen. Man behöver inte göra reklam för det. Ingen behöver i dag gå ut&lt;br&gt;och göra reklam för barnbidraget, därför att det betalas ut automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker i och för sig att det är bra om man kan ha så generella system&lt;br&gt;som möjligt. Men när man trappar ned bostadssubventionerna, som vi har&lt;br&gt;gjort på senare år, är det svårt att undvika ett riktat stöd som ger möjligheter&lt;br&gt;också för hushåll med låga inkomster att bo hyggligt. Det är där bostadsbi-&lt;br&gt;dragen kommer in i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig är det självklart att alla skall informeras om den möjlighet de har&lt;br&gt;att vid låga inkomster och höga kostnader få bostadsbidrag. Jag kan inte se&lt;br&gt;att det är något fel att myndigheterna använder de mest effektiva informa-&lt;br&gt;tionskanalerna, t.ex. TV, för att nå ut med denna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 170 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Statsrådet talar här för mer av generella system. Det bekla-&lt;br&gt;gar jag. Ett av problemen när det gäller bostadsmarknaden är det sätt på&lt;br&gt;vilket man har dolt de verkliga kostnaderna via bl.a. statliga subsidier. Det&lt;br&gt;har skattereformen nu i viss mån korrigerat. Jag trodde att inriktningen&lt;br&gt;skulle vara att man inte via generella system skall osynliggöra kostnader. Det&lt;br&gt;gör att människor lever i tron att de bor billigare än vad som faktiskt är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att många är överens om att det krävs en rörlighet på marknaden,&lt;br&gt;bl.a. på så sätt att människor, när de upptäcker att de har höga boendekost-&lt;br&gt;nader, inte alltid ställer sig frågan vilka nya bidrag de kan få utan att de i&lt;br&gt;stället ifrågasätter om de har ett för dyrt boende. Både osynliga och synliga&lt;br&gt;bidrag bidrar tyvärr till att låsa fast människor i ett för dyrt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 171 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man måste skilja på de generella bostadssubventionerna och&lt;br&gt;de riktade bostadsbidragen. De generella bostadssubventionerna döljer na-&lt;br&gt;turligtvis kostnaderna för hyresgästerna - det är huvudsakligen hyresgäster&lt;br&gt;som får dessa bidrag. De riktade bostadsbidragen får de boende direkt i han-&lt;br&gt;den, och de ser alltså vilka kostnader de har, även om de har andra inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källor än t. ex. förvärvsarbete, som för de flesta bidrar till att finansiera boen-&lt;br&gt;dekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är en riktig utveckling som vi har sett exempel på under&lt;br&gt;senare år, när vi minskar bostadssubventioner, men med hjälp av riktade bo-&lt;br&gt;stadsbidrag ser till att de personer som har låga inkomster ändå kan få bo&lt;br&gt;hyggligt. Jag är övertygad om att när den nya regeringen nu tar ytterligare&lt;br&gt;steg i samma riktning mot minskade generella subventioner, kommer vi&lt;br&gt;också att tvingas kompensera hushåll med låga inkomster genom ökade bo-&lt;br&gt;stadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 172 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi är helt överens om att den inriktningen är riktig. Som jag&lt;br&gt;sade inledningsvis tycker jag att det är helt riktigt att en ensamstående eller&lt;br&gt;en familj i ett läge där det är svårt att klara försörjningen kan få bostadsbi-&lt;br&gt;drag. Men jag känner igen det som boverket gör från min tid som värnplik-&lt;br&gt;tig. Man måste göra stora informationsinsatser för att människor över huvud&lt;br&gt;taget skall känna till vilka bidragssystem som finns i samhället. Många av&lt;br&gt;bidragen räknas ut med utgångspunkt i olika brytpunkter, dvs. många klarar&lt;br&gt;sig i dag utan bidrag, men de skall ändå informeras om sitt behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är en felaktig signal när statliga verk eller kommunala&lt;br&gt;myndigheter ägnar sig åt att göra reklam för bidrag. Det är inte att ifråga-&lt;br&gt;sätta att bidragen finns. Jag är övertygad om att människor som är i behov&lt;br&gt;av dem kommer att kunna ta del av dem även utan dessa reklaminsatser. Det&lt;br&gt;är min poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 173 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är nog litet oroligare än Fredrik Reinfeldt för att slum-&lt;br&gt;pen kommer att avgöra vilka som får kännedom om dessa bidrag, ifall man&lt;br&gt;bara förlitar sig till att människor själva skall söka bidrag. Låt mig ge ett ex-&lt;br&gt;empel från ett annat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lägger snart fram en proposition till riksdagen om att ensamstående&lt;br&gt;skall kunna få ett bidrag för förra året, detta år och en bit av nästa år, som&lt;br&gt;kompensation för den borttagna skattereduktionen. Det är självklart för oss&lt;br&gt;att gå ut och informera alla ensamstående, att använda alla kanaler som står&lt;br&gt;till buds för att de skall få veta att de har denna möjlighet. Annars är det de&lt;br&gt;som slumpmässigt råkar komma över informationen som får dessa pengar,&lt;br&gt;medan andra blir utan och kanske upptäcker det för sent, när de inte längre&lt;br&gt;kan söka bidraget. Det tycker jag inte är någon särskilt bra lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 174 FREDRIK REINFELDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man inför ett nytt bidragssystem eller gör större föränd-&lt;br&gt;ringar inom ett bidragssystem kan det vara sant att det inte finns kännedom&lt;br&gt;om det. Det är något annat att, som statsrådet säger i svaret, årligen göra&lt;br&gt;reklam för samma typ av bidrag. Jag känner igen detta från en del av värn-&lt;br&gt;pliktsförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att folk känner till att det finns bostadsbidrag. Har man en låg&lt;br&gt;lön eller hög hyra, vad nu dessa begrepp står för, bör man uppsöka sin kom-&lt;br&gt;mun för ett samtal. Den signalen uppfattar jag som något märklig. Jag tror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte att människor i allmänhet lever i okunnighet om att det finns någonting&lt;br&gt;som heter bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Svar på fråga 1991/92:274 om familjerådgivningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 175 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lena Öhrsvik har frågat mig om vilka planer regeringen har&lt;br&gt;för att trygga en bra familjerådgivningsverksamhet över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i en rapport (SoS-rapport 1989:10) föreslagit en änd-&lt;br&gt;ring i socialtjänstlagen som innebär att kommunerna åläggs att erbjuda fa-&lt;br&gt;miljerådgivning till dem som så önskar. Rapporten har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bereds nu i socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 176 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret, men det innehöll inte något&lt;br&gt;som jag inte visste. Det är på grund av att jag vet det som sägs i svaret som&lt;br&gt;jag har frågat vad regeringen tänker göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för denna verksamhet har diskuterats ända sedan so-&lt;br&gt;cialtjänstlagen kom till. I propositionen undantogs familjerådgivningen och&lt;br&gt;den barnpsykiatriska verksamheten från kommunalisering. Man ansåg att&lt;br&gt;det behövde utredas ytterligare om de små kommunerna verkligen skulle&lt;br&gt;klara dessa uppgifter eller om det behövdes regionala lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har utretts sedan 1979, och det har skapat en viss oro. På många&lt;br&gt;håll har man bara kortsiktiga lösningar. Jag kan naturligtvis inte lasta den&lt;br&gt;nya regeringen för det, och det är heller inte min mening. Jag vill seriöst veta&lt;br&gt;vilka planer regeringen har för att vi skall kunna trygga en bra verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa några följdfrågor. Tänker regeringen lägga fram&lt;br&gt;några förslag i frågan, eller tycker man att det är bra som det är? Om rege-&lt;br&gt;ringen tänker lägga fram några förslag, hur ser tidsplanen ut? Enligt min&lt;br&gt;uppfattning är det en ren besparingsåtgärd att ha en trygg och bra familjeråd-&lt;br&gt;givning. Det behövs verkligen besked i huvudmannaskapsfrågan. Rapporten&lt;br&gt;visade också att det är lönsamt att bygga ut familjerådgivningen. Man sparar&lt;br&gt;pengar i en annan ände så att säga. Det är svårt att tillgodogöra sig några&lt;br&gt;besparingar när det råder osäkerhet om huvudmannaskapet, därav mina frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 177 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kom in i departementet för bara några veckor sedan och&lt;br&gt;har trillat över detta ärende. Det är riktigt att det har legat ganska länge i&lt;br&gt;departementet. Remissbehandlingen var klar för drygt ett år sedan, och det&lt;br&gt;har inte hänt någonting sedan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer nu att gå igenom det underlag vi har och se om vi behöver&lt;br&gt;ytterligare underlag innan vi kan komma tillbaka till riksdagen. Min för-&lt;br&gt;hoppning är att kunna göra det någon gång under nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Öhrsvik säger att den utredning vi talar om, dvs. socialstyrelsens rap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;port, visar att detta är samhällsekonomiskt lönsamt eller att det är en ren&lt;br&gt;besparingsåtgärd. Det är kanske en liten överdrift. Det var bara en del av&lt;br&gt;familjerådgivningsverksamheten, det som kallas samarbetssamtal, som påvi-&lt;br&gt;sades kunna vara samhällsekonomiskt lönsam under vissa förutsättningar.&lt;br&gt;Man kan inte uttala sig fullt så tvärsäkert om hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Lena Öhrsviks uppfattning att familjerådgivningsverksamheten&lt;br&gt;är en angelägen och bra verksamhet. Jag avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;i någon form under nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 178 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att det blir under första hälften av nästa år. Det&lt;br&gt;är viktigt att man får klarhet i huvudmannaskapsfrågan, så att man ute i&lt;br&gt;landstingen och de kommuner som i dag bedriver verksamheten kan ta ställ-&lt;br&gt;ning. I dag fattas mycket kortsiktiga beslut. Detta skapar oro både bland&lt;br&gt;dem som arbetar där och bland dem som är kunder, som behöver en långva-&lt;br&gt;rig kontakt osv. Det är viktigt. Jag hoppas att beskedet kan komma under&lt;br&gt;första halvåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Svar på fråga 1991/92:254 om sysselsättningen i Örnsköldsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 179 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elvy Söderström har frågat mig om regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att tillfälligt inplacera samtliga församlingar i Örnsköldsviks kommun i stöd-&lt;br&gt;område 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propåer om tillfälliga inplaceringar i stödområde eller tillfälliga föränd-&lt;br&gt;ringar i stödnivån i det permanenta stödområdet har kommit in från ett antal&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bereds nu i regeringskansliet, och jag är därför i dag inte beredd att&lt;br&gt;kommentera enskilda kommuners begäran om inplacering i stödområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Elvy Söderström, som framställt frågan, anmält att hon var förhindrad&lt;br&gt;att närvara vid sammanträdet, medgav andre vice talmannen att Britta Sun-&lt;br&gt;din i stället fick delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 180 BRITTA SUNDIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Allmän artighet gör att jag tackar för svaret, även om jag&lt;br&gt;inte fick något svar. Anledningen till att jag tar emot svaret är att Elvy Söder-&lt;br&gt;ström har blivit sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att Elvy Söderström ställde denna fråga är den besvärliga&lt;br&gt;arbetsmarknadssituation som vi för närvarande har i Örnsköldsviks kom-&lt;br&gt;mun och hela Västernorrland. Strukturförändringarna under 1980-talet har&lt;br&gt;inneburit att 2 000 arbetstillfällen i Örnsköldsviks kommun har försvunnit.&lt;br&gt;Under det senaste året har 1 300 personer varslats. 1 000 av varslen har blivit&lt;br&gt;verkställda. Man väntar ytterligare varsel, bl.a. beroende på att företagen&lt;br&gt;saknar utbildningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strukturförändring som skedde under 1980-talet lyckades man klara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. genom det lokaliseringstöd man kunde få när Örnsköldsvik var inplace-&lt;br&gt;rat i stödområde. Erfarenheterna visar att de företag som startades då har&lt;br&gt;klarat sig bra. Vi har nu en företagsstruktur som, förutom de stora tunga&lt;br&gt;industrierna, också innebär att det finns många små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i dag är situationen problematisk för Örnsköldsvik. Arbetslösheten&lt;br&gt;stiger, och det behövs snabba insatser. Det är kris på många områden, bl.a.&lt;br&gt;för byggnadsarbetarna, och det är oerhört viktigt att man kan vända den nu&lt;br&gt;negativa trenden. Det behövs som sagt aktiva insatser, och de behöver sättas&lt;br&gt;in snabbt. Det finns företag som har förutsättningar att växa och som vill&lt;br&gt;växa, och det finns vilja till nyetableringar. Detta skulle man kunna klara&lt;br&gt;mycket bra om man hamnade i stödområde 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har naturligtvis respekt för att denna fråga är under behandling, men&lt;br&gt;jag undrar ändå om tidsperspektivet i detta sammanhang, eftersom denna&lt;br&gt;fråga är mycket brådskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 181 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tyvärr är det ett mycket stort antal kommuner som i dag har&lt;br&gt;problem med sysselsättning och arbetstillfällen. Det har nu två månader i&lt;br&gt;rad rört sig om 17 000 varsel, och varslen kommer i huvudsak från industri&lt;br&gt;och näringsliv i övrigt. Jag är mycket väl medveten om situationen i Örn-&lt;br&gt;sköldsviks kommun, och den kommer att bedömas på rätt sätt när jag inom&lt;br&gt;kort får en föredragning av samtliga de ansökningar från kommuner om om-&lt;br&gt;placering vilka på ett eller annat sätt kommer upp till behandling inom de-&lt;br&gt;partementet. Den föredragningen kommer som sagt att ske före jul, och där-&lt;br&gt;efter kommer så småningom vissa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 182 BRITTA SUNDIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet att arbetsmarknadsministern är väl förtrogen med&lt;br&gt;situationen i Örnsköldsvik och för den delen i hela Västernorrland. Jag tän-&lt;br&gt;ker bl.a. på det besök som arbetsmarknadsministern gjorde i lördags i Sollef-&lt;br&gt;teå, varvid Sollefteåborna fick ett positivt besked. Jag var själv där och&lt;br&gt;kunde lyssna på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min förhoppning är naturligtvis att också vi nu skall kunna få ett positivt&lt;br&gt;besked beträffande stödområdesplaceringen. Även om jag kommer från&lt;br&gt;Sundsvall känner jag väl till Nolaskogsborna. Jag är säker på att de med rätt&lt;br&gt;stöd och rätt stimulans från statens sida och med sin Nolaskogsanda skall&lt;br&gt;kunna klara sig bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Svar på frågorna 1991/92:255 och 286 om åtgärder för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen i östra Norrbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 183 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Monica Öhman har frågat mig om jag är beredd att anslå de&lt;br&gt;medel som erfordras för extraordinära insatser i Kalix och östra Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin har frågat mig om jag kan bekräfta tidningsuppgifter&lt;br&gt;angående utlokalisering av tjänsteföretag i Kalix.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom båda frågorna rör Kalix besvarar jag dem på samma gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar 5 milj.kr. för personalförstärkning vid arbetsför-&lt;br&gt;medlingen. Av dessa medel beslutade regeringen den 28 november i år att&lt;br&gt;AMS får använda 2 milj.kr. i Kalix.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har AMS tilldelat länsarbetsnämnden 30 milj.kr. utöver ordi-&lt;br&gt;narie medelstilldelning för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Kalix&lt;br&gt;i östra Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 14 november 1991 överlämnat övriga förslag i&lt;br&gt;länsarbetsnämndens åtgärdsprogram till regeringen. Dessa ligger antingen&lt;br&gt;utanför arbetsmarknadspolitikens ansvarsområde eller kräver regerings-&lt;br&gt;eller riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet skall beredas inom regeringskansliet tillsammans med ytterligare&lt;br&gt;underlag från länsstyrelsen och Kalix kommun, som ännu inte har kommit&lt;br&gt;in till regeringen. Jag kan därför inte i dag lämna några ytterligare besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Karl Gustaf Sjödin vill jag nämna att det sedan hösten 1987 ständigt&lt;br&gt;pågår kontakter mellan arbetsmarknadsdepartementet och olika tjänste-&lt;br&gt;företag om möjligheterna till utlokalisering till framför allt stödområden. Så-&lt;br&gt;dana kontakter pågår också mellan närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) och olika företag. Dessa samtal och förhandlingar förs under&lt;br&gt;största sekretess, av framför allt konkurrens- och företagsekonomiska skäl.&lt;br&gt;Denna process skulle allvarligt skadas av för tidiga uttalanden av statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har därför ingen ytterligare kommentar till uppgifterna i tidningar i&lt;br&gt;Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 184 MONICA ÖHMAN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret, även om&lt;br&gt;jag inte kan påstå att det var speciellt mycket innehåll i det. Men jag kan inte&lt;br&gt;låta bli att uttrycka en bitterhet över att jag i dag är i den situationen att jag&lt;br&gt;måste begära att Kalix skall få inte mindre än 300 milj.kr. för att klara den&lt;br&gt;situation som vi där har hamnat i. Vi har försökt att på olika sätt informera&lt;br&gt;stasrådet om läget och om de möjligheter som finns i ASSI i Karlsborg, men&lt;br&gt;regeringen har inte velat ta till sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts ett mycket seriöst arbete i Norrbotten. Länsstyrelsen, läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden, utvecklingsfonden, Kalix kommun och näringslivet i kom-&lt;br&gt;munen har medverkat i detta. Man kan konstatera, att mot bakgrund av den&lt;br&gt;situation som vi har i dag när det gäller sysselsättningen, och när läget i ASSI&lt;br&gt;har slagit igenom fullt ut sommaren 1992, kommer var fjärde Kalixbo att stå&lt;br&gt;utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Det här är en situation som ingen&lt;br&gt;av oss kan acceptera, och jag hoppas att inte heller arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;gör det. Man har därför nu skickat ett förslagspaket, som innehåller infrast-&lt;br&gt;rukturåtgärder, utbildningsåtgärder osv. Jag förstår att detta inte ännu har&lt;br&gt;kommit fram till regeringen, eftersom det antogs av länsstyrelsen i fredags.&lt;br&gt;Med tanke på att det här är den sista av höstens frågestunder fanns det dock&lt;br&gt;ingen möjlighet att skjuta upp denna diskussion. Kostnaden för förslaget&lt;br&gt;uppgår till totalt 200 milj.kr. för arbetsmarknadspolitiken och 100 milj.kr.&lt;br&gt;för näringslivsbefrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore intressant att få veta hur arbetsmarknadsministern ser på detta.&lt;br&gt;Jag vet att Börje Hörnlund har besökt Kalix och ASSI och att han känner&lt;br&gt;till hur läget är. Det vore därför intressant att få litet närmare uppgifter om&lt;br&gt;hur man från regeringens sida ser på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 185 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret, och jag har&lt;br&gt;full förståelse för utformningen av detsamma. Jag har ett visst tryck på mig,&lt;br&gt;eftersom jag är ny inom politiken, bor i Norrbotten, är gift med en Kalix-&lt;br&gt;flicka och därmed har släkt, vänner och bekanta som direkt påverkas av den&lt;br&gt;uppkomna situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ytterst angeläget att det kommer arbetstillfällen till Norrbotten i&lt;br&gt;allmänhet och till Kalix i synnerhet, speciellt med tanke på att man har vars-&lt;br&gt;lat 250 - 260 anställda vid ASSI, som i och med beslutet om nedläggning av&lt;br&gt;pappersmaskin 1 skall vara avvecklat till den 1 juni 1992. Till detta kommer&lt;br&gt;nedläggningen av Esseltes pärmtillverkning i Töre inom Kalix kommun,&lt;br&gt;några mil från centralorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det bästa vore att man på orten genererade arbetstillfällen i små-&lt;br&gt;företag, befintliga eller nystartade i egen regi, får vi inte glömma den situa-&lt;br&gt;tion som kommer att inträffa till sommaren. Ca 70 tjänstemän kommer då&lt;br&gt;att få sluta på ASSI. Där finns administratörer med kunskaper i bl.a. databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten har ej så många tjänsteproducerande företag, i varje fall inte&lt;br&gt;i Kalixbygden. De med norrbottniska ögon mätt små och medelstora företa-&lt;br&gt;gen där är oftast servicetekniska. Jag vill anföra att det är angeläget att man&lt;br&gt;tar alla chanser att få tjänsteproducerande företag till Norrbotten, så att ung-&lt;br&gt;domar får en morot när det gäller att genomgå högkvalificerad utbildning,&lt;br&gt;speciellt på dataområdet, så att de kan bli kvalificerade för administrativt&lt;br&gt;arbetsledande befattningar inom tjänstesektorn. Under nuvarande förhål-&lt;br&gt;landen försvinner många välutbildade ungdomar söderut, där arbetstillfäl-&lt;br&gt;lena motsvarar deras utbildning. Det är något som arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;är väl medveten om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag fråga om arbetsmarknadsministern delar min uppfattning&lt;br&gt;att en utlokalisering av tjänsteföretag till Kalix skulle vara ett utmärkt alter-&lt;br&gt;nativ för den här bygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 186 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket glad över att Monica Öhman tror att jag är så&lt;br&gt;snabb att jag hinner agera innan papperen har kommit in till departementet.&lt;br&gt;Jag antar att de kommer vilken dag som helst. Under alla förhållanden kom-&lt;br&gt;mer Bernt Sturk nästa tisdag att på ort och ställe samtala om Kalix och natur-&lt;br&gt;ligtvis om den ansökan som kommit in till departementet. Problemet är&lt;br&gt;egentligen att det i dag nästan från alla håll och kanter kommer skrivelser,&lt;br&gt;uppvaktningar m.m. med ensartat innehåll, nämligen mycket stora krav på&lt;br&gt;ytterligare direkta medel för AMS till olika verksamheter. Det rör sig om&lt;br&gt;många tiotal miljarder kronor, och det är naturligtvis ett problem för mig&lt;br&gt;och för alla andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Karl Gustaf Sjödin vill jag säga att något av det mest lovande är att ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sextiotal företag har utlokaliserat sig till ett femtiotal orter, ofta till mycket&lt;br&gt;små arbetsmarknader. Jag har en hel serie uttalanden från verkställande di-&lt;br&gt;rektörer där de säger sig vara mycket nöjda med den nya ordningen. De sä-&lt;br&gt;ger att allt talar för att de gör ett bättre resultat där än där de var förut. Där-&lt;br&gt;för tycker jag att det är en mycket bra väg att gå att bredda de mindre arbets-&lt;br&gt;marknaderna genom utlokalisering av tjänsteföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 187 MONICA ÖHMAN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag sade i mitt förra inlägg att jag förstod att handlingarna&lt;br&gt;inte hade hunnit ned till Stockholm. Det är långt från Luleå till Stockholm,&lt;br&gt;och det är fråga om ett beslut av länsstyrelsen. Till saken hör att länsstyrelsen&lt;br&gt;var helt enig. Samtliga partier som sitter i länsstyrelsen i Norrbotten står&lt;br&gt;alltså bakom kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund har besökt Kalix och har talat med företrädare för kom-&lt;br&gt;munen och för ASSI. Mot den bakgrunden tyckte jag att Börje Hörnlund&lt;br&gt;ändå borde ha någon uppfattning om läget eller åtminstone borde kunna&lt;br&gt;ange någon form av viljeinriktning för regeringen i detta sammanhang. Det&lt;br&gt;hade jag faktiskt förväntat mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 188 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern. Jag kanske tolkar&lt;br&gt;hans besked ganska fritt, men jag kunde skönja en viss förhoppning om att&lt;br&gt;det eventuellt kan komma tjänsteföretag till Norrbotten och kanske även till&lt;br&gt;Kalix, som är i akut kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 189 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter punkt 35 på föredragningslistan, alltså efter besvarandet av Karin&lt;br&gt;Pilsäters fråga till statsrådet Laurén, har jag för avsikt att föreslå kammaren&lt;br&gt;tio minuters ajournering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Svar på fråga 1991/92:276 om konsekvenserna av systemet med&lt;br&gt;flexibla lönebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 190 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inger Hestvik har frågat mig om jag efter ett halvt års erfa-&lt;br&gt;renheter av systemet med flexibla lönebidrag planerar att analysera konse-&lt;br&gt;kvenserna av det systemet. Vidare har Inger Hestvik frågat om jag då också&lt;br&gt;avser att åtgärda negativa effekter, som systemet enligt frågeställaren skall&lt;br&gt;ha medfört för handikapporganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att lönebidragsnivåerna generellt gjordes flexibla den 1 juli i&lt;br&gt;år var de goda erfarenheter som arbetsmarknadsstyrelsen redovisade av en&lt;br&gt;försöksverksamhet med flexibelt bidrag. AMS visade att 30 % fler handikap-&lt;br&gt;pade kunnat anställas, jämfört med vad som skulle varit möjligt med ordina-&lt;br&gt;rie regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen behandlade den tidigare regeringens förslag om ett flexibelt lö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebidrag våren 1991. Arbetsmarknadsutskottet underströk då att de nya reg-&lt;br&gt;lerna inte får tillämpas på ett sådant sätt att anställningstryggheten riskeras&lt;br&gt;för dem som i dag har en lönebidragsanställning. Därför tillämpar arbetsför-&lt;br&gt;medlingarna nu det nya systemet främst vid nyanställning av arbetshandi-&lt;br&gt;kappade. De som redan har en lönebidragsanställning skall inte behöva ris-&lt;br&gt;kera att förlora arbetet därför att bidragssystemet ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som arbetsmarknadsminister är det viktigt för mig att följa upp effekterna&lt;br&gt;för arbetshandikappade av det nya lönebidragssystemet liksom av andra ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder. Jag kommer därför att noga följa hur det&lt;br&gt;nya bidragssystemet påverkar de arbetshandikappades möjligheter till en&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att handikappade skall drabbas i det nu rådande svåra&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget har regeringen lagt förslag till riksdagen om ytterligare&lt;br&gt;275 milj.kr. till lönebidrag redan under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 191 INGER HESTVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för ett bra svar. Sy-&lt;br&gt;stemet med de flexibla lönebidragen är i många fall mycket bra, såsom har&lt;br&gt;påpekats i svaret. Vi har i mitt hemlän, Kopparbergs län, den erfarenheten&lt;br&gt;att många flera arbetshandikappade har kunnat få anställning med det nya&lt;br&gt;systemet än med det gamla. Men ändå sprider det sig nu en oro, särskilt inom&lt;br&gt;en av handikapporganisationerna, för hur man med de nya reglerna skall&lt;br&gt;kunna klara sin verksamhet framöver. Man vill när man i framtiden anställer&lt;br&gt;nya lönebidragsanställda få ganska stora summor från både kommun och&lt;br&gt;landsting för att kunna fortsätta med dessa anställningar. Kommun och&lt;br&gt;landsting har som bekant en ganska trängd ekonomi och har små möjligheter&lt;br&gt;att ställa upp i detta sammanhang. Detta kommer förstås att drabba de nya&lt;br&gt;arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också framhålls i svaret är arbetsmarknadsläget mycket dystert, i syn-&lt;br&gt;nerhet i vårt län. Jag tror att vi just nu är värst drabbade i hela landet. Jag&lt;br&gt;fick höra detta i går när jag var på studiebesök på länsarbetsnämnden. Men&lt;br&gt;jag var också på studiebesök på Kulturarvet i Falun, vars huvudman är Nor-&lt;br&gt;diska museet. Man har 37 anställda med lönebidrag. Av dem kommer sju att&lt;br&gt;omfattas av de nya reglerna för flexibla lönebidrag. Det betyder att man för&lt;br&gt;några kommer att få bara 50 % statsbidrag mot tidigare 100 %. Arbetssitua-&lt;br&gt;tionen är sådan att man vid pensionsavgångar inte anställer nya, eftersom&lt;br&gt;pengarna inte räcker till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar om de mycket fina åtgärderna innefattande 275 milj.kr. extra&lt;br&gt;till de lönebidragsanställda kommer att räcka till även för alla nytillkom-&lt;br&gt;mande arbetshandikappade som behöver lönebidrag i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 192 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis många saker som påverkar det som nu&lt;br&gt;sker. En sådan är de konjunkturer som olika företag är drabbade av och som&lt;br&gt;gör att det är ont om medel över huvud taget. Jag är mycket väl medveten&lt;br&gt;om att ett antal organisationer som i dag