<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308200</hangar_id>
 <dok_id>GF0396</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>96</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:96</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>96</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0396/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0396</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0396</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:96&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om vissa jordbrukspolitiska&lt;br&gt;frågor, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:96&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om vissa jordbrukspolitiska frågor, m. m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0396/prop_199192__96-1.png" style="width:36pt;height:44pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;Prop.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1991/92:96&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 5 mars 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om stöd till jordbruket och viss livsme-&lt;br&gt;delsindustri i norra Sverige för budgetåret 1992/93. Stödnivån för jordbru-&lt;br&gt;ket i norra Sverige höjs med i genomsnitt 15 °/o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar i prisstödet till rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag rörande statistiken inom livs-&lt;br&gt;medelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Laurén,&lt;br&gt;Hörnlund. Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Wibble, Davidson, Könberg, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om vissa jordbrukspolitiska frågor,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Utredningar m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gav våren 1991 regeringen till känna att en förutsättningslös&lt;br&gt;översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige borde göras (prop.&lt;br&gt;1990/91:99, JoU27, rskr. 276). Regeringen tillsatte därför genom beslut&lt;br&gt;den 27 juni 1991 en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; för att&lt;br&gt;utreda stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget specificerades i en bilaga till beslutet. Enligt uppdraget skall&lt;br&gt;arbetet bedrivas i två etapper dels kortsiktigt med förslag till hantering av&lt;br&gt;stödet under budgetåret 1992/93 fram till ett svenskt inträde i EG, dels&lt;br&gt;långsiktigt med hänsyn till ett resultat i GATT-förhandlingarna och ett&lt;br&gt;svenskt EG-medlemskap. Den parlamentariska arbetsgruppen lade i no-&lt;br&gt;vember 1991 fram ett delbetänkande (Ds 1991:80) Jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige. Förutom frågor rörande jordbruket till norra Sverige har gruppen&lt;br&gt;också lämnat förslag avseende prisstödet till rennäringen och högstprissätt-&lt;br&gt;ningen på mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens uppgifter, som behandlas i denna proposition, ingick i&lt;br&gt;den första etappen att ge förslag till hur stödet bör utformas och beräknas&lt;br&gt;mot bakgrund av en helhetsbild av de faktorer som avgör företagens&lt;br&gt;framtid och fortbestånd i norra Sverige. En sådan helhetssyn inbegriper&lt;br&gt;andra åtgärder än prisstöd m. m. till jordbruket som vidtas för att utveckla&lt;br&gt;jordbruk och näringsliv i glesbygden. Jordbrukets betydelse för landsbyg-&lt;br&gt;den skulle analyseras liksom livsmedelsindustrins betydelse för jordbru-&lt;br&gt;kets lönsamhet. Gruppen skulle vidare föreslå förändringar i nuvarande&lt;br&gt;beräkningsmodell för stödet med anledning av bl. a. de ändrade beräknings-&lt;br&gt;grunderna till följd av 1990 års livsmedelspolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas kapitel 9 i delbetänkandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ekonom Sture Åström, ordförande, direktör Bo Genfors, lantbrukare Jan Grim-&lt;br&gt;lund, lantbrukare Lennart Lindström samt riksdagsledamöterna Per-Ola Eriksson,&lt;br&gt;Jan Fransson, Bengt Rosén, Åke Selberg och Annika Åhnberg, ledamöter. Departe-&lt;br&gt;mentsråd Yvonne Gustafsson deltog vid arbetsgruppens sammanträden för finansde-&lt;br&gt;partementets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden och förslag, som bilaga 1, en förteckning över remissinstan- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;serna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2 samt en&lt;br&gt;skrivelse från statens jordbruksverk med beräkningar av stödbehovet som&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrmejerier och LRF: s Norrlandsgrupp har kommit in med skrivelser&lt;br&gt;om vassleförordningens avskaffande. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i&lt;br&gt;en skrivelse tagit upp mjölkproduktionens framtid m. m. Landsbygdsföre-&lt;br&gt;tagens utvecklingscentrum i Värmland har inkommit med en skrivelse&lt;br&gt;angående förslag om projekt med syfte att utveckla försäljning av matpo-&lt;br&gt;tatis. Statens jordbruksverk har överlämnat en skrivelse av Tomas och&lt;br&gt;Mikael Hugosson angående stödet till smågrisproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1990 tillkallades en särskild utredare&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; med uppgift att utreda&lt;br&gt;statistikbehovet inom livsmedelssektorn. Utredningen skulle göras mot&lt;br&gt;bakgrund av det reformarbete som pågår såväl nationellt som internatio-&lt;br&gt;nellt samt med anledning av reformer inom angränsande politikområden&lt;br&gt;som påverkar livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade hösten 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:99)&lt;br&gt;Statistikbehovet inom livsmedelssektorn — vissa förslag till förändringar&lt;br&gt;på kort sikt. Hösten 1991 överlämnade utredaren sitt slutbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:99) Statistiken inom livsmedelssektorn — förslag till föränd-&lt;br&gt;ringar. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels sammanfattningen i&lt;br&gt;slutbetänkandet som bilaga 4, dels en förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Uruguayrundan i GATT&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. Uruguayrundan i GATT står nu förhoppningsvis inför en snar&lt;br&gt;lösning. Ett totalförslag presenterades i december 1991 och siktet är inställt&lt;br&gt;på att parterna utifrån förslaget skall komma överens under våren 1992.&lt;br&gt;Förslaget innebär på jordbruksområdet en neddragning av internstödet&lt;br&gt;med 20 %, att allt gränsskydd görs om till tullar och sänks med i genomsnitt&lt;br&gt;36% samt att exportsubventionerna skall minskas med 36% i monetära&lt;br&gt;termer och med 24% kvantitetsmässigt. Samtliga neddragningar avser&lt;br&gt;perioden 1993—1999. Dessutom innehåller paketet vissa åtaganden om&lt;br&gt;marknadstillträde. GATT-förhandlingarna påverkar den svenska livsme-&lt;br&gt;delspolitiken på en rad områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1991 om en sänkning av gränsskyddet på&lt;br&gt;jordbruksprodukter med i genomsnitt 10%. Mot bakgrund av den starka&lt;br&gt;kritik som riktats mot beslutet gav regeringen den 24 oktober 1991 statens&lt;br&gt;jordbruksverk i uppdrag att utreda vilka importförändringar som gräns-&lt;br&gt;skyddssänkningen medfört och hur denna sänkning påverkat eller kan&lt;br&gt;komma att påverka producentpriserna i jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket påpekar i sin utredning, som lämnades till regeringen&lt;br&gt;den 2 december 1991, att det är svårt att efter så kort tid bedöma&lt;br&gt;konsekvenserna av gränsskyddssänkningen, eftersom denna genomfördes&lt;br&gt;samtidigt som avregleringen inleddes. Vidare konstaterar verket att gräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktör Kristina Granlund.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddssänkningen inte hindrat avräkningspriserna att stiga vid den för- Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;bättrade balans mellan produktion och konsumtion som uppnåtts för&lt;br&gt;animalieprodukter under år 1991. För vegetabilieprodukter har gräns-&lt;br&gt;skyddssänkningen i de flesta fall inte påverkat avräkningspriserna. Det&lt;br&gt;kvarvarande överskottet på spannmål innebär att det fortfarande är en&lt;br&gt;skillnad mellan gränsskyddat pris och marknadspris. Verket konstaterar&lt;br&gt;att det är för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna av gränsskydds-&lt;br&gt;sänkningen, men eftersom gränsskyddets nivå ger en övre gräns för vilket&lt;br&gt;pris som kan tas ut på den svenska marknaden, kommer det lägre gräns-&lt;br&gt;skyddet — under förutsättning av stigande kostnader — på sikt att åter-&lt;br&gt;verka på marknadspriserna och därmed också på avräkningspriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att nu föreslå några förändringar av gränsskyddets&lt;br&gt;nivå. Ett avtal inom ramen för GATT:s Uruguayrunda kommer troligen&lt;br&gt;att leda till en successiv sänkning av gränsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att export-&lt;br&gt;stöd hör till de stödformer som har de mest handelssnedvridande effekt-&lt;br&gt;erna och som därför måste reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (prop. 1989/90:146,&lt;br&gt;JoU25, rskr. 327) underströk jordbruksutskottet att den grundläggande&lt;br&gt;principen om ömsesidighet som utskottet understrukit vad gällde gräns-&lt;br&gt;skyddets nivå m.m. även skulle gälla i fråga om exportsubventioner.&lt;br&gt;Utskottet var dock inte berett att föreslå någon avvikelse från den förhand-&lt;br&gt;lingslinje som Sverige intagit i GATT. En förutsättning för detta ställnings-&lt;br&gt;tagande var enligt utskottet att de fortsatta förhandlingarna blir framgångs-&lt;br&gt;rika vad gäller avskaffandet av handelssnedvridande stöd. Riksdagens&lt;br&gt;beslut fattades i ett läge då de pågående GATT-förhandlingarna beräkna-&lt;br&gt;des bli klara i december 1990. Ytterligare en anledning till att frågan om&lt;br&gt;exportsubventioner på nytt bör prövas — om GATT-förhandlingarna inte&lt;br&gt;leder till ett avskaffande — är anpassningen till EG och dess jordbrukspo-&lt;br&gt;litik. Denna aspekt av frågan skall i första hand behandlas av den kommis-&lt;br&gt;sion (Jo 1991:07) som regeringen nyligen tillsatt och som har i uppdrag att&lt;br&gt;förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990&lt;br&gt;års livsmedelspolitiska beslut. Kommissionen skall i sitt arbete beakta&lt;br&gt;effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för&lt;br&gt;beslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 milj.kr. skulle tillföras jord-&lt;br&gt;bruket under regleringsåret 1989/90 som kompensation för kostnadsök-&lt;br&gt;ningar m.m. Till följd av en överenskommelse i GATT i april 1989, som&lt;br&gt;bl. a. innebar att stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess&lt;br&gt;att förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets ersättning i hu-&lt;br&gt;vudsak skulle lämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per&lt;br&gt;hektar av olika grödor. För regleringsåret 1990/91 beslutade riksdagen att&lt;br&gt;höja beloppet med sammanlagt 1 330 milj.kr. till 2 500 milj.kr. Av dessa&lt;br&gt;medel har jordbruket — med stöd av tidigare beslut — tillförts 56,5 milj.kr.&lt;br&gt;genom höjda priser. Det totala kompensationsbeloppet i form av direkt-&lt;br&gt;bidrag uppgick alltså till 2 443,5 milj.kr. under budgetåret 1990/91. Inne-&lt;br&gt;varande budgetår har riksdagen beslutat om en besparing av beloppet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 milj.kr. Resterande belopp, 2 393,5 milj.kr., har använts på följande Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;sätt: 1 478,5 milj.kr. har betalats ut i form av djurbidrag eller använts för&lt;br&gt;kollektiva åtgärder inom animalie- och matpotatisproduktionen, 755&lt;br&gt;milj.kr. har använts för att amortera den räntefria rörliga kredit som ställts&lt;br&gt;till förfogande för att täcka kostnaderna för 1990 års spannmålsexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har 100 milj.kr. använts för att utöka ramen for anläggningsstödet&lt;br&gt;och 60 milj.kr. har förts till skördeskadefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10) har jag anmält att&lt;br&gt;direktbidragen, som ett led i det nödvändiga besparingsarbetet, bör redu-&lt;br&gt;ceras med 175 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Ett ställningstagande till hur&lt;br&gt;kompensationsbeloppet för budgetåret 1992/93 skall utbetalas får anstå till&lt;br&gt;dess förhandlingarna i GATT är avslutade. Överväganden bör då också&lt;br&gt;göras med beaktande av att anpassningen till EG av svenskt jordbruk och&lt;br&gt;svens. k. jordbrukspolitik inte får försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Omställningen inom jordbruket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Åkermarken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik framhölls den stora enighe-&lt;br&gt;ten om det nödvändiga i en successiv avreglering och en övergång till ett&lt;br&gt;mer marknadsinriktat system. Utgångspunkten för livsmedelspolitiken bör&lt;br&gt;vara att produktionen i princip skall vara underkastad samma villkor som&lt;br&gt;andra näringar. Övergången till ett mer marknadsinriktat system skulle&lt;br&gt;enligt riksdagen ske under socialt acceptabla former. Den hittillsvarande&lt;br&gt;utvecklingen efter avregleringen den 1 juli 1991 har överlag varit positiv.&lt;br&gt;Konsumenterna kunde under år 1991 uppleva att priserna på livsmedel i&lt;br&gt;genomsnitt förblev oförändrade medan konsumentpriserna totalt sett&lt;br&gt;ökade med 8,1%. Samtidigt kunde producenterna i vissa fall notera sti-&lt;br&gt;gande avräkningspriser. Den marknadsbalans som var ett av den livsme-&lt;br&gt;delspolitiska reformens syften har uppnåtts inom mejeri- och animalieom-&lt;br&gt;rådet. Även inom vegetabilieområdet har utvecklingen gått mot en bättre&lt;br&gt;marknadsanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av riksdagens livsmedelspolitiska beslut år 1990 är i fråga&lt;br&gt;om spannmålsproduktionen framför allt att den interna marknadsregle-&lt;br&gt;ringen för spannmål avskaffas den 1 juli 1991 och att inlösensystemet för&lt;br&gt;spannmål avvecklas stegvis för att vara helt avvecklat den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Vidare utbetalas under en övergångsperiod arealbaserat inkomststöd till&lt;br&gt;jordbrukarna medan särskilda åtgärder vidtas för att stimulera en varaktig&lt;br&gt;omställning av åkermarken till annan produktion än livsmedel. Omställ-&lt;br&gt;ningsprogrammet syftar till att underlätta omställningen till balans mellan&lt;br&gt;produktion och konsumtion av spannmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningen till omställningsstödet har under det första året varit större&lt;br&gt;än vad som ursprungligen beräknades och omfattar nu ca 350000 ha.&lt;br&gt;Omställningsarealen finns främst i slättbygderna i mellersta Sverige. An-&lt;br&gt;sökningarna om anläggningsstöd, vilket lämnas för anläggning av lövskog,&lt;br&gt;energiskog och våtmarker, omfattar ca 62 000 ha. Intresset för anläggnings-&lt;br&gt;stöd har varit störst i södra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna anslutning till omställningsprogrammet ger den nuvarande Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;produktionen ett årligt överskott av spannmål som vid normal skörd&lt;br&gt;uppgår till drygt 1 milj. ton. Världsmarknadspriserna på spannmål är&lt;br&gt;fortfarande låga och medför betydande exportkostnader. Om det även&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att produceras överskott av spannmål i denna&lt;br&gt;storleksordning, kommer detta att leda till sjunkande priser för producen-&lt;br&gt;terna. Det är således angeläget att omställningen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige ansökt om&lt;br&gt;medlemskap i EG. Regeringen har publicerat en s. k. grönbok där en första&lt;br&gt;kartläggning av konsekvenserna av ett medlemskap inom resp, område&lt;br&gt;redovisas. Av denna studie framgår att EG: s stöd till jordbruket i dag ligger&lt;br&gt;på en lägre nivå än det svenska. En anpassning till stödnivån är därför&lt;br&gt;nödvändig, vilket förutsätter förändringar av den svenska jordbrukspro-&lt;br&gt;duktionen i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På jordbrukets område kompliceras bedömningarna av behovet av för-&lt;br&gt;ändringar av att EG nu behandlar ett förslag till genomgripande reform av&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Förslaget innebär bl. a. ökad&lt;br&gt;inriktning på direktstöd till jordbrukarna, lägre stödpriser, produktionsbe-&lt;br&gt;gränsningar och ökad miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu för tidigt att göra några närmare bedömningar av vilka&lt;br&gt;förändringar som kan komma att vidtas i fråga om EG: s framtida jord-&lt;br&gt;brukspolitik. Vissa delar av den nuvarande politiken kommer dock med all&lt;br&gt;sannolikhet att även framdeles ingå i CAP, t. ex. marknadsregleringen på&lt;br&gt;spannmålsområdet med inlösensystem för spannmål och exportstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kommission har tillsatts för att förbereda avstämningen av&lt;br&gt;det livsmedelspolitiska beslutet år 1990, i första hand med hänsyn till&lt;br&gt;konsekvenserna av en anslutning till EG. Kommissionen skall löpande&lt;br&gt;redovisa resultatet av sitt arbete och ge förslag till förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambition är att Sverige snarast möjligt blir fullvärdig med-&lt;br&gt;lem av EG. Detta kommer sannolikt att innebära att svenskt jordbruk vid&lt;br&gt;tiden för omställningsperiodens slut står inför att anpassa sig till de&lt;br&gt;förhållanden och regler som gäller inom EG. Då EG för närvarande är inne&lt;br&gt;i en reformprocess är det i dag för tidigt att mer exakt bedöma vilka&lt;br&gt;förändringar som kan bli resultatet av reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså anledning till försiktighet i fråga om att i dag fatta beslut&lt;br&gt;om större principiella förändringar av den svenska jordbrukspolitiken och&lt;br&gt;omställningsprogrammet. Med hänsyn till dels att spannmålssektorn fort-&lt;br&gt;farande befinner sig i obalans, dels den osäkerhet som jordbrukarna känner&lt;br&gt;beträffande omställningen finner jag det naturligt att omställningskommis-&lt;br&gt;sionen behandlar denna fråga med förtur. För att intentionerna i 1990 års&lt;br&gt;beslut skall nås bör en utgångspunkt därvid vara att jordbrukarnas omställ-&lt;br&gt;ning ökar så att marknadsbalans på spannmålsområdet så snart som&lt;br&gt;möjligt uppnås. En ytterligare utgångspunkt bör vara att omställningen&lt;br&gt;inte medför att svenska jordbruk, som har förutsättningar att vara konkur-&lt;br&gt;renskraftiga i EG, slås ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor av denna karaktär är som jag tidigare nämnt för närvarande&lt;br&gt;föremål för diskussion inom EG, bl. a. i samband med den reformering av&lt;br&gt;jordbrukspolitiken som är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening glädjande att de miljömässiga aspekterna på Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;jordbruket uppmärksammas i allt högre omfattning i vår omvärld. I det&lt;br&gt;beslut om reform av livsmedelspolitiken som fattades år 1990 var miljö-&lt;br&gt;hänsynen av avgörande betydelse för reformens utformning, bl. a. vad&lt;br&gt;gäller behovet av ett mindre kemikalieberoende jordbruk. Jag ser det&lt;br&gt;därför som naturligt att omställningskommissionen i sitt arbete, mot&lt;br&gt;bakgrund av utvecklingen inom EG, beaktar behovet av mer principiella&lt;br&gt;förändringar i omställningsbesluten också vad gäller åtgärder för alternativ&lt;br&gt;odling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Exportbidrag för kött&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De medel som riksdagen anvisat för att finansiera&lt;br&gt;export av kött under budgetåren 1991/92 — 1993/94, högst 200, 150&lt;br&gt;resp. 100 milj.kr., får vid behov överföras mellan budgetåren för att&lt;br&gt;medge en större flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det livsmedelspolitiska beslutet från år 1990&lt;br&gt;innebär bl. a. att ett temporärt system för köttexport införts den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Budgetåren 1991/92—1993/94 skall anvisas högst 200, 150 resp. 100&lt;br&gt;milj.kr. för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att medlen är låsta mellan budgetåren innebär att systemet är oflexibelt&lt;br&gt;och kan ge upphov till transaktioner som snarare är budgettekniskt moti-&lt;br&gt;verade än affärsmässiga. Jag föreslår därför att de redan anvisade medlen&lt;br&gt;får användas på ett något flexiblare sätt. I likhet med vad som gäller för de&lt;br&gt;medel, 360 milj.kr., riksdagen anvisat bl. a. för att stimulera utslaktning av&lt;br&gt;mjölkkor samt för att förhindra utslaktningens pristryckande effekt på&lt;br&gt;nötköttsmarknaden, bör de anvisade medlen få överföras mellan budget-&lt;br&gt;åren under den aktuella perioden. Förslaget innebär således ingen föränd-&lt;br&gt;ring av medelsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 skall den nya livsmedelspo-&lt;br&gt;litiken bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Genom&lt;br&gt;en i landet väl differentierad jordbruksproduktion bidrar jordbruket till&lt;br&gt;möjligheten att bevara en varierad och levande landsbygd (prop.&lt;br&gt;1989/90:146 s. 91, JoU25, rskr. 327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket i norra Sverige har stor betydelse från många utgångspunkter&lt;br&gt;utöver den primära betydelsen i form av produktion av livsmedel. Jord-&lt;br&gt;bruket bidrar till att behålla och skapa sysselsättning, boende och samhälls-&lt;br&gt;struktur. Det har också en avgörande betydelse för att bevara landskaps-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilden med därtill hörande kultur- och naturvärden. Jordbruket har vidare Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;betydelse för att upprätthålla en livsmedelsberedskap och minskar sårbar-&lt;br&gt;heten vid kriser, katastrofer och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för jordbruksproduktion är sämre i norra Sverige än i&lt;br&gt;resten av landet. Kort växtperiod, låg medeltemperatur och långa stallpe-&lt;br&gt;rioder ger högre produktionskostnader. Norra Sverige har emellertid också&lt;br&gt;konkurrensfördelar vad gäller produktion med ekologisk inriktning. Kli-&lt;br&gt;matet som å ena sidan utgör en begränsning i växtodlingen bidrar å andra&lt;br&gt;sidan till att risken för angrepp av sjukdomar och parasiter är mindre.&lt;br&gt;Detta leder i sin tur till ett minskat behov av bekämpningsmedel. Det finns&lt;br&gt;således vissa miljöfördelar med det nuvarande traditionella jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige samtidigt som steget över till ekologisk produktion är kortare&lt;br&gt;än i resten av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till jordbrukets betydelse i norra Sverige och de begräns-&lt;br&gt;ningar för jordbruksproduktion som klimatet medför lämnas sedan länge&lt;br&gt;statligt stöd till jordbruket där. Riksdagen beslutade i samband med det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslutet att jordbruket i norra Sverige även fort-&lt;br&gt;sättningsvis skall stödjas genom prisstöd och stöd till kombinationsverk-&lt;br&gt;samheter. Det särskilda åtgärdsprogrammet förlängdes i två år. Medel för&lt;br&gt;att stödja jordbruksföretag med kombinationsverksamhet tillfördes ansla-&lt;br&gt;get för regionala utvecklingsinsatser med 100 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör, på de skäl som tidigare redovisats, de mål för&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige som lades fast i det livsmedelspolitiska beslutet&lt;br&gt;gälla tills vidare. Jordbruket där är motiverat både av regionala skäl och av&lt;br&gt;de andra skäl som jag nämnt i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär vidare att lönsamheten i jord-&lt;br&gt;bruket i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av den&lt;br&gt;interna avregleringen från den lönsamhetsnivå som rådde då beslutet&lt;br&gt;fattades. Riksdagen var inte då beredd att lägga fast att 1984 års jordbruks-&lt;br&gt;produktion skulle återställas, men beslutet innebär att norra Sverige i&lt;br&gt;princip undantas från produktionsanpassningar till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har senare påpekat att jordbruket i norra Sverige till stor del&lt;br&gt;består av glesbygdsföretag och att det i dag saknas en helhetssyn som&lt;br&gt;beaktar alla de faktorer — ekonomiska och sociala — som avgör&lt;br&gt;dessa företags framtid och fortbestånd. Riksdagen framhöll också att&lt;br&gt;stödet till jordbruket i norra Sverige bör utformas i överensstämmelse med&lt;br&gt;andra åtgärder som vidtas för att utveckla jordbruket och andra delar av&lt;br&gt;näringslivet i syfte att uppnå bästa samlade effekt av stödet (prop.&lt;br&gt;1990/91:99. JoU27, rskr. 276).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till jordbruket i norra Sverige har varit föremål för en översyn&lt;br&gt;genomförd av en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp. Tillsättandet&lt;br&gt;av arbetsgruppen skedde mot bakgrund av riksdagens ställningstagande,&lt;br&gt;men också i syfte att utreda den beräkningsmodell som används för att&lt;br&gt;bestämma stödets storlek. Arbetsgruppen skulle också ge förslag till stödets&lt;br&gt;utformning på kort sikt. Arbetsgruppens förslag har presenterats i ett&lt;br&gt;delbetänkande. Översynen skulle i en andra etapp också beröra stödet i ett&lt;br&gt;längre perspektiv med beaktande av internationella aspekter som ett kom-&lt;br&gt;mande GATT-avtal och ett svenskt inträde i EG. Det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet med tyngdpunkten på de internationella aspekterna kommer att Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;övertas av den tidigare nämnda omställningskommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår jag en uppräkning av stödnivån med 15 % som ett&lt;br&gt;genomsnitt för alla produkter (avsnitt 3.3). Uppräkningen är baserad på&lt;br&gt;jordbruksverkets modellberäkningar avseende lönsamheten. Höjningen&lt;br&gt;utgör kompensation för de lönsamhetsförsämringar som skett mellan bud-&lt;br&gt;getåret 1989/90 och år 1991. I denna kompensation har hänsyn tagits till&lt;br&gt;att avskaffandet av tvåprissystemet den 1 juli 1989 påverkade lönsamheten&lt;br&gt;negativt. Lönsamhetsnivån uttryckt som täckningsgrad har därför för&lt;br&gt;budgetåret 1989/90 justerats till den nivå som hade förelegat om tvåpris-&lt;br&gt;systemet inte hade slopats. Enligt mitt förslag slopas vidare stödet till&lt;br&gt;transporter från livsmedelsindustrin till butik, det s. k. uttransportstödet,&lt;br&gt;samtidigt som högstprissättningen på konsumtionsmjölk avskaffas i hela&lt;br&gt;landet. Jag föreslår i övrigt inte några större principiella förändringar i&lt;br&gt;utformningen av nuvarande stöd. Såväl stödformer som områdesindelning&lt;br&gt;bör enligt min mening behållas oförändrade tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella aspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande beslutssituationen präglas av en stor osäkerhet som en&lt;br&gt;följd av den internationella utvecklingen. Såväl ett GATT-avtal som ut-&lt;br&gt;formningen av EG: s jordbruks- och regionalpolitik kommer att ha avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för framtiden för det svenska stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med de nordiska länderna i GATT-&lt;br&gt;förhandlingarna tidigare drivit förslaget att regionalt jordbruksstöd i form&lt;br&gt;av prisstöd skall tillåtas utan krav på neddragningar. Norden har emeller-&lt;br&gt;tid fått överge den linjen. Enligt det förslag som GATT-sekretariatet lade&lt;br&gt;fram i slutet av år 1991 kan regionalstöd undantas från neddragningar&lt;br&gt;under vissa villkor. Enligt detta förslag till avtalstext synes prisstöd inte&lt;br&gt;vara möjligt att undanta från neddragningar. Stöd kopplat till produktions-&lt;br&gt;faktorer, såsom djur- eller arealbidrag, skulle däremot under vissa villkor&lt;br&gt;kunna uppfylla kraven. Sådana villkor skulle kunna vara att stödet skall&lt;br&gt;trappas ned när det lämnas till djur utöver ett visst antal och att stödet&lt;br&gt;skall baseras på ett historiskt djurantal. Ett GATT-avtal kan följaktligen&lt;br&gt;innebära att nuvarande stödsystem måste överges till förmån för ett system&lt;br&gt;med djur- och/eller arealbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det regionala jordbruksstödet inom EG kan det konstateras&lt;br&gt;att det föreligger stora skillnader jämfört med det svenska systemet. Regio-&lt;br&gt;nalpolitiskt motiverat stöd till jordbruksföretag lämnas inom ramen för&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och finansieras delvis genom&lt;br&gt;EG: s jordbruksfond och delvis av medlemslandet självt. Regionalstöd&lt;br&gt;lämnas inom speciella s. k. målområden, där målområde 5 avser jordbruk&lt;br&gt;och landsbygdsutveckling. Stöd inom målområde 5a lämnas bl. a. i form av&lt;br&gt;djur-, areal- och investeringsbidrag i bergsområden och områden med&lt;br&gt;sämre naturgivna förutsättningar (s. k. less favoured areas). Stöd för lands-&lt;br&gt;bygdsutveckling lämnas inom ramen för målområde 5b till exempelvis&lt;br&gt;turistnäring, marknadsföring och investeringar i infrastruktur. EG: s regio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalpolitik och målen for den håller för närvarande på att omarbetas med en Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;trolig inriktning mot ökad betoning på kombinationsverksamhet och insat-&lt;br&gt;ser på miljöområdet men med mindre betoning på jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisering med EG: s stöd skulle för norra Sveriges del innebära&lt;br&gt;att nuvarande stöd i form av pristillägg får ändras till direktbidrag, men&lt;br&gt;framför allt att stödnivån skulle sänkas drastiskt — enligt arbetsgruppens&lt;br&gt;uppskattningar till ca 25 % av dagens nivå. Arbetsgruppen har också&lt;br&gt;studerat EG-kommissionens bedömningar av nationella stödinsatser som&lt;br&gt;kan tillåtas inom ramen för CAP. Arbetsgruppen anser att en komplette-&lt;br&gt;ring av CAP-stöden med nationella stöd enligt denna modell för att uppnå&lt;br&gt;en högre stödnivå inte kan anses vara framkomlig. Gruppen föreslår i&lt;br&gt;stället att frågan löses genom ett undantag från den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken genom att ett särskilt protokoll fogas till avtalet. På så sätt&lt;br&gt;skulle den svenska stödnivån kunna upprätthållas med hjälp av nationella&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har således redan i den första etappen av arbetet analy-&lt;br&gt;serat och tagit ställning till en rad frågor med internationell anknytning.&lt;br&gt;Jag har inte för avsikt att nu ta ställning till hur Sverige bör lösa dessa&lt;br&gt;frågor. I dag existerar ännu inget GATT-avtal och EG har ännu inte fattat&lt;br&gt;beslut om en ny jordbrukspolitik. Jag bedömer i likhet med jordbruksver-&lt;br&gt;ket och flera andra remissinstanser att den internationella utvecklingen bör&lt;br&gt;avvaktas innan större principiella förändringar av stödet genomförs. Re-&lt;br&gt;sulterar GATT-förhandlingarna i ett avtal under våren 1992, bedömer jag&lt;br&gt;liksom jordbruksverket det som sannolikt att inga förändringar av stödets&lt;br&gt;utformning kommer att krävas före den 1 juli 1993. På så sätt ges ytterli-&lt;br&gt;gare tid att analysera såväl internationella aspekter som konsekvenserna av&lt;br&gt;en övergång till direktbidrag med därtill hörande tekniska problem. Den&lt;br&gt;nyligen tillsatta omställningskommissionen har fått i uppdrag att närmare&lt;br&gt;utreda dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett över en tioårsperiod, åren 1980—1990, skiljer sig inte strukturutveck-&lt;br&gt;lingen för jordbruket i norra Sverige markant från resten av landet.&lt;br&gt;Åkermarksarealen har minskat med ca 3 % i hela landet. Utvecklingen har&lt;br&gt;varit likartad i norra Sverige. Antalet mjölkkor minskade något mer än i&lt;br&gt;resten av landet — 18 °/o jämfört med 12 %. Företagsstrukturen skiljer sig&lt;br&gt;däremot från genomsnittet för landet. Mer än hälften av företagen är s. k.&lt;br&gt;småbruk. Endast ca en femtedel av företagen i riksområde 3, som omfattar&lt;br&gt;produktionsområdena övre och nedre Norrland enligt klassificeringen i&lt;br&gt;lantbruksregistret, är heltidsföretag. Riksområde 3 omfattar större delen&lt;br&gt;av, men inte hela, stödområdet för jordbruket. Den dominerande driftsin-&lt;br&gt;riktningen bland de större jordbruken är mjölkproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområdets andel av landets mjölkproduktion uppgår till drygt 20 %.&lt;br&gt;Mjölkinvägningen i stödområdet har sjunkit sedan den 1 januari 1990,&lt;br&gt;men utvecklingen skiljer sig inte stort från resten av landet. Invägningen i&lt;br&gt;stödområdet för juni 1991 var ca 9 % lägre än för samma månad år 1990,&lt;br&gt;jämfört med 8 % för hela riket. Avräkningspriset på mjölk sjönk inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödområdet med 8 % mellan januari 1990 och juli 1991, men även här har Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;utvecklingen i stort sett följt landet i övrigt. Antalet inseminationer har&lt;br&gt;däremot minskat något mer i stödområdet än riksgenomsnittet på 7,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Stödformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande konstruktion för stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige med en fördelning på pristillägg och djurbidrag behålls&lt;br&gt;tills vidare. Även områdesindelningen för jordbruket behålls oför-&lt;br&gt;ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Gruppen föreslår, mot bakgrund av bl. a. det&lt;br&gt;förväntade GATT-avtalet och medlemskap i EG, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut fattas nu om en övergång till ett samlat djurbidrag inför&lt;br&gt;budgetåret 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärdsprogrammet förlängs inom ramen för det totala stödet och att&lt;br&gt;det på sikt byggs ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett särskilt stöd i form av djurbidrag för extensiv köttproduktion&lt;br&gt;inrättas för bevarande av värdefullt kulturlandskap i stödområdet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inga förändringar av områdesindelningen på kort sikt görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker en omedelbar&lt;br&gt;övergång till ett stödsystem med ett renodlat djurbidrag och föreslår att den&lt;br&gt;internationella utvecklingen avvaktas. Alla som berört frågan om åtgärds-&lt;br&gt;programmet tillstyrker en förlängning av detsamma. Flera remissinstanser&lt;br&gt;är positiva till att utöka stödinsatserna för hävd av åkermark i stödområ-&lt;br&gt;det, men flertalet av dessa instanser anser inte att ännu ett stöd bör införas&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödformerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största delen av det stöd som i dag lämnas till jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;utgörs av pristillägg för kött och mjölk samt djurbidrag. Pristillägg lämnas&lt;br&gt;i form av ett påslag per kg mjölk levererad till mejeri resp, per kg veteri-&lt;br&gt;närbesiktigat kött av nötkreatur, kalv, får, lamm och svin. Djurbidraget är&lt;br&gt;en årlig ersättning per djur. Anledningen till uppdelningen i två olika&lt;br&gt;stödformer är att höjningarna av stödet sedan år 1989 skett som djurbidrag&lt;br&gt;med hänsyn till den då träffade överenskommelsen inom ramen för GATT,&lt;br&gt;som bl. a. innebar att prisstödet till jordbruket inte skulle höjas under&lt;br&gt;förhandlingarnas gång. Stöd lämnas vidare till smågrisproduktion med ett&lt;br&gt;bidrag per modersugga och år och till äggproduktion med ett bidrag per&lt;br&gt;insatt höna. Potatisodling stöds genom ett bidrag per hektar och år. Stöd&lt;br&gt;lämnas också till getskötsel i form av ett bidrag per mjölkproducerande get&lt;br&gt;och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområdet för jordbruksprodukter utgörs av Norrlandslänen, Kop-&lt;br&gt;parbergs och Värmlands län samt delar av Älvsborgs och Örebro län.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområdet är i sin tur uppdelat i fem delområden efter vilka stödet är Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;differentierat. Stödet till potatisodling och getskötsel följer annorlunda&lt;br&gt;områdesindelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag innebär en övergång till ett renodlat djurbidrag&lt;br&gt;med undantag för arealbidraget för potatis. Gruppen motiverar sitt ställ-&lt;br&gt;ningstagande dels med en rad inhemska motiv, dels med hänvisning till att&lt;br&gt;ett GATT-avtal med största sannolikhet inte kommer att tillåta pristillägg.&lt;br&gt;Stödformen stämmer också bättre överens med de stödformer som finns&lt;br&gt;inom EG. De inhemska motiv för en övergång till djurbidrag som gruppen&lt;br&gt;hänvisar till är bl. a. att stödet går direkt till brukaren i stället för genom&lt;br&gt;förädlingsindustrin, att stödnivån blir tydligare, att intensiteten i pro-&lt;br&gt;duktionen sänks och att en positiv miljöeffekt därvid erhålls. Incitament&lt;br&gt;finns dock, enligt gruppen, fortfarande för effektivisering av produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag för närvarande inte beredd att ta ställning till förslaget&lt;br&gt;om övergång till ett enhetligt djurbidrag. Det finns såväl nackdelar som&lt;br&gt;fördelar med ett djurrelaterat stöd. Varken strukturella eller administra-&lt;br&gt;tiva konsekvenser av en övergång till ett renodlat djurbidrag har närmare&lt;br&gt;utretts av arbetsgruppen. Jag bedömer i likhet med arbetsgruppen det som&lt;br&gt;sannolikt att ett GATT-avtal inte kommer att tillåta att stöd kopplade till&lt;br&gt;pris eller producerad kvantitet undantas från neddragningar. Jag anser&lt;br&gt;emellertid, i likhet med flertalet remissinstanser, att det slutliga resultatet&lt;br&gt;av GATT-förhandlingarna bör avvaktas innan beslut om det framtida&lt;br&gt;stödets utformning fattas. Inte förrän en slutlig avtalstext föreligger går det&lt;br&gt;att med säkerhet avgöra vilka alternativ som står till buds. Inte heller&lt;br&gt;förrän då framgår vilka tekniska lösningar för utbetalning av djurbidrag&lt;br&gt;som blir möjliga. Mot bakgrund av mina bedömningar är således en&lt;br&gt;övergång från dagens blandade system till ett renodlat djurbidrag inte&lt;br&gt;utesluten. Beslutet behöver dock inte fattas nu. Jag vill heller inte utesluta&lt;br&gt;en lösning som inbegriper även andra stödformer, t. ex. arealbidrag. Vidare&lt;br&gt;bör konsekvenserna av en övergång till stöd relaterade till produktionsme-&lt;br&gt;del utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna bör vidare närmare belysas i perspektivet av ett EG-&lt;br&gt;medlemskap. Omställningskommissionen har fått i uppdrag att göra en&lt;br&gt;sådan analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att ett särskilt djurrelaterat stöd för hävd av åker-&lt;br&gt;och betesmark införs i stödområdet. Detta stöd skall enligt gruppen inte&lt;br&gt;ersätta utan komplettera det riksomfattande stödet för landskapsvård. Jag&lt;br&gt;anser det inte vara lämpligt att nu införa ett nytt stöd med landskapsvår-&lt;br&gt;dande syfte. I dag finns både det s.k. NOLA-stödet och det nyss nämnda&lt;br&gt;landskapsvårdsstödet för dylika ändamål. I och med att produktionsan-&lt;br&gt;passningar till följd av reformen i princip skall ske utanför stödområdet,&lt;br&gt;torde prisstödet till jordbruket i norra Sverige i kombination med bl. a.&lt;br&gt;dessa stöd vara fullt tillräckligt för att förhindra större nedläggningar av&lt;br&gt;åker- och betesmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige infördes år 1987 som ett&lt;br&gt;treårigt program. Riksdagen beslutade år 1990 att förlänga det i ytterligare&lt;br&gt;två år mot bakgrund av de goda resultaten. Programmet har nu snart pågått&lt;br&gt;under en femårsperiod och medelsanvändningen har uppgått till totalt 345&lt;br&gt;milj.kr. Syftet har varit att förbättra förutsättningarna för det norrländska&lt;br&gt;jordbruket, främst genom tillkomst och utveckling av s. k. kombinations-&lt;br&gt;företag. Åtgärderna har varit inriktade på utvecklingsprojekt, utbildning&lt;br&gt;och rådgivning, forskning och försök samt investeringsbidrag till enskilda&lt;br&gt;företag. Programmet har omfattat de sju nordligaste länen och medlen har&lt;br&gt;kanaliserats genom lantbruksnämnderna (efter den 1 juli 1991 länsstyrel-&lt;br&gt;serna). Åtgärdsprogrammet har mottagits positivt ute i länen och erfaren-&lt;br&gt;heterna har varit goda. Investeringsbidraget har visat sig vara kostnadsef-&lt;br&gt;fektivt i den meningen att ett relativt stort antal sysselsättningstillfällen har&lt;br&gt;tryggats eller skapats till en förhållandevis låg kostnad. Det är emellertid&lt;br&gt;ännu för tidigt att avgöra om sysselsättningseffekterna kan anses vara&lt;br&gt;långsiktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de positiva effekter som åtgärdsprogrammet åstadkom-&lt;br&gt;mit när det gäller att stimulera kombinationsverksamheter och att skapa&lt;br&gt;sysselsättningstillfällen är det viktigt att stöd även framdeles kan avsättas&lt;br&gt;för denna typ av verksamhet. Jag vill därför i detta sammanhang erinra om&lt;br&gt;de medel som tillförs anslaget för regionala utvecklingsinsatser, det s.k.&lt;br&gt;glesbygdsstödet, fr. o. m. budgetåret 1990/91. Beloppet uppgår till 100&lt;br&gt;milj.kr. Under en övergångsperiod tas dock 28 milj.kr. av detta belopp i&lt;br&gt;anspråk för stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna förstärkning är att stödja jordbruksföretag med kom-&lt;br&gt;binationsverksamheter. Jordbruksutskottet anförde i ett yttrande till ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutskottet att det fäste stor vikt vid att medlen användes för&lt;br&gt;att stärka jordbruksnäringen och till verksamheter som drivs i kombina-&lt;br&gt;tion med jordbruksföretag (1989/90: AU 13). Till detta anslöt sig arbets-&lt;br&gt;marknadsutskottet. Anslaget är, till skillnad mot åtgärdsprogrammet, inte&lt;br&gt;tidsbegränsat. Det bör således finnas goda möjligheter att även efter det att&lt;br&gt;åtgärdsprogrammet upphör finansiera verksamheter av denna typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens långsiktiga uppgifter ingick att i samband med översynen&lt;br&gt;av konsekvenserna av ett medlemskap i EG se över områdesindelningen&lt;br&gt;för stödet till jordbruket i norra Sverige. Arbetsgruppen har heller inte&lt;br&gt;föreslagit några förändringar av områdesindelningen på kort sikt. Min&lt;br&gt;bedömning överensstämmer med gruppens. Enligt min mening bör inga&lt;br&gt;förändringar av stödområdet göras nu. Ställningstagande till förändringar&lt;br&gt;av stödområdet bör anstå till dess det klarlagts vilka förändringar av stödet&lt;br&gt;som kan behöva vidtas med anledning av ett EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Stödet till jordbruket budgetåret 1992/93&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Beräkningsmodellen för stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige används oförändrad för stödberäkningarna för budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Budgetåret 1989/90 används som basår för mätning av&lt;br&gt;förändringar av lönsamheten. Stödnivån för jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige höjs med i genomsnitt 15 % budgetåret 1992/93, vilket&lt;br&gt;beräknas ge en total kostnad för stödet på 889 milj.kr. Höjningen&lt;br&gt;utbetalas som djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har utgått från en fortsatt an-&lt;br&gt;vändning av den traditionella beräkningsmodellen för stödet. Gruppen har&lt;br&gt;vidare utgått från budgetåret 1989/90 som basår för beräkning av den&lt;br&gt;lönsamhet som bör utgöra referens vid bestämningen av stödnivån. Arbets-&lt;br&gt;gruppen har avstått från att ta ställning till nivån på den faktiska kompen-&lt;br&gt;sationen, men har presenterat en schabloniserad beräkning under ett visst&lt;br&gt;antagande om förändrad lönsamhet mellan budgetåret 1989/90 och år&lt;br&gt;1991. Dessa beräkningar tyder på en ökad medelsbelastning på ca 300&lt;br&gt;milj.kr. förbudgetåret 1992/93. Inom den totala ramen bör enligt gruppen&lt;br&gt;även övriga föreslagna åtgärder finansieras, t. ex. åtgärdsprogrammet och&lt;br&gt;ett nytt landskapsvårdsstöd för stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser berör problemen med beräk-&lt;br&gt;ningsmodellen. De anser att modellen bör omarbetas för att komma till&lt;br&gt;rätta med de problem som finns och för att modellen skall uppfylla sitt&lt;br&gt;syfte. LRF tillstyrker förslaget om att budgetåret 1989/90 används som&lt;br&gt;basår för beräkningar av lönsamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I arbetsgruppens uppdrag ingick att se över den&lt;br&gt;beräkningsmodell som används för att beräkna stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige. Motiven för översynen angavs vara de ändrade beräknings-&lt;br&gt;grunderna för stödet till följd av det livsmedelspolitiska beslutet, den&lt;br&gt;eftersläpning som förelegat i beräkningarna och nödvändigheten av att&lt;br&gt;särskilja reformens effekter på lönsamheten från andra effekter. Ett under-&lt;br&gt;lag som beskriver lönsamhetsutvecklingen för jordbruksföretagen som&lt;br&gt;helhet skulle också utvecklas enligt riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkningsmodell utarbetades med syfte att uppskatta mer-&lt;br&gt;kostnader för produktion av jordbruksprodukter i stödområdet jämfört&lt;br&gt;med ett område i mellersta Sverige. Stödnivån har hittills baserats på de&lt;br&gt;beräknade merkostnaderna. Kopplingen till Mellansverige har emellertid&lt;br&gt;upphört i och med avregleringen och det är i stället lönsamheten i stödom-&lt;br&gt;rådet vid tiden för beslutet som skall utgöra utgångspunkt vid stödberäk-&lt;br&gt;ningarna. Lönsamhetsnivån uttrycks i modellen som en täckningsgrad,&lt;br&gt;som visar i hur stor utsträckning faktisk ersättning till arbete och kapital&lt;br&gt;täcker en kalkylerad kostnad för arbete och kapital. Modellen är uppbyggd&lt;br&gt;kring s. k. typföretag och bygger således inte på insamlade data från&lt;br&gt;verkliga företag. Modellen kan heller inte användas för att urskilja vilka&lt;br&gt;lönsamhetsförsämringar som är en följd av avregleringen och vilka föränd-&lt;br&gt;ringar som beror på andra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med modellen har följaktligen ändrats från att uppskatta merkost- Prop. 1991 /92: 96&lt;br&gt;nader till att mäta lönsamheten. En framtida modell bör därför bättre än&lt;br&gt;den nuvarande uppfylla det nya syftet. Ett annat problem är att nuvarande&lt;br&gt;modell tar hänsyn endast till lönsamhetsutvecklingen i jordbruket. Detta&lt;br&gt;stämmer inte med den helhetssyn på företaget som riksdagen uttalat sig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de brister som modellen uppvisar föreslår jag att den får vara&lt;br&gt;vägledande för beräkning av stödet budgetåret 1992/93, eftersom det för&lt;br&gt;närvarande inte finns något lämpligt alternativ. Jag har emellertid för&lt;br&gt;avsikt att låta se över modellen och beräkningsunderlaget eller, om det&lt;br&gt;anses nödvändigt, se till att en ny modell utarbetas som bättre svarar mot&lt;br&gt;de nuvarande behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till mjölkproducenter omräknat till djurbidrag uppgår i dag till&lt;br&gt;mellan ca 2 000 och 10 000 kr. per ko och år beroende på vilket stödområde&lt;br&gt;som avses. För ungnöt varierar beloppen mellan ca 190 och 1 300 kr. per&lt;br&gt;djur, för lamm mellan ca 35 och 230 kr. per djur och för svin mellan ca 50&lt;br&gt;och 185 kr. per djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall som nämnts lönsamheten i&lt;br&gt;det norrländska jordbruket inte tillåtas sjunka nämnvärt till följd av den&lt;br&gt;interna avregleringen från nivån då beslutet fattades. Vad gäller basåret för&lt;br&gt;lönsamhetsmätningen anser jag liksom arbetsgruppen att budgetåret&lt;br&gt;1989/90 bör väljas. Skälen till det är dels att mätperioden bör ligga före&lt;br&gt;riksdagsbeslutet, dels att perioden bör omfatta ett helt produktionsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk har redovisat vilka förändringar av stödnivån&lt;br&gt;som behöver göras om arbetsgruppens förslag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beräkningar, som är baserade på beräkningsmodellen,&lt;br&gt;visar på ett ökat stödbehov som skulle föranleda att stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige höjs med 15 % som ett genomsnitt för alla produkter för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Kostnadsökningen beräknas uppgå till 92 milj.kr. och&lt;br&gt;den totala medelsbelastningen till 889 milj.kr. för samma period under&lt;br&gt;antagande att produktionen minskar med 5 % under budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Verkets beräkningar är ett mått på den lönsamhetsförsämring som skett&lt;br&gt;mellan budgetåret 1989/90 och år 1991 och visar således på en mindre&lt;br&gt;lönsamhetsförsämring än arbetsgruppens schabloniserade beräkningar.&lt;br&gt;För mjölk är täckningsgraden för budgetåret 1989/90 uppjusterad utöver&lt;br&gt;den faktiska nivån med hänsyn till effekterna av avskaffandet av tvåpris-&lt;br&gt;systemet. Detta ger en kostnadseffekt på 65 milj.kr. Tvåprissystemet av-&lt;br&gt;skaffades den 1 juli 1989, vilket hade en negativ inverkan på lönsamheten.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade år 1990 att mjölkproducenterna inom stödområdet&lt;br&gt;skulle kompenseras för denna lönsamhetsförsämring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till mjölk-, kött- och fläskproduktionen höjs enligt de modellbe-&lt;br&gt;räkningar som jordbruksverket utfört. Stödet till smågrisproduktionen&lt;br&gt;förblir oförändrat med anledning av att lönsamheten ökat kraftigt mellan&lt;br&gt;budgetåret 1989/90 och år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag lämnas stöd för högst 60 suggor per företag och år. Denna gräns bör&lt;br&gt;höjas till 120 suggor fr. o. m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till äggproduktionen höjs till 13:45 kr. per höna i område 1 —2&lt;br&gt;och till 4:90 kr. i område 3 — 4. Höjningen är en framskrivning med&lt;br&gt;skillnaden mellan utvecklingen av produktionsmedelsindex (PM-index) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utvecklingen av producentpriset. Stödet till getskötsel höjs från 700 till&lt;br&gt;750 kr. per mjölkande get och år i hela stödområdet. Stödbehovet är&lt;br&gt;framräknat med hjälp av PM-index. Arealbidraget för potatisodling be-&lt;br&gt;hålls oförändrat med hänsyn till att priserna stigit snabbare än kost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av stödet bör utbetalas som djurbidrag med utgångspunkt i&lt;br&gt;djurantalet år 1992. Jordbruksverket bör ges i uppdrag att ge förslag till&lt;br&gt;fördelning mellan produktslag samt belopp per djur i de olika stödområ-&lt;br&gt;dena efter samråd med näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att om det krävs en finansiering av höjningen bör&lt;br&gt;den finansieras genom en höjning av någon av de kvarvarande reglerings-&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiering genom höjning av kvarvarande avgifter i regleringseko-&lt;br&gt;nomin skulle innebära en ändring av 1990 års livsmedelspolitiska beslut,&lt;br&gt;vilket klart anger till vilka ändamål dessa avgifter skall användas. Riks-&lt;br&gt;dagens beslut om en ny livsmedelspolitik utgör ett helhetsbeslut där utgif-&lt;br&gt;ter och inkomster för hela reformen noga prövats. Arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;utgör därför inget alternativ till finansiering över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Stödet till livsmedelsindustrin budgetåret 1992/93&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Livsmedelsindustrin i stödområdet tillförs 66 milj.kr.&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93. Inga förändringar i konstruktion och&lt;br&gt;beräkningssätt vidtas nu. Det s. k. uttransportstödet avskaffas den 1&lt;br&gt;juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan är positiva till&lt;br&gt;att slopa uttransportstödet under förutsättning att högstprissättningen på&lt;br&gt;mjölk slopas. Flera instanser betonar vikten av att konkurrensen fungerar&lt;br&gt;för att priseffekten inte skall bli för stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Livsmedelsindustrin i norra Sverige stöds i dag&lt;br&gt;genom ett s. k. kostnadstillägg för merkostnader som uppkommer vid&lt;br&gt;transporter från leverantör till industri, s. k. intransporter, och för trans-&lt;br&gt;porter till butik, s. k. uttransporter. Stöd lämnas till mejerier, slakterier och&lt;br&gt;äggpackerier inom stödområdet för jordbruket. Därutöver lämnas sanitets-&lt;br&gt;tillägg till slakterier för merkostnader vid sanitetsslakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med arbetsgruppen att den analys av mejeriförening-&lt;br&gt;arnas betalningsförmåga som arbetsgruppen lät göra inte kan föranleda&lt;br&gt;någon radikal förändring av nuvarande kostnadstillägg. Däremot anser jag,&lt;br&gt;liksom arbetsgruppen och de remissinstanser som yttrat sig i frågan, att&lt;br&gt;stödet för uttransporter bör upphöra. Anledningen är att stödet inte kan&lt;br&gt;anses vara konkurrensneutralt och med hänsyn till marknadssituationen är&lt;br&gt;det mycket svårt att på ett lämpligt sätt beräkna stödet. Förslaget förutsät-&lt;br&gt;ter ett avskaffande av högstprissättningen på mjölk. Jag återkommer i det&lt;br&gt;följande till denna fråga (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrmejerier och LRF:s Norrlandsgrupp har i skrivelser begärt att Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;merkostnader för avyttrande av vassle betraktas som transportkostnader&lt;br&gt;och att stöd härför bör lämnas. Statens jordbruksverk har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. I likhet med verket anser jag att någon särskild åtgärd inte bör&lt;br&gt;vidtas med anledning av skrivelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att livsmedelsindustrin inom stödområdet skall tillföras ett&lt;br&gt;belopp på 66 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Detta innebär en besparing&lt;br&gt;på 10 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Inom ramen på 66&lt;br&gt;milj.kr. bör högst 42 milj.kr. avsättas för mejerier, 22 milj.kr. för slakterier&lt;br&gt;och 2 milj.kr. för äggpackerier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Utjämningssystemet för mejeriprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det förenklade systemet för lönsamhetsutjämning mel-&lt;br&gt;lan mejeriprodukter som infördes den 1 juli 1991 skall trappas ned&lt;br&gt;stegvis och vara helt avvecklat den 1 juli 1995. Takten i nedtrapp-&lt;br&gt;ningen, liksom gränskyddsjusteringar med anledning av avtrapp-&lt;br&gt;ningen, skall beslutas av regeringen. Den interna avregleringen full-&lt;br&gt;följs genom att högstpriset på konsumtionsmjölk avskaffas den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen framhåller att gruppens förslag&lt;br&gt;att slopa uttransportstödet också kräver att högstpriset på konsumtions-&lt;br&gt;mjölk slopas. Gruppen har inte behandlat frågan om utjämningssystemets&lt;br&gt;avtrappning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som behandlar frågan om bort-&lt;br&gt;tagande av högstpriset på konsumtionsmjölk stöder i princip förslaget att&lt;br&gt;det tas bort. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens jordbruks-&lt;br&gt;verk anser att regleringen bör avskaffas i hela landet, inte bara inom&lt;br&gt;stödområdet. Konsumentberedningen anser dock att frågan bör bli före-&lt;br&gt;mål för särskilda överväganden, i vilka konsumentintresset måste beaktas.&lt;br&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK) anser att marknadskrafterna skall&lt;br&gt;få verka så ostört som möjligt och regleringar skall minimeras. SPK anser&lt;br&gt;därför att det kan vara lämpligt att se över högstprisregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut&lt;br&gt;(prop. 1989/90: 146, JoU25, rskr. 327) har ett förenklat system för lönsam-&lt;br&gt;hetsutjämning mellan mejeriprodukter införts den 1 juli 1991. Systemet,&lt;br&gt;som i korthet innebär att mejerierna betalar en avgift på den grädde och&lt;br&gt;konsumtionsmjölk de producerar samtidigt som de får ett bidrag för varje&lt;br&gt;kilo invägd mjölk, skall trappas ned med 50 % den 1 juli 1994 och avskaffas&lt;br&gt;helt den 1 juli 1995. Orsaken till att lönsamhetsutjämningen mellan meje-&lt;br&gt;riprodukter inte avskaffades helt den 1 juli 1991 var att såväl producenter&lt;br&gt;som konsumenter skulle ha en möjlighet att anpassa sig till de nya förut-&lt;br&gt;sättningarna. Eftersom hela nedtrappningen av det förenklade utjämnings-&lt;br&gt;systemet sker under ett år (den 1 juli 1994 —den 1 juli 1995) blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassningsperioden ändå relativt kort och de marknadsmässiga anpass- Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;ningsmöjligheterna blir svåra att ta till vara. Jag föreslår därför att det&lt;br&gt;förenklade utjämningssystemet — som riksdagen beslutat — skall nedtrap-&lt;br&gt;pas stegvis fram till den 1 juli 1995, men att regeringen ges bemyndigande&lt;br&gt;att besluta om i vilken takt nedtrappningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller som villkor för att mejerierna skall erhålla utjämningsbidrag&lt;br&gt;att de vid försäljning av konsumtionsmjölk inte överskrider det s. k.&lt;br&gt;högstpriset som har till uppgift att garantera att priserna på konsumtions-&lt;br&gt;mjölk begränsas. Orsaken till denna form av reglering är att den inhemska&lt;br&gt;konkurrensen inom mejerisektorn varit begränsad samtidigt som import-&lt;br&gt;konkurrensen varit bristfällig för konsumtionsmjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att den övre prisgränsen för konsumtions-&lt;br&gt;mjölk skall avskaffas för att mejeriföretagen inom stödområdet skall få&lt;br&gt;möjlighet att kompensera sig för sina uttransportkostnader genom att ta ut&lt;br&gt;ett högre pris av butikerna. Enligt utredningen bör den skärpta konkurrens-&lt;br&gt;lagstiftningen inom livsmedelsområdet medföra att riskerna med att slopa&lt;br&gt;den övre prisgränsen på konsumtionsmjölk begränsas ur ett konsument-&lt;br&gt;perspektiv. NO anser att en större prisrörlighet kan vara en förutsättning&lt;br&gt;för att en fungerande konkurrens på marknaden för konsumtionsmjölk&lt;br&gt;skall kunna uppkomma, men invänder att den skärpta konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen knappast kan motverka prisstegringar om den övre prisgränsen&lt;br&gt;slopas. NO påpekar dock att det finns andra faktorer som kan hålla igen&lt;br&gt;prisökningarna. Om aktörer i områden där konkurrensen är bristfällig&lt;br&gt;sätter priser som inte är prestationsmotiverade kan dessutom denna pris-&lt;br&gt;sättning angripas såsom prisdiskriminering med stöd av konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens och flertalet remissinstansers uppfattning att&lt;br&gt;högstpriset för konsumtionsmjölk kan slopas. Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;inte en så pass marknadsstörande reglering behållas om det inte är absolut&lt;br&gt;nödvändigt. Det som talar för att den interna avregleringen inom denna&lt;br&gt;sektor nu bör fullföljas är i första hand den nya konkurrenslagstiftningen&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn som innebär förbättrade möjligheter för de kon-&lt;br&gt;kurrensvårdande myndigheterna att ingripa vid bristande konkurrens.&lt;br&gt;Dessutom kommer sannolikt importkonkurrensen att öka i och med när-&lt;br&gt;mandet till EG. Som statens jordbruksverk påpekar kommer gränsskyddet&lt;br&gt;också att finnas kvar som ett medel att styra den inhemska prisnivån.&lt;br&gt;Gränsskyddsnivån på konsumtionsmjölk skall beräknas enligt samma&lt;br&gt;principer som gäller för övriga prisreglerade produkter, dvs. som skill-&lt;br&gt;naden mellan referenspriset och världsmarknadspriset. Eftersom såväl den&lt;br&gt;inhemska konkurrensen som importkonkurrensen med största sannolikhet&lt;br&gt;kommer att få ännu större betydelse utanför stödområdet än inom, kan den&lt;br&gt;övre prisgränsen avskaffas i hela landet. Jag vill emellertid understryka&lt;br&gt;vikten av att effekterna av slopandet av den övre prisgränsen följs ur ett&lt;br&gt;konsumentperspektiv. En skärpt bevakning av konkurrensförhållandena&lt;br&gt;inom mejeriområdet kan därför vara motiverad. Såväl konsumentbered-&lt;br&gt;ningen som SPK har — som en del av de uppföljningsuppdrag de fått med&lt;br&gt;anledning av den livsmedelspolitiska reformen — i uppdrag att följa och&lt;br&gt;rapportera prisförändringar på livsmedel. Det innebär att vi har goda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheter att följa effekterna av förändringen och vid behov vidta åtgär- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Statistiken inom livsmedelssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Våren 1990 tillkallades en särskild utredare med uppgift att utreda stati-&lt;br&gt;stikbehovet inom livsmedelssektorn. Utredningen skulle göras i första&lt;br&gt;hand mot bakgrund av det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990. En&lt;br&gt;reformering av livsmedelspolitiken i riktning mot ökad marknadsoriente-&lt;br&gt;ring leder enligt direktiven till ett förändrat statistikbehov. I direktiven till&lt;br&gt;utredningen konstateras att statistikproduktionen inom livsmedelssektorn&lt;br&gt;är mycket omfattande. Utredaren skulle därför ompröva nuvarande stati-&lt;br&gt;stikproduktion och undersöka möjligheterna till omprioriteringar och be-&lt;br&gt;gränsningar av den totala statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skulle dels undersöka statistikbehovet under den s. k. omställ-&lt;br&gt;ningsperioden, då statistik krävs för en uppföljning av den livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska reformen, dels statistikbehovet på längre sikt efter omställningsperio-&lt;br&gt;den, dvs. efter mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven konstateras vidare att utvecklingen har gått mot en mer&lt;br&gt;samlad livsmedelspolitik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt&lt;br&gt;kvalitets-, kost- och hälsofrågor. Utredaren skulle mot bakgrund av detta ta&lt;br&gt;ställning till om statistiken är väl avvägd mellan olika delområden och&lt;br&gt;överväga förändringar i riktning mot en mer samlad statistikproduktion&lt;br&gt;för hela livsmedelssektorn. Utredaren skulle också undersöka om stati-&lt;br&gt;stikproduktionen med avseende på konsumentmålet inom ramen för den&lt;br&gt;nya livsmedelspolitiken kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredaren tillkallades har Sverige lämnat in en ansökan om&lt;br&gt;medlemskap i EG. EG: s nuvarande jordbrukspolitik skiljer sig från inrikt-&lt;br&gt;ningen av den svenska livsmedelspolitiken som riksdagen beslutade om&lt;br&gt;våren 1990. Inom EG pågår dock diskussioner om en reformering av&lt;br&gt;jordbrukspolitiken. Det går i dagsläget inte att uttala sig om vad som&lt;br&gt;kommer att bli resultatet av denna reformering. Olika stödformer kommer&lt;br&gt;sannolikt att finnas kvar med en betoning på direktstöd. Härvid spelar&lt;br&gt;också en uppgörelse i GATT en roll för utformningen av politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett svenskt medlemskap kommer Sverige att delta i EG: s jordbruks-&lt;br&gt;politik. De krav på statistik som EG ställer dels för att kunna analysera&lt;br&gt;utvecklingen inom sektorn och därmed stödbehoven, dels för att kunna&lt;br&gt;administrera regleringssystemet, bör Sverige givetvis uppfylla som med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag min bedömning av vilken inriktning statisti-&lt;br&gt;ken inom livsmedelssektorn bör ha i framtiden. Min bedömning är mot&lt;br&gt;bakgrund av vad jag nyss anfört påverkad av den osäkerhet som råder kring&lt;br&gt;vilka krav på statistik som kommer att ställas på Sverige vid ett medlem-&lt;br&gt;skap. Samtidigt har jag sett det som önskvärt dels att ompröva och&lt;br&gt;begränsa vår nuvarande jordbruksstatistik i ljuset av den livsmedelspoliti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska reformen, dels att förbättra statistiken avseende de senare leden i Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av de olika statistikområdena tar jag upp de anslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässiga konsekvenserna av den inriktning som jag förordar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Jordbruksstatistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Strukturstatistik/registeruppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Lantbruksregistret bör behållas med nuvarande&lt;br&gt;uppläggning år 1992, därefter bör neddragningar motsvarande 3&lt;br&gt;milj.kr. göras. En viss ändrad uppgiftsinsamling bör genomföras&lt;br&gt;samt snabbstatistik tas fram för att kunna följa upp effekterna av&lt;br&gt;omställningen. Den framtida strukturstatistiken och behovet av&lt;br&gt;registeruppgifter bör utredas vidare med utgångspunkt i ett svenskt&lt;br&gt;EG-medlemskap i mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att lantbruksregistret behålls med&lt;br&gt;nuvarande uppläggning även under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser vill ha kvar lantbruksregistret&lt;br&gt;i nuvarande omfattning tills vidare eller till mitten av 1990-talet. Några av&lt;br&gt;dessa kan dock acceptera att den nuvarande arealgränsen för uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet höjs. Statens jordbruksverk och konjunkturinstitutet tillstyrker&lt;br&gt;utredarens förslag. LRF anser att en EG-anpassning av statistiken bör&lt;br&gt;påbörjas snarast. Statens naturvårdsverk och riksantikvarieämbetet anser&lt;br&gt;att några förändringar i strukturstatistiken inte bör göras under omställ-&lt;br&gt;ningsperioden. Båda betonar också vikten av uppgifter på församlingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Nuvarande strukturstatistik baseras på lant-&lt;br&gt;bruksregistret (LBR). LBR är resultatet av en totalundersökning som&lt;br&gt;omfattar samtliga jordbruksföretag med mer än 2 ha. Även vissa större&lt;br&gt;animalieproducenter och trädgårdsföretag med mindre än 2 ha ingår.&lt;br&gt;Uppgiftsinsamling för LBR genomförs årligen och avser huvudsakligen&lt;br&gt;förhållandena en viss dag i juni. Uppgifter samlas in över bl. a. grödfördel-&lt;br&gt;ning och antal djur av olika slag. Undersökningen kostar ca 15 milj.kr. per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av LBR styrs både av statistiska och administrativa&lt;br&gt;behov, t. ex. bidragsutbetalningar. Utredaren har undersökt alternativa&lt;br&gt;metoder att ta fram strukturstatistik, t. ex. årlig uppgiftsinsamling till LBR&lt;br&gt;fast med begränsningar avseende populationen, årlig uppgiftsinsamling till&lt;br&gt;LBR baserad på ett urval eller intermittenta totalundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man bara till det statistiska behovet av strukturuppgifter skulle&lt;br&gt;neddragningar enligt några av de av utredaren skisserade alternativen&lt;br&gt;kunna accepteras. Skall strukturuppgifterna emellertid läggas till grund för&lt;br&gt;olika bidragsutbetalningar till enskilda jordbrukare finns behov av årliga&lt;br&gt;registeruppgifter motsvarande det LBR vi har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den osäkerhet som råder kring vilka krav som bl. a. ett&lt;br&gt;framtida EG-medlemskap ställer i fråga om strukturuppgifter för admini-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strativa ändamål anser jag det motiverat att inte göra alltför omfattande Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;förändringar i uppläggningen av LBR. Det är viktigt att vi behåller kom-&lt;br&gt;petensen inom området och att vi har administrativ beredskap för nya&lt;br&gt;stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är nuvarande LBR resurskrävande. Ser man enbart till de&lt;br&gt;statistiska behoven utifrån de krav som EG ställer i dag avseende struktur-&lt;br&gt;statistik tyder de beräkningar som utredaren gjort på att kostnaderna för&lt;br&gt;LBR bör kunna begränsas från nuvarande 15 milj.kr. till ca 10 milj.kr.