<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285937</hangar_id>
 <dok_id>GF0394</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92: 94&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändrat huvudmannaskap för särskolan&lt;br&gt;och särvux m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0394/prop_199192__94-1.png" style="width:35pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92: 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokoilet den 13 februari 1992 för den åtgärd och det&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ansvaret för särskolan och vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) förs över från landsting till kom-&lt;br&gt;muner. Överförandet skall kunna ske successivt men skall vara genom-&lt;br&gt;fört före utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för Dammsdalskolan i Vingåker, Salbohedsko-&lt;br&gt;lan i Sala samt den yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda som bedrivs i Örebro regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan som särskild skolform inom det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom behålls med uppdelning i en obligatorisk och en fri-&lt;br&gt;villig del. Den formella prövningen av personkretstillhörigheten behålls&lt;br&gt;också. Varje kommun skall besluta om en elev skall tas emot i särsko-&lt;br&gt;lan. Detta gäller elever såväl i kommunala som i fristående särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i grundskolan införs 9-årig skolplikt för särskolans elever.&lt;br&gt;De elever som så önskar skall emellertid ha rätt till ett frivilligt tionde&lt;br&gt;skolår i den obligatoriska särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall vara skyldig att erbjuda samtliga elever som&lt;br&gt;fullgjort sin skolplikt i särskolan fortsatt fyraårig utbildning i den frivil-&lt;br&gt;liga särskolan. Elever, som gått i särskolan och som bedöms kunna till-&lt;br&gt;godogöra sig utbildning inom gymnasieskolans individuella program,&lt;br&gt;skall beredas möjlighet till sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av särvux som motsvarar grundsärskolan förändras efter mo-&lt;br&gt;dell av den nya grundläggande vuxenutbildningen i komvux. Särvux ut-&lt;br&gt;vidgas till att omfatta även yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall svara för ärenden om godkännande av friståen-&lt;br&gt;de obligatoriska särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l ör överblickens och sammanhangets skull berörs även personalfrå-&lt;br&gt;gor samt frågor om utveckling, utvärdering och tillsyn som inte fordrar&lt;br&gt;beslut av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande statsbidragssystem till särskolan och särvux behålls tills&lt;br&gt;vidare. Regeringen avser att i särskild proposition till riksdagen åter-&lt;br&gt;komma med förslag på grundval av förslag från kommunalekonomiska&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 kap. 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 12 kap. 5, 7 och 9 §§ orden ”landsting” och ”hemlandsting”&lt;br&gt;i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”kommun” respektive ”hem-&lt;br&gt;kommun” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 10 §§, 3 kap. 4, 10, 13 och 14 §§, 5 kap. 1, 5 och&lt;br&gt;13 §§, 6 kap. 3 och 5-7 §§, 9 kap. 1, 3 och 9 §§, 11 kap. 3 §, 12 kap. 1,&lt;br&gt;3, 6, 10 och 11 §§ samt 14 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 6 kap. 3 a § samt 9&lt;br&gt;kap. 2 a och 8 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar som in-&lt;br&gt;te kan gå i grundskolan och gym-&lt;br&gt;nasieskolan därför att de är psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda finns sär-&lt;br&gt;skolan. Landsting och i vissa fall&lt;br&gt;kommuner är huvudmän för sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar som in-&lt;br&gt;te kan gå i grundskolan och gym-&lt;br&gt;nasieskolan därför att de är psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda finns sär-&lt;br&gt;skolan. Kommunerna är huvud-&lt;br&gt;män för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting och i vissa fall kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner är huvudmän för särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;sfi. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särvux och sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 § 1991:1684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 § 1991:1684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 7 § 1991:1684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 § 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse i 991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för särskolan prö-&lt;br&gt;var om ett barn skall tas emot i&lt;br&gt;särskolan under sin skolpliktstid.&lt;br&gt;Fråga om mottagande får väckas&lt;br&gt;av barnets vårdnadshavare c7/er av&lt;br&gt;barnets hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;prövar om ett barn skall tas emot i&lt;br&gt;specialskolan under sin skolplikts-&lt;br&gt;tid. Fråga om mottagande får&lt;br&gt;väckas av barnets vårdnadshavare,&lt;br&gt;barnets hemkommun eller huvud-&lt;br&gt;mannen för särskola där barnet har&lt;br&gt;tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn, som har tagits&lt;br&gt;emot i särskolan, bedöms kunna&lt;br&gt;gå över till grundskolan, skall hu-&lt;br&gt;vudmannen för särskolan besluta&lt;br&gt;att barnet inte längre skali vara&lt;br&gt;elev där. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;huvudmannen för specialskolan,&lt;br&gt;om den som tagits emot i special-&lt;br&gt;skolan, bedöms kunna gå över till&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för särskolan i hem-&lt;br&gt;kommunen prövar om ett barn&lt;br&gt;skall tas emot i särskolan under&lt;br&gt;sin skolpliktstid. Fråga om motta-&lt;br&gt;gande får även väckas av barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;prövar om ett barn skall tas emot i&lt;br&gt;specialskolan under sin skolplikts-&lt;br&gt;tid. Fråga om mottagande får&lt;br&gt;väckas av barnets vårdnadshavare&lt;br&gt;eller av barnets hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn, som har tagits&lt;br&gt;emot i särskolan, bedöms kunna&lt;br&gt;gå över till grundskolan, skall sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan besluta att bar-&lt;br&gt;net inte längre skall vara elev där.&lt;br&gt;Motsvarande gäller för huvudman-&lt;br&gt;nen för specialskolan, om den som&lt;br&gt;tagits emot i specialskolan, bedöms&lt;br&gt;kunna gå över till grundskolan el-&lt;br&gt;ler särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgång-&lt;br&gt;en av vårterminen det kalenderår&lt;br&gt;då barnet fyller 16 år eller, om&lt;br&gt;barnet har särskild skolplikt, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgång-&lt;br&gt;en av vårterminen det kalenderår&lt;br&gt;då barnet fyller 16 år eller, om&lt;br&gt;barnet fullgör särskild skolplikt i&lt;br&gt;specialskolan, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får full-&lt;br&gt;göra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också,&lt;br&gt;om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunska-&lt;br&gt;per. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphö-&lt;br&gt;rande får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att&lt;br&gt;skolpliktiga elever i dess grundsko-&lt;br&gt;la fullgör sin skolgång. Kommu-&lt;br&gt;nen skall också se till att skolplik-&lt;br&gt;tiga barn, som är bosatta i kom-&lt;br&gt;munen men inte går i dess grund-&lt;br&gt;skola, på något annat sätt får före-&lt;br&gt;skriven utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för särskolan el-&lt;br&gt;ler specialskolan skall se till att&lt;br&gt;skolpliktiga elever i skolor under&lt;br&gt;dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att&lt;br&gt;skolpliktiga elever i dess grundsko-&lt;br&gt;la och särskola fullgör sin skol-&lt;br&gt;gång. Kommunen skall också se&lt;br&gt;till att skolpliktiga barn, som är&lt;br&gt;bosatta i kommunen men inte går&lt;br&gt;i dess grundskola eller särskola, på&lt;br&gt;något annat sätt får föreskriven ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;skall se till att skolpliktiga elever i&lt;br&gt;skolor under dess ledning fullgör&lt;br&gt;sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en sko-&lt;br&gt;la utanför det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för barn och ungdom är från-&lt;br&gt;varande i stor utsträckning utan&lt;br&gt;giltig orsak, skall huvudmannen&lt;br&gt;för skolan anmäla förhållandet till&lt;br&gt;barnets hemkommun. Kommunen&lt;br&gt;skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång i grundskolan eller, om&lt;br&gt;skäl föreligger, överlämna anmä-&lt;br&gt;lan till huvudmannen för särsko-&lt;br&gt;lan eller specialskolan, som skall&lt;br&gt;pröva om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en sko-&lt;br&gt;la utanför det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för barn och ungdom är från-&lt;br&gt;varande i stor utsträckning utan&lt;br&gt;giltig orsak, skall huvudmannen&lt;br&gt;för skolan anmäla förhållandet till&lt;br&gt;barnets hemkommun. Kommunen&lt;br&gt;skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång i grundskolan eller sär-&lt;br&gt;skolan eller, om skäl föreligger,&lt;br&gt;överlämna anmälan till huvud-&lt;br&gt;mannen för specialskolan, som&lt;br&gt;skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd att påbörjas av ung-&lt;br&gt;domar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till&lt;br&gt;och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna ut-&lt;br&gt;bildning bildar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § ges dessutom föreskrifter&lt;br&gt;om mottagande i gymnasieskolan av&lt;br&gt;vissa elever från särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är bosatta&lt;br&gt;landet, om inte regeringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella&lt;br&gt;program för samtliga de ungdomar&lt;br&gt;i kommunen som avses i 1 § förut-&lt;br&gt;satt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella&lt;br&gt;program för samtliga de ungdomar&lt;br&gt;i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansav-&lt;br&gt;tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting&lt;br&gt;om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av individuella program för de&lt;br&gt;ungdomar i kommunen som avses&lt;br&gt;i 1 § och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program. I fråga&lt;br&gt;om elever från särskolan gäller&lt;br&gt;dock särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av individuella program för de&lt;br&gt;ungdomar i kommunen som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket och som inte&lt;br&gt;har tagits in på något nationellt&lt;br&gt;program. I fråga om elever från&lt;br&gt;särskolan gäller också sådan skyl-&lt;br&gt;dighet, dock endast om eleven vid&lt;br&gt;prövning enligt 6 kap. 7 inte tas&lt;br&gt;emot i särskolan, därför att eleven&lt;br&gt;bedöms kunna gä i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program bör motsvara ett nationellt program eller&lt;br&gt;syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som&lt;br&gt;skall fastställas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar grundsärsko-&lt;br&gt;la, träningsskola och yrkessärskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och tränings-&lt;br&gt;skolan skall ha tio årskurser. Av&lt;br&gt;dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6&lt;br&gt;mellanstadium och 7-10 högstadi-&lt;br&gt;um. Träningsskolan är avsedd för&lt;br&gt;elever som inte kan gå i grundsär-&lt;br&gt;skolan. Styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;avgör om en elev som tas emot i&lt;br&gt;särskolan skall gå i grundsärskolan&lt;br&gt;eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkessärskolan bygger på grund-&lt;br&gt;särskolan och träningsskolan. Sty-&lt;br&gt;relsen för utbildningen avgör om&lt;br&gt;en elev i yrkessärskolan skall få yr-&lt;br&gt;kesutbildning, yrkesträning eller&lt;br&gt;verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar obligatorisk&lt;br&gt;särskola (grundsärskola och trä-&lt;br&gt;ningsskola) samt frivillig särskola&lt;br&gt;(yrkesutbildning, yrkesträning och&lt;br&gt;verksamhetsträning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och tränings-&lt;br&gt;skolan skall ha nio obligatoriska&lt;br&gt;årskurser, årskurserna 1-9, och en&lt;br&gt;för eleverna frivillig årskurs, års-&lt;br&gt;kurs 10. Av dessa utgör 1-3 lågsta-&lt;br&gt;dium, 4-6 mellanstadium och 7-10&lt;br&gt;högstadium. Träningsskolan är av-&lt;br&gt;sedd för elever som inte kan gå i&lt;br&gt;grundsärskolan. Styrelsen för sär-&lt;br&gt;skolan avgör om en elev som tas&lt;br&gt;emot i särskolan skall gå i grund-&lt;br&gt;särskolan eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga särskolan bygger&lt;br&gt;på den obligatoriska särskolan. Sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan avgör om en&lt;br&gt;elev i den frivilliga särskolan skall&lt;br&gt;få yrkesutbildning, yrkesträning el-&lt;br&gt;ler verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ungdomar som har slutfört&lt;br&gt;årskurs 9 i särskolan har rätt att få&lt;br&gt;fortsatt utbildning i årskurs 10 i&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0394/prop_199192__94-2.png" style="width:8pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna&lt;br&gt;lag har rätt att gå i särskolan skall&lt;br&gt;hemlandstinget sörja för att sådan&lt;br&gt;utbildning kommer till stånd. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller för kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får komma överens&lt;br&gt;med en kommun som ingår i lands-&lt;br&gt;tinget om att kommunen skall över-&lt;br&gt;ta skyldigheten att sörja för särsko-&lt;br&gt;leutbildning såvitt avser barn och&lt;br&gt;ungdomar i kommunen. Kommu-&lt;br&gt;nen får därvid i sin särskola ta emot&lt;br&gt;barn från andra kommuner om den&lt;br&gt;som har att sörja för barnens sär-&lt;br&gt;skoleulbildning medger det. Om en&lt;br&gt;överlåtelse av huvudmannaskapet&lt;br&gt;har skett får landstinget lämna eko-&lt;br&gt;nomiskt bidrag till kommunen. Har&lt;br&gt;överlåtelse skett till samtliga kom-&lt;br&gt;muner i landstinget får kommuner-&lt;br&gt;na samverka med varandra för att&lt;br&gt;anordna utbildningen och lämna&lt;br&gt;ekonomiska bidrag till varandra,&lt;br&gt;om del behövs för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna&lt;br&gt;lag har rätt att gå i särskolan skall&lt;br&gt;hemkommunen sörja för att sådan&lt;br&gt;utbildning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet skall fullgöras&lt;br&gt;genom att hemkommunen anordnar&lt;br&gt;särskola i den omfattning som krävs&lt;br&gt;för att bereda utbildning ål samtliga&lt;br&gt;i kommunen som har rätt till sådan&lt;br&gt;eller kommer överens med någon&lt;br&gt;annan kommun att denna i sin sär-&lt;br&gt;skola skall ta emot elever vars sär-&lt;br&gt;skoleutbildning hemkommunen har&lt;br&gt;att sörja för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eu landsting får med bibehållan-&lt;br&gt;de av huvudmannaskapet överlåta&lt;br&gt;ledningen av en enhet av särskolan&lt;br&gt;till den kommun där enheten är be-&lt;br&gt;lägen, om kommunen samtycker till&lt;br&gt;delta.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0394/prop_199192__94-3.png" style="width:16pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Landsting och kommun som&lt;br&gt;anordnar särskola är skyldiga att&lt;br&gt;så långt det är möjligt organisera&lt;br&gt;särskolan så att ingen elev blir&lt;br&gt;tvungen att bo utanför det egna&lt;br&gt;hemmet på grund av skolgången.&lt;br&gt;Även i övrigt skall huvudmannen&lt;br&gt;vid utformningen av sin särskole-&lt;br&gt;verksamhet beakta vad som ur&lt;br&gt;kommunikationssynpunkt är än-&lt;br&gt;damålsenligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje huvudman är skyldig att&lt;br&gt;för eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan&lt;br&gt;behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens&lt;br&gt;handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun som anordnar&lt;br&gt;särskola är skyldig att så långt det&lt;br&gt;är möjligt organisera särskolan så&lt;br&gt;att ingen elev blir tvungen att bo&lt;br&gt;utanför det egna hemmet på grund&lt;br&gt;av skolgången. Även i övrigt skall&lt;br&gt;vid utformningen av särskoleverk-&lt;br&gt;samheten beaktas vad som ur kom-&lt;br&gt;munikationssynpunkt är ända-&lt;br&gt;målsenligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall eftersträva att&lt;br&gt;eleverna vid fördelningen på olika&lt;br&gt;skolor placeras så att de får så kort&lt;br&gt;skolväg som möjligt. Vårdnadshava-&lt;br&gt;res önskemål om att deras barn&lt;br&gt;skall tas emot vid en viss skola&lt;br&gt;inom kommunen med särskoleut-&lt;br&gt;bildning skall beaktas så långt det&lt;br&gt;är möjligt med hänsyn till andra ele-&lt;br&gt;vers berättigade krav på att få så&lt;br&gt;kort skolväg som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för&lt;br&gt;eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan&lt;br&gt;behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens&lt;br&gt;handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•&amp;gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i&lt;br&gt;familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utan-&lt;br&gt;för föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför att de är psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda har rätt att&lt;br&gt;efter skolpliktens upphörande tas&lt;br&gt;emot i särskolan intill utgången av&lt;br&gt;vårterminen det kalenderår då de&lt;br&gt;fyller 21 år om de inte bereds ut-&lt;br&gt;bildning i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat yrkes-&lt;br&gt;utbildning eller motsvarande i sär-&lt;br&gt;skolan före utgången av vårtermi-&lt;br&gt;nen det kalenderår då eleven fyller&lt;br&gt;21 år, skall beredas möjlighet att&lt;br&gt;fortsätta i särskolan till utgången av&lt;br&gt;vårterminen det kalenderår då ele-&lt;br&gt;ven fyller 23 år, om det behövs för&lt;br&gt;att slutföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar har rätt att efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande tas emot&lt;br&gt;i den frivilliga särskolan i utbild-&lt;br&gt;ning som är avsedd att påbörjas&lt;br&gt;fram till och med det första kalen-&lt;br&gt;derhalvåret del år de fyller 20 år&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelsen för särskolan i hem-&lt;br&gt;kommunen bedömt att de inte kan&lt;br&gt;gå i gymnasieskolan därför att de är&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de inte bereds utbildning i spe-&lt;br&gt;cialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda sådana ungdomar utbildning&lt;br&gt;under fyra år i den frivilliga särsko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat utbild-&lt;br&gt;ning i den frivilliga särskolan före&lt;br&gt;utgången av det första kalender-&lt;br&gt;halvåret del år eleven fyller 20 år,&lt;br&gt;har rätt att fullfölja utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av statens skol-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som av-&lt;br&gt;ser en skola som motsvarar särsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för särskolan där&lt;br&gt;skolan är belägen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som av&lt;br&gt;ser en skola som motsvarar särsko&lt;br&gt;lan av statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av sam-&lt;br&gt;ma handikappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU barn får fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en fristående skola som är god-&lt;br&gt;känd för särskild skolplikt och som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i barnets hem-&lt;br&gt;kommun har bedömt att barnet har&lt;br&gt;särskild skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har handikapp som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § kan vara grund&lt;br&gt;för särskild skolplikt, får barnet&lt;br&gt;fullgöra sin skolplikt i en godkänd&lt;br&gt;fristående skola endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har handikapp som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § kan vara grund&lt;br&gt;för särskild skolplikt, får barnet&lt;br&gt;fullgöra sin skolplikt i en godkänd&lt;br&gt;fristående skola som motsvarar&lt;br&gt;specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd for elever som har särskild skolplikt pa grund&lt;br&gt;av samma handikapp som barnet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för särskolan&lt;br&gt;respektive specialskolan bedömer&lt;br&gt;att barnet ändå kan tillgodogöra&lt;br&gt;sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialsko-&lt;br&gt;lan bedömer att barnet ändå kan&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildningen vid&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kan tas emot i en fri-&lt;br&gt;stående skola som motsvarar den&lt;br&gt;frivilliga särskolan, om styrelsen för&lt;br&gt;särskolan i hemkommunen har be-&lt;br&gt;dömt att de är psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 4 eller 6 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 eller 6 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i ärenden som avses i 3 §&lt;br&gt;får överklagas hos skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i ärenden som avses i 2 a, 3&lt;br&gt;och 8 a §§ får överklagas hos skol-&lt;br&gt;väsendets överklagandenämnd. Be-&lt;br&gt;slut som avses i 2 a § får överklagas&lt;br&gt;endast av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Beslut som avses i 8 a § får överkla-&lt;br&gt;gas endast av eleven eller företräda-&lt;br&gt;re för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om komvux&lt;br&gt;gäller inte vuxna som behöver un-&lt;br&gt;dervisning motsvarande grundsär-&lt;br&gt;skolans eller träningsskolans. Be-&lt;br&gt;träffande sådana vuxna gäller i&lt;br&gt;stället lagens bestämmelser om sär-&lt;br&gt;vux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om komvux&lt;br&gt;gäller inte vuxna som behöver un-&lt;br&gt;dervisning motsvarande den obli-&lt;br&gt;gatoriska eller frivilliga särskolans.