<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387846</hangar_id>
 <dok_id>GF09128</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>128</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1991/92:128</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>128</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:43:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-06-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:128 Onsdagen den 10 juni</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF09128/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF09128</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF09128</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:128&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Onsdagen den 10 juni&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kl. 8.30-21.41&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;21.45-21.47&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF09128/prot_199192__128-1.png" style="width:38pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 § Nya riksdagsledamöter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att Björn Ericson (s), Tyresö, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 augusti 1992 sedan Ulf Lönnqvist (s) avsagt sig sitt uppdrag&lt;br&gt;som riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Tommy Waidelich,&lt;br&gt;Södertälje, Åke Wictorsson, Norrtälje, Christina Pettersson, Norrtälje, Dag&lt;br&gt;Ericson, Tumba, Christer Erlandsson, Järfälla, Christina Zedell, Tullinge,&lt;br&gt;Pär Nuder, Österskär, Kåre Hagman, Ösmo, Bengt-Olov Tengmark, Solna,&lt;br&gt;och Staffan Holmberg, Haninge (alla s),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att Hans Andersson (v), Ludvika, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 september 1992 sedan Lars-Ove Hagberg (v) avsagt sig sitt&lt;br&gt;uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Kerstin&lt;br&gt;Söderlund, Vansbro, och Yvonne Frid, Falun (båda v).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;br&gt;Stockholm den 5 juni 1992&lt;br&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valberedningen hade enligt till kammaren inkomna protokollsutdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels på begäran av Socialdemokratiska riksdagsgruppen samt av Folkpar-&lt;br&gt;tiet liberalernas, Centerns, Kristdemokratiska samhällspartiets, Ny demo-&lt;br&gt;kratis och Moderata samlingspartiets riksdagsgrupper tillstyrkt att antalet&lt;br&gt;suppleanter i EES-utskottet skulle utökas från 16 till 23,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels på begäran av Kristdemokratiska samhällspartiets riksdagsgrupp till-&lt;br&gt;styrkt att antalet suppleanter i kulturutskottet skulle utökas från 17 till 18,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels på begäran av Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp tillstyrkt att an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet suppleanter i bostadsutskottet fr.o.m. den 1 juli 1992 skulle utökas från&lt;br&gt;17 till 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll dessa framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 § Val av suppleanter i vissa utskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av sju suppleanter i EES-utskottet, en suppleant i kulturut-&lt;br&gt;skottet samt en suppleant i bostadsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren medgav att valen fick ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter i EES-utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axel Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Daniel Tarschys (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Ericsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Hägglund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knut Billing (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i kulturutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märtha Gårdestig (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i bostadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olle Schmidt (fp) fr.o.m. den 1 juli 1992&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § Justering av protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollet för den 3 juni.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 § Den ekonomiska politiken m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:FiU30 Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 delvis, 1991/92:112 delvis och&lt;br&gt;1991/92:150 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Syftet med den ekonomiska politiken är enligt vår uppfatt-&lt;br&gt;ning tvåfaldigt. Den skall skapa välfärd och en rättvis fördelning av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välfärd. Jag skall strax återkomma till detta, men innan dess vill jag säga föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betänkande är, herr talman, ett högmodets betänkande. Sida upp&lt;br&gt;och sida ner talar fyrklöverpartiernas företrädare om hur bra allting är och&lt;br&gt;hur väl avvägda regeringens alla förslag synes vara. Självförtroende är väl&lt;br&gt;bra, men när det övergår till självsäkerhet för att inte säga självgodhet, då&lt;br&gt;ligger arrogansen nära. Som den finske filosofen Georg Henrik von Wright&lt;br&gt;har sagt: ”Dogmatismen, inte skepticismen är sanningens verkliga fiende.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man hör en del företrädare för ”den mest kompetenta regeringen i&lt;br&gt;Sverige i modern tid” är det inte konstigt om man tänker tillbaka på det sena&lt;br&gt;60-talets och det tidiga 70-talets testuggare. Det är samma blinda övertygelse&lt;br&gt;om sin egen förträfflighet, samma dogmatism. Skulle inte en smula efter-&lt;br&gt;tanke vara på sin plats?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har för avsikt att i fortsättningen tala om i huvudsak fyra&lt;br&gt;saker: tillväxten, sysselsättningen, fördelningen och statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bötjar med tillväxten. Ni företrädare för regeringspartierna har alltid&lt;br&gt;anklagat oss socialdemokrater för att bara tänka på fördelning och inte alls,&lt;br&gt;eller i vaije fall för litet, på tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss se hur ni själva hanterar frågan. När ni gjorde er rivstart räknade&lt;br&gt;ni med att tillväxten sammantaget under 1992 och 1993 skulle bli 2,2 %. När&lt;br&gt;ni nu har rivstartat, nystartat och omstartat och har fått genomslag för era&lt;br&gt;åtgärder, har ni fått skriva ner prognosen till 0,4 % på två år. Er politik inne-&lt;br&gt;bär att Finland 1993 kommer att ha en tillväxt som är tre gånger så hög som&lt;br&gt;vår. Detta är resultatet av era åtstramningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är verkligen unikt. I en djup lågkonjunktur har vårt land en rege-&lt;br&gt;ring som genom åtstramningar på tre väsentliga områden - byggandet, hus-&lt;br&gt;hållen och kommunerna - åstadkommer precis motsatsen till det man säger&lt;br&gt;sig vilja åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu byggandet har avtagit lägger ni extra sten på börda genom att slopa&lt;br&gt;räntelånesystemet, slopa investeringsbidraget och minska ränteavdragens&lt;br&gt;storlek, för att ta några exempel. Inte blir det tillväxt av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom åtstramningar riktade direkt mot vanliga löntagarhushåll minskar&lt;br&gt;ni dessas köpkraft. Förutom att det är orättvis fördelningspolitik att sex-&lt;br&gt;dubbla egenavgiften i A-kassan, införa karensdagar, slopa schablonavdraget&lt;br&gt;och allt det andra, så är det orationellt. Det blir varken köpkraft eller tillväxt&lt;br&gt;av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beslut som majoriteten fattade här i kammaren i går om att dra in 7,5&lt;br&gt;miljarder från kommuner och landsting för 1993 och åren därefter kommer&lt;br&gt;att leda till betydande problem. Inte blir det någon tillväxt av det. Tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni gör anspråk på att bedriva en politik för tillväxt och full sysselsättning.&lt;br&gt;Det saknar trovärdighet. Varken jag eller någon annan har kunnat spåra&lt;br&gt;några stimulanseffekter på bruttonationalprodukten, export eller investe-&lt;br&gt;ringar i regeringens prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Er huvudtes har varit att sänka skatter för kapitalägare och annat förmö-&lt;br&gt;get folk för att de skall arbeta bättre och främja tillväxten. Samtidigt måste&lt;br&gt;skatterna höjas för löntagarna för att de skall arbeta mer och på det sättet&lt;br&gt;bidra till tillväxten. Kan någon av er nämna ett enda land där detta har fun-&lt;br&gt;gerat?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunde ni inte åtminstone ha lyssnat till vad vi sade i finansutskottet?&lt;br&gt;Kunde ni inte i er kammare ha funderat på våra förslag om ytterligare inve-&lt;br&gt;steringar i vägar, broar, järnvägar och annan infrastruktur? Kunde ni inte ha&lt;br&gt;ägnat en tanke åt våra förslag om upprustning, ombyggnad av skolor och&lt;br&gt;bostäder? Är det måhända så att ni rent reflexmässigt säger nej?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ert problem är att ni lade upp en strategi för att möta överhettning, hög&lt;br&gt;inflation, överfull sysselsättning, kraftigt ökande kostnader och ett växande&lt;br&gt;bytesbalansunderskott. Ni trodde inte på stabiliseringsavtalet. Men nu är lö-&lt;br&gt;neökningstakten i Sverige lägre än i våra stora konkurrentländer. Ni trodde&lt;br&gt;inte att vi skulle få ner inflationstakten. Nu har vi en prisstabilitet klart under&lt;br&gt;Europagenomsnittet. Er prognos var att bytesbalansunderskottet i år skulle&lt;br&gt;bli 55 miljarder. Nu är det i praktiken utraderat. Nu orkar ni inte av politiska&lt;br&gt;skäl, eller kanske andra skäl, att ompröva detta. Sammanfattningsvis: Till-&lt;br&gt;växtpolitik är ni dåliga på. Fördelningspolitik är vad ni sysslat med, och det&lt;br&gt;skall jag återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har vi frågan om sysselsättningen. Den viktigaste politiska&lt;br&gt;frågan nu är att bekämpa den stigande arbetslösheten. Vår politik kan sam-&lt;br&gt;manfattas i orden: Arbete åt alla. Ni säger att er ambition är att arbetslöshe-&lt;br&gt;ten i Sverige skall vara lägre än omvärldens. Förlåt en fråga: Lägre än vems?&lt;br&gt;Danmarks? Finlands?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu de avgörande stegen måste tas för att förhindra att Sverige blir&lt;br&gt;ett land med permanent hög arbetslöshet, minskad tillväxt och ökande so-&lt;br&gt;ciala klyftor. I förra veckan fick vi arbetsmarknadsstyrelsens senaste rap-&lt;br&gt;port - 204 000 arbetslösa. 64 000 av dem var långtidsarbetslösa. Det går med&lt;br&gt;en rasande fart. I oktober var regeringens prognos 3,7 % arbetslösa 1993.1&lt;br&gt;april i år hade man justerat prognosen till 5,0 %. Hur mycket blir det nästa&lt;br&gt;gång? Hur mycket är egentligen 5 % arbetslösa? Det är 220 000 människor&lt;br&gt;som inte får möjlighet att bidra till vårt gemensamma bästa. Det är mer än&lt;br&gt;dubbelt så många som bor i Borås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu måste politiken läggas om på ett sådant sätt att de arbetslösa engageras&lt;br&gt;i aktiva åtgärder, jobb eller utbildning. Vi har lagt fram ett investeringspro-&lt;br&gt;gram på 40 miljarder kronor för de närmsta två åren. Programmet omfattar&lt;br&gt;tidigareläggning av kommunala investeringar, underhåll av tidigare gjorda&lt;br&gt;kommunala investeringar, tidigareläggning av statliga byggen och infrastruk-&lt;br&gt;turprojekt. Genom ett mycket omfattande arbete ute i landet har vi ”damm-&lt;br&gt;sugit” behoven och möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tal om behov och möjligheter - låt mig citera en arbetslös snickare hem-&lt;br&gt;ifrån Sjuhäradsbygden, som jag mötte för någon vecka sedan. Han sade:&lt;br&gt;”Kommunen behöver reparera och rusta upp många skolor. Jag kan sådant.&lt;br&gt;Jag vill arbeta. Varför kan inte kommunen få bidrag till det och jag få arbete?&lt;br&gt;Då behöver jag inte ersättning från A-kassan, och det blir bättre för eleverna&lt;br&gt;och personalen i skolan. Varför kan man inte göra så?”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag låter frågan gå vidare till Lars Tobisson och P. O. Eriksson - eller vem&lt;br&gt;som vill svara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samme snickare sade också: ”Dessutom skulle jag känna att mina insatser&lt;br&gt;är något värda, och det skulle innebära att jag kände mitt människovärde.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var så god herrar Tobisson, Eriksson, Hamilton eller Attefall. Vem vill&lt;br&gt;svara?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På minst tre, kanske fler, ställen i betänkandet står det ungefär så här när&lt;br&gt;ni avstyrker alla våra förslag: ”Arbetsmarknadsläget måste följas med upp-&lt;br&gt;märksamhet. Finansutskottet utgår ifrån att regeringen vidtar nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder om situationen skulle försämras.” Hur mycket skall situationen för-&lt;br&gt;sämras för att regeringen skall vidta nödvändiga åtgärder? Skall det vara yt-&lt;br&gt;terligare 20 000 eller 50 000 arbetslösa? Vad är nödvändiga åtgärder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sak vill jag mycket starkt understryka. Om ni vill ta krafttag mot ar-&lt;br&gt;betslösheten, om ni vill ha breda lösningar, är vi beredda att samtala med er.&lt;br&gt;Studera våra förslag. Vill ni verkligen åstadkomma ett trendbrott när det gäl-&lt;br&gt;ler arbetslösheten, är vi beredda att samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje har vi frågan om fördelningen. Ni har under alla år anklagat&lt;br&gt;oss socialdemokrater för att vi bara talar om fördelning och inte om tillväxt.&lt;br&gt;Jag sade för en stund sedan att ni har varit dåliga på tillväxt, men däremot&lt;br&gt;sysslat mycket med fördelning. Ni har sänkt skatter för kapitalägare, aktie-&lt;br&gt;ägare och annat förmöget folk så att det stått härliga till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å ena sidan har ni sänkt förmögenhetsskatten. Ni har slopat skatten på&lt;br&gt;OTC- och O-registrerade aktier. Ni har slopat skatten på arbetande kapital.&lt;br&gt;Ni har sänkt skatten på arv. Ni har sänkt skatten på gåvor. Ni har sänkt kapi-&lt;br&gt;talbeskattningen. Ni har minskat reavinstbeskattningen. Ni har sänkt skat-&lt;br&gt;ten på kapitalförsäkringar. Ni har sänkt skatten på värdepappersfonder. Ni&lt;br&gt;har sänkt skatten på privata pensionsförsäkringar. Ni har slopat ränteav-&lt;br&gt;dragsbegränsningen. Ni kommer att slopa fastighetsskatten på lokalhyres-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var mycket det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av detta är skattesänkningar för inte i första hand företag&lt;br&gt;utan för företagare, kapitalägare och förmöget folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan har ni sexdubblat egenavgiften i A-kassan, försämrat ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen, slopat möjligheten att få skattereduktion för del av&lt;br&gt;fackföreningsavgiften och sänkt värdet av ränteavdragen. Ni har minskat&lt;br&gt;och kommer att minska bostadssubventionerna. Nu står ni i begrepp att höja&lt;br&gt;energiskatterna för hushållen och slopa schablonavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sanning: Detta är omvänd fördelningspolitik. Men jag kan inte ta ifrån&lt;br&gt;er äran att ni har varit effektiva på detta område. Moderaterna tar för sig för&lt;br&gt;sina grupper med en sjusjungande fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men Carl Hamilton, har ni i Folkpartiet inte problem med det här? Ni är&lt;br&gt;naturligtvis medvetna om att alla dessa åtgärder urholkar skattereformen,&lt;br&gt;som våra resp, partier var överens om. Är trycket verkligen så hårt från Mo-&lt;br&gt;deraterna att ni inte orkar stå emot? Kan ni folkpartister verkligen ställa upp&lt;br&gt;på, och tycka att det är rätt, att nu återinföra kvittningen av underskott i&lt;br&gt;näringsverksamhet mot inkomst av tjänst? Nu kommer möjligheterna att&lt;br&gt;trixa och dribbla tillbaka. Tycker Carl Hamilton att det är bra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utskottets värderade herr ordförande och till herr Attefall vill jag&lt;br&gt;ställa följande fråga. Er regering har föreslagit, och ni har ställt er bakom,&lt;br&gt;att den allmänna energiskatten för all industri skall slopas. För att finansiera&lt;br&gt;detta skall energiskatten för övriga konsumenter höjas. För att inte belast-&lt;br&gt;ningen på hushållen skall bli alltför stor, det är er formulering, skall den all-&lt;br&gt;männa momsen sänkas med tre procentenheter, och för att finansiera detta&lt;br&gt;slopar ni schablonavdraget. Nu är min fråga till finansutskottets ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prof. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och till Stefan Attefall: Har ni räknat på vad detta innebär? Blir det plus eller&lt;br&gt;minus för vanliga löntagare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skaffade mig konsumentverkets material ”Koll på pengarna”. Sedan&lt;br&gt;läste jag era förslag, tog fram papper och penna och satte i gång att räkna.&lt;br&gt;En ensamstående beklädnadsarbetare, sömmerska från Borås, med 120 000&lt;br&gt;i taxerad inkomst får genom det slopade schablonavdraget sin skatt höjd&lt;br&gt;med 1 408 kr. Energikostnaderna ökar genom era skattehöjningar med 220&lt;br&gt;kr. Sänkningen av den allmänna momsen innebär att hennes utgifter minskar&lt;br&gt;med 497 kr. Slutresultat är en liten nätt förlust på 1131 kr. Det är nästan 100&lt;br&gt;kr. i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en tvåbarnsfamilj där kvinnan har en taxerad inkomst på 80 000 kr.&lt;br&gt;och mannen 150 000 kr. blir förlusten drygt 1 800 kr., dvs. 150 kr. i månaden.&lt;br&gt;När jag gjort dessa beräkningar förstår jag varför statsministern litet förakt-&lt;br&gt;fullt talar om några hundralappar hit och dit och menar att det är fel att göra&lt;br&gt;sådana beräkningar. Nu bör herrarna komma ihåg att de förslag ni tidigare&lt;br&gt;röstat igenom innebär en minskad köpkraft för en tvåbarnsfamilj med 7 000-&lt;br&gt;8 000 kr. per år enligt finansministern. Detta skall adderas till de summor jag&lt;br&gt;nyss nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så är det. Sådan är er fördelningspolitik. Vet ni om det? Är det inte svårt,&lt;br&gt;Per-Ola Eriksson, att medverka till detta? Är det detta som kallas att bära&lt;br&gt;varandras bördor, herr Attefall?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig på denna punkt komplimentera Lars Tobisson till, en utifrån mo-&lt;br&gt;derat synpunkt, framgångsrik fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde gäller det statsfinanserna. När regeringen tillträdde i höstas&lt;br&gt;räknade man med att budgetunderskottet i år skulle bli 39 miljarder kronor.&lt;br&gt;I kompletteringspropositionen hade detta stigit till 68 miljarder kronor.&lt;br&gt;RRV:s senaste rapport som kom i går pekar på 71 000 250 000 kronor. Trots&lt;br&gt;detta fortsätter skatteministern att lova ut stora skattesänkningar till grupper&lt;br&gt;som står moderaterna nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år blir det än värre. Då har er politik fått ännu större genomslag.&lt;br&gt;Enligt era egna beräkningar blir underskottet 102 miljarder. Det är så man&lt;br&gt;hissnar. Det innebär att vi måste ta fram 10-15 nya friska miljarder bara för&lt;br&gt;att klara räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som är intressant för medborgarna är hur det blir med skat-&lt;br&gt;terna. Ni har tidigare sagt att ni vill fortsätta att sänka skatterna med 10 mil-&lt;br&gt;jarder om året fram till 1995. Bo Lundgren vill ju under flera mandatperio-&lt;br&gt;der framåt sänka skatterna bara för glädjen att göra det, som han sade i Bo-&lt;br&gt;rås för några månader sedan. Vice statsministern har å andra sidan sagt att&lt;br&gt;det inte går, eftersom det kommer att innebära nedrustning av vård och om-&lt;br&gt;sorg. Hur blir det nu? Kommer ni att fortsätta att sänka skatter, och i så fall&lt;br&gt;för vem? Är det för kapitalägarna? Kommer ni att fortsätta höja skatter, och&lt;br&gt;i så fall för vem? Är det för löntagarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sak står i varje fall fullständigt klar. Ni är på nytt på väg att föra vårt&lt;br&gt;land ut i ett moras. Hur länge tänker ni fortsätta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga socialdemokratiska re-&lt;br&gt;servationer till detta betänkande, men för att spara kammarens tid och inte&lt;br&gt;fresta talmannens tålamod alltför mycket, nöjer jag mig med att yrka bifall&lt;br&gt;till följande reservationer: 1, 2, 3, 7, 8, 10, 11, 14, 15, 16, 29, 36, 40, 41, 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 44. Dessutom yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationer&lt;br&gt;som finns under de moment som i övrigt eventuellt kommer att bli föremål&lt;br&gt;för votering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist, herr talman. Vi har sannerligen stora uppgifter framför oss i&lt;br&gt;denna riksdag. Låt mig på nytt deklarera vår redobogenhet att medverka till&lt;br&gt;för vårt land viktiga och lyckliga lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 BO G. JENEVALL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Så här på riksmötets sista dag är det dags att summera. Vi&lt;br&gt;kan då konstatera att Ny demokrati gjort det möjligt för regeringen att föra&lt;br&gt;sin politik. Vi har haft samstämmiga åsikter i det mesta, dock inte i allt. Vi&lt;br&gt;har önskat gå längre än regeringen när det gäller besparingarna. Till höst-&lt;br&gt;riksdagen hoppas vi att regeringen följer oss i våra besparingsprojekt för att&lt;br&gt;minska ökningstakten i budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett för tillfället ännu större problem är de minskade intäkterna i budgeten.&lt;br&gt;Därför är det viktigt att stimulera företagen. De kan sedan generera ökade&lt;br&gt;intäkter i form av ökad bolagsskatt, ökad inkomstskatt och ökade arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi studerar budgeten och budgetutfallet kan vi konstatera att hela un-&lt;br&gt;derskottet ligger på inkomstsidan. Det är därför som de vidtagna och före-&lt;br&gt;slagna åtgärderna är så viktiga. Hur vi än skrapar och skrapar när det gäller&lt;br&gt;besparingarna, åstadkommer vi inte den storleksordning som är nödvändig&lt;br&gt;för att komma till rätta med budgetunderskottet. Det kan enbart inhämtas&lt;br&gt;och regleras genom att vi får ökade intäkter. Ökade intäkter kan vi bara få&lt;br&gt;genom att företagen får förutsättningar att få intäkter vilka i sin tur genererar&lt;br&gt;inkomster till stat och även till kommun. Det är därför som vi inte får släppa&lt;br&gt;denna tråd, vad som än händer. Då går det raka vägen någon annanstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i grunden en annan syn på hur man skall tackla detta med sänkta&lt;br&gt;energiskatter för industrin. Vi är helt överens med regeringen om att det är&lt;br&gt;nödvändigt. Det är bra, men vi tycker att regeringen väljer en underlig väg&lt;br&gt;att gå för att åstadkomma kompensation för det skattebortfall som detta ger.&lt;br&gt;För att sänka energiskatten och kompensera för det, skall man föra över den&lt;br&gt;kostnaden på hushållen. För att kompensera hushållen för det, skall man&lt;br&gt;sänka momsen. För att finansiera detta, skall man ta bort schablonavdraget.&lt;br&gt;Vi tycker att det är en mycket onödig karusell. Det är nästan som att räkna&lt;br&gt;en skock får genom att räkna benen och dividera med fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss dock bakom dessa åtgärder, men vi tycker att det hade varit&lt;br&gt;enklare att titta litet grand på alla de besparingsförslag som vi har lagt fram.&lt;br&gt;Där skulle vi ganska lätt kunna åstadkomma dessa styva tre miljarder som&lt;br&gt;det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat intressant stycke i budgeten är avsnittet om den s.k. LK-kalky-&lt;br&gt;len. När man läser den blir man skrämd. Den förutsätter givetvis att inga&lt;br&gt;åtgärder vidtas, men man blir ändå skrämd när man tittar på storleksord-&lt;br&gt;ningen. Där skulle jag vilja vända mig till finansministern för att få en kom-&lt;br&gt;mentar till hur finansministern ser på den långsiktiga utvecklingen. Om vi&lt;br&gt;tittar på den från rent matematiska utgångspunkter är det ett skrämmande&lt;br&gt;perspektiv vi har framför oss. Det understryker ju ännu mer nödvändigheten&lt;br&gt;av kraftigare besparingar än vad regeringen hittills har signalerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har vi de arbetslösa och den situation som jag tror alla tycker är lika&lt;br&gt;besvärande. Regeringen gör så litet åt den. Man betalar de arbetslösa, och&lt;br&gt;det är bra. Det skall man givetvis göra. Men man ser inte till att få någon&lt;br&gt;valuta för pengarna. De arbetslösa är egentligen inte ett problem. De är en&lt;br&gt;resurs. Det låter naturligtvis paradoxalt, men det finns oändligt mycket i&lt;br&gt;samhället som behöver göras. Varför inte ta tillfället i akt i en extraordinär&lt;br&gt;situation och genomföra litet extraordinära åtgärder? Som kammaren kän-&lt;br&gt;ner till har vi föreslagit att man genom ett förfarande med dispens från LAS&lt;br&gt;skulle kunna få en hel del människor i arbete och även få någonting uträttat.&lt;br&gt;Det vore bra om vi kunde ena oss i en sådan här situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte heller låta bli att kommentera förslaget, och numera också&lt;br&gt;beslutet, om att hjälpa ungdomarna att komma ut i arbetslivet genom dessa&lt;br&gt;praktikantplatser. Det är bra. Jag har ännu inte hört att LO och fackför-&lt;br&gt;eningarna tänker gå till arbetsdomstolen. Jag vet inte om jag är felinforme-&lt;br&gt;rad, men jag hoppas verkligen att det inte sker. Det vore en skam om beslu-&lt;br&gt;ten i riksdagen skulle kullkastas av arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kommer jag med viss tjatighet tillbaka till den politiska retoriken.&lt;br&gt;Den är det största hindret för ett väl fungerande arbete i kammaren. Vi i Ny&lt;br&gt;demokrati har ju inte varit här så länge. Vi avslutar ju nu vårt första år här.&lt;br&gt;Alla skulle tjäna mycket på om vi här kunde släppa litet grand på vad vi sade&lt;br&gt;för ett år sedan, eller kanske rent av för fyra år sedan. Vi måste titta på hur&lt;br&gt;situationen ser ut i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetet i utskotten skulle kunna innehålla mer diskussioner. Jag har&lt;br&gt;visserligen i mina önskningar blivit rikligen bönhörd i finansutskottet. Men&lt;br&gt;det har inte lett till särskilt mycket konsensus. Det finns frågor som vi lätt&lt;br&gt;skulle kunna ena oss kring om vi släppte litet grand på den politiska retori-&lt;br&gt;ken och inte satt så fast i den. Jag vet att det är lätt för mig att stå här och&lt;br&gt;säga det, eftersom vårt parti inte har den linjen. Jag tycker ändå att man&lt;br&gt;skulle kunna behandla frågorna med litet större ansvar i dessa tider när vi&lt;br&gt;måste spara och se till att få ut våra arbetslösa i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringssystemet, och därmed karensdagarna kommer väl uppen-&lt;br&gt;barligen att bli en av de stora frågorna i höst. Där har regeringen signalerat&lt;br&gt;att den tänker stå fast vid sina karensdagar. Det är ett bra exempel på vad&lt;br&gt;jag sade nyss om att sitta fast i retoriken. Även vi i Ny demokrati gick ut med&lt;br&gt;ett förslag om karensdagar i valrörelsen. Vi har även under hösten upprepat&lt;br&gt;det några gånger. Men sedan har situationen förändrats. Genom de sänk-&lt;br&gt;ningar man gjorde av ersättningarna fick vi en drastisk minskning av sjuk-&lt;br&gt;skrivningarna, och därmed minskade kostnader. Dessutom har sjukfrånva-&lt;br&gt;ron ytterligare pressats ner genom lågkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då började vi fundera på hur man skulle kunna lösa detta på ett bättre&lt;br&gt;sätt. Det som finns i dag kan vi nästan kalla för ett lapptäcke. Det är ett&lt;br&gt;resultat av tidigare beslut, säkert med kompromisser i bakgrunden. Då vore&lt;br&gt;det bra att ta ett totalgrepp. Vårt förslag är väl ganska känt i dag. Vi vill&lt;br&gt;understryka att vi inte har kommit på det själva. Det är inte smittat av oss&lt;br&gt;på något vis. Det borde därför kunna tas upp seriöst och diskuteras. Tanken&lt;br&gt;med det är, att oavsett orsaken till varför man är sjuk skall man ha samma&lt;br&gt;ersättning. Vi minns väl allihop när alla svenska barn på förvintern helt plöts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt blev väldigt sjuka över en natt. Det är så vi fungerar. Man utnyttjar syste-&lt;br&gt;met och ser till att man får det bästa utfallet av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi tar ett helhetsgrepp på detta och tittar på problemen från en total&lt;br&gt;synvinkel kan vi nog åstadkomma någonting bra. Jag skall inte gå in på det&lt;br&gt;här. Det är väl allmänt känt i dag. Likaväl som regeringen tidigare har signa-&lt;br&gt;lerat att den står fast vid karensdagarna, får väl jag signalera att vi kommer&lt;br&gt;att stå fast vid vårt system. Det bör då leda till att vi måste försöka finna en&lt;br&gt;form av konsensus. Låt oss ta detta som ett bra exempel på att komma över-&lt;br&gt;ens i en viktig fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser trots allt att det finns mycket att spara i sjukvården. Vi har dess-&lt;br&gt;utom i vår riksdagsgrupp ett par duktiga läkare med erfarenhet. Jag brukar&lt;br&gt;ta som ett exempel att vi 1960 hade 4 000 läkare i Sverige och en väl funge-&lt;br&gt;rande sjukvård. 1975 varvi uppe i 8 000 läkare. I dag har vi 24 000 läkare och&lt;br&gt;enligt många en dåligt fungerande sjukvård. Jag tycker att dessa siffror är&lt;br&gt;mycket talande. Det finns ett grundfel någonstans. Vi vill kalla det för att vi&lt;br&gt;har planekonomi i sjukvården. Det finns mycket stora besparingar att göra&lt;br&gt;utan att det på något vis försämrar sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså fråga om en systemförändring. Eftersom regeringen är intres-&lt;br&gt;serad av systemförändringar som vi gärna stöder, vore det roligt att höra fi-&lt;br&gt;nansministerns syn på den här stora frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av detta gäller ålderdomshemmen, som man nu går tillbaka till -&lt;br&gt;och det är bra. Men för att sätta litet fart, speciellt nu när vi har ledig arbets-&lt;br&gt;kraft, bör man låta privata företag finansiera och bygga ålderdomshem och&lt;br&gt;på långtidskontrakt hyra ut dem. Enligt beräkningar som vi har gjort, med&lt;br&gt;hjälp av experter, kan man sänka kostnaden för samhället till hälften, alltså&lt;br&gt;från ca 2 000 kr. per dag för en vårdplats till ca 1 000 kr. per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har föreslagit inkomstprövat barnbidrag. Det ger också en besparing,&lt;br&gt;och vi vill gärna få i gång en diskussion om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer också med envishet tillbaka till hemspråksundervisningen. Vi&lt;br&gt;vill inte alls hindra de människor som kommit hit att underhålla sitt hem-&lt;br&gt;språk. Men vi tycker att det är felaktigt att staten skall betala för detta; det&lt;br&gt;kan man lösa på frivillighetens grund - liksom andra grupper får göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön är ju mycket aktuell i dag. Våra kolleger är väl fortfarande kvar&lt;br&gt;borta i Rio, och jag hoppas att de åstadkommer någonting. Vi vill också på-&lt;br&gt;minna om vad vi brukar säga, nämligen att vi trots allt importerar 80-90 %&lt;br&gt;av föroreningarna i såväl luft som vatten. Det är alltså viktigt, även för vår&lt;br&gt;egen del, att vi sätter in åtgärderna där de gör den största nyttan, t.ex. i Balti-&lt;br&gt;kum och i Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndspolitiken kan man enligt vår mening spara en hel del på, utan att&lt;br&gt;på något vis försämra den, nämligen genom att effektivisera den och i större&lt;br&gt;utsträckning låta pengarna gå genom de internationella hjälporganisatio-&lt;br&gt;nerna, som har möjlighet att nå ut till de grupper som man verkligen vill&lt;br&gt;hjälpa. Vi tror att det behövs en radikal förändring av SIDA och dess verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsbidragen är något annat som vi önskar att regeringen analy-&lt;br&gt;serar, för det är mycket svårt att få ett grepp om dem. Det lär handla om&lt;br&gt;totalt 13,5 miljarder. Mycket av detta skall naturligtvis vara kvar, och mycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av det är bra. Men det finns också ett stort missbruk, och det är mycket som&lt;br&gt;i stället kan betalas av människor som har intresse av olika saker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hösten blir också det nya pensionssystemet en stor fråga. Jag hörde på&lt;br&gt;Ekot senast i morse, att det s.k. PM 30 tycks bölja bli färdigt, och att man&lt;br&gt;skall ha hela livet som intjänandetid. Även de som av olika anledningar inte&lt;br&gt;har haft någon inkomst skall ha ett skydd som i dagsläget uppgår till minst&lt;br&gt;67 000 kr. Här krävs naturligtvis omfattande övergångsregler. Vi tror fortfa-&lt;br&gt;rande på en försäkringslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis har vi en fråga om kompletteringspropositionen. Den har&lt;br&gt;tenderat att bli allt tjockare, har vi förstått, och komma allt senare. I år har&lt;br&gt;det varit speciellt besvärande. Från dem som i dag sitter i regeringsställning&lt;br&gt;har ju detta påpekats i tidigare sammanhang. Vi önskar attt regeringen nästa&lt;br&gt;gång kommer med merparten av sina förslag i samband med budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 4 i mom. 5, reservation 6 i&lt;br&gt;mom. 18, och reservation 45 i mom. 70.1 övrigt yrkar jag bifall till utskottets&lt;br&gt;hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I motion Fi42, Bo Jenevall, säger ni nej till slopande av scha-&lt;br&gt;blonavdraget om vi inte får Investeringsaktiebolaget Sverige. Ni säger nej&lt;br&gt;till energiskatterna om vi inte får samma investeringsaktiebolag, och ni säger&lt;br&gt;nej till sänkningen av den allmänna momsen - fortfarande med samma krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion Fi43 kräver ni inrättande av Investeringsaktiebolaget Sverige&lt;br&gt;med ett eget kapital i storleksordningen 10-11 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min korta och enkla fråga till herr Jenevall är: Finns det något ekonomiskt&lt;br&gt;samband mellan de här fyra sakerna? Eller är det bara politisk retorik, eller&lt;br&gt;kanske hästhandleri? Hur hänger det här ihop?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Politisk retorik är det naturligtvis inte, Arne Kjörnsberg.&lt;br&gt;Kanske det är hästhandleri - det vet jag inte. Men vi har ändå lärt oss något&lt;br&gt;sedan vi kom in i riksdagen, nämligen att om man skall åstadkomma någon-&lt;br&gt;ting så måste man göra olika former av överenskommelser. Här liksom på&lt;br&gt;andra ställen är det ju ändå resultaten som räknas. Vi har ansett att detta&lt;br&gt;var fördelaktigt för att nå de mål som var viktiga för oss. Det har vi också&lt;br&gt;uppnått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi har även redovisat vår långsiktiga syn på de olika sakerna, och den&lt;br&gt;kommer vi att fortsätta att kämpa för. Men när man vet att man inte kan&lt;br&gt;komma fram med detta, är det bättre att använda det på ett sådant sätt att&lt;br&gt;man får det bästa utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Retorik var det inte, men det kanske var hästhandleri - det&lt;br&gt;var herr Jenevalls egna åsikter. Och det var resultatet ni ville ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vet herr Jenevall vad resultatet har blivit? Det har blivit höjda skatter för&lt;br&gt;vanliga löntagare på mellan 12 och drygt 2 000 kr. Det har ni åstadkommit.&lt;br&gt;Och ni har åstadkommit höjda energikostnader på grund av höjda energi-&lt;br&gt;skatter genom ert - för att nu citera herr Jenevall - hästhandleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till den sakliga frågan. När det gäller Investeringsaktiebolaget Sverige,&lt;br&gt;med inte 10-11 utan 8-9 miljarder, kan vi hypotetiskt anta att det fungerar;&lt;br&gt;jag är en positiv människa. Då får småföretag låna pengar för att kunna ut-&lt;br&gt;vecklas, investera, bygga ut, tillverka grejer. Men de här grejerna skall ju&lt;br&gt;säljas; någon måste köpa dem. När ni medverkar till att dra ned köpkraften&lt;br&gt;för alla vanliga löntagare i Sverige - vem skall då köpa grejerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir resultatet, herr Jenevall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte det. Först och främst har ju Socialdemokraterna&lt;br&gt;och regeringen olika uppfattningar om utfallet av den här karusellen - som&lt;br&gt;jag kallade den förut. Vi anser den vara felaktig. Men enligt de beräkningar&lt;br&gt;som regeringen har gjort skall det vara ganska små effekter av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot tror jag att 9 miljarder till ökat riskkapital för företagen verkli-&lt;br&gt;gen kan komma människor till del genom att vi får fart på hjulen. Vi får fram&lt;br&gt;nya produkter, vi får människor i arbete, och vi kommer ur det nuvarande&lt;br&gt;läget både när det gäller arbetslösheten och när det gäller människors situa-&lt;br&gt;tion över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 LARS-OVE HAGBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vänsterpartiet ställer sig mycket kritiskt till regeringens för-&lt;br&gt;slag i kompletteringspropositionen. Av miljöskäl går vi emot regeringens&lt;br&gt;förslag om sänkt energiskatt för företagen. Om energiskatterna skall ändras,&lt;br&gt;skall förändringen bidra till bättre miljö och hushållning med energi. Där-&lt;br&gt;med finns det egentligen ingen anledning att över huvud taget ta bort scha-&lt;br&gt;blonavdraget och sänka momsen'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är för Vänsterpartiets del beredda att höja energiskatten för hushål-&lt;br&gt;len - under förutsättning att inkomsterna går till utveckling av alternativ&lt;br&gt;energiteknik och energibesparande åtgärder. Men så är ju icke fallet med&lt;br&gt;förslagen i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder för att bekämpa den stigande arbetslösheten är för-&lt;br&gt;siktigt sagt minimala. Antalet arbetslösa är nu över 200 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS-chefen varnar för att vi nu förlorar kampen mot massarbetslösheten,&lt;br&gt;och allt fler står utanför den öppna arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsmi-&lt;br&gt;nistern påpekade i den arbetsmarknadspolitiska debatt vi hade i maj att&lt;br&gt;10 % av den arbetsföra befolkningen kommer att stå utanför ett ordinarie&lt;br&gt;arbete om det fortsätter på det här viset. Därmed har arbetslösheten EG-&lt;br&gt;anpassats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den reviderade finansplanen framgår att regeringens främsta uppgift är&lt;br&gt;att hålla nere inflationen och göra det möjligt för Sverige att med ekonomisk&lt;br&gt;styrka bli medlem i EG. Vi kan konstatera att regeringen inte heller denna&lt;br&gt;gång lägger någon speciell vikt vid sysselsättningsmålet. Det talas om en&lt;br&gt;smärtsam deflationsprocess och att denna ekonomiska politik därmed är en&lt;br&gt;offensiv investering för framtiden. Men kan rekordarbetslöshet och perma-&lt;br&gt;nent utslagning av ungdomen verkligen vara en offensiv investering för fram-&lt;br&gt;tiden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks handla efter modellen ”gärna full sysselsättning, men&lt;br&gt;först en rejäl arbetslöshet”. Man kan i detta sammanhang också fundera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över andra politiska konstellationer i denna jättelika EG-/EU-debatt. Man&lt;br&gt;bör ta tillfället i akt att fundera över Socialdemokraternas roll, det var ju de&lt;br&gt;som ansökte om medlemskap. Man bör åtminstone se till att arbetslösheten&lt;br&gt;i Sverige först kommer ner på rimliga nivåer innan man ger sig in i det euro-&lt;br&gt;peiska äventyret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi från Vänsterpartiet vill stoppa arbetslösheten. Den åtgärden är ett för-&lt;br&gt;stahandsmål. Vi har konkret föreslagit att 10 miljader extra skall satsas i åt-&lt;br&gt;gärder mot arbetslösheten i form av utbildning, ROT-program, beredskaps-&lt;br&gt;arbete och trafiksatsningar. Utbildningsprogrammen har vi behandlat här i&lt;br&gt;kammaren fler gånger. ROT-programmen i kommunerna handlar framför&lt;br&gt;allt om att man i stället för att dra in pengar från kommunerna ser till att de&lt;br&gt;pengar som man skulle dragit in satsats på sysselsättning. Men det gör man&lt;br&gt;inte. I stället får de människor som inte får arbete kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, vilket Arne Kjörnsberg hade som exempel. Det är vad det handlar om,&lt;br&gt;och det är en arbetslöshetsskapande politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete är av nöden tvunget i detta läge, när allt fler utförsäk-&lt;br&gt;ras. Men ändå skapar man inga fler beredskapsarbeten. Här satsar man mi-&lt;br&gt;nimalt fastän man borde kunna göra många samhällsnyttiga insatser genom&lt;br&gt;att öka antalet beredskapsarbeten. Men det är tydligen någonting mycket&lt;br&gt;fult, och det har det varit ända sedan hösten 1990, då man ansökte om med-&lt;br&gt;lemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss också bakom alla de insatser som gjorts och förslag till inve-&lt;br&gt;steringar som lämnats av verk och myndigheter, vilka Socialdemokraterna&lt;br&gt;på ett förtjänstfullt sätt har tagit fram. Riksdagen borde uttala som sin vil-&lt;br&gt;jeinriktning att detta skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de långsiktiga åtgärderna för industrins utveckling handlar&lt;br&gt;det inte i första hand om kostnadsläget. Det handlar om kompetens och att&lt;br&gt;se till att de som finns i denna gren i stället för att gå ut i arbetslöshet får en&lt;br&gt;högre kompetens. Där saknas i huvudsak åtgärder från regeringens sida.&lt;br&gt;Den teknisk-humanistiska utbildning som har varit på tapeten under hela 80-&lt;br&gt;talet för denna grupp av människor i arbetslivet, har tyvärr inte kommit till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den pågående arbetsrättsutredningen skulle kunna vara ett bidrag&lt;br&gt;till att öka konkurrenskraften genom att se till att bestämmelserna formule-&lt;br&gt;ras så att de underlättar en demokratisk arbetsorganisation. Om man verkli-&lt;br&gt;gen vill ha de s.k. medarbetarna med sig för att stärka konkurrenskraften&lt;br&gt;skall man inte se till att försämra arbetsrätten utan i stället förstärka den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi är inne i ett sådant strukturläge som vi i dag är, med stor arbetslös-&lt;br&gt;het, kommer vi med vilka åtgärder vi än tar till att ha en hög arbetslöshet.&lt;br&gt;Vi kan diskutera orsakerna till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi från Vänsterpartiet anser att det är helt nödvändigt att vi i detta läge&lt;br&gt;ser till att vidta extraordinära åtgärder. Vi har föreslagit att man skall genom-&lt;br&gt;föra en tillfällig sänkning av pensionsåldern. Människor i åldern 62-64 år&lt;br&gt;skulle det närmaste året kunna ta pension om en arbetslös får arbete. Denna&lt;br&gt;kvittning skulle vara oerhört betydelsefull. Det skulle heller inte minska ar-&lt;br&gt;betskraften på sikt när konjunkturen går uppåt igen. Varför vidtar man inte&lt;br&gt;denna åtgärd i stället för att offra ungdomen och de som tagit del av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande utbildningsinsats som sker på andra områden inom AMU och på&lt;br&gt;andra ställen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart är vi på väg, och vem är det som kör på vägen? Ordet väg tillhör&lt;br&gt;det politiska språket. Den tredje vägen, det vet vi, var ju fjärrstyrd av de&lt;br&gt;kapitalistiska marknadskrafterna. Det blev devalvering, valutaregleringens&lt;br&gt;avskaffande, avskaffande av kreditregleringen, strejkstopp, lönestopp, skat-&lt;br&gt;telättnader för höginkomsttagare och ansökan om medlemskap i EG. Ge-&lt;br&gt;nom detta var man på väg att strypa kommunerna. Det var den tredje vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men hur är det då med den enda vägen? Vi har bedömt den som Manches-&lt;br&gt;terliberal. Medborgarna skall inte tillåtas styra sin framtid vare sig genom&lt;br&gt;enskilda beslut eller gemensamma demokratiska beslut. I stället skall den&lt;br&gt;s.k. marknaden fatta beslut. Men en sådan marknad har inte på länge existe-&lt;br&gt;rat annat än i en helt marginell form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ju inte en marknadsekonomi utan en kapitalistisk ekonomi.&lt;br&gt;Denna ekonomi behärskas av en liten klick starka aktörer, en finanselit, som&lt;br&gt;planerar finansiering, produktion och avsättning. Det sker på villkor som&lt;br&gt;dikteras av mäktiga transnationella koncerner. Drivkraften är i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning spekulation, en jakt efter snabba utdelningar på kort sikt. Det är&lt;br&gt;mycket länge sedan medborgarnas behov har styrt ekonomin på en funge-&lt;br&gt;rande marknad, om det någonsin har existerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i ljuset av dessa förhållanden som regeringens strategi skall ses. Det&lt;br&gt;är inte marknaden som skall stimuleras, utan det är kapitalisterna. Den enda&lt;br&gt;vägens politik sänker därför kapitalbeskattningen och ökar armbågsutrym-&lt;br&gt;met för spekulation. Seriösa långsiktigt arbetande investeringar missgynnas&lt;br&gt;liksom förut. Regeringen använder den mytiska marknaden närmast som ett&lt;br&gt;hot, som ett täckord för de ekonomiska makthavarnas utpressning. Budget-&lt;br&gt;underskottets storlek och makthavarnas hot om räntehöjningar är förevänd-&lt;br&gt;ningar för att inte vidta åtgärder mot Sveriges ekonomiska och mänskliga&lt;br&gt;nedrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna medvetna strävan urskuldar sig regeringen ständigt med hänvis-&lt;br&gt;ning till marknadens villkor. Resultatet är en arbetslöshet som närmar sig&lt;br&gt;EG-nivå. Den offentliga finansiering som den sociala tryggheten och den in-&lt;br&gt;dustriella infrastrukturen vilar på attackeras och undergrävs genom skatte-&lt;br&gt;sänkningar för de bättre bemedlade i samhället. Den inhemska ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteten stimuleras inte. Den enda vägen innebär ekonomisk, social och&lt;br&gt;kulturell nedrustning samt ökade klassklyftor. Det blir en stagnation på&lt;br&gt;dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförande av ekonomisk makt till utlandet, något som påskyndats av&lt;br&gt;avskaffandet av valutaregleringen, har förflyttat makten från den nationella&lt;br&gt;kapitalismens sfär till den helt oåtkomliga rymden. Att en borgerlig regering&lt;br&gt;bejakar denna utveckling är självklart. Socialdemokraternas försök med den&lt;br&gt;tredje vägen blev som sagt bara en illusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stalinismen i Östeuropa föll samman förklarade borgerliga experter&lt;br&gt;att kapitalismen hade segrat. Historien var vid sitt slut. Men stalinismens fall&lt;br&gt;har inte gjort kapitalismen bättre skickad att lösa sina problem med att för-&lt;br&gt;dela jordens tillgångar mellan länder och folk. I stället fortsätter utplund-&lt;br&gt;ringen av tredje världen i fortsatt hög takt, samtidigt som kapitalismen visar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin oförmåga att säkra acceptabla livsvillkor för folken. Ekonomisk stagna-&lt;br&gt;tion förenas med ökad miljöförstörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder har kapitalismen skapat tvåtredjedelssamhällen, där två&lt;br&gt;tredjedelar lever hyfsat och en tredjedel är utslagna. Denna politik är på väg&lt;br&gt;att införas i Sverige. Därför ser Vänsterpartiet det som sin uppgift att utifrån&lt;br&gt;arbetarrörelsens socialistiska värderingar om jämlikhet och solidaritet vara&lt;br&gt;den kraft som motverkar denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla lägen i historien när de demokratiska krafterna varit starka och folk-&lt;br&gt;rörelserna varit starka har också den kapitalistiska maktutövningen minskat.&lt;br&gt;Vi kan inte finna oss i att kapitalismens hot om räntechocker på grund av&lt;br&gt;budgetunderskott och annat skall minska antalet åtgärder. Arbetslösheten&lt;br&gt;måste bekämpas till vatje pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens läge har man med denna politik ordnat en tidsinställd inflations-&lt;br&gt;bomb. Med denna fördelningspolitik kommer med all säkerhet nästa års av-&lt;br&gt;talsrörelse att omfatta stora kompensationskrav. Hur regeringen och detta&lt;br&gt;land skall klara det är för mig en gåta. Skall man klara av det måste man med&lt;br&gt;nödvändighet föra en politik som ser till att vi får jämlika löne-, inkomst-&lt;br&gt;och förmögenhetsvillkor och se till att utvecklingen går åt rätt håll. I annat&lt;br&gt;fall exploderar inflationen. Den läxan borde åtminstone Socialdemokra-&lt;br&gt;terna förhoppningsvis ha lärt sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett medlemskap i EG eller EU kan den ekonomiska och politiska&lt;br&gt;självständigheten för vårt land och den del av Europa som Sverige tillhör&lt;br&gt;bara skapas genom ett konkurrenskraftigt och modernt näringsliv där kvali-&lt;br&gt;tet, kunskap, engagemang och demokratiskt inflytande ställts i centrum.&lt;br&gt;Alla som tror att andra lösningar räddar Sverige är ute på en farlig väg. Väns-&lt;br&gt;terpartiet arbetar därför för att de krafter som vill ha denna utveckling skall&lt;br&gt;samordna sig och skapa ett alternativ till kapitalets Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller i första hand att de fackliga och de politiska organisationerna&lt;br&gt;vitaliseras. Miljörörelser, fredsrörelser och andra progressiva rörelser kom-&lt;br&gt;mer att spela en vital roll under 90-talet som ett alternativ till kapitalets&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller inte minst att se till miljöfrågorna. Vi står i dag inför globala&lt;br&gt;katastrofer, mänskliga katastrofer, på grund av den miljöförstörelse vi råkat&lt;br&gt;ut för. För att kunna hantera miljöfrågorna på ett hållbart sätt krävs det en&lt;br&gt;styrning från samhällets sida och en planerad hushållning med vår miljö. Det&lt;br&gt;behövs styrmedel av olika slag: lagar, regelverk, information, forskning, ut-&lt;br&gt;bildning, tillsyn, kontroll samt skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att förena miljöpolitiken med en inkomstfördelning.&lt;br&gt;Det handlar egentligen om att se till att människorna engageras och förstår&lt;br&gt;miljön samtidigt som deras livssituation inte utmanas. Det gäller framför allt&lt;br&gt;dem som inte har det alltför bra på vår jord och i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har för vår del presenterat vår skattepolitik i en motion som väcktes i&lt;br&gt;januari. De frågorna har behandlats i olika propositioner, och vi har väckt&lt;br&gt;motioner. Våra förslag har avslagits av majoriteten här i riksdagen. Vi har&lt;br&gt;pekat på att skattepolitiken måste jämna ut skillnaderna i samhället när det&lt;br&gt;gäller inkomster och förmögenheter. Vi måste se till att få ett samhälle som&lt;br&gt;står för välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan även konstatera att den skattepolitik som regeringen fört nu leder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till enorma budgetunderskott. Det kanske finansministern i alla led är ansva-&lt;br&gt;rig för. Även före regeringsskiftet fanns finansministern med i bilden när det&lt;br&gt;gällde skattepolitiken. Detta har nu lett till att vi på 15 månader har gått från&lt;br&gt;ett underskott på 5 miljarder, som jag tror var Allan Larssons bud, i januari&lt;br&gt;1991 till att i april 1992 enligt prognoserna ha ett underskott på 100 miljarder.&lt;br&gt;Vi gått från 5 miljarder till 100 miljarder på 15 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden kan det inte vara särskilt ansvarsfullt av regeringen&lt;br&gt;att vidta ytterligare skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vidhåller att skattekvoten skall ligga på 1991 års nivå. Vi har framlagt&lt;br&gt;förslag av statsfinansiella skäl, fördelningspolitiska skäl och miljöskäl om att&lt;br&gt;grundavdragen slopas för de högre inkomstgrupperna, att beskattningen av&lt;br&gt;kapitalinkomster återställs, att beskattningen av energi höjs och utformas&lt;br&gt;efter miljömål, att företagsbeskattningen ses över, att företagens energibe-&lt;br&gt;skattning utformas så att den tillgodoser såväl konkurrens som miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt att en hållbar strategi utformas för den ekono-&lt;br&gt;miska politiken. Den bör ha tre inslag: sänkt arbetslöshet, bibehållen social&lt;br&gt;välfärd och ett minskat underskott i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi från Vänsterpartiet är väl medvetna om att detta inte är någon enkel&lt;br&gt;uppgift. Den ekonomiska politiken måste med nödvändighet präglas av be-&lt;br&gt;tydande finess och försiktighet i den omställningen. Drastiska systemskiften&lt;br&gt;och alexanderhugg kan riskera hela processen. Läget är allvarligt. Vi måste&lt;br&gt;motverka tvåtredjedelssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politik som regeringen för är en gammal politik. Den är prövad i de&lt;br&gt;rika industriländerna med förskräckande sociala resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens recept är enkelt: bejaka och stimulera hög avkastning, lön-&lt;br&gt;samhet och vinst, satsa på den enskilda människans egoistiska sida, göra kar-&lt;br&gt;riär; armbågsmentalitet och snabba vinster skall vara idealmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsproblem går inte att lösa med denna politik, snarare tvärtom,&lt;br&gt;men det är Lars Tobissons kompromisslösa politik för överklassen som haft&lt;br&gt;vind i ryggen på 1980-talet, tyvärr utan nämnvärt motstånd från socialdemo-&lt;br&gt;kratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talet visar ju att klasskampen är nödvändigare än någonsin för de ar-&lt;br&gt;betande människorna och de svaga grupperna i samhället och de arbetslösa.&lt;br&gt;I annat fall kommer överklassen med Lars Tobisson i spetsen att ytterligare&lt;br&gt;försämra villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människorna kommer aldrig att finna sig i att reduceras till viljelösa kon-&lt;br&gt;sumenter på kapitalets marknad. Det sociala engagemanget mot världens&lt;br&gt;orättvisor, tvåtredjedelssamhället, de stora inkomst- och förmögenhetsklyf-&lt;br&gt;torna, fallskärmsavtalen för etablissemanget, arbetslösheten, miljöförstörel-&lt;br&gt;sen och bristen på människors lika värde kommer att vara grogrunden för&lt;br&gt;1990-talets politiska vindar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablissemanget har stärkt sina positioner i samhället, samtidigt som poli-&lt;br&gt;tikerföraktet är stort. Det senaste valet var på många sätt ett protestval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att politikerföraktet inte heller kommer att minska när väljarna&lt;br&gt;upptäcker Ny demokratis roll. Nydemokratema är ju Lars Tobissons och&lt;br&gt;Carl Bildts bästa resurs. De har nu svalt hela kompletteringspropositionen,&lt;br&gt;och så har de fått ett diffust riskkapitalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska effekten är att de har låst in Centern, kds och Folkpartiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att de inte har möjlighet att profilera sig i någon som helst fråga. Det är&lt;br&gt;konsekvenserna av Ny demokratis roll. Det kommer inte att öka respekten&lt;br&gt;för politiken och för de olika politiska partiernas särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även beklaga att det skulle till ett valnederlag för Socialdemokra-&lt;br&gt;terna för att få dem att föra en förnuftigare politik. Jag är nog inte ensam om&lt;br&gt;att frukta att om Socialdemokraterna fortsatt sitt regeringsinnehav så hade&lt;br&gt;man på åtskilliga områden inte drivit de ståndpunkter som man gör i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag understryka att förnyelsen i politiken ligger i att förena mil-&lt;br&gt;jö- och fördelningspolitik. Miljöåtgärderna måste accepteras av en bred ma-&lt;br&gt;joritet av människorna. Därtill kommer att vi måste ha ett helt nytt tillväxt-&lt;br&gt;och kvalitetsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyckeln till möjligheterna är att samhället präglas av kärnan i fördelnings-&lt;br&gt;politiken: arbete åt alla, små inkomst- och förmögenhetsskillnader och en&lt;br&gt;välfärd åt alla. Alternativet finns i de ideologiska värderingar som sätter&lt;br&gt;människan i centrum. Solidariteten, jämlikheten, rättvisan och de gemen-&lt;br&gt;samma tagen måste vara dominerande. Man måste värna om de arbetande&lt;br&gt;människornas intressen. Det är dessa grupper som måste ställas i centrum&lt;br&gt;för politiken. Man måste se till att man har en verklig marknad där de som&lt;br&gt;arbetar och producerar har ett avgörande inflytande. På marknaden måste&lt;br&gt;konsumenterna ha jämna inkomster och förmögenheter. Ekologi och fördel-&lt;br&gt;ningspolitik måste gå hand i hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta är mitt sista anförande i riksdagen efter 22 år. jag vill&lt;br&gt;ta tillfället i akt att tacka all personal i det här huset för alla år: talmännen&lt;br&gt;för deras föredömliga korrekta sätt att hantera kammarens arbete; alla ste-&lt;br&gt;nografer som har gjort anförandena möjliga att läsa. Jag vill också uttala ett&lt;br&gt;tack till de ledamöter som finns i kammaren, inkl, socialdemokraterna trots&lt;br&gt;att vi haft en och annan fajt. Syskonträtan är hård och kompromisslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta vill jag yrka bifall till motionen Fi44, utom yrkande 26, motion&lt;br&gt;Fi56 och Fi57 samt avslag på motion Fi40 yrkande 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som Lars-Ove Hagberg själv sade i slutet på sitt anförande&lt;br&gt;är detta hans sista debatt i riksdagen. Han har varit i riksdagen drygt tre&lt;br&gt;gånger så lång tid som jag, och därför vore det förmätet av mig att sätta något&lt;br&gt;slags betyg på Lars-Ove Hagberg och hans insatser. Jag nöjer mig därför med&lt;br&gt;att tacka honom och samtidigt tala om att jag avundas honom hans kunnig-&lt;br&gt;het, hans agitatoriska förmåga och inte minst hans agitatoriska oräddhet.&lt;br&gt;Tack Lars-Ove Hagberg!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 PER-OLA ERIKSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! De positiva tecknen till återhämtning i den svenska ekono-&lt;br&gt;min blir allt fler. Förutsättningarna för att lyfta Sverige ur den ekonomiska&lt;br&gt;vågdalen är goda. Tilltron till Sverige som företagarnation börjar återvända.&lt;br&gt;Utländska investerare visar ett starkt ökat intresse för Sverige. Nedväx-&lt;br&gt;lingen från hög till låg inflation har varit framgångsrik. Produktiviteten inom&lt;br&gt;industrin ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mycket arbete återstår för att skapa balans i ekonomin är vägen&lt;br&gt;till framgång utstakad. Genom en rad åtgärder har det nu lagts en grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny era av positiv utveckling för Sverige. Visserligen är problemen fortfa-&lt;br&gt;rande många, men möjligheterna är desto fler. Förutsättningarna är bättre&lt;br&gt;än på länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess värre lever vi med notan från nio år av socialdemokratiska försum-&lt;br&gt;melser. Det visar sig inte minst tydligt i det höga budgetunderskottet för in-&lt;br&gt;nevarande budgetår och det underliggande underskottet för nästa år. Enligt&lt;br&gt;den senaste budgetprognosen för innevarande år blir underskottet drygt 71&lt;br&gt;miljarder kronor för den sista socialdemokratiska budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna fick regera i högkonjunktur. Ändå slutar bouppteck-&lt;br&gt;ningen efter Allan Larssons och den förra regeringens politik med röda siff-&lt;br&gt;ror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte underlåta att tycka att det är en bedrift i sig av Socialdemokra-&lt;br&gt;terna att lyckas föra Sverige genom en av tidernas längsta högkonjunkturer&lt;br&gt;utan att på något sätt ta itu med Sveriges underliggande ekonomiska pro-&lt;br&gt;blem utan i stället efterlämna ett betydande budgetunderskott. Ett sådant&lt;br&gt;testamente säger allt om den förra regeringens förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjolårets valrörelse upprepades ofta talet om vändpunkten som skulle&lt;br&gt;komma, men den kom inte. Det måste tyda på att det varit grummel i kris-&lt;br&gt;tallkulan när Socialdemokraterna skulle skåda in i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beror då dagens stora problem på? En del är förstås sviterna av den&lt;br&gt;internationella lågkonjunkturen, men till stor del är problemen tyvärr hem-&lt;br&gt;malagade under 1980-talet. Socialdemokraterna ägnade sig alltför mycket åt&lt;br&gt;signalpolitik i stället för att åtgärda de grundläggande ekonomiska proble-&lt;br&gt;men. Deras ekonomiska politik drev fram en kraftig överhettning med stor-&lt;br&gt;stadsexpansion och flyttlasspolitik som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De köpte sig tid. Devalvering av kronan, ansökan om medlemskap i EG&lt;br&gt;och ecu-anknytning av kronan var deras signaler för att vinna tid, men det&lt;br&gt;hjälpte inte. Eftervården av devalveringen uteblev. Den ekonomiska signal-&lt;br&gt;politiken med EG-ansökan och ecu-kopplingen av kronan hjälpte inte. Var-&lt;br&gt;för? kan man fråga. Ja, helt enkelt därför att inget gjordes åt de underlig-&lt;br&gt;gande balansproblemen i ekonomin. Obalansen fortsatte att förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningen av 1990-talet kan därför karakteriseras som en rejäl bak-&lt;br&gt;smälla efter 80-talets ekonomiska politik och framför allt den överhettnings-&lt;br&gt;politik som fördes under decenniets sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förstås lockande för varje regering och politiker att föreslå åtgärder&lt;br&gt;som kan ge utdelning i enstaka SIFO-mätningar, som kan vara populära för&lt;br&gt;stunden men farliga för framtiden. Jag anser personligen att ansvarsfulla po-&lt;br&gt;litiker måste ha mod och kraft att föreslå och stå för åtgärder som ibland kan&lt;br&gt;vara smärtsamma kortsiktigt, inte alltid ge utdelning i SIFO-undersökningar&lt;br&gt;men på sikt vara riktiga för landet och för vår befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker faktiskt att Arne Kjörnsberg i sitt inledningsanförande gjorde&lt;br&gt;sig skyldig till det lättsinne som alltför många politiker hänger sig åt. Han&lt;br&gt;sade nej till allt som är obekvämt och ja till allt som är populärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välstånd måste skapas. Det kommer inte av sig självt. Socialdemokra-&lt;br&gt;terna har många gånger invaggat människorna i trbn att det finns en kassa-&lt;br&gt;kista som är outtömlig. Därför kräver folk att staten skall ge bidrag till allt.&lt;br&gt;Socialdemokraterna får på den punkten anses vara närmast oansvariga. Ni&lt;br&gt;sprider även i opposition löften och förhoppningar som det inte skulle vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;möjligt att infria i regeringsställning. Jag tycker att ni har ett ansvar att för-&lt;br&gt;klara för människorna att pengar inte kommer av sig självt eller ramlar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;himlen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det primära målet för den ekonomiska politiken måste nu vara att åter&lt;br&gt;skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, för trygghet, för investeringar&lt;br&gt;i näringslivet, framför allt i de mindre och medelstora företagen, och skapa&lt;br&gt;balans mellan olika regioner i landet. Det är endast med en sund ekonomi&lt;br&gt;som vi kan upprätthålla en rättvis fördelningspolitik, skapa arbeten som är&lt;br&gt;riktiga och varaktiga och se till att välfärden tryggas för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en ekonomiskt hållbar utveckling krävs att den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn kan expandera och återvinna marknadsandelar som förlora-&lt;br&gt;des under 80-talet. Samtidigt är det nödvändigt att reformera den offentliga&lt;br&gt;sektorn, och det måste ske i många steg och med olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet i går om den kommunala ekonomin är ett sådant viktigt steg. Men&lt;br&gt;det handlar också om att ge ökad valfrihet, att ge människorna ökade möjlig-&lt;br&gt;heter att välja de lösningar som bäst passar den enskilda individen och den&lt;br&gt;enskilda familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringen av Sveriges ekonomi, som inleddes i höstas då fyrklöverrege-&lt;br&gt;ringen tillträdde, var nödvändig. Saneringsarbetet har genomsyrat de förslag&lt;br&gt;som presenterats för riksdagen under året. Kompletteringspropositionen,&lt;br&gt;som vi i dag formellt har att ta ställning till, markerar på ett ytterligt kraftfullt&lt;br&gt;sätt att investeringarna för framtiden fortsätter. Det är inte en politik för&lt;br&gt;stunden. Det är mer en politik för framtiden, som kan återge Sverige inter-&lt;br&gt;nationell konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet stöder den strategi som regeringen har lagt fast för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken och som fullföljs i kompletteringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här i slutet på riksmötet kan vi summera. Jag kan då konstatera att re-&lt;br&gt;geringens politik och regeringspartiernas förslag i allt väsentligt fått stöd i&lt;br&gt;riksdagen, trots att regeringen är en minoritetsregering och regeringspar-&lt;br&gt;tierna är i minoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har då ankommit på regeringspartiernas företrädare att finna majori-&lt;br&gt;tet och nå breda lösningar. Visst har det skett förändringar i budgetförsla-&lt;br&gt;gen, men de är marginella. De vidtagna förändringarna i budgeten har, om&lt;br&gt;dagens beslut blir som vi har väntat, inneburit en ökning av utgifterna med&lt;br&gt;26 milj.kr. Det är med andra ord en försumbar förändring med tanke på bud-&lt;br&gt;getens omfattning och inte ens så mycket som vad en skola kostar att bygga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sticker inte under stol med att jag som ordförande i finansutskottet är&lt;br&gt;mycket nöjd med resultatet. Det har gått att finna majoritet för regeringens&lt;br&gt;ekonomiska politik. Jag tycker att det är ett viktigt besked till omvärlden och&lt;br&gt;finansmarknaden. Det ger stabilitet på valutamarknaden. Därmed finns det&lt;br&gt;också förutsättningar för fortsatta räntesänkningar och reformer för att ta&lt;br&gt;Sverige ur de ekonomiska problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ekonomi och ekologi måste alltid stå i samklang för att en&lt;br&gt;uthållig ekonomisk utveckling skall vara möjlig. Skärpningen av miljöpoliti-&lt;br&gt;ken, genom den miljöprofil som förändringen av energibeskattningen inne-&lt;br&gt;bär, är en viktig förutsättning för en god tillväxt. Tiden för att ge våra kom-&lt;br&gt;mande generationer god luft, rent vatten och ett levande landskap blir allt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knappare. Därför krävs det handling nu. Det är också beskedet från miljö-&lt;br&gt;konferensen i Rio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöhänsyn måste bli ett självklart inslag i de ekonomisk-politiska beslu-&lt;br&gt;ten. Centern har ställt krav på miljöhänsyn vid utformningen av energibe-&lt;br&gt;skattningen, och så har det också blivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av energibeskattningen och hela skattepaketet som vi i dag&lt;br&gt;behandlar är också fördelningspolitiskt försvarbar. För de flesta, Arne&lt;br&gt;Kjörnsberg, går det jämnt upp. Många är vinnare. Till vinnarna hör pensio-&lt;br&gt;närerna, den grupp som Socialdemokraterna ofta säger sig värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har ställts: Hur kan Centern gå med på sänkta energiskatter för&lt;br&gt;industrin? Svaret är att vi kan acceptera sänkta energiskatter för industrin,&lt;br&gt;förutsatt för det första att miljön inte skadas och för det andra att hushållen&lt;br&gt;inte drabbas av ökade kostnader. Det förslag som föreligger uppfyller båda&lt;br&gt;dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också konstatera att dagens förslag på energiskatteområdet inne-&lt;br&gt;bär höjd energi- och koldioxidskatt, inte sänkt, som förslaget var 1989 från&lt;br&gt;Socialdemokraterna. Dagens förslag innebär också att hushållen slipper be-&lt;br&gt;tala skattesänkningarna för industrin. Centern fullföljer därmed politiken&lt;br&gt;från 1989. Momssänkningen bidrar dessutom till att hålla inflationen nere.&lt;br&gt;Det är också en viktig del i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken måste i övrigt syfta till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Ökade förutsättningar för varaktig ekonomisk tillväxt och&lt;br&gt;livskraft i hela landet. Det uppnås genom investeringar i infrastruktur, sats-&lt;br&gt;ningar på forskning och utbildning och andra åtgärder som främjar investe-&lt;br&gt;ringar och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: En sanering av de offentliga finanserna för att säkra en låg&lt;br&gt;inflation och skapa en låg ränta, bereda utrymme för näringslivets investe-&lt;br&gt;ringar och uppfylla EG:s konvergensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Ett skärpt konkurrens- och förändringstryck i den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Den offentliga sektorn måste förnyas. På så sätt får vi mångfald&lt;br&gt;och valfrihet. Den offentliga sektorn måste i större utsträckning anpassas till&lt;br&gt;medborgarnas krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor har rätt till arbete. För många är därför ökningen av ar-&lt;br&gt;betslösheten på grund av lågkonjunkturen oroande. Vi har full förståelse för&lt;br&gt;att de människor som befinner sig i arbetslöshetskön känner sig utanför ge-&lt;br&gt;menskapen. Därför är det viktigt att regeringen har gett tydliga besked om&lt;br&gt;att det är arbetslinjen som skall gälla i arbetsmarknads- och näringspoliti-&lt;br&gt;ken. Arbetslöshet får aldrig bli ett medel i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot arbetslösheten måste förenas med regional utveckling. Oav-&lt;br&gt;sett bostadsort här i landet har människorna rätt till arbete och trygghet.&lt;br&gt;Detta gäller vare sig man bor i Kiruna, Sundsvall, Stockholm eller Svalöv -&lt;br&gt;för att nämna några orter. Den som bor i närheten av Kebnekaises slutt-&lt;br&gt;ningar och den som bor i storstaden har samma rätt till trygghet och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna visar att vi vill be-&lt;br&gt;kämpa arbetslösheten. Det vill vi göra genom att främja investeringar i före-&lt;br&gt;tagen och investera i människors kunskap. Tillsammans stärker det oss, och&lt;br&gt;det stärker Sveriges konkurrenskraft. När ekonomin tar fart står även de&lt;br&gt;som drabbats av arbetslöshet väl rustade för att utnyttja högkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet måste vara att skapa varaktiga arbetstillfällen. Vi får inte nöja oss&lt;br&gt;med konstgjord andning i form av fler och fler beredskapsarbeten. De är&lt;br&gt;viktiga för stunden men inte lösningen på sikt. Vi får heller inte nöja oss med&lt;br&gt;att hoppas på att bättre tider kommer av sig själva, utan vi måste bidra med&lt;br&gt;olika åtgärder för att skapa de nya tiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast genom att driva en konsekvent ekonomisk politik som syftar till&lt;br&gt;att återskapa tillväxt kan arbetslösheten hejdas och minskas. Detta är ett&lt;br&gt;långsiktigt arbete, som inte alltid ger synbara och snabba resultat. Vi måste&lt;br&gt;i lågkonjunktur satsa på utbildning, ny kompetens och rationaliseringar för&lt;br&gt;att vi skall kunna nå framgång när högkonjunkturen kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inflationen ligger, som andra talare tidigare har sagt, i dag&lt;br&gt;på en låg nivå, 2,5 %. I våra närmaste konkurrentländer i Europa är den&lt;br&gt;nästan dubbelt så hög. Det är viktigt att vi med olika medel ser till att parkera&lt;br&gt;inflationen på en låg nivå, men det kräver i sin tur en politik som i alla av-&lt;br&gt;seenden hämmar och dämpar inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskottet måste därför begränsas. Som en följd av lågkonjunk-&lt;br&gt;turen och därmed minskade statsinkomster beräknas tyvärr underskottet för&lt;br&gt;nästa år öka. Större delen av budgetunderskottet är dock strukturellt be-&lt;br&gt;tingat, dvs. det negativa arvet från 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattehöjningar är inte ett alternativ för att minska underskottet. Det&lt;br&gt;skulle hämma förutsättningarna för en ökad tillväxt. Därför måste de offent-&lt;br&gt;liga utgifterna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av de offentliga utgifterna måste också ha en fördelnings-&lt;br&gt;politisk profil. Centern accepterar inte att gamla, sjuka, handikappade eller&lt;br&gt;pensionärer med låg pension får kraftigt begränsade resurser. Alla grupper&lt;br&gt;måste garanteras en grundtrygghet. Utsatta grupper och regioner måste vär-&lt;br&gt;nas. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att de åtgärder som har vidta-&lt;br&gt;gits och föreslås har en klar fördelningspolitisk effekt och ger resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte, som Socialdemokraterna i sin politiska retorik försöker påstå,&lt;br&gt;fråga om omfördelning till kapitalägare. Det är fråga om att ge resurser till&lt;br&gt;småföretagen för att få resurser till nya investeringar, för att få snurr på hju-&lt;br&gt;len och få tillväxt i ekonomin. Den lille verkstadsägaren eller sågverksägaren&lt;br&gt;är inte den store kapitalist som jag tyckte att Arne Kjörnsberg såg framför&lt;br&gt;sig. Det är en företagare som värnar om sina anställda för att skapa nya jobb&lt;br&gt;och skapa framtidstro i en bygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lika viktigt mål i saneringen av ekonomin är att bringa ned räntan.&lt;br&gt;Höga räntor hämmar investeringar och driver upp kostnader för företagare,&lt;br&gt;jordbrukare, hyresgäster och villaägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska räntorna föll relativt kraftigt under större delen av 1991. Efter&lt;br&gt;räntechocken i december, som blev en följd av det stora valutautflödet i no-&lt;br&gt;vember, har räntorna åter sjunkit. Under 1992 och 1993 kan vi troligen vänta&lt;br&gt;fortsatt sjunkande räntor, förutsatt att regeringen får stöd för sin ekono-&lt;br&gt;miska politik. På den punkten är jag i dag mer optimistisk än för några måna-&lt;br&gt;der sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid mörka moln på himlen. Till dessa räknas effekterna&lt;br&gt;av finanskrisen och kreditförlusterna hos bankerna. Det försvårar nu för&lt;br&gt;småföretag och investerare att få krediter. Bankernas utlåningsmöjligheter&lt;br&gt;begränsas, liksom tillgången till riskkapital. De åtgärder som finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslog tidigare i vår och som riksdagen har fattat beslut om är viktiga för&lt;br&gt;att förbättra riskkapitalförsörjningen för småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till den finansiella krisen är många. Bl.a. är den en följd av 80-&lt;br&gt;talets spekulationsekonomi. Denna underlättades genom valutaregleringens&lt;br&gt;avskaffande, som inte följdes upp med stramhet i ekonomin. Med facit i&lt;br&gt;hand är det skrämmande att se vissa bankers och kreditinstituts ohämmade&lt;br&gt;utlåning till främst fastigheter i storstadsområdena. Man köpte sig mark-&lt;br&gt;nadsandelar men tänkte inte på sviterna i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning för oss alla att dra lärdom av finanskrisen och dess&lt;br&gt;orsak. Fru finansministern borde därför tillsätta en utredning med uppgift&lt;br&gt;att närmare analysera vad som gick snett. Alla orsaker till finanskrisen bör&lt;br&gt;kartläggas för att ge lärdom för framtiden. Låt därför, fru Wibble, en grupp&lt;br&gt;oberoende ekonomer, analytiker eller forskare utvärdera orsakerna till fi-&lt;br&gt;nanskrisen. I den analysen måste de senaste årens ekonomisk-politiska be-&lt;br&gt;slut och bankernas och finansinspektionens agerande utsättas för gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraternas alternativ till ekonomisk politik innehåller egentli-&lt;br&gt;gen inte särskilt många nyheter. De vill möta framtiden med gårdagens lös-&lt;br&gt;ningar, dvs. de backar in i framtiden. Deras förslag till ekonomisk politik&lt;br&gt;innehåller mest medicin för att lindra lågkonjunkturens verkningar men inte&lt;br&gt;mycket för att bota det onda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni socialdemokrater fortsätter att blunda för de strukturella problemen i&lt;br&gt;ekonomin, på samma sätt som ni gjorde under hela 1980-talet. Ni avvisar&lt;br&gt;förslag som upplevs besvärliga och har en ovilja mot att begränsa de offent-&lt;br&gt;liga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att reformera de offentliga utgifterna föreslår ni främst offent-&lt;br&gt;liga investeringar, som skall finansieras genom skattehöjningar eller nya lån.&lt;br&gt;Dessutom föreslås att 5 miljarder av Stadshypoteks kapital skall konfiskeras.&lt;br&gt;Jag trodde faktiskt att konfiskationens tid var förbi. Denna delsocialisering&lt;br&gt;av Stadshypotek är en engångsåtgärd, och den förstärker budgeten endast&lt;br&gt;vid ett enda tillfälle, men den skulle skada finansiering av bostadsbyggandet,&lt;br&gt;som ni i så många andra sammanhang säger er värna om. Er politik håller på&lt;br&gt;den punkten inte samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.o.m. från Socialdemokraternas egna led hörs varningar för den egna po-&lt;br&gt;litiken. Den förre finansministern, Kjell-Olov Feldt, har varnat för att Soci-&lt;br&gt;aldemokraternas ekonomiska politik skulle bli livsfarlig för landet om So-&lt;br&gt;cialdemokraterna skulle återfå makten, och den tidigare vice statsministern&lt;br&gt;talade tidigare om att han inte ville återfå makten förrän i slutet av 1990-&lt;br&gt;talet. Herr talman! Jag förstår varför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla, inkl, oppositionspartierna, har ett ansvar för den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken. Marknaden reagerar snabbt på situationer som innebär att regeringens&lt;br&gt;möjligheter att genomföra sin ekonomiska politik kan ifrågasättas. Detta&lt;br&gt;skulle inte gynna någon, varken småföretagare, pensionärer, småbarnsför-&lt;br&gt;äldrar eller arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag säga att 90-talet kommer att bjuda på många utma-&lt;br&gt;ningar och möjligheter. Ett kommande svenskt medlemskap i EG stärker&lt;br&gt;ytterligare kraven på den ekonomiska politiken i och med de villkor som&lt;br&gt;EG-länderna beslutat om för inträde i den ekonomiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra ett svenskt inträde i EG möjligt måste vi se till att vår ekonomi&lt;br&gt;står väl rustad den dag vi tar steget in i den Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det ber jag att få yrka bifall till hemställan i finansut-&lt;br&gt;skottets betänkande och avslag på samtliga reservationer samt yrkandet från&lt;br&gt;Lars-Ove Hagberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också till Lars-Ove Hagberg rikta ett tack för hans tid i riksdagen,&lt;br&gt;den tid under vilken jag har haft möjlighet att följa honom; han har suttit i&lt;br&gt;riksdagen betydligt längre tid än jag. Jag har satt värde på alla hans raka och&lt;br&gt;klara besked. Lars-Ove har aldrig hymlat med vad han har tyckt eller var&lt;br&gt;han har stått i olika frågor. Sådana raka besked är värdefulla, även om jag&lt;br&gt;dess värre inte alla gånger har kunnat dela hans uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Finansutskottets ordförande säger att vi nu lever med den&lt;br&gt;socialdemokratiska försummelsen från 80-talet, eftersom vi socialdemokra-&lt;br&gt;ter inte tog itu med de grundläggande problemen. Har P.-O. Eriksson hört&lt;br&gt;talas om stabiliseringsavtalet? Det var det avtal som förhandlingsgruppen&lt;br&gt;under Rehnberg tog fram. Det är tack var deras resultat som vi nu har&lt;br&gt;mycket lägre kostnadsökningar än man har i våra stora konkurrentländer&lt;br&gt;och en inflationstakt som är betydligt lägre än genomsnittet i Europa. Har&lt;br&gt;herr Eriksson möjligen hört talas om den energiöverenskommelse som träf-&lt;br&gt;fades mellan herr Erikssons parti, Folkpartiet och mitt parti? Har finansut-&lt;br&gt;skottet ordförande hört talas om EG-ansökan och ecu-anslutningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte, P.-O. Eriksson, att övervältra ansvaret för vad som nu sker&lt;br&gt;på oss. Det är ni som har makten nu, herr Eriksson. Det är ni som har majo-&lt;br&gt;riteten. Ta ert ansvar! Kan P.-O. Eriksson nämna en enda regering, i Norden&lt;br&gt;eller i övriga Europa, som vid ett regeringsskifte hade en lägre arbetslöshet&lt;br&gt;i sitt land än vad ni hade, dvs. drygt 2 %?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P.-O. Eriksson sade att konfiskationens tid är förbi. Men det är ju bara&lt;br&gt;några veckor sedan ni konfiskerade 22 miljarder av löntagarnas och pensio-&lt;br&gt;närernas pengar. Det gjorde ni för att tillfredsställa Jenevall och hans Inve-&lt;br&gt;steringsaktiebolaget Sverige. Så var det med konfiskationen, herr Eriksson!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det mest uppseendeväckande i finansutskottets ordförandes&lt;br&gt;anförande var ändå att han förklarade sig nöjd med resultatet av det här&lt;br&gt;årets ekonomiska politik. Marknaden bör vara lugn, eftersom det är bekräf-&lt;br&gt;tat att det finns majoritet för regeringens politik. Ni konfiskerar löntagarnas&lt;br&gt;och pensionärernas pengar för att tillfredsställa Jenevall och Wachtmeister.&lt;br&gt;Då är frågan: Vad har ni lovat mer, eftersom herr Eriksson är så väldigt säker&lt;br&gt;på att det nu finns en stabil majoritet för era åtgärder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Arne Kjörnsberg säger att det är vi som har makten. Jag&lt;br&gt;vill, herr talman, säga: När jag studerar de förslag som Socialdemokraterna&lt;br&gt;presenterar i riksdagen är jag tacksam för att det är vi och inte Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna som i dag har makten. Socialdemokraterna föreslår nämligen inga&lt;br&gt;åtgärder för att komma till rätta med de underliggande balansproblemen i&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Ni skjuter problemen framför er. Ni säger ja till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;goda och säger nej till allt som upplevs som besvärande och som möjligen&lt;br&gt;skulle kunna skapa irritation i väljarkåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gå tillbaka till den senaste mandatperiod när Socialdemokraterna&lt;br&gt;hade makten, åren 1988-1991. Gång på gång under de åren fick ni socialde-&lt;br&gt;mokrater problem. Våren 1989 övergav ni mängder av era vallöften från&lt;br&gt;1988.1990 blev det tvärt slut med stoppaketen. 1991 tvingades ni ta hjälp av&lt;br&gt;bl.a. Centern för att lägga fram förslag här i riksdagen. De åtgärder som vi&lt;br&gt;då medverkade till tyckte vi var riktiga. Dit hör stabiliseringsavtalet. Jag ger&lt;br&gt;Arne Kjörnsberg rätt i att stabliseringsavtalet och Rehnbergkommissionen&lt;br&gt;var viktiga åtgärder, men dess värre, herr talman, tillhör de undantagen från&lt;br&gt;den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de andra åtgärderna, som ecu-anslutningen och EG-ansö-&lt;br&gt;kan, hade ni en avsikt, nämligen att komma till rätta med problemen. Ni&lt;br&gt;skulle lugna marknaden, försöka öka intresset för investeringar i Sverige.