&lt;br&gt;Enligt min uppfattning bör LBR behållas med nuvarande uppläggning år&lt;br&gt;1992. Fr. o. m. uppgiftsinsamlingen avseende år 1993 bör förändringar&lt;br&gt;genomföras utifrån de alternativ som utredaren redovisat. Dessa föränd-&lt;br&gt;ringar bör leda till kostnadsminskningar motsvarande 3 milj.kr. Det an-&lt;br&gt;kommer på statistiska centralbyrån (SCB) att i samråd med huvudanvän-&lt;br&gt;darna av strukturstatistiken genomföra dessa förändringar. De miljöansva-&lt;br&gt;riga myndigheternas behov av strukturstatistik skall härvid uppmärksam-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framtida formerna för den svenska strukturstatistiken och behovet&lt;br&gt;av registeruppgifter bör utredas vidare med utgångspunkt i ett svenskt&lt;br&gt;EG-medlemskap i mitten av 1990-talet och de förändringar av EG:s&lt;br&gt;jordbrukspolitik som kan komma att genomföras. Data för statistiska och&lt;br&gt;administrativa behov bör härvid särskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anpassa LBR till de krav på statistik som uppföljningen av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen ställer bör uppgifter samlas in över omställda&lt;br&gt;arealer och användningen av omställda arealer fr. o. m. 1992 års LBR.&lt;br&gt;Vidare bör snabbstatistik över grödfördelning, omställningsåtgärder och&lt;br&gt;antal husdjur tas fram redan vid månadsskiftet augusti-september det&lt;br&gt;aktuella undersökningsåret. Då kan denna information fångas upp i myn-&lt;br&gt;digheternas uppföljningsrapportering i oktober. Enligt uppgifter från SCB&lt;br&gt;har ca 95 % av LBR-blanketterna kommit in andra veckan i augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skördeuppskattningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nuvarande metod för att bedöma skördens storlek,&lt;br&gt;s. k. objektiv skördeuppskattning, bör behållas oförändrad år 1992.&lt;br&gt;Fr. o. m. 1993 års objektiva skördeuppskattning bör neddragningar&lt;br&gt;motsvarande 7 milj.kr. göras. En metod som bygger på uppgifter&lt;br&gt;från jordbrukarna själva bör utvecklas för att ersätta nuvarande&lt;br&gt;objektiva skördeuppskattning. Härvid skulle kostnaderna för skör-&lt;br&gt;destatistiken uppskattningsvis kunna minskas från nuvarande 20&lt;br&gt;milj.kr. till 2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att pröva en&lt;br&gt;billigare metod för skördeuppskattningar. De anser emellertid att utreda-&lt;br&gt;ren varit för optimistisk när det gäller möjligheterna att ersätta den&lt;br&gt;nuvarande metoden redan år 1994 med en metod som bygger på uppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från jordbrukarna själva. Av de länsstyrelser som beretts tillfälle att yttra Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;sig anser flertalet att nuvarande metod bör vara kvar oförändrad. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket och SCB pekar på att de undersökningar om bekämpnings- och&lt;br&gt;gödselmedelsanvändningen som i dag är knutna till de objektiva skör-&lt;br&gt;deuppskattningarna blir dyrare att genomfora om ändringar görs i nuva-&lt;br&gt;rande metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Objektiv skördeuppskattning är en urvalsun-&lt;br&gt;dersökning med huvudsyfte att bestämma skördarnas storlek för slåtter-&lt;br&gt;vall, spannmål och potatis. Till undersökningen har under senare år knutits&lt;br&gt;även vissa intermittenta undersökningar eller tillfälliga undersökningar.&lt;br&gt;Undersökningen har byggts upp under en lång följd av år och kännetecknas&lt;br&gt;av hög precision. Undersökningen genomförs på så sätt att olika provytor&lt;br&gt;väljs ut och skördas under växtodlingssäsongen. Speciellt för undersök-&lt;br&gt;ningen anställd personal ombesörjer detta arbete. Arbetet leds av s. k.&lt;br&gt;provyteledare som är tjänstemän på länsstyrelsernas lantbruksenheter.&lt;br&gt;Undersökningen genomförs varje år och kostar ca 20 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har undersökt alternativa metoder att ta fram skördestatistik&lt;br&gt;och försökt bedöma hur väl dessa metoder täcker olika behov. Den metod&lt;br&gt;som utredaren funnit mest intressant, som används bl. a. i Danmark,&lt;br&gt;bygger på uppgifter från jordbrukarna själva. Enligt utredaren torde det&lt;br&gt;vara möjligt att ersätta de objektiva skördeuppskattningarna med en sådan&lt;br&gt;metod redan år 1994. Kostnaden för denna alternativa metod har av&lt;br&gt;utredaren uppskattats till ca 2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning är nuvarande objektiva skördeuppskattningar&lt;br&gt;alltför resurskrä vande. I likhet med utredaren ser jag det som både angelä-&lt;br&gt;get och möjligt att ersätta den nuvarande metoden med en mindre resurs-&lt;br&gt;krävande. SCB bör i samråd med huvudanvändarna för skördestatistiken&lt;br&gt;så snart som möjligt utveckla en metod att ta fram skördeuppgifter som&lt;br&gt;bygger på uppgifter från jordbrukarna själva. Den metod som tillämpas i&lt;br&gt;Danmark bör därvid användas som modell. Erfarenheter bör också kunna&lt;br&gt;fås av den förstudie som genomförs innevarande budgetår och som bekos-&lt;br&gt;tas av livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det i dagsläget är svårt att ta ställning till när de objektiva&lt;br&gt;skördeuppskattningarna kan ersättas med den &amp;quot;danska metoden&amp;quot;. Under&lt;br&gt;perioden fram tills dess bör SCB utifrån de alternativ till neddragningar&lt;br&gt;som utredaren redovisat och i samråd med användarna genomföra ned-&lt;br&gt;dragningar av de objektiva skördeuppskattningarna fr. o. m. 1993 års skör-&lt;br&gt;deuppskattning. Neddragningarna bör leda till kostnadsminskningar mot-&lt;br&gt;svarande 7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De miljöundersökningar som under senare år har knutits till de objek-&lt;br&gt;tiva skördeuppskattningarna återkommer jag till i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Begränsningar bör göras i deklarationsundersök-&lt;br&gt;ningen (DU) och jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Stu-&lt;br&gt;dier bör påbörjas över vilken typ av ekonomisk undersökning som&lt;br&gt;motsvarar EG: s framtida krav. Genom fördjupat samarbete mellan&lt;br&gt;berörda myndigheter och fristående statistikproducenter bör möjlig-&lt;br&gt;heterna prövas att ta fram snabbstatistik. Speciella samkörningar&lt;br&gt;mellan lantbruksregistret och inkomst- och förmögenhetsundersök-&lt;br&gt;ningen bör göras för att kunna följa jordbrukarhushållens inkomst-&lt;br&gt;sammansättning under omställningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens forslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jordbruksverket tillstyrker utredarens förslag men&lt;br&gt;pekar på att användbarheten blir sämre. LRF anser att fördjupade studier&lt;br&gt;för EG-anpassning bör påbörjas snarast. Konsumentberedningen anser att&lt;br&gt;deklarationsundersökningen bör läggas ner och att frigjorda-resurser bör&lt;br&gt;satsas på den jordbruksekonomiska undersökningen. SCB och konjunktur-&lt;br&gt;institutet pekar på deklarationsundersökningens betydelse för sektorkalky-&lt;br&gt;ler. Båda ser dock möjligheter till neddragning men anser att deklarations-&lt;br&gt;undersökningen bör genomföras oförändrad i alla fall avseende inkomst-&lt;br&gt;året 1992. SCB menar vidare att begränsningar i såväl deklarations-&lt;br&gt;undersökningen som den jordbruksekonomiska undersökningen försämrar&lt;br&gt;möjligheterna till uppföljning av den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Deklarationsundersökningen för jordbrukare&lt;br&gt;baseras på ett slumpmässigt urval av jordbrukare från lantbruksregistret.&lt;br&gt;Primäruppgifter hämtas in från jordbrukarnas självdeklarationer. Under-&lt;br&gt;laget innehåller uppgifter om olika utgifts- och inkomstposter för ingående&lt;br&gt;jordbruksföretag samt även inkomster från annan verksamhet än jordbruk.&lt;br&gt;Skattereformen innebär emellertid att uppgiftsunderlaget från deklara-&lt;br&gt;tionsblanketterna blir sämre. DU kostar ca 4,6 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jordbruksekonomiska undersökningen redovisar inkomst- och lön-&lt;br&gt;samhetsförhållandena för ett mindre urval av företag. Bakgrundsmateria-&lt;br&gt;let utgörs i huvudsak av bokföringsuppgifter. JEU kostar ca 4,8 milj.kr. per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget också nämna den statistik som tas fram&lt;br&gt;av jordbrukets organisationer själva. LRF Konsult gör t. ex. varje år&lt;br&gt;kalkylsammanställningar som baserar sig på uppgifter från företagets data-&lt;br&gt;kundregister. Statistiken bygger på bokföringsuppgifter och syftar till att&lt;br&gt;informera kunderna om den allmänna lönsamhetsutvecklingen i jordbru-&lt;br&gt;ket för olika kundkategorier. Resultaten redovisas och publiceras för-&lt;br&gt;hållandevis snabbt. Uppgifter avseende inkomståret 1991 finns tillgängliga&lt;br&gt;redan i början av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det angeläget att ha tillgång till tillförlitlig&lt;br&gt;ekonomisk statistik för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens&lt;br&gt;effekter. Vidare är det angeläget att den svenska ekonomiska statistiken är&lt;br&gt;anpassad till EG:s krav vid ett medlemskap. Under årens lopp har emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid kritik riktats mot våra nuvarande undersökningars tillförlitlighet och Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;därmed användbarhet. Dessutom är eftersläpningen tidsmässigt inte till-&lt;br&gt;fredsställande. Huvudresultaten för 1990 års ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;finns t. ex. tillgängliga först i början av år 1992. Till följd av skattereformen&lt;br&gt;blir dessutom uppgiftsunderlaget från DU sämre än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dagsläget oklarheter om vilka konkreta krav EG kommer att&lt;br&gt;ställa i fråga om ekonomisk statistik i samband med en reformering av&lt;br&gt;EG: s jordbrukspolitik. Med de regler som nu gäller är det dock klart att&lt;br&gt;någon form av större bokföringsundersökning kommer att krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att helt upphöra med nuvarande undersökningar anser jag inte vara&lt;br&gt;lämpligt dels på grund av kraven på uppföljning av den livsmedelspolitiska&lt;br&gt;reformens effekter, dels på grund av vikten av att behålla kompetensen&lt;br&gt;fram till dess att det står klart vilka krav som kommer att ställas på den&lt;br&gt;svenska lantbruksekonomiska statistiken vid ett EG-medlemskap. Utreda-&lt;br&gt;ren pekar visserligen på ett alternativ som innebär att man slopar nuva-&lt;br&gt;rande undersökningar och förlitar sig på den statistik som tas fram av&lt;br&gt;fristående statistikproducenter för de relativt få år som omställningen&lt;br&gt;omspänner. En sådan lösning innebär dock enligt utredningen att ett&lt;br&gt;betydligt sämre analysmaterial skulle finnas tillgängligt än tidigare. Samti-&lt;br&gt;digt skulle möjligheterna att smidigt bygga upp en EG-anpassad bokförings-&lt;br&gt;undersökning försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör DU tills vidare utföras i samma&lt;br&gt;omfattning som nu när det gäller stödområdena i norra Sverige. Vad gäller&lt;br&gt;övriga landet bör resultat tas fram i DU fr. o. m. inkomståret 1992 för i&lt;br&gt;stort sett de företagsgrupper som nu ingår i JEU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller JEU bör fr. o. m. inkomståret 1992 vissa förenklingar göras så&lt;br&gt;till vida att arbetskraftsdelen i undersökningen tas bort och uppgiftsinsam-&lt;br&gt;lingen begränsas i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fram snabbstatistik bör, som utredaren föreslagit, ett fördjupat&lt;br&gt;samarbete mellan berörda myndigheter och fristående statistikproducenter&lt;br&gt;etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att studera jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar under&lt;br&gt;omställningsperioden bör inkomst- och förmögenhetsundersökningen&lt;br&gt;(IoF) genomföras i samma omfattning som tidigare vad avser jordbrukar-&lt;br&gt;delen. Som en konsekvens av skattereformen blir det svårare att särskilja&lt;br&gt;jordbrukare från andra företagare. Speciella samkörningar mellan IoF och&lt;br&gt;LBR blir därmed nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta kommande EG-krav bör fördjupade studier påbörjas över&lt;br&gt;vilka krav som kommer att ställas på den svenska lantbruksekonomiska&lt;br&gt;statistiken vid ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den särskilda sysselsättningsstudie som nu genomförs avseende&lt;br&gt;1990 års förhållanden bör följas upp med en liknande studie i&lt;br&gt;slutet av omställningsperioden. Arbetskraftsundersökningen som&lt;br&gt;är planerad år 1993 bör därmed inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Undersökningarna över gödsel- och bekämpningsmedelsanvänd-&lt;br&gt;ningen bör tills vidare knytas till de objektiva skördeuppskatt-&lt;br&gt;ningarna. När nuvarande metod for skördeuppskattningar upp-&lt;br&gt;hör bör särskilda miljöundersökningar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Drivmedelsundersökningen bör göras intermittent vart femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Jordbruksfastigheternas prisutveckling bör följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i dessa frågor&lt;br&gt;tillstyrker flertalet utredarens förslag. Vad gäller den särskilda sysselsätt-&lt;br&gt;ningsstudien anser jordbruksverket och konsumentberedningen att ett&lt;br&gt;slutgiltigt ställningstagande till en uppföljning kan tas först när 1990 års&lt;br&gt;studie har utvärderats. SCB och naturvårdsverket påpekar att undersök-&lt;br&gt;ningarna om bekämpnings- och gödselmedelsanvändningen blir dyrare om&lt;br&gt;de objektiva skördeuppskattningarna upphör eller förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden&lt;br&gt;gav våren 1991 SCB i uppdrag att genomföra en särskild sysselsättnings-&lt;br&gt;studie grundad på uppgifterna från 1990 års lantbruksregister. Syftet med&lt;br&gt;studien är att studera jordbrukarhushållens arbetsinsatser i och utanför&lt;br&gt;jordbruket. Speciellt skall uppgifter samlas in över vilka typer av företags-&lt;br&gt;verksamhet som kan förekomma vid sidan av jordbruket. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning är detta område viktigt att belysa mot bakgrund av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen. Jag föreslår därför att en motsvarande studie&lt;br&gt;görs avseende 1993 års förhållanden. Mitt förslag förutsätter givetvis att&lt;br&gt;den nyligen genomförda studien visar sig ge statistiskt tillförlitliga resultat.&lt;br&gt;På kort sikt finns det enligt min bedömning inte behov av någon ytterligare&lt;br&gt;arbetskraftsundersökning. Den särskilda arbetskraftsundersökningen,&lt;br&gt;JAK, som är planerad för år 1993 bör därmed inte genomföras. Vid ett&lt;br&gt;EG-medlemskap kan särskilt anpassade sysselsättningsundersökningar bli&lt;br&gt;aktuella. Utredaren bedömer att dessa bör kunna ske i samband med&lt;br&gt;uppgiftsinsamling till strukturstatistiken. Jag har tidigare föreslagit att&lt;br&gt;strukturstatistiken ses över mot bakgrund av ett EG-medlemskap. I det&lt;br&gt;sammanhanget bör också behovet av sysselsättningsstatistik uppmärksam-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt knyts för närvarande undersökningar om&lt;br&gt;bekämpnings- och gödselmedelsanvändningen till de objektiva skördeupp-&lt;br&gt;skattningarna. Enligt min mening bör nuvarande objektiva skördeupp-&lt;br&gt;skattning kunna ersättas med en metod som bygger på att uppgifter samlas&lt;br&gt;in från jordbrukarna själva. En övergång till annan metod för skördeupp-&lt;br&gt;skattning får givetvis inte innebära att miljöstatistiken försämras. Under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningarna om bekämpnings- och gödselmedelsanvändningen bör tills&lt;br&gt;vidare knytas till de objektiva skördeuppskattningarna. När denna metod&lt;br&gt;för skördeuppskattning upphör bör särskilda miljöundersökningar göras.&lt;br&gt;Undersökningarna bör därvid tills vidare fram till mitten av 1990-talet&lt;br&gt;göras vartannat år, därefter kan de göras glesare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om drivmedelsförbrukningen behövs bl. a. för beredskaps-&lt;br&gt;planläggningen och som underlag för energibalanser. Det är dock möjligt&lt;br&gt;att uppskatta drivmedelsförbrukningen med hjälp av normtal och areal-&lt;br&gt;uppgifter från lantbruksregistret. Drivmedelsundersökningen, som baseras&lt;br&gt;på uppgifter från jordbrukarna själva, bör därför göras vart femte år med&lt;br&gt;nästa undersökning år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändringarna i jordförvärvslagen kommer det underlag som&lt;br&gt;hittills legat till grund för statistiken över prisutvecklingen på jordbruks-&lt;br&gt;fastigheter att försämras avsevärt. Den livsmedelspolitiska reformen kan&lt;br&gt;komma att påverka jordbruksfastighetspriserna framöver. Jag ser det där-&lt;br&gt;för som angeläget att tills vidare ha tillgång till sådana uppgifter. Medel för&lt;br&gt;att ta fram dessa uppgifter bör därför tillföras jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik rörande trädgårdsnäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Strukturuppgifter avseende trädgårdsnäringen bör&lt;br&gt;tills vidare liksom hittills knytas till lantbruksregistret. Trädgårds-&lt;br&gt;räkningen avseende kalenderåret 1993 bör genomföras som plane-&lt;br&gt;rats. Studier om vilka krav ett svenskt EG-medlemskap ställer bör&lt;br&gt;påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de som yttrat sig tillstyrker i stort sett samtliga&lt;br&gt;utredarens förslag. Enligt Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) har dock&lt;br&gt;utredningen behandlat behovet av basstatistik inom trädgårdsnäringen&lt;br&gt;mycket ytligt. Det föreligger enligt TRF ett stort behov av förändring och&lt;br&gt;utvidgning av den svenska trädgårdsstatistiken om Sverige skall bli EG-&lt;br&gt;medlem. Denna förändring och utvidgning bör enligt TRF påbörjas sna-&lt;br&gt;rast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Nuvarande uppgiftsinsamling över struktur-&lt;br&gt;förhållandena inom trädgårdsnäringen sker i första hand genom uppgifts-&lt;br&gt;insamling till lantbruksregistret. Uppgiftsinsamlingen för trädgårdsföretag&lt;br&gt;avser endast arealuppgifter. För att få fram volymuppgifter genomförs&lt;br&gt;därför speciella undersökningar vart tredje år (s. k. trädgårdsräkningar och&lt;br&gt;trädgårdsinventeringar). Dessa undersökningar är totalundersökningar&lt;br&gt;och utgår från de registeruppgifter som finns för trädgårdsföretagen i&lt;br&gt;lantbruksregistret. Strukturuppgifter avseende trädgårdsnäringen bör en-&lt;br&gt;ligt min mening tills vidare liksom hittills knytas till lantbruksregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska trädgårdsnäringen är till skillnad från trädgårdsnäringen&lt;br&gt;inom EG oreglerad. Statistiken avseende trädgårdsföretag inom EG är&lt;br&gt;därmed också mer omfattande. Regeringen har bemyndigat mig att tillkalla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild utredare med uppgift att utreda den svenska trädgårdsnäring- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;ens utvecklingsmöjligheter (dir. 1992:23). Utredningen skall göras mot&lt;br&gt;bakgrund av riksdagens beslut hösten 1991 med anledning av motioner om&lt;br&gt;trädgårdsnäringen (1991/92: JoU6, rskr. 40). Utgångspunkten för utreda-&lt;br&gt;rens arbete bör vara den inriktning av näringspolitiken som lagts fast av&lt;br&gt;riksdagen (prop. 1991/92:38, FiUlO, rskr. 108). Det innebär att politiken&lt;br&gt;inriktas på att genom generella åtgärder, t. ex. skattesänkningar, skapa&lt;br&gt;goda förutsättningar for företagandet i Sverige och att konkurrenssnedvri-&lt;br&gt;dande och selektiva företagsstöd avvecklas. Utifrån detta bör skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för en trädgårdsnäring i Sverige som vid inträdet i EG är stark&lt;br&gt;och konkurrenskraftig. Utredaren skall bl. a. belysa behovet av eventuell&lt;br&gt;strukturanpassning och strukturrationalisering vid ett svenskt EG-&lt;br&gt;medlemskap. Jag utgår härvid från att EG: s krav på statistik över träd-&lt;br&gt;gårdsföretagen klarnar till följd av utredningens arbete så att en anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den svenska statistiken kan ske vid ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln&lt;br&gt;och konsumtionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Prisutvecklingen i livsmedelspartihandeln bör följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Årliga internationella prisjämförelser bör göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de köpkraftspariteter som tas fram inom OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En särskild undersökning avseende livsmedelsdetaljhandeln bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Undersökningen om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor&lt;br&gt;bör göras tätare än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Frågor om brister i statistiken rörande livsmedelsindustrin bör&lt;br&gt;lösas inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning. Utre-&lt;br&gt;daren anser att SCB bör tillföras de medel för metodutveckling vid beräk-&lt;br&gt;ning av konsumentprisindex som verket hemställt om i sin anslagsfram-&lt;br&gt;ställning. Utredaren föreslår att en undersökning om hushållens livs-&lt;br&gt;medelsutgifter görs år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga som yttrat sig över förslagen tillstyrker&lt;br&gt;dessa och flera understryker att det är viktigt att statistiken rörande de&lt;br&gt;senare leden i livsmedelskedjan förbättras. Statens pris- och konkurrens-&lt;br&gt;verk (SPK) är dock tveksamt till om det är meningsfullt att i en undersök-&lt;br&gt;ning om livsmedelshandeln försöka särskilja livsmedelshandel från annan&lt;br&gt;dagligvaruhandel. Jordbruksverket anser att det är svårt att ta ställning till&lt;br&gt;en förnyad undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor&lt;br&gt;på grund av att resultaten från 1989 års undersökning ännu inte finns&lt;br&gt;tillgängliga i sin helhet. Livsmedelsverket, konsumentberedningen och&lt;br&gt;SCB anser att de 6 milj.kr. som utredaren föreslår för en sådan undersök-&lt;br&gt;ning inte är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Statistiken rörande livsmedelsindustrin, livs- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;medelshandeln och konsumtionen är av något annorlunda karaktär än den&lt;br&gt;som rör jordbruket. När det gäller jordbruksstatistik finns flera statistik-&lt;br&gt;produkter som syfter till att enbart belysa jordbruket ur en eller annan&lt;br&gt;synvinkel. Denna statistik har till stor del tillkommit som ett resultat av&lt;br&gt;krav på underlag till följd av den förda jordbrukspolitiken. När det gäller&lt;br&gt;statistik över de senare leden i livsmedelskedjan finns det däremot ingen&lt;br&gt;särskild officiell statistik, om man bortser från branschens egen statistik-&lt;br&gt;produktion, som enbart syftar till att belysa livsmedelsindustrin eller&lt;br&gt;livsmedelshandeln. Uppgifter över dessa led erhålls i stället från större&lt;br&gt;statistikprodukter såsom finans-, industri- och konsumentprisstatistiken. I&lt;br&gt;dessa statistikprodukter ingår t. ex. uppgifter om livsmedelsindustrin, livs-&lt;br&gt;medelshandeln och matprisutvecklingen som en del. Av nämnda för-&lt;br&gt;hållanden följer att större förändringar avseende enbart livsmedelssektorn&lt;br&gt;inte går att genomföra utan att de skulle få konsekvenser för uppgiftsin-&lt;br&gt;samling, resultat m. m. för t. ex. hela industri- och finansstatistiken. De&lt;br&gt;förbättringar som jag i det följande förordar är emellertid såväl möjliga&lt;br&gt;som angelägna att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- eller livsmedelspolitiken innefattar så mycket mer än endast&lt;br&gt;primärproduktionen. För att de av riksdagen beslutade målen för livsme-&lt;br&gt;delspolitiken skall kunna förverkligas är det nödvändigt med t. ex. väl&lt;br&gt;fungerande marknader också i leden efter primärproduktionen. Det är&lt;br&gt;givetvis också viktigt att kunna följa upp effekterna av ändrad politik och&lt;br&gt;olika åtgärder i dessa led samt inte minst effekterna för hushållen. Jag ser&lt;br&gt;det därför som angeläget att viss ny statistik tas fram i det här avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstatistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matprisernas utveckling är ständigt aktuell i debatten. Ett av syftena med&lt;br&gt;den livsmedelspolitiska reformen är att få till stånd en dämpad prisutveck-&lt;br&gt;ling på mat och att denna positiva effekt skall komma konsumenterna till&lt;br&gt;del. SPK rapporterar därför i enlighet med särskilda uppdrag regelbundet&lt;br&gt;utvecklingen till regeringen. För närvarande mäts prisutvecklingen i samt-&lt;br&gt;liga led i livsmedelskedjan utom i partihandelsledet (grossistledet). Mät-&lt;br&gt;ningar i detta led har inte gjorts sedan mitten av 1970-talet. Mot bakgrund&lt;br&gt;av den betydelse som partihandeln har för det slutgiltiga konsumentpriset&lt;br&gt;bör prismätningar göras också av livsmedlen i partihandelsledet. Jag anser&lt;br&gt;det härvid vara viktigt att en noggrann samordning görs mellan partihan-&lt;br&gt;delsmätningarna och KPI-mätningarna avseende livsmedel så att dessa&lt;br&gt;mätningar blir jämförbara. Jag har i denna fråga samrått med chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kunna göra internationella prisjämförelser är också av intresse. De&lt;br&gt;flesta länder har ett någorlunda väl uppbyggt system för att följa konsu-&lt;br&gt;mentprisutvecklingen. Att jämföra prisutvecklingen i olika länder kan&lt;br&gt;därmed göras förhållandevis enkelt även om viss försiktighet måste iakttas&lt;br&gt;vid tolkningen av resultaten. Definitioner och mätmetoder varierar starkt&lt;br&gt;mellan olika länder. Att jämföra prisnivåer mellan olika länder är betydligt&lt;br&gt;svårare. I matprisdebatten återges olika uppfattningar om prisförhållan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena i olika länder. Att göra internationella prisnivåjämförelser som är Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;statistiskt invändningsfria är också förknippat med höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av s. k. köpkraftspariteter har t. o. m. år 1990 genomförts&lt;br&gt;med i stort sett fem års mellanrum som ett led i FN:s International&lt;br&gt;Comparison Project. OECD: s sekretariat ansvarar för beräkningarna för&lt;br&gt;de OECD-länder som inte ingår i EG. En köpkraftsparitet mellan två&lt;br&gt;valutor är lika med kvoten mellan de belopp i resp, lands valuta som&lt;br&gt;behövs för att kunna köpa samma mängd varor och tjänster i de båda&lt;br&gt;länderna. Relationen köpkraftsparitet/växelkurs ger uttryck för ett lands&lt;br&gt;dyrhet i förhållande till ett annat. SCB: s kostnad för att delta i projektet&lt;br&gt;uppgår till ca 1 milj.kr. och avser till större delen kostnader för att planera,&lt;br&gt;genomföra och bearbeta prisundersökningarna. Redan 1986 års livsmedels-&lt;br&gt;utredning (LMU) konstaterade i sitt betänkande (SOU 1987:44) Livsme-&lt;br&gt;delspriser och livsmedelskvalitet att metoder med köpkraftspariteter tycks&lt;br&gt;ha stor kapacitet bl. a. vad gäller jämförande analyser av prisnivån och&lt;br&gt;prisutvecklingen i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att det skulle vara av stort intresse att få tillgång till&lt;br&gt;årliga internationella prisnivåjämförelser. Köpkraftspariteter tycks härvid&lt;br&gt;vara den såväl tillförlitligaste som billigaste metoden att åstadkomma&lt;br&gt;detta. SCB bör därför varje år beräkna och sammanställa prisnivåindex&lt;br&gt;avseende livsmedel för OECD-länderna. Beräkningarna skall härvid ske&lt;br&gt;utifrån det underlag som olika länder lämnar in inom ramen för det&lt;br&gt;internationella projektet. Mitt förslag förutsätter givetvis att inga hinder&lt;br&gt;reses från de internationella organisationerna eller från övriga länder som&lt;br&gt;deltar i undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik över livsmedelsdetaljhandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att det i dagsläget saknas en väl avgränsad officiell&lt;br&gt;statistik över livsmedelshandeln. Utredaren pekar på flera brister. Ett&lt;br&gt;problem är enligt utredaren att Konsumentkooperationen (KF) inte omfat-&lt;br&gt;tas av gruppen livsmedelsdetaljhandel i fmansstatistiken. Ett annat pro-&lt;br&gt;blem är enligt utredaren att livsmedelshandeln är integrerad med annan&lt;br&gt;dagligvaruhandel där livsmedel ingår som en del. Enligt utredaren upp-&lt;br&gt;visar den officiella statistiken också brister när det gäller att belysa&lt;br&gt;lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen samt kostnadsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det angeläget med en tillförlitlig statistik över&lt;br&gt;livsmedelsdetaljhandeln. Förhållandena i livsmedelsdetaljhandeln spelar&lt;br&gt;stor roll för hur väl konsumenternas önskemål om priser, sortiment,&lt;br&gt;avstånd, service osv. uppfylls. Kritik mot den officiella statistiken över&lt;br&gt;livsmedelsdetaljhandeln har också uppmärksammats i tidigare utred-&lt;br&gt;ningar. Såväl 1983 års livsmedelskommitté (SOU 1984: 86) Jordbruks- och&lt;br&gt;livsmedelspolitik som den tidigare nämnda LMU pekade på att brister i&lt;br&gt;statistiken försvårade analyserna. Mot bakgrund härav anser jag att en&lt;br&gt;särskild undersökning riktad till livsmedelsdetaljhandeln bör genomföras&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Efter utvärdering bör ställning tas till om undersök-&lt;br&gt;ningen i framtiden skall göras regelbundet. I livsmedelsekonomiska samar-&lt;br&gt;betsnämndens styrelse finns flertalet myndigheter inom livsmedelspoliti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kens område representerade samt representanter för livsmedelsindustrin, Prop.&lt;br&gt;livsmedelshandeln och LRF. Den närmare uppläggningen av undersök-&lt;br&gt;ningen bör därför diskuteras i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsstatistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet för livsmedelspolitiken anges bl. a. att konsumenternas val skall&lt;br&gt;styra produktionen. Vidare anges att livsmedlen skall uppfylla livsmedels-&lt;br&gt;lagstiftningens hygien- och redlighetskrav samt att den förda politiken bör&lt;br&gt;bidra till en väl sammansatt kost och därmed leda till en bättre folkhälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitikens regleringar har ibland inneburit, och innebär&lt;br&gt;ibland även i dag, motsättningar där kost- och hälsointresset stått i konflikt&lt;br&gt;med andra målsättningar. Detta är t. ex. fallet inom mej eri regleringen där&lt;br&gt;priset på mejeriprodukter med högre fetthalt kan hållas nere genom att&lt;br&gt;högre pris tas ut för magrare varor. Genom det livsmedelspolitiska beslutet&lt;br&gt;kommer sådana konflikter att minska, vilket är positivt ur ett folkhälso-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det råder ett nära samband mellan kostvanor och hälsa är oomtvis-&lt;br&gt;tat. Samhället försöker därför på olika sett påverka befolkningens kostva-&lt;br&gt;nor i positiv riktning. Inom livsmedelsverkets ansvarsområde ligger t. ex.&lt;br&gt;att genom olika åtgärder försöka få befolkningen att äta sundare. Sedan år&lt;br&gt;1986 har verket ett särskilt handlingsprogram för arbetet med kost och&lt;br&gt;hälsa. Verkets resurser inom detta område har under budgetåren 1990/91&lt;br&gt;och 1991/92 förstärkts med särskilda medel för att aktivare kunna arbeta&lt;br&gt;med dessa frågor. Livsmedelsverket har också fått i uppdrag att följa och&lt;br&gt;utvärdera den livsmedelspolitiska reformens effekter avseende den upp-&lt;br&gt;satta målsättningen att uppnå en bättre folkhälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 genomförde SCB. i vissa delar i samarbete med livsmedels-&lt;br&gt;verket, en undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor&lt;br&gt;(HULK). Undersökningen är den första i sitt slag och omfattar 3 000&lt;br&gt;hushåll. Resultaten från undersökningen skall belysa skillnader i livsme-&lt;br&gt;delskonsumtion och kostvanor mellan olika regioner, mellan olika typer av&lt;br&gt;hushåll och mellan hushåll med olika bärkraft samt olika grupper av&lt;br&gt;individer. Genom att mängderna av olika livsmedel bokförs kommer även&lt;br&gt;näringsinnehållet att beräknas. Resultaten skall vidare användas för att&lt;br&gt;beskriva kostvanorna i olika grupper av befolkningen och sätta dessa i&lt;br&gt;relation till aktuella kost- och näringsrekommendationer. Undersökningen&lt;br&gt;är planerad att göras vart tionde år. Undersökningen år 1989 kostade 6 — 7&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den målsättning som finns såväl inom livsmedelspoli-&lt;br&gt;tikens område som inom andra politikområden avseende kost och hälsa&lt;br&gt;bör, enligt min uppfattning, en utförligare undersökning av hushållens&lt;br&gt;livsmedelsutgifter och kostvanor göras oftare än vart tionde år. Såväl den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen som ett EG-medlemskap kommer sannolikt&lt;br&gt;att påverka konsumtionsmönster och kostvanor i de svenska hushållen.&lt;br&gt;Den årliga konsumtionsstatistiken, som bl. a. används i nationalräkenska-&lt;br&gt;perna, är ett alltför trubbigt instrument för att kunna användas för analyser&lt;br&gt;över faktiska konsumtionsmönster och förändringar. Utifrån denna stati-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stik går det inte heller att säga något om skillnader mellan olika grupper, Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;regioner osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört är min bedömning att en undersök-&lt;br&gt;ning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor bör göras vart femte&lt;br&gt;år med början år 1994. Jag anser det vara angeläget att en noggrann&lt;br&gt;utvärdering görs av 1989 års undersökning samt att de framtida undersök-&lt;br&gt;ningarnas uppläggning m. m. diskuteras med berörda myndigheter inom&lt;br&gt;livsmedelspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik över livsmedelsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren pekar på olika brister i statistiken över livsmedelsindustrin,&lt;br&gt;t. ex. utgör nuvarande metod att klassificera branscher ett problem vid&lt;br&gt;analys av enskilda branscher. Vidare saknas vissa uppgifter över råvaru-&lt;br&gt;förbrukningen för senare år. Andra brister är bl. a. att resultaten från&lt;br&gt;industristatistiken redovisas med eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren är min bedömning att de problem som påtalas&lt;br&gt;inte är av den karaktären att de föranleder särskilda eller kompletterande&lt;br&gt;undersökningar. När olika användare uppmärksammar problem bör dessa&lt;br&gt;i stället i möjligaste mån lösas genom nära kontakter mellan SCB och&lt;br&gt;berörda myndigheter. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kan&lt;br&gt;härvid vara ett lämpligt organ att ta upp sådana frågor. Utredaren pekar på&lt;br&gt;att samarbetsnämnden har vissa ekonomiska resurser att stödja projekt&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: SCB: s arbete med att utarbeta ett livsmedelsstatis-&lt;br&gt;tiskt program bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de som yttrat sig tillstyrker samtliga förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag tidigare pekat på har utvecklingen&lt;br&gt;gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som förutom jordbruksledet&lt;br&gt;också innefattar de senare leden i livsmedelskedjan, kvalitetsfrågor och&lt;br&gt;kost- och hälsoaspekter. Inom främst SCB, men även inom andra myndig-&lt;br&gt;heter, tas statistik fram som i sin helhet eller till vissa delar belyser något&lt;br&gt;förhållande eller led i livsmedelskedjan. Inom SCB bidrar olika avdel-&lt;br&gt;ningar till att belysa sektorn. Jag anser det vara önskvärt att livsmedelssta-&lt;br&gt;tistiken presenteras på ett mer samlat och ändamålsenligt sätt. Inom SCB&lt;br&gt;har ett arbete med att utveckla ett livsmedelsstatistiskt program påbörjats.&lt;br&gt;Enligt min mening är det angeläget att arbetet med programmet fullföljs.&lt;br&gt;För att programmet skall få den användning som förväntas anser jag det&lt;br&gt;viktigt att SCB fortlöpande håller kontakt med användarna och stämmer&lt;br&gt;av programmets utformning och statistikens tillgänglighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Styrning av den statliga statistiken inom&lt;br&gt;livsmedelssektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skulle utredaren göra en bedömning av vem som i&lt;br&gt;framtiden bör producera och/eller bekosta den efterfrågade statistiken&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn. Enligt direktiven skulle härvid samråd ske med&lt;br&gt;utredningen om den statliga statistikens styrning, finansiering och samord-&lt;br&gt;ning m.m. (dir. 1990:68). I direktiven till den sistnämnda utredningen&lt;br&gt;framhålls bl. a. att översynen bör leda till att användarna får ett större&lt;br&gt;inflytande över statistikens inriktning och innehåll. Vidare framhålls att&lt;br&gt;utredningen skall belysa för- och nackdelar med ökad frihet för statistikan-&lt;br&gt;vändarna vad gäller produktion och köp av statistiktjänster. Utredaren&lt;br&gt;skall överlämna sitt förslag senast den 30 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandling avser regeringen lägga fram en proposition un-&lt;br&gt;der hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nyss nämnda har utredaren avstått från att lämna&lt;br&gt;något slutgiltigt förslag om vem som skall producera och bekosta samt vem&lt;br&gt;som skall ha beställaransvaret av statistiken inom livsmedelsområdet.&lt;br&gt;Utredaren har emellertid redovisat två tänkbara alternativ till hur ett ökat&lt;br&gt;inflytande för användarna skulle kunna åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena alternativet innebär att jordbruksverket som huvudanvändare&lt;br&gt;av i första hand jordbruksstatistiken också ges beställaransvaret for denna&lt;br&gt;statistik. Ett nära samarbete med övriga myndigheter och organisationer&lt;br&gt;på livsmedelsområdet kan ske inom ramen för livsmedelsekonomiska&lt;br&gt;samarbetsnämnden, där synpunkter kan inhämtas. Medel för statistik&lt;br&gt;skulle i detta alternativ anvisas till jordbruksverket under ett särskilt&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet innebär att livsmedelsekonomiska samarbets-&lt;br&gt;nämnden som samordnande myndighet på området också ges beställaran-&lt;br&gt;svaret för den statliga statistiken på det livsmedelspolitiska området.&lt;br&gt;Medel anvisas i detta fall till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som slutligen väljs på livsmedelsområdet bör enligt utreda-&lt;br&gt;ren överensstämma med de mer generella förslag som läggs fram av&lt;br&gt;utredningen om den statliga statistikens styrning, finansiering och samord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde återkommer regeringen till denna fråga i en särskild&lt;br&gt;proposition till hösten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Ekonomiska resurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statistiken inom livsmedelssektorn finansieras både från anslag under&lt;br&gt;nionde och sjunde huvudtiteln (jordbruks- resp, finansdepartementet).&lt;br&gt;Under jordbruksdepartementets huvudtitel bekostas i sin tur statistiken&lt;br&gt;från tre olika anslag (A 3, B 10 och H 8). I första hand finansieras de större&lt;br&gt;och årliga statistikprodukterna från dessa anslag, t. ex. objektiva skör-&lt;br&gt;deuppskattningarna, lantbruksregistret och jordbruksekonomiska under-&lt;br&gt;sökningen. Vissa kostnader för lantbruksregistret finansieras dock under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjunde huvudtiteln. Intermittenta undersökningar, fiske- och skogsstatistik Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;samt vissa gemensamma kostnader för jordbruksstatistiken och övrig&lt;br&gt;statistik inom SCB finansieras från sjunde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 8) har chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet beräknat kostnaderna för statistik inom jordbrukets&lt;br&gt;område till totalt 57 876 000 kr. budgetåret 1992/93. De ändringar som jag&lt;br&gt;har föreslagit i det föregående innebär avseende budgetåret 1992/93 om-&lt;br&gt;prioriteringar inom denna ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bedömningar jag gjort i det föregående innebär neddragningar i&lt;br&gt;deklarationsundersökningen (— 2,2 milj.kr.) och den jordbruksekonomis-&lt;br&gt;ka undersökningen (— 0,8 milj.kr.) samt att drivmedelsundersökningen&lt;br&gt;och arbetskraftsundersökningen (JAK) inte görs budgetåret 1992/93 (sam-&lt;br&gt;manlagt — 1 milj.kr.). Dessa neddragningar avser undersökningar som&lt;br&gt;finansieras under sjunde huvudtiteln (anslaget E 8. Statistiska centralby-&lt;br&gt;rån: Statistik, register och prognoser) utom vad avser jordbruksekono-&lt;br&gt;miska undersökningen som betalas från anslaget A 3. Utredningar m. m.,&lt;br&gt;nionde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina bedömningar innebär vidare årliga prisnivåjämförelser&lt;br&gt;(+ 150 000 kr.), prismätningar i livsmedelspartihandeln (+ 500 000 kr.),&lt;br&gt;enkätundersökning om livsmedelsdetaljhandeln (+ 500 000 kr.), sam-&lt;br&gt;köming mellan lantbruksregistret och inkomst- och förmögenhetsunder-&lt;br&gt;sökningen (+ 300 000 kr.), snabbstatistik avseende lantbruksregistret&lt;br&gt;(+ 300 000 kr.), prisstatistik över jordbruksfastigheter (+ 850 000 kr.)&lt;br&gt;samt fullföljandet av ett livsmedelsstatistiskt program (+ 800 000 kr.).&lt;br&gt;Dessa undersökningar/mätningar är ny statistik utom vad avser det livs-&lt;br&gt;medelsstatistiska programmet. Samtliga utom det livsmedelsstatistiska&lt;br&gt;programmet föreslås finansieras från sjunde huvudtiteln, anslaget E 8. Det&lt;br&gt;livsmedelsstatistiska programmet föreslås finansieras från nionde huvud-&lt;br&gt;titeln, anslaget A 3. Utredningar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare föreslagit neddragningar dels i uppgiftsinsamlingen till&lt;br&gt;LBR fr. o. m. år 1993, dels avseende de objektiva skördeuppskattningarna&lt;br&gt;fr. o. m. 1993 års skördeuppskattning. Dessa neddragningar innebär kost-&lt;br&gt;nadsminskningar med ca 10 milj.kr. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (1991/92:100 bil. 10) har anslaget H 8. Livsme-&lt;br&gt;delsstatistik förts upp med oförändrat belopp i avvaktan på föreliggande&lt;br&gt;proposition. I det följande tar jag upp konsekvenserna för detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda propositionen om den statliga statistikens styr-&lt;br&gt;ning, finansiering m. m., som regeringen har för avsikt att förelägga riksda-&lt;br&gt;gen till hösten, kan komma att ändra konstruktionen av anslagen för&lt;br&gt;finansieringen av statistiken inom jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Vissa rennäringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Pristillägg på renkött&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Användningen av de medel som anvisas för prisstöd till&lt;br&gt;rennäringen beslutas av statens jordbruksverk efter överläggningar&lt;br&gt;med företrädare för rennäringen. Medlen kan få användas även för&lt;br&gt;exempelvis marknadsföringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödet till rennäringen frikopplas från stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige. Prisstöd för budgetåret 1992/93 lämnas med 379 kr.&lt;br&gt;per ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige förslag:&lt;br&gt;Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverks förslag: Prisstödet till rennäringen bör räknas&lt;br&gt;upp på motsvarande sätt som prisstödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i budgetpropositionen år 1992 under&lt;br&gt;nionde huvudtitelns anslag Främjande av rennäringen uttalat att vissa&lt;br&gt;problem uppkommit med avsättningen av renköttet. Åtgärder för ökad&lt;br&gt;avsättning av renkött bör därför prioriteras vid fördelning av det nämnda&lt;br&gt;anslaget. Svenska samernas riksförbund (SSR) har nyligen inrättat Bransch-&lt;br&gt;rådet för renkött, där företrädare för rennäringen liksom företag verk-&lt;br&gt;samma med slakt, förädling och försäljning av renkött har inbjudits att&lt;br&gt;ingå. Branschrådet skall verka för att samordna marknadsinsatser med&lt;br&gt;särskild tyngdpunkt på konsumentmarknaden. Rådet avses få särskilda&lt;br&gt;ekonomiska medel för att kunna genomföra dessa insatser. Företag skall&lt;br&gt;kunna söka bidrag från rådet för sälj- och marknadsföringsinsatser med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det företaget självt ställer upp med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSR har i sitt remissyttrande över betänkandet (Ds 1991:80) Jordbruket&lt;br&gt;i norra Sverige föreslagit att medel från anslaget för prisstöd till rennä-&lt;br&gt;ringen bör få disponeras även för marknadsfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk har i en skrivelse den 13 januari 1992 tagit upp&lt;br&gt;frågan om besiktning av renkött. Riksdagen har fattat beslut om förstärkt&lt;br&gt;livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68, JoU 14, rskr. 263). Syftet med beslu-&lt;br&gt;tet är att en effektiv och likformig köttkontroll skall upprätthållas i hela&lt;br&gt;landet. Besiktning vid köttbesiktningsbyrå kommer därför att upphöra vid&lt;br&gt;utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt livsmedelsverket utgör den nuvarande utformningen av prisstö-&lt;br&gt;det ett väsentligt hinder för övergången till kontrollslakt. Prisstödet är lika&lt;br&gt;stort oavsett om besiktningen sker vid en köttbesiktningsbyrå eller hos ett&lt;br&gt;kontrollslakteri. Eftersom slakten vid ett kontrollslakteri är mer kostnads-&lt;br&gt;krävande än vid byråbesiktningen, har enligt verket byråbesiktningen ökat&lt;br&gt;väsentligt på kontrollslaktens bekostnad. Detta försvårar nödvändiga&lt;br&gt;investeringar i och ombyggnader av kontrollslakterier. Livsmedelsverket&lt;br&gt;föreslår därför att prisstödet för ren som besiktas vid köttbesiktningsbyrå&lt;br&gt;från slaktsäsongen 1992/93 sänks till 25 % av prisstödet för ren slaktad vid&lt;br&gt;kontrollslakteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSR anser i ett yttrande över förslaget att det saknas anledning att Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;differentiera prisstödet för den enda slaktsäsong som återstår innan byrå-&lt;br&gt;besiktningen helt upphör. Förbundet föreslår i stället att livsmedelsverket&lt;br&gt;bör undersöka möjligheterna att förändra kostnaderna för byråbesiktning&lt;br&gt;för att uppnå paritet med dem som gäller för kontrollslakt. Förbundet&lt;br&gt;anser vidare att det tidigare gällande förbudet mot att saluhålla byråbesik-&lt;br&gt;tat kött utanför den kommun där köttet besiktats bör återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det är angeläget att effektiva marknadsåtgärder&lt;br&gt;kan vidtas och att slakten sker på ett sådant sätt att renkött av bästa kvalitet&lt;br&gt;erhålls. De medel som anvisas över anslaget Prisstöd till rennäringen bör&lt;br&gt;kunna användas även för dessa ändamål. Användningen av det prisstöd&lt;br&gt;som utgår för varje slaktad ren bör därför beslutas efter årliga överlägg-&lt;br&gt;ningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. I likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för anslaget Främjande av rennäringen bör staten företrädas&lt;br&gt;av statens jordbruksverk och rennäringen av SSR. Genom överläggning-&lt;br&gt;arna kan överenskommas exempelvis att viss del av beslutat prisstöd per&lt;br&gt;ren används för marknadsföringsåtgärder eller att differentierat prisstöd&lt;br&gt;utgår beroende på hur besiktningen av renköttet skett. Därigenom kan&lt;br&gt;såväl SSR: s som livsmedelsverkets önskemål om en förändrad användning&lt;br&gt;av prisstödet tillgodoses. Jag vill i sammanhanget även nämna ett förslag&lt;br&gt;av Rennäringskommittén i betänkandet (SOU 1983:67) Rennäringens&lt;br&gt;ekonomi. Kommittén föreslog att ett högre prisstöd skulle lämnas för slakt&lt;br&gt;av djur med slaktvikter under 30 kg. En sådan differentiering av prisstödet&lt;br&gt;skulle stimulera till ett bättre avelsurval genom att tyngre djur får vara kvar&lt;br&gt;i större utsträckning. Även en sådan differentiering bör kunna övervägas&lt;br&gt;vid de föreslagna överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har den 22 oktober 1991 utfärdat direktiv för en&lt;br&gt;projektgrupp som skall göra en redovisning av de olika stödformer som&lt;br&gt;finns för rennäringen. Projektgruppen avser att i första hand följa utveck-&lt;br&gt;lingen av stödet till jordbruket i norra Sverige och mot bakgrund därav&lt;br&gt;komma med förslag om utformningen av prisstödet till rennäringen. Jag&lt;br&gt;förutsätter att projektgruppen bedriver sitt arbete så, att överväganden om&lt;br&gt;användningen av prisstödet för budgetåret 1992/93 är färdiga när de nyss&lt;br&gt;nämnda överläggningarna påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att prisstödet till rennäringen&lt;br&gt;årligen skall justeras i enlighet med de principer som fastställts för stödet&lt;br&gt;till jordbruket i norra Sverige (senast 1990/91: JoU22, rskr. 202). I betän-&lt;br&gt;kandet (Ds 1991:80) Jordbruket i norra Sverige föreslås att stödet till&lt;br&gt;rennäringen bör frikopplas från övrigt stöd till jordbruket i norra Sverige.&lt;br&gt;Den tekniska utformningen av uppräkningsreglerna bör lösas genom den&lt;br&gt;översyn av prisstödet som pågår inom jordbruksverket. De remissinstanser&lt;br&gt;som har yttrat sig över förslaget har inte haft något att erinra. Den&lt;br&gt;uppräkning av stödet till jordbruket i norra Sverige som jag tidigare&lt;br&gt;föreslagit är huvudsakligen betingad av att lönsamheten inte skall sjunka&lt;br&gt;till följd av den interna avregleringen. Denna reglering inverkar inte på&lt;br&gt;rennäringens produktionsförhållanden. Jag delar därför uppfattningen att&lt;br&gt;justeringen av prisstödet till rennäringen inte skall ske enligt de principer&lt;br&gt;som gäller för stödet till jordbruket i norra Sverige. Det bör vara en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägen uppgift för jordbruksverkets projektgrupp att överväga utform- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;ningen av uppräkningsregler för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår bör prisstödet utgå med 379 kr. per ren. Jag beräknar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de sammanlagda kostnaderna för prisstödet till 38 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Ersättning för viltskador&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det nuvarande systemet för ersättning av rovdjurs-&lt;br&gt;rivna renar bör behållas tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverks förslag innebär i korthet att ersättning för rov-&lt;br&gt;djursrivna renar i fortsättningen baseras på antalet rovdjur och föryng-&lt;br&gt;ringen av rovdjur i en sameby. För inventering av rovdjuren anställs&lt;br&gt;rovviltskonsulenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av de invändningar som&lt;br&gt;framkommit vid remissbehandlingen av naturvårdsverkets förslag till nytt&lt;br&gt;ersättningssystem för rovdjursdödade renar anser jag att förslaget inte kan&lt;br&gt;läggas till grund för ett ändrat ersättningssystem. Frågan om att införa ett&lt;br&gt;nytt system för ersättning av rovdjursrivna renar behöver övervägas ytter-&lt;br&gt;ligare. Det nuvarande ersättningssystemet bör därför behållas tills vidare.&lt;br&gt;Jag anser dock att naturvårdsverkets förslag till kontrollmöjligheter bör&lt;br&gt;genomföras redan nu. Förslaget innebär att anmälan om en funnen rov-&lt;br&gt;djursdödad ren skall göras till länsstyrelsen per telefon senast dagen efter&lt;br&gt;fyndet. Skriftlig ansökan om ersättning skall ha kommit in senast en vecka&lt;br&gt;efter det att renen har återfunnits. Detta gör det möjligt för länsstyrelsen att&lt;br&gt;kontrollera riktigheten av en ansökan om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dispositionen av medel för att finansiera export av kött under budget-&lt;br&gt;åren 1991/92—1993/94 (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stödformer för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stödnivån till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utjämningssystemet för mejeriprodukter (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prisstödet till rennäringen (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del&lt;br&gt;av vad jag har anfört om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5) och&lt;br&gt;om ersättning för viltskador (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 bil. 10 har regeringen föreslagit riksdagen att, i&lt;br&gt;avvaktan på särskild proposition i ämnet, för nästa budgetår beräkna till&lt;br&gt;Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 873000000 kr., till Prisstöd till rennäringen och Ersätt-&lt;br&gt;ningar för viltskador m.m. förslagsanslag på 33000000 kr., resp.&lt;br&gt;12 320000 kr. och till Livsmedelsstatistik ett förslagsanslag på 13 229 000&lt;br&gt;kr. Jag tar nu upp anslagsfrågorna närmare mot bakgrund av vad jag anfört&lt;br&gt;i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B. Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'648226470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslaget Prisstöd till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst pristillägg enligt&lt;br&gt;förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i&lt;br&gt;norra Sverige samt enligt förordningen (1989:896) om bidrag till vissa&lt;br&gt;jordbruksföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i avsnitt 3 behandlat det stöd som bör ges till jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin i norra Sverige fr. o. m. den 1 juli 1992. Medelsbehovet&lt;br&gt;under anslaget beräknas därmed uppgå till 955000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 955000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E. Rennäring m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;E 2. Prisstöd till rennäringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 543033&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet&lt;br&gt;finns i förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Enligt riksdagens&lt;br&gt;beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare för&lt;br&gt;rennäringen om nivån på prisstödet (1989/90: JoU 14, rskr. 194). Pristill-&lt;br&gt;lägget utgår innevarande budgetår med 364 kr. för varje slaktad ren som&lt;br&gt;godkänts vid köttbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående lämnat förslag till utformningen av prisstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till rennäringen. Kostnaderna för nästa budgetår beräknar jag till 38 Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 38000000kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 3. Ersättningar för viltskador m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26814404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12320000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12320000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd&lt;br&gt;av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa&lt;br&gt;skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom&lt;br&gt;bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Ersättningar för viltskador m. m. för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 12 320 000kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;H. Livsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;H 8. Livsmedelsstatistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 627000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exkl. mervärdeskatt 13228 547&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13966000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används för att bekosta statistik inom jordbruks- och livsmedels-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 beräknat kostnaderna för jordbruksstatistik till 52 737 000 kr.,&lt;br&gt;varav 37 485 000 kr. föreslås finansieras från anslag under nionde huvud-&lt;br&gt;titeln och 15 252 000 kr. från anslag under sjunde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för livsmedelsstatistik under detta anslag har jag beräknat till&lt;br&gt;sammanlagt 13 966 000 kr. Jag har härvid beräknat 250 000 kr. för anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärder/utvecklingsarbete inför ett EG-medlemskap. Kostnader för&lt;br&gt;lantbruksregistret motsvarande 600000 kr. skall vidare finansieras från&lt;br&gt;anslaget E 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser&lt;br&gt;under sjunde huvudtiteln. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 13 966 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delbetänkande (Ds 1991:80) av arbetsgruppen för&lt;br&gt;översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;9 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 Den allmänna politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda pristillägget för norra Sverige har nu existerat i 20 år (och för&lt;br&gt;mjölk ännu längre). Under denna period har utvecklingen, särskilt i gles-&lt;br&gt;bygd, fortsatt att präglas av nedläggning och en alltmer ogynnsam ålders-&lt;br&gt;struktur. Genom nedläggning och utglesning av jordbruksföretag på trans-&lt;br&gt;portlinjerna har kostnaderna för produktionen ökat samtidigt som den&lt;br&gt;sociala situationen försämrats för geografiskt isolerade producenter. I de&lt;br&gt;bättre jordbruksbygderna inom stödområdet, koncentrerade till kustområ-&lt;br&gt;det, älvdalar och området kring Storsjön, har storleksrationaliseringen gått&lt;br&gt;snabbare än i södra delen av Sverige. Detta har till del varit en önskad&lt;br&gt;effekt av den offentliga politiken och till del en konsekvens av att stödet&lt;br&gt;knutits till producerad kvantitet (prisstöd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan skisserade utvecklingen har ägt rum under såväl 1980-talet&lt;br&gt;som 1990-talets första år, vilket vi belyst i avsnitt 3, trots en omfattande&lt;br&gt;uppräkning av pristillägget. I 1985 års livsmedelspolitiska beslut lades ett&lt;br&gt;produktionsmål för norra Sverige fast. Produktionen skulle inte tillåtas&lt;br&gt;minska ytterligare inom stödområdet. I realiteten har emellertid produk-&lt;br&gt;tionsutvecklingen i norra Sverige följt utvecklingen i övriga delar av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad orsaker till de problem som karaktäriserar jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige. De låga världsmarknadspriserna på flertalet jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter har medverkat till att pressa lönsamheten för jordbrukare i samtliga&lt;br&gt;europeiska länder. Detta medför särskilt negativa effekter för områden&lt;br&gt;med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion. Möjligheten till kom-&lt;br&gt;pensation har också varit begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem vi belyst ovan återfinns också inom den europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen och dess perifera och handikappade jordbruksområden. EG-&lt;br&gt;kommissionen har utvecklat en analys kring detta i den skrivelse om&lt;br&gt;landsbygdsutveckling och landsbygdspolitik som vi har redovisat i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den internationella utvecklingen har strukturomvand-&lt;br&gt;lingen inom jordbruket i norra Sverige varit ett resultat av en offentlig&lt;br&gt;investeringspolitik (KR/SR-jordbruken) och förhållandet att vi sökt lösa&lt;br&gt;samtliga problem, såväl glesbygdens problem som problemen i de mer&lt;br&gt;gynnade produktionsområdena i norra Sverige, i huvudsak med hjälp av&lt;br&gt;ett enda medel, pristillägget till jordbruket i norra Sverige. De offentliga&lt;br&gt;åtgärderna för att upprätthålla ett jordbruk i norra Sverige har — liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; The future of rural society, COM (88) 501 Final. Motsvarande diskussion kring&lt;br&gt;effekterna av de senaste årens prisutveckling och jordbruket i de marginella om-&lt;br&gt;rådena finns också redovisad i kommissionens skrivelse till ministerrådet angående&lt;br&gt;reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, COM (91) 258 Final.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för södra Sverige — koncentrerats till prisstödet. Det särskilda pristillägget&lt;br&gt;i norra Sverige har lagts som en kompensationsbetalning ovanpå det&lt;br&gt;allmänna prisstödet, vilket fram till den 1 juli 1991 har upprätthållits&lt;br&gt;genom ett gränsskydd och en intern marknadsreglering. Övriga åtgärder,&lt;br&gt;som t. ex. investeringsstöd och åtgärdsprogram, har spelat en underordnad&lt;br&gt;roll sett i relation till prisstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödets effekter har analyserats i samband med den livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska reformen. Den hitillsvarande formen för stöd i norra Sverige har&lt;br&gt;medfört att produktionen lokaliserats till de områden där förutsättning-&lt;br&gt;arna för jordbruksproduktion är bäst. Stödformen har således medverkat&lt;br&gt;till en utglesning av jordbruket i övriga delar av stödområdet. Betalningen&lt;br&gt;efter producerad kvantitet har också inneburit att bönderna har utnyttjat&lt;br&gt;de mest intensiva produktionsmetoderna med negativa effekter för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom jordbruket i norra Sverige har också präglats av det&lt;br&gt;gynnsamma arbetsmarknadsläget i dessa områden under nästan hela 1980-&lt;br&gt;talet. Arbetslöshetstalen, även i inlandet, har under denna period legat på&lt;br&gt;nivåer som mätt med efterkrigstidens måttstock måste anses exceptionellt&lt;br&gt;låga. Jord- och skogsbruk har fått ökad konkurrens från andra verksamhe-&lt;br&gt;ter. Detta har naturligtvis haft en påtaglig effekt när det gäller framför allt&lt;br&gt;nyrekrytering av jordbrukare. Den nuvarande lågkonjunkturen kan inne-&lt;br&gt;bära förändringar i detta avseende, vilket ånyo ger det mindre konjunktur-&lt;br&gt;känsliga jordbruket en särställning för att bevara sysselsättningen i dessa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 Produktionens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 diskuteras de konkurrensfördelar som kan finnas inom stödom-&lt;br&gt;rådet. Dessa rör bland andra det mindre behovet av att utnyttja kemikalier,&lt;br&gt;de goda naturliga förutsättningarna för vallodling och de goda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att producera vissa energigrödor (energigräs).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenternas ökade intresse för kvalitets- och hälsoaspekter, de&lt;br&gt;relativt goda erfarenheter som finns från s. k. ekologisk produktion och&lt;br&gt;erfarenheterna från utsädesodling av framför allt potatis talar för att&lt;br&gt;jordbruket i dessa områden mer konsekvent bör inriktas mot sådan pro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan omläggning vilar i allt väsentligt på insatser från primärprodu-&lt;br&gt;center (omställning av produktion) och förädlingsindustri (produktutveck-&lt;br&gt;ling och marknadsföring). När det gäller de offentliga insatserna bör dessa&lt;br&gt;utformas så att de medverkar till en sådan omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör bättre utnyttja de konkurrensfördelar som finns i norra Sverige.&lt;br&gt;Därför finns det starka skäl som talar för en tyngdpunktsförskjutning i&lt;br&gt;stödsystemet från prisstöd till ett mer företagsspecifikt direkt stöd. Detta&lt;br&gt;gäller framför allt inför det ökade behovet att upphandla kollektiva tjänster&lt;br&gt;från jordbruket (öppet landskap m. m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 Företagsstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägget kan i alla avseenden fungera som avsett, om de företag som&lt;br&gt;finns inom stödområdet i huvudsak har samma struktur som det s. k.&lt;br&gt;typföretaget. Detta är ett heltidsföretag med 21 kor och en möjlighet att&lt;br&gt;själv odla fodersäd till en tredjedel av behovet. Företag av denna typ står&lt;br&gt;för större delen av produktionen men utgör emellertid en minoritet bland&lt;br&gt;företagen inom stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet företag är s. k. småbruk för vilka angränsande verksamheter&lt;br&gt;och den s. k. informella ekonomin (bl. a. jakt och fiske) spelar en mycket&lt;br&gt;stor roll för företagets överlevnad. Totalt fanns år 1990 i riksområde 3&lt;br&gt;17 745 företag med mer än 2 ha åker, varav drygt hälften hade ett&lt;br&gt;arbetsbehov om högst 800 standardtimmar. Drygt 1 000 företag hade&lt;br&gt;minst 25 kor. SCB har på uppdrag av arbetsgruppen analyserat deklara-&lt;br&gt;tionsundersökningen för att belysa bl. a. skogsbrukets betydelse som in-&lt;br&gt;komstkälla. Analysen förstärker ytterligare bilden av en företagsstruktur&lt;br&gt;med ett jordbruk i norra Sverige som i betydande utsträckning också är&lt;br&gt;förankrat i skogsbruket. Detta gäller särskilt för deltidsjordbruket. Analy-&lt;br&gt;sen visar också att skogsbruket, för heltidsföretagen, spelar en viktig men&lt;br&gt;inte dominerande roll för företagets överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av produktionen i norra Sverige kommer även i framtiden att&lt;br&gt;produceras vid företag belägna i de områden som har de bästa förutsätt-&lt;br&gt;ningarna i form av jordmån, klimat och avstånd till förädlingsindustri och&lt;br&gt;konsument. Dessa företag, för vilka jordbruksproduktion utgör en stor del&lt;br&gt;av verksamheten, har en stor betydelse för att förse förädlingsindustrin&lt;br&gt;med råvara. Dessa företag har därför en speciell betydelse när det gäller&lt;br&gt;sysselsättningen inom förädlingsindustrin och de kris-, försvars- och bered-&lt;br&gt;skapspolitiska aspekter som kan läggas på en vidareförädling av mjölkrå-&lt;br&gt;vara som har stor regional spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 Hushållets inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som genomförts av jordbrukarhushållens inkomster —&lt;br&gt;företag med mer än 2 ha åker — visar att ett genomsnittligt hushåll i&lt;br&gt;riksområde 3 får en begränsad andel av sina inkomster från eget jord- och&lt;br&gt;skogsbruk (ca 20%). Detta är en spegling av den splittrade företagsstruktur&lt;br&gt;som nämnts ovan. I glesbygdens småbruksföretag är det angränsande&lt;br&gt;verksamheter, inte minst om en av hushållets medlemmar kan få syssel-&lt;br&gt;sättning inom utbildning, vård och omsorg, som har en mycket viktig roll&lt;br&gt;för företagets överlevnad. För dessa hushåll har en uppräkning av norr-&lt;br&gt;landsstödet en mycket marginell betydelse. Om t. ex. hushållets inkomster&lt;br&gt;till 20 % härrör från eget jord- och skogsbruk och skogsbruket bidrar med&lt;br&gt;50 % av denna nettoinkomst kommer en 20 %-ig höjning av pristillägget&lt;br&gt;endast att medverka till att höja hushållsinkomsterna med högst någon&lt;br&gt;enstaka procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder i sin tur att pristillägget, för att få avsedd effekt i dessa&lt;br&gt;områden och för dessa hushåll, måste läggas på en mycket hög nivå vilket&lt;br&gt;i sin tur ger en alltför hög stödnivå i de mer gynnade områdena med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heltidsföretag. Denna ”överkompensation” av heltidsföretag visar sig i att Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;typföretagsmodellen ger negativa förädlingsvärden inom stödområde 1. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.5 De areella näringarnas betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har redan upplevt och ser framför oss en utveckling mot en fortsatt&lt;br&gt;diversifiering av lantbrukarhushållets inkomstkällor. Detta sammanhänger&lt;br&gt;med ett förändrat sysselsättningsmönster, vilket bland annat är en direkt&lt;br&gt;följd av den offentliga sektorns utbyggnad (vård och omsorg) och en&lt;br&gt;minskad prioritet åt ren jordbruksproduktion. Den fortsatta utvecklingen&lt;br&gt;under 1990-talet kommer att följa i dessa spår. Vi kan se framför oss en&lt;br&gt;ännu tydligare uppdelning mellan deltidsföretag i glesbygd och heltidsfö-&lt;br&gt;retag inom stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga medelåldern bland brukarna och den mycket begränsade&lt;br&gt;nyrekryteringen i glesbygden kommer, allt annat oförändrat, under 1990-&lt;br&gt;talet, att innebära en omfattande nedläggning av jordbruksföretag i dessa&lt;br&gt;områden. Ett alternativ till detta scenario är att ge extensiv produktion och&lt;br&gt;produktion av kollektiva varor (öppet kulturlandskap) en större roll vid&lt;br&gt;utformningen av stödet. En sådan förskjutning motiveras av jordbrukets&lt;br&gt;betydelse för boendet. Det öppna kulturlandskapet är i många fall väsent-&lt;br&gt;ligt för fortsatt boende och turism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I glesbygd ger jordbruket, genom att det upprätthåller det öppna kultur-&lt;br&gt;landskapet, värden för såväl turism och boende som när det gäller den&lt;br&gt;biologiska mångfalden. Genom att åker-, hag- och betesmarker hålls öppna&lt;br&gt;får landskapet en mer varierad karaktär vilket underlättar boendet. Skogs-&lt;br&gt;och jordbruksföretaget har en maskinell utrustning och ett kunnande som&lt;br&gt;gör det lämpat att utföra en rad olika tjänster när det gäller naturvård och&lt;br&gt;underhållsarbete som en förutsättning för turism och rekreation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur perspektivet av vår försvarsberedskap är det också av stor betydelse&lt;br&gt;att territoriet är bebott. De areella näringarna skapar en närvaro i ett stort&lt;br&gt;geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att väga kostnaderna att producera dessa kollektiva varor&lt;br&gt;och de värden som är förbundna med en större biologisk mångfald genom&lt;br&gt;att upprätthålla skogs- och jordbruksföretag, mot de kostnader som upp-&lt;br&gt;står om verksamheten skall utföras på annat sätt. Mycket talar för att ett&lt;br&gt;företag med förankring i jord- och skogsbruket ger den såväl samhällseko-&lt;br&gt;nomiska som statsfmansiellt mest fördelaktiga lösningen. En av orsakerna&lt;br&gt;till detta är att jordbruket, till skillnad från om verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;t. ex. kommunal regi eller genom ett direkt bidrag till boende, medför&lt;br&gt;intäkter vid försäljning av produktion på marknaden. Den del av arbets-&lt;br&gt;insatsen som täcks av dessa intäkter behöver inte betalas med offentliga&lt;br&gt;medel. Denna slutsats gäller endast i de fall som verksamheten i jordbruket&lt;br&gt;ger upphov till ett positivt förädlingsvärde. Betalning för kollektiva varor&lt;br&gt;— som bevarande av en öppen naturbetesmark — innebär dock en möjlig-&lt;br&gt;het att lämna den produktionsinriktning som ger ett negativt förädlings-&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.6 Förädlingsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsindustrin har i norra Sverige, liksom i övriga delar av Sverige,&lt;br&gt;koncentrerat produktionen till ett fåtal produktionsplatser i varje län.&lt;br&gt;Denna strukturomvandling underlättades genom att företagen i det gamla&lt;br&gt;regleringssystemet kompenserades för transportkostnader som ligger ovan-&lt;br&gt;för genomsnittet (merkostnader). Kompensationen har utgått för såväl in-&lt;br&gt;som uttransportkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägget har betalats ut vid leverans till förädlingsled. Därmed har&lt;br&gt;det också kommit att ”flyta samman” med det avräkningspris som indu-&lt;br&gt;strin haft möjlighet att betala till producenten. Utbetalningssättet har&lt;br&gt;uppenbara administrativa fördelar men kan samtidigt bidra till att dölja&lt;br&gt;ineffektivitet och bristande konkurrensförmåga inom industrin. Det kan&lt;br&gt;därför finnas motiv att även av dessa skäl genomföra en övergång från&lt;br&gt;pristillägg, knutet till avräkningspriset, till mer direkta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på såväl den europeiska som den svenska livsmedelsmark-&lt;br&gt;naden går mot en ökad betydelse för regionala varumärken och produktion&lt;br&gt;som riktas mot speciella grupper och hushåll. Detta kräver ett differentierat&lt;br&gt;utbud och en marknadsföring som har regional förankring. Möjligheten att&lt;br&gt;utveckla en sådan produktion och marknadsföring kommer till stor del att&lt;br&gt;bero på om industrin i norra Sverige kan finna lämpliga samverkansformer&lt;br&gt;såsom sälj- och marknadsföringsbolag för regionens produkter samt en&lt;br&gt;gemensam utveckling för varumärken och produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga för mejeriindustrin är att uppnå en bättre balans mellan&lt;br&gt;invägning och produktionskapacitet. Detta måste ske samtidigt som små-&lt;br&gt;skalig förädling kan komma att spela en större roll även inom detta&lt;br&gt;område. Den offentliga politikens syfte är inte att upprätthålla en historiskt&lt;br&gt;given industristruktur utan måste, med hänsyn bland annat till de arbets-&lt;br&gt;tillfällen som skapas, befrämja ett dynamiskt samspel mellan nyföreta-&lt;br&gt;gande och den traditionella företagsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Mål och medel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 Riksdagsbesluten åren 1990 och 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 skall livsmedelspolitiken&lt;br&gt;bidra till en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Den interna&lt;br&gt;avregleringen kan dock leda till att priserna faller på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter. Därmed kommer också lönsamheten att falla. Detta kan få särskilt&lt;br&gt;negativa effekter för jordbruket i norra Sverige. För att undvika att lön-&lt;br&gt;samhetsförsämringar, till följd av reformen, får en negativ inverkan på&lt;br&gt;möjligheten att uppfylla det regionala målet skall sådana försämringar&lt;br&gt;kompenseras genom det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;br&gt;Detta innebär också att den nödvändiga produktionsanpassningen —&lt;br&gt;anpassning av utbud till efterfrågan — bör ske utanför stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som motiv att stödja jordbruket anges behovet av boende i norra&lt;br&gt;Sveriges glesbygd, effekter för sysselsättningen, värdet av ett öppet och&lt;br&gt;varierat kulturlandskap för turism och boende samt vikten av att upprätt-&lt;br&gt;hålla en god livsmedelsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det särskilda pristillägget till norra Sverige är att kompensera&lt;br&gt;för sämre produktionsvillkor och för lönsamhetsförsämringar till följd av&lt;br&gt;den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om uppräkningen av stödet inför budgetåret 1991/92&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; nämns&lt;br&gt;speciellt att man bör betrakta företaget i dess helhet. Det innebär att man&lt;br&gt;även skall ta hänsyn till effekterna på hushållets ekonomi av utvecklingen&lt;br&gt;inom skogsbruk och andra angränsande näringar/sysselsättning. Gles-&lt;br&gt;bygdsstödet och stöd till landskapsvårdande åtgärder är exempel på offent-&lt;br&gt;liga åtgärder vilka syftar till att förbättra ekonomin för landsbygdsföretaget&lt;br&gt;utanför den traditionella verksamheten i jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 Arbetsgruppens ställningstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen framhåller att en rad av de motiv som förs fram för att&lt;br&gt;bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige i huvudsak även&lt;br&gt;bör gälla i fortsättningen. Förberedelser för medlemskap i den europeiska&lt;br&gt;gemenskapen innebär dock att ytterligare vikt bör läggas vid de areella&lt;br&gt;näringarnas betydelse för turism, boende, sysselsättning, miljö och land-&lt;br&gt;skapsvård i dessa landsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EGs gemensamma jordbruks- och regionalpolitik läggs också en&lt;br&gt;stor vikt vid att utveckla landsbygdsföretag i de ur produktionssynpunkt&lt;br&gt;handikappade områdena (less favoured areas, rural areas). Tyngdpunkten&lt;br&gt;läggs vid att utveckla verksamheter utanför det traditionella jordbruket.&lt;br&gt;Till dessa räknas även övergång till ekologisk odling och andra mer exten-&lt;br&gt;siva brukningsformer. En harmonisering med EGs syn på dessa frågor&lt;br&gt;kommer också att kräva en ytterligare betoning i Sverige av kombinations-&lt;br&gt;verksamheter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den gemensamma jordbrukspolitiken har självförsörjningsmålet&lt;br&gt;lyfts till EG-nivå. Medlemsländerna skall var för sig producera de produk-&lt;br&gt;ter som de har de bästa förutsättningarna att producera. Därmed uppnås&lt;br&gt;en självförsörjning på gemenskapsnivå. Detta betyder att Sverige inte kan&lt;br&gt;behålla ett självförsörjningsmål — som utgjort en hörnpelare i efterkrigsti-&lt;br&gt;dens jordbrukspolitik — efter en anslutning till den gemensamma markna-&lt;br&gt;den. Detta innebär naturligtvis en central förändring av motivet för att&lt;br&gt;bedriva jordbruksproduktion i norra Sverige.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen kan alltså konstatera att såväl nationella skäl som Sveri-&lt;br&gt;ges inträde i EG ger anledning att dels ompröva de motiv och dels de medel&lt;br&gt;som hittills dominerat när det gäller den offentliga politiken inom detta&lt;br&gt;område. Därmed är det en central fråga om jordbruksproduktion är ett mål&lt;br&gt;i sig eller om den i huvudsak är ett medel för att uppnå andra samhällsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har jordbruksproduktionen inom hela stödområdet setts,&lt;br&gt;genom den roll som spelats av livsmedelsberedskapen, som ett mål i sig.&lt;br&gt;1987 års försvarsbeslut, den livsmedelspolitiska reformen och slutligen ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG kommer att innebära att livsmedelsberedskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Prop. 1990/91:99, JoU27, rskr. 276.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Behandlingen av tidigare medlemmar visar också att det finns begränsade möjlig-&lt;br&gt;heter att åberopa t. ex. avstånd för att motivera självförsörjning i en viss region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som motiv att bedriva jordbruksproduktion får en helt underordnad Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;betydelse.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksproduktionen får istället en avgörande eller viktig roll när det&lt;br&gt;gäller att uppfylla andra mål. Det gäller bevarandet av ett öppet och&lt;br&gt;varierat kulturlandskap, biologisk mångfald, skapa förutsättningar för&lt;br&gt;turism och sysselsättning samt boende. Av detta synsätt följer en ändrad&lt;br&gt;inriktning när det gäller de medel som bör utnyttjas för att uppnå de&lt;br&gt;politiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller heltidsföretagen — i närhet till förädlingsindustri och&lt;br&gt;konsumenter — kommer fortfarande avräkningspriset på marknaden att&lt;br&gt;spela den avgörande rollen för företagets lönsamhet. Detta pris bestäms till&lt;br&gt;stor del genom nivån på vårt gränsskydd och om det råder balans mellan&lt;br&gt;utbud och efterfrågan inom landet. De priser som bönderna får på mark-&lt;br&gt;naden spelar en avgörande roll för deras företagarinkomster. Det särskilda&lt;br&gt;norrlandsstödet kan endast ses som ett viktigt komplement i detta sam-&lt;br&gt;manhang. Genom att uppträda som en effektiv producent kan företagaren&lt;br&gt;öka den ekonomiska ersättning som uppnås på marknaden. Marknadspri-&lt;br&gt;serna har därmed en styrande effekt på företagens beteende. Denna roll bör&lt;br&gt;och kan inte spelas av det särskilda stödet till norra Sverige, vilket tradi-&lt;br&gt;tionellt endast skall skapa lika villkor för producenter i norr och i söder.&lt;br&gt;Därmed är det också av mindre betydelse om stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige utgår i form av pristillägg eller i form av djurbidrag. Till denna&lt;br&gt;fråga återkommer arbetsgruppen i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet företag i norra Sverige är landsbygdsföretag där inkomsterna&lt;br&gt;från jordbruket har en viktig men underordnad roll sett i relation till hela&lt;br&gt;verksamheten. Skogsbruket är traditionellt den dominerade inkomstkällan&lt;br&gt;vid sidan av jordbruket. I ett historiskt perspektiv har inlandets småbru-&lt;br&gt;kare också spelat en roll som arbetskraft i samband med utbyggnad av&lt;br&gt;infrastruktur och vattenkraft. För dessa företag spelar andra åtgärder som&lt;br&gt;stöd till investeringar i kombinationsverksamhet, rådgivning när det gäller&lt;br&gt;småskalig förädling och tillhandahållande av kollektiv tjänsteproduktion&lt;br&gt;en större roll än för heltidsföretaget. Detta bör också avspeglas när det&lt;br&gt;gäller avvägningen mellan olika medel som skall understödja ett fortsatt&lt;br&gt;jordbruk i dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att inta en mer offensiv attityd och på sikt sträva&lt;br&gt;efter en ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige och därmed också&lt;br&gt;ett minskat behov av direkt kompensation i syfte att stödja produktionen.&lt;br&gt;Framtida åtgärder bör därför ha sin tyngdpunkt i att medverka till en sådan&lt;br&gt;utveckling. FoU, investeringsstöd och utvecklingsprojekt bör inriktas mot&lt;br&gt;att bättre än idag utnyttja de fördelar som finns i dessa områden. Den&lt;br&gt;mindre belastningen vad gäller skadeinsekter och det större antalet soltim-&lt;br&gt;mar under växtperioden innebär t. ex. stora fördelar i en anpassning av&lt;br&gt;jordbruket mot ekologisk produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock viktigt att understryka att den offentliga politiken varken&lt;br&gt;kan eller bör garantera att lönsamheten höjs. En sådan utveckling kan&lt;br&gt;endast komma tillstånd genom ett fruktbart samspel mellan privata och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga aktörer. Primärproducenter och förädlingsindustri måste ta sitt&lt;br&gt;ansvar genom att utnyttja de möjligheter som skapas av marknaden och de&lt;br&gt;offentliga åtgärderna. De offentliga åtgärderna måste ges en sådan utform-&lt;br&gt;ning att de bidrar till en bättre överenstämmelse mellan mål och medel och&lt;br&gt;därmed kan underlätta för jordbruket att på bästa sätt utnyttja de förut-&lt;br&gt;sättningar som gäller inom stödområdet på den framtida europeiska mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betoning av den långsiktiga lönsamheten, landsbygdsföretaget i dess&lt;br&gt;helhet och en anknytning till utvecklingen inom CAP&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; medför krav att i&lt;br&gt;ökad utsträckning — såväl när det gäller tillgängliga åtgärder som dess&lt;br&gt;andel av den samlade stödninvån — betona riktade insatser vilka är&lt;br&gt;företagsspecifika och mindre generella till sin karaktär. Produktionen av&lt;br&gt;kollektiva tjänster, ökad vikt vid miljöfrågor och därav betingad övergång&lt;br&gt;till ekologiskt jordbruk kommer i detta sammanhang att få mycket stor&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten förskjuts därmed från prisstöd till olika former av direkta&lt;br&gt;stöd och framför allt i glesbygd från jordbruksproduktion till stöd åt&lt;br&gt;landsbygdsföretag med en bas i jordbruket/skogsbruket. De statliga åtgär-&lt;br&gt;derna inriktas mot att på bästa sätt (till lägsta samhälleliga kostnad) verka&lt;br&gt;för långsiktig lönsamhet i dessa företag. Detta kan innebära en minskad&lt;br&gt;betoning på generella åtgärder (inom stödområdet) och en ökad betoning&lt;br&gt;på selektiva (företagsanknutna) åtgärder som t. ex. stöd till lokal förädling,&lt;br&gt;diversifiering inom turistområdet, kontrakt om landskapsvård. En sådan&lt;br&gt;förändring av insatserna betyder att dessa anpassas till den rådande struk-&lt;br&gt;turen och att ökade möjligheter ges för att bibehålla landsbygdsföretag med&lt;br&gt;bas i jord/skogsbruk i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår införande av ett generellt och direkt djurbidrag&lt;br&gt;som ersättning för nuvarande djurbidrag och nuvarande pristillägg till&lt;br&gt;norra Sverige. Arealbidraget för odling av matpotatis bör dock bibehållas.&lt;br&gt;Därmed ges möjlighet att uppnå en nödvändig flexibilitet när det gäller val&lt;br&gt;av produktionsinriktning. En del av de resurser som avsätts för djurbidrag&lt;br&gt;kan användas till åtgärder vilka utformas för att bevara det öppna kultur-&lt;br&gt;landskapet inom stödområdet samt för att understödja en övergång till en&lt;br&gt;mer uthållig produktion som är bättre anpassad till vår miljö eller till&lt;br&gt;ekologisk produktion. Därutöver bör, dels i enlighet med en harmonisering&lt;br&gt;med de stöd som utgår inom EG&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; och dels för att uppnå en bättre möjlighet&lt;br&gt;att anpassa stödet till det enskilda företaget, en rad kompletterande åtgär-&lt;br&gt;der bevaras eller införas. Till vissa tekniska frågor som rör dessa åtgärder&lt;br&gt;återkommer arbetsgruppen i avsnitt 9.7 och 9.8. Frågan om den konkreta&lt;br&gt;utformningen av kompletterande åtgärder och dess finansiering bör be-&lt;br&gt;handlas i arbetsgruppens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Se de förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) som lagts&lt;br&gt;fram av EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Reglerade av EG-författningar förordning och delfinansierade av EAGGF-guidance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;section alternativt regionalfonden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Lönsamheten och reformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet frågor, som rör kompensationen för de närmaste åren, har av-&lt;br&gt;gjorts redan i riksdagens beslut våren 1990 och 1991. Det finns dock en rad&lt;br&gt;tekniska frågor som behöver lösas för att det skall bli möjligt att undvika&lt;br&gt;att lönsamheten sjunker i norra Sverige till följd av den livsmedelspolitiska&lt;br&gt;reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan som arbetsgruppen tagit ställning till är över hur lång&lt;br&gt;period som den ”kortsiktiga” lösningen skall sträcka sig. Enligt arbetsgrup-&lt;br&gt;pens uppfattning bör den kortsiktiga lösningen sträcka sig över perioden&lt;br&gt;1992/93 till december 1994 förutsatt att Sverige blir medlem av den&lt;br&gt;europeiska gemenskapen den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mätperioden föreslår arbetsgruppen att den genomsnittliga&lt;br&gt;täckningsgraden för andra halvåret 1989 och första halvåret 1990 används&lt;br&gt;som norm. I denna täckningsgrad skall även ingå den kompensation som&lt;br&gt;utgått för tvåprissystemets avskaffande under budgetåret 1991/92. De&lt;br&gt;viktigaste skälen att välja budgetåret 1989/90 är för det första att mätpe-&lt;br&gt;rioden bör ligga före riksdagsbeslutet våren 1990 och för det andra att&lt;br&gt;mätperioden bör innehålla ett helt produktionsår och den utbetalning av&lt;br&gt;djurbidrag som ägde rum i december 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationen bör ske i form av djurbidrag. Efter ”halvtidsavtalet”&lt;br&gt;inom GATT om en frysning av rådande stödnivåer år 1989 har ökningen&lt;br&gt;av det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige skett i form av&lt;br&gt;djurbidrag, vilka knutits till de kor som företagen hade under år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga i detta sammanhang är på vilken bas bidraget skall&lt;br&gt;betalas ut. En låsning vid en historiskt fastlagd bas innebär i praktiken att&lt;br&gt;man inför ett tvåprissystem där den historiska basen begränsar antal djur&lt;br&gt;som berättigar till djurbidrag. Inget hindrar lantbrukaren från att utöka sin&lt;br&gt;besättning men han får inte kompensation i form av djurbidrag annat än&lt;br&gt;vid mycket stora förändringar av besättningens storlek. Detta begränsar&lt;br&gt;möjligheterna att utveckla företagen. Nuvarande system, med 1988 års kor&lt;br&gt;i basen, ger stora möjligheter att förändra besättningens storlek utan att&lt;br&gt;detta påverkar nivån på bidraget. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det&lt;br&gt;därför rimligt att gå över till att beräkna underlaget för djurbidraget efter&lt;br&gt;ett glidande medeltal av antalet djur under de närmast tre föregående&lt;br&gt;produktionsåren. Detta ger bättre kontrollmöjligheter genom att det fak-&lt;br&gt;tiska djurantalet kan variera över tiden under ett produktionsår. Möjlighe-&lt;br&gt;ten att maximera bidraget genom att ställa in ett stort antal lågproduktiva&lt;br&gt;djur i ladugården begränsas också med denna lösning. Det är inte givet att&lt;br&gt;ett glidande treårsmedeltal kommer att bli förenligt med krav på historisk&lt;br&gt;bas i ett eventuellt GATT-avtal. Det kan å andra sidan inte bli lika&lt;br&gt;produktionsdrivande som en beräkning utifrån aktuella kor. Därmed kan&lt;br&gt;det vara lättare att förena med kraven i ett GATT-avtal. Arbetsgruppen&lt;br&gt;förutsätter i detta sammanhang att jordbruksverket kan lösa de tekniska&lt;br&gt;problem som uppstår för nytillträdande. Övriga djurbidrag — vid sidan av&lt;br&gt;de särskilda bidrag som utgår i norra Sverige — bör beräknas på samma&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver att kompletterande data samlas in för åren 1989, 1990 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 vilka kan utgöra ett underlag för utbetalningen under 1992/93.&lt;br&gt;Därefter krävs årliga kompletteringar/revideringar av basen med data från&lt;br&gt;det sista fullständiga produktionsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationen för reformens effekter beräknas utgående från skillna-&lt;br&gt;den i täckningsgrad mellan år 1990 (i praktiken budgetåret 1989/90 enligt&lt;br&gt;arbetsgruppens definition) och år 1991. Samma beräkningssätt används för&lt;br&gt;påföljande år.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om täckningsgraden i typföretagsmodellen år X beräknas till exempel-&lt;br&gt;vis 50 % och motsvarande beräkning ger en täckningsgrad på 47 % för år Y&lt;br&gt;skall uppräkningen av stödet — om försämringen av lönsamheten kan&lt;br&gt;hänskjutas till effekter av den livsmedelspolitiska reformen — kompensera&lt;br&gt;en försämring av täckningsgraden på 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är hur man skall tolka ”reformens effekter”. Det är — i&lt;br&gt;princip — omöjligt att till 100 % gardera sig mot att kompensation även&lt;br&gt;utgår för lönsamhetsförändringar vilka har en annan förklaring. Ineffekti-&lt;br&gt;vitet i förädlingsledet påverkar avräkningspriset vilket i sin tur påverkar&lt;br&gt;resultatet av beräkningen med typföretagsmodellen som utgår från reella&lt;br&gt;data när det gäller denna variabel. Enligt vår bedömning skulle en mer&lt;br&gt;rättvisande beräkning kräva en administrativ arbetsinsats som inte kan&lt;br&gt;motiveras med hänvisning till den ökade träffsäkerhet som då uppstår.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har därför utgått från att jordbruksverkets modell är så&lt;br&gt;utformad att den — bl. a. genom effektivitetskrav/hänsyn till krav på&lt;br&gt;produktivitetsutveckling — i huvudsak ger kompensation för reformens&lt;br&gt;effekter. Den schabloniserade modellen och dess typföretag blir i detta&lt;br&gt;avseende mer rättvisande än en beräkning av den faktiska utvecklingen i&lt;br&gt;ett representativt urval av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen kan inte nu ta ställning till nivån på den faktiska kom-&lt;br&gt;pensationen. Det är också rimligt att denna frågan lämnas till regeringen&lt;br&gt;för ställningstagande. Jordbruksverket har mer schabloniserat beräknat&lt;br&gt;kompensationens storlek under olika antaganden om förändringar (mellan&lt;br&gt;åren 1990 och 1991) av täckningsgraden. Dessa beräkningar redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 9.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag utgörs det direkta stödet till förädlingsindustrin av det transport-&lt;br&gt;stöd som utgår för att täcka merkostnader vid in- och uttransport. Det&lt;br&gt;saknas skäl att i det korta perspektivet (fram t.o.m. hösten 1994) genom-&lt;br&gt;föra en omfattande förändring av nuvarande transportstöd. Vissa juste-&lt;br&gt;ringar är dock nödvändiga. Det är av konkurrensskäl inte rimligt att stöd&lt;br&gt;utgår för transport till butik. Arbetsgruppen föreslår därför att stödet för&lt;br&gt;uttransporter upphör. Därutöver föreslår arbetsgruppen att stödet för&lt;br&gt;intransporter bibehålls och beräknas enligt gällande modell också för de&lt;br&gt;närmaste åren. Frågan om stödets framtida utformning bör granskas i&lt;br&gt;perspektivet av vårt EG-medlemskap och ett eventuellt GATT-avtal. Ett&lt;br&gt;intransportstöd, vilket är till för att primärproducenten skall kunna fort-&lt;br&gt;sätta sin produktion på långt avstånd från förädlingsindustrin, är i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Arbetsgruppen har utgått från att jordbruksverket använder den modell med&lt;br&gt;typföretag och stödområdesindelning som för närvarande används av verket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang angelägnare att försvara än ett kombinerat in- och uttrans-&lt;br&gt;portstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte försvarligt att stödet gör det möjligt att upprätthålla&lt;br&gt;mycket kostsamma distributionslinjer med ett fåtal små producenter&lt;br&gt;spridda över en stor geografisk yta eller otillgängligt belägna. Enligt arbets-&lt;br&gt;gruppens uppfattning kan t. ex. småskalig förädling eller omställning till&lt;br&gt;köttproduktion i dessa fall vara mer motiverad än en fortsatt produktion&lt;br&gt;av mjölk som kräver näst intill daglig hämtning av råvaran. Den omlägg-&lt;br&gt;ning av stödet mot direktbidrag och mer företagsinriktade insatser, som&lt;br&gt;gruppen argumenterar for, ger incitament för en sådan omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har inte fått i uppdrag att diskutera frågan om den s. k.&lt;br&gt;högstprissättningen på konsumtionsmjölk. Denna innebär dock ett hinder&lt;br&gt;för mejerierna i norra Sverige att kompensera sig för uttransportkostnader&lt;br&gt;genom högre priser till butik. Ett konkurrensneutralt transportstöd kan&lt;br&gt;inte inbegripa stöd till uttransporter (detta förutsätter ett leveransmono-&lt;br&gt;pol) varför de krav som ställs på fungerande marknader och möjlighet att&lt;br&gt;på marknaden få kompensation för produktions- och leveranskostnader&lt;br&gt;kommer i konflikt med den s. k. högsprissättningen på konsumtionsmjölk.&lt;br&gt;Denna har dock motiverats med hänsyn till konsumenterna. Den skärpta&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen inom livsmedelsområdet bör medföra att risken&lt;br&gt;med att slopa högstprissättningen, oaktat förekomsten av internationell&lt;br&gt;konkurrens, är begränsad ur konsumentperspektiv. Arbetsgruppen anser&lt;br&gt;att regering och riksdag bör uppmärksamma frågan. En lösning är nödvän-&lt;br&gt;dig för att uttransportstödet skall kunna avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av områdesindelningen har diskuterats i olika samman-&lt;br&gt;hang. Senast i samband med att jordbruksverket genomförde översynen av&lt;br&gt;pristillägget inför beslutet om stödet för budgetåret 1991/92. På kort sikt —&lt;br&gt;fram till EG medlemskapet — saknas enligt arbetsgruppens uppfattning&lt;br&gt;anledning att genomföra förändringar i nuvarande områdesindelning. Skä-&lt;br&gt;let till detta är att man, under de få år som återstår, inte bör genomföra&lt;br&gt;andra förändringar än de som motiveras av en nödvändig EG-anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Infor ett EG-medlemskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EGs politik gentemot landsbygden, dess stöd till områden med sämre&lt;br&gt;förutsättningar för jordbruksproduktion och den gemensamma regionalpo-&lt;br&gt;litiken beskrivs i avsnitt 8. En viktig slutsats i detta avsnitt är att EGs stöd,&lt;br&gt;med nuvarande maximinivåer på olika bidrag, inte räcker för att uppnå&lt;br&gt;den stödnivå som idag råder inom det svenska stödområdet. Beräkningar&lt;br&gt;utförda på uppdrag av arbetsgruppen ger resultatet att EGs stöd, i bästa&lt;br&gt;fall, kan täcka 25 % av det särskilda prisstödets nivå.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemskap i den europeiska gemenskapen innebär — i princip —&lt;br&gt;att den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ersätter de marknadsregle-&lt;br&gt;ringar och den jordbrukspolitik som tillämpas i Sverige. Romfördraget&lt;br&gt;utgår från en fullständig anpassning på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EG-medlemskap kommer, när det gäller försörjningsberedskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se bilaga 3.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ha stor betydelse for motiven att behålla jordbruksproduktion i norra&lt;br&gt;Sverige. Försörjningsmotivet faller i dess hittillsvarande utformning efter-&lt;br&gt;som det inte är förenligt med Romfördragets syn på försörjningen inom&lt;br&gt;gemenskapen. Problem i vid krig eller andra katastrofer kan i första hand&lt;br&gt;lösas genom lagring. Hur mycket livsmedel som lagras är en nationell&lt;br&gt;angelägenhet så länge som upphandlingen sker i enlighet med de konkur-&lt;br&gt;rensregler som tillämpas inom gemenskapen. Av beredskapsmotiv, med&lt;br&gt;anknytning till primärproduktionen, återstår de mer försvarspolitiskt in-&lt;br&gt;riktade ambitionerna att upprätthålla närvaro på territoriet och den roll&lt;br&gt;som de areella näringarna spelar i ett sådant sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs landsbygdspolitik lägger stor vikt vid utvecklingen av landsbygds-&lt;br&gt;företag med verksamhet vid sidan av jordbruket. Dessutom finns ett&lt;br&gt;utrymme för sådana åtgärder som medverkar till en omställning av jord-&lt;br&gt;bruksproduktionen mot mer extensiva produktionsmetoder eller övergång&lt;br&gt;till ekologisk produktion. Landsbygdspolitiken medverkar också till för-&lt;br&gt;bättringar av infrastruktur, marknadsföring av lokala/regionala produkter,&lt;br&gt;utbildning och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför medlemskapsförhandlingen är det två olika frågor som behöver&lt;br&gt;lösas när det gäller det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige. Den&lt;br&gt;första frågan rör stödets nivå och den andra frågan rör hur stödet skall&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stödets nivå är det uppenbart att en harmonisering skulle&lt;br&gt;medföra omfattande problem för jordbruket i norra Sverige. Som ett vägt&lt;br&gt;genomsnitt för hela stödområdet utgår f. n. en kompensationsbetalning per&lt;br&gt;år som motsvarar ett djurbidrag på 4 854 kr. per ko och år. Inom EG är&lt;br&gt;samma betalning maximerad till ca 1 000 kr.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Även om hänsyn tas till&lt;br&gt;övriga åtgärder som kan komma jordbrukaren till del inom CAP, finns en&lt;br&gt;betydande skillnad mellan den svenska kompensationsnivån och motsva-&lt;br&gt;rande nivå inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisering innebär en omfattandet sänkning av stödnivån. Detta&lt;br&gt;skulle få dramatiska konsekvenser för jordbruket i norra Sverige. Det är&lt;br&gt;därför självklart att söka utverka någon form av undantag för jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige. Vi kan också, för Sveriges del, hänvisa till en rad naturliga&lt;br&gt;handikapp för ett jordbruk i närheten av polcirkeln vilka rör befolknings-&lt;br&gt;täthet, nettoutflyttning, stallperiodens längd, avkastning i växtodling och&lt;br&gt;klimatets krav på stallar och annan utrustning vilka skiljer Sverige från&lt;br&gt;gemenskapens nuvarande medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undantag från CAP som medgivits har hittills rört tidsbegränsade&lt;br&gt;övergångsperioder och särskilda undantag som beviljats enskilda&lt;br&gt;medlemsländer (Luxemburg).&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Undantag från EGs bindande rättsakter&lt;br&gt;utgår, enligt vad som redovisas i avsnitt 8, från säregna förhållanden vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Beräkningen inkluderar inte det allmänna djurbidrag som utgått — inom hela&lt;br&gt;landet — sedan år 1989. Detta uppgår för närvarande till ca 2000 kr. per djur och år.&lt;br&gt;Det maximala bidraget till norra Sverige — inkl, det allmänna djurbidraget — uppgår&lt;br&gt;per år till ca 10 500 kr. i stödområde 1.1 stödområde 4 blir samma bidrag ca 3 600 kr.&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Se avsnitt 8.2 angående EGs syn på jordbruket i områden med produktionshandi-&lt;br&gt;kapp och i landsbygdsområden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan påvisas endast inom det enskilda medlemsland som berörs av undan-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En studie av de ”nationella stöd” som tillåtits inom EG understryker&lt;br&gt;behovet av ett särskilt undantag.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Studier av EGs rättsakter visar att ett&lt;br&gt;sådant undantag bör vara möjligt att uppnå. Arbetsgruppen föreslår därför&lt;br&gt;att man till avtalet om medlemskap fogar ett särskilt protokoll som anger&lt;br&gt;de speciella villkor som gäller i norra Sverige — till skillnad från övriga&lt;br&gt;medlemsländer — vilket motiverar ett icke tidsbegränsat särskilt stöd&lt;br&gt;utanför CAP. Detta stöd/dessa stöd skall granskas av EG-kommissionen.&lt;br&gt;Stöden finansieras i de delar som de går utöver CAPs maximinivåer till sin&lt;br&gt;helhet över den svenska statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag enligt denna modell kan, enligt praxis inom gemenskapen,&lt;br&gt;endast omfatta stöd som traditionellt utgått före Sveriges inträde i EG. En&lt;br&gt;lösning med ett undantag innebär att EGs stöd — i enlighet med CAP och&lt;br&gt;regionalstöd över strukturfonderna — utgår även inom stödområdet och&lt;br&gt;ligger ”i botten” när nivån beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan rör formen för att betala ut stöd. Stödet till områden&lt;br&gt;med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion utgår inom EG i&lt;br&gt;huvudsak i form av areal- eller djurbidrag. En samlad bedömning av den&lt;br&gt;svenska stödnivån och den andel som utgörs av stöd över den gemen-&lt;br&gt;samma jordbrukspolitiken underlättas om även det svenska stödet i hu-&lt;br&gt;vudsak utgår i denna form. En EG-anpassning underlättas därför av den&lt;br&gt;övergång till ett enhetligt djurbidrag som arbetsgruppen föreslagit i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 och 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finns en rad frågor som rör införande av och anpassning till&lt;br&gt;övriga åtgärder och regler inom CAP. Vissa frågor, där behovet av en&lt;br&gt;lösning på kort sikt är överhängande eftersom det berör fortsättningen av&lt;br&gt;pågående offentliga insatser i Sverige, berörs i avsnitt 9.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller EGs mjölkkvot — som med viss minskning av kvot och&lt;br&gt;priser föreslås bevaras i förslagen till reformerad jordbrukspolitik inom&lt;br&gt;gemenskapen — förutsätter arbetsgruppen att dess införande i Sverige inte&lt;br&gt;kommer att beröra norra Sverige negativt. EGs kvotering infördes år 1985&lt;br&gt;med syfte att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan på EG markna-&lt;br&gt;den. Därefter har kvoten byggts ut för att därefter minskas igen. Det är&lt;br&gt;rimligt att Sverige, vid en förhandling tar utgångspunkt i den svenska&lt;br&gt;produktionsnivån budgetåret 1984/85 och räknar av den procentuella&lt;br&gt;minskning som inträffat inom EG. Därmed kan Sverige tillgodogöras&lt;br&gt;effekterna av såväl tvåprissystemets avskaffande som det omställnings- och&lt;br&gt;utslaktningsprogram som knutits till den livsmedelspolitiska reformen. En&lt;br&gt;anpassning till EG-kvoten enligt denna modell skulle, om vi får gehör,&lt;br&gt;innebära att Sverige inte behövde åta sig någon ytterligare begränsning i&lt;br&gt;samband med medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområdesindelningen kan komma att omprövas i samband med&lt;br&gt;medlemskapsförhandlingarna. Det finns en rad skäl som talar för att stöd&lt;br&gt;till landsbygdsområden — enligt den praxis som gäller inom EG — kan&lt;br&gt;utgå även i områden utanför nuvarande stödområde. En jämförelse med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Se bilaga 4.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;existerande stödområden inom gemenskapen ger argument för att skogs-&lt;br&gt;och mellanbygder i övriga Sverige skulle kunna klassificeras som lands-&lt;br&gt;bygdsområden. Dessa frågor bör lösas i medlemskapsförhandlingen. Där-&lt;br&gt;med skulle utvecklingsplaner med anvisning av medel från EGs fonder s. k.&lt;br&gt;CSFs&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;, för de svenska stödområdena, kunna fastställas i anslutning till&lt;br&gt;eller strax efter Sveriges inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EGs landsbygdsområden finns särskilda stöd för övergång till&lt;br&gt;ekologisk produktion. Dessa utnyttjas inom landsbygdsområden. Kom-&lt;br&gt;missionen lägger för närvarande stor vikt vid en omställning till ekologisk&lt;br&gt;eller extensiv produktion. Den nationella friheten är stor, när det gäller den&lt;br&gt;konkreta utformningen av åtgärderna, under förutsättning att kompensa-&lt;br&gt;tionen till odlaren inte överstiger de ökade kostnader eller den lägre&lt;br&gt;avkastning som uppstår till följd av den förändrade inriktningen av pro-&lt;br&gt;duktionen. Arbetsgruppen har tagit hänsyn till detta vid utformningen av&lt;br&gt;sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.1 Rennäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägget vid slakt av ren är idag knutet till det särskilda prisstödet för&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige. Förändringar när det gäller villkoren för det&lt;br&gt;allmänna prisstödet får därför konsekvenser även för stödet till rennä-&lt;br&gt;ringen. Produktionen av renkött kan konkurrera med annan animalisk&lt;br&gt;produktion varför frågan också får betydelse inför ett EG-medlemskap.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har, när det gäller jordbruket i norra Sverige, föreslagit att&lt;br&gt;dess stödnivå skall garanteras genom ett särskilt undantag som preciseras i&lt;br&gt;medlemskapsavtalet. Ett alternativ vore att lösa frågan om rennäringen i&lt;br&gt;samma undantagsskrivning. Nackdelen med en sådan lösning är att rennä-&lt;br&gt;ringens speciella anknytning till en etnisk befolkningsgrupp inte lyfts fram&lt;br&gt;tillräckligt tydligt. Därför finns starka skäl att lösa frågan om rennäringen i&lt;br&gt;ett särskilt undantag där dess mycket speciella karaktär lyfts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rennäringen är den dominerande areella näringen i vissa delar av norra&lt;br&gt;Sverige (Norrbottens fjällregion). Den bidrar, liksom övriga areella nä-&lt;br&gt;ringar, till att skapa ett underlag för såväl boende och turism i områden&lt;br&gt;som annars skulle vara avfolkade. Samekulturen och dess koppling till&lt;br&gt;rennäringen är av speciell betydelse i detta sammanhang. Flera av de skäl&lt;br&gt;som vi anfört för ett fortsatt stöd, om än i andra former, för jordbruket i&lt;br&gt;glesbygden gäller också för rennäringen. Stödet till rennäringen bör dock&lt;br&gt;frikopplas från övrigt stöd till jordbruket i norra Sverige. Den närmare&lt;br&gt;tekniska utformningen av uppräkningsregler bör lösas genom den översyn&lt;br&gt;som, vad vi har erfarit, nu pågår inom jordbruksverket. Övriga frågor som&lt;br&gt;rör EG-medlemskapet kommer att behandlas i den arbetsgrupp som till-&lt;br&gt;satts inom utbildningsdepartementet för att samlat behandla dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen kan det vara ett stort värde i att utveckla en mer&lt;br&gt;aktiv samverkan mellan jord- och skogsbruket i glesbygd och rennäringen&lt;br&gt;&lt;sup&gt;l2&lt;/sup&gt;Community Support Framework, ett dokument vilket anger mål för utvecklings-&lt;br&gt;programmet, dess former och övriga villkor samt finansieringen. Se avsnitt 8 där&lt;br&gt;dessa dokument och deras roll beskrivs mer utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det gäller industriell förädling och marknadsföring. En samverkan kan&lt;br&gt;också komma till stånd genom att jordbruket kan odla vall på kontrakt för&lt;br&gt;att forse rennäringen med foder/bete. Detta är emellertid frågor som&lt;br&gt;varken kan eller bör lösas inom arbetsgruppens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverkets krav medför behov att investera i nya slakterier för&lt;br&gt;rennäringen. Försäljning av renkött inom EG, som en följd på EES-avtalet,&lt;br&gt;kräver att slakterierna är anpassade till de krav som gemenskapen ställer på&lt;br&gt;import från tredje land. Detta innebär att betydande krav ställs på slakte-&lt;br&gt;rier vilka — i normala fall — endast utnyttjas sporadiskt under året.&lt;br&gt;Därmed begränsas möjligheten att få till stånd en lönsam produktion.&lt;br&gt;Enligt arbetsgruppens mening vore det därför en fördel om slakterierna&lt;br&gt;kunde utnyttjas gemensamt av lantbruket och rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 Anpassningen till den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige får ett särskilt undantag för stödnivån till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige minskar behovet av en längre anpassnings och övergångsperiod.&lt;br&gt;Den anpassning som behöver genomföras rör i huvudsak de komplette-&lt;br&gt;rande åtgärderna (se avsnitt 9.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår en övergång till ett direkt djurbidrag som form&lt;br&gt;för det mer generella stödet till jordbruksproduktionen inom stödområdet.&lt;br&gt;En sådan övergång kan komma att innebära en rad problem av teknisk&lt;br&gt;natur. Dessa kan behöva lösas utan restriktioner och bindningar i en&lt;br&gt;avtalstext. Detta talar för att övergången till denna stödform bör förläggas&lt;br&gt;till tiden före medlemskapet. Ett annat skäl som talar för att anpassningen&lt;br&gt;bör inledas redan budgetåret 1992/93 är att arbetsgruppen funnit en rad&lt;br&gt;inhemska skäl som motiverar en förändring av åtgärderna mot ökade&lt;br&gt;inslag av företagsspecifika direkta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.6 Konsekvenser av ett GATT-avtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uruguay-rundan kommer, med största sannolikhet, att avslutas under det&lt;br&gt;närmaste halvåret. En rad skäl talar för att detta sker genom ett avtal som&lt;br&gt;också medför omfattande krav på jordbrukets område. Dessa krav kom-&lt;br&gt;mer att gälla den samlade stödnivån, exportstöd, tariffering, neddragning&lt;br&gt;av gränsskydd och marknadstillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet kommer att behandlas dels ”gult” stöd, vilket blir föremål för&lt;br&gt;åtaganden (om sänkning) och dels ”grönt” stöd, vilket skall disciplineras&lt;br&gt;(redovisas, vara transparent) men inte vara föremål för bindande krav på&lt;br&gt;neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gröna stöden skall i princip sakna anknytning till produktion av&lt;br&gt;jordbruksprodukter. GATT-sekretariatet har lagt fram en text som ger&lt;br&gt;möjlighet till undantag från detta krav. Undantaget gäller inte prisstöd&lt;br&gt;(som vårt pristillägg). Prisstöd är alltid ”gult” och blir därmed föremål för&lt;br&gt;åtagande om neddragning. Stödformer anknutna till produktionsfaktorer&lt;br&gt;(främst areal/djurbidrag) tillåts i samband med regionalstöd på följande&lt;br&gt;villkor: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de skall vara del av ett klart definierat regeringsprogram för stöd till&lt;br&gt;avgränsade geografiska regioner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de skall bara kunna ges till de producenter som bor i dessa regioner&lt;br&gt;men skall kunna utgå till samtliga producenter som uppfyller detta krav;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de skall begränsas kvantitativt per producent;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om de utgår som funktion av gårdsstorlek, skall de utgå i relation till&lt;br&gt;basårets storlek och utbetalas degressivt över en viss tröskel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens utgångspunkt är att stödet till jordbruket i norra Sveirge&lt;br&gt;i sin helhet skall hänföras till den typ av stöd som undantas från avtalets&lt;br&gt;krav på neddragning. Därmed krävs att stödformen anpassas till de krav&lt;br&gt;som redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt prisstöd inom stödområdet — vilket är direkt produktrela-&lt;br&gt;terat — kommer att omfattas av krav på successiva begränsningar. Diskus-&lt;br&gt;sionerna i Geneve ger dock, inom vissa ramar, utrymme för stöd som är&lt;br&gt;relaterat till produktionsfaktorer. Till dessa stöd räknas t. ex. investerings-,&lt;br&gt;areal- och djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändrad stödform, till följd av GATT-avtalet, kommer att krävas&lt;br&gt;under det närmaste året. Det är därför lämpligt att frågan behandlas&lt;br&gt;samtidigt med övriga förslag som läggs-fram i föreliggande rapport dvs. i&lt;br&gt;samband med propositionen våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att man inför ett direkt djurbidrag som ersätt-&lt;br&gt;ning för pristillägget till jordbruket i norra Sverige. Förändringen motive-&lt;br&gt;ras av att den ger en större grad av transparens i systemet, undviker&lt;br&gt;negativa effekter av prisstödets koppling till förädlings- och handelsledet,&lt;br&gt;underlättar kontrollen samt innebär en anpassning till den stödform som&lt;br&gt;används inom EG. Därutöver kan övergången motiveras av en anpassning&lt;br&gt;till de kriterier som kan komma att ställas på s. k. ”grönt stöd” i ett&lt;br&gt;GATT-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett GATT-avtal kan komma att ställa ytterligare krav på stödet. Dessa&lt;br&gt;kan t. ex. gäller krav att stödet är degressivt utöver ett visst antal djur,samt&lt;br&gt;att stödet är förknippat med bivillkor som t. ex. miljökrav. Ett alternativ på&lt;br&gt;lång sikt är ett djurbaserat bidrag vilket utgår till 100 % upp till ett visst&lt;br&gt;antal djur och därutöver enligt en fallande skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att djurbidraget knyts till krav på att ej använda&lt;br&gt;handelsgödsel och bekämpningsmedel eller andra typer av åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att förbättra miljön eller bevara en biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den slutliga tekniska lösningen, när det gäller utformningen&lt;br&gt;av ett direkt djurbidrag, bör diskuteras i arbetsgruppen under våren 1992&lt;br&gt;när ett preliminärt GATT-avtal är klart och EG-kommissionen samman-&lt;br&gt;ställt sin rapport över Sveriges medlemskapsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.7 Förändringar i nuvarande stöd och kompletterande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.7.1 Ett samlat djurbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i avsnitt 9.3 argumenterat för en övergång till ett&lt;br&gt;enhetligt djurbidrag som ersättning för pristillägget, det generella djurbi-&lt;br&gt;draget och den uppräkning av stödet till norra Sverige som utgått i form av&lt;br&gt;djurbidrag. Arealbidraget till odling av matpotatis bör dock bibehållas.&lt;br&gt;Bidraget beräknas för en livdjursenhet. Den omvandlas med hjälp av&lt;br&gt;ekvivalenter till svin m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med en sådan förändring är många. Stödet utgår direkt till&lt;br&gt;jordbrukaren och kan därför inte i samma utsträckning påverka förädlings-&lt;br&gt;industrin och förhållandet mellan bonden och förädlingsindustrin. Stödets&lt;br&gt;nivå presenteras samlat och tydligt (stödet blir mer synligt). En anpassning&lt;br&gt;sker till stödformerna inom EG och till det resultat som i dag kan antas av&lt;br&gt;GATT-förhandlingen. De effektiva heltidsproducenterna kommer fortfa-&lt;br&gt;rande att ha ett incitament att effektivisera produktionen genom att hu-&lt;br&gt;vuddelen av företagets intäkter uppstår genom försäljning av produkter på&lt;br&gt;marknaden. Prisnivån på denna marknad bestäms i huvudsak, efter den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen, av gränsskyddets nivå och inhemsk balans&lt;br&gt;mellan utbud och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat djurbidrag innebär också ett underlättande för de producen-&lt;br&gt;ter som vill gå över till en mer uthållig och miljöanpassad produktion&lt;br&gt;(ekologisk produktion). Den ändrade stödformen får därmed också en&lt;br&gt;positiv effekt när det gäller miljön och intensiteten i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat djurbidrag kommer att föra med sig en administrativ mer-&lt;br&gt;kostnad om det skall beräknas utgående från besättningens storlek under&lt;br&gt;de tre närmast föregående produktionsåren. Arbetsuppgifterna bör kunna&lt;br&gt;utföras inom ramen för befintliga resurser inom statens jordbruksverk och&lt;br&gt;därför inte kräva anvisning av ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurbidraget har hittills betalats ut en gång per år. Utbetalningen har&lt;br&gt;skett i december.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Därmed har det ena halvårets bidrag betalats i efter-&lt;br&gt;skott och det andra i förskott. Denna periodisering av bidragen kan inte&lt;br&gt;upprätthållas vid övergång till ett samlat djurbidrag. Enligt arbetsgruppen&lt;br&gt;är det rimligt med flera utbetalningstillfällen under året. Antal betalnings-&lt;br&gt;tillfällen bör vägas mot de ökade administrationskostnaderna och påver-&lt;br&gt;kan på böndernas likviditet. Detta är en fråga som bör utredas av statens&lt;br&gt;jordbruksverk inför propositionen våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Under år 1990 betalades dock stödet ut två gånger per år. Utbetalningen skedde då&lt;br&gt;i juni och december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7.2 Åtgärder for att bevara odlingslandskapet och den biologiska&lt;br&gt;mångfalden inom stödområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.3 har arbetsgruppen pekat på de positiva effekter för miljö,&lt;br&gt;turism, biologisk mångfald och boende som är en följd av jordbrukspro-&lt;br&gt;duktionen i stora delar av stödområdet. Det är angeläget att ur samhällets&lt;br&gt;synpunkt medverka till att hävda sådana marker även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför föreslår arbetsgruppen att en särskild åtgärd inrättas för stödom-&lt;br&gt;rådet som skall göra det möjligt att ersätta producenten för hävd av dessa&lt;br&gt;marker när de hotas av nedläggning av jordbruksproduktion. Åtgärden&lt;br&gt;ersätter inte det program för landskapsvård som infördes år 1990. Avsikten&lt;br&gt;är att komplettera detta stöd, vilket i enlighet med riksdagens beslut skall&lt;br&gt;ha en extensiv karaktär, genom att medge ett stöd till åtgärder i odlings-&lt;br&gt;landskapet vilket kan förenas med större krav när det gäller den enskilde&lt;br&gt;producentens arbetsinsats. Åtgärden bör kunna användas såväl när det&lt;br&gt;gäller åkermark som när det gäller hag- och naturbetesmarker. I huvudsak&lt;br&gt;bör åtgärden koncentreras till sådana områden som har ett riksintresse.&lt;br&gt;Genom dess anknytning till tidigare mjölkproduktion kan det dock finnas&lt;br&gt;skäl att också väga in prioriteringar på läns- och kommunal nivå. I övrigt&lt;br&gt;bör förfarandet vara likartat det som används när man tecknar kontrakt för&lt;br&gt;landskapsvård. När en producent anmäler till länsstyrelsen att han ämnar&lt;br&gt;upphöra med mjölkproduktion skall berörda enheter i samråd kunna&lt;br&gt;pröva om produktionen kan fortsätta i form av mer extensiv köttproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen vid sin bedömning finner att det finns skäl att fortsätta&lt;br&gt;med jordbruksproduktion i området bör det djurbidrag som utgått vid&lt;br&gt;mjölkproduktion — helt eller delvis — kunna användas för att kontrakts-&lt;br&gt;mässigt garantera att marken hävdas. Kontrakten bör också kunna förses&lt;br&gt;med villkor när det gäller vissa miljökrav som t. ex. förbud att använda&lt;br&gt;handelsgödsel och bekämpningsmedel samt krav på att återställa tidigare&lt;br&gt;hagmarker, våtmarker och naturliga odlingshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa nackdelar med att använda ett arealbaserat stöd i norra&lt;br&gt;Sverige. De låga markpriserna och förekomsten av s. k. noll-arrenden har&lt;br&gt;också begränsat möjligheterna att använda sig av de landskapsvårdande&lt;br&gt;åtgärder som infördes i syfte att understödja bevarandet av ett öppet&lt;br&gt;landskap i samband med den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på ersättningen bör sättas i relation till den ökade kostnad&lt;br&gt;respektive minskade intäkt som följer av att producenten uppfyller kon-&lt;br&gt;traktet. Ersättningen bör utgå per djurenhet. Antalet djurenheter kommer&lt;br&gt;att begränsas av den tillgängliga arealen. En maximigräns bör införas när&lt;br&gt;det gäller antalet djur per hektar. Däremot bör det i flertalet fall — då inga&lt;br&gt;särskilda miljöskäl föreligger — vara en angelägenhet för producenten att&lt;br&gt;avgöra vilken typ av djur som skall användas. Det är ur GATT-synpunkt&lt;br&gt;fördelaktigt om åtgärden kan frikopplas helt från enskilda produktområ-&lt;br&gt;den som nöt- eller fläskkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att betala bidrag efter djurenhet, istället för att beräkna det per&lt;br&gt;arealenhet, kan undvika en omfattande s. k. kapitaliseringseffekt undvikas.&lt;br&gt;Den eventuella kapitalisering som uppstår kommer i huvudsak att knytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till djuret och dess livslängd blir därmed begränsad. Det är dock viktigt att&lt;br&gt;noga följa så att inte kreaturspriserna stiger i norra Sverige till följd av att&lt;br&gt;djurbidraget används på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare villkoren och de tekniska frågor som kan uppstå vid infö-&lt;br&gt;rande av ett särskilt — djurrelaterat — stöd för landskapsvård i norra&lt;br&gt;Sverige bör kunna utredas av statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7.3 Kompletterande och understödjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.1 —9.5 samt inledningsvis i detta avsnitt behandlas det generella&lt;br&gt;norrlandsstödet. En EG-anpassning och ett GATT avtal kommer att med-&lt;br&gt;verka till krav på mer selektiva (företagsspecifika) åtgärder. Sådana krav&lt;br&gt;uppkommer också när man väger upp betydelsen av att skapa lönsamhet&lt;br&gt;hos landsbygdsföretag med en bas i jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer selektiva åtgärder utöver de landskapsvårdande som nämnts ovan&lt;br&gt;kan sättas in inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Småskalig förädling&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Marknadsföring och utveckling av regionala produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stöd till investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utbildning, rådgivning och utvecklingsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övergång till ekologisk, odling och olika former av extensiv produk-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. FoU program vid offentliga forskningsinstitutioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Stöd till angränsande verksamheter (turism m. m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Kollektiva varor (beredskap m. m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa områden är det endast investeringsstöd som tycks komma att&lt;br&gt;omfattas av ett GATT-avtals krav på neddragningar. Om så blir fallet beror&lt;br&gt;bland annat på de kriterier som gäller för att stöd skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt lämnas stöd inom dessa områden inom ramen för CAP eller&lt;br&gt;tillåts nationellt inom EG.&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Det är — i huvudsak — genom att bygga ut&lt;br&gt;omfattaningen av dessa åtgärder som ”bryggan” kan läggas till den gemen-&lt;br&gt;samma jordbrukspolitiken inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för åtgärder inom dessa områden är att de antingen rör&lt;br&gt;kollektiva nyttigheter (öppet landskap, FoU, utbildning) eller verksamhe-&lt;br&gt;ten vid ett enskilt företag. Kollektiva nyttigheter som ”försvarsberedskap”&lt;br&gt;produceras enligt individuella kontrakt mellan en enskild lantbrukare och&lt;br&gt;en offentlig mydighet. De bör finansieras av den sektorsansvariga myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens uppfattning är det viktigt att, i samband med den&lt;br&gt;översyn som pågår av rådgivningen och beredningen av översynen av&lt;br&gt;verksamheten vid SLU, noga uppmärksamma behoven av kompletterande&lt;br&gt;åtgärder för att långsiktigt kunna verka för en ökad lönsamhet i produktio-&lt;br&gt;nen i norra Sverige. Detta talar för att en viss prioritet bör ges åt verksam-&lt;br&gt;het som inriktas mot stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Småskalighet är här definierad i förhållande till den industri som i övrigt finns i&lt;br&gt;regionen. Detta är den enda relevanta jämförelsegrunden. Minimejerier represente-&lt;br&gt;rar t. ex. alltid ”småskalig” teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Se bilagor angående regionala och nationella stöd inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de pågående programmen i övrigt är det främst det s. k. åtgärds- Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;programmet som bör diskuteras i ett kortsiktigt perspektiv. Arbetsgruppen Bilaga 1&lt;br&gt;gör bedömningen att detta program har haft en positiv betydelse för&lt;br&gt;utvecklingen av jordbruket i norra Sverige. Likartade program pågår inom&lt;br&gt;EGs program för landsbygdsutveckling. Inom ramen för åtgärdsprogram-&lt;br&gt;met har det också funnits möjlighet att uppmärksamma kvinnofrågorna.&lt;br&gt;Projekt med ett kvinnoperspektiv har genomförts inom samtliga län.&lt;br&gt;Frågans vikt, inte minst i ett nyrekryteringsperspektiv, är i sig självt ett&lt;br&gt;starkt argument för att fortsätta åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;har en begränsad omfattning och bör fortsättningsvis kunna finansieras&lt;br&gt;inom den samlade ramen för det särskilda stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige. På sikt torde åtgärderna kunna delfinansieras över EGs jordbruks-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den livsmedelspolitiska reformen infördes ett särskild&lt;br&gt;anläggningsstöd för plantering av lövträd och återställande av våtmarker&lt;br&gt;samt ett särskilt bidrag för att underlätta nyrekryteringen. Dessa åtgärder&lt;br&gt;kan användas i norra Sverige och dess effektivitet kommer att belysas i den&lt;br&gt;uppföljning som kommer att genomföras av reformen. När det gäller&lt;br&gt;övriga områden, som nämns ovan, finns motsvarande åtgärder inom&lt;br&gt;gemenskapen. Det är viktigt att dessa analyseras i samband med medlem-&lt;br&gt;skapsförhandlingen och införs i den takt som medges statsfinansiellt.&lt;br&gt;Arbetsgruppen förutsätter att den i sitt långsiktiga arbete ges möjlighet att&lt;br&gt;återkomma till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.8 Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen kommer i sitt fortsatta arbete att, när det gäller stödet till&lt;br&gt;norra Sverige, redovisa de kostnader och intäkter som uppstår i samband&lt;br&gt;med ett medlemskap i EG. Avsnitt 9.8 behandlar enbart de kostnader och&lt;br&gt;det finansieringsbehov som uppstår fram till och med budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet våren 1990 och 1991 innebär en förbindelse att un-&lt;br&gt;danta jordbruket i norra Sverige från att i nämnvärd grad påverkas av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformens effekter. Det innebär också, enligt arbets-&lt;br&gt;gruppens tolkning, att riksdagen bundit sig för att finansiera dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i det föregående innebär en ökad medelsbelastning, på&lt;br&gt;anslaget. Den uppgår uppskattningsvis, med hänsyn taget till produktions-&lt;br&gt;minskningen sedan år 1988, till ca 300 milj. kr. per år. Vilket innebär att&lt;br&gt;anslaget för år 1992/93 totalt sett skulle komma att belöpa sig kring 1 100&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen utgår från att en procentenhets förändring av täckningsgraden&lt;br&gt;innebär en ökad belastning på anslaget med ca 20 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi inte möter en radikal förändring av världsmarknadspriserna och&lt;br&gt;om EG genomför den planerade reformen av den gemensamma jordbruks-&lt;br&gt;politiken — med påföljande begränsning av överskotten — kan vi under&lt;br&gt;den närmaste femårsperioden vänta oss en ökad lönsamhet inom jordbru-&lt;br&gt;ket i norra Sverige. Därmed kommer också kompensationsbehovet att&lt;br&gt;minska. Reformen ger därför upphov till en ”utgiftspuckel”. På sikt&lt;br&gt;kommer en ökad lönsamhet att kunna medföra lägre utgifter för dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål. En väl genomförd satsning på kompletterande åtgärder inom Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;forskning, utveckling, marknadsföring och diversifiering (kompletterande Bilaga 1&lt;br&gt;verksamheter) kommer att underlätta för jordbruket i norra Sverige att&lt;br&gt;utnyttja de möjligheter som ges under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens mening ger nuvarande anslag och uppräkningen&lt;br&gt;av stödet en samlad ram for stödet till jordbruket i norra Sverige. Övriga&lt;br&gt;nytillkomna riktade åtgärder, vilka är speciella för stödområdet, bör finan-&lt;br&gt;sieras inom denna ram. Detta gäller särskilda program för FoU och stöd till&lt;br&gt;investeringar samt marknadsföringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som dessa riktade program byggs ut, vilket enligt&lt;br&gt;arbetsgruppens mening är viktigt, kommer därför det allmänna prisstödet&lt;br&gt;att minska i omfattning och ersättas av mer riktade åtgärder vilka syftar till&lt;br&gt;att öka lönsamheten genom att få till stånd en produktion som bättre svarar&lt;br&gt;mot konsumentens behov av ett varierat utbud av livsmedel med hög&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en övergång till djurbidrag, vilka ersätter dagens produktrelaterade&lt;br&gt;pristillägg, görs stödet mindre avhängigt produktionens storlek. Därmed&lt;br&gt;blir det mer lönsamt för en producent att gå över till mer extensiva&lt;br&gt;brukningsformer. Påfrestningarna på vår miljö blir därmed mindre. Ett&lt;br&gt;mer uthålligt jordbruk ger också konsumentvinster genom att bättre svara&lt;br&gt;mot hälso- och kvalitetskrav. En lägre, men kvalitetsmässigt förbättrad&lt;br&gt;produktion ger minskade exportkostnader för producenterna och ökade&lt;br&gt;möjligheter att få till stånd en lönsam export. Sammantaget innebär detta&lt;br&gt;vinster hos konsument, för miljön och för samhällsekonomin som mer än&lt;br&gt;väl täcker de ökade kostnaderna på statsbudgeten som kan följa av den s. k.&lt;br&gt;”lönsamhetsgarantin” under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär arbetsgruppens förslag — när det gäller den kort-&lt;br&gt;siktiga lösningen fram till december 1994 — en ökad belastning på anslaget&lt;br&gt;vilken, efter volymjusteringar i basen, kan beräknas till ca 300 milj. kr. per&lt;br&gt;år. Denna utgiftsökning uppstår automatiskt till följd av det beslut som&lt;br&gt;riksdagen fattat våren 1990 och 1991. Vårt arbete har karaktären av en&lt;br&gt;beställning från riksdagen. Arbetsgruppen har därför utgått från att rege-&lt;br&gt;ringens direktiv 1984:5 till kommittéer och särskilda utredare angående&lt;br&gt;utredningsförslagens inriktning inte kan vara tillämpligt i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget kan ändå motivera krav på att den ökade&lt;br&gt;belastningen finansieras. Enligt vår uppfattning bör detta i sådana fall ske&lt;br&gt;genom att ta i anspråk medel som flyter in från kvarvarande avgifter i&lt;br&gt;regleringsekonomin (förmalningsavgift, prisregleringsavgift på handels-&lt;br&gt;gödsel och bekämpningsmedel m. m). Om denna lösning väljs bör ifråga-&lt;br&gt;varande avgift höjas inför budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;(Ds 1991:80) Jordbruket i norra Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap (ÖCB), statens jordbruksverk (SJV), närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (NUTEK), riksrevisionsverket (RRV), glesbygdsmyndig-&lt;br&gt;heten, skogsstyrelsen, livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES),&lt;br&gt;konsumentberedningen (KoB), statens naturvårdsverk, Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet (SLU), länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämt-&lt;br&gt;lands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands och Örebro&lt;br&gt;län, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska naturskyddsföreningen,&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och konkurrensverk&lt;br&gt;(SPK), kommerskollegium, riksantikvarieämbetet (RAÄ), Grossistförbun-&lt;br&gt;det Svensk handel, Företagarnas riksorganisation, Svenska arbetsgivarefö-&lt;br&gt;reningen (SAF), Expertgruppen för forskning om regional utveckling&lt;br&gt;(ERU) och Svenska samernas riksförbund (SSR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har yttranden inkommit från SPOR:s norra regionstyrelse och&lt;br&gt;IVK Potatis AB m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Överstyrelsen för civil beredskap: — — — anser att en utspridd jord-&lt;br&gt;bruksproduktion och förädlingsindustri rent allmänt är fördelaktigt ur&lt;br&gt;beredskapssynpunkt bl.a. för att samhällets sårbarhet härigenom minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Statens jordbruksverk konstaterar, att stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige enligt de förslag som lämnas i rapporten, i fortsättningen mer ges&lt;br&gt;karaktär av ett regionalpolitiskt stöd genom att stödet till jordbruks-&lt;br&gt;produktionen tonas ned, samtidigt som det vidgas till att omfatta hela&lt;br&gt;landsbygdsföretaget.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Enligt jordbruksverket borde utredningen därför också ha&lt;br&gt;diskuterat möjligheterna att ge stöd till jordbruket i norra Sverige genom&lt;br&gt;den generella regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Jordbruksverket vill påpeka att trots de naturliga nackdelarna&lt;br&gt;skiljer sig inte utvecklingen totalt för Norrlands jordbruk under en tioårs-&lt;br&gt;period nämnvärt från utvecklingen i övriga landet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Enligt utredningen [bör] jordbruket i Norrland mer konsekvent&lt;br&gt;inriktas på s.k. ekologisk produktion samt på utsädesodling för potatis.&lt;br&gt;Även de naturliga förutsättningarna för vallodling och de goda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att producera vissa energigrödor tas upp av utredningen.&lt;br&gt;---De statliga insatserna bör utformas så att de medverkar till en&lt;br&gt;sådan omställning. Jordbruksverket delar i princip utredningens synsätt&lt;br&gt;men sannolikt har utredningen överskattat möjligheten att på en större&lt;br&gt;marknad i större skala marknadsföra ekologiska produkter framställda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrland. — — — Enligt jordbruksverkets mening kommer det norrländ-&lt;br&gt;ska jordbrukets viktigaste marknad att vara den egna regionen. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Närings-och teknikutvecklingsverket:---menar att betänkandet&lt;br&gt;för ensidigt utgår från ett jordbrukspolitiskt synsätt. En mer sektorövergri-&lt;br&gt;pande ansats som ägnar mera utrymme åt närliggande områden som&lt;br&gt;skogsbrukspolitik, näringspolitik och energipolitik hade varit önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser vidare att det i ljuset av allsidighet hade varit befogat om&lt;br&gt;arbetsgruppen i sitt arbete tittat på hela Sverige och försökt analysera vilka&lt;br&gt;områden som har likartade förutsättningar och problem.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga av största betydelse för jordbruket i norra Sverige är kvinnornas&lt;br&gt;möjlighet att bidra till jordbrukarhushållets inkomst. — — — NUTEK&lt;br&gt;anser därför att arbetsgruppen bör ägna särskild uppmärksamhet åt dessa&lt;br&gt;frågor i det fortsatta arbetet med att precisera stödformerna för komplett-&lt;br&gt;erande och understödjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Riksrevisionsverket har i princip inget att erinra mot arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag rörande jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Glesbygdsmyndigheten instämmer i huvudsak i arbetsgruppens för&lt;br&gt;översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser konkurrensfördelar i norra Sverige bör produktionen mer&lt;br&gt;konsekvent inriktas mot ekologisk sådan och givetvis de offentliga insat-&lt;br&gt;serna utformas så att de bidrar till en fortsatt sådan omställning.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 Skogsstyrelsen: — — — Arbetsgruppen borde, enligt skogsstyrelsens&lt;br&gt;uppfattning, ha försökt att göra en bättre beskrivning av företagandets&lt;br&gt;villkor för helheten jordbruk-skogsbruk i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag till stöd till jordbruket i norra Sverige innebär en&lt;br&gt;övergång från att tidigare i huvudsak varit ett produktionsstöd till ett stöd&lt;br&gt;med huvudsakligen regionalpolitisk karaktär. Skogsstyrelsen ser positivt&lt;br&gt;på den föreslagna ändringen av inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden konstaterar att på den&lt;br&gt;korta tid som stått till buds har gjorts en förtjänstfull redovisning av bl.a.