&lt;br&gt;Beträffande sådana vuxna gäller i&lt;br&gt;stället lagens bestämmelser om sär-&lt;br&gt;vux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux syftar till att ge vuxna&lt;br&gt;som är psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter motsva-&lt;br&gt;rande de som ungdomar kan få i&lt;br&gt;grundsärskolan och träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen skall erbjuda sär-&lt;br&gt;vux. De skall härvid sträva efter att&lt;br&gt;erbjuda utbildning som svarar mot&lt;br&gt;behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får överlåta till en&lt;br&gt;kommun som ingår i landstinget att&lt;br&gt;erbjuda särvux, om kommunen&lt;br&gt;medger del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux syftar till att ge vuxna&lt;br&gt;som är psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter motsva-&lt;br&gt;rande de som ungdomar kan få i&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan och i&lt;br&gt;den del av den frivilliga särskolan&lt;br&gt;som omfattar yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda sär-&lt;br&gt;vux. De skall härvid sträva efter att&lt;br&gt;erbjuda utbildning som svarar mot&lt;br&gt;behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är be-&lt;br&gt;hörig att delta i särvux om han är&lt;br&gt;bosatt i landet och i övrigt uppfyl-&lt;br&gt;ler föreskrivna villkor, när han inte&lt;br&gt;längre har rätt att gå i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är be-&lt;br&gt;hörig att delta i särvux om han är&lt;br&gt;bosatt i landet och i övrigt uppfyl-&lt;br&gt;ler föreskrivna villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med andra kalender-&lt;br&gt;halvåret det år han fyller 20 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när han har slutfört utbildning&lt;br&gt;i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet&lt;br&gt;skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan särvux som anordnas&lt;br&gt;av någon annan än en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan särvux som anordnas&lt;br&gt;av någon annan än en kommun&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall&lt;br&gt;ansöka om detta hos styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i sitt hemlandsting.&lt;br&gt;Om ansökan avser en utbildning&lt;br&gt;som en kommun eller ett annat&lt;br&gt;landsting anordnar eller låter an-&lt;br&gt;ordna skall styrelsen skyndsamt&lt;br&gt;sända ansökan vidare till styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen där. Till ansökan&lt;br&gt;skall styrelsen foga ett yttrande av&lt;br&gt;vilket det framgår om hemlands-&lt;br&gt;tinget åtar sig att svara för kostna-&lt;br&gt;derna för elevens utbildning, såvi-&lt;br&gt;da det inte på grund av tidigare&lt;br&gt;överenskommelse är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall&lt;br&gt;ansöka om detta hos styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i sin hemkommun.&lt;br&gt;Om ansökan avser en utbildning&lt;br&gt;som en annan kommun anordnar&lt;br&gt;eller låter anordna skall styrelsen&lt;br&gt;skyndsamt sända ansökan vidare&lt;br&gt;till styrelsen för utbildningen där.&lt;br&gt;Till ansökan skall styrelsen foga ett&lt;br&gt;yttrande av vilket det framgår om&lt;br&gt;hemkommunen åtar sig att svara&lt;br&gt;för kostnaderna för elevens utbild-&lt;br&gt;ning, såvida det inte på grund av&lt;br&gt;tidigare överenskommelse är onö-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Skolhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan och i&lt;br&gt;yrkessärskolan skall beredas tillfälle&lt;br&gt;att genomgå minst en allmän häl-&lt;br&gt;sokontroll. Eleverna i yrkessärsko-&lt;br&gt;lan skall också erbjudas särskilda&lt;br&gt;undersökningar som föranleds av&lt;br&gt;deras handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan och i&lt;br&gt;den frivilliga särskolan skall bere-&lt;br&gt;das tillfälle att genomgå minst en&lt;br&gt;allmän hälsokontroll. Eleverna i&lt;br&gt;den frivilliga särskolan skall också&lt;br&gt;erbjudas särskilda undersökningar&lt;br&gt;som föranleds av deras handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för sär-&lt;br&gt;skolan och särvux men skall före utgången av år 1995 till kommunerna&lt;br&gt;i landstinget överlåta huvudmannaskapet för särskolan och särvux, om&lt;br&gt;inte något annat följer av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande be-&lt;br&gt;stämmelser i sin äldre lydelse, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4, 13 och 14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5-7 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3-5, 7 och 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i&lt;br&gt;stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som&lt;br&gt;avses där utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första&lt;br&gt;stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan&lt;br&gt;i Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda elever som anordnas i Örebro kommun får landstinget&lt;br&gt;utan hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets&lt;br&gt;befattning med sådan utbildning som avses i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 3 kap. 10 § i dess nya lydelse skall tillämppas först&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1993. För de elever som läsåret 1993/94 börjar i&lt;br&gt;årskurs 8 eller högre årskurs skall dock alltjämt bestämmelsen i dess&lt;br&gt;äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall tilläm-&lt;br&gt;pas först från och med den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De nya bestämmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a §§ skall tillämpas&lt;br&gt;också när ett landsting är huvudman för särskolan. Vad som där sägs&lt;br&gt;om styrelsen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvud-&lt;br&gt;mannen för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg-&lt;br&gt;las, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Kön-&lt;br&gt;berg, Odell, Unckel, P. Westerberg och Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;särskolan och särvux m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendets bakgrund och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Mål- och resultatorienterad styrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände våren 1989 de principer för en förändrad ansvars-&lt;br&gt;fördelning och styrning på skolområdet som hade föreslagits i proposi-&lt;br&gt;tionen 1988/89:4 (UbU7, rskr. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt hösten 1989 att den statliga regleringen av tjänster-&lt;br&gt;na som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionär skul-&lt;br&gt;le upphöra med utgången av år 1990 (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr.&lt;br&gt;58). Kommunerna och landstingen har således fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1991 ett helt och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens ställningstagande hösten 1990 till propositionen&lt;br&gt;(1990/91:18) om ansvaret för skolan lades vidare principerna för en mål-&lt;br&gt;och resultatorienterad styrning av skolan fast (UbU4, rskr. 76). Huvud-&lt;br&gt;principen är att staten skall styra verksamheten genom att ange natio-&lt;br&gt;nella mål och riktlinjer för arbetet, medan kommunerna har ansvaret&lt;br&gt;för att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa mål och riktlinjer.&lt;br&gt;Inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lagt fast har&lt;br&gt;kommunerna och andra huvudmän frihet att avgöra hur verksamheten&lt;br&gt;skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1991 tillämpas ett nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen&lt;br&gt;(komvux). Bestämmelser härom finns i förordningen (1991:1123) om&lt;br&gt;statsbidrag till det offentliga skolväsendet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemet har utformats som ett generellt finansiellt stöd&lt;br&gt;till skolverksamheten och beräknas schablonmässigt med hjälp av krite-&lt;br&gt;rier som beaktar kommunernas skiftande strukturella och demografiska&lt;br&gt;förutsättningar för att bedriva en likvärdig skolverksamhet. Statsbidraget&lt;br&gt;reglerar inte skolans organisation och det står skolhuvudmännen fritt&lt;br&gt;att använda statsbidragen för olika ändamål inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av propositionen (1990/91:85) Växa&lt;br&gt;med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen innebär&lt;br&gt;bl.a. att ansvarsfördelningen mellan dessa skolformer preciserats samti-&lt;br&gt;digt som samverkansmöjligheterna underlättats (UbU16, rskr. 356).&lt;br&gt;Kommunernas skyldigheter anges i skollagen (1985:1100, omtryckt&lt;br&gt;1991:1111). Varje kommun är skyldig att erbjuda alla ungdomar en&lt;br&gt;gymnasieutbildning på nationella och individuella program. Kommu-&lt;br&gt;nerna har också skyldighet att erbjuda grundläggande vuxenutbildning&lt;br&gt;till alla vuxna som saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i&lt;br&gt;grundskolan och önskar delta. Alla kommuner skall vidare erbjuda&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Därvid skall de&lt;br&gt;sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens ställningstagande till propositionen (1990/91:115)&lt;br&gt;om vissa skol lagsfrågor m.m. (UbU17, rskr. 357) har skollagen omarbe-&lt;br&gt;tats och anpassats till principen om mål- och resultatstyrning på skolans&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Särskolekommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Först genom lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (omsorgslagen) fick alla psykiskt utvecklingsstörda barn&lt;br&gt;och ungdomar skolplikt och rätt till utbildning. Dessförinnan hade en-&lt;br&gt;dast psykiskt utvecklingsstörda elever utan tilläggshandikapp haft skol-&lt;br&gt;plikt. Lagen innebar att antalet elever i särskolan nästan fördubblades&lt;br&gt;fr.o.m. läsåret 1968/69. Det ökade elevantalet var en starkt pådrivande&lt;br&gt;orsak till att landstingen sökte samverkan med kommunerna för att lösa&lt;br&gt;bristen på skollokaler. Numera är nästan all särskoleverksamhet lokal-&lt;br&gt;mässigt integrerad i kommunernas grundskolor och gymnasieskolor. 1&lt;br&gt;viss utsträckning förekommer också individuell integrering av särskole-&lt;br&gt;elever i klasser av grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 december 1985 överfördes ansvaret för särskolan från&lt;br&gt;socialdepartementets till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Be-&lt;br&gt;stämmelser om skolplikt och skolundervisning för psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda barn och ungdomar togs in i 1985 års skollag (prop. 1985/86:10,&lt;br&gt;UbU6, rskr. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en successiv överföring av särskolan från lands-&lt;br&gt;tingen till kommunerna infördes i 1985 års skollag en bestämmelse som&lt;br&gt;gjorde det möjligt för landstingen att genom avtal föra över ansvaret för&lt;br&gt;särskolan till kommunerna. För ett sådant överlåtande krävdes intill ut-&lt;br&gt;gången av juni 1991 regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. mot bakgrund av att det inom flera landsting pågick förhand- Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;lingar om att överlåta ansvaret för särskolan till kommunerna, bemyn-&lt;br&gt;digade regeringen i maj 1989 dåvarande statsrådet Persson att tillkalla en&lt;br&gt;kommitté för att utreda frågan om ett generellt överförande av ansvaret&lt;br&gt;för särskolan och särvux från landstingen till kommunerna (Dir.&lt;br&gt;1989:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet särskolekommittén, överlämnade i&lt;br&gt;april 1991 sitt betänkande (SOU 1991:30) Särskolan - en primärkom-&lt;br&gt;munal skola. Kommitténs förslag baseras dels på de i maj 1989 fastställ-&lt;br&gt;da direktiven, dels på riksdagens ovannämnda beslut om en mål- och&lt;br&gt;resultatorienterad styrning av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör&lt;br&gt;fogas som bilaga 1 en sammanfattning av betänkandet och som bilaga 2&lt;br&gt;en sammanfattning av remissyttrandena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Särvux-kommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet landsting har sedan budgetåret 1970/71 bedrivit försöksverk-&lt;br&gt;samhet med vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, s.k. särvux.&lt;br&gt;Ansvaret för denna försöksverksamhet låg intill utgången av juni 1988&lt;br&gt;inom socialdepartementets arbetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1988 finns kompetensinriktad vuxenutbildning i&lt;br&gt;form av särvux som en reguljär del av skolväsendet (prop. 1987/88:113,&lt;br&gt;UbU33, rskr. 323). Från samma tidpunkt överfördes ansvaret till utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet. Bestämmelser om särvux togs in i vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen (1984:1118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom senare beslut (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76 och prop.&lt;br&gt;1990/91:85, Ub(J16, rskr. 356) har vuxenutbildningslagen upphävts. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om bl.a. särvux har i stället tagits in i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100, omtryckt 1991:1111). Alla landsting skall erbjuda särvux.&lt;br&gt;Därvid skall de sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efter-&lt;br&gt;frågan och behov. Det är också beträffande särvux möjligt för landsting-&lt;br&gt;en att genom avtal, och intill utgången av juni 1991 efter medgivande av&lt;br&gt;regeringen, föra över ansvaret till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av uttalanden av riksdagen (UbU 1987/88:33) bemyn-&lt;br&gt;digade regeringen i oktober 1988 dåvarande chefen för utbildningsde-&lt;br&gt;partementet att tillkalla en kommitté för ytterligare analys och övervä-&lt;br&gt;ganden beträffande särvux (Dir. 1988:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet särvux-kommittén, överlämnade i&lt;br&gt;februari 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:11) Vidgad vuxenutbild-&lt;br&gt;ning för utvecklingsstörda. Merparten av förslagen låg till grund för den&lt;br&gt;dåvarande regeringens förslag beträffande särvux i nyss nämnda proposi-&lt;br&gt;tion Växa med kunskaper. Jag tar i detta sammanhang ställning till åter-&lt;br&gt;stående förslag från särvux-kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av och remissyttranden över särvux-kommitténs&lt;br&gt;betänkande finns som bilaga 5 till regeringens proposition 1990/91:85&lt;br&gt;Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna motiveringar till förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Kommunalt huvudmannaskap för särskolan och&lt;br&gt;särvux&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Ansvaret för särskolan och särvux förs över från&lt;br&gt;landsting till kommuner. Överföringen kan ske successivt, men&lt;br&gt;skall vara avslutad senast den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, med undantag för Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund (SRF), som avstår från att ta ställning, tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: Regeringen har efter ansökan medgivit att ett&lt;br&gt;antal kommuner får ta över ansvaret för särskolan och särvux. Fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1991 krävs inte längre regeringens medgivande, utan det&lt;br&gt;räcker med att landsting och kommuner är överens om ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap. Genom riksdagens ställningstagande till propositionen&lt;br&gt;(1989/90:132, SoU25, rskr. 315) om vissa ändringar i omsorgslagstift-&lt;br&gt;ningen m.m. fick kommuner möjlighet att lämna kostnadsutjämningsbi-&lt;br&gt;drag till andra kommuner inom samma landsting, om samtliga kommu-&lt;br&gt;ner inom landstingsområdet tagit över ansvaret för särskolan. Vidare&lt;br&gt;fick landstingen möjlighet att lämna bidrag till enstaka kommuner&lt;br&gt;inom landstingsområdet som tagit över ansvaret för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom flera landsting pågår förberedelser för att ändra huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för särskolan och särvux. Redan med hänsyn till detta och mot&lt;br&gt;bakgrund av en enhällig remissopinion anser jag, att tiden nu är mogen&lt;br&gt;för ett generellt överförande av ansvaret för dessa skolformer till kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att administrera, organisera och leda utbildningsverksamhet av skil-&lt;br&gt;da slag är en stor och viktig uppgift för samtliga kommuner i landet. De&lt;br&gt;har redan ansvaret för såväl grundskolan och gymnasieskolan som för&lt;br&gt;vuxenutbildning i form av komvux och svenska för invandrare (sfi).&lt;br&gt;Många kommuner åtar sig dessutom uppdragsutbildning och anordnar&lt;br&gt;personalutbildning i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är jag övertygad om att kommunerna också&lt;br&gt;med framgång kan ta ansvaret för både särskolan och särvux i enlighet&lt;br&gt;med särskolekommitténs förslag. Jag föreslår därför att ansvaret för sär-&lt;br&gt;skolan och särvux förs över från landsting till kommunerna. Överföran-&lt;br&gt;det skall kunna ske successivt, men skall vara slutfört senast den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dessa skolformer förs in under kommunernas ansvarsområde&lt;br&gt;öppnar detta ökade möjligheter till en samlad planering beträffande t.ex.&lt;br&gt;läsårets förläggning, lokaler och utrustning. Även när det gäller fortbild-&lt;br&gt;ning och andra insatser för personalutveckling bör det vara till nytta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och glädje för särskolans personal att komma in i ett större och mer va-&lt;br&gt;rierat skolsammanhang. Ett erfarenhetsutbyte med andra skolformers&lt;br&gt;skolledare och lärare bör kunna bli ömsesidigt fruktbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett kommunalt huvudmannaskap för särskolan och särvux får&lt;br&gt;varje kommun ansvar för att ordna utbildning för de psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda barn, ungdomar och vuxna som finns i kommunerna. Skyl-&lt;br&gt;digheten att ge barn och ungdomar utbildning kan tillgodoses genom att&lt;br&gt;särskolans elever antingen undervisas i särskilda klasser och grupper i&lt;br&gt;särskolan eller integreras i klasser av grundskolan och gymnasieskolan.