<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387626</hangar_id>
 <dok_id>GF0916</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>16</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1991/92:16</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>16</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:43:54</systemdatum>
 <publicerad>1991-10-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:16 Fredagen den 25 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0916/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0916</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0916</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1991/92:16&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Fredagen den 25 oktober&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 14.00-14.02&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0916/prot_199192__16-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Ledigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ulla Tilländer (c) hade ansökt om fortsatt ledighet under tiden den 1-30&lt;br&gt;november på grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Corshammar-Bojerud (c) skulle även i fortsättningen tjänstgöra som&lt;br&gt;ersättare för Ulla Tilländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Richard Ulfvengren (nyd) hade ansökt om ledighet under tiden den 8 no-&lt;br&gt;vember-den 9 december för FN-uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Jansson (nyd) skulle tjänstgöra som ersättare för Richard Ulfven-&lt;br&gt;gren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Branting (fp) hade ansökt om ledighet under tiden den 9 novem-&lt;br&gt;ber-den 9 december för FN-uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ronny Karlsson (fp) skulle tjänstgöra som ersättare för Charlotte Bran-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:24 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:26 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:28 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:31 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:33 till bostadsutskottet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§ Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:29 Godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om&lt;br&gt;civil luftfart, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:35 Sexuella övergrepp mot barn, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:36 Avveckling av löntagarfonderna&lt;br&gt;1991/92:37 Ändringar i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§ Anmälan om interpellationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 24 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:21 av Ingvar Johnsson (s) till statsrådet Beatrice Ask om vuxenut-&lt;br&gt;bildningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För människors personliga utveckling, för deras möjligheter att delta i&lt;br&gt;samhällsarbetet och för deras chanser på arbetsmarknaden är möjligheten&lt;br&gt;att delta i vuxenutbildning viktig. Det gäller särskilt de 800 000 i yrkesverk-&lt;br&gt;sam ålder som har en kortare utbildning än nio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men en väl utbyggd vuxenutbildning är också viktig för samhällets och nä-&lt;br&gt;ringslivets utveckling. En väl utbildad arbetskraft kommer att vara av avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för vår förmåga att hävda oss i den internationella konkur-&lt;br&gt;rensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tilläts anslagen till vuxenutbildning att öka mer än prisutvecklingen&lt;br&gt;under den senaste socialdemokratiska regeringsperioden. Under samma pe-&lt;br&gt;riod tillkom det nya folkhögskolor och viktiga reformer genomfördes för så-&lt;br&gt;väl folkbildningen som den kompetensgivande vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderaterna har däremot vaije år föreslagit kraftiga nerskärningar av an-&lt;br&gt;slagen till såväl folkbildning, komvux som vuxenstudiestöd ibland med stöd&lt;br&gt;av folkpartiet. Moderaterna har därmed givit negativa signaler till kommu-&lt;br&gt;nerna om den kommunala vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att den grundläggande vuxenutbildningen skall&lt;br&gt;prioriteras men även att vuxenutbildning på gymnasienivå är viktig. Trots att&lt;br&gt;det i skollagens 11 kap. 17 § heter att ”Kommunerna skall erbjuda gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning.” finns exempel på kommuner där en nedläggning av denna&lt;br&gt;utbildning diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken regeringsförklaringen eller uttalanden av skolministern innehåller&lt;br&gt;några som helst besked om den nya regeringens syn på vuxenutbildningen.