sysselsätter skyddad arbetskraft har&lt;br&gt;mycket liten egen ekonomisk kapacitet. Jag förutsätter att länsarbetsnämn-&lt;br&gt;derna och arbetsförmedlingarna beaktar det i samtalen. Har man ingen egen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningskapacitet, är det mycket svårt att gå in med en större andel, som&lt;br&gt;kanske i och för sig vore berättigad med tanke på det arbete som man skall&lt;br&gt;få utfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu gått mycket kort tid, och jag möter det här också när jag är&lt;br&gt;ute i landet. Helst skulle jag inte vilja utvärdera detta efter en kort tid i en&lt;br&gt;lågkonjunktur, men jag lovar att noga följa det hela. Jag träffar AMS gene-&lt;br&gt;raldirektör med jämna mellanrum för att diskutera olika frågor som före-&lt;br&gt;kommer inom AMS-världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 193 INGER HESTVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var positivt att höra detta. Jag har på s. 25 i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutskottets betänkande i ärendet sett följande uttalande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om oönskade effekter uppstår inom kulturinstitutioner på grund av inför-&lt;br&gt;ande av flexibla lönebidrag, har regeringen att vidta erforderliga åtgärder&lt;br&gt;med hänsyn till den fortsatta verksamheten. Någon särskild framställning&lt;br&gt;härom från riksdagens sida är enligt utskottets mening inte behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har fått en ny regering med förmodligen andra värderingar, men om jag&lt;br&gt;tolkar arbetsmarknadsministern rätt står även den nya regeringen för den&lt;br&gt;inriktning som här angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga: Betyder uttalandet i svaret om att arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;skall följa utvecklingen att man skall tillsätta en utredning eller ganska snart&lt;br&gt;utvärdera detta? Såvitt jag förstår kommer den utredningen att dröja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 194 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att den nya regeringens inställning framgår på ett&lt;br&gt;bra sätt av att vi för kommande halvår föreslår riksdagen anta ett så stort&lt;br&gt;belopp som 275 milj.kr. i tillskott. Det är ju ett belopp som sedan måste föl-&lt;br&gt;jas upp under det år som börjar den 1 juli, dvs. det år då regeringen lägger&lt;br&gt;den första egna budgeten. Det är ett mycket stort åtagande som kommer att&lt;br&gt;ge väldigt många handikappade en bättre situation på arbetsmarknaden i det&lt;br&gt;här svåra läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 195 INGER HESTVIK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket glad över dessa 275 miljoner. Jag tror och hop-&lt;br&gt;pas att de kommer de arbetshandikappade till godo. Jag hoppas också att&lt;br&gt;man tittar litet grand på hela länets arbetssituation när man fördelar dessa&lt;br&gt;pengar, så att de kommer till rätt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Svar på fråga 1991/92:284 om hanteringen av de regionalpoli-&lt;br&gt;tiska frågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 196 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tage Påhlsson har frågat mig om regeringen, för att nå sam-&lt;br&gt;stämmighet i bedömning och hantering av de regionalpolitiska frågorna,&lt;br&gt;kommer att ta kontakt med närings- och teknikutvecklingsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är att Göran Aldskogius, verkets överdirektör, i en&lt;br&gt;artikel i tidskriften Nord-revy nyligen bl.a. hävdat att Sverige kommer att&lt;br&gt;tvingas till en geografisk koncentration av de regionalpolitiska åtgärderna&lt;br&gt;till landets mellersta och södra delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tage Påhlsson har, såvitt jag förstår, uppfattat att artikeln ger uttryck för&lt;br&gt;verkets officiella mening om regionalpolitikens framtida utformning i Sve-&lt;br&gt;rige. Jag uppfattar emellertid artikeln som ett personligt debattinlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon kontakt med verket med anledning av detta anser jag därför inte&lt;br&gt;behövlig. Jag vill dock nämna att verkets generaldirektör begärt ett samman-&lt;br&gt;träffande med mig. Som ansvarig för regeringens regionalpolitik vill jag i&lt;br&gt;detta sammanhang understryka att det av regeringsförklaringen klart fram-&lt;br&gt;går att hela Sverige skall leva. Detta förutsätter en aktiv och kraftfull regio-&lt;br&gt;nalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 197 TAGE PÅHLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för det här&lt;br&gt;ganska positiva svaret. Det innebär att regeringen och NUTEK, åtminstone&lt;br&gt;NUTEKs överdirektör, inte har samma uppfattning om hur regionalpoliti-&lt;br&gt;ken skall drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock några frågetecken som bör rätas ut i sammanhanget. An-&lt;br&gt;ledningen till att jag ställde frågan är dels den beramade, eller beryktade,&lt;br&gt;artikeln av NUTEK-chefen i tidskriften Nord-revy, dels en skrämmande del-&lt;br&gt;rapport av produktivitetsdelegationen som presenterades för en tid sedan.&lt;br&gt;Den rapporten har titeln Infrastruktur och produktivitet. Den kan enligt&lt;br&gt;vissa bedömare komma att bli en klassiker i framtiden med sin totala brist&lt;br&gt;på fakta och realism och med så många teoretiska krumsprång och rätt hårre-&lt;br&gt;sande slutsatser. Rapporten var författad av ett konsultföretag som uppen-&lt;br&gt;barligen har ganska begränsade insikter i hur Sverige fungerar. Den skulle&lt;br&gt;kunna tas med en nypa salt som isolerad företeelse, men det är mycket&lt;br&gt;oroande att den tillsammans med NUTEK-chefens artikel kan ses som inslag&lt;br&gt;i samma mönster och insatser med samma mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det vara så att målsättningen är att genom olika insatser försöka un-&lt;br&gt;dergräva tilltron hos politiker och näringsliv till vår traditionella regionalpo-&lt;br&gt;litik? Finns det krafter i gång i landet som i princip vill lägga ner Norrland,&lt;br&gt;skogslänen och kanske även Syd- och Mellansveriges glesbygder? Är det nå-&lt;br&gt;gon sorts mullvadsarbete på gång? Jag skulle vilja höra vad arbetsmarknads-&lt;br&gt;ministern tror om det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 198 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det som Tage Påhlsson tar upp om att ett antal inflytelserika&lt;br&gt;personer och inflytelserika företag under senare tid har haft ett antal inlägg&lt;br&gt;som går rakt emot vad regeringen har uttryckt i sin regeringsförklaring är&lt;br&gt;riktigt. Det är ju bra med en fri debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer självfallet att ta upp den här frågan med generaldirektören i&lt;br&gt;NUTEK så att jag kan vara övertygad om att regeringsförklaring och verk&lt;br&gt;följs åt. Jag tror att svaret kommer att bli positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tar Tage Påhlsson upp detta med Temaplans - företaget heter så -&lt;br&gt;utredning. Den är en underbilaga till produktivitetsdelegationen och be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlar kommunikationer m.m. I fredags var jag på ett möte i Umeå där ett&lt;br&gt;antal professorer ställde upp just för att diskutera den vetenskapliga halten&lt;br&gt;i Temaplans verk. Den är ju som sagt vetenskapligt upplagd. Temaplans ar-&lt;br&gt;bete råkade ut för en förödande massiv kritik från dessa forskare. Jag tror&lt;br&gt;att det är viktigt att alla saker kommer fram i den debatt som måste följa på&lt;br&gt;detta. Jag har själv i ett större ta) i Karlstad i förra veckan inför landets plane-&lt;br&gt;rare behandlat det regionalpolitiska temat. Där har jag gett regeringens syn&lt;br&gt;på olika sakfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 199 TAGE PÅHLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterar att arbetsmarknadsministern är inne på&lt;br&gt;samma linje som jag i de här frågorna. Vi är nog så eniga vi kan bli egentli-&lt;br&gt;gen. Det är bra att vi försöker hålla den regionalpolitiska linjen från politiskt&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock fortfarande hänga kvar litet grand vid min ursprungliga fråga&lt;br&gt;med anledning av det svar jag fick. Statsrådet säger att han uppfattar artikeln&lt;br&gt;som ett personligt debattinlägg, och att den inte är ett uttryck för verkets&lt;br&gt;officiella mening. Det må vara. Men är det verkligen tillrådligt att en överdi-&lt;br&gt;rektör för det statliga verk som skall effektuera statsmakternas regionalpoli-&lt;br&gt;tik gör den här typen av personligt debattinlägg? Det måste ju verkligen upp-&lt;br&gt;fattas som verkets officiella mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 200 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Min erfarenhet är, att vid regeringsskiften och när rege-&lt;br&gt;ringen uttalar sig i policyfrågor brukar svenska ämbetsmän lojalt följa det.&lt;br&gt;Jag förutsätter att så också är fallet i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också säga till Tage Påhlsson, och jag sade det förut, att jag har en&lt;br&gt;ganska lång citatsamling från verkställande direktörer som har utlokaliserat&lt;br&gt;sig till mindre orter. Där uttrycker de fördelarna av utlokaliseringarna. Jag&lt;br&gt;tycker att det väger väsentligt tyngre i sak än enstaka debattörers inlägg.&lt;br&gt;Detta är ingen avslutad verksamhet, utan det är många företag som diskute-&lt;br&gt;rar att av ekonomiska skäl söka sig till mindre arbetsmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 201 TAGE PÅHLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är också medveten om just den effekt som företagen får&lt;br&gt;när de lokaliserar sig till mindre orter. Det har bl.a. ingått i min tidigare&lt;br&gt;tjänst att arbeta med sådana frågor, så jag vet mycket väl hur det kan fun-&lt;br&gt;gera. Det jag ifrågasätter är hur man från s.k. ansvarigt håll - i de här fallet&lt;br&gt;NUTEKs ledning - kan gå ut och skriva och debattera på det sätt som skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar att arbetsmarknadsministern och jag är överens. Jag förut-&lt;br&gt;sätter att det kommer att bli ett intressant samtal den dag när överdirektören&lt;br&gt;vid NUTEK kommer på besök. Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge.&lt;br&gt;Jag förutsätter och hoppas att vi fortsätter att driva den regionalpolitik som&lt;br&gt;vi skall driva enligt regeringsförklaringen. Jag får tacka för svaret igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Svar på fråga 1991/92:246 om lagen om religionsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 202 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Karin Pilsäter har mot bakgrund av att 1 § i lagen om reli-&lt;br&gt;gionsfrihet har åberopats för att stoppa ett moskébygge i Göteborg frågat&lt;br&gt;mig om jag avser att ta något initiativ i syfte att ge lagen en sådan ändamåls-&lt;br&gt;enlig formulering att den inte kan misstolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först vill jag bara erinra om att jag givetvis inte kan kommentera lagtill-&lt;br&gt;lämpningen i ett konkret ärende. Rent allmänt kan jag dock säga följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som frågan avser lyder: ”Envar äger rätt att fritt utöva&lt;br&gt;sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkom-&lt;br&gt;mer allmän förargelse.” Ordalagen är hämtade från 1809 års regeringsform&lt;br&gt;och ger uttryck åt den princip om religionsfrihet som nu är fastslagen i 2 kap.&lt;br&gt;regeringsformen. Bestämmelsen innehåller också den begränsning som gäl-&lt;br&gt;ler enligt grundlagen och som består i att beteenden som normalt är straff-&lt;br&gt;bara inte blir tillåtna bara för att de förekommer i samband med utövandet&lt;br&gt;av religionsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening säger den angivna paragrafen inte annat än bestämmel-&lt;br&gt;sen om religionsfrihet i regeringsformen. Jag anser därför att det inte finns&lt;br&gt;anledning att nu ta initiativ till att ändra bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 203 KARIN PILSÄTER (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart kan man inte kommentera enskilda fall, men jag ville ta upp det&lt;br&gt;här som ett exempel på bristen i formuleringen, som jag ser det. Jag tycker&lt;br&gt;att när det gäller den här typen av lagstiftning måste utgångspunkten vara&lt;br&gt;vilka argument som finns/ör en viss formulering. Religionsfriheten är grund-&lt;br&gt;läggande, och bara det faktum att s.k. icke lagkloka människor kan läsa den&lt;br&gt;här formuleringen så, att religionsfriheten kan inskränkas om andra männi-&lt;br&gt;skor tycker att religionsutövandet är allmänt förargande - och detta utan att&lt;br&gt;anstränga sig. De här orden härstammar alltså från 1809, och tiderna har&lt;br&gt;faktiskt förändrats sedan dess. Religionsfriheten är så viktig att den lag som&lt;br&gt;skall tillförsäkra människor frihet i tanke och tro inte får vara formulerade&lt;br&gt;så, att man kan tolka den som en möjlighet att inskränka rättigheten härvid-&lt;br&gt;lag. Vi som är uppvuxna i den Lutherska traditionen har våra referensramar&lt;br&gt;för vad som är samhällets lugn, andra har andra referensramar. Det vi inte&lt;br&gt;känner till är vi mer rädda för än det vi känner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det så, att de regler som finns i brottsbalken om&lt;br&gt;t.ex. förargelseväckande beteende är fullt tillräckliga. De ger samhället möj-&lt;br&gt;lighet att hindra sådan religionsutövning som innebär brott mot den svenska&lt;br&gt;straffrätten. Dessutom har vi en mycket omfattande lagstiftning och myndig-&lt;br&gt;hetsutövning när det gäller dem som agerar störande för sin omgivning. Jag&lt;br&gt;är ganska övertygad om, att ifall den svenska kyrkan hade uppstått i dag så&lt;br&gt;skulle ringande kyrkklockor på tidiga söndagsmorgnar ha förbjudits av varje&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnd. Ändå är det väl ingen som drömmer om att&lt;br&gt;med decibelmätare i hand förhindra helgmålsringningar. Men när det gäller&lt;br&gt;andra religioner är öppenheten ofta mycket mindre, och det är alltför lätt att&lt;br&gt;falla i vår etnocentriska fälla och bli exempelvis motståndare till en moské&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med motiveringen att böneutropen skulle bli störande, detta då utan att ens&lt;br&gt;ta reda på om det är aktuellt med några böneutrop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att grundproblemet i de allra flesta fall är att människor är rädda&lt;br&gt;för det främmande, och då måste vi samverka för att få bort den typen av&lt;br&gt;agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 204 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Självklart är religionsfriheten mycket viktig, och det värnas&lt;br&gt;ju också om den genom att den finns fastslagen i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som fått Karin Pilsäter att ställa den här frågan vill jag ändå på-&lt;br&gt;peka att man har bara åberopat den ifrågavarande bestämmelsen. Det är&lt;br&gt;alltså inte fråga om att en domstol, eller om det nu är länsstyrelsen, har an-&lt;br&gt;vänt bestämmelsen som motivering för ett beslut. Det är ju ofta så i sådana&lt;br&gt;här ärenden, liksom i övrigt när det gäller rättsliga tvister, att man tar till vad&lt;br&gt;man hoppas skall kunna göra intryck på den rättsvårdande myndigheten.&lt;br&gt;Man åberopar alltså både det ena och det andra i hopp om att få litet håll-&lt;br&gt;punkter för sin uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker inte att det här är en källa till låt mig säga tvekan om innebörden&lt;br&gt;i bestämmelsen, så länge det inte har visat sig i rättstillämpningen att det&lt;br&gt;förekommer någon sådan tvekan. Och jag vill ju säga, att skulle det vara så&lt;br&gt;att man från de rättsvårdande myndigheternas sida åberopar en sådan här&lt;br&gt;bestämmelse i ett fall liknande det nu aktuella, finns det anledning att se när-&lt;br&gt;mare på saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 205 KARIN PILSÄTER (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker också att det handlar om vilka signaler som sänds&lt;br&gt;ut till människor. Min erfarenhet från min egen hemkommun, Botkyrka, är&lt;br&gt;den att när religionen utövas som varianter på den vanliga protestantiska lu-&lt;br&gt;therska läran är det inga problem och då har man stor förståelse. Men när&lt;br&gt;det gäller religion som utövas utifrån andra trosuppfattningar och traditioner&lt;br&gt;är det en helt annan sak, vare sig det är fråga om muslimer, kristna eller an-&lt;br&gt;hängare av någon annan religion. Politikerna vill oftast väl, men det blir fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättstillämpningen härvidlag finns det väl i och för sig inget exempel på&lt;br&gt;ännu. Jag har inte forskat i saken, men jag törs knappt tänka på vad som står&lt;br&gt;i förarbetena till 1809 års regeringsform som man möjligen, om man ville,&lt;br&gt;skulle kunna hävda är det som gäller. Lokala opinioner dyker upp, och på&lt;br&gt;något sätt kanske man lurar dem att tro att det finns ett rättsligt stöd för att&lt;br&gt;motsätta sig utövandet av en främmande religion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker fortfarande att den här paragrafen är otidsenlig och att man&lt;br&gt;således borde överväga att ändra på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 206 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Förarbetena till 1809 års regeringsform är säkerligen mycket&lt;br&gt;knapphändiga, som förarbetena var vid den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara återigen säga att jag följer naturligtvis rättstillämpningen,&lt;br&gt;och i den mån som den ger anledning till oro kommer vi att göra någonting&lt;br&gt;åt saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt kl. 17.07 pä förslag av andre vice talmannen att ajour-&lt;br&gt;nera förhandlingarna till kl. 17.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 17.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Svar på fråga 1991/92:211 om huvudmannaskapet för gymnasie-&lt;br&gt;skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 207 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anna Stråkander har frågat mig om jag avser vidta några&lt;br&gt;åtgärder för att undanröja besvär och kostnader som föranleds av att statsbi-&lt;br&gt;dragen för landstingsutbildningarna ges till primärkommunerna och av att&lt;br&gt;vissa tidigare landstingskommunala utbildningar i den nya gymnasieskolan&lt;br&gt;ersätts med primärkommunal utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om ansvarsfördelningen för skolan innebär att det är&lt;br&gt;primärkommunen som är skyldig att se till att kommunens ungdomar får&lt;br&gt;gymnasial utbildning. Detta kan ske antingen i den egna kommunen eller&lt;br&gt;genom att kommunen sluter avtal med annan primärkommun eller lands-&lt;br&gt;tingskommun. Det förhållandet att det är primärkommunerna som har an-&lt;br&gt;svaret för att ungdomarna får utbildning gör det naturligt att statsbidraget&lt;br&gt;går till primärkommunerna. Jag har inte för avsikt att ta initiativ till någon&lt;br&gt;ändring på den punkten. Jag är övertygad om att det merarbete som Anna&lt;br&gt;Stråkander nämner är av övergående karaktär och något man får vara be-&lt;br&gt;redd på vid en så stor förändring som den nya ansvarsfördelningen och det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet inneburit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och fritidsprogrammet ersätter inte endast sådana utbildningar som&lt;br&gt;varit landstingskommunala utan även primärkommunala och kommer dess-&lt;br&gt;utom att bli en god grund för arbete inom områden där det hittills saknats&lt;br&gt;en bra utbildning. Jag har också erfarit att intresset för denna nya samlade&lt;br&gt;utbildning för arbete inom barn- och fritidsområdet är mycket stort. Jag har&lt;br&gt;inte för avsikt att föreslå någon förändring av huvudmannaskapet för barn-&lt;br&gt;och fritidsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 208 ANNA STRÅKANDER (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack, statsrådet Beatrice Ask, för svaret på min fråga. Un-&lt;br&gt;der den förra utbildningsministerns, socialdemokraten Göran Perssons, tid&lt;br&gt;genomfördes mycket stora förändringar på utbildningsområdet, och det gick&lt;br&gt;väldigt fort. Konsekvenserna kämpar landsting och primärkommuner nu&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min fråga har jag lyft fram ett verksamhetsområde där man får ta över&lt;br&gt;och reda ut konsekvenserna. Man får då ta av knappa resurser till onödigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativt merarbete. Det har vidare medfört dåligt utnyttjande av loka-&lt;br&gt;ler och befintlig personal och fördyringar av annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genomförda skolreformerna innebär en huvudmannaskapsförändring&lt;br&gt;för gymnasieprogrammet för barn och fritid - det var tidigare andra utbild-&lt;br&gt;ningar med andra namn som nu har sammanförts till det programmet - från&lt;br&gt;landsting till kommunerna. Landstinget har drivit en del av den här utbild-&lt;br&gt;ningen i nära samarbete med programmet Omvårdnad, ofta i samma skola&lt;br&gt;och med samma personal och med samläsning i vissa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första förstår jag inte vitsen med att föra över en av landstingens&lt;br&gt;utbildningar. För det andra medför det faktum att statsbidragen för gymna-&lt;br&gt;sieskolorna går direkt till kommunerna mycket avtalsarbete, förhandlingar&lt;br&gt;och diskussioner. I mitt hemlän, Östergötland, sluter man avtal med tretton&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är litet besviken på svaret - jag kanske skulle vilja se mer långsiktigt&lt;br&gt;på de här frågorna. Det är säkert många av besvären som är dagsaktuella,&lt;br&gt;men varför skall landstingen egentligen ha gymnasieutbildningar? Jag tror&lt;br&gt;att man behöver se över den saken. Dessutom tror jag att man behöver titta&lt;br&gt;närmare på problemet med statsbidragen. Det skulle säkerligen till största&lt;br&gt;delen försvinna om man införde en skolpeng som i stället följde eleven. Jag&lt;br&gt;skulle vilja höra om statsrådet har några tankar i den vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 209 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den intressanta frågan är väl den som Anna Stråkander tog&lt;br&gt;upp i sitt inlägg, nämligen varför landstingen över huvud taget skall bedriva&lt;br&gt;utbildning. Tanken är naturligtvis att de kanske inte skall göra det på lång&lt;br&gt;sikt. Nu har det av olika skäl funnits goda argument för att behålla en del av&lt;br&gt;utbildningarna. Vad jag har försökt säga i svaret är att jag inte tänker företa&lt;br&gt;några förändringar nu. Jag tror att problemet med det administrativa merar-&lt;br&gt;bete som man har därför att pengarna skickas direkt till kommunerna går att&lt;br&gt;lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tror jag också att det måste vara fullt möjligt för kommuner och&lt;br&gt;landsting att samverka. I frågan beskriver Anna Stråkander bl.a. en del be-&lt;br&gt;kymmer med halvtomma skolor och säger att man inte kan utnyttja möjlig-&lt;br&gt;heterna till samläsning. Det faktum att man byter huvudman skall naturligt-&lt;br&gt;vis inte omöjliggöra ett konstruktivt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns säkert många praktiska frågeställningar kring det här kortsiktiga&lt;br&gt;perspektivet, men med de längre perspektiven i bakhuvudet ser jag ingen&lt;br&gt;anledning att nu ändra i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot får vi naturligtvis vara vaksamma på om det uppstår riktigt be-&lt;br&gt;svärliga knutar, som vi måste lösa upp. Men jag tror som sagt att vi ännu så&lt;br&gt;länge har för liten erfarenhet för att kunna vara säkra på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 210 ANNA STRÅKANDER (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det gläder mig att märka en liten, liten glidning i statsrådets&lt;br&gt;svar; statsrådet tycks mena att det absolut inte är så här det skall vara, utan&lt;br&gt;man följer utvecklingen. Det tror jag att man skall göra. Jag tror att man&lt;br&gt;skall titta närmare på landstingens nuvarande utbildningar. Går det att föra&lt;br&gt;över naturbruksutbildningarna till kommunerna, och klarar glesbygdskom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munerna det? Skulle vårdutbildningen kunna bedrivas i primärkommunal&lt;br&gt;regi? Nu ligger den nära verksamheten; det är ett slags inbyggd utbildning,&lt;br&gt;och man följer vårdens utveckling och krav. Man bör också titta närmare på&lt;br&gt;praktikplatshanteringen. Jag tror absolut att man skall vara vaken för dis-&lt;br&gt;kussioner och se vad som kan göras - det är i alla fall ett dubbelt administra-&lt;br&gt;tivt arbete som sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tackar statsrådet för svaret. Det är min förvissning att statsrådet är&lt;br&gt;införstådd med problemen. Jag kommer att med spänning följa utvecklingen&lt;br&gt;på utbildningsområdet i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Svar på fråga 1991/92:225 om föräldrainflytandet i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 211 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Christina Linderholm har frågat mig vilka åtgärder jag tän-&lt;br&gt;ker vidta för att i lag eller förordning reglera föräldrars rätt till inflytande i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först hänvisa till regeringsförklaringen. Där framgår att alla skall&lt;br&gt;ges rätt att fritt välja skola. Det tror jag är en viktig förutsättning för ett ökat&lt;br&gt;föräldraengagemang och för att stärka familjens betydelse i skolan. Men det&lt;br&gt;innebär samtidigt, vill jag understryka, ett ansvar för hemmen att göra aktiva&lt;br&gt;ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill vidare erinra om att skolverket nyligen fått regeringens uppdrag&lt;br&gt;att lämna förslag till en ny statlig rektorsutbildning. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;drag till verket bör ett moment i denna utbildning bli elevers och föräldrars&lt;br&gt;rättigheter och ansvar. Förslaget skall redovisas senast den 15 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också informera om att nya direktiv till läroplanskommittén är&lt;br&gt;under utarbetande. I det fortsatta läroplansarbetet skall skolans samarbete&lt;br&gt;med hemmen uppmärksammas. Samarbetet mellan skolan och hemmen bör,&lt;br&gt;anser jag, utgå från det gemensamma intresset att skapa goda uppväxtbe-&lt;br&gt;tingelser för barnen men också från ansvarsfördelningen mellan skolan och&lt;br&gt;hemmen när det gäller elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling och den&lt;br&gt;sociala och emotionella utvecklingen. Skolans huvuduppgift är att ge ele-&lt;br&gt;verna goda kunskaper och färdigheter, men skolan skall också bidra till ele-&lt;br&gt;vernas fostran. För den personliga utvecklingen har dock hemmen huvudan-&lt;br&gt;svaret. Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 1 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är beredd att hålla med frågeställaren om att det kan förefalla märkligt&lt;br&gt;att man valt att lagreglera elevinflytandet medan man samtidigt har avstått&lt;br&gt;från att markera vilket inflytande föräldrar skall kunna utöva. Jag är dock&lt;br&gt;inte nu beredd att direkt uttala mig för en formell reglering av föräldrars rätt&lt;br&gt;till inflytande i den kommunala skolorganisationen. Min uppfattning är att&lt;br&gt;man vid varje skola skall komma överens om formerna för samverkan. Det&lt;br&gt;utesluter dock inte att det kan finnas skäl att centralt reglera också föräld-&lt;br&gt;rainflytande. Jag vill dock först avvakta resultatet av de initiativ rörande för-&lt;br&gt;äldrasamverkan som jag redan tagit och som jag här redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 212 CHRISTINA LINDERHOLM (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka för svaret på min fråga till statsrådet Ask. Den&lt;br&gt;gällde föräldrars rätt till inflytande i den skola där barnen befinner sig, inte&lt;br&gt;i första hand rätten och möjligheten att välja skola. Jag tycker också att det&lt;br&gt;är bra att rätten för föräldrar att välja skola för sina barn finns, men i det här&lt;br&gt;fallet rörde frågan mer ett principiellt ställningstagande som jag tycker att&lt;br&gt;regeringen borde göra på ett mer positivt sätt med utgångspunkt i min fråga.