&lt;br&gt;jordbrukets roll i norra Sverige och de mål/medelskonflikter som förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.12 Sveriges lantbruksuniversitet delar arbetsgruppens uppfattning om&lt;br&gt;de förutsättningar som finns för ett jordbruk i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län är i huvudsak positiv till arbetsgrup-&lt;br&gt;pens betänkande Jordbruket i norra Sverige. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län biträder i stort de överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förslag som utredningen lagt.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erfarenhet från det stödsystem som vi nu förmodas lämna är att&lt;br&gt;stödsystemet ibland inte förmått fånga upp små produktionsgrenar. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är den avelsproduktion av svin som bedrivits främst i&lt;br&gt;Västerbotten.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt stödsystem bör utformas så att även små produktionsgrenar&lt;br&gt;omfattas för att undvika liknande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill peka på att en övergång från mjölkproduktion till&lt;br&gt;extensiv köttproduktion, får- eller getskötsel ger ett avsevärt lägre underlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sysselsättning och inkomst. Mjölkproduktion ger också en bas för&lt;br&gt;livsmedelsindustrin. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län delar inte arbetsgruppens uppfattning&lt;br&gt;[att prisstödet lett till] — — — att bönderna utnyttjat de mest intensiva&lt;br&gt;produktionsmetoderna med negativa effekter för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utglesningseffekter prisstödet kan ha medverkat till är överspelade i&lt;br&gt;nuvarande livsmedelspolitiska situation och ytterligare strukturrationali-&lt;br&gt;sering kan inte förväntas vid ett fortsatt oförändrat pristillägg.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län delar arbetsgruppens grundläg-&lt;br&gt;gande slutsatser att fortsatt stöd till jordbruket i norra Sverige är nödvän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län:---Det synes vara en felaktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutsats att påstå att prisstödet (via gränsskydd) har medverkat till utgles-&lt;br&gt;ning av jordbruket inom de sämre delarna av stödområdet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Länsstyrelsen vill uttala att] mjölkproduktionen nu och under över-&lt;br&gt;skådlig tid framåt kommer att vara den dominerande inkomstkällan vid de&lt;br&gt;flesta yrkesföretagen [och att] stödet bör konstrueras så att företagen&lt;br&gt;---inom området kan hålla samma takt i effektivitetsförbättring som&lt;br&gt;i andra delar av landet för att stödet inte på grund av bristande effektivitet&lt;br&gt;skall behöva successivt höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jordbruket ensidigt skulle inriktas på ekologisk odling kan ifrågasät-&lt;br&gt;tas. Jordbruksproduktionen i norra Sverige är i första hand inriktad för&lt;br&gt;konsumtion inom området — — —. Den ekologiska produktionen bör&lt;br&gt;betraktas som en framtida möjlighet, vars utveckling kommer att bero på&lt;br&gt;konsumenternas betalningsvilja.---Den ekologiska odlingen bör ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under sådana former att speciella kvalitetskrav kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att det på lång sikt är viktigt&lt;br&gt;att tillskapa större enhetlighet och samordning av de regionalpolitiska&lt;br&gt;medlen än vad som i dag råder. I ett enda länsstöd skulle medel för olika&lt;br&gt;åtgärder inom regionalpolitiken, jordbruket, miljö, kulturvården m.m.&lt;br&gt;kunna inrymmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stödet till jordbruket i norra Sverige kan komma att förändras enligt&lt;br&gt;utredningstexten är det viktigt att jordbrukarna informeras om detta flera&lt;br&gt;år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — I dagens jordbruk i norra Sverige torde miljöeffekterna vara&lt;br&gt;dominerande positiva för bl.a. det öppna landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen---föreslår att stödet till avbytartjänsten förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: Enligt styrelsens mening har arbets-&lt;br&gt;gruppen inte tillräckligt analyserat frågeställningarna ur företagarperspek-&lt;br&gt;tiv utan nöjt sig med ett övergripande samhällspolitiskt synsätt. — - -&lt;br&gt;Arbetsgruppen synes mera inriktat sitt arbete på kombinationsföretagande&lt;br&gt;och produktion av vad som kallas kollektiva nyttigheter än på de utveck-&lt;br&gt;lingsbenägna livsmedelsproducenterna. Hur detta i sin tur kommer att&lt;br&gt;påverka näringens framtid har inte analyserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt styrelsens uppfattning är det direkt felaktigt att påstå att det&lt;br&gt;nuvarande prisstödet medfört att produktionen lokaliserats till områden&lt;br&gt;med de bästa förutsättningarna för jordbruksproduktion. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också ifrågasättas om stödet lett till de negativa miljöeffekter&lt;br&gt;som arbetsgruppen anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området finns goda förutsättningar för ekologisk produktion.&lt;br&gt;Dessa förutsättningar skall naturligtvis tillvaratas och produktionen ut-&lt;br&gt;vecklas. Men för denna liksom för annan s.k. nischproduktion gäller att&lt;br&gt;den är en lösning endast för ett begränsat antal foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen ser det som ytterst angeläget att det vid sidan om de&lt;br&gt;traditionella jordbruksföretagen även växer fram andra typer av företag&lt;br&gt;med bas i jord- och skogsbruk.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.22 Lantbrukarnas riksförbund har inga invändningar mot redovis-&lt;br&gt;ningen i avsnitten 2 och 3 som inrymmer beskrivningar av nuvarande stöd&lt;br&gt;och produktionsstruktur. Rent allmänt bör dock påpekas att jordbruket i&lt;br&gt;stödområdet inte är frikopplat från den allmänna jordbrukspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norrländska traditionen [att ha en bred inkomstbas] samt det&lt;br&gt;faktum att det inte funnits någon marknad inom landet för en utökad&lt;br&gt;produktion får inte tas som intäkt för att lönsamheten i jordbruket är&lt;br&gt;mindre viktig framöver. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Helt riktigt konstateras att området har speciellt goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för vallodling och att mjölkproduktion på bas av vallfoder är den&lt;br&gt;viktigaste produktionsinriktningen. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget i betänkandet ägnas dock åt förutsättningarna för annan&lt;br&gt;produktion och då i första hand extensiv köttproduktion. Sådan produk-&lt;br&gt;tion uppvisar dock en utomordentligt låg lönsamhet även i södra och&lt;br&gt;mellersta Sverige.---Det är anmärkningsvärt att det inte klart uttalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att mjölkproduktion även framgent kommer att vara den helt domine-&lt;br&gt;rande produktionsgrenen i norra Sverige. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens påstående [att prisstödet medverkat till en utglesning av&lt;br&gt;jordbruket i områden där förutsättningarna för jordbruksproduktion är&lt;br&gt;sämre] innebär ett underkännande av kalkylmodellen. Med denna som&lt;br&gt;grund har kompensation skett för regionalt betingade merkostnader —&lt;br&gt;ingenting annat. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den självklara slutsatsen är således att det differentierade prisstödet&lt;br&gt;varit och är neutralt i förhållande till produktionens lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.23 Svenska naturskyddsföreningen vill understryka det norrländska&lt;br&gt;jordbrukets utomordentligt stora betydelse från natur- och miljövårdssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen delar uppfattningen att hittillsvarande prisstöd dels bidragit&lt;br&gt;till utslagning av gårdar, dels ökat intensiteten och den negativa miljöpå-&lt;br&gt;verkan och att det bl.a. av dessa skäl måste ersättas med ett nytt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen delar synen på de konkurrensfördelar som beskrivs och vill&lt;br&gt;understryka vikten av att de utnyttjas. Detta skulle resultera i ett i avgö-&lt;br&gt;rande avseenden natur-, miljö- och resursvänligt jordbruk. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen stöder helt tankarna på att undvika en omfatt-&lt;br&gt;ande nedläggning genom satsning på extensiv produktion och produktion&lt;br&gt;av kollektiva varor. Detta får positiva effekter på landskapsbild, biologisk&lt;br&gt;mångfald, miljö, rekreation, turism och boendemiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar också uppfattningen att samhället bör köpa dessa tjänster av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiva lantbrukarna. Detta är både billigast och ger bäst resultat från&lt;br&gt;naturvårdssynpunkt samtidigt som det blir en ny inkomstkälla för jordbru-&lt;br&gt;karen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.25 Näringsfrihetsombudsmannen: Från konkurrenssynpunkt är det&lt;br&gt;viktigt att beakta de snedvridande konsekvenser som stöd i vissa regioner&lt;br&gt;kan skapa på den totala svenska marknaden. Vidare kan stöd som utgår&lt;br&gt;som ett slags kompensation för att produktionen och distributionen i en&lt;br&gt;region har kostnadsnackdelar få direkt negativa verkningar på den långsik-&lt;br&gt;tiga effektiviteten och överlevnadsförmågan för dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.26 Statens pris-och konkurrensverk:---SPK:s grundinställning är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att varje politiskt mål bör lösas med så direkta medel som möjligt. Regio-&lt;br&gt;nalpolitiska mål bör således i första hand uppfyllas med generella medel&lt;br&gt;som ej diskriminerar mellan olika näringsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK instämmer i den allmänna analys av prisstödets negativa effekter&lt;br&gt;som redovisas i betänkandet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.27 Kommerskollegium: — — — Det är i huvudsak andra delen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet som faller inom kollegiets kompetensområde och kollegiet har för&lt;br&gt;avsikt att återkomma med mer ingående synpunkter på den delen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet vill ifrågasätta om utredningen tillräckligt beaktat hur stödet&lt;br&gt;kan fördelas mellan olika näringar. — — — Det bör också beaktas att en&lt;br&gt;överenskommelse om jordbruket i GATT kommer att påverka EG:s jord-&lt;br&gt;brukspolitik och möjliga förändringar av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.28 Riksantikvarieämbetet:--— Vill betona odlingslandskapet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljö. Det öppna kulturlandskapet är också grundval för bygden,&lt;br&gt;såväl som begrepp som fysisk realitet, och därmed bärare av Sveriges&lt;br&gt;historia med alla bevarade kulturhistoriska spår. Odlingslandskapet är&lt;br&gt;således själva basen i vårt materiella kulturarv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Om man vill behålla de kulturvärden som [bönder i många]&lt;br&gt;generationer skapat finns inget alternativ till ett fortsatt jordbruk.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.30 Grossistforbundet Svensk handel: Vi har rent allmänt uppfattat&lt;br&gt;arbetsgruppens uppgift att i första hand göra en översyn av det nuvarande&lt;br&gt;Norrlandsstödet i dess kortare perspektiv. Det mera långsiktiga perspekti-&lt;br&gt;vet blir självfallet helt beroende av utformningen av den nya livsmedels-&lt;br&gt;politik, som uppenbarligen pågår inom EG, och som i allt väsentligt&lt;br&gt;kommer att utgöra de förutsättningar, efter vilka även det svenska jordbru-&lt;br&gt;ket har att arbeta framöver.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.32 Företagarnas riksorganisation: Enligt det livsmedelspolitiska beslu-&lt;br&gt;tet från 1990 skall inte lönsamheten i jordbruket i norra Sverige tillåtas&lt;br&gt;sjunka nämnvärt i samband med den interna avregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ställningstaganden måste enligt Företagarnas riksorganisations&lt;br&gt;mening bilda utgångspunkt för fortsatta analyser och kommande beslut för&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige, särskilt i ett EG-perspektiv.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det bör framhållas att det är mjölkproduktionen som är basen i&lt;br&gt;det norrländska jordbruket och som även fortsättningsvis torde vara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan ha olika uppfattningar om prisstödets roll och betydelse i&lt;br&gt;jordbrukspolitiken. Klart är dock — och det vill vi betona — att det&lt;br&gt;knappast hade funnits något jordbruk i stödområde 1 utan ett differentierat&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vi också i framtiden skall ha en levande landsbygd krävs bl.a. att&lt;br&gt;hinder för nyetablering undanröjs, att företagsbeskattningen får en utform-&lt;br&gt;ning som stimulerar nyföretagandet, att avskrivningsreglerna på rörelsefas-&lt;br&gt;tigheter ökar, särskilt i glesbygd och att varje region i landet på sikt blir&lt;br&gt;självförsörjande på de viktigaste basmatvarorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Så som uppdraget är bestämt borde&lt;br&gt;arbetsgruppen från början ha inriktat sitt arbete på det långsiktiga perspek-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Mål och medel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Överstyrelsen för civil beredskap: Stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;bör ur civila försvarets aspekt både ses som ett mål (skapar livsmedelsbe-&lt;br&gt;redskap i en strategiskt viktig region) och som ett medel (skapar rambeting-&lt;br&gt;elser för totalförsvarets förmåga att klara sina uppgifter i kris och krig).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Statens jordbruksverk: — — — vill peka på den målkonflikt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstår när stödet till produktionen minskar och man samtidigt vill upp-&lt;br&gt;rätthålla ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket delar uppfattningen att den nya situationen kräver en&lt;br&gt;anpassning av medlen. — — — De framtida stödåtgärderna bör ges en&lt;br&gt;sådan inriktning att de i större utsträckning medverkar till att förbättra&lt;br&gt;förutsättningar för ett jordbruk i Norrland. Därigenom kan behovet av&lt;br&gt;stöd minska. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förda resonemanget leder till — vilket även utredningen påpekat —&lt;br&gt;att de generella stödformerna bör kompletteras med stöd av mer företags-&lt;br&gt;specifik karaktär där även möjligheten att kombinera jordbruk med andra&lt;br&gt;näringsgrenar beaktas i större utsträckning än hittills.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Närings- och teknikutvecklingsverket instämmer i arbetsgruppens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning att det finns motiv för att bibehålla ett särskilt stöd till jord-&lt;br&gt;bruket i norra Sverige, men att detta måste anpassas till den förändrade&lt;br&gt;inriktning av jordbruket som ett medlemskap i EG kan innebära. Detta&lt;br&gt;medför i sin tur att en ökad vikt läggs vid de areella näringarnas betydelse&lt;br&gt;för turism, boende, sysselsättning, miljö och landskapsvård i dessa lands-&lt;br&gt;delar. ---NUTEK delar arbetsgruppens bedömning att en harmoni-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sering med EG:s syn på dessa frågor kommer att kräva en ytterligare&lt;br&gt;betoning i Sverige av kombinationsverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: Allmänt sett vill samar-&lt;br&gt;betsnämnden understryka att det är angeläget att mål/medelsanalysen&lt;br&gt;vidareutvecklas i det fortsatta arbete som förutsätts ske. — — — I de&lt;br&gt;senaste riksdagsbesluten åren 1990 och 1991 har — — — indirekt ett slags&lt;br&gt;produktionsmål formulerats för norra Sverige.---Samtidigt har dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen angett att man också bör ha en helhetssyn på företaget---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samarbetsnämndens mening är det således flera mål som riksda-&lt;br&gt;gen vill skall uppnås med stödet. Detta leder till slutsatsen att flera medel&lt;br&gt;måste användas för att uppnå dessa mål. Arbetsgruppen har i sina över-&lt;br&gt;väganden tagit upp dessa aspekter men förefaller i sina förslag alltför&lt;br&gt;ensidigt ha inriktat sig på ett medel.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet måste enligt samarbetsnämndens mening vara att få ett mer&lt;br&gt;träffsäkert stöd om man både vill stödja heltidssysselsatta jordbrukare och&lt;br&gt;kombinerade verksamheter. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Konsumentberedningen delar utredningens bedömning att stödet till&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige till följd av ändrade förhållanden inte längre&lt;br&gt;huvudsakligen bör ses som ett medel för att upprätthålla produktion av&lt;br&gt;livsmedel i området. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om stödet även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen i sin helhet skall ges till jordbruket eller om det, åtminstone delvis,&lt;br&gt;skulle vara mer effektivt genom att tillföras landsbygden i de norra regio-&lt;br&gt;nerna för andra ändamål. KoB förutsätter att dessa aspekter tas upp till&lt;br&gt;allvarlig prövning inom omställningskommissionen för jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---[Stödets storlek] understryker ytterligare vikten av en förutsätt-&lt;br&gt;ningslös granskning av stödets effektivitet i förhållande till målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Sveriges lantbruksuniversitet delar arbetsgruppens uppfattning om&lt;br&gt;de areella näringarnas stora betydelse för turism, boende, sysselsättning,&lt;br&gt;miljö och landskapsvård. Vi noterar med tillfredsställelse att deltidsjord-&lt;br&gt;brukets och kombinationsföretagens stora betydelse framhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län delar arbetsgruppens syn på moti-&lt;br&gt;ven för att bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige. Vi delar&lt;br&gt;även uppfattningen att jordbruket har en avgörande betydelse för att&lt;br&gt;uppfylla andra mål (kulturlandskapet, turism, boende, sysselsättning).&lt;br&gt;Denna målförändring innebär att medlen behöver förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län delar uppfattningen att den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbrukspolitiken kräver nya medel. Det framtida stödet bör innehålla&lt;br&gt;både generella och selektiva åtgärder.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Den framtida inriktningen på stödet&lt;br&gt;till jordbruket i norra Sverige erfordrar en fördjupad mål-/medelanalys för&lt;br&gt;att finna de med hänsyn till olika regionala målsättningar mest ändamåls-&lt;br&gt;enliga stödformerna. Analysen bör som minimum avse de fem olika&lt;br&gt;stödområdestyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av regionala skillnader i målsättningen med jordbruket, såsom&lt;br&gt;livsmedelsproduktion, sysselsättning, boende, öppet landskap etc. bör&lt;br&gt;analysen genomföras länsvis och i samråd med resp, länsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län:---Jordbruket har en stor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse for sysselsättning, miljö och boende på landsbygden samt den&lt;br&gt;funktion jordbruket även spelar som rekryteringsbas för andra näringar&lt;br&gt;och då inte minst för skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens mening är vidare att även försörjningsberedskapen utgör&lt;br&gt;ett fortsatt viktigt motiv för jordbruket i norra Sverige. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar emellertid arbetsgruppens bedömning att fortsatta&lt;br&gt;ansträngningar genom forskning och utveckling måste göras för att finna&lt;br&gt;kompletterande driftsformer och alternativ användning av åkermark som&lt;br&gt;inte på motsvarande sätt förutsätter statligt stöd. I dagsläget saknas dock i&lt;br&gt;stort sett sådana möjligheter.---Fram till att andra produktionsvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har skapats är emellertid jordbruket beroende av ett betydande statligt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län:---Jordbruket [utgör] med dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp- och utbud av tjänster och produkter en mycket viktig motor i&lt;br&gt;landsbygdens näringsliv. Det torde dessutom, som påpekas i utredningen,&lt;br&gt;vara det billigaste sättet att uppehålla andra värden av betydelse för&lt;br&gt;bosättningen, men även vara viktigt för andra verksamheter, t.ex. för&lt;br&gt;turism och för landskapets öppethållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det är viktigt, för att inte öka stödbehovet, att alla insatser som&lt;br&gt;vidtas inte minskar avkastningen annat än för rent specifika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 Länsstyrelsen i Värmlands län anser att de skäl och motiv för att&lt;br&gt;bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige som förts fram i de&lt;br&gt;olika riksdagsbesluten äger giltighet även i framtiden.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Enligt länsstyrelsens mening skall stödet ha en sådan inriktning&lt;br&gt;att det skapas förutsättningar för både rationella jordbruksföretag och&lt;br&gt;andra kombinationsföretag med bas i jord- och skogsbruket.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Insatserna kan vara både generella och företagsspecifika. Det är&lt;br&gt;emellertid viktigt att de generella åtgärderna når en sådan nivå att de&lt;br&gt;rationella företagen består. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 Lantbrukarnas riksförbund delar uppfattningen att det är ”viktigt&lt;br&gt;att inta en mer offensiv attityd och på sikt sträva efter en ökad lönsamhet&lt;br&gt;för jordbruket i norra Sverige och därmed också ett minskat behov av&lt;br&gt;direkt kompensation i syfte att stödja produktionen”. En avgörande förut-&lt;br&gt;sättning för detta är att jordbruket i norr kan hålla minst samma&lt;br&gt;rationaliserings- och utvecklingstakt som landet i övrigt. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 Svenska naturskyddsföreningen vill understryka att de många små&lt;br&gt;företagen förmodligen är viktigare för den biologiska mångfaldens bevar-&lt;br&gt;ande än de få stora företagen. Detta gäller givetvis även beträffande den&lt;br&gt;positiva landskapsbilden. Åtgärder för de små företagens fortlevnad är&lt;br&gt;därför av största betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 Näringsfrihetsombudsmannen har inget att invända mot de av&lt;br&gt;arbetsgruppen uppställda målen. Med hänsyn till att jordbruksproduktio-&lt;br&gt;nen i sig inom stödområdet blivit av underordnad betydelse kan det dock&lt;br&gt;ifrågasättas om inte de av arbetsgruppen uppställda målen lika väl eller&lt;br&gt;bättre kan uppnås med andra medel, såsom direkt betalning för den tjänst&lt;br&gt;som samhället efterfrågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 Statens pris- och konkurrensverk: — — — vill betona vikten av att&lt;br&gt;ett beslut om en omläggning av Norrlandsstödet föregås av en grundlig&lt;br&gt;analys av olika offentliga satsningars förmåga att förena de regionalpoli-&lt;br&gt;tiska målen med kravet att snedvridning av konkurrensförhållandena&lt;br&gt;inom näringslivet förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 Grossistförbundet Svensk handel: Vad gäller det mera kortsiktiga&lt;br&gt;perspektivet fram till en EG-anslutning delar vi generellt utredningens&lt;br&gt;uppfattning att de motiv som alltfort gäller för att bibehålla ett särskilt stöd&lt;br&gt;till jordbruket i norra Sverige i huvudsak även bör gälla i det kortsiktiga&lt;br&gt;perspektivet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofrånkomligt är att notera att 1987 års försvarsbeslut, den livsmedels-&lt;br&gt;politiska reformen och ett framtida svenskt medlemskap i EG kommer att&lt;br&gt;förändra den roll, som livsmedelsberedskapen i norra Sverige hittills har&lt;br&gt;utgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs värdering att den offentliga politiken varken kan eller bör&lt;br&gt;garantera en förhöjd lönsamhet är i och för sig oantastlig. Å andra sidan är&lt;br&gt;möjligheterna att utnyttja rådande marknadsförhållanden och komplette-&lt;br&gt;rande offentliga åtgärder av ekonomisk natur begränsade i regionen som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 Företagarnas riksorganisation vill inledningsvis beklaga det faktum&lt;br&gt;att det i betänkandet saknas ordentliga mål/medelanalyser på området,&lt;br&gt;något som hade underlättat kommande ställningstaganden. Jordbrukspro-&lt;br&gt;duktionen bör enligt vår mening inte främst ha till syfte att uppfylla andra&lt;br&gt;— i och för sig viktiga mål — som t.ex. att bevara det öppna kulturland-&lt;br&gt;skapet och skapa förutsättningar för turism och sysselsättning. Att åter-&lt;br&gt;skapa ett livskraftigt jordbruk i alla delar av Sverige måste vara det primära&lt;br&gt;syftet med politiska insatser på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som krävs för att få ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige är&lt;br&gt;offensiva åtgärder på många områden. — — — [Arbetsgruppen] kommer&lt;br&gt;inte med några offensiva förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det norrländska jordbruket består till stor del av glesbygdsföretag. För&lt;br&gt;att beakta alla faktorer, ekonomiska som sociala, som avgör dessa företags&lt;br&gt;framtid och fortbestånd, krävs en helhetssyn. Denna helhetssyn har inte&lt;br&gt;arbetsgruppen lyckats presentera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 Expertgruppen för forskning om regional utveckling: [Det] kan kon-&lt;br&gt;stateras att de ambitioner som anges i de mål för norrlandsjordbruket som&lt;br&gt;riksdagen formulerat är högt ställda, samtidigt som de emellertid är så vagt&lt;br&gt;formulerade att de vare sig är lämpade för att utvärdera den hittills&lt;br&gt;tillämpade politiken, att analysera effektiva medel eller att ge argument för&lt;br&gt;en svensk regional jordbrukspolitik som är försvarbar även inom EG:s&lt;br&gt;ramar.---ERU saknar således en systematisk mål/medelanalys. Utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan analys har arbetsgruppen inget analytiskt fundament för att&lt;br&gt;föreslå ändringar av stödet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det bör noteras — vilket dock ej görs i delbetänkandet — att det&lt;br&gt;sammanlagda föreslagna statliga stödet till jordbruket i norra Sverige är av&lt;br&gt;storleksordningen 50 % av det regionalpolitiska stödet till samtliga övriga&lt;br&gt;branscher i Sverige. En avvägning mellan jordbruksstödet och andra regio-&lt;br&gt;nalpolitiska insatser i norra Sverige behöver göras.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Lönsamheten och reformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.2 Statens jordbruksverk:--— anser inte att man nu bör låsa sig vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller en framtida kompensationsmodell utan förutsättningslöst utreda&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande modellen har tagits fram i syfte att beräkna årskostna-&lt;br&gt;derna för jordbruket i norra Sverige jämfört med ett referensområde längre&lt;br&gt;söderut. Den modell som nu skulle behövas, bör mer ta sikte på att belysa&lt;br&gt;lönsamhetsutvecklingen i norra Sverige.---En framtida modell torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför få ha till syfte att — tillsammans med annat material — utgöra ett&lt;br&gt;underlag för bedömning av vilket stöd som bör utgå till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket delar utredningens uppfattning att några ändringar av&lt;br&gt;nuvarande gränser för stödområdena inte bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Skogsstyrelsen: Under den andra hälften av 1980-talet var den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i skogsbruket mycket god. — — — Avverknings-&lt;br&gt;säsongen 1990/91 förändrades bilden. Virkespriserna började sjunka me-&lt;br&gt;dan kostnaderna fortsatte att öka. — — — Detta, i kombination med&lt;br&gt;övriga förändringar, innebär en betydande försämring av lönsamheten för&lt;br&gt;skogsbruket och därmed också för jordbruksföretagen inom jordbrukets&lt;br&gt;stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Utsikterna för det svenska skogsbruket som helhet är emellertid&lt;br&gt;långsiktigt goda mot bakgrund av bedömningarna av virkesbalansen på de&lt;br&gt;för de svenska skogsindustriföretagen viktigaste marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksföretagen i norra Sverige bör mot denna bakgrund även fort-&lt;br&gt;sättningsvis kunna räkna med ett tillskott till verksamheten från skogs-&lt;br&gt;bruksdelen, om än inte lika stor som i slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller produktion av energigrödor anser skogsstyrelsen att pro-&lt;br&gt;duktion av energibärare, energiskog eller energigrödor, långsiktigt måste&lt;br&gt;grundas på självbärande lönsamhet. Produktion av detta slag kan inte&lt;br&gt;lämpligen grunda sin lönsamhet för odlaren på ekonomiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: — — — Nämnden vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätta metoden att utgå från den schabloniserade beräkningsmodellen&lt;br&gt;som grund för att beräkna stödet.---Det är tveksamt om metoden är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfyllest för nuvarande mål. Det mer uttalade synsättet att beakta hela det&lt;br&gt;kombinerade jordbruksföretagets lönsamhet kräver ytterligare faktiskt un-&lt;br&gt;derlag om dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Sveriges lantbruksuniversitet: —--Med tanke på de betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som [det gäller] bör en fortlöpande metodutveckling ske vad gäller&lt;br&gt;beräknings- och analysmodellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län:---Det är oklart hur mycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av [medlen för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet] som verkli-&lt;br&gt;gen kom den avsedda målgruppen till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fortsatt tilldelning av dessa eller liknande medel är det önskvärt att&lt;br&gt;medlens hemvist markeras tydligare vid fördelningen till länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkningsmodell som tillämpats för stödnivån har medfört stor&lt;br&gt;eftersläpning i kompensationen. Det är angeläget att den nya metod och&lt;br&gt;modell för beräkningen av stödet som planeras ger snabbare reaktion på&lt;br&gt;lönsamhetsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Jordbruket i norra Sverige bedrivs&lt;br&gt;nästan utan undantag i kombination med skogsbruk. Den goda skogskon-&lt;br&gt;junkturen under 1970- och 1980-talet har i hög grad kunnat eliminera&lt;br&gt;bristande lönsamhet inom jordbruksdelen. Det är därför viktigt att följa&lt;br&gt;konsekvenserna av en försämrad skogskonjunktur för lantbruksföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ekonomiska situationen i jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;är även kraftig uppräkning av stödet nödvändig om jordbruket skall kunna&lt;br&gt;drivas på en sund ekonomisk bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Jordbruksverket bör i sitt årliga&lt;br&gt;arbete med typföretagsmodellen inte enbart arbeta med skillnaderna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader utan även med skillnaderna i erhållna intäkter inom stödområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ett mera rättvist fördelat stöd i länet bör [vissa] gränsjuste-&lt;br&gt;ringar [inom befintliga stödområden] göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.19 Länsstyrelsen i Värmlands län ansluter sig till arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag när det gäller beräkningen av kompensationen. Det kan dock övervä-&lt;br&gt;gas om inte antalet typföretag borde öka. — — — Indelningen i prisområ-&lt;br&gt;den [bör] ändras i enlighet med dåvarande statens jordbruksnämnds för-&lt;br&gt;slag i ”Översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige, Etapp II”, i&lt;br&gt;januari 1989. Stora områden i länet som nu tillhör område 4 bör tillhöra&lt;br&gt;område 3.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.21 Länsstyrelsen i Örebro län: — — — I betänkandet nämns inget om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur stödområdet geografiskt skall se ut i framtiden. Länsstyrelsen anser att&lt;br&gt;det behövs en översyn av stödområdets omfattning. I Örebro län finns&lt;br&gt;områden som gränsar till nuvarande stödområde och som framöver borde&lt;br&gt;ingå i norrlandsregionen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.22 Lantbrukarnas riksförbund: Den genomsnittliga täckningsgraden&lt;br&gt;för andra halvåret 1989 och första halvåret 1990 som bas för ”lönsamhets-&lt;br&gt;garantin” kan med tvekan accepteras för det fortsatta stödet. Enligt LRF:s&lt;br&gt;tolkning av 1990 års riksdagsbeslut borde nivån härledas bakåt och därmed&lt;br&gt;hamna på 60 % täckningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF ansluter sig till arbetsgruppens förslag att tills vidare behålla nuva-&lt;br&gt;rande stödområdesindelning. Även om vissa förslag till gränsjusteringar är&lt;br&gt;väl motiverade överväger kravet på stabilitet och långsiktighet i samhällets&lt;br&gt;agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Internationella aspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Överstyrelsen för civil beredskap: —--Ur beredskapssynpunkt är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;harmonisering med EG:s stödnivå oacceptabel. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utarmning av jordbruksföretagen i Norrland innebär att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för boende, sysselsättning, livsmedelsindustri och samhällsser-&lt;br&gt;vice minskar, vilka utgör grundläggande förutsättningar för att civila&lt;br&gt;försvaret skall kunna fullfölja sina av riksdagen ålagda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB stöder därför arbetsgruppens förslag att inför medlemskapsför-&lt;br&gt;handlingar eftersträva en överenskommelse i protokollform för att härmed&lt;br&gt;legalt kunna bevara den existerande stödnivån. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Statens jordbruksverk: — — — delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;det enligt GATT-sekretariatets förslag inte blir möjligt att i fortsättningen&lt;br&gt;utan neddragningskrav tillämpa stödformer som är direkt sammankopp-&lt;br&gt;lade med produktionens storlek, t.ex. prisstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Enligt jordbruksverkets uppfattning bör viss försiktighet iakttas&lt;br&gt;vad gäller slutsatserna om innehållet i ett eventuellt avtal. Även om&lt;br&gt;areal-/djurbidrag i princip skulle bli accepterat som s.k. ”grönt” stöd i&lt;br&gt;GATT, är det troligt att ytterligare villkor måste vara uppfyllda, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller historisk bas, krav på degressivitet, m.m. Vad gäller tidpunkten då&lt;br&gt;ett GATT-avtal blir bindande, kan för närvarande inga bestämda slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dras. Sannolikt kommer förändringar av stöd att krävas bli genomförda&lt;br&gt;först efter den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår från att ett undantag från CAP bör vara möjligt att&lt;br&gt;utverka för jordbruket i norra Sverige. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket anser, i likhet med utredningen, att en lösning med&lt;br&gt;särskilt undantag för norrlandsstödet sannolikt vore fullt tillfredsställande&lt;br&gt;från svensk synpunkt. Verket vill dock varna för alltför stor optimism vad&lt;br&gt;gäller möjligheterna för Sverige att själv välja vilket alternativ som skulle&lt;br&gt;passa bäst. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Miljö- och teknikutvecklingsverket: — — — Ett EG-medlemskap&lt;br&gt;kommer innebära möjligheter att få del av EG:s eget utvecklingsprogram&lt;br&gt;inom jordbruksområdet. Med detta i åtanke anser NUTEK att en ny&lt;br&gt;översyn av stödområdesindelningen bör göras så att den mer ansluter till&lt;br&gt;den indelning som finns inom gemenskapen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Glesbygdsmyndigheten anser att det inför ett medlemskap i EG&lt;br&gt;fordras kraftfulla initiativ i syfte att utverka undantag för jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige avseende stödnivån. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen noterar att stödnivåerna&lt;br&gt;i s.k. svaga regioner är betydligt högre i Sverige än i EG. Som en möjlig&lt;br&gt;lösning föreslås att en överenskommelse om ett undantag i protokollform&lt;br&gt;söks. Vi instämmer att detta---förefaller vara en enda möjlighet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nå den av statsmakterna beslutade högre stödnivån i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi saknar dock en bedömning — under olika scenarios om EG:s fram-&lt;br&gt;tida utvecklingsvägar — om hur mycket stöd man sammanlagt tillåts att&lt;br&gt;betala. Denna långsiktiga stödgräns är helt avgörande för jordbrukspoliti-&lt;br&gt;kens kortsiktiga utformning.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: — — — Situationen inför ett even-&lt;br&gt;tuellt EG-medlemskap är oklar. Paraferingen av EES-avtalet är skjuten på&lt;br&gt;framtiden. EG:s jordbruks- och regionalpolitik är föremål för omprövning.&lt;br&gt;GATT-förhandlingarna har ännu inte förts i hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: — — — Anpassningen till GATT&lt;br&gt;och EG har vägt tungt vid utformningen av förslagen utan att det är klarlagt&lt;br&gt;till vad den svenska politiken skall anpassas då någon GATT-&lt;br&gt;överenskommelse inte träffats och EG:s framtida jordbrukspolitik inte&lt;br&gt;utformats. Stödets utformning kommer med stor säkerhet att behöva&lt;br&gt;ändras på grund av överenskommelser inom GATT och EG. Frågan är&lt;br&gt;dock tidpunkten och omfattningen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.22 Lantbrukarnas riksförbund: I avsnittet om medlemskap i EG och&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige konstateras att i varje fall stödets nivå borde&lt;br&gt;kunna säkras vid ett medlemskap. I de framtida förhandlingarna bör enligt&lt;br&gt;LRF:s synsätt Sverige hårt driva linjen att prisstödet skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödet utgör ett problem i det internationella perspektivet dvs. inför&lt;br&gt;en eventuell överenskommelse i GATT. Det finns dock inte skäl att i förväg&lt;br&gt;göra de förändringar som arbetsgruppen föreslår. — — — Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att även utbetalningsformen dvs. prisstödet kan klaras genom&lt;br&gt;metoden med särskilt protokoll i EG-förhandlingarna. När det gäller en&lt;br&gt;eventuell överenskommelse i GATT bör en konvertering av prisstöd göras&lt;br&gt;först om vi blir tvingade till detta för att undgå neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.26 Statens pris- och konkurrensverk: — — — har ingen anledning att&lt;br&gt;göra någon annan bedömning än den gruppen redovisar [vad gäller en&lt;br&gt;kommande GATT-överenskommelse och ett eventuellt medlemskap i&lt;br&gt;EG]. SPK vill dock poängtera att det fortfarande är ovisst vilken jord-&lt;br&gt;brukspolitik som kommer att möta Sverige vid ett eventuellt inträde i EG&lt;br&gt;och vilka förhandlingsmöjligheter som då kommer att stå till buds. Arbets-&lt;br&gt;gruppen förutsätter att de nya stödformer som föreslås kan undantas i&lt;br&gt;förhandlingarna inför ett EG-medlemskap. Detta är enligt SPK en ytterst&lt;br&gt;tveksam utgångspunkt. Ett mer troligt förhandlingsresultat är i så fall&lt;br&gt;övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.27 Kommerskollegium: Förslaget till jordbruksöverenskommelse och&lt;br&gt;villkoren för regionalstöd kan fortfarande komma att förändras. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet vill påtala vikten av att närmare studera de kriterier som&lt;br&gt;kommer att gälla för regionalpoliiiska stödformer. — — — Kollegiet vill&lt;br&gt;här särskilt understryka kravet på att de kriterier som avgör områdesav-&lt;br&gt;gränsning klart skall uttalas i författning.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser att det inte är rimligt att ta ställning i dagsläget till om de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna är förenliga med möjliga åtaganden i GATT eller&lt;br&gt;framtida förändringar av EG:s jordbrukspolitik. Men vill peka på att det&lt;br&gt;eventuellt kan bli långtgående villkor för stöd som utgår i form av areal-&lt;br&gt;bidrag och djurbidrag samt att prisstöd i en GATT-överenskommelse&lt;br&gt;troligen inte kommer att bedömas som tillåtet regionalstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.30 Grossistförbundet Svensk handel: Vi har i detta sammanhang inga&lt;br&gt;invändningar mot förslaget [om införande av ett generellt och direkt&lt;br&gt;djurbidrag samtidigt som arealbidraget för potatisodling bibehålls] men&lt;br&gt;vill ytterligare betona de skäl som kan anföras mot att på kort sikt vidta&lt;br&gt;större förändringar, utan att man så långt möjligt bibehåller nuvarande&lt;br&gt;stödkonstruktion till dess att en ordentlig mål- och medelsanalys hinner&lt;br&gt;göras i avvaktan på att EG — förhoppningsvis — finner en lösning på sin&lt;br&gt;framtida jordbruks- och livsmedelspolitik inför en svensk EG-anslutning&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.32 Företagarnas riksorganisation: Prisstödet utgör i och för sig ett&lt;br&gt;problem i GATT-förhandlingarna, men det innebär inte att man redan nu&lt;br&gt;måste vidta de åtgärder som arbetsgruppen föreslår. Det är tvärtom av&lt;br&gt;intresse att avvakta förhandlingarna för att se om vi tvingas till ändringar&lt;br&gt;av prisstödet för att undgå neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Enligt SAF:s uppfattning bör en&lt;br&gt;revidering av stödet till jordbruket i norra Sverige anstå till dess att de&lt;br&gt;förutsättningar för regionalstöd som ett EG-medlemskap och eventuellt&lt;br&gt;GATT-avtal ger blir tillräckligt kända. Stor osäkerhet föreligger fortfa-&lt;br&gt;rande om vilka stödåtgärder och stödnivåer som då kommer att vara&lt;br&gt;möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Stödformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 Överstyrelsen för civil beredskap:---stöder arbetsgruppens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överge nuvarande prisstöd. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — En övergång från prisstöd till ersättning i form av ett riktat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsstöd t.ex. djurbidrag, skulle ur civila försvarets synvinkel kunna&lt;br&gt;medföra positiva effekter i form av ökad geografisk spridning av jordbruks-&lt;br&gt;produktionen med större möjligheter till boende och sysselsättning även i&lt;br&gt;glesbygder.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---ÖCB har svårt att i nuvarande läge bedöma huruvida djur- eller&lt;br&gt;arealersättning bäst bidrar till att bibehålla en försörjningsförmåga av&lt;br&gt;livsmedel i norra Sverige. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — ÖCB vill framhålla att också konsekvenser för regionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjningsförmåga bör analyseras innan den slutliga tekniska lösningen&lt;br&gt;bestäms.--—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB ställer sig positiv till förslaget om kompletterande åtgärder som&lt;br&gt;listas i betänkandet. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Statens jordbruksverk:---delar i stora stycken den analys som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts av nackdelarna med arealstöd resp, djurstöd, men analysen borde ha&lt;br&gt;drivits längre. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jordbruksverket hade det varit önskvärt om utredningen ytterlig-&lt;br&gt;are hade analyserat hur stöd baserat främst på djurbidrag kommer att&lt;br&gt;återverka på företagsekonomisk nivå---. Vidare saknas en analys av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka de långsiktiga effekterna blir för jordbruks- och livsmedelsproduktio-&lt;br&gt;nen i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---I utredningen saknas en diskussion om hur höga stödbelopp som&lt;br&gt;är rimliga att utbetala i form av direktstöd till enskilda. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga djurbidrag medför — liksom arealbidrag — kapitaliseringseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Resultatet kan bli att arrenden/hyror för stallar ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på marknaden kan befaras av höga djurbidrag genom att tid-&lt;br&gt;punkten för leveranser av slaktdjur påverkas av tidpunkterna för djurräk-&lt;br&gt;ningar. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid extensifiering av jordbruksproduktionen i Norrland kommer storle-&lt;br&gt;ken på produktionen att påverkas. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad jordbruksproduktion får också konsekvenser för livsmedels-&lt;br&gt;industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det ställs ökade krav på kontroller av de uppgifter som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Arbetsuppgifterna kan inte utföras inom ramen för befintliga&lt;br&gt;resurser inom statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--— Ett system med glidande medeltal förutsätter, som utredningen&lt;br&gt;också har påpekat, att särskilda regler fastställs för företag som befinner sig&lt;br&gt;i olika utvecklingsfaser. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Trots de olägenheter, som en övergång till djurbidrag innebär&lt;br&gt;delar dock SJV uppfattningen att en sådan förändring kan bli nödvändig&lt;br&gt;att genomföra med hänsyn till de internationella förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Så länge oklarhet råder om innehållet i ett eventuellt GATT-&lt;br&gt;avtal och den framtida CAP-reformen bör, enligt jordbruksverkets me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, den kortsiktiga lösningen utformas så att en framtida anpassning av&lt;br&gt;det svenska regionalpolitiska jordbruksstödet underlättas så långt möjligt,&lt;br&gt;samtidigt som man bör undvika komplicerade administrativa system, som&lt;br&gt;eventuellt måste ändras i samband med ett EG-inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Åtgärder som kan bedömas vara helt i linje med en reformerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-politik bör lyftas fram och komplettera eller understödja det generella&lt;br&gt;norrlandsstödet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Enligt jordbruksverkets uppfattning kan en begränsad del av&lt;br&gt;medlen inom ramen för norrlandsstödet fortsättningsvis avdelas för mot-&lt;br&gt;svarande alternativa stödformer. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Åtgärderna bör genomföras inom ramen för ett fortsatt s.k.&lt;br&gt;åtgärdsprogram med jordbruksverket som huvudansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Jordbruksverket ifrågasätter det lämpliga i att införa ett särskilt&lt;br&gt;djurrelaterat stöd för landskapsvård i norra Sverige. Ett ökat sådant stöd&lt;br&gt;bör kunna ske inom ramen för det nuvarande landskapsvårdsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Närings- och teknikutvecklingsverket tillstyrker huvudlinjen i betän-&lt;br&gt;kandet att tyngdpunkten i stödet förskjuts från prisstöd till olika former av&lt;br&gt;direkt stöd och framför allt i glesbygd från jordbruksproduktion till stöd åt&lt;br&gt;landsbygdsföretag med en bas i jordbruk och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utformningen av stödet kan NUTEK ej närmare bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — NUTEK håller med arbetsgruppen om att såväl en EG-&lt;br&gt;anpassning som ett GATT-avtal kommer att medverka till krav på mer&lt;br&gt;företagsspecifika åtgärder inom jordbruksområdet. NUTEK vill i detta&lt;br&gt;sammanhang särskilt peka på vikten av utvecklingsprojekt och stöd till&lt;br&gt;angränsande verksamheter såsom skogsbruk, turism, energiproduktion&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Glesbygdsmyndigheten anser att effekten av ett generellt och direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djurbidrag noggrant måste bedömas.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avseende stöd till hävd av viktig mark kan det bli en mycket grannlaga&lt;br&gt;uppgift att avgöra vad som är viktigt och oviktigt att bevara ur olika&lt;br&gt;aspekter. Mycket talar dock för att prioriteringar på läns- och kommunal&lt;br&gt;nivå blir nödvändiga i detta sammanhang varför denna process behöver&lt;br&gt;inledas snarast. Myndigheten tar ej ställning till detta förrän jordbruksver-&lt;br&gt;ket närmare har utrett villkoren kring stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten instämmer i vikten av att åtgärdsprogrammet får fortsätta&lt;br&gt;enär effekterna hittills har varit mycket positiva i många stycken, inte&lt;br&gt;minst avseende kombinerat företagande och initiativ från kvinnor. Detta&lt;br&gt;program bör dock finansieras av särskilda medel inom en oförändrad total&lt;br&gt;kostnadsram och ha tydlig förnyelse- och utvecklingskaraktär. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Skogsstyrelsen:---Skogsvårdsorganisationen arbetar kontinu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erligt för att öka mängden arbetstillfällen i skogsbruket bl.a. i form av&lt;br&gt;lokala aktiveringsprojekt. I vissa fall innebär detta en ökad självverksam-&lt;br&gt;het och mera arbete åt lokala entreprenörer, vilket i sin tur breddar&lt;br&gt;arbetsbasen också för jordbruket. Andra effekter av detta arbete är ökad&lt;br&gt;lokal vidareförädling. En del av det stöd som hittills utgått till jordbruket&lt;br&gt;har kunnat användas av lantbruksverket med denna inriktning. Det finns,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt skogsstyrelsens uppfattning, utrymme för en ökning av sådan lokal&lt;br&gt;vidareförädling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen är positiv till [förslaget om stöd för hävd av vissa jord-&lt;br&gt;bruksmarker], men vill samtidigt erinra om att man på dessa marker bör&lt;br&gt;avstå från att gödsla med handelsgödsel i syfte att gynna den biologiska&lt;br&gt;mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Konsumentberedningen: I avvaktan på en granskning [av stödets&lt;br&gt;effektivitet] anser KoB det olämpligt att från 1 juli 1992 omvandla nuva-&lt;br&gt;rande prisstöd till kobidrag. En kommande EG-anslutning och ett GATT-&lt;br&gt;avtal kan inte åberopas för en så snabb omläggning av stödet. Med detta&lt;br&gt;vill KoB inte utesluta att kobidrag kan vara ett, bland flera, medel att&lt;br&gt;stödja sysselsättningen i norra Sverige, men hela frågan bör penetreras&lt;br&gt;noggrannare än vad som hittills skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Statens naturvårdsverk: — — — anser att det grundläggande försla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get om att stödet inte längre skall utgå som ett prisstöd utan som ett direkt&lt;br&gt;producentstöd är bra och nödvändigt. Förslaget är en konsekvent fortsätt-&lt;br&gt;ning på principerna i 1990 års livsmedelspolitik.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till producentstöd [innebär] att bättre förutsättningar ges&lt;br&gt;för ett framtida jordbruk som ger mindre belastning på miljön med&lt;br&gt;växtnäring och bekämpningsmedel. Naturvårdsverket anser dock att mil-&lt;br&gt;jöbelastningen orsakad av det norrländska jordbruket redan är liten och&lt;br&gt;orsakar endast små problem, med lokala undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket avstår från att ta ställning till om djur- eller arealbi-&lt;br&gt;drag är att föredra. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — En kombination av areal- och djurbidrag och konsekvenser i&lt;br&gt;olika bygder av olika former av stöd bör utredas innan ställning tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Naturvårdsverket anser att det är mycket bra att utredarna har&lt;br&gt;uppmärksammat att situationen i jordbruket i norra Sverige motiverar&lt;br&gt;särskilda insatser för att bevara odlingslandskapets betydelse. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det förslag utredarna skissat har mycket stora likheter med det&lt;br&gt;nuvarande anslaget för landskapsvård. Det förefaller inte genomtänkt att&lt;br&gt;införa ett system för samma ändamål och utformat på ett likartat sätt som&lt;br&gt;ett system som redan existerar. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Däremot bör formerna for ett utökat stöd för landskapsvård i&lt;br&gt;norra Sverige utredas ytterligare. En utgångspunkt i det arbetet bör vara&lt;br&gt;den form av landskapsvårdsstöd som redan finns för hela landet men med&lt;br&gt;medel som specialdestineras till stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Sveriges lantbruksuniversitet ställer sig bakom förslaget om en&lt;br&gt;övergång från nuvarande prisstöd till direkt och generellt djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Regionala prisstöd är oförenliga med EG:s gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitik. Omläggningen är därför motiverad. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur GATT-perspektiv är djurbidrag (och arealstöd) också att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stödformer som Sverige i fortsättningen är berett att finansiera själv,&lt;br&gt;om protokollösningen lyckas, behöver inte nödvändigtvis utformas som&lt;br&gt;djurbidrag. Det är i så fall önskvärt med flexibilitet så att stödet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konserverar produktionsstrukturen eller diskriminerar effektiva företag&lt;br&gt;eftersom detta på sikt bäddar för ökat stödberoende — — — .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet, som har inneburit en reell förstärkning av resurser&lt;br&gt;för FoU vid Röbäcksdalen, har möjliggjort en tidigareläggning och bredare&lt;br&gt;utformning av flera angelägna FoU-projekt inom de primära målområ-&lt;br&gt;dena. — — — Det är därför angeläget att också åtgärdsprogrammet kan&lt;br&gt;finna fortsatta finansieringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock vill SLU betona betydelsen av en mer uttalad långsiktighet i&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län delar arbetsgruppens uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avräkningspriset på marknaden är avgörande för heltidsjordbrukets&lt;br&gt;lönsamhet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar [däremot] inte arbetsgruppens uppfattning att det är&lt;br&gt;av mindre betydelse om stödet utgår som pristillägg eller djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — I ett internationellt perspektiv är det troligen nödvändigt att&lt;br&gt;övergå till ett samlat djurbidrag men länsstyrelsen anser att övergången&lt;br&gt;skall ske successivt och anpassas tills resultatet av GATT-förhandlingar&lt;br&gt;och EG-förhandlingar har klarnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är vår uppfattning att en djurersättning fungerar bättre&lt;br&gt;inom mjölkproduktionen än vid köttproduktion. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — [Det finns en risk] att produktionen inriktas på spannmålsbase-&lt;br&gt;rad gödtjursuppfödning med korta omloppstider och att djurbidraget ka-&lt;br&gt;pitaliseras i form av höjda priser på livkalvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att arealstödet till pota-&lt;br&gt;tis skall behållas. Även utsädesodlingen, särskilt av stamutsäde, bör stödjas&lt;br&gt;för att underlätta utvecklingen av ekologisk odling samt att utveckla&lt;br&gt;exportmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att landskapsvårdspro-&lt;br&gt;grammet bör kompletteras med möjlighet att omvandla djurbidrag till&lt;br&gt;landskapsvårdskontrakt. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Länsstyrelsen — — — tillstyrker förslagen om kompletterande&lt;br&gt;och understödjande åtgärder i form av ett breddat och förstärkt Åtgärds-&lt;br&gt;program för jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: — — — Länsstyrelsen anser&lt;br&gt;— — — att nuvarande prisstöd bör behållas tills vidare och utökad&lt;br&gt;kostnadskompensation ges i form av djurstöd. Om förändringar är nöd-&lt;br&gt;vändiga i samband med EG-medlemskap bör övergången ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enklaste lösningen är att det faktiska djurantalet under kompensa-&lt;br&gt;tionsåret får ligga till grund för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Till skillnad mot arbetsgruppen befarar länsstyrelsen att in-&lt;br&gt;tresset för att anpassa och effektivisera produktionen minskar. Dessutom&lt;br&gt;kan det finnas risker för att så höga djurbidrag som antyds i utredningen&lt;br&gt;leder till — — — överbeläggning i stallarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder av den karaktär som bedrivs genom Åtgärdsprogrammet för&lt;br&gt;norra Sverige är angelägna även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — De satsningar på selektiva insatser genom program inom bl.a.&lt;br&gt;kompletterande verksamhet till jordbruk, utbildnings/rådgivningsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och FoU-insatser som utredningen föreslår är angelägna insatser av mera&lt;br&gt;långsiktig karaktär och viktiga komplement till de generella stöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — [Förslaget om hävd av jordbruksmark] är i flera avseenden&lt;br&gt;otydligt och motsägelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Skall det bli verkningsfullt som naturvårdsstöd bör det modifie-&lt;br&gt;ras till ett generellt djurbaserat arealstöd inom områdena med sämsta&lt;br&gt;förutsättningarna för jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det inte finns tillräckliga skäl&lt;br&gt;att ändra på en etablerad och väl fungerande stödform till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige. Pristillägget bör vara kvar oförändrat och kompensation för&lt;br&gt;lönsamhetsförändringar bör utgå i form av höjning av djurbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en fördjupad mål-/medelanalys avstår länsstyrelsen från&lt;br&gt;att kommentera förslaget till införande av en särskild åtgärd för att kunna&lt;br&gt;ersätta producenterna för hävd av marker som hotas av nedläggning av&lt;br&gt;jordbruksproduktion, men konstaterar att stödformen kan vara motiverad&lt;br&gt;i perifera produktionsområden där exempelvis mjölkhämtningslinjer är&lt;br&gt;hotade eller i turistiskt frekventerade områden som är starkt beroende av&lt;br&gt;öppethållande av landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att åtgärdsprogrammet bör fortsätta och gärna för-&lt;br&gt;djupas. Programmet bör finansieras med budgetmedel ovan ramen för&lt;br&gt;stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Av särskild vikt är att medel ställs till förfogande för det&lt;br&gt;redovisade investerings- och underhållsbehovet till jordbrukets byggnader&lt;br&gt;i Jämtlands län. Det är också synnerligen angeläget att stöd kan utgå till&lt;br&gt;marknadsföring och utveckling av regionala produkter samt till att behålla&lt;br&gt;de jordbrukets forsknings- och försöksstationer som finns i Ås i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län delar arbetsgruppens grundläg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande förslag att stödet bör kopplas till djurhållning. Risken för att ett&lt;br&gt;arealbidrag snabbt skulle kapitaliseras är betydande---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stödets utformning är länsstyrelsen av den uppfattningen&lt;br&gt;att konsekvenserna inte analyserats tillräckligt för att ligga till grund för en&lt;br&gt;övergång till ett renodlat djurbidrag. Styrelsen förordar därför att nuva-&lt;br&gt;rande prisstöd bibehålies men att uppräkningar av stödet skulle kunna ske&lt;br&gt;som djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Jordbruksproduktionen [befinner] sig redan i dagsläget i en fas&lt;br&gt;med kraftigt minskande volymer. Uppenbara risker finns att denna utveck-&lt;br&gt;ling skulle förlängas och/eller fördjupas vid införandet av ett renodlat&lt;br&gt;djurbidrag.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de långa transportavstånd som gäller i norra Sverige&lt;br&gt;finner länsstyrelsen att bortfallet av tidigare fraktbidrag bör beaktas när&lt;br&gt;djurbidraget beräknas vad avser höns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ”särskild åtgärd” för att bevara odlingslandskapet och&lt;br&gt;den biologiska mångfalden utgör enligt länsstyrelsens uppfattning ett vär-&lt;br&gt;defullt komplement till det redan inrättade landskapsvårdsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Detta stöd borde kunna tillämpas även vid övergång till icke&lt;br&gt;animaliebunden produktion som t.ex. hö till försäljning och odling av&lt;br&gt;energigräs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen finner att denna särskilda åtgärd inte endast i huvudsak skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla områden av riksintresse. Länsstyrelserna i resp, län bör i dessa&lt;br&gt;avseenden ges en större frihet att själva avgöra inom vilka områden dessa&lt;br&gt;åtgärder skall kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet for jordbruket i norra Sverige ger länsstyrelserna&lt;br&gt;inom detta område ett verksamt medel i arbetet med landsbygdsutveck-&lt;br&gt;ling. Denna stödform bör därför bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för investeringsstöd till jordbruket bör uppräknas för att möjlig-&lt;br&gt;göra miljömässiga reinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Enligt länsstyrelsen kommer ett&lt;br&gt;djurbidrag eller annat enhetsbidrag att få både positiva och negativa&lt;br&gt;effekter. Till de negativa hör bl.a. mindre incitament till efifektivisering.&lt;br&gt;Till de positiva effekterna kan höra mer miljövänlig produktion i vissa fall.&lt;br&gt;Dessutom tillkommer den eventuella långsiktiga anpassningen till interna-&lt;br&gt;tionella regler. Om det sammantaget uppfattas som positivt med övergång&lt;br&gt;till enhetsbidrag bör detta baseras på djurhållningen och inte på arealun-&lt;br&gt;derlaget främst med hänsyn till rådande arrendeförhållanden. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell ändring av stödformerna bör ske successivt---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del av djurbidragen omvandlas till stöd för kulturlandskap, vilket&lt;br&gt;kan vara ändamålsenligt, är det viktigt att det noga samordnas med&lt;br&gt;nuvarande landskapsvårdsstöd. Helst bör bara två stödformer finnas, dvs.&lt;br&gt;en motsvarande nuvarande Nola och en för stöd till det öppna kulturland-&lt;br&gt;skapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har goda erfarenheter av åtgärdsprogrammet för jordbru-&lt;br&gt;ket i norra Sverige. Det är därför angeläget att finna former för finansiering&lt;br&gt;av en fortsättning. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättring av arbets- och djurmiljön kan ofta kräva betydande investe-&lt;br&gt;ringar. För att stimulera till dessa och för att underlätta effektivitetssträ-&lt;br&gt;vandena har ett investeringsstöd mycket stor betydelse. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Pristilläggen på produkterna bör&lt;br&gt;tills vidare behållas. Förändringar bör inte ske innan GATT-förhandlingar&lt;br&gt;är klara och den framtida EG-jordbrukspolitiken är fastlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arealbidraget för odling av matpotatis bör även omfatta Kopparbergs&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om djurbidrag kommer att ges bör det även omfatta kor för köttproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurbidragen bör ej reduceras i stödområde 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt djurbidrag i stället för pristillägg kan för många producenter&lt;br&gt;sänka stödet med upp till 25 %, vilket givetvis starkt påverkar deras&lt;br&gt;möjligheter att klara de fasta kostnaderna i företaget. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt utbetalning av stödet bör ske vid leverans till förädlingsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till djurbidrag som utbetalas till producent utan krav på&lt;br&gt;besiktning kommer således att stimulera till ”svartslakt”. Möjligheterna&lt;br&gt;till en effektiv kontroll av verkligt djurantal torde kräva stora resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter måste finnas att även i fortsättningen kunna bevilja investe-&lt;br&gt;ringsstöd för att underlätta både reinvesteringar och investeringar som&lt;br&gt;syftar till ökad effektivitet och förbättrad miljö för arbetskraft, djur och&lt;br&gt;omgivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stora stödbelopp per gård är lantbruksregistret inte en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande utgångspunkt för utbetalningen av djurbidragen. Andra beräknings-&lt;br&gt;underlag exempelvis ”Kokontrollen” kan ge större rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med föreslagen uppläggning av utbetalningen av djurbidragen kommer&lt;br&gt;jordbrukarna att planera sin produktion för så högt djurantal som möjligt&lt;br&gt;vid mättidpunkterna. Det innebär bl.a. att slakterierna får låg tillförsel&lt;br&gt;under senvåren och hög tillförsel av slaktdjur efter mitten på juni (vid&lt;br&gt;nuvarande regler för uppgifter till SCB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För köttproduktionen är stödbeloppen små jämfört med stödet till&lt;br&gt;mjölkproduktionen, varför kontrollfrågan för de flesta gårdar är av mindre&lt;br&gt;betydelse.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basåren för första utbetalningen [av djurbidrag] hösten 1992 bör vara&lt;br&gt;1990-92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar arbetsgruppens förslag [att ett antal selektiva åtgär-&lt;br&gt;der bör sättas in i området]. Formen för genomförandet bör tills vidare&lt;br&gt;kunna följa det som gällt det s.k. åtgärdsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: — — — Enligt styrelsens mening&lt;br&gt;kommer [införande av ett generellt och direkt djurbidrag] att ha en menlig&lt;br&gt;inverkan för de rationella företagen. Systemet gynnar de som i dag har en&lt;br&gt;låg produktion.---Det vore därför rimligare att i avvaktan på en mera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgripande omläggning på grund av en slutgiltig anpassning till GATT&lt;br&gt;och EG frysa prisstödet vid nuvarande nivå och låta tillkommande stöd&lt;br&gt;utgå i form av djurbidrag.---I avvaktan på en mer generell lösning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landskapsvårdsersättningarna tillstyrker styrelsen att stöd till landskaps-&lt;br&gt;vård liksom till andra viktiga insatser för jordbruksföretagens, i norra&lt;br&gt;Sverige, anpassning kan utgå inom ramen för stödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige. En förutsättning är dock att den generella stöddelen som skall&lt;br&gt;trygga en bibehållen lönsamhet inte krymper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av landskapsvårdsstödet bör bl.a. av rättviseskäl beredas&lt;br&gt;ytterligare och omfatta inte bara mjölkproducenter utan även köttprodu-&lt;br&gt;center.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Förslaget om ett glidande medeltal av antalet djur [kan] godtas.&lt;br&gt;I vissa fall kan dock problem uppstå, nämligen vid avveckling och nystart.&lt;br&gt;Detta bör bearbetas vidare---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser även att arealstöd till potatisodlingen utsträcks till&lt;br&gt;område 2 och 3 i länet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning om behovet av att införa&lt;br&gt;kompletterande selektiva åtgärder. Dessa selektiva åtgärder bör genomfö-&lt;br&gt;ras inom ramen för ett fortsatt utvidgat åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---I det sammanhanget vill styrelsen betona vikten av att själv med&lt;br&gt;ledning av de regionala förhållandena fastställa användningen av investe-&lt;br&gt;ringsstödet och inte som för närvarande styras av jordbruksverkets före-&lt;br&gt;skrifter. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---All utveckling tar tid och kräver kontinuitet, varför programmet&lt;br&gt;bör permanentas och ingå som en del i det samlade stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.21 Länsstyrelsen i Örebro län vill instämma i utredningens förslag att&lt;br&gt;framtida stöd till jordbruket i norra Sverige ej bör utformas som prisstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till produkterna. Länsstyrelsen anser vidare att man bör skynda långsamt&lt;br&gt;med avvecklandet av nuvarande stödsystem. Kommande GATT- och&lt;br&gt;EG-avtal bör vara slutna innan nya stödformer utarbetas. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya stödsystemet bör utformas så att både djur- och arealersättning&lt;br&gt;kan erhållas. Djurersättning bör kunna erhållas för mjölkkor, dikor, ung-&lt;br&gt;nöt, suggor, slaktsvin, får, getter och höns. Djurbidragen bör alltså inte&lt;br&gt;kopplas endast till betande djurslag.---Även arealersättning bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda ersättningsformerna bör kopplas till aktivt brukande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.22 Lantbrukarnas riksförbund: Det avsnitt som sammanfattar utred-&lt;br&gt;ningens ståndpunkter genomsyras av en ambition att på olika sätt misskre-&lt;br&gt;ditera prisstöd som utbetalningsform till förmån for djurbidrag och mer&lt;br&gt;företagsspecifika stöd. Några bärande argument för dessa slutsatser finns&lt;br&gt;enligt LRF inte. Resonemangen är i vissa fall klart missvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen pekar helt riktigt på miljön som en möjlig konkurrens-&lt;br&gt;fördel för jordbruket i norra Sverige. Detta används dock felaktigt som ett&lt;br&gt;argument för en tyngdpunktsförskjutning från prisstöd till mer företags-&lt;br&gt;specifika stöd, vilket står i strid med huvudlinjen i 1990 års livsmedelspo-&lt;br&gt;litiska beslut.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen gör, med sitt resonemang kring företagsspecifika stöd, en&lt;br&gt;olycklig sammanblandning av lönsamhetsgarantin och samhällets behov&lt;br&gt;av att upphandla kollektiva tjänster.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — En övergång till djurstöd och mer företagsspecifika stöd som&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslår innebär att incitamentet för effektivisering och&lt;br&gt;produktivitetsutveckling försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Med arbetsgruppens förslag med stöd som fjärmas från produk-&lt;br&gt;tionen riskerar norra Sverige att hamna på efterkälken med ökat stödbehov&lt;br&gt;som följd.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta påpekande i botten är LRF positivt till satsning på FoU,&lt;br&gt;investeringsstöd, stöd till utvecklingsprojekt m.fl. kompletterande åtgär-&lt;br&gt;der. Medel för dessa satsningar skall dock inte avräknas mot kompensa-&lt;br&gt;tionsnivån. — — — I annat fall görs avsteg från riksdagens fastlagda&lt;br&gt;ambition att lönsamheten inte skall förändras. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen hävdar att en rad inhemska skäl talar för en övergång&lt;br&gt;från prisstöd till olika former av direkta stöd.---Inget av de inhemska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl som anförs håller vid en kritisk granskning. Argumenteringen består&lt;br&gt;snarare av ett antal påståenden vars syfte är att legitimera ett förändrat&lt;br&gt;betalningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödet utgör ett problem i det internationella perspektivet dvs. inför&lt;br&gt;en eventuell överenskommelse i GATT. Det finns dock inte skäl att i förväg&lt;br&gt;göra de förändringar som arbetsgruppen föreslår. — — — Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att även utbetalningsformen dvs. prisstödet kan klaras genom&lt;br&gt;metoden med särskilt protokoll i EG-förhandlingarna. När det gäller en&lt;br&gt;eventuell överenskommelse i GATT bör en konvertering av prisstöd göras&lt;br&gt;först om vi blir tvingade till detta för att undgå neddragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige till följd av bindande internationella avtal tvingas konver-&lt;br&gt;tera prisstödet till djurstöd är det uppenbart att ett glidande 3-årsmedeltal&lt;br&gt;är att föredra framför en fast historisk bas som relativt snabbt ger stora&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.23 Svenska naturskyddsföreningen stöder förslaget om att nuvarande&lt;br&gt;djurbidrag och pristillägg ersätts av ett generellt och direkt djurbidrag.&lt;br&gt;Detta måste dock enligt föreningens uppfattning kompletteras med en&lt;br&gt;generell, differentierad arealersättning. Utan denna komplettering klaras&lt;br&gt;inte målsättningen beträffande biologisk mångfald och biotopbevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad djurbidraget beträffar stöder föreningen tanken på att ersättning&lt;br&gt;ovillkorligen måste vara förknippad med bestämda konkreta och kontinu-&lt;br&gt;erliga åtaganden som leder till ett resurs-, miljö- och/eller naturvänligare&lt;br&gt;jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi stöder inte tanken på ett nytt kompletterande stöd vid sidan av stödet&lt;br&gt;för vård av odlingslandskapet, riktat mot de riksintressanta objekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara målsättningen med den biologiska mångfalden föreslår vi i&lt;br&gt;stället att en generell men differentierad arealersättning införs. Den omfat-&lt;br&gt;tar alltså all jordbruksmark, men ersättningen differentieras efter de s.k.&lt;br&gt;kollektiva nyttigheter som marken producerar. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen stöder självklart ett utnyttjande av de möjligheter till kom-&lt;br&gt;pletterande och understödjande åtgärder som kan bli följden av en even-&lt;br&gt;tuell EG-anslutning.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.25 Näringsfrihetsombudsmannen: Bidragen [bör] helst utgå allt efter&lt;br&gt;sitt syfte. En övergång till djurbidrag är därför ett steg i rätt riktning,&lt;br&gt;särskilt som prisstöd och pristillägg inte varit effektiva medel för att fylla&lt;br&gt;uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.28 Riksantikvarieämbetet: I det kortsiktiga perspektivet, fram till med-&lt;br&gt;lemsförhandlingarna med EG föredrar RAÄ, att nuvarande stödsystem&lt;br&gt;bibehålls. Såsom särskilda krav och anpassning till EG anser RAÄ att&lt;br&gt;arealbidrag och djurbidrag bör ingå tillsammans i ett nytt stödsystem för&lt;br&gt;norra Sverige.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Stöden bör således kunna kombineras där så krävs för att&lt;br&gt;bibehålla såväl bete som annan markanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag om ett ytterligare ”grönt stöd” för odlingsland-&lt;br&gt;skapet i norra Sverige, vid sidan om programmet för landskapsvård, ses av&lt;br&gt;RAÄ som mycket positivt. Detta stöd bör utformas som ett generellt&lt;br&gt;hävdstöd i nationellt värdefulla områden, vilka framgår av bevarandepro-&lt;br&gt;grammet. RAÄ delar däremot inte arbetsgruppens ståndpunkt att stödet&lt;br&gt;koncentreras till enbart de olika riksintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Om det är en strävan att öka kombinationsföretagen, diversifie-&lt;br&gt;ringen och nischverksamheten med bl.a. småskalig förädling måste sam-&lt;br&gt;hället bidra med stöd i form av information, utbildning, konsulentverk-&lt;br&gt;samhet och forskning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.32 Företagarnas riksorganisation: Stödet till norra Sverige bör enligt&lt;br&gt;vår uppfattning utformas så att det får största möjliga stimulerande effekt&lt;br&gt;på jordbruksproduktionen. Vi ställer oss bl.a. av den anledningen tvek-&lt;br&gt;samma till en övergång till ett direkt djurbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bärande argument för en övergång till djurbidrag redovisas inte i&lt;br&gt;betänkandet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Enligt SAF:s mening bör möjlighe-&lt;br&gt;ten för prisstöd prövas i de kommande förhandlingarna. Intill dess bör&lt;br&gt;utgångsläget vara att bibehålla nu gällande produktivitetsfrämjande stöd-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Livsmedelsindustrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1 Överstyrelsen för civil beredskap rekommenderar arbetsgruppen att&lt;br&gt;presentera en mer genomgripande analys beträffande uttransporter i slut-&lt;br&gt;betänkandet och avvaktar därför i nuläget att ta ställning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Statens jordbruksverk tillstyrker att stödet till förädlingsindustrin för&lt;br&gt;uttransporter på vissa villkor upphör, på grund bl.a. av de stora svårigheter&lt;br&gt;som är förenade med att räkna fram ett konkurrensneutralt och rättvisande&lt;br&gt;stödbelopp för resp, industri. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket kan tillstyrka att högstprissystemet slopas generellt i&lt;br&gt;landet men vill samtidigt betona det väsentliga i att konkurrensen i så fall&lt;br&gt;fungerar. Om högstprissystemet slopas krävs en skärpt bevakning av kon-&lt;br&gt;kurrensförhållandena inom mejeriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Konsumentberedningen:---Ett slopande av [högstprissystemet]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan komma att innebära högre mjölkpriser för konsumenterna till följd av&lt;br&gt;den bristande konkurrensen på mejeriområdet. KoB instämmer med ar-&lt;br&gt;betsgruppen i att frågan bör bli föremål för särskilda överväganden, i vilka&lt;br&gt;konsumentintresset måste beaktas. En tills vidare-lösning kunde vara att&lt;br&gt;jordbruksverket får utnyttja sina möjligheter att ge dispens inom högst-&lt;br&gt;prissystemet, vilken skulle omfatta kostnadsfördyringen till följd av bort-&lt;br&gt;tagen subvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Det är viktigt att offentligt stöd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småskalig förädling sker på ett neutralt sätt och bör koncentreras till de fall&lt;br&gt;nya produkter kan skapas eller till sådana geografiska områden som saknar&lt;br&gt;eller står i akut risk att sakna avsättningsmöjligheter.---Det kan dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasättas om det blir möjligt att mer än undantagsvis driva småskalig&lt;br&gt;förädling och försäljning i de mer utpräglade glesbygdsområdena.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Ett sämre nettopris till producen-&lt;br&gt;ten inom ett område beror sannolikt främst på de lokala marknadsförhål-&lt;br&gt;landena och inte på ”ineffektivitet i förädlingsledet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.22 Lantbrukarnas riksförbund: Under avsnittet om förädlingsindustrin&lt;br&gt;anger arbetsgruppen att prisstöd kan ”bidra till att dölja ineffektivitet och&lt;br&gt;bristande konkurrensförmåga inom industrin”. Även detta påstående in-&lt;br&gt;nebär ett underkännande av kalkylmodellen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF accepterar ett slopande av stödet till uttransporter under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den s.k. högstprissättningen slopas på mjölk under avregleringspe-&lt;br&gt;rioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.25 Näringsfrihetsombudsmannen avstyrker arbetsgruppens förslag att&lt;br&gt;bibehålla ett intransportstöd till livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO:s mening är att ett stöd till producenterna är att föredra framför ett&lt;br&gt;stöd till livsmedelsindustrin. Ett intransportstöd kan ha klara negativa&lt;br&gt;effekter från konkurrenssynpunkt och samhällsekonomisk utgångspunkt.&lt;br&gt;— — — Att stödet utgår till industrin motverkar vidare nyetablering,&lt;br&gt;genom att avstånd och lokalisering inte får utslag i priset till producen-&lt;br&gt;terna. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO tillstyrker att uttransportstödet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO stödjer arbetsgruppens förslag att slopa högstprissättningen på&lt;br&gt;mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt NO goda skäl att slopa högstprissättningen på mjölk i&lt;br&gt;hela landet.---Det finns dock anledning att kommentera arbetsgrup-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Med hänsyn till den extrema glesbygdssituation som råder i&lt;br&gt;stora delar av stödområdet, finns det anledning att betrakta flera relevanta&lt;br&gt;marknader som naturliga monopol. — — — Den monopolsituation som&lt;br&gt;kommer att råda innebär att priset kan stiga. Den skärpta konkurrenslag-&lt;br&gt;stiftningen som trädde i kraft den 1 juli 1991 kan dock knappast, såsom&lt;br&gt;arbetsgruppen anför, motverka sådana prisstegringar. Det finns dock andra&lt;br&gt;faktorer som kan hålla igen prisökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det kan antas att det kan vara svårt från opinionssynpunkt för&lt;br&gt;mejeriföretagen att ta ut alltför höga priser. En högre prisnivå på K-mjölk&lt;br&gt;får vidare antas öka incitamenten för nyetablering av mejeriindustri,&lt;br&gt;åtminstone där närhet finns till ett någorlunda stort befolkningsunderlag.&lt;br&gt;För att nyetablering skall komma till stånd kan det dock vara nödvändigt&lt;br&gt;att, som nämnts ovan, intransportstödet försvinner samt att åtgärder från&lt;br&gt;de etablerade för att försvåra för nya aktörer inte förekommer.---Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa aktörer i de områden där konkurrensen inte fungerar sätter priser&lt;br&gt;som inte är prestationsmotiverade kan denna prissättning angripas såsom&lt;br&gt;prisdiskriminering med stöd av konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.26 Statens pris- och konkurrensverk:---Principiellt anser SPK att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadskrafterna skall få verka så ostört som möjligt och att regleringar&lt;br&gt;skall minimeras. Det kan därför vara lämpligt att se över transportstödet&lt;br&gt;och högstprisregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2 Statens jordbruksverk: — — — anser principiellt att avgifter på jord-&lt;br&gt;bruksproduktionen inte skall användas för att finansiera regionalpolitiskt&lt;br&gt;motiverade stöd inom jordbrukssektorn. Sådana kostnader bör i stället&lt;br&gt;belasta statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Riksrevisionsverket: Då arbetsgruppens förslag innebär kostnadsök-&lt;br&gt;ningar vill RRV påpeka att arbetsgruppen enligt verkets mening inte&lt;br&gt;tillräckligt har analyserat eller redovisat hur dessa skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Glesbygdsmyndigheten kan inte finna att utredningen har redovisat&lt;br&gt;hur de utökade kostnaderna för föreslagna åtgärder skall finansieras. Detta&lt;br&gt;är en allvarlig brist som måste rättas till oaktat riksdagens tidigare ställ-&lt;br&gt;ningstagande till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Konsumentberedningen: Regionalpolitiska stöd bör belasta statsbud-&lt;br&gt;geten och inte konsumtionen av livsmedel. Den föreslagna finansieringen&lt;br&gt;av ett ökat stöd till norra Sverige, t.ex. höjning av förmalningsavgiften, bör&lt;br&gt;enligt KoB:s mening vara utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.21 Länsstyrelsen i Örebro län: — — — I betänkandet föreslås att&lt;br&gt;[höjningen av stödet] skall finansieras genom att öka kvarvarande avgifter&lt;br&gt;i regleringsekonomin. Detta innebär i praktiken att lantbruket i södra och&lt;br&gt;mellersta Sverige skall bekosta det utökade stödet till norra Sveriges&lt;br&gt;lantbruk. Länsstyrelsen anser att stödet skall bekostas av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.22 Lantbrukarnas riksförbund förutsätter att de medel som krävs för&lt;br&gt;att fullgöra åtagandena i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut&lt;br&gt;finansieras över statsbudgeten. Det är inte rimligt att belasta en enskild&lt;br&gt;yrkesgrupp med kostnader för regionalpolitiska stöd beslutade av riksda-&lt;br&gt;gen. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.26 Statens pris- och konkurrensverk anser att den föreslagna finansie-&lt;br&gt;ringen av Norrlandsstödet genom att ännu ej helt borttagna regleringsav-&lt;br&gt;gifter på spannmålsområdet bibehålls och höjs ger fel signaler till berörda&lt;br&gt;aktörer inom livsmedelssektorn. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även tveksamt om det i samband med en avreglering och om-&lt;br&gt;strukturering av jordbruket är lämpligt att belasta relativt konkurrenskraf-&lt;br&gt;tiga regioner i syfte att bibehålla produktionen i svagare regioner. Finansi-&lt;br&gt;eringen bör hellre utgå med direkta budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Prisstödet till rennäringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.2 Statens jordbruksverk:---Enligt SJ V bör kopplingen mellan stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till rennäringen och stödet till jordbruket i Norrland släppas i den nya&lt;br&gt;livsmedelspolitiken. Jordbruksverket delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;stödet till rennäringen regleras genom ett särskilt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län samtycker till förslaget att frikoppla&lt;br&gt;stödet till rennäringen från det särskilda prisstödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samverkan mellan jordbruket och rennäringen sker redan i dag och&lt;br&gt;arbetet bör utvecklas ytterligare. I vilken omfattning ett samnyttjande av&lt;br&gt;slakterier är lämpligt och praktiskt möjligt får undersökas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Stödet till rennäringen bör enligt&lt;br&gt;utredningen frikopplas från det övriga Norrlandsstödet. Åtgärden kan&lt;br&gt;betraktas som en naturlig följd av den nya livsmedelspolitiken. Särskilda&lt;br&gt;regler för stödet till rennäringen måste utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Mobila slakterier skulle möjligen kunna samutnyttjas med&lt;br&gt;jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.28 Riksantikvarieämbetet: — — — Slutligen vill RAÄ poängtera ren-&lt;br&gt;näringens roll i sammanhanget. Inför ett inträde i EG är det viktigt att stöd&lt;br&gt;till rennäringen garanteras genom ett särskilt undantag, vilket bör precise-&lt;br&gt;ras i medlemsavtalet, och att rennäringen frikopplas från den generella&lt;br&gt;jordbrukspolitiken inför förhandlingarna med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.36 Svenska samernas riksförbund konstaterar att arbetsgruppen bedö-&lt;br&gt;mer det som möjligt att bibehålla nuvarande konstruktion av prisstödet&lt;br&gt;genom ett särskilt undantag i ett medlemskapsavtal. I kontakt med arbets-&lt;br&gt;gruppen har riksförbundet redovisat sin ståndpunkt att övervägande skäl&lt;br&gt;talar för att pröva en sådan förhandlingsuppläggning. Det skall dock&lt;br&gt;konstateras att det numera finns mer markerade signaler att såväl Finland&lt;br&gt;som eventuellt också Norge förbereder att ansöka om medlemskap i EG.&lt;br&gt;Vid sådant förhållande kan ytterligare komplikationer uppkomma, att få&lt;br&gt;till stånd ett särskilt protokoll till ett medlemskapsavtal för Sveriges vid-&lt;br&gt;kommande. Det finns därför skäl att redan nu överväga att förändra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstruktionen av prisstödet från ett produktionsrelaterat stöd till ett&lt;br&gt;generellt djurbidrag. Riksförbundet ser det både nödvändigt och i tiden&lt;br&gt;angeläget att ett sådant alternativ studeras närmare. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet påtalas det stora värdet i att utveckla en mer aktiv&lt;br&gt;samverkan mellan jord- och skogsbruket i glesbygd och rennäringen när det&lt;br&gt;gäller industriell förädling och marknadsföring och att en sådan samverkan&lt;br&gt;också kan avse andra områden. Riksförbundet bestyrker det framförda och&lt;br&gt;ser det utomordentligt angeläget att ett sådant utvecklande arbete kommer&lt;br&gt;till stånd. Det i tiden näraliggande torde främst vara att realisera det som&lt;br&gt;anges om slakterietablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanhängande med denna samverkan mellan näringarna är också&lt;br&gt;möjligheten för rennäringen att kunna utnyttja de av arbetsgruppen före-&lt;br&gt;slagna kompletterande och understödjande åtgärderna (avsnitt 9.7.2). Av&lt;br&gt;där uppräknade åtta områden torde i princip samtliga vara möjliga att&lt;br&gt;applicera på rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet får i anslutning till redovisade synpunkter på konsekven-&lt;br&gt;serna av ett EG-medlemskap med anknytande frågor också ta upp frågan&lt;br&gt;om nu utgående prisstöd i förhållande till rådande besvärliga marknadssi-&lt;br&gt;tuation för renköttet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga behandlas i budgetpropositionen for 1992/93 (bil. 10)&lt;br&gt;under avsnittet E 1. Främjande av rennäringen. Där gjord bedömning av&lt;br&gt;marknadssituationen framkallar ingen erinran. Däremot framstår det som&lt;br&gt;en föga framkomlig linje att föreslå att medel från detta anslag skall&lt;br&gt;användas for marknadsfrämjande åtgärder. De ändamål som skall finansi-&lt;br&gt;eras över detta anslag återgår dessutom på olika särskilda riksdagsbeslut&lt;br&gt;över vilka det inte kan disponeras vid överläggningarna mellan jordbruks-&lt;br&gt;verket och riksförbundet. Det är därför nödvändigt att söka andra finan-&lt;br&gt;sieringsvägar om ändamålet skall kunna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framkomliga vägen måste i stället vara att disponera tillkommande&lt;br&gt;medel från prisstödsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några principiella hinder att använda prisstödsmedel för marknads-&lt;br&gt;främjande åtgärder torde inte föreligga varvid hänvisning kan göras till&lt;br&gt;riksdagens beslut 1991 att tio milj.kr. får disponeras för sådana åtgärder&lt;br&gt;såvitt gäller får- och lammkött. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis får riksförbundet framhålla vikten av att ett förändrings-&lt;br&gt;arbete som berör rennäringen ges en tydligare markering i de utredningar&lt;br&gt;som till sitt huvudändamål må ha jordbruket (i norra Sverige), men som&lt;br&gt;samtidigt har en direkt och/eller indirekt betydelse för rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med stödet till jordbruket i norra Sverige har fram till budgetåret&lt;br&gt;1991/92 varit att kompensera jordbruket (liksom viss förädlingsindustri) i&lt;br&gt;stödområdena för de merkostnader som uppstår på grund av skillnader i&lt;br&gt;klimat, transportavstånd, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagsbeslutet om den nya livsmedelspolitiken i juni 1990&lt;br&gt;ändrades grunderna för stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt beslu-&lt;br&gt;tet skall eventuella kraftigare sänkningar av produktpriserna i jordbruket i&lt;br&gt;övriga delar av landet inte tillåtas få motsvarande återverkningar i norra&lt;br&gt;Sverige. Lönsamheten i det norrländska jordbruket skall inte tillåtas sjunka&lt;br&gt;nämnvärt som en följd av reformen. Därigenom kommer i princip norra&lt;br&gt;Sverige att undantas från den produktionsanpassning som följer av refor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet för 1992/93 beräknas därför på ett annorlunda sätt än tidigare.&lt;br&gt;Som utgångspunkt för beräkningarna har dock använts samma beräknings-&lt;br&gt;modell som tidigare år. I stället för att jämföra lönsamheten i det norrländ-&lt;br&gt;ska jordbruket med ett referensområde i mellansverige jämförs nu den&lt;br&gt;faktiska lönsamheten i resp, stödområde under år 1991 med motsvarande&lt;br&gt;uppgifter för 1989/90. Basperioden för beräkningarna — 1989/90 -&lt;br&gt;överensstämmer med det förslag som lämnats av arbetsgruppen för över-&lt;br&gt;syn av stödet till jordbruket i norra Sverige (Ds 1991:80). I beräkningarna&lt;br&gt;läggs till den faktiska lönsamheten 1989/90 ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;som riksdagen förra året anslog för att höja lönsamheten i mjölkproduktio-&lt;br&gt;nen i norra Sverige efter tvåprissysterpets avskaffande den 1 juli 1989. En&lt;br&gt;beräkning har också gjorts utan detta/tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till mjölk- och köttproduktionen utbetalas dels som pristillägg,&lt;br&gt;dels som djurbidrag till mjölkkor, ungnöt, lamm och slaktsvin. Stöd till&lt;br&gt;smågrisproduktionen utgår som ett bidrag per modersugga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äggproduktionen stöds genom ett bidrag per insatt höna och getskötseln&lt;br&gt;genom ett bidrag per mjölkande get. För matpotatisproduktionen utgår ett&lt;br&gt;arealbidrag. Beräkningen av stödbehovet för dessa produktionsgrenar har&lt;br&gt;gjorts mer schablonmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsindustrin — mejerier, slakterier och äggpackerier — kompen-&lt;br&gt;serades 1991/92 för merkostnader jämfört med övriga landet avseende&lt;br&gt;transportkostnader. Beräkningarna för 1992/93 har i enlighet med försla-&lt;br&gt;get från arbetsgruppen för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;(Ds 1991:80) begränsats till att avse enbart intransportkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Utvecklingen av antalet kor i stödområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt en speciell bearbetning av lantbruksregistret som jordbruksverket&lt;br&gt;har låtit göra, har antalet kor i stödområdet mellan 1990 och 1991 sjunkit&lt;br&gt;med ca 5 %, vilket motsvarar nedgången i koantal för hela riket. Ned-&lt;br&gt;gången var något lägre i de nordligaste stödområdena än i de sydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Kostnader för 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebar att kostnaderna för 1991/92 beräknades uppgå&lt;br&gt;till totalt 873 milj.kr. till jordbruket i norra Sverige. Senast tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter indikerar att utfallet för året kommer att bli ungefär detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;br&gt;våren-90&lt;br&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuell&lt;br&gt;prognos&lt;br&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket: mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;smågrisar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;potatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;getter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till industrin: mejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;slakterier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;äggpackerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till stöd för jordbruket 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av stödbehovet 1992/93 grundar sig så långt möjligt på den&lt;br&gt;faktiska kostnads- och lönsamhetsutvecklingen mellan 1989/90 och 1991.&lt;br&gt;Lönsamheten har under denna period sjunkit i flertalet produktionsgrenar&lt;br&gt;i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagsbeslutet skall prissänkningar till följd av den interna&lt;br&gt;avregleringen inte tillåtas påverka lönsamheten i det norrländska jordbru-&lt;br&gt;ket i någon nämnvärd grad. Det är enligt jordbruksverket inte möjligt att&lt;br&gt;avgöra — och kvantifiera — om någon del av lönsamhetsförsämringen har&lt;br&gt;andra orsaker än den livsmedelspolitiska reformen. Jordbruksverket har&lt;br&gt;därför beräknat det stöd som behövs för att upprätthålla oförändrad&lt;br&gt;lönsamhet (mätt som täckningsgrad) inom jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;mellan 1989/90 och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Mjölkproduktionen samt produktionen av kött av nöt,&lt;br&gt;får och lamm&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Beräkningsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av lönsamheten i mjölkproduktionen har för vart och ett av&lt;br&gt;stödområdena beräknats med hjälp av den s.k. merkostnadsmodellen.&lt;br&gt;Tidigare har endast skillnader i kostnader mellan stödområdena och refe-&lt;br&gt;rensområdet beaktats. Modellen har nu anpassats för den nya använd-&lt;br&gt;ningen genom att också intäktssidan beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen beskrivs översiktligt i underbilaga 1 där också vissa beräknings-&lt;br&gt;resultat redovisas. För en närmare beskrivning av modellen — framför allt&lt;br&gt;vad gäller kostnadssidan — hänvisas till ”Merkostnader 1990 för jordbru-&lt;br&gt;ket i norra Sverige” (lantbruksstyrelsen december 1990).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet fungerar modellen så att kostnader och intäkter av olika slag&lt;br&gt;beräknas for typföretag i resp, stödområde. Täckningsgraden beräknas&lt;br&gt;sedan som den andel av företagets kalkylerade kostnader för arbete och&lt;br&gt;kapital som täcks av de totala intäkterna sedan övriga kostnader täckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet beräknas som det tillskott som behövs år 1991 for att&lt;br&gt;typföretaget i resp, stödområde skall uppnå samma täckningsgrad som&lt;br&gt;1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna påverkas av mjölkpriserna (produktionen av kött är i model-&lt;br&gt;len omräknad till mjölk) samt av de olika stöd som utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkprisets utveckling varierar mellan de olika mejeriområdena i norra&lt;br&gt;Sverige. I de beräkningar som gjorts har därför satts in dels ett enhetligt&lt;br&gt;(genomsnittligt) grundpris (pris utan pristillägg) för hela norra Sverige, dels&lt;br&gt;med grundpriser som differentierats mellan stödområdena. Beräkningen&lt;br&gt;av differentierade priser är osäker då mejeriernas upptagningsområden&lt;br&gt;inte överensstämmer med stödområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i prisutveckling mellan mejerierna kan bero på en mängd&lt;br&gt;faktorer. Det kan vara skillnader i produktmix, olikheter i kostnadsutveck-&lt;br&gt;ling m.m. En viss osäkerhet om det faktiska utfallet av det förenklade&lt;br&gt;utjämningssystemet gällde i samband med övergången den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Detta förhållande kan också ha påverkat priserna under år 1991. Även&lt;br&gt;skillnader i säsongkorrigering av priserna kan ha inverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket förordar att stödbehovet beräknas med utgångspunkt&lt;br&gt;från ett enhetligt mjölkpris i stödområdena. Det har inte bedömts vara&lt;br&gt;lämpligt att differentiera stödet efter de prisskillnader som under det&lt;br&gt;aktuella året råder mellan mejeriområdena i Norrland. Dessa skillnader&lt;br&gt;kommer sannolikt också att variera mellan åren. Vidare föreligger svårig-&lt;br&gt;heter som sammanhänger med att stödområdena inte sammanfaller med&lt;br&gt;mejeriområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket vill i sammanhanget poängtera att den beräkningsmo-&lt;br&gt;dell som använts för att fastställa stödbehovet innehåller många osäker-&lt;br&gt;hetsmoment. Bl.a. har olika antaganden fått göras för olika poster i&lt;br&gt;kalkylerna och de prisuppgifter som använts är osäkra. Dessutom avviker&lt;br&gt;typföretaget i olika avseenden ifrån de faktiska förhållandena som gäller&lt;br&gt;för den grupp av företag som avses stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu använda modellen har framtagits för att beräkna merkostna-&lt;br&gt;derna. För att belysa den verkliga lönsamhetsutvecklingen inom mjölkpro-&lt;br&gt;duktionen krävs enligt verkets uppfattning beräkningsansatser som i större&lt;br&gt;utsträckning tar hänsyn till de verkliga förhållandena i resp, stödområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har för avsikt att tillsammans med livsmedelsekonomis-&lt;br&gt;ka samarbetsnämnden närmare behandla metoder för lönsamhetsjämförel-&lt;br&gt;ser i stödområdena bl.a. med hjälp av de fördjupade ekonomiska studier&lt;br&gt;som genomförts för stödområdena i samband med den senaste deklara-&lt;br&gt;tionsundersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Förslag till stödnivå, mjölk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet inom mjölkproduktionen i norra Sverige har beräknats med&lt;br&gt;den modell som redovisats i avsnitt 4.1.1. Beräkningen har gjorts med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enhetligt (genomsnittligt) mjölkpris i alla stödområden. Till detta beräk-&lt;br&gt;nade stödbehov har sedan lagts det tillägg som beslutades våren 1991 for&lt;br&gt;att höja lönsamheten i mjölkproduktionen i norra Sverige efter tvåprissy-&lt;br&gt;stemets avskaffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaden for stödet till mjölkproduktionen&lt;br&gt;1992/93 har antagits en minskning av såväl antalet mjölkkor som volymen&lt;br&gt;invägd mjölk med 5 % mellan 1991 och 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningarna ökar djurbidragen mer i de södra delarna av&lt;br&gt;stödområdet. Stödområde 4 har liksom tidigare betraktats som ett avtrapp-&lt;br&gt;ningsområde. Det beräknade stödbehovet har därför reducerats med en&lt;br&gt;tredjedel. Denna avtrappning medför att lönsamhetsnivån ej kan hållas&lt;br&gt;oförändrad i område 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stödnivå 1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;br&gt;mjölkkor&lt;br&gt;kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;br&gt;mjölkkor&lt;br&gt;kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1991/93: 672 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med innevarande budgetår innebär förslaget en ökning i stöd-&lt;br&gt;beloppet med 10 %. Detta medför, sedan hänsyn tagits till en minskad&lt;br&gt;mjölkinvägning, att stödet till mjölkproduktionen stiger med ca 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Förslag till stödnivå, kött av nöt samt får och lamm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet för köttproduktionen har beräknats med utgångspunkt från s.k.&lt;br&gt;produktekvivalenter där ersättningen till köttet givits ett stöd som är nio&lt;br&gt;gånger högre per kilo än mjölk (exkl. korrigering för tvåprissystemet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ungnöt samt får och lamm har antagits bli oförändrat i norra&lt;br&gt;Sverige mellan 1991 och 1992/93. Detsamma gäller slaktvolymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för mjölk har stödbehovet i område 4 reducerats med en tredje-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Omr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Stödnivå 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förslag 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;br&gt;kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;kr/djur&lt;br&gt;ungnöt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;lamm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ungnöt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lamm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 183 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Fläskproduktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att räkna fram lönsamhetsförändringar inom fläskproduktionen har&lt;br&gt;lantbruksuniversitetets s.k. områdeskalkyler använts. Områdeskalkylerna&lt;br&gt;är syntetiska lönsamhetskalkyler for olika naturliga produktionsområden.&lt;br&gt;För stödområdena 1 och 2 har utgångspunkten varit områdeskalkylerna för&lt;br&gt;övre Norrland resp, nedre Norrland. För stödområde 3 och 4 har på&lt;br&gt;motsvarande sätt områdeskalkylen för mellersta Sveriges skogsbygder an-&lt;br&gt;vänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar på ett något högre stödbehov jämfört med den nivå&lt;br&gt;som tillämpas för 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av beräkningsresultaten föreslås följande stöd till produk-&lt;br&gt;tionen av fläskkött. Liksom för mjölk har stödbehovet i område 4 reduce-&lt;br&gt;rats med en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Omr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stödnivå 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslag 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;br&gt;slaktsvin&lt;br&gt;kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag&lt;br&gt;slaktsvin&lt;br&gt;kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 14 milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Smågrisproduktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksuniversitetets områdeskalkyler har också använts för att bedöma&lt;br&gt;lönsamhetsutvecklingen inom smågrisproduktionen för perioden 1989/90&lt;br&gt;— 1991. Beräkningsmetodiken är i stort sett densamma som för fläskpro-&lt;br&gt;duktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar en något stigande lönsamhet under perioden för&lt;br&gt;samtliga stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket föreslår därför samma stödnivå 1992/93 som 1991/92.&lt;br&gt;Inom smågrisproduktionen förekommer en begränsning som innebär att&lt;br&gt;stöd utgår till högst 60 suggor per företag. Någon sådan övre gräns före-&lt;br&gt;kommer inte inom någon annan produktionsgren. Jordbruksverket före-&lt;br&gt;slår att denna begränsning slopas. Denna förändring medför ökade kostna-&lt;br&gt;der för stödet om ca 1,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stödnivå, kr/sugga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 455&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;615&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;350&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 8 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Getskötseln&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För getstödet föreligger inte tillräckligt noggranna kalkyler for en beräkning&lt;br&gt;av stödbehovet. Jordbruksverket har därför utgått från en schablonmässig&lt;br&gt;beräkning grundad på kostnadsutvecklingen och föreslår en höjning av&lt;br&gt;stödet baserad på utvecklingen av PM-index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås öka från 700 kr. per mjölkande get 1991/92 till 750 kr.&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Äggproduktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Liksom för getter finns inga speciella kalkyler för äggproduktionen och&lt;br&gt;stödbehovet har beräknats schablonmässigt. Kostnaderna har beräknats&lt;br&gt;öka som PM-index, vilket tillsammans med en nedgång i producentpri-&lt;br&gt;serna ger ett ökat stödbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås öka från 12:30 kr. per insatt höna i område 1 och 2 under&lt;br&gt;1991/92 till 13:45 kr. under 1992/93 samt från 4:50 kr. i område 3 och 4 till&lt;br&gt;4:90 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 3 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6 Matpotatis&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller för getter och ägg saknas speciella kalkyler över&lt;br&gt;lönsamheten i potatisodlingen. Jordbruksverket har därför även här utgått&lt;br&gt;från en schablonmässig beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av avräkningspriserna har vida överstigit ökningen av kostna-&lt;br&gt;derna (approximerad med PM-index). Inom matpotatisområdet är stora&lt;br&gt;prisvariationer vanliga beroende på skördevariationer. Det är därför svårt&lt;br&gt;att bedöma prisutvecklingen framöver. Jordbruksverket ser inga skäl att nu&lt;br&gt;ändra stödet utan föreslår oförändrat stöd mellan 1991/92 och 1992/93,&lt;br&gt;nämligen 4 340 kr./ha i Norrbottens län och de inre delarna av Väster-&lt;br&gt;bottens län samt 2 600 kr./ha i övriga delar av Västerbottens län och i&lt;br&gt;Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förädlingsindustrins intransporter&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;— förslag till stödnivåer 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Mejerier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mejeriernas intransportkostnader och volymen invägd mjölk har inhäm-&lt;br&gt;tats genom en enkät till företagen. Intransportkostnaderna i de delar av&lt;br&gt;landet som ligger utanför stödområdet har dock räknats upp med ett index&lt;br&gt;som belyser kostnadsutvecklingen för biltransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna avser år 1990 i konsekvens med att stödet för 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baserades på förhållandena år 1989 och att fullständiga data for år 1991&lt;br&gt;inte förelåg då uppgifterna inhämtades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invägningen har antagits minska med 5 % mellan 1991 och 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jordbruksverket följande kostnadstillägg&lt;br&gt;till mejerierna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mejeriförening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stödnivå, öre/kg invägd mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrmejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milko&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gefleorten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 42 milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Slakterier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för mejerier har uppgifter om intransportkostnader och&lt;br&gt;slaktvolymer år 1990 inhämtats genom enkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet ligger som grund för jordbruksverkets förslag till kostnadstill-&lt;br&gt;lägg enligt nedanstående tablå. Slaktvolymen har antagits bli oförändrad&lt;br&gt;mellan 1991 och 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slakterierna i norra Sverige utgår också ett sanitetstillägg i form av&lt;br&gt;ett belopp per djur. Jordbruksverket föreslår en oförändrad nivå på detta.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Omr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stödnivå, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sanitetstillägg, kr/djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 22 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Äggpackerier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även för äggpackerier har uppgifter om intransportkostnader och invägd&lt;br&gt;volym år 1990 inhämtats med hjälp av en enkät. Med utgångspunkt från&lt;br&gt;dessa uppgifter föreslår jordbruksverket nedanstående kostnadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Omr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stödnivå, öre/kg invägda ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad 1992/93: 2 milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;6 Ändrad områdesindelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Framställning om förändring av stödområde har inkommit till jordbruks-&lt;br&gt;verket från Smedjebackens kommun som tillhör stödområde 4. Skrivelsen&lt;br&gt;(bilaga 3) överlämnas till regeringen for beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket föreslår regeringen att framställningen från Smedje- Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;backens kommun avslås. Denna fråga får tas upp i samband med en senare Bilaga 3&lt;br&gt;total översyn av områdesgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Kostnader för stödet 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det delbetänkande som lämnats av arbetsgruppen för översyn av stödet&lt;br&gt;till jordbruket i norra Sverige (Ds 1991:80) anges att de ökade kostnaderna&lt;br&gt;skulle komma att uppgå till ca 300 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet påverkas i stor utsträckning av utvecklingen för intäkter&lt;br&gt;och kostnader. Nu föreliggande beräkningar visar en lägre kostnadsökning.&lt;br&gt;Priserna på mjölk har sedan den preliminära beräkningen gjordes i höstas&lt;br&gt;utvecklats mer gynnsamt än vad som då bedömdes. Sammantaget innebär&lt;br&gt;detta ett lägre stödbehov än vad som tidigare beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuell&lt;br&gt;prognos&lt;br&gt;1991/92&lt;br&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket: mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;smågrisar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;potatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;getter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till industrin: mejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;slakterier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;äggpackerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet från arbetsgruppen för översyn av stödet till jordbruket&lt;br&gt;i norra Sverige föreslås att inriktningen för stödet delvis ändras till att mer&lt;br&gt;se till landsbygdsföretaget än till jordbruksföretaget. Finansieringen av&lt;br&gt;sådana åtgärder föreslås av arbetsgruppen ske inom ramen för ett framräk-&lt;br&gt;nat totalbelopp som bl.a. baseras på tidigare nämnd modell. Om medel&lt;br&gt;tillförs för sådana åtgärder kan därför pristilläggen/djurbidragen komma&lt;br&gt;att begränsas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket föreslår, vad gäller jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige, att statsmakterna beslutar att begränsningen till 60 suggor i&lt;br&gt;stödet till smågrisproduktionen slopas samt att de belopp som redovisas i&lt;br&gt;nedanstående tablå skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2a &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2b 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JORDBRUKET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mjölk, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kött av nöt, kalv,får o lamm, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kött av gris, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurbidrag:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr./mjölkko&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr./ungnöt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr./lamm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr./slaktsvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Suggor, kr./sugga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägg, kr./insatt höna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;INDUSTRIN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstillägg:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äggpackerier, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Getter, kr./mjölkande get t Norrbottens, Väster-&lt;br&gt;bottens. Jämtlands. Västernorrlands. Gävle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgs, Kopparbergs och Värmlands län&lt;br&gt;Matpotatis, kr./ha i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Norrbottens län samt delar av Väster-&lt;br&gt;bottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Övriga Västerbotten samt Jämtlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands och Gävleborgs län&lt;br&gt;Slakterier i område:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kostnadstillägg, öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— sanitetstillägg, kr./djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mejerier, kostnadstillägg, öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Norrmejerier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— NNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Milko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gefleorten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Beslutsmening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta ärende har avgjorts av generaldirektören efter föredragning av en-&lt;br&gt;hetschefen Sten. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit över-&lt;br&gt;direktören Wallin, avdelningscheferna Andersson och Öjeheim, bered-&lt;br&gt;skapschefen Svensson samt utredarna Johansson och Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svante Englund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roland Sten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Norrlandsmodellen (för mjölkföretag)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med modellens hjälp beräknas kostnader och intäkter for typföretag i norra&lt;br&gt;Sverige. Typföretaget förutsätts vara effektivare än ett genomsnittligt före-&lt;br&gt;tag, vilket kommer till uttryck i avkastningsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden beräknas därefter som den del av kalkylerade kostna-&lt;br&gt;der för arbete och kapital som täcks av överskottet mellan totala intäkter&lt;br&gt;och övriga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen beräknas stödbehovet som det tillskott som behövs för att&lt;br&gt;typföretaget skall uppnå en önskad täckningsgrad (1989/90 års nivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bygger på uppgifter på skördeområdesnivå, vilka sedan&lt;br&gt;vägts samman till stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driften vid typföretaget är inriktad på produktion av mjölk och kött från&lt;br&gt;en besättning på 21 mjölkkor, egen rekrytering och en uppfödning av 7&lt;br&gt;grovfodertjurar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arealen vall, bete och fodersäd har framräknats efter företagets behov av&lt;br&gt;fodersäd, hö och bete. Detta i sin tur är uträknat med hjälp av foderstater&lt;br&gt;för djur som ingår i typföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/3 av fodersädsbehovet förutsätts tillgodoses inom företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkavkastningen förutsätts vara högre än genomsnittligt. Således har&lt;br&gt;mjölkavkastningen antagits vara 6 750 kg/ko år 1991 att jämföra med ett&lt;br&gt;genomsnitt på drygt 6 000 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För spannmåls- och vallskördarna har SCB:s normskördar med ett&lt;br&gt;tillägg om 15 % använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Särkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande kostnader betraktas som särkostnader och räknas per djur resp,&lt;br&gt;hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköpt fodersäd (PxQ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrat (PxQ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semin/kontroll (/ko)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Div. kostnader (/djur)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särkostnaderna multipliceras me&lt;br&gt;dras den intäkt som 7 sålda kalvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arealer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvävegödsel (PxQ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PK-gödsel (PxQ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lejd tröska (P/ha)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torkn. kostn. (avk./ha xP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driv- o smörjm. (tim/ha xP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Div. kostnader (/ha)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal djur resp, hektar. Från summan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samkostnader utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avskrivningar och underhåll av maskiner och ladugård; för maskin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erna är kostnaderna korrigerade för arealen (vall + spannmål) i relation till&lt;br&gt;en normalareal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— underhåll av övriga byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— underhåll av markanläggningar, arealanknutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— diverse kostnader, arealanknutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kalkylerad kostnad för arbete och kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna åsätts arbete och kapital, lantarbetarlön resp, kalkylränta.&lt;br&gt;Arbetsåtgången beräknas med hjälp av normtal per djur resp, hektar&lt;br&gt;samt ett tillägg för gemensamma arbeten på 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Intäkter av mjölk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknas som antal mjölkekvivalenter (antal kor x avkastning per ko +&lt;br&gt;kött omräknat till mjölk, dvs. antal kg kött multiplicerat med nio) gånger&lt;br&gt;ett mjölkpris som är summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— grundpris till jordbrukarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— det för landet gemensamma kobidraget omräknat till kr./kg mjölk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— statligt pristillägg i resp, stödområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— extra utjämningsbidrag i resp, stödområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölkpriset (grundpriset) är i ett alternativ enhetligt för alla stödområ-&lt;br&gt;den, i ett annat differentierat per stödområde (med ledning av skillnader i&lt;br&gt;mejeriföreningarnas avräkningspriser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Djurbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— extra kobidrag i resp, stödområde x antal kor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— djurbidrag avseende kött (generellt + för resp, stödområde) x 21 djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inkomststöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fodersädsarealen x arealstödet i resp, område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl djurbidrag som arealstöd antas utbetalningar i december avse&lt;br&gt;budgetåret och stödet är periodiserat därefter. Utbetalningen i juni 1990&lt;br&gt;antas avse kalenderåret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster minus sär- och samkostnader ger ett överskott för att&lt;br&gt;täcka kostnader för arbete och kapital. Detta överskott sätts i relation till&lt;br&gt;den kalkylerade kostnaden för arbete och kapital och resultatet blir täck-&lt;br&gt;ningsgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående sammanställning redovisas lönsamhetsutvecklingen för&lt;br&gt;typföretaget i de olika stödområdena. I det ena alternativet har beräkning-&lt;br&gt;arna utförts med ett grundpris (pris utan pristillägg) som är lika för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga stödområden (enhetligt pris). I det andra alternativet har priserna Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;differentierats i de olika stödområdena. De skillnader som redovisas i Underbilaga 1&lt;br&gt;täckningsgrad med enhetligt pris är delvis en effekt av att priserna ej&lt;br&gt;differentierats. De faktiska täckningsgraderna for typföretagen i resp, om-&lt;br&gt;råde överensstämmer bättre med de som redovisas i alternativet med&lt;br&gt;differentierade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat av beräkningarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Täckningsgrad, procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetligt pris &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Differentierat pris&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Stödbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet inom resp, område beräknas som det överskott som behövs&lt;br&gt;för att år 1991 komma upp till 1989/90 års täckningsgrad minus faktiskt&lt;br&gt;över/underskott år 1991 exkl. Norrlandsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stödbehov divideras sedan med antal mjölkekvivalenter och ut-&lt;br&gt;trycks då i öre/kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet för kött har beräknats genom att stödbehovet för mjölk&lt;br&gt;multiplicerats med nio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödbehovet i stödområde 4 har reducerats med en tredjedel. Orsaken är&lt;br&gt;att område 4 liksom tidigare betraktas som ett avtrappningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mjölkproduktionen har stödbehovet beräknats med ett tillägg för det&lt;br&gt;belopp som statsmakterna förra året beslutade skulle utgå för att höja&lt;br&gt;lönsamheten efter tvåprissystemets avskaffande den 1 juli 1989. Detta&lt;br&gt;tillägg motsvarar en ökning av det totala stödet med ca 65 milj.kr. (en&lt;br&gt;justering har skett beroende på förväntad minskning av produktionen om&lt;br&gt;5 % — 68 x 0,95 = 65 milj.kr.). I modellen har täckningsgraden år 1991&lt;br&gt;därför satts till motsvarande för 1989/90 + 4,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat av beräkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan beräkningarna med olika förutsättningar visar sig som&lt;br&gt;skillnader i djurbidragen. Pristilläggen förutsätts oförändrade i alla alter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet mjölkkor och mjölkinvägningen har antagits minska med 5 %&lt;br&gt;mellan 1991 och 1992/93 medan antalet ungnöt och lamm liksom slakt vo-&lt;br&gt;lymen antagits bli oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för pristilläggen beräknas med dessa antaganden till 401&lt;br&gt;milj.kr. för mjölk och 109 milj.kr. för kött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För djurbidragen har följande alternativ beräknats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Enhetligt mjölkpris i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden år 1991 som 1989/90 + 4,5 % (mjölk)&lt;br&gt;Kostnad 345 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Enhetligt mjölkpris i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden år 1991 som 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad 279 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Differentierat mjölkpris i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden år 1991 som 1989/90 + 4,5 % (mjölk)&lt;br&gt;Kostnad 338 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Differentierat mjölkpris i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden år 1991 som 1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad 272 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurbidragen i de olika alternativen samt under 1991/92, kr. /djur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mjölkkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alt 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungnöt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alt 1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lamm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alt 1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:99) av&lt;br&gt;utredningen om utredning av statistikbehovet inom&lt;br&gt;1 i vsmedelssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Våren 1990 fick jag som ensamutredare i uppdrag att se över statistikbe-&lt;br&gt;hovet inom livsmedelssektorn. I enlighet med direktiven lämnade jag ett&lt;br&gt;delbetänkande under hösten 1990. Detta delbetänkande (”Statistikbehovet&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn — vissa förslag till förändringar på kort sikt”,&lt;br&gt;SOU 1990:99) innehöll en kartläggning över nuvarande statistikproduk-&lt;br&gt;tion samt en genomgång av statistikbehoven på kort sikt. Jag lämnade&lt;br&gt;också förslag till begränsade neddragningar av jordbruksstatistiken för det&lt;br&gt;närmaste budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avrapporteringen i delbetänkandet har jag ytterligare analyserat&lt;br&gt;statistikbehoven med utgångspunkt från både ett kort- och långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv. Jag har gjort en delvis ny indelning av statistikbehoven som i&lt;br&gt;stort ansluter till den grundsyn på behoven man arbetar efter i utredningen&lt;br&gt;om den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning m. m.&lt;br&gt;(dir. 1990:68). En indelning har härvid gjorts i basstatistikbehov och vad&lt;br&gt;jag benämnt målinriktade statistikbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med basstatistik avser jag sådan statistik som krävs för att tillgodose&lt;br&gt;behoven inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nationalräkenskaper (NR) och långtidsutredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— regeringskansliet/riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— näringspolitiska förhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— internationella organ (vari även beaktas kommande EG-krav)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— allmän information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med målinriktad statistik avser jag sådan statistik som krävs för att&lt;br&gt;tillgodose behoven inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för administrativa verksamheter (i samband med bl. a. direktstöd till&lt;br&gt;jordbrukare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för beredskapsplanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för landskapsvård och miljöskydd samt djurskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för stödområdesstudier avseende norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Jordbruk och trädgård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Genomgång av behoven&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att närmare kunna bedöma vilken omfattning på statistiken som krävs&lt;br&gt;har jag för jordbruk och trädgård gjort en detaljerad genomgång av stati-&lt;br&gt;stikbehoven inom resp, behovsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast de samhällsmotiverade behoven som jag tagit fasta på i&lt;br&gt;behovsgenomgången. Specifika statistikbehov för t. ex. näringen får beko-&lt;br&gt;stas av denna och har därför inte tagits in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett resultat av den behovsområdesvisa genomgången har varit att jag&lt;br&gt;kunnat skapa mig en totalbild av hur behoven ser ut inom olika statistik-&lt;br&gt;områden enligt följande indelning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— strukturstatistik/registeruppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— produktionsstatstik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ekonomisk statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— övrig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag resultaten av min genomgång av behovet av&lt;br&gt;jordbruks- och trädgårdsstatistik med uppdelning på nu redovisade stati-&lt;br&gt;stikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeruppgifter över aktiva jordbrukare behövs för viss administrativ&lt;br&gt;användning samt för urvalsundersökningar. För det senare behovet är det&lt;br&gt;inte nödvändigt att ha tillgång till årligen uppdaterade registeruppgifter.&lt;br&gt;För administrativa behov kan detta dock vara nödvändigt för vissa typer&lt;br&gt;av stödutbetalningar m.m. För trädgårdsföretag är registeruppgifter på&lt;br&gt;kort sikt inte aktuella för administrativ användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturstatistik är viktig att ha tillgång till för praktiskt taget samtliga&lt;br&gt;upptagna behovsområden. Skillnader finns dock i fråga om behov av&lt;br&gt;geografisk indelning. För t. ex. NR och internationell rapportering är det&lt;br&gt;tillräckligt med rikssiflror eller riksområdessiffror. För flertalet övriga&lt;br&gt;behov är det önskvärt att ha tillgång till en finare geografisk indelning t. ex.&lt;br&gt;län. För att belysa vissa landskapsvårdsfrågor är det önskvärt att åtmin-&lt;br&gt;stone intermittent ha tillgång till siffror på så låg regional nivå som&lt;br&gt;församlingsnivå. För skördeskadeskyddet har jag inte gjort någon detalj-&lt;br&gt;analys eftersom jag anser att detta behov bör tillgodoses av branschen. För&lt;br&gt;närvarande används vissa strukturdata på den regionala nivån skördeom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även produktionsstatistik behövs för praktiskt taget samtliga behovs-&lt;br&gt;områden. Större delen av behoven täcks genom uppgifter från företag och&lt;br&gt;organisationer. Jag har inte närmare analyserat behovsbilden för denna del&lt;br&gt;utan allmänt konstaterat att dessa uppgifter även kommer att behövas&lt;br&gt;framöver. Efter kontakter med branschföreträdare har jag bedömt möjlig-&lt;br&gt;heterna att få in uppgifter från företag och organisationer under de när-&lt;br&gt;maste åren som goda och något behov av att gå in på denna statistik har jag&lt;br&gt;därför inte bedömt finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den produktionsstatistik som inte tas fram med hjälp av uppgifter från&lt;br&gt;företag och organisationer utgörs i huvudsak av skördestatistik. Behov av&lt;br&gt;sådan statistik finns för flera viktiga behovsområden bl. a. för att täcka&lt;br&gt;kommande EG-krav. Det är tillräckligt att ha tillgång till siffror för riket,&lt;br&gt;riksområden och län för att täcka dessa behov utom för skördeskadeskyd-&lt;br&gt;dets behov och viss administrativ användning (arealutbetalningar) där&lt;br&gt;siffror på längre regional nivå kan krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två övergripande behov kan urskiljas inom området ekonomisk statistik&lt;br&gt;nämligen behov av underlag för s. k. sektorkalkyler (jordbrukssektorns&lt;br&gt;samlade inkomster och utgifter) och behov av underlag för företagsekono-&lt;br&gt;miska kalkyler samt i anknytning till detta beräkning av jordbrukarfamil-&lt;br&gt;jernas inkomstutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sektorkalkylerna begränsar sig behovet av ekonomisk statistik till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisstatistik. Volymunderlag för olika inkomst- och kostnadsposter hämtas&lt;br&gt;från annat håll (i huvudsak från produktionsstatistik grundad på uppgifter&lt;br&gt;från företag och organisationer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av underlag för företagsekonomiska kalkyler och beräkning av&lt;br&gt;jordbrukarhushållens inkomster hänför sig till följande behovsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— internationella organ (vari även beaktas kommande EG-krav)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— forskning och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— stödområdesstudier avseende norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga av de nu uppräknade behovsområdena krävs någon form&lt;br&gt;av statistik grundad på bokföringsundersökning eller annan undersökning&lt;br&gt;där ekonomiska uppgifter insamlas från enskilda jordbruksföretag eller&lt;br&gt;jordbrukarhushåll. Kraven på statistik kan skilja sig från behovsområde till&lt;br&gt;behovsområde. EG ställer krav på någon form av bokföringsundersökning.&lt;br&gt;Styrande för utformningen av ekonomisk statistik är enligt min bedömning&lt;br&gt;dels behov av statistik för att följa den livsmedelspolitiska reformens&lt;br&gt;effekter, dels EGs krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både sektorkalkyler och företagsekonomiska kalkyler är det viktigt&lt;br&gt;att ha tillgång till en omfattande prisstatistik. Denna statistik har också ett&lt;br&gt;egenvärde för uppföljning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det område som jag i utredningen benämnt övrig statistik finns&lt;br&gt;behov av statistik över sysselsättning, investeringar samt förbrukning av&lt;br&gt;förnödenheter m. m. Jag bedömer att övrig statistik i första hand behövs&lt;br&gt;för NR-beräkningar, uppföljning av reformens effekter samt EG-behoven.&lt;br&gt;Någon närmare analys har inte gjorts av behoven av statistik över jordbru-&lt;br&gt;kets insatsvaror. Denna statistik bedömer jag i framtiden liksom i dag vara&lt;br&gt;möjlig att få fram genom uppgifter från företag och organisationer till låga&lt;br&gt;produktionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt behovsområde som inte tillgodoses genom uppgifter från&lt;br&gt;företag och organisationer är miljöskyddets behov av statistik över för-&lt;br&gt;brukning per hektar av gödsel- och bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av sysselsättningsstatistik har jag helt hänfört till en del av&lt;br&gt;statistikbehoven för uppföljning av reformens effekter. På längre sikt&lt;br&gt;kommer sannolikt också EG att ställa krav på sådan statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Alternativa metoder att ta fram statistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med genomgången av behoven har jag studerat alternativa meto-&lt;br&gt;der för att få fram statistik inom de viktiga statistikområdena struktursta-&lt;br&gt;tistik/registeruppgifter och skördeuppskattningar. Nuvarande kostnad för&lt;br&gt;att ta fram statistik inom dessa områden uppgick för senaste budgetåret till&lt;br&gt;ca 35 milj. kr. vilket motsvarade mer än 70 % av SCBs totala budget för&lt;br&gt;jordbruksstatistiken (i vilken även trädgård ingår) detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statistikområden ekonomisk statistik och övrig statistik har jag inte&lt;br&gt;funnit det motiverat att studera andra metoder än vad som i dag tillämpas.&lt;br&gt;Jag har här valt att se på vilka förändringar av nuvarande undersökningar&lt;br&gt;som är lämpliga att göra mot bakgrund av min behovsinventering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området strukturstatistik/registeruppgifter har jag studerat dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika begränsningar av nuvarande lantbruksregister (LBR), dels intermit-&lt;br&gt;tenta undersökningar baserade på uppgifter från fastighetstaxeringen.&lt;br&gt;Översiktligt har jag också berört en metod som utgår från att man utnyttjar&lt;br&gt;administrativa registeruppgifter som upprättas för t. ex. stödutbetalningar&lt;br&gt;samt en metod som utgår från branschföretagens leverantörsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget konstaterar jag att metoder som bygger på nuvarande&lt;br&gt;LBR-teknik är relativt dyra men ger en hög behovstäckning. Förutom för&lt;br&gt;statistiska ändamål är metoderna användbara också för flera typer av&lt;br&gt;stödutbetalningar om kompletteringar görs med någon form av uppgifts-&lt;br&gt;kontroll. Som mest går det att spara ca 5 milj. kr. per år jämfört med&lt;br&gt;nuvarande LBR (som under det senaste budgetåret kostade ca 15 milj, kr.)