&lt;br&gt;I den mån barnens och ungdomarnas behov inte kan tillgodoses inom&lt;br&gt;den egna kommunen, skall kommunerna samverka och finna gemen-&lt;br&gt;samma lösningar på samma sätt som de gör i fråga om gymnasieskolan&lt;br&gt;och komvux. Även när kommunerna skall erbjuda vuxna utvecklings-&lt;br&gt;störda utbildning i särvux, kommer det utan tvekan att behövas sampla-&lt;br&gt;nering över kommungränserna för att åstadkomma en kvalitativt högt-&lt;br&gt;stående utbildning. Jag räknar, i likhet med vad särvux-kommittén&lt;br&gt;framhöll, med att den planeringsordning som tillskapas för särskolans&lt;br&gt;behov i tillämpliga delar kan användas även för särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt särskolekommittén föds det varje år i landet ca 100 barn med&lt;br&gt;barndomspsykos, varav ungefär hälften har behov av utbildning i sär-&lt;br&gt;skolan. Vidare föds det årligen ca 65 döva barn och ca 200 synskadade&lt;br&gt;barn. Av dessa är ett 80-tal dessutom psykiskt utvecklingsstörda. Det&lt;br&gt;finns över hela landet barn, ungdomar och vuxna som utöver sin ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning har ett eller flera tilläggshandikapp. Grupperna är&lt;br&gt;vanligtvis så små att varje kommun, med undantag för de allra största,&lt;br&gt;knappast kan tillhandahålla de särskilda insatser i form av specialutbil-&lt;br&gt;dade lärare och annan personal, speciell utrustning och särskilt anpassa-&lt;br&gt;de skol- och träningslokaler som eleverna behöver. För att behålla en&lt;br&gt;hög kvalitet på utbildningen och för att kunna erbjuda ett differentierat&lt;br&gt;utbildningsutbud, är det därför enligt min mening nödvändigt att kom-&lt;br&gt;munerna samarbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig konsekvens av det ändrade huvudmannaskapet blir att&lt;br&gt;såväl särskolan som särvux skall behandlas i de kommunala skolplaner-&lt;br&gt;na. En annan konsekvens blir att varje kommun ansvarar för alla de&lt;br&gt;verksamheter som är motiverade av pedagogiska och elevvårdsmässiga&lt;br&gt;skäl. Det sistnämnda kan också komma att kräva samverkan mellan&lt;br&gt;kommunerna i en rad hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Dammsdalskolan i Vingåker, Salbohedskolan i Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;Sala och yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda i Örebro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Huvudmannaskapet för Dammsdalskolan i Ving-&lt;br&gt;åker, Salbohedskolan i Sala och yrkesutbildningen för hörsel-&lt;br&gt;skadade psykiskt utvecklingsstörda elever i Örebro regleras sär-&lt;br&gt;skilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt verksamhetsstöd utgår til) huvudmännen för dessa&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Staten tar över ansvaret för Dammsdalskolan i&lt;br&gt;Vingåker och Salbohedskolan i Sala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen på skolorna ändras till specialskolor för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda elever med grav beteendestörning eller omfattande psy-&lt;br&gt;kisk störning. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) blir&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel motsvarande det statsbidrag till kostnader för löner till lärare&lt;br&gt;och skolledare som hittills betalats till landstinget Sörmland resp, lands-&lt;br&gt;tinget i Västmanlands län förs över från anslaget B 9. Bidrag till driften&lt;br&gt;av särskolor m.m. till anslaget B 13. Specialskolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, SIH&lt;br&gt;och landstinget i Göteborgs och Bohus län är tveksamma till förslaget&lt;br&gt;att inordna skolorna under ett statligt huvudmannaskap, medan skolver-&lt;br&gt;ket, Göteborgs kommun och flera landsting tillstyrker förslaget. Bestäm-&lt;br&gt;da motståndare till förslaget är bl.a. landstinget i Östergötlands län och&lt;br&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna&lt;br&gt;(EUB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dammsdalskolan och Salbohedskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1968 överlät staten utan kostnad Dammsdalskolan i Vingåker och&lt;br&gt;Salbohedskolan i Sala med tillhörande elevhem till landstinget Sörm-&lt;br&gt;land resp, landstinget i Västmanlands län. Landstingen åtog sig att ansva-&lt;br&gt;ra för och driva skolorna och att ta emot elever från hela landet till&lt;br&gt;självkostnadspris. Skolorna riktar sig till psykiskt utvecklingsstörda ele-&lt;br&gt;ver med grav beteendestörning eller omfattande psykisk störning. Den&lt;br&gt;genomsnittliga tiden för undervisning och behandling vid skolorna är&lt;br&gt;ungefär tre år. Eleverna bor vanligtvis på elevhem i anslutning till sko-&lt;br&gt;lorna. Verksamheten vid elevhemmen är i drift under hela året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever i Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 augusti 1969 godkände Kungl. Maj:t ett mellan skolöversty-&lt;br&gt;relsen och Örebro läns landsting preliminärt träffat avtal om yrkesun-&lt;br&gt;dervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda ungdomar i&lt;br&gt;Örebro. Enligt avtalet åtog sig landstinget att utan kostnad för den en-&lt;br&gt;skilde ta emot, undervisa och vårda psykiskt utvecklingsstörda ungdo-&lt;br&gt;mar som på grund av hörselskada inte kunde undervisas tillsammans&lt;br&gt;med andra psykiskt utvecklingsstörda elever. Enligt avtalet skulle samt-&lt;br&gt;liga kostnader för verksamheten bestridas av staten. 1 1992 års budget-&lt;br&gt;proposition (prop. 1991/92:100, bil. 9, s. 26-27) har jag anmält att det&lt;br&gt;finns skäl att se över avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 2.1) föreslagit att ansvaret för särskolan förs&lt;br&gt;över från landstingen till kommunerna. Logiskt sett borde således Ving-&lt;br&gt;åkers, Sala och Örebro kommuner ta över ansvaret för Dammsdalsko-&lt;br&gt;lan, Salbohedskolan resp, yrkesutbildningen för hörselskadade psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Jag har emellertid under hand erfarit att Vingåkers&lt;br&gt;och Sala kommuner inte är beredda att driva skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget Sörmland har fr.o.m. den 1 januari 1992 - med undantag&lt;br&gt;för Dammsdalskolan - fört över ansvaret för särskolan till kommunerna&lt;br&gt;i länet. Inom Örebro och Västmanlands läns landsting har arbetet med&lt;br&gt;att kommunalisera särskolan ännu inte påbörjats. De tre landstingen&lt;br&gt;har under hand förklarat sig villiga att - under förutsättning att statsbi-&lt;br&gt;drag lämnas i ungefär samma omfattning som för närvarande - tills vida-&lt;br&gt;re fortsätta verksamheten vid skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening fyller dessa skolor fortfa-&lt;br&gt;rande en väsentlig funktion i utbildningssystemet för psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda elever. Skolorna är så specialiserade att det inte är lämpligt&lt;br&gt;från resurs- och verksamhetssynpunkt att varje kommun anordnar så-&lt;br&gt;dan verksamhet. Samordningsvinsterna med dessa skolor är således från&lt;br&gt;samhällsekonomisk synpunkt betydande. Jag anser inte heller att det&lt;br&gt;kan begäras att de kommuner där skolorna är belägna utan vidare skall&lt;br&gt;ta på sig att driva skolorna med tillhörande elevhem. Kommunerna i&lt;br&gt;fråga utnyttjar endast marginellt skolorna för sina egna behov och kost-&lt;br&gt;naderna för den icke-skolbundna verksamheten är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag det vara en andrahandsfråga vem som har an-&lt;br&gt;svaret för skolorna. Det väsentliga är att de har en stabil huvudman. I&lt;br&gt;en framtid kan det exempelvis ändå bli aktuellt att någon eller några av&lt;br&gt;de berörda kommunerna och landstingen kommer överens om ett änd-&lt;br&gt;rat huvudmannaskap. Den möjligheten bör således stå öppen. Eftersom&lt;br&gt;skolornas verksamhet är av påtagligt riksintresse bör de emellertid ha&lt;br&gt;särskilda statsbidrag vid sidan av det generella, oavsett vem som är hu-&lt;br&gt;vudman för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med förslag till&lt;br&gt;avtal mellan staten och resp, landsting om särskilt verksamhetsstöd för&lt;br&gt;fortsatt drift av Dammsdalskolan i Vingåker, Salbohedskolan i Sala samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för yrkesutbildningen för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda i Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär inte någon ändring av tillsynsansvaret. Socialsty-&lt;br&gt;relsen skall således även i fortsättningen utöva tillsyn för den del av sko-&lt;br&gt;lornas verksamhet som inte är undervisningsanknuten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Särskolan som en egen skolform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskolan skall även i fortsättningen utgöra en sär-&lt;br&gt;skild skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den formella prövningen av personkretstillhörigheten behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Flera remissinstanser anser emellertid att särskolan på sikt kan&lt;br&gt;avvecklas och integreras med kommunernas övriga skolväsende. Karls-&lt;br&gt;krona kommun och landstinget i Kristianstads län samt FUB föreslår att&lt;br&gt;särskolan som särskild skolform avvecklas med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringens allmänna ambition är att öka&lt;br&gt;valfriheten och mångfalden inom utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan riktar sig till barn och ungdomar som inte kan gå i grund-&lt;br&gt;skolan eller gymnasieskolan på grund av psykisk utvecklingsstörning.&lt;br&gt;Utbildningen i särskolan syftar till att ge dessa barn och ungdomar en&lt;br&gt;utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Med den me-&lt;br&gt;todik som används inom särskolan finns stora möjligheter att åstadkom-&lt;br&gt;ma detta. Elevernas mycket skilda förutsättningar för inlärning och sko-&lt;br&gt;lans ansvar för att anpassa undervisningen för varje enskild elev är avgö-&lt;br&gt;rande för vilket stoff i kursplanerna som skall behandlas och vilken me-&lt;br&gt;tod som skall tillämpas. En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge&lt;br&gt;eleverna goda förutsättningar att vara aktiva i det dagliga livet och att&lt;br&gt;förbereda dem för vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Graden av ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning varierar kraftigt mellan eleverna. Många elever har,&lt;br&gt;som jag tidigare redogjort för, förutom utvecklingsstörning också ytterli-&lt;br&gt;gare handikapp. Med hänsyn till elevernas olika utvecklingsnivåer är&lt;br&gt;särskolan indelad i olika former. Den obligatoriska särskolan består av&lt;br&gt;grundsärskola och träningsskola. Den frivilliga särskolan består av yr-&lt;br&gt;kesutbildning, yrkesträning och verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behöver de flesta psykiskt utvecklingsstörda ele-&lt;br&gt;ver undervisas i särskilda undervisningsgrupper och klasser och följa&lt;br&gt;särskilda kursplaner för att få sina specifika behov tillgodosedda. Jag är&lt;br&gt;därför inte beredd att avveckla särskolan som egen skolform och i stället&lt;br&gt;reguljärt låta eleverna följa undervisningen enligt grundskolans och&lt;br&gt;gymnasieskolans kursplaner. Jag finner det mycket angeläget att alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn och ungdomar skall ha möjlighet att få den utbildning som bäst&lt;br&gt;tillgodoser deras förutsättningar. För att tillförsäkra psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda barn och ungdomar en fortsatt god utbildning krävs därför&lt;br&gt;att särskolan som skolform behålls. Särskolan skall således även i fort-&lt;br&gt;sättningen rikta sig till en viss personkrets och ha egna kursplaner och&lt;br&gt;timplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 4 § skollagen prövar huvudmannen för särskolan om&lt;br&gt;ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om&lt;br&gt;mottagande får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnets hem-&lt;br&gt;kommun. Frågan om personkretstillhörighet bör enligt min mening&lt;br&gt;prövas även i fortsättningen. Jag vill dock särskilt betona vikten att ett&lt;br&gt;beslut om placering av en elev i särskolan skall föregås av samråd med&lt;br&gt;eleven och dennes vårdnadshavare. För att kunna bedöma personkrets-&lt;br&gt;tillhörigheten måste kommunerna ha tillgång till kompetent personal&lt;br&gt;med goda kunskaper både om psykiskt utvecklingsstörda elever och om&lt;br&gt;särskolan. Endast elever som tillhör särskolans personkrets skall tas&lt;br&gt;emot i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansvaret för särskolan förs över till kommunerna, ankommer&lt;br&gt;det på den kommunala nämnd, som enligt 2 kap. 1 § skollagen utsetts&lt;br&gt;till styrelse för denna utbildning, att besluta om elever skall tas emot i&lt;br&gt;särskolan. Ett sådant beslut skall även i fortsättningen kunna överklagas&lt;br&gt;hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland FUB, stöder särskolekommitténs&lt;br&gt;förslag att föräldrarnas inflytande skall stärkas. De tillstyrker också att&lt;br&gt;eleverna om möjligt skall kunna få sin undervisning i samma skola som&lt;br&gt;andra elever i bostadsområdet. Andra remissinstanser däremot anser att&lt;br&gt;närhetsprincipen inte får överordnas kvalitetsprincipen. Enligt min me-&lt;br&gt;ning kan närhetsprincipen inte ges så hög prioritet att den enskilde ele-&lt;br&gt;vens behov av en god utbildning anpassad till hans eller hennes förut-&lt;br&gt;sättningar kommer i andra hand. En sådan utbildning kräver specialut-&lt;br&gt;bildad personal. Särskilda krav måste också ofta ställas på&lt;br&gt;undervisnings- och uppehållslokaler liksom på materiell utrustning och&lt;br&gt;hjälpmedel. En optimal satsning på färre skolanläggningar med kvalifi-&lt;br&gt;cerad personal kan i vissa fall vara väsentligare än att skolan ligger nära&lt;br&gt;hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag att, sedan huvudmannen för särskolan beslutat att&lt;br&gt;en elev skall tas emot i särskolan, elevens Och vårdnadshavares önske-&lt;br&gt;mål om placering vid skolenhet med särskoleundervisning bör tillgodo-&lt;br&gt;ses i största möjliga utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 § särskoleförordningen (1986:573, omtryckt 1991:1085)&lt;br&gt;kan en elev som är inskriven i särskolan i vissa fall få sin utbildning i&lt;br&gt;grundskolan eller gymnasieskolan (s.k. integrerad elev). Fråga om inte-&lt;br&gt;grering skall självfallet kunna väckas av elevens vårdnadshavare. Även i&lt;br&gt;detta sammanhang är det viktigt att beslut fattas i samråd med vårdnads-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Skolplikt och rätt till fortsatt utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 9-årig skolplikt införs för särskolans elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall vara skyldig att erbjuda samtliga elever&lt;br&gt;med 9-årig skolgång i särskolan ett frivilligt tionde skolår inför&lt;br&gt;övergången till den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall vara skyldig att erbjuda samtliga elever&lt;br&gt;som fullgjort sin skolplikt i den obligatoriska särskolan fortsatt&lt;br&gt;fyraårig utbildning i den frivilliga särskolan. Sådan skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år&lt;br&gt;eleven fyller 20 år. En elev som påbörjat den frivilliga särskolan&lt;br&gt;före denna tidpunkt skall ha rätt att slutföra utbildningen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill påbörja utbildning fr.o.m. det andra kalender-&lt;br&gt;halvåret det år han fyller 20 år är behörig att delta i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever, som har gått i särskola och som bedöms kunna tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildning inom gymnasieskolans individuella pro-&lt;br&gt;gram, skall beredas möjlighet till sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Lärarförbundet förordar fortsatt 10-årig skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att det nu finns goda skäl att succes-&lt;br&gt;sivt anpassa skolplikten för särskolans elever till vad som gäller för&lt;br&gt;grundskolans elever. Det har också flertalet remissinstanser tillstyrkt.&lt;br&gt;Denna ordning bör tillämpas med början läsåret 1993/94 för de elever&lt;br&gt;som då påbörjar årskurs 7 i särskolan. För att inte försämra dessa ele-&lt;br&gt;vers möjligheter att få en god grundläggande utbildning bör kommuner-&lt;br&gt;na åläggas en skyldighet att fr.o.m. läsåret 1996/97 erbjuda alla elever&lt;br&gt;med endast 9-årig skolgång i särskolan ett frivilligt tionde skolår. Med&lt;br&gt;denna ordning kan de elever som önskar det gå över till den frivilliga&lt;br&gt;särskolan efter 9-årig skolgång, medan de elever som har behov av ett&lt;br&gt;tionde skolår har rätt att fortsätta utbildningen i den obligatoriska sär-&lt;br&gt;skolan ytterligare ett skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § särskoleförordningen (1986:573) skall statens skolverk&lt;br&gt;fastställa läroplan för särskolan. Läroplanen innefattar även timplan och&lt;br&gt;kursplan samt anvisningar och kommentarer för undervisningen i äm-&lt;br&gt;nen, ämnesgrupper och kurser. Med anledning av att 9-årig skolplikt in-&lt;br&gt;förs för särskolans elever, bör skolverket inför läsåret 1993/94 vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs vad gäller den obligatoriska särskolans kursplaner&lt;br&gt;och timplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen utfärdat nya direktiv till läroplanskommittén (Dir.&lt;br&gt;1991:117). Kommittén skall utarbeta förslag till läroplan, timplan och&lt;br&gt;kursplaner för grundskolan samt läroplan för gymnasieskolan och den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen. Läroplansarbetet är planerat så att en&lt;br&gt;ny läroplan för grundskolan skall kunna införas fr.o.m. den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att en ny eller reviderad läroplan för särskolan skall&lt;br&gt;kunna fastställas i nära anslutning till ett beslut om grundskolans läro-&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avslutad 9-årig resp. 10-årig skolgång har eleverna rätt till fort-&lt;br&gt;satt utbildning i den frivilliga särskolan. Varje kommun skall vara skyl-&lt;br&gt;dig att erbjuda de elever som tillhör särskolans personkrets fortsatt ut-&lt;br&gt;bildning i den frivilliga särskolan. Den frivilliga särskolan skall liksom&lt;br&gt;hittills vara 4-årig. För att anpassa bestämmelserna till dem som gäller&lt;br&gt;för gymnasieskolan, föreslår jag att en elev får påbörja utbildning i den&lt;br&gt;frivilliga särskolan t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller&lt;br&gt;20. Den som har påbörjat utbildning i den frivilliga särskolan skall ha&lt;br&gt;rätt att fullfölja utbildningen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill påbörja utbildning fr.o.m. det andra kalenderhalvåret&lt;br&gt;det år då han fyller 20, skall i stället vara behörig att delta i särvux. De&lt;br&gt;nya bestämmelserna gäller oavsett om kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;har ansvaret för särskolan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall emellertid inte vara skyldig att erbjuda någon en-&lt;br&gt;skild elev utbildning i den frivilliga särskolan mer än fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i den obligatoriska särskolan ger för närvarande inte behö-&lt;br&gt;righet till vare sig de nationella eller individuella programmen inom&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Växa&lt;br&gt;med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen beslutat ge&lt;br&gt;regeringen till känna vad utbildningsutskottet har anfört om det rimliga&lt;br&gt;i att särskoleelever, som kan klara ett individuellt program, får möjlig-&lt;br&gt;het att följa ett sådant (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356). Utbild-&lt;br&gt;ningsutskottet uttalade bl.a. att den samverkan mellan särskolan och&lt;br&gt;grundskolan resp, gymnasieskolan, som utvecklats på det lokala planet&lt;br&gt;under senare år, har varit av stort värde i olika avseenden. Ett kommu-&lt;br&gt;nalt huvudmannaskap för särskolan skulle ytterligare kunna utveckla&lt;br&gt;samarbetet när det gäller personal, lokaler och utrustning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 7 § skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111) gäller&lt;br&gt;att ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda har rätt att tas emot i särskolan för ytterligare utbild-&lt;br&gt;ning där, om de inte bereds utbildning i specialskolan. Om styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen beslutar att en elev inte skall tas emot i särskolan därför&lt;br&gt;att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan, bör eleven därmed ha en&lt;br&gt;rätt till en plats i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som gymnasieskolan är anordnad kan det emellertid knappast an-&lt;br&gt;ses rimligt att generellt garantera elever från särskolan plats på de natio-&lt;br&gt;nella programmen. De individuella programmen däremot erbjuder en&lt;br&gt;stor flexibilitet och torde därför vara den väg i gymnasieskolan som bäst&lt;br&gt;lämpar sig för dem som har särskolan som utbildningsbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant negativt beslut om mottagande i särskolan som avses i 6&lt;br&gt;kap. 8 § bör enligt min mening direkt genom en bestämmelse i skolla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen medföra skyldighet för kommunen att erbjuda eleven utbildning på Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;ett individuellt program. Beträffande ett sådant gäller bl.a. att en plan&lt;br&gt;skall läggas upp från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse gäller fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun finner det lämpligt skall en elev i den frivilliga sär-&lt;br&gt;skolan också, med det stöd särskolan kan ge, kunna få en individuellt&lt;br&gt;planerad studiegång som genomförs i gymnasieskolan (s.k. integrerad&lt;br&gt;elev). Som jag nyligen har redovisat finns regler om detta i 20 § särsko-&lt;br&gt;leförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fristående särskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statens skolverk skall svara för ärenden om god-&lt;br&gt;kännande av fristående obligatoriska särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen beslutar om inskrivning av elever i särskolan,&lt;br&gt;såväl i den kommunala som i en fristående särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Enligt 9 kap. 1 § skollagen kan skolplikten&lt;br&gt;fullgöras i en fristående särskola, om skolan är godkänd för ändamålet.