&lt;br&gt;Det handlar om att ta konsekvenserna av ett beslut som riksdagen har fattat&lt;br&gt;med anledning av propositionen om ansvaret för skolan. Det ansvaret tog&lt;br&gt;inte den förra regeringen, menar jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns angivet i propositionen liksom i utskottsutlåtandet att det krävs&lt;br&gt;ställningstaganden såväl i kommunen som i skolan till hur föräldrainflytan-&lt;br&gt;det - liksom i och för sig elevinflytandet - skall utformas. Det finns ingen&lt;br&gt;uppföljning av det beslutet i riksdagen, trots att man biföll propositionen och&lt;br&gt;utskottets utlåtande i den del där vikten av inflytande betonades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är märkligt, tycker jag, att man i förordningstexten, som statsrådet&lt;br&gt;också har påpekat, har betonat elevinflytandet. Jag tycker att det är bra att&lt;br&gt;man har gjort det, men föräldrainflytandet ramlade bort. Det är märkligt,&lt;br&gt;eftersom föräldra- och elevinflytandet hela tiden följdes åt i propositionen&lt;br&gt;och i utskottsarbetet. Min principiella fråga är: Är det inte rimligt att man&lt;br&gt;följer upp beslutet både när det gäller elevinflytande och när det gäller för-&lt;br&gt;äldrainflytandet? Det gäller inte att definiera hur föräldrainflytandet skall&lt;br&gt;utövas på varje enskild skola eller i varje enskild kommun utan det gäller att&lt;br&gt;betona att rätt till och utrymme för föräldrars inflytande skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 213 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag anser att jag har varit ganska tydlig i mitt svar. Jag har&lt;br&gt;sagt att jag har förståelse för de invändningar som Christina Linderholm gör&lt;br&gt;men att jag i dag inte är beredd att säga var man skall vidta eventuella åtgär-&lt;br&gt;der. Jag behöver nog ett bättre underlag för att kunna fatta ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag gärna säga att rätten att välja skola inte är ointressant när det&lt;br&gt;gäller inflytandet på den egna skolan. Det blir nödvändigt för varje skola, för&lt;br&gt;varje rektor och för varje lärarkollegium att intressera sig mer för föräldrars&lt;br&gt;och elevers synpunkter på arbetet när man vet att det går att ta sin mats ur&lt;br&gt;skolan. Det tror jag är en förändring som vi inte reglerar men som kommer&lt;br&gt;att vara mycket tydlig. Jag tror att den kommer att gagna föräldrars möjlig-&lt;br&gt;heter att faktiskt komma med idéer och synpunkter på skolarbetet och skapa&lt;br&gt;det intresse som jag önskar fanns naturligt hos varje rektor och hos varje&lt;br&gt;lärare men som det ibland - det vet vi - inte finns tillräckligt mycket av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 214 CHRISTINA LINDERHOLM (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller helt och hållet med statsrådet Ask - vi har inte&lt;br&gt;alls olika uppfattningar om vikten av att kunna välja skola just för att kunna&lt;br&gt;påverka skolans innehåll och skolans utveckling. Men för föräldrar som har&lt;br&gt;sina barn i en viss skola är det ett stort steg att byta skola därför att en del av&lt;br&gt;skolans verksamhet inte fungerar när man inte känner att man har den kon-&lt;br&gt;takt man borde ha. Det finns kanske annat - runt barnet - som fungerar; då&lt;br&gt;drar man sig för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just av det skälet och för att trycka på de skolor där det inte fungerar och&lt;br&gt;där man inte vill ta ansvaret för att ge föräldrarna möjligheter att följa sina&lt;br&gt;barns skolgång borde man ändå reglera att den här möjligheten till infly-&lt;br&gt;tande skall finnas och att det skall finnas ett utrymme för det. T.o.m. rektors&lt;br&gt;informationsskyldighet föll bort när man i somras skrev om förordningen.&lt;br&gt;Det tycker jag är beklagligt. Men jag skulle fortfarande önska att statsrådet&lt;br&gt;ville tänka på de här sakerna, även från förordningssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 215 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag lovar att tänka på det - självfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett argument som vi inte har resonerat om här och som också&lt;br&gt;talar för att man måste titta närmare på den här saken, och det är den föränd-&lt;br&gt;ring som nu sker på skolområdet och som kan skapa konflikter därför att&lt;br&gt;man från skolans håll kan uppfatta att andra träder in på det professionella&lt;br&gt;området. Jag tror att avgränsningsfrågorna är väsentliga att reda ut - det&lt;br&gt;finns nog ganska mycket att göra på det området. Jag har som sagt förstått&lt;br&gt;frågan, och jag lovar att tänka på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 216 CHRISTINA LINDERHOLM (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inte heller här har jag någon annan uppfattning än statsrå-&lt;br&gt;det - det är naturligtvis så att man måste se till varje parts roll i det hela.&lt;br&gt;Föräldrarna har sin roll, men de har också kunskaper, framför allt om sitt&lt;br&gt;barn men även om omvärlden runt skolan, som de kan tillföra skolan i ett&lt;br&gt;sådant här samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har betydelse för föräldrarna när de ser att deras åsikter och synpunk-&lt;br&gt;ter inte blir hörda av skolan. Att då bara tänka sig att de kan ta sitt barn ur&lt;br&gt;skolan är inte rätt metod - man måste ha en metod som gör det möjligt att&lt;br&gt;arbeta konstruktivt inom den skola där barnet finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Svar på fråga 1991/92:260 om statens institut för handikapp-&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 217 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att föreslå&lt;br&gt;åtgärder som möjliggör för statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH) att under våren 1992 bedriva sitt arbete utan allvarliga indragningar&lt;br&gt;av angelägen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först erinra om att riksdagen fastställer en myndighets budgetra-&lt;br&gt;mar i huvudsak efter förslag av regeringen. De anvisade förvaltningsmedlen&lt;br&gt;utgör det utrymme inom vilken en myndighet har att planera sin verksamhet.&lt;br&gt;Beräkningen av en ny myndighets verksamhetsmedel präglas i viss mån av&lt;br&gt;osäkra antaganden. I SIHs fall var det dock i huvudsak en gammal verksam-&lt;br&gt;het, nämligen den regionala organisationen för pedagogiskt stöd till handi-&lt;br&gt;kappade elever, som tidigare tillhörde länsskolnämndernas verksamhetsom-&lt;br&gt;råde, och de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel, som tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingick i verksamhetsområdet för statens institut för läromedel. Medel för&lt;br&gt;detta överfördes ograverade. Därtill kommer resurser för de arbetsuppgifter&lt;br&gt;som tidigare utfördes inom skolöverstyrelsen (SÖ) som central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet och som nu tillkommer SIH. Dessa beräkningar grundade sig på&lt;br&gt;aktuella uppgifter av SÖ om resursåtgången. Jag har svårt att tro att denna&lt;br&gt;uppgift underskattades till en omfattning som enligt SIH motiverar en ök-&lt;br&gt;ning med 18 milj.kr., mer än en dubblering av förvaltningsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen från SIH är i sedvanlig ordning under beredning i rege-&lt;br&gt;ringskansliet. Jag kan inte nu uttala mig om utgången av denna beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 218 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack för svaret. Det är bra att skolministern är medveten om&lt;br&gt;att det finns en viss osäkerhet när man etablerar en ny myndighet. Vi har i&lt;br&gt;dagarna nåtts av en mycket stor oro från handikapporganisationernas sida&lt;br&gt;för att myndigheten inte skall ha utrymme att fullgöra sina viktiga uppgifter.&lt;br&gt;Jag tror visst att man har berett den nya myndigheten så långt det var möjligt&lt;br&gt;när man etablerade den, men det är en mycket spéciell myndighet med en&lt;br&gt;oerhört decentraliserad verksamhet som när det gäller administrativa funk-&lt;br&gt;tioner arbetar på ett nytt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man hade upprättat en internbudget på myndigheten kom man in till&lt;br&gt;departementet med snabba signaler och med äskanden om medel till tilläggs-&lt;br&gt;budgeten. Det här kom inte med i tilläggsbudgeten. Det kan vara förklarligt&lt;br&gt;med hänsyn till regeringsskiftet. Det är dock viktigt att ni tar de behov som&lt;br&gt;finns och den oro som handikapporganisationerna känner på stort allvar.&lt;br&gt;Det är självfallet inte möjligt att här och nu pröva varje enskild post från&lt;br&gt;SIHs sida. Men jag vädjar till Beatrice Ask att hon skall ta till sig handikapp-&lt;br&gt;organisationernas oro och göra en mycket grundlig genomgång av de äskan-&lt;br&gt;den som kommer från SIH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev litet orolig när Beatrice Ask i svaret sade att hon inte tror att be-&lt;br&gt;hovet är så stort. Jag tror inte att det viktiga är att tro något, utan att gå djupt&lt;br&gt;in i äskandena och den mycket angelägna verksamhet som handikappinstitu-&lt;br&gt;tet bedriver. Jag är säker på att det finns en beredskap i riksdagen för att&lt;br&gt;pröva tilläggsanslag om det visar sig vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 219 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns två problem i det här sammanhanget. Det ena är&lt;br&gt;naturligtvis de akuta bekymren som gäller innevarande år, och det andra är&lt;br&gt;om struktur och organisation i ett längre perspektiv har de rätta formerna.&lt;br&gt;Vi måste se till att vi på lång sikt får en budget som är anpassad efter den -&lt;br&gt;precis som Inger Lundberg säger - mycket viktiga verksamhet som institutet&lt;br&gt;bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På departementet arbetar man nu tillsammans med SIH för att se över det&lt;br&gt;hela. Jag grundar mitt svar delvis på detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en oro ute bland handikapporganisationerna. Jag beklagar att&lt;br&gt;de enklaste små arbetsuppgifter inte skall kunna klaras av. Så får det natur-&lt;br&gt;ligtvis inte bli. Jag är övertygad om att det går att få en enighet kring att lösa&lt;br&gt;sådana problem. Vi lever emellertid i bistra tider även när det gäller dessa&lt;br&gt;viktiga verksamheter. Jag vill därför inte säga att oavsett vad man begär så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall man fä allt. Det fungerar inte så. Men vi gör en mycket seriös genom-&lt;br&gt;gång, och jag kommer att göra vad jag kan. Jag anser att de handikappade&lt;br&gt;elevernas situation i skolan måste behandlas med största respekt och med&lt;br&gt;mycket stor kvalitet. Det har förts diskussioner där man bl.a. har tagit upp&lt;br&gt;svårigheterna med det fältarbete som bedrivs. Det får självfallet inte vara så&lt;br&gt;att handikappade elever inte får den hjälp de behöver. Det är den grundin-&lt;br&gt;ställningjag har när det gäller att arbeta med det problem som Inger Lund-&lt;br&gt;berg har tagit upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 220 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är bra att vi har samma grundinställning i dessa frågor.&lt;br&gt;Beatrice Ask. Om det ibland blir tufft i diskussionen med finansen, så hän-&lt;br&gt;visa till att det faktiskt är samhällsekonomiskt lönsamt att de handikappade&lt;br&gt;ungdomarna tidigt får ett sådant stöd att de sedan kan komma ut på den&lt;br&gt;öppna arbetsmarknaden och få ett värdigt liv. Sådant är också värt pengar&lt;br&gt;även om det inte syns på ett enskilt konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det känns betryggande att ni med stort allvar går in och ser&lt;br&gt;över SIHs budget. Vi skall visserligen undersöka möjligheterna till bespa-&lt;br&gt;ringar inom all verksamhet, men var försiktiga när ni går in och analyserar&lt;br&gt;verksamheten på lång sikt. Denna verksamhet är socialt, humanitärt och&lt;br&gt;samhällsekonomiskt angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 221 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte att Inger Lundberg och jag har olika uppfatt-&lt;br&gt;ningar. Jag vill bara säga att man framför allt måste vara mycket vaksam när&lt;br&gt;man bygger upp en ny myndighet - vi har nu två på skolområdet - och hela&lt;br&gt;tiden fråga sig om man bygger upp en effektiv administration och organisa-&lt;br&gt;tion. Det är i första hand på det området som vi bör se till att vi har effektivi-&lt;br&gt;tet i den statliga förvaltningen, så att vi kan frigöra så mycket resurser som&lt;br&gt;möjligt för den egentliga kärnverksamheten, nämligen det direkta stödet till&lt;br&gt;handikappade elever och i viss mån till lärare och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 222 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara peka på - även om jag tror att statsrådet också&lt;br&gt;har tagit det till sig - att den här organisationen är uppbyggd så att den tunga&lt;br&gt;kärnan i verksamheten utgörs av konsulentverksamheten och läromedels-&lt;br&gt;produktionen. Det är de utåtriktade verksamheterna som går direkt till ele-&lt;br&gt;verna. Man har en förhållandevis mycket liten administration i Härnösand.&lt;br&gt;Denna administration har till uppgift att vara ett stöd för fältorganisationen.&lt;br&gt;Det är inte en stor samling byråkrater, utan vi talar om människor som job-&lt;br&gt;bar ute på fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Svar på fråga 1991/92:279 om de offentliga bidragen till skol-&lt;br&gt;eleverna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 223 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ulrica Messing har frågat utbildningsministern vilka former&lt;br&gt;regeringen tänkt sig för att möjliggöra att de offentliga bidragen följer ele-&lt;br&gt;ven. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alldeles riktigt som Ulrica Messing säger i sin fråga att regeringen&lt;br&gt;vill öka friheten för elever och föräldrar att välja skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare formerna för detta är under beredning i regeringskansliet,&lt;br&gt;och regeringen avser att återkomma till saken i en proposition under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 224 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka skolministern för svaret på min fråga. Jag kan&lt;br&gt;i och för sig förstå att det kan vara svårt att berätta närmare om formerna.&lt;br&gt;Jag undrar dock om skolministern utifrån de diskussioner jag antar att rege-&lt;br&gt;ringen hade innan man skrev regeringsförklaringen, kan gå in på litet grand&lt;br&gt;av vad det kommer att innebära att de offentliga bidragen skall följa eleven.&lt;br&gt;Skall det t.ex. bli möjligt att komplettera dem själv med egna pengar? Skall&lt;br&gt;pengarna betalas ut direkt till eleven via en check eller kommer de att över-&lt;br&gt;föras till skolan? Har regeringen funderat vidare på detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 225 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag avser inte att gå in på några detaljer. Grunden för syste-&lt;br&gt;met är ändock riksdagens beslut. Riksdagen har nämligen beslutat att de&lt;br&gt;statliga medlen skall fördelas till kommunerna per elev. I detta skall det ingå&lt;br&gt;medel för elever oavsett om de har valt eller väljer en kommunal eller fristå-&lt;br&gt;ende skola. Det är något av grundstommen till det system man tänker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet finns också formuleringar som gäller att kommunerna skall an-&lt;br&gt;vända de kommunala resurserna på samma sätt. Man skall behandla skolor&lt;br&gt;med olika huvudmän på samma sätt - pengarna skall följa med. Detta är&lt;br&gt;grunden, och sedan finns flera praktiska frågeställningar kring hur detta&lt;br&gt;skall konstrueras. Jag tror att vi i en proposition skall ange principerna. Vi&lt;br&gt;skall inte i detalj låsa vaije system. Det finns mycket tydliga skäl till att kom-&lt;br&gt;munerna också måste ha en möjlighet att anpassa sig efter lokala förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag bara kommentera Ulrica Messings fråga om man skall skicka&lt;br&gt;hem en check till föräldrarna för varje barn. Nej, naturligtvis skall man inte&lt;br&gt;göra det. Det är en missuppfattning. Många får nämligen för sig att när det&lt;br&gt;i debatten talas om en skolpeng, en skolcheck eller något annat begrepp är&lt;br&gt;det fråga om att man skall skicka hem en utbetalningsanvisning till folk. Men&lt;br&gt;det är ett gräsligt opraktiskt system både för myndigheter och för berörda&lt;br&gt;elever och föräldrar. Det viktiga är att man ser till att elever och föräldrar&lt;br&gt;får en möjlighet att aktivt välja skola och att den skolan får de resurser som&lt;br&gt;finns för eleven i fråga. Det är min grundinställning. Det gäller då att hitta&lt;br&gt;ett administrativt bra system, och sådana finns det många olika exempel på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är något som man naturligtvis får reda ut i en proposition eller åtmin-&lt;br&gt;stone i debatten kring den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 226 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag uppskattar att skolministern svarade på frågan om skol-&lt;br&gt;checken. Jag är nämligen övertygad om att det skulle skapa en väldig byrå-&lt;br&gt;krati att skicka ut en sådan till var och en i familjerna. Det var därför positivt&lt;br&gt;att man inte har tänkt sig den formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är positivt inställd till att eleverna skall få större möjligheter att välja&lt;br&gt;vilken skola de vill gå i. Det tycker jag är jättebra. Men jag ser också proble-&lt;br&gt;men som uppstår om fler elever söker sig till en och samma skola. En del&lt;br&gt;skolor kommer naturligtvis att vara populära under olika tider. Jag undrar&lt;br&gt;om skolministern eller regeringen har funderat på hur en eventuell uttagning&lt;br&gt;skulle gå till om det visar sig att det till en skola söker sig dubbelt så många&lt;br&gt;elever som vad skolan egentligen har möjlighet att ta emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 227 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jo, vi har funderat på den frågan. Riksdagen har beslutat att&lt;br&gt;vi nu på ett mycket dramatiskt sätt skall gå från ett skolsystem till ett annat,&lt;br&gt;och detta är också vad regeringen vill. Vi går nu ifrån ett ganska centraliserat&lt;br&gt;system med tyngdpunkten på kommunala skolor, som stöds i större utsträck-&lt;br&gt;ning än fristående skolor. När man i samband med detta ändrar på reglerna&lt;br&gt;för statsbidrag dyker det upp väldigt många praktiska och principiella frågor&lt;br&gt;rörande avgifter, intagning och mycket annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsfrågan är krångligare än att det bara gäller att hitta på en enkel&lt;br&gt;princip. Vi har redan i dag olika antagningsregler även till kommunala sko-&lt;br&gt;lor. Vi har musikskolor, där man kräver en viss musikalitet som grund för&lt;br&gt;intagning. Vi har skolor med speciell pedagogik som riktar sig till elever med&lt;br&gt;vissa speciella behov. Det finns en mängd sådana exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är just sådana frågor som skall utredas och tas upp i de propositioner&lt;br&gt;som kommer att läggas fram på detta område till våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 228 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar skolministern än en gång, och jag tar med mig de&lt;br&gt;svar jag har fått. Kanske får jag anledning att återkomma till den här frågan&lt;br&gt;när propositionen har lagts fram. Tack så mycket för svaren!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Svar på fråga 1991/92:280 om gymnasiereformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 229 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ulrica Messing har frågat utbildningsministern om rege-&lt;br&gt;ringen avser fullfölja eller stoppa gymnasiereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaper skall reformeringen av gymnasieskolan och den kommunala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen inledas läsåret 1992/93 och vara fullt genomförd läsåret 1995/96 i&lt;br&gt;den meningen att alla elever det läsåret skall tas in i de nya programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun som så önskar och har möjlighet kan alltså ta in elever på&lt;br&gt;de nya programmen läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har i dagarna överlämnat förslag till utbildningsplaner för pro-&lt;br&gt;grammen för gymnasial utbildning och den grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen. Arbetet med kursplaner pågår inom skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men tiden är pressad. Kursplaner skall bli klara till sista mars, och för&lt;br&gt;både kommuner och elever innebär detta en mycket snäv tidsmarginal. Jag&lt;br&gt;har därför stor förståelse för de kommuner som nu säger att de skyndar lång-&lt;br&gt;samt och utnyttjar den möjlighet reformen ger kommunerna att bygga ut i&lt;br&gt;egen takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 230 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det glädjer mig att skolministern här redovisar att den bor-&lt;br&gt;gerliga regeringen vill fortsätta arbetet på gymnasiereformen då det gäller&lt;br&gt;att ge alla elever samma grund för utbildning efter gymnasiet. Jag tycker att&lt;br&gt;detta är en viktig reform, eftersom det innebär att alla får samma möjlighet&lt;br&gt;att senare i livet läsa vidare på högskolor eller universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jag har tolkat svaret rätt innebär det att regeringen avser att se till&lt;br&gt;att de tvååriga gymnasielinjerna kommer att bli treåriga, vilket föreslogs i&lt;br&gt;gymnasiereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 231 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Riksdagen har fattat beslut om gymnasiereformen, och det&lt;br&gt;är, som jag har redovisat i svaret, kommunerna som avgör i vilken takt denna&lt;br&gt;genomförs. Det är den grund det hela måste bygga på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan återstår arbetet med utbildningsplaner och kursplaner som måste&lt;br&gt;förfärdigas, och vi kommer också att få ett iäroplansarbete, som givetvis kan&lt;br&gt;påverka, men det blir inom de ramar riksdagsbeslutet har angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 232 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Svar på fråga 1991/92:281 om åtgärder mot främlingsfientlighet&lt;br&gt;bland ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 233 Statsrådet BEATRICE ASK (m);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Främlingsfientlighet bland ungdomar har diskuterats flera&lt;br&gt;gånger under hösten här i kammaren. I anslutning till den debatten har jag&lt;br&gt;sagt att det är viktigt att skolan inte accepterar en rå och främlingsfientlig&lt;br&gt;ton bland eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också tillsammans med skolverket konkret visat på det rikliga ma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terial som faktiskt finns för att ge eleverna kunskaper i dessa frågor. Det är&lt;br&gt;ju ute i skolorna det viktigaste arbetet kan och måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing har nu frågat mig vad jag och regeringen själva tänker göra&lt;br&gt;för att motverka rasism och främlingsfientlighet bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först upprepa min åsikt att arbetet i skolan måste vara&lt;br&gt;tålmodigt med syfte att på sikt påverka normer och attityder. Ytliga akutåt-&lt;br&gt;gärder riskerar att aldrig nå fram till dem som verkligen berörs. Jag vet att&lt;br&gt;många lärare gör ett mycket engagerat arbete och har utvecklat goda meto-&lt;br&gt;der. Men det behövs också ett fortsatt stöd. Här skall vi på olika sätt förtyd-&lt;br&gt;liga både dagens läroplaner och framför allt de nya vi skall gå över till. I det&lt;br&gt;läroplansarbete jag skall ge nya direktiv till är en huvudlinje att förstärka&lt;br&gt;baskunskaperna, t.ex. i historia. Som jag ser det har de flesta ungdomar en&lt;br&gt;öppen och vidsynt inställning till sina medmänniskor och till omvärlden.&lt;br&gt;Men de behöver ofta få bättre kunskaper om vårt eget ursprung och vårt&lt;br&gt;kulturarv. Mycket av främlingsfientligheten kan säkert förklaras med att&lt;br&gt;många ungdomar vet för litet om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller regeringen i övrigt finns det flera exempel på hur vi arbetar&lt;br&gt;med frågan. I morgon, den 11 december, har ungdomsministern tillsammans&lt;br&gt;med Barn- och ungdomsdelegationen inbjudit till ett seminarium om ung-&lt;br&gt;dom och främlingsfientlighet. En eftervalsundersökning av ungdomars syn&lt;br&gt;på bl.a. invandring och rasism redovisas, liksom slutsatser kring skolvalen.&lt;br&gt;Vid en presskonferens kommer sedan ungdomsministern att presentera un-&lt;br&gt;dersökningen och sina förslag till insatser mot främlingsfientlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen därpå har det särskilda sekretariatet vid kulturdepartementet för&lt;br&gt;invandrar- och flyktingpolitik inbjudit till en forskarträff, där temat är Ra-&lt;br&gt;sism och rasistiska organisationer i Sverige i dag. - Myt och verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta med att säga att det är vår uppgift som politiker att upp-&lt;br&gt;märksamma invandrar- och flyktingungdomarnas villkor. Ungdomskommit-&lt;br&gt;tén presenterade i augusti ett delbetänkande, Olika men ändå lika, på detta&lt;br&gt;tema. Betänkandet remissbehandlas nu och bereds därefter i civildeparte-&lt;br&gt;mentet. Regeringen återkommer till riksdagen med förslag i denna fråga,&lt;br&gt;och då får vi anledning att på nytt ta upp invandrar- och flyktingungdomar-&lt;br&gt;nas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 234 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar skolministern för svaret på min fråga om regering-&lt;br&gt;ens åtgärder mot främlingsfientlighet bland ungdomar. Jag tycker att det är&lt;br&gt;positivt att regeringen och ungdomsministern har tagit initiativ till olika sitt-&lt;br&gt;ningar med ungdoms- och vuxenorganisationer för att försöka hitta en ge-&lt;br&gt;mensam linje och motarbeta negativa attityder. Jag är också medveten om&lt;br&gt;de diskussioner i detta ämne som tidigare har förts här i kammaren, men jag&lt;br&gt;tycker att ämnet är viktigt, och man kan nog debattera de här frågorna&lt;br&gt;ganska många gånger. Jag är nämligen övertygad om att alla behövs i arbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är litet sorgligt att det hittills har tagits ganska få initiativ tillsam-&lt;br&gt;mans med de politiska ungdomsförbunden. Jag undrar om ungdomsförbun-&lt;br&gt;den med politisk anknytning kanske har spelat ut sin roll som opinionsbil-&lt;br&gt;dare eller aktiverare eller om det faktiskt under ganska många år har förts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kamp för att försöka avpolitisera samhället och sprida misstänksamhet&lt;br&gt;mot politiska förtroendeuppdrag och den politikerroll som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets skolval pekar enligt min uppfattning ganska tydligt på att många ele-&lt;br&gt;ver och ungdomar framför allt röstar emot något, emot det etablerade och&lt;br&gt;emot det som är befintligt och för något nytt och inte lika stelt och kanske&lt;br&gt;rumsrent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min personliga uppfattning är att det visst är positivt att rektorer och lä-&lt;br&gt;rare arbetar mycket med dessa frågor ute på skolorna och att man också på&lt;br&gt;det sättet försöker ta diskussionen var den än dyker upp, i klassrum eller&lt;br&gt;utanför, för att på så sätt försöka agera förebilder i samhället. Men jag menar&lt;br&gt;att det inte riktigt räcker. Jag är övertygad om att vi som vuxna och som poli-&lt;br&gt;tiska företrädare tillsammans kan genomföra många många åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 235 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inte anledning att ha synpunkter på de politiska ung-&lt;br&gt;domsförbundens roll och uppgifter i det här sammanhanget. Jag har viss er-&lt;br&gt;farenhet på området, och det är självklart att jag uppfattar att ungdomsför-&lt;br&gt;bunden gör ganska kraftfulla insatser. Men det är ett svårt klimat att arbeta&lt;br&gt;i när det gäller att skapa intresse kring politik. Den största insats som både&lt;br&gt;statsråd och riksdagsledamöter kan göra är att vara aktiva och delta i den&lt;br&gt;debatt som måste föras. När det handlar om invandrar- och främlingsfient-&lt;br&gt;lighet är det attityder som skall förändras. Jag kan tyvärr inte lägga fram en&lt;br&gt;proposition för riksdagen och säga att vi skall sluta med främlingsfientlighet&lt;br&gt;i alla hörn och kanter av Sveriges skolor. Det fungerar inte så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot tror jag att det är oerhört väsentligt att det är hög kvalitet på&lt;br&gt;undervisningen i historia, religionskunskap, samhällskunskap och mycket&lt;br&gt;annat, samt att man ställer ordentliga krav på arbetsklimatet i skolan. Där&lt;br&gt;kan vi med läroplan och mycket annat vidta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tala om arbetsklimatet i skolan, därför att jag är helt övertygad om&lt;br&gt;att en del av det som uppfattas som främlingsfientlighet och tendenser till&lt;br&gt;rasism ute på skolorna handlar om ett ociviliserat uppträdande, om brist på&lt;br&gt;hyfs och ordning och att man har låtit det gå för långt. Råa kommentarer&lt;br&gt;eller bisarra skämt övergår lätt till något som enskilda individer uppfattar&lt;br&gt;som mycket besvärande och kan av andra tolkas på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;skapar grund för dessa attityder. Därför är det viktigt att ställa sådana här&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser därför att det är skolans uppgift att framför allt ge grundkunska-&lt;br&gt;perna och sätta ramar för den fostrande roll som skolan har. Sedan får vi&lt;br&gt;med liv och lust delta i den här debatten, som är oerhört central. Det är först&lt;br&gt;när vi får varje enskild medborgare att ta sitt medborgerliga ansvar i ett de-&lt;br&gt;mokratiskt samhälle som vi blir av med de här bekymren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 236 ULRICA MESSING (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Skolministern och jag är helt överens om att vi alla måste&lt;br&gt;hjälpas åt att föra den här diskussionen var den än förekommer. Jag tror inte&lt;br&gt;att vi här i parlamentet kommer att vinna några stora segrar då det gäller att&lt;br&gt;motarbeta rasism och flyktingfientlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga om skolministern kan tänka sig att en del skolor är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktade på olika teman, t.ex. att en skola under en kortare tid arbetar pro-&lt;br&gt;jektlikt med flykting- och främlingsfientlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 237 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är fullt möjligt för skolor att ta sådana initiativ inom de&lt;br&gt;ramar som finns i läroplan och annat. Det görs också på många håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Svar på fråga 1991/92:252 om socialavgifterna och ideella för-&lt;br&gt;eningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 238 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kent Carlsson har frågat mig vad regeringen avser att göra&lt;br&gt;för att skapa rättvisa och lika villkor för alla typer av ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en bestämmelse i lagen (1981:691) om socialavgifter har arbetsgi-&lt;br&gt;varna generellt befriats från skyldigheten att betala avgifter på belopp under&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningar från ideella föreningar till idrottsutövare var&lt;br&gt;enligt tidigare gällande praxis ersättningar som sammanlagt under ett år un-&lt;br&gt;dersteg ett halvt basbelopp undantagna från det underlag som ligger till&lt;br&gt;grund för beräkningen av den sjukpenning- och pensionsgrundande inkoms-&lt;br&gt;ten, och de var också undantagna från underlaget för arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Denna praxis har efter skattereformen lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt kan jag ha förståelse för uppfattningen att alla ideella för-&lt;br&gt;eningar bör behandlas på ett likvärdigt sätt. När det gäller idrottsrörelsen&lt;br&gt;har det ansetts att mindre ersättningar ofta har karaktär av rena kostnadser-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att det ur arbetstagarens synpunkt torde&lt;br&gt;vara angeläget att alla inkomster, utöver schablonbeloppet på 1 000 kr., och&lt;br&gt;då även de som utges i samband med föreningsuppdrag fullt ut grundar rätt&lt;br&gt;till socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije lösning som bygger på undantag från en huvudregel skapar i regel&lt;br&gt;problem. Ytterligare undantag måste därför noga prövas, och detta gäller än&lt;br&gt;mer i de fall frågan inrymmer en avvägning mellan olika intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 239 KENT CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka statsrådet Könberg för svaret. Jag blev inte så&lt;br&gt;mycket klokare av det. Jag har inte förstått om regeringen vill göra någon-&lt;br&gt;ting eller om den inte avser att göra någonting alls. Jag hade förväntat mig att&lt;br&gt;få reda på att regeringen avser att skapa rättvisa, antingen genom att utvidga&lt;br&gt;denna möjlighet till andra föreningar eller genom att föreslå ett borttagande&lt;br&gt;av idrottsrörelsens möjligheter att betala ut arvoden och ersättningar upp till&lt;br&gt;ett halvt basbelopp utan att behöva betala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste fråga biträdande socialministern om det här svaret skall tolkas&lt;br&gt;så att regeringen inte tänker göra någonting alls, dvs. låta det vara som det&lt;br&gt;är i dag. Jag vill då fråga var rättvisan i ett sådant resonemang finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft mycket kontakter med Reumatikerföreningen i Stockholms&lt;br&gt;län, som för att kunna bedriva sin verksamhet försöker skaffa lotteriintäkter.