&lt;br&gt;Det finns därför en stark oro för att moderaternas negativa syn på vuxenut-&lt;br&gt;bildningen nu blivit regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de vuxenstuderande och för samhällsutvecklingen är det av stor vikt&lt;br&gt;att de tidigare i år fattade besluten om såväl den kompetensgivande vuxenut-&lt;br&gt;bildningen som folkbildningen står fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika angeläget är att de som har behov av vuxenutbildning ges ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar till detta. Förslag till förbättringar av de studiesociala&lt;br&gt;villkoren för vuxna har lämnats av den s.k. finvuxutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Beatrice Ask föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken är regeringens syn på behovet av livslångt lärande och kortutbilda-&lt;br&gt;des behov av vuxenutbildning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer regeringen att föreslå ökad eller oförändrad nivå på anslagen&lt;br&gt;inom vuxenutbildningsområdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer regeringen att framlägga förslag till studiesociala förbättringar&lt;br&gt;för vuxna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:22 av Gudrun Schyman (v) till miljöministern om kärnkraftsaweck-&lt;br&gt;ling m.m. vid eventuellt medlemskap i EG:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under valrörelsen lyssnade många förgäves efter en seriös och framåtsyf-&lt;br&gt;tande energidebatt. Hur skall alternativen utvecklas, när skall kärnkraften&lt;br&gt;avvecklas, var frågor som många väljare ville ha svar på. Men de partier som&lt;br&gt;ställt sig bakom energiuppgörelsen från våren 1991 lät sig inte invecklas i&lt;br&gt;dylika resonemang. Man var ju överens. Frågan är bara vad det är man är&lt;br&gt;överens om. Kärnkraften skall avvecklas när samhällsekonomin så tillåter&lt;br&gt;och när industrin kan garanteras tillräcklig tillgång på billig el. Om detta är&lt;br&gt;man överens. Men vem skall göra tolkningen? Vem bedömer det samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska läget och vem bedömer när industrin har tillräcklig tillgång på&lt;br&gt;tillräckligt billig el? Kommer industrin själv att någonsin tycka det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har hört centerpartister säga att tillgången på el redan i dag är så god&lt;br&gt;att det skulle gå alldeles utmärkt att påbörja avvecklingen redan nu, i mor-&lt;br&gt;gon dag. Men inte officiellt, i valrörelsen. Eftersom man var överens om att&lt;br&gt;man var överens så hade det väl blivit pinsamt att tala om att man inte var&lt;br&gt;överens om vad man var överens om. Säkrare då med tystnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som lyste med sin frånvaro i valdebatten var den om ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG. Sällan har väl en så stor och avgörande politisk&lt;br&gt;fråga mötts med en sådan kompakt tystnad i en valrörelse. Men också här&lt;br&gt;var de s.k. stora partierna överens. Överenskommelse hade nåtts efter hem-&lt;br&gt;ligt studiearbete i det forum som saknar parlamentarisk insyn, nämligen utri-&lt;br&gt;kesnämnden, där vänsterpartiet (och på den tiden även miljöpartiet) inte får&lt;br&gt;vara med. Utifrån analyser av ett hemligt underlag framtaget av UD kom&lt;br&gt;man fram till att det nog var bäst att Sverige ansökte om medlemskap i EG.