&lt;br&gt;om någon förenklad form av LBR tillämpas. För att täcka EG-kraven&lt;br&gt;måste speciella djurräkningar göras flera gånger per år. I nuvarande LBR&lt;br&gt;görs inte detta och inte heller i de metoder som utretts och som bygger på&lt;br&gt;LBR-teknik. Jag har räknat med att sådana djurräkningar skulle kosta ca 2&lt;br&gt;milj. kr. att genomföra vilket således tillkommer i de alternativ som&lt;br&gt;studerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena av metoderna som grundar sig på fastighetstaxeringsuppgifter&lt;br&gt;har jag helt anpassat till EGs krav, vilket innebär att totalräkningar skall&lt;br&gt;genomföras lägst vart tionde år och urvalsundersökningar vartannat år för&lt;br&gt;åren däremellan. Kostnaden för denna metod har jag uppskattat till 6 — 7&lt;br&gt;milj. kr. per år i genomsnitt. Till detta kommer kostnaden för särskilda&lt;br&gt;djurräkningar med ca 2 milj. kr. Metoden har stora begränsningar vid&lt;br&gt;administrativ användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra metoden bygger på en urvalsundersökning med fastighets-&lt;br&gt;taxeringsregistret som bas. Metoden är resurssnål men har låg behovs-&lt;br&gt;täckning. Den är dock tillräcklig för att uppfylla NR-behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga metoder för strukturstatistik måste utredas vidare innan det går&lt;br&gt;att bedöma deras användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skördeuppskattningar har jag i tre metoder utrett ned-&lt;br&gt;dragningar av nuvarande metod, objektiva skördeuppskattningar (OS). I&lt;br&gt;den ena av dessa metoder har jag begränsat skördeuppskattningarna till&lt;br&gt;enbart spannmål. Kostnadsbesparingarna uppgår då till ca 3 milj. kr. per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till nuvarande kostnad för OS, 19 milj. kr. per år. I den andra&lt;br&gt;metoden har jag begränsat den regionala redovisningen till endast riksom-&lt;br&gt;råden vilket innebär kostnadsbesparingar med 6 — 7 milj. kr. per år. Den&lt;br&gt;tredje metoden bygger på att OS genomförs i samma omfattning som nu&lt;br&gt;men endast vart 3 — 4 år. Några kostnadsberäkningar har inte gjorts av&lt;br&gt;denna metod som har stora arbetsmässiga nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver modifieringar av OS har jag också studerat en metod som bygger&lt;br&gt;på att skördeuppgifter inhämtas från jordbrukarna själva (den s. k. danska&lt;br&gt;metoden). Kostnaden för en sådan undersökning har jag uppskattat till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 milj. kr. om den utformas med samma grödtäckning och geografisk&lt;br&gt;täckning som OS. Det är på nuvarande stadium inte klarlagt vilken kvalitet&lt;br&gt;som går att uppnå med den danska metoden. En provstudie genomförs för&lt;br&gt;närvarande i livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) regi vilken&lt;br&gt;kommer att utvärderas under vintern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har jag studerat en metod som bygger på att skördeuppskatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar görs genom fältbesiktningar (s. k. visuell metod) samt en väderleks-&lt;br&gt;baserad metod som tidigare använts för prognoser. Den senare metoden&lt;br&gt;kan inte användas som fristående metod utan utgör endast ett prognosin-&lt;br&gt;strument. Den visuella metoden har jag bedömt ge relativt osäkra resultat&lt;br&gt;och har därför inte utretts närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ekonomisk statistik har jag utgått från SCBs nuvarande&lt;br&gt;ekonomiska undersökningar, nämligen den jordbruksekonomiska under-&lt;br&gt;sökningen (JEU), deklarationsundersökningen (DU) samt Inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsundersökningen (IoF). Jag har inte funnit det motiverat att&lt;br&gt;utreda alternativ till dessa undersökningar utan endast bedömt hur de bör&lt;br&gt;modifieras för att svara mot de behov som finns. I första hand har jag här&lt;br&gt;beaktat behovet för uppföljning av reformens effekter, EG samt stödområ-&lt;br&gt;desstudier. Utöver statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar har jag&lt;br&gt;även studerat möjligheterna att använda LRF-konsults (LFRk) resultat-&lt;br&gt;analyser för att tillgodose behoven. Detta material tas fram av LRFk som&lt;br&gt;en form av kundservice och är genom publicering även tillgängligt för bl. a.&lt;br&gt;myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller EG-behovet har jag inte mer än översiktligt kunnat&lt;br&gt;bedöma hur de ekonomiska undersökningarna bör utformas för att tillgo-&lt;br&gt;dose detta behov. Allmänt sett har jag bedömt det som otillräckligt att&lt;br&gt;enbart lita till LRFks resultatanalyser. En form av bokföringsundersökning&lt;br&gt;av den typ JEU representerar har jag därför sett som nödvändig att&lt;br&gt;genomföra. Nuvarande utformning av JEU täcker dock inte EGs krav.&lt;br&gt;Bl. a. måste sannolikt JEU-populationen utvidgas. Under perioden fram&lt;br&gt;till ett medlemskap bör JEU åtminstone i begränsad form finnas kvar för&lt;br&gt;att bibehålla den kunskap som finns uppbyggd kring undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppföljning av reformens effekter är det svårt att exakt ange vilken&lt;br&gt;form av ekonomisk statistik som kan bedömas som tillräcklig. Jag har här&lt;br&gt;valt att arbeta med tre alternativ. I det från resurssynpunkt lägsta alterna-&lt;br&gt;tivet används endast LRFks material för att studera lönsamhetsföränd-&lt;br&gt;ringar och IoF för att studera förändringar i jordbrukarhushållens inkomst-&lt;br&gt;sammansättningar. Kostnaden för detta alternativ torde understiga 0,5&lt;br&gt;milj. kr. I medelalternativet studeras både den företagsekonomiska&lt;br&gt;lönsamheten och jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar genom&lt;br&gt;att JEU bibehålls med vissa inskränkningar (för bl. a. arbetskraftsdelen)&lt;br&gt;och DU fortsätter att genomföras men begränsas till JEUs företagsgrupper&lt;br&gt;(utom vad avser riksområde tre). Kostnaden för detta alternativ har jag&lt;br&gt;beräknat till ca 4,5 milj. kr. I det tredje alternativet utgår jag från att både&lt;br&gt;DU och JEU genomförs som hittills. Vissa nedbantningar av JEU skall&lt;br&gt;dock göras på samma sätt som i alternativ 2. Stödområdena skall dessutom&lt;br&gt;undantas. Kostnaden för alternativ 3 har jag beräknat till ca 6,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lämpligt förfarande för att studera den faktiska lönsamheten och&lt;br&gt;jordbrukarnas hushållsinkomster för stödområdena i norra Sverige har jag&lt;br&gt;bedömt vara att bibehålla JEU och DU (eventuellt något utvidgad) för&lt;br&gt;dessa områden. Frågan om behov finns av sådant underlag förutsätter jag&lt;br&gt;att den sittande s. k. Norrlandsgruppen tar ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området övrig statistik har jag särskilt uppmärksammat att nya&lt;br&gt;metoder bör utarbetas för att undersöka gödsel- och bekämpningsmedels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen om den nuvarande OS-metoden for skördeuppskattningar&lt;br&gt;ersätts av annan metod. För närvarande finns en koppling mellan OS och&lt;br&gt;undersökningen om gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Kost-&lt;br&gt;naderna for dessa har grovt uppskattats, vilket jag återkommer till i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sysselsättningsundersökningar har jag inte sett det som&lt;br&gt;aktuellt att gå över till annan metod än vad som hittills tillämpats. Behovet&lt;br&gt;av sysselsättningsundersökningar har jag som tidigare redovisat bedömt&lt;br&gt;som mycket begränsat under de närmaste åren. På längre sikt kan EG&lt;br&gt;komma att ställa krav på sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På trädgårdsområdet har jag inte studerat andra metoder än de som&lt;br&gt;fortlöpande tillämpas av SCB (de s. k. trädgårdsräkningarna och trädgårds-&lt;br&gt;inventeringarna).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Överväganden och förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mina överväganden och förslag har jag inom området strukturstatistik/re-&lt;br&gt;gisteruppgifter sett det som lämpligt och möjligt att minska kostnaderna&lt;br&gt;för den rena statistikproduktionen till ca 10 milj. kr. De administrativa&lt;br&gt;behoven har inte beaktats i detta belopp. Mot bakgrund av den osäkerhet&lt;br&gt;som för närvarande råder angående behovet av administrativa register och&lt;br&gt;vilka samordningsvinster m. m. som kan åstadkommas mellan sådana&lt;br&gt;register och strukturundersökningar föreslår jag vidare att utredning på&lt;br&gt;området görs. I avvaktan på resultatet från en sådan utredning bör LBR i&lt;br&gt;sin nuvarande utformning bibehållas för åren 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skördestatistik föreslår jag att den s. k. danska metoden&lt;br&gt;skall vidareutvecklas med sikte på att ersätta nuvarande OS fr. o. m. 1994&lt;br&gt;års uppskattning. För år 1992 skall nuvarande OS genomföras som tidigare&lt;br&gt;och för år 1993 föreslår jag att en begränsad OS genomförs vilket medför en&lt;br&gt;kostnadssänkning med 6 — 7 milj. kr. detta år. Den danska metoden har jag&lt;br&gt;kostnadsberäknat till ca 2 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter föreslår jag på&lt;br&gt;den ekonomiska statistikens område att resultat tas fram i DU t. o. m.&lt;br&gt;inkomståret 1992 för i stort sett de företagsgrupper som nu ingår i JEU,&lt;br&gt;vilket innebär en begränsning av nuvarande DU. Jag föreslår vidare att&lt;br&gt;JEU genomförs t. o. m. år 1992 på i stort sett samma sätt som tidigare men&lt;br&gt;med vissa begränsningar (bl. a. slopas arbetskraftsdelen). För stödområ-&lt;br&gt;dena i norra Sverige bör DU och JEU finnas kvar så länge behov finns av&lt;br&gt;faktiska ekonomiska uppgifter för stödområdena. Kostnaden för DU totalt&lt;br&gt;beräknar jag kommer att uppgå till 2,4 milj. kr. per år för budgetåren&lt;br&gt;1992/93 och 1993/94 efter föreslagna förändringar. Motsvarande kostna-&lt;br&gt;der för JEU har jag beräknat till ca 4 milj. kr. resp. 3,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att studera jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar under&lt;br&gt;reformperioden föreslår jag att IoF genomförs i samma omfattning som&lt;br&gt;tidigare vad avser jordbrukardelen. Kostnaden för detta har jag beräknat&lt;br&gt;til 0,3 milj, kr vardera budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta kommande EG-krav bedömer jag att fördjupade studier&lt;br&gt;behöver göras över vilka krav som kommer att ställas på den svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruksekonomiska statistiken vid ett medlemskap. Den anpassning som&lt;br&gt;jag nu kan bedöma behöver ske bör påverka den ekonomiska statistikens&lt;br&gt;utformning fr. o. m. budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att prisstatistiken bibehålls i samma omfattning som tidi-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att en fristående gödselmedelsundersökning görs år 1995&lt;br&gt;under förutsättning at den s. k. danska metoden för skördeuppskattningar&lt;br&gt;då har börjat användas. Motsvarande undersökningar för bekämpnings-&lt;br&gt;medel bör genomföras åren 1994 och 1996. På längre sikt bedömer jag det&lt;br&gt;som möjligt att genomföra undersökningar över gödsel- och bekämpnings-&lt;br&gt;medel med längre intermittens (vart 3 — 5 år). Under åren 1992 och 1993&lt;br&gt;bör undersökningarna göras som tidigare i anslutning till OS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att en uppföljning av LES pågående studie över kombina-&lt;br&gt;tionssysselsättningar genomförs budgetåret 1993/94 avseende år 1993.&lt;br&gt;Mitt förslag förutsätter att den pågående studien visar sig ge tillförlitliga&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Livsmedelsindustri, -handel och konsumtion&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet som jag överlämnade till regeringen i fjol lämnades inga&lt;br&gt;förslag rörande livsmedelsindustrin, -handeln eller -konsumtionen. I del-&lt;br&gt;betänkandet redovisades en första kartläggning av befintlig statistik på&lt;br&gt;området samt pekades på vissa brister i denna statistik. Behovet av särskild&lt;br&gt;statistik över de senare leden i livsmedelskedjan underströks och motive-&lt;br&gt;rades emellertid. Jag bad dock att efter ytterligare kartläggning och analys&lt;br&gt;av statistikbehoven få återkomma i slutbetänkandet med förslag till önsk-&lt;br&gt;värda förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det försatta utredningsarbetet efter delbetänkandet har jag således,&lt;br&gt;med utgångspunkt från de brister i statistiken som redan i delbetänkandet&lt;br&gt;kunde konstateras, dels lagt ner arbete på att komplettera den kartläggning&lt;br&gt;som redovisades i delbetänkandet, dels genom ytterligare kontakter med&lt;br&gt;sakkunniga, experter och olika användare försökt att identifiera behoven&lt;br&gt;och nödvändiga förändringar/kompletteringar av statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken rörande de senare leden i livsmedelskedjan är av något&lt;br&gt;annorlunda karaktär än den för jordbruket. När det gäller jordbruksstati-&lt;br&gt;stik finns flera statistikprodukter som syftar till att enbart belysa jordbruket&lt;br&gt;ur en eller annan synvinkel. Denna statistik har till stor del tillkommit som&lt;br&gt;ett resultat av krav på underlag till följd av den förda jordbrukspolitiken.&lt;br&gt;När det gäller statistik över de senare leden finns det däremot i stort sett&lt;br&gt;ingen statistik som enbart syftar till att belysa livsmedelsindustrin eller&lt;br&gt;-handeln. Uppgifter om livsmedelsindustrin m.m. erhålles i stället från&lt;br&gt;större statistikprodukter som industri-, finans- och konsumentprisstatisti-&lt;br&gt;ken. 1 dessa statistikprodukter ingår t. ex. uppgifter om livsmedelsindu-&lt;br&gt;strin och -handeln och matprisutvecklingen som en del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande har inneburit att jag ansett det ligga utanför denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrednings uppgift att föreslå förändringar som omfattar t. ex. hela indu- Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;stristatistiken eftersom det skulle få konsekvenser för uppgiftsinsamling, Bilaga 4&lt;br&gt;resultat m.m. för hela området. Jag har emellertid noga undersökt de&lt;br&gt;brister som påtalats och i vissa fall föreslår jag kompletterande undersök-&lt;br&gt;ningar. I andra fall anser jag emellertid att eventuella problem i möjligaste&lt;br&gt;mån bör försöka lösas genom nära kontakter mellan SCB och berörda&lt;br&gt;myndigheter eller genom särskild utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav är upplägget av den del i betänkandet som berör&lt;br&gt;livsmedelsindustrin, -handeln och konsumtionen något annorlunda jäm-&lt;br&gt;fört med den delen som rör jordbruket, såväl vad gäller angreppssätt som&lt;br&gt;på vilket sätt analys och förslag redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Överväganden och förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mina utgångspunkter vid bedömningen av statistikbehoven och förslag till&lt;br&gt;åtgärder avseende de senare leden har varit direktiven till utredningen, det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslutet samt de brister som sakkunniga, experter och&lt;br&gt;olika användare av statistiken har påtalat. Min slutsats är härvid att det&lt;br&gt;finns vissa icke tillgodosedda krav på statistik över de senare leden i&lt;br&gt;livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande sammanfattar jag mina slutsatser och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella prisjämförelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att följa och jämföra prisutvecklingen på livsmedel i olika länder&lt;br&gt;finns det enligt min mening också ett behov av att kunna studera skillnader&lt;br&gt;i prisnivån mellan olika länder och hur skillnader i prisnivåer utvecklar sig&lt;br&gt;i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att göra internationella prisjämförelser är förknippat med många svå-&lt;br&gt;righeter. Jag har med såväl statens pris- och konkurrensverk (SPK) och&lt;br&gt;SCB som med sakkunniga och experter inom utredningen diskuterat olika&lt;br&gt;alternativ. Enligt min uppfattning är den s. k. köpkraftsparitetsmetoden&lt;br&gt;för närvarande den tillförlitligaste och billigaste metoden att göra interna-&lt;br&gt;tionella prisjämförelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att SCB tillförs 150 000 kr. för att löpande (varje år) beräkna&lt;br&gt;och sammanställa prisnivåindex avseende livsmedel för OECD-länderna.&lt;br&gt;Beräkningarna bör ske utifrån det underlag till OECD som olika länder&lt;br&gt;lämnar in inom ramen för det internationella projektet med köpkraftspa-&lt;br&gt;riteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisu tveckli ngen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl riksdagsbeslutet om livsmedelpolitiken som i direktiven under-&lt;br&gt;stryks vikten av att effekterna av reformen, i form av en dämpad prisök-&lt;br&gt;ningstakt, kommer konsumenterna till del. Bl. a. prisutvecklingen måste&lt;br&gt;därför enligt riksdagsbeslutet följas noga. I direktiven pekas vidare särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på marginalmätningar som en metod att följa reformens effekter. Den&lt;br&gt;rådande debatten om matpriserna understryker också behovet av prissta-&lt;br&gt;tistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan utgå från att SCB också fortsättningsvis kommer att beräkna&lt;br&gt;och publicera konsumentprisutvecklingen (KPI). Jag förutsätter också att&lt;br&gt;LES även framdeles kommer att beräkna och sammanställa prisutveck-&lt;br&gt;lingen i olika led i livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK följer under den s. k. omställningsperioden prisutvecklingen i olika&lt;br&gt;led till följd av regeringsuppdrag. Vad gäller detaljhandeln följs också&lt;br&gt;marginalutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att SPK också efter omställningsperioden ges i uppdrag att&lt;br&gt;genomföra marginalmätningar i handeln. Härvid är det också viktigt att&lt;br&gt;metoderna för marginalmätningarna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår jag att SCB tillförs 500 000 kr. per år för att mäta&lt;br&gt;prisutvecklingen i partiledet hos de största partihandelsföretagen inom&lt;br&gt;livsmedelshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPI — extraprisproblematiken m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de diskussioner som jag haft såväl med sakkunniga och experter i&lt;br&gt;utredningen som med andra företrädare för myndigheter inom livsmedels-&lt;br&gt;politikens område har tveksamheter i vissa avseenden redovisats kring&lt;br&gt;sättet att beräkna KPI. Därvid har flera frågor uppmärksammats. Även&lt;br&gt;tidigare utredningar om livsmedelspolitiken som jag har studerat har pekat&lt;br&gt;på problemen med behandlingen av framför allt extrapriser vid beräkning&lt;br&gt;av KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som uppmärksammats är dels behandlingen av extrapriser,&lt;br&gt;kuponger, rabatt- och bonussystem m. m. vid beräkning av KPI, dels&lt;br&gt;huruvida KPI fångar upp effekterna av ett ändrat inköpsmönster avseende&lt;br&gt;olika butiksformer (lågprisbutiker, stormarknader m. m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 tagit upp bl. a.&lt;br&gt;de problem som jag här peket på. Enligt SCB ökar kraven på utvecklings-&lt;br&gt;arbete eftersom de förutsättningar som gällde då grunderna för indexbe-&lt;br&gt;räkningarna lades fast på 1950-talet kraftigt har förändrats. Enligt SCB är&lt;br&gt;det nödvändigt att förstärka utredningsresurserna på SCB för att kunna&lt;br&gt;minska bristerna och för att kunna garantera beräkningar med hög relevans&lt;br&gt;och precision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen gäller givetvis inte specifikt livsmedelsdetaljhandeln utan de&lt;br&gt;förekommer inom i stort sett all detaljhandel. Utifrån mina utgångspunk-&lt;br&gt;ter är det emellertid bara frågor kring prisutvecklingen på livsmedel som&lt;br&gt;jag har anledning att uppmärksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det angeläget att de av SCB begärda medlen tillförs SCB för&lt;br&gt;ökat utredningsarbete om metodikfrågor avseende KPI-beräkningar. I&lt;br&gt;detta utredningsarbete bör hanteringen av extrapriser, kuponger, olika&lt;br&gt;rabatt- och bonussystem, ändrad butiksstruktur/inköpsmönster och olika&lt;br&gt;rationaliseringsåtgärder inom handeln särskilt uppmärksammas. Arbetet&lt;br&gt;bör resultera i ett beslutsunderlag som redovisar för- och nackdelar med&lt;br&gt;olika metoder, dvs. hur olika metoder påverkar KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelshandeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i statistiken rörande livsmedelshandeln har påtalats av såväl 1983&lt;br&gt;års livmedelskommitté (LMK) som 1986 års livsmedelsutredning (LMU).&lt;br&gt;Även vid de kontakter som utredningen haft med olika myndigheter har&lt;br&gt;det framförts kritik mot den nuvarande officiella statistiken över livsme-&lt;br&gt;delshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning finns det behov av statistik som bättre belyser&lt;br&gt;förhållandena inom livsmedelshandeln. Det saknas i dagsläget en väl&lt;br&gt;avgränsad sådan statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att SCB och SPK tillsammans tilldelas 500 000 kr. budget-&lt;br&gt;året 1992/93 för att gemensamt utarbeta och genomföra en enkätundersök-&lt;br&gt;ning riktad till livsmedelshandeln. SPK bör härvid komplettera resultaten&lt;br&gt;med en analys. Efter utvärdering bör ställning tas till om undersökningen&lt;br&gt;är ändamålsenlig vad gäller behovet av bra statistik för att kunna följa och&lt;br&gt;analysera förhållandena i livsmedelshandeln. Ställning bör härvid tas till&lt;br&gt;om undersökningen bör göras intermittent, t. ex. vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statistik över livsmedelsindustrin har olika synpunkter&lt;br&gt;framförts. Bl. a. har kritik riktats mot den klassificeringsmetod som tilläm-&lt;br&gt;pas i industri- och finansstatistiken, det s. k. mestkriteriet. För vissa områ-&lt;br&gt;den föreligger vidare brister i underlaget, t. ex. saknas för vissa produkter&lt;br&gt;uppgifter om producerade kvantiteter. För några varor föreligger också&lt;br&gt;problem att jämföra med annan statistik. För de senaste åren saknas vidare&lt;br&gt;uppgifter över livsmedelsindustrins råvaruförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att brister finns i statistiken avseende&lt;br&gt;livsmedelsindustrin. Jag bedömer dock inte bristerna vara av den karaktä-&lt;br&gt;ren att de föranleder särskilda eller kompletterande undersökningar. Re-&lt;br&gt;dovisade problem bör i stället i möjligaste mån kunna lösas genom nära&lt;br&gt;kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. I det här sammanhanget&lt;br&gt;ser jag LES som ett lämpligt forum. I LES styrelse ingår nämligen samtliga&lt;br&gt;myndigheter inom livsmedelspolitikens område samt SCB. LES har också&lt;br&gt;vissa ekonomiska resurser att stödja projekt om man, efter närmare dis-&lt;br&gt;kussioner, finner motiv till särskilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda konsumtionsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild undersökning om hushållen livsmedelsutgifter och kostvanor&lt;br&gt;(HUL resp. HULK) skall enligt nu gällande planer göras vart tionde år i&lt;br&gt;samarbete mellan SCB och livsmedelsverket (SLV). En första undersök-&lt;br&gt;ning gjordes år 1989. Undersökningen totalt kostade 7 — 8 milj, kr., där&lt;br&gt;SLVs del kostade ca 1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det angeläget att en undersökning om livsme-&lt;br&gt;delsutgifterna görs tätare än vart tionde år. Uppgifter om konsumtionen&lt;br&gt;behövs som medger möjligheter till studier av; 1) fördelningspolitiska&lt;br&gt;effekter, 2) konsumtionsförändringar, 3) skillnader i livsmedelskonsum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion mellan olika regioner, olika typer av hushåll, hushåll med olika&lt;br&gt;ekonomisk bärkraft samt olika grupper av individer, 4) relationen mellan&lt;br&gt;kostvanor och aktuella näringsrekommendationer samt 5) kvalitetsaspek-&lt;br&gt;ter, t. ex. konsumtionen av alternativt odlade livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier av ovan nämnda slag bedömer jag som angelägna dels för att&lt;br&gt;kunna följa upp effekter av politiska beslut som påverkar hushållsinkoms-&lt;br&gt;terna och -utgifterna dels för att kunna följa upp den livsmedelspolitiska&lt;br&gt;reformens effekter på konsumtionen och kostvanorna samt för att kunna&lt;br&gt;fånga upp effekter av samhällets olika åtgärder för en bättre folkhälsa&lt;br&gt;(avseende kosten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att SCB och SLV budgetåret 1992/93 tillförs 6 milj. kr.&lt;br&gt;tillsammans för att i samråd med berörda myndigheter genomföra en&lt;br&gt;undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor år 1993.&lt;br&gt;Erfarenheterna från denna undersökning bör ligga till grund för hur fram-&lt;br&gt;tida undersökningar på området bör utformas samt hur ofta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven har utvecklingen gått mot en mer samlad livsmedelspoli-&lt;br&gt;tik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och&lt;br&gt;hälsafrågor. Enligt direktiven bör utredningen mot bakgrund härav över-&lt;br&gt;väga en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har fått särskilda medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för&lt;br&gt;hela det livsmedelspolitiska området. Detta arbete pågår för närvarande&lt;br&gt;och planeras vara klart våren 1992. Utredningen har fått tagit del av ett&lt;br&gt;utkast till program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom främst SCB finns i dagsläget flera statistikprodukter som i sin&lt;br&gt;helhet eller i vissa delar belyser något led i livsmedelskedjan. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning är det angeläget livsmedelstatistiken presenteras på ett mer&lt;br&gt;samlat och ändamålenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att 1 milj. kr. tillförs SCB budgetåret 1992/93 för att kunna&lt;br&gt;fullfölja arbetet med ett livsmedelsstatistiskt program. När programmet&lt;br&gt;slutgiltigt är sammanställt bör SCB i sin anslagsframställning närmare&lt;br&gt;redovisa det årliga resursbehovet. Arbetet bör på sikt resultera i en livsme-&lt;br&gt;delsstatistisk årsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:96&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(SOU 1991:99) Statistiken inom livsmedelssektorn — förslag Bilaga 5&lt;br&gt;till förändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statens jordbruks-&lt;br&gt;verk (SJV), statens livsmedelsverk (SLV), plan- och bostadsverket, sta-&lt;br&gt;tistiska centralbryån (SCB), statens pris- och konkurrensverk (SPK), sta-&lt;br&gt;tens naturvårdsverk (SNV), kemikalieinspektionen (Kemi), Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet (SLU), livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES),&lt;br&gt;kommerskollegium, överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), social-&lt;br&gt;styrelsen, generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), konjunkturinstitu-&lt;br&gt;tet, riksantikvarieämbetet (RAÄ), skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), konsumentverket, Sveri-&lt;br&gt;ges civilförsvarsförbund, skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),&lt;br&gt;Konsumentberedningen (KoB), länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus,&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens&lt;br&gt;län, Svenska kommunförbundet, Grossistförbundet Svensk handel,&lt;br&gt;Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges livsmedelshandlareförbund&lt;br&gt;(SSLF), Sveriges livsmedelsindustriförbund (SLIM), Trädgårdsnäringens&lt;br&gt;riksförbund (TRF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har yttrande inkommit från Företagens uppgiftslämnardelega-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;l. 1 Statens jordbruksverk: Omfattningen av jordbruksstatistiken har i stor&lt;br&gt;utsträckning styrts av de statliga insatser som skett på området t.ex. i&lt;br&gt;samband med prisregleringen, rationaliseringspolitiken, rådgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. Statistikens inriktning har successivt ändrats med hänsyn till änd-&lt;br&gt;rade behov. Med den stora förändring som nu sker inom jordbruksområdet&lt;br&gt;(bl.a. avregleringen) är det enligt SJV:s uppfattning bra att en mer genom-&lt;br&gt;gripande översyn skett av statistikens innehåll, omfattning liksom sättet att&lt;br&gt;producera den. Det är också rimligt att det — med hänsyn till det minskade&lt;br&gt;samhälleliga engagemang som avregleringen innebär — sker en viss be-&lt;br&gt;gränsning av statistikens omfattning. En sådan innebär naturligtvis samti-&lt;br&gt;digt vissa begränsningar i möjligheterna att använda statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJV anser att det är väsentligt att användarna får ett större inflytande&lt;br&gt;över vilken statistik som tas fram. Genom ett ökat beställaransvar kan man&lt;br&gt;i större utsträckning än nu koppla statistiken till användarnas behov.&lt;br&gt;Enligt SJV:s uppfattning bör huvudanvändaren av statistiken också ha&lt;br&gt;beställaransvaret för statistiken samt tilldelas resurser för att tillgodose&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan de administrativa beho-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ven och de behov som finns för ren statistikproduktion. Kostnaderna for&lt;br&gt;att klara de administrativa behoven bör enligt SJV täckas av medel som&lt;br&gt;tillförs för stöd och därmed bör också beställaren av statistiken (uppdrags-&lt;br&gt;givaren) avgöra vilka uppgifter som bör samlas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJV stöder i stort den översyn och behovsprövning som görs i utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren kommer behovet av att följa upp reformens&lt;br&gt;effekter att ställa stora krav på fortsatt bra statistikunderlag. En fortsatt&lt;br&gt;anpassning av statistikens innehåll och omfattning efter dessa krav är&lt;br&gt;därför angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En — — — osäker faktor är EG och vad en eventuell EG-anslutning&lt;br&gt;kommer att innebära. Vid ett medlemskap i EG kommer krav att ställas&lt;br&gt;avseende den statistik som skall tas fram. SJV anser det nödvändigt att&lt;br&gt;statistiken väl tillgodoser de krav som EG kan komma att ställa vid ett&lt;br&gt;eventuellt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer också att finnas ett behov av att kunna göra internationella&lt;br&gt;jämförelser och då främst med länder inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Plan- och bostadsverket — — — delar i stora drag utredarens&lt;br&gt;behovsanalys av statistik inom livsmedelssektorn. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att statistik skall bli möjlig att utnyttja inom den fysiska planeringen&lt;br&gt;fordras att den är geografiskt väl preciserad. Detta gäller i högsta grad för&lt;br&gt;kommunal översiktlig planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen sägs mycket lite om det framtida kommunala behovet av&lt;br&gt;jordbruksstatistik. Boverket menar att kommunerna i framtiden kommer&lt;br&gt;att ha behov av jordbruksstatistik. Denna statistik kommer i flera fall att&lt;br&gt;behöva vara uppdelad på församlingsnivå, och ibland på ännu mindre&lt;br&gt;enheter. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Boverket menar att det för att det skall gå att upprätta miljöre-&lt;br&gt;laterade nationalräkenskaper liksom miljöindex i framtiden så behövs en&lt;br&gt;rad jordbruksstatistiska uppgifter. Det är därför viktigt att förslagen i SOU&lt;br&gt;1991:38 Räkna med miljön beaktas vid fortsatt behovsanalys inför föränd-&lt;br&gt;ringen av statistiken inom livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket ser det som angeläget att statistiken inom livsmedelssektorn&lt;br&gt;snarast får en sådan utformning att den kan jämföras med EG:s statistik i&lt;br&gt;så många avseenden som möjligt. — — — Boverket instämmer — — — i&lt;br&gt;den del av det särskilda yttrande som rör EG som avgivits av Gunnar&lt;br&gt;Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket delar i stort utredarens syn rörande förändringarna i livsme-&lt;br&gt;delsstatistiken men vill dock varna för att alltför nitiskt behovsanpassa&lt;br&gt;statistikproduktionen till dagslägets exakta behov. Jordbruksstatistiken&lt;br&gt;har spelat en betydande roll för analysen av samhällets utvecklingsförlopp.&lt;br&gt;T.ex. har det visat sig i en rad sammanhang att jordbruksstatistik insamlad&lt;br&gt;under en längre tidsperiod spelat en avgörande roll i miljöhistoriska&lt;br&gt;sammanhang. Boverket ser det därför som angeläget att de nedskärningar&lt;br&gt;som kommer att föreslås underkastas en vetenskaplig miljöhistorisk be-&lt;br&gt;dömning. En sådan bedömning bör göras med hjälp av en särskild FoU-&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen har enligt SCB:s mening varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltför optimistisk både när det gäller möjligheterna att inom ett par år&lt;br&gt;kraftigt skära ner anslagen till jordbruksstatistiken och när det gäller&lt;br&gt;framtida anslagsnivå, efter genomförda anpassningar. Detta samman-&lt;br&gt;hänger med att behovsanalysen i vissa delar är ofullständig och vissa&lt;br&gt;väsentliga kvalitetsaspekter inte har beaktats i tillräcklig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovsanalysen tar främst sikte på de samhällsmotiverade behoven,&lt;br&gt;särskilt centrala myndigheters statistikbehov. Övriga behov förutsätts&lt;br&gt;kunna tillgodoses genom statistik som näringen själv svarar för. Som&lt;br&gt;framhålls i särskilt yttrande av Frithiof Billström medför en sådan begräns-&lt;br&gt;ning allvarlig risk för suboptimering av den totala statistikproduktionen i&lt;br&gt;samhället. Statistik som för närvarande produceras centralt med anslags-&lt;br&gt;medel t.ex. för regionala och lokala behov, som inte längre skulle tas fram&lt;br&gt;på detta sätt, men som fortfarande efterfrågas, kan komma att framställas&lt;br&gt;på flera håll till en högre sammanlagd kostnad och kanske med en lägre&lt;br&gt;kvalitet och sämre tillgänglighet än om produktion kunde ske samordnat&lt;br&gt;och centralt. Alternativt kommer viss lönsam statistikproduktion icke alls&lt;br&gt;till stånd, med de samhällsekonomiska förluster, som det innebär. Möjlig-&lt;br&gt;heten för SCB att — i enlighet med sin instruktion — samordna statistiken&lt;br&gt;försämras givetvis också. SCB instämmer i Billströms kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har främst inriktat sig på de behov som framförts av de&lt;br&gt;myndigheter m.fl. som har varit direkt representerade genom sakkunniga,&lt;br&gt;experter och sekreterare i utredningen. SCB saknar i betänkandet framför&lt;br&gt;allt erforderlig kartläggning och analys av de regionala och lokala behoven&lt;br&gt;av statistik vid länsstyrelserna, hushållningssällskapen, forskningsinstitu-&lt;br&gt;tioner m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att behovskartläggningen delvis är alltför ytlig för att kunna&lt;br&gt;läggas till grund för planeringen av den jordbruksstatistik som erfordras&lt;br&gt;framöver, särskilt på längre sikt. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med den bristfälliga behovs- och metodanalysen måste&lt;br&gt;redovisade kostnadsuppskattningar och -bedömningar också betraktas&lt;br&gt;som mycket grova och preliminära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB vill invända mot utredarens tendens att förorda enklare (och&lt;br&gt;billigare) metoder även då det är tveksamt om metoderna uppfyller rimliga&lt;br&gt;minimikrav på statistikens kvalitet. Det gäller exempelvis den s.k. danska&lt;br&gt;modellen för skördestatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB instämmer i utredarens synpunkt [att det för Sveriges del inte finns]&lt;br&gt;skäl — — — att ha en lägre ambitionsnivå än vad som motsvarar EG:s&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren noterar vidare att EG:s statistikkrav inte behöver uppfyllas&lt;br&gt;förrän efter två års medlemskap. SCB anser att utredningen inte i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning beaktat värdet av att snabbt uppnå en EG-anpassning av&lt;br&gt;jordbruks- och livsmedelsstatistiken. Det är SCB:s bedömning att Sverige&lt;br&gt;under ett förhandlingsskede behöver ha tillgång till tillförlitlig och jämför-&lt;br&gt;bar statistik (både med avseende på svenska tidsserier och EG-ländernas&lt;br&gt;statistik). Den föreslagna nedskärningen av statistiken för att senare even-&lt;br&gt;tuellt bygga upp densamma i enlighet med EG-krav är enligt SCB generellt&lt;br&gt;sett inte någon lämplig strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin ambition att göra stora besparingar (även på relativt kort sikt) synes&lt;br&gt;utredaren ha tagit sikte på EG:s &amp;quot;minimikrav&amp;quot; och därvid inte noterat att&lt;br&gt;man inte heller inom EG:s statistiska organisation är alltigenom tillfreds&lt;br&gt;med den statistik som medlemsländerna producerar. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;tradition som vi har i Sverige bör vi sätta målsättningen beträffande&lt;br&gt;jordbruksstatistikens innehåll och kvalitet i olika avseende så högt att vi&lt;br&gt;redan vid ett eventuellt EG-inträde lever upp till de krav som organisatio-&lt;br&gt;nen ställer. Det finns stort behov av utvecklingsinsatser inom EG. Sverige&lt;br&gt;skulle kunna bidra till utvecklingen av den gemensamma statistiken. SCB&lt;br&gt;vill i sammanhanget påpeka att det är normalt att länderna inom EG&lt;br&gt;producerar jordbruksstatistik utöver vad som krävs av EG-organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande EG-perspektivet instämmer SCB i Gunnar Larssons sär-&lt;br&gt;skilda yttrande till betänkandet. Som grund för planeringen i ett EG-&lt;br&gt;perspektiv erfordras en fördjupad behovsanalys avseende jordbruksstati-&lt;br&gt;stiken. Det är även SCB:s bedömning att denna analys bör göras skynd-&lt;br&gt;samt. Det är väsentligt att verket ges möjlighet att agera på ett mer offensivt&lt;br&gt;sätt än vad utredaren tänker sig.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Frithiof Billström framhåller i sitt särskilda yttrande är de kost-&lt;br&gt;nadsberäkningar som presenteras i betänkandet mycket osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Det är SCB:s intryck att kostnadsberäkningarna/bedömning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna genomgående ligger alltför lågt.---Beräkningarna måste därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses över i det fortsatta utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB saknar i betänkandet tillräckliga kalkyler avseende erforderliga&lt;br&gt;utrednings- och utvecklingskostnader. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för uppdragsverksamheten har bl.a. varit dels ett väl&lt;br&gt;fungerande lantbruksregister (LBR), dels en rikstäckande likaså välfunge-&lt;br&gt;rande fältorganisation för objektiva skördeuppskattningar (OS). Om den&lt;br&gt;årliga uppdateringen av LBR resp, fältorganisationen för OS skulle upp-&lt;br&gt;höra bortfaller i huvudsak SCB:s möjligheter att tillgodose väsentliga&lt;br&gt;statistikbehov till &amp;quot;marginella kostnader&amp;quot; för intressenterna. Den infor-&lt;br&gt;mationsförlust, som bortfallet av uppdragsstatistiken i fråga skulle inne-&lt;br&gt;bära, och/eller fördyring av ifrågavarande statistikservice, om den skulle&lt;br&gt;utföras på annat sätt, har utredaren inte tagit hänsyn till och värderat på&lt;br&gt;något sätt i sin behovsanalys. I sammanhanget bör också nämnas den&lt;br&gt;kompetens som SCB har när det gäller tillämpning av provytemetoden för&lt;br&gt;skördeuppskattningar. Denna kompetens är av stor betydelse i SCB:s&lt;br&gt;internationella konsultverksamhet i utvecklingsländer. Uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten måste enligt SCB:s uppfattning beaktas vid ett samlat ställningsta-&lt;br&gt;gande till jordbruksstatistikens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det---erfordras för anpassning till EG:s krav och regelverk&lt;br&gt;utredningar, som delvis kan bli relativt omfattande. Det gäller främst&lt;br&gt;fördjupade behovsanalyser och förberedande arbete för anpassning av&lt;br&gt;strukturstatistiken och den ekonomiska statistiken till EG:s typklassifice-&lt;br&gt;ringssystem (typologi för jordbruksföretag); speciella djurräkningar, träd-&lt;br&gt;gårdsstatistik, produktionsstatistik, bokföringsundersökningar för jord-&lt;br&gt;bruksföretag och sysselsättningsundersökningar för jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Verket [gör] redan nu vissa förberedelser, men arbetet behöver&lt;br&gt;intensifieras och bedrivas mer skyndsamt. Utredaren har inte beräknat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några medel avseende utredningar för EG-anpassning. Sammanlagt beräk-&lt;br&gt;nar SCB för ifrågavarande utrednings- och utvecklingsarbete sammanlagt&lt;br&gt;0,8 milj.kr. 1992/93. För 1993/94—1995/96 avser SCB att återkomma i sin&lt;br&gt;treårsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Sammanfattningsvis] bedömer SCB att en besparing på nuvarande&lt;br&gt;anslag (1991/92) av storleksordningen 10 till 22 milj.kr. kan göras till&lt;br&gt;budgetåret 1994/95. Det exakta anslagsbehovet fr.o.m. nämnda budgetår&lt;br&gt;kan beräknas först sedan erforderliga utredningar, speciellt beträffande&lt;br&gt;skördestatistiken, har gjorts. Dessa beräkningar tar inte hänsyn till even-&lt;br&gt;tuella medelsbehov som kan komma att aktualiseras till följd av EG:s krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utgångspunkten för den livsme-&lt;br&gt;delspolitiska reformen är att samma villkor skall gälla för jordbruket som&lt;br&gt;för andra näringar. SPK anser att även statistikproduktionen därmed bör&lt;br&gt;jämställas med övriga näringsgrenar, och att det borde finnas goda förut-&lt;br&gt;sättningar att på sikt minska den omfattande statistikproduktionen på&lt;br&gt;j ordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag om vissa neddragningar av den nuvarande jord-&lt;br&gt;bruksstatistiken är därför enligt SPK ett steg i rätt riktning. SPK avstår i&lt;br&gt;övrigt från att lämna synpunkter på utredarens förslag avseende statistik på&lt;br&gt;jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett närmande till EG medför att marknadsbegreppet kan vidgas till att&lt;br&gt;omfatta områden även utanför Sveriges gränser. En sådan marknad kan för&lt;br&gt;livsmedelsprodukter t.ex. omfatta södra Sverige och delar av Danmark.&lt;br&gt;Detta ställer ökade krav på att statistiken, för att vara användbar för&lt;br&gt;konkurrensmyndigheten, är harmoniserad med EG:s statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK vill bl.a. därför framhålla vikten av att de förändringar i statistiken&lt;br&gt;inom livsmedelssektorn som vidtas medför en anpassning till EG:s krav.&lt;br&gt;SPK instämmer i utredarens bedömning att inga skäl talar för att ambi-&lt;br&gt;tionsnivån för statistikproduktionen i Sverige skall vara lägre än att EG:s&lt;br&gt;krav kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren pekar på en rad områden där förändringar därför kan förut-&lt;br&gt;ses. En anpassning till EG ställer t.ex. krav på regional uppdelning av&lt;br&gt;statistiken. I det sammanhanget vill SPK peka på att en region inom EG&lt;br&gt;kan omfatta områden inom mer än en medlemsstat, vilket ytterligare&lt;br&gt;understryker vikten av att statistiken harmoniseras. Som utredaren påpe-&lt;br&gt;kar, kan den framtida inriktningen inom EG ställa krav som ännu inte&lt;br&gt;finns preciserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 Statens naturvårdsverk har tillsammans med riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;och jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att fortlöpande följa och&lt;br&gt;utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken. — — — Stati-&lt;br&gt;stikbehovet för att belysa miljöeffekterna på kort och lång sikt skall belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Allmänt kan då konstateras att om möjligheterna till uppfölj-&lt;br&gt;ning genom användande av LBR och OS blir mindre på grund av förändrat&lt;br&gt;statistikinhämtande kommer ett större behov av specialundersökningar att&lt;br&gt;uppstå vilket blir avsevärt fördyrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 Sveriges lantbruksuniversitet: En väl utbyggd jordbruksstatistik är&lt;br&gt;väsentlig för forskning och utbildning vid SLU. Även med en krympande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksnäring och ett besvärligt budgetläge är det viktigt att inte ned-&lt;br&gt;dragningarna blir for stora och att en EG-anpassning inte försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU saknar i utredningen en fördjupad diskussion av behoven av&lt;br&gt;jordbruksstatistik i en omvärld stadd i mycket stark och snabb förändring.&lt;br&gt;Vilka speciella krav ställer detta på samhällets informationssystem där&lt;br&gt;statistiken är en viktig grund? Mycket av diskussionen är inriktad på den&lt;br&gt;nu aktuella omställningen, vilket i sig är bra. Denna är dock säkerligen inte&lt;br&gt;en engångsföreteelse. SLU delar i dessa avseenden de synpunkter som&lt;br&gt;framförts i särskilda yttranden av Billström och Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I betänkandet har gjorts&lt;br&gt;en analys av det framtida behovet av statistik inom livsmedelssektorn och&lt;br&gt;omfördelningen av ansvaret för statistikproduktionen mellan staten och&lt;br&gt;berörda näringar. Nämnden delar i princip utredningens uppfattning i&lt;br&gt;dessa frågor. Det bör dock understrykas, som också gjorts i betänkandet,&lt;br&gt;att det ännu inte är möjligt att fullt ut överblicka det statistikbehov inom&lt;br&gt;sektorn som kan komma att finnas efter Sveriges eventuella medlemskap i&lt;br&gt;EG. Ej heller går det att förutse vad ett GATT-avtal som omfattar jord-&lt;br&gt;brukssektorn kan få för betydelse för statistikens uppläggning och omfatt-&lt;br&gt;ning. Elärav följer också att ansvarsfördelningen mellan staten och berörda&lt;br&gt;näringar för statistikproduktionen kan påverkas, eftersom staten bör an-&lt;br&gt;svara för den statistik som krävs i anledning av internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot angivna bakgrund delar nämnden utredningens uppfattning att i&lt;br&gt;nuvarande läge försiktighet bör iakttas i fråga om större omläggningar av&lt;br&gt;nuvarande statistikproduktion innan klarhet nås om de framtida interna-&lt;br&gt;tionella kraven. Å andra sidan bör såsom förordats i betänkandet vissa&lt;br&gt;omläggningar som föranleds av 1990 års livsmedelspolitiska beslut kunna&lt;br&gt;genomföras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det i samband med kommande förhandlingar om svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG bör kunna nås bättre klarhet i fråga om därav föranledda&lt;br&gt;statistikbehov inom livsmedelssektorn är det angeläget att de beslut som&lt;br&gt;kommer att fattas i anledning av betänkandet utformas så att erforderliga&lt;br&gt;omläggningar av statistiken kan ske snabbt. I detta sammanhang vill&lt;br&gt;nämnden anmäla att den har för avsikt att inrätta en särskild arbetsgrupp&lt;br&gt;som skall ha till uppgift att fortlöpande kartlägga statistikbehovet inom&lt;br&gt;nämndens verksamhetsområde i anledning av ett EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utredningens detaljförslag till ändringar i nuvarande stati-&lt;br&gt;stikproduktion har samarbetsnämnden inte funnit anledning till särskilt&lt;br&gt;ställningstagande. Före omläggningen av skördestatistiken bör dock över-&lt;br&gt;läggningar ske med huvudmannen för skördeskadeskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 Kommerskollegium har bl.a. till uppgift att löpande förse vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella organisationer med nationella prisuppgifter för vissa kolo-&lt;br&gt;nialvaror inom såväl parti- som detaljhandelsledet.---Kollegiet anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det därför olyckligt om vidtagna förenklingar och föreslaget livsmedelssta-&lt;br&gt;tistiskt program hos SCB sker på bekostnad av tillgänglighet och önskad&lt;br&gt;detaljeringsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet vill — &amp;nbsp;—&amp;nbsp;&amp;nbsp;— understryka behovet av en inför EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingarna skyndsam EG-anpassning av statistiken. Samtidigt bör i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhanget erinras om att viktiga nationella statistikkrav och -behov&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.13 Socialstyrelsen: — — — Socialstyrelsen vill framhålla att de före-&lt;br&gt;slagna förändringarna bör leda till påtagliga förbättringar beträffande sta-&lt;br&gt;tistiken inom livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.16 Konjunkturinstitutet: Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt kart-&lt;br&gt;lagt huvuddelen av nuvarande statistik på det livsmedelspolitiska området,&lt;br&gt;utrett statistikbehoven samt studerat olika alternativa metoder att ta fram&lt;br&gt;statistik. Utredningen utmynnar i ett förslag om en betydande neddragning&lt;br&gt;av jordbruksstatistiken och en viss utbyggnad vad det gäller de senare&lt;br&gt;leden i livsmedelskedjan. Institutet tillstyrker grundtanken i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet tillstyrker de slutsatser och förslag som lämnats av utredningen&lt;br&gt;[avseende de senare leden i livsmedelskedjan],&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.20 Statskontoret har inte underlag eller kompetens för att detaljerat&lt;br&gt;kunna värdera utredarens bedömningar. Statskontoret efterlyser emeller-&lt;br&gt;tid — utifrån allmänna besparingsgrunder — en mer ifrågasättande och&lt;br&gt;prövande analys av behoven med avseende på angivna användare. Det&lt;br&gt;hade t.ex. varit rimligt att i en intressentanalys belysa vilken plats och&lt;br&gt;betydelse den statistik har som förtecknas inom de olika behovsområdena.&lt;br&gt;Frågor av intresse att få belysta är t.ex. följande. På vilket sätt utnyttjas&lt;br&gt;statistiken och av vilka avnämare? Är dessa beredda att betala för den&lt;br&gt;statistik som erhålls eller i vart fall bidra till kostnaderna för produktionen?&lt;br&gt;Det finns skäl att väga nyttan av den statistik som produceras mot de&lt;br&gt;direkta och indirekta kostnader produktionen för med sig. Någon form av&lt;br&gt;grov cost-benefit-analys hade varit ägnad att ge ett bättre underlag för en&lt;br&gt;bedömning av möjligheterna till begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser statskontoret följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den nya livsmedelspolitiken bör ses som ett definitivt brott med den&lt;br&gt;föregående och statistikbehoven bör i konsekvens härmed analyseras mer&lt;br&gt;förutsättningslöst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— med en mer marknadsorienterad livsmedelspolitik är det rimligt att&lt;br&gt;näringen och dess organisationer tar ett ökat ansvar för den statistik som&lt;br&gt;produceras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— man bör klarare skilja mellan ett beställar- och ett producentansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— begränsningar av statistiken bör åstadkommas i första hand genom&lt;br&gt;att i grunden pröva och ifrågasätta behoven snarare än att ange alternativa&lt;br&gt;vägar för att tillgodose dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fördjupade studier behöver göras över vilka krav som kommer att&lt;br&gt;ställas på den svenska lantbruksekonomiska statistiken vid ett medlem-&lt;br&gt;skap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.22 Konsumentverket: Att inom livsmedelstatistiken lyfta fram konsu-&lt;br&gt;mentaspekterna och leden efter primärledet finner konsumentverket vara&lt;br&gt;av stor betydelse. Det beror bl.a. på de krav som ställs i det livsmedelspo-&lt;br&gt;litiska beslutet samt den påverkan ett EG-medlemskap, EES-avtal och&lt;br&gt;GATT-avtal kan få på den svenska livsmedelsmarknaden och för svenska&lt;br&gt;konsumenter. Likaså anser verket att det bör vara möjligt med föränd-&lt;br&gt;ringar av statistiken för primärledet och att den totala statistikproduktio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen för jordbruket bör kunna minskas. En samordning av statistiken inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Rent allmänt gäller att ett bra&lt;br&gt;statistiskt underlag i många fall kan peka på problem som kan behöva&lt;br&gt;åtgärdas via forskning liksom det kan ge möjlighet att följa upp resultat av&lt;br&gt;vidtagna åtgärder. Från forskningens synpunkt är det därför angeläget att&lt;br&gt;man ej drar ned på det statistiska underlaget alltför mycket. De föreslagna&lt;br&gt;anpassningsåtgärderna av statistikarbetet inför en eventuell EG-anslutning&lt;br&gt;är givetvis också av stor vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.26 Konsumentberedningen instämmer i stort sett i utredningens all-&lt;br&gt;männa utgångspunkter rörande statistikproduktionen på livsmedelsområ-&lt;br&gt;det. Statistiken för själva jordbrukssektorn har, som utredningen påpekat,&lt;br&gt;i många fall styrts av de behov som den statliga regleringsverksamheten&lt;br&gt;medfört. Jordbruksstatistiken har därmed kommit att bli relativt omfatt-&lt;br&gt;ande jämfört med statistiken för andra sektorer och i förhållande till&lt;br&gt;sektorns storlek. Avregleringen leder mot den bakgrunden till minskade&lt;br&gt;behov av statistikframtagning. Å andra sidan har viss statistik, över t.ex.&lt;br&gt;priser, framkommit som en direkt följd av regleringen. Motsvarande&lt;br&gt;uppgifter kan i ett avreglerat läge få insamlas på ett mer resurskrävande&lt;br&gt;sätt. Vidare kan vissa omläggningar och utökningar av statistiken behöva&lt;br&gt;göras till följd av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och de statistik-&lt;br&gt;krav på jordbruksområdet som ställs på medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskärningar inom jordbruksstatistikens område bör enligt KoB:s&lt;br&gt;mening ge utrymme för finansiering av förbättrad statistik beträffande&lt;br&gt;senare led i livsmedelskedjan. Förhållandena inom dessa har varit mindre&lt;br&gt;väl belysta. En obalans har rått i förhållande till jordbruksstatistiken,&lt;br&gt;vilken blivit särskilt märkbar mot bakgrund av det senaste livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska beslutet med dess tyngdpunkt på konsumentintresset.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att statistiken för de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;förbättras och utökas. I en del fall konstaterar utredningen att brister&lt;br&gt;föreligger i den nuvarande statistiken som inte är möjliga att åtgärda till&lt;br&gt;rimlig kostnad inom ramen för den löpande statistikproduktionen. KoB&lt;br&gt;vill — — — understryka vikten av att medel ställs till förfogande för&lt;br&gt;utförande av tillfälliga, särskilda undersökningar, som skulle kunna belysa&lt;br&gt;sådana problemområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För senare led inom livsmedelskedjan finns ett antal områden, inom&lt;br&gt;vilka löpande statistikinsamling inte är möjlig eller nödvändig. Som exem-&lt;br&gt;pel härpå kan nämnas frågor rörande kvalitet, konkurrens, etablering,&lt;br&gt;marknadsföring, förpackningar, importkontroll och märkning samt små-&lt;br&gt;skalig förädling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av dessa frågor bevakas mer eller mindre löpande av olika&lt;br&gt;myndigheter. Dessa får därigenom tillgång till material, som — eventuellt&lt;br&gt;efter någon bearbetning — skulle kunna bli tillgänglig för statistikkonsu-&lt;br&gt;menter. Andra frågor kommer att belysas inom ramen för de uppdrag att&lt;br&gt;följa omställningen i jordbruket som givits KoB och vissa myndigheter.&lt;br&gt;Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har ett samordningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt KoB:s mening skulle en planering för detta statistikområde inom&lt;br&gt;livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kunna resultera i att årliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre undersökningar utfördes med hjälp av exempelvis SCB:s omni-&lt;br&gt;bussmätningar. Undersökningarnas inriktning skulle varieras men kunna&lt;br&gt;upprepas med vissa års mellanrum enligt en rullande plan. Om verksam-&lt;br&gt;heten kommer till stånd, bör samarbetsnämnden tillföras ett årligt belopp&lt;br&gt;om 0,5 — 1 milj.kr. utöver nuvarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.28 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Rapportens behovsanalys behand-&lt;br&gt;lar länsstyrelsernas behov av statistik och individuppgifter knapphändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Jönköpings län är jordbruket en viktig näringsgren, vars utveck-&lt;br&gt;ling har stor betydelse för bl.a. sysselsättning, boendet på landsbygden,&lt;br&gt;näringslivet i glesbygden, kulturmiljön, naturvården, miljöskyddet och den&lt;br&gt;civila beredskapen. Länsstyrelsen behöver därför för planerande och utvär-&lt;br&gt;derande verksamhet statistiska uppgifter för länet och för delar av länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län delar utredarens allmänna ställnings-&lt;br&gt;tagande till att anslagen för statistikproduktion för jordbruket totalt sett&lt;br&gt;bör minska i omfattning. Samtidigt bör man få en mer utförlig statistisk&lt;br&gt;information om efterföljande led, dvs. livsmedelsindustrin, livsmedels-&lt;br&gt;handeln och konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill betona vikten av att den svenska statistikproduktio-&lt;br&gt;nen beaktar de krav som har ställts och kommer att ställas till följd av det&lt;br&gt;internationella samarbetet på livsmedelspolitikens område. Speciellt ange-&lt;br&gt;läget är det att arbeta för en ökad möjlighet till statistiska jämförelser med&lt;br&gt;EG-länderna. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang understryka den vikt&lt;br&gt;som regionerna har i Europa, inte minst i EG-länderna. Trenden i Europa&lt;br&gt;under senare år är atf behovet av statistikredovisning på regional nivå ökar&lt;br&gt;i betydelse. Länsstyrelsen anser därför att det även i framtiden bör finnas&lt;br&gt;en beredskap för redovisning av livsmedelsstatistik på regional nivå. Detta&lt;br&gt;motiveras också av de nu aktuella diskussionerna om en förändring av de&lt;br&gt;svenska regionindelningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det som rimligt med&lt;br&gt;en behovsanpassad jordbruksstatistik. Utredaren verkar dock enligt läns-&lt;br&gt;styrelsen helt ha glömt bort statistikbehovet för den växande skaran av&lt;br&gt;enskilda statistikanvändare, jordbrukare, mindre företag, kommuner m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för basstatistiken bör enligt länsstyrelsens uppfattning ställas så&lt;br&gt;högt att Sverige med styrka kan gå in i EG-förhandlingar. Kraven inom EG&lt;br&gt;kan i framtiden bli betydligt högre. Utredningen har inte tillräckligt beak-&lt;br&gt;tat och analyserat detta. Om basstatistiken blir för svag finns risk att andra&lt;br&gt;intressenter presenterar statistik som är av dålig kvalitet. Allmänhet (kon-&lt;br&gt;sumenter) och svagare/mindre företag kan missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill också understryka vikten av en samlad bra och tillför-&lt;br&gt;litlig jordbruksstatistik. Utredningen anger alltför ofta att näringen skall&lt;br&gt;svara för viss statistik. Risken med sådan statistik är att den tas fram för att&lt;br&gt;tjäna speciella syften, dessutom blir det svårt att bedöma kvalitén på&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.31 Länsstyrelsen i Örebro län: Undertiden för jordbrukets omställning&lt;br&gt;är det mycket viktigt att det produceras en så rättvisande jordbruksstatistik&lt;br&gt;som möjligt för att därigenom utröna hur omställningsprogrammet lyckas.&lt;br&gt;Vid en anslutning till EG bör det också vara en styrka i att ha tillgång till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl underbyggd statistik. Det är nödvändigt att analysera EG:s statistik-&lt;br&gt;krav innan vi skär ner vår egen uppgiftsinsamling. Detta är starkt vägande&lt;br&gt;skäl till varför insamlandet av jordbruksstatistik ej skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att eventuella ändringar i&lt;br&gt;produktionsstatistiken bör anstå i vart fall tills effekterna av lantbrukets&lt;br&gt;omställning har kunnat mätas och bedömas. Vid eventuell ändring bör det&lt;br&gt;ske en anpassning till EG:s krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.33 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Sverige är ett föregångsland vad&lt;br&gt;avser statistik på lantbrukets område. Detta har varit till nytta för både&lt;br&gt;näringen och samhället. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kortsiktigt perspektiv kan ett visst behov synas vara av underordnad&lt;br&gt;betydelse eller kunna fyllas med alternativa tillvägagångssätt. Emellertid&lt;br&gt;kan det vara långsiktigt fel att &amp;quot;nedrusta&amp;quot; faktainsamlingen. Däremot är&lt;br&gt;det nödvändigt att fortlöpande anpassa statistikinsamlingen. Detta skall&lt;br&gt;ske i ordnade former, så att ett metodbyte inte påverkar insamlingens&lt;br&gt;resultat. &amp;quot;Ny&amp;quot; teknik bör alltså testas mot &amp;quot;gammal&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en helt annan statistisk tradition än flertalet av länderna&lt;br&gt;inom EG. Det kan då tyckas anmärkningsvärt att man i betänkandet har&lt;br&gt;sett EG:s statistikkrav som ett mål och inte som ett minimikrav, som man&lt;br&gt;under alla förhållanden bör uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansträngningarna att göra den svenska statistiken jämförbar med EG är&lt;br&gt;naturligtvis riktiga, men vid ett eventuellt svenskt inträde i EG ligger det i&lt;br&gt;Sveriges intresse att ha en så bra statistisk dokumentation som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det vår mening att det finns flera mindre an-&lt;br&gt;vändare av lantbruksstatistiken vilken var och en ej kan stå för den&lt;br&gt;samlade kostnaden. Den gemensamma nyttan är dock så stor att staten bör&lt;br&gt;ta ansvar för att tillhandahålla uppgifterna. Möjligheten att däremot för-&lt;br&gt;dela kostnaden på flera användare bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl ur allmän som regional synvinkel är det olyckligt med stora&lt;br&gt;drastiska neddragningar på det livsmedelsstatistiska området, samtidigt&lt;br&gt;som jordbruket befinner sig i en omställningsfas enligt de livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska intentionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.37 Grossistförbundet Svensk handel: Som statistikanvändare saknar vi&lt;br&gt;i dag en snabb, tillförlitlig statistik för importerade kvantiteter och im-&lt;br&gt;portpriser för enskilda produkter. Den enda tillgängliga statistiken i dag är&lt;br&gt;tullens månadsstatistik, som har en eftersläpning på tre till fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — I statens jordbruksverks omprövningar av gränsskyddet är&lt;br&gt;importerade kvantiteter och förändringar i den internationella prisnivån&lt;br&gt;de viktigaste beslutsparametrarna. En förbättring av sådan statistik är&lt;br&gt;därför önskvärd, inte minst vad gäller tiden för att producera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgad statistik över de senare leden i livsmedelskedjan är också ett&lt;br&gt;önskemål från vår sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra önskemål som framkommit vid diskussioner inom Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk handel är en förbättrad statistik inom storhushållssektorn&lt;br&gt;och producentstatistik för konfektyrmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån enskilda företag engageras som uppgiftslämnare för statistik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionen måste uppgiftslämnarbördan minimeras i så måtto att den Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;begränsas till ett fåtal relevanta parametrar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.38 Kooperativa förbundet anser vad gäller statistik inom området&lt;br&gt;&amp;quot;Jordbruk och trädgård&amp;quot; att fördjupade studier snarast bör göras av&lt;br&gt;statistikbehovet i ett EG-perspektiv. För övrigt avstår KF från att yttra sig&lt;br&gt;om förslagen inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den tyngd som livsmedelsfrågorna har delar KF&lt;br&gt;utredarens uppfattning att det finns motiverade samhälleliga krav (den nya&lt;br&gt;livsmedelspolitiken, internationella avtal och matprisdebatten) på en för-&lt;br&gt;bättrad statistik över de senare leden i livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF vill särskilt betona det ansvar som alla myndigheter måste känna för&lt;br&gt;att inte uppgiftslämnarnas arbetsbörda och därmed kostnader skall öka. En&lt;br&gt;avreglering på flera områden får inte heller följas av kostnadsökningar på&lt;br&gt;t.ex. statistikområdet som belastar konsumentpriserna på livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.39 Lantbrukarnas riksförbund: Fördjupade studier bör snarast göras av&lt;br&gt;behovet av statistik i ett EG-perspektiv. Det kortsiktiga behovet i samband&lt;br&gt;med t.ex. EG-förhandlingarna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör den lantbruksekonomiska statistiken inte&lt;br&gt;tillfälligt dras ned i avvaktan på ett EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens direktiv utformades i början av år 1990, varför EG-&lt;br&gt;perspektivet inte ges någon större uppmärksamhet. Det svenska jordbruket&lt;br&gt;förutsätts i stället vara helt avreglerat i mitten av 1990-talet. Mot bakgrund&lt;br&gt;av Sveriges ansökan om EG-medlemskap och de stundande förhandling-&lt;br&gt;arna är nu den allmänna bedömningen att Sverige redan år 1995 kan vara&lt;br&gt;medlem i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EG-medlemskap innebär för jordbruket en fortsatt reglering i bety-&lt;br&gt;dande omfattning. — — — Behovet av lantbruksstatistik kommer i hög&lt;br&gt;grad att påverkas av det förestående EG-medlemskapet. Den framtida&lt;br&gt;jordbrukspolitiken i EG kan komma att ställa betydande krav på administ-&lt;br&gt;rativa uppgifter på företagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen har uppmärksammats de ändrade förutsättningarna för&lt;br&gt;lantbruksstatistiken och i viss utsträckning har detta påverkat förslagen.&lt;br&gt;Vad gäller EG-anpassningen av statistiken har utredningen dock inte&lt;br&gt;beaktat att det är ett svenskt intresse att snabbt uppnå en anpassning. I&lt;br&gt;stället har utredningen noterat EG:s minimikrav och de tidpunkter vid&lt;br&gt;vilka nya medlemsstater senast måste ha anpassat sin statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF finner det angeläget att det snarast skapas möjligheter till statistiska&lt;br&gt;jämförelser mellan jordbruket i Sverige och i EG. I förhandlingarna om&lt;br&gt;medlemskap, som eventuellt inleds redan under år 1992, kan statistik som&lt;br&gt;t.ex. belyser förekomsten av s.k. missgynnade områden vara av avgörande&lt;br&gt;betydelse. De föreslagna tillfälliga neddragningarna i vissa undersökningar&lt;br&gt;under de närmaste åren är inte motiverade mot bakgrund av ovan redovi-&lt;br&gt;sade statistikbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser det vara en brist att utredningen inte berört hur de framlagda&lt;br&gt;förslagen påverkar jordbrukarnas uppgiftslämnarbörda. I de fortsatta ut-&lt;br&gt;värderingar som görs av t.ex. skördeuppskattningarna bör denna aspekt&lt;br&gt;belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.43 Sveriges livsmedelshandlareförbund tillstyrker förbättrad statistik Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom livsmedelssektorn. — — — &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som dock bör ytterligare övervägas är den närmare organisationen&lt;br&gt;av statistikproduktionen i fråga. Utredaren har utgått från att de tillkom-&lt;br&gt;mande arbetsuppgifter som det här är fråga om bör anförtros SCB och i&lt;br&gt;några fall SPK. Vi anser det inte givet att statliga myndigheter i varje läge&lt;br&gt;skall producera denna form av statistik. På några punkter finns redan&lt;br&gt;branschstatistik med motsvarande inriktning. Kunskap om branschen och&lt;br&gt;resurser att ta fram ny statistik finns också, t.ex. hos Handelns utrednings-&lt;br&gt;institut. Inte minst de betydande belopp som utredaren föreslår för genom-&lt;br&gt;förande av förslagen bör motivera en noggrann prövning av fördelar med&lt;br&gt;att upphandla statistiken på annat sätt. Vi är för vår del beredda att&lt;br&gt;medverka i en sådan diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del de nya uppgifterna läggs på SCB finns det anledning påpeka att&lt;br&gt;handeln — med undantag för en plats i referensgruppen för KPI — inte har&lt;br&gt;en organiserad samverkan med myndigheten rörande metodfrågor m.m.