&lt;br&gt;Men det misslyckades, därför att ni inte tog itu med de andra problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg! Viljan kan vara god, men den måste sträcka sig längre&lt;br&gt;än till signaler i den ekonomiska politiken. Det krävs handling, och det krävs&lt;br&gt;betydande impopulära åtgärder för att nå långsiktiga framgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Finansutskottets ordförande säger att saneringen av Sveriges&lt;br&gt;ekonomi inleddes i höstas. Sedan dess har 70 000-80 000 fler människor bli-&lt;br&gt;vit arbetslösa. Budgetunderskottet har gått upp med 33,25 miljarder. Ni har&lt;br&gt;gjort upp; ni har konfiskerat löntagarnas och pensionärernas pengar för att&lt;br&gt;få ett bräckligt stöd av Jenevall och hans partiledare Wachtmeister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och så säger herr ordföranden i finansutskottet att han är nöjd med sane-&lt;br&gt;ringen av Sveriges ekonomi. Herr talman! Bevare mig väl för en sådan sane-&lt;br&gt;ring! Får ni fortsätta ett tag till, är väl 400 000 arbetslösa och budgetunder-&lt;br&gt;skottet 200 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson säger att vi inte har tagit itu med de underliggande ba-&lt;br&gt;lansproblemen. Har ni gjort det? Gör ni det genom att sänka kapitalbeskatt-&lt;br&gt;ningen, sänka skatten på privata pensionsförsäkringar, sänka skatten på&lt;br&gt;stora förmögenheter, sänka skatten på stora arv och höja skatten för vanliga&lt;br&gt;löntagare? Det är ert sätt att ta itu med balansproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson, centerpartisten, säger: Jag är nöjd med resultatet. Det&lt;br&gt;skulle vara mycket intressant om finansutskottets ordförande talade om vad&lt;br&gt;han har för underlag för att vara optimistisk inför framtiden, för att det skall&lt;br&gt;finnas en ordentlig majoritet för regeringens kommande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag säga att vi inte konfiskerar pensionärernas&lt;br&gt;pengar när vi utskiftar pengarna från löntagarfonderna. Pengarna används&lt;br&gt;till positiva investeringar, till riskkapital i småföretag, till sparande, till forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling. Det är viktiga åtgärder för att ta Sverige ur den ekono-&lt;br&gt;miska krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Arne Kjörnsberg gör det litet enkelt för sig i dagens debatt.&lt;br&gt;Jag vill ställa några frågor till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan det komma sig att ni backar in i framtiden med att föreslå höjda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter, ökat skattetryck, ökade regleringar och ökade offentliga utgifter?&lt;br&gt;Tror verkligen Socialdemokraterna att 90-talet vinner på högre skatter, som&lt;br&gt;skulle innebära att vår konkurrensförmåga och konkurrenskraft gentemot&lt;br&gt;omvärlden försvagas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte Arne Kjörnsberg och Socialdemokraterna lärt någonting av 1980-&lt;br&gt;talets förlorade år, när företag efter företag tappade marknadsandelar i den&lt;br&gt;internationella handeln, när Sverige som helhet också fick en minskad andel&lt;br&gt;av världshandeln? Borde inte det säga Arne Kjörnsberg och Socialdemokra-&lt;br&gt;terna att det var något fel med den politiken, att det är det som nu medverkar&lt;br&gt;till utslagning av företag, utslagning av arbetstillfällen och en lång kö av ar-&lt;br&gt;betslösa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är arvet från 1980-talet som vi får ta itu med, och det kommer att ta&lt;br&gt;ganska lång tid att komma till rätta med det. Vi är fast förvissade om att den&lt;br&gt;väg vi har slagit in på, de recept vi anvisar för framtiden, också hör framti-&lt;br&gt;dens positiva lösningar till. Vi är övertygade om att det kommer att ge or-&lt;br&gt;dentligt utslag när konjunkturen vänder. Då har vi rustat Sverige för en ny&lt;br&gt;era av framgång på den internationella arenan. Det bör Arne Kjörnsberg&lt;br&gt;lägga på minnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Arne Kjörnsberg anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nöjdförklaringen från Per-Ola Eriksson över politiken är väl&lt;br&gt;en kapitulationsflagg för en högerpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall alla företag bli befriade från energiskatt. Som jag uppfattade det&lt;br&gt;i början, när hela paketet lades fram, försökte Olof Johansson agera utbry-&lt;br&gt;tarkung, men Lars Tobisson, Carl Bildt och Ny demokrati låste snabbt in&lt;br&gt;Centerpartiet igen. Nu har man fått litet biobränslen, så nu är man nöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog ju tillsammans, Per-Ola Eriksson, en hushållning med energi&lt;br&gt;och el, men jag ser inga som helst förslag från Centern som kan ge skäl för en&lt;br&gt;nöjdförklaring över hushållning med el och begränsning av energislöseriet i&lt;br&gt;industrin och alla industrigrenar. Inte ens förslag om trappstegstariffer eller&lt;br&gt;annat, som verkligen skulle kunna stimulera till hushållning i industrin, finns&lt;br&gt;med i regeringsförslaget - det är total kapitulation. Nöjdförklaringen måste&lt;br&gt;rimma illa med historien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan säger Per-Ola Eriksson att hushållen inte får betala när det sker en&lt;br&gt;skattesänkning. Vem betalar då? Är det tomten, eller vem är det? Per-Ola&lt;br&gt;Eriksson är skyldig kammaren ett svar. Om inte hushållen betalar och företa-&lt;br&gt;gen får sänkta skatter - vem betalar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson är ju regionalpolitiker från Norrbotten och lever i unge-&lt;br&gt;fär samma typ av region som jag. Han kan väl inte känna sig särskilt nöjd&lt;br&gt;när han kommer hem och ser alla som skulle behöva ett beredskapsarbete.&lt;br&gt;Varför finns det inga beredskapsarbeten i det här läget, i stället för kontant-&lt;br&gt;stöd? Kan Per-Ola Eriksson verkligen vara nöjd med den politiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson sade till att börja med att Socialdemokraterna förde en&lt;br&gt;signalpolitik, som inte var konkret, och att de inte hade tagit itu med de un-&lt;br&gt;derliggande problemen. Jag har tidigare pekat på att de som fick de här möj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligheterna på 80-talet, nämligen kapitalet och kapitalisterna, förskingrade&lt;br&gt;resurserna i spekulation. Nu har ni gjort likadant. Tror ni på ett bättre resul-&lt;br&gt;tat nu? Ville ni vara mera konkreta under 80-talet och styra det här? I så fall&lt;br&gt;skulle ni ha sagt det då, med tanke på er kritik av den tidigare regeringens&lt;br&gt;devalveringspolitik och att de enorma resurserna slösades bort. Varför lade&lt;br&gt;ni inte fram förslagen då, i stället för att komma med dem nu? Det var just&lt;br&gt;marginalskatter, klyftor m.m. som gjorde att vi hade denna väldiga inflation&lt;br&gt;under 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag beklagar om Lars-Ove Hagberg sin sista arbetsdag i riks-&lt;br&gt;dagen har glömt de förslag om Centern lade fram på 80-talet. Det var nämli-&lt;br&gt;gen vi som, till skillnad mot andra partier, verkligen ville komma till rätta&lt;br&gt;med överhettningen i ekonomin. Vi gick till kamp mot flyttlasspolitiken, när&lt;br&gt;den socialdemokratiska regeringen dammsög stora delar av glesbygdslänen,&lt;br&gt;när man lät det ena flyttlasset efter det andra gå till framför allt Stockholms-&lt;br&gt;regionen. Vi var kritiska till den överhettningspolitiken. Vi lade fram förslag&lt;br&gt;om att införa en överhettningsavgift i Stockholmsregionen på fastigheter och&lt;br&gt;byggnader, för att dämpa investeringarna här. Vi mötte ett kompakt mot-&lt;br&gt;stånd i riksdagen. Till slut fick vi sent omsider gehör från Socialdemokra-&lt;br&gt;terna. Lars-Ove Hagberg fanns där med vid sidan om, men det räckte inte&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi sade från början att det var fel politik som Socialdemokraterna hade&lt;br&gt;slagit in på. Med facit i hand kan vi säga att vi hade rätt. Socialdemokraterna&lt;br&gt;skulle ha tagit lärdom av oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till frågan om beredskapsarbeten. Jag tycker naturligtvis också att&lt;br&gt;fler beredskapsarbeten hade kunnat skapas, och om jag har förstått det rätt&lt;br&gt;är länsarbetsnämnderna i färd med att just se till att man ökar antalet. Men -&lt;br&gt;som jag sade i mitt huvudanförande - det är inte bara fler beredskapsarbeten&lt;br&gt;som skall ta Sverige ur krisen; det krävs investeringar i småföretag, i nya&lt;br&gt;företag, och i infrastruktur för att kunna skapa arbete över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist, herr talman: När det gäller energipolitiken och miljön ställer vi i&lt;br&gt;samband med att vi utformar en ny energibeskattning upp krav. Miljön får&lt;br&gt;inte skadas, hushållen skall inte drabbas av ökade kostnader. Vi har fått våra&lt;br&gt;krav uppfyllda. De krav som vi från Centerns sida ställde i förhandlingarna&lt;br&gt;och under regeringsarbetets gång är tillgodosedda; vi tycker att resultatet är&lt;br&gt;utomordentligt gott. Det stärker svensk konkurrenskraft, och det ger också&lt;br&gt;förutsättningar att värna miljön genom en ansvarsfull energipolitik som föl-&lt;br&gt;jer den linje som vi i fjol medverkade till att riksdagen fattade beslut om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det sista finns det väl ingen saklig grund för, Per-Ola Eriks-&lt;br&gt;son! Ni sänker eller tar bort energibeskattningen för företagen. Det var en&lt;br&gt;viktig del i 80-talets debatt om energin och kärnkraften att företagen skulle&lt;br&gt;ta sitt ansvar och att de skulle hushålla. Ingenting har ni med om det. Det&lt;br&gt;har ni enligt vad jag kan förstå helt spolat bort. Tala om miljö och ekologi! -&lt;br&gt;ni har lämnat det fältet helt fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till frågan ”Vem betalar?” Ni sänker företagens energibeskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hushållen drabbas inte, säger ni. Vem betalar? Är det skattereformens&lt;br&gt;dynamiska effekter som gör det? De har tidigare resulterat i ett jättelikt bud-&lt;br&gt;getunderskott och minskade inkomster. Är det kanske återigen de dyna-&lt;br&gt;miska effekterna som spökar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern kom under en överhettningsperiod överens med socialdemokra-&lt;br&gt;tin om tvångssparande. Nu har Per-Ola Eriksson med sin nöjdförklaring i&lt;br&gt;det här läget hamnat hos Anne Wibble och sparivrarna. Den gången sade&lt;br&gt;Centerpartiet att när det är överhettning skall vi spara. Men den ekonomiska&lt;br&gt;verkligheten just nu präglas ju inte av överhettning. Varför denna spariver&lt;br&gt;även i detta läge, Per-Ola Eriksson?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som Per-Ola Eriksson lämnade till 80-talets historia handlade&lt;br&gt;om flyttlasspolitik. Men i övrigt då? Ni är ju nu med på samma tåg som Mo-&lt;br&gt;deraterna - ni vill gynna dem som inte kunde ta vara på devalveringsvins-&lt;br&gt;terna. Jag anklagar Socialdemokraterna för att de trodde att det kapital som&lt;br&gt;man skulle få skulle satsas i investeringar - det var en illusion att tro det.&lt;br&gt;Men nu tror Per-Ola Eriksson samma sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lär ni ingenting av historien? Om man refererar till historien bör man ju&lt;br&gt;också dra några konsekvenser av den. Ni gör ju precis samma misstag fast ni&lt;br&gt;går en annan väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till skillnad från Lars-Ove Hagberg tror jag på tillväxt i eko-&lt;br&gt;nomin. Lars-Ove Hagberg brukar ha en annan syn på tillväxten och närings-&lt;br&gt;livet, och det är förståeligt med tanke på hans ideologiska hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förändra skatterna och ta bort skatter som är hämmande för&lt;br&gt;tillväxt, nyproduktion, skapande och nydaning, skapar vi nu möjligheter&lt;br&gt;som innebär att Sverige går in i en ny era av framgångsrik politik genom att&lt;br&gt;småföretagen får svängrum i stället för svångrem och genom att vi inför sti-&lt;br&gt;mulanser så att småföretagen kan expandera. Jag tror att det är viktigt att&lt;br&gt;också Lars-Ove Hagberg tar till sig de erfarenheter från andra länder som&lt;br&gt;visar att det är den politiken som är framgångsrik - inte ökade skatter och&lt;br&gt;avgifter, osv. Det är genom ökad tillväxt som vi får resurser över, och det är&lt;br&gt;också på det sättet som vi kan åstadkomma sänkt skattetryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag till Lars-Ove Hagberg säga att även om han nu slutar i riks-&lt;br&gt;dagen hoppas jag att han hör av sig i den politiska debatten. Han behöver ju&lt;br&gt;inte bli den tysta rösten bara för att han åker hem till Dalarna. Jag är överty-&lt;br&gt;gad om att vi kommer att få höra av Lars-Ove Hagberg. Jag ställer gärna upp&lt;br&gt;och lyssnar. Det har alltid varit intressant och spännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 LARS TOBISSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Förra våren utarbetade och utväxlade vår nuvarande finans-&lt;br&gt;minister Anne Wibble och jag utkast till vad som kom att heta Ny start för&lt;br&gt;Sverige. Detta program, som spelade en central roll i valdebatten och sedan&lt;br&gt;var en viktig utgångspunkt för utformningen av regeringsförklaringen, be-&lt;br&gt;stod av en analys- och en förslagsdel. Det har sitt intresse att så här ungefär&lt;br&gt;ett år senare undersöka hur vår verklighetsbeskrivning har stått sig och i vil-&lt;br&gt;ken utsträckning föreslagna åtgärder har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande temat i analysdelen var att den tredje vägens politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte avhjälpt utan tvärtom förvärrat de strukturproblem i svensk ekonomi&lt;br&gt;som härrör från ett rekordhårt skattetryck, stor offentlig utgiftsandel och&lt;br&gt;långtgående regleringar. Dessa förhållanden höjer den relativa kostnadsni-&lt;br&gt;vån samt försvagar konkurrenskraft och sysselsättning. Det konstaterades&lt;br&gt;att arbetslösheten redan då stigit kraftigt och att den utvecklingen skulle&lt;br&gt;komma att fortsätta som en följd av redan gjorda missgrepp och försummel-&lt;br&gt;ser. Jag kan bara med stort beklagande konstatera att den prognosen visat&lt;br&gt;sig riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första avsnittet i förslagsdelen avsåg Europapolitiken. Här ligger nu&lt;br&gt;EES-avtalet på riksdagens bord. Ett omfattande kontaktarbete, där även le-&lt;br&gt;damöter av denna riksdag deltagit, tyder på - och har kanske i någon mån&lt;br&gt;bidragit till - att detta avtal kommer att godkännas av alla parter, så att Efta-&lt;br&gt;staterna vinner inträde på EG:s inre, gränslösa marknad nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågan om Sveriges medlemskap i EG har förts framåt. Ett positivt&lt;br&gt;utlåtande från EG-kommissior&amp;gt;en väntas inom kort. Trots resultatet av folk-&lt;br&gt;omröstningen i Danmark borde därmed förhandlingsarbetet kunna komma&lt;br&gt;i gång i sådan tid att den redan i Ny start för Sverige uppställda tidsplanen&lt;br&gt;skall kunna hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många åtgärder har hunnit vidtas för att stärka marknadsekonomin ge-&lt;br&gt;nom att sprida ägandet och stimulera sparandet. Avvecklingen av löntagar-&lt;br&gt;fonderna, som avancerade ytterligare ett steg genom riksdagsbeslutet i förra&lt;br&gt;veckan, får här både symbolisk och praktisk betydelse. Trots olyckskorpars&lt;br&gt;kraxande har det också visat sig att erbjudandet av andelar i det första priva-&lt;br&gt;tiseringsprojektet, SSAB, har lett till överteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av skattepolitiken spelar naturligtvis en nyckelroll. Redan&lt;br&gt;i Ny start för Sverige klargjordes att när skattetrycket sänks, måste böljan&lt;br&gt;göras med de skatter som är mest skadliga för utveckling och tillväxt. Be-&lt;br&gt;skattningen av lättflyktigt kapital har därför reducerats; jag behöver inte gå&lt;br&gt;in på detaljer-Arne Kjörnsberg gjorde mig tjänsten att dra hela meritlistan.&lt;br&gt;Han försummade dock att framhålla att genom de beslut som vi skall fatta&lt;br&gt;senare i dag sänks den allmänna momsen, så att Sverige inte längre blir värst&lt;br&gt;i Europa. Jag vill också understryka betydelsen av att det kommunala skatte-&lt;br&gt;stoppet förlängs, vilket är en väsentlig förutsättning för den omläggning av&lt;br&gt;statsbidragsgivningen till kommunerna som nu förestår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det klargjordes vidare i programtexten att de besparingar på den offent-&lt;br&gt;liga utgiftssidan som krävdes måste få karaktären av det slags förändringar i&lt;br&gt;bidragssystem som exempelvis redan påböljats inom sjukförsäkringen och&lt;br&gt;där nya steg som införande av två karensdagar förbereds. Den förra rege-&lt;br&gt;ringens huvudlösa beslut att i ett läge med rekordhöga realräntor införa ett&lt;br&gt;system med räntelån för bostadsfinansiering har genom gårdagens riksdags-&lt;br&gt;beslut omvandlats till en successiv avveckling av snedvridande subventioner,&lt;br&gt;vilket skall göra det möjligt för medborgarna att fritt avväga sina boendeut-&lt;br&gt;gifter mot andra levnadskostnader. Kopplad härtill är den avreglering som&lt;br&gt;också präglar andra deiar av reformarbetet, t.ex. det aktuella kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ny start för Sverige betonades på ett sätt som då var ovanligt i ett ekono-&lt;br&gt;miskt program infrastrukturens betydelse. Som exempel på förändringar&lt;br&gt;inom detta område vill jag bara peka på det förhållandet att det nu förekom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mer reguljär, t.o.m. utrikes flygtrafik från Bromma och att utbildningsminis-&lt;br&gt;tern i dagarna redovisar sina planer för frigörelsen av universitet och högsko-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Många av de förändringar som vi Moderater föreslog före valet har således&lt;br&gt;genomförts, och andra har i vart fall påböljats. Men - som det påpekades&lt;br&gt;redan i programtexten - med den omfattande omställning och anpassning av&lt;br&gt;Sveriges ekonomi som krävs kommer det att ta tid innan någon mera marke-&lt;br&gt;rad uppgång sker. Under innevarande liksom nästa år blir tillväxten ringa,&lt;br&gt;om alls någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en internationell jämförelse hamnar vårt land ändå inte på en lika&lt;br&gt;hopplös jumboplats som under de sista åren av socialdemokratisk maktutöv-&lt;br&gt;ning. Den ansedda tidskriften Economist rangordnar vaije månad 13&lt;br&gt;OECD-länder utifrån förutsedd utveckling av bruttonationalprodukt, kon-&lt;br&gt;sumentprisindex samt bytesbalanssaldo. Sedan några månader tillbaka har&lt;br&gt;Sverige böljat klättra upp från den trettonde plats - sistaplats - där vi i flera&lt;br&gt;år varit parkerade, till nu elfte plats för 1992 och nionde plats i bedömningen&lt;br&gt;för 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kompakta mörker som Ingvar Carlsson och Allan Larsson drev Sve-&lt;br&gt;rige in i kan nu onekligen vissa ljusglimtar skönjas. För första gången på&lt;br&gt;många år förbättras produktiviteten i en takt som påminner om tidigare till-&lt;br&gt;växtperioder. Inflationen ligger under genomsnittsnivån inom EG, och även&lt;br&gt;om den låga ekonomiska aktiviteten är en väsentlig förklaring, finns det ge-&lt;br&gt;nom skattesänkningspolitiken och avregleringen förutsättningar att varak-&lt;br&gt;tigt hålla nere kostnadsutvecklingen. Den efterfrågeökning som alldeles tyd-&lt;br&gt;ligt kan iakttas i USA och som efter den konservativa valsegern nu kommer&lt;br&gt;i gång i Storbritannien bör ytterligare förbättra överskottet i utrikeshandeln,&lt;br&gt;och jag skulle inte bli förvånad om vi snart kan registrera t.o.m. ett överskott&lt;br&gt;i Sveriges bytesbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta sammanhang vill jag peka på ett ekonomiskt mått,&lt;br&gt;som vi inte så ofta uppmärksammar i Sverige, nämligen vad som kallas ”basic&lt;br&gt;balance” basbalansen, om man så vill. Denna innefattar utöver bytesbalan-&lt;br&gt;sen de långsiktiga kapitalflöden som uppstår då företag och privatpersoner&lt;br&gt;direktinvesterar samt köper aktier och fastigheter i annat land. Före rege-&lt;br&gt;ringsskiftet varnade jag för - och det var också en oro som kom till uttryck i&lt;br&gt;Ny start för Sverige - att misstron mot den då förda politiken höll på att leda&lt;br&gt;till katastrof. Underskottet i bytesbalansen tillsammans med utflödet av pla-&lt;br&gt;ceringskapital summerade till årliga underskott avsevärt över 100 miljarder&lt;br&gt;kronor, och utomlands förekom det knappast något intresse alls för investe-&lt;br&gt;ringar i Sverige. Den uppkomna bristen fick täckas med kortfristig upplåning&lt;br&gt;av utländsk valuta, vilket drev upp ränteläget och ytterligare ökade det nega-&lt;br&gt;tiva räntenettot i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget i dessa avseenden är nu helt förändrat. Bytessaldot utvecklas, som&lt;br&gt;jag tidigare nämnt, mot balans. Utflyttningen av placeringskapital har avta-&lt;br&gt;git, samtidigt som intresset för Sverige har vaknat till liv hos utländska inve-&lt;br&gt;sterare. Basbalansen befinner sig därmed i stort sett i - ja, just det - balans.&lt;br&gt;Härtill kommer att finansieringen av den tidigare utlandsskulden i hög grad&lt;br&gt;har förskjutits från dyr kortfristig upplåning till billigare långa lån, bl.a. i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;form av kronobligationer. Det växande intresset utomlands för att placera i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;svenska räntebärande tillgångar vittnar om ett ökat förtroende för vår eko-&lt;br&gt;nomiska politik och kan ses som ett förebud om att en nedgång i räntenivån&lt;br&gt;är på väg, åtminstone jämfört med omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den positiva utvecklingen av bytes- och basbalanserna är naturligtvis en&lt;br&gt;stor fördel vid hanteringen av det växande budgetunderskottet. När försla-&lt;br&gt;get till den budget som ännu några veckor är i kraft lades fram av den social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen i januari 1991, förutsågs den sluta på i stort sett&lt;br&gt;noll. Nu beräknas underskottet bli ca 70 miljarder, varav åtminstone hälften&lt;br&gt;kan bedömas bero på den ekonomiska avmattningen men därmed resten får&lt;br&gt;antas vara av strukturell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På båda sidor om blockgränsen måste vi nog erkänna att vi inte riktigt ge-&lt;br&gt;nomskådade hur ihålig den budgetbalans var som skenbart rådde mot slutet&lt;br&gt;av 80-talet. Även då förelåg ett strukturellt budgetunderskott, som dock dol-&lt;br&gt;des av sådana utslag av överhettning som ökade momsintäkter från en över-&lt;br&gt;konsumtion byggd på upplåning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningarna om den utveckling som statsfinanserna nu undergår är de-&lt;br&gt;lade. Det finns de som hävdar att det med dagens fria kapitalmarknader inte&lt;br&gt;kan föreligga några problem att finansiera även betydande underskott. Om&lt;br&gt;sedan - som nu är fallet - statens upplåning kan ske ur ett inhemskt spa-&lt;br&gt;rande, så mycket bättre. Andra varnar däremot för, om inte statsbankrutt,&lt;br&gt;så dock växande misstro utomlands med åtföljande tendenser till ränteuppd-&lt;br&gt;rivning och kapitalutflöde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig inte fel att beskriva vad som nu händer som att under-&lt;br&gt;skottet i statens finanser visserligen växer, men att detta mer än väl balanse-&lt;br&gt;ras av ett växande finansiellt sparande inom andra sektorer av ekonomin.&lt;br&gt;Som torde vara bekant efter många debatter här i kammaren hyser inte jag&lt;br&gt;någon principiell motvilja mot att offentligt sparande ersätts av enskilt. På&lt;br&gt;kort sikt - med dagens låga ekonomiska aktivitet och obetydliga kostnads-&lt;br&gt;tryck - bedömer jag inte budgetunderskottet som något allvarligt problem.&lt;br&gt;Att nu strama åt den ekonomiska politiken för att minska underskottet&lt;br&gt;skulle bara leda till ytterligare ökad arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men problemet är för den skull på intet sätt försumbart. Vid den ekono-&lt;br&gt;miska uppgång vi strävar efter får företagen väntas minska sitt sparande till&lt;br&gt;förmån för investeringar. Deras import av investerings- och insatsvaror kan&lt;br&gt;tillfälligt få underskottet i bytesbalansen att återvända. Dessutom är det gi-&lt;br&gt;vetvis på sikt olyckligt om en växande andel av statens utgifter utgörs av rän-&lt;br&gt;tebetalningar. Därför är det så viktigt att verkligen leva upp till uttalandet i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen, att underskott i de offentliga finanserna över&lt;br&gt;en konjunkturcykel inte är acceptabla. Ännu ett starkt skäl för att med kraft&lt;br&gt;angripa det negativa budgetsaldot är att vi i detta avseende är på väg bort&lt;br&gt;från det konvergenskrav som vi måste uppfylla för att kunna delta i det kom-&lt;br&gt;mande Europasamarbetet. Med hänsyn till detta samarbete kan inte under-&lt;br&gt;skottet reduceras med hjälp av skattehöjningar, utan det krävs utgiftsminsk-&lt;br&gt;ningar som är så stora att de dessutom ger utrymme för de skattesänkningar&lt;br&gt;som skall få i gång - och hålla i gång - tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har i detta anförande inte gjort mig skyldig till det som vi&lt;br&gt;moderater ibland anklagas för, att tala mer om socialdemokratisk än om vår&lt;br&gt;egen politik. Orsaken är att det stora opppositionspartiets alternativ inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket att kommentera. Det är helt enkelt inte trovärdigt att en återgång&lt;br&gt;till 80-talets politik - att höjda skatter, ökade offentliga utgifter och regle-&lt;br&gt;ringar - skulle råda bot på de problem som de en gång framkallat. Alldeles&lt;br&gt;osannolikt är det att kraftiga skattehöjningar skulle kunna dra i gång tillväx-&lt;br&gt;ten och minska arbetslösheten. Och helt omöjligt är det räknestycke social-&lt;br&gt;demokraterna försöker sig på, när de hävdar att deras budgetalternativ leder&lt;br&gt;till ett betydligt bättre saldo än vad kompletteringspropositionen uppvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återvänder därför till regeringens ekonomiska politik. Programmet&lt;br&gt;”Ny start för Sverige” satte tydliga spår i regeringsförklaringen i oktober.&lt;br&gt;Denna har visserligen en räckvidd av minst tre år, men som framgått av vad&lt;br&gt;jag här har sagt är mycket redan avklarat. Vi har också kunnat avläsa de&lt;br&gt;förändringar i den internationella ekonomiska miljön som hela tiden inträf-&lt;br&gt;far. Därför bör nu regeringspartierna enligt min mening inrikta sig på att till&lt;br&gt;hösten redovisa vad jag skulle vilja kalla ett strukturprogram. Bakgrunden&lt;br&gt;är de snabba omställningar i närings- och arbetslivet som den moderna tiden&lt;br&gt;kräver. Bara framväxten av lågkostnadsproduktion i våra från kommunis-&lt;br&gt;men befriade grannländer kommer att framtvinga en krympning av traditio-&lt;br&gt;nell svensk verkstadsindustri, kanske särskilt i underleverantörsledet. Vi&lt;br&gt;måste då verkligen göra allvar av talet om att satsa på kunskapsintensiv pro-&lt;br&gt;duktion. Det förutsätter förstärkning av vår infrastruktur i form av t.ex.&lt;br&gt;kommunikationer samt högre utbildning och forskning. Men det förutsätter&lt;br&gt;också ett omtänkande beträffande våra socialförsäkringar, så att de blir mera&lt;br&gt;individualiserade, d.v.s. innehåller mera av förmögenhetsuppbyggnad och&lt;br&gt;självrisker. I detta sammanhang kan både en pensionsreform och ett inför-&lt;br&gt;ande av karensdagar passas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas, fru talman, att vi får återkomma till dessa frågor redan tidigt&lt;br&gt;i höst. I avvaktan därpå har jag inget annat yrkande än dem som tidigare&lt;br&gt;framställts av finansutskottets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Herr Tobisson började sitt anförande med att tala om hur det&lt;br&gt;var när den nuvarande finansministern och han skrev programmet Ny start&lt;br&gt;för Sverige. Han sade att arbetslösheten då hade stigit kraftigt. Ja, den var&lt;br&gt;2,1 % när ni skrev förslaget Ny start för Sverige. Nu är den 4,6 %. Skulle&lt;br&gt;inte herr Tobisson, i stället för att lägga ut texten på det här sättet, tala om&lt;br&gt;vad ni tänker göra för att få ned arbetslösheten till samma nivå som den hade&lt;br&gt;när ni övertog regeringsansvaret? Jag vet inte vad det betyder för markna-&lt;br&gt;den, men att det betyder oerhört mycket för alla de människor som är arbets-&lt;br&gt;lösa att åtgärder vidtas, det vet jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt inledningsanförande sade jag att det väl är bra med självförtroende.&lt;br&gt;Men när man blir självgod, på gränsen till arrogant, då är det farligt. Herr&lt;br&gt;Tobissons inlägg var en utomordentlig beskrivning av vad jag menade. Han&lt;br&gt;sade att det stora oppositionspartiets förslag inte är mycket att kommentera.&lt;br&gt;Nehej. Jag hade alltså rätt. Jag frågade varför åtminstone inte ni som brukar&lt;br&gt;vara i finansutskottet kunde resonera med oss. Varför kunde ni inte samtala&lt;br&gt;med oss om våra åtgärder? Vi var beredda att kompromissa för att nå resul-&lt;br&gt;tat på arbetsmarknadsområdet. Herr Tobisson har bara en mening i sitt an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förande: Det stora oppositionspartiets förslag är inte värt att kommentera.&lt;br&gt;Det talar för sig självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr Tobisson hade ett tips. Han tippade att nedgången i räntenivån är på&lt;br&gt;väg. Bra. Jag hoppas att herr Tobisson får rätt. Då kan snart räntan vara nere&lt;br&gt;på den nivå som den var på när ni övertog regeringsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag bara till sist säga att det förvånar mig att inte finansutskottets ord-&lt;br&gt;förande har begärt replik på det inlägg som herr Tobisson höll. Av detta an-&lt;br&gt;förande framgick det att det i varje fall för herr Tobisson står fullständigt&lt;br&gt;klart att det är Moderaterna och bara Moderaterna som styr. Får jag vara&lt;br&gt;slaven på triumfvagnen ett ögonblick: Jag tror att herr Jenevall och lan&lt;br&gt;Wachtmeister finns i bakgrunden och styr de också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg ondgör sig över att det inte har förts mer&lt;br&gt;omfattande diskussioner i syfte att nå samförstånd mellan vänsteroppositio-&lt;br&gt;nen och regeringssidan i utskottet. Jag kan bara konstatera att det med den&lt;br&gt;skillnad i grundsyn som råder inte är lätt att finna basen för ett samförstånd.&lt;br&gt;Har man som Socialdemokraterna uppfattningen att vi skall återgå till 80-&lt;br&gt;talets politik med kraftiga skattehöjningar, med påslag på de offentliga utgif-&lt;br&gt;terna och inte nej till regleringar utan återinförande av regleringar, då finns&lt;br&gt;det tyvärr inte mycket underlag för en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad arbetslösheten beträffar sade jag i mitt anförande att vi redan när vi&lt;br&gt;för ett år sedan skrev Ny start för Sverige kunde konstatera att den sedan&lt;br&gt;något år tillbaka var på snabbt uppåtgående och att den med den politik som&lt;br&gt;då fördes skulle stiga ytterligare en hel del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är arbetslösheten dessutom någonting som så att säga ligger sent i den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Även om man rättat till både det ena och det&lt;br&gt;andra, dröjer det innan det ger utslag i arbetslöshetsutvecklingen. Därför&lt;br&gt;förutsåg vi att vi skulle få arbetslöshetstal på den nivå som nu föreligger. Det&lt;br&gt;beror på missgrepp och försummelser av den förra regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller räntan kan jag åter påminna om vad jag sade: Jämfört med&lt;br&gt;omvärlden kommer den att kunna reduceras, dvs. den räntemarginal som&lt;br&gt;kvardröjande devalveringsoro och annat skapar. Om nu Arne Kjörnsberg&lt;br&gt;betvivlar detta, hur kan ni socialdemokrater vidhålla räntelånesystemet när&lt;br&gt;vi tydligen har en realränta på 7-8 % beständigt enligt socialdemokratisk&lt;br&gt;uppfattning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen: Vem är det som styr här? Det är intressant att se tillbaka. Efter&lt;br&gt;valresultatet sades det att det aldrig kommer att gå att få ihop fyra partier,&lt;br&gt;dessutom i en minoritetsregering. Det gick. Så skrev regeringen en rege-&lt;br&gt;ringsförklaring. Då sade man: Det kan hända att de kan skriva ihop sig men&lt;br&gt;det kommer de aldrig att kunna genomföra. När det gäller det praktiska&lt;br&gt;kommer de att skilja sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit spekulationer under det år som gått om splittring i rege-&lt;br&gt;ringen. De har nu tystnat, därför att sammanhållningen i regeringen är god.&lt;br&gt;Regeringen har en väldigt bra sammanhållning kring den politik som skall&lt;br&gt;genomföras. Vi har goda förhoppningar om att i denna kammare även fort-&lt;br&gt;sättningsvis kunna vinna majoriteter för förslagen på samma sätt som har&lt;br&gt;skett under det här året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Herr Tobisson säger att skillnaden i grundsynen är så stor, att&lt;br&gt;det inte är någon idé att resonera. I den första delen instämmer jag, den&lt;br&gt;andra delen instämmer jag inte i. Jag tycker faktiskt att man borde kunna&lt;br&gt;resonera ändå. Så säger herr Tobisson att vi bara vill ha kraftiga skattehöj-&lt;br&gt;ningar. Men, herr Tobisson, det är ni som har ordnat till kraftiga skattehöj-&lt;br&gt;ningar för vanligt folk. Ni sänker ju skatterna bara för förmöget folk. Det är&lt;br&gt;vad ni gör. Det är detta som Per-Ola Eriksson, Stefan Attefall och alla de&lt;br&gt;andra ställer upp på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På nytt upprepar Lars Tobisson att arbetslösheten var på snabbt uppåtgå-&lt;br&gt;ende när ni skrev ert program ”Ny start för Sverige”. Den var 2,1 %. Nu är&lt;br&gt;den 4,6 %, herr Tobisson. Det är ni som har ansvaret nu. Tala om vad ni&lt;br&gt;skall göra för att få ned arbetslösheten till samma nivå som den var på när ni&lt;br&gt;övertog regeringsansvaret, om det är er ambition. Man börjar tvivla på det.&lt;br&gt;Nu säger ni att er ambition är att se till att det blir lägre arbetslöshet än i&lt;br&gt;omvärlden. Ni har alltså övergivit vår utgångspunkt, arbete åt alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanhållningen i regeringen är bra har jag naturligtvis ingen som&lt;br&gt;helst aning om. Jag tror herr Tobisson på hans ord, men jag noterar att det&lt;br&gt;är en minoritetsregering. Detta gör att herrarna Jenevall och lan Wachtmeis-&lt;br&gt;ter får inflytande. Min korta och enkla fråga till finansutskottets ordförande&lt;br&gt;var - han var ju så optimistisk om att man skulle klara alla regeringsförslag&lt;br&gt;i framtiden: Vad har ni lovat lan Wachtmeister och Bo G. Jenevall för att ni&lt;br&gt;skall kunna vara så säkra på att det här kommer att rulla på? Jag fick inget&lt;br&gt;svar av Per-Ola Eriksson. Jag kanske kan få det av en av konstruktörerna&lt;br&gt;bakom förslaget ”Ny start för Sverige”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är lätt att svara. Det finns inget svar, för det finns inga&lt;br&gt;sådana löften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig återgå till skattepolitiken. Arne Kjörnsberg säger att vi sänkt skat-&lt;br&gt;terna bara för de rika men höjt för vanliga inkomsttagare. Jag antydde redan&lt;br&gt;i mitt anförande - det är tydligt att det var befogat - att Arne Kjörnsberg&lt;br&gt;glömt att vi har sänkt momsen. Först sänktes den på livsmedel och vissa&lt;br&gt;tjänster, sedan har en allmän sänkning av momsen genomförts. Det tror jag&lt;br&gt;att alla uppfattar som bra, i synnerhet de som har svårt att få hushållskassan&lt;br&gt;att räcka till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför genomför vi övriga skattehöjningar som möjligen inte slår lika&lt;br&gt;brett som momsen? Naturligtvis därför att vi vill restaurera Sveriges eko-&lt;br&gt;nomi och se till att lösa de problem som Arne Kjömbsberg och hans social-&lt;br&gt;demokratiska kamrater skapade mot slutet av 80-talet, nämligen den väx-&lt;br&gt;ande arbetslösheten. Det gör vi genom att se till att Sverige åter blir konkur-&lt;br&gt;renskraftigt, kan bedriva produktion som ger möjligheter att få de arbetstill-&lt;br&gt;fällen som var på väg att i strömhopp flytta ut ur landet. Detta är svaret på&lt;br&gt;vad vi vill göra åt arbetslösheten. Vi är medvetna om att det arbetet tar tid.&lt;br&gt;Därför skall vi naturligtvis under tiden arbeta för att begränsa arbetslöshe-&lt;br&gt;tens verkningar, särskilt med inriktning på att förhindra en uppgång av anta-&lt;br&gt;let långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg återkommer till detta att regeringen må ha god samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållning och veta vad den vill, men att den bara är en minoritetsregering.&lt;br&gt;Vad beträffar förmågan att verka här i riksdagen tycker jag att ett betyg av-&lt;br&gt;ges när vi nu sammanställer budgeten för nästa år. Det kan konstateras att&lt;br&gt;avvikelserna kan summeras netto till endast 26 miljoner. Det kan förefalla&lt;br&gt;vara en hel del pengar, men när underskottet i budgeten är 100 miljarder är&lt;br&gt;det i sammanhanget inte så värst mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också konstateras att det budgetsaldo som finansutskottet nu har&lt;br&gt;räknat fram t.o.m. är bättre för nästa år än det som presenterades i budget-&lt;br&gt;propositionen. Jag tycker alltså att förmågan att få förslagen igenom i riksda-&lt;br&gt;gen under det gångna året har visat sig god. Jag har inga förväntningar om&lt;br&gt;att den skulle behöva förändras i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Arne Kjörnsberg anhållit att till protokollet få an-&lt;br&gt;tecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 CARL B. HAMILTON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Socialdemokraterna hävdar att det grundläggande problemet&lt;br&gt;i svensk ekonomi skulle vara att regeringen driver en alltför åtstramande po-&lt;br&gt;litik. Detta är fel. Problemet är det motsatta, dvs. att regering och riksdag&lt;br&gt;driver en alltför expansiv finanspolitik, som medfört en åtstramning genom&lt;br&gt;höga realräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finanspolitik som i dag föreslås av er socialdemokrater skulle, om den&lt;br&gt;förverkligades, leda till ännu högre räntor. Enbart förväntningar om politi-&lt;br&gt;kens förverkligande skulle medföra att omvärldens sparare krävde högre er-&lt;br&gt;sättning, dvs. högre ränta, för att ställa sina besparingar till förfogande för&lt;br&gt;användning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall i mitt inlägg uppehålla mig vid den socialdemokratiska politikens&lt;br&gt;räntehöjande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin motion Fi40 återkommer Socialdemokraterna gång efter annan till&lt;br&gt;att regeringens politik är alltför åtstramande. De skriver: ”Problemet är att&lt;br&gt;regeringens politik skapar en hemmagjord nedåtgående spiral, som medför&lt;br&gt;att nedgången blir avsevärt större än vad som föranleds av konjunkturut-&lt;br&gt;vecklingen.” Man kritiserar regeringen för att den ”stramar åt efterfrågan”&lt;br&gt;och driver ”åtstramningspolitik”. Man säger att ”med regeringens politik&lt;br&gt;kommer ekonomin under de närmaste två åren att utvecklas mycket svagt”&lt;br&gt;och att ”detta är en politik som vi socialdemokrater inte kan acceptera”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda rimliga tolkningen av dessa uttalanden är att Socialdemokra-&lt;br&gt;terna vill spä på efterfrågan väsentligt mer än regeringen. Om man inte kan&lt;br&gt;acceptera regeringens budgetunderskott på 100 miljarder kronor, vad är då&lt;br&gt;acceptabelt, 110 miljarder, 120 miljarder eller vad? Man skriver t.ex.: ”Vi&lt;br&gt;avvisar åtstramningsförslag som minskar hushållens köpkraft.” Vidare säger&lt;br&gt;man: ”Det finns enligt vår bedömning inte skäl att strama åt ekonomin på&lt;br&gt;det sätt som regeringen gör.” I stället menar man att ”en viss ökning av den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen är mer rimlig och att därtill bör i nuvarande läge&lt;br&gt;investeringsnivån höjas kraftigt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som inte gör det trovärdigt att underskottet skulle stanna vid denna&lt;br&gt;av Socialdemokraterna i sin motion framräknade siffra är bl.a. att man sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigt i skriften ”Vart är Sverige på väg?” lovar att de expansiva åtgärderna&lt;br&gt;sänker arbetslösheten till 3,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta bedömare tycks vara överens om att den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;når upp till drygt 5 % nästa år. Till detta skall läggas 3-4 % i arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder. Skall Socialdemokraternas 3,5 % tolkas så, att arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken plus andra offentliga åtgärder skall sysselsätta inte bara&lt;br&gt;dagens 3—4 % utan dessutom ytterligare 1,5 %, dvs. totalt i arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiksa åtgärder ca 5 % av arbetskraften? Det är möjligt att detta går, men&lt;br&gt;att påstå att detta skulle vara möjligt utan ökat budgetunderskott är inte tro-&lt;br&gt;värdigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutats som omvärlden säkerligen skulle dra av en socialdemokratisk&lt;br&gt;målsättning att med expansiv politik söka ta ned arbetslösheten till 3,5 % är&lt;br&gt;att Socialdemokraterna skulle se sig tvingade att devalvera, om de kom till&lt;br&gt;makten i morgon, eller att de fick starta med upptagande av utlandslån i stor&lt;br&gt;skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar alltså trovärdighet, när man som Socialdemokraterna hävdar&lt;br&gt;att det är möjligt att snabbt sänka arbetslösheten till 3,5 % utan att deval-&lt;br&gt;vera, utan att ytterligare öka budgetunderskottet, utan att frammana ytterli-&lt;br&gt;gare höjd ränta och utan att staten tar upp lån utomlands. Denna gottköps-&lt;br&gt;lösning på våra ekonomiska problem existerar inte i sinnevärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna skulle, som partivännen Frangois Mitterrand fick&lt;br&gt;göra i Frankrike 1981, inom loppet av några veckor eller månader tvingas&lt;br&gt;kasta i papperskorgen alla ekonomisk-politiska texter av den expansiva typ&lt;br&gt;som man presenterat för riksdagen nu i maj. Världsekonomins sammanflät-&lt;br&gt;ning genom valutamarknaderna gör att förutsättningarna för ekonomisk po-&lt;br&gt;litik i ett litet land som Sverige i dag är helt annorlunda än på Keynes eller&lt;br&gt;Gunnar Strängs tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den oblyga, ständiga examination som omvärlden utsätter svensk&lt;br&gt;ekonomisk politik för skulle därför Socialdemokraternas alternativ - om det&lt;br&gt;kom till förverkligande - innebära kraftigt höjda räntor, eftersom politiken&lt;br&gt;av tillräckligt många skulle uppfattas som en utstakad väg mot en ny svensk&lt;br&gt;devalvering, eller att Socialdemokraterna kommer att tvingas överge nor-&lt;br&gt;men att svenska staten inte skall låna utomlands. Jag menar alltså inte att&lt;br&gt;Socialdemokraterna avser att devalvera, men att logiken i deras politik leder&lt;br&gt;fram till en devalvering. Vare sig man lånar utomlands eller tvingas fram mot&lt;br&gt;devalveringsförväntningar kommer räntan att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den trovärdighet som krävs för att hålla borta devalveringsförväntningar&lt;br&gt;måste intjänas. Det är precis vad regeringen nu gör, och regeringens politik&lt;br&gt;är i detta avseende en fortsättning på den socialdemokratiska regeringens&lt;br&gt;politik under dess sista år vid makten. Endast genom demonstrerad, intjä-&lt;br&gt;nad trovärdighet kan i 90-talets värld en svensk regering säkerställa en låg&lt;br&gt;och stabil ränta. Det gäller för alla politiker i Sverige, Socialdemokraterna&lt;br&gt;inkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara trovärdiga i devalveringsfrågan räcker det därför inte för er&lt;br&gt;Socialdemokrater att ni här och där i motioner och anföranden bekänner er&lt;br&gt;till en fortsatt fast växelkurs. Det krävs också att ni lever som ni lär i era&lt;br&gt;förslag till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni socialdemokrater fortsätter som hittills, bygger ni successivt upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt starkare förväntningar i de egna leden om en radikalt annorlunda, ex-&lt;br&gt;pansivt inriktad politik med förväntningar om snabbt fallande arbetslöshet.&lt;br&gt;Sedan blir ni politiskt uppbundna av dessa förväntningar, vilket vore illa, ef-&lt;br&gt;tersom det ni förespeglar era egna är en politikomläggning som är oförenlig&lt;br&gt;med en fast växelkurs, om ni inte tänker er att under lång tid försvara växel-&lt;br&gt;kursen med hjälp av ett högt ränteläge. Det kan ni naturligtvis göra, men då&lt;br&gt;uppnår ni å andra sidan inte målet om en lägre arbetslöshet. Kort sagt: Er&lt;br&gt;ekonomiska politik hänger inte ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett strukturellt budgetunderskott på ca 50 miljarder kronor kan man&lt;br&gt;strama åt genom politiska beslut i riksdagen. Då har man möjlighet att välja&lt;br&gt;de utgiftsposter och skatter som skall sänkas eller höjas, liksom de regeländ-&lt;br&gt;ringar som bör genomföras i t.ex. de offentliga transfereringssystemen. En&lt;br&gt;sådan åtstramning sker genom det politiska systemet och genom en demo-&lt;br&gt;kratisk process av traditionellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inbillar mig naturligtvis inte att regeringen och Socialdemokraterna&lt;br&gt;skulle göra samma prioriteringar i denna demokratiska process. Men vi&lt;br&gt;borde kunna vara överens om att åtstramningarna bör beslutas här i denna&lt;br&gt;kammare, snarare än att genomföra en åtstramning i form av högre räntor,&lt;br&gt;vilket skulle bli resultatet av er politik, om den förverkligades i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min prognos är att realräntan med regeringens politik fortsätter trendmäs-&lt;br&gt;sigt att sakta falla under kommande månader och år. Med socialdemokratisk&lt;br&gt;politik modell 1992 - som skiljer sig från den politik som fördes under Social-&lt;br&gt;demokraternas sista regeringsår - går räntan åt andra hållet, dvs. uppåt.&lt;br&gt;Skillnaden mellan de båda alternativen ökar alltså. Anta att Socialdemokra-&lt;br&gt;ternas budgetalternativ måste försvaras med så mycket som 2 % högre ränta&lt;br&gt;jämfört med regeringens politik under ett år. Vad skulle detta alternativ in-&lt;br&gt;nebära?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre räntor medför en åtstramning av investeringarna. Med 2 % högre&lt;br&gt;ränta krävs 2 % högre avkastning på investeringsprojekten i Sverige. Ett an-&lt;br&gt;tal projekt skulle aldrig komma till stånd, och ett antal som påbörjats skulle&lt;br&gt;läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skulle sannolikt ett Sverige, som tvingas att falla tillbaka på en&lt;br&gt;högräntepolitik, av tillräckligt många uppfattas som ekonomiskt instabilt,&lt;br&gt;vilket i sig skulle fungera som en broms. Landets konkurrensutsatta närings-&lt;br&gt;liv krymper till dess man i riksdagen kan samla sig till en åtstramning i bud-&lt;br&gt;getpolitiken liknande den som vi nu har. Om så inte sker, utan räntan fortsät-&lt;br&gt;ter att ligga högt, ja, då riskeras så småningom genom en svag investeringsut-&lt;br&gt;veckling basen för löner, välfärdssystem, pensioner osv. Det här är den lång-&lt;br&gt;siktiga verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt är höga räntor fördelningspolitiskt problematiska. Jag skall&lt;br&gt;här visa några preliminära beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget varje hushåll skulle drabbas, utom pensionärshushåll, som&lt;br&gt;kompenseras genom basbeloppshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens ränteinkomster skulle visserligen öka med ca 2 miljarder kro-&lt;br&gt;nor per år, men hushållens ränteutgifter skulle öka ännu mera - som bekant&lt;br&gt;har t.ex. banker en räntemarginal. Stigande räntor tvingar ner priserna på&lt;br&gt;villor och bostadsrätter. De som har villor och bostadsrätter får följaktligen&lt;br&gt;se sina tillgångar minska i värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt kan högräntepolitikens åtstramning genom högre boendekostnader&lt;br&gt;för villaägare och hyresgäster uppskattas till 5-6 miljarder kronor per år. Sta-&lt;br&gt;tens kompenserade utgifter för räntebidrag till egna hem skulle öka med ca&lt;br&gt;600 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För boende i hyresrätt kan hyreshöjningen efter räntebidragskompensa-&lt;br&gt;tion uppskattas till drygt 2 %. De av räntehöjningen orsakade högre bostads-&lt;br&gt;kostnaderna medför i sin tur att staten får ökade utgifter för bostadsbidrag.&lt;br&gt;Sammantaget skulle statens utgifter för räntebidrag och bostadsstöd kunna&lt;br&gt;öka med så mycket som 1,9 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med 2 % räntehöjning skulle inflationen stiga med ca 0,4 %, vilket i sin&lt;br&gt;tur skulle höja basbeloppet och leda till ökade transfereringar över statsbud-&lt;br&gt;geten. Totalt kan transfereringarna beräknas öka med knappt 1 miljard kro-&lt;br&gt;nor per år, och inkomstskatterna minska med knappt 0,5 miljarder kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir också ökade statsskuldräntor med högre marknadsräntor - en stor&lt;br&gt;utgiftsökning för skattebetalarna, ca 1,8 miljarder kronor per år. Detta med&lt;br&gt;den antagna räntehöjningen om 2 % för att Socialdemokraterna skall kunna&lt;br&gt;försvara sin politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid betalar staten 65 miljarder kronor i statsskuldräntor vatje år.&lt;br&gt;Om man utgår från kompletteringspropositionens långtidskalkyl, skulle&lt;br&gt;denna siffra stiga till ca 100 miljarder kronor 1996/97. Med en socialdemo-&lt;br&gt;kratisk högräntepolitik skulle skulden stiga betydligt snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur slår då högre räntor mot arbetslösheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att Socialdemokraternas expansiva politik är motiverad av&lt;br&gt;omsorg om sysselsättningen hade man väntat sig en analys av den frågan.&lt;br&gt;Vad hjälper det de arbetslösa om Socialdemokraterna genom ökade arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder ger dem sysselsättning, samtidigt som budgetun-&lt;br&gt;derskottet ökas, vilket i sin tur leder till åtstramande räntehöjningar någon&lt;br&gt;annanstans i ekonomin?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre räntor stramar åt inte minst de små och medelstora företagen.&lt;br&gt;Dessa företag går i många fall redan i dag på knäna på grund av höga realrän-&lt;br&gt;tor. Om räntan skulle stiga ytterligare, skulle ett antal av dessa företag&lt;br&gt;tvingas i konkurs, tvingas avskeda personal och på så sätt späda på arbetslös-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sektor som skulle drabba särskilt hårt av en högräntepolitik är bygsek-&lt;br&gt;torn. I denna sektor finns ca 55 000 av våra små och medelstora företag. Med&lt;br&gt;högre räntor skulle alltså byggarbetslösheten öka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av den tidigare förda expansiva politiken under 80-talet förorsakade&lt;br&gt;fastighetskrisen skulle också förvärras, om räntorna skulle gå upp ytterli-&lt;br&gt;gare. Även detta drabbar byggsysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är i dag kännbart för svensk ekonomi med de höga real-&lt;br&gt;räntorna. Prioriteringen måste vara att få ned dem, inte att, som Socialde-&lt;br&gt;mokaterna gör, föreslå en politik som riskerar att driva realräntan ännu mer&lt;br&gt;i höjden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig avslutningsvis besvara Arne Kjörnsbergs tidigare fråga här om&lt;br&gt;kvittningsrätten. Nej, den gamla kvittningsrätten är inte tänkt att återinfö-&lt;br&gt;ras. Det skall inte bli något nytt dribblande med improduktiva skattearran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemang. Det handlar i stället om kvittningsmöjlighet mot aktiv företagsam-&lt;br&gt;het, alltså en högst produktiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg talade om förmöget folk. Jag vill då påminna om den&lt;br&gt;valaffisch som visade en bild på en dalmatinerhusse, som satt i sin bil. Det&lt;br&gt;var dessa personer - dalmatinerhussarna - som fick välja förmögenhetsök-&lt;br&gt;ning under andra hälften av 80-talet. De köpte bl.a tavlor, sportbilar och&lt;br&gt;kapplöpningshästar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi satsar på produktivt arbete genom att bl.a. sänka skatten på arbetande&lt;br&gt;kapital i småföretag. Tänker ni höja den när ni kommer tillbaka?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! På slutet kom det här med arbetande kapital fram. Ni, i rege-&lt;br&gt;ringen, Carl B. Hamilton, har sänkt skatten med miljard efter miljard, och&lt;br&gt;sedan far ni land och rike runt och talar om arbetande kapital i företag. Den&lt;br&gt;skattesänkningen, Carl B. Hamilton, är 300 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tackar för lektionen, eller föreläsningen i nationalekonomi, som det&lt;br&gt;kanske var. Låt mig berätta en historia: För några år sedan blev min hustru&lt;br&gt;kommunalråd i Borås. Efter hennes nominering träffade jag i en hiss en kol-&lt;br&gt;lega som frågade vilken sektor som hon skulle arbeta på. Jag svarade att hon&lt;br&gt;skulle arbeta på den tekniska. Är hon tekniker?, löd hans kommentar. Nej,&lt;br&gt;svarade jag, hon är politiker. Slutsatsen får Carl B. Hamilton dra själv. Jag&lt;br&gt;tycker föreläsningen var intressant, men det var litet mycket med siffror så&lt;br&gt;låt mig komma med ett litet tips. Bakom textilprydnaden här i kammaren&lt;br&gt;finns det möjligheter till visa OH-bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till Carl B. Hamiltons inledning. Regeringen driver en&lt;br&gt;alltför expansiv politik. Har Carl B. Hamilton talat om det för finansminis-&lt;br&gt;tern? Carl B. Hamilton frågar vilket budgetunderskott som vi accepterar.&lt;br&gt;Handlar det om 110 miljarder kronor eller 120 miljarder kronor? Nej, Carl&lt;br&gt;B. Hamilton, vårt alternativ är starkare än ert. Det är mellan 8 och 9 miljar-&lt;br&gt;der kronor starkare än ert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig föra ned diskussionen till vardagsnivå. Är det något fel i de tanke-&lt;br&gt;gångar som snickaren hade som jag talade om i mitt inledningsanförande?&lt;br&gt;Han som tycker att det vore bättre om kommunen fick stimulansbidrag till&lt;br&gt;att reparera skolor så att han får arbete i stället för att behöva hämta pengar&lt;br&gt;från A-kassan. Skulle ett sådant förfaringssätt driva upp räntorna? Eller för&lt;br&gt;att tala om muraren hemma i Borås. Han tycker att det vore bra om man på&lt;br&gt;den nya deponiplatsen - det är detsamma som landets modernaste avstjälp-&lt;br&gt;ningsplats - låter bygga en personalbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man kunde stimulera Borås kommun, som har den här typen av inve-&lt;br&gt;steringsplaner, att flytta fram starten två år så att t.ex. muraren får arbete,&lt;br&gt;vore det fel? Skulle det driva upp räntorna? Det gäller, i varje fall för mig,&lt;br&gt;Carl B. Hamilton, att flytta ned problematiken till vardagsnivå, till den ar-&lt;br&gt;betslöse snickaren och muraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avslutning på denna replik vill jag även tacka Carl B. Hamilton för&lt;br&gt;omtanken om mina och mina kollegers möjligheter till att i vårt parti förklara&lt;br&gt;vad som kommer att krävas i framtiden. Det är kanske förmätet att tro att&lt;br&gt;Allan Larsson och jag är bättre på att klara av den uppgiften i vårt parti än&lt;br&gt;Carl B. Hamilton i sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 CARL B. HAMILTON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är möjligt att det var en föreläsning som jag gav, i så fall&lt;br&gt;är det en form av yrkesskada. Det viktiga är emellertid att peka på de alter-&lt;br&gt;nativ som ligger i den socialdemokratiska politiken. Ni talar enbart om, så&lt;br&gt;att säga, den ena delen, nämligen de ökade utgifterna för att åstadkomma&lt;br&gt;ökad sysselsättning. Skattehöjningarna som det också talas om kommer ju&lt;br&gt;att ha en åtstramande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att detta inte går att förklara direkt för dem på verkstads-&lt;br&gt;golvet. Det känner jag inte till. Vad man enkelt kan säga är emellertid att&lt;br&gt;kombinationen med höga räntor ger i dag i Sverige en mycket åtstramande&lt;br&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till budgetunderskottet. Min poäng är att det låga budgetunderskott&lt;br&gt;som ni redovisar inte är trovärdigt. Det finns ingen som helst trovärdighet i&lt;br&gt;att ni skall kunna åstadkomma era mål i vad gäller arbetslösheten med ert&lt;br&gt;framräknade budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återvänder, fru talman, till Carl B. Hamiltons inledningsanförande i&lt;br&gt;vilket han sade: Antag - man såg liksom två streck under - att s-alternativet&lt;br&gt;behöver försvaras med 2 % högre ränta. Därefter talade Carl B. Hamilton i&lt;br&gt;tio minuter från utgångspunkten att hans antagande var riktigt, men han&lt;br&gt;ledde inte i bevis att hans antagande var riktigt. Han byggde emellertid upp&lt;br&gt;sitt resonemang på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger Carl B. Hamilton att Socialdemokraternas förslag om skattehöj-&lt;br&gt;ningar kommer att ha en åtstramande effekt. Carl B. Hamilton! Vilken skat-&lt;br&gt;tehöjning tror Carl B. Hamilton har störst åtstramande effekt: den av er&lt;br&gt;föreslagna skattehöjningen genom ändrat schablonavdrag för vanliga lönta-&lt;br&gt;gare, eller den av oss föreslagna skattehöjningen genom höjd förmögenhets-&lt;br&gt;skatt? - för att ta ett exempel ur den långa lista som jag läste upp i mitt inled-&lt;br&gt;ningsanförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad för nationalekonomiskt fel ligger det i om den arbetslöse muraren får&lt;br&gt;arbete i stället för pengar från A-kassa? Muraren får arbete och känner sig&lt;br&gt;bättre till mods. Hans människovärde, som han själv uppfattar det, stiger&lt;br&gt;och Borås kommun får personalbyggnaden på Solbacken byggd. Jag uppre-&lt;br&gt;par: Vad är det för nationalekonomiskt fel i det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 CARL B. HAMILTON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I nuvarande läge är det på följande sätt: Vi kan få åtstramning&lt;br&gt;på två sätt. Det ena sättet är att i denna kammare fatta beslut om skatter,&lt;br&gt;utgifter och regeländringar. Det andra sättet är att bara låta allt flyta, dvs.&lt;br&gt;inte fatta några åtstramande beslut som står i paritet med den dåliga produk-&lt;br&gt;tionsutveckling som har varit under de senaste tre åren i svensk ekonomi.&lt;br&gt;Då skulle vi kunna överlåta det hela att styras av marknadsräntorna, med&lt;br&gt;den fördelning av inkomster och sysselsättning som detta skulle medföra.&lt;br&gt;Det är inte något bra angreppssätt. Jag tycker att det skall ske genom det&lt;br&gt;politiska systemet, nämligen genom beslut i denna kammare. På så sätt kan&lt;br&gt;vi skydda oss från räntechocker och andra på grund av vårt internationella&lt;br&gt;beroende okontrollerbara effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken, vilken Arne Kjörnsberg för fram, med muraren som tycker att&lt;br&gt;det är bra om han får ett arbete i stället för att gå arbetslös, är ju riktig. Det&lt;br&gt;är ju därför som regeringen har vidtagit alla dessa åtgärder med ökade ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder. Ett antal miljarder kronor har som bekant&lt;br&gt;satts in för både sysselsättning och utbildning som arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder. I mitt inledningsanförande nämnde jag att det handlar om 3-4 %&lt;br&gt;av arbetskraften som sysselsätts i denna typ av åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Arne Kjönsberg anhållit att till protokollet få an-&lt;br&gt;tecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag blev nyfiken när ja-generalen talade om för Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna vad som skulle hända med deras politik. I det här korta perspekti-&lt;br&gt;vet fanns det inga val. Carl B. Hamiltons budskap var att räntorna ökar om&lt;br&gt;vi gör någonting åt arbetslösheten, om vi över huvud taget gör någonting i&lt;br&gt;det här landet. I stället skall man medelst politisk ordning se till att räntorna&lt;br&gt;inte ökar. Vi politiker sitter alltså någonstans på gungbrädet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Carl B. Hamilton är ja-general och jag funderar litet längre&lt;br&gt;skulle jag vilja fråga om ett inträde i EU skulle lösa de här problemen. Vi är&lt;br&gt;ju någorlunda överens om att vi har ett arbetslöshetsproblem. Vi har pro-&lt;br&gt;blem med att upprätthålla välfärden, eftersom vi skall ha karensdagar, för-&lt;br&gt;sämra alla våra system och försämra för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst Carl B. Hamiltons statsråd har bekymmer såväl med barn- och&lt;br&gt;handikappomsorg och biblioteksverksamhet som med husläkarsystem. För&lt;br&gt;att inte tala om de här inkomst- och förmögenhetsskillnaderna som tydligen&lt;br&gt;är ett villkor för den borgerliga politiken. Hur kommer dessa problem att&lt;br&gt;lösas framöver i Europeiska gemenskapen? Är vi fångna i den här markna-&lt;br&gt;den? Ingår det i Carl B. Hamiltons politiska värld att man skall anpassa sig&lt;br&gt;till den och vidta åtstramningar? Är detta Folkpartiet liberalernas stora vi-&lt;br&gt;sion framöver? Om det är så, måste det uttalas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar med den här&lt;br&gt;förda politiken - och har så gjort under en längre tid - krävs det, såvitt jag&lt;br&gt;förstår, för att hålla tillbaka inflationstrycket, att man använder arbetslöshe-&lt;br&gt;ten som ett medel för att inte bomben skall brisera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Carl B. Hamilton något annat medel framöver? Jag skulle vilja se vi-&lt;br&gt;sionen, eftersom man säger att vi är så fångna i denna marknads politik av&lt;br&gt;någon obestämbar, någon som inte är vald till denna riksdag eller vald till&lt;br&gt;något. Vi är av nöden tvingade att anpassa oss till den, och framöver måste&lt;br&gt;vi även anpassa oss till en stor union. Vi kanske kan få en liten föreläsning&lt;br&gt;även om detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 CARL B. HAMILTON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skulle först och främst vilja konstatera att vare sig vi är&lt;br&gt;med i Europeiska unionen eller inte är vi mycket beroende av vår omvärld.&lt;br&gt;Om vi är med i Europeiska unionen kommer vår räntenivå att vara den-&lt;br&gt;samma som t.ex. den tyska, dvs. vår räntenivå kommer alltid att vara lägre&lt;br&gt;än den är i dag. I dag är vår ränta ungefär 1,8 % högre än den tyska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finanspolitik som Sverige kan föra som medlem av det monetära sam-&lt;br&gt;arbetet bestämmer vi själva här i Sverige, alltså innehållet i vår budget. Det&lt;br&gt;är inga problem att t.ex. föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det finns inga&lt;br&gt;restriktioner i fråga om detta. Unionens regler syftar till att något land inte&lt;br&gt;skall kunna lasta över de kostnader som man har på andra om man driver en&lt;br&gt;underskottspolitik år efter år. Det är detta som reglerna syftar till, inte till&lt;br&gt;att styra innehållet i de olika nationernas budgetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det blev inte mycket till svar om Folkpartiet liberalernas vi-&lt;br&gt;sioner framöver. Jag såg ingen vision om att lösa de stora samhällsproblem&lt;br&gt;som vi har framför oss när det gäller arbetslösheten och välfärden i vid me-&lt;br&gt;ning. Man kanske kan bibehålla den nivå som välfärden har i dag men tek-&lt;br&gt;niskt ändra i systemen. Man kanske kan minska inkomst- och förmögen-&lt;br&gt;hetsskillnaderna. Det är vi inte överens om. Enligt Folkpartiet liberalerna&lt;br&gt;kanske de skall öka. Men om man skulle göra det kanske detta inte går att&lt;br&gt;lösa, eftersom Sverige tydligen blir ännu mer uppknutet till denna marknad&lt;br&gt;i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag hela tiden saknar i dessa föreläsningar från de borgerliga ekono-&lt;br&gt;merna är möjligheterna för Sverige att utnyttja sin kunskap, inte bara när&lt;br&gt;det gäller forskning och högskola, utan när det gäller den breda kunskap som&lt;br&gt;finns i vårt land, som gör att man snabbt kan få i gång investeringar, t.ex. i&lt;br&gt;det företag som jag har jobbat i och kommer att jobba i. För detta krävs inte&lt;br&gt;kunskaper från högskolan, utan den kunskapen måste uppnås i verkligheten,&lt;br&gt;man måste ha inflytande någonstans. Hela denna process är den rakt mot-&lt;br&gt;satta mot att underordna sig marknaden. Men i Folkpartiet liberalernas&lt;br&gt;värld existerar tydligen inte det faktum att människorna kan utgöra något&lt;br&gt;alternativ och en resurs framöver. Människorna skall i stället hela tiden an-&lt;br&gt;tingen stramas åt politiskt - karensdagar, sämre pensioner, försämringar i&lt;br&gt;kommunerna - eller också blir det högre räntor. Detta måste väl i längden&lt;br&gt;vara ett besvärligt system att försvara, Carl B. Hamilton? Det är i så fall&lt;br&gt;ingen särskilt god vision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 CARL B. HAMILTON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Visionen om Europeiska unionen är motiverad av en strävan&lt;br&gt;efter fred och stabilitet mellan de deltagande länderna. Det gäller inte minst&lt;br&gt;visionen om ett monetärt samarbete och en gemensam valuta, ett evigt sätt&lt;br&gt;att knyta ihop t.ex. Tyskland med dess omgivning. Där ligger visionen i&lt;br&gt;denna konstruktion, inte så mycket i de tekniska lösningarna för hur den nya&lt;br&gt;centralbanken skall fungera och dess olika regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med om att man alldeles för litet diskuterar vad Sverige har&lt;br&gt;att erbjuda Europa. Lars-Ove Hagberg antydde vad svenska företag och&lt;br&gt;svenskt samhällsliv har för lösningar och erfarenheter som kan vara mycket&lt;br&gt;nyttiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Ove Hagberg talade sedan om inflytandet för den lille mannen och&lt;br&gt;de enskilda människorna. Vad jag vill peka på i detta sammanhang, eftersom&lt;br&gt;Lars-Ove Hagberg själv tog upp den europeiska frågan, är att om vi står&lt;br&gt;utanför Europeiska unionen har vi ett betydligt mindre inflytande när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller både denna riksdag och våra representanter som har möjlighet att ar-&lt;br&gt;beta på det europeiska planet, men också i sista hand de enskilda männi-&lt;br&gt;skorna. De har i sista hand att välja mellan att ha representanter som kan&lt;br&gt;representera dem i olika europeiska organ, parlament och andra representa-&lt;br&gt;tiva organ, eller att inte ha några representanter alls. Då är jag övertygad&lt;br&gt;om att det i slutändan är bättre, även ur demokratisk synvinkel och bortsett&lt;br&gt;från detta med fred och stabilitet, för Sverige och svenskarna att vara med&lt;br&gt;än att stå utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Lars-Ove Hagberg anhållit att till protokollet få&lt;br&gt;antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 STEFAN ATTEFALL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Innan jag påböljar min lilla föreläsning skall även jag vända&lt;br&gt;mig till Lars-Ove Hagberg och tacka för det samarbete som vi har haft. Lars-&lt;br&gt;Ove Hagberg har varit i riksdagen i 21 år och jag knappt i ett år. Jag har&lt;br&gt;därför inte hunnit lära känna honom så mycket, men jag har ändå uppfattat&lt;br&gt;honom som en rak, kunnig och duktig representant för just Vänsterpartiet.&lt;br&gt;Jag har också förstått att Lars-Ove Hagberg under dessa år har hållit kontakt&lt;br&gt;med sina gamla arbetskamrater på fabriken hemma. Detta tycker jag att vi&lt;br&gt;skall ta som ett föredöme, att leva i nära kontakt med väljarna och de arbets-&lt;br&gt;kamrater som man har haft. Tack, Lars-Ove Hagberg, för dessa år i riksda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vi har nu kommit till en kritisk punkt i den ekonomiska utvecklingen.&lt;br&gt;Den närmaste tiden kommer att bli avgörande för möjligheten att få ned in-&lt;br&gt;flationen utan att gå den i andra länder vanliga vägen över hög arbetslöshet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Citatet kommer från 1990 års finansplan, skriven av den dåvarande social-&lt;br&gt;demokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 började vi utläsa svaret på den oro som Feldt visade i sin finansplan.&lt;br&gt;Arbetslösheten började stiga dramatiskt. Företagen började rationalisera&lt;br&gt;och effektivisera sin produktion, samtidigt som lågkonjunkturen kom och&lt;br&gt;företagen insåg att devalveringar inte skulle rädda dem ur den kostnadsan-&lt;br&gt;passning som var nödvändig. Socialdemokratin förde oss till den tredje vä-&lt;br&gt;gens ände. Vi hamnade rakt i det arbetslöshetens stålbad som Feldt i en an-&lt;br&gt;nan finansplan varnade för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fyrklöverregeringen tillträdde var det därför en tuff utmaning som&lt;br&gt;förelåg. Alla de grundläggande problem som Sverige lidit av, men som dolts&lt;br&gt;av devalveringar, långvarig internationell högkonjunktur och fallande olje-&lt;br&gt;priser, tvingades man nu angripa mitt i en lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strategi är att bibehålla en låg inflation, främja utvecklings-&lt;br&gt;kraften i det svenska näringslivet och därigenom skapa förutsättningar för&lt;br&gt;riktiga jobb. Innan vi nått dithän satsas mer pengar än någonsin tidigare på&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik, utbildning och infrastrukturupprustning för att både&lt;br&gt;motverka den öppna arbetslösheten och lägga en bra grund för den konjunk-&lt;br&gt;turuppgång som vi nu ser skymten av. Den här gången är också uppgången&lt;br&gt;något mer tydlig än den var i valrörelsen då vändpunkten med stort V basu-&lt;br&gt;nerades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev därför litet konfunderad över Arne Kjörnsbergs påhopp som gav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intryck av att regeringen inte gör något för att angripa arbetslösheten. Jag&lt;br&gt;skall gärna medge att jag nog är lika orolig som Arne Kjörnsberg över ar-&lt;br&gt;betslösheten och inte minst långtidsarbetslösheten, som också Lars Tobisson&lt;br&gt;pekade på. Men det satsas betydande resurser på detta område. Problemet&lt;br&gt;är att det tar tid innan åtgärder verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen var ungefär densamma efter 1982 års val då Socialdemokra-&lt;br&gt;terna tog över regeringsmakten och då vi hade en besvärlig konjunktur och&lt;br&gt;en besvärlig ekonomisk sits. Arbetslösheten ökade ett bra tag innan den bör-&lt;br&gt;jade minska. Då minskade den också till stor del tack vare en internationell&lt;br&gt;konjunkturuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de stora problemen i den svenska ekonomin är det snabbt växande&lt;br&gt;underskottet i statsbudgeten. För innevarande budgetår beräknas under-&lt;br&gt;skottet bli 71 miljarder kronor och för nästa budgetår drygt 100 miljarder&lt;br&gt;kronor. För att få perspektiv på dessa siffror kan vi jämföra med USA:s bud-&lt;br&gt;getunderskott som 1992 uppgår till 6,6 % av BNP, medan det svenska under-&lt;br&gt;skottet beräknas till 6,9 % av BNP. Det stora svenska underskottet förklaras&lt;br&gt;delvis av att konjunkturavmattningen i Sverige varit djupare än i omvärlden,&lt;br&gt;men jämförelsen visar ändå hur allvarligt problemet är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den långsiktiga konsekvenskalkylen i kompletteringspropositionen&lt;br&gt;blir underskottet runt 100 miljarder kronor under de närmaste fem åren om&lt;br&gt;inget görs. Nu tvistar de lärde om hur allvarligt detta problem egentligen&lt;br&gt;är. En stor del av underskottet är konjunkturbetingat, vilket innebär att det&lt;br&gt;försvinner relativt snabbt vid en konjunkturuppgång. Det allvarliga är därför&lt;br&gt;det s.k. strukturella underskottet, som ingen kan säga exakt hur stort det är.&lt;br&gt;En god gissning är dock att det handlar om 30-40 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi kristdemokrater ser saken finns det tre allvarliga problem med ett&lt;br&gt;stigande budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första gäller det de effekter som det kan få på räntenivån och om-&lt;br&gt;världens tilltro till den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra ockuperar budgetunderskottet ungefär 70-90 miljarder kro-&lt;br&gt;nor av statsbudgeten i form av räntor, medel som kunde användas på andra&lt;br&gt;områden. Därmed betalar statskassan ut enorma pengar till långivare i Sve-&lt;br&gt;rige utan fördelningspolitisk träffsäkerhet. I stället skulle en stor del av dessa&lt;br&gt;pengar kunna användas till riktade insatser för exempelvis pensionärer med&lt;br&gt;liten eller ingen ATP, till vård och omsorg, till handikappade och till bi-&lt;br&gt;ståndsinsatser för tredje världens svältande människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje är ett stort budgetunderskott också ett moraliskt problem,&lt;br&gt;främst på grund av att vi i dag lånar för att upprätthålla en levnadsstandard&lt;br&gt;och en konsumtion som våra barn får betala notan för. Däri ligger det mora-&lt;br&gt;liska problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den här bakgrunden som vi måste våga föra en diskussion om&lt;br&gt;statens utgifter, våga fråga oss om vi prioriterar rätt när bostadssubventioner&lt;br&gt;får kosta 56 miljarder kronor per år - för att ta ett exempel från gårdagens&lt;br&gt;debatt här i kammaren. Vissa partier skriker nej, nej till allting. Problemet&lt;br&gt;är att den svenska ekonomin nu har krympt två år i rad, vilket inte har hänt&lt;br&gt;sedan 30-talet, och skattetrycket i Sverige är så högt att det inte finns någon&lt;br&gt;möjlighet att klara budgetunderskottet med skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför vi kristdemokrater ställer upp på besparingar - besparingar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är så utformade att de inte drabbar de långtidssjuka, de arbetslösa, de&lt;br&gt;handikappade, människorna i tredje världen och arbetet för en bättre miljö.&lt;br&gt;Det är därför vi kristdemokrater anser det vara nödvändigt med ett nytt bo-&lt;br&gt;stadsfinansieringssystem. Och det är därför vi kristdemokrater deltar i en&lt;br&gt;regering som vågar se över de snabbt växande transfereringssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reala termer ökade transfereringarna till hushållen med 54 % mellan&lt;br&gt;1985 och 1990, exkl. pensionsstöd och arbetsmarknadsstöd. Samtidigt ökade&lt;br&gt;BNP med bara 12,9 %. Alla inser att detta inte håller i längden. Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna säger dock bara nej, nej. Och alla intresseorganisationer säger&lt;br&gt;stopp, stopp. Men de som på sikt drabbas av dåliga statsfinanser, de gamla&lt;br&gt;och de svaga exempelvis, har inga intresseorganisationer med utredningsre-&lt;br&gt;surser och kampanjpengar bakom sig. Att våga genomföra förändringar i de&lt;br&gt;snabbt växande transfereringssystemen är därför en fråga om hederlighet&lt;br&gt;gentemot kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besparing som vi diskuterar är karensdagarna. Jag måste faktiskt få&lt;br&gt;kommentera Bo G. Jenevalls inlägg. Han säger att karensdagar är dåligt.&lt;br&gt;Det har man kommit underfund om efter valrörelsen - då var ju tre karens-&lt;br&gt;dagar den högsta lyckan på jorden. Nu är t.o.m. två karensdagar dåligt. I&lt;br&gt;stället vill man ha ett helhetsgrepp som innebär att ersättningen skall sänkas&lt;br&gt;till 67 % under de första 14 sjukdagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här inte är ett förslag som regeringen avfärdar därför att det kommer&lt;br&gt;från fel håll. Problemet är att förslaget är dåligt, eftersom långtidssjuka&lt;br&gt;drabbas. Att ha två karensdagar kan nog jag, min pappa som är vaktmästare&lt;br&gt;och min syster som är förskollärare stå ut med. Men om man drabbas av&lt;br&gt;sjukdom under en längre tid vill man vara säker på att man får ett fullgott&lt;br&gt;skydd. Det är ett sådant förslag som regeringen jobbar med och som är ute&lt;br&gt;på remiss just nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Syftet för oss kristdemokrater med den ekonomiska politiken&lt;br&gt;är inte att i första hand åstadkomma mer pengar i plånboken för den vanlige&lt;br&gt;svensken, även om det i sig inte är något negativt. Det primära, det som dri-&lt;br&gt;ver oss, är den fasta förvissningen att vi genom att komma till rätta med&lt;br&gt;grundläggande problem i den svenska ekonomin kommer att kunna åstad-&lt;br&gt;komma en bättre vård av och omsorg om våra gamla, större resurser till mil-&lt;br&gt;jöarbetet, full sysselsättning, god utbildning och ett ökat bistånd till tredje&lt;br&gt;världen samt mer pengar för åtgärder som syftar till att skapa en trygg och&lt;br&gt;harmonisk uppväxtmiljö för våra barn. För att allt detta skall bli möjligt&lt;br&gt;måste vi ha ordning på statsfinanserna och ge det konkurrensutsatta närings-&lt;br&gt;livet goda villkor när det gäller att konkurrera och att skapa jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna har under senare tid börjat tala om regeringens ”ofi-&lt;br&gt;nansierade skattesänkningar”. Beträffande Allan Larsson är det tydligen ett&lt;br&gt;stående inslag i alla sändningar i radio och TV där han är med. Arne Kjörns-&lt;br&gt;berg verkar försöka sig på samma teknik här i dag. Tydligen tror man från&lt;br&gt;socialdemokratisk sida att ett felaktigt påstående blir en sanning genom att&lt;br&gt;det upprepas tillräckligt ofta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi tittar närmare på dessa saker ser vi att den största skattesänkning&lt;br&gt;som regeringen hittills har genomfört är sänkningen av momsen på mat från&lt;br&gt;25 till 18 %. Denna skattesänkning initierades av Socialdemokraterna före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valet och innebar helt enkelt ett slopande av en tillfälligt höjd moms. Är det&lt;br&gt;den åtgärden som är ofinansierad, Arne Kjörnsberg?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller höjningen av brytpunkten i inkomstskatteskalan är det&lt;br&gt;fråga om en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.&lt;br&gt;Var den skattesänkningen ofinansierad? Kanske finns det fler saker beträf-&lt;br&gt;fande skattereformen som är ofinansierade. Var god och redogör för hur det&lt;br&gt;förhåller sig!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av omsättningsskatten på aktiehandeln har Socialdemokra-&lt;br&gt;terna i efterhand ställt upp på, dvs. efter att själva ha halverat den ett halvår&lt;br&gt;före valet. Det kan väl inte vara den skatten som var ofinansierad. Ni har ju&lt;br&gt;själva i efterhand stött den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkning av momsen som nu kommer att ske, något som gäller från&lt;br&gt;den 1 januari 1993, är finansierad genom det slopade schablonavdraget och&lt;br&gt;den onödiga karusell som Bo G. Jenevall talade om men som innehåller både&lt;br&gt;förstärkta förutsättningar för näringslivet och en god fördelningspolitik. Den&lt;br&gt;fördelningspolitiken är neutral för de flesta hushåll. Men om man väger in&lt;br&gt;de indirekta effekterna på exempelvis prisutvecklingen och om man tittar på&lt;br&gt;den disponibla inkomsten, finner man att alla inkomstgrupper tjänar på den&lt;br&gt;omläggning som regeringen genomför. Det finns kalkyler från finansdepar-&lt;br&gt;tementets fördelningspolitiska enhet som visar just på detta. Jag överlämnar&lt;br&gt;gärna ett exemplar till Arne Kjörnsberg om han närmare vill studera dessa&lt;br&gt;kalkyler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, sanningen är den att regeringens skatteåtgärder både är finansierade&lt;br&gt;och innebär positiva effekter för ekonomins utvecklingskraft. I motsats till&lt;br&gt;vad som gäller för Socialdemokraterna är de dessutom finansierade på ett&lt;br&gt;trovärdigt sätt - alltså inte med engångsbelopp eller med luftkalkyler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I de ekonomiska debatterna talar vi mycket om ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Traditionellt har man försökt förklara den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;med tillgången på arbetskraft och kapital samt den tekniska utvecklingen.&lt;br&gt;Det har dock blivit alltmer uppenbart att dessa variabler lämnar stora delar&lt;br&gt;av utvecklingen oförklarade. Inte minst skillnaden mellan olika länders ut-&lt;br&gt;veckling fordrar andra förklaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tidens forskning har därför sökt nya förklaringar, och en för-&lt;br&gt;klaring som växt fram som helt central gäller utformningen av samhällets in-&lt;br&gt;stitutioner. Med institutioner menas alla de regler som formellt och infor-&lt;br&gt;mellt styr mänskligt handlande. De formella reglerna är lagstiftningen. De&lt;br&gt;informella reglerna är den etik som präglar vårt beteende. Dessa institutio-&lt;br&gt;ner bildar den ram inom vilken individer, familjer, företag och myndigheter&lt;br&gt;verkar. I det samhälle där ekonomin baseras på hederlighet, personligt an-&lt;br&gt;svarstagande och hänsynstagande blir transaktionskostnaderna i ekonomin&lt;br&gt;låga, vilket är avgörande för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Inte&lt;br&gt;minst 1991 års nobelpristagare, amerikanen Ronald Coase, har i sin forsk-&lt;br&gt;ning visat på detta. Jag tror helt enkelt att den kristna etiken är en god grund&lt;br&gt;för samhällsbyggandet som innebär låga transaktionskostnader och därmed&lt;br&gt;en god ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotbollshuliganerna har på ett pedagogiskt sätt visat hur kostnaderna för&lt;br&gt;att genomföra ett arrangemang skjuter i höjden när det finns olika uppfatt-&lt;br&gt;ningar om hur vi bör uppträda gentemot varandra - polisbevakningen exem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pelvis beräknas nu kosta 100 miljoner kronor. Detsamma gäller de skattehu-&lt;br&gt;liganer som tvingar fram byråkrati, kontrollapparater och finanspoliser. Vi-&lt;br&gt;dare handlar det om försäljarhuliganer som gör att konsumenterna måste&lt;br&gt;gardera sig på ett tids- och kostnadskrävande sätt, miljöhuliganer som&lt;br&gt;tvingar fram kontrollmyndigheter, skatter och avgifter, VD-huliganer som&lt;br&gt;skapar osäkerhet hos anställda, ägare och kreditgivare samt bankhuliganer&lt;br&gt;som nekar produktiva småföretag krediter på grund av sina egna spekula-&lt;br&gt;tionsförluster. Kanske handlar det också om politikerhuliganer som ställer&lt;br&gt;till det genom olika beslut i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett växande problem är därför den allmänna försvagning av det etiska&lt;br&gt;medvetandet och av rättsuppfattningen som sker i vårt samhälle. Vi ser det&lt;br&gt;i finanskrascherna, i den ekonomiska brottsligheten, i deklarationsfusket, i&lt;br&gt;stölderna på arbetsplatserna och i den ökande bristen på förtroende för var-&lt;br&gt;andra i affärslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sund marknadsekonomi förutsätter en gemensam etisk grund. På lång&lt;br&gt;sikt är det kanske viktigare för den ekonomiska tillväxten hur den etiska&lt;br&gt;grunden i vårt samhälle och hur konsensus kring denna utvecklas än om lön-&lt;br&gt;tagarfonderna avvecklas, vilken bolagsskattesats vi har, hur hög inflationen&lt;br&gt;är, hur snabbt privatiseringarna kan genomföras osv. Dessa åtgärder är vik-&lt;br&gt;tiga. Men det kanske inte enbart är de som avgör den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad jag vill ha sagt är att den ekonomiska utvecklingen kan-&lt;br&gt;ske lika mycket beror på det beslut som kammaren fattade för några dagar&lt;br&gt;sedan om att skolan skall utgå från den kristna etiken och den västerländska&lt;br&gt;humanismen som på hur exakt finansutskottet formulerar sig i det betän-&lt;br&gt;kande som vi debatterar här i dag - ett betänkande som jag tycker är så pass&lt;br&gt;bra att jag yrkar bifall till hemställan i detta samt avslag på samtliga reserva-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Stefan Attefall är konsekvent. Han måste i varje anförande&lt;br&gt;säga någonting om Ny demokrati. Det är trevligt, för då får vi anledning att&lt;br&gt;bemöta honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står givetvis fast vid vårt nya förslag när det gäller karensdagarna. Ste-&lt;br&gt;fan Attefall yvdes över att vi har ändrat oss. Vi kommer att ändra oss många&lt;br&gt;gånger, därför att vi följer med tiden och förändrar oss med den. När vi får&lt;br&gt;någonting bättre i händerna än det vi har haft tidigare, använder vi oss av&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för tydlighetens skull ännu en gång understryka att förslaget inte&lt;br&gt;är vårt, men vi tycker att det är bra. Det är därför vi har tagit upp det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore roligt att någon gång höra ett förslag från Stefan Attefall om nå-&lt;br&gt;gonting över huvud taget. Jag har inte hört något som har tillfört debatten&lt;br&gt;något bränsle. Välkommen i laget, så att vi får något att diskutera!