&lt;br&gt;Så fort de olika partiföreträdarna kom ut från det hemliga mötet visade det&lt;br&gt;sig att de hade olika syn på vilket pris Sverige skulle kunna tänka sig att be-&lt;br&gt;tala, på hur värdefull neutralitetspolitiken var och om Sverige kan vara med&lt;br&gt;i en militär allians. Men eftersom de var överens om att de var överens så&lt;br&gt;blev det ingen debatt under valrörelsen, trots att de inte var (är?) överens&lt;br&gt;om vad de var (är?) överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av dessa bägge frågor - avvecklingen av kärnkraften med&lt;br&gt;tillhörande avfallsproblem i förhållande till ett eventuellt kommande EG-&lt;br&gt;medlemskap - kunde därför av ”naturliga” skäl inte heller rymmas i valde-&lt;br&gt;batten, trots att ett eventuellt EG-medlemskap ju också innefattar Euro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atom-fördraget som uppmanar till spridning och ökning av kärnkraftsener-&lt;br&gt;gin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men bara någon vecka efter valet kunde vi läsa i tidningen (SvD 25 sep-&lt;br&gt;tember 1991) att en kommande avfallslag kan stoppas av EG och att det nog&lt;br&gt;blir svårt för Sverige att säga nej till slutförvaring av utländskt kärnbränsle.&lt;br&gt;Det sitter just nu en statlig utredning som har till uppgift att utforma en lag-&lt;br&gt;paragraf som skall omöjliggöra lagring av utländskt kärnbränsle och kärnav-&lt;br&gt;fall i Sverige, för att Sverige på så sätt skall kunna försäkra sig om att inte bli&lt;br&gt;en internationell dumpningsplats för atomsopor. Problemet är att lagen skall&lt;br&gt;anpassas till EG, som inte har några regler för radioaktivt avfall. Inom EG&lt;br&gt;klassas kärnavfall som en ”vara” som skall kunna utbytas fritt över gränserna&lt;br&gt;och det är ytterst osäkert om EG skulle acceptera att Sverige lagfäster ett&lt;br&gt;förbud mot lagring av just utländskt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kunde också läsa (Dagens Industri 24 september 1991) att ett av Tysk-&lt;br&gt;lands största elkraftsbolag, PreussenElektra, vill göra den svenska Fors-&lt;br&gt;marksanläggningen till en atomsopstation för Europas alla kärnkraftverk.&lt;br&gt;”Forsmark är stort nog för att rymma hela Europas kärnkraftsavfall”, sade&lt;br&gt;PreussenElektras VD Herman Krämer till de tyska tidningarna Die Welt och&lt;br&gt;Frankfurter Rundschau. I dag finns i Forsmark en anläggning för låg- och&lt;br&gt;medelaktivt avfall, ägd av SKB (Svensk Kärnbränslehantering). Preussen-&lt;br&gt;Elektra är delägare i SKBs Forsmarksanläggning genom att det tyska el-&lt;br&gt;kraftsbolaget köpt in sig i Sydkraft. Tyskarna äger i dag 10 % av Sydkraft&lt;br&gt;och man vill öka den ägarandelen, enligt uppgifter från samme VD Krämer.&lt;br&gt;Forsmarksanläggningen var enligt Krämer en viktig anledning till att Preus-&lt;br&gt;senElektra i våras köpte in sig i Sydkraft. Ägare till tyska kärnkraftverk är&lt;br&gt;nämligen skyldiga att årligen göra stora avsättningar för att täcka kommande&lt;br&gt;utgifter för slutförvaringen av utbränt bränsle och det är en del av dessa av-&lt;br&gt;sättningar som man nu använt för att köpa in sig i Sydkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till miljöminis-&lt;br&gt;tern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hur skulle ett eventuellt EG-medlemskap påverka Sveriges möjlighet att&lt;br&gt;avveckla kärnkraften i Sverige och att dessutom verka för en internatio-&lt;br&gt;nell avveckling?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hur påverkar EES-avtalet och ett eventuellt EG-medlemskap Sveriges&lt;br&gt;möjligheter att säga nej till lagring av utländskt atomavfall?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:23 av Karin Israelsson (c) till socialministern om försäkring för sjuk-&lt;br&gt;lönekostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren beslutade riksdagen att införa sjuklön för de första fjorton&lt;br&gt;dagarna i ett sjukfall. Sjuklönesystemet skall träda i kraft den första januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen och även i riksdagsbeslutet framhölls vikten av att företag&lt;br&gt;med få anställda skall ges möjlighet att försäkra sig hos försäkringskassan&lt;br&gt;mot de sjuklönekostnader över en viss nivå som företaget kan drabbas av.