&lt;br&gt;Flera av förslagen väcker frågor som bör behandlas i nära kontakt med&lt;br&gt;branschen. Vi anser därför att SCB bör tillföras expertis från handeln i en&lt;br&gt;fast och reglerad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill vi allmänt understryka behovet av att så långt&lt;br&gt;möjligt undvika uppgiftsinsamling från företagen. — — — Vi vill också&lt;br&gt;understryka att en representation från handelns sida kring de projekt som&lt;br&gt;kan bli aktuella ju också innebär att ansvariga instanser kan få hjälp att&lt;br&gt;finna effektivast möjliga uppgiftsinsamling med minsta belastning på be-&lt;br&gt;rörda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: Utredaren har haft i uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att se över statistikbehovet inom livsmedelssektorn mot bakgrund av de&lt;br&gt;samhällsmotiverade behoven. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelsindustriförbund har inga erinringar mot denna be-&lt;br&gt;dömning. Utredningen är en stringent genomförd systematisering och&lt;br&gt;analys av de statistikbehov som föreligger på livsmedelsområdet utifrån&lt;br&gt;samhällsmotiverade behov. De statistikbehov som redovisas synes vara väl&lt;br&gt;motiverade för uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen och&lt;br&gt;anpassningen av statistiken till kommande EG-krav. Att utredaren dess-&lt;br&gt;utom kunnat redovisa möjligheter att reducera mängden statistik med&lt;br&gt;åtföljande kostnadsbesparingar finner vi ytterst lovvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.45 Trädgårdsnäringens riksförbund: — — — TRF konstaterar att be-&lt;br&gt;tänkandet endast mycket ytligt analyserat behovet av basstatistik inom&lt;br&gt;trädgårdsnäringen och att det därför är mycket svårt för förbundet att avge&lt;br&gt;ett mer detaljerat yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del I Jordbruksstatistik&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Strukturstatistik/registeruppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Statens jordbruksverk: Med tanke på den osäkerhet som råder beträff-&lt;br&gt;ande utformningen av framtida stödsystem (bl.a. med avseende på ett&lt;br&gt;EG-medlemskap) stöder SJV förslaget om att behålla LBR i dess nuva-&lt;br&gt;rande form under ytterligare två år. Mycket talar för att det även därefter&lt;br&gt;kan komma att krävas ett administrativt register. Detta register behöver&lt;br&gt;dock inte nödvändigtvis vara identiskt med nuvarande LBR. Den nya&lt;br&gt;livsmedelspolitiken liksom det förslag som lämnats i utredningen&lt;br&gt;&amp;quot;Jordbruket i norra Sverige&amp;quot; medför ett behov av årliga uppgifter avse-&lt;br&gt;ende stödområdet. När behovet av framtida registeruppgifter klarlagts får&lt;br&gt;man ta ställning till hur ett eventuellt framtida register skall vara utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle däremot LBR endast användas för att täcka statistikbehovet kan&lt;br&gt;LBR dras ner. Vilket av de alternativ som utredningen anvisar som då bör&lt;br&gt;användas bör analyseras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Plan- och bostadsverket:---Bland de alternativ som diskuteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utredningen vill boverket förorda &amp;quot;Metod 2&amp;quot; vid framtagandet av struk-&lt;br&gt;turstatistik/registeruppgifter. Detta då denna metod kan utformas så att&lt;br&gt;statistik viktig för miljöforskning och kommunal planering kan bli tillgodo-&lt;br&gt;sedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen framhålles det att betesmarksstatistik är betydelsefull för&lt;br&gt;landskapsvården. Boverket instämmer i detta men ser samtidigt inte&lt;br&gt;tydligt på vilket sätt som utredaren vill tillgodose behovet av denna&lt;br&gt;statistik. Att mera specialinriktade statistiska studier kring betesmarkerna&lt;br&gt;initieras och bekostas av SNV kan vara rimligt. Sådana specialstudier&lt;br&gt;måste dock ske mot bakgrund av en mera heltäckande allmän betesmarks-&lt;br&gt;statistik. Sådan statistik producerades fram till år 1974 vilket var det sista&lt;br&gt;år som kategorin &amp;quot;annan gräsbärande mark&amp;quot; fanns med i LBR:s frågefor-&lt;br&gt;mulär. Att &amp;quot;annan gräsbärande mark&amp;quot; ströks har sedan visat sig vara till&lt;br&gt;stort men för både den statliga och kommunala landskapsvården. Boverket&lt;br&gt;ser det som en möjlighet att återinföra denna kategori i en framtida LBR.&lt;br&gt;Detta skulle vara möjligt om &amp;quot;Metod 2&amp;quot; skulle väljas för en framtida LBR.&lt;br&gt;Detta är ett viktigt skäl för boverket att förorda att man väljer &amp;quot;Metod 2&amp;quot;&lt;br&gt;av de statistiska insamlingsmetoder av jordbruksstatistik som presenteras i&lt;br&gt;kap. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen behandlar i regel struktursta-&lt;br&gt;tistik och registerhållning som ett enhetligt behovsområde. I huvudsak är&lt;br&gt;detta riktigt för närvarande då lantbruksregistret (LBR) ger en utförlig och&lt;br&gt;tillförlitlig statistik inte bara över strukturförhållandena utan även över&lt;br&gt;strukturutvecklingen. — — — Man bör dock påpeka att även andra&lt;br&gt;undersökningar än LBR, såsom deklarationsundersökningen för jordbru-&lt;br&gt;kare och undersökningen om jordbrukets arbetskraft, i sin hittillsvarande&lt;br&gt;uppläggning, har givit värdefull strukturstatistik, t.ex. beträffande deltids-&lt;br&gt;jordbrukets utveckling. Om de sist nämnda undersökningarna enligt utred-&lt;br&gt;ningens förslag upphör (eller starkt begränsas) kan alltså kraven på mot-&lt;br&gt;svarande information om strukturförhållandena i stället behöva tillgodoses&lt;br&gt;genom andra statistikprodukter i form av register- och urvalsundersök-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Enligt SCB:s uppfattning bestäms behovet att bibehålla lant-&lt;br&gt;bruksregistret i dess nuvarande utformning och omfattning av kraven på&lt;br&gt;att inom i stort sett samtliga områden, för vilka utredningen har penetrerat&lt;br&gt;behoven, följa effekten av den nya livsmedelspolitiken. Detta behov jämte&lt;br&gt;kvarstående och eventuellt nytillkommande administrativa behov talar för&lt;br&gt;att LBR bör bibehållas under åtminstone hela första hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB stöder utredningens förslag om att utreda för- och nackdelar med&lt;br&gt;olika modeller för strukturstatistik/registeruppgifter utifrån ett helhets-&lt;br&gt;perspektiv, vilket bl.a. innebär att såväl statistiska som administrativa&lt;br&gt;aspekter skall beaktas. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser — — — att beslut redan nu bör fattas om att bibehålla&lt;br&gt;lantbruksregistret med i huvudsak nuvarande uppläggning även under åren&lt;br&gt;1994 och 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kostnadsberäkningarna för strukturstatistik/registerupp-&lt;br&gt;gifter vill SCB---framhålla---att några medel inte avsatts för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda den framtida strukturstatistiken/registeruppgifter. SCB beräknar&lt;br&gt;medelsbehovet till 0,5 milj.kr. avseende budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Statens naturvårdsverk anser att under perioden för jordbrukets&lt;br&gt;omställning bör inga försämringar ske av statistikinhämtandet när det&lt;br&gt;gäller strukturstatistik, dvs. statistik över företagsstruktur, markslagsför-&lt;br&gt;delning, jordbruksmarkernas användning m.m. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har tillsammans med riksantikvarieämbetet och jord-&lt;br&gt;bruksverket fått i uppdrag av regeringen att fortlöpande följa och utvärdera&lt;br&gt;miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken. — — — Statistikbehovet&lt;br&gt;för att belysa miljöeffekterna på kort och lång sikt skall belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av uppföljningsarbetet kommer att utföras med hjälp av referens-&lt;br&gt;områden där särskilda undersökningar skall göras. Genom att välja för-&lt;br&gt;samlingsnivå kan befintlig statistik (t.ex. LBR) enkelt kopplas till referens-&lt;br&gt;områdesundersökningarna. Därmed blir inte bara dagens statistik tillgäng-&lt;br&gt;lig utan även historiska data ur flera olika register. Uppföljningsarbetet kan&lt;br&gt;därför också få en historisk dimension. Referensområdenas representati-&lt;br&gt;vitet avses testas gentemot hela Sveriges församlingar. För uppföljningsar-&lt;br&gt;betet är det således viktigt att även den framtida statistiken inhämtas på&lt;br&gt;sådant sätt att redovisningar är möjliga på församlingsnivå. Förutom att&lt;br&gt;församling är en gammal enhet är det en lämplig grund för att aggregera&lt;br&gt;större enheter, t.ex. naturgeografiska eller kulturgeografiska regioner som&lt;br&gt;sällan sammanfaller med administrativa kommun- eller länsgränser. För-&lt;br&gt;samlingar är dessutom oftare homogenare till topografi och markanvänd-&lt;br&gt;ning vilket är viktigt för att spegla markpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att ingen av de beskrivna metoderna 1 —4 till-&lt;br&gt;godoser behovet av statistik för omställningsperioden. Naturvårdsverket&lt;br&gt;förordar därför ett bibehållet LBR fram t.o.m. år 1996. I ett senare mer&lt;br&gt;stabilt läge inom jordbruket kan kravet på statistikförsörjning komma att&lt;br&gt;bli mindre. — — — Intermittenta totalundersökningar skulle kanske&lt;br&gt;kunna ge tillräcklig information i ett senare skede. Avgörande är då hur&lt;br&gt;lång tid som går mellan totalräkningarna och om sammanställningar blir&lt;br&gt;möjliga på församlingsnivå med tillräcklig statistisk kvalitet. Ett intervall&lt;br&gt;på tio år är inte acceptabelt. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen föreslår att LBR skall&lt;br&gt;vara i stort sett oförändrat under åren 1992 och 1993 varefter det, efter&lt;br&gt;ytterligare utredning, skall övergå till att bli urvalsbaserat med totalräkning&lt;br&gt;vart tionde år. Endast vissa identifieringsuppgifter uppdateras varje år.&lt;br&gt;Detta beräknas spara 5 milj.kr. SLU anser att med en så stor besparing&lt;br&gt;torde kvaliteten, inte minst på urvalsramen för stickprovsundersökningar,&lt;br&gt;bli låg. Därför bör man bibehålla årliga totalräkningar men minska popu-&lt;br&gt;lationen till att omfatta företag med minst 5 ha åker. Utredningen beräknar&lt;br&gt;denna besparing till 2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 Riksskatteverket: Fastighetstaxeringsregistret kommer under år&lt;br&gt;1992 att aktualiseras med de uppgifter som ligger till grund för 1992 års&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxering av lantbruk. Under åren därefter kommer&lt;br&gt;registret att successivt förlora i aktualitet när det gäller viss information,&lt;br&gt;exempelvis arealfördelning, vilket hänger samman med reglerna för sär-&lt;br&gt;skild fastighetstaxering. Enligt RSV:s mening kan därför fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringsregistrets användbarhet i någon mån bli begränsad när det gäller&lt;br&gt;underlag till [strukturstatistik/registeruppgifter.]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Konjunkturinstitutet: Vad gäller denna del föreslår utredningen&lt;br&gt;inom området strukturstatistik/registeruppgifter en begränsning av nuva-&lt;br&gt;rande lantbruksregister (LBR). Med den nya synen på jordbruket sägs att&lt;br&gt;statistikbehovet för detta inte skall skilja sig från någon annan näringsgren.&lt;br&gt;Strukturdata enligt LBR skall då kunna jämföras med strukturdata från&lt;br&gt;exempelvis industristatistiken. Den senare är en urvalsundersökning och&lt;br&gt;omfattar företag med mer än 10 anställda (arbetsställen med mer än 5&lt;br&gt;anställda). Den förra är en totalundersökning med en populationsgräns på&lt;br&gt;2 ha. Det finns alltså goda förutsättningar till besparingar. Utredningen&lt;br&gt;säger att det som mest går att spara ca 5 milj.kr. per år jämfört med&lt;br&gt;nuvarande LBR. Detta synes peka på utredarens Metod 2, dvs. antalet&lt;br&gt;fasta uppgifter minskas och uppgifter om arealen etc., insamlas endast för&lt;br&gt;ett urval brukare. Eventuellt kan också Metod 1 (med högre cut-off gräns)&lt;br&gt;användas på själva registret. Resultat av undersökningar baserade på ett så&lt;br&gt;krympt register torde blir mer än väl likvärdigt med statistik inom andra&lt;br&gt;näringsgrenar. Också andra möjliga registerlösningar studeras, vilka ur&lt;br&gt;många synpunkter förefaller rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet delar utredningens bedömning att betydande besparingar kan&lt;br&gt;göras på denna punkt utan att statistikbehovet eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Riksantikvarieämbetet: Kulturmiljövården behöver strukturstati-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stik som omfattar den totala populationen. Under omställningsperioden&lt;br&gt;fram till den 30 juni 1996 behövs årliga undersökningar, därefter med&lt;br&gt;glesare intervall.----&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har tillsammans med statens jordbruksverk och&lt;br&gt;statens naturvårdsverk ett regeringsuppdrag, daterat den 20 december&lt;br&gt;1990, att följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspoliti-&lt;br&gt;ken. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på markanvändningen av den nya livsmedelspolitiken kom-&lt;br&gt;mer ej att framgå klart förrän den 30 juni 1996, eftersom omställningsåt-&lt;br&gt;gärderna skall ha genomförts först då. Det blir därför angeläget att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande årliga mer omfattande strukturstatistiken bibehålls till denna&lt;br&gt;tidpunkt, så att det blir möjligt att följa hela omställningsförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Riksantikvarieämbetet [delar] utredarens bedömning att even-&lt;br&gt;tuella inskränkningar i insamlingen av data bör ske efter Metod 2 eller 3.&lt;br&gt;För att Metod 2 skall täcka våra behov måste dock basinformationen avse&lt;br&gt;även grödfördelning och minimiinformation om djurhållning för samtliga&lt;br&gt;företag. I annat fall blir det inte möjligt att göra differentieringen i analysen&lt;br&gt;av miljöeffekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Populationen bör inte begränsas genom att företag med under 5 resp. 10&lt;br&gt;ha åker utesluts. Här bör även den historiska forskningens behov av&lt;br&gt;kontinuitet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sammanställa uppgifter församlingsvis blir det möjligt att&lt;br&gt;göra longitudinella studier med hjälp av den historiska statistiken. Redo-&lt;br&gt;visning av församlingsuppgifter gör materialet mer flexibelt för analyser&lt;br&gt;för olika behov, t.ex. att aggregera uppgifterna i kulturhistoriska regioner,&lt;br&gt;jordbrukets naturliga produktionsområden, län, kommuner, A-områden&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vilket intervall totalundersökningar bör genomföras för kulturmil-&lt;br&gt;jövårdens behov torde inte skilja sig från övriga intressenters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget [avseende snabbstatistik].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 Skogsstyrelsen: Den nuvarande statistik som framställs ur lant-&lt;br&gt;bruksregistret (LBR) och den årliga insamlingen används även inom skogs-&lt;br&gt;bruket. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu större betydelse har de lantbruksräkningar som utförs med vissa&lt;br&gt;årsintervaller. Vid dessa erhålls en fullständig redovisning av antal företag&lt;br&gt;och skogsmarksareal. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser att nuvarande statistikresultat som avser antal&lt;br&gt;företag, ägoslag och markanvändning behövs även framöver och med i&lt;br&gt;stort samma datakvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen instämmer i förslaget att samla in uppgifter över storlek&lt;br&gt;och användning av omställda arealer fr.o.m. 1992 års insamling till lant-&lt;br&gt;bruksregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsregistret är ett i stort sett heltäckande register över&lt;br&gt;lantbrukets mark.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Areal- och beskaffenhetsuppgifterna är — — — inte insamlade för att&lt;br&gt;utgöra statistik över arealer och beskaffenhet. Den statistiska kvaliteten är&lt;br&gt;inte med säkerhet tillräcklig för att tillgodose de redovisade behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsens behov hänför sig till&lt;br&gt;strukturstatistik---. Under de närmaste åren då förloppet av jordbru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets omställning noga behöver följas är det önskvärt med ett årligt sådant&lt;br&gt;statistikunderlag. I ett längre perspektiv kan kanske uppgiftsinsamling med&lt;br&gt;längre intervall vara godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill sålunda understryka behovet av att de mest grundläg-&lt;br&gt;gande uppgifterna som rör jordbrukets utveckling redovisas på läns- och&lt;br&gt;kommunnivå och helst även på församlingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens behov av individuppgifter om lantbruksföretag för att&lt;br&gt;underlätta den dagliga administrationen bedömer länsstyrelsen vara vä-&lt;br&gt;sentligt större än vad som redovisas i rapporten. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om stora delar av lantbruksnämndernas tidigare arbete med lant-&lt;br&gt;brukets rationalisering faller bort, återstår dock åtskilliga arbetsuppgifter&lt;br&gt;som kan underlättas av tillgång på individuella uppgifter om lantbruksfö-&lt;br&gt;retagen. Även vissa arbetsuppgifter vid länsstyrelsens miljövårdsenhet,&lt;br&gt;regionalekonomisk enhet, veterinärenhet och försvarsenhet underlättas av&lt;br&gt;tillgången på sådana individuppgifter. De uppgifter det är fråga om är ägda&lt;br&gt;och arrenderade fastigheter, ägoslag, grödfördelning och antal husdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Länsstyrelsen delar utredarens uppfattning att LBR bör bibe-&lt;br&gt;hållas oförändrat åren 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att LBR bör finnas kvar även efter år 1993. Utan&lt;br&gt;LBR finns ingen grund att utgå från för de totalräkningar som måste&lt;br&gt;genomföras. Det kommer då inte heller att finnas någon urvalsram för&lt;br&gt;stickprov. LBR kommer också framgent att ha stor administrativ använd-&lt;br&gt;ning. I besparingssyfte bör man i stället inrikta sig på att t.ex. höja lägsta&lt;br&gt;arealgränsen från 2 ha till 5 ha och förenkling av grödredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län:--— Länsstyrelsen anser---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det under hela omställningsperioden och eventuellt på längre sikt finns&lt;br&gt;behov av en registerhållning bl.a. för skördeskadeskyddet. Med ett ökat&lt;br&gt;samarbete mellan lantbruks- samt de natur- och kulturmiljövårdande&lt;br&gt;instanserna kan uppgifter från registret också få en ökad betydelse för det&lt;br&gt;landskapsvårdande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Nya länsstyrelsen kommer&lt;br&gt;att ha viktiga arbetsuppgifter för den framtida landsbygdsutvecklingen där&lt;br&gt;jordbruksnäringen är en viktig del. För att med effektivitet kunna genom-&lt;br&gt;föra detta arbete krävs det en bra områdesstatistik på så små områden&lt;br&gt;(mindre än län) som möjligt. Utredarens förslag innebär en alltför grov&lt;br&gt;indelning. För att också jordbrukets omställning skall kunna belysas med&lt;br&gt;säkerhet bör därför såväl lantbruksregistret som objektiva skördeuppskatt-&lt;br&gt;ningarna behållas i nuvarande omfattning tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett omfattande behov av statistik i arbetet med landskapsvår-&lt;br&gt;den. Även på längre sikt (efter omställningsperiodens slut) finns det därför&lt;br&gt;motiv för en aktuell registerhållning. Utredarens förslag om annonsering i&lt;br&gt;lokalpress för att nå ut med information är otillräcklig och kostsam enligt&lt;br&gt;länsstyrelsens erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar utredarens uppfattning om att LBR under åren 1992&lt;br&gt;och 1993 behålls med nuvarande uppläggning och att en ytterligare utred-&lt;br&gt;ning görs så att framtida behov tillgodoses där även EG-kraven beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 Länsstyrelsen i Örebro län: Registret är nödvändigt för att den nu&lt;br&gt;pågående omställningen och framför allt för uppföljningen av genomfört&lt;br&gt;program. Från år 1994 börjar en ny fas i omställningen då jordbrukarna av&lt;br&gt;egen kraft skall fortsätta att producera på en fri marknad. Det kan heller&lt;br&gt;inte uteslutas att registret måste användas för administration av den&lt;br&gt;framtida EG-politiken. Länsstyrelsen anser att registret även på längre sikt&lt;br&gt;behövs för statistiska uppgifter om lantbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen stöder förslaget att höja gränsen för registrering av jord-&lt;br&gt;bruksfastigheter i LBR från 2,1 ha till 5,1 ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att insamlandet av statistik områdesvis skall fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätta, eftersom skillnaden mellan t.ex. slättbygd och skogsbygd är bety-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Det måste anses vara ett allmänt&lt;br&gt;intresse att jordbrukarkåren förses med behövlig statistik. De har själva&lt;br&gt;ingen möjlighet att enskilt eller gemensamt samla den statistik de har&lt;br&gt;behov av på områdesnivå. Avkastningsnivåerna kan variera mycket inom&lt;br&gt;samma län. Försämrad redovisning till lägst länsnivå blir värdelös vid&lt;br&gt;regional statistikanvändning och planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s lantbruksregister är absolut nödvändigt för arealuppgifter vid mer&lt;br&gt;omfattande skördeskador. Det är mycket svårt att ta fram tillfredsställande&lt;br&gt;arealuppgifter i samband med regleringen av inträffade skador och det kan&lt;br&gt;medföra brister vid skaderegleringen på grund av brister i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att LBR bör behållas i nuva-&lt;br&gt;rande omfattning för att även fortsättningsvis kunna användas för olika&lt;br&gt;ändamål inom myndigheter. LBR är nödvändigt för arbetet inom blockor-&lt;br&gt;ganisationen (personalplanering, uppskovsärenden m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Registerhållningen ger underlag i omställningshandläggning och&lt;br&gt;landskapsvårdande arbetet. Av intresse även i fastighetssammanhang och&lt;br&gt;vid areell samhällsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Vid omfattande skördeskador blir arealinsamlingen behäftad&lt;br&gt;med såväl medvetna som omedvetna fel om odlingens omfattning skall&lt;br&gt;redovisas när skördeskada föreligger. — — — Länsstyrelsen har genom&lt;br&gt;avtal med Stiftelsen Skördeskadeskyddet arbetsuppgifter som avsevärt&lt;br&gt;skulle försvåras om LBR försämrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.39 Lantbrukarnas riksförbund: Vad gäller strukturstatistik/register-&lt;br&gt;uppgifter och ekonomisk statistik föreslår utredningen att fördjupade&lt;br&gt;studier görs över kravet på statistik vid ett EG-medlemskap. Enligt LRF:s&lt;br&gt;mening är det viktigt att sådana studier görs skyndsamt och att man därvid&lt;br&gt;även beaktar det mer kortsiktiga behovet i samband med EG-&lt;br&gt;förhandlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Produktionsstatistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Statens jordbruksverk: Nuvarande metod för skördeuppskattningar har&lt;br&gt;hög precision men är dyrbar. Den höga precisionen har bl.a. motiverats av&lt;br&gt;skördeskadeskyddet. Utredningen redovisar billigare alternativ som dock&lt;br&gt;ännu ej är prövade i Sverige. SJV ser det som angeläget att pröva alterna-&lt;br&gt;tiva metoder och om möjligt hitta en metod som fyller behoven avseende&lt;br&gt;tillförlitlighet m.m. SJV stödjer därför förslaget att testa den s.k. danska&lt;br&gt;modellen och om möjligt gå över till denna. Ett definitivt beslut om&lt;br&gt;övergång till denna metod kan dock inte göras förrän den har testats i större&lt;br&gt;skala i Sverige och den statistiska säkerheten har analyserats. Vid utvärde-&lt;br&gt;ringen bör också beaktas att metoden skall kunna ge tillförlitliga resultat&lt;br&gt;även på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuläget erhålls skördeuppskattningar för oljeväxter från SJV:s oljeväxt-&lt;br&gt;kontor. Stor osäkerhet råder beträffande hanteringen av oljeväxter efter&lt;br&gt;omställningsperiodens slut vilket innebär att det då kan finnas behov av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skördeuppskattningar även för oljeväxterna. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;erinras om EG:s beslutade reform på oljeväxtområdet där man övergått till&lt;br&gt;att ge arealbundet stöd direkt till odlaren. Stödet skall differentieras i&lt;br&gt;förhållande till hektaravkastningen i olika regioner varav följer behov av&lt;br&gt;regional skördestatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussioner har förts med SCB om att kunna få fram snabbstatistik för&lt;br&gt;skörden. Åtminstone under övergångsperioden har detta bedömts vara&lt;br&gt;angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har förutsatt att övrig statistik kan insamlas på samma sätt&lt;br&gt;som nu. I stort stämmer detta men eftersom förhållandena på marknaden&lt;br&gt;nu ändras i snabb takt är det inte osannolikt att de uppgifter som man nu&lt;br&gt;relativt enkelt kan få in kan bli betydligt svårare att få in i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Statistiska centralbyrån: Utredaren förutsätter i fråga om produk-&lt;br&gt;tionsstatistiken att behovet av s.k. basstatistik i stor utsträckning täcks av&lt;br&gt;&amp;quot;uppgifter från företag och organisationer&amp;quot;. Den förutsättningen kan i&lt;br&gt;huvudsak vara riktig för närvarande, t.ex. när det gäller statistiken över&lt;br&gt;produktion av kött, mjölkprodukter och kontraktsbundna jordbruksgrödor&lt;br&gt;såsom oljeväxter och sockerbetor där hela produktionen levereras till&lt;br&gt;industrin. I och med avregleringen av jordbruket är det troligt att situatio-&lt;br&gt;nen förändras. Dylik statistisk information får då större betydelse för&lt;br&gt;produktionsinriktning, prissättning m.m. på olika marknader (för olika&lt;br&gt;produkter och/eller regionalt). Det är rimligt att anta att tillgängligheten av&lt;br&gt;betydelsefull information baserad på uppgifter från företag och organisa-&lt;br&gt;tioner försämras och fördröjs även om uppgiftsskyldighet föreligger. SCB&lt;br&gt;bedömer att behovet av oberoende objektiv datainsamling därför kommer&lt;br&gt;att öka. Speciellt är det ett konsumentintresse att informationen blir&lt;br&gt;allmänt tillgänglig. Detta torde också vara ett intresse som sammanfaller&lt;br&gt;med de nya krav som en EG-anslutning skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statistik och registerdata för skördeskadeskyddets behov&lt;br&gt;tolkar SCB situationen så, att det fortfarande är ett statligt åtagande, i&lt;br&gt;enlighet med riksdagens beslut år 1987 att överföra skyddet till en stiftelse&lt;br&gt;inom LRF, att tillhandahålla information från LBR och normskördeberäk-&lt;br&gt;ningar på låg regional nivå (skördeområden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan sägas att SCB:s kontakter med statistikanvändare visar att&lt;br&gt;det föreligger större behov av skördestatistik med regional redovisning än&lt;br&gt;som framgår av utredningen. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att man för att kunna följa reformens effekter behö-&lt;br&gt;ver skördestatistik för i första hand spannmålsgrödorna. SCB anser att&lt;br&gt;även skördestatistik för vall är viktig eftersom denna gröda i hög grad&lt;br&gt;berörs av omställningsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB beräknar årligen normskördar. — — — En tidsserie med 25 års&lt;br&gt;objektiv skördestatistik utgör underlag för beräkningarna. SCB:s norm-&lt;br&gt;skördar används utöver för skördeskadeskyddet i många olika samman-&lt;br&gt;hang, bl.a. som underlag vid rådgivning till lantbrukare, för driftsekono-&lt;br&gt;miska beräkningar, av forskare och utredare samt vid värderingar och&lt;br&gt;beräkningar av intrångsersättningar. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av skördestatistiken är alltså vidare än den som utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen redovisat. Skördeuppskattningarna är fr.o.m. år 1989 dimensione-&lt;br&gt;rade med hänsyn till de nu nämnda olika användningsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven från EG är---höga och det är tveksamt om utredningen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktat detta.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Enligt SCB är det olämpligt med väsentligare metodföränd-&lt;br&gt;ringar under omställningsperioden då stora förändringar kan väntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nuvarande OS erhålls prognoser, preliminär statistik och defini-&lt;br&gt;tiv statistik för hektarskördar och totalskördar. Möjligheterna att tidigt ta&lt;br&gt;fram totalskördar finns för närvarande genom arealuppgifter från OS redan&lt;br&gt;i juli. Om OS upphör måste arealinventering ske på annat sätt. En metod&lt;br&gt;kan då vara specialbearbetning av LBR, vilket medför en senare publice-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker att försöken med en utveckling av den danska modellen&lt;br&gt;fortsätter under åren 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren utgår från att den danska modellen kommer att fungera och&lt;br&gt;ge uppgifter av tillräckligt god kvalitet för att ersätta de objektiva skör-&lt;br&gt;deuppskattningarna fr.o.m. år 1994 och att en neddragning av dessa kan&lt;br&gt;ske redan år 1993. Eftersom någon utvärdering av metoden inte ännu har&lt;br&gt;gjorts anser SCB att det är för tidigt att dra dessa slutsatser.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare uttunning av urvalet i OS enligt Metod la minskar&lt;br&gt;möjligheterna till avstämning av resultat enligt den danska modellen mot&lt;br&gt;objektiva mätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omfattning och organisation av 1993 års skördeuppskattning&lt;br&gt;måste tas redan innan 1992 års försök med den danska modellen har&lt;br&gt;hunnit utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reducering av urvalet i 1993 års OS försämrar möjligheterna att&lt;br&gt;koppla den av utredaren föreslagna gödselmedelsundersökningen år 1993&lt;br&gt;till OS---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är tveksam till en väsentlig metodändring mitt under omställnings-&lt;br&gt;perioden, innan ändrade metoder och konsekvenser av dessa har hunnit&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nu nämnda skäl föreslår SCB att OS år 1993 genomförs i samma&lt;br&gt;omfattning som år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Utredaren har i sin kostnadskalkyl beräknat en minskning av&lt;br&gt;anslaget med 7 milj.kr. för 1993 års OS enligt Metod la. Målsättningen för&lt;br&gt;SCB är att skördestatistikens kostnader skall kunna minskas med minst&lt;br&gt;detta belopp fr.o.m. 1994 års skörd. En preciserad kostnadskalkyl i det&lt;br&gt;aktuella intervallet 2 — 3 milj.kr. årligen kommer att göras i den fortsatta&lt;br&gt;utredningen av hur ett skördestatistiskt system bör utformas, inkl, försöks-&lt;br&gt;verksamheten med den danska modellen. Det bör i sammanhanget påpe-&lt;br&gt;kas att gödselmedelsundersökningen år 1993 skulle fördyras med 1 — 2&lt;br&gt;milj.kr. om 1993 års OS reduceras enligt Metod la, som föreslås i utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Statens naturvårdsverk anser att förslagen om en mindre kostsam&lt;br&gt;skördestatistik är en konsekvent följd av den nya livsmedelspolitiken.&lt;br&gt;Naturvårdsverket vill endast uppmärksamma att de nuvarande objektiva&lt;br&gt;skördeuppskattningarna är ett utmärkt instrument för att göra specialstu-&lt;br&gt;dier av olika slag. Detta har varit mycket viktigt för att följa användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av gödselmedel och bekämpningsmedel och för specialstudier om betes-&lt;br&gt;marker. Behovet av sådana specialstudier kommer att bli än större de&lt;br&gt;kommande åren. Med en övergång till den metod för statistikinhämtande&lt;br&gt;som utredningen föreslår kommer ett betydande behov av särskilda resur-&lt;br&gt;ser att uppkomma för att kunna genomföra dessa. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Sveriges lantbruksuniversitet menar att systematiska och tillfälliga fel&lt;br&gt;hos den danska metoden är svåra att uppskatta. Därför skulle de sedan år&lt;br&gt;1991 pågående försöken att utvärdera den danska metoden underlättas&lt;br&gt;avsevärt om OS genomfördes oförändrat även år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I fråga om utredningens&lt;br&gt;detaljförslag till ändringar i nuvarande statistikproduktion har samarbets-&lt;br&gt;nämnden inte funnit anledning till särskilt ställningstagande. Före omlägg-&lt;br&gt;ningen av skördestatistiken bör dock överläggningar ske med huvudman-&lt;br&gt;nen för skördeskadeskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.16 Konjunkturinstitutet: Inom området produktionsstatistik täcks be-&lt;br&gt;hovet för NR i huvudsak av uppgifter från företag och organisationer.&lt;br&gt;Beräkningarna görs inom SJV och skörden beräknas via leveransuppgifter&lt;br&gt;(från t.ex. kvarnar) och utrikeshandelsstatistik. En neddragning av insat-&lt;br&gt;serna för direktberäkningar av skörden innebär inte någon allvarlig för-&lt;br&gt;sämring av underlaget för nationalräkenskaper och konjunkturanalys. En-&lt;br&gt;ligt utredningen behövs skördeuppskattningar i någon form som komple-&lt;br&gt;ment till internationella organ, till forskning och till uppföljning av refor-&lt;br&gt;mens effekter. Det förefaller uppenbart att nuvarande objektiva skör-&lt;br&gt;deuppskattningar är nästan helt utformade för skördeskadeskyddets be-&lt;br&gt;hov. Beräkningsmetodiken torde kunna ändras i riktning mot den danska&lt;br&gt;modellen och ändock ge tillräckliga uppskattningar av skördar för övriga&lt;br&gt;ändamål. Det pågående försöket med denna modell torde snart ge ett svar&lt;br&gt;på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.26 Konsumentberedningen: Utredningens förslag inom rubricerade&lt;br&gt;område innebär inga större förändringar gentemot nuvarande statistik,&lt;br&gt;utom förslaget att pröva den s.k. danska modellen för skördestatistiken.&lt;br&gt;KoB har inget att invända mot att denna modell testas och efter utvärde-&lt;br&gt;ring eventuellt får ersätta nuvarande objektiva skördeuppskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.28 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Den höga ambitionsnivån [avse-&lt;br&gt;ende skördeuppskattningar] medför att kostnaderna blir höga. Det är&lt;br&gt;därför motiverat att utvecklingsarbete påbörjas för att tillskapa en ny&lt;br&gt;metod som är väsentligt mindre resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit den s.k. danska modellen som bygger på att&lt;br&gt;skördestatistik tas fram genom uppgifter från jordbrukarna själva. Över-&lt;br&gt;gångstiden har bedömts till två år och modellen föreslås införas fr.o.m. år&lt;br&gt;1994. Det är tveksamt om metoden kan anpassas till svenska förhållanden&lt;br&gt;på så kort tid. Svårigheterna ligger främst i att få en godtagbar uppskatt-&lt;br&gt;ning av vallskördarnas storlek. Den gamla metoden bör bibehållas tills&lt;br&gt;man är säker på att den nya metoden kan ge ett tillfredsställande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län vill, i enlighet med Frithiof Bill-&lt;br&gt;ströms särskilda yttrande, peka på att det ingenstans i utredningen finns&lt;br&gt;belägg för den danska metodens tillförlitlighet. Inte ens i Danmark har&lt;br&gt;man presenterat några studier av metodens statistiska säkerhet. Länssty-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsen anser vidare att man vid en utvärdering av den danska modellen&lt;br&gt;också bör ta hänsyn till tidsaspekten. Statistikredovisningen med den&lt;br&gt;danska metoden sker betydligt senare än med nuvarande metod. Genom&lt;br&gt;en vidareutveckling och fortsatta jämförelser mellan &amp;quot;Objektiv&lt;br&gt;skördeuppskattning&amp;quot; och den danska modellen bör man komma fram till&lt;br&gt;en modell som ger statistisk säkerhet till en lägre kostnad än de 19 milj.kr.&lt;br&gt;som undersökningarna årligen kostar med nuvarande metod. Det är också&lt;br&gt;rimligt att kostnaderna för skördeuppskattningarna minskar eftersom en&lt;br&gt;del användningsområden för statistiken försvinner i samband med avreg-&lt;br&gt;leringen av jordbruket. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en så viktig del för landets försörjning som de båda Skånelänen&lt;br&gt;utgör, är skörderesultat på skördeområden en nödvändighet [enligt lant-&lt;br&gt;bruksenheten vid länsstyrelsen]. Under åren har [enheten] tack vare norm-&lt;br&gt;skördar för skördeområden kunnat serva bl.a. enskilda jordbruksföretag,&lt;br&gt;organisationer, kommuner, televerk och militära myndigheter med regio-&lt;br&gt;nal statistik för varierande behov. Även den lokala rådgivningsverksamhe-&lt;br&gt;ten är i stort behov av produktionsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Nya länsstyrelsen kommer&lt;br&gt;att ha viktiga arbetsuppgifter för den framtida landsbygdsutvecklingen där&lt;br&gt;jordbruksnäringen är en viktig del. För att med effektivitet kunna genom-&lt;br&gt;föra detta arbete krävs det en bra områdesstatistik på så små områden&lt;br&gt;(mindre än län) som möjligt. Utredarens förslag innebär en alltför grov&lt;br&gt;indelning. För att också jordbrukets omställning skall kunna belysas med&lt;br&gt;säkerhet bör därför såväl lantbruksregistret som objektiva skördeuppskatt-&lt;br&gt;ningarna behållas i nuvarande omfattning tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om införande av skördeuppskattningar enligt den&lt;br&gt;&amp;quot;danska metoden&amp;quot; redan år 1994 kan inte tillstyrkas av länsstyrelsen.&lt;br&gt;Metoden har enligt länsstyrelsens uppfattning många svagheter och är inte&lt;br&gt;utvärderad för svenska förhållanden. Om metoden införs redan år 1994&lt;br&gt;kommer den att äventyra uppföljningen av jordbrukets omställning. Läns-&lt;br&gt;styrelsen tillstyrker dock att metoden under några år testas och utvärderas&lt;br&gt;jämsides med nuvarande skördeuppskattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt länsstyrelsens uppfattning krävs det områdesvisa data (mindre än&lt;br&gt;län) även för produktionsstatistik för bl.a. forskning, utbildning, uppfölj-&lt;br&gt;ning och stimulering av landsbygdsutveckling, samt för att uppfylla statens&lt;br&gt;ansvar för krisdrabbade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer kostnaderna för tilläggsundersökningar att bli myc-&lt;br&gt;ket höga om tillgången på basstatistik med regionala data försvinner. En&lt;br&gt;stor del av uppgifterna för tilläggsundersökningar samlas in till marginal-&lt;br&gt;kostnader genom objektiva skördeuppskattningarna i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--— Med regional produktionsstatistik anser — — — länsstyrelsen&lt;br&gt;att skördestatistik även i fortsättningen måste kunna redovisas på minst&lt;br&gt;nuvarande nivå (106 skördeområden) annars blir statistiken en enda stor&lt;br&gt;”medelkaka&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att följa effekten av jordbrukets omställning anger utredaren att&lt;br&gt;skördestatistik i första hand behövs endast för spannmålsgrödor. Länssty-&lt;br&gt;relsen anser att det även för vall som är den största grödan i länet, behövs&lt;br&gt;årlig skördestatistik då grödan påverkas i hög grad av omställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallskördens storlek måste kunna bedömas i tid eftersom detta påverkar&lt;br&gt;behovet av spannmål och kraftfoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.31 Länsstyrelsen i Örebro län delar inte utredningens synpunkter att&lt;br&gt;företag och organisationer kan täcka behovet av produktionsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför olämpligt att avskaffa objektiva skördeuppskattningar&lt;br&gt;(OS) med anställda provtagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar skall göras genom att förenkla olika arbetsmoment i OS.&lt;br&gt;Tidigare erfarenheter visar att fel uppstår i statistiken om det sker subjek-&lt;br&gt;tivt. Med låg insats av medel kan preliminära skördesiffror (s.k. snabbsta-&lt;br&gt;tistik) produceras. Det blir också lätt att framställa målinriktade undersök-&lt;br&gt;ningar, t.ex. bekämpningsmedelsundersökning. Dessutom ställer forsk-&lt;br&gt;ning, rådgivning och undervisning i dag större krav på bra statistik. Utöver&lt;br&gt;skördeuppgifter inhämtas växtodlingsdata, t.ex. såtid, sortval m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den danska modellen genomförs helt år 1994.&lt;br&gt;Länsstyrelsen ser mycket allvarligt på detta förslag och tycker att metoden&lt;br&gt;är mycket tveksam. Risken är stor att det blir värdelös statistik. Länssty-&lt;br&gt;relsen föreslår att den danska modellen prövas under omställningsperioden&lt;br&gt;för att sedan kunna utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen föreslår att en översyn av nuvarande områdesindelning&lt;br&gt;görs för att passa ett avreglerat lantbruk. I utredningen har ej beaktats den&lt;br&gt;enskilde lantbrukarens behov av statistik för att kunna fatta bra beslut för&lt;br&gt;omställning till ett marknadsanpassat lantbruk samt även efter denna&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att man beträffande produk-&lt;br&gt;tionsstatistiken bör avvakta med ändringar och vid en eventuell ändring&lt;br&gt;direkt inrikta sig på en anpassning till EG-nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste anses vara ett allmänt intresse att jordbrukarkåren förses med&lt;br&gt;behövlig statistik. De har själva ingen möjlighet att enskilt eller gemensamt&lt;br&gt;samla den statistik de har behov av på områdesnivå. Avkastningsnivåerna&lt;br&gt;kan variera mycket inom samma län. Försämrad redovisning till lägst&lt;br&gt;länsnivå blir värdelös vid regional statistikanvändning och planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den &amp;quot;danska modellen&amp;quot; är redan tidigare prövad i vårt land (på 1970-&lt;br&gt;talet). Metoden förkastades eftersom den inte passade de förhållanden som&lt;br&gt;råder i Sverige, vilka påtagligt skiljer sig från de som råder i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norrlandslänen liksom i Kopparbergs län är vallen en mycket stor och&lt;br&gt;viktig del av växtodlingen, eftersom flertalet djurhållare är inriktade på&lt;br&gt;mjölkproduktion. Vallskörden måste i tid kunna bedömas, eftersom vall-&lt;br&gt;skördens storlek påverkar förbrukningen av spannmål och kraftfoder. I den&lt;br&gt;danska modellen är det särskilt svårt att bedöma sannolik vallskörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omställningsperioden är över finns det stor risk att intresset att&lt;br&gt;lämna uppgifter för statistik hos de enskilda lantbrukarna mattas betydligt,&lt;br&gt;om de inte kan se någon direkt nytta av det annat än i stora sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste anses olämpligt att byta statistikmetod under pågående om-&lt;br&gt;ställning --—.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förenklingar i bl.a. fältarbetet borde det vara möjligt att skörda&lt;br&gt;samma mängd provytor som i dag till avsevärt lägre kostnad. Det borde då&lt;br&gt;vara möjligt att med i stort sett bibehållen kvalitet på produktionsstatisti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken kunna avvakta med större förändringar tills omställningsperioden är&lt;br&gt;över och EG:s krav klarnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.33 Länsstyrelsen i Jämtlands län:---En neddragning av objektiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skördeskadeskyddet till förmån för en metod som bygger på uppgifter från&lt;br&gt;jordbrukarna själva anses [av utredningen] vara tillfyllest. Sannolikt är&lt;br&gt;detta en alltför optimistisk inställning.---Att motivera neddragning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statistikinnehållet med enbart anpassning till EG:s minimikrav kan inte&lt;br&gt;vara hållbart eller acceptabelt vare sig från näringens eller samhällets sida.&lt;br&gt;Däremot bör ansträngningar göras att i så stor utsträckning som möjligt&lt;br&gt;göra den svenska statistiken jämförbar med den i EG utan att därför göra&lt;br&gt;för stort avkall på kontinuiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skördeskadeskyddets behov måste utvärderas ytterligare. Att som i&lt;br&gt;betänkandet utelämna en analys av skyddets behov med hänvisning till att&lt;br&gt;det bör tillgodoses av branschen anser vi är tveksamt.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning enligt betänkandet kommer att försvåra utvärdering,&lt;br&gt;uppföljning och forskning på området. Det är särskilt allvarligt för Norr-&lt;br&gt;lands del då man i betänkandet föreslår att produktionsstatistiken för&lt;br&gt;slåttervall skall avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är — — — odlingen av slåttervall och skörden därav som i alla&lt;br&gt;aspekter är viktigast och har betydelse för Jämtlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indragning av produktionsstatistiken för slåttervall innebär i prakti-&lt;br&gt;ken att länet blir utan produktionsstatistik. Samma förhållanden råder i&lt;br&gt;stort för hela Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.34 Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer det angeläget att även&lt;br&gt;fortsättningsvis upprätta objektiv skördestatistik för grödorna vall, potatis&lt;br&gt;och spannmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Objektiv skördestatistik bör bygga på uppgifter som insamlas genom&lt;br&gt;mätning och vägning. Att ett antal lantbrukare får i uppgift att bedöma&lt;br&gt;skördens storlek uppfyller ej rimliga krav. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt län är skördestatistik mest angelägen för grödorna vall och potatis.&lt;br&gt;Det föreligger behov av att objektivt påvisa vilka skördenivåer som uppnås&lt;br&gt;i olika delar av länet. Det är ca 30 mil mellan gårdar vid södra resp, norra&lt;br&gt;länsgränsen och ca 20 mil från kustnära gårdar till gårdar i länets inland.&lt;br&gt;Det är uppenbart att ett länsmedeltal på subjektivt insamlade uppgifter&lt;br&gt;under våra förhållanden ej har något statistikvärde.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Att det insamlas objektiv skördestatistik för vall och potatis är&lt;br&gt;för oss viktigare än uppgiften om spannmålsskördens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att en kombination av nuvarande statistikinsamling&lt;br&gt;och den s.k. danska modellen kan vara en lösning som ger tillfredsställande&lt;br&gt;statistik och sänkta kostnader. Utlottning av gårdar kan exempelvis be-&lt;br&gt;gränsas till en del av nuvarande skördeområden och nuvarande antal&lt;br&gt;gårdar. Övriga delar av skördeområdet kompletteras med enkätuppgifter&lt;br&gt;enligt den s.k. danska modellen. Nästa skördeår utlottas gårdarna inom en&lt;br&gt;annan del av skördeområdet. Skördeprovtagarna kom på detta sätt att&lt;br&gt;arbeta inom ett mer begränsat geografiskt område med mindre tidsåtgång&lt;br&gt;och resekostnad för insamling av skördeprover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Kanske att en sådan metod på försök kunde genomföras för&lt;br&gt;delar av landet redan skördeåret 1993. Dessutom har den objektiva skör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deuppskattningen stort värde vid beräkningar av Norrlandsstödet. Norm-&lt;br&gt;skördarna utgör även hjälpmedel vid beräkning av ren- och älgskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Att även få fram medelskörden av olika potatissorter vore en&lt;br&gt;värdefull uppgift. Rätt uppbyggd statistik med uppgifter om sortandel och&lt;br&gt;sorternas avkastning i praktiken i resp, område ger basunderlag for lant-&lt;br&gt;brukare och rådgivare att förändra sortval m.m. så att optimalt resultat&lt;br&gt;erhålls. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det olyckligt om man mitt i pågående omställningsprogram&lt;br&gt;helt skulle byta statistikmetod. Omställningens komplicerade karaktär&lt;br&gt;kräver en uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.39 Lantbrukarnas riksförbund: Omprövningen av skördeuppskattning-&lt;br&gt;arna sker i ett skede när kravet på kontinuitet och jämförbarhet över tiden&lt;br&gt;är särskilt stort.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att möjligheterna bör kunna prövas att övergå till en mindre&lt;br&gt;kostnadskrävande metod för skördeuppskattningarna. Det är dock ett&lt;br&gt;oeftergivligt krav att en grundlig utvärdering görs av den nya metoden&lt;br&gt;innan slutlig ställning tas i frågan. Utredningen torde ha underskattat de&lt;br&gt;metodproblem och andra svårigheter som sammanhänger med en omlägg-&lt;br&gt;ning av denna statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övrig produktionsstatistik vill LRF peka på vikten av den&lt;br&gt;statistik som erhålls från foretag ooch organisationer. Förutsättningarna&lt;br&gt;för denna uppgiftsinsamling torde komma att förändras, bl.a. vid ett&lt;br&gt;EG-medlemskap. LRF utgår från att överläggningar vid behov tas upp med&lt;br&gt;näringens organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LRF:s mening borde utredningen klart ha redovisat att staten&lt;br&gt;iklätt sig ansvaret för statistikunderlaget till skördeskadeskyddet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterligare minskningar görs av lantbruksregistret och skördeupp-&lt;br&gt;skattningarna och dessa inte är acceptabla från Skördeskadeskyddets syn-&lt;br&gt;punkt ändras de ekonomiska förutsättningarna för uppgörelsen mellan&lt;br&gt;LRF och staten. Vid behov bör dessa frågor tas upp i en förhandling mellan&lt;br&gt;Skördeskadeskyddet och staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Ekonomisk statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Statens jordbruksverk: En enda samordnad lantbruksekonomisk under-&lt;br&gt;sökning hade varit att föredra men med tanke på att den s.k. deklarations-&lt;br&gt;undersökningen (DU) försämras i och med förenklingen av deklarations-&lt;br&gt;blanketterna och med vetskap om att EG kommer att kräva detaljerade&lt;br&gt;bokföringsundersökningar anser SJV att den föreslagna metoden är den&lt;br&gt;bästa framkomliga vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär klara begränsningar i möjligheterna att använda stati-&lt;br&gt;stiken. Detta gäller t.ex. möjligheten att ta fram regional statistik och för&lt;br&gt;jämförelser med tidigare år. Neddragningen av DU påverkar dessutom&lt;br&gt;vissa delar av NR-kalkylerna varför alternativa beräkningsmetoder kom-&lt;br&gt;mer att behöva tas fram. Detta gäller främst kapitalkostnaderna. Med&lt;br&gt;tanke på EG-kraven kan undersökningarna på sikt behöva utvidgas och&lt;br&gt;förändras. Utredningen föreslår att DU skall utföras i samma omfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som för närvarande i stödområdena i norra Sverige. SJV vill påpeka att det Prop. 1991/92:96&lt;br&gt;fortsatta arbetet med att utveckla den s.k. norrlandsmodellen kan innebära Bilaga 5&lt;br&gt;att ytterligare krav kommer att ställas på statistisk information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att följa reformens effekter kan det vara värdefullt att få fram&lt;br&gt;snabbstatistik. Om ett fördjupat samarbete med LRF-konsult kan ge detta&lt;br&gt;resultat är det angeläget att gå vidare med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots begränsningarna stöder SJV det redovisade förslaget som samman-&lt;br&gt;taget innebär en minskning av den ekonomiska statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Statistiska centralbyrån delar i stort den bedömning utredningen gör&lt;br&gt;om behovet av statistik för att belysa jordbruksföretagens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Emellertid anser SCB att de inskränkningar i DU och JEU i&lt;br&gt;tid och omfattning som utredningen föreslår i alltför hög grad begränsar&lt;br&gt;möjligheterna att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter i den&lt;br&gt;omfattning som angetts i utredningsdirektiven. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Enligt SCB:s bedömning, som närmast synes vara i överens-&lt;br&gt;stämmelse med utredningsdirektiven, bör den ekonomiska utvecklingen, i&lt;br&gt;varje fall för något inkomstår, följas upp för hela jordbruket under och&lt;br&gt;efter omställningsperioden (och inte enbart för vissa speciellt intressanta&lt;br&gt;driftsinriktningar under en del av omställningsperioden som utredaren&lt;br&gt;föreslår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget till sektorkalkylerna bör---i möjligaste mån hålla minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma kvalitet som hittills. — — — SCB anser det därför lämpligt att&lt;br&gt;åtminstone för något år under omställningsperioden genomföra DU med&lt;br&gt;ungefar hittillsvarande omfattning. Ett lämpligt år för detta torde vara&lt;br&gt;inkomståret 1992, eftersom resultaten då kan utnyttjas i den utvärdering&lt;br&gt;som år 1994 skall ske av den livsmedelspolitiska reformen. Om DU&lt;br&gt;behöver genomföras i full skala för ytterligare år blir i första hand beroende&lt;br&gt;av när utökade bokföringsundersökningar enligt EG:s krav kommer till&lt;br&gt;stånd och hur dessa utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den företagsekonomiska analysen skall ske med&lt;br&gt;hjälp av modelljordbruksansatsen (MJA), vilket innebär en mycket stark&lt;br&gt;koncentration till vissa grupper av företag. SCB har inget att erinra mot&lt;br&gt;denna uppläggning men — — — anser att analysen bör utsträckas till att&lt;br&gt;även omfatta inkomståren 1993 och 1994, vilket medför att en begränsad&lt;br&gt;DU (med omfattning som utredningen föreslagit för åren 1991 och 1992)&lt;br&gt;bör genomföras även för inkomståren 1993 och 1994. LRF Konsults&lt;br&gt;kundmaterial som av utredningen föreslås utgöra ett av tre möjliga alter-&lt;br&gt;nativ som underlag för företagsekonomiska analyser kan enligt SCB endast&lt;br&gt;betraktas som ett supplementärt material på grund av dess bristande&lt;br&gt;representativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den ovan föreslagna utökningen av DU 1992 bör det&lt;br&gt;även vara möjligt att göra enklare företagsekonomiska analyser av de&lt;br&gt;grupper av företag som inte omfattas av MJA. SCB anser att det finns&lt;br&gt;behov av att bl.a. belysa de ekonomiska förhållandena för deltidsjordbru-&lt;br&gt;ket. Vidare bör utökningen utnyttjas för att i övrigt belysa skattereformens&lt;br&gt;effekter varvid jämförelse i första hand bör göras med DU 1990. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordning av DU och JEU som utredningen förordar har inletts&lt;br&gt;av SCB i samarbete med SJV redan vid planeringen av DU avseende år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. Anpassningen av DU till de företagsgrupper som ingår i JEU innebär&lt;br&gt;att de kommande resultaten från DU 1991 inte kan jämföras med resulta-&lt;br&gt;ten från tidigare års DU. Vill man göra tidsserier måste nya bearbetningar&lt;br&gt;av de äldre årgångarna göras för att i görligaste mån överföra dem till JEU:s&lt;br&gt;mer begränsade population. Det är dessutom så att samordningen av&lt;br&gt;urvalen medför att JEU i viss utsträckning påverkar det underlag som&lt;br&gt;hittills erhållits från DU till MJA, genom att i JEU inte ingår registrerade&lt;br&gt;handelsbolag samt att jordbrukare i åldern 62 — 64 år är underrepresente-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har inga erinringar mot utredningens förslag om utvidgning av den&lt;br&gt;lantbruksekonomiska statistiken för stödområdena och bedömer de före-&lt;br&gt;slagna åtgärderna från statistisk synpunkt acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är beredd att medverka till att snabbstatistik tas fram på basis av&lt;br&gt;LRF Konsults kundmaterial i kombination med annat material som täcker&lt;br&gt;hela populationen. En hel del utvecklingsarbete torde dock återstå bl.a.&lt;br&gt;beroende på de förändringar som på grund av skattereformen har gjorts i&lt;br&gt;kontoplaner m.m. inkomståret 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB delar utredningens uppfattning att det liksom tidigare är lämpligt&lt;br&gt;att belysa jordbrukarfamiljernas inkomstsammansättning genom en sam-&lt;br&gt;köming mellan DU/LBR och Inkomst- och förmögenhetsregistret (IoF),&lt;br&gt;även om skattereformen kommer att försvåra jämförelser bakåt i tiden.&lt;br&gt;Till skillnad från utredningen anser SCB att denna sambearbetning inte&lt;br&gt;bör begränsas till inkomståren 1991 och 1992 utan göras även följande år&lt;br&gt;tills EG-anpassningen av den lantbruksekonomiska statistiken genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — För att klara kostnadsnedskärningen [avseende JEU] krävs&lt;br&gt;förenklingar utöver att ta bort arbetskraftsredovisningen. — — — Det&lt;br&gt;föreslagna anslaget för budgetåret 1992/93 ligger därför på grund av pla-&lt;br&gt;nerade och delvis redan igångsatta åtgärder ca 400 000 kr. för lågt (i&lt;br&gt;1990/91 års priser).---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i utredningens synpunkter&lt;br&gt;att stor vikt bör läggas på möjligheterna att i ekonomisk statistik på&lt;br&gt;företags- och sektornivå kunna följa och studera effekterna av den omlägg-&lt;br&gt;ning jordbruket nu genomgår. Det är självfallet också angeläget att en&lt;br&gt;anpassning sker till de krav en eventuell anslutning till EG kräver. SLU&lt;br&gt;saknar dock en mera genomgripande analys av behoven av ekonomisk&lt;br&gt;statistik mot bakgrund av de förändringar vi även i framtiden kan förvänta&lt;br&gt;rörande jordbrukets struktur, nya verksamhetskombinationer och nya&lt;br&gt;företags- och ägandeformer. För den företagsekonomiska forskningen är&lt;br&gt;sådan statistik av stort värde och det är särskilt angeläget att i tidsserier&lt;br&gt;kunna följa utvecklingen i väl definierade grupper av företag, vilket bör&lt;br&gt;beaktas i förslagen till urvalsstrategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.15 Riksskatteverket har inget att erinra beträffande de olika förslagen&lt;br&gt;[avseende DU]. RSV vill emellertid i detta sammanhang framhålla att&lt;br&gt;verket tillsammans med SCB för närvarande utreder omfattning och ruti-&lt;br&gt;ner för SCB:s totala inhämtande av deklarationsuppgifter. Översynen är&lt;br&gt;föranledd av de störningar i taxeringsarbetet som uppstår hos skattemyn-&lt;br&gt;digheterna på grund av att vissa deklarationer finns hos annan myndighet&lt;br&gt;under taxeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.16 Konjunkturinstitutet: DU, som den hittills använts, har genomförts&lt;br&gt;som en urvalsundersökning och uppräknats till totalnivå med hjälp av&lt;br&gt;LBR. På dessa data har sedan stora delar av uppgifterna i NR:s (SJV:s)&lt;br&gt;sektorkalkyl baserats. JEU däremot är en mikroekonomisk undersökning&lt;br&gt;som beskriver vissa typjordbruk i detalj - och är inte avsedd att användas&lt;br&gt;för totalkalkyler. Den samordning av DU och JEU som föreslås ser ut att&lt;br&gt;rycka undan möjligheten till totaluppräkning av DU, och därmed bortfal-&lt;br&gt;ler möjligheterna att använda DU i sektorkalkylerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig lösning vore dock att intermittent genomföra DU och där-&lt;br&gt;emellan skarva med LRFk:s material eller något annat. I varje fall är det&lt;br&gt;viktigt att DU genomförs år 1992 på det &amp;quot;gamla sättet&amp;quot;. Detta är desto&lt;br&gt;viktigare eftersom DU för år 1991, av olika skäl, ser ut att bli oanvändbar&lt;br&gt;på riksnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt är det angeläget att den ekonomiska statistik som byggs&lt;br&gt;upp med hänsyn till EG:s krav också ger möjlighet till uppräkning och&lt;br&gt;meningsfulla totalkalkyler. Annars försämras nationalräkenskapernas möj-&lt;br&gt;lighet att belysa jordbrukssektorns inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.18 Skogsstyrelsen använder vissa uppgifter från jordbruksekonomiska&lt;br&gt;undersökningen (JEU) och deklarationsundersökningen (DU).---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser att någon typ av bokföringsundersökning bör finnas&lt;br&gt;och omfatta minst nuvarande grupper av företag. Helst bör även skogs-&lt;br&gt;bruksföretag ingå i undersökningen. Det bör utredas om undersökningen&lt;br&gt;kan samordnas med deklarationsuppgifter och sammanställas med hjälp&lt;br&gt;av olika dataregister och datamedium. Arbetskraftsdelen i undersökningen&lt;br&gt;bör något förenklat kunna sammanställas med uppgifter från näringsbila-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.20 Statskontoret: För att tillgodose EG:s krav bedömer utredaren bl.a.&lt;br&gt;att en utvidgning av de bokföringsundersökningar som nuvarande jord-&lt;br&gt;bruksekonomiska undersökningen (JEU) utgör kommer att vara nödvän-&lt;br&gt;dig att genomföra. Statskontoret ifrågasätter om det är så välbetänkt att&lt;br&gt;bygga en statistikproduktion för EG:s krav på JEU. JEU redovisar utveck-&lt;br&gt;lingen av lantbrukets inkomst- och lönsamhetsförhållanden. Resultaten av&lt;br&gt;JEU ligger till grund för s.k. typkalkyler. Dessa ingick under den förutva-&lt;br&gt;rande jordbrukspolitiken som underlag vid dåvarande jordbruksprisför-&lt;br&gt;handlingar. Enligt statskontorets bedömning behöver en mer förutsätt-&lt;br&gt;ningslös analys av EG:s krav göras utifrån en så aktuell situation som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.26 Konsumentberedningen: Kritik har under årens lopp riktats mot de&lt;br&gt;båda huvudundersökningar som belyst jordbrukarnas inkomst- och lön-&lt;br&gt;samhetsutveckling, nämligen deklarationsundersökningen (DU) och jord-&lt;br&gt;bruksekonomiska undersökningen (JEU).---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på exakthet i inkomstnivåuppgifterna har minskat till följd av att&lt;br&gt;de inte längre används i prissättningssammanhang. Det är dock av stort&lt;br&gt;intresse att framför allt under omställningsperioden kunna följa utveck-&lt;br&gt;lingen, dels totalt sett (alltså inkl, jordbrukarnas inkomster utanför jord-&lt;br&gt;bruket), dels med uppdelning på olika inkomstkällor. Vidare måste beaktas&lt;br&gt;att EG fordrar uppgifter baserade på bokföringsundersökningar från med-&lt;br&gt;lemsländerna. I EG-perspektivet erfordras alltså en undersökning typ JEU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KoB förordar att deklarationsundersökningen snarast möjligt läggs ned.&lt;br&gt;Skatteomläggningen och ny deklarationsblankett har fått till följd att&lt;br&gt;användbarheten av materialet för jordbruksekonomisk statistik reduce-&lt;br&gt;rats. Tillgängliga resurser för denna typ av statistik bör i stället användas&lt;br&gt;till att förbättra JEU och till att förbereda anpassningen till EG:s krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har avvisat ovanstående alternativ med hänvisning till att&lt;br&gt;JEU är otillräcklig för att under omställningsperioden studera förändringar&lt;br&gt;mellan åren, bl.a. på grund av stora slumpfel. Häremot kan invändas att&lt;br&gt;utredningen som ett av sina alternativ för studier av utvecklingen (alt. 1)&lt;br&gt;anger LRF konsults resultatanalyser för lönsamhetsutvecklingen och&lt;br&gt;Inkomst- och förmögenhetsstatistiken (IoF) för inkomstutvecklingen.&lt;br&gt;Detta alternativ, för vilket kostnaden anges till endast 0,3 milj.kr., skulle&lt;br&gt;övergångsvis kunna användas som ett komplement till JEU. Denna lösning&lt;br&gt;blir billigare än utredningens förslag att tillsammans med JEU bibehålla&lt;br&gt;DU under några år. Skillnaden — &amp;quot;överskottet&amp;quot; — skulle kunna användas&lt;br&gt;till förbättringar av JEU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.39 Lantbrukarnas riksförbund: Vad gäller strukturstatistik/register-&lt;br&gt;uppgifter och ekonomisk statistik föreslår utredningen att fördjupade&lt;br&gt;studier görs över kravet på statistik vid ett EG-medlemskap. Enligt LRF:s&lt;br&gt;mening är det viktigt att sådana studier görs skyndsamt och att man därvid&lt;br&gt;även beaktar det mer kortsiktiga behovet i samband med EG-&lt;br&gt;förhandlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser det vara en central uppgift för lantbruksstatistiken att följa&lt;br&gt;lönsamhetsutvecklingen inom lantbruket under såväl den pågående om-&lt;br&gt;ställningsperioden som i EG-perspektivet.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser de s.k. modelljordbruken vara ett bra underlag för att följa&lt;br&gt;utvecklingen. Det är därför viktigt att det behövliga statistikunderlaget&lt;br&gt;från JEU och DU tas fram även framdeles. LRF vänder sig mot utredning-&lt;br&gt;ens synsätt att de lantbruksekonomiska undersökningarna tillfälligt kan&lt;br&gt;dras ned under de närmaste åren för att åter byggas ut till följd av&lt;br&gt;EG-kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: När det gäller att följa upp den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformens effekter föreslår utredaren vissa modifie-&lt;br&gt;ringar i nuvarande ekonomiska undersökningar. — — — Det förefaller&lt;br&gt;dock något oklart hur dessa modifieringar skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt på jordbruksföretagens lönsamhet är hur jordbrukarnas&lt;br&gt;tillgångar och skulder förändras över tiden, och i synnerhet vilken effekt&lt;br&gt;den livsmedelspolitiska reformen har i dessa avseenden. Jordbrukarnas&lt;br&gt;skuldsättningsgrad och likviditetsgrad ger en väsentlig bild av förändringar&lt;br&gt;i konkurrenskraften för olika typer (produktionsinriktning) och storlekar&lt;br&gt;av jordbruksföretag. För att det svenska jordbruket skall vara konkurrens-&lt;br&gt;kraftigt, speciellt i ett EG-perspektiv, måste en kostnadsanpassning ske.&lt;br&gt;Det gäller inte minst de finansiella kostnaderna, som ofta negligeras i&lt;br&gt;debatten. Det bör därför vara angeläget, både för uppföljningen av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen och för EG-anpassningen, att statistiken på&lt;br&gt;detta område bibehålls och eventuellt utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Prisstatistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 Statens jordbruksverk: Utredningen bedömer att den nuvarande pris-&lt;br&gt;statistiken för primär- och prisregleringsledet är tillfredsställande. SJV&lt;br&gt;delar denna uppfattning liksom bedömningen att prisinsamlingen blir mer&lt;br&gt;komplicerad till följd av avregleringen. I den successiva behovsprövning&lt;br&gt;som måste göras på detta område är det även här av stor vikt att beakta&lt;br&gt;eventuella krav från EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att följa prisutvecklingen på jordbruksfastigheter förordas i utred-&lt;br&gt;ningen att detta skall göras på samma sätt som för övriga fastigheter, dvs.&lt;br&gt;genom rapportering av inskrivningsmyndigheterna till SCB i samband&lt;br&gt;med att lagfart beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram t.o.m. juni 1991 har SCB grundat sin prisstatistik för jordbruksfa-&lt;br&gt;stigheter på underlag från lantbruksnämnderna varvid lantbruksnämn-&lt;br&gt;derna har gjort prisbedömningar för att utröna om köpen har kunnat&lt;br&gt;betraktas som representativa köp och således har kunnat ingå i statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordförvärvslagen ändrades fr.o.m. juli 1991 vilket innebär att förvärvs-&lt;br&gt;tillstånd krävs vid betydligt farre fastighetsöverlåtelser än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför en kraftig minskning av underlaget till prisstatistiken&lt;br&gt;vilket kan få konsekvenser såväl för kvaliteten på statistiken som för&lt;br&gt;möjligheten att göra regionala uppföljningar. Inom SCB pågår för närva-&lt;br&gt;rande en analys för att klarlägga detta. Innan resultaten av SCB:s analys&lt;br&gt;föreligger anser SJV att det är för tidigt att ta ställning till om en besparing&lt;br&gt;i enlighet med utredningen är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6 anges att arrendeprisutvecklingen skulle kunna behöva bely-&lt;br&gt;sas. Denna fråga återfinns inte under avsnitt 8. För närvarande saknas&lt;br&gt;statistik över arrendeprisutvecklingen men däremot finns behov att kunna&lt;br&gt;följa denna bl.a. för uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.18 Skogsstyrelsen använder vissa delar av produktionsmedelsprisin-&lt;br&gt;dex (PM-index) som tas fram av statens jordbruksverk. PM-index används&lt;br&gt;för att beräkna prisutvecklingen för maskinarbeten (maskinkostnader).