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var trevligt att få kommentera något av det Bo G. Jene-&lt;br&gt;vall sade. Han har suttit tyst alltför länge, och jag ville att han skulle få chans&lt;br&gt;att uttrycka sin uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontentan är att sänkt ersättning under lång tid för dem som blir sjuka är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sämre förslag än karensdagar, som i första hand drabbar korttidssjuka.&lt;br&gt;Så enkelt är det. Ny demokrati får lätt chansen att åka omkring och i mass-&lt;br&gt;media säga nej till tuffa och obekväma besparingsförslag från regeringen.&lt;br&gt;Men få tar upp en diskussion om vad Ny demokratis alternativ är. Jag tycker&lt;br&gt;att Ny demokratis förslag i detta fall är sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ett förslag från kds om karensdagar. Det har vi stått för i valrörel-&lt;br&gt;sen. Vi föreslog som minimikrav en karensdag. Men den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen har gjort att vi har ställt upp på två karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gjorde ett försök till en liten föreläsning om etikens betydelse för&lt;br&gt;marknadsekonomin. Det kanske kan vara tankar som Bo Jenevall kan fun-&lt;br&gt;dera över på sin kammare. Sedan kan han komma tillbaka i nästa debatt, så&lt;br&gt;kan vi ta en diskussion om det också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi påstår aldrig att alla delar i de förslag vi kommer med är&lt;br&gt;bra. Men vi för fram förslagen, och vi vill ha diskussion. Det är det förslag&lt;br&gt;är till för. Man skall ta upp dem till debatt. Man skall ventilera dem, vrida&lt;br&gt;och vända på dem, och med gemensamma krafter och tankar om konsensus&lt;br&gt;kommer man fram till någonting som är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dessutom understryka att det förslag som vi har lagt fram ur bespa-&lt;br&gt;ringshänseende t.o.m. är bättre än regeringens. Det är beräknat till 6,1 mil-&lt;br&gt;jarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är mottagliga för positiva förändringar, så att vi kan komma fram till&lt;br&gt;ett bra beslut. Jag vill än en gång ”pusha” för konsensus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jenevall tyckte att det är bra att Ny demokratis förslag tas upp&lt;br&gt;till debatt. Det var precis vad jag försökte göra. Jag hoppas att han därmed&lt;br&gt;är tacksam mot mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt upplever jag inte att Jenevall har kommenterat min kritik mot&lt;br&gt;förslaget att sänka ersättningsnivån under så lång tid som två veckor. Det&lt;br&gt;skulle slå mot de långtidssjuka. Det verkar inte som om Jenevall har funde-&lt;br&gt;rat över det. Jag föreslår Bo G. Jenevall en trevlig sommar, med funderingar&lt;br&gt;över de aspekterna av hans eget förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Stefan Attefall citerade tidigare finansministern Kjell-Olof&lt;br&gt;Feldt när denne varnade för arbetslöshetens stålbad. Jag uppfattade att At-&lt;br&gt;tefalls mening är att vi är där nu. Han sade också att vi socialdemokrater inte&lt;br&gt;har gjort något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är ledsen att jag måste återupprepa mig. Jag måste säga&lt;br&gt;ungefär samma saker till Attefall som jag sade till finansutskottets ordfö-&lt;br&gt;rande. Har Attefall aldrig hört talas om stabiliseringsavtalet, som dåvarande&lt;br&gt;finansministern Allan Larsson lade ner så mycket arbete på att backa upp?&lt;br&gt;Det har lett till 27 månaders arbetsfred. Det har lett till att vi har de lägsta&lt;br&gt;löneökningarna i Europa. Det har lett till att vi nu har en inflationstakt som&lt;br&gt;är betydligt lägre än genomsnittet i Europa. Har Attefall aldrig hört talas om&lt;br&gt;det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Attefall aldrig hört talas om ecu-anslutningen? Har Attefall aldrig&lt;br&gt;hört talas om energiöverenskommelsen, som Per-Ola Eriksson och hans&lt;br&gt;parti träffade med finansministerns parti och mitt parti? Har Attefall aldrig&lt;br&gt;hört talas om skattereformen? Finansministern var en av mödrarna till den,&lt;br&gt;tillsammans med dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt - jag antar att&lt;br&gt;han var fadern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är ledsen att behöva återupprepa det, men det är en följd av att ni inte&lt;br&gt;lyssnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan säger Attefall att jag gör mig skyldig till påhopp på er vad gäller&lt;br&gt;arbetslöshetsbekämpningen. Jag tycker att det ni gör är bra. Jag säger bara&lt;br&gt;att det inte räcker. Då säger Attefall att problemet är att det tar tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har dammsugit hela landet. Hemma i min kommun, Borås, finns det&lt;br&gt;flera skolor som behöver repareras och renoveras, för att bli bättre för ele-&lt;br&gt;verna och för personalen. Ni har slopat det stimulansbidrag som vi hade för&lt;br&gt;avsikt att ge till kommunerna under tio år, för att göra sådant. Ni säger nej&lt;br&gt;till stimulansbidrag till den kommun som jag kommer ifrån, stimulansbidrag&lt;br&gt;för att man skall kunna bygga personalbostäder på landets mest moderna&lt;br&gt;deponiplats. Nu fick jag sagt det också, en gång till. Ni säger nej till det. Det&lt;br&gt;är detta vi kritiserar er för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag säga ett par ord om hur den allmänna momssänkningen&lt;br&gt;finansieras. Alla tjänar på den, säger herr Attefall. Han var t.o.m. vänlig nog&lt;br&gt;att erbjuda mig ett exemplar av PM:et Fördelningseffekter av skatteförslag i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tre exemplar. Dessutom var det jag som upptäckte att varannan&lt;br&gt;sida fattades, när vi först fick det i finansutskottet. Jag kan den rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg upprepar allt det goda som den förra rege-&lt;br&gt;ringen har gjort. Jag säger också att det gjordes mycket bra saker under slu-&lt;br&gt;tet av er regeringsperiod - ja, under hela perioden. Mycket var mindre&lt;br&gt;lyckat, men många saker var bra. Jag tror också att stabiliseringsavtalet hade&lt;br&gt;en positiv effekt. Men jag tror att Kjörnsberg något överdriver effekten av&lt;br&gt;det. Den begynnande lågkonjunkturen och den kostnadskris som man upp-&lt;br&gt;levde i det svenska näringslivet var nog så verksamma för att få ner löneök-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecu-anslutningen var en eftergift efter många års tjat från opppositionen&lt;br&gt;om att man skulle vidta den åtgärden. Energiöverenskommelsen har också&lt;br&gt;vi stött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är bara att de positiva tecken som fanns under Allan Larssons&lt;br&gt;första år som finansminister har försvunnit. Det ser man när man nu börjar&lt;br&gt;läsa de ekonomiska motionerna från Socialdemokraterna. Nu handlar det&lt;br&gt;om nej till allting, stopp för alla förändringar. Ni vill inte göra någonting åt&lt;br&gt;att kostnaderna för de stora transfereringssystemen skenar i väg. Det hand-&lt;br&gt;lar många gånger om populism och skattehöjningar. Man dammsuger landet&lt;br&gt;efter olika projekt som skall göras för att skapa jobb. Men det är bara inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn det skall byggas. Vi vet att vi i första hand måste för-&lt;br&gt;stärka det konkurrensutsatta näringslivet för att klara välfärden på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen har heller anvisat finansieringen av driftskostnaderna under extraå-&lt;br&gt;ren, när man skall tidigarelägga investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kom ihåg en sak, Arne Kjörnsberg. Många av dessa projekt genomförs.&lt;br&gt;Vi tidigarelägger investeringar i infrastruktur och har lämnat en del stimu-&lt;br&gt;lanser till kommuneras upprustning av skolor, utbildning osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja att Arne Kjörnsberg använde sin sista replik till att förklara&lt;br&gt;hur man kan fara fram med det ohederliga påståendet att de skattesänk-&lt;br&gt;ningar som regeringen genomför är ofinansierade, när bl.a. er egen moms-&lt;br&gt;sänkning från valet 91 finns med i sammanställningen på netto 32 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ARNE KJÖRNSBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Sänkningen av den allmänna momsen med tre procentenheter&lt;br&gt;har ni finansierat. Det har ni gjort genom att låta vanliga löntagare få skatte-&lt;br&gt;höjningar genom slopandet av schablonavdraget. Det har ni fixat, det erkän-&lt;br&gt;ner jag direkt. Vi har aldrig påstått att det inte var finansierat. Men en lång&lt;br&gt;rad av de sänkningar av skatter på kapitalområdet som ni gör har ni inte fi-&lt;br&gt;nansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga en sak, för jag är litet nyfiken. Vilka är politikens huliganer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr Attefall säger att vi säger nej till allting. Det är populism, skattehöj-&lt;br&gt;ningar och hela köret. Vad gäller skattehöjningar säger vi att vi tycker att det&lt;br&gt;är fel, orationellt, orättvist och fel fördelningspolitik att sänka skatter för&lt;br&gt;förmöget folk och höja för vanliga löntagare. Vi står för det, herr Attefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vet att min replikrätt bara gäller herr Attefall. Men med&lt;br&gt;talmannens tysta medgivande vill jag ändå önska mina meddebattörer, per-&lt;br&gt;sonalen och alla övriga i kammaren en trevlig sommar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkomna upp på barrikaderna, mina damer och herrar, för att kämpa&lt;br&gt;mot den stigande arbetslösheten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 STEFAN ATTEFALL (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Även jag vill önska en trevlig sommar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men innan jag släpper Arne Kjörnsberg ut på sommarlov, vill jag dock be&lt;br&gt;honom ordentligt läsa detta PM om de fördelningspolitiska effekterna. Det&lt;br&gt;visar bl.a. att pensionärer är vinnare i den skatteomläggning som föreslås i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen. Det är en grupp människor som behöver för-&lt;br&gt;stärkning i sin kassakista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag noterar också - kanske Allan Larsson kan hjälpa till att reda ut den&lt;br&gt;frågan när vi kommer fram till hans inlägg i debatten - att man går ut och&lt;br&gt;säger att skattesänkningarna är ofinansierade. Den stora skattesänkningen&lt;br&gt;utgörs av momssänkningen. Därtill kommer det belopp som följer av skatte-&lt;br&gt;reformen och sänkningen av omsättningsskatten på aktiehandeln, som&lt;br&gt;brutto är ganska stort men som netto är litet. Ni har ställt upp på detta. Res-&lt;br&gt;ten utgör små belopp som är finansierade. Men ni säger att det är fråga om&lt;br&gt;ofinansierade skattesänkningar. Jag tycker att ni skall försöka ge besked om&lt;br&gt;hur ni får ihop detta, alternativt sluta med denna typ av argumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg hade två repliker att utnyttja, men han ville inte svara&lt;br&gt;på den frågan. Men han har också sommaren på sig att tänka, och kanske&lt;br&gt;Allan Larsson kan bidra till att klara ut frågan under tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Arne Kjörnsberg anhållit att till protokollet få an-&lt;br&gt;tecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har varit ett viktigt och händelserikt år i Sveriges riksdag.&lt;br&gt;Inte på mycket länge har så många betydelsefulla beslut fattats i denna kam-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen tillträdde i höstas hade vi fått mandat av väljarna att förnya&lt;br&gt;och förändra Sverige. Vi skulle lägga om den ekonomiska politiken så att&lt;br&gt;tillväxten kommer tillbaka, så att det blir fler jobb och så att välfärden stärks&lt;br&gt;och förbättras. Den verklighet vi mötte var arbetslöshetsbomben. Från 1989&lt;br&gt;och fram till valet hade över 120 000 jobb försvunnit i industrin och ytterli-&lt;br&gt;gare 50 000 personer hade varslats under våren och sommaren 1991. Det var&lt;br&gt;resultatet av den tredje vägens politik. Ett snabbt stigande budgetunderskott&lt;br&gt;och växande problem inom bank- och finansvärlden hörde också till det som&lt;br&gt;återfanns på finansdepartementets i övrigt ganska tomma hyllor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade ett antal saker i valrörelsen och i regeringsförklaringen. Dem&lt;br&gt;har vi också genomfört. Det tycks förvåna framför allt den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska oppositionen att regeringen håller vallöften. Jag tycker att det är bra,&lt;br&gt;och jag tror att det medverkar till att öka tilltron till politiker. Det är viktigt&lt;br&gt;för det politiska systemets framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lovade vi hushållen? Lägre moms på maten - det är genomfört. Lägre&lt;br&gt;moms på andra varor och tjänster - den sänks nu från 25 % till 22 % nästa&lt;br&gt;år. Det skall löna sig att arbeta och spara. Det skattebeslut, som jag hoppas&lt;br&gt;att kammaren skall fatta om ett par timmar, ger just resultatet att det lönar&lt;br&gt;sig bättre att arbeta, och det finns redan ett beslut om lägre skatt på spa-&lt;br&gt;rande. Det skall alltså löna sig bättre för hushållen att spara. Vi lovade att&lt;br&gt;det skall löna sig att satsa på utbildning. Riksdagen har på vårt förslag beslu-&lt;br&gt;tat om en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser, både inom arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken, gymnasieskolan och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade förbättringar även i kärva tider för det glömda Sverige. Familjer&lt;br&gt;med handikappade barn har redan fått en stor höjning av vårdbidraget - och&lt;br&gt;mer kommer. Flyktingpolitiken har blivit mer human, och biståndet till Öst-&lt;br&gt;europa har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade att ge förnyelsen av den offentliga sektorn en rivstart. Hushållen&lt;br&gt;skulle själva få välja viktiga sociala tjänster, utan den socialdemokratiska&lt;br&gt;förmyndarattityden. Vi började med att ge alla dagis samma möjligheter,&lt;br&gt;och har gått vidare med möjligheten för hushållen att välja skola för barnen&lt;br&gt;och att välja sin egen husläkare. I går fattades beslut om att avskaffa en&lt;br&gt;massa statliga pekpinnar och onödiga regleringar för kommunernas verk-&lt;br&gt;samhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade låga prisökningar. De är nu lägre än i nästan alla andra länder,&lt;br&gt;bara 2 %, och blir lika låga nästa år. Det är ganska bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lovade vi företagen? Småföretagen skulle bli av med straffskatten på&lt;br&gt;maskiner, byggnader och varulager - den är borta. Generationsskiften skulle&lt;br&gt;underlättas, så att småföretagen skulle kunna leva kvar och slippa säljas till&lt;br&gt;stora företag - så har skett, bl.a. genom sänkt arvsskatt. De kollektiva lönta-&lt;br&gt;garfonderna skulle avskaffas - de är nu borta. De sociala avgifterna för före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagen skulle sänkas - så har skett genom att den allmänna löneskatten har&lt;br&gt;tagits bort och de sociala avgifterna sänkts för företagen i Norrland. Vi lo-&lt;br&gt;vade lägre energiskatter för industrin - så blir det. Det är viktigt inte minst&lt;br&gt;för basindustrin i Norrland och längs kusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allra viktigaste vi lovade gällde jobben. Där syns ännu ingen förbätt-&lt;br&gt;ring - tvärtom dras vi fortfarande med sviterna av Socialdemokraternas ar-&lt;br&gt;betslöshetsbomb. Men grunden har börjat byggas för att investeringar och&lt;br&gt;jobb skall hamna i Sverige och inte flytta utomlands. Jag skall återkomma&lt;br&gt;till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade också att satsa hårdare än någon annan regering på arbetslinjen&lt;br&gt;inom arbetsmarknadspolitiken. AMS har fått stora resurser, och antalet&lt;br&gt;platser på gymnasier och högskolor har ökat. Vi bygger vägar och järnvägar&lt;br&gt;för att knyta Sverige närmare kontinenten. Just nu pågår 19 stora projekt.&lt;br&gt;Ytterligare 23 stora projekt ligger i startgroparna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har infört ett helt nytt system med praktikplatser för ungdomar. Det&lt;br&gt;har Socialdemokraterna gått emot! Det är helt obegripligt, annat än möjli-&lt;br&gt;gen som bevis för att det fortfarande är LO som styr och inte det politiska&lt;br&gt;partiet. Vad är det för fel på att ge arbetslösa ungdomar chansen att skaffa&lt;br&gt;sig yrkeserfarenhet? Jag tycker att det är utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lovade sätta stopp för de skenande utgiftsökningarna i socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemen. Det kräver en hel del svåra och tuffa beslut, men det är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att sanera statens budget och de offentliga finanserna. Vi kan inte&lt;br&gt;få någon tillväxt och fart på investeringar och jobb i Sverige om vi skall ha&lt;br&gt;offentliga utgifter som motsvarar två tredjedelar av hela produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har riksdagen sedan i höstas fattat beslut om minskade of-&lt;br&gt;fentliga utgifter på nästan 20 miljarder kronor, räknat på helår. Lika viktigt&lt;br&gt;som minskningarna i kronor och ören är att de olika utgiftssystemen görs om&lt;br&gt;så att det lönar sig bättre att arbeta och spara än att försöka få ett statligt&lt;br&gt;eller kommunalt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt glädjande att riksdagen har tagit sitt ansvar och fat-&lt;br&gt;tat dessa tuffa men nödvändiga beslut. Det visar att även en minoritetsrege-&lt;br&gt;ring kan skapa parlamentariska majoriteter för svåra beslut. Riksdagen har&lt;br&gt;förvisso ändrat i några förslag, men sammantaget är det mycket mindre än&lt;br&gt;vad den socialdemokratiska minoritetsregeringen råkade ut för. Det hand-&lt;br&gt;lar, som flera har nämnt tidigare, om blygsamma 26 milj .kr. i påslag för nästa&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är beslut som riksdagen har fattat vilka - framför allt långsiktigt -&lt;br&gt;kommer att få en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att fånga de&lt;br&gt;chanser till ökat välstånd som 1990-talet erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges välstånd är beroende av öppenhet mot omvärlden. Sedan indust-&lt;br&gt;rialismens genombrott har exporten varit motorn i vår tillväxt. Integrationen&lt;br&gt;i Västeuropa, medlemskapet i EG och övergången till marknadsekonomi i&lt;br&gt;de forna kommunistländerna i Öst- och Centraleuropa skapar stora nya möj-&lt;br&gt;ligheter för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ökad export, god tillväxt, låg inflation, lönsamma&lt;br&gt;företag och därmed nya stabila jobb är goda. Men denna positiva utveckling&lt;br&gt;kommer inte automatiskt. För att den skall bli verklighet ställs även fram-&lt;br&gt;över hårda krav på den ekonomiska politiken. Svensk industri måste vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl rustad att möta den nya efterfrågan som följer i integrationens och den&lt;br&gt;politiska frigörelsens spår. En exportledd tillväxt är det enda som är långsik-&lt;br&gt;tigt hållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alla kommande beslut är alltså inte svåra, i varje fall inte för&lt;br&gt;borgerliga väljare och riksdagsledamöter. Beslut om framtidsinvesteringar i&lt;br&gt;utbildning, forskning och infrastruktur som stärker tillväxtkraften hör säkert&lt;br&gt;till de enklare, och likaså beslut om strategiska skattesänkningar för mindre&lt;br&gt;och medelstora företag. Avregleringar, försäljning av statliga företag, skärpt&lt;br&gt;konkurrens är också lätt att försvara och förklara. Där syns resultaten&lt;br&gt;ganska omedelbart i form av ökad valfrihet för enskilda människor och färre&lt;br&gt;monopol för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta uppgiften för den ekonomiska politiken är att hålla nere pris-&lt;br&gt;ökningarna och ge förutsättning för lägre ränta. Det kräver ett antal ting,&lt;br&gt;framför allt ordning och reda i de offentliga finanserna. Det kommer att krä-&lt;br&gt;vas fler tuffa och svåra beslut här i riksdagens kammare. Det krävs uthållig-&lt;br&gt;het för att bygga vidare på den grund som har lagts genom de beslut som har&lt;br&gt;fattats detta riksdagsår. Det krävs uthållighet för den långsiktiga utgiftsstra-&lt;br&gt;tegin och den successiva minskningen av de offentliga utgifterna med 30 mil-&lt;br&gt;jarder kronor framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskottet uppvägs i dag mer än väl av en ökning av det privata&lt;br&gt;sparandet, men om det fortsätter att öka kommer det successivt att bli vårt&lt;br&gt;största problem. Bara räntebetalningarna kommer då att ta allt större del av&lt;br&gt;utgifterna i anspråk. Både i sig själv och genom indirekta effekter som pres-&lt;br&gt;sar upp räntan tvingar det oss att ta fram åtstramningsåtgärder. Därför måste&lt;br&gt;utvecklingen i de offentliga finanserna vändas så att underskottet böljar&lt;br&gt;minska. Det är lika viktigt att detta sker genom förändringar på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet vad som händer om den uthållighet som jag begär av riksdagen&lt;br&gt;skulle svikta. Då fortsätter underskottet att öka, priserna börjar stiga och&lt;br&gt;räntan börjar stiga. Då blir det inga nya jobb. Det blir en orättvis och dold&lt;br&gt;fördelningspolitik där inflation, höga räntor och hög arbetslöshet omförde-&lt;br&gt;lar från den som har litet till den som redan har mycket. Det är i praktiken&lt;br&gt;vad Socialdemokraterna i dag förordar. Jag tycker att det är fel. Det är dess-&lt;br&gt;utom omoraliskt, eftersom bördan av stigande underskott skyfflas över på&lt;br&gt;våra barn och barnbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den socialdemokratiska politiken lider av ytterligare ett antal&lt;br&gt;brister. Den förstör utvecklingskraften i ekonomin. Ingen kan ju på allvar&lt;br&gt;tro att lösningen på Sveriges ekonomiska problem ligger i ökade skatter,&lt;br&gt;ökade offentliga utgifter hos stat och kommun, ökade subventioner till byg-&lt;br&gt;gande och mer aktie- och fastighetsköp av kollektiva fonder. Ändå är det&lt;br&gt;vad Socialdemokraterna föreslår. Skatterna skall enligt dem höjas med 14&lt;br&gt;miljarder kronor för framför allt småföretagare och andra delar av näringsli-&lt;br&gt;vet. Det är en repris av en politik som redan visat sig inte fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att två effekter är särskilt allvarliga. En sådan politik som So-&lt;br&gt;cialdemokraterna förordar skadar produktion och investeringar i Sverige.&lt;br&gt;Då försvinner jobben till utlandet, och kvar i Sverige blir mer arbetslöshet.&lt;br&gt;Nu finns en begynnande tilltro till Sverige som företagarland. Balansen i in-&lt;br&gt;vesteringar är till Sveriges fördel. Det är viktigt att det fortsätter. Det skulle&lt;br&gt;den socialdemokratiska politiken förstöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra effekt av det socialdemokratiska förslaget som jag tycker är&lt;br&gt;särskilt allvarlig gäller välfärdspolitiken. Den kräver nämligen en stark eko-&lt;br&gt;nomisk bas. Det är bara en ekonomi som växer som ger de skatteinkomster&lt;br&gt;som välfärdspolitiken är beroende av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gillar välfärdspolitik. Jag gillar dagis, hemtjänst och sjukvård. Jag gil-&lt;br&gt;lar den trygghet och rättvisa som välfärdspolitiken ger oss. Basen för väl-&lt;br&gt;färdspolitiken är den ekonomiska tillväxten. Hoten mot den sociala trygghe-&lt;br&gt;ten kommer inte alls från EG eller någan annanstans. De kommer från en&lt;br&gt;försvagad ekonomisk utveckling i Sverige och utebliven tillväxt. Det är där-&lt;br&gt;för jag gillar ekonomisk tillväxt. Det är det enda som kan förbättra och&lt;br&gt;stärka den sociala tryggheten för medborgarna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av svensk ekonomi från stagnationsekonomi modell s till&lt;br&gt;tillväxtekonomi, och från höginflationsekonomi modell s till låginflations-&lt;br&gt;ekonomi, är ganska mödosam. Det tar tid att rätta till den tredje vägens fel-&lt;br&gt;steg och försummelser. Det finns inga genvägar. Det skulle ju vara jätteskönt&lt;br&gt;om det fanns genvägar, men man måste ändå se sanningen i vitögat. Det&lt;br&gt;finns inga genvägar. Det positiva är att vi börjar se tecken på att regeringens&lt;br&gt;politik ger resultat i form av ett antal viktiga trendbrott. Jag vill peka på&lt;br&gt;några sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen har pressats ner. Den är nu lägre än i våra viktigaste konkur-&lt;br&gt;rentländer, och den förväntas förbli låg, vilket är minst lika viktigt. Produkti-&lt;br&gt;viteten ökar mycket kraftigt i det svenska näringslivet och lönekostnadsök-&lt;br&gt;ningarna är låga. Det betyder att Sverige börjar bli ett konkurrenskraftigt&lt;br&gt;land igen. I själva verket är det så att företagens konkurrenssituation nu för-&lt;br&gt;bättras med totalt nästan 9 % i år och nästa år. Det är första gången på&lt;br&gt;mycket länge som Sverige åstadkommer en anpassning av kostnadsläget&lt;br&gt;utan att rubba växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får nu rapporter om att våra exportföretag böljar ta hem order från&lt;br&gt;utlandet. Exporten till EG har redan ökat, visserligen inte med så många&lt;br&gt;procent, men ändå med ca 2 % jämfört med för ett år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilltron till Sverige som företagarnation börjar återvända, som jag&lt;br&gt;nämnde. Strömmen av investeringar, som förut gick ensidigt ut från Sverige,&lt;br&gt;går nu alltmer in till oss. Det kommer att ge jobb. Det är det enda som kom-&lt;br&gt;mer att ge jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta är bra. Det visar att politiken är riktig och att den fungerar. Men&lt;br&gt;jag måste understryka: för att sundhetstecknen i ekonomin skall bli be-&lt;br&gt;stående krävs det uthållighet i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker hålla fast vid de långsiktiga målen för den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken, dvs. låg inflation, ökad tillväxt, lönsamma företag och nya jobb. För&lt;br&gt;Socialdemokraterna existerar bara det korta perspektivet. Men det finns&lt;br&gt;som sagt inga genvägar. Det finns inga snabba klipp i den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var i själva verket 1980-talets socialdemokratiska politik som gav de&lt;br&gt;snabba klippen, men de kom i finansvärlden och på fastighetsmarknaden.&lt;br&gt;Det var det hårda kapitalets decennium. Spekulation i stigande fastighets-&lt;br&gt;värden och hög inflation lönade sig bra mycket bättre än företagande, arbete&lt;br&gt;och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det hårda kapitalets tid förbi. På 1990-talet skall vi satsa på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mjuka kapitalet - människor, kreativitet, utbildning och företagande. Det är&lt;br&gt;att släppa fram och stimulera den skaparkraft som finns hos alla enskilda&lt;br&gt;människor. Det är det enda sätt på vilket man skapar en uthållig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och en växande social trygghet för medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är mycket glädjande att finansutskottets majoritet före-&lt;br&gt;slår bifall till regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är fortfarande nyfiken efter det att alla från utskottet, och&lt;br&gt;nu också finansministern, har talat om att arbetslösheten inte får vara ett&lt;br&gt;medel i den ekonomiska politiken. Vi har ju diskuterat det litet grand här,&lt;br&gt;men jag får egentligen fortfarande inte något svar. Det fick jag inte i går hel-&lt;br&gt;ler när det gällde kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursanvändningen i de sektorer som är skyddade från utländsk konkur-&lt;br&gt;rens skall hållas tillbaka till förmån för den konkurrensutsatta delen av eko-&lt;br&gt;nomin. Regeringen och alla andra säger att antalet jobb i den konkurrensut-&lt;br&gt;satta delen kommer att minska. Varför skall man då förhindra tillväxten i&lt;br&gt;dessa sektorer och skapa arbetslöshet? Det föreligger knappast någon kon-&lt;br&gt;kurrens om arbetskraften. Man säger att arbetslösheten inte är något medel,&lt;br&gt;men blir inte det konsekvensen av den förda politiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen skulle vara ärlig, skulle den då inte säga rent ut att man i&lt;br&gt;och för sig gillar full sysselsättning, men först måste vi ha en rejäl arbetslös-&lt;br&gt;het? Människor känner ju till att problemen kommer och att regeringen inte&lt;br&gt;vill göra något åt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I morgon kommer jag att röra mig bland människor vilkas lön som ligger&lt;br&gt;i inkomstlägen som bara är hälften av vad vi här har. I min omgivning i mor-&lt;br&gt;gon tjänar människor på sin höjd 148 000 kr. om de arbetar bra. Efter skatt&lt;br&gt;får man kvar 99 900 kr., och efter att ha betalt hyra, mat och kostnader för bil&lt;br&gt;kanske man har en tusenlapp kvar till semester och alla andra omkostnader.&lt;br&gt;Finansministern har ju vid ett flertal tillfällen uttalat sig för att man skall&lt;br&gt;spara och ha en årslön på banken. Jag får säkert frågan hur man skall kunna&lt;br&gt;få sin årslön på bank. Man kommer att säga att den här gamle riksdagsleda-&lt;br&gt;moten nog kan få sin årslön på bank - han har väl lagt undan en del. Men&lt;br&gt;man kommer säkert att fråga mig: Hur skall det här kunna ske för oss?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara riktigt säker på att ge rätt svar vill jag fråga finansministern&lt;br&gt;hur de skall göra, med en årslön på 148 000 kr. Efter att ha betalat sina utgif-&lt;br&gt;ter har de kanske en tusenlapp kvar till semester, kläder osv. Det är verklig-&lt;br&gt;heten för vanliga arbetare. Det vore intressant att se om jag kan övertyga&lt;br&gt;dem genom att använda finansministerns svar på den här punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Lars-Ove Hagberg och jag har praktiskt taget aldrig samma&lt;br&gt;uppfattning om den ekonomiska politiken. Det är kanske inte så egendom-&lt;br&gt;ligt att Folkpartiet liberalerna och Vänsterpartiet har, krasst uttryckt, ganska&lt;br&gt;olika synsätt när det gäller marknader, privat företagande och sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara konstatera att ett framträdande inslag i de konkreta förslag&lt;br&gt;som Vänsterpartiet har lagt fram på det ekonomiska området - mer så hos&lt;br&gt;Vänsterpartiet än hos Socialdemokraterna - är ett betydande antal skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjningar, som skulle få som direkt effekt att driva ut investeringar från Sve-&lt;br&gt;rige. Kvar skulle bli mer av arbetslöshet. Jag tycker att det är jättedåligt.&lt;br&gt;Jag kan bara konstatera att Lars-Ove Hagberg måste göra någon annan sorts&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu har vi lyckats vända denna ström. Svenska företag investerar nu&lt;br&gt;utomlands ungefär 27 miljarder kronor, och in till Sverige kommer investe-&lt;br&gt;ringar för 29 miljarder kronor. Jag tror att det senast var 1969 som vi hade&lt;br&gt;en sådan positiv balans i direktinvesteringarna. Den är faktiskt mycket bra,&lt;br&gt;men den skulle förstöras helt med Lars-Ove Hagbergs politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad för att få frågan om sparandet. Jag tar nämligen varje tillfälle&lt;br&gt;i akt att tala om hur oerhört centralt det är för enskilda människor att ha en&lt;br&gt;liten sparad slant på banken, i aktier, i sitt eget hus eller på något annat sätt -&lt;br&gt;men banksparande är det vanligaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kan inte alla omedelbart få ihop en årslön eller någon annan&lt;br&gt;stor summa, men om man aldrig börjar, får man aldrig ihop ens ett mindre&lt;br&gt;sparbelopp. Det är faktiskt en oerhörd trygghet för enskilda människor att&lt;br&gt;ha tillgång till en egen sparad slant och att vara litet mindre beroende av&lt;br&gt;beslut i denna kammare, beslut hos arbetsgivare eller beslut hos offentliga&lt;br&gt;myndigheter eller på annat sätt. Jag tycker - säkert i motsats till Lars-Ove&lt;br&gt;Hagberg - att det skänker en betydande ökad självkänsla och självständig-&lt;br&gt;het, som jag tror är positiv för enskilda individer och som medverkar till att&lt;br&gt;göra människor mera stolta över sin egen förmåga och sin egen kapacitet.&lt;br&gt;Det tycker jag är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 LARS-OVE HAGBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Frågan om arbetslösheten får jag egentligen inget svar på.&lt;br&gt;Vad gäller sparandet kan jag konstatera att de som ligger i sådana här in-&lt;br&gt;komstlägen får ta mycket lång tid på sig. När de ser att andra har större möj-&lt;br&gt;ligheter att få ihop en årslön, frågar de sig naturligtvis varför det skall vara&lt;br&gt;så orättvist. Mot bakgrund av denna orättvisa kommer kompensationskra-&lt;br&gt;ven, och så har vi inflationsspiralen i gång igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är utmanande att säga att man skall ha minst en årslön&lt;br&gt;på banken samtidigt som många i vårt samhälle aldrig kan drömma om att&lt;br&gt;spara ihop en årslön. Egentligen är denna sneda fördelning grunden till den&lt;br&gt;inflationsspiral som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande analysen om jobben vill jag säga att det är betydligt överdri-&lt;br&gt;vet att gynna kapitalisterna, och det är det ni gör. Ni gynnar egentligen inte&lt;br&gt;i någon större grad produktionen med sänkta arbetsgivaravgifter, utan det&lt;br&gt;är kapitalisterna som ni gynnar och satsar på när det gäller att sätta fart på&lt;br&gt;produktionen. Jag vill gynna mer av kunskap och inflytande i verksamheten&lt;br&gt;och få fart på investeringarna för att få till stånd en bra verksamhet i prakti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så bara en fråga om vad karensdagarna skall åstadkomma. Är de tillväxt-&lt;br&gt;befrämjade? Jag menar att de är samma andas barn. Ökar man arbetstill-&lt;br&gt;fredsställelsen genom införande av karensdagar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inte budskapet, fru finansminister, egentligen det rakt motsatta, mot&lt;br&gt;tillväxt? Hur skall de medarbetare som man har i företagen känna någon&lt;br&gt;större glädje av att hotas av karensdagar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går an att snuva sig fram som riksdagsledamot eller som byråkrat, men&lt;br&gt;jag vet att om den som är snuvig där jag kommer att hamna, måste stanna&lt;br&gt;hemma. Den personen har ingen möjlighet att arbeta, för det orkar han inte.&lt;br&gt;Det är sådana människor som kommer att drabbas av detta. Det gäller i&lt;br&gt;högsta grad en åtgärd som inte befrämjar tillväxt i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta är min sista replik. Jag vill tacka för alla vänliga ord i&lt;br&gt;dag och för alla vänliga små brev som har kommit. Jag begärde inte replik&lt;br&gt;efter Tobissons anförande tidigare, och jag fick då en liten lapp. Efter det att&lt;br&gt;jag senare hade läst den tänkte jag att det kanske var bra att jag inte begärde&lt;br&gt;någon replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig till Lars-Ove Hagberg säga att jag mycket väl förstår&lt;br&gt;att många upplever det som orealistiskt att kunna få ihop en hel årslön i spa-&lt;br&gt;rade slantar. Det är ett resultat av många decenniers socialdemokratiskt för-&lt;br&gt;ord för kollektivt sparande. Individerna skulle inte ha några egna tillgångar,&lt;br&gt;utan det skulle skötas av stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ändra på detta kommer självfallet att ta mycket lång tid. Vad jag&lt;br&gt;tycker är angeläget och vad jag gläder mig åt att få göra är att propagera för&lt;br&gt;att börja även i liten skala. Då får man den ökade individuella trygghet som&lt;br&gt;en liten sparad slant skänker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår också att Lars-Ove Hagberg och jag har olika åsikter om före-&lt;br&gt;tagare. Det är alldeles riktigt att många av de förslag som regeringen har lagt&lt;br&gt;fram och som riksdagen har beslutat om gäller just bättre möjligheter för&lt;br&gt;företagare, alltså personerna som driver företag. Det är de enskilda perso-&lt;br&gt;nerna, inte bolag i någon konstig juridisk konstruktion, som producerar in-&lt;br&gt;vesteringar och ger jobb, utan de enskilda företagarna. Det är de som måste&lt;br&gt;ha vettiga villkor för att öka produktion och investeringar i Sverige. Det är&lt;br&gt;också det som nu börjar synas så smått - det syns inte några stora ljuspunkter&lt;br&gt;ännu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen några ord om sjukförsäkringen och karensdagarna. Det finns två&lt;br&gt;effekter av dessa. Både Folkpartiet liberalerna och andra borgerliga partier&lt;br&gt;lovade i valrörelsen att vi skulle få bukt med de skenande utgifterna i social-&lt;br&gt;försäkringssystemen. De förstör möjligheterna att föra en bra finanspolitik,&lt;br&gt;som i slutänden ökar enskilda människors välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså två positiva effekter av det förslag om karensdagar som nu&lt;br&gt;är ute på remiss. Den ena handlar om betydande minskningar i kronor och&lt;br&gt;ören av de offentliga utgifterna. Den andra handlar om de regelförändringar&lt;br&gt;som medverkar till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeln om självrisk får var och en av oss betala en litet ökad själv-&lt;br&gt;risk. Jag tycker själv att det är en oerhört mycket mera tilltalande lösning,&lt;br&gt;som jag dessutom tror är fullt acceptabel för många människor, än att sänka&lt;br&gt;ersättningen för den som t.ex. råkar bryta benet och måste vara borta från&lt;br&gt;jobbet kanske i många veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här förslaget berörande sjukförsäkringssystemet är ett viktigt inslag i&lt;br&gt;en politik som sammantaget är nödvändig för att få bukt med de problem&lt;br&gt;som 80-talets hårda kapitalbetoning med fastighetsvärdeökningar och snabb&lt;br&gt;inflation skapade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ställde tidigare i mitt anförande några frågor till finansmi-&lt;br&gt;nistern. Jag skulle vilja ha en reaktion på åtminstone en fråga, nämligen den&lt;br&gt;om finansministerns syn på det långsiktiga budgetunderskottet mot bak-&lt;br&gt;grund av den s.k. LK-kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kommer ihåg att Bo G. Jenevall frågade just om detta,&lt;br&gt;eller rättare sagt konstaterade -vilket jag tycker är riktigt - att de långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkyler som är beskrivna i kompletteringspropositionen kräver&lt;br&gt;fortsatt arbete med att minska statens och kommunernas utgifter. Det är en&lt;br&gt;alldeles korrekt iakttagelse, och det är också den iakttagelse som inte ovän-&lt;br&gt;tat regeringen har gjort och som fyller ett stort antal sidor i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen - hur vi skall bemästra detta problem. Om vi inte bemästrar&lt;br&gt;problemet så kommer det, befarar jag, att växa oss över huvudet. Därför är&lt;br&gt;ett oerhört viktigt inslag i politikens totalbild att vända utvecklingen av de&lt;br&gt;offentliga finanserna, så att underskotten börjar minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den ändan har regeringen föreslagit att riksdagen ställer sig bakom en&lt;br&gt;långsiktig utgiftsstrategi, vilket finansutskottets majoritet nu föreslår att&lt;br&gt;man skall göra. Den går ut på att successivt reducera de offentliga utgifterna&lt;br&gt;under de närmaste åren med drygt 30 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan synas vara ganska svåra och tuffa beslut som väntar i denna kam-&lt;br&gt;mare, och jag skall inte sticka under stol med att det kommer att vara det.&lt;br&gt;Men jag har både förhoppning om och tilltro till att kammaren kommer att&lt;br&gt;klara detta, för det är det enda sätt på vilket man kan lösa det för oss alla&lt;br&gt;gemensamma problemet, nämligen jobben. Jobben och den sociala trygghe-&lt;br&gt;ten kräver att vi kan fatta de svåra besluten. Det kommer också att ge belö-&lt;br&gt;ning i form av flera jobb och bättre social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 BO G. JENEVALL (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta understryker ytterligare att man behöver gå ännu hår-&lt;br&gt;dare fram än vad regeringen har indikerat. Och jag vill än en gång sända ut&lt;br&gt;signalen att vi är beredda att ta ännu hårdare tag, för vi måste komma till&lt;br&gt;rätta med budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påminna om att vi kunde vara litet mer pragmatiska när det&lt;br&gt;gäller att få en del arbetslösa ut i arbetslivet. Vi vill gärna fortsätta den dis-&lt;br&gt;kussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har självfallet ingenting emot att diskutera förslag, från&lt;br&gt;vilket parti de än kommer. Om man ser tillbaka på den majoritet som finns&lt;br&gt;för ett stort antal beslut, så framgår det också att regeringspartierna ibland&lt;br&gt;har fått stöd t.o.m. från socialdemokrater, vid något enstaka tillfälle från&lt;br&gt;Vänsterpartiet och vid ett antal tillfällen från Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med innehållet i Bo Jenevalls uttalanden nyligen är ju att i de&lt;br&gt;motioner som är framlagda är förslagen om minskade utgifter, om jag skall&lt;br&gt;uttrycka mig försiktigt, inte möjliga att genomföra därför att det är liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösliga hugskott. Så lätt kan man inte ta på de behov av utgiftsminskningar&lt;br&gt;som - vilket Bo Jenevall tydligen håller med om - finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser fram mot att få litet mer genomarbetade synpunkter - och möjligen&lt;br&gt;också att man faktiskt även från Ny demokratis sida skall vara beredd att&lt;br&gt;hålla fast vid saker och ting som man vid något tillfälle påstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen anmälde att Bo G. Jenevall anhållit att till protokol-&lt;br&gt;let få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu har sex borgerliga talare försökt förklara och försvara&lt;br&gt;”den enda vägens” politik. Men ju fler talare, ju fler anföranden och ju fler&lt;br&gt;repliker vi har hört, desto tydligare blir det att de många rivstartema, nystar-&lt;br&gt;terna och omstarterna utefter ”den enda vägen” har lett in regeringen i en&lt;br&gt;återvändsgränd. Jag hoppas att sommaren ska ge er tid och kraft att tänka&lt;br&gt;om, tänka nytt och tänka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parlamentariskt befinner ni er i en återvändsgränd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur känns det, Anne Wibble och andra folkpartister, att sitta i lan Wacht-&lt;br&gt;meisters riksdagssoffa? Det är inte lika lätt att resa sig ur den soffan som det&lt;br&gt;var för Bengt Westerberg att resa sig ur TV-soffan på valnatten! Ni måste&lt;br&gt;bestämma er för om ni skall fortsätta att bedriva högerpolitik och vara bero-&lt;br&gt;ende av Ny demokrati eller om ni skall spränga blockpolitikens bojor och&lt;br&gt;försöka åstadkomma breda samlande lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige mår inte väl av blockpolitik. Det är dags att ni börjar tänka om,&lt;br&gt;tänka nytt och tänka framåt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politik som den borgerliga majoriteten drivit igenom här&lt;br&gt;i riksdagen har lovat tillväxt och nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men i verkligheten leder er politik till motsatsen. Regeringen har tvingats&lt;br&gt;att räkna ner tillväxten och räkna upp arbetslösheten. Det blir mindre resur-&lt;br&gt;ser och fler arbetslösa. Nästa år, efter två år av rivstarter, ligger Sverige sist&lt;br&gt;i tillväxtligan. T.o.m. Finland med alla sina problem räknar med en tillväxt&lt;br&gt;som är tre gånger så snabb som Sveriges. Ni har tvingats räkna upp arbetslös-&lt;br&gt;heten med över 50 000 personer som en direkt följd av era åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni säger att ni skär ner på all inhemsk aktivitet för att exportindustrin skall&lt;br&gt;växa. Vi är överens om att exportindustrin ska få utrymme att växa, finan-&lt;br&gt;siellt och realt. Vi skall ha en exportledd tillväxt. Men kom ihåg att praktiskt&lt;br&gt;taget vartenda exportföretag i det här landet är beroende av att det finns&lt;br&gt;avsättningsmöjligheter på hemmamarknaden. Tro inte att ni stärker export-&lt;br&gt;industrin genom att strypa dessa företags hemmamarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är nu det enda land som har en regering som försöker sänka aktivi-&lt;br&gt;teten i en redan svag konjunktur. Ni är nu beredda att satsa 30 miljarder&lt;br&gt;kronor på kontantstöd vid arbetslöshet. Men ni vägrar att gå med på aktiva&lt;br&gt;åtgärder som kan sänka arbetslösheten. Hur hög måste arbetslösheten bli&lt;br&gt;för att er ekonomiska politik skall bötja fungera?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni säger att ni satsar på arbetslinjen. Men sanningen är ju att ni överger&lt;br&gt;arbetslinjen, att vi riskerar att hamna i den europeiska utvecklingen, som&lt;br&gt;Calmfors och andra ekonomer varnar för - vilken olycka det är om man låter&lt;br&gt;arbetslösheten gå upp på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni gör gällande att vi inte har råd att arbeta. Det är verkligen hög tid för&lt;br&gt;den borgerliga majoriteten att tänka om, tänka nytt och tänka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har redovisat ett alternativ till regeringens arbetslöshetspolitik. Vi har&lt;br&gt;visat hur man med investeringar, utbildning och arbete kan hävda arbetslin-&lt;br&gt;jen. Vi vill ge ungdomar riktiga arbeten och en lön att leva på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi säger: Sverige har råd att arbeta, men vi har inte råd med arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige är ett av de få länder som uppfyller EG:s stränga&lt;br&gt;stabiliseringsvillkor. Men med den politik som den borgerliga regeringen nu&lt;br&gt;bedriver är Sverige på väg mot en statsfinansiell kris, och Sverige kommer&lt;br&gt;inte längre att uppfylla dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för nu i rask takt Sverige ut i ”Tobissons träsk”. Det är Mode-&lt;br&gt;raternas store strateg och tänkare som har lurat in er andra på denna väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Först sänker vi skatterna, sedan får vi se var vi skall spara”, sade Lars&lt;br&gt;Tobisson förra våren. Och i valrörelsen lovade ni både reformer och skatte-&lt;br&gt;sänkningar. Det är denna lättsinniga hållning som förklarar det som nu hän-&lt;br&gt;der. Finansminister Anne Wibble har inte orkat stå emot de moderata krav-&lt;br&gt;maskinerna, när de bit för bit malt ner statsfinanserna genom stora ofinan-&lt;br&gt;sierade skattesänkningar och höjda försvarsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har gjort just det som Bengt Westerberg en gång i sina klarsynta stunder&lt;br&gt;varnade för. Ni har lierat er med särintressen och slagit stora svarta hål i fi-&lt;br&gt;nansieringen av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lånar till skattesänkningar till de välbeställda, och ni låter löntagarna&lt;br&gt;betala. De får betala två gånger. Först ränta på lånen, och sedan skall lånen&lt;br&gt;så småningom betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vi nu kan se framför oss påminner med förfärande tydlighet om vad&lt;br&gt;ni gjorde under de borgerliga åren i slutet av 70-talet. Anne Wibble är på&lt;br&gt;väg att bli 90-talets Ingemar Mundebo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs besparingar, men det behövs framför allt arbete och tillväxt&lt;br&gt;för att klara upp den statsfinansiella situation som vi nu kan se framför oss.&lt;br&gt;Vi har redovisat vårt alternativ, som ger investeringar, bättre tillväxt och&lt;br&gt;bättre offentliga finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till finansministern blir därför: Skall ni fortsätta på Tobissons&lt;br&gt;linje, eller skall ni frigöra er och lägga om kursen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur länge skall Folkpartiet och Centern fortsätta att expediera Modera-&lt;br&gt;ternas politik och bli ansvariga för ”Tobissons träsk”? Det är hög tid att ni&lt;br&gt;tänker om, tänker nytt och tänker framåt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Runt om i världen befinner sig många banker i dåligt skick. Det gäller&lt;br&gt;Norge och Finland, och det gäller Storbritannien och Canada. Det gäller&lt;br&gt;USA, och nu också Japan. Finanskrisen är internationell. Det visar på allva-&lt;br&gt;ret i det som nu sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora förlusterna ger anledning till en ordentlig självprövning i bank-&lt;br&gt;världen. Men det krävs också politiska ingripanden för att trygga banksyste-&lt;br&gt;met. Så har fallet varit i Norge. Så har det varit i Finland, och så är det också&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen har lagt fram när det gällt Nordbanken och när&lt;br&gt;det gäller Sparbankerna har vi socialdemokrater i allt väsentligt stött. Vi&lt;br&gt;tycker att åtgärderna har varit riktiga, och vi tycker också att hanteringen&lt;br&gt;och kontakterna med oppositionen har varit korrekt. Vi anser också att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är viktigt att vi här i riksdagen kan hantera bankernas problem på ett sådant&lt;br&gt;sätt att omvärldens tilltro till vårt finansiella system kan hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad kommer då härnäst? Det är lätt att se att problemen inte är över. Vi&lt;br&gt;har handlingsberedskap. Men har regeringen det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den bild som nu avtecknar sig framöver i bankvärlden är det orimligt&lt;br&gt;att regeringen vidtar en rad åtgärder som ytterligare underminerar fastig-&lt;br&gt;hetsmarknad och finansmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har nu bestämt er för att realisera statliga fastigheter för 20 miljarder&lt;br&gt;kronor. Detta måste vara den sämsta tänkbara åtgärden vid den sämsta tänk-&lt;br&gt;bara tidpunkten. Hur kan ni hålla på med sådant? Ni har bestämt er för att&lt;br&gt;dra in 10 miljarder kronor per år av riskkapital till statsbudgeten genom att&lt;br&gt;sälja ut statliga företag, när det kapitalet verkligen skulle behövas i näringsli-&lt;br&gt;vet och bankerna. Förstår ni vad ni håller på med? Läser ni inte kritiken i&lt;br&gt;affärstidskrifterna? Ni har också bestämt er för att höja boendekostnaderna&lt;br&gt;för villor och bostadsrätter. Därmed sänker ni värdet på dessa tillgångar och&lt;br&gt;förstärker krisen på fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här kan ni inte hålla på!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har lagt fram ett samlat program med åtgärder för att motverka finans-&lt;br&gt;krisens negativa effekter. Där finns goda uppslag för konstruktiva diskussio-&lt;br&gt;ner och insatser. Det är hög tid att ni på den borgerliga sidan börjar tänka&lt;br&gt;om, tänka nytt och tänka framåt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare en viktig framtidsfråga, nämligen&lt;br&gt;lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I söndags konstaterade Dagens Nyheter att stabiliseringsavtalet är en&lt;br&gt;succé. Det är ett välförtjänt erkännande till Rehnberggruppen och till alla&lt;br&gt;förhandlare på båda sidor. Under 27 månader med allmän arbetsfred kan vi&lt;br&gt;genomföra en snabb nedväxling från inflationslöner till reallöner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Avtalet har bidragit till att inflationen är nere på 2 procent och att företa-&lt;br&gt;gens konkurrenskraft har förstärkts markant. Det kan hamna i historieböck-&lt;br&gt;erna”, skriver DN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal, som vi då och då har diskuterat de senaste åren här i riksda-&lt;br&gt;gen, har verkligen inte bemötts särskilt positivt från moderater och folkparti-&lt;br&gt;ster. Det var ett väldigt gnolande om detta när vi arbetade med avtalet. Då&lt;br&gt;dömde ni ut det. Nu ser vi de gynnsamma effekterna av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I höst böljar parterna på arbetsmarknaden sina förberedelser inför de av-&lt;br&gt;tal som skall komma efter stabiliseringsavtalet. Med de låga inflationsför-&lt;br&gt;väntningar som nu råder borde det vara möjligt att få till stånd en konstruk-&lt;br&gt;tiv fortsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men då måste regeringen avstå fråp att kasta grus i maskineriet. Ni delar&lt;br&gt;ut guldkantade förmåner till dem som har det allra bäst, och ni trär tagel-&lt;br&gt;skjortan på vanligt folk. Den sortens fördelningpolitik är destruktiv. Den&lt;br&gt;tvingar fram en rad kompensationskrav, vilka kan bli en krutdurk i den kom-&lt;br&gt;mande avtalsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är hög tid att regeringen lägger om kursen. Tro inte att ni kan styra&lt;br&gt;Sverige genom konfrontation med löntagarna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall vi kunna bevara det som vi nu uppnår med stabiliseringsavtalet,&lt;br&gt;måste regeringen ta sig ut ur återvändsgränden, tänka om, tänka nytt och&lt;br&gt;tänka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater hävdar att den ekonomiska politiken måste vara både&lt;br&gt;rationell och rättvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att det går att pressa ned arbetslösheten och att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att göra det om vi skall undvika social utslagning och en bestående för-&lt;br&gt;svagning av de offentliga finanserna, med höga räntor som följd. Sverige har&lt;br&gt;råd att arbeta, men vi har inte råd med arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att det går att skapa tillväxt och nya resurser genom att ta till&lt;br&gt;vara ledig kapacitet i näringslivet genom en målmedveten satsning på inve-&lt;br&gt;steringar och på utbildning som stärker vår ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att det går att skapa ekonomiska framsteg utan att skapa nya&lt;br&gt;klyftor och orättvisor. Det är tvärtom så, att en rättvis fördelning är en förut-&lt;br&gt;sättning för att de ekonomiska framstegen skall bli bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig få avsluta med några sammanfattande frågor som vi&lt;br&gt;har ställt i debatten här under förmiddagen, och som vi gärna vill ha finans-&lt;br&gt;ministerns svar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan är: När kommer Sverige med er politik att på nytt kunna&lt;br&gt;uppfylla de europeiska stabiliseringskraven?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan är: När kommer Sverige med er politik att komma ner&lt;br&gt;till den räntenivå och de räntemarginaler som gällde vid regeringsskiftet i&lt;br&gt;höstas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje frågan är: När kommer arbetslösheten ner på den nivå som&lt;br&gt;rådde när ni tog över regeringsmakten i höstas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har redan fört sakdebatt om ekonomisk politik med&lt;br&gt;Arne Kjörnsberg, socialdemokraternas talesman i finansutskottet. Att jag&lt;br&gt;nu har begärt ordet för replik på Allan Larsson beror på att denne tillskriver&lt;br&gt;mig en större betydelse än vad rollerna som moderat gruppledare och enkel&lt;br&gt;ledamot av finansutskottet motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson talar föraktfullt om ”Tobissons träsk”. Jag undrar om han&lt;br&gt;riktigt har hängt med i de senaste rönen inom miljöpolitiken. Efter vad jag&lt;br&gt;förstår är våra våtmarker något som man numera är angelägen att slå vakt&lt;br&gt;om och bevara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en förkärlek för misslyckade metaforer har Allan Larsson en benä-&lt;br&gt;genhet att marknadsföra missvisande myter. En sådan är att jag skulle ha&lt;br&gt;förordat linjen att först sänka skatterna och sedan spara. Som jag många&lt;br&gt;gånger har förklarat var innebörden av mitt utalande, att det i ett gränslöst&lt;br&gt;Europa blir nödvändigt att sänka skattetrycket. Denna nödvändighet blir be-&lt;br&gt;stämmande för behovet att spara. Men självfallet skall detta göras parallellt,&lt;br&gt;alldeles som regeringen och dess underlag här i kammaren nu gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson går vilse med sina myter och metaforer på ett sätt som gör&lt;br&gt;det befogat att tala om ”Larssons labyrint”. Där har han alla förutsättningar&lt;br&gt;att känna sig hemma. Som Allan Larsson säkert vet kännetecknas en laby-&lt;br&gt;rint av att det finns gott om vändpunkter runt varje hörn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Tobisson försöker nu när han kan skåda vidden av vad&lt;br&gt;hans råd leder till, friskriva sig från ansvaret för det som sker. Men Lars To-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bisson är ingen obetydlig figur. I sitt anförande skroderar han själv över hur&lt;br&gt;han och Anne Wibble förra våren hade utväxlat de formuleringar som ledde&lt;br&gt;fram till dokumentet Ny start för Sverige. Det var han själv som satt på en&lt;br&gt;presskonferens och var lycklig över upptäckten att man först kunde sänka&lt;br&gt;skatterna och sedan någon gång i framtiden genomföra besparingar. Det är&lt;br&gt;det vi nu ser. Våtmarker, herr talman, skall man ha i naturen och inte i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall förklara regeringens ekonomiska politik på ett sätt&lt;br&gt;som Allan Larsson med sin svaghet för bildspråk bör kunna förstå. I stället&lt;br&gt;för ”Tobissons träsk” skall jag berätta om ”Tobissons trappa”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bor i ett äldre hus utanför Stockholm. Redan när familjen flyttade in&lt;br&gt;där för över 20 år sedan visade yttertrappan tecken på begynnande förfall.&lt;br&gt;Länge lappade vi och lagade. Det blev omläggning av en sten här, litet silikon&lt;br&gt;där och ommurning här och var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men till slut gick det inte längre. Trappan rasade innifrån, hela trappsteg&lt;br&gt;lossnade och det var allmänt farligt att gå där. Trappräcket gav bara en sken-&lt;br&gt;bar trygghet. Lutade man sig för kraftigt mot det gav det vika, eftersom fäs-&lt;br&gt;tena satt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blev nödvändigt med en fullständig renovering. Trappan fick förses&lt;br&gt;med ny grund och sedan gjutas om steg för steg. Det tog tid, och det krävde&lt;br&gt;uppoffringar. Om Allan Larsson kommit på besök mitt under byggtiden, kan&lt;br&gt;jag tänka mig att han skulle ha uppfatta det som ett träsk. Trappstegen var&lt;br&gt;borta liksom alla tillfälliga lagningar, och det var svårt att ta sig fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men allteftersom arbetet fortskred kunde vi börja ta trappan i bruk. En&lt;br&gt;ledstång sattes upp, till hjälp för dem som har behov av stöd. Tätningar gjor-&lt;br&gt;des mellan trappstegen för att kommande bistra tider inte skulle spränga&lt;br&gt;sönder trappan inifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu står Tobissons trappa där, hel och säker. Det har varit värt all möda&lt;br&gt;och alla uppoffringar. Det kan ju Allan Larsson tänka på, medan vi på rege-&lt;br&gt;ringssidan arbetar vidare för att reparera och stärka Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;struktur. När han har funderat färdigt, hoppas jag att han väljer att stiga mot&lt;br&gt;höjderna i ”Tobissons trappa” i stället för att irra runt i ”Larssons labyrint”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Tobisson är mannen som har förklarat att om man bara&lt;br&gt;sänker skatterna löser man alla problem. Man får då tillväxt, bättre statsfi-&lt;br&gt;nanser, och det blir bättre på allt sätt. Nu har vi sett effekterna av den politi-&lt;br&gt;ken. Nu kan vi se att tillväxten blir sämre, arbetslösheten blir större och bud-&lt;br&gt;getunderskottet växer. Varför går då inte Lars Tobisson in och säger att vi&lt;br&gt;måste sänka skatterna ännu mer? Ni har slagit back och säger att man inte&lt;br&gt;kan fortsätta på den vägen. Är inte detta det bästa beviset på att vad ni gör&lt;br&gt;och vad som har gjorts är just det som Lars Tobisson beskrev? Man undermi-&lt;br&gt;nerar trappan, bygget och huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ni tillträdde var situationen att Sverige uppfyllde de högt ställda euro-&lt;br&gt;peiska stabiliseringskraven. Mina frågor kvarstår: När kommer, med er poli-&lt;br&gt;tik, Sverige på nytt att göra detta? När kommer vi på nytt ned på den arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löshetsnivå som gällde när ni tog över? När kommer räntorna ner på den&lt;br&gt;nivå som gällde när ni tog över?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 CARL B. HAMILTON (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag begärde replik eftersom jag reagerade på Allan Larssons&lt;br&gt;debatteknik. Han citerade i kammaren i dag, liksom han har gjort så många&lt;br&gt;gånger förr, Lars Calmfors som stöd för sina teser. Jag har känt Lars Calm-&lt;br&gt;fors i 20 år som en mycket eftertänksam och kunnig analytisk person. Jag&lt;br&gt;menar att Allan Larsson missbrukar Lars Calmfors och hans vetenskapliga&lt;br&gt;dagspolitiska inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Calmfors säger att man skall stimulera sysselsättningen i Sverige på&lt;br&gt;olika sätt, men han tar avstånd från det sätt som Allan Larsson har rekom-&lt;br&gt;menerat. Han talar om att det återstår att sänka de lagstadgade arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna som kan finansieras genom en kombination av sänkt kompensa-&lt;br&gt;tionsgrad i socialförsäkringarna och genom att man låter arbetstagarna ta&lt;br&gt;över en del av socialförsäkringsavgiften. Det är ett exempel. Ett annat exem-&lt;br&gt;pel som han ger är att det naturliga vore att arbetsmarknadens parter själva&lt;br&gt;genomförde en kostnadsanpassning. Han pekar också på möjligheten att&lt;br&gt;man skulle avstå från att sänka momsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson tar bara den ena delen av Lars Calmfors analytiska arbete,&lt;br&gt;och sedan ger han intrycket av att Lars Calmfors skulle stå bakom hans egen&lt;br&gt;framställning. Det är helt fel. Det är vilseledande, och det är orättvist mot&lt;br&gt;Lars Calmfors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar Carl B. Hamilton för denna lektion i på vilket sätt&lt;br&gt;man får föra debatt i Sveriges riksdag. Jag hoppas att ni tänker på samma&lt;br&gt;sätt när ni citerar andra personer som ni gärna vill referera till i den offentliga&lt;br&gt;debatten. Jag behöver inte nämna några namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig bara säga att vi uppenbarligen har samma kritik mot regeringens&lt;br&gt;sätt att låta arbetslösheten rusa i väg. Vi har olika meningar om vilka medel&lt;br&gt;man skall använda för att lösa problemet. Jag tycker att det är fullt rimligt&lt;br&gt;att det i den offentliga debatten finns olika meningar om hur man skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket bestämd beträffande att det inte är genom den här typen av&lt;br&gt;skattesänkningar och andra åtgärder som man skall åtstadkomma den kost-&lt;br&gt;nadsanpassning som är nödvändig för en stark konkurrenskraft. Det skall&lt;br&gt;ske just på det sätt som vi nu är på väg att göra mycket framgångsrikt, nämli-&lt;br&gt;gen att åstadkomma en allmän kostnadsanpassning genom stabiliseringsav-&lt;br&gt;talet och en förbättrad produktivitet. Anne Wibble har bekräftat att detta&lt;br&gt;också ger resultat. Vi ser det i de siffror som har redovisats från finansutskot-&lt;br&gt;tet. Vi kommer att ha en tillväxt för exportindustrin. Jag har just fått SCB:s&lt;br&gt;senaste information, som visar att orderingången nu är uppåtgående i ex-&lt;br&gt;portindustrin. Det är den vägen vi skall klara kostnadssituationen, och inte&lt;br&gt;genom att ytterligare försvaga de offentliga finanserna. Det leder bara till&lt;br&gt;högre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina frågor kvarstår: När kommer vi ner på den räntenivå som gällde när&lt;br&gt;ni tog över? När kommer vi ner på den arbetslöshetsnivå som gällde? När&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer vi tillbaka så att vi kan uppfylla de europeiska stabiliseringsvillko-&lt;br&gt;ren?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Allan Larsson säger att vi expedierar Moderaternas politik.&lt;br&gt;Jag vill erinra om att i valet gick Moderaterna och Folkpartiet fram med pro-&lt;br&gt;grammet Ny start för Sverige. Centern gick fram med programmet Grön&lt;br&gt;start för Sverige. Även kds hade sitt eget program. Gemensamt blev detta&lt;br&gt;en regeringspolitik som nu har vunnit betydande framgångar under det här&lt;br&gt;riksmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de första förslag som lades på riksdagens bord var centerförslaget&lt;br&gt;att sänka momsen på livsmedel. Moderaterna expedierade det centerförsla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens debatt framstår Allan Larsson som den ensamme mannen. Hans&lt;br&gt;minne är dessutom mycket kort. I valrörelsen talade han om vändpunkter&lt;br&gt;som skulle komma. De skulle komma i ekonomin efter en mängd signaler&lt;br&gt;som Larsson likt en stins skickade i väg. Han stod på perrongen. Hösten 1990&lt;br&gt;var det EG-ansökan som gällde. Det skulle ge fart åt den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Våren 1991 handlade dei om ecu-anknytning av kronan. Inte ens den signa-&lt;br&gt;len ledde fram till resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet stod Allan Larsson som den ensamme stinsen på perrongen. Han&lt;br&gt;vinkade av Sverige och svensk ekonomi, men på fel bana. Det insåg väljarna&lt;br&gt;och avsatte Allan Larsson som den som hade ansvaret för ekonomin, för det&lt;br&gt;blev fel väg. Myten om Allan Larsson som räddare för svensk ekonomi var&lt;br&gt;bara en myt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag hörde Allan Larsson nu och ett antal tidigare gånger i ekonomisk-&lt;br&gt;politiska debatter så tänkte jag på den bok Anna-Greta Leijon skrev. Jag&lt;br&gt;förstår henne bättre nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är intressant att lyssna när herr ordföranden i finansut-&lt;br&gt;skottet skall förklara och försvara hur han expedierar moderat politik. På&lt;br&gt;en punkt har han uppenbarligen haft framgång. Han lyckades övertyga Lars&lt;br&gt;Tobisson och Anne Wibble när det gällde momssänkningen. Men vad mer?&lt;br&gt;I övrigt är det Per-Ola Eriksson och hela Centern som har fått följa med i&lt;br&gt;den kraftiga högervridning som har skett. Det syns också i opinionssiffrorna&lt;br&gt;hur högern kramar musten ur mittenpartierna. Det skall bli intressant att&lt;br&gt;följa fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss ta detta med ekonomin. Jag förstår inte hur Per-Ola Eriksson som&lt;br&gt;ordförande i finansutskottet kan vara lycklig över att inte konjunkturupp-&lt;br&gt;gången har fått bättre fart. Han borde vara den förste att beklaga att rege-&lt;br&gt;ringens politik inte har lett till snabbare resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanske borde han läsa om inledningen på sitt anförande. Där gavs det i&lt;br&gt;varje fall ett erkännande av att det nu börjar röra på sig för exportindustrin.&lt;br&gt;Som jag sade: SCB:s material visar att exportindustrin sedan årsskiftet har&lt;br&gt;en påtaglig förbättring i orderingången. Det bör leda till att vi produktions-&lt;br&gt;mässigt får ett bättre utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det stora som har hänt är att ni med er politik, med höga räntor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med era åtstramningar har drabbat hela hemmamarknadssektorn. Det är där&lt;br&gt;vi har bromsen på den uppgång som annars skulle ha kommit i gång. Det är&lt;br&gt;där vi missar de resurser som vi borde skapa. Det är där vi får arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan Per-Ola Eriksson vara glad och stolt och peka finger och säga: Så&lt;br&gt;bra att det inte blev någon uppgång!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste tvärtom alla vara intresserade av att svensk ekonomi kommer i&lt;br&gt;gång. Ni bör tänka om så att ni inte bromsar och tar bort den kraft som måste&lt;br&gt;finnas. Kom ihåg att för svenska exportföretag är hemmamarknaden den&lt;br&gt;viktigaste delen. De måste kunna få avsättning här för att få den finansiella&lt;br&gt;styrkan att lyckas på exportmarknaderna. Ni underminerar dem i det av-&lt;br&gt;seendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill påminna Allan Larsson om en sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkt moms på livsmedel, turism och persontransporter; lägre skatter för&lt;br&gt;småföretag; lägre arbetsgivaravgifter; bättre riskkapitaltillförsel till småföre-&lt;br&gt;tagen; kraftigt förstärkta regionalpolitiska anslag; kraftiga ökningar då det&lt;br&gt;gäller investering i infrastruktur, vägar och järnvägar; kraftiga satsningar på&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder - allt detta är åtgärder hämtade från Cen-&lt;br&gt;terns program och som också regeringen i sin helhet ställt upp på. Jag kunde&lt;br&gt;fortsätta uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker litet synd om Allan Larsson för att han måste skriva om histo-&lt;br&gt;rien. Allan Larsson har många gånger gett sken av hur framgångsrik den po-&lt;br&gt;litik var som Allan Larsson administrerade på det ekonomisk-politiska om-&lt;br&gt;rådet. Men den ledde Sverige in i betydande ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den signalverksamhet som Allan Larsson försökte sig på lik en stins under&lt;br&gt;hela valrörelsen, den gav inget svängrum för svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu får vi rätta till de problem som Allan Larsson med sin ekonomiska poli-&lt;br&gt;tik satte Sverige i. Det är ett mödosamt arbete, men vi har tagit på oss det&lt;br&gt;ansvaret. Jag är övertygad om att väljarna kommer att ge oss utdelning 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Per-Ola Erikssons sätt att beskriva vad som skett sänker tro-&lt;br&gt;värdigheten hos Per-Ola Eriksson som ordförande i finansutskottet. Jag tror&lt;br&gt;inte det finns någon annan än Per-Ola Eriksson som kan hålla ett sådant in-&lt;br&gt;lägg som detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs litet av vad som skrivs! Läs vad som har sagts om den serie av ekono-&lt;br&gt;misk-politiska åtgärder som vi vidtog under den tid som jag var med och&lt;br&gt;hade ansvaret. Se på effekterna, på det ni nu gärna vill ta äran av. Det ligger&lt;br&gt;i kostnadsanpassning. Det ligger i den nedtagning som vi gjorde av räntor&lt;br&gt;via ecu-anknytningen. Det var ingen signalpolitik. Det var reella åtgärder&lt;br&gt;som gav ordentliga effekter. Kostnader, priser, räntor - allt utvecklades rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sjabblade ni i höstas och skapade intrycket hos omvärlden att Sve-&lt;br&gt;rige och den svenska regeringen höll på att lägga om valutapolitiken. Vi fick&lt;br&gt;en osäkerhet som fortfarande sitter i och som gör att svenska företag får be-&lt;br&gt;tala för höga räntor och att svenska hushåll får alltför tung börda. Så är det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall ge ett erkännande till Per-Ola Eriksson, och det gäller stabilise-&lt;br&gt;ringsavtalet. Där stod Olof Johansson och Centern upp. Utan den insatsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade vi haft svårt att klara hem det, men det gjorde vi. Då var det Wibble&lt;br&gt;och Tobisson som stod här i kammaren och hackade på oss. Men det var en&lt;br&gt;insats som var avgörande för svensk ekonomi, också för att vi skulle kunna&lt;br&gt;göra den omläggning och knytning till det europeiska valutasystemet som&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ingen anledning att på något sätt skämmas för de åtgärder vi vid-&lt;br&gt;tog. Jag är tvärtom väldigt stolt över det vi gjorde. Jag ser resultaten, och&lt;br&gt;det kommer Per-Ola Eriksson kanske att kunna medge i sin kammare. Men&lt;br&gt;jag förstår att det tar emot att visa den generositet man rimligen borde ha&lt;br&gt;som ordförande i ett av riksdagens viktigaste utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att socialdemokraterna anser sig behöva två före-&lt;br&gt;trädare i den här ekonomiska debatten. De företräder, såvitt jag förstått i&lt;br&gt;dag, två och möjligen ännu fler ståndpunkter som är sinsemellan oförenliga.&lt;br&gt;Då är det i och för sig enklare om dessa åsikter förs fram från olika personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr är det inte heller på det viset alldeles klart. Båda dessa motstridiga&lt;br&gt;åsikter har förts fram i dag av först Arne Kjörnsberg och därefter Allan Lars-&lt;br&gt;son. Regeringen har, i dessa båda herrars tappning, anklagats först för hård-&lt;br&gt;hänt åtstramning, sedan i nästa mening, eller möjligen med ett komma-&lt;br&gt;tecken emellan, för en lättsinnig politik med ofinansierade skattesänkningar.&lt;br&gt;Jag tycker att detta illustrerar att socialdemokraterna själva tror så litet på&lt;br&gt;sin egen retorik att de inte kan bestämma sig för vilket ben de skall stå på.&lt;br&gt;Det vore en fördel om de kunde bestämma sig innan vi har en diskussion.&lt;br&gt;Det skulle bli enklare för dem själva på det viset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har läst socialdemokratiska motioner, och jag har läst de reservationer&lt;br&gt;socialdemokraterna har avlämnat till betänkandet. Där framgår, om man&lt;br&gt;skall göra en någorlunda kortfattad summering att socialdemokraterna på-&lt;br&gt;står sig kunna ordna 100 000 nya jobb, ökad social service, mera välfärd och&lt;br&gt;samtidigt minskat budgetunderskott. Ingenting har en kostnad. Allt detta&lt;br&gt;goda kan man få raskt och käckt alldeles gratis. Det är en intressant uppfatt-&lt;br&gt;ning som även dagens finansminister skulle vara beredd att diskutera. Om&lt;br&gt;det vore så skulle det vara jättebra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är litet synd att ni inte kom på detta tidigare. Jag har&lt;br&gt;därför en liten misstanke att inte ens ni själva upplever det som korrekt och&lt;br&gt;trovärdigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rimligen hade ni själva kommit på denna snillrika politik för ett år sedan,&lt;br&gt;om de förändringar i de offentliga utgiftssystemen, den reformering av sjuk-&lt;br&gt;försäkringsreglerna och lägre ersättningar, alla de besparingar i diverse of-&lt;br&gt;fentliga utgifter som ni brottades med, var alldeles onödiga, som de påstås&lt;br&gt;vara i den tappning ni nu kommer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är litet konstigt, tycker jag, att det som för den socialdemokratiska&lt;br&gt;regeringen för ett å ett och ett halvt år sedan tedde sig så ohyggligt svårt i&lt;br&gt;själva verket var jätteenkelt, som det ser ut nu. Det tycker jag bevisar&lt;br&gt;mycket tydligt att den socialdemokratiska politiken inte är sammanhäng-&lt;br&gt;ande och inte trovärdig. Jag tycker att det är beklagligt, därför att det förtar&lt;br&gt;ju ändå inslag i den ekonomiska debatten. Jag tycker att det är roligt att de-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;battera ekonomisk politik, men bara om det som tas upp har något samband&lt;br&gt;med verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också litet synd att inte Allan Larsson lyssnat på de inlägg som har&lt;br&gt;gjorts här i kammaren. Han ställde några frågor till mig och uppmanade re-&lt;br&gt;geringen i största allmänhet att ändra politik. Det verkar litet konstigt, unge-&lt;br&gt;fär fem minuter efter det att jag klart och tydligt har deklarerat och efter att&lt;br&gt;företrädare för de fyra partierna har deklarerat att vi fortsätter med vår poli-&lt;br&gt;tik. Det är detta finansutskottets majoritet har föreslagit, och det är det kam-&lt;br&gt;maren skall besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det verkar på något sätt som om man inte hade någonting i sak att debat-&lt;br&gt;tera, när man kommer med fullständigt meningslösa uppmaningar att vi skall&lt;br&gt;ändra på oss. Jag tycker nog att jag var utomordentligt tydlig i fråga om det&lt;br&gt;som jag ser som det viktigaste inslaget framöver, nämligen uthållighet. För&lt;br&gt;att inte omintetgöra de positiva tecken som i dag finns på begynnande ex-&lt;br&gt;portledd tillväxt krävs det uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson talar nu ganska allmänt om en generell efterfrågestimule-&lt;br&gt;rande politik med ökad inhemsk efterfrågan. Jag kan bara hänvisa till det&lt;br&gt;som Carl Hamilton sade för någon timme sedan eller en och en halv, att detta&lt;br&gt;motverkar sitt eget syfte därför att det leder till högre räntor. Det blir inga&lt;br&gt;flera investeringar, det blir inga flera jobb, det blir inga flera resurser för&lt;br&gt;social välfärd och god fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ställa en fråga tillbaka till Allan Larsson angående de finansiella&lt;br&gt;problemen, där jag tyckte att det ändå fanns en viss beredskap för diskussion&lt;br&gt;och där vi har haft ett visst samarbete. Jag tycker att det är litet konstigt att&lt;br&gt;den socialdemokratiska politiken går ut på att låta AP-fonden köpa mera&lt;br&gt;fastigheter och mera aktier. Är det verkligen Allan Larssons allvarliga me-&lt;br&gt;ning att det som långsiktigt reparerar den spruckna bubblan efter överhett-&lt;br&gt;ningen och det hårda kapitalets 80-tal är att staten köper en massa fastighe-&lt;br&gt;ter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom tycker jag att ert förslag i fråga om fastighetsskatten på kom-&lt;br&gt;mersiella lokaler är synnerligen egenartat. Ni vill ju ta bort den skatten för&lt;br&gt;dem som har misslyckats särskilt mycket, dvs. de som inte kan hyra ut sina&lt;br&gt;lokaler alls. Det är verkligen att belöna dem som har spekulerat fel. Det&lt;br&gt;tycks mig vara oerhört egenartat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten som jag läste över helgen fanns det en liten mening där det&lt;br&gt;talades om flera tänkbara skattesänkningar som skulle kunna komma att fö-&lt;br&gt;reslås av Socialdemokraterna för att lösa problemen. Det stod inte mer än&lt;br&gt;så, och det skulle vara intressant om Allan Larsson kunde nämna något ex-&lt;br&gt;empel på sådana skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt vill jag ge Allan Larsson rätt. Jag tror att avtalsrörelsen fram-&lt;br&gt;över blir oerhört viktig. Jag tror däremot att de flesta människor, löntagare&lt;br&gt;och andra, har oerhört mycket bättre insikt om problemens natur och lös-&lt;br&gt;ningar än vad Allan Larssons misstro ger intryck av. Jag tror att de flesta&lt;br&gt;människor förstår att stabila jobb får man i företag som går bra. Om företa-&lt;br&gt;gen går dåligt, måste de minska produktionen och avskeda folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förutsättningar som nu finns både i form av låg inflation och låga&lt;br&gt;inflationsförväntningar, ett nytt skattesystem och ett antal övriga föränd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar, som jag inte behöver upprepa, menar jag nog att förutsättningarna&lt;br&gt;för en fortsatt låg lönekostnadsutveckling är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ytterligare en punkt har Allan Larsson ganska kloka synpunkter. Det&lt;br&gt;handlar om den politik som ni förde sista året i regeringsställning. Det var&lt;br&gt;jättebra det som genomfördes med skattereformen, sjukförsäkringen,&lt;br&gt;energiöverenskommelsen, ecu-anknytningen och ansökan om medlemskap&lt;br&gt;i EG. Problemet är bara att ni har lämnat denna politik nu. Nu föreslår ni&lt;br&gt;det som ni körde med på 70- och 80-talet, före detta omtänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fungerade inte då och kommer inte att fungera nu. Jag tycker nog att&lt;br&gt;dagens socialdemokratiska opposition har betydande mängder att lära av&lt;br&gt;gårdagens socialdemokratiska regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag svara på de tre frågor som ställdes angående konvergens-&lt;br&gt;krav, räntor och arbetslöshet. Svaret är mycket enkelt: Vi kommer att uppnå&lt;br&gt;resultat bra mycket snabbare med regeringens politik än med Socialdemo-&lt;br&gt;kraternas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att det smärtar Anne Wibble och de samlade bor-&lt;br&gt;gerliga partierna att vi socialdemokrater företräds av två ledamöter, när re-&lt;br&gt;geringen med dess fem stödpartier i riksdagen bara får ha sex talare och fi-&lt;br&gt;nansministerns eget parti bara två talare inkl, finansministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken orättvisa mot regeringen att vi två stycken får en halvtimmes anför-&lt;br&gt;andetid mot att ni har en och en halv timme! Jag är skakad över att vi har&lt;br&gt;tagit för oss på det sättet. Vi får väl se om talmanskonferensen gör någonting&lt;br&gt;åt det, så att ni kan få fram er politik på ett bättre sätt vid nästa tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det åtstramning eller ej? Det är en intressant diskussion, för om man&lt;br&gt;läser finansministerns egen finansplan får man veta att det är både åstram-&lt;br&gt;ning och inte åtstramning. Vi har inte blivit klokare på det när vi har läst det&lt;br&gt;i finansutskottet. Men vi ser effekterna: arbetslösheten blir större, tillväxten&lt;br&gt;blir mindre. Jag vet inte vad man skall kalla det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har lagt fram ett program för att åstadkomma utbild-&lt;br&gt;ning och arbete, så att vi kan pressa arbetslösheten från den höga nivå som&lt;br&gt;den är på väg upp till ner mot 3 %. Det handlar om 100 000 människor som&lt;br&gt;skall ha arbete och utbildning, inte passivt kontantstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför har ni inte kommit på detta tidigare? undrar Anne Wibble. Jo, det&lt;br&gt;är precis detta som är arbetslinjen i svensk politik, som gör att vi är interna-&lt;br&gt;tionellt uppmärksammade. När Anne Wibble kommer till OECD får hon&lt;br&gt;erfara att där är man intresserad av att veta hur det går med den svenska&lt;br&gt;arbetslinjen. Det är precis detta som man överallt vill ta del av, och då skall&lt;br&gt;ni inte underminera den politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger ni: Det skall vara uthållighet. Vi kan inte ge avkall på vår ekono-&lt;br&gt;miska politik. Vad ni säger med detta är bara en sak: Arbetslösheten har&lt;br&gt;blivit ett medel i er ekonomiska politik. Ni har gett upp den formulering som&lt;br&gt;fanns i regeringsdeklarationen om att arbetslösheten inte skall vara ett så-&lt;br&gt;dant medel. När ni säger att det inte går att göra som Socialdemokraterna&lt;br&gt;föreslår, då har ni valt väg, då accepterar ni arbetslösheten som ett medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller finansmarknaden skulle jag vilja ställa frågan till finansmi-&lt;br&gt;nistern: Är det klokt att realisera statliga fastigheter för 20 miljarder på den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden? Vilka effekter får det på banker och andra finansiella företag?