&lt;br&gt;Rätt att teckna en sådan försäkring skall finnas för arbetsgivare vars sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manlagda lönekostnader under ett kalenderår - efter avdrag för sociala av-&lt;br&gt;gifter o.d. - beräknas inte överstiga summan av 60 basbelopp. Avslutningsvis&lt;br&gt;framhålls att de slutliga reglerna skall bestämmas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag återstår det knappt två månader till dess att sjuklönesystemet skall&lt;br&gt;vara genomfört. Fortfarande saknas regler för hur denna försäkring skall&lt;br&gt;tecknas och inte minst viktigt till vilka premier det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis borde den föregående regeringen sett till att fullfölja riksda-&lt;br&gt;gens uppdrag, men deras ambition har tydligen inte räckt till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns från småföretagarnas sida en stor oro att den beslutade sänk-&lt;br&gt;ningen av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen på 1,9 % ger allt för låg&lt;br&gt;kompensation i förhållande till de verkliga utgifter som kan bli fallet om nå-&lt;br&gt;gon anställd ofta är sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet om när dessa villkor för&lt;br&gt;småföretagarnas försäkring kan väntas föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vill jag fråga om kostnadsneutraliteten kan kvarstå även för&lt;br&gt;småföretagare i förhållande till nuvarande försäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:24 av Görel Bohlin (m) till kommunikationsministern om Bromma&lt;br&gt;flygplats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Bromma flygplats har stötts och blötts i decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 15 november 1946 skrevs ett markbytesavtal mellan staten och sta-&lt;br&gt;den, dvs. egentligen ett avtal om bytlåning. Staten lånade ut till staden ett&lt;br&gt;markområde på Ladugårdsgärde om en miljon kvardratmeter och staden lät&lt;br&gt;staten under samma tid, 50 år, få nyttja Brommamark för användning som&lt;br&gt;flygplats. Uppgörelsen godkändes av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma flygplats blev emellertid dels för liten och dels föranledde så små-&lt;br&gt;ningom buller och föroreningar klagomål från de omkringboende. 1981 fat-&lt;br&gt;tades beslut om överflyttning av jetflyget till Arlanda, som efter tillkomsten&lt;br&gt;blivit en allt effektivare flygplats. Genom att Arlanda fick funktionen som&lt;br&gt;nav i inrikesflyget skapades också möjligheterna till smidiga övergångar. Fly-&lt;br&gt;get blev ett folkflyg. Det blev möjligt att på kort tid ta sig från t.ex. en plats&lt;br&gt;i Norrland till Arlanda för vidare befordran till annan ort inom eller utom&lt;br&gt;landet. Flyget blev av oerhörd betydelse för vår tillväxt och därmed för vår&lt;br&gt;välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 fattades beslut om en 3:e rullbana på Arlanda. Under åren från Ar-&lt;br&gt;landas tillkomst hade emellertid motståndet mot flyg och flygplatser ökat&lt;br&gt;starkt och ett försök att i stället för en 3:e bana på Arlanda bygga en storflyg-&lt;br&gt;plats söder om Stockholm stoppades genom politiskt och organisatoriskt&lt;br&gt;agerande. Det torde numera vara uppenbart, att det är politiskt omöjligt att&lt;br&gt;genomföra en nybyggnation av en stor trafikflygplats i stockholmsområdet.&lt;br&gt;Tredje banan på Arlanda beslutades också i elfte timmen. Även mot det ut-&lt;br&gt;byggnadsförslaget väcktes starkt motstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strax före valet lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen di-&lt;br&gt;rektiv till en utredning för att söka alternativ flygplats till Bromma samt att&lt;br&gt;undersöka hur en överföring av flyg till 3:e banan kunde ske. Mot dessa di-&lt;br&gt;rektiv protesterade all luftfartsexpertis, Sigtuna kommuns representanter&lt;br&gt;och (m) i Stockholm stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till direktiven, som regeringen avvaktat med att offentliggöra sedan&lt;br&gt;juni månad, var påtryckningar från Stockholms arbetarkommun, som till&lt;br&gt;varje pris vill avsluta avtalet om Bromma med staten och bygga bostäder på&lt;br&gt;Bromma-marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till protesterna från luftfartssektorn och dessutom från de boende i&lt;br&gt;Bromma-området, Ekerö, Solna, Stockholm m.fl. är att Bromma, som är&lt;br&gt;den 2:a flygplatsen i Sverige i storleksordningen vad gäller flygplansrörelser,&lt;br&gt;omöjligen kan läggas ner och absolut inte bör bebyggas. Det finns, hur&lt;br&gt;många utredningar som än görs, inte möjlighet att ta emot så mycket flyg på&lt;br&gt;Arlanda flygplats. Då går man miste om all kapacitetsökning man kunde fått&lt;br&gt;genom 3:e banan och mer därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sedan uppföra ett bostadsområde på ca 10 000 bostäder utan att ha&lt;br&gt;klarat de flaskhalsar i trafiksystemen som redan nu finns, är oansvarigt.