&lt;br&gt;Ärende om godkännande av fristående skola för fullgörande av särskild&lt;br&gt;skolplikt har hittills prövats av styrelsen för särskolan i det landsting där&lt;br&gt;skolan är belägen. Enligt min mening bör statens skolverk i fortsätt-&lt;br&gt;ningen svara för godkännande av fristående obligatoriska särskolor. Det&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller för fristående skolor för fullgöran-&lt;br&gt;de av vanlig skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med vad som gäller för fristående gymnasieskolor krävs inte&lt;br&gt;något godkännande för att starta eller driva en fristående frivillig särsko-&lt;br&gt;la.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förklarat sammanlagt nio fristående särskolor berätti-&lt;br&gt;gade till statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen&lt;br&gt;om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115, UbU17, rskr. 357)&lt;br&gt;skall elever i fristående skolor för elever med vanlig skolplikt fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 räknas in i underlaget för kommunernas sektorsbi-&lt;br&gt;drag. Även om riksdagen därvid inte behandlade frågan om statsbidrag&lt;br&gt;till fristående särskolor bör motsvarande ordning på sikt gälla även för&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har emellertid nyligen (SOU&lt;br&gt;1991:98) föreslagit att statsbidraget till särskolor skall inordnas i ett ge-&lt;br&gt;nerellt statsbidrag till kommunerna. Jag återkommer till detta under av-&lt;br&gt;snitt 5. Jag vill emellertid redan nu anmäla att även bidragen till fristå-&lt;br&gt;ende särskolor bör ingå i det föreslagna nya statsbidraget till kommu-&lt;br&gt;nerna. Nuvarande statsbidrag till fristående särskolor bör därför avveck-&lt;br&gt;las. Regeringen återkommer senare till riksdagen i denna fråga i en sär-&lt;br&gt;skild proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 4 § skollagen är det huvudmannen för särskolan som&lt;br&gt;beslutar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.&lt;br&gt;Jag har tidigare (avsnitt 2.4) föreslagit att kommunerna skall ha skyldig-&lt;br&gt;het att erbjuda psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar utbild-&lt;br&gt;ning i särskolan. Det är därför - enligt min mening - rimligt att kommu-&lt;br&gt;nerna i fortsättningen prövar personkretstillhörigheten för samtliga ele-&lt;br&gt;ver, såväl i kommunala som i fristående särskolor. Det bör gälla även&lt;br&gt;elever i fristående skolor som motsvarar den frivilliga särskolan. Be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller fr.o.m. den 1 juli 1992. Intill dess att ansvaret för sär-&lt;br&gt;skolan förts över till kommunerna prövar landstingen personkretstillhö-&lt;br&gt;righeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleven och dennes vårdnadshavare skall därefter ha möjlighet att an-&lt;br&gt;söka om utbildningsplats i en fristående särskola. Om de väljer att få sin&lt;br&gt;utbildning i en fristående särskola, bör kommunen - i likhet med vad&lt;br&gt;som kommer att gälla för övriga fristående skolor - vara skyldig att ge&lt;br&gt;bidrag till den fristående särskolan. En kommun skall emellertid inte&lt;br&gt;vara skyldig att göra det om kommunen inte dessförinnan beslutat att&lt;br&gt;eleven skall höra till särskolans personkrets. Jag återkommer med för-&lt;br&gt;slag till bestämmelser om rätt att välja särskola och om kommuners&lt;br&gt;skyldigheter att utge ersättning till fristående särskolor i en särskild pro-&lt;br&gt;position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förändring av nuvarande särvux&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den del av särvux som motsvarar grundsärskolan&lt;br&gt;förändras efter modell av den nya grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen i komvux. Ändringen tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Särvux på grundsärskolenivå infördes 1988&lt;br&gt;(prop. 1987/88:113, UbU33, rskr. 323) och omfattar sedan den 1 juli&lt;br&gt;1991 också viss utbildning på träningsskolenivå (prop. 1990/91:85,&lt;br&gt;UbUI6, rskr. 356).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux på grundsärskolenivån utformades som en parallell till&lt;br&gt;grundutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning&lt;br&gt;(komvux). Särvux omfattar därmed för närvarande dels undervisning&lt;br&gt;motsvarande den som ges i träningsskolan avseende kommunikation&lt;br&gt;samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, dels grundläggande&lt;br&gt;utbildning i läsning, skrivning och räkning på en nivå som motsvarar&lt;br&gt;utbildning enligt högst årskurs 6 i grundsärskolan, dels kurser på en ni-&lt;br&gt;vå som motsvarar grundsärskolans högstadium i ämnena svenska, sven-&lt;br&gt;ska som andraspråk, matematik, religionskunskap, samhällskunskap,&lt;br&gt;historia, geografi, naturkunskap, engelska, maskinskrivning och hem-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer för särvux samt timplaner och kursplaner finns i&lt;br&gt;läroplanen för kommunal och statlig vuxenutbildning, Lvux 82. De fri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående kurserna i särvux har egna timplaner, men som kursplaner för Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;dessa kurser har skolöverstyrelsen fastställt samma kursplaner som för&lt;br&gt;etapp 1 i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1991 (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) att&lt;br&gt;grundvux och etapp 1 i komvux skall ersättas med en grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning inom komvux. Den nya utbildningen inrättas den 1 ju-&lt;br&gt;li 1992. För denna utbildning skall nya kursplaner utarbetas och nya&lt;br&gt;timplaner fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom särvux på grundsärskolenivån är en direkt parallell till nu-&lt;br&gt;varande grundvux och etapp 1 i komvux, är det naturligt att genomföra&lt;br&gt;motsvarande förändring i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i september 1991 åt statens skolverk att utarbeta&lt;br&gt;utbildningsplaner, kursplaner m.m. I uppdraget ingår även att lämna&lt;br&gt;förslag beträffande särvux. Eftersom detta arbete pågår är det möjligt att&lt;br&gt;genomföra förändringen även beträffande särvux den 1 juli 1992. Ut-&lt;br&gt;bildning som har planerats eller redan påbörjats enligt tidigare regler&lt;br&gt;skall dock få fullföljas även efter den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Yrkesutbildning för vuxna utvecklingsstörda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särvux utvidgas till att omfatta yrkesutbildning. Ut-&lt;br&gt;vidgningen bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommitténs förslag: Kommittén bedömer att vuxna utveck-&lt;br&gt;lingsstördas behov av yrkesinriktad utbildning i första hand bör tillgo-&lt;br&gt;doses i form av arbetsmarknadsutbildning. Kommittén föreslår att&lt;br&gt;vuxna ges möjlighet att få yrkesutbildning inom yrkessärskolan och att&lt;br&gt;kurser anordnas inom komvux för utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En i det närmaste enig remissopinion instämmer&lt;br&gt;i kommitténs bedömning vad gäller arbetmarknadsutbildningen och till-&lt;br&gt;styrker kommitténs förslag beträffande yrkesutbildning i yrkessärskolan&lt;br&gt;och komvux. Stockholms läns landsting (Västra omsorgsområdet) anser&lt;br&gt;däremot att det är olämpligt att undervisa vuxna och ungdomar tillsam-&lt;br&gt;mans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Utvecklingsstörda vuxna bör liksom andra&lt;br&gt;vuxna ha tillgång till yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att få arbetsmarknadsutbildning är förknippad med vissa&lt;br&gt;villkor. Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar i sitt yttrande att personen&lt;br&gt;ifråga skall vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och&lt;br&gt;ha behov av en utbildning för att kunna få och behålla ett arbete och&lt;br&gt;det skall vara inom ett yrkesområde som bedöms leda till en anställning.&lt;br&gt;Detta innebär att gruppen utvecklingsstörda som kan få arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra vuxna har möjlighet att söka till yrkesutbildning inom ramen&lt;br&gt;för komvux, dvs. gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att psykiskt utvecklingsstörda ungdomar skall ha&lt;br&gt;möjlighet att som elever i gymnasieskolan följa ett individuellt program.&lt;br&gt;Motsvarande ordning bör gälla gymnasial vuxenutbildning och påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning i komvux för de utvecklingsstörda vuxna som har förut-&lt;br&gt;sättningar att delta i sådan utbildning, oavsett om de tidigare har gått i&lt;br&gt;särskola eller deltagit i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att dessutom öppna möjligheter till yrkesut-&lt;br&gt;bildning som är speciellt anpassad till utvecklingsstördas behov. Därför&lt;br&gt;förordar jag att särvux utvidgas till att omfatta yrkesutbildning. Förslaget&lt;br&gt;förutsätter en ändring i skollagen. Ändringen bör gälla fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1992. Det blir då möjligt att starta verksamheten snabbt för de landsting&lt;br&gt;och kommuner som så önskar och den kan byggas upp successivt där&lt;br&gt;det anses lämpligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan kommer i framti-&lt;br&gt;den att ha gemensamma kursplaner. Detsamma bör gälla yrkesutbild-&lt;br&gt;ningen inom den frivilliga särskolan och särvux. Kommunerna har i&lt;br&gt;dag full frihet när det gäller att organisera sitt skolväsende. Därför finns&lt;br&gt;det inga hinder för att den frivilliga särskolan och motsvarande vuxen-&lt;br&gt;utbildning samverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd vill jag framhålla att den nyss föreslag-&lt;br&gt;na åldersgränsen vid 20 år mellan särskolan och särvux, som överens-&lt;br&gt;stämmer med åldersgränsen mellan gymnasieskolan och komvux, endast&lt;br&gt;innebär att olika regelsystem gäller för ungdomar och vuxna. Ålders-&lt;br&gt;gränsen behövs därför att ungdomsutbildningen är en rättighet, medan&lt;br&gt;vuxenstuderande, precis som i komvux, inte kan garanteras en lika om-&lt;br&gt;fattande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också vara möjligt att inom särvux anordna yrkeskurser en-&lt;br&gt;bart för vuxna enligt centralt fastställda kursplaner och timplaner som&lt;br&gt;utarbetas successivt av skolverket. Vidare bör det vara möjligt att anord-&lt;br&gt;na yrkeskurser i särvux enligt lokalt utformade kursplaner på motsva-&lt;br&gt;rande sätt som kommer att gälla för komvux på gymnasial nivå. Det an-&lt;br&gt;kommer på regeringen att utförda riktlinjer för lokala kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag informera om att särvux-kommittén bl.a.&lt;br&gt;föreslog att kursplaner skulle utformas för dels en yrkesförberedande&lt;br&gt;orienteringskurs, dels särskilda yrkesinriktade kurser i komvux anpassa-&lt;br&gt;de för utvecklingsstörda. Efter den 1 juli 1992 kommer det inte längre&lt;br&gt;att finnas någon centralt fastställd kursplan för orienteringskurser i&lt;br&gt;komvux. Sådana kurser får därefter anordnas och utformas efter lokala&lt;br&gt;behov. Vid samma tidpunkt försvinner också särskilda yrkesinriktade&lt;br&gt;kurser som begrepp. Den utbildning som åsyftades med särvux-&lt;br&gt;kommitténs förslag bör anordnas som yrkesutbildning i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Vissa personalfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Jag utgår från att kommunerna vid övertagan-&lt;br&gt;det av särskolan och särvux tar tillvara den resurs som persona-&lt;br&gt;len utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Genom riksdagens beslut med anledning&lt;br&gt;av propositionen om ansvaret för skolan har kommunerna fått frihet att&lt;br&gt;organisera sitt offentliga skolväsende (grundskolan, gymnasieskolan, sär-&lt;br&gt;skolan, komvux, särvux och sfi) utifrån sina egna förutsättningar och&lt;br&gt;behov (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Inskränkningar i denna frihet&lt;br&gt;får enbart föranledas av statsmakternas ansvar för utbildningens kvalitet&lt;br&gt;och likvärdighet och för att rättssäkerhetsaspekten skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorer och lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledningen har ett särskilt ansvar för att skapa goda förutsättningar&lt;br&gt;för att utveckla skolan. Behovet av goda skolledare inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet är odiskutabelt. Därför har en viss reglering beträffande&lt;br&gt;rektorer införts i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111) föreskrivs att&lt;br&gt;det för ledningen av utbildningen i skolorna skall finnas rektorer. Rek-&lt;br&gt;torn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det ålig-&lt;br&gt;ger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som rektor&lt;br&gt;får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvär-&lt;br&gt;vat pedagogisk insikt. Bestämmelsen gäller även för rektorerna i särsko-&lt;br&gt;lan och särvux. Några särskilda behörighetsvillkor för rektorer inom&lt;br&gt;dessa skolformer behövs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition (1991:75) om lärarutbildning m.m. som utbild-&lt;br&gt;ningsministern denna dag har lagt fram för riksdagen, förordar han, just&lt;br&gt;med hänsyn till rektorns ansvar för att förverkliga den nationella skol-&lt;br&gt;politiken och för att alla ges lika rätt till utbildning, att staten även i&lt;br&gt;framtiden skall svara för en del av utbildningen av rektorer. Utbild-&lt;br&gt;ningsministern föreslår således att en ny statlig grundläggande rektorsut-&lt;br&gt;bildning inrättas. Skolverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett&lt;br&gt;förslag till den närmare uppläggningen av en sådan utbildning. Utbild-&lt;br&gt;ningen skall enligt direktiven till skolverket bl.a. ta upp frågor som rör&lt;br&gt;skolans ansvar för handikappade barn och barn med särskilda behov.&lt;br&gt;Sådana moment ryms också inom ramen för den uppläggning som skol-&lt;br&gt;verket har utarbetat. Regeringen kommer senare i vår, under förutsätt-&lt;br&gt;ning av riksdagens bifall till förslaget om en ny rektorsutbildning, att ge&lt;br&gt;skolverket i uppdrag att närmare utforma en sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas kompetens är av avgörande betydelse för utbildningens kva-&lt;br&gt;litet. 1 2 kap. 3 § skollagen har därför införts bestämmelser om att kom-&lt;br&gt;munerna är skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren i huvudsak&lt;br&gt;skall bedriva. De krav som enligt 2 kap. 4 § gäller för att lärare skall få&lt;br&gt;anställas utan tidsbegränsning innebär för särskolans del att en lärare,&lt;br&gt;med undantag för lärare i praktiskt/estetiska ämnen, skall ha genomgått&lt;br&gt;adekvat speciallärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att ansvaret för särskolan och särvux förs&lt;br&gt;över från landstingen till kommunerna (avsnitt 2.1). Ett ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap får naturligtvis inte medföra att kommunerna sänker ambi-&lt;br&gt;tionsnivån vad gäller kvaliteten i utbildningen av de psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans skolledare och lärare är välutbildade och de har en stor&lt;br&gt;och unik kunskap om psykiskt utvecklingsstörda elever. Det är ingen&lt;br&gt;överdrift att säga att det nästan alltid finns ett mycket medvetet yrkesval&lt;br&gt;bakom utbildning för och arbete bland utvecklingsstörda. Utan ett per-&lt;br&gt;sonligt engagemang är det svårt att arbeta framgångsrikt med dessa ele-&lt;br&gt;ver och vinna deras och de anhörigas förtroende. Flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser har, i likhet med särskolekommittén, påtalat vikten av att kommu-&lt;br&gt;nerna tar över personalen i samband med att de tar över ansvaret för&lt;br&gt;särskolan. Jag delar den uppfattningen. Kommunerna skulle ha svårt att&lt;br&gt;vidmakthålla kvaliteten i utbildningen om de inte också tar till vara nu-&lt;br&gt;varande personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesvalslärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans yrkesvalslärare fyller en utomordentligt viktig funktion. Den&lt;br&gt;uppfattningen delas av flertalet remissinstanser. Yrkesvalslärare hjälper&lt;br&gt;eleven att välja rätt form av den frivilliga särskolan och medverkar vid&lt;br&gt;anskaffning av praktikplatser för dessa elever. En stor del av läsåret i&lt;br&gt;årskurserna 9 och 10 i den obligatoriska särskolan utgörs av studie- och&lt;br&gt;yrkesorientering, som i särskolan är ett sammanfattande begrepp för så-&lt;br&gt;dana inslag i undervisningen som syftar till att förbereda eleverna för&lt;br&gt;framtida yrkesval och ge dem kunskaper om arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiken i den frivilliga särskolan är omfattande men med stora in-&lt;br&gt;dividuella variationer. 1 årskurs 3 i yrkesutbildningen kan praktiken va-&lt;br&gt;riera mellan sex och femton veckor och i årskurs 4 från åtta veckor till&lt;br&gt;hela läsåret. Praktiken i årskurs 4 förläggs till olika företag och institu-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje praktikplats kräver ett omfattande förberedelsearbete, kunskap&lt;br&gt;om den lokala arbetsmarknaden, handikappkunskap, elevkännedom&lt;br&gt;och goda kontakter med anhöriga och med myndigheter för att få &amp;quot;rätt&lt;br&gt;man på rätt plats&amp;quot;. Huvudansvariga för denna verksamhet är yrkesvals-&lt;br&gt;lärarna. När elever i den frivilliga särskolan bedöms vara färdigutbilda-&lt;br&gt;de, medverkar ofta yrkesvalsläraren till att någon form av anställning el-&lt;br&gt;ler sysselsättning ordnas för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag betona vikten av att kommunerna tar&lt;br&gt;till vara den resurs som yrkesvalslärarna utgör. Såväl särskolekommittén&lt;br&gt;som flertalet remissinstanser har dessutom framhållit att yrkesvalslärar-&lt;br&gt;na åtminstone i ett inledningsskede inte är utbytbara mot annan yrkes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägledningspersonal. För att samtliga kommuner skall få tillgång till yr- Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;kesvalslärare med kunskap om särskolan, krävs samverkan mellan kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som konsulent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för särskolan har intill utgången av år 1990 med stöd av 63 §&lt;br&gt;särskoleförordningen (1986:573) kunnat medge att konsulenttjänstgö-&lt;br&gt;ring i praktiskt/estetiska ämnen fick ingå i en statligt reglerad tjänst som&lt;br&gt;lärare. Dessa konsulenter utgör ett värdefullt stöd särskilt för de lärare i&lt;br&gt;grundskolan och gymnasieskolan, som undervisar särskolans elever i&lt;br&gt;praktiskt/estetiska ämnen. Personalbestämmelserna i särskoleförordning-&lt;br&gt;en, däribland 63 §, upphävdes den 1 januari 1991 när den statliga regle-&lt;br&gt;ringen av bl.a. lärartjänster upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för särskolan har dessutom - inom ramen för tilldelade re-&lt;br&gt;surser - under de senaste åren inrättat tjänster som konsulent för elever&lt;br&gt;med tilläggshandikapp (handikappkonsulenter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finns tio tjänster som konsulent för blinda resp, döva ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn och ungdomar (BU- resp. DU-konsulenter). Dessa&lt;br&gt;tjänster är sedan den 1 juli 1991 placerade vid SIH, överförda dit vid&lt;br&gt;nedläggningen av länsskolnämnderna. Konsulenterna skall ge hjälp och&lt;br&gt;stöd till kommunerna för att underlätta skolgången för utvecklingsstör-&lt;br&gt;da elever med syn- resp, hörselskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för särskolans verksamhet finns således tre kategorier av&lt;br&gt;konsulenter, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) landstingskommunala konsulenter i praktiskt/estetiska ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) landstingskommunala handikappkonsulenter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) statliga BU/DU-konsulenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det följande behandlar jag endast frågor som rör de landstingskom-&lt;br&gt;munala handikappkonsulenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén har föreslagit att SIH skall ansvara för och sam-&lt;br&gt;ordna den verksamhet som de landstingskommunala handikappkonsu-&lt;br&gt;lenterna bedriver. Kommittén föreslår därför att den del av statsbidraget,&lt;br&gt;ca 10 milj.kr., som landstingen använt för att inrätta tjänster som konsu-&lt;br&gt;lent i handikappkunskap förs över från anslaget B 9. Bidrag till driften&lt;br&gt;av särskolan m.m. till anslaget B 2. Statens institut för handikappfrågor&lt;br&gt;i skolan för inrättande av statliga tjänster som handikappkonsulent för&lt;br&gt;särskolans elever. Dessutom föreslår kommittén att antalet handikapp-&lt;br&gt;konsulenter för särskolans elever successivt utökas till att omfatta totalt&lt;br&gt;ca 65 tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är delad i denna fråga. Några anser det värdefullt&lt;br&gt;med en statlig samordning, medan andra föredrar en decentraliserad or-&lt;br&gt;ganisation med kommunalt anställd personal. Haninge kommun t.ex.