&lt;br&gt;De kan inte själva stå i lotterikioskerna och måste av medicinska skäl anlita&lt;br&gt;andra personer. Det blir en ganska dyr historia för dem. Jag har svårt att se&lt;br&gt;på vilket sätt de skulle bedriva en sämre verksamhet än idrottsrörelsen. Det&lt;br&gt;gäller också andra föreningar, både i Stockholm och i andra delar av landet,&lt;br&gt;som trots att de bedriver en kombinerad idrottsverksamhet och annan verk-&lt;br&gt;samhet, t.ex. fritidsverksamhet av olika slag, inte heller omfattas av denna&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att den här frågan är så viktig för hela det ideella föreningslivet&lt;br&gt;att det vore tacksamt om vi kunde få ett klarläggande om regeringen tänker&lt;br&gt;göra någonting eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 240 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är ledsen att Kent Carlsson inte är nöjd med mitt svar.&lt;br&gt;Det jag försökte redovisa i svaret var att det sedan länge har funnits en praxis&lt;br&gt;vad gäller idrottsrörelsen och dessa regler. Jag har antytt skälet till att man&lt;br&gt;har haft denna praxis. Jag har konstaterat att riksdagen relativt nyligen, dvs.&lt;br&gt;i samband med skattereformen, har beslutat sig för att lagfästa tidigare&lt;br&gt;praxis. Jag har anfört två skäl till detta. Det ena handlar om att det inte alltid&lt;br&gt;är önskvärt för den enskilde att han slipper få ett socialförsäkrings- och pen-&lt;br&gt;sionsskydd för de inkomster han har. Det andra är att man skall vara restrik-&lt;br&gt;tiv med att plussa på med ytterligare undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller själva tolkningen av detta har det inte ett dugg att göra med att&lt;br&gt;någon driver en sämre verksamhet, som Kent Carlsson nyss antydde, utan&lt;br&gt;det har att göra med de utgångspunkter som jag här har angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller reformplanerna på området bör mitt svar tolkas så att&lt;br&gt;regeringen inte har några omedelbara planer på att föreslå en ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 241 KENT CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I skattereformen, som beslutades här i riksdagen, sades det&lt;br&gt;att man skulle följa upp effekterna av den för folkrörelserna. Man skulle&lt;br&gt;t.ex. granska hur idrotts- och handikapprörelsen hade drabbats. Det visar&lt;br&gt;sig att bägge parter har drabbats av merkostnader genom skattereformen.&lt;br&gt;Det vore intressant att få reda på hur regeringen ser på den uppföljning som&lt;br&gt;riksdagen har beställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste få återkomma till rättvisan för föreningarna. Jag skall alltså&lt;br&gt;tolka svaret så att regeringen inte tänker göra några förändringar av nuva-&lt;br&gt;rande regler, och det innebär att idrottsföreningarna även fortsättningsvis får&lt;br&gt;avgiftsbefrielse upp till ett halvt basbelopp och att andra ideella föreningar,&lt;br&gt;inkl, handikapporganisationerna, får betala. Jag har mycket svårt att förstå&lt;br&gt;de olika värderingar som man på det sättet gör av de olika föreningarnas&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 242 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker inte att Kent Carlsson skall tolka in något annat&lt;br&gt;än det jag säger. Jag sade att regeringen inte hade några omedelbara planer&lt;br&gt;på att föreslå ändringar på den här punkten. Vad gäller de uttalanden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjordes om att man skulle följa upp skattereformen skall det naturligtvis gö-&lt;br&gt;ras i enlighet med vad som har sagts. Det kan dock möjligen erinras om att&lt;br&gt;skattereformen har genomförts fullt ut fr.o.m. den 1 januari i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 243 KENT CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även om ministern är en vältalare var det svårt att uttolka&lt;br&gt;exakt vad regeringen hade för avsikt att göra eller inte göra. Jag måste åter-&lt;br&gt;igen fråga om det skall tolkas så att regeringen inte tänker göra någonting&lt;br&gt;under överskådlig framtid i den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 244 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mitt svar på den punkten är, förhoppningsvis för sista&lt;br&gt;gången, att det inte föreligger några omedelbara planer. Skälet till att jag&lt;br&gt;säger det är att jag, då jag redovisar vad som är på gång inom regeringskans-&lt;br&gt;liet, så tydligt som möjligt bör markera för dem som frågar och för riksdagen&lt;br&gt;i dess helhet om det ligger några omedelbara ändringar på skrivbordet. I det&lt;br&gt;här fallet gör det inte det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 245 KENT CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterar bara att den orättvisa som trots allt finns&lt;br&gt;mellan idrottsföreningar och andra ideella organisationer kommer att bestå,&lt;br&gt;och det är mycket synd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Svar på fråga 1991/92:256 om pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 246 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Barbro Sandberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ&lt;br&gt;till att även de som inte begärde undantagande men inte heller betalat sina&lt;br&gt;avgifter skall få rätt till pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ATP infördes år 1960 gavs möjligheten att ställa sig utanför ATP-för-&lt;br&gt;säkringen för inkomster av annat förvärvsarbete än anställning. Denna möj-&lt;br&gt;lighet avskaffades dock fr.o.m. år 1982 för alla som är födda senare än år&lt;br&gt;1923.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns enligt pensionsberedningen år 1988 ca 23 500 personer som inte&lt;br&gt;betalat sina ATP-avgifter för inkomster av annat förvärvsarbete än anställ-&lt;br&gt;ning trots att de inte begärt något undantagande från ATP-försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna grupp pensionärer finns ett mindre antal som inte har pensions-&lt;br&gt;tillskott och inte heller omfattas av de förbättringar som riksdagen beslutade&lt;br&gt;om för de s.k. undantagandepensionärerna år 1990, dvs. i fjol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa pensionärers situation prövas inom ramen för den kartläggning av&lt;br&gt;pensionärernas levnadsvillkor som pågår och den KBT-översyn som sker och&lt;br&gt;som senare under 1992 kommer att beredas inom socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 247 BARBRO SANDBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag kan konstatera att det är&lt;br&gt;positivt till skillnad från det svar som jag fick av förutvarande socialministern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén, som inte ville vidta några åtgärder. Hon ansåg att hade man&lt;br&gt;begärt undantagande var det inte mer med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade självklart en baktanke med min fråga. Jag hoppades att jag skulle&lt;br&gt;få ett positivt svar denna gång. Det tycker jag att jag trots allt har fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att Bo Könberg delar min uppfattning att även dessa&lt;br&gt;gamla skall få sin existens tryggad så att de slipper ekonomiska bekymmer&lt;br&gt;och får möjlighet att njuta litet av livet på sin ålders höst. Det är inte humant&lt;br&gt;när människor som har arbetat hela sitt liv skall tvingas att arbeta även efter&lt;br&gt;uppnådd pensionsålder för att över huvud taget kunna existera. Det finns&lt;br&gt;exempel på människor som är över 80 år och har bara 2 500 kr. i månaden i&lt;br&gt;pension. Det kan de inte existera på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet även att dessa människor är mycket stolta. De har varit med om att&lt;br&gt;bygga upp den välfärd som vi har i dag. De går inte till socialförvaltningen&lt;br&gt;för att få socialbidrag, utan de sätter en ära i att klara sig själva. Därför fort-&lt;br&gt;sätter de att arbeta tills de stupar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de uppgifter som jag har lär det röra sig om ganska få personer. Att&lt;br&gt;de skall få sitt pensionstillskott och sitt KBT låter positivt. Trots allt har de&lt;br&gt;arbetat, men de har inte haft möjlighet att betala den avgift som de har blivit&lt;br&gt;påförda. Jag hoppas att denna kartläggning inte skall ta alltför lång tid utan&lt;br&gt;att de skall hinna få sitt pensionstillskott och sitt KBT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 248 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För att ta det sista först vill jag säga att vi hoppas kunna klara&lt;br&gt;själva kartläggningen till mitten av våren. Det är inte fråga om någon lång-&lt;br&gt;halning eller något dragande i långbänk i den delen. Däremot vill jag ändå&lt;br&gt;markera, som jag har sagt i mitt svar, att frågan skall ses över och att vi kom-&lt;br&gt;mer att återkomma till den. Det innebär inget definitivt löfte om någon änd-&lt;br&gt;ring på denna punkt. Jag kan ändå nämna att pensionsberedningen när den&lt;br&gt;tog upp undantagandepensionärerna gjorde en bedömning av vad det skulle&lt;br&gt;kosta att göra denna ändring för dem som inte har betalt sin avgift. Det hand-&lt;br&gt;lar om kostnadsökningar på ca 60 milj.kr. Det rör sig alltså inte om helt obe-&lt;br&gt;tydliga belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 249 BARBRO SANDBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker inte att det skall vara så särskilt svårt att konsta-&lt;br&gt;tera varför man inte har betalt. Det kan vara människor som har haft en rö-&lt;br&gt;relse som inte har givit ett sådant överskott att de har haft möjlighet att be-&lt;br&gt;tala och som är mycket gamla. Självklart tycker jag att de som av andra orsa-&lt;br&gt;ker har underlåtit att betala sina avgifter får stå sitt kast. Jag hoppas ändå&lt;br&gt;att just dessa mycket gamla människor skall få sitt pensionstillskott så att de&lt;br&gt;slipper gå till socialförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 250 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är inte fullt säker på att det går att utskilja dessa grupper&lt;br&gt;från varandra. Jag tror att det i denna grupp finns även personer som hade&lt;br&gt;kunnat betala sin avgift. Barbro Sandberg har som vanligt en mycket männi-&lt;br&gt;skovänlig utgångspunkt, när hon utgår från att det i samtliga fall skulle röra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig om människor som inte har haft denna möjlighet. Problemet med denna&lt;br&gt;grupp är att det finns människor av båda typerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 251 BARBRO SANDBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I den utredning som gjordes om undantagandepensionä-&lt;br&gt;rerna framkom att vissa av dem hade en mycket god ekonomi. Förvisso finns&lt;br&gt;det människor som har ordnat detta på egen hand. Jag hoppas att man när&lt;br&gt;man gör denna kartläggning skall få fram just dem som inte har en god eko-&lt;br&gt;nomi. De kan inte vara så många. Där skulle man kunna åstadkomma en&lt;br&gt;förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 252 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den kartläggning som vi vidtar syftar till att undersöka vilka&lt;br&gt;pensionärer i Sverige som har det sämst och vilka orsakerna härtill är. Vi&lt;br&gt;skall ha det såsom underlag för förbättringar. När undantagandepensionä-&lt;br&gt;rerna är avklarade, är det givet att den nu nämnda gruppen kommer att fin-&lt;br&gt;nas med i denna genomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Svar på fråga 1991/92:262 om den psykiatriska vården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 253 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göte Jonsson har frågat mig vilka planer regeringen har för&lt;br&gt;att skapa flexibla, individanpassade lösningar inom den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående psykiatriutredningen (S 1989:01) har under sitt kartlägg-&lt;br&gt;ningsarbete visat på betydande brister vad gäller ansvarsförhållanden och or-&lt;br&gt;ganisation av service, stöd och vård till psykiskt störda personer. Utred-&lt;br&gt;ningen har också nyligen i ett delbetänkande Stöd och samordning kring psy-&lt;br&gt;kiskt störda - ett kunskapsunderlag, SOU 1991:88, redovisat en stödform&lt;br&gt;som på ett bredare sätt söker hantera de nya förutsättningar satsningen på&lt;br&gt;öppna vårdformer inom psykiatrin givit. Denna stödform har utvecklats och&lt;br&gt;etablerats i länder som legat före oss i denna utveckling. Jag vill dock poäng-&lt;br&gt;tera att psykiatriutredningen ännu inte tagit ställning till om och i vilken form&lt;br&gt;en eventuell sådan stödfunktion bör införas i Sverige. Utredningen förväntas&lt;br&gt;komma med sitt slutbetänkande vad gäller de vuxna psykiskt störda före ut-&lt;br&gt;gången av juni månad 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar till Göte Jonsson blir därmed att regeringen i första hand avvak-&lt;br&gt;tar psykiatriutredningens förslag. Efter remissbehandling av utredningens&lt;br&gt;slutbetänkande avser jag att föreslå regeringen att till riksdagen lägga fram&lt;br&gt;en proposition om den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också erinra om att det särskilda stimulansbidraget om 400 milj.kr&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 för att påskynda utvecklingen av gruppboende inom&lt;br&gt;kommunerna och landstingen, som beslutades i samband med den s.k.&lt;br&gt;ÄDEL-reformen, även kan användas till gruppboende för psykiskt störda&lt;br&gt;personer. Motsvarande bidrag avses utgå under de följande fyra budgetåren,&lt;br&gt;varför sammanlagt 2 000 milj.kr. kommer att avsättas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 254 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga. Orsaken till att&lt;br&gt;jag ställde den är det faktum att väldigt många människor inom psykiatrin&lt;br&gt;har det mycket svårt i dag. De skickas hem från s.k. institutioner eller från&lt;br&gt;avdelningar vid psykiatriska kliniker. I väldigt många sammanhang skickas&lt;br&gt;de hem till ingenting. Det är tyvärr ett faktum. Vi har sett många larmrap-&lt;br&gt;porter om detta, inte minst under den gångna sommaren och hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är bekymrad över att vi i samband med en förändring av psykiatrin och&lt;br&gt;även när det gäller omvårdnadsfrågorna i övrigt för närvarande avhänder oss&lt;br&gt;nödvändiga vårdresurser inom ramen för enskilda sjukhem och inom ramen&lt;br&gt;för sjukhem och omsorgshem i olika boendeformer. Jag skulle därför önska&lt;br&gt;att statsrådet tog initiativ i en vidare mening och inte enbart hänvisar till psy-&lt;br&gt;kiatriutredningen. 1992 kommer att bli ett stragegiskt mycket viktigt år när&lt;br&gt;det gäller omdaningen på dessa områden, bl.a. beroende på förändringarna&lt;br&gt;inom ramen för ÄDEL-reformen i och med att vi får ett ändrat huvudman-&lt;br&gt;naskap beträffande väsentliga delar av just dessa boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore bra om statsrådet tog initiativ till att omedelbart se över möjlig-&lt;br&gt;heterna att agera i detta skede. Vi får rapporter om t.ex. att avtal med en-&lt;br&gt;skilda sjukhem upphör i samband med ÄDEL-reformens förändringar.&lt;br&gt;Detta är saker som sker just inom ramen för den osäkerhet som råder i dag.&lt;br&gt;Det finns en stor risk för att patienterna och de svagaste grupperna drabbas&lt;br&gt;i en sådan här förändringsprocess. Därför ser jag det som väldigt angeläget&lt;br&gt;att vi skyndar långsammare när det gäller avinstitutionaliseringen. Vi har i&lt;br&gt;dag ingen beredskap inom ramen för de öppna vårdformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 255 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Göte Jonsson tar upp utomordentligt angelägna frågor. I ett&lt;br&gt;läge där vi har tillsatt en statlig utredning, som just skall se över förhållan-&lt;br&gt;dena och lämna underlag för vad vi skall göra, är det en rimlig hanteringsord-&lt;br&gt;ning att utredningen får arbeta klart, om den inte har en mycket lång tidsplan&lt;br&gt;framför sig. Nu har utredningen inte det. Vi har efter valet gjort vissa per-&lt;br&gt;sonförändringar i kommitténs ledning med anledning av valutslaget. Vi ville&lt;br&gt;ha en ledning, som var hämtad från samma håll som den regering som fram-&lt;br&gt;gick ur valutslaget. Ändå har man försäkrat mig att man kommer att bli klar&lt;br&gt;till sommaren med dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förändringarna i samband med ÄDEL-reformen, som ju&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1992, har socialstyrelsen ett permanent uppfölj-&lt;br&gt;ningsuppdrag och kommer att följa utvecklingen. Sedan är det naturligtvis&lt;br&gt;en uppgift för alla som arbetar i kommuner och landsting att se till att denna&lt;br&gt;grupp människor får en så god omvårdnad och vård som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 256 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är medveten om dessa frågeställningar i samband med&lt;br&gt;ÄDEL-reformens förändringar. Problemet, som jag ser det, är att vi fortfa-&lt;br&gt;rande har signaler från detta hus och från den tidigare regeringen om att vi&lt;br&gt;måste påskynda avinstitutionaliseringen. Vi moderater har under hela 1980-&lt;br&gt;talet varnat för effekterna av en för snabb avinstitutionalisering. Tyvärr har&lt;br&gt;vi fått rätt. Vi ser nu effekterna av att det har gått för snabbt och att vi inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har haft resurser att möta behoven av öppnare boendeformer. Därför borde&lt;br&gt;statsrådet och regeringen se på förutsättningarna för de beslut som i detta&lt;br&gt;hus har fattats beträffande avinstitutionaliseringen och studerna de följder&lt;br&gt;som vi får genom detta förhållande. Jag är inte säker på att det är klokt att&lt;br&gt;gå så långt som nuvarande beslut ger möjlighet till. Vi måste i stället göra en&lt;br&gt;avstämning också när det gäller själva principen för avinstitutionaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 257 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om jag något går in på den större fråga som finns invävd i&lt;br&gt;detta, nämligen frågan om den allmänna utvecklingen av psykiatrin i boen-&lt;br&gt;deformerna, vill jag gärna understryka att den utveckling som har skett och&lt;br&gt;sker i riktning bort från de stora institutionerna är en i allt önskad utveckling.&lt;br&gt;Det som då har brustit har att göra med att det inte har skett i den takten att&lt;br&gt;man har kunnat skapa nya former. Jag tror att var och en som har haft möj-&lt;br&gt;lighet att komma i kontakt med äldre psykiatriska institutioner uppfattar de&lt;br&gt;nya formerna såsom helt överlägsna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudpunkten är det som Göte Jonsson tog upp i sin fråga: Har man kla-&lt;br&gt;rat av att åstadkomma nya former? Svaret är att det har skett på ett sätt som&lt;br&gt;inte har varit tillfredställande. Jag vill dock markera att själva utvecklingen&lt;br&gt;som sådan går åt rätt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 258 GÖTE JONSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning när det gäller de stora insti-&lt;br&gt;tutionerna. Men tyvärr avvecklas i dag också mindre s.k. institutioner och&lt;br&gt;sjukhem inom psykiatrin, där man faktiskt lever under väldigt familjära for-&lt;br&gt;mer. Man flyttar patienterna mot deras vilja in i nya boendeformer, s.k.&lt;br&gt;gruppboende, som kanske egentligen ändå inte ger någon kvalitetsförbätt-&lt;br&gt;ring när det gäller den totala livsmiljön för patienterna. Vi har sett otaliga&lt;br&gt;exempel på detta. Därför anser jag att man också måste se till grunderna för&lt;br&gt;hur besluten har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de stora institutionerna delar jag helt statsrådets uppfatt-&lt;br&gt;ning. Vi skall givetvis inte gå tillbaka till den formen av institutionsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag fråga: När tror statsrådet att det kommer ett förslag från&lt;br&gt;psykiatriutredningen på denna punkt? Jag är mycket bekymrad och oroad&lt;br&gt;över vad som kommer att hända under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 259 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med den tidsplan som finns för psykiatriutredningen är min&lt;br&gt;bedömning att riksdagen bör kunna fatta beslut under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Svar på fråga 1991/92:270 om familjebidragen till värnpliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 260 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig om regeringen kommer att&lt;br&gt;presentera ett förslag som undanröjer diskrimineringen av homosexuella&lt;br&gt;samboende vid bidragsgivning inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med att lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersätt-&lt;br&gt;ningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret utfärdades beslutade rege-&lt;br&gt;ringen en förordning med bestämmelser om familjebidrag. Både lagen och&lt;br&gt;familjebidragsförordningen (1991:1492) träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I familjebidragsförordningen sägs att bestämmelserna om maka i förord-&lt;br&gt;ningen också gäller för make och för person som den tjänstepliktige lever&lt;br&gt;tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. I förordningen&lt;br&gt;görs alltså ingen skillnad mellan homosexuella sambor och heterosexuella&lt;br&gt;sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Gudrun Schyman, som framställt frågan, anmält att hon var förhind-&lt;br&gt;rad att närvara vid sammanträdet, medgav andre vice talmannen att Jan Jen-&lt;br&gt;nehag i stället fick delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 261 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Det är glädjande att&lt;br&gt;höra att försvarsministern uppenbarligen anser att äktenskapsliknande för-&lt;br&gt;hållanden också skall inkludera homosexuella sambor. Frågan är bara om&lt;br&gt;den gängse uppfattningen att äktenskapsliknande förhållanden bara skall&lt;br&gt;gälla heterosexuella förhållanden är undanröjd i och med detta uttalande i&lt;br&gt;en frågedebatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hade varit välgörande att i formuleringen i förordningen få detta klar-&lt;br&gt;gjort, så att det inte hade rått något tvivel inför framtiden. Då är min följd-&lt;br&gt;fråga till försvarsministern: Är försvarsministern beredd att göra texten i för-&lt;br&gt;ordningen tydligare än den är i dag, så att det klart framgår att också homo-&lt;br&gt;sexuella sambor inkluderas i familjebidragsförordningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 262 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har redogjort för innebörden i de bestämmelser som&lt;br&gt;kommer att träda kraft vid årsskiftet. Sedan ankommer det på riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket att utfärda anvisningar om hur bestämmelserna skall tolkas. På&lt;br&gt;den punkten finns det anledning att vänta och se hur riksförsäkringsverket&lt;br&gt;agerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 263 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att regeringens uttalanden i fall av den här typen&lt;br&gt;bör vara så tydliga att beröda myndigheter inte skall behöva tveka om saken,&lt;br&gt;och att regeringen inte heller skall vänta och se hur myndigheten kommer&lt;br&gt;att tolka det som regeringen har uttalat. Det vore bra om frågan redan från&lt;br&gt;början hade varit tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget är nu som det är, texten är skriven och förordningen träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari. Anvisningarna kommer, och i det stycket får vi se vad myndig-&lt;br&gt;heten kommer att göra. Jag utgår ifrån att om man särskiljer homosexuella&lt;br&gt;sambor kommer regeringen att agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 264 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ännu har varken lagen eller familjebidragsförordningen&lt;br&gt;trätt i kraft. Ikraftträdandet sker vid årsskiftet. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att något avvakta hur det hela kommer att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alldeles enkelt att utfärda anvisningar på det här området. Det&lt;br&gt;måste röra sig om vissa former av relationer som kan beskrivas som varaktiga&lt;br&gt;och av viss karaktär. Detta är en mycket grannlaga uppgift, herr talman. Det&lt;br&gt;är därför rimligt att berörd fackmyndighet får göra en bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 265 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller relationers varaktighet och karaktär, menar&lt;br&gt;jag att det i det här fallet inte är fråga om huruvida det är ett heterosexuellt&lt;br&gt;förhållande eller ett homosexuellt förhållande. Det är det som är knäckfrå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att försvarsministern har missat tillfället att vara mycket tydlig.&lt;br&gt;Det som kan bli myndigheternas reaktion lämnar fortfarande utrymme för&lt;br&gt;att äktenskapsliknande förhållanden bara skall gälla heterosexuella förhål-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 266 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag sade är detta inte alldeles enkelt. Det kan knappast&lt;br&gt;vara försvarsdepartementets uppgift att göra tolkningar på ett område som&lt;br&gt;ju rör en hel del andra departement än just försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ändå upplyst om att lagstiftningen och den förordning som nu skall&lt;br&gt;träda i kraft inte gör någon skillnad mellan homosexuella förhållanden och&lt;br&gt;heterosexuella förhållanden. Det ankommer på vederbörande fackmyndig-&lt;br&gt;het att utfärda anvisningar. Jag tycker att det är en rimligt handläggningsord-&lt;br&gt;ning. Vi får hoppas att detta löses på ett tillfredsställande sätt, i annat fall&lt;br&gt;finns det självfallet anledning att återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 267 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag noterar med tillfredsställelse den avslutande meningen&lt;br&gt;om att det kan finnas anledning att återkomma, om homosexuella sambor&lt;br&gt;och heterosexuella sambor inte jämställs i familjebidragsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Svar på fråga 1991/92:237 om reglerna för fastighetstaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 268 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rune Thorén har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärd&lt;br&gt;för att de regler som avsetts gälla bostadshus med tomtmark på jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet också skall tillämpas vid fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först vill jag göra ett klarläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Thorén anger i sin fråga att hus och tomtmark på jordbruksfastighet&lt;br&gt;enligt reglerna vid fastighetstaxeringen skall brytas ut och taxeras på likvär-&lt;br&gt;digt sätt som övriga villafastigheter. Detta är dock en sanning med modifika-&lt;br&gt;tion. Småhuset med tillhörande tomtmark skall ofta ingå i lantbruksenheten.