&lt;br&gt;Detta inser också de boende runt flygplatsen som enligt gjorda enkätunder-&lt;br&gt;sökningar klart föredrar att behålla flygplatsen mot att få all den biltrafik&lt;br&gt;extra som ett utbyggt bostadsområde skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygplatschefen vid Bromma har undersökt möjligheterna att till rimliga&lt;br&gt;kostnader få en väl fungerande cityflygplats på Bromma. Starka näringslivs-&lt;br&gt;intressen finns som vill gå in i en bolagsbildning för att driva Bromma och&lt;br&gt;intresse borde finnas även från Stockholms stad. För staten är Bromma av&lt;br&gt;riksintresse som en med Arlanda kompletterande och avlastande flygplats,&lt;br&gt;något som även uttalats förutom av luftfartsverket jämväl av moderater och&lt;br&gt;folkpartister samt tjänstemän i länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett återbyte tvingas fram från Stockholms sida kan jag inte förstå an-&lt;br&gt;nat än att staten borde vara berättigad till en gottgörelse för en markvärde-&lt;br&gt;förlust på åtskilliga hundratals miljoner kronor. Eftersom Bromma-marken&lt;br&gt;kan bebyggas betingar den ett mycket högt värde, medan ett område av&lt;br&gt;ungefär samma storlek - den som staden fick ”låna” av staten - genom bl.a.&lt;br&gt;plan- och byggrestriktioner som Stockholm genomfört är omöjligt att an-&lt;br&gt;vända annat än som friluftsmark. Ett markområde med sådana hinder för&lt;br&gt;användning har i praktiken blivit nästan värdelös och det torde dessutom&lt;br&gt;vara omöjligt och ej önskvärt att häva restriktionerna och bebygga Ladu-&lt;br&gt;gårdsgärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga kommunikationsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Delar kommunikationsministern min och luftfartsverkets uppfattning att&lt;br&gt;Bromma-trafiken ej kan föras över till Arlanda och att därför Bromma är&lt;br&gt;av riksintresse och behövs för att flygtrafiken skall fungera?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är kommunikationsministern beredd att tillsätta en snabbutredning för&lt;br&gt;att utforma en bolagsbildning av Bromma som flera intressenter arbetar&lt;br&gt;för?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om inte Bromma-avtalet förnyas eller växlas om till rent markbyte och&lt;br&gt;Bromma behålls, är då kommunkationsministern beredd att se över hur&lt;br&gt;stor den ersättningen bör vara som staten skall avkräva Stockholm stad&lt;br&gt;för markvärdesförlusten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 24 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:60 av Ingbritt Irhammar (c) till justitieministern om fotbolls-EM och&lt;br&gt;polisresurserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år kommer fotbolls-EM att hållas i Sverige. Under tre veckor kom-&lt;br&gt;mer nästan var fjärde polis av vår totala poliskår att tas i anspråk för bevak-&lt;br&gt;ningen av detta idrottsarrangemang. Härtill kommer under en längre tid&lt;br&gt;nödvändig utbildning för dessa poliser. Denna påbörjas redan nu. Efter av-&lt;br&gt;slutat fotbolls-EM, behöver dessa poliser beredas möjligheter att ta ut sin&lt;br&gt;berättigade semester. Sammantaget innebär detta att vår svenska poliskår&lt;br&gt;kommer att vara reducerad med ca en fjärde-del, under flera månader. Kost-&lt;br&gt;naderna för denna stora polisiära insats beräknas till 167 milj.kr. Den totala&lt;br&gt;poliskårens möjligheter att bedriva viktigt och nödvändigt polisarbete, kom-&lt;br&gt;mer självfallet att påverkas mycket negativt både före, under och efter detta&lt;br&gt;stora idrottsarrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda vill jag ställa följande fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta så att allmän ordning och&lt;br&gt;rättstrygghet för medborgarna kan upprätthållas på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;under ovannämnda tid?