&lt;br&gt;förespråkar en konsulentverksamhet som är organiserad med ett nära&lt;br&gt;avstånd såväl geografiskt som administrativt mellan konsulent och&lt;br&gt;elev/lärare och menar att en sådan verksamhet ökar mängden och effek-&lt;br&gt;tiviteten av konsulentens insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör tjänster som konsulent i handikappkunskap&lt;br&gt;inte inrättas vid SIH. Jag delar således inte särskolekommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning att medel bör föras över från särskoleanslaget till SIH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att resurserna kommer att användas på ett smi-&lt;br&gt;digare och rationellare sätt om varje kommun själv får besluta om vil-&lt;br&gt;ken personal den behöver för att tillgodose de psykiskt utvecklingsstör-&lt;br&gt;da elevernas behov. Detta utesluter dock inte att en samlad lösning prö-&lt;br&gt;vas i samband med att regeringen behandlar handikapputredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat är särskolans lärare mycket välutbilda-&lt;br&gt;de och har stor erfarenhet av att undervisa elever med särskilda behov.&lt;br&gt;Flertalet elever med tilläggshandikapp undervisas ofta i särskilda klasser&lt;br&gt;av specialutbildade lärare med goda kunskaper om de olika handikap-&lt;br&gt;pen. Det är därför enligt min mening bättre att kommunerna låter väl-&lt;br&gt;utbildade lärare kombinera sin läraranställning med konsulentverksam-&lt;br&gt;het. Därigenom kommer den övervägande delen av konsulenternas ar-&lt;br&gt;betsinsatser eleverna till godo, utan att värdefull arbetstid används för&lt;br&gt;tidsödande resor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag överensstämmer också med vad utbildningsministern ut-&lt;br&gt;talat i den proposition (1991/92:75) om lärarutbildning m.m. som han&lt;br&gt;denna dag lägger fram för riksdagen. Han påtalar bl.a. vikten av att lära-&lt;br&gt;re erbjuds möjligheter till utveckling och karriär utan att de överger un-&lt;br&gt;dervisningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att samtliga kommuner inte kommer att ha vare&lt;br&gt;sig underlag för att anställa lärare med sådana kombinationer eller ha&lt;br&gt;tillgång till personal som täcker alla handikappområden. Som jag tidiga-&lt;br&gt;re har anfört kommer kommunerna att behöva samverka med varandra&lt;br&gt;för att behålla och utveckla kvaliteten i särskolan. Detta gäller inte&lt;br&gt;minst den kommunala konsulentverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning är ett av de viktigaste instrumenten för att behålla och ut-&lt;br&gt;veckla kompetensen i skolan. Fortbildningen skall syfta till att öka mål-&lt;br&gt;uppfyllelsen och att utveckla verksamheten i skolan samt att öka perso-&lt;br&gt;nalens kunskaper, färdigheter och insikter. Bestämmelsen i 2 kap. 7 §&lt;br&gt;skollagen att varje kommun skali se till att fortbildning anordnas för&lt;br&gt;den personal som har hand om utbildningen gäller även för särskolans&lt;br&gt;och särvux personal. De statliga insatserna vad beträffar att erbjuda god&lt;br&gt;fortbildning omfattar även särskolan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utveckling, utvärdering och tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I fråga om utveckling, utvärdering och tillsyn&lt;br&gt;hör samma principer tillämpas för särskolan och särvux som för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Kommunerna skall ha det lokala ansvaret för&lt;br&gt;tillsyn, utveckling och utvärdering. Statens skolverk skall ha det statliga&lt;br&gt;ansvaret för dessa uppgifter. Av det skälet bör skolverkets olika delar ha&lt;br&gt;kompetens när det gäller utbildning av psykiskt utvecklingsstörda ele-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Statens skolverk skall enligt sin instruk-&lt;br&gt;tion (1991:1121) verka för att de mål och riktlinjer som riksdagen och&lt;br&gt;regeringen fastställt för skolan förverkligas inom givna ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom särskolan och särvux utgör en del av det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, skall skolverket - på samma sätt som gäller för det övriga offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet - följa upp och utvärdera verksamheten samt medver-&lt;br&gt;ka till att den utvecklas. Skolverket skall också utöva tillsyn över särsko-&lt;br&gt;lan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är inte bara på nationell nivå som utveckling, utvärdering&lt;br&gt;och tillsyn skall äga rum. Enligt bestämmelser i skollagen skall det i alla&lt;br&gt;kommuner finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan. Självfal-&lt;br&gt;let skall särskolan och särvux behandlas i skolplanerna. Av skolplanen&lt;br&gt;skall bl.a. framgå vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att upp-&lt;br&gt;nå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunerna skall&lt;br&gt;kontinuerligt följa upp och utvärdera de mål och prioriteringar som&lt;br&gt;görs i skolplanen. Slutligen skall på skolnivå de mål som lagts fast för&lt;br&gt;den enskilda skolans verksamhet och för undervisningen utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ett generellt finansiellt stöd till driften av&lt;br&gt;särskolan och särvux&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nuvarande bidragssystem till driften av särsko-&lt;br&gt;lan och särvux behålls tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Ett finansiellt stöd i form av ett särskilt statsbi-&lt;br&gt;drag till särskolan skall utbetalas till samtliga kommuner. Bidraget före-&lt;br&gt;slås ingå som en tydligt identifierbar och skolformsspecifik del i sektors-&lt;br&gt;bidraget till driften av det kommunala offentliga skolväsendet. Enligt&lt;br&gt;kommittén skall bidraget beräknas behovsrelaterat och bygga på offent-&lt;br&gt;lig nationell statistik. Kommitténs förslag omfattar inte särvux och de&lt;br&gt;fristående särskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I sina huvuddrag tillstyrks förslaget av de flesta&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kommunalekonomiska kommittén&lt;br&gt;(1990:04) har nyligen slutfört sitt arbete. Kommittén redovisar sina för-&lt;br&gt;slag i betänkandet (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällseko-&lt;br&gt;nomisk balans - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya samar-&lt;br&gt;betsformer. Kommunalekonomiska kommittén föreslår att bidragen till&lt;br&gt;driften av särskolan och särvux inordnas i ett nytt generellt bidragssys-&lt;br&gt;tem i form av ett statligt utjämningsbidrag. Kommittén har i sina beräk-&lt;br&gt;ningar med hänsyn till nuvarande ansvarsförhållanden valt att räkna in&lt;br&gt;bidragen till särskolan och särvux i skatteutjämningsbidraget till lands-&lt;br&gt;tingen. Kommunalekonomiska kommitténs förslag är för närvarande fö-&lt;br&gt;remål för remissbehandling. En proposition med anledning av kommit-&lt;br&gt;téns förslag kommer att föreläggas riksdagen under våren 1992. Därvid&lt;br&gt;kommer också skatteväxlingsfrågan att behandlas. I detta sammanhang&lt;br&gt;bör också särskolekommitténs förslag om bidrag till särskolan att be-&lt;br&gt;handlas. Det är naturligt att då även behandla bidraget till särvux.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättas förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag jag lägger fram innebär att skolplikten inom särskolan mins-&lt;br&gt;kas från tio till nio år. Barnens rätt till utbildning under tio år kvarstår&lt;br&gt;emellertid orubbad. Jag anser därför att lagrådets hörande i detta ärende&lt;br&gt;skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasiesko-&lt;br&gt;lan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Kommu-&lt;br&gt;nerna är huvudmän för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän for särvux och sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) framgår att särskolan&lt;br&gt;även i fortsättningen skall vara en särskild skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om övergång från landstingskommunalt till kommunalt&lt;br&gt;huvudmannaskap har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 i övergångsbestämmelserna behandlas frågor i samband&lt;br&gt;med övergången som skall vara genomförd före den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) framgår att Dammsdal-&lt;br&gt;skolan i Vingåker, Salbohedskolan i Sala och den yrkesutbildning för&lt;br&gt;hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever som anordnas i Örebro&lt;br&gt;tills vidare kan få vara landstingskommunala särskolor. Huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för dessa skolor behandlas i punkt 3 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen for särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas&lt;br&gt;emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även&lt;br&gt;väckas av barnets vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen for specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i&lt;br&gt;specialskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas&lt;br&gt;av barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över&lt;br&gt;till grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta att barnet inte läng-&lt;br&gt;re skall vara elev där. Motsvarande gäller för huvudmannen för special-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan, om den som tagits emot i specialskolan, bedöms kunna gå över Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;till grundskolan eller särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om prövning av personkretstillhörigheten samt om beslut om&lt;br&gt;mottagande i särskola har behandlats i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär att den styrelse som ansvarar&lt;br&gt;för särskolan i barnets hemkommun alltid prövar frågan om person-&lt;br&gt;kretstillhörighet, även i de fall då hemkommunen kommer överens&lt;br&gt;med någon annan kommun om att barnet skall få sin särskoleutbildning&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra och tredje styckena motiveras av det ändrade&lt;br&gt;huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana frågor som avses i tredje stycket skall styrelsen för särskolan&lt;br&gt;självfallet vid behov ta upp på eget initiativ. En sådan fråga kan väckas&lt;br&gt;också av vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) framgår att styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i hemkommunen också skall pröva personkretstillhörighe-&lt;br&gt;ten för elever som skall få sin utbildning i en fristående särskola. En be-&lt;br&gt;stämmelse med sådan innebörd har tagits in i en ny paragraf, 2 a §, i 9&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stor vikt alltid måste tillmätas den uppfattning som en elevs vård-&lt;br&gt;nadshavare har när det gäller att bedöma vilken skolform som är bäst&lt;br&gt;för eleven är en självklarhet. Samråd med eleven och dennes vårdnads-&lt;br&gt;havare skall därför alltid ske före beslut om att placera eleven i särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då bar-&lt;br&gt;net fyller 16 år eller, om barnet fullgör särskild skolplikt i specialskolan,&lt;br&gt;17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får full-&lt;br&gt;göra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om&lt;br&gt;barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper.&lt;br&gt;Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphö-&lt;br&gt;rande får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av att skolpliktstiden för sär-&lt;br&gt;skolans elever minskas från tio till nio år. Den ändrade skolplikten har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se även specialmotiveringen till 6 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till nioårig skolplikt behandlas i punkt 4 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och sär-&lt;br&gt;skola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga&lt;br&gt;barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller&lt;br&gt;särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i&lt;br&gt;skolor under dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak,&lt;br&gt;skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till barnets hemkom-&lt;br&gt;mun. Kommunen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grund-&lt;br&gt;skolan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till&lt;br&gt;huvudmannen för specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 13 och 14 §§ är en följd av att kommunerna övertar&lt;br&gt;huvudmannaskapet för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd att påbörjas av ungdo-&lt;br&gt;mar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna utbild-&lt;br&gt;ning bildar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § ges dessutom föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av&lt;br&gt;vissa elever från särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är bosat-&lt;br&gt;ta i landet, om inte regeringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i detta kapitel har de elever som har gått i sär-&lt;br&gt;skolan men som bedöms kunna gå i gymnasieskolan en rätt att göra det-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 specialmotiveringen till paragrafen i prop. 1990/91:85 s. 180 sägs att&lt;br&gt;gymnasieskolan inte är öppen för elever från särskolan. Den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen i 13 § innebär emellertid att särskoleelever kan tas in i gym-&lt;br&gt;nasieskolan. En upplysning om det har tillförts paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program&lt;br&gt;för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket för-&lt;br&gt;utsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansav-&lt;br&gt;tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på&lt;br&gt;ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;br&gt;Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss&lt;br&gt;utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att det i första stycket endast hänvisas till I § första stycket&lt;br&gt;framgår det att särskoleeleverna inte har möjlighet att gå på ett natio-&lt;br&gt;nellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av in-&lt;br&gt;dividuella program för de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket och som inte har tagits in på något nationellt program. I fråga&lt;br&gt;om elever från särskolan gäller också sådan skyldighet, dock endast om&lt;br&gt;eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att&lt;br&gt;eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program bör motsvara ett nationellt program eller syf-&lt;br&gt;ta till att stimulera eleven att senare gå över på ett sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som skall&lt;br&gt;fastställas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har tagits in en bestämmelse som gör det möjligt för&lt;br&gt;elever som har fullgjort skolplikt i särskolan att genomgå utbildning på&lt;br&gt;individuella program. De närmare skälen för den nya bestämmelsen har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den plan för det individuella programmet som styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen skall fastställa skall det t.ex. framgå vad utbildningen syftar&lt;br&gt;till, vilka kurser som ingår i programmet och hur lång tid som planen&lt;br&gt;omfattar (jfr prop. 1990/91:85 s. 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 1 § följer att utbildningen för ungdomar på det individuel-&lt;br&gt;la programmet skall ha påbörjats senast under det första kalenderhalv-&lt;br&gt;året det år de fyller 20 år. Enligt 20 § i samma kapitel har den som har&lt;br&gt;påbörjat en utbildning på ett individuellt program i en kommun rätt att&lt;br&gt;fullfölja programmet enligt den plan som fanns när utbildningen inled-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningssko-&lt;br&gt;la) samt frivillig särskola (yrkesutbildning, yrkesträning och verksam-&lt;br&gt;hetsträning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningsskolan skall ha nio obligatoriska årskur-&lt;br&gt;ser, årskurserna 1-9, och en för eleverna frivillig årskurs, årskurs 10. Av&lt;br&gt;dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellanstadium och 7-10 högstadium. Trä-&lt;br&gt;ningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. Sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i&lt;br&gt;grundsärskolan eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga särskolan bygger på den obligatoriska särskolan. Sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan avgör om en elev i den frivilliga särskolan skall få&lt;br&gt;yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket införs benämningarna obligatorisk särskola och frivil-&lt;br&gt;lig särskola. Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskolan och&lt;br&gt;träningsskolan. Den frivilliga särskolan omfattar yrkessärskolan. Det fri-&lt;br&gt;villiga tionde skolåret som skall anordnas inom ramen för den obligato-&lt;br&gt;riska särskolan regleras närmare i den nya 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till nioårig skolplikt medför att skolplikten upphör vid&lt;br&gt;utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 16 år, dvs. när&lt;br&gt;eleven gått igenom årskurs 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med styrelsen för särskolan i andra och tredje styckena avses givetvis&lt;br&gt;styrelsen i hemkommunen utom i de fall då en elev får utbildning i en&lt;br&gt;annan kommun än hemkommunen. I ett sådant fall beslutar styrelsen&lt;br&gt;för särskolan i den mottagande kommunen om form av särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att styrelsen för särskolan skall samråda med eleven och dennes&lt;br&gt;vårdnadshavare före beslut som avses i paragrafen är en självklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskolan har rätt att få fort-&lt;br&gt;satt utbildning i årskurs 10 i den obligatoriska särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I cn ny paragraf, 3 a §, har införts bestämmelser om det för eleverna&lt;br&gt;föreslagna frivilliga tionde skolåret som kommunerna skall vara skyldi-&lt;br&gt;ga att erbjuda samtliga elever i årskurs 9. Förslaget har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att anordna ett tionde skolår följer av 6 kap.