&lt;br&gt;Låt oss få ett besked på den punkten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte lämnat den politik som vi har fört i regeringsställning. Den är&lt;br&gt;grunden för våra förslag. Kom ihåg att den innebär att både inflationen och&lt;br&gt;arbetslösheten bekämpas. Vi satte i gång med att frisläppa investeringsfon-&lt;br&gt;derna, fördubbla resurserna till arbetsmarknadspolitiken och dra i gång in-&lt;br&gt;frastrukturinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den linje vi fortsätter på, och vi kan se att det ger resultat. Vi har&lt;br&gt;uppnått resultat när det gäller prisbekämpningen, inflationen och stabilise-&lt;br&gt;ringen. Vi kan också visa att vårt alternativ ger ett mycket bättre utfall när&lt;br&gt;det gäller att bekämpa arbetslösheten och en bättre tillväxt. Det är ett bra&lt;br&gt;alternativ, och ni borde utnyttja sommaren till att tänka om, tänka nytt och&lt;br&gt;tänka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På en punkt kan jag omedelbart svara Allan Larsson. Nej,&lt;br&gt;det är klart att det inte hade varit ett dugg listigt eller klokt att på ett bräde&lt;br&gt;sälja ut fastigheter för 20 miljarder - om det ens fanns någon som hade före-&lt;br&gt;slagit det, vilket det inte är. Det är konstruktion. Socialdemokraterna kon-&lt;br&gt;struerar ett förslag och reagerar sedan mot det och säger att det inte är så&lt;br&gt;smart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktum är att regeringen tar betydande hänsyn till verkligheten och anpas-&lt;br&gt;sar både försäljning av fastigheter och försäljning av statliga företag till de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller. Jag kan ju bara nämna att t.ex. tillgången på risk-&lt;br&gt;kapital har blivit väsentligt bättre, eftersom balansen när det gäller aktiehan-&lt;br&gt;deln under det senaste året har gått med ungefär 14 miljarder kronor i svensk&lt;br&gt;favör. Det är en utveckling som därmed har förstärkt riskkapitalmarknaden&lt;br&gt;i Sverige och förbättrat möjligheterna för enskilda företag och som är ytterli-&lt;br&gt;gare ett litet tecken på att utlandet och därmed utländska och svenska inve-&lt;br&gt;sterare böljar se med mer öppna och positiva ögon på den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen i Sverige och därmed kommer att bidra till att det skapas fler ar-&lt;br&gt;betstillfällen här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson talar om arbetsmarknadspolitiken, som jag tycker är oer-&lt;br&gt;hört viktig. Jag har egentligen en enda fundering på detta område, en funde-&lt;br&gt;ring som verkligen gör mig djupt konfunderad. Hur kan Socialdemokraterna&lt;br&gt;säga nej till de praktikplatser som riksdagen nu har fattat beslut om? Ni an-&lt;br&gt;vänder ju en betydande energi och massor med debattutrymme i tidningar,&lt;br&gt;i kammaren och i utskottsdiskussioner till att argumentera emot detta för-&lt;br&gt;slag, som kommer att ge uppemot 40 000 unga flickor och pojkar möjlighet&lt;br&gt;till yrkespraktik och därmed en starkare ställning på arbetsmarknaden. Jag&lt;br&gt;tycker att det är ett jättebra förslag, och det är en fullständig gåta hur Social-&lt;br&gt;demokraterna kan säga nej till detta förslag. En möjlig anledning till att de&lt;br&gt;säger nej är förstås att förslaget råkar ogillas av LO. Det visar sig då att det,&lt;br&gt;i varje fall på den här punkten, inte är herr Larsson och hans vänner utan&lt;br&gt;LO som fattar besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis dra många slutsatser av den diskussion som har förts&lt;br&gt;i dag. Jag skulle, herr talman, vilja dra några slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan en ansvarsfull ekonomisk politik, som långsiktigt tryggar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;både jobb och välfärd, och en socialdemokratisk politik, som låtsas lindra&lt;br&gt;åtminstone för stunden men leder till högre arbetslöshet under resten av 90-&lt;br&gt;talet, väljer jag - och det kommer jag att fortsätta att göra - ansvaret, lång-&lt;br&gt;siktigheten och jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan en politik för tillväxt och bättre välfärd och en socialdemo-&lt;br&gt;kratisk politik, som skapar stagnation och ytterligare prisökningar, väljer jag&lt;br&gt;tillväxt och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan en politik som bygger på kunskap hos enskilda människor&lt;br&gt;och seriös analys och en socialdemokratisk politik, som bygger på lättköpt&lt;br&gt;och ytlig demagogi, väljer jag icke oväntat kunskapen och analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan en politik för förnyelse och förändring med syfte att ge våra&lt;br&gt;barn en bättre framtid och en socialdemokratisk politik, som upprepar&lt;br&gt;gamla misstag, kör 80-talet i repris och skyfflar över problemen på framtida&lt;br&gt;generationer, väljer jag framtid och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beklagar att Socialdemokraterna inte gör de valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 ALLAN LARSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är intressant att höra hur finansministern nu försöker&lt;br&gt;täcka över det ställningstagande som låg i propositionen i höstas och som&lt;br&gt;riksdagen ställde sig bakom, dvs. att man skulle realisera statliga fastigheter&lt;br&gt;för 20 miljarder. Bara förekomsten av detta ställningstagande ligger som en&lt;br&gt;kvarnsten på marknaden. Det bästa ni kunde göra är att dra tillbaka ert ställ-&lt;br&gt;ningstagande och därmed ge en signal om att ni inte har planer på att på det&lt;br&gt;här sättet skapa ytterligare stora förluster på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsflödena mellan Sverige och omvärlden vände redan förra året.&lt;br&gt;Det är lätt att se i statistiken. Detta är alltså inte något som har inträffat nu,&lt;br&gt;under det här året, utan vändningen skedde redan förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är minst lika angelägna som ni i regeringen om att ungdomar skall ha&lt;br&gt;arbete. En stor och viktig insats under 80-talet var att vi efter den borgerliga&lt;br&gt;perioden bröt ner ungdomsarbetslösheten och såg till att ungdomar fick&lt;br&gt;jobb. Vi tycker att ungdomar skall ha riktiga arbeten med rättigheter och att&lt;br&gt;de skall ha en lön att leva på. Ni avbryter nu den första juli alla arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder, och det kommer att leda till stora problem. När kommer ni att&lt;br&gt;ha dessa jobb i gång? Hur går det - finns det en ordinarie arbetsmarknad&lt;br&gt;efter det att ni har satt in det här programmet? Hur kan vanliga ungdomar&lt;br&gt;få ett vanligt jobb när ni skapar den här typen av former?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har invändningar mot detta därför att vi tror att det har en rad negativa&lt;br&gt;effekter, inte därför att vi inte skulle vilja att ungdomar har jobb. Vi har lagt&lt;br&gt;fram förslag som är bättre, och vi hade också i utskottet en diskussion mellan&lt;br&gt;våra partier, när ni till slut inte gav chansen till en uppgörelse som kunde ha&lt;br&gt;lett till att vi hade fått bättre program och bättre insatser för ungdomar än&lt;br&gt;de som nu kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att vi kommer att få anledning att återkomma till en diskus-&lt;br&gt;sion om ungdomsinsatserna, och jag tror att ni också på den punkten får lov&lt;br&gt;att börja tänka om, tänka nytt och tänka framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 Finansminister ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte ta kammarens tid i anspråk. Jag vill bara säga&lt;br&gt;det som jag tidigare glömde, trots att jag har skrivit det på en stor lapp, näm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ligen att jag vill tillönska Allan Larsson och övriga ledamöter i kammaren&lt;br&gt;en glad sommar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 LARS HEDFORS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Årets kompletteringsproposition innehåller, som har fram-&lt;br&gt;gått av den tidigare debatten, också ett antal förslag på skatteområdet, ett&lt;br&gt;skattepaket om man så vill. Men paketet är faktiskt inte någon vacker ska-&lt;br&gt;pelse. För att uppnå ett mycket bestämt och i och- för sig ganska vällovligt&lt;br&gt;syfte, nämligen att sänka energibeskattningen för industrin, tvingas man ge-&lt;br&gt;nomföra en hel kedjereaktion av skattejusteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte skattejusteringarna i sig som är det viktiga för regeringen.&lt;br&gt;Det handlar i stället om att sy ihop en kompromiss som till nöds kan accepte-&lt;br&gt;ras av alla partierna i regeringen - man skulle kunna kalla det ett offer på&lt;br&gt;fyrpartiregerandets altare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att Centerpartiet inte tycker om de föreslagna sänkningarna av&lt;br&gt;energiskatterna för industrin. Det framgick med all önskvärd tydlighet av&lt;br&gt;Olof Johanssons kommentar till den s.k. Hjalmarssonska utredningen, som&lt;br&gt;nu i allt väsentligt accepteras av regeringen. Olof Johansson gick ju faktiskt&lt;br&gt;t.o.m. så långt att han sade sig vilja avgå om utredningsförslaget blev verklig-&lt;br&gt;het. Det är ett hot som han inte har verkställt, i varje fall inte ännu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johanssons dåliga miljösamvete tystades med att 500 milj.kr. skulle&lt;br&gt;avsättas för satsningar på bl.a. biobränslen. Det är för övrigt pengar som&lt;br&gt;regeringen ännu inte har tagit fram. Det vore intressant att veta - finansmi-&lt;br&gt;nistern kan möjligen svara på det - när dessa pengar kommer att anslås och&lt;br&gt;hur de då skall finansieras. Inte skall de väl öka det redan redordhöga bud-&lt;br&gt;getunderskottet med ytterligare en halv miljard kronor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i kedjereaktionen var att finansiera skattesänkningen för indu-&lt;br&gt;strin med höjda energiskatter för hushållen. Men då uppstod frågan hur hus-&lt;br&gt;hållen skulle kompenseras för denna skattehöjning på ca 4 miljarder kronor,&lt;br&gt;och så växte förslaget om en kraftig momssänkning fram. Inom parentes kan&lt;br&gt;jag säga att det hör till saken, att bara några veckor innan kompletterings-&lt;br&gt;propositionen lades fram hade framträdande medlen mar i regeringen häv-&lt;br&gt;dat, att det minsann inte fanns något utrymme för mo. issänkningar. Någon&lt;br&gt;sträckte sig så långt som att antyda att det skulle kunna bli en sänkning med&lt;br&gt;0,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sänka momsen med 3 % visade sig dock vara en dyr historia; närmare&lt;br&gt;bestämt skulle det kosta 11 miljarder kronor. Därmed infann sig också den&lt;br&gt;eviga och lika efterhängsna frågan: Varmed skola vi betala? Och så slog man&lt;br&gt;som nästa led i kedjereaktionen till mot det s.k. schablonavdraget från intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Det avdraget föreslås nu avskaffas - trots att Centerpartiet för-&lt;br&gt;modligen hade invändningar, eftersom förslaget kommer att fördyra arbets-&lt;br&gt;pendlingen, trots att Folkpartiet förhoppningsvis hade invändningar mot att&lt;br&gt;ytterligare urholka skattereformen och krångla till skattesystemet, och trots&lt;br&gt;att det strider mot Moderaternas mycket starkt uttalade vilja att sänka skat-&lt;br&gt;ten på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bara farten passade man på att avskaffa fastighetsskatten på s.k. lokal-&lt;br&gt;hyreshus också. Och ändå hade Bengt Westerberg bara någon månad tidi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare avfärdat alla tankar på att sänka eller avskaffa fastighetsskatten. Han&lt;br&gt;kunde tvärtom tänka sig att höja den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad blir då resultatet av detta skattesammelsurium? Ja, det blir sannerli-&lt;br&gt;gen ett högt pris som den borgerliga regeringen måste betala för att stärka&lt;br&gt;industrins konkurrenskraft genom energiskattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kommer statsfinanserna att försämras med i runda slängar&lt;br&gt;7 miljarder kronor - en fullständigt huvudlös åtgärd, med tanke på att bud-&lt;br&gt;getunderskottet nu brakar i höjden med rekordfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kommer skattesystemet att bli krångligare genom att energi-&lt;br&gt;skatterna differentieras och genom att schablonavdraget avskaffas. I det se-&lt;br&gt;nare fallet kan det faktiskt gå så illa, att den förenklade självdeklarationen&lt;br&gt;äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje kommer miljön att bli sämre, eftersom industrins benägen-&lt;br&gt;het att minska sina miljöstörande utsläpp kraftigt kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde kommer det att bli negativa fördelningspolitiska effekter.&lt;br&gt;Detta har Arne Kjörnsberg tidigare visat i sitt anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Skatteutskottet har haft tillfälle att granska och yttra sig över&lt;br&gt;denna egendomliga skapelse - jag skulle nästan frestas att säga missfoster -&lt;br&gt;till proposition .Det har vi gj ort med stor grundlighet, trots att tiden har varit&lt;br&gt;knapp. På socialdemokratiskt initiativ har vi under en hel dag genomfört en&lt;br&gt;offentlig utskottsutfrågning av närmast berörda institutioner och organisa-&lt;br&gt;tioner. Vi har mottagit ett stort antal s.k. uppvaktningar. Vi har haft tillfälle&lt;br&gt;att fråga ut såväl oberoende experter som experter från finans- och utrikes-&lt;br&gt;departementen. Jag vågar nog påstå att vi har fått en ganska god bild av skat-&lt;br&gt;teförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förvisso inte någon vacker bild. Vi har kunnat konstatera att kom-&lt;br&gt;pletteringspropositionen på skatteområdet lider av ett stort antal fel och&lt;br&gt;brister. Det erkänner också - visserligen under stor vånda - den borgerliga&lt;br&gt;majoriteten i utskottet. Man tvingas erkänna att den miljövänliga naturga-&lt;br&gt;sen missgynnas av förslaget. Man tvingas erkänna att förslaget blir fullstän-&lt;br&gt;digt förödande för kraftvärmeverken, att växthusnäringen missgynnas, att&lt;br&gt;de företag som använder metallurgiskt kol kan få kostnadsökningar på tio-&lt;br&gt;tals miljoner kronor, att det föreslagna systemet för återbetalning eller kom-&lt;br&gt;pensation av energiskatt och koldioxidskatt inte går att använda. Och man&lt;br&gt;tvingas erkänna att avskaffandet av schablonavdraget äventyrar den förenk-&lt;br&gt;lade självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga majoriteten underkänner alltså på punkt efter punkt sin&lt;br&gt;egen regerings i all hast hoprafsade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under extremt stor tidspress tvingas man därför i elfte timmen genomföra&lt;br&gt;omfattande och kostsamma förändringar på alla dessa punkter. Jag skulle&lt;br&gt;därför vilja vända mig till författaren av skatteavsnittet, Bo Lundgren, som&lt;br&gt;nu finns i kammaren, och fråga om han verkligen är nöjd med sin produkt.&lt;br&gt;Tycker han inte att det är en smula genant att bli tillrättavisad på så många&lt;br&gt;viktiga punkter av sitt eget utskott?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr måste jag också konstatera att detta hafs och slarv inte är en en-&lt;br&gt;gångsföreteelse. Det är faktiskt snarare regel än undantag att skatteutskottet&lt;br&gt;måste gå in och korrigera skattepropositioner. I inte mindre än tre fall har vi&lt;br&gt;dessutom tvingats korrigera i efterhand med hjälp av s.k. utskottsinitiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är faktiskt på sin plats med en kommentar från regeringen på den punk-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi socialdemokrater tycker också att industrins konkurrens-&lt;br&gt;kraft måste förbättras genom sänkta energiskatter. Vi tycker emellertid att&lt;br&gt;det är fel att smeta ut skattesänkningarna på all industri. Sådana sänkningar&lt;br&gt;skall enligt vårt förmenande endast komma sådan industri till del som har&lt;br&gt;höga energikostnader och därmed också höga energiskatter. Denna ener-&lt;br&gt;giintensiva industri behöver verkligen skattesänkningar för att klara sig i den&lt;br&gt;internationella konkurrensen. Den mindre energiintensiva industrin behö-&lt;br&gt;ver inte sådana skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför från socialdemokratiskt håll att dagens dispenser för den&lt;br&gt;tunga industrin ersätts med ett generellt skattetak för industrins energiskat-&lt;br&gt;ter. Normal energiskatt och koldioxidskatt skall tas ut av industrin, med den&lt;br&gt;begränsningen att inget företag betalar mer energiskatt än 0,6 % av försälj-&lt;br&gt;ningsvärdet. Skattetaket görs generellt för all tillverkningsindustri och för&lt;br&gt;växthusnäringen och skall tillämpas rutinmässigt som en del av den normala&lt;br&gt;företagsbeskattningen. Därigenom kommer förslaget inte i konflikt med&lt;br&gt;några av våra internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är nivån på skattetaket sådan, att det bara kommer att beröra&lt;br&gt;några hundra av de mest energitunga industrierna. Det stora flertalet företag&lt;br&gt;får betala normala energiskatter och behåller det ekonomiska intresset att&lt;br&gt;utnyttja miljövänliga bränslen. Vi behöver t.ex. inte - till skillnad från rege-&lt;br&gt;ringens förslag - slå ut naturgasen och återgå till försurande kol- och oljeeld-&lt;br&gt;ning i Skåne och Halland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fåtal företag som bryter igenom skattetaket föreslår vi ett krav på&lt;br&gt;andra insatser, bl.a. obligatorisk energirevision, för att stimulera till ytterli-&lt;br&gt;gare effektiviseringar även i denna tunga industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater avvisar också av statsfinansiella skäl förslaget om&lt;br&gt;sänkning av momsen. Vi avvisar slopandet av schablonavdraget, och vi säger&lt;br&gt;nej till avskaffandet av fastighetsskatten på lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med vårt förslag är många:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Vi slår vakt om ett enkelt och enhetligt skattesystem - till&lt;br&gt;skillnad från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Vårt förslag blir billigt. Det kostar statskassan ca 1,3 miljar-&lt;br&gt;der kronor, vilket skall jämföras med regeringsförslaget på ca 3,4 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Miljön gynnas av vårt förslag. Vi slår vakt om naturgasens&lt;br&gt;och biobränslenas relativa fördelar och ser till att det fortfarande finns ett&lt;br&gt;incitament för industrin att hålla sig till rena bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde: Med vårt förslag behövs det inte - till skillnad från rege-&lt;br&gt;ringens - några improvisationer i elfte timmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det femte och sista: Vårt förslag blir från fördelningssynpunkt gynn-&lt;br&gt;sammare för folk med lägre inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför, herr talman, avslutningsvis instämma med de socialdemo-&lt;br&gt;krater som tidigare har yrkat bifall till ett antal reservationer i betänkandet,&lt;br&gt;(forts. 7 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber att få meddela att kammarens sammanträde i dag pågår utan av-&lt;br&gt;brott för middagspaus.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ajournering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt kl. 13.21 på förslag av förste vice talmannen att ajour-&lt;br&gt;nera förhandlingarna till kl. 13.30, då partiledardebatten skulle böija.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 13.30.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 § Partiledardebatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 INGVAR CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För ett år sedan var en majoritet av svenska folket för ett&lt;br&gt;svenskt EG-medlemskap. Nu blir allt fler tveksamma eller negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det som har hänt, sedan jag som statsminister lämnade in vår ansö-&lt;br&gt;kan om medlemskap i juni förra året?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora politiska händelsen i vårt land är att vi har fått en borgerlig,&lt;br&gt;starkt moderatdominerad regering. Och denna regering har konsekvent an-&lt;br&gt;vänt och missbrukat kravet på EG-anpassing för att legitimera sin egen hö-&lt;br&gt;gerpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije invändning mot den ekonomiska politiken, mot orättvisa skatte-&lt;br&gt;sänkningar, mot dogmatiska privatiseringar och mot nedskärningar av väl-&lt;br&gt;färden, avfärdas från moderat håll med ”EG kräver det”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har försökt att sätta EG-stämpel på sin egen nyliberala poli-&lt;br&gt;tik. Fortsätter statsminister Carl Bildt på den här vägen - som han dessutom&lt;br&gt;kallar den enda Europavägen - finns det inte en chans att samla en majoritet&lt;br&gt;av svenska folket bakom ett svenskt EG-medlemskap. Tänker Carl Bildt&lt;br&gt;fortsätta att vara nej-sidans största politiska tillgång?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i Danmark och i Sverige kräver borgerligheten att de socialdemokra-&lt;br&gt;tiska partiledarna nu måste leverera sina väljare till ja-sidan. Men vi lever&lt;br&gt;faktiskt inte på någon statlig kolchos. Och det handlar inte om att leverera&lt;br&gt;tomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här handlar verkligen om marknaden, om den politiska och demokra-&lt;br&gt;tiska marknaden. Vi står inför en folkomröstning där vaije medborgare har&lt;br&gt;sin röst. Dessa självständiga medborgare måste bli övertygade. De kan inte&lt;br&gt;kommenderas till en viss ståndpunkt, lyckligtvis inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det då som behövs, för att människor skall bli övertygade om att&lt;br&gt;Sverige skall gå med i EG?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en strategi för rätten till arbete, social rättvisa, jämställdhet&lt;br&gt;och en bra miljö. Det behövs motkrafter till den nationalism som nu tycks&lt;br&gt;gå som en underström genom Europa. Därför måste vi ännu starkare betona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att EG är ett fredsprojekt och att ett närmare samarbete mellan länderna i&lt;br&gt;Europa är en förutsättning för en fredlig och trygg utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av dessa skäl som jag har engagerat mig för ett svenskt medlem-&lt;br&gt;skap, och det är utifrån detta som jag kommer att försöka övertyga andra&lt;br&gt;om att inta samma ståndpunkt. Men det kommer att ske genom förnuftigt&lt;br&gt;samtal - inte med kommandoord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu har det gått åtta månader sedan den borgerliga rege-&lt;br&gt;ringen tillträdde. Det är nu möjligt att börja bedöma de praktiska resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”enda” vägens politik - den som skulle sätta fart på tillväxten och få&lt;br&gt;ned arbetslösheten - har lett till att regeringen, i sina egna prognoser, tvingas&lt;br&gt;konstatera att Sverige nästa år kommer att ligga sist i tillväxt bland industri-&lt;br&gt;länderna. Arbetslösheten stiger upp till 5 %. Budgetunderskottet rusar i väg&lt;br&gt;upp över 100 miljarder kronor. Välfärden börjar rämna i kommun efter&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sant att vi befinner oss i en djup lågkonjunktur. Det skapar stora&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter och skulle ställa vaije regering inför en rad svåra&lt;br&gt;och viktiga avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allvarliga är att den ”enda” vägens politik är en återvändsgränd, och&lt;br&gt;att regeringen därför nu saknar både strategi och politik för att lösa proble-&lt;br&gt;men. I stället för att lösa de problem vi nu har, ödslar regeringen kraft på att&lt;br&gt;skapa nya problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ge några mycket konkreta exempel på detta. Ni tänker&lt;br&gt;sälja ut 35 statliga företag och rycker därmed undan det riskkapital som de&lt;br&gt;små och medelstora företagen skulle behöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni lägger beslag på löntagarnas och pensionärernas pengar genom att dela&lt;br&gt;ut löntagarfondspengama till aktieägare, när de i stället behövs för att stärka&lt;br&gt;pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni diskuterar att införa ett vårdnadsbidrag, som skulle försvåra för kvin-&lt;br&gt;nor att förvärvsarbeta. Ni talar om att skapa Europas bästa skola, men rustar&lt;br&gt;i praktiken ned utbildningen. Ni försämrar den kommunala servicen, inte&lt;br&gt;främst av ekonomiska, utan av ideologiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,5 miljarder kronor skall dras in från kommuner och landsting varje år&lt;br&gt;framöver. Det drabbar vård, omsorg, skola, bibliotek, dvs. mycket persona-&lt;br&gt;lintensiva områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ni nu tvingar ut allt fler människor i arbetslöshet, då ökar utgifterna&lt;br&gt;för arbetslöshetspolitiken. När de arbetslösa sedan blir utförsäkrade, stiger&lt;br&gt;kommunernas sociala utgifter. Resultatet blir i slutänden ingen besparing på&lt;br&gt;7,5 miljarder kronor, utan en skrämmande försämring av välfärd och livskva-&lt;br&gt;litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här på vårriksdagens sista dag är det rimligt att jämföra regeringens&lt;br&gt;uppnådda resultat med de löften som de fyra regeringspartierna gav i valrö-&lt;br&gt;relsen. Jag vill koncentrera mig på fyra viktiga områden: löftena om högre&lt;br&gt;sysselsättning och tillväxt, lägre hyror, bättre vård och omsorg samt att rege-&lt;br&gt;ringen inte skulle göra sig beroende av Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt, den ”enda” vägens politik består av två delar: stora skattesänk-&lt;br&gt;ningar för förmögna och rika samt privatiseringar av statliga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men de generösa skattesänkningarna på förmögenheter, aktier, gåvor och&lt;br&gt;arv har ju inte givit några positiva resultat. Till detta har nu kommit att Carl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildt säger att det inte går att sänka skatten så mycket som han tidigare hade&lt;br&gt;lovat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen, att sälja ut statliga företag, är hittills ett fiasko. Det mest&lt;br&gt;påtagliga resultatet av det som har skett är, till omvärldens förvåning, att&lt;br&gt;regeringen orsakat ett jättegräl med Volvo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”enda” vägen leder alltså inte till tillväxt och lägre arbetslöshet. Den&lt;br&gt;leder rakt ner i Tobissons träsk. För det var ju Lars Tobisson som formule-&lt;br&gt;rade den ekonmisk-politiska strategi som regeringen sedan följt: ”Först ska&lt;br&gt;vi sänka skatterna, sen ska vi se var vi ska kunna spara.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regeringen i realiteten gör är att låna till skattesänkningar. Den strate-&lt;br&gt;gin pekar nu fram emot en mycket allvarlig statsfinansiell kris. Hur skall ni,&lt;br&gt;Carl Bildt, ta er upp ur träsket och få fast mark under fotterna? Är ni på rätt&lt;br&gt;väg, när arbetslösheten ökar som den gör?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Görel Thurdin i Centern: Ni lovade i valrörelsen att det skulle bli bil-&lt;br&gt;ligare att bo. I ett pressmeddelande några dagar före valdagen skrev Olof&lt;br&gt;Johansson: ”Centern har en strategi för lägre boendekostnader.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad svarar ni de ungdomar som röstade på er därför att ni lovade lägre&lt;br&gt;hyror men som nu tvingas flytta på grund av era chockhöjningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Alf Svensson: Ni i kds talade i valrörelsen vackert om ett mjukare och&lt;br&gt;varmare samhälle. Vad säger Alf Svensson till de gamla som känner sig&lt;br&gt;grundlurade på grund av indragningarna från kommunerna och landstingen&lt;br&gt;och genom förslaget att slopa delpensionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Bengt Westerberg: Hur känns det att sitta i en regering som gör upp&lt;br&gt;med Ny demokrati om den ekonomiska politiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den stora skillnaden mellan den borgerliga och den social-&lt;br&gt;demokratiska ekonomiska politiken är att de borgerliga menar att vi lever&lt;br&gt;över våra tillgångar, medan vi socialdemokrater anser att vi arbetar under&lt;br&gt;vår kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att det går att pressa ned arbetslösheten mot 3 %, i stället för&lt;br&gt;att låta den stiga upp mot 5 % och däröver. Vi är helt övertygade om att det&lt;br&gt;är nödvändigt att göra det, om vi skall undvika social utslagning och stigande&lt;br&gt;budgetunderskott, med höga räntor som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går att skapa tillväxt genom att satsa på investeringar och utbildning.&lt;br&gt;Och framför allt: det är möjligt att skapa ekonomiska framsteg - utan att&lt;br&gt;skapa nya klyftor och orättvisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en rad konkreta förslag i våra ekonomisk-politiska motioner, som&lt;br&gt;visar hur det går att vända utvecklingen. Vi föreslår en ny näringspolitik,&lt;br&gt;som ökar tillgången på riskkapital för näringslivet och som motverkar de&lt;br&gt;skadliga effekterna av finanskrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill genomföra ett omfattande investeringsprogram över hela landet i&lt;br&gt;vägar, järnvägar, broar och annan infrastruktur. Vi menar att det är nu som&lt;br&gt;vi måste satsa på upprustning och ombyggnad av skolor, bostäder, äldrebos-&lt;br&gt;täder m.m. Vi vill bygga ut gymnasieskolan, öka antalet platser i högskolan,&lt;br&gt;förstärka vuxenutbildningen och kompetensutvecklingen inom tillverk-&lt;br&gt;ningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill återställa skattereformen för att få en ansvarsfull finansiering av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna och ett skattesystem där medborgarna betalar skatt ef-&lt;br&gt;ter bärkraft. Carl Bildt har talat om skattechock. Er fördelningspolitik inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bär en chockbehandling av medborgarna. Ni vill höja skatten på arbete och&lt;br&gt;sänka skatten på kapital, underlätta skatteplanering och skattefusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi säger nej till de dramatiska indragningarna från kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. De kommer att få orimliga konsekvenser för kvaliteten inom barnom-&lt;br&gt;sorgen, skolan, sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det den borgerliga regeringen nu genomför är ett systemskifte, grundat&lt;br&gt;på nyliberala idéer. Dessa idéer har redan prövats i USA. Där har klyftan&lt;br&gt;mellan fattiga och rika vidgats. Över 30 miljoner amerikaner saknar sjukför-&lt;br&gt;säkring, vart femte barn lever i fattigdom, valdeltagandet sjunker. Männi-&lt;br&gt;skor känner att politiken inte längre är till för dem. Det är en oerhört allvar-&lt;br&gt;lig varningssignal. Och det är ju faktiskt dessa idéer, tio år försenade, som&lt;br&gt;regeringen Bildt nu försöker praktisera i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater kommer på alla plan - i kommuner, landsting och&lt;br&gt;riksdag - att motsätta oss detta systemskifte. Och vi är inte ensamma. Hyres-&lt;br&gt;gäster, pensionärer, författare, föräldrar som har barn på dagis och i skolan,&lt;br&gt;reagerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gör det därför att de tycker att den svenska välfärdsmodellen är bra.&lt;br&gt;De ställer krav på politiken, krav som aldrig kommer att uppfyllas av en hö-&lt;br&gt;gerregering, stödd på Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot borde Folkpartiet, Centern och kds kunna lämna bidrag till en&lt;br&gt;annan och bättre utveckling, men inte i det sällskap de nu befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater kommer inte bara att ta den ideologiska striden. Vi&lt;br&gt;sätter nu i gång ett viktigt programarbete för att mer konkret utforma politi-&lt;br&gt;ken, när det gäller ekonomi, arbete, välfärd, demokrati och jämställdhet&lt;br&gt;samt miljö för resten av 90-talet och med sikte ett bra tag framåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt välfärdsbygge behöver byggas om på en del håll. Det finns sådant&lt;br&gt;som inte är bra och som behöver göras bättre, men det allra mesta handlar&lt;br&gt;inte om att riva ned och försämra, utan om positiva åtgärder. Också där skil-&lt;br&gt;jer vi oss från de borgerliga partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också i framtiden låta solidaritet, samverkan och gemenskap vara&lt;br&gt;vägledande när vi bygger samhället. Och vi vill försöka åstadkomma detta i&lt;br&gt;samarbete med andra, både innanför och utanför riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har råd att arbeta!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har råd att låta alla barn gå i en bra skola!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och vi har råd att ta väl hand om sjuka och gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett riksdagsår med en borgerlig regering står det klart: Sverige behö-&lt;br&gt;ver en ny politik för ekonomisk utveckling, full sysselsättning och gemensam&lt;br&gt;välfärd!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det fanns mycket att kommentera i Ingvar Carlssons anför-&lt;br&gt;ande, men tiden medger bara att jag tar upp en sak, nämligen den ekono-&lt;br&gt;miska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tagit Ingvar Carlsson, Allan Larsson och andra socialdemokrater&lt;br&gt;på orden när de har sagt att vi borde studera deras förslag och se om det inte&lt;br&gt;finns någonting där som regeringen skulle kunna ta fasta på. Jag har i detalj&lt;br&gt;studerat Socialdemokraternas viktigaste motioner. Jag har också bett tjäns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temän i regeringskansliet att utan politiska sidoblickar studera dessa förslag&lt;br&gt;och bedöma vilka effekter de skulle få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av denna granskning är nedslående. Jag hinner inte gå igenom&lt;br&gt;alla punkter av naturliga skäl. Låt mig bara peka på det investeringsprogram&lt;br&gt;som Socialdemokraterna gör en så stor sak av, 40 miljarder kronor för att&lt;br&gt;tidigarelägga investeringar och öka sysselsättningen. Erfarenheterna pekar&lt;br&gt;alldeles entydigt på att det inte går att sätta ett sådant program i sjön snabbt,&lt;br&gt;utan de stora effekterna kommer längre fram i tiden och kommer konjunk-&lt;br&gt;turmässigt helt fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna uppger, för att ta ytterligare ett exempel, en budget-&lt;br&gt;förstärkning på 8 miljarder. En närmare granskning av de skatteförslag som&lt;br&gt;Socialdemokraterna framför visar att man har räknat fel på 10 miljarder. I&lt;br&gt;verkligheten blir det t.o.m. fel på tecknet, dvs. en expansion i stället för en&lt;br&gt;indragning av pengar som det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns kort sagt ingenting att ta fasta på i Socialdemokraternas alterna-&lt;br&gt;tiv, utan den bild som framträder är i stället bilden av ett parti som bara säger&lt;br&gt;nej, nej, hemskt mycket nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna medverkade i slutet av sin regeringsperiod till en rad&lt;br&gt;viktiga beslut. Allt var inte populärt, det fick ni erfara som parti, men det&lt;br&gt;mesta var nödvändigt. Alla de besluten var sådana beslut som vi har drivit&lt;br&gt;fram här i kammaren. Vi har också medverkat i praktiken till att fatta dessa&lt;br&gt;beslut. I dag skryter Socialdemokraterna med dessa beslut, som man länge&lt;br&gt;sade nej till. Det skall ni göra, ni har all anledning att vara stolta för att ni&lt;br&gt;till slut tog er i kragen. Men det kom för sent. Det är en av förklaringarna&lt;br&gt;till att vi nu har stora problem i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom 1976 försöker ni nu lansera idén om att vi kom till dukat bord.&lt;br&gt;Men bordet var inte dukat. Vi såg de tydliga tecknen på nedgång och talade&lt;br&gt;om dem i valrörelsen, även om Ingvar Carlsson då beskyllde oss för svart-&lt;br&gt;målning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så småningom erkände ni att bordet inte var dukat 1976. Så småningom&lt;br&gt;kommer ni att erkänna att bordet inte var dukat 1991 heller. Så småningom&lt;br&gt;insåg ni att de förändringar av skattepolitiken, valutapolitiken, sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och mycket annat som ni sade nej till tidigare var nödvändiga. Så små-&lt;br&gt;ningom kommer ni att inse att de åtgärder som ni nu säger nej till är lika&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara beklaga att den friskhet som ändå fanns över socialdemokra-&lt;br&gt;tin under det sista regeringsåret i dag är bortblåst. Ni har ingenting att&lt;br&gt;komma med. Er politik är en politik för opposition, men inte för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan i alla fall notera att Bengt Westerberg ansåg att vi&lt;br&gt;hade fattat en rad stora viktiga beslut i regeringsställning, men att vi inte&lt;br&gt;fungerar lika bra i opposition. Det bästa vore väl att vi kom tillbaka i rege-&lt;br&gt;ringsställning och fick ta ansvar för landet, eftersom vi då skulle kunna fort-&lt;br&gt;sätta att driva vår regeringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har lagt fram investeringsförslag och förslag när det gäller utbildning&lt;br&gt;och regionalpolitik. Vi är övertygade om att dessa förslag skulle ge landet&lt;br&gt;en mycket bättre utveckling, både för landet som helhet och för de enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånarna. Dessutom har vi genom Rehnbergavtalet, som ni i de borgerliga&lt;br&gt;partierna inte trodde på, lagt grunden för en låg kostnadsutveckling och en&lt;br&gt;förstärkt konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan påstår ni att vi bara säger nej. Det beror ju på ur vems synvinkel&lt;br&gt;man ser det hela. På grund av regeringens skattepolitik får ca 5 miljoner lön-&lt;br&gt;tagare höjd inkomstskatt, vilket de skulle slippa med en socialdemokratisk&lt;br&gt;regering. De tycker säkert att regeringens politik är obehagligare än Social-&lt;br&gt;demokraternas. De som däremot har det gott ställt och som har stora förmö-&lt;br&gt;genheter, stora aktieinnehav och höga inkomster skulle faktiskt drabbas av&lt;br&gt;vår politik. Våra förslag innebär att dessa människor skulle få försämringar.&lt;br&gt;Där är det ni som säger nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna ligger i fördelningspolitiken, Bengt Westerberg. Ni folkparti-&lt;br&gt;ster har hamnat i knäet på Moderaterna. Där sitter ni i själva verket och gör&lt;br&gt;upp politiken med Ny demokrati. Jag ställde en enda mycket kort fråga till&lt;br&gt;Bengt Westerberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg gav i valrörelsen kategoriska besked om att han inte&lt;br&gt;skulle ha med Ny demokrati att göra, att det över huvud taget inte skulle&lt;br&gt;bildas en regering som han skulle medverka i om den på något sätt var bero-&lt;br&gt;ende av Ny demokrati. Nu är Bengt Westerberg med i denna regering som&lt;br&gt;vice statsminister. Denna regering är inte beroende bara i största allmänhet&lt;br&gt;av Ny demokrati, utan ni sitter och gör upp med Ny demokrati om den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken. I Dagens Nyheter av i dag kan man läsa om hur man just&lt;br&gt;i socialutskottet - det utskott som Bengt Westerberg har mest att göra med -&lt;br&gt;har kunnat träffa lysande uppgörelser mellan Ny demokrati och regerings-&lt;br&gt;partierna. Är inte detta, Bengt Westerberg, ändå värt en liten kommentar,&lt;br&gt;eftersom beskeden från Bengt Westerberg var så kategoriska om att han i&lt;br&gt;regeringsställning under inga förhållanden skulle bli beroende av Ny demo-&lt;br&gt;krati?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall gärna svara på Ingvar Carlssons fråga. Någon upp-&lt;br&gt;görelse mellan regeringen och Ny demokrati finns inte när det gäller den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Regeringen har lagt fram sina förslag för riksdagen.&lt;br&gt;Voteringen har ännu inte ägt rum, men allt tyder på att vi kommer att få&lt;br&gt;igenom det allra mesta. I några fall har det tyvärr inte blivit så, vilket jag&lt;br&gt;djupt beklagar, t.ex. i fråga om delpensionen. I och för sig tycker jag att del-&lt;br&gt;pensionen är en utomordentlig förmån, och jag gläds å alla de människors&lt;br&gt;vägnar, som nu får behålla den, men från ekonomisk synpunkt hade det na-&lt;br&gt;turligtvis varit vettigare om vi hade sluppit den uppgörelse som Ingvar Carls-&lt;br&gt;son träffade med lan Wachtmeister på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson sade att de borgerliga partierna hade bekämpat Rehn-&lt;br&gt;bergavtalet. Jag hörde Allan Larsson tidigare i kammaren säga att Center-&lt;br&gt;partiet hade stött Rehnbergavtalet. Jag kan tala om för Allan Larsson och&lt;br&gt;Ingvar Carlsson att också vi folkpartister hejade på Rehnbergavtalet. Vi är&lt;br&gt;naturligtvis också mycket tacksamma för detta avtal och för att det har bidra-&lt;br&gt;git till låga löneökningar, även om huvudförklaringen inte är Rehnbergavta-&lt;br&gt;let utan den svaga konjunktur som har drabbat svensk ekonomi. Utan denna&lt;br&gt;konjunkturförsvagning är det mycket osannolikt att Rehnbergavtalet hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gett samma resultat. Oavsett orsakerna har vi alla anledning att glädja oss&lt;br&gt;över att kostnadsökningarna har varit låga och att inflationstakten i Sverige&lt;br&gt;har drivits ned på en mycket låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu står vi emellertid inför den svåra utmaningen, nämligen&lt;br&gt;att försöka behålla en låg inflation när konjunkturen vänder. För detta har&lt;br&gt;inte Socialdemokraterna någon politik. Om man ser tillbaka på vad ni fak-&lt;br&gt;tiskt åstadkom under 80-talet, kan man konstatera att en av de saker som ni&lt;br&gt;verkligen misslyckades med var just att stabilisera priserna när konjunktu-&lt;br&gt;rerna blev goda. I bl.a. produktivitetsdelegationen - salig i åminnelse och&lt;br&gt;som under en viss tid leddes av Allan Larsson - påvisade man att detta är en&lt;br&gt;av huvudförklaringarna till att det har gått dåligt för svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna har ingen politik i dag för att klara att hålla nere infla-&lt;br&gt;tionen när konjunkturen vänder. De besparingar som vi har föreslagit kom-&lt;br&gt;mer i huvudsak att sättas in vid den tidpunkten - det gäller t.ex. karensda-&lt;br&gt;garna - för att kyla ner ekonomin. Min konkreta fråga till Ingvar Carlsson&lt;br&gt;blir: Hur tänker ni kyla ner ekonomin, när det blir nödvändigt för att den&lt;br&gt;låga inflationstakten skall kunna behållas då konjunkturen vänder? Ni före-&lt;br&gt;slår ju nu investeringsprogram som kommer att ge en expansiv effekt i helt&lt;br&gt;fel konjunkturfas. Ni har en ytterligt kortsiktig politik, som är ämnad - som&lt;br&gt;jag sade - för opposition men inte för regerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man studerar Socialdemokraternas motioner, finner man att det är&lt;br&gt;alldeles uppenbart att de inte tänker sig att deras politik skall kunna föras.&lt;br&gt;Den skiljer sig nämligen enormt mycket från den politik som de förde i rege-&lt;br&gt;ringsställning. Ni fattade en del vettiga beslut - det vill jag gärna under-&lt;br&gt;stryka. Vi folkpartister medverkade till dessa beslut och vi drev på i dessa&lt;br&gt;frågor. Men i dag möter vi en helt annan socialdemokrati, oförmögen att&lt;br&gt;tänka framåt. Det beklagar jag djupt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ganska fantastiskt att höra Bengt Westerberg inför&lt;br&gt;riksdagens ledamöter påstå att det inte har förts förhandlingar med Ny de-&lt;br&gt;mokrati och träffats en uppgörelse om den ekonomiska politiken, en uppgö-&lt;br&gt;relse grundad på att regeringspartierna gick med på detta med investerings-&lt;br&gt;bolag. Kammarens ledamöter är mina sanningsvittnen, så jag tänker inte&lt;br&gt;fortsätta att argumentera. Jag tycker bara att det är pinsamt för Bengt Wes-&lt;br&gt;terberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan påstod Bengt Westerberg att Socialdemokraterna träffade en upp-&lt;br&gt;görelse med Ny demokrati om löntagarfonderna. Bengt Westerberg vet&lt;br&gt;mycket väl att Ny demokrati röstade igenom detta förslag utan att det hade&lt;br&gt;förekommit någon som helst kontakt med oss. Det är sanningen på dessa två&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Rehnbergavtalet var inställningen varierande mellan mode-&lt;br&gt;rater, folkpartister och centerpartister. Utan Allan Larssons insatser hade&lt;br&gt;det inte blivit något Rehnbergavtal, och då hade det inte funnits den grund&lt;br&gt;för inflationsbekämpningen som nu finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har många gånger upplevt att det har sagts att socialdemokratin inte&lt;br&gt;skulle ha någon ekonomisk politik och att det skulle sluta med ruin om vi&lt;br&gt;hade fått fortsätta att styra landet. Vi har tagit ansvar för det här landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg, under ett stort antal år. Till den här riksdagen har vi av-&lt;br&gt;gett konkreta ekonomisk-politiska motioner, där vi redovisar hur vi vill att&lt;br&gt;man skall gå fram. Vi har lagt fram förslag som inte har varit inflationsdri-&lt;br&gt;vande. Det har vi varit utomordentligt försiktiga med. Övriga partier kände&lt;br&gt;inte samma ansvar under slutet av 80-talet som vi gjorde för att strama åt&lt;br&gt;ekonomin. Folkpartiet och Centern kände samma ansvar någon enstaka&lt;br&gt;gång, men det var vi som slog larm om överhettning och försökte få majoritet&lt;br&gt;för åtstramning. Det var synd att vi inte fick denna majoritet litet tidigare,&lt;br&gt;för då, Bengt Westerberg, hade tiotusentals färre gått arbetslösa i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni vill inte ha uppgörelser över blockgränserna. Det är synd, eftersom ni&lt;br&gt;då skulle kunna åstadkomma en bättre politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tyvärr inte unikt att det finns en skillnad mellan det som Folkparti-&lt;br&gt;ledaren säger offentligt och det han sedan gör i regeringen. Det handlar då&lt;br&gt;inte bara om Ny demokrati. På område efter område gör Bengt Westerberg&lt;br&gt;ganska kloka och bra uttalanden om välfärd, omvårdnad och om skattepoli-&lt;br&gt;tiken. Men problemet är ju att Bengt Westerberg sedan som vice statsminis-&lt;br&gt;ter är med och röstar igenom en politik som går på tvärs mot det som Bengt&lt;br&gt;Westerberg själv säger. Det är därför som Bengt Westerberg får vara med&lt;br&gt;och ta ansvaret för att det nu går riktigt illa när det gäller välfärd i Sverige,&lt;br&gt;för att författarna protesterar och för att de arbetslösa blir allt fler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Att lyssna på Ingvar Carlsson är som att höra en vålnad från&lt;br&gt;det förgångna som inte har kraften att inse hur överspelad hans politik egent-&lt;br&gt;ligen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar vart socialdemokratin egentligen är på väg. Det som en gång&lt;br&gt;var socialdemokratins styrka var ju viljan att förändra, viljan att verkligen&lt;br&gt;se problemen och välja konstruktiva lösningar. Av detta kan jag inte märka&lt;br&gt;någonting i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle kunna sammanfatta Ingvar Carlssons resonemang här i dag ge-&lt;br&gt;nom att likna honom vid Ludvig XIV som sade: Efter mig syndafloden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson glömmer arvet efter den socialdemokratiska regeringen,&lt;br&gt;det arv som är en ekonomisk kris - mer än 70 miljarder kronor i underskott&lt;br&gt;i statsbudgeten. Trots detta vill han låna sig ur krisen. Han föreslår ofinansie-&lt;br&gt;rade satsningar, lovar att alla skall få behålla det som de har utan att det&lt;br&gt;kostar någonting. Finansieringen skall väl ske med hjälp av sedelpressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan politik är ett hån mot väljarna. Det går inte att likt en struts&lt;br&gt;sticka huvudet i sanden och samtidigt skrika och tro att problemen är lösta,&lt;br&gt;när man tittar upp och snappar efter luft och upptäcker att det inte hänt nå-&lt;br&gt;gonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också ett hån mot tredje världens länder. Nyss hemkommen från&lt;br&gt;Brasilien har jag tagit del av Brasiliens problem. Brasilien har också utlands-&lt;br&gt;skulder, stora budgetunderskott, hög inflation, hög arbetslöshet, höga rän-&lt;br&gt;tor, oerhörda problem. Av sådana länder kräver vi att de skall ta sitt ansvar&lt;br&gt;och se till att de minskar sina budgetunderskott och sina utlandsskulder. Men&lt;br&gt;vi svenskar, som har en levnadsstandard som är bland de högsta i världen,&lt;br&gt;skall inte ta vårt ansvar utan fortsätta att låna som om ingenting hade hänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall fortsätta konsumera på det sätt som skedde under 80-talet under den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringens tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är den sortens debatter som vi skall ha fortsättningsvis, tycker jag&lt;br&gt;att det är en aning skrämmande. Jag måste fråga Ingvar Carlsson om han&lt;br&gt;anser att det är moraliskt riktigt att ha den inställningen beträffande dessa&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller satsningar på kommunikationer, som ni skryter så mycket&lt;br&gt;över, låter det som om det bara vore att sätta i gång och investera. Ni förbe-&lt;br&gt;redde ju inte ett enda dugg på det här området. Hur skall man då kunna sätta&lt;br&gt;i gång direkt? Allting var ogjort när vi tog över, och det är klart att det tar&lt;br&gt;tid med saker och ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta med att säga att det är samarbete och inte konfrontation&lt;br&gt;som skapar lösningar på de problem som vi har både miljömässigt och eko-&lt;br&gt;nomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet inte riktigt hur jag skall debattera med Görel Thur-&lt;br&gt;din. Hon avslutade med att säga: Allt var ogjort när vi tog över. Sverige var&lt;br&gt;alltså ett land där allt var ogjort. Men då kommer man litet för långt bort&lt;br&gt;från en rimlig debattsituation. Jag skulle inte vilja använda uttrycket ”efter&lt;br&gt;mig syndafloden”, vare sig det nu var Ludvig XV eller Ludvig XIV som ytt-&lt;br&gt;rade detta. Jag betecknar inte de borgerliga partierna som syndafloden. Inte&lt;br&gt;heller skulle jag använda uttrycket ”vålnad från det förgångna”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här en annons med Görel Thurdin i verkligheten. Det gäller valrö-&lt;br&gt;relsen för mindre än ett år sedan. I det sammanhanget sade Görel Thurdin:&lt;br&gt;Centern har ett färdigt paket för att också sänka momsen rejält på byggande,&lt;br&gt;fastighetstjänster, sophämtning, vatten och avlopp. Den momssänkningen&lt;br&gt;skulle minska hyrorna för en normalstor trerummare med ca 2 000 kr. om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde frågan i min inledning: Hur stämmer, Görel Thurdin, det som&lt;br&gt;ni sade i valrörelsen med de chockhöjningar som ni nu föreslår för hyresgäs-&lt;br&gt;terna? Gick ni under 80-talet verkligen ut och sade att vi konsumerade för&lt;br&gt;mycket? Var det inte i stället så, att Centerpartiet angrep socialdemokratin&lt;br&gt;från vänster? Olof Johansson sade i riksdagen förra året: Det är inte de som&lt;br&gt;har fått betala under 80-talet som skall bära ytterligare bördor, utan de som&lt;br&gt;har vunnit på klippekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vem får betala nu: karensdagarna, delpensionen, sexdubblingen av&lt;br&gt;avgifterna till arbetslöshetskassan, 7,5 miljarder kronor från kommuner och&lt;br&gt;landsting? Ni lägger ju bördorna på just de grupper som ni i Centerpartiet&lt;br&gt;lovade skulle få det bättre under 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessa saker som jag har försökt att ta upp i min inledning. Jag tror&lt;br&gt;inte att många människor känner igen Centerpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till ert eget favoritområde, miljöpolitiken. Görel Thurdin kommer från&lt;br&gt;miljökonferensen i Brasilien. Det var ju där som ni skulle vara garanten för&lt;br&gt;en bättre miljöpolitik. Men enligt Dagens Nyheter har ni endast använt de&lt;br&gt;socialdemokratiska förslagen. I övrigt har ni vikt er på de viktiga punkterna:&lt;br&gt;när det gäller energiskatten för Bo Lundgren, beträffande den gröna läropla-&lt;br&gt;nen för Beatrice Ask och rörande förslaget om ökad återvinning av förpack-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar för Ulf Dinkelspiel. Det blev inte någon miljöpolitik trots att Center-&lt;br&gt;partiet var med - undra på att väljarna flyktar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man ser på statistiken över hyror, finner man att hyrorna&lt;br&gt;visst höjdes med 60 % under Socialdemokraternas sista år. I år höjs de med&lt;br&gt;6 %. Så jag vet inte vem man skall vara mest upprörd över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Centerpartiets krav på att det skall vara vettiga hyror vill jag&lt;br&gt;för det första säga att den allmänna momssänkningen på 3 % innebär att hus-&lt;br&gt;hållen kompenseras för de nödvändiga utgiftsnedskärningar som vi gör på&lt;br&gt;bostadsområdet. Detta innebär faktiskt också att byggmomsen minskar. För&lt;br&gt;det andra är det absolut viktigaste när det gäller boendet och boendekostna-&lt;br&gt;derna räntenivåerna och en ekonomisk politik som gör att man inte står inför&lt;br&gt;plötsliga räntechockhöjningar. Sådant är förödande för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialdemokratisk ekonomisk politik med högre räntor och högre in-&lt;br&gt;flation kommer att drabba de boende, om ni får igenom det som ni tycker är&lt;br&gt;lösningen på problemen. Förslaget om ett nytt bostadsfinansieringssystem är&lt;br&gt;i långa stycken detsamma som det vi presenterade tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förvånar mig också över att man ser så oerhört enkelt på sin egen del-&lt;br&gt;aktighet när det gäller den ekonomiska situation som landet befinner sig i.&lt;br&gt;Det är ungefär som om de 70 miljarder kronor som ni åstadkom genom 1991&lt;br&gt;års beslut inte har någon som helst betydelse för hur saker och ting drabbar&lt;br&gt;det svenska folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande miljöpolitik kan jag tala om att regeringen har ändrat vissa&lt;br&gt;saker, t.ex. satsningarna på det som Världsbanken ägnar sig åt. Världs-&lt;br&gt;banken har helt plötsligt upptäckt att man bör inrikta sig på de fattiga i värl-&lt;br&gt;den. Det gjorde inte Socialdemokraterna när det gällde fattigdom i stora&lt;br&gt;slumområden i städerna. Här har vi gjort någonting som Socialdemokra-&lt;br&gt;terna inte alls var inne på. Dessutom tror jag att det här kommer att ha oer-&lt;br&gt;hört stor betydelse för miljösituationen i hela världen, om vi nu skall disku-&lt;br&gt;tera miljöfrågor ur detta perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här regeringen fick sitt uppdrag när landet befann sig i en mycket svår&lt;br&gt;situation. Vi har gått med i regeringen för att ta ansvar och medverka till att&lt;br&gt;föra Sverige ur en allvarlig ekonomisk kris. Det är bråttom med lösningarna,&lt;br&gt;och det har varit ett högt arbetstempo. Jag vill understryka att samarbetet&lt;br&gt;inom regeringen fungerar väl, trots att den består av fyra partier med delvis&lt;br&gt;olika åsikter. Mycket har faktiskt hänt under den här tiden. Det är klart att&lt;br&gt;man inte kan se konkreta resultat på en gång. Vad vi håller på med är grund-&lt;br&gt;förstärkningar, inte nedrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag gratulerar den som blir klok på vad Centern har gjort på&lt;br&gt;miljöpolitikens område. Jag nämnde tre områden där man inte har gjort nå-&lt;br&gt;got. Om Görel Thurdin har hämtat inspiration i Brasilien gratulerar jag&lt;br&gt;henne. Jag väntar med spänning på vad det kan ge för avkastning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev ännu mer förvirrad över byggpolitiken. Jag tror ändå att jag kan&lt;br&gt;detta område något. Ni i Centern utlovade före valet att effekterna av bygg-&lt;br&gt;momsen skulle bort. Men vi hade redan tidigare kompenserat detta. Nu tog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ni bort kompensationen, vilket kommer att innebära mycket kraftiga höj-&lt;br&gt;ningar i nyproduktionen. Samtidigt tar ni bort räntesubventionerna steg för&lt;br&gt;steg. Det kommer också att slå igenom på hyrorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Centern och Moderaterna utlovade före valet att det skulle bli&lt;br&gt;sänkta hyror. Då sade vi att det skulle bli chockhöjningar av hyrorna. Då&lt;br&gt;anklagades Ulf Lönnqvist för att vara lögnare och Allan Larsson och jag för&lt;br&gt;att sitta på ljugarbänken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu sitter Centern i denna regering och chockhöjer hyrorna för männi-&lt;br&gt;skorna ute i landet. Många har inte råd att bo kvar. Men i valrörelsen lovade&lt;br&gt;ni att sänka hyrorna. Jag tycker att det är oanständigt och otillständigt. Det&lt;br&gt;är dessutom illa när ni varken före eller efter valet tycks begripa bostadspoli-&lt;br&gt;tiken, och Görel Thurdin var nu ett levande bevis på detta. Men detta kom-&lt;br&gt;mer att drabba de boende - hyresgäster, villaägare och bostadsrättsinneha-&lt;br&gt;vare. Om ni inte tror mig kan ni lyssna på representanterna för dessa grup-&lt;br&gt;per. Hyresgäströrelsen kommer snart att ha kongress, och jag förmodar att&lt;br&gt;regeringen kommer att ha någon representant där. Nej, jag hörde just att&lt;br&gt;regeringen inte skall närvara, och det kan jag också förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker emellertid inte med detta. Görel Thurdin, ni i Centern lovade&lt;br&gt;en vecka före valet att det skulle bli bättre vård och omsorg, och ökade resur-&lt;br&gt;ser till vård och omsorg. Ni sade att miljardbelopp skulle behövas till en&lt;br&gt;bättre vård och omsorg, inte minst förvåra äldre. Vart har dessa pengar tagit&lt;br&gt;vägen, de miljardbelopp som ni utlovade? Ni drar ju in dem från kommuner&lt;br&gt;och landsting. Om ni åtminstone sade att det ekonomiska läget är annor-&lt;br&gt;lunda och att ni därför måste göra detta och att ni erkände att ni vilseledde&lt;br&gt;väljarna. Då är det en sak. Men ni låtsas ju, Görel Thurdin, som om ni inte&lt;br&gt;hade sagt detta. Jag har den annons framför mig i vilken Görel Thurdin själv&lt;br&gt;utlovar hyressänkningar med tusenlappar för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att ni efter ett års regerande skall stå till svars för detta. Ni lo-&lt;br&gt;vade ut stora fördelar till väljarna, och det har blivit det rakt motsatta både&lt;br&gt;när det gäller vård och omsorg och när det gäller hyres- och bostadskostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingvar Carlsson sade i sitt anförande att kds under valrörel-&lt;br&gt;sen talade vackert om ett mjukare och varmare samhälle. Jag vill naturligtvis&lt;br&gt;framföra ett tack för denna eloge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson och jag vet precis lika bra som alla andra att om ekonomin&lt;br&gt;i Sverige, eller i något annat land, havererar och befinner sig i obalans, är&lt;br&gt;det de gamla, de svaga och de sjuka som drabbas. Vi behöver inte debatterä&lt;br&gt;detta. Vi är övertygade om att om ingenting hade gjorts åt den ekonomi som&lt;br&gt;socialdemokratin lämnade efter sig hade, i varje fall i ett litet längre perspek-&lt;br&gt;tiv, just vårdsektorn drabbats än värre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan talade Ingvar Carlsson om svensk ekonomi som ett träsk. Rent bo-&lt;br&gt;taniskt eller geologiskt bildas inte ett träsk på ett år. Det som vi håller på&lt;br&gt;med är att dika ur detta träsk. Ni måste förstå att denna utdikning tar litet&lt;br&gt;tid, och jag tror att t.o.m. svenska folket innerst inne har förståelse för att&lt;br&gt;den kommer att ta litet tid. Men om vi lämnar detta träsk och vandrar ut i&lt;br&gt;den politiska geografin, möter vi gång på gång talet om att vi står och stam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;par i Carlssons klister. Jag måste säga att det skall man berömma. Det är&lt;br&gt;utomordentligt effektivt, det finns utspretat i alla sektorer, och det tar litet&lt;br&gt;tid att göra sig kvitt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande träsk vilja säga följande. Ingvar Carlsson yttrade något&lt;br&gt;mycket bra om EG. Jag vill upprepa det. Han sade att EG är ett fredsprojekt&lt;br&gt;och att ett närmare samarbete mellan länderna i Europa är en förutsättning&lt;br&gt;för en fredlig och trygg utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att detta var mycket bra sagt. Men är det månne god reklam nu&lt;br&gt;då Sverige söker medlemskap och då Sverige skall examineras ekonomiskt&lt;br&gt;att presentera vårt rike som ett träsk? Om det nu skulle vara så att Carl Bildt&lt;br&gt;skrämmer svenskarna för Europa, vilket jag inte tror, torde risken vara up-&lt;br&gt;penbar att Ingvar Carlsson skrämmer européerna för Sverige. Eller räknar&lt;br&gt;Ingvar Carlsson med att politiker på kontinenten inte skall fästa avseende&lt;br&gt;vid vad hans säger och att ordvalet kommer till enbart för att förgifta debat-&lt;br&gt;ten här?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Träsket fanns där, och träsket varnade vi för. Men inte&lt;br&gt;trodde vi att ni skulle köra rakt ned i det. Det var detta som var problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson lade upp denna strategi för ett år sedan. Då sade han: Först&lt;br&gt;skall vi sänka skatterna och ge stora skattesänkningar till de rika. Sedan skall&lt;br&gt;vi klara utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är detta som var det grundläggande problemet, och det var detta klis-&lt;br&gt;ter som ni fastnade i, Alf Svensson, när ni förde regeringsförhandlingar. Ni&lt;br&gt;ville till varje pris komma med i en regering under Carl Bildt. Jag tror fak-&lt;br&gt;tiskt att det hade varit bättre om ni hade fastnat i Carlssons klister. Då hade&lt;br&gt;ni fortfarande befunnit er på torra land. Det hade varit bra för kds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanningen är den att när vi hade regeringsansvaret uppfyllde Sverige alla&lt;br&gt;EG:s krav. Då hade Sverige kunnat vara ett fullvärdigt medlemsland. Det är&lt;br&gt;Sverige inte nu sedan vi fick en borgerlig regering. Vi har ett underskott på&lt;br&gt;100 miljarder kronor i budgeten. Det är inget dåligt träsk, Alf Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har en ökande arbetslöshet. Genom ett politiskt beslut drar ni in 7,5&lt;br&gt;miljarder kronor från kommuner och landsting. Jerzy Einhorn skriver att&lt;br&gt;staten drar in 7,5 miljarder kronor i årligt resursutrymme. Men staten, Alf&lt;br&gt;Svensson, är just nu faktiskt den borgerliga regeringen med kds som en rege-&lt;br&gt;ringsmedlem. Det är ni som bestämmer att kommuner och landsting skall ha&lt;br&gt;dessa 7,5 miljarder kronor mindre. Det är därför som vi inte kan ta hand om&lt;br&gt;våra gamla och sjuka på det sätt som Jerzy Einhorn mycket engagerat talar&lt;br&gt;för. Det kommer ni inte ifrån genom att ständigt skylla på Socialdemokra-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har under 53 av de 60 senaste åren styrt det här&lt;br&gt;landet - det är riktigt. Vi tar ansvar för den tiden. Men är det inte något&lt;br&gt;märkligt i att så fort vi får en borgerlig regering har man en sådan otur? Då&lt;br&gt;tvingas man ta över efter Socialdemokraterna, och då är det så eländigt runt&lt;br&gt;om utomlands, och då har man sådana problem här hemma. Mellan 1976&lt;br&gt;och 1982 var det bara otur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kom vi, och bruttonationalprodukten ökade med 2 % i genomsnitt-&lt;br&gt;mot bara 1 % under de borgerliga åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vann ni valet 1991, och nu är det helt plötsligt bara elände och otur. Det&lt;br&gt;är väl lika bra att vi får fortsätta att regera, så att det blir litet tur i Sverige&lt;br&gt;igen. Då blir det också en bättre atmosfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror faktiskt, Alf Svensson - vi har ju en sak gemensamt, nämligen att&lt;br&gt;vi har en bostad ihop - att vi kan föra en debatt som är ganska hård utan att&lt;br&gt;man för den skull behöver kalla det för att förgifta atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker emellertid att det är viktigt att klara ut vad som sades före valet&lt;br&gt;och vad som är fakta nu. Det är inte att förgifta atmosfären. Det är att rensa&lt;br&gt;luften, Alf Svensson, och det är nödvändigt ibland i politiken.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Några missförstånd måste klaras ut. Jag vet inte, Ingvar&lt;br&gt;Carlsson, om vi har en bostad ihop. Men vi har använt samma bostad, och&lt;br&gt;jag är glad över det. Det är i alla fall något positivt med regeringsskiftet för&lt;br&gt;mitt vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag säga att jag inte är säker på om det var fråga om Ludvig XIV&lt;br&gt;eller om Ludvig XV. Jag tror t.o.m. att det kan vara fråga om Ludvig XVI.&lt;br&gt;Jag är inte helt säker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson talar om den socialdemokratiska perioden som något&lt;br&gt;mycket lysande. Men vi har väl ändå anledning att erinra oss att det under&lt;br&gt;80-talet talades väldigt mycket om klipp och spekulationshysteri. Det var väl&lt;br&gt;inte så väldigt mycket av solidaritet och omtanke. Men nu talar Ingvar Carls-&lt;br&gt;son om dessa saker som om de vore det förhärskande under 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan tillstå att jag kanske var litet aningslös. Jag trodde nämligen att&lt;br&gt;Allan Larsson hade rätt när han, i samband med att han presenterade sin&lt;br&gt;budget 1991, sade att den skulle gå jämnt ut - man vill ju tro på folk - men&lt;br&gt;så blev det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det idoga upprepandet om vändpunkten trodde vi naturligtvis att en&lt;br&gt;sådan skulle infinna sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan, herr talman, vill jag gärna ta upp en sats i Ingvar Carlssons tal som&lt;br&gt;ingen tidigare har berört: Ni diskuterar införandet av ett vårdnadsbidrag&lt;br&gt;som skulle försvåra för kvinnor att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig är det fullständigt obegripligt att Ingvar Carlsson är fast i förmyn-&lt;br&gt;deritänkandet. Om Ingvar Carlsson inte får bedriva en politik som innebär&lt;br&gt;att det är statsmakten eller någon annan myndighet som bestämmer över för-&lt;br&gt;äldrarna och ser till att ekonomin används så, att man får folk att förvärvsar-&lt;br&gt;beta även om viljan inte finns, är det fel - då är det oacceptabelt. Släpp de&lt;br&gt;här gamla förmyndartankarna, Ingvar Carlsson! På den punkten kan vi väl i&lt;br&gt;alla fall vara överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betro den moderna svenska kvinnan med att själv välja den vård- och om-&lt;br&gt;sorgsform som hon och som pappan, ja, som föräldrarna tillsammans, är&lt;br&gt;övertygade om är bäst för just deras barn! Varken Ingvar Carlsson eller jag -&lt;br&gt;i varje fall inte jag - besitter en sådan förmåga att det går att säga vilken&lt;br&gt;vård- och omsorgsform som är bäst för alla barn Sverige över. Lämna den&lt;br&gt;gamla planekonomiska tanken när det gäller barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Alf Svensson har alltså hittat något positivt med regerings-&lt;br&gt;skiftet. Jag ber att få gratulera honom till att han kunde få överta min lägen-&lt;br&gt;het. Jag instämmer gärna i att det nog är det mest positiva som hände i och&lt;br&gt;med regeringsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, det fanns inslag av klippekonomi som jag tyckte var en mycket negativ&lt;br&gt;bieffekt av 80-talets ekonomi. Men det skall jämföras med att vi åstadkom&lt;br&gt;en kraftig ökning av industriinvesteringarna, en förbättring beträffande kon-&lt;br&gt;sumtionen och en bra sysselsättning. Tyvärr var klippekonomin baksidan.&lt;br&gt;De stora fördelarna övervägde emellertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag reagerar faktiskt mot vad jag kallar för en sorts dubbelmoral i kds. Ni&lt;br&gt;gick ju ut och talade vackert om det här med vård, omsorg och sjukvård.&lt;br&gt;Men nu, med politiska beslut, drar ni ner på de områdena. En sådan dubbel-&lt;br&gt;moral tycker jag att det är rimligt att peka på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara det att ni drar ner på de här områdena genom att attackera&lt;br&gt;kommuner och landsting, utan det är också så, att ni flyttar över bördorna&lt;br&gt;från höginkomsttagarna till låginkomsttagarna. Ni ställer upp på Moderater-&lt;br&gt;nas ekonomi. Det som står i Bibeln - bären varandras bördor - har Alf&lt;br&gt;Svensson uppenbarligen tolkat om så, att bördorna skall lastas av dem som&lt;br&gt;har det bra och läggas över på dem som är mest utsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vårdnadsbidraget. Jag skulle kunna uttrycka mig på två sätt. Det ena&lt;br&gt;är: Om jag inte kan förklara, fråga då Bengt Westerberg. Bengt Westerberg&lt;br&gt;har faktiskt uttryckt minst lika bra som jag vad som är risken med ett vård-&lt;br&gt;nadsbidrag. Enligt en rapport finns det en beräkning inom finansdeparte-&lt;br&gt;mentet som visar att de stora förlorarna i fråga om vårdnadsbidraget är de&lt;br&gt;heltidsarbetande kvinnorna. Även om Alf Svensson inte tror på mig hoppas&lt;br&gt;jag att relationerna i regeringen är sådana - ni skryter ju om att ni har så bra&lt;br&gt;relationer - att ni litar på resp, departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos finansdepartementet finns det beräkningar som visar just på det jag&lt;br&gt;säger, nämligen att de heltidsarbetande kvinnorna blir de stora förlorarna&lt;br&gt;om man inför ett vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför vidhåller jag min och Socialdemokraternas uppfattning: Vi i Sve-&lt;br&gt;rige har en utomordentligt bra familjepolitik med ban bidrag, med utbyggd&lt;br&gt;föräldraförsäkring och med barnomsorg. Låt oss inte riva ner och förstöra&lt;br&gt;denna, som många säger, världens bästa familjepolitik genom att av dogma-&lt;br&gt;tiska skäl införa vårdnadsbidrag som leder till en kvinnofälla, Alf Svensson!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen lämnade på sin tid in&lt;br&gt;den medlemsansökan till EG som i dag diskuteras. Det skedde efter det att&lt;br&gt;en kort mening skrivits i en ekonomisk proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har EG svällt över alla breddar och utvecklats till den europeiska unio-&lt;br&gt;nen efter Maastrichtmötet. När den nuvarande statsministern reser ut i&lt;br&gt;Europa och möter statschefer meddelar Carl Bildt att svensk neutralitetspo-&lt;br&gt;litik har ändrats. Om man stiger på tåget till Maastricht får man åka ända&lt;br&gt;fram, säger Bildt. Därmed menar han egentligen att det föreligger ett för-&lt;br&gt;svars- och säkerhetspolitiskt samarbete - som enligt min mening kullkastar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tidigare svenska säkerhetspolitiken, neutralitetspolitiken och alliansfri-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutraliteten skall inte vara något problem, säger Carl Bildt till vännen&lt;br&gt;Frangois, till vännen Helmut och till vännen Jacques. Carl Bildt är ju famil-&lt;br&gt;jär även ute i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutraliteten blir inget problem, säger alltså Carl Bildt. Vad jag egentli-&lt;br&gt;gen vill fråga den regeringschef som lämnade in medlemsansökan till EG för&lt;br&gt;ett år sedan är: Innebär detta, Ingvar Carlsson, att neutraliteten har samma&lt;br&gt;innebörd i dag för det socialdemokratiska partiet som det som Carl Bildt&lt;br&gt;förespråkar när han åker runt i Europa? Gör Ingvar Carlsson samma tolk-&lt;br&gt;ning av neutralitetsbegreppet som den dåvarande regeringen gjorde när man&lt;br&gt;lämnade in EG-ansökan? Står ni för samma sak? Jag tycker att det här är&lt;br&gt;rätt väsentligt om vi nu skall föra en hygglig debatt om EG och om den euro-&lt;br&gt;peiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag står för den uppfattning som utrikesutskottet nyligen har&lt;br&gt;skrivit i sitt betänkande och som riksdagen har ställt sig bakom, nämligen att&lt;br&gt;vi skall vara militärt alliansfria, syftande till neutralitet i händelse av krig i&lt;br&gt;vårt närområde. Det är en precisering i förhållande till förra våren, som jag&lt;br&gt;tycker är fullt rimlig med hänsyn till den utveckling vi har upplevt. Jag tycker&lt;br&gt;att det är ett bra uttalande. Det innebär alldeles klart att vi icke skall delta i&lt;br&gt;några militära allianser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden tycker jag att det är olyckligt att statsministern utta-&lt;br&gt;lar sig vid resor utomlands på ett sätt som kan innebära oklarhet. Det har vi&lt;br&gt;framfört från socialdemokratins sida. Det vill jag dock inte ta upp mera nu,&lt;br&gt;eftersom vi har en debatt senare med Carl Bildt. Jag tycker att han skall få&lt;br&gt;delta. Det blir nog roligare för både Lars Werner och mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta är litet halvintressant. Ingvar Carlsson har uppenbarli-&lt;br&gt;gen ungefär samma uppfattning som jag, när jag säger att detta inte stämmer&lt;br&gt;med den uppfattning som den dåvarande regeringen hade. Jag håller också&lt;br&gt;med om att vi skall föra denna debatt med statsministern senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ta upp en annan fråga. Ingvar Carlsson anklagar den nuvarande&lt;br&gt;regeringen för att skända kommunerna - regeringen skinnar kommunerna,&lt;br&gt;skulle man kunna säga. Kommunernas möjlighet att ge invånarna service&lt;br&gt;minskar med den nuvarande politiken. Många borgerligt styrda kommuner&lt;br&gt;har accepterat regeringens indragningar utan protester. På andra håll finns&lt;br&gt;det t.o.m. bland borgerliga kommunpolitiker ett missnöje med att rege-&lt;br&gt;ringen försämrar för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag måste erinra Ingvar Carsson om att detta inte är någon uppfinning&lt;br&gt;av Carl Bildt och den nuvarande borgerliga regeringen. Det var egentligen&lt;br&gt;ni som i regeringsställning inledde indragningarna från kommunerna. Min&lt;br&gt;fråga är: Har ni ändrat uppfattning? Tror ni fortfarande på ett kommunalt&lt;br&gt;skattestopp, i en tid då det finns stora begränsningar i den kommunala ut-&lt;br&gt;vecklingen och stora, eftersatta behov? Skall jag tolka Ingvar Carlssons an-&lt;br&gt;förande här som ett omtänkande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi är emot ett lagstadgat kommunalt skattestopp. Vi har ut-&lt;br&gt;förligt redovisat motiven för detta i vår ekonomisk-politiska motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog mot slutet av vår regeringsperiod att kommunerna under de&lt;br&gt;goda åren skulle få betala in ett belopp som de skulle disponera senare, när&lt;br&gt;det blev sämre tider. Det är något helt annat, Lars Werner, än att, i ett ut-&lt;br&gt;omordenligt ansträngt läge för kommunerna inte bara tillfälligt omfördela&lt;br&gt;mellan olika räkenskapsår och inte bara detta år utan allt framgent, dra in&lt;br&gt;7,5 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att slå mycket hårt mot omsorg - barnomsorg, äldreomsorg,&lt;br&gt;sjukvård, skola, bibliotek. Det kommer inte att leda till att man sparar så&lt;br&gt;mycket som man säger. Tvärtom blir nettobesparingen förmodligen mycket&lt;br&gt;ringa. Men den slår mycket hårt mot välfärden och livskvaliteten. Därför är&lt;br&gt;och kommer vi att vara bestämt emot den sortens indragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 IAN WACHTMEISTER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först en komplimang till er vackra klänning och ert förträff-&lt;br&gt;liga färgval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att knappt finnas till har vi rätt mycket att säga till om, tycks det. Det&lt;br&gt;har sagts mycket om oss redan, och man kan fråga sig vadan min ovanliga&lt;br&gt;men kanske klädsamma tystnad kommer ifrån. Den kommer ifrån något&lt;br&gt;som heter debattordningen. Jag fick inte ta replik på Ingvar Carlsson, och&lt;br&gt;Carl Bildt ville inte göra det. Jag vill inte tala om vad jag ville.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är synd att debatten om debattordningen inte sändes i TV. Det var en&lt;br&gt;absurd teater med Lars Tobisson som Anders de Wahl, inte direkt TV-mäs-&lt;br&gt;sig, men i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla tycks nu ha bekymmer med Ny demokrati, alla partier vill säga. Vi&lt;br&gt;har det inte själva, och folk verkar inte heller ha några problem med Ny de-&lt;br&gt;mokrati. Det var faktiskt folk som valde in oss här, och inte ni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt politiska liv framlevs som ni märker bland skuggor. Vi tycks nämligen&lt;br&gt;inte göra upp med någon person. Det är intressant. Jag har böljat tänka på&lt;br&gt;det. Det är möjligt att regeringen inte finns, och inte heller socialdemokra-&lt;br&gt;tin. Det hela är bara en dröm. Vad vet jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i alla fall lyckats få in några ord i politiken, och vi är glada för det.&lt;br&gt;”Verkligheten” var förut ett mycket ovanligt ord. ”Träsk” har vi också fått&lt;br&gt;in - det har redan använts många gånger. ”Ölbackar” används numera även&lt;br&gt;av fru Wibble.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagsåret inleddes välkomnades Ny demokrati med insinuationer&lt;br&gt;och förolämpningar av Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg. Samband&lt;br&gt;med nynazismen i Tyskland osv. antyddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har riksdagsåret gått. Vi har inte ändrat på oss, så herrarna borde kliva&lt;br&gt;fram här och upprepa sina oförskämdheter. Det vore bra, tror jag, för ett&lt;br&gt;stigande antal väljare och sympatisörer, som får klart för sig vilka ni tycker&lt;br&gt;att de är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hade våra tvivel om hur riksdagsarbetet fungerar, och det har vi fortfa-&lt;br&gt;rande. Vi har litet svårt att förstå hur man först låser sig för en uppfattning&lt;br&gt;och sedan debatterar det efteråt, när alltihop är klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan undrar vi vilka utanför riksdagen, det kan inte gärna vara TV-tit-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare, som är skräckslagna för bilder. Bilder visas inte här. Detta är år 1992.&lt;br&gt;Johan Brohult, Ny demokrati, visade en bild, och då bröt hela miljoninveste-&lt;br&gt;ringen samman. Därför hänger nu bara en bonad på väggen. Det är alltså&lt;br&gt;ständigt samma bild. En bild säger dock mer än tusen ord, sägs det. Det vore&lt;br&gt;kanske rätt upplyftande att se de bilderna. Det kanske någon redan har kom-&lt;br&gt;mit på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem kan tro att ett system skapar respekt, som avslår alla motioner, alla&lt;br&gt;förslag, och som sedan får förslagsställarna att rösta emot sina egna förslag?&lt;br&gt;Leve demokratin, fru talman!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan man få respekt för politiken om det enda viktiga är vem som före-&lt;br&gt;slår någonting, och inte vad som föreslås? Jag garanterar att jag i mitt långa&lt;br&gt;liv aldrig har sett prestigetänkande i den mängd och den tappning som jag&lt;br&gt;har sett i det politiska livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati har, som ni förstår, många skepnader. Småföretagarpartiet&lt;br&gt;Ny demokrati finns. Vi vet att företagen är Sveriges ryggrad. Det är där vårt&lt;br&gt;välstånd skapas. Det skapas inte här inne. Där jobbas det hårt, ofta med hela&lt;br&gt;privatekonomin som insats. Men det behövs pengar, riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen lyckades vi övertyga den borgerliga regeringens skuggor att det&lt;br&gt;var ovanligt vettigt att göra ett privat, börsnoterat investeringsbolag, som&lt;br&gt;kan injicera riskkapital i små och medelstora företag och vara med om att&lt;br&gt;förvandla svenska idéer och uppfinningar till världsprodukter, dvs. göra nå-&lt;br&gt;gonting för framtiden. Vi kommer att hänga med tills de varorna har levere-&lt;br&gt;rats. För oss består livet nämligen inte av en skrivning från ett utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste också se till att skötsamma, ”vita” företag inte dödas av svartjob-&lt;br&gt;bare. Jag undrar hur många i riksdagen som vet hur det går till där utanför&lt;br&gt;egentligen, om man vet hur svårt det är för ett litet företag att få låna pengar&lt;br&gt;och hur många företag som går i konkurs i onödan, tack vare att lagen är&lt;br&gt;sådan att banker och staten skall ha sitt innan den i och för sig skötsamme&lt;br&gt;företagaren och leverantören får sin första krona, när en kund går i konkurs.&lt;br&gt;Det uppstår en dominoeffekt. Brickorna bara ramlar, i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så går vi över till arbetarpartiet Ny demokrati. Vi tycker att det skall löna&lt;br&gt;sig att arbeta, och vi tycker att man aldrig skall tjäna mer än just när man&lt;br&gt;arbetar. Skatten på arbete skall sänkas, och svenska arbetare skall ha ett all-&lt;br&gt;deles eget personligt medbestämmande. De stora kollektivens och elefanter-&lt;br&gt;nas tid - facken i det här fallet - är, hoppas vi, förbi. Folk som kan arbeta&lt;br&gt;kan faktiskt tänka alldeles själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jobben finns i små företag som växer, i nya företag som skapas, i stora&lt;br&gt;företag som stannar i Sverige och i utländska företag som kommer hit. När&lt;br&gt;den socialistiska regeringen och marknaden, gudbevars, tvingade svenska&lt;br&gt;industrin utomlands, skapade den svenska industrin 100 000 jobb - fast det&lt;br&gt;var utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset på arbetslösheten är misär och lidande och dessutom ur statlig&lt;br&gt;svensk synpunkt ungefär 200 000 kr. per år och person. 500 000 arbetslösa&lt;br&gt;betyder årligen en kostnad på 100 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europapartiet Ny demokrati säger kanske inte riktigt detsamma som vad&lt;br&gt;vi har hört här. Vi säger att EG och Europa finns. Man samarbetar redan.