&lt;br&gt;Detta gäller om huset ligger i anslutning till lantbruksenhet som omfattar&lt;br&gt;minst 5 hektar produktiv mark och huset behövs som bostad i lantbruket.&lt;br&gt;Det är således först efter en prövning av om dessa förutsättningar är för han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som ett småhus eventuellt bryts ut från lantbruksenheten för att värderas&lt;br&gt;som egen taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Thorén redovisar i ett exempel två bostadshus som i storleks- och&lt;br&gt;standardhänseende är ungefär likvärdiga men som åsatts olika taxeringsvär-&lt;br&gt;den. Det ena huset är en vanlig villa, det andra är beläget på en jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet. Bostadshuset på jordbruksfastigheten uppges ha ett 120 000 kr. högre&lt;br&gt;taxeringsvärde. Jag förmodar att värdet på det sistnämnda huset endast är&lt;br&gt;en preliminär beräkning, eftersom lantbrukstaxeringen sker först nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsvärdet på jordbruksfastigheten har varit oförändrat sedan före-&lt;br&gt;gående allmänna fastighetstaxering som skedde år 1981, dvs. för snart tolv&lt;br&gt;år sedan, såvida inte särskild fastighetstaxering skett. Justeringar har där-&lt;br&gt;emot skett för hyreshusen och småhusen år 1988 resp, år 1990. När nu även&lt;br&gt;lantbruken taxeras nästa år har således samtliga fastighetskategorier värde-&lt;br&gt;rats enligt det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skillnad i taxeringsvärde som kan förväntas för husen i Rune Thoréns&lt;br&gt;exempel torde främst bero på att värderingen görs vid olika tidpunkter i den&lt;br&gt;uppdelade fastighetstaxeringen. För de vanliga småhusen ligger prisnivån år&lt;br&gt;1988 till grund för taxeringsvärdena, och för småhus på lantbruksenheter är&lt;br&gt;det prisnivån år 1990 som är avgörande. Principiellt är det i övrigt ingen skill-&lt;br&gt;nad i värderingen mellan småhus inom resp, utanför lantbruksenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har nämnt i annat sammanhang kommer bostadsbeskattningen&lt;br&gt;att tas upp i samband med att vissa utredningsförslag läggs fram under nästa&lt;br&gt;år. Det kan då finnas anledning att också beröra effekterna av de olika värde-&lt;br&gt;ringstidpunkterna vid fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 269 RUNE THORÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Anledningen till min fråga är att det&lt;br&gt;finns en oro och att man upplever det som att det fastställs olika taxerings-&lt;br&gt;värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu fått statsrådets svar. Jag noterar särskilt att statsrådet poängte-&lt;br&gt;rar att det inte skall vara någon skillnad mellan värdering av småhus, och att&lt;br&gt;statsrådet är beredd att, i samband med de utredningsförslag som kommer&lt;br&gt;att läggas fram, beröra effekterna av de olika värderingstidpunkterna vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har på den här korta tiden inte hunnit att se om det finns flera orsaker&lt;br&gt;eller om det är på det sättet som statsrådet påpekade. Är det så, är jag fullt&lt;br&gt;nöjd med svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 270 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Enligt de bedömningar som vi har kunnat göra är det dessa&lt;br&gt;faktorer som har skapat problemet. Vi tänker, som sagt, följa frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Svar på fråga 1991/92:257 om kostnaderna för drift och under-&lt;br&gt;håll av slott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 271 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gustaf von Essen har frågat mig om regeringen avser att&lt;br&gt;återinföra avdragsrätten för kostnader för drift och underhåll av kulturhisto-&lt;br&gt;riskt värdefulla herrgårdar och slott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60) läm-&lt;br&gt;nas förslag på skatteområdet för att stimulera små- och nyföretagandet. För-&lt;br&gt;slaget innebär viktiga förbättringar för ägare till jordbruksfastigheter med&lt;br&gt;herrgårdsbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen aviserat ytterligare förändringar för att&lt;br&gt;främja företagandet. I samband med det arbetet kommer även de problem&lt;br&gt;som Gustaf von Essen tagit upp att behandlas. Det är angeläget att dessa&lt;br&gt;frågor får en lösning. En väg är att återinföra avdragsrätten för kostnader&lt;br&gt;för drift och underhåll. Även andra lösningar kan finnas för att förbättra vill-&lt;br&gt;koren för dessa byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 272 GUSTAF VON ESSEN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill varmt tacka statsrådet Bo Lundgren för svaret, som&lt;br&gt;jag tycker är mycket positivt och hoppingivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhåll och drift av herrgårdar och slott kostar ofta pengar, inte bara&lt;br&gt;150 000-500 000 kr., en kostnad som numera skall betalas med beskattade&lt;br&gt;pengar. På sikt är detta naturligtvis en orimlighet, såväl ekonomiskt för dessa&lt;br&gt;ägare/brukare som långsiktigt för den kulturhistoriska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synsätt som nu råder är felaktigt. Man betraktar dessa huvudbyggna-&lt;br&gt;der enbart som en privatbostad. Så är ju inte fallet, utan dessa byggnader är&lt;br&gt;någonting mera än bara en privatbostad. Därför borde man ta hänsyn till&lt;br&gt;detta när man utformar skattereglerna. I det här fallet har man olyckligt&lt;br&gt;hamnat mellan två stolar i samband med den stora skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret ger mig en anledning att tolka statsrådet så, att man i fortsättningen&lt;br&gt;kan förvänta sig att dessa byggnader skall betraktas som näringsfastigheter,&lt;br&gt;och inte som privatbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 273 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns i och för sig ingen anledning att övertolka det som&lt;br&gt;jag säger. Det sätt på vilket man betraktar fastigheterna kan diskuteras. Det&lt;br&gt;viktiga är ju att de kulturminnesmärken som finns kan bevaras och skötas på&lt;br&gt;ett rimligt sätt. Det är därför som frågan om drift och underhåll måste hante-&lt;br&gt;ras. Själv ser jag många fördelar med att följa den väg som har anvisats bl.a.&lt;br&gt;av den utredning som har lagt fram sitt förslag. Det finns en del praktiska&lt;br&gt;och tekniska problem i det sammanhanget. Som Gustav von Essen säkert är&lt;br&gt;medveten om bereds frågan för närvarande i regeringkansliet. Jag hoppas&lt;br&gt;att så snart som möjligt kunna få fram en lösning av problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 274 GUSTAF VON ESSEN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har ingenting mer att tillägga. Jag tycker att svaret var&lt;br&gt;mycket positivt. De personer som är ägare/brukare av sådana kulturfastighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter som vi nu talar om har stora förväntningar på att det så småningom skall&lt;br&gt;bli en förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Svar på fråga 1991/92:266 om avskaffande av den s.k. flyttskat-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 275 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Oskar Lindkvist har frågat mig när riksdagen kommer att&lt;br&gt;föreläggas ett förslag om ”flyttskattens” avskaffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i olika sammanhang sagt att det är regeringens ambition att undan-&lt;br&gt;röja reavinstbeskattningen vid bostadsbyten, den s.k. flyttskatten. Frågan&lt;br&gt;om när en sådan lagstiftning skulle kunna träda i kraft diskuterades för en&lt;br&gt;tid sedan i pressen. Med anledning av de spekulationer som då förekom&lt;br&gt;framhöll jag i ett uttalande i slutet av oktober att frågan är tekniskt kompli-&lt;br&gt;cerad och att ett underlag för regeringens ställningstagande inte kan före-&lt;br&gt;ligga förrän tidigast under våren 1992. Jag framhöll vidare att ett beslut i frå-&lt;br&gt;gan givetvis måste ses mot bakgrund av den statsfinansiella situationen som&lt;br&gt;för närvarande gör det nödvändigt att prioritera direkt tillväxtbefrämjande&lt;br&gt;skattesänkningar. Jag påpekade avslutningsvis att det inte är möjligt att&lt;br&gt;slopa ”flyttskatten” för inkomståret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dag inte anledning att göra någon annan bedömning, och det är&lt;br&gt;därför heller inte möjligt att besvara frågan om när riksdagen kommer att&lt;br&gt;förläggas ett förslag i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 276 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet Bo Lundgren för svaret på min fråga.&lt;br&gt;Orsaken till att jag ställde frågan var att moderaterna och Bo Lundgren på&lt;br&gt;vårkanten 1991 mycket energiskt drev frågan om att lösa problemet med&lt;br&gt;flyttskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagsprotokollet poängterade då Bo Lundgren att flyttskatten&lt;br&gt;var destruktiv, att den drabbade barnfamiljer, att den drabbade människor&lt;br&gt;som måste byta bostad i samband med byte av arbete och att flyttskatten&lt;br&gt;var en orättvisa som måste elimineras. Valrörelsen kännetecknades i mycket&lt;br&gt;stora drag av att moderaterna hade en framförhållning när det gällde att lösa&lt;br&gt;problem i det svenska samhället. En av uppgifterna var alltså att lösa frågan&lt;br&gt;om flyttskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu är kvar av dessa mycket stolta deklarationer är ju att statsrådet&lt;br&gt;Lundgren, om jag uppfattade svaret rätt, nu inte kan ge något besked, vare&lt;br&gt;sig om det kommer något förslag om en flyttskatt eller - om tanken att lösa&lt;br&gt;frågan finns kvar - när ett sådant förslag skall föreläggas riksdagen. Det enda&lt;br&gt;vi får veta är att det inte heller kommer något förslag under 1992. Det är då&lt;br&gt;självklart att parterna på bostadsmarknaden, framför allt de som är bero-&lt;br&gt;ende av ett besked, undrar vad moderaternas löfte om att lösa frågan om&lt;br&gt;flyttskatten var värt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 277 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag läste den fråga som Oskar Lindkvist ställde till mig&lt;br&gt;blev jag glad. Jag märkte att Oskar Lindkvist agerade på ett sätt som vore&lt;br&gt;han moderat - det var kanske ett olycksfall i arbetet. Det gläder mig att&lt;br&gt;Oskar Lindkvist enligt frågan tydligen anser att man bör slopa flyttskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns tidigare en uppskovsmöjlighet som undanröjdes av den social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen med hjälp av den majoritet i riksdagen som man&lt;br&gt;skapade för detta åtagande. Då uppstod de problem som vi pekade på i val-&lt;br&gt;rörelsen. Vi har ambitionen att göra en förändring, men man skall inte införa&lt;br&gt;det gamla uppskovsförfarandet, eftersom reavinstskattesystemet numera är&lt;br&gt;något annorlunda. Det finns två olika regler som kan användas i samman-&lt;br&gt;hanget. Det gäller då att man ser till att få fram ett förslag som är tekniskt&lt;br&gt;gångbart, som fungerar tillfredsställande och som ger åsyftat resultat och att&lt;br&gt;man självfallet, eftersom socialdemokraterna dessutom ställde till med ett&lt;br&gt;mycket stort budgetunderskott, ser till att väga detta mot det utrymme som&lt;br&gt;kan finnas vid den prioritering som måste göras med besvärliga statsfinanser&lt;br&gt;som följd. Det som jag har sagt är att jag inte ser några möjligheter att ge-&lt;br&gt;nomföra en sådan förändring under inkomståret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 278 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är på det sättet, statsrådet Bo Lundgren, att jag i dag&lt;br&gt;står här som företrädare för dem som har trott att moderaterna skulle lösa&lt;br&gt;en fråga, i detta fall frågan om flyttskatten. Det är ju ingen hemlighet att det&lt;br&gt;gavs vissa förväntningar om att moderaterna skulle ha ett förslag som också&lt;br&gt;retroaktivt skulle gälla för 1991. Det är inte heller någon hemlighet att social-&lt;br&gt;demokraterna och moderaterna hade olika meningar i denna fråga. Vi såg&lt;br&gt;nämligen mycket stora svårigheter när det gällde att lösa frågan om flytt-&lt;br&gt;skatten. Men eftersom ni drev frågan och trodde att ni hade en lösning fanns&lt;br&gt;det vissa förväntningar om att det skulle vara just Bo Lundgren i egenskap&lt;br&gt;av statsråd som skulle genomföra denna uppgift. Och jag talar på uppdrag&lt;br&gt;av de väljare som trodde att ni skulle lösa frågan om flyttskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 279 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att det är trevligt om Oskar Lindkvist påtar sig&lt;br&gt;rollen att företräda de väljare som vill driva en annan skattepolitik än den&lt;br&gt;som han själv stod för i valrörelsen. Oskar Lindkvist röstade nämligen här i&lt;br&gt;riksdagen för att man skulle ta bort den uppskovsmöjlighet som gjorde att&lt;br&gt;vi inte hade någon flyttskatt. Det var ju Oskar Lindkvist som såg till att öka&lt;br&gt;bostadsbeskattningen totalt. Och effekterna av detta har vi sett på hyresni-&lt;br&gt;våer och annat. Det är Oskar Lindkvist som har drivit en bostadspolitik som&lt;br&gt;har lett till kraftigt stegrade byggkostnader och därmed kapitalslöseri i Sve-&lt;br&gt;rige. Denne Oskar Lindkvist har nu ändrat uppfattning helt, och det gläder&lt;br&gt;mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan till Oskar Lindkvist säga att de förväntningar människor har på att&lt;br&gt;jag som ansvarig för skattefrågor i regeringskansliet skall lösa detta problem&lt;br&gt;kommer jag också att kunna motsvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 280 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ett litet arv från Bo Lundgrens tid i moderata ung-&lt;br&gt;domsförbundet att han går in i en debatt med diverse beskyllningar mot sin&lt;br&gt;motståndare och det parti som motståndaren företräder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte fört en dålig bostadspolitik. Vi har fört en bra bostadspolitik.&lt;br&gt;Men vi har inte haft någon lösning på frågan om flyttskatten. Men ni hade&lt;br&gt;en lösning av denna fråga. Därför anser jag att det är riktigare att man kräver&lt;br&gt;av er att ni nu löser denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret säger ju ingenting. Det finns inte ett enda ord, en enda mening eller&lt;br&gt;ett enda stycke som ger förväntningar om att ni tänker infria de löften som&lt;br&gt;ni gav i valrörelsen. Ni lurar massor av människor som har avstått från att&lt;br&gt;lösa sin bostadsfråga, just därför att ni har lovat att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 281 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att vi tidigare hade ett system&lt;br&gt;med uppskovsrätt. Detta system avskaffades av Oskar Lindkvist och andra&lt;br&gt;socialdemokrater. Det fanns i det dåvarande systemet en möjlighet som av-&lt;br&gt;skaffades. Med det nya system som nu finns gäller det att plocka fram en&lt;br&gt;tekniskt hållbar lösning. Det kommer vi också att göra. Min ambition är att&lt;br&gt;slopa flyttskatten. Om Oskar Lindkvist har samma ambition tycker jag att&lt;br&gt;det är bra. Då får vi en bred majoritet för ett sådant förslag också i riksda-&lt;br&gt;gens kammare. Socialdemokraternas tidigare historik på detta område är&lt;br&gt;inte särskilt lysande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis rimligt att man i detta sammanhang också ser på den&lt;br&gt;bostadspolitik som ni har fört och konstaterar att den har kostat svenska fol-&lt;br&gt;ket väldigt mycket i form av regleringar och annat som har höjt byggkostna-&lt;br&gt;derna mer än nödvändigt. Man betalar ju även bostadssubventionerna, som&lt;br&gt;har ökat explosionsartat, genom skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 282 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kommer inte längre i denna debatt. Slutsatsen är att det&lt;br&gt;som Bo Lundgren sade den 19 mars 1991 i riksdagen var att allt det som var&lt;br&gt;förknippat med flyttskatten skulle bort. Systemet skulle ändras, och det&lt;br&gt;skulle läggas fram förslag. Det var litet tekniskt komplicerat, men modera-&lt;br&gt;ternas uppfattning var ändå att denna fråga skulle lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu sitter moderaterna i regeringen. Nu är det massor av människor som&lt;br&gt;trodde att ni skulle lösa denna fråga. Vi har tvivlat på att ni skulle ha möjlig-&lt;br&gt;het att göra det, och vi fick rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde denna fråga därför att man faktiskt skall hålla sina löften till&lt;br&gt;dem som man har gett förväntningar i valrörelsen. Och ni är alltså skyldiga&lt;br&gt;massor av människor ett besked. Och beskedet i dag är alltså helt negativt&lt;br&gt;rakt igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 283 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det besked som jag ger nu och som jag har gett tidigare och&lt;br&gt;som utgår från mina uttalanden såväl i mars i riksdagen som i andra samman-&lt;br&gt;hang är att ambitionen är att flyttskatten skall slopas. Det som socialdemo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraterna har genomfört innebar däremot att man fick en flyttskatt som gällde&lt;br&gt;tvärs igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Svar på fråga 1991/92:267 om bostadsfinansieringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 284 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Oskar Lindkvist har frågat mig om regeringen avser att före-&lt;br&gt;lägga riksdagen förslag om att de av riksdagen i december beslutade reglerna&lt;br&gt;om bostadsfinansieringen skall gälla både år 1992 och år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är Oskar Lindkvists farhåga att riksdagen i decem-&lt;br&gt;ber 1992, liksom i december 1991, kommer att fatta beslut som skall träda i&lt;br&gt;kraft ca 14 dagar efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med om att den tidsram som regeringen har satt för att utar-&lt;br&gt;beta ett nytt system är snäv. Det är dock nödvändigt att snabbt ta ställning&lt;br&gt;till den omläggning av bostadsfinansieringen som måste genomföras under&lt;br&gt;1990-talet för att även bostadssektorn skall kunna bidra till en ekonomisk&lt;br&gt;utveckling som ger tillväxt, full sysselsättning och stabila priser. Den hittills-&lt;br&gt;varande bostadsfinansieringen har motverkat sparande, spätt på byggkost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen och avskärmat hushållen från effekterna av nödvändiga&lt;br&gt;ekonomisk-politiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med omläggningen kommer mot denna bakgrund att bedrivas&lt;br&gt;mycket skyndsamt, och jag räknar med att huvudlinjerna i ett nytt finansie-&lt;br&gt;ringssystem skall kunna presenteras redan om några månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 285 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret på min fråga. Nu är vi inne på en av de&lt;br&gt;mest centrala frågorna när det gäller bostadsfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 december 1990 fattade riksdagen ett beslut om räntelån. Det&lt;br&gt;skulle träda i kraft den 1 januari 1992. Man hade alltså drygt ett år på sig att&lt;br&gt;projektera för en ny bostadsfinansiering. Och det hade pågått en lång debatt&lt;br&gt;dessförinnan. Parterna på marknaden, inkl, arkitekter, projektorer, byggare&lt;br&gt;och naturligtvis även jobbare, var inställda på att finansieringsfrågan var&lt;br&gt;ordnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har den nya regeringen både i sin regeringsförklaring och i en proposi-&lt;br&gt;tion sagt att räntebidragen skall finnas även i fortsättningen. Men problemet&lt;br&gt;är att det gäller för 1992. Helt plötsligt har vi alltså fått ett läge som innebär&lt;br&gt;att vi i stället för att ha en långsiktig finansieringsplanering har en ettårig&lt;br&gt;planering framför oss. Och det värsta är att inte ens Bo Lundgren i sitt svar&lt;br&gt;kan ge besked om vad regeringen skall göra för 1993. Det är alltså vad som&lt;br&gt;gäller nu, och det går rykten om att det skall tillsättas en utredningsman,&lt;br&gt;men det står ingenting om detta i svaret. Om så skall ske skall det ju också&lt;br&gt;göras en utredning, och förslaget skall gå ut på remiss. Jag räknar med att&lt;br&gt;man kan få en debatt om detta i riksdagen tidigast hösten 1992. Det är alltså&lt;br&gt;vad parterna på arbetsmarknaden har att rätta sig efter. Och jag måste säga,&lt;br&gt;Bo Lundgren, att det kanske är svårt att regera, vad vet jag, men så illa som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den regering som har tillträtt efter valet den 15 september har hanterat bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden har icke någonsin någon regering tidigare gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 286 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Oskar Lindkvist är uppenbarligen litet grälsjuk så här på&lt;br&gt;kvällskvisten, och det kan väl lätt bli så när man så att säga har förlorat mak-&lt;br&gt;ten och hela härligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är viktigt för den nya regeringen är att försöka lösa alla de pro-&lt;br&gt;blem på olika områden som socialdemokraterna har orsakat genom sin re-&lt;br&gt;glerings- och planeringsekonomi, exempelvis på bostadsområdet. Den kraf-&lt;br&gt;tiga regleringen och den kontinuerliga och växande subventioneringen har&lt;br&gt;bl.a. lett till att marknaden inte fungerar tillfredsställande. Det har lett till&lt;br&gt;kraftiga hyreshöjningar, därför att socialdemokraterna inte har kunnat full-&lt;br&gt;följa sin politik. Det har lett till att byggkostnaderna stiger kraftigt. Under&lt;br&gt;åren 1987-1989 steg byggkostnaderna med 40%. Konsumentprisindex&lt;br&gt;ökade under samma tid med 18 %. Byggkostnaderna steg alltså med mer än&lt;br&gt;dubbelt så mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att biyta denna utveckling. Räntelånesystemet är i dag&lt;br&gt;inte hållbart. Den debatten har förts tidigare, och det finns inte någon anled-&lt;br&gt;ning att upprepa den. Då måste regeringen se till att snabbt få fram ett alter-&lt;br&gt;nativt system. Det är också mot denna bakgrund som vi kommer att presen-&lt;br&gt;tera riktlinjerna inom några månader. Det är det besked som Oskar Lind-&lt;br&gt;kvist för närvarande kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 287 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste fråga Bo Lundgren om det är sant eller inte att&lt;br&gt;regeringen kommer att tillsätta en utredningsman med uppdrag att lämna&lt;br&gt;fram ett förslag om en ny bostadsfinansiering. Det är nämligen sagt att det&lt;br&gt;är regeringens avsikt, men det står alltså ingenting i svaret om det. Det kan&lt;br&gt;vara bra att få veta om regeringen verkligen har denna tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skulle jag, som gammal och erfaren bostadspolitiker, önska att vi&lt;br&gt;får ett bostadsfinansieringssystem som har en mer långsiktig framförhåll-&lt;br&gt;ning. Det går inte att driva en bostadspolitik med en ettårig försörjning fi-&lt;br&gt;nansiellt. Därför är också bostadsbyggandet på väg nedåt mycket kraftigt,&lt;br&gt;en hög arbetslöshet är i vardande, och vi kommer under 1992 att få en bo-&lt;br&gt;stadsmarknad som kanske kommer att halveras. Ansvaret för detta ligger&lt;br&gt;naturligtvis på regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 288 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En erfaren bostadspolitiker är ju Oskar Lindkvist. Man kan&lt;br&gt;nog säga att han i ganska stor utsträckning är en av dem som står bakom den&lt;br&gt;totalt misslyckade bostadspolitik som har bedrivits i Sverige och som har lett&lt;br&gt;till de problem som jag angav i mitt förra inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alldeles riktigt att vi måste ha en långsiktig bostadspolitik. Men den&lt;br&gt;måste också bygga på ett riktigt underlag. Bostadspolitiken måste också vara&lt;br&gt;av ett sådant slag att man löser de problem som Oskar Lindkvist och hans&lt;br&gt;partikolleger har skapat. En sådan politik kommer vi att föra. Vi kommer&lt;br&gt;att redovisa riktlinjerna inom några månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 289 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Lundgren envisas med att tala om den misslyckade so-&lt;br&gt;cialdemokratiska bostadspolitiken. Jag tycker att vi har en mycket fin bo-&lt;br&gt;stadsmarknad i Sverige. Vi har kvalitativt sett och även kostnadsmässigt&lt;br&gt;kanske de bästa bostäderna i världen. Vi har ett stort bostadsbyggande i Sve-&lt;br&gt;rige, vi har haft en hög sysselsättning, och vi har ett enormt bostadskunnande&lt;br&gt;både på företagarhåll och när det gäller sysselsättningen. Det tror jag att de&lt;br&gt;allra flesta är mycket stolta över. Och jag är mycket stolt över den socialde-&lt;br&gt;mokratiska bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt på vilket Bo Lundgren betygsätter bostadspolitiken har jag hört&lt;br&gt;tusen gånger, och det blir inte bättre för det. Det är bara en massa svepskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret från Bo Lundgren innebär bara att det kan komma någonting före&lt;br&gt;1992, men det finns inget långsiktigt, och det finns inga förväntningar om att&lt;br&gt;ni är intresserade av en långsiktig bostadsfinansiering. Det är hela san-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 290 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tvärtom sade jag att det är viktigt att vi nu presenterar något&lt;br&gt;som är långsiktigt hållbart. Det var uppenbarligen inte Oskar Lindkvists bo-&lt;br&gt;stadspolitik. Låt mig ge mig ett exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En politik som har lett till att byggkostnaderna - som vi alla måste betala,&lt;br&gt;direkt genom hyran eller indirekt genom skattsedeln - steg med 40 % under&lt;br&gt;åren 1987-1989, medan konsumentprisindex steg med 18 %, är Oskar Lind-&lt;br&gt;kvist ansvarig för. Och det är det som jag och regeringen i dess helhet måste&lt;br&gt;rätta till. Det kommer vi också att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 291 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt att bostadskostnaderna steg under en socialde-&lt;br&gt;mokratisk ledning. Om de förslag som moderaterna i motioner har framfört&lt;br&gt;i riksdagen hade fått påverka kostnadsutvecklingen på bostadsmarknaden&lt;br&gt;skulle kostnaderna ha stigit ännu mer. Inte bara kostnaderna skulle ha stigit&lt;br&gt;mer, utan framför allt skulle det ha blivit mycket dyrare för konsumenterna&lt;br&gt;att bo i de moderata lägenheterna. Och vad människor kommer att få upp-&lt;br&gt;leva under 1992 är helt enkelt att allting kommer att bli dyrare. Och detta&lt;br&gt;kommer att ske samtidigt med ett kraftigt minskat bostadsbyggande och en&lt;br&gt;mycket kraftigt ökad arbetslöshet. Det är Bo Lundgrens bostadspolitik. Men&lt;br&gt;ännu finns det inga antydningar om att det skall komma någonting annat än&lt;br&gt;ett förslag våren 1992 om en ny bostadsfinasiering. Men vad sker 1993 och&lt;br&gt;1994? Ni kommer kanske att sitta kvar hela mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 292 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om man får tro det tidigare statsrådet Odd Engström kom-&lt;br&gt;mer vi att sitta kvar ännu längre, och det vore till fördel för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteras bör emellertid att bostadskostnaderna, som jag inte talade om, är&lt;br&gt;beroende av byggkostnaderna, finansieringskostnader i form av ränta på det&lt;br&gt;upplånade kapitalet och olika driftskostnader. Det är de tre stora kompo-&lt;br&gt;nenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller byggkostnaderna påvisade jag att de steg väsentligt snab-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bare än konsumentprisindex. Det beror på regleringssystemet och den sub-&lt;br&gt;ventionspolitik som socialdemokraterna har fört, och detta måste betalas av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kapitalkostnadsdelen har socialdemokraternas politik lett&lt;br&gt;till en hög inflation och ett ränteläge som är alltför högt. Därmed stiger även&lt;br&gt;kapitalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att föra en ekonomisk politik som kan hålla bostadskostnaderna&lt;br&gt;och ränteläget nere, och som också håller nere underhållskostnaderna och&lt;br&gt;som en följd av detta driftskostnaderna, kommer vi givetvis att ha lägre bo-&lt;br&gt;stadskostnader. Det Oskar Lindkvist har åstadkommit är alltså högre bo-&lt;br&gt;stadskostnader totalt sett, oavsett om de betalas genom skattsedeln eller di-&lt;br&gt;rekt genom hyran, än vad som vore nödvändigt. Ni har kostat medborgarna&lt;br&gt;mycket pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 293 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den här sången har jag hört sjungas förr. Men faktum är att&lt;br&gt;den svenska bostadsmarknaden står i särklass vid alla jämförelser. Det so-&lt;br&gt;ciala inslaget på bostadsmarknaden i Sverige ligger före förhållandena i alla&lt;br&gt;andra jämförbara länder. Det skulle ha varit avsevärt sämre om moderaterna&lt;br&gt;i högre grad hade fått påverka bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni talar om det negativa i den socialdemokratiska bostadspolitiken, och ni&lt;br&gt;tror att ni är beredda och har förmågan att skapa en bättre bostadspolitik.&lt;br&gt;Ni är i färd med att göra det. Ni är i färd med att dra ner bostadsbyggandet.