&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av det tionde frivilliga skolåret är särskilt reglerat i punkt&lt;br&gt;5 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i särskolan skall&lt;br&gt;hemkommunen sörja for att sådan utbildning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet skall fullgöras genom att hemkommunen anordnar&lt;br&gt;särskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt samtliga&lt;br&gt;i kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med någon an-&lt;br&gt;nan kommun att denna i sin särskola skall ta emot elever vars särskole-&lt;br&gt;utbildning hemkommunen har att sörja för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller föreskrifter om kommunernas skyldighet&lt;br&gt;att anordna särskola. Av 1 kap. 16 § första stycket, 3 kap. 3 § samt 3 a&lt;br&gt;och 7 §§ i detta kapitel följer vilka som har rätt att gå i särskolan. I 1&lt;br&gt;kap. 15 § definieras ordet &amp;quot;hemkommun&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att denna skyldighet kan fullgöras genom&lt;br&gt;att hemkommunen själv anordnar särskola eller beslutar att elever som&lt;br&gt;tillhör särskolans personkrets i stället skall tas in i någon annan kom-&lt;br&gt;muns särskola. I det sistnämnda fallet krävs att de berörda kommunerna&lt;br&gt;träffar ett samverkansavtal. En sådan samverkan mellan kommuner blir&lt;br&gt;aktuell bl.a. när underlaget för att anordna särskola är för litet i en&lt;br&gt;kommun. Samverkan kan t.ex. även ske genom att en kommun anord-&lt;br&gt;nar särskoleutbildning för ett visst slag av särskoleelever och därvid tar&lt;br&gt;emot särskoleelever från andra kommuner. Exempel på detta är place-&lt;br&gt;ringsbehov i specialklasser för elever med svåra tilläggshandikapp och&lt;br&gt;yrkessärskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon reglering i lag av ersättningen mellan samverkande kommu-&lt;br&gt;ner görs inte. Så är inte heller fallet när det gäller gymnasieskolan (se&lt;br&gt;prop. 1990/91:85 s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det&lt;br&gt;egna hemmet på grund av skolgången. Även i övrigt skall vid utform-&lt;br&gt;ningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikations-&lt;br&gt;synpunkt är ändamålsenligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall eftersträva att eleverna vid fördelningen på olika&lt;br&gt;skolor placeras så att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshava-&lt;br&gt;res önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom&lt;br&gt;kommunen med särskoleutbildning skall beaktas så långt det är möjligt&lt;br&gt;med hänsyn till andra elevers berättigade krav på att få så kort skolväg&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjehem eller elevhem fiir barn och ungdomar som behöver bo utanför Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse att kommunen skall ef-&lt;br&gt;tersträva att eleverna vid fördelningen på olika skolor med särskoleut-&lt;br&gt;bildning placeras så att de får så kort skolväg som möjligt. Vidare införs&lt;br&gt;en bestämmelse som ger vårdnadshavare ökat inflytande i fråga om de-&lt;br&gt;ras barns placering vid en viss skola med särskoleundervisning. Bestäm-&lt;br&gt;melser med i huvudsak samma innehåll finns för grundskolans del i 4&lt;br&gt;kap. 6 §. De har kommenterats utförligt i prop. 1990/91:115 s. 58-60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de nya bestämmelserna finns i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 2.3). Där sägs att närhetsprincipen inte kan ges så hög&lt;br&gt;prioritet att den enskilde elevens behov kommer i andra hand. Det kan&lt;br&gt;således vara befogat att placera en elev vid en annan skola än den som&lt;br&gt;är närmast hemmet, om en sådan placering bättre skulle tillgodose ele-&lt;br&gt;vens behov av en utbildning som är anpassad till dennes förutsättningar&lt;br&gt;och behov. En skolorganisation som innebär att elever med likartade&lt;br&gt;förutsättningar placeras i samma klass kan också motivera avsteg från&lt;br&gt;närhetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av val av skola (grundskolan) i prop. 1990/91:115&lt;br&gt;s. 60 berördes de fall då enskilda elever behöver särskilt stöd av något&lt;br&gt;slag. Därvid anfördes följande: &amp;quot;I de flesta fall skall sådant stöd naturligt-&lt;br&gt;vis lämnas i den skola som de har närmast till. Skulle detta dock inte&lt;br&gt;vara möjligt måste den reglering som jag har föreslagit tolkas så att de&lt;br&gt;skall placeras på den skola i kommunen som har sådana resurser och&lt;br&gt;ligger närmast deras bostad. Självfallet är det mycket viktigt att sådana&lt;br&gt;beslut fattas i samförstånd med elevens vårdnadshavare. Eftersom det är&lt;br&gt;kommunens oavvisliga skyldighet att ge särskilt stöd till alla elever som&lt;br&gt;behöver det, måste kommunen ytterst ha möjlighet att även mot vård-&lt;br&gt;nadshavarens vilja placera eleven i en skola där sådant stöd kan läm-&lt;br&gt;nas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun bör inte vara skyldig att tillgodose vårdnadshavares ön-&lt;br&gt;skemål om sina barns placering vid en viss skola, om dessa är förenade&lt;br&gt;med betydande praktiska eller ekonomiska svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket avses med kommun antingen hemkommunen eller&lt;br&gt;den mottagande kommunen. Hemkommunen är skyldig att sörja för&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts för elever i hemkommunens särskola. Motsvaran-&lt;br&gt;de skyldighet gäller för en kommun som genom samverkansavtal i sin&lt;br&gt;särskola tar emot elever för vars särskoleutbildning kommunen inte är&lt;br&gt;skyldig att sörja. Den mottagande kommunens rätt till ersättning för&lt;br&gt;skolskjutskostnaderna regleras inte i lagen, eftersom det finns ett sam-&lt;br&gt;verkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i den fri-&lt;br&gt;villiga särskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de inte bereds utbildning i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning&lt;br&gt;under fyra år i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat utbildning i den frivilliga särskolan före ut-&lt;br&gt;gången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år har rätt&lt;br&gt;att fullfölja utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser har behandlats i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att erbjuda ungdomar utbildning i den frivil-&lt;br&gt;liga särskolan omfattar alla ungdomar i angiven ålder som är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och därför inte kan gå i gymnasieskolan. En kommun&lt;br&gt;är inte skyldig att erbjuda en elev utbildning i den frivilliga särskolan&lt;br&gt;mer än fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning i form av in-&lt;br&gt;dividuella program för sådana ungdomar som slutfört årskurs 9 eller fått&lt;br&gt;fortsatt utbildning i årskurs 10 i särskolan och som bedöms kunna gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan regleras i 5 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket tillförsäkras eleven en rätt att slutföra utbildningen. I&lt;br&gt;5 kap. 20 § som avser utbildning på individuella program i gymnasie-&lt;br&gt;skolan finns en liknande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att personkretstillhörigheten skall prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i hemkommunen även när det gäller ungdomar&lt;br&gt;som har för avsikt att gå i en fristående skola som motsvarar den frivilli-&lt;br&gt;ga särskolan har tagits in i en ny paragraf, 8 a §, i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av statens skol-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av sam-&lt;br&gt;ma handikappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 1 § följer för närvarande att särskild skolplikt får fullgöras Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;i en fristående skola som motsvarar särskolan, om skolan godkänts av&lt;br&gt;styrelsen för särskolan där den fristående skolan är belägen. Av den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.5) framgår att ärenden om godkännande&lt;br&gt;i fortsättningen skall prövas av statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är godkänd&lt;br&gt;för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om styrelsen&lt;br&gt;for särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har särskild&lt;br&gt;skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för&lt;br&gt;särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd friståen-&lt;br&gt;de skola som motsvarar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma handikapp som barnet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan till-&lt;br&gt;godogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den nya bestämmelsen i 2 a § framgår av den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.5). 1 fristående särskolor tas i vissa fall&lt;br&gt;även in andra elever än sådana som är psykiskt utvecklingsstörda eller&lt;br&gt;som enligt skollagen jämställs med dem. För att undvika att andra ele-&lt;br&gt;ver än de som tillhör personkretsen fullgör skolplikt i en fristående sär-&lt;br&gt;skola skall styrelsen för särskolan i hemkommunen pröva personkrets-&lt;br&gt;tillhörigheten även för barn som önskar gå i en fristående särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som i dag Finns i 9 kap. 3 § gäller särskild skolplikt&lt;br&gt;i både fristående skolor som motsvarar särskolan och fristående skolor&lt;br&gt;som motsvarar specialskolan. De bestämmelser som är tillämpliga för&lt;br&gt;fristående särskolor har brutits ut ur 3 § och tagits in i 2 a §. 1 3 § kom-&lt;br&gt;mer därför enbart att regleras särskild skolplikt i fristående specialsko-&lt;br&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar den frivilli-&lt;br&gt;ga särskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att&lt;br&gt;de är psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) framgår att styrelsen för&lt;br&gt;särskolan i hemkommunen skall pröva personkretstillhörigheten för&lt;br&gt;samtliga elever som avses få sin utbildning i en fristående särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande för en fristående skola enligt 1, 4 eller 6 § får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen for utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande for en fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 eller 6 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 2 a, 3 och 8&lt;br&gt;a §§ får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 2 a § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut&lt;br&gt;som avses i 8 a § får överklagas endast av eleven eller företrädare för&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som styrelsen för särskolan fattar enligt 2 a och 8 a §§ bör&lt;br&gt;kunna överklagas på samma sätt som gäller i fråga om beslut om motta-&lt;br&gt;gande i särskolan enligt 3 kap. 5 §. Jfr även 6 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver undervisning&lt;br&gt;motsvarande den obligatoriska eller frivilliga särskolans. Beträffande så-&lt;br&gt;dana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av den ändring som görs i 12 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux syftar till att ge vuxna som är psykiskt utvecklingsstörda kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligato-&lt;br&gt;riska särskolan och i den del av den frivilliga särskolan som omfattar yr-&lt;br&gt;kesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7) framgår att särvux kan&lt;br&gt;omfatta också yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva efter att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om möjligheterna till särvux samt verka&lt;br&gt;för att vuxna psykiskt utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är behörig att delta i särvux om han är bosatt&lt;br&gt;i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när han har slutfört utbildning i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet&lt;br&gt;skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i&lt;br&gt;kriminal vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun är skyldig att till sin särvux ta emot en sökande som kom-&lt;br&gt;mer från en annan kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara&lt;br&gt;for kostnaderna for elevens utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner får uppdra åt andra att anordna särvux. Regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om vill-&lt;br&gt;kor for det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan särvux som anordnas av någon annan än en kommun gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall ansöka om detta hos styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en&lt;br&gt;annan kommun anordnar eller låter anordna skali styrelsen skyndsamt&lt;br&gt;sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan&lt;br&gt;skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen&lt;br&gt;åtar sig att svara for kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte&lt;br&gt;på grund av tidigare överenskommelse är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 3, 5, 7 och 9-11 §§ är en konsekvens av att huvud-&lt;br&gt;mannaskapet övergår från landstingen till kommunerna. Ändringen i 6&lt;br&gt;§ innebär en anpassning till den nya åldersgränsen för elever i den fri-&lt;br&gt;villiga särskolan, dvs, utgången av det första kalenderhalvåret det år ele-&lt;br&gt;ven fyller 20 år (se 6 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Skolhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan och i den frivilliga särskolan skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i den frivil-&lt;br&gt;liga särskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föran-&lt;br&gt;leds av deras handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet yrkessärskolan har ersatts med ”den frivilliga särskolan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för sär-&lt;br&gt;skolan och särvux men skall före utgången av år 1995 till kommunerna i&lt;br&gt;landstinget överlåta huvudmannaskapet för särskolan och särvux, om in-&lt;br&gt;te något annat följer av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande be-&lt;br&gt;stämmelser i sin äldre lydelse, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4, 13 och 14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5-7 tj§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3-5, 7 och 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i&lt;br&gt;stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som&lt;br&gt;avses där utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första&lt;br&gt;stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) framgår att överföringen&lt;br&gt;av huvudmannaskapet från landstingen till kommunerna kan ske suc-&lt;br&gt;cessivt men skall vara genomförd helt den 1 januari 1996. Det är lämp-&lt;br&gt;ligt att samtliga kommuner i ett landsting övertar huvudmannaskapet&lt;br&gt;för särskolan och särvux vid samma tidpunkt, eftersom skatteväxling&lt;br&gt;mellan landsting och kommuner då kan ske. Ett sådant samtidigt över-&lt;br&gt;tagande av huvudmannaskapet är dock inget krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan&lt;br&gt;i Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda elever som anordnas i Örebro kommun får landstinget&lt;br&gt;utan hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets&lt;br&gt;befattning med sådan utbildning som avses i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsfrågan för dessa tre skolor har behandlats i den Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 2.2). Regeringen bör bemyndigas att ut-&lt;br&gt;färda de bestämmelser som behövs för skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 3 kap- 10 § i dess nya lydelse skall tillämpas forst&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1993. För de elever som läsåret 1993/94 börjar i&lt;br&gt;årskurs 8 eller högre årskurs skall dock alltjämt bestämmelsen i dess&lt;br&gt;äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som har behandlats i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.4) innebär att den nioåriga skolplikten kommer att gälla för de&lt;br&gt;elever som läsåret 1993/94 går i årskurs 7 eller i lägre årskurser. Elever i&lt;br&gt;årskurs 7 nämnda läsår kommer att genomgå årskurs 9 läsåret 1995/96.&lt;br&gt;För dem är skolplikten härigenom fullgjord. Den som är elev i någon&lt;br&gt;av årskurserna 8-10 läsåret 1993/94 skall däremot fullgöra tioårig skol-&lt;br&gt;plikt. För elever i årskurs 8 är följaktligen skolplikten fullgjord vid ut-&lt;br&gt;gången av vårterminen 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall tilläm-&lt;br&gt;pas först från och med den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.4). De innebär att den obligatoriska särskolan kommer att omfat-&lt;br&gt;ta nio obligatoriska årskurser och en för eleverna frivillig årskurs, års-&lt;br&gt;kurs 10, från och med läsåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De nya bestämmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a §§ skall tillämpas&lt;br&gt;också när ett landsting är huvudman för särskolan. Vad som där sägs om&lt;br&gt;styrelsen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvudmannen&lt;br&gt;for särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) framgår att bestämmel-&lt;br&gt;serna skall tillämpas oavsett vem som är huvudman för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag har anfört om vissa personalfrågor (avsnitt 3),&lt;br&gt;om utveckling, utvärdering och tillsyn (avsnitt 4) samt om ett ge-&lt;br&gt;nerellt finansiellt stöd till driften av särskolan och särvux (avsnitt&lt;br&gt;5)-&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av särskolekommitténs betän- Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;kande (SOU 1991:30) Särskolan - en primär- Bilaga i&lt;br&gt;kommunal skola&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att särskolan och särvux förs över från landstings-&lt;br&gt;kommunalt till primärkommunalt huvudmannaskap. Därigenom skulle&lt;br&gt;en större samverkan med i första hand det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom i kommunerna erhållas. I konsekvens med detta prin-&lt;br&gt;cipiella förslag föreslås vissa förändringar för elever, personal och i be-&lt;br&gt;fintlig skolorganisation. Vidare föreslås ett nytt statsbidragssystem och&lt;br&gt;ändringar i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ett ändrat huvudmannaskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Dagens särskola består av en obligatorisk del med grundsärskola och&lt;br&gt;träningsskola och en frivillig del (yrkessärskolan) med yrkesutbildning,&lt;br&gt;yrkesträning och verksamhetsträning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett antal år har särskolan utvecklats från att ha varit en del av&lt;br&gt;mentalsjukvården till att bli en alltmer integrerad del av kommunernas&lt;br&gt;övriga skolväsende. Kommittén anser att ett samlat primärkommunalt&lt;br&gt;huvudmannaskap för grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning och särvux är ett logiskt steg i denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående utvecklingen av samverkan bygger på olika former av&lt;br&gt;integration av särskola och enskilda särskoleelever, ett viktigt inslag i&lt;br&gt;processen att närma särskolan till den övriga ungdomsskolan. Erfaren-&lt;br&gt;heter från denna delvis spontana pedagogiska och elevsociala utveck-&lt;br&gt;lingsprocess utgör grundvalen för förslaget att överföra särskolan från&lt;br&gt;landstingen till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan behålls som skolform. Kommittén anser att en ännu högre&lt;br&gt;grad av samverkan mellan särskolan och det övriga kommunala skolvä-&lt;br&gt;sendet kan utvecklas på längre sikt. Förslagen i den följande delen av&lt;br&gt;betänkandet är utformade så att de skall öppna vägen för en sådan ut-&lt;br&gt;vecklingsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Elevfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén föreslår att 9-årig skolplikt införs för elever i särsko-&lt;br&gt;lan med oförändrad rätt till fortsatt frivillig utbildning till 21, i vissa fall&lt;br&gt;23 år och att en formell prövning av personkretstillhörigheten behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavares inflytande i uttagningsprocessen stärks, och vård-&lt;br&gt;nadshavare skall liksom hittills ha rätt att överklaga beslut om motta-&lt;br&gt;gande i särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att skolgången om möjligt skall ske i samma skola som&lt;br&gt;för andra elever i samma bostadsområde. Kommunen skall ansvara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av pedagogiska Prop. 1991/92:94&lt;br&gt;och elevvårdsmässiga skäl. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever från särskolan skall under vissa förutsättningar ha tillträde till&lt;br&gt;gymnasieskolans individuella program. Oavsett skolort har hemkommu-&lt;br&gt;nen ett grundläggande ansvar för sina särskoleelever och skall hålla sig&lt;br&gt;underrättad om hur de psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som inte&lt;br&gt;deltar i frivillig utbildning inom särskolan är sysselsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dammsdalskolan och Salbohedskolan som är särskolor med riksupp-&lt;br&gt;tagning av psykiskt utvecklingsstörda elever med svåra beteendestör-&lt;br&gt;ningar skall enligt förslaget vara specialskolor och ha staten som huvud-&lt;br&gt;man. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) föreslås få för-&lt;br&gt;valtningsansvaret, medan tillsynen för utbildning och boende vid&lt;br&gt;Dammsdalskolan och Salbohedskolan bör ingå i ansvarsområdet för en&lt;br&gt;och samma myndighet. Denna myndighet bör vara statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Personalfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén bedömer att det är av vikt att de kommuner där sär-&lt;br&gt;skolan i dag är lokaliserad tar över särskolans personal för att bibehålla&lt;br&gt;den kompetens som är en förutsättning för särskolan som skolform.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att styrelsen för särskolan beslutar om ledningsorga-&lt;br&gt;nisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att handikappkunskap och specialpedagogiskt kun-&lt;br&gt;nande bör finnas inom ledningen i de kommuner som kommer att vara&lt;br&gt;värdkommuner för särskolan samtidigt som nuvarande utbildningskrav&lt;br&gt;för särskolans lärare behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att all konsulentverksamhet för pedago-&lt;br&gt;giskt stöd till elever med handikapp inom det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom skall bedrivas eller samordnas av SIH. Kommittén fö-&lt;br&gt;reslår att medel förs över från särskoleanslaget till SIH-anslaget för in-&lt;br&gt;rättande av tjänster som konsulent för elever med flera handikapp i sär-&lt;br&gt;skolan. Slutligen föreslås en successiv uppbyggnad av konsulentstödet&lt;br&gt;motsvarande särskolans behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen beslutar om ändrat huvudmannaskap för särskolan&lt;br&gt;bör staten svara för vissa fortbildningsinsatser. Kommittén föreslår att&lt;br&gt;handikappkunskap bör vara obligatoriska inslag i skolledarutbildning-&lt;br&gt;en. Statens skolverk bör ha ansvaret för att tillsammans med kommu-&lt;br&gt;nerna utveckla och utvärdera fortbildningen, och kommunerna bör vid-&lt;br&gt;ta åtgärder för att lokalt anordna fortbildning i handikappkunskap för i&lt;br&gt;första hand politiker, skolledare och elevvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Organisatoriska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén föreslår, som tidigare nämnts, att elevens hemkom-&lt;br&gt;mun skall ha ett grundansvar för alla elevers skolgång, även för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda elever. Skolverkets fältorganisation bör därför få en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödjande funktion för kommunernas särskoleverksamhet. Kommittén&lt;br&gt;finner det naturligt att särskolan omfattas av den kommunala skolpla-&lt;br&gt;nen och att kommunerna ansvarar för att det bildas lämpliga elevupp-&lt;br&gt;tagningsområden för lågfrekventa utbildningar inom särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen för skolväsendet i elevens hemkommun som skall&lt;br&gt;besluta om inskrivning i särskola. I de fall beslut om placering i särsko-&lt;br&gt;la delegeras, bör detta ske till en klart angiven och ansvarig tjänsteman,&lt;br&gt;som har god kunskap om psykisk utvecklingsstörning. Elevvården för&lt;br&gt;särskolan skall vara en kommunal uppgift och dess personal bör utgöra&lt;br&gt;en del av skolpersonalen. Kommittén uttalar sig vidare för att den nuva-&lt;br&gt;rande yrkesvägledningsfunktionens kompetens för särskolans elever be-&lt;br&gt;hålls, med tonvikt på verksamhetens innehåll och arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ett nytt statsbidrag för särskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dagens statsbidragssystem för särskolan, som uppvisar&lt;br&gt;mycket stora och oförklarliga olikheter över landet, lämnar särskole-&lt;br&gt;kommittén förslag till ett nytt statsbidrag för särskolan som i sin grund-&lt;br&gt;konstruktion liknar det nya bidragssystemet för det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för barn, ungdom och vuxna. Bidragsdelen till särskolan skall beräk-&lt;br&gt;nas efter särskilda normer och ingå som en tydligt identifierbar, skol-&lt;br&gt;formsspecifik del i sektorsbidraget till kommunernas skolväsende. Bi-&lt;br&gt;dragen föreslås beräknade på antalet invånare i åldern 7-20 år och för-&lt;br&gt;delas till samtliga kommuner. Det nya bidragssystemet föreslås bli infört&lt;br&gt;i hela landet fr.o.m. den 1 juli 1992 utan koppling till en huvudmanna-&lt;br&gt;skapsförändring i de olika landstingskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Uppföljning, utvärdering och tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén anser att kommunerna skall ansvara för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av särskolan. Individuella undervisningsprogram och&lt;br&gt;utvecklingsplaner kopplade till undervisningsprocess och resursförbruk-&lt;br&gt;ning bör utgöra permanenta instrument i denna process. Kommittén&lt;br&gt;anser vidare att skolverkets olika delar bör ha kompetens när det gäller&lt;br&gt;utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever, och att särskolechefer-&lt;br&gt;nas samlade kunskap tas till vara i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Genomförande av en generell&lt;br&gt;kommunalisering av särskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén föreslår att överförandet av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;särskolan och särvux från landstingen till kommunerna sker successivt.&lt;br&gt;Förändringsprocessen bör vara genomförd senast tre år efter riksdagens&lt;br&gt;principbeslut om kommunalisering av särskolan. Staten föreslås svara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en genomföranderesurs om 6 milj.kr. att fördelas under en treårspe-&lt;br&gt;riod, med början budgetåret efter riksdagsbeslut om kommunalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomföranderesursen finansieras genom omfördelning från ansla-&lt;br&gt;get B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet. De nya huvudmännen skall&lt;br&gt;enligt förslaget planera och ansvara för information och fortbildning&lt;br&gt;med anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissyttranden över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1991/92:94&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;särskolekommitténs betänkande (SOU 1991:30) &lt;sup&gt;Bllaga 2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Särskolan - en primärkommunal skola&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Över betänkandet (SOU 1991:30) Särskolan - en primärkommunal sko-&lt;br&gt;la har efter remiss yttranden avgivits av glesbygdsmyndigheten, socialsty-&lt;br&gt;relsen (SoS), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden (CSN), statens skolverk, statens institut för handikappfrå-&lt;br&gt;gor i skolan (SIH), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statskontoret, riks-&lt;br&gt;revisionsvcrket (RRV), skolledarutbildningen i Linköping, högskolan i&lt;br&gt;Örebro, kommunalekonomiska kommittén, Stockholms, Österåkers,&lt;br&gt;Sollentuna, Haninge, Södertälje, Enköpings, Älvkarleby, Eskilstuna,&lt;br&gt;Vingåkers, Norrköpings, Eksjö, Gnosjö, Ljungby, Tingsryds, Oskars-&lt;br&gt;hamns, Gotlands, Karlskrona, Olofströms, Bromölla, Hässleholms, Hel-&lt;br&gt;singborgs, Malmö, Skurups, Varbergs, Göteborgs, Uddevalla, Öckerö,&lt;br&gt;Bengtsfors, Borås, Skövde, Lindesbergs, Sala, Borlänge, Bollnäs, Nor-&lt;br&gt;danstigs, Sundsvalls, Bergs, Bräcke, Skellefteå och Kiruna kommuner,&lt;br&gt;landstingen i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kal-&lt;br&gt;mar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvs-&lt;br&gt;borgs, Värmlands, Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Riksförbundet Hem och&lt;br&gt;Skola (RHS), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksför-&lt;br&gt;bund (SRE), Riksföreningen Autism och Riksförbundet för Utvecklings-&lt;br&gt;störda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från Motala, Karlshamns, Färge-&lt;br&gt;landa, Västerås, Älvdalens, Örnsköldsviks och Östersunds kommuner,&lt;br&gt;landstinget i Skaraborgs län, Lärarförbundet, lokalavdelningen av Lärar-&lt;br&gt;förbundet i Kramfors, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Förbundet&lt;br&gt;för Specialpedagogik (SFSP), Föreningen för kuratorer inom omsorgs-&lt;br&gt;verksamheten (KOMS), Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesväg-&lt;br&gt;ledning, Åsbackaskolan i Gnesta, Konsulenter i praktiskt/estetiska äm-&lt;br&gt;nen inom nordvästra omsorgsområdet av omsorgsnämnden i Stock-&lt;br&gt;holms läns landsting samt skolpsykologen Olle Boéthius vid Dammsdal-&lt;br&gt;skolan i Vingåker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna synpunkter på kommitténs förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som tagit ställning till frågan är positiva till&lt;br&gt;förslaget att överföra huvudmannaskapet för särskolan och särvux från&lt;br&gt;landstingen till kommunerna. Vissa remissinstanser är kritiska mot de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lar av förslaget. Kritiken gäller bl.a. särskolans ställning i en framtida&lt;br&gt;kommunal skolorganisation, den formella prövningen av personkretsen,&lt;br&gt;förslaget om nytt statsbidragssystem för särskolan och den föreslagna or-&lt;br&gt;ganisationen för konsulenter för flerhandikappade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Uppsala län anser att innehållet i betänkandet är hel-&lt;br&gt;täckande vad avser särskolans framväxt och nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun framhåller att man bör ha ett samlat måldoku-&lt;br&gt;ment utifrån en samlad helhetssyn på barn och ungdom där eleven sätts&lt;br&gt;i centrum. Malmö kommun varnar för den fara som kan ligga i att vägen&lt;br&gt;till den kommunala självstyrelsen är så full av olika beslut att frågan&lt;br&gt;kring särskolans kommunalisering blir marginell i det stora samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Södermanlands och Älvsborgs län menar att det hade&lt;br&gt;varit av värde om kommittén hade valt en större tydlighet i sitt betän-&lt;br&gt;kande med tanke på att det är ett viktigt förarbete. Betänkandet innehål-&lt;br&gt;ler i vissa stycken alltför allmänna och kompromissbaserade skrivning-&lt;br&gt;ar. Man föreslår skärpta krav som en förutsättning för ett generellt byte&lt;br&gt;av huvudman för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms och Karlskrona kommuner är inne på liknande tanke-&lt;br&gt;gångar och menar att det till stöd för det framtida kommunala besluts-&lt;br&gt;fattandet på särskoleområdet behövs vägledning för kommunerna och&lt;br&gt;för rättssäkerhetsaspekten, klara riktlinjer och ställningstaganden på&lt;br&gt;principiellt viktiga punkter för att garantera särskolans elever en likvär-&lt;br&gt;dig utbildningsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Primärkommunalt ansvar för särskolan.&lt;br&gt;Elevfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En i stort sett enig remissopinion tillstyrker förslaget att föra över sär-&lt;br&gt;skolan från landstingen till kommunerna, men många av remissinstan-&lt;br&gt;serna kopplar sin tillstyrkan till ekonomiska villkor såsom oförändrad&lt;br&gt;kostnadsrelation mellan staten och de nya huvudmännen jämte en rik-&lt;br&gt;tig skatteväxling mellan landstingen och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner, däribland Eksjö, Tingsryd, Skurttp, Lindesberg och&lt;br&gt;Borlänge förutsätter att statens bidrag till särskolan övergår i oförändrad&lt;br&gt;storlek och att en skatteväxling från resp, landsting till kommunerna in-&lt;br&gt;te orsakar ökade kommunala kostnader, så att en huvudmannaskapsför-&lt;br&gt;ändring medför försämringar för de utvecklingsstörda eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SDR hävdar bestämt att man vid förändringen mycket aktivt måste&lt;br&gt;bevaka de flerhandikappade elevernas behov. De anser att samverkan&lt;br&gt;mellan särskolan, landstingens pedagogiska hörselvård och specialskolan&lt;br&gt;för döva och hörselskadade elever måste byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet menar att förslagen alltför mycket utgår från grund-&lt;br&gt;särskolans behov och förutsättningar, och anser att denna del av särsko-&lt;br&gt;lan kommer att vara lättast för kommunerna att ta över. De hyser större&lt;br&gt;oro för träningsskolans och verksamhetsträningens elever. För dessa ele-&lt;br&gt;ver är kommunsamverkan oundgängligen nödvändig. FUB:s uppfattning&lt;br&gt;är att förslaget är ett steg i rätt riktning och en grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning för att särskolan och grundskolan skall kunna samverka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Kommunens grundansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans motsätter sig förslaget att hemkommunen har ett&lt;br&gt;grundansvar för alla elevers skolgång. Kommunförbundet finner detta&lt;br&gt;naturligt. Av detta grundansvar följer att kommunen handhar frågor&lt;br&gt;även kring särskoleelevernas inskrivning, skolplacering, yrkesvägledning&lt;br&gt;etc. på samma sätt som för övriga elever i skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Särskolan som egen skolform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna, däribland landstingen i Stockholms och&lt;br&gt;Östergötlands län samt Norrköpings, Eksjö och Malmö kommuner tillstyr-&lt;br&gt;ker att särskolan även i fortsättningen skall utgöra en egen skolform. De&lt;br&gt;anser att särskolan på sikt kan inordnas i kommunernas övriga skolvä-&lt;br&gt;sende. Flera övriga instanser anser att särskolan som egen skolform en-&lt;br&gt;dast är en övergångsform på vägen mot en fullständig integrering i kom-&lt;br&gt;munernas övriga skolformer. Däremot anser landstingen i Hallands och&lt;br&gt;Älvsborgs län jämte Lärarförbundet det som positivt att särskolan även i&lt;br&gt;framtiden utgör en egen skolform. Lärarförbundet tillägger att tiden inte&lt;br&gt;är mogen att avskaffa särskolan som särskild skolform, eftersom kom-&lt;br&gt;munerna i dag har ingen eller mycket liten erfarenhet av dessa elevers&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar att särskilda undervisningsgrupper bör kunna an-&lt;br&gt;ordnas för psykiskt utvecklingsstörda elever om särskolan upphör som&lt;br&gt;egen skolform, medan flera andra remissinstanser, däribland landstinget&lt;br&gt;i Västmanlands län förordar att benämningen särskola utmönstras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och möjligt efter primärkommunaliseringen av sär-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Karlskrona, Bromölla, Hässleholms och&lt;br&gt;Bengtsfors kommuner, landstinget i Kristianstads län och FUB föreslår att&lt;br&gt;särskolan som särskild skolform avvecklas. Karlskrona delar inte kom-&lt;br&gt;mitténs uppfattning att kommunerna först måste lära känna särskolan&lt;br&gt;som särskild skolform utan anser att begreppen särskola och psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda bör utgå. FUB hänvisar till erfarenheter från kommu-&lt;br&gt;ner, där särskolan i dag administreras av primärkommunen. Dessa erfa-&lt;br&gt;renheter visar att en huvudmannaskapsförändring inte automatiskt le-&lt;br&gt;der till ökad gemenskap mellan dem som verkar i de två skolformerna.&lt;br&gt;FUB menar att förekomsten av två skolformer är ett avgörande hinder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att de utvecklingsstörda eleverna på ett naturligt sätt skall bli fullt&lt;br&gt;delaktiga i skolans värld och kunna få stöd i flexibla former utifrån sina&lt;br&gt;individuella behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Skolplikten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag att 9-&lt;br&gt;årig skolplikt införs för elever i särskolan och att rätten till fortsatt fri-&lt;br&gt;villig utbildning bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet och dess lokalavdelning i Kramfors är av motsatt upp-&lt;br&gt;fattning. De anser att skolplikten även i fortsättningen skall vara 10-årig&lt;br&gt;för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig den grundläggande utbild-&lt;br&gt;ningen. Den längre skolpliktstiden är nödvändig på grund av elevernas&lt;br&gt;inlärningssvårigheter och långsammare inlärningstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Blekinge län ställer sig tveksam till avkortad skolplikt&lt;br&gt;och anser att även det tionde skolåret bör ges en klar inriktning t.ex. ge-&lt;br&gt;nom styrning i läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga övriga kommuner, landsting och organisationer, vilka be-&lt;br&gt;handlat denna del av förslaget delar kommitténs uppfattning om sänkt&lt;br&gt;formell skolpliktsålder, kopplad till kravet att kommunerna skall erbju-&lt;br&gt;da särskolans elever fortsatt frivillig skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att en förändring av skolplikten från tio år till nio&lt;br&gt;år bör ske i anslutning till förändringen av läroplanerna med anledning&lt;br&gt;av läroplanskommitténs kommande förslag. Flera kommuner anser att&lt;br&gt;ett bifall till förslaget måste följas av tydligare preciseringar beträffande&lt;br&gt;det tionde skolåret och den fortsatta utbildningen i yrkessärskolan.&lt;br&gt;Stockholms kommun betonar vikten av att den nuvarande praktiska yr-&lt;br&gt;kesorienteringen, som är mycket väl utvecklad inom särskolan, inte för-&lt;br&gt;sämras genom det lagda förslaget. Helsingborgs kommun pekar på beho-&lt;br&gt;vet av att det förberedande året i yrkessärskola specificeras i form av&lt;br&gt;kursplan eller liknande, medan Skövde kommun anser att det krävs mer&lt;br&gt;distinkta och styrande formuleringar om den frivilliga yrkessärskolans&lt;br&gt;första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 En formell prövning av personkretstillhörigheten&lt;br&gt;behålls&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns en klar koppling mellan de relativt splittrade remissinstanser-&lt;br&gt;nas ställning i denna fråga och samma remissinstansers uppfattning be-&lt;br&gt;träffande bibehållandet av särskolan som särskild skolform. De som an-&lt;br&gt;ser att särskolan skall upphöra som särskild skolform anser också den&lt;br&gt;särskilda prövningen av personkretstillhörigheten obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna senare grupp hör bl.a. Bromölla, Benglsfors, Sundsvall och&lt;br&gt;Bräcke kommuner, landstingen i Stockholms och Kristianstads län samt&lt;br&gt;FUB. Landstinget i Kristianstads län anser att alla barn skall fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i grundskolan. Därmed skulle skälet att fastställa en person-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kretstillhörighet för att åstadkomma ett beslutsunderlag bortfalla. Dia-&lt;br&gt;gnosen psykisk utvecklingsstörning skulle bli ointressant ur skolsyn-&lt;br&gt;punkt. I stället borde en noggrann utredning och kartläggning av det&lt;br&gt;enskilda barnets aktuella och särskilda undervisningsbehov styra insat-&lt;br&gt;serna. Landstinget i Stockholms län menar att det yttersta skälet till hit-&lt;br&gt;tillsvarande krav på sådan prövning har varit att avgöra vilken huvud-&lt;br&gt;man - landsting eller kommun - som skall ha ansvaret och kostnaderna&lt;br&gt;för elevens utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde kommun är av motsatt uppfattning och hävdar att den for-&lt;br&gt;mella prövningen av personkretsen bör behållas. Det bör klart skrivas&lt;br&gt;ut att uttagning till särskola förutsätter pedagogisk, psykologisk och so-&lt;br&gt;cial utredning samt läkarutlåtande. Förslaget om social utredning moti-&lt;br&gt;veras med att den sociala miljön slår igenom väldigt starkt på funktions-&lt;br&gt;nivån i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Val av skolform och skolenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén föreslår att skolgången om möjligt ska ske i samma&lt;br&gt;skola som för andra elever i samma bostadsområde, och att vårdnadsha-&lt;br&gt;vares inflytande i uttagningsprocessen skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att närhetsprincipen inte får överord-&lt;br&gt;nas kvalitetsprincipen. Västerås kommun pekar på att närhetsprincipen&lt;br&gt;inte får ges så hög prioritet att den enskilde elevens behov kommer i&lt;br&gt;andra hand. I såväl större som mindre kommuner fordras för särskole-&lt;br&gt;eleverna specialutbildad personal, som kontinuerligt följer forskning&lt;br&gt;och utveckling inom särskoleområdet. Stora och kostnadskrävande krav&lt;br&gt;ställs även på undervisnings- och uppehållslokaler samt materiell utrust-&lt;br&gt;ning och hjälpmedel. En optimal satsning på ovannämnda förutsätt-&lt;br&gt;ningar på ett färre antal skolanläggningar kan i vissa fall vara väsentliga-&lt;br&gt;re än närhetsprincipen. FUB anser att möjligheten för en elev att få gå i&lt;br&gt;samma skola som kamraterna i bostadsområdet givetvis är en fin kvali-&lt;br&gt;tet som måste vägas mot elevens behov i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget att&lt;br&gt;stärka vårdnadshavares inflytande i uttagningsprocessen. RHS anser att&lt;br&gt;placering i särskola endast skall ske med föräldrarnas samtycke. Om för-&lt;br&gt;äldrar och skola inte är överens bör föräldrarnas önskemål om skolform&lt;br&gt;ha företräde. SFSP är tveksam till på vilket sätt vårdnadshavares infly-&lt;br&gt;tande kan stärkas. Organisationen anser att vårdnadshavare redan har&lt;br&gt;stort inflytande. SFSP anser att den som beslutar om placeringar i sär-&lt;br&gt;skolan inte bara behöver insikter utan även kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;för att göra de rätta bedömningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Fortsatt utbildning för särskolans elever&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans motsätter sig direkt förslaget att elever som gått i&lt;br&gt;särskola skall ha rätt till utbildning inom gymnasieskolans individuella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program, om de bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen där, och&lt;br&gt;om motsvarande utbildning inte kan erhållas i hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bollnäs kommun markerar en viss tveksamhet eftersom det skulle in-&lt;br&gt;nebära att elevunderlaget för en sammanhållen yrkessärskola minskar.