&lt;br&gt;Tåget går, och vi måste koppla på. Men det skall inte vara som en gnällande&lt;br&gt;boskapsvagn, där man hela tiden drar i nödbromsen och kräver en massa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saker. I stället skall vi jobba oss fram till lokföraren och styra tåget in i framti-&lt;br&gt;den. Alla som vill något, alla som tror på framtiden och tror på Sverige, vill&lt;br&gt;givetvis vidare. Men det finns de som kräver och gnäller. De vill att vi skall&lt;br&gt;stå kvar och kratta löv i nationalparken när tåget försvinner in i fjärran. Vad&lt;br&gt;tror ni att deras barnbarn säger? ”Var ni tokiga, eller var- ni bara trötta på&lt;br&gt;90-talet?”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG är inte en fråga om kvinnofällor, snus och brännvin. EG är en fråga&lt;br&gt;om framtiden, och den hanteras bäst av folk som tror på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpartiet Ny demokrati får säkert fler röster från invandrare än&lt;br&gt;Folkpartiet, och det är därför att vår politik är realistisk. Flyktingströmmen&lt;br&gt;i dag är farligt stor, större än 1989 då vi vet att vi slog huvudet i taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håller vi på att importera krig? Har vi redan med öppna ögon importerat&lt;br&gt;religiösa motsättningar som bäddar för framtida problem? Har vi även en&lt;br&gt;flyktingpolitik som våra barn skall betala?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att dessa frågor är aktuella, även om de är besvärliga. De måste&lt;br&gt;upp på bordet. Folk är illa informerade. Myndigheterna är ganska kraftlösa&lt;br&gt;och arbetar ungefär som på sjukhusen. Man tror att köer löser alla problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför måste t.ex. hemspråksundervisningen värnas? Är det för att vi skall&lt;br&gt;få fler analfabeter på svenska? Vi i Ny demokrati har inte träffat på någon&lt;br&gt;invandrare som stöder hemspråksundervisningen. Men däremot gör hem-&lt;br&gt;språkslärarfacket det. Priset betalas som vanligt av folk ute i landet. Notan&lt;br&gt;är 1,3 miljarder kronor. Det är ofattbart, för att inte säga sanslöst. Måste&lt;br&gt;Sverige ta emot fler flyktingar än något annat industriland? Förklara i så fall&lt;br&gt;varför för det svenska folket. Vi vill framför allt plocka upp dessa frågor på&lt;br&gt;bordet och få en konkret diskussion kring invandrarpolitiken. Den är inte&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson är mycket trevlig och rolig, och jag tycker om honom, även&lt;br&gt;om jag inte delar bostad med honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi biståndspartiet Ny demokrati. Vi anser att man skall ge bi-&lt;br&gt;stånd till folk, inte till regimer. Insatser skall göras där de får störst effekt.&lt;br&gt;Man skall aldrig glömma bort sina grannar i biståndspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati föreslår också - observera det, vi är ju inte så mycket för&lt;br&gt;utredningar - att en utredning skall tillsättas om vad svenskt bistånd har be-&lt;br&gt;tytt för Afrika. Om det har betytt mycket, visa då det. ”Sveriges roll i Af-&lt;br&gt;rika” - intresserade läsare är Pierre Schori m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De misslyckade projekten, och den häpnadsväckande korruptionen,&lt;br&gt;måste också upp på bordet tillsammans med det direkta stöd som vi vetande,&lt;br&gt;eller ovetande, lämnat till militära gerillarörelser. De har alltså fört krig med&lt;br&gt;svenska folkets pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagarländerna köper vapen för åtta gånger vår u-hjälp, allt medan lev-&lt;br&gt;nadsstandarden i samma mottagarländer sjunker. Jag påstår att de 230 mil-&lt;br&gt;jarder kronor som hittills skickats i väg från Sverige, har skickats i väg för&lt;br&gt;att tillfredsställa ledande, en gång socialistiska, politikers önskemål. Detta&lt;br&gt;har genomförts med hjälp av en olycklig blandning av inkompetens och då-&lt;br&gt;ligt samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har vi en situation, i budgetunderskottens tidevarv, där barnen, den&lt;br&gt;yngsta generationen, skall betala u-hjälpen. Det är fråga om ett underskott.&lt;br&gt;Vi lånar, och de skall betala. Samtidigt vägrar vi att ge pengar till den äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generationens fattigpensionärer. Tala om kedjebrev! U-hjälpens omfattning&lt;br&gt;och inriktning måste helt enkelt ifrågasättas. Den är ingen helig ko.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har vi konsumentpartiet Ny demokrati. Vi anser att det finns inget&lt;br&gt;bättre än att vara kund. Därför måste det finnas konkurrens överallt. Bort&lt;br&gt;med karteller och monopol, var de än finns i hela samhället. Konkurrens i&lt;br&gt;vården skall ge bättre kvalitet, mer personlig service och lägre kostnader.&lt;br&gt;Det är precis därför som marknadsekonomin en gång för alla slagit ut den&lt;br&gt;socialistiska planekonomin. Skall vi behöva käbbla om det igen? Det är bara&lt;br&gt;att åka över och kika på Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänk om folk blev behandlade som folk i stället för personnummer. Tänk&lt;br&gt;när det blir normalt att säga: ”God morgon, fru Svensson. Tack för att ni har&lt;br&gt;valt vårt sjukhus.” Tänk! Det måste vara järnrumpornas mardröm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig aspekt på konkurrensen är, att om den fanns med i hela&lt;br&gt;livsmedelssektorn, tillverkningen och distributionen, skulle kostnaderna&lt;br&gt;kunna sänkas med 8 000-10 000 kr om året för en barnfamilj. Det motsvarar&lt;br&gt;30 000-40 000 kr. brutto i löneförhöjning, med arbetsgivaravgifter och allt.&lt;br&gt;Vilka möjligheter det finns, om man bara slutar att bita sig fast i bordskan-&lt;br&gt;ten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärspartiet Ny demokrati säger att kedjebrevsekonomin inte höll.&lt;br&gt;Folk lurades av ATP:n. ATP-systemet måste läggas om. Men vi säger också&lt;br&gt;att ingen skall behöva leva under existensminimum. Det är en skandal att&lt;br&gt;det finns fattigpensionärer. De fick en utredning i present.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ett förslag om en bättre present: halva partistödet som går till Sve-&lt;br&gt;riges politiska partier, 500 milj .kr. per år. Skulle det inte kännas skönt för&lt;br&gt;alla politiker att ge? Att giva är, som bekant, saligare än att taga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärer skall givetvis inte bestraffas om de har varit kloka nog att&lt;br&gt;spara under sin verksamma tid. Inte heller skall deras arbetsinsatser straffas.&lt;br&gt;Pensionärer är en tillgång. Det gäller allting. Man skall se till att det finns&lt;br&gt;möjligheter och tillgångar. I barnomsorgen finns många intressanta varian-&lt;br&gt;ter. Barn tycker om gamla, och gamla förstår sig på barn. Mina barnbarn&lt;br&gt;tycker väsentligt bättre om mig än vad Bengt Westerberg tycker om mig. Det&lt;br&gt;hela har med ålder och visdom att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspartiet Ny demokrati ser möjligheterna och vill göra något för&lt;br&gt;framtiden. Vi vet att ungdomsarbetslöshet är bland det värsta som finns.&lt;br&gt;Därför måste den till vaije pris undvikas. Vi har arbetat hårt för det, och det&lt;br&gt;känner kammarens ledamöter till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet också att ungdomar måste lära sig något och att skolan måste bli&lt;br&gt;bättre. Det skall ställas högre krav på lärarna, eleverna och föräldrarna -&lt;br&gt;och den ljusnande framtid är vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla tjänar på kvalitet och kvalitetskrav på högre utbildning. Tänk på att&lt;br&gt;vi nu försöijer våra ungdomar. Snart är det tvärtom, och då är det bäst om&lt;br&gt;de kan något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag säga något om populistpartiet Ny demokrati. Populis-&lt;br&gt;terna i Ny demokrati kommer att fortsätta att försöka uttrycka sig så att folk&lt;br&gt;förstår. Vi är väl medvetna om att detta är besvärande inom politiken och&lt;br&gt;högst opassande. Politik skall uttryckas på ett sätt som endast politiker för-&lt;br&gt;står - och knappt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer också att fortsätta att vara populister i bemärkelsen att vi tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp frågor som folk ställer sig och problem som folk vill att riksdag och rege-&lt;br&gt;ring skall lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi ölbackarna. Allting kan beskrivas och förklaras med öl-&lt;br&gt;backar. Livet är faktiskt att stapla ölbackar - om man har fantasi och vågar&lt;br&gt;tro på bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Görel Thurdin och lan Wachtmeister är svåra att debattera&lt;br&gt;med, men på helt olika sätt. Jag föredrar Görel Thurdin i det fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man går in i ett alldeles särskilt yttrande av lan Wachtmeister ser man&lt;br&gt;ihåligheten, t.ex. när lan Wachtmeister nu säger att han inte har träffat några&lt;br&gt;invandrare som vill ha hemspråksundervisning. Men hemspråksundervis-&lt;br&gt;ningen är frivillig. Om det inte fanns några invandrare som ville ha hem-&lt;br&gt;språksundervisning, skulle den inte kosta ett öre. Då skulle lan Wachtmeis-&lt;br&gt;ter omedelbart bli bönhörd. Men han vänder sig inte till invandrare, utan&lt;br&gt;han vänder sig till fördomar hos andra som inte förstår värdet av hemspråks-&lt;br&gt;undervisningen. Finns det något positivare när man kommer över till För-&lt;br&gt;enta staterna än att träffa våra utvandrare där, som fortfarande behärskar&lt;br&gt;det svenska språket. Detta är tyvärr inte något enstaka exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Ny demokrati kommer från verkligheten, säger lan Wachtmeister. Ja,&lt;br&gt;greve Wachtmeister kommer från sin verklighet och har sin uppväxt, sin bak-&lt;br&gt;grund och sina erfarenheter. Jag kommer från min verklighet, med min upp-&lt;br&gt;växt, med mina erfarenheter och min bakgrund. Jag vet vad det vill säga att&lt;br&gt;leva under knapphet, vad en klassindelad skola betyder om man lever på fel&lt;br&gt;sida och vad social och ekonomisk otrygghet innebär. Det var bl.a. detta som&lt;br&gt;gjorde att jag blev socialdemokrat. Jag förstår att lan Wachtmeister valde en&lt;br&gt;helt annan väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati vill ju verkligen riva ner mycket av det vi har byggt upp. De&lt;br&gt;säger att de vill ta bort 200 miljarder kronor från statsutgifterna. Då ryker&lt;br&gt;mycket av äldreomsorgen, barnomsorgen, skola och bistånd. Det kan inte&lt;br&gt;döljas med aldrig så smaskiga argument, aldrig så många ölbackar eller ald-&lt;br&gt;rig så tarvliga påhopp på den svenska demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan heller inte längre döljas att Ny demokrati är regeringen Bildts&lt;br&gt;bästa stöd. Men därmed har ju också Ny demokrati ett ansvar för mycket av&lt;br&gt;det lan Wachtmeister angrep här och som han raljerade över, t.ex. arbetslös-&lt;br&gt;heten, den dåliga tillväxten, orättvisorna och otryggheten. I realiteten är han&lt;br&gt;en del av detta regeringsunderlag. Ny demokrati är trots alla anspråksfulla&lt;br&gt;uttalanden om att man står över, eller rättare sagt vid sidan av, partipolitiken&lt;br&gt;ett parti som helhjärtat och med större engagemang än något annat parti äg-&lt;br&gt;nat sig åt taktikspelet. I själva verket har vi aldrig upplevt maken till parti i&lt;br&gt;Sveriges riksdag i det avseendet. Jag har varit här ganska många år, så jag&lt;br&gt;tror att jag är ett sanningsvittne på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag debatterar gärna med Ingvar Carlsson. Det var detta som&lt;br&gt;Lars Tobisson ville undvika av något grumligt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invandrare som inte vill ha hemspråksundervisning behöver inte heller&lt;br&gt;ha det. Jag vill bara tala om för Ingvar Carlsson att vi nu talar om statlig&lt;br&gt;och kommunal hemspråksundervisning. Studiecirklar och egna initiativ skall&lt;br&gt;givetvis backas upp på allt sätt. Vi är inte emot det på något sätt. Men hem-&lt;br&gt;språksundervisningen är grotesk. Det finns inget liknande i andra länder. Vi&lt;br&gt;kanske skulle lära oss någonting av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig om 2 200 danskar och 1 300 norrmän behöver hem-&lt;br&gt;språk. Det fick de 1990. Tänk om vi kom till Norge och sade: ”Jag skall be&lt;br&gt;att få hemspråk i svenska.” ”Da må du fare hjem igjen”, skulle de säga då.&lt;br&gt;Detta är löjligt alltihop. Det är sådant vi vill påtala. Ni som biter er fast och&lt;br&gt;skall försvara alla dumheter ni hittat på förut, rusar ju bara in i en återvänds-&lt;br&gt;gränd, vare sig ni tar er dit på den ena vägen, den andra vägen, den tredje&lt;br&gt;vägen eller den enda vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har vi återigen konstaterat att jag är greve, vilket är mycket trevligt.&lt;br&gt;Under valrörelsen var jag en galen greve. Nu är jag bara greve. Det intres-&lt;br&gt;santa är att året är 1992, och mina privilegier utsträcker sig till att bli avrättad&lt;br&gt;med svärd. Jag vet att Ingvar Carlsson gärna skulle bistå med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det då i min bakgrund, utöver detta, som skiljer mig från Ingvar&lt;br&gt;Carlsson. Det är att jag har jobbat ute i näringslivet. Jag har även varit grov-&lt;br&gt;arbetare. Det du, Carlsson! Jag har varit ingenjör, säljare, exportchef, mark-&lt;br&gt;nadschef och verkställande direktör för stora bolag. Jag har startat egna&lt;br&gt;företag, jag har i dag 100 anställda, och jag har sålt, exporterat och sprungit&lt;br&gt;omkring i alla möjliga olika länder. Jag blev politiker för ett år sedan. Detta&lt;br&gt;skall vi då jämföra med den politiska klassens broilers som växer upp i SSU.&lt;br&gt;Det är det systemet vi attackerar. Jag förstår att det känns, eftersom ni inte&lt;br&gt;kan göra något åt det. Det är för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att man skulle få sitta maximalt sex år i riksdagen. Då skulle&lt;br&gt;det hela tiden komma in nytt folk här. Då skulle det bli kul, tror jag. Det&lt;br&gt;skulle tvinga in folk från verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kom de 200 miljarderna fram igen. Den förfärliga siffran som TV,&lt;br&gt;radio och tidningar är upphetsade över. Här kom gänget som inte kunde&lt;br&gt;räkna. 200 miljarder var förfärligt. Det var 200 miljarder på sex år. Det hand-&lt;br&gt;lade om att få ner skattetrycket från 57 % av BNP som det var då, till 47 %&lt;br&gt;i dag. I dag är det för övrigt 52 %. I Europa har de 40 %. Är de inte riktigt&lt;br&gt;kloka där ute då, enligt Ingvar Carlssons uppfattning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan är jag Bildts stöd. Jag avvaktar i vanlig spänning, eftersom vi brukar&lt;br&gt;ha en debatt om vem jag är, var jag är, hur jag mår osv. Han brukar förklara&lt;br&gt;det. Vi tar väl det sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står litet grand vid sidan av det hela av ett enda skäl, nämligen att vi är&lt;br&gt;nya här. Det behövs många nya här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 LARS WERNER (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall inte kommentera klädseln. Jag har synpunkter på&lt;br&gt;den också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill bölja med det jag egentligen inte tänkte ta upp, nämligen lan&lt;br&gt;Wachtmeisters anförande. Jag tycker att det är litet pinsamt när han går upp&lt;br&gt;och hycklar här i kammaren. När lan Wachtmeister talar om solidaritet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gamla och pensionärer, kan man inte komma ifrån att vi har litet olika bak-&lt;br&gt;grund när vi bedömer det. Han har vuxit upp i en ganska skyddad tillvaro på&lt;br&gt;en herrgård i Sörmland. Det har inte jag, men jag är sonson till torpare och&lt;br&gt;statare från hans trakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inga personliga upplevelser annat än vad far och farbröder har be-&lt;br&gt;rättat. De fick uppenbarligen en annan syn på solidaritet och gemenskap än&lt;br&gt;vad lan Wachtmeister har fått av sina upplevelser. Han har aldrig, när han&lt;br&gt;talar om pensionärer och gamla, varit i närheten av den verklighet som de&lt;br&gt;fick uppleva. Därför menar jag att det är ett slags hyckleri när en välmående&lt;br&gt;människa som lan Wachtmeister - fast han har lyckats dölja det - född med&lt;br&gt;silversked i handen, försöker tänka sig in i sina förfäders sätt att uppträda&lt;br&gt;mot dessa torpare och statare och sedan går upp i Sveriges riksdag och talar&lt;br&gt;sig varm för efterkommande till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var inte ölbackar som de ville ha i statarfamiljerna på den tiden, lan&lt;br&gt;Wachtmeister. Det var en kanna mjölk, och lan Wachtmeisters förfäder såg&lt;br&gt;till att den var djävligt dyr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I Sarajevo lever människorna i skyddsrum. Många är utan&lt;br&gt;färskt vatten, nödvändig medicin och mat, medan s.k. friskaror - en tveksam&lt;br&gt;användning av ordet fri - av serbisk milis beskjuter staden dag och natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN har skärpt sanktionerna mot Serbien. Det är bra, och det är nödvän-&lt;br&gt;digt att FN intensifierar fredsansträngningarna genom att sända fler freds-&lt;br&gt;styrkor till Sarajevo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en hel värld sörjer vad som händer i det tidigare Jugoslavien, är det&lt;br&gt;inte bara beklagligt, utan beklämmande att det finns politiker i Sverige som&lt;br&gt;gör våldets offer och krigets flyktingar till en ekonomisk fråga och kallar dem&lt;br&gt;ekonomiska flyktingar. Det gäller Wachtmeister, eller Karlsson, om han är&lt;br&gt;här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Resultatet av folkomröstningen i Danmark om den euro-&lt;br&gt;peiska unionen har naturligtvis skakat oss alla i olika avseenden. Ja- och nej-&lt;br&gt;sidor i hela Europa är omskakade, politiker i olika länder häpnar, partier i&lt;br&gt;syd och nord förvånas, folk får sig en tankeställare, EG-institutioner kan inte&lt;br&gt;längre hantera vare sig den uppkomna situationen eller ens ange lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla är omskakade, rådlösa och husvilla, och man talar om en kris för den&lt;br&gt;ekonomiska unionen och de länder som vill ansluta sig till den. Det är bara&lt;br&gt;vår svenske tennsoldat, statsminister Carl Bildt, som inte betraktar resulta-&lt;br&gt;tet som ett bekymmer för Sverige - det är bara ett bekymmer för Danmark.&lt;br&gt;Det har jag läst i tidningarna och hört på TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med folkomröstningsresultatet i Danmark kommer EG:s institutioner att&lt;br&gt;sättas på prov. Det blir en test på EG:s respekt för de mindre länderna i&lt;br&gt;Gemenskapen. EG:s grundlag, Romtraktaten, säger entydigt och klart att&lt;br&gt;alla länder måste godkänna den eventuella europeiska unionen. Nu har&lt;br&gt;Danmark i en folkomröstning underkänt den. Därför kan den inte utan vi-&lt;br&gt;dare genomdrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå talar en del politiker om att strunta i Danmark och köra loppet vi-&lt;br&gt;dare. Carl Bildt tillhörde dem som på valnatten om inte rekommenderade&lt;br&gt;det, så ändå utgick från det som en realitet. Men här prövas alltså respekten&lt;br&gt;för de små nationerna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu genomlider EG en konstitutionell kris, som den inte hade och inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon beredskap för. Bl.a. i den meningen är folkomröstningsresultatet i&lt;br&gt;Danmark nyttigt. Ja-anhängarna både här i landet och i övriga Europa har&lt;br&gt;tidigare svävat i en slags ”eurofori”. Parallellen till den svenska EG-debatten&lt;br&gt;är mycket tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja-anhängarna trodde att det var klappat och klart för ett ja, men det var&lt;br&gt;det inte. Trots att Danmark varit med i EG i 20 år accepterade inte en majo-&lt;br&gt;ritet av danskarna den politiska fördjupning som ligger i Maastrichtavtalet.&lt;br&gt;Jag tror också att de okritiska ja-anhängarna i Sverige har fått sig en tanke-&lt;br&gt;ställare av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark liksom i Sverige har unionsförespråkarna bestått av hela eta-&lt;br&gt;blissemanget, bestående av partier, industrisammanslutningar, intresseorga-&lt;br&gt;nisationer och tidningsmedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade på första maj i Stockholm: ”Den planerade europeiska unionen&lt;br&gt;är ett så bräckligt bygge att inte byggmästarna själva är säkra på konstruktio-&lt;br&gt;nens hållfasthet. Att hoppa på ett sånt bygge är i hög grad riskfyllt. Därför&lt;br&gt;gör Sverige klokt i att inte nu försöka klänga sig upp på rangliga byggnads-&lt;br&gt;ställningar och hoppas på det bästa.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag visste inte då att jag hade så rätt som jag fick efter det danska valresul-&lt;br&gt;tatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Östeuropa föll för ett par år sedan de förut stenhårda och uttalat eviga&lt;br&gt;systemen samman i en takt som ingen hade anat. Det var mycket snabbt&lt;br&gt;gjort. Deras stabilitet var inte större än att de i dag mest är minnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem kan lova att EG är stabilare? Det räcker uppenbarligen med en folk-&lt;br&gt;omröstning i ett land för att unionsprocessen skulle påverkas. Man trodde&lt;br&gt;på hållfastheten och att ja-sidan enkelt skulle sopa hem segern. Nu ställdes&lt;br&gt;allt på huvudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns långtgående demokratiska hänsyn att ta och omfattande demo-&lt;br&gt;kratiska krav att ställa innan unionen kan bli ett demokratiskt och folkligt&lt;br&gt;alternativ till nationernas självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nog sagt om EG i dag. När det gäller Sverige har regeringens rivstart, om-&lt;br&gt;start och allt vad det kallades för åtta månader sedan givit ett omedelbart&lt;br&gt;resultat. Rivstarten gav en byggarbetslöshet utan like och en långtidsarbets-&lt;br&gt;löshet som växer. Andelen långtidsarbetslösa är den högsta någonsin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringen bedriver en slags omvänd fördelningspolitik&lt;br&gt;med överflyttning av rikedomar från dem som arbetar till kapital, från pen-&lt;br&gt;ningsvaga till penningstarka. Man sänker skatterna för dem som har det&lt;br&gt;hyggligt. Kapitalägarna blir rikare. Samtidigt sker också en annan överfö-&lt;br&gt;ring, där kvinnorna får betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bedriver en politik med nedskärningar av anslag till kultur, fritid och&lt;br&gt;bibliotek, nedskärningar som drabbar personal och barn på daghem. Man&lt;br&gt;bedriver en politik som skapar arbetslöshet i den offentliga sektorn och där-&lt;br&gt;med ställer en mängd kvinnor utan jobb, samtidigt som det finns stora vård-&lt;br&gt;och omsorgsbehov. Det här drabbar dagens kvinnor och morgondagens jäm-&lt;br&gt;ställdhetsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringen, och de borgerliga kommunerna på många håll&lt;br&gt;i landet, genomför nu en politik som i första hand drabbar kvinnorna direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har också fört en politik som under de här åtta månaderna har inne-&lt;br&gt;burit sänkt skatt för de förmögna på en rad områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningsskatten på aktier har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatt på vissa aktier och kapital har tagits bort, till glädje&lt;br&gt;för en del ministrar med stort personligt aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatten har sänkts för alla förmögenheter och planeras bli&lt;br&gt;helt avskaffad till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit sänkt skatt för gåvor, och ytterligare sänkning planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkt skatt för kapital och ytterligare sänkning på andra områden plane-&lt;br&gt;ras också, liksom sänkt skatt för aktievinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare talat om problemen för kommunerna, och dem skall vi&lt;br&gt;återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har fått en politik där en av huvudpunkterna har varit att avskaffa lön-&lt;br&gt;tagarfonderna. När löntagarfonderna privatiseras och statliga företag säljs&lt;br&gt;ut innebär det ju de facto att svenska folkets gemensamma egendom säljs ut&lt;br&gt;till dem som har pengar. Därmed ökar klyftorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu kan vän av ordning från regeringen säga att folk har köpt förhandsop-&lt;br&gt;tioner till aktier i SS AB, men då vill jag säga att de anställda uppenbarligen&lt;br&gt;inte har varit särskilt intresserade av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens pensionärer har byggt det här landet. Det är ett land där det finns&lt;br&gt;mycket att vara stolt över. Alla har rätt till vård och annan kommunal ser-&lt;br&gt;vice, oavsett om man är förmögen eller lever under små omständigheter -&lt;br&gt;sedan kan vi ha synpunkter på hur det ser ut på olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men nu böljar vi ute i kommunerna se resultaten av den borgerliga riv-&lt;br&gt;ningspolitiken. Kommunernas pengar dras in till staten, vård och omsorg&lt;br&gt;skärs ner, och skyldiga är de mycket unga nyliberala herrar - framför allt&lt;br&gt;herrar - som nu befolkar kanslihuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekot och Dagens Industri - och dem skall man väl tro på, i vart fall&lt;br&gt;ibland - har i förra veckan rapporterat att de här människorna har haft så&lt;br&gt;bråttom in i kanslihuset att de inte ens har haft tid att avsluta sin utbildning.&lt;br&gt;Carl Bildt nickar, men han är ju inte tjänsteman utan ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här snabbväxande politiska broilrarna har ju ännu inte blivit flygfär-&lt;br&gt;diga, och därmed saknar de naturligtvis överblick över hela den politiska&lt;br&gt;verkligheten. I den mån de nu blir grillade, och det blir de väl ibland av pro-&lt;br&gt;tester från människor ute i landet, saknar de uppenbarligen förmågan att&lt;br&gt;sätta sig in i andra människors levnadsförhållanden, ungefär som Wacht-&lt;br&gt;meister. Han är ju likadan, men han har ändå avslutat sin utbildning. Han är&lt;br&gt;ingenjör, och det är jag också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här personerna förstår inte vad indragningarna i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting innebär för dem som inte längre är unga och friska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitik handlar om mer än pengar, skatter, barnbidrag och bo-&lt;br&gt;stadsbidrag. Jag hade tänkt säga mer om detta, men måste gå vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag såg häromdagen en ledare i Svenska Dagbladet om riksdagscirkusen,&lt;br&gt;och den var rätt intressant. Men jag tycker att regeringen uppträder ännu&lt;br&gt;mera som en cirkus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkusdirektören, outbildad eller inte - han är inte helt okunnig, det&lt;br&gt;måste jag säga - äskar största möjliga tystnad, men sedan övertar han hela&lt;br&gt;föreställningen. Resten av truppen får trängas i kulissen. Den vågar inte ta&lt;br&gt;sig in i manegen för cirkusdirektören är en mästare i dressyr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland hotar Johansson att han skall visa upp sina färdigheter som utbry-&lt;br&gt;tarkung, men tvingas till slut ändå att sitta still i högerburen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i truppen, Svensson, har annonserats som luftakrobat, men flyger mes-&lt;br&gt;tadels utanför tältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkusprinsessan får nöja sig med att sköta kassan efter Allan. Alla på&lt;br&gt;parkett får fribiljett, så förlusterna stiger mot taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men huvudfrågan är att alla krattar i manegen åt lan inför kvällens clou.&lt;br&gt;Vilka roller de två inhyrda aktörerna spelar är det ingen tvekan om. De dan-&lt;br&gt;sar in i mellanakten och gör sina volter och låter sig sedan dompteras av di-&lt;br&gt;rektören - ett nummer mer oroande än roande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt försöker direktören sälja stallar, inventarier och djur. Realisa-&lt;br&gt;tionen sköts av pojken med guldbyxorna. Han jonglerar med miljoner, och&lt;br&gt;allt klubbas ut. Men cirkusen sägs ändå kunna rulla vidare på den enda vä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åskådarna i tältet, och även talkvinnan, böljar tröttna. Föreställningen&lt;br&gt;stämmer inte med reklamaffischen. Åskådarna blir färre och färre, och snart&lt;br&gt;är bara sågspånen kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är detta är ensidigt elak bild, fru talman? Finns det inget gott att säga om&lt;br&gt;cirkus Bildt? Bildt har en svärfar vars plats jag har övertagit. Man bör vara&lt;br&gt;vänlig, som han var, på riksdagens sista dag, och jag vill därför säga att ni&lt;br&gt;inte har lyckats att försämra vädret i det här landet. Den artigheten har jag&lt;br&gt;övertagit från Gösta Bohman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa ord önskar jag er en sommar efter förtjänst. Det har ni ju klarat&lt;br&gt;av hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är skönt att vara tillbaks i manegen, efter det att den har&lt;br&gt;krattats av Lars Werner. Tala inte om cirkus med oss! Vi har ett stort pro-&lt;br&gt;blem på den fronten, eftersom riksdagsman Karlsson i Skara för en evig strid&lt;br&gt;med ägaren av Cirkus Scott. Utgången är oviss, men stora belopp är inblan-&lt;br&gt;dade. Lars Werner och jag är stöd för andra, och vårt gemensamma problem&lt;br&gt;är att ingen av dem som vi stödjer vill säga öppet att man vill ha oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även politiker och politruker har silversked i handen, såsom jag påstods&lt;br&gt;ha. Skillnaden är den att visserligen en och annan kan vara född med silver-&lt;br&gt;sked i handen, men hela Östeuropa var fullt med sådana som hade silverske-&lt;br&gt;dar, tagna från andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle alltså inte kunna känna solidaritet med andra. Jo, det kan jag,&lt;br&gt;djupt och personligt. Men jag känner inte elefanternas solidaritet, den som&lt;br&gt;säger: Nu skall du vara solidarisk med oss. Om du arbetar skall du vara soli-&lt;br&gt;darisk med LO, och om du är hyresgäst någonstans skall du vara solidarisk&lt;br&gt;med hyresgästföreningen. Sådan solidaritet betyder egentligen att man skall&lt;br&gt;hålla tyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det korporativa Sverige måste bort, precis som det feodala Sverige.&lt;br&gt;Det är nu 1992. Är man livstidspolitiker är det inte så lätt att hålla reda på&lt;br&gt;åren, om det är 1882 eller 1992. Men det är 1992, och statarsystemet avskaf-&lt;br&gt;fades 1945. Om man nu skulle försöka köra i gång det igen, föra en diskus-&lt;br&gt;sion om det, och återföra klasskampen, tror jag du är ”rökt”, Werner!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu pågår är att Sarajevo systematiskt skjuts sönder - det tog Lars&lt;br&gt;Werner upp - av kommunister. Det kan inte vara särskilt roligt för svenska&lt;br&gt;kommunister, även om man har tappat den ena bokstaven efter den andra,&lt;br&gt;och nu kanske tappar den sista, den enda bokstav som jag tycker är bra i&lt;br&gt;partiet, nämligen W, för Werner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessa kommunister som nu ödelägger sitt eget land. Det är de som&lt;br&gt;har fördärvat miljön i hela Europa, och detta är något alldeles fruktansvärt.&lt;br&gt;Observera i detta sammanhang att vi faktiskt indirekt stöder de serber som&lt;br&gt;utför dessa dåd genom att ta emot deras bussar med vilseledda betalande&lt;br&gt;kosovoalbaner, som köpt biljett till Sverige med 300 D-mark för en enkel&lt;br&gt;resa till Ystad. Det är i sanning en grym värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner nämnde sänkt skatt. Det är bra, eftersom det ger fler jobb.&lt;br&gt;Kom ihåg det. Riktiga välståndsskapande jobb är det viktigaste för oss, som&lt;br&gt;jag förut sade. Ner med ungdomsarbetslösheten, och skapa riktiga jobb!&lt;br&gt;Och det skall vara jobb i industrin och i näringslivet. Alla kan inte lämpligen&lt;br&gt;jobba på länsstyrelsens miljörotel, som det var förra gången man ryckte till&lt;br&gt;i det politiska livet år 1968.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är litet svårt att diskutera frågor med lan Wachtmeister.&lt;br&gt;Jag har aldrig gjort det tidigare när det gäller bakgrund. Jag tycker att det&lt;br&gt;egentligen inte spelar någon roll varifrån man kommer, utan det handlar all-&lt;br&gt;tid om vart man är på väg. Men när man är så fräck och så hycklande som&lt;br&gt;lan Wachtmeister här är, tycker jag att man skall påminna om att bakgrun-&lt;br&gt;den kunnat vara ganska lika. Jag hade kunnat varit dräng åt dig, Wachtmeis-&lt;br&gt;ter!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har besökt lan Wachtmeister som direktör på Oxelösunds järnverk,&lt;br&gt;och där skulle lan Wachtmeister ha stannat, tycker jag. Det var rätt hyggligt&lt;br&gt;där. Men det går inte att skoja bort bakgrund och tala lyriskt om gamla män-&lt;br&gt;niskor, när lan Wachtmeister inte vet och inte har en aning om hur hans un-&lt;br&gt;derlydande, eller hans föräldrars underlydande, hade det nere på herrgår-&lt;br&gt;darna i Sörmland. Jag beskyller inte lan Wachtmeister för det. Men han skall&lt;br&gt;inte gå upp i debatten och låta påskina att han är någon slags nytänkare i&lt;br&gt;dessa frågor, för det är han inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden var egentligen att representanter för Ny demokrati har utpe-&lt;br&gt;kat dessa flyktingar från det gamla Jugoslavien som enbart ekonomiska flyk-&lt;br&gt;tingar, och det tycker jag dömer er. Jag vill inte säga mer. Sedan kan lan&lt;br&gt;Wachtmeister säga att han tycker att det är vackert med ett W, men det är&lt;br&gt;av rent egensinne, eftersom han råkar ha ett namn som börjar med samma&lt;br&gt;bokstav som mitt. Men jag är beredd att byta namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker faktiskt att det är litet löjligt att tala om min bak-&lt;br&gt;grund. Det handlar inte om det i den här debatten. Året är 1992, och de som&lt;br&gt;valde in Ny demokrati i Sveriges riksdag var en blandning av precis den sorts&lt;br&gt;folk som Lars Werner så gärna vill tala om och göra sig till tolk för. Det har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistiken visat, och det verkar som om antalet ökar. Jag tror att det beror&lt;br&gt;på att de vet att vårt engagemang är äkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag talar inte så ofta om bakgrunden. Det är många andra som&lt;br&gt;gör det. Jag behöver inte be om ursäkt för min bakgrund. Det är möjligt att&lt;br&gt;andra skall göra det, men jag tror inte det. Men bakgrunden styr i mycket,&lt;br&gt;lan Wachtmeister. Det är därför jag tar upp den här frågan. Den bakgrund&lt;br&gt;som lan Wachtmeister har är helt annorlunda än min. Det är det som i dag&lt;br&gt;styr era värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att lan Wachtmeister kan gå upp i debatten och säga till mig,&lt;br&gt;att vårt parti har 2,9 % av väljaropinionen mot ert parti som har 12,5 % där-&lt;br&gt;för att ni är roliga. Det säger mindre om er rolighet än om oss övrigas tråkig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att lan Wachtmeister anhållit att till protokollet få&lt;br&gt;antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt oss efter denna uppvisning av Cirkus Werner och Wacht-&lt;br&gt;meister återvända till verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gångna året har varit ett förändringens år för Europa i dess helhet,&lt;br&gt;och inte minst för Sverige och svensk politik. Sasmmanbrottet för det socia-&lt;br&gt;listiska system som dominerat och styrt i halva Europa under snart ett halvt&lt;br&gt;sekel är nu totalt. Socialismen och kommunismen har förpassats till histo-&lt;br&gt;riens skräpkammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den börda de lämnat efter sig är tung. Halva Europa står med en&lt;br&gt;förödd ekonomi, med en förstörd miljö och med ett delvis förgiftat samhälls-&lt;br&gt;klimat. I det ekonomiska sammanbrottets spår ser vi nu hur de sociala pro-&lt;br&gt;blemen tornar upp sig och hur riskerna för nya motsättningar blir allt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som den röda fanan halades i Moskva, undertecknades i Maast-&lt;br&gt;richt ett avtal mellan tolv europeiska stater om att bygga vidare på det så&lt;br&gt;framgångsrika samarbetet inom EG. Mellan sammanbrottet i Moskva och&lt;br&gt;överenskommelsen i Maastricht finns ett klart och tydligt samband: det är&lt;br&gt;bara genom ett utbyggt samarbete mellan de olika europeiska nationerna&lt;br&gt;som vi kan klara av att möta alla de utmaningar som följer i det socialistiska&lt;br&gt;sammanbrottets kölvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! För mig handlar det europeiska samarbetet ytterst om freden&lt;br&gt;och om friheten. Så var det när detta samarbete först tog form efter världs-&lt;br&gt;krigens förödelser på den europeiska kontinenten, och så kommer det åter&lt;br&gt;att bli när nu på 1990-talet frågan om den europeiska framtiden åter ställs på&lt;br&gt;dagordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att säkra freden är i dag inte i första hand en militär fråga. Att säkra fre-&lt;br&gt;den är i dag främst en fråga om att säkra den politiska demokratin, att säkra&lt;br&gt;den fria marknadsekonomin och att säkra förutsättningarna för social och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling i Europa i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan bara göras i samarbete. När det europeiska samarbetet nu byggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut, handlar det därför om att försöka säkra freden och friheten i Europa för&lt;br&gt;kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lätt att inse vad som skulle hända, om vi i stället för att stärka det&lt;br&gt;europeiska samarbetet nu skulle försvaga det. Utvecklingen skulle gå bakåt&lt;br&gt;mot en tid där nationalstat stod mot nationalstat, där gränser åter böljat re-&lt;br&gt;sas mellan nationer och individer. I ett sådant Europa skulle freden åter vara&lt;br&gt;i fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den danska folkomröstningen om Maastricht-fördraget har visat EG-sam-&lt;br&gt;arbetets i grunden demokratiska karaktär. Vaije nytt steg på samarbetets&lt;br&gt;väg kräver godkännande från vart och ett av de deltagande länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark kan förvisso inte hindra Portugal eller Holland att gå vidare om&lt;br&gt;de så vill - det vore en orimlighet - men ingen kan heller tvinga Danmark att&lt;br&gt;gå med på någonting som Danmark i demokratisk ordning inte accepterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig är det en självklarhet att avtalet i Maastricht innebär ett bättre&lt;br&gt;europeiskt samarbete. Det är ett framsteg att man nu kan fatta majoritetsbe-&lt;br&gt;slut om miljöfrågor. Det är ett framsteg att vissa sociala frågor har kommit&lt;br&gt;in i det europeiska samarbetet. Det är ett framsteg, även om det utrikespoli-&lt;br&gt;tiska och säkerhetspolitiska samarbetet i allt väsentligt förblir av mellanstat-&lt;br&gt;lig karaktär, att också detta samarbete stärks i ett Europa där detta så tydligt&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att Europa går mot ett fördjupat samarbete. Det&lt;br&gt;kommer gradvis att få formen av en federation av nationer där decentralise-&lt;br&gt;ring och närhet kommer att bli allt viktigare. Det blir en federation av själv-&lt;br&gt;ständiga nationer och självständiga regioner. Det blir ett mångfaldens och&lt;br&gt;möjligheternas Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta samarbete kommer allt fler att vilja ansluta sig. Redan i dag är&lt;br&gt;kön som bekant lång. För mig är det en självklarhet att vi måste sträva efter&lt;br&gt;att Sverige skall tillhöra kärnan och motorn i detta nya europeiska samar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur Danmark kommer att hantera den fråga som uppstått efter folkom-&lt;br&gt;röstningen är det Danmarks sak att avgöra. Ett är dock klart: det finns en&lt;br&gt;mycket bred opinion i Danmark för att man i detta nya läge skall försöka att&lt;br&gt;vara med om så mycket av samarbetet som över huvud taget går. Det är en&lt;br&gt;illusion, och en farlig sådan, att tro att Danmark sagt eller skulle vilja säga&lt;br&gt;nej till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår Europapolitik kommer vi att föra vidare. För Sverige handlar det un-&lt;br&gt;der de närmaste åren om att antingen bli en randstat till detta nya samarbete&lt;br&gt;eller att fullt ut som individer eller som nation få rösträtt och inflytande i&lt;br&gt;detta nya Europa. Därmed är det i grunden inte bara en fråga om Europas&lt;br&gt;fred och frihet, utan också om vår eget folkstyre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt folkstyre har sin lokala, regionala och nationella dimension. Här har&lt;br&gt;vi vår självklara rösträtt. Nu handlar det om att också ge vårt folkstyre dess&lt;br&gt;europeiska dimension. Att säga nej till det vore att amputera vårt folkstyres&lt;br&gt;möjligheter att utöva inflytande också på vår egen framtid. Folkstyret får&lt;br&gt;faktiskt inte göra halt vid nationsgränserna. Vi vill ha rösträtt i det nya euro-&lt;br&gt;peiska samarbete som nu byggs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det gångna året har varit ett förändringens år i svensk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sällan har så mycket av så stor betydelse skett på så kort tid som under detta&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett år sedan var det inte många som trodde på oss när vi talade om&lt;br&gt;inriktningen på att bilda en fyrpartiregering. De som möjligen gjorde det&lt;br&gt;trodde knappast att det skulle gå att få någon politik ur en sådan. De som&lt;br&gt;möjligen trots allt trodde att detta skulle vara möjligt, trodde nog aldrig att&lt;br&gt;vi skulle kunna få parlamentariskt stöd för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men nu vet vi. Splittringsspekulanterna och dysterkvistarna har fått bita i&lt;br&gt;gräset, och de har fått göra det gång på gång. Vi bildade regering. Vi lade&lt;br&gt;fram ett starkt program och det ena förslaget efter det andra för riksdagen.&lt;br&gt;På det stora hela taget har vi också fått riksdagens majoritet med oss på våra&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att vi har inlett den förändring och förnyelse av Sverige som&lt;br&gt;det är vår politiska uppgift att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tydligt satt kursen i Europapolitiken. Vi har visat på den enda väg&lt;br&gt;i den ekonomiska politiken som är möjlig om vi skall få tillbaka tillväxten,&lt;br&gt;jobben och tryggheten i välfärden. Vi har påbörjat valfrihetsrevolutionen i&lt;br&gt;välfärdspolitiken. Det gäller barnomsorgen, där vårdnadsbidraget kommer.&lt;br&gt;Det gäller sjukvården, med husläkarförslaget, som också det kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har visat styrkan i en miljöpolitik som tror på internationellt samarbete,&lt;br&gt;tillväxt och teknik. Vi är pådrivande i Rio, och vi har varit pådrivande i den&lt;br&gt;internationella debatten om säkerheten i de sovjetiska kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa fyra huvuduppgifter kan läggas så mycket mera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har avvecklat de eländiga löntagarfonderna. Vi stärker nu ägande,&lt;br&gt;företagande och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inlett spridningen av ägandet till de statliga företagen. Privatise-&lt;br&gt;ringen av SSAB ser ut att bli en stor succé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har efter år av hattande och dattande äntligen fått ett försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har klart visat kursen när det gäller arbetet med att successivt se till att&lt;br&gt;vi får Europas bästa skola. Nu kommer föräldrar och elever att kunna ställa&lt;br&gt;kvalitetskrav på skolan och välja den skola som de tycker är bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har gett glesbygden och inte minst Norrlands inland nya möjligheter&lt;br&gt;med sänkta löneskatter och sänkt turistmoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har böljat avskaffa den automatiska halvtidsrabatten på de flesta fäng-&lt;br&gt;elsestraff. Vi har skärpt attityden mot narkotikabrott och annan brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har dragit i gång byggande av vägar och järnvägar för ca 12 miljarder&lt;br&gt;kronor fram till böljan av nästa år. Det är en flerdubbling i förhållande till&lt;br&gt;under tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har med förslaget om ungdomspraktik för 40 000 tjejer och killar som&lt;br&gt;annars skulle riskera arbetslöshet visat på nya grepp också i arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte varit några långbänkar eller rosornas krig. Vi har visat att vi&lt;br&gt;vill och att vi kan genomföra den politik som vi har gått till val på och den&lt;br&gt;politik som vi har bildat regering på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det gäller inte minst i den viktiga ekonomiska politiken. Ny&lt;br&gt;statistik ger nya besked om hur Sverige har halkat efter andra länder under&lt;br&gt;de senaste decennierna. Under de senaste åren har vi halkat efter alltmer. Vi&lt;br&gt;har gått från låg tillväxt till ingen tillväxt alls och därefter till negativ tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen var förvisso usel under 1989 och 1990. Den vändpunkt som&lt;br&gt;vi såg under 1991 var en vändpunkt nedåt. 1991 blev ett av de allra sämsta&lt;br&gt;åren för svensk ekonomi på mycket länge. Vi fick minskad produktion, kraf-&lt;br&gt;tigt ökad arbetslöshet, påtaglig industriell utslagning och sjunkande investe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här kan det bara inte fortsätta. Det säger sig självt att den politik som&lt;br&gt;gav oss dessa allvarliga problem är den politik som har sämst förutsättningar&lt;br&gt;för att ta oss ur den. Det är misslyckandet för den tredje vägens ekonomiska&lt;br&gt;politik som vi nu ser konsekvenserna av. Det är den som bär ansvaret fram-&lt;br&gt;för allt för den tragiska sysselsättningskrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har avvisat de vägar som har prövats förr och som vi vet leder fel och&lt;br&gt;till misslyckande. Vi kan inte subventionera och socialisera näringslivet och&lt;br&gt;företagen ur krisen. Vi kan inte devalvera oss ur våra problem, vilket man&lt;br&gt;har försökt göra tidigare. Vi kan inte heller bara blåsa på med offentliga ut-&lt;br&gt;gifter och satsningar, eftersom detta leder till ökade underskott med ökade&lt;br&gt;räntor eller ökade skatter med nedpressad tillväxt, och sannolikt till både&lt;br&gt;det ena och det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste helt enkelt se till att Sverige åter blir ett land för företagande,&lt;br&gt;nysatsningar och investeringar. Lyckas vi inte med detta, kommer vi i det&lt;br&gt;längre perspektivet inte att lyckas med så mycket annat heller. De utred-&lt;br&gt;ningar som har presenterats, långtidsutredningen, visar på mycket goda till-&lt;br&gt;växtmöjligheter för Sverige, om man följer den enda vägen som vi har lagt&lt;br&gt;fast. Redan nu ser vi hur de flyttlass som under de socialdemokratiska åren&lt;br&gt;förde investeringar, kunnande och kapital ut ur Sverige nu återvänder hem.&lt;br&gt;Europa i all ära, men det är i Sverige som de svenska framtidssatsningarna&lt;br&gt;skall ske. Nu ser vi hur det håller på att bli möjligt igen. Det är utomordent-&lt;br&gt;ligt tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sänkta skatterna på företagande och sparande betyder mycket för&lt;br&gt;detta. Det är dessa sänkta skatter som kan ge oss nya jobb, bättre tillväxt och&lt;br&gt;därmed faktiskt på sikt också bättre inkomster till staten. Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken kräver förvisso uthållighet och styrka. Derj kräver att vi står emot&lt;br&gt;lättsinnets olika sirénsånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson har nyansrikt kallat regeringen för en ”nationell kata-&lt;br&gt;strof’ och finstämt sagt att det nu förbereds en ”slakt på daghem, skolor,&lt;br&gt;fritidshem och åldringsvård.” Han hävdar nu dessutom att Sveriges ekonomi&lt;br&gt;är att jämställa med ett träsk, även om jag förstår att lan Wachtmeister säger&lt;br&gt;att det är han som har hittat på även denna finstämda formulering. Det är&lt;br&gt;sanslösa och grovt demagogiska beskyllningar som säger mer om det intel-&lt;br&gt;lektuella tillståndet i socialdemokratin än om det ekonomiska och sociala&lt;br&gt;tillståndet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ som Socialdemokraterna står för saknar varje form av rea-&lt;br&gt;lism - det är höjda skatter, det är höjda skatter, det är höjda skatter och det&lt;br&gt;är höjda skatter. Det är fråga om 14 miljarder kronor i högre skatter nästa&lt;br&gt;år. Det är en skattechock som skulle bromsa alla möjligheter att få tillbaka&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning. Det förtroende för Sverige som ett framtidsland&lt;br&gt;för investeringar och satsningar som nu så tydligt börjar återvända skulle&lt;br&gt;bokstavligen försvinna sekundsnabbt med den typ av skattechock som soci-&lt;br&gt;aldemokratin ordinerar. Den uppgång som avtecknar sig för exportindu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strin - vi har fått nya belägg för det i dag - och för små- och nyföretagsamhet&lt;br&gt;skulle också äventyras. Med denna politik skulle vi riskera att hamna i en&lt;br&gt;nedåtgående spiral av flyende investeringar och ökande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det gångna året har varit ett förändringarnas år. Och de för-&lt;br&gt;ändringarna pekar framåt. Vi har betydande ekonomiska svårigheter. Vi&lt;br&gt;visste det och vi sade att talet om vändpunkten var felaktigt och falskt. Vi&lt;br&gt;har aldrig lovat annat än en politik som ger resultat på sikt. Vi har aldrig&lt;br&gt;lovat snabba lösningar, enkla klipp eller tillfälliga framgångar. Vi lovar var-&lt;br&gt;aktiga och bestående resultat. Vi har lovat att genomföra den politik som vi&lt;br&gt;gick till val på - den politik vi formade regeringsprogrammet på. Under detta&lt;br&gt;år har vi visat att vi kan det. Vi kan i dag säga att Sverige äntligen är på rätt&lt;br&gt;väg in i 90-talet med dess rika möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var ett tal med mycket skryt som Carl Bildt avlevererade&lt;br&gt;här. Men det var inte mycket till vilja eller vision. Carl Bildt förbigick helt&lt;br&gt;att under hans regering har vi nu en rekordhög arbetslöshet. Vi har fått ett&lt;br&gt;mycket kraftigt underskott i budgeten på 100 miljarder. Vi kommer att få&lt;br&gt;chockhöjningar när det gäller hyrorna. Vi har minus i tillväxt. Med Carl&lt;br&gt;Bildt som statsminister har vi fått ett ökat EG-motstånd. Vi riskerar att bli&lt;br&gt;en randstat i Europa. Människor känner stark oro och otrygghet. Det är den&lt;br&gt;verklighet jag upplever när jag åker runt i Sverige. Om detta sade Carl Bildt&lt;br&gt;inte ett ord. Vi har fått ordkaskader under riksdagens avslutning om hur bra&lt;br&gt;allting är. Men, Carl Bildt, verkligheten kan inte pratas bort - inte ens av&lt;br&gt;en så pass verbalt begåvad person som Carl Bildt. Detta är människornas&lt;br&gt;verklighet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt talade om investeringarna. Under den socialdemokratiska rege-&lt;br&gt;ringsperioden hade vi faktiskt en rekordökning av industriinvesteringarna.&lt;br&gt;Under de borgerliga åren 1976-1982 sjönk däremot industriinvesteringarna.&lt;br&gt;Under vår tid hade vi råd att investera både utomlands och här hemma. Un-&lt;br&gt;der senare delen av vår regeringsperiod började de utländska investering-&lt;br&gt;arna. De fortsätter nu, och det är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är katastrof för landet när vi närmar oss ett underskott i&lt;br&gt;statsbudgeten på 100 miljarder kronor. Jag anser att det är katastrof för de&lt;br&gt;många, inte minst unga, människor som förnekats rätten att försörja sig&lt;br&gt;själva. Apropå arbetslösheten skulle jag vilja citera vad Carl Bildt sade för&lt;br&gt;ett år sedan: ”Låt det vara ett klart besked från vår sida. Vi kan aldrig säga&lt;br&gt;att vi är på rätt väg så länge arbetslösheten ökar.” Kan vi få samma besked&lt;br&gt;från Carl Bildt i dag, när han som statsminister har det yttersta ansvaret för&lt;br&gt;att arbetslösheten stiger dag för dag, månad för månad och säkerligen också&lt;br&gt;under nästa år?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker samtidigt nästan litet synd om Carl Bildt. Stärkt av allt beröm&lt;br&gt;från borgerliga ledarskribenter i början tog han sig själv på så stort allvar att&lt;br&gt;han förklarade att han lyft politiken från det rutinartade förvaltandet till den&lt;br&gt;skapande statskonstens nivå. Det rutinartade förvaltandet ansågs väl jag&lt;br&gt;ägna mig åt, och han själv såg sig som den skapande statskonstens mästare.&lt;br&gt;Vad är det för statskonst vi har fått uppleva? I stället för breda uppgörelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över blockgränserna, vilket krävs av en statsminister som har förmåga att ta&lt;br&gt;ansvar för våra initiativ, har Carl Bildt under våren låtit lan Wachtmeister&lt;br&gt;stå för konsterna. Därmed är lan Wachtmeister jämbördig med Bengt Wes-&lt;br&gt;terberg, Alf Svensson och Olof Johansson. Regeringens sköra kompromis-&lt;br&gt;ser måste ju nu, med den strategi Carl Bildt har valt, omförhandlas med lan&lt;br&gt;Wachtmeister. Detta tycker jag är mycket olyckligt, men så går det uppen-&lt;br&gt;barligen till där uppe på den skapande statskonstens högsta nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så något om detta med skattechock. Repriser är aldrig särskilt lyckade,&lt;br&gt;Carl Bildt. Det här är ett försök att göra en repris på det konservativa par-&lt;br&gt;tiets valagitation mot Labour. De konservativa talade om Labours skatte-&lt;br&gt;chock, och nu tänker ni göra likadant. Men det är ju ingen valrörelse än. Jag&lt;br&gt;tror att den första förutsättningen för att en sådan agitation skall lyckas är&lt;br&gt;att man kör den under mycket begränsad tid. Ja, jag har förmodat att det&lt;br&gt;inte är valrörelse än - men den kanske ligger närmare i tiden än vad vi utan-&lt;br&gt;förstående riktigt inser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ni vill göra är att låna till skattesänkningar för de högre inkomstta-&lt;br&gt;garna. Det innebär att ni belastar framtidens skattebetalare, som då skall&lt;br&gt;klara av det här för de rikas del. Ni kommer inte ifrån betalningen. Den&lt;br&gt;måste klaras i framtiden, och då lastar ni över den på löntagarna. Den skall&lt;br&gt;betalas med inkomstskatter på arbete, samtidigt som ni sänker skatten på&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är det inte längre en skattesänkningsfråga, utan en fördelnings-&lt;br&gt;fråga. Ni vill omfördela skattebördan. Ni vill lätta den för dem som har det&lt;br&gt;relativt bra och lägga över skattebördan på löntagarna. Detta kommer vi be-&lt;br&gt;stämt att motsätta oss. Jag beklagar att den delen av skattereformen inte le-&lt;br&gt;ver kvar. Där hade vi åstadkommit en rimlig fördelning av skattebördan mel-&lt;br&gt;lan arbete och kapital. Nu lättar ni bördan på kapitalet och flyttar över den&lt;br&gt;på löntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är det parlamentariska stödet, eftersom ingen annan varit&lt;br&gt;det. Detta är enligt Ingvar Carlsson en olycka, som han tydligen gärna velat&lt;br&gt;dela, eftersom även han har velat ha vårt parlamentariska stöd. Det är inte&lt;br&gt;lätt att vara populär i denna kammare. Detta är bara en fråga om matematik,&lt;br&gt;som alla tycks vara så besvärade av. Verkligheten är vår största fiende, sade&lt;br&gt;en känd svensk politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspartiet Ny demokrati skulle vi kunna tala om; det gjorde jag inte&lt;br&gt;förut. Det är ett parti som inte sitter i regeringen, men faktiskt har hjälpt&lt;br&gt;regeringen att få igenom ett par hundra beslut - ett par tusen antagligen, om&lt;br&gt;man räknar alla dessa egendomliga att-satser som vi sysslar med här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta har regeringen säkert framfört sitt vördsamma tack, även om vi&lt;br&gt;på grund av bristande kunskaper i det politiska språket inte riktigt har kun-&lt;br&gt;nat uppfatta tacksägelserna. Men äntligen i dag stod det i Svenska Dagbladet&lt;br&gt;att vi var opportunismens lättmatroser, och sedan att vi var ansvarslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tycker jag är ganska bra. Det rör sig åt rätt håll. Det stod inte ett ord&lt;br&gt;om att vi var galna, tokiga, farliga, löjliga och inte heller någonting om Fran-&lt;br&gt;kensteins monster, som det gjorde för exakt ett kalenderår sedan. Man ser&lt;br&gt;vad som håller på att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åtskilliga frågor här i riksdagen har vi fått utskotten att svänga, dvs. att&lt;br&gt;fatta vettigare beslut enligt vår uppfattning. I några frågor har vi gått emot&lt;br&gt;regeringen. Då har vi kunna konstatera - vilket kan vara bra för nationaleko-&lt;br&gt;nomer att känna till - att en regeringskris kostar 350 miljoner kronor. Det är&lt;br&gt;då det rycker till i Rosenbad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortom det nu planerade budgetunderskottet på hundra miljarder kronor&lt;br&gt;finns det alltså potential för 300 regeringskriser per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förmodar att regeringen därför företar en studieresa exempelvis till&lt;br&gt;Danmark, där minoritetsregeringar bevisligen kan räkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och ni, kära riksdagsledamöter, behöver inte se så ledsna ut - och inte så&lt;br&gt;trötta heller som en del gör här. Ni är för tillfället inte ett transportkompani.&lt;br&gt;Ni är, för en försvinnande kort tid kanske, Sveriges lagstiftande församling.&lt;br&gt;Jag tycker man skulle ta den chansen litet oftare. Det vore väl intressant, fru&lt;br&gt;talman?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill jag fråga statsministern: Hur skall statsministern minoritetsregera&lt;br&gt;nästa år? När man hör anförandet i dag, osv. läser tidningar förstår man att&lt;br&gt;ni har varit väldigt duktiga i år. I vaije fall skrev signaturen Carl Bildt detta.&lt;br&gt;Kommer ni att fortsätta att blunda och köra och hoppas att Ny demokrati&lt;br&gt;håller er kvar på den enda vägen, eller vad har ni tänkt? Fler än jag är kanske&lt;br&gt;litet nyfikna på svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sen har vi EG. När sätter en saklig EG-information i gång? Regeringens&lt;br&gt;saktfärdighet har faktiskt spelat den otroligt dåliga, för att inte säga larviga,&lt;br&gt;EG-motståndsrörelsen i händerna. Det har gjort att dess cyniska isolatio-&lt;br&gt;nism - som går till kamp med snus, kvinnor och farlig alkohol på butikshyl-&lt;br&gt;lorna - har fått stå oemotsagd i stället för att bemötas med rak och enkel&lt;br&gt;information. Det måste nu till; annars kommer folk att bölja tro på att det&lt;br&gt;kommer utlänningar marscherande på Öresundsbron, som vi knappt vågar&lt;br&gt;bygga, för att ta snuset, jobben och allemansrätten från oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är löjligt, men det räcker inte med att vara stöddig och självsäker,&lt;br&gt;herr statsminister. Vi måste förstå att halva befolkningen är mycket tveksam.&lt;br&gt;Jag undrar inte på det. Folk har inte fått någon vettig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen hade gjort en broschyr. Felet med den&lt;br&gt;var att man använde sig av Anita Gradin som Mrs. Europa, har jag förstått.&lt;br&gt;Tänkte ni någonsin på att det hade varit en ganska trevlig gest om ni hade&lt;br&gt;behållit henne där och låtit henne vara Mrs. Europa även med en borgerlig&lt;br&gt;regering? Då hade nog många rent av kunnat tro att ni blivit objektiva och&lt;br&gt;generösa. Men i politiska sammanhang är det kanske att ta i?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern har försökt, och lyckats, att få in en del hjärnor i politiken.&lt;br&gt;Möjligen var det en innovation - min erfarenhet är inte så lång. Ändå vill&lt;br&gt;jag ställa frågan hur det är med hjärtat. Hjärnorna tycks fungera med någon&lt;br&gt;sorts stackatomässig okänslighet. För att göra en parallell med den värld jag&lt;br&gt;är van vid, företagandets värld, så är det som ett företag som inte bryr sig&lt;br&gt;om kunderna eller leverantörerna eller de anställda. Det går inte i längden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist något om skatter. Vi har sagt på vårt populistiska sätt, för att folk&lt;br&gt;skulle förstå vad det handlade om: privatisera staten, lägg ned landstingen&lt;br&gt;och rationalisera kommunerna. Det är nödvändigt och självklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar nu: Vad händer med landstingen? Ni var också inne på att lägga&lt;br&gt;ned dem. Marknaden - den där med räntan ni vet - skulle säkert reagera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lugnt. Räntan sover aldrig, men den skulle nog inte hetsas upp av att Sverige&lt;br&gt;lade ner landstingen. Ordet landsting går nämiligen inte att översätta till eng-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;elska.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi snuddade vid en EG-debatt tidigare. Jag vill fortsätta litet&lt;br&gt;på den linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern har enligt tidningsuppgifter sagt att vi kommer att uppfylla&lt;br&gt;Maastricht-överenskommelsen på alla dess punkter, även när det gäller upp-&lt;br&gt;rättandet av en europeisk försvarsstyrka, enligt TT-referat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt har uttryckt att Sverige kommer att följa Maastricht fullt ut.&lt;br&gt;Kliver man på tåget, menar han, skall man följa med ända fram till slutsta-&lt;br&gt;tionen - uppenbarligen oavsett vart det går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall alltså kliva på ett tåg utan att veta att det går eller hur långt&lt;br&gt;det går. Det är ju intressant att Carl Bildt är klar över att om man skall åka&lt;br&gt;tåg skall det gå någonstans. Men han vet inte vart han skall åka, och det är&lt;br&gt;något nytt. Det är tur att inte Carl Bildt är stins här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu menar antagligen statsministern att svenska folket inte kommer att&lt;br&gt;kunna ta ställning till ett längre gående samarbete utan vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi folkomröstar om unionen, och därmed har också svenska folket gjort&lt;br&gt;klart att vi åker hela vägen - eller finns det någon annan tolkning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Menar statsministern att om det blir ett försvarssamarbete om fyra eller&lt;br&gt;fem år så är det redan nu klart att Sverige kliver på det försvarssamarbetet&lt;br&gt;om vi är unionsmedlemmar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall alltså kliva på tåget utan att veta vart det går. Detta är frågor som&lt;br&gt;jag tycker att statsministern måste reda ut. Det var naturligtvis litet felaktigt&lt;br&gt;att ställa dem till Ingvar Carlsson. Men för min del är det också intressant&lt;br&gt;att höra vad den regering som lämnade in ansökan till EG/EU anser om Carl&lt;br&gt;Bildts agerande de senaste månaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några ord om den allmänna politiken. Det har gått åtta månader sedan&lt;br&gt;Carl Bildt tillträdde. Man har haft möjlighet att visa var man står. Tillväxt&lt;br&gt;har varit den enda körinstruktionen på den väg som man så tvärsäkert och&lt;br&gt;litet högmodigt påstått är den enda vägen. Den vägen har varit guldkantad&lt;br&gt;för en del, men för de flesta har det varit mera lervälling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall ta ett par exempel ut tidningen Etc. Jag vet inte om vi i riksdagen&lt;br&gt;allihop läser den, men ibland läser vi den naturligtvis hos frisören. Där berät-&lt;br&gt;tas det om Marie Andersen, en ensamstående tjej med dottern Tina som bor&lt;br&gt;i en Stockholmsförort som heter Västerhaninge. Hon har en trekvartstjänst&lt;br&gt;som kokerska. Med de beslut regeringen fattat och som drabbar henne räk-&lt;br&gt;nar tidningen med att hon förlorar 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma nummer berättar man om Per Westerberg - inte om den andra&lt;br&gt;Westerberg som sitter här, utan om Per. Han bor, ihop med sin fru och tre&lt;br&gt;barn, i Bullersta herrgård i Nyköping. Förlåt, nu är jag inne på Nyköping&lt;br&gt;och Sörmland igen. Han är näringsminister och tjänar rätt hyggligt. Han har&lt;br&gt;varit sparsam och lyckats spara ihop över 60 miljoner. Han har, till skillnad&lt;br&gt;från Marie, vunnit på regeringens politik. Bara på ett av besluten, nämligen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sänkning av förmögenhetsskatten, har han tjänat närmare en miljon. 1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;slopas förmögenhetsskatten helt. Då blir det mera klirr i kassan hos Per, ca&lt;br&gt;1,9 miljoner vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill jag fråga statsministern, som inte har samma ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar som Per, om han är helt säker på att omfördelningen från Marie till&lt;br&gt;regeringskollegan verkligen har gett en högre tillväxt här i landet. Om Carl&lt;br&gt;Bildt inte är säker på det är min sista fråga: Vad är egentligen syftet med den&lt;br&gt;här politiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Förutom den sedvanliga, höll jag på att säga, slagväxlingen&lt;br&gt;om det som Ingvar Carlsson har kallat ett träsk, dvs. den svenska ekonomin,&lt;br&gt;har vi nu möjlighet att också få ett meningsutbyte om EG- och Europapoliti-&lt;br&gt;ken. Det välkomnar jag, för det tror jag är viktigt och nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig säga till Lars Werner att vår bedömning av Maastrichtavtalet skall&lt;br&gt;ju vara en bedömning utgående från om vi tycker att detta är bra eller dåligt.&lt;br&gt;Tycker vi att det är bra att Europa samarbetar mera, då skall vi vara stolta&lt;br&gt;över att vi vill vara med. Tycker vi att det är dåligt att Europa samarbetar&lt;br&gt;mera, då skall vi självfallet inte sträva efter att komma med i detta samar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag noterade under förmiddagens debatt hur Allan Larsson hade som ett&lt;br&gt;av sina huvudangreppsmål mot Anne Wibble att vi inte tillräckligt tydligt&lt;br&gt;uppfyller de s.k. konvergenskraven i den ekonomiska och monetära unionen&lt;br&gt;som lagts fast i Maastrichtavtalet. Jag delar i huvudsak Allan Larssons strä-&lt;br&gt;van i denna del, även om vi inte får göra den ekonomiska politiken enbart&lt;br&gt;till en slav under EG:s konvergenskrav, som det ibland lät i den larssonska&lt;br&gt;argumentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill vara med i detta samarbete därför att vi är övertygade om att det är&lt;br&gt;bra för freden och bra för friheten, och det innebär att vårt eget folkstyre får&lt;br&gt;nya möjligheter i framtidens Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle faktiskt intressera mig att veta vilket alternativ som Lars Wer-&lt;br&gt;ner och den övriga nejsägarkoalitionen egentligen står för när det gäller&lt;br&gt;Europapolitiken. Accepterar Vänsterpartiet det EES-avtal som nu ligger på&lt;br&gt;riksdagens bord? I så fall innebär ju detta att man accepterar en mycket&lt;br&gt;mycket vittgående ekonomisk integration med EG-länderna men utan nå-&lt;br&gt;gon som helst möjlighet till politiskt inflytande över villkoren för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner är ju inte ovan vid att försvara satellitstater, men vi skall inte&lt;br&gt;frivilligt sätta oss i en sådan situation att vi är beroende av någonting som vi&lt;br&gt;inte har inflytande över. Eller går Lars Werner och Vänsterpartiet och den&lt;br&gt;övriga delen av nejsägarkoalitionen på samma linje som Nej till EG-rörel-&lt;br&gt;sen, som också vill ge upp hela EES-avtalet, därmed de facto ge upp en stor&lt;br&gt;del av vårt ekonomiska samarbete med Västeuropa, därmed bygga nya bar-&lt;br&gt;riärer och därmed sätta nationalstat mot nationalstat i Europa? Vill ni kasta&lt;br&gt;Sverige tillbaka till en isolationism som de facto leder till massarbetslöshet&lt;br&gt;och de välfärdsproblem som den för med sig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker nog att Lars Werner och Vänstern, ni som är så mycket mot det&lt;br&gt;europeiska samarbetet och Sveriges deltagande i det europeiska samarbete&lt;br&gt;som faktiskt finns, nu har skyldighet att redovisa ett alternativ. Att säga nej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en sak. Tala om vad ni säger ja till, och jag tror att ni kommer att stå där&lt;br&gt;i er nakenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kort om Europa och säkerhetspolitiken. Det är en självklarhet att för-&lt;br&gt;utsättningarna för svensk säkerhetspolitik har förändrats när de bägge&lt;br&gt;blocken de facto har försvunnit och vi står i en annan europeisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta den tragiska konflikten i Jugoslavien som ett exempel. Ian Wachtmeis-&lt;br&gt;ter hade faktiskt en poäng när han påpekade att det vi ser i Sarajevo är att&lt;br&gt;en av de sista kommunistiska regimerna i Europa låter sin brutalitet gå ut&lt;br&gt;över oskyldiga människor. 1,3 miljoner människor har förlorat sina hem i&lt;br&gt;denna konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall vi stå neutrala i denna situation? Självfallet inte. Vi skall vara enga-&lt;br&gt;gerade för freden och för människorna. Vi skall vara engagerade i den poli-&lt;br&gt;tiska konfliktlösningen, i de humanitära insatserna, även de delar som är&lt;br&gt;svensk flyktingpolitik. Vi skall t.o.m. vara engagerade när det gäller att&lt;br&gt;sända de svenska soldater som vill delta i FN:s fredsbevarande operationer&lt;br&gt;till Jugoslavien för att försöka lindra lidandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här tror jag att det blir på 90-talet i fråga efter fråga. Det är inte isole-&lt;br&gt;ring utan det är engagemang som är huvudvägen när det gäller att ge vårt&lt;br&gt;bidrag till den europeiska freds- och säkerhetsordningen. Det innebär att&lt;br&gt;gamla frågor måste ställas på nytt och att begreppen kanske måste hanteras&lt;br&gt;på ett något annorlunda sätt än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket är, Lars Werner, ert fredsalternativ i ett Europa där vi för första&lt;br&gt;gången har möjlighet att bygga en gemensam säkerhet inte på halva Europas&lt;br&gt;förtryck utan faktiskt äntligen efter kommunismens fall på hela Europas fri-&lt;br&gt;het?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till det parlamentariska läget och den ekonomiska politiken. Ingvar&lt;br&gt;Carlsson verkar närmast besvärad när jag talar om det som regeringen fak-&lt;br&gt;tiskt har gjort, de förslag vi har lagt fram och de förslag som riksdagen har&lt;br&gt;gett sitt stöd. Jag säger det därför att bl.a. Ingvar Carlsson sade att ingenting&lt;br&gt;av detta skulle vara möjligt. Det skulle inte kunna bildas någon regering,&lt;br&gt;den skulle inte kunna enas om någon politik, den skulle aldrig få igenom&lt;br&gt;någonting i riksdagen. Men det har faktiskt skett. Det har skett väldigt väl-&lt;br&gt;digt mycket och väldigt mycket som är bra. Ingvar Carlsson, dysterkvisten,&lt;br&gt;har fått fel på dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad skall vi göra i framtiden? frågar också lan Wachtmeister. Vi skall fort-&lt;br&gt;sätta att föra vår politik. Jag utgår ifrån att Socialdemokraterna kommer att&lt;br&gt;fortsätta att föra sin, att Ny demokrati fortsätter att föra sin, att Lars Werner&lt;br&gt;fortsätter att föra sin, vilken det nu till äventyrs kan vara. Och då, om ni&lt;br&gt;håller er till det, skall vi nog klara att föra vår politik vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi får ert stöd - och det får vi, både Ingvar Carlssons och lan Wacht-&lt;br&gt;meisters, stundtals t.o.m. Lars Werners - är vi självfallet tacksamma för&lt;br&gt;detta. Men ni gör det ju inte därför att ni vill stödja oss utan därför att ni&lt;br&gt;anser att det vi gör är rätt och riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi för en ekonomisk politik för att återfå tillväxten. Grunden för de&lt;br&gt;svenska problemen är att vi har halkat efter, år efter år. Titta i Dagens Indu-&lt;br&gt;stri i dag! Där publiceras de nya OECD-siffrorna. Under 1980-talet kom&lt;br&gt;Sverige bland 24 länder på plats 22 när det gällde tillväxten. Därmed förlorar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi välfärdsmöjligheter. Därmed förlorar vi sysselsättning och därmed har vi&lt;br&gt;hamnat i de ekonomiska svårigheter som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte klara välfärden och jobben i framtiden, om vi inte får tillbaka&lt;br&gt;tillväxten. Så är det. Och vi kan inte klara den i en situation när flyttlassen&lt;br&gt;lämnar Sverige. För så var det, Ingvar Carlsson och Allan Larsson, under er&lt;br&gt;regeringsperiod. Flyttlass efter flyttlass med företagande, med kunnande&lt;br&gt;och med investeringar lämnade Sverige. Nu kommer de flyttlassen tillbaka.&lt;br&gt;Nu ser man återigen Sverige som ett intressant land för satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni vill höja skatter på praktiskt taget allting. Det skulle vara intressant att&lt;br&gt;veta om Ingvar Carlsson har något enda exempel på ett område där han inte&lt;br&gt;vill höja skatten. Han kommer säkert att vilja höja momsen. Han vill höja&lt;br&gt;kommunalskatten. Han vill höja skatten på företagande. Han vill höja skat-&lt;br&gt;ten på investeringar. Han vill höja skatten på praktiskt taget allting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett da capo, säger Ingvar Carlsson, på den engelska valrörelsen.&lt;br&gt;Ja, måhända i den meningen att nästan alla socialistiska och socialdemokra-&lt;br&gt;tiska partier i Europa tror att man löser problem med att höja skatter. Därför&lt;br&gt;har det ju gått som det har gått med den västeuropeiska socialdemokratin,&lt;br&gt;den svenska inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att tro att man löser alla problem genom att höja och höja och&lt;br&gt;höja skatter. Ni har skapat problem för Sverige genom den politiken. Nu&lt;br&gt;skall vi ta Sverige ur problemen, och då skall vi inte återvända till en felaktig&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni har kallat regeringen en nationell katastrof. Ni säger att vi bedriver&lt;br&gt;slakt på skolor, daghem och sjukhus. Vi får väl se hur det blir med den saken.&lt;br&gt;Ni kallar svensk ekonomi ett träsk. Men detta är ett läge där vi måste föra&lt;br&gt;en långsiktig, uthållig och klar ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje vägens misslyckande förde Sverige in i de ekonomiska proble-&lt;br&gt;men. Nu skall vi ta Sverige ur dem. Ingvar Carlsson påstår ibland att jag har&lt;br&gt;sagt att EG på ett eller annat sätt skulle leda till arbetslöshet och ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter. Så är det ju inte. Det är Socialdemokraterna och den tredje vä-&lt;br&gt;gens politik som bär ansvaret. Det europeiska samarbetet ger oss i själva&lt;br&gt;verket möjligheter att klara tillväxt och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var utan EG och med Socialdemokraterna som vi fick problemen. Det&lt;br&gt;är med EG och utan Socialdemokraterna som vi har möjlighet att ta oss ur&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 INGVAR CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Carl Bildt frågar om jag kan ange ett område där vi Socialde-&lt;br&gt;mokrater inte vill höja skatten. Ja, och det är det allra viktigaste området: vi&lt;br&gt;vill inte höja skatten på arbete. Det är precis det som ni gör genom att ta&lt;br&gt;bort schablonavdraget. Det är en jättehöjning av skatten på arbete, samti-&lt;br&gt;digt som ni vill sänka skatten på kapital. Det är en omfördelning som är&lt;br&gt;orättvis och farlig och som ni har fått kritik för också i en lång rad borgerliga&lt;br&gt;tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson har fått fel, säger Carl Bildt. Nej, tyvärr inte. På alla de&lt;br&gt;områden som jag angav att det fanns risker med en borgerlig politik - när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller sysselsättning, tillväxt, fördelning och otrygghet - har jag tyvärr&lt;br&gt;fått mer än rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem drabbas av vår skattepolitik? Ja, en och annan mångmiljonär och ka-&lt;br&gt;pitalägare, jag, vissa borgerliga statsråd med stora förmögenheter och höga&lt;br&gt;inkomster. Vem drabbas av den borgerliga politiken? Det gör löntagare,&lt;br&gt;pensionärer och barnfamiljer. Där ligger i ett nötskal skillnaden i skattepoli-&lt;br&gt;tiken, Carl Bildt. Och försök inte lura i svenska folket att vi står för en skatte-&lt;br&gt;chock, när vi vill återställa de jättelika skattesänkningar som ni har genom-&lt;br&gt;fört för högre inkomsttagare. Vad skall man då kalla det ni gör för Sveriges&lt;br&gt;löntagare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det är rimligt att de rika får vara med och betala sin andel.&lt;br&gt;Ni har ett budgetunderskott på 100 miljarder. Vore jag finansminister skulle&lt;br&gt;jag vara ganska glad om jag kunde få åtminstone 14 miljarder genom att de&lt;br&gt;rika får vara med och betala sin andel. Hur skall Carl Bildt klara av sina 100&lt;br&gt;miljarder? Tala om det, i stället för att skälla på Socialdemokraterna i tid och&lt;br&gt;otid!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skulle jag vilja göra klart, att när vi under vår tid har sagt att vi&lt;br&gt;uppfyller EG:s konvergenskrav och att det är viktigt, är det först och främst&lt;br&gt;ett bevis för att svensk ekonomi är bra. Dessutom råkar det vara så att vi&lt;br&gt;uppfyller kraven på att bli medlemmar i EG. Det trodde jag möjligen att&lt;br&gt;Carl Bildt också tyckte var bra. Det var det Allan Larsson uttalade tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildt uttalar sig tyvärr ibland otydligt om svensk säkerhetspolitik när han&lt;br&gt;är utomlands, och nu gjorde han det också här i kammaren, när han åbero-&lt;br&gt;pade att vi inte skulle vara neutrala i fallet Jugoslavien. Vi har aldrig varit&lt;br&gt;neutrala i sådana hänseenden. Vi har uttalat vår uppfattning om Tjeckoslo-&lt;br&gt;vakien, Ungern och det sovjetiska systemet. Vi har uttalat vår uppfattning&lt;br&gt;om USA:s övergrepp på Nicaragua och Vietnam. Vi har uttalat oss om Syd-&lt;br&gt;afrika. När Carl Bildt på det här sättet, med sin kunskap om utrikespolitik,&lt;br&gt;gör ett sådant inlägg här blir jag litet orolig för vad han egentligen är ute efter&lt;br&gt;i den här typen av frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni säger att ni har kunnat enas om politiken efter valet och att regeringen&lt;br&gt;håller samman. Jag har läst många uttalanden av mannen som sitter bredvid&lt;br&gt;Carl Bildt som inte riktigt stämmer med Carls Bildts uppfattningar om bl.a.&lt;br&gt;skatter och välfärd. Det är nog för att bevisa ihåligheten på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Politik är visserligen att svara på något som ingen har frågat&lt;br&gt;om och att inte svara på frågor. Tänk er själva, om ni hade det så hemma, i&lt;br&gt;gänget eller på företaget. Det är frustrerande. Man vänjer sig kanske, men&lt;br&gt;när jag har vant mig vid det lovar jag att jag kommer att sluta med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa några frågor. Finns det dynamiska effekter, eller finns&lt;br&gt;sådana bara när det blir budgetunderskott på 100 miljarder som man inte har&lt;br&gt;tänkt sig? Det måste ju vara en dynamisk effekt - det kan inte gärna vara&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer Carl Bildt att bli förargad även nästa gång som riksdagen beslu-&lt;br&gt;tar någonting utan att ha fått regeringens godkännande i förväg? Eller kom-&lt;br&gt;mer Carl Bildt bara att bli ytterst bekymrad?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har talats om träsket. Det träsk som vi har lanserat är det politiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träsket; det är det vi vill dränera. Dit hör organisationsstöd, landsting, parti-&lt;br&gt;stöd, presstöd och alltihop. Det hör egentligen till regeringens politik att&lt;br&gt;göra någonting åt det. Jag tror inte att era väljare vill ha en drös av onödiga&lt;br&gt;politiker och byråkrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt säger ja till EG, och Ingvar Carlsson säger ja till EG, men de&lt;br&gt;säger ja av olika skäl. Det är nu mycket viktigt att gå ut och tala om för&lt;br&gt;svenska folket att de säger ja av olika skäl, därför att det är intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara lika intressant att veta om Lars Werner säger nej av ett&lt;br&gt;annat skäl än Gudrun Schyman, eller om han säger nej och menar ja, eller&lt;br&gt;hur det skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är det här politiska beteendet som gör folk ytterst bekymrade, för att&lt;br&gt;använda statsministerns ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa är en möjlighet. Det är ungdomens Europa. Det är den fredliga&lt;br&gt;samlevnadens Europa. Det var därför man satte i gång med den europeiska&lt;br&gt;gemenskapen, för att inte slå ihjäl varandra i krig. Det är en organisation för&lt;br&gt;framtiden vi talar om. Vi som har suttit här på parkett hela tiden måste nu&lt;br&gt;göra någonting, vi måste satsa, vi måste våga någonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är litet rädd för att det under lång tid här har utvecklats en parallell till&lt;br&gt;homo sovjeticus, nämligen homo socialdemokraticus, dvs. en människoras&lt;br&gt;som gnäller och kräver. Det duger inte längre. Vi måste arbeta, vi måste&lt;br&gt;satsa, vi måste tro på oss själva och tro på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill bara till sist säga, vilket jag hoppas att statsministern håller med&lt;br&gt;om: Vem är det som betalar? Tror ni att det är Anne Wibble som betalar,&lt;br&gt;eller Carl Bildt? Det är det inte. Det är alltid vi själva som betalar. Det är&lt;br&gt;alltid folk som via sina skatter betalar allting. Kräv ingenting extra, därför att&lt;br&gt;det kommer nämligen från era grannar, arbetskamrater eller någon annan.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 LARS WERNER (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ian Wachtmeister frågar hur vi har det i partiet. Det tänker vi&lt;br&gt;inte tala om här i kammaren, utan det talar vi om i massmedia. Hur har ni&lt;br&gt;det själva förresten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern säger i fråga om EG att vi måste samarbeta mera. Ja, det&lt;br&gt;är bra - vi måste samarbeta med Europa. Men vad innebär ”mera”? Carl&lt;br&gt;Bildt har ännu inte svarat på frågan vad det betyder att man, om man stiger&lt;br&gt;på vid en station, måste följa med hela vägen. Innebär det i förlängningen&lt;br&gt;ett försvarssamarbete? Det är en konkret fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka slutsatser drar regeringen efter den danska folkomröstningen?&lt;br&gt;Wachtmeister säger - jag vet inte om han är något sanningsvittne - att Carl&lt;br&gt;Bildt är förargad. Men jag måste säga att Bildt aldrig är förargad. Han är&lt;br&gt;förbannad jämt, och han är bekymrad jämt. Han har ett jämt och bra humör.