&lt;br&gt;Ni är i färd med att skapa den största arbetslösheten inom byggsektorn sedan&lt;br&gt;andra världskrigets slut, t.o.m. en större arbetslöshet sammanlagt än vad&lt;br&gt;den borgerliga regeringen lämnade efter sig 1982 när den fick lämna rege-&lt;br&gt;ringsmakten. Detta är ungefär vad som sker nu under en borgerlig ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 294 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den byggnedgång som vi har i dag påbörjades som en följd&lt;br&gt;av den ekonomiska kris som den socialdemokratiska ekonomisk^ politiken&lt;br&gt;har lett in landet i. Den är ett utflöde av detta. Det är någonting som vi natur-&lt;br&gt;ligtvis får hantera. Vi gör det bl.a. genom stora infrastruktursatsningar och&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd i övriga sammanhang. Det är viktigt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade vi kunnat begränsa exempelvis byggkostnaderna och andra kostna-&lt;br&gt;der som är nedplöjda i de bostäder som vi har i Sverige i dag, hade vi haft&lt;br&gt;resurser för att mer kunna satsa på de svaga grupperna. Genom det slöseri&lt;br&gt;som er bostadspolitik innebar har vi haft sämre möjligheter att vidta andra&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 295 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu är faktiskt statsrådet Bo Lundgren ute på hal is. Bara för&lt;br&gt;ett år sedan byggde vi över 60 000 lägenheter. Vi har haft ett ganska omfat-&lt;br&gt;tande bostadsbyggande även under 1991. Det stora raset i fråga om bostads-&lt;br&gt;byggandet kommer som inledningen till det första hela arbetsåret för den&lt;br&gt;borgerliga regeringen. Det är parat med en mycket stor arbetslöshet. Folk&lt;br&gt;kommer mycket snart att få tillfälle att göra jämförelser mellan en socialde-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mokratisk och en borgerlig bostadspolitik. När vi nu talar om vad det kostar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;och att det har kostat mycket pengar är det faktiskt så, att på fråga efter fråga&lt;br&gt;där det har varit en social markering i bostadspolitiken har socialdemokra-&lt;br&gt;terna tagit ansvar för det sociala inslaget. Våra huvudmotståndare har varit&lt;br&gt;moderata samlingspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 296 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Byggutvecklingen i Sverige är uppenbart beroende av den&lt;br&gt;allmänekonomiska utvecklingen och var resurserna totalt sett finns. Vi är&lt;br&gt;inne i ett år då den socialdemokratiska ekonomiska politiken har skapat en&lt;br&gt;negativ tillväxt; våra samlade resurser minskar. Detta är den avgörande orsa-&lt;br&gt;ken till våra problem på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan finns det mycket annat som berör bostadspolitiken och som vi har&lt;br&gt;tagit upp i tidigare repliker, så jag avstår från ytterligare kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 297 OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då kan jag avslutningsvis konstatera att vi alltså har helt&lt;br&gt;olika meningar om vad som har skett när det gäller bostadspolitiken. Vi har&lt;br&gt;säkert också delade meningar om vad som kommer att ske inom bostadspoli-&lt;br&gt;tiken i framtiden. Nu har vi ett år framför oss av räntebidrag i stället för rän-&lt;br&gt;telån. Nu vet vi inte vad som kommer ske under 1993. Vi vet inte heller vad&lt;br&gt;som skall ske 1994. Och då utgår jag från den dåliga lösningen att den nuva-&lt;br&gt;rande regeringen skall sitta kvar hela mandatperioden. Jag delar alltså inte&lt;br&gt;Odd Engströms uppfattning att det skulle vara välgörande för oss att ha en&lt;br&gt;borgerlig regering som leder den svenska politiken. Dessutom får vi nästan&lt;br&gt;varenda dag siffror om arbetslöshetsutvecklingen. Hela byggbranschen är i&lt;br&gt;gungning. Jag tycker faktiskt att Bo Lundgren skulle erkänna att det är svagt&lt;br&gt;att inte kunna tala om hur man skall ha det med bostadsfinansieringen de&lt;br&gt;närmaste tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Svar på fråga 1991/92:273 om befrielse från fordonsskatt för el-&lt;br&gt;bilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 298 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rune Thorén har frågat mig om regeringen avser att låta&lt;br&gt;ägare till elbilar slippa betala fordonsskatt under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har flera skattelättnader införts för eldrivna fordon. Se-&lt;br&gt;dan 1982 gäller således att försäljningsskatten för eldrivna fordon beräknas&lt;br&gt;på fordonets vikt utan batterier. 1986 slopades kilometerskatten helt för el-&lt;br&gt;drivna fordon. Det miljöklassystem för nya fordon som riksdagen fattat be-&lt;br&gt;slut om skall träda i kraft den 1 juli 1992 innebär att försäljningsskatten för&lt;br&gt;batteridrivna fordon alltid skall beräknas efter reglerna för miljöklass 1, dvs.&lt;br&gt;den mest förmånliga klassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också erinra om att kraftfulla satsningar för närvarande görs för&lt;br&gt;att understödja utvecklandet av ny miljöanpassad fordonsteknik. Enligt min&lt;br&gt;mening är detta mer betydelsefullt än ytterligare eventuella särregler på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteområdet för eldfordonen. Jag är därför inte nu beredd att föreslå änd-&lt;br&gt;rade skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 299 RUNE THORÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret, däremot kanske inte för inne-&lt;br&gt;hållet, även om jag tycker att statsrådet betonar ordet ”nu” i sitt svar. Jag&lt;br&gt;skulle välvilligt kunna tolka det som så att ett förslag ändå kan komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folk skall välja elbil - jag tänker i första hand inte så mycket på privat-&lt;br&gt;personer utan på små firmor, serviceföretag i våra storstäder, budbilar och&lt;br&gt;bilar för mindre varutransporter - är det prisskillnaden som avgör. Ju mer&lt;br&gt;man kan få ner priset på bilen inkl, fordonsskatten, desto mer gångbar blir&lt;br&gt;den. Jag skulle misstänka att den tyska regeringen resonerade på det sättet&lt;br&gt;när man tog bort - såvitt jag förstår tänker man i alla fall göra så - fordons-&lt;br&gt;skatten för de första fem åren. Tyskarna har precis som vi en bekymmersam&lt;br&gt;situation inte minst i sina storstäder när det gäller luftföroreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag funderade på om jag skulle ställa den här frågan till miljöministern&lt;br&gt;eller till skatteministern. Jag tänkte börja med skatteministern, därför att jag&lt;br&gt;tycker att detta kan ha en effekt framför allt för våra storstäder. Man är&lt;br&gt;tvungen att ha sådana här morötter och vidta sådana här åtgärder om det&lt;br&gt;skall ge något resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 300 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Varje rimlig åtgärd som vi kan vidta för att förbättra miljön i&lt;br&gt;olika avseenden är naturligtvis någonting som är värt att göra. När det gäller&lt;br&gt;trafiksituationen vet vi alla att den är problematisk. Vi har stora avgaspro-&lt;br&gt;blem och annat, bortsett från trafikträngseln som också finns där. Därför har&lt;br&gt;jag redovisat ett antal beslut som riksdagen har fattat för att förbättra situa-&lt;br&gt;tionen konkurrensmässigt just för eldrivna fordon. Man får se detta i relation&lt;br&gt;till det skatteuttag som görs totalt. Det har inte funnits några särregler alls,&lt;br&gt;såvitt jag vet, i Tyskland. Nu genomförs en förändring på fordonsskattesi-&lt;br&gt;dan, en förändring som, såvitt jag kan bedöma, är blygsammare än den för-&lt;br&gt;ändring som vi genomför i Sverige i förhållande till den totala kostnaden för&lt;br&gt;att driva fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att göra sådana här satsningar, och jag tycker&lt;br&gt;att det är allt viktigare att göra dem genom en utveckling som innebär att vi&lt;br&gt;får en miljöanpassad fordonsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 301 RUNE THORÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att statsrådet och jag kan vara överens om att man&lt;br&gt;bör göra både - och. Jag vill inte förlänga debatten mer i kväll, och jag fort-&lt;br&gt;sätter att tolka ordet ”nu” i statsrådets svar välvilligt. Jag räknar med att re-&lt;br&gt;geringen kommer att vidta åtgärder även på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Svar på fråga 1991/92:219 om hoten från svavelutsläppen på Ko-&lt;br&gt;lahalvön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 302 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hugo Bergdahl har frågat mig vilka åtgärder regeringen av-&lt;br&gt;ser vidta för att avvärja hoten mot miljön i Sverige med anledning av de om-&lt;br&gt;fattande svavelutsläppen på Kolahalvön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till Ronnebykonferensen 1990 bildades en gemensam arbets-&lt;br&gt;grupp för Finland, Norge och Sverige med uppgift att klarlägga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för nordisk medverkan i ett projekt som syftar till att så långt som&lt;br&gt;möjligt minska utsläppen av svavel, tungmetaller m.m. från de sovjetiska&lt;br&gt;nickelsmältverken på Kolahalvön. Arbetsgruppen har haft till särskild upp-&lt;br&gt;gift att titta på möjliga finansieringslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har deltagit aktivt i den nordiska arbetsgruppen, eftersom vi lik-&lt;br&gt;som de andra nordiska länderna har ett starkt miljöpolitiskt intresse av att&lt;br&gt;projektet kommer till stånd. Arbetsgruppen har utarbetat dels vissa princi-&lt;br&gt;per för finansieringen av projektet, dels ett utkast till protokoll, vilket är&lt;br&gt;tänkt att undertecknas av de fyra berörda regeringarna. Dessa förslag över-&lt;br&gt;lämnades till sovjetiska vederbörande i Moskva i november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnaden av de två aktuella smältverken har ursprungligen beräk-&lt;br&gt;nats kosta ca 2,5 miljarder finska mark. De norska och finländska regering-&lt;br&gt;arna har preliminärt ställt i utsikt särskilda biståndsmedel för att underlätta&lt;br&gt;genomförandet av projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande har Exportkreditnämnden beslutat om en ut-&lt;br&gt;fästelse för AB Svensk Exportkredits särskilda miljöram, vilken på svensk&lt;br&gt;sida är tänkt att utnyttjas för projektet. Vår andel i projektet förutses bli&lt;br&gt;mindre än de finländska och norska insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet har försenats i olika omgångar. Trots upprepade kontakter från&lt;br&gt;nordisk sida föreligger ännu inte några substantiella sovjetiska reaktioner på&lt;br&gt;de nordiska föreslagen rörande finansiering och regeringsprotokoll. Genom-&lt;br&gt;förandet av projektet underlättas inte av de nu rådande oklarheterna rö-&lt;br&gt;rande ansvarsfördelningen i Moskva mellan centralmakten och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska situationen i Ryssland och den ryska/sovj etiska kredit-&lt;br&gt;värdigheten har som bekant kraftigt försämrats under senare tid. Detta kan&lt;br&gt;givetvis påverka möjligheterna att i slutändan ordna finansieringen av pro-&lt;br&gt;jektet. Vi avser emellertid självklart att fortsätta arbeta aktivt, både i det&lt;br&gt;nordiska samarbetet och i våra bilaterala kontakter, för att projektet skall&lt;br&gt;komma till stånd i syfte att lösa de mycket allvarliga miljöproblem som föror-&lt;br&gt;sakas av utsläppen på Kolahalvön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 303 HUGO BERGDAHL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret på min fråga. Jag behö-&lt;br&gt;ver inte upprepa den beskrivning som jag har gjort som bakgrund till min&lt;br&gt;fråga, där jag i inledningen redovisar hur situationen är inom Nordkalotten-&lt;br&gt;området när det gäller miljöpåverkan från industrin på den sovjetiska sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att miljöministerns svar i vissa delar var mycket intressant och&lt;br&gt;positivt. Där beskrivs vilka insatser som har gjorts hittills och vilka proble-&lt;br&gt;men är. Jag vill ändock betona att det är en mycket svår situation och att vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör vara pådrivande i denna fråga. Det är inte bara Finland och Norge som&lt;br&gt;drabbas, utan situationen berör enligt min uppfattning också stora delar av&lt;br&gt;nordöstra Sverige. Jag har förståelse för den politiska villervalla som finns i&lt;br&gt;den fjärde nation som är involverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill mot denna bakgrund och för att miljöministern skall kunna be-&lt;br&gt;skriva vad vi gör på det här området fråga: Vilka kunskaper har vi i dag här&lt;br&gt;i Sverige om den påverkan som de omfattande svavelutsläppen från Kola-&lt;br&gt;halvön har på det svenska skogsbeståndet och hela den känsliga miljön i våra&lt;br&gt;vida vildmarker i norr? Det gäller inte bara skogarna utan också sjöar, vat-&lt;br&gt;tendrag, bärmarker, fiskevatten och annat. Jag skulle gärna vilja ha svar från&lt;br&gt;miljöministern på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 304 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns kartläggningar som visar att det just i de delar av&lt;br&gt;Sverige som Hugo Bergdahl nämnde finns en tendens till ökad påverkan.&lt;br&gt;Utsläppen kommer med stor sannolikhet just från Kolahalvön, från de stora&lt;br&gt;industrikomplexen som finns där. Däremot är det alltid svårt att exakt iso-&lt;br&gt;lera dem till just det området. En rimlig hypotes är dock att mycket av de&lt;br&gt;påkänningar som vi har i nordöstra och norra Sverige har sitt ursprung just i&lt;br&gt;Kolahalvöns elände. För det är naturligtvis en stor skandal, en katastrof kan&lt;br&gt;man säga, på Kolahalvön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna säga att jag tycker att det är bra att den tidigare regeringen&lt;br&gt;tog upp diskussioner om dessa frågor med Finland och Norge. Men det&lt;br&gt;räcker alltså inte, och det är det som är problemet. Vi måste alltså mer tydligt&lt;br&gt;kräva saker av Ryssland - jag tror att det i framtiden kommer att vara så att&lt;br&gt;det är Ryska rådsrepubliken som det handlar om mer än om Sovjetunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 305 HUGO BERGDAHL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller med miljöministern om att detta inte endast är en&lt;br&gt;katastrof för de tre nordiska länder som är berörda av utvecklingen. Det är&lt;br&gt;t.o.m. en stor skandal att vi, som enligt mitt sätt att se sköter vår miljö på ett&lt;br&gt;hyggligt sätt genom att göra insatser som kostar mycket pengar, har en&lt;br&gt;granne som sköter sig så illa som har skett här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har skogforskningsinstitutet i Rovaniemi gjort stora insatser för&lt;br&gt;att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt och kommer att hända i&lt;br&gt;framtiden om man inte gör insatser i fråga om det ryska näringslivet i detta&lt;br&gt;område. I Norge har den s.k. tusensjöarsundersökningen gjort grundliga ut-&lt;br&gt;redningar och värderingar av hur miljön har påverkats av dessa utsläpp. Med&lt;br&gt;detta vill jag konstatera att problemen är stora när det gäller att från svensk&lt;br&gt;sida bevaka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 306 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag bara konstaterar att skadeverkningarna är utom allt tvi-&lt;br&gt;vel, som jag sade i mitt tidigare inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 307 HUGO BERGDAHL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till sist konstatera att jag har inte bara miljöministern&lt;br&gt;här, utan även den nordiske samarbetsministern. Detta är en ypperlig fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för statsrådet att ta upp i Nordiska rådet. Jag hoppas att vi tillsammans kan&lt;br&gt;lösa dessa problem. Jag uppskattar de insatser som statsrådet har redovisat&lt;br&gt;här, som det tydligen skall arbetas vidare med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 308 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill gärna bekräfta att jag avser att ta upp detta i Nor-&lt;br&gt;diska ministerrådet, när miljöministrarna träffas. Det är lämpligt att göra&lt;br&gt;detta i slutet av januari, då vi har nästa möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 309 HUGO BERGDAHL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka så mycket för den senaste redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Svar på fråga 1991/92:268 om ekokommunprojektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 310 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Annika Ahnberg har frågat mig om regeringen avser vidta&lt;br&gt;åtgärder för att säkra ekokommunprojektets möjligheter att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag stöder fullt ut ekokommunprojektets allmänna synsätt på kretslopps-&lt;br&gt;tänkande. Utvecklingen av samhället mot resursflöden i slutna kretslopp,&lt;br&gt;där resurser återanvänds i stället för att engångsartiklar kastas på soptippen,&lt;br&gt;utgör en förutsättning för hälsa och välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppmärksammat denna för framtiden centrala fråga i re-&lt;br&gt;geringsförklaringen, med orden ”inriktningen (på miljöpolitiken) skall vara&lt;br&gt;att avfall kan återföras till naturens kretslopp, återvinnas eller återanvän-&lt;br&gt;das”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen följer ekokommunprojektets arbete, och bered-&lt;br&gt;ningen bedriver sedan våren 1991 ett projekt med arbetsnamnet ”grön stad”.&lt;br&gt;Med ”grön stad” avses en stad eller kommun som låter kretsloppstänkande&lt;br&gt;och helhetssyn genomsyra alla kommunala aktiviteter och beslut redan på&lt;br&gt;planeringsstadiet. Syftet med projektet är bl.a. att söka efter goda förebilder&lt;br&gt;och sprida information i samhället om dessa. Projektet skall också, genom&lt;br&gt;att följa ett antal kommuner, identifiera hinder som kräver statliga åtgärder&lt;br&gt;och ingripanden. Detta arbete fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar regeringens finansiella stöd till det s.k. ekokommunprojek-&lt;br&gt;tet utgick i mitten av 1980-talet bidrag till ekokommunprojektet i Övertor-&lt;br&gt;neå från dåvarande miljö- och energidepartementet. Därefter har den stat-&lt;br&gt;liga delen av projektets finansiering skett via glesbygdsdelegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse från elva s.k. ekokommuner som inkom till miljödeparte-&lt;br&gt;mentet för cirka två veckor sedan nämns att de deltagande kommunerna för&lt;br&gt;närvarande färdigställer handlingsprogram som visar hur förändringsarbetet&lt;br&gt;skall bedrivas under den närmaste treårsperioden. Även frågan om finansie-&lt;br&gt;ring behandlas i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekokommunprojektets arbete är viktigt, och en av de centrala frågorna&lt;br&gt;handlar om hur gällande lagstiftning och myndighetsorganisation kan utfor-&lt;br&gt;mas för att främja ett kretsloppstänkande i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med upprättande av ett handlingsprogram måste dock färdigstäl-&lt;br&gt;las, och skrivelsen från kommunerna är under beredning inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Därför är jag för närvarande ej beredd att ge besked i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 311 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret på min fråga. Det är naturligtvis mycket&lt;br&gt;glädjande att miljöministern i ord är beredd att ge sitt stöd till ekokommun-&lt;br&gt;projektet. Men det vore självfallet ännu mer glädjande om detta stöd över-&lt;br&gt;gick från att vara ett stöd i ord till att också bli ett stöd i handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att regeringen i sin regeringsförklaring utpekade miljön&lt;br&gt;som ett av fyra prioriterade områden tycker jag att det så här i slutet av året&lt;br&gt;finns anledning att ställa frågan vad det blev av den prioriteringen. På en&lt;br&gt;lång rad andra områden har regeringen visat betydligt större handlingskraft&lt;br&gt;och kommit till riksdagen med propositioner, som visserligen har varit dåligt&lt;br&gt;underbyggda och ganska hafsiga. Man har krävt riksdagens beslut i en lång&lt;br&gt;rad frågor. När det gäller miljön har det inte blivit något mer än de stolta&lt;br&gt;deklarationerna i regeringsförklaringen. Det är hög tid att man börjar fun-&lt;br&gt;dera över hur det i praktiken skall gå till att förverkliga de ambitionerna. Då&lt;br&gt;är detta med kretsloppstänkande, som regeringen också har talat om,&lt;br&gt;mycket viktigt. Ekokommunprojektet handlar precis om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man studerar vilka hinder som finns för att ett samhälle skall fungera&lt;br&gt;inom de ekologiska ramarna visar det sig att sådant arbete ofta måste bedri-&lt;br&gt;vas över olika sektorsgränser. Det handlar om kommunal nivå, länsstyrelser,&lt;br&gt;om att bryta gränser mellan t.ex. miljöarbete, planeringsarbete, trafik och&lt;br&gt;energi, osv. Allt detta gör att det blir svårt att hitta finansieringsmöjligheter&lt;br&gt;inom de givna ramarna. Dessa projekt håller sig inte inom de strukturer som&lt;br&gt;vi har skapat för vår samhällsplanering och vårt politiska arbete. Just därför&lt;br&gt;är det så viktigt att man får de ekonomiska resurserna att gå vidare med detta&lt;br&gt;projekt. Ekokommunerna i Sverige har sagt att det för det fortsatta arbetet&lt;br&gt;under tre år behövs i storleksordningen 20 milj.kr. Det är, mot bakgrund av&lt;br&gt;vilka problem det handlar om och hur viktiga dessa åtgärder är, inte något&lt;br&gt;oöverstigligt belopp, särskilt inte för en regering som tycker att detta är&lt;br&gt;mycket viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 312 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag märker att Annika Åhnberg inte deltar i budgetförhand-&lt;br&gt;lingarna. Bortsett från det vill jag gärna tacka för den vänlighet som ligger i&lt;br&gt;Annika Åhnbergs uttryckssätt. Jag som miljöminister, i den regering som jag&lt;br&gt;representerar, skall, på grundval av den regeringsförklaring som finns, efter&lt;br&gt;ett par månader klara av att införa kretsloppstänkande i Sverige. Jag tror&lt;br&gt;att Annika Åhnberg och jag är överens om att det kommer att ta ett antal&lt;br&gt;decennier. Men det är viktigt att man är konsekvent i tänkande och hand-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker i och för sig att ekokommunprojektet är en fråga som inte bara&lt;br&gt;angår miljövårdsberedningen. Där fortsätter arbetet med dessa frågor. När&lt;br&gt;jag fick denna skrivelse under ögonen konstaterade jag att de berörda elva&lt;br&gt;kommunerna som står bakom den har legat i otakt med händelseutveck-&lt;br&gt;lingen något. Det hade varit bra om skrivelsen hade kommit tidigare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hunnit beredas, så att den hade kommit in i budgetprocessen. Så var inte&lt;br&gt;fallet. Jag är naturligtvis beredd att se vad vi kan göra också i denna situa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tackar ännu en gång Annika Åhnberg för hennes förtröstan och förtro-&lt;br&gt;ende för mig som miljöminister att kunna uträtta allting omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 313 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag beklagar naturligtvis djupt att jag inte deltar i arbetet&lt;br&gt;med budgetprocessen. Jag skulle inget högre önska. Men miljöministern gör&lt;br&gt;det, och just därför tycker jag att det är viktigt att ställa denna fråga i budget-&lt;br&gt;sammanhang. Nu antyder miljöministern i sitt senaste inlägg att det är för&lt;br&gt;sent att hantera ekokommunprojektet i den nu pågående budgetprocessen.&lt;br&gt;Det inger mig stora farhågor. När allt kommer omkring kanske de vackra&lt;br&gt;orden i regeringsförklaringen över huvud taget inte motsvaras av någon am-&lt;br&gt;bition att genomföra dem i handling. Det är beklagligt. Jag har svårt att se&lt;br&gt;hur man skall kunna förverkliga detta i så fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte ens tänkt tanken att regeringen skulle kunna göra detta på&lt;br&gt;några månader. Men man måste börja med att ta de första stegen. Att se till&lt;br&gt;att ekokommunprojektet har goda möjligheter att överleva och arbeta vi-&lt;br&gt;dare är en av de mycket bra förutsättningar som vi via regering och riksdag&lt;br&gt;kan skapa för att komma någon vart i detta arbete. Stödet i riksdagen är&lt;br&gt;stort. Under förra mandatperioden ställde sig alla partier bakom ett fortsatt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 314 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag känner mycket väl till bakgrunden, vad riksdagen har&lt;br&gt;sagt i bl.a. bostadsutskottets betänkande 1990/91 :BoU12. Det krävs för en&lt;br&gt;mer långsiktig utveckling av detta arbete ett handlingsprogram för dessa&lt;br&gt;kommuner, så många som möjligt. Det är utifrån det som vi skall handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 315 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tolkar det som att regeringen, eftersom den tydligen inte&lt;br&gt;har haft tid eller prioriterat frågan om ett ekonomiskt stöd till ekokommun-&lt;br&gt;projektet i budgetarbetet, kommer att välkomna att det från riksdagen fram-&lt;br&gt;förs motioner som ställer dessa krav. Jag utgår också från att regeringen hop-&lt;br&gt;pas att riksdagen skall ställa sig bakom ett beviljande av ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser för detta oerhört angelägna projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Svar på fråga 1991/92:269 om högsvavliga restoljor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 316 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Hurtig har frågat mig om regeringen har någon plan&lt;br&gt;för hur man skall förfara med högsvavliga restoljor från svenska raffinade-&lt;br&gt;rier ifall de, på grund av förhöjda krav inom EG, inte längre skulle kunna&lt;br&gt;säljas till EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har relativt långtgående restriktioner beträffande svavelhalten i&lt;br&gt;oljor. I Sverige infördes också den 1 januari 1991 en skatt på svavel i olja.&lt;br&gt;Syftet med dessa åtgärder är givetvis att minska svavelnedfallet och därmed&lt;br&gt;minska försurningen av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG är kraven på svavelinnehållet i olja än så länge inte lika långt-&lt;br&gt;gående som i Sverige. Det är dock min förhoppning att stränga krav skall&lt;br&gt;komma också i EG-länderna, eftersom svavelutsläppen i dessa länder drab-&lt;br&gt;bar även Sverige och därmed bidrar till försurningen i vårt område, precis&lt;br&gt;som våra utsläpp bidrar till försurningen i områden utanför vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpta krav på svavel i oljor kommer givetvis att ställa alla raffinaderier,&lt;br&gt;som säljer till de länder som inför sådana krav, i en ny situation. Det är inte&lt;br&gt;regeringens sak att planera för hur raffinaderierna skall hantera en sådan&lt;br&gt;förändrad marknadssituation. Raffinaderierna är givetvis själva bäst skick-&lt;br&gt;ade att hitta de adekvata lösningarna. En möjlighet kan vara att investera i&lt;br&gt;avsvavlingsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra alternativ kan vara möjliga. Oljorna kan t.ex. användas i an-&lt;br&gt;läggningar med långt driven rökgasrening. En annan teknik är att genom för-&lt;br&gt;gasning av bränsle, t.ex. restoljor, avskilja svavel och andra föroreningar.&lt;br&gt;De renade gaserna kan sedan användas såväl för energiproduktion som i in-&lt;br&gt;dustriella processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 317 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka för svaret. Även jag kan känna en viss upp-&lt;br&gt;skattning av den sista meningen i svaret, där miljöministern säger att de re-&lt;br&gt;nade gaserna kan användas såväl för energiproduktion som i industriella&lt;br&gt;processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som inte nämns i svaret är koldioxidutsläppen. Där är debat-&lt;br&gt;ten ganska het. Krav reses och beslut fattas inom EG-området om just avgif-&lt;br&gt;ter för koldioxidutsläpp. Om vi skulle låta de renade gaserna från restoljor&lt;br&gt;ersätta t.ex. kärnkraftsenergi kommer vi i själva verket att öka koldioxidut-&lt;br&gt;släppen i landet betydligt. Det vore rimligt att försöka använda de förgasade&lt;br&gt;oljorna till att ersätta det industriella kol som vi använder i olika industripro-&lt;br&gt;cesser. Det industriella kolet har hittills varit befriat från olika skatter, därför&lt;br&gt;att man har velat hålla marknadsförutsättningarna öppna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare runt om i världen varnar nu för de ökade koldioxidutsläppen och&lt;br&gt;vill ha större restriktivitet. Regeringen har överblick och borde kunna sätta&lt;br&gt;upp de spelregler som är nödvändiga för att på sikt också minska koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen. Därför håller jag inte med miljöministern när han säger att det är&lt;br&gt;raffinaderierna själva som skall hitta de adekvata lösningarna. Regeringen&lt;br&gt;borde ha möjlighet att ta initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 318 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag utgår från att vi är överens om det beslut som vi har fattat&lt;br&gt;i detta avseende i riksdagen. Vi har i Sverige beslutat om en avgift som egent-&lt;br&gt;ligen är en skatt på just koldioxid. Jag har under de senaste månaderna haft&lt;br&gt;anledning att träffa en del av mina kolleger i andra länder och representanter&lt;br&gt;för internationella organisationer. Jag noterar att det finns en viss avund-&lt;br&gt;sjuka över att vi har kunnat ta det steget. På andra håll är det betydligt trö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare. Skall man internationellt få någon effekt krävs det att många ställer&lt;br&gt;upp. Det är också därför som energiöverenskommelsen har tillkommit. En&lt;br&gt;klimatstrategi utgör en del i denna och finns med bland de beslut som riksda-&lt;br&gt;gen fattade i juni och som vi åtminstone i huvudsak var överens om, i varje&lt;br&gt;fall de fördragsslutande partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en bra början, men det utgör inte något slut, utan just en böljan.