&lt;br&gt;Detta i sin tur skulle medföra att utbildningsutbudet minskar och där-&lt;br&gt;med valmöjligheterna för eleverna. En sammanhållen yrkessärskola&lt;br&gt;med ett tillräckligt elevunderlag är den bästa garantin för dessa elevers&lt;br&gt;valmöjligheter. Även rekryteringen av lärare, ADL-träningen, boende-&lt;br&gt;träningen och fritidsverksamheter underlättas om tillräckligt stora skol-&lt;br&gt;enheter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR däremot anser att gymnasieskolans individuella program bör stå&lt;br&gt;öppna för elever i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Personalfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén föreslår att de 178 kommuner där särskola i dag är&lt;br&gt;lokaliserad i princip övertar särskolans personal för att behålla en fort-&lt;br&gt;satt hög kompetens på särskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker grundtan-&lt;br&gt;karna i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser efterlyser tydligare och mer tvingande skrivningar.&lt;br&gt;Landstinget i Kalmar län menar att kommunernas skyldighet att ta över&lt;br&gt;särskolans specialutbildade personal, inkl, skolledning, bör fastslås. Ut-&lt;br&gt;tryck som &amp;quot;bör&amp;quot;, &amp;quot;så långt det är möjligt&amp;quot; och &amp;quot;i princip&amp;quot; och liknande&lt;br&gt;möjliggör olika tolkningar och därmed bristfälliga åtgärder. Av motsatt&lt;br&gt;uppfattning är Tingsryds kommun som tolkar förslagen som ett försök&lt;br&gt;till &amp;quot;en överdriven statlig detaljstyrning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun behandlar ett centralt problem nämligen den&lt;br&gt;omorganisation av grundskolan som pågår i ett antal kommuner. Den&lt;br&gt;innebär att rektorsområdena delas upp i ett stort antal små, självständiga&lt;br&gt;skolenheter. Det är oklart vilka konsekvenser detta får för särskolan vid&lt;br&gt;ett kommunalt övertagande, eftersom grundskolans rektorer i regel inte&lt;br&gt;har erfarenhet och kunskap om särskoleundervisning. Kommunen delar&lt;br&gt;kommitténs uppfattning att det i kommunens samlade skolledning bör&lt;br&gt;finnas kompetens för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om att kommunerna bör slå vakt om en fortsatt&lt;br&gt;hög kompetens hos särskolans yrkesvägledare och inte betrakta dem&lt;br&gt;som utbytbara mot motsvarande funktionärer i den övriga ungdomssko-&lt;br&gt;lan tillstyrks genomgående. Landstinget i Ålvsborgs län noterar att kom-&lt;br&gt;mittén här mycket tydligt framhåller den unika kompetensen hos sär-&lt;br&gt;skolans yrkesvägledare. Landstinget i Göteborgs och Bohus län betonar&lt;br&gt;den särskilda förtrogenhet med psykiskt utvecklingsstörda ungdomars&lt;br&gt;livssituation som krävs av yrkesvägledarna samtidigt som behovet av&lt;br&gt;samverkan mellan flera kommuner på detta område betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Dammsdalskolan och Salbohedskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SoS, SIH, Södertälje kommun, landstinget i Göteborgs och Bohus län samt&lt;br&gt;RHS markerar alla tveksamhet till förslaget att ställa dessa skolor under&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser bl.a. skolverket, Göteborgs kommun, landsting-&lt;br&gt;en i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län jämte&lt;br&gt;Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Landstinget i Uppsala län före-&lt;br&gt;slår att SIH, socialstyrelsen eller annan statlig myndighet åläggs ansvaret&lt;br&gt;att utveckla alternativ till riksinstitutionerna om de skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser däribland landstinget i Östergötlands län och&lt;br&gt;PUB motsätter sig statligt huvudmannaskap. Det är FUB:s bestämda&lt;br&gt;uppfattning att alla barn skall få sin utbildning på hemorten och att&lt;br&gt;skolhuvudmannen i samarbete med de sociala myndigheterna skall till-&lt;br&gt;handahålla de resurser som krävs för att göra detta möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Konsulenter för flerhandikappade elever&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är mycket delad beträffande särskolekommitténs för-&lt;br&gt;slag att föra över de i dag landstingskommunala konsulenterna för fler-&lt;br&gt;handikappade elever till Sill. Några remissinstanser bl.a. SoS, SIH, skol-&lt;br&gt;verket, Stockholms och Bergs kommuner, landstinget i Älvsborgs län samt&lt;br&gt;Riksföreningen Autism tillstyrker förslaget. Landstinget i Älvsborgs län fö-&lt;br&gt;reslår att konsulenterna knyts till de resurscentra som finns på ett antal&lt;br&gt;specialskolor. Fördelen med detta skulle vara att konsulenterna skulle&lt;br&gt;komma till en färdig organisation med upparbetade kanaler till särsko-&lt;br&gt;lan och ett gott renommé. Samtidigt skulle dessa resurscentra kunna bli&lt;br&gt;mer kraftfulla i och med att de får en förstärkning både personellt och&lt;br&gt;kunskapsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att överförandet av statliga medel från sär-&lt;br&gt;skolans statsbidrag till SIH inte bör göras förrän motsvarande verksam-&lt;br&gt;het vid landstingen avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser bl.a. Haninge, Norrköpings och Göteborgs kom-&lt;br&gt;muner jämte landstinget i Värmlands län avvisar förslaget. Norrköpings&lt;br&gt;kommun bedömer det knappast som realistiskt att särskolan inom en&lt;br&gt;överskådlig framtid kommer att få en konsulentorganisation av detta&lt;br&gt;slag och förespråkar ett mera verklighetsnära alternativ genom att satsa&lt;br&gt;på de lärare som i dag arbetar inom särskolan och som har skaffat sig&lt;br&gt;såväl specialutbildning som erfarenhet av att undervisa dessa speciella&lt;br&gt;elever. Kommittén föreslår att undervisningsskyldigheten sätts ner för&lt;br&gt;att de skall kunna fullgöra konsulentuppgifter. Göteborgs kommun anser&lt;br&gt;att medlen i stället bör styras till kommunen som på egen hand eller&lt;br&gt;tillsammans med andra kommuner organiserar konsulentverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ett nytt statsbidrag för särskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga principiella invändningar mot förslaget att&lt;br&gt;låta statsbidraget till särskolan ingå i det nya sektorsbidraget. Invänd-&lt;br&gt;ningar finns mot beräkningsgrunder och variabler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färgelanda kommun anser att den föreslagna modellkonstruktionen&lt;br&gt;måste utvärderas mot det redan införda sektorsbidraget för skolan. För&lt;br&gt;de små landsbygdskommunerna har sektorsbidraget vid införandet upp-&lt;br&gt;visat kraftiga negativa utfall i förhållande till vad som presenterades i&lt;br&gt;modellkonstruktionen. Glesbygdsfaktorns viktning måste särskilt upp-&lt;br&gt;märksammas. Skolverkets utvärdering av det nya sektorsbidraget bör be-&lt;br&gt;aktas före beslut om ett nytt statsbidrag för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten, Skellefteå och Kiruna kommuner samt lands-&lt;br&gt;tinget i Västerbottens län pekar på behovet av ytterligare medel till gles-&lt;br&gt;bygdskommunerna. Glesbygdsmyndigheten anser att det för glesbygds-&lt;br&gt;kommunerna nästan alltid bör finnas möjlighet till särskild prövning&lt;br&gt;och att bidragen bör vara mycket generösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdskommunernas speciella problem blir också föremål för be-&lt;br&gt;handling av bl.a. Skurups, Öckerö, Bergs och Skellefteå kommuner. Sku-&lt;br&gt;rups kommun menar att glesbygdsproblem även existerar i små kommu-&lt;br&gt;ner med hög tätortsgrad. Även sådana kommuner måste samarbeta med&lt;br&gt;andra kommuner och köpa särskoleutbildning, vilket leder till höga&lt;br&gt;skjutskostnader för eleverna. Kommunen anser att även om det finns en&lt;br&gt;planerings- och genomförandefrihet med ett schabloniserat bidrag får&lt;br&gt;detta inte överskugga de ekonomiska realiteterna. Öckerö kommun pe-&lt;br&gt;kar på det faktum att om antalet särskoleelever är litet, kan minsta va-&lt;br&gt;riation i elevtillströmningen innebära stora ekonomiska differenser för&lt;br&gt;små kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Stockholms, Göteborgs och Västerås kom-&lt;br&gt;muner efterlyser beräkningar av de kommunala kostnaderna för att dri-&lt;br&gt;va särskola. Ett genomgående tema är kravet att kostnadsrelationen mel-&lt;br&gt;lan staten och skolhuvudmännen skall bibehållas även efter en primär-&lt;br&gt;kommunalisering av särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsryds kommun avstyrker förslaget i sin helhet och föreslår ett&lt;br&gt;statsbidrag per elev med en större glesbygdsvariabel för att kompensera&lt;br&gt;de mindre kommunerna för ökade kostnader, eftersom en större kom-&lt;br&gt;mun rimligtvis måste kunna organisera sin särskoleverksamhet betydligt&lt;br&gt;mer rationellt än en mindre kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser bl.a. Österåkers, Gotlands, Hässleholms och&lt;br&gt;Bergs kommuner, landstingen i Södermanlands, Blekinge och Västerbottens&lt;br&gt;län samt FUB och Lärarförbundet pekar på behovet av att särskoledelen&lt;br&gt;av sektorsbidraget öronmärks eller på annat sätt görs tydligt identifier-&lt;br&gt;bar. Hässleholms kommun anser att öronmärkta resurser behövs som ga-&lt;br&gt;ranti för att eleverna skall få en behovsanpassad undervisning. Bergs&lt;br&gt;kommun vill också att möjligheterna att erhålla särskilt behovsprövat bi-&lt;br&gt;drag enligt förordningen om särskilda insatser på skolområdet vidgas till&lt;br&gt;att gälla även mindre kommuner som kan få en tillfällig ökning av anta-&lt;br&gt;let särskoleelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motsatt uppfattning är landstinget i Västmanlands län, som förut-&lt;br&gt;sätter att kommunerna tar sitt ansvar fullt ut när de blir huvudmän för&lt;br&gt;särskolan, och att det av det skälet inte behövs någon s.k. öronmärkning&lt;br&gt;av statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommitténs beräkningsgrunder på grundval av olika varia-&lt;br&gt;bler behandlas utifrån olika utgångspunkter av ett antal remissinstanser.&lt;br&gt;Malmö kommun anser att den stegvisa förändringen av behovsvariabeln&lt;br&gt;och särskolestrukturvariabeln ger kommunerna möjlighet att anpassa&lt;br&gt;verksamheten på ett mjukt sätt och att denna process underlättas om&lt;br&gt;man på förhand kan räkna ut statsbidragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ilaninge och Göteborgs kommuner är kritiska till beräkningarna, ef-&lt;br&gt;tersom de enligt förslaget skulle få en minskning av bidraget. Göteborgs&lt;br&gt;kommun föreslår att en invandrarfaktor vägs in i bidraget och Skellefteå&lt;br&gt;kommun föreslår att man ytterligare utreder de verkliga förhållandena,&lt;br&gt;innan behovsvariabeln alltför hårt dominerar över strukturvariabeln år&lt;br&gt;5. Landstinget i Stockholms län anser att särskolestrukturvariablen är&lt;br&gt;grundad på icke objektivt mätbara värderingar och därför inte bör ingå&lt;br&gt;i den permanenta statsbidragsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Kristianstads län har svårt att dela särskolekommitténs&lt;br&gt;uppfattning att en schabloniserad beräkningsmodell beskriver de reella&lt;br&gt;behoven på ett bättre och rättvisare sätt än det nuvarande systemet och&lt;br&gt;vill att särskolestrukturvariabeln skall väga tyngre och behållas mera&lt;br&gt;konstant än i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Uppföljning, utvärdering och tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommitténs förslag att tillföra skolverkets olika delar perma-&lt;br&gt;nent sakkunskap på särskoleområdet behandlas av ett stort antal remiss-&lt;br&gt;instanser. Disskussionen förs utifrån två utgångspunkter dels själva sak-&lt;br&gt;frågan om behovet av den föreslagna kompetensen på särskoleområdet,&lt;br&gt;dels den delvis oklara gränsdragningen mellan de två centrala ämbets-&lt;br&gt;verken på skolområdet, statens skolverk och SIH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser, med undantag för skolverket, tillstyrker&lt;br&gt;kommitténs förslag att skolverket bör tillföras sakkunskap om särskola.&lt;br&gt;Österåkers kommun anser att skolverkets fältorganisation skall ha ett&lt;br&gt;samordningsansvar för särskolan så att även små elevgruppers specifika&lt;br&gt;behov kan tillgodoses. Varbergs kommun betonar vikten av att skolver-&lt;br&gt;ket har kompetens för särskolefrågor. Göteborgs kommun anser att det&lt;br&gt;är av vikt att skolverket knyter till sig kompetens när det gäller psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda elever för att möjliggöra att kommunerna får stöd i&lt;br&gt;uppgiften att dels bygga upp, utveckla och följa upp särskolan, dels öka&lt;br&gt;integrationen mellan skolformerna. FUB anser att det måste finnas en&lt;br&gt;central tillsynsmyndighet för särskolan för att bl.a. ingripa om missför-&lt;br&gt;hållanden upptäcks. I UB anser inte att de instruktionsenliga uppgifter&lt;br&gt;som skolverket för närvarande har är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sh'SP anser att statens skolverk bör ansvara för att det på såväl cen-&lt;br&gt;tral som på regional nivå anställs befattningshavare, vilka genom erfa-&lt;br&gt;renhet och utbildning äger djup insikt i särskolefrågor. Lärarförbundet&lt;br&gt;förutsätter att det i den nya organisationen anställs personer med kun-&lt;br&gt;skap om psykiskt utvecklingsstördas utbildningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och skolverket anser att skolverket skall svara för upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av särskolan på samma sätt som sker för resten&lt;br&gt;av den kommunala skolan. Skolverket pekar på att verket byggts upp&lt;br&gt;med en bred generalist-, utvärderings- och utvecklingskompetens samt&lt;br&gt;med projektledarerfarenhet som kompletterats med experter och spe-&lt;br&gt;cialister på olika sakområden. Verket motsätter sig därför kommitténs&lt;br&gt;förslag att nuvarande särskolechefer anställs i verkets fältorganisation,&lt;br&gt;eftersom det skulle strida mot de principer som gällt för uppbyggnaden&lt;br&gt;av myndighetens organisation och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förhållandet mellan skolverket och SIH ifrågasätter&lt;br&gt;t.ex. Bollnäs kornmun vilket av de två statliga verken som skall stödja&lt;br&gt;kommunernas särskoleverksamhet och framhåller att det är angeläget&lt;br&gt;att kommunerna bara har en part att ha kontakt med. Kommunen an-&lt;br&gt;ser att det är viktigt att det klargörs vilken myndighet som har det över-&lt;br&gt;gripande ansvaret och vilka gränsdragningar som måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna genomföranderesursen om 6 milj.kr. under en treårspe-&lt;br&gt;riod bedöms av flertalet remissinstanser som alltför liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarutbildningen i Linköping betonar vikten av att staten avsätter&lt;br&gt;en särskild genomföranderesurs ur det föreslagna anslaget, medan Ha-&lt;br&gt;ninge kommun betecknar förslaget som &amp;quot;en minifortbildning i handi-&lt;br&gt;kappkunskap&amp;quot;. Kommunen anser att medlen i inledningsskedet endast&lt;br&gt;bör gå till de kommuner som har särskola och att medlen betalas ut&lt;br&gt;utan något rekvisitionsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendets bakgrund och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Mål-och resultatorienterad&amp;nbsp;styrning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Särskolekommittén&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Särvux-kommittén&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna motiveringar till förslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Kommunalt huvudmannaskap för&amp;nbsp;särskolan och särvux&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Dammsdalskolan i Vingåker, Salbohedskolan i Sala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda i Örebro &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Särskolan som en egen skolform&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Skolplikt och rätt till fortsatt utbildning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Fristående särskolor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förändring av nuvarande särvux&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Yrkesutbildning för vuxna utvecklingsstörda&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa personalfrågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utveckling, utvärdering och tillsyn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett generellt finansiellt stöd till driften&amp;nbsp;av särskolan och särvux 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av särskolekommitténs betänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:30) Särskolan - en primärkommunal skola &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av remissyttranden över särskolekommitténs&lt;br&gt;betänkande (SOU 1991:30) Särskolan - en primärkommunal&lt;br&gt;skola &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40898, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om vissa personalfrågor (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om vissa personalfrågor (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utveckling, utvärdering och tillsyn (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utveckling, utvärdering och tillsyn (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ett generellt finansiellt stöd till driften av särskolan och särvux (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ett generellt finansiellt stöd till driften av särskolan och särvux (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:31:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0394</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:31:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0394</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__94.pdf</filnamn>
<filstorlek>2323386</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/97D120D1-5BF7-4ABA-8BBE-6BB3F31ABFD0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UbU21</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UbU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för  särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Sahlström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för  särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Sahlström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Näslund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:94&lt;br/&gt;
Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:94 Ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Näslund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>