&lt;br&gt;Kan Carl Bildt tala om vilka slutsatser han drar efter den danska folkomröst-&lt;br&gt;ningen? I TV på natten var det första gången som den nuvarande statsminis-&lt;br&gt;tern var klädsamt bekymrad, inte för svensk del, men för den lilla danska&lt;br&gt;nationen. Hur ser han på detta för Sveriges del och för den fortsatta integra-&lt;br&gt;tionen i Europa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan frågar Carl Bildt mig: Vilka alternativ har ni? Accepterar ni EES-&lt;br&gt;avtalet? Det kan jag inte svara på fullt ut i dag. Det finns mycket i EES-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet som jag tycker är bra, men eftersom vi inte har fått följa med hela&lt;br&gt;vägen och inte har fått allt material, kan jag inte svara fullt ut på den frågan.&lt;br&gt;Vi skall svara i god tid före omröstningen i december i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Carl Bildt skall sluta med de här dumheterna att säga, att&lt;br&gt;om det inte blir EG- och EES-samarbete, blir det massarbetslöshet. Det var&lt;br&gt;precis det som Uffe Elleman-Jensen gick ut och sade. Han beskyllde alla som&lt;br&gt;var emot unionen för att vara kommunister, och det skulle nästan bli en&lt;br&gt;tundra här i Norden - hur den nu skulle se ut. Ta bort de argumenten, och&lt;br&gt;låt oss diskutera EES och EG på ett sakligt sätt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall gärna svara på frågor, om ni behandlar oss parlamentariskt kor-&lt;br&gt;rekt, vilket ni inte gör. Ni i regeringspartierna utestänger oss ju från EES-&lt;br&gt;utskottet. Tycker ni att det är rimligt? Jag vill ställa frågan till alla er fyra&lt;br&gt;representanter för regeringen som sitter här: Tycker ni att det är en bra be-&lt;br&gt;handlingsordning att ett parti utestängs i det som kallas för en ödesfråga för&lt;br&gt;Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret på den frågan är avgörande för hur vi skall ha det i fortsättningen.&lt;br&gt;Ni kan inte hoppa på oss och samtidigt luta er mot Ny demokrati och vägra&lt;br&gt;att diskutera den frågan. Jag har inte plågat er med den i dag. Jag tycker att&lt;br&gt;det är illa nog att Wachtmeister uppträder som han gör här i kammaren - än&lt;br&gt;det ena och än det andra är han; men han är faktiskt en del av ert regerings-&lt;br&gt;underlag. Men min fråga är: Är ni beredda att acceptera att vi får delta i&lt;br&gt;EES-arbetet på samma villkor som ni andra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 Statsminister CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ställde frågan till Ingvar Carlsson om han kunde nämna&lt;br&gt;någonting som socialdemokratin inte ville höja skatten på. Han sade att man&lt;br&gt;inte ville höja skatten på arbete - ett lätt sensationellt påpekande, eftersom&lt;br&gt;det får konsekvenser i den omröstning som skall företas senare. Där finns&lt;br&gt;socialdemokratiska reservationer som faktiskt innebär höjd skatt på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni vill urholka inflationsskyddet i skatteskalan. Det är utan något som&lt;br&gt;helst tvivel höjd skatt på arbete. Ni vill höja arbetsgivaravgiften. Det är utan&lt;br&gt;något som helst tvivel höjd skatt på arbete. Ni vill ta bort skattetaket för&lt;br&gt;kommunerna. Det leder till höjda kommunalskatter, och det är det som är&lt;br&gt;övningens avsikt. Det är utan något som helst tvivel höjd skatt på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer de övriga skattehöjningarna. Ni vill höja skatterna på&lt;br&gt;företagandet; det är de s.k. rika. Jag tycker att problemet vi har med framför&lt;br&gt;allt de små och medelstora företagen runt om i Sverige är att de i själva ver-&lt;br&gt;ket inte är rika. De tvingas tyvärr varsla sina anställda därför att de inte kla-&lt;br&gt;rar av sin ekonomi. Men ni skall höja skatten för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni vill höja skatten på sparandet, och ni vill se till att vi får högre moms&lt;br&gt;på allt. Det är intressant att konstatera - Ingvar Carlsson har nu ingen replik,&lt;br&gt;men han har möjlighet att återkomma senare. Det återstår att få svar på frå-&lt;br&gt;gan: Finns det något område som socialdemokratin inte vill höja skatten på?&lt;br&gt;Det verkar inte finnas något sådant reservat för den socialdemokratiska&lt;br&gt;skattechocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig då bara säga detta: Man talar så ofta om fördelningspolitik och&lt;br&gt;säger att vi sänker skatterna för de rika, som det så vackert heter. Det är&lt;br&gt;företagandet som vi vill skapa bättre villkor för. Skapar vi inte bättre villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för företagandet får vi inte tillbaka jobben. Vi kan inte hoppas på en framtid&lt;br&gt;där alla jobbar i den offentliga sektorn - det måste betalas med skatter - eller&lt;br&gt;en framtid där alla jobbar inom AMS; det är inte där vi får de trygga och&lt;br&gt;riktiga jobben. Vi måste få styrka och stadga i näringslivet och företagen,&lt;br&gt;och de skattesänkningar vi gör handlar om just detta. De skattesänkningar&lt;br&gt;ni föreslår riktar sig mot möjligheterna att få tillbaka tillväxten och syssel-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett faktum att Sverige halkat efter och halkat efter, och halkat efter&lt;br&gt;alltmer när det gäller tillväxt och möjligheter till välfärd - under 1970-talet&lt;br&gt;förvisso, inkl, de borgerliga åren, Ingvar Carlsson; det var inga lysande år&lt;br&gt;för tillväxt de heller, men ännu mycket tydligare under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister ställde frågor till mig. Jag skall försöka besvara dem i&lt;br&gt;den mån jag förstod dem. Finns det dynamiska effekter? frågade han. Själv-&lt;br&gt;fallet. Det finns - mer eller mindre - alltid dynamiska effekter. De kan vara&lt;br&gt;positiva, och de kan vara negativa. Höjer man skatter för företagandet får&lt;br&gt;man en negativ dynamisk effekt på företagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avskaffade i höstas resterande delar av aktieomsen; det blev en förfärlig&lt;br&gt;veklagan för det. Det fick en dynamisk effekt: det fördubblade omsätt-&lt;br&gt;ningen. Det är klart att detta innebär bättre möjligheter för Sverige. Det är&lt;br&gt;bättre att denna handel med svenska företags aktier sker i Stockholm än att&lt;br&gt;den sker i London, Frankfurt eller New York. Det är en dynamisk effekt,&lt;br&gt;och det är en bra dynamisk effekt, och sådana finns det säkert flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer statsministern, frågade lan Wachtmeister, att bli förargad om&lt;br&gt;riksdagen fattar beslut utan hans tillstånd. Men riksdagen behöver som be-&lt;br&gt;kant inte några tillstånd. Ja, jag förbehåller mig rätten att kritisera vad jag&lt;br&gt;uppfattar som felaktig politik. Det är inget tvivel om att det som lan Wacht-&lt;br&gt;meister gjorde när han utan föregående varning lät sin riksdagsgrupp rösta&lt;br&gt;på Birgitta Dahl inte var någonting som det finns anledning att hylla.&lt;br&gt;Tvärtom. Det var billig opportunism från socialdemokratins sida, och det var&lt;br&gt;opportunism också från lan Wachtmeisters sida. Det har jag sagt, och det&lt;br&gt;tänker jag fortsätta att säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kan jag bara notera att lan Wachtmeister och Ingvar Carlsson tydli-&lt;br&gt;gen trots allt inte var alldeles överens om begreppet träsk. Ingvar Carlsson&lt;br&gt;ansåg att svensk ekonomi var ett träsk. Ian Wachtmeister anser att svensk&lt;br&gt;politik är ett träsk. Jag vill för ordningens skulle säga att jag inte anser att&lt;br&gt;vare sig politik eller ekonomi i detta land - trots alla de bekymmer vi kan ha -&lt;br&gt;någonsin förtjänar beteckningen träsk. Det politiska språket kräver också en&lt;br&gt;viss varsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till Europapolitiken och Lars Werners diskussion. Jag är inte till fullo&lt;br&gt;insatt i hur turerna har gått fram och tillbaka när det gäller tillsättandet av&lt;br&gt;EES-utskottet, men utskotten sammansätts enligt riksdagsordningens reg-&lt;br&gt;ler, och det är väljarna som avgör hur och med vilken styrka partierna där&lt;br&gt;representeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är talande att Lars Werner inte ens kan ge besked i frågan, om Väns-&lt;br&gt;terpartiet accepterar eller inte accepterar EES-avtalet. Det här är ju inte di-&lt;br&gt;rekt någon ny materia - den har vi diskuterat fram och tillbaka under flera&lt;br&gt;år. Det borde ha varit möjligt för ett parti som är så engagerat i Europapoliti-&lt;br&gt;ken att säga ja eller nej till EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inget oväsentligt ställningstagande. Ett ja till EES-avtalet är ett ja&lt;br&gt;till en mycket långtgående ekonomisk integration med Västeuropa men utan&lt;br&gt;politiskt inflytande, och det innebär ett randstatsförhållande, en satellitise-&lt;br&gt;ring för att ta till ett språkbruk som kanske är mer bekant i det gamla Väns-&lt;br&gt;terpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte hota med massarbetslöshet, men säger man nej till EES-av-&lt;br&gt;talet skulle det leda till att arbetslösheten blir mycket, mycket värre - det är&lt;br&gt;nog inget tvivel om det. Jag är alldeles övertygad om att investeringar skulle&lt;br&gt;söka sig bort från Sverige i en omfattning som skulle få det vi såg i slutet av&lt;br&gt;1980-talet att framstå som en rännil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle bli floder av företagande och investeringar som sökte sig bort&lt;br&gt;från Sverige om vi följde den isolationismens politik på det ekonomiska om-&lt;br&gt;rådet som i så fall skulle bli Vänsterpartiets. Jag säger ”i så fall”, eftersom&lt;br&gt;det besked som Lars Werner har givit i dag är att Vänsterpartiet inte har&lt;br&gt;någon Europapolitik. Man vet bara vad man är emot - man har ännu inte&lt;br&gt;bestämt sig för vad man är för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till liknelsen med tåget. Vi vill vara med i det europeiska samarbetet&lt;br&gt;därför att vi är övertygade om - vi som är det - att samarbetet måste byggas&lt;br&gt;vidare. Maastricht är ett bättre europeiskt samarbete än det man kom över-&lt;br&gt;ens om i Milano med den europeiska enhetsakten 1985 eller i Rom med&lt;br&gt;Romfördraget 1957. Det utvecklas framåt, och det blir ständigt bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att Maastricht är historiens sista ord. Jag tror att samarbetet&lt;br&gt;kommer att fortsätta att vidareutvecklas, och jag är övertygad om att Sverige&lt;br&gt;som medlem - vi alla från våra resp, politiska utgångspunkter, och de varie-&lt;br&gt;rar - kommer att medverka till att driva detta europeiska samarbete framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det som den danska folkomröstningen visat är den i grunden demo-&lt;br&gt;kratiska karaktären i detta samarbete. Varje nytt steg på samarbetets väg -&lt;br&gt;när man bygger den nya grundlagen för den nya europeiska federationen av&lt;br&gt;nationer - måste beslutas i demokratisk ordning av vaije europeiskt land.&lt;br&gt;Ingen annan kan påtvinga Danmark någonting mot Danmarks vilja. Dan-&lt;br&gt;mark kan heller inte hindra Portugal och Holland, som jag nämnde som ex-&lt;br&gt;empel, att gå vidare om de så vill. Men det är ett i grunden demokratiskt&lt;br&gt;samarbete. Det är öppet för framtiden, och det grundas på den gemen-&lt;br&gt;samma strävan efter fred, säkerhet och frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet finns det en säkerhetsdimension i det europeiska samarbetet. I&lt;br&gt;den tid som vi har kommit in i när blockmotsättningens Europa upphört&lt;br&gt;måste vi söka nya former för att säkra freden och säkerheten i Europas alla&lt;br&gt;delar. Det kan vara Bosnien-Hercegovina och Sarajevo i dag, det kan vara&lt;br&gt;Kosovo i morgon och det kan vara ytterligare någonting i övermorgon.&lt;br&gt;Men - på den punkten har Ingvar Carlsson utan tvivel rätt - Sverige har inte&lt;br&gt;stått vid sidan om förr. Sverige kan inte stå vid sidan om i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste ha en Europapolitik som är annorlunda när det gäller fredssäk-&lt;br&gt;ringen för den typ av konflikter som vi står inför i det nya Europa, som grun-&lt;br&gt;das på engagemang i att lösa konflikter och i att säkra freden - inte isolering&lt;br&gt;från det europeiska samarbete som växer fram. Det är glädjande att riksda-&lt;br&gt;gens partier i övrigt är eniga där. Det har kommit till uttryck i utrikesutskot-&lt;br&gt;tets utlåtande; det är talande att Vänsterpartiet fortfarande lever kvar i sin&lt;br&gt;gamla isolationism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att lan Wachtmeister anhållit att till protokollet få&lt;br&gt;antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I en krönika i Dagens Nyheter häromdagen pekade Maciej&lt;br&gt;Zaremba på den brokiga skara av personer och grupper som sannolikt kände&lt;br&gt;gädje över resultatet av folkomröstningen i Danmark om den europeiska&lt;br&gt;unionen. Han nämnde Per Gahrton, Karl Erik Lagerlöf, Sven Wollter, Le&lt;br&gt;Pen, Slobodan Milosevic och Fremskridtspartiet i Danmark. Han kunde&lt;br&gt;också ha lagt till exempelvis Margaret Thatcher, det främlingsfientliga Sveri-&lt;br&gt;gepartiet, Gudrun Schyman och kanske också Lars Werner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zaremba frågade: ”Väl avgränsade stater med nationell ideologi eller et-&lt;br&gt;nisk tillhörighet som slumrande ideologi - gagnar det i dag den europeiska&lt;br&gt;demokratin eller gagnar det Le Pen och hans bröder?” Hans slutsats blev:&lt;br&gt;”Rasisternas och ytterlighetspartiernas motstånd mot den europeiska inte-&lt;br&gt;grationen är kanske, när allt kommer omkring, det starkaste argumentet för&lt;br&gt;den.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är i vaije fall ett starkt argument, både för den och för ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG och EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men aktuella opinionsundersökningar tyder nu på att nej-sidan har ett&lt;br&gt;övertag i Sverige. Det innebär att vi som företräder ja-sidan arbetar från ett&lt;br&gt;underläge. Jag tror att vi har en hel del att lära av vad som hände i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lärdom är att det är angeläget att ja-sidan inte är splittrad. Det må vara&lt;br&gt;att vi har olika uppfattningar om vilken politik som vi vill bedriva i EG - på&lt;br&gt;samma sätt som vi har olika uppfattningar om vilken politik vi vill bedriva i&lt;br&gt;Sverige. Men vi förenas av en önskan att Sverige skall vara med när de vik-&lt;br&gt;tiga besluten fattas om Europas framtid och vår egen. Det är trots allt det&lt;br&gt;viktiga i just den här debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför känner jag en stark oro för den fortsatta debatten när jag hör Ing-&lt;br&gt;var Carlsson säga - det har han gjort både tidigare och här i kammaren i&lt;br&gt;dag - sådana saker som att nej-sidans främsta tillgång är Carl Bildt. Just så&lt;br&gt;skall vi inte agera, om vi vill att det skall bli ett ja i folkomröstningen om ett&lt;br&gt;par år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lärdom är att vi inte skall tro att några argument från nej-sidan&lt;br&gt;är så befängda att de inte behöver bemötas, dvs. att de faller på sin egen&lt;br&gt;orimlighet. Även de mest orimliga påståenden tycks göra intryck på männi-&lt;br&gt;skor och måste tas upp till en seriös granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi kan ju ändå bölja med att diskutera de vanliga och mer utbredda&lt;br&gt;invändningarna mot EG, t.ex. de som i dag framförs av kritiska socialdemo-&lt;br&gt;krater. Jag läste en artikel av avgående SCB-chefen Sten Johansson - som&lt;br&gt;förutom att han är generaldirektör är socialdemokratisk idédebattör - i tid-&lt;br&gt;skriften Tiden, där han utvecklade några av den socialdemokratiska nej-si-&lt;br&gt;dans viktigaste argument. Det är också argument som framförs från många&lt;br&gt;andra håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han har två huvudinvändningar mot att Sverige skall ta steget över till&lt;br&gt;medlemskap. Han menar att om Sverige avstår från medlemskap blir det lät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare att dels ta ut högre skatter, och därmed att finansiera välfärdsstaten,&lt;br&gt;dels ha full sysselsättning som övergripande mål i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först slå fast det självklara, som jag tror att de flesta här är överens&lt;br&gt;om, nämligen att det inom EG inte finns någon norm för skattetrycket, väl-&lt;br&gt;färdspolitiken eller arbetslösheten. Variationerna mellan EG-länderna är&lt;br&gt;mycket stora. När det t.ex. gäller arbetslösheten finns det i dag en variation&lt;br&gt;på mellan 2 % och uppåt 20 % i de länder som har den högsta arbetslöshe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men, frågar sig många, finns det inte en risk för att ett svenskt medlem-&lt;br&gt;skap ändå skulle tvinga oss att sänka skatterna, så att vi skulle få svårigheter&lt;br&gt;att betala för välfärdspolitiken? Mitt svar på den frågan är ett mycket be-&lt;br&gt;stämt nej. Det ena skälet är att det är vi själva som bestämmer vilket skatte-&lt;br&gt;uttag vi vill ha. Det kan vara sant att det finns vissa skattesatser som kan&lt;br&gt;behöva anpassas till den internationalisering som sker i ekonomin. Men det&lt;br&gt;sammantagna skatteuttaget bestämmer vi själva. Det andra är att det&lt;br&gt;svenska skattetrycket, eller utgiftstrycket, som kanske är viktigare att titta&lt;br&gt;på, inte är så unikt som en del hävdar i debatten. Om man jämför med andra&lt;br&gt;europeiska länder, EG-länder t.ex., framgår det bl.a. i en tabell som finns&lt;br&gt;med i den senaste långtidsutredningen att flera länder har ett högre utgift-&lt;br&gt;stryck än vi har i Sverige. Därför är det inte heller nödvändigt att av några&lt;br&gt;slags konkurrenskraftsskäl sänka det samlade skatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket innebär ett utanförskap ett större hot mot våra möjlighter&lt;br&gt;att ta ut skatter och finansiera välfärdspolitiken än ett medlemskap gör. Om&lt;br&gt;Sverige skulle stanna utanför EG, kommer det sannolikt att krävas extraor-&lt;br&gt;dinära åtgärder för att övertyga företag om att de bör investera i Sverige, ett&lt;br&gt;land som står utanför EG eller EU. Jag tror inte att hänvisningar till EES-&lt;br&gt;avtalet kommer att räcka i en sådan situation. Därför kan vi, för att i första&lt;br&gt;hand klara jobben, känna oss tvingade att försöka locka hit investeringar ge-&lt;br&gt;nom att t.ex. erbjuda lägre skatter. Då blir det naturligtvis svårare att finan-&lt;br&gt;siera stora delar av välfärdspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats, herr talman, blir därför att just våra ambitioner vad gäller&lt;br&gt;välfärd och sysselsättnig är starka argument för ett svenskt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG är alltså inget hinder för en fortsatt välfärdspolitik. Parallellt med för-&lt;br&gt;beredelserna för EG-medlemskap skall vi därför i Sverige utveckla välfärds-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärden i Sverige är förvisso väl utbyggd. Vi har anledning att vara stolta&lt;br&gt;över det som har åstadkommits - stolta, men inte nöjda. Därtill är bristerna&lt;br&gt;ännu alltför stora. Man kanske kan säga att de riktigt stora välfärdsprojek-&lt;br&gt;tens tid är förbi. Vi har socialförsäkringar och vi har andra välfärdsarrange-&lt;br&gt;mang i Sverige som ger de flesta en god grundtrygghet. Men förbättringar&lt;br&gt;behövs ändå av flera olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid halvårsskiftet startar vi Folkhälsoinstitutet, vilket innebär en mycket&lt;br&gt;angelägen ambitionshöjning av det förebyggande hälsoarbetet. En bättre&lt;br&gt;folkhälsa är en viktig väg för att uppnå besparingar i vården och för att på&lt;br&gt;det sättet frigöra resurser som vi bl.a. kan använda för våra äldre, som allt-&lt;br&gt;jämt har en standard som inte är acceptabel i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket återstår också när det gäller grupper som tillhör det vi liberaler&lt;br&gt;brukar kalla för det glömda Sverige. Särskilt för de människorna, för handi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kappade, utsatta barn och andra, finns det anledning att formulera visioner&lt;br&gt;om en bättre framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På exempelvis handikappområdet har vi liberaler nu i vår glädjande nog&lt;br&gt;kunnat få gehör för några viktiga reformer som rikdsdagsmajoriteten, med&lt;br&gt;Socialdemokraterna i spetsen, tidigare har sagt nej till. Det gäller det ekono-&lt;br&gt;miska stödet till familjer som har barn med handikapp och det gäller pensio-&lt;br&gt;nerna till föräldrar som har sett efter handikappade barn. Vi har också ge-&lt;br&gt;nomfört det största påslaget hittills av stödet till handikapporganisationerna.&lt;br&gt;Och i höst kommer den utlovade propositionen baserad på handikapputred-&lt;br&gt;ningens huvudbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket annat är också på gång. ÄDEL-reformen håller på att genomfö-&lt;br&gt;ras. Psykiatriutredningen kommer snart med sitt slutbetänkande. Den be-&lt;br&gt;friades för övrigt i sista stund från de nolidirektiv som den fått av den social-&lt;br&gt;demokratiska regeringen. Vi ökar stödet till kvinnojourerna, vi gör en sär-&lt;br&gt;skild satsning på barnperspektivet i socialtjänsten. Vi kommer att genom-&lt;br&gt;föra en husläkarreform och mycket annat. Listan kan göras mycket lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig, herr talman, understryka att välfärdsstaten naturligtvis är bra för&lt;br&gt;alla, men den är faktiskt särskilt bra och särskilt viktig för kvinnorna. De&lt;br&gt;sociala tjänsterna utnyttjas ofta av kvinnor, och två tredjedelar av dem som&lt;br&gt;arbetar inom den sociala tjänstesektorn är kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av alla länder i hela den industrialiserade världen, förmodligen i hela värl-&lt;br&gt;den, har den svenska välfärdsstaten gjort det möjligt att förena den största&lt;br&gt;andelen personer i befolkningen över 65 år med den högsta kvinnliga för-&lt;br&gt;värvsfrekvensen. Det är inte konstigt att våra unika erfarenheter på detta&lt;br&gt;område nu studeras med stort intresse i andra länder, som ser både andelen&lt;br&gt;pensionärer och den kvinnliga förvärvsfrekvensen växa i snabb takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för denna utveckling har varit utbyggnaden av barnom-&lt;br&gt;sorgen. Visst finns det åtskilligt att göra för att bredda utbudet och öka val-&lt;br&gt;friheten inom barnomsorgen, men det är inte tal om annat än att svensk&lt;br&gt;barnomsorg är utomordentligt bra. Den är bra för barnen och för föräld-&lt;br&gt;rarna, men den är också bra för samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länge har staten uppmuntrat utbyggnad av barnomsorgen genom special-&lt;br&gt;destinerade statsbidrag, men vid årsskiftet kommer de, enligt det beslut riks-&lt;br&gt;dagen fattade i går, att försvinna. Detta innebär att det nu, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, är nödvändigt att skärpa socialtjänstlagen i de delar som berör barn-&lt;br&gt;omsorgen. Den som efterfrågar barnomsorg utanför hemmet måste ha rätt&lt;br&gt;till sådan. Dessutom måste kommunerna ha skyldighet att släppa fram alter-&lt;br&gt;nativ, så att valfriheten för föräldrarna kan säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hur stämmer nu talet om förbättringar för det glömda Sve-&lt;br&gt;rige, utbyggd barnomsorg och mycket annat, med de förslag till nedskär-&lt;br&gt;ningar av statsbidragen till kommunerna som jag tror att kammaren beslu-&lt;br&gt;tade om i går? Innebär inte mindre resurser också automatiskt att det blir&lt;br&gt;sämre service?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, självklart inte. Det finns inget sådant enkelt samband mellan resurs-&lt;br&gt;insats och resultat. Alla fotbollslag har som bekant elva spelare, men de är&lt;br&gt;ändå inte lika bra. Detsamma gäller faktiskt inom den kommunala servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av statsbidragen är enligt vår mening nödvändig för att få&lt;br&gt;bättre ordning på samhällsekonomin. Den är ekonomiskt motiverad och inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideologiskt motiverad, som Ingvar Carlsson påstod. Syftet är självklart inte&lt;br&gt;att det skall leda till någon nedrustning av den välfärd som kommunerna sva-&lt;br&gt;rar för. I stället skall det leda till att vi hushållar bättre med resurserna, att&lt;br&gt;kommunerna verkligen tar sig en ordentlig funderare på vad som är god kva-&lt;br&gt;litet. Det skall inte bli sämre service, utan bättre service i kommunerna. Det&lt;br&gt;är vad förnyelsen i kommunerna syftar till, att se till att vi alla får mer valuta&lt;br&gt;för skattepengarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag påstår inte att det här är lätt, tvärtom.-Jag tror att det är en mycket&lt;br&gt;tuff uppgift som våra kommunpolitiker nu har framför sig. Men om viljan&lt;br&gt;och modet finns, kommer de också att kunna klara den uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den borgerliga minoritetsregeringen har nu regerat i åtta&lt;br&gt;månader. Det har, jag måste säga det, gått över förväntan, i alla fall bättre&lt;br&gt;än mina egna förväntningar. Jag tillhör dem som före valet varnade för den&lt;br&gt;parlamentariska situation som vi nu faktiskt har här i kammaren. Jag förut-&lt;br&gt;spådde bl.a. i en artikel i Dagens Nyheter i augusti förra året att Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna och Nydemokraterna skulle bilda en nejsägarkoalition och därmed&lt;br&gt;vara ett effektivt hinder för en effektivt driven politik. Det har förekommit,&lt;br&gt;som bekant. Delpensionen är det mest belysande exemplet. Men det har än&lt;br&gt;så länge varit mindre vanligt än jag fruktade att det skulle bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som Carl Bildt konstaterade förut, varit parlamentariskt&lt;br&gt;framgångsrik. Avvikelserna från vårt budgetförslag är mindre nu än avvikel-&lt;br&gt;serna från det sista socialdemokratiska budgetförslaget var. Det lades fram i&lt;br&gt;januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att regeringen har klarat sig så pass bra är förstås att den inte&lt;br&gt;är den högerregering som Socialdemokraterna så gärna vill ge sken av. Den&lt;br&gt;bild som de sprider, bl.a. i en rapport om regeringens åtta första månader,&lt;br&gt;som presenterades för någon vecka sedan, liksom i dagens debatt, är att en&lt;br&gt;hård högerpolitik genomförs med hjälp av Olof Johansson, Alf Svensson och&lt;br&gt;mig. Vi liknas närmast vid viljelösa nickedockor. Trots det hörde jag Ingvar&lt;br&gt;Carlsson säga i dag att i ett annat sällskap skulle vi ändå kunna bidra till en&lt;br&gt;bättre utveckling i Sverige. Det var ju intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson vet av personlig erfarenhet bättre än så. Han har själv vits-&lt;br&gt;ordat att t.ex. han och jag har haft åtskilliga förhandlingar där vi har givit&lt;br&gt;och tagit och där han, och Socialdemokraterna, har fått acceptera att sam-&lt;br&gt;verkan har ett pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tro inte, Ingvar Carlsson, att jag och mina partivänner är mindre målmed-&lt;br&gt;vetna och sätter ett lägre pris på vår medverkan i regeringen än vad vi gjorde&lt;br&gt;när vi tillsammans förhandlade om försvaret, skatterna, ekonomin, äld-&lt;br&gt;reomsorgen och energin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi liberaler är också mycket nöjda med vad vi uppnått under de gångna&lt;br&gt;åtta månaderna. Låt mig bara ge ett talande exempel. Under den socialde-&lt;br&gt;mokratiska regeringens sista månader publicerade vi en rapport som hette&lt;br&gt;”Solidaritet på undantag”. Den visade hur Socialdemokraterna på sju kon-&lt;br&gt;kreta punkter hade svikit de handikappade i Sverige, de fattiga i u-länderna&lt;br&gt;och flyktingarna. På i stort sett alla de punkterna har vi i dag - med en bor-&lt;br&gt;gerlig regering! - fått gehör för våra förslag. Det är en mycket kraftfull de-&lt;br&gt;menti av allt prat om högerpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst har vi också fått gå med på ett och annat som vårt hjärta inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klappat särskilt starkt för, t.ex. en viss höjning av försvarsanslagen. Men&lt;br&gt;även vi måste naturligtvis betala något för politisk samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det, herr talman, trots dåliga opinionssiffror och svag eko-&lt;br&gt;nomi, finns anledning till optimism vad gäller såväl regeringens och Folkpar-&lt;br&gt;tiets som Sveriges framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomin är på väg att vända. Snart kommer tecknen att bli tydliga. Då&lt;br&gt;kommer, herr talman, allt fler att förstå att uppoffringarna inte var förgäves.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Alla tycks vara överens om att de här åtta månaderna har&lt;br&gt;gått över förväntan, även Socialdemokraterna, som tydligen hade väntat att&lt;br&gt;det skulle gå åt skogen. Den avvikelse från budgetförslaget som Bengt Wes-&lt;br&gt;terberg nämnde och som inte blev så stor åt det negativa hållet kunde ha&lt;br&gt;blivit positiv, om ni hade lyssnat på våra besparingsförslag. Det var de heliga&lt;br&gt;korna som vi var och vallade litet grand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall jag ställa några frågor som folk ställer och som politiker inte&lt;br&gt;tycker om. Inser Bengt Westerberg att svensk invandringspolitik har stora&lt;br&gt;och eviga effekter på Sveriges framtid när det gäller sammansättningen av&lt;br&gt;det svenska folket? Tänker Bengt Westerberg någonsin på att det är den&lt;br&gt;kommande generationen som får skörda frukterna av dagens flyktingpoli-&lt;br&gt;tik? Svenska politiker är väldigt bra på att låta barn och barnbarn betala -&lt;br&gt;ATP-systemet, lån till u-hjälp osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad säger Bengt Westerberg om jag hävdar att svensk flyktingpolitik dels&lt;br&gt;kan importera kriget till Sverige, dels kan bygga upp sådana religiösa mot-&lt;br&gt;sättningar som vi själva kan se har förorsakat inbördeskrig och folkmord ute&lt;br&gt;i världen? Tror Bengt Westerberg att någon kommer att tacka för den godhet&lt;br&gt;som präglar svensk politik i dag, om svenskarna upptäcker att de plötsligt&lt;br&gt;lever i ett helt annat land? Anser Bengt Westerberg att de politiska ledarna&lt;br&gt;borde föregå med gott exempel på så sätt att man ändrar politiken när man&lt;br&gt;ser att den har misslyckats? Tycker han möjligen att flyktingpolitiken i Sve-&lt;br&gt;rige har varit lyckad? Många människor väntar på klara besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folk väntar också på ett besked på frågan som låter likadant när man stäl-&lt;br&gt;ler den på olika håll, nämligen vad flyktingpolitiken kostar. Varför skall det&lt;br&gt;vara så svårt att få ett ärligt svar på det? Man väntar sig också ett svar på&lt;br&gt;frågan om flyktingmottagningen är så välorganiserad och effektiv i Sverige,&lt;br&gt;att man vet vad man gör utöver gränserna. Man har hört rykten och vill veta&lt;br&gt;om det är sant att det har förekommit kommersiell människosmuggling till&lt;br&gt;Sverige. Händer det att folk som fått flyktingstatus några månader senare&lt;br&gt;åker på semester till just det land som de så att säga flydde ifrån? Är det&lt;br&gt;riktigt att en flykting skall få mer bidrag och naturförmåner än en enkel pen-&lt;br&gt;sionär, som har betalat hela sitt liv för sina eventuella förmåner?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna ställs egentligen inte av mig. De ställs av folk ute i verkligheten,&lt;br&gt;och de måste besvaras. Fakta måste presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns alldeles självklara svar på alla de frågor som lan&lt;br&gt;Wachtmeister ställde här i kulsprutefart från talarstolen. Jag kan inte be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svara alla i mitt inlägg, men låt mig ändå poängtera en väldigt viktig utgångs-&lt;br&gt;punkt. Invandring till Sverige är ingenting nytt, utan vi är ett folk av invand-&lt;br&gt;rare. Det var inte så att Sven och Svea - låt oss kalla de första svenskarna&lt;br&gt;så - stod upp ur den svenska myllan, utan de kom faktiskt också invandrande&lt;br&gt;hit. Sedan har det kommit invandrare i generationer till Sverige. Om jag inte&lt;br&gt;tar fel är lan Wachtmeister själv en ättling av invandrare i en någorlunda&lt;br&gt;historisk tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsätter att komma invandrare till‘Sverige. Men påståendet att vi&lt;br&gt;inte längre skulle känna igen oss inom en eller några generationer är non-&lt;br&gt;sens. Alltid kommer det impulser utifrån, både i form av idéer och kulturella&lt;br&gt;intryck och i form av människor som kommer hit, liksom svenskar som har&lt;br&gt;slagit sig ner i andra länder. Men under efterkrigstiden har det varit en net-&lt;br&gt;toutvandring från Sverige. Fler människor har lämnat Sverige än dem som&lt;br&gt;kommit hit. Talet om risken för att det svenska folket skulle försvinna och vi&lt;br&gt;skulle översvämmas av muslimer är inte sant. Det spreds en promemoria un-&lt;br&gt;der valrörelsen som lan Wachtmeister själv hade skrivit där man talade om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig utgångspunkt är naturligtvis att vi i Sverige har ett antal&lt;br&gt;värderingar som vi är någorlunda överens om i Sverige. Jag är inte säker på&lt;br&gt;att lan Wachtmeister ställer upp på alla, men de flesta andra är överens om&lt;br&gt;dessa värderingar. Dit hör t.ex. en syn på kvinnan och barnen som skiljer sig&lt;br&gt;mycket från en del andra länder. Dit hör att vi har religionsfrihet i Sverige.&lt;br&gt;Dessa grundläggande värderingar måste alla människor som bosätter sig i&lt;br&gt;Sverige vara beredda att acceptera. Det har nog funnits brister i informatio-&lt;br&gt;nen till dem som har kommit hit när det gäller den här typen av värderingar,&lt;br&gt;men där kan vi säkert bli bättre. Det är alldeles självklart att alla måste vara&lt;br&gt;beredda att ställa upp på dessa värderingar som vill bosätta sig i Sverige och&lt;br&gt;räknar med att få en framtid här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande när det gäller flyktingarna är att det inte är i Sverige&lt;br&gt;som flyktingproblemen skapas. Jag skulle önska att det inte fanns några flyk-&lt;br&gt;tingar i världen. Vi försöker - vi kan inte göra så mycket åt det - ändå på-&lt;br&gt;verka utvecklingen i världen så att vi kan slippa att få flyktingar till Sverige.&lt;br&gt;Men nu kommer en del flyktingar hit. Det beror på den oro som råder på&lt;br&gt;olika håll i världen. Just nu minskar flyktingströmmen från praktiskt taget&lt;br&gt;alla länder, men den ökar från Jugoslavien. Vi vet precis varför den ökar från&lt;br&gt;det forna Jugoslavien. Det är oro där nere. Människor, fäder och mödrar&lt;br&gt;som vill rädda sina barns och sitt eget liv söker sig någon annanstans. Några&lt;br&gt;av dem kommer till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte var lan Wachtmeister har hjärtat när han säger att vi skall&lt;br&gt;sätta stopp för dessa människor och kasta tillbaka dem, med den oro som&lt;br&gt;finns där nere. Flyktingpolitik handlar ganska mycket om hjärta och solidari-&lt;br&gt;tet. Jag tycker att det är angeläget att vi vågar visa det också i framtiden.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bengt Westerberg säger att invandringen inte är något nytt,&lt;br&gt;utan vi har haft invandrare jämt. Det är alldeles riktigt. Hela Sverige har&lt;br&gt;byggts upp av invandrare. Det fanns inga här från böljan som bekant. Men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyktinginvandring är någonting nytt. Tidigare har vi haft arbetskraftsin-&lt;br&gt;vandring, som bidrog till att bygga upp landet Sverige. Men flyktinginvand-&lt;br&gt;ringen är någonting annat. Den är svårare att kontrollera. Jag upprepar min&lt;br&gt;fråga: Vad kostar den?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De impulser utifrån som vi så väl behöver - jag är själv internationell till&lt;br&gt;min inställning, så det är inga problem med det - kommer i de här fallen utan&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte skrivit någonting om att muslimer skulle översvämma Sverige,&lt;br&gt;men jag börjar faktiskt bli rädd för vad som i dag kan ske i brist på en konkret&lt;br&gt;politik när det gäller dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande hjärtat och solidariteten skall vi också tänka på att vi i denna&lt;br&gt;grymma värld måste ha detta hjärta och visa denna solidaritet för alla, varav&lt;br&gt;även ingår de i Sverige som har legitima krav på sin säkerhet och sin framtid.&lt;br&gt;De kommer alltid bort i den här debatten. Man pekar på dem och säger:&lt;br&gt;Usch på er, ni är rasister om ni inte är folkpartister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ian Wachtmeister frågade vad det kostar. Vad vill han egent-&lt;br&gt;ligen ha svar på? Är det hur mycket vi betalar ut i konkreta pengar för att ta&lt;br&gt;emot de människor som kommer hit under ett visst budgetår? Det kan han&lt;br&gt;läsa i budgetpropositionen. Jag vill minnas att det handlar ungefär om 6 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Men det är ju inte det intressanta, om man nu bara ser på det&lt;br&gt;här med ekonomiska glasögon, utan det intressanta är ju vad det innebär på&lt;br&gt;lång sikt. Vad har invandringen kostat Sverige i objektiv mening? Då är sva-&lt;br&gt;ret att invandringen inte för med sig någon kostnad, utan den är faktiskt en&lt;br&gt;samhällsekonomisk intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarna i Sverige jobbar och gör nytta. Många av de människor som&lt;br&gt;lan Wachtmeister säger att vi försummar på bekostnad av invandrarna - det&lt;br&gt;är ju inte sant - upptäcker vaije dag att de har glädje av de invandrare som&lt;br&gt;finns i Sverige. Det gäller t.ex. den gamla människa som ligger på sjukhem&lt;br&gt;eller sjukhus, handikappade och många andra. Åk ut i vården och se hur det&lt;br&gt;är! Den 21 februari, när invandrarna skulle visa sin betydelse för det svenska&lt;br&gt;samhället, var jag ute på Råcksta sjukhus, som ligger här utanför Stockholm.&lt;br&gt;Då samlades alla invandrarna under den timme då deras närvaro i Sverige&lt;br&gt;skulle manifesteras. Det visade sig att ungefär en tredjedel av de anställda&lt;br&gt;på Råcksta sjukhus var invandrare. Hur skulle det gå för de gamla, de de-&lt;br&gt;menta och för de människor som finns där om dessa invandrare plötsligt för-&lt;br&gt;svann? Hur skulle det gå om man sade så som lan Wachtmeister nu antydde,&lt;br&gt;att vi inte skall ha den här typen av personer här, utan här skall vi bara ha&lt;br&gt;sådana invandrare som kom hit för hundra år sedan och som är uppsatta i&lt;br&gt;adelskalendern? Det är bara de som får vara här, men de andra skall vi kasta&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte den politiken. Det är en hjärtlös politik. Ytterst handlar&lt;br&gt;det om att se individer, lan Wachtmeister. Det finns inga flockar, inga mas-&lt;br&gt;sor, inga båtlaster av invandrare. Det rör sig om individer, precis som lan&lt;br&gt;Wachtmeister och jag. Det gäller att kunna se dem i ögonen och förklara för&lt;br&gt;dem varför inte vi skulle vara beredda att erbjuda dem en bättre framtid, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;10juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de nu kommer hit som flyktingar. Jag tror faktiskt att t.o.m. den hjärtlöse&lt;br&gt;lan Wachtmeister, om han såg en människa - en individ - på flykt i ögonen,&lt;br&gt;som var oroliga och talande, skulle vara beredd att sträcka ut en hjälpande&lt;br&gt;hand, även om ni inte kunde kommunicera på något gemensamt språk. Men&lt;br&gt;lan Wachtmeister vägrar att se individerna. Han säger att vi skall behandla&lt;br&gt;dem som massor och kollektiv, att vi skall skicka tillbaka flygplanen och bå-&lt;br&gt;tarna och att vi inte skall titta dem i ögonen, för då blir det så förbaskat&lt;br&gt;mycket svårare - ursäkta svordomen, men den kändes naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi behöver en flykting- och invandrarpolitik med hjärta i Sve-&lt;br&gt;rige, men en sådan är lan Wachtmeister definitivt inte förmögen att stå för.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen anmälde att lan Wachtmeister anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Miljöpolitiken är en ödesfråga för världens befolkning. Den&lt;br&gt;är grundläggande för om vi skall lyckas skapa en hållbar utveckling, ett krets-&lt;br&gt;loppssamhälle. Detta slogs fast i Brundtlandkommission och i det förarbete&lt;br&gt;som har inlett Riokonferensen, som pågår under dessa dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riokonferensen kan aldrig betraktas som misslyckad, eftersom den redan&lt;br&gt;har bidragit till att en mängd nätverk har skapats i hela världen för ett samar-&lt;br&gt;bete i miljöfrågor. Riokonferensen har bidragit till en ökad förståelse för&lt;br&gt;olika miljöproblem och till ett ökat kunskapsinhämtande för många männi-&lt;br&gt;skor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Centern har valt att bedriva en långsiktig och medveten miljöpolitik&lt;br&gt;utifrån visionen om att man skall ha ett samhälle där människor ges möjlig-&lt;br&gt;het att leva miljövänligt. Det är inte alltid som vi har den möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av regeringens första åtgärder efter regeringsskiftet var att föra sam-&lt;br&gt;man miljöfrågor och fysisk samhällsplanering. Denna planering, som inte får&lt;br&gt;förväxlas med planhushållning, är ett viktigt instrument för att undvika&lt;br&gt;framtida miljöskador och intressekonflikter. Eftersom det är jag som är an-&lt;br&gt;svarig för mark- och planfrågor, kan jag tydligt se resultatet av en misslyckad&lt;br&gt;planering, både här och utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte många som tänker på att mer än 50 % av koldioxidutsläppen i&lt;br&gt;världen är beroende av hur vi planerar vårt boende, eftersom det styr trans-&lt;br&gt;portbehovet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns oerhört mycket kopplat till dessa frågor, som går att utveckla&lt;br&gt;och som det är absolut nödvändigt att utveckla, om man skall kunna tackla&lt;br&gt;världens miljöproblem. Jag behöver bara ta upp avfallsproblematiken som&lt;br&gt;exempel. Vi kan naturligtvis inte kräva av människor att de skall källsortera,&lt;br&gt;om inte ett sådant system byggs in i vårt boende och runt omkring oss. Vi&lt;br&gt;sviker människorna när vi inte ser till det och när de tycker att de gör en&lt;br&gt;insats, samtidigt som samhället inte kan tillgodogöra sig deras miljövänliga&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anstränger oss för att man så tidigt som möjligt skall få in miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar i alla sammanhang. Ta Öresundsförbindelsen som exem-&lt;br&gt;pel. Där kommer miljöprövningen först efter ett fattat riksdagsbeslut. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är klart att detta är en felaktig tågordning. Vi måste se till att sådant inte&lt;br&gt;upprepas, utan att miljöprövningar skall ske innan man fattar beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många har kritiserat energibeskattningen. Men för första gången på länge&lt;br&gt;kan vi visa att även den mest energislukande industrins energiförbrukning&lt;br&gt;beskattas fullt ut genom att taket för energibeskattningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer ihåg när jag var ny i riksdagen. Då ringde jag upp ett energi-&lt;br&gt;slukande företag efter det att det hade fattats beslut om energibeskattning&lt;br&gt;och frågade vad beslutet innebar för företaget. Det betydde ingenting och&lt;br&gt;förändrade inte situationen ett dugg, blev svaret. Beslutet medförde således&lt;br&gt;inte någon styrning av energianvändningen. Det finns industrier och företag&lt;br&gt;som nu kommer att få en ökad energibeskattning på grund av att taket har&lt;br&gt;tagits bort och genom den koldioxidbeskattning som vi har. Jag tycker att&lt;br&gt;det är obegripligt att Socialdemokraterna motsätter sig en höjning av kol-&lt;br&gt;dioxidskatten, som regeringen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det förslag till förändrad energibeskattning som har lagts fram har vi&lt;br&gt;också markerat att vi vill se en fortsatt satsning på biobränslen. Kommuner&lt;br&gt;med fjärrvärmeanläggningar får nu klartecken för det ekonomiskt fördelak-&lt;br&gt;tiga att satsa på biobränsle jämfört med att elda med olja och kol. Detta är&lt;br&gt;också viktiga signaler i miljösammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla system, transportsystem, energisystem och avfallssystem, är styrande&lt;br&gt;för om vi skall klara av miljöfrågorna i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också lagt oerhört stor vikt vid det internationella arbetet när det&lt;br&gt;gäller miljöfrågorna, eftersom miljöproblemen ju är gränsöverskridande. Vi&lt;br&gt;samarbetar nu med de baltiska staterna, men vi har upptäckt att det inte är&lt;br&gt;så lätt att bevilja lån och bidrag till länder, där så självklara saker som fastig-&lt;br&gt;hetsbildning, ägaransvar och kapitalmarknad inte tidigare har funnits. Vi&lt;br&gt;måste alltså börja från grunden för att dessa länder skall kunna få möjlighe-&lt;br&gt;ter att själva hantera olika saker och investeringar och för att de skall kunna&lt;br&gt;bygga med egna insatser. Det pågår väldigt mycket arbete kring detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera konkreta planer, t.ex. på att åtgärda de 100 värsta förore-&lt;br&gt;ningskällorna runt Östersjön. Det finns också mycket annat fruktbart arbete&lt;br&gt;i Östersjöområdet, som är och kommer att vara en oerhört viktig region i&lt;br&gt;Europa, där det finns många gemensamma förutsättningar som det gäller att&lt;br&gt;ta till vara och bygga på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker på det här med den fysiska planen över Östersjöområdet under&lt;br&gt;temat ”Östersjöområdet 2010”. Vi har arbetat för litet med visioner, det hål-&lt;br&gt;ler jag med Ingvar Carlsson om. Det kan emellertid inte ha berott på den&lt;br&gt;nuvarande regeringen, utan snarare på den förra regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra länder som i mycket högre utsträckning arbetar med visioner har&lt;br&gt;kommit fram till konkreta, bra resultat. Därför kommer visionen ”Öster-&lt;br&gt;sjöområdet 2010” att ha stor betydelse. Det gäller att samarbeta även när&lt;br&gt;det gäller naturresurser och lagstiftning på olika områden, så att inte vi här&lt;br&gt;i Norden, länderna runt Östersjön, konkurrerar ut varandra, utan blir en&lt;br&gt;stark region som riktar sina krafter utåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår egen världsdel, Europa, har genomgått en fantastisk utveckling under&lt;br&gt;de senaste åren. Kommunismens sammanbrott skapar tillsammans med de-&lt;br&gt;mokratins framgångar grund för avspänning, ökad frihet för människorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ekonomisk utveckling i ett omfattande europeiskt samarbete. Det är&lt;br&gt;egentligen en väldigt spännande period som vi befinner oss i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kommer självfallet inte automatiskt. Våldet och kriget i f.d.&lt;br&gt;Jugoslaven är ett tragiskt exempel på detta. Därför måste vi utveckla ett nära&lt;br&gt;europeiskt samarbete mellan alla demokratiska länder. Nära samarbete är&lt;br&gt;den största garanten för fred och avspänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG spelar i dag en central roll i den europeiska utvecklingen. Samtidigt&lt;br&gt;utvecklas och förändras EG. Maastrichtöverenskommelsen och ambitio-&lt;br&gt;nerna att forma en politisk och ekonomisk union dominerar nu framtidsde-&lt;br&gt;batten både inom och utom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av den danska folkomröstningen ger ingen anledning till att&lt;br&gt;ompröva den svenska medlemsansökan. Den ger emellertid anledning till&lt;br&gt;stor eftertanke inom vårt eget land, därför att det danska resultatet speglar&lt;br&gt;människors oro inför en växande centralism i Bryssel, inför en utveckling där&lt;br&gt;de enskilda människorna glöms bort eller riskerar att förvandlas till enbart&lt;br&gt;produktionsfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som statsministern nämnde tidigare är frågan om demokrati viktig,&lt;br&gt;och den måste vi ha i minnet när vi diskuterar EG. Samarbetet inom EG&lt;br&gt;måste få ett mer mänskligt ansikte. Samarbetets betydelse för freden, välfär-&lt;br&gt;den och den mänskliga gemenskapen måste lyftas fram, och stormaktsdröm-&lt;br&gt;marna om väpnade insatsstyrkor och gemensamma militära kommandon&lt;br&gt;måste stå tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstningen i Danmark visar också på en mycket allvarlig förtroende-&lt;br&gt;klyfta mellan väljare och valda. Det är ett demokratins problem och ett re-&lt;br&gt;sultat av försök att föra debatten över huvudet på människorna. Jag hoppas&lt;br&gt;att resultatet leder till att kommissionens makt i Bryssel minskar i förhål-&lt;br&gt;lande till ett mer demokratiskt inflytande. Inriktningen är ju att beslut skall&lt;br&gt;fattas så nära människorna som möjligt, och då måste också människorna&lt;br&gt;ges en känsla av att det är så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska debatten om medlemskap bör nu föras utan de glättade slag-&lt;br&gt;orden. Vi måste ge alla människor möjlighet och kunskap i syfte att föra en&lt;br&gt;öppen diskussion om såväl för- som nackdelar vid ett svenskt medlemskap,&lt;br&gt;vilket förutsätter omfattande folkbildningsinsatser. Det har regeringen&lt;br&gt;också stöttat med beslut om pengar till kunskapsutlärning och -inhämtning&lt;br&gt;när det gäller EG-frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor skall kunna känna att de är välkomna att ställa kritiska frågor,&lt;br&gt;beskriva sin oro och samtidigt få ärliga och uppriktiga svar. Mycket av det&lt;br&gt;politikerförakt, som vi upplever finns i samhället, bottnar i att människor&lt;br&gt;inte upplever sig få komma politiker nära alltid. De upplever inte att vi poli-&lt;br&gt;tiker har tid att lyssna till dem. Det är något som vi ständigt måste bearbeta,&lt;br&gt;annars kommer vi själva att motarbeta det fina med demokratin, i vilken det&lt;br&gt;faktiskt behövs folkvalda människor för att demokratin skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det europeiska samarbetet har en stor betydelse för vår ekonomiska ut-&lt;br&gt;veckling, och det kan man inte komma ifrån. Redan EES-avtalet öppnar för&lt;br&gt;svenska företag och svenskt näringsliv att delta på en europeisk hemma-&lt;br&gt;marknad. Behandlingen av EES-avtalet blir en av höstens viktiga frågor i&lt;br&gt;riksdagen. EES-avtalet har förhandlats fram i nära samverkan med övriga&lt;br&gt;EFTA-länder, och även i förhandlingarna om ett medlemskap bör en nära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan ske med de EFTA-länder som nu söker medlemskap. Tillsam-&lt;br&gt;mans kan vi hävda intressen och krav som vaije land enskilt kan ha svårighe-&lt;br&gt;ter att få gehör för. Även det regionala samarbetet är alltså oerhört viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lågkonjunkturen är allvarlig. Den var från böljan hemma-&lt;br&gt;gjord, och den var resultatet av en lättsinnig och inflationsdrivande ekono-&lt;br&gt;misk politik, som den socialdemokratiska regeringen bär ansvaret för. Nu&lt;br&gt;har den även förstärkts av en allmän internationell konjunkturavmattning,&lt;br&gt;vilket inte kan lastas den nuvarande regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den nya regeringen har det varit viktigt att snabbt skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en bättre ekonomisk utveckling, och vi har gjort vad vi har kunnat&lt;br&gt;för att näringslivet skulle få möjligheter att skapa nya arbetstillfällen. Det är&lt;br&gt;emellertid inte enkelt, när grundstrukturen har blivit så ruckad som den har&lt;br&gt;blivit under 80-talet och under den socialdemokratiska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset vi får betala är högt, nämligen arbetslöshet. Även om konjunkturen&lt;br&gt;nu har vänt i vissa branscher, återstår det under lång tid en hög och på vissa&lt;br&gt;områden fortfarande växande arbetslöshet, vilket vi inte kan komma ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerns sida har det varit viktigt att den nya regeringen bedriver en&lt;br&gt;ambitiös politik för att hålla sysselsättningen uppe. Det inkluderar inte en-&lt;br&gt;bart arbetsmarknadspolitiska insatser, utan även t.ex. skattesänkningar som&lt;br&gt;innebär att kapital frigörs till investeringar i syfte att öka sysselsättningen.&lt;br&gt;En alltför ensidig debatt får ej föras kring ekonomi och sysselsättning. All-&lt;br&gt;ting hänger nämligen ihop och kan ej hanteras var för sig. De bästa insat-&lt;br&gt;serna är de offensiva insatserna, de som syftar till att göra Sverige kvalitets-&lt;br&gt;mässigt bättre och mer konkurrenskraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är då beklagligt att vi, när vi vill tidigarelägga investeringar av vägar&lt;br&gt;och järnvägar, inte kan göra det omedelbart därför att Socialdemokraterna&lt;br&gt;inte har förberett för några sådana investeringar. Jag försökte säga det tidi-&lt;br&gt;gare vid min replikomgång med Ingvar Carlsson. Det återstår alltså ett stort&lt;br&gt;arbete för att få till stånd de insatser som man säger sig ha beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också understryka nödvändigheten av att vaije departement och&lt;br&gt;vaije myndighet utför vad som ankommer på dem när det gäller beslut om&lt;br&gt;tidigareläggande av investeringar, och det gäller för oss alla att arbeta&lt;br&gt;snabbt. Det gäller även oss i miljö- och naturresursdepartementet som har&lt;br&gt;ansvar för miljöprövningar. Miljöprövningar skall inte vara till för att för-&lt;br&gt;hindra utförandet av fattade beslut, utan de skall vara till för att ta fram bra&lt;br&gt;underlag i syfte att fatta rätt beslut. Inget beslut blir bättre för att man skju-&lt;br&gt;ter på det, därför att man eventuellt tycker att det är obekvämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare här i dag talats om kvinnorna. När det blir en lågkonjunk-&lt;br&gt;tur har kvinnor och ungdomar det svårt. Inom vissa branscher har det emel-&lt;br&gt;lertid inträffat att även männen är mer utsatta än tidigare när det gäller ar-&lt;br&gt;betslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken har stor betydelse för att ungdomar, även i lågkon-&lt;br&gt;junktur, skall få en meningsfull inskolning i arbetslivet, och det beslut som&lt;br&gt;regeringen har lagt fram förslag om, och som riksdagen har fattat beslut om,&lt;br&gt;i den frågan är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga saker skulle kunna återupprepas. När det gäller de olika system&lt;br&gt;som vi har böljat förändra, handlar det inte om att riva ned någonting eller&lt;br&gt;att rasera välfärden. Det hus som Socialdemokratin säger sig ha byggt var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kanske stadigt för länge sedan. Under 80-talet blev det emellertid en mer&lt;br&gt;glättad yta på huset, medan grunden vartefter sprack och huset höll på att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ramla ned.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom att ändra på vissa system, förstärker vi den här grunden, så att inte&lt;br&gt;t.ex. bostadssektorn orsakar ett budgetunderskott i enorma dimensioner.&lt;br&gt;Enbart 1991 års bostadsbestånd kommer att kosta staten 70 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Jag tror inte ens att socialdemokraterna tycker att det är bra.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Görel Thurdin representerar regeringen och Centerpartiet&lt;br&gt;och inte den yttersta godheten, som jag förstod att Bengt Westerberg repre-&lt;br&gt;senterade - godheten att kunna vara generös på andras bekostnad. Men låt&lt;br&gt;oss lämna flyktingpolitiken och i stället tala om miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att vi lever i en värld och inte i en ankdamm och att miljöfrå-&lt;br&gt;gorna är internationella, för att inte säga globala. Det gäller inte bara när&lt;br&gt;det är stora internationella miljökongresser eller när det skall hållas festtal.&lt;br&gt;Vi måste också satsa där vi får mest för pengarna. Pengarna som vi satsar,&lt;br&gt;vare sig det är på flyktingar, u-hjälp, miljö eller något annat, kommer från&lt;br&gt;folk i Sverige som betalar dem. Det är därför viktigt att detta görs effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste nu vidga vår miljöpolitik och vidta åtgärder i hela Östersjöområ-&lt;br&gt;det. Om vi gjorde det och alltså satsade där vi fick mest för pengarna, skulle&lt;br&gt;det ge oss riktiga jobb i Sverige - inte den gamla vanliga ökade sysselsätt-&lt;br&gt;ningen som man åstadkom när man anställde folk på länsstyrelserna förr i&lt;br&gt;tiden utan riktiga arbeten i produktiv industri. Det skulle också ge bättre&lt;br&gt;miljö i Baltikum, vilket de flesta här påstår sig vilja åstadkomma, åtminstone&lt;br&gt;när de talar. Det skulle ge bättre vatten i Östersjön och ge renare luft i Sve-&lt;br&gt;rige. Det kan inte dröja länge förrän alla i Sverige håller med om detta, och&lt;br&gt;då kanske t.o.m. riksdagen svänger, sist av alla förstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste ställa om även vår miljöpolitik. Låt oss ta exemplet med miljöav-&lt;br&gt;gifterna. Om - och jag säger om, eftersom någon annars kan påstå att det&lt;br&gt;inte blir så - miljöavgifterna leder till att svenska företag stängs eller flyttas&lt;br&gt;utomlands och att produkterna i stället importeras från länder utan miljöav-&lt;br&gt;gifter, är då miljöavgifterna ändå bra bara för att vi skall vara duktiga och&lt;br&gt;visa att vi minsann har sådana? Jag tycker att det är orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man, Görel Thurdin, får hundra gånger större miljöförbättringar ge-&lt;br&gt;nom miljöinvesteringar i Baltikum, bättre än här alltså, varför skall man då&lt;br&gt;inte investera där? Varför skall vi då inte helt koncentrera oss på det? Är&lt;br&gt;Görel Thurdin, liksom åtminstone många experter, underkunnig om att den&lt;br&gt;där sista procenten eller promillen som vi talar om i reningseffekt kostar lika&lt;br&gt;mycket som de första 75 procenten eller kanske ibland 90 procenten? Jag&lt;br&gt;vore intresserad av att få höra om vi kan tänka oss något nytänkande från&lt;br&gt;regeringen när det gäller miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet inte vad det var för kritik som lan Wachtmeister ville&lt;br&gt;avlämna, men jag upplevde att han sade ungefär vad jag sade tidigare och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;att han slog in ganska öppna dörrar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det ena förskjuter inte det andra. Vi måste både ta ansvar för den miljö&lt;br&gt;som vi har här hemma i Sverige och hjälpa andra att skapa en bättre miljö.&lt;br&gt;Redan i dag pågår ett enormt arbete för att hjälpa de baltiska länderna men&lt;br&gt;även de övriga länderna kring Östersjön. Ett exempel är att vi tittar på de&lt;br&gt;hundra värsta föroreningskällorna runt Östersjön. Om vi får bort dem på-&lt;br&gt;verkar det både dessa länder och våra förutsättningar. Jag tycker därför att&lt;br&gt;vi inte kan ställa det ena mot det andra, utan vi måste ständigt försöka sträva&lt;br&gt;efter att hamna i ett kretsloppssamhälle, där vi inte som i dag förbrukar na-&lt;br&gt;turresurser utan återanvänder dem. Om vi fortsätter som i dag gör vi det&lt;br&gt;ganska svårt för kommande generationer att klara av ett bra liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag läste i tidningen häromdagen om Sala och att marken kring silvergru-&lt;br&gt;van var oerhört besmittad av kadmium och bly, tror jag att det var. Där upp-&lt;br&gt;täckte man alltså helt plötsligt att stora åtgärder måste vidtas för att det inte&lt;br&gt;skall vara farligt för barn att vistas ute på dessa markområden. Det är klart&lt;br&gt;att vi måste åtgärda sådana saker även om vi behöver hjälpa de baltiska län-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att peka på att man måste ge hjälp till självhjälp, dvs.&lt;br&gt;att ge dem möjligheter att skaffa sig kunskaper och ge dem möjligheter att&lt;br&gt;organisera sig på ett sådant sätt att de klarar av att hantera demokrati och&lt;br&gt;beslut även på lokal nivå. Det tycker jag är viktigt att nämna här. Vi talar&lt;br&gt;ofta som om det var bara riksdag och regering som hade någon betydelse här&lt;br&gt;i Sverige och i andra länder. Men den lokala nivån, den kommunala nivån,&lt;br&gt;har en oerhört stor betydelse för vad som över huvud taget åstadkoms både&lt;br&gt;på miljöområdet och på det sociala området. Jag tror att det är mycket vik-&lt;br&gt;tigt för de Östersjöländer som inte är färdigutvecklade demokratier, som har&lt;br&gt;påbörjat en lång bana för att få fram ett demokratiskt system, att få hjälp&lt;br&gt;med det, så att man även lokalt kan hantera dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som lan Wachmeister sade styrker att han tycker att vi egentligen för&lt;br&gt;en ganska bra miljöpolitik. Den är dock inte tillräckligt bra, och den kommer&lt;br&gt;att förbättras, eftersom ingen av oss än så länge lever i ett kretsloppssam-&lt;br&gt;hälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är inte säker på att jag är beredd att delta i samma krets-&lt;br&gt;lopp som Görel Thurdin. Men min fråga var om Görel Thurdin var beredd&lt;br&gt;att tänka om en del. Ett visst tillfrisknande har i alla fall skett. Det är i alla&lt;br&gt;fall slut med detta flum om att vi skall köra 90 km/tim på motorvägarna där-&lt;br&gt;för att världens miljö annars går åt skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste ställa det ena mot det andra, Görel Thurdin. Det är detta som&lt;br&gt;är problemet. Man måste hushålla, man måste prioritera, och man måste&lt;br&gt;välja, därför att de pengar som man förfogar över äger man inte själv utan&lt;br&gt;de tas från folk. Därför måste vi se var vi kan göra mest för miljön. Då går&lt;br&gt;det inte att önsketänka och mena att vi skall göra allting överallt, kosta vad&lt;br&gt;det kosta vill. Sådant håller inte längre. Vi måste prioritera. Då säger jag&lt;br&gt;bara en enkel sak. Låt oss definiera vårt ansvarsområde som något annat än&lt;br&gt;Sverige. Låt oss definiera det som hela Östersjöområdet och iskallt priori-&lt;br&gt;tera där. Det betyder i praktiken att väldigt litet faktiskt skulle göras här i&lt;br&gt;Sverige och väldigt mycket där borta för deras skull, för vår skull, för hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området och för hela världen. Men det går inte att säga att vi skall göra all-&lt;br&gt;ting här också. Vi skall vara så duktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag anser inte att man skall ställa dessa saker mot varandra.&lt;br&gt;Resurser är inte heller alltid helt utbytbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var faktiskt inte så dumt att vara i Brasilien. Jag reste runt där och&lt;br&gt;träffade på litet olika lokala miljöer. Ibland är det rätt så bra för oss i i-värl-&lt;br&gt;den att förstå att vi har en del att lära också av utvecklingsländerna. Där var&lt;br&gt;det lokala beslutsfattare som sade att man får sluta att kräva pengar jämt när&lt;br&gt;man skall göra något. I stället måste man se efter vad man kan göra med de&lt;br&gt;befintliga resurser som man har. Man måste fråga sig vad man kan göra som&lt;br&gt;kanske inte kostar utan snarare ger en ekonomisk avkastning. På det sättet&lt;br&gt;jobbade man t.ex. i en stad som heter Curitiba, som är mycket liten i Brasi-&lt;br&gt;lien men lika stor som Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi diskuterar olika miljösatsningar, men även när vi diskuterar omor-&lt;br&gt;ganisation i samhället, gör vi det felet att vi kräver pengar innan vi ens har&lt;br&gt;visat vilka lösningar vi har. Jag tror att det rätta sättet är att ta fram konkreta&lt;br&gt;lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu måste vi t.ex. hjälpa de baltiska länderna med fastighetsbildning, för&lt;br&gt;att de över huvud taget skall klara av att privatisera och skapa en kapital-&lt;br&gt;marknad. Jag kan inte se det som något som går emot vad vi gör här hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller miljöavgifter o.d. är det klart att lan Wachtmeister, som har&lt;br&gt;ägnat sig åt företagande, ändå måste tycka att det är bra om de kostnader&lt;br&gt;som ett företag i realiteten åsamkar också syns i den ekonomiska kalkylen.&lt;br&gt;Det är tanken bakom milljöavgiftema. Detta har ingenting att göra med mil-&lt;br&gt;jösatsningarna som sådana i Östersjöområdet för att hjälpa de länder som i&lt;br&gt;dag är illa utsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här med solidaritet är mycket bra. Solidariteten är nödvändig för att&lt;br&gt;vi skall kunna komma till rätta med bekymmer med ofred i världen, med&lt;br&gt;svåra situationer för flyktingar samt med bekymmer som har med miljöpro-&lt;br&gt;blem att göra - för att inte tala om bekymren med alla fattiga i världen som&lt;br&gt;över huvud taget inte har några möjligheter att försöka leva miljövänligt.&lt;br&gt;För dessa människor gäller det att skaffa mat för dagen - om det nu finns&lt;br&gt;någon sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker faktiskt att vi måste bli mer konstruktiva när vi diskuterar olika&lt;br&gt;frågor. Vi måste se positivt på saker. Som politiker måste vi tala positivt om&lt;br&gt;möjligheterna att göra saker. Oftast är det fråga om litanior som visar att det&lt;br&gt;är fullständigt omöjligt. Och vad skall de människor tro som befinner sig i&lt;br&gt;svåra situationer? De tror ju att det är omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, jag tycker att vi fr.o.m. nu gott kan böija föra en positiv debatt i Sve-&lt;br&gt;riges riksdag, så att vi får människorna att känna att det här med politik är&lt;br&gt;någonting mycket viktigt och att det är en viktig del av demokratin.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen anmälde att lan Wachtmeister anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan tänka mig att en del tycker att det är väl att den här&lt;br&gt;debatten snart är slut efter så många timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis undrar jag vad de tycker som sitter och lyssnar på oss -ja, nu&lt;br&gt;lyssnar de väl inte längre, för såvitt jag förstår har de som var utsända från&lt;br&gt;TV gått hem. I morgon frågar man kanske varför jag är osynlig i politiken -&lt;br&gt;vad vet jag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror i alla fall att det finns en risk för att vi på något sätt fastnar i ett&lt;br&gt;språkbruk som skulle kunna kallas för det kallaste kalla krigets språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste säga att jag har väldigt svårt för att riktigt acceptera uttalanden&lt;br&gt;om att välfärden slaktas, att det är en katastrof, att det - och detta är det&lt;br&gt;senaste - är ett träsk. En del verkar tro att vi som representerar olika partier&lt;br&gt;är som hund och katt mot varandra. Så är det ju inte. Jag har hela tiden sagt&lt;br&gt;”vi” för att ingen skall gå omkring och tänka att jag tror mig vara särskilt&lt;br&gt;bra när det gäller språkbruket. Jag har inga svårigheter att tycka att Ingvar&lt;br&gt;Carlsson är en bra karl. Detsamma gäller Pierre Schori. Även om han inte&lt;br&gt;är här just nu vill jag gärna ha det sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har olika syn på en del politiska frågor. I andra frågor är vi ganska över-&lt;br&gt;ens. Men har vi verkligen något att vinna på att använda det här gamla förle-&lt;br&gt;gade grovkalibriga ordartilleriet mot varandra, samtidigt som vi talar oss&lt;br&gt;varma för betydelsen av en vidgad europeisk gemenskap? Där skall vi ju ar-&lt;br&gt;beta för att jämka samman ännu fler önskemål och ståndpunkter. Ligger inte&lt;br&gt;både Europas och Sveriges framtid i våra möjligheter till samverkan i stället&lt;br&gt;för i konfrontation?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu det vedervärdiga kommunistiska oket kastats av folkens ryggar och&lt;br&gt;när de totalitära förtryckarregimernas dagar är till ända, borde demokrati-&lt;br&gt;erna här i väst blomstra som aldrig tillförne. Nu borde parlamentarism och&lt;br&gt;demokratiskt valda beslutande organ uppleva en gyllene renässans. Vi får ju&lt;br&gt;faktiskt uppleva hur ultranationalistiska och superpopulistiska rörelser bre-&lt;br&gt;der ut sig i Europa. Vi får detta, tyvärr och återigen tyvärr, i stället för en&lt;br&gt;ökande tilltro till och respekt för demokratins praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inte alls ha sagt att människor har slutat tro på demokratin. Men&lt;br&gt;jag vill påstå att alltför många misstror det politiska etablissemanget och dess&lt;br&gt;institutioner. Det finns naturligtvis många förklaringar till det. Vi borde kan-&lt;br&gt;ske någon gång ta en djupare diskussion om varför det är så. Kanske spelar&lt;br&gt;språkbruket en viss roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig så, herr talman, ta upp några av de här aktuella politiska debatt-&lt;br&gt;ämnena. Ett av de problem som vi har att tackla - och därom har det resone-&lt;br&gt;rats hela dagen i dag, och naturligtvis inte bara i dag - handlar om det struk-&lt;br&gt;turella budgetunderskottet i kombination med att vi för närvarande inte har&lt;br&gt;någon ekonomisk tillväxt. Det är ju den odiskutabla verklighet som vi måste&lt;br&gt;ta oss an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att vi kan ge oss in i en träta om varför verkligheten ser ut som&lt;br&gt;den gör. Och naturligtvis kan vi lära oss en del av vår analys av varför den&lt;br&gt;blivit som den blivit. Men den är vad den är, och vi förändrar den inte med&lt;br&gt;trollerier eller pajkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste av flera skäl få ner det strukturella budgetunderskottet. Ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har vi under den senaste tiden fått uppleva en del räddningsaktioner för att&lt;br&gt;behålla det, och det tycker jag är dystert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och så debatten om karensdagarna. Man kommer naturligtvis att fortsätta&lt;br&gt;att resonera om dem. Det är väl inte så, att någon går omkring och älskar&lt;br&gt;karensdagarna. Jag gör det i varje fall inte. Men vi i kds har ställt upp på&lt;br&gt;besparingar, som ju måste till för att vi på sikt skall komma till rätta med&lt;br&gt;budgetunderskottet. Vi har också ställt upp på de förändringar i skattesatser&lt;br&gt;etc. som vi tror skapar förutsättningar för att svensk ekonomi kan komma&lt;br&gt;på fotter igen, så att vi kan fortsätta en positiv fördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det påstods - det kan jag, herr talman, inte låta bli att nämna - för&lt;br&gt;några dagar eller kanske för någon vecka sedan att man enbart skulle spara&lt;br&gt;1,7 miljarder kronor på karensdagarna, hördes det från flera håll kommenta-&lt;br&gt;rer om att det var en futtig besparing. Det finns nog anledning att fråga sig&lt;br&gt;hur förblindad man får vara vid handhavandet av rikets affärer. 1 700 milj .kr.&lt;br&gt;presenteras som en bagatell. Hur skall man någonsin få styrning på landets&lt;br&gt;ekonomi med så vårdslösa bedömningar? I själva verket kan vi räkna med&lt;br&gt;att besparingseffekten blir 5 å 6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis alltid hävda att det finns andra, klokare sätt att spara&lt;br&gt;på. Men låt oss då få dem presenterade! Att kritisera alla förslag utan att&lt;br&gt;komma med alternativ är inte särskilt kreativt. Jag skulle vilja säga att det är&lt;br&gt;otillständigt, ja, helt enkelt ett sätt att smita.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en annan grupp, herr talman, som smiter, men på ett helt&lt;br&gt;annat sätt. Jag tänker på den grova ekonomiska brottsligheten. Vi vet att&lt;br&gt;många företag nu går i konkurs på grund av de hårda tiderna. Tyvärr är det&lt;br&gt;så. Men det finns ganska många konkurser som inte är helt ”rena”. Erfarna&lt;br&gt;konkursadvokater berättar att de funnit oegentligheter i många konkurser.&lt;br&gt;De lämnar in till åtal. Men ingenting tycks hända, och en tid senare träffar&lt;br&gt;de på samma personer i en ny härva med konkurser och oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart, som någon tidigare här sade, att de ärliga näringsidkare som&lt;br&gt;följer lagen, betalar sin skatt osv. kommer i en sämre konkurrenssituation&lt;br&gt;än de som lever i den svarta ekonomin. Gör vi ingenting åt det här, kommer&lt;br&gt;den svarta sektorn att öka och konkurrensen bli ännu mer snedvriden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi får inte förlora det samhälle där ett handslag är ett hand-&lt;br&gt;slag som bekräftar en ärlig överenskommelse och där man inte försöker&lt;br&gt;skaffa sig den typ av fördelar som vanligt folk uppfattar som grovt orättfär-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med den svarta ekonomin måste det till både kort-&lt;br&gt;siktiga och långsiktiga åtgärder. När det gäller de kortsiktiga åtgärderna vill&lt;br&gt;jag framför allt se att domstolsväsendet får en nyupprättad auktoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långsiktiga åtgärderna gäller allt sådant som stärker vårt samhälles&lt;br&gt;etiska profil. Vi måste hitta en ”minsta gemensam nämnare” för det som alla&lt;br&gt;medborgare måste respektera. Vi kristdemokrater vill förstås att denna&lt;br&gt;etiska profil skall hämta sin inspiration i den kristna etiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är med särskild glädje som vi kristdemokrater finner att&lt;br&gt;också kristdemokraterna ute i Europa - den partigrupp som i Europaparla-&lt;br&gt;mentet kallas EPP, European Peoples Party, där för övrigt kds är associerad&lt;br&gt;medlem - söker finna en beprövad grund för det nya Europa. Så här säger&lt;br&gt;EPP i sitt nuvarande handlingsprogram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För oss kristdemokrater i EPP är Europa mer än ett geografiskt begrepp.&lt;br&gt;För oss betyder Europa en politisk, andlig och kulturell värdegemenskap. Vi&lt;br&gt;känner ett starkt gemensamt ansvar gentemot människovärdet och respek-&lt;br&gt;ten för livet från befruktningen till den naturliga döden. Vi kämpar för att&lt;br&gt;den enskilde fritt skall kunna utveckla sin personlighet under ansvar gent-&lt;br&gt;emot sin nästa. De grundläggande värdena frihet, solidaritet och rättfärdig-&lt;br&gt;het - måttstock på kristdemokratisk politik - är gemensamma tankar från&lt;br&gt;Europas andliga utveckling.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokraterna i Europa talar om social och ekologisk marknadseko-&lt;br&gt;nomi. Också miljöpolitiken hör hemma i det etiska tänkande jag talar om.&lt;br&gt;Jag citerar än en gång ur EPP-programmet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vårt engagemang i miljöskyddet överensstämmer med vår kristna förstå-&lt;br&gt;else av människan och hennes ansvar för skapelsen. Vi har en plikt gentemot&lt;br&gt;kommande generationer att bevara vår omvärld och därmed trygga en livs-&lt;br&gt;värdig framtid.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill gärna erkänna att mycket i vår lag och i t.ex. skolans&lt;br&gt;läroplaner och andra dokument redan i dag är speglingar av ett sådant etiskt&lt;br&gt;tänkande som vi eftersträvar. När vi kristdemokrater talar om en etisk håll-&lt;br&gt;ning inom marknadsekonomin, miljöpolitiken och andra områden är det&lt;br&gt;bara en utvidgning av samma grundsyn. Det gäller inte att vi vill skapa en&lt;br&gt;sorts livets hinderlöpning med alla möjliga knepiga häckar och vattengravar.&lt;br&gt;Det gäller en renässans för den gammaldags hederligheten och hjälpsamhe-&lt;br&gt;ten, viljan att ta tag i sin nästas problem. Det gäller en etik som gör livet&lt;br&gt;lättare att leva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är jag osökt inne på familjepolitikens område och allt som har&lt;br&gt;med familj i vid mening att göra. Socialister har böljat framföra en sorts om-&lt;br&gt;vänd individualism. I extrema, nyliberala kretsar brukar vi känna igen indi-&lt;br&gt;vidualismen. Där är det den enskilda, isolerade människan som sitter på sitt&lt;br&gt;ödsliga plan av frihet och sköter sig själv, står för alla kostnader för sina barn,&lt;br&gt;sin sjukvård och allt det som välfärdssamhället tidigare gjort. Men vänsterin-&lt;br&gt;dividualismen säger i stället så här: Betala utan att knorra den skatt vi kräver,&lt;br&gt;så skall vi yrkesmässigt sköta dina barn, dina föräldrar och till slut ta hand&lt;br&gt;om dig själv. För de pengar du har kvar kan du leva ditt eget liv och glömma&lt;br&gt;problemen med andra människor. I det här perspektivet köper vi oss solida-&lt;br&gt;ritet med våra skatter. Det personliga ansvaret blir begränsat till skattebetal-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har t.o.m. gått så långt att när vi gör mindre nedskärningar i den kom-&lt;br&gt;munala omsorgen eller i andra verksamheter, så försöker man få oss att tro&lt;br&gt;att det också måste betyda att omtanken om människan minskar. Så långt&lt;br&gt;har det alltså gått, att vi tror att endast proffs kan ge omtanke och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi måste finna ett samhälle där man kan förena gemen-&lt;br&gt;samma insatser med personligt ansvar. Det är den kristdemokratiska ansat-&lt;br&gt;sen i samhällsarbetet, att väga gemensamt ansvar mot personligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hoppas nu att detta personliga ansvar skall kunna förenas med person-&lt;br&gt;lig frihet också när det gäller barnomsorgen. Vår inställning är välkänd: vi&lt;br&gt;vill att den reella ekonomiska friheten skall gälla all barnomsorg, också den&lt;br&gt;som sköts av föräldrarna i det egna hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen har också med samhällets etik att göra. Det är föräldrarna som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har den största möjligheten att på ett vänligt, omtänksamt sätt förmedla de&lt;br&gt;livsregler som gör livet lättare att leva. Det är just därför som en rejäl sats-&lt;br&gt;ning på familjepolitiken är också ekonomiskt lönsam. Det är ett bra sätt att&lt;br&gt;minska rotlöshet, minska drogskador och brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har vi de oerhört viktiga vårdfrågorna. Kds har svikit, sägs det ibland.&lt;br&gt;Vi är glada över den kommission som arbetar, och vi tror att vi på sikt skall&lt;br&gt;kunna se till att alla i vårt samhälle skall få den vård och omsorg som de&lt;br&gt;behöver. Men det är klart att man först måste göra analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi talar om den ekonomiska situationen vill jag naturligtvis gärna föra&lt;br&gt;in också biståndspolitiken i synfältet. Det finns många etiska, solidariska och&lt;br&gt;humanitära motiv för att föra en aktiv biståndspolitik gentemot världens fat-&lt;br&gt;tiga länder. Men det står alltmera klart att det också finns ekonomiska motiv&lt;br&gt;för utvecklingsbiståndet. FN:s stora miljö- och utvecklingskonferens i Rio&lt;br&gt;de Janeiro har mycket tydligt aktualiserat det växande miljöhotet i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett litet mått på klyftan mellan världens rika och fattiga får man när man&lt;br&gt;noterar att ett barn i i-världen konsumerar 125 gånger så mycket som ett u-&lt;br&gt;landsbarn. Och samtidigt som gapet mellan rika och fattiga växer, sker hela&lt;br&gt;tiden en nettoöverföring av resurser från de fattiga länderna till de rika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vågar jag säga att jag helt nyligen varit i Albanien? Om det&lt;br&gt;är några journalister kvar, får jag be att de utökar min meritlista i reseligan&lt;br&gt;med ytterligare tre dagar. Jag for över pingsten, och det kunde väl möjligen,&lt;br&gt;herr talman, räknas som en förmildrande omständighet för en vän av denna&lt;br&gt;helg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Albanien mötte vi resultatet av den rättrogna kommunismens sönderfall.&lt;br&gt;Ett helt folk har kuvats, ruinerats mentalt och ekonomiskt. Lögnen och män-&lt;br&gt;niskoföraktet har härskat decennium efter decennium. I dag vet knappast&lt;br&gt;någon hur man skall kunna hjälpa denna arma befolkning till ett någorlunda&lt;br&gt;anständigt liv och leverne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan omöjligt tycka något annat än att kommunismens och planekono-&lt;br&gt;mins hejdukar har kommit för lindrigt undan i efterdebatten. Det måtte vara&lt;br&gt;vår uppgift att se till att historien inte utelämnar kommunismens avskyvärda&lt;br&gt;brott mot hela folk. Och de från väst - vare sig de var politiker eller kulturar-&lt;br&gt;betare - som for kors och tvärs på hyllningsmöten och befryndade sig med&lt;br&gt;dessa vedervärdiga regimer, kan omöjligt bli betraktade som annat än lög-&lt;br&gt;nens och falskspelets medlöpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nu utökat biståndet från svensk sida till Albanien. Det är en i sam-&lt;br&gt;manhanget liten summa, 10 milj.kr. Men den är ett uttryck för vår uttryck-&lt;br&gt;liga vilja att se medmänniskorna som våra bröder och systrar. Många skulle&lt;br&gt;säkert se att vi hellre satsade pengarna i Sverige. Men vi måste nog lära oss&lt;br&gt;att se våra svenska problem i rätt perspektiv. Vi träter om rättvisan i en lyx-&lt;br&gt;kryssares passageraravdelning. De trätorna måste vi klara av. Det är klart&lt;br&gt;att vi måste ha ett rättvist samhälle. Men vi måste också ha perspektivet ut&lt;br&gt;över relingen. I de vilda och på många håll vredgade vågorna kämpar många,&lt;br&gt;inte minst kvinnor och barn, för att inte gå under - medmänniskor med&lt;br&gt;samma rätt till trygghet och trivsel som vi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill gärna instämma i mycket av det som Alf Svensson&lt;br&gt;här framförde. Jag skulle i alla fall vilja ta upp några frågor, även om debat-&lt;br&gt;ten har pågått under lång tid. Jag tycker även att Alf Svensson är värd det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om u-hjälpen inte är effektiv - jag säger om - om den hjälper regimer att&lt;br&gt;hålla nere utvecklingen i sina länder, vilket vi har sett många exempel på,&lt;br&gt;om SIDA och dess 68 års kvinnor och män kostar en miljard i onödan - om&lt;br&gt;det vore så, skulle Alf Svensson då hålla med om att vi inte kan fortsätta att&lt;br&gt;ta skattebetalarnas pengar till sådana ändamål?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer en rak fråga om dessa saker. Jag talar inte om hur otrevligt det&lt;br&gt;är att ha mask i magen i Indien eller om att alla givetvis vill hjälpa alla sjuka&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en annan fråga som jag anser vara angelägen och inte alls särskilt&lt;br&gt;kontroversiell, såvida man inte har dåligt samvete. Det handlar om att man&lt;br&gt;skall göra en opartisk utredning om vad Sverige har gjort i Afrika under lång&lt;br&gt;tid, långt innan Alf Svensson blev biståndsminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har en fråga om budgetunderskottet. Det finns även när vi talar om&lt;br&gt;sådana här frågor. Budgetunderskottet är 100 miljarder. Föranleder det nå-&lt;br&gt;gon som helst omprövning av miljardrullningen ut från biståndsdepartemen-&lt;br&gt;tet, eller skall vi fortsätta med att kommande generationer betalar detta?&lt;br&gt;Det är ju vad det innebär när man har ett stort budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi brukar ju skrytsamt framhålla att vi ger 1 % av bruttonationalintäkten&lt;br&gt;i bistånd, medan 0,7 % är det som man har satt upp som mål i FN. Det lär&lt;br&gt;bara finnas fyra länder som kommer upp till de nivåerna. Mängder av högut-&lt;br&gt;vecklade länder ligger kring 0,2-0,3 %. Frågan är hur dåligt det skall gå för&lt;br&gt;Sverige innan vi vågar se över detta. Hur illa administrerad skall u-hjälpen&lt;br&gt;vara, och hur mycket korruption skall vi upptäcka, innan vi börjar ompröva&lt;br&gt;en sådan sak?