&lt;br&gt;Jag är övertygad om att vi även i framtiden måste göra mer för att komma&lt;br&gt;till rätta med koldioxidproblematiken både med morötter, dvs. stimulanser,&lt;br&gt;och med piskan, dvs. skatter och avgifter. Men det viktiga är att förebygga&lt;br&gt;problemen genom hushållning, sparande och effektivisering. Det är en av&lt;br&gt;grundpelarna i den träffade energiöverenskommelsen och det av riksdagen&lt;br&gt;därefter fattade energibeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 319 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag har förstått det hela har just det industriella kolet,&lt;br&gt;som står för bortåt en tiondel av koldioxidutsläppen i Sverige, undantagits&lt;br&gt;från beskattning just därför att industrin inte skulle drabbas. Det har natur-&lt;br&gt;ligtvis minskat intresset för att man inom industrin skulle söka andra lös-&lt;br&gt;ningar av energiproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 320 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det jag talade om i min kommentar var energiråvarorna. Jag&lt;br&gt;skall villigt erkänna att jag åtminstone inte under senare tid har fördjupat&lt;br&gt;mig i ämnet industrikol. Det ligger, som frågeställaren också anger, litet&lt;br&gt;grand på ett annat bord. Men finns här en substitutionsmöjlighet är det själv-&lt;br&gt;fallet en intressant fråga att ytterligare fördjupa sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 321 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta är ytterligare en positiv signal, och den har jag noterat.&lt;br&gt;Vi kommer att följa denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Svar på fråga 1991/92:271 om Blaikfjällets naturreservat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 322 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! John Andersson har frågat statsrådet Thurdin om frågorna&lt;br&gt;om ersättningsanspråken m.m. för Blaikfjällets naturreservat föranleder re-&lt;br&gt;geringen att vidta några åtgärder. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag&lt;br&gt;skall besvara frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 25 februari 1991 beslutade länsstyrelsen att utvidga&lt;br&gt;Blaikfjällets naturreservat så att även enskild mark på Blaikfjället ingår i na-&lt;br&gt;turreservatet. Beslutet har överklagats till regeringen av ett 50-tal mark-&lt;br&gt;ägare. Detta ärende bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan frågan om inrättandet av Blaikfjällets naturreservat avgjorts blir er-&lt;br&gt;sättningsfrågan inte aktuell. Om beslut fattas att inrätta Blaikfjällets natur-&lt;br&gt;reservat åligger det därefter, enligt 29 § naturvårdsförordningen, länsstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen att på statens vägnar söka träffa uppgörelse med markägare och andra&lt;br&gt;sakägare som gör anspråk på ersättning. Om överenskommelse inte kan träf-&lt;br&gt;fas är sakägare hänvisade till att inom ett år från det beslutet vinner laga kraft&lt;br&gt;enligt 33 § naturvårdslagen väcka talan mot staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stora ersättningar som kan komma att utbetalas blir sålunda föremål&lt;br&gt;för förhandlingar hos länsstyrelsen i Västerbottens län när väl frågan om in-&lt;br&gt;rättandet av reservatet har avgjorts. Varken jag eller regeringen har, som&lt;br&gt;John Andersson säkert förstår, någon möjlighet att ingripa i länsstyrelsens&lt;br&gt;handläggning av frågor om ersättning enligt naturvårdslagen för Blaikfjällets&lt;br&gt;naturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar på John Anderssons fråga blir därför att situationen inte föranle-&lt;br&gt;der några åtgärder från regeringens sida, förutom att bereda det till rege-&lt;br&gt;ringen överklagade ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 323 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka miljöministern för svaret på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att miljöministern har ärvt den här frågan från den&lt;br&gt;förra regeringen. Jag vill erinra om vad som sades i regeringsförklaringen,&lt;br&gt;nämligen att hela Sverige skall leva. Jag vill också påpeka att det nyligen har&lt;br&gt;tillsatts en utredning med syfte att förstärka äganderätten. Dessa två saker&lt;br&gt;är ganska intressanta i det här sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar här om 120 enskilda skogsägare och 3 700 hektar produktiv&lt;br&gt;skogsmark. Några av dessa människor har flyttat åter till dessa trakter och&lt;br&gt;köpt en skogsfastighet med avsikten att bl.a. skogsbruket skall bidra till att&lt;br&gt;de skall kunna bo där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu finns ett interimistiskt beslut om ett reservat. Som framgår av min&lt;br&gt;fråga och som även framgår av svaret blir det inte aktuellt med någon ersätt-&lt;br&gt;ning förrän överklagandet har avgjorts, och det kan ta många år. Man förha-&lt;br&gt;lar frågan, och ingen ersättning utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt utifrån alla utgångspunkter att kräva att man endera snabbt&lt;br&gt;avgör frågan och betalar ut ersättning för intrånget eller löser in fastighe-&lt;br&gt;terna, eller också upphäver beslutet. Det sistnämnda är fullt möjligt när Olof&lt;br&gt;Johansson skall bereda ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 324 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har också förstått alternativen på det sätt som John An-&lt;br&gt;dersson beskriver dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker det är viktigt med dessa snabba frågedebatter, men detta är ett&lt;br&gt;mycket stort ärende. Jag har valt att besvara frågan formellt. Jag har försökt&lt;br&gt;att sätta mig in i den så långt möjligt. Det första man då träffar på är de&lt;br&gt;mycket starka känslor som har satts i svallning på grund av tidigare fattade&lt;br&gt;beslut, något som denna regering har ärvt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ta den tidigare hanteringen av detta ärende på ful-&lt;br&gt;laste allvar utan att därför ställa till nya problem och skapa nya osäkerheter.&lt;br&gt;Det ligger inte i mitt svar nu. Men det är viktigt att fördjupa sig i detta&lt;br&gt;ärende, och jag delar John Anderssons uppfattning att det är viktigt att så-&lt;br&gt;dana här ärenden behandlas med största möjliga skyndsamhet så att man&lt;br&gt;inte hamnar i den situationen att enskilda drabbas på grund av intrång och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt enkelt inte kan bruka sin mark. Denna frågeställning är en s.k. gammal&lt;br&gt;skivbekant från diskussionen om fjällnära skogar, och jag vet att det är en&lt;br&gt;känslig fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall helt enkelt försöka göra bästa möjliga av den situation regeringen&lt;br&gt;har tagit över och se vad vi kan göra. Sedan finns det naturligtvis ekonomiska&lt;br&gt;restriktioner även på detta område, det vet vi inte minst i budgetsamman-&lt;br&gt;hang. Det gäller därför att även väga in detta i de kommande besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 325 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att vi är ganska överens om dessa saker. Det som&lt;br&gt;gjort mig upprörd och föranlett mig att ställa denna fråga är hanteringen.&lt;br&gt;Om det nu är ett intresse för hela Sverige att lägga dessa 120 enskilda skogs-&lt;br&gt;ägares mark till den mark från domänverket och skogsbolaget som man be-&lt;br&gt;slutat om skall ingå i reservatet, bör man också se till att de hålls skadeslösa.&lt;br&gt;Det är inte de som skall se till att Sverige har kvar dessa myrar som är intres-&lt;br&gt;santa, eller vad det nu kan handla om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vore jag nu fräck nog att ge miljöministern ett råd skulle det bli: Gör ett&lt;br&gt;besök hos de berörda och inhämta kunskap och information på ort och ställe.&lt;br&gt;Det tror jag skulle vara mycket nyttigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 326 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det uppfattar jag inte som en fräckhet, utan det är faktiskt&lt;br&gt;en av de saker man överväger i en sådan här situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill helt kort tacka för att John Andersson så starkt ställer upp för rege-&lt;br&gt;ringsförklaringen åtminstone i två avseenden: hela Sverige skall leva och för-&lt;br&gt;stärkning av äganderätten. Jag skall även ta med mig det rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Svar på fråga 1991/92:156 om den statliga prospekteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 327 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Georg Andersson har frågat mig om hela regeringen står&lt;br&gt;bakom det som sägs i proposition 1991/92:38 om avveckling av statens enga-&lt;br&gt;gemang i prospekteringsverksamheten eller om denna fråga fortfarande är&lt;br&gt;föremål för överläggningar i regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Andersson hänvisar i sin fråga till vad arbetsmarknadsministern i&lt;br&gt;riksdagens frågestund den 14 november i år har sagt om beredningsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svar på Georg Anderssons fråga vill jag erinra om att regeringen, be-&lt;br&gt;träffande den statliga prospekteringsverksamheten, i den ekonomisk-poli-&lt;br&gt;tiska propositionen (prop. 1991/92:38) redovisar att verksamheten skall av-&lt;br&gt;vecklas, liksom nämnden för statens gruvegendom (NSG). Av redovis-&lt;br&gt;ningen framgår även, att regeringen i budgetpropositionen 1992 avser att ta&lt;br&gt;upp frågorna om formerna för denna avveckling. Budgetpropositionen är för&lt;br&gt;närvarande under beredning i regeringskansliet. Förslagen i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen avses omfatta bl.a. inriktningen på NSGs sista verksamhetsår samt&lt;br&gt;hanteringen av den statliga gruvegendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Sveriges Geologiska AB - SGAB - avser jag att ta upp en&lt;br&gt;diskussion med bolagsledningen om möjligheterna att, som en framtida in-&lt;br&gt;riktning, bedriva bl.a. prospekteringsverksamhet på kommersiella grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 328 GEORG ANDERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tack för svaret. Tyvärr var det av den art som jag förväntade&lt;br&gt;mig, dvs. jag har tolkat propositionen rätt enligt vad näringsministern nu sä-&lt;br&gt;ger. Svaret är på denna punkt entydigt. Regeringen vidhåller att den statliga&lt;br&gt;prospekteringsverksamheten skall avvecklas, och så också NSG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som föranledde min fråga var att arbetsmarknadsministern gav in-&lt;br&gt;tryck av att frågan i denna del fortfarande var föremål för beredning i rege-&lt;br&gt;ringskansliet. Men det svaret var uppenbarligen vilseledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som näringsministern känner till pågår en intensiv debatt i den här frågan,&lt;br&gt;och kanske framför allt i Västerbottens län som i hög grad är berört. Det rör&lt;br&gt;många enskilda människors sysselsättning, och i Malå kommun handlar det&lt;br&gt;om 90 anställda. Man kan utan överdrift säga att det är ett dråpslag mot den&lt;br&gt;orten. Det rimmar illa med de paroller som ofta upprepas från regeringshåll&lt;br&gt;om att hela Sverige skall leva. Därtill kommer, vilket kanske är ännu vikti-&lt;br&gt;gare, att gruvnäringen alltjämt och även i framtiden bedöms kunna spela en&lt;br&gt;viktig roll för svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga är: När nu regeringen har bestämt att staten skall upphöra med&lt;br&gt;denna verksamhet, har då regeringen försäkrat sig om att privata företag är&lt;br&gt;beredda att bedriva prospekteringsverksamhet i fortsättningen i form av fält-&lt;br&gt;undersökningar och liknande för att garantera att de naturrikedomar som&lt;br&gt;ligger under marken tas till vara?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 329 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har själv fört diskussioner med berörda företag. Det&lt;br&gt;kommer även i framtiden att bedrivas privat prospektering. Regeringen har&lt;br&gt;även för avsikt att kommande år i budgetpropositionen ta upp frågan om hur&lt;br&gt;verksamheten på kommersiell grund skall kunna drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 330 GEORG ANDERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När statsrådet säger att det kommer att bedrivas prospekte-&lt;br&gt;ringsverksamhet även i framtiden är det mycket viktigt att ta reda på vilken&lt;br&gt;typ av prospekteringsverksamhet det blir fråga om. Är det undersökningar i&lt;br&gt;direkt anslutning till de fyndigheter som nu bearbetas, eller har de karaktä-&lt;br&gt;ren av fältprospektering, något som staten i så hög grad nu är ansvarig för?&lt;br&gt;Enligt många bedömare kommer den verksamheten att upphöra när statens&lt;br&gt;engagemang avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten lämnar denna verksamhet kommer vi att befinna oss i det unika&lt;br&gt;läget att det i Sverige till skillnad från i flertalet andra länder inte kommer&lt;br&gt;att finnas något statligt engagemang i prospekteringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 331 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svaret är ja. Vi kommer inte att ha något statligt engage-&lt;br&gt;mang i prospekteringsverksamheten. Den kommer att bedrivas på kommer-&lt;br&gt;siell och privat grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 332 GEORG ANDERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte ett svar på frågan i vilken utsträckning denna&lt;br&gt;prospektering kommer att bedrivas. Vad man från olika intressenter säger -&lt;br&gt;fackliga organisationer som är involverade i denna verksamhet, kommuner&lt;br&gt;och länsstyrelser - är, att regeringens förslag kommer att innebära att nära&lt;br&gt;nog all fältprospektering upphör, eftersom gruvföretagens verksamhet är&lt;br&gt;koncentrerad till när- och djupprospektering i anslutning till befintliga gru-&lt;br&gt;vor. Därmed avhänder vi oss möjligheten att utveckla verksamheten utöver&lt;br&gt;den nu bedrivna gruvdriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Svar på fråga 1991/92:242 om Uddeholm Tooling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 333 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bo Finnkvist har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att&lt;br&gt;vidta för att få stålföretaget Böhler att leva upp till avsiktsförklaringen om&lt;br&gt;affärsmässighet och ersättningsjobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågan är fattade beslut om planerade produktionsin-&lt;br&gt;skränkningar vid Uddeholm Tooling AB i Hagfors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förvärvet av Uddeholms AB redovisade Böhler och dess&lt;br&gt;ägare, Voest-Alpine Stahl AG, samt Trustor AB avsikter rörande den fram-&lt;br&gt;tida verksamheten vid Uddeholmskoncernen. Avsikterna angavs i tillstånds-&lt;br&gt;ansökningen, och den dåvarande regeringen fäste vikt vid dessa i sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit pågår MBL-förhandlingar, och de fackliga organisa-&lt;br&gt;tionerna avser att tillsätta en löntagarkonsult. Utan att föregripa resultatet&lt;br&gt;av dessa förhandlingar utgår jag från att den nya ägaren står fast vid vad som&lt;br&gt;redovisats i förvärvsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller affärsmässigheten är det regeringens politik att de enskilda&lt;br&gt;företagen skall ta ansvar för och besluta om företagens utveckling. Det an-&lt;br&gt;kommer också på ägarna att fatta beslut som enligt normala företagsekono-&lt;br&gt;miska principer tryggar denna. Staten skall inte styra utvecklingen i enskilda&lt;br&gt;företag eller branscher. Uppgiften för staten är att ange de ramar och regler&lt;br&gt;som behövs för att få till stånd en effektiv marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis utgår jag i detta sammanhang ifrån att utlandsägda företag tar&lt;br&gt;ansvar för utvecklingen och sysselsättningen i samma utsträckning som&lt;br&gt;andra företag vid genomförande av såväl nyinvesteringar som strukture-&lt;br&gt;ringar och neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 334 BO FINNKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Jag tycker att det&lt;br&gt;finns en del öppningar i det. Jag skall återkomma till det när jag har kom-&lt;br&gt;menterat frågan om affärsmässighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att man har lovat en sak och gjort en helt annan i denna affär.&lt;br&gt;Tvärtemot vad man lovade låter man lönsamhetsproblem i Österrike och&lt;br&gt;Tyskland gå ut över Sverige. Det kan hända att orderingången i Hagfors nu&lt;br&gt;är bättre än i våras, när den här affären godkändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara cirka ett halvår efter det att affären godkänts av den svenska rege-&lt;br&gt;ringen fattas beslut om att nästan halvera Hagfors järnverk. Jag tycker nog&lt;br&gt;att misstanken om att dessa planer fanns redan innan affären godkändes är&lt;br&gt;befogad. Det handlar om ett statligt österrikiskt bolag, och den österrikiska&lt;br&gt;regeringen var inblandad i affären. Jag tycker att den svenska regeringen har&lt;br&gt;att ta en ny kontakt med regeringen i Österrike för att följa upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan man avvakta hur löntagarkonsulten ser på saken. Om man&lt;br&gt;redan efter ett halvår frångår gjorda utfästelser, bör frågan tas upp om det&lt;br&gt;är möjligt att riva upp affären. Annars blir det stora kostnader för den&lt;br&gt;svenska staten för att kompensera det stora sysselsättningsbortfall som det&lt;br&gt;handlar om, på en ort som redan förut är hårt sargad. Det handlar om drygt&lt;br&gt;400 jobb enbart i samband med den här affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att statsrådets öppning står kvar även sedan ytterligare uppgif-&lt;br&gt;ter i frågan har kommit fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 335 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan bara notera att vi avvaktar resultatet av förhandling-&lt;br&gt;arna. Vi förutsätter självfallet att ingångna avtal skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 336 BO FINNKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag uppfattar då läget så att det även fortsättningsvis finns&lt;br&gt;ett intresse för affären. Under sådana förhållanden finns det möjligheter för&lt;br&gt;oss på orten att återkomma i olika former och diskutera frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har varit med om många sådana här affärer innan jag kom till riksda-&lt;br&gt;gen, och jag har aldrig upplevt att man redan efter ett halvår vidtagit så stora&lt;br&gt;förändringar i driften som de som nu har aviserats, utan att detta har nämnts&lt;br&gt;vid övertagandetillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Svar på fråga 1991/92:250 om ASSI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 337 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Leif Marklund har frågat mig om jag påverkat beslutet om&lt;br&gt;att avveckla en pappersmaskin vid ASSIs pappersbruk i Karlsborg genom att&lt;br&gt;skapa en osäkerhet i ägarfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vid olika tillfällen och senast på fråga i riksdagen den 3 december&lt;br&gt;i år sagt att jag anser att det ankommer på ledningen och styrelsen för AB&lt;br&gt;Statens Skogsindustrier (ASSI) att besluta om den framtida utvecklingen av&lt;br&gt;pappersbruket i Karlsborg. ASSIs styrelse har den 10 oktober i år fattat be-&lt;br&gt;slut om avveckling av en pappersmaskin vid pappersbruket i Karlsborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av Förvaltningsaktiebolaget Fortia är däremot en ägar-&lt;br&gt;fråga. Regeringen har i proposition om privatisering av statligt ägda företag,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1991/92:69) som förelädes riksdagen den 11 november i år före-&lt;br&gt;slagit att Fortia skall avvecklas. Skälet till detta förslag är att regeringen an-&lt;br&gt;ser att Fortia inte har någon uppgift att fylla i samband med den föreslagna&lt;br&gt;ägarspridningen. Fortia kvarstår givetvis som ägare av ASSI till dess riksda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen tagit ställning till förslaget. Jag har också i propositionen understrukit&lt;br&gt;vikten av att staten agerat som aktiv ägare i företagen. Till dess staten har&lt;br&gt;avvecklat sitt ägande bör ägandet vara professionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot bakgrund av vad jag nu har sagt att det inte finns något sam-&lt;br&gt;band mellan ASSIs styrelsebeslut om att avveckla en pappersmaskin vid&lt;br&gt;pappersbruket i Karlsborg och regeringens förslag att avveckla Fortia. Nå-&lt;br&gt;gon osäkerhet i ägarfrågan rörande Fortia kan inte anses ha förekommit som&lt;br&gt;påverkat styrelsebeslutet i ASSI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 338 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag noterar att statsrådet&lt;br&gt;inte dementerar att frågan om avveckling av Fortia var känd vid det tillfälle&lt;br&gt;då styrelsen hade att fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också notera att statsrådet understryker att det med ett statligt&lt;br&gt;ägande föreligger ett statligt ansvar i frågan. Jag kan definitivt inte få de här&lt;br&gt;svaren att gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har föranlett frågan är att det måste föreligga en ganska stor osä-&lt;br&gt;kerhet om vem som egentligen bär ansvaret för ASSIs framtid. Vad som för&lt;br&gt;närvarande händer i Karlsborg är att man är på väg att ställa ut 315 männi-&lt;br&gt;skor i kylan, samtidigt som AMS kräver 300 milj.kr. En investering om 420&lt;br&gt;milj.kr. skulle enligt fackföreningens beräkningar kunna sätta ASSI i rö-&lt;br&gt;relse. Jag måste påpeka att det inte kan vara i linje med regeringens fulla&lt;br&gt;ansvar att låta denna avveckling ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 339 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det råder ingen som helst oklarhet om ägaransvaret, ägar-&lt;br&gt;frågan och beslutsansvaret. Såväl föregående regering som sittande regering&lt;br&gt;och såväl Fortias ledning som departementets nuvarande ledning har den en-&lt;br&gt;tydiga uppfattningen att det är ASSIs styrelse och ledning som har både ana-&lt;br&gt;lysansvar och beslutsansvar. Vi följer de regler som finns i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 340 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det måste under alla förhållanden vara så, att om ASSIs sty-&lt;br&gt;relse inte har någon ledning att gå till, om Fortia skall avvecklas och om de-&lt;br&gt;partementet helt tar avstånd från att man har ansvar i ett statligt ägande, har&lt;br&gt;styrelsen ingen att vända sig till när det gäller kapitalanskaffningen. Jag&lt;br&gt;måste ställa en följdfråga till statsrådet: Har Fortia handlingsfrihet att bevilja&lt;br&gt;pengar i dag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 341 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ASSIs ledning och styrelse som har både besluts- och&lt;br&gt;analysansvar. Den har enligt det riksdagsbeslut av den 18 december som vi&lt;br&gt;kan förutse full frihet att gå till riskkapitalmarknaden, om den kan göra tro-&lt;br&gt;ligt att det gäller lönsamma investeringar. Det ansvaret följer gällande&lt;br&gt;svensk lagstiftning, och denna äger tillämpning på såväl statliga som privata&lt;br&gt;företag. ASSI utgör inget undantag. Styrelsen har det fulla ansvaret, och det&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 342 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då kvarstår en mycket viktig fråga. Pappers avdelning i Ka-&lt;br&gt;lix har gått ut tillsammans med Pappersindustriarbetareförbundet och krävt&lt;br&gt;att få göra en oberoende utredning om ASSIs framtid, något som näringsmi-&lt;br&gt;nistern har vägrat tillåta. Det måste vara något sjukligt i bakgrunden när&lt;br&gt;man inte tillåter en utredning. Den ansvarige för ett industridepartement i&lt;br&gt;ett land som Sverige borde rent anständighetsmässigt tillåta en sådan utred-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 343 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte att det råder brist på utredningsmaterial i frågan&lt;br&gt;om ASSI skall göra nya investeringar i pappersbruket i Karlsborg eller ej.&lt;br&gt;Det har funnits rikliga möjligheter att göra det, och det har tagits fram om-&lt;br&gt;fattande beslutsmaterial. Det har även funnits möjligheter, inte minst för&lt;br&gt;Leif Marklunds egna partikamrater i Fortias styrelse och ledning, att ta fram&lt;br&gt;eventuella kompletteringar, om de så hade önskat. Man har haft full besluts-&lt;br&gt;frihet i både styrelse och ledning för Fortia, enligt gällande lag och gällande&lt;br&gt;riksdagsbeslut. Något annat gäller inte och kommer inte heller att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 344 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle bara vilja rekommendera att statsrådet far till Ka-&lt;br&gt;lix. Jag har faktiskt också erfarit att det är ett brev på väg med en inbjudan&lt;br&gt;dit. Jag rekommenderar att han tar den inbjudan på allvar. En oansvarighet&lt;br&gt;som inte liknar något annat är på väg mot sin fullbordan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO-ekönomerna har räknat på detta, och jag har från dem fått uppgiften&lt;br&gt;att med den investering på 420 milj.kr. som facket har aktualiserat skulle&lt;br&gt;man redan 1992 kunna få en vinst på 16 milj.kr. Enligt ASSIs beräkning&lt;br&gt;skulle ett visst underskott kunna täckas år 1992, men sedan skulle verksam-&lt;br&gt;heten kanske gå bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreligger ett alltför dåligt utredningsmaterial. Det utredningsmate-&lt;br&gt;rial som statsrådet nämner har vi hört talas om tidigare i frågesvar i denna&lt;br&gt;kammare, men jag är inte till freds med det. Denna fråga måste få en när-&lt;br&gt;mare belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 345 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Uppenbarligen finns det ytterligare utredningsmaterial hos&lt;br&gt;Pappersindustriarbetareförbundet. Jag vill framhålla att jag är helt överty-&lt;br&gt;gad om att ASSI är fullt villigt att avyttra ASSIs Karlsborgsanläggning. Den&lt;br&gt;som anser sig kunna räkna fram att man kan tjäna pengar på en investering&lt;br&gt;har full möjlighet att genomföra ett sådant projekt. Ännu har ingen anmält&lt;br&gt;sig för att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 346 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket rädd för att näringsministern med sin negativa&lt;br&gt;inställning till statligt ägande och över huvud taget sin oerhörda avsky mot&lt;br&gt;statliga företag kommer att förhindra den lösning som borde gå att genom-&lt;br&gt;föra och som vi socialdemokrater pekat på, nämligen att bilda ett nytt skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;block. Men den lösningen får tydligen absolut inte nämnas i den sittande re-&lt;br&gt;geringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill, herr talman, avslutningsvis konstatera att jag absolut inte är nöjd&lt;br&gt;med svaret och att jag absolut inte kan stanna vid detta i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 347 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag noterar bara att min företrädare i ämbetet och även hans&lt;br&gt;statssekreterare har uttalat likartade synpunkter när det gäller Fortias led-&lt;br&gt;ning och synen på ett nytt statligt skogsblock. Jag har svårt att se att det kan&lt;br&gt;tillföra någon lönsamhet till ASSI, Karlsborg. Det är fråga om att räkna fram&lt;br&gt;en investering som skall ge lönsamhet, inte om en verksamhet som bygger&lt;br&gt;på ett ökat industristöd, en verksamhet som inget företag i längden har möj-&lt;br&gt;lighet att bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 348 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle vilja rekommendera statsrådet att tillåta den ak-&lt;br&gt;tuella prövningen i stället för att låta ett egoistiskt eget tänkande, grundat&lt;br&gt;på hat mot statliga företag, vara styrande. Låt frågan prövas - det är faktiskt&lt;br&gt;ganska viktigt för Norrlands inland. Hela skogssektorn är avhängig av ASSIs&lt;br&gt;pappersbruk i Kalixtrakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 349 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är i en välvilja mot de statliga företagen och deras för-&lt;br&gt;måga att utvecklas som jag anser att de inte av regionala eller andra skäl skall&lt;br&gt;tvingas att göra investeringar som de icke anser vara kommersiellt riktiga&lt;br&gt;utan som kan allvarligt skada levnadsvillkor och förmåga att utvecklas i&lt;br&gt;framtiden. De skall arbeta på strikt kommersiella grunder. Det är styrelse&lt;br&gt;och ledning som skall fatta de beslut som är erforderliga. Vi har dessutom&lt;br&gt;givit uttryck för att vi är beredda att avyttra anläggningen, om man kan finna&lt;br&gt;någon som är beredd att göra investeringarna och som tror att de kan bli&lt;br&gt;lönsamma. Ingen med en sådan tilltro har kommit fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 350 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan bara konstatera att förutom att statsrådet icke har&lt;br&gt;något som helst förslag till lösning för ASSI Karlsborg inte heller tillåter för-&lt;br&gt;slag till lösning. Man har inte heller någon som helst känsla för regionalpoli-&lt;br&gt;tik i den sittande regeringen. Detta skrämmer mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Meddelande om muntliga frågor till statsråd den 12 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 351 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid frågestunden torsdagen den 12 december kl. 14.30 kommer följande&lt;br&gt;statsråd att närvara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsminister Carl Bildt (m), jordbruksminister Karl Erik Olsson (c), fi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nansminister Anne Wibble (fp), statsrådet Bo Könberg (fp) och kommuni-&lt;br&gt;kationsminister Mats Odell (kds).