&lt;br&gt;Skogsstyrelsen anser liksom utredaren att prisinsamlingen skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.26 Konsumentberedningen delar utredningens uppfattning att behov&lt;br&gt;finns av en prisstatistik, som t.o.m. på vissa områden är mer omfattande än&lt;br&gt;den nuvarande. Som utredningen framhåller kan behovet av information&lt;br&gt;om regionala produktpriser komma att öka till följd av avregleringen.&lt;br&gt;Liksom utredningen anser KoB att ambitionsnivån däremot kan tillåtas&lt;br&gt;sjunka för uppgifter till produktionsmedelsprisindex mot bakgrund av att&lt;br&gt;denna index inte längre används som prissättningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Övrig statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1 Statens jordbruksverk: SCB genomförde under våren 1991 en särskild&lt;br&gt;sysselsättningsstudie baserad på LBR 1990. De hittillsvarande resultaten&lt;br&gt;från denna studie tyder på att det kan vara svårt att få fram användbara&lt;br&gt;resultat. Det är i dagsläget därför inte möjligt att ta ställning till om en&lt;br&gt;förnyad studie skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hel del av underlaget för miljöstatistiken samlas in i samband med de&lt;br&gt;objektiva skördeuppskattningarna. Utredningen föreslår att möjligheten&lt;br&gt;att övergå till en annan modell (den s.k. danska modellen) prövas. Om&lt;br&gt;övergång till ny metod sker måste uppgifter rörande bekämpningsmedels-&lt;br&gt;och handelsgödselanvändningen i jordbruket tas in på annat sätt. SJV&lt;br&gt;stödjer härvid utredningens förslag innebärande särskilda undersökningar&lt;br&gt;om den s.k. danska metoden ersätter nuvarande objektiva skördeuppskatt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Statistiska centralbyrån: Det bör i sammanhanget påpekas att göd-&lt;br&gt;selmedelsundersökningen år 1993 skulle fördyras med 1—2 milj.kr. om&lt;br&gt;1993 års OS reduceras enligt Metod la, som föreslås i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att den nu pågående studien om jordbrukarhushål-&lt;br&gt;lens arbetsinsatser i och utanför jordbruket upprepas avseende år 1993.&lt;br&gt;— — — Erfarenheterna från den nu pågående studien kan innebära att&lt;br&gt;vissa metodförändringar bör aktualiseras men SCB bedömer preliminärt&lt;br&gt;att en upprepad undersökning bör kunna genomföras. SCB beräknar&lt;br&gt;kostnaderna för en upprepad undersökning till ca 1 milj.kr. i 1991/92 års&lt;br&gt;kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB instämmer i att behovet av sysselsättningsstatistik för jordbruket på&lt;br&gt;kort sikt kan tillgodoses med nämnda studie, varför den särskilda under-&lt;br&gt;sökningen om jordbrukets arbetskraft (JAK) inte behöver göras år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Utredaren bedömer att [insamling av sysselsättningsuppgifter]&lt;br&gt;bör kunna ske i samband med uppgiftsinsamling till strukturstatistiken.&lt;br&gt;Detta är säkert korrekt med en uppläggning som innebär att strukturstati-&lt;br&gt;stiken huvudsakligen erhålls genom LBR. Eftersom den framtida upplägg-&lt;br&gt;ningen av strukturstatistiken skall utredas från ett helhetsperspektiv bör&lt;br&gt;frågan om insamling av sysselsättningsuppgifter behandlas i det samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utredningens förslag och efter riksdagens beslut att inte längre anslå&lt;br&gt;medel för årliga undersökningar av ny-, till- och ombyggnadsverksamheten&lt;br&gt;i lantbruket, har SCB lagt ner ifrågavarande statistik fr.o.m. 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget---om ny-, till- och ombyggnadsverksamheten innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det intermittent är av värde att studera denna. SCB är tveksam till att&lt;br&gt;sådana undersökningar genomförs intermittent med hänsyn till både resul-&lt;br&gt;tatens relevans och tillförlitlighet, om de inte genomförs under en följd av&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren säger [att drivmedels] undersökningen inte behövs från livs-&lt;br&gt;medelsstatistisk synpunkt. Undersökningen har genomförts med treårsin-&lt;br&gt;tervall avseende perioden 1977—1989. Resultaten har använts för bered-&lt;br&gt;skapsplanläggning och som underlag för energibalanser. Det bör vidare&lt;br&gt;framhållas att data från drivmedelsundersökningarna även utgör underlag&lt;br&gt;för statistiken över utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och&lt;br&gt;koldioxid och för jordbrukets bidrag till dessa utsläpp. Även av detta skäl&lt;br&gt;bör alltså enligt SCB:s mening denna undersökning bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB bedömer att det också i fortsättningen finns behov av att ta fram&lt;br&gt;statistik för nämnda ändamål. SCB föreslår att verket gör en studie av&lt;br&gt;möjligheterna att göra syntetiska beräkningar med ledning av bl.a. areal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter för enskilda grödor. Detta skulle kunna medföra att undersök-&lt;br&gt;ningar till jordbrukarna kan göras glesare än for närvarande, t.ex. vart&lt;br&gt;femte år och till lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de objektiva skördeuppskattningarna inte genomförs fr.o.m. år&lt;br&gt;1994, försvinner ett viktigt verktyg för datainsamlingen vad gäller dels&lt;br&gt;statistiken över gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen i jordbru-&lt;br&gt;ket, dels annan därpå grundad lantbruksrelaterad miljöstatistik t.ex. am-&lt;br&gt;moniakutsläpp och näringsläckage. Dessa statistikuppgifter redovisas nu&lt;br&gt;för län och i regel även för avrinningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa undersökningsmetoder för den aktuella statistiken är för&lt;br&gt;närvarande helt oprövade när det gäller den aktuella typen av datainsam-&lt;br&gt;ling. En metodförändring kommer att påverka statistikens kvalitet och&lt;br&gt;medför dessutom att statistikens jämförbarhet övertiden försvåras. Utred-&lt;br&gt;ningens optimism om alternativa metoders användbarhet framdeles är&lt;br&gt;därför enligt SCB:s mening för stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker utredningens förslag om tidsplan för undersökningarna&lt;br&gt;om gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. När det gäller förslaget&lt;br&gt;att som alternativ undersökningsmetod tillämpa postenkät vill SCB på-&lt;br&gt;peka att detta leder till en avsevärd kvalitetsförsämring av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också utredningen antyder, behöver provundersökningar med al-&lt;br&gt;ternativa metoder genomföras parallellt med nuvarande metod. Förutom&lt;br&gt;postenkät bör därvid förberedd telefonintervju och eventuellt besöksin-&lt;br&gt;tervju prövas. Provundersökningarna syftar förutom till metodprövning,&lt;br&gt;till att skapa förutsättningar för en länkning av metoderna till varandra.&lt;br&gt;Sådana provundersökningar har planerats för år 1992 avseende bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel och år 1993 avseende gödselmedel. Utredningens förslag att&lt;br&gt;reducera de objektiva skördeuppskattningarnas omfattning under år 1993&lt;br&gt;skulle innebära att urvalet för 1993 års gödselmedelsundersökning skulle&lt;br&gt;bli alltför litet med hänsyn till statistikbehovet. En erforderlig komplette-&lt;br&gt;rande undersökning detta år, som också skulle få karaktären av prov med&lt;br&gt;annan metod, t.ex. enkät, skulle innebära stor risk för att meningsfulla&lt;br&gt;resultat ej kan erhållas. SCB föreslår därför utifrån miljöstatistikens behov&lt;br&gt;att skördeuppskattningarnas omfattning förblir oförändrad år 1993. Om så&lt;br&gt;inte blir fallet beräknas kostnaderna för gödselundersökningen detta år till&lt;br&gt;2 — 3 milj.kr. i stället för av utredningen beräknade 1 milj.kr. förbudgetåret&lt;br&gt;1993/94.1 detta sammanhang utgår SCB från att kostnaderna för provun-&lt;br&gt;dersökningarna ryms inom ramen för kostnadsposten &amp;quot;Medel för utveck-&lt;br&gt;ling av nya metoder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga utformningen av de framtida gödsel- och bekämpningsme-&lt;br&gt;delsundersökningarna får, enligt SCB:s mening, bli beroende av erfarenhe-&lt;br&gt;terna av provundersökningarna. SCB avser därför att senare i anslagsfram-&lt;br&gt;ställningar återkomma med en mera definitiv kostnadsberäkning för un-&lt;br&gt;dersökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att uppgifter om grön mark knyts till här&lt;br&gt;nämnda undersökningar. SCB vill dock påpeka att statistik över grön mark&lt;br&gt;bättre tas fram i anslutning till LBR eller skördeuppskattningarna. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grön mark skall ingå i kemikalieundersökningarna måste ytterligare medel&lt;br&gt;avsättas för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB konstaterar också att nuvarande regionala statistik över handels-&lt;br&gt;gödselförsäljningen inte berörs av utredningen. Det förutsätts därför att&lt;br&gt;denna statistik skall tas fram även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Statens naturvårdsverk anser att förslagen om en mindre kostsam&lt;br&gt;skördestatistik är en konsekvent följd av den nya livsmedelspolitiken.&lt;br&gt;Naturvårdsverket vill endast uppmärksamma att de nuvarande objektiva&lt;br&gt;skördeuppskattningarna är ett utmärkt instrument för att göra specialstu-&lt;br&gt;dier av olika slag. Detta har varit mycket viktigt för att följa användningen&lt;br&gt;av gödselmedel och bekämpningsmedel och för specialstudier om betes-&lt;br&gt;marker. Behovet av sådana specialstudier kommer att bli än större de&lt;br&gt;kommande åren. Med en övergång till den metod för statistikinhämtande&lt;br&gt;som utredningen föreslår kommer ett betydande behov av särskilda resur-&lt;br&gt;ser att uppkomma för att kunna genomföra dessa. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Kemikalieinspektionen delar — — — utredarens synpunkter att det&lt;br&gt;finns behov av statistik över en total och regional användning av bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel. Det är också viktigt att belysa orsaken till regionala variatio-&lt;br&gt;ner beträffande preparatval, dosval, behandlingsintensitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi delar utredarens uppfattning att det är tillräckligt att samla in&lt;br&gt;uppgifter om bekämpningsmedelsawväwc/wzMgen vartannat år. Med tanke&lt;br&gt;på det pågående, andra halveringsprogrammet för bekämpningsmedelsan-&lt;br&gt;vändning inom jordbruket ger dock en årlig uppföljning av bekämpnings-&lt;br&gt;medelsanvändningen bättre underlag för att följa programmet och bedöma&lt;br&gt;eventuellt behov av kompletterande insatser för att uppnå uppställda mål.&lt;br&gt;Värdefulla är också de statistiska undersökningar som avser vissa andra&lt;br&gt;aspekter såsom hantering, exponering, skador, resthalter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Sveriges lantbruksuniversitet anser att det vore värdefullt om en&lt;br&gt;bättre analys kunde göras kring hur bekämpningsmedel används, speciellt&lt;br&gt;med tanke på pågående halvering. Statistik på hur preparat används samt&lt;br&gt;dos/ha i olika grödor och regioner kunde, på grund av stora årsvariationer,&lt;br&gt;tas in till LBR 3 — 4 år i följd, med uppehåll på 5—10 år mellan sådana&lt;br&gt;observationsserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.26 Konsumentberedningen: Värdet av arbetstidsundersökningar på&lt;br&gt;jordbrukets område har länge ifrågasatts från konsumenthåll, bl.a. på&lt;br&gt;grund av problemen för företagare att avskilja den relevanta arbetstiden&lt;br&gt;från annan tid. KoB tillstyrker därför utredningens förslag att den särskilda&lt;br&gt;arbetskraftsundersökningen (JAK) inte utförs för år 1993 och enligt KoB&lt;br&gt;inte heller görs i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild sysselsättningsstudie på grundval av 1990 års lantbruksregis-&lt;br&gt;ter pågår inom SCB på uppdrag av livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-&lt;br&gt;den. KoB är mycket tveksam till utredningens tanke att denna skall kunna&lt;br&gt;upprepas för år 1993. Den redovisning som hittills lämnats för 1990 års&lt;br&gt;projekt ger vid handen att problemen statistiskt sett är stora och att&lt;br&gt;resultaten kan bli behäftade med avsevärda fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län delar utredarens uppfatt-&lt;br&gt;ning att det är viktigt med en detaljerad sammanställning över gödsel- och&lt;br&gt;bekämpningsmedelsanvändningen. — — — Länsstyrelsen förordar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistikinsamlingen knyts till objektiva skördeuppskattningen (OS) även Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;framöver. Erfarenheterna är att kvaliteten på uppgifterna blir bättre genom Bilaga 5&lt;br&gt;de direktintervjuer som lokalt placerade provtagare gör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Trädgårdsstatistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1 Statens jordbruksverk: Utredningen föreslår ingen förändring just nu.&lt;br&gt;Inom EG betraktas trädgårdsnäringen som en del av jordbruket varför en&lt;br&gt;viss utvidgning av statistiken kan komma att krävas på lite längre sikt. Det&lt;br&gt;kan då även bli aktuellt för SJV att göra lönsamhetsberäkningar för&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Statistiska centralbyrån har inga erinringar mot de förslag som&lt;br&gt;framförs rörande statistiken på trädgårdsområdet. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i [utredningens förslag av-&lt;br&gt;seende trädgårdsstatistik], men betonar att trädgårdsstatistiken för närva-&lt;br&gt;rande är mycket bristfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.45 Trädgårdsnäringens riksförbund: Enligt direktiven bör utredaren&lt;br&gt;under utredningsarbetet kontinuerligt beakta de krav på den svenska&lt;br&gt;statistikproduktionen som ställs och kommer att ställas till följd av det&lt;br&gt;internationella samarbetet inom livsmedelspolitiken inom GATT,&lt;br&gt;EG/EFTA osv. Vad gäller trädgårdsnäringen kan TRF tyvärr konstatera att&lt;br&gt;direktiven inte har följts. EG:s trädgårdsstatistik är till skillnad mot den&lt;br&gt;svenska statistiken omfattande och det föreligger alltså ett stort behov till&lt;br&gt;förändring och utvidgning av den svenska trädgårdsstatistiken. En rad av de&lt;br&gt;viktigaste trädgårdsprodukterna —--ingår i de regleringssystem med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baspriser och referenspriser som EG har skapat.---Det finns---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett stort behov av statistikuppbyggnad i händelse av att Sverige går med i&lt;br&gt;EG. Detta arbete bör påbörjas snarast då ett svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;ligger mycket nära i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den trädgårdsstatistik som genomförs i dag fyller inte på långt när&lt;br&gt;utredarens önskemål — — —. Uppgiftsinsamlingen i LBR omfattar för&lt;br&gt;trädgård endast arealuppgifter. Speciella trädgårdsräkningar och träd-&lt;br&gt;gårdsinventeringar genomförs dessutom vart tredje år men sammantaget&lt;br&gt;fyller inte dagens trädgårdsstatistik det verkliga behovet. Utredaren kon-&lt;br&gt;staterar också &amp;quot;att det inte har gjorts någon genomgång över alternativa&lt;br&gt;metoder till nuvarande uppgiftsinsamling i trädgårdsräkningarna och&lt;br&gt;trädgårdsinventeringarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del II Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och&lt;br&gt;konsumtionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Prisstatistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1 Statens jordbruksverk: Förutsättningarna för prismätning avseende&lt;br&gt;KPI har förändrats markant under senare år bl.a. som följd av det ökade&lt;br&gt;inslaget av extrapriser, kuponger, rabatt- och bonussystem m.m. Det sker&lt;br&gt;också en strukturell förändring med ökad mängd lågprisbutiker med i vissa&lt;br&gt;fall nya sortimentsprofiler. Detta innebär att man med nuvarande metoder&lt;br&gt;att mäta prisförändringar riskerar att inte fånga prisförändringarna på ett&lt;br&gt;helt korrekt sätt. SJV delar utredningens bedömning att dessa förhållanden&lt;br&gt;bör utredas så att prismätningen anpassas till den nya marknadssituatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Statistiska centralbyrån instämmer i utredningens uppfattning att&lt;br&gt;den s.k. köpkraftsparitetsmetoden är den för närvarande billigaste och&lt;br&gt;mest tillförlitliga metoden för internationella prisjämförelser. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att SCB tillförs 150 000 kr. för sådana prisjämförelser. Under&lt;br&gt;förutsättning att inga hinder reses från de internationella organisationerna&lt;br&gt;och från övriga länder som deltar i undersökningen tillstyrker SCB försla-&lt;br&gt;get. Med hänsyn till osäkerheten angående tillgängligheten av prisuppgifter&lt;br&gt;anser dock SCB att det föreslagna beloppet är en preliminär uppskattning&lt;br&gt;av kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB instämmer i utredningens resonemang angående prisutvecklingen i&lt;br&gt;olika led i livsmedelskedjan och tillstyrker utredningens förslag att påbörja&lt;br&gt;prismätningar i partiledet. SCB finner dock anledning påpeka att ytterli-&lt;br&gt;gare utredningar krävs innan kostnaden för dessa mätningar kan beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utredaren föreslår att SCB tillförs&lt;br&gt;medel för att varje år beräkna och sammanställa prisnivåindex för OECD-&lt;br&gt;länderna. SPK är positivt inställt till att material tas fram som möjliggör&lt;br&gt;relevanta prisnivåjämförelser med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för svenskt vidkommande mest intressanta prisnivåjämförelsen&lt;br&gt;avser vad de livsmedel vi konsumerar i Sverige kostar i andra länder. Det&lt;br&gt;i OECD:s undersökning ingående varusortimentet torde emellertid utgöras&lt;br&gt;av ett &amp;quot;internationellt&amp;quot; varuurval som inte avspeglar det svenska konsum-&lt;br&gt;tionsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Det långsiktiga behovet av [de i dagsläget] omfattande prismät-&lt;br&gt;ningarna inom livsmedelsområdet bör omprövas efter omställningsperio-&lt;br&gt;dens utgång. En strävan bör vara att likställa statistikproduktionen inom&lt;br&gt;olika näringsgrenar om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bristen på statistik inom tjänstesektorn och den omfat-&lt;br&gt;tande koncentrationen i partihandeln med dagligvaror förefaller en mät-&lt;br&gt;ning av prisutvecklingen i det ledet motiverad. Mätningarna bör enligt&lt;br&gt;SPK i så fall avse dagligvaror, med möjlighet att särskilja utvecklingen för&lt;br&gt;livsmedel och övriga dagligvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK föreslår vidare att en noggrann samordning görs mellan en eventu-&lt;br&gt;ell partihandelsprismätning och KPI-mätningen avseende dagligvaror, så&lt;br&gt;att dessa mätningar blir jämförbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter reformens genomförande bör enligt SPK livsmedelsområdet jäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas med övriga sektorer vad gäller bl.a. statistikproduktionen. Behovet&lt;br&gt;av särskilda marginalmätningar på livsmedelsområdet bör därför noga&lt;br&gt;prövas innan beslut tas om sådana mätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den aviserade inriktningen av verksamheten vid det nya&lt;br&gt;konkurrensverket torde ren statistikproduktion, t.ex. löpande marginal-&lt;br&gt;mätningar, inte vara en uppgift för den myndigheten. Inom ramen för&lt;br&gt;regeringsuppdraget genomför SPK i dag speciella marginalmätningar. Pris-&lt;br&gt;uppgifterna inhämtas till stor del av länsstyrelsernas priskontor. Eftersom&lt;br&gt;det i budgetpropositionen föreslagits att priskontoren skall upphöra är det&lt;br&gt;oklart hur den nya myndigheten skall kunna genomföra marginalmät-&lt;br&gt;ningar i denna form från den 1 juli 1992. Det är vidare oklart i vilken&lt;br&gt;utsträckning det regeringsuppdrag som SPK nu har kommer att överföras&lt;br&gt;till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om metoden för SPK:s nuvarande marginalmätningar avses ligga till&lt;br&gt;grund för eventuella framtida marginalmätningar krävs ett metodutveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Detta gäller särskilt om mätningarna förutom marginalutveck-&lt;br&gt;lingen även skall avse marginalnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK har ovan föreslagit att en noggrann samordning görs mellan even-&lt;br&gt;tuell partiprismätning och KPI-mätningen avseende dagligvaror. Om de&lt;br&gt;båda statistikserierna görs jämförbara kan, efter rensning för eventuella&lt;br&gt;momsförändringar, marginalutvecklingen i detaljhandeln utläsas. Eventu-&lt;br&gt;ella marginalnivåmätningar i detaljhandeln kan därmed göras relativt&lt;br&gt;sällan, förslagsvis vartannat år, och nivån mellan mättillfällena kan skrivas&lt;br&gt;fram med utgångspunkt från de samordnade parti- och konsumentprismät-&lt;br&gt;ningarna. Någon information om marginalerna i partihandelsledet kan&lt;br&gt;dock inte erhållas från dessa mätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK stöder utredarens förslag att SCB tillförs de begärda medlen för&lt;br&gt;utveckling av metodikfrågor avseende KPI. SPK vill betona vikten av att&lt;br&gt;detta utvecklingsarbete behandlar de frågor inom dagligvaruområdet som&lt;br&gt;utredaren pekar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det&lt;br&gt;finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 Socialstyrelsen stöder utredarens uppfattning om att det finns ett&lt;br&gt;behov av att dels följa prisutvecklingen av livsmedel i olika länder och dels&lt;br&gt;studera skillnaderna i prisnivån mellan länder och hur skillnader i pris&lt;br&gt;utvecklas i framtiden. Dessa uppgifter kan vara av stort värde bl.a. när&lt;br&gt;man skall försöka finna orsaker till skillnader i olika gruppers matvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till matens betydelse för hälsan är det angeläget att kunna&lt;br&gt;göra jämförelser mellan prisutveckling och konsumtionsförändringar på en&lt;br&gt;förhållandevis detaljerad nivå. Detta gäller t.ex. matfett där det vore&lt;br&gt;önskvärt att livsmedlen grupperas efter fettinnehåll så att jämförelser kan&lt;br&gt;göras beträffande prisutveckling och konsumtionsförändringar av olika&lt;br&gt;typer av matfett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om möjligt vore det också önskvärt att med hjälp av statistiska uppgifter&lt;br&gt;kunna få fram vilka effekter extrapriser har på konsumtionen. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.16 Konjunkturinstitutet: För institutet är det särskilt angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningar genomfors som kan belysa — — — hur prissättningen i&lt;br&gt;olika led och konsumentprisernas utveckling påverkas---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.22 Konsumentverket: Löpande internationella prisjämförelser och&lt;br&gt;sammanställningar av prisnivåindex med avseende på livsmedel för&lt;br&gt;OECD-länderna bör enligt konsumentverket göras av statistiska centralby-&lt;br&gt;rån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---Fortsatta beräkningar av konsumentprisindexutvecklingen samt&lt;br&gt;marginalmätningar inom handeln även efter omställningsperiodens slut&lt;br&gt;bör---genomföras liksom de föreslagna prismätningarna i partiledet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppföljningen av utvecklingen i prisregleringsledet. Vi tillstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: — — — Det är — — —&lt;br&gt;angeläget att man utreder metodikfrågorna vad gäller mätning av konsu-&lt;br&gt;mentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.26 Konsumentberedningen:---KoB instämmer med utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i att den bästa jämförelsen erhålls genom de köpkraftspariteter och prisni-&lt;br&gt;våindex som utarbetas inom ramen för ett internationellt samarbete, bl.a.&lt;br&gt;inom OECD. Utredningen har lämnat en lättillgänglig översikt av begrep-&lt;br&gt;pen och utvecklingen på detta område. Förslaget att SCB tillförs medel för&lt;br&gt;att göra årliga beräkningar och jämförelser på basis av nämnda material&lt;br&gt;tillstyrks. Arbetet härmed bör igångsättas snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att de nuvarande mätningarna av de svenska&lt;br&gt;livsmedelspriserna i olika led utökas med mätningar rörande partihandeln&lt;br&gt;med livsmedel tillstyrks av KoB. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-&lt;br&gt;den bör även ha ett ansvar på detta område liksom när det gäller prisut-&lt;br&gt;vecklingen för övriga led. KoB förutsätter liksom utredningen att samar-&lt;br&gt;betsnämndens arbete med ett prisindexsystem på livsmedelsområdet fort-&lt;br&gt;sätter som hittills och med fortsatt utvecklingsarbete. Som nämndes inled-&lt;br&gt;ningsvis kan ett ökat behov av resurser för prisinsamlingen uppstå till följd&lt;br&gt;av avregleringen. Det är vidare önskvärt att analysdelen av verksamheten&lt;br&gt;utökas. Behovet av uppgifter om faktorer bakom produktprisutvecklingen&lt;br&gt;bör därför uppmärksammas. Här kan nämnas utvecklingen av kostnader&lt;br&gt;för exempelvis emballage och transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK har intermittent utfört undersökningar av marginalerna i livsme-&lt;br&gt;delshandeln. Liksom utredningen anser KoB att marginalmätningar i fort-&lt;br&gt;sättningen bör företas regelbundet och att metoderna bör vidareutvecklas.&lt;br&gt;En kommande prismätning i partihandeln skulle underlätta mätning av&lt;br&gt;detaljhandelsmarginalerna.---För närvarande företas inte marginal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätningar för brödområdet. KoB anser det önskvärt att ett metodarbete&lt;br&gt;också utmynnar i förslag till mätningar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — KoB tillstyrker att medel — — — tillförs SCB [avseende&lt;br&gt;KPI-mätningar] och anser att arbetet bör ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser också att det förelig-&lt;br&gt;ger ett fortsatt behov av statistik över faktiskt tillämpade priser. Dessa bör&lt;br&gt;insamlas vid källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.38 Kooperativa förbundet delar utredarens uppfattning att köpkraftspa-&lt;br&gt;ritetsmetoden för närvarande är den tillförlitligaste metoden att göra&lt;br&gt;internationella prisjämförelser men KF vill framhålla att även med denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metod kan problem uppstå vid tolkningen av resultaten. Detta gäller också&lt;br&gt;framskrivningen av KPI. Därför bör metoden förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF delar utredarens uppfattning att det är mycket viktigt att metoderna&lt;br&gt;för marginalmätningarna utvecklas. Eftersom det pågår olika mätningar&lt;br&gt;vill KF framhålla att ett mer omfattande samarbete med handelns organi-&lt;br&gt;sationer skulle kunna vara till nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF är positivt till att mätning av prisutvecklingen i partiledet påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF stöder kraven i utredningen på ökade resurser för utvecklingsarbete&lt;br&gt;på metodikfrågor avseende KPI-beräkningar. Särskilt viktigt är att effek-&lt;br&gt;terna av ändrade inköpsmönster fångas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.43 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Vi är positiva till att interna-&lt;br&gt;tionella prisjämförelser genomförs och löpande redovisas. För att dessa&lt;br&gt;skall ge önskvärd information bör de innehålla uppgifter även om anled-&lt;br&gt;ningen till skillnaderna, dvs. grad av beskattning, arbetskraftskostnadernas&lt;br&gt;andelar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste det säkerställas att uppgifterna, som ju samlas in via&lt;br&gt;OECD, är jämförbara. Bl.a. måste såväl &amp;quot;varukorg&amp;quot; som servicegrad vara&lt;br&gt;likvärdiga. Det finns anledning misstänka att detta inte är säkerställt i det&lt;br&gt;underlag som skall bearbetas. Åter framstår det som nödvändigt att pro-&lt;br&gt;fessionell expertis på denna typ av frågor kan medverka i statistikproduk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inte motsätta oss att man redovisar marginaler och marginalför-&lt;br&gt;ändringar i olika handelsled. Sådana uppgifter blir dock meningsfulla först&lt;br&gt;om de kopplas till en analys kring produktivitet och kostnader. Utan sådan&lt;br&gt;koppling kan de rentav leda till felaktiga slutsatser om utvecklingen i&lt;br&gt;branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till parti- och detaljhandel framstår som omotiverad.&lt;br&gt;Rimligen måste producent-/leverantörsledet vara lika intressant. Alla före-&lt;br&gt;tag i dessa led omfattas ju inte av den statistik som produceras kring det&lt;br&gt;jordbruksreglerade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tillstyrker varmt att precisionen i KPI förbättras. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill samtidigt passa på att påminna om de problem som redovis-&lt;br&gt;ningen av prisförändringar på frukt och grönt medför. Som bekant får de&lt;br&gt;säsongmässiga variationerna ofta stort genomslag i KPI och tenderar att&lt;br&gt;skapa onödig osäkerhet om vilken inflationstakt vi faktiskt har vid olika&lt;br&gt;tidpunkter. En annan metod bör användas för dessa produkter, t.ex.&lt;br&gt;genom någon form av rullande genomsnittsvärden för längre perioder än&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: Internationella prisjämförelser&lt;br&gt;finns det ett stort behov av. SLIM stödjer därför utredarens förslag om&lt;br&gt;prisjämförelser enligt den s.k. köpkraftsparitetsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — SLIM stödjer utredningens förslag om fortsatta marginalmät-&lt;br&gt;ningar i handeln samt att prisutvecklingen mäts i partiledet hos de största&lt;br&gt;partihandelsföretagen inom livsmedelshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konsumentprisindex (KPI) är det givetvis väsentligt att&lt;br&gt;detta ger en så relevant bild som möjligt av prisändringarna. Metodiken för&lt;br&gt;hur extrapriser, kuponger, rabatt- och bonussystem m.m., liksom effekt-&lt;br&gt;erna av ett ändrat inköpsmönster avseende olika butiksformer (lågprisbu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiker, stormarknader m.m.) och hur olika rationaliseringsåtgärder inom&lt;br&gt;handeln påverkar prisutvecklingen, bör därför utvecklas för att garantera&lt;br&gt;beräkningar med hög relevans och precision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Statistik över livsmedelsindustrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Statens jordbruksverk anser att industri- och handelsstatistiken bör&lt;br&gt;vara av sådan kvalitet och aktualitet att jämförande studier kan göras&lt;br&gt;gentemot livsmedelsindustrin inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen har förklarat att bristerna i&lt;br&gt;industri- och finansstatistiken inte är av den karaktären att de föranleder&lt;br&gt;särskilda eller kompletterande undersökningar. SCB har inget att erinra&lt;br&gt;mot utredningens förslag att diskutera uppkommande problem i livsme-&lt;br&gt;delsekonomiska samarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utredaren föreslår att de redovi-&lt;br&gt;sade problemen i möjligaste mån löses genom nära kontakter mellan SCB&lt;br&gt;och berörda myndigheter. LES föreslås som ett lämpligt forum för dessa&lt;br&gt;kontakter. Även SPK ser kontakter med SCB som en möjlig väg att lösa&lt;br&gt;vissa av de problem som finns med den nuvarande statistiken. Många&lt;br&gt;frågor torde vara av sådan detaljkaraktär att kontakter mellan användare&lt;br&gt;och SCB i de flesta fall lämpligen bör ske direkt. Endast i fall av mer&lt;br&gt;omfattande förändringsbehov bör, i avvaktan på statistikstyrningsutred-&lt;br&gt;ningens förslag, LES tills vidare ha en samordnande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det&lt;br&gt;finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.22 Konsumentverket: Den småskaliga livsmedelsförädlingen kan i&lt;br&gt;framtiden komma att öka och möjliggöra en närmare kontakt mellan&lt;br&gt;förädlingsföretagen och den enskilde konsumenten. För att följa utveck-&lt;br&gt;lingen av antalet förädlingsföretag och på vilka områden inom livsmedels-&lt;br&gt;förädlingen denna verksamhet bedrivs bör lämplig statistik tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.26 Konsumentberedningen: Utredningen redovisar den kritik som i&lt;br&gt;olika sammanhang har riktats mot statistiken över livsmedelsindustrin,&lt;br&gt;dvs. framför allt data som ingår eller borde ingå i SCB:s industri- och&lt;br&gt;finansstatistik. Utredningen lämnar dock inga konkreta förslag utan hän-&lt;br&gt;visar till att frågorna i möjligaste mån bör lösas genom kontakter mellan&lt;br&gt;SCB och berörda myndigheter. Enligt utredningen skulle medel som står&lt;br&gt;till förfogande för livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kunna an-&lt;br&gt;vändas för att stödja särskilda projekt inom problemområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är otillfredsställande att brister som påtalats länge ännu inte har&lt;br&gt;kunnat bringas till en mer definitiv lösning. Livsmedelsekonomiska samar-&lt;br&gt;betsnämnden bör därför ges ett specifikt uppdrag. Under 1992/93 bör den&lt;br&gt;närmare kartlägga önskemålen från användarna och framkomma med&lt;br&gt;eventuella förslag till åtgärder inom detta statistikområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län: I dagsläget finns det ingen möjlighet&lt;br&gt;att på regional nivå studera exportens omfattning och utveckling inom&lt;br&gt;livsmedelsindustrin och dess olika delbranscher. Länsstyrelsen anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan statistik är av stort värde. Detta särskilt mot bakgrund av den&lt;br&gt;successiva neddragningen av exportbidragen till näringen.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.38 Kooperativa förbundet: Statistik om livsmedelsindustrin medger&lt;br&gt;ofta endast analyser på aggregerad nivå, t.ex. hela livsmedelssektorn. Detta&lt;br&gt;beror på det s.k. mestkriteriet. En mera detaljerad analys t.ex. per produkt-&lt;br&gt;grupp är önskvärd särskilt för att kunna göra viktiga jämförelser mellan&lt;br&gt;produktion i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att foretag som endast styckar kött liksom ägg- och potatispackerier&lt;br&gt;redovisas som tjänsteföretag är naturligtvis enligt KF:s uppfattning ofull-&lt;br&gt;komligheter som måste rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF understryker vikten av en väl avvägd statistik över småskalig pro-&lt;br&gt;duktion samtidigt som denna inte får belastas med högre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: När det gäller industristatisti-&lt;br&gt;ken anser vi det otillfredsställande med den eftersläpning av publiceringen&lt;br&gt;av statistiken som föreligger på närmare två år. Vad fördröjer statistiken?&lt;br&gt;---Livsmedelsindustrin utgörs av ett förhållandevis litet antal företag&lt;br&gt;jämfört med det totala antalet industriföretag. En tidigare och särskild&lt;br&gt;publicering av branschdata för livsmedelsindustrin skulle enligt vår me-&lt;br&gt;ning sannolikt lösa problemet med eftersläpningen och vara helt i linje med&lt;br&gt;det livsmedelsstatistiska program SCB fått i uppdrag att genomföra och&lt;br&gt;som avses resultera i en livsmedelsstatistisk årsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Statistik över livsmedelshandeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.1 Statens jordbruksverk anser att industri- och handelsstatistiken bör&lt;br&gt;vara av sådan kvalitet och aktualitet att jämförande studier kan göras&lt;br&gt;gentemot livsmedelsindustrin inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Statistiska centralbyrån tillstyrker det förslag om enkätundersök-&lt;br&gt;ning riktad till livsmedelsdetaljhandeln som utredningen föreslår. Den&lt;br&gt;föreslås bli genomförd i samarbete med SPK. I årets budgetproposition&lt;br&gt;föreslås att SPK slås samman med NO till ett konkurrensverk. Om&lt;br&gt;statistik- och analysarbete inte ingår i konkurrensverkets uppgifter är SCB&lt;br&gt;beredd att utföra undersökningen i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar också upp problemet med att KF inte omfattas av&lt;br&gt;gruppen livsmedelsdetaljhandeln i finansstatistiken eftersom KF lämnar&lt;br&gt;bokslut centralt för en juridisk enhet. Det kan vara möjligt att med hjälp av&lt;br&gt;specialstudier av KF-butiker komma till rätta med detta problem. Kostna-&lt;br&gt;den för en sådan undersökning skulle ligga runt 150 000 kr. men förutsätt-&lt;br&gt;ningen är att KF är villigt att samarbeta och ställa uppgifter till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utredaren föreslår att SCB och&lt;br&gt;SPK tillsammans utarbetar och genomför en enkätundersökning riktad till&lt;br&gt;livsmedelshandeln, och att SPK gör en av utredaren icke specificerad&lt;br&gt;analys av resultaten. SPK ställer sig tveksamt till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK har i olika sammanhang, vanligen i samband med externa uppdrag&lt;br&gt;och förfrågningar, påtalat att specifika uppgifter om livsmedelshandeln&lt;br&gt;inte finns att tillgå i den offentliga statistiken. Att så inte är fallet samman-&lt;br&gt;hänger till stor del med att huvuddelen av livsmedlen inte distribueras via&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialiserad parti- och detaljhandel, utan via dagligvaruhandeln. Enligt&lt;br&gt;SPK:s mening är det dock knappast meningsfullt att söka särskilja olika&lt;br&gt;delar av verksamheten inom parti- och detaljhandeln med dagligvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilja kostnads-, effektivitets- och lönsamhetsdata för den del av&lt;br&gt;verksamheten som avser livsmedel innebär stora praktiska problem. Det&lt;br&gt;finns också anledning att ifrågasätta relevansen i att särredovisa delar av en&lt;br&gt;så integrerad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare inte sannolikt att den typ av undersökning som utredaren&lt;br&gt;här föreslår kommer att ligga inom ramen för den nya konkurrensmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det&lt;br&gt;finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.22 Konsumentverket:---En mer allsidig belysning av detaljhan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delns utveckling och speciellt livsmedelshandelns strukturutveckling och&lt;br&gt;dess konsekvenser för konsumenterna samt prisutvecklingen inom detta&lt;br&gt;led är viktig. Ett centralt register över dagligvaruhandeln anser vi bör&lt;br&gt;upprättas för att förbättra förutsättningarna för en allsidig belysning av&lt;br&gt;dagligvaruhandelns utveckling och dess konsekvenser för hushållen. Den&lt;br&gt;föreslagna enkätundersökningen med efterföljande analys kan vara en&lt;br&gt;möjlighet för en bredare belysning av området. Verket tillstyrker därför att&lt;br&gt;denna genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.26 Konsumentberedningen håller med utredningen om att det finns&lt;br&gt;behov av statistik som bättre belyser förhållandena inom livsmedelshan-&lt;br&gt;deln, bl.a. lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen. KoB tillstyrker att&lt;br&gt;medel tillförs SCB för en enkätundersökning 1992/93 och att efter utvär-&lt;br&gt;dering får övervägas om undersökningen rörande livsmedelshandeln skall&lt;br&gt;upprepas med vissa intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.38 Kooperativa förbundet anser att [den typ av ofullkomligheter som&lt;br&gt;utredningen pekar på] behöver justeras i statistiken för att göra denna&lt;br&gt;meningsfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KF tillstyrker förslaget att SCB och SPK genomför en enkätundersök-&lt;br&gt;ning riktad till livsmedelshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.43 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Utredningen föreslår att SPK&lt;br&gt;undersöker förutsättningarna för undersökningar om bl.a. produktivitet,&lt;br&gt;lönsamhet och kostnadsstruktur i livsmedelshandeln. Sådana uppgifter är&lt;br&gt;förvisso av intresse. Redan i dag producerar vi genom vår tidning LIVS&lt;br&gt;årligen sådana uppgifter. Vi vill även här hänvisa till de inledande anmärk-&lt;br&gt;ningarna om tänkbara fördelar med att lägga sådan statistikproduktion&lt;br&gt;utanför de föreslagna myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Konsumtionsundersökningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11.1 Statens jordbruksverk delar utredningens uppfattning om att det finns&lt;br&gt;ett behov av undersökningar rörande konsumtionen. För verkets del be-&lt;br&gt;hövs sådana studier framfor allt för att kunna följa effekterna av olika&lt;br&gt;åtgärder inom livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår nu att en ny konsumtionsundersökning (HULK eller&lt;br&gt;motsvarande) genomförs för 1992/93. Viss osäkerhet råder fortfarande&lt;br&gt;rörande resultaten från föregående undersökning (HULK 89) beroende av&lt;br&gt;bl.a. sen redovisning. Detta gör det svårt att nu ta ställning till en förnyad&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Statens livsmedelsverk instämmer i och tillstyrker utredarens be-&lt;br&gt;dömning att särskilda konsumtionsundersökningar (HUL resp. HULK)&lt;br&gt;görs tätare än vart tionde år. Livsmedelsverket vill även starkt tillstyrka&lt;br&gt;utredningens förslag att statistiska centralbyrån och livsmedelsverket till-&lt;br&gt;förs extra medel för att i samråd med övriga berörda myndigheter genom-&lt;br&gt;föra en undersökning av hushållens livsmedelsinköp och kostvanor&lt;br&gt;(HULK) år 1993. Verkets bedömning är att 6 milj.kr. inte är tillräckligt för&lt;br&gt;att genomföra undersökningen i samma omfattning som 1989 års HULK,&lt;br&gt;som totalt kostade 7 — 8 milj.kr. För detta krävs ett anslag på uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis 8 — 9 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom livsmedelsverkets ansvarsområde ligger att genom olika åtgärder&lt;br&gt;påverka befolkningens kostvanor i en sundare riktning och livsmedels-&lt;br&gt;verket har sedan år 1986 ett handlingsprogram for arbete med kost- och&lt;br&gt;hälsofrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetet att förbättra kostvanorna och för att kunna följa effekterna&lt;br&gt;av detta arbete behövs tillförlitlig, kontinuerlig statistik över utvecklingen&lt;br&gt;av livsmedelskonsumtion och kostvanor i befolkningen som helhet och i&lt;br&gt;olika grupper. Intill nyligen har det saknats riksrepresentativa undersök-&lt;br&gt;ningar av kostvanorna. Undersökningen Hushållens livsmedelsinköp och&lt;br&gt;kostvanor (HULK) som genomfördes år 1989 ger omfattande kunskap om&lt;br&gt;befolkningens och olika befolkningsgruppers kostvanor och näringssitua-&lt;br&gt;tion. HULK är en viktig utgångspunkt för en uppföljning av befolkningens&lt;br&gt;kostvanor och näringsintag och är den enda undersökningen som kan&lt;br&gt;fungera som basundersökning för mätning av den livsmedelspolitiska&lt;br&gt;reformens effekter på kostvanorna. Undersökningar av kostvanorna är&lt;br&gt;även viktiga för att kunna beräkna intag av främmande ämnen, vilket är en&lt;br&gt;grund för riskbedömning av livsmedelskonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — Genom att statistiska centralbyrån och livsmedelsverket tillförs&lt;br&gt;extra medel för att i samråd genomfora en upprepad HULK-undersökning&lt;br&gt;får Sverige möjlighet att som första land i Europa starta arbetet med&lt;br&gt;kontinuerlig uppföljning av utvecklingen av kostvanorna på individnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Statistiska centralbyrån instämmer i att HULK bör genomföras&lt;br&gt;oftare än vart tionde år och har också i stastistikprogrammet Konsument-&lt;br&gt;politik avseende planeringen 1990/91 — 1992/93, SP 93, föreslagit att nästa&lt;br&gt;HULK genomförs år 1994 till en kostnad av 6,1 milj.kr. i 1988 års&lt;br&gt;kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — — En HULK-undersökning kräver en lång forplanering och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningen skall genomföras år 1993 bör man till sommaren år 1992&lt;br&gt;vara klar med undersökningens uppläggning och innehåll, for att man&lt;br&gt;sedan under hösten skall kunna arbeta vidare med detaljplaneringen. Det&lt;br&gt;är också mycket tveksamt om resultaten kommer att kunna vara framme i&lt;br&gt;så god tid att SLV kan ha dem som underlag för sin utvärdering av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformens effekter på folkhälsan. Utvärderingen skall&lt;br&gt;redovisas senast den 30 oktober 1994, vilket torde innebära att resultaten&lt;br&gt;måste föreligga till sommaren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB föreslår mot den här bakgrunden att nästa HULK genomförs år&lt;br&gt;1994 i enlighet med vad som tidigare planerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det&lt;br&gt;finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.13 Socialstyrelsen: — — — Socialstyrelsen har tillsammans med&lt;br&gt;statens livsmedelsverk utarbetat kostrekommendationer. Ett förverkli-&lt;br&gt;gande av dessa skulle på lång sikt innebära betydande förbättringar av&lt;br&gt;folkhälsan. Myndigheterna har under många år tillsammans med olika&lt;br&gt;samarbetspartners arbetat för att åstadkomma positiva förändringar av&lt;br&gt;befolkningens matvanor. För att kunna bedöma effekterna av dessa åtgär-&lt;br&gt;der är det angeläget att det kontinuerligt finns tillgång till statistik som&lt;br&gt;belyser utvecklingen av livsmedelskonsumtion, matvanor och hälsoförhål-&lt;br&gt;landen såväl i hela befolkningen som bland olika grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK)&lt;br&gt;är en mycket viktig förutsättning för att effekter av insatser för bättre&lt;br&gt;kostvanor skall kunna bedömas. Det är därför angeläget att denna under-&lt;br&gt;sökning kan genomföras regelbundet och betydligt tätare än vad som&lt;br&gt;hittills har föreslagits. Socialstyrelsen stöder utredarens uppfattning att&lt;br&gt;undersökningen bör göras tätare än vart tionde år och anser att den helst&lt;br&gt;bör göras vart tredje år. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de statistiska uppgifterna är av god kvalitet och&lt;br&gt;jämförbara mellan olika länder. Studier beträffande svinn i livsmedelskom&lt;br&gt;sumtion har gjorts men ytterligare undersökningar kan behövas för att&lt;br&gt;förbättra konsumtionsstatistiken i förhållande till den faktiska konsumtio-&lt;br&gt;nen, t.ex. den konsumtionsstatistik som statens jordbruksverk kontinuer-&lt;br&gt;ligt tar fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.16 Konjunkturinstitutet: För institutet är det särskilt angeläget att&lt;br&gt;undersökningar genomförs som kan belysa — — — hur hushållens kon-&lt;br&gt;sumtionsutgifter och konsumtionens sammansättning förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.22 Konsumentverket finner liksom utredningen det angeläget att un-&lt;br&gt;dersökningar över hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor genomförs&lt;br&gt;regelbundet och med tätare intervaller än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den ökade internationella handeln med livsmedel kan en intres-&lt;br&gt;sant aspekt vara förändringar mellan konsumtionen av inhemska och&lt;br&gt;importerade livsmedel liksom andra konsumtionsförändringar t.ex. kon-&lt;br&gt;sumtion av alternativt producerade livsmedel samt förädlingsgraden hos&lt;br&gt;de konsumerade livsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tillstyrker att en ny undersökning genomförs år 1993. Det är dock&lt;br&gt;väsentligt att resultatbearbetningen från denna undersökning kan göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbare än för 1989 års undersökning. Vissa delredovisningar bör kunna&lt;br&gt;ske inom ca ett år. Det är dessutom nödvändigt att medel för bearbetningar&lt;br&gt;av erhållna uppgifter avsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Utredningens förslag att&lt;br&gt;göra tätare undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor&lt;br&gt;välkomnas av SJFR. För att genom detta material i rimlig tid få en&lt;br&gt;uppfattning om hur olika kostrekommendationer får genomslag hos kon-&lt;br&gt;sumenterna och hur detta återspeglas i folkhälsan krävs ett kortare inter-&lt;br&gt;vall mellan undersökningstillfällena än nu gällande planer om tio år.&lt;br&gt;Materialet kan också vara värdefullt som utgångspunkt för kompletterande&lt;br&gt;mera ingående undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.26 Konsumentberedningen instämmer med utredningen att särskilda&lt;br&gt;konsumtionsundersökningar är önskvärda med kortare mellanrum än pla-&lt;br&gt;nerade tioårsintervall men är inte övertygad om att en ny s.k. HULK för år&lt;br&gt;1993 blir färdig i tid för att kunna användas hösten 1994 till utvärdering av&lt;br&gt;omställningsperioden. 1989 års HUL publicerades sommaren 1991 och&lt;br&gt;resultaten från HULK i samband därmed föreligger ännu inte. KoB anser&lt;br&gt;att HULK år 1989 först bör utvärderas innan beslut fattas om nästa&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare tveksamt om undersökningen i sin nuvarande form kan&lt;br&gt;tillgodose de krav utredningen vill ställa på den. Ett större urval kommer&lt;br&gt;sannolikt att erfordras för att man vid uppdelningar av materialet, på t.ex.&lt;br&gt;konsumentgrupper, skall kunna få statistiskt säkerställda resultat. Man får&lt;br&gt;alltså räkna med att ett större belopp än föreslagna 6 milj.kr. bör avsättas.&lt;br&gt;Sannolikt måste man därutöver gå in med specialenkäter för att få en&lt;br&gt;allsidig belysning av konsumenternas situation---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämförelser mellan livsmedelskonsumtionen enligt nationalräken-&lt;br&gt;skaperna och de särskilda konsumtionsundersökningarna framkommer&lt;br&gt;vissa skillnader. En analys av anledningarna härtill bör utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.37 Grossistförbundet Svensk handel: Vad avser de särskilda konsum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsundersökningarna bör de statliga och kommunala avgifternas och&lt;br&gt;skatternas---roll redovisas, t.ex. i statistiken över hushållens livsme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.38 Kooperativa förbundet delar utredarens uppfattning att undersök-&lt;br&gt;ningar av hushållens utgifter, och då inte enbart för livsmedel, liksom&lt;br&gt;kostvanor bör göras oftare än som är fallet för närvarande. Dessutom bör&lt;br&gt;hänsyn tas till aktuella inköpsmönster (lågprisbutik, stormarknad osv.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 En samlad statistikproduktion för hela&lt;br&gt;livsmedelssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12.1 Statens jordbruksverk: Utredningen föreslår att SCB tillförs medel för&lt;br&gt;att sammanställa statistik rörande livsmedelsområdet i ett s.k. Livsmedels-&lt;br&gt;statistiskt program. SJV delar uppfattningen att det finns ett allmänt&lt;br&gt;intresse att få en överblick över området och då inte bara över den statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som SCB producerar utan även över vad som produceras på annat håll. I&lt;br&gt;detta sammanhang vill SJV understryka behovet av att förbättra möjlighe-&lt;br&gt;terna till åtkomst av data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Statistiska centralbryån: — — — SCB tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag att 1 milj.kr. anslås till programmet förbudgetåret 1992/93. Verket&lt;br&gt;avser att i treårsplanen för 1993/94—1995/96 närmare redovisa det årliga&lt;br&gt;resursbehovet för programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 Statens pris- och konkurrensverk: I utredningen föreslås att SCB&lt;br&gt;tillförs medel för att kunna fullfölja det pågående arbetet med ett livsme-&lt;br&gt;delsstatistiskt program. Arbetet bör enligt utredaren resultera i en livsme-&lt;br&gt;delsstatistisk årsbok. SPK förutsätter att nuvarande jordbruksstatistiska&lt;br&gt;årsbok därmed skulle försvinna. Enligt SPK:s uppfattning bör efterfrågan&lt;br&gt;för en livsmedelsstatistisk årsbok undersökas innan slutligt beslut tas.&lt;br&gt;Kravet bör vara att en sådan publikation själv skall bära sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det&lt;br&gt;finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan&lt;br&gt;samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.10 Kommerskollegium delar utredningens uppfattning om betydelsen&lt;br&gt;av en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt från de förslag om ett nytt statistikprogram för det livsmedelspoliti-&lt;br&gt;ska området som utarbetats inom statistiska centralbyrån (SCB) vill kolle-&lt;br&gt;giet dock varna för alltför långtgående besparingar och förenklingar som&lt;br&gt;minskar statistikens användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte oväsentliga delar av statistikproduktionen redovisas och kommer&lt;br&gt;att redovisas i indikativ form (index, volymtal, paritetstal etc.) för att&lt;br&gt;underlätta vissa statistikanvändares beslut och ställningstaganden. Andra&lt;br&gt;myndigheter, i likhet med kollegiet, har emellertid även framgent behov av&lt;br&gt;bakomliggande uppgifter om i första hand priser men även exempelvis om&lt;br&gt;tillverkning och förbrukning med avseende på kvantiteter och värden i&lt;br&gt;absoluta tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.13 Socialstyrelsen anser i likhet med utredaren att det är angeläget att&lt;br&gt;livsmedelsstatistiken presenteras på ett mer samlat, ändamålsenligt och för&lt;br&gt;avnämarna lättillgängligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.22 Konsumentverket: Utredningens förslag om att livsmedelsstatisti-&lt;br&gt;ken i framtiden bör presenteras i en mer samlad form och på sikt i en&lt;br&gt;livsmedelsstatistisk årsbok anser konsumentverket vara av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.24 Skogs-och jordbrukets forskningsråd:---Det är angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---SCB får medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska området så att livsmedelsstatistiken kan presenteras på&lt;br&gt;ett mer samlat och ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.26 Konsumentberedningen anser det angeläget att detta [projekt med&lt;br&gt;ett livsmedelsstatistiskt program] fullföljs. En sammanställning av statisti-&lt;br&gt;ken underlättar självfallet för användarna att bli bekanta med och få&lt;br&gt;tillgång till relevanta uppgifter. Det är viktigt att inte bara statistik, som&lt;br&gt;framtas inom SCB, ingår i programmet utan även sammanställningar från&lt;br&gt;andra myndigheter, t.ex. livsmedelsverket, konsumentverket och jord-&lt;br&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.37 Grossistförbundet Svensk handel: Vi tillstyrker att SCB:s arbete&lt;br&gt;med ett livsmedelspolitiskt program fullföljs, i synnerhet om det resulterar&lt;br&gt;i en livsmedelsstatistisk årsbok, gärna med Jordbruksekonomiska medde-&lt;br&gt;landen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.38 Kooperativa förbundet anser liksom utredaren att det vore fördel-&lt;br&gt;aktigt om statistik om livsmedelskedjans olika led samlas i ett särskilt&lt;br&gt;program. Sannolikt behövs inte för detta så mycket nytt statistiskt underlag&lt;br&gt;samlas in. Samordningen mellan olika statliga statistikproducenter bör&lt;br&gt;kunna förbättras så att olika uppgifter ej redovisas och dubbelarbete&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Styrning av den statliga statistiken inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13.1 Statens jordbruksverk anser det väsentligt att användarna får ett större&lt;br&gt;inflytande över vilken statistik som tas fram. Genom ett ökat beställaran-&lt;br&gt;svar kan man i större utsträckning än nu koppla statistiken till användar-&lt;br&gt;nas behov. Enligt SJV:s uppfattning bör huvudanvändaren av statistiken&lt;br&gt;också ha beställaransvaret för statistiken samt tilldelas resurser för att&lt;br&gt;tillgodose behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan de administrativa beho-&lt;br&gt;ven och de behov som finns för ren statistikproduktion. Kostnaderna för&lt;br&gt;att klara de administrativa behoven bör enligt SJV täckas av medel som&lt;br&gt;tillförs för stöd och därmed bör också uppdragsgivaren avgöra vilka upp-&lt;br&gt;gifter som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Statistiska centralbryån: I avvaktan på förslag från den pågående&lt;br&gt;utredningen om den statliga statistikens styrning, finansiering och samord-&lt;br&gt;ning m.m. tar SCB inte nu ställning till de alternativ som diskuteras i&lt;br&gt;rubricerade kapitel av betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 Statens pris- och konkurrensverk instämmer i att användarna av&lt;br&gt;statistiken bör få ett ökat inflytande över statistikproduktionen. Utredaren&lt;br&gt;föreslår två alternativ där i det ena fallet statens jordbruksverk, i det andra&lt;br&gt;fallet LES, ges beställaransvar för statistiken inom livsmedelsområdet.&lt;br&gt;Enligt SPK:s mening är på kort sikt LES genom sitt mer helomspännande&lt;br&gt;verksamhetsområde att föredra framför jordbruksverket vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde endast innefattar delar av livsmedelskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK instämmer samtidigt med utredaren i att en mer långsiktig lösning&lt;br&gt;av den nuvarande statistikproduktionen och organisationen av denna är&lt;br&gt;beroende av såväl statistikstyrningsutredningens förslag som den interna-&lt;br&gt;tionella utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelspolitiken. Även in-&lt;br&gt;hemska förhållanden, t.ex. situationen efter genomförandet av den livsme-&lt;br&gt;delspolitiska reformen, bör enligt SPK ha påverkan. Det kan därför vara&lt;br&gt;lämpligt att LES tilldelas ett temporärt beställaransvar, men att en mer&lt;br&gt;långsiktig lösning samtidigt eftersträvas som samordnar och jämställer&lt;br&gt;statistikproduktionen för samtliga näringsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I betänkandet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts en analys av det framtida behovet av statistik inom livsmedelssek- Prop. 1991/92: 96&lt;br&gt;torn och omfördelningen av ansvaret för statistikproduktionen mellan Bilaga 5&lt;br&gt;staten och berörda näringar. Nämnden delar i princip utredningens upp-&lt;br&gt;fattning i dessa frågor. Det bör dock understrykas, som också gjorts i&lt;br&gt;betänkandet, att det ännu inte är möjligt att fullt ut överblicka det stati-&lt;br&gt;stikbehov inom sektorn som kan komma att finnas efter Sveriges eventu-&lt;br&gt;ella medlemskap i EG. Ej heller går det att förutse vad ett GATT-avtal som&lt;br&gt;omfattar jordbrukssektorn kan få för betydelse för statistikens uppläggning&lt;br&gt;och omfattning. Härav följer också att ansvarsfördelningen mellan staten&lt;br&gt;och berörda näringar för statistikproduktionen kan påverkas, eftersom&lt;br&gt;staten bör ansvara för den statistik som krävs i anledning av internationella&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av vad utredningen anfört om styrningen av den statliga&lt;br&gt;statistiken inom livsmedelssektorn vill samarbetsnämnden anmäla att den&lt;br&gt;är beredd — om så befinns lämpligt — att handha beställaransvaret för&lt;br&gt;denna statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.20 Statskontoret:---Statens jordbruksverk (SJV) skall verka for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya&lt;br&gt;livsmedelspolitiken. 1 detta ansvar bör också ingå att tillsammans med&lt;br&gt;andra berörda myndigheter följa upp effekterna av denna politik. Med&lt;br&gt;detta ansvar är det, enligt statskontorets mening, rimligt att SJV ges&lt;br&gt;möjligheter att som direkt beställare påverka den offentliga statistik som&lt;br&gt;produceras inom livsmedelssektorn. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrker [alternativet] att SJV gesbeställaransvaret. Stats-&lt;br&gt;kontoret ställer sig däremot tveksamt till tanken, i detta alternativ, att SJV&lt;br&gt;skall inhämta synpunkter från övriga myndigheter och organisationer&lt;br&gt;inom ramen for LES. Statskontoret anser att det inte i första hand är&lt;br&gt;synpunkter, frikopplade från ett ekonomiskt ansvar, som bör inhämtas&lt;br&gt;utan att de myndigheter och organisationer som vill ha en viss statistik&lt;br&gt;producerad, primärt bör ange detta i form av konkreta beställningar och att&lt;br&gt;dessa kan samordnas genom SJV. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.21 Riksrevisionsverket: Utredaren synes utgå från att SCB skall vara&lt;br&gt;huvudansvarig för statistikproduktionen inom jordbrukssektorn. RRV å&lt;br&gt;sin sida menar att den myndighet eller motsvarande som ansvarar för&lt;br&gt;statistikens inriktning och innehåll själv bör kunna välja producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har i rapporten Statlig statistik — produktion, styrning och roller&lt;br&gt;(1988:1424) granskat effektiviteten i den statliga statistikproduktionen.&lt;br&gt;RRV föreslår i sin revision en decentralisering av ansvaret för statistikens&lt;br&gt;innehåll och inriktning från SCB till myndigheter inom olika samhällssek-&lt;br&gt;torer. Därmed ges incitament till löpande omprövning och användaran-&lt;br&gt;passning av statistiken. Några särskilda kartläggningar och behovsbedöm-&lt;br&gt;ningar av statistiken inom olika sektorer torde inte behövas vid en sådan&lt;br&gt;styrning av statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV menar vidare att en myndighet inte skall erhålla särskilda medel&lt;br&gt;för statistikproduktion. Statistiken bör i stället jämföras med och värderas&lt;br&gt;mot andra medel en myndighet har för att uppnå verksamhetens mål.&lt;br&gt;Utöver den statistik som tas fram på initiativ av olika myndigheter kan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas behov av övergripande s.k. basstatistik. Särskilda medel måste&lt;br&gt;ställas till förfogande for produktion av sådan statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.39 Lantbrukarnas riksförbund vill starkt framhålla vikten av att&lt;br&gt;beställaransvaret placeras på ett sådant sätt att olika statistikanvändare&lt;br&gt;regelmässigt ges möjlighet att delta i ställningstagandena rörande statisti-&lt;br&gt;kens utformning. Mot denna bakgrund förordar LRF att betällaransvaret&lt;br&gt;ges till den livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992 ..... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Utredningar m. m....................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Uruguayrundan i GATT................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Omställningen inom jordbruket............................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Åkermarken............................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Exportbidrag för kött.................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna utgångspunkter................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Stödformer............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Stödet till jordbruket budgetåret 1992/93 ................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Stödet till livsmedelsindustrin budgetåret 1992/93 ........... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Utjämningssystemet för mejeriprodukter....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Statistiken inom livsmedelssektorn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Allmänna utgångspunkter................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Jordbruksstatistik....................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtionen.......................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn..... &amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Styrning av den statliga statistiken inom livsmedelssektorn ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Ekonomiska resurser.................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Vissa rennäringsfrågor....................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Pristillägg på renkött.................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Ersättning för viltskador................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan................................................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 .......................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beslut..................................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Delbetänkande (Ds 1991:80) av arbetsgruppen för&lt;br&gt;översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige....... &amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1991:80) Jordbruket i norra Sverige............. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige 1992/93.................................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 1 Norrlandsmodellen (för mjölkforetag)............... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:99) av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen om utredning av statistikbehovet inom&lt;br&gt;livsmedelssektorn................................ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:99) Statistiken inom livsmedelssektorn —&lt;br&gt;förslag till förändringar............................ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om dispositionen av medel för att finansiera export av kött under budgetåren 1991/92-1993/94 (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om dispositionen av medel för att finansiera export av kött under budgetåren 1991/92-1993/94 (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödformer för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödformer för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödnivån till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödnivån till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om utjämningssystemet för mejeriprodukter (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om utjämningssystemet för mejeriprodukter (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5) och om ersättning för viltskador (avsnitt 6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5) och om ersättning för viltskador (avsnitt 6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 955 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 955 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 966 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 966 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om prisstödet till rennäringen (avsnitt 6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om prisstödet till rennäringen (avsnitt 6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5) och om ersättning för viltskador (avsnitt 6.2); yrkandet behandlas av bostadsutskottet såvitt avser avsnitt 6.2. I övrigt behandlas det av jordbruksutskottet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5) och om ersättning för viltskador (avsnitt 6.2); yrkandet behandlas av bostadsutskottet såvitt avser avsnitt 6.2. I övrigt behandlas det av jordbruksutskottet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:52:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0396</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:52:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0396</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__96.pdf</filnamn>
<filstorlek>7678401</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/115330BC-8A72-404A-B7EB-63DB96E361EB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:BoU17</uppgift>
<ref_dok_id>GF01BoU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Prisstöd till rennäringen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:JoU15</uppgift>
<ref_dok_id>GF01JoU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  m.fl. (C, KD, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  m.fl. (C, KD, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christer Windén  och Claus Zaar  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christer Windén  och Claus Zaar  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Georg Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Georg Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunhild Bolander  (C) och Ulla Pettersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunhild Bolander  (C) och Ulla Pettersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harry Staaf  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harry Staaf  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Lindberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Lindberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:96&lt;br/&gt;
Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>