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omigen, det handlar inte om att vara god och vänlig. Det handlar om att&lt;br&gt;slösa bort andra människors pengar. Det är ekonomisk politik även i dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inriktningen av u-hjälpen behöver vi ett nytänkande. Vi tän-&lt;br&gt;ker ju allihop annorlunda i dag. Vi lever i en annan värld. Det är hemskheter&lt;br&gt;alldeles inpå knutarna. Det har ni ju själva konstaterat. I det läget gäller det&lt;br&gt;att välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare valde man att hjälpa socialistiska diktatorer i Afrika, Asien och&lt;br&gt;södra Amerika. Vad är då morgondagens prioritering? Jag tycker att frågan&lt;br&gt;är relevant. Det är många som ställer sig dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man lyssnar på lan Wachtmeister skall man få sig till livs&lt;br&gt;föreställningen att det går en strid ström av resurser från i-länderna till u-&lt;br&gt;länderna. Men det är ju fel. Generande nog går strömmen från u-länder till&lt;br&gt;i-länder. Det är viktigt att veta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar om vilka barn och barnbarn som skall betala, är det i själva&lt;br&gt;verket så, att det är de som icke har någon möjlighet att betala, dvs. u-län-&lt;br&gt;dernas barn och barnbarn, som skall betala den nettoström som går från u-&lt;br&gt;länder till i-länder. Detta är generande för i-länderna. Vi kommer aldrig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna fortsätta leva i den relationen. Det handlar inte bara om solidaritet,&lt;br&gt;även om det i första hand borde göra det. Det handlar också om ren självbe-&lt;br&gt;varelsedrift när det gäller miljöpolitik, befolkningstillväxt, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller för SIDA precis som för alla andra verksamheter, att om verk-&lt;br&gt;samheten inte är effektiv, skall den göras mer effektiv. Jag kan tänka mig att&lt;br&gt;det även finns andra verksamheter i Svea rike som är ineffektiva. Men då får&lt;br&gt;man hjälpas åt, i stället för att klanka och tala om hur dåligt allt är och tala&lt;br&gt;om 1968 års män och kvinnor, osv. Då får man ju göra en insats för att göra&lt;br&gt;saker bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser som avsätts i budgeten till de fattiga världen över behövs. Det&lt;br&gt;är inte någon som behöver leva i tvivelsmål om att resurserna gör nytta. Läs&lt;br&gt;Human Development Report, som presenterades i Stockholm för någon må-&lt;br&gt;nad sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst finns det en hel del korruption. Jag har tillsatt en hel del utredningar,&lt;br&gt;bl.a. en utredning som för närvarande arbetar med att se över korruptionen&lt;br&gt;i Mozambique. Jag hoppas att vi skall kunna använda resultatet från den ut-&lt;br&gt;redningen när det gäller andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi talar om dessa länder får vi inte glömma att det är ofantligt svårt att&lt;br&gt;hjälpa länder som har en sådan liten intellektuell kapacitet och med så&lt;br&gt;mycket oförmåga i sin administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots alla dessa bekymmer och svårigheter kan vi för den skull inte vända&lt;br&gt;dem ryggen. För mig är det otänkbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 IAN WACHTMEISTER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller i-länder och u-länder, eller nord-syd-dialo-&lt;br&gt;gen, anser även jag att det finns mycket att göra. Om vi skall vara seriösa,&lt;br&gt;skall vi köpa deras produkter. Det har jag framfört här tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den hjälp vi ger hjälper inte. Vad är u-hjälp för något? Titta på vad&lt;br&gt;som har hänt länderna runt Stilla Havet, den s.k. Pacific Brim med Thailand,&lt;br&gt;Taiwan, Hong Kong och Korea. Där har varit en fantastisk utveckling. Men&lt;br&gt;fick de länderna u-hjälp? Var SIDA där och hjälpte dem? Inte alls! De drog&lt;br&gt;själva i gång. Hur drog Sverige i gång en gång i tiden? Vad är det fråga om&lt;br&gt;för u-hjälp när man försöker införa personnummer i Zimbabwe? Vad är det&lt;br&gt;för u-hjälp att låta korruptionen pågå i Kaundas land Zambia? Kaundas ef-&lt;br&gt;terträdare har ju berättat för Alf Svensson hur det var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst förekommer det korruption. Det har varit fråga om enorm korrup-&lt;br&gt;tion. Det måste ha varit bekant inom SIDA. Det är helt upprörande. Och&lt;br&gt;vems pengar var det fråga om, Alf Svensson? Det var inte dina eller mina,&lt;br&gt;utan svenska folkets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson vill att vi skall komma med förslag. Jag har ett bra förslag.&lt;br&gt;Rationalisera SIDA - byt sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kom ihåg att det vi gjort i dessa länder är att hjälpa dem att bygga upp&lt;br&gt;sin överhet. Alf Svensson talar alltid om barnen. Men det är inte med dem&lt;br&gt;kontakterna har varit. Vi har hjälpt dessa länder att bygga upp överheten,&lt;br&gt;och vi har hjälpt diktatorerna att stanna kvar vid makten. Svensk u-hjälp är&lt;br&gt;en katastrof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Svensk u-hjälp är inte alls en katastrof. Det är märkligt att&lt;br&gt;nydemokraterna skall påstå detta gång efter annan. Svensk u-hjälp och&lt;br&gt;svensk biståndspolitik har haft mycket gott rykte i en lång rad länder världen&lt;br&gt;över. Jag har själv hört ministrar och andra tala mycket väl om svensk bi-&lt;br&gt;ståndspolitik, och man menar att den är ett föredöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns korruption, och det kommer att finnas korruption. Vi skall inte&lt;br&gt;påta oss uppgiften att befria världen från korruption. I så fall vore det klokt&lt;br&gt;att bölja i vårt eget land. Jag var inne på den frågan tidigare i mitt anförande.&lt;br&gt;Vi skall självfallet göra vårt yttersta för att motarbeta korruption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning av biståndet pågår ständigt. Jag vill givetvis inte vara med&lt;br&gt;om, och jag är övertygad om att ingen annan i denna kammare vill vara med&lt;br&gt;om, att ge bistånd som gör det möjligt för korrupta och auktoritära regimer&lt;br&gt;att leva kvar. Därför har regeringen klart och entydigt uttalat att Sverige ger&lt;br&gt;bistånd åt de länder som vill stå för marknadsekonomi, mänskliga fri- och&lt;br&gt;rättigheter och för demokratisering. Men det kan inte ske i ett huj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister nämnde Zambia. Jag kan berätta att regeringen hade&lt;br&gt;klart och entydigt bestämt sig för, att om valet skulle gå i den riktningen att&lt;br&gt;Kenneth Kaunda skulle komma att sitta kvar vid makten, skulle Sverige dra&lt;br&gt;ned biståndet rejält. Nu blev det en ändring, och vi fick besök av den nya&lt;br&gt;presidenten Frederick Chiluba.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har han nu att tampas med? Låt oss ta detta konkret. Jo, han har nu&lt;br&gt;att styra ett land där Zambias utlandsskuld är 7 miljarder USA-dollar. Vaije&lt;br&gt;zambier har ca 1 000 USA-dollar i utlandsskuld, dvs. per capita. Samtidigt&lt;br&gt;råder i det området den svåraste torkkatastrof man har sett under de senaste&lt;br&gt;hundra åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Chiluba och hans ministrar var här frågade de oss vad de skulle göra.&lt;br&gt;Hur skall de ta itu med skulden och samtidigt se till att folket får mat? Det&lt;br&gt;är en ekvation som inte går ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inför den ekvationen som vi ställs i Sverige. Då är frågan om vi skall&lt;br&gt;hjälpa till eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För mig är svaret mycket enkelt. Vi skall hjälpa till.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen anmälde att lan Wachtmeister anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiledardebatten var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § (forts, från 5 §) Den ekonomiska politiken m.m. (forts. FiU30)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 IVAR FRANZÉN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall dels söka begränsa mitt huvudanförande, dels vara&lt;br&gt;mycket restriktiv i mina repliker, för att denna kammardebatt om möjligt&lt;br&gt;skall ta en ände innan det är midnatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att uppehålla mig litet grand vid effekterna av de föränd-&lt;br&gt;ringar som sker i energiskatterna. Vi kommer alla ihåg, att när de blev kända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kompletteringspropositionen, förklarade en del energiverk, att nu kommer&lt;br&gt;biobränsle att ersättas av kol och olja. Jag hävdar med bestämdhet, att det&lt;br&gt;efter de kompletteringar som har gjorts i skatte- och finansutskotten inte&lt;br&gt;finns någon grund för ett sådant påstående. Tvärtom finns det ekonomiska&lt;br&gt;motiv för de flesta energiverk att öka användningen av biobränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först och främst innebär höjningen av koldioxidskatten från 25 till 32 öre&lt;br&gt;per kilo koldioxid att biobränslen vid värmeleverans till icke industrikunder&lt;br&gt;stärker sin konkurrenskraft gentemot olja och kol med ca 2 öre per kilowatt-&lt;br&gt;timme, dvs. 200 kr. per kubikmeter olja. Detta innebär att även förädlade&lt;br&gt;biobränslen såsom briketter, pellets och trämjöl med framgång bör kunna&lt;br&gt;konkurrera med olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomsnitt går ca 10 % av leveranserna från fjärrvärmeverken till indu-&lt;br&gt;strin. Det innebär ca 4 TWh. Industrin får med de regler som nu fastläggs&lt;br&gt;starkt reducerade skatter och betalar bara 230 kr. i skatt per kubikmeter olja.&lt;br&gt;Fjärrvärmeverken betala i stället 1 460 kr., exkl. svavelskatt. Om ingenting&lt;br&gt;görs kommer industrin att elda med egen olja i stället för att köpa fjärr-&lt;br&gt;värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå en verklig konkurrensneutralitet föreslår skatte- och finansut-&lt;br&gt;skotten att fjärrvärmeverket vid leverans till industrin skall få göra precis&lt;br&gt;samma skatteavdrag som industrin, under förutsättning att den totala mäng-&lt;br&gt;den fossila bränslen som fjärrvärmeverket använder är minst lika omfat-&lt;br&gt;tande som industrileveransen. Om industrileveransen stämmer med genom-&lt;br&gt;snittet får fjärrvärmeverket dra av 1 230 kr. i skatt för värmeleverans per ku-&lt;br&gt;bikmeter olja. Fjärrvärmeverket bibehåller på så sätt sin konkurrenskraft&lt;br&gt;gentemot industrin fullt ut. I de allra flesta fall, mer än 90 %, använder fjärr-&lt;br&gt;värmeverken olja för topplast och reserv i samma eller större omfattning än&lt;br&gt;för leveranserna till industrin. Därmed medför förslagen till ändringar som&lt;br&gt;riksdagen skall ta ställning till i allmänhet ingen ökad användning av olja och&lt;br&gt;inget ökat skattebortfall för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom oljan användes i huvudsak vintertid, har skatteutskottet föresla-&lt;br&gt;git att de fjärrvärmeverk som så vill, får göra årsredovisning. Därmed får vi&lt;br&gt;en balans över året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de sänkta energiskatterna för industrin minskar naturgasens kon-&lt;br&gt;kurrenskraft. Därför har skatteutskottet föreslagit riksdagen att uttala sig på&lt;br&gt;ungefär följande sätt: ”Naturgasen måste ges sådana förutsättningar att&lt;br&gt;gjorda investeringar kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ur miljösyn-&lt;br&gt;punkt oacceptabelt att naturgasen ersätts med kol och olja. Någon extra ned-&lt;br&gt;sättning av koldioxidskatten för naturgasen bör dock inte ske. Hur naturga-&lt;br&gt;sen skall kompenseras för minskad konkurrenskraft på grund av ändrad be-&lt;br&gt;skattning bör avgöras i förhandlingar mellan ägaren, staten och Vattenfall&lt;br&gt;AB.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen signaleras också att nuvarande regler för&lt;br&gt;beskattning av kraftvärme skall ändras till hösten. Nuvarande regler miss-&lt;br&gt;gynnar i hög grad biobränslen. Samtidigt är det viktigt att biobränslena även&lt;br&gt;när de användes för elproduktion får någon ersättning för sina miljöfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslenas konkurrenskraft inom industrin minskar genom de före-&lt;br&gt;slagna skatteändringarna, och det får accepteras - och det gör även Social-&lt;br&gt;demokraterna - för att stärka industrins internationella konkurrenskraft. Då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det helt nödvändigt att biobränslenas konkurrenskraft vad gäller elpro-&lt;br&gt;duktion förstärks. Så blir det om nuvarande regler för beskattning av kraft-&lt;br&gt;värme ändras så att de fördelar som de fossila bränslena har i dag försvinner&lt;br&gt;och om någon form av koldioxidskatt eller koldioxidavgift belastar bränslen&lt;br&gt;som användes vid elproduktion. Biobränslekommissionen kommer sanno-&lt;br&gt;likt lägga fram förslag i den riktningen i sitt slutbetänkande som överlämnas&lt;br&gt;till jordbruksministern någon gång i sommar. I höst återkommer regeringen&lt;br&gt;med en proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under förutsättning att höstens kompletterande förslag öpp-&lt;br&gt;nar elproduktionsmarknaden för biobränslen, blir den samlade effekten av&lt;br&gt;gjorda skatteförändringar en klar miljöförbättring, effektivare energian-&lt;br&gt;vändning och ökad användning av biobränslen och annan förnybar energi.&lt;br&gt;Det finns all anledning för fjärrvärmeverk och andra energianvändare att&lt;br&gt;planera för en ökad användning av biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig göra några andra korta kommentarer. Det bör noteras att riks-&lt;br&gt;skatteverket när vi hade dem på besök var klart positiva till förändringen och&lt;br&gt;omvandlingen av schablonavdragen till en avdragsbegränsning. Det är ju&lt;br&gt;den förändringen vi föreslår. Samtidigt har skatteutskottet påpekat att avgif-&lt;br&gt;ten till arbetslöshetsförsäkringen bör läggas utanför den schablon på 1 000&lt;br&gt;kr. som gäller exkl. resekostnader. Det är helt uppenbart för alla att såväl&lt;br&gt;förändringen från schablonavdrag till avdragsbegränsning som sänkningen&lt;br&gt;av momsen från 25 % till 22 % är fördelningspolitiskt mycket fördelaktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nu liggande förslag får växthusnäringen en skattesänkning med ett&lt;br&gt;par miljoner kronor. Ingen industri får skattehöjningar, men för några blir&lt;br&gt;situationen oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla uppmärksamma lyssnare kan härmed konstatera hur fel Lars Hedfors&lt;br&gt;beskrivit de skatteändringar som riksdagen om en stund tar ställning till.&lt;br&gt;Han gör nästan samma felaktiga beskrivning av sina egna förslag, men då&lt;br&gt;självfallet tvärtom. Han är överdrivet positiv i stället. Det är minst sagt verk-&lt;br&gt;lighetsfrämmande att beskriva Socialdemokraternas förslag till reducerade&lt;br&gt;skatter för industrin som något som skulle vara enkelt. Det kommer att&lt;br&gt;kräva en enorm administration. Det är säkerligen Lars Hedfors helt inför-&lt;br&gt;stådd med. Det är också handelspolitiskt omöjligt. Den krassa verkligheten&lt;br&gt;är den att det inte är något realistiskt alternativ. Därmed är det egentligen&lt;br&gt;inget alternativ som Socialdemokraterna kommer med. Det skapar ingen&lt;br&gt;hållbar ekonomisk utveckling. Därmed bör det också avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vid en seriös helhetsbedömning talar nästan allt för utskot-&lt;br&gt;tens förslag och det mesta emot Socialdemokraternas förslag. Därför borde&lt;br&gt;det vara lätt att välja för alla som vill vara med och satsa på en hållbar ekono-&lt;br&gt;misk utveckling och på en god miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 LARS HEDFORS (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att det inte är särskilt populärt att begära replik&lt;br&gt;vid den här tidpunkten, men eftersom Ivar Franzén apostroferade mig&lt;br&gt;tänkte jag ta upp den kastade handsken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hörde till min oförställda häpnad att Ivar Franzén gjorde det djärva&lt;br&gt;påståendet att regeringens förslag skulle vara en klar miljöförbättring. Jag&lt;br&gt;läste i tidningen för några veckor sedan att Centerns ungdomsförbund hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;precis motsatt uppfattning. De sade i klartext så här om förslaget: Rege-&lt;br&gt;ringen sviker sina miljöambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså CUF som säger detta. Det är fullständigt självklart att det är&lt;br&gt;på det viset. Hur skall ni kunna avskaffa kärnkraften när ni beskattar energin&lt;br&gt;med noll kronor för industrin? De bygger ju fast sig i ett energiberoende.&lt;br&gt;Hur skall ni kunna främja biobränslena när deras relativa kostnadsfördelar&lt;br&gt;i industrin försvinner? Det hjälper inte med 500 milj.kr. Det är för övrigt&lt;br&gt;pengar som inte finns. Det skulle vara intressant att höra Ivar Franzén tala&lt;br&gt;om var man skall ta dessa pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgasen kommer att få en sämre situation genom regeringens förslag.&lt;br&gt;Nu vet jag att skatteutskottets majoritet har ändrat på detta en smula, men&lt;br&gt;det är bara små anmärkningar i marginalen. Det är absolut inget förplik-&lt;br&gt;tande. Kan ni tala om hur ni skall stärka naturgasens ställning? Och kan ni&lt;br&gt;tala om vad det kostar? Det vore mycket intressant att höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen, herr talman, eftersom det är riksdagens sista arbetsdag skall jag&lt;br&gt;ägna mig litet grand åt en gissningslek med Ivar Franzén. Man får väl lov att&lt;br&gt;leka så här på sista dagen? Kan Ivar Franzén gissa vem som har skrivit det&lt;br&gt;här för ett par månader sedan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elskatten inte har någon direkt miljöstyrning och därför kan slopas,&lt;br&gt;har skatterna på de fossila bränslena en betydelsefull miljöstyrning och bör&lt;br&gt;därför betalas fullt ut även av industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem har skrivit detta mot regeringen kritiska inlägg, Ivar Franzén?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har skrivit en del - bl.a. detta som nu citerades av Lars&lt;br&gt;Hedfors. Det ändrar ingenting av de slutsatser som har dragits här i dag. Jag&lt;br&gt;skall förklara varför. Det är fråga om en helhetsbedömning. Jag förutsätter&lt;br&gt;att vi på ett föredömligt sätt fullföljer vad som har utlovats i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen. Det är klart att inom ramen för dessa 500 miljoner ligger&lt;br&gt;också en rad uppdrag som skall fullföljas. Det blir utan tvekan såsom jag har&lt;br&gt;sagt. Det leder till en förbättrad miljö, effektivare energianvändning och en&lt;br&gt;hållbar utveckling. Det är ett grepp som regeringen har tagit som ger mycket&lt;br&gt;positiva effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att det skulle ha gått ännu bättre om vi till fullo skulle&lt;br&gt;ha kunnat ta med även industrisektorn. Jag hoppas att Lars Hedfors såg mar-&lt;br&gt;keringen vad gäller elproduktionen. Vi måste ge biobränslena sin chans.&lt;br&gt;Den är väsentligt större och viktigare utifrån framtida miljösynpunkter och&lt;br&gt;biobränslenas utveckling. Jag är inte övertygad om att våra mycket framtids-&lt;br&gt;medvetna och duktiga CUF-are har haft hela bilden klar för sig. Jag tror att&lt;br&gt;när de ser den helhet som vi har beskrivit här i dag kommer vi - de och jag -&lt;br&gt;att vara sams såsom vi brukar vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 LARS HEDFORS (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var roligt att Ivar Franzén kände igen sin egen artikel.&lt;br&gt;Här står i klartext att Ivar Franzén tycker att man inte skall sänka eller av-&lt;br&gt;skaffa skatten på fossila bränslen för industrin. Jag måste konstatera att Ivar&lt;br&gt;Franzén tycker en sak och röstar precis tvärtemot. Det är inte särskilt trevligt&lt;br&gt;att behöva konstatera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén tröstar sig med att man har anslagit 500 milj.kr. till bio-&lt;br&gt;bränsle. Men, Ivar Franzén, det har ni inte gjort. Dessa pengar finns inte.&lt;br&gt;Ni säger att de finns, men de är inte anslagna. Varifrån skall ni ta dessa&lt;br&gt;pengar? Skall ni försämra budgetunderskottet ytterligare? Har vi några ga-&lt;br&gt;rantier för att dessa pengar över huvud taget kommer? Det kanske är någon-&lt;br&gt;ting som man har lurat på Olof Johansson bara för att han skall hålla tyst.&lt;br&gt;Vad har vi för garantier?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen säger Ivar Franzén att man höjer beskattningen för hushållen.&lt;br&gt;Det är riktigt. Det är dock bara fråga om att uppmuntra energieffektivisering&lt;br&gt;och miljöförbättring där det är dyrast och ger minst effekt. Ni motverkar&lt;br&gt;energieffektivisering där det är billigast och där det ger störst effekt, nämli-&lt;br&gt;gen i industrin. De 500 miljonerna och beskattningen av hushållen är en klen&lt;br&gt;tröst, Ivar Franzén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till att bölja med vill jag rätta Lars Hedfors på en punkt.&lt;br&gt;Det gäller inte 0 kr. i skatt för industrin utan ca 230 kr. per kubikmeter för&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår mycket klart av propositionen och det sägs i betänkandet att&lt;br&gt;när vi har höjt energiskatterna har vi skapat ett utrymme för dessa 500 miljo-&lt;br&gt;ner. Som jag har sagt tidigare, Lars Hedfors, skall en rad andra åtgärder vid-&lt;br&gt;tas till hösten som kommer att ge positiva effekter. Sammantaget blir det ett&lt;br&gt;helhetsintryck. Så är det politiska livet. Man får inte rätt i varje delfråga.&lt;br&gt;Om det samlade resultatet blir bra finns det all anledning att acceptera det&lt;br&gt;för att komma så nära som möjligt den politik man bedriver. Därmed önskar&lt;br&gt;jag Lars Hedfors en trevlig sommar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 ARNE JANSSON (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hanteringen av regionala sysselsättningsåtgärder för länen&lt;br&gt;Gävleborg samt Värmland, kan endast sammanfattas med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkliga äro i sanning politikens vägar, för att inte säga politikernas irrvä-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lågkonjunkturen har slagit särskilt hårt mot Gävleborgs&lt;br&gt;län. Samtidigt som det i länet finns en utvecklingspotential, gör flera ogynn-&lt;br&gt;samma omständigheter att länet behöver särskilda insatser för att stimulera&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta har på två år minskat med 11 000 personer. Detta trots&lt;br&gt;att vi ännu inte sett den fulla effekten av pågående neddragningar inom såväl&lt;br&gt;basindustrier som offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportinriktade basnäringar har traditionellt en dominerande ställning i&lt;br&gt;länet. Fortsatta rationaliseringar inom bl.a. stål och massaindustrin ger yt-&lt;br&gt;terligare minskning av sysselsättningen. Verkstadsindustrin har bl.a genom&lt;br&gt;sitt beroende av basindustrierna tvingats till omfattande varsel om uppsäg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av byggnadsarbetarna i länet är för närvarande arbetslösa.&lt;br&gt;Den byggnadsberoende träindustrin drabbas naturligtvis också av det mins-&lt;br&gt;kade byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1990 har sammanlagt över 8 000 anställda i Gävleborgs län&lt;br&gt;varslats om uppsägning. I dag återstår fortfarande 3 000 av dessa varsel att&lt;br&gt;verkställa. Flera tusen som skulle ha varslats, har sluppit gå ut i arbetslöshet&lt;br&gt;genom att man kunnat satsa på utbildning inom företagen. Här ligger en&lt;br&gt;mycket stor dold arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringar och nedläggning inom flera av de statliga verksamhets-&lt;br&gt;områdena - Posten, televerket, Helsinge regemente m.m. - kommer att in-&lt;br&gt;nebära att ytterligare jobb försvinner från länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av ovanstående ogynnsamma utveckling har varit att Gävle-&lt;br&gt;borgs län tidvis i vinter haft den högsta öppna arbetslösheten i landet. Bort-&lt;br&gt;fallet av arbetstillfällen/ingångsjobb för i synnerhet ungdomar har gjort att&lt;br&gt;Gävleborgs län har den högsta arbetslösheten bland ungdomarna. Om vi&lt;br&gt;räknar in ungdomarna som finns i tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder så står&lt;br&gt;nu över 25 % av alla ungdomar mellan 18-24 år utan ett vanligt jobb. Samti-&lt;br&gt;digt har länet en större andel lågutbildade än de flesta andra län. Inför en&lt;br&gt;kommande konjunkturuppgång är det avgörande att förbättra utbildningsni-&lt;br&gt;vån. En stor satsning på alla utbildningsfronter måste genomföras!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på jobb för kvinnor har inneburit att länet har en lägre förvärvsfre-&lt;br&gt;kvens bland kvinnor än riket i genomsnitt. Det har även inneburit att många&lt;br&gt;kvinnor flyttat från länet. I åldrarna 18-44 år finns 4 000 färre kvinnor än&lt;br&gt;män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare konsekvens av länets arbetsmarknad med sina tunga jobb&lt;br&gt;inom industri och vård, är att ohälsotalet ligger bland de högsta i landet.&lt;br&gt;Detta innebär en kostsam utslagning från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marginella satsning som regering och riksdag visar sig vara villiga att&lt;br&gt;investera i den för Norrland viktiga pulsådern ostkustbanan, kan visa sig&lt;br&gt;vara ödesdiger. Redan nu förlägger industrierna viktigare sammankomster i&lt;br&gt;Stockholm eller utomlands. Redan nu överväger vissa industrier att flytta till&lt;br&gt;andra platser där infrastrukturen är väl utbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget betyder detta att Gävleborgs län på en rad punkter har ett&lt;br&gt;så ogynnsamt utgångsläge att det motiverar särskilda insatser för att stimu-&lt;br&gt;lera en positiv utveckling av arbetsmarknad och näringliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Värmlands län bör i motsats till Gävleborgs län först poäng-&lt;br&gt;teras, att Värmland har ett läge och innevånarna en kompetens som ger goda&lt;br&gt;förutsättningar att driva företag, utvecklingsverksamhet, förvaltning och an-&lt;br&gt;nan verksamhet. Värmland har under 1970- och 1980-talen genomgått en&lt;br&gt;omställning, vilket lett till att beroendet av de traditionella basindustrierna&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länscentrat Karlstad, som är en stark regional stödjepunkt med en stor&lt;br&gt;andel kunskapsintensiva företag, har på senare tid vunnit dragkamper om&lt;br&gt;diverse utlokaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har det med tiden visat sig att Värmlands näringsliv och arbets-&lt;br&gt;marknad är relativt ensidiga och därför mycket sårbara under den djupa låg-&lt;br&gt;konjunktur som nu råder. Svårigheterna är alltså både av strukturell och&lt;br&gt;konjunkturell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De akuta svårigheter som Värmland upplever i dag, och som kanske acce-&lt;br&gt;lererar snabbare än i andra län på grund av ovanstående nämnda samband,&lt;br&gt;rör främst Uddeholmskoncernen och Rottneroskoncernen. Uddeholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare, österikiska Böhler, har beslutat att lägga ner valsverket i Hagfors, och&lt;br&gt;350 personer har därför varslats i januari. Förhandlingar pågår för närva-&lt;br&gt;rande om ytterligare varsel som kan omfatta ytterligare samma antal perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rottneroskoncernen brottas med stora ekonomiska problem, vilket har&lt;br&gt;lett till att bl.a. boardfabriken i Svanskog nyligen försatts i konkurs. I veckan&lt;br&gt;som gick varslades 168 personer om uppsägning. Ytterligare 150 personer&lt;br&gt;kan beröras om ingen lösning av fabrikens framtid kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Karlstad är neddragningarna av olika slag ett orosmoment. Minsk-&lt;br&gt;ningar sker av personalen i försvarsbyggnaden Karolinen, regementet I 2&lt;br&gt;skall enligt riksdagens nyligen fattade försvarsbeslut samlokaliseras med A 9&lt;br&gt;i Kristinehamn. Det innebär att några hundra militära och civila tjänster för-&lt;br&gt;svinner. FFV Ordnance minskar personalstyrkan vid Zakrisdalsverken med&lt;br&gt;800 personer under tiden 1989-1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finnes goda skäl att redan nu - nästan profylaktiskt- stödja Värmland&lt;br&gt;med regionala sysselsättningsåtgärder. Genom sin geografiska placering in-&lt;br&gt;nebär ett stöd till Värmland indirekt ett stöd till hela Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens kompletteringsproposition 1991/92:150,&lt;br&gt;har finansutskottet berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen - där även regionalpolitiska sysselsättningsåtgär-&lt;br&gt;der ingår - samt kommentera densamma inkl, avgivna motioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna form av remissförfarande är ett mycket bra och tillförlitligt sätt&lt;br&gt;man använder sig av för att inhämta faktauppgifter som därefter skall ligga&lt;br&gt;som grund för sunda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hör och häpna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under behandlingen av motionerna i arbetsmarknadsutskottet, fann Ny&lt;br&gt;Demokrati enl. ovan, synnerligen starka skäl att stödja Socialdemokraternas&lt;br&gt;motioner 50 av Magnus Persson samt motion 60 av Axel Andersson. Dessa&lt;br&gt;motioner innebär att extra arbetsmarknadspolitiska insatser skall göras i&lt;br&gt;Värmlands resp. Gävleborgs län på grund av den rådande speciellt höga ar-&lt;br&gt;betslösheten samt det läge som kommer att råda under förutsebar tid. Gläd-&lt;br&gt;jande nog anslöt sig då även vänstern till Ny demokratis ställningstagande.&lt;br&gt;Utskottet såg ut att få majoritet för Ny demokratis stöd av motionerna. Men&lt;br&gt;se, detta var ej bra. Utskottet ajournerade sig och samtal vidtog. Då mötet&lt;br&gt;återupptogs fanns nu en skrivning. Nu var de borgerliga partierna, regerings-&lt;br&gt;partierna, ense med Ny demokrati om att från arbetsmarknadsutskottet till&lt;br&gt;finansutskottet avge följande yttrande som bl.a innehåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 de nämnda motionerna finns intressanta uppslag som bygger på länens&lt;br&gt;egna bedömningar. Enligt utskottets uppfattning bör förslagen grundligt&lt;br&gt;prövas. På grund av arbetsmarknadssituationen i de svåraste drabbade lä-&lt;br&gt;nen, t.ex Gävleborgs och Värmlands län, får dessa förslag en särskild tyngd.&lt;br&gt;Därutöver finns ej - enligt utskottets uppfattning - behov av något särskilt&lt;br&gt;uttalande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta passade nu plötsligt ej Socialdemokraterna samt vänstern, utan de&lt;br&gt;anmälde avvikande mening med hänsyn till att deras partimotion nr Fi41 -&lt;br&gt;vägar till arbete - ej har tillgodosetts. Här har alltså Socialdemokraterna&lt;br&gt;samt vänstern plötsligt ”trollat bort” sitt tidigare stöd till nämnda län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sensmoral:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utskott med majoritet av Socialdemokraterna, vänstern samt Ny De-&lt;br&gt;mokrati verkade för att extra regionala sysselsättningsåtgärder skulle insät-&lt;br&gt;tas i Värmlands och Gävleborgs län. Detta accepterade ej de borgerliga par-&lt;br&gt;tierna! I stället - efter ajournering - anslöt sig regeringspartierna till Ny de-&lt;br&gt;mokratis uppfattning att regionala sysselsättningsåtgärder skulle insättas i&lt;br&gt;nämnda län - enl. citatet ovan. Socialdemokraterna samt vänstern tog då&lt;br&gt;plötsligt avstånd till det som de en halv timme tidigare stödde!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänger ni med? - Värre blir det!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu finansutskottet behandlar remissvaret - kör regeringspartierna i&lt;br&gt;detta utskott över sina kolleger i arbetsmarknadsutskottet - som skall kunna&lt;br&gt;detta med arbetsmarknadspolitik, och struntar totalt i de kunskapsråd de er-&lt;br&gt;hållit beträffande situationen i Värmlands och Gävleborgs län. Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna reserverar sig, men ej till förmån för Värmlands och Gävleborgs&lt;br&gt;län, utan för sin ovan nämnda partimotion, vilken i stort omfattar hela Sve-&lt;br&gt;rige. Vänstern har vid det här laget beslutat avstå från att redovisa sin upp-&lt;br&gt;fattning i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför kommande votering förväntar jag mig kammarens stöd på dessa so-&lt;br&gt;cialdemokratiska motioner. Detta baserar jag på att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En motion skriven av Socialdemokraterna, skall givetvis Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna själva stödja. Om ej, varför har de i så fall nerlagt arbete med att&lt;br&gt;skriva meningslösa motioner? De måste ju inse, att det är bättre att vinna på&lt;br&gt;två punkter och förlora på 22 än att förlora på alla 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De borgerliga partierna som förlitar sig på de arbetsmarknadsfakta som&lt;br&gt;deras eget utskott - arbetsmarknadsutskottet - är tillsatt för att kunna,&lt;br&gt;måste ju i rimlighetens namn rösta på kunskapen. Alltså röstar de på remiss-&lt;br&gt;svaret från arbetsmarknadsutskottet och stödjer Socialdemokraternas mo-&lt;br&gt;tioner för Värmland samt Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sunt förnuft måste ju gå före partipolitik! Med stort intresse skall jag följa&lt;br&gt;denna votering samt ingående läsa påföljande voteringsprotokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag på bifall till de socialdemokratiska mo-&lt;br&gt;tionerna Fi50 samt Fi60 i finansutskottets betänkande 30 vid mom. 25 om&lt;br&gt;behovet av regionalpolitiska sysselsättningsåtgärder i Värmlands län resp.&lt;br&gt;Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 MARIANNE ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den här debatten har varit lång och den har i mångt och&lt;br&gt;mycket handlat om arbetslösheten, orsaker och medel att ta sig ur den. Det&lt;br&gt;kan tyckas överflödigt att förlänga debatten ytterligare, men det känns ändå&lt;br&gt;angeläget att säga något om arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är nog den viktigaste frågan i Sverige just nu. Det är åt-&lt;br&gt;minstone det problem som berör de enskilda människorna allra starkast. För&lt;br&gt;den som drabbas av arbetslöshet är säkert alla andra politiska frågor små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå är det den ekonomiska politiken och möjligheten att skapa tillväxt&lt;br&gt;i ekonomin för utveckling i företagen, vilket i sin tur ger arbete, som är det&lt;br&gt;viktigaste. Det är den som är förutsättningen för sysselsättning och trygghet&lt;br&gt;i framtiden. Jag vill där helt och fullt instämma med det som Per-Ola Eriks-&lt;br&gt;son sagt tidigare i debatten om den ekonomiska politiken och det han sade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arvet från den socialdemokratiska regeringspolitiken som tillsammans&lt;br&gt;med den djupa internationella lågkonjunkturen har lett oss in i nuvarande&lt;br&gt;mycket svåra arbetsmarknadssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gäller det akut att mildra verkningarna av detta så långt det står i vår&lt;br&gt;makt, och det är det regeringen gör. Regeringen håller fast vid arbetslinjen&lt;br&gt;och arbetar för att minska långtidsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten&lt;br&gt;motverkas genom ungdomspraktiken som vi tidigare beslutat om här i kam-&lt;br&gt;maren. Inriktningen måste vara att bygga för framtiden, att satsa på utbild-&lt;br&gt;ning, investeringar och praktik ute i näringslivet. Det gäller att höja kompe-&lt;br&gt;tensen så att vi är beredda att möta de utmaningar vi kommer att ställas inför&lt;br&gt;när konjunkturen vänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen föreslogs ett helt batteri av åtgärder med&lt;br&gt;just denna inriktning. Jag skall bara ta några exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsning på mindre vägprojekt, tidigareläggning av byggen, fler bered-&lt;br&gt;skapsjobb, fler utbildningsplatser i gymnasiet, nya högskoleplatser. 200 mil-&lt;br&gt;joner till flexibla lönebidrag och pengar till samlingslokaler och kultur. Ung-&lt;br&gt;domspraktiken skall byggas ut efter de behov som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Arne Jansson vill jag bara säga att det är självklart att resurserna skall&lt;br&gt;satsas där behovet är störst och pengarna gör mest nytta. Den fördelningen&lt;br&gt;gör ju inte riksdagen. Det är bl.a. AMS som hanterar dessa frågor. Jag är&lt;br&gt;alldeles övertygad om att Gävleborg och Värmland kommer att få sina be-&lt;br&gt;skärda delar alldeles oavsett vad som sagts och inte sagts i de olika utskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna har gjort ett omfattande kartläggningsarbete för att&lt;br&gt;samla ihop tänkbara projekt i hela landet som skulle kunna minska arbets-&lt;br&gt;lösheten. Det är bra med en sådan katalog som med säkerhet är väl känd ute&lt;br&gt;i län och kommuner. Det är ju också där besluten skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med att åstadkomma allt detta är ”bara” finansieringen. Det är&lt;br&gt;en omöjlighet att som socialdemokraterna föreslår låna till allt detta. Det&lt;br&gt;skulle obönhörligen leda till minskat förtroende för svensk ekonomi med&lt;br&gt;höjda räntor som följd. Just ytterligare höjda räntor är det största hotet mot&lt;br&gt;sysselsättningen, vilket diskuterats ganska mycket tidigare i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det förslag vi kommer att besluta om är en avvägning mellan&lt;br&gt;det ekonomiskt sett möjliga och det praktiskt sett genomförbara. Vi vet att&lt;br&gt;enligt alla prognoser kommer krav på ytterligare åtgärder att finnas fram-&lt;br&gt;över, inte minst när det gäller kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Just&lt;br&gt;om detta kommer utskottet att ha en hearing i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet också att arbetsmarknadsministern och regeringen kommer att&lt;br&gt;följa utvecklingen och återkomma med ytterligare åtgärder. Utan tvivel är&lt;br&gt;alla ledamöter i arbetsmarknadsutskottet besjälade av att åstadkomma så&lt;br&gt;konstruktiva beslut som möjligt, även om vi har olika åsikter i en del frågor,&lt;br&gt;och jag hoppas att vi gemensamt skall kunna fortsätta det konstruktiva ar-&lt;br&gt;bete som vi har haft under det här året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut, herr talman, vill jag dels önska alla här en trevlig sommar, dels&lt;br&gt;yrka bifall till finansutskottets hemställan både i den del som jag har berört&lt;br&gt;och i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 BO G. JENEVALL (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara yrka bifall till reservation 26 vid mom. 42.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill instämma i yrkandet om bifall till reservation 26 och&lt;br&gt;hoppas att en majoritet i riksdagen kan ansluta sig till denna reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 1 av Hans Gustafsson m.fl. med 126 röster mot&lt;br&gt;10 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall&lt;br&gt;till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 161 ledamöter av-&lt;br&gt;stod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 170 röster mot 127 för reserva-&lt;br&gt;tion 1 av Hans Gustafsson m.fl. 8 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (utvecklingen på de finansiella marknaderna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 137 för reservation 2 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 3 (konsekvenser av en ekonomisk monetär union)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 297 röster mot 10 för avslag på motion&lt;br&gt;Fi40 av Ingvar Carlsson m.fl. i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (sjukförsäkringssystemet m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 3 av Hans Gustafsson m.fl. med 138 röster mot&lt;br&gt;21 för reservation 4 av Bo G. Jenevall. 145 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 149 röster mot 136 för reserva-&lt;br&gt;tion 3 av Hans Gustafsson m.fl. 20 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (sänkt pensionsålder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 295 röster mot 11 för utskottets hemstäl-&lt;br&gt;lan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion Fi44 av Lars&lt;br&gt;Werner m.fl. i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (inkomstprövat barnbidrag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 21 för reservation 6 av&lt;br&gt;Bo G. Jenevall. 9 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 9 (vårdnadsbidrag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 136 för reservation 7 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 10 (arbetsmarknadspolitikens inriktning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 167 röster mot 136 för reservation 8 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 11 (kompetenshöjande åtgärder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 9 av Hans Gustafsson m.fl. - som ställdes mot&lt;br&gt;utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till mo-&lt;br&gt;tion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del - med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 168 röster mot 137 för reserva-&lt;br&gt;tion 9 av Hans Gustafsson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (översyn av arbetslöshetsförsäkringen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 169 röster mot 137 för reservation 10 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 13 (kvinnors situation på arbetsmarknaden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 170 röster mot 137 för reservation 11 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 22 (arbetsmarknadspolitiska åtgärder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 171 röster mot 137 för reservation 14 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 23 (räntebidrag för ny- och ombyggnader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 171 röster mot 137 för reservation 15 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 24 (tiomiljadersprogram för sysselsättning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 295 röster mot 10 för motion Fi44 av&lt;br&gt;Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 25 (behovet av regionala sysselsättningsåtgärder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 16 av Hans Gustafsson m.fl. med 119 röster&lt;br&gt;mot 38 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av&lt;br&gt;bifall till motionerna Fi50 av Magnus Persson m.fl. och Fi60 av Axel Anders-&lt;br&gt;son m.fl. 151 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 151 röster mot 137 för reserva-&lt;br&gt;tion 16 av Hans Gustafsson m.fl. 20 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 29 (bidrag till skogsvård m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 294 röster mot 14 för utskottets hemstäl-&lt;br&gt;lan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionerna Fi56 av&lt;br&gt;Björn Samuelson och Fi57 av John Andersson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 34 (gymnasieskolans utbyggnad)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 298 röster mot 10 för motion Fi44 av&lt;br&gt;Lars Werner m.fl. i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagens protokoll 199U92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 38 (anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 23 av Hans Gus-&lt;br&gt;tafsson m.fl., dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranled-&lt;br&gt;des av bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del - bifölls&lt;br&gt;med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 42 (Moderna museets lokaler)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 26 av Hans Gustafsson m.fl. bifölls med 155 röster mot 148&lt;br&gt;för utskottets hemställan. 3 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 46 (underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 169 röster mot 136 för reservation 29 av&lt;br&gt;Hans Gustafsson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 48 (riktlinjer för investeringsplaneringar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot utskottets hemställan med den&lt;br&gt;ändring däri som föranleddes av bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl.&lt;br&gt;i motsvarande del - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 57 (omläggning av energibeskattningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 36 av Hans Gustafsson m.fl. med 131 röster&lt;br&gt;mot 10 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av&lt;br&gt;bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 164 ledamöter&lt;br&gt;avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 150 röster mot 127 för reserva-&lt;br&gt;tion 36 av Hans Gustafsson m.fl. 28 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 61 (biobränslen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot utskottets hemställan med den&lt;br&gt;ändring däri som föranleddes av bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl.&lt;br&gt;i motsvarande del - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 65 (schablonavdraget m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 40 av Hans Gustafsson m.fl. med 132 röster&lt;br&gt;mot 10 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av&lt;br&gt;bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 162 ledamöter&lt;br&gt;avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 167 röster mot 137 för reserva-&lt;br&gt;tion 40 av Hans Gustafsson m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 66 (mervärdesskatt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 41 av Hans Gustafsson m.fl. med 127 röster&lt;br&gt;mot 10 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av&lt;br&gt;bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 168 ledamöter&lt;br&gt;avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 150 röster mot 137 för reserva-&lt;br&gt;tion 41 av Hans Gustafsson m.fl. 18 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 67 (omprövning av skattepolitiken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 42 av Hans Gustafsson m.fl. med 127 röster&lt;br&gt;mot 11 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av&lt;br&gt;bifall till motion Fi44 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del. 167 ledamöter&lt;br&gt;avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 169 röster mot 125 för reserva-&lt;br&gt;tion 42 av Hans Gustafsson m.fl. 11 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 68 (slopad fastighetsskatt på lokalhyreshus m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 43 av Hans Gus-&lt;br&gt;tafsson m.fl., dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranled-&lt;br&gt;des av bifall till yrkande 25 i motion Fi44 av Lars Werner m.fl. - bifölls med&lt;br&gt;acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 70 (allmänna riktlinjer för budgetregleringen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 44 av Hans Gustafsson m.fl. med 127 röster&lt;br&gt;mot 19 för reservation 45 av Bo G. Jenevall. 160 ledamöter avstod från att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 170 röster mot 126 för reserva-&lt;br&gt;tion 44 av Hans Gustafsson m.fl. 10 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beslut om samlad votering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de på föredragningslistan återstående ärendena, EES-utskot-&lt;br&gt;tets betänkande EU1, näringsutskottets betänkanden NU33 och NU36, kon-&lt;br&gt;stitutionsutskottets betänkande KU35, utrikesutskottets betänkande UU31&lt;br&gt;samt jordbruksutskottets betänkande JoU24, medgav kammaren på förslag&lt;br&gt;av andre vice talmannen att de fick företas till avgörande i ett sammanhang&lt;br&gt;sedan debatten i dessa ärenden avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 § Uppskov med behandlingen av ärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-utskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:EU1 Uppskov med behandlingen av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 § Ombildning av domänverket till aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;näringsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:NU33 Ombildning av domänverket till aktiebolag (prop.&lt;br&gt;1991/92:134).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 BO FINNKVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med hänvisning till den sena timmen och närheten till som-&lt;br&gt;maruppehållet skall jag försöka att fatta mig kort. Det är litet svårt, för det&lt;br&gt;är ett mycket omfattande ämne, som skulle förtjäna en längre debatt, vill jag&lt;br&gt;påstå. Men det är omöjligt att få en sådan vid detta tillfälle. Vi har fler ären-&lt;br&gt;den kvar som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill börja med att yrka bifall till de reservationer som är fogade till&lt;br&gt;betänkandet. Jag kommer att begära votering på reservationerna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga företagen har vi diskuterat förut under den här riksdagsperio-&lt;br&gt;den. Jag har konstaterat att det har gått utmärkt bra under den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringsperioden. Tyvärr har den borgerliga regeringen en annan&lt;br&gt;syn på statliga företag. Man vill sälja ut de statliga företagen av andra orsa-&lt;br&gt;ker än affärsmässiga, trots att de statliga företagen går bra. Men man vill&lt;br&gt;heller inte sköta det på ett affärsmässigt riktigt sätt. Man tog ju bort förvalt-&lt;br&gt;ningsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater vill absolut inte sälja ut statens naturtillgångar. Där-&lt;br&gt;emot kan vi givetvis tänka oss att grannfastigheter till domänverket kan få&lt;br&gt;en bättre situation genom endera markbyten eller vissa försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här propositionen handlar om bolagisering men också privatisering,&lt;br&gt;vilken vi säger nej till. Vi tycker att ombildningen till bolag bör skjutas upp&lt;br&gt;ett halvår och ske först den 1 januari 1993, beroende på att det är litet oklart&lt;br&gt;med anställningsförhållandena. Det är tydligen svårt att föra förhandling-&lt;br&gt;arna till slut. Vi vill också, som ett alternativ till privatisering, se på möjlighe-&lt;br&gt;terna att bilda en statlig skogskoncern av domänverket, NCB och ASSI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden av stora naturvårdsvärden får inte mista sitt skydd. Vi anser att&lt;br&gt;man inte skall ta ställning i denna fråga förrän den skogspolitiska kommittén&lt;br&gt;har lagt fram sitt förslag. Regeringen bör också återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag om kulturhistoriskt värdefulla egendomar som domänverket in-&lt;br&gt;nehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rennäringen skall behandlas i samband med samepropositionen, anser vi.&lt;br&gt;Vi har också synpunkter vad gäller Kronoholmarna, Käringön och vissa&lt;br&gt;andra kronoholmar, som vi tycker bör kvarstå i statens ägo. Man kan konsta-&lt;br&gt;tera att vi har blivit överens i utskottet om förändringar i det förslag som&lt;br&gt;regeringen lagt fram. Göta kanal har exempelvis fått en bra lösning. Ett enigt&lt;br&gt;utskott tycker att staten skall garantera fortsatt drift och underhåll på Göta&lt;br&gt;kanal. Vi skall också behålla kanalfastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag säga att vi i och för sig har skrivit reservationer om&lt;br&gt;viktiga fritidsintressen. Domänverket har ju upplevts som en garant för att&lt;br&gt;avgifter för jaktarrenden, fiskeavgifter osv. hålls på en relativt hygglig nivå&lt;br&gt;i det här landet. Dessa riskerar att gå förlorade om det blir privatisering.&lt;br&gt;Detsamma gäller allemansrätten. En privatisering av domänverkets skogar&lt;br&gt;plus den utredning som regeringen har tillsatt om stärkt äganderätt kan hota&lt;br&gt;allemansrätten på sikt. Tack för mig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här blir ett mycket komprimerat inlägg. Vi yrkar avslag&lt;br&gt;på propositionen. Den totala bristen på utredning av de föreslagna riktlinjer-&lt;br&gt;nas effekt i praktiken på en mängd områden är helt oacceptabel. Vi noterar&lt;br&gt;också att någon remissbehandling inte heller har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs att tanken är att bl.a. gynna små enskilda ägare, skogs- och jord-&lt;br&gt;brukare när man säljer ut skogsmarker. Det är ju positivt. Men erfarenhe-&lt;br&gt;terna hitintills visar ju att det inte är de små skogsägarna som får möjlighet&lt;br&gt;att köpa skogen. Priset per hektar är väldigt högt. Fjällmarker i min hem-&lt;br&gt;kommun har helt nyligen sålts för 22 000 kr. per hektar. Ett skifte på 132&lt;br&gt;hektar har fått ett pris på 2,9 miljoner. Det säger sig självt att de små skogs-&lt;br&gt;ägarna inte kan vara med i en sådan budgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom propositionen om bolagisering och utförsäljning av domänver-&lt;br&gt;ket lämnas till riksdagen utan att ordentligt underlag utarbetats, finns det&lt;br&gt;risk att arbetet med att ta fram förslag till utbytesarealer och skyddsvärda&lt;br&gt;arealer inte kommer att vara klart om och när bolagiseringen sker. Domän-&lt;br&gt;verket har bl.a. avsatt ca 700 naturreservat. Man borde redan nu ha klart för&lt;br&gt;sig hur det blir i framtiden för dessa reservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som jag har påpekat i min motion är att det från fjällbefolk-&lt;br&gt;ningens sida ifrågasätts om awittringen i de två nordligaste länens lappmar-&lt;br&gt;ker genomförts på ett korrekt sätt. Motioner om detta har tidigare behand-&lt;br&gt;lats här i riksdagen. Vid den behandlingen förutsattes att denna fråga skulle&lt;br&gt;genomgås och att information därvid skulle ges, något som tydligen inte har&lt;br&gt;skett på ett riktigt sätt. Den bofasta befolkningen inom de båda länens lapp-&lt;br&gt;marker anser fortfarande att den har större rätt till vissa marker, bl.a. kron-&lt;br&gt;och överloppsmarker, än den nuvarande ägaren staten. Det är en mängd frå-&lt;br&gt;geställningar som icke har fått en acceptabel lösning. Det finns en mängd&lt;br&gt;frågetecken kvar. Därför vill jag yrka avslag på propositionen under mom. 1&lt;br&gt;i utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 ROLF DAHLBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom reservanterna har varit mycket kortfattade med&lt;br&gt;hänsyn den trånghet med tiden som kammaren har, kommer också jag att&lt;br&gt;vara det. Riksdagen har under 1991 fattat två beslut om domänverket: Först&lt;br&gt;ett principiellt beslut om bolagisering, och i samband med det större privati-&lt;br&gt;seringsbeslutet angående de statliga företagen fanns också domänverket&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regeringen nu gör är att man lägger fast de riktlinjer som bör gälla&lt;br&gt;vid överförandet av domänverkets fasta egendom och övriga tillgångar och&lt;br&gt;skulder till det nya domänbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna är med på en bolagisering men har synpunkter på hur&lt;br&gt;den skall gå till. Däremot motsätter de sig att bolaget sedan privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationerna 2 och 4 anför Socialdemokraterna att viss mark och vissa&lt;br&gt;fastigheter bör undantas eller vara tillgängliga för naturvårdsändamål eller&lt;br&gt;som kulturhistoriskt värdefulla områden. Men man preciserar inte vilka&lt;br&gt;marker, vilka fastigheter eller hur mycket mark som skall undantas. Det gör&lt;br&gt;att det förfaringssätt som man pekar på inte är godtagbart, då det skulle för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svåra, försena och kanske t.o.m. förhindra en bolagisering, med de vaga di-&lt;br&gt;rektiv som riksdagen i så fall skulle kunna ge till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som regeringen föreslår tillgodoser de önskemål som finns&lt;br&gt;från såväl naturvårds- som kulturvårdsintressenas sida. Regeringen pekar ju&lt;br&gt;på tre olika sätt att gå till väga. Man kommer att undanta viss mark. Man har&lt;br&gt;redan anvisat vissa områden som aldrig går över till bolaget. Man påpekar att&lt;br&gt;restriktioner i samband med avtalsskrivningen kan göras som gör att man&lt;br&gt;kan återkomma till bolaget och köpa loss mark som kan bli aktuell för dessa&lt;br&gt;ändamål. Vidare pekar man på en möjlighet till lagstiftning i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de reservationer som Socialdemokraterna har på dessa punkter motsät-&lt;br&gt;ter de sig utskottsmajoritetens uppfattning. Detsamma gäller för den reser-&lt;br&gt;vation som handlar om privatisering. Där har Socialdemokraterna och Väns-&lt;br&gt;terpartiet den uppfattningen och tron att staten är bättre skickad att driva&lt;br&gt;bolag än enskilda människor. För mig är det helt obegripligt hur man i dessa&lt;br&gt;dagar fortfarande kan förfäkta denna idé, när man ser hur det ser ut runt om&lt;br&gt;i världen och ser vad som händer i andra länder. Det finns kvar en så att säga&lt;br&gt;ideologisk låsning hos Socialdemokraterna vid den socialistiska tron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med detta korta anförande vill jag yrka bifall till hemställan&lt;br&gt;i dess helhet i näringsutskottets betänkande och avslag på de reservationer&lt;br&gt;som är fogade till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 BO FINNKVIST (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vet inte någon socialdemokratisk representant som har&lt;br&gt;påstått att staten skulle vara bättre på att driva företag. Däremot visade den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringsperioden i praktiken att staten kan driva före-&lt;br&gt;tag framgångsrikt. Detta är ett kort svar på de frågor som Rolf Dahlberg tog&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många öppna frågor i propositionen. Vi har föreslagit att man&lt;br&gt;skall dröja ett halvår med att genomföra en bolagisering, delvis på grund av&lt;br&gt;de frågor som bl.a. Hans Dau, Rolf Dahlberg och även andra har tagit upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 GUDRUN NORBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hade tänkt att ta upp två frågor, dels naturskyddet, dels&lt;br&gt;Göta kanalbolag. Nu skall jag naturligtvis inte göra det, utan jag nöjer mig&lt;br&gt;med att säga att vi tycker att det är väldigt viktigt att naturskyddet upprätt-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de markeringar och skrivningar som har gjorts i utskottets betän-&lt;br&gt;kande är motionernas krav ganska väl tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Göta kanalbolag har utskottet gjort ett påpekande till rege-&lt;br&gt;ringen. Vi har uppnått en lösning som mycket väl tillgodoser trepartimotio-&lt;br&gt;nen N46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till hemställan i betän-&lt;br&gt;kandet och avslag på reservationerna. Sedan vill jag avsluta med att önska&lt;br&gt;kammarens ledamöter en skön sommar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 CARL OLOV PERSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är den ende här i kammaren som är en del av regerings-&lt;br&gt;underlaget och samtidigt sitter med i den skogspolitiska kommittén, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drar upp riktlinjer för den framtida skogspolitiken och som skall ta fram ett&lt;br&gt;förslag till en ny lag. Det gör att jag känner ett speciellt ansvar för den här&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här propositionen, som handlar om domänverket, är en mycket in-&lt;br&gt;tressant läsning. Vaije landskap har sin domänhistoria. En del är från medel-&lt;br&gt;tiden. Annat vittnar om strukturproblem under 30-talets kris och under 70-&lt;br&gt;talet. En del handlar om väldigt gammalt innehav, såsom Upsala Öd och Ri-&lt;br&gt;döarkipelagen i Mälaren, som har tillhört staten så långt historien sträcker&lt;br&gt;sig bakåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sker med statens jord- och skogsegendomar är den största för-&lt;br&gt;ändringen av ägandet av mark sedan Karl XI:s reduktion. Jag har förvånats&lt;br&gt;över hur svagt intresse en del politiker visar inför denna stora förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller riktlinjer som kommer att möjliggöra för en-&lt;br&gt;skilda att köpa mark. Det är jag tacksam för och för att framför allt jord-&lt;br&gt;bruksutskottet har markerat denna positiva inställning. Men när tillgångar&lt;br&gt;och skulder överförts till Domän AB finns det en risk för att bolaget motsät-&lt;br&gt;ter sig försäljningen av mark, så att enskildas önskemål om köp av mark inte&lt;br&gt;kan fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu skrivs avtalet mellan Domän AB och staten. Domän AB måste&lt;br&gt;ges sådana instruktioner att intentionerna att sälja ut bolagets tillgångar till&lt;br&gt;enskilda skogs- och jordbruksägare fullföljs, även om det kommer att inne-&lt;br&gt;bära att bolaget tvingas att avstå värdefulla tillgångar. Detta är lika viktigt&lt;br&gt;när det gäller att Domän AB skall ha möjlighet att avsätta skogsmark för fri&lt;br&gt;utveckling. Om detta inte kan ske i tillräckligt stor omfattning, kommer det&lt;br&gt;privata skogsbruket framför allt i södra Sverige att tvingas att gå naturvårds-&lt;br&gt;intressen till mötes i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har förtroende för näringsministern och för regeringen.&lt;br&gt;Därför yrkar jag bifall till hemställan i näringsutskottets betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 SONIA KARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I betänkandet behandlas en väsentlig fråga för Östergötland&lt;br&gt;och Motalaregionen, men också för hela landet, nämligen Göta kanals fram-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet understryker i sin behandling Göta kanals värde som så-&lt;br&gt;väl kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition var oklar på flera punkter, och vi kände oro för&lt;br&gt;vad som i framtiden skulle hända med Göta kanal och kanalbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi motionärer är nöjda med utskottets ställningstagande angående AB&lt;br&gt;Göta kanalbolag och Göta kanal. Utskottet har frångått propositionens för-&lt;br&gt;slag och i stället tagit intryck av de motioner som har väckts i frågan, vilket&lt;br&gt;är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att regeringen följer utskottets och riksdagens ställningsta-&lt;br&gt;gande och så snart som möjligt föranstaltar om nödvändiga åtgärder med&lt;br&gt;anledning av vad utskottet anfört om AB Göta kanalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att AB Göta kanalbolag skall kvarstå i statlig ägo, att kanal-&lt;br&gt;bolaget skall behålla kanalfastigheten samt att medel för Göta kanals drift&lt;br&gt;och underhåll även i fortsättningen kommer att tillförsäkras genom stats-&lt;br&gt;makternas försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare viktigt att Göta kanalbolag så snart som möjligt erhåller be-&lt;br&gt;sked om att medel för verksamheten fördelas i och med budgetårets böljan,&lt;br&gt;så att verksamheten inte störs av oklara och sena besked, vilket skulle för-&lt;br&gt;svåra en kostnadseffektiv planering av underhållsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår motion förutsatte vi att kanalbolagets produktiva skogsfastighet&lt;br&gt;skulle kvarstanna i Göta kanalbolags ägo. Utskottet föreslår att den bör&lt;br&gt;överföras till domänbolaget. Vi motsätter oss inte detta, eftersom utskottet&lt;br&gt;”anser det inte vara ändamålsenligt att finansieringen av kanalverksamhe-&lt;br&gt;ten - som därutöver kräver ytterligare statligt stöd - görs beroende av av-&lt;br&gt;kastningen av en skogsegendom, som därtill är starkt konjunkturkänslig”.&lt;br&gt;Däremot förutsätter vi att domänbolaget vid överföringen av skogsmarken&lt;br&gt;betalar AB Göta kanalbolag ett marknadsanpassat pris för produktiv skogs-&lt;br&gt;mark, vilken är värderad till ca 35-40 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kanalen besöks årligen av ca 1,5 miljoner människor, som&lt;br&gt;på olika sätt tillbringar sin fritid på och vid kanalen. Vi förutsätter att kana-&lt;br&gt;len även i framtiden hålls tillgänglig i samma omfattning som i dag. Göta&lt;br&gt;kanal är tillgänglig för sjöfarare från den 1 maj t.o.m. september månads&lt;br&gt;utgång. Kanalområdet är tillgängligt året om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är nöjda med utskottets förslag till beslut, som innebär att denna spe-&lt;br&gt;ciella kulturmiljö säkerställs och att det nationella riksintresset skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med hänvisning till vad jag nu har anfört yrka bifall till utskottets&lt;br&gt;förslag angående AB Göta kanalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Lars Stjernkvist (s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 OLLE LINDSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottets ställningstagande i det här betänkandet har i de-&lt;br&gt;batten redovisats av utskottsordförande Rolf Dahlberg, varför jag enbart&lt;br&gt;skall avge några korta kommentarer och påpekanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket förvaltar i dag för statens räkning 10,3 milj. hektar skogs-&lt;br&gt;mark, varav 4,5 milj, hektar utgörs av produktiv mark. Det handlar alltså&lt;br&gt;om en stor del av den totala skogsarealen i Sverige. Av verkets produktiva&lt;br&gt;skogsmarksareal är 79 % belägen i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övre Norrland förvaltar domänverket ca 43 % av regionens produktiva&lt;br&gt;skogsmarksareal, och därtill kommer en betydande andel impediment och&lt;br&gt;fjällmark. De här siffrorna visar att statens innehav av skogsmark i landet är&lt;br&gt;betydande, för att i övre Norrland vara helt dominerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att statens överlåtelse av&lt;br&gt;egendom sker på villkor som sammanfaller med propositionens och betän-&lt;br&gt;kandets inriktning, när domänverket ombildas till aktiebolag och på sikt pri-&lt;br&gt;vatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller för det första försäljningen av skogsmark till enskilda jord- och&lt;br&gt;skogsbrukare, för det andra att de privata köpsågverken blir tillförsäkrade&lt;br&gt;råvara och för det tredje att de artfrämmande dotterbolagen på ett eller an-&lt;br&gt;nat sätt avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljningen av skogsmark förutsätter jag att överlåtelseavtalet kom-&lt;br&gt;mer att innehålla direktiv som innebär att privatisering verkligen prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte minst viktigt i glesbygd, där många mindre jord- och skogsbru-&lt;br&gt;kare har behov av tillskottsareal för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår även i betänkandet att försäljning till enskilda skall syfta till&lt;br&gt;att förbättra skogsbrukets struktur och sysselsättningsmöjligheter, vilket är&lt;br&gt;positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal privata inlandssågverk som under lång tid har varit helt&lt;br&gt;beroende av råvaruleveranser från domänverket. Dessa sågverk borde på ett&lt;br&gt;eller annat sätt tillförsäkras råvara, antingen genom försäljning av skogs-&lt;br&gt;mark, eller som ett villkor i överlåtelseavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje punkt som jag vill ta upp är domänverkets dotterbolag. Av de&lt;br&gt;drygt 30-tal dotterbolag som domänverket har är ett antal helt artfräm-&lt;br&gt;mande. Jag har svårt att tänka mig att ett skogsbolags affärsidé skulle inne-&lt;br&gt;fatta turism med stugbyar, konsultbolag av olika schatteringar och grus- och&lt;br&gt;betongförädling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för domänverket visar också att moderbolaget under de&lt;br&gt;senaste åren har fått täcka vissa underskott hos dotterbolagen. Det är viktigt&lt;br&gt;att den artfrämmande verksamheten försäljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag helt kort beröra den socialdemokratiska motionen&lt;br&gt;N45.1 den anförs det att det är av allmänintresse att staten ej avhänder sig&lt;br&gt;kontrollen över de svenska naturtillgångarna. Menar Socialdemokraterna&lt;br&gt;att det är endast statens mark som kan betraktas som naturtillgång? Eller&lt;br&gt;anser Socialdemokraterna att all skogsmark, även den privatägda, är en na-&lt;br&gt;turtillgång? Jag förutsätter det, och i så fall skulle det innebära att Social-&lt;br&gt;demokraterna vill att staten skall ha kontroll över all mark. Det trodde jag&lt;br&gt;faktiskt tillhörde en förgången tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Norrbotten har det förts en väldigt hård debatt om den här privati-&lt;br&gt;seringen. Från socialdemokratiskt håll har man gjort gällande att allmänhe-&lt;br&gt;ten skulle avskärmas från vår fina natur, att skogsbilvägar skulle stängas och&lt;br&gt;att naturen inte skulle kunna nyttjas för bärplockning och annat vid en för-&lt;br&gt;säljning av domänverket eller av en del av marken. Det är beklämmande att&lt;br&gt;sådana argument har kommit in i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft möjlighet till att både färdas och vistas på de här markerna,&lt;br&gt;privata såväl som statliga, och jag har aldrig sett någon skillnad på mark ägd&lt;br&gt;vare sig av det ena eller det andra skogsbolaget eller av privata personer.&lt;br&gt;De socialdemokratiska motiven till att Domän AB skall vara statsägt är helt&lt;br&gt;orealistiska och saknar därför verklighetsförankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det här anförda, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemstäl-&lt;br&gt;lan i betänkande nr 33 och avslag på samtliga reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 HANS DAU (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är, precis som Rolf Dahlberg sade, ont om taletid. Det&lt;br&gt;är synd, därför att den här debatten skulle ha kunnat bli en mycket intressant&lt;br&gt;sådan, inte minst med tanke på den oerhört stora betydelse som domänver-&lt;br&gt;kets marker har för svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller i stor utsträckning de områden från vilka bl.a. Rolf Dahlberg&lt;br&gt;och jag kommer. Vi har sett fram emot den här åtgärden, varför jag klart&lt;br&gt;måste deklarera att jag är av en helt annan uppfattning än vad som kommer&lt;br&gt;till uttryck i propositionen, och det har jag också gett uttryck för i motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domän verket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N40. Jag anser att man inte skulle ha gjort någon bolagisering. Det är ett&lt;br&gt;socialdemokratiskt förslag från i fjol, och det är socialdemokratisk politik.&lt;br&gt;Man skulle i allra största utsträckning ha privatiserat den här marken direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen därtill är de erfarenheter som vi i Norrland har av bolags-&lt;br&gt;bygd. Det finns ett gammalt uttryck som säger att bolagsbygd är död bygd,&lt;br&gt;medan bondebygd och privat ägd bygd är levande bygd. Den levande bygden&lt;br&gt;är folk intresserad av, och det finns liv och rörelse där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propsitionen sägs det att den berörda egendomen före aktieutförsälj-&lt;br&gt;ningen, och den formen av privatisering, skall säljas till enskilda skogs- och&lt;br&gt;jordbrukare för att öka möjligheterna att förvärva hittills statligt ägd mark.&lt;br&gt;Det tycker jag som sagt att man skulle ha gjort från början, innan man bola-&lt;br&gt;giserade det som eventuellt hade varit kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man läser vidare i propositionen erfar man att mindre enskilda skogs-&lt;br&gt;skiften som understiger 200 hektar per enhet skall bjudas ut till försäljning.&lt;br&gt;För mig är det en gåta hur en gräns som 200 hektar kan läggas fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag viil erinra om att 200 hektar skog i Västerbottens inland - och även i&lt;br&gt;Norrbotten, där de stora statliga skogarna finns - i produktionshänseende&lt;br&gt;motsvaras av 60 hektar i Skåne eller i Småland. Att då fastställa summan 200&lt;br&gt;hektar för hela landet visar på en okänslighet som jag finner skrämmande.&lt;br&gt;Jag hoppas verkligen att man ändrar på den här inriktningen, eftersom rege-&lt;br&gt;ringen fortfarande har möjlighet att påverka detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Olov Persson uttryckte farhågor för hur bolaget och dess styrelse&lt;br&gt;skulle komma att handla. Han hade emellertid tilltro till regeringen, vilket&lt;br&gt;jag hoppas att vi skall kunna ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag emellertid i pressen läser om den tilltänkta styrelsens sammansätt-&lt;br&gt;ning måste jag säga att mina farhågor förstärks. I den tilltänkta styrelsen&lt;br&gt;finns nämligen bolagsfolk av alla möjliga schatteringar, som är vant att driva&lt;br&gt;bolag utan att kanske tänka på de synpunkter som jag anser att man bör ta&lt;br&gt;hänsyn till. Enligt min mening är det nödvändigt att regeringen går längre&lt;br&gt;än vad som sägs i propositionen. Det är synd att denna debatt inte kan föras&lt;br&gt;på ett djupare plan, speciellt som näringsministern finns med här i kamma-&lt;br&gt;ren. Det skulle ha varit mycket intressant att få höra hans åsikt om hur man&lt;br&gt;skall gå till väga vid utförsäljningen. Det skulle kanske ha varit givande,&lt;br&gt;framför allt för oss som bor i de här bygderna, att få veta hur vi skulle kunna&lt;br&gt;se framtiden an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag uppmanar näringsdepartementet och näringsministern att ta del av&lt;br&gt;den motion i vilken jag och en del andra har gett uttryck för våra uppfatt-&lt;br&gt;ningar. De skulle, enligt min mening, var helt i linje med den nuvarande re-&lt;br&gt;geringens inställning till näringspolitik och till spritt ägande. Det skulle även&lt;br&gt;vara till stor fördel för de bygder som omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag inte har någon reservation, yrkar jag inte heller bifall till min&lt;br&gt;motion. Skrivningen i betänkandet är trots allt positiv, även om jag anser att&lt;br&gt;näringsutskottet skulle ha kunnat gå längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 ELISABETH PERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vänsterpartiet har yrkat avslag på regeringens proposition&lt;br&gt;om ombildning av domänverket till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att propositionen kännetecknas av brådska och av att den är då-&lt;br&gt;ligt genomtänkt. Detta blir särskilt tydligt i behandlingen av Göta kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringens förslag skulle ha gått igenom när det gäller kanalen hade&lt;br&gt;det fått samma resultat som om man hade sagt att vi skulle fylla igen kanalen&lt;br&gt;och plantera granskog på kanalfastigheten, dvs. att det om några år inte hade&lt;br&gt;funnits en enda båt på kanalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att över huvud taget tänka tanken att kanalen skulle kunna privatiseras&lt;br&gt;och drivas och underhållas med hjälp av enbart avgifterna för kanaltrafiken&lt;br&gt;är befängt. Om näringsministern hade skött sina privata aktieaffärer på lika&lt;br&gt;lösa grunder, hade regeringen under det gångna året inte haft några som&lt;br&gt;helst problem med hans aktieportfölj eller förmögenhet. Näringsministern&lt;br&gt;hade med intill visshet gränsande sannolikhet varit utfattig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag hade, herr talman, inneburit att AB Göta kanalbo-&lt;br&gt;lag hade blivit ett kanalbolag utan kanal, utan kanalfastighet, utan skog och&lt;br&gt;utan driftspersonal och i sista änden utan kanaltrafik och utan båtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar John Anderssons och Vänsterpartiets uppfattning att det bästa&lt;br&gt;vore ett avslag på propositionen i dess helhet. Men när det nu inte finns ma-&lt;br&gt;joritet för detta är det ändå väl att motioner och utskottsbehandling har räd-&lt;br&gt;dat Göta kanal, för den här gången i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beklagar dock att det inte har gått att få med vare sig kulturutskottet&lt;br&gt;eller näringsutskottet på att Kanalbolaget skulle få behålla den skog som en&lt;br&gt;gång donerats till bolaget. Jag anser att det vore kulturhistoriskt pietetsful-&lt;br&gt;lare och riktigare att låta skogen kvarstå i bolagets ägo, även om den natur-&lt;br&gt;ligtvis inte spelar samma roll för kanalen i dag som den gjorde i början av&lt;br&gt;1800-talet, då donationerna ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid glad över att riksdagen är enig om att kanalbolaget skall&lt;br&gt;behålla kanalfastigheten och att staten även i framtiden skall ansvara för ka-&lt;br&gt;nalen och garantera dess upprustning. Göta kanal är kulturhistoriskt och tu-&lt;br&gt;ristiskt ovärderlig, inte bara för Östergötland utan för hela Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det anförda vill jag önska kammarens ledamöter och&lt;br&gt;personal en skön sommar. Använd gärna en dag eller två för ett besök i Ös-&lt;br&gt;tergötland och en tur på Göta kanal, en underbart vacker 170-åring som är&lt;br&gt;väl värd ett besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 LENNART BRUNANDER (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är bra att privata skogsbrukare nu får möj-&lt;br&gt;lighet att komplettera sin mark med domänverksmark som är så belägen att&lt;br&gt;den passar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också bra att man skall kunna använda domänverksmark som byte&lt;br&gt;när privat mark skall användas för naturvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet har i ett yttrande framfört synpunkter på denna propo-&lt;br&gt;sition. Vi i jordbruksutskottet ansåg att regeringen skulle ha preciserat sig&lt;br&gt;något mer än den gör i propositionen. Vi ansåg att man måste gå litet mer&lt;br&gt;grundligt till väga när det gäller att avsätta mark för naturvård, både domän-&lt;br&gt;verksmark och mark utanför domänverkets mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet ansåg emellertid att det inte fanns någon anledning att&lt;br&gt;göra något uttalande eller att ge några speciella uppdrag till näringsminis-&lt;br&gt;tern. Man utgår från att näringsministern kommer att arbeta med utgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av&lt;br&gt;domänverket till&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt i dessa förutsättningar. Näringsutskottet skriver i betänkandet: ”Här-&lt;br&gt;vid bör de synpunkter som förs fram i jordbruksutskottets yttrande ligga till&lt;br&gt;grund för säkerställande av mark för naturvårdsändamål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att det kommer att bli utgångspunkten för näringsministerns&lt;br&gt;arbete. Näringsutskottet ger ju näringsministern ett förtroende och ansvar&lt;br&gt;för att det blir på detta sätt. Jag tror att det är mycket viktigt att vi gör det.&lt;br&gt;Redan i propositionen avsätts ju ganska mycket mark, och man kan tycka&lt;br&gt;att det är mycket bra. Men vi skall tycka att detta är bra även om ett antal år&lt;br&gt;framöver. Med utgångspunkt i det som har sagts i jordbruksutskottet tror&lt;br&gt;jag att man, innan bolagsbildningen är klar, skall se över detta och följa de&lt;br&gt;rekommendationer som jordbruksutskottet har gjort och som näringsutskot-&lt;br&gt;tet har strukit under i sin skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inget yrkande. Jag ville bara understryka detta, och&lt;br&gt;lägga näringsministern detta på hjärtat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 § Rekonstruktion av Nordbanken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;näringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:NU36 Rekonstruktion av Nordbanken (prop. 1991/92:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 LEIF MARKLUND (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är beklagligt att ärenden av stor vikt skall få så dålig tid&lt;br&gt;i kammaren att man skall pressas fram och i princip inte kunna föra debatter&lt;br&gt;som är behövliga. Jag tänker närmast på föregående ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rekonstruktion av Nordbanken som regeringen föreslår tillstyrks i&lt;br&gt;princip av ett enigt utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som finns i Nordbanken är bara en del av en omfattande kris&lt;br&gt;som finansmarknaden har både i Sverige och utomlands. Nu behövs lös-&lt;br&gt;ningar som håller mer än ett par månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anvisar vi i en reservation hur man långsiktigt skall lösa dessa pro-&lt;br&gt;blem. Vi avvisar samtidigt det bemyndigande som regeringen begär för att&lt;br&gt;sälja de aktier man övertog vid rekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor har belysts på ett mycket ingående sätt i den ekonomiska de-&lt;br&gt;batt som tidigare under dagen har förts i kammaren. Därför behöver jag inte&lt;br&gt;fördjupa mig i just finanskrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditförlusterna i Nordbanken har visat sig vara av en en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning att det finns behov av ett betydande kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten som huvudägare i banken och staten som garant för stabilitet i vårt&lt;br&gt;betalningssystem gör att staten i detta fall har ett dubbelt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de s.k. nödlidande krediterna och andra till-&lt;br&gt;gångar som belastar bankens intjänandeförmåga överförs till Securum AB,&lt;br&gt;ett nybildat dotterbolag till banken. Syftet är att bolaget skall förvalta och&lt;br&gt;avveckla dessa engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser staten att förvärva resterande aktier i Nordbanken som i dag&lt;br&gt;inte ägs av staten. Priset på aktierna får anses rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga finansieringen, i första hand i Securum, föreslås stora stat-&lt;br&gt;liga åtaganden som lånegarantier, lån med låg eller ingen ränta samt kapital-&lt;br&gt;tillskott av betydande storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På dessa punkter yrkar vi bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi saknar, som framgår av vår reservation, ett samlat grepp för att&lt;br&gt;mildra den kris som finns i den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom många beslut bidragit till att fördjupa krisen. En&lt;br&gt;del beslut har lett till sänkt aktivitet i näringslivet. Andra beslut leder till&lt;br&gt;överbud på fastigheter, då framför allt på kontorsfastigheter. Osäkerhet i&lt;br&gt;riskkapitalförsöijningen är ett annat exempel då regeringen har bidragit med&lt;br&gt;ett ordentligt tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det får ses som rimligt att ägandet i Nordbanken på sikt&lt;br&gt;breddas. Detta bör göras så att bankens ställning stärks och konkurrensen&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig skiljelinje i det politiska synsättet är bemyndigandet att sälja de&lt;br&gt;förvärvade aktierna. Här avvisar vi regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu liksom tidigare anser vi att riksdagen skall höras då så stora frågor skall&lt;br&gt;avgöras. Detta handlar om hela folkets egendom precis som när det gäller&lt;br&gt;övriga statliga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker att det är en respektlöshet av stora mått som den borgerliga rege-&lt;br&gt;ringen visar mot Sveriges riksdag genom att bemyndiga sig att hantera frågor&lt;br&gt;på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privatiseringsiver som nu pågår medför med stor sannolikhet en för-&lt;br&gt;svagning av banken. Den kan också leda till en ökad koncentration inom&lt;br&gt;bankvärlden som absolut inte är önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservation 1. Vi stöder&lt;br&gt;naturligtvis även reservation 3, men vi kommer att följa upp endast reserva-&lt;br&gt;tion 1 vid voteringen. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 BENGT DALSTRÖM (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tänker huvudsakligen uppehålla mig vid ansvarsfrågan&lt;br&gt;och informationen kring den sorglustiga Nordbankaffären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora allmänheten har upprörts över Nordbanksaffären, och det med&lt;br&gt;rätta. Återigen måste vi skattebetalare gå in med 20 miljarder i friskt kapital&lt;br&gt;för att undvika en samhällsförödande bankkonkurs. Samtidigt går de ansva-&lt;br&gt;riga så här långt fria och får lämna arenan med fallskärmsavtal som tillförsäk-&lt;br&gt;rar dem mångmiljonbelopp i ersättning. Hela affären är rent ut sagt en präk-&lt;br&gt;tig skandal där såväl den tidigare som den nuvarande regeringen måste vara&lt;br&gt;inblandade. Även näringsutskottet och riksdagen måste ta sitt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beslutande institution beviljade riksdagen för ett halvår sedan Nord-&lt;br&gt;banken ett ekonomiskt tillskott på 5 miljarder. Detta skedde utan att det då&lt;br&gt;presenterades någon skriftlig dokumentation, vare sig från Nordbanken el-&lt;br&gt;ler finansinspektionen eller från regeringen, till de ansvariga i utskottet och&lt;br&gt;riksdagen. Detta förhållande tog vi i Ny demokrati upp då, samtidigt som vi&lt;br&gt;föreslog att en utredning skulle göras beträffande händelseförloppet, an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarsfrågan och möjligheten till en förebyggande kontroll. Ny demokratis&lt;br&gt;förslag avvisades såväl i utskottet som i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är vi ”plötsligt” i samma situation, men med den skillnaden att vi skat-&lt;br&gt;tebetalare skall skjuta till ytterligare 20 miljarder. Det räcker troligen inte&lt;br&gt;med det. Det kan vara toppen på ett isberg. Här måste det pågå ett spel un-&lt;br&gt;der täcket rent ut sagt mellan Nordbanken, finansinspektionen och rege-&lt;br&gt;ringen. Hur skall vi annars kunna förklara att styrelseordförande Björn&lt;br&gt;Wahlström inför näringsutskottet för drygt ett halvår sedan bekräftade att&lt;br&gt;bankens behov av att rensa upp när det gällde den trassliga Nordbankssitua-&lt;br&gt;tionen gällde 5 miljarder för att ett halvår senare växa till ytterligare 20 mil-&lt;br&gt;jarder? Huvudsakligen baserades den här utvecklingen på gamla fastighets-&lt;br&gt;krediter som man satt inne med redan ett halvår tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank har inte rätt att göra dåliga affärer, om gällande lagstiftning följs.&lt;br&gt;För kreditgivning gäller nämligen att ”kredit får beviljas endast om låntaga-&lt;br&gt;ren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom&lt;br&gt;krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att döma av beviljade krediter och den situation som Nordbanken ham-&lt;br&gt;nat i måste de ansvariga, inkl, styrelsen, ha brutit mot gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här långt har de ansvariga gått fria, och inte bara det - de belönas dess-&lt;br&gt;utom med höga avgångsvederlag genom sina fallskärmsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om slarv, oskicklighet, förskingring eller trolöshet mot ban-&lt;br&gt;kens kunder - det gäller alltså ytterst oss skattebetalare? Det får allmänhe-&lt;br&gt;ten aldrig reda på; inte så här långt i vaije fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man borde kunna förvänta att åtminstone vi i utskottet och riksdagen&lt;br&gt;skulle få utförlig information och dokumentation om detta, men icke!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankerna står ändå under tillsyn av en finansinspektion som har att se till&lt;br&gt;att en bank följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels de lagar som reglerar bankens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels andra författningar som avser banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels bankens stadgar och bestämmelser som med stöd därav meddelats&lt;br&gt;bankens stämma eller styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vidare med uppmärksamhet följa bankens verk-&lt;br&gt;samhet och hålla sig underrättad om förhållanden som kan inverka på en&lt;br&gt;banks säkerhet eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av bank-&lt;br&gt;verksamheten, enligt 7 kap. 1 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dels gällande banklagstiftning, dels finansinspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet är det ett mysterium att denna bankkrasch har kunnat in-&lt;br&gt;träffa utan förebyggande varningssignaler och information. Det osannolika&lt;br&gt;har hänt. Eller vet regeringen mer om den här olyckliga utvecklingen än man&lt;br&gt;har låtit påskina? Det kan vara så. Svenska Dagbladet hade en utomordent-&lt;br&gt;ligt genomlysande artikel för någon vecka sedan i ärendet. Att döma härav&lt;br&gt;har man från regeringens sida haft och suttit inne med information som man&lt;br&gt;inte har låtit gå vidare, i vaije fall inte till oss i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De många obesvarade frågorna leder till spekulationer, lösa antaganden&lt;br&gt;och en brist på tilltro till bank- och finanssystemet. Det är hög tid att gå till&lt;br&gt;botten och granska Nordbanken, bankväsendet i övrigt samt finansinspek-&lt;br&gt;tionens roll i den här affären i synnerhet och dess verksamhet över huvud&lt;br&gt;taget - men också regeringens agerande. Misstagen får inte upprepas. Herr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talman! Vi svenska skattebetalare vill inte bli tagna på sängen gång efter an-&lt;br&gt;nan när det gäller miljardbelopp som vi får punga ut med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank- och finanskommission bör därför tillsättas som består av politi-&lt;br&gt;ker, helst representerande alla riksdagspartier, samt ekonomer och andra ex-&lt;br&gt;perter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förutsätts klarlägga handläggningen inom Nordbanken och&lt;br&gt;ansvarsfrågan samt granska de många stötande fallskärmsavtalen i flermil-&lt;br&gt;jonsklassen och undersöka om dessa oundgängligen måste gälla eller om de&lt;br&gt;kan jämkas. Jag tror att regeringen i den delen har en utredning på gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag säga att vi i Ny demokrati återkommer till frågan&lt;br&gt;om insättarskydd för småsparama i stället för statliga garantier till bankerna.&lt;br&gt;Enligt pressuppgifter tittar departementet nu på olika lösningar av den här&lt;br&gt;frågan. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning som har att lägga fram&lt;br&gt;förslag till ett insättarskydd för landets alla småsparare - ett förslag som riks-&lt;br&gt;dagen har att ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Glädjande nog framhöll även finansutskottets ordförande i&lt;br&gt;dagens finansdebatt behovet av att regeringen tillsätter en utredning som&lt;br&gt;analyserar och kartlägger situationen inom bankväsendet och granskar&lt;br&gt;Nordbankens och finansinspektionens agerande i den här affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Ny demokrati skulle anse det mycket märkligt om riksdagens ledamö-&lt;br&gt;ter, oberoende av partitillhörighet, inte skulle vilja medverka till att infor-&lt;br&gt;mera oss beslutsfattare i riksdagen och övriga svenska skattebetalare om&lt;br&gt;Nordbanksaffären och vidare tillförsäkra landets alla småsparare ett effek-&lt;br&gt;tivt insättarskydd mot bakgrund av vad som har inträffat och kan inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 4 från oss i&lt;br&gt;Ny demokrati samt till våra motionsyrkanden 2 och 3 under mom. 4 i hem-&lt;br&gt;ställan i betänkande 1991/92:NU36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 JOHAN LÖNNROTH (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag deltog i konstitutionsutskottets granskning av rekon-&lt;br&gt;struktionen av Nordbanken, och det gav en hel del material inför den parla-&lt;br&gt;mentariska utredning om krisens orsaker som också vi i Vänsterpartiet vill&lt;br&gt;ha. I denna del kan vi ansluta oss till reservation 2 från Ny demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och utskottsmajoriteten vill att vi nu skall ge regeringen full-&lt;br&gt;makt att först köpa resterande privatägda aktier i Nordbanken för 21 kr.&lt;br&gt;styck, placera dem i ett bolag och sedan sälja detta bolag. Man motiverar&lt;br&gt;köpet med att staten måste ta på sig hela ägaransvaret och försäljningen med&lt;br&gt;att staten inte bör äga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som nu vill privatisera bör påminnas litet om hur krisen i banken star-&lt;br&gt;tade. De orimligt stora utlåningarna i helstatliga PKbanken inleddes med en&lt;br&gt;privatisering, försäljningen år 1984 av aktier i PKbanken till Erik Penser och&lt;br&gt;köpet av Camegie Fondkommission, varvid man så att säga knöt ihop sig&lt;br&gt;med Gamlestaden, Nobel och andra av de företag som senare skulle utlösa&lt;br&gt;krisen. Därpå följde en alltför snabb och alltför tidig avreglering på valuta-&lt;br&gt;och kreditmarknadema när den socialdemokratiska regeringen föll undan&lt;br&gt;för den borgerliga hetskampanjen mot all statlig valuta- och kreditkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det svårt att instämma i reservation 1 från Social-&lt;br&gt;demokraterna, som enbart hänvisar till beslut under innevarande riksmöte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skuld till krisen och som vill lösa krisen med enbart socialdemokratisk&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot följer vi upp reservation 3 från Socialdemokraterna om att det&lt;br&gt;är riksdagen och inte regeringen som skall besluta om större förändringar i&lt;br&gt;det statliga ägandet. Regeringen skall inte ha bemyndigande att sälja Nord-&lt;br&gt;banksaktierna utan hörande av riksdagen. Jag har litet svårt att förstå varför&lt;br&gt;Leif Marklund nyss sade här att ni inte tänker följa upp denna reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förvånar mig också att Ny demokrati inte kan ställa upp på detta ele-&lt;br&gt;mentära krav. Minns ni inte hur det har gått till vid tidigare utförsäljningar&lt;br&gt;av statliga företag? Litar ni, som brukar tala om etablissemangets kompi-&lt;br&gt;sanda, så helt och fullt på att regeringen kan klara privatiseringen på ett bra&lt;br&gt;sätt på egen hand?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ian Wachtmeister sade här förut att Ny demokrati var ett arbetarparti. Då&lt;br&gt;borde ni exempelvis kunna gå med på att vi i första hand sålde aktierna till&lt;br&gt;de bankanställda i stället för till storfinansen. Jag tycker att ni skall visa litet&lt;br&gt;ideologisk rätlinjighet för en gångs skull och rösta med oss och Socialdemo-&lt;br&gt;kraterna på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Dalström säger i en reservation att de statliga garantierna för ban-&lt;br&gt;kerna strider mot marknadsekonomins grunder, och det är rätt. Men hur kan&lt;br&gt;då Bengt Dalström gå med på att låta regeringen köpa aktierna för 21 kr.?&lt;br&gt;Marknadsvärdet på Nordbanksaktierna torde ju ligga på minus. Det borde&lt;br&gt;vara möjligt att pressa priserna åtminstone ner till noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paradoxalt nog kräver Dalström också insättarskydd för alla banksparare i&lt;br&gt;samma reservation där han hyllar marknadsekonomin. Sparande i bank skall&lt;br&gt;tydligen vara alldeles riskfritt. Jag tillhör själv småspararna i Nordbanken,&lt;br&gt;och det är tacknämligt att Dalström vill skydda mig med hjälp av det han&lt;br&gt;kallar ”oss skattebetalare”. Men det är knappast i enlighet med marknads-&lt;br&gt;ekonomins principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Vänsterpartiet instämmer också i fördömandet av de orimliga av-&lt;br&gt;gångsvederlagen till bankdirektörerna, som för övrigt också strider mot&lt;br&gt;marknadsekonomins principer - jag inbillar mig att marknadsvärdet på av-&lt;br&gt;gångna bankdirektörer också torde ha fallit en hel del på senare tid. Också&lt;br&gt;dessa avgångsvederlag är, liksom de vanvettiga utlåningarna, i huvudsak ett&lt;br&gt;resultat av att Nordbanken försökt apa efter metoderna i privatbankerna.&lt;br&gt;Är det någon, t.ex. Bengt Dalström, som har kollat upp hur det förhåller sig&lt;br&gt;i de stora privata bankerna med olika typer av privilegier för bankdirektörer&lt;br&gt;och andra högre tjänstemän? Där har man en hel nomenklatura med förmå-&lt;br&gt;ner av olika slag, återigen ett bevis för skillnaden mellan begreppen kapita-&lt;br&gt;lism och marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2 vad gäller mom. 1, till me-&lt;br&gt;ningsyttringen vad gäller mom. 2, till reservation 3 vad gäller mom. 3 samt&lt;br&gt;till utskottets hemställan vad gäller mom. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller vår inställning till konstruktionen och aktie-&lt;br&gt;värderingen i denna sorglustiga affär kan man säga att det är mera av princi-&lt;br&gt;piella skäl som vi har fått acceptera att gå med på den del som avser mom. 2&lt;br&gt;och 3, som Johan Lönnroth tar upp. Därvidlag har vi inte något motbud att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma med. Det är viktigt att förtroendet för banksystemet bibehålls, även&lt;br&gt;om jag har framfört tankegångar och synpunkter på det bristfälliga i det nu-&lt;br&gt;varande banksystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi nöjer oss inte med att fortsättningsvis utan vidare acceptera de lös-&lt;br&gt;ningar som vi har arbetat med. Det gäller dels ett tillskott på 5 miljarder för&lt;br&gt;ett halvår sedan, dels 20 miljarder nu. Vi tycker att det känns ansvarslöst att&lt;br&gt;fortsätta på detta sätt, utan att vi har en klarläggande dokumentation om&lt;br&gt;orsakerna. Det är viktigt att vi kan införa regler för finansinspektionen som&lt;br&gt;i förebyggande syfte kan medverka till att vi undviker dessa katastrofer. Vi&lt;br&gt;får väl nästan kalla det för katastrofer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insättarskyddet var vi redan tidigare inne på att det även&lt;br&gt;i ett samhälle där marknadskrafterna skall råda finns anledning att skydda&lt;br&gt;småspararna. Det skyddet saknar vi här i Sverige. Vi har sett att det har fun-&lt;br&gt;gerat delvis i Amerika. Vi ser en liknande lösning som möjlig också här i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste säga att jag inte förstod särskilt mycket av det se-&lt;br&gt;naste inlägget, Bengt Dalström. Varför skall ni gå med på att dessa aktier&lt;br&gt;säljs för 21 kr., när Bengt Dalström själv hävdar att han vill leva efter mark-&lt;br&gt;nadsekonomins principer? Ägare till dessa aktier är bl.a. diverse stora höj-&lt;br&gt;dare, som tidigare gick in i Nordbanken. Jag fattar framför allt inte varför&lt;br&gt;Bengt Dalström inte kan låta oss i denna kammare fatta beslutet om försälj-&lt;br&gt;ning först. Varför överlåter Bengt Dalström utan vidare detta till rege-&lt;br&gt;ringen? Varför vill ni inte spela den roll som ni älskar att spela i denna kam-&lt;br&gt;mare, rollen som vågmästare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som vågmästare reser jag mig upp och svarar helt enkelt föl-&lt;br&gt;jande. När det gäller Johan Lönnroths värdering och att vi går med på ett&lt;br&gt;aktievärde på 21 kr. är saken den att vi dess värre saknar information om&lt;br&gt;aktiernas rätta värde. Vi har helt enkelt ansett att vi får lov att följa regering-&lt;br&gt;ens linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Men om ni överlåter till oss här i riksdagen att fatta det avgö-&lt;br&gt;rande beslutet, då kan Bengt Dalström skaffa den informationen innan han&lt;br&gt;går med på att rösta för en försäljning till det pris som då kommer att bli&lt;br&gt;aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 JAN BACKMAN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Näringsutskottets majoritet ger i betänkandet NU36 Rekon-&lt;br&gt;struktion av Nordbanken kammaren underlag för ett beslut som egentligen&lt;br&gt;inte borde ha behövt fattas. Hade riksdagsmajoriteten tidigare lyssnat på de&lt;br&gt;argument som de borgerliga partiernas företrädare - en Hadar Cars, en Per&lt;br&gt;Westerberg eller en Kjell Ericsson, för att nämna de aktivaste debattörerna&lt;br&gt;hösten 1990 - fört fram för en privatisering av Nordbanken, skulle den här&lt;br&gt;situationen aldrig ha inträffat. Nu står vi här med 77 % av aktierna i statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägo och därigenom med förpliktelsen att uppfylla det ägaransvar som vi med&lt;br&gt;stort eftertryck krävt av andra bankägare i liknande situationer. Det som in-&lt;br&gt;träffat visar bara att det anonyma ägandet i Nordbanken lika litet som i spar-&lt;br&gt;bankerna tidigare garanterar ett professionellt uppträdande på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ägaransvar blir ett viktigt underlag för det beslut vi skall fatta. Nord-&lt;br&gt;bankens kunder skall kunna känna förtroende för sin bank, vare sig de har&lt;br&gt;inlåning i banken eller är låntagare. Det andra skälet till ett beslut är mer&lt;br&gt;oprecist och handlar om regeringens och riksdagens samlade ansvar för sta-&lt;br&gt;biliteten i banksystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lär enligt tidningsuppgifter finnas ledamöter i kammaren som ser&lt;br&gt;detta som en cykelställssituation, dvs. att vi står inför ett beslut som rör sig&lt;br&gt;om så svindlande belopp att vi, i stället för att föra en saklig diskussion i&lt;br&gt;huvudfrågan, i det oändliga diskuterar hur cykelstället skall se ut och var&lt;br&gt;det skall placeras. Min egen reaktion inför föredragningar och diskussioner i&lt;br&gt;utskottet handlar mer om den klarsyn man drabbas av när man samfällt inser&lt;br&gt;att det faktiskt bara finns en lösning på det problem man ställts inför, och att&lt;br&gt;denna lösning har stora statsfinansiella konsekvenser. I det här fallet innebär&lt;br&gt;det, som tidigare framkommit i debatten, att ett enigt utskott ställer sig&lt;br&gt;bakom förslaget att ett av staten helägt aktiebolag förvärvar samtliga ute-&lt;br&gt;stående aktier i Nordbanken till ett pris av 21 kr. per aktie, dvs. lika med&lt;br&gt;emissionskursen hösten 1991, till en sammanlagd kostnad av 2 050 milj.kr.&lt;br&gt;Samma princip har tillämpats tidigare i liknande situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är vi eniga om att stödja det omstruktureringsförslag som inne-&lt;br&gt;bär att nödlidande krediter, lån med avtalade ränteeftergifter och andra till-&lt;br&gt;gångar som belastar Nordbankens intjäningsförmåga, eller som av andra&lt;br&gt;skäl inte bör behållas av banken, förs över till ett nybildat dotterbolag, näm-&lt;br&gt;ligen Securum AB. Sammanlagt uppskattas garantier, lån, kapitaltillskott&lt;br&gt;och andra åtgärder i det sammanhanget kunna rymmas inom en ram på 20&lt;br&gt;miljarder kronor. Det är alltså det maximala belopp som kan komma i fråga&lt;br&gt;om inga åtgärder vidtas av vare sig banken, riksdag eller regering för att rätta&lt;br&gt;upp den finansiella situationen på marknaden. Den tidigare i kväll beslutade&lt;br&gt;sänkningen av fastighetsskatten på kommersiella lokaler är ju ett exempel&lt;br&gt;på den typ av åtgärder som kan vidtas från vår sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har debatten kring regeringens förslag i stor utsträckning handlat om&lt;br&gt;vilka effekter beslutet kan få för övriga banker. Kommer Nordbanken att få&lt;br&gt;städmöjligheter som ligger utöver vad statens ägaransvar egentligen motive-&lt;br&gt;rar? Jag har stor förståelse för bankföreträdamas krav på att bli likvärdigt&lt;br&gt;behandlade, och jag utgår från att regeringsföreträdarna i de fortsätta över-&lt;br&gt;läggningarna kring vad som skall tillföras Securum skall ha konkurrensneu-&lt;br&gt;traliteten som ledstjärna och att processen skall genomföras med den öppen-&lt;br&gt;het som banksekretessen tillåter för att undvika ogrundade misstankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cykelställsinslagen i debatten har handlat om fyra punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: behovet av ett samlat grepp för att mildra verkningarna av&lt;br&gt;finanskrisen. För det andra: tillsättandet av en kommission med uppgift att&lt;br&gt;granska bankväsendets utveckling och orsakerna till denna samt pröva fi-&lt;br&gt;nansinspektionens tillsynsverksamhet. För det tredje: att inte bemyndiga re-&lt;br&gt;geringen att sälja de genom dagens beslut inköpta Nordbanksaktierna utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare hörande av riksdagen. För det fjärde: ett uttalande där riksdagen&lt;br&gt;anmodar regeringen att snarast lägga fram ett förslag om insättarskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla frågorna har utskottsmajoriteten funnit starka skäl som talar för&lt;br&gt;denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finanskris som behandlas i den socialdemokratiska motionen har sitt&lt;br&gt;ursprung i de avregleringsbeslut som började fattas i mitten av 80-talet. Det&lt;br&gt;stora misstaget var att inte samordna förändringarna i bankernas arbetsvill-&lt;br&gt;kor med skattereformen. Det blev, helt enkelt, för billigt att låna pengar ef-&lt;br&gt;ter skatt. Ovanpå detta kom så ansträngningarna att dämpa inflationen. Det&lt;br&gt;påverkade fastighetsmarknaden. Fastigheternas förväntade värdestegringar&lt;br&gt;stämde inte längre med belåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som man försöker identifiera bankkrisens vinnare och för-&lt;br&gt;lorare, skulle man kunna tala om inflationspolitikens vinnare och förlorare.&lt;br&gt;En sak är i varje fall säker. Det är helt andra grupper som nu kan dra nytta&lt;br&gt;av den lägre inflationen och de förväntade effekterna av denna i form av&lt;br&gt;lägre räntor, än de som för några år sedan tjänade på galopperande fastig-&lt;br&gt;hetspriser. Det är viktigt att hålla detta i minnet när man då och då i media&lt;br&gt;möter alltför många ofullständiga hemma-hos-förloraren-reportage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottsmajoriteten ger finansinspektionen huvudrollen när det gäller att&lt;br&gt;pröva vilka faktorer som kan ha bidragit till den uppkomna situationen.&lt;br&gt;Detta är helt i enlighet med finansinspektionens instruktion. Bengt Dal-&lt;br&gt;ström citerade den första paragrafen i det sjunde kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 2 § kan vara av intresse. Där står att bankinspektionens tillsyn ut-&lt;br&gt;övas med ledning av de handlingar som enligt denna lag skall sändas in till&lt;br&gt;bankinspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid bankundersök-&lt;br&gt;ningar eller på något annat sätt. Bankundersökning skall genomföras så ofta&lt;br&gt;som inspektionen anser det nödvändigt eller när regeringen beslutar att så-&lt;br&gt;dan skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utskottet utgår från att regeringen löpande följer utvecklingen&lt;br&gt;på området, innebär det att den, om den finner anledning härtill, kan besluta&lt;br&gt;om en sådan bankundersökning. Härigenom blir, i vaije fall för närvarande,&lt;br&gt;särskilda utredningar onödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang har också de avgångsvederlag som utbetalats i sam-&lt;br&gt;band med att krisdrabbade banker fått nya företagsledningar kritiserats. I&lt;br&gt;den överhettade arbetsmarknadssituation som rådde under senare delen av&lt;br&gt;80-talet när det gällde högre chefer - inte bara inom bankområdet; min egen&lt;br&gt;erfarenhet gäller i första hand kommunen - blev ”fallskärmsavtalen” ett&lt;br&gt;konkurrensmedel för att kunna rekrytera högre chefer. Ofta tillkom även&lt;br&gt;en rättviseaspekt som medförde att redan anställda chefer skulle ges samma&lt;br&gt;förmåner som den nyanställde. Den stora uppmärksamheten kring avtalen,&lt;br&gt;den av lågkonjunkturen präglade situationen på chefsarbetsmarknaden, och&lt;br&gt;kanske inte minst den nya skattepolitiken med bl.a. rimligare marginalskat-&lt;br&gt;ter, gör att det finns berättigad anledning att tro att kommande ”fallskärmar”&lt;br&gt;kommer att vara utformade på ett betydligt mindre stötande sätt. För de sty-&lt;br&gt;relser som står i begrepp att träffa nya avtal inom det statliga området kan&lt;br&gt;det uttalande som utskottet gör om behovet av att från etiska utgångspunk-&lt;br&gt;ter allmänt diskutera avtalens konstruktion kanske tjäna som vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bemyndigandet för regeringen att sälja ut dels de förvärvade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktierna i Nordbanken, dels Securum, finner utskottsmajoriteten samma&lt;br&gt;starka skäl tala för detta som när utskottet i november 1991 tillstyrkte att&lt;br&gt;statens dåvarande aktier i Nordbanken skulle kunna säljas. Den princip som&lt;br&gt;säger att bara de aktier som staten äger i ett visst ögonblick går att sälja vi-&lt;br&gt;dare, men inte de man köpt senare, är mer ett utslag av socialdemokratisk&lt;br&gt;bland- och planekonomi än av ansvar för bankkundernas intressen och&lt;br&gt;bankväsendets utveckling. Att som Leif Marklund hävda att ett 23-procen-&lt;br&gt;tigt statligt ägande skulle vara avgörande för konkurrensen inom banksek-&lt;br&gt;torn, är enligt min uppfattning att sätta alltför stor tilltro till statens affärsdri-&lt;br&gt;vande förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen några ord om insättarskyddet. Vi kan vänta oss en departements-&lt;br&gt;promemoria som har utarbetats med ett EG-direktiv i åtanke i början av hös-&lt;br&gt;ten 1992. Att nu göra ett uttalande i denna fråga, som Bengt Dalström vill i&lt;br&gt;sin reservation, skulle mot den bakgrunden sakna all praktisk och politisk&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets hemställan i betän-&lt;br&gt;kande 36 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 LEIF MARKLUND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inspirerad av att ha läst boken om Parkinsons lag har tydli-&lt;br&gt;gen herr Backman tappat all respekt för sina motdebattörer i Sveriges riks-&lt;br&gt;dag. Jag tycker att man borde tänka sig för innan man använder sig av en&lt;br&gt;cykelställsdialog i kammaren. Det finns faktiskt vetskap utanför Backmans&lt;br&gt;sfär. Det har också visat sig att landet har styrts av en regeringen som med&lt;br&gt;fasthet har hållit i frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi avregleringen, Backman. Jag satt i finansutskottets som sup-&lt;br&gt;pleant. Där drevs frågan ordentligt av herr Tobisson och hans kolleger, näm-&lt;br&gt;ligen att staten inte skulle utöva någon reglering när det gäller valutamarkna-&lt;br&gt;den. Så småningom togs greppet, och marknaden avreglerades naturligtvis&lt;br&gt;av en socialdemokratisk regering. Detta gjordes i tron att marknaden skulle&lt;br&gt;klara frågan, vilket den inte gjorde. Det visar att marknadskrafterna miss-&lt;br&gt;lyckades totalt, och det är anledningen till den stora krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att påpeka att vi faktiskt inte borde ha något&lt;br&gt;stort politiskt bråk när gäller svenskt bankväsende. Där borde vi ligga lågt.&lt;br&gt;Det kommer att trilla fler huvuden i bankkrisens spår. Det är inte bara Nord-&lt;br&gt;banken som bör diskuteras. Vi har sett vad som skett i Första Sparbanken,&lt;br&gt;och vi kommer att se vad som händer i andra banker. Vi borde ligga litet lågt&lt;br&gt;när det gäller att svartmåla staten som ägare av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte Jan Backmans resonemang när det gäller 23 %. Staten&lt;br&gt;äger i dag 77 %. Ytterligare 23 % kommer att ägas av staten. Regeringen&lt;br&gt;har redan åtagit sig bemyndiganden när det gäller de 77 procenten. Nu skall&lt;br&gt;man skaffa sig ytterligare bemyndiganden för de 23 procenten. Det innebär&lt;br&gt;ett fullständigt bemyndigande för att hantera sådana frågor utan att höra&lt;br&gt;riksdagen. Det är respektlöst, herr Backman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 JAN BACKMAN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Cykelställsparallellen var inte min egen, Leif Marklund. Det&lt;br&gt;var i en tidningsnotis i Svenska Dagbladet som man påstod att någon annan&lt;br&gt;av riksdagens ledamöter hade den känslan inför den här diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avregleringen delar jag uppfattningen att den var, och fort-&lt;br&gt;farande är, positiv. Problemet var förmodligen bara att man i den situationen&lt;br&gt;inte kunde överblicka alla de följdbeslut som man skulle behöva fatta. Där-&lt;br&gt;för hamnade man i en situation som man inte riktigt kunde kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det till sist gäller dessa 23 %, var min slutsats en följd av att vi redan&lt;br&gt;har fattat beslut om att de första 77 procenten, som staten i dag äger, skall&lt;br&gt;kunna säljas vidare och att dessa 23 % skulle bli kvar. Det är mer en fråga&lt;br&gt;om vad som blir 100 % när man lägger ihop det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 LEIF MARKLUND (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I vår reservation ger vi uttryck för faran med regeringens&lt;br&gt;privatiseringsiver, att man snabbt går ut och försöker bli av med aktierna och&lt;br&gt;följaktligen rear bort stora tillgångar som ägs av svenska folket. Det är inte&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen gäller detta att regeringen samtidigt förvärrar situationen&lt;br&gt;på fastighetsmarknaden genom att gå ut med ett utbud av statliga fastigheter&lt;br&gt;för ytterligare 20-25 miljarder kronor. Detta håller priserna nere, och där-&lt;br&gt;igenom förvärrar man bankkrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har en fråga och en reflexion som jag vill rikta till Jan&lt;br&gt;Backman. Jan Backman delar alltså inte den uppfattning som finansutskot-&lt;br&gt;tets ordförande Per-Ola Eriksson förde fram i finansdebatten om behovet&lt;br&gt;av att regeringen tillsätter en utredning för att klarlägga situationen inom&lt;br&gt;bankväsendet i allmänhet och i Nordbanken, och handläggningen av detta&lt;br&gt;ärende i synnerhet? Jag ställer den frågan till honom eftersom jag gärna vill&lt;br&gt;understryka vikten av att regeringspartierna sopar det här under mattan.&lt;br&gt;Kan han tänka sig att ansluta sig till Per-Ola Erikssons uppfattning som ord-&lt;br&gt;förande i finansutskottet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 JAN BACKMAN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I utgångsläget måste vi ha förtroende för finansinspektio-&lt;br&gt;nen. Eftersom det, som vi bägge har konstaterat, är helt i enlighet med dess&lt;br&gt;instruktion att göra dessa undersökningar, måste de få slutföras först. Vi har&lt;br&gt;också sagt i utskottsbetänkandet att vi utgår ifrån att regeringen noga skall&lt;br&gt;följa den här utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 150 BENGT DALSTRÖM (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Att jag framhärdar litet när det gäller just den här undersök-&lt;br&gt;ningen beror på att jag hellre såg att vi här i riksdagen kunde få fram en enig&lt;br&gt;uppfattning om behovet av denna än att vi kanske överlämnar granskningen&lt;br&gt;till undersökande journalistik i massmedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 151 JOHAN LÖNNROTH (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag blev litet nyfiken på vad Jan Backman menade med det&lt;br&gt;planeringstänkande eller planhushållningstänkande som han talade om. Här&lt;br&gt;föreslår utskottsmajoriteten att vi i förväg skall bestämma priset vid uppkö-&lt;br&gt;pet av resterande aktier i Nordbanken till 21 kr. per aktie. Detta att be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktion&lt;br&gt;av Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stämma ett pris i förväg utan att låta det prövas av marknaden trodde jag var&lt;br&gt;klassiskt planhushållningstänkande. Skulle Jan Backman vilja förklara litet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;vad han menar?&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § EG-information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:KU35 EG-information (prop. 1991/92:150 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 152 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Redan i december 1990 sade utrikesutskottet följande i be-&lt;br&gt;tänkandet om Sverige och den västeuropeiska integrationen: Mot bakgrund&lt;br&gt;av de uttalanden utskottet tidigare i betänkandet gjort rörande svenskt med-&lt;br&gt;lemskap i EG anser utskottet att ytterligare informationsinsatser är nödvän-&lt;br&gt;diga i syfte att främja en allsidig belysning och diskussion om Sveriges Euro-&lt;br&gt;pasamarbete. Utskottet förutsätter att regeringen inkommer med förslag&lt;br&gt;med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1991 konstaterade utrikesutskottet ånyo i ett yttrande till finansut-&lt;br&gt;skottet: Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG kommer att vara&lt;br&gt;en central politisk fråga under ett antal år framöver anser utskottet att ytter-&lt;br&gt;ligare insatser till stöd för allsidig Europainformation, bl.a. genom folkrörel-&lt;br&gt;serna, kommer att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet allsidig har av de flesta tolkats så, att utskottet anser att sådan infor-&lt;br&gt;mation som används av organisationer, även sådana som motsätter sig att&lt;br&gt;Europasamarbetet tar formen av ett medlemskap i den europeiska unionen,&lt;br&gt;skulle kunna få samhälleligt stöd. Det var väl också det rykte som föregick&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi nu läser vad som sägs i konstitionsutskottets betänkande säger man&lt;br&gt;för det första att organisationerna skall vara allsidiga och seriösa. De skall&lt;br&gt;ha allsidiga och seriösa utbildnings- och informationsprojekt som behandlar&lt;br&gt;själva processen. Man skall ha en särskild delegation hos regeringen som har&lt;br&gt;ställning av myndighet och som skall dela ut dessa bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall projekten vara i tiden och till sin omfattning avgrän-&lt;br&gt;sade samt utgöra en identifierbar verksamhet utöver organisationens vanliga&lt;br&gt;uppgifter. Stöd skall kunna lämnas för framtagande och distribution av mate-&lt;br&gt;riel, kurser och konferenser. Resebidrag skall inte kunna ges. Bidragen skall&lt;br&gt;enligt propositionen inte medverka till att bygga upp eller permanenta insti-&lt;br&gt;tutionella arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att man sätter på en sådan här tvångströja på dessa pengar uppfat-&lt;br&gt;tar många det så, att den organisation som är kritisk mot ett medlemskap i&lt;br&gt;den europeiska unionen stängs ute. De har ju också tidigare hela tiden fått&lt;br&gt;avslag på ansökan om statliga bidrag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta uppfattas ju så att regeringen och ja-sidan inte är anhängare av den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;fria konkurrensen på det här området. De vill ha sitt övertag och själva an-&lt;br&gt;vända huvudparten av dessa pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle egentligen kunna vara tacksam för det, eftersom det skärper det&lt;br&gt;intryck som den allmänna opinionen har. Det förstärker människors miss-&lt;br&gt;tänksamhet inför hela projektet när man måste använda sådana metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är den, att skall en folkomröstning vinnas av nej-sidan,&lt;br&gt;skall det ske på grundval av saklig och omfattande information och inte på&lt;br&gt;sådana grunder. Därför vill jag ändå att det klart sägs att motrörelsen, t.ex.&lt;br&gt;Nej till EG, och andra kritiska organisationer, kan få dessa pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall de tydligen användas för att skriva material som skall produceras&lt;br&gt;genom regeringskansliet och andra myndigheter för att försöka tala om för&lt;br&gt;allmänheten och för svenska folket vad det här egentligen handlar om. Jag&lt;br&gt;vet inte om det är vad som nu behövs mest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att man skulle kunna använda en del av dessa resurser till att&lt;br&gt;äntligen översätta Maastrichtöverenskommelsen och göra den allmänt till-&lt;br&gt;gänglig för hela svenska folket. Man kan också dela ut den nya översättning&lt;br&gt;av Romfördraget som finns. Då kan folk få ta ställning. Man skulle kunna se&lt;br&gt;till att alla hushåll fick dessa dokument. De är grunddokument. Vi har en&lt;br&gt;hög utbildningsnivå i det här landet. Det finns gott om jurister. De kan få&lt;br&gt;rejält med tid på sig för att sätta sig in i detta. Det är så man har gjort i andra&lt;br&gt;länder för att låta den allmänna opinionen komma till tals. Vi behöver inte&lt;br&gt;ha några statliga ämbetsmän som sitter och gör förskönande omskrivningar&lt;br&gt;av hela denna union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är litet märkligt att portföret skall vara så trögt. Det sägs&lt;br&gt;nu visserligen att pengarna skall släppas loss inför folkomröstningen, för-&lt;br&gt;hoppningsvis nästa budgetår, men det gäller här en så viktig och omfattande&lt;br&gt;informationsinsats att det borde kunna ske redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till motion K23 av Lars Werner&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 153 BIRGER HAGÅRD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man har flera gånger tidigare i debatten i dag pekat på beho-&lt;br&gt;vet av en EG-information, av information om EES-avtalet och om vad ett&lt;br&gt;medlemskap kan innebära. Nu har vi alltså kommit därhän att man vill anslå&lt;br&gt;50 milj.kr. för det närmaste budgetåret och därefter ytterligare 50 milj.kr.&lt;br&gt;till information om denna problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att Bengt Hurtig om han läser betänkandet och även propositio-&lt;br&gt;nen närmare finner att det är avsikten att en hel del av pengarna under det&lt;br&gt;första året skall gå till folkbildningsarbete för detta ändamål. Det är inte&lt;br&gt;fråga om att några statliga dignitärer skall utarbeta material åt det ena eller&lt;br&gt;det andra hållet. Jag förutsätter att Maastricht-traktaten och likaså Romför-&lt;br&gt;draget mycket väl kan spridas på ett pedagogiskt sätt runt om i hela Sveriges&lt;br&gt;land. Det har inte rått någon diskussion om det här i utskottet, utan det är&lt;br&gt;ett enhälligt utskott som har avlåtit sitt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är inte så förmäten att jag tror mig kunna tävla med det&lt;br&gt;fotbolls-EM som just har böljat - också det ett uttryck för den europeiska&lt;br&gt;värdegemenskapen - när det gäller att väcka intresse här i kväll. Därför nö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jer jag mig nu med att yrka bifall till konstitutionsutskottets hemställan i be-&lt;br&gt;tänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag önskar också, herr talman, en trevlig sommar för talmännen, för riks-&lt;br&gt;dagskollegerna och för kammarkansliet och all annan personal som hjälper&lt;br&gt;oss i vårt, trots allt som ibland sägs, ändå kanske betydelsefulla värv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 154 SÖREN LEKBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Från socialdemokratisk sida välkomnar vi en bred debatt&lt;br&gt;och information om den europeiska integrationen. Vi tycker att det är oer-&lt;br&gt;hört viktigt att svenska folket får möjlighet att ordentligt sätta sig in i de här&lt;br&gt;frågorna. Därför välkomnar vi att regeringen, kanske något sent omsider,&lt;br&gt;men ändå, i kompletteringspropositionen lagt fram ett förslag om att pengar&lt;br&gt;skall anslås för en bred, allsidig och seriös information. Det skall vara en&lt;br&gt;tvåstegsinformation: under det kommande budgetåret skall man anslå&lt;br&gt;50 miljoner och lika mycket nästkommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts här är det ett enigt utskott som står bakom betänkan-&lt;br&gt;det. I detta markerar utskottet det med att framhålla att informationen det&lt;br&gt;första året skall ha en folkbildningskaraktär. Bl.a. understryker utskottet att&lt;br&gt;Folkbildningsrådet skall kopplas in och vara med i fördelningen av peng-&lt;br&gt;arna. Det bör garantera att pengar kan kanaliseras ut till studieförbund och&lt;br&gt;andra organisationer som vill ge en seriös och saklig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I steg 2, under det därefter kommande budgetåret, då vi närmar oss den&lt;br&gt;utlovade folkomröstningen, skall medel kunna användas till kampanjerna&lt;br&gt;inför denna. Men vad det först handlar om är att det skall ges en allsidig,&lt;br&gt;seriös och objektiv information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också understryka att man i det sammanhanget naturligtvis bör&lt;br&gt;kunna sprida det material som finns - Maastricht-överenskommelse, Rom-&lt;br&gt;fördrag osv. - i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att med de skrivningar som utskottet här har&lt;br&gt;åstadkommit kan de farhågor som Bengt Hurtig har andats anses vederlagda&lt;br&gt;och att Bengt Hurtig kan känna sig betydligt lugnare. Med detta yrkar jag&lt;br&gt;bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 155 BENGT HURTIG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall känna mig lugnad, säger Sören Lekberg. Såvitt jag&lt;br&gt;vet har organisationen ”Nej till EG” hittills tre gånger fått avslag på ansök-&lt;br&gt;ningar om pengar. Svenska folket fungerar naturligtvis så, att det tycker att&lt;br&gt;det är något skumt med detta. Varför skall det pumpas in pengar i alla ja-&lt;br&gt;organisationer, samtidigt som man inte har råd med frimärken i denna rö-&lt;br&gt;relse som är kritisk? Det är en fråga som svenska folket ställer sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens tongångar skall det finnas vissa möjligheter att få del av de&lt;br&gt;nya pengarna. Vi får se vad som kommer att hända. Det är tydligen så att&lt;br&gt;bara ja-sidan står för den allsidiga och seriösa informationen. I alla andra&lt;br&gt;sammanhang när man talar om fri konkurrens, marknad och sådant skall&lt;br&gt;man vara misstänksam mot en monopolsituation, när det gäller information&lt;br&gt;eller någonting annat, men i det här fallet passar det tydligen bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror, som sagt, att den här politiken snarare försvagar ja-sidan än stär-&lt;br&gt;ker den. Jag skulle ändå helst vilja se att folkomröstningen inte genomförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sådana grunder, utan på grundval av en omfattande och saklig informa-&lt;br&gt;tion, och den behöver vi börja med redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 156 SÖREN LEKBERG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill kort bara rekommendera Bengt Hurtig att läsa ut-&lt;br&gt;skottets betänkande ordentligt en gång till. Där framgår det klart att de in-&lt;br&gt;formationsmedel som nu ställs till förfogande och som skall fördelas via dele-&lt;br&gt;gationen, samtidigt som Folkbildningsrådet skall kopplas in, ger utrymme&lt;br&gt;för alla som är intresserade av att ta del av de europeiska integrationsfrå-&lt;br&gt;gorna att söka medel för studiekampanjer, informationsmöten osv. Ingen&lt;br&gt;utestängs alltså från att framföra seriös och saklig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 157 BENGT HURTIG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall studera det här en gång till, men det står uttryckli-&lt;br&gt;gen att bidragen inte skall medverka till att bygga upp eller permanenta insti-&lt;br&gt;tutionella arrangemang. Hur skall detta tolkas?l Man kan ju tolka den här&lt;br&gt;folkrörelsen som ett sådant arrangemang, med uppbyggande av kansli osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får nu hoppas att den tolkning som Lekberg gör är den riktiga. Vi kom-&lt;br&gt;mer naturligtvis att se till att det lämnas in nya ansökningar om pengar och&lt;br&gt;att projekt av olika slag redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 158 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När man reser omkring i landet och talar om EG på semina-&lt;br&gt;rier, konferenser och i andra sammanhang är det mest bestående intrycket&lt;br&gt;att okunnigheten är mycket stor, att informationsbehovet är oändligt och att&lt;br&gt;frågorna är många. De här pengarna kommer väl till pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera har här talat om att man bör översätta och sprida Maastricht-avtalet&lt;br&gt;liksom Romfördraget, och de kan möjligen vara bra att ha som uppslags-&lt;br&gt;verk, men det är sannerligen inte någon nöjsam eller lättförståelig läsning.&lt;br&gt;Snarare behöver man lättlästa och lättförståeliga sammanfattningar av både&lt;br&gt;Maastricht-avtalet och Romfördraget, just för att sprida denna information&lt;br&gt;till så många som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl snarast så att avtalstexterna läses av dem som redan kan väldigt&lt;br&gt;mycket eller av dem som behöver gå tillbaka till dem för att kontrollera vissa&lt;br&gt;uppgifter. Det är lättförståeliga texter som mest behövs i detta grundläg-&lt;br&gt;gande skede, och då kommer, som sagt, de här pengarna väl till pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att det är viktigt att man uppmärksammar att vi i utskotts-&lt;br&gt;betänkandet på ett par ställen har anfört att det är angeläget att kvinnornas&lt;br&gt;situation och kvinnornas frågor uppmärksammas särskilt med tanke på den&lt;br&gt;mycket speciella s.k. kvinno- och EG-debatt som förs i Sverige men som&lt;br&gt;inte förekommer någon annanstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets enhälliga hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 159 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag blir litet orolig när Ylva Annerstedt säger att det inte är&lt;br&gt;så viktigt att dela ut Maastricht-fördraget. Man kunde få det intrycket. Det&lt;br&gt;var, som jag uppfattade hennes inställning, hårdsmält, tråkigt och över hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;i fråga om&lt;br&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vud taget svårt. Kanske är det så att Europaunionens konstruktion kommer&lt;br&gt;väl till uttryck i Maastricht-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 160 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var inte på något sätt min avsikt att undanhålla någon&lt;br&gt;svensk innehållet i Maastricht-avtalet. Jag ville faktiskt bara understryka att&lt;br&gt;det inte är särskilt vare sig lättförståeligt eller lättläst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 § Tillämpning i fråga om Libyen av lagen om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;utrikesutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:UU31 Tillämpning i fråga om Libyen av lagen (1971:176) om vissa&lt;br&gt;internationella sanktioner (prop. 1991/92:132).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 161 BERTIL MÅBRINK (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är medveten om att många ledamöter nu är stressade och&lt;br&gt;så småningom skall åka i väg med tåg. Trots det har jag behov av att använda&lt;br&gt;den tid som jag har anmält mig för, eftersom den här frågan är så viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utskottet har jag inget att erinra mot de nu införda sanktio-&lt;br&gt;nerna mot Libyen. Landet har uppenbarligen försökt undandra sig sitt an-&lt;br&gt;svar som FN-medlem. Det har inte utlämnat de libyska medborgare som&lt;br&gt;misstänks ha förövat sprängattentaten mot det amerikanska Pan Am-planet&lt;br&gt;över Lockerbie och det franska UTA 772, då sammanlagt 454 personer döda-&lt;br&gt;des. Man har hitintills inte heller ställt dem inför rätta och prövat anklagel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är Libyen skyldigt att göra enligt konventionen för bekämpande av&lt;br&gt;brott mot den civila luftfartens säkerhet, Montrealkonventionen, vars arti-&lt;br&gt;kel 7 inte tillåter något som helst undantag - där föreskrivs antingen utläm-&lt;br&gt;ning eller rättegång. Det är detta som måsta framföras till Khadafi på ett&lt;br&gt;kraftfullt sätt, vilket vänsterpartiet har föreslagit i sin motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Sverige har särskilt starka skäl att engagera oss i Lockerbie-fallet. Det&lt;br&gt;var ju i den flygplanssprängningen som den svenske FN-medlaren Bernt&lt;br&gt;Carlsson dödades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte nöjd med att utskottet ”utgår från att regeringen även fortsatt&lt;br&gt;utnyttjar de tillfällen som ges för att framföra Sveriges synpunkter”. Rege-&lt;br&gt;ringen skall inte sitta och vänta på tillfällen att framföra synpunkter. Den&lt;br&gt;skulle exempelvis kunna skriva direkt till Khadafi eller, ännu bättre, kunna&lt;br&gt;skicka en emissarie till Libyen och Khadafi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär inte att vi i vår motion vill att Sverige skall agera som med-&lt;br&gt;lare. Vad vi vill är att Sverige skall kräva att Libyen skall medverka till att&lt;br&gt;rättvisa skipas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att åstadkomma detta utan att tillgripa militära medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anser vi i Vänsterpartiet det olyckligt att FN:s säkerhetsråd grundade&lt;br&gt;sitt sanktionsbeslut på kapitel VII i FN-stadgan, vilket öppnar möjligheter&lt;br&gt;till militära sanktioner. I och med att FN åberopar hot mot freden, fredsbrott&lt;br&gt;och angreppshandlingar, som kapitel VII handlar om, gör man brott mot den&lt;br&gt;civila luftfartens säkerhet till en internationell konflikt. Utskottet tolkar vårt&lt;br&gt;motionsyrkande på ett förvrängt sätt. Konflikten måste återföras till det den&lt;br&gt;ursprungligen var, nämligen en rättstvist med Libyen. Det är denna som&lt;br&gt;måste lösas på fredlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför olyckligt att Internationella domstolen i Haag inte ville ta&lt;br&gt;upp fallet med hänvisning till säkerhetsrådets beslut. Haagdomstolen är en-&lt;br&gt;ligt FN-stadgans artikel 92 Förenta nationernas främsta rättskipande organ.&lt;br&gt;Säkerhetsrådet bör enligt artikel 36 punkt 3 ”beakta, att rättstvister i regel&lt;br&gt;böra av parterna hänskjutas till den internationella domstolen”. Nu har det&lt;br&gt;omvända skett. Fallet har gått från domstolen till säkerhetsrådet. Det väcker&lt;br&gt;flera frågor om hur folkrätten skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fritt översatt redovisa vad den franske juridikprofessorn Gérard de&lt;br&gt;la Pradelle har sagt kring denna affär, något som jag tycker är viktigt att läsa&lt;br&gt;in till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första ifrågasätter det själva begreppet rätt i de internationella för-&lt;br&gt;bindelserna - dvs. den ordning som nu har tillämpats när det gäller Libyen.&lt;br&gt;Man säger att säkerhetsrådets aktion synes vara grundad på stadgans regler.&lt;br&gt;Men är den också grundad på rätten? Är regler, vilkas verkställighet de be-&lt;br&gt;rörda parterna inte kan få prövad av en oberoende rättsinstans, verkligen&lt;br&gt;rättsregler? Frågan är inte bara akademisk. I praktiken betyder åsidosättan-&lt;br&gt;det av Internationella domstolen att prövningen av lagligheten i säkerhetsrå-&lt;br&gt;dets aktioner endast tillkommer de regeringar, vilka har majoritet i säker-&lt;br&gt;hetsrådet. Det är osunt. Man säger ju att en stat, vars förvaltning undgår all&lt;br&gt;rättslig kontroll, inte är en rättstat, och att dess politiksa regim inte är bra.&lt;br&gt;Varför skall det som är dåligt i den inre ordningen tolereras i den internatio-&lt;br&gt;nella ordningen, som inte bara gäller ett folk utan flera, ja hela jordens be-&lt;br&gt;folkning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är det i dagens internationella läge särskilt farligt om doma-&lt;br&gt;ren avstår från att döma. FN-stadgan ställer ju organisationen under folkens&lt;br&gt;beskydd. Men inte desto mindre anförtror den FN:s viktigaste instrument till&lt;br&gt;regeringar som är mer eller mindre representativa. Viktigast är att stadgan&lt;br&gt;lägger beslutsorganet, säkerhetsrådet, i händerna på de ständiga medlem-&lt;br&gt;marna, vilka är de viktigaste militärmakterna i världen. Därigenom beror&lt;br&gt;tillämpningen av folkrättens regler, när det gäller fredens bevarande, huvud-&lt;br&gt;sakligen av dessa makter. Det faktum att de handlar utan någon rättslig kon-&lt;br&gt;troll är oroväckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivaliteten mellan Förenta staterna och f.d. Sovjetunionen ledde åtmin-&lt;br&gt;stone till att det rådde ett slags balans i organisationen. Det ledde till ett be-&lt;br&gt;svärligt förlamande ordkrig. Men man kan komma att sakna det, om den&lt;br&gt;nuvarande handlingskraften beror på att den amerikanska regeringen i reali-&lt;br&gt;teten är ensam herre i säkerhetsrådet efter Sovjets sammanbrott. Redan&lt;br&gt;Gulfkriget visade att säkerhetsrådet inte riktigt var ett organ för en statsge-&lt;br&gt;menskap, utan tenderade att bli ett instrument för den politik som Washing-&lt;br&gt;ton ville ha. Fenomenet har förstärkts av Libyenaffären, eftersom säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;ifråga om&lt;br&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;i fråga om&lt;br&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet kräver att en stat utlämnar några av sina medborgare till den ameri-&lt;br&gt;kanska, nationella rättvisan och därjämte till den brittiska och franska. Ef-&lt;br&gt;tersom ”de Förenade Nationernas folk” inte har uppdragit åt USA att styra&lt;br&gt;världen, kommer ett sådant förhållningssätt att kompromettera FN folk-&lt;br&gt;rättsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är detta som gör Internationella domstolens frånvaro särskilt beklag-&lt;br&gt;lig. Endast en rättslig kontroll av lagligheten i säkerhetsrådets handlingar&lt;br&gt;skulle kunna garantera att rådet efterlever lagen. En sådan garanti vore ännu&lt;br&gt;nödvändigare, eftersom en enda stat, den mäktigaste i världen, i realiteten&lt;br&gt;styr rådet. FN förlorar mycket mer i legitimitet än vad organisationen vinner&lt;br&gt;i effektivitet genom det amerikanska greppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slut på det långa referatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är alltså, något tillspetsat, om det är folkrätten som skall råda eller&lt;br&gt;USA. Skall makten råda över rätten? Jag menar därför att utskottet borde&lt;br&gt;ha tagit mer seriöst på vårt yrkande om Haagdomstolens roll. Eller gäller&lt;br&gt;inte längre det som de nordiska regeringarna framförde till FN den 28 okto-&lt;br&gt;ber?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nordiska förslaget om FN:s fredsskapande och fredsbevarande verk-&lt;br&gt;samhet, det s.k. Skagendokumentet, sades följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Parter i en konflikt borde oftare använda Internationella domstolen för&lt;br&gt;att lösa sina tvister. Medlemsstaterna borde uppmanas att acceptera domsto-&lt;br&gt;lens tvingande domslut. Ökad användning borde göras av möjligheten att&lt;br&gt;begära domstolens rådgivande mening i rättsfrågor för att förebygga eller&lt;br&gt;desarmera konflikter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall inte yrka bifall till motionen, för att något spara kam-&lt;br&gt;marens tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 162 NIC GRÖN VALL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta ärende är sådant att man måste gendriva ett inlägg som&lt;br&gt;Bertil Måbrinks, om det så må vara den sista kvällen under riksmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink - vänsterpartist, känd kommunist och känd Sovjetvän -&lt;br&gt;står här och försöker under skenhelighetens kaskader att göra frågan om ter-&lt;br&gt;rorismstöd från Libyen till en rättstvist. Det är avslöjande och pinsamt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan gäller huruvida ett land i världen skall tillåtas att öppet demon-&lt;br&gt;strera sitt förakt för internationell rättsordning och internationell samvaro.&lt;br&gt;Det gäller om ett land på vår jord skall få visa sitt förakt för FN, det organ&lt;br&gt;som 170-180 nationer i världen tillsammans har skapat för att i det åstad-&lt;br&gt;komma ett instrument för freden. Att då ställa sig i denna talarstol och kalla&lt;br&gt;frågan om huruvida Libyen skall tvingas att ställas inför rätta för en rätts-&lt;br&gt;tvist, finner jag vara uppskakande och pinsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saken gäller är att FN:s säkerhetsråd enligt den stadga som bl.a. FN:s&lt;br&gt;medlemsnationer har antagit, och bland dem Sverige, har rätten att fatta be-&lt;br&gt;slut om sanktioner i situationer där freden är hotad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Libyens terroriststöd riktade sig till, och riktar sig till, många källor i värl-&lt;br&gt;den. Vi vet genom Libyens egna medgivanden sedan sanktionsbesluten i FN&lt;br&gt;fattats, att Libyen nu i maj 1992 öppet medger att man har stött de värsta&lt;br&gt;terroristerna som jorden någonsin lärt känna. Därtill har man också varak-&lt;br&gt;tigt stött IRA. Att då gå upp i denna talarstol och tala om att detta skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handla om en rättslig tvist om folkrättens ställning, menar jag är att verkligen&lt;br&gt;dra ett skenhelighetens täcke över ett allvarligt problem, något som är oer-&lt;br&gt;hört avslöjande när det gäller Vänsterpartiets skuggor från den gamla tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 163 BERTIL MÅBRINK (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nic Grönvall uppträder i talarstolen som en gammal stalinist.&lt;br&gt;Han försöker att förvägra mig rätten att gå upp i talarstolen och säga vad jag&lt;br&gt;anser bör vara den gällande ordningen för att komma till rätta med terro-&lt;br&gt;rism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte sluta i riksdagen i och med den här kvällen i kammaren,&lt;br&gt;Nic Grönvall. Jag skall fortsätta två år till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte tagit ställning och försvarat någon terrorism. Vad jag har visat&lt;br&gt;på här när det gäller Libyen, är att jag anser att landet stöder terrorism och&lt;br&gt;bedriver terrorism. Det står att läsa i motionen, om Nic Grönvall hade be-&lt;br&gt;mödat sig om att läsa den, och inte stå här som en demagog!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lösa den här tvisten, eller det här problemet, borde först Interna-&lt;br&gt;tionella domstolen ha tagit sig an fallet. Om inte Internationella domstolen&lt;br&gt;hade kunnat lösa tvisten, skall ärendet naturligtvis gå till FN:s säkerhetsråd.&lt;br&gt;Nu har man tagit den omvända ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför har man gjort på det sättet, Nic Grönvall? Jo, därför att det är USA&lt;br&gt;som har dikterat hela denna ordning. Det är detta som vi har reagerat mot.&lt;br&gt;Detta diskuterar inte Nic Grönvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jag fel när jag säger att det är Internationella domstolen som först&lt;br&gt;skall försöka lösa sådana här konflikter? Eller har jag rätt, Nic Grönvall?&lt;br&gt;Om jag har rätt - vilket jag anser att jag har - och man har gått till väga på&lt;br&gt;det här sättet, anser jag att man har åsidosatt Internationella domstolen, den&lt;br&gt;juridiska instans som skulle ha prövat denna fråga och pressat Libyen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hade kanske inte gått, och i så fall skulle man ha gått till säkerhetsrå-&lt;br&gt;det. Men om man accepterar det som nu har skett i Libyenfallet, öppnar man&lt;br&gt;ju för mycket farliga situationer runt om i världen. Den enda stora super-&lt;br&gt;makten kan då exempelvis diktera göranden och låtanden som FN och dess&lt;br&gt;organ själva skall bestämma över. Det är detta som vi har påtalat. Den&lt;br&gt;franske juridikprofessor som jag åberopade har också tagit upp detta för inte&lt;br&gt;så många veckor sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 164 NIC GRÖNVALL (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I denna replik avslöjar sig Bertil Måbrink på nytt. Han tycks&lt;br&gt;tro att frågan om Libyens agerande och Libyens rätt att stödja terrorismen&lt;br&gt;är en rättsfråga. Det är en politisk fråga. Den handlar om att trygga världs-&lt;br&gt;freden. De politiska frågorna avgörs inte i Haagdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anar bakom Bertil Måbrinks påståenden att han önskar se ett skydds-&lt;br&gt;täcke av varaktighet i domstolsförhandlingen så att Libyen kunde fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet. Bertil Måbrink vet ju lika väl som jag att en rättslig prövning&lt;br&gt;är en långsam prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna kommentera ett yttrande till. Bertil Måbrink hävdar att&lt;br&gt;domstolen skulle ha pressat Libyen. Jag tror att Bertil Måbrink saknar varje&lt;br&gt;kunskap om vad en domstol är. En domstol avgör en tvist mellan två parter.&lt;br&gt;Den pressar inte den ena parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;ifråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;i fråga om&lt;br&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist till detta med säkerhetsrådets röstningsformer. Vad Bertil Må-&lt;br&gt;brink säger är, att de övriga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är inkompe-&lt;br&gt;tenta, osjälvständiga och helt USA-underkastade nationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar om Bertil Måbrink vill vara vänlig och framföra det direkt till&lt;br&gt;Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Japan, Ungern, Österrike, Belgien,&lt;br&gt;Ecuador och Venezuela - nationer som biträder detta beslut. Bertil Måbrink&lt;br&gt;menar således att dessa nationer saknar vaije förmåga till egen prövning och&lt;br&gt;eget omdöme, om jag förstår Bertil Måbrink rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 165 BERTIL MÅBRINK (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är ganska meningslöst att diskutera med Nic Grönvall.&lt;br&gt;Han lyssnar inte på vad jag säger. Det vill han inte. Jag förstår att även för en&lt;br&gt;jurist som Nic Grönvall måste det vara besvärande att utskottet har kunnat&lt;br&gt;hantera den här frågan på det sätt som man har gjort. Jag förstår Nic Grön-&lt;br&gt;valls höga röstläge. Men jag vidhåller fortfarande att när det gäller att&lt;br&gt;komma åt terrorism - i det här fallet flygplanssprängningar - där man miss-&lt;br&gt;tänker och har starka bevis för att två personer, libyer, har utfört två sådana&lt;br&gt;handlingar, är det en juridisk fråga som skall avgöras av den internationella&lt;br&gt;domstolen, som är FN:s juridiska organ, i första hand. Om detta inte går&lt;br&gt;sedan denna möjlighet har prövats, får FN:s säkerhetsråd ta upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att CIA har kommit med en rapport. CIA brukar vara väl&lt;br&gt;underrättad om förhållanden runt om i världen. Rapporten från den 24 april&lt;br&gt;förra året visar att i Lockerby-fallet var krafter från både Syrien och Iran&lt;br&gt;inblandade i förberedelsen. Varför vidtar man inte åtgärder mot dem och&lt;br&gt;prövar detta påstående, som tydligen är sanningsenligt? Dessa två länder&lt;br&gt;deltog aktivt i planerandet av dådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis inte intressant just nu. Men för USA är Libyen intres-&lt;br&gt;sant. Därför hanterar man frågan på det här oriktiga sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hävdar fortfarande att det i första hand hade varit Internationella&lt;br&gt;domstolens uppgift att pröva den här frågan. Om det inte hade gått skulle&lt;br&gt;säkerhetsrådet ha kunnat ta upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 166 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Utlåtandet från utrikesutskottet är enhälligt. Den motion från&lt;br&gt;Vänsterpartiet som nu har diskuterats har inte föranlett något särskilt ytt-&lt;br&gt;rande och inte heller något yrkande här i dag. De synpunkter som Bertil Må-&lt;br&gt;brink nu har framfört kom inte till uttryck muntligen i utskottet. Däremot&lt;br&gt;tycker jag att motionen tog upp en del problem som det finns anledning att&lt;br&gt;seriöst diskutera. Om det första yrkandet i motionen sade utskottet att man&lt;br&gt;utgår ifrån att regeringen fortsätter att utnyttja de tillfällen som ges för att&lt;br&gt;framföra Sveriges synpunkter. Det innebär att utskottet har uttalat att rege-&lt;br&gt;ringen skall verka för en fredlig lösning. Nu pågår dess bättre förhandlingar i&lt;br&gt;Geneve, som av allt att döma har vissa utsikter att leda till en fredlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra yrkandet som finns i motionen är däremot folkrättsligt omöj-&lt;br&gt;ligt. FN kan inte bli en part när det gäller en fråga som berör vad ett land, i&lt;br&gt;det här fallet Libyen, har gjort. FN är det internationella organ som skall&lt;br&gt;agera i detta fall, och FN har utnyttjat sina möjligheter att agera. Folkrätts-&lt;br&gt;ligt kan man inte göra invändningar mot att säkerhetsrådet har agerat. Bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunden är ju omdiskuterad. De konsekvenser som terrordåden har fått är&lt;br&gt;fruktansvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock säga att bakgrunden till resolutionen var att FN:s säkerhets-&lt;br&gt;råd fäste särskilt avseende vid Libyens vägran att samarbeta i den här frågan.&lt;br&gt;Resolutionen tar fasta på detta, och det är först nu i ett senare skede som&lt;br&gt;man har kommit någon vart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det inte folkrättsligt givet att man i det här fallet skulle ha&lt;br&gt;åberopat 7 kap. Man hade mycket väl kunnat tänka sig att i stället hänvisa&lt;br&gt;till 6 kap. Det kommer att diskuteras hur stadgan skall vara utformad i fort-&lt;br&gt;sättningen med hänsyn till det nya internationella läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag gärna säga att jag allmänt sett tycker att det är viktigt&lt;br&gt;att man inte tillgriper alltför långtgående sanktioner innan man har utnyttjat&lt;br&gt;alla andra möjligheter. Det kan finnas politiska betänkligheter mot att göra&lt;br&gt;så. Om stadgan inte blir ändrad - vilket den förhoppningsvis blir - kan vissa&lt;br&gt;stormakter få ett för stort inflytande i nuvarande situation. Det tycker jag&lt;br&gt;att det finns anledning att säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det tredje yrkandet har Internationella domstolen i Haag&lt;br&gt;med 11 röster mot 5 avvisat det yrkande som framställdes där. De gällde ett&lt;br&gt;yrkande om förbud för USA och Storbritannien att vidta åtgärder ägnade att&lt;br&gt;tvinga Libyen att lämna ut de anklagade libyerna för lagföring utanför Li-&lt;br&gt;byen. Nu ingår inte den här frågan i FN-resolutionen, utan den tar fasta på&lt;br&gt;vägran till samarbete. Sedan kan man naturligtvis säga att det som står i en&lt;br&gt;av resolutionerna, nämligen att underlåtenhet att göra något från Libyens&lt;br&gt;sida, är ett hot mot fred och säkerhet. Det kan man diskutera. Icke desto&lt;br&gt;mindre har utskottet, trots att den frågan inte var huvudfrågan, ändå sagt&lt;br&gt;att frågan om ökad användning av den Internationella domstolen i Haag för&lt;br&gt;tvistlösning i internationella konflikter är av stort intresse. Utskottet sympa-&lt;br&gt;tiserar principiellt med motionärernas förslag om att domstolens roll bör&lt;br&gt;stärkas. Detta är dock en fråga som får tas upp i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i utrikesut-&lt;br&gt;skottets betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 167 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När muren rasade och allt hände i Öst, förväntade vi oss en&lt;br&gt;ny internationell rättsordning. Det skulle inte vara stormakterna som med&lt;br&gt;sina metoder gjorde upp världens affärer. Vi skulle således gå från den poli-&lt;br&gt;tiska ordning som Nic Grönvall talar om till en mera internationellt rättslig&lt;br&gt;ordning. Detta var förväntningarna och finessen. Om förväntningarna inte&lt;br&gt;infrias - stormakterna har ganska mycket blod på sina händer; jag tänker på&lt;br&gt;alla i säkerhetsrådet - då uppstår den situationen att många länder i tredje&lt;br&gt;världen börjar i frågasätta hela FN-systemet. Den situationen vill jag i alla&lt;br&gt;fall undvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste röra oss från den här politiska maktordningen till en rättsord-&lt;br&gt;ning. Det är den vägen vi måste gå och vi måste naturligtvis agera med stor&lt;br&gt;eftertänksamhet. I förlängningen hotas allas vår gemensamma säkerhet av&lt;br&gt;terrorism och andra problem om vi inte kan gå den vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man alltså i den här skrivningen i FN har gjort underlåtenhet att vidta&lt;br&gt;vissa åtgärder till ett hot mot fred och säkerhet, då har man faktiskt infört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;br&gt;ifråga om&lt;br&gt;Libyen av lagen&lt;br&gt;om vissa inter-&lt;br&gt;nationella sank-&lt;br&gt;tioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om slut-&lt;br&gt;lig reglering av&lt;br&gt;statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett nytt element, tycker jag. Om man inte har gjort någonting är det ett hot&lt;br&gt;mot fred och säkerhet - med ett sådant synsätt har man enligt min mening&lt;br&gt;gått litet långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man börjar tala om att FN:s säkerhetsråd kan göra innovationer av FN-&lt;br&gt;stadgan osv. Detta är, menar jag, tendenser som vi måste se upp med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 168 BERTIL MÅBRINK (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När jag hör Hans Göran Franck tycker jag att det var synd att&lt;br&gt;han inte var utskottets talesman från början. Då hade vi kunnat föra debat-&lt;br&gt;ten på en vettig nivå. Men som bekant är det skillnad på jurister också, som&lt;br&gt;vi har hört här i kammaren. Mer skall jag inte säga i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 § Förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1992/93, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;jordbruksutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:JoU24 Förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93, m.m. (prop. 1991/92:150 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 169 LENA KLEVENÅS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Miljöfrågorna kommer inte i den här debatten att få den tid&lt;br&gt;som de är värda, detta av hänsyn till den sena timmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall fatta mig mycket kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tio reservationer vid detta betänkande, och de gäller miljöfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill ha ett skattesystem som är mera miljöanpassat och vi vill ha en bre-&lt;br&gt;dare användning av ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också i våra reservationer att avgiften på handelsgödsel höjs&lt;br&gt;och att vi borde förbjuda kadmium i handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också ha en ny lista på miljöfarliga ämnen, sådana som bör avveck-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill gå vidare med miljöanpassade fordon. Vi föreslår att nästa steg i&lt;br&gt;miljöklassningen bör tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi önskar också att företagen skall göra energiredovisningar och att man&lt;br&gt;bör ha destruktionsavgifter på kylskåp och frysar för att vi skall kunna&lt;br&gt;minska freonutsläppen ytterligare. Vi vill ha skatt på osorterat avfall och sist&lt;br&gt;men inte minst vill vi att miljöräkenskaperna skall redovisas årligen. Man&lt;br&gt;bör kunna se hur arbetet fortskrider med dem och vi bör ha ett program för&lt;br&gt;det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med detta yrka bifall till våra reservationer 1 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 170 JAN JENNEHAG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vänsterpartiet står självfallet bakom meningsyttringen i be-&lt;br&gt;tänkandet. Jag nöjer mig med att yrka bifall till den del av meningsyttringen&lt;br&gt;som gäller mom. 2 och 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 171 LENNART BRUNANDER (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I den proposition som ligger till grund för betänkandet redo-&lt;br&gt;gör miljöministern för en del av det arbete som pågår i miljödepartementet&lt;br&gt;när det gäller ekonomiska styrmedel, avveckling av kemikalier, avveckling&lt;br&gt;av freoner - både när det gäller CFC, alltså de hårda freonerna, och KFCF,&lt;br&gt;de mjuka freonerna som har kommit i stället, men som inte heller är bra för&lt;br&gt;miljön. Det finns också en redovisning av synpunkter kring Östersjön och&lt;br&gt;milj öräkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som pågår i departementet tar i stor utsträckning upp de frågor&lt;br&gt;som vi diskuterar i betänkandet och som också behandlas i reservationerna.&lt;br&gt;Här finns i allmänhet inte så stora skillnader i åsikter, i varje fall inte i det&lt;br&gt;här skedet, då vi har ett förberedande arbete för att så småningom komma&lt;br&gt;fram till förslag. Hur det sedan blir när förslagen är klara får vi se i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara på en punkt som jag skulle vilja säga att det finns olika åsikter&lt;br&gt;mellan reservanterna och majoriteten, och det är när det gäller höjning av&lt;br&gt;avgiften på handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkning som genomfördes var en återgång till det som gällde tidigare&lt;br&gt;då man höjde en avgift för att bekosta utförsäljning av överskott. Den har&lt;br&gt;ingenting med miljöfrågorna att göra, och därför skall den inte heller höjas&lt;br&gt;igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt, fru talman, yrkar jag bifall till hemställan i detta betänkande. Jag&lt;br&gt;slår fast att det pågår ett intensivt arbete i miljödepartementet för att lösa&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som siste talare vill jag önska fru talmannen och hennes talmanskolleger&lt;br&gt;en trevlig sommar, liksom även övrig personal här i riksdagen samt ledamö-&lt;br&gt;terna. Tack så mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företogs till avgörande EES-utskottets betänkande 1991/92:EU1, nä-&lt;br&gt;ringsutskottets betänkanden 1991/92:NU33 och NU36, konstitutionsutskot-&lt;br&gt;tets betänkande 1991/92:KU35, utrikesutskottets betänkande&lt;br&gt;1991/92:UU31 samt jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JoU24.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EES-utskottets betänkande EU1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Näringsutskottets betänkande NU33&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (avslag på propositionen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 268 röster mot 11 för meningsyttringen&lt;br&gt;av Rolf L. Nilson i motsvarande del. 3 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (överföring och försäljning av viss egendom)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 159 röster mot 124 för reservation 1 av&lt;br&gt;Birgitta Johansson m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om slut-&lt;br&gt;lig reglering av&lt;br&gt;statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 128&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sören Lekberg (s) och Carin Lundberg (s) anmälde att de avsett att rösta&lt;br&gt;nej men markerats ha röstat ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 4 (naturvård)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 156 röster mot 128 för reservation 2 av&lt;br&gt;Birgitta Johansson m.fl. 4 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande NU36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (bankväsendets utveckling m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 1 av Axel Andersson m.fl. - som ställdes mot&lt;br&gt;reservation 2 av Bengt Dalström - med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 157 röster mot 124 för reserva-&lt;br&gt;tion 1 av Axel Andersson m.fl. 8 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Henrik Landerholm (m) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats&lt;br&gt;ha avstått från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (omstrukturering av Nordbanken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot meningsyttringen av Rolf L. Nil-&lt;br&gt;son i motsvarande del - bifölls genom uppresning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 3 (försäljning av aktier i Nordbanken, m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 167 röster mot 123 för reservation 3 av&lt;br&gt;Axel Andersson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 4 (ansvarsfrågor i Nordbanken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 17 för motion N56, yr-&lt;br&gt;kandena 2 och 3, av Bengt Dalström m.fl. 4 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (insättarskydd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 17 för reservation 4 av&lt;br&gt;Bengt Dalström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 9 för utskottets hemstäl-&lt;br&gt;lan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion K23 av Lars&lt;br&gt;Werner m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utrikesutskottets betänkande UU31&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jordbruksutskottets betänkande JoU24&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (utredning om skattesystemet m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 1 av Göran Persson m.fl. med 131 röster mot 9&lt;br&gt;för meningsyttringen av Annika Åhnberg i motsvarande del. 151 ledamöter&lt;br&gt;avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 160 röster mot 122 för reserva-&lt;br&gt;tion 1 av Göran Persson m.fl. 8 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 15 (Östersjöns miljö)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 10 för meningsyttringen&lt;br&gt;av Annika Åhnberg i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 28 (miljöräkenskaper)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 171 röster mot 119 för reservation 11 av&lt;br&gt;Göran Persson m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 § Anmälan om ny ersättare för statsråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Lotta Edholm (fp) fr.o.m. den 1 juli 1992 i Hadar&lt;br&gt;Cars ställe skulle tjänstgöra som ersättare för kulturminister Birgit Friggebo.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp på&lt;br&gt;grund av uppkomna vakanser anmält följande nya representanter fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1992, nämligen Siw Persson som ledamot i justitieutskottet efter&lt;br&gt;Lars Sundin, Lars Sundin som ledamot i försvarsutskottet efter Hans Lind-&lt;br&gt;blad, Carl-Johan Wilson som ledamot i kulturutskottet efter Jan-Erik Wik-&lt;br&gt;ström, Gudrun Norberg som ledamot i näringsutskottet efter Hadar Cars,&lt;br&gt;Isa Halvarsson till ledamot i krigsdelegationen efter Jan-Erik Wikström,&lt;br&gt;Charlotte Branting som suppleant i talmanskonferensen efter Jan-Erik Wik-&lt;br&gt;ström, Karin Pilsäter som suppleant i lagutskottet efter Carl B. Hamilton,&lt;br&gt;Hans Lindblad som suppleant i försvarsutskottet efter Siw Persson, Lars&lt;br&gt;Sundin som suppleant i kulturutskottet efter Carl-Johan Wilson, Lotta Ed-&lt;br&gt;holm som suppleant i utbildningsutskottet efter Olle Schmidt, Carl B. Ha-&lt;br&gt;milton som suppleant i näringsutskottet efter Gudrun Norberg samt Lotta&lt;br&gt;Edholm som suppleant i arbetsmarknadsutskottet efter Karin Pilsäter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade valda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledamot i justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lOjuni 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i försvarsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Sundin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i kulturutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Norberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i krigsdelegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isa Halvarsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i talmanskonferensen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Branting (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Pilsäter (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i försvarsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Lindblad (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i kulturutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Sundin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotta Edholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl B. Hamilton (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotta Edholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ajournering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På förslag av talmannen beslöt kammaren kl. 21.41 att ajournera förhand-&lt;br&gt;lingarna till kl. 21.45 för att bereda finansutskottet tillfälle att besluta om&lt;br&gt;sammanställningen av statsbudgeten m.m. samt överlämna de ifrågavarande&lt;br&gt;betänkandena för bordläggning i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 21.45.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Karin Starrin (c), Edsbyn, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1992 sedan Gunnar Björk (c) avsagt sig sitt uppdrag som ledamot av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ersättare för riksdagsledamot har utsetts Sven Bergström, Forsa, och&lt;br&gt;Alice Lindgren, Hedesunda (båda c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den lOjuni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffan Magnusson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Sandström&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 § Bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;br&gt;Finansutskottets betänkanden&lt;br&gt;1991/92:FiU31 Sammanställning av tilläggsbudget II för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;1991/92:FiU32 Räntor på statsskulden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:FiU33 Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;1991/92:FiU34 Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;1991/92:FiU35 Statsbudget för budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 § Kallelse till nytt sammanträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att nästa sammanträde skulle börja kl. 21.55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kammaren åtskildes kl. 21.47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen från sammanträdets böljan t.o.m. 5 § anf. 9 (del-&lt;br&gt;vis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 9 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1991/92:128&lt;br&gt;lOjuni1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen därefter t.o.m. anf. 18 (delvis),&lt;br&gt;av talmannen därefter t.o.m. anf. 49 (delvis),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. 6 § anf. 81 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen därefter t.o.m. anf. 102 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andre vice talmannen därefter t.o.m. beslutet om samlad votering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kl. 19.03,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. 11 § anf. 158 (delvis) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT TÖRNELL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IGunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>