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern besvarar övergripande och allmänpolitiska frågor. Frå-&lt;br&gt;gorna till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkanden&lt;br&gt;1991/92:KU5 Riksdagsledamöternas arvoden m.m.&lt;br&gt;1991/92:KU8 Kyrkliga frågor&lt;br&gt;1991/92:KU11 Vissa sekretessfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:KU13 Vilande beslut om grundlagsändring, 11 kap. 15 § regerings-&lt;br&gt;formen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:KU14 Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till&lt;br&gt;1991/92 års riksmöte m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:KU17 Samhällsinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:KU18 Kommunalt partistöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:KU20 Riksdagens förvaltningskontors verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:LU15 Prisinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:UU11 Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd&lt;br&gt;1991/92:UU12 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92,&lt;br&gt;bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:UU17 Visst stöd till Baltikum, Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:71 av A fa? Selberg (s) till jordbruksministern om jordbrukspolitiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslut som fattades under den socialdemokratiska&lt;br&gt;regeringen har nu böljat verka. Böndernas uppslutning kring omställnings-&lt;br&gt;programmet har varit stor, och även konsumenterna har börjat se fördelarna&lt;br&gt;genom att de höjningar av livsmedelspriserna som hittills varit regel har av-&lt;br&gt;stannat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen genomförde en anpassning av gräns-&lt;br&gt;skyddet till den nya prisnivån och lade förslag om en sänkning av momsen&lt;br&gt;på livsmedel, allt i syfte att sänka livsmedelspriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men genom olika uttalanden från både jordbruksministern och böndernas&lt;br&gt;egna företrädare i LRF skapas nu osäkerhet om den svenska livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiken. Införande av arealbidrag har diskuterats och LRF har krävt att om-&lt;br&gt;ställningen skall avbrytas och att vi skall gå tillbaka till det gamla systemet&lt;br&gt;med regleringar och bidrag. Krav har rests på att gränsskyddet skall återstäl-&lt;br&gt;las till den tidigare nivån och jordbruksministern har antytt att detta skulle&lt;br&gt;kunna vara tänkbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige har&lt;br&gt;lagt ett första förslag till hur ett effektivt stöd till Norrlands jordbruk skall&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommer omställningen av jordbruket att fullföljas i enlighet med riksda-&lt;br&gt;gens beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommer den nuvarande nivån på gränsskyddet att bibehållas i avvaktan&lt;br&gt;på GATT-avtalet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser jordbruksministern att lägga en proposition om stöd till jordbruket&lt;br&gt;i norra Sverige i enlighet med arbetsgruppens förslag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:72 av Maj Britt Theorin (s) till utrikesministern om regeringens&lt;br&gt;freds- och nedrustningspolitik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänpolitiska debatten i riksdagen den 17 oktober ställde jag en&lt;br&gt;serie frågor till utrikesministern, direkt efter hennes inlägg, eftersom freds-&lt;br&gt;och nedrustningspolitiken inte med ett ord berördes i regeringsdeklaratio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skulle detta tolkas? Att regeringen inte har någon sådan politik? Att&lt;br&gt;man inte är enig mellan de fyra borgerliga partierna? Skulle Sverige efter 30&lt;br&gt;års aktivt freds- och nedrustningsarbete bli passivt? Var detta i så fall hela&lt;br&gt;regeringens politik eller enbart moderaternas? Utrikesministern valde, trots&lt;br&gt;närvaro i kammaren, att inte svara på mina frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min oro var berättigad. Nu börjar konturerna klarna. I ett våldsamt an-&lt;br&gt;grepp på såväl socialdemokratisk som borgerliga regeringars utrikes- och&lt;br&gt;nedrustningspolitik i en bok fylld av okunnighet från utrikesministerns poli-&lt;br&gt;tiske sakkunnige, underkänns totalt svensk utrikes- och nedrustningspolitik&lt;br&gt;från 1979 till 1986. Sverige ägnade sig i FN åt ”demonstrations-politik på&lt;br&gt;barnkammarnivå”. Palmekommissionens rapport ”Gemensam säkerhet” får&lt;br&gt;betyget ”en studie på kindergarten-nivå”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tankarna om gemensam säkerhet välkomnades inte då i kärnvapenan-&lt;br&gt;hängarnas och avskräckningsteoretikernas högborg. Tankarna har sakta&lt;br&gt;men säkert vunnit i acceptans överallt. NATO-kommunikén från stats- och&lt;br&gt;regeringschefernas möte i Rom i november 1991 säger i avsnittet om ett brett&lt;br&gt;grepp om säkerhetspolitiken att ”alliansen förbinder sig att skapa ömsesidig&lt;br&gt;förståelse och förtroende mellan alla Europas stater och att öka möjlighe-&lt;br&gt;terna till ett sant kompanjonskap mellan alla Europas länder i arbetet med&lt;br&gt;gemensamma säkerhetsproblem”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som benämts kindergartennivå är sedan några veckor NATOs högni-&lt;br&gt;våpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Som en följd av Sveriges inträde i Europa kommer nationen att få känna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvenserna av sitt handlande... Sverige måste därför lämna sm förtun-&lt;br&gt;nade värld av FN-stadga och resolutioner, utan kontakt med europeiska rea-&lt;br&gt;liteter och närma sig det nya Europa. Att kunna kommunicera med andra&lt;br&gt;européer, att tala samma strategiska språk, blir en grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning för detta närmande.” Orden är utrikesministerns politiske sakkunniges.&lt;br&gt;En det kalla krigets företrädare med personliga relationer till Ronald Rea-&lt;br&gt;gans mest högaktade medarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bocken har verkligen satts till trädgårdsmästare. Samme sakkunnige utre-&lt;br&gt;der nu inte bara nedrustningspolitiken utan skall se över hela säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiken. Han är moderaternas politiske sakkunnige, men har han hela regering-&lt;br&gt;ens förtroende?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk freds- och nedrustningspolitik har hitintills under snart 30 år varit&lt;br&gt;förankrad i riksdagen genom nedrustningsdelegationen, i vilken oppositio-&lt;br&gt;nen hela tiden informerats om regeringens politik och haft möjlighet att på-&lt;br&gt;verka den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken bakom var självklar. Säkerhets-, freds- och nedrustningspolitiken&lt;br&gt;är alltför viktig för Sverige för att tillåtas vara en majoritetens maktpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedrustningspolitiken liksom hela utrikespolitiken bör vara brett förank-&lt;br&gt;rad i riksdagen. Så har också varit fallet. Enighet har rått om svensk nedrust-&lt;br&gt;ningspolitik mellan socialdemokraterna, centern och folkpartiet. Undanta-&lt;br&gt;get har varit moderaterna som irriterats över den svenska aktiviteten och ly-&lt;br&gt;hört hävdat NATOs uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderaterna har isolerat krävt att stödet till folkrörelserna för arbete om&lt;br&gt;fred och nedrustning skall mer än halveras. I en bred uppgörelse i riksdagen&lt;br&gt;mellan s, c och fp har beslut tagits om att 1 %c av försvarsanslagen skall gå&lt;br&gt;till sådant arbete; hittills 26 milj.kr. Gäller inte denna uppgörelse längre?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freds- och nedrustningspolitik är inte statisk. I takt med de positiva för-&lt;br&gt;ändringarna mot kraftig såväl ensidig som förhandlad nedrustning har själv-&lt;br&gt;klart svensk nedrustningspolitik analyserats och förändrats. Men då fortfa-&lt;br&gt;rande de allra flesta kärnvapen och även konventionella vapen finns kvar,&lt;br&gt;har huvuddragen funnits kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven om fullständigt stopp för alla kärnvapenprov, stopp och förstö-&lt;br&gt;relse av alla kemiska vapen, marin kärnvapennedrustning, icke-spridnings-&lt;br&gt;avtalet, begränsning och kontroll av internationell vapenhandel för att&lt;br&gt;nämna några frågor. De kräver internationella avtal och kontroll och måste&lt;br&gt;följaktligen föras fram och förhandlas inom FNs ram. Och svenskt agerande&lt;br&gt;har alltid vilat på FN-stadgans grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet i höstas fick moderaterna drygt 20%. Skall dessa 20% maktfull-&lt;br&gt;komligt nu förändra hela vår utrikes-, freds- och nedrustningspolitik? Var&lt;br&gt;finns folkpartiets, centerns och kds uppfattning? Stödjer de den totala kurs-&lt;br&gt;ändring som moderaterna nu förbereder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till utrikesministern ställa följande frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommer utrikesministern att se till att ”Sverige lämnar den förtunnade&lt;br&gt;värld av FN-stadga och resolutioner”?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På vilket sätt tänker utrikesministern fastställa förutskickade föränd-&lt;br&gt;ringar i säkerhets-, freds- och nedrustningspolitiken i regeringen och i&lt;br&gt;riksdagen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommer utrikesministern maktfullkomligt att föreslå att freds- och ned-&lt;br&gt;rustningsfrågorna inte längre brett förankras parlamentariskt genom ned-&lt;br&gt;rustningsdelegationen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har den moderata nedskärningen av stödet till fredsorganisationer nu&lt;br&gt;stöd i hela regeringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:73 av Pierre Schori (s) till utrikesministern om nedrustningspoliti-&lt;br&gt;ken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plötsligt blåser det isvindar i utrikespolitiken igen. Men de kommer inte&lt;br&gt;från stormakterna, de kommer från Sveriges utrikesdepartement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hör att FN har varit antivästligt, att Olof Palme bedrev skräckpropa-&lt;br&gt;ganda om kärnvapnens risker, att Alva Myrdal och Inga Thorsson varit anti-&lt;br&gt;amerikanska, att SIPRI varit en del av den socialdemokratiska ”apparaten”.&lt;br&gt;Om andra västländer följt Sveriges exempel hade Moskva vunnit det andra&lt;br&gt;kalla kriget, Sverige borde lämna sin förtunnade värld av FN-stadga. Etc.&lt;br&gt;Etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kalla krigspustar kommer inte från UDs professionella diplomater,&lt;br&gt;som är erkända världen över för sin kompetens men som med dessa signaler&lt;br&gt;döms ut. De kommer från en av utrikesministern handplockad person som&lt;br&gt;enligt uppgift skall se över och lägga om svensk nedrustningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representerar dessa uttalanden av hennes sakkunnige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) regeringens uppfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utrikesministerns uppfattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) bara den politiskt sakkunniges egen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:74 av Per Stenmarck (m) till miljöministern om stranderosionen i&lt;br&gt;Skåne:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen om de erosionsskador som drabbar kuster och stränder och i&lt;br&gt;vissa fall hela länder är tämligen ny. För mindre än tjugo år sedan presente-&lt;br&gt;rades uppgifter om tilltagande kustskador i ett globalt perspektiv. Vid den&lt;br&gt;kommande Rio-konferensen är detta en av de frågor som kommer att disku-&lt;br&gt;teras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns förmodligen flera sammanhängande orsaker till de skador som&lt;br&gt;uppstår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigast är troligen den pågående klimatförändringen. Som en konse-&lt;br&gt;kvens av denna har det globala vindcirkulationsmönstret ändrat karaktär.&lt;br&gt;Kraftiga stormar med ökad våghöjd har därmed förorsakat ökad erosion.&lt;br&gt;Sannolikt är detta den främsta anledningen till de skador som har drabbat&lt;br&gt;de skånska stränderna under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthuseffekten beräknas medföra en sådan höjning av den globala me-&lt;br&gt;deltemperaturen att detta i sin tur kommer att ge upphov till en höjning av&lt;br&gt;havsytan. Inom ett tidsperspektiv av 40 till 50 år beräknar experter att en&lt;br&gt;höjning av vattenytan på 25 till 50 cm är fullt möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges sydkust skulle detta innebära, som följd av den ökade erosio-&lt;br&gt;nen, att kustlinjen retirerar till 50 meter. Därmed kommer inte mycket att&lt;br&gt;återstå av dessa sandstränder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av södra Sverige drabbas dessutom av en kontinuerlig landsänk-&lt;br&gt;ning. Kombinationen av att havsvatten stiger samtidigt som landmassan&lt;br&gt;sjunker, accentuerar problemen i just dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunnandet på detta område är begränsat. Forskningsbidragen har varit&lt;br&gt;utomordentligt blygsamma. De kunskaper som i dag finns i Sverige bygger&lt;br&gt;på samarbete mellan svenska och amerikanska forskare, och det är forsk-&lt;br&gt;ningsverksamheten i USA som stått för kostnaderna för detta samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk sida har i detta arbete deltagit forskare från institutionen för&lt;br&gt;teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Dessa forskare har utvecklat&lt;br&gt;metoder för att beräkna kustlinjeförändringar, med hänsyn tagen också till&lt;br&gt;olika konstruktioner vid kusten såsom pirar, friliggande vågbrytare och&lt;br&gt;andra aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvalificerade metoder som nu finns, skulle kunna bidra till en förutsä-&lt;br&gt;gelse om framtida kustlinjeförändringar, även sådana till följd av mänskliga&lt;br&gt;aktiviteter, som t.ex. i förekommande fall sandsugningsverksamhet. Detta&lt;br&gt;skulle kunna ligga till grund för framtida ställningstaganden baserade på ve-&lt;br&gt;tenskaplig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner som Ystad, Trelleborg, Skurup, Vellinge, Lomma och&lt;br&gt;Landskrona är stranderosionen ett stort problem. Dessa kommuner har i&lt;br&gt;vissa fall lagt ner mycket arbete på att finna en lösning. Hårdast drabbad är&lt;br&gt;Ystad där stora områden är skadade. Stränderna har minskat, i vissa fall&lt;br&gt;kraftigt och på kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man studerar förändringen av kustlinjen på äldre kartor, så kan man&lt;br&gt;finna att erosion förekommit åtminstone sedan 1820. Kartor över Löderups&lt;br&gt;strandbad, öster om Ystad, där erosionen varit som allra kraftigast, visar en&lt;br&gt;strandförskjutning, som i vissa fall är mer än 150 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan man också finna att erosionsproblemen ökar. Strandlinjen&lt;br&gt;förskjuts med accelererande hastighet. Det har gjort att problemen har ökat&lt;br&gt;och blivit alltmer komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En realistisk bedömning är att samtliga skadade stränder i Skåne inte går&lt;br&gt;att rädda. Men det måste finnas områden som, för djurliv och rekreation, är&lt;br&gt;värda att göra extra insatser för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mark som det här rör sig om är dessutom normalt sett allemansrätts-&lt;br&gt;ligt tillgänglig. Detta är av stor betydelse i ett landskap som Skåne, där det&lt;br&gt;råder brist på sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med forskare i Lund har fyra kommuner i Skåne utarbetat&lt;br&gt;en plan för hur den allt snabbare kusterosionen skall kunna stoppas. Hittills&lt;br&gt;har staten varit ointresserad av att hitta en lösning. Motiveringen är att sta-&lt;br&gt;ten inte har ansvar för skador som uppstår genom en naturlig process. Därför&lt;br&gt;läggs ansvaret över på kommunerna och enskilda markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sin myndighet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), har sta-&lt;br&gt;ten tagit in mångmiljonbelopp för att ge tillstånd till, och ta betalt för, sand-&lt;br&gt;sugning utanför den skånska sydkusten. Staten borde därför också ha ett mo-&lt;br&gt;raliskt ansvar för att också söka lösa de problem som har uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är regeringen beredd att ta sådan initiativ att en ökad forskning på detta&lt;br&gt;område blir möjlig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På vilket sätt kan staten i övrigt medverka till att rädda erosionsskadade&lt;br&gt;stränder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § Kammaren åtskildes kl. 19.47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 17 § anf. 63 (del-&lt;br&gt;vis) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Karlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;io december 1991 Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 10 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen.............. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Justering av protokoll................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på fråga 1991/92:213 om kriminalvårdsanstalterna i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Hudiksvall.................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Svar på fråga 1991/92:235 om pornografisk framställningsstraff-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barhet........................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svar på fråga 1991/92:238 om innehav av ammunition utan till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd ........................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svar på fråga 1991/92:241 om demonstrationsfriheten........ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Andersson i Malmö (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svar på fråga 1991/92:272 om sekretesskydd för viss genetisk in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formation ........................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Daléus (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ Svar på fråga 1991/92:275 om åtgärder mot ungdomsbrottslig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten ........................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liisa Rulander (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Svar på fråga 1991/92:282 om ökad kunskap om Europakonven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen om de mänskliga rättigheterna.................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Gun Hellsvik (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Andersson (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1991/92:196 om prisregleringsavgiften på handels-&lt;br&gt;gödsel m.m....................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Selberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § Svar på fråga 1991/92:231 om jordbruket i norra Sverige..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1991/92:247 om fusk med ursprungsmärkning. . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Gustavsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:277 om biogasforskningen vid Studsvik . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dan Ericsson i Kolmården (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:183 om humanitär hjälp åt Tibets folk. . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Bergdahl (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:205 om gatubarnen i Brasilien........ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Mårtensson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:208 om Burma.................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:245 om katastrofhjälp till Baltikum .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Sundin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:261 om biståndet till Zambia......... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Alf Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Moquist (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:240 om studiemedelsnämnderna m.m... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Öhrsvik (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:259 om lärarutbildningen............ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:263 om studenternas bostadssituation. . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:249 om bevarande av åkermark runt Hel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;singborg ......................................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Görel Thurdin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Lantz (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:278 om Öresundsbron.............. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Görel Thurdin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:204 om indragning av telefonautomater. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:206 om Öresundsbron.............. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Schmidt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:212 om Europaväg 6............... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:220 om fordonskungörelsens bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser om mobilkranar................................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Fremling (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:243 om avmonopolisering av flyget .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Svar på fråga 1991/92:248 om infrastruktursatsningarna...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Carnerö (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Svar på fråga 1991/92:258 om portot för föreningar......... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredrik Reinfeldt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Svar på fråga 1991/92:283 om trafiken vid Trollhättan-Väners-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgs flygplats.................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Bertilsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32§ Svar på fråga 1991/92:265 om boverket och bostadsbidragen.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredrik Reinfeldt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Svar på fråga 1991/92:274 om familjerådgivningsverksamheten 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Öhrsvik (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Svar på fråga 1991/92:254 om sysselsättningen i Örnsköldsvik .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Sundin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Svar på frågorna 1991/92:255 och 286 om åtgärder för sysselsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i östra Norrbotten............................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;br&gt;Monica Öhman (s)&lt;br&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;br&gt;Andre vice talmannen (om ajournering)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Svar på fråga 1991/92:276 om konsekvenserna av systemet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flexibla lönebidrag................................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Hestvik (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Svar på fråga 1991/92:284 om hanteringen av de regionalpolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågorna......................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tage Påhlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Svar på fråga 1991/92:246 om lagen om religionsfrihet....... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Reidunn Laurén (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Pilsäter (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering........................................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar............................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Svar på fråga 1991/92:211 om huvudmannaskapet för gymnasie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan........................................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;br&gt;Anna Stråkander (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Svar på fråga 1991/92:225 om föräldrainflytandet i skolan ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christina Linderholm (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:260 om statens institut för handikapp-&lt;br&gt;frågor ........................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Lundberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:279 om de offentliga bidragen till skol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eleverna ..............................  82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrika Messing (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:280 om gymnasiereformen........... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrika Messing (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:281 om åtgärder mot främlingsfientlighet&lt;br&gt;bland ungdomar................................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrika Messing (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:252 om socialavgifterna och ideella för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningar .......................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kent Carlsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:256 om pensionstillskott............. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Sandberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:262 om den psykiatriska vården....... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:270 om familjebidragen till värnpliktiga. 93&lt;br&gt;Försvarsminister Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Jennehag (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:237 om reglerna för fastighetstaxering. . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Thorén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:257 om kostnaderna för drift och underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av slott m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gustaf von Essen (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:266 om avskaffande av den s.k. flytt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten .......................................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:267 om bostadsfinansieringen......... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:273 om befrielse från fordonsskatt för el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilar ............................................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Thorén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på fråga 1991/92:219 om hoten från svavelutsläppen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolahalvön....................................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hugo Bergdahl (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Svar pä fråga 1991/92:268 om ekokommunprojektet........ 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Svar på fråga 1991/92:269 om högsvavliga restoljor......... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Svar på fråga 1991/92:271 om Blaikfjällets naturreservat..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Svar på fråga 1991/92:156 om den statliga prospekteringen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Svar på fråga 1991/92:242 om Uddeholm Tooling........... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Finnkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Svar på fråga 1991/92:250 om ASSI..................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Marklund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Meddelande om muntliga frågor till statsråd den 12 december. 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Bordläggning...................................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:71 av Åke Selberg (s) om jordbrukspolitiken...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:72 av Maj Britt Theorin (s) om regeringens freds- och&lt;br&gt;nedrustningspolitik.............................. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:73 av Pierre Schori (s) om nedrustningspolitiken. . . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:74 av Per Stenmarck (m) om stranderosionen i Skåne 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40431, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0942</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199192__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>28751125</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:42 Tisdagen den 10 december</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8C31F30B-E229-4E22-B350-5AAA7D4B27C5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>