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:61 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Bo Lundgren om skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgiften:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringsdeklarationen framgår att regeringen har för avsikt att av-&lt;br&gt;veckla den särskilda skatteutjämningsavgiften. Avgiften är ett instrument&lt;br&gt;för omfördelning av resurser från kommuner med hög skattekraft till kom-&lt;br&gt;muner med låg genomsnittlig inkomst hos medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ställningstagandet att det framtida skatteutjämningssystemet en-&lt;br&gt;bart skall utgöra en omfördelning mellan stat och kommuner och hur avser&lt;br&gt;regeringen att finansiera bortfallet av för närvarande ca 650 milj.kr. årligen?&lt;br&gt;1991/92:62 av Johan Lönnroth (v) till försvarsministern om klarläggande av&lt;br&gt;IB-affären:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till den s.k. IB-affären skrev försvarsdepartementet i en pro-&lt;br&gt;memoria den 17 januari 1991 bl.a. att registren hos dåvarande försvarssta-&lt;br&gt;bens säkerhetsavdelning och särskilda byrå ”inte hade karaktären av åsikts-&lt;br&gt;registrering”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att döma av gjorda uttalanden anser försvarsministern att sanningshalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta påstående ytterligare behöver utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av ovanstående fråga försvarsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka initiativ avser försvarsministern ta för att underlätta att det slutgil-&lt;br&gt;tiga klarläggandet av IB-affären enklast och snabbast skall komma till stånd? &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 oktober 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:63 av Christina Linderholm (c) till finansministern om investerings-&lt;br&gt;avgiften på nybyggda kontorslokaler i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 infördes investeringsavgift på nybyggda kontorslokaler i Stock-&lt;br&gt;holmsregionen. Skälet till att den infördes var att föra över resurser från kon-&lt;br&gt;tors- till bostadsbyggande. Den 1 juli 1991 avskaffades denna avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka initiativ ämnar finansministern vidta för att de upplupna medlen, ca&lt;br&gt;130 milj.kr., snarast skall komma Stockholmsregionen till godo?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Kammaren åtskildes kl. 14.02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT TÖRNELL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ Gunborg Apelgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25 oktober 1991&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;Fredagen den 25 oktober&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledigheter......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hänvisning av&amp;nbsp;ärenden till utskott....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Bordläggning....................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:21 av Ingvar Johnsson (s) om vuxenutbildningen ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:22 av Gudrun Schyman (v) om kärnkraftsaweckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. vid eventuellt medlemskap i EG............... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:23 av Karin Israelsson (c) om försäkring för sjuklöne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader ..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:24 av Görel Bohlin (m) om Bromma flygplats...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:60 av Ingbritt Irhammar (c) om fotbolls-EM och polis-&lt;br&gt;resurserna ..................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:61 av Inger Lundberg (s) om skatteutjämningsavgiften &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:62 av Johan Lönnroth (v) om klarläggande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB-affären..................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:63 av Christina Linderholm (c) om investeringsavgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten på nybyggda kontorslokaler i Stockholm........... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40098, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0916</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199192__16.pdf</filnamn>
<filstorlek>1678321</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:16 Fredagen den 25 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CE8C322B-5422-4982-8818-C7F35F410119</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>